2421568 GWB326 2008 26 sou sou Statens offentliga utredningar 2008:26 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 26 0 2008-03-20 00:00:00 2015-09-08 14:26:44 2008-03-20 00:00:00 Värna språken - förslag till språklag titel html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GWB326/text https://data.riksdagen.se/dokument/GWB326 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GWB326 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:38px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_1 #dimg1z{position:absolute;top:621px;left:420px;z-index:-1;width:132px;height:74px;} #page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:74px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:78px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 113px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_8 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_8 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_30 #dimg1z{position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:467px;height:552px;} #page_30 #dimg1 #img1 {width:467px;height:552px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_33 #dimg1z{position:absolute;top:400px;left:63px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_33 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_35 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_35 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_84 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_84 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_189 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_190 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_191 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_192 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_192 #dimg1z{position:absolute;top:303px;left:1px;z-index:-1;width:425px;height:224px;} #page_192 #dimg1 #img1 {width:425px;height:224px;} #page_193 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_193 #dimg1z{position:absolute;top:78px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_193 #dimg1 #img1 {width:425px;height:1px;} #page_194 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_195 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_196 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_197 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_198 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_199 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_200 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_201 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_202 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_203 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_204 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_205 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_205 #dimg1z{position:absolute;top:372px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:81px;} #page_205 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;} #page_206 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_206 #dimg1z{position:absolute;top:510px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;} #page_206 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;} #page_207 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_208 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_208 #dimg1z{position:absolute;top:77px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:47px;} #page_208 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;} #page_209 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_209 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_209 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_209 #dimg1z{position:absolute;top:92px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:81px;} #page_209 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;} #page_210 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_210 #dimg1z{position:absolute;top:482px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:151px;} #page_210 #dimg1 #img1 {width:413px;height:151px;} #page_211 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_212 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_213 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_214 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_215 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_216 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_216 #dimg1z{position:absolute;top:268px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:81px;} #page_216 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;} #page_217 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_218 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_219 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_220 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_220 #dimg1z{position:absolute;top:77px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:81px;} #page_220 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;} #page_221 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_221 #dimg1z{position:absolute;top:441px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:203px;} #page_221 #dimg1 #img1 {width:413px;height:203px;} #page_222 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_223 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_224 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_225 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_225 #dimg1z{position:absolute;top:545px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:64px;} #page_225 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;} #page_226 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_227 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_227 #dimg1z{position:absolute;top:77px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:64px;} #page_227 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;} #page_228 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_228 #dimg1z{position:absolute;top:198px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:47px;} #page_228 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;} #page_229 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_229 #dimg1z{position:absolute;top:164px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:116px;} #page_229 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;} #page_230 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_231 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_232 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_233 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_233 #dimg1z{position:absolute;top:456px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:220px;} #page_233 #dimg1 #img1 {width:413px;height:220px;} #page_234 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_235 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_236 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_237 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_238 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_238 #dimg1z{position:absolute;top:505px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;} #page_238 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;} #page_239 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_240 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_241 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_241 #dimg1z{position:absolute;top:173px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:133px;} #page_241 #dimg1 #img1 {width:413px;height:133px;} #page_242 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_243 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_244 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_245 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_246 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_247 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_248 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_249 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_250 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_251 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_252 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_252 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:483px;z-index:-1;width:62px;height:92px;} #page_252 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;} #page_253 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_254 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_255 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_256 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_256 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:483px;z-index:-1;width:62px;height:92px;} #page_256 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;} #page_257 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:25px 0px 26px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_257 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_257 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_257 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_257 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_257 #dimg1z{position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_257 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;} #page_257 #inl_img1 {position:relative;width:18px;height:9px;} #page_258 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:25px 0px 29px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_258 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_258 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_258 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_258 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_258 #dimg1z{position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:616px;} #page_258 #dimg1 #img1 {width:458px;height:616px;} #page_258 #inl_img1 {position:relative;width:18px;height:9px;} .ft0{font: 24px 'Verdana' !important;l-h: 49px;} .ft1{font: italic 18px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft2{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft6{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft7{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft8{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft9{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft10{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .ft11{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft12{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft13{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft14{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft15{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft16{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft17{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft18{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;} .ft19{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft20{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 18px;} .ft21{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft22{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;} .ft23{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft24{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft25{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft26{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft27{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft28{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft29{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft30{font: 14px 'Gabriola' !important;l-h: 20px;} .ft31{font: 14px 'Gabriola' !important;l-h: 27px;} .ft32{font: 14px 'Gabriola' !important;l-h: 26px;} .ft33{font: 14px 'Gabriola' !important;l-h: 22px;} .ft34{font: 14px 'Gabriola' !important;l-h: 28px;} .ft35{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft36{font: 14px 'Gabriola' !important;l-h: 18px;} .ft37{font: 14px 'Gabriola' !important;l-h: 23px;} .ft38{font: 14px 'Gabriola' !important;l-h: 24px;} .ft39{font: 14px 'Gabriola' !important;l-h: 21px;} .ft40{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft41{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft42{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft43{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 19px;} .ft44{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 17px;} .ft45{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft46{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft47{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;} .ft48{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 28px;} .ft49{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;} .ft50{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;} .ft51{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;} .ft52{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft53{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft54{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;} .ft55{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 27px;} .ft56{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 19px;} .ft57{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;} .ft58{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft59{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft60{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 17px;} .ft61{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 32px;l-h: 28px;} .ft62{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;} .ft63{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 32px;l-h: 27px;} .ft64{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft65{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft66{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft67{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft68{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft69{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft70{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft71{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft72{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 19px;} .ft73{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft74{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft75{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft76{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft77{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft78{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft79{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft80{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft81{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft82{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft83{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft84{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;} .ft85{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft86{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft87{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft88{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;margin-top: 463px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-right: 630px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-right: 609px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p12{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 181px;margin-bottom: 0px !important;} .p13{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p14{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p15{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p17{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p19{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p20{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px !important;} .p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p31{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p33{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p34{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p37{text-align: left;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p40{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p43{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.34px;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p47{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p52{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p53{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p56{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p57{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 259px;margin-bottom: 0px !important;} .p80{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p82{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p83{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p98{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 205px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;padding-right: 504px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p108{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p109{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p110{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 698px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 181px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p127{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 215px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p134{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-left: 420px;margin-top: 727px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;} .p142{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 363px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p160{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p164{text-align: left;margin-top: 646px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p171{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p172{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p173{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p178{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 278px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p190{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p207{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p213{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p216{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p234{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p239{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 462px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p245{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p251{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p259{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p263{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p268{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 374px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p270{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p283{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;margin-top: 715px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p303{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p307{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p319{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p321{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 13px;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 499px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p329{text-align: left;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px !important;} .p330{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px !important;} .p331{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 609px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p333{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p335{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p341{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 526px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 183px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p345{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p350{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p353{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p356{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p361{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p365{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p367{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 13px;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p377{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 566px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p380{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p388{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;} .p391{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p395{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px !important;} .p401{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p403{text-align: left;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p406{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p407{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p408{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p409{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;} .p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p411{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p413{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p414{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p415{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;} .p416{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p417{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p418{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p419{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p421{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;} .p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p423{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p426{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p427{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p429{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p433{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px !important;} .p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p435{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px !important;} .p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p438{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p440{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p442{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p444{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p445{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 167px;margin-bottom: 0px !important;} .p446{text-align: left;padding-right: 525px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p447{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;} .p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p452{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p455{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p456{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p457{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p458{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px !important;} .p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p460{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px !important;} .p461{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p462{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p463{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p464{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px !important;} .p465{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p466{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 170px;margin-bottom: 0px !important;} .p467{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px !important;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p469{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p470{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p471{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p472{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p475{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p477{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p478{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p479{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p480{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p482{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p483{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p484{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p485{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 175px;margin-bottom: 0px !important;} .p486{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p487{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p488{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p489{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p490{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p491{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p492{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p495{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p496{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 203px;margin-bottom: 0px !important;} .p497{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px !important;} .p498{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p499{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p500{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p501{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;} .p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p503{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p505{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p506{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p507{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p508{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p509{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px !important;} .p510{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p511{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p512{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px !important;} .p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p514{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p515{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p516{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p517{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p518{text-align: left;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px !important;} .p519{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p520{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;} .p521{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p522{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p523{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p525{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p526{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p528{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.59px;} .p530{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p531{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p533{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p534{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p535{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p536{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p537{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p538{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p539{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p541{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p542{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p543{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p544{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p545{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p546{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p547{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p548{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p549{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p550{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p551{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 335px;margin-bottom: 0px !important;} .p552{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px !important;} .p553{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p554{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 460px;margin-bottom: 0px !important;} .p555{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p556{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p557{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p558{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p559{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p561{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p563{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p564{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p565{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p566{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p567{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p568{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p569{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p570{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p571{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p572{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p573{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;} .p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p575{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 300px;margin-bottom: 0px !important;} .p576{text-align: right;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p577{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p578{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p579{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p580{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p581{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p582{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p583{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p584{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p585{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p586{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p587{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p588{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p589{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;} .p590{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p591{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p592{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p593{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p594{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p595{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p596{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 169px;margin-bottom: 0px !important;} .p597{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p598{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p599{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p600{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p601{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p602{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 277px;margin-bottom: 0px !important;} .p603{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p604{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p605{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p606{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p607{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p608{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p609{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p610{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p611{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p612{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p613{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p614{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p615{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p616{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p617{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p618{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p619{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p620{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p621{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p622{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p623{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p624{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p625{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p626{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p627{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p628{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p629{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p630{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p631{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p632{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p633{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p634{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p635{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p636{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p637{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p638{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p639{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p640{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p641{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 450px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;} .td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td71{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td73{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td74{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td75{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td76{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td77{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td82{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td83{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;} .td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;} .td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;} .td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 20px;} .tr1{heightzzz: 35px;} .tr2{heightzzz: 37px;} .tr3{heightzzz: 38px;} .tr4{heightzzz: 29px;} .tr5{heightzzz: 36px;} .tr6{heightzzz: 18px;} .tr7{heightzzz: 17px;} .tr8{heightzzz: 28px;} .tr9{heightzzz: 27px;} .tr10{heightzzz: 14px;} .tr11{heightzzz: 53px;} .tr12{heightzzz: 19px;} .tr13{heightzzz: 48px;} .tr14{heightzzz: 24px;} .tr15{heightzzz: 26px;} .tr16{heightzzz: 22px;} .tr17{heightzzz: 25px;} .tr18{heightzzz: 54px;} .tr19{heightzzz: 15px;} .tr20{heightzzz: 16px;} .tr21{heightzzz: 11px;} .tr22{heightzzz: 3px;} .tr23{heightzzz: 4px;} .tr24{heightzzz: 10px;} .tr25{heightzzz: 5px;} .t0{width: 456px;margin-top: 152px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 530px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t3{width: 456px;margin-top: 30px;f:15px 'Verdana' !important;} .t4{width: 530px;f:11px 'Verdana' !important;} .t5{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;} .t6{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;} .t7{width: 419px;margin-leftZ: 34px;f:15px 'Verdana' !important;} .t8{width: 535px;f:11px 'Verdana' !important;} .t9{width: 535px;f:9px 'Verdana' !important;} .t10{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:11px 'Verdana' !important;} .t11{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;} .t12{width: 535px;margin-leftZ: 55px;f:11px 'Verdana' !important;} .t13{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:10px 'Verdana' !important;} .t14{width: 535px;f:10px 'Verdana' !important;} .t15{width: 535px;margin-leftZ: 9px;f:9px 'Verdana' !important;} .t16{width: 185px;margin-top: 14px;f:12px 'Verdana' !important;} .t17{width: 469px;margin-top: 16px;f:9px 'Verdana' !important;} .t18{width: 468px;margin-leftZ: 58px;margin-top: 14px;f:9px 'Verdana' !important;} .t19{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:9px 'Verdana' !important;} .t20{width: 475px;margin-leftZ: 67px;margin-top: 69px;f:16px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB3261x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft0">Värna språken</P> <P class="p1 ft1">– förslag till språklag</P> <P class="p2 ft2">Betänkande av Språklagsutredningen</P> <P class="p3 ft2">Stockholm 2008</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft3">SOU 2008:26</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <P class="p4 ft4">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P> <P class="p5 ft5">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: <NOBR>08-690</NOBR> 91 91 Ordertel: <NOBR>08-690</NOBR> 91 90</P> <P class="p6 ft4"><NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P> <P class="p7 ft6">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.</P> <P class="p8 ft4">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P> <P class="p9 ft4">Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice</P> <P class="p9 ft4">Tryckt av Edita Sverige AB</P> <P class="p10 ft4">Stockholm 2008</P> <P class="p9 ft4">ISBN <NOBR>978-91-38-22933-0</NOBR></P> <P class="p0 ft4">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_3"> <P class="p0 ft7">Till statsrådet och chefen för</P> <P class="p11 ft7">Kulturdepartementet</P> <P class="p12 ft8">Genom beslut den 8 februari 2007 uppdrog regeringen åt en särskild utredare att utarbeta ett förslag till språklag. Till särskild utredare förordnades samma dag f.d. regeringsrådet <NOBR>Bengt-Åke</NOBR> Nilsson.</P> <P class="p13 ft8">Regeringen beslutade den 19 december 2007 om tilläggsdirektiv till utredningen.</P> <P class="p13 ft8">Att som experter biträda utredningen förordnades från och med den 22 mars 2007 departementssekreteraren Karin Kvarfordt, kanslirådet Lars Lindberg, kanslirådet Maria Ljungkvist, numera ämnesrådet Bo Nordelius, kanslirådet Rebecka Randler, departementssekreteraren Bilge Tekin Befrits och språkexperten Eva Thorén samt från och med den 17 april 2007 ämnesrådet Maria Eka och kanslirådet Mikael Hellstadius. Bilge Tekin Befrits entledigades och departementssekreteraren Kaisa Syrjänen Schaal förordnades som expert från och med den 20 juni 2007. Karin Kvarfordt, Rebecka Randler och Eva Thorén entledigades och språkexperten Bengt Baedecke, departementssekreteraren Jakob Kihlberg och kanslirådet Göran Ternbo förordnades som experter från och med den 27 september 2007. Göran Ternbo entledigades och departementssekreteraren <NOBR>Nils-Henrik</NOBR> Sikku förordnades som expert från och med den 14 januari 2008.</P> <P class="p14 ft8">Hovrättsassessorn Karin Lindbäck anställdes som sekreterare i utredningen från och med den 1 mars 2007.</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <P class="p15 ft8">Härmed överlämnas utredningens betänkande Värna språken – förslag till språklag (SOU 2008:26).</P> <P class="p16 ft8">Uppdraget är med detta avslutat.</P> <P class="p17 ft8">Stockholm den 18 mars 2008</P> <P class="p18 ft9"><NOBR>Bengt-Åke</NOBR> Nilsson</P> <P class="p19 ft9">/Karin Lindbäck</P> </DIV> <DIV id="page_5"> <P class="p0 ft10">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD colspan=3 class="tr0 td0"><SPAN class="p20 ft9">Sammanfattning ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p21 ft9">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td2"><SPAN class="p20 ft11">Summary ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p21 ft9">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr2 td0"><SPAN class="p20 ft9">Sammanfattning på nationellt minoritetsspråk ......................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p21 ft9">23</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr3 td0"><SPAN class="p20 ft9">Författningsförslag .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p21 ft9">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td0"><SPAN class="p20 ft13">Förslag till språklag ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p21 ft8">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td0"><SPAN class="p20 ft9">Utredningens uppdrag och arbete ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p21 ft9">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p20 ft9">1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td4"><SPAN class="p22 ft9">Det svenska språkets ställning .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p21 ft9">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft8">1.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td4"><SPAN class="p22 ft13">Inledning...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p21 ft8">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td4"><SPAN class="p22 ft8">1.1.1 Är svenskans ställning självklar?..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p21 ft8">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td4"><SPAN class="p22 ft8">1.1.2 Behövs lagstiftning om språk?.....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p21 ft8">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p20 ft8">1.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td4"><SPAN class="p22 ft8">Svenskans ställning i dag och dess framtida utveckling.........</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p21 ft8">42</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td4"><SPAN class="p22 ft8">1.2.1 Globaliseringens effekter på språk ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p21 ft8">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td1"><SPAN class="p20 ft8">1.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td4"><SPAN class="p22 ft8">Några begrepp som rör språkförhållanden.............................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td1"><SPAN class="p21 ft8">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p22 ft8">1.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p20 ft13">Lånord och kodväxling.................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p21 ft8">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p22 ft8">1.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p20 ft14">Domän och domänförlust............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p21 ft8">44</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p22 ft8">1.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p20 ft13">Diglossi..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p21 ft8">44</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p22 ft8">1.3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p20 ft13">Parallellspråkighet.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p21 ft8">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p22 ft8">1.3.5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p20 ft13">Språkbytesprocess ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p21 ft8">45</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p23 ft15">5</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p20 ft16">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p20 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td8"><SPAN class="p21 ft16">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p24 ft9">2</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td7"><SPAN class="p20 ft3">Bakgrund...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td9"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td10"><SPAN class="p21 ft9">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p24 ft8">2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p20 ft13">Inledning...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td10"><SPAN class="p21 ft8">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p20 ft13">2.1.1 Målen för en nationell kulturpolitik ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p21 ft8">48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p24 ft8">2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p20 ft13">Uppdraget till Svenska språknämnden....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p21 ft8">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p20 ft8">2.2.1 Svenska språknämndens förslag till</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td10"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p25 ft13">handlingsprogram .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p21 ft8">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p24 ft8">2.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td11"><SPAN class="p20 ft8">Riksdagens förslag om en parlamentarisk utredning</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p21 ft13">.............51</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p26 ft8"><SPAN class="ft8">2.4</SPAN><SPAN class="ft18">Kommittén för svenska språket och betänkandet</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td4"><SPAN class="p27 ft13">Mål i mun ..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td1"><SPAN class="p21 ft8">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p27 ft8">2.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p28 ft8">Direktiven till Språkkommittén...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p21 ft8">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft8">2.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p28 ft13">Språkkommitténs arbete...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p21 ft8">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft8">2.4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p28 ft8">Förslaget till handlingsprogram ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p21 ft8">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td4"><SPAN class="p27 ft8">2.4.4 Förslaget till lag om svenska språket ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p21 ft8">56</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft8">2.4.5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p28 ft13">Remissyttrandena..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p21 ft8">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p20 ft8">2.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td4"><SPAN class="p27 ft14">Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik .......................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p21 ft8">64</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td4"><SPAN class="p27 ft8">2.5.1 Målet att svenskan ska vara huvudspråk</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p28 ft13">i Sverige..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p21 ft8">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td4"><SPAN class="p27 ft8">2.5.2 Målet att svenskan ska vara ett komplett</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p28 ft13">och samhällsbärande språk ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p21 ft8">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td4"><SPAN class="p27 ft8">2.5.3 Målet att den offentliga svenskan ska vara</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p28 ft13">vårdad, enkel och begriplig...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p21 ft8">66</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td4"><SPAN class="p27 ft8">2.5.4 Målet att alla ska ha rätt till språk ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p21 ft8">66</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td4"><SPAN class="p27 ft8">2.5.5 Riksdagens beslut att anta de språkpolitiska</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p28 ft13">målen..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p21 ft8">67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft9">3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td4"><SPAN class="p27 ft9">Språklagstiftning i några andra länder...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p21 ft9">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p20 ft8">3.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td4"><SPAN class="p27 ft13">Inledning...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p21 ft8">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p27 ft8">3.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p28 ft13">Finland ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p21 ft8">70</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft8">3.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p28 ft13">Norge.............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p21 ft8">71</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft8">3.1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p28 ft13">Danmark ........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p21 ft8">73</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p27 ft8">3.1.4</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p28 ft13">Island..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p21 ft8">74</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft8">3.1.5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p28 ft13">Tyskland ........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p21 ft8">74</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft8">3.1.6</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p28 ft13">Frankrike .......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p21 ft8">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p27 ft8">3.1.7</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p28 ft13">Nederländerna...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p21 ft8">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft8">3.1.8</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p28 ft13">Polen ..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p21 ft8">76</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p27 ft8">3.1.9</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p28 ft13">Ungern...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p21 ft8">76</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p29 ft15">6</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <P class="p0 ft19">SOU 2008:26 Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft9">4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td15"><SPAN class="p22 ft9">Författningar med reglering om språk ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p21 ft9">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td1"><SPAN class="p20 ft8">4.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td15"><SPAN class="p22 ft13">Inledning...................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p21 ft8">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p20 ft8">4.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p22 ft13">Förvaltningslagen.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p21 ft8">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p20 ft8">4.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p22 ft13">Rättegångsbalken .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p21 ft8">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p20 ft8">4.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p22 ft13">Förvaltningsprocesslagen ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p21 ft8">84</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p20 ft8">4.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p22 ft13">Minoritetsspråkslagarna ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p21 ft8">84</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p20 ft8">4.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p22 ft8">Ytterligare författningar med bestämmelser om språk..........</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p21 ft8">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td15"><SPAN class="p22 ft8">4.6.1 Språkkrav inom EU för reglerade yrken .....................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p21 ft8">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p22 ft8">4.6.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p28 ft13">Skollagen .......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p21 ft8">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td15"><SPAN class="p22 ft8">4.6.3 Förordningen om yrkesverksamhet på hälso-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p28 ft13">och sjukvårdens område ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p21 ft8">86</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p22 ft8">4.6.4</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p28 ft13">Patientjournallagen.......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p21 ft8">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p22 ft8">4.6.5</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p28 ft13">Radio- och TV- lagen ...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p21 ft8">88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p22 ft8">4.6.6</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p28 ft13">Patentlagen....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p21 ft8">88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft9">5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td15"><SPAN class="p22 ft9">Internationella åtaganden............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p21 ft9">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft8">5.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td15"><SPAN class="p22 ft14">Sveriges internationella överenskommelser ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p21 ft8">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p22 ft8">5.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p28 ft13"><NOBR>FN-konventioner..........................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p21 ft8">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p22 ft8">5.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p28 ft13"><NOBR>FN-deklarationer..........................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p21 ft8">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p22 ft8">5.1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p28 ft13">Europakonventionen ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p21 ft8">94</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td15"><SPAN class="p22 ft8">5.1.4 Ramkonventionen om skydd för nationella</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p28 ft13">minoriteter ....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p21 ft8">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td15"><SPAN class="p22 ft8">5.1.5 Den europeiska stadgan om landsdels- eller</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p28 ft13">minoritetsspråk.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p21 ft8">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p22 ft8">5.1.6</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p28 ft14">Den nordiska språkkonventionen ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p21 ft8">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td15"><SPAN class="p22 ft8">5.1.7 Lagen om nordisk konvention om socialt bistånd</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p28 ft13">och sociala tjänster........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p21 ft8">99</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td15"><SPAN class="p22 ft8">5.1.8 Deklarationen om nordisk språkpolitik ......................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p21 ft8">99</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p20 ft8">5.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p22 ft8">Genomförandet av mänskliga rättigheter i Sverige..............</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p21 ft8">103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft9">6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td15"><SPAN class="p22 ft9">Språket i den offentliga förvaltningen .........................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p21 ft9">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft8">6.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td15"><SPAN class="p22 ft13">Inledning.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p21 ft8">105</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p20 ft8">6.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p22 ft8">Vad ryms i begreppet offentlig förvaltning? ........................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p21 ft8">106</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p20 ft8">6.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p22 ft8">Språkkommitténs förslag om myndighetsspråkvården .......</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p21 ft8">107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td13"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td17"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td16"><SPAN class="p21 ft15">7</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_8"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr14 td19"><SPAN class="p20 ft8">6.4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td20"><SPAN class="p30 ft8">Språkkommittén om <NOBR>EU-språkvården..................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td19"><SPAN class="p21 ft8">108</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td19"><SPAN class="p20 ft8">6.5</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td20"><SPAN class="p30 ft14">Klarspråk – språkvård för offentlig sektor ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td19"><SPAN class="p21 ft8">110</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p30 ft13">6.5.1 Språkvårdande organ...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p21 ft8">112</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p20 ft9">7</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p30 ft9">Teckenspråk.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p21 ft9">115</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft8"><SPAN class="ft8">7.1</SPAN><SPAN class="ft18">Hur många personer i Sverige har behov av</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr12 td19"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td21"><SPAN class="p30 ft13">teckenspråk? ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td22"><SPAN class="p21 ft8">115</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p30 ft8">7.1.1 Antalet döva och hörselskadade personer</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p32 ft13">i Sverige........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p21 ft8">115</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p33 ft8">7.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p30 ft8">Teckenspråksutredningens betänkande ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p21 ft8">117</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p33 ft8">7.3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p30 ft8">Tecknade språk i jämförelse med talade språk......................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p21 ft8">119</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p34 ft8"><SPAN class="ft8">7.4</SPAN><SPAN class="ft18">Teckenspråk som modersmål, förstaspråk, andraspråk</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td23"><SPAN class="p27 ft13">och främmande språk.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td24"><SPAN class="p21 ft8">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p27 ft8">7.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p28 ft14">Tvåspråkighet hos teckenspråkiga .............................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p21 ft8">121</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p27 ft8">7.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p28 ft14">Barn med kokleaimplantat..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p21 ft8">121</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td23"><SPAN class="p27 ft8">7.4.3 Definition av språklig hemvist ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p21 ft8">122</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p21 ft8">7.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td23"><SPAN class="p27 ft8">Internationella överenskommelser om teckenspråk ............</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p21 ft8">123</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p21 ft8">7.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td23"><SPAN class="p27 ft8">Den rättsliga ställningen för teckenspråk i olika länder ......</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p21 ft8">125</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft8"><SPAN class="ft8">7.7</SPAN><SPAN class="ft18">Det svenska teckenspråkets ställning i internationell</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr16 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td26"><SPAN class="p36 ft13">jämförelse................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td24"><SPAN class="p21 ft8">126</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td16"><SPAN class="p20 ft8">7.8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td26"><SPAN class="p36 ft8">Det svenska teckenspråkets nationella status.......................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p21 ft8">127</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p20 ft8">7.9</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td26"><SPAN class="p36 ft13">Teckenspråksutbildning.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p21 ft8">128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p36 ft8">7.9.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p28 ft8">Döva och hörselskadade barn och ungdomar ...........</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p21 ft8">128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p36 ft8">7.9.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p28 ft8">Föräldrar, syskon och barn till döva ..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p21 ft8">129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p20 ft8">7.10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td26"><SPAN class="p36 ft8">Reglering om rätt till teckenspråkstolkning .........................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p21 ft8">130</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p20 ft8">7.11</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td26"><SPAN class="p36 ft8">Behovet av en lagreglering enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td26"><SPAN class="p36 ft13">Teckenspråksutredningen......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p21 ft8">131</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td26"><SPAN class="p36 ft8">7.11.1 Teckenspråket i förhållande till</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p28 ft8">minoritetsspråkskonventionen ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p21 ft8">132</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td26"><SPAN class="p36 ft8">7.11.2 Teckenspråksutredningens behovsanalys..................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p21 ft8">133</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td26"><SPAN class="p36 ft13">7.11.3 Invandrarteckenspråk .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p21 ft8">135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft15">8</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_9"> <P class="p0 ft19">SOU 2008:26 Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft9">8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td15"><SPAN class="p22 ft9">Nationella minoritetsspråk ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p21 ft9">137</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td1"><SPAN class="p20 ft8">8.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td15"><SPAN class="p22 ft8">Europarådets konventioner om skydd för minoriteter .......</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p21 ft8">137</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td15"><SPAN class="p22 ft8">8.1.1 Ramkonventionen om skydd för nationella</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p28 ft13">minoriteter ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p21 ft8">138</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p22 ft8">8.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p28 ft8">Minoritetsspråkskonventionen..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p21 ft8">138</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p20 ft8">8.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p22 ft8">Närmare om innehållet i minoritetsspråkskonventionen....</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p21 ft8">139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td15"><SPAN class="p22 ft8">8.2.1 Minoritetsspråken med historisk geografisk</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p28 ft13">anknytning ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p21 ft8">140</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td15"><SPAN class="p22 ft8">8.2.2 De territoriellt obundna minoritetsspråken..............</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p21 ft8">141</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p22 ft8">8.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p28 ft8">Åtagandena enligt minoritetsspråkskonventionen...</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p21 ft8">141</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td15"><SPAN class="p22 ft8">8.2.4 Förslag om utökning av förvaltningsområden..........</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p21 ft8">142</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td1"><SPAN class="p20 ft8">8.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td15"><SPAN class="p22 ft8">De fem nationella minoritetsspråken i Sverige ....................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p21 ft8">143</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p22 ft8">8.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p28 ft13">Samiska ........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p21 ft8">143</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p22 ft8">8.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p28 ft13">Finska ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p21 ft8">145</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p22 ft8">8.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p28 ft13">Meänkieli.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p21 ft8">147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p22 ft8">8.3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p28 ft13">Romani chib ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p21 ft8">147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p22 ft8">8.3.5</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p28 ft13">Jiddisch........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p21 ft8">148</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p20 ft8">8.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p22 ft13">Effekter av erkännandet.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p21 ft8">149</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p20 ft8">8.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p22 ft8">Synpunkter från minoritetsspråksorganisationer ................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p21 ft8">150</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft9">9</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td15"><SPAN class="p22 ft9">Invandrarspråk, modersmålsundervisning och svenska</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td15"><SPAN class="p22 ft9">för invandrare ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td16"><SPAN class="p21 ft9">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p20 ft8">9.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td15"><SPAN class="p22 ft13">Invandrarspråk i Sverige ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p21 ft8">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p20 ft8">9.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p22 ft8">Det språkpolitiska målet om allas rätt till språk ..................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p21 ft8">152</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p20 ft8">9.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p22 ft8">Modersmål, andraspråk och främmande språk ....................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p21 ft8">154</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td15"><SPAN class="p22 ft8">9.3.1 Betydelsen av både modersmålet och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p28 ft8">andraspråket för språkutvecklingen ..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p21 ft8">155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p20 ft8">9.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p22 ft13">Det offentliga skolväsendet...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p21 ft8">156</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p22 ft8">9.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p28 ft13">Styrdokument .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p21 ft8">156</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p20 ft8">9.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td15"><SPAN class="p22 ft13">Modersmålsundervisning.......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p21 ft8">157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p22 ft8">9.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p28 ft13">Förskolan ....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p21 ft8">158</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p22 ft8">9.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p28 ft13">Grundskolan ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p21 ft8">158</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p22 ft8">9.5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td17"><SPAN class="p28 ft13">Gymnasieskolan..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p21 ft8">160</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft15">9</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft16">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p21 ft16">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td18"><SPAN class="p21 ft8">9.6 Svenska som andraspråk i grundskolan.................................</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td8"><SPAN class="p21 ft8">161</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td18"><SPAN class="p21 ft8">9.6.1 Svenska som andraspråk i gymnasiet .........................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p21 ft8">162</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p26 ft8"><SPAN class="ft8">9.7</SPAN><SPAN class="ft18">Hur många deltar i undervisningen i modersmål och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td28"><SPAN class="p39 ft8">svenska som andraspråk? .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p21 ft8">162</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td29"><SPAN class="p40 ft8">9.7.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p39 ft8">Modersmålsundervisningen........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p21 ft8">162</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p40 ft8">9.7.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p39 ft13">Svenska som andraspråk .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p21 ft8">162</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td28"><SPAN class="p39 ft8">9.8 Språkundervisning för vuxna invandrare ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p21 ft8">163</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p39 ft8">9.8.1 Svenska för invandrare – sfi........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p21 ft8">163</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td28"><SPAN class="p39 ft8">9.8.2 Kommunal vuxenutbildning – komvux .....................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td24"><SPAN class="p21 ft8">164</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p26 ft8"><SPAN class="ft8">9.9</SPAN><SPAN class="ft18">Synpunkter från Skolverket och Myndigheten för</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td30"><SPAN class="p36 ft13">skolutveckling.........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p21 ft8">165</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p36 ft8">9.9.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p28 ft13">Skolverket....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p21 ft8">165</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p36 ft8">9.9.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p28 ft8">Myndigheten för skolutveckling................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p21 ft8">166</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p20 ft9">10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td30"><SPAN class="p36 ft9">Engelskans användning inom olika områden................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p21 ft9">167</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p20 ft8">10.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td30"><SPAN class="p36 ft13">Inledning.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td19"><SPAN class="p21 ft8">167</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td30"><SPAN class="p36 ft8">10.1.1 Attityder till användningen av engelska ....................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p21 ft8">168</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td30"><SPAN class="p36 ft8">10.1.2 Språkkommitténs förslag på utbildningsområdet.....</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p21 ft8">168</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td30"><SPAN class="p36 ft8">10.1.3 Internationaliseringen på utbildningsområdet..........</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p21 ft8">169</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td30"><SPAN class="p36 ft8">10.1.4 Vad händer med ämnesinlärningen när</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p28 ft14">undervisningsspråket blir engelska?...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p21 ft8">170</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p20 ft8">10.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td30"><SPAN class="p36 ft8">Engelskspråkig undervisning i grund- och</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td30"><SPAN class="p36 ft13">gymnasieskola.........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td19"><SPAN class="p21 ft8">172</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p20 ft8">10.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td30"><SPAN class="p36 ft13">Universitet och högskola.......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p21 ft8">173</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td30"><SPAN class="p36 ft8">10.3.1 Den internationella rörligheten..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p21 ft8">173</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td30"><SPAN class="p36 ft8">10.3.2 Internationaliseringen av den högre utbildningen ....</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p21 ft8">175</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td30"><SPAN class="p36 ft13">10.3.3 Bolognadeklarationen .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p21 ft8">176</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td30"><SPAN class="p36 ft8">10.3.4 Kvalitetsutvärdering av internationaliseringen..........</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p21 ft8">177</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td30"><SPAN class="p36 ft8">10.3.5 Nationell strategi för internationaliseringen av</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p28 ft13">den högre utbildningen...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p21 ft8">178</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td30"><SPAN class="p36 ft13">10.3.6 Handlingsplaner..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p21 ft8">178</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p20 ft8">10.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td30"><SPAN class="p36 ft13">Forskarutbildningen...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p21 ft8">182</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p20 ft8">10.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td30"><SPAN class="p36 ft13">Vetenskapsrådets synpunkter................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p21 ft8">182</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p41 ft15">10</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td32"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p21 ft16">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td34"><SPAN class="p20 ft9">11</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td35"><SPAN class="p42 ft9">Svenskan i internationella sammanhang .....................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td33"><SPAN class="p43 ft9">185</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p20 ft8">11.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p42 ft13">Inledning.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p43 ft8">185</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p20 ft8">11.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p42 ft13">Utrikesrepresentationen........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p43 ft8">185</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p42 ft8">11.2.1 Utlandsmyndigheternas uppgifter.............................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p43 ft8">187</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p42 ft8">11.2.2 Språkhanteringen i det praktiska arbetet...................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p43 ft8">187</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p42 ft14">11.2.3 Språkhanteringen inom FN .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p43 ft8">187</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p42 ft13">11.2.4 Val av avtalsspråk........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p43 ft8">188</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p20 ft8">11.3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p42 ft13">EU – en flerspråkig union .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p43 ft8">188</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p42 ft8">11.3.1 Tanken bakom systemet med flerspråkighet ............</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p43 ft8">189</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p42 ft8">11.3.2 Reglerna om medlemsstaternas officiella språk ........</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p43 ft8">190</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p20 ft8">11.4</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p42 ft13">Synen på språk inom EU i dag ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p43 ft8">191</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p42 ft8">11.4.1 Handlingsprogram inför utvidgningen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p44 ft13">av EU 2004..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p43 ft8">192</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p42 ft8">11.4.2 Den politiska dagordningen för flerspråkighet.........</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p43 ft8">192</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p42 ft8">11.4.3 Flerspråkighet – ett eget politikområde....................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p43 ft8">193</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p42 ft13">11.4.4 Hjälpmedel..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p43 ft8">194</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p20 ft8">11.5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td35"><SPAN class="p42 ft14">Svenskan som officiellt <NOBR>EU-språk.........................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p43 ft8">194</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p20 ft8">11.6</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p42 ft8">Riktlinjer för svenska språkets användning</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td34"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td35"><SPAN class="p42 ft13">i <NOBR>EU-samarbetet .....................................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p43 ft8">195</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p42 ft8">11.6.1 Grundläggande språkprinciper...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p43 ft8">196</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p42 ft14">11.6.2 Riktlinjerna för tolkning ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p43 ft8">197</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p42 ft8">11.6.3 Närmare om tolkningssystemet ................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p43 ft8">198</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p42 ft8">11.6.4 I vilken utsträckning används tolk?...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p43 ft8">198</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p42 ft8">11.6.5 När och hur tolkas det till och från svenska? ...........</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p43 ft8">200</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p42 ft8">11.6.6 Anpassning inför Sveriges ordförandeskap 2009......</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p43 ft8">200</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p42 ft8">11.6.7 Riktlinjerna för översättning......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p43 ft8">201</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p42 ft13">11.6.8 Språkreservationer ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p43 ft8">201</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p42 ft8">11.6.9 Kvalitetsansvar för tolkning och översättning..........</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p43 ft8">202</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p20 ft8">11.7</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td35"><SPAN class="p42 ft8">Synpunkter från den svenska språkavdelningen vid</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td34"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td35"><SPAN class="p42 ft8"><NOBR>EU-kommissionens</NOBR> generaldirektorat för översättning......</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p43 ft8">203</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft21"><SPAN class="ft8">11.8</SPAN><SPAN class="ft20">Synpunkter från den svenska tolkenheten, DG SCIC, generaldirektoratet för konferenstolkning vid</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr12 td36"><SPAN class="p20 ft13"><NOBR>EU-kommissionen.................................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr12 td22"><SPAN class="p21 ft8">205</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p20 ft8">11.8.1 Synpunkter från tolkar verksamma i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p46 ft13"><NOBR>EU-samarbetet............................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p21 ft8">205</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p47 ft15">11</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p20 ft16">Innehåll</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td37"><SPAN class="p48 ft16">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p24 ft9">12</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td38"><SPAN class="p20 ft9">Överväganden och förslag ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td19"><SPAN class="p21 ft9">207</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p24 ft8">12.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td38"><SPAN class="p20 ft8">Uppdragets omfattning och inriktning.................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td19"><SPAN class="p21 ft8">207</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p20 ft13">12.1.1 Grundlag eller vanlig lag? ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p21 ft8">207</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p20 ft14">12.1.2 Rättighetslag eller skyldighetslag? .............................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p21 ft8">208</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td38"><SPAN class="p20 ft14">12.1.3 Lagstiftning utan sanktioner ......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p21 ft8">209</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p24 ft8">12.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p20 ft8">I vilken utsträckning ska vi lagstifta om</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td38"><SPAN class="p20 ft13">språkförhållanden? .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p21 ft8">209</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td38"><SPAN class="p20 ft8">12.2.1 Språklagstiftningens inriktning och omfattning .......</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p21 ft8">210</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p20 ft13">12.2.2 Förväntningar på en språklag .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p21 ft8">211</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p24 ft8">12.3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p20 ft8">Sammanfattande bedömning om en språklags</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td6"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td38"><SPAN class="p20 ft13">utformning och innehåll ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td19"><SPAN class="p21 ft8">212</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p24 ft8">12.4</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p20 ft13">Lagens syften ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p21 ft8">212</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p24 ft8">12.5</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p20 ft8">Språklagens förhållande till andra författningar ...................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p21 ft8">213</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p20 ft8">12.5.1 Möjlighet för regeringen att medge undantag i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p25 ft13">vissa fall........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p21 ft8">214</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td38"><SPAN class="p20 ft8">12.5.2 Särskilt om diskrimineringsförbud ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p21 ft8">214</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p24 ft8">12.6</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p20 ft13">Svenskan som huvudspråk .