<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2421560</hangar_id>
 <dok_id>GWB324</dok_id>
 <rm>2008</rm>
 <beteckning>24</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2008:24</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>24</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2008-03-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2015-09-08 12:16:52</systemdatum>
 <publicerad>2008-03-05 00:00:00</publicerad>
 <titel>Svensk klimatpolitik </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>titel</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GWB324/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GWB324</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GWB324</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;Svensk klimatpolitik &lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 186px 0px 67px 93px;padding: 0px;border: none;width: 587px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 587px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 83px 0px 0px 380px;padding: 0px;border:none;width: 207px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:621px;left:350px;z-index:-1;width:132px;height:74px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:74px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 463px 0px 112px 92px;padding: 0px;border: none;width: 588px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 97px 0px 390px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 76px 0px 561px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 0px 236px;padding: 0px;border: none;width: 1155px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 1089px;overflow: hidden;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_21 #dimg1 {position:absolute;top:122px;left:68px;z-index:-1;width:422px;height:626px;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:422px;height:626px;}




#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 495px;overflow: hidden;}

#page_22 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:77px;z-index:-1;width:422px;height:711px;}
#page_22 #dimg1 #img1 {width:422px;height:711px;}




#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_23 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:68px;z-index:-1;width:422px;height:262px;}
#page_23 #dimg1 #img1 {width:422px;height:262px;}




#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 74px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_26 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:0px;z-index:-1;width:419px;height:583px;}
#page_26 #dimg1 #img1 {width:419px;height:583px;}




#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_27 #dimg1 {position:absolute;top:143px;left:85px;z-index:-1;width:258px;height:61px;}
#page_27 #dimg1 #img1 {width:258px;height:61px;}




#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_28 #dimg1 {position:absolute;top:109px;left:18px;z-index:-1;width:117px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:117px;height:1px;}




#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_29 #dimg1 {position:absolute;top:185px;left:85px;z-index:-1;width:355px;height:506px;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:355px;height:506px;}




#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_30 #dimg1 {position:absolute;top:187px;left:18px;z-index:-1;width:248px;height:478px;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:248px;height:478px;}




#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_31 #dimg1 {position:absolute;top:101px;left:85px;z-index:-1;width:356px;height:600px;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:356px;height:600px;}




#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_32 #dimg1 {position:absolute;top:58px;left:18px;z-index:-1;width:308px;height:549px;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:308px;height:549px;}




#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_33 #dimg1 {position:absolute;top:58px;left:85px;z-index:-1;width:193px;height:585px;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:193px;height:585px;}




#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_34 #dimg1 {position:absolute;top:143px;left:18px;z-index:-1;width:397px;height:292px;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:397px;height:292px;}




#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_35 #dimg1 {position:absolute;top:301px;left:85px;z-index:-1;width:312px;height:196px;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:312px;height:196px;}




#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 74px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_36 #dimg1 {position:absolute;top:182px;left:0px;z-index:-1;width:419px;height:220px;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:419px;height:220px;}




#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_37 #dimg1 {position:absolute;top:275px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:139px;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:413px;height:139px;}




#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_43 #dimg1 {position:absolute;top:251px;left:58px;z-index:-1;width:432px;height:466px;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:432px;height:466px;}




#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:695px;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:431px;height:695px;}




#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:58px;z-index:-1;width:432px;height:610px;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:432px;height:610px;}




#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:8px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:118px;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:431px;height:118px;}




#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 74px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_48 #dimg1 {position:absolute;top:303px;left:0px;z-index:-1;width:419px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:419px;height:1px;}




#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:58px;left:85px;z-index:-1;width:385px;height:489px;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:385px;height:489px;}




#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:101px;left:18px;z-index:-1;width:284px;height:308px;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:284px;height:308px;}




#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:487px;left:85px;z-index:-1;width:256px;height:250px;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:256px;height:250px;}




#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:101px;left:18px;z-index:-1;width:337px;height:547px;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:337px;height:547px;}




#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:58px;left:85px;z-index:-1;width:397px;height:601px;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:397px;height:601px;}




#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:58px;left:18px;z-index:-1;width:368px;height:643px;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:368px;height:643px;}




#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:315px;left:85px;z-index:-1;width:331px;height:197px;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:331px;height:197px;}




#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:66px;left:18px;z-index:-1;width:240px;height:61px;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:240px;height:61px;}




#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:58px;left:85px;z-index:-1;width:264px;height:650px;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:264px;height:650px;}




#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:101px;left:18px;z-index:-1;width:397px;height:512px;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:397px;height:512px;}




#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:134px;left:64px;z-index:-1;width:420px;height:598px;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:420px;height:598px;}




#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:108px;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:431px;height:108px;}




#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 297px 0px 695px 111px;padding: 0px;border: none;width: 683px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:202px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:426px;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:413px;height:426px;}




#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 498px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 436px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 5px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 414px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_3 {border:none;margin: 2px 0px 0px 78px;padding: 0px;border:none;width: 256px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 39px;padding: 0px;border:none;width: 519px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 12px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 19px 0px 0px 21px;padding: 0px;border:none;width: 486px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_5 {border:none;margin: 20px 0px 0px 45px;padding: 0px;border:none;width: 388px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_6 {border:none;margin: 0px 0px 0px 40px;padding: 0px;border:none;width: 518px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_6 #id_6_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 12px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_6 #id_6_2 {float:left;border:none;margin: 10px 0px 0px 32px;padding: 0px;border:none;width: 474px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_7 {border:none;margin: 9px 0px 0px 41px;padding: 0px;border:none;width: 517px;overflow: hidden;}

#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:38px;z-index:-1;width:450px;height:573px;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:450px;height:573px;}

#page_72 #inl_img1 {position:relative;width:35px;height:2px;}
#page_72 #inl_img2 {position:relative;width:2px;height:5px;}
#page_72 #inl_img3 {position:relative;width:2px;height:5px;}
#page_72 #inl_img4 {position:relative;width:0px;height:5px;}
#page_72 #inl_img5 {position:relative;width:326px;height:10px;}
#page_72 #inl_img6 {position:relative;width:0px;height:3px;}
#page_72 #inl_img7 {position:relative;width:3px;height:5px;}
#page_72 #inl_img8 {position:relative;width:0px;height:2px;}
#page_72 #inl_img9 {position:relative;width:303px;height:11px;}
#page_72 #inl_img10 {position:relative;width:298px;height:8px;}
#page_72 #inl_img11 {position:relative;width:67px;height:5px;}
#page_72 #inl_img12 {position:relative;width:25px;height:8px;}
#page_72 #inl_img13 {position:relative;width:39px;height:3px;}
#page_72 #inl_img14 {position:relative;width:31px;height:2px;}
#page_72 #inl_img15 {position:relative;width:2px;height:5px;}
#page_72 #inl_img16 {position:relative;width:106px;height:8px;}



#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:206px;left:68px;z-index:-1;width:431px;height:511px;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:431px;height:511px;}




#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:58px;z-index:-1;width:432px;height:630px;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:432px;height:630px;}




#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:302px;left:21px;z-index:-1;width:380px;height:250px;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:380px;height:250px;}




#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:274px;left:59px;z-index:-1;width:425px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:425px;height:1px;}




#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 272px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:402px;left:1px;z-index:-1;width:387px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:387px;height:1px;}




#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:89px;left:61px;z-index:-1;width:416px;height:197px;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:416px;height:197px;}




#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}

#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:71px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:665px;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:417px;height:665px;}




#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}

#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:73px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:198px;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:416px;height:198px;}




#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:332px;left:65px;z-index:-1;width:408px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:408px;height:1px;}




#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 57px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 19px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_3 {border:none;margin: 5px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:96px;left:123px;z-index:-1;width:225px;height:227px;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:225px;height:227px;}

#page_107 #inl_img1 {position:relative;width:18px;height:7px;}
#page_107 #inl_img2 {position:relative;width:11px;height:4px;}
#page_107 #inl_img3 {position:relative;width:8px;height:4px;}
#page_107 #inl_img4 {position:relative;width:18px;height:6px;}
#page_107 #inl_img5 {position:relative;width:21px;height:6px;}
#page_107 #inl_img6 {position:relative;width:21px;height:7px;}
#page_107 #inl_img7 {position:relative;width:18px;height:6px;}
#page_107 #inl_img8 {position:relative;width:18px;height:4px;}



#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 78px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:235px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:400px;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:431px;height:400px;}




#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:493px;left:63px;z-index:-1;width:374px;height:48px;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:374px;height:48px;}




#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}





#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:363px;left:66px;z-index:-1;width:409px;height:258px;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:409px;height:258px;}




#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:436px;left:5px;z-index:-1;width:453px;height:227px;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:453px;height:227px;}




#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:173px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:485px;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:431px;height:485px;}




#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:58px;z-index:-1;width:432px;height:209px;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:432px;height:209px;}




#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:80px;left:64px;z-index:-1;width:420px;height:285px;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:420px;height:285px;}




#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 297px 0px 697px 153px;padding: 0px;border: none;width: 641px;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:233px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:209px;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:413px;height:209px;}




#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 71px;padding: 0px;border: none;width: 723px;}

#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:110px;left:1px;z-index:-1;width:379px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:379px;height:1px;}




#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:373px;left:58px;z-index:-1;width:443px;height:160px;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:443px;height:160px;}




#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:262px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:364px;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:413px;height:364px;}




#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:154px;left:32px;z-index:-1;width:396px;height:220px;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:396px;height:220px;}




#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 65px;padding: 0px;border: none;width: 729px;}

#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:116px;left:0px;z-index:-1;width:472px;height:612px;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:472px;height:612px;}




#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:177px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:547px;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:431px;height:547px;}




#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:58px;z-index:-1;width:432px;height:700px;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:432px;height:700px;}




#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:209px;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:431px;height:209px;}




#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 229px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 94px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 58px;padding: 0px;border:none;width: 500px;overflow: hidden;}

#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:205px;left:57px;z-index:-1;width:427px;height:207px;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:427px;height:207px;}




#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:233px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:414px;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:431px;height:414px;}




#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:58px;z-index:-1;width:432px;height:711px;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:432px;height:711px;}




#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:457px;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:431px;height:457px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 297px 0px 659px 82px;padding: 0px;border: none;width: 712px;}





#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 78px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 491px;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:96px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:278px;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:430px;height:278px;}




#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:256px;left:67px;z-index:-1;width:432px;height:417px;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:432px;height:417px;}




#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:145px;left:57px;z-index:-1;width:454px;height:414px;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:454px;height:414px;}




#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:203px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:513px;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:413px;height:513px;}




#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:715px;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:413px;height:715px;}




#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}

#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:665px;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:413px;height:665px;}




#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:649px;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:413px;height:649px;}




#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:75px;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:413px;height:75px;}




#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:113px;left:58px;z-index:-1;width:426px;height:207px;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:426px;height:207px;}




#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 726px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 5px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 378px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 127px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;margin: 28px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 88px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_3 {border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}

#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:465px;left:66px;z-index:-1;width:435px;height:190px;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:435px;height:190px;}




#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:321px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:357px;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:431px;height:357px;}




#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:81px;left:1px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;}




#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 75px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 643px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 417px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 273px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 57px;padding: 0px;border:none;width: 87px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_4 {border:none;margin: 119px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}

#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:487px;left:24px;z-index:-1;width:306px;height:135px;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:306px;height:135px;}




#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:518px;left:59px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:232px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:466px;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:413px;height:466px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:346px;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:413px;height:346px;}




#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:238px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:460px;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:431px;height:460px;}




#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:58px;z-index:-1;width:432px;height:707px;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:432px;height:707px;}




#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:613px;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:431px;height:613px;}




#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:58px;z-index:-1;width:432px;height:640px;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:432px;height:640px;}




#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:707px;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:431px;height:707px;}




#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:58px;z-index:-1;width:432px;height:565px;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:432px;height:565px;}




#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:607px;left:59px;z-index:-1;width:425px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:425px;height:1px;}




#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:80px;left:59px;z-index:-1;width:380px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:380px;height:1px;}




#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 78px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_303 #dimg1 {position:absolute;top:235px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:467px;}
#page_303 #dimg1 #img1 {width:431px;height:467px;}




#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_304 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:58px;z-index:-1;width:432px;height:691px;}
#page_304 #dimg1 #img1 {width:432px;height:691px;}




#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_305 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:687px;}
#page_305 #dimg1 #img1 {width:431px;height:687px;}




#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_306 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:58px;z-index:-1;width:432px;height:595px;}
#page_306 #dimg1 #img1 {width:432px;height:595px;}




#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 0px 236px;padding: 0px;border: none;width: 1050px;}

#page_308 #dimg1 {position:absolute;top:117px;left:93px;z-index:-1;width:347px;height:118px;}
#page_308 #dimg1 #img1 {width:347px;height:118px;}




#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_322 #dimg1 {position:absolute;top:86px;left:65px;z-index:-1;width:406px;height:214px;}
#page_322 #dimg1 #img1 {width:406px;height:214px;}




#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_325 #dimg1 {position:absolute;top:357px;left:1px;z-index:-1;width:479px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_325 #dimg1 #img1 {width:479px;height:1px;}




#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_332 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_334 #dimg1 {position:absolute;top:203px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:496px;}
#page_334 #dimg1 #img1 {width:413px;height:496px;}




#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_335 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:495px;}
#page_335 #dimg1 #img1 {width:413px;height:495px;}




#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_349 #dimg1 {position:absolute;top:202px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:382px;}
#page_349 #dimg1 #img1 {width:413px;height:382px;}




#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 0px 76px;padding: 0px;border: none;width: 809px;}

#page_351 #dimg1 {position:absolute;top:149px;left:60px;z-index:-1;width:339px;height:197px;}
#page_351 #dimg1 #img1 {width:339px;height:197px;}




#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_353 #dimg1 {position:absolute;top:227px;left:1px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_353 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}




#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_362 #dimg1 {position:absolute;top:232px;left:68px;z-index:-1;width:431px;height:410px;}
#page_362 #dimg1 #img1 {width:431px;height:410px;}




#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_367 #dimg1 {position:absolute;top:355px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:309px;}
#page_367 #dimg1 #img1 {width:430px;height:309px;}




#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_368 #dimg1 {position:absolute;top:377px;left:1px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_368 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}




#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_370 #dimg1 {position:absolute;top:195px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:413px;}
#page_370 #dimg1 #img1 {width:431px;height:413px;}




#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_374 #dimg1 {position:absolute;top:565px;left:1px;z-index:-1;width:404px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_374 #dimg1 #img1 {width:404px;height:1px;}




#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_376 #dimg1 {position:absolute;top:513px;left:0px;z-index:-1;width:425px;height:94px;}
#page_376 #dimg1 #img1 {width:425px;height:94px;}



#page_376 #tx1 {position:absolute;top:515px;left:271px;width:38px;height:13px;}
#page_376 #tx2 {position:absolute;top:537px;left:271px;width:18px;height:14px;}
#page_376 #tx3 {position:absolute;top:558px;left:271px;width:100px;height:12px;}
#page_376 #tx4 {position:absolute;top:574px;left:271px;width:92px;height:34px;}

#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_378 #dimg1 {position:absolute;top:149px;left:1px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_378 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;}




#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_379 #dimg1 {position:absolute;top:560px;left:59px;z-index:-1;width:366px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_379 #dimg1 #img1 {width:366px;height:1px;}




#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_380 #dimg1 {position:absolute;top:458px;left:1px;z-index:-1;width:425px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_380 #dimg1 #img1 {width:425px;height:1px;}




#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_388 #dimg1 {position:absolute;top:80px;left:1px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_388 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;}




#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_397 #dimg1 {position:absolute;top:80px;left:10px;z-index:-1;width:491px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_397 #dimg1 #img1 {width:491px;height:1px;}




#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}

#page_398 #dimg1 {position:absolute;top:231px;left:1px;z-index:-1;width:427px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_398 #dimg1 #img1 {width:427px;height:1px;}




#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 297px 0px 696px 125px;padding: 0px;border: none;width: 669px;}





#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_401 #dimg1 {position:absolute;top:232px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:482px;}
#page_401 #dimg1 #img1 {width:431px;height:482px;}




#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_402 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:58px;z-index:-1;width:432px;height:689px;}
#page_402 #dimg1 #img1 {width:432px;height:689px;}




#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}

#page_403 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:139px;}
#page_403 #dimg1 #img1 {width:431px;height:139px;}




#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_442 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_442 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_465 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_465 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_473 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_474 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_475 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_476 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_477 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_478 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_478 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_478 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}




#page_479 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_480 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_481 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_482 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_483 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_484 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_485 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_486 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_487 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_488 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_489 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_490 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_491 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_491 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_491 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}




#page_492 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_492 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_492 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_493 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_493 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_493 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_494 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_495 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_495 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_495 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_496 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_496 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_496 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_497 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_497 #dimg1 {position:absolute;top:489px;left:31px;z-index:-1;width:313px;height:165px;}
#page_497 #dimg1 #img1 {width:313px;height:165px;}




#page_498 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_498 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_498 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_499 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_500 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_501 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_501 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_501 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_502 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_502 #dimg1 {position:absolute;top:305px;left:66px;z-index:-1;width:468px;height:170px;}
#page_502 #dimg1 #img1 {width:468px;height:170px;}




#page_503 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_503 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_503 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_504 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_504 #dimg1 {position:absolute;top:236px;left:68px;z-index:-1;width:366px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_504 #dimg1 #img1 {width:366px;height:1px;}




#page_505 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_505 #dimg1 {position:absolute;top:429px;left:109px;z-index:-1;width:374px;height:241px;}
#page_505 #dimg1 #img1 {width:374px;height:241px;}




#page_506 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_506 #dimg1 {position:absolute;top:681px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_506 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_507 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_507 #dimg1 {position:absolute;top:299px;left:59px;z-index:-1;width:378px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_507 #dimg1 #img1 {width:378px;height:1px;}




#page_508 {position:relative; overflow: hidden;margin: 104px 0px 110px 131px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_508 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_508 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 544px;overflow: hidden;}
#page_508 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 235px;overflow: hidden;}
#page_508 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 309px;overflow: hidden;}

#page_508 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_508 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}

#page_508 #inl_img1 {position:relative;width:18px;height:9px;}



#page_509 {position:relative; overflow: hidden;margin: 104px 0px 125px 129px;padding: 0px;border: none;width: 551px;}
#page_509 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;}
#page_509 #id_2 {border:none;margin: 82px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 550px;overflow: hidden;}
#page_509 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_509 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 314px;overflow: hidden;}

#page_509 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:616px;}
#page_509 #dimg1 #img1 {width:458px;height:616px;}

#page_509 #inl_img1 {position:relative;width:18px;height:9px;}



.ft0{font: 41px 'Arial';line-height: 47px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft3{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft5{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft7{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft8{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft9{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft10{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft11{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft12{font: 25px 'Arial';line-height: 25px;}
.ft13{font: 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft14{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft15{font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft16{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft17{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft18{font: 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft19{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft20{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft21{font: 11px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft22{font: 14px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft23{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft24{font: 13px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 18px;}
.ft25{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft26{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft27{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft28{font: 15px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft29{font: 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft30{font: 10px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft31{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: -2px;}
.ft32{font: 2px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft33{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft34{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft35{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft36{font: 15px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft37{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft38{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft39{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft40{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft41{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft42{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft43{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft44{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft45{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft46{font: 17px 'Arial';margin-left: 37px;line-height: 19px;}
.ft47{font: 15px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft48{font: 10px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft49{font: 11px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft50{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft51{font: 11px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft52{font: 13px 'Arial';text-decoration: underline;margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft53{font: 13px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 16px;}
.ft54{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft55{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft56{font: 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft57{font: 13px 'Arial';text-decoration: underline;margin-left: 13px;line-height: 16px;}
.ft58{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 16px;}
.ft59{font: 13px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 16px;}
.ft60{font: 11px 'Arial';text-decoration: underline;margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft61{font: 11px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft62{font: 1px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 2px;}
.ft63{font: 10px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft64{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft65{font: 10px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft66{font: 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft67{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft68{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft69{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft70{font: 10px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft71{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft72{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft73{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft74{font: 12px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft75{font: 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft76{font: 10px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft77{font: 11px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft78{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft79{font: 7px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft80{font: 1px 'Arial';text-decoration: underline;margin-left: 12px;line-height: 2px;}
.ft81{font: 9px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 12px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft82{font: 1px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 2px;}
.ft83{font: 13px 'Symbol';line-height: 16px;}
.ft84{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft85{font: 6px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft86{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft87{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft88{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft89{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft90{font: 35px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft91{font: 32px 'Arial';line-height: 36px;}
.ft92{font: 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft93{font: 23px 'Arial';line-height: 26px;}
.ft94{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 27px;}
.ft95{font: 24px 'Arial';line-height: 27px;}
.ft96{font: 9px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft97{font: 9px 'Arial';color: #808080;line-height: 9px;}
.ft98{font: 8px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft99{font: 4px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 5px;}
.ft100{font: 9px 'Arial';text-decoration: underline line-through;line-height: 12px;}
.ft101{font: 9px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 12px;}
.ft102{font: 8px 'Arial';text-decoration: line-through;line-height: 10px;}
.ft103{font: 8px 'Arial';text-decoration: underline line-through;line-height: 10px;}
.ft104{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft105{font: 8px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 10px;}
.ft106{font: 9px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 12px;}
.ft107{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft108{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft109{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft110{font: 9px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft111{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft112{font: 5px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 6px;}
.ft113{font: 6px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 6px;}
.ft114{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft115{font: 7px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 7px;}
.ft116{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft117{font: 7px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 7px;}
.ft118{font: 4px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft119{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft120{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft121{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft122{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft123{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft124{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft125{font: 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft126{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft127{font: 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft128{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft129{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft130{font: 6px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft131{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft132{font: 12px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 15px;}
.ft133{font: 12px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 15px;}
.ft134{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft135{font: 12px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft136{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft137{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft138{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft139{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;position: relative; bottom: 1px;}
.ft140{font: 9px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft141{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft142{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft143{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft144{font: 12px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 15px;}
.ft145{font: 12px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 15px;}
.ft146{font: 11px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft147{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft148{font: 9px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft149{font: 9px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft150{font: 8px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft151{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft152{font: 24px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft153{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft154{font: bold 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft155{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft156{font: 10px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft157{font: 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft158{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft159{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft160{font: 10px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft161{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft162{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft163{font: 10px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft164{font: 6px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft165{font: 6px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft166{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft167{font: 11px 'Symbol';line-height: 13px;}
.ft168{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft169{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft170{font: 12px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 15px;}
.ft171{font: 12px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 16px;}
.ft172{font: 9px 'Symbol';line-height: 11px;}
.ft173{font: 11px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 14px;}
.ft174{font: 11px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 14px;}
.ft175{font: 12px 'Arial';text-decoration: underline;margin-left: 13px;line-height: 15px;}
.ft176{font: 12px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 15px;}
.ft177{font: 9px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 15px;}
.ft178{font: 9px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft179{font: 16px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft180{font: 31px 'Arial';line-height: 35px;}
.ft181{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft182{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft183{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft184{font: 10px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft185{font: 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft186{font: 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft187{font: 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft188{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft189{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 27px;}
.ft190{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft191{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft192{font: 13px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 16px;}
.ft193{font: 12px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 15px;}
.ft194{font: 12px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 14px;}
.ft195{font: 12px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 14px;}
.ft196{font: 7px 'Symbol';line-height: 9px;}
.ft197{font: 12px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 15px;}
.ft198{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft199{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft200{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 28px;}
.ft201{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft202{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft203{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft204{font: 11px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft205{font: 12px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 15px;}
.ft206{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft207{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft208{font: 9px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 14px;}
.ft209{font: 9px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 13px;}
.ft210{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft211{font: 10px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft212{font: 10px 'Gabriola';line-height: 18px;}
.ft213{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft214{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft215{font: 10px 'Gabriola';line-height: 17px;}
.ft216{font: 9px 'Gabriola';line-height: 17px;}
.ft217{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft218{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft219{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft220{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft221{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft222{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft223{font: 11px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft224{font: 11px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft225{font: 8px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft226{font: 8px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft227{font: 8px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft228{font: 8px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft229{font: 8px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft230{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft231{font: 12px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft232{font: 1px 'Arial';margin-left: 363px;line-height: 0px;}
.ft233{font: 14px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft234{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft235{font: 15px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft236{font: 10px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft237{font: 13px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft238{font: 12px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft239{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft240{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft241{font: 4px 'Arial';line-height: 5px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft242{font: 9px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft243{font: 12px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft244{font: 1px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft245{font: 7px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft246{font: 7px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft247{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft248{font: 25px 'Arial';line-height: 24px;}
.ft249{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft250{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft251{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft252{font: 15px 'Arial';margin-left: 88px;line-height: 17px;}
.ft253{font: 16px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft254{font: 19px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft255{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft256{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: -2px;}
.ft257{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: -2px;}
.ft258{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft259{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: -2px;}
.ft260{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft261{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft262{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft263{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft264{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft265{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft266{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 515px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 229px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 472px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 451px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-right: 207px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-right: 180px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 180px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 56px;padding-right: 435px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p22{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 130px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -42px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 146px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -42px;}
.p31{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: right;padding-right: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;padding-left: 100px;padding-right: 146px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: left;padding-left: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 371px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -65px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p51{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 709px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -45px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p56{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p57{text-align: left;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p59{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p60{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p77{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 3px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p87{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 147px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 102px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 100px;padding-right: 8px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 2px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p109{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 143px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p115{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p117{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p118{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p121{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 370px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 298px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 2px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: justify;padding-left: 21px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;padding-left: 21px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 2px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-left: 21px;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 2px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p145{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 91px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: left;padding-right: 322px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p191{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 441px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 94px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 323px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;padding-left: 21px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: justify;padding-left: 2px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: justify;padding-left: 49px;padding-right: 402px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p216{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p221{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 380px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p232{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 129px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p235{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p239{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 79px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 411px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 334px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 411px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 298px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: left;padding-right: 348px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 97px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p303{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p310{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 69px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 96px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 644px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 55px;padding-right: 387px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 26px;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p339{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 411px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: left;padding-right: 356px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p344{text-align: justify;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 185px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p357{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 87px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 652px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 307px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p367{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p372{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 129px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 328px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p374{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 116px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 493px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 16px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p380{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p381{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p382{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p383{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:52px;height:5px;}
.p384{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:125px;height:12px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p387{text-align: left;padding-left: 155px;padding-right: 171px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 155px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:27px;height:25px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p391{text-align: left;padding-left: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p392{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:68px;height:6px;}
.p393{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:101px;height:12px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 222px;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 222px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 143px;padding-right: 179px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 40px;padding-right: 201px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 263px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 194px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 6px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 283px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 321px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p410{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 302px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 411px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 491px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 349px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 362px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p452{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:38px;height:6px;}
.p459{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:17px;height:6px;}
.p460{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p461{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p462{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p463{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 102px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p467{text-align: center;padding-left: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p468{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p469{text-align: center;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p470{text-align: center;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p471{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p472{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 309px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 312px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 391px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 325px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p487{text-align: center;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p488{text-align: center;padding-left: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p489{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p490{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p491{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p492{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 311px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 83px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p498{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p499{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 205px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 131px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p503{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 211px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 288px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 218px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 3px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 195px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 89px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 239px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 211px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 369px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p528{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 262px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: center;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p530{text-align: center;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p531{text-align: center;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p532{text-align: center;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p533{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p534{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p535{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p536{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 84px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p542{text-align: center;padding-left: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p543{text-align: center;padding-left: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p544{text-align: center;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p545{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p546{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p551{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:44px;height:7px;}
.p553{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:12px;height:10px;}
.p554{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:34px;height:8px;}
.p555{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 216px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: left;padding-left: 216px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 236px;padding-right: 80px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: left;padding-left: 236px;padding-right: 84px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p561{text-align: left;padding-left: 216px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p563{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p564{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p565{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 90px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p566{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p568{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 320px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 380px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 332px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: justify;padding-left: 26px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p587{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 248px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: left;padding-right: 332px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: left;padding-right: 307px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 99px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 170px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p593{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 101px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 475px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p597{text-align: left;padding-left: 398px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 235px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: center;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p604{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:20px;height:14px;}
.p605{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:26px;height:14px;}
.p606{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:29px;height:14px;}
.p607{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p608{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p609{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p610{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p611{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p612{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p613{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p614{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p615{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p616{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p617{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p618{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 325px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p622{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p630{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p637{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 400px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p642{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p646{text-align: center;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p647{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p648{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p649{text-align: center;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p650{text-align: center;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p651{text-align: center;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p652{text-align: center;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p653{text-align: center;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p654{text-align: center;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p655{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 26px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: justify;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p675{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 300px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p681{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p682{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p690{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 233px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 329px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p697{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 698px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;}
.p702{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 317px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p703{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 338px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 221px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 80px;padding-right: 330px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p713{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p714{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p715{text-align: right;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p716{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 297px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 349px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 402px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p723{text-align: right;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p724{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p726{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 575px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p729{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p739{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:52px;height:11px;}
.p740{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p741{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:28px;height:11px;}
.p742{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:67px;height:11px;}
.p743{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:13px;height:11px;}
.p744{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:39px;height:11px;}
.p745{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p746{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p747{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p748{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 169px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 86px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 86px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 249px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 86px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 256px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 408px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 93px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p764{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p765{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 494px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p776{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 82px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 314px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p784{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: right;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 221px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 331px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 351px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p795{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 108px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p809{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 320px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 176px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: left;padding-right: 332px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: left;padding-right: 384px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 247px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p821{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 266px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p824{text-align: center;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p825{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 289px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 346px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p836{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 378px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p842{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 93px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p849{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 505px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: center;padding-right: 332px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p853{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: right;margin-top: 471px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 245px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: justify;padding-left: 93px;padding-right: 106px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p861{text-align: justify;padding-left: 93px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: left;padding-left: 102px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 304px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 142px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p877{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 193px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 362px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p879{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p882{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p885{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p886{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p889{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p890{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p893{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 119px;padding-right: 312px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;}
.p895{text-align: justify;padding-left: 118px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;}
.p896{text-align: justify;padding-left: 107px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p899{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: left;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p906{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p909{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 284px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p911{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p912{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:14px;}
.p913{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:13px;}
.p914{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:21px;}
.p915{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:26px;}
.p916{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:10px;}
.p917{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:22px;}
.p918{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:23px;}
.p919{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:14px;}
.p920{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p921{text-align: left;padding-left: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p922{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p925{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: left;padding-left: 83px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: justify;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p932{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p933{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p934{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: right;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p940{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p941{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 370px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p942{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 298px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: justify;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 304px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p955{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p956{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p957{text-align: right;padding-right: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p958{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p959{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p960{text-align: right;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p961{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p967{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p968{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: left;padding-right: 317px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:23px;height:12px;}
.p971{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:23px;height:13px;}
.p972{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:23px;height:14px;}
.p973{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p975{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 16px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p979{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p981{text-align: justify;padding-left: 42px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p982{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: justify;padding-left: 42px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p984{text-align: justify;padding-left: 42px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p985{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: justify;padding-left: 42px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p987{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: justify;padding-left: 42px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p989{text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p991{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 358px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p997{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p998{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p999{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: left;padding-right: 319px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1003{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1004{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1006{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1007{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 527px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 355px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1010{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 436px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 80px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1015{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1016{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 108px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1023{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1027{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1028{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1029{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 77px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1033{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1035{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 507px;margin-bottom: 0px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 334px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1038{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: justify;padding-left: 26px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1040{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1041{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1042{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1043{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p1044{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1046{text-align: left;padding-left: 26px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1047{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1048{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1049{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1050{text-align: justify;padding-left: 26px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1051{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p1052{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1055{text-align: justify;padding-left: 26px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1056{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1057{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1058{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p1059{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1060{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p1062{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p1063{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p1064{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1067{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 150px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1068{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1069{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1070{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1071{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1072{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1073{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1075{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1076{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1077{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1078{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p1079{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 144px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1080{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 100px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1081{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1082{text-align: center;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1083{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1084{text-align: center;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1085{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p1086{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 178px;margin-bottom: 0px;}
.p1087{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 116px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1088{text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1089{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1090{text-align: justify;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1091{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1092{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 305px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1093{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1096{text-align: left;padding-right: 320px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p1097{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 118px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1098{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1099{text-align: left;padding-right: 328px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1101{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1102{text-align: left;margin-top: 594px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 317px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1104{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 329px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p1105{text-align: justify;padding-left: 45px;padding-right: 344px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1106{text-align: left;padding-left: 45px;padding-right: 344px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1107{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p1108{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1109{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 113px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1110{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 116px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1111{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1112{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1113{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 93px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1114{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p1115{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1116{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1117{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1118{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p1119{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1120{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p1121{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 321px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1122{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 184px;margin-bottom: 0px;}
.p1123{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 578px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1124{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1125{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1126{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1127{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1128{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1129{text-align: center;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1130{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1131{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1132{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1133{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1134{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1135{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1136{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1137{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1138{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1139{text-align: center;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1140{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 1281px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -363px;}
.p1141{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1281px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1142{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1281px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1143{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1144{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p1145{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p1146{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1147{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 78px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p1148{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1149{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1150{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1151{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1152{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 82px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1153{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p1154{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1155{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 220px;margin-bottom: 0px;}
.p1156{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 124px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1157{text-align: right;padding-right: 263px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1158{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1159{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1160{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 148px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1161{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p1162{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p1163{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1164{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1165{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1166{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1167{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1168{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1169{text-align: center;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1170{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1171{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1172{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1173{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 130px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1174{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p1175{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1176{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1177{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1178{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1179{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1180{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1181{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1182{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 508px;margin-bottom: 0px;}
.p1183{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 324px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1184{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1185{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1186{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1187{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p1188{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1189{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1190{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1191{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 389px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1192{text-align: justify;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1193{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1194{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p1195{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p1196{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p1197{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 92px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1198{text-align: justify;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p1199{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p1200{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 318px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1201{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 355px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1202{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1203{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1204{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1205{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1206{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px;}
.p1207{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 394px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1208{text-align: left;padding-left: 125px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1209{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1210{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1211{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1212{text-align: justify;padding-right: 880px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1213{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1214{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1215{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1216{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1217{text-align: justify;padding-left: 84px;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1218{text-align: center;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1219{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1220{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1221{text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1222{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1223{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1224{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1225{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1226{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p1227{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p1228{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p1229{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p1230{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 116px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1231{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1232{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 93px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1233{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 371px;margin-bottom: 0px;}
.p1234{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 335px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1235{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p1236{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1237{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1238{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1239{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p1240{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1241{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 161px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1242{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1243{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 335px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1244{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p1245{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 96px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1246{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1247{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1248{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1249{text-align: right;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1250{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 320px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1251{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1252{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1253{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 231px;margin-bottom: 0px;}
.p1254{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 170px;margin-bottom: 0px;}
.p1255{text-align: justify;padding-left: 26px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1256{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1257{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1258{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 172px;margin-bottom: 0px;}
.p1259{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 157px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1260{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1261{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1262{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1263{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 318px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1264{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1265{text-align: center;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1266{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1267{text-align: center;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1268{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1269{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1270{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1271{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p1272{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1273{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1274{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 327px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1275{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1276{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1277{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 375px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1278{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 409px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1279{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p1280{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p1281{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 380px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1282{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1283{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1284{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1285{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1286{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1287{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1288{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 127px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1289{text-align: left;padding-left: 333px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1290{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1291{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1292{text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 322px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1293{text-align: right;padding-right: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1294{text-align: right;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1295{text-align: right;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1296{text-align: right;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1297{text-align: right;padding-right: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1298{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p1299{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 315px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1300{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1301{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p1302{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 91px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1303{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1304{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p1305{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 200px;margin-bottom: 0px;}
.p1306{text-align: center;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1307{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1308{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1309{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1310{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1311{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1312{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p1313{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p1314{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 265px;margin-bottom: 0px;}
.p1315{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p1316{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1317{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 461px;margin-bottom: 0px;}
.p1318{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 57px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1319{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1320{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1321{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1322{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1323{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1324{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1325{text-align: justify;padding-left: 84px;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1326{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p1327{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 339px;margin-bottom: 0px;}
.p1328{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1329{text-align: left;padding-right: 369px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 29px;}
.p1330{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 416px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1331{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p1332{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1333{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1334{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1335{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p1336{text-align: justify;padding-left: 27px;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1337{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1338{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1339{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1340{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1341{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p1342{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 322px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1343{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p1344{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px;}
.p1345{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p1346{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 320px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1347{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 472px;margin-bottom: 0px;}
.p1348{text-align: left;margin-top: 183px;margin-bottom: 0px;}
.p1349{text-align: left;padding-right: 308px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1350{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1351{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1352{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1353{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 163px;margin-bottom: 0px;}
.p1354{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1355{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p1356{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1357{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p1358{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1359{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1360{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 84px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1361{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1362{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;}
.p1363{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 300px;margin-bottom: 0px;}
.p1364{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1365{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px;}
.p1366{text-align: left;margin-top: 630px;margin-bottom: 0px;}
.p1367{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p1368{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1369{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 214px;margin-bottom: 0px;}
.p1370{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1371{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1372{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1373{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1374{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 545px;margin-bottom: 0px;}
.p1375{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;}
.p1376{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1377{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1378{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1379{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1380{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1381{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p1382{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1383{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1384{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1385{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1386{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1387{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p1388{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1389{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1390{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1391{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1392{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1393{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1394{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1395{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1396{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1397{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1398{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1399{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1400{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 298px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1401{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1402{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p1403{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1404{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1405{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1406{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1407{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1408{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p1409{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1410{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1411{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1412{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1413{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1414{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1415{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1416{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1417{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p1418{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1419{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p1420{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1421{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1422{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 74px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1423{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1424{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1425{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1426{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1427{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1428{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 436px;margin-bottom: 0px;}
.p1429{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p1430{text-align: left;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p1431{text-align: left;padding-left: 181px;padding-right: 83px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -115px;}
.p1432{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 346px;margin-bottom: 0px;}
.p1433{text-align: left;padding-right: 330px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p1434{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1435{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1436{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1437{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1438{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1439{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1440{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1441{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p1442{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p1443{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p1444{text-align: right;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1445{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1446{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1447{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1448{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p1449{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1450{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1451{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1452{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1453{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1454{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p1455{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p1456{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1457{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1458{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 662px;margin-bottom: 0px;}
.p1459{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1460{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1461{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1462{text-align: left;padding-left: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1463{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1464{text-align: right;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1465{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 333px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1466{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p1467{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1468{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1469{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1470{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1471{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1472{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1473{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1474{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1475{text-align: left;padding-left: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1476{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1477{text-align: left;padding-right: 328px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p1478{text-align: justify;padding-left: 123px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p1479{text-align: left;margin-top: 664px;margin-bottom: 0px;}
.p1480{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1481{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1482{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1483{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1484{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1485{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1486{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1487{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1488{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1489{text-align: left;padding-left: 151px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1490{text-align: center;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1491{text-align: center;padding-right: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1492{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1493{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1494{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1495{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:28px;height:10px;}
.p1496{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:3px;height:7px;}
.p1497{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:32px;height:10px;}
.p1498{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1499{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1500{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1501{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1502{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1503{text-align: justify;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1504{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1505{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1506{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1507{text-align: left;padding-left: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1508{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 401px;margin-bottom: 0px;}
.p1509{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1510{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1511{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1512{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1513{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1514{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1515{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1516{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1517{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 56px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1518{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1519{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1520{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1521{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1522{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1523{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 52px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1524{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 48px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1525{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1526{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1527{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 49px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1528{text-align: left;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1529{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1530{text-align: left;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1531{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1532{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 46px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1533{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1534{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1535{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1536{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 56px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1537{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1538{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 43px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1539{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 40px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1540{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 104px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1541{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 119px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1542{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 117px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1543{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1544{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1545{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 272px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td69{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td75{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td91{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td95{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td96{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td97{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-left: #646464 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-right: #646464 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #646464;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td242{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td253{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td255{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td257{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td265{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td267{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-bottom: #ff0000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td269{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td270{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td272{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td274{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td277{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td278{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td279{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td280{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td281{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td282{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td283{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td284{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td286{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td287{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td288{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td289{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td290{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td291{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td292{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td293{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td294{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td295{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td296{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td297{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td298{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td299{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td300{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;}
.td301{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td302{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td303{border-right: #800000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td304{border-top: #800000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td305{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td306{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td307{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td308{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td309{border-right: #333333 1px solid;border-bottom: #333333 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #333333;}
.td310{border-bottom: #333333 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #333333;}
.td311{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #333333 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #333333;}
.td312{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td313{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td314{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td315{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td316{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td317{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td318{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td319{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td320{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td321{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td322{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td323{border-right: #333333 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #333333;}
.td324{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #333333;}
.td325{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #333333;}
.td326{border-right: #333333 1px solid;border-top: #333333 1px solid;border-bottom: #333333 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #333333;}
.td327{border-top: #333333 1px solid;border-bottom: #333333 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #333333;}
.td328{border-right: #000000 1px solid;border-top: #333333 1px solid;border-bottom: #333333 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #333333;}
.td329{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td330{border-right: #000000 1px solid;border-top: #080880 1px solid;border-bottom: #191983 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #161683;}
.td331{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td332{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td333{border-right: #000000 1px solid;border-top: #1c1c84 1px solid;border-bottom: #2a2a87 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #272786;}
.td334{border-right: #800000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td335{border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td336{border-right: #000000 1px solid;border-top: #2c2c88 1px solid;border-bottom: #39398f 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #35358e;}
.td337{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td338{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td339{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td340{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td341{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td342{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td343{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td344{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td345{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td346{border-right: #000000 1px solid;border-top: #3c3c90 1px solid;border-bottom: #444495 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #414193;}
.td347{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td348{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td349{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td350{border-right: #000000 1px solid;border-top: #474797 1px solid;border-bottom: #4f4f9c 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #4c4c9a;}
.td351{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td352{border-right: #008000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;background: #008000;}
.td353{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #008000;}
.td354{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td355{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td356{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td357{border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td358{border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td359{border-right: #000000 1px solid;border-top: #51519e 1px solid;border-bottom: #5c5ca6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #5959a4;}
.td360{border-right: #008000 1px solid;border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;background: #008000;}
.td361{border-right: #000000 1px solid;border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #008000;}
.td362{border-right: #000000 1px solid;border-top: #5e5ea7 1px solid;border-bottom: #6565ae 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #6464ac;}
.td363{border-right: #800000 1px solid;border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;background: #008000;}
.td364{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td365{border-top: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td366{border-top: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td367{border-top: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td368{border-top: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td369{border-top: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td370{border-right: #000000 1px solid;border-top: #6767af 1px solid;border-bottom: #6c6cb3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #6b6bb2;}
.td371{border-right: #000000 1px solid;border-top: #6d6db4 1px solid;border-bottom: #7070b8 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #7070b7;}
.td372{border-top: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td373{border-top: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td374{border-right: #000000 1px solid;border-top: #7171b8 1px solid;border-bottom: #7474ba 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #7272b9;}
.td375{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td376{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td377{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td378{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td379{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td380{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td381{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td382{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td383{border-right: #00ccff 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #00ccff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;background: #00ccff;}
.td384{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #00ccff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #00ccff;}
.td385{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td386{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td387{border-right: #ffffcc 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #ffffcc 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td388{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #ffffcc 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td389{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td390{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td391{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td392{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td393{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td394{border-right: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td395{border-right: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td396{border-right: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td397{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td398{border-right: #800000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;background: #00ccff;}
.td399{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #00ccff;}
.td400{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td401{border-right: #800000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td402{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td403{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td404{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td405{border-right: #800000 1px solid;border-bottom: #00ccff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;background: #00ccff;}
.td406{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #00ccff 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #00ccff;}
.td407{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td408{border-right: #800000 1px solid;border-bottom: #ffffcc 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td409{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #ffffcc 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td410{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td411{border-right: #800000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td412{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td413{border-right: #800000 1px solid;border-top: #ffffcc 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td414{border-right: #000000 1px solid;border-top: #ffffcc 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td415{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td416{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td417{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td418{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td419{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td420{border-right: #800000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td421{border-right: #800000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td422{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td423{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td424{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td425{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td426{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td427{border-top: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td428{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td429{border-right: #c0c0c0 1px solid;border-top: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td430{border-top: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td431{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td432{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td433{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td434{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td435{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td436{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td437{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td438{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td439{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td440{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td441{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td442{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td443{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td444{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td445{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td446{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td447{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td448{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td449{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td450{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td451{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td452{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td453{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td454{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td455{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td456{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td457{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td458{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td459{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td460{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td461{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td462{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td463{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td464{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td465{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td466{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td467{padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;}
.td468{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td469{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td470{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td471{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td472{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td473{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;}
.td474{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td475{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td476{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td477{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td478{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td479{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td480{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td481{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td482{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td483{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td484{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td485{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td486{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td487{padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td488{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td489{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td490{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td491{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td492{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td493{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td494{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td495{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td496{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td497{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td498{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td499{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td500{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td501{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td502{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td503{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td504{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td505{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td506{padding: 0px;margin: 0px;width: 277px;vertical-align: bottom;}
.td507{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td508{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td509{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td510{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td511{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td512{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td513{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td514{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td515{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td516{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td517{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td518{padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;}
.td519{padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;}
.td520{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td521{padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td522{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td523{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td524{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td525{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td526{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td527{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td528{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td529{padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td530{padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;}
.td531{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;}
.td532{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td533{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td534{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td535{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td536{padding: 0px;margin: 0px;width: 325px;vertical-align: bottom;}
.td537{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 325px;vertical-align: bottom;}
.td538{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td539{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td540{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td541{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td542{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td543{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td544{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td545{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td546{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td547{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td548{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td549{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td550{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td551{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td552{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td553{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td554{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td555{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td556{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td557{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td558{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td559{padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;}
.td560{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td561{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td562{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td563{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td564{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td565{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td566{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td567{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td568{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 23px;}
.tr1{height: 49px;}
.tr2{height: 52px;}
.tr3{height: 70px;}
.tr4{height: 20px;}
.tr5{height: 35px;}
.tr6{height: 26px;}
.tr7{height: 28px;}
.tr8{height: 37px;}
.tr9{height: 18px;}
.tr10{height: 29px;}
.tr11{height: 21px;}
.tr12{height: 22px;}
.tr13{height: 36px;}
.tr14{height: 57px;}
.tr15{height: 17px;}
.tr16{height: 19px;}
.tr17{height: 27px;}
.tr18{height: 25px;}
.tr19{height: 14px;}
.tr20{height: 56px;}
.tr21{height: 33px;}
.tr22{height: 58px;}
.tr23{height: 24px;}
.tr24{height: 16px;}
.tr25{height: 547px;}
.tr26{height: 0px;}
.tr27{height: 31px;}
.tr28{height: 38px;}
.tr29{height: 51px;}
.tr30{height: 65px;}
.tr31{height: 12px;}
.tr32{height: 7px;}
.tr33{height: 6px;}
.tr34{height: 10px;}
.tr35{height: 4px;}
.tr36{height: 11px;}
.tr37{height: 2px;}
.tr38{height: 15px;}
.tr39{height: 8px;}
.tr40{height: 3px;}
.tr41{height: 13px;}
.tr42{height: 5px;}
.tr43{height: 9px;}
.tr44{height: 43px;}
.tr45{height: 45px;}
.tr46{height: 34px;}
.tr47{height: 44px;}
.tr48{height: 46px;}
.tr49{height: 30px;}
.tr50{height: 32px;}
.tr51{height: 1px;}
.tr52{height: 40px;}
.tr53{height: 67px;}
.tr54{height: 39px;}
.tr55{height: 817px;}
.tr56{height: 814px;}
.tr57{height: 805px;}
.tr58{height: 787px;}
.tr59{height: 786px;}
.tr60{height: 785px;}
.tr61{height: -1px;}
.tr62{height: -780px;}
.tr63{height: 779px;}
.tr64{height: 778px;}
.tr65{height: 777px;}
.tr66{height: -769px;}
.tr67{height: -768px;}
.tr68{height: 763px;}
.tr69{height: 753px;}
.tr70{height: -726px;}
.tr71{height: 725px;}
.tr72{height: 92px;}