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p21 ft8">215</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p20 ft8">12.6.1 Innebörden av svenskans ställning som</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p25 ft8">huvudspråk – samhällets gemensamma språk ...........</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p21 ft8">216</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td38"><SPAN class="p20 ft8">12.6.2 Svenskans samhällsbärande funktion.........................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p21 ft8">217</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p20 ft13">12.6.3 Ett komplett språk ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p21 ft8">217</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p24 ft8">12.7</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p20 ft14">Ett särskilt ansvar hos det allmänna ......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p21 ft8">217</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p20 ft14">12.7.1 Definition av ”det allmänna”......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p21 ft8">217</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td38"><SPAN class="p20 ft13">12.7.2 Ett gemensamt intresse...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p21 ft8">218</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p20 ft8">12.7.3 Omfattningen av det allmännas ansvar......................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p21 ft8">219</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p20 ft8">12.7.4 Effekter av att arbeta på ett annat språk än</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td38"><SPAN class="p25 ft13">modersmålet ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p21 ft8">220</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p20 ft14">12.7.5 Åtgärder som kan vara aktuella..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p21 ft8">221</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p24 ft8">12.8</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p20 ft14">De nationella minoritetsspråken ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p21 ft8">223</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p20 ft8">12.8.1 Reglering av de nationella minoritetsspråken ...........</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p21 ft8">223</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td38"><SPAN class="p20 ft8">12.8.2 Det allmännas ansvar för de nationella</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td19"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td38"><SPAN class="p25 ft13">minoritetsspråken .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td19"><SPAN class="p21 ft8">225</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p24 ft8">12.9</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p20 ft13">Det svenska teckenspråket ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p21 ft8">227</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft15">12</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td32"><SPAN class="p20 ft16">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p21 ft16">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr18 td32"><SPAN class="p20 ft8">12.10 Språkanvändningen i offentlig verksamhet..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td33"><SPAN class="p43 ft8">228</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p50 ft13">12.10.1 Vad avses med offentlig verksamhet? ........................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p43 ft8">228</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p50 ft13">12.10.2 Offentlighetsprincipen ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p43 ft8">229</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td30"><SPAN class="p50 ft8">12.10.3 Offentlig verksamhet hos andra än</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p51 ft13">myndigheter...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p43 ft8">230</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p50 ft8">12.10.4 Nationella minoritetsspråk i offentlig</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td30"><SPAN class="p51 ft13">verksamhet .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p43 ft8">231</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p50 ft14">12.10.5 Särskilt om tolkning och översättning.......................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p43 ft8">231</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td32"><SPAN class="p20 ft14">12.11 Klarspråk i offentlig verksamhet..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p43 ft8">232</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td32"><SPAN class="p20 ft13">12.12 Termer i svenskan .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p43 ft8">234</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td32"><SPAN class="p20 ft8">12.13 Svenskan i internationella sammanhang ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p43 ft8">235</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td32"><SPAN class="p20 ft13">12.14 Språkanvändningen i <NOBR>EU-arbetet ..............................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p43 ft8">236</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p50 ft8">12.14.1 Tänkbara effekter av en minskad användning</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td30"><SPAN class="p21 ft8">av medlemsstaternas officiella <NOBR>EU-språk.....................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p52 ft8">236</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p50 ft13">12.14.2 Särskilt om tolkning och översättning.........................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p43 ft8">238</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td30"><SPAN class="p50 ft13">12.14.3 Behovet av lagreglering..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p43 ft8">240</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td32"><SPAN class="p20 ft8">12.15 Det allmännas ansvar för den enskildes tillgång</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td30"><SPAN class="p21 ft13">till språk.......................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p43 ft8">240</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p50 ft8">12.15.1 Möjlighet att lära sig, utveckla och använda</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td30"><SPAN class="p21 ft8">språket.............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p43 ft8">241</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p50 ft8">12.15.2 Förutsättningarna för den enskildes tillgång</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td33"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td30"><SPAN class="p21 ft8">till språk enligt språklagen.............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p43 ft8">243</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td32"><SPAN class="p20 ft13">12.16 Uppföljning av lagens tillämpning .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p43 ft8">245</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td16"><SPAN class="p20 ft9">13</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td30"><SPAN class="p36 ft9">Kostnads- och konsekvensanalys................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td33"><SPAN class="p43 ft9">249</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td16"><SPAN class="p20 ft9">14</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td30"><SPAN class="p36 ft9">Författningskommentar .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td33"><SPAN class="p43 ft9">253</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p20 ft13">Förslaget till språklag......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p43 ft8">253</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td32"><SPAN class="p20 ft9">Bilagor</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td33"><SPAN class="p20 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p20 ft8">1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td30"><SPAN class="p21 ft13">Kommittédirektiv 2007:17..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td33"><SPAN class="p43 ft8">261</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p20 ft8">2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td30"><SPAN class="p21 ft13">Kommittédirektiv 2007:181........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p43 ft8">265</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p53 ft15">13</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <P class="p0 ft7">Sammanfattning</P> <P class="p54 ft8">Språket är av grundläggande betydelse för den enskilda individens möjligheter till social gemenskap. Tillgången till språk är också en förutsättning för den enskildes möjligheter att utbilda sig, informera sig och skaffa sig kunskap. Möjligheten att delta i samhällslivet förutsätter dessutom tillgång till ett språk som är gemensamt för samhället och som alla som är bosatta i landet förstår och kan använda.</P> <P class="p55 ft8">Svenskan är sedan lång tid ett stabilt språk. Språksituationen i Sverige har emellertid, liksom i många andra länder, förändrats under senare år. Därmed har språksituationen blivit mer mångfasetterad och svenskans ställning är inte längre lika självklar som den tidigare varit.</P> <P class="p56 ft8">Det som haft den största inverkan på svenskans ställning i Sverige är den tilltagande internationaliseringen. Denna har bl.a. lett till att det inom flera områden används engelska i allt större utsträckning i stället för eller vid sidan av svenska. Även det förhållandet att det i dag talas åtminstone 150 olika modersmål i Sverige sätter fokus på frågor om svenskans, och andra språks, ställning. Sedan 2000 har fem språk officiell ställning som nationella minoritetsspråk i Sverige. De nu beskrivna förhållandena gör det motiverat att slå fast vilken ställning svenskan och andra språk har och hur språken bäst kan värnas för att bevara en språklig mångfald. Det är mot denna bakgrund man ska se Språklagsutredningens uppdrag.</P> <P class="p57 ft9">Utredningens uppdrag</P> <P class="p58 ft8">Utredningens uppdrag har varit att utarbeta ett förslag till språklag, där det svenska språkets ställning regleras. I uppdraget har vidare ingått att överväga om det bör införas bestämmelser om de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket i en språk-</P> <P class="p59 ft15">15</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft8">lag. Att belysa frågan om svenska språket i internationella sammanhang har också ingått i uppdraget.</P> <P class="p61 ft8">Enligt direktiven ska lagen ge en tydlig signal om den vikt som svenska språket har. Däremot ska lagen inte behandla språkriktighetsfrågor eller språks användning inom olika områden, utöver den offentliga förvaltningen. Inte heller bör sanktioner knytas till lagen.</P> <P class="p62 ft9">Utgångspunkter för förslaget</P> <P class="p63 ft8">De mål som riksdagen har angett för den nationella språkpolitiken har varit en utgångspunkt för utredningen. Dessa mål är:</P> <P class="p64 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige.</SPAN></P> <P class="p65 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk.</SPAN></P> <P class="p65 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig.</SPAN></P> <P class="p66 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk.</SPAN></P> <P class="p67 ft8">Till grund för Språklagsutredningens förslag har också legat bl.a. det handlingsprogram och förslag till språklag som Kommittén för svenska språket lade fram 2002 i betänkandet <SPAN class="ft9">Mål i mun </SPAN>(SOU 2002:27). Även remissinstansernas synpunkter på lagförslaget i betänkandet har beaktats. Härutöver har i stor utsträckning tidigare utredningsarbeten, bl.a. de som rör de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket, legat till grund för utredningens arbete.</P> <P class="p68 ft8">Utredningen har också haft omfattande kontakter med myndigheter och företrädare för organisationer och intressegrupper.</P> <P class="p62 ft9">Språklagens syften</P> <P class="p69 ft8">I lagen anges svenskans och andra språks ställning och användning i det svenska samhället. Bestämmelserna är utformade med sikte på att lagen ska värna både det svenska språket och den språkliga mångfalden i Sverige.</P> <P class="p70 ft15">16</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td40"><SPAN class="p20 ft19">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p71 ft9">Språklagens innehåll</P> <P class="p72 ft8">I en inledande bestämmelse anges lagens syfte. Därefter följer bestämmelser om det svenska språkets ställning och dess användning i offentlig förvaltning och i internationella sammanhang. Lagen innehåller också bestämmelser om de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket. Vidare innehåller lagen bestämmelser om det allmännas ansvar för den enskildes tillgång till språk.</P> <P class="p73 ft9">Det svenska språket</P> <P class="p72 ft8">I lagen slås fast att svenska är huvudspråk i Sverige. Detta innebär att svenska är samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det allmänna ska enligt lagen ha ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.</P> <P class="p74 ft9">De nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket</P> <P class="p75 ft8">Genom konventionsanslutningar är samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch nationella minoritetsspråk i Sverige. En- ligt utredningens förslag ska dessa språks ställning lagfästas i språklagen. Det föreslås också att det allmänna ska ha ett särskilt ansvar för att skydda och främja minoritetsspråken.</P> <P class="p13 ft8">Genom lagen får det allmänna ett särskilt ansvar för att skydda och främja även det svenska teckenspråket.</P> <P class="p74 ft9">Språkanvändningen i offentlig verksamhet</P> <P class="p76 ft8">Enligt förslaget ska det i lagen anges att språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska. Nationella minoritetsspråk får användas när det är lämpligt. Bestämmelsen innehåller också en hänvisning till den lagfästa rätten för enskilda att i vissa fall använda nationella minoritetsspråk och till bestämmelser om rätt att i Sverige använda ett annat nordiskt språk.</P> <P class="p55 ft8">Språket i offentlig verksamhet ska enligt förslaget vara vårdat, enkelt och begripligt. Domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra offentliga organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet ska,</P> <P class="p77 ft15">17</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft8">med andra ord, vara skyldiga att använda klarspråk i sina kontakter med allmänheten.</P> <P class="p61 ft8">En särskild bestämmelse föreslås i fråga om utvecklingen av svensk terminologi. Den innebär att myndigheter ska ha ett särskilt ansvar för att svenska termer finns tillgängliga, används och utvecklas inom respektive myndighets fackområde.</P> <P class="p62 ft9">Svenskan i internationella sammanhang</P> <P class="p63 ft8">En bestämmelse om att Sveriges officiella språk i internationella sammanhang är svenska föreslås i lagen.</P> <P class="p61 ft8">Vidare förslås bestämmelser om att svenskans ställning som officiellt språk i Europeiska unionen ska värnas och att den som företräder Sverige i EU ska använda svenska där tolkning kan fås, om det inte av särskilda skäl är lämpligare att använda ett annat språk.</P> <P class="p78 ft9">Det allmännas ansvar för den enskildes tillgång till språk</P> <P class="p69 ft8">Enligt förslaget ska det allmänna ha ansvar för den enskildes tillgång till språk. Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Den som tillhör en nationell minoritet och den som har behov av teckenspråk ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket respektive det svenska teckenspråket. Vidare ska den som har ett annat modersmål än de nu nämnda ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.</P> <P class="p79 ft15">18</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <P class="p0 ft7">Summary</P> <P class="p80 ft8">Language is of fundamental importance for the individual’s ability to take part in the life of the community. Access to language is also essential for the individual to be able to study, to become informed and acquire knowledge. Being able to participate in the life of the community also requires access to a language that is common to the society and that everyone living in the country understands and can use.</P> <P class="p81 ft8">Swedish has long been a stable language. However, as in many other countries, the language situation in Sweden has changed in recent years. It has become more multifaceted and the position of Swedish is no longer as <NOBR>self-evident</NOBR> as it was in the past.</P> <P class="p82 ft8">Growing internationalisation is the factor that has had the greatest impact on the status of Swedish in Sweden. This has led, for example, to the increasing use of English in many areas, either replacing Swedish entirely or alongside Swedish. The fact that at least 150 different mother tongues are now spoken in Sweden also places the focus on issues involving the status of Swedish and other languages. Since 2000, five languages have been officially classified as national minority languages in Sweden. The circumstances described above give cause for establishing the status of Swedish and other languages and determining how these languages can best be safeguarded so as to preserve language diversity. The remit of the Language Act Inquiry should be seen in this light.</P> <P class="p73 ft9">Remit of the Inquiry</P> <P class="p83 ft8">The remit of the Inquiry has been to draft a Language Act regulating the position of the Swedish language. The remit has also included examining whether provisions on the national minority languages and Swedish sign language should be incorporated into a Language</P> <P class="p84 ft15">19</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Summary</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft8">Act. Shedding light on the issue of the Swedish language in international contexts has also been part of the remit.</P> <P class="p86 ft8">According to our terms of reference, the Act should give a clear signal of the importance of the Swedish language. On the other hand, the Act should not deal with issues related to linguistic correctness or the use of language in various fields, apart from in public administration. Nor should sanctions be linked with the Act.</P> <P class="p87 ft9">Basis for the proposal</P> <P class="p88 ft8">The objectives given by the Riksdag for national language policy have formed a basis for the Inquiry. These objectives are:</P> <P class="p89 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">The Swedish language is to be the main language in Sweden.</SPAN></P> <P class="p65 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">Swedish is to be a complete language, serving and uniting society.</SPAN></P> <P class="p90 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">Public Swedish is to be cultivated, simple and comprehensible.</SPAN></P> <P class="p91 ft21"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft24">Everyone is to have a right to language: to develop and learn Swedish, to develop and use their own mother tongue or national minority language and to have the opportunity to learn foreign languages.</SPAN></P> <P class="p92 ft8">The Language Act Inquiry proposals are also based on the action programme and proposal for a Language Act that the Committee on the Swedish Language presented in 2002 in the report <SPAN class="ft9">Mål i mun </SPAN>(Being able to express oneself) (SOU 2002:27). Account has also been taken in the report of the views of those to whom the legislative proposal was circulated for comment. In addition to this, the work of previous inquiries, including those concerning the national minority languages and Swedish sign language have largely formed the basis for the work of this Inquiry.</P> <P class="p93 ft8">The Inquiry has also had extensive contacts with agencies and representatives of organisations and interest groups.</P> <P class="p94 ft9">The purpose of the Language Act</P> <P class="p88 ft8">The Act will prescribe the status and use in Swedish society of Swedish and other languages. Its provisions are designed with a view to the need for the Act to safeguard both the Swedish language and language diversity in Sweden.</P> <P class="p95 ft15">20</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td27"><SPAN class="p20 ft25">Summary</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p71 ft9">Contents of the Language Act</P> <P class="p83 ft8">The purpose of the Act is given in an introductory provision. This is followed by provisions on the status of the Swedish language and its use in public administration and international contexts. The Act also contains provisions on the national minority languages and Swedish sign language. In addition, the Act contains provisions on the responsibility of public authorities for the individual’s access to language.</P> <P class="p96 ft9">The Swedish language</P> <P class="p83 ft8">The Act establishes that Swedish is the principle language in Sweden. This means that Swedish is the common language in society, which everyone living in Sweden must have access to and be able to use in all sectors of society. According to the Act, public authorities are to have particular responsibility for Swedish being used and developed.</P> <P class="p96 ft9">The national minority languages and Swedish sign language</P> <P class="p83 ft8">Through accession to conventions, Sami, Finnish, Meänkieli (Tornedal Finnish), Romany chib and Yiddish are national minority languages in Sweden. According to the Inquiry’s proposal, the status of these languages will be incorporated into the Language Act. It is also proposed that public authorities be particularly responsible for protecting and promoting the minority languages.</P> <P class="p97 ft8">The Act will also give public authorities particular responsibility for protecting and promoting Swedish sign language.</P> <P class="p18 ft9">The use of language in public administration</P> <P class="p98 ft8">According to the proposal, the Act is to stipulate that the language of courts of law, administrative agencies and other bodies carrying out tasks in public services be Swedish. National minority languages may be used when appropriate. The provision also contains a reference to the legal right of individuals, in certain cases, to use national minority languages and to provisions on the right in Sweden to use another Nordic language.</P> <P class="p99 ft15">21</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Summary</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft8">According to the proposal, the language of public services is to be cultivated, simple and comprehensible. In other words, courts of law, administrative agencies and other public bodies carrying out tasks in public services are to be obliged to use clear language in their contacts with the general public.</P> <P class="p101 ft8">A special provision is proposed on the issue of the development of Swedish terminology. This means that authorities are to have particular responsibility for ensuring that Swedish terms are accessible and are used and developed in each authority’s functional area.</P> <P class="p102 ft9">Sweden in international contexts</P> <P class="p88 ft8">A provision on Swedish as Sweden’s official language in international contexts is proposed in the Act.</P> <P class="p86 ft8">Provisions are also proposed on the need to safeguard the status of Swedish as an official language in the European Union and to ensure that those representing Sweden use Swedish when interpretation is available, unless there are special grounds making it more appropriate to use another language.</P> <P class="p87 ft9">Public authorities’ responsibility for the individual’s access to language</P> <P class="p88 ft8">According to the proposal, public authorities are to be responsible for the individual’s access to language. Each person living in Sweden is to be given the opportunity to learn, develop and use Swedish. People belonging to a national minority and people requiring sign language are to be given the opportunity to learn, develop and use the minority language or Swedish sign language. People with a mother tongue other than those mentioned above are to be given the opportunity to develop and use their mother tongues.</P> <P class="p103 ft15">22</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <P class="p104 ft7">Sammanfattning på nationellt minoritetsspråk</P> <P class="p105 ft26">Sammanfattning som översatts till de nationella minoritetsspråken</P> <P class="p58 ft27">I betänkandet presenteras Språklagsutredningens förslag till språklag. Denna version av sammanfattningen är utformad för översättning till de nationella minoritetsspråken.</P> <P class="p106 ft9">Förslaget bygger på av de av riksdagen beslutade nationella språkpolitiska målen (prop. 2005/06:2)och innehåller bestämmelser om svenskans och andra språks ställning och användning i det svenska samhället. Lagens syfte är att värna både svenskan och den språkliga mångfalden. Lagen ska också värna den enskildes rätt till sitt modersmål.</P> <P class="p107 ft9">Svenskan ska ha ställning som huvudspråk i Sverige och vara samhällets gemensamma språk, som ska kunna användas inom alla samhällsområden. Samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch anges vara nationella minoritetsspråk. Det svenska teckenspråket ges en ställning som väsentligen motsvarar de nationella minoritetsspråkens.</P> <P class="p108 ft28">Det är i första hand det allmänna som ska ansvara för att svenskan används och utvecklas, liksom för att de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket skyddas och främjas.</P> <P class="p109 ft29">Alla som är bosatta i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Den som tillhör en nationell minoritet ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket och den som har behov av teckenspråk ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket. Den som har ett annat modersmål än de nu nämnda ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.</P> <P class="p110 ft15">23</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Sammanfattning på nationellt minoritetsspråk</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft9">Förslaget innehåller inga ändringar i nu gällande bestämmelser om tolkning, översättning och rätt att använda samiska, finska och meänkieli inom vissa förvaltningsområden.</P> <P class="p112 ft15">24</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr10 td42"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p20 ft19">Sammanfattning på nationellt minoritetsspråk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p113 ft26">Nordsamiska</P> <P class="p114 ft9"><SPAN class="ft30">Č</SPAN>oahkkáigeassu</P> <P class="p115 ft31">Smiehttamuš buktá ovdan Giellaláhkaguorahallama giellaláhkaevttohus. Dát veršuvdna čoahkkáigeasus lea hábmejuvvon vai heive jorgalit náššuvnnalaš unnitlogugielaide.</P> <P class="p116 ft32">Evttohusa vuođđu lea náššuvnnalaš giellapolitihkalaš ulbmilat maid riikkabeaivi lea mearridan (prop. 2005/06:2) ja sisdoallá njuolggadusaid ruo<SPAN class="ft9">ŧ</SPAN>a ja eará gielaid sajádaga ja geavaheami birra ruo<SPAN class="ft9">ŧ</SPAN>a servodagas. Lága ulbmil lea sihke suodjalit ruo<SPAN class="ft9">ŧ</SPAN>agiela ja gielalaš má<SPAN class="ft9">ŋ</SPAN>ggalágášvuođa. Láhka galgá maid gáhttet ovttaskas olbmo rievtti eatnigiellasis.</P> <P class="p116 ft32">Ruo<SPAN class="ft9">ŧ</SPAN>agiela sajádat lea váldogiella Ruo<SPAN class="ft9">ŧ</SPAN>as ja galgá leahkit servodaga oktasaš giella man galgá sáhttit geavahit juohke servodatsuorggis. Sámegiella, suomagiella, meänkieli, romani chib ja jiddisch leat náššuvnnalaš unnitlogugielat. Ruo<SPAN class="ft9">ŧ</SPAN>a giehtagiella oažžu sajádaga mii eanas osiin vástida náššuvnnalaš unnitlogugielaid.</P> <P class="p116 ft33">Lea vuosttažettiin almmolašvuohta mii ovddasvástida ahte ruo<SPAN class="ft9">ŧ</SPAN>agiella geavahuvvo ja ovdána ja maid ahte náššuvnnalaš unnitlogugielat ja ruo<SPAN class="ft9">ŧ</SPAN>a giehtagiella suodjaluvvojit ja geavahuvvojit. Visot olbmot geat orrut Ruo<SPAN class="ft9">ŧ</SPAN>as galget oažžut vejolašvuođa oahppat, ovddidit ja geavahit ruo<SPAN class="ft9">ŧ</SPAN>agiela. Son gii gullá unnitlohkui galgá maid oažžut vejolašvuođa oahppat, ovddidit ja geavahit unnitlogugiela ja sus geas lea dárbu máhttit giehtagiela galgá oažžut vejolašvuođa oahppat, ovddidit ja geavahit ruo<SPAN class="ft9">ŧ</SPAN>a giehtagiela. Sus geas lea iežá eatnigiella go dát namahuvvon gielat galgá maid oažžut vejolašvuođa ovddidit ja geavahit eatnigiellasis.</P> <P class="p117 ft34">Evttohusas eai leat rievdadusat dálá njuolggadusain go guoská dulkomii, jorgaleapmái ja riektái geavahit sámegiela, suomagiela ja meänkieli muhtin hálddahussurggiin.</P> <P class="p118 ft15">25</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Sammanfattning på nationellt minoritetsspråk</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft26">Sydsamiska</P> <P class="p120 ft9">Ektiedimmie dejtie Naasjovni unnebelåhkoegielide</P> <P class="p121 ft9">Gielelaaketjielkestimmie daejnie ussjedimmine gielelaaken raeriestimmien bijre vuesehte. Daate visjovne ektievuekien jih hammoedimmien mietie, juktie jarkoestimmie edtja dej unnebealåhkoegielide sjiehtelidh. Raeriestimmie dejtie naasjovnepolitiki hammoej mietie dam maam Rijhkebiejjie nännoestamme, (prop. 2005/06:2) mah njolkedassen sisvegisnie leah, guktie svienskegielem jih jeatjah gielh sjiehtelimmie guktie dejtie svöörjen ektievuekesne nuhtjedh. Laaken ulmie lea svienskegielem jih dah gelliehsåarhts gielide vaarjelidh. Laake edtja aaj dam aajnen reaktam dam sov ietnien gielem åadtjodh vaarjelidh. Svienskegiele edtja Svöörjen åejviegiele årrodh jih aaj ektievuekien ektievoeten giele, guktie gaajhks dah mah ektievuekiedajvine edtjieh dam maehtedh nuhtjedh. Saemien, såavmien, meänkieli, romani chib jih jiddisch, dah leah naasjovni unnebelåhkoegielh. Svöörjen gietigiele vihkeles aaj, dah seamma nuepiem utnieh goh dah jeatjebi naasjovni gielh. Voestes siejhme lea svienskegielem diedtedh nuhtjedh jih evtiedidh, jih aaj dah nasjovnigielh jih dam svöörjen gietegielem vaarjelidh jih evtiedidh.</P> <P class="p122 ft9">Gaajhks mah Svöörjesne veasoeminie edtjieh nuepiem utnedh svienske gielem lieredh nuhtjedh jih evtiedidh. Dah mah nasjovni unnebelåhkine edtjieh nuepiem utnedh, lieredh evtiedidh jih unnebelåhkoegielem nuhtjedh, jih dah mah daerpiesvoetem utnieh dam gietegielem nuhtjedh, dah nuepiem edtjieh åadtjodh dam svienske gietegielem lieredh nuhtjedh jih dam evtiedidh.</P> <P class="p123 ft28">Dah maah jeatja ietniegielh utnieh ean dam maam daelie vuesiehtamme, dah seamma nuepiem utnieh sijjen gielem nuhtjedh.</P> <P class="p61 ft9">Raeriestimmien sisvegisnie eah leah daelie naan värrtoedimmie dennie, njoelkedassesne vuajnoem, jarkoestimmie jih reaktam utnedh dej saemien, såevmien jih meänkielin nuhtjedh dej ovmessieh reeremedajvide.</P> <P class="p124 ft15">26</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr10 td42"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p20 ft19">Sammanfattning på nationellt minoritetsspråk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft26">Finska</P> <P class="p72 ft9">Mietinnössä esitellään Kielilakiselvityksen kielilakiehdotus. Tämä tiivistelmän versio on laadittu käännettäväksi kansallisille vähemmistökielille.</P> <P class="p82 ft9">Ehdotus perustuu valtiopäivien päättämän kansallisen kielipolitiikan tavoitteisiin (esitys 2005/06:2) ja sisältää määräyksiä ruotsin ja muiden kielten asemasta ja käyttämisestä Ruotsin yhteiskunnassa. Lain tarkoituksena on suojella sekä ruotsin kieltä että kielellistä moninaisuutta. Laki suojelee myös yksilön oikeutta äidinkieleensä.</P> <P class="p97 ft9">Ruotsin kielellä on oltava Ruotsissa pääkielen asema ja sen on oltava yhteiskunnan yhteinen kieli, jota voidaan käyttää kaikilla yhteiskunnan alueilla. Saamen, suomen, meänkielen, romani chibin ja jiddišin ilmoitetaan olevan kansallisia vähemmistökieliä. Ruotsin viittomakielelle annetaan asema, joka olennaisesti vastaa kansallisten vähemmistökielten asemaa.</P> <P class="p126 ft29">Ensisijaisesti valtion ja kuntien on vastattava ruotsin kielen käyttämisestä ja kehittämisestä, samoin kuin siitä, että kansallisia vähemmistökieliä ja Ruotsin viittomakieltä suojellaan ja edistetään.</P> <P class="p107 ft9">Kaikille Ruotsissa asuville on annettava mahdollisuus oppia ja käyttää ruotsia ja kehittää ruotsin kielen taitoaan. Kansalliseen vähemmistöön kuuluvalle on annettava mahdollisuus oppia ja käyttää vähemmistökieltään ja kehittää kielitaitoaan, ja sille, joka tarvitsee viittomakieltä, on annettava mahdollisuus oppia ja käyttää Ruotsin viittomakieltä ja kehittää kielitaitoaan. Sille, jonka äidinkieli on jokin muu kuin tässä mainitut kielet, on annettava mahdollisuus käyttää äidinkieltään ja kehittää kielitaitoaan.</P> <P class="p13 ft9">Ehdotus ei sisällä muutoksia nyt voimassa oleviin määräyksiin tulkkauksesta, kääntämisestä ja oikeudesta käyttää saamea, suomea ja meänkieltä tietyillä hallintoalueilla.</P> <P class="p127 ft15">27</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Sammanfattning på nationellt minoritetsspråk</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft26">Meänkieli</P> <P class="p120 ft9">Yhtheenveto kansalisile minuriteettikielile kääntämistä varten</P> <P class="p69 ft27">Mietinössä esitethään Kielilakiselvityksen kielilakiehotus. Tämä <NOBR>yhtheenveto-värsuuni</NOBR> oon tehty kansalisile minuriteettikielile kääntämistä varten.</P> <P class="p128 ft9">Ehotus perustuu niihin kansalishiin kielipoliittishiin tavotheishiin joista valtiopäivät oon päättäny (prop. 2005/06:2) ja sisältää määräykset niin ruottin kielen ko muitten kielitten asemasta ja käyttämisestä Ruottin yhtheiskunnassa. Lain tarkotus oon suojata niin ruottin kieltä ko kielelistä moninaisuutta. Lain pittää kans suojata yksittäisen ihmisen oikeutta äitinkiehleen.</P> <P class="p61 ft9">Ruottin kielelä oon pääkielen asema Ruottissa ja se oon yhtheiskunnan yhtheinen kieli, jota pittää saattaa käyttää kaikila yhtheiskunnan aluheila. Saamen kieli, suomen kieli, meänkieli, romani chib ja jiddisch oon kansaliset minuriteettikielet. Ruottin viittomakielele annethaan asema joka pääasiassa vastaa kansalisitten minuriteettikielitten asemaa.</P> <P class="p101 ft9">Se oon ensikäessä julkinen puoli jolla oon vastuu siittä ette ruottin kieltä käytethään ja ette se kehittyy, ja siittä ette kansalisia minuriteettikieliä ja Ruottin viittomakieltä suojathaan ja eesautethaan.</P> <P class="p101 ft9">Kaikile jokka asuvat Ruottissa pittää antaa maholisuus oppia, kehittää ja käyttää ruottia. Sille joka kuuluu kansalisheen minuriteethiin pittää antaa maholisuus oppia, kehittää ja käyttää minuriteettikieltä ja sille joka tarttee viittomakieltä pittää antaa maholisuus oppia, kehittää ja käyttää Ruottin viittomakieltä. Sille jolla oon joku muu äitinkieli ko tässä mainitut, pittää antaa maholisuus kehittää ja käyttää ommaa äitinkieltä.</P> <P class="p67 ft27">Ehotuksessa ei ole muutoksia nykysistä määräyksistä mitä tullee tulkkauksheen, kääntämisheen ja oikeutheen käyttää saamen, suomen ja meänkieltä tietyilä hallintoaluheila.</P> <P class="p129 ft15">28</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr10 td42"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p20 ft19">Sammanfattning på nationellt minoritetsspråk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft26">Romani chib (kalé)</P> <P class="p130 ft9">Agorphanliba pe risiba ando nationalno minoritetotšib</P> <P class="p72 ft9">Aro gindi (tenkiba) sikavel tšibjakokanuniboskorodtšeriba alsiba ko tšibjakokanuni.</P> <P class="p13 ft9">Odauva versija pala agorphanliba hin tšerdo pala formiba pe risibonge pe doolen nationalno minoritetototšibengen.</P> <P class="p13 ft9">Alsiba botnila te themeskofalliba agortšerdas nationella tšibeskopolitisko resin (prop. 2005/06:2)ta raalal anglunokanuni pala sveittibosko ta vaure tšibesko sterdiba ta aljiba aro sveittiko sarnipa.</P> <P class="p13 ft9">Kanunesko starakiba hin te arakhen ni sveittikotšib ta tšibjako butiba. Kanuni mote ni arakhen korkore manushenge hortiba pengo dakotšib.</P> <P class="p13 ft9">Sveittikotšib mote te lel sterdol sar herunotšib aro sveitikothem ta ahel sariniposko vaagunotšib save mote saj rikkaves arre aro sáre sarniboskokotor. Samisko, finsko, amarotšib (meänkieli), romani tšib ta biboldengo tšib(jiddisch phenelpe te ahel nationalno minoritetotšib.</P> <P class="p131 ft9">Odouva sveittiko dehas sterdiba nitšanali tšib(lallurengo tšib) So vasno jekhalo dóla nationalno minoritetotšib.</P> <P class="p107 ft9">Odouva hin vaagunes sarinipe kon mote lel pharolejpe te sveitiko rikkavehas ta angledzala pes,sar</P> <P class="p132 ft28">Dóla nationalno minoritetotšib ta douva sveittiko nitšanali tšib(lallurengo tšib arakhes ta tšerelas tšihkas. Sáre kon hin dzivso aro sveitiko mote dehas saipa te sikavespes,angledzarela ta rikkavel sveitiko. Douva kon perela (hunjula) jek nationalno minoriteto</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr19 td44"><SPAN class="p20 ft35">mote dehas sajpa</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td45"><SPAN class="p20 ft35">te sikaven pes</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr19 td46"><SPAN class="p20 ft35">, angledzarela ta</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td47"><SPAN class="p21 ft35">rikkaven</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td44"><SPAN class="p20 ft9">minoritetotšibja ta</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p36 ft9">doles konen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p133 ft9">hin</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p20 ft9">zori palal</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p21 ft9">nitšanali</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft28">tšib(lallurengo tšib)mote te dehas sajpa te sikaven pes, angledzarela ta rikkaven douva sveittiko nitšanali tšibja(lallurengo tšibja).</P> <P class="p107 ft9">Odóles kónes hin jek vauro dakotšib so hin phenle odai har mote te dehas sajpa te angledzarela ta rikkaven pengo dakotšib.</P> <P class="p107 ft27">Alsiba raalal na pariba aro akadivesko anglunikanuni pala tšibranibe, risiba ta horttiba te aljavel samisko,finsko ta amarotšib(meänkieli) arre aro disave administribeskothan</P> <P class="p135 ft15">29</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Sammanfattning på nationellt minoritetsspråk</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft26">Romani chib (arli)</P> <P class="p136 ft9">Khedkeribe (rezime) bašo <SPAN class="ft36">č</SPAN>hibiranibe ko odola nacionalna minoritetikane <SPAN class="ft36">č</SPAN>hibja</P> <P class="p137 ft37">Ko raporti prezenterinipe <NOBR>čhibjakere-kanunesoro-rodkeribe</NOBR> dodini (predlog) e čhibjakere kanunese. Akaja verzija kotar o khedkeribe tani formerime bašo čhibiranibe ko odola nacionalna minoritetikane čhibja.</P> <P class="p61 ft38">O dodini (predlog) vazdela pe kotar odola ko parlamenti so čhinavdje (rešindje) o nacionalno <NOBR>čhibjakoro-političko</NOBR> resin (cilj). (prop.2005/o6:2) hem soisinela (obuhvatini) anglalhramojbe (pravilo) kotar švedsko hem javer čhibjengoro položaj hem koristibe ko švedsko sarinipe (drustvo). E kanunesiri resorin (cilj) te arakhel o solduj, e švedsko hem odova čhibjakoro butipe. O kanuni isto ka arakhel odova ulavdo čačipe ki pli dajakiri čhib.</P> <P class="p86 ft39">Švedsko čhib ka terdjol sar šerutni čhib ki Švedska hem ka ovel sarinikani (društvosiri) barabar čhib, so šaj te koristinipe ko sarinipaskoro than, samiska, finska, meankieli, romani čhib hem jaudikani, vačerdo te ovel nacionalno minoritetikani čhib. Odoja švedsko nišanali čhib lela te čerel jek terdžojbe soj tano but važno jekhalo (isto) ko nacionalna minoritetikane čhibja.</P> <P class="p61 ft38">Odovaj tano ko angluno vas sarinengoro so ka len pharolejbe (odgovornost) te bi e švedsko koristinipe hem avansirinipe sar okola nacionalna minoritetikane čhibja hem e švedsko nišanali čhib te zaštitinipe hem te legaripe anglal.</P> <P class="p61 ft36">Sarine so bešena ki Švedska ka delpe lenge šaipe te sikljoven, te haljoven hem te koristinen e švedsko čhib.</P> <P class="p61 ft33">Okola so perel lenđe o nacionalno minoriteti ka delpe lenđe šaipe te sikljoven, te haljoven hem te koristinen e minoritetikani čhib. Hem odola so isolen potreba e nišanale čhibjače ka del pe lenđe šaipe te sikljoven, te haljoven hem te upotrebinen odoja švedsko nišanali čhib.</P> <P class="p61 ft34">Okola so isilen jek javer dajakiri čhib nego odola soj tane akana pomime ka delpe lenđe šaipe te haljoven, hem te upotrebinen pe dajakiri čhib.</P> <P class="p138 ft15">30</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB326/GWB32630x1.jpg" style="width:485px;height:575px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr10 td42"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p20 ft19">Sammanfattning på nationellt minoritetsspråk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p139 ft26">Jiddisch</P> <P class="p140 ft15">31</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <P class="p0 ft7">Författningsförslag</P> <P class="p141 ft26">Förslag till språklag</P> <P class="p130 ft8">Lagens innehåll och syfte</P> <P class="p142 ft8">1 § I denna lag finns bestämmelser om det svenska språket, de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket. Lagen innehåller även bestämmelser om det allmännas ansvar för att den enskilde ges tillgång till språk samt om språkanvändning i offentlig verksamhet.</P> <P class="p143 ft8">2 § Syftet med lagen är att ange svenskans och andra språks ställning och användning i det svenska samhället. Lagen syftar också till att värna svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige samt den enskildes tillgång till språk.</P> <P class="p144 ft8">3 § Om en annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen.</P> <P class="p145 ft8">Det svenska språket</P> <P class="p130 ft8">4 § Svenska är huvudspråk i Sverige.</P> <P class="p144 ft8">5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.</P> <P class="p144 ft8">6 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.</P> <P class="p146 ft15">33</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p147 ft8">De nationella minoritetsspråken</P> <P class="p88 ft8">7 § De nationella minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch.</P> <P class="p148 ft8">8 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken.</P> <P class="p94 ft8">Det svenska teckenspråket</P> <P class="p88 ft8">9 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket.</P> <P class="p102 ft8">Språkanvändningen i offentlig verksamhet</P> <P class="p88 ft8">10 § Språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska. Nationellt minoritetsspråk får användas, när det är lämpligt.</P> <P class="p86 ft8">I annan lag finns särskilda bestämmelser om rätt att använda nationella minoritetsspråk och annat nordiskt språk.</P> <P class="p86 ft8">Om skyldighet för domstolar och förvaltningsmyndigheter att anlita tolk och att översätta handlingar finns det särskilda bestämmelser.</P> <P class="p149 ft8">11 § Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.</P> <P class="p148 ft8">12 § Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.</P> <P class="p102 ft8">Svenskan i internationella sammanhang</P> <P class="p88 ft8">13 § Svenska är Sveriges officiella språk i internationella sammanhang.</P> <P class="p148 ft8">14 § Svenskans ställning som officiellt språk i Europeiska unionen ska värnas.</P> <P class="p150 ft15">34</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32633x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr10 td50"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td51"><SPAN class="p20 ft40">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p151 ft8">Den som företräder Sverige i Europeiska unionen ska använda svenska när tolkning erbjuds, om det inte av särskilda skäl är lämpligare att använda ett annat språk.</P> <P class="p152 ft8">Den enskildes tillgång till språk</P> <P class="p115 ft8">15 § Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Därutöver ska</P> <P class="p153 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft41">den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket,</SPAN></P> <P class="p153 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft41">den som har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket.</SPAN></P> <P class="p116 ft8">Den som har ett annat modersmål än de språk som anges i första stycket ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.</P> <P class="p154 ft8">16 § Det allmänna ansvarar för att den enskilde ges tillgång till språk enligt 15 §.</P> <P class="p155 ft11">U</P> <P class="p156 ft8">Denna lag träder i kraft den …</P> <P class="p157 ft15">35</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <P class="p0 ft7">Utredningens uppdrag och arbete</P> <P class="p158 ft26">Utredningens uppdrag</P> <P class="p72 ft9">Utredningen uppdrag anges i direktiven (dir. 2007:17 och 181), se bilaga <NOBR>1–2.</NOBR></P> <P class="p74 ft26">Utredningens arbete</P> <P class="p72 ft9">Arbetet har i huvudsak bedrivits på sedvanligt sätt genom överläggningar med experterna. Sedan arbetet påbörjades i mars 2007 har utredningen hållit åtta utredningssammanträden och ett tvådagars internatsammanträde. Utredaren och sekreteraren har därutöver haft ett antal arbetsmöten.</P> <P class="p108 ft42">För att informera sig om språksituationen och diskutera frågor om språklagstiftning har utredningen besökt det av Kulturministeriet under våren 2007 tillsatta Sprogudvalget i Danmark och företrädare för den tidigare Språklagskommittén i Finland. Vidare har utredningen i denna del haft kontakter Språkrådet i Norge.</P> <P class="p159 ft42">Utredningen har anordnat informations- och samrådsmöten med företrädare för följande myndigheter och organisationer: SWEBLUL, Delegationen för romska frågor, Sverigefinska delegationen, Judiska centralrådet, Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset – <NOBR>STR-T,</NOBR> Sametinget, Sveriges Dövas Riksförbund, Hörselskadades Riksförbund, den tidigare Utredningen för översyn av teckenspråkets ställning, den tidigare Utredningen om finska och sydsamiska språken, Svenska Akademien, Språkrådet, SIOS (Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige), AIIC</P> <P class="p160 ft28">– Association International des Interprètes de Conference, Språkrådets teckenspråkvårdare, Språkförsvaret, den särskilde utredaren Bertil Bengtsson, Svenska språkavdelningen vid <NOBR>EU-kommissio-</NOBR> nens generaldirektorat för översättning, Myndigheten för skolutveckling, Högskoleverket, Vetenskapsrådet, TNC, Skolverket</P> <P class="p161 ft15">37</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Utredningens uppdrag och arbete</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p162 ft9">och professorn i teckenspråk vid Stockholms universitet Brita Bergman.</P> <P class="p163 ft9">Utredningen har även haft kontakter med Sametingets språkvårdare, Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) och Svenska tolkenheten, DG SCIC, generaldirektoratet för konferenstolkning vid <NOBR>EU-kommissionen.</NOBR></P> <P class="p164 ft15">38</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_36"> <P class="p0 ft7">1 Det svenska språkets ställning</P> <P class="p165 ft26"><SPAN class="ft26">1.1</SPAN><SPAN class="ft43">Inledning</SPAN></P> <P class="p58 ft8">Språket är en viktig del vår kulturella tillhörighet och av den personliga identiteten. Språket är också viktigt för känslan av att tillhöra en grupp. I modersmålet finns våra rötter. Genom språket kan vi gestalta omvärlden, uttrycka behov och känslor, ta in och förmedla information och kunskap.</P> <P class="p13 ft8">Ett språk lever genom dess brukare och utvecklas och förändras som en följd av samhällsutvecklingen i stort. Utvecklingen inom skilda områden påverkar språk och språkbruk på olika sätt utan någon övergripande kontroll eller analys av eventuella följder och effekter. Först sedan språkliga effekter uppkommit blir de föremål för analys och eventuellt ifrågasättande.</P> <P class="p97 ft8">Kännetecknande för vår tid är bl.a. en internationalisering som går i allt snabbare takt. Internationaliseringen består i ökat samarbete och utbyte över nationsgränserna, såväl för den enskilde som för näringsliv och offentlig verksamhet.</P> <P class="p97 ft8">Det har blivit vanligt att studera och arbeta utomlands. Många företag driver verksamhet med förgreningar världen över. Samarbetet nationer emellan har blivit mer omfattande, för Sveriges del inte minst genom medlemskapet i den Europeiska unionen. Uppenbarligen leder denna utveckling till krav på att människor från olika språkområden ska kunna kommunicera över språkgränserna. En följd har blivit att engelskan utvecklats till något av vår tids gemensamma språk. Samtidigt tycks emellertid utvecklingen ha lett till en ökad medvetenhet om de nationella språkens betydelse och till ett starkt intresse av att värna de nationella språkens ställning och utveckling.</P> <P class="p166 ft15">39</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Det svenska språkets ställning</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p167 ft9"><SPAN class="ft9">1.1.1</SPAN><SPAN class="ft44">Är svenskans ställning självklar?</SPAN></P> <P class="p168 ft8">En fråga man kan ställa sig är om det inte är självklart att svenska är ”landets språk” i Sverige. Behöver man i så fall lagstifta om det som är självklart? Det är knappast så att någon på allvar menar att svenskan hotar att dö ut som språk inom överskådlig tid. Det som emellertid särskilt framhålls av språkvetare är att svenskans ställning inte längre i alla sammanhang är lika självklar som den under lång tid har varit. Orsakerna till denna utveckling är flera men man kan särskilt peka på de ökade kontakterna människor emellan världen över och den enorma tekniska utvecklingen inom kommunikationsområdet, vilket i sin tur stärkt engelskans ställning.</P> <P class="p93 ft8">Ökade kontakter och utbyte mellan människor från olika länder och kulturer har många positiva effekter och är eftersträvansvärda. Samtidigt förutsätter det tillgång till gemensamma språk. Yrkesmässigt utbyte och samarbete kräver språklig anpassning. En sådan anpassning har skett inom flera områden, främst inom viss forskning och inom <NOBR>EU-samarbetet,</NOBR> där engelskan som regel blivit det gemensamma arbetsspråket.</P> <P class="p93 ft8">En annan faktor som också påverkar svenskans ställning är influenserna från alla språk som talas av de personer som flyttat från andra länder till Sverige. För invandrarnas identitet och förankring i ett nytt hemland är det viktigt att få möjlighet att lära sig svenska samtidigt som deras modersmål måste få leva vidare. Mångfalden av etniska grupper tydliggör därmed också behovet av ett gemensamt samhällsbärande språk för alla att kommunicera på.</P> <P class="p101 ft8">Att vi sedan 1999 har fem erkända nationella minoritetsspråk i Sverige har också satt fokus på det förhållandet att vi inte har någon reglering av det svenska språkets ställning.</P> <P class="p86 ft8">För samhället är tillgången till information på ett språk som var och en förstår ytterst en demokratifråga. I det perspektivet får frågan om att bevara och utveckla det svenska språket som ett komplett och samhällsbärande språk en väsentlig tyngd.</P> <P class="p86 ft8">Det svenska språkets ställning är alltså inte längre självklar. Det räcker att gå några decennier bakåt i tiden för att se påtagliga skillnader mellan då och nu. Det blir därmed allt tydligare att vi i Sverige bör värna om ett gemensamt språk, ett komplett och samhällsbärande språk. Att det ska vara det svenska språket är en given utgångspunkt. Viktigt är också att vi kommer till insikt om att det krävs aktiva insatser för att svenska språket ska kunna bevaras och utvecklas.</P> <P class="p169 ft15">40</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td52"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td53"><SPAN class="p20 ft40">Det svenska språkets ställning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p170 ft9"><SPAN class="ft9">1.1.2</SPAN><SPAN class="ft44">Behövs lagstiftning om språk?</SPAN></P> <P class="p98 ft8">Frågan om svenska språkets ställning har under ett antal år utretts och diskuterats i olika sammanhang. Både Svenska språknämnden och Språkkommittén (Kommittén för svenska språket, Ku 2000:03) har, i samband med sina uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka det svenska språkets ställning, föreslagit lagstiftning som en bland flera sådana åtgärder. Svenska språknämnden presenterade sitt förslag till handlingsprogram 1998 och Språkkommittén lämnade sitt betänkande Mål i mun (SOU 2002:27) 2002. I Mål i mun lämnades dessutom ett konkret förslag till en språklag. Med hänvisning till den kritik som vissa remissinstanser riktade mot den föreslagna lagens utformning ledde förslaget inte till lagstiftning. Flera av Språkkommitténs förslag lades däremot genom propositionen Bästa språket till grund för utformningen av den nationella språkpolitik som antogs av riksdagen 2005 (prop. 2005/06:2, bet. 2005/06:KrU4, rskr. 2005/06:89).</P> <P class="p171 ft8">Det som har hänt i språkpolitiska frågor sedan Språkkommittén lade fram sitt betänkande 2002 är att de nyss nämnda nationella språkpolitiska målen har utarbetats och antagits, att en gemensam nordisk språkdeklaration har utarbetats och undertecknats och att språkfrågorna inom EU har gjorts till ett eget politikområde med en ansvarig kommissionär. En gemensam språkpolitisk linje som kan iakttas i Sverige och Europa är senare års fokusering på behovet av åtgärder för att bevara språklig mångfald och främja flerspråkighet. Också sambandet mellan språk och mänskliga rättigheter har kommit alltmer i fokus. I detta sammanhang diskuteras även frågor om nationella minoritetsspråk och teckenspråk.</P> <P class="p172 ft8">Förutom att markera svenskans ställning som huvudspråk och det kompletta och samhällsbärande språket ger den nationella språkpolitikens mål uttryck för vikten av allas tillgång till sitt modersmål, svenska såväl som andra språk, och till möjligheten att lära sig främmande språk.</P> <P class="p13 ft8">I det skede av mycket snabb utveckling som nu råder inom språkområdet bör en språklag verksamt kunna bidra till ökad medvetenhet om vikten av att vi värnar landets huvudspråk. En språklag tjänar också funktionen att lyfta fram och tydliggöra de nationella språkpolitiska målen.</P> <P class="p173 ft15">41</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Det svenska språkets ställning</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p174 ft26"><SPAN class="ft26">1.2</SPAN><SPAN class="ft43">Svenskans ställning i dag och dess framtida utveckling</SPAN></P> <P class="p88 ft8">Svenskan är ett stabilt språk, som under de närmaste hundra åren till stora delar kommer att vara sig likt. Den bedömningen görs av Språkrådet, det språkvårdande organet inom myndigheten Institutet för språk och folkminnen (www.sprakradet.se, Fakta om språk: Hur ser framtidens svenska ut?). Utgångspunkterna för bedömningen är att det finns en väl sammanhållen språkgemenskap, hög läs- och skrivkunnighet, en rik litteratur inom många områden, utförliga ordböcker och grammatikböcker av hög kvalitet, en lång och väldokumenterad historia och internationellt sett ett stort antal modersmålstalare. Svenskan är kanske det sjuttionde, åttionde största av världens ungefär femtusen språk.</P> <P class="p93 ft8">Trots svenska språkets stabila ställning pekar Språkrådet på fem allmänna tendenser som man menar kommer att göra sig gällande under en stor del av <NOBR>2000-talet</NOBR> och som kommer att leda till en hel del förändringar av svenskan. Dessa tendenser är</P> <P class="p26 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft45">engelskans inflytande,</SPAN></P> <P class="p65 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft45">ett större utrymme för andraspråkssvenska,</SPAN></P> <P class="p65 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft45">ökad visualisering,</SPAN></P> <P class="p90 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft45">ökad intimisering,</SPAN></P> <P class="p65 ft8"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft45">växande teknifiering.</SPAN></P> <P class="p175 ft8">Med ökad visualisering avses att skriftspråket blir alltmer ett språk för ögat som inte lämpar sig för högläsning utan helt litar till synintrycket. Detta leder till fenomen som flitigt utnyttjande av grafiska verkningsmedel som olika typsnitt och rubriker, text som presenteras i rutor, block och olika grafiska uppställningar, flitigare bruk av tabeller, diagram och symboliska bilder, fler initialord och förkortningar som adhd, cd, vabba (vård av sjukt barn) iofs (i och för sig) och liknande. Med ökad intimisering menas ett alltmer informellt språk, både i tal och skrift, med bl.a. ett ökat bruk av förnamn, ett ökat bruk av <NOBR>du-tilltal</NOBR> också när tilltal inte är nödvändigt, en ökning av slang, dialektala uttryck, svordomar och sexualord i offentlig text, t.ex. i medier. Med växande teknifiering menas att den nya tekniken leder till nya sätt att använda språket, t.ex. i e- brev, sms och på webbplatser. Detta har lett till att texter organiseras på ett nytt sätt (på webbplatser), till nya skrivkonventioner</P> <P class="p176 ft15">42</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td52"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td53"><SPAN class="p20 ft40">Det svenska språkets ställning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft8">som smileys och <NOBR>sms-förkortningar</NOBR> och till en friare syn på stavning, meningsbyggnad och interpunktion.</P> <P class="p178 ft9"><SPAN class="ft9">1.2.1</SPAN><SPAN class="ft44">Globaliseringens effekter på språk</SPAN></P> <P class="p98 ft8">Av särskilt intresse när det gäller frågor som har att göra med lagstiftning om svenska språkets ställning är frågan om engelskans inflytande inom områden som utbildning, forskning, näringsliv och politik. Det är till stor del med hänvisning till den ökande användningen av engelska som många röster under senare år höjts för att åtgärder ska vidtas för att säkra svenskans ställning, bl.a. genom krav på lagstiftning om svenska språkets status. I Språkkommitténs betänkande Mål i mun finns en promemoria av Kenneth Hyltenstam, professor vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet, om engelskundervisning i Sverige. Inledningsvis beskriver professor Hyltenstam förhållandet mellan globaliseringsprocessen och engelskans dominerande roll i världen enligt följande.</P> <P class="p179 ft46">Under det senaste århundradet har engelska språket skapat sig en dominerande ställning i alla delar av världen, något som framträder tydligare idag än bara för ett par decennier sedan. Successivt har engelskan blivit det självklara instrumentet för internationella kontakter av alla de slag. Engelskan kan helt enkelt sägas vara en integrerad del av den pågående globaliseringsprocessen. Detta förhållande innebär en ny situation för medborgarna i alla de länder där engelska inte är huvudspråk. Kunskaper i engelska språket har blivit en förutsättning för deltagande i kommunikation inte bara på det internationella planet, utan också i alltfler sammanhang på den nationella scenen, även i ickeengelskspråkiga länder som Sverige. (Hyltenstam, bilaga 3 i Mål i mun</P> <P class="p180 ft13"><SPAN class="ft4">s.</SPAN><SPAN class="ft47">45)</SPAN></P> <P class="p181 ft26"><SPAN class="ft26">1.3</SPAN><SPAN class="ft43">Några begrepp som rör språkförhållanden</SPAN></P> <P class="p35 ft9"><SPAN class="ft9">1.3.1</SPAN><SPAN class="ft44">Lånord och kodväxling</SPAN></P> <P class="p83 ft8">Enligt Språkrådet märks engelskans inflytande på svenska språket genom ett ökat antal engelska lånord, mer kodväxling och en ökad risk för domänförluster.</P> <P class="p13 ft8">Andelen engelska lånord i en vanlig dagstidning är i dag mellan 0,3 och 1 procent. Den siffran bedömer Språkrådet kommer att fördubblas eller tredubblas de närmaste årtiondena. De flesta lånorden kommer dock att vara relativt ovanliga s.k. innehållsord, som</P> <P class="p182 ft15">43</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Det svenska språkets ställning</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft8">mejla, indie, agenda, <NOBR>break-even,</NOBR> proaktiv, hajpad etc. Språkrådet räknar det däremot inte som sannolikt att engelska lånord ersätter högfrekventa svenska formord som när, men, bara, och, inte, då och därför.</P> <P class="p86 ft8">Kodväxling innebär förekomsten av hela meningar eller serier av meningar på engelska i svenskt tal eller svensk text. Enligt Språkrådet är kodväxling vanligast i tal och rör sig ofta om stående fraser som ”now we are talking” och ”take it or leave it”.</P> <P class="p183 ft9"><SPAN class="ft9">1.3.2</SPAN><SPAN class="ft44">Domän och domänförlust</SPAN></P> <P class="p88 ft8">Vad som framför allt framhållits i den offentliga språkpolitiska debatten under senare år är den tilltagande risk för domänförluster som en stadigt ökande användning av engelska innebär. Speciellt märkbar anses utvecklingen ha varit inom den högre utbildningen och forskningen.</P> <P class="p101 ft8">Begreppet domän lanserades på <NOBR>1960-talet</NOBR> av språksociologen Joshua Fishman. Domän definieras som en språksituation som kännetecknas av vissa särskiljande egenskaper gällande plats, ämne och deltagare. Exempel på domäner är skolan, familjen och arbetslivet. En domänförlust kan konstateras när ett språk helt ersatt ett annat språk inom ett samhällsområde, en domän. Enligt Språkrådet sker i dag domänförluster i svenskan på grund av användningen av engelska inom teknisk och naturvetenskaplig högre utbildning och forskning. Även delar av arbetslivet, liksom delar av politiken, bedöms av Språkrådet under <NOBR>2000-talet</NOBR> kunna förlora domäner till engelskan.</P> <P class="p184 ft9"><SPAN class="ft9">1.3.3</SPAN><SPAN class="ft44">Diglossi</SPAN></P> <P class="p88 ft8">Med diglossi menas att språkanvändare i ett samhälle använder två eller flera språk men i olika situationer eller domäner. Exempel på diglossi är när ett språk används i hemmet (t.ex. arabiska), ett annat i skolundervisningen (svenska) och kanske ett tredje i arbetslivet (engelska). Diglossiförhållanden kännetecknas av att vissa domäner, och följaktligen vissa språk, brukar ha högre prestige än andra.</P> <P class="p185 ft15">44</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td52"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td53"><SPAN class="p20 ft40">Det svenska språkets ställning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p170 ft9"><SPAN class="ft9">1.3.4</SPAN><SPAN class="ft44">Parallellspråkighet</SPAN></P> <P class="p83 ft8">Med parallellspråkighet menas, i motsats till diglossi, att två eller flera språk kan användas parallellt inom ett område. I ett samhälle som kännetecknas av parallellspråkighet behärskar språkanvändarna två eller flera språk och dessa språk kan i princip användas i vilket sammanhang som helst, t.ex. i både hemmet, skolundervisningen och arbetslivet. Däremot är inte personer parallellspråkiga, utan två- eller flerspråkiga. Parallellspråkighet innebär inte nödvändigtvis att språken brukas i samma omfattning, men att information, och därmed relevant terminologi, finns på båda språken.</P> <P class="p186 ft9"><SPAN class="ft9">1.3.5</SPAN><SPAN class="ft44">Språkbytesprocess</SPAN></P> <P class="p83 ft8">I delbetänkandet från Utredningen om finska och sydsamiska språken, Rätten till mitt språk (SOU 2005:40) redogörs för den s.k. språkbytesprocessen. Det är vanligt att minoriteter överger sitt eget språk och i stället börjar tala majoritetsspråket i samhället. Detta är särskilt vanligt om minoriteterna utsätts för ett starkt assimileringstryck från majoritetens sida. Denna språkbytesprocess kan beskrivas som en process där ett språk stegvis förlorar funktioner, talare och uttrycksmedel. En långt gången språkbytesprocess kan leda till att ett språk dör. Många mindre språk i världen är hotade. Även om små språk är mer sårbara än stora, så är antalet talare inte en garant för överlevnad. Enligt forskare är det däremot inget som tyder på att inlemmandet av lånord nödvändigtvis leder till språkdöd. Språkdöd sker i stället främst genom domänförluster.</P> <P class="p187 ft15">45</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <P class="p0 ft7">2 Bakgrund</P> <P class="p188 ft26"><SPAN class="ft26">2.1</SPAN><SPAN class="ft43">Inledning</SPAN></P> <P class="p72 ft8">Svenska språknämnden gavs 1997 i uppdrag att utarbeta ett förslag till handlingsprogram för att främja det svenska språket. Bakgrunden var att olika språkvårdande organ hade uttryckt oro för språkets framtid. Regeringen hänvisade också till propositionen Kulturpolitik (prop. 1996/97:3, se avsnitt 2.1.1) där bedömningen gjorts att åtgärder borde vidtas för att stärka svenska språkets ställning. Språknämnden presenterade 1998 sitt förslag till handlingsprogram.</P> <P class="p189 ft8">Sedan riksdagen (bet. 1999/2000:KrU2, rskr. 1999/2000:7) framfört till regeringen att den borde tillsätta en parlamentarisk utredning om främjande av det svenska språket, med utgångspunkt bl.a. i Språknämndens förslag till handlingsprogram, tillsattes 2000 Kommittén för svenska språket (Språkkommittén, Ku 2000:03). Kommittén lade två år senare fram betänkandet Mål i mun – Förslag till handlingsprogram för svenska språket (SOU 2002:27). I betänkandet presenterades ett förslag till handlingsprogram för svenska språket som omfattade 80 punkter. Betänkandet innehöll även ett förslag till en lag som reglerade svenska språkets ställning som landets huvudspråk. Vid remissbehandlingen av betänkandet pekades det på en del brister i utformningen av den föreslagna lagen, och betänkandet ledde inte till något förslag om en språklag från regeringens sida. Med utgångspunkt i betänkandet utarbetades däremot propositionen Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik</P> <P class="p190 ft8">(prop. 2005/06:2), där regeringen föreslog fyra mål för den samlade svenska språkpolitiken, se avsnitt 2.5. Riksdagen antog förslaget (bet. 2005/06:KrU4, rskr. 2005/06:89).</P> <P class="p13 ft8">I det följande redovisas i sammandrag de förslag och slutsatser som presenterats i den tidigare processen. Dessa ställningstaganden</P> <P class="p191 ft15">47</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p192 ft8">utgör en viktig grund till den nuvarande utredningens uppdrag att utarbeta ett förslag till språklag.</P> <P class="p193 ft9"><SPAN class="ft9">2.1.1</SPAN><SPAN class="ft44">Målen för en nationell kulturpolitik</SPAN></P> <P class="p63 ft8">I propositionen Kulturpolitik (prop. 1996/97:3) lade den dåvarande regeringen fram ett förslag till en fortsatt långsiktig kulturpolitik med bestående fokusering på yttrandefrihet, kulturell jämlikhet och mångfald. I förslaget angavs fem mål för den nationella kulturpolitiken. Riksdagen godtog i allt väsentligt de mål regeringen föreslog, men lade till ytterligare två (bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Målen för kulturpolitiken är därför enligt 1996 års kulturpolitiska beslut följande:</P> <P class="p194 ft21"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft24">att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den,</SPAN></P> <P class="p91 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande,</SPAN></P> <P class="p91 ft21"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft24">att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar,</SPAN></P> <P class="p91 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället,</SPAN></P> <P class="p65 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">att bevara och bruka kulturarvet,</SPAN></P> <P class="p65 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">att främja bildningssträvanden och</SPAN></P> <P class="p91 ft21"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft24">att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet.</SPAN></P> <P class="p195 ft8">I propositionen utvecklar regeringen de kulturpolitiska målen i huvudsak enligt följande. Yttrandefrihet är en förutsättning inte bara för en levande demokrati utan också för ett rikt kulturliv. Yttrandefriheten är i Sverige grundlagsfäst. Det är en central kulturpolitisk uppgift att värna denna frihet och skapa reella förutsättningar för alla att använda den. Reell yttrandefrihet kräver att alla har tillgång till språk, kunskaper och information, oberoende av social tillhörighet, kön, yrke, geografisk belägenhet, etniskt ursprung eller funktionshinder. Sedan 1974 (då kulturpolitiska mål senast antogs) har människors faktiska yttrandefrihet ökat genom en höjd utbildningsnivå och en snabb utveckling inom massmedieområdet. Samtidigt har utvecklingen medfört en risk för att yttrandefriheten hotas genom maktkoncentration och kommersiellt beroende. För att nå jämlikhetsmålet ska kulturpolitiken verka för alla människors</P> <P class="p196 ft15">48</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td27"><SPAN class="p20 ft40">Bakgrund</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p197 ft8">möjlighet och lust att vara en del av kulturlivet och främja ett rikt kulturliv i hela landet. I propositionen sägs bl.a. att det är en självklar kulturpolitisk uppgift att bidra till att människor med olika etnisk och kulturell bakgrund kan mötas och ge impulser till varandra. Integration ska stimuleras och främlingsfientlighet och rasism ska bekämpas. Sverige behöver ett intensivare kulturutbyte då det vidgar möjligheterna till kulturell förnyelse. Det nordiska kultursamarbetet har en fortsatt hög prioritet. Den kulturpolitiska uppgiften i EU är, enligt vad som sägs i propositionen, att arbeta för det gemensamma men också det genuint svenska, som språket och offentlighetsfrågorna. Unionsfördragets stadgande att kulturdimensionen ska beaktas inom unionens alla verksamhetsområden är en kulturpolitisk uppgift att förverkliga både i Sverige och inom EU. På global nivå är den kulturpolitiska uppgiften bl.a. att hävda kulturens betydelse för människors välstånd och frihet och underlätta kulturkontakter över alla gränser.</P> <P class="p14 ft8">Den nuvarande regeringen tillsatte 2007 en kommitté, Kulturutredningen (Ku 2007:06), som ska se över kulturpolitiken, dess inriktning och arbetsformer och lämna förslag om de förändringar som följer av kommitténs överväganden. Kommittén ska bl.a. överväga behovet av förändringar i de nationella målen för kulturpolitiken (dir. 2007:99). Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2008.</P> <P class="p198 ft26"><SPAN class="ft26">2.2</SPAN><SPAN class="ft43">Uppdraget till Svenska språknämnden</SPAN></P> <P class="p72 ft8">I april 1997 gavs Svenska språknämnden i uppdrag att utarbeta förslag till handlingsprogram för att främja svenska språket. Som bakgrund till beslutet angavs att bl.a. Svenska språknämnden och Svenska Akademien hade uttryckt oro för vad som kan hända med språket i framtiden. Det gällde framför allt hur medie- och <NOBR>it-sam-</NOBR> hället kan komma att förändra villkoren för det skrivna ordet och för språkbruket samt vad en ökad europeisk och global integrering innebär för svenska språket. Regeringen hänvisade bl.a. till den bedömning som gjorts i den kulturpolitiska propositionen (prop. 1996/97:3) om att åtgärder borde vidtas för att stärka svenska språkets ställning. Regeringen angav även att riksdagen vid behandlingen av propositionen om kulturpolitiken framhållit att det talade och skrivna språket är den främsta kulturbäraren och utgör en av de viktigaste förutsättningarna för människans kulturella identitet.</P> <P class="p199 ft15">49</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p200 ft8">Enligt regeringen hade riksdagen välkomnat förslaget att ge Svenska språknämnden ett uppdrag att utarbeta ett förslag till handlingsprogram.</P> <P class="p86 ft8">I Språknämndens uppdrag ingick att redovisa omfattningen av språkvården, i vilka former den bedrivs och hur de olika språkvårdsorganen samarbetar. Vidare skulle nämnden identifiera och analysera de faktorer som har betydelse för svenska språkets bestånd och utveckling. Förslaget till handlingsprogram skulle innehålla mål för svensk språkvård samt förslag till framtida strategier och konkreta åtgärder för att främja svenska språket. Uppdraget skulle utföras i nära samarbete med universitet och högskolor samt andra språkvårdande organ.</P> <P class="p201 ft9"><SPAN class="ft9">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft44">Svenska språknämndens förslag till handlingsprogram</SPAN></P> <P class="p202 ft8">Svenska språknämnden presenterade 1998 sitt handlingsprogram</P> <P class="p203 ft8">Förslag till handlingsprogram för att främja det svenska språket. Språknämnden ansåg att det svenska språkets ställning i Sverige borde lagfästas. Som det övergripande målet angav nämnden att svenskan ska bevaras som ett samhällsbärande och komplett språk.</P> <P class="p101 ft8">Handlingsprogrammet innehöll också förslag om enskilda åtgärder inom ett antal olika områden. Förslagen berörde bland annat följande frågor.</P> <P class="p86 ft8">Det angelägna i att bevara svenskans ställning som officiellt språk i EU framhölls och nämnden pekade på behovet av nya regler och riktlinjer för EU:s översättarverksamhet.</P> <P class="p86 ft8">I fråga om arbetarskydds- och konsumentlagstiftningen ansågs att krav borde kunna ställas på att skyddsföreskrifter, patentbeskrivningar, bruksanvisningar, varudeklarationer och standarder skulle finnas på svenska.</P> <P class="p86 ft8">För utbildningsområdet innehöll förslaget krav på att språket i högskoleutbildningens undervisning, examina och tentamina normalt skulle vara svenska, tillsammans med krav på att lärarna skulle behärska svenska så att kraven kunde uppfyllas. Förslaget innehöll också krav på att doktorsavhandlingar på främmande språk skulle ha sammanfattningar på svenska. Inom grundskola och gymnasium innebar förslaget att språket normalt skulle vara svenska, att krav på fullgod behärskning av svenska skulle finnas för behörighet för fast anställning som lärare och att nödvändiga resurser skulle ges undervisningen i svenska som andraspråk samt att det skulle</P> <P class="p204 ft15">50</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td27"><SPAN class="p20 ft40">Bakgrund</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p205 ft8">garanteras att sådan undervisning bedrevs av lärare med full kompetens inom ämnet.</P> <P class="p82 ft8">I fråga om utbudet i tv- och radiokanaler innebar förslaget att dessa vid koncessionsgivning skulle vara skyldiga att se till att i sina programutbud ha en tillräcklig andel svenskspråkiga program, liksom att översättningstexter var av godtagbar kvalitet. Vidare skulle journalistutbildningen i svenska stärkas. Språkvården skulle ges ökade möjligheter att snabbt nå ut till de inflytelserika språkanvändarna. I förslaget framhölls även det angelägna i att samarbetsgrupper bildades i syfte att ge impulser till förbättrad språkvård i enskilda företag eller i grupper av företag.</P> <P class="p81 ft8">I handlingsprogrammet föreslogs även kontinuerlig språkvårdsgranskning av datorprogram som ger språkstöd. Enligt förslaget borde språkvården medverka när sådana program tas fram, liksom i internationell standardisering i fråga om teckenuppsättning och alfabetisering. Multimedieprogram för skolbruk skulle normalt vara översatta till svenska.</P> <P class="p55 ft8">Enligt handlingsprogrammet borde de språkvårdsorgan som redan finns utnyttjas för de föreslagna åtgärderna. För att genomföra förslagen behövdes dock på vissa områden ökade resurser medan det på andra områden behövdes mer tillämpad forskning och utredning för att ta ställning till nödvändiga åtgärder. Som angelägna områden för tillämpad språkforskning angavs översättning och informationsteknik som språkstöd, översättningsstöd och standardisering samt konkurrens och samspel mellan engelska och svenska inom utbildning, forskning och kunskapsintensiva delar av arbetslivet. Samtidigt med dessa riktade insatser ansåg Språknämnden att den språkvård som vänder sig till allmänheten måste förstärkas för att stimulera svenskarnas känsla och intresse för det egna språket.</P> <P class="p206 ft26"><SPAN class="ft26">2.3</SPAN><SPAN class="ft43">Riksdagens förslag om en parlamentarisk utredning</SPAN></P> <P class="p83 ft8">Utifrån både ett kulturarvsperspektiv och ett demokratiperspektiv konstaterade kulturutskottet 1999 i ett betänkande (bet. 1999/2000:KrU2) att en parlamentarisk språkpolitisk utredning om främjandet av det svenska språket borde tillsättas av regeringen. Utredningen skulle, med utgångspunkt bl.a. i Språknämndens förslag, föreslå ett handlingsprogram som syftade dels till att främja</P> <P class="p207 ft15">51</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p200 ft8">svenska språkets ställning, dels till att alla i Sverige – oavsett språklig och social bakgrund – utifrån sina förutsättningar skulle ges likvärdiga möjligheter att tillägna sig svenska språket. Utskottet ansåg att de nationella kulturpolitiska målen borde utgöra en utgångspunkt för kommitténs arbete. Handlingsprogrammet borde enligt utskottet vända sig till både myndigheter och andra aktörer i samhället och till olika medborgargrupper.</P> <P class="p208 ft8">I kulturutskottets betänkande framhölls att utskottet under senare år vid olika tillfällen behandlat frågor om främjande av svenska språket. Utskottet hänvisade till att det bl.a. hade påpekat att det talade och skrivna språket är den främsta kulturbäraren och utgör en av de viktigaste förutsättningarna för människans kulturella identitet, liksom att det understrukit betydelsen av att svenska språket vårdas och att dess ställning stärks. I betänkandet redogjordes det för Svenska språknämndens ståndpunkt att svenska språkets ställning som huvudspråk i Sverige bör fastställas i lag och vilka åtgärder i övrigt som Språknämnden förslagit. Även frågan om svenska språkets ställning i EU togs upp i betänkandet.</P> <P class="p209 ft8">Enligt utskottet fanns det, trots de ansträngningar som gjorts inom olika samhällssektorer, fog för att ytterligare betona de demokratiska aspekterna när det gäller individernas tillgång till svenska språket och möjligheterna att tillägna sig svenska. Utskottet hänvisade till risken för språkutarmning hos delar av befolkningen. Utskottet pekade på att det hävdats att en torftighet i språket breder ut sig bland eleverna i skolan på ett sätt som inte står i överensstämmelse med de riktlinjer som angetts i läroplanen, om att varje elev ska utveckla ett rikt och nyanserat språk. En försvagning av svenska språkets ställning i samhället menade utskottet skulle strida mot de kulturpolitiska mål som riksdagen antagit och som bl.a. syftar till att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den. En sådan utveckling kunde efter hand leda till ett demokratiskt problem, där vissa individer ställs, eller själva ställer sig, utanför samhället. Utskottet poängterade vidare att förmågan att behärska det svenska språket är av central betydelse för alla individer i det svenska samhället och särskilt för dem som på grund av sin språkliga eller sociala bakgrund eller på grund av funktionella språkhandikapp (t.ex. dyslexi) inte behärskar det svenska språket tillräckligt väl. Utskottet betonade också att språket är ett hjälpmedel för människor att få inflytande över den egna tillvaron och över samhället i stort samtidigt som det</P> <P class="p210 ft15">52</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td27"><SPAN class="p20 ft40">Bakgrund</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft8">är en källa till kunskap och glädje. Utskottets förslag godtogs av riksdagen (bet. 1999/2000:KrU2, rskr. 1999/2000:7).</P> <P class="p212 ft26"><SPAN class="ft26">2.4</SPAN><SPAN class="ft43">Kommittén för svenska språket och betänkandet Mål i mun</SPAN></P> <P class="p58 ft8">I oktober 2000 tillsatte den dåvarande regeringen en parlamentarisk kommitté med uppdrag att lägga fram ett förslag till handlingsprogram för det svenska språket. Handlingsprogrammet skulle syfta dels till att främja det svenska språkets ställning, dels till att alla i Sverige – oavsett språklig och social bakgrund – utifrån sina förutsättningar ska ges likvärdiga möjligheter att tillägna sig det svenska språket. Kommittén antog namnet Kommittén för svenska språket (Språkkommittén) och lade fram sitt betänkande Mål i mun</P> <P class="p213 ft8">– Förslag till handlingsprogram för svenska språket (SOU 2002:27) i mars 2002.</P> <P class="p214 ft9"><SPAN class="ft9">2.4.1</SPAN><SPAN class="ft44">Direktiven till Språkkommittén</SPAN></P> <P class="p58 ft8">I direktiven till Språkkommittén (dir. 2000:66) redogjordes för bakgrunden till uppdraget med hänvisning till bl.a. Språknämndens uppdrag och förslag liksom till att regeringen i budgetpropositionen för 1999 (prop. 1998/99:1, utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid) konstaterat att det fanns anledning att med utgångspunkt från nämndens förslag gå vidare i arbetet med att främja svenska språket och att regeringen som en första åtgärd tillfört språkvården vissa reformmedel fr.o.m. 1999. Utgångspunkterna för en svensk språkpolitik borde enligt regeringen vara att svenska språket bevaras som ett samhällsbärande och komplett språk i Sverige och att det förblir ett officiellt språk i EU. Regeringen hänvisade även till att riksdagen uttalat att en parlamentarisk språkpolitisk utredning borde tillsättas.</P> <P class="p172 ft8">I direktiven redovisades bl.a. följande ur Språknämndens förslag till handlingsprogram. Språkvården i Sverige har alltid gått en mellanväg mellan centraliserad språkstyrning och fullkomligt fri tävlan mellan olika uttryckssätt och språkarter. Detta är en rimlig balansgång i ett litet autonomt land där en demokratisk syn på nationalspråket råder och där svenskans ställning länge varit självklar. Svenskans ställning är emellertid inte längre lika självklar och</P> <P class="p199 ft15">53</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p200 ft8">det är därför rimligt att i lag stadfästa svenska som huvudspråk i Sverige. Kraven på svenskan som samhällsbärande språk utan inskränkningar i Sverige bör specificeras situation för situation med hänsyn till tal och skrift, i utbildning, i regeringens och riksdagens arbete, inom myndigheter och mellan myndigheter och medborgare samt i rättsväsendet. En klar språkpolitisk linje i förhållande till Europeiska unionen är viktig. Kravet på svenska som samhällsbärande språk måste kombineras med möjligheter att lära sig språket, särskilt för dem som har ett annat modersmål. Generösa utbildningsmöjligheter måste kombineras med tolk- och översättarservice i olika sammanhang.</P> <P class="p209 ft8">Enligt riktlinjerna för kommittén skulle de nationella kulturpolitiska mål som riksdagen fastställt utgöra en plattform för kommitténs arbete. Den skulle utgå från bl.a. det förslag till handlingsprogram som Språknämnden lämnat, liksom från de undersökningar, kartläggningar och liknande som initierades av kommittén.</P> <P class="p86 ft8">Kommittén skulle enligt direktiven belysa behovet och vikten av svenska både som ett väl utvecklat allmänspråk och som ett språk inom olika fackområden. Det svenska språkets tillstånd och utveckling inom skilda samhällssektorer och inom EU skulle analyseras och läggas till grund för kommitténs förslag. Som exempel på olika sådana samhällssektorer angavs politik och förvaltning, arbetsliv och arbetsmarknad, högre utbildning och forskning, förskola och skola, vuxenutbildning och folkbildning, hälso- och sjukvård, informationsteknik samt medier och kultur.</P> <P class="p93 ft8">I direktiven påtalades också den centrala betydelse som språket och yttrandefriheten har för det demokratiska samhällets utveckling. Regeringen pekade på att makt i olika former i hög grad utövas genom språket och på den betydelse språkfärdigheter har för den enskildes chanser i samhället. Kommittén skulle mot bakgrund av detta lägga förslag på konkreta åtgärder som ger alla, inte minst barn och unga, likvärdiga möjligheter att tillägna sig svenska språket. Skolan sades ha en särskilt viktig roll i sammanhanget.</P> <P class="p93 ft8">I uppdraget låg också att föreslå åtgärder som leder till att svenskans ställning som officiellt språk inom EU kan bevaras, och behovet av översättare och tolkar skulle belysas särskilt. Kommittén hade även i uppgift att följa och stimulera initiativ på språkteknologiområdet, ta del av förslagen i betänkandet Svenskan i EU (SOU 1998:114), Europeiska kommissionens föreslagna program om ett flerårigt gemenskapsprogram med uppgift att bl.a. främja</P> <P class="p150 ft15">54</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td27"><SPAN class="p20 ft40">Bakgrund</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p205 ft8">språklig mångfald samt Nuteks utredning Maskinöversättning (N1999/7189/ITFOU).</P> <P class="p13 ft8">Enligt direktiven skulle Språkkommittén även, mot bakgrund av Språknämndens förslag, pröva det ändamålsenliga i att det svenska språkets ställning regleras i lag. Slutligen skulle kommittén lägga fram förslag om den svenska språkvårdens framtida uppgifter och organisation, i ljuset av det handlingsprogram som föreslogs.</P> <P class="p186 ft9"><SPAN class="ft9">2.4.2</SPAN><SPAN class="ft44">Språkkommitténs arbete</SPAN></P> <P class="p76 ft8">Språkkommitténs arbete bedrevs i nära kontakt med Svenska språknämnden, Terminologicentrum TNC, Svenska Akademien och Regeringskansliets språkexperter. Kommittén hade även kontakter med andra personer och inrättningar inom språkvårdsområdet. Man hade samråd med Nationalkommittén för det europeiska språkåret och med Statskontorets utredning om begripligheten i svenska myndigheters texter. Under arbetet överlade kommittén också med representanter för Sveriges nationella minoritetsspråk och språkvårdsinrättningar för dessa språk. Härutöver hämtades kunskaper och erfarenheter in från myndigheter, forskarvärlden och olika organisationer.