.t0{width: 380px;margin-top: 32px;font: 15px 'Arial';}
.t1{width: 415px;margin-top: 152px;font: 15px 'Arial';}
.t2{width: 415px;margin-top: 16px;font: 15px 'Arial';}
.t3{width: 381px;margin-left: 34px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t4{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t5{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t6{width: 382px;margin-left: 100px;font: 13px 'Arial';}
.t7{width: 416px;margin-left: 66px;font: 13px 'Arial';}
.t8{width: 415px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t9{width: 415px;font: 13px 'Arial';}
.t10{width: 482px;font: 15px 'Arial';}
.t11{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t12{width: 382px;margin-left: 100px;margin-top: 2px;font: 12px 'Arial';}
.t13{width: 487px;font: 11px 'Arial';}
.t14{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 26px;font: 15px 'Arial';}
.t15{width: 415px;margin-top: 26px;font: 15px 'Arial';}
.t16{width: 482px;font: 11px 'Arial';}
.t17{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t18{width: 1089px;font: 1px 'Arial';}
.t19{width: 415px;margin-top: 27px;font: 13px 'Arial';}
.t20{width: 415px;margin-top: 25px;font: 15px 'Arial';}
.t21{width: 487px;margin-left: 2px;font: 11px 'Arial';}
.t22{width: 487px;font: 9px 'Arial';}
.t23{width: 487px;margin-left: 8px;font: 9px 'Arial';}
.t24{width: 487px;margin-left: 2px;font: 9px 'Arial';}
.t25{width: 487px;margin-left: 76px;font: 9px 'Arial';}
.t26{width: 460px;margin-left: 38px;margin-top: 9px;font: 9px 'Arial';}
.t27{width: 256px;font: 8px 'Arial';}
.t28{width: 227px;margin-left: 121px;font: 9px 'Arial';}
.t29{width: 251px;margin-top: 14px;font: 9px 'Arial';}
.t30{width: 388px;font: 9px 'Arial';}
.t31{width: 487px;font: 10px 'Arial';}
.t32{width: 481px;margin-top: 30px;font: 12px 'Arial';}
.t33{width: 396px;margin-top: 19px;font: 6px 'Arial';}
.t34{width: 426px;margin-left: 58px;margin-top: 4px;font: 12px 'Arial';}
.t35{width: 487px;margin-left: 1px;font: 10px 'Arial';}
.t36{width: 388px;margin-top: 8px;font: 9px 'Arial';}
.t37{width: 487px;margin-left: 3px;font: 10px 'Arial';}
.t38{width: 406px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t39{width: 487px;margin-left: 9px;font: 10px 'Arial';}
.t40{width: 429px;margin-top: 5px;font: 9px 'Arial';}
.t41{width: 38px;margin-left: 15px;margin-top: 27px;font: 9px 'Arial';}
.t42{width: 230px;margin-left: 44px;font: 6px 'Arial';}
.t43{width: 486px;margin-left: 6px;margin-top: 14px;font: 11px 'Arial';}
.t44{width: 455px;margin-top: 29px;font: 9px 'Arial';}
.t45{width: 462px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t46{width: 379px;margin-left: 66px;margin-top: 17px;font: 6px 'Arial';}
.t47{width: 455px;margin-left: 4px;margin-top: 6px;font: 11px 'Arial';}
.t48{width: 428px;margin-left: 58px;margin-top: 29px;font: 9px 'Arial';}
.t49{width: 487px;margin-left: 5px;font: 9px 'Arial';}
.t50{width: 381px;margin-top: 11px;font: 12px 'Arial';}
.t51{width: 442px;margin-left: 59px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t52{width: 436px;margin-top: 18px;font: 8px 'Arial';}
.t53{width: 487px;margin-left: 11px;font: 10px 'Arial';}
.t54{width: 487px;margin-left: 8px;font: 11px 'Arial';}
.t55{width: 487px;margin-left: 76px;font: 11px 'Arial';}
.t56{width: 423px;margin-left: 59px;margin-top: 30px;font: 12px 'Arial';}
.t57{width: 424px;font: 12px 'Arial';}
.t58{width: 487px;margin-left: 76px;font: 10px 'Arial';}
.t59{width: 453px;margin-left: 58px;margin-top: 5px;font: 12px 'Arial';}
.t60{width: 443px;margin-left: 30px;margin-top: 17px;font: 11px 'Arial';}
.t61{width: 430px;margin-top: 12px;font: 12px 'Arial';}
.t62{width: 425px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t63{width: 334px;margin-top: 14px;font: 9px 'Arial';}
.t64{width: 273px;font: 9px 'Arial';}
.t65{width: 424px;margin-left: 58px;margin-top: 8px;font: 11px 'Arial';}
.t66{width: 487px;margin-left: 8px;font: 10px 'Arial';}
.t67{width: 321px;margin-left: 29px;margin-top: 42px;font: 12px 'Arial';}
.t68{width: 426px;margin-left: 58px;margin-top: 8px;font: 9px 'Arial';}
.t69{width: 382px;margin-left: 58px;margin-top: 5px;font: 12px 'Arial';}
.t70{width: 49px;margin-left: 70px;margin-top: 2px;font: 11px 'Arial';}
.t71{width: 979px;margin-left: 71px;margin-top: 6px;font: 8px 'Arial';}
.t72{width: 400px;margin-left: 66px;margin-top: 20px;font: 12px 'Arial';}
.t73{width: 481px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t74{width: 809px;margin-top: 6px;font: 10px 'Arial';}
.t75{width: 432px;margin-top: 3px;font: 12px 'Arial';}
.t76{width: 423px;margin-left: 66px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t77{width: 425px;margin-left: 58px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t78{width: 432px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t79{width: 487px;margin-left: 9px;font: 9px 'Arial';}
.t80{width: 405px;margin-top: 5px;font: 11px 'Arial';}
.t81{width: 425px;margin-top: 5px;font: 12px 'Arial';}
.t82{width: 368px;margin-left: 58px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t83{width: 427px;margin-top: 3px;font: 12px 'Arial';}
.t84{width: 425px;margin-top: 4px;font: 9px 'Arial';}
.t85{width: 492px;margin-left: 9px;margin-top: 5px;font: 11px 'Arial';}
.t86{width: 429px;margin-top: 4px;font: 9px 'Arial';}
.t87{width: 466px;margin-left: 28px;margin-top: 20px;font: 11px 'Arial';}
.t88{width: 482px;font: 11px 'Arial';}
.t89{width: 410px;margin-left: 76px;margin-top: 144px;font: 15px 'Arial';}
.t90{width: 413px;font: 15px 'Arial';}
.t91{width: 417px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t92{width: 418px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t93{width: 391px;margin-left: 66px;margin-top: 6px;font: 15px 'Arial';}
.t94{width: 401px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t95{width: 432px;margin-left: 67px;margin-top: 68px;font: 16px 'Arial';}
.t96{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 39px;font: 12px 'Arial';}
.t97{width: 488px;margin-left: 4px;margin-top: 10px;font: 11px 'Arial';}
.t98{width: 473px;margin-left: 19px;margin-top: 3px;font: 12px 'Arial';}
.t99{width: 465px;margin-left: 67px;margin-top: 3px;font: 12px 'Arial';}
.t100{width: 368px;margin-left: 67px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t101{width: 302px;margin-left: 67px;margin-top: 32px;font: 12px 'Arial';}
.t102{width: 426px;margin-left: 66px;margin-top: 18px;font: 8px 'Arial';}
.t103{width: 379px;margin-left: 58px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3241x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Svensk klimatpolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Betänkande av Klimatberedningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Miljövårdsberedningen Jo 1968:A&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Stockholm 2008&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft3"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p4 ft4"&gt;SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: &lt;NOBR&gt;08-690&lt;/NOBR&gt; 91 91 Ordertel: &lt;NOBR&gt;08-690&lt;/NOBR&gt; 91 90&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft6"&gt;Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft4"&gt;– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft4"&gt;Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice Omslag: Dan Palmbrink, Edita Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft4"&gt;Omslagsfoto: © Jeppe Wikström/Johnér&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft4"&gt;Tryckt av Edita Sverige AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft4"&gt;Stockholm 2008&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-22930-9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft4"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;Till statsrådet och chefen för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft7"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande den 19 april 2007 tillkallade chefen för Miljödepartementet en parlamentarisk beredning, med uppdrag att genomföra en övergripande översyn av den svenska klimatpolitiken inför kontrollstation 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Beredningen antog namnet Klimatberedningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Ledamöter har varit styrelseordförande Hans Jonsson (ord- förande) och riksdagsledamöterna Sofia Arkelsten (m), &lt;NOBR&gt;Wiwi-Anne&lt;/NOBR&gt; Johansson (v), Lena Hallengren (s), Carl B. Hamilton (fp), Maria Wetterstrand (mp) och Claes Västerteg (c) samt ledamoten i Europaparlamentet Anders Wijkman (kd).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Som sakkunniga har deltagit departementsråden Agneta Bergqvist, Bo Diczfalusy och Lars Ekecrantz.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Kanslichef har varit departementsrådet Pernilla Knutsson. Sekreterare har varit avdelningsdirektören Sofia Ahlroth fr.o.m. &lt;NOBR&gt;2008-01-01,&lt;/NOBR&gt; departementssekreteraren Johan Anderson fr.o.m. &lt;NOBR&gt;2008-01-01&lt;/NOBR&gt; departementssekreteraren Åsa Guilamo t.o.m. &lt;NOBR&gt;2007-10-19,&lt;/NOBR&gt; avdelningsdirektören Eva Jernbäcker fr.o.m. &lt;NOBR&gt;2007-09-10,&lt;/NOBR&gt; departe- mentsrådet Lars Lundberg t.o.m. &lt;NOBR&gt;2007-12-31,&lt;/NOBR&gt; kanslirådet Per Rosenqvist fr.o.m. &lt;NOBR&gt;2007-10-08,&lt;/NOBR&gt; docent Fredrik von Malmborg t.o.m. &lt;NOBR&gt;2007-09-15.&lt;/NOBR&gt; Fil.mag. Hanna Wolf har varit biträdande sekre- terare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Klimatberedningen överlämnar härmed sitt betänkande Svensk klimatpolitik (SOU 2008:24).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p16 ft9"&gt;Till betänkandet fogas en gemensam reservation från Lena Hallengren (s), &lt;NOBR&gt;Wiwi-Anne&lt;/NOBR&gt; Johansson (v) och Maria Wetterstrand (mp) samt en reservation från Carl B. Hamilton (fp). Särskilda yttranden har avlämnats av Lena Hallengren (s), &lt;NOBR&gt;Wiwi-Anne&lt;/NOBR&gt; Johansson (v), Maria Wetterstrand (mp) och Anders Wijkman (kd).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Uppdraget är härmed slutfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft8"&gt;Stockholm i mars 2008&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Hans Jonsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft8"&gt;Ordförande&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Sofia Arkelsten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Wiwi-Anne&lt;/NOBR&gt; Johansson&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Lena Hallengren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Carl B. Hamilton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td0"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Maria Wetterstrand&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Anders Wijkman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td0"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Claes Västerteg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;/Pernilla Knutsson&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p0 ft12"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Summary ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p21 ft13"&gt;Del I Utgångspunkter och inledande bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Uppdraget och viktiga underlag ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;Uppdraget, avgränsningar och genomförande .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Några viktiga underlag.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Klimatförändringarna och behovet av att minska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;utsläppen ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;Den globala uppvärmningen är ett verk av människan..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Klimatförändringarna och deras konsekvenser för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;ekosystem och samhälle ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Framtida klimatförändringar och förväntade&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;konsekvenser för ekosystem och samhälle.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;Beredningens överväganden och bedömningar......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Utvecklingen av klimatpolitiken de senaste åren............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;Internationell klimatpolitik.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;EU:s klimatpolitik ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Den svenska klimatpolitiken...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;Innehåll SOU 2008:24&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;Klimatpolitiken i några utvalda länder ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;3.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;Industriländernas klimatarbete ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;3.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td13"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;Utvecklingsländernas klimatarbete..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;3.4.3 Mer utförlig beskrivning av några länder.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;Utveckling av utsläppen och energisystemet i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;− trender och prognoser ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Utsläppen minskar i Sverige ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Utsläppen till följd av Sveriges samlade import och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td14"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;produktion i landet för inhemsk konsumtion ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;4.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p26 ft8"&gt;Beräkning av de totala nettoutsläppen från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td16"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;import och produktion i landet....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td16"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;4.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;P class="p26 ft8"&gt;Hur utvecklas utsläppen från den svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td15"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td16"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;konsumtionen?..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Åtaganden och klimatmål baserade på utsläpp från import och produktion för inhemsk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;konsumtion istället nationella utsläpp.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;4.3 Energisystemets utveckling hittills .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft8"&gt;4.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Energitillförsel...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft8"&gt;4.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;Energianvändning .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p29 ft14"&gt;4.3.3 Elproduktion, användning och elhandel....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Effekter på de svenska utsläppen av effektivisering av elanvändningen och ökad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;elexport ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p31 ft14"&gt;Energiförsörjningen framöver ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;4.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;P class="p31 ft14"&gt;Kärnkraftens roll i elproduktionen ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p32 ft8"&gt;4.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p31 ft8"&gt;Andra energikällor för elproduktion .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td22"&gt;&lt;P class="p31 ft8"&gt;Prognos över utsläppsutvecklingen fram till 2020 ..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;107&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Utveckling av energisystemet och utsläppen på&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p29 ft3"&gt;längre sikt................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td21"&gt;&lt;P class="p31 ft14"&gt;4.7 Beredningens överväganden, bedömningar och förslag.......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft8"&gt;4.7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft14"&gt;Påverkan på utsläppen av Sveriges samlade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;konsumtion m.m.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td18"&gt;&lt;P class="p29 ft8"&gt;4.7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td19"&gt;&lt;P class="p31 ft14"&gt;Energiförsörjningen....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;112&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft16"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;SOU 2008:24 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p36 ft8"&gt;Övergripande om målstruktur, åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td5"&gt;&lt;P class="p36 ft8"&gt;samt samhällsekonomiska aspekter............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td5"&gt;&lt;P class="p36 ft14"&gt;Målstruktur för klimatpolitiken............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td5"&gt;&lt;P class="p36 ft8"&gt;5.1.1 Olika typer av mål för att begränsa klimat-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;effekterna ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td5"&gt;&lt;P class="p36 ft8"&gt;5.1.2 Avvägningar mot de samhällsekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;konsekvenserna...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td5"&gt;&lt;P class="p36 ft8"&gt;5.1.3 Flexibla mekanismer, i EU och internationellt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;samt kolsänkor............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td5"&gt;&lt;P class="p36 ft3"&gt;Översikt av möjliga åtgärder .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p36 ft8"&gt;5.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;Åtgärdsmöjligheter globalt ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;119&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p36 ft8"&gt;5.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;Åtgärdsmöjligheter i Sverige......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p36 ft3"&gt;Vad är bra styrmedel? ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td5"&gt;&lt;P class="p36 ft14"&gt;5.3.1 En översikt av tillgängliga styrmedel.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td5"&gt;&lt;P class="p36 ft14"&gt;5.3.2 Beredningens överväganden och bedömningar ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;128&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td5"&gt;&lt;P class="p36 ft14"&gt;Kostnader och intäkter för klimatpolitiken .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td5"&gt;&lt;P class="p36 ft8"&gt;5.4.1 Intäkter av klimatpolitik kostnader för klimat-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;förändringar vid oförändrad politik...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td5"&gt;&lt;P class="p36 ft14"&gt;5.4.2 Kostnader för att minska utsläppen ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td5"&gt;&lt;P class="p36 ft14"&gt;5.4.3 Beredningens överväganden och bedömningar ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td5"&gt;&lt;P class="p36 ft8"&gt;EU:s framtida klimatpolitik .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td5"&gt;&lt;P class="p36 ft3"&gt;Basen för EU:s klimatpolitik.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td5"&gt;&lt;P class="p36 ft8"&gt;6.1.1 Rättslig, politisk, miljömässig och ekonomisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;grund ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td5"&gt;&lt;P class="p36 ft14"&gt;6.1.2 Extern och intern roll.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;142&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td5"&gt;&lt;P class="p36 ft10"&gt;Viktiga huvudelement i EU:s klimatpolitik .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p36 ft8"&gt;6.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;Institutionell ram........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td12"&gt;&lt;P class="p36 ft8"&gt;6.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;Mål ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;144&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td5"&gt;&lt;P class="p36 ft14"&gt;6.2.3 EU:s system för handel med utsläppsrätter..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;146&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td5"&gt;&lt;P class="p36 ft8"&gt;6.2.4 Andra instrument inom EU:s klimatpolitik .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;148&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Europeiska kommissionens förslag till klimat- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p31 ft8"&gt;energipaket den 23 januari 2008............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td24"&gt;&lt;P class="p31 ft14"&gt;6.4 Beredningens överväganden och bedömningar....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;154&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td27"&gt;&lt;P class="p39 ft21"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p40 ft13"&gt;Del II Förslag till mål för klimatpolitiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td26"&gt;&lt;P class="p40 ft8"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Bedömning av möjligheten att uppnå nuvarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;nationellt mål för perioden &lt;NOBR&gt;2008–2012 ......................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p40 ft8"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;Det nuvarande nationella målet för perioden &lt;NOBR&gt;2008–2012 ....&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p40 ft8"&gt;7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;Myndigheternas bedömning i kontrollstationsuppdraget ...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p40 ft8"&gt;7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;Faktorer som bidrar till att målet kan nås.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p40 ft8"&gt;7.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;Måluppfyllelse om fler komponenter skulle räknats in .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p40 ft8"&gt;7.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;Beredningens överväganden och bedömningar ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;162&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Förslag till övergripande temperatur- och koncentrationsmål samt utsläppsmål för Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td31"&gt;&lt;P class="p42 ft8"&gt;till 2050 och vid seklets slut .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td31"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Högsta acceptabla temperaturökning ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;166&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Koncentrationsnivå ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;167&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;8.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;Globala utsläppstrender och reduktionsbehov.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;8.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;Olika regioners bidrag till utsläpp av växthusgaser..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;8.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;Fördelning av ansvar för utsläppsminskning........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;172&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;8.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;Utsläppsmål för Sverige år 2050 och 2100............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;8.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;Beredningens överväganden, bedömningar och förslag.......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;174&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td31"&gt;&lt;P class="p42 ft8"&gt;Mål till år 2020........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;177&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;Vetenskapliga rådets bedömning om målnivå till 2020........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p42 ft8"&gt;Europeiska kommissionens förslag till åtagande för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td31"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Sverige i januari 2008..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;181&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;Myndigheternas bedömning i kontrollstationsuppdraget ...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;182&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Åtgärder, styrmedel och samhällsekonomiska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;konsekvenser ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;183&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft16"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td33"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Ansvarsfördelning samt olika argument för enskilda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;länder att gå före ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;183&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;9.5.1 Argument för och emot att gå före ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;184&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;9.6 EU:s system för handel med utsläppsrätter ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;186&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;9.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p46 ft14"&gt;Kyotoprotokollets flexibla mekanismer..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;186&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;9.7.1 Hur kan de flexibla mekanismerna användas? .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;186&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;9.7.2 Sveriges nuvarande engagemang för de projekt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p47 ft3"&gt;baserade mekanismerna.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;188&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;9.7.3 Supplementaritetskravet i Kyotoprotokollet och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p47 ft8"&gt;Europeiska kommissionens förslag till utrymme&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;för CDM och JI i EU:s mål till år 2020....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;188&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;9.8 Upptag i skog och mark, kolsänkorna.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;189&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;9.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;Lämpligheten av sektorsmål.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;190&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;9.10 Beredningens överväganden, bedömningar och förslag .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;191&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;9.10.1 Beredningens överväganden och bedömningar ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;191&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;9.10.2 Förslag till nationellt mål till år 2020 ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;10 Samlat förslag till reviderat miljökvalitetsmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p45 ft8"&gt;"Begränsad klimatpåverkan" .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;10.1 Nuvarande nationellt miljökvalitetsmål ”Begränsad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;klimatpåverkan” ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;10.2 Beredningens överväganden, bedömningar och förslag .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft13"&gt;Del III Förslag till handlingsplan för att uppnå det nationella målet till 2020&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td38"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td39"&gt;&lt;P class="p42 ft8"&gt;Översikt över handlingsplanen för att nå målet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td38"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td39"&gt;&lt;P class="p26 ft8"&gt;till 2020 ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;207&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td39"&gt;&lt;P class="p42 ft8"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;213&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Koldioxid- och energiskatter ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;217&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td38"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;12.1.1 Bakgrund...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;217&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td38"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td39"&gt;&lt;P class="p26 ft14"&gt;12.1.2 Beredningens överväganden och bedömningar ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;220&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;12.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;Forskning och teknikutveckling..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;Innehåll SOU 2008:24&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;12.2.1 Teknikutvecklingens roll i klimatpolitiken .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;12.2.2 Exempel på viktiga teknologier för att minska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;utsläppen av växthusgaser.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;12.2.3 Klimatrelaterad teknikutveckling i Sverige i dag.....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;12.2.4 Beredningens överväganden, bedömningar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;förslag ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;227&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;12.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;Energieffektivisering.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;12.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Potential för energieffektivisering ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;230&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;12.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Hinder för energieffektivisering ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;231&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;12.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Energieffektiviseringsinsatser hittills ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;232&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;12.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Mål för energieffektivisering....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;232&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;12.3.5 Beredningens överväganden, bedömningar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;förslag ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;236&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;12.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;Klimatinformation och energirådgivning ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;237&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;12.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Bakgrund ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;237&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;12.4.2 Beredningens överväganden och bedömningar.......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;239&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;12.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;Investeringsbidrag .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;240&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;12.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Bakgrund ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;240&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;12.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Framtida klimatinvesteringsbidrag ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;240&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;12.5.3 Prioriterade åtgärdsområden för direkta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;klimatinvesteringsstöd..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;241&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;12.5.4 Möjligheter till regional finansiering .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;243&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;12.5.5 Beredningens överväganden, bedömningar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;förslag ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;243&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;12.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;Lokalt klimatarbete ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;244&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;Utsläpp som omfattas av EU:s system för handel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;med utsläppsrätter...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;13.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;Inledning................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;248&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;13.2 Generell syn på handelssystemet..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;249&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;13.2.1 Europeiska kommissionens förslag till reviderat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;direktiv.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;13.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;Utformningen av handelssystemet ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;13.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Tak .............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;13.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Omfattning ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;13.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Tilldelning .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td42"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;SOU 2008:24 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;13.3.4 Länkning till andra system och länder ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;256&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;13.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td44"&gt;&lt;P class="p50 ft8"&gt;Övriga styrmedel för verksamheter som omfattas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;EU:s system för handel med utsläppsrätter ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;256&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;13.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Energitillförselsektorn .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;256&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;13.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Industrisektorn.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;13.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p50 ft14"&gt;Beredningens överväganden, bedömningar och förslag .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;14 Utsläpp utanför EU:s system för handel med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;utsläppsrätter: Transporter .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;14.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p50 ft14"&gt;Allmänt om transportsystemets klimatpåverkan................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;266&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;14.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;Sjö- och flygtransporter .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;270&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;14.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Bakgrund...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;270&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;14.2.2 Möjliga styrmedel och åtgärder ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;272&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;14.2.3 Beredningens överväganden, bedömningar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;förslag ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;14.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p50 ft14"&gt;Investeringar i infrastrukturen.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;14.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Bakgrund...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;14.3.2 Beredningens överväganden, bedömningar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;förslag ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;14.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p50 ft8"&gt;Samhällsplanering för en transportsnål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;bebyggelseutveckling ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;282&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;14.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Bakgrund...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;282&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;14.4.2 Beredningens överväganden, bedömningar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;förslag ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;285&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;14.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p50 ft14"&gt;Drivmedelsskatter, kilometerskatter och trängselskatter ..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;14.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Bakgrund...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;14.5.2 Beredningens överväganden, bedömningar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;förslag ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;14.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p50 ft8"&gt;Biodrivmedel och andra alternativa tekniker med låga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;utsläpp av växthusgaser.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;14.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Bakgrund...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;14.6.2 Styrmedel och mål på området ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;298&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;14.6.3 Möjliga förändringar av styrmedlen för en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft10"&gt;fortsatt introduktion av biodrivmedel i Sverige......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft16"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p52 ft8"&gt;14.6.4 Beredningens överväganden, bedömningar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;förslag ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;14.7 Effektivare vägfordon och arbetsmaskiner..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;304&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;14.7.1 Bakgrund ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;304&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td37"&gt;&lt;P class="p52 ft8"&gt;14.7.2 Beredningens överväganden, bedömningar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;förslag ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;311&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;15 Utsläpp utanför EU:s system för handel med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td37"&gt;&lt;P class="p52 ft8"&gt;utsläppsrätter: Övriga delar .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;15.1 Industrier utanför EU:s system för handel med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;utsläppsrätter .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;15.1.1 Bakgrund ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft20"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;15.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Styrmedel och åtgärder som kan reducera utsläppen av koldioxid och energianvändningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td14"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft25"&gt;i sektorn .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td14"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;15.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;Förslag till styrmedelsförändringar .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;319&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td49"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;15.1.4 Beredningens överväganden, bedömningar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;förslag ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;322&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;15.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;Bostäder och lokaler..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;323&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td14"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;15.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Bakgrund ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;323&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td49"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;15.2.2 Beredningens bedömningar, överväganden och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;förslag ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;326&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;15.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;Avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p31 ft27"&gt;......................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;328&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td14"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;15.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;Bakgrund ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;328&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td49"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;15.3.2 Beredningens överväganden, bedömningar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;330&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;15.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;Jordbruk.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;15.4.1 Utsläppen från jordbruksproduktion är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;omfattande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;15.4.2 Möjliga åtgärder för att begränsa utsläppen i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;jordbrukssektorn i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;332&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;15.4.3 .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;Jordbruket som bioenergiproducent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;15.4.4 ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;Styrmedel i jordbrukssektorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;336&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td49"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;15.4.5 Beredningens överväganden, bedömningar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft28"&gt;förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft29"&gt;341&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p0 ft30"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;SOU 2008:24 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;16 Kyotoprotokollets flexibla mekanismer och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;klimatbistånd..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;345&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;16.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;Omfattning och inriktning för flexibla mekanismer ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;347&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;16.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Kyotoprotokollets mekanismer...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;347&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;16.1.2 Mekanismernas betydelse hittills och möjlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;utveckling ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;16.1.3 Beredningens överväganden, bedömningar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;förslag ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;353&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;16.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p50 ft14"&gt;Stöd till utvecklingsländer och klimatbistånd.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;354&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;16.2.1 Klimatrelaterat bistånd − inriktning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;omfattning.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;355&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;16.2.2 Svenskt stöd inom ramen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;klimatkonventionen och närliggande processer .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;357&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;16.2.3 Beredningens överväganden, bedömningar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;förslag ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;358&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td44"&gt;&lt;P class="p50 ft8"&gt;Växthusgasflöden i skog och mark .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;361&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;17.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;Kolets kretslopp och kolsänkorna .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;362&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;17.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Globala koldioxidföden............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;362&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;17.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Kolflöden i Sverige ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;364&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;17.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p50 ft14"&gt;Internationellt regelverk för kolsänkor ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;368&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;17.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;Kyotoprotokollets regler .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;368&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;17.2.2 Regelverk för kolsänkor internationellt och i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Sverige .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;369&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;17.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p50 ft14"&gt;Politik för skydd av kolsänkor.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;370&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;17.3.1 Förutsättningar – utvecklingen internationellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;och inom EU............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;370&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;17.3.2 Förutsättningar för en nationell politik för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;kolsänkor...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;370&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;17.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td44"&gt;&lt;P class="p50 ft14"&gt;Beredningens överväganden, bedömningar och förslag .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;372&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;18 Vissa inkomster i de offentliga finanserna som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;genereras genom klimatpolitiken...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;375&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;18.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td44"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;376&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft16"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;18.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;Överskottet av utsläppsenheter under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;Kyotoprotokollet ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;376&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;18.2.1 Regler och tidigare beslut.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;376&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;18.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p55 ft3"&gt;Storleken på överskottet...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;377&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;18.2.3 Tre olika sätt att använda överskottet .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;377&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;18.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;Inkomster av auktionering av utsläppsrätter i EU:s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;utsläppshandelssystem ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;379&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;18.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;Inkomster från skatter ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;380&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;18.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;Beredningens överväganden, bedömningar och förslag......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;381&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;Konsekvensanalyser .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;383&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;19.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;Samhällsekonomiska konsekvenser av klimatpolitik ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;384&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;19.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;Konsekvenser av respektive styrmedelsförslag ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;385&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;19.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;P class="p55 ft3"&gt;Åtgärder i transportsektorn .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;385&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;19.2.2 Miljöskatt för fluorerade gaser.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;394&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;19.2.3 Höjd CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;-skatt&lt;/NOBR&gt; på uppvärmningsbränslen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;P class="p56 ft8"&gt;industri som inte omfattas av EU:s system för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p56 ft8"&gt;handel med utsläppsrätter och för de areella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;näringarna ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;395&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;19.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;P class="p55 ft3"&gt;Stöd till biogasanläggningar .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;397&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;19.2.5 Förstärkta insatser för energieffektivisering i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;bostäder och lokaler..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;398&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;19.2.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;P class="p55 ft3"&gt;Järnvägsinvesteringar................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;399&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p49 ft8"&gt;19.2.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p55 ft3"&gt;Övriga förslag............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;399&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;19.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;Konsekvenser för hushållen..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;19.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;Konsekvenser för industrin ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;402&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;19.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;Konsekvenser för bilindustrin..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;405&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;19.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;Konsekvenser för energiförsörjningen ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;405&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;19.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;Konsekvenser för andra miljömål ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;406&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;19.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;Konsekvenser för jämställdheten .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;408&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;19.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;Övriga konsekvenser.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;408&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft16"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;SOU 2008:24 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td50"&gt;&lt;P class="p58 ft14"&gt;19.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td30"&gt;&lt;P class="p55 ft14"&gt;Samlade effekter av analyserade förslag..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;409&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p58 ft14"&gt;19.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p55 ft14"&gt;Beredningens överväganden och bedömningar..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft14"&gt;412&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;Del IV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td52"&gt;&lt;P class="p19 ft13"&gt;De internationella klimatförhandlingarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr27 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;20 Svenskt agerande i de internationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr16 td37"&gt;&lt;P class="p59 ft8"&gt;klimatförhandlingarna ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;415&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;20.1 Nuvarande internationella klimatregim...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;417&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td53"&gt;&lt;P class="p59 ft8"&gt;20.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Klimatkonventionen.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;417&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td53"&gt;&lt;P class="p59 ft8"&gt;20.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Kyotoprotokollet .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;418&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;20.2 En framtida internationell klimatregim...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;421&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr15 td37"&gt;&lt;P class="p59 ft8"&gt;20.2.1 Vad behövs för att göra en internationell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;klimatregim framgångsrik? ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;421&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p59 ft3"&gt;20.2.2 Framsteg under senaste året ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;422&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr15 td37"&gt;&lt;P class="p59 ft8"&gt;20.2.3 Viktiga element i en framtida internationell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;klimatregim ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;423&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td37"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;20.2.4 Nyckelländernas önskemål och prioriteringar........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;428&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td53"&gt;&lt;P class="p59 ft8"&gt;20.2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Tidplan och processer ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;430&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;20.3 Beredningens överväganden, bedömningar och förslag .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;431&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Reservationer och särskilda yttranden ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;435&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft32"&gt;Referenser ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td54"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;463&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Förkortningar...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;479&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Begreppslista ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;485&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td54"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft33"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Kommittédirektiv..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;495&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft33"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td52"&gt;&lt;P class="p20 ft3"&gt;Tilläggsdirektiv..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;509&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Bilaga 3 &lt;/SPAN&gt;Kostnadsanalyser av olika målnivåer för Sverige.........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;511&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Bilaga 4 &lt;/SPAN&gt;Beräkning av överskott av Kyotoenheter ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft8"&gt;521&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td54"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td4"&gt;&lt;P class="p20 ft16"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft13"&gt;1 Uppdraget, avgränsningar och underlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft20"&gt;Beredningens uppdrag var att genomföra en övergripande översyn av den svenska klimatpolitiken som underlag för kontrollstation 2008. Beredningen har i enlighet med direktiven koncentrerat sitt arbete på och lämnar i huvudsak förslag inom följande tre områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Mål för klimatpolitiken på kort, medellång och lång sikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;En handlingsplan för att uppnå målet till 2020&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Svenskt agerande i de internationella klimatförhandlingarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft37"&gt;Beredningen har inte särskilt berört frågor som rör anpassning och sårbarhet, eftersom Klimat- och sårbarhetsutredningen hade det uppdraget. Beredningen anser att energieffektivisering är ett av de viktigaste åtgärdsområdena, men bygger sina förslag om energi- effektivisering på Energieffektiviseringsutredningens (SOU 2008:25) handlingsplan. Den långsiktiga energipolitiken är av avgörande betydelse för möjligheten att uppnå klimatpolitiska mål. Bered- ningen har tagit upp klimatrelaterade energifrågor, men i begränsad omfattning. Beredningen anser att regeringen bör ta initiativ till parlamentariska överläggningar om den långsiktiga energipolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Beredningens uppdrag var övergripande och genomfördes på kort tid, vilket innebär att Beredningen grundat sitt arbete på underlag som initierats tidigare och som var på väg att färdigställas eller redan fanns. Ett viktigt underlag för Beredningens förslag till mål för klimatpolitiken var den rapport, &lt;/SPAN&gt;Vetenskapligt underlag för klimatpolitiken, &lt;SPAN class="ft37"&gt;som Vetenskapliga rådet för klimatfrågor presen- terade i september 2007. Vetenskapliga rådet baserade i sin tur till stora delar sina slutsatser på det samlade vetenskapliga underlaget från FN:s klimatpanel, Intergovernmental Panel on Climate Change, IPPC. Beredningen fick också i slutskedet av sitt arbete tillgång till Europeiska kommissionens förslag till klimat- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft16"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft39"&gt;energipaket, som presenterades i januari 2008. De flesta av de förslag som Beredningen lägger i handlingsplanen för att uppnå målet till år 2020 baseras på Naturvårdsverkets och Energimyndig- hetens underlag inför den klimatpolitiska kontrollstationen 2008,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft33"&gt;Den svenska klimatstrategins utveckling, &lt;SPAN class="ft8"&gt;i juni 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Till betänkandet fogas några reservationer och särskilda yttran- den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft13"&gt;2 Utmaningen för världen, EU och Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft8"&gt;Beredningen accepterar det vetenskapliga underlaget från Veten- skapliga rådet för klimatfrågor. Jordens klimat har blivit varmare och det är mycket sannolikt ett verk av människan. Medel- temperaturen på jorden har höjts med drygt 0,7˚C under de senaste 150 åren och stiger för närvarande med nära 0,2˚C per årtionde. Om vi inte vidtar kraftfulla åtgärder kommer den globala medeltemperaturen att fortsätta stiga och leda till mycket allvarliga konsekvenser för ekosystem och samhälle. Klimatförändringarna måste ses i det bredare sammanhanget med risken för en annalkande kris för många ekosystem världen över. Åtgärder inom klimatområdet måste vara en del av omställningen till samhällen som värnar ekosystem och biologisk mångfald samtidigt som växthusgasutsläppen minskar. Utmaningen för världen är dubbel, att begränsa utsläppen av växthusgaser och att vidta nödvändiga anpassningsåtgärder på grund av de klimatförändringar som redan sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Beredningen anser att det krävs mycket omfattande begräns- ningar av utsläppen av växthusgaser för att minska risken för farlig klimatpåverkan. Beredningen förordar därför att EU och Sverige redan i ett tidigt skede ska agera med inriktningen att de globala utsläppen till år 2050 måste mer än halveras och till seklets slut bör vara nära noll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft20"&gt;Världens länder har mycket olika förutsättningar att hantera klimatförändringarna. Den grundläggande principen i FN:s klimat- konvention om ett gemensamt, men differentierat, ansvar måste även i fortsättningen vara vägledande i klimatarbetet. Det innebär också att de industrialiserade länderna måste gå före i arbetet med att begränsa utsläppen. Det motiveras inte minst av att dessa länder har svarat för den allra största delen av de historiska utsläppen. De industrialiserade länderna måste också bidra kraftfullt genom att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft16"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td55"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;överföra teknologi och finansiella resurser till utvecklingsländerna. Det är viktigt att klimatåtgärderna i utvecklingsländerna integreras i strategierna för fattigdomsbekämpning och för ekonomisk och social utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;EU måste fortsätta vara pådrivande inom det internationella klimatsamarbetet. Beredningen anser att Sverige kraftfullt bör understödja &lt;NOBR&gt;EU-ländernas&lt;/NOBR&gt; gemensamma pådrivande roll i de globala klimatförhandlingarna. Sverige bör verka för att EU, som en del av den rika världen, tar sin del av ansvaret. Beredningen bejakar EU:s förhandlingsupplägg syftande till ömsesidiga åtagan- den för EU och andra industriländer, men beklagar att EU:s villkorade mål om 30 procents utsläppsminskning inte har varit styrande i Europeiska kommissionens förslag till klimat- och energipaket i januari 2008. Beredningen har uppfattningen att Sverige ska verka för att EU:s mål och åtgärder för 2020 inriktas mot en minskning på 30 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft37"&gt;Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att klara den gemensamma globala utmaningen. Det gör vi genom att delta aktivt i det internationella samarbetet, vara drivande i EU samt genomföra en långsiktigt hållbar nationell klimatpolitik. Sverige ska gå före i klimatarbetet genom att sätta ambitiösa mål, vidta kraftfulla åtgärder och använda effektiva styrmedel. Vi måste också stärka forskning och utveckling inom strategiskt viktiga områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Sverige har goda förutsättningar. Vi lever i ett glest befolkat land med rika naturtillgångar. Kampen mot klimatförändringarna går att förena med ekonomisk tillväxt, som öppnar för nya marknader och arbetstillfällen. Det har Sverige redan visat. Våra möjligheter att driva fram och exportera klimateffektiva lösningar är mycket goda. Vi har många framstående företag inom centrala sektorer, från kraftgenerering och transmission till byggnation och transportlösningar. Många företag har en väl utvecklad kompetens för resurssnåla och energieffektiva systemlösningar. Sverige har också betydande potential för fortsatt utveckling av förnybar energi, som utökad produktion av biobränslen, utbyggd bio- bränslebaserad kraftvärmeproduktion och utbyggd vindkraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft16"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft13"&gt;3 Förslag till mål för klimatpolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft40"&gt;(Förslaget presenteras samlat i kapitel 10 som i sin tur bygger på förslagen i kapitel 7, 8 och 9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Klimatförändringarna ställer oss inför en av de största ut- maningarna i vår tid. De är ett globalt problem; det globala klimatet påverkas oberoende av var i världen utsläppen sker. Världs- samfundet måste agera så att de globala utsläppen av växthusgaser minskar med mer än 50 procent till mitten av detta sekel för att vid slutet av seklet vara nära noll. Då går det att på sikt stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären så att ökningen av den globala medeltemperaturen inte överstiger två grader Celsius jämfört med förindustriell tid. Därmed kan risken kraftigt reduceras för farlig klimatpåverkan och så att kommande generationer inte drabbas. Sverige ska ta sin del av det globala ansvaret genom att sätta ambitiösa mål för klimatpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft37"&gt;Beredningen anser att miljökvalitetsmålet, liksom tidigare, bör utgå från behovet av att begränsa klimatförändringarna och deras effekter som det uttrycks i FN:s klimatkonvention. Vidare anser Beredningen att miljökvalitetsmålet ska bestå av ett globalt tempe- raturmål, ett globalt koncentrationsmål samt utsläppsmål för Sverige på kort, medellång och lång sikt. Temperaturmålet, som ska vara det övergripande målet, är satt utifrån Vetenskapliga rådets bedömning av EU:s temperaturmål (se kapitel 8). Beredningen anser att det övergripande temperaturmålet ska vara att ökningen av den globala medeltemperaturen begränsas till högst två grader Celcius jämfört med den förindustriella nivån, och att Sverige bör ta sin del av det globala ansvaret för att ökningen inte blir större.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Koncentrationsmålet är härlett ur temperaturmålet utifrån nu- varande kunskap om på vilken högsta nivå koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt bör stabiliseras, för att temperaturmålet ska nås med rimlig sannolikhet (se kapitel 8). För att lägga fast den klimatpolitiska inriktningen och konkretisera det reella behovet av utsläppsminskningar anser Beredningen att det är viktigt att anta ett koncentrationsmål som leder till att tvågraders- målet kan uppfyllas. Baserat på dagens kunskapsläge anser Beredningen att koncentrationsmålet bör ligga på 400 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppmv CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e)&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft16"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td55"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;När det gäller det nuvarande svenska utsläppsmålet på kort sikt, &lt;NOBR&gt;2008&lt;SPAN class="ft41"&gt;–&lt;/SPAN&gt;2012,&lt;/NOBR&gt; har Beredningen bedömt att det uppnås och inte behöver ändras (se kapitel 7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;När det gäller målet till år 2020 ska Sverige fortsätta vara pådrivande för omfattande minskningar av de globala växthusgas- utsläppen samt för att EU:s minskningsmål till år 2020 jämfört med år 1990 därmed ska bli 30 procent. Detta minskningsmål är beslutat av stats- och regeringschefer under förutsättning att andra industriländer gör jämförbara utsläppsminskningar och att ekono- miskt mer avancerade utvecklingsländer bidrar i rimlig utsträck- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;Sverige ska sätta ett nationellt mål som anger vårt bidrag inom en global och övergripande klimatöverenskommelse. Det ska motsvara Sveriges åtagande inom ramen för en utsläppsminskning på 30 procent inom EU. Enligt Beredningens beräkningar mot- svarar detta en utsläppsminskning på ca 35 procent, och ett genom- förande av hela Beredningens handlingsplan skulle ge ytterligare ca 3 procentenheter i utsläppsminskningar. Beräkningen innehåller ännu osäkra antaganden som bör prövas i beredningsarbetet inför regeringens klimatproposition. När EU:s interna beslut och de glo- bala förhandlingarna slutförts, bör det nationella målet slutgiltigt fastställas vid en kontrollstation. Därefter bör regelbundna kon- trollstationer genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft20"&gt;Beredningen bedömer att målet till 2020 går att nå med de åtgärder och styrmedel som Beredningen föreslår i handlingsplanen som beskrivs nedan i avsnitt 4 (se också kapitel &lt;NOBR&gt;11–19).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft37"&gt;Utsläppsmålen för Sverige på lång sikt, till 2050 och därefter, baseras på den omfattande långsiktiga globala utmaningen, Sveriges del av det globala ansvaret för att begränsa utsläppen av växthus- gaser samt en bedömning av att kostnaderna är acceptabla (se kapitel 8). Inriktningen är att utsläppen av växthusgaser för Sverige år 2050 bör vara minst &lt;NOBR&gt;75&lt;SPAN class="ft42"&gt;–&lt;/SPAN&gt;90&lt;/NOBR&gt; procent lägre än år 1990. Vid seklets slut bör utsläppen av växthusgaser i Sverige vara nära noll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Beredningen anser att det är viktigt att det framgår i miljö- kvalitetsmålet att klimatförändringarna är globala och att Sverige har ett ansvar tillsammans med andra länder för att det globala målet uppnås. Internationellt samarbete och insatser i alla länder är av avgörande betydelse för att uppnå det samlade nationella miljö- kvalitetsmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft16"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32421x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft39"&gt;Beredningen menar också att målen till 2020 och på längre sikt kommer att behöva omprövas i takt med omvärldsförändringar som får inverkan på formuleringar, beräkningar och framtida utfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;Beredningens&lt;SPAN class="ft27"&gt;T &lt;/SPAN&gt;förslag till Nationellt miljökvalitetsmål ”Begränsad klimatpåverkan”&lt;SPAN class="ft27"&gt;T&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft8"&gt;Enligt&lt;SPAN class="ft27"&gt;T &lt;/SPAN&gt;FN:s ramkonvention för klimatförändringar ska halten av växthusgaser i atmosfären stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.&lt;SPAN class="ft27"&gt;T&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Sverige&lt;SPAN class="ft27"&gt;T &lt;/SPAN&gt;har tillsammans med andra länder ansvar för att det globala målet uppnås.&lt;SPAN class="ft27"&gt;T&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft33"&gt;Övergripande&lt;SPAN class="ft27"&gt;T &lt;/SPAN&gt;mål&lt;SPAN class="ft27"&gt;T&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft33"&gt;Temperaturmål (nytt)&lt;SPAN class="ft27"&gt;T&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft44"&gt;Sverige&lt;SPAN class="ft43"&gt;T &lt;/SPAN&gt;bör ta sin del av det globala ansvaret för att ökningen av den globala medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft33"&gt;Koncentrationsmål&lt;SPAN class="ft27"&gt;TT &lt;/SPAN&gt;som härleds från temperaturmålet (ändrat)&lt;SPAN class="ft27"&gt;TT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Svensk klimatpolitik bör bidra till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppmv CO2e).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft33"&gt;Delmål&lt;SPAN class="ft27"&gt;TT T&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft33"&gt;Utsläppsmål&lt;SPAN class="ft27"&gt;T &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; (oförändrat delmål)&lt;SPAN class="ft27"&gt;T&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;De&lt;SPAN class="ft27"&gt;T &lt;/SPAN&gt;svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; vara minst 4 procent lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollets och FN:s klimatpanel, IPCC:s, definitioner.&lt;SPAN class="ft27"&gt;T &lt;/SPAN&gt;Delmålet&lt;SPAN class="ft27"&gt;T &lt;/SPAN&gt;ska uppnås utan&lt;SPAN class="ft27"&gt;T &lt;/SPAN&gt;kompensation&lt;SPAN class="ft27"&gt;T &lt;/SPAN&gt;för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft33"&gt;Utsläppsmål&lt;SPAN class="ft27"&gt;TT &lt;/SPAN&gt;till 2020 (nytt)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft20"&gt;Sverige&lt;SPAN class="ft45"&gt;TT &lt;/SPAN&gt;ska fortsätta vara pådrivande för omfattande minskningar av de globala växthusgasutsläppen samt för att EU:s&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft16"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32422x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td55"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;minskningsmål till år 2020 jämfört med år 1990 därmed ska bli 30 procent. Detta minskningsmål är beslutat av stats- och regeringschefer under förutsättning att andra industriländer gör jämförbara utsläppsminskningar och att ekonomiskt mer avancerade utvecklingsländer bidrar i rimlig utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft37"&gt;Sverige ska sätta ett nationellt mål som anger vårt bidrag inom en global och övergripande klimatöverenskommelse. Det ska motsvara Sveriges åtagande inom ramen för en utsläppsminskning på 30 procent inom EU. Enligt Beredningens beräkningar motsvarar detta en utsläppsminskning på ca 35 procent, och ett genomförande av hela Beredningens handlingsplan skulle ge ytterligare ca 3 procentenheter i utsläppsminskningar. Beräkningen innehåller ännu osäkra antaganden som bör prövas i beredningsarbetet inför regeringens klimatproposition. När EU:s interna beslut och de globala förhandlingarna slutförts, bör det nationella målet slutgiltigt fastställas vid en kontrollstation. Därefter bör regelbundna kontrollstationer genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Målet ska innefatta användning av mekanismer som liknar dagens projektbaserade mekanismer enligt Kyotoprotokollet. Sverige ska verka för vidgade möjligheter att använda sådana flexibla mekanismer vid förverkligandet av EU:s gemensamma utsläppsminskning på 30 procent, såväl genom åtgärder inom EU som genom av &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; bekostade åtgärder utanför EU. Sverige ska för egen del utnyttja de möjligheter som anges inom EU och av internationella avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft39"&gt;Kompensation för de svenska kolsänkorna ingår inte. Kompensation för inköp av utsläppsrätter som tilldelats enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;Kyotoprotokollet, s.k. Assigned Amount Units, AAU:s, ingår för närvarande inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;För verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter används den tilldelade, eller auktionerade, mängden utsläppsrätter för bedömning av måluppfyllelse i stället för de verkliga utsläppen i Sverige. Den andel av den svenska utsläppsreduktionen som sker inom EU:s system för handel med utsläppsrätter styrs helt av förhandlingar och beslut på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; Sveriges nationella mål ska därför redovisas för de verksamheter som omfattas respektive inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft20"&gt;Regeringen ska årligen i en skrivelse till riksdagen redovisa de svenska utsläppen av växthusgaser totalt och uppdelat per sektor, göra bedömningar av möjligheterna att nå målet till 2020 samt vid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft16"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32423x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;behov lämna förslag till åtgärder. En fördjupad översyn görs vart fjärde år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft33"&gt;Inriktningsmål&lt;SPAN class="ft27"&gt;TT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft33"&gt;Utsläppsmål till år 2050 (ändrat)&lt;SPAN class="ft27"&gt;T&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Inriktningen&lt;SPAN class="ft27"&gt;T &lt;/SPAN&gt;är att utsläppen av växthusgaser för Sverige år 2050 bör vara minst &lt;NOBR&gt;75–90&lt;/NOBR&gt; procent lägre än år 1990.&lt;SPAN class="ft27"&gt;T&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft33"&gt;Utsläppsmål&lt;SPAN class="ft27"&gt;T &lt;/SPAN&gt;till slutet av detta sekel (ändrat)&lt;SPAN class="ft27"&gt;T&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;Vid&lt;SPAN class="ft27"&gt;T &lt;/SPAN&gt;slutet av detta sekel bör utsläppen av växthusgaser i Sverige vara nära noll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft33"&gt;Omprövning&lt;SPAN class="ft27"&gt;TT TT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft39"&gt;Målen bör omprövas i takt med omvärldsförändringar som får inverkan på formuleringar, beräkningar och framtida utfall.&lt;SPAN class="ft45"&gt;T&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Förslag till handlingsplan för att nå målet till 2020&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft39"&gt;I handlingsplanen lägger Beredningen ett antal förslag. De presen- teras här i sammandrag. Beredningens överväganden och bedöm- ningar som leder fram till förslagen behandlas i kapitel &lt;NOBR&gt;11–19.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Sverige har ett ansvar tillsammans med andra länder för att det globala målet uppnås, dvs. att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären stabiliseras på en nivå som förebygger farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet. Möjligheten att uppfylla målet är till avgörande del beroende av internationellt samarbete och insatser i andra länder. Samtidigt ska Sverige för att ta sin del av ansvaret också göra betydande insatser inom landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Vid slutet av detta sekel bör utsläppen av växthusgaser i Sverige vara nära noll. Det innebär att det är en genomgripande omställning av energisystemen och andra delar av samhällsekonomin som före- står. Den fortsatta inriktningen på energipolitiken, samhälls- planeringen och investeringarna i infrastrukturen kommer lång- siktigt i hög utsträckning att bestämma hur väl Sverige lyckas med att minska utsläppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;Omställningen bör genomföras successivt och kontinuerligt. Styrmedel behöver skärpas och utvecklas efter hand och åtgärder behöver genomföras, som förutom att de är gynnsamma för utsläppsutvecklingen i ett kortsiktigt perspektiv också lägger&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft16"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td55"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;grunden för långtgående utsläppsminskningar på längre sikt. Sverige påbörjade tidigt arbetet med att vidta åtgärder mot klimat- förändringarna. Vi har också redan lyckats reducera utsläppen av växthusgaser till relativt låga nivåer i flera samhällssektorer. Ökande import och internationell sjö- och flygtrafik motverkar dock, åtminstone delvis, utsläppsminskningarna. Störst möjligheter att fortsätta begränsa utsläppen finns nu i transportsektorn och i industrin men det finns goda potentialer också inom andra om- råden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Den handlingsplan till 2020 som Beredningen nu presenterar är ett steg på vägen mot det långsiktiga målet. Handlingsplanen består av följande åtgärdsområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Förstärkning av tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;En &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-gemensam&lt;/NOBR&gt; sänkning av utsläppstaket för de verksam- heter som omfattas av EU:s system för handel med utsläpps- rätter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Reduktioner av utsläpp för verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Insatser internationellt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;I handlingsplanen behandlas också betydelsen av kolsänkorna (växthusgasflödena i skog och mark). Vidare lämnar Beredningen förslag om vissa inkomster i de offentliga finanserna som genereras genom klimatpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Handlingsplanen bygger på att Sverige redan har många, både generella och specifika, styrmedel inom klimatpolitiken. Planen innebär en utveckling och skärpning av vissa av de befintliga styrmedlen och innehåller flera kompletterande insatser inom olika områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Förslagen i handlingsplanen har konsekvensanalyserats i den utsträckning Beredningen har haft underlag för och möjlighet att göra det, med hänsyn till den korta tid som Beredningen haft för uppgiften. Beredningen bedömer att de konsekvensanalyser som gjorts av de åtgärder och styrmedel som Beredningen föreslår indikerar att de samhällsekonomiska konsekvenserna för flertalet av förslagen är rimliga i förhållande till nyttan i form av minskade utsläpp av växthusgaser (se kapitel 19).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Svenskt agerande i de internationella klimatförhandlingarna behandlas för sig (se avsnitt 5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft16"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft20"&gt;Beredningen bedömer att det mål till år 2020 som Beredningen föreslår går att nå med de åtgärder och styrmedel som Beredningen presenterar i handlingsplanen. Åtgärderna och styrmedlen beräknas grovt ge utsläppsminskningar på drygt ca 6 miljoner ton. I hand- lingsplanen finns också förslag till åtgärder och styrmedel som Beredningen inte haft underlag för att kvantifiera, men som ger ytterligare utsläppsminskningar. Redan befintliga åtgärder och styrmedel för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter bidrar, enligt prognosen i myndig- heternas underlag till Kontrollstation 2008, till att utsläppen i sektorn minskar betydligt och därmed också i hög utsträckning till att Beredningen bedömer att målet går att nå. Insatser inter- nationellt ger ytterligare utsläppsminskningar, genom att Sverige deltar i klimatprojekt i andra länder. Beredningen utgår också från en &lt;NOBR&gt;EU-gemensam&lt;/NOBR&gt; sänkning av utsläppstaket för verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft8"&gt;Åtgärder och styrmedel kommer att behöva ses över kon- tinuerligt. I förslaget till nationellt miljökvalitetsmål föreslår Beredningen därför att regeringen årligen till riksdagen i en särskild skrivelse ska göra bedömningar av möjligheterna att nå målet till år 2020 samt vid behov lämna förslag till åtgärder. En fördjupad översyn föreslås vart fjärde år (se kapitel 10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft16"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32426x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td55"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft13"&gt;Beredningens förslag i handlingsplanen till år 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft14"&gt;(Rubrikerna &lt;NOBR&gt;A-G)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft14"&gt;Handlingsplanen bygger på att Sverige redan har infört många både generella och spe- cifika styrmedel inom klimatpolitiken. Planen innebär en utveckling och skärpning av vissa av de befintliga styrmedlen och innehåller dessutom flera kompletterande insatser inom olika områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft8"&gt;A Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel (kapitel 12)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft48"&gt;Beredningen lägger förslag om forskning och teknikutveckling, energieffektivisering samt investeringsprogram. I kapitlet behandlar Beredningen också koldioxid- och energi- skatter ur ett generellt perspektiv. Förslag som rör koldioxid- och energiskatter, som är kraftfulla och samhällsekonomiskt effektiva styrmedel återfinns inom andra områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft14"&gt;Kapitlet tar också upp klimatinformation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Forskning och teknikutveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft49"&gt;Ny teknologi är mycket viktig särskilt för de mycket långtgående utsläppsminskningar som fordras på längre sikt. Det krävs forskning och utveckling och politik som skapar marknader för kommersialisering av dessa teknologier. Beredningen föreslår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Ett&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;nytt forskningsprogram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft49"&gt;Ett nytt forskningsprogram bör inrättas för att bryta beroendet av fossila bränslen och utveckla ny effektiv teknik med låg klimatpåverkan för att därigenom lägga grunden för långtgående och långsiktiga utsläppsminskningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Teknikupphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;och offentlig upphandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft14"&gt;Teknikupphandling bör utnyttjas systematiskt för att hjälpa ny teknik in på mark- naden. Den offentliga upphandlingen bör i ökad omfattning bidra till energieffekti- visering och att klimatmålen nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Investeringsstöd&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;för genombrottstekniker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft51"&gt;Ett nytt särskilt investeringsstöd inrättas för att främja genombrottstekniker som kan få stor betydelse för att minska växthusgasutsläppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Utredning om klimatrelaterad teknikutveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft51"&gt;Ett utredningsarbete bör genomföras för att samlat bedöma lämplig volym, inrikt- ning, stödformer och organisation av klimatrelaterad teknikutveckling på längre sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft16"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32427x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Energieffektivisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft14"&gt;Energieffektivisering är en viktig åtgärd för att nå långtgående klimatmål och det finns en betydande potential för energieffektivisering i olika delar av samhället. Beredningen föreslår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Att&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;U &lt;/SPAN&gt;styrmedlen för energieffektivisering vidareutvecklas Energieffektiviseringsutredningen kommande förslag bör utgöra en central utgångs- punkt för detta arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Andra&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;insatser för energieffektivisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft14"&gt;Följande insatser för effektivisering bör också övervägas; utredning om och hur ett system med vita certifikat kan genomföras, internationellt harmoniserade teknik- standarder (elapparater etc.) samt starkare samordning av energieffektiviserings- arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft14"&gt;I kapitel 14 och 15 pekar Beredningen också på åtgärder inom flera av de områden som Energieffektiviseringsutredningen identifierar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;Investeringsprogram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft14"&gt;Fortsatta investeringsstöd för särskilt utvalda åtgärder är betydelsefulla när de bidrar till att överbrygga hinder, som gör att verkningsfulla klimatåtgärder annars inte genomförs. Investeringsstöd kan också understödja klimatarbetet på lokal och regional nivå. Beredningen föreslår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Utveckling av investeringsprogram&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft14"&gt;Klimatinvesteringsbidragen bör, i linje med myndigheternas förslag, omformas från breda program till investeringsstöd för specifikt utvalda åtgärder och sektorer, där andra styrmedel är svaga och där insatserna har stor betydelse för att minska växthusgasutsläppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;B Verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (kapitel 13)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft56"&gt;Beredningen anser att EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS, är ett mycket viktigt styrmedel för lägre utsläpp av växthusgaser. För att systemets stora potential att vara ett effektivt styrmedel fullt ut ska realiseras, behöver flera förbättringar göras vid den översyn som förestår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft16"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32428x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td55"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Förbättringar av EU:s system för handel med utsläppsrätter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft14"&gt;Beredningen föreslår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;bör i EU verka för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft14"&gt;en ökad harmonisering och centralisering av systemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft14"&gt;att taket för utsläppen sätts alltmer restriktivt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft49"&gt;att tilldelningen sker genom auktionering till kraft- och värmesektorn samt till industrier som verkar på en nationell eller &lt;NOBR&gt;EU-marknad.&lt;/NOBR&gt; Viss gratis tilldelning bör ske till företag som tillverkar sådana specifika produkter som möter konkurrens av företag utanför EU och tilldelningen bör då baseras på riktmärken (benchmarking) för de aktuella produkterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft49"&gt;en utvidgning av EU:s system för handel med utsläppsrätter till att även omfatta transporter är önskvärd. Det bör ske successivt och under kontroll av att det leder till ökad effektivitet i utsläppsreduktionen. En vidgad utsläppshandel kan bland annat ge stora effekter på lönsamheten hos konkurrensutsatta produkter och kräver dessutom sannolikt kompletterande styrmedel för vägtransport- sektorn. Beredningen delar myndigheternas bedömning att det noggrant bör utredas om och hur transporter kan inkluderas i EU:s system för handel med utsläppsrätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft14"&gt;Användningen av Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer, CDM/JI skall vara supplementär. CDM/JI främjar tekniköverföring och kostnadseffektiviteten för utsläppsminskningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft14"&gt;Inkomster från auktionering bör återföras till medlemsstaterna och inte tillföras &lt;NOBR&gt;EU-budgeten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft8"&gt;C Verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter: TRANSPORTER (kapitel 14)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft49"&gt;Om utsläppen av växthusgaser i transportsektorn ska kunna minska behöver en rad olika åtgärder genomföras. Energieffektiviteten hos fordon och farkoster behöver öka sam- tidigt som fossila bränslen behöver ersättas med förnybara drivmedel och energibärare som el och vätgas. Energieffektiviteten i hela transportsystemet bör också öka genom att de olika transportslagen utnyttjas och samordnas effektivare samtidigt som den totala efterfrågan på transporter behöver reduceras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft49"&gt;Genom att använda generellt verkande styrmedel, t.ex. skatter på fossila drivmedel eller handel med utsläppsrätter, skapas incitament för alla de ovan nämnda föränd- ringarna. Generellt verkande styrmedel behöver dock kompletteras med riktade styr- medel, t.ex. i form av utsläppskrav och standarder för att bana väg för de tekniska förändringar som behöver ske. Långsiktiga investeringar i infrastruktur och övrig sam-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft16"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32429x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p165 ft3"&gt;hällsplanering behöver inriktas mot att skapa förutsättningar för en utveckling mot ett allt energieffektivare transportsystem med lägre växthusgasutsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Sjöfart och flyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft14"&gt;Beredningen anser att även sjöfarten och flyget bör bära sina kostnader för kol- dioxidutsläppen. Beredningen föreslår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Internationella&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;och nationella åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft49"&gt;I första hand ska internationella verkningsfulla överenskommelser eftersträvas. I avvaktan på sådana bör nationella åtgärder övervägas, förutsatt att åtgärderna har en påtaglig effekt på utsläppen av växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Ökad&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;styrande verkan för flyget i EU:s system för handel med utsläppsrätter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft49"&gt;Flyget kommer att ingå i EU:s system för handel med utsläppsrätter (från 2012). Systemets styrande verkan bör på sikt ökas. Ett sätt kan vara att ställa kom- pletterande krav på bränsleeffektivisering för att få handla utanför den egna sek- torn. På sikt bör även effekten av utsläpp av andra växthusgaser vägas in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Flygplatsstödet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;bör ses över&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft14"&gt;Flygplatsstödet bör ses över med syftet att stödet enbart ska utgå till orter med flygplatser som saknar rimliga alternativ till flyget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Sjöfarten&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;bör på sikt inkluderas i EU:s system för handel med utsläppsrätter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft51"&gt;På sikt bör även europeisk sjöfart inkluderas i EU:s utsläppshandelssystem. Även här bör kompletterande krav på bränsleeffektivitet övervägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Nationella&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;styrmedel bör införas för sjöfarten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft14"&gt;Eftersom sjöfarten under överskådlig tid inte kommer att inkluderas i EU:s handels- system bör nationella styrmedel införas för sjöfarten. Det nationella systemet, som redan existerar för differentiering av farledavgifter bör utvecklas till att även om- fatta koldioxidutsläpp. Sjöfartsverket bör ges i uppdrag att undersöka hur detta kan ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Infrastrukturinvesteringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft14"&gt;Beslut om investeringar i infrastruktur bör riktas mot att skapa goda förutsättningar för en utveckling mot allt energieffektivare och koldioxidsnålare transportsystem. Bered- ningen föreslår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Vidareutveckla&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;infrastrukturplaneringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft14"&gt;Den transportslagsövergripande infrastrukturplaneringen bör vidareutvecklas. En sammanslagning av trafikverken bör utredas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32430x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td55"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Utbyggnad av järnvägen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft49"&gt;Järnvägen i Sverige behöver byggas ut. Investeringarna behöver därför öka på om- rådet. Kapaciteten på järnvägen för gods- och persontransporter ska öka med minst 50 procent till 2020, förutsatt att investeringarna är samhällsekonomiskt lön- samma. Investeringar som medför att järnvägsresor kan ersätta flyg bör prioriteras. Förutsättningarna för höghastighetståg mellan storstadsområden bör snarast ut- redas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Klimatanpassade&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;infrastrukturinvesteringar i EU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft14"&gt;Sverige bör verka för att EU:s infrastrukturinvesteringar riktas så att mer gods kan transporteras på järnväg och med fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Samhällsplanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft14"&gt;Beredningen anser att strävan att minimera växthusgasutsläpp bör genomsyra sam- hällsplaneringen. Beredningen föreslår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Planer&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;ska bidra till minskade koldioxidutsläpp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft14"&gt;Plan- och bygglagen/Miljöbalken bör omformas så att det vid varje upprättande av plan, eller revidering av sådan, ska ställas krav på att redovisa hur planen bidrar till minskade koldioxidutsläpp genom att transportbehov och energianvändning mini- meras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Länsstyrelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;bör kunna ändra en plan av klimatskäl&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;Länsstyrelsen bör när det gäller utsläpp av växthusgaser, på samma sätt som gäller för hälsa och säkerhet, ges möjlighet att ändra en plan som inte uppfyller kriterierna i lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Länsstyrelsens&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;samordningsroll bör stärkas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft14"&gt;Länsstyrelsen bör ges en starkare roll för samordning av samhälls- och transport- planering mellan kommuner. Länsstyrelsen ska ha ett tydligt mandat att initiera och driva samordningsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;Drivmedels-,&lt;/NOBR&gt; kilometer- och trängselskatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft14"&gt;Priset på bensin och diesel behöver bli högre för att det svenska klimatmålet till 2020 ska kunna nås. Beredningen föreslår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Höjd&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;drivmedelsskatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft49"&gt;Beredningen finner att en betydande minskning av koldioxidutsläppen i Sverige behöver åstadkommas genom att bensin och diesel ökar i pris under de närmaste åren. Beredningen bedömer därför att skatten på bensin och diesel behöver höjas till en nivå som motsvarar en prisökning på ungefär 70 öre per liter jämfört med nu-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft16"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32431x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft14"&gt;varande prisnivåer. Vid en höjning av skatten behöver hänsyn samtidigt tas till de negativa fördelningseffekter som kan uppstå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Ytterligare&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;stegvisa höjningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft51"&gt;Skattenivåerna bör därefter höjas i ytterligare steg och höjningarna bör följa utvecklingen av köpkraft (BNP) och inflation (konsumentprisindex, KPI).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Avvägning&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;av nivåerna på skattehöjningarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft49"&gt;Nivån på skattehöjningarna behöver också vägas av mot utvecklingen av utsläppen i förhållande till målet. Världsmarknadspriserna på olja och deras genomslag i priset till svenska konsumenter behöver också beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Översyn&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;av reseavdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft14"&gt;Reseavdraget i inkomstbeskattningen bör ändras så att det endast kopplas till rese- avstånd, oberoende av transportslag. Hur reseavdraget ska utformas i detalj behöver utredas särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Kilometerskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;för tunga lastbilstransporter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft49"&gt;En kilometerskatt för tunga lastbilstransporter i Sverige bör införas senast år 2011 förutsatt att en teknik med rimliga systemkostnader är tillräckligt väl utvecklad. Särskild hänsyn tas till transporter inom skogsnäringen som saknar alternativ till transport på väg, på ett sätt som samtidigt är förenligt med EU:s konkurrensregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Ändring&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;av villkoren för trängselskatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft14"&gt;De kommuner/regioner som så önskar ska ges möjlighet att införa trängselskatter och få besluta om hur intäkterna ska användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;Biodrivmedel och andra alternativa tekniker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft49"&gt;Sverige hör till de länder globalt som har högst ambitioner och störst möjligheter när det gäller att öka andelen biodrivmedel. Beredningen är av uppfattningen att Sverige har ansvar för att bidra till bättre globala förutsättningar för framställning och användning av biodrivmedel med hög klimatnytta (resurs- och energieffektivitet), låg påverkan på biologisk mångfald och på markanvändning samtidigt som även andra målkonflikter lindras. Beredningen föreslår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Pröva&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;att höja målet för andelen &lt;NOBR&gt;icke-fossila&lt;/NOBR&gt; energibärare i transportsektorn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft14"&gt;När tillräckligt underlag finns bör möjligheten prövas att införa ett mer långtgående mål för andelen &lt;NOBR&gt;icke-fossila&lt;/NOBR&gt; energibärare i transportsektorn än EU:s mål om 10 pro- cent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Verka&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;för att tullarna på etanol avskaffas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft14"&gt;Sverige bör inom EU fortsätta driva att tullarna på importerad etanol ska avskaffas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft16"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32432x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td55"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Certifieringssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;för hållbar produktion av biodrivmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;Sverige bör bidra aktivt i utformandet av ett enhetligt och ambitiöst certifierings- system för hållbar produktion av biodrivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Enhetlig&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;miljöbilsdefinition med skärpta krav på energieffektivitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;Vägverkets miljöbilsdefinition bör användas för alla statliga incitament till miljö- bilar. Kravet på energieffektivitet för bilar som drivs med biodrivmedel bör skärpas i definitionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Utveckling av andra generationens biodrivmedel och satsning på fordonsforskning &lt;/SPAN&gt;Satsningar på &lt;NOBR&gt;pilot-,&lt;/NOBR&gt; demonstrations- och fullskaleanläggningar för utveckling av andra generationens biodrivmedel bör stödjas. Fordonsforskning med inriktning mot drivsystem med särskilt låga utsläpp av koldioxid, t.ex. el- och elhybridteknik är också ett viktigt område för stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Stöd&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;till utvecklingen av biogasdrift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft14"&gt;Särskilda stöd bör avsättas för den fortsatta utvecklingen av biogasdrift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Utredning om styrmedel för att stimulera biodrivmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft14"&gt;En utredning bör ta fram förslag till hur den fortsatta introduktionen av biodrivmedel i Sverige ska stimuleras långsiktigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft8"&gt;Effektivare vägfordon och arbetsmaskiner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft14"&gt;Effektivare vägfordon och arbetsmaskiner kan ge ett väsentligt bidrag till minskningen av koldioxidutsläppen. Beredningen föreslår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;EU&lt;/SPAN&gt;-regler&lt;/NOBR&gt; för bilars koldioxidutsläpp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft49"&gt;Sverige bör verka för att kommande krav inom EU på de högsta tillåtna genom- snittliga utsläppen av koldioxid per km från personbilar sätts på nivån 120 g/km år 2012 för att därefter skärpas i steg ner till en nivå som understiger 95 g/km år 2020. Kraven bör utformas så att de leder till teknikutveckling för bilar i alla storleksklasser och de ska kunna uppnås på ett flexibelt sätt. Motsvarande krav och stegvisa skärpningar införs för lätta lastbilar och vans, lastbilar och bussar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Koldioxiddifferentierad&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;U &lt;/SPAN&gt;fordonsskatt Koldioxiddifferentieringen av fordonsskatten förstärks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Utredning om skattesystemet för förmånsbilar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft49"&gt;En utredning bör tillsättas för att i sin helhet se över effekterna på utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser av skattesystemet för förmånsbilar. Beskattningen av förmånen av fri bil bör utformas så att den ger incitament för minskade utsläpp och driver utvecklingen mot transportmedel med särskilt låga utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft16"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32433x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Ändrad&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;beskattning av drivmedelsförmån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft14"&gt;Faktorn för beräkning av förmånsvärde av fritt drivmedel höjs från 1,2 till ca 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Utredning om att skattebefria kollektivtrafikkort som löneförmån&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft14"&gt;Ett detaljförslag tas fram om möjligheten att skattebefria förmånen av fria resor med kollektivtrafik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;D Verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter: ÖVRIGA DELAR (kapitel 15)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft51"&gt;I kapitlet behandlas klimatåtgärder inom industrier som inte ingår i EU:s utsläpps- handelssystem; bostäder och lokaler, avfallssektorn samt jordbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;Industrier utanför EU:s handelssystem EU ETS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft14"&gt;Det finns en potential för ytterligare åtgärder i industrier som inte ingår i EU:s utsläpps- handelssystem. Beredningen föreslår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Minskad&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;nedsättning av koldioxidskatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft51"&gt;Nedsättningen av koldioxidskatten för industri utanför EU:s utsläppshandelssystem minskas så att skattenivån höjs från 21 till 30 öre/kg koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Miljöskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;för fluorerade växthusgaser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft14"&gt;En miljöskatt för fluorerade växthusgaser införs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Ökad&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;energieffektivisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft14"&gt;Styrmedlen för energieffektivisering för industri utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter behöver vidareutvecklas. Förslag från Energieffektiviseringsutred- ningen bör vara en utgångspunkt för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;Bostäder och lokaler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft14"&gt;Styrmedel som främjar att det byggs energisnåla hus vid nybyggnation och att åtgärder för energieffektivisering genomförs vid renovering av hus är särskilt betydelsefulla. Beredningen föreslår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Ökad&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;energieffektivisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft49"&gt;Styrmedlen för energieffektivisering inom sektorn behöver skärpas. Förslag från Energieffektiviseringsutredningen bör vara en utgångspunkt för detta. Beredningen vill särskilt framhålla vikten av att det nu i Boverkets byggregler införs krav på energihushållning även vid ombyggnad, samtidigt som reglerna för hushållning med energi vid nybyggnation behöver skärpas stegvis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft16"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32434x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td55"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft14"&gt;Styrmedlen på avfallsområdet behöver utformas så att de i ännu högre grad stimulerar till minskade utsläpp av växthusgaser genom minskade avfallsmängder och ökad åter- vinning. Beredningen föreslår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Särskilda&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;stöd till biogas från organiskt avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft14"&gt;Det finns på många orter en potential för ökad rötning av organiskt avfall. Bered- ningen föreslår därför att särskilda stöd bör avsättas till anläggningar för produk- tion, uppgradering och distribution av biogas från organiskt avfall (avsnitt 12.5 och 14.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;Jordbruk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft49"&gt;Jordbruket kommer sannolikt att spela en allt viktigare roll som bioenergiproducent. Vissa åtgärder kan vidtas inom jordbrukssektorn redan nu för att reducera utsläpp av växthusgaser, såväl inom växtodling som inom animalieproduktion. Mer kunskap om utsläppen i jordbrukssektorn och möjliga åtgärder behövs också. Beredningen föreslår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Investeringsbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;till biogasproduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft65"&gt;Förslaget från utredningen Bioenergi från jordbruket en växande resurs (SOU 2007:36) om ett begränsat investeringsbidrag för att utveckla biogasproduktion från stallgödsel och samrötning med upp till 50 procent andra substrat, bör genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Minskad&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;nedsättning av koldioxidskatten på eldningsolja och diesel för jord- och &lt;SPAN class="ft53"&gt;skogsbrukets arbetsmaskiner&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft49"&gt;Nedsättningen av koldioxidskatten på eldningsolja och diesel inom jordbruket och inom övriga areella näringar bör, på samma sätt som för industri utanför EU:s utsläppshandelsystem, minskas så att skattenivån höjs från 21 till 30 öre/kg kol- dioxid. Den höjning av skatten på diesel som beredningen föreslår bör, med hänsyn till jord- och skogsbrukets konkurrenssituation och risken för läckageeffekter, omfatta jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner först efter tre år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Utredning om jordbrukets klimatpåverkan och handlingsplan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft56"&gt;Jordbruksverket bör få i uppdrag att, i samarbete med andra berörda myndigheter, utreda kunskapsläget om jordbrukets klimatpåverkan och ta fram en handlingsplan för åtgärder mot minskade växthusgasutsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft16"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32435x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;E Insatser internationellt (kapitel 16)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft51"&gt;De industrialiserade länderna måste bidra kraftfullt till att utsläppen i utvecklings- länderna begränsas genom att överföra teknologi och finansiella resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft49"&gt;Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer; Clean Development Mechanism, CDM och Joint Implementation, JI bidrar till tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad i de länder där projekten genomförs. Mekanismerna gör det möjligt att öka kostnads- effektiviteten i den svenska klimatpolitiken och därmed öka acceptansen för en totalt sett större reduktion av koldioxidutsläpp än annars. Mekanismerna behöver utvecklas för att möjliggöra fler projekt och för att säkerställa att minskningarna verkligen kommer till stånd. Beredningen föreslår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Fortsatt&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;satsning på de projektbaserade mekanismerna CDM och JI&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft49"&gt;Det behövs en fortsatt statlig satsning på Clean Development Mechanism, CDM och Joint Implementation, JI, eftersom dessa mekanismer fortfarande befinner sig i en uppbyggnadsfas och eftersom det underlättar en strategisk styrning av projekten mot nyckeltekniker och geografiska områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft8"&gt;Bistånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft14"&gt;Klimatförändringarna kommer att ha negativa effekter för utvecklingen i de fattiga länderna och behovet av klimatrelaterat bistånd till fattiga länder kommer att öka. Beredningen föreslår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Bistånd&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;för klimatanpassad utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft14"&gt;Svenskt bistånd bör aktivt inriktas mot att hjälpa mottagarländerna att klimat- anpassa sin utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;F Kolsänkorna (kapitel 17)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft14"&gt;Vid sidan av åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser kommer åtgärder för att minska avskogning i tropikerna, men även för att skydda och främja kolsänkor i vårt land, att vara betydelsefulla i den globala kampen för att hejda klimatförändringarna. Beredningen föreslår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Utredning om kolsänkorna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft14"&gt;Möjliga åtgärder och incitament för att skydda kollager och främja kolsänkor bör utredas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32436x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td55"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p212 ft8"&gt;G Inkomster i de offentliga finanserna genom klimatpolitiken (kapitel 18)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft56"&gt;Den svenska klimatpolitiken kommer under åren som följer att generera betydande finansiella värden. De består av överskottet av Kyotoenheter, inkomster av auktionering av utsläppsenheter inom EU ETS samt inkomster från av Beredningen föreslagna skatteändringar. Beredningen föreslår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Förorenaren&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;ska betala&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft66"&gt;Klimatpolitiken ska följa principen att hushåll, företag osv., som genom sitt age- rande släpper ut växthusgaser, ska betala för sina utsläpp (Polluter Pays Principle, PPP). De styrmedel som föreslås har som motiv att minska klimatpåverkan, inte att förstärka statskassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Överskottet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;av Kyotoenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft56"&gt;Sverige kommer av allt att döma att få ett överskott av Kyotoenheter, eftersom våra utsläpp minskar mer än vad de internationella avtalen kräver. Detta överskott bör delvis säljas och delvis makuleras. I det fall överskottet säljs bör intäkterna använ- das till klimatrelaterade åtgärder i Sverige eller andra länder. Utsläppsminsk- ningarna från dessa åtgärder ska vara större än vad de sålda utsläppsrätterna motsvarar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Svenskt agerande i de internationella klimatförhandlingarna (kapitel 20)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft37"&gt;Beredningen bedömer att Klimatkonventionen och Kyotoproto- kollet är centrala utgångspunkter för framtida internationella klimatavtal. Nivåer för globala utsläppsminskningar bör läggs fast på såväl längre som kortare sikt. Utsläppen per capita bör på sikt konvergera. Bindande kvantitativa åtaganden bör omfatta så många länder som möjligt. De industrialiserade länderna bör minska sina utsläpp med minst 30 procent till år 2020 jämfört med år 1990. Finansiella resurser och investeringar bör styras och mobiliseras för att stödja åtgärder för att minska utsläppen, för anpassnings- åtgärder och teknologisamarbete. Nya innovativa mekanismer och finansieringsformer behöver utvecklas som attraherar stora flöden av privat kapital till investeringar i ny teknologi. En ny klimatregim måste skydda tropiska skogar. Att utveckla och sprida kunskap internationellt om administrativa system som syftar till att sätta pris på koldioxidutsläpp, som koldioxidskatt och handel med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft16"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32437x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;utsläppsrätter, är också mycket viktigt. Nya finansieringsformer behöver utvecklas för att stödja &lt;NOBR&gt;u-ländernas&lt;/NOBR&gt; anpassning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;Svenskt internationella agerande bör särskilt inriktas på att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;ta initiativ till finansiering av stimulansåtgärder för teknisk utveckling och uppbyggnaden av globala instrument för teknik- överföring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;ta ledningen och erbjuda snabbt växande ekonomier ett riktat samarbete inom områden som bostadsbyggande, transporter och elproduktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Verka för att EU fortsatt intar en ledande roll i internationella förhandlingar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft33"&gt;Beredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft39"&gt;Sverige har en nyckelroll, fram till och med vårt ordförandeskap i EU år 2009, i de internationella förhandlingarna om en ny klimatregim efter 2012. Beredningen anser att det är nödvändigt att förstärka Sveriges förhandlingsresurser inom klimatområdet och kompetens för att stödja proaktiva åtgärder i snabbt växande utvecklingsländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft16"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;Summary&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft13"&gt;1 Remit, delimitations and supporting data&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;The Climate Committee was commissioned to undertake a broad review of Swedish climate policy as a basis for the 2008 Climate Strategy CheckPoint. In accordance with its terms of reference, the Committee has focused on drawing up proposals primarily in the following three areas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Climate policy targets for the short, medium and long term&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;An action plan for achieving the 2020 emission target&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Swedish action in international climate negotiations&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft33"&gt;The Committee has not specifically addressed issues arising in connection with adaptation and vulnerability as this fell within the remit of the Climate and Vulnerability Inquiry. Although the Committee regards energy efficiency enhancement as a vital action area, its energy efficiency enhancement proposals are based on the action plan by the Energy Efficiency Inquiry. A &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; energy policy is crucial to Sweden’s prospects of achieving its climate policy goals. The Committee, which has accordingly addressed &lt;NOBR&gt;climate-related&lt;/NOBR&gt; energy issues to a limited extent, considers that the Government should initiate a parliamentary discussion on long- term energy policy.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft33"&gt;As the Committee’s remit was broad and the time frame limited, its findings were based on background data and material that had either been compiled earlier and were not yet complete, or already existed. A key source for the Committee’s climate policy proposals was the report A Scientific Basis for Climate Policy, presented by the Scientific Council on Climate Issues in September 2007. The Council’s conclusions were in turn based largely on scientific data compiled by the UN Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). In the final stages of its inquiry, the&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft16"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft33"&gt;Committee also had access to the European Commission’s climate action and renewable energy package, presented in January 2008. Most of the proposals included in the action plan for achieving the 2020 emission target were based on the background report Developments in Swedish Climate Strategy. This was drawn up in June 2007 by the Swedish Environmental Protection Agency (EPA) and the Swedish Energy Agency, ahead of the 2008 Climate Strategy CheckPoint.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;The report is accompanied by a number of reservations and special opinions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;The challenge facing the world, the EU and Sweden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;The scientific data produced by the Scientific Council on Climate Issues is endorsed by the Committee. The earth’s surface has become warmer, and it is very likely that this has been caused by human activity. Global mean temperature has risen by just over 0.7˚C in the last 150 years, and is currently increasing by almost 0.2˚C every decade. Unless vigorous measures are taken now the global mean temperature will continue to rise, with serious consequences for ecosystems and human society. Climate change must be viewed in the broader context of the danger of approaching crisis in many ecosystems around the world. Climate change measures must be part of a larger transition to a society capable of safeguarding ecosystems and biological diversity and of achieving and sustaining a reduction in greenhouse gas (GHG) emissions. The challenge facing the world is twofold: we must limit GHG emissions and implement measures to deal with climate changes already taking place.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft33"&gt;The Committee takes the view that stringent, &lt;NOBR&gt;far-reaching&lt;/NOBR&gt; restrictions on GHG emissions will be needed if the risk of harmful climate impact is to be reduced. It therefore recommends that the EU and Sweden take early action on the basis of the long- term aim, namely halving GHG emissions by 2050 and reducing them to zero by 2100.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;The countries of the world differ widely in their ability to deal with climate change. Climate work must continue to be guided by a fundamental principle enshrined in the UN Climate Convention, namely common but differentiated responsibility. This means that&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft16"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft33"&gt;the world’s industrialised countries must take the lead in efforts to reduce GHG emissions, particularly as they have historically accounted for the great bulk of these emissions. These countries must also contribute positively by transferring technology and financial resources to the developing world. It is important that &lt;NOBR&gt;climate-related&lt;/NOBR&gt; measures introduced in developing countries are integrated into national strategies for combating poverty and promoting economic and social development.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;The EU must continue to maintain a proactive role in international climate cooperation. The Committee considers that Sweden should vigorously support the joint proactive role in global climate negotiations played by the EU member countries. Sweden should also seek to ensure that the EU, as a part of the rich world, assume its share of the responsibility. While the Committee welcomes the EU negotiating plan aimed at securing mutual undertakings by the EU and other industrialised countries, it regrets that the EU’s conditional target of a 30 per cent reduction in GHG emissions has not been a governing consideration in the European Commission’s climate action and renewable energy package of January 2008. In the Committee’s opinion Sweden should press for an EU target aimed at a 30 per cent reduction by 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft33"&gt;Sweden, along with other countries, has a responsibility to meet this common global challenge. We can do so through active participation in international cooperation, by taking proactive positions in the EU and by adopting and implementing a long- term, sustainable national climate policy. Sweden must take the lead in climate work by setting ambitious targets, adopting vigorous measures and implementing effective policy instruments. We must also take steps to strengthen research and development in key strategic areas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft33"&gt;Conditions in Sweden are favourable. We live in a sparsely populated country with abundant natural resources. Combating climate change is compatible with economic growth that can tap into new markets and create job opportunities. Sweden has already demonstrated this. Our prospects of pushing through and exporting effective climate solutions are very good. Sweden has numerous leading enterprises in key industry sectors, from power transmission to construction and transport. Many of these companies have considerable expertise in developing &lt;NOBR&gt;low-input,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;energy-efficient&lt;/NOBR&gt; system solutions. Sweden also has considerable&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft16"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft33"&gt;potential for continued development of renewable energy sources, such as &lt;NOBR&gt;bio-energy&lt;/NOBR&gt; production, &lt;NOBR&gt;bio-based&lt;/NOBR&gt; combined heat and power production, and wind power.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft13"&gt;3 Proposed climate policy targets&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft14"&gt;(The proposal, presented in full in Chapter 10, is based on the proposals set out in Chapters 7, 8 and 9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Climate change poses one of the greatest challenges of our time. The problem is global; the world’s climate is impacted regardless of where on the planet emissions take place. The international community must act to reduce global GHG emissions by more than 50 per cent by 2050 if levels are to be close to zero by the end of the century. We can then gradually stabilise atmospheric GHG concentrations so that the global mean temperature does not rise more than 2˚C above &lt;NOBR&gt;pre-industrial&lt;/NOBR&gt; levels. This will enable us to substantially reduce the risk of harmful climate impact and fulfil our responsibility to future generations, which is to ensure that they do not suffer the consequences of our own lifestyles and actions. Sweden must assume its share of this global responsibility by setting ambitious climate policy goals.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft33"&gt;In the Committee’s view, the environmental quality objective should be based, as previously, on the need to limit climate changes and their impacts as defined in the UN Climate Convention. The Committee further considers that the objective should include a global temperature target, a global GHG concentration target and &lt;NOBR&gt;short-,&lt;/NOBR&gt; medium- and &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; emission targets for Sweden. The temperature target, which must be the overriding objective, is based on an assessment by the Scientific Council on Climate Issues of the EU temperature target (see Chapter 8). The Committee considers that the overriding objective must be to limit the rise in global mean temperature to a maximum of 2˚C above pre- industrial levels, and that Sweden must bear its share of the global responsibility for ensuring that the increase does not exceed that figure.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft33"&gt;The concentration target is derived from the temperature target on the basis of current knowledge about the highest level at which the concentration of atmospheric greenhouse gases should be stabilised over the long term, to meet thwe &lt;NOBR&gt;2-degree&lt;/NOBR&gt; target (see&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft16"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft33"&gt;Chapter 8). If we are to establish concrete climate policy aims and specify real emission reduction needs, it is essential in the Committee’s opinion that we adopt a concentration target that the &lt;NOBR&gt;2-degree&lt;/NOBR&gt; target. Based on current knowledge, the concentration target should, in the Committee’s view, be set at 400 ppmv CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B&lt;/SPAN&gt;e.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;With regard to the present Swedish &lt;NOBR&gt;short-term&lt;/NOBR&gt; emission target for &lt;NOBR&gt;2008–2012,&lt;/NOBR&gt; the Committee has determined that the target will be met and that no change is therefore needed. (see Chapter 7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;As regards the 2020 target, Sweden must continue to push for &lt;NOBR&gt;large-scale&lt;/NOBR&gt; reductions in global GHG emissions and for an EU target of 30 per cent reduction on 1990 emission levels by 2020. This target has been set by heads of state and government on the condition that other industrialised countries make comparable reductions and that the more economically advanced developing countries contribute in reasonable proportion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft33"&gt;Sweden must set a national target that corresponds to our contribution to a global, comprehensive climate agreement. The target must reflect Sweden’s commitment within the framework of a 30 per cent emission reduction within the EU. According to the Committee’s calculations, this corresponds to an emission reduction of around 35 per cent and implementation of the Committee’s entire actionplan would reduce emissions by approximately a further 3 percentage points. However, the assumptions underlying this calculation are still uncertain and should be reviewed in the course of preparatory work ahead of the Government’s climate bill later in the year. When the EU’s internal decisions have been made and the global climate negotiations are completed, the national target should be set definitively at a climate strategy checkpoint. Regular checkpoints should be established thereafter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft33"&gt;The Committee considers that the 2020 target can be met on the basis of the measures and policy instruments it proposes in the action plan, which is described in Section 4 below (see also Chapters &lt;NOBR&gt;11–19).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft33"&gt;Sweden’s &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; reduction targets − for 2050 and beyond − are based on the overarching, &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; global challenge, Sweden’s share of the global responsibility for reducing GHG emissions, and an assessment that the ensuing costs are acceptable (see Chapter 8). By 2050, GHG emission levels for Sweden should be &lt;NOBR&gt;75–90&lt;/NOBR&gt; per cent lower than levels for 1990. By the end of the century, GHG emissions in Sweden should be close to zero.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft16"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32443x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft33"&gt;In the Committee’s view, it is essential that the environmental quality objective make clear that climate change is a global phenomenon and that Sweden is responsible, along with other countries, for ensuring that the global target is met. International cooperation and measures and initiatives adopted and implemented in all countries are crucial to achieving the national environmental quality objective in its entirety.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;The Committee further considers that the 2020 target will need to be reviewed in the light of ongoing changes in the surrounding world affecting target formulation, estimates and future outcomes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft8"&gt;The Committee’s proposals regarding the national environmental quality objective Reduced Climate Impact&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;According to the UN Framework Convention on Climate Change (UNFCC), atmospheric GHG concentrations must be stabilised at a level where human impacts on the climate system are no longer dangerous. This objective must be achieved in such a way and at such a rate that biological diversity is preserved, food production is assured and other objectives of sustainable development are not jeopardised.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Sweden, along with other countries, has a responsibility to ensure that the global target is met.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft33"&gt;Overall objectives&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft8"&gt;Temperature target (new)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;Sweden should assume its share of the global responsibility for ensuring that the global mean temperature does not increase by more than 2˚C on &lt;NOBR&gt;pre-industrial&lt;/NOBR&gt; levels.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Concentration target derived from the temperature target (changed)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;Swedish climate policy should contribute to the &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; stabilisation of GHG concentrations at a maximum level of 400 parts per million carbon dioxide equivalents (ppmv CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e)&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft16"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32444x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft33"&gt;Interim targets&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;Emission target for &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; (unchanged)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft33"&gt;Mean Swedish GHG emission levels for the period &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; must be 4 per cent lower than levels in 1990. Emissions are measured in carbon dioxide equivalents (CO&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e)&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;and include six greenhouse gases, in accordance with Kyoto Protocol and IPCC definitions. The interim target is to be met without compensation for carbon sink sequestration or flexible mechanisms.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft8"&gt;Emission target for 2020 (new)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft33"&gt;Sweden must continue to push for &lt;NOBR&gt;large-scale&lt;/NOBR&gt; reductions in global GHG emissions and for a 2020 EU reduction target of 30 per cent on 1990 emission levels. This target has been set by heads of state and government on the condition that other industrialised countries make comparable reductions and that the more economically advanced developing countries contribute in reasonable proportion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft33"&gt;Sweden must set a national target that corresponds to our contribution to a global, comprehensive climate agreement. The target must reflect Sweden’s commitment within the framework of a 30 per cent emission reduction in the EU. According to the Committee’s calculations, this corresponds to an emission reduction of around 35 per cent and implementation of the Com- mittee’s entire actionplan would reduce emissions by approxi- mately a further 3 percentage points. However, the assumptions underlying this calculation are still uncertain and should be reviewed in the course of preparatory work ahead of the Government’s climate bill later in the year. When the EU’s internal decisions have been made and the global climate negotiations are completed, the national target should be set definitively at a climate strategy checkpoint.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft33"&gt;The target should include the use of mechanisms similar to the current &lt;NOBR&gt;project-based&lt;/NOBR&gt; mechanisms provided for under the Kyoto Protocol. Sweden should actively seek to expand the scope for using flexible mechanisms of this kind in achieving the 30 per cent reduction, via measures within the EU and measures financed by EU countries outside the EU. For its part, Sweden should make&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft16"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32445x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p257 ft33"&gt;use of the tools provided for within the EU and in international agreements.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft33"&gt;Compensation for Swedish carbon sinks is not included. Compensation for the purchase of Assigned Amount Units (AAUs) provided for under the Kyoto Protocol is not included at the present time.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Assessment of target achievement is to be based on the amount of emission allowances assigned and auctioned, for activities covered by the European Union Greenhouse Gas Emission Trading Scheme (EU ETS) rather than on the actual volume of emissions in Sweden. The share of Swedish emission reductions achieved within the EU ETS is entirely governed by negotiations and decisions at EU level. Reports on achievement of Sweden’s national target must therefore distinguish between those activities which are covered by the EU ETS and those which are not.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;The Government should be required to report on Swedish GHG emissions in an annual written communication to the Riksdag (the Swedish Parliament). This should include a statement of total and &lt;NOBR&gt;sector-by-sector&lt;/NOBR&gt; emissions, an assessment of the prospects of achieving the target by 2020 and, where necessary, proposed measures. An &lt;NOBR&gt;in-depth&lt;/NOBR&gt; review should be undertaken every fourth year.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft33"&gt;Indicative targets&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft8"&gt;Emission target for 2050 (changed)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;By 2050, Swedish GHG emission levels should be at least &lt;NOBR&gt;75–90&lt;/NOBR&gt; percent lower than those in 1990.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Emission target for the end of the 21st century (changed)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;By the end of this century, emissions of GHG in Sweden should be close to zero.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft16"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32446x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p263 ft8"&gt;Review&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft33"&gt;The 2020 target will need to be reviewed in the light of ongoing changes in the surrounding world affecting target formulation, estimates and future outcomes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Proposals for an action plan to meet the 2020 target&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft33"&gt;The Committee has drawn up a number of proposals for inclusion in the action plan. These are presented below in summary form. The Committee’s deliberations and assessments underlying the proposals are discussed in Chapters &lt;NOBR&gt;11–19.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft33"&gt;Sweden, along with other countries, is responsible for ensuring that the global target is achieved, i.e. that atmospheric GHG concentrations are stabilised at a level which will prevent dangerous anthropogenic interference with the climate system. Achievement of this objective is crucially dependent on international cooperation and action taken by other countries. At the same time, Sweden must make significant efforts inside the country if it is to bear its share of responsibility.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft33"&gt;By the end of this century, Swedish GHG emissions should be close to zero. This will presuppose a radical transformation of its energy systems and other parts of the economy. The future direction of Swedish energy policy, community planning and infrastructural investment will to a great extent determine how successfully Sweden manages to reduce emissions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft33"&gt;The transformation should be implemented gradually and continuously. Policy instruments should be tightened and developed by degrees. It will be necessary to implement measures that are not only beneficial in terms of emission reduction in the short run but also lay the groundwork for &lt;NOBR&gt;far-reaching&lt;/NOBR&gt; emission reductions in the long term. Sweden began introducing measures against climate change at an early stage. We have already succeeded in reducing GHG emissions to relatively low levels in several sectors of society. However, growing import volumes and increased international shipping and aviation are having a countervailing effect, at least in part, on emission reductions. Although the transport sector and industry offer the largest scope&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft16"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft33"&gt;for continued reductions, there is also considerable potential in other areas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;The action plan for 2020 which the Committee is now presenting is a step towards the &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; objective. The action plan comprises the following action areas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Strengthening &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;cross-sectoral&lt;/NOBR&gt; measures and instruments&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;An &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-wide&lt;/NOBR&gt; reduction of the EU ETS emission ceiling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Emission reductions in sectors not covered by the EU ETS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Action at international level&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft33"&gt;The action plan also addresses the importance of carbon sinks. In addition, the Committee is submitting proposals concerning certain public revenues generated by Sweden’s climate policy.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;The action plan proceeds from the recognition that Sweden already has many general and specific climate policy instruments in place. It contains proposals aimed at developing and tightening certain existing instruments and provides for various supple- mentary measures in a number of areas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;The proposals in the plan have been subjected to consequence analyses to the extent that access to relevant data has been available and the Committee has been able to undertake analyses of this kind given the short time scale allowed. The Committee has concluded that the consequence analyses of proposed measures and instruments which were conducted indicate that the economic outcome of most of its proposals are reasonable in relation to their benefits in terms of reduced GHG emissions (Chapter 19).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Sweden’s participation in international climate negotiations is dealt with separately (see Section 5 below).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft33"&gt;The Committee considers that its proposed target for 2020 can be met on the basis of the measures and policy instruments set out in the action plan. It is estimated that these measures and policy instruments will result in emission reductions of just over 6 million tons. The action plan also contains proposed measures and policy instruments which the Committee has been unable to quantify due to lack of data, but which could result in further emission reductions. Already existing measures and instruments for activities not covered by the EU ETS will, according to forecasts in the background reports drawn up by the agencies for the 2008 Climate Strategy CheckPoint, contribute to a substantial reduction in emissions and are a significant factor in the Committee’s&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft16"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32448x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft33"&gt;assessment that the target can be met. International initiatives will yield further reductions through Sweden’s participation in climate projects in other countries. The Committee also assumes an EU- wide lowering of the emission ceiling for activities covered by the EU ETS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft33"&gt;Measures and instruments will need to be reviewed on an ongoing basis. In its proposal for a national environmental quality objective, the Committee accordingly recommends that the Government, in a special written communication to the Riksdag include an assessment of the likelihood of achieving the 2020 target and propose measures where necessary. It is also proposed that an &lt;NOBR&gt;in-depth&lt;/NOBR&gt; review be undertaken every four years (see Chapter 10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft13"&gt;Committee proposals in the 2020 action plan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft14"&gt;(Headings &lt;NOBR&gt;A-F)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft14"&gt;The proposed action plan, which proceeds from the recognition that Sweden already has many general and specific climate policy instruments in place, seeks to develop and tighten existing instruments. It also provides for a numer of supplementary measures in various areas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;A &lt;NOBR&gt;Cross-sectoral&lt;/NOBR&gt; measures and policy instruments (Chapter 12)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft49"&gt;The Committee has submitted proposals on research and technological development, energy efficiency enhancement and investment programmes. Chapter 12 also deals with carbon dioxide and energy taxes from a general perspective. Specific proposals on carbon dioxide and energy taxes, which are powerful and economically effective instruments, have been raised elsewhere.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft14"&gt;This chapter also addresses the issue of climate information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft8"&gt;Research and technical development&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft66"&gt;New technology is particularly important to achieving the &lt;NOBR&gt;far-reaching&lt;/NOBR&gt; emission reductions needed in the longer term. The imperatives in this respect are research and development, and policies that help create markets for the commercialisation of these technologies. The Committee proposes:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft16"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32449x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;A&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;new research programme&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft14"&gt;A new research programme should be established with a view to finding ways of ending our dependence on fossil fuels and developing new, efficient, low climate impact technologies, thus laying the groundwork for &lt;NOBR&gt;far-reaching,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; GHG emission reductions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Technology&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;procurement and public procurement&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft66"&gt;Technology procurement should be systematically and consistently aimed at bringing new technology into the market. Public procurement should contribute more effectively and on a wider scale than at present to energy efficiency enhancement and the attainment of climate goals.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Investment&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;support for breakthrough technologies&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft70"&gt;A special, new investment support programme should be set up with a view to promoting breakthrough technologies that could significantly reduce GHG emissions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Study&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;of &lt;NOBR&gt;climate-related&lt;/NOBR&gt; technological development&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft14"&gt;A study should be made of current needs in terms of support for and the appropriate overall volume, direction, and organisation of &lt;NOBR&gt;climate-related&lt;/NOBR&gt; technological development in the long term.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;Energi efficiency measures&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft14"&gt;Energy efficiency is vital to the attainment of &lt;NOBR&gt;far-reaching&lt;/NOBR&gt; climate goals and there is considerable potential in various sectors for energy efficiency measures. The Committee proposes:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;That&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;U &lt;/SPAN&gt;policy instruments aimed at enhancing energy efficiency be further developed The forthcoming proposals by the Energy Efficiency Inquiry should form a key point of departure for this undertaking.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Other&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;energy efficiency measures&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft14"&gt;The following energy efficiency measures should be considered: an inquiry into ways of implementing a white certificate system, internationally harmonised technical standards (for electrical appliances, etc.), and better coordination of efforts to improve energy efficiency.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft14"&gt;In Chapters 14 and 15, the Committee also proposes measures in several of the areas identified by the Energy Efficiency Inquiry.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft8"&gt;Investment programmes&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft70"&gt;Continued investment support for especially selected measures is significant when it helps bridge obstacles that prevent effective climate measures from being implemented.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft16"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32450x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p283 ft14"&gt;Investment support can also support climate work at local and regional level. The Committee proposes:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Development&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;of investment programmes&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft49"&gt;&lt;NOBR&gt;Climate-related&lt;/NOBR&gt; investment support should in accordance with the agencies’ proposal be transformed from &lt;NOBR&gt;broad-based&lt;/NOBR&gt; programmes to investment support for specific, selected measures and sectors where other policy instruments are weak and where such measures will have a significant impact on GHG emissions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;B Activities covered by the EU Greenhouse Gas Emission Trading Scheme (Chapter 13)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft14"&gt;In the Committee’s view, the EU ETS is a very beneficial and important instrument for reducing GHG emissions. To ensure that the scheme’s considerable potential as an effective instrument is realised, a number of improvements will be examined and decided on in the impending review.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Improvements to the EU ETS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft14"&gt;The Committee proposes:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Sweden&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;should press for the following changes to the EU ETS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft14"&gt;greater harmonisation and centralisation of the system&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft14"&gt;progressive lowering of the emissions ceiling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft49"&gt;allocation of emission allowances by auction to the power and heating sector and industries operating in the national or EU market. Allocation of a certain number of emission allowances free to enterprises that manufacture specific products that face competition from companies outside the EU. Such allocations should be based on benchmarking of the relevant products&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft49"&gt;widening of the EU ETS to include the transport sector. This should be done gradually and in such a way as to ensure more effective emission reduction, which is not a given. Widening the EU ETS could, among other things, substantially affect the profitability of products subject to competition and will probably require supplementary instruments in the road transport sector. The Committee shares the agencies’ recommendation to carry out an &lt;NOBR&gt;in-depth&lt;/NOBR&gt; examination of whether and how the transport sector can be incorporated into the EU ETS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft49"&gt;The use of the &lt;NOBR&gt;project-based&lt;/NOBR&gt; mechanisms provided for under the Kyoto Protocol, the Clean Development Mechanisms/Joint Implementation (CDM/JI) should be supplementary only. These instruments promote the transfer of technology to poor countries as well as the cost effectiveness of emission reductions stipulated in the Kyoto Protocol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft16"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32451x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p293 ft14"&gt;Income from auctions should be returned to the member states, not accounted to the EU budget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;C Activities not covered by the EU Greenhouse Gas Emission Trading Scheme: TRANSPORT (Chapter 14)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft48"&gt;A series of measures will be needed to reduce GHG emissions in the transport sector. The energy efficiency of motor vehicles and marine vessels must be increased and fossil fuels need to be replaced with renewable fuels and energy carriers such as electricity and hydrogen. Energy efficiency across the entire transport sector must also be increased by ensuring that the various modes of transport are utilised and coordinated more effectively. Measures to reduce total demand for transport are also required.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft49"&gt;The use of &lt;NOBR&gt;wide-acting&lt;/NOBR&gt; instruments such as taxes on fossil fuels or emission trading schemes generates incentives for all the &lt;NOBR&gt;above-mentioned&lt;/NOBR&gt; changes. However, such instruments need to be supplemented by targeted instruments such as emission standards and standards that lay the groundwork for the necessary technological changes. &lt;NOBR&gt;Long-term&lt;/NOBR&gt; investment in infrastructure and community planning must be aimed at creating conditions conducive to the development of an increasingly energy- efficient transport system with lower GHG emissions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft8"&gt;Shipping and aviation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft14"&gt;The Committee considers that the shipping and aviation sectors should also bear the costs of their CO&lt;SPAN class="ft71"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;emissions. The Committee proposes:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;International&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;and national measures&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft51"&gt;As a first step, effective international agreements must be sought. Pending the conclusion of such agreements, national measures should be considered, provided these will have an appreciable effect on GHG emissions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Greater&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;controlling effect on aviation within the EU ETS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft14"&gt;Aviation will be incorporated into the EU ETS from 2012. The effect of the scheme should be progressively intensified. One way of achieving this is to introduce supplementary fuel efficiency standards to enable emission trading outside the sector. In the long term, the impact of other GHG emissions should also be factored in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Review&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;of airport subsidies&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft14"&gt;Airport subsidies should be reviewed and support extended only to localities with airports than lack viable alternatives to air transport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Shipping&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;should eventually be included in the EU ETS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft16"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32452x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p297 ft17"&gt;European shipping should also eventually be included in the EU ETS. Here, too, the introduction of supplementary fuel efficiency standards should be considered.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;National&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;policy instruments should be introduced for the shipping sector&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft49"&gt;As shipping will not be covered by the EU ETS in the foreseeable future, national instruments should be introduced for this sector. The existing national system for the differentiation of fairway duties should be extended to include CO&lt;SPAN class="ft72"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;emissions. The Swedish Maritime Administration should be tasked with examining ways in which this can be accomplished.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft8"&gt;Investment in infrastructure&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft14"&gt;Decisions on infrastructural investment should aim at creating conditions conducive to the development of an increasingly &lt;NOBR&gt;energy-efficient,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;low-carbon&lt;/NOBR&gt; transport system. The Committee proposes:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Further&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;developed Infrastructure planning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft73"&gt;Infrastructure planning for all modes of transport should be further developed. The feasibility of merging Sweden’s national traffic agencies should be examined.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Expansion&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;of the railway system&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft49"&gt;The railway system in Sweden needs to be expanded. This will call for substantially increased investment. Goods and passenger capacity on the railways must be increased by at least 50 per cent by 2020, provided that the investments are profitable in economic terms. Priority should be given to investment that will lead to the replacement of air travel by rail travel. The possibility of running &lt;NOBR&gt;high-speed&lt;/NOBR&gt; trains between metropolitan areas should be studied without delay.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Climate&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-friendly&lt;/NOBR&gt; infrastructural investment in the EU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft3"&gt;Sweden should press for targeted EU infrastructural investment designed to promote the transportation of more goods by rail and sea.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft8"&gt;Spatial planning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft14"&gt;In the Committee’s view, the effort to minimise GHG emissions should be reflected in spatial planning at all levels. The Committee proposes:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Spatial&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;plans must contribute to reduced GHG emissions&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft14"&gt;The Planning and Building Act and/or the Environmental Code should be revised to include a provision requiring every newly created or revised plan to show how it contributes to the reduction of CO&lt;SPAN class="ft71"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;emissions by minimising the need for transport and energy use.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft16"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32453x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;County&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;administrative boards should be empowered to amend a spatial plan on &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;climate-related&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt; grounds&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft14"&gt;In matters concerning CO&lt;SPAN class="ft71"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;emissions, a county administrative board should be empowered to amend a spatial plan that does not meet legislative criteria, as it is in matters relating to health and security&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;The&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;U &lt;/SPAN&gt;coordinating functions of county administrative boards should be strengthened County administrative boards should be given a wider role in coordinating trans- municipal spatial and transport planning. They should have a clear mandate to initiate and pursue coordinating activities.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft8"&gt;Fuel, kilometre and congestion taxes/charges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft14"&gt;Petrol and diesel prices will need to higher if the Swedish 2020 climate target is to be met. The Committee proposes:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Higher&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;fuel tax&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft14"&gt;The Committee finds that a significant reduction in CO2 emissions in Sweden will necessitate higher petrol and diesel prices in the coming years. It therefore concludes that taxes on petrol and diesel fuel need to be raised to a level equivalent to an increase on current prices of approximately SEK 0.70 per litre. The adverse distributional effects that may result from higher taxes will have to be taken into account.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Further&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;incremental rises&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft3"&gt;This should be followed by further incremental rises, which should stay in line with changes in purchasing power (GDP) and inflation (CPI).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Determining&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;tax increase levels&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft51"&gt;Tax increase levels should also be weighed against GHG emission trends in relation to the set target. World market prices of oil and their impact on prices charged to Swedish consumers should also be taken into account.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Travel&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;deduction&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft14"&gt;The income tax deduction for travel should be linked to travel distance only, i.e. unrelated to the mode of transport. Its specific form should be the subject of a separate inquiry.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Kilometre&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;tax on heavy goods vehicles&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft49"&gt;A kilometre tax on heavy goods vehicles in Sweden should be introduced not later than 2011, provided that a reasonably &lt;NOBR&gt;low-cost&lt;/NOBR&gt; administrative system is sufficiently well developed by then. Special consideration should be given to vehicles used in the forestry sector, which lacks alternatives to road transport, provided this is in line with EU competition rules.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft16"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32454x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Congestion&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;charges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft76"&gt;The municipalities and/or regions should have the authority to introduce congestions charges if they so wish and to decide how the revenues should be used.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Biofuels and other alternative technologies&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft49"&gt;Sweden has among the highest ambitions and biggest potential of any country with regard to increasing the share of biofuels in the transport sector. The Committee is of the opinion that Sweden has a responsibility to help promote global conditions conducive to the production and use of biofuels which are &lt;NOBR&gt;climate-friendly,&lt;/NOBR&gt; i.e. resource and energy- efficient, have a low impact on biodiversity and land use, and can help to alleviate other conflicts of objectives. The Committee proposes:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Increased&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;use of &lt;NOBR&gt;non-fossil&lt;/NOBR&gt; energy carriers&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft51"&gt;When sufficient data becomes available, the feasibility of introducing a more far- reaching target for the share of &lt;NOBR&gt;non-fossil&lt;/NOBR&gt; energy carriers used in the transport sector than the EU target of 10 per cent should be examined.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Abolition&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;of ethanol tariffs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft14"&gt;Sweden should continue to push for the abolition in the EU of tariffs on imported ethanol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Certification&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;system for sustainable biofuel production&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft3"&gt;Sweden should actively contribute to the development of a coherent and ambitious certification system for the sustainable production of biofuels.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;The&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;Swedish Road Administration’s green car definition&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft51"&gt;The Swedish Road Administration’s definition of a green car should be applied in connection with all government green car incentives. The energy efficiency standards for &lt;NOBR&gt;biofuel-driven&lt;/NOBR&gt; cars laid down in the definition should be tightened.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Development&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;U &lt;/SPAN&gt;of &lt;NOBR&gt;second-generation&lt;/NOBR&gt; biofuels and investment in vehicle research Investment in pilot plants, demoplants and &lt;NOBR&gt;full-scale&lt;/NOBR&gt; facilities for the development of &lt;NOBR&gt;second-generation&lt;/NOBR&gt; biofuels should be supported. Vehicle research focusing on propulsion systems with very low emission CO&lt;SPAN class="ft79"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;characteristics, such as electricity or hybrid drive trains, is essential and should also be supported.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Support&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;for development of biogas propulsion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft14"&gt;Special funds should be earmarked for the continued development of biogas propulsion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Inquiry&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;on policy instruments to encourage biofuel use&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft17"&gt;A committee of inquiry should be appointed to propose measures designed to encourage the continued introduction of biofuels in Sweden in the &lt;NOBR&gt;long-term.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft16"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32455x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;More efficient vehicles and machinery&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft14"&gt;More efficient vehicles and machinery can make a key contribution to the reduction of CO&lt;SPAN class="ft71"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;emissions. The committee proposes:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;EU &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;regulations on CO&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;UBU&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;UBU&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;emissions from vehicles&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft49"&gt;Sweden should seek to ensure that the highest permissible average emissions of CO&lt;SPAN class="ft72"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;per kilometre for passenger cars, to be specified in forthcoming EU standards, are set at 120g/km in 2012 and reduced thereafter in successive stages to below 95g/km by 2020. The standards should be designed to encourage technological development for cars of all size classes and provide a flexible platform. Corresponding requirements for &lt;NOBR&gt;light-duty&lt;/NOBR&gt; trucks and vans, lorries and buses should also be introduced and successively tightened.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;CO&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;UBU&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;UBU &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;differentiated vehicle taxCO2 differentiation of vehicle tax should be strengthened.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Inquiry&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;into tax benefits for company cars&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft49"&gt;A committee of inquiry should be appointed to examine the totality of effects on emissions of CO&lt;SPAN class="ft72"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;and other greenhouse gases of the tax system for company cars. Taxation of free company cars should be designed to include incentives to reduce emissions and steer development towards modes of transport with very low CO&lt;SPAN class="ft72"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;and other GHG emissions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft8"&gt;Change to taxation of company car fuel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft14"&gt;The factor for calculating the value of free company car fuel should be raised from 1,2 to 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Inquiry&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;on tax exemption for company paid journeys on public transport&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft17"&gt;A committee of inquiry should be tasked to draw up a detailed proposal on the feasibility of introducing a tax exemption on &lt;NOBR&gt;company-paid&lt;/NOBR&gt; journeys on public transport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft8"&gt;D Activities not covered by the EU Greenhouse Gas Emission Trading Scheme: OTHER AREAS (Chapter 15)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft17"&gt;The Chapter deals with climate measures in sectors not covered by the EU ETS, such as residential and commercial buildings, waste management and agriculture.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;Industries outsider the EU ETS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft14"&gt;There is scope for additional measures in industries not covered by the EU ETS. The Committee proposes:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft16"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32456x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p319 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Lower&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;CO&lt;SPAN class="ft81"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;UBU&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;UBU&lt;/SPAN&gt;tax reductions&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft14"&gt;CO&lt;SPAN class="ft71"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;tax reductions in industries not covered by the EU ETS should be lowered so the tax rate reaches SEK 0.30/kg CO&lt;SPAN class="ft71"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Environmental&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;tax on fluorinated greenhouse gases&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft14"&gt;An environmental tax on fluorinated greenhouse gases should be introduced.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft16"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32457x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Intensified&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;energy efficiency measures&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft14"&gt;Efforts should be made to further develop energy efficiency instruments and measures for industries outside the EU ETS. These should be based on proposals by the Energy Efficiency Inquiry.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;Residential and commercial buildings&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft51"&gt;Policy instruments that encourage the building of &lt;NOBR&gt;energy-saving&lt;/NOBR&gt; houses in new residential housing projects and the implementation of energy efficiency measures when renovating older houses are particularly important. The Committee proposes:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Intensified&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;energy efficiency measures&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft49"&gt;Instruments designed to promote greater energy efficiency need to be tightened. Efforts to this effect should be based on proposals by the Energy Efficiency Inquiry. The Committee wishes to emphasise the importance of incorporating energy saving requirements into the Swedish Building Code without delay, as well as the need to successively tighten regulations governing energy saving in new residential and commercial building projects.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft8"&gt;Waste&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft14"&gt;Policy instruments in the waste management sector should be designed to further encourage GHG emission reductions through measures to diminish waste and increase recycling. The Committee proposes:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Special&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;support for biogas extraction from organic waste&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft14"&gt;In view of the considerable potential in many areas for larger scale fermentation of organic waste, the Committee proposes that special funding should be allocated to facilities for the extraction and upgrading of biogas from organic waste (Section 12.5 and 14.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;Agriculture&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft56"&gt;Agriculture is likely to play an increasingly important role as a producer of bioenergy. Some measures can and should at this stage be taken in the agricultural sector to reduce GHG emissions. This applies to both crop cultivation and livestock farming. More knowledge about emissions in this sector and possible measures is also needed. The Committee proposes:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Investment&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;grants for biogas production&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft70"&gt;The Commission of Inquiry on Swedish Agriculture as a Bioenergy Producer proposed extending a limited investment grant to develop biogas production from farmyard&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft16"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32458x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p324 ft14"&gt;manure and &lt;NOBR&gt;co-fermentation&lt;/NOBR&gt; with up to 50 per cent of other substrates. This proposal should be implemented.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Lower&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;CO&lt;SPAN class="ft81"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;UBU&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;UBU &lt;/SPAN&gt;tax reductions for diesel and fuel oil and diesel for machinery used in &lt;SPAN class="ft53"&gt;agriculture and forestry&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft56"&gt;CO&lt;SPAN class="ft84"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;tax reductions for fossil fuels and gasoil used in agriculture and other &lt;NOBR&gt;agriculture-related&lt;/NOBR&gt; industries should be lowered until the tax rate reaches SEK 0.30/kg CO&lt;SPAN class="ft84"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;B &lt;/SPAN&gt;,&lt;SPAN class="ft45"&gt;B &lt;/SPAN&gt;as in the case of industries outside the EU ETS. In view of the competitive position of the agricultural and forestry sectors, and of the overspill effect, the introduction of a higher tax on diesel proposed by the Committee should not apply to machinery used in agriculture and forestry until a &lt;NOBR&gt;three-year&lt;/NOBR&gt; period has elapsed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Study&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;of the climate impact of agriculture&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft14"&gt;The Swedish Board of Agriculture should be instructed to assess – in cooperation with other relevant authorities – the current state of knowledge on the impact of agriculture on climate and to draw up an action plan for measures to reduce GHG emissions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;E Action at international level (Chapter 16)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft17"&gt;The industrialised countries must actively contribute to limiting emissions in developing countries by transferring technology and financial resources to the developing world.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;The Kyoto Protocol´s &lt;NOBR&gt;project-based&lt;/NOBR&gt; mechanisms&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft48"&gt;The Kyoto Protocol’s &lt;NOBR&gt;project-based&lt;/NOBR&gt; mechanisms – the Clean Development Mechanism (CDM) and Joint Implementation (JI) – are expected to promote technology transfer and capacity building in countries where the projects are implemented. The mechanisms allow Swedish climate policy to be more &lt;NOBR&gt;cost-effective&lt;/NOBR&gt; and thereby increase acceptance of larger overall reductions in CO&lt;SPAN class="ft85"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;emissions than would otherwise be possible.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Continued&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;investment in the &lt;NOBR&gt;project-based&lt;/NOBR&gt; mechanisms CDM and JI&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft51"&gt;Continued government investment in CDM and JI is needed as these mechanisms are still in the &lt;NOBR&gt;build-up&lt;/NOBR&gt; stage and because they allow projects to be strategically targeted at key technologies and geographical areas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft16"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32459x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Development assistance&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft3"&gt;Climate change will have adverse effects on development in poor countries and there will be a growing need for &lt;NOBR&gt;climate-related&lt;/NOBR&gt; development assistance.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Assistance&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;for &lt;NOBR&gt;climate-friendly&lt;/NOBR&gt; development&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft14"&gt;Swedish development assistance should be explicitly aimed at helping recipient countries adapt their national development priorities to accommodate climate change considerations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft8"&gt;F Carbon sinks (Chapter 17)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft51"&gt;In addition to measures aimed at reducing greenhouse gas emissions, measures aimed at reducing tropical deforestation and protecting and enhancing carbon sinks in our country will be important in combating climate change globally.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft14"&gt;The Committee proposes:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Carbon&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;sink study&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft14"&gt;Possible measures and incentives to protect &lt;NOBR&gt;high-carbon&lt;/NOBR&gt; stock land and enhance carbon sinks should be examined.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;G Climate &lt;NOBR&gt;policy-generated&lt;/NOBR&gt; public renenue (Chapter 18)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft14"&gt;Sweden’s climate policies will generate substantial public revenue over the coming years. These will include surplus Kyoto units, revenues from the auction of emission units in the EU ETS and revenues accruing from the tax changes proposed by the Committee. The Committee proposes:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;The&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;‘polluter pays’ principle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft49"&gt;Climate policy should adhere to the principle that households, companies, etc. which through their actions emit greenhouse gases should pay for their emissions (the ‘polluter pays’ principle, PPP). However, the instruments proposed here are intended to reduce climate impacts, not strengthen the public treasury.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;Surplus&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;Kyoto units&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft49"&gt;Sweden’s surplus Kyoto units should be sold or cancelled. Income from sold units should be used to finance &lt;NOBR&gt;climate-related&lt;/NOBR&gt; measures in Sweden or in other countries. The emission reductions resulting from these measures must be greater than the corresponding emissions resulting from the sale of emission allowances.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft16"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32460x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td57"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p336 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Swedish action in international climate negotiations (Chapter 20)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft33"&gt;In the Committee’s view, the UN Climate Convention and the Kyoto Climate Protocol are central to any future international climate agreement. Both long and &lt;NOBR&gt;short-term&lt;/NOBR&gt; global emission reduction levels should be set, and &lt;NOBR&gt;per-capita&lt;/NOBR&gt; emissions should converge in the long term. Binding quantitative commitments should apply to as many countries as possible. Industrialised countries should reduce their emissions by at least 30 per cent by 2020 on 1990 levels. Financial resources and investment should be mobilised and targeted to support emission reduction measures, adaptation measures and technological cooperation. Efforts must be made to develop new, innovative mechanisms capable of attracting large flows of private capital for investment in new technology. A future climate regime must protect tropical forests. It is also important to develop and disseminate knowledge about administrative systems for pricing CO2 emissions and trading in emission allowances. New forms of financing to support efforts by developing countries to adapt to climate change. Swedish action in international negotiations should be focused particularly on the following issues:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;initiatives to finance measures to stimulate technological development and the development of global instruments for technological transfer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;the need to take the lead in offering rapidly growing economies targeted cooperation in areas such as housing construction, transport and electricity production&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;A continued leading role for the EU in international negotiations&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft33"&gt;In the period leading up to its EU presidency and beyond, Sweden has a key role to play in international negotiations on a new climate regime for the &lt;NOBR&gt;post-2012&lt;/NOBR&gt; era. The Committee considers that it will be necessary to strengthen Sweden’s negotiating resources in the climate sphere and its ability to support proactive measures in rapidly growing developing countries.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft16"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;P class="p342 ft90"&gt;Del I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft91"&gt;Utgångspunkter och inledande bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;1 Uppdraget och viktiga underlag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Uppdraget, avgränsningar och genomförande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft8"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft33"&gt;Genom beslut vid regeringssammanträde den 19 april 2007 bemyndigade regeringen chefen för Miljödepartementet att tillkalla en parlamentariskt sammansatt beredning för översyn av klimat- politiken (Dir. 2007:59) (se bilaga 1). Beredningens uppdrag är att genomföra en övergripande översyn av den svenska klimatpolitiken som underlag för kontrollstation 2008. I uppdraget ingår att utveckla den svenska klimatpolitiken avseende mål och åtgärder. Uppdraget skulle redovisas senast 15 januari 2008. I tilläggsdirektiv fick Beredningen förlängd tid till den 29 februari för att kunna beakta Europeiska kommissionens förslag till klimat- och energi- paket som blivit försenat och presenterades först i januari 2008 (se bilaga 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft33"&gt;Beredningen antog namnet Klimatberedningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft8"&gt;Avgränsningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;Beredningen har inte särskilt behandlat frågor som rör anpassning och sårbarhet eftersom Klimat- och sårbarhetsutredningen hade det uppdraget (se nedan). Beredningen anser att energieffektivi- sering är ett av de viktigaste åtgärdsområdena men bygger sina förslag på förslag från Energieffektiviseringsutredningen (SOU 2008:25) som har i uppdrag att ta fram en handlingsplan på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft33"&gt;Den långsiktiga energipolitiken är av avgörande betydelse för möjligheten att uppnå klimatpolitiska mål. Beredningen har tagit upp klimatrelaterade energifrågor men har inte haft möjlighet att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft16"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Uppdraget och viktiga underlag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;närmare behandla frågor som rör den långsiktiga energipolitiken under den begränsade tid som stod till förfogande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Beredningen har till stor del utgått från de underlag som presenteras nedan i avsnitt 1.2 Viktiga underlag. Beredningen hän- visar till och har lyft in vissa delar av underlagen i betänkandet men i stor utsträckning valt att inte återupprepa det som står i under- lagen. Den som önskar fördjupning hänvisas därför till underlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft8"&gt;Genomförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Klimatberedningens uppdrag var övergripande och genomfördes på kort tid vilket innebar att Beredningen i huvudsak grundade sitt arbete på underlag som initierats tidigare och som var på väg att färdigställas eller redan fanns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Beredningen har haft 15 möten. Vid flera av mötena har experter och intressenter inom olika områden bjudits in för att belysa en särskild fråga. Vidare har Beredningen haft två gemensamma möten med Vetenskapliga rådet för klimatfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Beredningen anordnade en muntlig hearing i juni 2007 för att samlat in underlag och synpunkter från olika intressenter. I anslut- ning till hearingen inkom också många av intressenterna med skriftliga underlag och synpunkter. Ordföranden och kansliet har även haft ett stort antal möten med olika intressenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Under en tvådagarsresa till London och Bryssel diskuterade Beredningen aktuella frågor i klimatpolitiken med bl.a. politiker, regeringstjänstemän, tjänstemän vid den Europeiska kommissionen samt andra experter. Ordföranden och kansliet har också vid besök i Berlin träffat bl.a. kansliet för det tyska vetenskapliga rådet för global förändring (Wissenschaftlicher Beirat der Bundesregierung Globale Umweltveränderungen, WBGU) och tjänstemän på Miljö- departementet. En av sekreterarna deltog också i mötet i FN:s klimatkonvention på Bali i december 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft16"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td60"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Uppdraget och viktiga underlag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p351 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Några viktiga underlag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft8"&gt;FN:s klimatpanel, IPCC:s fjärde rapport&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft33"&gt;FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) har sedan 1990 tagit fram omfattande utvärderingar av det samlade internationella kunskapsläget inom klimatrelaterad forsk- ning. Under 2007 presenterades den fjärde rapporten bestående av fyra delrapporter som handlar om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Jordens klimatsystem i förändring och framtida projektioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Effekter på ekosystem och samhälle, sårbarhet och anpassning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Åtgärder för utsläppsminskningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Syntes av de tre övriga delrapporterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft8"&gt;Rapport från det Vetenskapliga Rådet för Klimatfrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Det Vetenskapliga Rådet för Klimatfrågor tillsattes i december 2006 inom Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A). Rådets uppdrag var att bidra med vetenskapliga bedömningar som underlag till Klimat- beredningen. Rapporten innehåller bl.a. underlag och rekommen- dationer till mål för den svenska klimatpolitiken, nationellt, i EU och internationellt. IPCC:s fjärde rapport var ett viktigt underlag för Rådet. Rådet presenterade sin rapport Vetenskapligt underlag för klimatpolitiken (Miljövårdsberedningens rapport 2007:03) i sep- tember 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;Underlag till kontrollstationen 2008&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Naturvårdsverket (NV) och Statens energimyndighet (STEM) hade i uppdrag av regeringen att gemensamt utarbeta underlag inför den klimatpolitiska kontrollstationen 2008. I uppdraget ingick att utarbeta prognoser för de svenska utsläppen av växthusgaser. Vidare ingick att utvärdera nuvarande styrmedel och åtgärder och vid behov föreslå ytterligare åtgärder och utveckling av styrmedel. Uppdraget omfattade också måldiskussioner, främst med sikte på en översyn av det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimat- påverkan, inklusive delmål. Konsekvensanalyser redovisades. Upp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft16"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Uppdraget och viktiga underlag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p166 ft33"&gt;draget redovisades till regeringen i juni 2007 med huvudrapporten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft33"&gt;Den svenska klimatstrategins utveckling och fyra delrapporter. Klimatberedningens kansli bad därefter myndigheterna bakom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft33"&gt;kontrollstationsuppdraget att göra en snabbanalys av förutsätt- ningarna och konsekvenserna av ytterligare utsläppsminskningar för den &lt;NOBR&gt;icke-handlande&lt;/NOBR&gt; sektorn, upp till sammanlagt 15 miljoner ton. Uppdraget redovisades till Beredningen i oktober 2007 i rapporten Tilläggsuppdrag till klimatberedningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft8"&gt;Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;Klimat- och sårbarhetsutredningen kartlade sårbarheten för klimat- förändringar och extrema väderhändelser i olika tidsperspektiv. Utredningen bedömde också vilka anpassningsåtgärder som behöver vidtas och kostnaderna för dessa. Utredningen redovisade sitt slutbetänkande Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter, SOU 2007:60, i oktober 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft8"&gt;Energieffektiviseringsutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;Beredningen har genom underhandskontakter med Energieffektivi- seringsutredningen tagit del av utredningens preliminära förslag (SOU 2008:25) om insatser för energieffektivering i olika delar av samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft8"&gt;Europeiska kommissionens förslag till klimat- och energipaket i januari 2008&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Europeiska kommissionen lade i januari 2008 fram ett omfattande förslag om klimat- och energipolitik (se kapitel 6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft8"&gt;Sternrapporten, ”The Economics of Climate Change”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Sir Nicholas Stern presenterade hösten 2006 på den brittiska regeringens uppdrag en studie om de ekonomiska aspekterna av klimatförändringar, The Economics of Climate Change, den s.k. Sternrapporten. I rapporten jämförs bl.a. kostnader för att vidta åtgärder nu eller senare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft16"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td59"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td60"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Uppdraget och viktiga underlag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p361 ft8"&gt;Klimatpolitiken i några utvalda länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft33"&gt;Beredningen har beställt underlag från ambassader i ett trettiotal länder. Ambassaderna ombads bl.a. rapportera om landets klimat- politiska mål, styrmedel och åtgärder samt synen på en inter- nationell klimatregim efter Kyotoprotokollsperiodens slut år 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft16"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32467x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p364 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Klimatförändringarna och behovet av att minska utsläppen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft8"&gt;Beredningens bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Beredningen accepterar slutsatserna från det samlade veten- skapliga underlaget från Vetenskapliga rådet för klimatfrågor att jordens klimat har blivit varmare och att det mycket sannolikt är ett verk av människan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Beredningen accepterar den bedömning som Vetenskapliga rådet för klimatfrågor gör; att det inte går att utesluta att det redan inträffar klimatförändringar med konsekvenser för ekosystem och samhälle som kan sägas utgöra ”farlig mänsklig inverkan” enligt klimatkonventionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Beredningen anser att det krävs mycket omfattande begräns- ningar av utsläppen av växthusgaser för att minska risken för farlig klimatpåverkan. Beredningen förordar därför att Sverige och EU redan i ett tidigt skede ska agera utifrån den långsiktiga inriktningen som anger den verkliga utmaningen, dvs. att de globala utsläppen till år 2050 måste mer än halveras och till år 2100 bör vara nära noll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Klimatförändringarna måste ses i det bredare sammanhanget av den annalkande krisen för många ekosystem världen över. Åtgärder inom klimatområdet måste vara en del av omställ- ningen till samhällen som värnar ekosystem och biologisk mångfald samtidigt som växthusgasutsläppen minskas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft33"&gt;Det vetenskapliga underlaget om klimatförändringarna och dess konsekvenser för ekosystem och samhälle utgör en viktig utgångs- punkt för Beredningens bedömningar om mål och åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft16"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Klimatförändringarna och behovet av att minska utsläppen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;Beredningen konstaterar att det vetenskapliga underlaget om klimatförändringarna och deras orsakssammanhang väsentligt har förbättrats, bl.a. i jämförelse med tiden runt millennieskiftet när den förra parlamentariska kommittén, den s.k. Klimatkommittén, slutförde sitt uppdrag (SOU 2000:23). Beredningen baserar sina bedömningar på rapporten från Vetenskapliga rådet för klimat- frågor Vetenskapligt underlag för klimatpolitiken (Miljövårdsbered- ningens rapport 2007:03). Vetenskapliga rådet för klimatfrågor har i hög grad baserat sina slutsatser på FN:s klimatpanel IPCC:s (Intergovernmental Panel on Climate Change) samlade underlag, inklusive den fjärde rapporten från år 2007, som i flera avseenden förstärker det tidigare vetenskapliga underlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft33"&gt;Syftet med detta kapitel är att ge en bild av klimatför- ändringarna, deras orsakssammanhang och konsekvenser för eko- system och samhälle, som sätter ramen för de utsläppsminskningar som är nödvändiga globalt. Beredningen har valt att lyfta fram de delar ur Vetenskapliga rådets rapport som är särskilt viktiga för en politisk bedömning av vilken typ av effekt och grad av skada som är farlig samt vilka risker som inte är acceptabla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Den globala uppvärmningen är ett verk av människan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Beredningen kan utifrån det samlade internationella vetenskapliga kunskapsläget konstatera att jordens klimat har blivit varmare. Det mesta av den globala uppvärmning som har ägt rum under senare hälften av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; beror mycket sannolikt (dvs. en sannolikhets- grad på över 90 procent enligt IPCC:s definitioner, se begrepps- lista) på en ökad växthuseffekt orsakad av människans utsläpp av växthusgaser. Den globala medeltemperaturen har höjts med drygt 0,7˚C under de senaste 150 åren och den stiger för närvarande med nära 0,2˚C per årtionde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Beredningen noterar också att världen står inför en fortsatt upp- värmning, eftersom trögheter i klimatsystemet ger en fortsatt upp- värmning även om vi skulle lyckas att omedelbart hejda ökningen av koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Världen står således, oavsett utvecklingsväg inför en global medeltemperaturök- ning under det innevarande seklet på sammanlagt ca 1,1 grader jämfört med förindustriell tid. Till detta kommer kraftiga regionala variationer och att uppvärmningen är snabbare över kontinenterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft16"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Klimatförändringarna och behovet av att minska utsläppen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;än medelvärdet för jorden. Till exempel har uppvärmningen hittills varit något högre i Europa, ca 0,9˚C. Över Arktis är uppvärm- ningen omkring dubbelt så stor som det globala medelvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Klimatförändringarna och deras konsekvenser för ekosystem och samhälle&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft33"&gt;Den globala uppvärmningen på 0,7˚C som redan har ägt rum, har inneburit en rad observerade fysikaliska effekter. Det handlar bl.a. om en höjning av havsytans nivå (världshavens genomsnittliga nivå steg med nära 8 centimeter under perioden &lt;NOBR&gt;1961–2003),&lt;/NOBR&gt; minskande snötäcke över stora områden, minskad utbredning av havsis och krympande glaciärer i bergsområden. Dessa observerade fysikaliska effekter stämmer väl överens med en växthusgasdriven uppvärm- ning, enligt det vetenskapliga underlaget. Beredningen noterar vidare Vetenskapliga rådets slutsats att de flesta förändringarna i det fysiska klimatet sker gradvis, men att snabba och abrupta för- ändringar inte kan uteslutas, samt att risken för abrupta effekter ökar med uppvärmningen. Det finns ett antal områden där even- tuella risker för snabba och abrupta förändringar diskuteras. Det gäller t.ex. en oväntat kraftig minskning av havsistäcket i Arktis och större avgångar av metan från tinande permafrostområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft33"&gt;Till de fysikaliska effekterna ska läggas förändringarna i de biologiska systemen jorden runt och deras samhällskonsekvenser, som enligt Rådet uppkommer såväl gradvis som abrupt. Statistiskt säkerställda effekter på naturliga system har kunnat observeras på samtliga världens kontinenter och i många havsområden. Massiv korallblekning har till exempel inträffat vid flera tillfällen vid speciellt höga havsvattentemperaturer sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Flera arters utbredningsmönster har också påverkats globalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft33"&gt;Det har visat sig vara mer svårbedömt att kvantifiera effekterna av klimatets påverkan på många mänskliga system, eftersom de i högre grad samspelar med påverkan från andra mänskliga akti- viteter. Klimatrelaterade konsekvenser har hittills observerats inom jord- och skogsbruket, i kustområden som är utsatta för höjningar av havsnivån, mänskliga verksamheter i Arktis och i alpina områden samt vissa hälsoeffekter (till exempel ökad dödlighet i samband med värmeböljor och ändrade pollenallergisäsonger). Andra följder − om än svårbedömda och &lt;NOBR&gt;icke-kvantifierbara&lt;/NOBR&gt; − är flykting- strömmar och befolkningsförflyttningar (på grund av till exempel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft16"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Klimatförändringarna och behovet av att minska utsläppen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;minskad vattentillgång och jordbruksproduktion), som i sin tur påverkar framförallt närliggande områden. Klimatförändringarna kan också komma att påverka världens säkerhetsläge. Försvars- beredningen (Ds 2007:46) noterar att ”de globala miljöutmaning- arna och klimatförändringarna hotar oss alla. De utgör de allvarligaste hoten mot människors säkerhet och fundamentala levnadsvillkor”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Framtida klimatförändringar och förväntade konsekvenser för ekosystem och samhälle&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Våra framtida utsläpp av växthusgaser kommer mycket sannolikt, om inte åtgärder vidtas, att orsaka en uppvärmning under det kommande århundradet som väsentligt överstiger den som redan har skett. Hur kraftiga klimatförändringarna kommer att bli, beror bland annat på befolkningsutveckling liksom också socio- ekonomisk och teknisk utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Enligt FN:s klimatpanel, IPPC:s, klimatscenarier, där växthus- gasmängderna i atmosfären fram till år 2100 ökar till mellan 600 till 1550 miljondelar koldioxidekvivalenter, ppmv CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e,&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;beräknas den globala medeltemperaturen till år 2100, om inte kraftfulla åtgärder vidtas, att höjas &lt;NOBR&gt;1,6–6,9˚C&lt;/NOBR&gt; jämfört med förindustriell tid, och sedan fortsätta att stiga bortom år 2100. Även i det klimatscenario som ger lägst temperaturökning är det fråga om stora och snabba för- ändringar. Till exempel skulle temperaturökningen under vårt sekel mer än fördubblas jämfört med den som skett under de senaste 100 årens. I de högre utsläppsscenarierna är det fråga om temperatur- skillnader som är ungefär lika stora som den mellan den senaste istiden och dagens klimat. I det vetenskapliga underlaget pekas inte något scenario ut som mer troligt än något annat. Ett s.k. business- &lt;NOBR&gt;as-usual-scenario&lt;/NOBR&gt; motsvaras närmast av ett högre utsläppsscenario.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft33"&gt;Beredningen noterar att de fortsatta förändringarna i tempera- tur, havsnivå och nederbörd kommer att uppvisa kraftiga regionala variationer, i likhet med dem som redan har observerats, enligt det vetenskapliga underlaget. Medan havsytans nivå globalt kan stiga ytterligare ca &lt;NOBR&gt;20–60&lt;/NOBR&gt; centimeter i genomsnitt inom 100 år, kan regionala höjningar skilja sig från det globala genomsnittet med upp till några decimeter. Det är vidare mycket sannolikt att värme- böljor, kraftiga regn och snöfattiga vintrar blir allt vanligare i ett varmare klimat. De beräknade nederbördsförändringarna förstärker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft16"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Klimatförändringarna och behovet av att minska utsläppen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;i stort också dagens kontraster mellan naturligt fuktiga och torra regioner. Det bedöms som sannolikt att intensiv tropisk cyklon- aktivitet kommer att öka och att det kan blåsa och regna mer i dessa stormar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Konsekvenserna för ekosystem och samhälle kommer generellt att bli fler och mer omfattande ju högre och snabbare temperaturen stiger (se figur 2.1). Globalt sett kommer de negativa följderna att överväga. De kommer att variera kraftigt mellan regioner beroende dels på olika stora regionala klimatförändringar, dels på skillnader i naturliga systems och samhällens sårbarhet och anpassningsför- måga. Särskilt utsatta är Arktis och delar av Afrika och Asien. De konsekvenser som enligt det vetenskapliga underlaget framförallt ger anledning till oro är risker för minskad livsmedelproduktion och förändringar i vattentillgång i vissa områden samt förluster i biologisk mångfald och ökad utsatthet för översvämningar längs kusterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft16"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB324/GWB32472x1.jpg" style="width:468px;height:597px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Klimatförändringarna och behovet av att minska utsläppen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p379 ft3"&gt;Figur 2.1 Grundläggande konsekvenser i förhållande till global medel- temperaturhöjning jämfört med &lt;NOBR&gt;1861–1890&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td63"&gt;&lt;P class="p20 ft96"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td64"&gt;&lt;P class="p20 ft97"&gt;0,7*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td34"&gt;&lt;P class="p20 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;1,1**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td64"&gt;&lt;P class="p380 ft96"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td65"&gt;&lt;P class="p20 ft96"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft96"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td67"&gt;&lt;P class="p381 ft96"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td68"&gt;&lt;P class="p382 ft98"&gt;6 °C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td64"&gt;&lt;P class="p19 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td64"&gt;&lt;P class="p19 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td69"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td66"&gt;&lt;P class="p19 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td67"&gt;&lt;P class="p19 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td68"&gt;&lt;P class="p19 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-47px;margin-bottom:0px;" class="p383 ft99"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-47px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:47px;" class="p383 ft99"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-24px;margin-top:24px;margin-right:-23px;margin-bottom:23px;" class="p383 ft99"&gt;&lt;![endif]&gt;VATTEN&lt;INGENBILD zsrc="GWB32472xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p384 ft69"&gt;Ökad tillg&lt;SPAN class="ft100"&gt;ång &lt;/SPAN&gt;på vatten i fukti&lt;SPAN class="ft101"&gt;ga, tropiska områ&lt;/SPAN&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GWB32472xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt;den och &lt;INGENBILD zsrc="GWB32472xi4.jpg/" id="inl_img3"&gt; på höga &lt;INGENBILD zsrc="GWB32472xi5.jpg/" id="inl_img4"&gt;b&lt;SPAN class="ft101"&gt;red&lt;/SPAN&gt;dgrader&lt;INGENBILD zsrc="GWB32472xi6.jpg/" id="inl_img5"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft104"&gt;Minskad &lt;INGENBILD zsrc="GWB32472xi7.jpg/" id="inl_img6"&gt;t&lt;SPAN class="ft102"&gt;illgå&lt;/SPAN&gt;ng på vatten oc&lt;INGENBILD zsrc="GWB32472xi8.jpg/" id="inl_img7"&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;h ökad torka på m&lt;/SPAN&gt;ellanbreddgrader och halvtorra&lt;INGENBILD zsrc="GWB32472xi9.jpg/" id="inl_img8"&gt; l&lt;SPAN class="ft103"&gt;åga &lt;/SPAN&gt;breddgrader&lt;INGENBILD zsrc="GWB32472xi10.jpg/" id="inl_img9"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GWB32472xi11.jpg/" id="inl_img10"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td70"&gt;&lt;P class="p19 ft104"&gt;Hundratal&lt;SPAN class="ft102"&gt;s mi&lt;/SPAN&gt;ljon&lt;SPAN class="ft105"&gt;er männis&lt;/SPAN&gt;ko&lt;SPAN class="ft105"&gt;r exponerade för &lt;/SPAN&gt;ökad vattenstress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;DIV id="id_4_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-113px;margin-bottom:0px;" class="p385 ft106"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-113px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:113px;" class="p385 ft106"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-57px;margin-top:57px;margin-right:-56px;margin-bottom:56px;" class="p385 ft106"&gt;&lt;![endif]&gt;EKOSYSTEM&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Upp till 30 % av arterna löper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Signifikanta&lt;SPAN class="ft107"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td71"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;ökad risk för utrotning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft104"&gt;artutrotningar jorden runt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Ökad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr31 td74"&gt;&lt;P class="p386 ft69"&gt;Merparten av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr31 td76"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;Omfattande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;korallblekning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td79"&gt;&lt;P class="p386 ft69"&gt;korallerna blekta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td76"&gt;&lt;P class="p26 ft104"&gt;koralldödlighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft108"&gt;Den landbaserade biosfären tenderar att bli en nettokolkälla när:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft69"&gt;~15 % &lt;INGENBILD zsrc="GWB32472xi12.jpg/" id="inl_img11"&gt; ~40 % av ekosystemen påverkas&lt;INGENBILD zsrc="GWB32472xi13.jpg/" id="inl_img12"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Ökad förändring av art-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Ekosystemsförändringar till följd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft110"&gt;utbredning och risk för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft110"&gt;av en försvagning av den storskaliga,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td81"&gt;&lt;P class="p19 ft108"&gt;skogsbränder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr36 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft108"&gt;meridionala medelcirkulationen i havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft104"&gt;Komplexa, lokalt negativa effekter för mindre markägare,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td29"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:0px;" class="p389 ft112"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:2px;" class="p389 ft112"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:1px;margin-right:-3px;margin-bottom:1px;" class="p389 ft112"&gt;&lt;![endif]&gt;LIVSMEDEL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr36 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft108"&gt;självförsörjande jordbrukare och fiskare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td83"&gt;&lt;P class="p390 ft69"&gt;Tendenser till minskade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Alla spannmålsskördar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft109"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td83"&gt;&lt;P class="p390 ft110"&gt;spannmålsskördar på låga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft104"&gt;minskar på låga breddgrader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td81"&gt;&lt;P class="p390 ft108"&gt;breddgrader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p391 ft69"&gt;Tendenser till att vissa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Spannmålsskördarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr36 td83"&gt;&lt;P class="p391 ft108"&gt;spannmålsskördar ökar på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft108"&gt;minskar i vissa regioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td83"&gt;&lt;P class="p391 ft69"&gt;mellan till höga breddgrader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_6"&gt;
&lt;DIV id="id_6_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-67px;margin-bottom:0px;" class="p392 ft113"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-57px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:62px;" class="p392 ft113"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-26px;margin-top:31px;margin-right:-36px;margin-bottom:31px;" class="p392 ft113"&gt;&lt;![endif]&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GWB32472xi14.jpg/" id="inl_img13"&gt;KUSTER&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-89px;margin-bottom:0px;" class="p393 ft106"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-89px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:89px;" class="p393 ft106"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-45px;margin-top:45px;margin-right:-44px;margin-bottom:44px;" class="p393 ft106"&gt;&lt;![endif]&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GWB32472xi15.jpg/" id="inl_img14"&gt;HÄLSA&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_6_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft69"&gt;Ökade&lt;INGENBILD zsrc="GWB32472xi16.jpg/" id="inl_img15"&gt;skador från översvämningar och stormar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft108"&gt;Omkring 30 % av &lt;INGENBILD zsrc="GWB32472xi17.jpg/" id="inl_img16"&gt; jordens kustnära&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft69"&gt;våtmarker förlorade&lt;SPAN class="ft107"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft104"&gt;Miljontals fler människor kan drabbas av kustöversvämningar varje år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft104"&gt;Ökad belastning till följd av undernäring, diarrésjukdomar, hjärt- och lungsjukdomar samt infektionssjukdomar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft69"&gt;Ökad sjuklighet och dödlighet till följd av värmeböljor, översvämningar och torka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft108"&gt;Förändrad utbredningsfördelning av vissa smittbärare av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft110"&gt;infektionssjukdomar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft69"&gt;Betydande belastning på hälsovården&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_7"&gt;
&lt;P class="p64 ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Streck vid 0,7 grader utmärker temperaturhöjningen som hittills har ägt rum.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;**&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Streck vid 1,1 grader utmärker den s.k. intecknade temperaturökningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Signifikant definieras här som över 40 %.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Baserat på en genomsnittlig höjning av havsytans nivå på 4,2 mm/år mellan 2000 och 2080.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft69"&gt;Källa: IPCC (2007b). Omarbetning av Naturvårdsverkets svenska översättning, ur ”FN:s klimatpanel 2007: Klimat- effekter, anpassning och sårbarhet”. (Hämtad ur Vetenskapliga rådets rapport).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft16"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td61"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td62"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Klimatförändringarna och behovet av att minska utsläppen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft87"&gt;Klimatförändringarnas konsekvenser kan också förväntas för- stärkas av andra globala förändringar, som ökad befolkningstäthet, resursanvändning och miljöförstöring. Samtidigt försvårar de möjligheterna att möta andra globala utmaningar, som fattigdoms- bekämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft33"&gt;Klimat- och sårbarhetsutredningen gör en ingående beskrivning av klimatförändringarnas konsekvenser för mänskliga och bio- logiska system i Sverige i sitt slutbetänkande Sverige inför klimat- förändringarna – hot och möjligheter (SOU 2007:60). Utredningen konstaterar att klimatförändringarna kommer föra med sig långt- gående konsekvenser även i Sverige. De negativa effekterna kommer främst drabba infrastruktur, byggnader, vatten och avlopp samt människors hälsa. Andra skador till följd av extremt väder inom jord- och skogsbruk väntas däremot vägas upp av snabbare tillväxt och större skördar. Inom energiförsörjningen dominerar de positiva effekterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Beredningens överväganden och bedömningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft87"&gt;Beredningen accepterar det samlade vetenskapliga underlaget från Vetenskapliga rådet för klimatfrågor. Jordens klimat har blivit varmare och det är mycket sannolikt ett verk av människan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft33"&gt;Enligt FN:s klimatkonvention från år 1992 är det övergripande målet för internationell klimatpolitik att koncentrationen av växt- husgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förebygger farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet. FN:s klimatpanel, IPCC, tar inte ställning till vilken nivå som är eller kan vara farlig. Vetenskapliga rådets slutsats är att det inte går att utesluta att det redan inträffar klimateffekter med konsekvenser för ekosystem och samhälle som kan sägas utgöra ”farlig mänsklig inverkan” enligt klimatkonventionen. Enligt Rådet kan det vidare vara både omöjligt och ohållbart att göra en för alla acceptabel gränsdragning mellan ofarlig och farlig klimatpåverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft87"&gt;Beredningen instämmer i Rådets bedömningar. Dagens tempe- ratur- och havsytenivåer har till exempel lett till oacceptabla risker för bl.a. mindre &lt;NOBR&gt;ö-nationer.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft33"&gt;Det finns också ett antal områden där eventuella risker för snabba och abrupta förändringar diskuteras. Det gäller t.ex. en oväntat kraftig minskning av havsistäcket i Arktis och större avgångar av metan från tinande permafrostområden. Enligt det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft16"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Klimatförändringarna och behovet av att minska utsläppen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;nuvarande samlade vetenskapliga underlaget finns det inga tydliga tröskelnivåer som anger att en viss effekt kommer att inträffa då man passerat en viss temperaturnivå. De flesta förändringarna sker i stället gradvis och inom vissa temperaturintervall ökar sanno- likheten för att olika effekter ska inträffa. Snabba och abrupta för- ändringar kan dock inte uteslutas. Därtill kommer de väsentliga regionala variationerna i såväl temperaturökningar som anpass- ningsförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;Rådet framhåller att det i dagsläget finns tillräckligt mycket kunskap om klimatsystemet och klimatförändringarnas påverkan på ekosystem och samhälle för att agera. Rådet betonar samtidigt att osäkerheterna är betydande. Det finns således risk för att konsekvenserna blir allvarligare än vad vi kan bedöma utifrån dagens kunskapsläge, vilket enligt Rådet utgör ett ytterligare skäl för att agera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Beredningen accepterar Rådets bedömningar och anser att det krävs mycket omfattande begränsningar av utsläppen av växt- husgaser för att minska risken för farlig klimatpåverkan. Bered- ningen förordar därför att Sverige och EU redan i ett tidigt skede ska agera utifrån den långsiktiga inriktningen som anger den verkliga utmaningen, dvs. att de globala utsläppen till år 2050 måste mer än halveras och till år 2100 bör vara nära noll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Klimatförändringarna måste ses i det bredare sammanhanget av den annalkande krisen för många ekosystem världen över. Åtgärder inom klimatområdet måste vara en del av omställningen till sam- hällen som orsakar mindre koldioxidutsläpp och som samtidigt värnar ekosystem och biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft16"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;P class="p409 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Utvecklingen av klimatpolitiken de senaste åren&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft33"&gt;Detta kapitel ger en mycket kortfattad överblick av klimatpolitiken de senaste åren såväl internationellt som i EU och Sverige. Den fortsatta utvecklingen behandlas mer ingående i kapitel längre fram. Vidare ger kapitlet en lägesbild av klimatpolitiken i några utvalda länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Internationell klimatpolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;FN:s ramkonvention om klimatförändringar, Klimatkonventionen, och tillhörande protokoll, Kyotoprotokollet, utgör basen för det internationella samarbetet inom klimatområdet. Klimatkonventio- nen trädde i kraft 1994 och Kyotoprotokollet 2005. I dag är 191 länder parter till konventionen medan protokollet hittills har ratifi- cerats av drygt 176 länder (www.un.org).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Klimatkonventionens övergripande mål är att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären på en nivå som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft40"&gt;förebygger&lt;SPAN class="ft27"&gt;T &lt;/SPAN&gt;farlig mänsklig inverkan på klimatsystemet. En sådan sta- biliseringsnivå bör nås inom en tidsram som tillåter ekosystemen att anpassa sig, som inte hotar livsmedelproduktionen och som möjliggör fortsatt ekonomisk utveckling på ett hållbart sätt.&lt;SPAN class="ft27"&gt;T&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft33"&gt;I Klimatkonventionen fastställs ett antal övergripande principer för det internationella klimatarbetet. Enligt dessa bör parterna skydda klimatsystemet åt dagens och morgondagens generationer. Det bör göras i överensstämmelse med parternas gemensamma, men diffe- rentierade, ansvar och efter respektive förmåga. Industriländerna, som svarar för huvuddelen av de historiska utsläppen, har ett sär- skilt ansvar att ta ledningen i arbetet mot klimatförändringarna samt att minska sina nationella utsläpp. Åtgärderna bör vara kost-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft16"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utvecklingen av klimatpolitiken de senaste åren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft33"&gt;nadseffektiva för att åstadkomma globala minskningar av koldi- oxidutsläppen till lägsta möjliga kostnad. Klimatkonventionen innehåller också vissa åtaganden för parterna om att bl.a. rapportera in utsläpp, ta fram nationella program för åtgärder mot klimat- förändringar och att underlätta spridning av teknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Genom Kyotoprotokollet infördes bindande åtaganden om kvantifierade utsläppsbegränsningar för de industrialiserade länder- na. Tillsammans åtar sig industriländerna att minska sina netto- utsläpp av de sex viktigaste växthusgaserna i genomsnitt med drygt fem procent under åren &lt;NOBR&gt;2008–2012,&lt;/NOBR&gt; jämfört med 1990 års nivå. Utsläpp från internationell flyg- och fartygstrafik omfattas inte av åtagandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Kyotoprotokollet tillhandahåller redskap som gör det möjligt för länderna att genomföra utsläppsbegränsningar på ett kostnads- effektivt sätt. De viktigaste är de s.k. flexibla mekanismerna, bland annat handel med utsläppsrätter, som innebär att länder kan köpa upp utsläppsminskningar som genomförs i andra länder. Det finns emellertid en bestämmelse, den s.k. supplementaritetsprincipen, som säger att inhemska åtgärder ska utgöra en betydande del av parternas åtgärder och att användningen av flexibla mekanismer ska ses som ett komplement. Ett annat komplement är s.k. kolsänkor som innebär att parterna kan tillgodoräkna sig ökat upptag av växt- husgaser i skog, åker- och betesmark. Kyotoprotokollets flexibla mekanismer behandlas i kapitel 16, kolsänkor behandlas i kapitel 17 och den fortsatta utvecklingen av arbetet inom Klimatkonventio- nen i kapitel 20.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;EU:s klimatpolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;EU har en pådrivande roll i det internationella klimatarbetet och bidrog verksamt till att Kyotoprotokollet kunde träda i kraft. Sverige hade en viktig roll i detta arbete under det svenska ord- förandeskapet i EU 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;EU:s medlemsstater har inom ramen för Kyotoprotokollet åta- git sig att minska sina utsläpp med 8 procent till 2008 2012 jämfört med år 1990. Denna minskning har fördelats inom EU genom en s.k. bördefördelning som innebär att vissa medlemsstater åtar sig större minskningar än andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Under senare år har ett antal &lt;NOBR&gt;EG-direktiv&lt;/NOBR&gt; och förordningar antagits som bidrar till att minska EU:s samlade utsläpp av växt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft16"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td87"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utvecklingen av klimatpolitiken de senaste åren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft33"&gt;husgaser. Mest betydelsefullt är EU:s system för handel med utsläppsrätter(se vidare kapitel 6 och 13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft33"&gt;Vid toppmötet i mars 2007 underströk Europeiska rådet vikten av att uppnå det strategiska målet att begränsa jordens genomsnitt- liga temperaturökning till 2 grader över förindustriell nivå, det s.k. tvågradersmålet. Rådet tog ett antal viktiga beslut inom klimat- området. Bl.a. fastställdes målet att minska EU:s utsläpp av växt- husgaser med 30 procent till år 2020 jämfört med 1990 års nivåer, under förutsättning att andra industriländer förbinder sig att göra jämförbara minskningar. I avvaktan på en global uppgörelse för- binder sig EU att minska utsläppen med minst 20 procent till 2020. Europeiska rådet antog också en omfattande energihandlingsplan för åren &lt;NOBR&gt;2007–2009&lt;/NOBR&gt; med mål för energieffektivitet och förnybar energi. I januari 2008 presenterade Europeiska kommissionen ett förslag till ett omfattande klimat- och energipaket som en uppfölj- ning på Europeiska rådets beslut från mars 2007. EU:s klimatpoli- tik behandlas mer utförligt i kapitel 6, EU:s klimatpolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Den svenska klimatpolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft87"&gt;Sveriges klimatstrategi har utvecklats successivt sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Strategin består av mål, styrmedel och åtgärder samt återkommande uppföljning och utvärdering av uppsatta mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft33"&gt;Sveriges åtagande, enligt Kyotoprotokollet, är att begränsa sina utsläpp så att de ökar med högst fyra procent som medelvärde för perioden &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; jämfört med 1990 års nivå. Det grundar sig på EU:s interna ansvarsfördelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft33"&gt;I 2002 års klimatpolitiska beslut åtog sig emellertid Sverige ett längre gående mål (bet. 2001/02:MJU10, rskr. 2001/02:163). De svenska utsläppen ska, som ett medelvärde för perioden &lt;NOBR&gt;2008–2012,&lt;/NOBR&gt; vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Målet ska upp- nås utan kompensation för flexibla mekanismer eller upptag i kol- sänkor. Målet ändrades inte i det klimatpolitiska beslutet 2006 utan låg fast. I 2006 års klimatpolitiska proposition gjorde den dåva- rande regeringen bedömningen att utsläppen för Sverige för år 2020 bör vara 25 procent lägre än utsläppen år 1990.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;De klimatpolitiska besluten innebar vidare att det svenska kli- matarbetet och det svenska målet fortlöpande ska följas upp. Kon- trollstationer vid år 2004 och år 2008 infördes. Om utsläppstrenden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft16"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utvecklingen av klimatpolitiken de senaste åren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft33"&gt;kräver det kan regeringen föreslå ytterligare åtgärder eller ompröva målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Styrmedel och åtgärder av betydelse för klimatstrategin har införts respektive vidtagits stegvis. Vissa styrmedel och åtgärder har dock från början delvis haft andra syften, främst inom &lt;NOBR&gt;energi-,&lt;/NOBR&gt; transport- men också miljöpolitikens områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Bland styrmedlen är energi- och koldioxidbeskattningen av fos- sila bränslen de kanske viktigaste. Energi- och koldioxidbeskatt- ningen har successivt skärpts. Åren &lt;NOBR&gt;2001–2006&lt;/NOBR&gt; genomfördes t.ex. en grön skatteväxling på något över 17 miljarder kronor. Lagstift- ning och ekonomiska styrmedel på avfallsområdet och stöd till lokalt klimatarbete genom klimatinvesteringsprogram har också varit betydelsefulla styrmedel. Certifikatsystemet för el från för- nybar energi som infördes 2003 har också bidragit till att tillkom- mande elproduktion i stor utsträckning varit förnybar. De styr- medel som införts eller förändrats har i allt högre grad kopplats till &lt;NOBR&gt;EU-gemensamma&lt;/NOBR&gt; initiativ, där EU:s system för handel med utsläppsrätter är centralt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Klimatpolitiken i några utvalda länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;I figur 3.1 nedan redovisas klimatpolitiken i några särskilt intres- santa länder. Det förslag, som Europeiska kommissionen presente- rade i januari 2008, till ansvarsfördelning av minskningarna av växt- husgasutsläppen mellan &lt;NOBR&gt;EU-länderna,&lt;/NOBR&gt; behandlas i kapitel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft16"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;P class="p423 ft17"&gt;SOU 2008:24 Utvecklingen av klimatpolitiken de senaste åren&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Tabell 3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td89"&gt;&lt;P class="p55 ft17"&gt;Klimatmål och utsläppstrend i några utvalda länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td90"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td91"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td92"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td93"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td94"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td96"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;Åtagande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td97"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;Mål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td98"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;Utsläppstrend&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td96"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;Enligt Kyotoprotokollet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td97"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;Reduktion av utsläppen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td98"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Förändring från 1990 till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td96"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;(perioden &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td97"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;(jmf. 1990)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td98"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td95"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td96"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;jmf 1990)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td97"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td98"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td101"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td96"&gt;&lt;P class="p42 ft125"&gt;+4 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td97"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;&lt;NOBR&gt;-4&lt;/NOBR&gt; % till &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td98"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;&lt;NOBR&gt;-7.3&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td101"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td96"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-21&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td97"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-40&lt;/NOBR&gt; % till 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td98"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-18,4&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td101"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td96"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;+1 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td97"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;&lt;NOBR&gt;-100&lt;/NOBR&gt; % till 2030*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td98"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;+8,8 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td101"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td96"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;&lt;NOBR&gt;-12,5&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td97"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;&lt;NOBR&gt;-27–32&lt;/NOBR&gt; % till 2020,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td98"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;&lt;NOBR&gt;-14,8&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td101"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-60&lt;/NOBR&gt; % till 2050&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td96"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;-7&lt;/NOBR&gt; % USA har ej &lt;NOBR&gt;rati-fice-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td97"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td98"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;+16,3 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td100"&gt;&lt;P class="p42 ft125"&gt;rat Kyotoprotokollet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td101"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Australien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td96"&gt;&lt;P class="p42 ft119"&gt;+8 %. Skrev under Kyoto-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td97"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;-8&lt;/NOBR&gt; % till 2012 och &lt;NOBR&gt;-60&lt;/NOBR&gt; % till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td98"&gt;&lt;P class="p26 ft125"&gt;+25,6 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td100"&gt;&lt;P class="p42 ft125"&gt;protokollet i dec 2007.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td101"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;2050 (jmf med 2000 års nivå)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Kanada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td96"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-6&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td97"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-20&lt;/NOBR&gt; % till 2020 och &lt;NOBR&gt;-70&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td98"&gt;&lt;P class="p26 ft125"&gt;+25,3 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td101"&gt;&lt;P class="p26 ft125"&gt;(jmf med 2006 års nivå)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;Ryssland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td96"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;&lt;NOBR&gt;+-0&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td97"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td98"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;&lt;NOBR&gt;-28,7&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td101"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;Kina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td96"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;Inget åtagande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td97"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td98"&gt;&lt;P class="p26 ft119"&gt;Uppskattningsvis +127 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td101"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;Indien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td96"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;Inget åtagande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td97"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td98"&gt;&lt;P class="p26 ft125"&gt;Nära +50 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td99"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td100"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td101"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td102"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p424 ft3"&gt;*Norge har åtagit sig att vara koldioxidneutralt till 2030 (se avsnitt 3.4.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft3"&gt;Källa: UNFCCC, 2007&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Industriländernas klimatarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft33"&gt;Storbritannien och Tyskland är kanske de länder som varit mest betydelsefulla för utvecklingen av den europeiska klimatpolitiken. De har i likhet med Sverige tidigt formulerat ambitiösare nationella utsläppsmål vid sidan av de internationella åtagandena. Länderna är på god väg att uppnå sina Kyotoåtaganden, som för Storbritannien är en minskning med 12,5 procent och för Tyskland minus 21 pro- cent för perioden &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; jämfört med 1990.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft33"&gt;De nordiska länderna har traditionellt varit framgångsrika i sitt miljöarbete, t.ex. Danmark, genom en tidig storskalig satsning på vindkraft och Sverige t.ex. genom införandet av ekonomiska styr- medel och genom att visa att ekonomisk tillväxt kan frikopplas från ökade nationella utsläpp av växthusgaser (se vidare kapitel 4,. Utveckling av utsläppen och energisystemet i Sverige – trender och prognoser).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft33"&gt;Australiens tidigare regering var ihärdig motståndare till Kyoto- protokollet. Däremot inledde den nytillträdde premiärministern&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft16"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utvecklingen av klimatpolitiken de senaste åren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft33"&gt;Kevin Rodd sin mandatperiod med att skriva under Kyotoproto- kollet i december 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;USA står nu som enda industriland utanför Kyotoprotokollet. Landets slutliga position vid klimatkonventionens trettonde parts- möte på Bali i december 2007, kan vara början på en potentiellt mycket betydelsefull ambitionshöjning. Samtidigt som flera ameri- kanska delstater visar på framsteg i klimatarbetet visar landet på federal nivå upp svaga resultat i klimatarbetet. USA är det indu- striland som har störst växthusgasutsläpp per capita med över 20 ton per person och år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Bland de länder som har ratificerat Kyotoprotokollet, men där arbetet med att minska utsläppen inom det egna landet hittills inte varit så framgångsrikt, finns Kanada, Spanien och Italien. I Kanada fortsätter utsläppen att öka och Kanada ligger därmed långt ifrån att nå sitt åtagande under Kyotoprotokollet. Spanien och Italien är i dagsläget, långt ifrån att nå sina respektive Kyotoåtaganden genom enbart inhemska åtgärder. Spanien har ökat sina utsläpp med 52 procent sedan 1990. Spaniens åtagande är enligt Kyoto- protokollet och EU:s ansvarsfördelning en ökning om maximalt 15 procent. I juli 2007 antog Spanien en handlingsplan, Plan of Urgent Measures against Climate Change, för att uppfylla sina åtaganden. Italien, vars utsläpp har ökat med 12 procent, bedömer att man kan nå sitt åtagande på &lt;NOBR&gt;-6,6&lt;/NOBR&gt; procent genom att använda Kyotoprotokollets flexibla mekanismer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Utvecklingsländernas klimatarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Förenklat kan utvecklingsländernas position och inställning beskri- vas enligt följande: De brukar hänvisa till Klimatkonventionens princip om att industriländerna ska gå före i arbetet med att minska växthusgasutsläppen, peka på bristen på framsteg i industriländerna och att industriländerna måste leva upp till sina åtaganden innan de är beredda att diskutera egna reduktionsåtaganden. Flertalet utvecklingsländer vill även se att större finansiella resurser avsätts av industriländerna för att kunna motverka klimatförändringarna inom ramen för ett nytt internationellt avtal. Gemensamt för de flesta utvecklingsländer är att man vill ta del av det resursflöde som de flexibla mekanismerna för med sig. De önskar också ytterligare resurser till fonden för anpassningsåtgärder och en fond för stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td87"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utvecklingen av klimatpolitiken de senaste åren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft33"&gt;till teknikutveckling. I flera utvecklingsländer bedrivs emellertid ett klimatarbete som syftar till att begränsa de nationella utsläppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft33"&gt;Sydafrika är kanske det utvecklingsland som har intagit den mest pådrivande rollen i de internationella klimatförhandlingarna och medger behovet av att även utvecklingsländerna, på sikt, begränsar sina utsläpp. På nationell nivå däremot befinner sig Syd- afrika i en problematisk situation. En stor utmaning, vid sidan om fattigdomsbekämpning och tillgång till jordbruksmark och vatten, är att begränsa den ökade energiförbrukningen med ökade utsläpp som följd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft33"&gt;Några andra utvecklingsländer som utmärker sig är Brasilien och Mexiko. Brasilien är ett föregångsland i användningen av förnybara energikällor. Brasilien har också ofta intagit en konstruktiv roll i de internationella klimatförhandlingarna. I egenskap av oljeproducent och medlem i OECD utmärker sig Mexiko som ett ledande medelinkomstland, vilket ger landet möjligheten att vara ett posi- tivt internationellt exempel för andra stora utvecklingsländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Mer utförlig beskrivning av några länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft33"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Tyskland har goda förutsättningar att nå sitt åtagande under Kyo- toprotokollet. En del av den minskning av utsläppen som har skett kan förklaras av att tung industri i östra Tyskland lades ned efter sammanslagningen av Öst- och Västtyskland. I december 2007 fastlade Tyskland sin handlingsplan med åtgärdspaket för att redu- cera landets växthusgasutsläpp med 40 procent till 2020 från 1990 års nivå. Tyskland har uttryckt som ambition att ta ledningen och visa att ekonomisk tillväxt och begränsningar av utsläppen går att kombinera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft33"&gt;Handlingsplanens huvudpunkter är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Reduktion av elkonsumtion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Effektivare kraftverk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Förnybara energikällor i elproduktionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Ökad användning av kraftvärme&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Förbättrad byggnadsisolering, effektivare uppvärmningssystem m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft16"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utvecklingen av klimatpolitiken de senaste åren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p433 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Mer förnybar energi för uppvärmning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Effektivare transportsektor, inklusive förnybara bränslen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Reduktion av andra växthusgaser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft33"&gt;Därtill kommer ett ambitiöst klimatforskningsprogram där hög prioritet ges till teknologi för att avskilja och lagra koldioxid från kolkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft33"&gt;Norge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Norge har som ambition att vara ett föregångsland inom klimat- politiken och har satt som mål att landet ska vara klimatneutralt 2030. Målet ska nås genom en kombination av nationella åtgärder (inklusive utnyttjandet av kolsänkor) och Kyotoprotokollets flexibla mekanismer, men man bedömer att två tredjedelar av målet ska uppnås genom utsläppsreduktioner nationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Förhandlingar mellan regeringen och oppositionspartierna om klimatpropositionen (St.meld. nr. 34 &lt;NOBR&gt;(2006–2007))&lt;/NOBR&gt; resulterade i januari 2008 i en långsiktig nationell klimatpolitik med skärpta ut- släppsreduktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;De viktigaste existerande styrmedlen för att reducera utsläppen inom landet är ett kvotsystem för utsläppsrätter och en koldi- oxidskatt. Det norska kvotsystemet är tänkt att sammanlänkas med EU:s system för handel med utsläppsrätter. De verksamheter som inte ingår i kvotsystemet kommer istället att fortsatt omfattas av koldioxidskatt. Det statliga bolaget Enova har en viktig roll i arbe- tet och har i uppdrag att främja en miljövänlig omställning av Norges energiförbrukning och energiproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Bland de nya åtgärdsförslag som presenterades i januari 2008 finns bland annat utökade satsningar på förnybar energi dels genom stöd till forskning och utveckling, dels genom stöd för utbyggnad. För att minska utsläppen från transportsektorn så kommer bensin- och dieselskatten att höjas samtidigt som satsningar på kollektiv- trafiken och järnvägsinvesteringar ska göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Norge bedömer att internationella insatser är av stor vikt i klimatarbetet och kommer att utöka biståndsbudgeten med medel för klimatåtgärder i utvecklingsländer. Norge har även uttalat att de kommer att driva frågan om avskogning i utvecklingsländer och har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td87"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utvecklingen av klimatpolitiken de senaste åren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft33"&gt;aviserat att man kommer att avsätta tre miljarder norska kronor årligen till åtgärder mot avskogning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft33"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft33"&gt;Storbritannien har drivit klimatfrågan både nationellt och interna- tionellt och är ett av de länder som ligger bäst till för att klara sitt åtagande under Kyotoprotokollet. Främst har landets minskning av utsläpp sedan 1990 åstadkommits genom en övergång från koldi- oxidintensiv stenkol till naturgas. Denna minskning kan till stor del förklaras av avskaffandet av subventioner till kolindustrin på 1990- talet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;För att ytterligare minska utsläppen av växthusgaser har den brittiska regeringen infört en rad nationella styrmedel och åtgärder, som ett nationellt system för utsläppshandel, en energiskatt på industrier, företag och myndigheter samt krav på elleverantörer att använda mer förnybar energi och på el- och gasleverantörer att främja hushållens energieffektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft33"&gt;I mars 2007 presenterade regeringen ett förslag om att bland annat lagstifta om klimatmål och införa koldioxidbudgetering. För- slaget går ut på att sätta upp femåriga koldioxidbudgetar med bindande utsläppstak för att säkerställa utsläppsreduktioner. Tre perioder på vardera fem år utgör tidsramarna för det lagstiftade klimatmålet, vilket bidrar till flexibilitet samt ger möjlighet för granskning och ansvarsutkrävande. En klimatkommitté kommer att fungera som rådgivande organ till regeringen exempelvis vad gäller utsläppsmål. Förslaget har nu introducerats för Överhuset och det kan komma att godkännas av Parlamentet sommaren 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft87"&gt;Storbritanniens mål är att minska koldioxidutsläppen med 60 procent till 2050 med ett delmål till år 2020 om en minskning med &lt;NOBR&gt;27–32&lt;/NOBR&gt; procent, jämfört med 1990.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft33"&gt;USA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft33"&gt;Under Bushadministrationen har USA främst inriktat sin klimat- politik på &lt;NOBR&gt;icke-bindande&lt;/NOBR&gt; nationella mål, frivilliga åtgärder, forsk- ning och vissa subventioner för förnybara energikällor. Man har också lämnat Kyotoprotokollet och därefter förhållit sig avvak- tande till de internationella klimatförhandlingarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft16"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utvecklingen av klimatpolitiken de senaste åren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft33"&gt;USA har inte ratificerat Kyotoprotokollet och har inte några natio- nella mål för utsläppsreduktioner. President Bush har dock erkänt klimatfrågan som en allvarlig utmaning, men klimatpolitiken base- ras fortsatt på frivillighet och satsningar på förnybar energi. Det innebär bl.a. åtgärder för att minska oljeförbrukningen, t.ex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;mål om minskad bensinförbrukning med 20 procent på 10 år&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;subventioner för produktion av förnybara och alternativa driv- medel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;stora satsningar på forskning och utveckling av ny teknik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft33"&gt;Inom den amerikanska kongressen pågår ansträngningar för att ta fram ny lagstiftning som reglerar utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Det är emellertid högst osäkert om den genomförs före presidentvalet 2008. Även delar av USA:s industri driver på för politiskt agerande i klimatfrågan och för en kraftfull nationell lag- stiftning med en tydlig målsättning och långsiktighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;På delstatsnivå pågår en mängd olika aktiviteter inom klimat- området och i dag finns tre delstatliga initiativ för att bygga upp handelssystem för utsläpp av växthusgaser. Tillsammans utgör invånarna i dessa regioner hälften av USA:s befolkning och därmed omfattas de av avtal för att begränsa utsläppen av växthusgaser med utsläppstak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Delstaten Kalifornien, som länge har varit drivande i klimat- frågan, har under hösten 2007 stämt den amerikanska staten i syfte att tvinga regeringen att godkänna nya, strängare krav för utsläpp av växthusgaser från fordon. Kalifornien planerar att minska utsläppen med 30 procent till 2016, men har ännu inte fått klar- tecken från det amerikanska Naturvårdsverket (EPA) för de utsläppsbegränsningar som delstaten föreslog redan 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft33"&gt;Australien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft33"&gt;I likhet med USA har Australien länge stått utanför Kyotoproto- kollet och inte haft några nationella mål för utsläppsreduktioner. Klimatarbetet har istället inriktats på nationella insatser, som energieffektivisering och olika mellanstatliga samarbeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;I december 2007 beslutade den nya regeringen att skriva under Kyotoprotokollet. Australien blir därmed fullvärdig part till proto-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft16"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td87"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utvecklingen av klimatpolitiken de senaste åren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft33"&gt;kollet i mars 2008. Landet ska även sätta upp ett nationellt system för handel med utsläppsrätter till år 2010 och ett mål för förnybar energi på 20 procent till 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft33"&gt;Kanada&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Kanadas utsläpp av växthusgaser har ökat kontinuerligt sedan landet skrev under Kyotoprotokollet, trots ett åtagande om 6 pro- cents minskning från 1990 års utsläppsnivåer. År 2005 låg utsläp- pen drygt 25 procent över 1990 års nivå. Den kanadensiska ekono- min är exportinriktad och landet exporterar betydande mängder fossila bränslen, i synnerhet till USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Den nuvarande regeringen menar att landets Kyotoåtagandet var orealistiskt och pekar på geografiska, ekonomiska och befolk- ningsmässiga förhållanden som försvårar möjligheterna att minska utsläppen. Kanada är dock fortfarande part till Kyotoprotokollet och den nuvarande regeringens mål för den nationella klimatpoliti- ken är nu att stoppa utsläppsökningarna till &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; och sedan minska utsläppen. Kyotoåtagandet beräknas därmed kunna upp- fyllas år 2025, 13 år efter utsatt tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft33"&gt;Ryssland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Ryssland är det land i världen som har det tredje största utsläppet av växthusgaser. Utsläppen minskade kraftigt efter Sovjetunionens fall 1991, för att därefter börja öka, men ligger fortfarande 30 pro- cent under utsläppen 1990. Ryssland anslöt sig år 2004 till Kyoto- protokollet. Trots att Ryssland i dag är en av världens viktigaste producentländer av olja och gas och trots de senaste årens kraftiga ekonomiska tillväxt utnyttjas inte mer än drygt två tredjedelar av landets tilldelade mängd enligt Kyotoprotokollet. Detta ger Ryss- land goda förutsättningar att sälja delar av sin tilldelade mängd utsläppsrätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft16"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utvecklingen av klimatpolitiken de senaste åren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft33"&gt;Kina&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;I Kinas första nationalrapport om klimatförändringar till klimat- konventionen presenterades alarmerande uppgifter om effekter av klimatförändringarna. Från att nästan uteslutande fokusera på eko- nomisk tillväxt, växer nu medvetenheten hos den kinesiska reger- ingen om vikten av en hållbar utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;I juni 2007 presenterades Kinas första nationella klimatprogram för hur utsläppen kan minska, med bland annat målsättningar om minskning i energiintensitet och mål för förnybara energikällor och energikonsumtion. Klimatplanen innehåller även ambitiösa mål om energieffektivisering, initiativ till att utveckla vattenkraften och använda andra förnybara energislag, kärnkraftsutbyggnad, ökat utnyttjande av metangas ur kolavlagringar samt ökad skogsplante- ring. Kinas klimatarbete har dock mycket lång och tung väg kvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Kinas per capitautsläpp av koldioxid är låga. Men i absoluta termer visar de senaste beräkningarna (World Energy Outlook, 2007) att Kinas utsläpp under 2007 gått om USA:s och nu är Kina det land som har högst totala koldioxidutsläpp i världen. Statistik baserat på kinesiska officiella energidata indikerar att utsläppen har mer än fördubblats sedan 1990. Kinas ökade energibehov tillfred- ställs till stor del genom en expansion av kolkraft. Kol svarar i dagsläget för två tredjedelar av Kinas energiförsörjning. Industri- produktionen står för en stor del av energianvändningen. Landet är största producenten i världen av cement, järn och stål samt alumi- nium vars framställning är mycket energikrävande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft33"&gt;Indien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft33"&gt;Indien är ett land som väntas drabbas hårt av klimatförändringar genom smältande glaciärer i Himalaya, högre havsnivå samt långa perioder av torka och extremare väder med exempelvis ojämna monsunregn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Den indiska ekonomin är beroende av kol och olja och detta beroende av fossila bränslen bedöms öka under överskådlig tid. Förnybara energikällor, som vind, biomassa och solkraft, står för omkring 5 procent av energiproduktionen och det bör finnas goda tekniska möjligheter att utveckla dessa ytterligare. Indien är redan i dag en av de ledande vindkraftsnationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft16"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td87"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utvecklingen av klimatpolitiken de senaste åren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p442 ft33"&gt;Landet har ännu lägre per capita utsläpp än Kina. Men räknat i total volym är även Indiens utsläpp betydande. Som utvecklings- land har Indien inget utsläppsåtagande enligt Kyotoprotokollet. Indien har dock ambitionen att agera på nationell nivå, och landets nationella klimatstrategi och handlingsplan mot klimatförändringar är under utformning. Inom ramen för en av Kyotoprotokollets flexibla mekanismer, Clean Development Mechanism (CDM), pågår en rad projekt inom till exempel vindkraftssektorn, biomassa och vattenkraft; landet har attraherat flest &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; i världen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;Indien är en nyckelaktör i ansträngningarna att motverka den globala uppvärmningen. Landet har kanske mer än andra utveck- lingsländer betonat klimatkonventionens princip om gemensamt, men differentierat ansvar, dvs. att industriländerna ska ta större ansvar för att minska utsläppen och att utvecklingsländerna ska ges goda möjligheter till utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft16"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32488x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p444 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Utveckling av utsläppen och energisystemet i Sverige − trender och prognoser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft8"&gt;Påverkan på utsläppen av Sveriges samlade konsumtion (avsnitt 4.2)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft33"&gt;Beredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån bör få i uppdrag att utveckla statistik rörande utsläpp som orsakas av att varor och tjänster importeras till och exporteras från Sverige och att regelbundet uppdatera och kvalitetssäkra denna statistik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft33"&gt;Beredningens bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Det är av intresse att beräkna och följa hur stora nettoutsläpp som orsakas av att varor och tjänster importeras till och exporteras från Sverige, för att komplettera och bredda den rapportering som görs av utsläppen inom landet i enlighet med internationella åtaganden. Beredningen konstaterar att metod- problemen är betydande men vill anlägga en helhetssyn i syfte att öka förståelsen för hur stor vår totala klimatpåverkan är.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft8"&gt;Energiförsörjningen (avsnitt 4.4)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft33"&gt;Beredningens bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Inom beredningen finns det inte någon enighet i synen på kärn- kraften.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Beredningen anser att klimatförändringarna är det övergripande hotet och att framtida val av energislag måste möjliggöra kraf- tiga begränsningar av utsläppen av växthusgaser. Det är också&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft16"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32489x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utveckling av utsläppen och energisystemet i Sverige trender och prognoser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p453 ft33"&gt;viktigt att dessa val är långsiktigt hållbara, leveranstrygga, säkra och kostnadseffektiva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Mot bakgrund av att det tar mycket lång tid att besluta om investeringar, att få tillstånd och sedan att bygga nya energi- anläggningar som successivt kan ersätta befintliga kärnreaktorer allt eftersom de avvecklas anser Beredningen att regeringen bör ta initiativ till parlamentariska överläggningar om den lång- siktiga energipolitiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Beredningen bedömer att ytterligare introduktion av naturgas − annat än i industriella processer där andra fossila bränslen ersätts − inte ligger i Sveriges klimatpolitiska intresse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Beredningen bedömer att det finns en betydande potential för utbyggnad av vindkraft. Nyligen har Energimyndigheten före- slagit ett planeringsmål om 30 TWh vindkraft till år 2020 . Effekterna av ett sådant mål bör utredas ytterligare. en fortsatt utbyggnad av biobränslebaserad kraftvärme är i dagsläget lön- sam utan ytterligare subventioner och en fortsatt utbyggnad är önskvärd. Ambitionen bör också vara att öka användningen av andra alternativa elproduktionstekniker som sol- och vågkraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft8"&gt;Prognoser och scenarier (avsnitt &lt;NOBR&gt;4.5-4.6)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft33"&gt;Beredningens bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Arbetet med att ta fram prognoser för utsläppen på kort (år 2010) och medellång sikt (2020−2025) behöver utvecklas och i ökad utsträckning kompletteras med insatser där även andra typer av framtidsstudier tas fram, t.ex. scenarier över olika möjliga utvecklingsvägar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Beredningen bedömer att regeringen bör driva på för att EU:s system för rapportering av växthusgaser utvecklas så att om- fattande elexport − baserat på koldioxidfri el − från Sverige och andra länder till länder med hög andel kolkondens uppmärk- sammas och underlättas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft16"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32490x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utveckling av utsläppen och energisystemet i Sverige trender och prognoser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p351 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Utsläppen minskar i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Utsläppen av växthusgaser i Sverige har sedan 1999 legat under 1990 års utsläppsnivå. 2006 var utsläppen knappt 9 procent lägre jämfört med 1990. Samtidigt har BNP ökat med ca 44 procent. Utvecklingen av de samlade utsläppen av växthusgaser i Sverige har alltså i betydande grad avlänkats från den ekonomiska tillväxten under denna period, se figur nedan. I statistiken ingår inte utsläpp i andra länder från produktion av varor för export till Sverige. Utrikes sjöfart och flygtrafik ingår inte heller. Däremot ingår utsläpp från produktion av varor för export från Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td68"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;Figur 4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=14 class="tr38 td105"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;Utsläpp – och &lt;NOBR&gt;BNP-utveckling&lt;/NOBR&gt; i Sverige under perioden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr24 td108"&gt;&lt;P class="p50 ft122"&gt;1990 2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td107"&gt;&lt;P class="p381 ft116"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td107"&gt;&lt;P class="p381 ft116"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td107"&gt;&lt;P class="p381 ft116"&gt;130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td107"&gt;&lt;P class="p381 ft116"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td106"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-33px;margin-bottom:0px;" class="p458 ft130"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-31px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:32px;" class="p458 ft130"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-15px;margin-top:16px;margin-right:-17px;margin-bottom:16px;" class="p458 ft130"&gt;&lt;![endif]&gt;1990=100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td107"&gt;&lt;P class="p381 ft116"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td106"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p459 ft130"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:11px;" class="p459 ft130"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-5px;margin-top:6px;margin-right:-6px;margin-bottom:5px;" class="p459 ft130"&gt;&lt;![endif]&gt;Index&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td107"&gt;&lt;P class="p381 ft116"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td107"&gt;&lt;P class="p381 ft116"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td107"&gt;&lt;P class="p381 ft116"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td107"&gt;&lt;P class="p381 ft116"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td107"&gt;&lt;P class="p381 ft116"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td107"&gt;&lt;P class="p460 ft116"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td104"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;1991&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;1992&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;1993&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;1996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td25"&gt;&lt;P class="p31 ft116"&gt;1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td109"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td29"&gt;&lt;P class="p461 ft116"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td6"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td20"&gt;&lt;P class="p20 ft116"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td110"&gt;&lt;P class="p462 ft116"&gt;BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr38 td78"&gt;&lt;P class="p58 ft116"&gt;Utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr23 td111"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Källa: Naturvårdsverket 2007 (NIR 2008) och SCB.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td20"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p463 ft33"&gt;Under perioden 1970−1990 minskade utsläppen av växthusgaser i en ännu högre takt jämfört med utvecklingen efter 1990. Kol- dioxidutsläppen minskade med ca 30 procent, samtidigt som energianvändningen ökade kraftigt i landet. Det var framförallt övergången från olja till el i samband med utbyggnaden av vatten- kraft och kärnkraft som låg bakom utvecklingen under denna period.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft16"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32491x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utveckling av utsläppen och energisystemet i Sverige trender och prognoser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p465 ft33"&gt;Utsläppen har utvecklats på skilda sätt i olika samhällssektorer. Se tabell 4.1 nedan. I Sverige kommer numera de största utsläppen av växthusgaser från transporter och industrier (inklusive utsläpp från raffinaderier, koksverk och fackling). Utsläppen från el- och värmeproduktion och från uppvärmning av bostäder och lokaler är däremot mycket små jämfört med motsvarande utsläpp i andra industriländer och i snabbt växande utvecklingsländer som Kina och Indien. Den genomsnittliga bränsleförbrukningen i personbilar är däremot hög i Sverige, exempelvis jämfört med övriga EU- länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft3"&gt;Tabell 4.1 Utsläpp och utsläppsförändring sektorsvis 1990 och 2006 i miljoner ton (Mton) koldioxidekvivalenter&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft125"&gt;Sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td107"&gt;&lt;P class="p20 ft125"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td113"&gt;&lt;P class="p467 ft69"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td114"&gt;&lt;P class="p47 ft125"&gt;Förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td115"&gt;&lt;P class="p468 ft69"&gt;Andel av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td116"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td117"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td118"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td119"&gt;&lt;P class="p469 ft69"&gt;&lt;NOBR&gt;1990-2006&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td120"&gt;&lt;P class="p468 ft69"&gt;utsläppen 2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft125"&gt;El- och värme-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p31 ft125"&gt;8,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td113"&gt;&lt;P class="p380 ft125"&gt;8,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td114"&gt;&lt;P class="p470 ft131"&gt;+7%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td115"&gt;&lt;P class="p468 ft69"&gt;12 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;produktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td115"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;Bostäder o&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td107"&gt;&lt;P class="p31 ft122"&gt;11,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p380 ft122"&gt;4,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td114"&gt;&lt;P class="p470 ft69"&gt;&lt;NOBR&gt;–63%&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td115"&gt;&lt;P class="p471 ft119"&gt;7 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;lokaler mm*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td115"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;Industri**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td107"&gt;&lt;P class="p31 ft122"&gt;17,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p467 ft69"&gt;17,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td114"&gt;&lt;P class="p470 ft17"&gt;+1%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td115"&gt;&lt;P class="p468 ft69"&gt;26 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;Inrikes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td107"&gt;&lt;P class="p31 ft122"&gt;18,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p467 ft69"&gt;20,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td114"&gt;&lt;P class="p469 ft119"&gt;+10%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td115"&gt;&lt;P class="p468 ft69"&gt;30 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td115"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;Övrig energi***&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td107"&gt;&lt;P class="p380 ft122"&gt;4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p380 ft122"&gt;3,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td114"&gt;&lt;P class="p469 ft119"&gt;&lt;NOBR&gt;–9%&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td115"&gt;&lt;P class="p471 ft119"&gt;6 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;Jordbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td107"&gt;&lt;P class="p380 ft122"&gt;9,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p380 ft122"&gt;8,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td114"&gt;&lt;P class="p470 ft69"&gt;&lt;NOBR&gt;–10%&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td115"&gt;&lt;P class="p468 ft69"&gt;13 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;Avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td107"&gt;&lt;P class="p380 ft122"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p380 ft122"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td114"&gt;&lt;P class="p470 ft69"&gt;&lt;NOBR&gt;–34%&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td115"&gt;&lt;P class="p471 ft119"&gt;3 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Totala utsläpp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td117"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;72,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td118"&gt;&lt;P class="p467 ft69"&gt;65,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td119"&gt;&lt;P class="p469 ft119"&gt;&lt;NOBR&gt;–9%&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td120"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft3"&gt;Källa: Naturvårdsverket, 2007 och egen bearbetning&lt;SPAN class="ft33"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;I Bostäder och lokaler mm ingår utsläpp från bostäder, service samt energianvändning inom jordbruk, skogsbruk och fiske.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;**&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;I Industri ingår utsläpp från industrins förbränning, industriprocesser och fluorerade växthus- gaser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;***&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;I Övrig energi ingår utsläpp från raffinaderier, tillverkning av fasta bränslen (främst koks- verk), diffusa utsläpp (fackling) samt övrigt (främst militära transporter).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft33"&gt;Att utsläppen minskar förklaras främst av att användningen av olja för uppvärmning av flerbostadshus, lokaler och småhus successivt har ersatts med fjärrvärme, värmepumpar samt i viss utsträckning även av små biobränslepannor. Utvecklingen har accelererat under de allra senaste åren. Ökningen av fjärrvärmeproduktionen har i stor utsträckning skett genom att användningen av biobränslen har ökat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft16"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utveckling av utsläppen och energisystemet i Sverige trender och prognoser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p478 ft33"&gt;Utsläppen från avfallsdeponier har också minskat kraftigt. Avfallet används istället till fjärrvärmeproduktion, materialåter- vinning, framställning av biogas och kompostering. Utsläppen från jordbrukssektorn har minskat p.g.a. minskad användning av stall- gödsel och handelsgödsel samt allt färre mjölkkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Utsläppen från förbränning och processer inom industrin har sammantaget varierat kring ungefär samma nivå, med undantag för järn- och stålindustrier och raffinaderier, från vilka utsläppen ökar. Utsläppen har stabiliserats p.g.a. att energi- och koldioxidintensiva branscher haft en lägre produktionstillväxt än genomsnittet i industrin, energiintensiteten har minskat i de flesta branscher och produktionen delvis fått en annan inriktning genom struktur- omvandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft33"&gt;Utsläppen ökar främst från transportsektorn på grund av ökande transportvolymer och trots att fordonen blivit bränsle- snålare. Ökningen består främst i att lastbilstrafiken växt i omfatt- ning. Under de allra senaste åren har utsläppen legat på ungefär samma nivå till följd av att biodrivmedel börjat användas, främst genom låginblandning i bensin och diesel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Koldioxid från användning av fossila bränslen, står för knappt 80 procent av de totala växthusgasutsläppen i Sverige. Utsläpp av dikväveoxid kommer från jordbruk, avfall och industriprocesser och står för cirka 11 procent av de totala utsläppen. Metan kommer främst från jordbruk och avfallsdeponier och svarar för cirka 8 procent av de totala utsläppen. Fluorerade gaser (HFC, PFC och SF&lt;SPAN class="ft31"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B&lt;/SPAN&gt;) kommer främst från aluminiumtillverkning och läckage i kyl- värmepumps- och luftkonditioneringsanläggningar och svarar för knappt två procent av de totala utsläppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Utsläppen till följd av Sveriges samlade import och produktion i landet för inhemsk konsumtion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Beräkning av de totala nettoutsläppen från import och produktion i landet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft33"&gt;Redovisningen i avsnittet ovan rapporterar utsläpp av växthusgaser på det sätt som länderna som undertecknat Klimatkonventionen bestämt. Det innebär att varje land tar ansvar för och redovisar kvalitetssäkrad statistik över utsläppen i det egna landet. Statistiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft16"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utveckling av utsläppen och energisystemet i Sverige trender och prognoser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;utgör sedan grund för ländernas utsläppsåtaganden enligt Kyoto- protokollet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Enligt Klimatkonventionen ska länderna även redovisa statistik över den s.k. bunkring som sker i landet av bränslen till inter- nationella transporter inom flyg och sjöfart. De sistnämnda utsläppen ingår dock inte i nuläget i respektive lands åtagande under Kyotoprotokollet. Bunkerbränslen, som utgör ca tre procent av de globala utsläppen av växthusgaser, behöver på ett lämpligt sätt ingå i kommande internationella överenskommelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;För att ge en bild över ett lands samlade klimatpåverkan (carbon footprint) är det av intresse att kartlägga, beräkna och följa upp hur stora utsläpp som orsakas av den samlade konsumtionen i ett land, d.v.s. att summera de inhemska utsläppen som uppstår p.g.a. produktion för konsumtion i det egna landet med de utsläpp som importen av varor och tjänster till landet orsakar när de produceras i andra länder och transporteras till landet i fråga. I en sådan kalkyl bör inte de utsläpp som uppstår i landet vid produktion och transport av varor och tjänster för export räknas med. En rad förenklingar behöver göras när den här typen av statistik tas fram, varför sådan statistik kommer att vara betydligt osäkrare jämfört med statistik som redovisar utsläppen i det egna landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft33"&gt;En beräkning med ovan nämnda inriktning (Kanyama et al 2007) visar att de totala utsläppen av koldioxid till följd av Sveriges import och produktion för inhemsk konsumtion skiljer sig mycket åt beroende på val av metod. Totalsumman varierar mellan 57 och 109 miljoner ton koldioxid per år. Den lägre siffran härrör från en beräkning där svenska utsläppsfaktorer (utsläpp per producerad enhet) använts för motsvarande produktion i andra länder. När befintliga, men delvis bristfälliga, uppgifter om utsläppsfaktorer från respektive produktionsland används fås den högre siffran. Siffrorna kan jämföras med de ca 53 miljoner ton koldioxid per år som rapporterades som totala koldioxidutsläpp från Sverige 2006 (se avsnitt 4.1 ovan). I den siffran ingår även utsläpp från pro- duktion av varor för export.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft33"&gt;Det är framförallt importen av fordon, maskiner, elektronik, mineraler, metaller, el och fossila bränslen som orsakar utsläpp utomlands. Importen kommer främst från andra &lt;NOBR&gt;EU-länder,&lt;/NOBR&gt; nära 70 procent, samt Ryssland, Norge, Kina och USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Fortsatt arbete inom området behöver, enligt studien, framför- allt inriktas mot att förbättra underlagen rörande utsläppsdata från länder där vi redan i dag kan se att importen orsakar stora&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft16"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32494x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utveckling av utsläppen och energisystemet i Sverige trender och prognoser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p482 ft33"&gt;koldioxidutsläpp. Beräkningarna behöver också kompletteras med uppgifter om utsläpp av andra växthusgaser än koldioxid, något som framförallt kommer att leda till att utsläppen från import av livsmedel blir högre i beräkningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Hur utvecklas utsläppen från den svenska konsumtionen?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft33"&gt;Utsläppen ökar från bunkring för internationella transporter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft33"&gt;Utsläppen från bunkring i Sverige av bränslen för internationella transporter har ökat mycket kraftigt under perioden 1990 till 2005. I statistiken ingår enbart beräkningar av utsläppen av koldioxid, metan och lustgas. Flyget påverkar dessutom klimatet genom utsläpp av bl.a. vattenånga på hög höjd. FN:s klimatpanel, IPCC, har bedömt flygets totala påverkan på klimatet till 2 4 gånger den direkta påverkan från utsläppen av koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft17"&gt;Tabell 4.2 Utsläpp från internationella transporter, miljoner ton (Mton) koldioxidekvivalenter (endast koldioxid, metan och lustgas)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td122"&gt;&lt;P class="p487 ft69"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td113"&gt;&lt;P class="p488 ft69"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td103"&gt;&lt;P class="p489 ft135"&gt;&lt;NOBR&gt;1990-2005&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td118"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Internationell sjöfart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td122"&gt;&lt;P class="p487 ft69"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p488 ft69"&gt;6,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p490 ft3"&gt;200 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Internationellt flyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td122"&gt;&lt;P class="p487 ft69"&gt;1,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p488 ft69"&gt;2,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td103"&gt;&lt;P class="p491 ft3"&gt;45 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td118"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td125"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p492 ft3"&gt;Källa: Kontrollstation 2008 (Naturvårdsverket och Energimyndigheten).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft33"&gt;Inom EU ökade utsläppen från internationellt flyg med hela 96 procent under samma period och utsläppen från internationell sjöfart ökade med 50 procent. En del av den stora ökningen av utsläppen från utrikes sjöfart i Sverige förklaras av att fler fartyg valt att bunkra i Sverige istället för i våra grannländer eftersom lågsvavligt bränsle funnits tillgängligt här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft33"&gt;Utsläppen &lt;NOBR&gt;1993–2003&lt;/NOBR&gt; från svensk konsumtion och produktion i Sverige och i andra länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft33"&gt;I SCB:s miljöräkenskaper redovisas statistik där utsläppen i Sverige och utomlands från produktion av varor och tjänster fördelas på slutkonsumenterna dvs. hushållen och den offentliga sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft16"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utveckling av utsläppen och energisystemet i Sverige trender och prognoser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;Statistiken utgör bland annat underlag för hållbarhetsindikatorn ”Koldioxidutsläpp från hushållen” och finns framtagen för perioden 1993−2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Beräkningsmodellen använder samma utsläppsfaktorer för pro- duktion i andra länder som för produktion i Sverige, vilket innebär att storleken på utsläppen i andra länder underskattas i många fall. I statistiken ingår även den stora ökningen av försäljningen av bunkerbränslen för sjöfart och flyg i Sverige som beskrivs ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Enligt SCB:s statistikserie, ökar inte de samlade utsläppen från den direkta inhemska användningen (av fossila bränslen från de bränslen vi själva köper för att köra våra fordon och värma våra bostäder) och den indirekta inhemska användningen (utsläpp från inhemsk produktion och från produktion i andra länder för svensk konsumtion).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Åtaganden och klimatmål baserade på utsläpp från import och produktion för inhemsk konsumtion istället nationella utsläpp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Naturvårdsverket konstaterar i en förstudie till arbetet med Kontrollstation 2008 (Naturvårdsverket 2006) att det finns argu- ment som talar för en mer konsumtionsbaserad inriktning på länders klimatåtaganden eftersom alltmer av den koldioxidintensiva produktionen flyttas till länder utan åtaganden och produktions- flytten leder till ökade transporter som inte täcks av någon be- gränsning av växthusgasutsläppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Naturvårdsverket konstaterar samtidigt att det rent praktiskt finns stora svårigheter att basera utsläppsåtaganden på konsum- tionsmönster eftersom de som beslutar om styrmedel främst har kontroll över utsläppen inom det egna området. Eftersom styr- medel helst ska verka så nära utsläppskällan som möjligt kommer styrmedel riktade mot handelsflöden inte att kunna vara lika effektiva som de som riktar sig mot utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Utsläppsberäkningar för konsumtion av varor och tjänster kommer också att behöva baseras på olika schabloniseringar och därmed omfatta betydligt större osäkerheter än den nationella statistiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft87"&gt;Naturvårdsverket menar sammantaget att även om kommande internationella åtaganden också i fortsättningen behöver vara kopp- lade till nationella utsläpp finns det olika sätt att anpassa åtagan-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft16"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utveckling av utsläppen och energisystemet i Sverige trender och prognoser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;dena så att de är mer förenliga med ett mer konsumtionsinriktat tankesätt. I grunden bör kommande internationella överenskom- melser omfatta så stor del av de globala utsläppen som möjligt, inklusive de bränslen som används för transporter mellan länder. Naturvårdsverket konstaterar att en möjlighet att ta mer konsum- tionsinriktade hänsyn vore att länder med stor nettoexport av koldioxidintensiva produkter kompenseras i form av ett något generösare utsläppsåtagande eftersom sådana länder till stor del levererar nyttigheter till andra länder. Mot detta kan argumenteras att ett land som exporterar, och som ingår i en global överens- kommelse, faktiskt kan få ersättning vid försäljningen för de utsläppsrätter som krävs för att producera tjänsten och att det därför är tveksamt om ytterligare kompensation är nödvändig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Energisystemets utveckling hittills&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Energitillförsel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft33"&gt;Sveriges energitillförsel domineras av oljeprodukter, kärnkraft, biobränslen och vattenkraft. En mindre mängd kol används också medan övriga energislag är marginella (se figur 4.2). Sedan 1980- talet har fördelningen av den totala energitillförseln mellan olika energislag förändrats relativt lite men biobränsleandelen har ökat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft33"&gt;Energiförlusterna vid omvandling av bränslen till rörelseenergi i diesel- och särskilt bensinmotorer är stora. Vid omvandling av bränslen till el i värmekraftverk är förlusterna som regel mindre men ändå betydande medan förlusterna är små vid användning av bränsle för uppvärmning. Samtidig produktion av el och värme i kraftvärmeverk innebär ett särskilt effektivt utnyttjande av bränslet. Förlusterna vid omvandling av vindkraft och vattenkraft till el är också små. Även vid överföring av el i elnätet sker förluster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft16"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB32497x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utveckling av utsläppen och energisystemet i Sverige trender och prognoser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p502 ft3"&gt;Figur 4.2 Sveriges totala energitillförsel (exklusive nettoelexport) 1970 2006&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft3"&gt;Källa; SCB och Energimyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;P &lt;/SPAN&gt;Inklusive&lt;SPAN class="ft139"&gt;P &lt;/SPAN&gt;vindkraft tom. 1996&lt;SPAN class="ft33"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft140"&gt;2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;P &lt;/SPAN&gt;Enligt&lt;SPAN class="ft139"&gt;P &lt;/SPAN&gt;den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Energianvändning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Energianvändningen domineras av sektorerna bostäder och service, industri och inrikes transporter. Energiförluster av olika slag utgör också en betydande del. Den totala energianvändningen har varit relativt oförändrad sedan 1990. Användningen av biobränslen (inklusive avfall och torv) har ökat betydligt i Sverige i takt med stigande oljepriser och kraftfullare styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft16"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB324/GWB32498x1.jpg" style="width:433px;height:692px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utveckling av utsläppen och energisystemet i Sverige trender och prognoser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p506 ft3"&gt;Figur 4.3 Sveriges totala energianvändning 1970 2006&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft3"&gt;Källa: SCB och Energimyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;P P &lt;/SPAN&gt;Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Elproduktion, användning och elhandel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft33"&gt;Sveriges elproduktion och elanvändning ökade snabbt under 1970- och &lt;NOBR&gt;80-talen.&lt;/NOBR&gt; Sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; har användningen varit relativt konstant (se figur 4.3). Elproduktionen har sedan dess varierat en del mellan åren främst p.g.a. varierande tillrinning i vattenkraftens magasin och kärnkraftens tillgänglighet. Sverige använder mycket el, något som kan förklaras med en hög andel elintensiv industri, ett kallt klimat, en hög andel elvärme och historiskt låga elpriser (se figur 4.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft3"&gt;Figur 4.4 Sveriges elproduktion per kraftslag 1970 2006&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft3"&gt;Källa: SCB och Energimyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft16"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utveckling av utsläppen och energisystemet i Sverige trender och prognoser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;Sveriges elnät är förbundet med andra nordiska länders och, sedan några år tillbaka, med Tysklands och Polens. El handlas löpande på elmarknaden och vem som köper respektive säljer beror av den löpande tillgången och efterfrågan på elkraft, vilket styr priserna. Flödena av el varierar under dygnet samt under året. År 2006 nettoimporterade Sverige ca 6,0 TWh el medan nettoexporten året innan var ca 7,4 TWh (se figur 4.5). Vid produktion i Sverige är utsläppen av koldioxid mycket låga. På kontinenten dominerar kolkondenskraft, med mycket höga utsläpp av koldioxid per pro- ducerad kWh el. El från kolkondens utgör under en stor del av året den sist tillkommande produktionen, s.k. marginalel även i det svenska elsystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Effekter på de svenska utsläppen av effektivisering av elanvändningen och ökad elexport&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;En minskning av elbehovet i Sverige ger en minskad produktion i kolkondenskraftverk och därmed en minskning av koldioxid- utsläpp från elproduktionen i andra europeiska länder. Denna minskning sker dock inom EU:s system för handel med utsläpps- rätter. Eleffektiviseringar (liksom effektiviseringar av användningen av fjärrvärme) har därför kortsiktigt − under en handelsperiod− ingen betydelse för utsläppen inom handelsystemet. Däremot pressas priserna i handelssystemet och det blir möjligt att krympa utsläppsutrymmet till en lägre kostnad jämfört med om effekti- viseringen inte hade ägt rum. Förutsättningarna ökar därmed för att sänka taket i handelsystemet och därmed utsläppen i produk- tionsanläggningar på kontinenten. Effektiviseringsåtgärder på- verkar således i ett långsiktigt perspektiv möjligheterna att minska utsläppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft16"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324100x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utveckling av utsläppen och energisystemet i Sverige trender och prognoser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p506 ft3"&gt;Figur 4.5 Sveriges nettoimport (+) och nettoexport &lt;NOBR&gt;(-)&lt;/NOBR&gt; av el &lt;NOBR&gt;1970-2006&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft3"&gt;Källa: SCB och energimyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft33"&gt;Ett syfte med EU:s handelsystem är att gynna fossilfri elpro- duktion och därmed att påverka investeringar i, produktion och konsumtion av, samt handel med fossilfri el. Minskningen av de samlade koldioxidutsläppen, när koldioxidfri el exporteras till andra länder inom systemet, räknas däremot inte det exporterade landet tillgodo i redovisningssystemet. Det är istället det importerande landet som, när man räknar samman utsläppen, registreras för utsläppsminskningen och kan dra nytta av hela effekten i sin utsläppsstatistik. En ökad svensk export av fossilfri el syns alltså inte i statistiken över svenska utsläpp, men däremot i andra länders utsläppsstatistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft33"&gt;Förutsatt att tilldelningen av utsläppsrätter inom EU:s handels- system blir alltmer restriktiv kommer en successivt allt starkare styrning mot fossilfri el att ske. Europeiska Kommissionens klimat- och energipaket från januari 2008 kan komma att innebära ytterligare incitament för export av fossilfri, förnybar, el. Därmed stärks också incitamenten för effektivisering av elanvändningen i Sverige. I detta sammanhang bör noteras att den svenska exporten av el för närvarande är begränsad av överföringskapaciteten mellan Sverige och kontinenten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft16"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utveckling av utsläppen och energisystemet i Sverige trender och prognoser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p504 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Energiförsörjningen framöver&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;I detta avsnitt behandlar Beredningen förutsättningar för den svenska energiförsörjningen framöver, kärnkraftens roll och möjlig- heten till annan elproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Kärnkraftens roll i elproduktionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Det finns 439 kärnreaktorer i drift i världen. FN:s klimatpanel, IPCC, räknar i sina prognoser med en begränsad utbyggnad av kärnkraften, från 16 procent år 2005 till 18 procent år 2030 av den globala elförsörjningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Kärnkraften i Sverige svarar för närvarande för en årlig pro- duktion om ca 75 TWh. Enligt prognosen för elbalansen i kontroll- station 2008 minskar produktionen till 72 TWh år 2015. Därefter ligger den på samma nivå fram till 2025 och den utgör då ca 45 procent av den svenska elproduktion som används i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Det finns inte längre något slutdatum för den svenska kärn- kraften. År 1997 beslutade riksdagen att kärnkraften ska avvecklas för att åstadkomma en ekologiskt och ekonomiskt hållbar energi- försörjning byggd på förnybara energislag. Omställningen ska genomföras så att svensk industri och samhället i övrigt har tillgång till el på internationellt konkurrenskraftiga villkor. Samma år antog riksdagen lagen om kärnkraftens avveckling. Lagen ger regeringen rätt att besluta om att rätten att driva en reaktor ska upphöra vid en viss tidpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;De tio svenska kärnkraftsreaktorer som nu är i drift togs i bruk mellan 1972 och 1985. Samtliga tillstånd för innehav och drift av kärnreaktorerna gäller tills vidare utan någon begränsning i tiden. Dock skall en särskild säkerhetsprövning göras enligt regeringens beslut för reaktorerna Forsmark 1,2 och 3 samt Ringhals 1,3 och 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Andra energikällor för elproduktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Riksdagen har fastställt som mål att den förnybara elproduktionen ska öka med 17 TWh till 2016. Elcertifikatsystemet, tillsammans med EU:s handelsystem, gynnar för närvarande introduktionen av förnybara energikällor i betydande utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft16"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utveckling av utsläppen och energisystemet i Sverige trender och prognoser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p523 ft33"&gt;Biobränslen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft33"&gt;Användningen av biobränslen har ökat starkt i fjärrvärmesektorn under de senaste åren. En utbyggnad av kraftvärme pågår i många fjärrvärmenät. Fortsatt utbyggnad är möjlig och innebär ett effektivt utnyttjande av energin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Dagens biobränsleproduktion i Sverige sker i huvudsak från olika skogsprodukter. Det finns fortfarande en betydande potential för ökad produktion av biobränslen i Sverige, särskilt för produktion av el och värme. Olika studier har kommit till olika slutsatser om hur stor biobränslepotentialen är. Idag är tillförseln av biobränslen i Sverige ca 105 TWh, varav trä, pappers- och massaindustrins biprodukter står för ca tre fjärdedelar och träd- rester för en betydande del av resten. Potentialen på längre sikt bedöms av Oljekommissionen till drygt det dubbla, ca 228 TWh. Andra bedömare (t.ex. LRF, Svenska Bioenergiföreningen, Kungliga vetenskapsakademin och oberoende forskare) anger lägre siffror, 135 189 TWh (Naturvårdsverket, 2007). De inhemska biobränsle- tillgångarna kommer, trots Sveriges unikt goda naturliga förut- sättningar, att bli en knapp resurs med risker för ökade priser, konkurrens om råvaran med skogsindustrin och negativ påverkan på t.ex. biologisk mångfald. En effektiv användning av biobränslen är alltså motiverad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft33"&gt;Biobränsle kan också importeras. Så sker redan idag i betydande utsträckning. Här reses emellertid liknande frågeställningar. Även med importerade biobränslen finns en risk för negativ påverkan på biologisk mångfald. Därtill kommer risk för ökad brist på vatten- resurser, tveksam klimatnytta vid långa energikrävande transporter och produktionssätt samt negativa konsekvenser för konsumenter av högre matpriser om stora arealer jordbruksmark tas i anspråk. Dessa problem har uppmärksammats särskilt i samband med introduktion av alternativa drivmedel men är relevanta även vid import för kraft- och värmeproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft33"&gt;Vindkraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;I dagsläget producerar Sverige cirka 1,4 TWh vindkraft per år. Riksdagen har satt upp ett mål att det år 2015 ska vara möjligt att bygga vindkraft för en produktion på 10 TWh. Potentialen för vindkraft är dock många gånger större.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft16"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utveckling av utsläppen och energisystemet i Sverige trender och prognoser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;Energimyndigheten föreslog hösten 2007 att planeringsmålet för vindkraft år 2020 ska vara på 30 TWh, varav 20 TWh vindkraft på land och 10 TWh till havs. Det innebär att antalet vindkraftverk behöver öka från nära 900 till 3 000 6 000 beroende på effekt. Energimyndigheten menar dock att potentialen för vindkraft i Sverige överstiger det föreslagna planeringsmålet. För att kunna nå planeringsmålet anser Energimyndigheten att det fordras en snabbare tillståndsprocess genom att vindkraft tas bort ur för- ordningen om miljöfarlig verksamhet, en samlad myndighetspröv- ning, en högre kvotplikt i elcertifikatsystemet, stöd till havsbaserad vindkraft och mer reglerkraft för att balansera tillförseln av vind- kraftsel till elnätet. Regeringen har påbörjat ett arbete som syftar till att underlätta tillståndsprocessen. För vindkraftens långsiktiga utveckling är det avgörande att tekniken utvecklas så att det blir ekonomiskt möjligt att bygga till havs. Här finns en stor produk- tionspotential och möjligheter till storskalig och kostnadseffektiv elproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft33"&gt;Sol- och vågenergi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Solceller används idag i stort sett enbart i nischapplikationer eftersom kostnaden är hög. El kan också produceras i s.k. termiska solkraftverk. Möjligheterna att utnyttja solen för elproduktion kan vara betydande i framtiden, även i Sverige. Globalt kan solkraft och solceller komma att spela en mycket stor roll, även vågkraft har en betydande potential globalt. I en studie vid Uppsala universitet (Leijon, 2003) uppskattas potentialen för vågkraft i Östersjön till 24 TWh varav 8 TWh på svenskt vatten. För såväl sol- som vågenergi är kostnaden för att utnyttja de bedömda potentialerna ett betydande frågetecken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft33"&gt;Naturgas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Naturgas kan användas i högeffektiva gaskombikraftverk med ett mycket högt elutbyte. Idag finns en naturgasledning längs Väst- kusten med tillförsel via Danmark från Nordsjön. Denna lednings kapacitet utnyttjas f.n. bara delvis. Nya gaskombikraftverk är under uppförande i Malmö och Göteborg. Naturgasledningar kan också användas för att distribuera renad biogas men eftersom biogaspro-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft16"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utveckling av utsläppen och energisystemet i Sverige trender och prognoser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;duktionen är mer decentraliserad än naturgastillförseln kan ett optimalt utformat nät för biogas behöva ha en annan struktur än ett nät uppbyggt för naturgas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Ansökningar om nya naturgasledningar både från Norge till befintlig ledning och från Ryssland genom Östersjön till Tyskland har lämnats in till Regeringen. Beredningen konstaterar att vissa farhågor finns att nya investeringar i naturgasledningar kan hämma den ökande användningen av biobränslen och därmed öka kol- dioxidutsläppen. Potentialen att ersätta andra fossila bränslen med naturgas i Sverige är begränsad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft33"&gt;Det bör också påpekas att med effektivare energianvändning kan det framtida elbehovet minimeras. Det finns en betydande potential för lönsamma effektiviseringar. Effektivisering av energi- användningen behandlas i kapitel 12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Prognos över utsläppsutvecklingen fram till 2020&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft33"&gt;Den senaste prognosen över hur utsläppen av växthusgaser kan komma att utvecklas i Sverige fram till 2020 redovisas i Energi- myndighetens och Naturvårdsverkets underlag till kontrollstation 2008. Prognosen för vägtransportsektorn har uppdaterats hösten 2007 i enlighet med det internationella energiorganet, IEA:s, senaste energiprisantaganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft87"&gt;Prognosen pekar mot att utsläppen av växthusgaser ökar till 2010 jämfört med 2005 års och 2006 års utsläppsnivåer för att därefter stabiliseras på ungefär samma nivå fram till 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft16"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324105x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;Utveckling av utsläppen och energisystemet i Sverige trender och prognoser SOU 2008:24&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td66"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;Tabell 4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr38 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Sveriges historiska och prognostiserade utsläpp sektorsvis och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td66"&gt;&lt;P class="p19 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr41 td127"&gt;&lt;P class="p19 ft125"&gt;totalt (miljoner ton koldioxidekvivalenter)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td129"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td130"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td66"&gt;&lt;P class="p46 ft125"&gt;Sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td134"&gt;&lt;P class="p20 ft125"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td58"&gt;&lt;P class="p529 ft69"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td58"&gt;&lt;P class="p529 ft69"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td58"&gt;&lt;P class="p529 ft69"&gt;2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td135"&gt;&lt;P class="p530 ft69"&gt;&lt;NOBR&gt;1990-2010&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td56"&gt;&lt;P class="p531 ft69"&gt;&lt;NOBR&gt;1990-2020&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td129"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td130"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td73"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td131"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td132"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft119"&gt;El- och värme-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td134"&gt;&lt;P class="p532 ft69"&gt;8,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td58"&gt;&lt;P class="p533 ft3"&gt;8,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td58"&gt;&lt;P class="p529 ft69"&gt;10,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td58"&gt;&lt;P class="p529 ft69"&gt;11,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td135"&gt;&lt;P class="p534 ft3"&gt;32 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td56"&gt;&lt;P class="p535 ft3"&gt;43 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;produktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td134"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td135"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Bostäder och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td134"&gt;&lt;P class="p532 ft69"&gt;11,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td58"&gt;&lt;P class="p533 ft3"&gt;5,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td58"&gt;&lt;P class="p533 ft3"&gt;4,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td58"&gt;&lt;P class="p533 ft3"&gt;3,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td135"&gt;&lt;P class="p529 ft119"&gt;&lt;NOBR&gt;-56&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td56"&gt;&lt;P class="p531 ft119"&gt;&lt;NOBR&gt;-66&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;lokaler mm*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td134"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td135"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td56"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Industri**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td134"&gt;&lt;P class="p532 ft69"&gt;17,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td58"&gt;&lt;P class="p529 ft69"&gt;17,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td58"&gt;&lt;P class="p529 ft69"&gt;18,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td58"&gt;&lt;P class="p529 ft69"&gt;19,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td135"&gt;&lt;P class="p462 ft3"&gt;8 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td56"&gt;&lt;P class="p531 ft69"&gt;11 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Inrikes transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td134"&gt;&lt;P class="p532 ft69"&gt;18,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td58"&gt;&lt;P class="p529 ft69"&gt;20,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td58"&gt;&lt;P class="p529 ft69"&gt;20,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td58"&gt;&lt;P class="p529 ft69"&gt;20,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td135"&gt;&lt;P class="p462 ft3"&gt;8 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p531 ft69"&gt;11 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft69"&gt;Övrig energi***&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td134"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;4,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td58"&gt;&lt;P class="p533 ft3"&gt;3,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td58"&gt;&lt;P class="p533 ft3"&gt;5,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td58"&gt;&lt;P class="p533 ft3"&gt;5,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td135"&gt;&lt;P class="p529 ft69"&gt;29 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td56"&gt;&lt;P class="p531 ft69"&gt;33 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Jordbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td134"&gt;&lt;P class="p532 ft69"&gt;9,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td58"&gt;&lt;P class="p533 ft3"&gt;8,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td58"&gt;&lt;P class="p533 ft3"&gt;8,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td58"&gt;&lt;P class="p533 ft3"&gt;7,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td135"&gt;&lt;P class="p529 ft119"&gt;&lt;NOBR&gt;-15&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td56"&gt;&lt;P class="p531 ft119"&gt;&lt;NOBR&gt;-21&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td134"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td58"&gt;&lt;P class="p533 ft3"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td58"&gt;&lt;P class="p533 ft3"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td58"&gt;&lt;P class="p533 ft3"&gt;0,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td135"&gt;&lt;P class="p529 ft119"&gt;&lt;NOBR&gt;-52&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p531 ft119"&gt;&lt;NOBR&gt;-76&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Totala utsläpp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td134"&gt;&lt;P class="p532 ft69"&gt;72,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p529 ft69"&gt;66,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p529 ft69"&gt;69,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p529 ft69"&gt;69,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td135"&gt;&lt;P class="p530 ft119"&gt;&lt;NOBR&gt;-4&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p536 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-4&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft17"&gt;Källa: Energimyndigheten och Naturvårdsverket, 2007 kompletterat hösten 2007 med nya energi- prisantaganden från det internationella energiorganet, IEA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;I Bostäder och lokaler ingår utsläpp från bostäder, service samt energianvändning inom jord- bruk, skogsbruk och fiske&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;**&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;I Industri ingår utsläpp från industrins förbränning, industriprocesser och fluorerade växthus- gaser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;***&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;I Övrig energi ingår utsläpp från raffinaderier, tillverkning av fasta bränslen (främst koks- verk), diffusa utsläpp (fackling) samt övrigt (främst militära transporter)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft33"&gt;Den prognostiserade ökningen jämfört med dagens utsläppsnivåer förklaras med att utsläppen från el- och fjärrvärmeproduktion och industriproduktion bedöms öka relativt kraftigt. I el- och fjärr- värmeproduktion är det den förväntade expansionen av naturgas- baserad kraftvärmeproduktion tillsammans med antagna ökningar av avfallsförbränning, förbränning av kol, masugnsgas och koks- ugnsgas som förklarar ökningen. Inom industrin är det antaganden om fortsatt hög produktionstillväxt inom bl.a. järn − och stål- industrin, raffinaderier och gruvindustri som bidrar till ökningen i prognosen. Ökningarna väntas alltså till största delen uppstå i branscher som omfattas av EU:s system för handel med utsläpps- rätter. Utsläppen av växthusgaser som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter bedöms däremot minska i prognosen. Det är i linje med hittillsvarande trend − som för- stärkts under de allra senaste åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft16"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utveckling av utsläppen och energisystemet i Sverige trender och prognoser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p541 ft3"&gt;Tabell 4.4 Utsläppen av växthusgaser &lt;NOBR&gt;1990-2006&lt;/NOBR&gt; samt prognos uppdelad på utsläpp som ingår i EU:s system för handel med utsläpps- rätter och utsläpp som inte ingår i systemet (miljoner ton kol- dioxidekvivalenter)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td137"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td138"&gt;&lt;P class="p532 ft69"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td139"&gt;&lt;P class="p542 ft69"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td139"&gt;&lt;P class="p543 ft69"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td140"&gt;&lt;P class="p544 ft69"&gt;2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td139"&gt;&lt;P class="p42 ft131"&gt;2005 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td141"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td144"&gt;&lt;P class="p545 ft135"&gt;prognos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td71"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Verksamheter som om-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td145"&gt;&lt;P class="p532 ft69"&gt;22,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td146"&gt;&lt;P class="p542 ft69"&gt;21,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td146"&gt;&lt;P class="p543 ft69"&gt;22,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;P class="p544 ft69"&gt;28,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td146"&gt;&lt;P class="p546 ft3"&gt;+30 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td71"&gt;&lt;P class="p45 ft119"&gt;fattas av EU:s system för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td145"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td71"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;handel med utsläpps-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td145"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td71"&gt;&lt;P class="p45 ft122"&gt;rätter*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td145"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Verksamheter som inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td145"&gt;&lt;P class="p532 ft69"&gt;50,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td146"&gt;&lt;P class="p542 ft69"&gt;45,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td146"&gt;&lt;P class="p543 ft69"&gt;43,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td53"&gt;&lt;P class="p544 ft69"&gt;41,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td146"&gt;&lt;P class="p536 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-9&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td71"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;omfattas av EU:s system&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td145"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td71"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;för handel med utsläpps-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td145"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td71"&gt;&lt;P class="p45 ft122"&gt;rätter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td145"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td146"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td141"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td142"&gt;&lt;P class="p532 ft69"&gt;72,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td143"&gt;&lt;P class="p542 ft69"&gt;66,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td143"&gt;&lt;P class="p543 ft69"&gt;65,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td144"&gt;&lt;P class="p544 ft69"&gt;69,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td143"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p547 ft148"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;*&lt;/SPAN&gt;inklusive utsläpp från förbränningsanläggningar enligt den utvidgning av systemet för handel med utsläppsrätter som gäller från och med perioden 2008 2012 samt utsläpp från inrikesflyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft33"&gt;Utsläppen i verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter beräknas 2006 ha varit ca 7 miljoner lägre jämfört med 1990. Det är framför allt utsläppen från uppvärmning av bostäder och lokaler som minskat kraftigt (se figur 4.6). Utsläppen av metan från deponier minskar också liksom utsläppen från jordbruk. Användningen av olja inom bostadssektorn har under de senaste åren minskat snabbare än prognosen. Utsläppen minskade svagt i transportsektorn mellan 2005 och 2006 vilket är i linje med prognosen. Utsläppen från deponier beräknas minska kraftigt mellan 2010 2020 som en fördröjd effekt av att depo- neringen av organiskt material nu i stort sett har upphört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft33"&gt;Enligt prognosen bedöms utsläppen utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter sammanlagt minska med 9 miljoner ton till 2020 jämfört med 1990 års nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft33"&gt;I figuren nedan redovisas prognosresultatet tillsammans med den historiska utsläppsutvecklingen i respektive sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft16"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324107x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utveckling av utsläppen och energisystemet i Sverige trender och prognoser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft3"&gt;Figur 4.6&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td147"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft69"&gt;25000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td147"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft69"&gt;20000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td147"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-1px;margin-right:-41px;margin-bottom:1px;" class="p552 ft149"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-33px;margin-top:-1px;margin-right:-4px;margin-bottom:38px;" class="p552 ft149"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-15px;margin-top:18px;margin-right:-22px;margin-bottom:19px;" class="p552 ft149"&gt;&lt;![endif]&gt;ekv.-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft69"&gt;15000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td147"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:0px;" class="p553 ft116"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:2px;" class="p553 ft116"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:1px;margin-right:-2px;margin-bottom:1px;" class="p553 ft116"&gt;&lt;![endif]&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr46 td147"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-29px;margin-bottom:0px;" class="p554 ft150"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-23px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:26px;" class="p554 ft150"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-10px;margin-top:13px;margin-right:-16px;margin-bottom:13px;" class="p554 ft150"&gt;&lt;![endif]&gt;kton CO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft69"&gt;10000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr47 td147"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr47 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft69"&gt;5000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr48 td147"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr48 td29"&gt;&lt;P class="p20 ft69"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p555 ft3"&gt;Utveckling av utsläppen av växthusgaser i olika sektorer trend 1990 2006 och prognos till 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft69"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GWB324107xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt; Inrikes transporter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft69"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GWB324107xi3.jpg/" id="inl_img2"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GWB324107xi4.jpg/" id="inl_img3"&gt; Industri&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft69"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GWB324107xi5.jpg/" id="inl_img4"&gt; El- och värmeproduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft104"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GWB324107xi6.jpg/" id="inl_img5"&gt;Bostäder, service och energianvändning inom jordbruk/skogsbruk/fiske&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft69"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GWB324107xi7.jpg/" id="inl_img6"&gt;Jordbruk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft69"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GWB324107xi8.jpg/" id="inl_img7"&gt; Övrig energi (raffinaderier mm)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft69"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GWB324107xi9.jpg/" id="inl_img8"&gt; Avfall&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr23 td15"&gt;&lt;P class="p562 ft116"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p562 ft116"&gt;993&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td106"&gt;&lt;P class="p562 ft116"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td20"&gt;&lt;P class="p562 ft116"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr23 td109"&gt;&lt;P class="p562 ft116"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td15"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td106"&gt;&lt;P class="p562 ft116"&gt;05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td149"&gt;&lt;P class="p562 ft116"&gt;020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td148"&gt;&lt;P class="p562 ft116"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p563 ft116"&gt;199&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p562 ft116"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td109"&gt;&lt;P class="p564 ft116"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td149"&gt;&lt;P class="p564 ft116"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p430 ft17"&gt;Källa: Energimyndigheten och Naturvårdsverket Kontrollstation 2008 kompletterad hösten 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Utveckling av energisystemet och utsläppen på längre sikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft33"&gt;Det är mycket svårt att förutsäga hur energisystemet och därmed utsläppen kommer att utvecklas på lång sikt eftersom de är starkt beroende av allt från demografiska faktorer till utveckling av rese- och konsumtionsbeteenden, utvecklingen på världsmarknaden och politiska beslut. Det internationella energiorganet, IEA, bedömer i sitt referensscenario att energiefterfrågan globalt ökar med 1,8 procent per år mellan 2005 och 2030 och att kolanvändningen ökar med 73 procent under perioden. De samlade globala kol- dioxidutsläppen från energianvändning väntas med en sådan ut- veckling öka med 57 procent mellan 2005 och 2030. (IEA, 2007)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft33"&gt;Ett försök att illustrera vilka förändringar som fordras om världen och Sverige ska kunna nå långtgående klimatmål om att minska utsläppen till målnivån − 85 procent till 2050 har gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket av avdelningen för miljöstrategisk analys vid KTH (Naturvårdsverket, 2007). Ett scenario bygger på att inga nya insatser görs för att ändra beteenden eller minska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft16"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utveckling av utsläppen och energisystemet i Sverige trender och prognoser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;volymen av t.ex. resande, konsumtion och energianvändning men en tämligen långtgående teknisk utveckling sker. Det ger visser- ligen en minskning av utsläppen, men nivån hamnar ändå 190 pro- cent över målnivån. Fem olika scenarier för framtida samhälls- utveckling och utveckling av energisystemen som alla innebär en minskning av koldioxidutsläppen med 85 procent har utvärderats. I alla scenarier antas rådande trender, t.ex. rörande energieffektivi- sering fortsätta fram till 2050 men scenarierna skiljer sig åt beträffande utveckling av t.ex. befolkningens preferenser vad gäller konsumtion och resande. I rapporten dras slutsatsen att betydande teknikeffektivisering krävs i alla samhällssektorer. Dessutom kon- stateras att efterfrågan på vägtransporter, flygresande, konsum- tionsvaror och boyta ändå behöver påverkas mot en lägre nivå för att utsläppsmålen ska kunna nås. En faktor som är osäker är tillgången på biobränslen, globalt och regionalt. I de olika scena- rierna räknas emellertid genomgående med en ökad global bio- bränsletillgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Beredningens överväganden, bedömningar och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Påverkan på utsläppen av Sveriges samlade konsumtion m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft33"&gt;Internationella överenskommelser och EU:s fördelning av gemen- samma åtaganden om utsläppsminskningar till 2020 kommer att baseras på statistik över inhemska utsläpp och Sverige kommer som följd av detta göra åtaganden och ställa upp mål som har denna inriktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Beredningen finner att det är av stort intresse att utveckla arbetet med att beräkna och följa hur stora utsläpp som orsakas av den samlade konsumtionen i Sverige för att komplettera och bredda den rapportering som görs av utsläppen inom landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Beredningen föreslår att Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån ges i uppdrag att föreslå hur statistik med ovan nämnda inriktning kan tas fram, regelbundet uppdateras och kvalitetssäkras. Energimyndigheten bör ges i uppdrag att årligen redovisa effekten av svensk elhandel på koldioxidutsläppen i Sverige och i andra länder. Denna redovisning bör biläggas den nationella utsläppsrapporteringen. Beredningen bedömer också att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft16"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utveckling av utsläppen och energisystemet i Sverige trender och prognoser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;regeringen bör driva på för att EU:s system för rapportering av växthusgaser utvecklas så att omfattande elexport − baserat på koldioxidfri el − från Sverige och andra länder till länder med hög andel kolkondens uppmärksammas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Beredningen anser att det finns ett värde i att prognoser tas fram som ett av beslutsunderlagen när handlingsplaner och klimatmål på kortare sikt ska beslutas. Det är angeläget att prognoserna utvecklas successivt. Samtidigt behövs även annat underlag i form av framtidsstudier, som har en längre tidshorisont och som också analyserar olika möjliga utvecklingsvägar för att nå ett bestämt mål, t.ex. i form av scenarier och s.k. &lt;NOBR&gt;back-casting.&lt;/NOBR&gt; Med sådana studier som utgångspunkt ökar möjligheterna att undvika prioriteringar som på kort sikt kan te sig lockande och kostnadseffektiva men som på längre sikt är mindre lämpliga för att nå de långsiktiga målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Energiförsörjningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Beredningen har diskuterat vissa aspekter på den långsiktiga energiförsörjningen inklusive behovet av effektivisering samt rollen för naturgas och kärnkraft. Beredningen noterar Vetenskapliga rådets slutsats att effektivisering, förnybar energi (bioenergi, sol, vind, vatten), kärnkraft samt avskiljning och lagring av koldioxid kan bidra till utsläppsreduktioner. Beredningen konstaterar också att Rådet drar slutsatsen att för kärnkraften måste frågor rörande säkerhet, avfall, risker för kärnvapenspridning och terrorhandlingar ges allmänt accepterade lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Inom beredningen finns det inte någon enighet i synen på kärnkraften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Beredningen anser att klimatförändringarna är det övergripande hotet och att framtida val av energislag måste möjliggöra kraftiga begränsningar av utsläppen av växthusgaser. Det är också viktigt att dessa val är långsiktigt hållbara, leveranstrygga, säkra och kostnads- effektiva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Beredningen menar att en övergripande diskussion om hur Sverige ska utveckla sin framtida elproduktion behöver påbörjas nu. Beredningen har, på grund av den begränsade tid som bered- ningen haft till förfogande, inte penetrerat djupare i frågor om kärnkraften. Mot bakgrund av att det tar lång tid att besluta om investeringar för och att bygga nya energianläggningar, som succes-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft16"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utveckling av utsläppen och energisystemet i Sverige trender och prognoser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;sivt kan ersätta befintliga kärnreaktorer allt eftersom de avvecklas, anser Beredningen att regeringen bör ta initiativ till parlamentariska överläggningar om den långsiktiga energipolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Beredningen noterar att Sverige har en internationellt sett unikt hög användning av förnybara energikällor. Beredningen anser att det finns en betydande potential att ytterligare öka användningen av sådana energikällor, bl.a. i kraftvärmeverk eldade med bio- bränslen. Beredningen noterar att en fortsatt utbyggnad av bio- bränslebaserad kraftvärme är lönsam utan ytterligare styrmedel och ser positivt på en sådan utbyggnad. Beredningen bedömer i likhet med Energimyndigheten att det också finns en betydande potential för utbyggnad av vindkraft. Effekterna av det av Energimyndig- heten nyligen föreslagna planeringsmålet om 30 TWh vindkraft till år 2020 bör analyseras vidare. Bl.a. bör de ekonomiska förutsätt- ningarna och effekterna av en så stor utbyggnad på elnätet belysas liksom behovet av eventuella kompletterande stöd för havsbaserad vindkraft. Ambitionen bör också vara att öka användningen av andra alternativa elproduktionstekniker, som sol- och vågkraft där förutsättningar för en effektiv produktion föreligger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft33"&gt;Beredningen noterar att ansökningar om att bygga nya natur- gasledningar från både öster, dvs. Ryssland, och från väster, dvs. Norge, har inkommit till regeringen. Beträffande import från väster menar Beredningen att importen av naturgas till västkusten kan fortsätta som för närvarande, men att Sverige inte heller från väster storskaligt bör expandera användningen av naturgas t.ex. till ett allmänt ledningssystem för hushåll och företag i Mellansverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;Beredningen avvisar sålunda en expansion av naturgasanvänd- ningen i Sverige och bedömer att ytterligare introduktion av natur- gas − annat än i industriella processer där andra fossila bränslen ersätts − inte ligger i Sveriges klimatpolitiska intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Beredningen noterar att all elproduktion har miljöpåverkan av något slag. En reformering av elmarknadens funktion, där kon- kurrensen förstärks och effektivisering står i fokus, är nödvändig både för att nå utsläppsmålen och för att få marknaden att fungera bättre med inriktning på värden för miljön, konsumenter och kunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft16"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324111x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p575 ft152"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Övergripande om målstruktur, åtgärder och styrmedel samt samhällsekonomiska aspekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft8"&gt;Beredningens bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Det finns en lång rad olika åtgärder tillgängliga för att nå utsläppsmål till år 2020. Det finns stora variationer i kostnader.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser bör vara breda, likformiga, teknikneutrala och om möjligt internationellt samordnade men avsteg från denna princip är ibland motiverade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Ny teknologi är mycket viktig för att kunna lösa klimatfrågan. Det krävs forskning och utveckling och politik som skapar marknader för kommersialisering av dessa teknologier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Beredningen delar följande slutsatser från Vetenskapliga rådet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Bedömningar av kostnaderna för skadorna av klimatföränd- ringarna är osäkra&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Det finns också betydande osäkerheter i skattningarna av kostnaderna för att minska utsläppen av växthusgaser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Kostnaderna globalt och nationellt för att reducera utsläppen till nivåer som är förenliga med tvågradersmålet är signi- fikanta men förenliga med en god makroekonomisk utveck- ling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;De ansträngningar som görs globalt för att minska utsläppen av växthusgaser inom de närmaste årtiondena är i stor ut- sträckning avgörande för möjligheten att nå tvågradersmålet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft16"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324112x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Övergripande om målstruktur, åtgärder och styrmedel samt samhällsekonomiska…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p504 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Målstruktur för klimatpolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;Det övergripande målet för internationell klimatpolitik är fastslaget i FN:s klimatkonvention från år 1992, och innebär att koncentra- tionen av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förebygger farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet. I konven- tionen anges också att en sådan nivå bör uppnås inom en tidsram som tillåter ekosystemen att anpassa sig, som inte hotar livsmedels- produktionen och som möjliggör ekonomisk utveckling att fort- sätta på ett hållbart sätt. Detta är också innebörden i det nuvarande nationella miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåverkan”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Olika typer av mål för att begränsa klimateffekterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Det mest övergripande klimatmålet borde egentligen vara ett mål om att begränsa klimateffekterna. Ett sådant mål är emellertid svårt att formulera eftersom det finns en mångfald effekter och dess- utom kunskapsluckor. I stället används &lt;NOBR&gt;temperatur-,&lt;/NOBR&gt; koncentra- &lt;NOBR&gt;tions-,&lt;/NOBR&gt; utsläpps- och aktivitetsmål (se figur 5.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft3"&gt;Figur 5.1 Sambandet mellan mänskliga aktiviteter, utsläpp av växthus- gaser, klimatförändringarna och deras effekter på ekosystem och samhälle, samt olika typer av klimatmål&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft154"&gt;Aktivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td151"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;Förhöjd koncentration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;Förändrat klimat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;Effekter på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft156"&gt;t.ex. förbränning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr31 td151"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;av växthusgaser i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr31 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;ekosystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr36 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft157"&gt;växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr36 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft114"&gt;t.ex. temperaturökning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr41 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft156"&gt;av fossila bränslen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr41 td151"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;atmosfären&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr41 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft104"&gt;och samhälle&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td152"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr49 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Aktivitetsmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td112"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläppsmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td151"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Koncentrationsmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td152"&gt;&lt;P class="p586 ft17"&gt;Temperaturmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td41"&gt;&lt;P class="p586 ft17"&gt;Effektmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p587 ft16"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;SOU 2008:24 Övergripande om målstruktur, åtgärder och styrmedel samt samhällsekonomiska…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft33"&gt;Temperaturmål: Mål för högsta acceptabla ökning av den globala medeltemperaturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;Temperaturmål sätts utifrån vilka effekter på ekosystemen och samhälle som olika stora klimatförändringar förutses ge. Vad som är acceptabelt är en värderingsfråga och kan inte avgöras på veten- skaplig grund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft33"&gt;Koncentrationsmål: Mål för högsta acceptabla koncentration av växt- husgaser i atmosfären (s.k. stabiliseringsnivå).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Koncentrationsmål sätts utifrån vetenskapligt konstaterade sam- band mellan ökad koncentration av växthusgaser och temperatur- ökning. Både temperaturmål och koncentrationsmål är globala, eftersom de påverkas av världens samlade utsläpp av växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft33"&gt;Utsläppsmål: Mål för högsta acceptabla nivå för utsläppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Ett globalt utsläppsmål kan härledas från koncentrationsmålet genom vetenskapligt uppskattade samband om vilka globala utsläppsnivåer som är förenliga med olika koncentrationer av växt- husgaser i atmosfären. Utsläppsmål kan anges som en utsläpps- mängd, antingen totalt eller per capita (befolkningsutvecklingen avgör dock hur ett sådant mål förhåller sig till totalmålet), som inte får överskridas vid ett visst årtal. Det kan också räknas om till hur mycket utsläppen behöver minska över en viss tidsperiod. Utsläppsmål är den typ av mål som är enklast att omsätta till strategier och åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft33"&gt;Regionala och nationella utsläppsmål kan inte bestämmas veten- skapligt, men de kan beräknas med utgångspunkt i globala ut- släppsmål och en politiskt bestämd fördelning mellan olika regioner och länder. De kan också till största delen baseras på politiska bedömningar av vad som är politiskt nödvändigt eller möjligt. Utsläppsmål kan också sättas för olika samhällssektorer på nationell såväl som på regional nivå. Dessa sektorsmål är i allmän- het satta efter en avvägning av vad som behöver göras och vad som är möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft16"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Övergripande om målstruktur, åtgärder och styrmedel samt samhällsekonomiska…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p591 ft33"&gt;Aktivitetsmål: Mål om särskilda åtgärder eller aktiviteter som för- väntas bidra till utsläppsminskningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Aktivitetsmål kan formuleras för att stödja önskade utsläppsmål, men har ofta inte ett kvantifierbart samband med de senare. Exempel på aktivitetsmål är mål om energieffektivisering, sats- ningar på forskning och utveckling för ny energiteknik eller att förnybara energislag ska utgöra en viss andel av den primära energitillförseln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Avvägningar mot de samhällsekonomiska konsekvenserna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Förutom de värderingar och politiska bedömningar som ligger till grund för att bestämma vad som är farligt, behöver en politisk avvägning också göras mot de samhällsekonomiska konsekven- serna. Nyttor och kostnader för klimatpolitiskt motiverade insatser kan då behöva ställas i relation till nyttor och kostnader för insatser inom andra mer eller mindre relaterade politikområden. Avväg- ningar kan dessutom göras med hänsyn till om åtgärderna ska omfatta enbart den egna regionen, det egna landet eller kan kompletteras med åtgärder i andra länder, givet att detta är tillåtet enligt internationella överenskommelser. Avvägningarna komplice- ras av stora osäkerheter samt av att kostnader och nyttor kan skilja sig åt i tid och rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Flexibla mekanismer, i EU och internationellt, samt kolsänkor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Vid formulering av nationella mål måste hänsyn tas till att sektorer som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter har särskilda villkor. Här är priset på utsläppsrätter med och reglerar om åtgärder vidtas i Sverige eller i andra &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt; EU:s system för handel med utsläppsrätter beskrivs mer ingående i kapitel 13 och dess förhållande till det nationella målet till 2020 i kapitel 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;De flexibla mekanismerna i Kyotoprotokollet, handel med utsläppsrätter mellan länder, Mekanismen för ren utveckling (CDM) och Gemensamt genomförande (JI), innebär en möjlighet för ett land eller en region att uppfylla en del av sina åtaganden om utsläppsminskningar utanför det egna landet eller regionen. Ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft16"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;SOU 2008:24 Övergripande om målstruktur, åtgärder och styrmedel samt samhällsekonomiska…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft33"&gt;komplement till att minska utsläppen av växthusgaser är att öka upptaget av koldioxid i skog och markvegetation. En del av ett utsläppsmål kan även avse dessa s.k. kolsänkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Kyotoprotokollets flexibla mekanismer och kolsänkorna be- handlas mer ingående i kapitel 16 respektive 17 och deras för- hållande till det nationella klimatmålet till år 2020 i kapitel 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Översikt av möjliga åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Åtgärdsmöjligheter globalt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft33"&gt;Det är en mycket stor utmaning att reducera världens utsläpp av växthusgaser till hållbara nivåer. Enligt FN:s klimatpanel, IPCC:s referensscenarios kommer de globala utsläppen att öka med 25– 90 procent under perioden &lt;NOBR&gt;2000–2030&lt;/NOBR&gt; om inget görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Det finns enligt IPCC (IPCC 2007a) inte någon enda åtgärd eller teknologi i sikte som ensam kan lösa klimatfrågan. I stället krävs en rad olika åtgärder (tabell 5.1). IPCC:s bedömning är att den nödvändiga utsläppsreduktionen till 2030 är möjlig att nå med tekniker och åtgärder som redan i dag är kommersiellt tillgängliga. För utsläppsreduktioner på längre sikt krävs ytterligare tekno- logiska genombrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;IPCC bedömer att det utifrån ett globalt perspektiv finns en stor reduktionspotential i byggnadssektorn när dess påverkan på utsläppen från elproduktionen också räknas med. I sektorn finns många lönsamma eller billiga åtgärder att vidta, främst genom energieffektivisering, samtidigt som en stor del av världens elpro- duktion är fossilbaserad. Det finns samtidigt många hinder för att potentialen ska utnyttjas trots att åtgärderna ofta också leder till andra intäkter, t.ex. i form av förbättrad luftkvalitet. IPCC kon- staterar vidare att det ofta är mer kostnadseffektivt att investera i en effektivare användning av energi än att öka tillförseln av (koldioxidsnål) energi för att tillgodose efterfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;Även i energiförsörjning, markanvändning, jordbruk och skogs- bruk finns stora potentialer. Transportsektorn har stora och över tiden ökande utsläpp. IPCC konstaterar att det finns många alter- nativ för att minska utsläpp även inom transportsektorn, men effekterna av dem motverkas av sektorns tillväxt. Enligt IPCC är de antaganden som görs angående kostnader för åtgärder på tran- sportområdet särskilt osäkra jämfört med andra områden. De beror&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft16"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Övergripande om målstruktur, åtgärder och styrmedel samt samhällsekonomiska…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft33"&gt;i hög grad på hur tillgången till olja och därmed priserna på bensin och diesel kommer att utvecklas samt av hur den tekniska utveck- lingen resulterar inom viktiga områden som tillverkning av andra generationens biodrivmedel och utveckling av batterier för el- och elhybridfordon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;När det gäller möjligheterna att öka användningen av förnybar energi i energitillförseln globalt, gör IPCC bedömningen att för- nybar el, som 2005 stod för 18 procent av elförsörjningen, kan komma att ha en andel på &lt;NOBR&gt;30–35&lt;/NOBR&gt; procent av den totala elförsörj- ningen 2030 vid koldioxidpriser på upp till 50 USD/ton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt; &lt;/SPAN&gt;ekvivalenter. IPCC bedömer att biodrivmedel kan spela en viktig roll för att reducera utsläppen av växthusgaser inom transport- sektorn, men det beror på hur de produceras. Andelen biodriv- medel skulle enligt IPCC kunna öka till mellan 5 och 10 procent 2030, beroende på framtida priser på olja och koldioxid, ökad fordonseffektivitet och tekniska framsteg i fråga om användning av cellulosabiomassa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft16"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;