</P> <P class="p215 ft8">Språkkommittén initierade även en undersökning om attityder i Sverige till svenska, engelska och andra språk i Sverige och sammanställde en rapport om undervisning i och på engelska i det svenska skolväsendet.</P> <P class="p13 ft8">Som en del i uppdraget följde Språkkommittén också utvecklingen och tog del av erfarenheter i de övriga nordiska länderna och inom EU, vilket bl.a. innebar kontakter med språkvårdande organ i grannländerna och samverkan med Nordiska rådets nordenutskott och Nordiska ministerrådets språkpolitiska referensgrupp.</P> <P class="p216 ft9"><SPAN class="ft9">2.4.3</SPAN><SPAN class="ft44">Förslaget till handlingsprogram</SPAN></P> <P class="p72 ft8">Som skäl för att ett handlingsprogram för svenska språket behövs angav kommittén att språksituationen i Sverige har förändrats genom att engelskan fått en ytterligare stärkt ställning internationellt och därigenom också blivit ett allt viktigare språk inom landet. Kommittén hänvisade även till att Sverige blivit ett i högre grad mångspråkigt land, framför allt genom invandring men också</P> <P class="p217 ft15">55</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p200 ft8">genom att fem språk fått ställning som nationella minoritetsspråk. Kommittén menade också att kraven på en god förmåga att använda språket i både tal och skrift generellt ökat i samhället.</P> <P class="p86 ft8">Språkkommittén hade som syfte för sitt handlingsprogram att säkerställa följande tre förhållanden:</P> <P class="p218 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">Svenska ska vara ett komplett och samhällsbärande språk.</SPAN></P> <P class="p65 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">Den offentliga svenskan ska vara korrekt och välfungerande.</SPAN></P> <P class="p91 ft21"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft24">Alla ska ha rätt till språk: svenska, modersmål och främmande språk.</SPAN></P> <P class="p219 ft8">Det handlingsprogram som Språkkommittén lade fram innehåller 80 punkter som rör olika samhällsområden.</P> <P class="p193 ft9"><SPAN class="ft9">2.4.4</SPAN><SPAN class="ft44">Förslaget till lag om svenska språket</SPAN></P> <P class="p63 ft8">Utöver handlingsprogrammet innehöll Språkkommitténs betänkande ett förslag till lag om svenska språket och ett förslag om ändring i kommittéförordningen (1998:1474).</P> <P class="p86 ft8">Förslaget till lag om svenska språket bestod av tre paragrafer med följande innehåll:</P> <P class="p220 ft8">1 §</P> <P class="p203 ft8">Det svenska språket är huvudspråk i Sverige och landets officiella språk i internationella sammanhang.</P> <P class="p220 ft8">2 §</P> <P class="p203 ft8">De som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet använda klar och begriplig svenska.</P> <P class="p220 ft8">3 §</P> <P class="p221 ft8">I andra författningar finns ytterligare bestämmelser om hur det svenska språket skall användas. Där finns också bestämmelser om användningen av de nationella minoritetsspråken, teckenspråket och andra språk.</P> <P class="p148 ft8">Kommittén presenterade även ett förslag till ändring i kommitté- förordningen som innebar att 15 § i förordningen skulle kompletteras med en bestämmelse om krav på bedömning av språkliga konsekvenser av förslag i betänkanden som har betydelse för det svenska språket och dess bruk.</P> <P class="p222 ft15">56</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td27"><SPAN class="p20 ft40">Bakgrund</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p71 ft8">Språkkommitténs överväganden i lagstiftningsfrågan</P> <P class="p223 ft8">Enligt Språkkommittén var svenskans ställning som komplett och samhällsbärande språk inte ohotad, bl.a. av det skälet att användningen av svenskan inom vissa funktionsområden inte längre ansågs självklar. Speciellt engelskan bedömdes ha fått en allt starkare ställning, både internationellt och nationellt. I sammanhanget framförde kommittén även att det i ett mångspråkigt samhälle, vilket Sverige blivit, är av vikt att man har ett språk som befolkningen kan ha som gemensamt, ett språk som är huvudspråk. Som en åtgärd för att förhindra att svenskan förlorar sin samhällsbärande funktion föreslog därför kommittén att svenskans ställning som huvudspråk i Sverige skulle slås fast i lag.</P> <P class="p215 ft8">En förutsättning för en lagreglering av svenska språket angav Språkkommittén vara att lagen får ett innehåll som är förenligt med rättssystemet och i linje med det s.k. allmänna rättsmedvetandet. Kommittén påtalade också att den ansåg det vara av vikt i ett demokratiskt samhälle att alla ges möjlighet att delta i debatten och att alla har tillgång till eller behärskar det gemensamma språket.</P> <P class="p55 ft8">Språkkommittén konstaterade i betänkandet att det fanns ett behov av en språkpolitik som omfattar både svenskan, de övriga språken i Sverige och förhållandet dem emellan. Förslag lämnades även på den myndighetsstruktur som kommittén ansåg borde knytas till den föreslagna politiken. En lagstiftning inom det språkpolitiska området skulle enligt Språkkommittén ses tillsammans med frågorna om språkpolitik och språkvårdens organisation. En utgångspunkt för övervägandena om lagstiftning var frågan om hur målen för den nationella språkpolitiken ska kunna uppnås på bästa sätt. I betänkandet lämnades olika förslag på åtgärder – såsom finansiella stödåtgärder, informationsinsatser och organisationsförändringar – med syfte att uppnå de språkpolitiska målen. Lagstiftning, menade kommittén, gav en mycket tydlig signal om den vikt det svenska språket har och en sådan åtgärd kunde därigenom, som ett kompletterande medel, stödja arbetet med att uppnå de språkpolitiska målen.</P> <P class="p171 ft8">Kommittén framhöll att den föreslagna språkpolitiken var inriktad på att bejaka den mångspråkiga rikedom som Sverige har genom sina minoriteter och invandrare och att förslaget till språklag följde denna inriktning. En språklag skulle därför inte uppfattas stå i motsats till ett bejakande av ett mångkulturellt samhälle eller medföra att olika grupper kunde känna sig åsidosatta (SOU 2002:27, s. 463 f.).</P> <P class="p199 ft15">57</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p224 ft8">Förslaget till språklag avsåg enbart reglering av svenska språkets status, dvs. språkets sociala användningsområde. Språkkommittén ansåg inte att lagstiftningen skulle avse språkets korpus, dvs. språkets grammatiska och lexikala strukturer. Sådana frågor har enligt kommittén historiskt sett inte ansetts vara en fråga för staten och dess normgivande instanser, och kommittén hänvisade till att Svenska Akademien, Svenska språknämnden och Terminologicentrum TNC i huvudsak arbetar med dessa frågor. Enligt kommittén utgör dock Statsrådsberedningens riktlinjer för författningsspråket en ansats till sådan rättslig reglering. Kommittén hänvisade också till att statusen för vissa minoritetsspråk nyligen fastställts av riksdagen och att man i fråga om teckenspråket i betänkandet föreslog att en översyn av dess ställning skulle göras.</P> <P class="p209 ft8">För att ge en utgångspunkt för fortsatt språkvårdsarbete föreslog Språkkommittén att det i språklagen skulle slås fast att den som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen ska använda en svenska som är klar och begriplig. Regeln tog sikte på offentliganställda och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen. Kommittén betonade att en sådan regel, som man angav främst riktade sig till dem som fullgör myndighetsutövning eller på annat sätt kommer i kontakt med enskilda, inte ska uppfattas som diskriminerande mot exempelvis dem som talar svenska med utländsk brytning eller mot dem som har språkliga funktionshinder.</P> <P class="p225 ft8">Normnivån</P> <P class="p69 ft8">När det gäller normnivån för regleringen konstaterade Språkkommittén att det inte var lämpligt att svenska språkets ställning reglerades i grundlag. Som skäl för detta hänvisades till att svensk konstitutionell tradition innebär att förhållanden av statuskaraktär (gränser, flagga, språk m.m.) inte reglerats i svensk grundlag. Kommittén hänvisade även till att varken Danmark eller Norge har reglerat språkfrågan i sina grundlagar.</P> <P class="p101 ft8">Svenskans status borde fastställas i en särskild ramlag, som innehåller ett allmänt hållet stadgande, som en avsiktsförklaring, om svenska språkets ställning. Härigenom markerade lagstiftaren, enligt kommittén, i generella termer språkfrågornas stora betydelse, liksom skyldigheter i fråga om svenskans användning för dem som verkar i det offentliga. I denna form kunde lagen bilda en ram eller utgångspunkt för ytterligare reglering i särskilda fall (SOU 2002:27, s. 468).</P> <P class="p169 ft15">58</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td27"><SPAN class="p20 ft40">Bakgrund</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p71 ft8">Terminologin</P> <P class="p223 ft8">Språkkommittén diskuterade vilken term som skulle användas för svenska språket och redogjorde för att man i bl.a. Finland använder benämningen ”nationalspråk”, i Norge ”landets språk” och i Frankrike ”republikens språk”. Uttrycket ”officiellt språk” ansåg kommittén inte helt stå i överensstämmelse med den svenska språkbilden. Man menade att det i och med införandet av lagstiftningen om minoritetsspråken i Sverige fanns åtminstone tre minoritetsspråk som inom sina områden kunde göra anspråk på att vara officiella. Att använda det av Språknämnden framförda ordet ”samhällsbärande” ansågs vara – om än elegant för att i lagtexten beskriva svenskans ställning – svårbegripligt och därför riskera att motverka sitt syfte. Språkkommittén fastnade för att benämningen ”huvudspråk” skulle användas. Enligt kommittén betonar den betydelsen av det svenska språket och ger även tydliga signaler om att svenskan är det språk som talas av det stora flertalet av invånarna i Sverige, samtidigt som benämningen påminner om att det även finns andra språk att ta hänsyn till (SOU 2002:27, s. 469).</P> <P class="p226 ft8">Språklig konsekvensbedömning inom utredningsväsendet</P> <P class="p76 ft8">Språkkommittén fann det förslag som Svenska språknämnden presenterade om att samtliga offentliga beslut skulle underkastas en språklig konsekvensbedömning inte vara rimligt och föreslog i stället en regel om språkliga konsekvensbedömningar i det offentliga utredningsväsendets arbete. Enligt kommittén borde det vara en uppgift för språkvården att bevaka att sådana konsekvensbedömningar genomfördes, vilket innebar att språkvården borde vara remissinstans för utredningsbetänkanden (SOU 2002:27, s. 470).</P> <P class="p216 ft9"><SPAN class="ft9">2.4.5</SPAN><SPAN class="ft44">Remissyttrandena</SPAN></P> <P class="p58 ft8">Av remissinstanserna var det 33 som tillstyrkte eller var positiva till förslaget om en lag, medan 15 avstyrkte eller var tveksamma till lagförslaget i dess helhet eller till delar av det.</P> <P class="p227 ft15">59</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p228 ft8">Synpunkter från remissinstanser som tillstyrkte eller inte hade några invändningar mot förslaget om en språklag</P> <P class="p69 ft8">De juridiska instanser som tillstyrkte eller inte invände mot lagförslaget, Hovrätten över Nedre Norrland, Länsrätten i Skåne län och Justitiekanslern, motiverade inte särskilt varför de ställde sig positiva till en språklag. I övrigt angavs i huvudsak följande synpunkter av dessa och andra instanser som tillstyrkte eller var positiva till förslaget.</P> <P class="p68 ft8">Länsrätten i Skåne län angav betänkligheter i fråga om eventuella regler om att utgående handlingar normalt ska översättas när mottagaren inte behärskar svenska språket och hänvisade till förarbetena till 33 kap. 9 § rättegångsbalken, där det sägs att regeln om översättning är fakultativt utformad (vilket innebär att domstolen får men inte måste låta översätta handlingar). Länsrätten hänvisade även till kostnadsskäl och till att översättning medför längre handläggningstid.</P> <P class="p101 ft8">Justitiekanslern var positiv till en lagreglering av det svenska språkets ställning men hade synpunkter på innehållet i den föreslagna lagen. För att få en samlad reglering av de officiella språkförhållandena i landet borde, enligt Justitiekanslern, de grundläggande bestämmelserna om framför allt de nationella minoritetsspråken komma till uttryck direkt i lagen. Justitiekanslern var tveksam till om den bestämmelse som föreslogs i lagens 2 § – att den som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen i sin verksamhet ska använda klar och begriplig svenska – skulle ha någon effekt. Här menade Justitiekanslern att befintliga bestämmelser av sådant slag i förvaltningslagen och verksförordningen inte hade lett till eftersträvat resultat. Justitiekanslern påtalade även att bestämmelsen var oklar och allmänt hållen, och menade att det vore mer ändamålsenligt med en bestämmelse som den i 7 § verksförordningen, som innebär att en myndighets chef har ansvaret för att myndighetens skrivelser och beslut har ett klart och begripligt språk. Justitiekanslern ifrågasatte även förhållandet att bestämmelsen omfattade alla offentligt anställda, oavsett befattningshavarens arbetsuppgifter, utbildning och ansvar.</P> <P class="p229 ft8">Statskontoret pekade på att en språklag som slår fast att svenska är huvudspråk i Sverige kan vara bra att hänvisa till bl.a. då svenskans ställning i EU ska hävdas.</P> <P class="p86 ft8">Lunds universitet (institutionen för nordiska språk) menade att även om språklagen inte innehöll sanktioner var den en viktig och</P> <P class="p230 ft15">60</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td27"><SPAN class="p20 ft40">Bakgrund</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p205 ft8">tydlig markering från politikernas sida och därmed en hjälp för dem som arbetar med språkpolitik och språkvård. Institutionen ansåg det dock vara oklart vad som i praktiken menas med att svenskan ska vara ”huvudspråk”; när och av vem måste, bör eller får svenskan användas? Institutionen undrade även hur den uppföljande verksamheten skulle bedrivas.</P> <P class="p97 ft8">Högskolan i Jönköping påtalade vikten av att studenterna först får möjlighet att tala om företeelser på sitt eget modersmål och att ambitionen att införa engelskspråkig kurslitteratur på högskolor därför inte borde drivas för hårt.</P> <P class="p13 ft8">Centrum för tvåspråkighetsforskning (Stockholms universitet) framhöll vikten av att en officiell status för svenskan som huvudspråk inte tas som intäkt för ett undertryckande av landets officiella minoritetsspråk och de språk som talas av invandrarbefolkningen. Det framhölls att rättigheter bundna till dessa språk av det skälet alltid borde nämnas i de sammanhang där svenska språkets status berörs i lagtext och liknande.</P> <P class="p81 ft8">Svenska språknämnden pekade på att det fanns flera tolkningsproblem med den föreslagna lagen som man ansåg borde utredas ytterligare. Språknämnden menade att det var oklart på vilket sätt den första paragrafen skulle följas av enskilda och myndigheters personal. Lagtexten kunde ge intryck av att företag i Sverige måste använda svenska som huvudspråk och inte engelska som koncernspråk eller att svenska delegater i internationellt förhandlingsarbete för Sveriges räkning inte skulle få använda engelska eller franska, vilket nämnden antog knappast var avsikten med bestämmelsen. Nämnden ifrågasatte också varför andra paragrafen avsåg endast den offentliga förvaltningen och inte all offentlig verksamhet inklusive domstolar, riksdag och regering. Nämnden undrade om förslaget innebar att en myndighet inte fick skriva på annat språk än svenska utan särskilt författningsstöd och om de som använder oklar och svårbegriplig svenska ska anses begå ett formellt fel som kan leda till disciplinärt ingripande.</P> <P class="p14 ft8">Svenska facköversättarföreningen framhöll att det är viktigt av både sociala och demokratiska skäl att alla invandrare har ett fullt fungerande språk gemensamt med varandra och med samhället i stort.</P> <P class="p13 ft8">Sveriges Television ifrågasatte rimligheten av förslaget om en komplettering av kommittéförordningen som skulle innebära en generell skyldighet för utredningar att genomföra en språklig konsekvensbedömning och menade att det vore rimligare att språkliga</P> <P class="p231 ft15">61</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p200 ft8">aspekter uppmärksammas i utredningar där det finns ett påtagligt behov av detta.</P> <P class="p86 ft8">Sverigefinska Riksförbundet poängterade att även minoriteternas språkliga rättigheter borde beaktas i lagen och ansåg att finska språket borde få minoritetsskydd reglerat i lag för hela landet.</P> <P class="p232 ft8">Synpunkter från remissinstanser som helt eller delvis avstyrkte eller var tveksamma till förslaget om språklag</P> <P class="p69 ft8">Från de remissinstanser som avstyrkte, helt eller delvis, eller var tveksamma till lagförslaget lämnades i huvudsak följande synpunkter.</P> <P class="p86 ft8">Stockholms tingsrätt och Kammarrätten i Stockholm var kritiska till lagförslaget och angav skäl som var representativa för flertalet av övriga remissinstanser som avstyrkte eller var tveksamma till förslaget. Stockholms tingsrätt ansåg att lagstiftningsmetodiken i förslaget kan leda till en bristande respekt för lagarna och därmed en sämre laglydnad. Tingsrätten ifrågasatte om förslaget alls innehöll en lag i regeringsformens mening och pekade på att den föreslagna lagen inte innehöll någon preciserad regel och inte någon delegationsbestämmelse.</P> <P class="p93 ft8">Kammarrätten i Stockholm, som ifrågasatte behovet av en särskild lag om svenska språket, menade att den föreslagna lagen mera verkade ha ett symbolvärde än någon egentlig betydelse för det svenska språket. Kammarrätten undrade vilken normerande verkan de två första paragraferna har och vad som händer om man inte iakttar dem. Även tillägget i kommittéförordningen ifrågasattes med hänvisning till att språkfrågan sannolikt sällan har något intresse i kommittéarbeten.</P> <P class="p101 ft8">Centrum för multietnisk forskning (Uppsala universitet) påtalade att bestämmelsen om att svenska ska vara språket i internationella kontakter riskerar att bryta mot konventioner som Sverige ratificerat i förhållande till de officiella minoritetsspråken och menade att dessa språk borde nämnas i den första paragrafen. Enligt Centrum för multietnisk forskning borde så ske även i den andra paragrafen eftersom de officiella minoritetsspråken ska kunna användas i offentlig förvaltning. Samtidigt ifrågasattes det lämpliga i att myndigheter ska vara skyldiga att använda en klar och begriplig svenska.</P> <P class="p233 ft8">Folkbildningsrådet/Folkbildningsförbundet framhöll att frågan om engelskans hot mot svenska språket är komplex och inte bara</P> <P class="p230 ft15">62</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td27"><SPAN class="p20 ft40">Bakgrund</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p197 ft8">en språkfråga; perspektivet på frågan behöver vidgas och åtgärder inom språkområdet kompletteras med åtgärder inom andra områden. Folkbildningsrådet/Folkbildningsförbundet framhöll det viktiga i att vidta åtgärder som gör att det känns angeläget att använda svenskan. Med hänsyn till lagstiftningen om minoritetsspråk i Sverige och den rätt för alla till ett modersmål som framhålls av Språkkommittén kräver förhållandet mellan svenskan som det kompletta och samhällsbärande språket och övriga i Sverige representerade modersmål fördjupande resonemang enligt Folkbildningsrådet/Folkbildningsförbundet.</P> <P class="p189 ft8">Sametinget framhöll att den inledande principen i en språklag borde vara att lagfästa ”allas rätt till ett språk” eller ”allas rätt till ett modersmål”, ett stadgande som skulle följas av att svenska och samiska är två huvudspråk som ska kunna existera sida vid sida. Det svenska språket kan knappast ur samisk synvinkel tillåtas ha ett lagfäst företräde framför samiskan enligt Sametinget.</P> <P class="p55 ft8">Svenska biotermgruppen, som kunde se fördelar med en språklagstiftning, ansåg att författningstexten var så vag och otydlig att gruppen inte kunde tillstyrka förslaget och undrade bl.a. var gränsen går inom t.ex. universitets- och högskoleområdet för vad som är förvaltningsuppgifter (myndighetsutövning) och andra uppgifter, om examination bara får ske på svenska och hur det i så fall går för studenter som inte talar svenska.</P> <P class="p81 ft8">Uppsala universitet betonade risken för att den föreslagna ramlagen enbart blir en symbollag utan egentligt juridiskt innehåll och ifrågasatte behovet av paragraferna två och tre.</P> <P class="p82 ft8">Patent- och registreringsverket (PRV) ifrågasatte behovet och värdet av den föreslagna lagstiftningen och ansåg att en lag som klargör svenskans ställning som huvudspråk naturligt hör hemma i grundlag. PRV påtalade risken för att lagförslaget, med den utformning som lagtexten hade, kunde uppfattas så att svenska språket obligatoriskt skulle användas i internationella förhandlingar och i myndighetssfären.</P> <P class="p97 ft8">Kungliga Vetenskapsakademin ansåg att andra paragrafen i lagförslaget var oklart formulerad och påtalade olika tolkningsproblem när det gällde paragrafens lydelse, i förhållande till undervisning och examination vid universiteten.</P> <P class="p234 ft15">63</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p235 ft26"><SPAN class="ft26">2.5</SPAN><SPAN class="ft43">Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik</SPAN></P> <P class="p69 ft8">Med hänvisning till att flera departement och politikområden har en roll i det språkpolitiska arbetet tillsatte den dåvarande regeringen under hösten 2003 en arbetsgrupp inom Regeringskansliet med uppgift att utveckla en samlad svensk språkpolitik (Ku 2003/2088/Kr). Gruppen skulle vara ett beredningsorgan för frågor som rör svenska språkets ställning och bidra till ett samlat statligt agerande på området. Som en huvudsaklig uppgift arbetade språkarbetsgruppen inledningsvis med en proposition med utgångspunkt i betänkandet Mål i mun.</P> <P class="p236 ft8">I september 2005 lades propositionen Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik (prop. 2005/06:2) fram. Propositionen innehöll förslag och bedömningar för det fortsatta arbetet på språkområdet.</P> <P class="p86 ft8">I propositionen föreslogs följande fyra mål för en nationell språkpolitik:</P> <P class="p218 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige.</SPAN></P> <P class="p65 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk.</SPAN></P> <P class="p65 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig.</SPAN></P> <P class="p66 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk.</SPAN></P> <P class="p148 ft8">De föreslagna målen överensstämde i stora delar med vad Språkkommittén hade åsyftat med sina förslag i Mål i mun, men i stället för dess förslag om en särskild lag om svenska språket föreslog regeringen som ett språkpolitiskt mål att svenska språket skulle vara huvudspråk i Sverige.</P> <P class="p101 ft8">Regeringen ansåg alltså att Språkkommitténs förslag till lag om svenska språket inte borde genomföras. Det hänvisades till den kritik som en del av remissinstanserna framfört, bl.a. att lagen innehöll otydligheter som ansågs kunna leda till tolkningsproblem och att den saknade betydelse för svenska språket, eftersom den inte hade någon normerande verkan och inte angav vad som hände om bestämmelserna inte följdes. Regeringen ansåg det heller inte vara oproblematiskt att föreskriva att svenskan ska vara landets officiella språk i internationella sammanhang.</P> <P class="p237 ft15">64</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td27"><SPAN class="p20 ft40">Bakgrund</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p170 ft9"><SPAN class="ft9">2.5.1</SPAN><SPAN class="ft44">Målet att svenskan ska vara huvudspråk i Sverige</SPAN></P> <P class="p72 ft8">Regeringen angav som en utgångspunkt för en samlad svensk språkpolitik att svenskan ska vara huvudspråket i Sverige – samhällets gemensamma språk. Det svenska språket är av hävd det språk som används i Sverige och därmed den viktigaste identitets- och kulturbäraren enligt regeringen, som också framhöll att svenskan som det helt dominerande språket i landet är det gemensamma språket för kommunikation och delaktighet och av största betydelse för Sverige och de människor som verkar och bor här. Att ha som mål för språkpolitiken att svenskan ska vara huvudspråk ansåg regeringen inte stå i motsatsförhållande till ett mångspråkigt samhälle. Ett starkt gemensamt språk ansågs ge förutsättningar för att fullt ut kunna dra nytta av den mångfald av språk och kulturer som finns i landet.</P> <P class="p238 ft9"><SPAN class="ft9">2.5.2</SPAN><SPAN class="ft44">Målet att svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk</SPAN></P> <P class="p58 ft8">Att svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk sägs i propositionen innebära att alla måste medverka till att svenska språket förblir ett språk som kan användas inom alla delar av samhället, t.ex. inom administrationen, rättsväsendet, det politiska systemet, på alla nivåer inom undervisningsväsendet, i arbetslivet och i kulturlivet.</P> <P class="p56 ft8">Regeringen noterade engelskans användning på allt fler områden och att detta förhållande kan minska möjligheterna till insyn och demokratisk delaktighet och kontroll. Man menade att brister på termer och uttryck kan skapa kommunikationsproblem i samhället och påverka attityden till det egna språket. Samtidigt betonades att samspelet med andra språk är mycket viktigt. Svenska språket i Sverige samspelar med engelska och andra stora språk, det svenska teckenspråket, de nationella minoritetsspråken och ett stort antal språk som talas av dem som invandrat till Sverige de senaste decennierna. Dessutom påtalades det språkliga samspel som sker inom den nordiska språkgemenskapen. Åtgärder borde därför vidtas för att främja svenskans bruk inom skilda samhällssektorer parallellt med andra språk. Regeringen framhöll betydelsen av att engelska och svenska används parallellt, att riktlinjer för svenskans bruk inom EU fastläggs, att insatser görs för främjande av till-</P> <P class="p239 ft15">65</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p192 ft8">komsten av nya svenska termer, uttryck och textmönster samt en god utveckling av språkteknologin.</P> <P class="p240 ft9"><SPAN class="ft9">2.5.3</SPAN><SPAN class="ft44">Målet att den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig</SPAN></P> <P class="p63 ft8">Regeringen betonade att målet om en vårdad, enkel och begriplig svenska kräver medverkan från alla som verkar i det offentliga. Skolans och språkvårdens ansvar framhölls liksom mediernas betydelse som förebilder, det avgörande i att offentliga texter som skrivs hos myndigheter är vårdade och begripliga samt betydelsen av en svensk, enhetlig terminologi och mottagaranpassade, lättbegripliga texter inom <NOBR>it-området.</NOBR></P> <P class="p101 ft8">Med anledning av utvecklingen av informationstekniken pekade regeringen också på att stavningskontroller, avstavningsprogram, grammatik- och stilkontroller och olika typer av dokumentmallar påverkar skrivandet och menade att språkvården borde ha till uppgift att följa utvecklingen och samarbeta med dem som skapar programmen. Man framhöll även informationsteknikens och språkteknologins betydelse för att återuppliva minoritetsspråken och för att utveckla kommunikations- och informationssätt för personer som är beroende av teckenspråk och för synskadade. Också på detta område borde enligt regeringen utvecklingen följas och uppmuntras av språkvården.</P> <P class="p241 ft9"><SPAN class="ft9">2.5.4</SPAN><SPAN class="ft44">Målet att alla ska ha rätt till språk</SPAN></P> <P class="p69 ft8">Språket framhölls som en nödvändig förutsättning för individens utveckling och för framgång i skola och arbetsliv. För individens möjlighet att hävda sin rätt i samhället betonades behovet av tillgång till det offentliga språket, jämsides med det språk som används inom <NOBR>familje-,</NOBR> kamrat- och vänkretsar. Det betonades även att tillgången till språk är en förutsättning för en levande demokrati där medborgarna deltar i det offentliga samtalet och i skilda sammanhang gör sina röster hörda.</P> <P class="p242 ft15">66</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td27"><SPAN class="p20 ft40">Bakgrund</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p170 ft9"><SPAN class="ft9">2.5.5</SPAN><SPAN class="ft44">Riksdagens beslut att anta de språkpolitiska målen</SPAN></P> <P class="p72 ft8">Den 7 december 2005 beslöt riksdagen med knapp majoritet, 147 – 145, att anta de språkpolitiska mål som lades fram i Bästa språket (bet. 2005/06:KrU4, rskr. 2005/06:89). Samtidigt avslogs de borgerliga partiernas och Miljöpartiets förslag om att lagfästa svenskans ställning i Sverige och att stärka svenskans ställning i EU. De borgerliga partierna och Miljöpartiet hade egentligen tillsammans majoritet i riksdagen vid den aktuella tidpunkten, men bl.a. ett kvittningsfel vid omröstningen fick till följd att regeringens förslag röstades igenom.</P> <P class="p189 ft8">Dåvarande kulturministern Leif Pagrotsky tog dock upp frågan igen och bjöd våren 2006 in riksdagspartierna till två särskilda möten om en språklag. Vid dessa diskussioner ställde sig alla partier positiva till att svenskans ställning skulle fastställas i lag. Vänsterpartiet menade dock att frågan borde behandlas i den aktuella översynen av Sveriges grundlagar.</P> <P class="p243 ft15">67</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <P class="p244 ft7"><SPAN class="ft7">3</SPAN><SPAN class="ft48">Språklagstiftning i några andra länder</SPAN></P> <P class="p245 ft26"><SPAN class="ft26">3.1</SPAN><SPAN class="ft43">Inledning</SPAN></P> <P class="p246 ft8">Det kan konstateras att variationerna är ganska stora när det gäller nationell lagstiftning om språk. I några europeiska länder finns det bestämmelser som reglerar det nationella språkets status i grundlag kompletterade med ytterligare bestämmelser på lag- och förordningsnivå. Så är det i t.ex. Finland, Frankrike och Polen. I Norge finns på lagnivå reglering om förhållandet mellan bokmål och nynorsk som skriftspråk. I andra länder är situationen som i Sverige, dvs. grundläggande lagreglering av det nationella språket saknas. Det gäller t.ex. Danmark, Tyskland och Storbritannien. För Danmarks del kan konstateras att Kulturministeriet under våren 2007 gett en kommitté i uppdrag att utreda bl.a. behovet av en lag som reglerar danska språkets status. I några länder har man valt att lagfästa regler om språkets korpus, dvs. grammatiska och lexikala strukturer. Så har skett i Danmark i fråga om rättskrivning och i Frankrike framför allt när det gäller terminologifrågor.</P> <P class="p247 ft8">I den finska språklagskommitténs betänkande Ny språklag (bet. 2001:3 s. 106) finns en redogörelse för uppgifter som Förenta nationernas (FN) organisation för utveckling, vetenskap och kultur (Unesco) har samlat in. Där framgår att grundlagarna i 158 länder i världen innehåller en eller flera bestämmelser om språkliga rättigheter. Endast i 26 länder saknas sådana bestämmelser. I en del länder finns det dessutom särskilda språklagar där de centrala bestämmelserna om språken och deras användning samlats. I andra länder finns bestämmelser om språkliga rättigheter i olika lagar.</P> <P class="p81 ft8">Den finska språklagskommittén kartlade frågor om språk i ett antal länder med hänsyn till lagstiftning och aktuella lagstiftningsprojekt liksom, i de fall det var möjligt, hur lagstiftningen fungerar i praktiken. De länder som togs med i kartläggningen och användes</P> <P class="p207 ft15">69</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Språklagstiftning i några andra länder</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p248 ft8">som jämförelseobjekt var de nordiska länderna, de baltiska länderna, Belgien, Irland, Schweiz, Spanien, Nederländerna, Frankrike, Storbritannien, Tjeckiska republiken, Ungern, Malta, Kanada och Sydafrika. Kartläggningen publicerades separat (lagberedningsavdelningens vid justitiedepartementet publikation 1/2000), medan det i betänkandet redogjordes för lagstiftningen i Norden, de baltiska länderna (framför allt Estland), Belgien, Schweiz, Frankrike, Tjeckiska republiken och Kanada.</P> <P class="p93 ft8">Utifrån framför allt de redogörelser som lämnats i det finska språklagsbetänkandet (s. <NOBR>106–140)</NOBR> och i Språklagskommitténs betänkande Mål i mun (SOU 2002:27, s. 450 f.) ges här en redovisning av hur frågan om språklagstiftning hanterats i ett antal europeiska länder. Vissa uppgifter har hämtats ur artikeln En lag om svenska språket? <NOBR>(Hans-Heinrich</NOBR> Vogel, Festskrift till Fredrik Sterzel, Iustus förlag, Göteborg 1999, s. <NOBR>359–377).</NOBR> Urvalet av länder har skett med fokusering på de nordiska länderna och för att ge en bild av hur man utifrån olika nationella språkliga förhållanden har behandlat frågan om språkreglering.</P> <P class="p241 ft9"><SPAN class="ft9">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft44">Finland</SPAN></P> <P class="p137 ft8">Bestämmelser om rätt till språk och kultur överfördes utan sakliga ändringar från regeringsformen till den nya grundlagen från 2000 (2 kap. 17 §). Där föreskrivs att vars och ens rätt att använda sitt eget språk, finska eller svenska, hos domstol eller andra myndigheter och rätt att få expeditioner på det egna språket ska tryggas genom lag. Ytterligare frågor om språk regleras i 2 kap. 51 § grundlagen, där det föreskrivs att finska eller svenska används i riksdagsarbetet, och i 2 kap. 79 §, där det föreskrivs att lagar ska stiftas och publiceras på finska och svenska.</P> <P class="p93 ft8">Den nya finska språklagen, som trädde i kraft 2004, ersatte språklagen från 1922. Bakgrunden till lagstiftningen var bl.a. att den nya grundlagen ansågs ha stärkt principen om landets officiella tvåspråkighet och nationalspråkens jämställdhet samt vidgat de språkliga rättigheterna och det allmännas förpliktelser i språkfrågor.</P> <P class="p208 ft8">I 1 kap. 1 § i språklagen slås fast att Finlands nationalspråk är finska och svenska.</P> <P class="p61 ft21">Lagens syfte anges vara att trygga den i grundlagen tillförsäkrade rätten för var och en att hos domstolar och andra myndigheter använda sitt eget språk, antingen finska eller svenska, och att målet</P> <P class="p196 ft15">70</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td54"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p20 ft25">Språklagstiftning i några andra länder</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p249 ft8">är att vars och ens rätt till rättvis rättegång och god förvaltning ska garanteras oberoende av språket samt att individens språkliga rättigheter ska förverkligas utan att han eller hon särskilt begär det.</P> <P class="p82 ft8">Lagen ska tillämpas hos domstolar och andra statliga myndigheter, kommunala myndigheter, självständiga offentliga inrättningar, riksdagens ämbetsverk och republikens presidents kansli om inte något annat föreskrivs. Universiteten och vissa kyrkosamfund är undantagna från tillämpningen av språklagen, om inte något annat sägs i de lagar som reglerar dessa organs verksamhet. I språklagen finns också bestämmelser om hur den ska tillämpas på affärsverk och bolag samt enskilda som utövar offentlig förvaltning.</P> <P class="p250 ft8">Den finska språklagen är en allmän lag som kompletteras av speciallagstiftning. I lagen hänvisas till bestämmelser om språk i speciallagstiftning som gäller bl.a. språk i undervisnings- och utbildningssammanhang, språkliga rättigheter som rör kulturverksamhet, språkliga rättigheter för klienter och patienter inom hälso- och socialvård, språk i brottsutredande verksamhet och språkkunskapskrav för offentligt anställda.</P> <P class="p97 ft8">Enligt lagen utgör kommunerna grundenheten för den språkliga indelningen. Utifrån befolkningens språkförhållanden är kommunerna indelade i enspråkiga och tvåspråkiga kommuner. Även myndigheter är indelade i enspråkiga eller tvåspråkiga sådana.</P> <P class="p82 ft8">I språklagen finns bestämmelser om rätten för individer och juridiska personer att använda finska och svenska hos myndigheter, om handläggningsspråket hos myndigheterna, om språket i domar, beslut och andra expeditioner, om myndigheternas arbetsspråk och om språk i lagstiftning och i information för allmänheten. Enligt lagen ska myndigheterna se till att individens språkliga rättigheter förverkligas i praktiken. Varje myndighet har i uppgift att inom sitt verksamhetsområde övervaka att språklagen följs. Justitieministeriet ska följa verkställigheten och tillämpningen av lagen och vid behov ta initiativ och vidta andra åtgärder för att rätta till konstaterade brister.</P> <P class="p251 ft9"><SPAN class="ft9">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft44">Norge</SPAN></P> <P class="p223 ft8">I den norska grundlagen finns inga bestämmelser om landets officiella språk. Däremot finns en språklag från 1980 (lov om målbruk i offentleg teneste 11.4.1980 nr. 5) med bestämmelser om språkanvändning inom offentlig förvaltning.</P> <P class="p252 ft15">71</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Språklagstiftning i några andra länder</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft8">Den språkliga reglering som finns i grundlagen (92 §) består i en bestämmelse som innebär att endast en person som talar landets språk kan få tillträde till en statstjänst. Som ”landets språk” i grundlagens mening kan anses det norska språkets båda former, bokmål (eller riksmål) och nynorsk (eller landsmål). Inom vissa områden är det samiska språket enligt lag likställt med det norska språket. Alla dessa språk har i officiella sammanhang kallats såväl landets officiella språk som dess nationalspråk.</P> <P class="p93 ft8">I 1980 års lag anges att bokmål och nynorsk är likvärdiga målformer och det föreskrivs att de ska vara jämställda skriftspråk i alla organ för staten, fylkeskommunerna och kommunerna. Språklagen tillämpas dock inte på stortinget och organ under stortinget. Lagen gäller inte de olika organens interna språk eller muntlig användning av språket.</P> <P class="p101 ft8">De två varianterna av norska språket, bokmål och nynorsk, har sedan länge varit i bruk i Norge. Bokmål är mer allmänt i bruk i landets östra delar och nynorsk, som bedöms vara det som används minst av de båda språken, i dess västra delar. Från 1885 års likställighetsbeslut har vardera språkformen de facto varit landets officiella språk och kommunerna har kunnat välja vilket av dem som ska användas i kommunen. Landet har därmed kommit att få områden med olika språk. I den första språklagen, från 1930, underströks språkens jämbördighet och det förutsattes att tjänstemännen i de högsta statliga tjänsterna behärskade både bokmål och nynorsk i skrift.</P> <P class="p236 ft21">Kommuner kan besluta att kräva en viss målform i skrivelser från staten eller besluta att kommunen i språkligt hänseende ska vara neutral och på detta sätt bestämma kommunens språkstatus.</P> <P class="p61 ft8">I Norge har man under ett par års tid förberett en ”stortingsmelding” om den strategiska språkpolitiken. Behandlingen i stortinget av rapporten planeras ske under hösten 2008. En av de största frågorna som då väntas bli föremål för diskussion är den om eventuell lagstiftning i syfte att skydda norskans ställning i Norge. Språkrådet i Norge gör vid nuvarande tidpunkt bedömningen att det mest sannolika är att stortinget efter behandlingen kommer att be regeringen förbereda ett förslag till sådan lagstiftning.</P> <P class="p253 ft15">72</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td54"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p20 ft25">Språklagstiftning i några andra länder</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p254 ft9"><SPAN class="ft9">3.1.3</SPAN><SPAN class="ft44">Danmark</SPAN></P> <P class="p246 ft8">Den språkliga lagreglering som finns i Danmark avser rättskrivning och gäller alltså reglering i fråga om språkets korpus. Regleringen finns i två lagar, loven om Dansk Sprogenaevn och loven om dansk retskrivning, båda från 1997. Den danska språknämnden har enligt loven om Dansk Sprogenaevn till uppgift att lägga fast den danska rättskrivningen. De närmare bestämmelserna om grundvalen för språknämndens uppgifter får fastställas av kulturministern, vilket skett genom bekendtgorelsen om Dansk Sprognaevns virksamhed og sammensaettning. Den av nämnden fastställda rättskrivningen offentliggörs i rättskrivningsordboken. Denna är bindande både inom förvaltning och inom undervisning.</P> <P class="p255 ft8">Dansk språkkommitté med uppdrag att överväga bl.a. en dansk språklag</P> <P class="p76 ft8">Under våren 2007 tillsatte det danska kulturministeriet en språkkommitté – Det danske sprogudvalg – med uppdrag att följa upp utvecklingen av det danska språket. En utgångspunkt för arbetet är regeringens språkpolitiska redogörelse från 2003/2004 som utgjorde det första initiativet till en samlad dansk språkpolitik. Kommittén ska också följa upp den nordiska språkdeklarationen och andra konkreta initiativ som t.ex. Rektorskollegiets uppmaning till universiteten om språkpolitik. Kommitténs arbete kommer att avslutas under våren 2008.</P> <P class="p81 ft8">Enligt direktiven ska kommittén redogöra för den språkliga situationen i Danmark inom följande områden:</P> <P class="p256 ft8"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft50">danskan i den offentliga sektorn,</SPAN></P> <P class="p257 ft8"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">danskan i förskola, grundskola och inom ungdomsutbildning,</SPAN></P> <P class="p258 ft21"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft24">danskan inom de högre utbildningarna och forskningen, även innefattande frågan om facktermer,</SPAN></P> <P class="p257 ft8"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">danskan i näringslivet,</SPAN></P> <P class="p257 ft8"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">språkteknologiska möjligheter,</SPAN></P> <P class="p257 ft8"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">främmande språk och grannspråk,</SPAN></P> <P class="p257 ft8"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft50">danskan i EU.</SPAN></P> <P class="p259 ft8">Kommittén ska ta ställning till behovet av och möjligheten till lagreglering inom språkområdet antingen genom en uttrycklig språklag eller genom lagreglering på olika områden.</P> <P class="p77 ft15">73</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Språklagstiftning i några andra länder</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft8">Kommittén ska också ge konkreta förslag till en stärkt insats för det danska språket inom den offentliga sektorn, kulturlivet, näringslivet och inom utbildningssektorn. Förslag som rör språkets ställning i de högre utbildningarna och inom forskningen anges vara väsentliga i sammanhanget. Det framhålls särskilt att principen om parallellspråkighet, och frågan hur den ska tillämpas i olika fall, bör belysas närmare.</P> <P class="p201 ft9"><SPAN class="ft9">3.1.4</SPAN><SPAN class="ft44">Island</SPAN></P> <P class="p137 ft8">Island är språkligt sett ett ovanligt homogent land. Det finns inte någon lagreglering om det isländska språkets status men isländskan är självfallet landets officiella språk. Det finns ett lagstadgat språkråd som kan lämna förslag i frågor som rör språk.</P> <P class="p101 ft8">Isländskan anses mycket viktig för den isländska identiteten och Island strävar efter att skydda språket från utländska influenser. Ett exempel på detta är Islands namnlagstiftning. Enligt förnamnslagen ska förnamn (högst tre stycken) vara isländska eller böjas enligt isländska språkregler. Efternamnet ska innehålla genitivform av faderns eller moderns namn och förses med ändelsen <NOBR>-son</NOBR> eller <NOBR>-dottír</NOBR> eller vara ett traditionellt släktnamn. En islänning får inte anta makes eller makas efternamn. På justitiedepartementet finns en rådgivande personnamnskommitté. Det finns också en ortnamnskommitté som har en rådgivande funktion när det gäller kommunnamn, vilka regleras i kommunallagen. Det finns även en lag om företagsnamn som innebär att namn som strider mot isländsk språktradition kan stoppas. Enligt lagen om radioverksamhet ska radiostationer främja isländska språket och isländsk kultur och största delen av utbudet ska vara på isländska eller annat europeiskt språk. Enligt konkurrenslagen ska reklam som riktar sig till islänningar vara på isländska.</P> <P class="p260 ft9"><SPAN class="ft9">3.1.5</SPAN><SPAN class="ft44">Tyskland</SPAN></P> <P class="p137 ft8">Tyskland har inte någon generell federal reglering som gäller språket. Det finns dock föreskrifter som reglerar användningen av tyska språket i vissa situationer, t.ex. för de federala förvaltningsmyndigheterna och de allmänna domstolarna. På delstatsnivå finns bestämmelser om språkstatusfrågor, även motsvarande grundlagsnivå.</P> <P class="p261 ft15">74</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td54"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p20 ft25">Språklagstiftning i några andra länder</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p254 ft9"><SPAN class="ft9">3.1.6</SPAN><SPAN class="ft44">Frankrike</SPAN></P> <P class="p246 ft8">Det franska språkets ställning utgår från konstitutionen där det i artikel 2 anges att republikens språk är franska. Närmare bestämmelser om språket finns i bl.a. 1994 års lag om användning av franska språket (nr <NOBR>94–665),</NOBR> 1994 års dekret om franska offentliga tjänstemäns användning av franska språket och 1996 års förordning om franska språkets främjande. Utifrån dessa författningar bedrivs systematiska korpusarbeten, som är inriktade mer på terminologifrågor än, som i Danmark, på rättskrivning. De nämnda författningarna ersatte den lag från 1975 som införts i syfte att stärka franskans ställning i förhållande till engelskan. Genom 1994 års språklag slås fast att franska ska användas i undervisning, arbetsliv, handel och inom offentlig sektor. Språklagarna innehåller bl.a. föreskrifter om obligatorisk användning av franska i vissa situationer. Lagen gäller den offentliga sektorn och även näringslivet. Den innehåller också tillsyns- och straffbestämmelser. Regeringen ska årligen rapportera till parlamentet om lagens efterlevnad och franska språkets status i internationella avtal etc.</P> <P class="p262 ft8">Det kan noteras att med anledning av att Frankrike avsåg att underteckna Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter uttalade Conseil constitutionnel 1999, efter en förfrågan från den franske presidenten, att konventionen om landsdels- eller minoritetsspråk (daterad Strasbourg den 5 november 1992) innehåller stadganden som inte är förenliga med artikel 2 i den franska konstitutionen.</P> <P class="p263 ft9"><SPAN class="ft9">3.1.7</SPAN><SPAN class="ft44">Nederländerna</SPAN></P> <P class="p246 ft21">Nederländska är det officiella språket i hela Nederländerna och som nationalspråk räknas nederländska och frisiska. Det finns ingen reglering om språkförhållandena i den nederländska grundlagen.</P> <P class="p264 ft8">Hos myndigheter och i domstolar används traditionellt nederländska. I förvaltningsrättslagen från 1995 finns reglering om språkanvändningen i domstolarna.</P> <P class="p107 ft8">Friesland har officiell status som tvåspråkigt förvaltningsområde. Andelen frisisktalande uppgår till knappt tjugo procent av befolkningen, som totalt uppgår till drygt 15 miljoner invånare. Det frisiska språkets, liksom kulturens, ställning regleras sedan 1989 genom en överenskommelse mellan nederländska regeringen och</P> <P class="p47 ft15">75</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Språklagstiftning i några andra länder</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft8">Frieslands län. Den innebär bl.a. att frisiska kan användas i kontakter med myndigheter. Överenskommelsen reglerar också frisiskspråkig undervisning i skolorna. Undervisningen i Friesland ska förbereda eleverna på att leva i ett tvåspråkigt <NOBR>frisiskt-nederländskt</NOBR> samhälle. Därför ska undervisningen inte koncentreras till endast det egna modersmålet. För elever som bor i Friesland har undervisning i frisiska varit obligatorisk i grundskolan sedan 1980 och i gymnasieskolan sedan 1993. I överenskommelsen ingår även bestämmelser om massmedierna.</P> <P class="p241 ft9"><SPAN class="ft9">3.1.8</SPAN><SPAN class="ft44">Polen</SPAN></P> <P class="p137 ft8">Det polska språket ska enligt den polska grundlagen vara landets officiella språk. År 1999 fick Polen en ny språklag, där det slås fast att det polska språket ska utgöra en grundläggande beståndsdel i den nationella identiteten och kulturen. Det föreskrivs i lagen att den inte ska påverka nationella minoriteters och etniska gruppers rättigheter. Vidare föreskrivs att regionala språkvariationer och dialekter ska respekteras.</P> <P class="p208 ft8">I lagen finns regler som syftar till att skydda det polska språket bl.a. genom att värna ett korrekt språkbruk, att etablera villkor för en riktig utveckling av språket och motverka en vulgarisering av språket. I lagen anges att polskan ska vara det officiella språket på ett antal områden, bl.a. inom statlig och offentlig förvaltning och att internationella avtal som republiken Polen ingår som regel ska ha en polsk version. I språklagen föreskrivs vidare som huvudregel att polska ska vara det språk som används i utbildningsväsendets samtliga stadier.</P> <P class="p265 ft9"><SPAN class="ft9">3.1.9</SPAN><SPAN class="ft44">Ungern</SPAN></P> <P class="p137 ft8">I Ungern finns ingen lagreglering om officiella språk. I grundlagen från 1949 finns bestämmelser om förbud att diskriminera p.g.a. språk och nationell tillhörighet och om minoriteters språkliga rättigheter.</P> <P class="p68 ft8">Ungerska är landets nationalspråk och är det språk som genom historien använts av majoritetsbefolkningen i landet. Ungerska är också det språk som rent faktiskt används vid myndigheterna.</P> <P class="p266 ft15">76</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td54"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p20 ft25">Språklagstiftning i några andra länder</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p267 ft8">Parlamentets arbetsspråk är ungerska. En ledamot kan dock använda sitt modersmål och begära att det tolkas till ungerska. En ledamot har även rätt att få parlamentets officiella dokument översatta till sitt modersmål.</P> <P class="p82 ft8">Nationella och etniska minoriteter skyddas i grundlagen. Staten ska bereda minoriteter skydd och minoriteternas kollektiva rätt att delta i samhällslivet ska garanteras. Minoriteterna har rätt att bl.a. värna sin kultur, använda sitt språk och få undervisning på minoritetsspråket. I minoritetslagstiftning från 1993 regleras förhållandena för en rad olika minoritetsgrupper såsom armenier, bulgarer, greker, kroater, polacker, rumäner, romer, tyskar, serber, slovaker, slovener och ukrainare. Dessa gruppers språk är minoritetsspråk och får användas i hela landet och bestämmelserna innebär att ingen ska komma i sämre ställning för att han eller hon inte behärskar ungerska. Bland de speciella bestämmelser som gäller minoriteterna kan nämnas att var och en vid kontakter med myndigheter får använda sitt modersmål. Om myndigheten inte kan den enskildes språk tillräckligt väl får tolk anlitas. Vidare har den enskilde rätt att använda sitt modersmål, förutom i parlamentet, i lokala beslutande organ. En ungersk översättning ska dock finnas som officiell dokumentation. Minoriteterna har också rätt att initiera minoritetsspråkig undervisning.</P> <P class="p268 ft15">77</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <P class="p269 ft7"><SPAN class="ft7">4</SPAN><SPAN class="ft48">Författningar med reglering om språk</SPAN></P> <P class="p270 ft26"><SPAN class="ft26">4.1</SPAN><SPAN class="ft43">Inledning</SPAN></P> <P class="p72 ft8">I svensk lagstiftning finns inte några bestämmelser som direkt reglerar det svenska språkets status. Av viss reglering framgår det dock indirekt att lagstiftaren förutsatt att det är svenska som används, t.ex. i muntliga och skriftliga sammanhang hos förvaltningsmyndigheter och domstolar. Sådana bestämmelser finns i förvaltningslagen, rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen. Där anges när myndigheterna bör, får eller ska anlita tolk i fall då någon inte behärskar svenska språket, eller det på grund av tal- eller hörselskada behövs tolk. Härutöver finns det i förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen regler som rör myndigheternas skyldigheter att använda en svenska som är klar och begriplig i beslut och skrivelser.</P> <P class="p271 ft26"><SPAN class="ft26">4.2</SPAN><SPAN class="ft43">Förvaltningslagen</SPAN></P> <P class="p58 ft8">För förvaltningsmyndigheterna gäller förvaltningslagen (1986:223) vid handläggning av ärenden. Den gäller också vid domstolarnas handläggning av administrativa ärenden. I den proposition genom vilken bestämmelsen om tolkning infördes i den då gällande förvaltningslagen, sägs det ligga i sakens natur att reglerna i lagen bygger på förutsättningen att myndigheternas kontakter med de enskilda äger rum på svenska språket och att de enskilda förstår ”vårt språk” samt att detta är en grundläggande princip för såväl rättegång som förvaltningsförfarande här i landet, men att denna princip förutsätter att den som inte behärskar svenska språket i lag tillförsäkras viss särbehandling från myndighetens sida (prop. 1971:30, s. 379 f.).</P> <P class="p272 ft15">79</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Författningar med reglering om språk</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft8">Bestämmelsen om tolkning</P> <P class="p137 ft8">När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska, eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad bör myndigheten, enligt 8 § förvaltningslagen, vid behov anlita tolk. I propositionen till den tidigare förvaltningslagen (prop. 1971:30) sägs det att regeln tar sikte inte bara på muntlig tolkning vid förhandlingar, förhör osv. utan också på skriftlig översättning när handlingar på främmande språk lämnas in till myndigheterna eller när myndigheterna ska meddela sig skriftligt med någon som inte förstår svenska. Från att till en början ha varit utformad som en <NOBR>”får-regel”</NOBR> skärptes tolkregeln 1979 till en <NOBR>”bör-regel”</NOBR> med motiveringen att det inte var tillfredsställande att lagen gav utrymme för myndigheterna att låta bli att använda tolk när sådana behövdes och fanns att tillgå. Något absolut krav på tolkning och översättning borde dock inte heller införas i den nya förvaltningslagen. Skälet till det var att omfattningen av den tolkservice som samhället rimligen kunde ge var beroende av bl.a. tillgången på tolkar, vilket sades kunna variera från ort till ort och växla över tiden (prop. 1985/86:80 s. 27).</P> <P class="p273 ft8">Krav på att uttrycka sig lättbegripligt</P> <P class="p137 ft8">I 7 § förvaltningslagen, som gäller allmänna krav på handläggningen, anges att myndigheten ska sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. I den allmänna motiveringen till bestämmelsen (prop. 1985/86:80 s. 24) sades att de svårigheter som enskilda ställs inför i sina kontakter med myndigheterna ofta beror på den språkliga utformningen av myndigheternas skrivelser och beslut. Det sades vidare att eftersom ålderdomliga, stela och svårbegripliga formuleringar försvårar läsningen borde det av lagtexten framgå att myndigheterna ska uttrycka sig så lättbegripligt som möjligt. Den föreslagna regeln var närmast av målsättningskaraktär och det påtalades att förslaget låg i linje med vad Språkvårdsutredningen hade föreslagit i sin rapport Klarspråk – en grund för god offentlig service</P> <P class="p274 ft8">(Ds C 1985:3). I propositionen påpekades att förslaget till den nya förvaltningslagen – bl.a. när det gällde språkanvändningen – innebar att lagen tillfördes ett par regler som närmast var av målsättningskaraktär och det förklarades att möjligheterna att åstadkomma förändringar enbart genom sådana regler är begränsade men det</P> <P class="p261 ft15">80</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td56"><SPAN class="p20 ft25">Författningar med reglering om språk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p249 ft8">betonades att avsikten var att bestämmelserna skulle vara vägledande vid tillämpningen av flera andra regler i den föreslagna lagen (prop. 1985/86:80, s. 24).</P> <P class="p275 ft8">Krav på ett klart och begripligt språk i den numera upphävda verksförordningen</P> <P class="p76 ft8">I verksförordningen (1995:1322), som den 1 januari 2008 ersatts av myndighetsförordningen (2007:515), fanns en bestämmelse i 7 § punkten 5 som angav att myndighetschefen skulle se till att allmänhetens och andras kontakter med myndigheten underlättades genom bl.a. ett klart och begripligt språk i myndigheternas skrivelser och beslut. Bestämmelsen har inte överförts till myndighetsförordningen.</P> <P class="p198 ft26"><SPAN class="ft26">4.3</SPAN><SPAN class="ft43">Rättegångsbalken</SPAN></P> <P class="p72 ft8">För de allmänna domstolarna, dvs. tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen, gäller rättegångsbalkens regler i fråga om förfarandet i den dömande verksamheten. I balken finns bestämmelser om anlitande av tolk för den som ska höras inför rätten och om krav på att ombud ska behärska svenska. Det finns även en bestämmelse om när rätten ska låta översätta handlingar.</P> <P class="p276 ft8">Bestämmelsen om tolkning</P> <P class="p223 ft21">I 5 kap. 6 § rättegångsbalken anges att om part, vittne eller annan, som ska höras inför rätten inte är mäktig svenska språket får tolk anlitas att biträda rätten.</P> <P class="p107 ft8">Bestämmelsen innebär dels att översättning ska ske till svenska, dels att det som sägs på svenska i behövliga delar ska översättas till det främmande språket. Om en förhandling skulle kunna hållas på t.ex. engelska, därför att såväl parter som rättens ledamöter behärskar engelska, anses det ändå att förhandlingen, med hänsyn till offentlighetsprincipen, ska hållas på svenska. Även om bestämmelsen enligt ordalydelsen gäller endast när någon ska höras inför rätten anses den vara analogt tillämplig under förundersökning i brottmål liksom vid mera informella kontakter mellan rätten och en person som inte behärskar svenska språket (se Fitger, Rätte-</P> <P class="p59 ft15">81</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Författningar med reglering om språk</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft8">gångsbalken, s. 5:6 och prop. 1970:30 s. 71). I fråga om vad som kan anses som ”svenska språket” uttalas i propositionen att ett förhör med en dansk- eller norskspråkig person bör hållas utan tolk om domstolen anser att det kan ske utan men för utredningen.</P> <P class="p86 ft21">Tilläggas kan att för tingsrätterna i Haparanda och Gällivare gäller enligt förordningen (1984:140) om allmän tolk att det vid dessa domstolar ska finnas allmän tolk för tolkning i finska.</P> <P class="p102 ft8">Bestämmelsen om språkkrav på ombud</P> <P class="p137 ft8">I 12 kap. 2 § rättegångsbalken finns en bestämmelse om att ombud vid allmän domstol ska behärska svenska språket. Detta uttryckliga krav lagfästes först 1992 men ansågs gälla även tidigare enligt de allmänna bestämmelserna om förfarandet. I motiven till bestämmelsen (prop. 1992/93:64 s. 29) framhölls att ombud till skillnad från parter och vittnen är utbytbara. Dessutom framhölls att det skulle innebära stora krav på tolken att översätta juridisk argumentation och även en risk för missuppfattning av innebörden av termer som används i speciell juridisk betydelse.</P> <P class="p93 ft8">Den rätt som parter och deras ställföreträdare i vissa områden har att använda samiska, respektive finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar gäller inte parternas ombud (lagen [1999:1175] om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar och lagen [1999:1176] om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar).</P> <P class="p277 ft8">Bestämmelsen om översättning</P> <P class="p69 ft8">När det gäller översättning av handlingar, 33 kap. 9 § rättegångsbalken, är utgångspunkten att handlingar som lämnas in till rätten normalt ska vara skrivna på svenska. Att översättning ska ske vid behov anses inte innebära att domstolarna slentrianmässigt bör översätta allt material. Är det möjligt för domstolen att ändå förstå innehållet behöver handlingen inte översättas. Paragrafen innehöll tidigare en möjlighet för domstolen att förelägga en part att tillhandahålla en översättning. Den möjligheten har tagits bort, men i den behovsprövning som ska ske får domstolen väga in vilka möjligheter parten har att själv få fram en översättning. Enligt ut-</P> <P class="p278 ft15">82</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td56"><SPAN class="p20 ft25">Författningar med reglering om språk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p249 ft8">talanden i motiven i fråga om handlingar som skickas från rätten bör rätten av kostnadsskäl vara försiktig med översättningar och också väga in vilka möjligheter parten har att själv få fram en översättning (prop. 1986/87:89 s. 142). I senare motivuttalanden har det dock ansetts att det i regel finns behov av att översätta handlingen när det finns anledning att tro att mottagaren inte talar svenska (prop. 1999/2000:61 s. 158).</P> <P class="p55 ft8">Enligt 33 kap. 9 § andra stycket rättegångsbalken finns det en skyldighet för rätten att översätta handlingar i brottmål, om handlingen ska sändas till någon som vistas inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och det finns anledning att anta att personen inte förstår språket i handlingen. Bestämmelsen är tillämplig i de fall handlingen ska delges men också när underrättelser eller domar och beslut ska översändas till personer som befinner sig utomlands. Enligt huvudregeln ska handlingen, eller de viktigaste delarna, översättas till språket som talas i landet. Har staten flera officiella språk räcker det att handlingen översätts till ett av språken. Om rätten känner till att personen inte förstår detta språk ska handlingen översättas till ett språk som personen förstår. Om en handling ska delges en person i Norge eller Danmark behöver handlingen alltså endast översättas om rätten känner till att personen inte förstår norska eller danska.</P> <P class="p171 ft8">Bestämmelsen om skyldigheten att översätta handlingar som skickas per post i de angivna fallen föranleddes av att delgivning med post, i enlighet med Schengenkonventionen, infördes som huvudregel och att det därmed skulle komma att bli mer sällsynt att staterna begär hjälp med delgivning.</P> <P class="p97 ft8">Eftersom regleringen i Schengenkonventionen innebär en skyldighet för myndigheten att översätta handlingar i de angivna fallen, vilket skiljer sig från den svenska regleringen i rättegångsbalken, där behovet av översättning ska bedömas i det enskilda fallet, föreslog regeringen att 33 kap. 9 § rättegångsbalken skulle kompletteras med det innehåll som paragrafens andra stycke nu har (prop. 1999/2000:61). I nyssnämnda proposition (s. 158) anges att när en domstol skickar handlingar per post till en person i utlandet och det finns anledning att tro att personen inte talar svenska, finns det i regel behov av att översätta handlingarna och att detta synsätt överensstämmer med domstolspraxis och har delats även av JO (jfr JO beslut <NOBR>1994-12-05,</NOBR> dnr <NOBR>822-1994).</NOBR> Åklagares skyldighet att översätta handlingar som skickas till personer utomlands är oreglerad.</P> <P class="p99 ft15">83</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Författningar med reglering om språk</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p279 ft8">I paragrafens tredje stycke anges att kostnaden för översättning ska betalas av staten.</P> <P class="p280 ft26"><SPAN class="ft26">4.4</SPAN><SPAN class="ft43">Förvaltningsprocesslagen</SPAN></P> <P class="p69 ft8">För förvaltningsdomstolarna, dvs. länsrätt, kammarrätt och Regeringsrätten, gäller för den dömande verksamheten förvaltningsprocesslagen (1971:291) som har en bestämmelse jämförlig med den ovan nämnda bestämmelsen i 5 kap. 6 § rättegångsbalken om tolkning. Enligt 50 § förvaltningsprocesslagen är dock kravet att rätten ska anlita tolk bl.a. om part, vittne eller annan som ska höras inför rätten inte behärskar svenska språket. Även i annat fall får rätten vid behov anlita tolk.</P> <P class="p201 ft26"><SPAN class="ft26">4.5</SPAN><SPAN class="ft43">Minoritetsspråkslagarna</SPAN></P> <P class="p63 ft8">Sedan 2000 gäller en särskild minoritetsspråkslagstiftning som ger enskilda rätten att i sina kontakter med förvaltningsmyndigheter och domstolar använda samiska, finska och meänkieli. Bestämmelserna finns i lagen (1999:1175) om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar och lagen (1999:1176) om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar. Enligt lagstiftningen ska också förskola och äldreomsorg erbjudas helt eller delvis på minoritetsspråket. Bestämmelserna gäller i vissa kommuner i Norrbotten, s.k. förvaltningsområden, där språken har lång tradition. Förslag har lagts fram i betänkanden (SOU 2005:40 och SOU 2006:19) om att utvidga lagstiftningen till att även gälla ett område inom Stockholms- och Mälardalsregionen samt det sydsamiska området, dvs. delar av Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Dalarnas län. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare har en utredare i augusti 2007 fått i uppdrag att lämna förslag till alternativ till språkliga förvaltningsområden. Även detta förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</P> <P class="p281 ft15">84</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td56"><SPAN class="p20 ft25">Författningar med reglering om språk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p282 ft26"><SPAN class="ft26">4.6</SPAN><SPAN class="ft43">Ytterligare författningar med bestämmelser om språk</SPAN></P> <P class="p283 ft9"><SPAN class="ft9">4.6.1</SPAN><SPAN class="ft44">Språkkrav inom EU för reglerade yrken</SPAN></P> <P class="p76 ft8">För medborgare i EU som vill utöva ett reglerat yrke som egen företagare eller anställd i en annan medlemsstat än den där han eller hon har förvärvat sina yrkeskvalifikationer gäller enligt artikel 53 i <NOBR>EG-direktiv</NOBR> 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer att medlemsstaten av den sökande får kräva de språkkunskaper som är nödvändiga för att utöva yrket. I direktivet anges att bestämmelsen ska tillämpas proportionellt, vilket utesluter krav på systematiska språkprov innan man inleder en yrkesverksamhet. Vidare anges att en eventuell bedömning av språkkunskaper måste hållas isär från förfarandet för erkännande av yrkeskvalifikationer. Be- dömningen ska äga rum vid det faktiska tillträdet till yrket. Exempel på reglerade yrken i Sverige är advokat, revisor, trafiklärare, läkare, räddningsledare och sjukgymnast. Införlivandet av direktivet är slutfört för i stort sett alla berörda yrken.</P> <P class="p284 ft9"><SPAN class="ft9">4.6.2</SPAN><SPAN class="ft44">Skollagen</SPAN></P> <P class="p130 ft8">Språkkrav för lärare</P> <P class="p76 ft8">Enligt skollagen (1985:1100) är svensk lärarexamen eller motsvarande ett krav för anställning som lärare utan tidsbegränsning inom det offentliga skolväsendet, 2 kap. 4 § skollagen. För den som har en utländsk lärarutbildning krävs ett behörighetsbevis enligt förutsättningar som anges i 2 kap. 4 a och 4 b §§ skollagen. Förutom krav på utländsk lärarutbildning, eller sådan utbildning tillsammans med yrkeslivserfarenhet, motsvarande svensk lärarutbildning, gäller enligt 2 kap. 4 b § att den som har ett annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska, eller norska kan få ett behörighetsbevis endast om han eller hon har de kunskaper i svenska som behövs.</P> <P class="p215 ft8">Bestämmelserna i 2 kap. 4 a och 4 b §§, som gällt sedan 1999, tillkom i samband med en anpassning av skollagen till <NOBR>EG-direktiv</NOBR> inom skolområdet. Samtidigt infördes andra bestämmelser i skollagen om lärares möjligheter att få sin utbildning bedömd och godkänd för att underlätta för lärare från ett annat <NOBR>EU-land</NOBR> att få anställning i Sverige. Tidigare krävdes för anställning utan tidsbegränsning som lärare i det offentliga skolväsendet att den sökande</P> <P class="p285 ft15">85</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Författningar med reglering om språk</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft8">behärskade svenska språket, där ordet behärska i lagen angav ett högt ställt krav. Nu är alltså kravet att sökande ska ha de kunskaper i svenska språket som behövs. I propositionen sägs att för att alla sökande ska behandlas lika när det gäller kravet på svenska bör skollagen kompletteras med bestämmelser om nivån på dessa kunskaper och att det bör vara en uppgift för den behöriga myndigheten att avgöra vilken nivå som är nödvändig. De rutiner som gäller för motsvarande bedömning inom hälso- och sjukvården angavs kunna tjäna som förebild (prop. 1998/99:110 s. 51).</P> <P class="p93 ft8">I propositionen sägs vidare att kravet på språkkunskaper kan utgöra ett hinder för en <NOBR>EES-medborgare</NOBR> som vill flytta till ett annat land och att ett sådant krav kan utgöra en indirekt diskriminering. Vad som godtas i form av särbehandlande åtgärder sägs vara en avvägningsfråga samtidigt som det hänvisas till att <NOBR>EG-domstolen</NOBR> i ett fall (Groener C 397/87) uttalat att en tillsvidareanställning som lärare vid en offentlig utbildning är en anställning av en sådan art att det är berättigat att ställa krav på språkkunskaper (prop. 1998/99:110 s. 51).</P> <P class="p286 ft9"><SPAN class="ft9">4.6.3</SPAN><SPAN class="ft44">Förordningen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område</SPAN></P> <P class="p287 ft8">Språkkrav för yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvård</P> <P class="p69 ft8">När det gäller vissa yrken inom hälso- och sjukvården, tandvården eller detaljhandeln för läkemedel ställs särskilda krav på bl.a. språkkunskaper. För att den som har utländsk utbildning ska kunna få ett s.k. kompetensbevis krävs bl.a. att den sökande har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska, danska eller norska språket. Dessa krav gäller yrken som omfattas av bestämmelser om legitimation, skyddad yrkestitel eller behörighet här i landet. Exempel på sådana yrken är apotekare, barnmorska, läkare, sjuksköterska och tandläkare. Bestämmelser som reglerar detta finns i förordning (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. För dem som har en utbildning i ett annat <NOBR>EES-land</NOBR> eller i Schweiz, ställs dock inte motsvarande språkliga krav.</P> <P class="p288 ft15">86</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td56"><SPAN class="p20 ft25">Författningar med reglering om språk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p289 ft9"><SPAN class="ft9">4.6.4</SPAN><SPAN class="ft44">Patientjournallagen</SPAN></P> <P class="p72 ft8">Enligt 5 § patientjournallagen (1985:562) ska de journalhandlingar som upprättas inom hälso- och sjukvården vara skrivna på svenska språket, vara tydligt utformade och så långt som möjligt förståeliga för patienten.</P> <P class="p97 ft8">I propositionen (prop. 1984/85:189) hänvisas till att frågan om kontakterna mellan myndigheter och allmänheten under senare år hade kommit alltmer i blickpunkten. Det hade bl.a. lett till ett förslag av förvaltningsrättsutredningen (SOU 1983:73) om en bestämmelse i en ny förvaltningslag om att myndigheternas skrivelser ska utformas klart och begripligt. Även om den föreslagna förvaltningslagen inte skulle komma att gälla för den sjukvårdande verksamheten konstaterades att målen i denna fråga inom hälso- och sjukvården var desamma.</P> <P class="p290 ft8">I propositionen framhölls att problem med information och kommunikation i vården delvis beror på det medicinska språket. Det hänvisades till Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1983:73) om det medicinska språket i journaler, intyg och dödsbevis. I föreskrifterna sägs att personalen ska sträva efter ett klart och enkelt språk i kontakten med patienten och dennes anhöriga. Tyngande och svårförståeliga facktermer ska undvikas. Det hänvisades också till att Socialstyrelsen arbetade med att i en ny sjukdomsklassificering försvenska medicinska facktermer. I propositionen framhölls också att det fackspråk som i stor utsträckning används inom hälso- och sjukvården kan vara svårt att förstå för patienten och att det kan påverka vårdresultatet negativt. Samtidigt framhölls att när det gällde journalanteckningar var de i första hand arbetsdokument i vårdarbetet och att man därför borde kunna acceptera en språklig utformning med viss inblandning av fackuttryck.</P> <P class="p247 ft8">Det bedömdes att det fanns ett nära samband mellan fackspråket och allmänspråket i hälso- och sjukvården och framhölls att journalföringen därför inte kunde isoleras från allmänna åtgärder som syftar till att underlätta kommunikationen mellan patienterna och vårdpersonalen.</P> <P class="p13 ft8">En effekt av en bestämmelse om att journalföringen ska ske på svenska borde bli att utvecklingen mot användningen av svenska ord och uttryck påskyndades, ansågs det. Kravet skulle dock inte vara att en journal inte får innehålla andra ord än svenska. Den som för journalen måste inte i varje läge finna eller eventuellt hitta på svenska termer till samtliga ord eller uttryck av latinsk eller annan</P> <P class="p199 ft15">87</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Författningar med reglering om språk</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft8">utländsk härkomst. Arbetet med att försvenska det medicinska språket skulle ske på ett nyanserat sätt (prop. 1984/85:189 s. 21 f.).</P> <P class="p193 ft9"><SPAN class="ft9">4.6.5</SPAN><SPAN class="ft44">Radio- och TV- lagen</SPAN></P> <P class="p63 ft8">I 6 kap. 8 § tredje stycket radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> (1996:844) finns en bestämmelse som innebär att <NOBR>TV-sändningar</NOBR> som sker över satellit eller med stöd av tillstånd av regeringen och ljudradiosändningar som sker med stöd av tillstånd av regeringen i betydande omfattning ska innehålla program på svenska språket, program med svenska artister och verk av svenska upphovsmän, om det inte finns särskilda skäl emot det.</P> <P class="p292 ft9"><SPAN class="ft9">4.6.6</SPAN><SPAN class="ft44">Patentlagen</SPAN></P> <P class="p69 ft8">I 82 § patentlagen (1967:837) ställdes krav på fullständig översättning av europeiska patent till svenska för att sådana patent ska bli gällande i Sverige. Genom lagen (2006:625) om ändring i patentlagen har bl.a. kravet på fullständig översättning av europeiska patent ändrats (prop. 2005/06:189, bet. 2005/06:LU32, rskr. 2005/06:284). Ändringen innebär att för att ett europeiskt patent ska få verkan i Sverige ska patentkraven alltid lämnas in till patentmyndigheten i översättning till svenska (inom en viss tidsfrist). Någon ytterligare översättning behöver inte lämnas in om handläggningsspråket i ansökningsärendet hos det europeiska patentverket (EPO, The European Patent Office) varit engelska och patentet således meddelats på det språket. Om det europeiska patentet meddelats på något annat av EPO:s officiella språk, dvs. tyska eller franska, måste översättning till svenska av patentkraven lämnas in till patentmyndigheten för att patentet ska bli gällande i Sverige. När det gäller patentbeskrivningen kan patenthavaren välja mellan att lämna in en översättning till svenska eller till engelska (prop. 2005/06:189 s. 46).</P> <P class="p293 ft8">Lagändringen träder i kraft den dag regeringen bestämmer, vilket är beroende av ikraftträdandet av en överenskommelse om tillämpningen av art. 65 i den europeiska patentkonventionen, den s.k. Londonöverenskommelsen. Denna överenskommelse väntas träda i kraft den 1 maj 2008.</P> <P class="p294 ft15">88</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td56"><SPAN class="p20 ft25">Författningar med reglering om språk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft8">Språkpolitiska överväganden i översättningsfrågan</P> <P class="p223 ft8">I propositionen (prop. 2005/06:189) som ligger till grund för ändringen i patentlagen har den dåvarande regeringen, med hänvisning till vad som sagts i propositionen om den svenska språkpolitiken Bästa språket (prop. 2005/06:2), beaktat de språkpolitiska aspekterna vid förhandlingarna om Londonöverenskommelsen. Med utgångspunkt i att minskade översättningskrav, som leder till en försvagning av det svenska språkets ställning, talar emot ett svenskt tillträde har regeringen konstaterat följande.</P> <P class="p81 ft8">I den mån patentskrifter har betydelse för svenska språkets ställning är det i förhållande till svenskt fackspråk och dess utveckling inom nya teknikområden. Svenska Akademien har i remissvar anfört att det inte är förenligt med omsorgen om det svenska språket att patentbeskrivningar inte behöver finnas på svenska. Svenska språknämnden har däremot inte motsatt sig förslaget att patentbeskrivningar ska finnas tillgängliga endast på engelska, men anfört att förslaget innebär ett avsteg från principen att texter som är rättsligt bindande i Sverige ska vara tillgängliga på svenska. Enligt språknämnden kan detta avsteg till nöds försvaras med att det handlar om en mycket speciell form av texter men att det inte får tas till intäkt för liknande åtgärder inom andra områden.</P> <P class="p215 ft8">Enligt Terminologicentrum TNC:s i remissvaret redovisade bedömning har översättningar av patentskrifter inte någon större betydelse för det svenska fackspråket. Enligt TNC använder man sig i sin verksamhet inte av patentöversättningar. TNC:s erfarenhet är att det tekniska språket utvecklas genom forskningsrapporter, vetenskapliga artiklar och, inte minst, i det språkbruk som gäller inom enskilda teknikområden. Det är alltså redan etablerade termer och begrepp som förekommer i patentskrifter. De patenttermer som finns i beskrivningen förekommer i de flesta fall även i patentkraven. Enligt TNC:s uppfattning skulle därför ett slopande av översättningskraven när det gäller patentbeskrivningen inte innebära att något går förlorat ur terminologisynpunkt, förutsatt att ett krav på översättning av patentkraven står kvar.</P> <P class="p172 ft8">Med hänvisning till uppgifterna från TNC och från <NOBR>Patent-och</NOBR> registreringsverket, som uppgett att översättningar mycket sällan efterfrågas, gjorde regeringen bedömningen att det för det svenska språkets ställning som komplett och samhällsbärande språk inte i sig är befogat att ha kvar nuvarande krav på översättning till svenska av europeiska patent då översatta patentskrifter inte har haft någon</P> <P class="p199 ft15">89</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Författningar med reglering om språk</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p295 ft8">egentlig betydelse för det svenska terminologiarbetet eller för fackspråkens utveckling (2005/06:189, s. 29 ff.).</P> <P class="p296 ft15">90</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_85"> <P class="p0 ft7">5 Internationella åtaganden</P> <P class="p80 ft8">I detta avsnitt presenteras översiktligt de mer centrala internationella konventioner som Sverige anslutit sig till och som rör språk.</P> <P class="p107 ft8">Internationella dokument om mänskliga rättigheter har olika beteckningar. Sådana överenskommelser som är juridiskt bindande mellan staterna kallas konventioner eller protokoll medan förklaringar och deklarationer utgör politiska förpliktelser.</P> <P class="p97 ft8">Inledningsvis bör också nämnas att förhandlingar om en nordisk samekonvention pågår, se avsnitt 8.3.1.</P> <P class="p186 ft26"><SPAN class="ft26">5.1</SPAN><SPAN class="ft43">Sveriges internationella överenskommelser</SPAN></P> <P class="p35 ft9"><SPAN class="ft9">5.1.1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft44">FN-konventioner</SPAN></NOBR></P> <P class="p297 ft8">FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter</P> <P class="p75 ft8">Språk nämns som en grund för diskriminering i artikel 2 i konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (SÖ 1971:42). Konventionen förpliktar konventionsstaterna att utan diskriminering garantera att de rättigheter som skrivits in i konventionen förverkligas för varje person som befinner sig på dess område och är underkastad dess jurisdiktion.</P> <P class="p97 ft8">Artikel 14 handlar om rättigheter med anledning av åtal och rättegång i brottmål. Enligt artikeln har den som anklagas för brott rätt att utan dröjsmål och i detalj bli underrättad om innebörden av anklagelsen och dess grund på ett språk som han eller hon förstår. En person som är anklagad för brott har också rätt att kostnadsfritt få biträde av tolk, om han eller hon inte förstår eller talar det språk som används vid domstolen.</P> <P class="p55 ft8">Enligt artikel 24 ska varje barn utan diskriminering av något slag, t.ex. på grund av språk, ha rätt till sådant skydd från sin familjs,</P> <P class="p298 ft15">91</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Internationella åtaganden</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft8">samhällets och statens sida som dess ställning som minderårig kräver.</P> <P class="p299 ft8">Artikel 25 gäller rätten att delta i allmänna angelägenheter såsom att rösta och bli vald vid allmänna val samt att få tillträde på lika villkor till allmänna tjänster. I artikeln förbjuds diskriminering på grund av bl.a. språk.</P> <P class="p101 ft8">I artikel 26 om rätt till likhet inför lagen och rätt till lika skydd av lagen anges att lagen ska förbjuda all diskriminering och garantera var och en ett effektivt och likvärdigt skydd mot all slags diskriminering, t.ex. på grund av språk.</P> <P class="p86 ft8">Genom artikel 27 ges bl.a. språkliga minoriteter skydd genom förbud att förvägra dem rätt att i gemenskap med andra medlemmar av sin grupp använda sitt eget språk. Bestämmelsen har i tolkningspraxis ansetts innebära en skyldighet för staten att genom aktiva specialåtgärder främja de rättigheter som tillkommer personer som hör till minoriteter.</P> <P class="p101 ft8">Konventionens tillämpning övervakas av Kommittén för de mänskliga rättigheterna. Kommittén tar ställning till medlemsstaternas rapporter och enskilda personers klagomål samt ger s.k. allmänna kommentarer till enskilda konventionsbestämmelser. Kommitténs ställningstaganden och rekommendationer samt dess allmänna kommentarer kan medföra att konventionsbestämmelserna ges en delvis ny innebörd. I den allmänna kommentaren nr 23 (50) av den 6 april 1994 till artikel 27 poängteras konventionsstaternas skyldighet att vidta aktiva specialåtgärder för att trygga minoriteternas rättigheter.</P> <P class="p300 ft8">FN:s internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter</P> <P class="p63 ft8">Enligt artikel 2 i konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (SÖ 1971:41) åtar sig konventionsstaterna att garantera att de rättigheter som konventionen omfattar kan utövas utan diskriminering på grund av bl.a. språk.</P> <P class="p301 ft15">92</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td26"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td57"><SPAN class="p20 ft25">Internationella åtaganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft8"><NOBR>FN-konventionen</NOBR> om barnets rättigheter</P> <P class="p72 ft8">I artikel 2 i FN:s barnkonvention (SÖ 1990:20) finns en bestämmelse som motsvarar artikel 2 i <NOBR>FN-konventionen</NOBR> om medborgerliga och politiska rättigheter. I artikeln finns förbud mot diskriminering p.g.a. språk.</P> <P class="p13 ft8">Enligt artikel 29 i barnkonventionen ska barnets utbildning syfta till att utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, språk och värden, för vistelselandets och ursprungslandets nationella värden och för kulturer som skiljer sig från barnets egen.</P> <P class="p56 ft8">Vidare finns i artikel 30 en bestämmelse med innehåll som i stort motsvarar det som finns i artikel 27 i <NOBR>FN-konventionen</NOBR> om medborgerliga och politiska rättigheter. I artikel 30 ges ett skydd för barn som tillhör etniska, religiösa och språkliga minoriteter och urbefolkningar som avser bl.a. rätten att använda sitt eget språk.</P> <P class="p74 ft8"><NOBR>FN-konventionen</NOBR> om rättigheter för personer med funktionshinder</P> <P class="p58 ft8">I december 2006 antog FN:s generalförsamling <NOBR>FN-konventionen</NOBR> om rättigheter för personer med funktionshinder. Den 30 mars 2007 undertecknade Sverige konventionen. Syftet med konventionen är att stärka funktionshindrades möjligheter att få del av de mänskliga rättigheter som omfattas av redan gällande konventioner om mänskliga rättigheter. Mer om innehållet i konventionen, som bl.a. innehåller bestämmelser om rättigheter för teckenspråkiga personer, finns i avsnitt 7.5.</P> <P class="p186 ft9"><SPAN class="ft9">5.1.2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft44">FN-deklarationer</SPAN></NOBR></P> <P class="p58 ft8">Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, antagen den 10 december 1948, innehåller i artikel 2 ett förbud mot diskriminering bl.a. på grund av språk.