&lt;P class="p400 ft17"&gt;SOU 2008:24 Övergripande om målstruktur, åtgärder och styrmedel samt samhällsekonomiska…&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td66"&gt;&lt;P class="p596 ft3"&gt;Tabell 5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr24 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;Viktiga tekniker och metoder för utsläppsminskning per sektor i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td66"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td153"&gt;&lt;P class="p19 ft122"&gt;ett globalt perspektiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td154"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft159"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td155"&gt;&lt;P class="p19 ft159"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td156"&gt;&lt;P class="p19 ft159"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td157"&gt;&lt;P class="p19 ft159"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft131"&gt;Sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;Nyckeltekniker och metoder som redan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td161"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;Nyckeltekniker och metoder som beräknas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td164"&gt;&lt;P class="p26 ft131"&gt;finns på marknaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td165"&gt;&lt;P class="p26 ft131"&gt;finnas på marknaden före år 2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft104"&gt;Energiförsörjning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft104"&gt;Effektivare tillförsel och distribution; byte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td161"&gt;&lt;P class="p26 ft104"&gt;Avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;från kol till gas; kärnkraft; förnybara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td161"&gt;&lt;P class="p26 ft104"&gt;anläggningar som producerar el med gas, bio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;värme- och kraftkällor (vattenkraft, sol,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td161"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;massa eller kol; vidareutvecklad kärnkraft;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;vind, geotermisk energi och bioenergi);&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td161"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;vidareutvecklad förnybar energi, bl.a. från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft108"&gt;kraftvärme; tidiga tillämpningar av CCS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td161"&gt;&lt;P class="p26 ft104"&gt;tidvatten och vågor, koncentrerad solstrålning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td164"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;(t.ex. lagring av koldioxid från naturgas)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td165"&gt;&lt;P class="p26 ft155"&gt;och solcellsteknik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;Transport&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;Mer bränslesnåla fordon; hybridfordon;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td161"&gt;&lt;P class="p26 ft104"&gt;Andra generationens biodrivmedel; effektivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft104"&gt;renare dieselfordon; biodrivmedel; byte av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td161"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;flygtransporter; vidareutvecklade el- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft108"&gt;färdsätt från vägtransporter till järnväg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td161"&gt;&lt;P class="p26 ft108"&gt;hybridfordon med kraftfullare och mer till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft155"&gt;och kollektivtrafik; ickemotoriserade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td161"&gt;&lt;P class="p26 ft155"&gt;förlitliga batterier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft104"&gt;transporter (cykla, gå); fysisk planering och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td164"&gt;&lt;P class="p26 ft155"&gt;trafikplanering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td165"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;Bostäder och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;Effektiv belysning och dagsljusinsläpp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td161"&gt;&lt;P class="p26 ft104"&gt;Integrerad utformning av kommersiella bygg-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;effektivare apparater och värme- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td161"&gt;&lt;P class="p26 ft104"&gt;nader med teknik som intelligenta mätare som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft160"&gt;kylanläggningar; bättre spisar, bättre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td161"&gt;&lt;P class="p26 ft104"&gt;medger återkoppling och kontroll; inbyggd sol-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;isolering; passiv och aktiv solenergi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td161"&gt;&lt;P class="p26 ft155"&gt;cellsteknik i byggnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft108"&gt;användning för uppvärmning och ned-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft104"&gt;kylning; alternativa köldmedier, insamling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td164"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;och återvinning av fluorerade gaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td165"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;Industri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft104"&gt;Effektivare elutrustning för slutanvändare;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td161"&gt;&lt;P class="p26 ft104"&gt;Vidareutvecklad energieffektivitet; &lt;NOBR&gt;CCS-teknik&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft160"&gt;återvinning av värme och kraft; åter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td161"&gt;&lt;P class="p26 ft108"&gt;för &lt;NOBR&gt;cement-,&lt;/NOBR&gt; ammoniak- och stålproduktion;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;användning och substitution av material;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td161"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;inerta elektroder för aluminiumbearbetning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft104"&gt;kontroll av utsläpp av andra gaser än CO&lt;SPAN class="ft118"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td164"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;samt en rad processpecifika tekniker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td165"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;Jordbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft108"&gt;Bättre förvaltning av odlings- och betes-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td161"&gt;&lt;P class="p26 ft157"&gt;Förbättrad avkastning på grödor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft104"&gt;mark för att öka kolinbindningen i marken;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft104"&gt;återställning av brukad torvmark och öde-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;lagd mark; bättre tekniker för risodling,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;boskapsuppfödning och gödselhantering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;för att minska utsläppen av CH&lt;SPAN class="ft161"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;bättre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;tekniker för användning av kvävehaltiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;gödningsämnen för att minska utsläppen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft104"&gt;av N&lt;SPAN class="ft118"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;O;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;energigrödor för att ersätta fossila&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td164"&gt;&lt;P class="p26 ft157"&gt;bränslen; bättre energieffektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td165"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft104"&gt;Markanvändning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;Skogsplantering; återbeskogning; skogs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td161"&gt;&lt;P class="p26 ft104"&gt;Förädlade trädsorter som kan öka produktionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;och skogsbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;förvaltning; minskad avskogning; bättre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td161"&gt;&lt;P class="p26 ft104"&gt;av biomassa och bindning av koldioxid. Bättre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft104"&gt;utnyttjande av skördade skogsprodukter;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td161"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;teknik för fjärranalys av potentialen för kol-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft104"&gt;utnyttjande av skogsprodukter till bioenergi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td161"&gt;&lt;P class="p26 ft108"&gt;dioxidbindning i växtlighet och mark, samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft155"&gt;som kan ersätta fossila bränslen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td161"&gt;&lt;P class="p26 ft104"&gt;kartläggning av förändringar av markanvänd-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td164"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td165"&gt;&lt;P class="p26 ft157"&gt;ningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;Avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft104"&gt;Utvinning av deponigas; avfallsförbränning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td161"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;Biotäckning och biofilter för att optimera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft104"&gt;med utnyttjande av energin; kompostering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td161"&gt;&lt;P class="p26 ft155"&gt;oxideringen av metan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;av organiskt avfall; kontrollerad behand-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td159"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td160"&gt;&lt;P class="p26 ft108"&gt;ling av avloppsvatten; återvinning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td161"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td162"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td163"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td164"&gt;&lt;P class="p26 ft155"&gt;minimering av avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td165"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p492 ft3"&gt;Källa: FN:s klimatpanel IPCC (2007a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft16"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Övergripande om målstruktur, åtgärder och styrmedel samt samhällsekonomiska…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft33"&gt;Ett annat sätt att överblicka tillgängliga åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser är att rangordna dem efter kostnader. Det är meningsfullt för att beräkna var man kan få största miljö- effekt till minsta uppoffring. I en studie gjord på uppdrag av energiföretaget Vattenfall AB har kostnaderna på global nivå studerats för olika reduktionsåtgärder (Enkvist, Nauclér &amp; Rosander, 2006). Enligt studien finns det även i dagsläget ett antal åtgärder som är ekonomiskt lönsamma. Att åtgärderna ändå inte vidtagits kan bero på t.ex. bristande information eller på kostnads- faktorer som studierna inte fångat upp. En uppföljande analys för svenska förhållanden görs för närvarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Åtgärdsmöjligheter i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket har i underlaget till Kontrollstation 2008 analyserat åtgärdspotential och kostnader i Sverige avseende dagens situation (Energimyndigheten och Natur- vårdsverket, 2007a). Analysen omfattar sektorerna transporter, bostäder och lokaler, industri, energitillförsel, avfall samt jordbruk. Myndigheterna redovisar åtgärdsmöjligheter i samtliga sektorer. Se tabell 5.2 nedan. Inom varje sektor finns både billiga och dyrare åtgärder, proportionerna mellan dem varierar. I nästan alla sektorer har energieffektivisering identifierats som den billigaste åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Eftersom effektiviseringsåtgärder ofta leder till att elanvänd- ningen minskar uppstår utsläppsminskningen i det nordeuropeiska elsystemet och inom EU:s system för handel med utsläppsrätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Mindre förbrukning av el gör att det blir möjligt att sänka taket i EU:s system för handel med utsläppsrätter till en lägre kostnad jämfört med om effektiviseringen inte hade ägt rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft16"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;P class="p423 ft17"&gt;SOU 2008:24 Övergripande om målstruktur, åtgärder och styrmedel samt samhällsekonomiska…&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td53"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Tabell 5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr16 td11"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;Åtgärdsmöjligheter i olika samhällssektorer i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td166"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td167"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td168"&gt;&lt;P class="p19 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;Sektor-utsläpp&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Åtgärdsmöjligheter i sektorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td172"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Omfattas sektorn av generellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;enligt Energimyndighetens och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td172"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;ekonomiskt styrmedel ?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td173"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td174"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td175"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Naturvårdsverkets bedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft119"&gt;Energitillförsel (el- och fjärr-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Minskad kol- och &lt;NOBR&gt;torv-använd-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td172"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Ingår i EU:s system för handel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;värmeproduktion exklusive&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;ning. Effektivisering av fjärr-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td172"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;med utsläppsrätter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td178"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;avfallförbränning)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td175"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;värmenät och anläggningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft119"&gt;Förbrännings- och process-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;Övergång från olja och kolanvänd-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td172"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Ingår i EU:s system för handel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;utsläpp från industrin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;ning till energibärare med lägre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td172"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;med utsläppsrätter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;kolinnehåll.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;Energieffektivisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td173"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td174"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td175"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Reducerad koksanvändning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Inhemska transporter (inkl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Strukturella förändringar – sam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td172"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Vägtransporter och arbets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft69"&gt;arbetsmaskiner )&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft119"&gt;hällsplanering, transportmedels-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td172"&gt;&lt;P class="p42 ft119"&gt;maskiner omfattas av den gene-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;byten, effektiviseringsåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td172"&gt;&lt;P class="p42 ft69"&gt;rella koldioxidskatten med undan-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;genom beteendeförändringar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td172"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;tag för arbetsmaskiner i areella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft119"&gt;teknikutveckling, förnybara driv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td172"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;näringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td173"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td174"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td175"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;medel, nya energibärare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft69"&gt;Jordbruk (metan och lustgas)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Förbättrad stallgödselhantering,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td172"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;bättre kunskap om avgång av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft119"&gt;växthusgaser vid gödselanvänd-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;ning inkl. åtgärder för att minska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft119"&gt;växtnäringsläckage – dock stora&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;osäkerheter. Lägre köttkonsumtion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td173"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td174"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td175"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;globalt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft69"&gt;Industri som inte omfattas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft119"&gt;Övergång från olja, energieffek-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td172"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Nedsatt koldioxidskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft119"&gt;EU:s system för handel med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;tivisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td178"&gt;&lt;P class="p22 ft119"&gt;utsläppsrätter - förbränning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td175"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft69"&gt;Processutsläpp från industrin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;Processpecifika åtgärder –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td172"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Föreslås huvudsakligen ingå i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft119"&gt;- som inte omfattas av EU:s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;begränsade möjligheter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td172"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;EU:s system för handel med ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;system för handel med ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td171"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td172"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;släppsrätter efter 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;släppsrätter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td174"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td175"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft69"&gt;Energianvändning &lt;NOBR&gt;–jordbruk,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;Övergång från olja, &lt;NOBR&gt;energi-effekti-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td172"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Nedsatt koldioxidskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td178"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;skogsbruk och fiske&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td175"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;visering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft119"&gt;Metan och lustgas från för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft119"&gt;Utveckling av förbränningsteknik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td172"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;bränning – handlande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td171"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td172"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;sektorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td174"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td175"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Avfallsförbränning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;Minskad användning av plast från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td172"&gt;&lt;P class="p42 ft69"&gt;Skatt på avfallsförbränning, under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td169"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft69"&gt;olja, ökad energieffektiv material-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td172"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;utredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td173"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td174"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td175"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;återvinning. Resurshushållning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Bostäder och lokaler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;Energieffektivisering. Övergång&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td172"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Omfattas av den generella kol-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td173"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td174"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td175"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;från olja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td176"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;dioxidskatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td178"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Fluorerade växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td175"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;Byte av köldmedia&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td176"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft119"&gt;Avfallsdeponier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td170"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td171"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;Utsläppen går mot noll med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td172"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td173"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td174"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td175"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;dagens styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td176"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p600 ft3"&gt;Källa: Klimatberedningen, Naturvårdsverket och Energimyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft16"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324120x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Övergripande om målstruktur, åtgärder och styrmedel samt samhällsekonomiska…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft33"&gt;De största potentialerna i Sverige finns enligt myndigheternas bedömning i transportsektorn och i industrin vilket skiljer sig från var IPCC beskriver att de globala åtgärdsmöjligheterna är störst. I vilken utsträckning åtgärder faktiskt genomförs, t.ex. i transport- sektorn, vid inköp av bil eller val mellan färdmedel, beror i hög grad av hur konsumenter värderar även andra egenskaper hos bilen eller färdmedlet i fråga utöver dess pris. Marknadspotentialen kan därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft33"&gt;– utan särskilda styrmedel − vara betydligt lägre än den ekono- miska potentialen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Möjligheterna till åtgärder som leder till utsläppsminskningar i Sverige är betydligt mer begränsade inom, i synnerhet, energitill- förselsektorn, sektorn bostäder och lokaler samt på avfallsområdet jämfört med situationen globalt. De svenska utsläppen är redan relativt låga i dessa sektorer och bedöms bli ännu lägre till år 2020− se figur 5.2 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr15 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;Figur 5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr15 td179"&gt;&lt;P class="p46 ft17"&gt;Utsläpp av växthusgaser 2020 enligt prognosen i kontroll-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td15"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr19 td181"&gt;&lt;P class="p46 ft122"&gt;stationsuppdraget − fördelade på olika sektorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td15"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td35"&gt;&lt;P class="p58 ft157"&gt;30,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p58 ft157"&gt;25,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td15"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr36 td34"&gt;&lt;P class="p46 ft163"&gt;CO2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td34"&gt;&lt;P class="p603 ft163"&gt;CH4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft163"&gt;N2O&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td15"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:0px;" class="p604 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:6px;" class="p604 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:3px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p604 ft131"&gt;&lt;![endif]&gt;ekv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td35"&gt;&lt;P class="p58 ft157"&gt;20,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td15"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:0px;" class="p605 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-11px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:12px;" class="p605 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-5px;margin-top:6px;margin-right:-7px;margin-bottom:6px;" class="p605 ft131"&gt;&lt;![endif]&gt;CO2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td35"&gt;&lt;P class="p58 ft157"&gt;15,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td15"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p606 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-14px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:15px;" class="p606 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-7px;margin-top:8px;margin-right:-8px;margin-bottom:7px;" class="p606 ft131"&gt;&lt;![endif]&gt;Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p58 ft157"&gt;10,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td15"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td35"&gt;&lt;P class="p58 ft157"&gt;5,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p58 ft157"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p607 ft116"&gt;CO2)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr50 td182"&gt;&lt;P class="p608 ft116"&gt;Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr50 td182"&gt;&lt;P class="p608 ft116"&gt;Jordbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p562 ft116"&gt;kiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p609 ft116"&gt;l ETS)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr23 td63"&gt;&lt;P class="p562 ft116"&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td109"&gt;&lt;P class="p608 ft116"&gt;ETS)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p610 ft116"&gt;service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr23 td185"&gt;&lt;P class="p611 ft116"&gt;Avfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr6 td109"&gt;&lt;P class="p608 ft116"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr51 td15"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td25"&gt;&lt;P class="p612 ft164"&gt;(&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td15"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr39 td180"&gt;&lt;P class="p613 ft161"&gt;ETS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr39 td50"&gt;&lt;P class="p608 ft116"&gt;(exk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr37 td10"&gt;&lt;P class="p609 ft165"&gt;l&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td15"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td183"&gt;&lt;P class="p608 ft116"&gt;rin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td180"&gt;&lt;P class="p608 ft116"&gt;(exk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td184"&gt;&lt;P class="p608 ft116"&gt;der,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td15"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td8"&gt;&lt;P class="p614 ft116"&gt;EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr12 td51"&gt;&lt;P class="p615 ft116"&gt;Arbetsmas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr52 td50"&gt;&lt;P class="p616 ft116"&gt;Energi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr52 td109"&gt;&lt;P class="p617 ft116"&gt;Bostä&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td15"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p562 ft116"&gt;Indust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Källa: Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td180"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p618 ft16"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324121x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;SOU 2008:24 Övergripande om målstruktur, åtgärder och styrmedel samt samhällsekonomiska…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Vad är bra styrmedel?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;En översikt av tillgängliga styrmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft33"&gt;Syftet med detta avsnitt är att på en övergripande nivå diskutera styrmedel inom klimatpolitiken. Det finns en stor erfarenhet i Sverige av styrmedel inom klimatpolitiken, som tillsammans med miljöekonomisk och annan teori bildar en bas för val av styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket redovisar i sin rapport ett omfattande underlag om styrmedel (Energimyndig- heten och Naturvårdsverket, 2007 b). Underlaget baseras på bland annat ett flertal utvärderingar som myndigheterna själva eller andra har gjort. Effekter av såväl sektorsövergripande som sektors- specifika styrmedel diskuteras och myndigheterna behandlar såväl nationella styrmedel som styrmedel på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; Utblickar mot andra länders styrmedel har också gjorts. Styrmedlen delas in i tre huvudkategorier: ekonomiska styrmedel, regleringar eller admi- nistrativa styrmedel samt information. Därutöver särskiljs styr- medel för forskning och utveckling, som Beredningen behandlar i kapitel 12. I tabell 5.3 ges en översikt av klimatpolitiska styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft3"&gt;Tabell 5.3 Använda styrmedel i svensk politik med betydelse för klimat- målet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td15"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td78"&gt;&lt;P class="p49 ft155"&gt;Sektors-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td186"&gt;&lt;P class="p596 ft155"&gt;Energitillförsel och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td187"&gt;&lt;P class="p386 ft155"&gt;Industri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td78"&gt;&lt;P class="p386 ft155"&gt;Trafik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td65"&gt;&lt;P class="p49 ft155"&gt;Bostäder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td15"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td78"&gt;&lt;P class="p586 ft157"&gt;övergripande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td186"&gt;&lt;P class="p36 ft157"&gt;användning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td191"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td193"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td194"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td15"&gt;&lt;P class="p586 ft167"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;Energi- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td148"&gt;&lt;P class="p621 ft167"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td186"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;Elcertifikat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td104"&gt;&lt;P class="p596 ft167"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;Energi- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td104"&gt;&lt;P class="p596 ft167"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;Energi- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td148"&gt;&lt;P class="p621 ft167"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;Energi- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td15"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;CO&lt;SPAN class="ft114"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;skatt&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td186"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;koldioxidskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;koldioxidskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;koldioxidskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td15"&gt;&lt;P class="p586 ft167"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;Handel med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td148"&gt;&lt;P class="p621 ft167"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td186"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;Bidrag till energi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td104"&gt;&lt;P class="p596 ft167"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;Miljöbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td104"&gt;&lt;P class="p596 ft167"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft104"&gt;Skattebefrielse för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td148"&gt;&lt;P class="p621 ft167"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Energideklaration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td15"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft157"&gt;utsläppsrätter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td186"&gt;&lt;P class="p19 ft157"&gt;effektivisering och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft157"&gt;biodrivmedel/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td15"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td186"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;förnybar energi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;&lt;NOBR&gt;-kvotplikt&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td15"&gt;&lt;P class="p586 ft167"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;Miljöbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td148"&gt;&lt;P class="p621 ft167"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td186"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;Energirådgivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td104"&gt;&lt;P class="p596 ft167"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;&lt;NOBR&gt;F-gas&lt;/NOBR&gt; reglering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr15 td196"&gt;&lt;P class="p596 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;• &lt;/SPAN&gt;CO&lt;SPAN class="ft114"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;-differentierad&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft167"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Byggregler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td15"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td186"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft157"&gt;fordonsskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td15"&gt;&lt;P class="p586 ft167"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;Klimatinves-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td148"&gt;&lt;P class="p621 ft167"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td186"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;Byggregler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td104"&gt;&lt;P class="p596 ft167"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;&lt;NOBR&gt;F-gas&lt;/NOBR&gt; avgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td104"&gt;&lt;P class="p596 ft167"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;Incitament för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td148"&gt;&lt;P class="p621 ft167"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Energirådgivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td15"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft160"&gt;teringsprogram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td186"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft157"&gt;miljöbilar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td15"&gt;&lt;P class="p586 ft167"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;Information&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td186"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td104"&gt;&lt;P class="p596 ft167"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft104"&gt;Program för energi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td104"&gt;&lt;P class="p596 ft167"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Miljöbilsdefinition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td15"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td186"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft157"&gt;&lt;NOBR&gt;effek-tivisering&lt;/NOBR&gt; i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td15"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td186"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;industrin (PFE)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td15"&gt;&lt;P class="p586 ft167"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;Forskning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td186"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td104"&gt;&lt;P class="p596 ft167"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;Långsiktiga avtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td48"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td104"&gt;&lt;P class="p596 ft167"&gt;•&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;Bilförmåns-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td198"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td199"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td15"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr36 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft157"&gt;utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td198"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td199"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td104"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr36 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft157"&gt;beskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td197"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td188"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td191"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td193"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td194"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td192"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td190"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p622 ft3"&gt;Källa: Energimyndigheten och Naturvårdsverket 2007a&lt;SPAN class="ft33"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft16"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Övergripande om målstruktur, åtgärder och styrmedel samt samhällsekonomiska…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft33"&gt;Vetenskapliga rådet för klimatfrågor diskuterar i sin rapport utformningen av styrmedel i klimatpolitiken (Vetenskapliga rådet, 2007). Sammanfattningsvis anser Rådet att styrmedlen, för att minska utsläppen av växthusgaser, bör vara breda, internationellt samordnade, likformiga och teknikneutrala, men att avsteg från denna princip ibland är motiverade. Rådet menar vidare att det är grundläggande att sätta ett pris på utsläppen av växthusgaser med sikte på att nå antagna klimatmål. Vidare framhålls att ekonomiska styrmedel behöver kompletteras med andra styrmedel, som utbild- ning, information och lagstiftning. Rådet understryker dessutom att satsningar på att utveckla av ny teknik (utöver de effekter som följer av att det sätts ett pris på utsläpp av koldioxid) är viktiga för att lösa klimatfrågan. För att understödja teknikutveckling krävs forskning och utveckling och styrmedel som skapar marknader för att kommersialisera nya tekniker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft33"&gt;Rådet ägnar en del utrymme åt frågan om hur man kan sätta ett rättvisande pris på utsläppen av växthusgaser. Klimatförändringarna bör, enligt Rådet, ses som ett marknadsmisslyckande av enorma proportioner. Det är för billigt att släppa ut växthusgaser. Ekono- miska styrmedel, framförallt koldioxidskatt och handel med utsläppsrätter, utgör de viktigaste och mest kraftfulla och styr- medlen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Rådet framhåller att en koldioxidskatt (liksom i princip handels- system) har flera bra egenskaper. Rätt utformad är den kostnads- effektiv därför att den leder till en ekonomiskt rationell fördelning av utsläppsreduktionerna. En skatt per enhet utsläpp (normalsatsen i Sverige är 101 öre per kg koldioxid från 2008) ställer varje enskild utsläppskälla inför valet att antingen fortsätta släppa ut och betala skatten eller att reducera utsläppen och minska skatten. Om det är billigare att minska utsläppen än att betala skatten, minskar man utsläppen så länge det kostar mindre att göra det än att betala skatten givet att man har tillräcklig information om möjligheterna och inga andra hinder föreligger. I slutänden kommer alla utsläpps- källor att ha samma marginalkostnad (= skatten) för utsläpps- minskning, vilket ger kostnadseffektivitet. Den politiska nivån behöver inte heller ha någon detaljkunskap om vilka tekniker som är de bästa. Det kan man överlåta åt det enskilda hushållet eller företaget att välja. Detta är viktigt eftersom denna information är svår eller omöjlig att komma åt. Det kan finnas hundratals eller tusentals olika metoder för att minska utsläppen på olika håll i ekonomin och samhället. Det blir mer informerade val och effek-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft16"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;SOU 2008:24 Övergripande om målstruktur, åtgärder och styrmedel samt samhällsekonomiska…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft33"&gt;tivare beslut om producenter, företag, hushåll osv. på den lokala nivån väljer .&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Skatter och andra ekonomiska styrmedel har även nackdelar. Det kan vara svårt att av politiska skäl lägga en generell skattesats tillräckligt högt utan att negativa fördelningseffekter uppstår eller att industri flyttar ut sin produktion utanför landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft33"&gt;FN:s klimatpanel, IPCC, (2007a) lämnar genom bidraget från arbetsgrupp III ett omfattande material om åtgärder och styrmedel för att minska utsläppen. IPCC redovisar erfarenheter av olika styrmedel utan att särskilt rekommendera någon viss politik Stor vikt läggs vid styrmedel som skapar ett pris på utsläpp av koldioxid och beräkningar av ekonomiska reduktionspotentialer för olika priser redovisas. Av IPCC:s genomgång framgår bland annat att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Regleringar och standarder ger i allmänhet säkerhet om utsläppsnivåer och är lämpliga då det är svårt att skapa pris- signaler. De kan vara sämre på att främja ny teknik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Skatter kan användas för att sätta ett pris på utsläpp av kol- dioxid, men de kan inte garantera en viss utsläppsnivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Handel med utsläppsrätter är också ett medel att sätta ett pris på utsläppen. Den sammanlagda volymen utsläppsrätter avgör effekten i form av minskade utsläpp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Finansiella incitament som bidrag eller skattekrediter används ofta för att främja ny teknik. De kan vara bra för att undanröja hinder för ny teknik men kan brista i kostnadseffektivitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Frivilliga avtal mellan näringsliv och stat ökar medvetenheten hos intressenter men effekten på utsläpp är tveksam.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Information kan främja bättre val och möjligen bidra till beteendeförändringar, men ännu har inte effekten på utsläppen mätts.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Forskning, utveckling och demonstration (FUD) kan stimulera tekniska framsteg, minska kostnader och bana väg för utveck- ling mot stabilisering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft33"&gt;Europeiska kommissionen lade i mars 2007 fram en grönbok om ekonomiska styrmedel i miljö- och energipolitiken (KOM(2007)140). Kommissionen anser att ekonomiska och marknadsbaserade styrmedel är fördelaktiga därför att de förbättrar prissignalerna, ger större flexibilitet och därmed lägre kostnader och att de främjar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft16"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Övergripande om målstruktur, åtgärder och styrmedel samt samhällsekonomiska…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft33"&gt;teknisk utveckling. Kommissionen öppnar bland annat för en ökad användning av skatt som styrmedel, samtidigt som den pekar på svårigheten med att enhällighet krävs för lagstiftning om skatter i EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft33"&gt;I Sternrapporten (2007, del IV) diskuteras olika styrmedel för att minska utsläppen. Stern sätter fokus på skatter och handels- system som medel för att få till stånd ett samhällsekonomiskt korrekt pris på utsläppen. Därutöver behövs kompletterande, särskilt utformade styrmedel för att främja teknikutveckling. Stern menar vidare att det behövs styrmedel som övervinner olika slag av hinder och brister i marknadens funktionssätt. De styrmedlen kan bestå av regleringar, information och finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Beredningens överväganden och bedömningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Beredningen anser att det är grundläggande att sätta ett pris på utsläppen av växthusgaser. Företag och hushåll bör få en tydlig långsiktig prissignal som gör klart att kostnaderna för utsläpp av växthusgaser måste beaktas vid investeringar, drift och andra eko- nomiska beslut. Principen om att förorenaren betalar bör gälla. De viktigaste beståndsdelarna i klimatpolitiken bör därmed vara eko- nomiska styrmedel som är breda, likformiga, teknikneutrala och helst internationellt samordnade. Skatter på energi och koldioxid samt handel med utsläppsrätter är kraftfulla styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Ekonomiska styrmedel behöver välavvägda selektiva och sektoriella styrmedel som komplement. De senare kan medföra sänkta samhällsekonomiska kostnader och det är viktigt att försöka klargöra skälen till att det är motiverat att gå denna väg. Bered- ningen ser följande huvudskäl till att använda kompletterande styrmedel:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Behov av omfattande teknikutveckling för att tvågradersmålet ska kunna nås. Det pris på utsläpp av koldioxid som nu etableras främst inom EU:s handelssystem, är inte tillräckligt för att säkerställa att tillräckligt omfattande satsningar görs på teknisk utveckling samt demonstration av ny teknik. Kompletterande styrmedel behövs också för att överbrygga hinder för att ny teknik ska kunna föras ut på marknaden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Brist på information kan göra att marknader inte fungerar väl. Ett exempel är att privat- och företagsekonomiskt lönsamma&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft16"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;SOU 2008:24 Övergripande om målstruktur, åtgärder och styrmedel samt samhällsekonomiska…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft33"&gt;energieffektiviseringsåtgärder inte kommer till stånd därför att hushåll och företag inte prioriterar att skaffa sig kunskap om möjliga åtgärder och potentiella vinster. Det kan också vara så att faktorer som status, vanor eller bekvämlighet tillmäts så stort värde av individen eller företaget att det som utifrån kan före- falla ekonomiskt rationellt inte är det ur den ekonomiske aktörens perspektiv. I sådana fall kan information och attitydpå- verkan ha en roll att spela.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Andra investeringar kan också prioriteras högre både av enskilda och företag eftersom budgeten är begränsad, något som bl.a. avspeglas i att den räntesats som företag använder vid bedöm- ning av avkastningskrav kan avvika från samhällets värdering av framtida förhållanden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Priskänsligheten hos de verksamheter där utsläppen behöver minska är låg. Exempel är transporter, där betalningsviljan är så hög att höga generella skattenivåer skulle krävas för att ensamma framkalla de beteendeförändringar och utsläppsminsk- ningar som eftersträvas. För att få ned utsläppen i transport- sektorn kan det därför vara motiverat att skräddarsy kombina- tioner av styrmedel för hela eller delar av denna sektor, se vidare kapitel 14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Konkurrens från andra länder kan medföra att produktion i stället äger rum i länder med mindre ambitiös klimatpolitik om styrmedlen i Sverige eller EU medför alltför höga kostnader (s.k. läckage). Ett exempel på en bransch med produktsegment där denna problematik kan vara aktuell är järn- och stålindustrin som verkar i global konkurrens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Andra sektorsspecifika faktorer kan göra att det behövs speciella styrmedel. Exempelvis består utsläppen i jordbruket till över- vägande delen av lustgas och metan som kräver speciella åtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft87"&gt;Beredningen understryker att det är väsentligt att hitta en balanse- rad kombination av styrmedel så att klimatpolitiken inte utvecklas till en svåröverskådlig mängd selektiva eller punktvisa styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft87"&gt;I Energimyndighetens och Naturvårdsverkets rapport om styr- medel (Energimyndigheten och Naturvårdsverket, 2007b) diskute- ras ett antal kriterier för utformningen av styrmedel inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft16"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Övergripande om målstruktur, åtgärder och styrmedel samt samhällsekonomiska…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p257 ft33"&gt;klimatpolitiken. Utifrån detta vill Beredningen framhålla viktiga kriterier vid utformningen av styrmedel:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Måluppfyllnad, dvs. att de uppsatta målen (till exempel en viss utsläppsreduktion) nås. Eftersom utsläppsreduktionerna på längre sikt behöver vara stora, måste styrmedlen vara kraftfulla och långsiktiga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Kostnadseffektivitet, dvs. att miljöeffekten nås till lägsta möjliga kostnad. Omvänt kan det uttryckas som att man får maximal utsläppsreduktion för ett givet belopp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Långsiktighet och transparens, dvs. att tydliga signaler sänds till ekonomins aktörer så att klimatpolitikens långsiktiga inriktning står klar då beslut tas. Det är särskilt viktigt för investeringar med lång livslängd, som kraftverk, byggnader och vägar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Dynamiska effekter, dvs. att det skapas incitament till tekno- logisk utveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Fördelningseffekter, dvs. att påverkan på olika grupper av människor eller företag beaktas. Vid behov kan kompensations- åtgärder behövas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Institutionell genomförbarhet, dvs. att organisation, regelverk och andra institutionella faktorer underbygger att avsedda effekter uppnås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Kostnader och intäkter för klimatpolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;Detta avsnitt diskuterar kortfattat klimatpolitikens intäkter och kostnader. Inledningsvis bör man betona de stora osäkerheterna i denna typ av skattningar. Vetenskapliga rådet framhåller att beräk- ningar av kostnaderna för skadorna av klimatförändringar är osäkra, till dels etiskt kontroversiella och starkt beroende av vilka skador som räknas in, hur dessa värderas och hur man värderar framtiden (diskonteringsmetod). Det rör sig om djupgående för- ändringar av jordens livsbetingelser som det är svårt att sätta monetära värden på. Vidare sade Rådet att det finns betydande osäkerheter i skattningarna av kostnader för att minska utsläppen av växthusgaser. De bygger bland annat på antaganden om teknik- utveckling och åtgärdskostnader flera år fram i tiden. Rådet menade sammantaget att det är mer motiverat att utgå från försiktighets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft16"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;SOU 2008:24 Övergripande om målstruktur, åtgärder och styrmedel samt samhällsekonomiska…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft33"&gt;principen, som säger att förebyggande åtgärder för att skydda miljön och människors hälsa ska vidtas även om det föreligger vetenskaplig osäkerhet om riskerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Intäkter av klimatpolitik kostnader för klimatförändringar vid oförändrad politik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft33"&gt;De globala klimatförändringarna har redan bidragit till skador. På längre sikt kan mycket omfattande skador uppstå. Skadorna består bland annat av översvämningar, torka, ras, förluster av biologisk mångfald, förändringar av ekosystem, minskade skördar, för- sämrade levnadsförhållanden vid kuster och hälsorisker. Andra typer av skador är stora ändringar i sociala och ekonomiska system som kan innefatta säkerhetspolitiska risker. Framför allt på längre sikt finns risk för katastrofala händelser som avsmältning av Grönlandsisen, att Golfströmmen avtar eller att någon annan slags tröskeleffekt i klimatsystemet manifesteras, som stora avgångar av metangas från tinande permafrostområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft33"&gt;En del av dessa skador kan åsättas marknadsmässiga värden. Det gäller exempelvis minskad jordbruksproduktion. Man kan också räkna på kostnader för vägar eller hus som skadas av översväm- ningar. Andra typer av skador är svåra att åsätta något marknads- mässigt värde. Det gäller exempelvis folkomflyttningar då kust- områden blir obeboeliga eller då djur- och växtarter utrotas. Svårig- heterna ökar ytterligare då man ska beakta osäkra händelser med stora konsekvenser långt in i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;Efterfrågan på miljöförbättringar bestäms liksom när det gäller andra varor eller tjänster av betalningsviljan. En egenhet hos ”varan” miljö – i detta fall klimat – är att människor kan värdesätta något som de aldrig kommer att bruka. Vi som lever i dag sätter normalt ett värde på att våra barn och deras efterlevande ska kunna leva under i stort sett samma klimatbetingelser som vi själva. Detta värde beror på människors medvetenhet om klimatrisker och deras värdering av framtida skador; något som snabbt kan förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Med dessa metodologiska svårigheter i minnet ska här några studier refereras. IPCC beräknar i sin senaste rapport de globala genomsnittliga förlusterna till 1−5 procent av BNP vid en upp- värmning på 4 grader Celsius jämfört med 1990 års nivå. Utvecklingsländerna beräknas få ännu större förluster. Enligt Nordhaus &amp; Boyer (2000) stiger kostnaderna väsentligt för större&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft16"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;Övergripande om målstruktur, åtgärder och styrmedel samt samhällsekonomiska… SOU 2008:24&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft33"&gt;temperaturökningar. IPCC framhåller att aggregerade analyser av skadekostnaderna mycket sannolikt undervärderar skadorna efter- som ej kvantifierbara effekter negligeras. IPCC konstaterar att kostnaderna för de klimatrelaterade skadorna är ojämnt fördelade mellan världens länder. En högre andel av skadorna faller på utvecklingsländerna. Sverige liksom en del andra länder på nordliga breddgrader kan, åtminstone med en begränsad ekonomisk kalkyl och för måttliga temperaturökningar, få rätt små kostnader eller till och med nettointäkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Sternrapporten kom fram till betydligt högre tal, nämligen &lt;NOBR&gt;BNP-förluster&lt;/NOBR&gt; på mellan 5 och 20 procent år 2200 av ett scenario med utsläpp som fortsätter enligt trend och temperaturökningar på 5−6 grader Celsius över förindustriell nivå. Mer information om varför Sternrapporten redovisade så höga siffror finns i Veten- skapliga rådets rapport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;För svensk del har Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60, avsnitt 4.8.3) gjort en omfattande beräkning av kostnader och intäkter i Sverige till följd av klimatförändringar fram till 2100. Resultaten bygger på översiktliga beräkningar av kostnader och intäkter av skador på infrastruktur, förändrad produktion inom främst jordbruk, fiskeri och skogsbruk, över- svämningar, ras och skred, jorderosion, hälsa m.m. Utredningen hade ett lågt och ett högt klimatscenario med avseende på storleken på utsläppen. Utredningen redovisade beloppen för kostnader och intäkter med 0,2 och 4 procents diskonteringsränta. För perioden 2011−2100 visade resultaten på skadekostnader på totalt för hela perioden ca 1 100 miljarder kronor i lågalternativet och ca 1 900 miljarder kronor i högalternativet (odiskonterade summor). Intäkterna var ungefär lika stora som kostnaderna, nämligen ca 1 200 respektive ca 1 700 miljarder kronor. De största posterna på kostnadssidan är ökat kylbehov, dricksvattenförsörjning, bygg- nadskonstruktioner, skador på skogsbruk och försämrad hälsa (värmerelaterade dödsfall och smittspridning). De största posterna på intäktssidan är minskat värmebehov, mer vattenkraft och ökad tillväxt i skogen. Kostnader och intäkter är blygsamma i för- hållande till storleken på Sveriges ekonomi. Utredningen framhåller att kostnaderna respektive intäkterna faller på olika grupper i sam- hället. Det sägs också att alla kostnader inte har kunnat beräknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft16"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;SOU 2008:24 Övergripande om målstruktur, åtgärder och styrmedel samt samhällsekonomiska…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Kostnader för att minska utsläppen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft33"&gt;En stor fråga i klimatpolitiken är vad det kostar att minska utsläppen och vilken påverkan det kan ha på världsekonomin och på ekonomin i enskilda länder. Man kan betrakta klimatpolitiken som en kostnad bland många andra som är nödvändiga för att sam- hället ska ha en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Det är sett ur detta perspektiv inte något speciellt med klimatpolitiken. Det finns dock en väsentlig skillnad och det är att klimatfrågan har en global dimension. Nyttan av minskade utsläpp av växthusgaser behöver inte komma regionen till del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;Kostnadsfrågan får dock en central betydelse eftersom det är en så stor utmaning att minska utsläppen så att tvågradersmålet nås och eftersom spannet för åtgärdskostnaderna är så stort i olika delar av världen och i olika sektorer. Som redan framgått behöver utsläppen till år 2100 vara nära noll. Detta innebär en stor omställ- ning av ekonomin. Det reser frågor dels om de totala kostnaderna för världen, olika regioner och enskilda länder, dels om vad man kan göra för att minimera kostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;I IPCC:s fjärde utvärderingsrapport (2007) sammanställs resultat från ett flertal studier om de makroekonomiska kostna- derna år 2030 och år 2050 för att reducera utsläppen (tabell 5.4). Sammanställningen delas upp på olika ambitionsnivåer mätt i stabiliseringsnivå av växthusgaser i atmosfären. Den nivå som ligger närmast den som Beredningen och Vetenskapliga rådet rekommen- derar (400 ppmv) är &lt;NOBR&gt;445–535&lt;/NOBR&gt; ppmv CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;. Till 2030 skulle det bli en minskning i BNP globalt på upp till 3 procent. Till 2050 skulle det bli en minskning i BNP på upp till 5,5 procent. När man räknar om dessa till påverkan på årlig &lt;NOBR&gt;BNP-tillväxt&lt;/NOBR&gt; finner IPCC att det skulle bli en minskning på 0,12 procentenheter av årlig BNP- tillväxt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft33"&gt;Om man nöjer sig med mindre ambitiösa stabiliseringsnivåer − och lägre sannolikheter att klara tvågradersmålet − blir minsk- ningen av tillväxten som man kan förmoda lägre. IPCC konstaterar att det bedömda intervallet av stabiliseringsnivåer kan uppnås genom att utnyttja tekniker som finns tillgängliga i dag och teknik som kan förväntas komma ut på marknaden inom de närmaste årtiondena. Resultatet förutsätter dock att lämpliga och effektiva incitament skapas för utveckling, anskaffande, användning och spridning av teknik samt att hinder undanröjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft16"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;Övergripande om målstruktur, åtgärder och styrmedel samt samhällsekonomiska… SOU 2008:24&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Tabell 5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr24 td200"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;Effekter på global BNP 2030 och 2050 för att nå olika lång-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr19 td200"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;siktiga stabiliseringsnivåer för koncentration av växthusgaser i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td72"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;atmosfären&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td201"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td202"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td74"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td91"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr43 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr43 td204"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr43 td205"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td206"&gt;&lt;P class="p46 ft131"&gt;Stabiliserings&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td207"&gt;&lt;P class="p645 ft69"&gt;Minskning i BNP,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td208"&gt;&lt;P class="p645 ft69"&gt;Minskning i BNP, spann,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td79"&gt;&lt;P class="p645 ft69"&gt;Årlig minskning i till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td206"&gt;&lt;P class="p36 ft122"&gt;nivå (ppmv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td207"&gt;&lt;P class="p645 ft69"&gt;procent, median&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td201"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td209"&gt;&lt;P class="p646 ft69"&gt;procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td79"&gt;&lt;P class="p645 ft69"&gt;växt av BNP, procent-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td210"&gt;&lt;P class="p647 ft3"&gt;CO&lt;SPAN class="ft169"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e)&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td211"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td212"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td213"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td205"&gt;&lt;P class="p648 ft69"&gt;enheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td206"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td145"&gt;&lt;P class="p532 ft69"&gt;2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td214"&gt;&lt;P class="p532 ft69"&gt;2050&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td201"&gt;&lt;P class="p649 ft69"&gt;2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td209"&gt;&lt;P class="p650 ft69"&gt;2050&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td77"&gt;&lt;P class="p651 ft69"&gt;2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td74"&gt;&lt;P class="p652 ft69"&gt;2050&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td210"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td211"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td212"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td213"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td215"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;590 710&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p532 ft69"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td214"&gt;&lt;P class="p532 ft69"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td201"&gt;&lt;P class="p649 ft69"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,6–1,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td209"&gt;&lt;P class="p650 ft69"&gt;&lt;NOBR&gt;-1–2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p651 ft69"&gt;&amp;lt;0,06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p652 ft69"&gt;&amp;lt;0,05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;535 590&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td145"&gt;&lt;P class="p532 ft69"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td214"&gt;&lt;P class="p532 ft69"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td201"&gt;&lt;P class="p649 ft69"&gt;&lt;NOBR&gt;0,2–2,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td209"&gt;&lt;P class="p653 ft69"&gt;liten &lt;NOBR&gt;ökning–4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td77"&gt;&lt;P class="p651 ft17"&gt;&amp;lt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td74"&gt;&lt;P class="p652 ft69"&gt;&amp;lt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td210"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;445 535&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td216"&gt;&lt;P class="p645 ft69"&gt;Uppgift saknas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td212"&gt;&lt;P class="p654 ft17"&gt;&amp;lt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td213"&gt;&lt;P class="p650 ft69"&gt;&amp;lt;5,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td75"&gt;&lt;P class="p651 ft69"&gt;&amp;lt;0,12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td215"&gt;&lt;P class="p652 ft69"&gt;&amp;lt;0,12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p655 ft3"&gt;Källa: Vetenskapliga rådet, 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft33"&gt;Stern anger en kostnad på 1 procent av BNP inom ett osäkerhets- intervall på +/- 3 procent för en stabilisering på &lt;NOBR&gt;500–550&lt;/NOBR&gt; ppm. Kostnaderna betecknas som signifikanta men hanterbara. Stern säger emellertid att en koncentrationsnivå på nivån &lt;NOBR&gt;450–500&lt;/NOBR&gt; ppmv CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;skulle trefaldiga kostnaderna. Stern säger inget om vad en koncentrationsnivå på nivån &lt;NOBR&gt;400–450&lt;/NOBR&gt; ppmv CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;skulle innebära men kostnaderna blir då naturligtvis ännu högre än vid nivån 450– 500 ppmv CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;I kommissionens konsekvensanalyser av EU:s klimat- och energipaket (Europeiska Kommissionen, 2008) har de direkta kostnaderna för klimat- och energipaketet analyserats. De direkta kostnaderna innebär ingen nettominskning av BNP utan avser vilka extra resurser som måste användas för utsläppsminskande åtgärder och investeringar i förnybar energi för att klimat- och förnybar- hetsmålen ska uppnås. Kostnaderna består av nettoökningen för summan av investeringskostnaderna (där denna har fördelats årsvis) och förändringen av energikostnaderna. Kommissionens analyser visar att dessa kostnader uppgår till 0,58 procent av EU:s samlade BNP år 2020. Antagandet är då att inga flexibla mekanismer tillåts och att klimat- och energimålen uppfylls på ett kostnadseffektivt sätt. Det senare antagandet innebär att marginal- kostnaderna mellan medlemsstaterna är utjämnade med avseende på såväl utsläppsminskningar som investeringar i förnybar energi. Om flexibla mekanismer tillåts skulle kostnaden sjunka till 0,45 procent av BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft33"&gt;Sveriges egna erfarenheter är att höga ambitioner i klimat- politiken har kunnat förenas med en god tillväxt. Detta betyder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft16"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;SOU 2008:24 Övergripande om målstruktur, åtgärder och styrmedel samt samhällsekonomiska…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft33"&gt;naturligtvis inte att resultaten har nåtts utan kostnader eller att det är ett mönster som med automatik skulle upprepas år från år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Ett antal studier har gjorts av kostnaderna för den svenska klimatpolitiken (Carlén 2004, Bohm 2004, Konjunkturinstitutet 2003, Hill &amp; Kriström 2005). De förstnämnda bygger på analyser med hjälp av Konjunkturinstitutets så kallade &lt;NOBR&gt;EMEC-modell&lt;/NOBR&gt; av den svenska ekonomin. Hill &amp; Kriström använde en liknande modell. Studierna utgår från ett lägre oljepris än vad som gäller i dag. Högre oljepriser skulle normalt ge betydligt lägre kostnader. Vid ett tillräckligt högt oljepris skulle kostnaderna bli negativa, dvs. åtgärderna blir lönsamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft33"&gt;Studierna indikerar att det finns en merkostnad för Sverige att nå sitt nationellt satta mål i stället för sitt Kyotoåtagande (– 4 procent i stället för +4 procent i genomsnitt för &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; jämfört med 1990). Konjunkturinstitutet (2003) beräknade en totalkostnad av svensk klimatpolitik jämfört med ett referens- scenario utan reduktioner till cirka 0,1 till 0,3 procent av BNP, räknat på den mest kostnadseffektiva politiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft33"&gt;Andra resultat är att det har betydelse hur målet formuleras och om handel med utsläppsrätter används. Ett så kallat avräkningsmål där man beaktar tilldelade utsläppsrätter till handlande sektorn i stället för faktiska utsläpp för de verksamheter som ingår i denna ger i förväntan lägre kostnader än ett nationellt utsläppsmål (Carlén 2007). Det nationella utsläppsmålet ger jämfört med ett avräkningsmål, en större osäkerhet kring de minskningskrav som ställs på verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter och därmed också större osäkerhet kring kost- naderna för utsläppsminskningarna inom denna sektor. Ett avräk- ningsmål innebär att man låter fördelarna av internationell handel med utsläppsrätter räknas in i måluppfyllnaden. Ett nationellt utsläppsmål gör att det är rationellt att öka styrningen av den handlande sektorns utsläpp utöver den styrning som ges av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Dock ger en sådan ökad styrning en minskad kostnadseffektivitet i de utsläppsminskningar som ska ske för anläggningar i EU:s system för handel med utsläppsrätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft16"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Övergripande om målstruktur, åtgärder och styrmedel samt samhällsekonomiska…&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft8"&gt;Beräkningar av kostnader &lt;NOBR&gt;bottom-up&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;top-downanalyser&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft33"&gt;Det finns huvudsakligen två olika typer av modeller för att studera kostnader, så kallade &lt;NOBR&gt;bottom-up-&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;top-down-modeller.&lt;/NOBR&gt; I Söder- holm (2007) beskrivs hur kostnaderna för klimatåtgärder model- leras och beräknas i de båda modelltyperna. I &lt;NOBR&gt;bottom-up-modeller&lt;/NOBR&gt; representeras en ”teknologi” av en specifik aktivitet eller process, och kostnaden för klimatpolitiken motsvarar merkostnaden för att skifta från en teknik eller process till en annan. I de flesta &lt;NOBR&gt;top-down&lt;/NOBR&gt; modeller finns inga specifika teknologier representerade, men små teknikskiften kan representeras genom en förändring av relationen mellan insatsvaror, arbetskraft och maskiner. I dessa modeller ingår även sådana effekter som påverkan av prisförändringar på efter- frågan och utbud i olika sektorer, vilket kan orsaka strukturföränd- ringar i ekonomin som i sin tur kan påverka &lt;NOBR&gt;BNP-tillväxten.&lt;/NOBR&gt; Dessa ingår inte i &lt;NOBR&gt;bottom-up-modeller&lt;/NOBR&gt; vilket innebär att kostnaderna underskattas. Teknikbyten och vinster av energieffektivisering innefattas dock oftast inte i &lt;NOBR&gt;top-down-modeller,&lt;/NOBR&gt; vilket gör att kostnaderna kan överskattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft33"&gt;För att förbättra de samhällsekonomiska analyserna och ge bättre beslutsunderlag skulle en utveckling av exempelvis hybrid- modeller som kombinerar en &lt;NOBR&gt;bottom-up&lt;/NOBR&gt; och en &lt;NOBR&gt;top-downansats&lt;/NOBR&gt; för Sverige kunna vara önskvärt. Att utveckla befintliga svenska allmänjämviktsmodeller till att omfatta möjligheter till teknikbyten vid prisnivåer då andra tekniker blir konkurrenskraftiga skulle vara möjligt inom en ganska begränsad kostnadsram. För att en sådan utveckling ska vara meningsfull krävs dock också tillgång till bra data över åtgärder, deras potentialer och kostnader. (Se bilaga 3.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Beredningens överväganden och bedömningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Det finns en lång rad olika åtgärder tillgängliga för att nå utsläpps- mål till 2020. Variationerna i kostnader är stora mellan de olika åtgärderna. Åtgärdskostnaderna skiljer sig såväl mellan sektorer som mellan länder. Kostnadseffektivitet nås då marginalkostna- derna för vidtagna åtgärder utjämnas. Då får man största möjliga klimateffekt för en given kostnad. Valet av styrmedel blir avgöran- de för vilken kostnadseffektivitet som uppnås men får också fördelningspolitiska effekter. För att uppnå en ökad kostnads- effektivitet i klimatpolitiken ligger det i Sveriges intresse och det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft16"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;SOU 2008:24 Övergripande om målstruktur, åtgärder och styrmedel samt samhällsekonomiska…&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft33"&gt;globala intresset att främja EU:s system för internationell handel med utsläppsrätter och utvidga det till fler länder (även utanför EU), gaser och sektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;För att förbättra de samhällsekonomiska analyserna vore det önskvärt med både modellutveckling och förbättrade data om åtgärder, åtgärdskostnader och fördelningseffekter. En utveckling av s.k. hybridmodeller skulle vara ett värdefullt komplement till de analysmetoder som i dag används i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Intäkterna av en ambitiös och verkningsfull global klimatpolitik är framförallt att man undviker stora kostnader senare, som annars uppstår på grund av global uppvärmning. Detta är Sternrapportens huvudpoäng. Bedömningar av kostnaderna för skador av klimatför- ändringarna är dock osäkra. En ambitiös nationell klimatpolitik kan också ge andra fördelar utöver det att kostnader för klimatför- ändringen undviks. Exempelvis kan skattemedel satsade på teknik- utveckling i vissa fall medföra temporärt bättre konkurrenskraft för vissa produkter bl.a. inom miljötekniksektorn. En annan viktigt aspekt på teknikutveckling på klimatområdet är att spridning av ny teknik till andra länder, särskilt utvecklingsländer, kan ge goda effekter på de globala växthusgasutsläppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft33"&gt;Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att ange exakta siffror på de samhällsekonomiska kostnaderna för att minska utsläppen så att tvågradersmålet kan nås. Den bild som framkommer av olika studier är att kostnaderna är signifikanta men att de är förenliga med en god makroekonomisk utveckling. De ansträngningar som görs globalt för att minska utsläppen av växthusgaser inom de närmaste årtiondena är i stor utsträckning avgörande för möjlig- heten att nå tvågradersmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft33"&gt;För att det ska vara möjligt att förena höga ambitioner i klimat- politiken med en god tillväxt är det enligt Beredningens uppfatt- ning mycket viktigt att samhällsekonomisk effektivitet beaktas i utformningen av klimatpolitiken. Det gäller nationellt för Sverige, för EU och globalt. FN:s Klimatkonvention tar också upp frågan om kostnadseffektivitet. För att få en allmän acceptans för åtgärder är det, i likhet med vad IPCC påpekar, nödvändigt att även beakta miljöeffektivitet, fördelningshänsyn, och institutionell genomför- barhet. På nationell nivå finns mer utvecklade mekanismer för att ta fördelningshänsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft16"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324134x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p423 ft7"&gt;6 EU:s framtida klimatpolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft8"&gt;Beredningens bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;EU intar en speciell roll mellan den nationella och den vidare internationella nivån. EU och varje medlemsland har såväl en intern som extern roll i klimatpolitiken. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-ländernas&lt;/NOBR&gt; gemensamma pådrivande roll i de globala klimatförhandlingarna bör Sverige kraftfullt understödja. Politiska åtaganden och bindande rättsakter i EU:s interna och externa klimatpolitik är en integrerad del av den nationella svenska klimatpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Ramarna för Sveriges klimatpolitik bestäms tillsammans med de andra medlemsländerna på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; efter samråd och acceptans i Sveriges riksdag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;EU:s såväl interna som externa samarbete om klimatpolitiken är under vidareutveckling där &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; dels lägger restriktioner på varandra, dels i samarbete har ett avgörande inflytande över den &lt;NOBR&gt;FN-ledda&lt;/NOBR&gt; globala klimatpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Beredningen bejakar EU:s förhandlingsupplägg som syftar till ömsesidiga åtaganden för EU och andra industriländer men beklagar att EU:s villkorade mål om 30 procent utsläppsminsk- ning inte har varit styrande i Europeiska kommissionens förslag. Målet om minskad klimatpåverkan är överordnat och övriga mål kan ses som stödjande för att uppnå klimatmålet. Beredningen bedömer att Sverige har goda förutsättningar att uppnå målen i kommissionens förslag till klimat- och energipaket. Sverige har bland annat en betydande potential för biobaserad kraftvärme- produktion, biobaserad elproduktion inom massa- och pappers- industrin samt vindkraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft16"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324135x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;EU:s framtida klimatpolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p665 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Sverige bör stödja kommissionens liggande förslag om att målet om 10 procent förnybar energianvändning i transportsektorn inte begränsas till biodrivmedel utan inkluderar också andra energibärare av förnybart ursprung.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Sverige bör verka för att EU:s politikområden genomsyras av målen för klimatpolitiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Beredningen noterar med oro utbyggnaden av kolkondens- kraftverk i Europa. Beredningen föreslår att regeringen inom EU verkar för att fortsatt utveckling av tekniken koldioxid- avskiljning och lagring drivs fram samt att nya kolkraftverk ej startas utan att vara förberedda för denna teknik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Basen för EU:s klimatpolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft33"&gt;Utgångspunkten för EU:s klimatpolitik är målet om att den globala temperaturökningen ska begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med förindustriell nivå. Europeiska gemenskapen är part i såväl FN:s klimatkonvention som Kyotoprotokollet och har genom det senare ett legalt bindande åtagande för utsläppsreduk- tioner. En rad klimatpolitiskt motiverade åtgärder har vidtagits inom politikområdena miljö, energi, transport, jord- och skogs- bruk, forskning och utveckling samt regional utjämning. Ett euro- peiskt program mot klimatförändringar, European Climate Change, ECCP, formulerades år 2000. Det har senare följts upp av en fortsättning, ECCP2. Under det svenska ordförandeskapet i EU första halvåret 2001 antog Europeiska rådet en strategi för hållbar utveckling där klimatfrågan utgjorde en bärande del. Europeiska rådet antog vid sitt möte i mars 2007 en omfattande integrerad klimat- och energipolitik. Rådets beslut följdes upp genom att Europeiska kommissionen i januari 2008 lade fram ett omfattande förslag till åtgärder inom klimat- och energipolitiken. Det nya fördraget, Lissabonfördraget, som planeras träda i kraft 1 januari 2009 innehåller vissa ändringar som berör klimat- och energi- politiken och går i riktning mot att stärka EU:s såväl externa som interna roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft16"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;EU:s framtida klimatpolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Rättslig, politisk, miljömässig och ekonomisk grund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;När det gäller den rättsliga grunden kan konstateras att klimat- politik inte uttryckligen tas upp i de gällande grundfördragen. Artikel 175 om miljö i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; ger en rättslig grund för lagstiftning om klimatpolitik. Inom transport− resp. jordbruks- politik, som är viktiga områden för klimatpolitiken, finns kompe- tens för EG att anta bindande rättsakter. Någon särskild rättslig grund för bindande lagstiftning om energipolitik finns för närvarande inte men det finns ändå viss &lt;NOBR&gt;EG-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; i energi- frågor. Ekonomiska styrmedel kan beslutas med stöd av artikel 93 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget,&lt;/NOBR&gt; vilket kräver enhällighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft33"&gt;I det nya Lissabonfördraget finns något starkare uttryckta mål om hållbar utveckling. I den nya artikel 3 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; om unionens mål heter det att unionen ”… skall verka för en hållbar utveckling i Europa som bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt och på prisstabilitet, på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö”. Vidare inrättas en särskild rättslig grund för energipolitiken genom artikel 176a i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Den ger möjlighet att anta rättsakter om energimarknad, energieffektivitet, energibesparingar, förnybara energikällor och sammankoppling av energinät. Artikeln nämner att hänsyn ska tas till kravet på att bevara och förbättra miljön. Det görs tydligt att medlemsstaterna behåller rätten att bland annat välja mellan olika energikällor. Beslut av fiskal karaktär, som t.ex. energiskatter och koldioxidskatt, ska fortsatt tas med enhällighet men det finns en möjlighet till avsteg från denna regel om medlemsstaterna enhälligt beslutar om den, s.k. ”pasarellen”. Denna innebär att kravet på enhällighet i beslutsfattandet på ett specifikt område kan slopas till förmån för majoritetsbeslut om Rådet så enhälligt beslutar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft33"&gt;Den politiska grunden kan sägas bestå i att EU bygger på gemensamma värderingar och har institutioner, organ och förfaran- den som främjar gemensamma politiska ståndpunkter. Det finns en stark uppslutning inom EU för en aktiv klimatpolitik. Den politiska viljan kan uttryckas i både formella rättsakter och doku- ment av icke rättslig art. De senare kan bestå i att Europeiska rådet, &lt;NOBR&gt;EU-parlamentet&lt;/NOBR&gt; och ministerrådet i olika formationer antar slut- satser, strategier, handlingsplaner och liknande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft16"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;EU:s framtida klimatpolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p465 ft33"&gt;Den miljömässiga grunden är att växthusgaser inte respekterar nationsgränser. Klimatpolitiken är genuint global till sin karaktär. Klimatfrågan kan inte lösas inom EU, som står för cirka 14 procent av de globala utsläppen av växthusgaser, men EU har en unik pådrivande roll i världssamfundet och kan samlat ge ett större bidrag än enskilda medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft33"&gt;Den ekonomiska grunden kan kort sägas bestå framförallt i att det är viktigt att ha gemensamma konkurrensvillkor på den inre marknaden. Skillnader i kostnader som beror på klimatpolitiken bör inte få snedvrida konkurrensen. Det kan annars leda till att förorenande verksamheter flyttar till medlemsstater med lägre krav och att sådana effekter skapar en press nedåt på ambitionerna i medlemsstaternas klimatpolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Ytterligare en del av den ekonomiska grunden är att EU genom att ligga före och utveckla framtidens hållbara teknik förbättrar förutsättningarna att skapa världens mest konkurrenskraftiga ekonomi. Detta är målet för den så kallade Lissabonprocessen, där hållbar utveckling är en integrerad del sedan toppmötet i Stock- holm våren 2001 (se nedan avsnitt 6.2.1.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Extern och intern roll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;EU:s externa roll i klimatpolitiken går tillbaka i tiden. EG har som part i Kyotoprotokollet ett gemensamt reduktionsåtagande som fördelats på medlemsstaterna. I de internationella klimatförhand- lingarna inom FN:s ram agerar EU gemensamt. Klimatfrågorna är regelmässigt ett ämne vid bilaterala eller interregionala möten som EU har med bland andra USA, Ryssland, Kina, Indien, Latin- amerika och Medelhavsländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Under det svenska &lt;NOBR&gt;EU-ordförandeskapet&lt;/NOBR&gt; 2001 spelade EU en avgörande roll för att få ratificeringen av Kyotoprotokollet till stånd, och har alltsedan dess haft en ledande roll i de internationella klimatförhandlingarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Klimatförändringen nämns uttryckligen i det nya Lissabon- fördraget genom artikel 174. Där sägs att unionens miljöpolitik ska bidra till att uppnå målet ”Att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem, särskilt för att bekämpa klimatförändringen”. I samma riktning verkar artikel 10a i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; om unionens yttre åtgärder där det sägs att unionen ska ”bidra till utformningen av internationella åtgärder för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft16"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;EU:s framtida klimatpolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;bevara och förbättra miljön och för en hållbar förvaltning av jordens naturresurser i syfte att garantera en hållbar utveckling”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;EU:s interna roll består i att anta lagstiftning och att samordna medlemsstaternas nationella politik. &lt;NOBR&gt;EG-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; är bindande i samtliga medlemsstater. Därmed blir &lt;NOBR&gt;EG-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; som är rele- vant för klimatpolitiken en integrerad del av den nationella lagstift- ningen. Samordningen av nationell politik utmyntas som regel i ”mjuka texter” (slutsatser, icke legalt bindande rättsakter), men det förutsätts ändå att de efterlevs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;EU är av betydelse även i andra avseenden. EU:s statsstöds- regler måste följas då ekonomiska styrmedel som exempelvis skatter och andra åtgärder utformas. Statsstödsreglerna tar sin utgångspunkt i artikel 87 89 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Grundregeln är enkel och innebär ett förbud mot statliga stöd som snedvrider kon- kurrensen på den inre marknaden. Det finns dock ett antal undan- tag från det generella förbudet, exempelvis tillåts regionalstöd, stöd till miljöskydd och till forskning och utveckling (FoU). Kommis- sionen presenterade nya riktlinjer om statligt stöd till skydd för miljön och tillsammans med klimat- och energipaketet den 23 januari 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Viktiga huvudelement i EU:s klimatpolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Institutionell ram&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;Huvudansvaret för klimatpolitiken ligger hos ministerrådet i konstellationen miljöministrar. Miljörådet behandlar också energi- frågorna. Klimatfrågan spelar även en framträdande roll i sam- arbetet om energi som sker i ministerrådet inom &lt;NOBR&gt;transport-,&lt;/NOBR&gt; telekommunikations- och energiområdet. Därutöver tas klimat- frågor upp även i andra rådskonstellationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;De allra senaste åren har Europeiska rådets engagemang i klimatfrågan ökat. Besluten på toppmötet i mars 2007 innebar en betydande utveckling av EU:s klimatpolitik. Vårtoppmötena koncentreras sedan flera år till ekonomiska frågor med Lissabon- strategin som samlande ram. Lissabonstrategin tar även upp sociala och miljömässiga frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft16"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;EU:s framtida klimatpolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p465 ft33"&gt;I EU:s nya strategi för hållbar utveckling som antogs i juni 2006 av Europeiska rådet är Klimatförändring och ren energi en av sju huvudutmaningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Europaparlamentet har ökat sina aktiviteter på klimatområdet och har antagit ett antal resolutioner i frågan, bland annat i februari 2007, som manar till höga ambitioner och i november 2007, som lade fast riktlinjer för förhandlingarna i Klimatkonventionen på Bali. I maj 2007 beslutade parlamentet att inrätta en särskild tem- porär kommitté om klimatförändring. Kommittén ska bland annat utarbeta förslag om EU:s framtida integrerade klimatpolitik och samordna parlamentets ståndpunkter i de kommande inter- nationella klimatförhandlingarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Mål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Flera kvantitativa mål ligger till grund för EU:s klimatpolitik (se tabell 6.1). De flesta av dem antogs vid Europeiska rådets möte i mars 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft33"&gt;Sedan 1996 gäller målet att begränsa den genomsnittliga globala temperaturökningen till två grader Celsius jämfört med för- industriell tid. Det målet har bekräftats vid flera tillfällen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;EG har som nämnts ett gemensamt åtagande i Kyotoproto- kollet; att minska utsläppen av växthusgaser med 8 procent jämfört med 1990. Medlemsstaternas individuella åtaganden har fastställts genom ett &lt;NOBR&gt;EG-beslut&lt;/NOBR&gt; (rådets beslut 2002/358/EG). Det gemen- samma åtagandet är en grund för EU att utforma styrmedel och åtgärder på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; som komplement till nationella åtgärder. I beslutet stadgas uttryckligen att Gemenskapen och medlems- staterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att inte överskrida utsläppsmålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;Vid toppmötet i mars 2007 antogs mål om utsläppsreduktioner till 2020. Europeiska rådet slog fast att EU ska minska utsläppen med 30 procent jämfört med 1990. Detta mål gäller dock under förutsättningar om liknande åtaganden från andra industrialiserade länder. Om sådana inte görs, eller med andra ord om det inte blir något internationellt klimatavtal efter Kyotoprotokollet, ska EU ändå minska utsläppen med minst 20 procent till 2020. Europeiska rådet uttalade dessutom att utvecklade länder kollektivt bör sikta på att minska sina utsläpp av växthusgaser med &lt;NOBR&gt;60–80&lt;/NOBR&gt; procent till 2050 jämfört med 1990.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft16"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;EU:s framtida klimatpolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p674 ft33"&gt;Det har inte sagts hur stor andel av målet som ska nås genom utsläppsreduktioner inom EU och i vilken utsträckning inter- nationell utsläppshandel (Kyotomekanismerna) kan tillgodoräknas. Slutsatserna säger att ”… EU förbinder sig att utveckla Europa till en i högsta grad energieffektiv ekonomi med låga utsläpp av växthusgaser”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft33"&gt;Ett annat viktigt kvantitativt mål antogs vid samma möte. Det är målet om förnybar energi. Målet är bindande och innebär att 20 procent av EU:s samlade energianvändning ska vara baserad på förnybara energikällor år 2020. Nationella målsättningar ska sättas av EU för var och en av medlemsstaterna, med beaktande av deras potential, utgångsläge och energisammansättning. En viktig be- vekelsegrund för målet var ökad försörjningstrygghet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Ett första sådant mål ingick i den hållbarhetsstrategi som antogs redan under det svenska ordförandeskapet 2001. Det målet sade att i genomsnitt 22 procent av all elproduktion år 2010 skulle komma från förnybara energikällor, vilket medlemsländerna haft svårig- heter att uppnå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Vidare antogs på toppmötet 2007 ett mål om energieffektivitet som innebär 20 procent lägre energianvändning 2020 jämfört med prognos. Detta mål behöver inte vara bindande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Ett bindande mål till 2020 om minst 10 procent biodrivmedel ska nås av alla medlemsstater. Målet är villkorat, bl.a. med att andra generationens biodrivmedel blir kommersiellt tillgängliga. Ett annat mål på transportområdet, som gäller sedan 1995, är genom- snittliga utsläpp på 140 gram CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;per kilometer för nya bilar år 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft16"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324141x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;EU:s framtida klimatpolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p676 ft3"&gt;Tabell 6.1 Kvantitativa mål för EU:s klimat- och energipolitik antagna vid Europeiska rådets möte i mars 2007 och tidigare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft3"&gt;Temperaturmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Högst ökning med 2 grader Celsius jämfört med förindustriell tid i globalt genomsnitt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft3"&gt;Kyotoåtagande (utsläppsreduktion &lt;NOBR&gt;2008-2012&lt;/NOBR&gt; jämfört med 1990)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;8 procent för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-15&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft3"&gt;Utsläppsreduktion år 2020 jämfört med 1990 för EU som helhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;30 procent (villkorat med åtaganden från andra länder)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;20 procent minst (utan villkor om åtaganden från andra länder)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft3"&gt;Utsläppsreduktion år 2050 jämfört med 1990 för utvecklade länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;60-80&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; procent&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft3"&gt;Energi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;20 procent förnybar energi år 2020 av all energikonsumtion för EU som helhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;20 procent lägre energiförbrukning jämfört med prognoser för 2020 i kommissionens grönbok om energieffektivitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft66"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Minst 10 procent av energiinnehållet i bensin och diesel ska vara av förnybart ursprung år 2020 om vissa villkor är uppfyllda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft3"&gt;Källa: Klimatberedningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;EU:s system för handel med utsläppsrätter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Det viktigaste instrumentet i EU:s klimatpolitik är EU:s system för handel med utsläppsrätter (&lt;SPAN class="ft8"&gt;Emission Trading Scheme&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft33"&gt;EU:s utsläppshandelssystem inrättades genom Europaparla- mentets och Rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 utsläppshandelsdirektivet. Systemet startade den 1 januari 2005. Genom Europaparlamentets och Rådets direktiv 2004/101/EG (det s.k. Länkdirektivet) möjliggörs en sammanlänkning med Kyoto- protokollets projektbaserade mekanismer, Mekanismen för ren utveckling (CDM) och för Gemensamt genomförande (JI). EU:s system för handel med utsläppsrätter omfattar i dagsläget utsläpp av koldioxid från förbränningsanläggningar för el- och värme- produktion, oljeraffinaderier, koksverk, järn- och stålverk, &lt;NOBR&gt;cement-,&lt;/NOBR&gt; glas- och keramisk industri samt massa- och pappersindustri. Systemet omfattar ca 10 800 anläggningar (genomsnitt för 2005– 2006). Cirka 40 procent av EU:s utsläpp av växthusgaser täcks av systemet. Andelarna varierar beroende på ländernas energibalans och industristruktur; i Sverige omfattas ca 29 procent av utsläppen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft16"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;EU:s framtida klimatpolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;av växthusgaser och cirka 700 anläggningar. Åren &lt;NOBR&gt;2005–2007&lt;/NOBR&gt; var en försöksperiod. Innevarande period &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; sammanfaller med Kyotoprotokollets åtagandeperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Systemets grund kan sägas vara att utsläpp av växthusgaser från anläggningar som ingår i systemet endast får ske om anläggningen i fråga förfogar över utsläppsrätter som motsvarar utsläppen. En enskild utsläppsrätt (Emission Unit Allowance, EUA) ger rätt att släppa ut 1 ton koldioxidekvivalenter. En anläggning kan behöva skaffa ytterligare EUA:s för att täcka sina utsläpp och får då köpa dem på marknaden. Omvänt kan anläggningen ha överskott på EUA:s och kan då sälja dem som inte behövs. Det är en fråga för varje företag att avgöra om det är mest fördelaktigt att minska utsläppen eller att köpa utsläppsrätter; det beror på priset på utsläppsrätter och på vad det kostar att minska utsläppen (se vidare kapitel 13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft33"&gt;Utsläppsrätter tilldelas i den andra perioden, &lt;NOBR&gt;2008–2012,&lt;/NOBR&gt; antingen gratis (minst 90 procent av rättigheterna i varje medlemsstat) eller genom att operatörerna hänvisas till att köpa rättigheterna. Det kan göras genom auktion eller på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft33"&gt;Utsläppstaket för &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; ligger på 133 miljoner ton (Mton) eller 6,3 procent lägre än de verifierade utsläppen 2005/2006. Medlemsstaterna utarbetar nationella fördelningsplaner för tilldelning av utsläppsrätter till varje anläggning (som omfattas av systemet). Planerna fastställs sedan efter godkännande av Euro- peiska kommissionen. Kommissionen kontrollerar att fördelnings- planerna är förenliga med reglerna för systemet och med den samlade mängden utsläppsrätter (som ibland benämns ”taket” eller ”bubblan”). För handelsperioden &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; har kommissionen krävt neddragningar av medlemsstaternas förslag till nationella för- delningsplaner på totalt 245 Mton eller i genomsnitt 11,6 procent jämfört med de verifierade utsläppen 2005/2006. Flera medlems- stater (Estland, Lettland, Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern) har varit så pass missnöjda med kommissionens beslut att de gått till &lt;NOBR&gt;EG-domstolen.&lt;/NOBR&gt; Länderna har fått stora neddragningar av sina förslag i absoluta eller procentuella termer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft33"&gt;Varje medlemsstat är skyldig att upprätta register med uppgifter om anläggningar, utsläpp, innehav av utsläppsrätter m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft33"&gt;Den grundläggande idén med EU:s handelssystem är, att möjlig- göra handel, så att utsläppsreduktioner sker där kostnaden för att minska utsläppen är lägst. Därigenom säkerställs att den handlande sektorn utsläppsbeting uppnås kostnadseffektivt. Det är därmed&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft16"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;EU:s framtida klimatpolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;viktigt att det finns goda möjligheter att köpa och sälja utsläpps- rätter så att fördelarna med handel förverkligas. Handelsplatser upprättades dock inte, utan det förutsattes att sådana skulle etable- ras genom marknadsaktörernas försorg. Så har också skett. Handeln med europeiska utsläppsrätter har utvecklats snabbt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Handeln med utsläppsrättigheter (EUA:s) under en dag om- fattar ca 6 Mton men kan vissa dagar vara så mycket som 17 Mton. Priset på EUA:s, var i början av 2008 drygt 22 Euro per ton, vilket kan uppfattas så att marknaderna bedömer att det kommer att råda en knapphet på utsläppsrätter under denna handelsperiod. Under försöksperioden kollapsade priset på utsläppsrätter i april 2006 då det stod klart att tillgången var större än efterfrågan. Det bör framhållas att tilldelningen då var baserad på ett otillförlitligt statistiskt underlag som därefter har förbättrats samt att utsläpps- rätter inte kunde sparas från perioden &lt;NOBR&gt;2005–2007&lt;/NOBR&gt; till perioden &lt;NOBR&gt;2008–2012.&lt;/NOBR&gt; Priset på utsläppsrätter för den senare delen av handels- perioden &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; ligger idag högre än priset för utsläppsrätter för leverans under 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;6.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Andra instrument inom EU:s klimatpolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Vid sidan av handeln med utsläppsrätter, finns andra viktiga styrmedel på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; (se sammanställning senare i detta avsnitt). Tillsammans utgör de en betydande styrning. De behandlas när- mare i övervägandena om de konkreta förslagen i handlingsplanen (del III). och i myndigheternas underlag (speciellt delrapport 2 om styrmedel).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Enligt Europeiska Miljöbyrån (Europeiska miljöbyrån, 2007) är de fem viktigaste direktiven vad gäller effekter på utsläppen av växthusgaser, handeln med utsläppsrätter EU ETS, el från för- nybara källor, Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer (CDM och JI), energiprestanda hos byggnader samt kraftvärme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;På energiområdet är Energiskattedirektivet viktigt. Direktivet reglerar skattestrukturen och anger minimiskattenivåer för energi- produkter. Kommissionen har i en grönbok (KOM (2007) 140 slutlig) aviserat att användningen av marknadsbaserade styrmedel för att främja energi- och miljörelaterade mål kommer att öka och avser att ha grönboken som grund för ett kommande förslag om revidering av Energiskattedirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft16"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;EU:s framtida klimatpolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft3"&gt;Rättsakter (urval) av betydelse för EU:s klimatpolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft3"&gt;Övergripande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;EU:s system för handel med utsläppsrätter &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(EU-ETS).&lt;/NOBR&gt; Direktiv 2003/87/EG av 13.10.2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser. Ändrat genom direktiv 2004/101/EG (”Länkdirektivet”). &lt;SPAN class="ft27"&gt;U&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;2006 om att inkludera flyg. Förslag om revidering av direktivet framlagt 23 januari 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft3"&gt;Energi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;yggnaders&lt;SPAN class="ft27"&gt;U &lt;/SPAN&gt;energiprestanda. Direktiv 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Energiskattedirektivet. Direktiv 2003/96/EG av 27.10.2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet. Förslag om revidering aviserat hösten 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Kraftvärme. Direktiv 2004/8/EG om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Ekodesign&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U U &lt;/SPAN&gt;Direktiv 2005/32/EG om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Energieffektivisering. Direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft3"&gt;Transport&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Utsläpp från personbilar. Frivillig överenskommelse 1998/1999 om genomsnittliga koldioxidutsläpp från nya personbilar med tillverkare från EU, Japan och Korea. Förslag till förordning KOM(2007) 856 slutlig presenterades 19 december 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Bränslekvalitet. Direktiv 1998/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen. Förslag om revidering framlagt i KOM (2007)18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Biodrivmedel. Direktiv 2003/30/EG om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Luftkonditionering i bilar&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U U &lt;/SPAN&gt;Direktiv 2006/40/EG om utsläpp från luftkonditioneringssystem i motorfordon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Flyg i EU ETS. Miljörådets och EP:s förslag till ändrat direktiv 20 december 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Beskattning av personbilar. Förslag KOM (2005) 261 – Förslag till rådets direktiv om beskattning av personbilar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft3"&gt;Industri&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Fluorerade växthusgaser&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;U U &lt;/SPAN&gt;Förordning 2006/842/EG om vissa fluorerade växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft3"&gt;Jordbruk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft178"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Energigrödor. Förordning 1782/2003 om system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft3"&gt;Avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Metan från avfall. Direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft3"&gt;Forskning och utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Sjunde ramprogrammet för forskning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft16"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;EU:s framtida klimatpolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;På transport- och energiområdena finns en rad viktiga rättsakter. På energiområdet antogs en handlingsplan för &lt;NOBR&gt;2007–2009&lt;/NOBR&gt; vid toppmötet i mars 2007. På transportområdet finns en koldioxid- strategi för bilar och lätta lastbilar, som rådet (miljöministrarna) antog i juni 2007. De strategiska planerna utgör ramar för lag- stiftning och samordning av nationell politik. Klimathänsyn är viktiga delar i målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;I det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling för &lt;NOBR&gt;2007–2012&lt;/NOBR&gt; har anslagen för klimatrelaterad forskning ökat kraftigt. Europeiska kommissionen presenterade i november 2007 förslag till en Europeisk strategisk plan för energiteknologi som innefattar en strategi för forsknings- och utvecklingsarbetet på bland annat områdena hållbart nyttjande av fossila bränslen och CCS (infångning och lagring av koldioxid) och förnybar energi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Det finns viktiga fördelar med styrmedel på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; Det främjar konkurrens på lika villkor på den inre marknaden. Det fungerar som stöd till medlemsstater där klimatpolitiken inte är så väl etablerad. Det är ett sätt att säkerställa att unionens gemen- samma åtagande i Kyotoprotokollet uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Samtidigt finns nackdelar och risker. Liksom på det nationella planet finns risken att styrmedel inte utformas så att de blir kostnadseffektiva. Inte minst risken för dubbel styrning genom att olika mål och instrument går in i varandra på ett svåröverblickbart sätt. En annan risk är att styrmedel på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; inte fullt ut väger in legitima nationella intressen och särdrag. I vissa fall kan EU- lagstiftningen begränsa enskilda medlemsländer att gå längre än unionen. Det gäller t.ex. inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel. Möjligheten till skattebefrielse för biodrivmedel kan också komma att begränsas om EU skulle lagstifta om att 10 procent av drivmedlen ska vara av förnybart ursprung.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft16"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;EU:s framtida klimatpolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p694 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Europeiska kommissionens förslag till klimat- och energipaket den 23 januari 2008&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Europeiska kommissionen lade i januari 2008 fram sitt omfattande förslag om klimat- och energipolitik. Förslaget är i stora delar en uppföljning av de beslut som träffades vid Europeiska rådets möte i mars 2007. Förslaget ska behandlas på vårtoppmötet i mars 2008. Därefter kommer förslagen till lagstiftning att behandlas i rådet och Europaparlamentet. Ambitionen är att behandlingen skall bli klar innan parlamentet och kommissionen upplöses våren 2009 och i god tid inför Köpenhamnsmötet. De komplicerade förhand- lingarna riskerar dock att bli långvariga och kan komma att fortgå in i det svenska ordförandeskapet i EU andra halvåret 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;Förslaget är omfattande och kan få stor betydelse för utsläppen av växthusgaser, för energipolitiken och för samhällsekonomin. Det visar tydligt att EU:s klimatpolitik såväl internt som externt är på väg att öka i omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;I beräkningarna för hur mycket växthusgaser länderna får släppa ut, utgår man från år 2005 (KOM (2008) 17). Kriteriet för att bestämma medlemsländernas ansvarsfördelning har varit deras relativa BNP per capita. Länder med lägre BNP per capita än EU:s genomsnitt tillåts minska sina utsläpp mindre än genomsnittet (det vill säga mindre än 10 procent jämfört med 2005 års nivå). De nya medlemsstaterna tillåts öka utsläppen dock får ingen medlemsstat öka utsläppen med mer än 20 procent jämfört med 2005 års nivå. Sveriges föreslagna ansvarsfördelning är minus 17 procent jämfört med 2005 års nivå. Det motsvarar en minskning på 24 procent jämfört med 1990 års nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;Användningen av Kyotoprotokollets projektbaserade meka- nismer; CDM och JI, begränsas i förslaget. Medlemsstaterna före- slås få tillgodoräkna sig utsläppsminskningar i tredje land, mot- svarande 3 procent av utsläppen i sektorer utanför den handlande sektorn 2005. Om en internationell överenskommelse nås och EU ska minska utsläppen med 30 procent får medlemsstaterna tillgodoräkna sig utsläppskrediter från CDM/JI motsvarande halva den ytterligare utsläppsminskningen. Den outnyttjade delen av det utrymme som en medlemsstat har för användning av CDM/JI får överlåtas till en annan medlemsstat. I förslaget finns också begräns- ningar för vilken typ av CDM /JI som medlemsstaterna får till- godoräkna sig. Medlemsstaterna ska årligen rapportera utsläpps- utveckling och användningen av CDM och JI till kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft16"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;EU:s framtida klimatpolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p465 ft33"&gt;Förslaget till reviderat direktiv för handel med utsläppsrätter, (KOM (2006 &lt;SPAN class="ft179"&gt;16)&lt;/SPAN&gt;, innebär att ett tak för utsläppsrätterna sätts på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; Detta skiljer sig från den nuvarande fördelnings- processen, där medlemsstaterna lämnar nationella fördelnings- planer efter vissa kriterier och där planerna slutligen godtas av kommissionen. En fördel med ett utsläppstak på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; är att detta bland annat minskar risken för att länder tilldelas opro- portionerligt många utsläppsrättigheter i förhållande till syftet. Användningen av CDM/JI begränsas till de utsläppsrättigheter som utfärdades under &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; och begränsas dessutom till rättigheter från projekt som accepterats av samtliga medlemsstater. Om det som en följd av internationella avtal beslutas att utsläppen inom EU ska minskas med 30 procent kommer också taket för utsläppshandelssystemet att skäras ned. Gränsen för hur mycket CDM/JI som får användas av verksamheter som omfattas av handelssystemet justeras då upp motsvarande halva den ytterligare utsläppsminskningen. För beskrivning av förslaget till revidering av EU:s system för handel med utsläppsrätter, se kapitel 13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft33"&gt;När det gäller lagförslaget om förnybar energi (KOM (2008) 19) utgår beräkningarna också för detta mål från år 2005. Krite- rierna för fördelningen av målet på medlemsstatnivå har varit att alla måste bidra, startnivå, koppling till BNP per capita och kompensation för åtgärder före 2005 (och från och med år 2001) samt att inget land ska ha ett mål på 50 procent eller högre andel förnybar energi för 2020. Målet omfattar energianvändningen för el, värme, kyla och energianvändningen inom transportsektorn. Sveriges beting enligt kommissionens förslag är att andelen för- nybar energi ska vara 49 procent till 2020, en ökning med ungefär 9 procentenheter. Sveriges beting är alltså något lägre än genom- snittet som är en ökning med 11,5 procent. Även om Sverige har högst andel förnybar energi inom unionen anser kommissionen att vi kan öka produktionen av förnybar energi ytterligare och Sverige bör ha goda förutsättningar att uppnå målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft33"&gt;I förslaget ingår även ett system med ursprungsgarantier som innebär att det på begäran utfärdas ursprungsgarantier avseende el , kyla och värme som produceras från förnybara energikällor. Dessa ursprungsgarantier möjliggör handel med importerad el, värme och kyla som producerats från förnybara energikällor inom gemen- skapen och under vissa villkor också utanför gemenskapen. Syste- met möjliggör att en medlemsstat skall kunna tillgodoräkna sig produktion av förnybar energi i ett annat land inom det egna målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft16"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;EU:s framtida klimatpolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p674 ft33"&gt;Medlemsstaterna ska rapportera om hur användningen utvecklas av förnybar energi vartannat år med början 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;De biodrivmedel som används för att uppfylla förnybarhets- målen är föremål för miljökriterier; bland annat ska utsläppen av växthusgaser minska med minst 35 procent enligt livscykelsanalys jämfört med det fossila bränsle som används som referensalter- nativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft33"&gt;Europeiska kommissionens förslag till direktiv om geologisk lagring av koldioxid (Carbon capture and geological storage, CCS) (KOM (2008) 18) samlar ihop den reglering som idag berör koldioxidavskiljning och lagring. Innebörden av förslaget är att den koldioxid som lagras och som uppfyller villkoren i direktivförslaget kommer i förhållande till EU:s system för handel med utsläpps- rätter att betraktas som om den aldrig släppts ut. Förslaget till direktiv lägger bland annat fast villkoren för vilka platser som får användas för kollagring och hur ansökningsprocessen för att bli en godkänd plats skall gå till. En annan viktig punkt är förslaget till regler för vad som ska gälla i händelse av läckage. CCS föreslås inte bli obligatoriskt i det nuvarande direktivförslaget. Kommissionen pekar dock på att CCS kommer att bli nödvändigt om målen för minskade växthusgaser efter 2020 ska vara möjliga att uppnå. Därmed kan en obligatorisk anslutning till CCS komma att bli nödvändig i framtiden. När det gäller försöksanläggningar föreslås ingen finansiering ur &lt;NOBR&gt;EU-budgeten,&lt;/NOBR&gt; dock ser kommissionen ett behov av offentlig finansiering för dessa anläggningar. För att möjliggöra nationell finansiering föreslås en uppmjukning av stats- stödsreglerna. Sådana hänsyn finns nu inlagda i förslaget till revide- rade riktlinjer för statsstöd på miljöområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft33"&gt;Beredningen har inte haft möjlighet att på den korta tid som stod till buds göra någon utförlig analys av förslagen i klimat- och energipaketet från januari 2008. Beredningens överväganden foku- serar på hur förslaget påverkar Beredningens förslag till mål och handlingsplan för Sverige i syfte att säkerställa att förslagen om Sveriges nationella klimatpolitik är i samklang med EU:s klimat- politik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft33"&gt;I det följande redovisas överväganden i de viktigaste frågorna. Det är värt att framhålla att grunden för Beredningen är förslagen från kommissionen i januari 2008. Sveriges förhandlingsposition vid kommande möten är inte för Beredningen att bedöma utan den ska, på i grundlagarna angivet sätt, samordnas med Riksdagen och vinna acceptans i Riksdagens &lt;NOBR&gt;EU-nämnd.&lt;/NOBR&gt; Förslagen i paketet kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft16"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;EU:s framtida klimatpolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft33"&gt;förändras i de kommande förhandlingarna, vars utfall inte är känt idag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Beredningens överväganden och bedömningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft33"&gt;En viktig sak att framhålla är att vid utformningen av svensk klimatpolitik behöver nationell och europeisk klimatpolitik betrak- tas tillsammans eftersom det finns så många bindande mål och styrmedel på &lt;NOBR&gt;EU-planet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;EU:s klimatpolitik är viktig globalt. EU har spelat och spelar en central och pådrivande roll internationellt. Ett aktivt nationellt arbete stärker Sveriges roll i EU. Genom det nya fördraget är avsikten att stärka EU:s internationella roll. Sverige kan genom effektivt agerande i EU utöva betydande inflytande i det globala klimatsamarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;EU:s klimatpolitik är inne i en stark expansionsfas. Beredningen har så gott det varit möjligt försökt bedöma hur de allra senaste förslagen från kommissionen kan inverka på svensk nationell klimatpolitik. Fördelningsnyckeln för utsläppsmålet har varit med- lemsstaternas BNP/capita.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Beredningen bejakar EU:s förhandlingsupplägg som syftar till ömsesidiga åtaganden för EU och andra industriländer men be- klagar att EU:s villkorade mål om 30 procent utsläppsminskning inte har varit styrande i kommissionens förslag. Målet om minskad klimatpåverkan är överordnat och övriga mål kan ses som stödjan- de för att uppnå klimatmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Beredningen bedömer att Sverige har goda förutsättningar att uppnå förnybarhetsmålet. Särskilt viktiga åtgärder kommer sanno- likt att vara en fortsatt utbyggnad av biobränslebaserad kraftvärme, biobaserad elproduktion inom pappers- och massaindustrin, vind- kraft och effektivare energianvändning. Om Energimyndighetens föreslagna planeringsmål om 30 TWh vindkraft till år 2020 antogs skulle detta bidra starkt till uppfyllandet av målet. Effekterna av ett sådant mål bör utredas ytterligare. Värmepumpar och biodrivmedel kan också komma att bli viktiga för att uppnå förnybarhetsmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Beredningen ser det som viktigt att kommissionens liggande förslag om 10 procent förnybar energianvändning i transport- sektorn är utformat så att målet inte begränsas till biodrivmedel utan att el och andra energibärare av förnybart ursprung också får räknas in. En sådan bredare definition ger också utrymme för andra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft16"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td36"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td103"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;EU:s framtida klimatpolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;tekniker, som &lt;NOBR&gt;plug-in&lt;/NOBR&gt; hybrider och potentiellt renodlade elbilar. Därmed ges förutsättningar att uppnå målet mera kostnadseffektivt och med lägre utsläpp av växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft16"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;P class="p700 ft90"&gt;Del II&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft180"&gt;Förslag till mål för klimatpolitiken&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324152x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p702 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Bedömning av möjligheten att uppnå nuvarande nationellt mål för perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft8"&gt;Beredningens bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Sveriges nationella mål för perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; ser ut att nås med dagens styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Sveriges bindande åtagande enligt Kyotoprotokollet kommer att nås med mycket god marginal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Det finns inte skäl att formulera om det nuvarande, av riks- dagen antagna, nationella målet för perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; till att även omfatta statliga inköp av utsläppsreduktionsenheter enligt Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer samt kolsänkorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;Syftet med detta kapitel är att redogöra för grunderna till Bered- ningens bedömning om måluppfyllelse för perioden &lt;NOBR&gt;2008–2012.&lt;/NOBR&gt; Bedömningen grundar sig på den analys av måluppfyllelsen som Naturvårdsverket och Energimyndigheten gör i underlaget till Kontrollstation 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Det nuvarande nationella målet för perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft37"&gt;Det nuvarande nationella målet är att de svenska utsläppen av växt- husgaser, som ett medelvärde för perioden &lt;NOBR&gt;2008–2012,&lt;/NOBR&gt; ska vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollets och FN:s klimatpanels, IPCC:s, defini-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft16"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Bedömning av möjligheten att uppnå nuvarande nationellt mål …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p709 ft8"&gt;tioner. De växthusgaser som omfattas av Kyotoprotokollet är kol- dioxid, dikväveoxid, metan, fluorkolväten, fluorkarboner och svavelhexafluorid. Målet ska uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. Sveriges nationella mål är mer långtgående än vårt bindande åtagande enligt Kyotoproto- kollet (via EU:s interna bördefördelning), som innebär att våra nettoutsläpp fram till perioden &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; får öka med högst 4 procent jämfört med år 1990. I det åtagandet räknas flexibla mekanismer och upptag i kolsänkor in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Myndigheternas bedömning i kontrollstationsuppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft8"&gt;Utsläppen av växthusgaser i Sverige har minskat sedan basåret 1990. Under perioden 1990 till 2006 har de årliga utsläppen varierat mellan som högst 77,3 miljoner ton år 1996 och som lägst 65,7 miljoner ton år 2006. Sedan 1999 har utsläppen samtliga år legat under 1990 års nivå. Utsläppen år 2006 var 8,7 procent lägre än år 1990.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;Enligt myndigheternas nuvarande prognos kommer utsläppen av växthusgaser att stabiliseras fram till år 2010 jämfört med de senaste årens nivåer och de beräknas då ligga ca 4 procent lägre än 1990 års nivå. Sveriges nationella mål ser därmed ut att nås, se tabell 7.1 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;Det bör observeras att utfallet för det nationella målet baseras på de faktiska utsläppen inom Sverige för såväl verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter, som sådana som inte omfattas. Prognosresultatet innebär också att Sveriges bindande åtagande enligt Kyotoprotokollet (via EU:s interna bör- defördelning), att utsläppen &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; inte får öka med mer än 4 procent jämfört med år 1990, kommer att nås med mycket god marginal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;Utsläppssiffrorna i tabell 7.1 redovisas exklusive utsläpp från bunkring av bränslen till internationella transporter inom flyg och sjöfart som sker i landet. De exkluderar också utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. I vilken utsträckning dessa typer av utsläpp och upptag kommer att ingå i framtida internationella överenskommel- ser är osäkert.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft16"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324154x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td217"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td218"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Bedömning av möjligheten att uppnå nuvarande nationellt mål …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p712 ft17"&gt;Tabell 7.1 Historiska växthusgasutsläpp per gas samt myndigheternas prognos för år 2010, miljoner ton koldioxidekvivalenter (exkl. internationell sjö- och flygtrafik och markanvändning förändrad markanvändning och skogsbruk)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td219"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Växthusgas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td220"&gt;&lt;P class="p58 ft3"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td221"&gt;&lt;P class="p713 ft3"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td222"&gt;&lt;P class="p58 ft3"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td204"&gt;&lt;P class="p714 ft17"&gt;Förändring &lt;NOBR&gt;1990–2010&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td223"&gt;&lt;P class="p45 ft122"&gt;Koldioxid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;56,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;52,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;56,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td226"&gt;&lt;P class="p715 ft122"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td223"&gt;&lt;P class="p45 ft125"&gt;Metan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft125"&gt;6,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft125"&gt;5,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft125"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td226"&gt;&lt;P class="p650 ft119"&gt;&lt;NOBR&gt;-30&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td223"&gt;&lt;P class="p45 ft122"&gt;Dikväveoxid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;8,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;7,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;7,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td226"&gt;&lt;P class="p650 ft119"&gt;&lt;NOBR&gt;-16&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td223"&gt;&lt;P class="p45 ft69"&gt;Fluorerade växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td224"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td182"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td225"&gt;&lt;P class="p20 ft122"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td226"&gt;&lt;P class="p650 ft69"&gt;80 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td223"&gt;&lt;P class="p45 ft122"&gt;Totala utsläpp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td224"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td225"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td226"&gt;&lt;P class="p650 ft119"&gt;&lt;NOBR&gt;-4&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td219"&gt;&lt;P class="p19 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td220"&gt;&lt;P class="p19 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td221"&gt;&lt;P class="p19 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td222"&gt;&lt;P class="p19 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td204"&gt;&lt;P class="p19 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p716 ft3"&gt;Källa: Egen bearbetning efter (Naturvårdsverket och Energimyndigheten, 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Faktorer som bidrar till att målet kan nås&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft37"&gt;Det är stora skillnader i hur utsläppen utvecklas i olika sektorer i Sverige. En positiv utsläppsutveckling med minskande utsläpp är särskilt tydlig när det gäller uppvärmning av bostäder och lokaler där användningen av fossila bränslen har sjunkit betydligt från år 1990 fram till idag. Det är främst ett resultat av energi- och kol- dioxidskatterna. Stora minskningar jämfört med basåret 1990 har också ägt rum inom avfallsdeponisektorn, dels som följd av att insamling och omhändertagande av metangas från deponier har byggts ut, dels på grund av att mängden organiskt material till deponi har minskat. Inom jordbrukssektorn har utsläppen minskat till följd av minskad användning av handels- och stallgödsel och för att antalet mjölkkor har minskat. I transportsektorn har utsläpps- ökningen dämpats av skatterna på drivmedel och den, under de senaste åren, ökande andelen biodrivmedel. För en utförligare redovisning hänvisas till huvudrapporten från Naturvårdsverket och Energimyndighetens underlag till Kontrollstation 2008 (Naturvårdsverket och Energimyndigheten, 2007)(se också kapitel 4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Måluppfyllelse om fler komponenter skulle räknats in&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft37"&gt;Naturvårdsverket och Energimyndighetens har i sitt underlag till kontrollstation 2008 också analyserat effekterna på det totala utfallet av ett beräkningssätt för det nationella målet för &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; som överensstämmer med Kyotoprotokollets redovisningsprin-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft16"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324155x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Bedömning av möjligheten att uppnå nuvarande nationellt mål …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p721 ft9"&gt;ciper. Analysen rör effekter av att räkna med flexibla mekanismer och kolsänkor, enligt Kyotoprotokollets definition (se kapitel 16, 17 och 20) samt att den tilldelade mängden utsläppsrätter räknas (ett s.k. avräkningsmål) istället för de reella utsläppen från anlägg- ningar ingående i EU:s system för handel med utsläppsrätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Utfallen redovisas, bearbetat av Beredningen, i tabell 7.2. De visar att det nationella målet skulle överträffas i än högre utsträck- ning om fler av de enligt Kyotoprotokollet tillåtna komponenterna räknades in i målet. Sveriges marginal till att klara det bindande utsläppsåtagandet under Kyotoprotokollet ökar därmed betydligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;Naturvårdsverket och Energimyndighetens övergripande bedömning i underlaget till Kontrollstation 2008 är att det inte finns någon anledning att formulera om det nationella målet till &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; på grund av att målet ser ut att nås och att det dessutom ligger så nära i tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft3"&gt;Tabell 7.2 Utfall för det nationella målet &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; om Kyotoprotokollets sätt att redovisa används. Utsläppen för Sverige under basåret 1990 var 72,1 miljoner ton (Mton)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td227"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td72"&gt;&lt;P class="p50 ft17"&gt;Nivå &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td228"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Reduktion i procent jämfört&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td229"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td230"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td203"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;Mton CO&lt;SPAN class="ft169"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td231"&gt;&lt;P class="p19 ft122"&gt;med basårsnivån 1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td227"&gt;&lt;P class="p586 ft69"&gt;Prognos för utsläpp i Sverige &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td72"&gt;&lt;P class="p50 ft122"&gt;69,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td228"&gt;&lt;P class="p34 ft122"&gt;&lt;NOBR&gt;-4&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft125"&gt;2.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td227"&gt;&lt;P class="p586 ft119"&gt;Med avdrag för begränsad tilldelning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td72"&gt;&lt;P class="p50 ft125"&gt;&lt;NOBR&gt;69,3-2,8=&lt;/NOBR&gt; 66,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td228"&gt;&lt;P class="p34 ft125"&gt;&lt;NOBR&gt;-8&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td232"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;utsläppsrätter i EU:s handelssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td228"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;3.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td227"&gt;&lt;P class="p586 ft69"&gt;Med ytterligare avdrag för gjorda inköp av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td72"&gt;&lt;P class="p50 ft122"&gt;&lt;NOBR&gt;66,5-1,2=65,3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td228"&gt;&lt;P class="p723 ft122"&gt;&lt;NOBR&gt;-10&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td232"&gt;&lt;P class="p42 ft69"&gt;utsläppsreduktionskrediter enligt Kyotoproto-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td228"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td232"&gt;&lt;P class="p42 ft125"&gt;kollets flexibla mekanismer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td228"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;4.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td227"&gt;&lt;P class="p586 ft17"&gt;Med ytterligare avdrag för upptag i kol-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td72"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;65,3-2,1=63,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td228"&gt;&lt;P class="p723 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-13&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft3"&gt;sänkor enligt artikel 3.4 i Kyotoprotokollet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft3"&gt;Källa: Egen bearbetning efter (Naturvårdsverket och Energimyndigheten, 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Beredningens överväganden och bedömningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Enligt myndigheternas nuvarande prognos kommer de totala utsläppen av växthusgaser att stabiliseras fram till år 2010 jämfört med de senaste årens nivåer och de beräknas år 2010 ligga ca fyra procent lägre jämfört med 1990 års nivå. Beredningen delar därför bedömningen att Sveriges nationella mål till &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; ser ut att nås med dagens styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft16"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td217"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td218"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Bedömning av möjligheten att uppnå nuvarande nationellt mål …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p725 ft8"&gt;Beredningen delar också myndigheternas bedömningar att det inte finns någon anledning att formulera om det nuvarande natio- nella målet till &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; till att även omfatta statliga inköp av utsläppsreduktionsenheter enligt Kyotoprotokollets projektbase- rade mekanismer och upptag i kolsänkor. Det finns inte heller anledning att formulera om målet till ett avräkningsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft8"&gt;Beredningen konstaterar att det innebär att Sveriges bindande åtagande enligt Kyotoprotokollet, som tillåter högre nivå på utsläppen än det nationella målet och att flexibla mekanismer och kolsänkor räknas in, kommer att nås med mycket god marginal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft16"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324157x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p728 ft152"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Förslag till övergripande temperatur- och koncentrations- mål samt utsläppsmål för Sverige till 2050 och vid seklets slut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft183"&gt;Beredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft33"&gt;Följande mål ska ingå i det samlade nationella miljökvalitetsmålet som Beredningen föreslår i kapitel 10:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Övergripande temperaturmål: &lt;/SPAN&gt;Sverige bör ta sin del av det globala ansvaret för att ökningen av den globala medel- temperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Koncentrationsmål: &lt;/SPAN&gt;Ur temperaturmålet härleds koncentra- tionsmålet att svensk klimatpolitik bör bidra till att koncent- rationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar per volymsenhet koldioxid- ekvivalenter (ppmv CO&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e)&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Utsläppsmål för Sverige till 2050: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Från koncentrationsmålet kan ett utsläppsmål för Sverige till 2050 härledas och beräk- nas. Inriktningen är att utsläppen av växthusgaser för Sverige år 2050 bör vara minst &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;75–90&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt; procent lägre än år 1990.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Utsläppsmål för Sverige till seklets slut: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Vid slutet av detta sekel bör utsläppen av växthusgaser i Sverige vara nära noll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft33"&gt;I detta kapitel ger Beredningen förslag till övergripande klimat- politiska mål samt mål till 2050 och till seklets slut. För en utför- ligare beskrivning av olika typer av klimatpolitiska mål och sam- bandet mellan dem (se avsnitt 5.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft16"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Förslag till övergripande temperatur- och koncentrationsmål samt utsläppsmål …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p733 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Högsta acceptabla temperaturökning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Vetenskapliga rådet för klimatfrågor anser att det kan vara både omöjligt och ohållbart att göra en för alla acceptabel gränsdragning mellan ofarlig och farlig klimatpåverkan. Någon form av bedöm- ning av var gränsen går för farlig eller oacceptabel klimatpåverkan behövs dock som utgångspunkt för mer konkreta målsättningar och handlingsprogram på det klimatpolitiska området, både natio- nellt och internationellt. I kapitel 2 återges vetenskapliga bedöm- ningar av vilka effekter som klimatförändringarna väntas ge på eko- system och samhälle vid olika ökningar av den globala medeltempe- raturen jämfört med förindustriell tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;I den vetenskapliga litteraturen har det vid några tillfällen argu- menterats för att risken för farlig eller oacceptabel klimatpåverkan ökar kraftigt om den globala medeltemperaturen ökar mer än 2 grader Celsius jämfört med förindustriell nivå. Inför klimat- konventionens första partsmöte i Berlin år 1995 bedömde det tyska vetenskapliga rådet för global förändring (WBGU) att en ökning av den globala medeltemperaturen på mer än 2˚C jämfört med för- industriell tid är oacceptabel. Mot bakgrund av detta samt infor- mationen i FN:s klimatpanel, IPCC:s, andra utvärderingsrapport antog Europeiska rådet år 1996 som övergripande mål för den europeiska klimatpolitiken att den globala medeltemperaturen inte ska tillåtas öka med mer än 2 grader Celsius jämfört med förin- dustriell nivå. Detta s.k. tvågradersmål har därefter vid flera tillfäl- len upprepats i slutsatser från såväl miljörådet som Europeiska rådet, senast i mars 2007, som utgångspunkt för EU:s långsiktiga klimatstrategi. Målet gäller alltså också för Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft33"&gt;Vetenskapliga rådet anser utifrån det aktuella kunskapsläget att EU:s tvågradersmål är en rimlig utgångspunkt för utsläpps- minskande åtgärder, men menar också att det inte går att utesluta att även lägre temperaturökningar ger allvarliga effekter. Likaså föreslår Naturvårdsverket och Energimyndigheten i sitt underlag till Kontrollstation 2008 att tvågradersmålet ska vara den över- gripande utgångspunkten för klimatpolitiken. De rekommenderar att det nuvarande svenska miljökvalitetsmålet ska omformuleras till ett temperaturmål, dvs. att den globala medeltemperaturen inte ska öka med mer än 2 grader Celsius över den förindustriella nivån och att Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft16"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td233"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td234"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Förslag till övergripande temperatur- och koncentrationsmål samt utsläppsmål …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p736 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Koncentrationsnivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Ett koncentrationsmål kan härledas från temperaturmålet utifrån vetenskapligt kända samband mellan den globala medeltemperatu- ren och koncentrationen av växthusgaser i atmosfären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft33"&gt;Koncentrationen av koldioxid i atmosfären uppgår i dag till ungefär 380 miljondelar (ppmv CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B&lt;/SPAN&gt;). Koncentrationen av samtliga antropogena växthusgaser mätt som koldioxidekvivalenter uppgår till ungefär 450 ppmv CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;och fortsätter att stiga med drygt 2 ppmv CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B&lt;/SPAN&gt;e per år. Att detta ännu inte har lett till en temperatur- ökning på mer än drygt 0,7 grader sedan förindustriell tid förklaras av att växthusgasernas inverkan på den globala uppvärmningen motverkas av samtida utsläpp av stoftpartiklar och av trögheter i klimatsystemet. Vetenskapliga rådet bedömer att stoftpartiklarnas kylande effekt är ungefär lika stor som den uppvärmande effekten av andra växthusgaser än koldioxid. På medellång och lång sikt bedöms dock denna dämpande effekt minska. Det beror på att utsläppen av stoftpartiklar förväntas minska, bland annat till följd av åtgärder för att minska hälsovådliga utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft33"&gt;Risken för allvarlig klimatpåverkan minskar ju lägre nivå kon- centrationen av växthusgaser i atmosfären stabiliseras på. Enligt Vetenskapliga rådet måste koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt (år 2150) stabiliseras på en nivå mot- svarande 400 ppmv CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;eller lägre om temperaturökningen san- nolikt (dvs. &lt;NOBR&gt;66–90&lt;/NOBR&gt; procents sannolikhet) ska kunna begränsas till 2 grader Celsius över förindustriell nivå. Om koncentrationen av växthusgaser i stället stabiliseras på nivån 450 ppmv CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e,&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;är det lika sannolikt att temperaturökningen blir högre än 2 grader Cel- sius som att den stannar vid 2 grader Celsius (dvs. &lt;NOBR&gt;33–66&lt;/NOBR&gt; procents sannolikhet). En stabilisering av koncentrationen på denna högre nivå är också förknippad med en icke försumbar risk att den globala temperaturökningen kommer att överstiga 3 grader Celsius.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft33"&gt;Växthusgasernas långa uppehållstid i atmosfären gör att mycket av utrymmet för att klara en stabilisering vid 400 ppmv CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;redan är intecknat av historiska utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft16"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Förslag till övergripande temperatur- och koncentrationsmål samt utsläppsmål …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p733 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Globala utsläppstrender och reduktionsbehov&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;De globala utsläppen av de sex växthusgaser som omfattas av Kyotoprotokollet och inräknat utsläpp från markanvändning och skogsbruk samt utrikes transporter, uppgick år 1990 till 39 miljar- der ton (Gton) CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;. År 2004 hade utsläppen stigit till 49 Gton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;. Närmare 60 procent härrör från förbränning av fossila bränslen. Om inga ytterligare åtgärder vidtas för att minska utsläp- pen kommer de att fortsätta öka mycket kraftigt. Ökningarna relaterar till bedömningar av utvecklingen av det globala energi- systemet och på jord- och skogsbruksområdet. Vetenskapliga rådet anger, med utgångspunkt i Sternrapporten, att de globala utsläppen av växthusgaser kan komma att uppgå till ungefär 55 Gton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;år 2020 och 85 Gton CO&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;år 2050.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft33"&gt;Till följd av klimatsystemets dynamik är det de ackumulerade utsläppen av växthusgaser över längre tidsperioder snarare än utsläppen under enskilda år som avgör vid vilken nivå koncentra- tionen av växthusgaser kan komma att stabiliseras. Det innebär att det finns flera vägar sett över tiden, s.k. utsläppsbanor, att nå en viss stabiliseringsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;I figur 8.1 redovisas den utsläppsbana som Rådet förordar för hur utsläppen kan behöva utvecklas fram till 2050 för att en stabili- sering av koncentrationen vid 400 ppmv CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;ska vara möjlig om- kring år 2150. Då ingår utsläpp från markanvändning och skogs- bruk. I figuren visas även hur utsläppen förväntas utvecklas om inga åtgärder vidtas för att bryta dagens trender (s.k. referensbana). Andra utsläppsbanor för att nå 400 ppmv CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B&lt;/SPAN&gt;e är tänkbara. En fördröjning av starten för reella utsläppsreduktioner globalt med 5– 10 år leder dock till att utsläppen måste minska snabbare och till lägre nivåer på längre sikt. Detta kan visa sig vara svårt, såväl tek- niskt som ekonomiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft33"&gt;Av figur 8.1 framgår att de globala utsläppen av växthusgaser kan öka med ungefär 10 procent till år 2020 jämfört med 1990 års nivå (att 1990 ofta används som jämförelseår beror på att 1990 utgör basår i den internationella klimatpolitiken under Kyoto- protokollet). Jämfört med dagens utsläppsnivå innebär det en reduktion på drygt 10 procent. Det innebär dessutom en reduktion på drygt 20 procent jämfört med referensbanans utsläpp om inga åtgärder vidtas för att bryta dagens trender.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;År 2050 behöver de globala utsläppen ha minskat till ungefär 16 Gton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;. Det motsvarar ca 60 procents reduktion jämfört&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft16"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324161x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td233"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td234"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Förslag till övergripande temperatur- och koncentrationsmål samt utsläppsmål …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft33"&gt;med 1990 års nivå, 70 procents reduktion jämfört med dagens nivå och drygt 80 procents reduktion jämfört med referensbanan.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;Figur 8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr38 td235"&gt;&lt;P class="p55 ft3"&gt;Utsläppsutveckling &lt;NOBR&gt;1990–2050&lt;/NOBR&gt; för växthusgaser (inkl. utsläpp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td147"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td236"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr41 td235"&gt;&lt;P class="p55 ft125"&gt;från markanvändning och skogsbruk) för stabilisering av kon-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td147"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td236"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr38 td235"&gt;&lt;P class="p55 ft3"&gt;centraionen i atmosfären på 400 miljondelar ppmv CO&lt;SPAN class="ft169"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td147"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td236"&gt;&lt;P class="p738 ft98"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr2 td147"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-41px;margin-bottom:0px;" class="p739 ft160"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-41px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:41px;" class="p739 ft160"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-21px;margin-top:21px;margin-right:-20px;margin-bottom:20px;" class="p739 ft160"&gt;&lt;![endif]&gt;CO2e/år)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p738 ft98"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td53"&gt;&lt;P class="p740 ft98"&gt;Referensbana&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td236"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td53"&gt;&lt;P class="p740 ft98"&gt;400 ppmv CO2e&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td236"&gt;&lt;P class="p738 ft98"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td53"&gt;&lt;P class="p740 ft98"&gt;Referensnivå 1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td236"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td147"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:0px;" class="p741 ft160"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-17px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:17px;" class="p741 ft160"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:9px;margin-right:-8px;margin-bottom:8px;" class="p741 ft160"&gt;&lt;![endif]&gt;(Gton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td236"&gt;&lt;P class="p738 ft98"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td236"&gt;&lt;P class="p738 ft98"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr53 td147"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-56px;margin-bottom:0px;" class="p742 ft160"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-56px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:56px;" class="p742 ft160"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-28px;margin-top:28px;margin-right:-28px;margin-bottom:28px;" class="p742 ft160"&gt;&lt;![endif]&gt;växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td236"&gt;&lt;P class="p738 ft98"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p738 ft98"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td236"&gt;&lt;P class="p738 ft98"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr41 td147"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:0px;" class="p743 ft160"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:2px;" class="p743 ft160"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:1px;margin-right:-1px;margin-bottom:1px;" class="p743 ft160"&gt;&lt;![endif]&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td236"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr54 td147"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-28px;margin-bottom:0px;" class="p744 ft160"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-28px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:28px;" class="p744 ft160"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-14px;margin-top:14px;margin-right:-14px;margin-bottom:14px;" class="p744 ft160"&gt;&lt;![endif]&gt;Utsläpp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td236"&gt;&lt;P class="p738 ft98"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td236"&gt;&lt;P class="p738 ft104"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td236"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td147"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td236"&gt;&lt;P class="p738 ft98"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td147"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td236"&gt;&lt;P class="p745 ft98"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td53"&gt;&lt;P class="p746 ft98"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td109"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td237"&gt;&lt;P class="p714 ft98"&gt;2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td238"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td239"&gt;&lt;P class="p747 ft98"&gt;2040&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;2050&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td147"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td236"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td237"&gt;&lt;P class="p469 ft184"&gt;År&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr11 td240"&gt;&lt;P class="p19 ft104"&gt;Källa: Vetenskapliga rådet. Baserat på data från den Elzen &amp; Meinshausen (2006) samt Stern (2007).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p748 ft33"&gt;Till slutet av detta sekel behöver de globala utsläppen av växthus- gaser enligt vissa studier minska till &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; Gton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;per år. Det finns även studier som antyder att de globala nettoutsläppen vid slutet av seklet kan behöva vara negativa under en period för att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären, efter en övergående ökning från dagens nivå, på lång sikt ska kunna stabiliseras på nivåer kring 400 ppmv CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;. Med negativa utsläpp menas att upp- taget av växthusgaser i skogar och annan vegetation är större än utsläppen. Utifrån detta gör Rådet den sammantagna bedömningen att de globala utsläppen av växthusgaser år 2100 behöver komma ner till nära noll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft16"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Förslag till övergripande temperatur- och koncentrationsmål samt utsläppsmål …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p750 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Olika regioners bidrag till utsläpp av växthusgaser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;De globala utsläppen av växthusgaser fördelar sig ojämnt mellan världens nationer och regioner. Om man ser till de samlade utsläp- pen av växthusgaser fram till år 2000, står världens industrialiserade länder(s.k. Annex &lt;NOBR&gt;I-länder&lt;/NOBR&gt; under Klimatkonventionen) för nära 60 procent och utvecklingsländerna (s.k. &lt;NOBR&gt;icke-Annex&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;I-länder)&lt;/NOBR&gt; för ungefär 40 procent. Utvecklingsländernas bidrag till den globala uppvärmningen ökar dock stadigt. År 2004 svarade utvecklings- länderna för 54 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Till bilden hör att de industrialiserade länderna har en betydligt mindre andel av världens samlade befolkning samtidigt som de har en betydligt större andel av världens samlade BNP än utvecklings- länderna. Utsläppen per capita är högre i industrialiserade länder än i utvecklingsländer. För utsläpp per BNP är förhållandet det om- vända (se figur 8.2 och 8.3). Även om utsläppen förväntas öka snabbare i utvecklingsländerna bedöms den ojämna fördelningen av utsläpp per capita och utsläpp per BNP bestå om inte åtgärder vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft33"&gt;De genomsnittliga årliga utsläppen av växthusgaser per capita i världen uppgick 2004 till ungefär 7,5 ton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;. De svenska utsläp- pen ligger något högre än världsgenomsnittet, 8,1 ton CO&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;. Siff- ran inkluderar utsläpp från utrikes luft- och sjöfart, samt netto- utsläpp från markanvändning och skogsbruk. Genomsnittet i den industrialiserade världen uppgick till 16,1 ton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;per capita, medan genomsnittspersonen i utvecklingsländerna släppte ut 4,2 ton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B&lt;/SPAN&gt;e. Skillnaden är dock mycket stor inom respektive grupp av nationer, även bland utvecklingsländerna. Som exempel kan nämnas att ett femtiotal utvecklingsländer, däribland Brasilien, Indonesien, Sydafrika och Argentina, har utsläpp av växthusgaser per capita som ligger över världsgenomsnittet. Kina däremot släppte 2004 ut ungefär 5 ton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;per capita och år, medan Indien släppte ut omkring 3 ton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;per capita och år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft16"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB324/GWB324163x1.jpg" style="width:491px;height:637px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td233"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td234"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Förslag till övergripande temperatur- och koncentrationsmål samt utsläppsmål …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p752 ft122"&gt;Figur 8.2 Fördelning av globala utsläpp av växthusgaser per capita år 2004 mellan befolkningen i olika regioner. (Procentsatserna anger regionernas andel av globala utsläpp av växthusgaser)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft3"&gt;Annex I är en beteckning som används i Klimatkonventionen och omfattar de flesta industraliserade länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft3"&gt;Källa: IPCC (2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft3"&gt;Figur 8.3 Fördelning år 2004 av globala utsläpp av växthusgaser per enhet köpkraftskorrigerad BNP (USD) och sammanlagd BNP för olika regioner. (Procentsatserna anger regionernas andel av globala utsläpp av växthusgaser)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft3"&gt;Källa: IPCC (2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft16"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Förslag till övergripande temperatur- och koncentrationsmål samt utsläppsmål …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft33"&gt;Om tvågradersmålet ska klaras med &lt;NOBR&gt;66–90&lt;/NOBR&gt; procents sannolikhet, krävs enligt förgående avsnitt att de globala utsläppen av växthus- gaser vid mitten av detta sekel begränsas till ungefär 16 miljarder ton (Gton) CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;per år. Omräknat till utsläpp per capita motsva- rar detta omkring 1,8 ton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;per år med en förväntad världs- befolkning år 2050 på 9 miljarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Fördelning av ansvar för utsläppsminskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;Diskussionerna om den internationella klimatpolitiken efter 2012 har fört med sig ett antal förslag till modeller för hur åtaganden om utsläppsreduktioner på klimatområdet ska fördelas. Fördelnings- modeller kan även tjäna som utgångspunkt för att formulera natio- nella utsläppsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;De olika modellerna skiljer sig i huvudsak åt ifråga om vilka länder som ska omfattas av åtaganden om utsläppsbegränsningar, när de ska omfattas samt i fråga om principer för rättvisa och för- delning mellan dem som deltar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Några modeller utgår från att alla länder deltar med bindande åtaganden om utsläppsreduktioner. Andra modeller förespråkar ett differentierat deltagande som innebär att utvecklingsländer omfat- tas av bindande åtaganden om någon form av utsläppsreduktion först då de nått en viss tröskelnivå avseende till exempel BNP per capita eller utsläpp per capita. De tar därmed indirekt hänsyn till framförallt utvecklingsländers behov som en grundläggande rätt- viseprincip.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;När det gäller fördelning av reduktionsbehov mellan de del- tagande nationerna föreslår några modeller att utsläppen av växt- husgaser per capita i olika nationer ska konvergera vid en viss tid- punkt (oftast 2050). Andra modeller föreslår att nationer med bindande åtaganden om absoluta utsläppsreduktioner erhåller utsläppsrättigheter i enlighet med en enhetlig årlig reduktionstakt. En modell, som dock är mycket komplicerad, fördelar utsläpps- rättigheter med hänsyn till olika nationers förutsättningar vad gäller till exempel industristruktur och energisystemets samman- sättning. Ytterligare en modell utgår från att tilldelning av utsläpps- rättigheter ska göras utifrån nationernas historiska ansvar för den globala uppvärmningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft33"&gt;En viktig slutsats från jämförande analyser av olika fördel- ningsmodeller, som lyfts fram av Vetenskapliga rådet, är att kravet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft16"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td233"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td234"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Förslag till övergripande temperatur- och koncentrationsmål samt utsläppsmål …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft33"&gt;på utsläppsreduktion för Sverige och många industrialiserade nationer och regioner påverkas relativt lite av vilken fördelnings- modell som används men i högre grad av vald målnivå för stabilise- ring av halten växthusgaser i atmosfären. Andra fördelnings- modeller, som inte har analyserats av Rådet, skulle kunna ge ett mer varierat utfall. Exempelvis skulle en tilldelning som baseras på principen att alla länder ska ha ”lika per capitautsläpp nu” ställa höga krav på tidiga utsläppsreduktioner i industrivärlden medan en modell baserad på BNP ger högre krav för rika länder som Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Utsläppsmål för Sverige år 2050 och 2100&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;Mot bakgrund av bedömningar av globala reduktionsbehov och med tillämpning av olika fördelningsmodeller kan man uppskatta hur mycket Sverige och andra länder behöver minska sina utsläpp till olika tidpunkter för att ta sin respektive andel av det globala ansvaret för att nå tvågradersmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft33"&gt;Enligt sådana beräkningar, som har redovisats av Vetenskapliga rådet, bör Sverige till år 2050 minska utsläppen med ungefär &lt;NOBR&gt;70–85&lt;/NOBR&gt; procent jämfört med 1990 års nivå, för att bidra med sin andel av det globala ansvaret för att långsiktigt stabilisera växthusgas- koncentrationen på 400 ppmv CO&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;. Det för Sverige uppskattade reduktionsbehovet till år 2050 är något lägre än för EU som grupp (ca &lt;NOBR&gt;75–90&lt;/NOBR&gt; procent reduktion) och för Annex &lt;NOBR&gt;I-länderna&lt;/NOBR&gt; som grupp (ca &lt;NOBR&gt;70–95&lt;/NOBR&gt; procent reduktion). Detta beror på att Sverige i dagsläget har betydligt lägre utsläppsnivåer per capita respektive per BNP än genomsnittet för dessa regioner. Sveriges utsläpp per capita uppgår till ungefär tre fjärdedelar av utsläppen per capita i EU, och hälften av utsläppen per capita i Annex &lt;NOBR&gt;I-länderna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft33"&gt;En närmare analys av resultaten för de olika fördelningsmodel- lerna visar att en modell ger något högre reduktionskrav än andra för reduktioner till år 2050. Modellen bygger på en flerstegsprincip för differentiering av deltagande i en internationell klimatregim efter 2012. Jämfört med övriga analyserade fördelningsmodeller är det färre utvecklingsländer som deltar med åtaganden om utsläppsminskningar enligt denna modell, vilket generellt ger något högre reduktionskrav för industrialiserade länder. En sådan modell har implicit förordats av EU (och Sverige) i rådsslutsatser inför förhandlingarna om en framtida klimatregim. Ett konsekvent ställ- ningstagande bör därför vara att reduktionskraven för Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft16"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Förslag till övergripande temperatur- och koncentrationsmål samt utsläppsmål …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft33"&gt;år 2050 ligger något högre än det angivna intervallet. Detta skulle för svensk del innebära ett reduktionskrav på ungefär &lt;NOBR&gt;75–90&lt;/NOBR&gt; procent jämfört med år 1990.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Beredningens överväganden, bedömningar och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft8"&gt;Övergripande temperaturmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;Vetenskapliga rådet anser att det kan vara både omöjligt och ohåll- bart att göra en för alla acceptabel gränsdragning mellan ofarlig och farlig klimatpåverkan. Beredningen delar denna uppfattning. Någon form av bedömning av var gränsen går för farlig eller oacceptabel klimatpåverkan behövs dock. Med tanke på de osäkerheter som råder i den vetenskapliga litteraturen om klimatsystemet använder Beredningen försiktighetsprincipen som en vägledande princip.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Beredningen anser att det övergripande temperaturmålet ska vara att den globala medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader jämfört med den förindustriella nivån och att Sverige bör ta sin del av det globala ansvaret för att ökningen inte blir större. Beredningen vill framhålla att målet om maximal global tempera- turökning på 2 grader Celsius bör ses mot bakgrund av att vi redan har en global temperaturökning på 0,7 grader Celsius samt står inför en redan intecknad uppvärmning på sammanlagt ca 1,1 grader Celsius sedan förindustriell tid. Om utvecklingen fortsätter enligt nuvarande trend motsvarar det ett utsläppsscenario som ger betyd- ligt större temperaturökningar. Beredningen anser inte att det i dagsläget finns någon anledning att ifrågasätta EU:s tvågradersmål som ett fortsatt &lt;NOBR&gt;EU-gemensamt,&lt;/NOBR&gt; övergripande mål för klimatpoli- tiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft8"&gt;Koncentrationsmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;Beredningen konstaterar att risken för allvarlig klimatpåverkan minskar ju lägre stabiliseringsnivån är för koncentrationen av växt- husgaser i atmosfären. Beredningen konstaterar också att halten växthusgaser i atmosfären dels redan överskridit den stabiliserings- nivå som enligt Vetenskapliga rådet är förenlig med tvågraders- målet, dels fortsätter utsläppen att öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft16"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td233"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td234"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Förslag till övergripande temperatur- och koncentrationsmål samt utsläppsmål …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p763 ft33"&gt;Klimatpolitik handlar om riskbedömning under osäkerhet. Valet av koncentrationsnivå är en fråga om att hantera olika grader av sannolikheter och ett politiskt val av acceptabel risknivå. För att lägga fast den klimatpolitiska inriktningen och konkretisera det reella behovet av utsläppsminskningar, anser Beredningen att det är viktigt att anta ett koncentrationsmål som leder till att tvågraders- målet kan uppfyllas. Baserat på dagens kunskapsläge anser Bered- ningen att koncentrationsmålet bör ligga på 400 ppmv CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;. Beredningen vill dock betona att såväl temperatur- som koncentra- tionsmål kan komma att behöva revideras allteftersom kunskapen om klimatsystemet och samhället förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft33"&gt;Att Beredningen inte förordar lägre stabiliseringsnivåer (t.ex. 350 ppmv CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e),&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;trots att det skulle öka sannolikheten att nå två- gradersmålet ytterligare, beror på att det i dagsläget saknas under- lag för att bedöma förutsättningar och möjligheter att nå så låga stabiliseringsnivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft8"&gt;Utsläppsmål för Sverige till 2050 och till seklets slut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;En utgångspunkt för Beredningens bedömning och förslag till utsläppsmål för Sverige på medellång (2050) och lång sikt (2100) är att sådana bedömningar, till skillnad från bedömningar av nivåer för utsläppsmål på kortare sikt (2020), svårligen kan göras utifrån bedömningar av reduktionspotential, styrmedel och samhälls- ekonomiska konsekvensbedömningar. Osäkerheterna om den tek- niska, ekonomiska och politiska situationen år 2050 och 2100 är i dag alltför stora. Emellertid visar de övergripande kostnads- och intäktsuppskattningarna i Sternrapporten och Vetenskapliga rådets analys att kostnaderna är acceptabla ställda mot alternativet att inget görs (se kapitel 5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft33"&gt;Från koncentrationsmålet att stabilisera koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på 400 ppmv CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;kan ett utsläppsmål för Sverige till 2050 härledas och beräknas med hjälp av ett antal fördelningsmodeller. Vetenskapliga rådet har angett en reduktion om &lt;NOBR&gt;75–90&lt;/NOBR&gt; procent jämfört med nivån 1990 som rimlig för hela EU. Beredningens samlade bedömning är att också Sverige till år 2050 bör minska utsläppen med &lt;NOBR&gt;75–90&lt;/NOBR&gt; procent jämfört med 1990.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft87"&gt;Att sätta ett mål för år 2100 skulle kunna inge en känsla av att det finns gott om tid att inleda och genomföra åtgärder för att minska växthusgasutsläppen. Beredningen vill betona att så inte är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft16"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Förslag till övergripande temperatur- och koncentrationsmål samt utsläppsmål …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft33"&gt;fallet. Mål avseende 2100 har betydelse i första hand som riktmärke vid investeringsbeslut med långsiktiga konsekvenser, t.ex. rörande bebyggelse och infrastruktur för transporter och energi. Det har inte gjorts någon analys av hur reduktioner av utsläppen till år 2100 bör fördelas mellan länder. Mot bakgrund av de mycket låga utsläppsnivåer som krävs globalt bedömer Beredningen emellertid att utsläppen för Sverige, liksom för EU och andra industrialiserade regioner och nationer behöver reduceras till så gott som noll mot slutet av seklet. Detta ger tillsammans med bedömning och förslag till målnivå för 2050 mycket tydliga signaler om Sveriges lång- siktiga inriktning i klimatpolitiken och därmed om de långsiktiga förutsättningarna för teknisk och ekonomisk utveckling. Bedöm- ningarna om målnivåer för 2050 och 2100 är även relevanta som utgångspunkt för att bedöma en lämplig nivå för utsläppsmål på kortare sikt till 2020 (se kapitel 9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft16"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324169x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p423 ft12"&gt;9 Mål till år 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft33"&gt;Beredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft87"&gt;Sverige bör ta sin del av det globala ansvaret för att nå tvågraders- målet och Sverige bör med en ambitiös nationell klimatpolitik fort- sätta att vara föregångare i den internationella klimatpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft8"&gt;Nationellt mål till år 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft33"&gt;Sverige ska fortsätta vara pådrivande för omfattande minskningar av de globala växthusgasutsläppen samt för att EU:s minskningsmål till år 2020 jämfört med år 1990 därmed ska bli 30 procent. Detta minskningsmål är beslutat av stats- och regeringschefer under för- utsättning att andra industriländer gör jämförbara utsläppsminsk- ningar och att ekonomiskt mer avancerade utvecklingsländer bidrar i rimlig utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft33"&gt;Sverige ska sätta ett nationellt mål som anger vårt bidrag inom en global och övergripande klimatöverenskommelse. Det ska mot- svara Sveriges åtagande inom ramen för en utsläppsminskning på 30 procent inom EU. Enligt Beredningens beräkningar motsvarar detta en utsläppsminskning på ca 35 procent, och ett genom- förande av hela Beredningens handlingsplan skulle ge ytterligare ca 3 procentenheter i utsläppsminskningar. Beräkningen innehåller ännu osäkra antaganden som bör prövas i beredningsarbetet inför regeringens klimatproposition. När EU:s interna beslut och de glo- bala förhandlingarna slutförts, bör det nationella målet slutgiltigt fastställas vid en kontrollstation. Därefter bör regelbundna kontrollstationer genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft33"&gt;Målet ska innefatta användning av mekanismer som liknar dagens projektbaserade mekanismer enligt Kyotoprotokollet. Sverige ska verka för vidgade möjligheter att använda sådana flexibla mekanismer vid förverkligandet av EU:s gemensamma utsläppsminskning på 30 procent, såväl genom åtgärder inom EU som genom av &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; bekostade åtgärder utanför EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft16"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324170x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Mål till år 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft33"&gt;Sverige ska för egen del utnyttja de möjligheter som anges inom EU och av internationella avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft33"&gt;Kompensation för de svenska kolsänkorna ingår inte. Kompensation för inköp av utsläppsrätter som tilldelats enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft33"&gt;Kyotoprotokollet, s.k. Assigned Amount Units, AAU:s, ingår för närvarande inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;För verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter används den tilldelade, eller auktionerade, mängden utsläppsrätter för bedömning av måluppfyllelse i stället för de verkliga utsläppen i Sverige. Den andel av den svenska utsläppsre- duktionen som sker inom EU:s system för handel med utsläpps- rätter styrs helt av förhandlingar och beslut på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; Sveriges nationella mål ska därför redovisas för de verksamheter som omfattas respektive inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Regeringen ska årligen i en skrivelse till riksdagen redovisa de svenska utsläppen av växthusgaser totalt och uppdelat per sektor, göra bedömningar av möjligheterna att nå målet till 2020 samt vid behov lämna förslag till åtgärder. En fördjupad översyn görs vart fjärde år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft33"&gt;Beredningens bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;I analysen av ett nationellt mål för klimatpolitiken på medellång sikt ingår för närvarande flera osäkra omvärldsfaktorer, bland annat inom den internationella klimatprocessen och EU:s gemensamma klimatarbete. Det svenska målet till år 2020 måste därför ses över i takt med omvärldsförändringar som får in- verkan på formuleringar, beräkningar och framtida utfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Det är viktigt att lägga fast hur den totala utsläppsminskningen till år 2020 ska fördelas; inte minst med anledning av framtida förändringar där utsläppen från verksamheter som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter separeras från övriga nationella utsläpp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Utsläpp och upptag från kolsänkorna (markanvändning och skogsbruk) bör inte nu ingå i det nationella målet för år 2020. Utvecklingen av de svenska kolsänkorna behöver dock följas kontinuerligt. Utifrån beslut om en framtida internationell klimatregim samt utveckling av tillförlitliga mätmetoder bör det prövas om ett särskilt mål ska skapas för kolsänkorna (se kapi- tel 17).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft16"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324171x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td241"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td242"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Mål till år 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p775 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Beredningen anser att inriktningsmål för olika samhällssektorer kan utgöra en viktig del för att uppnå den gemensamma utma- ningen i form av ett ambitiöst nationellt mål till år 2020. Berörda sektormyndigheter bör därför få i uppdrag att, i nära samarbete med sektorsaktörerna, ta fram förslag på viktiga insatser inom respektive sektor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Beredningen utgår från att regeringen genomför överläggningar om energipolitiken med utgångspunkt från EU:s klimat- och energimål. Detta innefattar också en prövning av såväl de förny- bara energikällornas som kärnkraftens roll i den framtida klimat- och energipolitiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft33"&gt;Ett mål på medellång sikt till år 2020 (medelvärde för perioden &lt;NOBR&gt;2018–2022)&lt;/NOBR&gt; lägger fast inriktningen för de utsläppsminskningar som krävs för att nå de långsiktiga, mer övergripande målen. Det ger utrymme för olika samhällsaktörer att anpassa sina verksam- heter och investera i klimatanpassad teknik, och kan minimera risken för en fastlåsning vid långsiktigt ohållbara strukturer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft33"&gt;Till år 2020 finns det rimligt goda möjligheter att bedöma vilka möjligheter till utsläppsminskningar som står till buds och vilka samhällskonsekvenser dessa kan få. Tidpunkten ligger också till- räckligt långt fram i tiden för att nya styrmedel ska kunna ge en betydande effekt på utsläppssituationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft33"&gt;I Sverige finns i dagsläget inget mål för klimatpolitiken till år 2020 som har fastslagits av riksdagen. I klimatpropositionen från år 2006 (prop.2005/06:172) redovisade emellertid regeringen bedöm- ningar av ett mål; att utsläppen av växthusgaser för Sverige år 2020 borde vara 25 procent lägre än basåret 1990. Med formuleringen för Sverige menades att även användning av Kyotoprotokollets flexibla mekanismer kan ingå. I klimatpropositionen ingick också att det borde utredas hur samhällets olika sektorer skulle kunna bidra till uppfyllandet av mål på medellång och lång sikt genom sektorsvisa inriktningsmål till år 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft33"&gt;Syftet med detta kapitel är att redogöra för grunderna till Bered- ningens förslag på nationellt mål för klimatpolitiken till år 2020 avseende såväl nivå som utformning. Beredningens förslag utgår från Vetenskapliga rådets bedömning av Sveriges andel av det globala ansvaret för att minska utsläppen samt det förslag till åtagande för Sverige som Europeiska kommissionen har presen- terat. I Handlingsplanen till 2020, i kapitel &lt;NOBR&gt;11–19,&lt;/NOBR&gt; föreslår Bered-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft16"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Mål till år 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft33"&gt;ningen styrmedel och åtgärder som gör det möjligt att uppfylla ansvaret och förslaget till åtagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Beredningen vill betona att vid en analys av ett nationellt mål för klimatpolitiken på medellång sikt finns flera osäkra omvärlds- faktorer, bl.a. inom den internationella klimatprocessen och EU:s gemensamma klimatarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft186"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Vetenskapliga rådets bedömning om målnivå till 2020&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Vetenskapliga rådet angav ett intervall för ett lägsta reduktionskrav för Sverige på ca 20 25 procent till år 2020 jämfört med 1990 års nivå, för att Sverige ska ta sin del av det globala ansvaret för att nå tvågradersmålet. Det gäller om man väljer 400 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppmv CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e)&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;som nivå för långsiktig stabili- sering av växthusgaser i atmosfären. Vetenskapliga rådets bedöm- ning baserades på en jämförande analys av utfallet av ett antal olika teoretiska ansvarsfördelningsmodeller. Andra fördelningsmodeller än de som har analyserats kan ge andra utfall (se kapitel 8 och avsnitt 9.2). Vetenskapliga rådet menade också att vilket mål som Sverige slutligen bör anta är avhängigt politiska bedömningar av bl.a. temperaturmål och koncentrationsmål, försiktighetsprincipen, samhällsekonomiska konsekvenser samt om Sverige bör gå före i den internationella klimatpolitiken (se även avsnitt 9.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft33"&gt;De olika ansvarsfördelningsmodeller, som Vetenskapliga rådet använt resulterar generellt i lägre reduktionskrav för svensk del för år 2020 jämfört med EU totalt, andra medlemsstater i EU och andra industrialiserade länder. En stabiliseringsnivå på 400 ppmv CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;skulle innebära reduktionskrav för EU 27 på &lt;NOBR&gt;30–40&lt;/NOBR&gt; procent till år 2020 totalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft87"&gt;Det lägre reduktionskravet för Sverige förklaras av att Sverige relativt andra industriländer redan har låga utsläpp av växthusgaser i förhållande till befolkning och &lt;NOBR&gt;BNP-nivå.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft16"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td241"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td242"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Mål till år 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p783 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Europeiska kommissionens förslag till åtagande för Sverige i januari 2008&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft33"&gt;EU:s stats- och regeringschefer fastställde i mars 2007 EU:s mål till år 2020; att om industrialiserade länder gör liknande åtaganden tar &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; på sig att minska utsläppen av växthusgaser med 30 procent jämfört med 1990. Annars gäller att EU till år 2020 ensidigt ska minska utsläppen med 20 procent jämfört med år 1990. Flexibla mekanismer ska kunna användas för att nå målet (se kapitel 6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft33"&gt;Europeiska kommissionen föreslog i januari 2008 ett samlat klimat- och energipaket med bl.a. en ansvarsfördelning mellan medlemsländerna för att minska växthusgasutsläppen med 20 pro- cent till 2020. Kriteriet för att bestämma de enskilda medlems- staternas ansvar har varit de enskilda medlemsstaternas BNP per capita. Den ansvarsfördelningsmodell som kommissionen använt skiljer sig alltså från de modeller Vetenskapliga rådet analyserat och ger Sverige ett betydligt högre beting. Förslaget innebär att Sverige får ett åtagande på minus 17 procent till år 2020 jämfört med 2005 års nivå, för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Det motsvarar en minskning på ca 24 procent jämfört med 1990 års nivå. Om ett internationellt avtal där andra industrialiserade länder gör liknande åtaganden blir verklighet och EU ska minska utsläppen totalt med 30 procent till år 2020 blir åtagandet för Sverige för de verksamheter som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem mer långtgående. Utifrån det fall att EU ska minska utsläppen med 30 procent, noterar Beredningen att det finns beräkningar som indikerar att svenska verksamheter som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem kan behöva minska utsläppen med ca 35 procent till år 2020 jämfört med år 1990. Beredningen understryker att beräkningarna är osäkra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft33"&gt;För de verksamheter som omfattas av EU:s utsläppshandels- system föreslår kommissionen att taket för utsläppsrätterna sätts centralt på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; och att minskningen ska vara 21 procent till 2020 jämfört med år 2005 om EU gemensamt ska minska med 20 procent till 2020 jämfört med 1990. Om EU ska minska utsläppen med 30 procent till 2020 jämfört med 1990 noterar Beredningen att det finns beräkningar som indikerar att tilldel- ningen till de svenska anläggningarna kan komma att minska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft16"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;Mål till år 2020 SOU 2008:24&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft33"&gt;utsläppen med ca &lt;NOBR&gt;31–36&lt;/NOBR&gt; procent. Beredningen understryker att beräkningarna är osäkra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft33"&gt;Möjligheten att använda flexibla mekanismer behandlas i avsnitt 9.7. Kommissionens förslag till klimat- och energipaket behandlas utförligare i kapitel 6 och EU:s system för handel med utsläpps-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft33"&gt;rätter i kapitel 13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft186"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Myndigheternas bedömning i kontrollstationsuppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;I Naturvårdsverkets och Energimyndighetens uppdrag att ta fram underlag till kontrollstationen 2008 ingick att analysera ett mål om 25 procent lägre utsläpp för Sverige till år 2020 jämfört med 1990 (Energimyndigheten och Naturvårdsverket 2007). Myndigheterna förordar att Sveriges strategi för att nå ett sådant mål till år 2020 bör vila på tre ben:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;En sänkt tilldelning av utsläppsrätter inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;En vidareutveckling av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-styrmedel&lt;/NOBR&gt; och nationella styrmedel för verksamheter utanför EU:s system för handel med utsläpps- rätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Inköp av utsläppsreduktionsenheter enligt Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft33"&gt;Det bör noteras att myndigheterna enbart analyserar en målkon- struktion som utgår från den svenska tilldelningen av utsläppsrätter till de verksamheter som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem, (ett s.k. avräkningsmål) istället för att utgå från hur mycket av utsläppen i dessa sektorer, som genom en omfördelning av utsläppsrätterna, kommer att ske i Sverige respektive i andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Vidare bygger analysen på Kyotoprotokollets konstruktion. Därmed är en annan faktor viktig att ha i åtanke, att ytterligare utsläppskällor och gaser kan tillkomma under ett framtida interna- tionellt åtagande, t.ex. bunkeroljor och fler växthusgaser. I myndig- heternas analys har inte heller kolsänkorna ingått eller att Sverige skulle välja att köpa in utsläppsrätter Assigned Amount Units, AAU:s, från andra länder för att uppnå måluppfyllelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft16"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td241"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td242"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Mål till år 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p763 ft33"&gt;Myndigheterna har även gjort vissa bedömningar för högre nivåer på minskningen än 25 procent och konstaterar att oavsett om ambitionsnivån är att minska utsläppen med 25 procent eller 30 procent för Sverige till år 2020, krävs en samlad och kraftfull klimatstrategi för att nå målet. Myndigheterna lämnade också för- slag till styrmedel och åtgärder för att nå målen. Myndigheterna bedömer att utsläppsminskningar med upp till 30 procent bör kunna nås med relativt liten påverkan på samhällsekonomin. Utöver de konsekvensanalyserade styrmedels- och åtgärdsförslagen identifierades olika områden där förstärkta styrmedel och åtgärder är motiverade för att få till stånd ytterligare utsläppsminskningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft33"&gt;Klimatberedningen har därefter bett myndigheterna bakom kontrollstationsuppdraget att göra en snabbanalys av förutsätt- ningarna för, och konsekvenserna av, ytterligare utsläppsminsk- ningar för de verksamheter som inte omfattas av EU:s utsläpps- handelssystem. I sin rapport ”Tilläggsuppdrag till Klimatbered- ningen” uttrycker myndigheterna tveksamhet till målnivåer som ligger betydligt över de nivåer som analyserades i det ursprungliga kontrollstationsuppdraget (Energimyndigheten och Naturvårds- verket 2007c). Myndigheterna framför också bl.a. att den flexibili- tet och kostnadseffektivitet som ges av att använda Kyotoproto- kollets projektbaserade mekanismer är särskilt viktig att beakta när högre målnivåer analyseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Åtgärder, styrmedel och samhällsekonomiska konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft33"&gt;Åtgärder och styrmedel beskrivs övergripande i kapitel 5. De åtgärder och styrmedel som Beredningen föreslår behandlas i Handlingsplanen till år 2020 i kapitel &lt;NOBR&gt;11–19.&lt;/NOBR&gt; Beredningen baserar en stor del av sina förslag på myndigheternas förslag i deras under- lag till kontrollstation 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft186"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Ansvarsfördelning samt olika argument för enskilda länder att gå före&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft33"&gt;En ständigt aktuell fråga inom klimatpolitiken är huruvida Sverige ska gå före internationellt och ta på sig mer ambitiösa utsläppsmål än vad som krävs. Sverige har sedan länge haft som ambition att gå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft16"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Mål till år 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft33"&gt;före i den omställning som behövs för att nå de omfattande utsläppsminskningar som krävs på längre sikt. Det är mot den bakgrunden som riksdagen beslutade om ett mer långtgående nationellt klimatmål för åren 2008−2012 än det åtagande som följde av EU:s gemensamma ansvarsfördelning av unionens Kyoto- åtagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Ambitionen baseras på Klimatkonventionens två grundläggande principer; att skyddet av klimatsystemet är ett gemensamt, men differentierat, ansvar och att industriländerna har ansvar att gå före i arbetet för omställningen till ett miljömässigt hållbart samhälle. Dessa grundläggande principer utgår från det faktum att olika länder har mycket olika förutsättningar för att hantera klimat- problemen (prop. 2005/06:172).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Detta avsnitt syftar till att analysera olika tolkningar av inne- börden att gå före för ett enskilt land. Ofta relateras diskussionen om att gå före till åtaganden om utsläppsminskningar. Det är dock viktigt att notera att diskussionen om att gå före är mångfacetterad och att det finns många sätt att gå före på. Det är exempelvis lika relevant att tala om att gå före gällande satsningar på teknikutveck- ling eller utveckling av styrmedel (se vidare Handlingsplanen, kapitel &lt;NOBR&gt;11–19).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Argument för och emot att gå före&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft33"&gt;Vetenskapliga rådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft33"&gt;Vetenskapliga rådet konstaterar att det finns skäl både för att gå före och för att inte göra det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft33"&gt;Enligt Rådet kan följande argument för att gå före anges:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Sverige kan med trovärdighet vara vägledande i det inter- nationella klimatsamarbetet. Med en egen ambitiös och effekt- full klimatpolitik som går att förena med en god ekonomisk utveckling är Sverige i bättre position att vara pådrivande i de internationella förhandlingarna och att ge inspiration för andra länder att följa samma väg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;En ambitiös klimatpolitik återspeglar många medborgares starka engagemang i klimatfrågan. I olika undersökningar har de till- frågade sagt sig vara beredda att göra vissa ekonomiska upp- offringar som ett mer ambitiöst nationellt mål innebär.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft16"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td241"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td242"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Mål till år 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p795 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Genom att börja minska utsläppen kan man tidigt börja bygga upp verksamheter och produktion för de nya miljöteknik- marknader som uppkommer. Genom höga krav tidigt tvingas samhället till effektiviseringar som underlättar en långtgående anpassning på sikt och kan stärka konkurrenskraften och gene- rera arbetstillfällen samt ge exportmöjligheter i framtiden, när andra länder börjar vidta liknande åtgärder. (Argumentet är en del av den s.k. Porterhypotesen som säger att stringenta miljö- regleringar, rätt utformade, ger konkurrensfördelar.) Bered- ningen noterar att det pågår en vetenskaplig diskussion om denna effekt går att påvisa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft33"&gt;Enligt Rådet kan följande argument för att inte gå före anges:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Det finns analyser som visar att hårdare utsläppskrav leder till extra samhällsekonomiska kostnader.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Hårda krav i Sverige kan inte påverka de globala utsläppen märkbart eftersom de svenska utsläppen utgör en så liten andel. Inte ens om de svenska utsläppen helt upphörde skulle det spela någon större roll globalt sett.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Det finns risk för ”läckage” av miljöstörande verksamhet, det vill säga att produktion med stora utsläpp kommer att utföras i eller flyttas till länder med en mindre stringent politik. I så fall kan miljöeffekten bli verkningslös eller få negativa följder. Detta kan dock motverkas genom att styrmedel utformas med hänsyn till risken för geografisk omlokalisering av produktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft33"&gt;Myndigheterna bakom kontrollstationsuppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Myndigheterna bakom kontrollstationsuppdraget bedömer att det finns fördelar med att ett svenskt utsläppsmål på medellång sikt är direkt kopplat till ett kommande internationellt och/eller EU- gemensamt åtagande och därtill hörande ansvarsfördelning. Myndig- heterna menar att om EU antar ett tillräckligt ambitiöst mål så behöver inte Sverige ha ett nationellt mål som överstiger Sveriges åtagande inom EU. Vidare menar myndigheterna att det skapar tydlighet för samhällets olika aktörer med endast en målnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft16"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Mål till år 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p433 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;EU:s system för handel med utsläppsrätter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Enligt Europeiska kommissionens förslag i januari 2008 kommer de verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter att lyftas ut ur de nationella åtagandena från och med år 2013. Kommissionen föreslår att tilldelningen av utsläppsrätter för de verksamheter som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem ska ske centralt. Kommissionens förslag om tilldelning behandlas i avsnitt 9.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft87"&gt;Möjligheten att använda flexibla mekanismer inom de verksam- heter som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem behandlas i avsnitt 9.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft33"&gt;I och med att utvecklingen av EU:s system för handel med utsläppsrätter är föremål för förhandlingar föreligger betydande osäkerheter om den framtida utformningen som kommer att påverka det svenska nationella målet på sikt. Osäkerheterna gäller, förutom taket och tilldelningssätt, också utvidgning till fler sek- torer och gaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft33"&gt;EU:s system för handel med utsläppsrätter behandlas över- gripande i kapitel 6 och utförligt i kapitel 13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Kyotoprotokollets flexibla mekanismer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Hur kan de flexibla mekanismerna användas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Som anges i kapitel 16 omfattar Kyotoprotokollets flexibla mekanismer dels två projektbaserade mekanismer som benämns mekanismen för ren utveckling (Clean Development Mechanism, CDM) och gemensamt genomförande (Joint Implementation, JI), dels handel med utsläppsrätter mellan länder, Assigned Amount Units, AAU:s. Den internationella handeln med AAU:s kan inledas först år 2008 och bör inte förväxlas med den &lt;NOBR&gt;EU-interna&lt;/NOBR&gt; handeln med utsläppsrätter som inleddes 2005. Genom EU:s länk- direktiv, som kompletterar direktivet om handel med utsläpps- rätter, etablerades en koppling mellan de projektbaserade meka- nismerna och EU:s utsläppshandelssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft33"&gt;Det är osäkert i vilken utsträckning de flexibla mekanismerna kommer att vara tillgängliga i en framtida internationell klimat- regim efter 2012 och hur regelverket för hur de får användas i så fall kommer att se ut. Sannolikt kommer dock CDM eller liknande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft16"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td241"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td242"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Mål till år 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft33"&gt;mekanismer att ha en framskjuten plats även i en framtida klimat- regim (se vidare kapitel 16 och 20).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Syftet med de flexibla mekanismerna är att de ska ge möjligheter till kostnadseffektiva åtgärder genom att åtgärder för utsläpps- minskningar, mot ersättning, vidtas i länder och regioner där de kan genomföras till en lägre kostnad. CDM kan också bidra till teknikutveckling och till tekniköverföring från utvecklade länder till utvecklingsländer. Projekt inom ramen för de projektbaserade mekanismerna kan också ha positiva sidoeffekter som renare luft och förbättrad inhemsk energiförsörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Handel med AAU:s förväntas ske främst mellan länder med förväntade överskott och länder som annars får svårt att nå sina åtaganden att minska utsläppen av växthusgaser. Det finns en viss tvekan inför att använda AAU:s för att nå Kyotoåtaganden. Skälen är bl.a. att det för perioden 2008−2012 finns ett stort överskott av AAU:s i länder som Ryssland och Ukraina som ett resultat av den generösa tilldelning länderna fått i Kyotoprotokollet. För närvarande arbetar ett antal länder, däribland Japan, Nederländerna och Finland tillsammans med Världsbanken med att utveckla en koppling mellan köp av AAU:s och investeringar i bl. a. energi- sektorn i de länder som säljer AAU:s, s.k. Green Investment Schemes. Härigenom avser man att skapa en återkoppling så att intäkterna av försäljning går till t.ex. utsläppsminskande åtgärder (se kapitel 16).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft33"&gt;Myndigheterna bakom kontrollstationsuppdraget har övervägt möjligheten att Sverige skulle välja att köpa in AAU:s från andra länder som uppnår kommande åtaganden med marginal, som ett sätt att uppnå måluppfyllelse. Myndigheterna gjorde bedömningen att inköp av den typen av utsläppsminskningar inte har plats i en ambitiös svensk klimatstrategi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;För användning av AAU:s talar att den kan ge hög kostnads- effektivitet. Köp av AAU:s innebär också sannolikt lägre trans- aktionskostnader än användning av de projektbaserade mekanism- erna CDM och JI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft16"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Mål till år 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p800 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Sveriges nuvarande engagemang för de projektbaserade mekanismerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;Utsläppsrätter från de projektbaserade mekanismerna räknas inte in i gällande klimatmål. Sverige har ändå valt att delta i arbetet med att utveckla mekanismerna till trovärdiga och effektiva instrument i det internationella klimatsamarbetet, bl.a. genom att genomföra ett antal projekt. En utförligare beskrivning ges i kapitel 16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;I myndigheternas underlag till kontrollstationen föreslår man att statliga inköp av utsläppsreduktionsenheter år 2020 bör uppgå till &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; miljoner ton koldioxidekvivalenter per år (som en del av åtgärderna för att nå en reduktion på 25 procent till år 2020 jämfört med 1990).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Supplementaritetskravet i Kyotoprotokollet och Europeiska kommissionens förslag till utrymme för CDM och JI i EU:s mål till år 2020&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;Som framgått ovan kan utsläppsreduktionsenheter från CDM- och &lt;NOBR&gt;JI-projekt&lt;/NOBR&gt; användas dels av länder för att nå landets åtagande enligt Kyotoprotokollet, dels av de företag som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. I båda fallen måste hänsyn tas till Kyotoprotokollets krav på supplementaritet, dvs. att utsläpps- minskningarna som uppnås genom mekanismerna ska vara ett komplement till insatserna i det egna landet. De inhemska åtgärderna ska enligt protokollet utgöra en signifikant del av ett lands ansträngningar. Det är emellertid osäkert huruvida något supplementaritetskrav kommer att finnas i en framtida klimatregim samt hur det i så fall kommer vara utformat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Enligt Europeiska kommissionens förslag i januari 2008 får medlemsstaterna för de verksamheter som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem, tillgodoräkna sig utsläppsminskningar från användning av Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer CDM och JI motsvarande högst 3 procent av utsläppen år 2005. Om EU ska minska utsläppen med 30 procent mellan år 1990 och år 2020 får medlemsstaterna tillgodoräkna sig ytterligare hälften av den tillkommande utsläppsminskningen för de verksamheter som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Beredningen noterar att det finns beräkningar som indikerar att Sverige skulle kunna tillgodoräkna sig utsläppsminskningar från de projektbaserade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft16"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td241"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td242"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Mål till år 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p803 ft33"&gt;mekanismerna motsvarande ca 8 procent av utsläppen från de verk- samheter som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem år 2005, om EU gemensamt ska minska utsläppen med 30 procent mellan år 1990 och år 2020. Det är oklart vad som gäller för Kyoto- protokollets Assigned Amount Units, AAU:s.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft33"&gt;För verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter innebär supplementaritet enligt Europeiska kommis- sionens tolkning att andelen utsläppsreduktionsenheter måste överensstämma med respektive medlemsstats åtaganden om supplementaritet och vara fastställd i den nationella fördelnings- planen. Enligt kommissionens beslut om Sveriges fördelningsplan inför handelsperioden 2008−2012 går gränsen, för hur mycket CDM- eller &lt;NOBR&gt;JI-certifikat&lt;/NOBR&gt; som anläggningarna i Sverige får utnyttja, vid 10 procent av den totala utsläppsmängd som dessa anläggningar tilldelats för perioden &lt;NOBR&gt;2008–2012.&lt;/NOBR&gt; Vad som kommer gälla för de verksamheter som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem vid ett &lt;NOBR&gt;EU-gemensamt&lt;/NOBR&gt; mål om att minska utsläppen med 30 procent till år 2020 jämfört med år 1990 kommer att bestämmas av EU gemen- samt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Upptag i skog och mark, kolsänkorna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft33"&gt;Beståndsdelarna i en framtida internationell klimatregim är för närvarande föremål för förhandling, och hur utsläppen från mark- användning och skogsbruk kommer att hanteras är således inte fastlagt i dagsläget. Frågan kommer förhoppningsvis att avgöras senast under hösten år 2009. Enligt många bedömare, till exempel Stern (2007), borde bl.a. utsläppen från markanvändning och skogsbruk omfattas tydligare i en framtida klimatregim.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft33"&gt;Sverige har som regel ett stort upptag av växthusgaser i sektorn markanvändning och skogsbruk. Sektorn kan således sägas utgöra en s.k. kolsänka. Nettoutsläppen i Sverige varierar mycket mellan åren (se vidare kapitel 17). Som tidigare har nämnts, omfattas inte nettoutsläppen från markanvändning och skogsbruk i det nationella målet för perioden 2008−2012. Inom ramen för Sveriges åtagande enligt Kyotoprotokollet kommer dock Sverige att i begränsad utsträckning få räkna med kolsänkorna för att uppfylla vårt åtagande (se kapitel 17).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft16"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Mål till år 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p808 ft33"&gt;Myndigheterna bakom kontrollstationsuppdraget gjorde be- dömningen att kolsänkorna inte bör inkluderas i ett nationellt mål till år 2020, med tanke på de stora osäkerheter som finns när det gäller storleken på de framtida svenska kolsänkorna och de stora årliga fluktuationerna. De framhöll också att förutsättningarna för Sverige att ta in kolsänkorna inom ramen för ett framtida åtagande i en internationell klimatregim, fortfarande är oklara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Lämpligheten av sektorsmål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;I kontrollstationsuppdraget ingick att lämna förslag till inrikt- ningsmål för olika samhällssektorer till år 2015. Myndigheternas övergripande bedömning var att sektorsmål framför allt bör fungera som stöd och vision för sektorsaktörernas arbete. Det innebär att sektorsmålen enligt myndigheternas bedömning inte bör användas för att kontrollera uppfyllelsen av det överordnade nationella utsläppsmålet. Istället bör de handla om vägen fram till måluppfyllelse (t.ex. ökad teknologianvändning, nya styrmedel etc.) och ha en lös koppling till det nationella målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Enligt myndigheterna finns det ett uttalat intresse för att ut- veckla särskilda sektorsmål inom transport- och avfallssektorn. För att ta fram sektorsmål för dessa sektorer, och andra intresserade sektorer, anser myndigheterna att en process med ett brett och aktivt deltagande från olika intressenter är att föredra, där stor vikt läggs vid att förankra och att få acceptans och ägandeskap. Enligt kontrollstationsuppdraget bör således sektorsmål tas fram i myndigheternas samarbete med aktörerna i de relevanta sektorerna, och uppdrag att ta fram förslag till sådana mål bör läggas på berörda sektorsmyndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;Myndigheterna har identifierat ett antal skäl som talar emot ett uppdrag att formulera bindande mål för samtliga sektorer. Bland annat är det problematiskt att identifiera vad en sektor omfattar, och avgränsningen försvåras ytterligare av att det finns ett stort antal kopplingar mellan de olika sektorerna. Det är vidare svårt att uppskatta kostnaderna för att minska utsläppen på sektorsnivå, vilket gör det svårt att uppnå bästa möjliga kostnadseffektivitet. Ytterligare ett skäl som talar emot bindande utsläppsmål för alla sektorer är att utsläppen för de olika sektorerna framöver bedöms utvecklas väldigt olika. Vetenskapliga rådet menade också att det inte är rationellt att sätta bindande sektorsmål eller likformiga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft16"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td241"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td242"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Mål till år 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft33"&gt;utsläppsmål rakt över för alla sektorer. Därtill omfattas en stor del av Sveriges samlade utsläpp av EU:s system för handel med utsläppsrätter, och för de verksamheter som omfattas av utsläpps- handelssystemet skulle ytterligare nationella utsläppsmål (utöver tilldelningen) betyda ett ingrepp som går tvärs emot grundtanken bakom handelssystemet. En framtida utvidgning av EU:s system för handel med utsläppsrätter till fler sektorer får vidare negativ inverkan på relevansen och lämpligheten av bindande sektorsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Beredningens överväganden, bedömningar och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Beredningens överväganden och bedömningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;Mål på medellång och lång sikt är huvudsakligen en fråga om risk- hantering, dvs. hur låg eller hög sannolikhet som världen kan acceptera för att ett långsiktigt temperaturmål ska uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Beredningen framhåller, liksom Vetenskapliga rådet, vikten av att de ansträngningar som görs inom de närmaste årtiondena för att minska utsläppen av växthusgaser, i stor utsträckning är avgörande för möjligheten att nå tvågradersmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft33"&gt;Sverige bör fortsätta vara ett föregångsland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft33"&gt;Beredningen noterar att Sveriges historiska målsättning om att vara en föregångare i den internationella klimatpolitiken har lett till framsteg. Sverige har kunnat bryta det negativa sambandet mellan ekonomisk tillväxt och utsläppen av växthusgaser. Detta ska även fortsatt vara målsättningen; att utveckla Sverige till en förebild för ett modernt klimatanpassat samhälle. Beredningen anser att Sverige, genom att ligga i framkant kan bidra till teknikutveckling och teknikspridning. Genom att vara en föregångare på klimat- området stärks också Sveriges möjligheter att vara pådrivande i de internationella klimatförhandlingarna. Samtidigt kan en ambitiös klimatpolitik bidra till att skapa jobb här hemma. Beredningen har i kapitel 8 tagit ställning till att 400 miljondelar koldioxidekvi- valenter (ppmv CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e)&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;bör antas som koncentrationsmål, och att Sverige bör ta sin del av det globala ansvaret för att nå tvågraders- målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft16"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Mål till år 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p808 ft33"&gt;Beredningen anser att det också är viktigt att notera att diskus- sionen om att gå före tenderar att fokusera på olika val av procent- satser för utsläppsminskningar. Det handlar emellertid också om teknikutveckling, utveckling av styrmedel och åtgärder och om långsiktiga investeringsbeslut. En ambition att gå före behöver inte heller begränsas till åtgärder inom landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft33"&gt;Det nationella målet i förhållande till Europeiska kommissionens förslag till åtagande för Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Beredningen inser att det finns en klar fördel med att välja ett nationellt mål som motsvarar det åtagande som Sverige kommer att få i den kommande interna ansvarsfördelningen i EU. Beredningen vet emellertid inte med säkerhet vilket åtagande Sverige slutligen kommer att få eller i vilken mån mekanismer som liknar dagens projektbaserade mekanismer enligt Kyotoprotokollet kommer att få tillgodoräknas. Europeiska kommissionens förslag i januari 2008 ger dock en indikation som gör det möjligt att välja förhållnings- sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;Beredningen bedömer att vi bör utgå från att ett internationellt avtal kommer till stånd och att EU:s mål för utsläppen i unionen som helhet därmed blir en minskning med 30 procent mellan år 1990 och 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Beredningen väljer därmed att föreslå ett mål som överstiger det förslag till åtagande för Sverige som kommissionen presenterade i januari 2008. Det gör också Sverige väl förberett för att klara sin andel av ett eventuellt kommande åtagande från EU att minska utsläppen med 30 procent. Dessutom anser Beredningen att Sverige med de åtgärder som Beredningen föreslår i handlingsplanen mycket väl och till acceptabla kostnader kan uppnå det mål till år 2020 som Beredningen föreslår. (Se Handlingsplan till år 2020, kapitel &lt;NOBR&gt;11–19).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;Användningen av mekanismer som liknar Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer som en del i målet behandlas i ett särskilt avsnitt nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft16"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td241"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td242"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Mål till år 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p813 ft33"&gt;Avräkningsmål med hänsyn till EU:s system för handel med utsläppsrätter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;Beredningen noterar att flera av de förändringar av EU:s system för handel med utsläppsrätter som diskuteras i nuvarande översyn, är av central betydelse för hur ett nationellt mål till år 2020 kan formuleras och beräknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Eftersom det i dagsläget inte är möjligt att med någon större säkerhet förutse den totala tilldelningen, fördelningsgrunder, hantering av utsläppsreduktionsenheter och vilka sektorer som kommer att omfattas av EU:s utsläppshandelssystem; måste det svenska målet till år 2020 ses över i takt med omvärldsförändringar som får inverkan på formuleringar, beräkningar och framtida utfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft33"&gt;Med anledning av den långt gångna diskussionen om att sepa- rera utsläppen från verksamheter som omfattas av EU:s utsläpps- handelssystem från övriga nationella utsläpp, anser Beredningen att det är lämpligt att redan i dagsläget göra en tydlig uppdelning av det nationella målet; dvs. att den totala utsläppsminskningen ska vara ansvarsuppdelad på de verksamheter som omfattas respektive inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. När det gäller den del av det nationella målet som rör de verksamheter som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem förordar myndigheterna, i under- laget till Kontrollstation 2008, ett s.k. avräkningsmål. Det innebär att räkna med tilldelningen av utsläppsrätter till de svenska verksamheterna istället för att utgå från hur mycket av utsläppen i dessa sektorer, som genom en omfördelning av utsläppsrätterna, kommer att ske i Sverige respektive i andra länder. Beredningen instämmer i att för verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter ska den tilldelade, eller auktionerade, mängden utsläppsrätter användas för bedömning av måluppfyllelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft33"&gt;Inhemska åtgärder kompletterade med användning av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft33"&gt;Kyotoprotokollets flexibla mekanismer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft33"&gt;Beredningen menar att frågan om hur stor del av den svenska mål- uppfyllelsen som ska nås med olika typer av insatser är en politisk avvägning mellan kostnadseffektivitet på kort och lång sikt, behov av långsiktiga strukturella förändringar i samhället, vilken roll de olika verktygen kan ha i en framgångsrik internationell klimat-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft16"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Mål till år 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft33"&gt;politik samt Sveriges trovärdighet som föregångare i klimat- politiken och vår möjlighet att ha en pådrivande roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Mekanismer som liknar dagens projektbaserade mekanismer enligt Kyotoprotokollet (CDM och JI) bör spela en viktig roll som komplement till inhemska åtgärder för att kunna uppnå ambitösa mål och för att bidra till tekniköverföring och kapacitetsupp- byggnad i värdländerna (se kapitel 16). Investeringar i utvecklings- länder för minskad klimatpåverkan är centralt för att nå de lång- siktiga klimatmålen. Sveriges trovärdighet i internationella för- handlingar stärks om de projektbaserade mekanismerna ingår i klimatmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;Beredningen vill samtidigt betona att Sverige på längre sikt inte kan förlita sig på användningen av projektbaserade mekanismer som ett betydande inslag i ansträngningarna att minska utsläppen. Detta beror främst på omfattningen av de utsläppsminskningar som krävs av framför allt industriländer för att långsiktiga stabilise- ringsmål ska kunna uppnås globalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Beredningen anser att Sverige ska verka för vidgade möjligheter att använda projektbaserade flexibla mekanismer, som liknar dagens projektbaserade mekanismer enligt Kyotoprotokollet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Inköp av AAU:s bör däremot för närvarande inte ingå eftersom sådana inköp i dagsläget inte är direkt förknippade med någon tekniköverföring eller kapacitetsuppbyggnad i säljarlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft33"&gt;Kolsänkorna och det nationella målet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Beredningen anser att utsläpp av växthusgaser från och upptag i kolsänkor (markanvändning och skogsbruk) bör omfattas tydligare i en framtida global klimatregim. Utsläpp p.g.a. avskogning är betydelsefulla i ett internationellt perspektiv och står för en stor andel av de globala utsläppen. De svenska kolsänkorna bör inte för närvarande tillgodoräknas inom ramen för det nationella målet beroende på de osäkerheter som ännu är förknippade med beräk- ningen av deras storlek och osäkerheter om hur de kommer att behandlas i en framtida internationell klimatregim. Utvecklingen av de svenska kolsänkorna behöver dock följas kontinuerligt. Utifrån beslut om en framtida internationell klimatregim samt utveckling av tillförlitliga mätmetoder bör det prövas om ett särskilt mål ska skapas för kolsänkorna (se kapitel 17).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td241"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td242"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Mål till år 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p816 ft33"&gt;Utformningen av målet kommer att behöva ses över kontinuerligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;En annan fråga av vikt för ett nationellt utsläppsmål till år 2020 gäller vilka sektorer, gaser och utsläppskällor som ska omfattas av målet. Ur ett internationellt perspektiv är utsläppskällor, som markanvändning och utrikes transporter, betydelsefulla och borde omfattas tydligare i en framtida internationell klimatregim. Veten- skapliga rådets bedömning var att utformningen av ett nationellt utsläppsmål för Sverige bör ses över i takt med utvecklingen av regelverket för den internationella klimatpolitiken. Om ytterligare utsläppskällor kommer att inkluderas i en internationell regim bör de också omfattas av ett svenskt utsläppsmål. Beredningen delar Rådets uppfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft33"&gt;Lämpligheten av inriktningsmål för olika samhällssektorer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft33"&gt;Beredningen anser att inriktningsmål för olika samhällssektorer kan utgöra en del av arbetet för att uppnå den gemensamma utma- ningen med ett ambitiöst nationellt mål till år 2020. Enligt Bered- ningens uppfattning är det viktigt att sådana inriktningsmål fast- ställs i en process där berörda sektorsaktörer är nära involverade. Det bör handla om viktiga insatser inom respektive sektor, men de bör inte vara direkt kopplade till eller användas för att kontrollera uppfyllelsen av det överordnade nationella utsläppsmålet. Det är viktigt att inriktningsmålen utformas så att de leder till kostnads- effektiva lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft33"&gt;Berörda sektormyndigheter bör få i uppdrag att, i nära sam- arbete med sektorsaktörerna, ta fram förslag på viktiga insatser inom respektive sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag till nationellt mål till år 2020&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;Sverige ska fortsätta vara pådrivande för omfattande minskningar av de globala växthusgasutsläppen samt för att EU:s minskningsmål till år 2020 jämfört med år 1990 därmed ska bli 30 procent. Detta minskningsmål är beslutat av stats- och regeringschefer under för- utsättning att andra industriländer gör jämförbara utsläpps- minskningar och att ekonomiskt mer avancerade utvecklingsländer bidrar i rimlig utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft16"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Mål till år 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p808 ft33"&gt;Sverige ska sätta ett nationellt mål som anger vårt bidrag inom en global och övergripande klimatöverenskommelse. Det ska mot- svara Sveriges åtagande inom ramen för en utsläppsminskning på 30 procent inom EU. Enligt Beredningens beräkningar motsvarar detta en utsläppsminskning på ca 35 procent, och ett genom- förande av hela Beredningens handlingsplan skulle ge ytterligare ca 3 procentenheter i utsläppsminskningar. Beräkningen innehåller ännu osäkra antaganden som bör prövas i beredningsarbetet inför regeringens klimatproposition. När EU:s interna beslut och de glo- bala förhandlingarna slutförts, bör det nationella målet slutgiltigt fastställas vid en kontrollstation. Därefter bör regelbundna kontrollstationer genomföras. Regeringen ska årligen i en skrivelse till riksdagen redovisa de svenska utsläppen av växthusgaser totalt och uppdelat per sektor, göra bedömningar av möjligheterna att nå målet till år 2020 samt vid behov lämna förslag till åtgärder. En fördjupad översyn görs vart fjärde år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft33"&gt;För verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter används den tilldelade, eller auktionerade, mängden utsläppsrätter för bedömning av måluppfyllelse i stället för de verkliga utsläppen i Sverige. Den andel av den svenska utsläppsre- duktionen som sker inom EU:s system för handel med utsläpps- rätter styrs helt av förhandlingar och beslut på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; Sveriges nationella mål ska därför redovisas för de verksamheter som omfattas respektive inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Målet ska innefatta användning av mekanismer som liknar dagens projektbaserade mekanismer enligt Kyotoprotokollet. Sverige ska verka för vidgade möjligheter att använda sådana flexibla mekanismer vid förverkligandet av EU:s gemensamma utsläppsminskning på 30 procent såväl genom åtgärder inom EU som genom av &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; bekostade åtgärder utanför EU. Sverige ska för egen del utnyttja de möjligheter som anges inom EU och av internationella avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;Beredningen utgår från att regeringen genomför överläggningar om energipolitiken med utgångspunkt från EU:s klimat- och energimål. Detta innefattar också en prövning av såväl de förnybara energikällornas som kärnkraftens roll i den framtida klimat- och energipolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Beredningen bedömer att målet går att nå med de åtgärder och styrmedel som Beredningen föreslår i handlingsplanen till år 2020, kapitel &lt;NOBR&gt;11–19.&lt;/NOBR&gt; I tabell 9.1 ger Beredningen ett beräkningsexempel. En minskning av utsläppen med 38 procent till år 2020, jämfört&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft16"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td241"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td242"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Mål till år 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft33"&gt;med 1990 års utsläpp på ca 72 miljoner ton koldioxidekvivalenter (Mton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e),&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;innebär en minskning med ca 27 Mton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Åtgärderna och styrmedlen som Beredningen föreslår i hand- lingsplanen och som Beredningen kunnat kvantifiera beräknas grovt ge utsläppsminskningar på mer än 6 miljoner ton för de verk- samheter som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. I handlingsplanen finns också förslag till åtgärder och styrmedel som Beredningen inte haft underlag för att kvantifiera, men som kommer ge ytterligare utsläppsminskningar. Redan befintliga åtgärder och styrmedel för de verksamheter som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem bidrar, enligt prognosen i myndig- heternas underlag till Kontrollstation 2008, till att utsläppen i sektorn minskar betydligt och därmed också i hög utsträckning till att Beredningen bedömer att målet går att nå. Minskningarna enligt prognos med enbart befintliga åtgärder och styrmedel beräknas grovt uppgå till 9 miljoner ton jämfört med 1990. Bidraget från de verksamheter som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem blir, med ett mycket grovt antagande om ett sänkt tak på som mest ca 36 procent (se avsnitt 9.2), ca 8 Mton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;. Insatser inter- nationellt genom användning av mekanismer som liknar dagens projektbaserade mekanismer enligt Kyotoprotokollet kan som ett mycket grovt antagande ge en minskning i storleksordningen 4 Mton CO&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;för de verksamheter som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem (se avsnitt 9.7). Inslaget av de projekt- baserade mekanismerna ger viss flexibilitet att nå målet. Utrymmet för användningen av de projektbaserade flexibla mekanismerna inom EU:s utsläppshandelssystem bestäms av EU gemensamt och ingår i sänkningen av taket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft33"&gt;Se beräkningsexemplet i tabell 9.1 på nästa sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft16"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324190x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;Mål till år 2020 SOU 2008:24&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td53"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;Tabell 9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td243"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Beräkningsexempel för utsläppsminskningar som kan bidra till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft188"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td243"&gt;&lt;P class="p19 ft125"&gt;att nå ett nationellt mål till år 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td243"&gt;&lt;P class="p56 ft69"&gt;Beredningen understryker att det rör sig om grova uppskattningar. Detta är ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td243"&gt;&lt;P class="p56 ft122"&gt;beräkningsexempel som bygger på osäkra antaganden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft188"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td243"&gt;&lt;P class="p56 ft69"&gt;(De svenska utsläppen av växthusgaser var år 1990 ca 72 miljoner ton kol-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td243"&gt;&lt;P class="p56 ft3"&gt;dioxidekvivalenter (Mton CO&lt;SPAN class="ft169"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e))&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft159"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td244"&gt;&lt;P class="p19 ft159"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td53"&gt;&lt;P class="p42 ft125"&gt;Komponent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td243"&gt;&lt;P class="p820 ft131"&gt;Reduktion till 2020 jämfört med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td243"&gt;&lt;P class="p820 ft122"&gt;1990, Mton CO&lt;SPAN class="ft169"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td244"&gt;&lt;P class="p19 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p821 ft3"&gt;Verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p822 ft178"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Reduktion enligt myndigheternas prognos utan att ytterligare åtgärder vidtas (se kapitel 4)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Reduktion med åtgärder och styrmedel i hand- lingsplanen som Beredningen kunnat kvantifiera (kapitel &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;11–19)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft3"&gt;ca 9&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft3"&gt;ca 6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td245"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Reduktion genom användning av mekanismer som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td149"&gt;&lt;P class="p824 ft69"&gt;ca 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td245"&gt;&lt;P class="p647 ft125"&gt;liknar dagens projektbaserade mekanismer enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft188"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td245"&gt;&lt;P class="p647 ft122"&gt;Kyotoprotokollet Ett mycket grovt antagande om att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td245"&gt;&lt;P class="p647 ft125"&gt;utrymme på ca 8 procent av 2005 års utsläpp, som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft188"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td245"&gt;&lt;P class="p647 ft122"&gt;var 45 Mton, från verksamheter som inte omfattas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td245"&gt;&lt;P class="p647 ft3"&gt;av utsläppssystemet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td246"&gt;&lt;P class="p19 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td247"&gt;&lt;P class="p19 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td245"&gt;&lt;P class="p22 ft125"&gt;Verksamheter som omfattas av EU:s system för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td245"&gt;&lt;P class="p22 ft125"&gt;handel med utsläppsrätter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td245"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Ett mycket grovt antagande om som mest ca 36 procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td149"&gt;&lt;P class="p824 ft69"&gt;ca 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td245"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;reduktion av 2005 års utsläpp räkad som ett avräknings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td245"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;mål (se avsnitt 9.2). År 1990 var utsläppen ca 22 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td245"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;liksom år 2005.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td246"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td247"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td245"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Total reduktion (motsvarar ca 38 procents reduktion av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td149"&gt;&lt;P class="p824 ft69"&gt;ca 27 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td245"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;de samlade utsläppen till år 2020 jämfört med år 1990)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td149"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td246"&gt;&lt;P class="p19 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td247"&gt;&lt;P class="p19 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p825 ft16"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324191x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p826 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;Samlat förslag till reviderat miljökvalitetsmål "Begränsad klimatpåverkan"&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft190"&gt;Beredningens förslag till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft183"&gt;Nationellt miljökvalitetsmål ”Begränsad klimatpåverkan”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft33"&gt;Enligt FN:s ramkonvention för klimatförändringar ska halten av växthusgaser i atmosfären stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft33"&gt;Sverige har tillsammans med andra länder ansvar för att det globala målet uppnås. Möjligheten att uppfylla det nationella miljö- kvalitetsmålet är till avgörande del beroende av internationellt sam- arbete och insatser i alla länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft8"&gt;Övergripande mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft33"&gt;Temperaturmål (nytt)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft33"&gt;Sverige bör ta sin del av det globala ansvaret för att ökningen av den globala medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Cel- sius jämfört med den förindustriella nivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft33"&gt;Koncentrationsmål som härleds från temperaturmålet (ändrat)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft33"&gt;Svensk klimatpolitik bör bidra till att koncentrationen av växthus- gaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppmv CO&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e)&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft16"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324192x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Samlat förslag till reviderat miljökvalitetsmål "Begränsad klimatpåverkan"&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Delmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft33"&gt;Utsläppsmål &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; (oförändrat delmål)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft33"&gt;De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008&lt;SPAN class="ft191"&gt;−&lt;/SPAN&gt;2012 vara minst 4 procent lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och om- fatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollets och FN:s klimatpanel, IPCC:s, definitioner. Delmålet ska uppnås utan kom- pensation för upptag i kolsänkorna eller med flexibla mekanismer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft33"&gt;Utsläppsmål till 2020 (nytt)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft33"&gt;Sverige ska fortsätta vara pådrivande för omfattande minskningar av de globala växthusgasutsläppen samt för att EU:s minskningsmål till år 2020 jämfört med år 1990 därmed ska bli 30 procent. Detta minskningsmål är beslutat av stats- och regeringschefer under för- utsättning att andra industriländer gör jämförbara utsläppsminsk- ningar och att ekonomiskt mer avancerade utvecklingsländer bidrar i rimlig utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Sverige ska sätta ett nationellt mål som anger vårt bidrag inom en global och övergripande klimatöverenskommelse. Det ska mot- svara Sveriges åtagande inom ramen för en utsläppsminskning på 30 procent inom EU. Enligt Beredningens beräkningar motsvarar detta en utsläppsminskning på ca 35 procent, och ett genom- förande av hela Beredningens handlingsplan skulle ge ytterligare ca 3 procentenheter i utsläppsminskningar. Beräkningen innehåller ännu osäkra antaganden som bör prövas i beredningsarbetet inför regeringens klimatproposition senare i år. När EU:s interna beslut och de globala förhandlingarna slutförts, bör det nationella målet slutgiltigt fastställas vid en kontrollstation. Därefter bör regel- bundna kontrollstationer genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft33"&gt;Målet ska innefatta användning av mekanismer som liknar dagens projektbaserade mekanismer enligt Kyotoprotokollet. Sverige ska verka för vidgade möjligheter att använda sådana flexibla mekanismer vid förverkligandet av EU:s gemensamma utsläppsminskning på 30 procent, såväl genom åtgärder inom EU som genom av &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; bekostade åtgärder utanför EU. Sve- rige ska för egen del utnyttja de möjligheter som anges inom EU och av internationella avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft33"&gt;Kompensation för de svenska kolsänkorna ingår inte. Kompensation för inköp av utsläppsrätter som tilldelats enligt Kyotoprotokollet, s.k. Assigned Amount Units, AAU:s, ingår för närvarande inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft16"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324193x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td248"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td243"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Samlat förslag till reviderat miljökvalitetsmål "Begränsad klimatpåverkan"&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p835 ft33"&gt;För verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter används den tilldelade, eller auktionerade, mängden utsläppsrätter för bedömning av måluppfyllelse i stället för de verkliga utsläppen i Sverige. Den andel av den svenska utsläpps- reduktionen som sker inom EU:s system för handel med utsläpps- rätter styrs helt av förhandlingar och beslut på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; Sveriges nationella mål ska därför redovisas för de verksamheter som omfattas respektive inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft33"&gt;Regeringen ska årligen i en skrivelse till riksdagen redovisa de svenska utsläppen av växthusgaser totalt och uppdelat per sektor, göra bedömningar av möjligheterna att nå målet till 2020 samt vid behov lämna förslag till åtgärder. En fördjupad översyn görs vart fjärde år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft8"&gt;Inriktningsmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft33"&gt;Utsläppsmål till år 2050 (ändrat)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft33"&gt;Inriktningen är att utsläppen av växthusgaser för Sverige år 2050 bör vara minst 75−90 procent lägre än år 1990.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft33"&gt;Utsläppsmål till slutet av detta sekel (ändrat)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft33"&gt;Vid slutet av detta sekel bör utsläppen av växthusgaser i Sverige vara nära noll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft8"&gt;Omprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft33"&gt;Målen bör omprövas i takt med omvärldsförändringar som får inverkan på formuleringar, beräkningar och framtida utfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Nuvarande nationellt miljökvalitetsmål ”Begränsad klimatpåverkan”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft33"&gt;Det nuvarande nationella miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpå- verkan” utgår från behovet av att begränsa klimateffekterna som det uttrycks i FN:s ramkonvention för klimatförändringar. Sveriges del i det globala ansvaret betonas liksom att möjligheten att upp- fylla målet är beroende av internationellt samarbete. Målet består vidare av ett koncentrationsmål och av utsläppsmål på lång sikt, till 2050 och därefter. Det innehåller också ett delmål i form av ett utsläpps- mål till &lt;NOBR&gt;2008–2012.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft16"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Samlat förslag till reviderat miljökvalitetsmål "Begränsad klimatpåverkan"&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p844 ft33"&gt;Det samlade målet är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft40"&gt;Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ram- konvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mång- falden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft40"&gt;Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan innebär att halten, räknat som koldioxidekvivalenter, av de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner tillsammans ska stabiliseras på en halt lägre än 550 ppm i atmosfären. Sverige ska internationellt verka för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. År 2050 bör utsläppen för Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxid- ekvivalenter per år och innevånare, för att därefter minska ytterligare. Målets uppfyllande är till avgörande del beroende av internationellt samarbete och insatser i alla länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft40"&gt;Utsläpp av växthusgaser, Delmål 2008 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft40"&gt;De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden &lt;NOBR&gt;2008-2012&lt;/NOBR&gt; vara minst 4 procent lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollets och IPCC:s definitioner. Delmålet ska uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Beredningens överväganden, bedömningar och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft33"&gt;Beredningens samlade överväganden och förslag i detta kapitel bygger på överväganden och förslag om temperaturmål, koncent- rationsmål och utsläppsmål i kapitel 7, 8 och 9. En grundläggande beskrivning av olika typer av mål och hur de hänger samman ges i avsnitt 5.1 Målstruktur för klimatpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Beredningen anser att miljökvalitetsmålet, liksom tidigare, bör utgå från behovet av att begränsa klimatförändringarna och deras effekter som det uttrycks i FN:s klimatkonvention. Vidare anser Beredningen att miljökvalitetsmålet ska bestå av ett globalt tempe- raturmål, ett globalt koncentrationsmål samt utsläppsmål för Sve- rige på kort, medellång och lång sikt. Temperaturmålet, som ska vara det övergripande målet, är satt utifrån Vetenskapliga rådets bedömning av EU:s temperaturmål (se kapitel 8). Beredningen anser att det övergripande temperaturmålet ska vara att ökningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft16"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td248"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td243"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Samlat förslag till reviderat miljökvalitetsmål "Begränsad klimatpåverkan"&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p637 ft33"&gt;av den globala medeltemperaturen begränsas till högst två grader Celcius jämfört med den förindustriella nivån, och att Sverige bör ta sin del av det globala ansvaret för att ökningen inte blir större.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Koncentrationsmålet är härlett ur temperaturmålet utifrån nuva- rande kunskap om på vilken högsta nivå koncentrationen av växt- husgaser i atmosfären på lång sikt bör stabiliseras, för att tempera- turmålet ska nås med rimlig sannolikhet (se kapitel 8). För att lägga fast den klimatpolitiska inriktningen och konkretisera det reella behovet av utsläppsminskningar anser Beredningen att det är vik- tigt att anta ett koncentrationsmål som leder till att tvågraders- målet kan uppfyllas. Baserat på dagens kunskapsläge anser Bered- ningen att koncentrationsmålet bör ligga på 400 miljondelar koldi- oxidekvivalenter (ppmv CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e)&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft33"&gt;När det gäller det nuvarande svenska utsläppsmålet på kort sikt, 2008−2012, har Beredningen bedömt att det uppnås och inte behöver ändras (se kapitel 7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;När det gäller målet till år 2020 ska Sverige fortsätta vara på- drivande för omfattande minskningar av de globala växthusgas- utsläppen samt för att EU:s minskningsmål till år 2020 jämfört med år 1990 därmed ska bli 30 procent. Detta minskningsmål är beslutat av stats- och regeringschefer under förutsättning att andra industriländer gör jämförbara utsläppsminskningar och att ekono- miskt mer avancerade utvecklingsländer bidrar i rimlig utsträck- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft33"&gt;Sverige ska sätta ett nationellt mål som anger vårt bidrag inom en global och övergripande klimatöverenskommelse. Det ska mot- svara Sveriges åtagande inom ramen för en utsläppsminskning på 30 procent inom EU. Enligt Beredningens beräkningar motsvarar detta en utsläppsminskning på ca 35 procent, och ett genom- förande av hela Beredningens handlingsplan skulle ge ytterligare ca 3 procentenheter i utsläppsminskningar. Beräkningen innehåller ännu osäkra antaganden som bör prövas i beredningsarbetet inför regeringens klimatproposition. När EU:s interna beslut och de glo- bala förhandlingarna slutförts, bör det nationella målet slutgiltigt fastställas vid en kontrollstation. Därefter bör regelbundna kontrollstationer genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft33"&gt;Beredningen bedömer att målet till 2020 går att nå med de åtgärder och styrmedel som Beredningen föreslår i handlingsplanen (se också kapitel &lt;NOBR&gt;11–19).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Utsläppsmålen för Sverige på lång sikt, till 2050 och därefter, baseras på den omfattande långsiktiga globala utmaningen, Sveriges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft16"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Samlat förslag till reviderat miljökvalitetsmål "Begränsad klimatpåverkan"&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p709 ft33"&gt;del av det globala ansvaret för att begränsa utsläppen av växthus- gaser samt en bedömning av att kostnaderna är acceptabla (se kapitel 8). Inriktningen är att utsläppen av växthusgaser för Sverige år 2050 bör vara minst 75−90 procent lägre än år 1990. Vid seklets slut bör utsläppen av växthusgaser i Sverige vara nära noll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Beredningen anser att det är viktigt att det framgår i miljökva- litetsmålet att klimatförändringarna är globala och att Sverige har ett ansvar tillsammans med andra länder för att det globala målet uppnås. Internationellt samarbete och insatser i alla länder är av avgörande betydelse för att uppnå det samlade nationella miljökva- litetsmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Beredningen menar också att målen till 2020 och på längre sikt kommer att behöva omprövas i takt med omvärldsförändringar som får inverkan på formuleringar, beräkningar och framtida utfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft16"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;


&lt;P class="p850 ft90"&gt;Del III&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft91"&gt;Förslag till handlingsplan för att uppnå det nationella målet till 2020&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;P class="p852 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;Översikt över handlingsplanen för att nå målet till 2020&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft33"&gt;I handlingsplanen lägger Beredningen förslag inom ett antal områden. I tabell 11.1 på nästa uppslag ges en översikt över förslagen. (Ett utförligare sammandrag av alla förslagen finns i Sammanfattningen.) Beredningens överväganden och bedömningar som leder fram till förslagen behandlas i kapitel &lt;NOBR&gt;11–19.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft16"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324199x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Översikt över handlingsplanen för att nå målet till 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p855 ft3"&gt;Tabell 11.1 Översikt över Beredningens förslag till handlingsplan för att nå utsläppsmål för Sverige 2020 innehåller förslag inom följande områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft14"&gt;A Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel (kapitel 12)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft122"&gt;Forskning och teknikutveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Ett nytt forskningsprogram&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Teknikupphandling och offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Investeringsstöd för genombrottstekniker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Utredning om klimatrelaterad teknikutveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft122"&gt;Energieffektivisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft178"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Utveckla styrmedlen för energieffektivisering utifrån Energieffektiviseringsutredningen kommande förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Andra insatser för energieffektivisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft3"&gt;Investeringsprogram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Utveckling av investeringsprogram&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;Verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (kapitel 13)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft3"&gt;Förbättringar av utsläppshandelssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;C&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;Verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter: TRANSPORTER (kapitel 14)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft122"&gt;Sjöfart och flyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Ökad styrande verkan för flyget i EU:s system för handel med utsläppsrätter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Flygplatsstödet bör ses över&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Sjöfarten bör på sikt inkluderas i EU:s system för handel med utsläppsrätter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Nationella styrmedel bör införas för sjöfarten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft122"&gt;Infrastrukturinvesteringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Vidareutveckla infrastrukturplaneringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Utbyggnad av järnvägen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Klimatanpassade infrastrukturinvesteringar i EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft122"&gt;Samhällsplanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Planer ska bidra till minskade koldioxidutsläpp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Länsstyrelsen bör kunna ändra en plan av klimatskäl&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Länstyrelsens samordningsroll bör stärkas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;Drivmedels-,&lt;/NOBR&gt; kilometer- och trängselskatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Höjd drivmedelsskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Ytterligare stegvisa höjningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Avvägning av nivåerna på skattehöjningarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Översyn av reseavdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Kilometerskatt för tunga lastbilstransporter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Ändring av villkoren för trängselskatter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft16"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324200x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td249"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td250"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Översikt över handlingsplanen för att nå målet till 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p448 ft122"&gt;Biodrivmedel och andra alternativa tekniker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;Pröva att höja målet för andelen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-fossila&lt;/NOBR&gt; energibärare i transportsektorn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;Verka för att tullarna på etanol avskaffas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;Certifieringssystem för hållbar produktion av biodrivmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;Enhetlig miljöbilsdefinition med skärpta krav på energieffektivitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;Utveckling av andra generationens biodrivmedel och satsning på fordonsforskningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;Stöd till utvecklingen av biogasdrift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;Utredning om styrmedel för att stimulera biodrivmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft122"&gt;Effektivare vägfordon och arbetsmaskiner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft122"&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;EU-regler&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; för bilars koldioxidutsläpp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft122"&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Koldioxiddifferentierad fordonsskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft122"&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Utredning om skattesystemet för förmånsbilar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft122"&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Ändrad beskattning av drivmedelsförmån&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Utredning om att skattebefria kollektivtrafikkort som löneförmån&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft14"&gt;D Verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft14"&gt;ÖVRIGA DELAR (kapitel 15)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft3"&gt;Industrier utanför EU:s utsläppshandelssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft122"&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Minskad nedsättning av koldioxidskatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft122"&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Miljöskatt för fluorerade växthusgaser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Ökad energieffektivisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft3"&gt;Bostäder och lokaler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Ökad energieffektivisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft3"&gt;Avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;Särskilda stöd till biogas från organiskt avfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft3"&gt;Jordbruk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;Investeringsbidrag till biogasproduktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft122"&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;Minskad nedsättning av koldioxidskatten på eldningsolja och diesel för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;Utredning om jordbrukets klimatpåverkan och handlingsplan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft14"&gt;E Insatser internationellt (kapitel 16)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft122"&gt;Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Fortsatt satsning på Clean Development Mechanism, CDM, och Joint Implementation, JI,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft3"&gt;Bistånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Bistånd för klimatanpassad utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft14"&gt;F Kolsänkorna (växthusgasflöden i skog och mark) (kapitel 17)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Utredning om kolsänkorna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft198"&gt;G Inkomster i de offentliga finanserna genom klimatpolitiken (kap. 18)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Förorenaren ska betala&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Överskottet av Kyotoenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft16"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Översikt över handlingsplanen för att nå målet till 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft33"&gt;Sverige har ett ansvar tillsammans med andra länder för att det globala målet uppnås, dvs. att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären stabiliseras på en nivå som förebygger farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet. Möjligheten att uppfylla målet är till avgörande del beroende av internationellt samarbete och insatser i andra länder. Samtidigt ska Sverige för att ta sin del av ansvaret också göra betydande insatser inom landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Vid slutet av detta sekel bör utsläppen av växthusgaser i Sverige vara nära noll. Det innebär att det förestår en genomgripande omställning av energisystemen och andra delar av samhället. Den fortsatta inriktningen på energipolitiken, samhällsplaneringen och investeringarna i infrastrukturen kommer långsiktigt i hög utsträckning att bestämma hur väl Sverige lyckas med att minska utsläppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;Omställningen bör genomföras successivt och kontinuerligt. Styrmedel behöver skärpas och utvecklas efter hand och åtgärder behöver genomföras, som förutom att de är gynnsamma för utsläppsutvecklingen i ett kortsiktigt perspektiv också lägger grunden för långtgående utsläppsminskningar på längre sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Sverige påbörjade tidigt arbetet med att vidta åtgärder mot klimatförändringarna. Vi har också redan lyckats reducera ut- släppen av växthusgaser till relativt låga nivåer i flera samhälls- sektorer. Ökande import och internationell sjö- och flygtrafik motverkar dock, åtminstone delvis, utsläppsminskningarna. Störst möjligheter att fortsätta begränsa utsläppen finns nu i transport- sektorn och i industrin men det finns goda potentialer också inom andra områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;Den handlingsplan till 2020 som Beredningen nu presenterar är ett steg på vägen mot det långsiktiga målet. Handlingsplanen består av följande åtgärdsområden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Förstärkning av tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;En &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-gemensam&lt;/NOBR&gt; sänkning av utsläppstaket för de verksam- heter som omfattas av EU:s system för handel med utsläpps- rätter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Reduktioner av utsläpp för verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Insatser internationellt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft16"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td249"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td250"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Översikt över handlingsplanen för att nå målet till 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft33"&gt;I handlingsplanen behandlas också betydelsen av kolsänkorna (växthusgasflöden i skog och mark). Vidare lämnar Beredningen förslag om vissa inkomster i de offentliga finanserna som genereras genom klimatpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Handlingsplanen bygger på att Sverige redan har många både generella och specifika styrmedel inom klimatpolitiken. Planen innebär en utveckling och skärpning av vissa av de befintliga styrmedlen och innehåller flera kompletterande insatser inom olika områden. Det handlar både om direkta förslag och om förslag till utredningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft33"&gt;Förslagen i handlingsplanen har konsekvensanalyserats i den utsträckning Beredningen har haft underlag för och möjlighet att göra det, med hänsyn till den korta tid som Beredningen haft för uppgiften. Beredningen bedömer att de konsekvensanalyser som gjorts av de åtgärder och styrmedel som Beredningen föreslår indikerar att de samhällsekonomiska konsekvenserna för flertalet av förslagen är rimliga i förhållande till nyttan i form av minskade utsläpp av växthusgaser (Se kapitel 19).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft33"&gt;Beredningen bedömer att det mål till år 2020 som Beredningen föreslår (se kapitel 9) går att nå med de åtgärder och styrmedel som Beredningen presenterar i handlingsplanen. Åtgärderna och styr- medlen beräknas grovt ge utsläppsminskningar på drygt ca 6 mil- joner ton (Mton) (se tabell 11.2). I handlingsplanen finns också förslag till åtgärder och styrmedel som Beredningen inte haft underlag för att kvantifiera, men som kan ge ytterligare utsläpps- minskningar. Redan befintliga åtgärder och styrmedel för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter bidrar, enligt prognosen i myndigheternas underlag till Kontrollstation 2008, till att utsläppen i sektorn minskar betydligt och därmed också i hög utsträckning till att Beredningen bedömer att målet går att nå. Insatser internationellt ger ytterligare utsläppsminskningar, genom att Sverige deltar i klimatprojekt i andra länder. Beredningen utgår också från en &lt;NOBR&gt;EU-gemensam&lt;/NOBR&gt; sänkning av utsläppstaket för verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft33"&gt;Åtgärder och styrmedel kommer att behöva ses över konti- nuerligt. I förslaget till nationellt miljökvalitetsmål föreslår Bered- ningen därför att regeringen årligen till riksdagen i en skrivelse ska göra bedömningar av möjligheterna att nå målet till år 2020 samt vid behov lämna förslag till åtgärder. En fördjupad översyn föreslås vart fjärde år (se kapitel 10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft16"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324203x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Översikt över handlingsplanen för att nå målet till 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p855 ft3"&gt;Tabell 11.2 Sammanfattning av föreslagna åtgärder och styrmedel för vilka nyttan i form av utsläppsminskningar och kostnadsintervall har uppskattats. Tabellen avser reduktioner av utsläpp för verksam- heter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläpps- rätter. Effekter till år 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft3"&gt;(Kostnadsberäkningarna redovisas i kapitel 19)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Styrmedel/åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;Typ av åtgärder som följer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td121"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Uppskattad reduktion av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td251"&gt;&lt;P class="p19 ft188"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft188"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td121"&gt;&lt;P class="p45 ft125"&gt;växthusgaser jämfört&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td251"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td121"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;med prognos Mton/år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td253"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td254"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td123"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft131"&gt;Höjd drivmedelsskatt så att priset&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft125"&gt;Effektivare fordon, färre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td121"&gt;&lt;P class="p45 ft125"&gt;ca 0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;ökar med 70 öre/l&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Indexering av drivmedelsskatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;Effektivare fordon, färre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td121"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;ca 0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;efter BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft122"&gt;transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;Km-skatt&lt;/NOBR&gt; för godstransporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;Färre fordonskilometer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td121"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;ca 0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Koldioxiddifferentierad fordons-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;Energieffektivare fordon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td121"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;ca 0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Koldioxidbaserad förmåns-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;Energieffektivare fordon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td121"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;ca 0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;beskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Ändrad beskattning av driv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Effektivare fordon, färre tran-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td121"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;ca 0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;medelsförmån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;sporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Ökad låginblandning i drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Minskade CO&lt;SPAN class="ft199"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt; &lt;/SPAN&gt;utsläpp från bilar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td121"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;ca 0,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td251"&gt;&lt;P class="p19 ft188"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft125"&gt;och arbetsmaskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft188"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Höjd skatt i &lt;NOBR&gt;icke-handlande&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Konvertering från olja, energi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td121"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;ca 0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;industri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;effektivisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Skatt på fluorerade växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;Byte av köldmedium etc.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td121"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;ca 0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Investeringsbidrag till biogas-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Minskade utsläpp av metan och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td121"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;ca 0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;anläggningar, konvertering och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft122"&gt;lustgas, minskad fossil-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td251"&gt;&lt;P class="p876 ft3"&gt;effektiviseringsåtgärder inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;bränsleanvändning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;jordbrukssektorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Investering i järnväg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Ökade godstransporter på järnväg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td121"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;ca 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-regler&lt;/NOBR&gt; för bilars koldioxid-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;Energieffektivare fordon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td121"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;ca 1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;utsläpp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td121"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;ca 6,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Summa efter justering för över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td121"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;ca 6,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;lappande styrmedel i transport-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td252"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td121"&gt;&lt;P class="p19 ft162"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td253"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;sektorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td254"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td123"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p877 ft16"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324204x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p878 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft183"&gt;Koldioxid och energiskatter (avsnitt 12.1)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft8"&gt;Beredningens bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Koldioxidskatt och energiskatter är kraftfulla och samhälls- ekonomiskt effektiva styrmedel. De generella satserna på dessa skatter bör höjas realt framöver. Det är utomordentligt viktigt att tydliga långsiktiga prissignaler sänds till företag och hushåll att utsläpp av växthusgaser kommer att kosta alltmer. En avvägning bör göras mellan kostnaden för kol- dioxidutsläpp och risken för att industrier med en kon- kurrensutsatt produktsammansättning flyttar ut utanför Sverige eller EU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Nivån på skattehöjningarna bör vägas av mot utvecklingen av utsläppen i förhållande till målet. Världsmarknadspriserna på fossila bränslen och deras genomslag i priset till svenska konsumenter bör också beaktas. Analyserna och besluten behöver omfatta utvecklingen i alla sektorer och gälla såväl den generella nivån på koldioxidskatten som nedsättningar inom vissa sektorer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft183"&gt;Forskning och teknikutveckling (avsnitt 12.2)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft8"&gt;Beredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Klimatrelaterad forskning bör uppgraderas kraftigt både på nationell och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; Beredningen föreslår ett nytt forsk- ningsprogram för att bryta beroendet av fossila bränslen och utveckla ny effektiv teknik med låg klimatpåverkan för att därigenom lägga grunden för långtgående och långsiktiga utsläppsminskningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft16"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324205x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p884 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Teknikupphandling bör utnyttjas systematiskt för att hjälpa ny teknik in på marknaden. Den offentliga upphandlingen bör i ökad omfattning bidra till energieffektivisering och att klimatmålen nås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Ett nytt särskilt investeringsstöd inrättas för att främja genombrottstekniker som kan få stor betydelse för att minska växthusgasutsläppen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Ett utredningsarbete bör genomföras för att samlat bedöma lämplig volym, inriktning, stödformer och organisation av klimatrelaterad teknikutveckling som fordras för långtgående utsläppsminskningar på längre sikt. Analysen bör innefatta forskning och utveckling, såväl grundläggande som tillämpad, utbildning, generella incitament, tillståndspro- cesser, hämmande regler, kommersialisering och riskkapital- försörjning. Frågan om att bredda uppdraget för det av Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslagna institutet för klimatforskning bör studeras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft8"&gt;Beredningens bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Det finns teknik i dag som kan klara de utsläppsminskningar som krävs till år 2020. Ytterligare teknik är nära att kom- mersialiseras. Fortsatt teknikutveckling kan minska kost- naderna för framtida utsläppsminskningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Forskning, teknikutveckling och demonstration av tekniska lösningar behöver spela en framträdande roll i klimatpoli- tiken och är, särskilt för utsläppen på längre sikt (efter år 2020), av avgörande betydelse. Flera befintliga styrmedel och insatser har positiva effekter, men denna del av klimatpoli- tiken hålls inte samman tillräckligt väl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Stöd i form av bl.a. riskkapitalförsörjning behövs för utveck- ling och introduktion av teknik som ligger nära kommersiali- sering. Det gäller t.ex. våg- och solkraft och andra generationens biodrivmedel, eller teknik vars användnings- områden skulle kunna breddas, t.ex. informations- och kom- munikationsteknologi för att effektivisera energi- och materialhanteringen och minska utsläppen av växthusgaser. Därvid bör särskilt systemansatser uppmärksammas, som t.ex. utveckling av energisnåla byggnader där många olika tekniker samverkar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft16"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324206x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td251"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p891 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;En systemansats är central vid teknikutveckling, t.ex. för att främja samarbete mellan kommuner och företag eller för att främja utvecklingen av energisnåla lösningar där många olika tekniker samverkar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Sverige bör sträva efter att vara en internationell föregångare i utveckling av strategisk teknik för att minska utsläppen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Internationell samordning bör eftersträvas kring genom- brottstekniker som även kan få genomslag utanför Sverige som solceller, solkraft och koldioxidinfångning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft183"&gt;Energieffektivisering (avsnitt 12.3)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft8"&gt;Beredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Beredningen föreslår och pekar i kap. 14 och 15 på åtgärder inom flera av de områden som energieffektiviseringsutred- ningen identifierar. Beredningen anser att även utredningens förslag om att skapa ett program för energieffektivisering i statlig verksamhet samt att teckna energieffektiviseringsavtal med kommuner och landsting bör övervägas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Beredningen anser därtill att följande insatser för effekti- visering bör övervägas:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft201"&gt;Utred om och hur ett system med vita certifikat kan genom- föras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;Internationellt harmoniserade teknikstandarder (elapparater etc.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;Starkare samordning av energieffektiviseringsarbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft8"&gt;Beredningens bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Energieffektivisering är en viktig åtgärd för att nå långt- gående klimatmål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Det finns en betydande potential för energieffektivisering i olika delar av samhället.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Brister i marknadens funktionssätt hämmar insatser för energieffektivisering, det gäller särskilt energianvändning i byggnader där olika aktörer bygger, förvaltar och använder byggnaderna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft16"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324207x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p884 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Styrmedlen inom området behöver vidareutvecklas. Energi- effektiviseringsutredningens förslag bör därvid vara en central utgångspunkt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft183"&gt;Information (avsnitt 12.4)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft8"&gt;Beredningens bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Vi har alla ett ansvar för att minska utsläppen av växt- husgaser. Information om klimatfrågor bör även i fortsätt- ningen vara en del av den svenska klimatstrategin som komplement till andra styrmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Det är av stor betydelse att myndigheter, i nära samarbete med varandra, genomför långsiktiga och faktabaserade infor- mationssatsningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Berörda myndigheter bör aktivt informera om nya forsk- ningsresultat och sprida kunskap om hur olika aktörer kan reducera sina utsläpp av växthusgaser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Kunskapsutbyte med andra länder är viktigt, bl.a. att erfaren- heter från genomförandet av Sveriges klimatstrategi sprids internationellt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft183"&gt;Investeringsprogram (avsnitt 12.5)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft8"&gt;Beredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Klimatinvesteringsbidragen bör, i linje med myndigheternas förslag, omformas från breda program till investeringsstöd för särskilt utvalda åtgärder och sektorer där andra styrmedel är svaga och där insatserna har stor betydelse för att minska växthusgasutsläppen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft8"&gt;Beredningens bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Fortsatta investeringsstöd för särskilt utvalda åtgärder är betydelsefulla när de bidrar till att överbrygga hinder som gör att verkningsfulla klimatåtgärder annars inte genomförs. Investeringsstöd kan också understödja klimatarbetet på lokal och regional nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft16"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324208x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td251"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p905 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Investeringsstöd bör under en övergångsperiod exempelvis kunna ges för ökat omhändertagande av spillvärme, distri- butionsnät för värme och fjärrkyla, lagring av värme och kyla, samt teknik för produktion och uppgradering av biogas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Koldioxid- och energiskatter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft87"&gt;Detta avsnitt gäller generella aspekter på koldioxid- och övrig energibeskattning. Överväganden och förslag som gäller enskilda områden behandlas i kapitel 14 och 15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft33"&gt;Koldioxidskatten infördes i samband med den stora skattereformen &lt;NOBR&gt;1990–1991.&lt;/NOBR&gt; Energiskatter är en samlingsbeteckning för olika punktskatter på energi och har funnits sedan &lt;NOBR&gt;1950-talet.&lt;/NOBR&gt; Flera är styrmedel också i miljöpolitiken. Skatterna är betydelsefulla för de offentliga finanserna. Tillsammans beräknas energi- och koldioxid- skatterna år 2007 ge 63,5 miljarder kronor i intäkter, vilket mot- svarar 4,3 procent av de totala skatteintäkterna och 2,2 procent av BNP. Sedan 1994 sker en årlig uppräkning enligt konsument- prisindex (KPI).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft33"&gt;Av figur 12.1 framgår hur energi- och koldioxidskatterna har utvecklats på eldningsolja, som belagts med full koldioxidskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft16"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324209x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft3"&gt;Figur 12.1 Energi- och koldioxidskatt på eldningsolja &lt;NOBR&gt;1991–2007&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td145"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr19 td256"&gt;&lt;P class="p461 ft17"&gt;Skatt på eldningsolja 1, kr/m&lt;SPAN class="ft203"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td145"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td185"&gt;&lt;P class="p910 ft69"&gt;4000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td145"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td257"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td224"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td145"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td185"&gt;&lt;P class="p910 ft69"&gt;3000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td145"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td257"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td224"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td145"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td185"&gt;&lt;P class="p910 ft69"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td145"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td257"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td224"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td145"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr49 td185"&gt;&lt;P class="p910 ft69"&gt;1000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td145"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td257"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td224"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td145"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td185"&gt;&lt;P class="p911 ft125"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td145"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td257"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td224"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td145"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td185"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:32px;margin-top:-1px;margin-right:-42px;margin-bottom:1px;" class="p912 ft17"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:22px;margin-top:-1px;margin-right:-32px;margin-bottom:11px;" class="p912 ft17"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:27px;margin-top:4px;margin-right:-37px;margin-bottom:6px;" class="p912 ft17"&gt;&lt;![endif]&gt;1991&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td255"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:11px;margin-top:-1px;margin-right:-22px;margin-bottom:1px;" class="p913 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:-11px;margin-bottom:12px;" class="p913 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:5px;margin-right:-16px;margin-bottom:6px;" class="p913 ft131"&gt;&lt;![endif]&gt;1992&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td43"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:12px;margin-top:-1px;margin-right:-23px;margin-bottom:1px;" class="p913 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:-1px;margin-right:-12px;margin-bottom:12px;" class="p913 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:6px;margin-top:5px;margin-right:-17px;margin-bottom:6px;" class="p913 ft131"&gt;&lt;![endif]&gt;1993&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td43"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:12px;margin-top:-1px;margin-right:-23px;margin-bottom:1px;" class="p913 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:-1px;margin-right:-12px;margin-bottom:12px;" class="p913 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:6px;margin-top:5px;margin-right:-17px;margin-bottom:6px;" class="p913 ft131"&gt;&lt;![endif]&gt;1994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td145"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:13px;margin-top:-1px;margin-right:-16px;margin-bottom:1px;" class="p914 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:10px;margin-top:-1px;margin-right:-13px;margin-bottom:4px;" class="p914 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:11px;margin-top:1px;margin-right:-14px;margin-bottom:2px;" class="p914 ft131"&gt;&lt;![endif]&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td257"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:-1px;margin-right:-2px;margin-bottom:1px;" class="p915 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:6px;margin-top:-1px;margin-right:-4px;margin-bottom:-1px;" class="p915 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:-2px;margin-right:-3px;margin-bottom:0px;" class="p915 ft131"&gt;&lt;![endif]&gt;1996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td184"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:-14px;margin-bottom:1px;" class="p916 ft204"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-14px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:15px;" class="p916 ft204"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-7px;margin-top:6px;margin-right:-7px;margin-bottom:8px;" class="p916 ft204"&gt;&lt;![endif]&gt;1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td43"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:12px;margin-top:-1px;margin-right:-23px;margin-bottom:1px;" class="p913 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:-1px;margin-right:-12px;margin-bottom:12px;" class="p913 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:6px;margin-top:5px;margin-right:-17px;margin-bottom:6px;" class="p913 ft131"&gt;&lt;![endif]&gt;1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td43"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:12px;margin-top:-1px;margin-right:-23px;margin-bottom:1px;" class="p913 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:-1px;margin-right:-12px;margin-bottom:12px;" class="p913 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:6px;margin-top:5px;margin-right:-17px;margin-bottom:6px;" class="p913 ft131"&gt;&lt;![endif]&gt;1999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td43"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:12px;margin-top:-1px;margin-right:-23px;margin-bottom:1px;" class="p913 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:-1px;margin-right:-12px;margin-bottom:12px;" class="p913 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:6px;margin-top:5px;margin-right:-17px;margin-bottom:6px;" class="p913 ft131"&gt;&lt;![endif]&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td224"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:13px;margin-top:-1px;margin-right:-15px;margin-bottom:1px;" class="p917 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:11px;margin-top:-1px;margin-right:-13px;margin-bottom:3px;" class="p917 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:12px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:2px;" class="p917 ft131"&gt;&lt;![endif]&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td148"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:-1px;margin-right:-12px;margin-bottom:1px;" class="p913 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-10px;margin-top:-1px;margin-right:-1px;margin-bottom:12px;" class="p913 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-5px;margin-top:5px;margin-right:-6px;margin-bottom:6px;" class="p913 ft131"&gt;&lt;![endif]&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td43"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:12px;margin-top:-1px;margin-right:-23px;margin-bottom:1px;" class="p913 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:-1px;margin-right:-12px;margin-bottom:12px;" class="p913 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:6px;margin-top:5px;margin-right:-17px;margin-bottom:6px;" class="p913 ft131"&gt;&lt;![endif]&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td145"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:11px;margin-top:-1px;margin-right:-12px;margin-bottom:1px;" class="p918 ft17"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:10px;margin-top:-1px;margin-right:-11px;margin-bottom:2px;" class="p918 ft17"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:10px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:1px;" class="p918 ft17"&gt;&lt;![endif]&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td8"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:-1px;margin-right:-14px;margin-bottom:1px;" class="p913 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:-1px;margin-right:-3px;margin-bottom:12px;" class="p913 ft131"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-8px;margin-bottom:6px;" class="p913 ft131"&gt;&lt;![endif]&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td43"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:11px;margin-top:-1px;margin-right:-21px;margin-bottom:1px;" class="p912 ft17"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:-1px;margin-right:-11px;margin-bottom:11px;" class="p912 ft17"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:6px;margin-top:4px;margin-right:-16px;margin-bottom:6px;" class="p912 ft17"&gt;&lt;![endif]&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td43"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:0px;" class="p919 ft17"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:11px;" class="p919 ft17"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:6px;margin-right:-16px;margin-bottom:5px;" class="p919 ft17"&gt;&lt;![endif]&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr54 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr54 td76"&gt;&lt;P class="p31 ft135"&gt;Energiskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr54 td113"&gt;&lt;P class="p25 ft155"&gt;Koldioxidskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td145"&gt;&lt;P class="p920 ft155"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr54 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr46 td258"&gt;&lt;P class="p921 ft69"&gt;Källa: Energimyndigheten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td257"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td224"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td145"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p922 ft33"&gt;Utvärderingar har, trots vissa svårigheter att göra exakta kvanti- fieringar, visat att koldioxid- och energiskatterna haft stor inverkan på att minska koldioxidutsläppen (Energimyndigheten och Natur- vårdsverket, 2007). För energisektorn (exklusive transporter) har modellberäkningar, gjorda för Energimyndigheten, visat på utsläpps- reduktioner i intervallet &lt;NOBR&gt;2,5–7&lt;/NOBR&gt; miljoner ton koldioxid år 2005 jäm- fört med om 1990 års skattenivåer hade fortsatt att gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft87"&gt;Skatterna har haft stor betydelse för övergången från fossila bränslen till biobränslen i fjärrvärmesystemens hetvattenpannor och för utfasningen av oljeeldning i villor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft33"&gt;Priset på fossila bränslen styrs i hög grad av världsmarknads- priser. Priserna sätts i regel i dollar (USD). Historiskt har priserna varierat kraftigt. Under 1970- och &lt;NOBR&gt;1980-talets&lt;/NOBR&gt; oljekriser nåddes toppnoteringar. Därefter föll priserna tillbaka. Under 2006 och 2007 har priset på råolja ökat betydligt. Detta har fört med sig ökade priser på andra fossila bränslen. Ökningarna har inte slagit igenom i så stor utsträckning i Sverige pga. en sjunkande dollar- kurs. Priset till konsumenterna, för t.ex. bensin, har därför bara ökat måttligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft33"&gt;Enligt ekonomisk teori är miljöskatter mest effektiva om de är breda och enhetliga. I praktiken finns dock en betydande differen-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft16"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324210x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td251"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p923 ft33"&gt;tiering av koldioxidskatten. Efter Riksdagens beslut, enligt förslag i prop. 2007/08:1, kommer tre olika nivåer för koldioxidskatten att gälla från den 1 juli 2008 (se tabell 12.1). Full koldioxidskatt (101 öre per kilogram koldioxid) tas ut av tjänster och hushåll. En minskad skattesats om 21 procent av den fulla skattesatsen (cirka 21 öre) tas ut av industri som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter; i praktiken är det icke energiintensiv industri, samt &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruk. Skälet till denna nedsättning är att industrins produktutbud är utsatt för utländsk konkurrens. Den tredje kategorin är verksamheter som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. De har också en reducerad skattesats. För dessa kommer en ytterligare stegvis sänkning att genomföras i syfte att renodla handelsystemet. Från 1 juli 2008 blir skattesatsen 15 procent av full koldioxidskatt för kraftvärme- och industri- anläggningar. År 2010 sänks skatten ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft33"&gt;Övriga värmeanläggningar inom EU:s utsläppshandelssystem betalar full koldioxidskatt. För dessa anläggningar kommer skatten att sänkas på motsvarande sätt som för industri- och kraftvärme- anläggningar i procentenheter räknat. Som framgår av tabell 12.1 innebär det att de kommer att fortsätta att ha en högre koldioxid- skatt än industrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft3"&gt;Tabell 12.1 Nivåer för koldioxidskatten från den 1 juli 2008&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft17"&gt;(EU ETS:EU:s system för handel med utsläppsrätter)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td259"&gt;&lt;P class="p22 ft125"&gt;Sektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td260"&gt;&lt;P class="p19 ft125"&gt;Skattesats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft125"&gt;Skattesats per kg CO&lt;SPAN class="ft169"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td262"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Tjänster och hushåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td263"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;Full skattesats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td264"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;101 öre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td262"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Industri utanför EU ETS samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td263"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;21 % av full skattesats&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td264"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;21 öre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td262"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skog- och vattenbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td263"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td264"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;Verksamheter inom EU ETS:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;a.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;Industri och kraftvärme&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;b.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Övriga värmeanläggningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p929 ft3"&gt;Sänks i två steg 1.7.2008 och 1.1.2010:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft17"&gt;a. Från i dag 21% 15%7 % av full skattesats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft207"&gt;b. Från i dag 100% 94%86 % av full skattesats&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_3"&gt;
&lt;P class="p932 ft148"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;a.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;1.7.2008: 15 öre 1.1.2010: 7 öre&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft207"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;b.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft209"&gt;1.7.2008: 94 öre 1.1.2010: 86 öre&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p934 ft17"&gt;Anmärkning: Beloppen 2010 beräknade på 2008 års skattesatser. Avrundning till hela ören. Källa: Klimatberedningen, Budgetpropositionen för 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft16"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft33"&gt;I Budgetpropositionen för år 2008 beskriver Regeringen ett arbete i Regeringskansliet med syfte effektivisera de ekonomiska styr- medlen i miljö- och energipolitiken. Regeringen menar att det behövs en förbättrad samordning av energibeskattning och övriga ekonomiska styrmedel. Eftersom regeringen anser att klimatfrågan är särskilt angelägen fokuseras arbetet på koldioxidbeskattningen och övrig energibeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Beredningens överväganden och bedömningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Beredningen anser att koldioxid- och energiskatter är kraftfulla och samhällsekonomiskt effektiva styrmedel. Skatterna sätter, till- sammans med EU:s system för handel med utsläppsrätter, en pris- lapp på koldioxidutsläpp. Beredningen anser att det är utomordent- ligt viktigt att tydliga och långsiktiga signaler sänds till både företag och hushåll att priset för att släppa ut koldioxid successivt kommer att öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;Potentialen för utsläppsminskningar och den samhällseko- nomiska effektiviteten är i teorin störst om skatterna är breda och enhetliga eller om handelsystemet är brett och öppet. I praktiken bör dock hänsyn tas till att olika sektorer har olika möjligheter att flytta miljöstörande verksamhet till länder med lägre miljöskatter – så kallat ”läckage”. Det kan därför vara motiverat med högre skatter i sektorer med låg ”läckagerisk”. Transportsektorn är en sådan sektor som dessutom har de ojämförligt största utsläppen (se kapitel 14). Beredningen bedömer sålunda att det behövs kom- pletterande styrmedel som framkallar reella beteendeförändringar inom transportområdet. Eftersom betalningsviljan inom transport- området är hög jämfört med andra samhällssektorer, skulle den generella koldioxidskatten behöva höjas kraftigt för att ge signi- fikant effekt på utsläppen. Höjningarna skulle samtidigt ge liten effekt på koldioxidutsläppen och stora anpassningsproblem i andra sektorer till en potentiellt betydande samhällsekonomisk kostnad och med risk för oönskade fördelningseffekter. Utan nedsättning av energi- och koldioxidskatten skulle detta kunna leda till negativ påverkan på företag med konkurrensutsatta produkter och leda till ”läckage”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft87"&gt;Beredningen bedömer därför att fokus även bör riktas på styr- medel med verkan inom transportsektorn. En höjning av skatten på fossila drivmedel är då en viktig komponent som kan åstadkommas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft16"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td251"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft33"&gt;genom att höja energiskatten på bensin och diesel. För att åstad- komma ett balanserat paket behövs emellertid flera åtgärder (se kapitel 14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Nivån på skattehöjningarna bör vägas av mot hur utsläppen utvecklas i förhållande till klimatmålet. Eftersom priset till kon- sumenterna styrs av såväl priset på fossila bränslen i kronor räknat som av skatterna, bör hänsyn tas till prisutvecklingen för fossila bränslen och växelkursen mellan svensk valuta och den valuta som de fossila bränslena prissätts i. Nedsättningen av de generella skattesatserna för vissa sektorer bör också löpande ses över så att önskemålet om ökade priser på koldioxidutsläpp kan avpassas mot behoven av att värna konkurrenskraften för konkurrensutsatta produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Forskning och teknikutveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Teknikutvecklingens roll i klimatpolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft8"&gt;Teknikutveckling är viktig för att nå mål och sänka kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft33"&gt;Teknikutveckling har avgörande betydelse för att hejda den globala uppvärmningen. Särskilt på längre sikt behövs både utvecklad och helt ny teknik för att få till stånd de stora utsläppsreduktioner som behövs då. FN:s klimatpanel, IPCC, menar att en stabilisering av halten växthusgaser i atmosfären ner till nivån 490 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppmv CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e)&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;kan nås genom att utnyttja i dag tillgänglig teknik och teknik som kan väntas komma ut på marknaden inom de närmaste årtiondena (IPCC, 2007). Veten- skapliga rådet bedömer att det är mycket troligt att teknik som i dag befinner sig på utvecklingsstadiet kommer att behövas för att nå stabiliseringsnivåer ner mot ca 400 ppm. Teknikutveckling är under alla omständigheter viktig för att minska kostnaderna (IPCC (2007), Stern (2007), Alfsen &amp; Eskeland (2007)).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft8"&gt;Vad driver teknikutveckling?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft33"&gt;Ekonomiska styrmedel, som koldioxidskatt och handelssystem, har viktiga positiva effekter för att sprida teknologi som är kommers- iellt tillgänglig. De bidrar också till att företagen söker efter de bästa tekniska lösningarna och stimulerar i viss mån leverantörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft16"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft33"&gt;att ta fram bättre teknik eftersom de ekonomiska styrmedlen skapar en marknad för klimatanpasssad teknik. Vetenskapliga rådet framhåller två huvudskäl i sin rapport till att ytterligare offentliga insatser behövs för att åstadkomma en tillräcklig teknisk utveck- ling:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft210"&gt;Prissignalerna reflekterar inte den fulla samhälleliga kostnaden för utsläppen. Incitamenten för teknikutveckling blir därför för låga. Därtill kommer att det kan råda osäkerhet om framtida priser på utsläppsrätter och på skattesatser för dem som utvecklar ny teknik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft210"&gt;Företag som utvecklar ny teknik kan inte vara säkra på att kunna tillgodogöra sig tillräckliga intäkter för att täcka sina forsknings- och utvecklingskostnader därför att det är svårt att skydda ny teknisk kunskap med patent eller andra metoder. Detta är ett generellt problem för forskning och utveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft33"&gt;Därtill kommer den sedvanliga osäkerhet om framtida utveckling som hämmar investeringar i tekniker som ligger nära kommersiali- sering samt det faktum att intäkter från ny teknik ofta dröjer flera år från investeringsbeslutet. Därmed kan det vara svårt att attrahera kapital för investeringar. Detta är några av de viktigaste skälen för staten att stödja forskning och teknikutveckling. Vidare kan marknadsdominans eller svag konkurrens hämma införandet av ny teknik. Vetenskapliga rådet pekar på att det gäller att få igång en självförstärkande process driven av dynamiskt lärande och skal- effekter där kostnadsreduktioner genererar marknadstillväxt, som i sin tur genererar investeringar och lärande som ger ytterligare kostnadsreduktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;Samordning av teknikutveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Vid utveckling av tyngre tekniska system kan det vara lämpligt att samla resurserna och sträva efter samordning internationellt. Exempel på samarbete som i dag sker är t.ex. forskning och utveck- ling av fusionsteknik. I rapporten A broader palette: The role of technology in climate policy till Expertgruppen för miljöstudier (2007:1) framhåller de två norska forskarna Knut Alfsen och Gunnar Eskeland teknikutvecklingens centrala betydelse för klimatfrågan och vikten av internationellt samarbete för att ut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft16"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324214x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td251"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p923 ft33"&gt;veckla ny teknik. Områden där sådana samarbeten är aktuella är t.ex. större solcells- och solkraftssatsningar samt koldioxidin- fångning och &lt;NOBR&gt;-lagring.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Exempel på viktiga teknologier för att minska utsläppen av växthusgaser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft33"&gt;Det kommer att behövas flera olika teknologier för att minska utsläppen av växthusgaser. Det är svårt och knappast önskvärt att i dag försöka identifiera de teknologier som kommer att vara viktigast om tjugo, femtio eller hundra år. Det kan ändå vara intressant att ta upp några av de teknologier som i dag framstår som särskilt intressanta för svensk forskning och utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft3"&gt;Figur 12.2 För svensk forskning och utveckling intressanta teknologier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft148"&gt;Solenergi har potentialen att i stor skala ersätta fossila bränslen. Solen är en outtömlig förnybar energikälla och den solenergi som träffar jorden räcker i teorin många gånger om för jordens energiförsörjning. Utveckling av solceller har pågått under lång tid och världsmarknaden växer mycket snabbt. Ännu är dock kostnaderna väsentligt högre än för konventionell teknologi utom i vissa nischprodukter. Andra tekniker för solkraft och solvärme är också av intresse I Sverige sker forskning vid bl.a. Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Uppsala och Lunds universitet. Svensk produktion av solceller är i vissa avseenden tekniskt avancerad, men av blygsam volym. Kost- naderna för solenergi faller och det finns förhoppningar om bredare introduktion av kommersiella anläggningar på sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft211"&gt;Andra generationens biodrivmedel är en samlingsbeteckning på nya tekniker för att utvinna drivmedel ur biomassa. Verkningsgraden blir betydligt bättre än hos dagens biodrivmedel. Som råvara utnyttjas skogsrester eller energiskog. Råvarubasen blir då mer omfattande och mindre resurskrävande än när exempelvis vete, majs och oljeväxter används för framställning av första generationens drivmedel. Till andra generationens biodrivmedel krävs en mer avancerad framställningsteknik. En sådan process är hydrolys av vedcellulosa till socker, följt av jäsning av sockret till etanol. En annan process gäller förgasning av biomassa och svartlut till gas- blandningar som i sin tur kan syntetiseras till DME (dimetyleter), metanol, metan och FTD (Fischer &lt;NOBR&gt;Tropsch-diesel).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft148"&gt;Ny fordonsteknologi som ger alternativ till fossila bränslen är nödvändig för att kraftigt reducera utsläppen från transportsektorn. På kort sikt kan främst biobränslen spela en roll, liksom ytterligare effektiviseringar av konventionella motorer. De svenska lastbilstillverkarna är bland de ledande för utveckling av effektiva motorer och hybridteknologi. På medellång sikt är utvecklingen av s.k. &lt;NOBR&gt;plug-in&lt;/NOBR&gt; hybridbilar viktig. På längre sikt kan rena elbilar och bilar som drivs med vätgas i bränsleceller också vara intressanta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft16"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p504 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Klimatrelaterad teknikutveckling i Sverige i dag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Teknikutveckling bör ses som en bred samhällelig process som innefattar många aktörer (se figur 12.2). Det handlar om att ta fram ny kunskap; en process där universitet, högskolor och företags- forskning är de viktigaste aktörerna. Det handlar om att främja kommersialisering, vilket kan innebära främjande av riskkapital till ny teknik, stöd till test- och demonstrationsanläggningar, stöd i en introduktionsfas så att lärande och större produktionsvolymer kan åstadkomma sänkta kostnader, t.ex. genom &lt;NOBR&gt;kvot-/certifikatsystem&lt;/NOBR&gt; och offentlig upphandling. Det är också viktigt att skapa goda legala förutsättningar, t.ex. för att kunna etablera nya vindkraft- verk. I dag finns ett antal styrmedel som syftar till att stödja teknikutveckling och kommersialisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft8"&gt;Breda ekonomiska styrmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;De breda generella styrmedlen koldioxidskatt och övriga energi- skatter samt EU:s system för handel med utsläppsrätter skapar en viktig prissignal för att stimulera utveckling och användning av ny teknik. Elcertifikatsystemet syftar till att främja utveckling och utbyggnad av förnybar energi på ett teknikneutralt sätt. Systemet är tämligen omfattande, ca 3,3 miljarder kronor år 2006 mätt med elkonsumenternas kostnad för certifikat. Med dagens utformning främjar elcertifikatsystemet dock främst teknik som är kommers- iellt tillgänglig, som biobränslekraftvärme och vindkraft, men som utan stöd skulle vara dyrare än konventionell elproduktionsteknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft8"&gt;Riktade styrmedel för kommersialisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Kommersialisering av tekniker som ligger längre från en bred marknadsintroduktion är av stor betydelse för möjligheten att åstadkomma långsiktiga och långtgående utsläppsminskningar. Exempel på sådana tekniker är storskalig produktion av el från sol- celler och vågkraft och produktion av andra generationens biodriv- medel. Dessa tekniker är ofta tekniskt komplicerade och satsningar på dem innebär för det mesta ett betydande mått av risktagande. Ofta behövs en stegvis uppskalning från prototyp via demonstra- tionsanläggning till fullskaleanläggning. Generella ekonomiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft16"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td251"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft33"&gt;styrmedel räcker inte för att åstadkomma satsningar på dessa. De kan också ha svårt att attrahera privat riskkapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft33"&gt;Den tidigare regeringen påtalade i propositionen 2005/06:127 brister i möjligheten till innovationsstöd och föreslog ett utökat ansvar för Energimyndigheten för hela utvecklingskedjan från energiforskning till kommersialisering. Energimyndigheten er- bjuder för närvarande inom ramen för energiforskningsanslaget visst stöd till innovation och kommersialisering. År 2007 uppgick anslaget till energiforskning till totalt ca 800 miljoner kronor, varav totalt 50 miljoner kronor till demonstrationsanläggningar, inklusive administration. 160 miljoner kronor avsattes för forskning och utveckling (FoU) inom bioenergi och alternativa drivmedel. Trots Energimyndighetens stöd har det visat sig svårt att få till stånd satsningar på genombrottstekniker som kan ta steget från prototyp till kommersiell fullskaleanläggning. Detta kan tyda på att stöd- nivån är för låg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft33"&gt;Energimyndigheten arbetar också med teknikupphandling i samverkan med olika marknadsaktörer. Myndigheten finansierar förstudier för att undersöka potentialen hos olika tekniker, sam- ordnar beställare och ger ibland investeringsstöd i ett inlednings- skede av produktionen. Staten, kommuner och landsting, liksom privata aktörer, deltar även på andra sätt i teknikupphandling som kan driva teknikutveckling. Ett exempel är upphandlingen av lätta transportfordon med etanoldrift som Stockholms stad samordnat. Teknikupphandling har stöd av både företag, staten och konsu- menterna, eftersom den utgår från marknadens förutsättningar och kan leda till ökade exportframgångar samtidigt som den gynnar sysselsättning och miljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;Klimatrelaterad forskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft33"&gt;I den forskningspolitiska propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/2005:80, bet. 2004/05:UbU15, rskr 2004/05:289) gavs fleråriga riktlinjer för forskningspolitiken under åren &lt;NOBR&gt;2005–2008.&lt;/NOBR&gt; Det är svårt att ge en överblick av omfattning och inriktning på klimatrelaterad forskning, eftersom den finansieras och utförs av aktörer inom olika områden utan någon uttalad samordning. En viktig finansiär är Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), som också har i uppdrag att initiera samverkan mellan finansiärer. Andra viktiga finansiärer är Veten-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft16"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft33"&gt;skapsrådet, Verket för innovationssystem (Vinnova), Energi- myndigheten, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA), Naturvårdsverket, Rymdstyrelsen och Sida. Den övervägande delen av den offentligt finansierade klimatrelaterade forskningen utförs vid universitet och högskolor. I Sveriges fjärde nationalrapport om klimatförändringar uppskattades att de offentliga medlen för klimat- relaterad forskning åren &lt;NOBR&gt;2002–2005&lt;/NOBR&gt; uppgick till drygt 400 miljoner kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Den svenska klimatforskningen har flera inriktningar, bl.a. miljöövervakning, mätningar och modellering för att förstå klimat- förändringarna, forskning om effekter och anpassning till ett för- ändrat klimat samt forskning om klimatpolitik och styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Forskning och utveckling av ny teknik för att minska utsläppen finansieras och utförs i högre grad än annan klimatforskning av ledande företag, t.ex. inom fordonsindustrin och på energiområdet. Regeringen har aviserat en forskningspolitisk proposition under 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Energiforskningen är central för klimatfrågan. Den samordnas av Energimyndigheten. En översyn av energiforskningen gjordes 2006 (prop. 2005/06:127, bet. 2005/06:NU 19, rskr. 2005/06:347). Propositionen gav riktlinjer om en ökad fokusering och koncentra- tion av resurserna för energiforskningen, men finansieringen av energiforskningen ligger kvar på i stort sett oförändrad nivå jäm- fört med tidigare år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;I Budgetpropositionen för 2008 anvisas 875 miljoner kronor för energiforskning. Utökade medel anvisas för utveckling av den andra generationens biodrivmedel och för bilaterala energiforsk- ningssamarbeten inom ramen för regeringens klimatsatsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;EU har i det sjunde ramprogrammet ökat resurserna till klimat- forskning. Betydande delar av bl.a. områdena energi samt miljö är relaterade till klimatfrågorna. En annan relevant &lt;NOBR&gt;EU-aktivitet&lt;/NOBR&gt; är handlingsplanen för miljöteknik Environment Technologies Action Plan, (ETAP). Europeiska rådet framhöll energiteknikens betyd- else i sina slutsatser i mars 2007 och uttalade att det på sitt möte i mars 2008 avser att behandla ett förslag från Europeiska kommis- sionen om en strategisk europeisk energiteknologiplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Flera bedömare har pekat på vikten av en utökad klimat- och energiforskning för teknikutveckling och en långsiktigt effektiv klimatpolitik. Alfsen et al (2007) menar t.ex. att anslagen till energiforskning i Sverige borde höjas med 5 miljarder kronor per år. Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) har före-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft16"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td251"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p948 ft33"&gt;slagit en förstärkning av forskningen om anpassning till klimatför- ändringarna. Enligt förslaget bör ett institut för klimatforskning och anpassning inrättas. En möjlighet vore att ett sådant institut även skulle innefatta viss åtgärdsinriktad klimatforskning samt ha ett uttalat samordningsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Beredningens överväganden, bedömningar och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft33"&gt;Beredningen konstaterar att bedömningar av FN:s klimatpanel, IPCC, och i den brittiska Sternrapporten visar att det finns teknik i dag som kan klara de utsläppsminskningar som krävs till 2020. På längre sikt kommer ny teknologi och teknologi som i dag är nära att kommersialiseras emellertid att vara avgörande för att kunna begränsa klimatförändringarna. Satsningar på teknikutveckling kan begränsa de framtida kostnaderna för klimatpolitiken och göra det möjligt att nå långtgående mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Beredningen noterar att det tar tid att utveckla ny teknik och att satsningar behöver göras långsiktigt. Sverige bör sträva efter att vara en internationell föregångare i utvecklingen av strategisk tek- nik för att minska utsläppen dels i syfte att kunna minska våra egna utsläpp, dels för att bidra till att minska utsläppen i omvärlden genom export av klimateffektiv teknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft33"&gt;Beredningen föreslår att klimatrelaterad forskning, inklusive energiforskning uppgraderas kraftigt både på nationell och EU- nivå. Ett nytt forskningsprogram bör instiftas med syfte att bryta beroendet av fossila bränslen och för att utveckla ny effektiv teknik med låg klimatpåverkan. Därigenom läggs en grund för långtgående och långsiktiga utsläppsminskningar. Sverige bör i första hand satsa på områden där vi i dag har stark kompetens. Internationell med- verkan bör särskilt eftersträvas i forskning om genombrottstek- niker som kan få genomslag även utanför Sverige och få stor internationell betydelse, som solceller, solkraft och koldioxidin- fångning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft33"&gt;Beredningen inser att för att få fram ny teknik fordras att hela processen av teknikutveckling fungerar, från grundläggande forsk- ning till kommersialisering och användning. Vikt bör läggas både vid bredare incitament för teknikutveckling, som handelssystem och skatter samt elcertifikatsystemet, och särskilda stödsystem för utveckling och introduktion av teknik som ligger nära kommersi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft16"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft33"&gt;alisering. Stöd till demonstrationsanläggningar och teknikupp- handling är exempel på sådana stöd som hittills tillämpats i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Stöd till demonstrationsanläggningar är ett viktigt inslag som kan vara betydelsefullt för att en teknik ska kunna ta steget från prototyp till en produkt som är nära att vara kommersiellt tillgäng- lig. Sådana stöd bör koncentreras på tekniker som har en betydande potential, som t.ex. andra generationens biodrivmedel, men de kan också vara aktuella för t.ex. vågkraft- och solenergi. Beredningen noterar att det visat sig svårt att få till stånd satsningar på genom- brottstekniker som kan ta steget från prototyp till kommersiell fullskaleanläggning. Beredningen föreslår därför att ett nytt särskilt investeringsstöd inrättas för att främja genombrottstekniker som kan få stor betydelse för att minska växthusgasutsläppen. Stödet kan samordnas med Energimyndighetens nuvarande stöd till demonstrationsanläggningar och bioenergi. Samtidigt bör insats- erna utökas för att attrahera privat riskkapital till satsningar på genombrottstekniker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft33"&gt;Andra insatser kan behövas för att bredda användningsområden för t.ex. informations- och kommunikationsteknologi för att effektivisera energi- och materialhantering. Här kan t.ex. teknik- upphandling spela en roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Beredningen anser att teknikupphandling bör utnyttjas syste- matiskt, inom den ram som Lagen om offentlig upphandling sätter, för att hjälpa ny teknik in på marknaden. Beredningen föreslår att den offentliga upphandlingen, fortsatt och i ökad omfattning, ska bidra till energieffektivisering och att klimatmålen nås. Det bör studeras hur den offentliga sektorns samlade agerande i detta avseende kan följas upp och stimuleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Frågan om hur teknikutveckling för minskade växthusgas- utsläpp kommer till stånd och gynnas har så här långt inte givits en samlad behandling, även om Energimyndigheten har en viktig roll inom energiområdet. Någon egentlig samordning av klimatforsk- ningen saknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Ett utredningsarbete bör genomföras för att samlat bedöma vilken volym, vilken inriktning, vilka stödformer och vilken orga- nisation av klimatrelaterad teknikutveckling som fordras på längre sikt. Bland annat bör behovet av särskilda stöd för kommersiali- sering och hur offentlig upphandling kan bidra studeras. Frågan om hur samarbetet mellan näringsliv och forskningsvärlden kan för- stärkas och utvecklas är en av huvudfrågorna. En annan fråga rör hur man främjar en systemansats och samarbete mellan kommuner,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft16"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td251"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p948 ft33"&gt;företag och andra, t.ex. genom omhändertagande av spillvärme från industrin och byggande av bioenergikombinat. Vidare bör möjlig- heter studeras till samverkan mellan svenskt nationellt arbete för teknikutveckling och initiativ inom EU och globalt. Analysen bör innefatta forskning och utveckling, såväl grundläggande som tillämpad, utbildning, generella incitament, tillståndsprocesser, hämmande regler, kommersialisering och riskkapitalförsörjning. En fråga som bör studeras vidare är en breddning av uppdraget för det av Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslagna institutet för klimatforskning till att även innefatta frågor som gäller utveckling av teknik för att minska utsläppen samt att ge ett sådant institut en samordningsroll för forskning och teknikutveckling inom klimat- området. En förutsättning för framgång är specialisering på ett begränsat antal områden så att ett sådant institut (eller institu- tioner) får en ”kritisk massa” av forskare och därigenom skapar förutsättningar för en kreativ forskningsmiljö med spridnings- effekter till övriga forskningsvärlden, inte minst utanför Sverige, och till företag intresserade av teknikutveckling. Samtidigt ska värdet av att behålla befintliga starka forskningsmiljöer på univer- sitet och högskolor beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Energieffektivisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Effektivare användning av energi är nödvändig för att minska klimatpåverkan. Energieffektivisering som leder till minskad fossil- bränsleanvändning i Sverige, ger direkt minskade utsläpp som Sverige kan tillgodoräkna sig. Effektivisering av biobränsleanvänd- ningen leder till ökade möjligheter till ersättning av &lt;NOBR&gt;icke-förnybara&lt;/NOBR&gt; energikällor. Det kan också minska konkurrensen om bioråvara. Därmed kan konkurrens med skogsindustrin och prisökningar på vissa jordbruksprodukter begränsas. Effektivisering av elanvänd- ningen innebär att mer av den svenska, i stort sett koldioxidfria, elproduktionen blir tillgänglig för export och till ett minskat elimportbehov. Därmed kan produktionen av främst kolkondens- kraft i våra sydliga grannländer minskas med stora positiva effekter på växthusgasutsläppen. Minskningen sker dock inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter, varför effekten i prak- tiken blir sänkta priser på utsläppsrätter eller alternativt att utsläppen ökar någon annanstans inom bubblan. Samtidigt ökar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft16"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft33"&gt;emellertid möjligheterna att sänka taket snabbare i kommande handelsperioder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Arbete för energieffektivisering sker kontinuerligt i samhället. Generella styrmedel, som koldioxidskatt och energiskatt, bidrar till effektiviseringen. Programmet för effektivisering i den tunga industrin startades år 2005 och är ett viktigt styrmedel inom området. Energin är i många verksamheter en liten kostnad. Det saknas ofta kunskap om hur effektivisering på systemnivå kan åstadkommas. Ägarstruktur och andra faktorer bidrar till att bara en del av den effektivisering som är samhällsekonomiskt lönsam kommer till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv (2006/32/EG) av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energi- tjänster, ska vara infört i medlemsstaterna senast i maj 2008. Direktivet benämns i det följande energieffektiviseringsdirektivet. Regeringen tillsatte 2006 Energieffektiviseringsutredningen (dir 2006:71) vars huvuduppgift är att föreslå hur direktivet ska genom- föras i Sverige. Utredningen ska utarbeta förslag till lämplig organ- isation, de författningar eller författningsändringar som behövs och övriga åtgärder som krävs för att underlätta genomförandet. Bered- ningen har tagit del av utredningens preliminära förslag till handlingsplan, SOU 2008:25.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Potential för energieffektivisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Energieffektiviseringsutredningen har bedömt potentialen för energieffektivisering fram till år 2016 i bebyggelse, industrisektorn och transportsektorn. Sammanlagt bedömer utredningen att det finns en &lt;NOBR&gt;teknisk-ekonomisk&lt;/NOBR&gt; potential på ca 55 TWh slutlig energi- användning. Av dessa 55 TWh har utredningen bedömt att ca 36 TWh finns i bebyggelse, varav fjärrvärme och bränslen står för ca 29 TWh samt el för ca 9 TWh. I industrisektorn, med undantag för fossil bränsleanvändning som kräver utsläppsrätter, bedöms den ekonomiska potentialen uppgå till ca 7 TWh, varav ca 3 TWh el, och inom transportsektorn till ca 12 TWh, se tabell 12.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft16"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324222x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p953 ft17"&gt;SOU 2008:24 Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft3"&gt;Tabell 12.2 &lt;NOBR&gt;Teknisk-ekonomisk&lt;/NOBR&gt; potential för energieffektivisering i respektive sektor, TWh&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft125"&gt;Fjärrvärme&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td182"&gt;&lt;P class="p955 ft125"&gt;El&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft125"&gt;Total slutlig energi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft131"&gt;Primärenergi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td239"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft135"&gt;och bränslen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;effektiviseringspotential&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft135"&gt;potential&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td265"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td221"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td119"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td266"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Bebyggelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td65"&gt;&lt;P class="p491 ft3"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td182"&gt;&lt;P class="p956 ft69"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td114"&gt;&lt;P class="p957 ft3"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td18"&gt;&lt;P class="p958 ft3"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Industrisektorn exkl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td65"&gt;&lt;P class="p959 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td182"&gt;&lt;P class="p955 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td114"&gt;&lt;P class="p960 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p958 ft3"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;ETS fossila bränslen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Transportsektorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td65"&gt;&lt;P class="p491 ft3"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td182"&gt;&lt;P class="p468 ft3"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td114"&gt;&lt;P class="p957 ft3"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td18"&gt;&lt;P class="p958 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-15&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td265"&gt;&lt;P class="p22 ft125"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td195"&gt;&lt;P class="p491 ft125"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td221"&gt;&lt;P class="p956 ft69"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td119"&gt;&lt;P class="p957 ft125"&gt;52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td266"&gt;&lt;P class="p958 ft125"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p961 ft3"&gt;Källa: Energieffektiviseringsutredningen SOU 2008:25.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Hinder för energieffektivisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft33"&gt;Under de senaste årtiondena har flera studier presenterats, som visat på stora potentiella energibesparingar genom effektivisering av företagens och hushållens energianvändning. Det har också påpekats att många energisparåtgärder inte genomförs, trots att de anses vara privatekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsamma. Det betyder att energimarknaderna inte fungerar tillfredsställande. Även i Europeiska kommissionens grönbok, Att göra mer med mindre, (KOM (2005) 265 slutlig, slås fast att de tekniska villkor som råder på energimarknaderna gör det nödvändigt att främja och stödja marknadsdrivna förändringar, som syftar till en effektivare bättre fungerande elmarknad och effektivare energianvändning. Marknadskrafterna kan nämligen, på grund av brister i marknadens funktionssätt, inte självständigt och tillräckligt snabbt möta behovet av en minskad energianvändning av den storlek som nu av flera skäl bedöms nödvändig inom EU. En av de viktigaste bristerna i marknadens funktionssätt är, enligt grönboken, brist- ande kunskap hos aktörerna om ny energieffektiviserande teknik, om dess kostnader och tillgänglighet och om den egna energian- vändningens kostnader. En viktig slutsats, grundad såväl på empiri som på forskning, är att energieffektiviseringar, i den storleks- ordning som nu eftersträvas, inte kommer att ske av sig själv. För att nå de uppsatta målen krävs styrmedel av olika slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft16"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p504 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Energieffektiviseringsinsatser hittills&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Det senaste energipolitiska programmet, från år 2002, löpte under perioden &lt;NOBR&gt;2003–2007.&lt;/NOBR&gt; Cirka en miljard kronor satsades under pro- gramperioden på att stimulera tillämpning av befintlig energi- effektiv teknik och främja introduktion av ny energieffektiv teknik. Åtgärderna omfattade bl.a. bidrag till kommunal energirådgivning och stöd till regionala energikontor, utbildning och information, provning, märkning och certifiering av energikrävande utrustning samt stöd till teknikupphandling och marknadsintroduktion av energieffektiv teknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;För att öka kunskapen om, och intresset för, miljömässigt moti- verade energieffektiviseringar genomfördes informations- och utbildningsinsatser. Riktade insatser gjordes till kommunala energi- rådgivare och regionala energikontor, hushåll, företag, näringslivet m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Statliga ekonomiska stöd gavs till ägare av fastigheter, som värms med olja eller direktverkande el, för konvertering av fastig- heten till fjärrvärme, biobränsleeldade uppvärmningssystem, &lt;NOBR&gt;berg-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;sjö-,&lt;/NOBR&gt; eller jordvärmepump eller till solvärme. Stöd gavs också i form av skattereduktion för installation av energieffektiva fönster i befintliga småhus och installation av biobränsleuppvärmning i ny- producerade småhus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Mål för energieffektivisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Det vägledande målet enligt EG direktivet (2006/32/EG) innebär att Sverige ska uppnå en effektivisering om minst 32,3 TWh i slutlig energianvändning, motsvarande minst 41,1 TWh, uttryckt som viktad energi, till 2016. Sammantaget bedömer energieffektivi- seringsutredningen att det kvarstår drygt 11 TWh effektivisering för att uppnå det vägledande målet, efter det att tidigare genom- förda effektiviseringsinsatser räknats av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;Förhållandet mellan de två energieffektiviseringsmålen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Målet för energibesparing, enligt direktivet (2006/32/EG) att minska mängden slutanvänd energi med 9 procent i de enskilda medlemsstaterna till år 2016, beräknas på ett annat sätt än det mål, som föreslagits i Europeiska kommissionens handlingsplan KOM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft16"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324224x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td251"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p965 ft33"&gt;(2006) 545 slutlig, att minska mängden primärenergi på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; med 20 procent till år 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft33"&gt;Direktivets mål avser inte alla samhällssektorer. Företag som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter är undantagna. Målet utgår från den årliga, genomsnittliga energianvändningen för åren &lt;NOBR&gt;2001–2005&lt;/NOBR&gt; och ska nås med nationella åtgärder, varav några har sitt ursprung i &lt;NOBR&gt;EU-gemensam&lt;/NOBR&gt; lagstiftning. Målet i kom- missionens handlingsplan KOM (2006) 545 slutlig ska, å sin sida, nås med hjälp av de åtgärder som aviseras i handlingsplanen. Detta mål utgår från en beräkning av unionens primärenergianvändning år 2020 och omfattar, till skillnad från direktivets mål, alla sam- hällssektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft33"&gt;Energieffektiviseringsutredningen presenterar beräkningar som visar att &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; kan klara endast ungefär en tredjedel av detta mål genom att tillämpa direktivet. Orsaken är att inte all den slut- använda energin omfattas dels för att anläggningar som ingår i EU:s handelssystem undantas, dels för att slutanvändningen av energi endast utgör en delmängd av den totalt tillförda energi- mängden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft3"&gt;Figur 12.3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft3"&gt;TWh&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p969 ft17"&gt;Förhållandet mellan direktivets vägledande mål om 9 procent effektivare slutlig energianvändning och år 2020 mål om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft3"&gt;20 procent effektivare primärenergianvändning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td267"&gt;&lt;P class="p19 ft131"&gt;Effektivisering till år 2016 respektive 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td268"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td202"&gt;&lt;P class="p42 ft69"&gt;9 % slutlig energi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td267"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td202"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;effektivisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td225"&gt;&lt;P class="p955 ft110"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td225"&gt;&lt;P class="p955 ft69"&gt;120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td225"&gt;&lt;P class="p955 ft69"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td225"&gt;&lt;P class="p714 ft135"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td225"&gt;&lt;P class="p714 ft125"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td225"&gt;&lt;P class="p714 ft125"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td225"&gt;&lt;P class="p714 ft135"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td225"&gt;&lt;P class="p714 ft125"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td225"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:28px;margin-top:0px;margin-right:-39px;margin-bottom:0px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:17px;margin-top:0px;margin-right:-28px;margin-bottom:11px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:22px;margin-top:6px;margin-right:-33px;margin-bottom:5px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:0px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:11px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:6px;margin-right:-11px;margin-bottom:5px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-4px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:11px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:6px;margin-right:-12px;margin-bottom:5px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:11px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:6px;margin-right:-9px;margin-bottom:5px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-4px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:11px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:6px;margin-right:-12px;margin-bottom:5px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:0px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:11px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:6px;margin-right:-11px;margin-bottom:5px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p971 ft69"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-4px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:10px;" class="p971 ft69"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:5px;margin-right:-11px;margin-bottom:5px;" class="p971 ft69"&gt;&lt;![endif]&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:0px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:11px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:6px;margin-right:-11px;margin-bottom:5px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:0px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-5px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:11px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:6px;margin-right:-11px;margin-bottom:5px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]&gt;2017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td109"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p972 ft69"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:9px;" class="p972 ft69"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:5px;margin-right:-11px;margin-bottom:4px;" class="p972 ft69"&gt;&lt;![endif]&gt;2018&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:0px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:11px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-4px;margin-top:6px;margin-right:-7px;margin-bottom:5px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]&gt;2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-4px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:11px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:6px;margin-right:-12px;margin-bottom:5px;" class="p970 ft69"&gt;&lt;![endif]&gt;2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td225"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p460 ft3"&gt;År&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=12 class="tr6 td0"&gt;&lt;P class="p461 ft69"&gt;Källa: Energieffektiviseringsutredningen (SOU 2008:25).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p973 ft207"&gt;Tidiga åtgärder &amp; redan beslutade styrmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft207"&gt;9 % slutlig energi- effektivisering med viktningsfaktorer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft69"&gt;20 % effektivering av primärenergi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft207"&gt;Skillnad mellan målen för 2020 och 2016&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft16"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft33"&gt;Av figur 12.3 framgår att tillämpning av direktivet endast bidrar med en mindre andel av det besparingsbeting om 20 procent primärenergi, som kommissionen föreslagit till år 2020, förutsatt att detta mål tillämpas för Sverige även på nationell nivå. Den streckade linjen visar det besparingsbeting som avser primärenergi. Vidare framgår den andel av besparingsbetinget avseende 20 pro- cent primärenergi, som återstår för perioden &lt;NOBR&gt;2016&lt;SPAN class="ft41"&gt;–&lt;/SPAN&gt;2020&lt;/NOBR&gt; om målet i energieffektiviseringsdirektivet uppfylls, men inte överträffas, och förutsatt att inga effektiviseringsåtgärder härutöver vidtas. Sådana åtgärder kan, förutom i slutanvändarledet, vidtas också när det gäller produktion och tillförsel av energi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft33"&gt;En energieffektivisering av en sådan storlek innebär att det år 2016 återstår omkring 75 TWh primärenergi att spara under de fyra åren 2016−2020, om det övergripande besparingsmålet ska uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft8"&gt;Energieffektiviseringsutredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Mot bakgrund av de potentialer och det behov av effektivisering som energieffektiviseringsutredningen identifierat anser den att det finns goda skäl att redan nu planera för åtgärder, som inte bara är ägnade att uppnå direktivets vägledande besparingsmål utan också att med råge överträffa det. Utredningen har identifierat ett trettio- tal styrmedel och åtgärder som kan användas för att överbrygga gapet mellan det vägledande målet och den bedömda effekten av tidiga åtgärder och hittills beslutade styrmedel:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Den offentliga sektorn som föregångare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Program för energieffektivisering i statlig verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Energieffektiviseringsavtal med kommuner och landsting&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Forum för energieffektivisering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Bostäder och service&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Energideklaration av byggnader, kontinuerlig utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Energiklassning av byggnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Energihushållningskrav vid ombyggnad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Utvärdering och annonserad successiv skärpning av nybygg- nadskraven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Program för effektivare elanvändning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft16"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td251"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p981 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Kompletterande föreskrifter om användning av el för upp- värmning i Boverkets byggregler, BBR&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Fortsatt främjande av energitjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Teknikupphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Utökad kommunal energirådgivning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Forskning, utveckling och demonstrationsprojekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;Industrisektorn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Ny programperiod för Programmet för Energieffektivi- sering i energiintensiva industriföretag (PFE)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Utvidgat tillämpningsområde för PFE&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Bidrag/skatterabatt till energieffektiviserande investeringar för icke energiintensiva företag genom avsättning till energi- sparfond eller motsvarande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;Transportsektorn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Bindande utsläppskrav för biltillverkare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Koldioxiddifferentierad fordonsskatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Skärpt förmånsbeskattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Ändrad definition för miljöbilar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Lägre hastigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Förbättrad logistik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Sparsam körning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Samhällsplanering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Offentliga satsningar på forskning, utveckling och demonstra- tion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Konsumentupplysning om fordons bränsleförbrukning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;―&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Transportsektorn i EU:s system för handel med utsläpps- rätter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft8"&gt;Andra möjliga insatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft33"&gt;Utöver de insatser som energieffektiviseringsutredningen fram- håller har Beredningen diskuterat ett antal andra styrmedel som syftar till energieffektivisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft33"&gt;Ett brett system som nu prövas i flera länder och som ger såväl elleverantörer som konsumenter incitament till energieffektivi- sering är s.k. vita certifikat. I ett sådant system kan elleverantörerna åläggas att, i förhållande till sin elförsäljning, antingen genomföra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft16"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft33"&gt;en viss effektivisering hos sina kunder eller köpa in vita certifikat från någon annan som gjort större effektiviseringar än vad som fordras. System för vita certifikat kräver dock tämligen omfattande insatser, t.ex. för verifiering, och metodproblemen kan vara betydande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Standardisering av elektriska produkter är ett annat område där insatser för effektivisering är möjliga. Flera internationella standar- der finns. Energikrav för t.ex. kylskåp har redan bidragit till minsk- ande energiåtgång. Andra effektivitetskrav, t.ex. beträffande s.k. &lt;NOBR&gt;stand-by&lt;/NOBR&gt; funktioner hos elprodukter kan vara möjliga att ställa och skulle kunna medföra betydande effektivisering av elanvändningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Energimyndigheten har i dag ett uttalat ansvar för insatser för energieffektivisering. Myndighetens insatser innefattar bl.a. energi- effektivisering i &lt;NOBR&gt;bostads-,&lt;/NOBR&gt; service- och industrisektorn, stöd till kommunal energirådgivning, regionala och lokala initiativ, teknik- upphandling och marknadsintroduktion av energieffektiv teknik, provningar av hushållsapparater samt system för uppvärmning. En ytterligare förstärkt samordning med bl.a. andra myndigheter skulle kunna bidra till insatserna för energieffektivisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Beredningens överväganden, bedömningar och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Beredningen anser att energieffektivisering är en viktig åtgärd för att nå långtgående klimatmål. Effektivisering, som begränsar elkon- sumtionen i Sverige, har mycket liten betydelse för att minska utsläppen av växthusgaser inom landet, men kan på sikt bli betydelsefull för att minska utsläppen i andra länders elproduk- tionssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Energieffektiviseringsutredningen pekar på att det finns en betydande potential för energieffektivisering i olika delar av sam- hället. Beredningen delar denna syn. Brister i marknadens funk- tionssätt hämmar insatser för energieffektivisering. Det gäller sär- skilt energianvändning i byggnader där olika aktörer bygger, för- valtar och använder byggnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Det finns en rad styrmedel som syftar till att effektivisera energianvändningen, men de behöver vidareutvecklas. Energi- effektiviseringsutredningens har identifierat ett antal förslag som bör kunna vara en central utgångspunkt för det fortsatta arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Beredningen föreslår, i kap 14, en rad av de åtgärder som energieffektiviseringsutredningen identifierat inom transportom-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft16"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td251"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft33"&gt;rådet. I kapitel 15 pekar Beredningen på ett stort antal av de förslag som utredningen föreslagit inom främst bostadsområdet. Bered- ningen anser vidare att även utredningens förslag om att skapa ett program för energieffektivisering i statlig verksamhet samt att teckna energieffektiviseringsavtal med kommuner och landsting bör övervägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Beredningen anser därtill att det bör utredas om och hur ett system med vita certifikat kan genomföras. Härvid bör gjorda utländska erfarenheter inhämtas. Vidare bör insatserna intensifieras för att åstadkomma internationellt harmoniserade teknikstandarder för t.ex. elapparater. Slutligen anser Beredningen att en ytterligare stärkt samordning av energieffektiviseringsarbetet bör eftersträvas. Energimyndighetens uppdrag att samordna och leda arbete med energieffektivisering bör förtydligas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Klimatinformation och energirådgivning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;Både Kyotoprotokollet, FN:s klimatkonvention och EU:s klimat- politik poängterar betydelsen av klimatinformation. I Kyotoproto- kollet anges att alla parter på det nationella planet ska främja all- mänhetens medvetenhet om och tillgång till information om klimatförändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft33"&gt;I praktiken fungerar information alltid i samspel med andra styrmedel, medvetet införda för att styra i en viss riktning, och andra faktorer som styr människors val (exempelvis vanor och ovanor). Information är ofta en nödvändig, men inte tillräcklig för- utsättning för förändring. Hur attityder, vanor och livsstil uppstår och förändras beror på komplicerade samband. Information har bäst förutsättningar att vara effektivt som styrmedel, när brist på kunskap är ett skäl till att kostnadseffektiva åtgärder inte genom- förs. Då fungerar information som ett komplement till andra styr- medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft33"&gt;Efterfrågan på klimatinformation, både från allmänheten, före- tag, organisationer och media, har ökat under senare år och blivit mycket stor. Flera genomförda informationssatsningar har syftat till att tillgodose denna ökade efterfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Naturvårdsverket genomförde, som en följd av riksdagens klimatpolitiska beslut våren 2002, under åren 2002 och 2003 en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft16"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft33"&gt;informationskampanj om klimatförändringen. Därefter har infor- mationsarbetet fortsatt och riksdagen fattade beslut om en treårig satsning under 2006−2008. Det främsta syftet med pågående klimatinformationsarbete är att öka kunskapen om klimatföränd- ringarnas orsaker och konsekvenser, sprida den senaste forsknings- kunskapen i ämnet, öka förståelsen för de samhällsomställningar som på sikt blir nödvändiga för en hållbar utveckling och visa på möjligheter att minska utsläppen av växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Naturvårdsverket genomför sedan år 2000 undersökningar av svenska folkets kunskaper och attityder avseende klimatför- ändringarna. Mätningarna ger ett underlag till utformningen av klimatinformationen. Resultaten från årets undersökning visar bl.a. att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;allmänheten har stor kännedom om klimatfrågan, är beredd att bidra till utsläppsreduktioner och önskar information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;myndigheterna har bidragit till allmänhetens höga medvetenhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft33"&gt;Naturvårdsverket har vidare fått i uppdrag att bearbeta, översätta och sprida informationen från FN:s klimatpanels, IPCC:s, fjärde utvärdering och andra forskningsresultat. Naturvårdsverket har därför, i samverkan med andra aktörer, genomfört seminarier som redovisat innehållet i rapporterna från IPCC. Sammanfattningarna har översatts till svenska och gjorts tillgängliga via Naturvårds- verkets webbplats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;Mediernas nyhetsrapportering om klimatfrågan har ökat succes- sivt under de senaste fem åren. Allmänheten vill ha information via media, och medierna i sin tur efterfrågar information om klimat- förändringarna och vad man kan göra för att reducera utsläppen av växthusgaser. Exempelvis prenumererar drygt 230 journalister på Naturvårdsverkets nyhetsbrev Klimataktuellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Enligt ett särskilt regeringsuppdrag genomförde Energimyndig- heten i samarbete med Boverket, Konsumentverket och Natur- vårdsverket under år &lt;NOBR&gt;2006–2007&lt;/NOBR&gt; informationsinsatser för att öka kunskapen om långsiktig energieffektivisering och energibesparan- de åtgärder. Målgrupp för insatserna var allmänheten. Insatserna vänder sig även till ägare av flerbostadshus. Informationsmaterial tas fram gemensamt av myndigheterna och existerande kanaler och nätverk ska användas i så stor utsträckning som möjligt. Landets kommunala energirådgivare och regionala energikontor är därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft16"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td251"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft33"&gt;viktiga samarbetspartners för att nå ut med informationen och kampanjens budskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Den kommunala energirådgivningens främsta uppgift är att ge oberoende råd till konsumenter i energifrågor. Prioriteringen ska ligga på arbete för effektivare energianvändning. Kommunerna kan ansöka om bidrag för rådgivningen hos Energimyndigheten som också gör en årlig utvärdering av arbetet med energirådgivning. I utvärderingen bedöms allmänhetens kännedom om verksamheten. Den inkluderar ingen information om energirådgivningens effekter på beteende eller inverkan på andra styrmedels effektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Energirådgivningen är exempel på mer riktad information från lokala aktörer. Sådan information kan i större utsträckning för- väntas leda till faktiska förändringar än vad en mer generellt riktad energieffektiviseringskampanj kan tänkas göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Beredningens överväganden och bedömningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;Informationskampanjer är viktiga som kunskapshöjande instru- ment, särskilt för att människor lättare ska se kopplingen mellan miljöpåverkan och sina egna val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Information kan vara särskilt effektiv när den riktas till nyckel- grupper som påverkar beslut i företag och organisationer, t.ex. arki- tekter, konstruktörer eller inköpare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft33"&gt;Beredningen instämmer i slutsatserna från Energimyndigheten och Naturvårdsverket i underlaget inför Kontrollstation 2008:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Klimatinformation bör även i fortsättningen vara en del av den svenska klimatstrategin, som komplement till andra styrmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Det är av stor betydelse att myndigheter, i nära samarbete med varandra, genomför långsiktiga och faktabaserade informations- satsningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Myndigheterna bör aktivt informera om nya forskningsresultat och sprida kunskap om hur olika aktörer kan reducera sina utsläpp av växthusgaser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Det är också viktigt att erfarenheter från genomförandet av Sveriges klimatstrategi sprids internationellt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft16"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p733 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Investeringsbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Regeringen har i budgetpropositionen för 2008 föreslagit att ett nytt program, Hållbara städer, inrättas under perioden 2009 2010 inom ramen för den klimatmiljard som regeringen lanserat. Satsningen ska stimulera stadsbyggnadsprojekt som bidrar till för- bättrad miljö och minskad klimatpåverkan och som underlättar svensk miljöteknikexport. Sammanlagt 340 miljoner kronor avsätts för satsningen under år 2009 och 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Hållbara städer föreslås avlösa bidragen till lokala klimatin- vesteringsprogram (Klimp), som infördes 2002 och som i sin tur var en efterföljare till LIP (Lokala investeringsprogram för eko- logiskt hållbar utveckling). I budgetpropositionen för 2008 föreslås en satsning på Klimp under 2008 på sammanlagt drygt 390 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;&lt;NOBR&gt;LIP-stödet&lt;/NOBR&gt; som infördes 1998 var tänkt att uppmuntra kom- munernas roll som motor i arbetet med ekologiskt hållbar utveck- ling med utgångspunkt i lokala förutsättningar och prioriteringar. Medlen har gått till projekt på en rad områden, men en stor del beräknas ha gett effekter i form av minskade utsläpp av växthus- gaser. Projekten beräknas sammantaget ha inneburit minskade utsläpp om ca 1 miljon koldioxidekvivalenter per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Klimp innebar ett större fokus på klimatåtgärder. Åtgärder i de hittills beviljade programmen beräknas enligt ansökningarna leda till att de årliga utsläppen av växthusgaser minskar med nära 0,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Störst andel av Klimpbidragen har gått till biogas- och fjärrvärmeprojekt. Klimpbidraget infördes samtidigt med genomförandet av den gröna skatteväxlingen och koldioxidskatterna har ökat kraftigt under perioden samtidigt som energipriserna har ökat vilket ökat lönsamheten i projekten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Framtida klimatinvesteringsbidrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket har sammanfattat ett antal utvärderingar som gjorts av LIP- och Klimpbidragen och konstaterar sammantaget att utformningen och inriktningen på klimatinvesteringsbidragen kan förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Myndigheterna anser att klimatinvesteringsbidrag har en roll i en framtida klimatstrategi om de helt fokuseras på utsläpp av växt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft16"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td251"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft33"&gt;husgaser (inte flera mål samtidigt) och inriktas på investeringar med lång livslängd på områden där andra klimatpolitiska styrmedel är svaga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Klimatinvesteringsbidrag bör enligt myndigheternas uppfattning omformas från breda program till investeringsstöd för särskilt utvalda åtgärder och sektorer. Myndigheterna ger i underlaget till kontrollstation 2008 exempel på ett antal sådana områden, se avsnitt 12.5.3 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Prioriterade åtgärdsområden för direkta klimat- investeringsstöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft33"&gt;De åtgärdsområden som föreslogs i myndigheternas underlag till Kontrollstation 2008 kan delas in i tre grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft8"&gt;Väl definierade åtgärder som kan bedömas efter en schablon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Utbyggnad av distributionsnät för spillvärme&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Lagring av värme och kyla&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Omhändertagande av stallgödsel för biogasproduktion (reduk- tion av utsläpp av metan och lustgas som inte följer av skyldig- heter enligt miljöbalken (se avsnitt 15.4.).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Utbyggnad av distributionsnät för fjärrvärme/närvärme och fjärrkyla&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Konverteringsåtgärder från fossila bränslen till förnybara bränslen i industrin utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft33"&gt;För dessa områden kan investeringsstöd vara ett passande styr- medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft44"&gt;Åtgärder som behöver specificeras ytterligare innan de kan bli föremål för investeringsstöd utifrån en förutbestämd schablon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Åtgärder för effektivare energianvändning i industrin utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Åtgärder som bidrar till effektivare godstransporter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft16"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324233x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1001 ft8"&gt;Åtgärdsområden som har inriktning på teknikutveckling eller stöd till introduktion av ny teknik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Utveckling av ny teknik för produktion och uppgradering av biogas, bl.a. med syfte att minska metanförlusterna. Investe- ringsbidrag till biogasteknik, produktion och uppgradering, kan efter att teknikkrav specificeras även behöva gå till marknads- introduktion av tekniken. Ansökningarna kan då behandlas mer schablonartat, se avsnitt 14.7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Marknadsintroduktion av ny teknik för konvertering från direktverkande el till fjärrvärme. Åtgärder för att övergå från direktverkande el till fjärrvärme har utretts av Energieffekti- viseringsutredningen (SOU 2008:25), (se avsnitt 12.3).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft33"&gt;Sedan 2003 har 1,5 miljarder kronor delats ut i bidrag till 95 klimat- investeringsprogram i kommuner, landsting och företag. Det har genererat ca 720 åtgärder och en investeringsvolym på 6,6 miljarder kronor. Klimatnyttan per bidragskrona har ökat med tiden. Klimat- investeringarna år 2007 beräknas ge dubbelt så stor klimatnytta jämfört med när &lt;NOBR&gt;LIP-bidraget&lt;/NOBR&gt; infördes 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Av de åtgärder som beviljades Klimpbidrag under åren 2003– 2007 faller 192 stycken inom områden som är tänkbara för direkta investeringsstöd enligt myndigheternas lista (se tabell 12.3). Fjärr- värme- och biogasåtgärder är flest till antalet och har också fått det största sammanlagda bidraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft3"&gt;Tabell 12.3 Sammanställning av antal åtgärder, bidrag och bidragsandel&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td228"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Åtgärdsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td269"&gt;&lt;P class="p621 ft17"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Genomsnittlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td270"&gt;&lt;P class="p621 ft17"&gt;Beviljat bidrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td271"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Genomsnittlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td228"&gt;&lt;P class="p19 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td269"&gt;&lt;P class="p621 ft155"&gt;åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td88"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;livslängd (år)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td270"&gt;&lt;P class="p621 ft155"&gt;(miljoner kr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td271"&gt;&lt;P class="p1005 ft104"&gt;bidragsandel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td231"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td166"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td91"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td272"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td273"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td228"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;Spillvärme&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td269"&gt;&lt;P class="p959 ft155"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p958 ft155"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td270"&gt;&lt;P class="p738 ft155"&gt;42&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td271"&gt;&lt;P class="p1005 ft104"&gt;18 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td228"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;Fjärrvärme&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td269"&gt;&lt;P class="p959 ft155"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td88"&gt;&lt;P class="p958 ft155"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td270"&gt;&lt;P class="p738 ft155"&gt;236&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td271"&gt;&lt;P class="p1005 ft104"&gt;16 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td228"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;Fjärrkyla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td269"&gt;&lt;P class="p959 ft155"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td88"&gt;&lt;P class="p958 ft155"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td270"&gt;&lt;P class="p738 ft155"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td271"&gt;&lt;P class="p1005 ft104"&gt;20 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td228"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;Lagring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td269"&gt;&lt;P class="p959 ft155"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td88"&gt;&lt;P class="p958 ft155"&gt;17,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td270"&gt;&lt;P class="p738 ft155"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td271"&gt;&lt;P class="p1005 ft104"&gt;26 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td231"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td166"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td91"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td272"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td273"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td228"&gt;&lt;P class="p22 ft69"&gt;Energiåtgärder inom industrin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td269"&gt;&lt;P class="p959 ft155"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p958 ft155"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td270"&gt;&lt;P class="p738 ft155"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td271"&gt;&lt;P class="p1005 ft104"&gt;22 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td228"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;Metan + lustgas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td269"&gt;&lt;P class="p959 ft155"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td88"&gt;&lt;P class="p958 ft155"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td270"&gt;&lt;P class="p1006 ft155"&gt;4,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td271"&gt;&lt;P class="p1005 ft104"&gt;33 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td228"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;Godstransporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td269"&gt;&lt;P class="p959 ft155"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td88"&gt;&lt;P class="p958 ft155"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td270"&gt;&lt;P class="p738 ft155"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td271"&gt;&lt;P class="p1005 ft104"&gt;31 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td228"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;Stallgödsel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td269"&gt;&lt;P class="p959 ft155"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td88"&gt;&lt;P class="p958 ft155"&gt;28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td270"&gt;&lt;P class="p959 ft155"&gt;8,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td271"&gt;&lt;P class="p1005 ft104"&gt;26 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td228"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;Rötningsanläggningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td269"&gt;&lt;P class="p959 ft155"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td88"&gt;&lt;P class="p958 ft155"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td270"&gt;&lt;P class="p738 ft155"&gt;272&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td271"&gt;&lt;P class="p1005 ft104"&gt;21 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td231"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td166"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td91"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td272"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td273"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p655 ft3"&gt;Källa: Naturvårdsverket PM januari 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft16"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td251"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p351 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Möjligheter till regional finansiering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Den Europeiska strukturfonden ger stöd till program för regional utveckling, förbättrad konkurrenskraft och territoriellt samarbete inom hela EU. Under perioden 2007−2013 prioriteras bl.a. insatser inom områdena miljö och energi, inklusive förnybara energikällor. Det är således möjligt att regionalt finansiera investeringar inom förnybar energi och energieffektivisering som del i de regionala tillväxtprogrammen och EU:s strukturfondsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;Medel ur det s.k. landsbygdsprogrammet som till hälften är finansierat med &lt;NOBR&gt;EU-gemensamma&lt;/NOBR&gt; medel kan också användas regionalt, t.ex. till investeringar i biogasproduktion och till investeringar i konvertering till förnybara energislag och energi- effektivisering inom jordbrukslokaler, arbetsmaskiner och växthus (se vidare avsnitt 15.4). Programmet är samtidigt avsett även för en rad andra angelägna åtgärder och det är därför högst osäkert i vilken omfattning nämnda områden i praktiken kommer att priori- teras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;12.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Beredningens överväganden, bedömningar och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;Beredningen anser att det är viktigt att staten har en sammanhållen politik avseende klimat och investeringar. Det är således viktigt att offentligt stöd till investeringar som ökar beroendet av fossila bränslen begränsas. Offentligt finansierade investeringar bör kunna motiveras ur klimatsynpunkt och bidra till att skapa ett samhälle med låga klimatpåverkande utsläpp. Beredningen anser att klimat- investeringsbidragen, i linje med myndigheternas förslag, bör omformas från breda program till investeringsstöd för särskilt utvalda åtgärder och sektorer där andra styrmedel är svaga och där insatserna har stor betydelse för att minska växthusgasutsläppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;Fortsatta investeringsstöd för insatser som har stor betydelse för att minska växthusgasutsläppen är betydelsefulla eftersom de kan bidra till att överbrygga hinder som gör att verkningsfulla klimatåtgärder annars inte genomförs. Investeringsstöden kan också understödja klimatarbetet på lokal och regional nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Investeringsstöd bör under en övergångsperiod exempelvis kunna ges för ökat omhändertagande av spillvärme, distributions- nät för värme och fjärrkyla, lagring av värme och kyla samt teknik för produktion och uppgradering av biogas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft16"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p808 ft33"&gt;Beredningen vill också lyfta fram att Sverige bör ta till vara möj- ligheten att använda medel från den Europeiska regionala utveck- lingsfonden, som under perioden 2007−2013 bl.a. prioriterar insatser inom områdena miljö och energi, inklusive förnybara energikällor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Lokalt klimatarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;I genomförandet av klimatpolitiken är den kommunala nivån, inom ramen för det kommunala självstyret, viktig, då aktiviteter som orsakar utsläpp av växthusgaser ofta är lokala till sin natur. Många kommuner driver också i dag ett aktivt klimatarbete med lokala mål och breda åtgärdsprogram. Klimatmålen kan på många sätt om- sättas i åtgärder på lokal nivå, t.ex. vid offentlig upphandling, åtgärder inom det egna energi- och transportsystemet, fysisk planering och i det övriga samhällsbyggandet. Åtgärder i en kom- mun kan också utgöra goda exempel för andra kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Myndigheterna föreslår i underlaget till Kontrollstation 2008 att en ny statlig insats bör utredas, som kan ge incitament för alla kommuner att ta fram lokala klimatstrategier. Samtidigt bör det, enligt myndigheterna, studeras hur en sådan insats skulle kunna samordnas med initiativ för att stimulera kommunernas arbete på energiområdet och för att planera för åtgärder som kan krävas för en anpassning till klimatförändringar. Många kommuner och läns- styrelser har i sitt remissvar till Kontrollstation 2008 pekat på att LIP- och Klimpbidragen har varit betydelsefulla för arbetet med miljö- och klimatfrågor på lokal nivå. De håller dock med i den kritik som har riktats mot stöden och förordar en förändring mot ett mer specifikt inriktat investeringsstöd, som föreslås i före- gående avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft33"&gt;Utöver investeringsstöden ges även statliga stöd till den kom- munala energirådgivningen. Under perioden &lt;NOBR&gt;2008&lt;SPAN class="ft41"&gt;–&lt;/SPAN&gt;2010&lt;/NOBR&gt; kommer totalt 140 miljoner kronor att avsättas per år för verksamheten. Anslaget till energirådgivning inom programmet ”Regionala och lokala insatser för energieffektivisering med mera” avser bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning, utbildning av och infor- mation till energirådgivare samt stöd till regionala energikontor och utvecklingsinsatser för länsstyrelsens energiomställningsarbete. Även insatser för informationsspridning, utveckling och spridning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft16"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td251"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Tvärsektoriella åtgärder och styrmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft33"&gt;av verktyg och metoder, vissa utredningsinsatser samt utbildning om energieffektiv teknik kan komma att ta del av anslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;”Uthållig kommun” är ett program som Energimyndigheten arbetar med tillsammans med fem kommuner. Det sker bl.a. genom att involvera kommuner, näringsliv, högskolor och universitet. Kommunernas mål med Uthållig kommun är att medvetet utforma de lokala energiåtgärderna för att bidra till den uthålliga tillväxten i kommunen. Energimyndighetens roll har varit att ge stöd med omvärldsanalys, utbildning, forskning och erfarenhetsutbyte. Pro- grammet har visat sig vara framgångsrikt och Energimyndigheten har beslutat att avsätta ekonomiska resurser som gör det möjligt för samtliga 63 kommuner, som ansökt, att delta i fas två av pro- jektet. Målet är att hälften av landets kommuner ska vara med år 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft16"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324237x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1009 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;Utsläpp som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft8"&gt;EU:s system för handel med utsläppsrätter (avsnitt &lt;NOBR&gt;13.1–13.3&lt;/NOBR&gt; och 13.5)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft33"&gt;Beredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft8"&gt;Sverige bör i EU verka för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;en ökad harmonisering och centralisering av systemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;att taket för utsläppen sätts alltmer restriktivt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;att tilldelningen sker genom auktionering till kraft- och värmesektorn samt till industrier som verkar på en nationell eller &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-marknad.&lt;/NOBR&gt; Viss gratis tilldelning bör ske till företag som tillverkar sådana specifika produkter som möter kon- kurrens av företag utanför EU och tilldelningen bör då baseras på riktmärken (benchmarking) för de aktuella pro- dukterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;en utvidgning av EU:s system för handel med utsläppsrätter till att även omfatta transporter är önskvärd. Det bör ske successivt och under kontroll av att det leder till ökad effektivitet i utsläppsreduktionen vilket inte är givet. En sådan modell kan bland annat ge stora effekter på lönsam- heten hos konkurrensutsatta produkter och kräver dessutom sannolikt kompletterande styrmedel för vägtransportsektorn. Beredningen delar myndigheternas bedömning att det nog- grant bör utredas om och hur transporter kan inkluderas i EU:s utsläppshandelssystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft16"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324238x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1014 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;Användningen av Kyoprotokollets projektbaserade meka- nismer; CDM, Clean Development Mechanism, och JI, Joint Implementation, ska vara supplementär. De främjar teknik- överföring till fattiga länder och kostnadseffektiviteten för de utsläppsminskningar som skall ske enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Kyoto-avtalet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Inkomster från auktionering bör återföras till medlems- staterna och inte tillföras &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-budgeten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft8"&gt;Övriga styrmedel för verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (avsnitt &lt;NOBR&gt;13.4–13.5)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft33"&gt;Beredningens bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Det program för energieffektivisering i energiintensiva före- tag som är kopplat till energiskattesystemet(PFE) är viktigt som kompletterande styrmedel för de företag som ingår i handelssystemet. Beredningen gör bedömningen att det i dag finns en stark styrning mot förnybar energiproduktion genom bl.a. EU:s utsläppshandelssystem, elcertifikatsyste- met och koldioxidskatten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft9"&gt;EU:s system för handel med utsläppsrätter bör ses som en integrerad del av handlingsplanen. Systemet har stor betydelse för hur EU och dess medlemsstater når sina utsläppsmål. Sverige kan verka för att systemet är effektivt. Nedan ger Beredningen sin syn på vilka ståndpunkter Sverige bör inta i kommande förhandlingar om översynen av utsläppshandelssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft37"&gt;Underlaget för beredningens överväganden är förslagen i Naturvårdsverkets och Energimyndighetens rapport (Energi- myndigheten och Naturvårdsverket 2007), möten med företrädare för Europeiska kommissionen vid ett besök i Bryssel i september 2007 samt olika nationella (särskilt Vetenskapliga rådets rapport) och europeiska underlag (Tilford 2007). Beredningen noterar de slutsatser om EU:s utsläppshandelssystem som Rådet (miljö) antog i juni 2007. Vidare noteras arbetet i den s.k. &lt;NOBR&gt;FlexMex-utredningen&lt;/NOBR&gt; (SOU 2005:10). Kapitlet innehåller två delar där den första delen behandlar EU:s system för handel med utsläppsrätter och den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft16"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td196"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td274"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1018 ft8"&gt;andra delen övriga styrmedel för verksamheter som omfattas av utsläppshandelssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Generell syn på handelssystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft9"&gt;Grunden för EU:s system för handel med utsläppsrätter behandlas i korthet i avsnitt 6.2.3. Det finns mycket goda teoretiska grunder för ett sådant handelssystem. System med handel med utsläpps- rätter har i praktiken fungerat väl och effektivt i flera fall. Ett vanligt exempel på detta är det handelsystem med utsläppsrätter för svavel som har funnits sedan ett antal år i USA (EPA, 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Nästa fråga är hur EU:s utsläppshandelssystem fungerar prak- tiken. Beredningen har inte gjort någon systematisk utvärdering av systemet. Några observationer kan ändå göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;För det första bör det betecknas som ett stort framsteg att EU har kunnat etablera ett handelssystem med allt vad det kräver av organisatorisk, legal och politisk underbyggnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft8"&gt;För det andra har transparens och tillförlitlighet i statistiken om utsläppsvolymer och andra aspekter av systemet brustit. Det har lett till stora prisvariationer. Priserna på utsläppsrätter var som högst cirka 30 euro per ton. I april 2006 halverades priset på bara några dagar sedan statistik visat att det var överskott på utsläpps- rätter. Priset sjönk sedan ytterligare till under 1 euro per ton sommaren 2007. Det låga priset förklaras av att tilldelningen var frikostig och att utsläppsrätterna inte kunde sparas från den första handelsperioden. Även med god statistik kan hög rörlighet (volatilitet) i priserna vara ett problem i ett handelssystem och man bör räkna med att till exempel konjunkturvariationer kan få stort genomslag. Detta gör det särskilt viktigt att det statistiska under- laget är bra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft8"&gt;För det tredje kan det vara svårt att göra utsläppstaket till- räckligt begränsande. I den första försöksperioden bidrog osäker- heten kring statistiken till osäkerheten om hur begränsande taket egentligen var. Avgörande för hur restriktivt utsläppstaken kan sättas är vilken avvägning som görs mellan målet att minska utsläppen och andra olika politiska mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;För det fjärde har medlemsstaterna utnyttjat frihetsgraderna i principerna för tilldelning på ett sätt som lett till betydande skill- nader i hur strikt tilldelningen har fallit ut nationellt. Dessa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft16"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft8"&gt;skillnader kan medföra snedvridningar och upplevda orättvisor. Auktionering har utnyttjats i alltför liten grad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft37"&gt;För det femte har det rått osäkerhet om systemets långsiktiga egenskaper, utsläppsrätter från första perioden har inte fått sparas vilket gör att systemet inte upprättar de långsiktiga förväntningar som krävs för att främja utsläppsbegränsande investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;Till bilden hör att inget instrument med liknande kraft är i sikte. En europeisk harmoniserad koldioxidskatt (eller en global sådan) vore ett mycket bra alternativ. En sådan skatt kräver enligt gällande beslutsregler en enhällighet bland samtliga 27 medlemsstater som torde vara mycket svår att nå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;13.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Europeiska kommissionens förslag till reviderat direktiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft37"&gt;För en övergripande beskrivning av innehållet i Europeiska kom- missionens klimat- och energipaket se kapitel 6. Förslaget som presenterades i januari 2008 (KOM (2008) 16) innebär att ett utsläppstak sätts på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; istället för att fortsätta med den nu- varande allokeringsprocessen, där medlemsstater lämnar nationella allokeringsplaner efter vissa kriterier och där allokeringsplaner slut- ligen godtas av kommissionen. Utsläppstaket kommer successivt att dras ned med 21 procent till 2020 jämfört med den handlande sektorns utsläpp 2005. Detta görs genom att det genomsnittliga antalet utsläppsrätter för perioden &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; varje år reduceras med 1,74 procent från och med 2013. Minskningen av antalet utsläppsrätter med 1,74 procent årligen föreslås gälla också efter den tredje handelsperioden &lt;NOBR&gt;2013–2020.&lt;/NOBR&gt; Reduktionstakten kommer att granskas senast 2025. Utsläppshandelssystemet omfattar i dag cirka 40 procent av EU:s totala utsläpp av växthusgaser. Denna andel ökar dock i och med att nya sektorer tas in i systemet. Bland annat föreslås delar av kemi- och aluminiumindustrin tas in i systemet liksom flyget, det sistnämnda i enlighet med miljörådets överenskommelse i december 2007. Systemet kommer dessutom att omfatta ytterligare några växthusgaser i vissa specifika verksam- heter. Det kommer också att finnas en möjlighet för medlemsstater att bestämma om att små anläggningar kan lämna systemet under förutsättning att åtgärder vidtas så att samma utsläppsminskning garanteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft39"&gt;Om det som en följd av internationella avtal beslutas att utsläppen inom EU ska minskas med 30 procent ska 60 procent av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft16"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td196"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td274"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft8"&gt;utsläppsminskningarna ske inom utsläppshandelssystemet (samma andel som gäller då EU ska minska med 20 procent). Gränsen för hur mycket utsläppskrediter CDM/JI som får tillgodoräknas inom systemet justeras då upp motsvarande halva den ytterligare utsläppsminskningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Kommissionen ansvarar centralt för tilldelningen av utsläpps- rätter till medlemsstater dock kommer medlemsstater föreslås hålla i auktioneringen av rättigheterna och disponera huvuddelen av intäkterna. Den gratis tilldelning som medlemsstater gör till anlägg- ningar i det egna landet sker enligt &lt;NOBR&gt;EU-gemensamma&lt;/NOBR&gt; principer. En viss omfördelning av intäkterna från auktionering kommer dock enligt förslaget att ske till förmån för medlemsstater med lägre BNP per capita. 20 procent av intäkterna öronmärks för använd- ning till förnybar energi och till åtgärder för att undvika konse- kvenserna av klimatförändringen. Intäkterna från auktionering för hela utsläppshandelssystemet år 2013 väntas bli 200 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft37"&gt;Kommissionen bedömer att 60 procent av utsläppsrätterna 2013 kommer att auktioneras. Full auktionering gäller för kraftsektorn och koldioxidavskiljning och lagring. Gratis tilldelning kommer åtminstone initialt gälla för sektorer som är eller bedöms vara utsatta för internationell konkurrens från företag utan koldioxid- begränsningar och där det således bedöms föreligga risk för kolläckage. Kriterierna för gratis tilldelning föreslås läggas fast av kommissionen enligt kommittologi. Riktmärkestilldelning (det vill säga tilldelning med utgångspunkt från en viss utsläppsnivå per producerad enhet) pekas dock ut som ett möjligt kriterium för gratis tilldelning. Kommissionens målsättning är dock att gratis tilldelning successivt fasas ut och år 2020 ska full auktionering gälla för samtliga sektorer. En andel av det totala antalet utsläppsrätter som skall auktioneras öronmärks för medlemsstater med låg BNP per capita och särskilt hög tillväxtpotential. 5 procent av utsläpps- rätterna avsätts för tillkommande anläggningar och flygbolag. EU kan komma att vidta handelsrestriktioner gentemot länder som exporterar till EU och som inte ingår i internationella klimatavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft16"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p433 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Utformningen av handelssystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;13.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Tak&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;Det är viktigt att taket sätts så att utsläppen från dessa verk- samheter verkligen minskar. Det förefaller rimligt att de verksam- heter som omfattas av utsläppshandelssystemet svarar för avsevärt större utsläppsreduktioner än den procentuella minskningen i EU:s totala utsläppsmål. Detta eftersom åtgärdskostnaderna är lägre inom de sektorer som omfattas av handelssystemet och då möjlig- het till handel med utsläppsrätter i sig ger ökad kostnadseffektvitet såväl mellan länder inom Europa som mellan Europa och övriga världen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft37"&gt;Kommissionens nuvarande förslag är att sektorer som omfattas av handelssystemet ges ett större utsläppsbeting än sektorer utan- för handelssystemet. Den föreslagna fördelningen är enligt kom- missionen avvägd så att de marginella åtgärdskostnaderna skall vara ungefär de samma inom och utanför handelssystemet. De mar- ginella åtgärdskostnaderna varierar också inom respektive sektor, där potentialen är särskilt god inom el- och värmeproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;Utsläppstaket har för den första och andra handelsperioden lagts fast i en &lt;NOBR&gt;nedifrån-och-upp&lt;/NOBR&gt; process baserad på de nationella fördelningsplanerna. Detta har bland annat medfört att det har varit svårt att göra taket tillräckligt begränsande. Skiljaktiga nationella fördelningsprinciper har lett till snedvridningar på den inre marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;13.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Omfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft39"&gt;I teorin är det bra om systemet för handel med utsläppsrätter har bredast möjliga omfattning, så att många industribranscher, näringsgrenar, sektorer av ekonomin och växthusgaser ingår. Det förbättrar möjligheterna till kostnadseffektivitet och breddar en miljömässigt riktigare prissättning på utsläppen av växthusgaser. Genom länkning (se nedan) kan systemet vidgas geografiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft16"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td196"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td274"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft33"&gt;Transporter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft9"&gt;EU:s miljöministrar enades i december 2007 vid miljörådet i Bryssel, om att införliva alla flygningar inom och till och från EU i handeln med utsläppsrätter från år 2012. 90 procent av utsläpps- rätterna ska delas ut och 10 procent ska auktioneras ut. I den förestående översynen av systemet för handel med utsläppsrätter är fler utvidgningar av systemet aktuella. Det vore önskvärt att sjöfarten inkluderades, eftersom utsläppen därifrån ökar stort. Den internationella sjöfartens användning av fossila bränslen är i dag kraftigt subventionerad eftersom den inte behöver bära koldioxid- eller energiskatter. Det vore vidare bra om landtransporter kunde ingå eftersom det skulle öka kostnadseffektiviteten i klimat- politiken, men detta är förbundet med vissa problem i form av höga transaktionskostnader (antalet aktörer kan bli väldigt stort), höga åtgärdskostnader och en låg priselasticitet för vägtransporter. Omfattande utredningsarbete kommer därför att krävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft8"&gt;Enligt direktivets artikel 24 (direktiv 2003/87/EC) kan med- lemsstater unilateralt efter kommissionens godkännande inkludera ytterligare aktiviteter i systemet ”i enlighet med direktivets bestämmelser”. I ingressats 16 nämns uttryckligen att direktivet inte hindrar en medlemsstat att införa ett fristående handelssystem för aktiviteter som inte omfattas av direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;I rapporten till Kontrollstation 2008 drog myndigheterna slut- satsen att det inte är lämpligt att förorda att EU:s utsläppshandels- system utvidgas till vägtransportsektorn, nackdelarna överväger i nuläget fördelarna. Myndigheterna ansåg att frågan behöver analyseras utförligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft37"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket redogjorde under en presentation för Beredningen i oktober 2007 för olika aspekter av frågan. Det påpekades att transportsektorn sannolikt skulle bli en nettoköpare av utsläppsrätter. Om man vill påverka utsläppen specifikt i transportsektorn påpekas att man kan behöva ytterligare styrmedel; något som minskar kostnadseffektiviteten. Det för- väntas att priset på utsläppsrätter skulle öka, kanske i betydande grad, av att ta in transportsektorn i handelssystemet. Det skulle påverka verksamheter som behöver köpa utsläppsrätter men gynna sådana som har överskott. Inkluderandet av transportsektorn måste utformas så att risken för så kallat ”kolläckage” beaktas. Vid ett hastigt införande skulle anpassningsproblem uppstå vilket talar för en successiv inkludering av transportsektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft16"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1027 ft9"&gt;Rådet (miljö) antog i juli 2007 rådsslutsatser om översynen av utsläppshandelssystemet. Där uppmanas kommissionen att över- väga att ta in landtransporter vid den kommande översynen. Land- transporter finns dock inte med i kommissionens förslag till översyn av handelssystemet som presenterades i januari 2008. I konsekvensanalysen (SEC (2008) 52) till kommissionens förslag till översyn av utsläppshandelssystemet skisseras två huvudsakliga modeller för ett inkluderande. I den ena modellen betraktas transportsektorn som en aktör i handelssystemet. Modellen skulle vara en nedströms ansats som bygger på att alla registrerade fordonsägare får ett konto med krediter som är kopplade till bränsleinköp. Den andra modellen är en uppströms ansats som bygger på att det är bränsleleverantörerna som deltar i handels- systemet. Då skulle dessa vara tvingade att kunna uppvisa utsläpps- rätter som motsvarar de totala utsläppen som deras bränsleförsälj- ning ger upphov till. Den administrativa kostnaden för samtliga inblandade talar mot det första alternativet och för uppströms- alternativet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft9"&gt;Ett system med ett separat nationellt handelssystem för landtransporter kommer inte att ge fler kostnadseffektiva åtgärder jämfört med en nationell koldioxidskatt. För att öka kostnads- effektiviteten gentemot skattesystemet krävs ett system där antingen fler sektorer ingår eller där skattesystemet införlivas i handelssystemet. Energimyndigheten och Naturvårdsverket anser att nuvarande drivmedelsskatter och kompletterande styrmedel är att föredra framför en nationellt handelssystem. Myndigheterna konstaterar bland annat att en ordning med ett nationellt system innebär betydande administrativa problem och kostnader. Däremot kan transportsektorn, inklusive luftfart och sjöfart, mycket väl inkluderas i ett separat handelssystem på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; Genom att dela verksamheterna i två separata handelssystem elimineras risken att transportsektorn kraftigt höjer priset på utsläppsrätter inom handelssystemet och därmed tränger ut den tunga industrin ur EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Den svenska regeringen är i princip positiv till att inkludera landtransporter i utsläppshandelssystemet och anser att frågan bör utredas vidare och även av kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft16"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td196"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td274"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1030 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;13.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Tilldelning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft9"&gt;I dag sker tilldelningen gratis, med marginella undantag. Auktion- ering skulle innebära att man följer principen om att förorenaren betalar samt ger en annan förmögenhetsfördelning då värdet av utsläppsrätterna inte hamnar hos företagen genom gratistilldelning utan istället hos staten som auktionerar ut rättigheterna. Detta innebär också att betydande statsfinansiella intäkter genereras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Valet mellan auktionering och gratis tilldelning är framförallt en fråga om att skapa rätta incitament och att ge rimliga konkurrens- villkor för svenskt och europeiskt näringsliv. Reglerna för den första och andra perioden i handelssystemet tillåter auktionering av 5 respektive 10 procent av utsläppsrätterna men det finns ingen skyldighet att auktionera. Möjligheten har endast i ringa grad använts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft37"&gt;Risken för så kallat ”kolläckage” måste beaktas vid val av till- delningsprincip. Om svensk eller europeisk industri påläggs alltför höga klimatkostnader finns en risk för att produktionen i stället utförs utanför EU. Miljöeffekten kan då mycket väl bli negativ. En sådan utveckling bidrar inte till att lösa klimatproblemet. Utveck- lingen kan på kort sikt dämpas genom gratis tilldelning av utsläppsrätter. Detta bör övervägas för branscher med en hög andel produkter som möter konkurrens från företag utanför utsläpps- handelssystemet. För företag som tillverkar produkter som säljs på en nationell eller europeisk marknad bör auktionering ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft8"&gt;Den tilldelning som inte sker genom auktionering bör ske med hjälp av riktmärken som etableras på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; Riktmärken kan exempelvis baseras på genomsnittliga utsläpp av växthusgaser vid tillverkning av vissa produkter. Den hittillsvarande principen med ”grandfathering”, dvs. att tilldelningen baseras på historiska utsläpp, befrämjar varken teknisk utveckling eller energieffektivisering. Det är viktigt att riktmärken sätts på ett korrekt sätt. Det kan vara komplicerat att komma fram till rättvisande principer och regler. Beredningen har inte haft möjlighet att gå närmare in på detta ämne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Frågor som har diskuterats mycket i inledningen av utsläpps- handelssystemet är tilldelning av utsläppsrätter till nya anlägg- ningar och hantering av utsläppsrätter då anläggningar läggs ned eller reducerar kapaciteten. Här har medlemsstaternas tillväga- gångssätt varierat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft16"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p433 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;13.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Länkning till andra system och länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;EU:s system för handel med utsläppsrätter kan ses som en början till ett globalt handelssystem. Det pågår en diskussion om att länka EU:s system till handelssystem som etableras i andra länder eller regioner. En sådan länkning är teoretiskt möjlig och bör inte heller innebära några oöverstigliga praktiska hinder. Ett första exempel på en sådan länkning utgör Norges anslutning till EU:s utsläpps- handelssystem 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;En grundläggande förutsättning för sammanlänkning är att det hos de länder eller regioner som ansluter sig måste finnas en vilja att etablera fungerande kontrollsystem och tillräckligt restriktiva villkor för utsläppen. För den tredje handelsperioden föreslår kommissionen att EU:s utsläppshandelssystem skall kunna kopplas samman med länder eller grupper av länder som har etablerat ett system för handel med utsläppsrätter. Förutsättningen är dock att en sådan sammanlänkning inte hotar den miljömässiga integriteten i EU:s utsläppshandelssystem vilket säkerställs genom att det är EU som bestämmer villkoren för andras deltagande i &lt;NOBR&gt;EU-systemet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft8"&gt;I det gällande regelsystemet finns en länkning till Kyotoproto- kollets projektbaserade mekanismer, dvs. CDM- och &lt;NOBR&gt;JI-krediter&lt;/NOBR&gt; genom det så kallade länkdirektivet (direktiv 2004/101/EG). För den tredje handelsperioden &lt;NOBR&gt;2013–2020&lt;/NOBR&gt; finns också en länkning till CDM- och &lt;NOBR&gt;JI-krediter.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;13.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Övriga styrmedel för verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft8"&gt;Det finns flera andra styrmedel som också påverkar de sektorer som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Det gäller t.ex. koldioxid- och energiskatterna som behandlas i av- snitt 12.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;13.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Energitillförselsektorn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft9"&gt;Andra styrmedel inom energisektorn är elcertifikatsystemet och miljöbalken. Satsningar på vindkraft gynnas genom en miljöbonus, och ett stöd för teknikutveckling och marknadsintroduktion för vindkraft i havs- och fjällområden. De kompletterande styrmedlen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft16"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td196"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td274"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft8"&gt;motiveras utifrån andra mål än mål om utsläppsminskningar, som att ställa om energisystemen mot en ökad andel förnybara och inhemska energikällor. Elcertifikatsystemet infördes i Sverige år 2003 av detta skäl. Systemet har hittills, enligt myndigheterna, fungerat väl; kvotuppfyllnaden har under 2004 och 2005 varit i det närmaste hundraprocentig. Motivet för stödet till vindkraft är att det behövs för att få till stånd nyinvesteringar. Det pågår också ett utredningsarbete som ska leda fram till lag- och regeländringar som ska snabba upp tillståndsprocessen vid investeringar i bl.a. vind- kraftsanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;13.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Industrisektorn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft8"&gt;Andra styrmedel inom industrisektorn är bl.a. krav på energi- effektivitet. I miljölagstiftningen ställs krav på energieffektivitet vid tillståndsprövning av industrier. Det bygger på kraven i EG- direktivet om tillståndsprövning, Integrated Pollution Prevention and Control, IPPC. Miljöbalken ställer också krav på att bästa teknik används.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Det finns också ett program för energieffektivisering i energi- intensiva företag (PFE). Det bygger på frivilliga avtal med energi- intensiva industrier om att vidta åtgärder för eleffektivisering i tillverkningsprocessen. I gengäld kan företagen få nedsättning av skatten på den el som används i tillverkningsprocessen. PFE bidrar till att minska kostnaderna för utsläppsminskningarna i EU:s system för utsläppshandel under en handelsperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Ett annat kompletterande styrmedel är att elcertifikat ges till biobränslebaserad mottrycksproduktion, vilket, bl.a. ger incitament för ökad användning av biobränslen inom massa- och pappers- industrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;13.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Beredningens överväganden, bedömningar och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft39"&gt;Beredningen anser att EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS, i princip är ett mycket positivt och viktigt styrmedel för lägre utsläpp av växthusgaser. För att systemets stora potential att vara ett effektfullt styrmedel fullt ut ska realiseras behöver flera förbättringar analyseras och beslutas vid den översyn som pågår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft16"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p808 ft8"&gt;Möjligheten att övergå till att sätta taket på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; har före- slagits. Beredningen stödjer en sådan förändring. Särskilt när man ser framåt mot de stora utsläppsreduktioner som måste till för EU, framstår en centralisering som önskvärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;En ökad likabehandling av företag och länder (harmonisering) inom systemet är viktig. Detta är av stor vikt bland annat när det gäller kriterier för gratistilldelningen av utsläppsrätter eftersom det har direkt påverkan på konkurrensen. Harmoniserade regler är också viktigt när det gäller kriterier för tilldelning av utsläppsrätter till nya anläggningar och hantering av utsläppsrätter då anlägg- ningar läggs ned eller reducerar kapaciteten. Här har medlems- staternas tillvägagångssätt varierat och reglerna behöver harmonise- ras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft37"&gt;Risken för så kallat ”läckage” måste beaktas vid val av tilldel- ningsprincip. Om vissa konkurrensutsatta produkter från svensk eller europeisk industri påläggs alltför höga kostnader för utsläpp av växthusgaser finns en påtaglig risk för att tillverkningen av dessa produkter i stället sker utanför EU. Miljöeffekten kan då mycket väl bli negativ. En sådan utveckling kan på kort sikt dämpas genom viss successivt minskad gratis tilldelning av utsläppsrätter där gratis tilldelning sker på basis av produktmix. Detta bör övervägas för produkter som möter global konkurrens. Järn- och stålindustrin är ett exempel på en bransch som inom sin produktmix kan ha produkter som kan behöva hanteras genom en gratis tilldelning (om ej full auktionering). Auktionering bör ske för företag som verkar på en nationell eller europeisk marknad liksom för kraft- och värmesektorn som har möjlighet att överföra kostnader på konsument. Auktionering och handel med utsläppsrätter bör ske på ett harmoniserat sätt i Europa. Vad gäller auktionering kan den göras centralt eller genom att enhetliga regler för nationell auktion- ering upprättas. Utan enhetlighet riskerar det att bli olika kon- kurrensförutsättningar i medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft37"&gt;I princip bör transporter ingå i handelssystemet eftersom det skulle kunna öka kostnadseffektiviteten i klimatpolitiken och skulle dessutom innebära att en större andel av utsläppen av växt- husgaser skulle begränsas av ett tak. Om man vill påverka utsläppen specifikt i transportsektorn kommer sannolikt ytterligare styr- medel att behövas; något som minskar kostnadseffektiviteten. Det förväntas att priset på utsläppsrätter skulle öka, kanske i betydande grad, av att ta in transportsektorn i utsläppshandelssystemet. Det skulle påverka de verksamheter som skulle behöva köpa utsläpps-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft16"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td196"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td274"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1035 ft8"&gt;rätter och gynna de med överskott, men med de storleksordningar på prishöjningarna (för utsläppsrätter och el) som kan bli aktuella, kan anpassningsproblemen bli betydande. Det finns därför skäl som dels talar för en successiv ansats, dels att kompletterande styrmedel skulle behövas om landtransporter ska inkluderas i handelssystemet. Fortsatt utredningsarbete kommer att krävas för att få till stånd ett väl fungerande system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft8"&gt;Beredningen ser positivt på en internationell sammankoppling av utsläppshandelssystem. Sammankoppling av handelssystem för utsläppsrätter reser dock frågor av organisatorisk och legal art som måste lösas. Det kan bli komplicerat att bygga upp administra- tionen för sammankopplade system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft8"&gt;Beredningen anser att det är positivt med en länk till marknaden för CDM/JI då det främjar tekniköverföring till fattiga länder och kostnadseffektiviteten för de utsläppsminskningar som ska ske enligt &lt;NOBR&gt;Kyoto-avtalet.&lt;/NOBR&gt; De projektbaserade mekanismerna CDM/JI ska dock vara supplementära till de utsläppsminskningar som måste ske inom Europeiska unionen om tvågradersmålet ska kunna uppnås. Projekten måste uppfylla gällande regelverk som ska garantera kvaliteten i projekten och att faktiska utsläppsminsk- ningar kommer till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Beredningen har i genomgången ovan av olika sakfrågor som rör EU:s system för handel med utsläppsrätter förordat ökad harmoni- sering på flera punkter. Sakskäl talar med andra ord för att systemet görs mer likformigt. Det kan erinras om att den så kallade subsidiaritetsprincipen också kan innebära centralisering om det kan visas att de gemensamma målen kan nås bättre genom beslut på europeisk nivå. Det är enligt Beredningens bedömning fallet här. Sverige bör med andra ord ställa sig positivt till att beslutsfattandet blir mer centraliserat och reglerna mer harmoniserade för utsläpps- handelssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Det ligger närmast till hands att Europeiska kommissionen är den &lt;NOBR&gt;EU-institution&lt;/NOBR&gt; som ska administrera handelssystemet. Det är emellertid viktigt att medlemsstaterna ges en väsentlig roll i administrationen av systemet. Hur detta institutionellt ska åstad- kommas är en komplicerad fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Inkomsterna från auktioneringen bör tillfalla medlemsstaterna och inte &lt;NOBR&gt;EU-budgeten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Beredningen föreslår i kapitel 12 att ett system med vita certi- fikat för energieffektivisering bör utredas. Ett sådant system skulle också komma att beröra den handlande sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft16"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p808 ft8"&gt;Programmet för energieffektivisering i energiintensiva företag (PFE) är en viktig klimatåtgärd. Detta eftersom det resulterar i en minskad efterfrågan på energi och bidrar på detta sätt till att utsläppen inom handelssystemet kan minska till en lägre kostnad under en handelsperiod. Av samma skäl är miljöbalkens krav på användning av bästa teknik viktigt för den handlande sektorn. Miljölagstiftningens krav på energieffektivitet vid tillståndspröv- ning av industrier är också mycket viktigt då det handlar om investeringar med stor klimatpåverkan och med mycket lång livs- längd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;Beredningen delar Naturvårdsverkets och Energimyndighetens bedömning att det i dag finns en stark styrning mot förnybar energiproduktion genom bl.a. EU:s system för handel med utsläpps- rätter, elcertifikatssystemet och koldioxidskatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft16"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324251x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1037 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Transporter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft8"&gt;Sjöfart och flyg (avsnitt 14.2)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft33"&gt;Beredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Beredningen anser att även sjöfarten och flyget bör bära sina kostnader för koldioxidutsläppen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;I första hand ska internationella verkningsfulla överenskom- melser eftersträvas. I avvaktan på sådana överenskommelser bör nationella åtgärder övervägas, förutsatt att åtgärderna har en påtaglig effekt på utsläppen av växthusgaser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Flyget kommer att ingå i EU:s system för handel med utsläpps- rätter (från år 2012). Systemets styrande verkan bör på sikt ökas. Ett sätt kan vara att ställa kompletterande krav på bränsleeffektivisering för att få handla utanför den egna sektorn. På sikt bör även effekten av utsläpp av andra växthusgaser vägas in.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Flygplatsstödet bör ses över, med syftet att stödet enbart ska utgå till orter med flygplatser som saknar rimliga alternativ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;På sikt bör även Europeisk sjöfart inkluderas i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Även här bör kompletterande krav på bränsleeffektivitet övervägas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Eftersom sjöfarten, under överskådlig tid, inte kommer inklu- deras i EU:s handelssystem bör nationella styrmedel införas för sjöfarten. Det nationella systemet som redan existerar för diffe- rentiering av farledavgifter bör utvecklas till att även omfatta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft16"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324252x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p453 ft33"&gt;koldioxidutsläpp. Sjöfartsverket bör ges i uppdrag att undersöka hur detta kan ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft33"&gt;Beredningens bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Ett systemorienterat arbetssätt bör eftersträvas för att undvika målkonflikter mellan åtgärder som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och åtgärder för att minska utsläpp av andra miljöpåverkande ämnen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;En möjlighet som bör studeras är att införa krav på bästa möjliga teknik för fartyg som används av rederier som beviljas sjöfartsstöd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft8"&gt;Infrastrukturinvesteringar (avsnitt 14.3)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft33"&gt;Beredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Den transportslagsövergripande infrastrukturplaneringen bör vidareutvecklas. En sammanslagning av trafikverken bör utredas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Järnvägen i Sverige behöver byggas ut. Investeringarna behöver därför öka på området.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Beredningen föreslår att kapaciteten på järnvägen för gods- och persontransporter ska öka med minst 50 procent till 2020, förutsatt att investeringarna är samhällsekonomiskt lönsamma. Investeringar som medför att järnvägsresor kan ersätta flyg bör prioriteras. Förutsättningarna för höghastighetståg mellan storstadsområden bör snarast utredas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Sverige bör verka för att EU:s infrastrukturinvesteringar riktas så att mer gods kan transporteras på järnväg och med fartyg. Korridorer för transporter av gods på järnväg och med sjöfart behöver etableras och viktiga hamnar behöver moderniseras. Arbetet inom EU med att reducera även andra barriärer för transporter med järnväg och med sjöfart bör också framhållas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft33"&gt;Beredningens bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Beslut om investeringar i infrastruktur bör inriktas mot att skapa goda förutsättningar för en utveckling mot ett allt energieffektivare och koldioxidsnålare transportsystem. Därvid bör en ökad användning av informations- och kommunika-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft16"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324253x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1046 ft33"&gt;tionsteknologi, för bättre trafikplanering, organisation och sam- ordning samt för att ersätta fysiska resor, utgöra en del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Investeringar som bidrar till att långsiktiga klimatmål kan nås bör ges betydligt större tyngd än idag. Den kommande infra- strukturpropositionen ger ett tillfälle att tydliggöra denna inriktning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Den stora potentialen för kollektivtrafik är i städer samt stråk mellan städer. Kollektivtrafikens konkurrensförmåga bör stödjas mer än i dag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft8"&gt;Samhällsplanering (avsnitt 14.4)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft33"&gt;Beredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Plan- och bygglagen/Miljöbalken bör omformas så att det vid varje upprättande av en plan, eller revidering av sådan ska ställas krav på att redovisa hur planen bidrar till minskade koldioxid- utsläpp genom att transportbehov och energianvändning mini- meras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Länsstyrelsen bör när det gäller utsläpp av växthusgaser, på samma sätt som gäller för hälsa och säkerhet, ges möjlighet att ändra en plan som inte uppfyller kriterierna i lagstiftningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Länsstyrelsen bör ges en starkare roll för samordning av samhälls- och transportplanering mellan kommuner genom ett tydligt mandat att initiera och driva samordningsfrågor samt tydligare bestämmelser om statlig kontroll och ingripande i de fall en lämplig mellankommunal samordning inte kommer till stånd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft33"&gt;Beredningens bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Kommunernas möjligheter och skyldigheter att ta nödvändiga hänsyn vid översiktsplanering för att minska koldioxidutsläppen bör stärkas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft16"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324254x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Drivmedels, kilometer- och trängselskatter (avsnitt 14.5)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft33"&gt;Beredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Priset på bensin och diesel behöver bli högre för att det svenska klimatmålet till 2020 ska kunna nås. Ett steg har tagits i och med den skattehöjning som införts 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Beredningen finner att en betydande minskning (0,6 miljoner ton per år) av koldioxidutsläppen i Sverige behöver åstad- kommas genom att bensin och diesel ökar i pris under de närmaste åren. Beredningen bedömer därför att skatten på bensin och diesel behöver höjas till en nivå som motsvarar en prisökning på ungefär 70 öre per liter jämfört med nuvarande prisnivåer (oljepris och växelkurs). Vid en höjning av skatten behöver hänsyn samtidigt tas till de negativa fördelningseffekter som kan uppstå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Skattenivåerna på bensin och diesel bör därefter höjas i ytter- ligare steg. Höjningarna bör följa utvecklingen av köpkraft (BNP) och inflation (KPI).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Nivån på skattehöjningarna behöver också vägas av mot utvecklingen av utsläppen i förhållande till klimatmålet. Världs- marknadspriserna på olja och deras genomslag i priset till svenska konsumenter behöver också beaktas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Reseavdraget i inkomstbeskattningen bör ändras så att det endast kopplas till reseavstånd, oberoende av transportslag. Hur avdraget ska utformas i detalj behöver utredas särskilt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Det bör införas en kilometerskatt för tunga lastbilstransporter i Sverige senast 2011, förutsatt att en teknik med rimliga system- kostnader är tillräckligt väl utvecklad. Systemet ska utformas så att hänsyn kan tas till transporter inom skogsnäringen som saknar alternativ till transport på väg och på ett sätt som samtidigt är förenligt med EU:s konkurrensregler.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;De kommuner/regioner som så önskar ska ges möjlighet att införa trängselskatter och få besluta om hur intäkterna ska användas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1052 ft16"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324255x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1053 ft33"&gt;Beredningens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Beredningen har utgått från följande samband mellan pris- höjning på bensin och diesel och utsläppseffekt som underlag för förslaget:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft122"&gt;Förslag till pris-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td276"&gt;&lt;P class="p1054 ft69"&gt;Beräknad utsläppsminskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td277"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;U&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td259"&gt;&lt;P class="p19 ft122"&gt;ökning (via skatten)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td278"&gt;&lt;P class="p740 ft17"&gt;till år 2020, miljoner ton per år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td262"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;40 öre/liter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td279"&gt;&lt;P class="p645 ft69"&gt;0,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td262"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;70 öre/liter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td279"&gt;&lt;P class="p645 ft69"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td277"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;U&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td259"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;100 öre/liter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td281"&gt;&lt;P class="p645 ft69"&gt;0,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft8"&gt;Biodrivmedel och andra alternativa tekniker (avsnitt 14.6)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft33"&gt;Beredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Användningen av fossil energi måste minska i alla samhälls- sektorer. När tillräckligt underlag finns bör möjligheten prövas att införa ett mer långtgående mål för andelen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-fossila&lt;/NOBR&gt; energibärare i transportsektorn än EU:s 10 procents mål för biodrivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Sverige bör inom EU fortsätta driva att tullarna på importerad etanol ska avskaffas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Sverige bör bidra aktivt i utformandet av ett enhetligt och ambitiöst certifieringssystem för hållbar produktion av bio- drivmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Begreppet miljöbil är en viktig grund för den fortsatta intro- duktionen av fordon som drivs med biodrivmedel, el- och elhybridfordon m.fl. fordonstekniker i Sverige. Det används flera miljöbilsdefinitioner i dag. Beredningen anser att Väg- verkets miljöbilsdefinition i fortsättningen bör användas för alla statliga incitament till miljöbilar. Kravet på energieffektivitet för bilar som kan drivas med biodrivmedel behöver dessutom skärpas i definitionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Satsningar på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;pilot-,&lt;/NOBR&gt; demonstrations- och fullskaleanläggningar för utveckling av den andra generationens biodrivmedel bör stödjas. Fordonsforskning med inriktning mot drivsystem med särskilt låga utsläpp av koldioxid, t.ex. elhybridteknik är också ett viktigt område för stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft16"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324256x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p665 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Särskilda stöd bör avsättas för den fortsatta utvecklingen av biogasdrift.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;En utredning bör tillsättas med uppgift att ta fram förslag till hur styrmedlen för att stimulera den fortsatta introduktionen av biodrivmedel långsiktigt ska utformas i Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft8"&gt;Effektivare vägfordon och arbetsmaskiner (avsnitt 14.7)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft33"&gt;Beredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Sverige bör verka för att kommande krav inom EU, på de högsta tillåtna genomsnittliga utsläppen av koldioxid per km från personbilar sätts på nivån 120 g/km 2012, för att därefter skärpas i steg ned till en nivå som understiger 95 g/km 2020. Kraven bör utformas så att de leder till teknikutveckling för bilar i alla storleksklasser, och de ska kunna uppnås på ett flexibelt sätt. Motsvarande krav och stegvisa skärpningar införs för lätta lastbilar och vans, lastbilar och bussar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Koldioxiddifferentieringen av fordonsskatten förstärks.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;En utredning behöver snarast tillsättas för att i sin helhet se över effekterna på utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser av skattesystemet för förmånsbilar. Beskattningen av förmånen av fri bil bör utformas så att den ger incitament för minskade utsläpp och driver utvecklingen mot transportmedel med särskilt låga utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Faktorn för beräkning av förmånsvärdet av fritt drivmedel höjs från 1,2 till ca 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Möjligheten att skattebefria förmånen av fria resor med kollek- tivtrafik bör övervägas. Ett detaljförslag behöver tas fram och konsekvensanalyseras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Allmänt om transportsystemets klimatpåverkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Transportsystemet är i dag till mycket stor del beroende av fossila bränslen och domineras av vägtransporter. Utsläppen av växthus- gaser (främst koldioxid) från inrikes transporter har ökat med ca 10 procent i Sverige sedan 1990, i takt med ökade transport-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft16"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;SOU 2008:24 Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;volymer och trots att fordonen blivit bränslesnålare. Ökningen orsakas främst av att lastbilstrafiken växt i omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Utvecklingen i Sverige är inte unik. Transporter av människor och gods ökar när ekonomier växer. Snabbt ökande utsläpp från transporter är därför en global trend. Inom de femton medlems- länder som har ett gemensamt Kyotoåtagande (EU 15) har ut- släppen från inrikes transporter ökat med ca 26 procent sedan 1990.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Personbilarna har blivit energieffektivare och släpper ut allt mindre koldioxid. Men koldioxidutsläppen från nya bilar har i genomsnitt varit ca 20 procent högre i Sverige under de senaste 10 åren jämfört med genomsnittet i Europa. Svenska personbilar är tyngre och motorstarkare än genomsnittet i EU. De allra senaste åren har dock andelen dieselbilar i nybilsförsäljningen ökat i Sverige och sänkt de genomsnittliga utsläppen i en relativt snabb takt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft33"&gt;Resor med kollektivtrafik utgör ca 20 procent av person- transporterna i Sverige vilket är något högre än genomsnittet i EU 15 (år 2002).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Godstransporterna är, räknat i tonkilometer, relativt jämnt fördelade mellan olika transportslag i Sverige. Godstransporterna har ökat med ca 30 procent sedan början av &lt;NOBR&gt;1970-talet,&lt;/NOBR&gt; lastbils- transporterna står för den största ökningen. Trenden är att transportvolymerna per lastbil minskar medan transporternas längd ökar. Sverige har den lägsta andelen inlandstransporter med lastbil av länderna inom EU 15. Andelen godstransporter på väg i EU 15 låg år 2005 på ca 79 procent, medan andelen i Sverige uppgick till ca 64 procent. Tåg och sjöfart tar alltså en förhållandevis hög andel av godstransporterna i Sverige. En förklaring är att vi har en hög andel malmtransporter på järnväg i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft33"&gt;Utsläppen från internationellt flyg ökade inom EU med ca 96 procent mellan 1990 och 2005 och från internationell sjöfart med 50 procent. Flyget har inte ökat fullt lika mycket i Sverige under samma period, ca 44 procent, medan ökningen från utrikes sjöfart varit större, ca 200 procent. En del av ökningen från utrikes sjöfart i Sverige förklaras av att fler fartyg valt att bunkra här istället för i våra grannländer eftersom lågsvavligt bränsle funnits tillgängligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft33"&gt;Utsläppen från inrikes transporter utgjorde drygt 30 procent av de samlade utsläppen i Sverige 2005, vilket är en hög andel i ett internationellt perspektiv. Samma år var motsvarande andel ca 21 procent inom EU 15. Om utsläppen från utrikes transporter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft16"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;även räknas med blir andelen ännu högre i Sverige, drygt 40 pro- cent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft33"&gt;Utsläppen från transportsektorn i Sverige bedöms enligt prognosen komma att stabiliseras på dagens nivåer till 2020 (se kapitel 4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft33"&gt;Eftersom utsläppen från andra sektorer samtidigt minskar, ökar transportsektorns andel av de samlade utsläppen i prognosen. Transportsektorn beräknas år 2020 stå för ungefär 50 procent av de utsläpp som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläpps- rätter, (se vidare kapitel 4). Det understryker behovet av att prioritera ytterligare åtgärder i denna sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Om utsläppen av växthusgaser i transportsektorn ska kunna minska behöver en rad olika åtgärder genomföras. Det finns inte en enskild åtgärd som löser hela problemet. Energieffektiviteten hos fordon och farkoster behöver öka, fossila bränslen ersättas med förnybara drivmedel och energibärare, som el och vätgas, de olika transportslagen utnyttjas och samordnas effektivare samtidigt som den totala efterfrågan på transporter behöver reduceras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Genom att använda generellt verkande styrmedel, t.ex. skatter på fossila drivmedel och handel med utsläppsrätter, skapas incita- ment för alla de ovan nämnda förändringarna. Generellt verkande styrmedel behöver dock kompletteras med riktade, t.ex. i form av utsläppskrav och standarder, för att bana väg för de tekniska förändringar som behöver ske. Långsiktiga investeringar i infra- struktur och övrig samhällsplanering behöver inriktas mot att skapa förutsättningar för en utveckling mot ett allt energieffek- tivare transportsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;Potentialerna och kostnaderna skiljer sig åt mellan olika åtgärder och de ger effekter i olika tidsperspektiv. Fram till 2020 har åtgärder som innebär att vägfordonen blir energieffektivare störst potential globalt. De utsläppsminskningar som kan uppnås genom en större överflyttning mellan transportslag och ett redu- cerat transportbehov, t.ex. genom olika insatser inom samhälls- planeringens område, bedöms däremot vara mera begränsade till 2020. Sådana åtgärder kan istället skapa förutsättningar för större utsläppsminskningar på längre sikt och bör därför vara en central del i strategin för att nå de långsiktiga klimatmålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;En ökad användning av biodrivmedel kan relativt snabbt dämpa ökningen av utsläpp i transportsektorn. Långsiktigt kan det samtidigt visa sig svårt att globalt öka användningen betydligt mer än de mål som är aktuella till 2020 inom EU och i USA. Detta med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft16"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;tanke på de konsekvenser en ökad biodrivmedelproduktion kan ha på livsmedelsproduktion, skogsnäring, andra användningsområden för bioenergi, effekter på biologisk mångfald och den globala kolbalansen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1059 ft33"&gt;Tillgången till bioenergi är begränsad globalt. Bedömningarna av hur mycket framställningen av biodrivmedel kommer att kunna öka på sikt varierar mycket mellan olika studier, men flera pekar på att tillgången till hållbart framställda biodrivmedel kan komma att bli begränsade även om en effektivare framställningsteknik utveck- las jämfört med dagens. Bedömningar av hur den svenska poten- tialen för biodrivmedel ser ut visar att landet har gynnsammare förutsättningar än många andra länder, men även här finns en konkurrenssituation kring råvarutillgången. De begränsade bio- energiresurserna kommer att behöva användas på det mest resurs- och energieffektiva sättet. Andra energibärare som el och vätgas är lösningar som i ett långsiktigt perspektiv kan ha en större potential och utgöra en energieffektivare lösning än att använda bioenergi i transportsektorn. Men då behöver teknikgenombrott äga rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft33"&gt;Några åtgärder inom transportsektorn ingår i den &lt;NOBR&gt;EU-gemen-&lt;/NOBR&gt; samma energi- och klimatstrategin från våren 2007 (se vidare kapitel 6). Europeiska rådet har antagit målet att användningen av biodrivmedel/förnybar energi minst ska motsvara 10 procent i energitermer av bensin- och dieselanvändningen år 2020. Målsätt- ningen är bindande men villkorad med att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;det ska gå att framställa biodrivmedel på ett hållbart sätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;andra generationens drivmedel blir kommersiellt tillgängliga och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;EU:s bränslekvalitetsdirektiv ändras så att låginblandning av biodrivmedel i bensin och diesel tillåts i större utsträckning än i dag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft33"&gt;Europeiska kommissionen har även tagit fram förslag till hållbar- hetskriterier för biodrivmedel. Kommissionen har dessutom föreslagit att bindande krav som begränsar koldioxidutsläppen från nya bilar ska införas från 2012. Ett förslag om att inkludera flygtransporter i EU:s handelssystem från 2012 behandlas för när- varande i Europaparlamentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft16"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p504 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Sjö- och flygtransporter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft33"&gt;Sjötransporter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;Sjöfarten är ett energieffektivt transportslag. Utsläppen av växthus- gaser per vikt och sträcka av transporterat gods är mycket små jämfört med t.ex. vägtransporter och flyg. Det är framför allt den internationella sjöfarten som ökar, och därmed ökar utsläppen. Ökade godsflöden är den viktigaste förklaringen, medan färje- trafikens utsläpp ökar måttligt. Sjötransporter är liksom flyg- transporter gynnade såtillvida att bränslet är skattefritt. Därutöver gäller särskilda regler för beskattning av personal på fartyg, bl.a. i form av nedsättning av arbetsgivaravgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Handelsfartyg tillverkas inte i de långa serier som gäller för vägfordon och flygplan. Flertalet handelsfartyg är unika. Den stora mångfalden och variationerna gör det svårt att beskriva sjöfartens emissioner. Det finns betydande åldersrelaterade skillnader mellan fartyg. Fartygens hastighet har stor betydelse för bränsleförbruk- ningen. En höghastighetsfärja kan t.ex. förbruka nästan lika mycket bränsle per timme som en mer än sju gånger så stor konventionell färja. En måttlig ökning av ett fartygs hastighet från 10 till 12 knop kan leda till att bränsleförbrukningen ökar med mer än 40 procent (Kågeson, 2000).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Det finns en generell strävan från rederier att hålla nere bränsle- åtgången vid sjötransporter med tanke på kostnaderna. Utvecklade framdrivningssystem och större fartyg är faktorer som kan bidra till att minska bränsleåtgången. Samtidigt strävar man efter snabbare sjötransporter, särskilt inom passagerartrafiken. Snabbare sjötransporter innebär större bränsleåtgång och därmed högre växthusgasutsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Styrmedel saknas som syftar till att minska växthusgasutsläppen från sjöfarten. Däremot tillämpas differentierade hamnavgifter och farledsavgifter för att minska utsläppen av kväveoxider och svavel. Farledsavgifterna beslutas av Sjöfartsverket i enlighet med regel- verket i förordningen 1997:1121 om farledsavgifter. Sedan flera år tillbaka är avgifterna differentierade utifrån vilka utsläpp av kväve- oxider och svavel som fartygen har. Ytterligare differentiering kommer att ske fr.o.m. april 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft16"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p674 ft33"&gt;Differentierade hamnavgifter tillämpas i 19 av de 20 hamnar som Hamnstrategiutredningen, SOU 2007:58, särskilt studerade. Av- gifterna har införts som ett led i genomförandet av en överens- kommelse om minskningar av svavel- och kväveoxidutsläppen från 1996 mellan Sveriges Hamnar, Sjöfartsverket och Sveriges Redare- förening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft33"&gt;Flygtransporter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft33"&gt;Flyget påverkar klimatet genom sina koldioxidutsläpp, men också genom utsläpp av bl.a. vattenånga på hög höjd. FN:s klimatpanel, IPCC, har bedömt flygets totala påverkan på klimatet till &lt;NOBR&gt;2-4&lt;/NOBR&gt; gånger påverkan från koldioxid. Det finns emellertid betydande osäkerheter kring hur stor påverkan är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Det internationella flygets utsläpp av växthusgaser ökar snabbt medan ökningen från inrikesflyget har avstannat. Inrikesflyget möter idag ökad konkurrens från snabbtåg. För vissa landsändar, främst de utan snabba tågförbindelser, är dock flyget fortsatt det enda realistiska transportslaget för snabba persontransporter. Stat- ligt flygplatsstöd utgår i dag med ca 80 miljoner kronor per år till &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; flygplatser samt med ytterligare ca 20 miljoner kronor via LFV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft33"&gt;Eftersom det endast är utsläppen från inrikesflyget som ingår i Sveriges åtagande under Kyotoprotokollet och i Sveriges nationella mål till &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; saknar åtgärder syftande till att begränsa utsläppen från utrikesflyget betydelse för våra möjligheter att nå dessa mål och åtaganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Liksom för sjöfarten har Kyotoprotokollets parter enats om att det tills vidare är inom ramen för den internationella civila luft- fartsorganisationen (ICAO) som man bör arbeta för att åstad- komma internationella avtal i syfte att begränsa flygets utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft33"&gt;Flyg har en speciell rättslig status bland transportslagen. Enligt Chicagokonventionen från 1944, som fortfarande är det regelverk som tillämpas för internationell civil luftfart, är det förbjudet för parter till konventionen att införa nationella skatter på flygbränsle. Allt flygbränsle är således i dag helt undantaget från nationell energi- och koldioxidbeskattning. Skatter är dock möjliga att ta ut med ömsesidigt godkännande mellan stater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft16"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p465 ft33"&gt;De startavgifter som flygplan betalar vid start från LFV:s flyg- platser differentieras sedan några år med avseende på flygplanens utsläpp av kväveoxider och kolväten samt det buller de orsakar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Möjliga styrmedel och åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft33"&gt;Sjöfarten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;Kyotoprotokollet undantar utsläpp från internationella transporter från ländernas åtaganden. Inom ramen för Klimatkonventionens och protokollets arbete har EU under flera år försökt öka trycket på den internationella sjöfartsorganisationen, IMO, att vidta åtgärder i syfte att begränsa utsläppen från sjöfarten. Inom IMO har &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; verkat för att konkreta åtgärder ska vidtas. Framstegen har emellertid varit små. Vid IMO:s miljöskydds- kommittés (Marine Environment Protection Committe (MEPC)) 56:e möte i juli 2007 enades länderna dock om att dels uppdatera &lt;NOBR&gt;IMO-studien&lt;/NOBR&gt; från 2000 om växthusgaser från fartyg, dels inrätta en korrespondensgrupp som ska arbeta med tekniska, operativa och marknadsbaserade åtgärder för att komma till rätta med dessa föroreningar. Studien ska vara klar senast 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft33"&gt;En möjlighet är att inkludera europeisk sjöfart i EU:s handels- system. Något sådant förslag finns emellertid inte med i Euro- peiska kommissionens klimat- och energipaket från januari 2008. Det är också osäkert huruvida ett sådant inkluderande skulle få en betydande styrande verkan på sjöfartens utsläpp, såvida inte till- delningen stramas åt med högre priser på utsläppsrätter. Det kan därför fordras kompletterande former av styrning, t.ex. rörande energieffektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;De svenska farledsavgifterna är redan differentierade utifrån fartygens kväveoxid- och svavelutsläpp. Begränsningar i hur mycket olika fartyg får betala finns dock och gör i vissa fall att differentieringen inte får fullt genomslag. Sjöfartsverket har byggt upp en beräkningsmodell som tillåter beräkningar av emissions- kostnader inom svenskt territorialvatten för varje enskilt fartygs- anlöp. För beräkningen av skadekostnaderna krävs bl.a. uppgifter om maskineffekt, maskinvarvtalsklass, fartygstyp, fart inom terri- torialvattnet, farledens längd och generella emissionsfaktorer. Modellen förutsätter att varje utsläppsenhet förorsakar en konstant skadekostnad och att enhetskostnaden för utsläpp är lika för alla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft16"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;fartygsanlöp. Modellen bör därmed också kunna användas för att utöka differentieringen av farledsavgifterna till att även omfatta koldioxidutsläpp. Det totala uttaget av farledsavgifter är dock relativt lågt. Från april 2008 ökas differentieringen och de totala uttagen sänks. En stor del av en möjlig styrande verkan är därmed redan intecknad av differentieringen utifrån kväveoxid - och svavelutsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft33"&gt;En differentiering av hamnavgifterna i förhållande till fartygens koldioxidutsläpp vore en annan möjlighet. Här krävs dock, enligt nuvarande regelverk, att ägarna till hamnarna agerar samfällt för att likartade villkor ska kunna ställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft33"&gt;Beskattning av sjöfartens drivmedel är ytterligare en möjlighet som dock begränsas av energiskattedirektivet (direktiv 2003/96/EG). Enligt direktivet får enbart nationella transporter till sjöss beskattas medan beskattning av internationella transporter eller transporter mellan &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; kräver avtal mellan länderna om att så ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft33"&gt;Sjöfartsstöd lämnas till rederier som ställer utbildningsplatser ombord till förfogande enligt Sjöfartsverkets anvisningar och som har tillräckliga försäkringar för fartyget och dess drift. En möjlig- het vore att även ställa krav på att rederierna också lever upp till krav med avseende på klimatpåverkan, t.ex. krav på låg bränsle- förbrukning, som en förutsättning för att erhålla stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Sjöfartsstödet omfattar bidrag till arbetsgivare för skatt på sjöinkomst och för arbetsgivarens kostnader för arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift. Det totala beloppet uppgår till drygt 1 miljard kronor årligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft33"&gt;Luftfarten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft33"&gt;Sverige och EU har inom ramen för den internationella civila luftfartsorganisationen, ICAO, verkat för att åtgärder ska vidtas i syfte att begränsa flygets utsläpp. Ministerrådet har vid åtskilliga tillfällen slagit fast att om ICAO inte förmår enas om åtgärder ska EU gå vidare på egen hand. Enligt beslut inom ICAO ska man fokusera på tekniska åtgärder, men man ska också fortsätta att studera vad man kallar ett öppet handelssystem. ICAO har hittills inte kunnat enas om att vidta några konkreta åtgärder. Det är därför osäkert om och när några internationella styrmedel kan vara på plats inom flygområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft16"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p465 ft33"&gt;ICAO beslutade vid sin 36:e session i september 2007 att uppmana medlemsländerna att avstå från att införa nationella eller regionala koldioxidskatter/handelssystem för att begränsa växthus- gaser från flyget och att inte tillämpa ett sådant system för flygbolag från tredje land. &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; reserverade sig mot detta beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Europeiska kommissionen föreslog i december 2006 (KOM(2006)818) att flyget ska omfattas av EU:s handelssystem (se vidare avsnitt 13.3). Rådet enades i december om en gemensam ståndpunkt enligt vilken samtliga flyg, både inom EU och till och från EU, inkluderas i systemet från 2012. Enligt rådets ståndpunkt ska den totala tilldelningen till flygsektorn vara 100 procent av medelutsläppen &lt;NOBR&gt;2004–2006&lt;/NOBR&gt; tills vidare. Utsläppsrätterna tilldelas i huvudsak i enlighet med de historiska utsläppen men 10 procent auktioneras. Denna andel kan komma att höjas från och med 2013. Europaparlamentets första läsning avslutades i november 2007. Parlamentet förordar en högre auktionsandel och ett särskilt effektiviseringskrav för att flygbolagen ska få handla utanför den egna sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft33"&gt;Kommissionen räknar med en genomsnittlig fördyring av en europeisk flygresa på ca 1 500 km med 4,5 euro vid ett utsläpps- rättspris på 30 euro/ton koldioxid. Det finns en risk att den relativt begränsade styrande effekt som systemet kan förväntas få på flyget inte leder till några betydande utsläppsreduktioner inom flyg- sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Några länder har tagit nationella initiativ. Nederländerna för- bereder en skatt på ca 11 euro per person för flygningar kortare än 2 500 kilometer och 45 euro för längre flygningar från juli 2008. I Storbritannien har den s.k. Air Passenger Duty höjts senast i februari 2007. Förslag finns om att lägga skatten på flygplanen istället för på passagerarna och att därmed öka den miljöstyrande effekten. Även USA har viss beskattning av inrikes flygtrafik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Överenskommelser mellan länder om att beskatta flygtrafik dem emellan är möjlig enligt ICAO:s regelverk. Men det finns också en risk för att det inte ger önskat resultat på grund av fler rutter via tredje land och liknande effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;LFV tillämpar i enlighet med luftfartsförordningen (1986:171), avgifter för start vid luftfartsverkets flygplatser. Avgiften differen- tieras med avseende på den aktuella flygplanstypens bullernivå, kväveoxid − och i viss mån − kolväteutsläpp. Det skulle vara möjligt att utveckla detta system till att även inkludera koldioxid-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft16"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;utsläpp, så att energieffektivare flygplan får en lägre kostnad än mer bränsleslukande sådana. LFV har tidigare övervägt att utveckla en sådan lösning men något färdigt förslag finns inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Beredningens överväganden, bedömningar och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft33"&gt;Beredningen anser det principiellt viktigt att sjöfart och luftfart, i likhet med andra företag och transportslag, bär sina kostnader för utsläpp av växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft33"&gt;I första hand bör internationella överenskommelser eftersträvas. Sverige bör fortsätta verka för att alla sjöfartsutsläpp inkluderas i en framtida internationell klimatregim. Inom den internationella sjö- fartsorganisationen, IMO, bör Sverige verka för att principbeslut fattas och konkreta åtgärder vidtas om åtgärder som begränsar utsläppen. Likaså bör Sverige sträva efter att luftfartens utsläpp inkluderas i en framtida internationell klimatregim. I avvaktan på att så sker bör Sverige inom den internationella civila luftfarts- organisationen, ICAO, verka för att konkreta åtgärder som får effekt på utsläppen vidtas av organisationen. Det är emellertid osäkert när framgång kan nås inom ramen för ICAO och IMO. Andra åtgärder bör därför övervägas förutsatt att de har en påtaglig effekt på utsläppen av växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft33"&gt;Beredningen ser positivt på ambitionen att bemästra flygets ökade utsläpp genom att inkludera det i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Även sjöfarten bör på sikt inkluderas i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Beredningen noterar att Rådets beslut ger litet utrymme för auktionering av utsläppsrätter och att den kostnad som systemet förväntas medföra för flyg- resenärer är låg. På sikt bör därför systemets styrande verkan ökas. Ett sätt kan vara att ställa kompletterande krav på bränsleeffek- tivisering i linje med Europaparlamentets förslag för att få handla utanför den egna sektorn. Krav på effektivitet bör även övervägas om sjöfarten inkluderas i utsläppshandeln. Hänsyn bör på sikt även tas till andra ämnen i flygets utsläpp än koldioxid. Beredningen noterar att med nuvarande kunskap om flygets utsläpp av andra växthusgaser än koldioxid bör flygets koldioxidutsläpp räknas upp med en faktor 2 4 och priset därmed sättas 2 4 gånger högre än för andra utsläpp. Mer forskning krävs för att precisera dessa utsläpps betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft16"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p465 ft33"&gt;Om det visar sig att EU:s system för handel med utsläppsrätter inte blir ett effektivt styrmedel för utsläppen från flygsektorn bör nationella styrmedel övervägas. Som ett led i detta bör det statliga flygplatsstödet begränsas till orter som saknar rimliga transport- alternativ. Differentierade startavgifter med avseende på koldioxid- utsläpp kan vara ett lämpligt styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Sjöfarten kommer inte under överskådlig tid att inkluderas i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Nationella åtgärder bör därför vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;En möjlighet som bör studeras är att införa krav på bästa möjliga teknik med avseende på utsläpp av växthusgaser för fartyg som används av rederier som beviljas sjöfartsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;En risk med såväl &lt;NOBR&gt;farleds–,&lt;/NOBR&gt; som hamnavgifter och skatter på nationell nivå är att fartyg väljer att lossa sin last i grannländerna för vidare transport till Sverige med andra, mindre effektiva, transportslag. Med differentierade hamn- och farledsavgifter kan denna risk hanteras under förutsättning att den totala ökningen av avgiftsuttaget begränsas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Avgifter för koldioxidutsläpp på sjöfarten bör tas ut på ett lik- formigt sätt inom landet. Likartade hamnavgifter skulle sannolikt kräva betydande administrativa förändringar. Sveriges nationella system för differentiering av farledavgifter skulle dock kunna utvecklas till att även omfatta koldioxidutsläpp. Avgiften bör tas ut från samtliga fartyg som i dag betalar farledsavgift. Strävan bör vara att nuvarande begränsningsregler tas bort för att styrningen ska bli effektivare och utsläppen mindre. Beredningen noterar att de avgifter som tas ut är förhållandevis låga och att en ytterligare differentiering med avseende på koldioxid riskerar att få liten verkan med oförändrat totalt avgiftsuttag. En minskning av nuvarande differentiering med avseende på kväveoxider och svavel vore kontraproduktiv. Sjöfartsverket bör därför ges i uppdrag att, utifrån ett systemorienterat arbetssätt, belysa hur en koldioxid- differentiering av farledsavgifterna kan genomföras och hur tillräcklig styrning ska kunna uppnås samtidigt som hänsyn tas till sjöfartens konkurrenskraft gentemot andra transportslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft16"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p351 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Investeringar i infrastrukturen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Utformningen av infrastrukturen för transporter lägger grund för våra res- och transportmönster i många år framöver. För att på kort sikt ändra etablerade resvanor krävs ofta mycket starka styrmedel. Infrastrukturen för transporter är därför en av de faktorer som på längre sikt är dimensionerande för hur energianvändningen och därmed även utsläppen av växthusgaser från transporter kan utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft33"&gt;Bland de styrmedel som samhället förfogar över är det främst ekonomiska styrmedel, i form av energi- och koldioxidskatter, och samhällsplanering som påverkar utvecklingen av den långsiktiga efterfrågan av olika transportslag. Infrastrukturinvesteringarna kan ses som ett svar på den transportefterfrågan som uppstår, eller förväntas uppstå, men innebär i sig också en påverkan på den fortsatta utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Det pågår ett omfattande arbete med infrastrukturplanering i Sverige. Regeringen planerar att lägga fram en proposition hösten 2008 om inriktningen av åtgärderna i järnvägs- och väginfrastruk- turen under planeringsperioden 2010−2019. Statens institut för kommunikations analys, SIKA, och trafikverken har tagit fram underlag till detta arbete. Särskilda utredningar har pekat ut strate- giskt viktiga kombiterminaler, flygplatser och hamnar. Resultatet av förhandlingen om en samlad trafiklösning för Stockholms- regionen är också ett av underlagen till den kommande propo- sitionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft33"&gt;SIKA har i en första redovisning av sitt uppdrag (SIKA, 2007) bland annat lyft fram flera utvecklingsförslag för infrastruktur- planeringen på kort och lång sikt. Planeringen har traditionellt fokuserats på åtgärder inom infrastrukturen för väg- respektive bantrafik. SIKA betonar att denna infrastruktur endast utgör komponenter i ett större system. Åtgärder i andra delar av syste- met, identifierade med ett trafikslagsövergripande perspektiv, kan ha potential att tillgodose samhällets behov med en större sam- hällsekonomisk effektivitet. I den långsiktiga infrastrukturplane- ringen behövs därför, enligt SIKA, ett systemperspektiv som beaktar såväl åtgärder inom alla trafikslag som åtgärder i samhället utöver vad som traditionellt fallit inom transportsektorns ramar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft16"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft33"&gt;Infrastruktur för effektivisering inom och mellan transportslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;I Sverige står järnväg och sjöfart redan för en relativt hög andel av godstransporterna vilket är gynnsamt ur klimatsynpunkt. Om kapaciteten förstärks, se följande avsnitt, kan ytterligare gods transporteras med järnväg. En utveckling av strategiska hamnar med anslutande infrastruktur leder till att sjöfarten stimuleras. Detta kan bidra till att minska transportsektorns totala energi- användning och utsläpp av växthusgaser. Järnvägen har också en viktig roll för persontransporter med kollektivtrafik. Om ytter- ligare gods- och persontransporter sker på järnväg, innebär det samtidigt att en ökad andel av transportsektorns energianvändning hamnar inom ramen för EU:s system för handel med utsläpps- rätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft33"&gt;Samtidigt behöver möjligheterna till energieffektivisering och till att minska utsläppen av växthusgaser tas tillvara inom samtliga transportslag. Det är också viktigt att utnyttja den potential till energieffektivisering som en effektiv samverkan mellan olika transportslag kan ge. Kombitrafik mellan väg, sjöfart, järnväg och flyg ökar i betydelse med ökande transportavstånd. En ökad användning av informations- och kommunikationsteknik är ett betydelsefullt redskap för att understödja en effektivisering av hela transportsystemet och en utveckling mot att transporter ibland helt kan undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft33"&gt;Transporter på järnväg och fartyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;Banverket har i sitt underlag till infrastrukturplaneringen (Ban- verket, 2007a) redovisat till regeringen vad som kan åstadkommas under planeringsperioden &lt;NOBR&gt;2010–2019&lt;/NOBR&gt; vid fem olika ekonomiska nivåer. På den högsta investeringsnivån finns det enligt Banverket utrymme att genomföra investeringar som gör det möjligt att ta emot ca 50 procent mer gods på järnvägen, främst i form av ökade kombitransporter. Hälften av ökningen innebär en ökad marknads- andel på bekostnad av andra transportslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Banverket menar att detta investeringsalternativ är det enda realistiska om samhället ska ta ett avgörande steg mot ett mer ”klimatsmart” transportsystem. En sådan kapacitetshöjning skulle kunna reducera utsläppen med 1 miljon ton koldioxid till 2020 enligt Banverkets beräkning och innebära ökade järnvägsinveste-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft16"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;ringar på sammanlagt ca 50 miljarder kronor under 10 år. Investe- ringarna är samhällsekonomiskt lönsamma enligt Banverkets analys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft33"&gt;I Banverkets förslag ökar kapaciteten för persontransporter med 5 procent. Analyser av mer omfattande investeringar för att kraftigt öka kapaciteten även för persontransporter, t.ex. genom att bygga ut stråk som kan trafikeras med höghastighetståg, saknas i nuläget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft33"&gt;Banverket lyfter också fram (Banverket 2007b, 2007) att det s.k. kapillära järnvägsnätet är viktigt för att järnvägen ska kunna vara konkurrenskraftig i förhållande till framför allt vägtransporter. I begreppet inryms t.ex. industrispår och järnvägsspår till hamnar. Järnvägstransporter bör ske under så likartade förutsättningar som möjligt med dem som gäller för väg, men det kapillära järnvägsnätet belastas med kostnader som saknar motsvarighet inom vägnätet. För att åstadkomma konkurrensneutralitet mellan transportslagen bör därför staten, enligt Banverket, i likhet med vad som gäller för enskilda vägar, efter prövning kunna ge bidrag till anläggning och underhåll av järnvägsinfrastruktur som tillgodoser ett specifikt kommunikationsbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft33"&gt;Banverket har även pekat ut ett antal strategiska kombi- terminaler (Banverket 2007c) som bedöms vara särskilt viktiga för godstransporterna i framtiden. Terminalerna bör enligt Banverket förklaras som riksintresse, och de bör, enligt Banverket, prioriteras i den kommande infrastrukturplaneringen. Kombiterminaler be- lägna i hamnar, som prioriterats av Hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58), ingår i det nät av strategiska kombiterminaler som föreslås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft33"&gt;Hamnstrategiutredningens huvuduppgift var att identifiera hamnar av särskilt strategisk betydelse för det svenska gods- transportsystemet, och föreslå vilka som ska ges prioritet när det gäller statligt finansierad infrastruktur. Det är regeringen som slutligen avgör vilka hamnar som ska få prioriterad ställning. För att sjöfartens andel av godstransporterna ska kunna öka i omfatt- ning behöver de strategiska hamnarna, med tillhörande infra- struktur, byggas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft33"&gt;Om järnväg och sjöfart ska kunna ta ytterligare marknads- andelar måste tillräckligt leveranssäkra och snabba transporter kunna erbjudas. När det gäller långväga godstransporter kan dock investeringar i Sverige inte ensamma förbättra konkurrensför- mågan. Det har sedan länge uppmärksammats inom EU att det bland annat finns behov av att samordna järnvägssystemen i med-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft16"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;lemsstaterna. Fortfarande kvarstår påtagliga hinder för att gräns- överskridande järnvägstransporter och sjöfart inom EU ska öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Europeiska kommissionen har tagit flera initiativ för att förbättra effektiviteten i godstransportsystemen inom EU så att transporterna kan utvecklas i en mer hållbar riktning (KOM (2007) 607). Kommissionen betonar bl.a. utveckling av ”gröna” gods- transportkorridorer för järnväg och sjöfart, stöd till teknikutveck- ling både när det gäller logistik och fordon samt förenkling av administrativa hinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft33"&gt;Ökad satsning på kollektivtrafik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;Kollektivtrafik med en god beläggning är betydligt energieffek- tivare och medför lägre utsläpp av växthusgaser än transport med bil. Det gäller både buss- och spårtransporter. En ökad kollek- tivtrafik är därför önskvärd i utvecklingen mot ett allt energi- effektivare och mindre fossilbränsleberoende transportsystem. Det är respektive läns trafikhuvudmän som ansvarar för den lokala och regionala kollektivtrafiken i Sverige. Trafiken är till omkring fyrtio procent finansierad med offentliga medel i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Det finns en rad olika åtgärder som kan göra kollektivtrafiken attraktivare. Nyligen har ett nationellt handlingsprogram, Koll framåt, tagits fram för kollektivtrafikens fortsatta utveckling av Vägverket och Banverket i samarbete med kollektivtrafikbranschen (Vägverket och Banverket, 2007). I programmet konstateras bl.a. att kollektivtrafiken kan stärkas på en rad sätt, bl.a. genom att förbättra dagens kollektivtrafik och genom att öka utbudet i de mest frekventa områdena/stråken. Den stora potentialen finns i större och medelstora städer samt i stråk mellan städer. Medel från staten till demonstrationsprojekt kan fungera som katalysator för att investeringar i dessa områden ska komma till stånd. Dessutom framhålls i planen att investeringar i infrastruktur för såväl drift- och underhåll, kapacitetshöjningar, bytespunkter och informa- tionssystem är betydelsefulla för att öka kollektivtrafikens marknadsandel. Enligt handlingsprogrammet behöver också regel- verket för förmånsbeskattning och reseavdrag ses över, för att bli mer färdmedelsneutralt (se avsnitt 14.5 och 14.7), och infra- &lt;NOBR&gt;struktur-,&lt;/NOBR&gt; trafik- och bebyggelseplaneringen samordnas (avsnitt 14.