</P> <P class="p13 ft8">Enligt artikel 1 i deklarationen om rättigheter för personer som tillhör nationella eller etniska, religiösa och språkliga minoriteter ska staterna med lagstiftningsåtgärder och på annat sätt skydda de språkliga minoriteternas språkliga identitet och främja sådana förhållanden som kan bidra till att denna identitet utvecklas. Enligt artiklarna 2 och 3 samma deklaration har den som hör till en språklig minoritet rätt att använda sitt eget språk offentligt och privat</P> <P class="p285 ft15">93</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Internationella åtaganden</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft8">såväl enskilt som gemensamt med andra medlemmar av sin grupp. Staterna är enligt artikel 4 skyldiga att vidta åtgärder för att personer som hör till en minoritet i mån av möjlighet ska kunna lära sig sitt eget minoritetsspråk eller få undervisning på detta språk. Staterna är också skyldiga att vid behov vidta åtgärder inom undervisningsväsendet för att de minoritetsspråk som används inom statens område ska bli kända och för att de som använder ett minoritetsspråk ska lära känna samhället som helhet.</P> <P class="p280 ft9"><SPAN class="ft9">5.1.3</SPAN><SPAN class="ft44">Europakonventionen</SPAN></P> <P class="p63 ft8">I konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) finns några bestämmelser som uttryckligen gäller språkliga rättigheter och som, tillsammans med den rättspraxis som utvecklats, tjänar som värn för språkliga rättigheter.</P> <P class="p101 ft8">Liksom i FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter finns det i Europakonventionen bestämmelser om språkliga rättigheter i samband med åtal och rättegång, se avsnitt 5.1.1.</P> <P class="p302 ft8">Europadomstolen för mänskliga rättigheter, som övervakar tillämpningen av konventionen, har även förutsatt att allt skriftligt material som hänför sig till rättegången ska översättas för den åtalade.</P> <P class="p68 ft8">Förbudet mot diskriminering i artikel 14, genom vilken de fri- och rättigheter som konventionen innehåller tryggas, innebär att fri- och rättigheterna ska säkerställas utan någon åtskillnad på grund av bl.a. språk, nationell härkomst eller tillhörighet till en nationell minoritet.</P> <P class="p302 ft8">I det så kallade belgiska språkmålet (dom 23.7.1968, A nr. 6) har Europadomstolen prövat frågan om språklig diskriminering på grundval av boendeort vid antagningen till en franskspråkig skola. I målet tillämpade domstolen, vid sidan av artikel 14, artikel 8 om skydd för privatliv och det första tilläggsprotokollet artikel 2 om rätt till utbildning. Domstolen ansåg att bosättningskravet, som gällde enbart för de franskspråkiga skolorna, utgjorde en diskriminerande åtskillnad p.g.a. språk.</P> <P class="p93 ft8">Sedan 1995 är Europakonventionen svensk lag (SFS 1994:1219). Med anledning av detta har det införts en bestämmelse i regeringsformen som innebär att lag eller annan föreskrift inte får meddelas i</P> <P class="p230 ft15">94</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <P class="p0 ft19">SOU 2008:26 Internationella åtaganden</P> <P class="p177 ft8">strid med de skyligheter Sverige har enligt konventionen, 2 kap. 23 § regeringsformen.</P> <P class="p181 ft9"><SPAN class="ft9">5.1.4</SPAN><SPAN class="ft44">Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter</SPAN></P> <P class="p58 ft8">Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter (SÖ 2000:2) innehåller åtskilliga bestämmelser om språkliga rättigheter. Flertalet av bestämmelserna är principdeklarationer och uttrycker de principer som styr hur konventionsstaterna ska förverkliga skyddet av nationella minoriteter på sitt eget nationella territorium.</P> <P class="p97 ft8">Konventionsparterna förbinder sig enligt artikel 5.1 att främja de förutsättningar som är nödvändiga för att personer som hör till nationella minoriteter ska kunna bevara och utveckla sin kultur och bevara de väsentliga beståndsdelarna av sin identitet, nämligen religion, språk, traditioner och kulturarv.</P> <P class="p97 ft8">Enligt artikel 6.1 ska konventionsparterna uppmuntra en anda av tolerans och mellankulturell dialog samt vidta effektiva åtgärder för att främja ömsesidig respekt och förståelse samt samarbete mellan alla personer som bor på deras territorium, oavsett dessa personers etniska, kulturella, språkliga eller religiösa identitet, särskilt inom utbildnings- och kulturområdena samt inom massmedierna. Vidare åtar sig parterna enligt punkten 2 samma artikel att vidta lämpliga åtgärder för att skydda personer som kan utsättas för diskriminerande handlingar eller hot om sådana handlingar eller fientlighet eller våld till följd av deras etniska, kulturella, språkliga eller religiösa identitet.</P> <P class="p290 ft8">Konventionsparterna åtar sig enligt artikel 10 att erkänna att den som tillhör en nationell minoritet har rätt att fritt och utan ingripanden använda sitt minoritetsspråk privat och offentligt, såväl muntligt som skriftligt. I områden som av hävd eller i betydande omfattning bebos av personer som tillhör nationella minoriteter ska parterna, om dessa personer begär detta och om en sådan begäran motsvarar ett verkligt behov, sträva efter att så långt som möjligt säkerställa att de förutsättningar finns som skulle göra det möjligt att använda minoritetsspråket i kontakterna mellan dessa personer och förvaltningsmyndigheterna. Artikeln innehåller även en bestämmelse om att en person som berövats sin frihet ofördröjligen på ett språk som han eller hon förstår ska bli underrättad om orsaken till frihetsberövandet och vad misstanken går ut på.</P> <P class="p303 ft15">95</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Internationella åtaganden</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft8">Rätten att använda sitt efternamn och sina förnamn på ett minoritetsspråk och rätten att få dem officiellt erkända behandlas i artikel 11. Artikeln behandlar även rätten att sätta upp skyltar, anslag och annan information av privat natur på ett minoritetsspråk så att de kan ses av allmänheten.</P> <P class="p86 ft8">I artikel 12 anges att länder som är anslutna till konventionen också där det är lämpligt ska vidta åtgärder inom utbildnings- och forskningsområdena för att främja kunskapen om sina nationella minoriteters liksom om majoritetens kultur, historia, språk och religion. Parterna ska också se till att det finns tillräckliga möjligheter till lärarutbildning och tillgång till läroböcker samt främja möjligheter till tillträde till utbildning på alla nivåer för personer som tillhör nationella minoriteter. I artikel 13 erkänns minoriteternas rätt att inrätta och driva sina egna privata utbildningsanstalter. Vidare förbinder sig konventionsparterna i artikel 14 att erkänna att varje person som hör till en nationell minoritet har rätt att lära sig sitt minoritetsspråk. I områden som av hävd eller i betydande omfattning bebos av personer som tillhör nationella minoriteter ska parterna, om det finns en tillräcklig efterfrågan, sträva efter att så långt som möjligt tillförsäkra dessa personer tillfredsställande möjligheter till undervisning i minoritetsspråket eller till undervisning på detta språk. Så ska ske utan att det går ut över inlärningen av det officiella språket eller undervisningen på detta språk.</P> <P class="p304 ft8">Begreppet nationell minoritet</P> <P class="p63 ft8">Någon egentlig definition av begreppet nationell minoritet finns inte i ramkonventionen. I artikel 5 anges att nationella minoriteter har en identitet som baseras på religion, språk, traditioner och kulturarv. Inför Sveriges ratificering av ramkonventionen uttalade regeringen att dessa kriterier måste kompletteras med ett antal kriterier som gör det lättare att urskilja de grupper som konventionen i första hand avser att skydda och stödja.</P> <P class="p101 ft8">De av Sverige erkända nationella minoriteterna är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. De nämnda kategorierna utgör etniska, religiösa eller språkbaserade minoritetsgrupper med uttalad samhörighet som har en antalsmässigt icke dominerande ställning i förhållande till resten av befolkningen. Vidare har samtliga funnits i Sverige under en längre tid och flertalet personer som</P> <P class="p305 ft15">96</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td26"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td57"><SPAN class="p20 ft25">Internationella åtaganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft8">kan hänföras till de nämnda kategorierna identifierar sig med den grupp de tillhör (prop. 1998/99:143 s. 32 f.).</P> <P class="p306 ft9"><SPAN class="ft9">5.1.5</SPAN><SPAN class="ft44">Den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk</SPAN></P> <P class="p9 ft8">Den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk</P> <P class="p307 ft8">(SÖ 2000:3) syftar till att inom olika områden – däribland utbildning, offentlig förvaltning, massmedier, kulturell verksamhet samt i ekonomiskt och socialt liv i övrigt – trygga och främja minoritetsspråkens och landsdelsspråkens traditionella ställning bland de dominerande språken i Europa. När en konventionsstat tillträder stadgan får staten välja de språk som konventionen ska gälla för och har samtidigt möjlighet att välja skyddsnivå för varje språk. I fråga om varje språk som angetts vid anslutningen till konventionen ska staten förbinda sig att tillämpa ett visst minsta antal stycken eller punkter i del III av stadgan, fördelade på utbildning, kulturell verksamhet, rättsväsende, förvaltningsmyndigheters verksamhet, massmedier samt ekonomiska och sociala förhållanden. Därtill gäller de övergripande mål och principer som finns i del II, för alla minoritetsspråk och landsdelsspråk som i verkligheten talas av landets medborgare inom statens territorium även om de inte har angetts i samband med tillträdet.</P> <P class="p81 ft8">De språk som av Sverige erkänts som nationella minoritetsspråk är samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch, av vilka de tre förstnämnda har ställning som språk med historisk geografisk anknytning med ett starkare skydd medan romani chib och jiddisch är territoriellt obundna språk. Mer om nationella minoritetsspråk finns i kap. 8.</P> <P class="p186 ft9"><SPAN class="ft9">5.1.6</SPAN><SPAN class="ft44">Den nordiska språkkonventionen</SPAN></P> <P class="p58 ft8">Den nordiska språkkonventionen, som trädde i kraft 1987, omfattar Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge. Genom konventionen har staterna förbundit sig att, enligt artikel 2, verka för att medborgare i en fördragsslutande stat vid behov ska kunna använda sitt eget språk vid kontakt med myndigheter och andra offentliga organ i en annan fördragsslutande stat. Detta gäller, förutom vid kontakt med domstolar, främst vid kontakt med offent-</P> <P class="p217 ft15">97</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Internationella åtaganden</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft8">liga organ såsom <NOBR>sjukvårds-,</NOBR> <NOBR>hälsovårds-,</NOBR> socialvårds- och barnavårdsmyndigheter samt <NOBR>arbetsmarknads-,</NOBR> <NOBR>skatte-,</NOBR> <NOBR>polis-,</NOBR> och skolmyndigheter. Vidare ska i mål eller ärenden vid domstolar och andra offentliga organ dessa så långt som möjligt se till att medborgare i fördragsslutande stat får tolk- och översättningshjälp. I brottmål ska medborgaren alltid få den tolkhjälp som behövs. En- ligt artikel 3 bör kostnaden för tolkning i mål eller ärenden som avses i artikel 2 normalt ersättas av allmänna medel.</P> <P class="p101 ft8">Under <NOBR>2001–2002</NOBR> utvidgades den nordiska språkkonventionen till att omfatta även grönländska, färöiska och samiska.</P> <P class="p62 ft8">Förslag om en revidering av språkkonventionen</P> <P class="p69 ft8">Efter uppdrag av Nordiska rådet och ministerrådet presenterades 2004 en utredning i vilken konstaterades att språkkonventionens innehåll behövde ses över bl.a. i förhållande till innehållet i andra internationella konventioner. Det gällde hur de språkliga rättigheter som konventionen ger förhåller sig till regleringen inom EU. Konventionen gäller för personer med medborgarskap i ett annat nordiskt land vilket i praktiken innebär att andra <NOBR>EU-medborgare</NOBR> diskrimineras. Konventionen ansågs av utredaren också innehålla alltför vaga formuleringar som kan ge intryck av att medborgarna har större rättigheter än de i själva verket har. Konventionens karaktär av rekommendation borde också ses över med inriktning på om den kan göras mer bindande för staterna.</P> <P class="p209 ft8">Efter översynen har ett förslag till en reviderad konvention lagts fram i augusti 2007. Förslaget har utformats i syfte att konventionen ska få större genomslagskraft i praxis. Enligt förslaget är rätten att använda det egna språket inte längre knutet till medborgarskap. Vidare föreslås att länderna ska förbinda sig att upprätta ett nordiskt nätverk för tolk- och översättningstjänster. Förslaget innehåller inga bindande bestämmelser om grönländska, färöiska eller samiska och inte heller om teckenspråk.</P> <P class="p93 ft8">Förslag till den nya språkkonventionen har lagts fram för Nordiska rådets ämbetsmannakommitté för att beredas vidare i Nordiska ministerrådet.</P> <P class="p308 ft15">98</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td26"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td57"><SPAN class="p20 ft25">Internationella åtaganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p309 ft9"><SPAN class="ft9">5.1.7</SPAN><SPAN class="ft44">Lagen om nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster</SPAN></P> <P class="p75 ft8">I lagen (1995:479) om nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster finns bestämmelser som innebär att en medborgare i ett nordiskt land vid skriftlig kontakt med en myndighet i ett annat nordiskt land i ett ärende som rör socialt bistånd eller sociala tjänster har rätt att använda danska, finska, isländska, norska eller svenska och att myndigheten i sådana fall ska svara för att medborgaren, om det behövs, får den tolk- och översättningshjälp som krävs. Bestämmelsen gäller även vid behandling och tjänster inom hälso- och sjukvård. Bestämmelsen innebär en utvidgning av rättigheterna enligt den nordiska språkkonventionen inom det område som täcks av konventionen enligt artikel 5.</P> <P class="p263 ft9"><SPAN class="ft9">5.1.8</SPAN><SPAN class="ft44">Deklarationen om nordisk språkpolitik</SPAN></P> <P class="p58 ft8">Den 1 november 2006 antogs av Nordiska ministerrådet en deklaration – Deklaration om nordisk språkpolitik – som ska utgöra grunden för en samlad, långsiktig och effektiv språkpolitisk insats i Norden. Deklarationen är inte juridiskt bindande. Nordens språkråd har fått i uppdrag att utarbeta förslag till hur en uppföljning av deklarationens efterlevnad kan ske.</P> <P class="p97 ft8">I sin rekommendation till Nordiska ministerrådet att genomföra deklarationen framhöll Nordiska rådets kultur- och utbildningsutskott bl.a. att teckenspråket bör ges samma ställning som lagstadgade minoritetsspråk (Redogörelse till riksdagen 2006/07:NR 1, Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående verksamheten under 2006, s. 36, rekommendation nr 23/2006).</P> <P class="p97 ft8">I deklarationen anges att alla Nordens språk betraktas som likvärdiga. Med uttrycket Nordens språk avses de samhällsbärande språken danska, finska, färöiska, isländska, norska (bokmål och nynorsk) och svenska samt de inte fullt ut samhällsbärande språken samiska, i olika varieteter, och grönländska samt i egenskap av sin speciella ställning språken meänkieli, kvänska, romani i olika varieteter, jiddisch och tyska liksom de olika nordiska teckenspråken. Med uttrycket Nordens samhällsbärande språk avses i deklarationen danska, finska, färöiska, grönländska, isländska, norska, samiska och svenska. Med Nordens statsbärande språk avses endast danska, finska, isländska, norska och svenska.</P> <P class="p84 ft15">99</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Internationella åtaganden</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft8">Utgångspunkten för den nordiska språkpolitiken är att Nordens samhällsbärande språk är och förblir starka, levande och samhällsbärande språk, och att det nordiska samarbetet även fortsättningsvis bedrivs på de skandinaviska språken, dvs. danska, norska och svenska.</P> <P class="p302 ft8">I deklarationen uttalas att Norden är en mångspråkig region där medborgarna har goda språkkunskaper och där språkpolitiken vilar på en demokratisk tradition. Norden kan enligt deklarationen därför i en globaliserad värld bli en språkpolitisk förebild för andra regioner. Det framhålls att mångspråkigheten ger förutsättningar för kunskaper, skaparkraft, perspektiv och internationella kontakter i en omfattning som inte ges i enspråkiga samhällen och att en sådan utveckling kräver en samlad, långsiktig och effektiv språkpolitisk insats.</P> <P class="p236 ft8">Nordisk språkpolitik tar sin utgångspunkt i att alla nordbor har rätt</P> <P class="p310 ft21"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft24">att tillägna sig ett samhällsbärande språk i tal och skrift, så att de kan delta i samhällslivet,</SPAN></P> <P class="p91 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">att tillägna sig förståelse av och kunskaper i ett skandinaviskt språk och förståelse av de övriga skandinaviska språken, så att de kan ta del i den nordiska språkgemenskapen,</SPAN></P> <P class="p91 ft21"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft24">att tillägna sig språk med internationell räckvidd så att de kan delta i utvecklingen av det internationella samfundet och</SPAN></P> <P class="p91 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">att bevara och utveckla sitt modersmål och sitt nationella minoritetsspråk.</SPAN></P> <P class="p311 ft8">En nordisk språkpolitik bör därför enligt deklarationen sikta mot</P> <P class="p312 ft21"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft24">att alla nordbor kan läsa och skriva det eller de språk som fungerar som samhällsbärande i det område där de bor,</SPAN></P> <P class="p91 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">att alla nordbor kan kommunicera med varandra, i första hand på ett skandinaviskt språk,</SPAN></P> <P class="p91 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">att alla nordbor har grundläggande kunskaper om språkliga rättigheter i Norden och om språksituationen i Norden,</SPAN></P> <P class="p91 ft21"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft24">att alla nordbor har mycket goda kunskaper i minst ett språk med internationell räckvidd och goda kunskaper i ytterligare ett främmande språk och</SPAN></P> <P class="p91 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">att alla nordbor har allmänna kunskaper om vad språket är och hur det fungerar.</SPAN></P> <P class="p313 ft15">100</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td26"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td57"><SPAN class="p20 ft25">Internationella åtaganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p314 ft8">Enligt deklarationen förutsätter dessa mål att alla nordbor visar tolerans för språkliga variationer och för mångfald, både mellan och inom språken. För att målen ska nås anges att kultur- och utbildningsministrarna ska arbeta med följande fyra frågor: språkförståelse och språkkunskap, parallellspråkighet, mångspråkighet och Norden som språklig föregångsregion.</P> <P class="p74 ft8">Parallellspråkighet mellan engelska och Nordens språk</P> <P class="p58 ft8">I fråga om parallellspråkighet mellan engelska och Nordens språk uttalas följande i deklarationen.</P> <P class="p107 ft8">Nordborna med sina internationellt sett goda kunskaper i engelska, har särskilt gynnsamma förutsättningar att utveckla parallellspråkighet mellan engelska och något eller några av Nordens språk inom vissa områden. En konsekvent politik för parallellspråkighet innebär:</P> <P class="p315 ft21"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft51">att såväl Nordens samhällsbärande språk som engelska bör kunna användas som vetenskapliga språk,</SPAN></P> <P class="p316 ft8"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">att förmedling av vetenskapliga resultat på Nordens samhällsbärande språk bör vara meriterande,</SPAN></P> <P class="p316 ft21"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft24">att undervisning i vetenskapligt fackspråk, särskilt i skrift, bör ges både i engelska och i Nordens samhällsbärande språk,</SPAN></P> <P class="p317 ft8"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">att universitet, högskolor och andra vetenskapliga institutioner kan utveckla långsiktiga strategier för språkval, parallellspråkighet, språkutbildning och översättningsstöd inom sina verksamhetsområden,</SPAN></P> <P class="p316 ft21"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft24">att nordiska terminologiorgan kan fortsätta koordinera terminologin inom nya områden och</SPAN></P> <P class="p318 ft8"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft50">att företag och arbetsmarknadsorganisationer bör uppfordras till att utveckla strategier för parallellspråkighet.</SPAN></P> <P class="p96 ft8">Parallellspråkighet mellan språken i Norden</P> <P class="p58 ft8">Enligt deklarationen är parallellspråkighet inte bara en fråga om engelska utan måste också finnas mellan språken i Norden vilket innebär:</P> <P class="p319 ft15">101</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Internationella åtaganden</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p320 ft21"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft24">att den nordiska språkkonventionen ska ge en god juridisk grund för talare av Nordens samhällsbärande språk och</SPAN></P> <P class="p91 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">att nordbor med ett </SPAN><NOBR>icke-nordiskt</NOBR> språk som modersmål behöver dels en väl utbyggd utbildning i landets samhällsbärande språk, dels möjligheter att använda och utveckla det egna modersmålet.</P> <P class="p29 ft8">Mångspråkighet och flerspråkighet</P> <P class="p63 ft8">Om mångspråkighet och flerspråkighet anges följande i deklarationen. Nordens länder blir alltmer mångspråkiga och många nordbor är i dag flerspråkiga, i första hand de som har ett annat modersmål än landets majoritetsspråk. Det gäller i första hand nordbor med följande språk som modersmål: samiska, kvänska, meänkieli, romani chib och jiddisch samt finska (i Sverige) och tyska (i Danmark), vilka alla är lagfästa minoritetsspråk i ett eller flera länder i Norden. Nordisk språkpolitik inbegriper ett ansvar inför världssamfundet för att i synnerhet de språk som inte är nationalspråk någonstans fortlever och utvecklas och att alla minoritetsspråk kan fortsätta att existera. Det är viktigt att även teckenspråken tillerkänns en stark ställning. Närmare 200 andra språk är också modersmål för nordbor. Det är önskvärt att det finns fackmiljöer i Norden som har expertis, eller som kan hänvisa till europeisk expertis, inom de flesta av dessa språk.</P> <P class="p225 ft8">Norden som språklig föregångsregion</P> <P class="p63 ft8">I deklarationen slås fast att Norden ses som en föregångsregion när det gäller språkfrågor. Nordisk språkgemenskap präglas av medborgarnas strävan att förstå och respektera varandras modersmål. Nordiskt språksamarbete är demokratiskt och öppet för insyn och i centrala delar offentligt finansierat. Det finns en politisk vilja att bevara den nordiska språkgemenskapen, bl.a. genom den nordiska språkkonventionen. Denna nordiska modell för språkgemenskap och språksamarbete bör lyftas fram i internationella sammanhang. Norden ska eftersträva att vara ledande inom det område som kallas klarspråksarbete, dvs. att göra myndighetsspråket tydligare.</P> <P class="p321 ft15">102</P> </DIV> <DIV id="page_97"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td26"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td57"><SPAN class="p20 ft25">Internationella åtaganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p322 ft26"><SPAN class="ft26">5.2</SPAN><SPAN class="ft43">Genomförandet av mänskliga rättigheter i Sverige</SPAN></P> <P class="p58 ft8">Genom den första nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna, som presenterades för riksdagen år 2002, lade regeringen grunden för ett samlat synsätt på frågor om mänskliga rättigheter i Sverige. Regeringens skrivelse En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna <NOBR>2006–2009</NOBR> (skr. 2005/06:95, bet. 2005/06:KU17), som lades fram i mars 2006, bygger vidare på den första handlingsplanen och på utvärderingen av denna, i syfte att ytterligare stärka och konkretisera arbetet med att skydda och främja de mänskliga rättigheterna på nationell nivå.</P> <P class="p81 ft8">Handlingsplanen utgör ett led i arbetet för att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige. Skyddet för de mänskliga rättigheterna finns framför allt i regeringsformens två första kapitel men vid sidan av grundlagarna har även många svenska lagar och föreskrifter på andra nivåer praktisk betydelse för den enskildes fri- och rättigheter.</P> <P class="p55 ft8">Vissa aspekter av förhållandet mellan de mänskliga rättigheterna och språk tas upp i handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna. I handlingsplanens första del ges en rad konkreta åtgärder för att stärka genomförandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Del två i handlingsplanen innehåller en kartläggning av skyddet och främjandet av de mänskliga rättigheterna. I avsnittet språk- och informationsfrågor sägs att det i utvärderingen av den första nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna framfördes att nästa handlingsplan borde innehålla en bredare strategi om språk och mänskliga rättigheter där även punktskrift och teckenspråk inkluderades. Utvärderaren betonade betydelsen av språket som ett redskap för att den enskilde ska kunna hävda sina rättigheter och delta i det offentliga samtalet. Vidare sägs att det behövs en samlad svensk språkpolitik för att främja det svenska språket för att alla i Sverige ska ges möjlighet att tillägna sig det och för att teckenspråkiga och Sveriges erkända nationella minoriteter ska få möjlighet att använda och utveckla sitt språk.</P> <P class="p171 ft8">I handlingsplanens andra del (kartläggningen) sägs bl.a. följande (skr. 2005/06:95 s. 242).</P> <P class="p323 ft3">I utvärderingen rekommenderas också att en bredare strategi utarbetas om språk och mänskliga rättigheter och att även punktskrift och teckenspråk inkluderas i den satsningen. Statens institut för särskilt utvecklingsstörda (Sisus) har under kartläggningsarbetet framfört i ett</P> <P class="p324 ft15">103</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Internationella åtaganden</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p325 ft52">skriftligt yttrande att det är angeläget att samhällsinformation utformas med tanke på att många människor har läs- och skrivsvårigheter. Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) har också påpekat att döva har teckenspråk som sitt första språk och att många döva har svårt att läsa och skriva svenska eftersom de inte kan lära sig språket via hörseln. För döva personer med utländsk bakgrund kan skriven svenska vara det fjärde språket då de först fått lära sig hemlandets teckenspråk och skrivna språk och sedan det svenska teckenspråket och skrivna språket. För att döva ska kunna vara delaktiga i samhällslivet krävs därför att samhällsinformation finns på teckenspråk. Mot denna bakgrund har SDR lämnat flera förslag, bland annat att regeringens webbplats om mänskliga rättigheter görs tillgänglig på teckenspråk.</P> <P class="p326 ft53">I utvärderingen har också föreslagits att en särskild studie görs om i vilken mån de nya svenskarna får del av sina rättigheter. Förslaget görs mot bakgrund av risken för utanförskap och för att det finns språkliga och andra hinder som motverkar att alla grupper kan känna till och tillvarata sina rättigheter.</P> <P class="p327 ft15">104</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <P class="p328 ft54"><SPAN class="ft54">6</SPAN><SPAN class="ft55">Språket i den offentliga förvaltningen</SPAN></P> <P class="p329 ft26"><SPAN class="ft26">6.1</SPAN><SPAN class="ft43">Inledning</SPAN></P> <P class="p72 ft8">När det gäller språkriktighetsfrågor ska utgångspunkten för utredningen enligt direktiven vara den bedömning som gjorts av Språkkommittén. Det innebär att språklagen inte bör reglera språkriktighetsfrågor eller språks användning inom områden utanför den offentliga förvaltningen. För att ta ställning till om språklagen bör innehålla bestämmelser om språkanvändningen inom detta område finns det anledning att närmare belysa frågor som rör offentlig förvaltning och myndighetsspråk.</P> <P class="p250 ft8">När det gäller den rättsliga regleringen av myndigheternas språkvårdsarbete har riksdagen och regeringen genom bestämmelserna i förvaltningslagen och, den numera upphävda, verksförordningen slagit fast vikten av att myndigheter använder ett klart och enkelt språk (om dessa bestämmelser se avsnitt 4.2). I Sverige har det också sedan flera decennier bedrivits ett arbete för att förbättra och förenkla myndighetsspråket. Språkkommittén konstaterade att svensk förvaltning kommit långt i detta arbete, men menade att det fanns behov av att fortsätta arbetet. Kommittén behandlade den offentliga förvaltningens språk både i ett nationellt perspektiv och i ett <NOBR>EU-perspektiv.</NOBR> I det senare fallet betonades särskilt frågan om den offentliga svenskan riskerar att försämras genom att de texter som produceras inom EU inte motsvarar kraven på klarhet och enkelhet.</P> <P class="p330 ft15">105</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Språket i den offentliga förvaltningen</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p331 ft26"><SPAN class="ft26">6.2</SPAN><SPAN class="ft43">Vad ryms i begreppet offentlig förvaltning?</SPAN></P> <P class="p69 ft8">För rättskipningen finns det domstolar och för den offentliga förvaltningen statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter, 1 kap. 8 § regeringsformen.</P> <P class="p86 ft8">Uttrycket offentlig förvaltning – med regeringsformens terminologi – innebär sådan verksamhet som bedrivs i statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. Genom definitionen skiljer man ut den rättskipande verksamhet som förekommer vid domstolarna från annan förvaltning. Inom offentlig förvaltning bedrivs till stor del serviceverksamhet åt allmänheten, men verksamheten inbegriper även myndighetsutövning.</P> <P class="p101 ft8">De statliga och kommunala organ som inte är beslutande politiska församlingar (dvs. riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige) är myndigheter. Bland dessa intar regeringen en särställning medan övriga myndigheter indelas i domstolar (statliga) och förvaltningsmyndigheter (statliga eller kommunala).</P> <P class="p101 ft8">Begreppet förvaltningsmyndigheter omfattar i första hand organ som ingår som självständiga enheter på olika nivåer i den statliga och kommunala förvaltningsorganisationen. En stor del av den offentliga verksamheten styrs av regleringen i förvaltningslagen.</P> <P class="p86 ft8">Om förvaltningsorganisationen ges vissa föreskrifter i 11 kap. 6 § regeringsformen, där det anges att Justitiekanslern, Riksåklagaren, de centrala ämbetsverken och länsstyrelserna lyder under regeringen. Annan statlig förvaltningsmyndighet lyder under regeringen om myndigheten inte enligt regeringsformen eller annan lag är myndighet under riksdagen. Vidare anges att en förvaltningsuppgift kan anförtros åt en kommun, vilket avser både de grundläggande uppgifter som kommunerna har enligt kommunallagarna och de uppgifter som kommunerna har enligt olika speciallagar.</P> <P class="p93 ft8">Enligt regeringsformen kan förvaltningsuppgifter överlämnas till bolag, föreningar, samfälligheter, stiftelser, registrerade trossamfund eller enskilda individer, vilket ska ske med stöd av lag om uppgiften inbegriper myndighetsutövning. Organ som överlämnats sådan uppgift utgör dock inte myndigheter i regeringsformens mening. Exempel på fristående organ som fått förvaltningsuppgifter är Svensk bilprovning och Sveriges Advokatsamfund.</P> <P class="p308 ft15">106</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td59"><SPAN class="p20 ft25">Språket i den offentliga förvaltningen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p332 ft26"><SPAN class="ft26">6.3</SPAN><SPAN class="ft43">Språkkommitténs förslag om myndighetsspråkvården</SPAN></P> <P class="p58 ft8">Språkkommittén konstaterade i sitt betänkande Mål i mun att ett klart och enkelt myndighetsspråk som alla begriper är en förutsättning för öppenhet, demokrati och rättssäkerhet och en självklar utgångspunkt för frågor om språkbruket inom den offentliga förvaltningen. Man framhöll också att det offentliga språket måste vara både korrekt och välfungerande i den meningen att det är klart och tydligt, och i största möjliga utsträckning enkelt och begripligt. Språkkommittén föreslog att varje statlig myndighet skulle ges ett tydligare ansvar för sitt eget språkvårdsarbete, att regeringen skulle fortsätta att rapportera om statsförvaltningens språkvårdsarbete till riksdagen och att det centrala stödet till myndighetsspråkvården skulle behållas och utvecklas till nya områden. För att ytterligare stärka denna inriktning föreslogs även en lagbestämmelse med lydelsen att den som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen ska använda klar och begriplig svenska i sin verksamhet, se avsnitt 2.2.4.</P> <P class="p57 ft8">Språkkommitténs syn på myndigheternas språkvårdsarbete</P> <P class="p83 ft8">När det gäller myndigheternas språkvårdsarbete menade Språkkommittén att Regeringskansliets språkexperter och Klarspråksgruppens roll har varit central. Arbetet med att modernisera författningsspråket inleddes väsentligen i slutet av <NOBR>1960-talet.</NOBR> År 1976 inrättades en tjänst som språkexpert i Statsrådsberedningen. Klarspråksgruppen fick 1993 regeringens uppdrag att främja språkvårdsaktiviteter hos myndigheterna.</P> <P class="p81 ft8">I en utvärdering av myndighetsspråkets begriplighet, genomförd av Statskontoret, fann man så sent som 2001 att det då inte entydigt kunde sägas att myndighetstexterna var begripliga (På väg mot ett bättre myndighetsspråk, Statskontoret, 2001). Vad man kunde konstatera för samtliga slags texter – broschyrer, förvaltningsbeslut och rapporter – var att mottagaranpassningen i texten kunde bli bättre. Det fanns också i en del fall begriplighetsproblem med typiska myndighetsspråkliga drag, dvs. långa och omständligt konstruerade meningar och i viss mån bruk av svåra ord och fraser. Utvärderingen visade att myndighetsspråkvården gavs låg prioritet hos myndigheterna och att det resulterade i både bristande resurser</P> <P class="p333 ft15">107</P> </DIV> <DIV id="page_102"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Språket i den offentliga förvaltningen</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft8">och attitydproblem. Det som språkvårdsarbetet överlag borde inriktas på var, enligt Statskontoret, att nå bättre mottagaranpassning i texterna. Att arbeta för att förändra just attityderna till språkvårdsarbetet framhölls som en angelägen uppgift för myndighetsspråkvården. Statskontoret pekade också på ett fortsatt behov av centralt stöd till myndighetsspråkvården med ett centralt stödorgan som hade tydligare angivna uppgifter och en fastare organisatorisk form än den dåvarande Klarspråksgruppen.</P> <P class="p93 ft8">Språkkommittén betonade i sin tur vikten av att språkvården ses som en naturlig del i myndighetens arbete för att hög kvalitet i verksamheten ska uppnås. Man menade att språkvård inte ska betraktas som ett projekt som kan drivas under en begränsad tid. Kommittén ansåg också att varje myndighetsledning har ett ansvar att avsätta tillräckliga resurser för språkvård av hög kvalitet och att organisera språkvården på ett ändamålsenligt sätt med tanke på myndighetens verksamhet. Språkkommittén framhöll vidare, med hänvisning till förutsättningarna för den s.k. <NOBR>24-timmarsmyndig-</NOBR> heten, att språkarbetet i hög grad bör inriktas på begripligheten hos myndighetstexter på Internet.</P> <P class="p93 ft8">För att få en samlad bild av myndigheternas språkvårdsarbete föreslog Språkkommittén att regeringen även fortsättningsvis skulle lämna en samlad rapportering av språkvårdsarbetet till riksdagen med jämna mellanrum, förslagsvis i samband med budgetpropositionen.</P> <P class="p184 ft26"><SPAN class="ft26">6.4</SPAN><SPAN class="ft43">Språkkommittén om </SPAN><NOBR>EU-språkvården</NOBR></P> <P class="p63 ft8">En betydande mängd offentlig svensk text produceras i EU- sammanhang. Språkkommittén ansåg att de texter som produceras inom EU ger upphov till speciella språkvårdsfrågor, eftersom de tillkommer på ett sätt som avviker från andra typer av offentliga dokument och under särskilda förutsättningar. De är till största delen översättningar, de skapas inom en förvaltning som i mångt och mycket präglas av en annorlunda skrivkultur än den svenska och de tillkommer ofta utanför Sverige, t.ex. genom tjänstemän och översättare verksamma i Bryssel, Luxemburg och Strasbourg.</P> <P class="p93 ft8">Språkkommittén pekade på att språkforskare och språkvårdare anser att <NOBR>”EU-svenskan”</NOBR> kan ses som en fara för det offentliga språkbruket. Bland de aspekter som tagits upp är förekomsten av felaktiga eller språkligt dåliga översättningar, risken för att EU-</P> <P class="p196 ft15">108</P> </DIV> <DIV id="page_103"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td59"><SPAN class="p20 ft25">Språket i den offentliga förvaltningen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p249 ft8">texterna förstärker det redan tidigare starka inflytandet från engelskan på svenskan och att <NOBR>EU-texterna</NOBR> är krångliga och svåra att förstå.</P> <P class="p334 ft8">Som orsaker till att <NOBR>EU-texter</NOBR> ofta är svårtillgängliga hänvisade Språkkommittén till att texterna inte sällan innehåller långa och komplicerade meningar. Genom att översättningarna är hårt bundna till källtexterna kommer de huvudsakligen franska och engelska förlagornas komplexa juridiska språk att överföras till svenska. Speciellt har man uppmärksammat den s.k. punktregeln som tillämpas för rättsakter. Denna säger att en mening i källtexten ska motsvaras av en mening i översättningen. Allmänt kan sägas att dokumenten inte är läsartillvänt och medborgarinriktat utformade när det gäller övergripande disposition, grundläggande perspektiv och liknande. Texterna skrivs ofta av personer som av skilda skäl inte har möjlighet att producera tillräckligt goda texter. En del texter skrivs av tjänstemän som har ett annat modersmål än engelska och franska och texterna blir därför sällan fullgoda i alla avseenden. Texterna är som regel resultatet av förhandlingar och kompromisser, vilket ofta leder till att de blir otydliga och svårbegripliga. EU- texter innehåller enligt Språkkommittén inte sällan främmande eller rent felaktig terminologi.</P> <P class="p57 ft8">Åtgärder för att förbättra <NOBR>EU-texterna</NOBR></P> <P class="p142 ft8">Språkkommittén framhöll att ett sätt att höja kvaliteten på de svenska texterna är att förbättra de källtexter som översättarna arbetar med och gav som exempel att punktregelns krav på parallell meningsindelning inte blir lika besvärande om meningarna i källtexterna är korta. Ska ett medborgartillvänt förhållningssätt genomsyra texterna och märkas i disposition, tilltal m.m. krävs att dessa egenskaper finns redan i grundtexterna. Enligt kommittén är klara och begripliga grundtexter ett oundgängligt villkor för att de svenska texterna ska bli bra.</P> <P class="p250 ft8">Utredningen om svenskan i EU framhöll i sitt betänkande (SOU 1998:114, Svenskan i EU) vikten av att de svenska <NOBR>EU-text-</NOBR> erna håller hög kvalitet, i synnerhet författningstexterna. En förutsättning för detta är, menade utredningen, att originaltexterna är av hög kvalitet och motsvarar de krav som vi ställer på våra egna myndighetstexter i fråga om tillgänglighet och begriplighet. Utredningen lämnade en rad förslag som syftade till att främja kvaliteten</P> <P class="p335 ft15">109</P> </DIV> <DIV id="page_104"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Språket i den offentliga förvaltningen</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft8">på de svenska <NOBR>EU-texterna.</NOBR> Utredningen föreslog att en central samordningsfunktion skulle inrättas i Regeringskansliet. Den borde enligt utredningen ha till uppgift att utarbeta riktlinjer för svenska tjänstemäns språkliga arbete med EU:s rättakter och svara för utbildning i språkliga frågor för dem som medverkar i <NOBR>EU-arbetet.</NOBR> Samordningsfunktionen föreslogs även svara för rådgivning i EU- språksfrågor och för granskning av EU:s rättsakter.</P> <P class="p201 ft26"><SPAN class="ft26">6.5</SPAN><SPAN class="ft43">Klarspråk – språkvård för offentlig sektor</SPAN></P> <P class="p69 ft8">Språkvård är inget nytt. I Klarspråk lönar sig (Ds 2006:10) kan läsas att redan Gustav Vasa ville att fogdarna skulle använda ren svenska och inte tyska, danska eller latin och att Karl XII ställde krav på att ämbetsmännen ”beflijtar sig om en ren och tydelig Swenska, samt så mycket möijeligt är undflyr fremmande ord”.</P> <P class="p101 ft8">Den första språkexperten anställdes1976 i Statsrådsberedningen för att organisera en mer systematisk modernisering av författningsspråket. Sedan dess har det kontinuerligt bedrivits klarspråksarbete inom Regeringskansliet och i annan offentlig förvaltningsverksamhet. Den s.k. Klarspråksgruppen tillsattes 1993 med uppgift att främja språkvårdsaktiviteter hos myndigheterna. Något år tidigare hade Statsrådsberedningen gett ut den första upplagan av Myndigheternas skrivregler. Under 2002 till 2003 byggdes en särskild <NOBR>EU-språkvård</NOBR> upp i Justitiedepartementet.</P> <P class="p93 ft8">Begreppet klarspråk har under senare år kommit att stå för begripliga myndighetstexter och ett klart och mottagaranpassat myndighetsspråk. Att systematiskt arbeta med klarspråk kan ses som ett sätt att höja effektiviteten i organisationen och förbättra kommunikationen mellan myndigheter och medborgare. Det bör också innebära kompetensutveckling för medarbetarna.</P> <P class="p101 ft8">Klarspråksarbete är vanligtvis inriktat på att myndighetstexter ska skrivas på ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Syftet med att bedriva språkvård inom den offentliga sektorn är att alla ska ha tillgång till och möjlighet att förstå vad som står i texter som skrivs av myndigheter.</P> <P class="p86 ft8">Regeringen främjar ett klart myndighetsspråk på flera sätt. Regeringskansliets språkexperter granskar bl.a. lagförslag, lagrådsremisser, förordningar och kommittédirektiv, i nära samarbete med granskningsenhetens jurister. De skriver också handböcker, t.ex. Myndigheternas skrivregler och olika PM i språkfrågor. Vidare håller de</P> <P class="p336 ft15">110</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td59"><SPAN class="p20 ft25">Språket i den offentliga förvaltningen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p337 ft8">kurser för de anställda i departement och kommittéer. <NOBR>EU-språk-</NOBR> vården verkar för klarspråk i <NOBR>EU-sammanhang.</NOBR></P> <P class="p13 ft8">Klarspråksgruppens verksamhet flyttades 2006 till Språkrådet, vid Institutet för språk och folkminnen. Sedan dess är det alltså Språkrådet som har i uppdrag att främja myndigheternas klarspråksarbete, en uppgift som innebär att arbeta för att den offentliga förvaltningen använder ett vårdat, enkelt och begripligt språk. På många svenska myndigheter finns det kontaktpersoner i språkvårdsfrågor. Detta kontaktnät är av största vikt för myndighetsspråkvården.</P> <P class="p56 ft8">I flera europeiska länder har initiativ tagits för att förenkla och förbättra kvaliteten på offentliga texter. Fight the Fog är en kampanj som sattes igång av engelska översättare i Europeiska kommissionen. Fight the Fog har uppmuntrat både översättare och författare i EU:s institutioner att göra sig av med <NOBR>EU-jargongen.</NOBR> I Storbritannien finns bl.a. språkkonsultföretaget Plain English Commission, som på eget bevåg skrivit om en engelsk lag (Lucid Law), ett <NOBR>EG-direktiv</NOBR> (Clarifying Eurolaw) och en <NOBR>EG-förordning</NOBR> (Clarifying EC Regulation) för att visa hur lagtexter kan bli överskådligare och lättare att läsa. I Frankrike har man på senare år tagit olika initiativ för att modernisera förvaltningen och förenkla förvaltningsspråket.</P> <P class="p338 ft8"><NOBR>EU-språkvården</NOBR></P> <P class="p98 ft8">I syfte att förbättra kvaliteten på svenska <NOBR>EU-texter</NOBR> har en särskild verksamhet för detta inrättats inom Regeringskansliet. Verksamheten som lanserades 2003 går under namnet <NOBR>EU-språkvården</NOBR> och organiseras av språkexperter vid Justitiedepartementets granskningsenhet. Det övergripande, långsiktiga målet är att <NOBR>EU-rättsakter</NOBR> ska vara överskådliga, klara och begripliga. Här handlar det bl.a. om att bevaka och påverka i frågor som rör språklig kvalitet i EU:s originaltexter.</P> <P class="p250 ft8"><NOBR>EU-språkvården</NOBR> omfattar ett nätverk av kontaktpersoner på samtliga departement, på ett <NOBR>40-tal</NOBR> svenska myndigheter och på svenska avdelningar vid EU:s institutioner. En viktig uppgift för <NOBR>EU-språk-</NOBR> vården är att förmedla kontakter mellan översättare på EU:s institutioner och fackexperter i Sverige för att se till att en korrekt och lämplig svensk terminologi används i <NOBR>EU-texterna.</NOBR> <NOBR>EU-språkvården</NOBR> ägnar sig även åt rådgivning och information i <NOBR>EU-språkliga</NOBR> frågor,</P> <P class="p335 ft15">111</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Språket i den offentliga förvaltningen</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft8">bl.a. genom att hålla seminarier och publicera material på <NOBR>EU-språk-</NOBR> vårdens webbsidor <NOBR>(www.regeringen.se/eu-sprak).</NOBR></P> <P class="p193 ft9"><SPAN class="ft9">6.5.1</SPAN><SPAN class="ft44">Språkvårdande organ</SPAN></P> <P class="p339 ft8">Regeringen beslutade den 14 juni 2006 om en ny organisation för språkvården. Den 1 juli samma år fördes flera språkvårdande verksamheter samman till myndigheten Institutet för språk och folkminnen (SOFI), tidigare Språk- och folkminnesinstitutet. Myndighetens språkvårdsenhet är organiserad i en egen avdelning under namnet Språkrådet. Rådet bildades av de tidigare organisationerna Svenska språknämnden, Sverigefinska språknämnden och Klarspråksgruppen i Regeringskansliet. Bakgrunden till den nya språkvårdsorganisationen var regeringens förslag i Bästa språket (prop. 2005/06:2) om att den centrala, statliga språkvården skulle samordnas och ges utökade resurser för ett vidgat verksamhetsområde. SOFI är alltså den centrala myndigheten på språkets område i Sverige. Institutet arbetar med dialekter, namn, folkminnen, språkvård och språkpolitik.</P> <P class="p233 ft8">Språkvårdsgruppen är ett samarbetsorgan för språkvårdande institutioner i Sverige. I Språkvårdsgruppen ingår företrädare för Mediespråksgruppen, Samspråk, SIS, Språkrådet, Svenska Akademien, Svenska Språkbyrån i Finland, Sveriges Radio och Terminologicentrum TNC. Språkvårdsgruppen möts regelbundet för att diskutera och ta ställning i språkvårdsfrågor. Mediespråksgruppen är en samarbetsgrupp för språkvårdare inom press, radio och tv. Gruppen möts regelbundet och ger rekommendationer i aktuella språkärenden. Samspråk är ett samarbetsorgan för språkvårdare inom offentlig förvaltning. Sveriges Radio AB:s språkrådgivare arbetar med att ge programföretagen Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB råd i alla frågor som rör språket.</P> <P class="p209 ft8">Svenska Akademien är en fristående institution vars verksamhet regleras av stadgar från 1786. Svenska Akademiens ordbok (SAOB) beskriver det svenska ordförrådet och de skiftande innebörder orden haft från början av <NOBR>1500-talet</NOBR> fram till våra dagar. Svenska Akademien ger även ut Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (SAOL), som är normgivande för stavning och böjning av svenska ord, och den omfattande Svenska Akademiens grammatik.</P> <P class="p93 ft8">Tekniska nomenklaturcentralen (TNC) bildades 1941 på initiativ av bl.a. Ingenjörsvetenskapsakademien och var en ideell för-</P> <P class="p230 ft15">112</P> </DIV> <DIV id="page_107"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td58"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td59"><SPAN class="p20 ft25">Språket i den offentliga förvaltningen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p249 ft8">ening fram till 2000 då föreningen rekonstruerades efter en konkurs. Det nuvarande organet, Terminologicentrum TNC, är ett aktiebolag. TNC har hela tiden haft ett statligt anslag (för närvarande från Näringsdepartementet) för att kunna fylla funktionen som nav i det svenska arbetet med terminologi och fackspråk. TNC:s huvuduppgift är att verka för att en lämplig terminologi skapas och används inom näringsliv, offentlig förvaltning, utbildningsväsen och massmedier. TNC bygger upp termbanker, utarbetar ordlistor inom snäva fackområden i nära samarbete med experter inom fackområdet, har utrednings- och rådgivningsverksamhet samt utbildning i terminologiarbetets metoder och principer.</P> <P class="p340 ft8">För mer information om de olika institutionerna som ingår i Språkvårdsgruppen, se t.ex. språkvårdsportalen http://www. svenskaspraket.nu/.</P> <P class="p13 ft8">Betydelsefulla för språkvården i Sverige är också bl.a. Förbundet för läs- och skrivsvårigheter (FMLS), Föreningen Examinerade språkkonsulter i svenska (ESS), Regeringskansliets språkexperter, Språkvårdssamfundet, Svenska biotermgruppen, Svenska datatermgruppen, Svenska Läkaresällskapets språkrådgivning och Svenska optiksällskapets språkvårdsgrupp.</P> <P class="p97 ft8">När det gäller de nationella minoritetsspråken kan nämnas att språkvårdsarbete, förutom i SOFI:s verksamhet, bedrivs av bl.a. Sametinget genom dess språkavdelning och den gemensamma nordiska språknämnden samt Svenska Tornedalingars Riksförbund</P> <P class="p341 ft8">– Tornionlaaksolaiset <NOBR>(STR-T)</NOBR> och Meän Akateemi (Academia Tornedaliensis). När det gäller romani chib och jiddisch bedrivs visst språkvårdsarbete av de organisationer som företräder romer respektive judar. För teckenspråkets del bedrivs viss verksamhet inom Sveriges dövas riksförbund (SDR). Vid Stockholms universitet bedrivs, förutom utbildning, forskning i teckenspråk.</P> <P class="p96 ft8">Särskilt om Språkrådet</P> <P class="p83 ft21">Språkrådet består, som tidigare nämnts, av f.d. Svenska språknämnden samt av Sverigefinska språknämnden och den så kallade Klarspråksgruppen i Regeringskansliet.</P> <P class="p264 ft21">Språkrådet har som Sveriges officiella språkvårdsorgan till uppgift att följa och främja språkens utveckling i Sverige. Inom ramen för den nya organisationen gavs språkvården utökade uppgifter,</P> <P class="p342 ft15">113</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Språket i den offentliga förvaltningen</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft8">bl.a. med inriktning på de nationella minoritetsspråken (utom samiska som Sametinget även fortsättningsvis är ansvarigt för). Språkrådet arbetar således aktivt med svenska, finska, romani och svenskt teckenspråk men har också till uppgift att följa utvecklingen för alla språk i Sverige.</P> <P class="p101 ft8">Rådet ger ut ordböcker och andra språkböcker samt tidskrifter. Språkrådet lämnar även språkrådgivning, bedriver språkforskning och verkar för nordiskt och europeiskt språksamarbete. Vidare samlar rådet på nya ord och uttryck i svenskan och ger ut nyordslistor och nyordsböcker. Andra ansvarsområden är t.ex. terminologi, myndighetsspråkvård och språkteknologi. Rådets rådgivning och bok- och tidskriftsutgivning omfattar även myndighetsspråk och finskan i Sverige.</P> <P class="p343 ft15">114</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <P class="p0 ft7">7 Teckenspråk</P> <P class="p344 ft26"><SPAN class="ft26">7.1</SPAN><SPAN class="ft43">Hur många personer i Sverige har behov av teckenspråk?</SPAN></P> <P class="p130 ft8">Inledning</P> <P class="p83 ft8">Redan inledningsvis är det angeläget att konstatera att i likhet med andra språk är teckenspråk nationella. Det teckenspråk som till alldeles övervägande del används i Sverige är det svenska teckenspråket. Då det fortsättningsvis talas om teckenspråk avses det svenska teckenspråket om inget annat anges.</P> <P class="p97 ft8">Utredningen Översyn av teckenspråkets ställning (Teckenspråksutredningen, dir. 2003:169) hade i uppdrag att göra en bred översyn av rätten och möjligheterna att använda teckenspråket för personer som är beroende av teckenspråket för sin kommunikation. Utredningen lämnade i maj 2006 sitt slutbetänkande Teckenspråk och teckenspråkiga – Översyn av teckenspråkets ställning (SOU 2006:54). Om inget annat anges är uppgifterna i detta kapitel hämtade från Teckenspråksutredningens betänkande.</P> <P class="p216 ft9"><SPAN class="ft9">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft44">Antalet döva och hörselskadade personer i Sverige</SPAN></P> <P class="p76 ft8">Det finns ingen statistik över hur många personer i Sverige som är döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade eller har en språkstörning som innebär att de är beroende av teckenspråk för sin kommunikation. Enligt Teckenspråksutredningens bedömning hade 2003 cirka 1,3 miljoner personer en lätt hörselnedsättning, 495 000 en måttlig hörselnedsättning och 120 000 personer en svår eller mycket svår hörselnedsättning. Utredningen ger dock inga uppgifter</P> <P class="p345 ft15">115</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Teckenspråk</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft8">om antalet personer som är beroende av teckenspråk för sin kommunikation.</P> <P class="p86 ft8">När det gäller antalet döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade personer i Sverige gjorde Teckenspråksutredningen bedömningen att Handikapputredningens beräkningar i betänkandet En väg till delaktighet och inflytande – tolk för döva, dövblinda, vuxendöva, hörselskadade och talskadade (SOU 1991:97) fortfarande var tillförlitliga, eftersom antalet barn som föds döva eller har så kraftigt nedsatt hörsel att de behöver hörapparat hade varit oförändrat. Med tanke på den korta tid som gått sedan Teckenspråksutredningen lämnade sitt betänkande bör uppgifterna kunna tjäna som underlag även för denna utredning.</P> <P class="p93 ft8">Enligt Handikapputredningen finns det totalt 8 <NOBR>000–10</NOBR> 000 teckenspråkiga personer i Sverige som är födda döva eller har blivit döva som barn eller ungdomar. Vidare finns det 1 200 dövblinda personer, varav 200 är teckenspråkiga. Det finns 4 000 vuxendöva, dvs. personer som har blivit döva i vuxen ålder. Antalet hörselskadade uppgår till 12 <NOBR>000–17</NOBR> 000. Dessa personer är födda med en sådan grad av hörselnedsättning att de är beroende av tekniska hjälpmedel eller teckenspråk eller båda delarna. Härutöver beräknas det finnas 20 <NOBR>000–30</NOBR> 000 personer som har en sådan hörselnedsättning att de är i behov av tolk, tekniska hjälpmedel eller alternativa kommunikationssätt för att kunna kommunicera med andra.</P> <P class="p209 ft8">Enligt Handikapputredningen föds det varje år cirka 200 barn som är döva eller har så kraftigt nedsatt hörsel att de behöver hörapparat. Teckenspråksutredningen konstaterade 2006 att det inte fanns uppgifter om att antalet barn som föds döva skulle ha minskat eller ökat. Handikapputredningen uppskattade att mellan 60 och 70 av de inledningsvis nämnda barnen är beroende av teckenspråk och undervisning i specialskola för döva och hörselskadade. Övriga 140 barn är enligt utredningen beroende av tekniska hjälpmedel eller av teckenspråk och kommer att behöva anpassad undervisning t.ex. i form av s.k. hörselklass. Enligt Handikapputredningen uppgick antalet elever med hörselskada i grundskolan våren 1991 till cirka 1 300. Antalet elever med hörapparat i grundskolan uppgick 1997 enligt <NOBR>Funkis-utredningen</NOBR> (SOU 1998:96) till 1 703. Några senare uppgifter hade Teckenspråksutredningen inte tillgång till.</P> <P class="p346 ft15">116</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td60"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td61"><SPAN class="p20 ft40">Teckenspråk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p254 ft26"><SPAN class="ft26">7.2</SPAN><SPAN class="ft43">Teckenspråksutredningens betänkande</SPAN></P> <P class="p72 ft8">Som angetts inledningsvis lade utredningen Översyn av teckenspråket (Teckenspråksutredningen) i maj 2006 fram betänkandet</P> <P class="p11 ft8">Teckenspråk och teckenspråkiga – Översyn av teckenspråkets ställning</P> <P class="p307 ft8">(SOU 2006:54). Teckenspråksutredningen tillsattes 2003 med uppdraget att göra en bred översyn av rätten och möjligheterna för personer som är teckenspråkiga (döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade) att använda sitt språk i olika sammanhang. Genom tilläggsdirektiv kom uppdraget att omfatta även barn, ungdomar och vuxna som är hörande men som inte kan tillgodogöra sig talat språk och som är beroende av teckenspråk för sin kommunikation. I betänkandet benämns samtliga dessa personer teckenspråkiga.</P> <P class="p81 ft8">Gemensamt för de teckenspråkiga är att de i olika utsträckning är beroende av teckenspråk för att på ett fullgott sätt kunna kommunicera med andra. Utöver dessa finns det personer som, av andra skäl än funktionsnedsättning, är beroende av teckenspråk, t.ex. anhöriga till teckenspråkiga och yrkesverksamma som är beroende av teckenspråk för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.</P> <P class="p97 ft8">I betänkandet föreslås inledningsvis att Sverige på nationell, nordisk, europeisk (inom Europarådet) och internationell (i arbetet med <NOBR>FN-stadgan</NOBR> om rättigheter för personer med funktionshinder) nivå bör verka för att stärka de teckenspråkigas rättigheter och möjligheter att använda teckenspråk. Förslagens innebörd är att det svenska teckenspråket och andra teckenspråk ska ges en ställning motsvarande den som de nationella minoritetsspråken fått genom den europiska minoritetsspråkskonventionen. I övrigt lämnas en rad förslag på åtgärder inom olika områden för att stärka de teckenspråkigas rättigheter och det svenska teckenspråkets ställning. Det handlar om olika gruppers behov av utbildning på det svenska teckenspråket och ansvaret för utbildningsverksamheten. Det rör också frågor om tolkstöd för teckenspråkiga och därmed sammanhängande frågor såsom tolkutbildning och kostnader för tolktjänster.</P> <P class="p171 ft8">Utredningen har behandlat frågorna kring teckenspråkiga och teckenspråket utifrån tre perspektiv – ett språkpolitiskt, ett handikappolitiskt och ett demokratiskt perspektiv. Det grundläggande perspektivet har varit det språkpolitiska, som handlar om rätten och möjligheterna att använda teckenspråket och att ingen får diskrimineras på grund av sitt språk. Det handikappolitiska perspektivet handlar om tillgänglighet för personer med funktionshinder, och</P> <P class="p347 ft15">117</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Teckenspråk</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft8">demokratiperspektivet handlar om delaktighet på lika villkor som andra.</P> <P class="p302 ft8">I betänkandet hänvisas till de olika konventioner, och motsvarande, om mänskliga rättigheter som Sverige har anslutit sig till liksom till det skydd mot diskriminering som regleras i svensk grundlag. I dessa regelverk finns diskrimineringsförbud bland annat utifrån språk och funktionshinder.</P> <P class="p86 ft8">I betänkandet hänvisas också till att regeringen i propositionen Bästa språket (prop. 2005/06:2), framhållit teckenspråkets betydelse för personer som är döva genom att slå fast att teckenspråk är dövas modersmål .</P> <P class="p101 ft8">Rätten och möjligheten att använda teckenspråket handlar ur ett handikappolitiskt perspektiv, enligt Teckenspråksutredningens betänkande, både om tillgänglighet och om respekten för alla människors lika värde och rätt. I sammanhanget hänvisas till uttalandet i Bästa språket om att tillgången till information och möjligheten att göra sig förstådd på teckenspråk är en grundläggande förutsättning för tillgänglighet och delaktighet för döva, dövblinda, vuxendöva och vissa hörselskadade.</P> <P class="p101 ft8">I betänkandet framhålls att människor i samhället som är socialt, ekonomiskt eller språkligt marginaliserade i regel har sämre förutsättningar än andra att tillvarata sina politiska rättigheter. Det framhålls också att rätten till språket är en förutsättning för att människor ska kunna delta i de offentliga samtal där det framtida samhället utformas. Teckenspråksutredningen hänvisar också till de integrationspolitiska mål som riksdagen har antagit och som innebär lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk, språklig eller kulturell bakgrund, en samhällsgemenskap som är grundad på mångfald samt en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och tolerans och som alla ska vara delaktiga i och ansvariga för (prop. 1998/99:143).</P> <P class="p209 ft8">Teckenspråksutredningens betänkande har remissbehandlats. Därefter har utredningar som berör flera av Teckenspråksutredningens förslag tillsatts. I övrigt bereds betänkandet i Regeringskansliet. En del förslag har lett till uppdrag för vissa myndigheter.</P> <P class="p348 ft15">118</P> </DIV> <DIV id="page_113"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td60"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td61"><SPAN class="p20 ft40">Teckenspråk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p254 ft26"><SPAN class="ft26">7.3</SPAN><SPAN class="ft43">Tecknade språk i jämförelse med talade språk</SPAN></P> <P class="p72 ft8">Tecknade språk och talade språk är skilda språk. De olika tecknade språk som förekommer världen över är inhemska språk som i huvudsak förmedlar samma kultur som talade språk i landet.</P> <P class="p13 ft8">Tecknade språk består av en uppsättning konventionella symboler, ett ordförråd (lexikon) och av ett system med regler för symbolernas användning (en grammatik). Tecknade språk skiljer sig i detta avseende inte från talade språk och uppfyller därmed alla krav som kan ställas på självständiga språk.</P> <P class="p97 ft8">Däremot skiljer sig tecknade språk från talade språk främst genom att de förmedlas manuellt genom gester och inte genom tal och genom att de tas emot visuellt via synen och inte via hörselsinnet. Tecknade språk skiljer sig även från talade språk genom att de saknar skriftspråk.</P> <P class="p82 ft8">Till skillnad från talade språk överförs oftast inte tecknade språk från föräldrar till barn, från generation till generation. Flertalet döva barn föds in i familjer där föräldrarna är hörande och använder talat språk. Dessa föräldrar behärskar således inte teckenspråk, vilket samtidigt är det enda språk ett dövt barn kan ta till sig. Språkutvecklingen hos barn som är beroende av teckenspråk för sin kommunikation skiljer sig därigenom i flera olika avseenden från språkutvecklingen hos barn som genom naturlig inlärning successivt tillägnar sig det språk som talas av föräldrarna.</P> <P class="p349 ft26"><SPAN class="ft26">7.4</SPAN><SPAN class="ft43">Teckenspråk som modersmål, förstaspråk, andraspråk och främmande språk</SPAN></P> <P class="p58 ft8">Tvåspråkighet är en term som avser individens språkkunskaper medan modersmål, förstaspråk, andraspråk och främmande språk är termer som vanligtvis avser hur individen tillägnat sig språk och därmed utvecklat två- eller flerspråkighet. När man talar om språkinlärning tänker man kanske i första hand på förstaspråksinlärning, det lilla barnets utveckling av sitt modersmål (första språk). Språkinlärning kan emellertid också avse sekundärspråksinlärning, dvs. att tillägna sig ett andra, ett tredje, ett fjärde språk osv.</P> <P class="p350 ft15">119</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Teckenspråk</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p351 ft8">Teckenspråk som modersmål och förstaspråk</P> <P class="p63 ft8">Till skillnad från talade språk överförs oftast inte tecknade språk från generation till generation. Trots det kallas teckenspråk ofta och i olika sammanhang för dövas modersmål. Det antal personer som har teckenspråk som modersmål i snäv betydelse, dvs. har tillägnat sig språket genom teckenspråkiga föräldrar, är dock litet. I denna snäva betydelse rör det sig om barn, döva eller hörande, till döva föräldrar. Eftersom de flesta döva barn har hörande föräldrar kan det vara bättre att använda en allmännare term som förstaspråk, vilken täcker in hela den grupp språkanvändare som är beroende av teckenspråk för sin kommunikation. Man får dock, enligt Teckenspråksutredningen, inte glömma bort att teckenspråket kan spela samma kulturella roll för denna grupp som modersmål i vanlig bemärkelse.</P> <P class="p352 ft8">För barn som på grund av avsaknad av eller nedsatt hörsel är beroende av teckenspråk för sin kommunikation kan teckenspråket sägas utgöra förstaspråk. Det stora flertalet föräldrar till barn vars förstaspråk kommer att bli teckenspråk saknar själva helt färdigheter i och kunskaper om tecknat språk. Detta innebär att föräldrarna parallellt med att de själva tillägnar sig ett nytt och främmande språk använder detta i sin kommunikation och därigenom överför det till barnet.</P> <P class="p62 ft8">Teckenspråk som andraspråk</P> <P class="p63 ft8">Begreppen andraspråk och andraspråksinlärning används vanligen om situationer där en person som redan tillägnat sig ett förstaspråk (t.ex. invandrar- eller minoritetsspråk) genom inlärning tillägnar sig ytterligare ett språk som används i vardagen, i skolan eller på arbetsplatsen – vanligtvis landets majoritetsspråk.</P> <P class="p101 ft8">Även tecknade språk kan utgöra andraspråk. För ett stort antal personer med hörselskada som behöver ett språkligt alternativ till talat språk utgör teckenspråket andraspråk. Teckenspråk utgör även andraspråk för hörande föräldrar och syskon till barn som är beroende av teckenspråk för sin kommunikation. Också tolkar och annan personal som i sitt dagliga arbete har detta språk som arbetsspråk är personer som har tecknat språk som andraspråk.</P> <P class="p321 ft15">120</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td60"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td61"><SPAN class="p20 ft40">Teckenspråk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p353 ft8">Teckenspråk som främmande språk</P> <P class="p58 ft8">Främmande språk brukar man tala om när det gäller inlärning av ett språk utanför dess användningsområden, som t.ex. att man lär sig franska genom undervisning i skolan. Termen främmande språk används även då man talar om tecknade språk. Svenskt teckenspråk utgör t.ex. främmande språk för de barn och ungdomar som av språkintresse valt att läsa språket inom ramen för språkval som erbjuds i <NOBR>grund-,</NOBR> gymnasieskola eller i vuxenutbildning. Ämnet heter då teckenspråk för hörande.</P> <P class="p263 ft9"><SPAN class="ft9">7.4.1</SPAN><SPAN class="ft44">Tvåspråkighet hos teckenspråkiga</SPAN></P> <P class="p72 ft8">Teckenspråkiga utgör i alla länder en minoritet bland majoriteter med talade språk. På samma sätt som övriga språkliga minoriteter behöver de teckenspråkiga vara tvåspråkiga för att kunna delta i samhällslivet på samma sätt som andra.</P> <P class="p82 ft8">Den tvåspråkighet som eftersträvas för döva och många hörselskadade är inte helt jämförbar med annan tvåspråkighet. Till skillnad från annan tvåspråkighet uppstår den inte spontant. Det tecknade språket och majoritetssamhällets språk (andraspråket) fyller dessutom olika funktioner. Teckenspråket är det språk som är redskap vid inlärning av kunskaper och som används vid direkt kommunikation med andra. Majoritetssamhällets språk däremot fyller för den som är teckenspråkig primärt en läs- och skrivfunktion; som tidigare nämnts saknar teckenspråket ett skriftspråk.</P> <P class="p263 ft9"><SPAN class="ft9">7.4.2</SPAN><SPAN class="ft44">Barn med kokleaimplantat</SPAN></P> <P class="p72 ft8">Kokleaimplantat (eller cochleaimplantat, med förkortningen ci) är en form av hörapparat för helt döva eller gravt hörselskadade.</P> <P class="p82 ft8">Implantatet består av en mikrofon som är kopplad till en talomvandlare. Den i sin tur överför ljudvibrationer till elektriska signaler, som går till en mottagare som är inopererad i skallbenet. Via till mottagaren anslutna elektroder, som sätts in i innerörat, stimuleras hörselnerven och hjärnan uppfattar ljud.</P> <P class="p97 ft8">I dag får cirka 90 procent av alla barn som föds döva kokleaimplantat. <NOBR>Ci-operationer</NOBR> genomförs numera ofta under det första levnadsåret vilket ger bättre resultat när det gäller att uppfatta och tolka ljud (Hörselskadades riksförbund (HRF), Årsrapport 2007).</P> <P class="p324 ft15">121</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Teckenspråk</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft8">Vid utredningens kontakter med företrädare för organisationer som arbetar för döva och hörselskadades behov, och andra som yrkesmässigt kommer i kontakt med döva och hörselskadade barn, har följande påtalats. Det finns en risk att ci ses som ett tekniskt underverk som gör barnet hörande och att det därför inte behöver teckenspråk. Ci fungerar dock inte lika effektivt för alla. En del kan med hjälp av ci tolka ljud så att de klarar att kommunicera på talat språk. För andra fungerar det mindre bra. Det kan bero på att barnet inte trivs med sitt implantat, att det inte fungerar av tekniska skäl eller att det helt enkelt inte ger de hörseleffekter som eftersträvas. Barn med ci bör därför inte betraktas som hörande. De behöver teckenspråk för alla situationer i livet när hörseln trots ci inte räcker till. Det är särskilt viktigt att situationen för barn med ciimplantat och deras behov av teckenspråk uppmärksammas. Under senare år har observerats att den grupp barn som fått ci inopererat riskerar att inte få sina behov av tvåspråkighet, dvs. både talspråk och teckenspråk, tillgodosedda på ett tillfredsställande sätt. Orsakerna till det ligger i att omgivningens tilltro till implantatets effekt på hörselförmågan inte alltid helt överensstämmer med barnets verklighet. Samtidigt är det svårt för barnet att förstå och uttrycka sitt behov av att i vissa situationer även ha tillgång till teckenspråk. Så småningom kan barnet självt inse och uttrycka ett sådant behov och lär sig då teckenspråk, men har innan dess gått miste om mycket både socialt och kunskapsmässigt. Vissa av dessa barn säger när de kommit upp i tonårsåldern att de upplevt en känsla av utanförskap vid idrott, bad, lek och liknande. Det finns många tillfällen när ci inte kan användas och man hamnar därför utanför kamraternas talade gemenskap.</P> <P class="p354 ft9"><SPAN class="ft9">7.4.3</SPAN><SPAN class="ft44">Definition av språklig hemvist</SPAN></P> <P class="p69 ft8">Att definiera vad som är modersmål, förstaspråk och andraspråk kan ibland vara svårt. Det kan vara särskilt svårt när det gäller personer som är beroende av teckenspråk för sin kommunikation, eftersom de definitioner av språklig hemvist som finns arbetats fram med avseende på talade språk.</P> <P class="p101 ft8">Definitioner av språklig hemvist utgår från den enskildes språkliga färdigheter. Vanligtvis används fyra olika kriterier för att definiera en persons språkliga hemvist – kompetens, funktion, identitet och ursprung. De tre första kriterierna gäller vilket språk</P> <P class="p305 ft15">122</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td60"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td61"><SPAN class="p20 ft40">Teckenspråk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p337 ft8">personen bäst behärskar, vilket språk personen använder mest och vilket språk eller vilken språkgemenskap den enskilde själv identifierar sig med. Dessa kriterier är sannolikt giltiga även när det gäller tecknade språk. Men ursprungskriteriet, som rör individens språkliga och etniska ursprung, är i allmänhet inte tillämpligt i fråga om teckenspråk, eftersom de sällan överförs från generation till generation. Detta förhållande är speciellt för teckenspråk.</P> <P class="p355 ft26"><SPAN class="ft26">7.5</SPAN><SPAN class="ft43">Internationella överenskommelser om teckenspråk</SPAN></P> <P class="p130 ft8">FN</P> <P class="p75 ft8">Rätten att använda det egna språket och rätten att få utöva sin kultur är grundläggande mänskliga rättigheter i enlighet med artikel 27 av</P> <P class="p356 ft8">FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Även tecknade språk omfattas av en sådan rätt.</P> <P class="p107 ft8">FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet från 1993 uttrycker tydliga principiella ståndpunkter när det gäller rättigheter, möjligheter och ansvar på olika områden. Standardreglerna är inte juridiskt bindande för medlemsstaterna, men tanken är att de ändå ska påverka hur olika länder formar sin handikappolitik genom att vara moraliskt förpliktande. I fråga om teckenspråkiga tas bl.a. deras behov av teckenspråktolkar upp. Det framhålls också att barnens speciella behov av kommunikation innebär att deras utbildning kan tillgodoses bättre i specialskolor, specialklasser eller speciella enheter i vanliga skolor.</P> <P class="p81 ft8">Den 30 mars 2007 undertecknade Sverige, samtidigt med ett åttiotal länder, den nya <NOBR>FN-konventionen</NOBR> om rättigheter för personer med funktionshinder, som i december 2006 antogs av FN:s generalförsamling.</P> <P class="p55 ft8">Konventionen avser att trygga att personer med funktionshinder kommer i åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Genom konventionen ska således de rättigheter som finns i befintliga konventioner om mänskliga rättigheter stärkas. Den slår också fast ett antal vägledande principer som rätten till <NOBR>icke-diskriminering,</NOBR> jämlikhet, oberoende, delaktighet och lika möjligheter.</P> <P class="p97 ft8">Det finns i konventionen bestämmelser som specifikt behandlar de teckenspråkigas rättigheter. I olika artiklar behandlas frågor om</P> <P class="p357 ft15">123</P> </DIV> <DIV id="page_118"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Teckenspråk</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft8">dövas rätt till teckenspråk och teckenspråkstolkar. Så t.ex. förbinder sig anslutna stater att vidta åtgärder så att personer med funktionshinder har möjlighet att utöva rätten till yttrandefrihet, genom möjlighet att söka, få och lämna information och åsikter under samma förutsättningar som andra och på det kommunikationssätt individen väljer. Det innebär bl.a. att de anslutna staterna accepterar och bereder döva personer tillgång till teckenspråk liksom att staterna erkänner och verkar för användning av teckenspråk (artikel 21). Vidare behandlas rätten till utbildning utan diskriminering och under likställda förhållanden, vilket bl.a. innebär att anslutna stater ska bereda möjlighet till utbildning i teckenspråk och stödja dövsamhällets språkliga identitet. Anslutna stater ska vidta lämpliga åtgärder för att de teckenspråkiga ska tillförsäkras dessa rättigheter genom att anställa lärare som är utbildade i teckenspråk (artikel 24).</P> <P class="p352 ft8">Vidare tillerkänner de anslutna staterna funktionshindrade samma rätt som andra att vara delaktiga i kulturlivet. Anslutna stater ska också vidta speciella åtgärder för t.ex. erkännande och främjande av de dövas egen kultur och språkliga identitet (artikel 30).</P> <P class="p87 ft8">EU och Europarådet</P> <P class="p63 ft8">Europaparlamentet tog i en resolution om teckenspråk 1998 upp frågan om offentligt erkännande av de teckenspråk som döva personer använder i varje medlemsstat, liksom erkännande av behovet av teckenspråkstolkning (EGT C 379.7.12 1998).</P> <P class="p101 ft8">Europarådets parlamentariska församling rekommenderade 2003 ministerkommittén att ta fram särskilda regler om rättigheter för teckenspråksanvändare (Protection of sign languages in the member states of the Council of Europe, REC 1598 2003). I sitt svar framhöll ministerkommittén bl.a. att teckenspråk är viktiga och bör beaktas särskilt och ha speciellt skydd.</P> <P class="p87 ft8">Nordiska ministerrådet</P> <P class="p88 ft8">Nordiska ministerrådets Deklarationen om nordisk språkpolitik antogs den 1 november 2006. I den berörs frågor om teckenspråkens ställning indirekt när det förklaras att ”nordisk språkpolitik har ett ansvar inför världssamfundet för att i synnerhet de språk som inte</P> <P class="p358 ft15">124</P> </DIV> <DIV id="page_119"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td60"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td61"><SPAN class="p20 ft40">Teckenspråk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p337 ft8">är nationalspråk någonstans fortlever och utvecklas och att alla minoritetsspråk kan fortsätta att existera”. Detta uttalande följs av en förklaring om att det är viktigt att även teckenspråken tillerkänns en stark ställning. Nordiska rådets kultur- och utbildningsutskott framhöll vid behandlingen av ministerrådets förslag till deklaration om nordisk språkpolitik att teckenspråken borde ges samma ställning som lagstadgade minoritetsspråk (Redogörelse till riksdagen 2006/07:NR1).</P> <P class="p359 ft26"><SPAN class="ft26">7.6</SPAN><SPAN class="ft43">Den rättsliga ställningen för teckenspråk i olika länder</SPAN></P> <P class="p58 ft8">Teckenspråk har varierande rättslig ställning i olika länder och liksom i Sverige finns det i många länder bestämmelser om de nationella teckenspråken i lagar och andra författningar. En sammanställning har gjorts av World Federation of the Deaf, en internationell fristående organisation som har ett officiellt samarbete med Ecosoc, Unesco, ILO och WHO (se http://wfdeaf.org/pdf/ fact_signlanguage.pdf).</P> <P class="p250 ft8">Teckenspråkets ställning regleras i konstitutionell författning i ett tiotal länder och i annan författning i över 30 länder. Det är främst i författningar om undervisning och tolkningstjänster som bestämmelser om teckenspråk finns.</P> <P class="p145 ft8">Särskilt om teckenspråken i de nordiska länderna</P> <P class="p98 ft8">I Finlands grundlag (17 § 2 mom.) anges att rättigheterna för dem som använder teckenspråk samt dem som på grund av handikapp behöver tolknings- och översättningshjälp tryggas genom lag. Det finns också bestämmelser om rättigheter för teckenspråkiga i olika lagar och förordningar, t.ex. i lagar om utbildning, i rundradiolagen, i kyrkolagen och i reglering som gäller inom social- och sjukvård samt i författningar om rätt till tolkning i kontakter med myndigheter. Vidare gäller enligt den finska språklagen (37 §) att det statsråd som varje valperiod ska lämna en berättelse om regeringens åtgärder till riksdagen om tillämpningen av språklagstiftningen även ska behandla teckenspråk.</P> <P class="p340 ft8">Det norska teckenspråket är i dag inte ett officiellt språk i Norge, men det har fått erkänd status som språk genom bestämmelser i</P> <P class="p357 ft15">125</P> </DIV> <DIV id="page_120"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Teckenspråk</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft8">den norska ”opplæringsloven”. Det finns ett system med specialskolor med undervisning i och på teckenspråk. Föräldrar till barn med hörselnedsättning har rätt till teckenspråksutbildning. Vidare finns det bestämmelser om rätt till teckenspråkstolkning i samband med arbete, fritid och utbildning. Norges dövförbund och Föreningen för norskt teckenspråk arbetar aktivt med frågan om att ge det norska teckenspråket högre status. Föreningarna har utarbetat en rapport, Begrunnelser for å gjöre norsk tegnspråk til officielt språk, med anledning av uppföljningen av förslag om diskriminerings- och tillgänglighetslagstiftning (NOU 2005:8). Rapporten behandlas för närvarande, enligt företrädare för Föreningen för norskt teckenspråk, i det norska regeringskansliet.</P> <P class="p209 ft8">Det danska teckenspråket erkändes officiellt av den danska regeringen 1991 och betraktas som förstaspråk för döva barn. Teckenspråket rekommenderas som förstaspråk för undervisning och kommunikation i döva barns utbildning.</P> <P class="p86 ft8">Det isländska teckenspråket är baserat på det danska teckenspråket. Det är officiellt erkänt av staten och sköts av en nationell kommitté. I den isländska läroplanen angavs 1999 att teckenspråket är de dövas modersmål och att talad isländska är andraspråket, vilket kan ses som att döva islänningar ska lära sig isländskt teckenspråk som första språk och isländska som andra språk.</P> <P class="p360 ft26"><SPAN class="ft26">7.7</SPAN><SPAN class="ft43">Det svenska teckenspråkets ställning i internationell jämförelse</SPAN></P> <P class="p63 ft8">I Teckenspråksutredningen framhålls att det svenska teckenspråket har en förhållandevis stark ställning. I utredningen påtalas att detta har uppmärksammats av bl.a. Europarådets parlamentariska församlings kommitté för juridiska frågor och mänskliga rättigheter. I en rapport som 2003 lämnades till den parlamentariska församlingen lyftes såväl Sverige som Finland fram som förebilder för andra medlemsländer när det gäller rätten och möjligheterna att använda teckenspråket.</P> <P class="p236 ft8">Teckenspråkets starka ställning kommer bl.a. till uttryck genom bestämmelser om specialskolan med undervisning i och på teckenspråk och med tvåspråkighet som målsättning. Det finns också bestämmelser i lag om skyldigheten för det allmänna att erbjuda tolk för vardagstolkning för döva, dövblinda, hörselskadade och vuxendöva, se avsnitt 7.10. Vidare ska, enligt sändningstillståndet,</P> <P class="p277 ft15">126</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td60"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td61"><SPAN class="p20 ft40">Teckenspråk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p337 ft8">Sveriges Television sända dagliga nyheter på teckenspråk och producera program på teckenspråk. Att teckenspråk erbjuds som allmänt språkämne för hörande elever i grundskolan, gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning anses också vara ett uttryck för den starka ställning teckenspråket har i Sverige.</P> <P class="p216 ft26"><SPAN class="ft26">7.8</SPAN><SPAN class="ft43">Det svenska teckenspråkets nationella status</SPAN></P> <P class="p72 ft8">Det finns ingen lag som reglerar det svenska teckenspråkets status. Teckenspråket har dock fått officiellt erkännande på annat sätt. Så skedde 1981 då Sveriges riksdag erkände det svenska teckenspråket som dövas förstaspråk. Härigenom gavs teckenspråket officiell status som språk (prop. 1980/81:100 bilaga 12 anslag C16, bet. 1980/81:UbU25, rskr 1980/81:332). I riksdagens beslut angavs att teckenspråk skulle vara undervisningsspråk i specialskolan för döva och hörselskadade och att teckenspråket var dövas första språk. Genom beslutet var Sverige det första landet i världen som gav teckenspråk status som språk.</P> <P class="p215 ft8">År 1983 infördes en ny läroplan för specialskolan. I läroplanen anges att teckenspråk och svenska är två skilda språk och att teckenspråk lärs naturligt i tecknande miljö i samband med barnets allmänna utveckling, medan inlärningen av svenska språket i högre grad är beroende av undervisning. I läroplanen fastställs att målet för undervisningen är att eleverna ska bli tvåspråkiga, att undervisningsspråket för döva elever i specialskolan ska vara teckenspråk och att eleverna ska tillägna sig svenska i läst och skriven form.</P> <P class="p97 ft8">I Bästa språket (prop. 2005/06:2) har det svenska teckenspråkets status som språk på nytt bekräftats och svenskt teckenspråk i språkvårdshänseende jämställts med nationella minoritetsspråk. Genom de nationella språkpolitiska målen jämställs teckenspråk med modersmål och med övriga språk som används i Sverige. Under 2007 har det vid Språkrådet, en avdelning inom den nya språkmyndigheten Institutet för språk och folkminnen, anställts två språkvårdare i svenskt teckenspråk.</P> <P class="p81 ft8">Enligt nuvarande läroplan (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet – Lpo 94) gäller grundskolans mål även för specialskolan med vissa undantag för målen för svenska och engelska. Alla elever ska efter genomgången specialskola vara tvåspråkiga, dvs. de ska kunna avläsa teckenspråk</P> <P class="p361 ft15">127</P> </DIV> <DIV id="page_122"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Teckenspråk</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft8">och läsa svenska. Vidare ska de kunna kommunicera i skrift på engelska. Mer om utbildningsformerna finns i avsnitt 7.9.</P> <P class="p86 ft8">Enligt Teckenspråksutredningen blev det lättare för teckenspråkiga att hävda sitt språk och sina intressen i olika sammanhang genom att svenskt teckenspråk erkändes officiellt som ett fullvärdigt språk.</P> <P class="p86 ft8">Om anledningen till att det svenska teckenspråket ansetts inte omfattas av ramkonventionen och minoritetsspråkskonventionen, se avsnitt 7.11.1.</P> <P class="p280 ft26"><SPAN class="ft26">7.9</SPAN><SPAN class="ft43">Teckenspråksutbildning</SPAN></P> <P class="p362 ft9"><SPAN class="ft9">7.9.1</SPAN><SPAN class="ft44">Döva och hörselskadade barn och ungdomar</SPAN></P> <P class="p63 ft8">Utbildningen för barn och ungdomar som inte kan gå i grundskola eller särskola därför att de är döva eller hörselskadade ska ske i specialskola. Utbildningen i specialskolan regleras i 7 kap. skollagen (1985:1100) och specialskoleförordningen (1995:401). Utbildningen i specialskolan präglas av att de båda språken teckenspråk och svenska används parallellt i olika funktioner och förstärker varandra ömsesidigt som verktyg för kommunikation och lärande Undervisningen är alltså tvåspråkig och sker i en teckenspråkig miljö. En del elever har all undervisning på teckenspråk, medan andra har en större eller mindre del av undervisningen på talad svenska. Det är ett mål i specialskolan att varje elev efter att ha genomgått specialskolan ska vara tvåspråkig (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94).</P> <P class="p209 ft8">Utbildningen ska syfta till att ge dessa barn och ungdomar en utbildning som, anpassad till varje elevs förutsättningar, så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan (7 kap. 1 § skollagen). Utbildningen omfattar tio årskurser på grundskolenivå och ska vara avgiftsfri för eleverna. Staten svarar för att eleverna kostnadsfritt får göra de resor som är nödvändiga för utbildningen.