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft16"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Beredningens överväganden, bedömningar och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft87"&gt;Beslut om investeringar i infrastruktur får långsiktiga effekter vilket gör dem särskilt betydelsefulla från ett klimatperspektiv, eftersom mycket stora utsläppsminskningar fordras på längre sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft33"&gt;Infrastrukturinvesteringarna bör inriktas mot att bidra till en utveckling mot ett allt energieffektivare transportsystem med alltmer minskande utsläpp av växthusgaser. Investeringar behöver genomföras som befrämjar lägre utsläpp och en effektivare energianvändning inom alla transportslag. Det är också viktigt att utnyttja den potential till energieffektivisering som en effektiv samverkan mellan olika transportslag kan ge. Informations- och kommunikationsteknologi, för bättre trafikplanering, organisation och samordning samt för att ersätta fysiska resor, utgör ett viktigt redskap för en sådan utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft33"&gt;Strategiska överväganden och beslut om investeringar i transport- infrastruktur behöver granskas och motiveras i ljuset av de klimatpolitiska målen. Investeringar som bidrar till att långsiktiga klimatmål kan nås bör därför ges betydligt större tyngd än i dag. Den kommande infrastrukturpropositionen ger regeringen möjlig- het att tydliggöra denna inriktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft33"&gt;Genom att den transportslagsövergripande infrastruktur- planeringen vidareutvecklas skapas bättre förutsättningar för den önskvärda utvecklingen. För att bana väg för ett myndighetsarbete med en mer övergripande systemsyn, bör en sammanslagning av trafikverken övervägas och utredas närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft87"&gt;Genom utbyggnad, bättre underhåll och förbättrad integrering av transporterna bör järnvägen långsiktigt kunna bidra till att minska Sveriges utsläpp av växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft33"&gt;Beredningen föreslår att kapaciteten på järnväg för såväl gods- som persontransporter ska öka med minst 50 procent till 2020 förutsatt att investeringarna är samhällsekonomiskt lönsamma. Investeringar som medför att järnvägsresor kan ersätta flyg bör prioriteras särskilt. Förutsättningar för höghastighetståg mellan storstads- områden behöver snarast utredas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft33"&gt;Beredningen föreslår vidare att Sverige bör verka inom EU för att infrastrukturinvesteringar riktas så att mer gods kan transporte- ras på järnväg och med fartyg. Korridorer för sådana transporter behöver etableras och viktiga hamnar moderniseras. Arbetet inom EU för att minska även andra hinder för transporter med järnväg och med sjöfart bör också prioriteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft16"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p465 ft33"&gt;Beredningen vill slutligen lyfta fram att insatser som förbättrar kollektivtrafiken och gör den mer attraktiv för potentiella resenärer bör stödjas mer än i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;14.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Samhällsplanering för en transportsnål bebyggelseutveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Samhällsplanering är ett brett begrepp som kan innefatta många skilda åtgärder och beslut. Bättre samhällsplanering är av strategisk betydelse för att långsiktigt minska samhällets resurs- och energi- förbrukning och kan lägga grunden för långtgående utsläpps- minskningar. Hittills har kraven på att minimera transportbehov och utsläpp av växthusgaser haft en relativt svag ställning inom samhällsplaneringen. Tillkomsten av nya verktyg, som miljö- bedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar, har i viss ut- sträckning ökat miljöaspekternas status i samhällsplaneringen. Trots detta går utvecklingen inte mot en resurssnål samhälls- och bebyggelsestruktur, som minimerar behoven av energi, transporter och därmed klimatpåverkan. Ett exempel är utglesningen av be- byggelsen som bl.a. innebär att tätorternas areal har ökat med 50 procent under de senaste 40 åren medan invånarantalet bara ökat med 37 procent (SOU 2005:77).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft33"&gt;Plan- och bygglagen, miljöbalken och tillämpning av lagarna i planprocessen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;Plan- och Bygglagen (PBL) är det huvudsakliga verktyget och styrinstrumentet för samhällsplanering tillsammans med de krav på miljöbedömningar som preciseras i miljöbalken. Lagarna är överlag allmänt hållna. Det saknas preciseringar, tydliga målsättningar och krav på förbättringar av miljön, t.ex. i form av minskade koldioxid- utsläpp som ett resultat av planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Tillämpningen av lagarna sker vid upprättande av kommunernas översiktsplaner och detaljplaner, vid justeringar av dessa, i samband med att områdesbestämmelser upprättas samt vid bygglovgivning och bygganmälan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft16"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p674 ft33"&gt;Kommunerna har det huvudsakliga ansvaret för att genomföra lagstiftningen. Det ur ett övergripande perspektiv viktigaste doku- mentet är översiktsplanen. Statliga myndigheter, som länsstyrelsen och Boverket, har en stödjande roll gentemot kommunerna. Länsstyrelsen har också en tillsynsuppgift när det gäller plan- ärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft33"&gt;I dag ställs krav på miljöbedömningar och miljökonsekvens- beskrivning vid upprättande av översiktsplan, detaljplan och pro- gram samt vid revideringar. Dock krävs att kommunen först gör bedömningen att planen medför en betydande miljöpåverkan (miljöbalken 6 kap 11 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Kommunernas resurser och kompetens brister ibland när plan- och bygglagen tillämpas. Regeringen har i budgetpropositionen för 2008 föreslagit ett anslag om 10 miljoner kronor för stöd till läns- styrelser och berörda statliga myndigheter för PBL:s tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Trots att plan- och bygglagen tillsammans med miljöbalken innehåller vissa krav och bestämmelser vars syfte är att minska miljöpåverkan är andra mål ofta överordnade när beslut fattas om lokalisering och etablering av ny bebyggelse och verksamhet. De kanske mest konkreta kraven för att minimera miljöpåverkan återfinns i plan- och bygglagens 2 kapitel 2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1070 ft40"&gt;Planläggning&lt;SPAN class="ft27"&gt;T &lt;/SPAN&gt;skall främja …. goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft33"&gt;och i 3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1072 ft40"&gt;Bebyggelse&lt;SPAN class="ft27"&gt;T &lt;/SPAN&gt;skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till …. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice.&lt;SPAN class="ft27"&gt;T&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft33"&gt;Direkta formuleringar som syftar till att minimera växthusgas- utsläpp saknas däremot helt. De utredningar inom området som nu är aktuella, Miljöprocessutredningen och Byggprocessutredningen, har inte heller i uppdrag att belysa möjligheterna att stärka PBL i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft33"&gt;Samordning av planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft33"&gt;Plan och bygglagen och övrig lagstiftning, som är tillämplig vid planering, saknar också i hög grad verktyg för samordning mellan kommuner. Det som finns är en ingripande möjlighet för läns-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft16"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;styrelsen att upphäva en detaljplan om den visar på brister i mellankommunal samordning (PBL 12 kap 1§). Plan- och Bygg- lovskommittén konstaterade att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1074 ft40"&gt;De&lt;SPAN class="ft27"&gt;T &lt;/SPAN&gt;beslut som kan fattas med stöd av PBL är begränsade till kom- munens yta, medan flertalet miljömål kräver insatser på mellan- kommunal och regional eller i vissa fall på nationell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft33"&gt;Kommittén förordar en förstärkt roll för länsstyrelsen för att främja mellankommunal planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Ansvarskommittén pekar i sitt slutbetänkande, Hållbar sam- hällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10), också på fördelarna med en utvecklad mellankommunal planering för transportinfrastruktur och kommunaltrafik. Utredaren menar att det är möjligt att med dagens lagstiftning skapa fler region- planeringskontor än de som finns i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Länsstyrelsens ansvar för samordning är begränsat till vissa mellankommunala frågor. Frågan om att minimera växthusgas&lt;SPAN class="ft27"&gt;T &lt;/SPAN&gt;- utsläpp, t.ex. genom klok infrastrukturplanering och&lt;SPAN class="ft27"&gt;T &lt;/SPAN&gt;transport- minimering, ingår inte i nuvarande uppdrag till länsstyrelsen av- seende tillsyn i samband med att en plan upprättas. Lag&lt;SPAN class="ft27"&gt;T &lt;/SPAN&gt;(1998:839), 9 § anger att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1075 ft40"&gt;Länsstyrelsen&lt;SPAN class="ft27"&gt;T &lt;/SPAN&gt;skall under utställningstiden avge ett gransknings- yttrande över förslaget. Av yttrandet skall framgå om …. bebyggelsen blir olämplig med hänsyn till, de boendes och övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshändelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Länsstyrelserna saknar dessutom ofta nödvändiga resurser för att på djupet kunna granska planer och initiera mellankommunal samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft33"&gt;Miljökvalitetsmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;Plan- och bygglagen innehåller krav på att visa hur planerna bidrar till att uppfylla miljökvalitetsnormer. Däremot saknas krav på att samhällsplaneringen ska styra mot miljökvalitetsmålen, t.ex. ”Begränsad klimatpåverkan”. Miljökvalitetsnormerna kan ibland snarast styra mot mer utglesad bebyggelse om de tillämpas strikt. Miljömålet ”God bebyggd miljö” innehåller ett delmål som har bäring på minskade växthusgasutsläpp och transportbehov. Boverket föreslår i sin fördjupade utvärdering av miljömålen (Bo-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft16"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;verket, 2007) att delmålet rörande planeringsunderlag ska nås 2015, istället för nuvarande måldatum 2010, samtidigt som man föreslår vissa förtydliganden rörande behovet av miljöanpassade tran- sporter. Krav på att konkreta åtgärder ska vidtas eller på en viss specificerad minskning av transportbehovet eller energiåtgången liksom på viss ökning av andelen förnybara energikällor saknas dock i det aktuella delmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Beredningens överväganden, bedömningar och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Beredningen anser att strävan att minimera växthusgasutsläpp bör genomsyra samhällsplaneringen. Lagstiftningen inom plan- och byggområdet bör omformas. Länsstyrelsernas stödjande och över- vakande roll bör stärkas och tillämpningen av lagarna förbättras. Detta bör kunna ske genom att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1076 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Öka kommunernas mandat och skyldigheter att verka för minskan- de transportbehov och lägre växthusgasutsläpp vid upprättande av plan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft33"&gt;Kommunernas möjligheter och skyldigheter att ta nödvändiga hänsyn för att minska transportbehoven vid översiktsplanering bör stärkas. Plan- och bygglagen/Miljöbalken bör omformas så att det vid varje upprättande av plan, eller revidering av sådan, ska ställas krav på att redovisa hur planen bidrar till att minska växthusgas- utsläppen, t.ex. genom att minimera transportbehoven och minska energianvändningen. Detta kan ske genom lämplig lokalisering av olika slag av bebyggelse och genom att tillgänglighet till kollek- tivtrafik prioriteras och dagens parkeringsnorm ses över. För att skapa nödvändiga sanktionsmöjligheter bör också länsstyrelsen när det gäller utsläpp av växthusgaser, på samma sätt som gäller för hälsa och säkerhet, ges möjlighet att ändra en plan, dvs. formellt upphäva, som inte uppfyller kriterierna i lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;Förstärka stödfunktionen och tillsyn samt skapa verktyg för att samordna kommunal planering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft33"&gt;Sverige saknar en samordnad lagstiftning om regional utvecklings- planering. I förordningen (2007:714) om regionalt tillväxtarbete stadgas dock att samordning med bland annat kommunens över- siktsplanering särskilt ska eftersträvas i arbetet. Beredningen anser att samordningen mellan kommuner bör förstärkas. Länsstyrelsen bör ges en starkare roll för samordningen genom ett tydligt mandat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft16"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324276x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;att initiera och driva samordningsfrågor samt tydligare bestäm- melser om statlig kontroll och ingripande i de fall en lämplig mellankommunal samordning inte kommer till stånd. Ansvars- utredningens förslag rörande organisationen av mellankommunalt samarbete bör beaktas vid den närmare utformningen av bestäm- melserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;14.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Drivmedelsskatter, kilometerskatter och trängselskatter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft33"&gt;Priser på drivmedel, koldioxid- och energiskatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;Det finns ett samband mellan låga priser på fossila drivmedel, ett utspritt tätortsboende och hög drivmedelskonsumtion per bil och per capita. Nivån på ett lands drivmedelsskatter påverkar driv- medelspriset och har därför stor betydelse för den långsiktiga utvecklingen av landets transportsystem. Men nivån påverkar också utvecklingen på kortare sikt. Höjs priset/drivmedelsskatten ökar efterfrågan på mer bränslesnåla bilar, äldre bilar med hög bränsle- förbrukning skrotas tidigare, bilarna körs bränslesnålare och en överflyttning sker till andra transportslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Drivmedel beskattas i Sverige med energiskatt, koldioxidskatt och moms. Beskattningen har till en del fiskala syften, dvs. att få inkomster till statskassan, och till en del bredare miljömässiga och rena klimatpolitiska syften. Den samlade beskattningen på driv- medel i Sverige, liksom i flera andra &lt;NOBR&gt;EU-länder,&lt;/NOBR&gt; är i ett globalt perspektiv relativt hög.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1080 ft3"&gt;Tabell 14.1 Energiskatt och koldioxidskatt på drivmedel från 1 jan 2008 (kronor per liter)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td282"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td283"&gt;&lt;P class="p1081 ft69"&gt;Energiskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td284"&gt;&lt;P class="p1082 ft69"&gt;Koldioxidskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td285"&gt;&lt;P class="p1083 ft69"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td286"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Bensin miljöklass1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td287"&gt;&lt;P class="p1084 ft69"&gt;2,95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td288"&gt;&lt;P class="p1082 ft69"&gt;2,34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td150"&gt;&lt;P class="p1083 ft69"&gt;5,29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td282"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Diesel miljöklass1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td283"&gt;&lt;P class="p1084 ft69"&gt;1,28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td284"&gt;&lt;P class="p1082 ft69"&gt;2,88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td285"&gt;&lt;P class="p1083 ft69"&gt;4,16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td286"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Källa: Skatteverket&lt;SPAN class="ft33"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td287"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td288"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1085 ft16"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;Energiskatten på diesel är betydligt lägre än motsvarande skatt på bensin. Skillnaden uppgår till ca 2 kr per liter om hänsyn tas till att diesel har ett högre energiinnehåll än bensin. Fordonsskatten är samtidigt högre på personbilar som använder diesel jämfört med bensinbilar, för att den samlade beskattningen ska bli mer teknikneutral. En förklaring till den lägre skatten på dieselbränsle är att diesel till stor del används för långväga godstransporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Drivmedelspriserna bestäms både av produktpriserna på bensin och diesel och den gällande skattenivån i landet. Produktpriserna bestäms i sin tur i hög grad av det rådande världsmarknadspriset på olja. Detta pris sätts i dollar varför den aktuella växelkursen också påverkar prisnivån i Sverige. Oljepriset har sett över en längre period varierat och ökat mycket kraftigt under 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Ökande produktkostnader har medfört att det reala priset på bensin och diesel har ökat något de senaste 10 åren. Genomslaget på drivmedelspriset av ökande produktkostnader har dock dämpats genom att bolagen reducerat sina marginaler. Trots de ökande råoljepriserna under det senaste året har produktkostnaderna, i svenska kronor, snarare minskat något under 2007 som följd av att dollarn sjunkit kraftigt i värde. Dagens (januari 2008) drivmedels- priser är därför inte högre än de priser som använts i Energi- myndighetens och Naturvårdsverkets prognos, trots att prognosen utgick från ett betydligt lägre råoljepris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft33"&gt;I det internationella energiorganet IEA:s, senaste energiscena- rios, (IEA, 2007) redovisas bedömningar av hur priserna på råolja, naturgas och kol kan komma att utvecklas fram till 2030. Priserna hamnar något högre än IEA:s tidigare bedömningar, främst p.g.a. att utbyggnaden av ny produktionskapacitet har gått långsammare än vad IEA antagit. Oljepriset kan, enligt IEA, komma att sjunka från dagens nivåer till 57 dollar per fat till 2015 för att därefter stiga något till 62 dollar per fat till 2030. Men IEA menar samtidigt att priset kommer att fortsätta fluktuera kraftigt, och att de pris- antaganden man gör är mycket känsliga för faktorer som handlar om i vilken utsträckning och takt planerade investeringar i utökad produktion genomförs, &lt;NOBR&gt;OPEC-ländernas&lt;/NOBR&gt; produktionsöverenskom- melser, framtida geopolitiska spänningar och utvecklingen av till- växten i länder som Kina och Indien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft33"&gt;Sammanfattningsvis är ändå IEA:s bedömning att det genom- snittliga råoljepriset fram till 2030 bör komma att ligga på en nivå som är lägre än dagens. Prisutvecklingen på kort sikt är enligt IEA dock mycket osäker. Om råoljepriserna och produktpriserna på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft16"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;bensin och diesel stiger ytterligare kommer det att slå igenom på bensin- och dieselpriset till konsumenterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft33"&gt;Förslag till ändrade skattenivåer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket framhåller i underlaget till Kontrollstation 2008 (Energimyndigheten och Naturvårds- verket, 2007) att skatten på bensin- och diesel behöver höjas för att klimatmålen till 2020 och på längre sikt ska vara möjliga att nå. Myndigheterna föreslår att skatten på bensin- och diesel år 2008 höjs med 75 öre per liter; med moms motsvarar det en höjning med ca 1 krona per liter. Storleken på höjningen motiveras bl.a. av att den motsvarar sänkningarna av energiskatten på bensin och diesel under perioden &lt;NOBR&gt;2000–2005,&lt;/NOBR&gt; samtidigt som koldioxidskatten stegvis höjdes. Omräknat till bensinpris motsvarar förslaget en ökning av priset till ca 12,7 kr/l (jämfört med 2007 års genomsnittliga bensin- pris). För diesel motsvarar förslaget en ökning av priset till ca 11,9 kr/l (jämfört med 2007 års genomsnittliga dieselpris).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft33"&gt;Myndigheterna föreslår att skattesatserna på bensin och diesel därefter justeras, utifrån utvecklingen av konsumentprisindex, KPI, som redan görs idag och den reala &lt;NOBR&gt;BNP-utvecklingen&lt;/NOBR&gt; år från år. Förslaget motiveras av att det finns ett tydligt samband mellan ekonomisk tillväxt (BNP– och inkomstutveckling), trafiktillväxten, vägtrafikens energieffektivitet och den samlade drivmedelskonsum- tionen. Sedan 1994 har koldioxid- och energiskatten på drivmedel årligen realvärdesäkrats genom en omräkning med konsumentpris- index (KPI). Ur fiskal synpunkt är detta motiverat för att behålla det reala skatteuttaget. Men det är enligt myndigheternas upp- fattning också viktigt att ekonomiska styrmedel, som syftar till att minska negativa miljöeffekter, sätts på en sådan nivå att hänsyn tas till inkomstutvecklingen, och samhällets ekonomiska tillväxt. Det finns därför enligt myndigheterna motiv att inte bara indexera bränsleskatterna med inflationen (mätt med KPI) utan även med den reala &lt;NOBR&gt;BNP-utvecklingen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft33"&gt;De sammantagna effekterna i form av minskade utsläpp av koldioxid av de båda förslagen beräknades till 1,4 miljoner ton /år 2020. Skattehöjningen som följer av att nivån på skatten räknas upp med &lt;NOBR&gt;BNP-utvecklingen,&lt;/NOBR&gt; utöver den &lt;NOBR&gt;KPI-indexering&lt;/NOBR&gt; som görs i dag, skapar också förutsättningar för ytterligare minskande utsläpp från transporter perioden efter 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft16"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p674 ft33"&gt;Enligt myndigheterna bör dessutom energiskatten på diesel- bränsle successivt höjas till en med bensin likvärdig beskattning, sett till energiinnehållet. Samtidigt föreslås att den förhöjda fordonsskatten för dieselbilar tas bort. En styrning av bränsleför- brukningen via skatten på drivmedel är att föredra framför en styrning via fordonsskatten, eftersom fordonsskatten är oberoende av körsträcka. Det bör, enligt myndigheterna, också utredas om det är möjligt att återbetala delar av den inbetalda energiskatten på dieselbränslet till lastbilsåkerier som kompensation för höjningen av energiskatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft33"&gt;Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA, föreslår att koldioxidskatten på bensin och diesel bör höjas, men menar att nivån på höjningen, till skillnad från förslaget om stegvis höjning med BNP, bör bestämmas utifrån de mål för koldioxidsläppen som beslutas (SIKA, 2007a). SIKA har genomfört en rad beräkningar av vilka skattehöjningar som krävs för att exempelvis det transport- politiska målet om en stabilisering av koldioxidutsläppen i transportsektorn till 2010 ska kunna nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;I Tilläggsuppdraget till Klimatberedningen redovisar Energi- myndigheten och Naturvårdverket ett bearbetat underlag baserat på SIKA:s beräkningar (Energimyndigheten och Naturvårdsverket 2007). En höjning av skatten på bensin och diesel till en kol- dioxidskattenivå på 215 öre/kg innebär exempelvis ett ökat pris på drivmedel med ca 3,30 kr/liter jämfört med dagens nivåer. En sådan höjning av drivmedelspriserna beräknas leda till utsläppsminsk- ningar år 2020 på mellan &lt;NOBR&gt;2-2,8&lt;/NOBR&gt; miljoner ton koldioxid per år om den införs de närmsta åren. Effekten varierar beroende på hur prisökningen kan komma att påverka antalet fordon som drivs med biodrivmedel (eller el) till år 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft33"&gt;Även andra nivåer på höjningar av skatten på bensin och diesel kan vara aktuella och har diskuterats i Klimatberedningen. I tabellen nedan sammanfattas beräknade utsläppseffekter från några olika nivåer på skattehöjningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft16"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324280x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter SOU 2008:24&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft3"&gt;Tabell 14.2 Sammanfattning av aktuella skatteförslag med beräknade utsläppseffekter&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;Förslag till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td289"&gt;&lt;P class="p1088 ft69"&gt;Beräknad utsläppseffekt år 2020, miljoner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td290"&gt;&lt;P class="p22 ft122"&gt;skatteökning/prisökning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td291"&gt;&lt;P class="p1088 ft119"&gt;ton/år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;40 öre per liter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td289"&gt;&lt;P class="p1088 ft69"&gt;0,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;70 öre per liter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td289"&gt;&lt;P class="p1088 ft69"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;100 öre per liter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td289"&gt;&lt;P class="p1088 ft69"&gt;0,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;3 kr och 30 öre per liter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td289"&gt;&lt;P class="p1088 ft69"&gt;&lt;NOBR&gt;2-2,&lt;/NOBR&gt; 8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Årlig BNP och KPI justering till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td289"&gt;&lt;P class="p1088 ft69"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td290"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;år 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td291"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p655 ft3"&gt;Källa: Energimyndigheten och Naturvårdsverket 2007, Klimatberedningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft33"&gt;Beräkningarna av vilka utsläppsminskningar som kan följa av höjda drivmedelspriser är osäkra. De bygger i hög grad på historiska samband när det gäller priskänslighet och tar därmed inte hänsyn till t.ex. ändrade värderingar och/eller eventuella teknikgenombrott i sektorn. Detta tillsammans med de tidigare redovisade osäker- heterna om produktprisernas utveckling talar för att beslut om skatteförändringar bör ske stegvis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Riksdagen har nyligen beslutat om att höja skatten på bensin med knappt 30 öre/liter för bensin av miljöklass 1 och skatten på diesel av miljöklass 1 och 2 med 55 öre/liter. Skatten på miljöklass 3 diesel höjdes samtidigt med 30 öre/liter för att öka pris- konkurrensen på området. För att inte förändra skattevillkoren mellan personbilar som drivs med diesel respektive bensin sänktes samtidigt fordonskatten på dieselbilar. Riksdagen beslutade sam- tidigt om en höjning av reseavdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft33"&gt;Reseavdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;Avdrag från inkomst av tjänst får göras för resor till och från arbetet utgående från resenärens faktiska kostnader. Eftersom gränsen för avdrag är 7 000 kronor kan avdrag vanligen inte göras för kollektivtrafikresor men görs för arbetsresor med bil.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Flera utredningar (Kollektivtrafikkommittén SOU 2003:67, Vägverket/Banverket Koll framåt 2007 m.fl.) har framfört att rese- avdraget bör förändras till att enbart baseras på reslängd, oberoende av transportslag, på liknande sätt som i Norge och Danmark. Därmed ges ett ökat incitament till att resa kollektivt för personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft16"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;som har långa arbetsresor. Det stora flertalet resenärer påverkas inte av en omläggning av systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;En konsekvens av en sådan ändring kan vara att den medför kostnadsökningar för hushåll i glesbygden med mycket begränsad tillgång till kollektivtrafik och små möjligheter till alternativ till bilen för att ta sig till och från arbetet. I konstruktionen av ett förändrat reseavdrag bör även ingå möjlighet till undantag eller kompensation för glesbygdsområden. Det kan medföra att den sammanlagda statsfinansiella kostnaden för reseavdraget kan be- höva öka något jämfört med dagens system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;En omläggning av reseavdraget med ovanstående inriktning har inte utretts i alla detaljer. Tidigare utredningar i Sverige (bl.a. Finansdepartementet 2006) och erfarenheter från Norge och Danmark bör kunna utgöra en bra grund för en sådan analys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft33"&gt;Kilometerskatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft33"&gt;Införande av kilometerskatt för lastbilar har utretts och diskuterats länge. Kilometerskatten togs bort i samband med att Sverige blev medlem i EU. Regering och riksdag har vid ett flertal tillfällen uttalat en positiv grundinställning till att återinföra skatten. Det skulle ge incitament för energieffektivare godstransporter och därmed reducera utsläppen av koldioxid från lastbilstransporter. Energimyndigheten och Naturvårdsverket stödjer i underlaget till kontrollstation 2008 att en kilometerskatt för lastbilar införs enligt de principer som las fram av Vägtrafikskatteutredningen (SOU 2004:63). Myndigheterna menar samtidigt att kilometerskatt inte är att betrakta som ett direkt klimatstyrmedel, men att det ändå är av intresse att väga in konsekvenserna för växthusgasutsläppen vid ett införande av styrmedlet. Kilometerskatten kan ses som ett komple- ment till energi- och koldioxidskatter på drivmedel. En kilometer- skatt för lastbilar på den nivå som Statens Institut för Kommuni- kationsanalys (SIKA) och Institutet för Tillväxtpolisiska Studier (ITPS) har föreslagit (SIKA/ITPS 2007a) beräknas till år 2020 begränsa ökningen av godstransporter på väg och leda till sänkta koldioxidutsläpp på ca 0,4 miljoner ton/år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft33"&gt;Sverige deltar i ett samarbete med några andra &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; om avgifter för godstransporter på väg. Dessa avgifter regleras av Vägavgiftsdirektivet (direktiv 2006/38/EG) som innehåller bestäm- melser om uttag av vägtullar, vägavgifter och fordonsskatter för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft16"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;tunga fordon. Kilometerskatt för tunga fordon kan vara ett effek- tivt styrmedel att ersätta dagens Eurovinjettsystem med. Det möjliggör att en avgift baserad på körsträcka tas ut på alla tunga fordon, oavsett var de tankar. Påverkan på konkurrensförhållanden mellan inhemska och utländska åkerier utjämnas på detta sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Några länder har redan infört ett kilometerskattesystem (Tysk- land, Österrike, Schweiz och Tjeckien) och flera är på väg. En kilometerskatt syftar främst till att minska externa kostnader för- utom koldioxidutsläpp, dvs. slitage, buller samt utsläpp av partiklar, kväveoxider och svaveldioxid. En kilometerskatt kan baseras på principen om marginalkostnadsprissättning. Av SIKA och ITPS analyser framgår att positiva effekter, bl.a. på utsläppen av koldioxid, kan förväntas av en kilometerskatt, men myndigheterna menar samtidigt att det krävs att de samhällsekonomiska fördelarna uppväger system- och administrationskostnaderna för att ett införande av skatten ska vara motiverat. Tekniskt avancerade lös- ningar kan bli kostsamma och enklare lösningar bör därför utredas innan beslut tas om införande av en kilometerskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft33"&gt;Effekterna på produktion och sysselsättning bedöms generellt som små, men variationen är stor inom olika branscher och mellan regioner. För att få avsedd effekt bör kilometerskatten också differentieras med avseende på fordonens vikt och miljöklass. SIKA och ITPS analyser indikerar sammantaget att systemkost- naderna och vinsterna till följd av kilometerskatter är av samma storleksordning. Systemkostnaderna kan reduceras om den elek- troniska utrustning som ska användas för betalning av kilometer- skatten kan utnyttjas även för andra ändamål (SIKA och ITPS, 2007b).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft33"&gt;Trängselskatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;Trängselskatter syftar, liksom kilometerskatter, inte i första hand till att reducera klimatpåverkan från vägtrafiken utan till att just minska trängsel och reducera miljöpåverkan i stadskärnor. Men de bidrar till att utsläppen av koldioxid minskar, genom minskad trafik och genom den effektivisering som sker av trafiken i området med skatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft87"&gt;Trängselskatten i Stockholm kan, enligt SIKA, (SIKA 2007a) ses som ett första steg mot en regional prissättning av väg- utrymmet. När energi- och koldioxidskatter används som huvud-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft16"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;sakliga styrmedel för att internalisera de externa effekterna från trafiken, betalar bilister i glesbygd samma skatt som bilisterna i tätortsområden. Med en ökad regional differentiering av transport- politikens styrmedel ökar förutsättningarna för att biltrafik beskattas mer i de områden där bilens kostnader för samhället är högst och där bilen i högre grad kan ersättas av kollektiva transportmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft33"&gt;Trängselskatt har införts i Stockholm genom riksdagsbeslut. Kommunen kan inte besluta om förändringar i avgiftssystemet och inte heller om hur intäkterna ska användas, eftersom det är fråga om en skatt. Om andra kommuner vill införa liknande system ställs de inför samma hinder. Grundlagsutredningen (dir. 2004:96) har i uppgift att se över hur regeringsformen kan ändras så att rätten att ta ut trängselskatt delegeras till kommuner. Det är enligt utred- ningens expertgrupp möjligt att genomföra en sådan förändring i lagstiftningen men det är samtidigt frågan om en betydande ändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1090 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Beredningens överväganden, bedömningar och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;Beredningen konstaterade i kapitel 13 att en utvidgning av EU:s handelssystem till att även omfatta vägtransporter är önskvärd på sikt. Skälen är desamma som för sjöfart och flyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft33"&gt;Beredningen förordar, i avvaktan på att vägtransporter på längre sikt kan komma att ingå i ett &lt;NOBR&gt;EU-gemensamt&lt;/NOBR&gt; handelssystem, att den fortsatta styrningen på nationell nivå huvudsakligen sker via drivmedelskatterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft33"&gt;Beredningen vill påminna om de principiella fördelarna med en bred, likformig beskattning av drivmedel. Beskattningen främjar på en rad sätt en effektiv användning av fossila drivmedel, ett bränslesnålt körsätt, val av bränslesnåla fordon och färdmedel samt fossilfria alternativ som el- och vätgasfordon och biodrivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft33"&gt;Beredningen föreslår därför höjningar av drivmedelskatterna. Beredningen gör bedömningen att skatten på bensin och diesel behöver höjas för att uppsatta klimatmål till år 2020 och på längre sikt ska vara möjliga att nå, och så länge som vägtransporter inte ingår i ett &lt;NOBR&gt;EU-gemensamt&lt;/NOBR&gt; handelssystem. Vid en höjning av dessa skatter behöver dock hänsyn tas till negativa fördelningseffekter som kan uppstå. Sådana effekter bör dock i första hand inte hanteras och kompenseras inom systemet för skatter och avgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft16"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;på utsläpp av växthusgaser, eftersom det i så fall skulle undergräva den önskade effekten i form av minskade utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Negativa fördelningseffekter kan motverkas, t.ex. genom en mindre justering av reseavdraget som inte fullt ut motsvarar höjningen av drivmedelsskatten. Principen för reseavdraget bör förändras så att det endast kopplas till reseavstånd, oberoende av transportslag, på liknande sätt som i Norge och Danmark. Hur förslaget ska utformas i detalj behöver särskilt utredas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;För att hinna ge full effekt till 2020 och bidra till en betydande minskning av koldioxidutsläppen i Sverige behöver priset på bensin och diesel bli högre redan de närmaste åren. Ett steg i den rikt- ningen har tagits i och med den skattehöjning som infördes 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Beredningen finner att skatten på bensin och diesel, utöver &lt;NOBR&gt;2008-års&lt;/NOBR&gt; höjning, behöver höjas till en nivå som motsvarar en prisökning på ungefär 70 öre per liter jämfört med nuvarande pris- nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft87"&gt;Med ”nuvarande prisnivåer” avser Beredningen 2007 års genom- snittliga prisnivåer på bensin och diesel uppräknade med den skattehöjning som införts från 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft33"&gt;Skattenivåerna på bensin och diesel bör därefter höjas stegvis år från år för att bidra till att de klimatpolitiska målen nås. En utgångspunkt bör vara att skatten höjs i enlighet med den reala &lt;NOBR&gt;BNP-utvecklingen.&lt;/NOBR&gt; Höjningen adderas till den indexuppräkning av skattenivån med KPI som redan görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft33"&gt;Nivån på skattehöjningarna bör också ta utgångspunkt i hur utsläppen utvecklas mot uppsatta mål. Utvecklingen av världsmark- nadspriserna på olja och produktpriserna (i svenska kronor) på bensin och diesel behöver också vägas in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Utvecklingen av drivmedelsskatterna i våra grannländer kan också behöva vägas in då stora skillnader i drivmedelspriser mellan länder kan leda till en omfattande gränshandel utan att utsläppen minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Det bör införas en kilometerskatt för tunga lastbilstransporter i Sverige senast 2011, förutsatt att en teknik med rimliga system- kostnader är tillräckligt väl utvecklad. Systemet ska utformas så att hänsyn kan tas till transporter inom skogsnäringen som saknar alternativ till transport på väg och på ett sätt som är förenligt med EU:s konkurrensregler. Kilometerskatten kan ses som ett komple- ment till skatter på drivmedel. Kilometerskatten gör det möjligt att en avgift baserad på fordonets körsträcka kan tas ut på alla tunga fordon oavsett var de tankar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft16"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p674 ft33"&gt;Trängselskatter syftar inte i första hand till att reducera trafikens klimatpåverkan men ger ett bidrag till att utsläppen av koldioxid minskar. Trängselskatter gör det möjligt att differentiera det pris som sätts på transporter i olika delar av landet. Bered- ningen är av uppfattningen att de kommuner och regioner som så önskar ska ges möjlighet att införa trängselskatter och ges rätten att besluta om hur intäkterna ska användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;14.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Biodrivmedel och andra alternativa tekniker med låga utsläpp av växthusgaser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1093 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft33"&gt;Utvecklingen inom EU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft33"&gt;Biodrivmedel stod 2005 för omkring en procent av den totala drivmedelsanvändningen inom EU. Användningen har ökat snabbt under de allra senaste åren. Det är s.k. biodiesel (främst raps- metylester, RME) som dominerar och utvecklingen påverkas i hög grad av vad som händer i Tyskland. Landet stod 2005 för ungefär hälften av EU:s samlade användning av biodrivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Det har tidigare främst varit jordbrukspolitiska skäl bakom initiativen att öka användningen av biodrivmedel, men använd- ningen har också motiverats av att den leder till ett minskat olje- beroende. Under de allra senaste åren har möjligheten att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser kommit mer i förgrunden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft33"&gt;För att skapa förutsättningar för att EU:s bindande, men villkorade, 10 procent mål (se kapitel 6) ska kunna nås har Euro- peiska kommissionen tagit fram ett förslag till ramdirektiv. I för- slaget till direktiv från januari 2008 (KOM (2008)19) anges bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;• &lt;/SPAN&gt;Andelen energi från förnybara energislag ska utgöra minst 10 procent av den totala bensin- och dieselkonsumtionen i transportsektorn 2020 i EU och i respektive medlemsland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Användning av el från förnybara energislag får räknas med, förutsatt att ingen dubbelräkning sker med användningen i andra sektorer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;För att ett biodrivmedel ska få räknas av mot målet, måste framställningen av drivmedlet i fråga uppfylla vissa hållbarhets- kriterier. De omfattar kolbalans i odling, biologisk mångfald&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft16"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1094 ft33"&gt;samt ett beräknat koldioxidnetto vid livscykelanalys. Om uppgifter saknas från en livscykelanalys kan i direktivet angivna schablonvärden användas. Biodrivmedel med ett koldioxidnetto som understiger 35 procent får inte räknas av mot målet. Medlemsländerna ska utveckla regelsystem för att se till att kriterierna uppfylls. Bilaterala och multilaterala avtal samt frivilliga system för hållbarhets/miljöcertifiering kan, efter att de har godkänts av kommissionen, användas för att säkerställa att kriterierna uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft33"&gt;Förslaget ska nu förhandlas i rådet och parlamentet, och kan komma att förändras på många sätt under den fortsatta processen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Kommissionen prioriterar dessutom utveckling av den s.k. andra generationens biodrivmedel. Det knyts stora förhoppningar till att tekniker för att framställa sådana biodrivmedel kommer att introduceras kommersiellt inom en tio års period. Den andra generationens drivmedel kan utnyttja lignocellulosa från exempel- vis skogsrester, annat organiskt avfall och energiskog. Resursbasen för drivmedelsframställningen blir bredare och biodrivmedlen kan framställas på ett resurs- och energieffektivare sätt jämfört med de drivmedel som framställs från spannmål och oljeväxter i dag. Den andra generationens biodrivmedel riskerar därmed inte att konkurrera med livsmedelsproduktionen i lika stor utsträckning som dagens biodrivmedel. Biogas som framställts från organiskt avfall och jordbruksgrödor samt etanol från sockerrör har redan egenskaper som gör att de, när det gäller resurs- och energieffek- tivitet, delvis är jämförbara med den andra generationens biodriv- medel. Etanol från sockerrör kan också konkurrera kostnads- mässigt. Även andra grödor, som är anpassade för odling i tropiska länder, skulle kunna utgöra råvaror för framställning av biodriv- medel med högt energiutbyte. För att uppmuntra introduktion av drivmedel som framställts från andra råvaror än livsmedelsgrödor, anges i kommissionens förslag till direktiv om förnybar energi att drivmedel framställda från avfall, jordbruks- och skogsrester, energigrödor och lignocellulosa ska få räknas dubbelt när målet ska uppfyllas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1095 ft33"&gt;Ytterligare en förutsättning för att användningen av biodriv- medel ska kunna öka snabbt och till lägre kostnader är att möjligheterna att blanda in biodrivmedel i bensin och diesel ökar. För närvarande behandlas ett förslag till förändring av det s.k. bränslekvalitetsdirektivet (direktiv 98/70/EG) i ministerrådet. Om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft16"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;förslaget antas av rådet och parlamentet kommer det inom några år att vara tillåtet att marknadsföra en bensinkvalitet med en hög andel biodrivmedel (max 10 procent etanol) vid sidan av ”vanlig” bensin, som får innehålla högst 5 procent etanol. I förslaget till direktiv om förnybar energi, se ovan, har kommissionen dessutom infört två nya dieselspecifikationer som gör det tillåtet att blanda in 7 respektive 10 procent biodiesel i diesel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft33"&gt;Förslaget till ändring av bränslekvalitetsdirektivet innehåller även nya regler som innebär att bränsleleverantörerna blir skyldiga att övervaka och rapportera bränslenas livscykelutsläpp av växthus- gaser. Från 2011 föreslås leverantörerna även bli skyldiga att reducera utsläppen från de bränslen man säljer med 1 procent per energienhet och år fram till och med 2020. Det är upp till drivmedelsleverantören att bestämma hur minskningen ska gå till. Det kan vara frågan om ökad försäljning av biodrivmedel, men det kan också handla om att åtgärder vidtas vid raffinaderier. Kom- missionen kommer att behöva se över samspel och överlapp mellan bränslekvalitetsdirektivet och direktivet om förnybar energi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft33"&gt;Energiskattedirektivet (direktiv 2003/96/EG) ger medlems- länderna möjlighet att tillämpa en reducerad skattesats för biodriv- medel. Möjligheten försvinner dock, enligt direktivet, om bindande regler införs om användning av biodrivmedel. Hur denna bestäm- melse ska tolkas är osäkert i dagsläget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;EU tillämpar tull på biodrivmedel. Syftet är att bygga upp inhemsk europeisk biodrivmedelsindustri och öka försörjnings- tryggheten. Den svenska regeringen verkar inom EU för att tullen på etanol tas bort, eftersom import av sockerrörsetanol från exem- pelvis Brasilien innebär att koldioxidminskningar med hjälp av biodrivmedel kan ske mer klimat- och kostnadseffektivt jämfört med etanol från spannmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft33"&gt;Introduktion av biodrivmedel och andra alternativa tekniker i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft33"&gt;I Sverige uppgick användningen av biodrivmedel till ca 3,1 procent under 2006 (Energimyndigheten, 2007). Sverige har näst efter Tyskland högst andel biodrivmedel inom EU. Användningen har fortsatt öka under 2007. I Sverige är det etanol som blandas in i bensin som bidrar till den största volymen, följt av rapsmetylester (RME) samt användning av etanol (E85) i s.k. bränsleflexibla bilar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft16"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;Huvuddelen av den etanol som används i Sverige är importerad från Brasilien. Användningen av biogas ökar också men från en lägre nivå. Cirka en procent av nybilsförsäljningen utgjordes av elhybrid- bilar under 2006 och 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Sverige ligger även långt framme i utvecklingen av den andra generationens biodrivmedel men fortfarande återstår mycket innan de kan introduceras på marknaden. Svenska staten och fordons- industrin i landet satsar också betydande forskningsmedel på utveckling av fordonsteknik med låga utsläpp, ett viktigt område är hybridteknik. Se vidare avsnitt 12.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Bedömningar av framtida biodrivmedelspotentialer i Sverige visar att landet har betydligt gynnsammare förutsättningar att ersätta stora delar av diesel- och bensinanvändningen med inhemsk produktion jämfört med de flesta andra länder. Kommissionen mot oljeberoende (2006) föreslog att Sverige till 2020 borde kunna framställa &lt;NOBR&gt;12–14&lt;/NOBR&gt; TWh biodrivmedel årligen, förutsatt ett genom- brott för den andra generationens biodrivmedel. Användningen av biogas antogs kunna öka till &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; TWh och därmed utgöra ca 20– 30 procent av den samlade produktionen. De statliga bidragen skulle enligt kommissionen inriktas mot de allra energieffektivaste och ekonomiskt mest bärkraftiga alternativen. Oljekommissionen konstaterade samtidigt att det är förhållandena på en gränsöver- skridande marknad som avgör hur produktionen och flödet av råvara, respektive färdiga biodrivmedel, kommer att utvecklas. Sverige kan på sikt komma att bli exportör av bioenergi, istället för importör, som situationen är i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft33"&gt;Om elhybrider som kan laddas via elnätet, s.k. &lt;NOBR&gt;plug-in&lt;/NOBR&gt; hybrider, på sikt introduceras i större skala innebär det en effektivisering av energianvändningen i transportsektorn, samtidigt som en ökad andel av sektorns energianvändning hamnar inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter. Beräkningar från Energi- myndigheten och Naturvårdsverket ger vid handen att en 10 pro- centig andel &lt;NOBR&gt;plug-in&lt;/NOBR&gt; fordon i Sverige år 2020 skulle öka elanvänd- ningen med omkring 0,9 1,2 TWh.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Styrmedel och mål på området&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft87"&gt;I Sverige finns redan en lång rad incitament på plats som främjar en omfattande introduktion av biodrivmedel i bensin och diesel och användning av fordon som kan drivas med andra drivmedel än&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft16"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;diesel och bensin. Det främsta styrmedlet bakom introduktionen är att biodrivmedlen är befriade från energi- och koldioxidskatter. Enligt en sammanställning (GSI, 2007) ger Sverige genom skatte- befrielsen bland de högsta subventionerna till biodrivmedel globalt. År 2006 infördes dessutom en lag om att tankställen över en viss storlek ska kunna tillhandahålla biodrivmedel. Lagen har kom- pletterats med bidrag till biogastankställen eftersom dessa är dyrare än tankställen för etanol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft33"&gt;Miljöbilar, främst etanol- men också &lt;NOBR&gt;biogas-,&lt;/NOBR&gt; el- och elhybrid- bilar, stimuleras därutöver med en rad kompletterande incitament från stat och kommuner. Det handlar framför allt om att en särskild miljöbilspremie sedan april 2007 utgår vid inköp av bil som uppfyller Vägverkets miljöbilsdefinition, samt att vissa typer av miljöbilar har nedsatt förmånsvärde, slipper trängselskatt i Stock- holm och är befriade från parkeringsavgifter. Vägverkets miljö- bilsdefinition gäller dessutom som villkor i de statliga upphand- lingsreglerna. Andelen miljöbilar har också ökat kraftigt i nybils- försäljningen och kan komma att öka ännu mer under kommande år, eftersom utbudet av bilmodeller har ökat betydligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;Av de beräkningar som Energimyndigheten och Naturvårds- verket gjort i tilläggsuppdraget till Klimatberedningen framgår att användningen av biodrivmedel, med dagens styrmedel, kan komma att öka fram till 2020. Hur stor ökningen blir beror i hög grad av hur försäljningen av bränsleflexibla bilar och hur priset på etanol samt tillgången till etanol som uppfyller kommande hållbarhets- kriterier kommer att utvecklas. Inom en fem- till tioårsperiod förväntas dessutom elhybridbilar, dvs. bilar med elektriska driv- system i kombination med förbränningsmotorer, komma att introduceras i större omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft33"&gt;Om möjligheterna till låginblandning av biodrivmedel ökar genom ändringar i &lt;NOBR&gt;EG-direktiv,&lt;/NOBR&gt; se ovan, kan användningen av andra energibärare än bensin och diesel komma att öka ytterligare jämfört med prognosen. Ökad låginblandning av biodrivmedel i bensin och diesel beräknas innebära 0,8 miljoner ton lägre utsläpp av koldioxid per år i Sverige år 2020 jämfört med prognos.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Myndigheternas beräkningar pekar mot att Sverige kan komma att uppfylla EU:s 10 procent mål med befintliga styrmedel. Om miljöbilsincitamenten fortsätter att ha lika stor effekt som de har i dag kan målet komma att uppfyllas med marginal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Myndigheterna framhåller att det i dagsläget är viktigare att förstärka incitamenten för en energieffektivare bilpark och utveckla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft16"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;nya kostnadseffektiva biodrivmedel än att genomföra en omfattan- de infasning av den första generationens biodrivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Som en konsekvens konstaterar myndigheterna att mer långtgående nationella mål för introduktion av biodrivmedel än vad som antagits på EU − nivå till 2020 bör övervägas först när mer långsiktigt hållbara metoder för produktion av biodrivmedel ut- vecklats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft33"&gt;På sikt kan även fordon som använder andra alternativ till bensin och diesel, t.ex. el- och vätgasfordon, visa sig ha större potential och bidra till högre energieffektivitet i transportsektorn än fordon som huvudsakligen använder biodrivmedel. Alternativen kan också kombineras, t.ex. genom att biodrivmedel används för drift av förbränningsmotorn i ett elhybridfordon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Mycket talar därför för att målsättningar, som syftar till att ange hur snabbt användningen av fossila drivmedel i transportsektorn ska minska, i fortsättningen inte enbart ska kopplas till hur använd- ningen av biodrivmedel utvecklas, utan ha en bredare utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Möjliga förändringar av styrmedlen för en fortsatt introduktion av biodrivmedel i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft33"&gt;Energi- och koldioxidskatter, kvotplikt och drivmedelscertifikat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;Biodrivmedel är, som tidigare nämnts, helt befriade från energi- och koldioxidskatter i Sverige. Skattebefrielsen bör enligt regeringen (prop. 2007/2008:1) förlängas till och med 2013. Om skatten på bensin och diesel höjs, som föreslås i denna handlings- plan, ökar incitamenten för användning av biodrivmedel ytterligare i Sverige. Det finns redan i dag invändningar från Europeiska kommissionen om att dagens skattebefrielse för etanol innebär en översubvention. Krav på att biodrivmedel ska vara framställda på ett hållbart sätt enligt kommande &lt;NOBR&gt;EU-kriterier&lt;/NOBR&gt; och certifierings- system behöver också snarast införas i Sverige och utgöra villkor för att biodrivmedel i fortsättningen ska kunna bli föremål för ekonomiska incitament.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft33"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket menar att en kvot- plikt på sikt kan vara ett lämpligare sätt att stimulera in ytterligare volymer biodrivmedel än ett fortsatt skatteundantag. En kvotplikt innebär att en viss andel av försäljningen av biodrivmedel ska utgöras av biodrivmedel. Kvotplikten kan, enligt myndigheterna, på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft16"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;ett bättre sätt säkerställa att uppsatta mål uppnås och innebär dessutom att de samlade kostnaderna för biodrivmedel blir lägre jämfört med en fortsatt skattebefrielse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;En kvotplikt har många likheter med ett system för driv- medelscertifikat. Skillnaden ligger i handeln med certifikat. I ett certifikatsystem ställs också krav på att en viss andel av bensin- bolagens drivmedelsförsäljning ska vara förnybar, men åtgärderna för att nå målet kan vidtas inom företaget eller köpas av andra genom särskilda drivmedelscertifikat. Drivmedelscertifikat ger en större flexibilitet än ett kvotpliktsystem förutsatt att marknaden är tillräckligt stor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft33"&gt;Endast biodrivmedel som uppfyller uppsatta hållbarhetsmiljö- kriterier, enligt de föreslagna &lt;NOBR&gt;EU-reglerna,&lt;/NOBR&gt; förutsätts kunna använ- das för att uppfylla kvotplikten eller ingå i certifikatsystemet. Ett system med kvotplikt eller drivmedelscertifikat gör att en energi- skatt på sikt kan behöva införas på biodrivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Krav på ökade andelar biodrivmedel uppfylls enklast och till lägst kostnad genom låginblandning av biodrivmedel i diesel och bensin. Kravet behöver därför sättas på en relativt hög nivå för att även ge incitament till andra lösningar än låginblandning. De närmare förutsättningarna för att införa såväl ett system med drivmedelscertifikat som ett system med kvotplikt behöver utredas särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft33"&gt;Investeringsbidrag till biogas som drivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft33"&gt;Biogas har bäst miljöprestanda, ger störst energiutbyte och kan, om eventuella läckage av metan hålls på en låg nivå, ge det största bidraget till att sänka utsläppen av koldioxid av de biodrivmedel som används i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Biogas kräver samtidigt mer omfattande investeringar i driv- medelsframställning, distribution och i fordon jämfört med övriga alternativ. Bidrag för framställning, uppgradering, tankställen och fordon är ofta förutsättningar för att tekniken ska komma på plats. Biogas är dessutom, som andra biodrivmedel, befriad från kol- dioxid- och energiskatt. Biogas används i första hand i kollektiv- trafik och i taxibilar för att bygga upp efterfrågan och minska kostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft33"&gt;Rötning av hushållsavfall och organiskt avfall från industrin lik- som uppgradering av rötgas från avloppsreningsverk till transport-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft16"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;drivmedel beräknas vara relativt kostsamma klimatåtgärder. Detta förutsätter dock att framställning och användning av biogas som transportdrivmedel enbart räknas som en åtgärd som syftar till att begränsa klimatpåverkan, utan att värdet av rötning som avfalls- behandlingsmetod vägs in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Investeringsstödet för klimatåtgärder (Klimp) har varit ett betydelsefullt styrmedel för utbyggnaden av anläggningar för rötning och uppgradering av biogas. Tidigare har även bidrag från det Lokala Investeringsprogrammet, LIP, gått till biogasproduk- tion (ca 300 miljoner kronor). Inom Klimp har hittills ca en tredje- del (500 miljoner kronor) av bidragsmedlen gått till biogas. Dessutom har ca 50 miljoner från det s.k. tankställestödet gått till tankställen för biogas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Om återstående potentialer för framställning av biogas från olika typer av organiskt avfall i samhället i form av hushållsavfall, industrins organiska avfall, jordbruksavfall och grödor samt rötgas från avloppsreningsverk ska tas till vara som drivmedel i transport- sektorn krävs att nuvarande investeringsbidrag förstärks och förlängs eller att motsvarande ekonomiska incitament ges på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;Insatser behöver samtidigt genomföras i syfte att sänka kost- naderna för investeringar i biogasteknik. En samordnad teknikupp- handling mellan flera kommuner och andra potentiella köpare av biogasanläggningar skulle kunna vara en väg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft33"&gt;Miljöbilsdefinitionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;I dagsläget finns det flera definitioner av begreppet miljöbil. Vägverket har tagit fram en definition som används vid offentlig upphandling av statliga myndigheter och för att miljöbilspremien ska betalas ut. I Vägverkets definition ingår ett krav på högsta tillåtna bränsleförbrukning för miljöbilar som kan köras med biodrivmedel. Sådana krav saknas i andra definitioner. Även särskilt bränsleeffektiva bilar som drivs med diesel och bensin klassas som miljöbil enligt Vägverkets definition. Energimyndigheten och Naturvårdsverket föreslår att Vägverkets definition bör utgöra grund för alla statliga incitament till miljöbilar samt att kravet på högsta tillåtna bränsleförbrukning för miljöbilar som kan köras med biodrivmedel bör skärpas i definitionen så att kravet hamnar under det genomsnittliga specifika koldioxidutsläppet från nya&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft16"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;bilar som drivs med konventionella drivmedel. Liksom Oljekom- missionen anser myndigheterna att en miljöbil bör kännetecknas av att den har en bättre energieffektivitet jämfört med en vanlig bil. Regeringen har aviserat att frågan om en enhetlig miljöbils- definition ska utredas särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Beredningens överväganden, bedömningar och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;Sverige hör till de länder globalt som har högst ambitioner och störst möjligheter när det gäller att öka andelen av biodrivmedel. Beredningen är av uppfattningen att Sverige har ett ansvar för att bidra till bättre globala förutsättningar för framställning och användning av biodrivmedel med hög klimatnytta (resurs- och energieffektivitet), låg påverkan på biologisk mångfald och mark- användning samtidigt som även andra målkonflikter lindras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Beredningen anser att ett av Sveriges främsta bidrag till utveck- lingen av hållbara biodrivmedel kan vara att staten och andra centrala aktörer även i fortsättningen stödjer utvecklingen och utprovningen av den andra generationens biodrivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Sverige bör vara aktivt i arbeten med att utveckla och införa enhetliga certifieringssystem för hållbar produktion av biodriv- medel. Systemet får inte utgöra handelshinder enligt världshandels- organisationen, WTO:s, bestämmelser. Hållbarhetskriterierna i certifieringssystemet behöver formuleras på sådant sätt att syste- met är tillräckligt ambitiöst, säkert och effektivt. Att kriterierna är uppfyllda behöver också kunna kontrolleras på ett tillförlitligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft33"&gt;Beredningen vill också framhålla att särskilda investeringsstöd även i fortsättningen ska avsättas för utvecklingen av biogasdrift. I dagsläget saknas nödvändig infrastruktur för användning av biogas som drivmedel, därför behövs investeringar i anläggningar för rötning av biogas, uppgraderingsanläggningar och infrastruktur för distribution. Stödet bör vara tidsbegränsat och utvärderas regel- bundet. Aktiviteter för erfarenhetsspridning bör ingå som en komponent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft33"&gt;Insatser behöver samtidigt genomföras i syfte att sänka kost- naderna för investeringar i biogasteknik. En samordnad teknikupp- handling mellan flera kommuner och andra potentiella köpare av biogasanläggningar skulle kunna vara en väg. Ett fortsatt investe- ringsbidrag till samrötning av olika typer av organiskt avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft16"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;behöver dessutom samordnas med eventuell kommande bidrag till rötningsanläggningar inom jordbruket (se avsnitt 15.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Beredningen föreslår att en utredning tillsätts för att se över och ta fram förslag till hur styrmedlen som ska stimulera den fortsatta introduktionen av biodrivmedel långsiktigt ska utformas i Sverige. En analys av möjligheten att på sikt införa ett kvotpliktssystem eller ett certifikatsystem, som omfattar hela eller delar av biodriv- medelsmarknaden bör ingå i uppdraget. I uppdraget bör också ingå att ge förslag till hur EU:s hållbarhetskriterier för biodrivmedel ska kunna utgöra villkor för de styrmedel som tillämpas i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Begreppet miljöbil är en viktig grund för den fortsatta introduk- tionen av fordon som drivs med biodrivmedel, el- och elhybrid- fordon m.fl. fordonstekniker i Sverige. Det används flera miljöbils- definitioner i dag. Beredningen anser att Vägverkets miljöbils- definition i fortsättningen bör användas för alla statliga incitament till miljöbilar. Kravet på energieffektivitet för bilar som kan drivas med biodrivmedel behöver dessutom skärpas i definitionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Om förslagen i Klimatberedningens samlade handlingsplan genomförs, skapas förutsättningar för att Sverige på sikt kan anta mer långtgående nationella mål för introduktion av biodrivmedel och andra icke fossila energibärare än det &lt;NOBR&gt;EU-gemensamma&lt;/NOBR&gt; målet till 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;14.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Effektivare vägfordon och arbetsmaskiner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket framhåller i underlaget till kontrollstation 2008 att det är viktigt att riktade styrmedel även införs som stimulerar introduktionen av allt bränslesnålare väg- fordon som komplement till skatterna på drivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft33"&gt;Bindande utsläppskrav inom EU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;Myndigheterna menar att Sverige bör driva på i &lt;NOBR&gt;EU-arbetet&lt;/NOBR&gt; med att ta fram ett regelverk som begränsar nya bilars koldioxidutsläpp. Ett förslag till förordning om bindande utsläppskrav för biltillverkarna på i genomsnitt högst 130 gram koldioxid per kilometer för nya personbilar år 2012 presenterades av Europeiska kommissionen i december 2007 (KOM (2007) 856). Utsläppskravet gäller som ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft16"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;genomsnitt för nya bilar för biltillverkare som är registrerade i EU. Det genomsnittliga kravet på 130 gram koldioxid/km ska nås med hjälp av specifika utsläppsmål för varje biltillverkare. Det bindande kravet kommer att beräknas som ett snittvärde för hela fordons- parken i EU och inte som ett takvärde som aldrig får överskridas. Två eller fler biltillverkare har också möjlighet att gå samman i en pool, och poolen kommer då för lagstiftningens uppfyllande att betraktas som en biltillverkare. Om biltillverkare misslyckas med att leva upp till kraven föreslås dessa tillverkare beläggas med en avgift som successivt ökar. Ett förslag med tilläggskrav som syftar till att utsläppen från nya personbilar i genomsnitt ska minska till 120 gram koldioxid/km samma år håller nu på att tas fram. Tilläggskraven föreslås uppfyllas genom olika tekniska förbätt- ringar (på däck m.m.)och ökad användning av biodrivmedel. Sverige bör, enligt myndigheterna, förorda att reglerna ska medge flexibilitet för biltillverkarna i hur kravet kan uppnås, t.ex. i form av ett så kallat ”baseline and credit” system. Nuvarande förslag har en flexibel utformning då varje biltillverkare har specifika utsläppskrav och det bindande kravet beräknas som ett snittvärde för EU. Kraven bör leda till teknikutveckling även för mindre bilar och också omfatta bränsleflexibla bilar. Utsläppskraven bör sedan skärpas stegvis och utvidgas till att omfatta lätta lastbilar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft33"&gt;Europeiska kommissionen har för avsikt att inkludera lätta lastbilar i regelverket (175 g koldioxid/km 2012 och 160 g kol- dioxid/km 2015). När det gäller utvecklingen av kraven på person- bilar på längre sikt vill kommissionen nu stödja forskning och andra initiativ med visionen att kunna sänka den genomsnittliga bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen hos nya bilar med 40 procent till 2020 vilket skulle motsvara en nivå på 95 g kol- dioxid/km.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft33"&gt;Ett krav på 130 g koldioxid/km till 2012 med en successiv skärpning ned till nivån 95 g koldioxid/km i genomsnitt år 2020, beräknas leda till ca 1,2 miljoner ton lägre utsläpp per år i Sverige år 2020 jämfört med prognos (Energimyndigheten och Naturvårds- verket 2007c).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft33"&gt;Arbetet i EU med att ta fram standardiserade metoder för att mäta arbetsmaskiners och tunga fordons bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp bör också framhållas, enligt myndigheterna. En- hetliga provmetoder skapar förutsättningar för att på sikt införa olika incitament som stimulerar särskilt bränslesnåla tunga fordon och maskiner, t.ex. sådana som använder hybridteknik. Kommis-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft16"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;sionen planerar dessutom att ta fram förslag som reglerar utsläppen av koldioxid från nya tunga fordon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft33"&gt;Kompletterande styrmedel i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;För att med nationella styrmedel på sikt komplettera kommande &lt;NOBR&gt;EU-regler&lt;/NOBR&gt; och för att förstärka incitamenten för att redan nu välja bränslesnålare nya fordon föreslår myndigheterna dessutom att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Koldioxiddifferentieringen i fordonsskatten förstärks.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;En koldioxidbaserad förmånsskatt ersätter nuvarande beräkning av förmånsvärde för fri bil samtidigt som faktorn för beräkning av förmånsvärde av fritt drivmedel höjs till 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Konsumentinformationen om bilars bränsleförbrukning utveck- las för att bättre nå ut till presumtiva bilköpare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft33"&gt;Förstärkt koldioxiddifferentiering av fordonsskatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;Hösten 2006 infördes en viss koldioxiddifferentiering av fordons- skatten. Styrmedlet påverkar valet av ny bil och styr efterfrågan på nya personbilar mot högre energieffektivitet. En koldioxiddifferen- tierad fordonsskatt är i linje med EU:s strategi för att minska koldioxidutsläppen från bilar och ett komplement till bindande utsläppskrav för biltillverkarna (KOM (2007) 19). Nuvarande ut- formning har beräknats ge en positiv men begränsad effekt på nya bilars energieffektivitet (WSP, 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;För att öka incitamentet att välja en energieffektiv bil föreslår myndigheterna att den koldioxidbaserade fordonsskatten justeras genom att den fiskala grundskatten, som i dag är 360 kr, tas bort för att möjliggöra en kraftigare koldioxiddifferentiering. Vidare föreslås att koldioxidkomponenten i fordonsskatten höjs till 25 kr per gram koldioxid från dagens nivå på 15 kr per kg och tas ut för bilar vars genomsnittliga utsläpp överstiger 120 gram koldioxid per kilometer. Förslaget beräknas, enligt myndigheterna, sammantaget vara statsfinansiellt neutralt jämfört med dagens fordonsskatte- intäkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft33"&gt;Successivt behöver koldioxidkomponenten öka och grundnivån på 120 gram koldioxid per kilometer sänkas till en lägre nivå i takt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft16"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;med att nya bilar blir energieffektivare, detta för att styrmedlet ska stimulera till ytterligare energieffektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Dagens koldioxidbaserade fordonsskatt i Sverige gäller för nya personbilar från och med modellår 2006 och för bilar i miljöklass 2005, el och elhybrid. För att utvidga systemet till bilar av äldre årsmodell krävs en omfattande administrativ översyn då uppgifter saknas om utsläppen av koldioxid per km för äldre bilar, som är jämförbara med dem som finns framtagna för nya bilar. En utvidgning av systemet till att omfatta äldre bilar kommer dess- utom att ge en mycket marginell effekt. Nya lätta lastbilar och vans bör däremot på ett relativt enkelt sätt kunna infogas i systemet med koldioxidbaserad fordonsskatt, så snart en &lt;NOBR&gt;EU-gemensam&lt;/NOBR&gt; standardiserad metod för koldioxidmätning av utsläppen från dessa fordonstyper tagits fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft33"&gt;Successivt som utbudet och efterfrågan på mer energieffektiva bilar ökar och de genomsnittliga utsläppen av koldioxid för nya bilar sänks, behöver koldioxidkomponenten öka och grundnivån 120 gram sänkas. Detta för att behålla stimulansen för energi- effektivitet och för att inte urholka statens fiskala intäkter av fordonsskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft33"&gt;För att signifikant öka styrningen till lägre koldioxidutsläpp med koldioxidbaserad fordonsskatt krävs att fordonsskatten höjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft33"&gt;Koldioxiddifferentierad registreringsskatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft33"&gt;Ett alternativ till en differentierad fordonsskatt skulle kunna vara att åter införa koldioxiddifferentierad försäljningsskatt (registre- ringsskatt) i Sverige. En sådan skatt skulle i sådana fall kunna utformas så att skattenivån skiljer sig mellan bilar med höga och låga koldioxidutsläpp. För att inte öka de totala kostnaderna för bilköp kan försäljningskatten utformas som ett ”feebate”system; på bilar med höga koldioxidutsläpp tas en försäljningsskatt ut i pro- portion till koldioxidutsläppen. Denna skatteintäkt blir en bonus för dem som inhandlar bilar med låga koldioxidutsläpp. Skattenivån och bonusen utformas skatteneutralt och är självfinansierande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft33"&gt;Europeiska kommissionen har (KOM (2005) 261) föreslagit ett direktiv om beskattning av personbilar med inriktning att beskatt- ningen ska koldioxidbaseras för att bidra till sänkta utsläpp och harmoniseras för att öka den inre marknadens funktion. Kom- missionen vill avskaffa registreringsskatter för fordon och istället&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft16"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;enbart ha koldioxidbaserade fordonsskatter. Det har inte gått att uppnå enhällighet om förslaget vid behandlingen i ministerrådet under hösten 2007, varför det troligen inte kommer att kunna genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft33"&gt;Koldioxidbaserad förmånsskatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft87"&gt;Omkring var fjärde ny bil köps som förmånsbil och närmare hälften av alla nya bilar ägs av juridiska personer, dvs. de är antingen förmånsbilar, leasingbilar eller företagsbilar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft33"&gt;Förmånen av fri bil och fritt drivmedel beskattas i inkomst- taxeringen och vid uttag av arbetsgivaravgift. Värdet av bilförmån bestäms utgående från en schablonberäkning som endast till viss del grundas på bilens nybilspris, vilket gör att skillnaden i kostnad för bilförmån mellan dyrare tunga motorstarka bilar jämfört med lätta bilar med låga koldioxidutsläpp blir relativt liten för en privatperson. Nya förmånsbilar är också i genomsnitt större, tyngre och släpper ut mer koldioxid per km jämfört med genom- snittet av nya bilar. Effekten av att fordonsskatterna är koldioxid- differentierade reduceras också betydligt av skattereglerna för förmånsbilar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Sedan 2002 ges dock en nedsättning av förmånsvärdet med 20 procent för bilar som kan drivas med alkohol och med 40 pro- cent för elbilar, elhybridbilar och bilar som kan drivas med gas. Detta ger ett mycket kraftigt incitament att välja en bil som kan köras på biodrivmedel och har framför allt ökat efterfrågan på bränsleflexibla bilar som kan köras på antingen bensin eller etanol. Ökningen av försäljningen av miljöbilar har också varit större bland förmånsbilar och tjänstebilar än den har varit bland de bilar som såldes till privatpersoner under 2006 och 2007. Trenden kan nu komma att förstärkas ytterligare eftersom utbudet av miljö- bilsmodeller, bl.a. från Volvo och Saab, har ökat betydligt under den allra senaste tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft33"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket föreslår att bilför- månsvärdet genomgående ska bestämmas efter bilens koldioxid- utsläpp som en procentandel av nybilspriset, i likhet med det system som infördes 2002 i Storbritannien. I förslaget ingår att miljöbilar, som de definieras i Vägverkets miljöbildefinition, ska ha en särskild nedsättning av förmånsvärdet på liknande sätt som i dag. Med större koldioxidutsläpp ökar förmånsvärdet av nybils-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft16"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;priset. För att fortsatt stimulera efterfrågan på bränsleeffektiva bilar och upprätthålla den statsfinansiella intäkten föreslås kraven skärpas successivt. Ett förslag till skala för ett koldioxidrelaterat system för beräkning av förmånsvärde för fri bil anpassat till Sverige 2008 2014 har tagits fram av myndigheterna (Energi- myndigheten och Naturvårdsverket, 2007a). Denna skala beräknas inledningsvis ge ca 10 procent högre genomsnittligt förmånsvärde, om ingen förmånstagare ändrar beteende. På sikt bedömer myn- digheterna att de totala skatteintäkterna av bilförmånsreglerna kommer att uppgå till samma nivåer som idag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;Myndigheterna föreslår vidare att faktorn för beräkning av förmånsvärdet av fritt drivmedel höjs till 2, vilket innebär att kostnaden för drivmedel hamnar på samma nivå för den som har en förmånsbil jämfört med övriga bilägare (vid en marginalskatt på 50 procent).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1099 ft33"&gt;Ändrade beskattningsregler för kollektivtrafikkort och cykel som löneförmån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft33"&gt;I det nationella handlingsprogrammet för kollektivtrafikens fort- satta utveckling, Koll framåt(Vägverket och Banverket, 2007) föreslås bl.a. att kollektivtrafikkort och cykel ska bli skattefria löneförmåner på samma sätt som t.ex. bidrag till friskvård är i dag. Förslaget har inte konsekvensanalyserats i detalj. Utredningen konstaterar att förmånsbeskattningen i dag är gynnsammare för andra löneförmåner inom transportområdet, främst miljöbilar och drivmedel som används för privat bruk i förmånsbilar, än löne- förmåner i form av resor med kollektivtrafik och cykel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft33"&gt;Samlad effekt av förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;Förslagen om en ökad differentiering av fordonsbeskattningen och en ökad beskattning av förmånen av fritt drivmedel bedöms tillsammans leda till ca 0,3 miljoner ton lägre utsläpp av koldioxid per år till 2020 utöver den beräknade effekten av de kommande &lt;NOBR&gt;EU-kraven&lt;/NOBR&gt; (2012) på nya bilar. Om &lt;NOBR&gt;EU-kraven&lt;/NOBR&gt; senareläggs bedöms effekten av de kompletterande styrmedlen bli större.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Konsekvenserna av förslaget om en ökad koldioxidrelatering av förmånsbeskattningen av bilar är högst osäkra. Den bilvalsmodell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft16"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;som myndigheternas analys baseras på har t.ex. inte kunnat fånga in effekterna av den snabba ökningen av försäljningen av etanolbilar som ägt rum under 2006 och 2007. Förslaget kan därför behöva analyseras ytterligare. Ett ytterligare skäl är att definitionen av miljöbil nu ses över i en särskild utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft33"&gt;Konsumentinformation om bilars bränsleförbrukning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;Europeiska kommissionen har under 2007 aviserat att man nu ser över gällande direktiv med krav på konsumentinformation om bilars bränsleförbrukning, bl.a. i avsikt att introducera &lt;NOBR&gt;EU-gemen-&lt;/NOBR&gt; samma energieffektivitetsklasser även för bilar. Kommissionen har för avsikt att lägga fram ett föreslag till ändring av direktivet om märkning av bilars bränsleeffektivitet (direktiv 1999/94/EG) under första halvåret 2008. Konsumentverket gör bedömningen att Sverige nu bör agera för att bidra till att utveckla de &lt;NOBR&gt;EU-gemen-&lt;/NOBR&gt; samma märkningskraven istället för att utveckla kraven i Sverige (Konsumentverket, 2007). Märkning av bränsleflexibla bilar kan vara ett område som Sverige behöver uppmärksamma i &lt;NOBR&gt;EU-arbetet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft33"&gt;Tunga fordon och arbetsmaskiner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket föreslår att staten planerar för att kunna införa incitament för energieffektiva tunga fordon och arbetsmaskiner när en &lt;NOBR&gt;EU-gemensam&lt;/NOBR&gt; mätmetod för bränsleförbrukning finns framtagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Dessutom föreslår myndigheterna att Vägverkets arbete med utbildning i sparsam körning bör utvidgas så att det även omfattar arbetsmaskiner. Arbetsmaskiner används i en rad olika samhälls- sektorer. Vägverket menar därför att även andra berörda myndig- heter bör ges i uppdrag att arbeta för sparsam körning i berörd sektor. Det ställs sedan 2006 krav på utbildning i sparsam körning i körkortsutbildningen för personbil. Under 2007 har den införts fullt ut i körkortsundervisningen. Vägverket avser införa krav på sådan utbildning även för andra körkortsbehörigheter. Utbild- ningen ska enligt Vägverket ingå i kraven för lastbilskörkort under 2008. Med en breddad utbildning om sparsam körning och åter- kommande informationsinsatser har Vägverket uppskattat att denna åtgärd kan leda till 0,3 miljoner ton lägre utsläpp av kol-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft16"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;dioxid per år 2020 (Vägverket 2004). Åtgärden är under genom- förande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft33"&gt;Hastighetsgränser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft33"&gt;Om fler trafikanter håller gällande hastighetsgränser bidrar det till lägre utsläpp av växthusgaser. Vägverkets mätningar visar att drygt hälften av alla trafikanter överskrider gällande hastighetsgräns på det statliga vägnätet. För att motverka detta har en kraftig utbyggnad skett av automatisk trafikkontroll, ATK, under senare år. Vägverket bedömer att hastigheten minskar med i genomsnitt 8 procent på vägar med denna typ av trafikövervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Ökad hastighetsövervakning har av Vägverket bedömts kunna bidra med 0,25 miljoner ton lägre utsläpp av koldioxid per år 2020 (Vägverket, 2004) Åtgärden har främst införts eftersom den har en positiv effekt på trafiksäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;14.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Beredningens överväganden, bedömningar och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Beredningen föreslår att Sverige verkar för att de kommande kraven inom EU på högsta tillåtna genomsnittliga utsläpp av koldioxid per km från personbilar sätts på nivån 120 g/km år 2012 för att därefter skärpas i steg ned till en nivå som understiger 95 g/km år 2020. Kraven bör utformas så att de leder till teknik- utveckling för bilar i alla storleksklasser och de ska kunna uppnås på ett flexibelt sätt. Motsvarande krav och stegvisa skärpningar införs för lätta lastbilar och vans, lastbilar och bussar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;Sverige bör också understödja en utveckling av &lt;NOBR&gt;EU-gemen-&lt;/NOBR&gt; samma regler för bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp från lastbilar och bussar och &lt;NOBR&gt;EU-gemensamma&lt;/NOBR&gt; märkningssystem för bilars koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;För att med nationella styrmedel på sikt komplettera kom- mande &lt;NOBR&gt;EU-regler&lt;/NOBR&gt; och för att förstärka incitamenten för att redan nu välja bränslesnålare nya fordon föreslår Beredningen dessutom att koldioxiddifferentieringen i fordonsskatten förstärks och faktorn för beräkning av förmånsvärde av fritt drivmedel höjs från 1,2 till ca 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft33"&gt;Dessutom behöver en utredning snarast tillsättas för att se över effekterna i sin helhet av skattesystemet för förmånsbilar. Bered-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft16"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1100 ft33"&gt;ningen är av uppfattningen att beskattningen av förmånen av fri bil bör utformas så att den ger incitament till minskade utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser och driver utvecklingen mot transportmedel med särskilt låga utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Ett detaljförslag bör tas fram och konsekvens- analyseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft33"&gt;Möjligheten att skattebefria kollektivtrafikkort och cykel som löneförmån bör även övervägas. Ett detaljförslag bör tas fram och konsekvensanalyseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft16"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324303x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1103 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft8"&gt;Industrier utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter (avsnitt 15.1)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft33"&gt;Beredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Nedsättningen av koldioxidskatten för industri utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter minskas så att skattenivån höjs till 30 öre/kg koldioxid. Utvecklingen följs och styrningen kan på sikt behöva skärpas för att ge incitament till ytterligare åtgärder. Industrins skattenivå bör på sikt närma sig den nivå som gäller för hushållen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;En miljöskatt för fluorerade växthusgaser införs. Skattesatsen bör sättas på samma nivå som koldioxidskatten för den industri som ej omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Styrmedlen för energieffektivisering för industri utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter behöver vidareutvecklas för att bidra till att långtgående klimatmål ska kunna nås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Förslaget till handlingsplan för energieffektivisering från Energieffektiviseringsutredningen (SOU 2008:25), enligt listan nedan, bör efter att förslagen detaljutformats och konsekvens- analyserats utgöra en utgångspunkt:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Frivilliga energieffektiviseringsprogram införs även för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-energiintensiv&lt;/NOBR&gt; industri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1106 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;−&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Statliga stöd till energieffektiviseringsåtgärder införs genom bidrag eller skatteavdrag till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-energiintensiv&lt;/NOBR&gt; industri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft16"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324304x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1108 ft33"&gt;− Beredningen föreslår att den fortsatta analysen av frivilliga energieffektiviseringsprogram omfattar program som täcker såväl användning av fossila bränslen som elanvänd- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;Bostäder och lokaler (avsnitt 15.2)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft33"&gt;Beredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Styrmedlen för ökad energieffektivisering behöver skärpas inom bostadssektorn för att bidra till att långtgående klimatmål ska kunna nås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Beredningen vill särskilt framhålla vikten av att det nu införs krav på energihushållning även vid ombyggnad i Boverkets byggregler, samtidigt som reglerna för hushållning med energi vid nybyggnation behöver skärpas stegvis.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Förslagen i Energieffektiviseringsutredningens handlingsplan, som redovisas nedan, bör, efter det att de detaljutformats och konsekvensanalyserats, utgöra en utgångspunkt för den fortsatta utvecklingen av styrmedlen på området.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Systemet med krav på energideklarationer följs upp och vidareutvecklas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;System för energiklassning av byggnader tas fram.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Krav införs på energihushållning även vid ombyggnad i byggreglerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1111 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Krav införs på individuell mätning av varmvatten vid änd- ring och vid nybyggnad av hus i byggreglerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Nybyggnadskraven i byggreglerna utvärderas och skärps successivt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1113 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Kompletterande föreskrifter för elanvändning införs i bygg- reglerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Program för effektivare elanvändning i bebyggelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Fortsatt främjande av energitjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Teknikupphandling utökas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Utökad kommunal energirådgivning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Forskning, utveckling och demonstrationsprojekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft33"&gt;(I avsnitt 12.5 Investeringsprogram finns även förslag som berör bostäder och lokaler)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft16"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324305x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td292"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td293"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p837 ft33"&gt;Beredningens bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Beredningen vill lyfta fram de stora möjligheter som nu finns att genomföra åtgärder för effektivare energianvändning i landets flerfamiljshus, bland annat i de s.k. miljonprogramområdena.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Beredningen vill också framhålla vikten av att teknik för att bygga betydligt energisnålare hus än dagens slår igenom vid nybyggnation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft8"&gt;Avfall (avsnitt 15.3)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft33"&gt;Beredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Det finns på många orter en potential för ökad rötning av organiskt avfall. Särskilda stöd bör avsättas till anläggningar för produktion och uppgradering av biogas från organiskt avfall (se avsnitt 12.5 och 14.6).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft33"&gt;Beredningens bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Styrmedlen på avfallsområdet i Sverige behöver utformas så att de, i ännu högre utsträckning än i dag, stimulerar till minskade utsläpp av växthusgaser genom att avfallsmängderna minskar och genom att materialåtervinningen av avfallet ökar, i enlighet med den s.k. avfallshierarkin. Beredningen välkomnar att en utredning nu tillsätts för att se över skatten på avfallsför- bränning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft8"&gt;Jordbruk (avsnitt 15.4)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft33"&gt;Beredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Förslaget från utredningen om jordbruket som producent av bioenergi (SOU 2007:36) om ett begränsat investeringsbidrag till att utveckla biogasproduktion från stallgödsel och sam- rötning med upp till 50 procent andra substrat, bör genomföras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Nedsättningen av koldioxidskatten på fossila bränslen inom jordbruket och inom övriga areella näringar bör, på samma sätt som för industri utanför EU:s handelssystem, minskas så att skattenivån höjs till 30 öre/kg koldioxid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft16"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324306x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1119 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Den höjning av energiskatten på diesel som Beredningen före- slår bör, med hänsyn till jord- och skogsbrukets konkurrens- situation och risken för läckageeffekter, omfatta jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner först efter tre år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Det behövs mer kunskap om vilka åtgärder som kan vidtas inom jordbrukssektorn för att reducera utsläpp av växthusgaser, såväl inom växtodling som inom animalieproduktion. Detta för att med en bättre precision kunna föreslå åtgärder på området. Beredningen föreslår därför att regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att, i samarbete med andra berörda myndigheter och branschens aktörer, göra en sammanställning över kunskaps- läget rörande klimatåtgärder, identifiera områden för konflikter och synergieffekter med andra mål samt ta fram en handlings- plan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft33"&gt;Beredningens bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Beredningen accepterar under en övergångstid &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-gemen-&lt;/NOBR&gt; samma stöd på jordbruksområdet som syftar till att minska klimatpåverkan. Beredningen förutsätter att utvecklingen leder till att den samlade stödnivån minskar. Riktlinjerna för lands- bygdsprogrammets genomförande bör anpassas så att klimat- åtgärder prioriteras högre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Ett angeläget område där mer kunskap behövs är samspelet mellan åtgärder för minskat läckage av växtnäring och avgång av dikväveoxid. Det är viktigt att forskningsmedel avsätts till detta område.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Enhetlig klimatmärkning välkomnas av Beredningen eftersom det finns ett stort intresse bland konsumenter i Sverige att få tillgång till lättfattlig information om vad olika konsumtionsval har för betydelse för utsläppen av växthusgaser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Sverige bör, inom EU:s jordbrukspolitik, verka för att jord- bruksstöd som har negativ klimatpåverkan avskaffas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft16"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td292"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td293"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1121 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Industrier utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;15.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft33"&gt;Huvuddelen av utsläppen av växthusgaser från industrin omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Systemet föreslås under den tredje handelsperioden (med start år 2013) utvidgas till att omfatta processutsläpp från ytterligare industribranscher, se vidare kapitel 13. För att hålla nere de administrativa kostnaderna för systemet har dock en begränsning införts som innebär att det endast omfattar förbränningsanläggningar med en total installerad kapacitet över 20 MW. Europeiska kommissionen har dessutom, i januari 2008, lagt förslag om att medlemsländerna ska ges möjlighet att låta verksamheter med särskilt låga utsläpp undantas från systemet för handel med utsläppsrätter, givet att företagen som undantas kommer att omfattas av andra styrmedel med mot- svarande utsläppsminskande effekt (KOM (2008) 16).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft33"&gt;Under gränsen på 20 MW finns många företag med relativt små utsläpp per anläggning. Det är i huvudsak dessa verksamheter som utgör gruppen industrier utanför EU:s handelssystem eller ”lätt industri” (med avseende på energiförbrukningen). Även om utsläppen är små per anläggning är de samlade utsläppen inte obetydliga jämfört med övriga utsläpp i verksamheter utanför den handlande sektorn i Sverige. Utsläppen av koldioxid i sektorn beräknas öka enligt den senaste prognosen, för att totalt uppgå till ca 2,5 miljoner ton år 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft33"&gt;Figur 15.1 visar hur utsläppen av koldioxid fördelar sig på de olika branscherna inom denna del av tillverkningsindustrin. De största utsläppen härrör från metallverk, följt av livsmedels- och verkstadsindustrin. Att det handlar om många företag illustreras av att livsmedelsindustrin exempelvis omfattar ca 3 000 företag och verkstadsindustrin ca 23 000 företag i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft16"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324308x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1123 ft3"&gt;Figur 15.1 Utsläpp av koldioxid i branscher som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td68"&gt;&lt;P class="p42 ft204"&gt;kton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td68"&gt;&lt;P class="p42 ft223"&gt;koldioxid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td68"&gt;&lt;P class="p381 ft223"&gt;700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td68"&gt;&lt;P class="p381 ft223"&gt;600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td68"&gt;&lt;P class="p381 ft223"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td68"&gt;&lt;P class="p381 ft223"&gt;400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td68"&gt;&lt;P class="p381 ft223"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td68"&gt;&lt;P class="p381 ft224"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td68"&gt;&lt;P class="p381 ft223"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td68"&gt;&lt;P class="p381 ft155"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td133"&gt;&lt;P class="p1124 ft104"&gt;Textil&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td133"&gt;&lt;P class="p617 ft104"&gt;räva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td184"&gt;&lt;P class="p1125 ft104"&gt;u&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td10"&gt;&lt;P class="p608 ft104"&gt;pper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td10"&gt;&lt;P class="p1126 ft104"&gt;K&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td294"&gt;&lt;P class="p608 ft104"&gt;p&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td25"&gt;&lt;P class="p1127 ft104"&gt;t&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr41 td109"&gt;&lt;P class="p1128 ft104"&gt;n&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr41 td109"&gt;&lt;P class="p1129 ft104"&gt;l*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td275"&gt;&lt;P class="p608 ft104"&gt;lv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td183"&gt;&lt;P class="p608 ft104"&gt;du&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td25"&gt;&lt;P class="p1130 ft104"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td10"&gt;&lt;P class="p1131 ft104"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr51 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr51 td148"&gt;&lt;P class="p1132 ft225"&gt;r&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr40 td257"&gt;&lt;P class="p1133 ft226"&gt;emi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr40 td10"&gt;&lt;P class="p1124 ft226"&gt;las&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr31 td238"&gt;&lt;P class="p1130 ft104"&gt;Verkstadg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr55 td25"&gt;&lt;P class="p608 ft104"&gt;str&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr51 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td185"&gt;&lt;P class="p1134 ft227"&gt;e&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr37 td148"&gt;&lt;P class="p1135 ft227"&gt;ste&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td109"&gt;&lt;P class="p608 ft227"&gt;stå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr37 td180"&gt;&lt;P class="p1132 ft227"&gt;l&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td10"&gt;&lt;P class="p608 ft227"&gt;u&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td185"&gt;&lt;P class="p608 ft98"&gt;Livsm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td25"&gt;&lt;P class="p617 ft98"&gt;ioc&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td106"&gt;&lt;P class="p608 ft98"&gt;n&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td109"&gt;&lt;P class="p1136 ft114"&gt;M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr56 td10"&gt;&lt;P class="p1127 ft98"&gt;str&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr57 td185"&gt;&lt;P class="p608 ft228"&gt;del&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr57 td8"&gt;&lt;P class="p608 ft229"&gt;T&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr57 td183"&gt;&lt;P class="p608 ft229"&gt;p&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr57 td148"&gt;&lt;P class="p608 ft229"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr57 td148"&gt;&lt;P class="p608 ft229"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr57 td29"&gt;&lt;P class="p1137 ft229"&gt;et&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td238"&gt;&lt;P class="p608 ft228"&gt;erk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr57 td63"&gt;&lt;P class="p608 ft116"&gt;in&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr57 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td25"&gt;&lt;P class="p608 ft228"&gt;h&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td225"&gt;&lt;P class="p608 ft228"&gt;åind&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td184"&gt;&lt;P class="p1138 ft29"&gt;ch&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td4"&gt;&lt;P class="p608 ft228"&gt;a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td275"&gt;&lt;P class="p608 ft228"&gt;a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td25"&gt;&lt;P class="p1139 ft29"&gt;m&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td294"&gt;&lt;P class="p608 ft228"&gt;Jo&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr26 td183"&gt;&lt;P class="p563 ft29"&gt;rd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td148"&gt;&lt;P class="p1125 ft29"&gt;r&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td238"&gt;&lt;P class="p608 ft228"&gt;Övri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td25"&gt;&lt;P class="p608 ft228"&gt;m&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p608 ft228"&gt;ssa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr26 td148"&gt;&lt;P class="p608 ft228"&gt;o&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr26 td106"&gt;&lt;P class="p608 ft228"&gt;m&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td109"&gt;&lt;P class="p608 ft228"&gt;Jä&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td134"&gt;&lt;P class="p608 ft228"&gt;S&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td133"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td184"&gt;&lt;P class="p608 ft228"&gt;Gu&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td16"&gt;&lt;P class="p608 ft228"&gt;a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td133"&gt;&lt;P class="p1124 ft29"&gt;M&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td109"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td238"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td183"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td10"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft231"&gt;Källa: Naturvårdsverket och Energimyndigheten, 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1140 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;15.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;Styrmedel och åtgärder som kan reducera utsläppen av koldioxid och energianvändningen i sektorn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1141 ft230"&gt;Den lätta industrin omfattas i dagsläget av nationella styrmedel i form av koldioxidskatt (21 procent av den generella nivån 101 öre (2008)eller 21 öre/kg koldioxid) och miljöbalkens regler. De anläggningar som är energiintensiva har dessutom möjlighet att delta i det frivilliga systemet PFE (program för energieffektivi- sering i energiintensiva företag). En viss del av klimatinvesterings- bidragen, Klimp, har dessutom gått till industriföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft230"&gt;Företag som deltar i PFE ska ta fram en energikartläggning, införa ett energiledningssystem och genomföra åtgärder som minst ska motsvara de som skatten på el (0,5 öre per kWh) skulle ha givit upphov till. I gengäld slipper företagen elskatten. Se vidare av- snitt 13.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft230"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket gör i underlaget till Kontrollstation 2008 bedömningen att styrmedlen gentemot den lätta industrin bör skärpas eftersom det där finns möjligheter att minska utsläppen till relativt låga kostnader, framför allt inom verkstadsindustrin (Energimyndigheten och Naturvårdsverket, 2007). Det handlar främst om oljepannor för uppvärmning av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft30"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td292"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td293"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft33"&gt;lokaler som kan ersättas med fjärrvärme, värmepumpar eller bio- bränslepannor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Sammanlagt bedöms användning av fossila bränslen motsvaran- de ett utsläpp om ca 0,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år kunna fasas ut till en relativt låg åtgärdskostnad. Därutöver finns ytterligare potentialer att minska utsläppen, men till högre kost- nader, bl.a. inom livsmedelsindustrin (Ekström m.fl. 2005).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Det finns flera studier som indikerar att det dessutom finns betydande potentialer för eleffektivisering inom denna del av industrin. Möjligheterna gäller främst s.k. stödsystem för t.ex. belysning, ventilation, tryckluft, värme och kyla. Användningen av el i den här typen av system är jämförelsevis hög i Sverige på grund av att elpriserna har varit låga under en lång följd av år. Priserna börjar nu närma sig de som finns på kontinenten och intresset för att effektivisera användningen ökar hos företagen då det blir mer lönsamt att vidta åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;Åtgärder som leder till minskad elanvändning leder i huvudsak inte till reducerade utsläpp i Sverige utan bidrar istället till att utsläppen inom EU:s system för handel med utsläppsrätter kan minska till lägre kostnad under en handelsperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;15.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag till styrmedelsförändringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft33"&gt;De styrmedelsförändringar som analyserades i underlaget till Kontrollstation 2008 bedömdes alla ha sina begränsningar. Myndigheterna lät bl.a. analysera påverkan på utsläppen och konkurrenskraften av att ta bort nedsättningen av koldioxidskatten på den lätta industrin (ÅF 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Användningen av fossilbränsle bedömdes i studien komma att minska mest i &lt;NOBR&gt;verkstads-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;kemi-,&lt;/NOBR&gt; gummi- och plastindustrin om koldioxidskatten höjs, medan användningen inom livsmedels- industrin bedömdes vara svårare att ersätta eller minska. Påverkan på konkurrenskraften av en höjd skatt väntades bli mest negativ för små livsmedelsföretag, vissa energiintensiva företag inom den baskemiska industrin samt för gummiindustrin. En försämrad konkurrenssituation uppstår dock enbart under förutsättning att inte svenska företags konkurrenter i andra länder också får känna av högre kostnader för sina utsläpp av CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft33"&gt;Koldioxidskatten har från 2008 helt tagits bort på fossila bränslen som används inom metallurgisk industri (metallverk och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft16"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft33"&gt;gjuterier). Dessa industrier bedömdes därför inte komma att omfattas av förslaget till höjd skatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;En höjning av koldioxidskatten till den dåvarande generella nivån (från 21 öre per kg koldioxid till 92 öre per kg koldioxid) bedömde myndigheterna sammantaget ge för stora negativa kon- sekvenser för vissa industribranscher, särskilt småindustrier. Effekterna av mindre omfattande skattehöjningar analyserades inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Klimatberedningen har låtit genomföra en kompletterande analys av vad en mindre höjning av koldioxidbeskattningen från 21 öre per kg till 30 öre per kg skulle kunna medföra för utsläppen och konkurrenskraften i den lätta industrin (ÅF 2008), se kapi- tel 19. Sammantaget visar den kompletterande analysen att en sådan mindre skatteförändring har liten betydelse för samtliga branscher, med undantag för växthusnäringen, eftersom kostnaden för den föreslagna skatteförändringen är låg jämfört med branschernas sammanlagda rörelseresultat. Den analyserade skattehöjningen till 30 öre har mindre påverkan på företagens situation jämfört med de senaste årens bränsleprisutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft33"&gt;En utvidgning av programmet för energieffektivisering i energiintensiva företag, PFE, till att även omfatta fossila bränslen, och inte enbart el, fördes också fram som en möjlig väg av myndigheterna i Kontrollstationsuppdraget. En sådan förändring behöver analyseras mer i detalj, bl.a. eftersom den lätta industrin består av många företag, vilket ökar de administrativa kostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Ett annat sätt att få företag att genomföra energikartläggningar och införa energiledningssystem, liknande de i PFE, är att vid tillsyn med stöd av miljöbalken informera om, och vid behov även ställa krav på, att sådana kartläggningar tas fram. Tillsyn med en sådan inriktning bedrivs sedan några år tillbaka av länsstyrelser och ett antal kommuner i Sverige (Miljösamverkan Sverige 2007). Åtgärder för hushållning med energi ingår även vid prövning av verksamheter enligt miljöbalkens regler. Prövning eller ompröv- ning av verksamheter är dock en process som tar lång tid innan den får genomslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;Energimyndigheten har i uppdrag att se över de krav som ställs på energieffektivisering i lagen om Program för energieffektivi- sering, PFE, respektive i miljöbalken. Uppdraget ska redovisas i mars 2008. Syftet med uppdraget är enligt regeringen att säkerställa att de styrmedel för energieffektivisering som påverkar företag är konsekventa och att överlappande lagstiftning undviks i möjligaste mån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft16"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td292"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td293"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1143 ft33"&gt;Energieffektiviseringsutredningen (dir. 2006:71) redovisar i sitt delbetänkande från februari 2008 ett förslag till handlingsplan för effektivare energianvändning (SOU 2008:25). Styrmedlen i planen ska analyseras vidare av utredningen (se kap 12.3). Några av förslagen i handlingsplanen handlar om möjliga tillkommande styr- medel inom industrin. Utredningen lyfter fram:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Frivilliga energieffektiviseringsprogram även för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-energi-&lt;/NOBR&gt; intensiv industri, genom ett utvidgat PFE&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Statliga stöd till energieffektiviseringsåtgärder genom bidrag eller skatteavdrag till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-energiintensiv&lt;/NOBR&gt; industri. Utredningen bedömer initialt att avdragsmodellen ger bättre effekter jämfört med bidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft33"&gt;Förslag har också framförts om att kommunala energirådgivare skulle kunna arbeta mer med att ge råd om energiåtgärder riktade till småindustrier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Under senare tid har även några företag i Sverige tagit initiativ till att klimatneutralisera sin verksamhet. Om klimatneutralitet och klimatmärkning av varor efterfrågas av konsumenter kan det skapa ytterligare incitament för företag att reducera utsläppen av växt- husgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft33"&gt;Miljöskatt på fluorerade växthusgaser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;I industrisektorn inräknas utsläpp av fluorerade växthusgaser &lt;NOBR&gt;(F-gaser).&lt;/NOBR&gt; Utsläppen orsakas dock till övervägande del av använd- ningen av köldmedia i &lt;NOBR&gt;kyl-,&lt;/NOBR&gt; frys- och klimatanläggningar samt värmepumpar i alla delar av samhället. Dessa utsläpp uppskattas minska från dagens nivå på 1,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter till drygt 0,5 miljoner ton &lt;NOBR&gt;koldioxid-ekivalenter&lt;/NOBR&gt; per år 2020 på grund av att gemensamma &lt;NOBR&gt;EU-regler&lt;/NOBR&gt; nu har införts. Energimyndig- heten och Naturvårdsverket har analyserat konsekvenserna av att införa ett kompletterande styrmedel på området i form av en skatt på &lt;NOBR&gt;F-gaser&lt;/NOBR&gt; (HFC, PFC, SF&lt;SPAN class="ft31"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B&lt;/SPAN&gt;). Myndigheterna föreslår att en sådan skatt införs på en nivå som motsvarar den svenska koldioxidskatten för tillverkningsindustrin (21 öre per kg koldioxid (2008)). En motsvarande skatt finns införd i Danmark och Norge. Om skatten införs kan utsläppen reduceras med ytterligare 0,2 miljoner ton &lt;NOBR&gt;koldioxid-ekivalenter&lt;/NOBR&gt; per år, enligt myndigheternas analys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1144 ft16"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p733 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;15.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Beredningens överväganden, bedömningar och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Det finns en potential för ytterligare åtgärder i industrier utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter. Det finns också styrmedel och andra incitament som redan idag understödjer en utveckling mot lägre utsläpp i sektorn. En viktig drivkraft är de senaste årens stigande priser på el och olja som har slagit igenom kraftigt på priserna, bl.a. för mindre företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Men det behöver samtidigt bli tydligare att även denna del av samhället måste utvecklas mot allt lägre utsläpp av växthusgaser och allt effektivare användning av energi. Beredningen föreslår därför att nedsättningen av koldioxidskatten sänks så att nivån på koldioxidskatten höjs från 21 öre till 30 öre/kg koldioxid. Utveck- lingen följs, och styrningen kan på sikt behöva skärpas för att ge incitament till ytterligare åtgärder. När styrmedelsskärpningar övervägs behöver samtidigt analyseras hur konkurrensförmågan påverkas hos industrier med produkter som är utsatta för inter- nationell konkurrens. Koldioxidskattenivån för industrier som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter bör på sikt närma sig den nivå som gäller för hushållen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft33"&gt;För industrier inom EU:s system för handel med utsläppsrätter har regeringen föreslagit att koldioxidskatten ska sänkas i två steg ned till en nivå som motsvarar EU:s minimiskatt på energi (motsvarar en skatt på ca 7 öre per kg koldioxid). Sänkningen ska vara införd till den 1 januari 2010. Priset på utsläppsrätter under handelsperioden &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; bedöms i genomsnitt hamna på drygt 20 öre per kg koldioxid. Det ger ett sammanlagt pris/en samman- lagd alternativkostnad på utsläpp av koldioxid på knappt 30 öre/kg koldioxid för industrier inom EU:s handelssystem. Beredningen föreslår alltså att motsvarande koldioxidskattenivå ska gälla för industrier utanför handelssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft33"&gt;Beredningen anser samtidigt att även andra styrmedel för effektivare energianvändning inom sektorn behöver förbättras för att bidra till att långtgående klimatmål ska kunna nås. Förslagen från Energieffektiviseringsutredningen (SOU 2008:25), som redo- visas nedan, bör efter att de utformats i detalj och konsekvens- analyserats vara en utgångspunkt för en sådan utveckling:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1145 ft16"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td292"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td293"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1146 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft234"&gt;Frivilliga energieffektiviseringsprogram även för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-energi-&lt;/NOBR&gt; intensiv industri&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Statliga stöd till energieffektiviseringsåtgärder genom bidrag eller skatteavdrag till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-energiintensiv&lt;/NOBR&gt; industri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft33"&gt;Beredningen förordar att den fortsatta analysen av utformningen av frivilliga energieffektiviseringsprogram för &lt;NOBR&gt;icke-energiintensiv&lt;/NOBR&gt; industri omfattar program som utöver företagens elanvändning även inkluderar användningen av fossila bränslen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Beredningen föreslår vidare att en miljöskatt på fluorerade växthusgaser införs för att ge incitament för ytterligare utsläpps- minskningar till en jämförelsevis låg åtgärdskostnad. Skatten bör sättas på samma nivå som koldioxidskatten för den industri som ej omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Bostäder och lokaler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;15.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft33"&gt;Minskade utsläpp från bostäder och lokaler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Användningen av fossila bränslen för uppvärmning av bostäder och lokaler har minskat under lång tid i Sverige, särskilt under de allra senaste åren. Energimyndigheten och Naturvårdsverket bedömer i tilläggsuppdraget till Kontrollstation 2008 (Energimyndigheten och Naturvårdsverket 2007c) att befintliga styrmedel, i kombina- tion med fortsatt höga energipriser, är tillräckliga för att i stort sett fasa ut användningen fram till 2020. Det betyder att utsläpps- prognosen för sektorn kan justeras ned med 0,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år jämfört med prognosen som redovisa- des i Kontrollstationsuppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft33"&gt;Nu behöver istället åtgärder lyftas fram som långsiktigt påverkar den samlade nivån på energianvändningen i bostäder och lokaler, och därmed förutsättningarna för att nå långtgående klimatmål. Åtgärder som reducerar energiefterfrågan reducerar dessutom behovet av andra åtgärder inom EU:s system för handel med utsläppsrätter (se vidare kapitel 4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Energianvändningen i bostäder och lokaler, inklusive drift av apparater och installationer, motsvarar en dryg tredjedel av landets totala slutliga energianvändning. Den har legat på en relativt stabil&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft16"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft33"&gt;nivå under lång tid men visar en svagt minskande trend sedan millennieskiftet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Elanvändningen i sektorn har ökat kraftigt fram till mitten av 1990 talet, sedan dess har den stabiliserats. Användningen av el för uppvärmning minskar dock, liksom för vitvaror. Dessa minsk- ningar motverkas av att användningen av hemelektronik ökar. En stor del av elanvändningen i sektorn utgörs av driftel i lokaler. Driftel är en statistisk sammanslagning av fastighetsel och verksam- hetsel. Fastighetsel används till fasta klimatanläggningar i bygg- nader samt t.ex. hissar, rulltrappor och allmän belysning. Verksam- hetsel används till den verksamhet som bedrivs i byggnaden, t.ex. datorer, apparater och belysning. Denna elanvändning har ökat kraftigt sedan 1970 men har stabiliserats under de allra senaste åren (Energimyndigheten 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1147 ft33"&gt;Styrmedel och möjliga förändringar som kan reducera utsläppen och energianvändningen i sektorn ytterligare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Det finns en rad åtgärder som kan minska energianvändningen i sektorn. Kostnaderna beräknas i flera fall vara mycket låga, t.o.m. lönsamma, om åtgärderna genomförs i samband med större reno- veringar och i nybyggnation (Energimyndigheten och Naturvårds- verket 2007b). Energieffektiviseringsutredningen redovisar att det finns en betydande teknisk och ekonomisk potential för effektivi- seringsåtgärder i sektorn (33 TWh till 2020 dvs. drygt 20 procent av den nuvarande energianvändningen). Utredningen konstaterar samtidigt att det finns betydande barriärer som gör att stora delar av denna potential inte realiseras i praktiken. En svårighet är att det ofta är olika aktörer som bygger, förvaltar och använder byggnaderna, vilket leder till att de aktörer som har möjlighet att vidta åtgärder inte alltid har incitament att göra det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft33"&gt;En rad styrmedel för effektivare energianvändning verkar sedan några år i bostadssektorn. Det är främst byggregler, krav på energideklarationer som följd av &lt;NOBR&gt;EG-direktivet&lt;/NOBR&gt; om byggnaders energiprestanda samt energi- och koldioxidskatter. Dessutom påverkar &lt;NOBR&gt;EG-direktiv&lt;/NOBR&gt; med krav på energimärkning av apparater och ekodesign, information och rådgivning, investeringsbidrag och skatteavdrag utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Den samlade effekten av dessa styrmedel kan följas upp inom några år. Av särskilt stor betydelse är i vilken omfattning fastig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft16"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td292"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td293"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft33"&gt;hetsägarna genomför åtgärderna som föreslås i de energideklara- tioner som nu ska utfärdas och om de nyligen skärpta kraven på energihushållning vid nybyggnation i byggreglerna kommer att uppfyllas i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft87"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket bedömer att effekten av de befintliga styrmedlen behöver följas upp innan förslag läggs fram om mer omfattande förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft33"&gt;Myndigheterna föreslår dock att ett miljömärkningssystem för bostäder med indelning i energieffektivitetsklasser bör kunna införas som komplement till övriga styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft33"&gt;Energieffektiviseringsutredningen redovisar i sitt delbetänkande från februari 2008 ett förslag till handlingsplan för effektivare energianvändning. Styrmedlen i planen ska analyseras vidare av utredningen (se kap 12.3) och detaljförslag ska tas fram. Utred- ningen ska redovisa sitt slutbetänkande hösten 2008. Handlings- planen omfattar ett antal möjliga tillkommande styrmedel eller styrmedelskärpningar som berör bostäder och lokaler. Utredningen lyfter på detta område fram:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Kontinuerlig utveckling av systemet för energideklaration av byggnader. Utredningen föreslår att en oberoende utvärdering av styrmedlet genomförs senast 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Energiklassning av byggnader. Utredningen föreslår att Bo- verket och Energimyndigheten får i uppdrag att utforma ett system för energiklassning av byggnader.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Energihushållningskrav vid ombyggnad. Utredningen konstate- rar att det finns en stor potential för energieffektivisering i den befintliga bebyggelsen och att det för närvarande finns ett omfattande behov av renovering och upprustning i bebyggelsen. Det gäller t.ex. inom det s.k. miljonprogrammet och de fler- familjshus som byggdes under 1940- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1950-talen.&lt;/NOBR&gt; Inom en tioårsperiod behöver, enligt utredningen, cirka 60 procent av det svenska flerbostadsbeståndet renoveras. Utredningen konstate- rar att det är angeläget att denna möjlighet till energieffektivi- sering tas till vara, eftersom lönsamheten i allmänhet är högre om effektiviseringsåtgärder genomförs i samband med renove- ring än som enskild åtgärd. Boverket har nyligen föreslagit att föreskrifter om vilka krav på energieffektivitet som ska gälla vid omfattande ombyggnad/ändring av byggnader ska tas fram och notifieras till EU under 2009. Arbetet ska bedrivas i bred sam-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1148 ft16"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1149 ft33"&gt;verkan med andra berörda myndigheter och sektorns aktörer. Boverket föreslog vidare att Energimyndigheten bör få i upp- drag att i samverkan med Boverket identifiera relevanta bygg- produkter med stor påverkan på byggnadens energianvändning och verka för att dessa produkter deklareras och märks genom frivilliga branschöverenskommelser eller obligatorisk märkning. Boverket föreslog slutligen att krav på individuell mätning av varmvatten vid ändring och vid nybyggnad av hus ska tas fram. Förslagen stöds av Energieffektiviseringsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Successiv skärpning av energihushållningskraven vid nybyggna- tion i Boverkets byggregler.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Nationellt program för effektiv elanvändning. Programmet föreslås omfatta förstärkta statliga stöd till konverterings- åtgärder samt åtgärder för effektivare användning av el för drift av byggnader, hushållsel och verksamhetsel, information och rådgivning. Det nuvarande programmet för elvärmekonvertering föreslås bl.a. förlängas och förstärkas. Programmet effektiv elanvändning föreslås dessutom arbeta med teknikupphand- lingar och andra metoder för att bidra till att kostnadseffektiva lösningar utvecklas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Kompletterande föreskrifter om elenergi i Boverkets byggregler. Nuvarande förslag föreslås införas och kompletteras med krav som även omfattar s.k. dold elvärme (t.ex. golvvärme).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Främjande av energitjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Teknikupphandling. Nuvarande program hos Energimyndig- heten föreslås utökas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Kommunal energirådgivning. Utökat ansvar och förstärkta resurser föreslås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Forskning, Utveckling och Demonstration.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;15.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Beredningens bedömningar, överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;Byggnader har lång livslängd och låser därmed fast hur efterfrågan på energi i sektorn kommer att se ut under lång tid, vilket i sin tur påverkar den samlade energianvändningen i landet och förutsätt- ningarna för att långtgående klimatmål ska kunna nås. Styrmedel som främjar att det byggs energisnåla hus vid nybyggnation och att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft16"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td292"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td293"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft33"&gt;energieffektiviseringsåtgärder genomförs vid renovering av hus är därför särskilt betydelsefulla. Det är vid dessa tillfällen som det lönar sig bäst att genomföra åtgärder som effektiviserar energi- användningen. Beredningen vill understryka de stora möjligheter som nu finns att genomföra åtgärder för effektivare energianvänd- ning i landets flerfamiljshus, bl.a. i de s.k. miljonprogramområdena och att i nyproduktion bygga betydligt energisnålare hus än dagens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;En utveckling mot lägre energiefterfrågan i bostadssektorn minskar inte utsläppen av växthusgaser i Sverige i så stor utsträck- ning längre eftersom utsläppen i sektorn redan är relativt små. Åtgärderna är istället av stor betydelse för möjligheterna att uppnå långsiktiga klimatmål på ett kostnadseffektivt sätt. Energipriserna, inklusive priserna på förnybar energi, kommer att stiga när använd- ningen av fossila bränslen begränsas, t.ex. genom ett stigande pris på utsläpp av koldioxid. Åtgärder som reducerar energiefterfrågan reducerar dessutom behovet av åtgärder inom EU:s system för handel med utsläppsrätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft33"&gt;Beredningen konstaterar att det redan har införts en rad styr- medel som påverkar energianvändningen och utsläppen av växthus- gaser från bostäder och lokaler i Sverige, men att styrmedlen behöver skärpas på några områden. Beredningen vill särskilt fram- hålla vikten av att det införs krav på energihushållning även vid ombyggnad i Boverkets byggregler samtidigt som reglerna för hus- hållning med energi vid nybyggnation behöver skärpas i steg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Förslagen till styrmedelskärpningar i handlingsplanen för effek- tivare energianvändning (SOU 2008:25), som redovisas nedan, bör, efter att de utformats i detalj och konsekvensanalyserats, kunna utgöra en utgångspunkt för det fortsatta arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft234"&gt;Systemet med krav på energideklarationer utvecklas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft234"&gt;System för energiklassning av byggnader utvecklas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft234"&gt;Krav införs på energihushållning i byggreglerna även vid om- byggnad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft234"&gt;Krav införs på individuell mätning av varmvatten vid ändring och vid nybyggnad av hus.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft234"&gt;Nybyggnadskraven i byggreglerna utvärderas och skärps succes- sivt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft234"&gt;Kompletterande föreskrifter för elanvändning införs i bygg- reglerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft234"&gt;Program för effektivare elanvändning i bebyggelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft233"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft234"&gt;Fortsatt främjande av energitjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft16"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1151 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft235"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft234"&gt;Teknikupphandling utökas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft235"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft234"&gt;Utökad kommunal energirådgivning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft235"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft234"&gt;Forskning, utveckling och demonstrationsprojekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Avfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;15.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft33"&gt;Utvecklingen på avfallsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft33"&gt;Utsläppen av metan från avfallsdeponier i Sverige beräknas minska kraftigt under den kommande &lt;NOBR&gt;15-årsperioden.&lt;/NOBR&gt; Samtidigt ökar åter- vinningen av material och energiutvinning genom avfallsförbrän- ning i stor omfattning. Orsaker till att utsläppen minskar vid deponierna är en kombination av minskad deponering av organiskt avfall och insamling av deponigas. Det är i första hand förbuden mot deponering av utsorterat brännbart och organiskt avfall som trädde i kraft i början av &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; som har drivit på den kraftiga omställningen. Samtidigt som utsläppen från deponierna minskar ökar utsläppen från förbränning av avfall av fossilt ursprung, främst plast.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft33"&gt;År 2006 deponerades endast ca 5 procent av hushållsavfallet i Sverige (Avfall i Sverige 2007). Ungefär lika stora mängder gick till energiutvinning respektive materialåtervinning (inklusive biologisk behandling). I prognosen i underlaget till kontrollstation 2008 fort- sätter utsläppen från avfallsförbränning att öka kraftigt. Utfallet är dock högst osäkert. I prognosen antas t.ex. Sverige öka importen av avfall för el- och värmeproduktion något. Importen kan istället komma att minska i omfattning − bl.a. som följd av EU:s bindande mål om 20 procent förnybar energi till 2020. Enligt en känslighets- analys från Naturvårdsverket (Naturvårdsverket, 2007e) skulle utsläppsökningen vid en något mer begränsad utbyggnad av avfallsförbränningen år 2020 kunna bli 0,3 miljoner ton koldioxid- ekvivalenter lägre per år jämfört med prognosen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft33"&gt;Om avfallsförbränning och materialåtervinning av metaller och plast&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft33"&gt;Plast och metaller i såväl hushålls- som verksamhetsavfall kan materialåtervinnas i större utsträckning än i dag (Energimyndig- heten och Naturvårdsverket 2007d). Återvinningen av metaller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft16"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td292"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td293"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft33"&gt;bedöms öka till följd av höga metallpriser, utan att styrmedlen behöver skärpas. Återvunnen metall bidrar till stora utsläppsminsk- ningar (10 ton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;per ton återvunnen metall) jämfört med om metallen framställs från jungfrulig råvara. Utsläppsvinsten kan dock komma att ske utanför Sveriges gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Den utsläppsminskning som uppnås när återvunnen plast används i stället för olja vid framställning av ny plast är inte lika stor som vid återvinning av metall. Om plasten istället förbränns med energiutvinning och antas ersätta förbränning av fossila bränslen, är alternativen plaståtervinning och förbränning med energiutvinning ungefär likvärdiga. En större utsläppsvinst fås om plast, framställd av fossila råvaror, helt ersätts med plast och andra material som framställs av förnybara råvaror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft33"&gt;Om biologisk behandling av avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft33"&gt;Ca 16 procent av allt matavfall behandlas biologiskt genom rötning eller kompostering. Naturvårdsverket bedömer att 35 procent av matavfallet kan behandlas biologiskt år 2015 samtidigt som växtnäringen i avfallet tillvaratas (Naturvårdsverket 2007). Kapa- citeten för biologisk behandling av avfall ökar, främst vad det gäller rötning. Om de rötningsanläggningar som nu planeras byggs ut innebär det att rötningskapaciteten nästan fördubblas i landet. Det planeras också för en viss ökning av antalet komposterings- anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft87"&gt;Den biologiska behandlingen av industriellt livsmedelsavfall ökar också. Många av de nya biogasanläggningarna kommer att ta emot avfall från livsmedelsindustrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft33"&gt;Utbyggnaden av rötningsanläggningar har till stor del delfinan- sierats med det statliga investeringsstödet för klimatåtgärder (Klimp) som har funnits sedan 2003. (Se avsnitt 12.5.) Om allt matavfall från hushåll, restauranger och livsmedelsindustri rötades, kan ca 2 TWh fossila bränslen ersättas (JTI 1998). Om avfallet istället förbränns, kan energiinnehållet också tas tillvara, men ingående näringsämnen kan då inte återföras till jordbruksmark. Delar av livsmedelsavfallet är dessutom inte lämpligt för för- bränning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft16"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft33"&gt;Om skatten på avfallsförbränning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft33"&gt;År 2006 infördes en skatt på avfallsförbränning för energi- utnyttjande. Syftet med skatten var att öka återvinningen av främst plast, minska koldioxidutsläppen, öka kraftvärmeproduktionen vid avfallsförbränning och likställa beskattningen av den fossila delen i avfall med andra fossila bränslen. Skatten gäller hushållsavfall. Kraftvärmeanläggningar har särskilda nedsättningsregler för att ge incitament till ökad kraftvärmeproduktion. Skatten infördes efter ett förslag från utredningen om översyn av skatt på avfall (BRAS- utredningen, SOU 2005:23). Utredningen föreslog att skatten skulle bestämmas utifrån den faktiska andelen avfall av fossilt ursprung. De administrativa kostnaderna bedömdes dock som alltför höga. Skatten utgår istället från en schablonberäkning, vilket gör att även avfall av förnybart ursprung omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;15.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Beredningens överväganden, bedömningar och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;Beredningen gör bedömningen att styrmedlen på avfallsområdet i Sverige behöver utformas så att de i ännu högre utsträckning än i dag stimulerar till minskade utsläpp av växthusgaser genom minskade avfallsmängder och genom att materialåtervinningen ökar i enlighet med den s.k. avfallshierarkin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Regeringen har i budgetpropositionen (prop. 2007/2008:1) aviserat att man avser tillsätta en utredning som ska se över avfallsförbränningsskatten. Beredningen välkomnar detta. Det är angeläget att en tidig utvärdering görs av vilken effekt avfalls- förbränningsskatten har fått på utvecklingen av utsläppen av växt- husgaser. Styr skatten mot en ökad kraftvärmeproduktion, som var ett av syftena, och har skatten någon påverkan på hur mycket avfall av fossilt ursprung som förbränns? Alternativa styrmedel kan behöva övervägas för att stimulera till minskad användning och ökad återvinning av material av fossilt ursprung, t.ex. återvinnings- certifikat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft33"&gt;Det finns på många orter fortfarande möjligheter att öka rötningen av organiskt avfall. Om återstående potentialer ska tas tillvara behöver nuvarande investeringsbidrag förstärkas och för- längas eller motsvarande ekonomiska incitament ges på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Beredningen föreslår att särskilda investeringsstöd även i fortsättningen, under en övergångstid, ska avsättas för rötning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft16"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td292"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td293"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft33"&gt;uppgradering och distribution av biogas som främst ska användas som drivmedel (se avsnitt 12.5 och 14.6). Ett fortsatt investerings- stöd till olika typer av organiskt avfall behöver samordnas med eventuella kommande riktade bidrag till rötningsanläggningar inom jordbruket, se avsnitt 15.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Jordbruk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;15.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Utsläppen från jordbruksproduktion är omfattande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;Jordbruksproduktion orsakar utsläpp av växthusgaser via mark- användning, djurhållning (framför allt idisslande djur som nöt- kreatur och får), gödselhantering samt genom användning av fossila bränslen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft33"&gt;I ett globalt perspektiv är jordbrukets miljöpåverkan betydande. Beräkningar från FAO, FN:s jordbruksorganisation, visar att utsläppen, enbart till följd av djurhållning för produktion av kött och mjölk, sammantaget bidrar till närmare 20 procent av de globala utsläppen av växthusgaser när även effekterna av avskog- ning räknas in. (FAO 2006). Efterfrågan på mjölk och kött ökar dessutom med ökade inkomster och en växande befolkning i världen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft33"&gt;I Sverige utgör utsläppen av metan och dikväveoxid från jord- brukssektorn en betydande del (knappt 20 procent) av utsläppen som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Användningen av drivmedel, främst diesel, i olika typer av arbetsmaskiner dominerar användningen av fossila bränslen i sek- torn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft33"&gt;Figuren nedan visar hur utsläppen fördelade sig inom jord- brukssektorn i Sverige under &lt;NOBR&gt;1990–2004.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1155 ft16"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324322x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1156 ft3"&gt;Figur 15.2 Utsläpp från jordbrukssektorn i Sverige i kton koldioxid- ekvivalenter per år&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td218"&gt;&lt;P class="p1157 ft125"&gt;12000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td218"&gt;&lt;P class="p1157 ft122"&gt;10000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td218"&gt;&lt;P class="p1157 ft125"&gt;8000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft122"&gt;Diesel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft122"&gt;Eldningsolja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td218"&gt;&lt;P class="p19 ft121"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td218"&gt;&lt;P class="p1157 ft122"&gt;6000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft122"&gt;Metan Nötkreatur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr6 td218"&gt;&lt;P class="p1157 ft125"&gt;4000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft131"&gt;Lustgas från mark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td218"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft108"&gt;Stallgödselhantering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td218"&gt;&lt;P class="p1157 ft122"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td218"&gt;&lt;P class="p1157 ft125"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td218"&gt;&lt;P class="p911 ft122"&gt;1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td80"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td218"&gt;&lt;P class="p1158 ft69"&gt;Källa: Naturvårdsverket och Energimyndigheten Kontrollstation 2008.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1159 ft33"&gt;Utsläppen i sektorn har minskat och beräknas fortsätta att minska enligt prognosen i Kontrollstation 2008, se kapitel 4, främst som följd av att användningen av handelsgödsel och stallgödsel minskar och att mjölkkorna blir färre. Samtidigt som antalet kor antas minska i Sverige, antas konsumtionen och importen av nötkött fortsätta öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1160 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;15.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Möjliga åtgärder för att begränsa utsläppen i jordbrukssektorn i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;Den viktigaste åtgärden för att minska utsläppen från jordbruket globalt är en minskad konsumtion av nötkött. Om antalet kor minskar i Sverige, utan att köttkonsumtionen går ner, påverkar det däremot inte utsläppen globalt. Ett tillräckligt antal betande djur är dessutom en förutsättning för att miljömålet ”Ett rikt odlings- landskap” ska nås. Att minska utsläppen från djuren genom att t.ex. förändra deras foder, bedöms av Jordbruksverket, bl.a. av djur- hälsoskäl, inte vara lämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Andra viktiga åtgärder är att reducera avgången av växthusgaser från jordbruksmark och utsläppen från hantering av stallgödsel. Här behöver kunskapen förbättras. Det gäller bl.a. åtgärder för att minska läckage av växtnäring och som samtidigt påverkar avgången&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft16"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td292"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td293"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft33"&gt;av växthusgaser, främst dikväveoxid. Med bättre kunskap om samspelet mellan läckage av växtnäring och avgång av dikväveoxid kan åtgärder prioriteras, som är gynnsamma både för att begränsa klimatpåverkan och för att begränsa övergödningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Produktion av biogas från stallgödsel är en åtgärd som om tekniken fungerar väl är kostnadseffektiv, eftersom flera växthus- gaser minskas samtidigt; metan från gödselhanteringen och kol- dioxid genom att biogasen (metan) som framställs kan ersätta eldningsolja eller drivmedel. Produktionen kan dessutom vara gynnsam för andra miljömål, främst målet om ingen övergödning (Campos 2007 och Lantz 2004). Samrötning av stallgödsel med andra substrat (t.ex. slakteriavfall och energigrödor) ökar utbytet av metan, och det kan även ge skalfördelar. Om rötning av stall- gödsel ökar (till ca 50 procent av all stallgödsel) kan det leda till en produktion av ca 1 TWh biogas. Det minskar koldioxidutsläppen med ca 0,4 miljoner ton per år, enligt Energimyndigheten och Naturvårdsverket i underlaget till Kontrollstation 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft33"&gt;Det går också att minska användningen av fossila bränslen och effektivisera energianvändningen i jordbrukssektorn (JTI 2007). Naturvårdsverket och Energimyndigheten bedömer att oljeanvänd- ningen inom växthusnäringen och vid uppvärmning av driftsbygg- nader inom jordbruket kan minska kraftigt till 2020. Därutöver kan utsläppen från jordbrukets arbetsmaskiner minska genom alternativa metoder för jordbearbetning och sådd, bättre körteknik och utbyte till nyare maskiner. Incitamenten för att effektivisera energianvändningen i arbetsmaskiner i sektorn försvagas dock av att koldioxidskatten är nedsatt på diesel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;Sammanlagt bedöms utsläppen från energianvändning i sektorn kunna minska med ca 0,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år jämfört med prognosen till 2020, främst genom att användning av eldningsolja vid uppvärmning ersätts med i första hand biobränsle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;15.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Jordbruket som bioenergiproducent&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Jordbrukssektorn har stor potential att bidra till reducerade utsläpp av växthusgaser i andra sektorer om odlingen av energigrödor ökar. Omvärldsfaktorer spelar dock stor roll för hur stor produktionen kan bli.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1161 ft16"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft33"&gt;Olika energigrödors potential och lönsamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft33"&gt;Intresset för produktion av energigrödor från jordbruket har ökat under de senaste åren i takt med att oljepriserna gått upp och EU:s jordbrukspolitik förändrats. Utredningen om jordbruket som bio- energiproducent (SOU 2007:36) redovisade i sitt slutbetänkande våren 2007 att tre produktionssystem för bioenergiframställning inom jordbruket hade goda ekonomiska förutsättningar för en expansion, bl.a. givet vissa antaganden om utvecklingen av priserna på spannmål. Det var etanol från vete, värme och el från Salix samt rapsmetylester (RME) från raps. Andra grödor, som rörflen och vall för biogasproduktion, var enligt utredningen nära att nå lönsamhet, medan plantering med gran, poppel eller hybridasp inte var lönsamma. I kalkylerna var utgångspunkten att lantbrukaren åsatte ett öppet landskap ett betydande värde vilket försämrade lönsamheten för träd/Salix.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft33"&gt;Under hösten 2007 har dock förutsättningarna för biobränsle- produktion försämrats i och med att priserna på spannmål har stigit kraftigt. Lönsamheten för odling av energigrödor har sjunkit. EU:s krav på att ta ut viss mark för träda har dessutom tagits bort under 2008, vilket innebär att en stor del av den areal som används för odling av energigrödor nu kan användas även för annan odling. De ekonomiska förutsättningarna för att utnyttja energivärdet i jordbrukets restprodukter, som gödsel och halm, påverkas däremot inte negativt av stigande världsmarknadspriser på jordbruks- produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;Bedömningarna av i vilken utsträckning jordbruksmark kan användas till annat än livsmedelsproduktion varierar mycket mellan olika experter. Utvecklingen beror i hög grad på hur världsmark- naden utvecklas för olika jordbruksråvaror, energipriserna och jordbrukspolitikens fortsatta utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Tidigare bedömningar av hur den inhemska svenska bioenergi- tillförseln kan komma att öka bygger på ökad odling av bioenergi på jordbruksmark, samtidigt som arealen för produktion av livs- medel antas fortsätta sjunka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1162 ft16"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324325x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td292"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td293"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1163 ft33"&gt;Om Salixodling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1164 ft33"&gt;Om odling av inhemska energigrödor ska kunna konkurrera med livsmedelsproduktion och framställning av annan bioenergi behöver produktionssystemet ha hög resurs- och energieffektivitet, och därmed också hög kostnadseffektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1165 ft33"&gt;Odling av fleråriga energigrödor, som t.ex. Salix för kraft- värmeproduktion och på sikt även för framställning av andra generationens drivmedel, ger betydligt högre energiutbyte/bättre kostnadseffektivitet än ettåriga grödor, som vete, för drivmedels- produktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft33"&gt;Utredningen Bioenergi från Jordbruket − en växande resurs (SOU 2007:36) illustrerar detta förhållande genom några räkne- exempel, som sammanfattas i tabellen nedan. Av räkneexemplen framgår också att det är effektivare att använda bioenergi för att ersätta fossila bränslen i energisektorn än i transportsektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1166 ft3"&gt;Tabell 15.1 Bioenergiproduktion på jordbruksmark, hur stora arealer krävs?&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td187"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Energigröda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;Drivmedel/energislag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td296"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;Total energimängd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td297"&gt;&lt;P class="p1167 ft69"&gt;Andel av dagens åkerareal (dagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td296"&gt;&lt;P class="p19 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td297"&gt;&lt;P class="p1168 ft69"&gt;produktionsmetoder/genomsnittlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td296"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td297"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;åkermark)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td193"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td204"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td298"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td168"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td187"&gt;&lt;P class="p45 ft122"&gt;Spannmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Etanol motsvarande 10 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td296"&gt;&lt;P class="p1169 ft104"&gt;Knappt 10 TWh&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td297"&gt;&lt;P class="p1167 ft69"&gt;27 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;av drivmedelsanvändningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td296"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td297"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft122"&gt;i landet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td296"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td297"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td187"&gt;&lt;P class="p45 ft125"&gt;Salix&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft131"&gt;DME eller metanol via för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td296"&gt;&lt;P class="p1169 ft104"&gt;Knappt 10 TWh&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td297"&gt;&lt;P class="p1167 ft69"&gt;16 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;gasning motsvarande 10 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td296"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td297"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft131"&gt;av drivmedelsanvändningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td296"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td297"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft125"&gt;i landet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td296"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td297"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td187"&gt;&lt;P class="p45 ft125"&gt;Salix&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft125"&gt;Biobränsle i kraftvärme-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td296"&gt;&lt;P class="p1169 ft104"&gt;10 TWh&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td297"&gt;&lt;P class="p1167 ft69"&gt;10 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td187"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft125"&gt;produktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td296"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td297"&gt;&lt;P class="p19 ft123"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td193"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td204"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td298"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td168"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1170 ft3"&gt;Källa: SOU 2007:36.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1171 ft33"&gt;Det finns dock flera hinder som gör det svårt att skala upp odlingen av fleråriga grödor, som Salix, trots att de ekonomiska förutsättningarna kan se relativt gynnsamma ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft33"&gt;Odlingen av energiskog har inte heller ökat sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; En huvudförklaring är att en investering i odling av en flerårig gröda innebär att kapital binds under lång tid, samtidigt som avkastningen, som styrs av prisutvecklingen på grödan, i detta tidsperspektiv bedöms som osäker, bl.a. till följd av fluktuationer i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft16"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar SOU 2008:24&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft33"&gt;oljepriset. Lantbrukare föredrar därför kontraktsodling framför egen odling (IVL 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Odlingen av en flerårig gröda minskar dessutom jordbrukarens flexibilitet. Andra faktorer som påverkar är att kostnaderna är höga för sticklingar och för de särskilda maskiner som krävs för skörd, delvis till följd av bristande konkurrens på en alltför liten marknad. Många lantbrukare värdesätter ett öppet landskap och ogillar därmed grödor med hög växthöjd (IVL 2007). Till dessa faktorer ska också läggas att odlingen av grödor för livsmedelsproduktion i dagsläget lönar sig betydligt bättre i och med de höga priserna på spannmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;Enligt utredningen om Bioenergi från jordbruket − en växande resurs har Salixodlingen i dag inte den omfattning som krävs för att dess tekniska potential ska kunna realiseras. Marknaden behöver växa för att kostnaderna ska kunna bli lägre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;15.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Styrmedel i jordbrukssektorn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Det saknas i dagsläget i huvudsak styrmedel inom jordbruks- sektorn som är direkt riktade mot att minska utsläppen av växt- husgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1173 ft33"&gt;Utvidga EU:s handelssystem till att omfatta utsläpp från jordbrukssektorn?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket har i ett regeringsupp- drag om utvecklingen av EU:s system för handel med utsläpps- rätter efter 2012 (Naturvårdsverket och Energimyndigheten 2006) bl.a. studerat möjligheten att utvidga systemet till jordbruksektorn. Myndigheterna kom till slutsatsen det inte är lämpligt främst p.g.a. att osäkerheterna vid mätning av utsläpp av metan och lustgas från jordbrukssektorn bedömdes vara för stora och de administrativa kostnaderna för höga med det stora antal verksamhetsutövare som skulle införlivas i systemet. Andra studier, som bl.a. tagits fram på uppdrag av Europeiska kommissionen, kommer till samma slutsats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1174 ft16"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td292"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td293"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1175 ft33"&gt;Energi- och koldioxidskatter är nedsatta i jordbrukssektorn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft33"&gt;Sedan 2005 återbetalas koldioxidskatt på diesel som används i arbetsmaskiner, i &lt;NOBR&gt;jordbruks-,&lt;/NOBR&gt; skogsbruks- och vattenbruksföretag. Återbetalningen uppgår från 1 januari 2008 till 79 procent av skatten/koldioxid. Det är endast dessa branscher som har en nedsättning av koldioxidskatten på diesel. Koldioxidskatten för övriga fossila bränslen i jordbrukssektorn är densamma som för industrin som inte ingår i EU:s system för handel med utsläpps- rätter, alltså till 21 öre per kg koldioxid istället för 101 öre per kg. Nedsättningarna motiveras med att svenska jordbruksföretags konkurrensförhållanden annars försämras, eftersom jordbruksföre- tag i flera andra &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; har låga skatter och bränslekostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft33"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket har låtit analysera hur utsläpp och konkurrenskraft påverkas av att ta bort nedsättningen av koldioxidskatten inom bl.a. jordbruk och växthusnäring (ÅF 2007). I rapporten konstateras bl.a. att det finns goda möjligheter att minska fossilbränsleanvändningen för uppvärmning av drifts- byggnader inom jordbruket genom att ersätta olja med biobränslen. Störst minskning fås om uppvärmningen av bostäder och drifts- byggnader integreras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft33"&gt;Det är också möjligt att reducera oljeanvändningen vid torkning av spannmål och till viss del också dieselanvändningen i arbets- maskiner. I jämförelse med de industribranscher som ingick i studien (se avsnitt 15.1) har jordbrukssektorn bättre förutsätt- ningar för konvertering från eldningsolja till biobränslen. Växthus- näringen är mycket energiintensiv och det pågår redan en utveckling för att minska användningen av olja, som snabbats upp till följd av de senaste årens ökade energipriser. Företagens margi- naler är samtidigt mycket små.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft33"&gt;De företag som skulle påverkas mest av att skattenedsättningen tas bort är sådana som redan idag har svårt att konkurrera och som saknar utrymme för att investera i energieffektivare teknik och uppvärmningssystem med biobränsle. Företag som har råd att investera kan istället, så småningom, få en fördel gentemot kon- kurrenter, särskilt om oljepriset stiger. Möjligheterna att investera i energieffektivare teknik torde ha förbättrats inom sektorn i och med att lönsamheten ökat under senare tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft87"&gt;Beredningen har låtit genomföra en kompletterande analys av vad en mindre höjning av koldioxidbeskattningen från 21 öre per kg till 30 öre per kg skulle kunna medföra för konsekvenser för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft16"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft33"&gt;utsläpp och konkurrenskraft i den lätta industrin, inklusive jord- bruk- och växthusnäringen (ÅF 2008). Sammantaget visar analysen att en sådan skatteförändring är av liten betydelse för samtliga branscher, med undantag för växthusnäringen, eftersom kostnaden för den föreslagna skatteförändringen är låg, jämfört med bransch- ernas sammanlagda rörelseresultat (se vidare kap 19). Den analyse- rade skattehöjningen har mindre påverkan på företagens situation än de senaste årens bränsleprisutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Beredningen lägger i avsnitt 14.5 fram förslag om att skatten på diesel och bensin ska höjas så att priset ökar med 70 öre per liter under de närmaste åren. Höjningen föreslås läggas på energi- skatten. Höjningen föreslås först efter 3 år även omfatta diesel som används i arbetsmaskiner (exklusive moms) i alla branscher inklu- sive jord- och skogsbruksföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft33"&gt;EU:s jordbrukspolitik påverkar utvecklingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;EU:s gemensamma jordbrukspolitik har stor betydelse för jord- brukets omfattning, inriktning och lönsamhet i Sverige. År 2003 träffades en överenskommelse om att reformera EU:s jordbruks- politik, MTR (Mid Term Review) 2003. I princip innebär reformen att jordbruksstödet nu frikopplats från produktionen. I Sverige har den nya jordbrukspolitiken börjat genomföras sedan 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Under hösten 2007 har Europeiska kommissionen presenterat sin strategi för att ytterligare utveckla den gemensamma jordbruks- politiken, den s.k. hälsokontrollen (KOM (2007) 722). En av de frågor som står i fokus i kommissionens genomgång är hur jord- brukspolitiken ska kunna hantera nya frågor, som klimatföränd- ringarna, biobränslen, vattenhushållning och skydd av den bio- logiska mångfalden. Under 2008 ska kommissionen lägga fram ett lagförslag som man hoppas kan antas i slutet av 2008 och träda i kraft 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;I meddelandet föreslås bland annat att det s.k. tvärvillkoren, dvs. ett antal villkor som lantbrukaren måste uppfylla för att erhålla direktstöd, ska ses över så att onödiga krav tas bort samtidigt som nya kan tillkomma t.ex. för att förbättra vattenhushållningen och motverka klimatförändringar. Det bör enligt kommissionen finnas incitament för att förbättra åtgärderna som krävs för att hantera dessa nya utmaningar. Men det kommer, enligt kommissionen, att kosta pengar. Pengar för dessa ändamål bör, enligt kommissionen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft16"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td292"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td293"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft33"&gt;avsättas inom programmet för landsbygdsutveckling. Pengar från direktstödet föreslås samtidigt föras över till budgeten för lands- bygdsutveckling. Behovet av att fortsatt ge produktionsstöd till odling av energigrödor bör ses över, enligt kommissionen, i ljuset av att priserna på biobränslen har gått upp under senare åren och eftersom EU antagit bindande energimål till 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft33"&gt;Det nya landsbygdsprogrammet i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft33"&gt;Det nya svenska landsbygdsprogrammet &lt;NOBR&gt;2007–2013&lt;/NOBR&gt; finansieras till hälften med &lt;NOBR&gt;EU-medel&lt;/NOBR&gt; och till hälften av den svenska staten. Enligt beslutet inom EU om riktlinjerna för landsbygdsutveckling 2007 2013 (Europaparlamentet och rådet 2006) ska resurserna i programmet även bidra till en begränsad klimatpåverkan och att EU:s åtaganden under Kyotoprotokollet nås. Uppsatta klimatmål bör enligt riktlinjerna integreras i de mål som sätts inom ramen för jordbrukspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft33"&gt;Programmet omfattar stöd för utveckling av landsbygden, miljöförbättringar och stöd för ökad konkurrenskraft inom jordbruk, skogsbruk, trädgård, rennäring och livsmedelsförädling. Programmet omfattar totalt 35 miljarder kronor, dvs. 5 miljarder kronor per år, och liknar i delar tidigare program för miljö- och landsbygdsutveckling. Varje länsstyrelse ska, i sina respektive län och tillsammans med ett partnerskap, ta fram genomförande- strategier för landsbygdsprogrammet. Dessa lägger fast länets prioriteringar inom bland annat investerings- och projektstöden i programmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft33"&gt;Miljöersättningarna har utformats för att uppnå miljömål som att bevara ett öppet odlingslandskap, bevara den biologiska mång- falden, minska växtnäringsförlusterna till vatten, bevara myllrande våtmarker, levande skogar och uppnå en giftfri miljö. Särskilda ersättningar för åtgärder som direkt begränsar utsläpp av växthus- gaser saknas i programmet. Investeringsstöd ges dock till odling av fleråriga energigrödor, som bidrar till reducerade utsläpp i andra sektorer. Som mål för stödet har satts upp att arealen för odling av fleråriga energigrödor ska öka med 30 000 hektar under stöd- perioden (till år 2013) från dagens ca 15 000 hektar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft87"&gt;Investeringar i rötningsanläggningar för stallgödsel kan också vara aktuella för investeringsbidrag, enligt det nya programmet, liksom stöd till energiomställning/effektivisering av energianvänd-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft16"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft33"&gt;ningen i växthus och jordbruksbyggnader. Omfattningen beror på intresset hos lantbrukarna och hur stöden fördelas regionalt. Åtgärder av de sistnämnda typerna räknas upp bland sådana som kan vara berättigade till investeringsbidrag för modernisering av jordbruksföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Utredningen Bioenergi från jordbruket − en växande resurs föreslår att gödselbaserad biogasproduktion bör ges ett särskilt tidsbegränsat investeringsstöd inom ramen för det befintliga lands- bygdsprogrammet för att stärka jordbruksföretagens konkurrens- och utvecklingskraft. Förslaget om att öronmärka delar av bidraget inom landsbygdsprogrammet till biogasproduktion bedöms enligt utredningen maximalt behöva uppgå till 40 miljoner kronor per år under perioden &lt;NOBR&gt;2008–2013.&lt;/NOBR&gt; Stödet föreslås schablonberäknas ut- gående från en typanläggning, som motsvarar dagens kommersiella teknik, för att förenkla administrationen och stimulera utveck- lingen av kostnadseffektiva system. Investeringsstödet föreslås uppgå till 30 procent av investeringskostnaden för en biogasanlägg- ning, inklusive kraftvärmeanläggning. Samrötning med andra mate- rial upp till 50 procent bör också vara berättigat till stöd, enligt utredningens förslag. Stödet bör tidsbegränsas för att påskynda utvecklingen av en kommersiell marknad. Utredningen bedömer att ett stöd av denna omfattning skulle kunna leda till att en biogasproduktion byggs ut med sammanlagt drygt 0,3 TWh. För- slaget beräknas leda till 0,15 miljoner ton lägre utsläpp av växthus- gaser per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft33"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket lyfter i Kontroll- station 2008 fram att samrötning av gödsel med andra substrat kan vara den lämpligaste rötningstekniken och menar därför att en analys bör göras om det är bidrag från landsbygdsprogrammet och/eller bidrag från ett fortsatt klimatinvesteringsbidrag, som är den lämpligaste stödformen. Den senare konstruktionen gör det möjligt att ge bidrag även till rötningsanläggningar där avfall från jordbruket endast utgör en mindre del av det material som rötas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft33"&gt;Andra styrmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Utredningen om jordbruket som producent av bioenergi föreslår att stödet till Salixodlingar bör kompletteras med en kontrakts- premie under perioden &lt;NOBR&gt;2008–2013.&lt;/NOBR&gt; Premien föreslås utgå till värme- och kraftföretag som tecknar kontrakt på nyplanterad Salix.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft16"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td292"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td293"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft33"&gt;Utredningen föreslår att stödet finansieras med en kombination av ett nytt statligt investeringsstöd och medel för företagsutveckling inom landsbygdsprogrammet. Krav bör ställas på var odlingarna lokaliseras med tanke på att minimera negativa konsekvenser på landskapsbilden. Den tidsbegränsade kontraktspremie för Salix, som utredningen förslår, ska som mest kunna uppgå till ca 100 mil- joner kronor. Utredningen motiverar förslaget med att Salixodling har förutsättningar att utvecklas på marknadens villkor om nu- varande hinder för expansion överbryggas. Genom att en premie ges till energibolag kommer fler aktörer in på marknaden som då kan öka i omfattning. Det kan enligt utredningen i sin tur skapa ekonomi för att fler företag kan erbjuda maskintjänster till försälj- ning och att kostnaderna för att etablera energiskogsodlingar kan sänkas. Förslaget analyseras nu vidare inom regeringskansliet, bl.a. behöver utredas om det föreslagna stödet är förenligt med EU:s statsstödsregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft33"&gt;Regeringen har nyligen (hösten 2007) beslutat om att satsa fyra miljoner till klimatarbete i jordbruket. En utvecklad lantbruksråd- givning om brukningsmetoder som även bidrar till lägre utsläpp av växthusgaser kan vara ett medel att sänka utsläppen i sektorn. Rådgivningen skulle också kunna omfatta åtgärder för effektivare energianvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;KRAV och Svenskt Sigill har startat ett arbete med att ta fram ett enhetligt system för klimatmärkning av livsmedel. Klimat- märkning kan stödja konsumenters val av livsmedel som står för en lägre klimatpåverkan längs produktens hela framställningskedja. Ett genomslag för mat med lägre klimatpåverkan kan bidra till lägre utsläpp globalt, men inte nödvändigtvis inom jordbrukssektorn i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;15.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Beredningens överväganden, bedömningar och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;Med höga ambitioner på klimatområdet kommer jordbruket sannolikt att spela en allt viktigare roll som bioenergiproducent. Jordbrukssektorn har därmed en möjlighet att bidra till reducerade utsläpp av växthusgaser även i andra sektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Omvärldsförändringar, som förändringar av spannmålspriser, kan dock snabbt ändra lönsamhetskalkyler för biobränsleproduk- tion från jordbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft16"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1176 ft33"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-gemensamma&lt;/NOBR&gt; stöd på jordbruksområdet som syftar till att minska klimatpåverkan bör kunna accepteras under en övergångs- period. Beredningen förutsätter att utvecklingen sammantaget går mot att den samlade stödnivån minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1177 ft33"&gt;Vid den halvtidsutvärdering, som ska göras nationellt av genom- förandet av det nya landsbygdsprogrammet bör omfattningen och effekten av åtgärder som bidrar till minskad klimatpåverkan sammanställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1178 ft33"&gt;Riktlinjerna för landsbygdsprogrammets genomförande bör anpassas så att klimatåtgärder prioriteras om sådana åtgärder visar sig ha fått en begränsad omfattning under programmets inledning. En sådan inriktning är också i linje med kommissionens tankar i meddelandet inför den s.k. hälsokontrollen av EU:s jordbruks- politik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft33"&gt;Sverige bör även, inom ramen för EU:s jordbrukspolitik, verka för att jordbruksstöd som har negativ klimatpåverkan avskaffas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1176 ft33"&gt;Beredningen föreslår att stöd bör ges till utveckling av biogas- produktion från stallgödsel och till samrötning av stallgödsel med andra substrat, i linje med förslaget från utredningen om jord- bruket som bioenergiproducent, genom att en liten del av medlen inom landsbygdsprogrammet (ca 40 Mkr/år) avsätts för detta syfte. Krav på utvärdering och erfarenhetsspridning under programmets genomförande bör ingå, och det behöver även samordnas med det fortsatta investeringsstödet till bl.a. biogasproduktion för organiskt avfall från fler sektorer än jordbrukssektorn, som Beredningen föreslår i kap 12 och 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1179 ft33"&gt;Nedsättningen av koldioxidskatten på fossila bränslen inom jordbruket och övriga areella näringar bör, på samma sätt som för industri utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter, sänkas så att skattenivån höjs till 30 öre per kg koldioxid. Styrningen kan på sikt behöva skärpas för att ge incitament till ytterligare åtgärder. När styrmedelsskärpningar övervägs behöver samtidigt analyseras hur den svenska jordbrukssektorns konkurrensförmåga påverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1178 ft33"&gt;Den höjning av energiskatten på diesel som Beredningen föreslår i avsnitt 14.5 bör, med hänsyn till jord- och skogsbrukets konkurrenssituation och risken för läckageeffekter, omfatta jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner först efter tre år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1177 ft33"&gt;Det förslag som utredningen om Bioenergi från jordbruket lagt fram om en särskild kontraktspremie till Salixodling behöver analyseras vidare. En eventuell premie bör finansieras inom EU:s gemensamma stöd på jordbruksområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft16"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td292"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td293"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Utsläpp utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter: Övriga delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1180 ft33"&gt;Det behövs ökad kunskap om vilka åtgärder som kan vidtas inom jordbruket för att reducera utsläppen av växthusgaser såväl inom växtodling som inom animalieproduktion. Detta för att med bättre precision kunna föreslå åtgärder på området. Beredningen föreslår därför att regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att, i samarbete med andra berörda myndigheter och branschens aktörer, göra en sammanställning över kunskapsläget rörande klimat- åtgärder, identifiera områden för synergier och konflikter med andra mål, områden som är angelägna för ytterligare forsknings- insatser samt ta fram ett förslag till handlingsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1181 ft33"&gt;Arbetet med enhetlig klimatmärkning välkomnas av Bered- ningen eftersom det finns ett stort intresse bland konsumenter i Sverige att få tillgång till lättfattlig information om vad olika kon- sumtionsval har för betydelse för utsläppen av växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1182 ft16"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324334x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1183 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;Kyotoprotokollets flexibla mekanismer och klimatbistånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft8"&gt;Flexibla mekanismer (avsnitt 16.1)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1184 ft33"&gt;Beredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Det behövs en fortsatt statlig satsning på CDM, Clean Development Mechanism och JI, Joint Implementation, eftersom dessa mekanismer fortfarande befinner sig i en uppbyggnadsfas och eftersom det underlättar en strategisk styrning av projekten mot nyckeltekniker och geografiska områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1185 ft33"&gt;Beredningens bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;CDM, Clean Development Mechanism, är ett viktigt instru- ment, med stor potential som både kan bidra till tekniköver- föring och till att skapa förtroende mellan industri- och utvecklingsländer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;CDM behöver effektiviseras och utvecklas så att större volymer av utsläpp kan omfattas samtidigt som höga krav ställs på att projekten verkligen leder till utsläppsminsk- ningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1186 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;JI, Joint Implementation, är en betydelsefull mekanism för att främja utsläppsminskningar framför allt i länder som i dag är marknadsekonomier men varit planekonomier. Vilken betydelse JI kommer att spela i en framtida klimatregim beror bl.a. på åtagandenas utformning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Mekanismerna gör det möjligt att öka kostnadseffektiviteten i de svenska åtgärderna och därmed öka acceptansen för en totalt sett större reduktion av koldioxidutsläpp än annars.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1187 ft16"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324335x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Kyotoprotokollets flexibla mekanismer och klimatbistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p448 ft8"&gt;Klimatbistånd&lt;SPAN class="ft27"&gt;T &lt;/SPAN&gt;(avsnitt 16.2)&lt;SPAN class="ft27"&gt;T&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft33"&gt;Beredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Biståndet bör aktivt inriktas mot att hjälpa mottagarländerna att klimatanpassa sin utveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft33"&gt;Beredningens bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Klimatförändringarna kommer att ha negativa effekter för utvecklingen i de fattiga länderna och behovet av klimatrelaterat bistånd till fattiga länder kommer att öka.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1188 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Biståndet bör inriktas mot att hjälpa länderna att klimat- anpassa sin utveckling genom att skapa hållbar infrastruktur och en energiförsörjning för låga växthusgasutsläpp, hållbar vattenförsörjning, ett hållbart jordbruk och genom katastrof- förebyggande åtgärder. Sida bör utveckla metoder för att noggrannare följa upp klimatrelaterat bistånd. Tydligare rikt- linjer för en sådan inriktning av biståndet bör utarbetas för Sidas samarbetspartners, för internationella biståndsförmed- lare och multilaterala finansieringsorgan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1189 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Behovet av finansiellt stöd till utvecklingsländernas anpass- ning till ett förändrat klimat uppmärksammas särskilt. Sverige bör internationellt verka för mer resurser till anpass- ning, t.ex. genom att en ökad andel av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CDM-betalningarna&lt;/NOBR&gt; går till fonden för anpassning som inrättats under Kyoto- protokollet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1190 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Sveriges stöd till utvecklingsländers kapacitetsuppbyggnad och deltagande i klimatkonventionsprocessen bör förstärkas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft33"&gt;I detta kapitel diskuteras finansiella flöden som genereras av Kyotoprotokollets mekanismer men också klimatrelaterat bistånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;IEA har uppskattat investeringsbehovet i energisektorn till 20 000 miljarder dollar (USD) fram till år 2030 med en betydande del av investeringarna i utvecklingsländernas snabbt växande ekonomier. Det är av stor betydelse för möjligheten att nå långt- gående globala klimatmål att dessa investeringar så långt som möjligt styrs mot koldioxidsnåla tekniker. Styrning av finansiella flöden, bistånd och användning av de flexibla mekanismerna, särskilt CDM, kommer att vara nyckeluppgifter för att påverka hur investeringar görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td299"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td300"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Kyotoprotokollets flexibla mekanismer och klimatbistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1191 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;16.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Omfattning och inriktning för flexibla mekanismer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft33"&gt;En förutsättning för att det internationella samfundet kunde enas om Kyotoprotokollet var skapandet av de flexibla mekanismerna. För ett flertal länder kommer de flexibla mekanismerna att vara nödvändiga att utnyttja för att de ska kunna nå sina åtaganden under Kyotoprotokollet. Möjligheten att samarbeta genom JI anses ha bidragit till att Ryssland till sist ratificerade protokollet och att det därigenom trädde i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft33"&gt;Sverige har varit en aktiv aktör för att utveckla de flexibla meka- nismerna till trovärdiga och effektiva styrmedel, inte minst genom klimatkonventionens pilotprogram (Activities Implemented Jointly, AIJ) och nu senare genom projekt enligt Kyotoprotokollets mekanismer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1192 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;16.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Kyotoprotokollets mekanismer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;Kyotoprotokollet omfattar de projektbaserade flexibla meka- nismer, mekanismen för ren utveckling (Clean Development Mechanism, CDM) och gemensamt genomförande (Joint Imple- mentation, JI) samt handel med utsläppsrätter mellan länder (s.k. Assigned Amount Units, AAU:s). Mekanismerna skapades i och med Kyotoprotokollet och reglerna för hur de får användas konkretiserades därefter i den s.k. Marrakechöverenskommelsen. Genom EU:s länkdirektiv (2004/101/EG), som kompletterar direktivet om handel med utsläppsrätter(2003/87/EG), etablerades en koppling mellan de projektbaserade mekanismerna och EU:s system för handel med utsläppsrätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft33"&gt;Till skillnad från handel med utsläppsrätter (s.k. AAU:s) mellan länder avser CDM och JI konkreta projekt i andra länder för att minska utsläpp av växthusgaser i olika anläggningar och verksam- heter. De kallas därför projektbaserade mekanismer. Projekten för- väntas bidra till tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad i de länder där projekten genomförs, de s.k. värdländerna. De kan också mobilisera privat finansiering för klimatrelaterade åtgärder. CDM- projekten ska vidare bidra till hållbar utveckling i värdländerna. Några särskilda kriterier för hur detta ska följas upp finns dock inte utan det är upp till värdländerna att avgöra om projekten bidrar till hållbar utveckling. För såväl CDM- som &lt;NOBR&gt;JI-projekt&lt;/NOBR&gt; är det en förut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft16"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Kyotoprotokollets flexibla mekanismer och klimatbistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft33"&gt;sättning att både investerar- och värdland har ratificerat Kyoto- protokollet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft33"&gt;CDM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;CDM erbjuder en möjlighet för länder med åtaganden enligt Kyotoprotokollet (s.k. Annex &lt;NOBR&gt;1-länder,&lt;/NOBR&gt; dvs. huvudsakligen industri- länder) att investera i projekt i länder som inte har åtaganden enligt protokollet (utvecklingsländer). Biståndsmedel får inte användas. De minskningar av utsläppen som uppstår genererar utsläpps- reduktionsenheter. De länder som betalat för investeringarna får tillgodoräkna sig de utsläppsreduktionsenheter som uppstår. Dessa benämns Certified Emission Reductions, CER:s. Ett omfattande administrativt förfarande verifierar hur stora utsläppsminskningar som uppnås och att de är additionella, dvs. att utsläppsminskningen inte hade kommit till stånd utan det aktuella projektet. Granskning och kontroll görs av särskilt ackrediterade företag (t.ex. Det Norske Veritas) och prövas av &lt;NOBR&gt;CDM-styrelsen.&lt;/NOBR&gt; Alla typer av projekt tillåts i princip men formuleringar i Marrakechöverens- kommelsen sätter upp vissa begränsningar för kärnkraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft33"&gt;JI&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;För JI gäller att länder med åtaganden enligt Kyotoprotokollet har möjlighet att genomföra projekt i ett annat land, som också har åtagande enligt protokollet, och kan tillgodoräkna sig utsläpps- minskningarna som uppstår. Även här verifieras via ett admi- nistrativt förfarande hur stora utsläppsminskningarna är och att de är additionella. De utsläppsreduktionsenheter som skapas i JI- projekt benämns Emission Reduction Units, ERU:s. Mekanismen var ursprungligen avsedd för samarbetsprojekt mellan rikare i- länder och länder som tidigare var planekonomier, och det är också mellan dessa som flest projekt kommit till stånd. Utrymmet för JI har kommit att begränsas genom att EU:s handelssystem införts. Projekt förutses nu främst i Ryssland och Ukraina.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1174 ft16"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td299"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td300"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Kyotoprotokollets flexibla mekanismer och klimatbistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1193 ft33"&gt;Handel med utsläppsrätter, AAU:s&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Enligt Kyotoprotokollet ges länder möjlighet att uppfylla sina åtaganden genom inköp av utsläppsrätter (AAU:s) vid sidan av utsläppsminskningar inom det egna landet, användning av kol- sänkor och de projektbaserade mekanismerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Flera av de länder som ratificerat Kyotoprotokollet kommer av allt att döma att ha överskott av AAU:s. Det gäller särskilt länder som tidigare var planekonomier, t.ex. Ryssland och Ukraina som i många fall kraftigt minskat sina utsläppen sedan 1990 som en följd av minskad ekonomisk aktivitet och inte som ett resultat av klimat- åtgärder. Köpare av dessa AAU:s kan bli andra länder som har svårt att nå sina åtaganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;Det finns en viss tveksamhet att köpa AAU:s hos flera av de länder som har svårt att nå sina åtaganden. Arbete pågår, bl.a. med stöd från Världsbanken, att koppla köp av AAU:s till investerings- program i de länder som säljer dessa, s.k. Green Investment Schemes (GIS). Japan, Nederländerna och Finland är några av de länder som engagerat sig i detta arbete. På säljarsidan förbereder sig länder som har betydande överskott av AAU:s och som önskar attrahera investeringar, t.ex. Bulgarien och Lettland. GIS innebär att säljarlandet förbinder sig att använda intäkterna till klimat eller andra miljöinvesteringar och att detta sker under internationell insyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft33"&gt;Hittills har inga transaktioner genomförts. Det är troligt att omsättningen av AAU:s kommer att vara ganska låg även framöver med tanke på att enbart stater är köpare och säljare. Det är också osäkert huruvida ”överblivna” AAU:s från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod kommer att få användas i en framtida klimat- regim för att möta åtaganden eller på annat sätt även om Kyoto- protokollets nuvarande regelverk tillåter dem att föras över till framtida åtagandeperioder. Priset kan därför komma att variera mycket över tiden men sannolikt blir priset för AAU:s lägre än priset för utsläppsreduktionsenheter (CER:s och ERU:s) som genereras av de projektbaserade mekanismerna. Köp av AAU:s skulle därmed bli det billigaste sättet för ett land att nå sina åtaganden. Däremot ger köp av AAU:s, till skillnad från JI/CDM, ingen tekniköverföring eller kapacitetsuppbyggnad. Med undantag för de fall där en försäljning kopplas till t.ex. ett Green Investment Scheme, genereras inte heller några additionella utsläppsminsk- ningar i säljarlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1194 ft16"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Kyotoprotokollets flexibla mekanismer och klimatbistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p504 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;16.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Mekanismernas betydelse hittills och möjlig utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft33"&gt;Utvecklingen av CDM och JI hittills&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Globalt sett har utvecklingen när det gäller CDM överträffat många bedömares initiala förväntningar (JI startade senare och har utvecklats betydligt långsammare). I dagsläget, februari 2008, finns över 900 godkända &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; som sammantaget beräknas ge en reduktion på 2,2 miljarder ton CO&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;till 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Inledningsvis var statliga aktörer och fonder de största inves- terarna i &lt;NOBR&gt;CDM-projekt,&lt;/NOBR&gt; de senaste åren dominerar privata aktörer. Köparna av utsläppsreduktionsenheterna återfinns främst bland de europeiska företag som ingår i EU:s utsläppshandelssystem men även bland japanska företag. Framförallt är det alltså privat kapital som mobiliseras genom CDM i dag (Raab, 2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;JI har hittills inte genererat lika många projekt och lika stora utsläppsminskningar som CDM. Det första projektet godkändes nyligen av övervakningskommittén för JI och över 100 projekt undergår just nu den oberoende granskning som föregår en ansökan om registrering. Skälen till att JI inte fått samma omfatt- ning som CDM är flera. Bland annat har många tilltänkta värd- länder blivit medlemmar i EU. Vidare innebär regelverket för CDM att projekt kunde börja generera utsläppsreduktionsenheter (CER:s) redan år 2000 medan &lt;NOBR&gt;JI-projekt&lt;/NOBR&gt; kan börja generera ut- släppsreduktionsenheter (ERU:s) först 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft33"&gt;Utvecklingsländers förhoppningar på CDM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Bland många utvecklingsländer finns en stor tilltro till att ett breddat och vidareutvecklat CDM i en framtida klimatregim ska kunna generera betydande finansiella flöden till utvecklingsländer- na och därmed bidra till en mer hållbar utveckling, tekniköver- föring och kapacitetsuppbyggnad, samtidigt med begränsningar av koldioxidutsläppen. Önskemål finns om både enklare administra- tiva förfaranden samt om bredare anslag t.ex. i form av satsningar inom hela sektorer, s.k. &lt;NOBR&gt;sektors-CDM&lt;/NOBR&gt; eller genom breda program för t.ex. energieffektivisering, s.k. &lt;NOBR&gt;program-CDM.&lt;/NOBR&gt; Samtidigt behöver man vid en breddning av CDM hantera problemen med att verifiera att projekten eller programmen är additionella, dvs. att åtgärderna inte hade vidtagits i alla fall till följd av exempelvis ökande energipriser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft16"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td299"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td300"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Kyotoprotokollets flexibla mekanismer och klimatbistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1143 ft33"&gt;Regelverket för CDM är så konstruerat att en särskild avgift ”share of proceeds”, motsvarande två procent av de utsläppsreduk- tionsenheter som ett &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; genererar, ska avsättas till den fond för anpassning som har inrättats under Kyotoprotokollet. Därmed finns en direkt kanal från investeringar för utsläppsminsk- ningar till projekt för anpassning till ett förändrat klimat, något som många, för klimatförändringar särskilt utsatta utvecklings- länder, värderar högt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1195 ft33"&gt;Kritik mot CDM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Många afrikanska länder är besvikna över att jämförelsevis få projekt skapats i Afrika. Detta förhållande återspeglar det rådande investeringsklimatet, men också det faktum att Afrika har låga utsläpp. Kina och Indien dominerar stort när det gäller att locka till sig &lt;NOBR&gt;CDM-projekt.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;En annan del av kritiken handlar om inriktningen av projekten. Av hittills godkända projekt utgörs en stor del av utsläppsminsk- ningarna av gaserna HFC och N&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;O,&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;huvudsakligen i Kina. Särskilt &lt;NOBR&gt;HFC-projekten&lt;/NOBR&gt; har fått kritik eftersom deras bidrag till hållbar utveckling ansetts vara mycket begränsade samt att intäkterna från de CER:s som genereras är flera gånger större än åtgärdskost- naderna. En relativt begränsad andel av hittills uppnådda utsläpps- minskningar har rört satsningar på förnybar energi och energi- effektivisering. Vidare har oberoende bedömare pekat på att syftet att bidra till hållbar utveckling kommit i skymundan i många projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft33"&gt;Särskilt bland miljörörelsen har det förekommit önskemål om att begränsa CDM till vissa typer av projekt, t.ex. energieffektivi- sering och förnybar energi. Tankar har också framförts om att man borde utesluta vissa typer av projekt, t.ex. nyss nämnda HFC- projekt och kolkraftsprojekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Det finns även kritik som går ut på att regelverket för CDM är för invecklat och att CDM med nuvarande regler aldrig kan bli det breda verktyg det skulle behöva vara för att på allvar kunna bidra till att begränsa de snabbt ökande utsläppen från utvecklings- länderna (se vidare kapitel 20).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1196 ft16"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Kyotoprotokollets flexibla mekanismer och klimatbistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1197 ft33"&gt;De projektbaserade mekanismernas attraktionskraft på privata investerare och kostnadseffektivitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;En betydande handel med utsläppsreduktionsenheter, (CER:s och ERU:s), där såväl länder som företag deltar, äger i dag rum inter- nationellt. Det finns även en andrahandsmarknad där aktörer köper utsläppsreduktionsenheter som de sedan säljer vidare. Det är värt att notera att det kan finnas betydande ekonomiska incitament i projektverksamheten. De som investerar i ett projekt kan sälja (eller slippa förvärva) utsläppsreduktionsenheter till marknads- priset medan kostnaderna bestäms av vad det faktiskt kostar att reducera utsläpp i det aktuella fallet. I många fall kan utsläpps- minskningarna som uppnås via CDM och JI vara kostnadseffektiva. Som exempel har kostnaderna inom den svenska &lt;NOBR&gt;CDM/JI-verk-&lt;/NOBR&gt; samheten hittills legat på ca &lt;NOBR&gt;50–100&lt;/NOBR&gt; kronor per reducerat ton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;. Det kan jämföras med priset på utsläppsrätter i EU:s system för handel med utsläppsrätter (f.n. drygt 200 kronor per ton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;för perioden &lt;NOBR&gt;2008–2012)&lt;/NOBR&gt; eller den svenska koldioxidskatten på 1010 kronor per ton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B&lt;/SPAN&gt;e.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft33"&gt;Sveriges engagemang i de projektbaserade mekanismerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;Sveriges engagemang har bestått i finansiella bidrag, stöd i form av kompetens vid utbyggnaden av de institutioner som skapats under Kyotoprotokollet samt via genomförande av ett antal projekt. Sverige har även genom sina erfarenheter medverkat till meka- nismernas utveckling. Totalt beräknas de projekt som svenska staten medverkar i generera ca 6 miljoner utsläppsminsknings- enheter (CER:s och ERU:s) under sin krediteringsperiod. Sverige har förbundit sig att köpa 2,3 miljoner av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Sveriges engagemang i projekt har dels kanaliserats genom ett program, Swedish International Climate Investment Programme, SICLIP, som administreras av Energimyndigheten, dels genom multilaterala insatser inom Östersjösamarbetet (BASREC och Testing Ground Facility), Världsbanken, Europeiska utvecklings- banken samt Asiatiska utvecklingsbanken. Därtill kan svenska före- tag som deltar i EU ETS i viss utsträckning använda utsläppsrätter från de två projektbaserade mekanismerna (CDM och JI) i stället för utsläppsrätter inom EU:s handelssystem. Företagen kan däremot inte använda AAU:s. Det finns även svenska företag som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft16"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td299"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td300"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Kyotoprotokollets flexibla mekanismer och klimatbistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft33"&gt;genomför JI- och &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; för att senare kunna sälja utsläpps- reduktionsenheterna vidare på framför allt den europeiska marknaden. Denna verksamhet är mycket större än Sveriges statliga engagemang (Raab, 2008).