</P> <P class="p68 ft8">De kursplaner som regeringen fastställt för grundskolan ska också tillämpas i specialskolan i den mån det på grund av elevernas funktionshinder inte behövs särskilda kursplaner. Särskilda kursplaner gäller enligt Skolverkets föreskrifter i bl.a. modersmål, teckenspråk och svenska. Som språkval kan eleven erbjudas det språk som eleven har rätt till modersmålsundervisning i eller svenska som andraspråk, svenska, engelska eller teckenspråk. Skyldighet att</P> <P class="p363 ft15">128</P> </DIV> <DIV id="page_123"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td60"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td61"><SPAN class="p20 ft40">Teckenspråk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p249 ft8">erbjuda undervisning i sådant språk finns om minst tre elever vid skolenheten väljer språket. För samiska, tornedalsfinska eller romska elever räcker det att en elev väljer språket.</P> <P class="p13 ft8">Inom grundskoleorganisationen bedrivs även skolformer anpassade för hörselskadade, t.ex. s.k. hörselklasskolor. Denna utveckling och det faktum att fler barn numera har ci har medfört att gränsdragningen mellan specialskolan och grundskolans målgrupper har blivit mindre tydlig (SOU 2007:87, s. 52).</P> <P class="p97 ft8">Utbildningen för döva och hörselskadade inom gymnasiet regleras i 9 kap. i gymnasieförordningen (1992:394). Regleringen innebär att Örebro kommun i sin gymnasieskola får anordna denna utbildning för hela landet (Riksgymnasium för hörselskadade). För dessa elever finns möjlighet att få s.k. riksgymnasiebidrag för bl.a. kost, logi och resor.</P> <P class="p56 ft8">Teckenspråk som kärnämne ska förekomma på alla nationella och specialutformade program som anordnas för döva elever och får även anordnas för hörselskadade elever.</P> <P class="p214 ft9"><SPAN class="ft9">7.9.2</SPAN><SPAN class="ft44">Föräldrar, syskon och barn till döva</SPAN></P> <P class="p364 ft8">Teckenspråksutbildning för föräldrar</P> <P class="p98 ft8">För föräldrar till barn som är beroende av teckenspråk erbjuder landstingen en grundläggande introduktionsutbildning i teckenspråk inom ramen för sitt ansvar att ge stöd för barnet och dess förutsättningar att leva med funktionshindret. Innehållet och omfattningen av denna utbildning varierar mellan olika landsting.</P> <P class="p55 ft8">En grundläggande teckenspråksutbildning bedrivs i statlig regi. Denna teckenspråksutbildning (TUFF) består av kurser om sammanlagt 240 timmar. TUFF ska i första hand ges innan barnet nått skolåldern och ska ge föräldrarna sådana färdigheter att de på ett funktionellt sätt kan använda teckenspråk i kontakt med sina barn och därmed främja barnens utveckling. Viss ersättning kan utbetalas till den som deltar i utbildningen. Utbildningen bedrivs i regel vid folkhögskolor.</P> <P class="p365 ft15">129</P> </DIV> <DIV id="page_124"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Teckenspråk</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p351 ft8">Övriga anhöriga</P> <P class="p63 ft8">Syskon till döva barn och barn till döva föräldrar har rätt till utbildning i teckenspråk. Det är Specialskolemyndigheten (SPM) som har i uppdrag att bedriva denna utbildning. Kurserna är kostnadsfria. Hörande barn till döva föräldrar kan även få undervisning i teckenspråk enligt reglerna för modersmålsundervisning i grundskole- respektive gymnasieförordningen.</P> <P class="p201 ft26"><SPAN class="ft26">7.10</SPAN><SPAN class="ft56">Reglering om rätt till teckenspråkstolkning</SPAN></P> <P class="p69 ft8">Förutom de bestämmelser om tolkning som finns i förvaltningslagen, rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen (se avsnitt <NOBR>4.2–4.4)</NOBR> finns det bestämmelser om rätt till vardagstolkning vid utbildning och inom arbetslivet.</P> <P class="p86 ft8">Teckenspråksutredningen konstaterade att de teckenspråkigas behov av tolk för vardagstolkning i olika situationer inte alltid är fullt ut tillgodosett. Gränserna är oklara mellan vad som ingår i den vardagstolkning som landstingen ska erbjuda och finansiera och den tolkning som en annan huvudman har ansvar för och ska finansiera. Utredningen fann detta särskilt tydligt när det gäller tolk i arbetslivet utöver vad som ingår i landstingets vardagstolkning.</P> <P class="p93 ft8">Nedan ges en kort sammanfattning av den huvudsakliga regleringen utifrån den översyn som ges i Teckenspråkutredningens betänkande.</P> <P class="p102 ft8">Vardagstolkning</P> <P class="p88 ft8">I 3 b § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) anges att det är landstingens skyldighet att erbjuda tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. Begreppet vardagstolkning innebär tolkning vid bl.a. läkar- och tandläkarbesök, vid kontakter med myndigheter, vid ärenden i affär, apotek, bibliotek osv., vid fackliga möten och information på arbetsplatsen m.m. Andra situationer där vardagstolkning används är t.ex. dop, konfirmation, vigsel och begravning. Vardagstolkning ska också omfatta tolk i arbetslivet, vid nyanställning, introduktion och utbildning inom företag samt i samband med fritidsaktiviteter, rekreation och i föreningslivet. Vardagstolkning ska ha en sådan</P> <P class="p29 ft15">130</P> </DIV> <DIV id="page_125"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td60"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td61"><SPAN class="p20 ft40">Teckenspråk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p337 ft8">innebörd att döva m.fl. grupper verkligen kan få sina grundläggande behov av tolktjänst tillgodosedda (prop. 1992/93:159, s. 156).</P> <P class="p145 ft8">Eftergymnasial utbildning</P> <P class="p83 ft8">För teckenspråkiga studerande på högskola är rätten till tolk reglerad i lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter vid högskolan. För andra eftergymnasiala utbildningar finns möjlighet för funktionshindrade att få ersättning för kostnader genom statsbidrag. För folkhögskolor gäller att staten avsätter särskilda medel för stöd till undervisning, däribland tolkkostnader.</P> <P class="p366 ft26"><SPAN class="ft26">7.11</SPAN><SPAN class="ft56">Behovet av en lagreglering enligt Teckenspråksutredningen</SPAN></P> <P class="p75 ft8">I Teckenspråksutredningens betänkande konstateras att det finns behov av att stärka det svenska teckenspråkets ställning. Utredningens bedömning är att teckenspråket också borde tillerkännas en folkrättslig ställning i det svenska samhället som i viktiga delar motsvarar de fem minoritetsspråkens ställning. Vad teckenspråket behöver är enligt utredaren ett stöd som liknar – men inte sammanfaller med – det som erbjuds de nationella minoritetsspråken i minoritetsspråkskonventionen; teckenspråket behöver ett starkare och annorlunda stöd. Utredarens uppfattning är att teckenspråk så långt som möjligt bör jämställas med talade språk. Denna uppfattning har enligt utredaren även framförts av Europarådets parlamentariska församling liksom i en utredning om den nordiska språkkonventionen, se avsnitt 5.1.6.</P> <P class="p14 ft8">Utredaren framhåller att behovet av att ge teckenspråket en folkrättslig ställning som motsvarar minoritetsspråken bör uppmärksammas i ett fortsatt arbete med svensk språklagstiftning och vid en översyn av nordisk språkpolitik. Utredaren anser vidare att Sverige inom Europarådet bör verka för en konvention eller stadga som ger de europeiska teckenspråken en ställning motsvarande minoritetsspråken. Även i det pågående arbetet inom FN som rör konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionshinder bör Sverige verka för att de teckenspråkigas rättigheter stärks.</P> <P class="p367 ft15">131</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Teckenspråk</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p279 ft8">Som konstateras i avsnitt 5.1.1 har konventionen antagits av FN och undertecknats av Sverige.</P> <P class="p368 ft9"><SPAN class="ft9">7.11.1</SPAN><SPAN class="ft57">Teckenspråket i förhållande till minoritetsspråkskonventionen</SPAN></P> <P class="p339 ft8">Minoritetsspråkskommittén fann att teckenspråket inte omfattades av minoritetsspråkskonventionens övergripande syfte att som kulturkonvention stödja historiska språk som en del av Europas mångkulturella arv. Kommittén fann teckenspråkets funktion inte vara i första hand kulturell utan snarare ett kommunikationsmedel för döva och därmed falla utanför konventionens huvudsakliga syfte som kulturkonvention. Kommittén betonade att det inte fanns någon anledning att utsträcka och anpassa konventionens bestämmelser till teckenspråket då det redan har en officiell ställning som språk i Sverige. Detta tillsammans med de åtgärder som redan vidtas från samhällets sida till stöd för teckenspråket innebar enligt kommittén att en ratificering av konventionen för teckenspråket som ett territoriellt obundet språk inte skulle leda till något ytterligare stöd för språket (SOU 1997:192, s. 111 f.).</P> <P class="p369 ft8">Det som konstaterades av teckenspråksutredningen var att det skydd teckenspråket behöver ser annorlunda ut än det skydd som finns för nationella minoritetsspråk. I betänkandet utvecklas skälen till detta enligt följande (SOU 2006:54, avsnitt 5.7).</P> <P class="p370 ft13">Till skillnad från de kulturarv som är förknippade med de talade minoritetsspråken, kan dövas tvåspråkighet i större utsträckning sägas vara monokulturell, eftersom teckenspråket till stor del förmedlar samma kultur som det svenska språket. De allra flesta personer som är beroende av teckenspråket för sin kommunikation är födda i Sverige av svensktalande föräldrar. Det kulturarv och de traditioner som föräldrar, syskon, och anhöriga till teckenspråkiga förmedlar är ofta majoritetssamhällets. Härigenom överensstämmer minoritetsspråkstatus för svenskt teckenspråk mindre väl med konventionen vars huvudsyfte är att skydda och främja språket som grund för bevarande av ett kulturarv.</P> <P class="p371 ft13">I minoritetsspråkstadgan betonas värdet av flerspråkighet och att främjande av ett landsdels- eller minoritetsspråk inte ska gå ut över det officiella språket i landet och behovet av att lära sig detta. Personer som tillhör en nationell historisk minoritet förutsätts lära och kunna använda sig av landets officiella språk i sammanhang då det erfordras. Syftet med minoritetsspråket är enligt <SPAN class="ft53">Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter </SPAN>att de nationella minoriteterna ska kunna bibehålla och utveckla sin kultur och de väsentliga bestånds-</P> <P class="p351 ft15">132</P> </DIV> <DIV id="page_127"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td60"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td61"><SPAN class="p20 ft40">Teckenspråk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p372 ft13">delarna i sin identitet, nämligen <SPAN class="ft58">religion, språk, traditioner och kulturarv</SPAN>. Döva, dövblindas, hörselskadades och vuxendövas behov av teckenspråk är på ett helt annat sätt än minoritetsspråkigas behovsbaserat, eftersom de på grund av sin hörselnedsättning inte genom inlärning kan tillägna sig de talade språken. De syften som konventionen har sammanfaller därmed inte med de behov som man kan anse det svenska teckenspråket och människor beroende av teckenspråk är i behov av. Skillnaderna är för stora.</P> <P class="p373 ft9"><SPAN class="ft9">7.11.2</SPAN><SPAN class="ft57">Teckenspråksutredningens behovsanalys</SPAN></P> <P class="p72 ft8">I Teckenspråksutredningens betänkande ges en beskrivning av de orsaker som ligger bakom de teckenspråkigas krav på bl.a. en lagreglering av teckenspråkets status och vilka effekter som kan förväntas av en lagreglering. Nedan i detta avsnitt sammanfattas innehållet i betänkandet i denna del.</P> <P class="p96 ft8">Attityder och rättslig reglering</P> <P class="p83 ft8">Språkstatus är ytterst en fråga om attityder till språk. När det gäller teckenspråk är det fråga om den attityd till döva och hörselskadade som finns i samhället och om den inställning olika maktsfärer i samhället haft och har till teckenspråk som språk.</P> <P class="p13 ft8">Normen för vad som betraktas som normalt utgår från att de flesta människor är hörande och använder talade språk. Den som inte hör och därför inte kan tillgodogöra sig talat språk har därför kommit att betraktas som annorlunda och avvikande. Teckenspråket har betraktats mer som en kommunikationsmetod för dem som på grund av dövhet eller hörselskada inte förmår tillägna sig majoritetens talade språk än som ett eget språk.</P> <P class="p250 ft8">Attityder till språk och därmed språks status kan ändras med olika medel. Ett medel är rättslig reglering som erbjuder ett språk någon form av folkrättsligt skydd. De fem nationella minoritetsspråken anses ha fått en högre status sedan Sverige ratificerade Europarådets ramkonvention. Ökade kunskaper är ett annat medel för att ändra attityden till språk och förändra språkens status. I den delen kan skolan ha en viktig roll genom att ge en grundläggande orientering om språk.</P> <P class="p374 ft15">133</P> </DIV> <DIV id="page_128"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Teckenspråk</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p351 ft8">Strukturell diskriminering, negativ särbehandling och polarisering</P> <P class="p63 ft8">Strukturell diskriminering syftar på samhällets institutionella ordning, normer, och organisationsformer som indirekt och oftast oavsiktligt diskriminerar såväl enskilda personer som grupper med annat språk eller annan bakgrund än majoritetssamhällets. Denna strukturella diskriminering tenderar att legitimera och normalisera indirekta former av negativ särbehandling. Härigenom uppkommer ett samhälle där polarisering mellan ett majoritetens ”vi” och ett minoriteternas ”dom” skapar en systematisk över- och underordning mellan människor. Detta slag av systematisk över- och underordning drabbar människor med annan etnisk bakgrund i det svenska samhället, men även personer med funktionshinder.</P> <P class="p209 ft8">Diskriminering är ett användbart begrepp för att förstå de faktorer som ligger till grund för dövas krav på lagstiftning till skydd för teckenspråket, såväl i andra länder som i Sverige. Döva och deras språk har nedvärderats. Teckenspråkiga har utsatts för en normaliseringspolitik vars grundtanke till stor del är densamma som den assimileringspolitik som samiska, finska och meänkieli tidigare under lång tid varit utsatta för.</P> <P class="p101 ft8">Genom majoritetens fokus på det som särskiljer har de döva genom sitt språk och sin egenart alltmera kommit att se sig själva som en språklig minoritet i förhållande till majoriteten. Bristen på respekt för deras behov av utbildning, information och skilda former av samhällsstöd på teckenspråk är den grund mot vilken kraven på lagstiftning till skydd för teckenspråk måste förstås.</P> <P class="p62 ft8">Skilda förutsättningar för språkinlärningen</P> <P class="p63 ft8">Barn som lär sig teckenspråk har andra förutsättningar än barn som lär sig historiska minoritetsspråk. Det pekas i teckenspråksbetänkandet på att medan minoritetsspråkiga barns föräldrar aktivt engagerar sig i och agerar för att barnet ska ges möjlighet att tillägna sig språket är situationen många gånger den omvända för teckenspråkiga barn. Flertalet föräldrar till barn som är beroende av teckenspråk behärskar inte detta språk. De är därför i hög grad beroende av den information de får för att aktivt kunna bidra till att möta sina barns behov av en tvåspråkig utveckling. Det framhålls även att de historiska minoriteterna kan kommunicera och tillgodogöra sig information på landets officiella språk medan teckenspråkiga på ett</P> <P class="p375 ft15">134</P> </DIV> <DIV id="page_129"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td60"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td61"><SPAN class="p20 ft40">Teckenspråk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p376 ft8">helt annat sätt är beroende av tolk och information på teckenspråk, eftersom de officiella språken utgörs av talade språk.</P> <P class="p214 ft9"><SPAN class="ft9">7.11.3</SPAN><SPAN class="ft57">Invandrarteckenspråk</SPAN></P> <P class="p58 ft8">Uppgifterna nedan om de invandrare som är teckenspråkiga och deras anpassning till det svenska teckenspråket har lämnats av Språkrådets teckenspråkvårdare.</P> <P class="p82 ft8">Det är osäkert hur många invandrarteckenspråk det finns i Sverige. De som har kommit och kommer för att leva i Sverige lär sig det svenska teckenspråket snabbt under förutsättning att de kommer in i den svenska dövkulturens föreningsliv och umgängeskrets genom t.ex. kultur- och idrottsevenemang och utbildningar tillsammans med andra döva, t.ex. Västanviks folkhögskola, Sveriges enda folkhögskola för döva, och grundvux och komvux för invandrare i Huddinge. De som är i skolåldern kommer in direkt i de svenska dövskolorna.</P> <P class="p290 ft8">Under 1970- och <NOBR>1980-talet</NOBR> fanns det några stora grupper av döva här i Sverige. De var från Polen, Rumänien och från länder i f.d. Jugoslavien. Trots att dessa grupper hade sina egna nationella teckenspråk använde de svenskt teckenspråk även sinsemellan inom språkgruppen.</P> <P class="p13 ft8">Att anpassningen går lätt hänger samman med att de döva personerna har med sig en bra grund i utbildning som de fått i sina forna hemländer. De döva personer som kom till Sverige på 1990- och <NOBR>2000-talet</NOBR> hade i de flesta fall ingen utbildning från dövskola från sina hemländer. De har därför fått sitt första teckenspråk – det svenska teckenspråket – genom komvux eller folkhögskolan.</P> <P class="p55 ft8">Enligt en undersökning (“Att vara invandrare och döv – en dubbel utmaning”, Louise Danielsson, delrapport nr 1, 1991) har döva invandrare snabbt assimilerats i det svenska dövsamhället. De föredrar svenska teckenspråkstolkar som tolkar direkt mellan svenska och svenskt teckenspråk. Även sinsemellan använder de svenskt teckenspråk.</P> <P class="p377 ft15">135</P> </DIV> <DIV id="page_130"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Teckenspråk</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft8">Teckenspråksutredningens förslag om sfi och teckenspråkundervisning för invandrare</P> <P class="p88 ft8">Målgruppen för utbildningar i sfi för döva invandrare och i svenskt teckenspråk är liten enligt Teckenspråkutredningen. Någon lagstadgad rätt till utbildning i svenskt teckenspråk för invandrare finns inte. Teckenspråksutredningen föreslog att invandrare beroende av teckenspråk ska erbjudas utbildning i svenskt teckenspråk som bas i <NOBR>sfi-utbildningen.</NOBR> Rätten till sådan utbildning ska finnas för alla invandrare som är beroende av teckenspråk och ska likställas med rätten till sfi.</P> <P class="p378 ft15">136</P> </DIV> <DIV id="page_131"> <P class="p0 ft7">8 Nationella minoritetsspråk</P> <P class="p379 ft26"><SPAN class="ft26">8.1</SPAN><SPAN class="ft43">Europarådets konventioner om skydd för minoriteter</SPAN></P> <P class="p364 ft8">Inledning</P> <P class="p142 ft8">Sverige anslöt sig 2000 till Europarådets två konventioner som rör minoriteter: ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter (ramkonventionen) och europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk (minoritetsspråkskonventionen).</P> <P class="p13 ft8">Ratificeringen av minoritetskonventionerna innebar att Sverige måste avgöra vilka minoriteter och språk som ska omfattas av konventionerna. Dessutom innebar den att konventionernas bestämmelser skulle införlivas i den nationella rätten till den del de inte redan var uppfyllda. Som ett led i detta antogs lagarna som ger enskilda rätt att använda samiska respektive finska och meänkieli hos domstolar och förvaltningsmyndigheter inom vissa geografiska områden (SFS 1999:1175 och 1176). Lagarna ger också förstärkta rättigheter i de angivna områdena för dessa grupper i fråga om förskoleverksamhet och äldreomsorg.</P> <P class="p215 ft8">Konventionerna innehåller inga tydliga definitioner av vad som ska avses med begreppet minoritet. Utgångspunkten i konventionerna är att varje enskild individ själv avgör om han eller hon anser sig tillhöra en nationell minoritet och om han eller hon vill göra anspråk på det stöd som samhället erbjuder minoriteterna (artikel 3.1 ramkonventionen). Tillhörigheten baseras på individuell självidentifikation och etnisk förankring i gruppen. Något tvång för individen att ingå i gruppen finns alltså inte. Detta kan jämföras med bestämmelsen i sametingslagen (1992:1433), där det i 1 kap. 2 § anges bl.a. att med same avses den som anser sig vara same och som har eller har haft samiska som språk i hemmet eller som kan göra det sannolikt att hans föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet.</P> <P class="p380 ft15">137</P> </DIV> <DIV id="page_132"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Nationella minoritetsspråk</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p381 ft9"><SPAN class="ft9">8.1.1</SPAN><SPAN class="ft44">Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter</SPAN></P> <P class="p382 ft8">I förslaget om att Sverige skulle ansluta sig till ramkonventionen (prop. 1998/99:143) ställde regeringen upp följande kriterier för att en grupp skulle betraktas som en nationell minoritet. Det skulle röra sig om en grupp med:</P> <P class="p383 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">uttalad samhörighet som till antalet i förhållande till resten av befolkningen har en icke dominerande ställning i samhället och där gruppbestämningen inte görs enbart efter gruppens numerära antal utan även gruppens struktur och sammanhållning vägs in,</SPAN></P> <P class="p66 ft21"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft24">särdrag i fråga om religiös, språklig, traditionell eller kulturell tillhörighet som i något väsentligt avseende skiljer sig från majoriteten,</SPAN></P> <P class="p91 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">självidentifikation bestående i en vilja och strävan att behålla sin identitet hos den enskilde och gruppen och</SPAN></P> <P class="p91 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">historiska eller långvariga band med Sverige där endast minoritetsgrupper vars minoritetskultur funnits i Sverige före förra sekelskiftet uppfyller kravet på historiska eller långvariga band.</SPAN></P> <P class="p92 ft8">De minoriteter som av regeringen ansågs uppfylla de nu redovisade kraven, och därmed omfattas av ramkonventionen, är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Enligt regeringen är dessa etniska, religiösa eller språkbaserade minoritetsgrupper med uttalad samhörighet som till antalet, i förhållande till resten av befolkningen, har en icke dominerande ställning. Vidare fann regeringen att samtliga har funnits i Sverige under en längre tid och att flertalet individer identifierar sig med den grupp de tillhör. Regeringen menade även att många dessutom arbetar aktivt i sina egna organisationer för att bevara gruppens särart.</P> <P class="p193 ft9"><SPAN class="ft9">8.1.2</SPAN><SPAN class="ft44">Minoritetsspråkskonventionen</SPAN></P> <P class="p384 ft8">Minoritetsspråkskonventionens övergripande syfte anges vara att bidra till att bevara och utveckla Europas mångkulturella arv och flerspråkighet inom nationsgränserna genom att skydda och främja historiska landsdels- eller minoritetsspråk som av hävd talas i Europa. Det betonas att avsikten med konventionen inte är att stödja minoritetsspråken på bekostnad av de officiella språken eller att stödja strävanden att segregera de grupper av befolkningen i en stat som använder landsdels- eller minoritetsspråk. Syftet är i stället att</P> <P class="p230 ft15">138</P> </DIV> <DIV id="page_133"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr10 td62"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td63"><SPAN class="p20 ft19">Nationella minoritetsspråk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p385 ft8">uppmuntra till kunskap i flera språk inom staterna och ömsesidig förståelse mellan olika språkgrupper.</P> <P class="p107 ft8">För att ett språk ska omfattas av minoritetsspråkskonventionens skydd måste det, enligt del I, artikel 1, uppfylla huvudkraven att språket ska</P> <P class="p315 ft21"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft51">användas av hävd i ett visst territorium inom en stat av medborgare i staten, vilket innebär att invandrarspråk inte omfattas av konventionen, och</SPAN></P> <P class="p318 ft8"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft50">vara annorlunda än det officiella språket, vilket innebär att dialekter inte omfattas av konventionen.</SPAN></P> <P class="p386 ft8">Vidare krävs att det territorium där landsdels- eller minoritetsspråk används är ett område där ett språk används av ett så stort antal personer att det motiverar en tillämpning av konventionens bestämmelser på språket. För territoriellt obundna språk krävs att de används av medborgare i staten och avviker från det eller de språk som används av resten av befolkningen i den staten, men som trots att de av hävd används inom statens territorium inte kan identifieras med en bestämd del av den.</P> <P class="p81 ft8">Vid Sveriges anslutning till minoritetsspråkskonventionen bedömdes att fem språk i Sverige uppfyller minoritetsspråkskonventionens kriterier. Dessa språk är samiska, finska, meänkieli, roman chib, och jiddisch, som samtliga alla har talats av hävd och skiljer sig tydligt från det svenska språket. Dessutom talas dessa språk av ett så pass stort antal personer att det finns goda möjligheter att bevara språken. Samiska, finska och meänkieli ansågs ha historisk geografisk anknytning medan romani chib och jiddisch bedömdes som territoriellt obundna språk i Sverige (prop. 1998/99:143 s. 33 f.).</P> <P class="p387 ft26"><SPAN class="ft26">8.2</SPAN><SPAN class="ft43">Närmare om innehållet i minoritetsspråkskonventionen</SPAN></P> <P class="p83 ft8">Vilka språk i en stat som är landsdels- eller minoritetsspråk avgörs enligt definitionen i artikel 1 i konventionen. Särskilt starkt skydd ges språk som har en historisk geografisk bas i staten, medan de språk som saknar geografisk bas, territoriellt obundna språk, ges ett svagare skydd.</P> <P class="p97 ft8">Minoritetsspråkskonventionen består av fem delar. Del I innehåller allmänna bestämmelser och del II övergripande mål och prin-</P> <P class="p388 ft15">139</P> </DIV> <DIV id="page_134"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Nationella minoritetsspråk</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft8">ciper som de stater som ratificerar konventionen är förpliktade att tillämpa i sin politik, lagstiftning och åtgärder i övrigt när det gäller landsdels- och minoritetsspråk. Del III innehåller åtgärder inom olika sakområden för att främja landsdels- eller minoritetsspråk som har en historisk geografisk bas. I del IV finns regler om Europarådets övervakning av konventionens tillämpning i de länder som ratificerat konventionen och i del V finns slutbestämmelser som bl.a. innehåller regler om ikraftträdande och möjligheten att göra reservationer.</P> <P class="p236 ft8">Konventionens bestämmelser i del II gäller för alla landsdels- eller minoritetsspråk i Sverige, som omfattas av konventionens definition av sådana språk, medan del III bara gäller för de språk som Sverige valt ska omfattas av de nämnda bestämmelserna.</P> <P class="p86 ft8">I fråga om vilka språk som skulle vara de nationella minoritetsspråken i Sverige gjordes den bedömningen mot bakgrund av de ställningstaganden som gjorts i fråga om ramkonventionen. Regeringen övervägde alltså om dessa redan utpekade minoriteters språk, eventuellt tillsammans med andra språk, skulle vara att betrakta som minoritetsspråk. I den bedömningen fann regeringen att teckenspråket och språk som börjat användas i Sverige först in på <NOBR>1900-talet</NOBR> föll utanför konventionens tillämpningsområde (prop. 1998/99:143 s. 33). Om bedömningen i fråga om teckenspråket, se avsnitt 7.11.1.</P> <P class="p389 ft9"><SPAN class="ft9">8.2.1</SPAN><SPAN class="ft44">Minoritetsspråken med historisk geografisk anknytning</SPAN></P> <P class="p382 ft8">De nationella minoritetsspråk som ska ges ett starkare skydd i Sverige i enlighet med del III av minoritetsspråkskonventionen är samiska (alla varieteter såsom nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska), finska och meänkieli. Dessa språk anses ha s.k. historisk geografisk anknytning, vilket innebär att språken har använts och används av hävd under lång tid inom ett visst geografiskt område.</P> <P class="p101 ft8">Genom lagarna om rätt att använda samiska respektive finska och meänkieli inom vissa förvaltningsområden vid kontakter med förvaltningsmyndigheter och domstolar (SFS 1999:1175 resp. 1999:1176), vilka trädde i kraft den 1 april 2000, har ett förstärkt skydd införts för dessa språk.</P> <P class="p390 ft15">140</P> </DIV> <DIV id="page_135"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr10 td62"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td63"><SPAN class="p20 ft19">Nationella minoritetsspråk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p391 ft9"><SPAN class="ft9">8.2.2</SPAN><SPAN class="ft44">De territoriellt obundna minoritetsspråken</SPAN></P> <P class="p142 ft8">Romani chib och jiddisch anses inte ha historisk geografisk anknytning och de betraktas därför som territoriellt obundna minoritetsspråk. Romani chib och jiddisch ska dock ges skydd enligt del II i minoritetsspråkskonventionen i hela landet, liksom samiska, finska och meänkieli ges skydd enligt del II i hela landet utanför förvaltningsområdena.</P> <P class="p181 ft9"><SPAN class="ft9">8.2.3</SPAN><SPAN class="ft44">Åtagandena enligt minoritetsspråkskonventionen</SPAN></P> <P class="p142 ft8">De åtaganden som anslutningen till minoritetsspråkskonventionen innebär anges i artikel 7, del II av konventionen. Artikeln består av fem huvudpunkter. Enligt punkten 1 ska en ansluten stat bygga sin politik, lagstiftning och praxis på mål och principer som anges i artikeln, i punkterna <NOBR>a–i.</NOBR> Innehållet i dessa innebär sammanfattningsvis att staten – i enlighet med situationen för varje språk – ska</P> <P class="p392 ft21"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft51">erkänna landsdels- och minoritetsspråken som en kulturell rikedom,</SPAN></P> <P class="p316 ft8"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">trygga att administrativ indelning inte utgör hinder mot främjande av språken,</SPAN></P> <P class="p316 ft21"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft24">vidta beslutsamma åtgärder för att främja språken i syfte att skydda dem,</SPAN></P> <P class="p316 ft8"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">underlätta och uppmuntra användningen av språken i tal och skrift i det offentliga och privata livet,</SPAN></P> <P class="p316 ft8"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">upprätthålla och underlätta förbindelser mellan minoritetsspråkgrupper och andra liknande grupper inom staten och upprätta kulturella förbindelser med andra grupper i staten som använder andra språk,</SPAN></P> <P class="p316 ft21"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft24">tillhandahålla lämpliga former och medel för undervisning i och studier av språken,</SPAN></P> <P class="p316 ft8"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">främja studier och forskning om språken vid universitet eller motsvarande läroanstalter,</SPAN></P> <P class="p318 ft21"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft51">främja transnationellt utbyte mellan stater inom områden som omfattas av stadgan.</SPAN></P> <P class="p386 ft8">Vidare ska en ansluten stat bl.a. vidta åtgärder till förmån för landsdels- och minoritetsspråken som syftar till att främja likhet mellan användare av språken och resten av befolkningen, främja ömsesidig</P> <P class="p361 ft15">141</P> </DIV> <DIV id="page_136"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Nationella minoritetsspråk</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p393 ft8">förståelse mellan alla språkgrupper i landet, särskilt med avseende på dessa språk.</P> <P class="p394 ft9"><SPAN class="ft9">8.2.4</SPAN><SPAN class="ft44">Förslag om utökning av förvaltningsområden</SPAN></P> <P class="p382 ft8">Frågan om att geografiskt utöka förvaltningsområdena som de ovan nämnda lagarna gäller inom har utretts av Utredningen om finska och sydsamiska språken. Detta har resulterat i förslag om att områdena såväl för det finska språket som för samiska ska utökas (Rätten till mitt språk, SOU 2005:40, och Att återta mitt språk, SOU 2006:19). Att utöka förvaltningsområdena för språken innebär enligt utredaren en statushöjande åtgärd för språken vilket erfarenhetsmässigt gynnar språkens fortlevnad (SOU 2006:19, s. 47 f.). Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</P> <P class="p93 ft8">De nationella minoritetsspråkens ställning i Sverige bedöms i utredningen vara oviss eftersom den pågående språkbytesprocessen är långt gången i en del fall. Minoritetsspråken kommer, enligt utredningen, att behöva samhällets aktiva skydd och stöd för att kunna fortleva i Sverige i enlighet med intentionerna i minoritetsspråkskonventionen. I utredningen konstateras bl.a. att barns möjligheter att tillägna sig minoritetsspråk och utbildningens möjligheter att stödja minoritetsbarns språkutveckling blir av stor betydelse och utredningen föreslår därför bl.a. förbättrad tillgång till modersmålsundervisning (SOU 2006:19, s. 46 f. och SOU 2005:40, s. 208).</P> <P class="p209 ft8">Det har konstaterats en rad brister i Sveriges genomförande av minoritetskonventionerna, dels vid Europarådets granskning, dels i de nationella uppföljningar som gjorts på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens län samt av riksdagens konstitutionsutskott. Bl.a. krävs tydligare och landsomfattande lagstiftning som rör nationella minoriteter, tydligare ansvarstagande och aktiva åtgärder som främjar minoritetsspråkens fortlevnad. Enligt utredningen är dessa åtgärder nödvändiga för att uppfylla åtagandena som rör de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Utredningen har även föreslagit att nuvarande minoritetsspråklagar ska ersättas med en lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk.</P> <P class="p395 ft15">142</P> </DIV> <DIV id="page_137"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr10 td62"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td63"><SPAN class="p20 ft19">Nationella minoritetsspråk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p254 ft26"><SPAN class="ft26">8.3</SPAN><SPAN class="ft43">De fem nationella minoritetsspråken i Sverige</SPAN></P> <P class="p58 ft8">Nedan följer en kort beskrivning av de nationella minoritetsspråken och bakgrunden till att de erkänts som nationella minoritetsspråk i Sverige. Uppgifterna är hämtade från minoritetsspråkskommitténs betänkande Steg mot en minoritetspolitik, Europarådets konvention om historiska minoritetsspråk (SOU 1997:192), propositionen</P> <P class="p106 ft21">Nationella minoriteter i Sverige (prop. 1997/98:143) och från Språkrådets webbsidor (http//www.sprakradet.se).</P> <P class="p396 ft9"><SPAN class="ft9">8.3.1</SPAN><SPAN class="ft44">Samiska</SPAN></P> <P class="p142 ft8">Samerna är ett urfolk och utgör en nationell minoritet. Urfolksstatusen medför att samerna har en särställning i förhållande till andra nationella minoriteter och att de även har rätt till en viss kulturell autonomi. Samerna har funnits i Norden i åtminstone 2 500 år. Av uppskattningsvis totalt 50 <NOBR>000–70</NOBR> 000 samer finns 15 <NOBR>000–20</NOBR> 000 i Sverige. Samisk befolkning finns även i Norge, Finland och Ryssland. Det finns flera samiska riksorganisationer och det förekommer även ett samiskt samarbete över nationsgränserna.</P> <P class="p189 ft8">Samiskan har ett antal varieteter. Sverige har genom konventionen erkänt ”samiska” som minoritetsspråk, vilket innebär att alla varieteter omfattas. De varieteter som särskilt nämns är sydsamiska, nordsamiska och lulesamiska. Skillnaderna mellan varieteterna kan vara stora. En sydsame och en nordsame kan knappast förstå varandra, medan lulesamiska och nordsamiska ligger mycket nära varandra. De samiska språken är närmast besläktade med de östersjöfinska språken som finska och estniska. Ursamiskan växte fram någon gång mellan år 1 000 f.Kr och år 700 e.Kr.</P> <P class="p81 ft8">Samiskan har av tradition varit ett talat språk där kunskaper, färdigheter och kultur förmedlats muntligen. De första böckerna på samiska kom dock redan på <NOBR>1600-talet.</NOBR> Fram till början av 1800- talet dominerade samiskan som språk i stora delar av det traditionella bosättningsområdet. Vid <NOBR>1900-talets</NOBR> början talade en stor del av bondebefolkningen i Jokkmokk samiska i hemmen. Ny- byggare, myndighetspersoner och präster lärde sig samiska för att kunna kommunicera med samerna. Allteftersom nybyggarbefolkningen växte trängdes emellertid samiskan tillbaka och svenska kom att alltmer dominera både i skolan, kyrkan och i hemmen.</P> <P class="p388 ft15">143</P> </DIV> <DIV id="page_138"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Nationella minoritetsspråk</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft8">Uppgifterna om hur många som talar samiska i Sverige i dag sägs vara mycket osäkra. Minoritetsspråksutredningen uppskattade siffran till cirka 9 000 (SOU 1997:192, s. 116). Det finns samespråkiga förskolor och grundskolor på olika platser och ett gymnasieprogram med samisk inriktning. Vidare finns det en samisk radiokanal och ett samiskt nyhetsprogram på tv.</P> <P class="p101 ft8">Samiskan bedömdes av Minoritetsspråkskommittén ha använts sedan mycket lång tid inom ungefär samma geografiska områden i Sverige och hade tillsammans med en gemensam kultur och historia förts vidare från generation till generation fram till våra dagar. Med denna förankring ansågs samiskan uppfylla konventionens krav på vad som anses vara ett minoritetsspråk.</P> <P class="p94 ft8">Samiskt språkarbete</P> <P class="p397 ft8">Sametinget är en statlig förvaltningsmyndighet och ett samiskt folkvalt organ som ska verka för en levande samisk kultur. Sametinget har som en av sina särskilda uppgifter, enligt 2 kap. 1 § sametingslagen (1992:1433), att leda det samiska språkarbetet. Detta sker genom en språkenhet som inrättats av Sametinget och genom det nordiska samiska språksamarbetet. Sametingen i Norge, Sverige och Finland har slutit avtal om ett gemensamt samiskt språkarbete, vilket sker i samarbete med samerna i Ryssland. Samiska språknämnden ska tillvarata och utveckla det kulturarv som hör till den talade och skrivna samiskan och ska fungera som ett expertorgan samt samordna och verka som informationsled mellan de nationella samiska språkorganen. Samiska språknämnden ska även verka för att samiska får samma officiella status inom hela Sápmi (Sameland). Språknämnden är representerad i Nordens språkråd, som är ledningsgrupp för det nordiska språksamarbetet inom Nordiska ministerrådet.</P> <P class="p352 ft8">För samerna finns en särskild sameskolorganisation som en del av det offentliga skolväsendet. Sameskolstyrelsen (SamS) ansvarar för sameskolan och under den finns sex sameskolor som har undervisning i förskoleklass och årskurs <NOBR>1–6.</NOBR> Sameskolan har egen kursplan med en samisk inriktning och en särskild kursplan för samiska, men motsvarar i stort den vanliga grundskolan. Det finns även en samisk folkhögskola i Jokkmokk.</P> <P class="p210 ft15">144</P> </DIV> <DIV id="page_139"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr10 td62"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td63"><SPAN class="p20 ft19">Nationella minoritetsspråk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p398 ft8">Samekonvention under utarbetande</P> <P class="p399 ft8">Ett gemensamt nordiskt förslag till en nordisk samekonvention har utarbetats av en nordisk expertkommitté på uppdrag av regeringarna och sametingen i Sverige, Norge och Finland. Experternas utkast lades fram 2005 och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Samerna benämns i konventionsförslaget som urfolket i Finland, Norge och Sverige. I förslaget anges som konventionens ändamål att den ska bekräfta och stärka sådana rättigheter för det samiska folket att det kan bevara och utveckla sitt språk, sin kultur, sina näringar och sitt samhällsliv med minsta möjliga hinder över gränserna och att det är staterna som på ett effektivt sätt ska skapa förutsättningarna för detta. Enligt förslaget ska det samiska folket och enskilda samer tillförsäkras skydd mot all diskriminering. För att förverkliga samernas rättighet enligt konventionen ska staterna vidta särskilda positiva åtgärder avseende samerna. Konventionsförslaget innehåller ett särskilt kapitel om samiskt språk och kultur. Som samernas språkliga rättigheter anges att de ska ”ha rätt att använda, utveckla och till kommande generationer förmedla sitt språk och sina traditioner samt att verka för att kunskaper i det samiska språket sprids också till samer som endast ofullständigt eller inte alls behärskar detta språk”. Den innehåller också reglering om rätt till personnamn och geografiska namn. Staterna har enligt förslaget till uppgift att göra det möjligt för samerna att bevara, utveckla och sprida det samiska språket. Det innehåller även bestämmelser om bl.a. utrymmet för samiska i medier och utbildning i det samiska språket.</P> <P class="p251 ft9"><SPAN class="ft9">8.3.2</SPAN><SPAN class="ft44">Finska</SPAN></P> <P class="p399 ft8">Finska har talats i Sverige under mycket lång tid. Hur många sverigefinnar det finns eller hur många som talar finska i Sverige i dag finns det inga exakta uppgifter om, eftersom det inte förs någon officiell statistik. Utredningen om finska och sydsamiska språken uppskattade antalet sverigefinländare i Sverige till omkring 445 000 personer vid utgången av 2003. Av dessa kan 240 <NOBR>000–250</NOBR> 000 antas vara finsktalande, men det betonas att uppgiften endast är ett antagande (SOU 2005:40, s. 225 f.).</P> <P class="p81 ft8">Under ungefär 600 år, fram till 1809, var det geografiska område som utgör nuvarande Finland en del av Sverige. Under hela denna</P> <P class="p388 ft15">145</P> </DIV> <DIV id="page_140"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Nationella minoritetsspråk</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft8">tid förekom en rörlighet bland befolkningen så att finsktalande medborgare tidvis fanns i den västra rikshalvan, dvs. nuvarande Sverige, där svenska dominerade och svensktalande i den östra rikshalvan, dvs. nuvarande Finland, där finska dominerade. Finskan fanns därför i den västra rikshalvan under hela det gemensamma svenskfinska rikets bestånd. Finskan användes av allmogen och som kyrko- och predikospråk, men även i vissa officiella sammanhang. Redan från <NOBR>1500-talet</NOBR> talades finska i bl.a. Stockholmsområdet och Mälardalen. Ett tecken på den finskspråkiga närvaron i Stockholm är den finska församlingen där som funnits sedan 1533.</P> <P class="p93 ft8">Majoriteten av de som talat finska genom tiderna inom det nuvarande Sveriges gränser har till största delen varit ständigt nyanländande finnar, till stor del genom arbetskraftsinflyttning. Undantagna detta är de s.k. skogsfinnarna eller svedjefinnarna, som började komma till Mellansverige under <NOBR>1500-talet,</NOBR> och tornedalingarna.</P> <P class="p68 ft8">Minoritetsspråkskommittén fann att finskan visserligen använts i Sverige sedan i vart fall <NOBR>1500-talet</NOBR> men i olika delar av landet i olika perioder så att det inte gick att avgränsa något bestämt geografiskt område utom Tornedalen där finskan använts kontinuerligt under lång tid och fram till i dag. När det gäller skogsfinnarna fann man att det inte fanns kvar ett så stort antal av den gruppen att det skulle motivera en regional tillämpning av konventionens regler i de områden som av tradition bebotts av skogsfinnarna.</P> <P class="p93 ft8">Till följd av att regeringen fann att meänkieli skulle betraktas som ett eget språk vid den svenska ratificeringen av konventionen ansågs att även finskan i Tornedalen skulle behandlas som ett territoriellt baserat språk, på grund av dels att meänkieli har sin grund i finskan, dels att det finska språket fyller en viktig funktion som skriftspråk, eftersom den skrivna formen av meänkieli fortfarande är under utveckling. Vidare framhölls att finskan har stor betydelse för det pågående utbytet mellan svenska och finska Tornedalen, både språkligt, kulturellt, socialt och ekonomiskt, samt att finska också talas av den relativt stora andel finsktalande som bor i vissa delar av Tornedalen. Därmed kom finskan att betraktas som ett språk med historisk geografisk bas och omfattas av konventionens bestämmelser både i del II och del III.</P> <P class="p400 ft15">146</P> </DIV> <DIV id="page_141"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr10 td62"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td63"><SPAN class="p20 ft19">Nationella minoritetsspråk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p391 ft9"><SPAN class="ft9">8.3.3</SPAN><SPAN class="ft44">Meänkieli</SPAN></P> <P class="p142 ft8">Tornedalingarnas språk kallades tidigare ofta tornedalsfinska men kallas numera också meänkieli, som i översättning betyder ”vårt språk”.</P> <P class="p13 ft8">Det som gett meänkieli dess särprägel är att det är en gammal variant av finska språket, influerat av svenska. Förutom finskan är meänkieli även besläktad med estniska, karelska och kvänska.</P> <P class="p13 ft8">Den finsktalande bosättning, med en enhetlig kulturbygd och starka finska särdrag, som funnits kring Torne älv sedan troligen före medeltiden, kom 1809 att delas mellan Finland och Sverige. Genom statens ingripande påbörjades i slutet av <NOBR>1800-talet</NOBR> en försvenskning av Tornedalen. Det skedde genom att Tornedalskommunerna erbjöds statsfinansierade skolor med villkoret att det enda undervisningsspråket skulle vara svenska. Följden blev att skolväsendet i Tornedalen var helt försvenskat i början av 1920- talet. Det förekom att eleverna bestraffades om de talade finska på lektioner och raster.</P> <P class="p290 ft8">Genom Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset <NOBR>(STR-T)</NOBR> som bildades 1981 påbörjades ett organiserat arbete för att bevara och utveckla den tornedalska kulturen och språket. I dag talas meänkieli främst i de fem nordligaste kommunerna i landet, dvs. Haparanda, Övertorneå, Pajala, Kiruna och Gällivare. Antalet användare i dessa kommuner uppskattas till 25 <NOBR>000–40</NOBR> 000 och för hela Norrbotten uppskattas antalet till cirka 75 000.</P> <P class="p81 ft8">Tornedalingarnas historia skiljer sig från övriga finsktalandes historia i Sverige på det sättet att tornedalingarna alltid bott i samma geografiska område där finska talats sedan mycket lång tid från generation till generation.</P> <P class="p82 ft8">Inför anslutningen till minoritetsspråkskonventionen ansågs de kulturella och historiska särdragen hos den tornedalsfinska befolkningen och deras strävan att värna om det egna språkets särart och sin egen kultur vara skäl att betrakta meänkieli som ett eget territoriellt språk baserat i Tornedalen (prop. 1998/99:143, s. 34).</P> <P class="p178 ft9"><SPAN class="ft9">8.3.4</SPAN><SPAN class="ft44">Romani chib</SPAN></P> <P class="p401 ft8">Romernas språk kallas i officiella sammanhang ofta romani chib, ”romskt språk”. Romani chib är ett språk utan egen nation. I alla länder där språket talas är det ett minoritetsspråk.</P> <P class="p388 ft15">147</P> </DIV> <DIV id="page_142"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Nationella minoritetsspråk</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft8">Romani chib används som ett samlingsbegrepp för de många olika varieteter som finns. Dessa kan ligga mycket nära varandra eller ha liten ömsesidig förståelse. I Sverige talas, i vart fall, varieteterna svensk romani, finsk romani, kelderash, kale, lovari, tjurari, sinto, arli, bugurji och gurbet.</P> <P class="p86 ft8">Sedan åtminstone <NOBR>1500-talet</NOBR> har det bott romer i Sverige. Olika varieteter av romani har talats i Sverige sedan dess. Det antal som i dag talar någon form av romani chib i Sverige uppskattas till 40 000. Av de varieteter som talas i Sverige i dag har svensk romani och finsk romani sina rötter i det språk som talades av de första romerna i Sverige. Med största sannolikhet finns det en kontinuitet mellan den tidigaste språkliga formen av svensk romani som användes i Sverige på <NOBR>1500-talet</NOBR> och den romani som nu talas, medan det är mer ovisst i fråga om finsk romani.</P> <P class="p93 ft8">Inför anslutningen till minoritetsspråkskonventionen ansågs att romani chib skulle betraktas som ett språk för att på så sätt alla varieteterna skulle komma att omfattas av konventionens skydd. Romani chib bedömdes således i samband med anslutningen till minoritetsspråkskonventionen vara ett territoriellt obundet språk som används av hävd i landet (prop. 1998/99:143, s. 35).</P> <P class="p183 ft9"><SPAN class="ft9">8.3.5</SPAN><SPAN class="ft44">Jiddisch</SPAN></P> <P class="p382 ft8">Omkring 4 000 personer i Sverige talar och förstår idag jiddisch i olika utsträckning. För många av dem är jiddisch inte förstaspråk. Språket är däremot starkt förknippat med familjeliv och judisk kultur. Det används bland släkt och vänner och i samband med förenings- och kulturaktiviteter.</P> <P class="p101 ft8">Jiddisch har talats i Sverige sedan slutet av <NOBR>1700-talet</NOBR> och i den form som används i Sverige i dag sedan <NOBR>1870-talet,</NOBR> då den judiska befolkningen i Sverige ökade avsevärt i antal. De som kom till Sverige kring förra sekelskiftet använde i stor utsträckning jiddisch och kring <NOBR>1900-talets</NOBR> början kan jiddisch antas ha använts i relativt stor utsträckning av judar i Sverige. Vid tiden före och efter andra världskriget kom åter jiddischtalare till Sverige.</P> <P class="p101 ft8">När det gäller de jiddischtalare som kom runt förra sekelskiftet och de som kom i samband med andra världskriget har överföringen av språket till kommande generationer minskat för varje generation. De som aktivt använder språket i dag är främst äldre</P> <P class="p402 ft15">148</P> </DIV> <DIV id="page_143"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr10 td62"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td63"><SPAN class="p20 ft19">Nationella minoritetsspråk</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p385 ft8">personer som kom till Sverige efter andra världskriget och på 50- och <NOBR>60-talet.</NOBR></P> <P class="p107 ft8">Jiddisch bedömdes av Minoritetsspråkskommittén vara det av de historiska minoritetsspråken som använts under kortast tid i Sverige. Det var först vid förra sekelskiftet som det användes i någon större omfattning i landet. Överföringen av språket till nya generationer i Sverige bedömdes av kommittén ha varit svagare för jiddisch än för de andra språken eftersom jiddisch i viss mån i andra generationen upphört att vara ett talat språk (SOU 1997:192, s. 143 ff.). Som skäl för bedömningen att jiddisch uppfyllde kraven enligt konventionen anförde regeringen att jiddisch troligen inte funnits kontinuerligt i Sverige under tidsperioden men till följd av tillräckligt stora återkommande nytillskott av jiddischtalare hade språket överlevt. Dessutom framhölls att språket minskat i omfattning på ett onaturligt sätt bl.a. till följd av förintelsen av judar under andra världskriget och att om så inte skett skulle jiddisch troligen ha haft en helt annan utbredning i Europa i dag. Detta tillsammans med ett ökat intresse inom de judiska församlingarna för att medverka till att jiddisch även i fortsättningen talas i Sverige angavs som skäl för att jiddisch skulle erkännas som ett minoritetsspråk i Sverige (prop. 1998/99:143, s. 35).</P> <P class="p403 ft26"><SPAN class="ft26">8.4</SPAN><SPAN class="ft43">Effekter av erkännandet</SPAN></P> <P class="p58 ft8">Utredningen om finska och sydsamiska språken redogjorde i betänkandet Att återta mitt språk – Åtgärder för att stärka det samiska språket (SOU 2006:19) för effekterna för de erkända minoritetsspråken fem år efter Sveriges anslutning till minoritetskonventionerna. Utredningen pekade på följande effekter.</P> <P class="p97 ft8">Erkännandet av de nationella minoriteterna har framför allt betytt en bekräftelse av att stärkandet av dessa gruppers språk och kulturer är ett nationellt intresse. Erkännandet har också inneburit ett ställningstagande för ett folkrättsligt ansvar för främjandet av minoritetsspråken och kulturerna. För de nationella minoriteterna har den psykologiska betydelsen av erkännandet varit stor. Er- kännandet har gett gruppernas krav större legitimitet i majoritetssamhället och det har stärkt deras vilja att värna det egna språket. Erkännandet och det nationella regelverk som tillkommit med anledning av erkännandet, har medfört att de nationella minoritetsspråken fått en annan status i samhället, åtminstone regionalt. Den</P> <P class="p357 ft15">149</P> </DIV> <DIV id="page_144"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Nationella minoritetsspråk</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft8">förändring som skett i Sverige märks således på sina håll inom förvaltningsområdena. På andra orter och framför allt utanför förvaltningsområdena är dock beslutsfattare, tjänstemän och majoritetsbefolkningen fortfarande okunniga, dels om de nationella minoriteterna och deras behov, dels om Sveriges internationella åtaganden enligt Europarådets konventioner. Mycket återstår att göra för att uppfylla åtagandena i minoritetskonventionerna, men erkännandet innebär en början på en förändringsprocess där målet bl.a. är att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.</P> <P class="p93 ft8">Europarådets granskning och nationella uppföljning har visat att det ursprungliga svenska beslutet i fråga om de anpassningar och förändringar som behövde göras för att uppfylla konventionen var för snävt. Minoritetsgrupperna kan ännu inte fullt ut aktivt dra nytta av de möjligheter som öppnats därför att genomförandet har tagit lång tid och ambitionsnivån har varit för låg.</P> <P class="p280 ft26"><SPAN class="ft26">8.5</SPAN><SPAN class="ft43">Synpunkter från minoritetsspråksorganisationer</SPAN></P> <P class="p63 ft8">Under arbetets gång har möten hållits med företrädare för de olika nationella minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch genom Sametinget, Sverigefinländarnas delegation, Svenska tornedalingars riksförbund – Tornionlaaksolaiset <NOBR>(STR-T),</NOBR> Delegationen för romska frågor, Judiska centralrådet, Sällskapet för jiddisch kultur, och SWEBLUL (Swedish Bureau för <NOBR>Lesser-Used</NOBR> Languages).</P> <P class="p93 ft8">Det har vid kontakterna med minoritetsspråksorganisationerna tydligt framkommit att man inom samtliga språkgrupper ställer sig positiv till att svenska språkets ställning lagfästs. Samtidigt anser minoritetsspråkgrupperna att lagen också ska innehålla bestämmelser om de nationella minoritetsspråken. Det man framför allt förväntar sig av en sådan lagreglering är att ett offentligt ställningstagande skulle ha betydelse i det fortsatta arbetet med att förbättra förutsättningarna för minoritetsspråkens fortlevnad.</P> <P class="p404 ft15">150</P> </DIV> <DIV id="page_145"> <P class="p257 ft7"><SPAN class="ft7">9</SPAN><SPAN class="ft48">Invandrarspråk,</SPAN></P> <P class="p405 ft54">modersmålsundervisning och svenska för invandrare</P> <P class="p329 ft26"><SPAN class="ft26">9.1</SPAN><SPAN class="ft43">Invandrarspråk i Sverige</SPAN></P> <P class="p58 ft8">Det är svårt att få fram uppgifter om vilka språk som används i Sverige i dag och hur länge de använts, eftersom det saknas statistiska uppgifter om befolkningens etniska tillhörighet och språktillhörighet. Det står dock klart att det till följd av invandring från andra länder talas många andra språk än svenska. Enligt uppgifter från Språkrådet uppskattas antalet modersmål som talas i Sverige i dag till omkring 150. Med få undantag har dessa språk inte använts i Sverige före andra världskriget, vilket har att göra med att invandringen till Sverige dessförinnan var mycket begränsad. Enligt artikel 1 i minoritetsspråkskonventionen ska ett språk användas av hävd, det vill säga att det ska ha använts sedan lång tid i landet och fortfarande användas där, för att anses vara ett minoritetsspråk. När ett språk övergår från att vara ett invandrarspråk till att vara ett språk som används av hävd anges inte närmare i konventionen. Ett språk som först är att anse som ett invandrarspråk i ett land anses dock så småningom kunna övergå till att anses använt av hävd. I fråga om språk som använts i Sverige först efter andra världskriget faller dessa, enligt Minoritetsspråkskommitténs uppfattning, utanför minoritetsspråkskonventionens tillämpningsområde och får i stället betraktas som invandrarspråk (SOU 1997:192, s. 108 f.). Se även avsnitt 8.1.2.</P> <P class="p406 ft8">Som nämnts ovan är det svårt att hitta statistik som visar hur många och vilka språk som talas i Sverige i dag. En viss illustration av hur språkfloran ser ut ger möjligen uppgiften om vilka som var de 20 vanligaste modersmålen inom sfi (svenska för invandrare) under läsåret 2005/06. Enligt statistik från Skolverket var dessa</P> <P class="p407 ft15">151</P> </DIV> <DIV id="page_146"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Invandrarspråk, modersmålsundervisning och svenska för invandrare</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p248 ft8">albanska, arabiska, assyriska, bosniska/serbiska/kroatiska, engelska, franska, kinesiska, kurdiska/nordkurdiska, persiska, portugisiska, polska, ryska, somaliska, sydkurdiska, spanska, thailändska, tigrinska, turkiska, tyska och vietnamesiska (Skolverkets rapport 290, Utbildningsresultat – Riksnivå, Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning, Del 1, 2007, tabell 8:2, s. 157).</P> <P class="p101 ft8">Enligt Språkkommittén intar Sverige en tätposition när det gäller vuxnas läs- och skrivförmåga, men Sverige hör också till de länder där skillnaden är stor mellan den invandrade och den infödda befolkningen i fråga om förmåga att läsa och skriva. Samtidigt är kraven på läs- och skrivförmåga höga. En av de orsaker till invandrares arbetsmarknadsproblem som brukar nämnas är bristande språkkunskaper. Dock finns det uppgifter som tyder på att invandrare i Sverige är väsentligt bättre på att läsa och skriva på sitt nya språk än invandrare i flera andra länder. De som invandrar till Sverige anses dock möta högre krav på språket än invandrare i de flesta andra länder, vilket skapar problem för många (SOU 2002:27, s. 362).</P> <P class="p241 ft26"><SPAN class="ft26">9.2</SPAN><SPAN class="ft43">Det språkpolitiska målet om allas rätt till språk</SPAN></P> <P class="p63 ft8">Ett av de fyra nationella språkpolitiska mål som antagits av riksdagen är att allas rätt till språk ska tillgodoses. Denna rättighet omfattar såväl rätt att tillägna sig och utveckla det svenska språket som rätt att utveckla och bruka det egna modersmålet och det nationella minoritetsspråket. Målet innefattar även en rätt att få möjlighet att lära sig främmande språk. Tankarna bakom detta språkpolitiska mål redovisas dels i Språkkommitténs betänkande Mål i mun (SOU 2002:27), dels i den proposition där förslagen till de nationella språkpolitiska målen lades fram, Bästa språket (prop. 2005/06:2). De språkpolitiska målen antogs av riksdagen 2005 (bet. 2005/06:KrU4, rskr. 2005/06:89). Se även kapitel 2.</P> <P class="p93 ft8">I propositionen framhålls att språkutvecklingen såväl i svenska språket som i modersmålet för många elever med utländsk bakgrund är en mycket viktig faktor för att eleverna ska få en lyckad skolgång. Goda kunskaper i svenska språket framhålls som en central och självklar förutsättning för att en elev med utländsk bakgrund ska lyckas i skolan och i förlängningen integreras i det svenska samhället. Vidare konstateras att i princip all nationell och internationell forskning i dag pekar på att även utvecklandet av modersmålet</P> <P class="p230 ft15">152</P> </DIV> <DIV id="page_147"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p20 ft40">Invandrarspråk, modersmålsundervisning och svenska för invandrare</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p249 ft8">har stor betydelse för elevernas skolgång, såväl för den kulturella identiteten som för språkinlärningen och lärandet i ett mer övergripande perspektiv.</P> <P class="p74 ft8">Statistik</P> <P class="p76 ft8">Enligt Skolverkets statistik för grundskolan läsåret 2005/06 hade 14 procent av det totala antalet elever utländsk bakgrund (dvs. elever födda utomlands och elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands). Av dessa var det 28 procent som inte klarade grundskolans mål medan motsvarande andel för elever med svensk bakgrund var 16 procent. Av det totala antalet elever med utländsk bakgrund var det 2,4 procent som inte fick slutbetyg. Motsvarande andel för elever med svensk bakgrund var 0,8 procent. Var femte elev med utländsk bakgrund uppfyllde inte behörighetskraven för att kunna tas emot på ett nationellt program i gymnasieskolan, jämfört med var tionde elev totalt. Den nu redovisade statistiken motsvaras av vad Språkkommittén fann i sin kartläggning, baserad på förhållandena läsåret 1999/2000 (SOU 2002:27, s. 330 f.). Andelen som inte klarar grundskolans mål är dock nu något högre. Elever med utländsk bakgrund är således fortfarande starkt överrepresenterade bland de elever som inte når grundskolans mål.</P> <P class="p226 ft8">Samband mellan resultat och bristande språkkunskaper</P> <P class="p223 ft8">Språkkommittén konstaterade att det finns skillnader i elevernas resultat i den svenska skolan som kan hänföras till om eleverna har utländsk bakgrund eller inte. Enligt kommittén är orsakerna till dessa skillnader många men en orsak är att fler elever med utländsk bakgrund har bristande kunskaper i svenska språket. Språkkommittén föreslog att kommunerna ytterligare borde uppmärksamma att skolresultaten för många elever med utländsk bakgrund är oroväckande och vidta åtgärder på ett brett plan i förskolan och skolan. Man betonade samtidigt att skolan inte ensam kan ges hela ansvaret för dessa frågor; stat, landsting och kommuner måste alla medverka till de åtgärder som behövs i hela samhället (SOU 2002:27 s. 333 f.).</P> <P class="p172 ft8">Språkkommittén påtalade även att språkets betydelse för skolframgång bör lyftas fram i Skolverkets uppföljnings- och utvärderings-</P> <P class="p408 ft15">153</P> </DIV> <DIV id="page_148"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Invandrarspråk, modersmålsundervisning och svenska för invandrare</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft8">arbete och att verket i större utsträckning måste uppmärksamma frågor kring olika hinder för att alla ska få rätt till språk.</P> <P class="p86 ft8">För att elever med annat modersmål än svenska ska nå ökad framgång i skolan föreslog Språkkommittén att Skolverket i sitt arbete med dessa frågor borde samarbeta med bl.a. språkvården och språkforskningen vid universitet och högskolor. I detta samarbete borde även Integrationsverket (numera Migrationsverket) och Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk ingå.</P> <P class="p101 ft8">I propositionen Bästa språket framhölls att en utbildningssatsning riktad till lärare i svenska som andraspråk gjorts liksom att insatser för att förbättra situationen för elever med utländsk bakgrund vidtagits. Det som framträdde tydligast i undersökningarna om modersmålsundervisningen och undervisningen i svenska som andraspråk, menade regeringen, var ämnenas låga status och bristen på behöriga lärare. Regeringen hänvisade till att Skolverket i en undersökning av modersmålsundervisning (Flera språk – fler möjligheter, rapport 228, 2002) framhållit att det behövs ett antal åtgärder för att förstärka modersmålsundervisningen. Verket hade konstaterat att omfattningen av modersmålsundervisningen hade minskat under den senaste tioårsperioden. I fråga om modersmålsstödet i förskolan var denna minskning mycket stor.</P> <P class="p241 ft26"><SPAN class="ft26">9.3</SPAN><SPAN class="ft43">Modersmål, andraspråk och främmande språk</SPAN></P> <P class="p63 ft8">När det gäller inlärningsprocessen skiljer man ofta mellan första- och andraspråksinlärning. Med förstaspråksinlärning avses vanligtvis barnets inlärning av sitt modersmål. Om inlärningen av ett andra språk påbörjas först efter att det första språket etablerats ordentligt, talar man om andraspråkinlärning, en process som ger upphov till successiv tvåspråkighet (Åke Viberg, Modersmål, fadersmål och andra språk, artikel i Pedagogiska magasinet 2/01, 2001).</P> <P class="p101 ft8">Modersmålet är en viktig identitetssymbol. Samtidigt blir det allt vanligare att vi inom yrkeslivet är verksamma på ett språk som inte är vårt modersmål. Det gäller både för invandrare i Sverige och för svenskar som studerar eller arbetar utomlands. Det finns ett växande behov av att behärska ett andraspråk på en mycket hög nivå. Det som krävs, enligt Viberg, är ofta en funktionell färdighet på infödd nivå, vilket är möjligt att nå utan att behärska språket helt brytningsfritt.</P> <P class="p409 ft15">154</P> </DIV> <DIV id="page_149"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p20 ft40">Invandrarspråk, modersmålsundervisning och svenska för invandrare</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p267 ft8">Andraspråk är, som konstaterats ovan, det språk som börjar läras in först efter det att ett annat språk etablerats. Detta är den väsentliga skillnaden mellan svenska som andraspråk och svenska som modersmål. Ibland skiljer man mellan inlärningen av ett andraspråk och ett främmande språk genom att främmande språk brukar läras in enbart genom undervisning, utanför den miljö där språket talas, medan ett andraspråk lärs in genom kontakt med infödda talare. Svenska som andraspråk talar man om då svenska lärs in som ett andraspråk i Sverige medan termen svenska som främmande språk kan användas om inlärning av svenska utanför Sverige, bl.a. vid olika universitet runt om i välden. Gränsen mellan ett andraspråk och ett främmande språk är dock, enligt Viberg, relativt flytande.</P> <P class="p410 ft9"><SPAN class="ft9">9.3.1</SPAN><SPAN class="ft44">Betydelsen av både modersmålet och andraspråket för språkutvecklingen</SPAN></P> <P class="p75 ft8">Erfarenheten visar att förskolebarn och yngre elever i grundskolan, som tillägnar sig svenska som andraspråk, tidigt utvecklar förmågan att kommunicera tillfredsställande på svenska i vardagliga situationer, dvs. om ett bekant innehåll eller om sådant som finns i den omedelbara omgivningen. Det är också lättare för dem än för äldre att få ett idiomatiskt svenskt uttal. Detta kan ge intryck av en mer välutvecklad språkförmåga än vad de egentligen har. Emellertid saknar de fortfarande den bredd och det djup i språkfärdigheten som har utvecklats hos dem som växer upp med svenska som modersmål. Denna fördjupning i språket är nödvändig för att kunna använda språket i mer krävande situationer som t.ex. i skolans undervisning. Har eleverna bara den vardagsnära kommunikativa kompetensen i svenska men ändå förväntas delta i teoretisk ämnesundervisning på svenska, utgör detta en dubbel inlärningsbörda. Samtidigt som ett ämnesinnehåll ska förstås och bearbetas, ska eleverna också utveckla kunskaper i det språk som används i läromedlen och undervisningen.</P> <P class="p247 ft8">Innehållet i redogörelsen är hämtat ur Kartläggning av svenska som andraspråk (Myndigheten för skolutveckling, rapport <NOBR>2004-03-01,</NOBR> Dnr 2003:757).</P> <P class="p411 ft15">155</P> </DIV> <DIV id="page_150"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Invandrarspråk, modersmålsundervisning och svenska för invandrare</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p331 ft26"><SPAN class="ft26">9.4</SPAN><SPAN class="ft43">Det offentliga skolväsendet</SPAN></P> <P class="p69 ft8">I detta avsnitt redogörs i korthet för hur det svenska skolväsendet är uppbyggt med fokusering på regleringen av undervisningen i modersmål och svenska som andraspråk.</P> <P class="p86 ft8">Som en grundläggande fri- och rättighet har enligt 2 kap. 21 § regeringsformen alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten rätt att kostnadsfritt få grundläggande utbildning i allmän skola. Det allmänna ska svara också för att högre utbildning finns.</P> <P class="p86 ft8">Enligt 1 kap. 2 § skollagen (1985:1110) ska alla barn och ungdomar, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Det offentliga skolväsendet för barn och ungdom består av förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan. Kommunerna är huvudmän för förskoleklassen, grundskolan och särskolan och staten är huvudman för specialskolan och sameskolan.</P> <P class="p93 ft8">För vuxna anordnar det allmänna utbildning i form av kommunal vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och svenskundervisning för invandrare (sfi). Komvux, särvux och sfi bildar det offentliga skolväsendet för vuxna. Kommuner och landsting är huvudmän för komvux och kommunerna för särvux och sfi.</P> <P class="p101 ft8">Skolplikten gäller barn som är bosatta i landet. Skolplikten inträder normalt höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år och upphör, utom i vissa undantagsfall, vid utgången av vårterminen det kalenderår barnet fyller 16 år (eller vid 17 år om barnet fullgör skolplikt i specialskolan). Barn ska fullgöra skolplikten i grundskolan, särskolan eller specialskolan. Möjlighet finns även att fullgöra skolplikten i sameskolan, inom fristående skolor eller i annan särskilt reglerad utbildningsform (riksinternatskola).</P> <P class="p292 ft9"><SPAN class="ft9">9.4.1</SPAN><SPAN class="ft44">Styrdokument</SPAN></P> <P class="p63 ft8">Skola och vuxenutbildning ingår i ett målstyrt system. Huvudansvaret för verksamheterna ligger på kommunerna och på olika huvudmän för fristående skolor. Verksamheterna styrs genom styrdokument på olika nivåer: skollagen (riksdagen), förordningar med bl.a. läroplaner, programmål och kursplaner för grundskolan</P> <P class="p412 ft15">156</P> </DIV> <DIV id="page_151"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p20 ft40">Invandrarspråk, modersmålsundervisning och svenska för invandrare</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p249 ft8">(regeringen) och föreskrifter med bl.a. kursplaner för gymnasieskolan, betygskriterier för alla skolformer och allmänna råd (Skolverket).</P> <P class="p13 ft8">Utbildningen inom grund- och gymnasieskolan i Sverige regleras på olika plan genom skollagen, grundskoleförordningen, gymnasieförordningen m.fl. förordningar. Alla barn och ungdomar har, som tidigare nämnts, samma rätt till utbildning oavsett bakgrund. Elever i den svenska grundskolan som tillhör landets nationella minoriteter eller som har ett annat modersmål än svenska har dock vissa speciella rättigheter knutna till sitt språk och ursprung.</P> <P class="p97 ft8">Nedan redogörs i korthet för regleringen som gäller undervisning och åtgärder som avser modersmål och svenska som andraspråk.</P> <P class="p413 ft26"><SPAN class="ft26">9.5</SPAN><SPAN class="ft43">Modersmålsundervisning</SPAN></P> <P class="p75 ft8">Enligt uppgifter från Skolverket (Undervisning för elever med utländsk bakgrund och för nationella minoriteter, www.skolverket.se /sb/d/139/a/846, <NOBR>2007-08-22)</NOBR> talas i dag inom förskoleverksameten, skolan och skolbarnsomsorgen och skola fler än hundra olika modersmål. En del av dessa barn och unga talar något av de nationella minoritetsspråken i Sverige (samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch). Ungefär 15 procent av alla elever i grundskolan har utländsk bakgrund genom att de är födda utomlands eller i Sverige av utlandsfödda föräldrar.</P> <P class="p81 ft8">Barn och ungdomar med ett annat modersmål än svenska ska få modersmålsundervisning i grund- och gymnasieskolan under de närmare förutsättningar som anges i skolformsförordningarna. Ut- över modersmålsundervisning har dessa elever också möjlighet att, om de behöver, få studiehandledning i andra ämnen på sitt modersmål.</P> <P class="p56 ft8">Att delta i modersmålsundervisning är frivilligt, men kommunerna är skyldiga att anordna sådan för alla elever som har grundläggande kunskaper i ett annat språk än svenska och även har det som dagligt umgängesspråk hemma. Skyldigheten gäller dock endast om det finns en lämplig lärare och om minst fem elever i kommunen önskar undervisning i språket.</P> <P class="p97 ft8">Elever i den svenska grundskolan som tillhör landets nationella minoriteter eller som har ett annat modersmål än svenska har dock vissa speciella rättigheter knutna till sitt språk och ursprung. För</P> <P class="p414 ft15">157</P> </DIV> <DIV id="page_152"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Invandrarspråk, modersmålsundervisning och svenska för invandrare</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft8">vuxna finns rätt till språkundervisning inom den kommunala vuxenutbildningen och genom svenska för invandrare (sfi).</P> <P class="p193 ft9"><SPAN class="ft9">9.5.1</SPAN><SPAN class="ft44">Förskolan</SPAN></P> <P class="p63 ft8">I läroplanen för förskolan (Lpfö 98) sägs att språk och lärande oupplösligt hänger samman liksom språk och identitetsutveckling. Vidare sägs att barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och att utveckla kunskaper på andra områden. Enligt läroplanen ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Med utgångspunkt från vad som anges i läroplanen bereder kommunerna i skiftande omfattning möjlighet till bland annat s.k. modersmålsstöd för barn med annat modersmål än svenska. Någon författningsreglering som gäller modersmålsstöd finns inte. Förskolan ska enligt läroplanen generellt lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnens nyfikenhet och intresse för den skriftspråkiga världen.</P> <P class="p209 ft8">Enligt statistik för 2005 hade 15 procent av barnen i förskolan (i åldern <NOBR>1–5</NOBR> år) ett annat modersmål än svenska, vilket motsvarade 56 800 barn. Av dessa drygt 56 000 barn fick 14 procent modersmålsstöd. Under <NOBR>2000-talet</NOBR> har andelen barn som får modersmålsstöd ökat med några tiondels enheter varje år. Andelen är dock fortfarande mycket lägre än vad som tidigare var fallet. Som jämförelse kan noteras att 1995 var andelen 19,5 procent, medan den på 1980- talet var 60 procent (Förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning, Skolverket, Rapport 283, 2006, s. 22 f.).</P> <P class="p201 ft9"><SPAN class="ft9">9.5.2</SPAN><SPAN class="ft44">Grundskolan</SPAN></P> <P class="p69 ft8">Regleringen av modersmålsundervisningen inom grundskolan finns i grundskoleförordningen (1994:1194). Enligt denna ska en elev, om en eller båda vårdnadshavarna har ett annat språk än svenska som modersmål och språket är dagligt umgängesspråk för eleven, få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning), om eleven har grundläggande kunskaper i språket och eleven önskar få sådan undervisning. Som nämnts inledningsvis är en kommun skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast</P> <P class="p278 ft15">158</P> </DIV> <DIV id="page_153"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p20 ft40">Invandrarspråk, modersmålsundervisning och svenska för invandrare</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p337 ft8">om det finns en lämplig lärare och om minst fem elever i kommunen önskar få undervisning i språket. I fråga om rätten till modersmålsundervisning för samiska, tornedalsfinska och romska elever gäller att dessa ska erbjudas modersmålsundervisning även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet och utan krav på att det finns minst fem elever i kommunen som önskar sådan undervisning. Regeringen har i budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1, utgiftsområde 16) aviserat att samma rättigheter ska införas för alla nationella minoritetsspråk, dvs. även för finska och jiddisch.</P> <P class="p189 ft8">Modersmålsundervisning kan anordnas som språkval, elevens val, inom ramen för skolans val eller utanför timplanebunden tid. Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev. En romsk elev som kommer från utlandet kan dock få modersmålsundervisning i två språk, om det finns särskilda skäl. För modersmålsundervisning i samiska ska den särskilda kursplanen för samiska användas.</P> <P class="p81 ft8">Om modersmålsundervisning för en elev anordnas utanför timplanebunden tid, har eleven normalt rätt att få sådan undervisning under sammanlagt högst sju läsår under sin skoltid inom det offentliga skolväsendet.</P> <P class="p74 ft8">Studiehandledning på modersmålet</P> <P class="p76 ft8">Som en särskild stödinsats ska en elev, enligt grundskoleförordningen, få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver det.</P> <P class="p74 ft8">Tvåspråkig undervisning</P> <P class="p72 ft8">Möjlighet finns för en kommun att anordna delar av undervisningen i årskurserna <NOBR>1–6</NOBR> på umgängesspråket för elever som har ett annat språk än svenska som dagligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna. För elever med finska som umgängesspråk får sådan undervisning anordnas även i årskurserna <NOBR>7–9.</NOBR> Utöver detta kan, med stöd av tidsbegränsade bestämmelser om försöksverksamhet med tvåspråkig undervisning i grundskolan, tvåspråkig undervisning anordnas på umgängesspråket även i årskurserna <NOBR>7–9.</NOBR> Dessa bestämmelser gäller till den 1 juli 2009.</P> <P class="p415 ft15">159</P> </DIV> <DIV id="page_154"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Invandrarspråk, modersmålsundervisning och svenska för invandrare</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft8">Engelskspråkig undervisning</P> <P class="p137 ft8">För barn som vistats i Sverige under en begränsad tid och som har tillräckliga kunskaper i engelska för att kunna delta i undervisningen får en kommun anordna huvuddelen av undervisningen på engelska. I sådant fall får avvikelse från timplanen göras i ämnena svenska och engelska med den begränsningen att antalet timmar i svenska inte får understiga 480, som enligt timplanen ska uppgå till totalt 1 490 timmar.</P> <P class="p416 ft8">Asylsökande barn och ungdomar</P> <P class="p69 ft8">I förordningen (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. finns särskilda bestämmelser om mottagandet i grundskolan av dessa. Enligt förordningen har barn och ungdomar som ansökt om uppehållstillstånd av asylskäl eller annat skäl (eller som under speciella förutsättningar beviljats uppehållstillstånd) rätt att få utbildning i grundskolan (även s.k. förskoleklass) på samma villkor som barn som är bosatta i Sverige. Denna rätt att få utbildning medför inte någon skolplikt. För ungdomar gäller, enligt 3 §, att de ska erbjudas utbildning i gymnasieskolan på samma villkor som ungdomar bosatta i Sverige. Enligt ett förslag som presenterats i betänkandet Skolgång för barn som ska avvisas eller utvisas (SOU 2007:34) ska även s.k. gömda barn ha rätt till utbildning inom det offentliga utbildningsväsendet. Ärendet är för närvarande under beredning i Regeringskansliet.</P> <P class="p241 ft9"><SPAN class="ft9">9.5.3</SPAN><SPAN class="ft44">Gymnasieskolan</SPAN></P> <P class="p69 ft8">Regleringen av modersmålsundervisning inom gymnasieskolan finns i gymnasieförordningen (1992:394). Förutsättningarna motsvarar i stort sett de som gäller för modersmålsundervisning inom grundskolan. Det innebär att elevens föräldrar eller vårdnadshavare eller en av dem ska ha ett annat språk än svenska som modersmål och att språket är dagligt umgängesspråk för eleven. Ytterligare förutsättningar är att eleven har goda kunskaper i modersmålet och att hon eller han även önskar få modersmålsundervisning.</P> <P class="p93 ft8">Liksom på grundskolenivå har en samisk, tornedalsfinsk eller romsk elev rätt att få undervisning i det egna språket även om det inte är dagligt umgängesspråk i hemmet. Som tidigare nämnts,</P> <P class="p62 ft15">160</P> </DIV> <DIV id="page_155"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p20 ft40">Invandrarspråk, modersmålsundervisning och svenska för invandrare</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p337 ft8">avsnitt 9.5.2, har regeringen i budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1, utgiftsområde 16) aviserat att samma rättigheter ska införas för alla nationella minoritetsspråk, dvs. även för finska och jiddisch.</P> <P class="p417 ft8">Som förutsättning för kommunens skyldighet att anordna modersmålsundervisning gäller liksom i grundskolan att minst fem elever önskar undervisningen och att det finns lämplig lärare att tillgå. Vidare ska en elev som behöver det, som särskild stödinsats, få studiehandledning på sitt modersmål. Även i gymnasieförordningen ges en begränsning av rätten till modersmålsundervisning till sammanlagt sju år under en elevs skoltid inom offentlig skolverksamhet. Begränsningen gäller dock inte om eleven har ett särskilt behov av sådan undervisning under längre tid eller om den ersätter undervisning i andra språk än svenska och engelska, anordnas som individuellt val, anordnas för samisk, tornedalsfinsk eller romsk elev eller för en elev med finska eller nordiskt språk som modersmål.</P> <P class="p284 ft26"><SPAN class="ft26">9.6</SPAN><SPAN class="ft43">Svenska som andraspråk i grundskolan</SPAN></P> <P class="p418 ft8">Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för</P> <P class="p419 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft45">elever som har ett annat språk än svenska som modersmål,</SPAN></P> <P class="p316 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft59">elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och</SPAN></P> <P class="p420 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft45">invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna.</SPAN></P> <P class="p386 ft8">Det är rektorn som avgör om undervisning i svenska som andraspråk ska anordnas för en elev.</P> <P class="p13 ft8">Undervisning i svenska som andraspråk ska anordnas i stället för undervisning i svenska. Härutöver kan svenska som andraspråk anordnas som språkval, elevens val eller inom ramen för skolans val.</P> <P class="p334 ft8">Sedan 1997 är svenska som andraspråk i gymnasieskolan ett eget kärnämne som ger behörighet för universitets- och högskolestudier.</P> <P class="p13 ft8">För ämnet svenska som andraspråk finns en särskild kursplan i grundskolan, gymnasieskolan och andra skolförordningar.</P> <P class="p421 ft15">161</P> </DIV> <DIV id="page_156"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Invandrarspråk, modersmålsundervisning och svenska för invandrare</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p235 ft9"><SPAN class="ft9">9.6.1</SPAN><SPAN class="ft44">Svenska som andraspråk i gymnasiet</SPAN></P> <P class="p69 ft8">En elev som har ett annat språk än svenska som modersmål får läsa svenska som andraspråk som kärnämne i stället för svenska, om eleven behöver och önskar det. Ämnet kan läsas inom ramen för det individuella valet.</P> <P class="p422 ft26"><SPAN class="ft26">9.7</SPAN><SPAN class="ft43">Hur många deltar i undervisningen i modersmål och svenska som andraspråk?</SPAN></P> <P class="p423 ft9"><SPAN class="ft9">9.7.1</SPAN><SPAN class="ft44">Modersmålsundervisningen</SPAN></P> <P class="p63 ft8">Läsåret 2006/07 var drygt 15 procent (148 674 elever) av samtliga elever i grundskolan berättigade till modersmålsundervisning. Av dessa deltog omkring 56 procent (83 042 elever) i sådan undervisning.</P> <P class="p86 ft8">För läsåret 2005/06 gällde i stort sett motsvarande deltagandesiffror. Som förklaring till att inte fler undervisas i modersmål angav Skolverket svårigheterna att hitta lämpliga lärare. En annan orsak angavs vara att undervisningen ofta är schemalagd efter skoldagens slut och saknar koppling till undervisningen i andra ämnen (Pressmeddelande 1 november 2006, Skolverkets lägesbedömning 2006: Svenskundervisningen för elever med utländsk bakgrund måste bli bättre, www.skolverket.se/sb/d/1271/a/7341, <NOBR>2007-08-27).</NOBR></P> <P class="p292 ft9"><SPAN class="ft9">9.7.2</SPAN><SPAN class="ft44">Svenska som andraspråk</SPAN></P> <P class="p69 ft8">Det antal elever som deltog i svenska som andraspråk uppgick läsåret 2006/07 till 66 667 elever.</P> <P class="p86 ft8">I en rapport från Myndigheten för skolutveckling beskriver myndigheten situationen när det gäller svenska som andraspråk enligt följande (rapport <NOBR>2004-03-01,</NOBR> Dnr 2003:757, Kartläggning av svenska som andraspråk, s. <NOBR>5–6).</NOBR></P> <P class="p424 ft13">Skolan som helhet, från förskolan till vuxenutbildningen, har ett ansvar för alla elevers språkutveckling. I förskolan ska, enligt styrdokumenten, de flerspråkiga barnen få utveckla sitt andraspråk som en naturlig del av den ordinarie pedagogiska verksamheten. I skolan och vuxenutbildningen tilldelas sedan svenska som andraspråk en särskild roll i att ge de flerspråkiga elever som ännu inte nått förstaspråksnivå i sin <NOBR>tal-,</NOBR> läs- och skrivutveckling möjligheten att utveckla en funktionell språkbehärskning dvs. så att de förutom i alla sociala sammanhang kan använda svenska språket för att fullt ut tillgodogöra sig under-</P> <P class="p351 ft15">162</P> </DIV> <DIV id="page_157"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p20 ft40">Invandrarspråk, modersmålsundervisning och svenska för invandrare</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p425 ft13">visningen i andra ämnen. Det är emellertid uppenbart att styrdokumentens intentioner inte stämmer med skolans verklighet. Enligt statistiken är det nämligen få elever med ett annat modersmål som läser svenska som andraspråk, vare sig de går i grundskolan eller i gymnasieskolan. Statistiken visar dessutom att de elever som läser svenska som andraspråk generellt sett har lägre betygsresultat i skolan än den totala gruppen elever. Dessa låga siffror kan bara delvis förklaras med att en del av de elever som läser svenska som andraspråk är relativt nyanlända till Sverige.