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Inom Swedish International Climate Investment Programme, SICLIP, med en total budget på ca 320 miljoner kronor, har kriterier använts för att styra mot små- och medelstora projekt med fokus på förnybar energi och energieffektivisering. Energi- myndigheten har engagerat sig i ett tiotal olika projekt sammanlagt. Värdländer för &lt;NOBR&gt;CDM-projekten&lt;/NOBR&gt; har varit Brasilien, Indien och Kina. Ett projekt planeras nu också i Botswana. När det gäller JI- projekt har Estland, Rumänien, Ryssland och Ukraina varit värd- länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft33"&gt;Sveriges satsningar på de direkta statliga programmen har varit viktiga i en uppbyggnadsfas av de projektbaserade mekanismerna. Ett viktigt skäl för bl.a. Sveriges projektverksamhet i synnerhet inom CDM är att projekten har varit viktiga för att engagera utvecklingsländerna i det globala klimatsamarbetet. Mycket talar emellertid för att privata aktörers andel av projekten kommer att bli allt större efter denna uppbyggnadsfas. Den främsta drivkraften är efterfrågan från företag inom det europeiska handelssystemet. Den osäkerhet som nu föreligger om den framtida klimatregimen efter år 2012 innebär, enligt flera bedömningar, att investerar- länderna genom fortsatta statliga program måste överbrygga de risker som marknadens aktörer ser. Ett ytterligare skäl till ett fortsatt statligt engagemang i projekten kan vara önskemål om noggrann uppföljning och önskemål om satsningar på särskilda typer av projekt eller i vissa geografiska områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1198 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;16.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Beredningens överväganden, bedömningar och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft33"&gt;Beredningen anser att främst CDM är viktig för att stödja kapaci- tetsuppbyggnad och tekniköverföring till länder utan åtaganden i Kyotoprotokollet. Satsningar på &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; kan skapa för- troende mellan utvecklingsländer och industriländer, bidra till en mer hållbar utveckling samt stärka utvecklingsländernas möjlighet att på sikt göra åtaganden om att begränsa utsläppen. JI är en betydelsefull mekanism för att främja utsläppsminskningar i länder som i dag är marknadsekonomier men varit planekonomier. Vilken betydelse JI kommer att spela i en framtida klimatregim beror bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft16"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Kyotoprotokollets flexibla mekanismer och klimatbistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft33"&gt;på åtagandenas utformning. JI:s betydelse kan komma att öka om fler länder har ett kvantitativt åtagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft33"&gt;Det bör framhållas att Sverige genom att använda mekanismerna kan öka kostnadseffektiviteten i klimatpolitiken genom att dyrare nationella utsläppsminskningar skjuts på framtiden. Därmed ökar också möjligheterna för att göra en totalt sett större reduktion än annars av växthusgasutsläppen till samma kostnad. Samtidigt kan behovet av snabbare framtida utsläppsminskningar i Sverige öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Beredningen noterar att det förekommer kritik mot CDM:s funktionssätt. Beredningen anser att CDM behöver effektiviseras och utvecklas så att mekanismens bidrag till hållbar utveckling kan säkras och större volymer av utsläpp kan omfattas. Bland annat behöver regelverket utvecklas med möjligheter för s.k. program- CDM och &lt;NOBR&gt;sektors-CDM.&lt;/NOBR&gt; Samtidigt bör höga krav ställas på att projekten verkligen leder till utsläppsminskningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Statliga satsningar på CDM och JI kan ske antingen direkt genom statliga program eller genom köp av utsläppsreduktions- enheter på marknaden. Beredningen föreslår att det även i fortsätt- ningen bedrivs statliga program för investeringar i CDM/JI. Statliga program har en fortsatt viktig roll att fylla eftersom CDM och JI fortfarande kan sägas befinna sig i en uppbyggnadsfas. Det ökar också möjligheten till styrning och uppföljning av projekt- verksamheten. Sveriges satsningar på CDM/JI bör i första hand inriktas på projekt för förnybar energi och energieffektivisering. Det finns starka motiv för att sprida insikten att åtgärder som minskar växthusgasutsläppen kommer att ha ett värde på den inter- nationella koldioxidmarknaden. Möjligheten för de fattigaste länderna att skaffa sig breddad praktisk erfarenhet av inter- nationellt klimatsamarbete genom medverkan i t.ex. CDM är vik- tig. En god geografisk spridning med en betydande andel av satsningarna i de fattigaste länderna bör därför också eftersträvas även om detta inte innebär maximal kortsiktig kostnadseffektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;16.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Stöd till utvecklingsländer och klimatbistånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;Marknaden för handel med koldioxidminskningar kommer med stor sannolikhet att växa på sikt, särskilt om Världssamfundet kan enas om en någorlunda långtgående internationell klimatregim för tiden efter 2012 med inslag av åtaganden även för utvecklingsländer eller en utökad roll för projektbaserade mekanismer. Vid sidan av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft16"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td299"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td300"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Kyotoprotokollets flexibla mekanismer och klimatbistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft33"&gt;dessa mekanismer kommer andra investeringar dock att ha en fortsatt viktig uppgift. Utvecklingsländerna är en heterogen grupp och behoven är olika mellan å ena sidan befolkningsrika snabbt växande ekonomier och å andra sidan de minst utvecklade länderna. För de fattigaste länderna är biståndsmedel en viktig kanal för investeringar och kommer att vara det under överskådlig tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;16.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Klimatrelaterat bistånd − inriktning och omfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft33"&gt;Nuvarande bistånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;Det övergripande målet för svensk biståndspolitik är fattigdoms- bekämpning. Inom klimatområdet har åtgärder för säker modern energiförsörjning, för de många människor som i dag saknar till- gång till elektricitet genom förnybar el, en särskild betydelse. Inom klimatområdet ska det svenska biståndet bidra till åtgärder som förebygger eller minimerar utsläpp av växthusgaser, minskar fattiga länders och människors sårbarhet för klimatförändringar och stärker deras förutsättningar att anpassa sig till ett förändrat klimat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;IPCC pekar i sin fjärde utvärderingsrapport på att tättbefolkade, låglänta, kustregioner i fattiga länder och samhällen, som är käns- liga för extremer eller beroende av klimatkänsliga lokala resurser, hör till de mest utsatta för klimatförändringarna. Klimat- förändringarnas negativa konsekvenser för exempelvis livsmedels- försörjning och vattentillgång utgör ett hot mot redan gjorda utvecklingsansträngningar och ett hinder för att nå FN:s millennie- mål. Detta indikerar att behovet av stöd både i form av katastrof- bistånd och förebyggande insatser till fattigare, utsatta, länder kommer att öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft33"&gt;Under 2007 ger Sverige ca 30 miljarder kronor i bistånd, det vill säga en procent av beräknad bruttonationalinkomst (BNI). Av Sveriges totala bistånd år 2006 förmedlades knappt 16 miljarder kronor, eller drygt hälften, via Sida. Inom det internationella utvecklingssamarbetet är utrikesdepartementet och exportkredit- nämnden andra stora svenska aktörer som kanaliserar svenskt bistånd. Ungefär två tredjedelar av pengarna går till utvecklings- samarbete som sker direkt mellan Sverige och enskilda samarbets- länder, så kallat bilateralt bistånd. En tredjedel av biståndet är multilateralt samarbete och går framförallt via &lt;NOBR&gt;FN-systemets&lt;/NOBR&gt; orga-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft16"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Kyotoprotokollets flexibla mekanismer och klimatbistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft33"&gt;nisationer till Världsbanken, utvecklingsbankerna och till EU:s gemensamma biståndsbudget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft33"&gt;I budgetproposition (prop. 2007/2008:1) har regeringen iden- tifierat miljö och klimat som en av tre tematiska prioriteringar under den aktuella mandatperioden. Regeringen uttrycker vidare att samarbetet med både privata och offentliga aktörer för att stärka tekniköverföringen och kapacitetsbyggnaden inom energi- området är en viktig del i utvecklingsarbetet. Flödet av inves- teringar som i dag går från industri- till utvecklingsländer kan påverkas och i större utsträckning styras utifrån hänsyn till klimat- frågorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft33"&gt;Sidas arbete med klimatfrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Sida har som målsättning att förebygga den förstärkta växthus- effekten genom att arbeta för att utsläpp av växthusgaser minskar och att lindra effekterna av klimatförändringarna. Detta mål ska nås genom att exempelvis främja användning av renare och effektivare energi för uppvärmning och industrier samt minska utsläppen genom bättre och miljövänligare transporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;I Sidas arbete ingår även att stödja arbetet med olika inter- nationella miljökonventioner. Klimatkonventionen har direkt påverkan i Sidas arbete med fattigdomsbekämpning. Det saknas i dag en noggrann uppföljning av hur mycket av det bistånd som förmedlas via Sida som är klimatrelaterat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;I det svenska biståndet som förmedlas via Sida ingår kredit- och garantibistånd via ett flertal olika instrument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Dessa instrument hanteras i dag av Sida i samarbete med olika svenska partners som Exportkreditnämnden (EKN), AB Svensk Exportkredit (SEK) och Swedfund International AB. EKN, SEK och Swedfund International AB har i dag inget uttalat krav på sig att verka för att klimatsäkra de verksamheter som de finansierar via krediter och lån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft33"&gt;Kommissionen för klimatförändring och utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;Under hösten 2007 tillsatte regeringen Kommissionen för klimat- förändring och utveckling. Kommissionens huvuduppgift är att ge förslag på hur biståndet kan klimatsäkras genom att integrera risk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft16"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td299"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td300"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Kyotoprotokollets flexibla mekanismer och klimatbistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft33"&gt;reducering och anpassning till klimatförändringar i fattiga länders utvecklings- och fattigdomsbekämpningsplaner. Kommissionen ska som utgångspunkt ta den påverkan klimatförändringarna har på utvecklingsländernas förmåga att uppnå FN:s milleniemål. En annan del i kommissionens arbete är att presentera förslag på hur bistånd ska utformas som tar hänsyn till klimatpåverkan och risken för katastrofer i utvecklingsländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Kommissionens förslag ska beakta ett nerifrån och upp- perspektiv, ta hänsyn till lokal och traditionell kunskap för att säkerställa effektiva anpassningsåtgärder samt vara samhällsekono- miskt effektiva och kostnadseffektiva. Kommissionens arbete beräknas vara klart under våren 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft33"&gt;Bistånd via andra kanaler än Sida&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;De multilaterala utvecklingsbankerna (Asian Development Bank, African Development Bank, European Bank for Reconstruction and Development, European Investment Bank, &lt;NOBR&gt;Inter-American&lt;/NOBR&gt; Development Bank och Världsbanken) har tidigare ofta prioriterat fossilbaserade projekt i sin utlåning till transport- och energi- sektorerna. Bankerna har nu beslutat att etablera ramverk för insatser för ren energi och klimatförändringar. I en gemensam rapport (ECON, 2007) redogör de för sin roll i det globala arbetet med klimatförändringar, hur deras arbete ser ut och vilka planer som finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1200 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;16.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Svenskt stöd inom ramen för klimatkonventionen och närliggande processer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;Sverige är av tradition starkt engagerat i arbetet under klimatkon- ventionen. Sverige har varit en av de viktigaste bidragsgivarna också för ekonomiskt stöd till klimatkonventionsprocessen. Stödet har kanaliserats till fonderna under konventionen och protokollet (se vidare kapitel 20). Stödet har också gått till genomförande av möten och de fattigaste ländernas deltagande eftersom många utvecklingsländer saknar tillräckliga resurser för att kunna delta aktivt i förhandlingsarbetet under klimatkonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;Vetenskapen kring klimatfrågorna har gjort stora framsteg under de senaste decennierna. FN:s klimatpanel, IPCC:s arbete är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft16"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Kyotoprotokollets flexibla mekanismer och klimatbistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft33"&gt;centralt för fortsatt kunskapsuppbyggnad. Fortfarande återstår emellertid betydande luckor när det gäller kunskapen om hur olika regioner och delar av de fattiga länderna kommer att drabbas av klimatförändringarna. Samtidigt saknas resurser för observation, övervakning och analys. Som stöd, bl.a. för behoven under klimat- konventionen, byggs klimat- och miljöövervakning upp av GCOS (Global Climate Observing Systems) och GEO (Group on Earth Observation). Sverige deltar i båda dessa samarbeten men de eko- nomiska bidragen för stöd till utvecklingsländer inom detta område har hittills varit sparsamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;16.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Beredningens överväganden, bedömningar och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;Beredningen noterar IPCC:s och Vetenskapliga rådets slutsatser att klimatförändringarna kommer att ha särskilt negativa effekter för utvecklingen i många av de fattigare länderna. Beredningen ser det som sannolikt att behovet av klimatrelaterat och klimatanpassat bistånd till fattiga länder kommer att öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Beredningen bedömer att det är av central betydelse att svensk biståndspolitik har ett helhetsgrepp på arbetet med klimatför- ändringarna så att klimatarbetet och arbetet med fattigdoms- bekämpning kan ge synergieffekter och tillsammans bidra till att FN:s milleniemål uppnås. Biståndet bör aktivt inriktas mot att hjälpa mottagarländerna att klimatanpassa sin utveckling. Bistånds- insatser inom områdena hållbar infrastruktur, energiförsörjning för låga växthusgasutsläpp, hållbar vattenförsörjning, ett hållbart jord- bruk och katastrofförebyggande åtgärder är därvid av särskilt intresse. Eftersom många människor på landsbygden i utvecklings- länder saknar tillgång till el kan satsningar på elförsörjningssystem i sådana områden, baserade på förnybar energi, förena klimatarbetet med fattigdomsbekämpning. En annan prioritering bör vara att inrikta insatserna så att de stärker mottagarländernas kapacitet att medverka i utformningen av en framtida klimatregim.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft33"&gt;Beredningen välkomnar att Kommissionen för klimatföränd- ringar och utveckling har tillsatts. Det är viktigt att Kommis- sionens arbete mynnar ut i konkreta och genomförbara förslag om hur biståndet kan anpassas för att hjälpa mottagarländerna att klimatanpassa sin utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;För att kunna utveckla biståndet är det väsentligt att kunna beskriva hur biståndsmedlen används i dag. Hittills har en helhets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft16"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td299"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td300"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Kyotoprotokollets flexibla mekanismer och klimatbistånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p237 ft33"&gt;bild av klimatrelaterat bistånd och klimateffekterna av bistånd saknats. Sida bör därför utveckla metoder för att noggrannare följa upp hur biståndet används inom klimatområdet. I framtida för- delning av biståndsmedel bör vägas in mottagarländernas utsatthet för klimatförändringar, liksom deras behov av tekniköverföring, investeringar och investeringsbehov i sektorer med stor betydelse för utsläpp av växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Beredningen bedömer att det behövs tydligare riktlinjer för biståndsförmedling för att öka möjligheterna att inrikta bistånd mot uppbyggnad av en hållbar infrastruktur, inklusive i energi- sektorn. Strävan bör vara att skapa effektiva system med låg klimat- påverkan, där hänsyn tas också till klimatförändringarnas effekter och anpassningsbehov. Sådana riktlinjer behöver utarbetas dels för Sidas samarbetspartners, dels för internationella finansieringsinsti- tutioner och biståndsförmedlare. Lika viktigt är att projekten sedan följer riktlinjerna och bidrar till uppsatta mål. Ökad uppmärksam- het bör därför också ägnas åt uppföljningen av projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;Utöver det ordinarie biståndet finns behov av förstärkta resurser för överföring av tekniskt kunnande och för åtgärder för att hejda avskogning. Olika former för detta bör övervägas (se kapitel 20).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft33"&gt;Behovet av finansiellt stöd till utvecklingsländernas anpass- ningsarbete bör särskilt uppmärksammas. Här finns en möjlighet att öka resurserna vid sidan av traditionellt bistånd. Olika vägar är möjliga, t.ex. kan en möjlighet vara att verka för att höja den andel av intäkterna från &lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; som avsätts till anpassningsfonden under Kyotoprotokollet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Beredningen ser det som väsentligt att även de fattigare utveck- lingsländerna ges en möjlighet att påverka utformningen av en framtida klimatregim. Sverige har en tradition som viktig bidrags- givare för dessa länders medverkan. Sveriges stöd till utvecklings- länders deltagande i klimatkonventionsprocessen behöver för- stärkas när nu förhandlingarna om en framtida klimatregim inten- sifieras och fler förhandlingsmöten kommer att hållas. Särskilt bör stödet till de minst utvecklade länderna stärkas för att de ska kunna delta aktivt. Stödet bör också inriktas på kapacitetsuppbyggnad, t.ex. för att stärka ländernas möjligheter att följa klimatutveck- lingen, inklusive effekter regionalt och lokalt. Sådan uppföljning är också värdefull för en vidareutveckling av arbetet till stöd för FN:s klimatpanel, IPCC, bl.a. rörande regionala klimatmodeller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft16"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324349x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1201 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;Växthusgasflöden i skog och mark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft8"&gt;Beredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Möjliga åtgärder och incitament för skydd av kollager och främjande av kolsänkor liksom effekter av sådana åtgärder, t.ex. för biologisk mångfald, tillförseln av biobränsle och skogsnäringen bör utredas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1202 ft8"&gt;Beredningens bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Kolsänkorna bör inte nu ingå i det nationella målet för år 2020. Utvecklingen av de svenska kolsänkorna behöver dock följas kontinuerligt. Utifrån beslut om en framtida internationell klimatregim samt utveckling av tillförlitliga mätmetoder bör det prövas om ett särskilt mål ska skapas för kolsänkorna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1203 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Stor vikt bör läggas vid utformningen av den framtida internationella klimatregimens hantering av kolsänkor för att minimera avskogningen i tropikerna. Incitament bör skapas för att öka upptagen i kolsänkor och skydda kollager samtidigt som regelverket måste beakta utvecklingen av biobränslemarknaden, skogsnäringen och biologisk mång- fald.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1204 ft33"&gt;Avskogning i de tropiska regionerna är en viktig bidragande orsak till den globala uppvärmningen. Åtgärder mot avskogning diskute- ras huvudsakligen i kapitel 20. I främst tempererade skogar på norra halvklotet binds koldioxid. Brukande av jordar bidrar också till ändrade växthusgasflöden. Vid sidan av åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser kommer därför åtgärder för att minska avskogning, men även för att skydda och främja kolsänkor, att vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1205 ft16"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Växthusgasflöden i skog och mark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft33"&gt;betydelsefulla för den globala politiken för att hejda klimatföränd- ringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;17.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Kolets kretslopp och kolsänkorna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;17.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Globala koldioxidföden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Kol finns lagrat i form av fossila bränslen i jordskorpan. Kol finns också i terrestra system, dvs. träd och växter samt bundet i markens organiska material. Slutligen finns kol också i form av koldioxid i atmosfären och löst i världshaven. Mänskliga aktiviteter påverkar i dag väsentligt mängden kol i atmosfären, haven och terrestra system. Utsläppen av koldioxid ökar atmosfärens koldioxidhalt, vilket också leder till ett visst upptag i havens ytskikt. I terrestra system leder markanvändning till avgång av kol till atmosfären, samtidigt som en del utsläpp tas upp i biomassa och i marken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft8"&gt;Koldioxidflödenas storlek&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Jämfört med de naturliga koldioxidflödena mellan atmosfären, havet och terrestra system är de av människan skapade flödena mindre. Eftersom mänskliga aktiviteter hela tiden tillför ny kol- dioxid, som överstiger de naturliga kolsänkornas kapacitet, så till- förs atmosfären mer koldioxid som driver den globala uppvärm- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Enligt FN:s klimatpanel (IPCC, 2007) uppgick de årliga utsläp- pen av koldioxid från fossila bränslen globalt till ungefär 6,4 miljar- der ton kol under &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Avskogning bidrog med ytterligare ca 1,6 miljarder ton kol per år. Upptaget av koldioxid i växtlighet och mark motsvarade ungefär 2,6 miljarder ton kol. Nettoupptaget i världshaven var ungefär 2,2 miljarder ton kol. Nettotillskottet till atmosfären blir med dessa uppskattningar 3,2 miljarder ton kol per år, vilket motsvarar ca 12 miljarder ton koldioxid per år. De globala flödena av kol illustreras i figur 17.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1206 ft16"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324351x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Växthusgasflöden i skog och mark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1207 ft3"&gt;Figur 17.1 Globala årliga flödet av koldioxid (uttryckt som miljarder ton kol). Osäkerheten i utsläpp och upptag illustreras av de &lt;NOBR&gt;I-formade&lt;/NOBR&gt; staplarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1208 ft8"&gt;Årliga kolflöden (globalt)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1209 ft119"&gt;Miljarder ton kol&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1210 ft119"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t74"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr15 td301"&gt;&lt;P class="p58 ft184"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td303"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td304"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td305"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td306"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td307"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td308"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td309"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td310"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td311"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td312"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td313"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td314"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td315"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td307"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td316"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td317"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td305"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td316"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td318"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td319"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td305"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td320"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td277"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td320"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td320"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td321"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td301"&gt;&lt;P class="p58 ft184"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr7 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td307"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td308"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td309"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td310"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td311"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td312"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td313"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td314"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td315"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td307"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td316"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td317"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td305"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td316"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td318"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td319"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td305"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td320"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td277"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td320"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td320"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td321"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td322"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td323"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td324"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td325"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td306"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td301"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td322"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td309"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td310"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td311"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td306"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td124"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td301"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td322"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td326"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td327"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td328"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td306"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td329"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td330"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr4 td301"&gt;&lt;P class="p58 ft119"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td322"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td326"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td327"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td328"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td331"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=3 class="tr9 td332"&gt;&lt;P class="p26 ft119"&gt;Upptag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td306"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td329"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td333"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr41 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td322"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td326"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td327"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td328"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td334"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td331"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 rowspan=3 class="tr9 td335"&gt;&lt;P class="p621 ft119"&gt;Upptag sänkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td329"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td336"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td337"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td338"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td326"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td327"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td328"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td339"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td340"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td341"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td342"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td343"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td331"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td344"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td345"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td346"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td347"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td348"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=6 class="tr52 td301"&gt;&lt;P class="p58 ft119"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td322"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td326"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td327"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td328"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td334"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=3 class="tr9 td349"&gt;&lt;P class="p621 ft119"&gt;världshaven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td329"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td350"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td322"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td326"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td327"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td328"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td351"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td352"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td353"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td354"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td355"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td356"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td357"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td358"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td329"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td359"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td322"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td326"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td327"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td328"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td351"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td360"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td361"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td354"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td355"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td356"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td357"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td358"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td329"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td362"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td322"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td326"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td327"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td328"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td351"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td363"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td361"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td331"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td364"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td356"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td365"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td366"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td367"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td368"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td369"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td329"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td370"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td322"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td326"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td327"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td328"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td351"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td360"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td361"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td331"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td364"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td356"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td306"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td329"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td371"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td322"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td326"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td327"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td328"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td351"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td360"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td361"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td372"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td373"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td367"&gt;&lt;P class="p19 ft158"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td306"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td329"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td374"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr58 td301"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td375"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td376"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td377"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr59 td378"&gt;&lt;P class="p649 ft29"&gt;Utsläpp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td379"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr60 td380"&gt;&lt;P class="p19 ft236"&gt;Utsläpp pga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td381"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td382"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td383"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td384"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td385"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td386"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td387"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td388"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td389"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr60 td390"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr59 td391"&gt;&lt;P class="p19 ft237"&gt;Tillskott i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr59 td392"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr26 td301"&gt;&lt;P class="p58 ft29"&gt;&lt;NOBR&gt;-2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td393"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td394"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td395"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td396"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=3 class="tr26 td397"&gt;&lt;P class="p19 ft236"&gt;avskogning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td322"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td398"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td399"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td400"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td401"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td402"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td403"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 rowspan=2 class="tr61 td404"&gt;&lt;P class="p19 ft236"&gt;fossila bränslen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td307"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td308"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td405"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td406"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td316"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td407"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td408"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td409"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr62 td320"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr61 td410"&gt;&lt;P class="p19 ft237"&gt;atmosfären&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr63 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr64 td411"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr64 td412"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td400"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr65 td413"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr65 td414"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr63 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr26 td301"&gt;&lt;P class="p58 ft29"&gt;&lt;NOBR&gt;-4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr66 td375"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr66 td415"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr66 td416"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr66 td417"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr66 td375"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr66 td418"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr66 td419"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr67 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr67 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr67 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr67 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr67 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr67 td420"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr67 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr67 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr67 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr67 td421"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr67 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr67 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr66 td422"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr66 td423"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr66 td424"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr66 td425"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr67 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td426"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td421"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td427"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td428"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td429"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td430"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr68 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td426"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td421"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr69 td431"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr69 td385"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr69 td432"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr69 td392"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr69 td412"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr69 td433"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr69 td434"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr69 td435"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr69 td436"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr69 td381"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr69 td385"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr69 td437"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr69 td412"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr69 td385"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr69 td438"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr69 td439"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr69 td412"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr69 td389"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr69 td440"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr69 td389"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr69 td441"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr69 td389"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr69 td392"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td301"&gt;&lt;P class="p58 ft29"&gt;&lt;NOBR&gt;-6&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr70 td442"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr70 td443"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr70 td444"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr70 td445"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr70 td446"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr70 td447"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr70 td448"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr70 td449"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr70 td450"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr70 td451"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr70 td443"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr70 td452"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr70 td446"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr70 td443"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr70 td453"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr70 td454"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr70 td446"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr70 td455"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr70 td456"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr70 td455"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr70 td457"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr70 td455"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr70 td445"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr71 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr71 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr71 td4"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr71 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr71 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr71 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr71 td29"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr71 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr71 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr71 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr71 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr71 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr71 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr71 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr71 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr71 td306"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr71 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr71 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr71 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr71 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr71 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr71 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr71 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr26 td458"&gt;&lt;P class="p1211 ft29"&gt;Källa: FN:s klimatpanel, IPCC (2007).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td302"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td294"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td106"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td306"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td275"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td122"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td63"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1212 ft230"&gt;I början av &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(2000–2005)&lt;/NOBR&gt; var de globala utsläppen av kol- dioxid från fossila bränslen större (7,2 miljarder ton kol per år) än mot slutet av &lt;NOBR&gt;1900-talet.&lt;/NOBR&gt; Detsamma gällde för ökningen av kol- dioxid i atmosfären som motsvarade 4,1 miljarder ton kol per år. Nettoupptaget i havet uppskattas vara oförändrat i absoluta tal. Detsamma gäller för upptaget i kolsänkor på land (IPCC, 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft28"&gt;Koldioxidupptag i haven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1212 ft230"&gt;Ungefär en fjärdedel av de globala antropogena utsläppen av kol- dioxid binds i haven. Det sker dels genom upplösning i vattnet, dels med hjälp av biologiska processer. Omsättningen mellan ytvatten och djupvatten är långsam i oceanerna, varför det tar lång tid, hundratals till tusentals år, innan jämvikt nås med djupvattnet. Detta begränsar havets förmåga att buffra koldioxidutsläppen. En ökad koldioxidhalt i havsvatten kan få negativa konsekvenser för havsmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1213 ft30"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Växthusgasflöden i skog och mark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Koldioxidsänkor på land&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Upptaget på land är jämförbart med upptaget i haven. I den natur- liga kolcykeln är de dominerande processerna att koldioxid frigörs då träd och annat organiskt material bryts ned. Kolet lagras i mar- ken eller avgår till atmosfären som koldioxid för att på nytt tas upp genom växters fotosyntes. Det största upptaget av koldioxid sker i tempererade och boreala skogar men ett visst upptag sker även i kvarvarande tropiska skogar. Kol lagras också i markskiktet som humus (dött organiskt material) och en del förs ner i jorden. I en del jordar finns betydande mängder kol inlagrat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1214 ft87"&gt;När skog avverkas eller i samband med bränder frigörs så små- ningom kolet i träden. En del avgår också vid trädens respiration. Om träden blir trä- eller pappersprodukter fördröjs frisättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1215 ft33"&gt;Avskogning spelar globalt en väsentlig roll som källa för kol- dioxid. Vilken markanvändning som kommer i stället har också betydelse för växthusgasutsläppen, liksom vilka marker som avskogas. Tas marken i anspråk för t.ex. jordbruk frisätts också betydande delar av det kol som finns bundet i marken. Återbeskogning kan bromsa tillförseln av koldioxid till atmosfären genom att en ny kol- sänka skapas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft33"&gt;Med en ökande global uppvärmning finns farhågor om att de tempererade skogarnas funktion som koldioxidsänka kommer att avta. De terrestra systemen kan alltså efterhand övergå till att bli en källa till koldioxid, dock är osäkerheterna kring detta stora. I stora drag tyder den senaste forskningen på att klimatförändringarnas påverkan på kolsänkorna medför att det fordras ännu lägre utsläppsnivåer för att koldioxidhalten i atmosfären ska kunna stabiliseras, jämfört med om kolsänkorna skulle ha varit oföränd- rade. (IPCC, 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;17.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Kolflöden i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Sveriges yta är till mer än hälften täckt av skog. För närvarande binds normalt betydande mängder koldioxid varje år i växande träd. Enstaka år kan dock störningar rubba denna situation. T.ex. ledde stormen Gudrun 2005 till att skogen som kolsänka byttes till en källa. Även i förnan räknar man med att det binds koldioxid. Hur stora koldioxidflödena är till och från mark är osäkert och metodi- ken för att bedöma dessa är ofullständig. Tabell 17.1 visar hur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft16"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324353x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Växthusgasflöden i skog och mark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1216 ft33"&gt;utsläpp och upptag f.n. bedöms ha varierat hittills och innehåller en prognos för framtida upptag i levande biomassa. Prognosen bygger på att skogsavverkningarna motsvarar den årliga tillväxten, dvs. en ökning från dagens nivå, och att målet om avsättning av skogsmark till naturreservat m.m. nås till 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1217 ft3"&gt;Tabell 17.1 Historiska och prognostiserade utsläpp och upptag av koldioxid från markanvändning och markanvändningsförändringar enligt Naturvårdsverkets underlag till Sveriges officiella rapportering beträffande utsläppen 2006 samt underlag för Kontrollstation 2008 (miljoner ton)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t75"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td136"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td50"&gt;&lt;P class="p651 ft96"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td269"&gt;&lt;P class="p1218 ft96"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td66"&gt;&lt;P class="p1219 ft238"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td269"&gt;&lt;P class="p1219 ft238"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td460"&gt;&lt;P class="p535 ft238"&gt;2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr40 td461"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td462"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td166"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td128"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td166"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td463"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td464"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Levande biomassa (CO&lt;SPAN class="ft239"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;)&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td50"&gt;&lt;P class="p651 ft119"&gt;&lt;NOBR&gt;-62&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td269"&gt;&lt;P class="p1218 ft69"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p1220 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-19&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td269"&gt;&lt;P class="p536 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-22&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td460"&gt;&lt;P class="p714 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-19&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Markkol (CO&lt;SPAN class="ft169"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;)&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td50"&gt;&lt;P class="p651 ft69"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td269"&gt;&lt;P class="p1218 ft69"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p1221 ft3"&gt;e.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td269"&gt;&lt;P class="p1222 ft3"&gt;e.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td460"&gt;&lt;P class="p1222 ft3"&gt;e.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td464"&gt;&lt;P class="p45 ft69"&gt;Dött organiskt material (CO&lt;SPAN class="ft240"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;)&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td50"&gt;&lt;P class="p651 ft69"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td269"&gt;&lt;P class="p1218 ft69"&gt;2,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td66"&gt;&lt;P class="p1221 ft3"&gt;e.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td269"&gt;&lt;P class="p1222 ft3"&gt;e.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td460"&gt;&lt;P class="p1222 ft3"&gt;e.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td136"&gt;&lt;P class="p45 ft69"&gt;Övriga CO&lt;SPAN class="ft240"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt; &lt;/SPAN&gt;utsläpp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td50"&gt;&lt;P class="p651 ft69"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td269"&gt;&lt;P class="p1218 ft69"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td66"&gt;&lt;P class="p1221 ft3"&gt;e.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td269"&gt;&lt;P class="p1222 ft3"&gt;e.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td460"&gt;&lt;P class="p1222 ft3"&gt;e.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p45 ft104"&gt;N&lt;SPAN class="ft241"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;O&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;och CH&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft241"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;utsläpp&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;CO&lt;SPAN class="ft169"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td50"&gt;&lt;P class="p651 ft69"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td269"&gt;&lt;P class="p1218 ft69"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td66"&gt;&lt;P class="p1221 ft3"&gt;e.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td269"&gt;&lt;P class="p1222 ft3"&gt;e.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td460"&gt;&lt;P class="p1222 ft3"&gt;e.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td465"&gt;&lt;P class="p45 ft125"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td466"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td462"&gt;&lt;P class="p380 ft135"&gt;&lt;NOBR&gt;-58,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p533 ft135"&gt;22,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p1221 ft125"&gt;e.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p1222 ft125"&gt;e.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td463"&gt;&lt;P class="p1222 ft125"&gt;e.a.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1223 ft3"&gt;Källa: Naturvårdsverket 2007, Naturvårdsverket och Energimyndigheten 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1224 ft33"&gt;Från jordbruksmark avgår årligen en betydande mängd koldioxid (under inledningen av &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; i genomsnitt ca &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; miljoner ton/år). Det huvudsakliga utsläppet sker från s.k. organogena jordar, dvs. jordar med högt kolinnehåll t.ex. utdikade torvmarker och torrlagda sjöbottnar. Hur jorden bearbetas har betydelse för vilka utsläpp av koldioxid som sker från marken. Utsläppen från de organogena jordarna minskar långsamt i takt med att den odlade arealen minskar. Betydande mängder koldioxid finns också bundet i trä- och pappersprodukter. Totala produktionen av rundvirke, flis, träavfall, sågade trävaror, pappersmassa, papper, papp och avfall motsvarade år 2006 ca 70 miljoner ton koldioxid. Grovt räknat motsvarar exporten ca 50 procent av produktionen inom landet (Skogsstyrelsen, 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1225 ft33"&gt;Sett i ett kort tidsperspektiv orsakar också användning av bio- bränslen koldioxidutsläpp innan skogsbiomassa växt upp och ersatt det uppeldade biobränslet. Detta bör beaktas vid långsiktigt kraf- tigt ökat uttag av biomassa eftersom de närmaste &lt;NOBR&gt;50–100&lt;/NOBR&gt; åren blir avgörande för att hålla koldioxidkoncentrationen nere på accep- tabla nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1226 ft16"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Växthusgasflöden i skog och mark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p465 ft33"&gt;Kolsänkornas framtida storlek är svår att beräkna, bl.a. som följd av osäkerheten kring flödena av kol till och från skogsmarken. Här behövs mer forskning och utvecklade metoder för att mäta och beräkna storleken på flödena. Framtida skogsavverkningsnivåer för industriråvara och biobränsle är också en osäkerhetsfaktor. Hittills har också flödena varierat i betydande utsträckning enligt tillgängliga data och metodik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;En känslighetsanalys där den framtida skogsavverkningen är ca 90 procent av den årliga tillväxten innebär att upptaget i kolsänkor ökar med ca 13 miljoner ton koldioxid eller motsvarande ca 20 procent av Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser enligt myn- digheterna. En ytterligare osäkerhet är hur framtida stormar, bränder, förekomst av skadeinsekter och andra störningar kan på- verka kolsänkorna i skogen. Enskilda år kan sådana händelser leda till att den kolsänka vi har i dag förbyts till en källa av växthusgaser. Detta hände, som tidigare nämnts, t.ex. år 2005 vid stormen Gudrun (se tabell 17.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft33"&gt;I ett varmare klimat kommer skogen i vårt land att växa snab- bare. Klimat- och Sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) bedömer att tillväxten kommer att öka successivt och med upp till &lt;NOBR&gt;20–40&lt;/NOBR&gt; procent till slutet av seklet. Även nedbrytningshastigheten ökar, liksom risken för störningar, varför det är osäkert hur de totala kolflödena påverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft8"&gt;Kolsänkor och biologisk mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;År 1992 fattades beslut om att inrätta konventionen om biologisk mångfald, Convention on Biological Diversity, CBD. Den syftar till att bevara livets variationsrikedom på jorden och är ett gemen- samt försök från världssamfundet att komma till rätta med det stora problem som förlust av ekosystem, arter och gener utgör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Enligt Miljömålsrådet (De facto, 2007) bedöms miljökvalitets- målet ”Ett rikt växt- och djurliv” som svårt att nå till 2020. Inte heller målet ”Levande skogar” bedöms kunna nås till 2020 utan mycket stora insatser. Klimatförändringens inverkan på samhället och på naturtillgångarna är redan påtaglig och kommer av allt att döma att bli ännu tydligare även om de globala utsläppen av växt- husgaser minskas drastiskt. Detta kommer innebära stora svårig- heter att nå miljömålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft16"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Växthusgasflöden i skog och mark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p674 ft33"&gt;I Sverige är det framför allt förändringar i markanvändningen som bidragit till minskad biologisk mångfald. Det gäller särskilt nedläggningen av jordbruk, med upphört bete och igenväxning som följd, men även storskaliga förändringar inom skogsbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Enligt en underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutred- ningen (SOU 2007:60, bilaga B30) kan ökade satsningar på att pro- ducera bioenergi kombineras med hållbar naturvård men det finns också risk för att bioenergiproduktion leder till utarmning av den biologiska mångfalden. Åtgärder för att främja kolsänkor kan på liknande sätt påverka den biologiska mångfalden positivt eller negativt beroende på hur de utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft8"&gt;Torv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft33"&gt;Torvmarker som dikas ut och används för t.ex. jordbruksändamål släpper ut stora mängder koldioxid. Odikade torvmarker släpper i vissa fall ut betydande mängder metan. Om sådana marker dikas ut kan utsläppen av metan minska. Samtidigt finns en risk att kol- dioxidutsläppen ökar och även lustgasutsläppen kan öka. Sam- banden är komplexa och förhållandena kan skilja sig betydligt mel- lan olika geografiska områden, även mellan närliggande marker och mellan olika årstider. Genom att förändra vattennivåer och bryta torv förändras växthusgasflödena. I vissa fall kan torvmarker plan- teras med skog efter att torv brutits och på så sätt kan de växande träden istället ta upp koldioxid. Även om kunskapen om förhållan- dena i olika torvmarker har ökat under senare år finns fortfarande kunskapsluckor beträffande vilka torvmarker som bör hanteras på vilket sätt, om man strävar efter att minimera växthusgasutsläppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft33"&gt;Torv betraktas i EU:s system för utsläppshandel som ett fossilt bränsle. I dag tas sålunda inte hänsyn till förändringar av växthus- gasflöden i samband med brytning av torv i det internationella regelverket samt i EU:s handelssystem. Om sådana hänsyn skulle tas fordras en utvecklad metodik för att beräkna flödena av växt- husgaser. Härvid spelar den ovannämnda tidsaspekten en stor roll vid bedömningen. En viktig aspekt att beakta vid torvbrytning är också de höga biologiska värden som många torvmarker hyser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1227 ft16"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Växthusgasflöden i skog och mark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p733 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;17.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Internationellt regelverk för kolsänkor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft33"&gt;Klimatkonventionen ger kolsänkor en relativt framskjuten plats och ställer krav på skyddande av kollager och främjande av kol- sänkor. Särskilt sägs i artikel 4.2 att de utvecklade länderna ska vidta åtgärder för att lindra klimatförändringarna genom att minska sina utsläpp av växthusgaser och genom att skydda kollager och främja kolsänkor. Mer utvecklade regler för kolsänkor finns i Kyotoprotokollet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;17.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Kyotoprotokollets regler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft33"&gt;För att möta åtaganden under Kyotoprotokollet kan industri- länderna minska sina utsläpp eller utnyttja de flexibla meka- nismerna. Dessutom får dessa länder tillgodoräkna sig upptag i kol- sänkor enligt vissa regler men även utsläpp från markanvändning ska räknas med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Kyotoprotokollets bestämmelser om kolsänkor återfinns i arti- kel 3.3 som reglerar geografiska områden där markanvändningen har förändrats (t.ex. avskogning av mark för anläggning av vägar, järnvägar och bebyggelse)och i artikel 3.4 som reglerar områden där markanvändningen är oförändrad (främst skogsbruk och jord- bruk). Bestämmelserna i artikel 3.3 är obligatoriska medan länderna väljer vilka delar av artikel 3.4 de ska tillämpa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Enligt artikel 3.3 ska upptag och utsläpp av växthusgaser redo- visas som sker på grund av avskogning av skogsmark liksom beskogning av mark som tidigare inte varit skogbevuxen. Det är nettoförändringen i kollager under åtagandeperioden som räknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Enligt reglerna för artikel 3.4, som gäller under den första åtagandeperioden, får länderna räkna ett i förväg fastställt värde på upptagen. Samtidigt får eventuella utsläpp som beräknas enligt protokollets artikel 3.3 räknas bort. Detta fastställda värde grundas på en beräkning av upptag som kan tillskrivas mänskliga aktiviteter, t.ex. god skogsskötsel. En förutsättning är att landet ifråga vid rap- porteringen under åtagandeperioden kan visa att det har en minst lika stor kolsänka som detta värde totalt sett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1228 ft16"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Växthusgasflöden i skog och mark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p351 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;17.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Regelverk för kolsänkor internationellt och i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft33"&gt;Sveriges får under Kyotoprotokollets artikel 3.3 räkna ett netto- utsläpp eftersom utsläppen från avskogning är större än upptagen av växthusgaser i nybeskogade marker. Att koldioxidavgången från avskogning blir större än upptagen från beskogning beror främst på att de marker som avskogas ofta utgörs av fullväxt skog med stort kolinnehåll medan nybeskogade marker kommer att ha en måttlig tillväxt under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Utsläppen enligt artikel 3.3 beräknas bli några miljoner ton/år under den för- sta åtagandeperioden och är relativt osäkra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;Sverige har emellertid valt att tillämpa även artikel 3.4 (skogs- bruk). Eftersom Sverige väntas ha en nettosänka under den första åtagandeperioden &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; får utsläppen enligt artikel 3.3 räknas bort enligt protokollets regler och vi får istället maximalt tillgodo- räkna oss upptag av koldioxid motsvarande maximalt 2,13 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år från skog och skogsmark under perioden. Skulle emellertid de totala kolflödena såsom de beräknas under artikel 3.4 bli negativa får Sverige istället räkna med dessa som utsläpp, dock maximalt 2,13 miljoner ton koldioxidekviva- lenter per år. Till detta ska då också läggas utsläppen under artikel 3.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft33"&gt;Kyotoprotokollets gällande regelverk innebär att Sverige – efter- som vi har valt att redovisa växthusgasflödena från artikel 3.4 – även i eventuella kommande åtagandeperioder under Kyotoproto- kollet ska redovisa dessa växthusgasflöden. I dagsläget är det för- stås oklart huruvida denna och andra regler i Kyotoprotokollet kommer att gälla i en framtida klimatregim (se vidare kapitel 20). Vad som däremot är klart är att regelverket med ett i förväg fast- ställt maximalt värde för de beräknade upptagen i skogsbruk enligt artikel 3.4 endast gäller i den första åtagandeperioden och att ett regelverk för kommande åtagandeperioder/klimatregimen efter 2012, kommer att behöva byggas upp. Eftersom Sverige har relativt låga utsläpp av växthusgaser men stora kollager i skog och mark samt en betydande industri baserad på skogsråvara kommer utformningen av framtida regelverk för kolsänkor att vara särskilt betydelsefull för vårt land (se vidare kapitel 20).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1229 ft16"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Växthusgasflöden i skog och mark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p733 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;17.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Politik för skydd av kolsänkor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1230 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;17.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förutsättningar – utvecklingen internationellt och inom EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Det råder en betydande osäkerhet om både det framtida regelverket för kolsänkor men också hur flödena ser ut mer i detalj samt hur de kan komma att förändras i framtiden (se vidare kapitel 20).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Enligt EU:s ratifikationsbeslut är det upp till medlemsländerna själva att välja vilka delar av artikel 3.4 som ska tillämpas. Länderna gör också olika bedömningar. Europeiska rådet bjöd i sina rådsslut- satser i mars 2007 in Europeiska Kommissionen att bl.a. överväga att inkludera ”markanvändning, markanvändningsförändring och skogsbruk” i handelssystemet i ”god tid”. Något sådant förslag har emellertid inte lagts vid den översyn av handelssystemet som pre- senterades i januari 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1231 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;17.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förutsättningar för en nationell politik för kolsänkor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft33"&gt;Den förra regeringen betonade i propositionen 2005/06:172, bet. 2005/06:MJU14, rskr. 2005/06:389, att det är viktig att det finns drivkrafter för att öka upptagen av koldioxid i kolsänkor och att strategier för markanvändningen inom de areella näringarna bör integreras i skogsnäringen som jordbruks- och torvnäringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Ett visst vetenskapligt arbete har ägt rum under de senaste åren. I övrigt har få initiativ tagits för att utveckla en strategi för skydd av och ökat upptag av koldioxid i kolsänkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;En politik som syftar till att maximera upptaget av koldioxid i skog och mark är dock möjlig att börja utveckla med dagens kun- skap. Åtgärder som i landet som helhet kan öka upptagen av kol- dioxid kan fokusera på att bevara befintliga kolrika äldre skogar eller skapa förutsättningar för nya sådana. Mer avsättning av mark till naturreservat eller andra skyddsformer är en sådan möjlig åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;En annan typ av åtgärder skulle kunna inriktas på att höja till- växten och därmed koldioxidupptaget i skogarna. Utvecklade metoder för röjning och gallring, trädslagsval och skötsel, t.ex. för att undvika stormfällning, skador från vilt och insekter är exempel på åtgärder som kan verka i denna riktning. Ökad gödsling på vissa marker och dikesrensning är andra exempel som skulle kunna höja tillväxten men som kan påverka andra miljömål negativt. När det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft16"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Växthusgasflöden i skog och mark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;gäller andra växthusgaser skulle åtgärder som syftar till att minska avgången av växthusgaser från främst dikade torvmarker vara vik- tiga att prioritera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft33"&gt;Pilotprojekt som syftar till att öka kollagring genomförs nu i Norrbotten. Ambitionen är att med ändrad röjning och gallring samt gödsling kunna öka tillväxt och koldioxidupptag med upp till 50 procent över en rotationsperiod (trädlivslängd). Om en sådan tillväxtökning skulle kunna åstadkommas i större områden utan betydande negativ påverkan på berörda miljömål skulle upptagen av koldioxid i skogarnas kolsänkor kunna öka med många miljoner ton koldioxid. Alternativt skulle stora ytterligare biobränsle- resurser och råvaruresurser för skogsindustrin kunna bli tillgäng- liga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft33"&gt;För att åstadkomma en förändrad skogsskötsel med optimering av koldioxidupptag är ändringar i skogsvårdslagen och därtill hörande föreskrifter en möjlighet. Det skulle dock sannolikt krävas betydligt mer av detaljregleringar än i dagens lagstiftning. En annan möjlighet är att ett pris sätts på kolsänkorna, t.ex. genom en inklu- dering i EU:s handelssystem eller genom upprättande av ett natio- nellt system. Det förutsätter dock en tillförlitlig och allmänt accepterad metodik för att verifiera koldioxidflöden på lokal- eller skogsbeståndsnivå. Möjliga inslag i en sådan kan vara stick- provstagning på beståndsnivå i kombination med olika metoder för fjärranalys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft33"&gt;Åtgärder för att minska avgången av koldioxid och andra växt- husgaser från förändrad markanvändning, torvmark och jord- bruksmark är också möjliga. Åtgärder som skulle kunna övervägas innefattar att i första hand välja att ta organogen jordbruksmark ur produktion, andra val av grödor, som kräver mindre markbearbet- ning, eller övergång till betesmark och styrning av torvbruk till dikade marker där det i dag sker stora utsläpp av växthusgaser med krav på återbeskogning. För att minska avgången av koldioxid kan också insatser övervägas som minskar takten varmed skogs- och jordbruksmark omvandlas till annan markanvändning, dvs. till bebyggelse och infrastruktur, eller åtminstone att olika markers koldioxidbindande förmåga beaktas i samhälls- och infrastruktur- planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft33"&gt;Eftersom möjliga styrmedel för att öka kolsänkorna och effekter av sådana hittills inte har utretts behöver ingående analyser komma till stånd för att en verksam politik för främjande av kol- sänkor ska kunna utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft16"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Växthusgasflöden i skog och mark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p465 ft33"&gt;Olika åtgärder inom markanvändningen syftande till att öka kolupptaget kan också medföra negativa effekter. Det är t.ex. möj- ligt att styrning av våtmarksrestaurering och torvbrytning till de marker som är av störst intresse utifrån växthusgassynpunkt inne- bär mindre positiv påverkan respektive negativ påverkan på miljö- målen ”Myllrande våtmarker”, ”Ingen övergödning” och ”En rik biologisk mångfald”. Vidare finns en risk för att styrmedel som sätter ett pris på kolsänkorna leder till minskade skogsavverkningar och/eller höjt pris på skogsråvara. Därmed skulle svensk skogs- industris konkurrenskraft kunna försämras om inte motsvarande regler finns i konkurrentländerna. Samtidigt skulle biobränsle- uttaget kunna hämmas. En studie vid Sveriges Lantbruksuniversi- tet, SLU visar t.ex. att ett pris på utsläppsrätter motsvarande 50 euro/ton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;skulle minska avverkningarna i Västerbottens län med &lt;NOBR&gt;10–20&lt;/NOBR&gt; procent i kustregionerna och upp till 45 procent i inlandet (Lämås et al. 2005). Åtgärder för att främja kolsänkor kan också leda till synergier. Med ökat intresse av att bevara virkesrika, ofta äldre, skogar kan förutsättningarna för att bevara biologisk mångfald förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1232 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;17.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Beredningens överväganden, bedömningar och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Utnyttjande av kolsänkor kan inte varaktigt balansera de utsläpp av koldioxid som följer av användningen av fossila bränslen. Åtgärder för att främja upptag i kolsänkor ersätter inte nödvändiga åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser utan är att betrakta som komplement. Beredningen anser emellertid att det är viktigt att skydda kollager och främja kolsänkorna i enlighet med klimat- konventionens intentioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Beredningen anser att kolsänkorna inte nu bör ingå i det natio- nella målet för år 2020, främst för att det råder alltför stor osäker- het kring mätmetoder, framtida internationellt regelverk och vilka effekter ett sådant mål skulle kunna ha på biobränslemarknad, skogsindustri och biologisk mångfald. En möjlighet som bör prö- vas när ökad klarhet nåtts i dessa frågor är om ett särskilt mål ska skapas för kolsänkorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;Kolsänkornas behandling i en framtida klimatregim är av stor betydelse för möjligheten att minimera avskogningen i tropikerna. Hur kolsänkorna behandlas är även viktigt ur ett svenskt perspek-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft16"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td126"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Växthusgasflöden i skog och mark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;tiv. Stora kvantiteter koldioxid finns bundet i våra skogar och marker och små förändringar i de årliga flödena kan ge stora för- ändringar i Sveriges växthusgasbalans. När en framtida internatio- nell klimatregim ska utformas är det därför betydelsefullt att förut- sättningarna för åtgärder som syftar till att bevara och främja kol- sänkor är klarlagda. Stor vikt bör läggas vid utformningen av fram- tida internationella regelverk så att det ger incitament för att bevara tropiska skogar, skydda kolsänkor och åtgärder för minskad avgång av andra växthusgaser från olika marker. Beredningen anser också att det är viktigt att åtgärder för att främja kolsänkor och utvinning av biobränslen utvecklas med hänsyn till de svenska miljömålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft33"&gt;Åtgärder som främjar kolsänkorna kan också öka utbudet av biomassa för användning i skogsindustrin eller som biobränsle. Sådana åtgärder kan därmed ha en dämpande effekt på kostnaderna för övergång från fossila bränslen till biobränslen. Beredningen anser att det bör utredas hur möjliga åtgärder och incitament på nationell nivå kan utformas för skydd av kollager i skog och mark samt för att öka upptaget i kolsänkor och minska avgången av kol- dioxid och andra växthusgaser från förändrad markanvändning, organogena jordar och torvmarker. I analysen bör ingå att studera effekter av möjliga styrmedel, t.ex. för biologisk mångfald, läckage av växtnäring, biobränsleanvändningen och skogsnäringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1233 ft16"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324362x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1234 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;Vissa inkomster i de offentliga finanserna som genereras genom klimatpolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1235 ft33"&gt;Beredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1236 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Klimatpolitiken ska följa principen att hushåll, företag osv, som genom sitt agerande släpper ut växthusgaser, ska betala för sina utsläpp (Polluter Pays Principle, PPP). De styrmedel som före- slås har som motiv att minska klimatpåverkan, ej att förstärka statskassan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1237 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Den svenska klimatpolitiken kommer under åren som följer att generera betydande finansiella värden. De består av överskottet av Kyotoenheter, inkomster av auktionering av utsläppsenheter inom EU:s system för handel med utsläppsrätter samt inkomster från av Beredningen föreslagna skatteändringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1238 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Sveriges överskott av Kyotoenheter bör delvis säljas och delvis makuleras. I det fall överskottet säljs bör intäkterna användas till klimatrelaterade åtgärder i Sverige eller andra länder. Utsläpps- minskningarna från dessa åtgärder ska vara större än vad utsläppsrätterna motsvarar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft33"&gt;Beredningens bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1236 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Beredningen bedömer att de åtgärder som vi har föreslagit kommer att leda till temporära ökade intäkter för staten. Dessa ökade intäkter kommer att möjliggöra ökade klimatrelaterade åtgärder, nationellt och internationellt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1239 ft16"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Vissa inkomster i de offentliga finanserna …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p433 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;18.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1240 ft33"&gt;Klimatpolitiken kommer under tiden fram till 2020 att generera betydande finansiella värden. De är av tre slag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Överskott av utsläppsenheter under Kyotoprotokollet. De upp- står till följd av att Sverige väntas överuppfylla sitt åtagande för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2008–2012.&lt;/NOBR&gt; Överskotten är en finansiell tillgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Inkomster från auktionering av utsläppsenheter i EU:s system för handel med utsläppsenheter för perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013–2020.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Inkomster från höjda klimatrelaterade skatter, framförallt kol- dioxidskatten. Dessa inkomster avser hela perioden fram till 2020 (och därefter).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft33"&gt;De två första posterna är nya och följer av att Kyotoprotokollets första åtagandeperiod äger rum &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; och av den förväntade utvecklingen av EU:s system för handel med utsläppsrätter efter 2012. Den tredje posten är inte ny men ökar genom Beredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Detta reser frågor av statsfinansiell och samhällsekonomisk art. Det finns därtill miljömässiga och etiska dimensioner. Hittills har de två första slagen av finansiella värden knappast alls diskuterats. Frågor kring dem aktualiseras emellertid under den tid för vilken Beredningen föreslår mål och åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1241 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;18.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Överskottet av utsläppsenheter under Kyotoprotokollet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1242 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;18.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Regler och tidigare beslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Artikel 3.13 i Kyotoprotokollet ger en medlemsstat, som under en åtagandeperiod får överskott på utsläppsenheter, rätt att spara mellanskillnaden för kommande åtagandeperioder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;När det gällande svenska klimatmålet för 2008 2012 formu- lerades (prop. 2001/02:55, bet. 2001/02 MJU 10, rskr. 2001/02:163) hänvisade regeringen i propositionen till rättigheten att spara utsläppsenheter till kommande åtagandeperioder, och sade att Sverige skulle avvisa eventuella krav på en solidaritetsprincip inom EU som skulle innebära att länder med överskott utan ersättning skulle dela med sig till medlemsstater med underskott. I övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft16"&gt;376&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td467"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Vissa inkomster i de offentliga finanserna …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;gjordes inga uttalanden om hur ett eventuellt överskott skulle hanteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft33"&gt;EU har ett gemensamt åtagande att uppfylla Kyotoprotokollet. I EG:s ratifikationsbeslut (Rådets beslut 2002/358/EG) fastställs varje medlemsstats förpliktelser. Det finns inte någon solida- ritetsprincip om att dela med sig av överblivna utsläppsenheter och heller inte något annat som begränsar möjligheterna att förfoga över eventuella överskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Klimatpropositionen 2006 (prop. 2005/06:172) tog inte upp frågan om disponering av överskott att Kyotoenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;18.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Storleken på överskottet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Enligt de regler som följer av Kyotoprotokollet, och EG:s ovan nämnda interna ratifikationsbeslut, tilldelas Sverige för perioden &lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; en mängd utsläppsrättsenheter (Assigned Amount Units, AAU:s) som motsvarar 5 gånger 104 procent av 1990 års utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft33"&gt;När uppfyllandet av åtagandet beräknas, beaktas de faktiska utsläppen i den icke handlande sektorn, de tilldelade utsläpps- rätterna i EU:s system för utsläppshandel, utsläppsrätter som gene- rerats för Sveriges räkning genom de projektbaserade meka- nismerna CDM och JI samt upptag i kolsänkorna som Sverige valt att redovisa i enlighet med Kyotoprotokollets regler. Eftersom Sverige har antagit ett mer långtgående nationellt mål än åtagandet enligt Kyotoprotokollet, måste det räknas av från överskottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft33"&gt;Enligt beräkningar som redovisas i bilaga 4 kan det belopp som svarar mot Sveriges överskott av AAU:s, med hänsyn taget till det mer långtgående nationella målet, uppskattas till ca &lt;NOBR&gt;0,3–1,3&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;18.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Tre olika sätt att använda överskottet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft33"&gt;Makulera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Makulering innebär att överskottet av utsläppsenheter inlämnas till det internationella registret, International Transaction Log, ITL för makulering. Därmed kan ingen annan använda utsläppsenheterna. De globala utsläppen blir då lägre. Därför kan man se detta till- vägagångssätt som att man ”ger tillbaka till naturen”. Miljömässigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft16"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Vissa inkomster i de offentliga finanserna …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;kan detta framstå som etiskt riktigt. En annan fördel är att Sverige tydligt visar att överuppfyllandet av vårt Kyotoåtagande och vårt mer långtgående nationella mål har klimatmässiga grunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Till nackdelarna hör att Sverige som nation går miste om en möjlig intäkt, utsläppsenheterna är en finansiell tillgång för staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft33"&gt;Sälja&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Alternativet att sälja skulle under gjorda antaganden ge inkomster till statskassan. Försäljningsinkomsterna är en betydande pluspost som inte hittills har beaktats i de samhällsekonomiska kalkyler som gjorts av Sveriges klimatpolitik. Försäljning kan anses vara i linje med Kyotoprotokollets anda, eftersom det avser att främja kost- nadseffektivitet genom möjlighet till handel med utsläppsenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;En viktig nackdel är att de globala utsläppen blir större än de annars skulle ha blivit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft33"&gt;Försäljning kan villkoras med åtgärder för att minska utsläppen i det köpande landet. Normen för inkomster till statsbudgeten är att inte öronmärka dem för vissa utgifter, utan att varje utgift prövas på sina egna meriter. I det här fallet rör det sig dock förmodligen om temporära inkomster. En möjlighet är att använda inkomsterna till att sänka skatter som är skadliga för tillväxten, och på så sätt neutralisera eller minska de negativa &lt;NOBR&gt;BNP-effekterna&lt;/NOBR&gt; av klimat- politiken. En annan möjlighet är att använda intäkterna till åtgärder i utvecklingsländer för förnybar eller effektiv energiteknik eller för att hejda avskogning. Åtgärderna blir i så fall en resursomfördel- ning till förmån för fattigare länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft33"&gt;En eventuell försäljning reser praktiska frågor. En viktig fråga är hur själva försäljningsprocessen hanteras, så att Sverige får ett bra pris för sina rättigheter och att de villkor och restriktioner som kan komma att förbindas med försäljningen iakttas. Det kan krävas att en särskild funktion skapas för försäljningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft33"&gt;Spara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Alternativet spara innebär att utsläppsenheterna sparas för användning efter år 2012. Man förutsätter då att det kommer ett nytt internationellt avtal efter Kyotoprotokollet och att det tillåter att utsläppsenheter sparas. De sparade utsläppsenheterna skulle då&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft16"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td467"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Vissa inkomster i de offentliga finanserna …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;kunna användas till att uppfylla mål till år 2020 eller till att höja ambitionerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Överskottet av utsläppsenheter kan bli betydande i förhållande till de mål till 2020 som diskuteras. De sparade kvoterna skulle kunna användas för att utan kostnadsökning nå ett ambitiösare mål för 2020. Om överskottet fördelas så att utsläppen minskas succes- sivt fram till 2020, så innebär det en ytterligare minskning med ca 8 miljoner ton år 2020, dvs. 11 procent av utsläppen år 1990.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Problem riskerar emellertid att uppstå längre fram när utsläppen ska fortsätta att reduceras efter 2020, eftersom det då kommer fordras kraftigare minskningar under kort tid än vid en jämn minskningstakt under hela perioden t.o.m. 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1243 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;18.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Inkomster av auktionering av utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft33"&gt;Det är troligt att auktionering blir den dominerande tilldelnings- metoden inom EU:s utsläppshandel efter 2012. Själva auktion- eringen skulle troligen äga rum i god tid före 2013. Industrier med processutsläpp väntas få gratis tilldelning. För Sveriges del handlar det framförallt om mineral- och järn- och stålindustrin, vilka står för ca 50 procent av den handlande sektorns utsläpp. Enligt EU:s förslag ska 20 procent av de totala inkomsterna från auktionering av utsläppsrätter inom EU:s handelssystem användas till stöd till åtgärder för att undvika effekter av klimatförändringar samt förnybar energi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft33"&gt;Enligt beräkningsexempel som redovisas i bilaga 4 kan inkomst- erna från auktionering komma att uppgå till ca &lt;NOBR&gt;0,9–2,7&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor per år för åren &lt;NOBR&gt;2013–2020.&lt;/NOBR&gt; När det gäller användningen av inkomsterna kan man resonera ungefär likadant som ovan angående försäljning av överskottet av Kyotoenheter. En skillnad är att de senare i högre grad är temporära; auktioneringsinkomsterna får antas komma under en lång rad år framöver. Dessa inkomster innebär dock ett tillskott till statsbudgeten, vilket innebär att utrymme skapas för ökade utgifter eller skattesänkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1244 ft16"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324367x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Vissa inkomster i de offentliga finanserna …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p433 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;18.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Inkomster från skatter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;Koldioxidskatten och energiskatten är betydelsefulla inkomstkällor för staten. År 2007 beräknas de sammanlagt inbringa 63,5 miljarder kronor exklusive moms. En del av skatten (särskilt energiskatten) är i första hand fiskalt betingad, dvs. har främst syftet att ge inkomster till staten och inte att påverka miljön. Beredningen har ett antal förslag om användning av styrmedel i klimatpolitiken som skulle ge ökade inkomster för staten. I tabell 18.1 sammanställs beräknade inkomster de första åren från förändringar i klimat- relaterade skatter. Dessa intäkter inkluderar inte anpassnings- effekter, dvs. minskade skattebaser på grund av sänkta koldioxid- utsläpp. Intäkterna från en höjning av drivmedelsskatterna med &lt;NOBR&gt;BNP-utvecklingen&lt;/NOBR&gt; baserar sig på en uppräkning under endast ett år, med 2,2 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1245 ft3"&gt;Tabell 18.1 Offentligfinansiella nettoeffekter de första åren av höjda driv- medelsskatter och skatt på fluorerade växthusgaser&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t76"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td468"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft122"&gt;&lt;NOBR&gt;Offentlig-finansiell&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td18"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;Nettoeffekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td74"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;Varaktig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td469"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td470"&gt;&lt;P class="p19 ft122"&gt;nettoeffekt, 2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td266"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;år 2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td215"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;nettoeffekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td468"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Höjd drivmedelsskatt på bensin och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p1246 ft3"&gt;5 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td18"&gt;&lt;P class="p911 ft3"&gt;4 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td74"&gt;&lt;P class="p959 ft3"&gt;4 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td468"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;diesel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td74"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td468"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Höjning med &lt;NOBR&gt;BNP-utvecklingen&lt;/NOBR&gt; av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p911 ft3"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p959 ft3"&gt;900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td468"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;skatt på drivmedelsskatter år 2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td74"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td468"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Skatt på fluorerade växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p1246 ft3"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td468"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Höjd CO&lt;SPAN class="ft239"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-&lt;SPAN class="ft27"&gt;BBB&lt;/SPAN&gt;skatt&lt;/NOBR&gt; för industri i icke-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p1246 ft3"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p911 ft3"&gt;150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p959 ft3"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td468"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;handlande sektorn samt de areella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td26"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td18"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td74"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1247 ft3"&gt;näringarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft3"&gt;Källa: Klimatberedningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1248 ft33"&gt;I tabell 18.2 anges uppskattade skatteintäkter år 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft3"&gt;Tabell 18.2 Inkomster 2020 av Beredningens förslag till ändrade skatter&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td471"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Höjd drivmedelsskatt på bensin och diesel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td186"&gt;&lt;P class="p1249 ft69"&gt;6 000 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td471"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Höjning av drivmedelsskatter med &lt;NOBR&gt;BNP-utveckling&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td186"&gt;&lt;P class="p1249 ft69"&gt;6 000 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td471"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Avgift fluorerade växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td186"&gt;&lt;P class="p1249 ft3"&gt;50 mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td472"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td191"&gt;&lt;P class="p19 ft126"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td471"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Källa: NV &amp; STEM.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td186"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p711 ft16"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324368x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td467"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Vissa inkomster i de offentliga finanserna …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1216 ft33"&gt;Till de ökade skatteintäkter som anges i tabell 18.2 kommer intäkter av en minskad nedsättning av koldioxidskatten för jord- brukssektorn samt industri i &lt;NOBR&gt;icke-handlande&lt;/NOBR&gt; sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft33"&gt;Den höjda drivmedelsskattens inkomster är beroende av hur användningen av drivmedlen utvecklas. Inkomsterna till följd av den ändrade indexeringen beror på hur BNP utvecklas. Det är dock tydligt att de föreslagna förändringarna för med sig betydande inkomster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1250 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;18.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Beredningens överväganden, bedömningar och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1251 ft33"&gt;Beredningen konstaterar att klimatpolitiken under åren framöver väntas ge betydande inkomster till statkassan. Beloppen är delvis osäkra och de aktualiseras inom olika tidsperspektiv. I samman- ställningen nedan anges några nyckeltal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1166 ft3"&gt;Tabell 18.3 Statsfinansiella inkomster av klimatpolitiken &lt;NOBR&gt;2008–2020&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td279"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Typ av inkomst/tillgång&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td468"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;Tidsperiod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Belopp (skattning)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td279"&gt;&lt;P class="p19 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td468"&gt;&lt;P class="p19 ft142"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft125"&gt;per år. Miljarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td281"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td469"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft122"&gt;kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td279"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Överskott Kyotoenheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td468"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;2008–2012&lt;/NOBR&gt; och kanske därefter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td72"&gt;&lt;P class="p1081 ft69"&gt;&lt;NOBR&gt;0,3–1,3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td279"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Auktionering EU ETS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td468"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;Från 2012 och framåt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td72"&gt;&lt;P class="p1081 ft69"&gt;&lt;NOBR&gt;0,9–2,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td279"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Skatteinkomster av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td468"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;Successivt till 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td72"&gt;&lt;P class="p1084 ft69"&gt;ca 12 miljarder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td281"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;beredningens förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td469"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p961 ft3"&gt;Källa: Klimatberedningen och NV &amp; STEM.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1224 ft87"&gt;När det gäller överskottet av Kyotoenheter har Beredningen värderat huvudalternativen att makulera, att sälja och att spara. Det finns för- och nackdelar med alla alternativen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1252 ft33"&gt;Alternativet att makulera innebär att Sveriges högre utsläpps- minskningar verkligen får effekt och inte äts upp av att överskottet säljs och därmed möjliggör lika stora utsläppsökningar någon annanstans. Å andra sidan medför det att Sverige som nation inte utnyttjar en möjlig statsfinansiell intäkt som kan användas till att minska utsläppen. Sammantaget finner Beredningen att det finns skäl som talar både för och emot detta alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1226 ft16"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Vissa inkomster i de offentliga finanserna …&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p465 ft33"&gt;Alternativet att sälja har fördelar om intäkterna används till klimatrelaterade åtgärder i Sverige eller andra länder som ger större utsläppsminskningar än vad utsläppsrätterna motsvarar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;I alternativet spara för framtida måluppfyllnad ser Beredningen vissa nackdelar. Det kan bli ett sätt att minska ambitionerna i den nödvändiga omställningen till ett klimatanpassat samhälle. Emeller- tid kan det finnas skäl att använda en del av överskottet till att nå mycket ambitiösa mål för 2020 eller för att kompensera för oväntade utsläppsökningar. På grund av Sveriges stora kolförråd i skog och mark, relativt våra utsläpp, är landet också känsligt mot störningar i skogens funktion som kolsänka, särskilt om en fullständigare bokföring av kolflöden införs i en framtida klimat- regim. I så fall kan ett sparat överskott vara viktigt vid t.ex. omfattande stormar eller andra störningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft33"&gt;Sammantaget finner Beredningen att Sveriges överskott av Kyotoenheter bör delvis säljas och delvis makuleras. I det fall över- skottet säljs bör intäkterna användas till klimatrelaterade åtgärder i Sverige eller andra länder. Beredningen anser att utsläppsminsk- ningarna från dessa åtgärder ska vara större än vad utsläpps- enheterna motsvarar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Inkomsterna från auktionering av utsläppsenheter inom EU:s utsläppshandelssystem bör användas på samma sätt som inkomst- erna av försäljning av överskottet av Kyotoenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Angående inkomsterna av de ändringar av skatter och avgifter som Beredningen föreslår bör de behandlas på samma sätt som inkomster till statsbudgeten i allmänhet. Men man bör beakta eventuella behov av att kompensera för oönskade fördelnings- effekter och de möjligheter som skapas för att stödja klimatarbetet i Sverige eller en global klimatregims genomförande, t.ex. genom olika former av stöd till utvecklingsländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1253 ft16"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324370x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p423 ft7"&gt;19 Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1254 ft8"&gt;Beredningens bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1255 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Beredningen bedömer att förslagen ger betydande effekter på utsläppen av växthusgaser. De bidrar därmed till att minska effekterna av utsläpp av växthusgaser och därmed förknippade kostnader för klimatförändringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;De konsekvensanalyser som gjorts av de åtgärder och styrmedel som Beredningen föreslår indikerar att de samhällsekonomiska konsekvenserna för flertalet av förslagen är rimliga i förhållande till effekterna på växthusgasutsläppen. Fördelningspolitiska effekter kan i vissa fall behöva kompenseras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1256 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Beredningens förslag syftar till att visa hur mål för minskade&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1257 ft33"&gt;utsläpp av växthusgaser, definierade i ton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;-ekvivalenter,&lt;/NOBR&gt; skulle kunna uppnås. Det har dock inte, med den för uppgiften korta tid beredningen har haft, varit möjligt att fullständigt redovisa åtgärdernas verkan avseende ”kostnader, kostnads- effektivitet, samhällsekonomiska konsekvenser, inklusive stats- finansiella, samt andra samhällsmål” (ur direktiven). I den fortsatta beredningen av klimatpolitiken måste därför, i de fall de saknas, de samhällsekonomiska, fördelningspolitiska och budgetmässiga konsekvenserna av förslag till åtgärder utredas närmare och ställas mot alternativa åtgärder och mot fallet med oförändrad politik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1258 ft16"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1259 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;19.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Samhällsekonomiska konsekvenser av klimatpolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;I detta kapitel presenteras konsekvensanalyser och kostnadsberäk- ningar av förslagen. Även konsekvenser av krav som ställs på Sverige genom EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS, tas upp översiktligt. Det har inte varit möjligt att, med den korta tidsram som Beredningen haft att arbeta med, göra full- ständiga samhällsekonomiska analyser av förslagen. Klimatbered- ningen har haft ett brett uppdrag och många olika förslag till åtgärder kommer att påverka enskilda människor. Det är kompli- cerat att göra en samlad konsekvensanalys. Till största delen baserar sig konsekvensanalyserna på Naturvårdsverkets och Energi- myndighetens underlag till Kontrollstation 2008 (2007a, b). I vissa fall har särskilda eller kompletterande analyser gjorts. I detta kapitel ges endast en kort sammanfattning av analyserna. Utför- ligare beskrivning och diskussion av konsekvensanalyserna åter- finns i nämnda underlag(2007 a, b) samt de källor som nämns för respektive förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft33"&gt;Konsekvensanalyserna innefattar olika typer av effekter för olika förslag. I vissa fall har bara privatekonomiska effekter varit möjliga att beräkna. I andra fall har en grov uppskattning av välfärdsförlusten kunnat göras. Effekter på företag har i vissa fall beräknats med hjälp av modeller, i andra fall bedömts genom enklare ekonomiska kalkyler och kvalitativa uppskattningar av hur de påverkas. Exempel på möjliga åtgärder och vad de kostar ges där sådana uppgifter funnits tillgängliga. I vissa fall har de beräknade utsläppsminskningarna justerats för överlappning mellan olika styr- medel och åtgärder. Det återstår dock för den fortsatta analysen att identifiera eventuella ytterligare överlappningar och göra juste- ringar av utsläppsminskningar och åtgärdskostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft87"&gt;Kostnaderna per reducerat kilo koldioxid för olika åtgärder är kraftigt beroende av vilka antaganden man gör om oljepris, valuta, elasticiteter och teknikutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft33"&gt;Effekterna av de olika styrmedelsförslagen beskrivs först för varje styrmedel för sig. Därefter görs övergripande beskrivningar av hur förslagen skulle påverka olika samhällssektorer. I avsnitt 19.9 ges en sammanfattning av effekterna av de olika förslagen i termer av utsläppsreduktion, åtgärdskostnad per kg CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt; &lt;/SPAN&gt;reduktion (där sådan beräkning kunnat göras) samt statsfinansiella effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft16"&gt;384&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td473"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1030 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;19.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Konsekvenser av respektive styrmedelsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;19.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Åtgärder i transportsektorn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft33"&gt;För transportsektorn diskuteras en rad styrmedelsförändringar. Det finns ett antal anpassningsåtgärder som styrmedlen kan ge upphov till. Åtgärdskostnaderna för dessa varierar ganska stort. Åtgärder som innebär beteendeförändringar har i flera fall negativa åtgärdskostnader. Beteendeförändringar kan dock påverka väl- färden på flera sätt, t.ex. genom minskad bekvämlighet, tids- förluster m.m. Sådana effekter har med några undantag inte kvan- tifierats. Den samhällsekonomiska nettoeffekten är därför inte känd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft33"&gt;Den tekniska potentialen för att energieffektivisera fordonen anges vara mycket stor (Energimyndigheten och Naturvårdsverket 2007 b). Byte till bränslesnålare bilar, övergång till dieselbilar från bensinbilar, lågfriktionsdäck, effektivisering av motorer och bilars vikt m.m. är exempel på möjliga åtgärder. Myndigheterna (2007 b) har i sina beräkningar av åtgärdskostnader funnit att successivt byte till bränsleeffektivare lätta fordon (dvs. utan förtida skrotning av bilar) kan minska CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt; &lt;/SPAN&gt;utsläppen år 2020 med ca 4 miljoner ton (Mton) per år utan extra kostnader. Beräkningen av utsläppsminsk- ningarna tar dock inte hänsyn till så kallade &lt;NOBR&gt;”rebound-effekter”&lt;/NOBR&gt; (effekterna av sänkt milkostnad för bränsle) vilka kan medföra att de faktiska utsläppsminskningarna kommer att bli mindre än 4 miljoner ton om effektiviseringsåtgärderna skulle genomföras. De tekniska åtgärdskostnaderna blir sannolikt negativa beroende på sänkta bränslekostnader. Eftersom lönsamma åtgärder i dagsläget inte har genomförts, finns det uppenbarligen hinder som mot- verkar genomförandet, exempelvis att information inte är gratis, eller trögheter av annan art än ekonomiska. Det kan också finnas transaktionskostnader förknippade med åtgärderna, t.ex. inlär- ningskostnad eller tidsåtgång, som gör att åtgärderna inte kommer till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1260 ft33"&gt;Hybridbilar är i dagsläget dyra, med en åtgärdskostnad på ca 4kr/kg CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;Detta kan dock väntas ändras kraftigt till följd av den pågående teknikutvecklingen. Även övergång till biodrivmedel är i dagsläget ganska dyrt, mellan &lt;NOBR&gt;1,80-3,40&lt;/NOBR&gt; kronor/kg CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;För andra generationens drivmedel väntas kostnaden bli lägre, mellan 0,50 och 0,90 kronor/kg CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;(Energimyndigheten och Naturvårds- verket, 2007 b). Dessa kostnadsuppskattningar är dock i hög grad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft16"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;osäkra. Det tillkommer också kostnader utöver de rent tekniska åtgärdskostnaderna, som indirekt påverkan på konkurrenskraft, välfärd och allmänjämviktseffekter i ekonomin som helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;En del av den minskning i koldioxidutsläpp som erhålls av nedanstående styrmedel sker i form av minskat trafikarbete. En positiv bieffekt av minskat trafikarbete är att bilavgasutsläpp i form av kväveoxider, kolväten och partiklar minskar samt att buller- störningar blir lägre. Dessa miljöeffekter har inte uppskattats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;Höjning av skatten på drivmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;De prisnivåhöjningar för drivmedel som studerats är en höjning med 0,40, 0,70 och 1 kr inklusive moms per liter drivmedel. Skatte- höjningen bör av skattetekniska ske som en höjning av energi- skatten. Syftet med skattehöjningen är dock att minska koldioxid- utsläppen. Nivån på den faktiska skattehöjning som behöver genomföras är enligt Beredningen beroende av hur priset på bensin och diesel utvecklas jämfört med &lt;NOBR&gt;2007-års&lt;/NOBR&gt; genomsnittliga pris- nivåer, uppräknade med den höjning av skatten som införts från 2008. I den följande diskussionen kommer skattehöjningarna att betraktas som en skatt på koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;Kostnadsökningen vid en skattehöjning på 70 öre/l drivmedel blir drygt 800 kr per år för en bil som körs 1 500 mil per år och har en förbrukning på ca 0,8 l/mil. Motsvarande kostnad för en skattehöjning på 40 öre och 1 kr per liter är knappt 500 respektive 1 200 kronor. Dessa kostnader kan minskas genom olika typer av anpassning. Den mest omedelbara är att minska användningen av fossilbränsle, dvs. minska bilresande baserat på bensin och diesel. Eventuellt minskat bilresande ger i sin tur upphov till välfärds- förluster. Dessa kan skattas genom att värdera det minskade bil- resandet med det man var villig att betala för dessa resor före skattehöjningen. Hur stor förlusten blir beror på priselasticiteten, dvs hur mycket konsumenterna anpassar sig till ett förändrat pris. Vi räknar med en långsiktig priselasticitet på &lt;NOBR&gt;-0,6,&lt;/NOBR&gt; som användes i beräkningarna i styrmedelsrapporten för Kontrollstation 2008 (Energimyndigheten och Naturvårdsverket 2007 b). Det innebär att om priset ökar 1 procent så minskar bensinkonsumtionen med 0,6 procent på lång sikt. Det är en långsiktig elasticitetsnivå som är något lägre än den internationellt vedertagna använda bensinpris- elasticiteten på lång sikt &lt;NOBR&gt;(-0,7&lt;/NOBR&gt; till 0,8). Den lägre nivån har valts för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft16"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324374x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td473"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1261 ft33"&gt;att inte överskatta miljöeffekterna av en drivmedelsskattehöjning då Statens institut för kommunikationsanalys, (SIKA), framfört i sin tidigare studie att bensinpriselasticiteten för Sverige troligen var något lägre än det internationella genomsnittet. Man bör även ta i beaktande att elasticiteterna beräknats på historiska samband. Beräkningen tar således inte hänsyn till vare sig den ökning i antalet fordon med alternativa drivmedel som redan skett eller den tek- niska utveckling som väntas ske på området under perioden fram till år 2020 Effekterna av skattehöjningar på 0,4, 0,7 och 1 kr per liter visas i tabell 19.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1262 ft33"&gt;En stor del av dieselanvändningen står den tunga yrkestrafiken för. Baserat på den kraftiga expansionen av dieseldrivna personbilar som förväntas till år 2020, har i linje med analyserna för kontroll- station 2008 (Energimyndigheten och Naturvårdsverket 2007 a), antagits att dieselanvändningen till privatbilar kommer att stå för 25 procent av den totala dieselanvändningen år 2020. Återstoden används till godstransporter och arbetsmaskiner. Den långsiktiga priselasticiteten antas vara &lt;NOBR&gt;-0,15&lt;/NOBR&gt; för tung trafik och arbetsmaskiner och &lt;NOBR&gt;-0,6&lt;/NOBR&gt; för personbilar. Välfärdsförluster och fördelningseffekter av olika skattehöjningar visas i tabell 19.1. Den stora fördelnings- effekten för dieselbilar beror på att även personbilar som körs i yrkestrafik ingår, vilket slår igenom mer för dieselbilarna då de i mycket högre grad används i taxinäringen. Den genomsnittliga körsträckan per år är för dem är betydligt längre (7 000 mil/år jämfört med 1 500 mil/år för privatbilister), och den ökade kost- naden för privatbilister med dieseldrivna fordon blir därmed kraftigt överskattad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1263 ft3"&gt;Tabell 19.1 Beräknade effekter av en skattehöjning för drivmedel med 40, 70 och 100 öre. Effekter år 2020&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t80"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td224"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td68"&gt;&lt;P class="p1264 ft104"&gt;Bensin-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td107"&gt;&lt;P class="p876 ft155"&gt;CO&lt;SPAN class="ft114"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B&lt;/SPAN&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td474"&gt;&lt;P class="p645 ft104"&gt;Välfärdsförlust,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td186"&gt;&lt;P class="p1264 ft104"&gt;Skattteökning per&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr19 td475"&gt;&lt;P class="p645 ft104"&gt;Fördelningseffekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td224"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td68"&gt;&lt;P class="p1264 ft69"&gt;pris&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;reduk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td257"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td64"&gt;&lt;P class="p1265 ft69"&gt;Mkr/år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td186"&gt;&lt;P class="p1264 ft104"&gt;bilägare och år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr31 td475"&gt;&lt;P class="p648 ft104"&gt;per bilägare och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td224"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td68"&gt;&lt;P class="p1264 ft16"&gt;(kro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td107"&gt;&lt;P class="p45 ft155"&gt;&lt;NOBR&gt;-tion,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td257"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td64"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td186"&gt;&lt;P class="p1266 ft69"&gt;(kronor)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td50"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td110"&gt;&lt;P class="p1267 ft69"&gt;år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td476"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td220"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td477"&gt;&lt;P class="p50 ft131"&gt;(nor/l)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td117"&gt;&lt;P class="p46 ft131"&gt;Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td478"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td479"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td480"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td481"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr19 td482"&gt;&lt;P class="p648 ft69"&gt;(kronor)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td224"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td68"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td257"&gt;&lt;P class="p1266 ft104"&gt;Bensin-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td64"&gt;&lt;P class="p650 ft104"&gt;Diesel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td185"&gt;&lt;P class="p460 ft155"&gt;Bensin-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td110"&gt;&lt;P class="p1005 ft104"&gt;Diesel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td50"&gt;&lt;P class="p1268 ft104"&gt;Bensin-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td110"&gt;&lt;P class="p1266 ft104"&gt;Diesel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td224"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td68"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td107"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td257"&gt;&lt;P class="p1266 ft69"&gt;bilar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td64"&gt;&lt;P class="p654 ft69"&gt;bilar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td185"&gt;&lt;P class="p1269 ft155"&gt;bilar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td110"&gt;&lt;P class="p1005 ft69"&gt;bilar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td50"&gt;&lt;P class="p1268 ft69"&gt;bilar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td110"&gt;&lt;P class="p1264 ft69"&gt;bilar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td3"&gt;&lt;P class="p45 ft69"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td224"&gt;&lt;P class="p596 ft155"&gt;öre /l&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td68"&gt;&lt;P class="p50 ft155"&gt;12,60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td107"&gt;&lt;P class="p46 ft155"&gt;0,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td257"&gt;&lt;P class="p1266 ft104"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td64"&gt;&lt;P class="p650 ft69"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td185"&gt;&lt;P class="p1270 ft155"&gt;570&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td110"&gt;&lt;P class="p1005 ft104"&gt;2 460&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td50"&gt;&lt;P class="p645 ft104"&gt;260&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td238"&gt;&lt;P class="p460 ft155"&gt;480&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td3"&gt;&lt;P class="p45 ft69"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td224"&gt;&lt;P class="p596 ft131"&gt;öre/l&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td68"&gt;&lt;P class="p50 ft131"&gt;12,90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td107"&gt;&lt;P class="p46 ft131"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td257"&gt;&lt;P class="p1266 ft104"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td64"&gt;&lt;P class="p650 ft69"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td185"&gt;&lt;P class="p1270 ft131"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td110"&gt;&lt;P class="p1005 ft104"&gt;4 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td50"&gt;&lt;P class="p645 ft104"&gt;450&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td238"&gt;&lt;P class="p460 ft131"&gt;850&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td483"&gt;&lt;P class="p45 ft131"&gt;100 öre/l&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td477"&gt;&lt;P class="p50 ft131"&gt;13,20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td117"&gt;&lt;P class="p46 ft131"&gt;0,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td478"&gt;&lt;P class="p1266 ft104"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td479"&gt;&lt;P class="p650 ft69"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td480"&gt;&lt;P class="p1270 ft131"&gt;1 430&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td481"&gt;&lt;P class="p1005 ft104"&gt;6 140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td462"&gt;&lt;P class="p645 ft104"&gt;640&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td484"&gt;&lt;P class="p460 ft131"&gt;1 210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td280"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1170 ft3"&gt;Källa: Energimyndigheten och Naturvårdsverket (2007 a) samt Klimatberedningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1271 ft16"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;Välfärdsförlusten är beräknad som värdet av uteblivna bil- transporter justerat för miljövinsten i form av minskade koldioxid- utsläpp (värdet sätts till 1,50 kr/kg CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B&lt;/SPAN&gt;). Den genomsnittliga fördelningseffekten per bilägare motsvarar den extra skatt bilägarna i genomsnitt får betala efter anpassning. Kostnaden varierar mellan olika delar av landet, beroende på hur lätt det är att ersätta bilresor med andra resor. De genomsnittliga körsträckorna skiljer sig emellertid inte alltför mycket mellan olika delar av landet. Skill- naden i kostnad per år och bilägare är ca 120 kr för bensinbilar och 200 kr för dieselbilar vid en skattehöjning på 70 öre (se av- snitt 19.3). Nyckeltalen är beräknade i enlighet med förhållanden 1997. Med en ökad andel biodrivna fordon minskar både kostnaden och fördelningseffekterna. Kostnaden för byte av bil kan bestå av merkostnad för alternativbränslebil samt eventuell kostnad för förtida byte. Dessa kostnader har inte uppskattats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1272 ft8"&gt;Indexering av energi- och koldioxidskatten på drivmedel med BNP&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;Konsekvenserna av en indexering av energi- och koldioxidskatten med &lt;NOBR&gt;BNP-tillväxten&lt;/NOBR&gt; blir liknande de som uppstår av en momentan skattehöjning. En skillnad är att den stegvisa skattehöjningen medger möjligheter att anpassa sig genom att köpa bilar med lägre bränsleförbrukning eller köpa bilar som kan köras på alternativa drivmedel för att undkomma framtida prishöjningar och för biltill- verkare att hinna utveckla och producera mer energieffektiva bilar för att möta efterfrågan. På kort sikt blir därför konsekvenserna för andra samhällsmål små.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Konsultföretaget WSP har i ett uppdrag för Kontrollstation 2008 använt en modell för bilparksutvecklingen som innefattar effekter på nybilsförsäljning (WSP, 2007a). Modellen ger att en indexering med BNP utöver dagens indexering med KPI ger en koldioxidreduktion år 2020 med ca 0,5 miljoner ton. &lt;NOBR&gt;BNP-utveck-&lt;/NOBR&gt; lingen antas i kalkylen vara 2,2 procent per år vilket är i enlighet med Konjunkturinstitutets prognoser för utvecklingen till och med år 2020.Tillsammans med en initial höjning av energiskatten enligt ovan blir CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt; &lt;/SPAN&gt;reduktionen ca 1,1 miljoner ton. Om hushållen i perioden fram till år 2020 inte gör några anpassningar till skatte- höjningen med &lt;NOBR&gt;BNP-utvecklingen&lt;/NOBR&gt; och en initial höjning med 70 öre, uppskattas bränslekostnaderna per år per bensindriven bil&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft16"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324376x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;År 2020&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;0,5&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;2 700 kronor/bensinbil&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;1 700 kronor/dieselbil Svagt positivt&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td473"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1216 ft33"&gt;öka med ca 3 700 kr år 2020, och ca 2 600 kr per dieseldriven bil. Den ökade kostnaden på 3 700 kr för bensinbilar fördelar sig med 2 700 kr/l på höjningen med den reala &lt;NOBR&gt;BNP-utvecklingen&lt;/NOBR&gt; och med 1 000 kr/l på den initiala höjningen med 70 öre. Motsvarande siffror för dieselbilar är 1 700 kr/l respektive 900 kr/l. Antagandena för beräkningarna är en årlig körsträcka på 1 500 mil, inflation på 2 procent per år, en bränsleeffektivisering om 1 procent per år (vilket ger en förbrukning år 2020 på 0,75 l/mil för en bensinbil och 0,62 l /mil för en dieselbil) till och med år 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1273 ft33"&gt;Vidare bör det noteras att den allmänna inkomstökningen är starkt korrelerad med &lt;NOBR&gt;BNP-utvecklingen.&lt;/NOBR&gt; Prisökningen på driv- medel som utlöses genom indexeringen till en ökning av BNP innebär att drivmedlen i reala termer (med realt avses här köp- kraftsjusterad) inte blir dyrare. Det innebär att − i genomsnitt − kommer utgifterna för fossilbaserat bränsle att utgöra samma andel av den disponibla inkomsten som tidigare. På motsvarande sätt kan noteras att en indexering till Konsumentprisindex (KPI), som redan sker idag, hindrar att bränslet blir billigare i reala termer när den allmänna prisnivån stiger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1273 ft33"&gt;Med hjälp av bilparksmodellen uppskattade WSP förändringar i nybilsförsäljningen av olika bilmodeller. För de bilmärken som tillverkas i Sverige blir nettot en ökad försäljning (svagt negativ för Volvo och positiv för Saab), främst på grund av utbudet av etanol- driva fordon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1274 ft3"&gt;Tabell 19.2 Konsekvenser av höjda koldioxid- och energiskatter med real &lt;NOBR&gt;BNP-utveckling&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1275 ft3"&gt;CO&lt;SPAN class="ft169"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;reduktion (Mton/år)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1276 ft3"&gt;Skatteökning per bilägare och år*&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1166 ft3"&gt;Industrins konkurrenskraft och sysselsättning**&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft3"&gt;Källa: WSP(2007 a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1277 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Utgångspunkten för beräkningen är en körsträcka på 1 500 mil per år för både bensin- och dieselbilar. Gäller om ingen anpassning sker genom att välja mer energieffektiva bilar alt biodrivna bilar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1278 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;**&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft243"&gt;Om biltillverkarna ej anpassar sig genom att välja eller producera mer energieffektiva bilar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1279 ft16"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Ökad koldioxiddifferentiering av fordonsskatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;Beredningens förslag innebär att ta bort grundskatten på 360 kro- nor och koldioxidkomponenten ökas med 10 kr/km för utsläpp över 120 g/km. Förslaget är skattemässigt neutralt. Skatten sänks för bilar med CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt; &lt;/SPAN&gt;utsläpp under 186 g/km och ökas för bilar med utsläpp över denna nivå. För de mest köpta bilmodellerna av dagens utbud med bensinmotor betyder förslaget från 200 kronor i sänkt skatt till 500 kronor i ökad årlig fordonsskatt. För dieselbilar blir det i snitt &lt;NOBR&gt;500-1&lt;/NOBR&gt; 500 kronor i sänkt fordonsskatt. Detta balanserar höjningen av drivmedelsskatten för dieselbilar, och innebär en höjning av rörliga kostnader och en sänkning av fasta för dessa fordon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft33"&gt;Vid ett införande av förslaget uppstår en interaktion med EU:s föreslagna bindande utsläppskrav på 130 g/km till år 2012. En reviderad fordonsskatt kommer då att fungera som ett komplement för att åstadkomma minst en &lt;NOBR&gt;20-procentig&lt;/NOBR&gt; reduktion av koldioxid- utsläppen från nya bilar i Sverige till 2012. Koldioxidreduktionen efter 2012, &lt;NOBR&gt;EU-kravets&lt;/NOBR&gt; målår, beräknas bli knappt 0,1 miljoner ton (Mton) år 2020, inräknat en &lt;NOBR&gt;rebound-effekt,&lt;/NOBR&gt; dvs att bilanvänd- ningen ökar på grund av att energieffektivare bilar ger lägre bränslekostnad (Energimyndigheten och Naturvårdsverket 2007a). Den beräknade effekten är beroende av eventuell nedsättning för miljöbilar och hur stor andel biodrivmedel som tankas för miljö- bilarna. Reduktionen blir något lägre om miljöbilar antas tanka biogas/E85 och nedsättning av fordonsskatten inte ges för dessa, och något högre om nedsättning ges och dessa tankas med bio- drivmedel. Beräkningar med en bilparksmodell där olika modellers utsläpp av NOx finns specificerade indikerar att konsekvenserna år 2020 på dessa utsläpp blir mycket marginella (WSP 2007a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft33"&gt;Föreslagen ändring av fordonsskatten påverkar främst privat- bilismen. Fördelningseffekten beräknas bli en svagt positiv netto- effekt för hushållen (WSP 2007a). Detta beror bl.a. på att energi- effektivare bilar ger sänkta bränslekostnader per kilometer. Effekten får dock betraktas som marginell. Om hänsyn tas till andra välfärdseffekter, exempelvis värdet av att köra en stor bil, kan nettoeffekten istället bli negativ. Beräkningar med WSP:s bilparks- modell visar på en svagt positiv effekt på svensk fordonstillverk- ning, främst för Saab, och beräknas generera ca 500 fler sysselsatta med biltillverkning i Sverige, givet ett enkelt proportionalitets- antagande mellan antalet anställda och producerade bilar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1280 ft16"&gt;390&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324378x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td473"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1216 ft33"&gt;(WSP 2007a). Dessa konsekvenser för fordonsindustrin och syssel- sättningen är beräknade på nuvarande bilmodellutbud och att fordonsindustrin inte anpassar sig till förändrad efterfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1281 ft3"&gt;Tabell 19.3 Konsekvenser av starkare koldioxiddifferentiering i koldioxidbaserad fordonsskatt&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td485"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td486"&gt;&lt;P class="p1282 ft3"&gt;År 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td487"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;CO&lt;SPAN class="ft169"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;reduktion (Mton/år)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td488"&gt;&lt;P class="p1282 ft125"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td487"&gt;&lt;P class="p45 ft125"&gt;Fördelningseffekter (kronor/bensinbil)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td488"&gt;&lt;P class="p1282 ft125"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td485"&gt;&lt;P class="p45 ft131"&gt;Industrins konkurrenskraft och sysselsättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td486"&gt;&lt;P class="p1282 ft125"&gt;Svagt positivt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td487"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Källa: WSP(2007).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td488"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1163 ft8"&gt;Koldioxidbasering av förmånsvärdet för fri bil&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1283 ft33"&gt;Den föreslagna omläggningen av systemet att bestämma förmåns- värdet på utsläpp av koldioxid ger ökat förmånsvärde för flertalet bensinbilar och kraftiga minskningar för många dieselbilar. För- slaget ger signifikanta incitament till att välja mer energieffektiva bilar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1284 ft33"&gt;För Kontrollstation 2008 beräknades effekterna av en sådan omläggning med samtidig borttagning av nuvarande nedsättning av förmånsvärdet för miljöbilar. Koldioxidreduktionen för år 2020 beräknades då öka med mellan 0,3 miljoner ton (Mton) och 0,5 Mton (inkluderat &lt;NOBR&gt;rebound-effekt&lt;/NOBR&gt; av sänkt milkostnad för bränsle) jämfört med dagens förmånsbeskattning. Den lägre siffran gäller om alla bilar som kan köra på biodrivmedel antas tanka biogas/E85 till 100 procent och den högre reduktionen om alla miljöbilar antas tanka fossila drivmedel. Om nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar behålls och alla bilar som kan köra på biodrivmedel antas tanka biogas/E85 till 100 procent skulle reduktionen bli större, men om de å andra sidan huvudsakligen skulle tanka fossila drivmedel blir koldioxidreduktionen liten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1285 ft33"&gt;Detta styrmedel samspelar med ett &lt;NOBR&gt;EU-gemensamt&lt;/NOBR&gt; bindande utsläppskrav på 120 g CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;/km&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;. Om ett &lt;NOBR&gt;EU-krav&lt;/NOBR&gt; införs beräknas koldioxidreduktionen av ett koldioxidbaserat förmånsvärde bli kring 0,4 Mton koldioxid år 2020. Även denna beräkning gjordes med antagandet att nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1286 ft33"&gt;I WSP:s modellanalyser beräknas effekten av ändrat förmåns- värde främst driva förmånsbilisterna mot fordon med lägre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1287 ft16"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324379x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;bränsleförbrukning eftersom den genomsnittliga merkostnaden annars blir 6 000 kr/förmånsbil. För svensk bilproduktion och med det bilutbud som fanns år 2005 beräknades därför Volvo och Saab tappa andelar till andra biltillverkare och få en minskad bil- försäljning på drygt 10 000 bilar år 2020, vilket beräknas motsvara ca 1 100 minskat sysselsatta, varav de flesta i svensk produktion. Detta gällde dock för de förutsättningar som gällde år 2005, då utbudet av miljöbilar var mycket mindre än nu (BilSweden 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Konsekvensberäkningarna av förslaget om en ökad koldioxid- relatering av förmånsbeskattningen av bilar är dock högst osäkra. Den bilvalsmodell som myndigheternas analys baseras på har t.ex. inte kunnat fånga in effekterna av den snabba ökningen av för- säljningen av etanolbilar som ägt rum under 2006 och 2007. Definitionen av miljöbil kan också komma att ändras till följd av en pågående utredning. Förslaget behöver därför analyseras ytter- ligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;Ändrad beskattning av drivmedelsförmån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;När förmån av fritt drivmedel år 1997 började beskattas med faktor 1,2 uppskattas den årliga körsträckan ha minskat med 500 mil per drivmedelsförmån. En höjning till beskattningsfaktor 2,0 kan på kort sikt ge en minskning med 330 mil. På längre sikt bedöms en minskning av bränsleförbrukningen med 30 procent kunna erhållas för dem som har förmån av fria drivmedel. Höjd drivmedelsfaktor förväntas inte leda till ökad andel dieselbilar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1288 ft17"&gt;Tabell 19.4 Konsekvenser av koldioxidbaserad förmånsbeskattning och justering av förmånsvärdet för fritt drivmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1289 ft3"&gt;År 2020&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t82"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td489"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;CO&lt;SPAN class="ft169"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;reduktion (Mton/år)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td490"&gt;&lt;P class="p1290 ft3"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p314 ft3"&gt;Källa: Energimyndigheten och Naturvårdsverket (2007 a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1248 ft8"&gt;Kilometerskatt för lastbilar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;Kilometerskatt för lastbilar är ett styrmedel som inte primärt har diskuterats för att åstadkomma utsläppsreduktion av växthusgaser utan syftet har främst varit att internalisera lastbilstrafikens övriga negativa externa effekter, till exempel vägslitage. Slutsatserna från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft16"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324380x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td473"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1216 ft33"&gt;flera utredningar är att kilometerskatt för lastbilar generellt ger små effekter på produktion och sysselsättning. De är inte heller entydigt negativa (SIKA 2007a, WSP 2007b, Hammar 2006). En kilometerskattenivå på lägsta föreslagna nivå, ca 1 kr/km, vilket internaliserar externa effekter vid körning på landsbygd, bedöms minska koldioxidutsläppen med ca 0,4 miljoner ton (Mton) och kväveoxidutsläppen med 3 kiloton (Kton) år 2020 (SIKA 2007a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1291 ft33"&gt;Kilometerskatt skulle dock ge en effekt på lastbilstrafikens kol- dioxidutsläpp genom att ge incitament för effektivare användning av lastbilarna och godsöverföring till energieffektivare transport- slag. Om syftet enbart skulle vara att minska koldioxidutsläppen är kilometerskatt dock ett något trubbigt instrument, eftersom utsläppen framförallt beror på bränsleförbrukning och kolinnehåll i bränslet. De administrativa kostnaderna för ett system för kilometerskatt bedöms vara ganska stora, ca 350 miljoner kronor per år. Om hela kostnaden tillskrivs CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt; &lt;/SPAN&gt;reduktionen på 0,4 Mton, ger detta en kostnad på 0,87 kr/kg CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;Till detta kommer anpass- ningskostnader för näringslivet, vars fraktkostnader beräknas öka med i snitt 2 procent (SIKA 2007 b). Den statsfinansiella nettoeffekten är en ökad skatteintäkt på ca 3 miljarder kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1292 ft3"&gt;Tabell 19.5 Sammanställning av beräknade förändringar av statens finan- siella intäkter och kostnader på grund av en kilometerskatt (miljoner kronor/år)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t83"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td256"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td491"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Beräkning med antagande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td492"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Beräkning med antagande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td256"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td491"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;om lägre påverkan på trafik-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td492"&gt;&lt;P class="p19 ft122"&gt;om högre påverkan på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td493"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td494"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;arbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td495"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;trafikarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td256"&gt;&lt;P class="p45 ft131"&gt;Finansiella intäkter av kilo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td491"&gt;&lt;P class="p1293 ft122"&gt;+4 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td492"&gt;&lt;P class="p1294 ft122"&gt;+4 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td256"&gt;&lt;P class="p45 ft131"&gt;meterskatten utan hänsyn till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td491"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td492"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td256"&gt;&lt;P class="p45 ft125"&gt;påverkan på trafikarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td491"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td492"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td256"&gt;&lt;P class="p45 ft131"&gt;Minskade finansiella intäkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td491"&gt;&lt;P class="p1293 ft122"&gt;&lt;NOBR&gt;-240&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td492"&gt;&lt;P class="p1295 ft122"&gt;&lt;NOBR&gt;-110&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td256"&gt;&lt;P class="p45 ft125"&gt;till följd av minskat trafik-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td491"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td492"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td256"&gt;&lt;P class="p45 ft125"&gt;arbete för lastbilar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td491"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td492"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td256"&gt;&lt;P class="p45 ft131"&gt;Bortfall av eurovinjettavgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td491"&gt;&lt;P class="p1293 ft122"&gt;&lt;NOBR&gt;-600&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td492"&gt;&lt;P class="p1296 ft122"&gt;&lt;NOBR&gt;-600&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td256"&gt;&lt;P class="p45 ft131"&gt;Minskade finansiella intäkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td491"&gt;&lt;P class="p1297 ft122"&gt;&lt;NOBR&gt;-380&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td492"&gt;&lt;P class="p1295 ft122"&gt;&lt;NOBR&gt;-180&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td256"&gt;&lt;P class="p45 ft131"&gt;av dieselskatt (energiskatt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td491"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td492"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td256"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;koldioxidskatt ca 4 kr/liter) på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td491"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td492"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td256"&gt;&lt;P class="p45 ft125"&gt;grund av trafikminskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td491"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td492"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td256"&gt;&lt;P class="p45 ft125"&gt;Systemkostnader, avgifts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td491"&gt;&lt;P class="p1297 ft122"&gt;350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td492"&gt;&lt;P class="p1294 ft122"&gt;350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td256"&gt;&lt;P class="p45 ft125"&gt;upptagning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td491"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td492"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td493"&gt;&lt;P class="p45 ft125"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td494"&gt;&lt;P class="p1293 ft122"&gt;+2 630&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td495"&gt;&lt;P class="p1294 ft122"&gt;+2 960&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td256"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Källa: SIKA (2007c&lt;SPAN class="ft33"&gt;).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td491"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td492"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1298 ft16"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-regler&lt;/NOBR&gt; för bilars koldioxidutsläpp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;Konsekvenserna av ett bindande utsläppskrav på 120 g/km i genomsnitt för nya bilar har beräknats av Institute for European Environmental Policy (2005). Den ökade kostnaden per bil beräk- nades till ca 1 200 euro, under förutsättning att tillverkarna kan övervältra alla kostnader på konsumenterna. Med en diskonterings- ränta på 0 procent blir dock kostnaden för konsumenterna noll på grund av minskade bränslekostnader. IEEP beräknar den sam- hällsekonomiska kostnaden − ökade produktionskostnader minus minskade bränslekostnader − till &lt;NOBR&gt;1-2&lt;/NOBR&gt; procent av kostnaden för en bil, vilket i genomsnitt uppgår till &lt;NOBR&gt;127-252&lt;/NOBR&gt; euro per bil beroende på vilken diskonteringsfaktor som används (0 resp. 5 procent). Med handel mellan producenter beräknas den genomsnittliga samhälls- ekonomiska kostnaden ligga mellan 34 och 67 euro per ton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;,&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;motsvarande ca 30 60 öre/kg CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;Spannet motsvarar diskonte- ringsräntor på 0 och 5 procent. Marginalkostnaden beräknades till 141 och 174 euro per ton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e,&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;ca 1,30−1,60 kr/kg CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1231 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;19.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Miljöskatt för fluorerade gaser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Storleken på den miljöskatt för fluorerade gaser som föreslogs i Kontrollstation 2008 motsvarar koldioxidskatten för tillverknings- industrin, dvs. 190 kronor/ton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt; &lt;/SPAN&gt;ekvivalenter. Konsekvenserna har analyserats för Kontrollstation 2008 (Energimyndigheten och Naturvårdsverket 2007 a, Bilaga 1). Skattens nivå gör att effekterna bedöms bli marginella för det stora flertalet berörda. De berörda gaserna kan ersättas med alternativa köldmedier. Den skatt som föreslås bedöms vara för låg för att ge incitament till förändring under användningsfasen för hushåll och små anläggningar, men kan ge incitament till effektivare återvinning av fluorerade gaser i samband med destruktion av kylar och frysar. För stora stationära kyl/frysanläggningar samt luftkonditioneringsanläggningar ges incitament för att gå över till ett naturligt köldmedium (exempelvis kolväten eller koldioxid) vid utbyte av anläggningarna. Alternativ teknik kan medföra marginellt högre investeringskostnader vilket delvis kompenseras av lägre driftskostnader. Marginella merkost- nader kan uppstå för fordon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft33"&gt;De statsfinansiella kostnader som uppstår är administrations- kostnader på ca 5 miljoner kronor vid införandet och därefter drygt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft16"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td473"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;2 miljoner kronor per år. Den årliga intäkten vid införandet be- döms uppgå till ca 100 miljoner kronor, vilket vid år 2020 bedöms ha minskat till ca 50 miljoner kr. Emissionerna år 2020 beräknas då ha minskat med ca 0,2 miljoner (Mton) CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;-ekvivalenter&lt;/NOBR&gt; jämfört med om skatten inte införts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1299 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;19.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Höjd CO&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt; &lt;/SPAN&gt;skatt på uppvärmningsbränslen för industri som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter och för de areella näringarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1300 ft33"&gt;Nedsättningen av CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;-skatten&lt;/NOBR&gt; på uppvärmningsbränslen för industri som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter och de areella näringarna föreslås minskas så att dessa sektorer betalar 30 öre istället för 21 öre/kg CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;I Kontroll- station 2008 analyserades konsekvenserna av att helt ta bort nedsättningen av koldioxidskatten för de &lt;NOBR&gt;icke-handlande&lt;/NOBR&gt; sektorer- na (ÅF 2007). ÅF bedömde att en slopad nedsättning av kol- dioxidskatten för fossila bränslen inom industrin till den generella nivån skulle leda till en betydande minskning av utsläppen av koldioxid inom industrin men att det även skulle leda till ett antal negativa bieffekter inom ett flertal branscher. Dessa konsekvenser inbegriper minskade arbetstillfällen, omlokalisering av produk- tionskapacitet till andra länder och därmed s.k. koldioxidläckage (ÅF 2007). Inom verkstadsindustrin bedömdes en slopad nedsätt- ning leda till en relativt stor minskning av koldioxidutsläppning, med begränsad påverkan på konkurrenskraften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft33"&gt;ÅF:s analys visade vidare att det är de minsta företagen som drabbas mest av en helt slopad nedsättning av skatten, eftersom de har mindre förutsättningar för att göra de investeringar som krävas för att byta bränsle i processerna. En del av de mindre anlägg- ningarna ingår inte i EU:s system för handel med utsläppsrätter eftersom de understiger de kapacitetsgränser som anges av handels- direktivet medan de större företagen i samma bransch omfattas av systemet, där priset på utsläppsrätter väntas understiga den svenska CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt; &lt;/SPAN&gt;skatten. För dessa företag är det troligt att en höjning av skatten för industri utanför EU:s system för handel med utsläpps- rätter skulle uppfattas som orättvis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft87"&gt;I tilläggsuppdrag för Klimatberedningen (ÅF 2008 a,b) analyse- rades därför en mindre förändring av nedsättningen, från 21 pro- cent till 30 procent av den generella nivån. Detta är i nivå med eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft16"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;något under det förväntade priset på utsläppsrätter inom EU:s handelssystem. Det ger en skattehöjning på 9 öre, vilket ökar de &lt;NOBR&gt;icke-handlande&lt;/NOBR&gt; sektorernas fossilbränslekostnad med ca 7 procent. Förändringen är liten i jämförelse med bränslekostnadsökningen &lt;NOBR&gt;2004–2006.&lt;/NOBR&gt; Totalt sett bedöms skatteförändringen vara av mindre betydelse för nästan samtliga branscher. Företagen är generellt betydligt mer känsliga för kostnadsökningar kopplade till råvaru- priser än till koldioxidutsläppen. Den bransch som bedöms påverkas mest (ÅF 2008 a) är växthusnäringen, som i dagsläget är mycket fossilbränsleintensiv. Dock bedömer ÅF att investeringar för att öka användningen av förnybar energi i växthusodling har en kort återbetalningstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft33"&gt;Vissa företag i slakteri- och köttvaruindustrin, mejeribranschen och bröd- och kexindustrin kan få något försämrad konkurrens- kraft, i de fall inte också konkurrerande företag i andra länder också får vidkännas en motsvarande kostnadshöjning på grund av dessa länders nationella klimatpolitik. Det gäller även dryckesvaru- industri samt baskemisk industri, dock främst vissa företag med dåliga rörelseresultat eller med begränsade marknader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Det bör dock noteras att det inte bara är Sverige som har åtaganden på klimatområdet som driver upp priser på fossilbaserat bränsle. Det ska man ta hänsyn till vid konkurrensanalyser för att undvika att överskatta de negativa verkningarna på konkurrens- situationen för ett företag eller en bransch. I samtliga branscher utom mejeribranschen bedöms det finnas goda möjligheter till att konvertera till alternativa bränslen. Den mindre förändringen av nedsättningen av skatten bedöms ge upphov till viss koldioxid- reduktion i de flesta branscherna. Någon direkt omställning bedöms skattehöjningen dock inte ge upphov till (ÅF 2008 a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft33"&gt;Koldioxidutsläppen inom industri som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter uppgår till ca 2 miljoner ton (Mton) per år i nuläget. Utsläppen beräknas öka till 2,5 Mton till 2020. Den höjda skatten beräknas minska utsläppen med ca 0,5 Mton till 2020. Skattehöjningen skulle således hålla utsläppen på dagens nivå. Den statsfinansiella bruttoeffekten motsvarar en ökad skatteintäkt på ca 180 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Inom många av branscherna inom industrin som inte omfattas av utsläppshandelssystemet finns stor potential att minska CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt; &lt;/SPAN&gt;utsläppen till tämligen låga kostnader. Kostnaderna för åtgärderna ligger mellan &lt;NOBR&gt;20-60&lt;/NOBR&gt; öre/kg CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;vid 4 procent kalkylränta och 26&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft16"&gt;396&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td473"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;dollar per fat. Med högre oljepris blir många av åtgärderna lön- samma (Energimyndigheten och Naturvårdsverket 2007b).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft8"&gt;Jordbrukssektorn och växthusnäringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft33"&gt;Inom jordbrukssektorn och växthusnäringen bedöms potentialen för att minska fossilbränsleanvändningen vara ganska god. Det är lönsamt att övergå till värmepump och biobränslen för upp- värmning av bostadshus och lokaler även inom jordbruket. För dieselanvändningen bedöms skattekostnadsökningen i förhållande till fossilbränslekostnaden vara på ungefär samma nivå som för övriga undersökta branscher. Den totala kostnadsökningen mätt i andel av rörelseresultatet ligger i paritet med kostnadsökningen för slakteribranschen och gummivaruindustrin. I den analys som gjorts för Beredningens räkning görs även bedömningen att det finns potential att med relativt enkla medel minska jordbrukets diesel- användning med &lt;NOBR&gt;10-15&lt;/NOBR&gt; procent (ÅF 2008 b).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;19.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Stöd till biogasanläggningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft33"&gt;Utredningen om jordbruket som producent av bioenergi har föreslagit att gödselbaserad biogasproduktion bör ges ett särskilt tidsbegränsat investeringsstöd, omfattande ca 40 miljoner kronor per år, inom ramen för det befintliga landsbygdsprogrammet för att stärka jordbruksföretagens konkurrens- och utvecklingskraft. Investeringsstödet föreslås uppgå till 30 procent av investerings- kostnaden för en biogasanläggning inklusive kraftvärmeanläggning. Om rötning av stallgödsel skulle komma att tillämpas i större omfattning (ca 50 % av all stallgödsel) bedöms det kunna leda till en produktion av ca 1 TWh biogas. Det kan reducera koldioxid- utsläppen med ca 0,4 miljoner ton (Mton)/år enligt Energimyndig- heten och Naturvårdsverket i underlaget till Kontrollstation 2008. Dessutom bedöms utsläppen från energianvändning i sektorn kunna minska med ca 0,3 Mton koldioxidekvivalenter/år jämfört med prognosen till 2020 huvudsakligen genom att användning av eldningsolja vid uppvärmning ersätts med i första hand biobränsle. Detta avses också stimuleras inom ramen för Landsbygdsprogram- met.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1301 ft16"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p465 ft33"&gt;Produktion av biogas från stallgödsel minskar flera växthusgaser samtidigt; dels metan från gödselhanteringen, dels koldioxid genom att den biogas (metan) som framställs vid rötningen kan ersätta eldningsolja och drivmedel. Åtgärdskostnadsberäkningar vid ett betydligt lägre oljepris och elpris än dagens visar kostnader runt 0,50 kr/kg koldioxidekvivalenter för rötning av kogödsel, och ännu lägre (ca 0,15 kr/kg) för rötning av svingödsel (Jordbruks- verket 2004).I de fall biogasen ersätter elanvändning kan poten- tialerna på längre sikt innefatta CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt; &lt;/SPAN&gt;reduktioner utanför Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Beredningen föreslår även fortsatta investeringsstöd för bland annat teknik för produktion och uppgradering av biogas. Någon konsekvensanalys avseende kostnader och effekter på utsläpp av detta har emellertid inte gjorts eftersom volymen på dessa stöd ännu inte är preciserade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1302 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;19.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förstärkta insatser för energieffektivisering i bostäder och lokaler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Befintliga styrmedel i kombination med fortsatt höga energipriser bedöms vara tillräckliga för att i princip fasa ut användningen av fossila bränslen i bostäder och lokaler fram till 2020. Det skulle minska koldioxidutsläppen med ca 0,6 miljoner ton (Mton) jämfört med prognosen i Kontrollstation 2008 (Energimyndigheten och Naturvårdsverket 2007a). Utsläppen skulle kunna reduceras ytterligare genom styrmedel som miljömärkningssystem och indelning i energieffektivitetsklasser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Det finns ett antal energieffektiviseringsåtgärder som är lön- samma, men ännu inte har vidtagits på alla fastigheter (Energi- myndigheten och Naturvårdsverket, 2007b), t.ex. tilläggsisolering av fasader, installering av frånluftvärmepumpar och tätning av dörrar och fönster. Potentialen för åtgärder i småhus med negativ åtgärdskostnad bedöms kunna ge utsläppsminskningar på ca 0,2 Mton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;till år 2020. Åtgärder med medelhög åtgärdskostnad (ca &lt;NOBR&gt;25-50&lt;/NOBR&gt; öre/kg, beroende på hur den sparade energin produ- ceras), t.ex. tilläggsisolering av vindar, bedöms kunna ge en CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt; &lt;/SPAN&gt;reduktion på ca 0,16 Mton. För flerbostadshus bedöms potentialen för åtgärder med negativ åtgärdskostnad (vindisolering, värme- växlare, injustering av värmesystem m.m.) ligga mellan 0,9 och 2 Mton. Potentialerna innefattar på längre sikt CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt; &lt;/SPAN&gt;reduktioner utanför Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft16"&gt;398&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td473"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;19.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Järnvägsinvesteringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft33"&gt;Banverket har beräknat att kostnaderna för att öka kapaciteten för godstransporter med 50 procent uppgår till ca 50 miljarder kronor (Banverket, 2007). Detta beräknas ge en minskning på 1 miljon (Mton) CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;per år. Räknat på en livslängd på 60 år ger detta en åtgärdskostnad på 2,20 kr/kg CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;Investeringarna ger dock sam- hällsnytta på flera sätt. Banverket har gjort en samhällsekonomisk analys av ett investeringsförslag som innefattar de åtgärder som skall öka godstransportkapaciteten med 50 procent, och funnit att den samhällsekonomiska nettoeffekten är positiv (+ 11 miljarder, nettonuvärdeskvot 0,2, dvs. samhället får tillbaka 1,20 per satsad krona). Beräkningarna är gjorda delvis med ett transportslags- övergripande prognos- och kalkylverktyg, Sampers/Samkalk, delvis med andra beräkningar. I kalkylen ingår effekter som förändrade biljettintäkter, trafikeringskostnader, restider, budgeteffekter, externa effekter, effekter för godstrafik, drift- och underhåll samt förändrade förseningar i trafiken. I kalkylen ingår också effekter på ekonomisk tillväxt till följd av förbättrad tillgänglighet. (Banverket 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft87"&gt;Kostnadsberäkningar eller konsekvensanalyser av att öka kapaciteten på järnvägen för persontransporter med 50 procent har inte tagits fram. Viss analys återfinns i Banverket (2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;19.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Övriga förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft33"&gt;Utöver ovan behandlade förslag lägger Beredningen ett antal förslag som kommer att innebära utgifter för statskassan. Volymen på dessa åtgärder har emellertid inte bestämts. Det är därför inte möjligt att göra en konsekvensanalys av dessa förslag, eller att beräkna hur stora utsläppsreduktioner de skulle kunna ge upphov till. De förslag som innebär olika typer av stöd är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;utökad klimat- och energiforskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;nytt investeringsprogram för att främja genombrottstekniker m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1303 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;fortsatta investeringsstöd för utvalda åtgärder och sektorer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;stöd till energibesparingar och omläggning av energisystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;satsningar för att utveckla andra generationens biodrivmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;stöd till utveckling av biogasdrift för rötning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft16"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p665 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;konverteringsbidrag samt bidrag till eleffektiviseringsåtgärder inom bostadssektorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft33"&gt;Därutöver föreslår Beredningen ett antal utredningar och mindre uppdrag. Dessa bedöms kunna göras inom befintlig budget. De utredningar som föreslås är till exempel utredning kring klimat- relaterad teknikutveckling och uppdrag till Naturvårdsverket och Statistiska Centralbyrån om att utveckla statistik rörande utsläpp av import och export av varor och tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;19.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Konsekvenser för hushållen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;Hushållen påverkas främst av förslagen i transportsektorn. Det är framför allt &lt;SPAN class="ft8"&gt;de höjda bensin- och dieselskatterna &lt;/SPAN&gt;som ger ökade kostnader. Effekten av förslagen är inte lika för alla hushåll i landet utan varierar med hushållsstorlek, biltyp och hur beroende av bil man är. Förslaget om att höja skatten på bensin och diesel så att priset ökar med 70 öre/l inklusive moms ger en ökad kostnad ca 800 kr per år för en bil som körs 1 500 mil per år och har en förbrukning på ca 0,8 l/mil. Med hänsyn taget till de anpassningar som sker för att minska bränsleförbrukningen blir den genom- snittliga årliga kostnadsökningen drygt 450 kr per bensinbilägare och drygt 850 kronor per dieselbilägare. Den högre kostnaden för dieselpersonbilar beror på att en ganska stor andel av dem används i yrkestrafik och körs betydligt längre än genomsnittet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft33"&gt;En regional fördelningseffekt av drivmedelsskatterna kan uppstå genom att hushåll på landsbygden kan ha svårare att anpassa sig till den högre kostnaden. Tabell A visar fördelningen mellan olika delar av landet i enlighet med nyckeltal från SIKA (1997). Om bilparken i ökad grad kommer bestå av fordon som går på biodriv- medel eller el så minskar både kostnaden och fördelnings- effekterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1305 ft16"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324388x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td473"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p541 ft3"&gt;Tabell 19.6 Regional fördelning av ökade kostnader vid en skattehöjning med 70 öre/l bensin och diesel, kronor per bilägare och år&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t84"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td156"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td92"&gt;&lt;P class="p1306 ft69"&gt;Bensin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td496"&gt;&lt;P class="p1054 ft69"&gt;Diesel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td497"&gt;&lt;P class="p45 ft122"&gt;Stockholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td498"&gt;&lt;P class="p649 ft69"&gt;352&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td499"&gt;&lt;P class="p471 ft69"&gt;659&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td497"&gt;&lt;P class="p45 ft125"&gt;Göteborg och Malmö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td498"&gt;&lt;P class="p649 ft69"&gt;442&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td499"&gt;&lt;P class="p471 ft69"&gt;829&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td497"&gt;&lt;P class="p45 ft122"&gt;Större städer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td498"&gt;&lt;P class="p649 ft69"&gt;442&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td499"&gt;&lt;P class="p471 ft69"&gt;829&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td497"&gt;&lt;P class="p45 ft122"&gt;Södra mellanbygden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td498"&gt;&lt;P class="p649 ft69"&gt;460&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td499"&gt;&lt;P class="p471 ft69"&gt;863&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td156"&gt;&lt;P class="p45 ft125"&gt;Norra tät- och glesbygden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td92"&gt;&lt;P class="p649 ft69"&gt;480&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td496"&gt;&lt;P class="p471 ft69"&gt;900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1307 ft33"&gt;Förslaget om att låta drivmedelsskatterna följa &lt;NOBR&gt;BNP-tillväxten,&lt;/NOBR&gt; utöver dagens indexering med KPI och höjningen med 70 öre per liter inklusive moms, medför att skatten stiger till 11,50 kr/l bensin och 9,55 kr/l diesel inklusive moms till år 2020. Förslagen innebär då att skatten för bensin år 2020 blir 3,27 kr/l högre än vad den annars skulle varit (inkl. moms) och för diesel 2,80 kr/l än vad den annars skulle varit (inkl. moms). Med antagande om en genom- snittlig körsträcka på 1 500 mil och en bränsleeffektivisering om 1 procent per år innebär förslagen en höjning av skatten i genomsnitt per bilägare och år med ca 3 700 kr för bensinbilar och 2 600 kronor för dieselbilar år 2020. I reala termer (med antagande om 2 procents årlig inflation) motsvarar detta 2 900 kr respektive 2 100 kr. Eftersom den allmänna inkomstökningen är starkt korrelerad med &lt;NOBR&gt;BNP-ökningen&lt;/NOBR&gt; kan denna prisökning antas komma att utgöra samma andel av den disponibla inkomsten som tidigare år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1308 ft33"&gt;Den &lt;SPAN class="ft8"&gt;förändrade fordonsskatten &lt;/SPAN&gt;påverkar främst privatbilismen. Den ökande differentieringen av fordonsskatten ger högre kost- nader för bilister som väljer mer bränsleförbrukande bilar. WSP (2007a) har gjort beräkningar med en bilparksmodell och kommit fram till att förslaget totalt sett ger en svagt positiv välfärdsvinst. Detta beror bl.a. på att energieffektivare bilar köps istället vilket ger sänkta bränslekostnader per kilometer. Analysen omfattar dock inte andra typer av välfärdseffekter, som välfärdseffekten av att köra en mindre bil.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1309 ft33"&gt;Om &lt;SPAN class="ft8"&gt;förmånsvärdet &lt;/SPAN&gt;skulle ändras i enlighet med myndigheternas förslag ger det betydligt större effekter för val av energieffektivare bilar än förslaget till fordonsskatt. Nettoeffekten av myndigheter- nas förslag ger en ökad genomsnittskostnad för förmånsbilisten med maximalt 5 000 kronor per år med dagens befintliga förmåns- bilar (Energimyndigheten och Naturvårdsverket 2007a). Om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1310 ft16"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;förmånsbilisterna anpassar sig till förändringen genom att välja energieffektiva bilar eller bilar för alternativa bränslen kan kost- nadsökningen vändas till en kostnadsvinst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Hushållen påverkas även av den &lt;SPAN class="ft8"&gt;elprishöjande effekt som EU:s utsläppshandelssystem har&lt;/SPAN&gt;. Europeiska kommissionen (Europeiska kommissionen 2008) har beräknat att elpriserna kan komma att stiga med 8 procent i Sverige. Det är hushåll som har el som huvudsaklig uppvärmningsform som framför allt kommer påverkas av högre elpriser. Till viss del finns det möjligheter att minska kostnadsökningen genom exempelvis effektiviseringsåtgärder. Det finns ett antal energieffektiviseringsåtgärder som är lönsamma men ännu inte vidtagits på alla fastigheter (Energimyndigheten och Naturvårdsverket, 2007a), t.ex. installering av frånluftvärmepumpar och tätning av dörrar och fönster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft33"&gt;Det finns också andra möjligheter, såsom att tilläggsisolera fasader och vindar och byta till energisnåla fönster. Dessa åtgärder kan dock utgöra en betydande investeringskostnad för husägaren, och utförs framförallt i samband med att renovering ändå sker. För användning av el till belysning och hushållsapparater finns det en rad möjligheter att anpassa sig, vissa till låg eller negativ kostnad, såsom byte till lågenergilampor, medan andra betingar en viss investeringskostnad, såsom byte till energisnåla apparater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;19.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Konsekvenser för industrin&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;Olika sektorer har olika förutsättningar att bära de kostnader som är förknippade med klimatmål och tillämpningen av styrmedel. Av central betydelse är hur företag och branscher kan övervältra kost- nader på nästa led. Det styrmedel som bedöms påverka industrins konkurrenskraft mest är EU:s system för handel med utsläpps- rätter, och i mindre grad de förslag som läggs av Beredningen. Konsekvenserna för den konkurrensutsatta industrin beror framför allt på vilka nya sektorer som tas in i systemet, tilldelningsmetod och tilldelningsmängd samt prisutveckling för utsläppsrätter i rela- tion till de kostnader som företagens konkurrenter möter utanför EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft16"&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td473"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1311 ft8"&gt;EU:s system för handel med utsläppsrätter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;Den svenska industrins konkurrenskraft gentemot industri utanför EU som inte har koldioxidrestriktioner påverkas negativt av ökade kostnader för utsläppsrätter och elektricitet som följer av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) har analyserat effekterna för tillverkningsindustrin av olika prisnivåer för utsläppsrätter och elpris. Den bransch i Sverige som bedöms påverkas mest negativt är jord- och sten- varuindustrin. Därefter är det gruvor, järn- och stålindustrin samt massa- och pappersindustrin (ITPS 2007a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft33"&gt;Elintensiva branscher som massa- och pappersindustrin på- verkas mer av höjda elpriser än de ökande kostnaderna för utsläpp av koldioxid. Gratis tilldelning av utsläppsrätter begränsar kon- sekvenserna för industrin. En gratis tilldelning av utsläppsrätter påverkar inte styrningen mot lägre utsläpp om principen för till- delning är rätt utformad. Tilldelningens betydelse är i första hand att det innebär en överföring av kapital. Detta eftersom utsläpps- rättigheterna är förknippade med en alternativkostnad vid gratis tilldelning. Oavsett tilldelningsmetod kommer företagen i sina produktionsbeslut att beakta kostnaden för utsläpp av växthus- gaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft33"&gt;Vid auktionering av utsläppsrätter i stället för gratis tilldelning kommer de direkta kostnaderna för företagen att bli avsevärt högre, men ger statsfinansiella intäkter som kan användas för att minska andra skatter och avgifter i samhället eller kompensera de företag som drabbas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft33"&gt;I Europeiska kommissionens konsekvensanalys (Europeiska kommissionen 2008) av klimat- och energipaketet används flera olika förväntade priser på EU:s utsläppsrätter. Det mest refererade priset är dock €30/ton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;,&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;dvs. cirka €0,03 per kilo. Möjligheten att till viss del använda sig av utsläppsrätter från projektmeka- nismen CDM sänker priset på utsläppsrätter från €43 till €30. Totalt sänker detta kostnaden för hela energi- och klimatpaketet med 26 procent. Prissänkningen innebär att den dels minskar de direkta kostnaderna för industrier med kolbaserade utsläpp, men också att den begränsar effekterna på elpriset eftersom priset på utsläppsrätter har betydelse för elpriset. Hur mycket av kostnaden för utsläppsrätter som övervältras i elpriset är osäkert. Kom- missionen uppskattar dock att elpriserna i Europa stiger med 10 15 procent som en följd av paketet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft16"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;Kilometerskatt och höjd dieselskatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;Syftet med kilometerskatten är i första hand att inkludera andra externa effekters kostnader i priset för lastbilstransporter, och inte att påverka utsläpp av växthusgaser. Av förslagen inom transport- sektorn är det främst höjningen av dieselskatten som berör industrin. Den påverkar såväl åkerinäringen som tillverknings- industrin. Konsekvenserna för åkerinäringen av att höja diesel- skatten med 56 öre (motsvarande 70 öre inkl moms) per liter är cirka 5 procent högre bränslekostnader (en genomsnittlig kost- nadsökning på cirka 2,2 kr per mil) för en lastbil. Det ger en liten, men ökad, negativ konkurrenskraft mot utländska åkerier, förutsatt att inte också dessa får vidkännas fossilbränsleprishöjningar, vilket dock är sannolikt som ett resultat av andra länders klimatpolitik. För tillverkningsindustrin skulle en skattehöjning på dieselbränsle ge principiellt samma konsekvenser som ett införande av kilo- meterskatt för lastbilar, vilken bedöms ha små effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft33"&gt;En höjning av dieselskatten med 56 öre per liter samt en kilo- meterskatt på 1 kr/km ger sammantaget en genomsnittlig kost- nadsökning i nivå med 12,20 kr/mil Slutsatserna från andra studier som har analyserat konsekvenser av en införd kilometerskatt som innebär en kostnadsökning med 14 kr/mil för lastbilar, är att den generellt ger små effekter på produktion och sysselsättning. SIKA/ITPS har i sin analys funnit att det samhällsekonomiska nettot ligger nära noll, dvs. intäkterna och kostnaderna är ungefär lika stora (SIKA 2007 c).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;ITPS (2007b) har gjort kvalitativa analyser av effekterna på industrin, bland annat genom att studera kostnaden för kilometer- skatten i förhållande till övriga kostnader inom olika näringar. Livsmedelsindustrin förväntas få den största ökningen i transport- kostnader men branschens transportkostnader är ändå relativt små i förhållande till de totala produktionskostnaderna. De mest negativa effekterna på produktion och vinst väntas uppstå i trävaru- och massaindustrin. Enskilda produktionsenheter kan drabbas av höga kostnader. Den samlade effekten på produktion och syssel- sättning i industrin bedöms vara mycket marginell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft33"&gt;Effekterna på skogsbruket har analyserats med en skogssektor- modell (ITPS 2007b). Marknaderna för sågtimmer och massaved bedöms minska något (&amp;lt; 0,5 procent), och priset på massaved bedöms öka med drygt fem kronor. Sysselsättningseffekten i skogsbruket bedöms mot bakgrund av detta sannolikt bli mycket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft16"&gt;404&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td473"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;liten (ITPS 2007). Konjunkturinstitutet (Östblom och Hammar 2007) har också analyserat effekterna av en kilometerskatt i sin allmänjämviktsmodell, EMEC. Analysen visade att massa- och pappersindustrin fick en temporär nedgång i tillväxten, men att tillväxten påskyndas för andra näringar, som sjötransporter. För- ädlingsvärdet inom skogsbruket beräknades minska med mellan 1−2,5 procent beroende på skattenivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;19.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Konsekvenser för bilindustrin&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft33"&gt;Det är främst den av myndigheterna föreslagna förändringen av förmånsreglerna för fri bil samt &lt;NOBR&gt;EU-förslag&lt;/NOBR&gt; om skärpta krav på koldioxidutsläpp för nya bilar som påverkar den svenska fordons- industrin. Med dagens sammansättning av sin produktmix beräknas Volvo och Saab tappa andelar till andra biltillverkare och få en viss minskad bilförsäljning. Marknaden för miljöbilar växer dock snabbt, och av Saabs nybilsförsäljning i Sverige är nu ca 80 procent flexifuelbilar (BilSweden 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;Påverkan på den svenska fordonsindustrin av högre priser på drivmedel är beroende av vilka egenskaper de bilar som produceras i Sverige kommer att ha. Om de producerar mer energieffektiva bilar än genomsnittet och bilar som kan köras med alternativa drivmedel gynnas de av bränsleprishöjningar. WSP (2007a) har gjort beräkningar med en bilparksmodell av hur detta skulle påverka svenska biltillverkare. De fann att med dagens modellutbud skulle Saab gynnas och Volvo missgynnas av en bränsleskatte- höjning. Den positiva effekten för Saabs bilförsäljning beror på deras utbud av etanoldrivna bilar. Den samlade effekten för sysselsättningen bedöms vara marginellt positiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;19.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Konsekvenser för energiförsörjningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft33"&gt;Prognosen från Kontrollstation 2008 visar att skatter, utsläpps- handel och elcertifikatsystemet tillsammans ger en ökad andel förnybar energi i det svenska energisystemet. Flera av de studerade förslagen i framförallt transportsektorn syftar till att effektivisera energianvändningen. Energimyndigheten och Naturvårdsverket (2007) beräknade att energianvändningen i transportsektorn blir cirka 9 TWh lägre år 2020 som ett resultat av de föreslagna styr-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft16"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;medlen. Med en lägre energianvändning kommer också andelen förnybar energi att vara högre år 2020 än vad prognosen visar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Det är främst en mindre tilldelning av utsläppsrätter som påverkar energisektorn. Redan för perioden 2008−2012 tilldelades energisektorn endast ca 30 procent av sin historiska mängd utsläppsrätter. Energisektorn tilldelas troligen inte några gratis utsläppsrätter i den kommande perioden. Detta torde dock inte påverka energiförsörjningen i någon större utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Det nyligen antagna &lt;NOBR&gt;EU-målet&lt;/NOBR&gt; om att 20 procent av EU:s energianvändning ska utgöras av förnybar energi år 2020 kan komma att påverka den svenska energiförsörjningen påtagligt. Det är troligt att ytterligare förnybar el kommer att krävas förutom de 17 TWh ny förnybar el som elcertifikatsystemet genererar till år 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1313 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;19.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Konsekvenser för andra miljömål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;Det är svårt att bedöma konsekvenserna på andra miljömål utifrån de åtgärder som föreslås till år 2020. Den tekniska utvecklingen vad gäller till exempel reningsteknik kan förväntas fortsätta även i framtiden och de relativa utsläppsskillnaderna mellan olika energi- bärare kan förändras. För att säkerställa att konverteringar mellan bränslen inte ska få negativa miljöeffekter är det viktigt att regel- verket för utsläpp av andra föroreningar än växthusgaser säker- ställer låga utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;De energieffektiviseringar som förväntas bli utfallet av styr- medlen, liksom den minskade mängd transporter som kommer till stånd, kan generellt förväntas ge minskade utsläpp av andra för- oreningar. En ökad effektivisering genom ökad användning av dieselmotorer kan däremot ge en viss ökning av utsläppen av kväve- oxider och partiklar. Skillnaden i utsläpp i absoluta tal mellan ett dieselfordon och bensinfordon bedöms dock minska fram till år 2020 genom teknikutveckling och strängare reglering av utsläppen från dieselfordon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;&lt;NOBR&gt;EET-strategin&lt;/NOBR&gt; (Strategin för effektivare energianvändning och transporter) har låtit IIASA (International Institute for Applied Systems Analysis) göra grova beräkningar med &lt;NOBR&gt;GAINS-modellen&lt;/NOBR&gt; för att uppskatta synergieffekterna av energieffektiviseringar och bränslebyten på utsläppen av luftföroreningar i Sverige (Natur- vårdsverket 2007g). Modellen föreslår vilka åtgärder som kan vid-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft16"&gt;406&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td473"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;tas för att minska utsläppen av koldioxid samt övriga luft- utsläpp och uppskattar kostnaderna för dessa. Resultaten pekar på stora synergier. Om koldioxidutsläppen i Sverige t.ex. skulle reduceras med 25 procent mellan år 1990 och 2020 skulle som effekt av samma åtgärder även utsläppen av SO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;och NOx minskas med ca 19 respektive 6 procent jämfört med prognosen till 2020. Partikelutsläppen och utsläppen av VOC skulle minska med ca 2 procent vardera. Det är dock inte säkert att halterna av luft- föroreningar förbättras i motsvarande grad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft33"&gt;Man kan av studien också dra slutsatsen att kostnaderna för en minskning på 10 procent av Sveriges koldioxidutsläpp delvis kom- penseras av minskade kostnader för reningsutrustning för att få ner utsläppen av övriga luftföroreningar. Vinsterna är en under- skattning då modellen enbart analyserar tekniska åtgärder som energieffektivisering och bränslebyte, men inte tar hänsyn till några beteendemässiga åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Några av förslagen ovan stimulerar till viss del ökad biobränsle- användning. Detta kan leda till ökade konflikter med miljökvalitets- målet ”Levande skogar” och, beroende på val av biobränslen och lokalisering av biobränsleodlingar, med miljökvalitetsmålet ”Ett rikt odlingslandskap”. Samtidigt kan ökad odling av fleråriga grödor ha positiva miljöeffekter jämfört med dagens odling, om lämpliga metoder och lokalisering av odlingarna väljs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;Ökad förbränning av biobränslen kan även leda till ökade utsläpp av partiklar och kolväten. Användning av modern teknik med låga utsläpp för detta ändamål är en viktig förutsättning för att den ökade biobränsleanvändningen skall vara bra även för miljö- kvalitetsmålet ”Frisk luft”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1314 ft16"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p433 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;19.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Konsekvenser för jämställdheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;Studier (Vägverkets 2005, Transek 2006) visar att män i dagsläget pendlar betydligt längre än kvinnor och oftare med bil. Höjda drivmedelsskatter och avståndsbaserat reseavdrag skulle därför idag ge kollektivet av män högre kostnader relativt kollektivet av kvinnor. Då kvinnor har lägre inkomster än män skulle de höjda drivmedelsskatterna och de därmed ökade kostnaderna för bil- transporter slå hårdare mot kvinnors möjligheter att utnyttja den flexibilitet som bilen innebär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Den ökade satsningen på kollektivtrafiken kommer i större utsträckning kvinnor till del då kvinnor i dagsläget utnyttjar kollektivtrafiken i högre grad än män. Det avståndsbaserade rese- avdraget skulle missgynna män då de pendlar längre och gör större avdrag för bil. En ökad satsning på persontrafik på tåg kommer sannolikt inte att ge kvinnor möjlighet att utnyttja fördelarna med regionförstoring eftersom kvinnor har en mer begränsad rörlighet på arbetsmarknaden (beroende på att kvinnor i dagsläget har lägre lön och större ansvarstagande för hem och familj). Sambandet mellan lön och pendlingsbenägenhet är dessutom svagt för kvinnor beroende på att kvinnor i högre grad arbetar inom offentlig sektor och därför inte uppnår högre lön genom ökad pendling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;19.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Övriga konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;Flera av de förslag som diskuteras är ökade skatter på växthusgaser. Syftet med sådana skatter är i huvudsak att vara styrande, dvs. att beteendet ska påverkas så att användning av den miljöskadliga substansen minskar, och därmed även skattebasen. Den minskade konsumtionen är således en önskvärd effekt, Det kan dock få negativa konsekvenser för de enskilda och företag som omfattas. Dessa har belysts så långt möjligt på den tid som stått Beredningen till buds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;Beredningens förslag bedöms inte ha negativa konsekvenser för offentlig service, de integrationspolitiska målen, personlig inte- gritet, brottsligheten eller den kommunala självstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1315 ft16"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td473"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1311 ft13"&gt;19.10 Samlade effekter av analyserade förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft33"&gt;I tabell 19.7 sammanfattas reduktionspotentialer för de förslag där sådana kunnat beräknas. I den fjärde kolumnen anges nivån på de åtgärdskostnader som förslaget förmodas ge upphov till. Nivåerna motsvarar följande kostnadsintervall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft33"&gt;Låg: &amp;lt; 0,30 kr/kg minskade CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt; &lt;/SPAN&gt;utsläpp per år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft33"&gt;Medel: 0,30 − 1 kr/kg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft33"&gt;Hög: &amp;gt; 1 kr/kg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1316 ft33"&gt;Den beräknade minskningen av samtliga förslag är 6,2 miljoner ton (Mton), vilket motsvarar ca 12 procent av 1990 års utsläpp i icke- handlande sektorn. Tillsammans med den prognostiserade minsk- ningen 1990 2020 med befintliga styrmedel på drygt 9 Mton (Energimyndigheten och Naturvårdsverket 2007a,c) motsvarar detta en reduktion på drygt 30 procent i de verksamheter som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem jämfört med 1990 års nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1317 ft16"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324397x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1318 ft3"&gt;Tabell 19.7 Sammanfattning av föreslagna åtgärder för vilka utsläppsreduktion och kostnadsintervall har uppskattats. Effekter till år 2020&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t85"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft131"&gt;Styrmedel/åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Typ av åtgärder som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft131"&gt;Uppskattad årlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td500"&gt;&lt;P class="p55 ft131"&gt;Marginalkostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft131"&gt;Föreslaget av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft157"&gt;följer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;reduktion av växt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td500"&gt;&lt;P class="p55 ft157"&gt;för föreslagna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft157"&gt;Beredningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;husgaser jämfört&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td500"&gt;&lt;P class="p55 ft155"&gt;åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;med prognos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td500"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td119"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td285"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft131"&gt;Mton/år 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td501"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft69"&gt;Höjd drivmedelsskatt med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Effektivare fordon,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td500"&gt;&lt;P class="p55 ft119"&gt;Genomsnittskostnad:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;70 öre/l&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;färre transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td500"&gt;&lt;P class="p55 ft155"&gt;medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td500"&gt;&lt;P class="p55 ft69"&gt;Marginalkostnad: hög&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Indexering av driv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Effektivare fordon,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td500"&gt;&lt;P class="p55 ft119"&gt;Genomsnittskostnad:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;medelsskatten efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;färre transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td500"&gt;&lt;P class="p55 ft155"&gt;medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td500"&gt;&lt;P class="p55 ft69"&gt;Marginalkostnad: hög&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Kilometerskatt för gods-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Färre fordonskilometer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td500"&gt;&lt;P class="p1319 ft245"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td500"&gt;&lt;P class="p55 ft224"&gt;Medel/Hög&lt;SPAN class="ft27"&gt;P&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td500"&gt;&lt;P class="p1320 ft29"&gt;P&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td500"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;Koldioxiddifferen-tierad&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Energieffektivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td500"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;fordonsskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;fordon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td500"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft69"&gt;Koldioxidbaserad förmåns-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td500"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Utredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;beskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td500"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Ändrad beskattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Energieffektivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td500"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;av drivmedelsförmån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;fordon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td500"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Ökad låginblandning i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Minskade CO&lt;SPAN class="ft161"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;-utsläpp&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;0,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td500"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-förslag&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;från bilar och arbets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td500"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;maskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td500"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Höjd skatt i icke-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Konvertering från olja,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td500"&gt;&lt;P class="p55 ft17"&gt;Låg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;utsläppshandlande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;energieffektivisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td500"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;industri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td500"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Skatt på fluorerade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Byte av köldmedium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td500"&gt;&lt;P class="p55 ft17"&gt;Låg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;växthusgaser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;etc.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td500"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Investeringsbidrag till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Minskade utsläpp av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td500"&gt;&lt;P class="p55 ft17"&gt;Låg/medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;biogasanläggningar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;metan och lustgas,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td500"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;konvertering och effek-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;minskad fossilbränsle-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td500"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;tiviseringsåtgärder inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;användning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td500"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;jordbrukssektorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td500"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Investering i järnväg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Ökade godstransporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td500"&gt;&lt;P class="p1321 ft246"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr24 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;X &amp; Utredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td500"&gt;&lt;P class="p55 ft223"&gt;Hög&lt;SPAN class="ft27"&gt;P&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td500"&gt;&lt;P class="p1322 ft29"&gt;P&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft29"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft131"&gt;på järnväg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td500"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-regler&lt;/NOBR&gt; för bilars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Energieffektivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td500"&gt;&lt;P class="p55 ft119"&gt;Genomsnittskostnad:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-förslag,&lt;/NOBR&gt; X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;koldioxidutsläpp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft155"&gt;fordon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td500"&gt;&lt;P class="p55 ft155"&gt;medel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td114"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td500"&gt;&lt;P class="p55 ft69"&gt;Marginalkostnad: hög&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td119"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td285"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td501"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft131"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td285"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;6,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td501"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft69"&gt;Summa efter justering för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;6,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td500"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft69"&gt;överlappande styrmedel i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td72"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td500"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft131"&gt;transportsektorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td285"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td203"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td501"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1323 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;P P &lt;/SPAN&gt;Koldioxidminskningarna belastas här med hela kostnaden för åtgärderna. Kilometerskatten införs dock huvudsakligen för att minska andra externa effekter, såsom vägslitage, partiklar, buller mm. Järnvägs- investeringarna har många andra effekter utöver CO&lt;SPAN class="ft161"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt; &lt;/SPAN&gt;minskningen. Banverket har beräknat att den samhälls- ekonomiska nyttan av de föreslagna investeringarna är positiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft16"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324398x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td473"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1275 ft8"&gt;Statfinansiella effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1324 ft33"&gt;I tabell 19.8 redovisas skatteintäkterna justerade för offentlig- finansiell effekt, dvs. justerat för effekterna på intäkterna från andra skatter. Denna beräkningsmetod är statisk och tar således inte hänsyn till anpassnings- och dynamiska effekter. Skatte- intäkterna från drivmedelsskatten är beräknade på levererad mängd bränsle 2006 (SPI 2007).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1325 ft3"&gt;Tabell 19.8 Offentligfinansiella effekter för skattehöjningar på drivmedel och uppvärmningsbränslen. Miljarder kronor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t86"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td502"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Nettoeffekt 2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td503"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Nettoeffekt år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td113"&gt;&lt;P class="p596 ft3"&gt;Varaktig netto-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td502"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td503"&gt;&lt;P class="p45 ft122"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p596 ft122"&gt;effekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td504"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td505"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td118"&gt;&lt;P class="p19 ft124"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td502"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Höjd bensin- och dieselskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;P class="p468 ft69"&gt;2,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td503"&gt;&lt;P class="p1005 ft69"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td113"&gt;&lt;P class="p956 ft69"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td502"&gt;&lt;P class="p45 ft122"&gt;med 40 öre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td503"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td502"&gt;&lt;P class="p45 ft122"&gt;Höjd skatt med 70 öre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td53"&gt;&lt;P class="p468 ft69"&gt;5,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td503"&gt;&lt;P class="p1005 ft69"&gt;4,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p956 ft69"&gt;4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td502"&gt;&lt;P class="p45 ft122"&gt;Bensin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td53"&gt;&lt;P class="p468 ft69"&gt;3,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td503"&gt;&lt;P class="p1005 ft69"&gt;2,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p956 ft69"&gt;2,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td502"&gt;&lt;P class="p45 ft122"&gt;Diesel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td53"&gt;&lt;P class="p468 ft69"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td503"&gt;&lt;P class="p1005 ft69"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p956 ft69"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td502"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Höjd bensin- och dieselskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td53"&gt;&lt;P class="p468 ft69"&gt;7,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td503"&gt;&lt;P class="p1005 ft69"&gt;6,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p956 ft69"&gt;6,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td502"&gt;&lt;P class="p45 ft122"&gt;med 1 kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td503"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td502"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Höjd koldioxidskatt för industri i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td53"&gt;&lt;P class="p468 ft69"&gt;0,15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td503"&gt;&lt;P class="p1005 ft69"&gt;0,15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p956 ft69"&gt;0,14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td502"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;icke-utsläppshandlande&lt;/NOBR&gt; sektorn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td503"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td502"&gt;&lt;P class="p45 ft122"&gt;samt jordbruket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td503"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td502"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;BNP-justering&lt;/NOBR&gt; av bensin- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td53"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td503"&gt;&lt;P class="p1005 ft69"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p956 ft69"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td504"&gt;&lt;P class="p45 ft122"&gt;dieselskatt år 2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td144"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td505"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td118"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1170 ft3"&gt;Källa: Klimatberedningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1224 ft33"&gt;Beredningen har även behandlat förslag på ökad forskning samt utredningar och olika stödformer, som kommer att innebära en statsfinansiell kostnad. Storleken på anslagen har inte preciserats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft33"&gt;Om köp av utsläppskrediter via flexibla mekanismer utnyttjas innebär detta också en kostnad. Vad priset för &lt;NOBR&gt;CDM/JI-krediter&lt;/NOBR&gt; blir i nästa period är inte känt. Ett troligt intervall är &lt;NOBR&gt;20-30&lt;/NOBR&gt; euro per utsläppsrätt. Kostnaden för inköp av krediter motsvarande 5 Mton kan således bli kring 1 1,5 miljarder kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1326 ft16"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft13"&gt;19.11 Beredningens överväganden och bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;Beredningen bedömer att förslagen ger betydande effekter på utsläppen av växthusgaser. De bidrar därmed till att minska effekterna av klimatförändringar och därmed förknippade kost- nader. För att kunna minska utsläppen för Sverige fram till år 2050 med &lt;NOBR&gt;75-90&lt;/NOBR&gt; procent jämfört med år 1990 är det viktigt att redan nu stimulera en utveckling som leder till lägre utsläpp av växthusgaser. De konsekvensanalyser som gjorts av de åtgärder och styrmedel som beredningen föreslår indikerar att de samhällsekonomiska konsekvenserna för flertalet av förslagen sannolikt är rimliga i förhållande till effekterna på växthusgasutsläppen. Fördelnings- politiska effekter kan i vissa fall behöva kompenseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft33"&gt;Beredningens förslag syftar till att visa hur mål för minskade utsläpp av växthusgaser, definierade i ton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt; &lt;/SPAN&gt;ekvivalenter, skulle kunna uppnås. Det har dock inte, med den för uppgiften korta tid beredningen har haft, varit möjligt att fullständigt redovisa åtgärdernas verkan avseende ”kostnader, kostnadseffektvitet, sam- hällsekonomiska konsekvenser, inklusive statsfinansiella, samt andra samhällsmål” (ur direktiven till Beredningen). I den fortsatta beredningen av klimatpolitiken måste därför, i de fall de saknas, de samhällsekonomiska, fördelningspolitiska och budgetmässiga kon- sekvenserna av förslag till åtgärder utredas närmare och ställas mot alternativa åtgärder och mot fallet med oförändrad politik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1327 ft16"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;