</P> <P class="p426 ft26"><SPAN class="ft26">9.8</SPAN><SPAN class="ft43">Språkundervisning för vuxna invandrare</SPAN></P> <P class="p427 ft9"><SPAN class="ft9">9.8.1</SPAN><SPAN class="ft44">Svenska för invandrare – sfi</SPAN></P> <P class="p428 ft8">Sfi (svenska för invandrare) syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Sfi syftar också till att ge vuxna som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana färdigheter. Läs- och skrivinlärningen får ske på elevens modersmål eller annat språk. Utbildningen anordnas som kurser och regleras i skollagen.</P> <P class="p429 ft8">Vilka har rätt att delta i sfi</P> <P class="p428 ft8">Rätt att delta i en kommuns <NOBR>sfi-undervisning</NOBR> har en person från och med det andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år och</P> <P class="p430 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft45">är bosatt i kommunen och saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge,</SPAN></P> <P class="p431 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft45">är finländsk medborgare som stadigvarande arbetar i kommunen, men är bosatt i Finland nära gränsen till Sverige och som saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge.</SPAN></P> <P class="p432 ft8">Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska språket att grundläggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig, har inte rätt att delta i sfi.</P> <P class="p433 ft15">163</P> </DIV> <DIV id="page_158"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Invandrarspråk, modersmålsundervisning och svenska för invandrare</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft8">Kommunernas uppdrag</P> <P class="p137 ft8">Varje kommun är skyldig att se till att sfi erbjuds dem som har rätt att delta i sfi.</P> <P class="p86 ft8">Utbildningen ska vara avgiftsfri för eleverna och de ska i princip utan kostnad ha rätt till böcker och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Kommunerna är skyldiga att aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt till sfi och att motivera dem att delta i utbildningen. Undervisningen ska i genomsnitt under en fyraveckorsperiod normalt omfatta minst 15 timmars undervisningstid i veckan. Kommunerna ska i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att eleven ges möjlighet att öva det svenska språket i arbetslivet och att sfi kan kombineras med andra aktiviteter såsom arbetslivsorientering, validering, praktik eller annan utbildning. Kommunen ska också verka för att sfi kan bedrivas samtidigt som eleven får ersättning från sjukförsäkring och kan kombineras med aktiviteter som erbjuds inom hälso- och sjukvård. Vidare ska sfi kunna kombineras med förvärvsarbete.</P> <P class="p369 ft8">I samband med folkbokföringen får vuxna rätt till grundläggande vuxenutbildning inom kommunal vuxenutbildning och undervisning i svenska för invandrare.</P> <P class="p62 ft8">Ny kursplan för sfi</P> <P class="p69 ft8">En ny kursplan för sfi trädde i kraft den 1 januari 2007. Kursplanen innebär att det finns tre olika studievägar som är bättre anpassade för att möta deltagarnas olika behov och målsättningar.</P> <P class="p86 ft8">Svenskundervisning för invandrare vänder sig till elever som har olika studiemål och som sinsemellan kan ha ytterst olika utbildningsbakgrund, livs- och yrkeserfarenheter och ålder. Därför är utbildningen utformad på tre olika sätt. I kursplanen anges att utbildningen ska utgå från enskilda elevers intressen, förutsättningar och behov.</P> <P class="p280 ft9"><SPAN class="ft9">9.8.2</SPAN><SPAN class="ft44">Kommunal vuxenutbildning – komvux</SPAN></P> <P class="p63 ft8">Inom komvux ges utbildning som kurser inom grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning enligt de närmare föreskrifterna i förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning. Grundläggande vuxenutbildning är en rättighet för den</P> <P class="p62 ft15">164</P> </DIV> <DIV id="page_159"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p20 ft40">Invandrarspråk, modersmålsundervisning och svenska för invandrare</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p337 ft8">som saknar motsvarande kunskaper och färdigheter som normalt uppnås i grundskolan.</P> <P class="p82 ft8">Inom den grundläggande vuxenutbildningen ges kurser i bl.a. svenska som andraspråk som ett av fem kärnämnen. Övriga kärnämnen är svenska, engelska, matematik och samhällskunskap.</P> <P class="p13 ft8">Som förutsättningar för att delta i komvux gäller bl.a. att man är 20 år och bosatt i landet.</P> <P class="p434 ft26"><SPAN class="ft26">9.9</SPAN><SPAN class="ft43">Synpunkter från Skolverket och Myndigheten för skolutveckling</SPAN></P> <P class="p58 ft8">Utredningen har för att informera sig om de faktiska förhållandena särskilt i fråga om undervisningen i svenska som andraspråk och modersmål, haft kontakt med företrädare för Skolverket och Myndigheten för skolutveckling. I det följande redogörs för synpunkter som då lämnats.</P> <P class="p186 ft9"><SPAN class="ft9">9.9.1</SPAN><SPAN class="ft44">Skolverket</SPAN></P> <P class="p58 ft8">Situationen i dag när det gäller undervisning i ämnena svenska och svenska som andraspråk är ytterst problematisk. Statistiken visar på dålig måluppfyllelse. Svenska är en fråga för lärare i alla ämnen. Ämnet är för stort för att axlas enbart av svensklärarna. Det borde därför framgå av styrdokumenten att svenska ingår i alla ämnen så att lärarna inte kan frånsäga sig ansvaret.</P> <P class="p97 ft8">När det gäller svenska som andraspråk är det få elever som går ut med betyg i ämnet. Att eleverna inte har tillräckliga kunskaper i svenska ger utslag i fråga om måluppfyllelsen i övriga ämnen.</P> <P class="p13 ft8">Många lärare i ämnet svenska som andraspråk saknar behörighet. När det gäller t.ex. sfi är enbart 11 procent av lärarna behöriga. Det finns utbildningsprogram för lärare i svenska som andraspråk men problemet är att de inte producerar tillräckligt många lärare. Det kan delvis bero på att ämnet har fått en låg status.</P> <P class="p82 ft8">Även engelska är ett ämne med problem och många elever som inte får slutbetyg i ämnet. Det är stora krav som ställs på elever med utländsk bakgrund när de förväntas lära sig svenska samtidigt som de ska ta till sig undervisning på svenska i alla andra ämnen och samtidigt lära sig engelska och ett annat språk. Stödunder-</P> <P class="p435 ft15">165</P> </DIV> <DIV id="page_160"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Invandrarspråk, modersmålsundervisning och svenska för invandrare</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft8">visning på modersmålet i andra ämnen har stor betydelse för dessa elever.</P> <P class="p193 ft9"><SPAN class="ft9">9.9.2</SPAN><SPAN class="ft44">Myndigheten för skolutveckling</SPAN></P> <P class="p63 ft8">När det gäller modersmålsundervisningen är situationen bekymmersam. Det gäller dels bristande lärarkompetens, dels den sjunkande statusen för modersmål som ämne (och svenska som andraspråk).</P> <P class="p86 ft8">Den starka ställning som modersmålsundervisningen hade på <NOBR>1980-talet,</NOBR> då kallad hemspråksundervisning, har försvagats markant, trots att det nu finns fler invandrare. Enligt attitydundersökningar är invandrarföräldrar oroliga för att för mycket undervisning i modersmålet ska gå ut över barnens kunskaper i svenska. Organisationen för modersmålsundervisningen har brister, bl.a. bestående i att den till stor del förläggs efter ordinarie skoltid och att arbetsförhållanden är otillfredsställande för lärarna, som ofta måste undervisa på kvällstid på flera olika skolor för att fullgöra en tjänst.</P> <P class="p93 ft8">I fråga om svenska som andraspråk har det som ämne formellt sett en unikt stark ställning. Enligt visionen är målet för svenska som andraspråk detsamma som för det vanliga svenskämnet, medan vägen dit är annorlunda. Tanken är alltså att ämnet ska vara lika starkt och ha samma status som det vanliga svenskämnet. I praktiken har det visat sig inte vara så. Situationen för ämnet svenska som andraspråk är mycket besvärlig. Svenska som andraspråk uppfattas ha lägre status och få elever läser ämnet. Det finns brister när det gäller lärarna. Det är ofta de yngsta och sämst utbildade lärarna som undervisar i ämnet. Ordinarie svensklärare saknar kompetens i fråga om flerspråkighet.</P> <P class="p233 ft8">För framtiden kan förutses att årskullarna <NOBR>2010–2011</NOBR> har låga inhemska födelsetal, samtidigt som perioden kommer att innebära en ökning av antalet barn till utlandsfödda föräldrar. Andelen barn i den gruppen kommer att uppgå till 20 procent av årskullarna. Flerspråkigheten kommer alltså att öka. Det behövs således krafttag för kompetensutveckling om flerspråkighet för <SPAN class="ft60">alla</SPAN><SPAN class="ft11">U U </SPAN>lärare.</P> <P class="p436 ft15">166</P> </DIV> <DIV id="page_161"> <P class="p437 ft7"><SPAN class="ft7">10</SPAN><SPAN class="ft61">Engelskans användning inom olika områden</SPAN></P> <P class="p270 ft26"><SPAN class="ft26">10.1</SPAN><SPAN class="ft56">Inledning</SPAN></P> <P class="p72 ft8">Ett av de nationella språkpolitiska målen är att svenska språket ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. Att det ska vara ett komplett språk innebär att det ska kunna användas inom samhällets alla områden. Det i sin tur kräver att det utvecklas svenska ord, termer och begrepp för olika nya rön och företeelser som följer av utvecklingen inom olika områden. Användningen av andra språk kan ha större eller mindre inverkan på svenska språkets ställning som ett komplett språk inom skilda områden eller domäner. I detta avsnitt belyses de områden där svenskans ställning hittills framstår som mest påverkad av det engelska språkets frammarsch, dvs. inom utbildning (framför allt högre sådan) och forskning samt i arbetet inom Europeiska unionen.</P> <P class="p215 ft8">Även de områden som ligger utanför vad som normalt tillhör den offentliga förvaltningen är förvisso av central betydelse för språkanvändningen och språkets utveckling. Sådana områden – såsom språkanvändningen inom medier, <NOBR>it-sektorn</NOBR> och privata företag</P> <P class="p356 ft8">– behandlades i både Språknämndens förslag till handlingsprogram och Språkkommitténs betänkande.</P> <P class="p264 ft8">Språknämnden framhöll att en förskjutning av ansvar från riksdagen till <NOBR>EU-organen</NOBR> riskerade att utarma svenskans funktion som politiskt språk. Nämnden påtalade också att det omfattande bruket av engelska i näringslivet kan innebära att svensk arbetskraft i onödan kommer att prestera sämre genom att den som inte arbetar på sitt modersmål inte kan använda sin kapacitet fullt ut. När det gällde informationsteknikens betydelse för språkutvecklingen framhöll Språknämnden att den öppnar nya kommunikationssätt och kommunikationsvägar samt att den ändrar villkoren för textframställning och ger nya redskap för språklig standardisering och</P> <P class="p438 ft15">167</P> </DIV> <DIV id="page_162"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Engelskans användning inom olika områden</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft8">normering. Nämnden påtalade också att de nya kommunikationssätten skapar nya språkarter, t.ex. genom <NOBR>e-post-användningen</NOBR> (Förslag till handlingsprogram för att främja svenska språket, s. 13 ff.). Om Språknämndens synpunkter, se också avsnitt 2.1.1.</P> <P class="p86 ft8">Språkkommittén uppmärksammade också den påverkan på svenskan som t.ex. det politiska arbetet inom EU kan ha. Kommittén föreslog bl.a. att regeringen skulle fastställa officiella svenska riktlinjer för svenskans ställning och bruk inom EU.</P> <P class="p101 ft8">Massmediernas inflytande och betydelse för språkanvändning uppmärksammades av kommittén, som föreslog åtgärder som gällde utbildning av journalister och informatörer. Kommittén föreslog även åtgärder för att främja en god utveckling av mediespråket.</P> <P class="p86 ft8">Även informationsteknikens påverkan på svenskan behandlades av Språkkommittén, som framhöll att produktionsvillkoren för skriven text påverkas, att nya normkällor skapats liksom att nya kommunikationskanaler skapats där nya ord, uttryck och termer bildas. Förslag till åtgärder som kommittén lade fram var bl.a. att datorkulturens effekter på språket ska studeras, att svenska datatermer och uttryck ska tas fram samt att språkvården ska följa kvalitetsutvecklingen för språkstödsprogram.</P> <P class="p292 ft9"><SPAN class="ft9">10.1.1</SPAN><SPAN class="ft57">Attityder till användningen av engelska</SPAN></P> <P class="p63 ft8">Enligt en enkätundersökning om attityden till bl.a. användningen av engelska i Sverige som Språkkommittén genomförde, och som redovisas i betänkandet Mål i mun, ansåg majoriteten inte att vi använder för mycket engelska i Sverige. En tydlig tendens som kunde iakttas i undersökningen var att yngre personer i mindre grad höll med om att vi använder för mycket engelska i Sverige. Många av de intervjuade pekade på att det kan finnas problem med att använda engelska, bl.a. kan det kan vara svårt att nyansera sig och uttrycka sina känslor på ett annat språk. Flera trodde också att engelskan kommer att ta över allt mer.</P> <P class="p201 ft9"><SPAN class="ft9">10.1.2</SPAN><SPAN class="ft57">Språkkommitténs förslag på utbildningsområdet</SPAN></P> <P class="p69 ft8">Frågan om svenska språkets bruk och ställning inom utbildningsområdet behandlades i Språkkommitténs betänkande. Speciellt uppmärksammas förhållandet mellan engelska och svenska, såväl</P> <P class="p358 ft15">168</P> </DIV> <DIV id="page_163"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p20 ft25">Engelskans användning inom olika områden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p337 ft8">inom förskola, grundskola och gymnasieskola som inom universitet och högskola.</P> <P class="p13 ft8">Språkkommittén sammanställde officiell statistik och information från olika undersökningar. Kartläggningen låg till grund för de olika åtgärder som kommittén föreslog. Bland dessa kan nämnas att all verksamhet med s.k. sprintundervisning (språk- och innehållsintegrerad inlärning och undervisning) noga skulle följas och utvärderas och även ges en rättslig grund om sådan undervisning bedrivs i betydande omfattning. Vidare skulle åtgärder vidtas för att främja parallell användning av engelska och svenska inom forskning. Det föreslogs också att universitet och högskolor i vissa fall borde höja förkunskapskraven i svenska och även förstärka moment i utbildningen som förbättrar studenternas muntliga och skriftliga färdigheter i både svenska och engelska. Ytterligare ett förslag var att ett mål i utbildning vid svenska universitet och högskolor borde vara att studenterna tillägnar sig förmåga att i både nationella och internationella sammanhang, muntligt och skriftligt och för olika målgrupper, utbyta kunskaper inom sitt område (SOU 2002:27, s. 69 ff.).</P> <P class="p251 ft9"><SPAN class="ft9">10.1.3</SPAN><SPAN class="ft57">Internationaliseringen på utbildningsområdet</SPAN></P> <P class="p76 ft8">En tydlig tendens på senare år är en omfattande satsning på internationalisering av utbildningen på universitet och högskolor. En utvärdering av internationaliseringen som har gjorts av Högskoleverket (En gränslös högskola? Om internationaliseringen av grund- och forskarutbildning, Högskoleverket 2005, Högskoleverkets rapportserie 2005:1 R) visar att arbetet med internationalisering av högre utbildning är mycket omfattande. På alla nivåer medverkar studenter och personal till att föra in internationella dimensioner i utbildningen. Olika lärosäten har emellertid kommit olika långt i detta arbete och tydliga skillnader finns också inom varje lärosäte. Ett genomgående drag som kommit fram i utvärderingen är de omfattande förändringar som pågår inom området. Det anges att påfallande många lärosäten håller på att revidera sina styrdokument för internationaliseringen och att omorganisationer är mycket vanliga.</P> <P class="p247 ft8">Någon allmänt vedertagen definition av vad begreppet internationalisering i sammanhanget står för har inte formulerats. Högskoleverket anger i ovannämnda utvärdering som sin uppfattning att huvudområdena för internationaliseringen omfattar</P> <P class="p407 ft15">169</P> </DIV> <DIV id="page_164"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Engelskans användning inom olika områden</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p320 ft21"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft24">svenska studenters, lärares och annan personals vistelser utomlands,</SPAN></P> <P class="p65 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">internationalisering på hemmaplan,</SPAN></P> <P class="p65 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">rekrytering av programstudenter från andra länder och</SPAN></P> <P class="p65 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">internationellt samarbete.</SPAN></P> <P class="p92 ft8">Till de institutioner på internationell nivå som påverkar internationaliseringsarbetet i Sverige hör EU och dess olika organ samt Nordiska rådet. Arbetet påverkas främst genom program för stimulans av rörlighet bland studenter och personal. Vid sidan av detta har den s.k. Bolognaprocessen, se avsnitt 10.3.3, en påtaglig styreffekt.</P> <P class="p101 ft8">De nationella ramarna för internationaliseringen vid svenska universitet och högskolor anges i högskolelagen (1992:1434) och i regeringens årliga regleringsbrev till lärosätena. I 1 kap. 5 § andra stycket högskolelagen anges att högskolorna i sin verksamhet bör främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Med högskolor avses även universitet.</P> <P class="p101 ft8">I regeringens regleringsbrev preciseras de uppdrag som lärosätena har. I början av <NOBR>2000-talet</NOBR> kunde ses en allt starkare betoning av lärosätenas internationaliseringsarbete. För 2001 angavs som mål att universitet och högskolor skulle erbjuda internationellt attraktiva utbildningar. De två därpå följande åren preciserades målet genom att det angavs att universitet och högskolor ska öka den internationella rörligheten genom att erbjuda internationellt attraktiva utbildningar och bedriva aktivt internationaliseringsarbete. I regleringsbrevet för 2004 sägs att universitet och högskolor ska bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete, i vilket ingår såväl åtgärder för att öka den internationella rörligheten som åtgärder för att öka internationaliseringen av utbildningen av hemmavarande studenter. I regleringsbrevet för 2008 ges Högskoleverket däremot inga uppdrag som innebär åtgärder av detta slag.</P> <P class="p439 ft9"><SPAN class="ft9">10.1.4</SPAN><SPAN class="ft57">Vad händer med ämnesinlärningen när undervisningsspråket blir engelska?</SPAN></P> <P class="p63 ft8">På svenska universitet och högskolor förekommer det en utbredd användning av engelska, särskilt inom de naturvetenskapliga områdena. En stor del av kurslitteraturen är på engelska och allt mer av</P> <P class="p440 ft15">170</P> </DIV> <DIV id="page_165"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p20 ft25">Engelskans användning inom olika områden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p337 ft8">undervisningen sker på engelska. Vad detta får för effekter på kunskapsinhämtningen vet man ännu ganska lite om.</P> <P class="p13 ft8">Självklart har användningen av engelska många positiva sidor, som att studenterna får tillgång till de senaste läroböckerna, i alla fall från engelskspråkiga länder, och kan ta del av föreläsningar av utländska gästforskare. De får härigenom tidigt kontakt med ett internationellt forskningsspråk.</P> <P class="p82 ft8">Medan en del undersökningar närmast pekar på att valet av undervisningsspråk spelar en obetydlig roll för kunskapsinhämtningen pekar andra på att det kan finnas negativa konsekvenser när undervisningen inte sker på studenternas modersmål. De negativa konsekvenserna är enligt vissa resultat endast temporära; efter ett år tycks studenterna ha anpassat sig till undervisningsspråket så att det inte längre är någon skillnad i kursresultat mellan forsknings- och kontrollgrupper.</P> <P class="p189 ft8">Inom pedagogisk forskning talas det om undervisnings- och inlärningsparadoxen som innebär att det inte finns någon entydig koppling mellan undervisning och lärande. Förenklat innebär det att studenter gör det de behöver för att klara en kurs oberoende av undervisningen. Det kan alltså vara så att studenterna genom egna strategier kan uppväga de negativa konsekvenserna av ett språkbyte. Om det är så leder det till ytterligare frågor exempelvis om vad studenterna inledningsvis upplever som problematiskt, hur de uppväger svårigheterna med språkbytet, vad kan lärarna göra för att hjälpa studenterna osv.</P> <P class="p81 ft8">Vid en kvalitativ studie, genomförd med studenter som deltog i fysiklektioner både på engelska och svenska, framkom att även om studenternas egen uppfattning var att språkvalet spelade väldigt liten roll för deras ämnesinlärning så visade det sig vid en närmare analys att de upplevde ett antal problem som orsakades av språkvalet. Studenternas vilja att fråga och svara på frågor blev mycket begränsad när undervisningen skedde på engelska. Undervisning på engelska ledde till minskat muntligt gensvar från studenterna och minskad interaktion mellan lärare och studenter. Det kunde också konstateras att studenterna i stället ställde många frågor till läraren efter lektionen. När lektionerna hölls på engelska övergick uppmärksamheten för de studenter som för anteckningar från arbetet med att förstå lektionens innehåll till själva skrivprocessen. För att studenterna skulle förstå krävdes extraarbete före eller efter lektionen. Studenterna var alltså bättre rustade att anteckna och samtidigt följa lektionens röda tråd när lektionen var på svenska.</P> <P class="p357 ft15">171</P> </DIV> <DIV id="page_166"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Engelskans användning inom olika områden</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft8">Undersökningen visade att studenterna tyckte att det var lättare att förstå om läraren lotsade dem igenom materialet genom att följa läroboken under lektionen. Härigenom kunde de huvudsakligen koncentrera sig på det som sades och under tiden skriva korta förtydligande anteckningar i direkt anslutning till texten. Många studenter framhöll vikten av att läraren skrev mycket på tavlan, vilket forskarna tolkade som att studenterna behöver flera olika presentationssätt utöver lärarens muntliga framställning.</P> <P class="p93 ft8">Forskarnas huvudslutsats blev att det faktiskt finns skillnader mellan hur svenska fysikstudenter uppfattar lektioner som ges på engelska respektive svenska, och att studenterna mestadels är ovetande om dessa skillnader. Studenter blir bättre rustade att hantera språkbytet om de har förståelse för de problem som kan uppstå när undervisningen sker på engelska och när de tänkt igenom sitt eget förhållningssätt. Forskarna pekar på strategier som lärare och studenter kan använda sig av för att öka tillgängligheten när lektionen är på engelska, såsom att uppmuntra smågruppsdiskussioner, avsätta tid för frågor efter lektionen, presentera nytt stoff med lektionsunderlag, uppmuntra studenterna att läsa på före lektionen och att använda flera presentationssätt. Forskarna framhåller att råden är viktiga även om undervisningen sker på svenska, eftersom de tror att ett språkbyte endast förstärker kommunikationsproblem som redan finns på modersmålet.</P> <P class="p369 ft8">Detta avsnitt bygger i huvudsak på en artikel av John Airey med rubriken När undervisningsspråket blir engelska, publicerad i Språkvård 2006/4.</P> <P class="p441 ft26"><SPAN class="ft26">10.2</SPAN><SPAN class="ft56">Engelskspråkig undervisning i grund- och gymnasieskola</SPAN></P> <P class="p63 ft8">Språkkommittén konstaterade att inställningen till språkintegrerad undervisning (sprint) över lag varit positiv bland lärare och skolledare liksom bland elever och föräldrar. Sprint har setts som en metod som förbättrar engelskundervisningen och samtidigt ger eleverna tillgång till det engelska fackspråk som de antas ha nytta av under kommande högskolestudier och inom arbetslivet. Det talades dock även om risken för negativa konsekvenser när det gäller elevernas utveckling i svenska språket. Även risken för bortfall i fråga om ämnesinlärning som sker på ett annat språk än svenska framhölls. Språkkommittén hänvisade till att språkvetare har pekat</P> <P class="p196 ft15">172</P> </DIV> <DIV id="page_167"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p20 ft25">Engelskans användning inom olika områden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p337 ft8">på risken för att undervisning på engelska kan bidra till en försvagning av svenskans ställning på ett allmänt samhälleligt plan och ytterligare stärka engelskans redan starka position.</P> <P class="p82 ft8">I undersökningen SPRINT – hot eller möjlighet? (Skolverket, 2001) redovisas en sammanställning av undersökningar om effekterna av sprint. Med förbehållet att endast begränsade slutsatser om effekterna av sprint kunde dras gjorde Språkkommittén följande bedömning. Den främsta effekten tycks vara att elevernas intresse för språket ökar och den egna bedömningen av språkkunskaperna blir mer positiv. Även tecken på en liten, inte statistiskt säkerställd, ökning av färdigheten i målspråket (oftast engelska) kan anas. I fråga om effekterna för svenskan har framkommit en antydan till försämrade svenskkunskaper i några undersökningar. Det gäller främst ordkunskap, fackspråkliga termer och flytet i skriftlig framställning. Däremot går det inte att av undersökningarna dra några slutsatser om effekterna på elevernas ämneskunskaper. När det gäller effekterna på undervisningen pekar Skolverket på att undervisning på engelska förefaller att leda till mer lärarstyrda och lärarledda lektioner.</P> <P class="p171 ft21">Enligt uppgifter som lämnats till utredningen vid kontakter med Skolverket är förekomsten av sprintbaserad undervisning i dag inte särskilt utbredd och trenden är i avtagande.</P> <P class="p181 ft26"><SPAN class="ft26">10.3</SPAN><SPAN class="ft56">Universitet och högskola</SPAN></P> <P class="p31 ft9"><SPAN class="ft9">10.3.1</SPAN><SPAN class="ft57">Den internationella rörligheten</SPAN></P> <P class="p7 ft8">Internationell studentrörlighet</P> <P class="p72 ft8">De ökade satsningarna på högre utbildning i många delar av världen har också lett till ökad internationell studentrörlighet med allt fler som förlägger delar av eller hela sin utbildning utomlands. På ett internationellt plan har ökningen av antalet studenter som studerar utomlands sedan 2000 varit nio procent per år i genomsnitt. Totalt studerade 2004 närmare 2,7 miljoner studenter i högre utbildning i ett annat land än där de hade sitt medborgarskap.</P> <P class="p97 ft8">De stora mottagarländerna är USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Australien. Dessa fem länder tog 2004 emot nära 60 procent av de utresande studenterna. Det största ursprungslandet är Kina, som står för 14 procent av samtliga utländska studenter. Därefter kommer Indien, Sydkorea, Tyskland och Japan.</P> <P class="p442 ft15">173</P> </DIV> <DIV id="page_168"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Engelskans användning inom olika områden</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft8">Det språk som talas i landet, och som undervisningen bedrivs på har betydelse för valet av studieland. Oavsett varifrån i världen studenterna kommer studerar de flesta i engelskspråkiga länder. Det engelska språket bidrar säkert till att så många studerar i Australien, Storbritannien och USA (Högskoleverkets årsrapport 2007, s. <NOBR>107–108).</NOBR></P> <P class="p222 ft8">Utresande svenska studenter</P> <P class="p69 ft8">Det vanligaste är att utlandsstudierna för de svenska studenterna sker i något annat land i Europa. Två av tre utresande studerar i Europa, främst Storbritannien, Spanien och Danmark. Allt fler väljer dock att studera i Asien. Läsåret 2005/06 studerade fem procent av de utlandsstuderande svenskarna i Asien.</P> <P class="p101 ft8">De enskilt största mottagarländerna är Storbritannien och USA som tar emot knappt 20 respektive 15 procent. Ytterligare knappt 40 procent väljer Spanien, Australien, Danmark, Frankrike och Tyskland.</P> <P class="p29 ft8">Antalet inresande studenter till Sverige</P> <P class="p69 ft8">Under läsåret 2005/06 var antalet studenter vid universitet och högskolor i Sverige 389 000. Av dessa var omkring 25 500 utländska studenter som kommit till Sverige för att studera.</P> <P class="p86 ft8">Sedan mitten av nittiotalet har antalet utländska studenter som studerar vid grundläggande högskoleutbildning i Sverige ökat med i genomsnitt 14 procent per år, och mellan 2004/05 och 2005/06 ökade antalet inresande studenter med ytterligare 12 procent. Detta innebär att antalet inresande studenter till Sverige numera är lika stort som antalet svenska studenter som reser ut. Ökningen innebär också att de inresande studenterna nu utgör en betydligt större andel av samliga studenter i Sverige än tidigare. Under de senaste tio åren har denna andel ökat från 3,1 procent till 6,5 procent, vilket innebär att var femtonde student i Sverige är en utländsk student.</P> <P class="p93 ft8">Av dem som studerar utan anknytning till utbytesprogram eller liknande i Sverige kom läsåret 2005/2006 drygt 60 procent från Europa och Norden och 26 procent från Asien. Från Asien har antalet inresande studenter ökat tio gånger sedan mitten av nittiotalet. De flesta kommer från Finland, Indien, Kina, Pakistan och Norge.</P> <P class="p261 ft15">174</P> </DIV> <DIV id="page_169"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p20 ft25">Engelskans användning inom olika områden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p443 ft8">Antalet inresande studenter via utbytesprogram har fördubblats de senaste tio åren. De flesta utbytesstudenter kommer från Europa och Norden, 71 respektive 10 procent av utbytesstudenterna 2005/06. Från Nordamerika kom ytterligare 10 procent. Andelen inresande studenter från Asien har ökat mest, från drygt två procent 1997/98 till knappt sex procent 2005/06 (Högskoleverkets årsrapport 2007, s. <NOBR>39–42).</NOBR></P> <P class="p444 ft9"><SPAN class="ft9">10.3.2</SPAN><SPAN class="ft57">Internationaliseringen av den högre utbildningen</SPAN></P> <P class="p76 ft8">I propositionen Ny värld – ny högskola (prop. 2004/05:162) lade den dåvarande regeringen fram en nationell strategi med övergripande och långsiktiga mål för att främja internationaliseringen av den högre utbildningen. Riksdagen antog, med vissa avvikelser, den föreslagna strategin (bet. 2005/06:UbU3).</P> <P class="p55 ft8">Utbildningspolitikens mål anges i propositionen vara att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning med hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. Målet innebär att Sverige ska hävda sig väl i internationell jämförelse. Regeringen framhöll att det med propositionen skrivs ett nytt blad i svensk utbildningspolitik; de större högskolepolitiska reformer som genomfördes 1977 och 1993 motiverades primärt av inrikespolitiska drivkrafter. Nu är det däremot fråga om att ”rusta oss för att ta tillvara internationaliseringens möjligheter”. Den politik som presenterades skulle stärka den svenska högre utbildningens konkurrenskraft och syfta till att Sverige ska bli ett attraktivt studieland med utbildning av hög kvalitet som utvecklas i linje med den s.k. Bolognaprocessens intentioner.</P> <P class="p215 ft8">För att nå målet att Sverige ska vara ett attraktivt studieland för utländska studenter sägs det i propositionen att det är viktigt att lärosätena utvecklar kurser på engelska på alla nivåer, men även att de i högre grad än i dag kan erbjuda undervisning på andra främmande språk än engelska.</P> <P class="p445 ft15">175</P> </DIV> <DIV id="page_170"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Engelskans användning inom olika områden</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p235 ft9"><SPAN class="ft9">10.3.3</SPAN><SPAN class="ft57">Bolognadeklarationen</SPAN></P> <P class="p69 ft8">För en ökad tydlighet och jämförbarhet mellan de olika europeiska utbildningssystemen tillkom den s.k. Bolognadeklarationen 1999. Den undertecknades av 29 europeiska länder, däribland Sverige. I dag omfattar Bolognaprocessen 45 europeiska länder.</P> <P class="p101 ft8">Syftet med Bolognadeklarationen är att fortsätta att utveckla det europeiska samarbetet inom högre utbildning och framför allt att främja studenternas rörlighet mellan de europeiska utbildningssystemen och på arbetsmarknaden.</P> <P class="p86 ft8">Som övergripande mål har Bolognaprocessen att främja medborgarnas rörlighet, anställningsbarhet och regionens attraktions- och konkurrenskraft. I dessa mål ligger bl.a. att införa ett system med tydliga och jämförbara examina och tillägg till examensbevis (Diploma Supplement), att införa ett system med tre utbildningsnivåer, att införa ett poängsystem som främjar rörligheten, att undanröja hinder för rörligheten, att främja kvalitetssäkring i europeiskt samarbete och att främja den europeiska dimensionen i högre utbildning.</P> <P class="p236 ft8">I propositionen framhåller regeringen att även om det finns en fast tradition av att frågor om utbildningens innehåll och upplägg beslutas inom varje lands gränser och inte internationellt har det blivit allt tydligare att utbildningssystemen i olika länder möter likartade utmaningar och därmed delar vissa problem. Grunden för detta anges vara globaliseringen av den högre utbildningen med starkt ökad rörlighet av studenter och examinerade. Regeringen pekar på att några, framför allt anglosaxiska, länder drar till sig ett stort antal studenter på vad som i vissa avseenden utvecklats till en global utbildningsmarknad. Regeringen menar att Europa i en sådan miljö, med en mosaik av utbildningssystem som skiljer sig åt i större eller mindre utsträckning, blir svårt att orientera sig i och därför mindre attraktivt. Även problemet med att den högre utbildningen i flera länder i alltför liten omfattning riktar sig mot arbetsmarknadens behov påtalas.</P> <P class="p352 ft8">Bolognadeklarationen är inte ett juridiskt bindande dokument utan en vilje- och ambitionsyttring från de deltagande länderna. Deklarationen tar dock upp frågor som på annat sätt är juridiskt bindande, som t.ex. erkännande av examina och tillgodoräknande av utbildningar som regleras bl.a. genom <NOBR>EG-direktiv.</NOBR> Trots att Bolognaprocessen är ett rent mellanstatligt samarbete har den visat sig innehålla en stor dynamik och har lett till omfattande föränd-</P> <P class="p169 ft15">176</P> </DIV> <DIV id="page_171"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p20 ft25">Engelskans användning inom olika områden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p337 ft8">ringar av den högre utbildningen i många av de deltagande länderna. Bolognaprocessens övergripande mål är att till 2010 skapa ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning, The European Higher Education Area (EHEA).</P> <P class="p13 ft21">För Bolognaprocessens genomförande har högskolelagen och högskoleförordningen anpassats till Bolognadeklarationens innehåll i fråga om utbildnings- och examensstrukturer.</P> <P class="p178 ft9"><SPAN class="ft9">10.3.4</SPAN><SPAN class="ft57">Kvalitetsutvärdering av internationaliseringen</SPAN></P> <P class="p446 ft8">Högskoleverkets utvärdering av lärosätenas arbete med internationalisering</P> <P class="p76 ft8">Högskoleverket presenterade 2005 en kvalitetsutvärdering av internationalisering av grund- och forskarutbildningen vid svenska universitet och högskolor, En gränslös högskola? Om internationaliseringen av grund- och forskarutbildningen (Högskoleverkets rapportserie 2005:1 R).</P> <P class="p55 ft8">I utvärderingen konstateras att en stor ökning av antalet internationella studenter vid svenska lärosäten har gått hand i hand med att kurser och program på engelska skapats. De många magisterprogrammen på engelska rekryterar enligt rapporten ett mycket stort antal internationella studenter och antalet ökar kraftigt. Enligt utvärderingen har miljön på campus blivit mer internationell genom de internationella studenternas närvaro, vilket anses ha varit positivt för internationaliseringen på hemmaplan och även fört med sig en ökad internationell förståelse bland såväl studenter som lärare och annan personal.</P> <P class="p81 ft8">Utvecklingen av högre utbildning i Sverige för med sig ett ökat strategiskt samarbete mellan lärosätena och de internationella nätverken växer. Enligt rapporten bör erfarenhetsutbytet öka för att lärosäten ska kunna dra nytta av varandras erfarenheter.</P> <P class="p13 ft8">I utvärderingen konstateras att många av lärosätenas mål- och strategidokument är föråldrade och behöver uppdateras. Högskoleverket rekommenderar att lärosätena samtidigt med detta arbete utvecklar sina strategier för internationalisering och tydligare prioriterar bland sina åtgärder. Man rekommenderar också att lärosätena systematiserar den omvärldsanalys som görs för internationaliseringsarbetet liksom att lärosätena lägger större vikt vid uppföljning och utvärdering av hela internationaliseringsarbetet. Det pekas även</P> <P class="p447 ft15">177</P> </DIV> <DIV id="page_172"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Engelskans användning inom olika områden</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft8">på behov av att lärosäten formulerar en referensram och strategi för internationaliseringen på hemmaplan.</P> <P class="p240 ft9"><SPAN class="ft9">10.3.5</SPAN><SPAN class="ft57">Nationell strategi för internationaliseringen av den högre utbildningen</SPAN></P> <P class="p63 ft8">I propositionen Ny värld – ny högskola lade den dåvarande regeringen fram en samlad strategi för internationaliseringen av den högre utbildningen. Målen angavs vara övergripande och långsiktiga och uttrycka principiella ställningstaganden. Strategin hade sin utgångspunkt i befintliga mål för internationalisering på både nationell och internationell nivå Att främja kulturell förståelse och utbildningens kvalitet angavs vara vägledande vid utformningen av strategin (prop. 2004/05:162, s. 57).</P> <P class="p448 ft8">Målen har följande innehåll.</P> <P class="p218 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft45">Sverige ska vara ett attraktivt studieland för utländska studenter.</SPAN></P> <P class="p91 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft45">De högskoleutbildade ska vara attraktiva på arbetsmarknaden nationellt och internationellt.</SPAN></P> <P class="p66 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft45">Universitet och högskolor ska bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte att främja utbildningens kvalitet och förståelsen för andra länder och internationella förhållanden.</SPAN></P> <P class="p66 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft45">Hinder för internationaliseringen ska undanröjas såväl nationellt som internationellt.</SPAN></P> <P class="p66 ft8"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft45">Uppföljningen av högskolans internationella verksamhet ska utvecklas och förbättras.</SPAN></P> <P class="p219 ft8">För närvarande pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att uppdatera, och i viss mån komplettera, internationaliseringsstrategin.</P> <P class="p280 ft9"><SPAN class="ft9">10.3.6</SPAN><SPAN class="ft57">Handlingsplaner</SPAN></P> <P class="p69 ft8">I takt med att användningen av engelska breder ut sig tycks det inom universitet och högskolor ha vuxit fram en allt större medvetenhet om behovet av riktlinjer för hur lärosäten ska arbeta med språkfrågan. Vid några universitet och högskolor i Sverige har man också beslutat om sådana riktlinjer.</P> <P class="p449 ft15">178</P> </DIV> <DIV id="page_173"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p20 ft25">Engelskans användning inom olika områden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft8">Göteborgs universitet</P> <P class="p223 ft21">Vid Göteborgs universitet antogs 2006 en språkpolicy. Det övergripande syftet anges vara att öka den språkliga medvetenheten hos alla som studerar eller arbetar vid universitetet.</P> <P class="p107 ft8">Med hänvisning till regeringens mål för internationaliseringen av den högre utbildningen – som förutsätter kurser på engelska i omfattande utsträckning – uttalas i policyn att man samtidigt inom vissa språkliga domäner i dag måste argumentera för användningen av svenska, t.ex. inom medicinsk, naturvetenskaplig och teknisk forskning. Inom andra vetenskapsområden, särskilt sådana där forskningen är beroende av språklig tolkning, är svenska normalt huvudspråk.</P> <P class="p334 ft8">Enligt Göteborgs universitets språkpolicy är det officiella kommunikationsspråket vid universitetet svenska, vilket inte anses stå i motsättning till en strävan mot ökad språklig mångfald. Det konstateras att enbart engelska dock inte räcker då god kompetens i engelska inom en överskådlig framtid inte kommer att vara meriterande utan betraktas som självklar. En utbredd flerspråkighet anses öka möjligheterna för universitetets studenter och medarbetare att etablera internationella kontakter. Flerspråkighet är dessutom ett gott incitament för utländska forskare, lärare och studenter att söka sig dit. Göteborgs universitet ska därför ge medarbetare och studenter möjlighet att utveckla kompetenser i olika språk och kulturer.</P> <P class="p215 ft8">Göteborgs universitet ska som ett av de stora universiteten i Europa</P> <P class="p450 ft21"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft51">bidra till utvecklingen av studenternas språkfärdighet, till ett vetenskapligt språkbruk och till förmåga att kommunicera sina kunskaper på olika språk även till personer utanför högskolevärlden,</SPAN></P> <P class="p451 ft21"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft24">främja studenters och medarbetares rörlighet, anställningsbarhet och konkurrenskraft på arbetsmarknaden genom att uppmuntra till språkstudier och användning av andra språk än svenska,</SPAN></P> <P class="p452 ft8"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">främja språklig mångfald i organisationen,</SPAN></P> <P class="p453 ft21"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft24">vara ett attraktivt universitet för utländska forskare, lärare och studenter,</SPAN></P> <P class="p454 ft21"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft51">kommunicera information via hemsidor och relevanta dokument/publikationer även på andra språk än svenska, i första hand det som har störst internationell spridning, det vill säga engelska.</SPAN></P> <P class="p455 ft15">179</P> </DIV> <DIV id="page_174"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Engelskans användning inom olika områden</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft8">När det gäller universitetets ställningstagande i fråga om svenska innehåller policyn följande. Svenska ska normalt vara det dominerande undervisningsspråket i kurser på grundnivå och ska användas då det inte finns skäl att använda ett annat språk, t.ex. inom språkämnena. På grundnivå ska studenterna utveckla en viss grad av fackspråkskompetens, såväl förståelse som uttryckskompetens. På avancerad nivå ska kravet på fackspråkskompetens fördjupas. Självständiga arbeten på avancerad nivå på annat språk än svenska ska åtföljas av fylliga sammanfattningar på svenska. Avhandlingar på annat språk än svenska ska åtföljas av sammanfattningar på svenska. Svenskt fackspråk ska vårdas och utvecklas för att vetenskap ska kunna kommuniceras till <NOBR>icke-specialister.</NOBR> Universitetet ska eftersträva att inom samtliga vetenskapsområden använda en adekvat terminologi på svenska.</P> <P class="p369 ft8">När det gäller universitetets ställningstagande i fråga om engelska innehåller policyn bl.a. följande. Undervisning på engelska (och eventuellt andra språk) är en förutsättning för att Göteborgs universitet ska vara ett attraktivt universitet för utländska forskare, lärare och studenter inom och utom Norden. Antalet kurser och antalet registrerade på kurser med engelska som undervisningsspråk ska därför öka för att främja rörligheten och höja kvaliteten i verksamheten i enlighet med Bolognaprocessens mål. För att lägga en grund för användningen av engelska på högre nivåer bör kurslitteraturen, åtminstone till vissa delar, inom grundnivån vara på engelska och inslag av engelska i undervisningen förekomma, så att språkförståelsen ökas och stärks.</P> <P class="p209 ft8">Kurslitteratur kan eller ska på avancerad nivå i hög utsträckning vara på engelska och undervisningen ska normalt genomföras på engelska eller på svenska och engelska parallellt (med t.ex. visuellt stöd på det andra språket) om läraren är utländsk eller undervisningsgruppen inkluderar utländska studenter. En förutsättning för hög internationell kvalitet i forskningen är internationella kontakter och internationell kvalitetsgranskning. Samtliga universitetets forskare ska därför ha ambitionen att bidra till den internationella forskningsmiljön genom att publicera sig på engelska och andra relevanta språk samt delta i internationella konferenser. Andelen avhandlingar på engelska ska öka. De avhandlingar som skrivs på svenska ska åtföljas av en fyllig sammanfattning på engelska. Ny- disputerade på svenskspråkiga avhandlingar ska uppmuntras att publicera sig på engelska eller annat relevant världsspråk i artikelform.</P> <P class="p304 ft15">180</P> </DIV> <DIV id="page_175"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p20 ft25">Engelskans användning inom olika områden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p267 ft8">Språkpolicyn innehåller även riktlinjer för hur universitetet ska förhålla sig till andra språk än engelska. I denna del uttalas bl.a. att universitetet bedriver utbildning i sådana språk som ser ut att få en allt större betydelse för den framtida globala ekonomin och att man i samråd med övriga lärosäten ska satsa på att utveckla och förstärka förutsättningarna för denna verksamhet.</P> <P class="p97 ft8">I språkpolicyn berörs även frågor om forskning och utvecklingsarbete. Med hänvisning till en av högskolans tre huvuduppgifter – att sprida resultat inom forsknings- och utvecklingsarbete till det omgivande samhället – anges målsättningen vara att forskare vid Göteborgs universitet ska kunna kommunicera sitt vetande på klar och begriplig svenska. Universitetets forskare bör beakta sitt ansvar för utvecklingen av det svenska språket i vetenskaplig kommunikation mellan svenskar genom att upprätthålla befintlig terminologi och bidra till att den engelska som används lätt kan anpassas till svenskt språkbruk. Den tredje uppgiften ska även ses ur ett internationellt perspektiv. Forskningsresultat ska därför också kunna kommuniceras på klar och för <NOBR>icke-specialister</NOBR> begriplig engelska eller på andra språk.</P> <P class="p456 ft8">Eftersom Göteborgs universitet ska vara internationellt synligt</P> <P class="p341 ft8">– vilket innebär att relevanta webbsidor, dokument och publikationer ska vara internationellt tillgängliga – ska information om universitetet finnas även på andra språk än svenska, i första hand på engelska. Nödvändiga resurser för översättnings- och språkgranskningsarbete ska tillhandahållas av universitetet.</P> <P class="p457 ft8">Språkplan vid <NOBR>teknisk-naturvetenskapliga</NOBR> fakulteten vid Uppsala universitet</P> <P class="p76 ft8">Den <NOBR>teknisk-naturvetenskapliga</NOBR> fakulteten vid Uppsala universitet antog 2006 en språkplan. Som övergripande mål anges i planen att alla fakultetens kontakter med det omgivande samhället ska ha hög språklig kvalitet. Vidare ska såväl studenterna på grundutbildningsnivå som forskarsstuderande behärska sitt ämne på både svenska och engelska när de utexamineras. I de fall studenten eller den forskarstuderande har dispens från kravet på svenska ska han eller hon behärska sitt ämne på engelska. Fakultetens lärare ska kunna undervisa effektivt och på hög nivå muntligt och skriftligt på såväl svenska som engelska. Som övergripande mål har fakulteten också att den ska erbjuda ett balanserat utbud av såväl svenskspråkiga</P> <P class="p333 ft15">181</P> </DIV> <DIV id="page_176"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Engelskans användning inom olika områden</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft8">som engelskspråkiga kurser och utbildningar. Vidare är ett mål att svenskt fackspråk ska skapas och vidmakthållas inom alla fakultetens forsknings- och utbildningsområden.</P> <P class="p280 ft26"><SPAN class="ft26">10.4</SPAN><SPAN class="ft56">Forskarutbildningen</SPAN></P> <P class="p63 ft8">År 2006 påbörjade närmare 3 000 personer forskarutbildning och antalet aktiva doktorander var omkring 18 000.</P> <P class="p61 ft8">Andelen doktorander från andra länder har nästan fördubblats sedan mitten av nittiotalet. Av dem som började en forskarutbildning vid ett svenskt lärosäte 2004/05 kom 21 procent från andra länder. Det är ungefär samma andel som för nybörjare i grundutbildningen, men här har det större betydelse eftersom flertalet av doktoranderna från andra länder kommer för en hel utbildning. I grundutbildningen är en betydande del av studenterna utbytesstudenter som bara studerar i Sverige en eller två terminer. De flesta av de utländska doktoranderna forskar inom naturvetenskap, teknik och medicin (Högskoleverkets årsrapport 2007).</P> <P class="p241 ft26"><SPAN class="ft26">10.5</SPAN><SPAN class="ft56">Vetenskapsrådets synpunkter</SPAN></P> <P class="p69 ft8">Vetenskapsrådet är ett forskningsråd som har till uppgift att ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Till rådets uppgifter hör att samverka nationellt och internationellt med andra myndigheter och organ som bedriver och finansierar forskning, att främja det svenska deltagandet i forskningsteam inom Europeiska unionens ramprogram för forskning och teknisk utveckling, att främja och ta initiativ till internationellt forskningssamarbete och erfarenhetsutbyte och att främja forskares rörlighet (förordning [2000:1199] med instruktion för Vetenskapsrådet).</P> <P class="p233 ft8">Vetenskapsrådet har ett nationellt ansvar att stödja och främja utveckling av svensk grundforskning inom hela det vetenskapliga fältet. Rådet anger som mål att Sverige ska vara en ledande forskningsnation. Nationellt och internationellt samarbetar Vetenskapsrådet med ett stort antal myndigheter och organisationer som finansierar forskning.</P> <P class="p101 ft8">Utredningen har vid sammanträffande med företrädare för Vetenskapsrådet inhämtat följande synpunkter från rådet.</P> <P class="p230 ft15">182</P> </DIV> <DIV id="page_177"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p20 ft25">Engelskans användning inom olika områden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p267 ft8">Forskningen är internationell till sin natur och det behövs enhetlighet i fråga om forskningsspråk. Av rationella skäl är engelska det gemensamma språket inom stora delar av forskningsvärlden. Ett avskräckande exempel på vad som kan ske om man väljer att stå fast vid det inhemska språket är de erfarenheter de franska forskarna fick av att man på <NOBR>1980-talet</NOBR> i Frankrike bestämde att forskningsspråket skulle vara franska. Följden blev att de franska forskarna, på ett omedvetet plan, blev ”utfrysta” av den internationella forskarvärlden. Fransmännen kunde därför inte stå fast vid sin språkpolitik och även i Frankrike är forskningsspråket numera engelska. Tyskland kan betraktas som helt engelskspråkigt när det gäller forskning.</P> <P class="p172 ft8">Resurstilldelningen är visserligen en nationell process, men Vetenskapsrådet behöver utbyte med mellan <NOBR>700–1000</NOBR> internationella utvärderare för att ta ställning till de anslagsansökningar som rådet får in. Det beror till stor del på att det svenska forskarsamhället är litet, vilket leder till jävsituationer. På motsvarande sätt deltar svenska forskare i liknande bedömningsprocesser i andra länder. Dessa förhållanden leder i sin tur till att ansökningar om forskningsanslag, utom inom humaniora, måste göras på engelska.</P> <P class="p81 ft8">Övergången från engelska till svenska börjar ungefär på masternivån. På grundkurserna sker undervisningen till största delen på svenska. På masternivån är ambitionen att undervisningen ska ske på svenska men inslaget av utländska studenter gör det allt mer nödvändigt att undervisa på engelska. När svenska forskare undervisar på engelska kan man nog generellt anta att kvaliteten blir sämre. Däremot är den kulturella vinsten av det internationella utbytet så mycket större. I det skede då man påbörjar en forskarutbildning får man anses ha påbörjat sin yrkesverksamhet och språkanpassningen måste ske av yrkesmässiga skäl.</P> <P class="p81 ft8">Att det ska finnas en sammanfattning på svenska av alla avhandlingar betraktas inom forskarvärlden som ett naturligt och berättigat krav. Det finns ett ansvar för det förtroende en forskare får när samhället ställer medel till förfogande för forskningsverksamheten.</P> <P class="p458 ft15">183</P> </DIV> <DIV id="page_178"> <P class="p459 ft54"><SPAN class="ft62">11</SPAN><SPAN class="ft63">Svenskan i internationella sammanhang</SPAN></P> <P class="p245 ft26"><SPAN class="ft26">11.1</SPAN><SPAN class="ft56">Inledning</SPAN></P> <P class="p75 ft8">Enligt Språklagsutredningens direktiv bör frågan om svenska språket i internationella sammanhang belysas. I detta avsnitt redogörs för förhållanden som aktualiserar frågor om språkanvändningen i den offentliga verksamhet som sker i den svenska utrikesrepresentationen, på utlandsmyndigheterna och i <NOBR>EU-samarbetet.</NOBR> Denna uppdelning är naturlig, utifrån de olika utgångspunkter och förhållanden som gäller för verksamheten inom respektive område.</P> <P class="p97 ft8">Utlandsmyndigheternas huvudsakliga funktion är att medverka i arbetet med att upprätthålla diplomatiska relationer med andra stater och att ge service åt svenska medborgare utomlands. I språkligt hänseende är situationen ofta den att det är fråga om förhandling eller andra kontakter mellan två parter med olika språk.</P> <P class="p97 ft8">Samarbetet inom EU består till stor del i att driva politiska sakfrågor som leder till beslut och lagstiftning med direkt bindande verkan för medlemsstaterna inom de flesta politikområden. Med 27 medlemsstater och 23 officiella språk är språkhanteringen inom EU en fråga med mycket stora dimensioner.</P> <P class="p97 ft8">Språkfrågan i EU har därför en helt annan komplexitet och kräver avsevärt mer analys när det gäller det svenska språkets ställning än frågan om dess ställning i andra internationella sammanhang.</P> <P class="p214 ft26"><SPAN class="ft26">11.2</SPAN><SPAN class="ft56">Utrikesrepresentationen</SPAN></P> <P class="p58 ft8">Med utgångspunkt i förhållanden som är av intresse med hänsyn till frågor om språkanvändning lämnas nedan en kort beskrivning av Sveriges utrikesrepresentation.</P> <P class="p414 ft15">185</P> </DIV> <DIV id="page_179"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Svenskan i internationella sammanhang</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p147 ft9">Omfattningen av utrikesrepresentationen</P> <P class="p69 ft8">Sverige har 104 utlandsmyndigheter, vilka inkluderar ambassader, representationer, delegationer och konsulat. Tillsammans med de cirka 400 honorärkonsulaten bildar de utrikesrepresentationen.</P> <P class="p86 ft8">Sverige har diplomatiska förbindelser med i stort sett alla självständiga stater i världen. I ungefär hälften av dessa har Sverige en diplomatisk representation. I länder där Sverige inte har någon ambassad är det vanligt att utnämna en ambassadör i ett närbeläget land till sidoackrediterad ambassadör. Det innebär att ambassadören är Sveriges representant i det landet och sköter förbindelserna genom regelbundna besök.</P> <P class="p101 ft8">Sverige har delegationer och representationer vid internationella organisationer som till exempel EU i Bryssel, FN i New York och OECD i Paris. Deras huvudsakliga uppgift är att företräda Sverige och bevaka Sveriges intressen inom organisationernas arbete och rapportera om verksamheten. Sverige har sex svenska delegationer och representationer.</P> <P class="p222 ft9">Personal</P> <P class="p69 ft8">Inom hela utrikesförvaltningen arbetar cirka 2 500 personer, varav 740 arbetar på UD i Stockholm. Övriga arbetar på utlandsmyndigheterna där 600 är utsända tjänstemän från UD och 1 150 är lokalt anställda. De lokalanställda är anställda av utlandsmyndigheten och kan vara antingen utländska eller svenska medborgare.</P> <P class="p101 ft8">De mindre utlandsmyndigheterna har två eller tre utsända tjänstemän från Sverige medan de större har från 15 och uppåt. Flertalet av de utsända tjänstemännen kommer från UD, men även från andra departement och från exempelvis Sida, Exportrådet och Migrationsverket. Tjänstemän från andra myndigheter och departement än UD har till uppgift att bevaka sina specialområden. De flesta av de svenska utlandsmyndigheterna har mellan tre och sex utsända. Förutom utsänd personal finns också som sagt lokalt anställd personal på alla utlandsmyndigheter.</P> <P class="p460 ft15">186</P> </DIV> <DIV id="page_180"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td68"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td69"><SPAN class="p20 ft25">Svenskan i internationella sammanhang</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p170 ft9"><SPAN class="ft9">11.2.1</SPAN><SPAN class="ft57">Utlandsmyndigheternas uppgifter</SPAN></P> <P class="p58 ft8">Utlandsmyndigheternas uppgifter är att bevaka, företräda och främja svenska intressen på alla områden i verksamhetslandet eller inom en internationell organisation. De ska också ge service åt svenska myndigheter, företag, organisationer och enskilda medborgare.</P> <P class="p13 ft8">En uppgift för utlandsmyndigheterna är att främja svenska ekonomiska intressen i utlandet genom att ge service till svenska företag och stimulera till utländska investeringar i Sverige. Internationellt utvecklingssamarbete är också en viktig del av svensk utrikespolitik.</P> <P class="p56 ft8">En viktig uppgift för utlandsmyndigheterna ligger i att sköta de konsulära frågorna, bl.a. hjälpa svenska medborgare i utlandet som t.ex. blivit utsatta för brott eller förlorat sina pass. Migrationsfrågor är en annan viktig arbetsuppgift för utlandsmyndigheterna, en uppgift som inbegriper frågor om viseringar samt uppehålls- och arbetstillstånd för utländska medborgare som vill besöka eller arbeta i Sverige. Att informera om Sverige är också en uppgift för utlandsmyndigheterna.</P> <P class="p216 ft9"><SPAN class="ft9">11.2.2</SPAN><SPAN class="ft57">Språkhanteringen i det praktiska arbetet</SPAN></P> <P class="p75 ft8">Det finns inga interna föreskrifter eller formellt fastlagda principer som rör språkhantering för verksamheten inom UD. Språkanvändningen styrs av praktiska förhållningssätt. Generellt kan sägas att den interna kommunikationen sker på svenska. Korrespondens med utlandet sker normalt på engelska. Brev på engelska besvaras på engelska. Brev skrivna på franska besvaras på franska medan brev skrivna på andra språk besvaras på svenska. Korrespondens från svenska beskickningar till utrikesministerierna i respektive stat skrivs på landets språk, ibland åtföljda av en svensk version.</P> <P class="p81 ft8">Vid internationella möten används engelska. Beroende av representantens kunskaper i engelska kan ibland tolk användas.</P> <P class="p181 ft9"><SPAN class="ft9">11.2.3</SPAN><SPAN class="ft57">Språkhanteringen inom FN</SPAN></P> <P class="p461 ft8">FN, med fler än 190 medlemsstater, har sex officiella språk – arabiska, kinesiska, engelska, franska, ryska och spanska.</P> <P class="p462 ft8">FN:s generalförsamling har beslutat att utse 2008 till språkens år. Målet är att satsningar på mångspråkighet ska främja internationellt</P> <P class="p455 ft15">187</P> </DIV> <DIV id="page_181"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Svenskan i internationella sammanhang</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft8">samförstånd och främja, skydda och bevara språk och kulturer världen över. FN ska samtidigt satsa på mångspråkigheten inom sin egen organisation, med ökad jämlikhet mellan FN:s officiella språk och översättning av <NOBR>FN-dokument</NOBR> till fler språk.</P> <P class="p193 ft9"><SPAN class="ft9">11.2.4</SPAN><SPAN class="ft57">Val av avtalsspråk</SPAN></P> <P class="p63 ft9"><SPAN class="ft8">I </SPAN>Riktlinjer för handläggningen av ärenden om internationella överenskommelser <SPAN class="ft8">(Ds 2007:25) finns följande rekommendationer om språk i traktater.</SPAN></P> <P class="p86 ft8">Bilaterala avtal bör i regel upprättas på ett eller två språk. Om avtalet skrivs på bara ett språk, bör det vara på engelska eller franska. Om det ska skrivas på två språk, bör det skrivas på svenska och den utländska avtalspartens språk. I sådana fall kan avtalet kompletteras med en tredje språkversion, som bör vara engelska eller franska. Därtill finns särskilda föreskrifter om avtalsspråk i nordiska avtal. Multilaterala överenskommelser inom FN:s ram upprättas vanligen på de officiella <NOBR>FN-språken,</NOBR> dvs. engelska, franska, ryska, spanska, kinesiska och arabiska.</P> <P class="p201 ft26"><SPAN class="ft26">11.3</SPAN><SPAN class="ft56">EU – en flerspråkig union</SPAN></P> <P class="p463 ft8">Europeiska unionen är grundad på principen om ”enhet i mångfald”</P> <P class="p203 ft8">– en mångfald av kulturer, traditioner och övertygelser – och en mångfald av olika språk. Vid sidan av de 23 officiella språken i unionen finns det 60 andra inhemska språk och många <NOBR>icke-in-</NOBR> hemska språk som talas av olika invandrargrupper (Europeiska gemenskapens kommission, Bryssel den 22 november 2005, KOM [2005] 596 slutlig, s. 2).</P> <P class="p101 ft8">I en publikation från Europeiska kommissionen, <SPAN class="ft9">Många språk, en familj. Språken i Europeiska unionen </SPAN>(Europeiska gemenskaperna, 2004), belyser kommissionen olika frågor om språkanvändningen inom unionen. Innehållet i detta kapitel har till en del hämtats från denna publikation.</P> <P class="p464 ft15">188</P> </DIV> <DIV id="page_182"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td68"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td69"><SPAN class="p20 ft25">Svenskan i internationella sammanhang</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p71 ft9">Språklig mångfald</P> <P class="p76 ft8">Språklig mångfald är ett av de viktigaste kännetecknen för EU. EU:s institutioner har gemensamma regler om språk. Dessa finns i <SPAN class="ft9">förordningen 1/1958 om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen</SPAN>, som är den första förordning som antogs av ministerrådet. Förordningen har efter hand ändrats i takt med de utvidgningar av EU som skett. Förordningen omfattar nu 23 officiella språk och arbetsspråk. De första officiella språken, som var franska, italienska, nederländska och tyska, har utökats med bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, grekiska, iriska, lettiska, litauiska, maltesiska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska och ungerska.</P> <P class="p172 ft8">EU:s utvidgning 2004 innebar att de officiella språkens antal nästan fördubblades, från 11 till 20. Detta ledde enligt kommissionen till att språkens roll inom EU kom i fokus på ett helt nytt sätt .</P> <P class="p334 ft8">Enligt kommissionen använder ingen annan organisation på regional eller global nivå så många officiella språk. Inte heller lägger någon annan organisation ned lika mycket pengar på översättning och tolkning, även om man bedömer kostnaderna vara förvånansvärt låga. Kommissionen framhåller dock att man i det sammanhanget ska tänka på att ingen annan organisation heller antar lagstiftning som är direkt tillämplig på medborgarna i alla medlemsstater.</P> <P class="p444 ft9"><SPAN class="ft9">11.3.1</SPAN><SPAN class="ft57">Tanken bakom systemet med flerspråkighet</SPAN></P> <P class="p75 ft8">EU:s princip är att vara en officiellt flerspråkig sammanslutning för att underlätta samarbetet mellan medlemsstaterna. Kommissionen betonar att användningen av medlemsstaternas egna språk är ett sätt att öka insynen i EU, öka dess legitimitet och göra arbetet effektivare.</P> <P class="p334 ft8">Samtidigt som EU arbetar för integration på europeisk nivå finns också en ambition att främja den språkliga och kulturella mångfalden i medlemsstaterna. Syftet att främja integrationen mellan medlemsstaterna och att främja medborgarnas frihet att tala och skriva sitt eget språk ingår i EU:s motto om enhet i mångfald. Ett mål är att uppmuntra medborgarna att aktivt lära sig andra språk för att de ska kunna röra sig fritt inom den inre marknaden</P> <P class="p465 ft15">189</P> </DIV> <DIV id="page_183"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Svenskan i internationella sammanhang</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft8">inom sitt yrkesliv och privat, vilket också leder också till kontakter över kulturgränserna och anses öka förståelsen för olika kulturer. EU uppmuntrar även användningen av de regionala språk och minoritetsspråk som inte är officiella.</P> <P class="p193 ft9"><SPAN class="ft9">11.3.2</SPAN><SPAN class="ft57">Reglerna om medlemsstaternas officiella språk</SPAN></P> <P class="p63 ft8">Systemet med att varje medlemsstat i EU har sitt officiella språk innebär att medborgarna kan använda sitt nationella språk när de vänder sig till EU:s institutioner, precis som de gör i kontakterna med de egna nationella myndigheterna. På samma sätt är all lagstiftning som EU antar direkt tillgänglig för alla medborgare på det nationella språket (Många språk, en familj, s. 3).</P> <P class="p101 ft8">Vad det innebär att ett språk har status som en medlemsstats officiella språk anges i <SPAN class="ft9">förordningen 1/1958 om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen</SPAN>.</P> <P class="p86 ft8">Till att börja med betyder regleringen att alla de officiella språken har samma status. De i förordningen uppräknade – numera 23 språken – ska enligt artikel 1 vara officiella språk och arbetsspråk för unionens institutioner. Det innebär att skriftliga handlingar från en medlemsstat eller en person under en medlemsstats jurisdiktion efter avsändarens val får skrivas på något av de officiella språken och att svaret ska lämnas på samma språk, artikel 2. Likaså innebär det att skriftliga handlingar från någon av gemenskapens institutioner till en medlemsstat eller en person som lyder under en medlemsstats jurisdiktion ska skrivas på den statens språk, artikel 3. Vidare anges att förordningar och andra texter av allmän räckvidd ska skrivas på samtliga officiella språk och att unionens officiella tidning ska ges ut på de officiella språken, artikel <NOBR>4–5.</NOBR> Om en medlemsstat har fler än ett officiellt språk ska på den statens begäran språkanvändningen bestämmas av de allmänna regler som följer av den statens lagstiftning, artikel 8. Förordningen gäller inte domstolens rättegångsregler, artikel 7.</P> <P class="p466 ft15">190</P> </DIV> <DIV id="page_184"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td68"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td69"><SPAN class="p20 ft25">Svenskan i internationella sammanhang</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p289 ft26"><SPAN class="ft26">11.4</SPAN><SPAN class="ft56">Synen på språk inom EU i dag</SPAN></P> <P class="p75 ft8">Inom EU drivs en politik som förespråkar flerspråkighet och språklig mångfald. Från kommissionen poängteras t.ex. att ”Europeiska unionen är fast besluten att bevara sin flerspråkiga karaktär” (Många språk, en familj, s. 12).</P> <P class="p13 ft8">I Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av Europeiska språkåret 2001 anges att respekt för språklig mångfald är ett av de viktigaste värdena i Europeiska unionen tillsammans med respekt för individen, öppenhet mot andra kulturer, tolerans och acceptans av andra och att EU:s och medlemsstaternas åtgärder för att bevara flerspråkigheten har ett direkt inflytande på alla medborgares liv (beslut nr 1934/2000/EG av den 17 juli 2000).</P> <P class="p73 ft9">Flerspråkighet</P> <P class="p72 ft8">Uttrycket <SPAN class="ft9">flerspråkighet </SPAN>avser både en persons förmåga att använda flera språk och samexistens mellan olika språkgrupper inom ett givet geografiskt område (Europeiska gemenskapens kommission, Bryssel den 22 november 2005, KOM [2005] 596 slutlig, s. 3).</P> <P class="p97 ft8">Varje <NOBR>EU-medborgare</NOBR> har rätt att bo och arbeta i en annan medlemsstat än sitt hemland. Från <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> framhålls att i och med att EU har skapat världens största inre marknad kan folk flytta dit där jobben finns och därmed bidra till att uppnå målet att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomi. I det sammanhanget är kunskaper i andra europeiska språk nyckeln till verklig rörlighet inom EU, menar kommissionen, som pekar på att kunskaper gör att man kan dra maximal nytta av arbete, studier och resmöjligheter över hela kontinenten. Kommissionen påpekar också att sådana kunskaper ger företagen en konkurrensfördel i internationella affärskontakter.</P> <P class="p276 ft9">”Modersmålet plus två”</P> <P class="p76 ft8">Engelskan har fått en allt starkare ställning inom EU, vilket är en utveckling som accelererat under de senaste åren. Enligt beräkningar gjorda före utvidgningen av EU 2004 väljer allt fler ungdomar engelska som första främmande språk jämfört med tidigare perioder. Samtidigt som det inom EU konstateras att engelska växer som det mest talade språket i Europa, vill man också se till att detta</P> <P class="p442 ft15">191</P> </DIV> <DIV id="page_185"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Svenskan i internationella sammanhang</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft8">med tiden inte begränsar den språkliga mångfalden i unionen. Därför har kommissionen formulerat ett mål kallat ”modersmålet plus två” i sin policy för språkkunskaper. EU:s mål är att så många som möjligt ska kunna tala två språk förutom sitt modersmål (EU:s språkportal Språk och Europa, Europeiska kommissionens informationsplats på nätet, http://europa.eu/languages/sv/chapter/18).</P> <P class="p280 ft9"><SPAN class="ft9">11.4.1</SPAN><SPAN class="ft57">Handlingsprogram inför utvidgningen av EU 2004</SPAN></P> <P class="p63 ft8">Inför utvidgningen av EU till 25 medlemsstater med totalt 450 miljoner invånare med olika etnisk, kulturell och språklig bakgrund lanserade kommissionen 2003 en handlingsplan för att främja språkinlärning och språklig mångfald. Handlingsplanen omfattade åren <NOBR>2004–2006</NOBR> och innehöll åtgärder som syftade till att bygga vidare på det som redan har gjorts, att bättre samordna åtgärderna och att effektivare utnyttja tillgängliga ekonomiska tillgångar.</P> <P class="p101 ft8">Handlingsplanens budskap var att det är bra att lära sig ett språk utöver modersmålet och att det är ännu bättre att lära sig ytterligare ett. I planen framhölls att det urval av främmande språk som talas av <NOBR>EU-medborgarna</NOBR> är litet och att det inte räcker att förlita sig på ett enskilt <SPAN class="ft9">gemensamt språk</SPAN>. Enligt kommissionen är <SPAN class="ft9">modersmålet plus två </SPAN>ett ambitiöst mål som ändå ligger inom räckhåll. Språkinlärning måste ses som en livslång satsning och undervisningen, som bör påbörjas så tidigt som möjligt, bör fortsätta genom skolan, högre utbildningar och i vuxenlivet. Europeiska kommissionen säger sig vara övertygad om att kostnaden för att <NOBR>EU-med-</NOBR> borgare ska använda ett andra eller tredje språk enligt målsättningarna i handlingsplanen är blygsamma, jämfört med de möjligheter som förblir outnyttjade p.g.a. bristande språkkunskaper. Detta får enligt kommissionen också negativa effekter på EU:s ekonomi, eftersom denna brist leder till förluster för företagen.</P> <P class="p241 ft9"><SPAN class="ft9">11.4.2</SPAN><SPAN class="ft57">Den politiska dagordningen för flerspråkighet</SPAN></P> <P class="p287 ft9">En ny ramstrategi för flerspråkighet</P> <P class="p69 ft8">Det första dokumentet från <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> som behandlar politikområdet flerspråkighet närmare lades fram 2005. Ett syfte med dokumentet anges vara att bekräfta kommissionens vilja att gynna flerspråkighet i EU. Kommissionen anger också sin strategi</P> <P class="p62 ft15">192</P> </DIV> <DIV id="page_186"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td68"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td69"><SPAN class="p20 ft25">Svenskan i internationella sammanhang</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p249 ft8">för att främja flerspråkighet i det europeiska samhället, i ekonomin och inom kommissionen. Likaså föreslås ett antal särskilda åtgärder utifrån den strategiska planen (Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En ny ramstrategi för flerspråkighet, Bryssel den 22 november 2005, KOM (2005) 596 slutlig).</P> <P class="p97 ft8">Den strategi som kommissionen presenterar i <SPAN class="ft9">En ny ramstrategi för flerspråkighet </SPAN>är under genomförande, se nedan.</P> <P class="p181 ft9"><SPAN class="ft9">11.4.3</SPAN><SPAN class="ft57">Flerspråkighet – ett eget politikområde</SPAN></P> <P class="p58 ft8">Flerspråkighet blev den 1 januari 2007 ett eget politikområde inom kommissionen med en egen kommissionär. Syftet anges vara att ge ämnesområdet den tyngd det förtjänar inom EU när det gäller grundutbildning, livslångt lärande, ekonomisk konkurrenskraft, sysselsättning, rättvisa, frihet och säkerhet. Kommissionen uttalar att den är fast besluten att bevara och främja det centrala särdrag som den språkliga mångfalden i den europeiska unionen utgör och framhåller att ett av de främsta målen i kommissionsledamotens mandat är att fastställa hur flerspråkighet bidrar till</P> <P class="p34 ft8"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft50">ekonomisk konkurrenskraft, tillväxt och bättre arbetstillfällen,</SPAN></P> <P class="p257 ft8"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">livslångt lärande och interkulturell dialog, och</SPAN></P> <P class="p318 ft21"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft51">stimulans för europeisk politisk dialog genom flerspråkig kommunikation med medborgarna.</SPAN></P> <P class="p259 ft8">Den ansvarige kommissionären, Leonard Orban, har meddelat att han under det andra halvåret 2008 kommer att lägga fram ett meddelande om en ny strategi för flerspråkighet.</P> <P class="p13 ft8">Arbetet med att utforma en ny strategi pågår. En arbetsgrupp, <SPAN class="ft9">högnivågruppen för flerspråkighet</SPAN>, arbetar med att samla in idéer och förslag från medlemsstaterna och andra berörda parter så att en ny politik kan utarbetas med hänsyn till parternas behov. Utifrån en ministerkonferens om flerspråkighet ska ett meddelande om utformningen av en ny strategi för flerspråkighet läggas fram i slutet av 2008 (MEMO/07/80, Brussels, 23/2/2007).</P> <P class="p467 ft15">193</P> </DIV> <DIV id="page_187"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Svenskan i internationella sammanhang</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p167 ft9"><SPAN class="ft9">11.4.4</SPAN><SPAN class="ft57">Hjälpmedel</SPAN></P> <P class="p287 ft9"><NOBR>EU-termbank</NOBR></P> <P class="p69 ft9"><SPAN class="ft8">Iate (</SPAN>InterActive Terminology for Europe<SPAN class="ft8">) är en sammanslagning av kommissionens och rådets termbanker för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">EU-relaterad</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> terminologi. Termbanken innehåller 8,7 miljoner termer på alla EU:s officiella språk. Iate används sedan 2005 av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">EU-institutionernas</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> översättningstjänster och spelar en viktig roll för att säkra att </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">EU-insti-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> tutionernas och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">EU-organens</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> skriftliga kommunikation håller hög kvalitet. Iate öppnades i juni 2007 för allmänheten.</SPAN></P> <P class="p93 ft8">Att Iate enkelt ger allmänheten tillgång till validerade termer inom EU:s samtliga verksamhetsområden har sagts garantera den konsekvens och tillförlitlighet som är nödvändig för att man ska kunna utarbeta klara och tydliga texter och på så sätt säkra giltighet och öppenhet i EU:s lagstiftningsprocess samt en effektiv kommunikation med EU:s medborgare (IP/07/962, Bryssel den 28 juni 2007).</P> <P class="p62 ft9">En klarspråksguide för <NOBR>EU-jargong</NOBR></P> <P class="p63 ft8">På webbplatsen Europa, Europeiska unionens portal, (http://europa.eu) finns en sida som innehåller en klarspråkguide till vad som kallas <NOBR>EU-jargong.</NOBR> Bakom klarspråksguidens tillkomst ligger det förhållandet att <NOBR>EU-institutionerna</NOBR> och mediefolk som arbetar med <NOBR>EU-frågor</NOBR> ofta använder <NOBR>”EU-jargong”,</NOBR> vilket beskrivs som ord och uttryck som bara de själva förstår. Eftersom denna <NOBR>EU-jargong</NOBR> kan vara mycket förvirrande för allmänheten har klarspråksguiden utarbetats som en hjälp på vägen för allmänheten, se (http://europa.eu/abc/eurojargon/index_sv.htm). Exempel på uttryck som förklaras är ”absorptionsförmåga”, ”bästa praxis”, ”civil dialog”, ”Fästning Europa” och ”harmonisering”. För förklaringar av tekniska och rättsliga begrepp hänvisas till ordlistan, en separat och mer teknisk lista.</P> <P class="p468 ft8">Om <NOBR>EU-språkvården,</NOBR> se avsnitt 6.5.</P> <P class="p193 ft26"><SPAN class="ft26">11.5</SPAN><SPAN class="ft56">Svenskan som officiellt </SPAN><NOBR>EU-språk</NOBR></P> <P class="p63 ft8">I samband med Sveriges anslutning till EU 1995 blev svenskan officiellt <NOBR>EU-språk</NOBR> för Sverige. När de praktiska svårigheter som föranleddes av att svenska var ett nytt <NOBR>EU-språk</NOBR> hade upphört,</P> <P class="p277 ft15">194</P> </DIV> <DIV id="page_188"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td68"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td69"><SPAN class="p20 ft25">Svenskan i internationella sammanhang</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p469 ft8">konstaterade regeringen i en skrivelse till riksdagen 1998 (regeringens skrivelse 1998/99:6, <SPAN class="ft9">Berättelse om verksamheten inom Europeiska unionen under 1998</SPAN>, avsnitt 40.1.1) att rutinerna nu fungerade och att vakanta tolk- och översättartjänster i princip var tillsatta.</P> <P class="p82 ft8">Det hade dock visat sig att svenskan, tillsammans med de två andra nordiska språken, danskan och finskan, behandlades sämre än övriga <NOBR>EU-språk.</NOBR> Det gällde främst tolkning vid möten i rådet och kommissionen. I rådets verksamhet hade de stora <NOBR>EU-språken</NOBR> engelska, franska och tyska i princip <NOBR>100-procentig</NOBR> tolkservice, italienska, nederländska och spanska hade tolkning vid omkring 85 procent av alla möten och portugisiska och grekiska vid 60 respektive 45 procent. Motsvarande siffra för svenska var 25 procent. Vid möten i kommissionen förekom det än mer sällan tolkning till och från svenska. Även om den låga andelen tolkning för svenskans och de andra nordiska språkens del kunde förklaras med att det var fråga om nya officiella <NOBR>EU-språk</NOBR> som inte talas av så många inom unionen menade regeringen att det inte gick att bortse ifrån att andra medlemsstater mer och mer målmedvetet hävdar sin rätt att få tolkning. Kontakter med de berörda institutionerna hade visat att det vid institutionerna arbetades med att förbättra servicen för de små språken, men att allmänna budgetrestriktioner försvårade deras möjligheter att göra avvägningar och prioriteringar när det gäller behov av tolkning i olika situationer (regeringens skrivelse 1998/99:6, <SPAN class="ft9">Berättelse om verksamheten inom Europeiska unionen under 1998</SPAN>, avsnitt 40.2.1).</P> <P class="p470 ft26"><SPAN class="ft26">11.6</SPAN><SPAN class="ft56">Riktlinjer för svenska språkets användning i </SPAN><NOBR>EU-samarbetet</NOBR></P> <P class="p83 ft8">Regeringskansliets riktlinjer för att främja svenska språkets ställning i <NOBR>EU-samarbetet</NOBR> finns i cirkulär 6 (EUsekr. /cirk. 6:1996). Riktlinjerna anger hur alla som företräder Sverige i olika <NOBR>EU-organ</NOBR> ska förhålla sig i situationer då en fullgod tolk- eller översättningstjänst inte erbjuds. Ett led i principerna är att vid mötestillfällena påtala att Sverige inte accepterar att tolkning inte erbjuds när svenska representanter begärt det. I cirkuläret sägs att regering och riksdag fäster största vikt vid svenska språkets ställning inom EU. Det ska framhållas att cirkulär 6 inte är ett av regeringen antaget officiellt dokument för språkanvändningen i <NOBR>EU-arbetet.</NOBR></P> <P class="p471 ft15">195</P> </DIV> <DIV id="page_189"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Svenskan i internationella sammanhang</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft8">Med anledning av <NOBR>EU-utvidgningen</NOBR> 2004 då antalet officiella språk nästan fördubblades blev det nödvändigt att begränsa tolkningen på tjänstemannanivå och sprida kostnaderna för den. Kostnaden delas numera mellan EU och de länder som vill att deras språk ska användas. Sverige har varit drivande för att få till stånd en smidigare och mindre kostsam språkordning inom EU. Samtidigt är det regeringens utgångspunkt att svenskan inte ska behandlas sämre än grekiska, portugisiskan och andra jämförbara språk i EU <NOBR>(EU-upplysningen,</NOBR> <NOBR>www.eu-upplysningen.se).</NOBR></P> <P class="p222 ft9">Syftet</P> <P class="p63 ft8">Syftet med språkpolicyn anges i cirkuläret vara att förmå EU:s institutioner att ta sitt fulla ansvar för tolkning och översättning så att svenska kan användas vid såväl myndigheters som enskildas kontakter med institutionerna i enlighet med gällande regler. Detta sägs kräva ett konsekvent och målmedvetet agerande på alla nivåer av såväl politiker som tjänstemän.</P> <P class="p280 ft9"><SPAN class="ft9">11.6.1</SPAN><SPAN class="ft57">Grundläggande språkprinciper</SPAN></P> <P class="p63 ft8">Grundprincipen för riktlinjerna i cirkulär 6 är att de fördragsfästa språken har likvärdig status och att inte någon principiell särställning accepteras för något språk. Riktlinjerna i cirkulär 6 ska tillämpas i samtliga organ i EU där den svenska regeringen representeras, oavsett om regeringen företräds av medlemmar av regeringen eller tjänstemän från Regeringskansliet eller en myndighet.</P> <P class="p472 ft8">I övrigt gäller följande principer.</P> <P class="p473 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">Svenska folkvalda representanter i Europaparlamentet och svenska företrädare i andra </SPAN><NOBR>EU-organ</NOBR> på hög nivå såsom rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén måste ha möjlighet att kommunicera på svenska. Valet av dessa representanter får inte avgöras av deras språkkunskaper.</P> <P class="p474 ft21"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft24">Svenska språket ska inte i praktiken diskrimineras i förhållande till andra jämförbara språk (t.ex. danska, finska, grekiska och portugisiska).</SPAN></P> <P class="p91 ft8"><SPAN class="ft22">•</SPAN><SPAN class="ft23">I frånvaro av tolkning eller översättning bedrivs verksamheten inom EU:s institutioner på engelska eller franska. Generellt bör Sverige hävda engelskans företräde framför franskan.</SPAN></P> <P class="p225 ft15">196</P> </DIV> <DIV id="page_190"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td68"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td69"><SPAN class="p20 ft25">Svenskan i internationella sammanhang</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p337 ft8">I riktlinjerna anges också att de som företräder Sverige vid möten bör rapportera till <NOBR>EU-samordningen</NOBR> om mötestillfällen där de bedömer att de svenska språkprinciperna inte beaktas.</P> <P class="p214 ft9"><SPAN class="ft9">11.6.2</SPAN><SPAN class="ft57">Riktlinjerna för tolkning</SPAN></P> <P class="p58 ft8">I syfte att principiellt och praktiskt hantera utvidgningen av antalet arbetsspråk infördes 2004 ett nytt system för tolkning i rådet. Enligt cirkulär 6 syftar systemet till att praktiskt och kostnadseffektivt hantera ett större antal språk och samtidigt motverka att enskilda språk diskrimineras p.g.a. brist på tolkar eller fysiskt utrymme för dessa.</P> <P class="p56 ft8">Tolkningen förekommer som aktiv tolkning, vilket innebär att tolkning sker både till och från svenska, och passiv, vilket innebär tolkning enbart från svenska.</P> <P class="p82 ft8">För <SPAN class="ft9">rådsmöten </SPAN>gäller att kraven på tolkning i båda riktningarna målmedvetet ska hävdas, enligt principen för folkvalda representanter.</P> <P class="p13 ft8">För <SPAN class="ft9">informella ministermöten</SPAN>, som inte är rådsmöten i egentlig mening, gäller inte rådets arbetsordning och inte heller EU:s språkregler. Vid sådana möten säger riktlinjerna att starka önskemål ska uttryckas om tolkning både till och från svenska när det finns ett faktiskt behov.</P> <P class="p82 ft8">För <SPAN class="ft9">rådsarbetsgruppsmöten </SPAN>finns ett system genom vilket rådets arbetsgrupper delas in i tre huvudkategorier. En kategori består av arbetsgrupper med obligatorisk tolkning till och från arbetsspråken. En andra kategori består av arbetsgrupper utan tolkning, dvs. engelska eller franska utan tolkning mellan. Denna kategori innefattar framför allt arbetsgrupper som behandlar EU:s yttre förbindelser och arbetsgrupper som behandlar allmänna eller horisontella <NOBR>EU-frågor.</NOBR> Den tredje kategorin utgörs av arbetsgrupper där medlemsstaterna enskilt får begära och betala för passiv eller aktiv tolkning, s.k. Request and Pay (RP).</P> <P class="p215 ft8">Kommissionens <SPAN class="ft9">genomförandekommittéer </SPAN>omfattas inte av RP- systemet. För dessa är principen att tolkning till och från svenska ska ske i samma utsträckning som till och från något av de med svenskan närmast jämförbara språken, t.ex. danska, finska, grekiska och portugisiska. Strävan ska vara att kommittéerna arbetar antingen på samtliga språk eller på engelska och franska. Svenska deltagare ska alltid fråga om tolkning till och från svenska finns</P> <P class="p407 ft15">197</P> </DIV> <DIV id="page_191"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Svenskan i internationella sammanhang</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft8">tillgänglig och vid behov alltid begära tolkning när detta är rimligt i ljuset av behandlingen av jämförbara språk.</P> <P class="p183 ft9"><SPAN class="ft9">11.6.3</SPAN><SPAN class="ft57">Närmare om tolkningssystemet</SPAN></P> <P class="p63 ft8">Tolkningssystemet bygger på att rådets arbetsgrupper, som framgått ovan, delas in i tre kategorier, cirka 20 arbetsgrupper med full tolkning till och från <NOBR>EU-språken,</NOBR> cirka 50 grupper utan tolkning (dvs. engelska eller franska utan tolkning mellan) och cirka 80 arbetsgrupper där medlemsstaterna enskilt får begära och betala för passiv eller aktiv tolkning.</P> <P class="p101 ft8">Tolkning till och från de större språken, inklusive engelska, finns i praktiken i samtliga <NOBR>RP-grupper.</NOBR></P> <P class="p86 ft8">Varje medlemsstat tilldelas för tolkning inom <NOBR>RP-systemet</NOBR> en pott på två miljoner euro per år inom ramen för den gemensamma budgeten. Om en stats begäran överstiger den tilldelade potten får medlemsstaten själv betala. Vid begäran som understiger potten går 2/3 tillbaka till resepotten för respektive medlemsstat (Regeringskansliets Handbok för <NOBR>EU-arbetet,</NOBR> december 2007, s. 66). Medlemsstaterna begär tolkning halvårsvis för den kommande sexmånadersperioden. Storbritannien begärde tolkning i samtliga RP- grupper. Tolkning till och från engelska finns således i samtliga RP- grupper.</P> <P class="p93 ft8">Enligt cirkulär 6 ska för Sveriges del begäran grundas på de faktiska tolkningsbehov varje departement anser sig ha i varje enskild arbetsgrupp. Departementens <NOBR>EU-samordningsfunktioner,</NOBR> i samråd med representationen i Bryssel, gör en förteckning, som ständigt ska uppdateras, över vilka <NOBR>RP-grupper</NOBR> inom respektive departements ansvarsområde som bör ha passiv eller aktiv tolkning från eller till svenska. Departementens <NOBR>EU-samordningsfunktioner</NOBR> ska också, tillsammans med representationen, övervaka att Sveriges <NOBR>RP-begäran</NOBR> följs av rådssekretariatet och tolkningstjänsten.</P> <P class="p292 ft9"><SPAN class="ft9">11.6.4</SPAN><SPAN class="ft57">I vilken utsträckning används tolk?</SPAN></P> <P class="p63 ft8">Enligt uppgifter för 2006 från Statsrådsberedningens <NOBR>EU-kansli</NOBR> är Sverige det land som beställer minst tolkning av EU:s alla medlemsstater. Endast ca tio procent av de medel som är avsatta för tolkningen används. Detta kan jämföras med Frankrike, Tyskland,</P> <P class="p358 ft15">198</P> </DIV> <DIV id="page_192"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB326192x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr10 td68"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td69"><SPAN class="p20 ft25">Svenskan i internationella sammanhang</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p475 ft8">Storbritannien, Spanien och Italien som fullt ut utnyttjar avsatta budgetmedel samt tillskjuter egna pengar för att få tolkning i alla de arbetsgrupper de önskar. Ett antal länder använder hela sin budget. Länder som Grekland, Finland och Ungern använder hälften av budgeten. Danmark och Estland använder näst Sverige minst tolkning.</P> <P class="p476 ft8">Generaldirektoratet för tolkning vid kommissionen har tillhandahållit följande statistik över det antal tolkdagar per år som varje medlemsstat använder i rådet (som är det organ där <NOBR>RP-systemet</NOBR> tillämpas). Antal dagar avser det sammanlagda antalet dagar med aktiv respektive passiv tolkning.</P> <P class="p477 ft9">Antalet tolkdagar för Sverige</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr20 td70"><SPAN class="p478 ft3">År</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td71"><SPAN class="p479 ft3">Antal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td72"><SPAN class="p478 ft64">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td45"><SPAN class="p32 ft64">2 971</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td72"><SPAN class="p478 ft64">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td45"><SPAN class="p32 ft64">1 459</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td72"><SPAN class="p478 ft64">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td45"><SPAN class="p32 ft65">1 201</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td72"><SPAN class="p478 ft64">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td45"><SPAN class="p32 ft64">1 414</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td72"><SPAN class="p478 ft64">2007</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td45"><SPAN class="p32 ft64">1 840</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p20 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td71"><SPAN class="p20 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p480 ft9">Antal tolkdagar för länder jämförbara med Sverige</P> <P class="p481 ft8">Som jämförelse med omfattningen av Sveriges utnyttjande av tolktjänster redovisas antal tolkdagar för länder med språk som, enligt cirkulär 6, i sammanhanget betraktas som jämförbara med svenskan.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr20 td73"><SPAN class="p478 ft3">År</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td74"><SPAN class="p482 ft25">Danmark</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td75"><SPAN class="p483 ft25">Finland</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td76"><SPAN class="p483 ft25">Grekland</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td77"><SPAN class="p484 ft25">Portugal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td8"><SPAN class="p478 ft64">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td78"><SPAN class="p482 ft67">2 496</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td79"><SPAN class="p483 ft67">2 274</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td80"><SPAN class="p483 ft67">3 640</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td81"><SPAN class="p484 ft67">4 472</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td8"><SPAN class="p478 ft64">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td78"><SPAN class="p482 ft67">1 712</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td79"><SPAN class="p483 ft67">1 516</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td80"><SPAN class="p483 ft67">2 616</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p484 ft67">3 340</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td8"><SPAN class="p478 ft64">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td78"><SPAN class="p482 ft67">1 575</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td79"><SPAN class="p483 ft67">1 324</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td80"><SPAN class="p483 ft67">2 310</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p484 ft67">2 786</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p478 ft64">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td78"><SPAN class="p482 ft68">1 630</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td79"><SPAN class="p483 ft68">1 951</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td80"><SPAN class="p483 ft68">2 494</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td81"><SPAN class="p484 ft68">2 869</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td8"><SPAN class="p478 ft64">2007</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td78"><SPAN class="p482 ft67">1 677</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td79"><SPAN class="p483 ft67">1 649</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td80"><SPAN class="p483 ft67">2 851</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p484 ft67">3 278</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td73"><SPAN class="p20 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td74"><SPAN class="p20 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p20 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td76"><SPAN class="p20 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td77"><SPAN class="p20 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p485 ft15">199</P> </DIV> <DIV id="page_193"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB326193x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft19">Svenskan i internationella sammanhang SOU 2008:26</P> <P class="p147 ft9">Antal tolkdagar för de största språken</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr20 td73"><SPAN class="p36 ft3">År</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td82"><SPAN class="p486 ft25">Storbritannien</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td83"><SPAN class="p487 ft25">Frankrike</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td84"><SPAN class="p488 ft70">Tyskland</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td77"><SPAN class="p489 ft25">Spanien</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td8"><SPAN class="p36 ft65">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td85"><SPAN class="p490 ft68">6 969</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td86"><SPAN class="p487 ft68">6 943</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td87"><SPAN class="p491 ft68">6 531</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td81"><SPAN class="p489 ft68">5 587</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td8"><SPAN class="p36 ft64">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td85"><SPAN class="p490 ft68">5 367</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td86"><SPAN class="p487 ft68">5 346</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td87"><SPAN class="p491 ft68">4 998</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p489 ft68">4 394</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td8"><SPAN class="p36 ft64">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td85"><SPAN class="p490 ft67">4 313</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td86"><SPAN class="p487 ft67">4 275</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td87"><SPAN class="p491 ft67">3 912</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p489 ft67">3 560</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td8"><SPAN class="p36 ft64">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td85"><SPAN class="p490 ft67">4 684</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td86"><SPAN class="p487 ft67">4 597</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td87"><SPAN class="p491 ft67">4 227</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td81"><SPAN class="p489 ft67">3 750</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p36 ft65">2007</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td85"><SPAN class="p490 ft68">4 852</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p487 ft68">4 754</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p491 ft68">4 423</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td81"><SPAN class="p489 ft68">3 913</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td73"><SPAN class="p20 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td82"><SPAN class="p20 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td83"><SPAN class="p20 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td84"><SPAN class="p20 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td77"><SPAN class="p20 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p183 ft9"><SPAN class="ft9">11.6.5</SPAN><SPAN class="ft57">När och hur tolkas det till och från svenska?</SPAN></P> <P class="p63 ft8">Enligt uppgifter från Statsrådsberedningens <NOBR>EU-kansli</NOBR> har Sverige starkt välkomnat och varit pådrivande för en allmänt minskad användning av tolkning i rådet i enlighet med de principer som finns i cirkulär 6. Det innebär att Sverige på arbetsnivå under förhandlingar har accepterat att arbeta med texter på engelska eller franska.</P> <P class="p101 ft8">I flertalet arbetsgrupper har Sverige endast beställt passiv tolkning. Den beställda tolkningen för våren 2007 låg i linje med de principer som hittills gällt för beställning av tolkning i arbetsgrupper. I de arbetsgrupper där tolkning beställts handlar det oftast om ett faktiskt behov hos de svenska representanterna i sammanhang där en komplex och tekniskt komplicerad materia förhandlas. Enligt uppgift från Statsrådsberedningen är erfarenheterna av det nya systemet för beställningar av tolkning att tolkning beställs i den utsträckning som svenska förhandlare önskar.</P> <P class="p93 ft8">I vissa fall har tolkning beställts i syfte att säkerställa att svenska tolkar är väl förtrogna med materian inför den senare behandlingen i ministerrådet.</P> <P class="p193 ft9"><SPAN class="ft9">11.6.6</SPAN><SPAN class="ft57">Anpassning inför Sveriges ordförandeskap 2009</SPAN></P> <P class="p63 ft8">För att anpassa tolkningsresurserna inför det ökade behov som Sveriges ordförandeskap 2009 väntas föra med sig har tolkning begärts i märkbart större utsträckning från och med november 2007. Det är föranlett av den lärdom som drogs vid Sveriges förra ordförandeskapsperiod. Det visade sig då att tolkning önskades i betydligt större omfattning än normalt när det blev aktuellt för många svenska representanter att leda sammanträden och möten och att tolkresurserna var otillräckliga.</P> <P class="p412 ft15">200</P> </DIV> <DIV id="page_194"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td68"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td69"><SPAN class="p20 ft25">Svenskan i internationella sammanhang</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p170 ft9"><SPAN class="ft9">11.6.7</SPAN><SPAN class="ft57">Riktlinjerna för översättning</SPAN></P> <P class="p58 ft8">Nedan redogörs för vad riktlinjerna i cirkulär 6 i stora drag innehåller när det gäller översättning av <NOBR>EU-dokument</NOBR> till svenska.</P> <P class="p82 ft8">En fullt godtagbar svensk översättning av förslag till rättsakter ska enligt cirkulär 6 finnas tillgänglig inom rimlig tid – enligt rådets arbetsordning två veckor – före det rådsmöte då ett formellt beslut om förslaget förutses. Avsteg från principen kan ske om det finns särskilda skäl.</P> <P class="p13 ft8">Normalt är endast de rättsakter giltiga som översatts till samtliga officiella språk och som publicerats i Europeiska unionens officiella tidning (EUT). När det saknas en översättning av en rättsakt med allmän giltighet utgör detta således ett problem för hela EU- kretsen. Varje avsteg från grundregeln att samtliga språkversioner ska finns tillgängliga vid beslutstillfället förutsätter enhällighet i rådet. Sådana avsteg ska i regel inte godtas från svensk sida.</P> <P class="p81 ft8">För <NOBR>EG-avtal</NOBR> med tredjeland och s.k. blandade avtal gäller som riktlinje att sådana ska undertecknas endast om det finns en svensk översättning. Undantag kan göras i exceptionella fall som särskilt anges i cirkulär 6.</P> <P class="p13 ft8">För skriftväxling med EU:s institutioner gäller som huvudregel att all korrespondens som sänds till institutionerna ska skrivas på svenska. I undantagsfall kan skrivelser förses med ett missivbrev på engelska, så att det snabbare når rätt adressat inom den aktuella institutionen, alternativt att en arbetsöversättning av skrivelsen bifogas (ett system som ofta används av Danmark, Portugal, Nederländerna och Grekland).</P> <P class="p97 ft8">Formell skriftväxling, som anmälningar och svar på frågor inom proceduren för talan om fördragsbrott, ska ske på svenska.</P> <P class="p13 ft8">I organ där det i skriftväxling är praxis att använda endast engelska, endast franska eller endast engelska och franska kan Sverige följa ett sådant bruk. Svenska skrivelser ska i sådana fall skrivas på engelska – utom när det är praxis att använda enbart franska.</P> <P class="p413 ft9"><SPAN class="ft9">11.6.8</SPAN><SPAN class="ft57">Språkreservationer</SPAN></P> <P class="p58 ft8">En anmälan om språkreservation som rör ett dokument som ska antas vid t.ex. rådsmöten ska ske om det saknas på svenska i de fall det rör sig om ett juridiskt bindande dokument, t.ex. en förordning</P> <P class="p388 ft15">201</P> </DIV> <DIV id="page_195"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Svenskan i internationella sammanhang</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft8">eller ett direktiv. Anmälan ska ske om aktuella dokument inte finns tillgängliga på svenska eller om översättningen inte kan accepteras.</P> <P class="p61 ft8">Om ett dokument inte är juridiskt bindande, t.ex. riktlinjer, rapporter och förklaringar, ska det beaktas till vilka andra språk dokumentet är översatt, med utgångspunkten att svenska inte ska behandlas sämre än jämförbara språk.</P> <P class="p101 ft8">I vissa fall behöver en språkreservation inte anmälas trots att ett dokument inte finns på svenska, t.ex. om arbetsgruppen enats om att ett dokument ska översättas enbart till ett mindre antal språk eller om dokumentet av hävd översätts endast till vissa språk, som t.ex. EU:s memorandum till FN:s generalförsamling.</P> <P class="p193 ft9"><SPAN class="ft9">11.6.9</SPAN><SPAN class="ft57">Kvalitetsansvar för tolkning och översättning</SPAN></P> <P class="p63 ft8">Enligt cirkulär 6 ansvarar departement och myndigheter för att kvaliteten på svenska texter är fullgod och ska vid behov lämna synpunkter till rådet eller kommissionen enligt följande riktlinjer.</P> <P class="p194 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft45">Synpunkter bör lämnas så tidigt som möjligt – helst på förslagsstadiet i kommissionen eller annars under t.ex. en rådsarbetsgrupps genomgång av texten. I detta skede är det lämpligt att klargöra och fastställa gängse svensk terminologi för området.</SPAN></P> <P class="p492 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft45">Synpunkter ska lämnas på den senaste versionen av texten.</SPAN></P> <P class="p91 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft45">Synpunkter bör utgöra en jämförelse mellan den svenska texten och ursprungstexten, dvs. det språk som ursprungstexten utarbetats på.</SPAN></P> <P class="p66 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft45">Synpunkter bör inriktas på att åstadkomma en från saklig, juridisk och språklig synpunkt korrekt text.</SPAN></P> <P class="p66 ft8"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft45">Synpunkterna bör vara tydliga, gärna införda direkt på dokumentet och med en klar markering av vilka återkommande termer/formuleringar som ska användas genomgående.</SPAN></P> <P class="p92 ft8">Synpunkter från ansvariga enheter i Regeringskansliet ska i regel underställas rättschefen i det egna departementet. Synpunkter lämnas till rådets språkliga centrala samordning eller i brådskande fall direkt till rådets svenska översättningsavdelning. I fråga om kommissionens översättningar lämnas synpunkter till de ansvariga för en viss kommitté eller grupp. Samordning av synpunkter bör ske mellan departementet och myndigheten, och Justitiedepartementets granskningsenhet bör konsulteras i viktigare frågor.</P> <P class="p78 ft15">202</P> </DIV> <DIV id="page_196"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td68"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td69"><SPAN class="p20 ft25">Svenskan i internationella sammanhang</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p493 ft26"><SPAN class="ft26">11.7</SPAN><SPAN class="ft56">Synpunkter från den svenska språkavdelningen vid </SPAN><NOBR>EU-kommissionens</NOBR> generaldirektorat för översättning</P> <P class="p142 ft8">De svenska texter som produceras inom <NOBR>EU-institutionerna</NOBR> blir en del av det svenska myndighetsspråket. Målsättningen är därför att de ska avvika så lite som möjligt från motsvarande texttyper som författas på svenska i original. För lagstiftningen är målet alltså att avvika så lite som möjligt från modernt svenskt författningsspråk. Det finns ibland lagtekniska och fackspråkliga skäl till avvikelser och eftersom det rör sig om översättningar finns det alltid en risk för språkliga interferenser, dvs. språklig inblandning eller påverkan. Målsättningen är dock klar.</P> <P class="p290 ft8">Samarbetet med Sverige är därför av stor betydelse, framför allt när det gäller språkliga och fackspråkliga aspekter. <NOBR>EU-språkvården</NOBR> och dess kontaktnät på myndigheter och departement ger en ovärderlig hjälp att snabbt komma i kontakt med sakkunniga som kan hjälpa till att hitta rätt fackspråkliga termer och uttryck på ett tidigt stadium i beredningen. Kontaktnätet bidrar även till att engagera svenska myndigheter och departement i textproduktionen och få dem att känna att det är deras texter, att texterna är till för dem som slutanvändare. Detta främjar på sikt användningen av de svenska språkversionerna.</P> <P class="p290 ft8">Det är också viktigt att de svenska slutanvändarna av texterna reagerar när svenska texter inte håller godtagbar kvalitet. EU- språkvårdens webbsidor innehåller uppgifter om hur man går till väga för att lämna synpunkter på de svenska språkversionerna.</P> <P class="p74 ft9">Förlagornas kvalitet</P> <P class="p72 ft8">Ett effektivt sätt att förbättra kvaliteten på de svenska <NOBR>EU-text-</NOBR> erna, som ju så gott som alltid är översättningar, är att lägga ner ansträngningar på förlagornas kvalitet. Det är en fråga som Sverige t.ex. skulle kunna arbeta för under sitt ordförandeskap under 2009 och även integrera i det löpande arbetet.</P> <P class="p55 ft8">Förlagorna författas under stor tidspress av tjänstemän som oftast inte arbetar på sitt modersmål. Resurser för skrivträning och klarspråksutbildning finns men endast i begränsad utsträckning. Allt detta får naturligtvis direkta konsekvenser för översättningarna.</P> <P class="p414 ft15">203</P> </DIV> <DIV id="page_197"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Svenskan i internationella sammanhang</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft8">Klarspråkssträvandena står emellertid högt på den politiska dagordningen inom EU och har gjort det ända sedan debatten om öppenhet och insyn tog fart i början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Ett led i arbetet med lagstiftningskvaliteten är den gemensamma praktiska skrivhandledning som har utarbetats av rådets, <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> och Europaparlamentets rättstjänster (http://europa.eu/eurlex/sv/about/techleg/guide/pdf/sv.pdf ).</P> <P class="p101 ft8">Svenska tjänstemän som är väl förtrogna med denna skrivhandledning och med svenska klarspråksprinciper och som dessutom har goda kunskaper i engelska kunde t.ex. i rådets arbetsgrupper i större utsträckning försöka påverka inte bara rättsaktens sakinnehåll utan också dess utformning. Naturligtvis är de svenska tjänstemännens främsta prioritering att förhandla om rättsakternas sakinnehåll. Den språkliga formen spelar dock i förlängningen också en viktig roll för hur <NOBR>EU-lagstiftningen</NOBR> tas emot i Sverige, inte minst med tanke på den betydelse som klarspråk tillmäts i Sverige.</P> <P class="p416 ft9">Vikten av att värna om svenskan som officiellt <NOBR>EU-språk</NOBR></P> <P class="p69 ft8">Det är viktigt att Sverige på ett politiskt plan värnar om svenskans ställning som officiellt språk och inte går i bräschen för kortsiktiga nedskärningar som leder till att allt färre texter finns tillgängliga på svenska eller till att kvaliteten inte kan garanteras i samma utsträckning som förut. Engelskans helt dominerande ställning är ett faktum men användningen av engelska bör inte uppmuntras av strikt ekonomiska skäl. EU:s språkregim kostar en kopp kaffe per medborgare och år. För denna blygsamma summa får man fackterminologi på alla språk inom de flesta fackområden, även på områden där svenska fackexperter vanligtvis bara kommunicerar på engelska. Detta är en viktig aspekt av politiken för flerspråkighet eftersom det skapar förutsättningar för mindre språk att bromsa utvecklingen mot domänförluster. Att kunna ta del av <NOBR>EU-sam-</NOBR> arbetet på sitt eget språk är också en förutsättning för EU:s legitimitetssträvanden. Om goda kunskaper i engelska blir ett krav för att kunna diskutera och arbeta med <NOBR>EU-frågor,</NOBR> skulle det fjärma EU från medborgarna och göra EU till ett elitprojekt.</P> <P class="p122 ft8">Det tål att upprepas att alla officiella språk har samma formella status. Den svenska versionen är lika mycket ”original” som den engelska. Ur ett svenskt perspektiv inser man kanske inte alltid</P> <P class="p230 ft15">204</P> </DIV> <DIV id="page_198"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td68"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td69"><SPAN class="p20 ft25">Svenskan i internationella sammanhang</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p337 ft8">detta. Det är naturligtvis inte konstigt att svenska tjänstemän i olika sammanhang arbetar på engelska. Det viktiga är att de inte glömmer bort att också konsultera de svenska språkversionerna, så att den korrekta svenska terminologin används vid rapportering hem. I <NOBR>EU-sammanhang</NOBR> heter nämligen allt något på svenska. Risken är annars att parallell terminologi skapas, vilket leder till oklarheter och i förlängningen till att de svenska språkversionerna inte blir tillförlitliga och därför inte kan användas.</P> <P class="p97 ft8">Sammanfattningsvis skulle <NOBR>EU-samarbetet</NOBR> i större utsträckning kunna ses som en språkpolitisk möjlighet och inte bara som en kostnad. <NOBR>EU-samarbetet</NOBR> skulle på det sättet kunna vara ett sätt att arbeta positivt med svenska språkets utveckling.</P> <P class="p494 ft26"><SPAN class="ft26">11.8</SPAN><SPAN class="ft56">Synpunkter från den svenska tolkenheten, DG SCIC, generaldirektoratet för konferenstolkning vid </SPAN><NOBR>EU-kommissionen</NOBR></P> <P class="p142 ft8">Sverige blev efter införandet av <NOBR>RP-systemet</NOBR> det land som hade minst tolkningstäckning i rådets möten av alla <NOBR>EU15-länder.</NOBR> En ökning skedde först 2007, andra halvåret och då i syfte att successivt öka svenska språkets användning inför det svenska ordförandeskapet 2009.</P> <P class="p55 ft8">De nya medlemsländerna (EU12), som tillkom i och med utvidgningarna 2004 och 2007, är väldigt måna om att kräva tolkning till och från sina egna språk och tillhandahåller redan till övervägande del nästan lika mycket tolkning passivt och aktivt som Sverige. Det är därför viktigt att Sverige fattar politiskt långsiktiga beslut för att säkra en kontinuerlig tillgång på svenska konferenstolkar genom en ökad efterfrågan av svensk tolkning, även efter ordförandeskapet. Om detta inte sker, kommer svenska språkets ställning inom EU försämras gradvis till förmån för jämförbara länder som hävdar sina nationella språk betydligt bättre i ett flerspråkigt Europa.</P> <P class="p198 ft9"><SPAN class="ft9">11.8.1</SPAN><SPAN class="ft57">Synpunkter från tolkar verksamma i </SPAN><NOBR>EU-samarbetet</NOBR></P> <P class="p75 ft8">AIIC – Association International des Interprètes de Conference – är ett internationellt konferenstolkförbund med säte i Genève. AIIC organiserar 2 700 tolkar globalt. AIIC arbetar bland annat för</P> <P class="p495 ft15">205</P> </DIV> <DIV id="page_199"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Svenskan i internationella sammanhang</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft8">att sprida information om konferenstolkning och förbättra arbetsvillkoren för tolkar. AIIC Sverige har 34 medlemmar.</P> <P class="p61 ft8">Mycket av konferenstolkarnas arbete sker på uppdrag av EU. Konferenstolkning innebär muntlig översättning i realtid. AIIC:s uppfattning är att svenskarna medvetet gått i spetsen för mindre tolkning och sagt sig vilja visa vägen även för andra länder. Dock sker det för närvarande en ökning av tolkning inför Sveriges EU- ordförandeskap 2009.</P> <P class="p101 ft8">När det gäller omfattningen av tolkanvändning är situationen bättre i parlamentet än i kommissionens arbetsgrupper. Det större inslaget i parlamentet av politiker medför att mer tolkas. I arbetsgrupper med tillresta tjänstemän efterfrågas det dock ofta tolkning. Enligt konferenstolkarnas erfarenhet är det ett handikapp för den som inte använder sitt modersmål i förhandlingssituationer. Det gäller även den som är skicklig i det andra språket. Nya <NOBR>EU-länder</NOBR> visar starkt det angelägna för dem att få tillgång till tolkning för att kunna använda sina egna språk.</P> <P class="p277 ft9">Vad sker efter 2009?</P> <P class="p69 ft8">Konferenstolkarna uttrycker farhågor över vad som sker efter 2009 och menar att det krävs en långsiktig politik för att upprätthålla en kompetent kår av konferenstolkar, som är en liten yrkeskår. Det kräver ett jämnt flöde av tolkningsuppdrag. Som tolk tappar man för mycket, också kunskapsmässigt om de ämnesområden som ska tolkas, om man under perioder inte alls eller endast i mindre omfattning är med i verksamheten. För närvarande tillkommer inga nya tolkar i Sverige. Grunden för en erkänt god tolkutbildning finns vid Tolk- och översättningsinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet. Eftersom nyutbildade tolkar inte får jobb sker dock f.n. ingen utbildning av nya tolkar.</P> <P class="p496 ft15">206</P> </DIV> <DIV id="page_200"> <P class="p0 ft7">12 Överväganden och förslag</P> <P class="p245 ft26"><SPAN class="ft26">12.1</SPAN><SPAN class="ft56">Uppdragets omfattning och inriktning</SPAN></P> <P class="p76 ft8">I direktiven ges en tämligen bestämd ram för vad ett förslag till språklag bör innehålla. Lagen ska reglera det svenska språkets status och ge ”en tydlig signal om den vikt som svenska språket har”. Lagen bör däremot inte reglera språkriktighetsfrågor eller språks användning inom olika områden, utöver den offentliga förvaltningen. Inte heller bör lagen innehålla sanktioner.</P> <P class="p97 ft8">Utöver detta ska jag ta ställning till frågor om i fall lagen bör innehålla bestämmelser om de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket. Vidare är det en uppgift att belysa frågan om användningen av svenska språket i internationella sammanhang. Slutligen ska jag analysera vad lagförslaget får för konsekvenser för andra författningar och vid behov lämna författningsförslag samt även lämna förslag till finansiering, om ett förslag får ekonomiska konsekvenser.</P> <P class="p81 ft8">I direktiven sägs att arbetet ska utgå från de språkpolitiska mål som riksdagen antagit. Vidare ska jag beakta Språkkommitténs överväganden i fråga om en språklagstiftning och remissinstansernas synpunkter på kommitténs förslag.</P> <P class="p178 ft9"><SPAN class="ft9">12.1.1</SPAN><SPAN class="ft57">Grundlag eller vanlig lag?</SPAN></P> <P class="p142 ft8">Några av de remissinstanser som yttrade sig över Språkkommitténs betänkande och som i och för sig var positiva till att svenskans ställning lagfästes, ansåg att detta skulle ske i grundlag. Denna synpunkt har även framförts av en del av de myndigheter, organisationer och andra som jag har samrått med.</P> <P class="p97 ft8">Det är inte ovanligt att ett land har vissa grundläggande bestämmelser om sitt eller sina officiella språk i konstitutionen. Finland är exempel på ett sådant land.</P> <P class="p380 ft15">207</P> </DIV> <DIV id="page_201"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft8">I mitt uppdrag ingår emellertid inte att lämna förslag till ändringar i grundlag. Däremot ska jag hålla mig informerad om Grundlagsutredningens (dir 2004:96) arbete till den del det kan beröra det svenska språket. Grundlagsutredningen ska emellertid redovisa sitt förslag först vid utgången av detta år och har ännu inte tagit ställning till om förslaget ska innehålla någon språkreglering.</P> <P class="p101 ft8">Som direktiven är utformade ser jag det som givet att de regler som föreslås ska ha formen av vanlig lag. Förslaget bör vidare utformas på ett sådant sätt att det inte krävs några kompletterande bestämmelser i grundlag.</P> <P class="p183 ft9"><SPAN class="ft9">12.1.2</SPAN><SPAN class="ft57">Rättighetslag eller skyldighetslag?</SPAN></P> <P class="p88 ft8">En grundläggande fråga när det gäller utformningen av en språklag är om den ska utformas så att lagen ger den enskilde möjlighet, i sista hand genom talan i domstol, att kräva ut en rättighet av något slag, t.ex. undervisning i ett visst språk, eller om lagen ska utformas på det sättet att den ålägger det allmänna en skyldighet att ge enskilda t.ex. möjlighet att lära sig språk. Man brukar tala om rättighetslag respektive skyldighetslag. I det sistnämnda fallet har den enskilde inte någon individuell möjlighet att utkräva en rättighet.</P> <P class="p236 ft8">Förutsättningarna för att förverkliga språkpolitikens mål skiftar starkt mellan olika sektorer av samhället. Av det följer att en övergripande lagstiftning, som språklagen är tänkt att vara, måste bli generell till sin karaktär och att den inte ger utrymme för en preciserad reglering. Enligt min mening är det knappast möjligt och i vart fall inte lämpligt att från en sådan utgångspunkt bygga en rättighetslag. Förslaget till språklag har därför utformats som en skyldighetslag med skyldighet för det allmänna både att värna språk och att svara för att enskilda får tillgång till språk. En sådan ordning hindrar i princip inte att mera detaljerade föreskrifter inom begränsade områden, t.ex. om viss språkutbildning, utformas så att de innefattar rättigheter för den enskilde.</P> <P class="p497 ft15">208</P> </DIV> <DIV id="page_202"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p20 ft25">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p170 ft9"><SPAN class="ft9">12.1.3</SPAN><SPAN class="ft57">Lagstiftning utan sanktioner</SPAN></P> <P class="p83 ft8">Enligt direktiven bör det inte knytas några sanktioner till en språklag, dvs. att det inte ska leda till böter eller annat straff om man bryter mot lagen. Inte heller Språkkommitténs förslag till språklag innehöll några sanktioner. Vissa remissinstanser ifrågasatte om sådana föreskrifter skulle få genomslag och menade även att det rentav kunde leda till negativa effekter i fråga om den allmänna respekten för lagstiftningen. Någon av de organisationer som denna utredning varit i kontakt med har också lagt vikt vid att bestämmelserna i en språklag är sanktionerade.</P> <P class="p81 ft8">Till lagstiftning som ska vara direkt handlingsstyrande knyts vanligen sanktioner som, för att uppnå allmän acceptans, står i rimlig proportion till lagens ändamål. När det gäller språkbruk finns det redan lagstiftning som utgår från att svenska är det gemensamma språket i Sverige, bl.a. bestämmelser om tolkning och översättning av handlingar och om den språkliga utformningen av myndigheters skrivelser och beslut (t.ex. i förvaltningslagen). Dessa regler åtföljs inte av direkta sanktioner. Det ska dock noteras att det är fråga om bestämmelser som gäller inom myndighetsverksamhet och att det därför finns andra medel än sanktioner, t.ex. JO:s och JK:s tillsyn, som kan trygga att bestämmelserna följs.</P> <P class="p215 ft8">Om en språklag utformas på så sätt att den i huvudsak innehåller grundläggande bestämmelser av generell karaktär om språks status och användning och att handlingsreglerna, i den mån sådana förekommer, väsentligen är riktade till företrädare för det allmänna behövs det, enligt min mening, inte några uttryckliga sanktionsregler. Till detta kommer att ett legalt sanktionssystem, för att bli rättssäkert, oftast förutsätter en detaljeringsgrad i fråga om handlingsreglerna som språklagen inte är tänkt att ha.</P> <P class="p498 ft26"><SPAN class="ft26">12.2</SPAN><SPAN class="ft56">I vilken utsträckning ska vi lagstifta om språkförhållanden?</SPAN></P> <P class="p58 ft8">Även om mitt uppdrag är att utforma ett förslag till språklag har jag haft anledning att överväga vilka behov av reglering det finns och hur dessa behov i så fall lämpligast kan tillgodoses. Om man ser på frågan om språklagstiftning i ett historiskt svenskt perspektiv kan behovet av lagstiftning möjligen ifrågasättas, eftersom språksituationen varit relativt stabil under lång tid. Det finns också</P> <P class="p335 ft15">209</P> </DIV> <DIV id="page_203"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft8">olika uppfattningar i frågan om lagstiftning är en effektiv och lämplig väg att nå språkpolitiska mål. Avgörande för bedömningen av behovet av en språklag är dock, enligt min mening, de förändringar i språksituationen i Sverige som skett framför allt sedan slutet av <NOBR>1900-talet.</NOBR> Vi har erkänt fem språk som nationella minoritetsspråk. Sveriges utveckling mot ett alltmer mångkulturellt och därmed mångspråkigt samhälle har accelererat. Den fortgående internationaliseringen har starkt påverkat språkanvändningen inom vissa samhällssektorer, bl.a. högre utbildning och forskning. Mot denna bakgrund anser jag det väl motiverat att i lagstiftningens form ge bl.a. vissa grundläggande regler för språks status och användning i Sverige.</P> <P class="p233 ft8">Vissa ramar för regleringen i en språklag ges naturligtvis i Sveriges internationella åtaganden och den nationella lagstiftning som ska ge skydd mot diskriminering på grund av språklig tillhörighet. Rätten till språk kopplas i stor utsträckning samman med grundläggande mänskliga rättigheter och förbud mot diskriminering.</P> <P class="p183 ft9"><SPAN class="ft9">12.2.1</SPAN><SPAN class="ft57">Språklagstiftningens inriktning och omfattning</SPAN></P> <P class="p382 ft8">En språklag kan begränsas till att på ett övergripande sätt ange lagstiftarens målsättning i frågor om språk. Den kan också utformas som en detaljreglering av språkanvändning i olika sammanhang.</P> <P class="p86 ft8">För att ta ställning till en språklags omfattning och inriktning bör man enligt min uppfattning utgå från de förhållanden som lett till att det nu blivit aktuellt att föreslå lagstiftning och vilket syfte som lagstiftaren önskar uppnå.</P> <P class="p86 ft8">I fråga om språklagens syfte betonas i direktiven att det är fråga om att lagfästa det <SPAN class="ft9">svenska språkets status </SPAN>och att lagen ska ge en tydlig signal om den <SPAN class="ft9">vikt som svenska språket har</SPAN>.</P> <P class="p86 ft8">De förhållanden som indikerat behov av språklagstiftning är till stor del den ökade användningen av andra språk, framför allt engelska, och de effekter detta kan tänkas ha på svenskans utveckling, i form av bl.a. domänförluster (se avsnitt 1.3.2). Man skulle kunna säga att det framför allt är det ökade internationella utbytet och inte rent nationella förhållanden som lett till att frågan om språklagstiftning aktualiserats. Detta visar på att lagen, när det gäller svenska språket, framför allt bör innehålla bestämmelser som förmedlar vikten av att svenskan fortlever som ett komplett och samhällsbärande språk.</P> <P class="p499 ft15">210</P> </DIV> <DIV id="page_204"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p20 ft25">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p500 ft8">Den fortgående internationaliseringen påverkar uppenbarligen i hög grad språkens utveckling och användning. Från rent språklig synpunkt är denna utveckling långtifrån oproblematisk. Den har emellertid, allmänt sett, många positiva och önskvärda konsekvenser. Det är därför av vikt att en språklagstiftning inte utformas på ett sådant sätt att den hämmar en fortsatt internationalisering.</P> <P class="p97 ft8">Ett levande språk är i princip i ständig utveckling. Detta är påtagligt inte minst i vår tid. Möjligen kan sägas att utvecklingen inte alltid och till alla delar tar den väg som är önskvärd från rent språkpolitiska utgångspunkter. En detaljerad språklagstiftning är dock, enligt min bedömning, inte något effektivt verktyg för att direkt leda eller påverka språkutvecklingen.</P> <P class="p97 ft8">Vilken ställning svenska språket har i Sverige har inte hittills framgått av lag eller på annat sätt varit formellt fastställt. Det är alltså ett nytt område för lagstiftning. Det är rimligt att anta att lagstiftningen i sig kommer att synliggöra betydelsen av språk. Förutom en statushöjande effekt för de språk som regleras kan lagstiftning också antas leda till en ökad medvetenhet i frågor som rör språkanvändning. Detta ser jag som viktiga mål för en språklagstiftning. Däremot anser jag inte att det är lämpligt att försöka styra språkutvecklingen med detaljerade föreskrifter i författningsform.</P> <P class="p214 ft9"><SPAN class="ft9">12.2.2</SPAN><SPAN class="ft57">Förväntningar på en språklag</SPAN></P> <P class="p142 ft8">Att genom lag reglera språkstatusfrågor ger sannolikt ett större symbolvärde och en större genomslagskraft än vad språkpolitiska mål har när de antas i annan form. Sådana förväntningar finns hos de flesta myndigheter och organisationer som jag har samrått med. Med utgångspunkt i ett sådant ställningstagande av lagstiftaren anser sig enskilda och organisationer kunna ge ökad tyngd åt arbetet med att få gehör för förbättrade förhållanden på områden där språkliga frågor är aktuella, såsom för minoritetsspråk och teckenspråk.</P> <P class="p189 ft8">Till övervägande del är förväntningarna på en språklag att den på ett grundläggande plan reglerar framför allt frågor om den formella ställningen för olika språk. Det finns emellertid också organisationer som, ledda av en stark ambition att värna det svenska språkets ställning, har förväntningar på en mer detaljerad lagstiftning.</P> <P class="p501 ft15">211</P> </DIV> <DIV id="page_205"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB326205x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p502 ft26"><SPAN class="ft26">12.3</SPAN><SPAN class="ft56">Sammanfattande bedömning om en språklags utformning och innehåll</SPAN></P> <P class="p63 ft8">Sammantaget är min bedömning att en språklag bör innehålla grundläggande bestämmelser dels om svenskans och andra språks status i Sverige, dels om det allmännas ansvar när det gäller språk, dels om enskildas tillgång till språk.</P> <P class="p86 ft8">Utifrån en sådan lagreglering kan man i framtiden komplettera bestämmelserna, i språklagen eller i speciallagstiftning, i den takt och omfattning som lagstiftaren bedömer det finnas behov av. Redan befintliga mer detaljerade bestämmelser som rör språk, t.ex. om tolkning och översättning, bör finnas kvar i respektive lag. Det kan gälla allt från frågor om språkundervisning och undervisningsspråk inom utbildningsväsendet till rätten till tolkstöd i olika sammanhang.</P> <P class="p503 ft26"><SPAN class="ft26">12.4</SPAN><SPAN class="ft56">Lagens syften</SPAN></P> <P class="p504 ft8">Förslag: I språklagen anges inledningsvis lagens syften. Dessa är främst att ange olika språks ställning och användning i det svenska samhället, men även att värna svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige samt den enskildes tillgång till språk.</P> <P class="p505 ft8">Språklagen ska enligt direktiven ge en tydlig signal om den vikt det svenska språket har. Samtidigt ska de språkpolitiska målen som riksdagen antagit läggas till grund för utformningen av lagen. I dessa mål framhålls – förutom vikten av det svenska språket – att alla ska ha rätt till språk, såväl svenska som andra modersmål och nationella minoritetsspråk.</P> <P class="p101 ft8">Under senare år har språken och deras betydelse, för både samhällets och individens kulturella identitet och utveckling, kommit att sättas alltmer i fokus. Det gäller såväl nationellt som internationellt. Språklig mångfald har blivit ett flitigt använt begrepp i <NOBR>EU-sammanhang.</NOBR> Åtgärder för att bevara språklig mångfald förenas med åtgärder för att bevara de enskilda språken. Den språkliga mångfalden tydliggör också att det finns behov av gemensamma språkliga plattformar för det nödvändiga och önskvärda utbytet mellan olika länder, kulturer och individer.</P> <P class="p266 ft15">212</P> </DIV> <DIV id="page_206"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB326206x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p20 ft25">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p506 ft8">För alla som har svenska som modersmål är det naturligt att svenska som det gemensamma språket i Sverige har en speciell ställning. Utifrån vad företrädare för minoritetsspråk och etniska organisationer har gett uttryck för tycks detta vara en utbredd uppfattning även hos dem som lever i Sverige och tillhör en nationell minoritet eller har ett annat språk än svenska som modersmål. Det är viktigt att språklagen utformas så att den förmedlar denna uppfattning, utan att därigenom förringa värdet av andra språk.</P> <P class="p250 ft8">Att i lag fastställa ett eller några språks ställning leder till frågor om vad detta innebär för andra språk som finns representerade i landet. Modersmålets betydelse för varje individs identitet och utveckling kommer till uttryck i bl.a. internationella konventioner om grundläggande mänskliga rättigheter, vilket ger anledning att se till även den enskildes behov av modersmål vid utformningen av språklagen.</P> <P class="p56 ft8">Sammanfattningsvis menar jag att språklagen bör utformas på ett sådant sätt att den inte ger upphov till ifrågasättande av det berättigade utrymme alla språk även fortsättningsvis måste ha i det svenska samhället. Tyngdpunkten i språklagen kommer dock naturligen att ligga vid reglering som rör det svenska språkets ställning. Det bör emellertid vara tydligt att språklagen inte syftar till att i förhållande till varandra gradera eller värdera de språk som används här i landet.</P> <P class="p263 ft26"><SPAN class="ft26">12.5</SPAN><SPAN class="ft56">Språklagens förhållande till andra författningar</SPAN></P> <P class="p507 ft21">Förslag: Om en annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från språklagen ska den bestämmelsen gälla.</P> <P class="p508 ft8">Förslaget till språklag innehåller bestämmelser av generell och övergripande karaktär. I ett antal författningar av olika valör finns mer eller mindre detaljerade bestämmelser som rör språkanvändning. Mot denna bakgrund bör det klargöras att bestämmelserna i språklagen inte ska gälla om någon annan lag eller en förordning innehåller bestämmelser som avviker från språklagen. Detta är angeläget inte minst i förhållande till de regler som syftar till att skydda den enskilde mot diskriminering p.g.a. språk liksom bestämmelser som syftar till att skydda de mänskliga rättigheterna.</P> <P class="p388 ft15">213</P> </DIV> <DIV id="page_207"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p167 ft9"><SPAN class="ft9">12.5.1</SPAN><SPAN class="ft57">Möjlighet för regeringen att medge undantag i vissa fall</SPAN></P> <P class="p88 ft8">I förslaget till språklag finns bestämmelser om språkanvändningen i den offentliga verksamheten. En av dessa bestämmelser innebär att svenska är språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör offentlig verksamhet, se avsnitt 12.9. Med tanke på att det inom framför allt vissa områden inom den offentliga verksamheten kan finnas behov att mer regelmässigt kunna använda andra språk bör det finnas möjlighet för regeringen att i myndighetsinstruktion eller i annan förordning medge sådana undantag från huvudregeln om att svenska är språket inom den offentliga verksamheten.</P> <P class="p280 ft9"><SPAN class="ft9">12.5.2</SPAN><SPAN class="ft57">Särskilt om diskrimineringsförbud</SPAN></P> <P class="p382 ft8">De föreslagna bestämmelserna i språklagen ska inte i något avseende begränsa det skydd för den enskilde mot diskriminering på grund av språk som gäller enligt andra författningar.</P> <P class="p86 ft8">Som framgår av avsnitt 5.1 innehåller ett flertal internationella konventioner som Sverige har anslutit sig till förbud mot diskriminering på grund av språk. I grundlagsform finns det i 1 kap. 2 § regeringsformen bestämmelser som ska ge skydd för enskilda mot diskriminering på grund av bl.a. språklig tillhörighet. Enligt den paragrafen ska det allmänna motverka diskriminering av människor på grund av språklig tillhörighet. I lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering finns bestämmelser mot diskriminering på grund av bl.a. etnisk tillhörighet och funktionshinder. I 2 § i nämnda lag hänvisas till andra bestämmelser med förbud mot diskriminering. I den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, som gäller som lag i Sverige, anges i artikel 14 att de fri- och rättigheter som anges i konventionen ska säkerställas så att de kan åtnjutas utan någon åtskillnad på grund av bl.a. språk.</P> <P class="p352 ft8">Att språklagens bestämmelser inte ska inkräkta på gällande diskrimineringsförbud anses följa av den föreslagna bestämmelsen.</P> <P class="p509 ft15">214</P> </DIV> <DIV id="page_208"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB326208x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p20 ft25">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p396 ft26"><SPAN class="ft26">12.6</SPAN><SPAN class="ft56">Svenskan som huvudspråk</SPAN></P> <P class="p510 ft8">Förslag: Det svenska språket ska i sin funktion som det kompletta och samhällsbärande språket i Sverige kallas huvudspråk.</P> <P class="p511 ft8">En särskild fråga är hur svenskans ställning som ett ”komplett och samhällsbärande” språk ska uttryckas.</P> <P class="p13 ft8">I Finland har man valt att kalla finskan och svenskan landets ”nationalspråk”. I Norge kallas nynorsk och bokmål ”landets språk”. I den franska språklagen används uttrycket ”republikens språk” om franskan. I många sammanhang talas det om ”officiella språk”. Inom EU har alla medlemsstater minst ett officiellt språk.</P> <P class="p13 ft21">I de nationella språkpolitiska målen anges att svenska språket ska vara ”huvudspråk” i Sverige. Samma benämning användes av Språkkommittén i dess förslag till språklag, se avsnitt 2.2.4.</P> <P class="p107 ft8">I Danmark finns inte någon formellt antagen benämning för danskan som landets samhällsbärande språk. Vid mina kontakter med företrädare för den danska kommitté (Det danske sprogudvalg) som har i uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka det danska språkets ställning har dock ”huvudspråk” framhållits som passande för att benämna ett språk som landets kompletta och samhällsbärande språk.</P> <P class="p334 ft8">Då frågan om vilket ord som bör användas för att i en kommande språklag ange det svenska språkets ställning riktats till företrädare för olika språkvårdande institutioner, har ”huvudspråk” och ”nationalspråk” ansetts vara möjliga alternativ. Språkkommittén menade i sina överväganden att termen huvudspråk betonar betydelsen av det svenska språket och ger tydliga signaler om att svenska är det språk som talas av det stora flertalet av landets invånare samtidigt som termen påminner om att det även finns andra språk att ta hänsyn till (SOU 2002:27, s. 469).</P> <P class="p81 ft8">Enligt min bedömning har Språkkommittén gjort ett välmotiverat ställningstagande i fråga om termen för svenskans ställning som det kompletta och samhällsbärande språket i Sverige. Alltså föreslår jag att ”huvudspråk” används för att ange svenskans ställning.</P> <P class="p512 ft15">215</P> </DIV> <DIV id="page_209"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB326209x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p513 ft9"><SPAN class="ft9">12.6.1</SPAN><SPAN class="ft57">Innebörden av svenskans ställning som huvudspråk – samhällets gemensamma språk</SPAN></P> <P class="p514 ft8">Förslag: Som huvudspråk ska svenskan i språklagen förklaras vara samhällets gemensamma språk, som ska kunna användas inom alla samhällsområden. I lagen ska också anges att alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till svenska.</P> <P class="p515 ft8">Som huvudspråk har svenskan en särskild ställning i det svenska samhället. Svenskan kan sägas utgöra navet i det av mångfald präglade språksamhället och vara det gemensamma språk som alla ska kunna mötas på. Vad det innebär att det svenska språket får ställning som huvudspråk bör definieras i lagen.</P> <P class="p516 ft8">Redan genom beslutet att anta de nationella språkpolitiska målen har riksdagen förklarat att det svenska språket ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. Att språket ska vara komplett och samhällsbärande har definierats som att det ska kunna användas inom alla delar av samhället, t.ex. inom administrationen, rättsväsendet, det politiska systemet, alla nivåer inom undervisningsväsendet, arbetslivet och kulturlivet (prop. 2005/06:2, s. 16.).</P> <P class="p516 ft8">Den roll som svenska språket har i samhället betyder att det ska vara tillräckligt för den som verkar och bor i Sverige att behärska svenska för att kunna delta i samhällslivet och ta tillvara sina rättigheter. Den enskilde ska alltså kunna utgå från att vid kontakter med myndigheter alltid ha möjlighet att kommunicera, muntligt och skriftligt, på svenska. Detta ställer samtidigt krav på att samhället ger alla som är bosatta i Sverige tillgång till svenska språket genom att ge dem möjlighet att lära sig svenska i tillfredsställande utsträckning. Också detta bör regleras i språklagen.</P> <P class="p517 ft8">Även om benämningen huvudspråk kan förklaras motsvara vad som ligger i uttrycket ”det kompletta och samhällsbärande språket” kräver det uttrycket i sig en definition. Det är därför mindre lämpat att använda i lagtexten. Jag föreslår att svenskans ställning som huvudspråk i stället förklaras med att det är ”samhällets gemensamma språk”.</P> <P class="p518 ft15">216</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_210"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB326210x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p20 ft25">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p170 ft9"><SPAN class="ft9">12.6.2</SPAN><SPAN class="ft57">Svenskans samhällsbärande funktion</SPAN></P> <P class="p83 ft8">Som huvudspråk ska svenskan utgöra det samhällsbärande språket i Sverige. Konkret innebär det att all offentlig verksamhet i princip bygger på det svenska språket. Lagar stiftas och publiceras på svenska, handläggningsspråket vid förvaltningsmyndigheter och domstolar är svenska och kommunikation med myndigheterna kan alltid ske på svenska. Beslut och andra viktigare handlingar som ska expedieras upprättas som huvudregel på svenska och information till allmänheten om offentlig verksamhet finns alltid på svenska.</P> <P class="p214 ft9"><SPAN class="ft9">12.6.3</SPAN><SPAN class="ft57">Ett komplett språk</SPAN></P> <P class="p142 ft8">En innebörd av svenskans ställning som huvudspråk är att det som samhällets gemensamma språk ska följa samhällsutvecklingen i stort, t.ex. i fråga om vokabulär och terminologi, och därigenom kunna användas inom alla sektorer av samhället. Som samhällets gemensamma språk bör alltså svenskan vara ett komplett språk.</P> <P class="p97 ft8">Genom att det i lagen anges att svenskan är samhällets gemensamma språk betonas vikten av att det svenska språket på det nu beskrivna sättet följer den allmänna samhällsutvecklingen.</P> <P class="p186 ft26"><SPAN class="ft26">12.7</SPAN><SPAN class="ft56">Ett särskilt ansvar hos det allmänna</SPAN></P> <P class="p507 ft8">Förslag: Det allmänna åläggs i språklagen ett särskilt ansvar för att det svenska språket används och utvecklas så att svenskan också fortsättningsvis kommer att ha förutsättningar att fylla funktionen som huvudspråk i Sverige.</P> <P class="p519 ft8">Ytterst är det regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, som genom att meddela närmare föreskrifter om särskilda åtgärder ska se till att det allmännas ansvar för svenskans användning och utveckling fullgörs.</P> <P class="p271 ft9"><SPAN class="ft9">12.7.1</SPAN><SPAN class="ft57">Definition av ”det allmänna”</SPAN></P> <P class="p399 ft8">Som begrepp för stat och kommun förekommer ”det allmänna” i ett flertal lagar, t.ex. i regeringsformen, yttrandefrihetsgrundlagen, förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen för att nämna några.</P> <P class="p335 ft15">217</P> </DIV> <DIV id="page_211"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft8">Med ”det allmännas verksamhet” avses alltså offentlig verksamhet som utövas genom staten, primärkommunerna och landstingen. De statliga och kommunala organen utgörs av <SPAN class="ft9">beslutande politiska församlingar</SPAN>, dvs. riksdagen, kommunfullmäktig och landstingsfullmäktig, samt <SPAN class="ft9">myndigheter</SPAN>, dvs. regering, domstolar och förvaltningsmyndigheter. Det är genom dessa organ som en stor del av det som skulle kunna kallas samhällsbärande verksamhet sker.</P> <P class="p193 ft9"><SPAN class="ft9">12.7.2</SPAN><SPAN class="ft57">Ett gemensamt intresse</SPAN></P> <P class="p88 ft21">För att det svenska språket ska fylla funktionen som huvudspråk och därmed samhällets gemensamma språk krävs att det både används och utvecklas.</P> <P class="p61 ft8">Möjligheten för var och en att informera sig om omvärlden och delta i samhällsutvecklingen och den allmänna debatten är ytterst en demokratifråga. Intresset och i viss mån även ansvaret för svenskans användande och utveckling, och för dess funktion som huvudspråk, får därför i grunden anses vara gemensamt för alla som bor i Sverige. Det allmänna ska genom att ge service, förmedla information och fatta beslut tillgodose enskildas och allmänna behov inom olika samhällsområden. I denna verksamhet har språket och språkbruket stor betydelse för vars och ens möjlighet att förstå, ta del av och tillgodogöra sig den offentliga verksamheten. Detta motiverar ett särskilt ansvar för det allmänna när det gäller svenskans användning och utveckling. Ett sådant ansvar bör också leda till en medvetenhet om vikten av att aktivt och kontinuerligt arbeta med språkfrågor.</P> <P class="p236 ft8">Bland språkvetare och andra talas det om olika negativa effekter på ett språk när andra språk tar över inom vissa samhällsområden. Det kan röra sig om förutsättningarna för det demokratiska systemet genom försämrade möjligheter till insyn och kontroll av allmän verksamhet. En sådan effekt kan också vara att förutsättningarna för kommunikation mellan olika grupper, t.ex. mellan experter och lekmän, försämras. En annan effekt det talas om är att ett språk kan komma att anta status som ”elitspråk” medan det mer allmänt använda språket får lägre status. Med den roll som det allmänna har i samhället är det därför ytterst viktigt att det genom dess verksamhet ges en tydlig signal om att svenskan är samhällets gemensamma språk.</P> <P class="p520 ft15">218</P> </DIV> <DIV id="page_212"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p20 ft25">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p521 ft8">Det finns också krav på att det språk som används inom det allmänna ska vara begripligt och anpassat för mottagarna.</P> <P class="p178 ft9"><SPAN class="ft9">12.7.3</SPAN><SPAN class="ft57">Omfattningen av det allmännas ansvar</SPAN></P> <P class="p142 ft8">Enligt mitt förslag ska det allmänna ges ett särskilt ansvar för att svenskan fortlöpande ska kunna fylla funktionen som huvudspråk. Det innebär bl.a. att se till att svenskan används och utvecklas. Konkret innebär det att svenska ska användas i stället för andra språk när det är möjligt, t.ex. inom den högre utbildningen och i <NOBR>EU-arbetet.</NOBR> I ansvaret ligger också att åtgärder ska vidtas för att förhindra att svenska språket tappar mark inom de områden som omfattas av offentlig verksamhet. Vidare kan det krävas t.ex. att det inom forskningsområdet utarbetas strategier för översättning till svenska av vetenskapliga arbeten skrivna på andra språk och för terminologiutveckling.</P> <P class="p81 ft8">Behovet av insatser för att värna svenskan som huvudspråk skiftar mellan olika sektorer av samhället. Exempel på åtgärder som kan behöva vidtas inom ramen för det allmännas ansvar kan vara att se till att det sker nybildning av termer på svenska i syfte att motverka domänförluster eller att utarbeta strategier för språkanvändning t.ex. inom utbildningsväsendet (parallellspråkighet kan vara en sådan strategi) och forskningsområdet (t.ex. organiserad språkgranskning). Det har inte varit möjligt inom ramen för denna utredning att göra någon närmare analys av vilka specifika insatser som krävs inom olika områden. Klart är emellertid att utvecklingen, när det gäller språkanvändningen, på sina håll går mycket fort, vilket gör att det är angeläget att snabbt ta ställning till vilka åtgärder som ska vidtas för att värna svenskan som huvudspråk. Ett sådant område är den högre utbildningen och forskningen. Inom detta område är frågan om svenskans ställning särskilt komplicerad, eftersom det här är särskilt tydligt att språkpolitiska strävanden måste kombineras med i och för sig önskvärd internationalisering inom högre utbildning och forskning. Närmast att bedöma språkanvändning och utvecklingstendenser är de som är verksamma inom de skilda sektorerna, dvs. när det gäller högre utbildningar och forskning lärare och forskare.</P> <P class="p522 ft8">Ansvaret för svenskans ställning som huvudspråk bör därför i första hand läggas på de enskilda myndigheterna. Vid behov får</P> <P class="p523 ft15">219</P> </DIV> <DIV id="page_213"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p393 ft8">regeringen genom styrdokument eller på annat sätt ställa krav på särskilda åtgärder.</P> <P class="p524 ft9"><SPAN class="ft9">12.7.4</SPAN><SPAN class="ft57">Effekter av att arbeta på ett annat språk än modersmålet</SPAN></P> <P class="p382 ft8">Det kan konstateras att utvecklingen inom vissa samhällsområden lett till att engelskan används som arbetsspråk, såväl inom offentlig verksamhet som inom det privata näringslivet. Inom offentlig verksamhet märks utvecklingen främst inom utbildnings- och forskningsområdet och inom politisk verksamhet.</P> <P class="p101 ft8">Att kvalificerat arbete sker på ett språk som inte är den yrkesverksammas modersmål medför på sikt en risk för återverkningar på det nationella språkets ställning genom <SPAN class="ft9">domänförluster</SPAN>. En annan effekt är vad som kan ses som <SPAN class="ft9">kapacitetsförluster</SPAN>, dvs. sådana förluster i förmåga att uttrycka sig nyanserat och preciserat som det oftast innebär att, i tal eller skrift, arbeta på ett annat språk än sitt modersmål. Som en kapacitetsförlust kan ses även den underlägsna språkliga position det innebär att delta i politiska eller andra sammanhang där politikern eller tjänstemannen måste diskutera och argumentera på ett språk som inte är hans eller hennes modersmål. Sådana kapacitetsförluster riskeras inte minst i arbetet inom EU när de medverkande inte använder sitt modersmål. Vilken effekt en i språkligt hänseende underlägsen förhandlingsposition i slutändan får är naturligtvis svårt att närmare bedöma i ett enskilt fall men det man ytterst riskerar är en negativ påverkan på sikt i fråga om förutsättningarna för en välfungerande demokrati.</P> <P class="p369 ft8">En effekt som kan konstateras inom forskningsområdet, där avhandlingar och artiklar i stor utsträckning publiceras på engelska, är att kurslitteratur inom vissa områden till stor del finns enbart på engelska inom de högre utbildningarna.</P> <P class="p86 ft21">Ett annat förhållande att beakta inom högre utbildning är vilken effekt det har på undervisningens kvalitet att lärare inte undervisar på sitt modersmål.</P> <P class="p61 ft8">Utvecklingen inom den offentliga verksamhet som bedrivs från svensk sida inom EU är att tolkningsresurser används i minskad omfattning. Ett skäl till det är att svenska företrädare arbetar alltmer på andra språk, huvudsakligen engelska. De långsiktiga effekterna av denna utveckling är det svårt att närmare bedöma men</P> <P class="p273 ft15">220</P> </DIV> <DIV id="page_214"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p20 ft25">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p177 ft8">uppenbarligen riskerar man både domänförluster för svenskan och kapacitetsförluster i förhandlingsarbetet.</P> <P class="p178 ft9"><SPAN class="ft9">12.7.5</SPAN><SPAN class="ft57">Åtgärder som kan vara aktuella</SPAN></P> <P class="p142 ft8">Som redan berörts i avsnitt 12.7.3 kan åtgärder behöva vidtas för att motverka domänförluster inom vissa sektorer av den offentliga verksamheten. Min bedömning är att detaljerade åtgärder inte primärt bör komma till stånd genom lagstiftning, men att det allmänna bör ges ett särskilt ansvar för att det svenska språket fortsatt används och utvecklas. Myndigheter och andra offentliga organ där behov av åtgärder kan finnas, såsom för närvarande vid lärosäten, forskningsinstitutioner och den svenska <NOBR>EU-organisationen,</NOBR> bör analysera den egna verksamheten och komma fram till hur de i det löpande arbetet ska leva upp till sitt ansvar att värna svenskan som vårt huvudspråk. I detta avsnitt berörs närmare frågor om sådana åtgärder.</P> <P class="p525 ft9">Forsknings- och utbildningsområdena</P> <P class="p76 ft8">Frågan hur användningen av engelska på sikt kan påverka de nationella språkens ställning och kvaliteten på arbetet i materiellt avseende tycks man inte tidigare ha reflekterat så mycket över inom utbildnings- och forskningsområdena. I dag finns det dock en ökad medvetenhet om denna fråga. Det visar sig bl.a. i att det vid vissa universitet och högskolor utarbetats språkliga handlingsprogram, se avsnitt 10.3.6. Samtidigt har Högskoleverket i en kvalitetsutvärdering av internationalisering av grund- och forskarutbildning vid svenska universitet och högskolor från 2005, se avsnitt 10.3.4, konstaterat att mål- och strategidokumenten inom lärosätena är i behov av uppdatering. Verket rekommenderar i rapporten att lärosätena utvecklar strategier för internationalisering, och att de även lägger större vikt vid uppföljning och utvärdering av hela internationaliseringsarbetet, även när det gäller internationaliseringen på hemmaplan.</P> <P class="p14 ft8">Vid utredningens kontakter med Vetenskapsrådet och Högskoleverket har det framhållits att det inom forskarvärlden generellt ses som ett naturligt och berättigat krav från samhället att</P> <P class="p526 ft15">221</P> </DIV> <DIV id="page_215"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft8">forskningsresultat görs tillgängliga för allmänheten t.ex. genom att resultaten sammanfattningsvis översätts till svenska.</P> <P class="p86 ft8">En av kopplingarna mellan utbildnings- och forskningsområdena är att forskare undervisar vid universitet och högskolor. Engelskans användning inom forskarkåren avspeglas därmed i undervisningen på de högre utbildningarna. Till detta kommer internationaliseringssträvandena hos lärosätena, som till stor del förutsätter undervisning på engelska. För att ha kontroll på utvecklingen i denna språkligt sett svårhanterliga situation krävs analys och strategier för hur språkfrågor ska hanteras. Exempel på åtgärder som kan komma ifråga är att det utarbetas handlingsplaner för språkanvändningen i undervisningen samt arbetsformer för aktiv terminologiutveckling vid lärosäten med internationell inriktning. En sådan strategi kan vara att eftersträva parallellspråkighet i undervisningen.</P> <P class="p209 ft8">Det kan finnas skäl för regeringen att kräva att offentliga organ redovisar vilka åtgärder som vidtagits för att fullgöra det ansvar de enligt språklagen har för att använda och utveckla det svenska språket och därmed värna dess ställning som huvudspråk.</P> <P class="p222 ft9"><NOBR>EU-området</NOBR></P> <P class="p137 ft8">Inom <NOBR>EU-arbetet</NOBR> har utgångspunkten från början varit att varje medlemsstat ska arbeta på sitt officiella <NOBR>EU-språk.</NOBR> En tanke bakom detta har självfallet varit att ingen medlemsstat ska missgynnas genom att tvingas arbeta på ett annat språk än sitt modersmål. I takt med att organisationen har vuxit, antalet medlemsstater blivit fler och verksamheten kommit att omfatta fler sakområden, har det blivit svårare att fullt ut upprätthålla de ambitioner som funnits i fråga om varje medlemsstats officiella språk. Den nuvarande situationen präglas av att en stor del av arbetet sker på engelska, att tolkning efterfrågas i begränsad utsträckning från svensk sida och att dokument översätts i minskad omfattning. Det förekommer fortfarande att översättningar brister i kvalitet eller innehåller direkta felaktigheter. Vidare kan man se tendenser till utveckling av en särskild <NOBR>”EU-engelska”</NOBR> som talas av de tjänstemän som arbetar inom <NOBR>EU-organisationen.</NOBR></P> <P class="p369 ft21">Om det finns en övertro på den egna språkliga kompetensen i kombination med bristande kunskap om vad som generellt kan förväntas av den som, även med goda språkkunskaper, arbetar på</P> <P class="p196 ft15">222</P> </DIV> <DIV id="page_216"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB326216x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p20 ft25">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p385 ft8">annat än sitt modersmål kan det i förlängningen ha en negativ inverkan på arbetet med att tillvarata de svenska intressena i EU- samarbetet. Som förhållandena är i dag förefaller det vara en diskrepans mellan Regeringskansliets interna riktlinjer för språkanvändningen och förhållandena i praktiken. En önskvärd åtgärd är att ett språkpolitiskt handlingsprogram utarbetas där värnandet om svenskans ställning både som huvudspråk i Sverige och som officiellt <NOBR>EU-språk</NOBR> är utgångspunkten och där de långsiktiga effekterna av språkanvändningen på alla nivåer inom unionen har vägts in.</P> <P class="p263 ft26"><SPAN class="ft26">12.8</SPAN><SPAN class="ft56">De nationella minoritetsspråken</SPAN></P> <P class="p527 ft8">Förslag: I språklagen ska anges att samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch har ställning som nationella minoritetsspråk. Vidare ska föreskrivas att det allmänna har ett särskilt ansvar att skydda och främja minoritetsspråken.</P> <P class="p271 ft9"><SPAN class="ft9">12.8.1</SPAN><SPAN class="ft57">Reglering av de nationella minoritetsspråken</SPAN></P> <P class="p142 ft8">I flera av senare års politiska målförklaringar uppmärksammas de nationella minoriteternas och minoritetsspråkens ställning i det svenska samhället. Det gäller bl.a. målen för minoritetspolitiken och den nationella språkpolitiken. Även regeringens skrivelse (2005/06:95) till riksdagen <SPAN class="ft9">En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">2006–2009</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> </SPAN>behandlar de nationella minoriteterna.</P> <P class="p97 ft8">I ingressen till minoritetsspråkskonventionen sägs att medlemsstaterna anser att rätten att använda landsdels- eller minoritetsspråk är en omistlig rättighet som stämmer överens med principerna i Förenta nationernas internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter och med andan i Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.</P> <P class="p528 ft8">Målet för den svenska minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande (prop. 2000/01:143, utgiftsområde 8, bet. 2000/01:SfU2, rskr. 2000/01:72). I budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1, utgiftsområde 1) hänvisar regeringen till detta mål, vilket beslutats av riksdagen 2000. Målet har formulerats med utgångspunkt i</P> <P class="p455 ft15">223</P> </DIV> <DIV id="page_217"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft8">Europarådets minoritetskonventioner: ramkonventionen och minoritetsspråkskonventionen (se om dessa avsnitt 8.1). I propositionen lyfter regeringen fram att rätten till skydd för de nationella minoriteterna och rätten att använda minoritetsspråken i privata och offentliga sammanhang, i enlighet med ramkonventionen och minoritetsspråkskonventionen, är en integrerad del av det internationella skyddet för de mänskliga rättigheterna. Vidare framhålls att erkännandet av minoritetsspråken också är ett uttryck för att dessa språk utgör en del av det svenska kulturarvet och att det finns ett behov av att skapa förutsättningar för att minoritetsspråken ska kunna bevaras som levande språk i landet.</P> <P class="p209 ft8">Genom anslutning till Europarådets minoritetskonventioner har Sverige alltså förbundit sig att på olika sätt skydda minoritetsspråken. Konventionsanslutningarna har dock inte lett till annan nationell lagstiftning på området än lagarna om rätt att använda samiska, finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar inom vissa förvaltningsområden. Utredningen om finska och sydsamiska språken har pekat på att dagens lagreglering är otillräcklig, eftersom nuvarande lagar endast berör de tre minoritetsspråk som getts förstärkt skydd enligt del III i minoritetsspråkskonventionen. När det gäller romani chib och jiddisch finns i dag ingen reglering och inte heller för samiska, finska och meänkieli utanför de sju kommuner i Norrbotten som utpekats som förvaltningsområden. För att säkerställa en reglering som innebär ett genomförande av ramkonventionens bestämmelser och den obligatoriska del II i minoritetsspråkskonventionen i hela landet, föreslog utredningen därför en ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SOU 2005:40 s. 160 f.).</P> <P class="p352 ft8">Europarådets rådgivande kommitté, som granskat Sveriges efterlevnad av ramkonventionen, rekommenderar i sin senaste granskningsrapport att Sverige bör fortsätta att säkerställa även de nationella minoritetsspråkens ställning i samband med arbetet för att stärka det svenska språkets ställning. Kommittén menar att en framtida svensk språklag även bör innehålla garantier till skydd för de nationella minoriteterna och att det finns ett behov av att involvera företrädare för de nationella minoriteterna i denna lagstiftningsprocess (Advisory Committee on the Framework Convention for the Protection of National Minorities, Second Opinion on Sweden, 8 nov 2007).</P> <P class="p233 ft8">Enligt min mening är det uppenbart, sett till minoritetskonventionernas innehåll och de åtaganden Sverige förbundit sig till, att de</P> <P class="p222 ft15">224</P> </DIV> <DIV id="page_218"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p20 ft25">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p314 ft8">nationella minoritetsspråkens ställning bör regleras i språklagen. Att ange de fem minoritetsspråken i språklagen innebär en markering av att språken getts en särskild officiell status i Sverige. Språklagstiftning är också en åtgärd som anses ha starkt statushöjande effekt för minoritetsspråks fortlevnad (SOU 2005:40 s. 55 f.). Ett omnämnande av minoritetsspråken i språklagen innebär även ett ytterligare synliggörande av dessa språk i det svenska samhället.</P> <P class="p97 ft21">Den föreslagna regleringen överensstämmer också med den inställning som företrädare för de nationella minoriteterna och Europarådet gett uttryck för.</P> <P class="p107 ft21">En mer detaljerad reglering av de nationella minoritetsspråkens användning i samhället bör även i fortsättningen finnas i särskild lagstiftning.</P> <P class="p529 ft9">12.8.2 Det allmännas ansvar för de nationella minoritetsspråken</P> <P class="p142 ft8">Enligt artikel 5.2 i ramkonventionen ska Sverige avhålla sig från åtgärder eller metoder som syftar till att personer som tillhör de nationella minoriteterna assimileras mot deras vilja samt skydda dem mot alla åtgärder som syftar till sådan assimilering.</P> <P class="p13 ft8">Enligt artikel 10.1 har Sverige även åtagit sig att erkänna att den som tillhör en nationell minoritet har rätt att fritt och utan ingripande använda sitt minoritetsspråk privat och offentligt, såväl muntligt som skriftligt. Detta innebär att åtgärder som har till syfte att förbjuda en enskilds nyttjande av det egna nationella minoritetsspråket inte är tillåtna, oaktat att handlingen även skulle kunna betraktas som diskriminering (se även under avsnitt 5.1.4).</P> <P class="p97 ft8">När det gäller främjande av de nationella minoritetsspråken innebär detta att aktiva åtgärder ska vidtas för att stärka språken så att de bevaras som levande språk i Sverige. Detta bygger på skyldigheten enligt minoritetsspråkskonventionens artikel 7.1.c att ratificerande stater ska bygga sin politik, lagstiftning och praxis på de mål som anges i bestämmelsen, bl.a. behovet av verksamma åtgärder för att främja landsdels- eller minoritetsspråk i syfte att skydda dem.</P> <P class="p189 ft8">Erfarenheterna visar att minoritetsspråkens framtid är oviss och att den pågående språkbytesprocessen är långt gången är det gäller vissa av språken, bl.a. är syd- och lulesamiskan starkt hotade (SOU 2006:19 s. 116 f.). Aktiva språkbefrämjande åtgärder krävs för att</P> <P class="p407 ft15">225</P> </DIV> <DIV id="page_219"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft8">bryta och vända denna språkbytesprocess och för att hotade språk ska kunna fortleva och utvecklas. Samhället kan genom olika typer av åtgärder främja språkbevarande, bl.a. genom att ge barn förutsättningar att lära sig språket och stärka talarnas förutsättningar att föra språket vidare till nästa generation. Det allmänna har ett ansvar för detta genom bl.a. utbildningssystemet. Det allmänna har även ett ansvar när det gäller utveckling av minoritetsspråken som levande språk genom bl.a. språkvård och terminologiutveckling.</P> <P class="p93 ft8">Min slutsats är att det i språklagen uttryckligen bör framgå att det allmänna har ett ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. I detta skydd inbegrips bl.a. ett förbud mot påtvingad assimilering.</P> <P class="p86 ft8">I anslutning till uppgiften för det allmänna att skydda och främja de nationella minoritetsspråken bör även frågor om bristen på databaserade hjälpmedel, för dagligt och mer avancerat bruk, påtalas. Denna brist kan vara ett stort hinder för utveckling av språket som kommunikations- och läromedel för alla. Särskilt svårt kan det bli för brukare av nationella minoritetsspråk att hävda sin rätt till sitt eget språk i databehandling och telekommunikation. Det problem som i sammanhanget uppstår är nämligen att ortografin för vissa minoritetsspråk kräver bokstäver som inte ingår i det svenska alfabetet och som därför inte med säkerhet är tillgängliga i vanlig svensk databehandling (exempelvis krävs bokstaven för engljudet – ”n med svans” – i samiska). Genom ratificeringen av minoritetsspråkkonventionen har Sverige åtagit sig åtskilligt beträffande skriftspråket i fråga om samiska, finska och meänkieli utöver det som regleras i lagstiftningen om rätten att använda dessa språk vid kontakter med förvaltningsmyndigheter och domstolar inom vissa förvaltningsområden (SFS 1999:1175 och 1176). Även när det gäller romani chib är det önskvärt att romska egennamn kan stavas korrekt i Sverige. Åtagandet enligt minoritetsspråkskonventionen kan för närvarande inte uppfyllas i datasystemen hos det stora flertalet av Sveriges myndigheter. Det är angeläget att Sveriges ratificering av Europarådets minoritetsspråkskonvention leder till att de nationella minoritetsspråken kan brukas i databehandling men även i telekomsammanhang. Det bör alltså ingå i det allmännas ansvar att se till att utvecklingen av användbara verktyg för skriftlig kommunikation på nationella minoritetsspråk i databehandling och telekommunikation kommer till stånd. Det är väsentligt att denna fråga bearbetas i den fortsatta beredningen av språkfrågorna.</P> <P class="p412 ft15">226</P> </DIV> <DIV id="page_220"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB326220x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p20 ft25">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p396 ft26"><SPAN class="ft26">12.9</SPAN><SPAN class="ft56">Det svenska teckenspråket</SPAN></P> <P class="p507 ft8">Förslag: Det allmänna åläggs ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket. Detta språk ges därmed ett skydd som motsvarar det som enligt förslaget ges de nationella minoritetsspråken.</P> <P class="p530 ft8">Genom Teckenspråksutredningens betänkande (SOU 2006:54) har frågor om teckenspråket och situationen för de teckenspråkiga fått en allsidig belysning. Teckenspråksutredningen föreslår bl.a. att Sverige på olika nivåer, nationellt och internationellt, ska verka för att stärka de teckenspråkigas rättigheter och deras möjligheter att använda teckenspråket. Till grund för förslagen ligger utredningens bedömning att det svenska teckenspråket, och även andra teckenspråk, skulle ges en ställning motsvarande den som minoritetsspråken har genom Europarådets minoritetsspråkkonvention.</P> <P class="p81 ft8">Liksom för andra språkgrupper gör sig frågor om mänskliga rättigheter och diskrimineringsskydd gällande när det gäller teckenspråkiga. Som framhållits i Teckenspråksutredningens betänkande har frågan om de teckenspråkiga och teckenspråkets ställning både <NOBR>språk-,</NOBR> handikapp- och demokratipolitiska dimensioner.</P> <P class="p82 ft8">Som framgått av avsnitt 7.5, berörs frågan om teckenspråkens ställning och de teckenspråkigas rättigheter i konventioner som Sverige har anslutit sig till. I sammanhanget kan nämnas konventionen om funktionshindrade personers rättigheter, som FN antog 2006 och Sverige undertecknade 2007. Konventionen innehåller särskilda bestämmelser om rättigheter för teckenspråkiga. I dessa delar innebär den att anslutna stater ger döva personer tillgång till teckenspråk samt erkänner och främjar användandet av teckenspråk. Även i den nordiska språkdeklarationen (se avsnitt 5.1.8) understryks vikten av att också teckenspråken tillerkänns en stark ställning.</P> <P class="p340 ft8">Vid kontakter med företrädare för Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) och Hörselskadades Riksförbund (HRF) har framhållits att de teckenspråkiga anser det vara mycket angeläget att det svenska teckenspråkets ställning regleras i lag och att det tillerkänns en ställning som motsvarar de nationella minoritetsspråkens. Man betonar särskilt vikten av att teckenspråkets ställning blir föremål för reglering som visar att samhället respekterar den betydelse teckenspråket har för de teckenspråkiga och deras identitet. Man</P> <P class="p388 ft15">227</P> </DIV> <DIV id="page_221"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB326221x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft8">har också framhållit att man anser en lagreglering ha betydelse som en på sikt stabil grund för teckenspråket och för frågor med anknytning till detta språk.</P> <P class="p86 ft8">I förhållande till svenskan är det svenska teckenspråket ett av många minoritetsspråk i Sverige. Det är också ett nationellt språk som bygger på det svenska skriftspråket. För dess användare har teckenspråket stor betydelse för identiteten och den kulturella tillhörigheten, i likhet med hur det är för alla som använder talade språk. Utöver detta har teckenspråket en särskild betydelse på så sätt att detta språk är en förutsättning för många av de teckenspråkiga för att kunna kommunicera med omvärlden.</P> <P class="p93 ft8">Mot den bakgrund som här redovisats anser jag att det svenska teckenspråkets ställning bör regleras i språklagen. Detta bör lämpligen ske så att det allmänna, liksom föreslagits i fråga om minoritetsspråken, får ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket.</P> <P class="p86 ft21">En mera detaljerad reglering vad gäller det allmännas insatser för att skydda och främja det svenska teckenspråket bör, liksom i fråga om minoritetsspråken, finnas i särskild lagstiftning.</P> <P class="p102 ft26">12.10 Språkanvändningen i offentlig verksamhet</P> <P class="p531 ft8">Förslag: I språklagen ska anges att språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska. Nationella minoritetsspråk ska få användas när det är lämpligt.</P> <P class="p532 ft8">I språklagen bör hänvisas till att det finns särskilda bestämmelser om rätt att använda samiska, finska och meänkieli, liksom att det finns särskilda bestämmelser om rätt att i Sverige använda annat nordiskt språk.</P> <P class="p533 ft8">Det ska dessutom i språklagen anges att det finns särskilda bestämmelser om skyldighet för domstolar och förvaltningsmyndigheter att anlita tolk och översätta handlingar.</P> <P class="p225 ft9">12.10.1 Vad avses med offentlig verksamhet?</P> <P class="p382 ft8">Enligt direktiven bör språkriktighetsfrågor eller språks användning inom olika områden utöver den offentliga förvaltningen inte regleras i språklagen. Som en konsekvens av att svenskan genom</P> <P class="p94 ft15">228</P> </DIV> <DIV id="page_222"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p20 ft25">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p385 ft8">språklagen får ställning som huvudspråk anser jag att frågor om språkanvändning inom den offentliga verksamheten, dvs. inom domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet, bör regleras i språklagen. Förutom domstolar och förvaltningsmyndigheter är avsikten att bestämmelsen ska omfatta riksdagen, regeringen, kommun- och landstingsfullmäktig samt enskilda rättssubjekt i den del av deras verksamhet som avser förvaltningsuppgifter som överlämnats med stöd av 11 kap. 6 § regeringsformen.</P> <P class="p96 ft9">12.10.2 Offentlighetsprincipen</P> <P class="p142 ft8">Ett skäl till att det i språklagen bör fastställas att det är svenska som ska användas i den offentliga verksamheten är bestämmelserna i 2 kap. tryckfrihetsförordningen om allmänna handlingars offentlighet. Dessa bestämmelser ger den som är svensk medborgare rätt att ta del av allmänna handlingar ”till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning” och ger därmed möjlighet till insyn i myndigheternas arbete. Med myndighet likställs i fråga om allmänna handlingars offentlighet enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen riksdagen och beslutande kommunal församling (5 §).</P> <P class="p81 ft8">För att bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet i realiteten ska fylla sin funktion är det väsentligt att de handlingar som blir allmänna är skrivna på svenska, liksom att handlingar skrivna på ett annat språk än svenska och som lämnas in till myndigheten översätts i rimlig utsträckning, om de inte bedöms sakna betydelse.</P> <P class="p56 ft8">Beslut och domar men, som huvudregel, även andra handlingar som blir allmänna ska därför upprättas på svenska. Även då en handling översätts till ett annat språk för att en enskild mottagare ska kunna tillgodogöra sig innehållet ska handlingen av angivet skäl finnas i original på svenska i ärendet.</P> <P class="p55 ft8">Principen om offentlighet gäller också för domstolsförhandlingar. För att denna princip ska ha en reell innebörd förutsätts att förhandlingarna hålls på svenska och att det tolkas till svenska i den mån personer som inte behärskar svenska, eller är allvarligt hörsel- eller talskadade, ska höras vid domstolsförhandlingen. I sammanhanget kan hänvisas till ett ärende där JO riktade kritik mot en domare som i ett mål hållit en muntlig förberedelse och en huvudförhandling på engelska. Med hänvisning till 5 kap. 1 § första stycket</P> <P class="p335 ft15">229</P> </DIV> <DIV id="page_223"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft8">och 6 § första stycket rättegångsbalken samt 2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen, uttalade JO att det framgår av rättegångsbalken att det under inga omständigheter kan anses tillåtet att en förhandling i sin helhet eller i mera betydande omfattning hålls på något annat språk än det svenska (JO 1995/96 s. 82, Dnr <NOBR>3032-1993).</NOBR></P> <P class="p102 ft9">12.10.3 Offentlig verksamhet hos andra än myndigheter</P> <P class="p382 ft8">Myndighetsutövning sker med stöd av offentligrättsliga regler och kan för den enskilde innebära förmåner, rättigheter eller skyldigheter. Myndighetsutövning kan förekomma inte bara hos myndigheter utan även hos s.k. privaträttsliga subjekt, som t.ex. bolag, föreningar, stiftelser eller enskild person, som har fått förvaltningsuppgifter med stöd av 11 kap. 6 § regeringsformen. Ett enskilt rättssubjekt som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter blir inte att betrakta som en myndighet. Därmed kommer verksamheten inte att omfattas av förvaltningslagen och andra offentligrättsliga författningar, om det inte bestämts speciella regler för verksamheten om t.ex. tillsyn, insyn, offentlighet och besvärsmöjlighet.</P> <P class="p93 ft8">Genom 1 kap. 8 § sekretesslagen (1980:100) har offentlighetsprincipen gjorts tillämplig på handlingar hos vissa enskilda organ som har anförtrotts förvaltningsuppgifter, i princip sådana som innefattar myndighetsutövning. Vilka dessa organ är, och vilka delar av organets verksamhet det gäller, anges i en bilaga till sekretesslagen. Som exempel på sådana fristående organ kan nämnas besiktningsorgan enligt fordonslagen, Radiotjänst i Kiruna AB, Notarius publicus, Posten AB, Handelshögskolan i Stockholm, Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och Sveriges Riksidrottsförbund. Även i fråga om handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande ska, enligt 1 kap. 9 § sekretesslagen, i tillämpliga delar tryckfrihetsförordningens reglering om rätt att ta del av allmänna handlingar gälla.</P> <P class="p369 ft8">Min slutsats är att den föreslagna bestämmelsen om att svenska är språket i offentlig verksamhet bör gälla även sådana enskilda organ som har fått uppdrag att fullgöra förvaltningsuppgifter i den del av deras verksamhet som avser förvaltningsuppgifter som överlämnats med stöd av 11 kap. 6 § regeringsformen.</P> <P class="p210 ft15">230</P> </DIV> <DIV id="page_224"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p20 ft25">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p353 ft9">12.10.4 Nationella minoritetsspråk i offentlig verksamhet</P> <P class="p83 ft8">Från den generella bestämmelsen att språket i offentlig verksamhet ska vara svenska har gjorts ett undantag som avser de nationella minoritetsspråken. Jag anser det befogat, som ett led i strävandena att skydda och främja dessa språk, att göra det möjligt att använda minoritetsspråk i offentlig verksamhet när så är lämpligt. Tanken har varit att en sådan bestämmelse kan vara tillämplig i delar av Sametingets verksamhet och även i viss offentlig verksamhet i Tornedalen.</P> <P class="p96 ft9">12.10.5 Särskilt om tolkning och översättning</P> <P class="p142 ft8">Utgångspunkten är att befintliga bestämmelser om tolkning, översättning och liknande som finns i förvaltningslag, rättegångsbalk och förvaltningsprocesslag m.fl. författningar bör vara kvar i respektive författning. Det föreslås inga ändringar i dessa bestämmelser, men utredningen finner anledning att påtala att det kan finnas behov av en översyn av reglerna för att åstadkomma större enhetlighet och kompletteringar när det gäller bestämmelser om tolkning och översättning av handlingar.</P> <P class="p250 ft8">Som redogörs för i avsnitt <NOBR>4.2–4.4</NOBR> finns det lagbestämmelser om tolkning och översättning för de fall då personer som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadade har kontakt med förvaltningsmyndigheter och domstolar. Regler om tolkning finns bl.a. i förvaltningslagen, rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen och även i ett antal författningar, t.ex. i lagarna om rätt att använda samiska, respektive finska och meänkieli, hos förvaltningsmyndigheter och domstolar (SFS 1999:1175 och SFS 1999:1176).</P> <P class="p189 ft8">Enligt förvaltningslagen gäller för en förvaltningsmyndighet att den vid behov <SPAN class="ft9">bör </SPAN>anlita tolk när den har att göra med någon som <SPAN class="ft9">inte behärskar svenska </SPAN>eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad. Regeln gäller inte bara muntlig tolkning vid förhandlingar, förhör osv. utan också skriftlig översättning när handlingar på främmande språk lämnas in till myndigheterna eller när dessa ska meddela sig skriftligt med någon som inte förstår svenska.</P> <P class="p97 ft8">För de allmänna domstolarna finns uttryckliga bestämmelser om både tolkning och översättning. Enligt 5 kap. 6 § rättegångsbalken <SPAN class="ft9">får </SPAN>tolk anlitas för att <SPAN class="ft9">biträda rätten </SPAN>vid förhör med någon som inte</P> <P class="p408 ft15">231</P> </DIV> <DIV id="page_225"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB326225x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft8">behärskar svenska. Bestämmelsen anses vara analogt tillämplig under förundersökning i brottmål liksom vid mera informella kontakter mellan rätten och en person som inte behärskar svenska språket. När det gäller översättning av handlingar vid allmänna domstolar finns det en bestämmelse i 33 kap. 9 § rättegångsbalken som innebär att handlingar som lämnas in till rätten normalt ska vara skrivna på svenska. I fråga om handlingar som inte är på svenska ska domstolen med hänsyn till kostnaderna efter omständigheterna avgöra om översättning behövs. Domstolen får i behovsprövningen väga in partens möjligheter att själv få fram en översättning. För handlingar som skickas från rätten bör domstolen av kostnadsskäl vara försiktig med översättningar och bedöma om parten, t.ex. genom släktingar eller en invandrarbyrå, kan få en handling översatt.</P> <P class="p352 ft8">För förvaltningsdomstolarna gäller enligt 50 § förvaltningsprocesslagen att rätten <SPAN class="ft9">ska </SPAN>anlita tolk om part, vittne eller annan som ska höras inför rätten inte behärskar svenska språket. Även i annat fall <SPAN class="ft9">får </SPAN>rätten vid behov anlita tolk.</P> <P class="p86 ft8">Som konstaterats ovan innebär mitt förslag när det gäller möjligheter till tolkning och översättning inte någon ändring av gällande regler. Frågan kan dock ställas om det är motiverat med de skillnader som finns t.ex. i regelverken för de allmänna domstolarna respektive för förvaltningsdomstolarna och om det finns skäl att närmare klargöra t.ex. skyldigheten att översätta handlingar.</P> <P class="p416 ft26">12.11 Klarspråk i offentlig verksamhet</P> <P class="p531 ft8">Förslag: I språklagen ska föreskrivas att språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som utövar offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.</P> <P class="p505 ft8">Att den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig är ett av de nationella språkpolitiska målen.</P> <P class="p86 ft8">Det är ett självklart krav att var och en som företräder det allmänna och utövar offentlig makt ska använda ett sådant språk som den enskilde medborgaren kan förstå. Detta är av grundläggande betydelse för den enskildes rättstrygghet och det är också</P> <P class="p412 ft15">232</P> </DIV> <DIV id="page_226"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p20 ft25">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p385 ft8">en förutsättning för att myndigheter och andra organ som företräder det allmänna ska vinna medborgarnas förtroende.</P> <P class="p13 ft8">Myndigheternas arbete med att utveckla och förbättra myndighetsspråket och göra det till ett effektivt kommunikationsmedel mellan myndigheten och den enskilde har pågått sedan länge.</P> <P class="p13 ft8">Som redogjorts för i avsnitt 4.2 finns det i förvaltningslagen bestämmelser om språkanvändningen inom myndigheter. Dessa bestämmelser gäller för förvaltningsmyndigheter och förvaltningsdomstolarna men inte för de allmänna domstolarna, annat än i deras administrativa verksamhet, eftersom de inte definieras som förvaltningsmyndigheter. Bestämmelserna gäller inte heller regeringen och beslutande politiska församlingar, som riksdagen och fullmäktige i kommuner och landsting. I den numera upphävda verksförordningen fanns en bestämmelse som lade ett ansvar på myndighetschefen att se till att allmänhetens och andras kontakter med myndigheten underlättades genom bl.a. <SPAN class="ft9">ett klart och begripligt språk </SPAN>i myndigheternas skrivelser och beslut. Det sagda talar för att det är motiverat med en föreskrift i språklagen som omfattar all offentlig verksamhet. Vad begreppet offentlig verksamhet avser att omfatta anges i avsnitt 10 i detta kapitel.</P> <P class="p14 ft8">Den föreslagna bestämmelsen i språklagen ska innebära krav på offentliga organ att deras språk ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Kraven på dessa organ stämmer alltså överens med de nationella språkpolitiska målen. Innebörden av att språket ska vara <SPAN class="ft9">vårdat </SPAN>är att det ska följa gängse språknormer. Att det ska vara <SPAN class="ft9">enkelt </SPAN>innebär att språket ska ligga relativt nära talspråket och att språket ska vara <SPAN class="ft9">begripligt </SPAN>innebär att det ska vara anpassat så att mottagaren bör kunna förstå. I sammanhanget finner jag det motiverat att särskilt framhålla, vad även Språkkommittén framhöll, nämligen att språkvårdsarbetet i hög grad bör inriktas på begripligheten hos myndighetstexter på Internet, inte minst med tanke på förutsättningarna för den s.k. <NOBR>24-timmarsmyndigheten,</NOBR> se avsnitt 6.3. Det är också angeläget att samhällsinformation utformas med tanke på att många människor har läs- och skrivsvårigheter. Eftersom döva personer kan ha svårt att läsa och skriva svenska bör, för att öka deras möjligheter att vara delaktiga i samhällslivet, samhällsinformation finns på teckenspråk.</P> <P class="p350 ft15">233</P> </DIV> <DIV id="page_227"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB326227x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p534 ft26">12.12 Termer i svenskan</P> <P class="p531 ft8">Förslag: Enligt språklagen ska myndigheter ha ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.</P> <P class="p505 ft8">En förutsättning för svenskans funktion som huvudspråk är att det är ett komplett språk. Det innebär att svenskan ska kunna användas inom alla områden, vilket kräver att det fortlöpande skapas svenska termer för innovationer och andra nya företeelser och begrepp inom olika samhällsområden.</P> <P class="p101 ft8">Inom de flesta områden sker utvecklingen genom ett internationellt utbyte. Detta är ur många aspekter eftersträvansvärt och dessutom ofta nödvändigt. Sett till svenskans ställning som ett komplett språk medför dock det internationella utbytet en risk för att det inom vissa områden inte skapas nya svenska termer i tillräcklig utsträckning. Av språkvetare ses detta som en av de viktigaste frågorna att hantera för att skydda och bevara svenskans ställning. I grund och botten är det en fråga om att så många som möjligt ska kunna få tillgång till information och kunskap och kunna delta i samhällslivet. En förutsättning för det är att svenska termer finns tillgängliga och används.</P> <P class="p209 ft8">Som exempel på områden där svenska har fått stå tillbaka på grund av dominans av andra språk, i huvudsak engelska, framhålls ofta den högre utbildningen och forskningsområden som teknik, medicin och naturvetenskap. Det finns naturligtvis många fler områden där man i dag, eller i framtiden, kan iaktta liknande tendenser. Redan i dag är näringsliv och politik sådana områden. Det är därför, enligt min mening, angeläget att snarast skapa förutsättningar för ett medvetet, aktivt, kontinuerligt och i möjligaste mån samordnat arbete med terminologifrågor.</P> <P class="p93 ft8">För att termer ska vara användbara måste de vara enhetliga och ha en konsekvent och allmänt accepterad innebörd. Att skapa välfungerande termer är en komplicerad process som kräver samordning, bred kunskap och erfarenhet. För att så långt som möjligt säkerställa den termutveckling som är nödvändig för att värna svenskan bör myndigheter i språklagen åläggas ett särskilt ansvar för att svensk terminolog finns tillgänglig, används och utvecklas inom deras fackområde. Sett till den process som krävs för att skapa enhetliga termer lär detta ansvar i praktiken medföra att det</P> <P class="p363 ft15">234</P> </DIV> <DIV id="page_228"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB326228x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p20 ft25">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p385 ft8">blir de centrala myndighetsfunktionerna inom olika sektorer som kommer att ha huvudansvaret för terminologiutvecklingen och att arbetet sker i samarbete med termutvecklingsorgan såsom Terminologicentrum TNC m.fl. När det gäller att använda svenska termer kommer det att vara ett ansvar för samtliga myndigheter.</P> <P class="p73 ft26">12.13 Svenskan i internationella sammanhang</P> <P class="p510 ft8">Förslag: I språklagen ska anges att svenskan är Sveriges officiella språk i internationella sammanhang.</P> <P class="p535 ft8">Ett språks ställning i ett land som landets officiella språk eller motsvarande har naturligen betydelse även utanför landet och i internationella relationer. Svenska språket har hittills i praktiken haft ställning som ”Sveriges officiella språk” både inom landet och i internationella sammanhang. När avsikten nu är att svenska språkets ställning ska lagfästas har jag föreslagit att det i språklagen anges att svenskan är huvudspråk i Sverige. För fullständighetens skull bör en sådan bestämmelse kompletteras med en bestämmelse om att svenskan är Sveriges officiella språk i internationella sammanhang.</P> <P class="p81 ft21">De internationella sammanhang som här avses är de där det allmänna uppträder, dvs. olika former för bilaterala och multilaterala förbindelser.</P> <P class="p107 ft8">Användningen av det svenska språket i internationella sammanhang är i mycket en praktisk fråga och styrs i stor utsträckning av sådana bruk och traditioner som har utvecklats inom respektive område. I de flesta sammanhang är svenskan ett av de mindre språken och de som representerar Sverige måste huvudsakligen använda något av de större språken, oftast engelska.</P> <P class="p264 ft8">Avsikten med den föreslagna regleringen är att uttrycka att när de deltagande ländernas officiella språk ska komma till användning, t.ex. i traktattexter, så är det för Sveriges del svenska språket som ska användas. Huruvida svenskan är officiellt språk i olika internationella organisationer är en annan sak; i andra sammanhang än EU är detta sällan eller aldrig fallet. Inte heller är avsikten att det svenska språket på ett annat sätt än hittills systematiskt ska hävdas i det internationella samarbetet. Syftet med den föreslagna bestämmelsen är att lagfästa det rådande svenska förhållningssättet när det gäller språkanvändningen i officiella internationella sammanhang.</P> <P class="p408 ft15">235</P> </DIV> <DIV id="page_229"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB326229x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft8">Som har nämnts i det föregående (avsnitt 11) är det främst i fråga om utformningen av internationella överenskommelser som det finns mer specifika riktlinjer om språkanvändning.</P> <P class="p62 ft26">12.14 Språkanvändningen i <NOBR>EU-arbetet</NOBR></P> <P class="p504 ft8">Förslag: Språklagen ska innehålla en bestämmelse om att svenskans ställning som officiellt språk i EU ska värnas. Lagen ska också innehålla en bestämmelse om att den som företräder Sverige i EU ska använda svenska i sammanhang där tolkning erbjuds, om det inte av särskilda skäl är lämpligare att använda ett annat språk.</P> <P class="p536 ft9"><SPAN class="ft9">12.14.1</SPAN><SPAN class="ft71">Tänkbara effekter av en minskad användning av medlemsstaternas officiella </SPAN><NOBR>EU-språk</NOBR></P> <P class="p382 ft8">Arbetet inom EU:s olika verksamhetsgrenar präglas av att det sker i en mycket stor, politiskt styrd organisation. Det professionella arbetet som bedrivs av tjänstemän inom olika sakområden följs av ställningstaganden på politisk nivå, inte så sällan i kompromissens form. Vad det kan innebära för den enskilda medlemsstatens intressen att dessa tillvaratas av tjänstemän och ibland även politiker som arbetar på ett annat språk än det egna modersmålet är svårt att klarlägga och bedöma. I det följande ges dock några exempel, mer eller mindre uppenbara, på effekter av att arbetet inom EU i stor omfattning bedrivs på ett annat språk än svenska.</P> <P class="p225 ft9">Insyn i <NOBR>EU-arbetet</NOBR></P> <P class="p137 ft8">För medborgarna i medlemsstaterna leder begränsningar i fråga om översättning och tolkning till försämrade förutsättningar att följa och påverka arbetet inom EU. Detta är en viktig demokratiaspekt och kan på sikt medföra risken att verksamhetens legitimitet ifrågasätts.</P> <P class="p138 ft15">236</P> </DIV> <DIV id="page_230"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p20 ft25">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p537 ft9">Insyn i den nationella förvaltningen</P> <P class="p246 ft8">Om officiella handlingar (rapporter, granskningsdokument och liknande) som ställs till en medlemsstat översätts endast delvis eller inte alls är risken stor att allmänheten inte får tillfredsställande tillgång till innehållet. För svensk del är det också problematiskt med hänsyn till principen om allmänna handlingars offentlighet om inkomna handlingar av betydelse inte regelmässigt översätts.</P> <P class="p276 ft9">Tillvaratagande av nationella intressen</P> <P class="p223 ft8">Om det förväntas av företrädare för en medlemsstat att han eller hon bör klara av att utföra sina arbetsuppgifter på engelska kan det leda till problem i situationer där språkförmågan visar sig inte räcka till och därmed tolk- eller översättningstjänster behövs. En sak är att det kan vara svårt att bedöma den egna kapaciteten, men det kan också vara känsligt att tala om att man behöver tolkhjälp. Personliga överväganden kan därmed komma att inverka på arbetets resultat på ett sätt som inte är önskvärt, vilket i slutändan kan befaras få en negativ återverkan på möjligheterna att hävda de nationella intressena.</P> <P class="p525 ft9">Urvalet vid anställning och för politiska uppdrag</P> <P class="p72 ft8">Om arbete inom EU förutsätter goda kunskaper i engelska finns det en risk för att urvalet vid anställningar minskar och att därmed den på sakområdet skickligaste inte kommer att anställas. För politiker kan liknande effekter tänkas, där den bäst lämpade personen på grund av bristande språkkunskaper kanske avstår från arbete inom EU.</P> <P class="p338 ft9">Intern <NOBR>EU-jargong</NOBR> och ”fackengelska”</P> <P class="p72 ft8">Personer som arbetar nära varandra i en organisation eller inom ett sakområde utvecklar ofta inbördes termer och benämningar för olika förhållanden – ett slags internt fackspråk – som den som inte är initierad många gånger kan ha svårt att förstå. En liknande effekt kan uppstå när engelska används som gemensamt språk inom en grupp där medlemmarna har flera olika modersmål, något som ofta</P> <P class="p357 ft15">237</P> </DIV> <DIV id="page_231"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft8">är fallet i internationella sammanhang. Engelskan kan då utvecklas internt med gruppens egna uttryckssätt och termer. Det kan innebära att personerna i gruppen sinsemellan talar engelska och förstår varandra väl medan engelskspråkiga utanför gruppen inte till fullo förstår denna ”fackengelska”.</P> <P class="p222 ft9">Kompetens hos tolkar och översättare</P> <P class="p69 ft8">I vilken omfattning tolknings- och översättningstjänster utnyttjas får effekter för de yrkesverksamma tolkarnas och översättarnas förutsättningar att upprätthålla sin kompetens och kapacitet. För att dessa yrkesgrupper ska ha rimliga förutsättningar att bevara och utveckla skicklighet och kompetens, och därmed att utföra ett bra arbete, krävs kontinuitet i deras arbete och en medverkan under hela arbetsprocessen.</P> <P class="p222 ft9">Tillgång på tolkar och översättare</P> <P class="p69 ft8">Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet är ansvarigt för utbildningen av bl.a. konferenstolkar för <NOBR>EU-verk-</NOBR> samheten. Enligt TÖI har den kraftiga minskningen av tolkning till och från svenska som skett sedan 2004 inneburit svårigheter för svenska konferenstolkar att uppnå full sysselsättning. För nyutbildade tolkar har svårigheterna att komma in på tolkmarknaden inneburit att de inte kunnat omsätta den kompetens de tillägnat sig i utbildningen i praktisk yrkeserfarenhet, vilket är betydelsefullt för att de ska kunna upprätthålla och utveckla sina färdigheter som professionella tolkar. Den senaste konferenstolkutbildning som TÖI gett avslutades 2005. På grund av rådande förhållanden avvaktar TÖI för närvarande med att anordna ytterligare konferenstolkutbildningar.</P> <P class="p78 ft9">12.14.2 Särskilt om tolkning och översättning</P> <P class="p88 ft8">En särskilt viktig fråga för möjligheten att använda svenska språket i <NOBR>EU-arbetet</NOBR> är tillgången på skickliga och kvalificerade tolkar och översättare. För att upprätthålla kvaliteten hos dessa yrkesgrupper krävs ett kontinuerligt arbete där tolken och översättaren är med i processen redan på ett tidigt stadium. Risken att tappa i termino-</P> <P class="p222 ft15">238</P> </DIV> <DIV id="page_232"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p20 ft25">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p385 ft8">logisk och språklig precision ökar om inte tolken respektive översättaren har del i hela processen och därigenom får känsla för materians innehåll och syfte. Förr eller senare behövs tolkens eller översättarens insatser men ju senare i processen insatserna kommer till stånd desto större är faran för avvikelser från den ursprungliga andemeningen. Eftersom verksamheten i EU i slutändan kan leda till beslut som innebär direkt gällande lagstiftning i medlemsstaten är det ytterst angeläget att sådana avvikelser i största möjliga mån undviks.</P> <P class="p57 ft9">Tidigare förslag</P> <P class="p72 ft8">Språkkommittén tog upp ett antal frågor om svenskan i EU. En särskild aspekt var att <NOBR>EU-texternas</NOBR> kvalitet, med långa, komplicerade och svårbegripliga meningar, riskerade att i översatt skick påverka det offentliga språkbruket i Sverige negativt. Språkkommittén behandlade också frågan om svenskans ställning som officiellt <NOBR>EU-språk</NOBR> och dess användning i <NOBR>EU-verksamheten.</NOBR></P> <P class="p97 ft8">I fråga om texternas kvalitet har språkforskare pekat på att texter innehöll fel eller i vart fall visade på språklig osäkerhet eller mindre naturlig svenska, vilket bl.a. kopplades till bristande svenskkunskaper. Vidare har noterats att grundtexterna ofta skrivs av personer som inte har möjlighet att producera tillräckligt goda texter; bl.a. skrivs en del texter av tjänstemän som har ett annat modersmål än engelska och franska. Att <NOBR>EU-texter</NOBR> inte sällan innehåller främmande eller direkt felaktig terminologi har också framhållits. Vidare har det pekats på de svårigheter det innebär att översätta lagtext och andra rättsakter, då ett komplext juridiskt språk ska överföras till svenska, med den hårda bundenheten till källtexterna som är föreskriven.</P> <P class="p340 ft8">Språkkommitténs förslag var att arbetet med att förbättra EU- texterna skulle fortsätta, att Sverige skulle verka för att EU fortsätter att bygga upp översättningsavdelningarna i de olika medlemsstaterna och att Sverige fortsatt skulle verka för att EU arbetar för enklare, begripligare och klarare texter inom EU.</P> <P class="p97 ft8">Språkkommittén föreslog också att riktlinjer skulle läggas fast där Sveriges officiella hållning i fråga om svenskans ställning och användning inom EU preciserades. Sådana riktlinjer föreslogs både för svenskan som officiellt <NOBR>EU-språk</NOBR> och för svenskan som arbetsspråk inom EU.</P> <P class="p407 ft15">239</P> </DIV> <DIV id="page_233"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB326233x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p351 ft9">12.14.3 Behovet av lagreglering</P> <P class="p88 ft8">Frågan om effekterna av språkanvändningen inom EU har en sådan vikt i grundläggande samhällsfrågor som demokrati och rättssäkerhet att lagstiftaren bör ange riktlinjer för språkanvändningen i Sveriges arbete inom EU. Självfallet är det viktigt att säkra att svenska intressen tas tillvara på bästa möjliga sätt. Det är också viktigt att medborgarna har faktiska möjligheter att få insyn i och kan följa Sveriges verksamhet i EU. Utgångspunkten bör därför vara att arbetet så långt det är möjligt ska ske på svenska språket.</P> <P class="p93 ft8">Med ökningen av antalet medlemsstater och därmed antalet officiella <NOBR>EU-språk</NOBR> följer en alltmer svårhanterlig situation, där risken är stor att de mindre språken får stå tillbaka, särskilt för en medlemsstat som inte aktivt driver frågan om rätten att arbeta på statens officiella <NOBR>EU-språk</NOBR> så långt detta är möjligt.</P> <P class="p208 ft8">Lagregleringen bör ta sikte på dels att svenskans ställning som officiellt <NOBR>EU-språk</NOBR> ska värnas, dels att de som företräder Sverige i EU i den utsträckning som är möjlig och lämplig ska arbeta på svenska, vilket innebär bl.a. att de bör utnyttja tolkning när sådan erbjuds.</P> <P class="p538 ft26"><SPAN class="ft26">12.15</SPAN><SPAN class="ft72">Det allmännas ansvar för den enskildes tillgång till språk</SPAN></P> <P class="p539 ft8">Förslag: Grundläggande bestämmelser om det allmännas ansvar för den enskildes tillgång till språk ska regleras i språklagen i fråga om svenska, de nationella minoritetsspråken, det svenska teckenspråket och annat modersmål än de nu nämnda språken.</P> <P class="p532 ft8">Detta ansvar innebär följande: Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Den som tillhör en nationell minoritet ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda sitt minoritetsspråk. Vidare ska den som har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket. Slutligen ska den som har ett annat modersmål än de nu nämnda språken ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.</P> <P class="p540 ft8">Enligt ett av de språkpolitiska målen ska alla ha rätt till språk. Det innebär rätt att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och använda det egna modersmålet och nationella</P> <P class="p358 ft15">240</P> </DIV> <DIV id="page_234"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p20 ft25">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p385 ft8">minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk. Med utgångspunkt i detta språkpolitiska mål bör den enskildes tillgång till språk regleras i lagen. Regleringen bör omfatta den enskildes tillgång till det svenska språket, de nationella minoritetsspråken, det svenska teckenspråket samt den enskildes modersmål då detta är ett annat språk än de nu nämnda.</P> <P class="p97 ft8">Genom bestämmelserna regleras i generella termer det allmännas skyldighet att ge den enskilde tillgång till språk. I sista hand är det den enskildes ansvar att ta tillvara möjligheterna att lära sig, utveckla och använda språket, men det är det allmänna som ska se till att det finns utbildningsmöjligheter genom tillgång till lärare och läromedel osv. Till alldeles övervägande del bör det vara fråga om utbildning som bekostas av det allmänna, men den enskildes tillgång till språk kan inte ses som en ovillkorlig rätt till kostnadsfri språkutbildning.</P> <P class="p541 ft9">12.15.1 Möjlighet att lära sig, utveckla och använda språket</P> <P class="p142 ft8">Förslaget innebär i sin lydelse en något mer omfattande rätt till språk än vad formuleringen av det nationella språkpolitiska målet om att alla ska ha rätt till språk innebär. Avsikten med formuleringen i förslaget är dock endast att uttrycka tillgången till språk på ett mer enhetligt och klargörande sätt.</P> <P class="p73 ft9">Svenska</P> <P class="p72 ft8">Rätten till svenskan är i det språkpolitiska målet uttryckt som en rätt att ”utveckla och tillägna sig” svenska. Enligt mitt förslag uttrycks detta så att det allmänna ska svara för att den enskilde ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska.</P> <P class="p13 ft8">I den utsträckning som var och en genom förslaget ska ges möjligheter att lära sig svenska bör detta kunna tillgodoses inom ramen för regleringen i befintliga författningar om språkundervisning inom det offentliga skolväsendet.</P> <P class="p13 ft8">För alla med svenska som modersmål sker undervisning i svenska genom skolämnet svenska.</P> <P class="p13 ft8">Enligt gällande bestämmelser har den som har ett annat modersmål än svenska, förutom rätt till modersmålsundervisning, möjlig-</P> <P class="p526 ft15">241</P> </DIV> <DIV id="page_235"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft8">het att lära sig svenska i skolan antingen genom ämnet svenska som andraspråk eller genom det vanliga svenskämnet, se avsnitt <NOBR>9.5–9.6.</NOBR></P> <P class="p86 ft8">För vuxna som har ett annat modersmål än svenska finns bestämmelser om undervisning som ger möjlighet att inom det offentliga skolväsendet för vuxna få utbildning i svenska inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och i svenskundervisning för invandrare (sfi), se avsnitt 9.8.</P> <P class="p222 ft9">Nationella minoritetsspråk</P> <P class="p137 ft8">Rätten till det nationella minoritetsspråket är i det språkpolitiska målet formulerat som en rätt att ”utveckla och bruka” språket. Enligt förslaget till språklag ska tillgången till det nationella minoritetsspråket ha motsvarande innebörd som tillgången till svenska, dvs. det allmänna ska svara för att den enskilde ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda språket.</P> <P class="p277 ft9">Det svenska teckenspråket</P> <P class="p137 ft8">Teckenspråket är inte särskilt nämnt i de språkpolitiska målen. En- ligt förslaget till språklag ges teckenspråket ställning som ett språk som det allmänna ska skydda och främja. Av detta bör följa att den enskildes tillgång till detta språk anges i lagen. Enligt min bedömning bör den som har behov av teckenspråket ha tillgång till det språket i samma utsträckning som enligt mitt förslag ska gälla för svenskan och de nationella minoritetsspråken. Det innebär att det allmänna ska ge den som har behov av teckenspråk möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket.</P> <P class="p225 ft9">Andra modersmål</P> <P class="p137 ft8">Rätten till modersmålet har i de språkpolitiska målen formulerats på samma sätt som rätten till de nationella minoritetsspråken. Jag föreslår att det allmännas skyldighet begränsas till att ge den enskilde möjlighet att utveckla och använda modersmålet, när detta inte är svenska, ett nationellt minoritetsspråk eller det svenska teckenspråket. Den enskilde ges alltså möjlighet att utveckla det modersmål hon eller han har lärt sig som barn i hemmiljön.</P> <P class="p416 ft15">242</P> </DIV> <DIV id="page_236"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p20 ft25">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p542 ft9">Främmande språk</P> <P class="p543 ft8">De språkpolitiska målen inbegriper också en rätt att få möjlighet att lära sig främmande språk. Jag har inte funnit tillräckliga skäl för att i de grundläggande bestämmelserna i språklagen ta in bestämmelser om den enskildes möjligheter att studera också andra språk än de språk som angetts ovan.</P> <P class="p544 ft9"><SPAN class="ft9">12.15.2</SPAN><SPAN class="ft71">Förutsättningarna för den enskildes tillgång till språk enligt språklagen</SPAN></P> <P class="p545 ft9">Svenska</P> <P class="p428 ft8">När det gäller svenska omfattar förslaget var och en som är bosatt i Sverige. Bosatt i Sverige anses den vara som är folkbokförd enligt folkbokföringslagen (1991:481), vilket normalt förutsätter uppehållstillstånd (1 och 4 §§).</P> <P class="p546 ft9">Nationella minoritetsspråk</P> <P class="p428 ft8">För att närmare ange vem som omfattas av den föreslagna regleringen om nationella minoritetsspråk anser jag att den lämpliga utgångspunkten är vad som gäller enligt Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (SÖ 2000:2). I artikel 3 står det att var och en som tillhör en nationell minoritet ska ha rätt att fritt välja att behandlas eller inte behandlas som sådan och ingen nackdel ska följa av detta val eller av utövandet av de rättigheter som är förbundna med detta val. Det är alltså närmast den enskilde individen själv som väljer om hon eller han ska omfattas eller inte omfattas av det skydd som konventionen ger. Den som anser sig tillhöra en nationell minoritet bör därför enligt min bedömning ha den tillgång till minoritetsspråket som följer av förslaget.</P> <P class="p547 ft9">Teckenspråk</P> <P class="p428 ft8">När det gäller att avgöra vem som ska ha möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket bör behovet vara avgörande. Utifrån ett behovskriterium finns det olika kategorier att överväga. En självklar kategori är de personer som har behov av</P> <P class="p548 ft15">243</P> </DIV> <DIV id="page_237"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft8">teckenspråk på grund av funktionshinder. Till denna kategori hör döva, dövblinda, hörselskadade, vuxendöva och personer med språkstörning. Med språkstörning avses här en funktionsnedsättning som trots fullgod hörsel medför behov av insatser av samma slag som för döva. Som ett samlande begrepp på denna grupp använde Teckenspråkskommittén termen <SPAN class="ft9">teckenspråkiga </SPAN>(SOU 2006:54 s. 47). Då den tycks vara en allmänt accepterad benämning används den även av Språklagsutredningen. I grunden bör det vara den person som har en funktionsnedsättning av nu angett slag som avgör om hon eller han ska anses vara teckenspråkig eller inte. Ett sådant synsätt är i linje med vad som gäller för den som har anknytning till en nationell minoritet.</P> <P class="p209 ft8">Utöver de teckenspråkiga finns det en kategori som består av anhöriga till teckenspråkiga personer. De närmast anhöriga menar jag har ett sådant behov av teckenspråk att även de bör ges den tillgång till teckenspråket som föreslås i lagen. Till de närmast anhöriga hör givetvis föräldrar och syskon till teckenspråkiga barn. Till kategorin hör även barn till teckenspråkiga föräldrar. De som framför allt avses här är minderåriga barn, vilket inte utesluter att den föreslagna rätten till språket även kan omfatta vuxna barn till den som drabbas av t.ex. hörselnedsättning som vuxen, och blir beroende av teckenspråk.</P> <P class="p236 ft8">Utanför den ovan definierade behovskretsen kan det finnas personer som får anses ha ett sådant behov av teckenspråk att de ska ha tillgång till detta språk. Det bör vara fråga om personer som har en speciell personlig anknytning till den som är teckenspråkig och därmed är särskilt viktig för dennes behov av kommunikation. Ett exempel kan vara en mor- eller farförälder till ett teckenspråkigt barn som av speciella skäl har en särskild betydelse för barnet. Ett annat exempel kan vara den som är gift eller sammanboende eller annars lever varaktigt tillsammans med en person som i vuxen ålder drabbas av dövhet eller allvarlig hörselnedsättning. Däremot faller den som för sin yrkesutövning är i behov av teckenspråk utanför den föreslagna regleringen.</P> <P class="p209 ft8">Att ges möjlighet att använda teckenspråk innebär att den teckenspråkige får tillgång till tolkning. Bestämmelser om skyldighet för landstingen att erbjuda tolktjänst för vardagstolkning finns i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), se avsnitt 7.10. Det har inte varit utredningens uppgift att bedöma om behovet av tolkning motsvaras av tillgången på tolkar. Det kan dock vara på sin plats att understryka att tillgång till tolktjänster är av avgörande betydelse</P> <P class="p225 ft15">244</P> </DIV> <DIV id="page_238"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB326238x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p20 ft25">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p385 ft8">för möjligheten till tillfredsställande kontakter mellan teckenspråkiga och andra och att begreppet vardagstolkning ska ha en sådan innebörd att döva m.fl. grupper verkligen kan få sina grundläggande behov av tolktjänster tillgodosedda, se prop. 1992/93:159, s. 156.</P> <P class="p73 ft9">Modersmål</P> <P class="p223 ft8">Mitt förslag när det gäller den enskildes möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål motsvaras väsentligen av de bestämmelser om modersmålsstöd och modersmålsundervisning som finns inom det offentliga skolväsendet.</P> <P class="p97 ft8">Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö) har förskolan i sitt uppdrag att medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, vilket innebär möjlighet till bland annat s.k. <SPAN class="ft9">modersmålsstöd</SPAN>, se avsnitt 9.5.1. För barn och ungdomar ges genom regleringen om modersmålsundersvisning möjlighet att få undervisning i ett modersmål som eleven har grundläggande kunskaper i, se avsnitt 9.5 om de närmare förutsättningarna för sådan undervisning.</P> <P class="p97 ft21">Behörig att tas emot i den kommunala vuxenutbildningen till en kurs i ämnet modersmål har den som har det aktuella språket som sitt modersmål. När det gäller övriga förutsättningar, se avsnitt 9.5.</P> <P class="p145 ft26">12.16 Uppföljning av lagens tillämpning</P> <P class="p507 ft8">Bedömning: Regeringen bör ge i uppdrag till t.ex. Institutet för språk och folkminnen att följa upp hur språklagen följs och årligen redovisa resultatet av uppföljningen till regeringen. För samiska språk bör Sametinget i sin verksamhet följa upp hur språklagen följs och årligen redovisa resultatet av uppföljningen till regeringen.</P> <P class="p549 ft8">Bakom utredningens uppdrag att utarbeta ett förslag till språklag ligger en utveckling där språk och språkanvändning genomgått stora förändringar på förhållandevis kort tid. Globaliseringen och utvecklingen inom informationstekniken är två faktorer som mycket verksamt bidragit till detta. Förändringarna kan ses inom strängt taget alla samhällsområden men är särskilt tydliga inom högre utbildning och forskning. I den fortlöpande internationaliseringen</P> <P class="p455 ft15">245</P> </DIV> <DIV id="page_239"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft8">har det skett en anpassning av språkanvändningen i det i och för sig vällovliga syftet att få utbytet med omvärlden att fungera effektivt. I denna utvecklingsprocess har dock frågan om eventuella negativa effekter för det svenska språket ofta inte fått den uppmärksamhet frågan förtjänar. För att vi ska kunna hantera de effekter som redan nu har konstaterats och än mer anas när det gäller det svenska språkets utveckling och dess ställning i framtiden är det viktigt med en ökad språklig medvetenhet. En språklag bör kunna bidra till detta. Av de skäl som anförts är det också angeläget att språklagens tillämpning och utvecklingen inom språkområdet kontinuerligt följs upp.</P> <P class="p233 ft8">Sedan den 1 juli 2006 är Institutet för språk och folkminnen en central myndighet för språk och språkvård. Institutet har till uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och språkligt burna kulturarv i Sverige (förordningen [2007:1181] med instruktion för Institutet för språk och folkminnen). Språkrådet är en särskild avdelning inom institutet med i huvudsak språkvårdande uppgifter. Inom verksamhetsområdet är det en uppgift att bedriva forskning och delta i internationellt samarbete. Myndigheten ska enligt instruktionen bl.a. samla in, bevara, vetenskapligt bearbeta och sprida material om det svenska språket, de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli, romani chib och jiddisch och det svenska teckenspråket. Varje år ska myndigheten lämna en rapport till Regeringskansliet om klarspråksarbetet som myndigheten bedrivit under det gångna året. I samband med årsredovisningen för 2008 ska Institutet för språk och folkminnen även redovisa en omvärldsanalys som tar upp de förändringar och utvecklingstendenser i samhället som har betydelse för det svenska språkets och de nationella minoritetsspråkens utveckling.</P> <P class="p122 ft8">Med den funktion och det ansvarsområde som Institutet för språk och folkminnen (SOFI) har faller det sig naturligt att uppgiften att följa upp tillämpningen av språklagen och utvecklingen inom språkområdet får bli en uppgift för SOFI. De erfarenheter och bedömningar som uppföljningen föranleder bör redovisas i en årlig rapport till Regeringskansliet.</P> <P class="p101 ft8">Eftersom samerna är ett urfolk finns det även utöver minoritetspolitiken en särskild samepolitik. Sametinget bildades 1993 i syfte att förbättra de svenska samernas möjligheter som ursprungsfolk att bevara och utveckla sin kultur. Sametinget har en offentligrättslig ställning som myndighet under regeringen och har bl.a. till</P> <P class="p277 ft15">246</P> </DIV> <DIV id="page_240"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr10 td88"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td89"><SPAN class="p20 ft25">Överväganden och förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p314 ft8">uppgift att arbeta för att det samiska språkets ställning i samhället ska förbättras och bli stark, framför allt i det traditionellt samiska området. En av Sametingets lagstadgade uppgifter är att leda det samiska språkarbetet. En särskild språkavdelning finns. Till uppgifterna hör bl.a. att verka för samverkan med kommuner, myndigheter, institutioner och organisationer som berörs av lagen (1999:1175) om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar för att öka användningen av och stärka det samiska språket. Sametinget är representerat i SWEBLUL, den svenska kommittén för den europeiska byrån för mindre använda språk (EBLUL – <SPAN class="ft9">European Bureau for Lesser Used Languages)</SPAN>. Sedan 1974 har det funnits en samisk språknämnd (SGL) där alla samiska språkvarieteter är representerade. Sametinget samverkar i språkfrågor med sametingen i Norge och Finland samt med representanter för samerna i Ryssland via språknämnden. Samiskt Parlamentariskt Råd är ansvarigt för den gemensamma språknämnden I betänkandet <SPAN class="ft9">Tre nya skolmyndigheter </SPAN>(SOU 2007:79) föreslås att sameskolorna och Sameskolstyrelsen flyttas över till Sametinget med åtföljande språkvårdande och utvecklande uppgifter.</P> <P class="p550 ft8">Mot denna bakgrund faller det sig naturligt att uppdraget att följa upp tillämpningen av språklagen och utvecklingen inom det samiska språkområdet ska ges till Sametinget. De erfarenheter och bedömningar som uppföljningen föranleder bör redovisas i en årlig rapport från Sametinget till Regeringskansliet.</P> <P class="p551 ft15">247</P> </DIV> <DIV id="page_241"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB326241x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft7">13 Kostnads- och konsekvensanalys</P> <P class="p552 ft8"><SPAN class="ft9">Bedömning: </SPAN>Det ansvar som genom språklagen åläggs det allmänna rör i huvudsak den enskildes tillgång till språk och det fullgörs väsentligen genom utbildning som erbjuds i det offentliga utbildningsväsendet. I den mån det inom denna sektor eller i övrigt likväl skulle uppkomma begränsade kostnadsökningar bör dessa kunna finansieras inom befintliga budgetramar för respektive utgiftsområde.</P> <P class="p553 ft8">I <NOBR>14–16</NOBR> §§ kommittéförordningen (1998:1474) finns föreskrifter om kommittéers och särskilda utredares skyldighet att genomföra kostnadsberäkningar och andra konsekvensbeskrivningar i särskilda hänseenden i fråga om de förslag som lämnas.</P> <P class="p82 ft8">I direktiven har särskilt angetts att utredningen ska analysera vad förslaget till språklag får för konsekvenser för andra författningar och i förekommande fall lämna författningsförslag. Vidare ska förslag till finansiering redovisas, om utredaren lämnar förslag med ekonomiska konsekvenser.</P> <P class="p96 ft9">Konsekvenser för andra författningar</P> <P class="p83 ft8">Förslaget till språklag innehåller inte någon reglering som innebär konsekvenser för andra författningar. Utredningen föreslår inte heller några ändringar i gällande författningar om språkanvändning.</P> <P class="p145 ft9">Det allmännas ansvar</P> <P class="p83 ft8">Det ansvar som enligt förslaget läggs på det allmänna bör kunna uppfyllas inom befintliga budgetramar för respektive utgiftsområde. Den övergripande effekten av språklagen kan enligt utredningens</P> <P class="p407 ft15">249</P> </DIV> <DIV id="page_242"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Kostnads- och konsekvensanalys</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft8">bedömning förväntas vara ett ökat allmänt medvetande om språkens betydelse i samhällslivet och för individen. En initialt viktig uppgift för staten är därför att se till att myndigheter och allmänhet får information och kunskap om språklagen och dess innehåll.</P> <P class="p68 ft8">För den offentliga verksamheten bör en ökad sådan medvetenhet leda till att det kommer att ses som en självklarhet att kontinuerligt reflektera över språkanvändningen i olika sammanhang och från denna utgångspunkt bedriva ett systematiskt klarspråksarbete. Ett sådant förhållningssätt bör inte leda till några direkta kostnadsökningar för verksamheten. För de fall förvaltningslagen är tillämplig, och det gäller de flesta organ som utövar offentlig verksamhet, är det ett krav som följer av 7 § nämnda lag. Där föreskrivs det att myndigheten ska uttrycka sig lättbegripligt och även på andra sätt underlätta för den enskilde att ha med myndigheten att göra.</P> <P class="p93 ft8">I fråga om det allmännas ansvar för de nationella minoritetsspråken bottnar det i åtaganden enligt ramkonventionen och minoritetsspråkskonventionen och lagförslaget om det allmännas särskilda ansvar innebär inte några ytterligare skyldigheter jämfört med vad som följer av konventionerna.</P> <P class="p101 ft8">När det gäller ansvaret för det svenska teckenspråket kan hänvisas till <NOBR>FN-konventionen</NOBR> om funktionshindrade personers rättigheter som undertecknades av Sverige 2007. I avvaktan på regeringens ställningstagande i frågan om ratificering av konventionen kan inte någon säker konsekvensbedömning göras. Utredningen vill dock påpeka att det allmännas ansvar till en del fullgörs genom Språkrådets verksamhet som rör vården av teckenspråket.</P> <P class="p101 ft8">Det har inte varit möjligt att inom ramen för utredningens arbete fullständigt kartlägga myndigheternas nuvarande verksamhet för utveckling av termer. På vissa håll ses denna uppgift som en självklar och integrerad del av verksamheten. I andra fall däremot krävs det förmodligen ökad uppmärksamhet och ökade insatser för att utveckla termer i takt med de behov som uppkommer inom respektive myndighets verksamhetsområden.</P> <P class="p62 ft9">Den enskildes rätt till språk</P> <P class="p88 ft8">När det gäller det allmännas ansvar för den enskildes tillgång till språk är tanken att den till alldeles övervägande del ska tillgodoses inom det befintliga offentliga skolväsendet. I den utsträckning andra</P> <P class="p196 ft15">250</P> </DIV> <DIV id="page_243"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td90"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td91"><SPAN class="p20 ft40">Kostnads- och konsekvensanalys</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p314 ft8">insatser visar sig behövas kan de antas vara av så marginell betydelse att de ryms inom befintliga anslag. Utredningen har utgått ifrån att insatserna inom utbildningsområdet ska vara offentligt finansierade och har därför inte närmare övervägt frågan om enskilda i någon utsträckning genom avgifter ska bidra till finansieringen.</P> <P class="p96 ft9">Uppföljning av språklagens tillämpning</P> <P class="p83 ft8">Uppgiften att följa upp tillämpningen av språklagen ligger inom ramen för det uppdrag som Institutet för språk och folkminnen (SOFI) med dess avdelning Språkrådet har och som har redovisats i avsnitt 12.16. När det gäller samiska är det en uppgift också för Sametinget att följa upp språklagens tillämpning. Som utredningen ser saken kan den nu angivna uppföljningen väl inordnas i det arbete som redan bedrivs av Språkrådet och Sametinget. Utredningen föreslår att regeringen bör överväga om uppgifterna ryms inom befintliga kostnadsramar.</P> <P class="p554 ft15">251</P> </DIV> <DIV id="page_244"> <P class="p0 ft7">14 Författningskommentar</P> <P class="p141 ft26">Förslaget till språklag</P> <P class="p130 ft8">Lagens innehåll och syfte</P> <P class="p142 ft8">1 § I denna lag finns bestämmelser om det svenska språket, de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket. Lagen innehåller även bestämmelser om det allmännas ansvar för att den enskilde ges tillgång till språk samt om språkanvändning i offentlig verksamhet.</P> <P class="p555 ft9">I den inledande paragrafen redovisas lagens innehåll i huvuddrag.</P> <P class="p556 ft8">2 § Syftet med lagen är att ange svenskans och andra språks ställning och användning i det svenska samhället. Lagen syftar också till att värna svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige samt den enskildes tillgång till språk.</P> <P class="p557 ft9">Lagens syften, som de anges i 2 §, utgår från de språkpolitiska målen. Ett första syfte är att ange svenskans och andra språks ställning och användning i det svenska samhället, alltså frågor som rör språkens status. Ett andra syfte är att värna både det svenska språket och den språkliga mångfalden i Sverige. Ytterligare ett syfte rör individens relation till språk och går ut på att värna den enskildes tillgång till språk när det gäller svenska, nationella minoritetsspråk, teckenspråk och modersmål.</P> <P class="p508 ft8">3 § Om en annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen.</P> <P class="p558 ft28">Bestämmelserna i språklagen är generella. Föreskriften i 3 § om avvikande bestämmelser – som endast gäller bestämmelser i lagar och förordningar men inte föreskrifter på lägre nivå – tar för det första</P> <P class="p442 ft15">253</P> </DIV> <DIV id="page_245"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p559 ft42">sikte på att det i en existerande eller framtida specialförfattning möjligen kan finnas någon bestämmelse som kolliderar med en bestämmelse i språklagen. Det får avgöras enligt sedvanliga tolkningsregler om en bestämmelse i en specialförfattning ska anses exklusivt reglera en fråga som behandlas också i språklagen.</P> <P class="p101 ft9">Ett annat tillämpningsområde för bestämmelsen är om det ska göras undantag från huvudregeln i 10 § första stycket inom vad som i kommentaren till 10 § betecknas som kärnområdet för den bestämmelsen. Som sägs där bör sådana undantag kräva författningsstöd.</P> <P class="p560 ft28">En avsikt med bestämmelsen är också att klargöra att språklagens bestämmelser om svenskan och andra språk inte i något avseende ska medföra begränsningar i det skydd mot diskriminering på grund av språk som ges genom annan lagstiftning.</P> <P class="p94 ft8">Det svenska språket</P> <P class="p120 ft8">4 § Svenska är huvudspråk i Sverige.</P> <P class="p195 ft27">I paragrafen bestäms svenska språkets status genom att det ges ställning som landets huvudspråk. Innebörden av benämningen huvudspråk framgår av 5 §.</P> <P class="p148 ft8">5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.</P> <P class="p561 ft42">I paragrafen anges i korthet vad det innebär att svenskan är huvudspråk i Sverige. Svenska ska vara samhällets gemensamma språk. Innebörden av detta är för det första att alla som är bosatta här i landet ska ha tillgång till svenska språket. Sett från det allmännas synpunkt är innebörden att alla som är bosatta i Sverige ska ges möjlighet att lära sig svenska. Vidare är innebörden att svenskan ska kunna användas inom alla samhällsområden, t.ex. vid kontakter med företrädare för det allmänna inom olika samhällssektorer.</P> <P class="p562 ft9">Om innebörden av benämningen huvudspråk, se även avsnitt 12.6.1.</P> <P class="p449 ft15">254</P> </DIV> <DIV id="page_246"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td78"><SPAN class="p20 ft40">Författningskommentar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p385 ft8">6 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.</P> <P class="p386 ft9">I bestämmelsen anges att ett särskilt ansvar för det svenska språkets användning och utveckling ligger hos det allmänna. Ytterst går det allmännas ansvar ut på att inom olika samhällsområden värna om svenskans ställning, funktion och utveckling som huvudspråk. Innebörden av uttrycket ”det allmänna” redovisas närmare i avsnitt 12.7.1.</P> <P class="p73 ft8">De nationella minoritetsspråken</P> <P class="p83 ft8">7 § De nationella minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch.</P> <P class="p558 ft73">I paragrafen lagfästs den ställning som nationella minoritetsspråk som samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch har haft sedan Sveriges anslutning till ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter (SÖ 2000:2) och europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (SÖ 2000:3). Dessa konventioner trädde i kraft den 1 juni 2000. Sedan dess har samiska, finska och meänkieli ställning som landsdels- eller minoritetsspråk med historisk geografisk anknytning och romani chib och jiddisch som territoriellt obundna minoritetsspråk, för vilka skyddet är mer allmänt och mindre omfattande.</P> <P class="p81 ft9">Språken har tagits upp i den ordning som de av tradition brukar nämnas.</P> <P class="p563 ft8">8 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken.</P> <P class="p564 ft9">I paragrafen anges i generella termer det allmännas ansvar för de nationella minoritetsspråken. Den närmare innebörden av detta framgår av åtagandena enligt minoritetskonventionerna. Ansvaret kommer också till närmare uttryck i denna lag. Även regleringen om rätt att använda samiska, finska och meänkieli (SFS 1999:1175 och 1176) hos förvaltningsmyndigheter och domstolar är exempel som kan nämnas.</P> <P class="p367 ft15">255</P> </DIV> <DIV id="page_247"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p147 ft8">Det svenska teckenspråket</P> <P class="p88 ft8">9 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket.</P> <P class="p565 ft28">Enligt paragrafen åläggs det allmänna ett ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket. Ordalydelsen är, när det gäller ansvarets omfattning, densamma som i fråga om minoritetsspråken. En skillnad är dock att det ännu inte finns någon i Sverige gällande konvention där innebörden av det allmännas ansvar närmare framgår. Sverige har emellertid undertecknat <NOBR>FN-konventionen</NOBR> om rättigheter för personer med funktionshinder, där frågor om teckenspråk behandlas. Frågan om Sveriges anslutning till konventionen bereds för närvarande i Regeringskansliet.</P> <P class="p147 ft8">Språkanvändningen i offentlig verksamhet</P> <P class="p88 ft8">10 § Språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska. Nationellt minoritetsspråk får användas, när det är lämpligt.</P> <P class="p86 ft8">I annan lag finns särskilda bestämmelser om rätt att använda nationella minoritetsspråk och annat nordiskt språk.</P> <P class="p61 ft8">Om skyldighet för domstolar och förvaltningsmyndigheter att anlita tolk och att översätta handlingar finns det särskilda bestämmelser.</P> <P class="p566 ft42">Paragrafens <SPAN class="ft74">första stycke första meningen </SPAN>uttrycker den regel som, fastän inte lagfäst, sedan lång tid tillbaka gäller i Sverige. Innebörden är att de offentliga organen arbetar på svenska, skriftligt såväl som muntligt. Detta är en huvudregel, som har ett antal mestadels självklara undantag. Kärnområdet för huvudregeln är språkanvändningen i sådana förfaranden och allmänna handlingar som är av särskilt stor betydelse inom den offentliga verksamheten, såsom den politiska beslutsprocessen, domstolsförhandlingar, domar, protokoll, beslut, föreskrifter, verksamhetsberättelser och andra dokument av en liknande karaktär. Om undantag ska förekomma inom detta område ska det i princip kräva minst beslut av regeringen i förordning (jfr 3 §). De behov av framställningar på andra språk som kan finnas här får annars tillgodoses genom översättning från de svenska originalen. I andra delar av den offentliga verk-</P> <P class="p567 ft15">256</P> </DIV> <DIV id="page_248"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td78"><SPAN class="p20 ft40">Författningskommentar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p568 ft73">samheten är det däremot naturligt att det i rätt stor omfattning kan förekomma kommunikation på andra språk än svenska. Exemplen på detta är mångskiftande: skriftväxling och andra kontakter mellan svenska myndigheter och utländska myndigheter och internationella organisationer, muntlig kommunikation mellan företrädare för myndigheter och medborgare, t.ex. i invandrartäta områden. Ett sedan länge etablerat specialfall är Sveriges utlandsmyndigheter. Vid dessa myndigheter finns regelmässigt lokalanställda som inte talar svenska, vilket nödvändiggör att man i dessa myndigheter i viss utsträckning använder ett annat språk än svenska även internt inom myndigheten. De exakta gränserna för det område inom vilket svenskan är obligatorisk kan lika lite som hittills anges generellt, utan saken får bedömas i förekommande konkreta fall, utifrån de rådande förhållandena.</P> <P class="p14 ft9">För de nationella minoritetsspråken finns i <SPAN class="ft8">första stycket andra meningen </SPAN>ett undantag från huvudregeln. Vad utredningen främst haft i åtanke har varit att ge Sametinget möjlighet att använda samiska när så bedöms lämpligt. Undantaget kan också ge vissa möjligheter t.ex. att använda meänkieli i offentlig verksamhet i Tornedalen. Den användning av minoritetsspråk som här avses går utöver den reglerade användningen av vissa minoritetsspråk som avses i andra stycket.</P> <P class="p97 ft9">Vad som avses i <SPAN class="ft8">andra stycket </SPAN>är rätten att inom vissa förvaltningsområden använda samiska, finska och meänkieli (SFS 1999:1175 och 1176) och rätten att i vissa ärenden inom det sociala området och inom hälso- och sjukvård använda de språk som talas i våra nordiska grannländer (SFS 1995:479).</P> <P class="p126 ft29">Hänvisningen i <SPAN class="ft75">tredje stycket </SPAN>syftar på bestämmelser i bl.a. rättegångsbalken, förvaltningsprocesslagen och förvaltningslagen.</P> <P class="p144 ft8">11 § Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.</P> <P class="p558 ft73">Det är en självklar utgångspunkt för den offentliga verksamheten att språket som används ska kunna förstås av dem som berörs av åtgärder som vidtas eller beslut som fattas av domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra företrädare för offentlig verksamhet. Detta, som brukar beskrivas som ett krav på klarspråk, uttrycks i</P> <P class="p569 ft9"><SPAN class="ft58">11</SPAN><SPAN class="ft76">§.</SPAN></P> <P class="p570 ft9">Kravet på klarspråk är inte nytt. Under många år har aktivt klar-</P> <P class="p0 ft9">språksarbete bedrivits vid ett stort antal myndigheter.</P> <P class="p380 ft15">257</P> </DIV> <DIV id="page_249"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p571 ft73">Bestämmelsen tar sikte på den kommunikation som sker mellan en myndighet eller annan företrädare för offentlig verksamhet och den enskilde medborgaren inom ramarna för den offentliga verksamheten. Klarspråk är uppenbarligen särskilt angeläget i domar, beslut och andra handlingar som härrör från domstolar och förvaltningsmyndigheter och som rör enskilda individer.</P> <P class="p101 ft9">Klarspråkskravet i 11 § omfattar inte bara det skrivna språket utan också det talade. Vad som då närmast avses är språket vid förhandlingar eller annan muntlig handläggning i domstolar och förvaltningsmyndigheter.</P> <P class="p560 ft42">Paragrafens innehåll är delvis hämtat från 7 § punkt 5 i den verksförordning (1995:1322) som vid årsskiftet 2007/08 ersattes av myndighetsförordningen (2007:515). Myndighetsförordningen innehåller inte någon motsvarande bestämmelse. I verksförordningen angavs att språket ska vara ”klart och begripligt”. I avsikt att formulera motsvarande krav i språklagen på ett något tydligare sätt föreskrivs i 11 § att språket ska vara ”vårdat, enkelt och begripligt” där med <SPAN class="ft74">vårdat </SPAN>ska förstås att språket ska följa gängse språknormer, med <SPAN class="ft74">enkelt </SPAN>ska förstås att språket ska ligga relativt nära talspråket och med <SPAN class="ft74">begripligt </SPAN>ska förstås att språket så långt det är möjligt ska vara anpassat så att mottagaren bör kunna förstå.</P> <P class="p209 ft9">Kravet på klarspråk gäller också när andra språk än svenska används i offentlig verksamhet.</P> <P class="p572 ft8">12 § Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.</P> <P class="p175 ft9">Viktiga förutsättningar för att svenskan även i framtiden ska kunna fungera som huvudspråk är att det sker ett fortlöpande terminologiarbete som följer t.ex. den tekniska utvecklingen inom olika områden och även att den svenska terminologin används. Enligt 11 § läggs ett ansvar för terminologiarbetet på myndigheterna. Det ligger i sakens natur att ansvaret för att utveckla svensk terminologi och att hålla den tillgänglig främst kommer att ligga på centrala myndighetsfunktioner inom respektive samhällssektor och att utvecklingsarbetet sker i nära samarbete med främst Terminologicentrum TNC.</P> <P class="p573 ft15">258</P> </DIV> <DIV id="page_250"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td78"><SPAN class="p20 ft40">Författningskommentar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p71 ft8">Svenskan i internationella sammanhang</P> <P class="p83 ft8">13 § Svenska är Sveriges officiella språk i internationella sammanhang.</P> <P class="p564 ft9">I paragrafen slås fast att svenska är Sveriges officiella språk i internationella sammanhang. Syftet med bestämmelsen och vad den innebär i Sveriges förbindelser med andra stater och i arbete i internationella organisationer har redovisats i den allmänna motiveringen, se avsnitt 12.13.</P> <P class="p508 ft8">14 § Svenskans ställning som officiellt språk i Europeiska unionen ska värnas.</P> <P class="p107 ft8">Den som företräder Sverige i Europeisk unionen ska använda svenska när tolkning erbjuds, om det inte av särskilda skäl är lämpligare att använda ett annat språk.</P> <P class="p386 ft9">Paragrafen rör svenskans ställning och användning i Europeiska unionen.</P> <P class="p13 ft9"><SPAN class="ft8">Första stycket </SPAN>innebär att i första hand regeringen ska arbeta för att svenskan ska behålla sin nuvarande ställning som officiellt EU- språk.</P> <P class="p132 ft29"><SPAN class="ft75">Andra stycket </SPAN>innebär att Sveriges företrädare i unionen vid sammanträden på olika nivåer i organisationen i princip ska utnyttja tolkning när sådan erbjuds. Bestämmelsen utgår från antagandena dels att det är en fördel för Sverige i förhandlingsarbetet att kunna arbeta på det egna språket, dels att svenskans ställning i organisationen på sikt försvagas om företrädarna för Sverige i ökad utsträckning avstår från att utnyttja tolkning som erbjuds.</P> <P class="p125 ft8">Den enskildes tillgång till språk</P> <P class="p83 ft8">15 § Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Därutöver ska</P> <P class="p107 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft41">den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket,</SPAN></P> <P class="p13 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft41">den som har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket.</SPAN></P> <P class="p13 ft8">Den som har ett annat modersmål än de språk som anges i första stycket ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.</P> <P class="p333 ft15">259</P> </DIV> <DIV id="page_251"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Författningskommentar</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p559 ft28">Paragrafen innehåller grundläggande bestämmelser om den enskildes tillgång till språk. Utgångspunkten är de språkpolitiska målen.</P> <P class="p128 ft9">I <SPAN class="ft8">första stycket </SPAN>behandlas svenskan, de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket. Innebörden av att ha tillgång till dessa språk är i alla fall densamma i den meningen att den enskilde ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda respektive språk. I fråga om svenska gäller detta alla som, enligt den definition som ges i folkbokföringsförfattningarna, är bosatta i Sverige. För de nationella minoritetsspråken gäller tillgången till språket personer som tillhör en nationell minoritet. Några allmänt erkända, entydiga avgränsningar av vilka som tillhör nationella minoriteter finns egentligen inte. Som regel utgår man från den enskildes egen bedömning i fråga om tillhörigheten. Behov av teckenspråk har i första hand de teckenspråkiga själva men också deras närmaste anhöriga har oftast ett sådant behov.</P> <P class="p93 ft9">I <SPAN class="ft8">andra stycket </SPAN>behandlas modersmål. Åtagandet är i detta fall begränsat till att den enskilde ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.</P> <P class="p574 ft8">16 § Det allmänna ansvarar för att den enskilde ges tillgång till språk enligt 15 §.</P> <P class="p195 ft9">Det allmänna åläggs att se till att den enskilde ges den tillgång till språk som anges i 15 §. I vilka former det allmänna fullgör sitt ansvar enligt denna paragraf kommer till närmare uttryck främst i olika författningar inom utbildningsområdet.</P> <P class="p575 ft15">260</P> </DIV> <DIV id="page_252"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB326252x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p576 ft19">Bilaga 1</P> <P class="p429 ft77">Kommittédirektiv</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr12 td92"><SPAN class="p478 ft78">Språklag</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td93"><SPAN class="p577 ft78">Dir.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td92"><SPAN class="p20 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td93"><SPAN class="p577 ft78">2007:17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td94"><SPAN class="p20 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td95"><SPAN class="p20 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td92"><SPAN class="p478 ft81">Beslut vid regeringssammanträde 8 februari 2007</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td93"><SPAN class="p20 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p578 ft9">Sammanfattning av uppdraget</P> <P class="p579 ft28">En särskild utredare ska utarbeta ett förslag till språklag, där svenska språkets status regleras. Utredaren ska även överväga om det i en sådan lag bör införas bestämmelser om de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråkets ställning. Frågan om svenska språket i internationella sammanhang bör även belysas.</P> <P class="p542 ft9">Bakgrund</P> <P class="p580 ft9">Den tidigare regeringen beslutade i september 2005 propositionen Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik (prop. 2005/06:2). I propositionen behandlades de förslag som lämnats av Kommittén för svenska språket (Språkkommittén) i betänkandet Mål i mun – Förslag till handlingsprogram för svenska språket (SOU 2002:27). Regeringen föreslog fyra nationella språkpolitiska mål. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget (bet. 2005/06:KrU4, rskr. 2005/06:89).</P> <P class="p581 ft42">Beslutet innebär att riksdagen har antagit fyra nationella språkpolitiska mål, där det första målet är att svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige. Av målen framgår det också att svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk, att den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig och att alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och det nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk.</P> <P class="p582 ft29">För att målen med språkpolitiken ska nås har den av staten finansierade språkvården samordnats och förstärkts från och med</P> <P class="p583 ft15">261</P> </DIV> <DIV id="page_253"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p584 ft9">den 1 juli 2006. Språkvården inordnades då i myndigheten Institutet för språk och folkminnen (tidigare Språk- och folkminnesinstitutet). Samordningen möjliggör samlade och utökade insatser för det svenska språket, svenskt teckenspråk och de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Sametinget har fortsatt ansvar för språkarbetet för det nationella minoritetsspråket samiska. Inom olika områden, t.ex. utbildningspolitiken och kulturpolitiken, görs insatser dels för att stärka språkundervisningen, dels för litteratur och läsning. Stödet till myndigheternas klarspråksarbete breddas.</P> <P class="p585 ft9">Utredningen Översyn av teckenspråkets ställning överlämnade i maj 2006 betänkandet Teckenspråk och teckenspråkiga. Översyn av teckenspråkets ställning (SOU 2006:54). Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</P> <P class="p586 ft73">I propositionen Bästa språket bedömde den tidigare regeringen att Språkkommitténs förslag om en lag om svenska språket inte borde genomföras, bl.a. mot bakgrund av den kritik mot förslagets utformning som flera remissinstanser framförde. I stället kompletterades Språkkommitténs förslag om språkpolitiska mål med ett mål om att svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige.</P> <P class="p587 ft9">Språkkommittén konstaterade att mot bakgrund av samhällsutvecklingen kan svenska språket i likhet med många andra språk riskera att på sikt trängas undan av mer dominerande språk inom vissa områden i samhället. Tillgången till det svenska språket är av central betydelse för de människor som verkar och bor här. Det är en förutsättning för att fullt ut kunna delta i det svenska samhället och för en levande demokrati.</P> <P class="p587 ft9">Regeringen har tillsatt ett globaliseringsråd för en allsidig belysning av och samhällsdebatt om de förändringar som Sverige möter. Rådet bör bl.a. dra lärdom av olika länders integrationsarbete ur ett brett perspektiv. Detta rymmer även språkkunskapernas betydelse för medborgarskap och värdet av en blandad arbetskrafts- och flyktinginvandring för att underlätta en fungerande integration i Sverige.</P> <P class="p588 ft9">Regeringen bedömer att arbetet med att stärka det svenska språkets ställning bör fortsätta. I budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1) uttalade regeringen att en lag som slår fast svenska språkets ställning bör införas.</P> <P class="p589 ft15">262</P> </DIV> <DIV id="page_254"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr10 td96"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td97"><SPAN class="p20 ft19">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft9">Nuvarande reglering</P> <P class="p72 ft9">Det finns inga föreskrifter i svensk lag som slår fast svenska språkets ställning. En förklaring till detta är förmodligen att det sedan länge ansetts självklart att det gemensamma språket i Sverige är just svenska. I några författningar finns dock föreskrifter om svenska språkets användning i vissa situationer.</P> <P class="p590 ft9">I förvaltningslagen (1986:223) och verksförordningen (1995:1322) finns bestämmelser om att myndigheter ska använda ett klart och begripligt språk i skrivelser och beslut samt sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt när en enskild är part. En liknande reglering finns i förvaltningsprocesslagen (1971:291). Vidare framgår det av patientjournallagen (1985:562) att journaler inom hälso- och sjukvården ska skrivas på svenska.</P> <P class="p591 ft73">Sverige är ett land präglat av kulturell och etnisk mångfald. Förutom svenska språket används ett stort antal språk, t.ex. svenskt teckenspråk och de nationella minoritetsspråken. År 2000 ratificerade Sverige den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk och därmed erkändes samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch som nationella minoritetsspråk i Sverige. För samiska samt finska och meänkieli finns lagar som ger rätt att använda språken i kontakt med förvaltningsmyndigheter och domstolar i vissa kommuner i Norrbottens län där språket har lång tradition (lagarna [1999:1175] och [1999:1176] om rätt att använda samiska respektive finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar). Lagarna innefattar också möjlighet till förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på dessa minoritetsspråk. Utredningen om finska och sydsamiska språken lämnade i maj 2005 och februari 2006 betänkanden med förslag till utvidgning av det finska och det samiska förvaltningsområdet (SOU 2005:40 och SOU 2006:19).</P> <P class="p592 ft9">Redan 1981 slog riksdagen, i samband med behandlingen av budgetproposition, fast att barndomsdöva för att kunna fungera sinsemellan och ute i samhället måste vara tvåspråkiga, teckenspråk och svenska. År 1983 infördes en ny läroplan för specialskolan där det anges att undervisningsspråket för döva elever i specialskolan ska vara teckenspråket.</P> <P class="p593 ft9">Den rätt att under vissa förutsättningar få modersmålsundervisning som finns enligt grundskoleförordningen (1994:1194), gymnasieförordningen (1992:394) och motsvarande skolformsförordningar bör också nämnas i detta sammanhang.</P> <P class="p357 ft15">263</P> </DIV> <DIV id="page_255"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p20 ft19">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p20 ft19">SOU 2008:26</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft9">Uppdraget</P> <P class="p69 ft9">En särskild utredare ska utarbeta ett förslag till språklag. De av riksdagen godkända språkpolitiska målen ska vara en grund för arbetet, liksom de överväganden som Språkkommittén gjorde i fråga om en språklagstiftning. Utredaren ska i det sammanhanget även beakta de synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen av kommitténs förslag.</P> <P class="p587 ft9">En lagreglering ska avse svenska språkets status och ge en tydlig signal om den vikt som svenska språket har. Utredaren ska också överväga om det i en sådan lag bör införas bestämmelser om de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråkets ställning. Frågan om svenska språket i internationella sammanhang bör även belysas.</P> <P class="p587 ft9">Utredaren ska ta sin utgångspunkt i Språkkommitténs bedömning att en språklag inte bör reglera språkriktighetsfrågor eller språks användning inom olika områden, utöver den offentliga förvaltningen. Inte heller bör sanktioner knytas till en språklag.</P> <P class="p594 ft9">Utredaren ska analysera vad ett förslag till språklag får för konsekvenser för andra författningar och i förekommande fall lämna författningsförslag. Om utredaren lämnar förslag med ekonomiska konsekvenser ska förslag till finansiering redovisas.</P> <P class="p594 ft9">I uppdraget ingår inte att lämna förslag till ändringar av grundlag. Grundlagsutredningen (dir. 2004:96) har i uppdrag att göra en samlad översyn av regeringsformen. Utredaren bör därför hålla sig informerad om Grundlagsutredningens arbete till den del det kan beröra svenska språket.</P> <P class="p222 ft9">Redovisning av uppdraget</P> <P class="p202 ft9">Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2007.</P> <P class="p595 ft9">(Kulturdepartementet)</P> <P class="p596 ft15">264</P> </DIV> <DIV id="page_256"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB326256x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p576 ft19">Bilaga 2</P> <P class="p429 ft77">Kommittédirektiv</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr0 td17"><SPAN class="p478 ft78">Tilläggsdirektiv till Språklagsutredningen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td98"><SPAN class="p597 ft78">Dir.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p478 ft78">(Ku 2007:01)</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td98"><SPAN class="p597 ft78">2007:181</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td99"><SPAN class="p20 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td100"><SPAN class="p20 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p598 ft9">Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2007</P> <P class="p152 ft8">Förlängd tid för uppdraget</P> <P class="p599 ft42">Med stöd av regeringens bemyndigande den 8 februari 2007 tillkallade chefen för Kulturdepartementet en särskild utredare med uppgift att utarbeta ett förslag till språklag. Utredaren ska utarbeta ett förslag till språklag, där svenska språkets status regleras. Ut- redaren ska även överväga om det i en sådan lag bör införas bestämmelser om de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråkets ställning. Frågan om svenska språket i internationella sammanhang bör även belysas (dir. 2007:17). Utredaren ska enligt direktiven redovisa uppdraget senast den 31 december 2007.</P> <P class="p600 ft9">Utredningstiden förlängs, vilket innebär att utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 29 februari 2008.</P> <P class="p601 ft9">(Kulturdepartementet)</P> <P class="p602 ft15">265</P> </DIV> <DIV id="page_257"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB326257x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft7">Statens offentliga utredningar 2008</P> <P class="p603 ft82">Kronologisk förteckning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p604 ft85"><SPAN class="ft83">1.</SPAN><SPAN class="ft84">Barlastvattenkonventionen – om Sveriges anslutning. N.</SPAN></P> <P class="p605 ft85"><SPAN class="ft83">2.</SPAN><SPAN class="ft84">Immunitet för stater och deras egendom. UD.</SPAN></P> <P class="p606 ft85"><SPAN class="ft83">3.</SPAN><SPAN class="ft84">Skyddet för den personliga integriteten. Bedömningar och förslag. Ju.</SPAN></P> <P class="p607 ft85"><SPAN class="ft83">4.</SPAN><SPAN class="ft84">Omreglering av apoteksmarknaden. S.</SPAN></P> <P class="p608 ft85"><SPAN class="ft83">5.</SPAN><SPAN class="ft84">Könsdiskriminerande reklam. Kränkande utformning av kommersiella meddelanden. IJ.</SPAN></P> <P class="p607 ft85"><SPAN class="ft83">6.</SPAN><SPAN class="ft84">Fastighetsmäklaren och konsumenten. Ju.</SPAN></P> <P class="p605 ft85"><SPAN class="ft83">7.</SPAN><SPAN class="ft84">Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen. U.</SPAN></P> <P class="p607 ft85"><SPAN class="ft83">8.</SPAN><SPAN class="ft84">Bidrag på lika villkor. U.</SPAN></P> <P class="p609 ft85"><SPAN class="ft83">9.</SPAN><SPAN class="ft84">Transportinspektionen. En myndighet för all trafik. + Bilagor. N.</SPAN></P> <P class="p610 ft85"><SPAN class="ft83">10.</SPAN><SPAN class="ft86">21+1</SPAN><INGENBILD zsrc="GWB326257xi2.jpg/" id="inl_img1">2. En ny myndighet för tillsyn och effektivitetsgranskning av socialförsäkringen. S.</P> <P class="p611 ft85"><SPAN class="ft83">11.</SPAN><SPAN class="ft86">Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas. U.</SPAN></P> <P class="p612 ft85"><SPAN class="ft83">12.</SPAN><SPAN class="ft86">Finansiella sektorn bär frukt. Analys av finansiella sektorn ur ett svenskt perspektiv. Fi.</SPAN></P> <P class="p613 ft85"><SPAN class="ft83">13.</SPAN><SPAN class="ft86">Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion.</SPAN></P> <P class="p614 ft85">+ Annex: Grid issues for electricity production based on renewable energy sources in Spain, Portugal, Germany, and United Kingdom. N</P> <P class="p569 ft85"><SPAN class="ft83">14.</SPAN><SPAN class="ft86">Timmar, kapital och teknologi</SPAN></P> <P class="p615 ft85">– vad betyder mest?</P> <P class="p616 ft85">En analys av produktivitetsutvecklingen med hjälp av tillväxtbokföring. Fi.</P> <P class="p617 ft85"><SPAN class="ft83">15.</SPAN><SPAN class="ft86">LOV att välja – Lag Om Valfrihetssystem. S.</SPAN></P> <P class="p618 ft85"><SPAN class="ft83">16.</SPAN><SPAN class="ft86">Förtursförklaring i domstol. Ju.</SPAN></P> <P class="p569 ft85"><SPAN class="ft83">17.</SPAN><SPAN class="ft86">Frivux – valfrihet i vuxenutbildningen. U.</SPAN></P> <P class="p619 ft85"><SPAN class="ft83">18.</SPAN><SPAN class="ft86">Evidensbaserad praktik inom social tjänsten– till nytta för brukaren. S.</SPAN></P> <P class="p620 ft85"><SPAN class="ft83">19.</SPAN><SPAN class="ft86">Att slutförvara långlivat farligt avfall i undermarksdeponi i berg. M.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p621 ft85"><SPAN class="ft83">20.</SPAN><SPAN class="ft86">Patentskydd för biotekniska uppfinningar. Ju.</SPAN></P> <P class="p622 ft85"><SPAN class="ft83">21.</SPAN><SPAN class="ft86">Permanent förändring. Globalisering, strukturomvandling och sysselsättningsdynamik. Fi.</SPAN></P> <P class="p569 ft85"><SPAN class="ft83">22.</SPAN><SPAN class="ft86">Ett stabsstöd i tiden. Fi.</SPAN></P> <P class="p569 ft85"><SPAN class="ft83">23.</SPAN><SPAN class="ft86">Konsulär katastrofinsats. UD.</SPAN></P> <P class="p569 ft85"><SPAN class="ft83">24.</SPAN><SPAN class="ft86">Svensk klimatpolitik. M.</SPAN></P> <P class="p623 ft85"><SPAN class="ft83">25.</SPAN><SPAN class="ft86">Ett energieffektivare Sverige +Bilaga. N.</SPAN></P> <P class="p569 ft85"><SPAN class="ft83">26.</SPAN><SPAN class="ft86">Värna språken – förslag till språklag. Ku.</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_258"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB326258x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft7">Statens offentliga utredningar 2008</P> <P class="p603 ft82">Systematisk förteckning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft87">Justitiedepartementet</P> <P class="p624 ft85">Skyddet för den personliga integriteten. Bedömningar och förslag. [3]</P> <P class="p625 ft88">Fastighetsmäklaren och konsumenten. [6] Förtursförklaring i domstol. [16]</P> <P class="p626 ft85">Patentskydd för biotekniska uppfinningar. [20]</P> <P class="p9 ft87">Utrikesdepartementet</P> <P class="p627 ft85">Immunitet för stater och deras egendom. [2] Konsulär katastrofinsats. [23]</P> <P class="p555 ft87">Socialdepartementet</P> <P class="p11 ft85">Omreglering av apoteksmarknaden. [4]</P> <P class="p628 ft85">21+1<INGENBILD zsrc="GWB326258xi2.jpg/" id="inl_img1">2. En ny myndighet för tillsyn och effektivitetsgranskning av socialförsäkringen. [10].</P> <P class="p629 ft85">LOV att välja – Lag Om Valfrihetssystem. [15]</P> <P class="p629 ft85">Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten</P> <P class="p630 ft85">– till nytta för brukaren. [18]</P> <P class="p9 ft87">Finansdepartementet</P> <P class="p629 ft85">Finansiella sektorn bär frukt.</P> <P class="p631 ft85">Analys av finansiella sektorn ur ett svenskt perspektiv. [12]</P> <P class="p629 ft85">Timmar, kapital och teknologi</P> <P class="p630 ft85">– vad betyder mest?</P> <P class="p632 ft85">En analys av produktivitetsutvecklingen med hjälp av tillväxtbokföring. [14]</P> <P class="p633 ft85">Permanent förändring. Globalisering, strukturomvandling och sysselsättningsdynamik. [21]</P> <P class="p629 ft85">Ett stabsstöd i tiden. [22]</P> <P class="p10 ft87">Utbildningsdepartementet</P> <P class="p634 ft85">Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen. [7]</P> <P class="p629 ft85">Bidrag på lika villkor. [8]</P> <P class="p635 ft85">Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas. [11]</P> <P class="p629 ft85">Frivux – valfrihet i vuxenutbildningen. [17]</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft87">Miljödepartementet</P> <P class="p636 ft85">Att slutförvara långlivat farligt avfall i undermarksdeponi i berg. [19]</P> <P class="p629 ft85">Svensk klimatpolitik. [24]</P> <P class="p9 ft87">Näringsdepartementet</P> <P class="p637 ft85">Barlastvattenkonventionen – om Sveriges anslutning. [1]</P> <P class="p638 ft85">Transportinspektionen. En myndighet för all trafik. + Bilagor. [9]</P> <P class="p639 ft85">Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion.</P> <P class="p640 ft85">+ Annex: Grid issues for electricity production based on renewable energy sources in Spain, Portugal, Germany, and United Kingdom. [13]</P> <P class="p629 ft85">Ett energieffektivare Sverige + Bilaga. [25]</P> <P class="p10 ft87">Integrations- och jämställdhetsdepartementet</P> <P class="p11 ft85">Könsdiskriminerande reklam.</P> <P class="p641 ft85">Kränkande utformning av kommersiella meddelanden. [5]</P> <P class="p10 ft87">Kulturdepartementet</P> <P class="p11 ft85">Värna språken – förslag till språklag. [26]</P> </DIV> </DIV> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GWB326 SOU_2008__26.pdf 2418389 pdf Värna språken - förslag till språklag https://data.riksdagen.se/fil/C92A8DD5-4179-463E-9C90-B6A10C12D8A3