&lt;P class="p1328 ft90"&gt;Del IV&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1329 ft180"&gt;De internationella klimatförhandlingarna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324401x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1330 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;Svenskt agerande i de internationella klimatförhandlingarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1331 ft33"&gt;Beredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Sverige har en nyckelroll fram till och med vårt ordförandeskap i EU år 2009, i de internationella förhandlingarna om en ny klimatregion efter 2012. Det är nödvändigt att förstärka Sveriges förhandlingsresurser inom klimatområdet och kompetens för att stödja proaktiva åtgärder i snabbt växande utvecklingsländer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft33"&gt;Beredningens bedömningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Klimatkonventionen är en central utgångspunkt för framtida internationella avtal. Det gäller särskilt dess principer om att industriländerna ska gå före och om ett mellan alla parter delat ansvar för åtgärder som baseras på olika länders möjligheter att bidra.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Helt avgörande är hur utvecklingsländerna kan motiveras att delta i ansträngningarna att på sikt begränsa sina utsläpp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Kyotoprotokollet innehåller viktiga element som en framtida klimatregim bör bygga vidare på.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;En framtida klimatregim bör slå fast vilka utsläppsminskningar som ska ske globalt på såväl längre som på kortare sikt. Den bör också slå fast hur utsläppsminskningarna på längre sikt ska för- delas mellan länder och ländergrupper. Utsläppen per capita bör på sikt konvergera.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Bindande, kvantitativa åtaganden för perioden närmast efter år 2012 bör omfatta så många länder som möjligt. Åtaganden för energiintensiva sektorer kan vara ett sätt att möjliggöra för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1332 ft16"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324402x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Svenskt agerande i de internationella klimatförhandlingarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p453 ft33"&gt;utvecklingsländer att ingå åtaganden. Industriländernas utsläpps- reduktioner bör minst uppgå till 30 procent till 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Styrning och mobilisering av finansiella resurser, investeringar för att stödja utsläppsminskningsåtgärder, anpassningsåtgärder och teknologisamarbete utgör centrala delar i en framtida överenskommelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Spridning och tillgängliggörande av ny teknologi fordrar ytter- ligare insatser vid sidan av de mekanismer som nu finns under Kyotoprotokollet och utökat bistånd. Nya, innovativa, meka- nismer som attraherar stora flöden av privat kapital till investeringar i ny teknologi behöver utvecklas. Beredningen anser att Sverige bör ta initiativet till att, tillsammans med orga- nisationer som Världsbanken, medverka till finansiering av sådana stimulansåtgärder för teknisk utveckling inriktad på utvecklingsländernas förutsättningar. Sverige bör också aktivt medverka till uppbyggnaden av globala instrument för teknik- överföring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1333 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;I utvecklingsländer med snabb ekonomisk tillväxt som Kina och Indien kan utsläppen av växthusgaser komma att öka betydligt under kommande år. Arbetet med att begränsa klimatför- ändringarna måste därför inkludera proaktiva insatser för att ge stöd och incitament för åtgärder i dessa länder så att utsläppen kan begränsas så långt möjligt. EU:s program för teknik- samarbete med Kina och Indien kan vara en bra utgångspunkt förutsatt att de förstärks avsevärt finansiellt. Sverige bör ta ledningen och erbjuda riktat samarbete inom områden som bostadsbyggande, transporter och elproduktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1334 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Att utveckla och internationellt sprida kunskap om administra- tiva system som syftar till att sätta pris på koldioxidutsläpp, som koldioxidskatt och handel med utsläppsrätter, är också mycket viktigt för att lösa klimatfrågan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;En framtida klimatregim måste skydda tropiska skogar t.ex. genom att skapa incitament för minskad avskogning utan att den biologiska mångfalden hotas. Det är viktigt att regelverket utformas så att det inte hämmar insatser för minskade växthus- gasutsläpp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1335 ft16"&gt;416&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324403x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td232"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td506"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Svenskt agerande i de internationella klimatförhandlingarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1336 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Anpassning till ett förändrat klimat är oundvikligt och be- tydande resurser kommer att krävas. Anpassningsarbetet måste utformas efter lokala förutsättningar och integreras i ländernas olika politikområden. Nya finansieringsformer behöver utveck- las för att stödja utvecklingsländernas anpassning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Sverige bör agera för att EU fortsatt intar en ledande roll i de internationella klimatförhandlingarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1337 ft33"&gt;Syftet med detta kapitel är att ge underlag för Sveriges agerande i det internationella klimatsamarbetet, framför allt i förhandlingar om den klimatregim som ska gälla efter år 2012. Givet EU:s ledande roll i det internationella klimatsamarbetet kommer Sverige, inte minst i egenskap av ordförande i EU under hösten 2009, att ha en central roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1338 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;20.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Nuvarande internationella klimatregim&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1339 ft33"&gt;Kyotoprotokollets första åtagandeperiod löper ut år 2012. En inter- nationell överenskommelse om fortsatta åtaganden om bindande och kvantitativa utsläppsreduktioner behöver därför träffas inom ett fåtal år för att inte väsentliga delar av de senaste årens framsteg inom internationellt klimatsamarbete ska gå förlorade. Samtidigt höjs förväntningarna på att det internationella klimatsamarbetet breddas och fördjupas så att Klimatkonventionens övergripande målsättning att undvika farlig klimatpåverkan kan nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1340 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;20.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Klimatkonventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft33"&gt;FN:s ramkonvention om klimatförändringar, Klimatkonventionen, öppnades för undertecknande i samband med &lt;NOBR&gt;Rio-mötet&lt;/NOBR&gt; 1992. Den utgör basen för det internationella samarbetet inom klimatområdet. I april 2007 var nästan alla jordens länder (195 länder) anslutna till konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft33"&gt;Klimatkonventionens övergripande mål är att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förebygger farlig mänsklig inverkan på klimatsystemet. I klimatkonventionen fast- ställs ett antal centrala och övergripande principer för det interna- tionella klimatarbetet. Enligt dessa bör parterna skydda klimat-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft16"&gt;417&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Svenskt agerande i de internationella klimatförhandlingarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;systemet åt nutida och kommande generationer i överensstämmelse med sitt gemensamma, men differentierade, ansvar och respektive förmåga. Det ankommer på industriländerna att ta ledningen i detta arbete. Konventionen innehåller inga konkreta och bindande åtaganden om kvantifierade utsläppsbegränsningar för enskilda länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;20.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Kyotoprotokollet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Vid Klimatkonventionens första partsmöte i Berlin 1995 inleddes förhandlingar om bindande, kvantifierade åtaganden om utsläpps- begränsningar för industrialiserade länder (länder förtecknade i Annex 1 till klimatkonventionen, de s.k. Annex &lt;NOBR&gt;1-länderna).&lt;/NOBR&gt; Man kunde så 1997 enas om Kyotoprotokollet. Efter ytterligare för- handlingar om hur protokollet ska tolkas nådde man år 2001 en uppgörelse i Marrekech. Protokollet kunde sedan formellt god- kännas (ratificeras) och trädde ikraft 2005. Hittills (december 2007) har det ratificerats av 176 länder, både i och &lt;NOBR&gt;u-länder,&lt;/NOBR&gt; däribland Kina och Indien. Efter att Australien i december 2007 ratificerat protokollet är USA det enda industriland som står utanför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft33"&gt;Kyotoprotokollets innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;I Kyotoprotokollet åtar sig industriländerna att minska sina netto- utsläpp av växthusgaser med drygt fem procent som ett genomsnitt under den första åtagandeperioden, åren &lt;NOBR&gt;2008–2012,&lt;/NOBR&gt; jämfört med 1990 års nivå. De gaser som ingår är koldioxid, metan, lustgas (N&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;O)&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;och de fluorerade gaserna vätefluorkarboner (HFC), perfluorkarboner (PFC) och svavelhexafluorid (SF&lt;SPAN class="ft31"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B&lt;/SPAN&gt;),. Främst på grund av att USA har ställt sig utanför protokollet kommer utsläppsminskningarna under den första åtagandeperioden att bli mindre än avsett. Flertalet länder, däribland utvecklingsländerna, saknar åtaganden om utsläppsbegränsningar för den första åtagandeperioden. Länderna med åtaganden om utsläppsbegräns- ningar kan, förutom att minska utsläppen i det egna landet, även utnyttja Kyotoprotokollets flexibla mekanismer (se nedan och kapitel 16) och de får även tillgodoräkna sig vissa upptag av koldioxid i s.k. kolsänkor (se nedan och kapitel 17). Flera åtagande-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft16"&gt;418&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td232"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td506"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Svenskt agerande i de internationella klimatförhandlingarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;perioder förutses efter 2012. Enligt protokollet ska återkommande översyner av regler och omfattning göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;De flexibla mekanismerna innefattar Mekanismen för ren utveckling (CDM) som innebär att länder med åtaganden får till- godogöra sig utsläppsminskningar som sker genom projekt i länder utan åtaganden samt Gemensamt genomförande (JI), som innebär att länder med åtaganden får tillgodoräkna sig utsläppsminskningar som sker genom projekt i andra länder med åtaganden. Den senare mekanismen tillkom främst för att få till stånd projekt i Östeuropa och Ryssland. Mekanismerna innefattar även handel mellan länder med de utsläppsenheter som tilldelats varje land under Kyoto- protokollet, s.k. Assigned Amount Units, AAU:s, se även kapi- tel 16.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft33"&gt;Enligt Kyotoprotokollet får länderna alltså också tillgodoräkna sig delar av det upptag av koldioxid som sker i skog, skogsmark och jordbruksmark. Reglerna som gäller under den första åtagande- perioden är komplexa och ger få incitament till att verkligen öka upptaget av koldioxid, se även kapitel 17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Ett omfattande regelverk, som har beslutats inom ramen för protokollet, lägger fast regler för hur växthusgasflöden ska mätas, beräknas, verifieras och rapporteras. Under Kyotoprotokollet har också ett ramverk skapats för kontroll av parternas efterlevnad och för påföljder, baserat på detta regelverk. Vid mindre förseelser ska en stödjande funktion hjälpa det felande landet tillrätta. Vid allvarligare förseelser kan ett land bli av med rätten att använda de flexibla mekanismerna, eller få böta så att det får färre tilldelade utsläppsenheter i kommande åtagandeperioder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft33"&gt;Klimatkonventionen innehåller skyldigheter för industriländer- na gentemot utvecklingsländerna, bl.a. i fråga om stöd till kapa- citetsuppbyggnad, teknologiöverföring samt anpassning till, och åtgärder för minskad påverkan på klimatet. I samband med Kyoto- protokollets tillkomst instiftades också tre nya fonder; Special Climate Change Fund med brett mandat för stöd inom klimat- området, Least Developed Countries Fund med särskild inriktning på de minst utvecklade länderna samt Adaptation Fund med inriktning på anpassning till klimatförändringar. Adaptation Fund finansieras delvis med en avgift på mekanismen för ren utveckling, CDM. I övrigt finansieras fonderna med frivilliga bidrag från Protokollets industriländer, t.ex. via Global Environmental Facility, GEF, men även direkt till fonderna. Under perioden &lt;NOBR&gt;2005–2008&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1304 ft16"&gt;419&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Svenskt agerande i de internationella klimatförhandlingarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;uppgår den totala finansieringen av fonderna, enligt ett beslut av givarländerna i Bonn 2001, till 410 miljoner USD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft33"&gt;Synpunkter på Kyotoprotokollet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Såväl enskilda debattörer som länder, t.ex. USA, har framfört invändningar mot Kyotoprotokollets utformning. Kritiken har gällt allt från protokollets bristande ambitionsnivå och lång- siktighet till de kostnader åtagandena för med sig. FN:s klimat- panel, IPCC, sammanfattar i sin fjärde utvärderingsrapport den i vetenskaplig litteratur framförda kritiken mot Kyotoprotokollet och Klimatkonventionen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;De saknar explicita långsiktiga mål och därmed tydliga utgångs- punkter för nationell och internationell policy.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;De kortsiktiga målsättningarna (reduktionsåtagandena) är inte tillräckligt långtgående.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Omfattningen är för begränsad. För få länder deltar med kvanti- tativa reduktionsåtaganden, och regler för viktiga utsläpps- källor/sektorer saknas (t.ex. tropisk avskogning, internationellt flyg och sjöfart).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Åtgärderna kostar för mycket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Avtalen har inte tillräckligt robusta sanktionssystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Avtalen främjar inte i tillräcklig utsträckning utveckling, tillämpning och spridning av (ny) energieffektiv och koldioxid- snål teknik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Avtalen behandlar frågor om anpassning till klimatförändring på ett otillfredsställande sätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft33"&gt;Det är alltså fråga om kritik från två håll. Dels anses Kyoto- protokollet inte tillräckligt omfattande, ambitiöst och långsiktigt, dels anses redan de begränsade insatser som protokollet stadgar alltför kostsamma. De som kritiserat kostnaderna har ibland ifråga- satt betydelsen av att över huvud taget minska växthusgas- utsläppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1341 ft16"&gt;420&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td232"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td506"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Svenskt agerande i de internationella klimatförhandlingarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p674 ft33"&gt;Vetenskapen har dock inte bara lyft fram kritik utan också pekat på fördelar med arbetet. Märkbara resultat av klimatkonventionen och Kyotoprotokollet är enligt IPCC (IPCC, 2007) att världen nu har reagerat på klimatproblemet, att en rad nationella styrmedel har tagits fram samt att det har skapats en internationell marknad för koldioxid och inrättats institutionella mekanismer som kan bilda grunden för framtida ansträngningar för att begränsa klimat- problemet Sammantaget bedöms den nuvarande klimatregimen med Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet vara ett första men otillräckligt steg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;20.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;En framtida internationell klimatregim&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft33"&gt;Kyotoprotokollets första åtagandeperiod slutar år 2012. En stor medvetenhet råder bland såväl de flesta av klimatkonventionens parter som forskare och institutioner verksamma inom området att en bredare och mer omfattande klimatregim behöver ta vid och att beslut om en sådan behöver fattas i god tid före år 2012. Kyoto- protokollet anses av många kunna utgöra en grund för en sådan regim. Ett starkt stöd finns för att en global klimatregim ska utarbetas inom ramen för klimatkonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1342 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;20.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Vad behövs för att göra en internationell klimatregim framgångsrik?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;Mer eller mindre heltäckande idéer och förslag om hur en framtida internationell klimatregim kan utformas har de senaste åren presenterats från såväl forskarhåll som vid internationella förhand- lingar. De flesta avser utveckling av och komplement till Kyoto- protokollet inom ramen för Klimatkonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;IPCC lyfter i sin fjärde utvärderingsrapport fram fyra grund- läggande kriterier som en internationell klimatregim ska uppfylla för att vara framgångsrik:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Miljöeffektivitet – klimatregimen ska bidra till att de miljö- mässiga målen uppnås, med hänsyn även till andra miljö- aspekter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft16"&gt;421&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Svenskt agerande i de internationella klimatförhandlingarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p665 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Ekonomisk effektivitet – klimatregimen ska bidra till mål- uppfyllelse till lägsta möjliga kostnad (kostnadseffektivitet på kort och lång sikt).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Fördelningshänsyn – klimatregimen ska innefatta en rättvis och ärlig hantering av fördelningsrelaterade effekter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Institutionell genomförbarhet – klimatregimen ska ses som legitim, vara accepterad, antas och genomföras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;20.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Framsteg under senaste året&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Vid G8:s möte i Heiligendam i juni 2007 uttalande sig medlem- marna (Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Ryssland, Storbritannien, Tyskland och USA) för första gången tydligt positivt om ett någorlunda kvantifierat mål för globala utsläppsminskningar. Man slog då fast att man ”allvarligt ska överväga att minska de globala utsläppen med minst 50 procent till 2050”. Än mer betydelsefullt var kanske att man erkände att ”Klimatkonventionen är det forum där förhandlingar om en global framtida klimatregim ska ske”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Ett ytterligare steg på väg mot en överenskommelse om en framtida klimatregim togs vid den av den svenska regeringen ini- tierade klimatdialogen i Riksgränsen i juni 2007. De deltagande ministrarna enades bl.a. om att under klimatkonventionens tretton- de partskonferens, COP 13, på Bali i december 2007, försöka åstadkomma en s.k. vägkarta för framtida förhandlingar med tid- tabeller och konkreta steg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;USA anordnade i slutet av september 2007 ett möte ”major economies meeting”, med de 17 länder som släpper ut mest kol- dioxid. Mötet enades om att arbetet i gruppen i första hand ska ses som ett stöd till klimatkonventionen. Ett uppföljande möte hölls i februari 2008 på Hawaii.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Vid klimatkonventionens trettonde partsmöte på Bali i decem- ber, COP 13, enades parterna efter långa förhandlingar om den s.k. ”Bali Action Plan”. Därmed läggs grunden för intensiva för- handlingar de närmaste två åren om en gemensam vision, utsläpps- reduktioner inklusive avskogningsfrågor, flexibla mekanismer, anpassningsåtgärder, finansiering och teknologi. Enligt planen ska man i slutet av 2009 fatta beslut om en framtida klimatregim som ska ta vid år 2012. I beslutet från COP 13 anges att IPCC:s vetenskapliga slutsatser ska vara utgångspunkt för arbetet, att alla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft16"&gt;422&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td232"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td506"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Svenskt agerande i de internationella klimatförhandlingarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft33"&gt;industriländer ska bidra med jämförbara åtaganden eller åtgärder samt att utvecklingsländerna ska bidra med lämpliga åtgärder för att minska utsläppen inom ramen för en hållbar utveckling. Det var ett stort och viktigt steg att få med skrivningar om att även utvecklingsländer ska vidta åtgärder för att minska utsläppen. Utvecklingsländerna ska stödjas med teknologi, finansiering och kapacitetsuppbyggnad. Dessutom enades Kyotoprotokollets med- lemmar på Bali om att industriländerna bör reducera utsläppen med &lt;NOBR&gt;25–40&lt;/NOBR&gt; procent till år 2020 jämfört med 1990, om en översyn för att stärka genomförandet av Kyotoprotokollet och om att vidare- utveckla vissa delar. Arbetet inom protokollet fortgår alltså parallellt med klimatkonventionsprocessen om framtida åtaganden. Goda möjligheter finns av allt att döma att de båda processerna kan konvergera inom de närmaste åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1198 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;20.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Viktiga element i en framtida internationell klimatregim&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;Diskussioner vid de senaste årens möten inom ramen för Klimat- konventionen har i stor utsträckning klarlagt vilka frågor som kommer att vara centrala när en framtida internationell klimatregim ska utarbetas. Frågan om en gemensam vision är delvis kopplad till frågan om utsläppsminskningarnas omfattning. Viktiga frågor i övrigt är överföring och spridning av teknik, finansiering av inves- teringar och anpassning till ett förändrat klimat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Dessutom kommer frågor om hur marknaden för handel med utsläpp av växthusgaser ska kunna utvecklas samt hur avskog- ningen ska kunna minskas att vara betydelsefulla. Slutligen kommer även frågan om hur man ska hantera krav från länder med stort beroende av export av fossila bränslen, främst &lt;NOBR&gt;OPEC–länderna,&lt;/NOBR&gt; att behöva hanteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft33"&gt;En gemensam vision&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;EU har föreslagit att Klimatkonventionens målsättning ska kon- kretiseras med ett temperaturmål, koncentrationsmål eller globalt utsläppsmål på medellång till lång sikt. Det skulle ge en tydligare och gemensam utgångspunkt, eller vision, för mer konkreta åtagan- den och handlingar. Andra menar att detta inte behövs, åtminstone inte i nuläget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1144 ft16"&gt;423&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Svenskt agerande i de internationella klimatförhandlingarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft33"&gt;Utsläppsminskningarnas omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft33"&gt;En fråga är hur utsläppsminskningar ska åstadkommas. Ska den framtida regimen fokusera på bindande kvantitativa utsläppsmål eller på lösare frivilliga mål och andra åtaganden, t.ex. om åtgärder och styrmedel, finansiella överföringar och teknikstandarder. En annan fråga är vilka utsläpp och utsläppskällor som ska omfattas. Vad kan t.ex. göras inom en klimatregim för att minska utsläpp från avskogning i tropikerna och från internationell sjöfart och flyg, som i dag inte ingår i Kyotoprotokollet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;IPCC drar utifrån sitt digra underlag inga slutsatser i sina utvärderingsrapporter om hur stora utsläppsminskningar som behövs, eller vilken typ av åtaganden som fordras, för att vi med säkerhet ska kunna undvika att drabbas av ”farliga klimatför- ändringar” som Klimatkonventionen talar om. Däremot pekar IPCC på att industriländernas utsläpp bör minska med &lt;NOBR&gt;25–40&lt;/NOBR&gt; pro- cent till år 2020 för att låga stabiliseringsnivåer för halten växthus- gaser i atmosfären kring &lt;NOBR&gt;400–450&lt;/NOBR&gt; ppmv CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;ska ligga inom räck- håll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;Vetenskapliga rådet för klimatfrågor menar att de globala utsläppen måste börja minska inom &lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt; år för att halten växt- husgaser på lång sikt ska kunna stabiliseras på en nivå kring 400– 450 ppmv CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;. Till år 2050 bör de globala utsläppen för att nå 400 ppmv CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;minska med &lt;NOBR&gt;55–60&lt;/NOBR&gt; procent jämfört med 1990 års nivå. Redan till 2020 behövs då minskningar med ca 10 procent globalt jämfört med 1990.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;EU har genom beslut i Europeiska rådet antagit som ståndpunkt att utsläppen av växthusgaser i industriländerna ska minska med 30 procent till år 2020 och &lt;NOBR&gt;60–80&lt;/NOBR&gt; procent till år 2050. Vetenskapliga rådet menar att den av EU fastslagna utsläppsminskningen till år 2050 för industriländerna är ”något i underkant” för att minska de globala utsläppen med &lt;NOBR&gt;55–60&lt;/NOBR&gt; procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Hur långt man kan komma internationellt med att slå fast utsläppsminskningar och fördelningen mellan länder på lång sikt kan ha stor betydelse för att få till stånd långsiktiga investeringar för att minska utsläppen inom t.ex. energisektorn. Det kan komma att bli svårt att enas om en exakt långsiktig fördelning av utsläpps- minskningar mellan länder, t.ex. mellan utvecklings- och industri- länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft16"&gt;424&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td232"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td506"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Svenskt agerande i de internationella klimatförhandlingarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p523 ft33"&gt;Utveckling av koldioxidmarknaderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft33"&gt;Ett effektivt sätt att minska utsläppen är att sätta ett pris på utsläpp. Kyotoprotokollet har lagt grunden för ett globalt kol- dioxidpris. De flexibla mekanismerna är viktiga byggstenar i Kyotoprotokollet som innebär att utsläppsminskande åtgärder kan vidtas till lägre kostnader. De är också ett sätt att engagera den privata sektorn (och dess kapital) i klimatarbetet. I en framtida internationell klimatregim kommer mekanismer sannolikt att spela en fortsatt viktig roll. För att kunna styra större finansiella flöden behöver de enligt flera bedömare effektiviseras och utvecklas. En annan fråga som kan behöva hanteras är huruvida man behöver etablera en koppling mellan den flora av frivilliga system för utsläppskompensation som nu växer fram och protokollets meka- nismer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1343 ft33"&gt;Utveckling, överföring och spridning av teknologi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Hur man ska kunna gynna att ny teknik tas fram, att den nya tekniken och tekniskt kunnande görs tillgänglig och sprids, även i utvecklingsländer, är en av de viktiga frågorna för en framtida klimatregim, inte minst mot bakgrund av de stora investerings- behoven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Många utvecklingsländer fäster stort avseende vid arbetet inom klimatkonventionen med att främja överföring och spridning av ny teknik. Privata sektorn både i industri- och utvecklingsländer har där en central roll att spela. Nya fonder för finansiering av teknik- överföring och spridning har föreslagits av utvecklingsländerna som driver på för snabba beslut om mer resurser. Frågan om tek- niköverföring och spridning är emellertid komplex. Ny teknik är ofta avancerad och kräver att det också finns kunskap att använda och underhålla den. Detta ställer krav på kunskapsförsörjning och därmed ofta på såväl tillgänglighet till utbildningsinstitutioner som praktiskt kunnande i handhavande av tekniken. Därför behöver tekniskt kunnande överföras. Frågan är även kopplad till fattig- domsbekämpning och kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1344 ft16"&gt;425&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Svenskt agerande i de internationella klimatförhandlingarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft33"&gt;Finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft33"&gt;I takt med att allt fler ställer sig bakom tanken att kraftfulla utsläppsminskningar behövs blir frågan allt mer brännande om hur de insatser som behöver ske globalt ska finansieras. FN:s klimat- sekretariat (UNFCCC, 2007) har bedömt investeringsbehoven år 2030 till motsvarande ca &lt;NOBR&gt;0,3–0,5&lt;/NOBR&gt; procent av världens samlade BNP eller &lt;NOBR&gt;1,1–1,7&lt;/NOBR&gt; procent av de samlade investeringarna. De fonder som hittills etablerats inom ramen för klimatkonventionen och Kyotoprotokollet täcker enbart i storleksordningen en hundradel av detta behov. Den allra största delen av investeringsflödena i världen är privat kapital. Med ökat välstånd i utvecklingsländerna ökar betalningsförmågan för energiråvaror. Detta ökar kraven på att mekanismer finns som styr mot ett effektivt energiutnyttjande och mot hållbara energislag med låg klimatpåverkan. Samma förhållanden gäller i ännu högre grad i rikare länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft33"&gt;Det samlade globala investeringsbehovet i energisektorn i enlig- het med det internationella energiorganet, IEA:s bedömningar är 20 000 miljarder USD under perioden &lt;NOBR&gt;2000–2030.&lt;/NOBR&gt; En stor del av dessa investeringar kommer att ske i utvecklingsländerna. Om merkostnaden för mer klimatvänlig teknik bara skulle vara 5 procent av investeringskostnaden så skulle det totalt vara fråga om 1 000 miljarder dollar eller 30 miljarder USD/år som behöver tillföras. Merkostnaderna minskar förstås vid högre världsmark- nadspriser på fossil energi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;Utöver de satsningar som kan fordras för investeringar som syftar till utsläppsminskningar kommer utökade insatser att behövas för anpassning till klimatförändringar. FN:s utvecklings- program (UNDP, 2007) bedömer i sin Human Development Report 2007/2008 att ytterligare resurser motsvarande 86 miljarder USD årligen år 2015 behöver tillföras globalt för att säkra bistånd inom olika områden mot de negativa effekter klimatförändringarna för med sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;Förändrade regelverk inom existerande institutioner, t.ex. Världsbanken eller multilaterala utvecklingsbanker, med ökade krav på att inte ge stöd till växthusgasintensiva projekt eller program kan också vara betydelsefulla för att styra investeringar så att klimatpåverkan minimeras (se kapitel 16).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1345 ft16"&gt;426&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td232"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td506"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Svenskt agerande i de internationella klimatförhandlingarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p523 ft33"&gt;Anpassning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft33"&gt;Det är numer en vanlig ståndpunkt att en framtida klimatregim inte bara ska omfatta åtgärder för minskad global uppvärmning, utan även åtgärder för anpassning till klimatförändringar. Inom dagens klimatregim är frågan om anpassning relativt underordnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;När det gäller hantering av anpassningsåtgärder finns olika frågeställningar. En gäller vad som avses med anpassning (t.ex. uppbyggnad av motståndskraft mor klimatinducerade katastrofer och rena skyddsåtgärder).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft33"&gt;Det finns en utbredd uppfattning att anpassningsåtgärder behöver integreras i det vanliga arbetet inom olika politikområden och strategier för hållbar utveckling och därmed i det inter- nationella utvecklingssamarbetet. En central frågeställning gäller på vilket sätt en klimatregim kan bidra till att stödja en integrering av anpassningshänsyn i olika politikområden i vitt skilda länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Vilken typ av och hur mycket stöd som ska ges till enskilda nationer från t.ex. ett multilateralt system som Klimatkonven- tionen är en annan fråga. Även här är frågan om hur medel ska tas fram en stor utmaning. En annan viktig frågeställning handlar om i vilken mån det är möjligt att samordna anpassningsarbetet med tanke på skilda nationella och lokala förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft33"&gt;Avskogning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Avskogning står för ca 20 procent av de globala koldioxid- utsläppen. Koncensus råder om att åtgärder mot avskogning i tropikerna har en viktig roll i en framtida klimatregim. Diskus- sioner pågår sedan 2005 om hur nya incitament kan skapas för att utsläppen ska kunna minskas. Diskussionen gäller bl.a. hur man redan före år 2012 genom kapacitetsuppbyggnad och pilotprojekt ska kunna bidra till att minska avskogningen. Ett av resultaten av klimatkonventionens trettonde partsmöte på Bali innebär att bättre förutsättningar skapas för kapacitetsuppbyggnad och försöksverk- samhet i syfte att begränsa avskogningen. Avsikten är att insatserna ska kunna tillgodoräknas de länder som genomför och bekostar dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft33"&gt;Eftersom det i en framtida regim kan bli fråga om att länder får tillgodoräkna sig stora utsläppsminskningar genom minskad avskogning är frågan om koppling mellan avskogning, utsläpps-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft16"&gt;427&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Svenskt agerande i de internationella klimatförhandlingarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;handel och övriga mekanismer viktig. Med stora utbud av enheter som genererats med stoppad avskogning riskerar marknaden att påverkas kraftigt, om utbudet inte balanseras av en stor efterfrågan, dvs. långtgående åtaganden. Det råder osäkerhet om hur stora utbuden av sådana enheter skulle kunna bli.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft33"&gt;Frågor om sekundära effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;&lt;NOBR&gt;OPEC-länderna&lt;/NOBR&gt; är starkt beroende av sina inkomster från export av fossila bränslen, främst olja. De har länge drivit frågan om kompensation för de förluster i intäkter som man menar kommer att uppkomma i en framtida klimatregim. De intensifierar nu sina ansträngningar inför förhandlingarna om en framtida klimatregim. Frågan innefattar också hur ekonomier som är starkt beroende av en viss sektor kan diversifieras och har på senare tid breddats till att täcka andra oönskade effekter av åtgärder för såväl minskad global uppvärmning som anpassning, t.ex. ökade livsmedelspriser till följd av ökad efterfrågan på bioenergi. Frågor kring oönskade bieffekter av en framtida klimatregim kommer sannolikt att bli besvärliga att hantera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;20.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Nyckelländernas önskemål och prioriteringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft33"&gt;Europeiska Unionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;EU är den ledande aktören i arbetet med att skapa en framtida internationell klimatregim. Vid EU:s toppmöte i mars 2007 under- strök stats- och regeringscheferna behovet av att en framtida global och bred regim för tiden efter 2012 kommer till stånd, som bygger på Kyotoprotokollets ramverk. De slog fast att nödvändiga bygg- stenar i regimen är att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;utveckla en gemensam vision om hur klimatkonventionens övergripande mål ska nås&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;den ska ge mer långtgående absoluta åtaganden om minskade utsläpp från industriländernas sida&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;främja ytterligare rättvisa och effektiva bidrag från andra länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;vidga och stärka koldioxidmarknaden med innovativa och stärkta flexibla mekanismer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft16"&gt;428&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td232"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td506"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Svenskt agerande i de internationella klimatförhandlingarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p635 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;den ska leda till utveckling, överföring och spridning av teknik för utsläppsminskningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;den ska innebära förstärkta insatser för anpassning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;den ska innehålla åtgärder mot avskogning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;åtgärder ska vidtas mot utsläpp från internationell luftfart och sjöfart.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft33"&gt;USA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;USA har alltsedan 2001 klargjort att man inte är intresserad av att delta i en internationell överenskommelse med bindande utsläpps- reduktioner, särskilt om inte utvecklingsländer med stora och snabbt växande utsläpp av växthusgaser, som Kina och Indien, också deltar med liknande åtaganden. USA har under den senaste tiden intagit en betydligt mer konstruktiv attityd till förhandlingar inom klimatkonventionen om en framtida klimatregim.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft33"&gt;Utvecklingsländerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft33"&gt;Utvecklingsländerna är som grupp heterogen, men motsätter sig, med undantag från de små östaterna, alla krav på bindande åtaganden om utsläppsreduktioner. Indien och Kina är ofta ton- givande och hör till dem som tydligast velat lägga hela ansvaret för att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser på industri- länderna. En utbredd uppfattning är att det är industriländerna som orsakat klimatproblemet och därför måste göra mycket mer för att lösa det innan man är beredd att diskutera åtaganden för utveck- lingsländer. Vid klimatkonventionens trettonde partsmöte på Bali slog man dock fast att utvecklingsländerna ska bidra till utsläpps- minskningar. Vissa av de mer utvecklade länderna kan tänka sig att ta på sig åtaganden om utsläppsminskningar men vill i så fall att flera utvecklingsländer och framför allt USA gör det. Vissa utveck- lingsländer har fört fram idéer om att börja med att införa tak för utsläppen inom vissa sektorer eller frivilliga åtaganden för utsläpps- reduktioner. Detta skulle ge tillgång till utsläppshandel men inte medföra några sanktioner om åtagandena inte uppfylls (s.k. &lt;NOBR&gt;”no-lose&lt;/NOBR&gt; targets”). Ett särskilt område där detta diskuteras gäller åtgärder för att minska avskogning i tropikerna. Det rättvise-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft16"&gt;429&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Svenskt agerande i de internationella klimatförhandlingarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;baserade kravet på att de industrialiserade länderna går före under- byggs än mer av de vetenskapliga bedömningar som visar att det är utvecklingsländerna som kommer att drabbas hårdast av klimatför- ändringarna. Många utvecklingsländer, särskilt de minst utvecklade, trycker därför hårt på behovet av finansiellt och kapacitets- uppbyggande stöd (från industrialiserade länder) för anpassnings- åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;20.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Tidplan och processer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft33"&gt;Tidplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Genom besluten vid klimatkonventionens trettonde Partsmöte på Bali har världssamfundet satt upp en ambitiös agenda med målet att enas senast 2009 vid klimatkonventionens femtonde partsmöte, som hålls i Köpenhamn. Om det lyckas finns förutsättningar för att nödvändiga åtgärder ska hinna vidtas nationellt och inter- nationellt för att klimatregimen ska kunna ta vid utan glapp efter Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Genom det svenska ord- förandeskapet i EU under andra halvåret 2009, kommer Sverige att få en mycket viktig roll i förhandlingarna om en framtida klimat- regim som då sannolikt kommer att vara inne i ett kritiskt skede.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft33"&gt;Processer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;EU har alltsedan 2002 drivit på för att få till stånd en diskussion om hur det internationella klimatsamarbetet under Klimatkonven- tionen kan utvecklas för att bättre nå sitt syfte och övergripande mål. Vid Klimatkonventionens elfte partsmöte, som hölls i Montreal 2005, fattades beslut om den s.k. konventionsdialogen, som syftar till att utarbeta underlag för förhandlingar om den inter- nationella klimatregim som behöver ta vid efter 2012. Denna process är viktigt då den, till skillnad från översynen av Kyoto- protokollet, även omfattar sådana parter som i dag saknar åtaganden om utsläppsbegränsningar. Det gäller exempelvis Kina, Indien, Brasilien, Mexico, Sydafrika men även USA, som ju står utanför protokollet. Dialogen ges i och med besluten vid det trettonde partsmötet, COP 13, en fortsättning i en mer formell form av förhandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft16"&gt;430&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td232"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td506"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Svenskt agerande i de internationella klimatförhandlingarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p674 ft33"&gt;Enligt Kyotoprotokollets artikel 9.1 ska protokollet ses över med viss regelbundenhet. Genom de beslut som fattades på Bali i december 2007 enades man om ramarna för en fortsatt översyn av Kyotoprotokollet som ska förstärka genomförandet av konven- tionen. I översynen ingå bl.a. finansiering av anpassning via JI och handel med AAU:s, att underlätta för länder att frivilligt ta på sig åtaganden, översyn av de flexibla mekanismernas funktion samt att minimera ogynnsamma sidoeffekter av utsläppsreduktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;I den s.k. Ad hoc Working Group &lt;NOBR&gt;(AWG-gruppen)&lt;/NOBR&gt; har utveck- lingsländerna begärt att nya åtaganden för de länder som har åtaganden under Kyotoprotokollet skyndsamt ska beslutas för att undvika glapp mellan den första åtagandeperioden &lt;NOBR&gt;(2008–2012)&lt;/NOBR&gt; och nästföljande. Genom beslut på Bali i december 2007 utsågs en ny ordförande och man enades om ett arbetsprogram med sikte på att avsluta förhandlingarna år 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Formella diskussioner om en framtida klimatregim under Klimatkonventionen pågår alltså i tre parallella processer som i och med besluten på Bali ges möjligheter att konvergera och leda till ett samlat paket år 2009 för en framtida klimatregim.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1346 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;20.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Beredningens överväganden, bedömningar och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Beredningen anser att Klimatkonventionen med dess övergripande mål att undvika farliga klimatförändringar och dess principer om att industriländerna ska gå före, om ett mellan alla parter delat ansvar för åtgärder baserat på olika länders kapacitet, är en central utgångspunkt för framtida globala ansträngningar att minska växthusgasutsläppen. I vilken mån utvecklingsländerna kan bli motiverade att medverka avgör hur framgångsrik världen kommer att vara i att minska de globala växthusgasutsläppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft33"&gt;Kyotoprotokollet är ett viktigt första steg för att operationali- sera klimatkonventionen så att de globala växthusgasutsläppen kan minskas. Protokollet har svagheter men innehåller också viktiga element som en framtida klimatregim bör bygga vidare på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Beredningen anser att det är önskvärt att en framtida klimat- regim så långt möjligt slår fast vilka utsläppsminskningar som bör ske globalt såväl på längre som kortare sikt. Det är också önskvärt att den framtida klimatregimen i så stor utsträckning som möjligt slår fast hur utsläppsminskningarna på längre sikt ska fördelas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft16"&gt;431&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Svenskt agerande i de internationella klimatförhandlingarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;mellan länder. Åtaganden för perioden närmast efter 2012 bör vara absoluta i så många länder som möjligt samt omfatta alla former av växthusgasutsläpp för att ge säkerhet om att verkningsfulla utsläppsreduktioner verkligen kommer att ske. Utsläppen per capita bör på sikt konvergera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Bindande, kvantitativa åtaganden för perioden närmast efter 2012 bör omfatta alla industriländer. Åtaganden för energiintensiva sektorer kan vara ett sätt att möjliggöra för utvecklingsländer att ingå åtaganden. Ett annat sätt kan vara att fördela nationella utsläppstaganden så att utsläppen initialt kan tillåtas att öka i utvecklingsländer men att insatser som minskar utsläppen belönas genom möjligheter att sälja AAU:s eller liknande. Med tanke på de kraftfulla utsläppsminskningar som fordras globalt bör utsläppen i industriländerna som grupp minska med minst 30 procent till 2020 jämfört med 1990 års nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Att styra och mobilisera finansiella resurser och investeringar för att stödja utsläppsminskningsåtgärder, anpassningsåtgärder och teknologisamarbete kommer att vara centralt i en framtida överens- kommelse, inte minst mot bakgrund av det massiva investerings- behovet under de kommande decennierna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Intresset för att använda ny teknologi med mindre klimat- påverkan ökar med stigande priser på fossil energi. Utveckling av Kyotoprotokollets mekanism för ren utveckling, CDM, kan i sig öka möjligheten att sprida ny teknik i utvecklingsländerna. Utvecklat och utökat bistånd kommer också att behöva spela en roll för att öka investeringar i ny miljövänlig teknik och hejda avskogning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;För att de mycket stora investeringar som väntas ske i så stor utsträckning som möjligt ska göras med teknik som minimerar klimatpåverkan är det knappast realistiskt att enbart förlita sig på utökade biståndssatsningar och hittillsvarande instrument under Kyotoprotokollet. Nya, innovativa, mekanismer som attraherar stora flöden av privat kapital behöver dessutom utvecklas. Exempel på sådana skulle kunna vara avgifter på utvecklade former av CDM eller andra sektorsbaserade angreppssätt. För att generera intäkter kan avgifter på användning av mekanismer, en internationell avgift/skatt på flyg eller andra internationella skatter diskuteras. Sådana skatter och avgifter skulle kunna lägga grunden för ett finansieringsinstrument för tekniköverföring. Ett sådant instru- ment skulle kunna användas för att möjliggöra eventuella merkost- nader som investeringar i mer hållbara tekniker med låga växthus-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft16"&gt;432&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td232"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td506"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Svenskt agerande i de internationella klimatförhandlingarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;gasutsläpp för med sig. Beredningen anser att Sverige bör ta initiativet till att skapa och bygga upp ett sådant instrument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Utsläppen i länder som Kina och Indien är fortfarande begränsa- de jämfört med industriländerna, men den stora befolknings- mängden och den mycket snabba ekonomiska tillväxten gör att utsläppen totalt från dessa länder ökar mycket snabbt. Utveck- lingsländerna har all rätt till sin utveckling. Men den bör ske i former som är maximalt effektiv vad gäller energi- och resursan- vändningen och med låga utsläpp av växthusgaser. Särskilt viktig är utvecklingen inom verksamheter som elproduktion, inklusive möj- ligheter till koldioxidinfångning, transporter, jordbruk, bostäder och byggande. Arbetet med att begränsa klimatförändringarna måste därför inkludera proaktiva insatser för att ge stöd och incitament för åtgärder i dessa länder så att utsläppen så långt möjligt kan begränsas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft33"&gt;EU har initierat tekniksamarbetsprogram med både Kina och Indien. Men dessa program är ännu så länge mycket begränsade i fråga om finansiella resurser. Här krävs en snabb uppskalning för att ge resultat. Sverige bör erbjuda sitt aktiva stöd för dessa program och definiera sektorer där svenskt kunnande kan spela en särskild roll. Exempel på sådana är elproduktion, bostäder och byggande samt transporter. Länder som Storbritannien och Norge har nyligen avsatt särskilda resurser för stöd till att begränsa utsläppen av växthusgaser i utvecklingsländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;Avskogningen i tropikerna bidrar i hög grad till klimatproble- matiken. En framtida klimatregim måste skydda tropiska skogar t.ex. genom att skapa incitament för minskad avskogning. Samti- digt är det viktigt att incitamenten utformas så att inte t.ex. den biologiska mångfalden hotas, t.ex. genom att befintliga naturskogar ersätts med snabbväxande arter. Det ovan nämnda instrumentet skulle även kunna omfatta åtgärder mot avskogning. Det är också viktigt att regelverket utformas så att det inte hämmar insatser för minskade växthusgasutsläpp, t.ex. produktion av biobränsle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft33"&gt;Anpassning till ett förändrat klimat är oundvikligt. Anpass- ningsbehoven kommer att bli stora och kommer att kräva betydande resurser. Nya finansieringsformer behöver utvecklas för att stödja utvecklingsländernas anpassning. Beredningen noterar besluten att överväga avgifter även på AAU:s och JI. Anpassnings- frågorna, liksom beslut om användandet av nya avgifter bör dock behandlas samlat med frågor kring utsläppsminskningar. Anpass-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft16"&gt;433&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_420"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Svenskt agerande i de internationella klimatförhandlingarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;ningsarbetet bör utformas efter lokala förutsättningar och inte- greras i ländernas olika politikområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Sverige bör agera för att EU fortsatt intar en ledande roll i de internationella klimatförhandlingarna. Sverige kommer att inneha en nyckelroll fram till och med vårt ordförandeskap i EU år 2009. Beredningen anser att det är nödvändigt att förstärka Sveriges &lt;NOBR&gt;analys-,&lt;/NOBR&gt; utrednings- och förhandlingsresurser inom klimatområdet. Sverige ska inte bara ta på sig att samla &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; utan ska också bygga upp kompetens för att kunna utveckla och stödja proaktiva åtgärder och initiativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;En viktig uppgift är också att utveckla, och internationellt sprida kunskap om, administrativa system som syftar till att sätta pris på koldioxidutsläpp, som koldioxidskatt och handel med utsläpps- rätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Det är också viktigt att Sverige för en nationell klimatpolitik som bidrar till att öka vår trovärdighet i det internationella arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1347 ft16"&gt;434&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_421"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1348 ft13"&gt;Reservation av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1349 ft13"&gt;Lena Hallengren (s), &lt;NOBR&gt;Wiwi-Anne&lt;/NOBR&gt; Johansson (v) och Maria Wetterstrand (mp)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;Regeringens initiativ att tillsätta en parlamentarisk beredning för att lägga fast den framtida svenska klimatpolitiken var framsynt. ”Klimatfrågan är en ödesfråga för Sverige och för världen”, som statsministern sade i regeringsförklaringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Insatser behöver vidtas på i stort sett samtliga samhällsområden. Alla medborgare och företag berörs. Många av de nödvändiga åtgärderna kräver långsiktighet. Därför behövs en bred enighet över blockgränserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Vi beklagar att det inte gått att nå denna enighet i Klimatbered- ningen. Trots en betydande samsyn kring behovet av omställning orkade inte beredningens borgerliga majoritet ta ansvar för fram- tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1350 ft33"&gt;Vid klimatkonferensen i Bali i december 2007 slogs bland annat fast att de industrialiserade länderna måste minska sina utsläpp med mellan 25 och 40 procent till år 2020 för att vi ska kunna hålla den globala temperaturhöjningen under kritiska två grader och undvika en storskalig global klimatförändring. Som ett rikt land med ovanligt god potential bör Sverige ligga högt. Vi tre partier anser gemensamt att Sverige bör minska sina utsläpp med 40 % till 2020 i förhållande till 1990 års nivå. Den borgerliga majoriteten i bered- ningen vill minska utsläppen med ungefär tio procentenheter mindre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft33"&gt;Detta visar på en grundläggande skillnad mellan regerings- partierna och oss. Skillnaden bottnar i en skild syn på frågan om klimatpolitiken ska baseras på vad vi behöver bidra med för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft16"&gt;435&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_422"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;klara vår del av tvågradersmålet, eller på vad vi kan komma undan med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Vi menar att klimathotets allvar och tyngd fordrar den första ansatsen. Detta är också i linje med Sveriges traditioner och regeringens uttalade ambitioner att vara ledande inom klimat- politiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft33"&gt;Tyvärr har de borgerliga partiernas företrädare valt den senare linjen. Den inställningen, liksom den splittring som funnits mellan regeringspartierna, gjorde det till slut omöjligt att klara bered- ningens ambition att enas om ett nationellt mål. Det blev en svårare uppgift att ena regeringspartierna än att hitta en kompromiss som de flesta av Riksdagens partier kunde stå bakom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Vi utvecklar nedan vår syn på den svenska klimatpolitiken och varför vi vill gå längre än beredningens borgerliga majoritet. Vi vill dock först säga att det är mycket positivt att samtliga riksdags- partier numera står bakom att klimathotet är ett faktum och att vi behöver vidta långtgående insatser för att ställa om vårt samhälle och minska utsläppen med &lt;NOBR&gt;75–90&lt;/NOBR&gt; procent till år 2050. Denna enighet är viktig för framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Det är också positivt att beredningen föreslår ett antal konkreta åtgärder för att utveckla den svenska klimatpolitiken. Dock kan vi samtidigt konstatera att beredningen på ett antal punkter lämnar vaga förslag eller enbart föreslår nya utredningar. Ett skäl till det har varit partiernas olika ambitionsnivå för klimatpolitiken. Vi hade önskat att beredningen överlag antagit fler av de konkreta förslag för utsläppsminskningar som behandlades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Klimatförändringen inträffar samtidigt som krisen för många av världens ekosystem blir allt djupare. &lt;NOBR&gt;FN-rapporten&lt;/NOBR&gt; Millennium Ecosystem Assessment (2005) varnar för att två tredjedelar av värdens viktigaste ekosystem − från färskvattenresurser till tropiska skogar, våtmarker och marina resurser − är överut- nyttjade. Klimatförändringen accentuerar problemen. Trycket på våra ekosystem ökas av en tilltagande spridning av miljögifter. Åtgärder för att minska klimatpåverkan måste därför ske utifrån ett helhetsperspektiv, där utgångspunkten är att minska människans samlade påverkan på biosfären. Beredningens borgerliga majoritet har valt att bortse ifrån andra miljöproblem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Vi står helt bakom beredningens förslag gällande höga ambi- tioner för att genomföra utsläppsminskningar i andra länder. Inter- nationella satsningar för hållbar utveckling kan ha stor betydelse för världens fattiga länder. Genom överföring av miljövänlig teknik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft16"&gt;436&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_423"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td507"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;kan länderna utveckla en ekologisk hållbar industri utan att gå om- vägen runt skadliga utsläpp. Tekniköverföring genom bland annat projektbaserade mekanismer som CDM och JI kan också spela en roll i att bereda vägen för en bred ny internationell klimatöverens- kommelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Däremot delar vi inte den borgerliga majoritetens förslag till nationellt mål till år 2020. Efter långa förhandlingar internt mellan de borgerliga partierna presenterade man ett mål som inte är ett mål. Deras vagt formulerade mål på 38 procent utgår ifrån att detta är vad EU kommer att tvinga Sverige till om EU som helhet ska klara 30 procent. Det framgår inte hur stor andel av de 38 % man föreslår som ska bestå av internationella insatser. Utåt har före- trädarna för de borgerliga partierna i beredningen sagt åtta procent men man öppnar samtidigt för att inom EU förhandla fram ett högre tak för internationella insatser. Sverige ska enligt vår upp- fattning inte förspilla den klimatpolitiska trovärdighet vi vunnit genom tidigare mandatperioders regeringssamarbete genom att på detta sätt försöka utarma EU:s klimatpolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft33"&gt;I stället för att finna en bred överenskommelse i Klimatbered- ningen väljer den borgerliga majoriteten att skjuta frågan till en ospecificerad kontrollstation. Allt för att dölja sin interna oenighet. Vi menar att detta inte är en seriös behandling av beredningens viktiga arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft33"&gt;Vidare döljer det borgerliga målet en mycket låg ambitionsnivå för klimatpolitiken. Texten öppnar för ett väsentligt större an- vändande av flexibla mekanismer än de åtta procent som är tillåtna i dag. Det innebär att det nationella målet för insatser i Sverige i praktiken ligger klart under 30 % i majoritetens förslag, det vill säga mer än tio procentenheter under vårt förslag. Det är en nivå som till och med understiger de direkta effekterna av förslagen i beredningens handlingsplan. Målet undergräver därmed hela bered- ningens arbete. Det är en för låg nivå i förhållande till vad ekonomin, näringspolitiken och klimatet kräver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;Det innebär också en kursändring i svensk klimatpolitik. I stället för att som hittills gå steget före och ha mer långtgående mål än det åtagandet Sverige ska ha enligt EU, väljer regeringspartierna att lägga sig under EU:s förslag om att industriländerna ska minska utsläppen med 30 %.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;I majoritetens förslag blandas internationella insatser med insat- ser i Sverige, om än de internationella insatserna inte är preciserade. Vi menar att det skapar en otydlig målstruktur som är svårare att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft16"&gt;437&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_424"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;styra mot och följa upp. Vi föredrar i stället ett separat nationellt mål med tydliga sektorsmål som går att följa upp samt ett separat internationellt mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Beredningen är överens om att Sverige bör ta sin del av det globala ansvaret för att ökningen av den globala medeltempera- turen begränsas till högst två grader Celsius jämfört med den för- industriella nivån samt inriktningen att utsläppen av växthusgaser för Sverige år 2050 bör vara minst &lt;NOBR&gt;75–90&lt;/NOBR&gt; procent lägre än år 1990. Vi menar att 40 % i utsläppsminskning till 2020 i förhållande till 1990 års nivå är en rimlig målsättning för Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Även de ekonomiska argumenten för en högre målsättning till 2020 menar vi är starka. För att nå utsläppsminskningsnivån 2050 krävs enligt vår uppfattning att åtgärder vidtas löpande i en jämn takt. Annars finns en stor risk för omfattande kostnader i periodens slutskede. Med den jämna omställningstakt vi före- språkar kan både hushåll och industri lugnt genomföra de föränd- ringar som krävs. Majoritetens förslag innebär att förändringarna i stället kontinuerligt ska accelerera, vilket medför ekonomiska nackdelar. Förslaget innebär dessutom att vi lägger över bördorna att reducera våra utsläpp på nästa generation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft33"&gt;Att ha ett högre nationellt mål till år 2020 kan enligt vår uppfattning ge fördelar för den svenska industrin i ett längre perspektiv. Om svenska företag först utvecklar den fossilfria teknik som hela världen kommer att efterfråga framöver har företagen goda förutsättningar att stärka sin internationella konkurrenskraft. Om företagen redan nu investerar i energieffektivare teknik vinner de kostnadsfördelar gentemot sina konkurrenter. Utformar vi stödet till den svenska industrins omvandling på rätt sätt innebär omställningen inte enbart en kostnad utan också en möjlighet till framtida arbetstillfällen och vinster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;Viktigast, menar vi, är dock att ett högre nationellt mål är motiverat klimatpolitiskt. Det är länder som Sverige – som både har resurser att ställa om och dessutom släpper ut mer än andra länder – som främst behöver vidta åtgärder för att minska sina utsläpp. Genom att vara ledande i arbetet med att bryta olje- beroendet och ställa om till ett hållbart energisystem kan Sverige fungera som ett föredöme för andra. Vi är övertygade om att det skulle stärka Sveriges möjligheter att inta en ledande roll i det inter- nationella klimatarbetet, vilket inte minst kommer att vara viktigt under det svenska ordförandeskapet i EU 2009. Regeringen måste kunna prioritera skärpta krav på utsläppsminskningar globalt sett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft16"&gt;438&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_425"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td507"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;och inom hela EU framför att lägga tid på att förhandla ner de krav som ställs på Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft33"&gt;Handlingsplanen ska ses som en helhet, inte en meny att välja och vraka ifrån. Det är viktigt att klimatpolitiken hanterar alla rele- vanta sektorer, inte minst för att få en bred acceptans för en ambitiös politik. Vi vill understryka att så länge som det inte råder en enighet om målet för utsläppsminskningar i beredningen så finns inte heller någon full enighet om handlingsplanen. Ett flertal förslag i handlingsplanen rör investeringar eller investeringsstöd i ny miljövänlig teknik och infrastruktur. Beroende på den över- gripande ambitionsnivån för klimatpolitiken så behöver dessa investeringsstöd vara mer eller mindre omfattande. De skilda målen mellan oss och majoriteten handlar alltså i stor utsträckning om att vi har betydligt högre ambitionsnivå i de delar av beredningens för- slag som rör investeringar i miljövänlig teknik och mer ändamåls- enlig energianvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft33"&gt;Ett ambitiöst mål behövs som vägledning vid hanteringen av beredningens ofta vagt utformade förslag. Ett ambitiöst mål är ett stöd vid det internationella agerandet. Målet har också stor betydel- se i det att regeringen löpande behöver följa upp utvecklingen i förhållande till målet och vidta åtgärder i det fall prognoserna visar att målet inte kommer att nås. Målet kommer därför att bli styrande för den samlade klimatpolitiken. Av den orsaken så är det mycket beklagligt att regeringspartierna inte orkade medverka till en bred överenskommelse över blockgränserna. Svensk industri behöver en långsiktig svensk klimatpolitik att förhålla sig till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1351 ft33"&gt;***&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1352 ft33"&gt;Vi är helt övertygade om att det är möjligt att nå en utsläppsminsk- ning med 40 % till år 2020 i förhållande till utsläppen år 1990. Sverige har redan i dag minskat utsläppen med nio procent sedan år 1990.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft33"&gt;Vi beskriver nedan översiktligt vilka åtgärder vi anser vara nöd- vändiga och där vi anser att Klimatberedningens majoritet inte har lagt tillräckligt långtgående förslag. I flera fall vill vi förtydliga, skärpa eller tidigarelägga åtgärder jämfört med beredningens för- slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft33"&gt;Trots att vi har en ambitiösare målsättning än regeringspartierna vill vi inte beskatta elintensiv industri mer än i dag. Vår utgångs- punkt är att Sverige behöver investera sig ur oljeberoendet. Vi behöver investera i ny teknik samtidigt som vi fasar ut den gamla tekniken. Genom att ge investeringsstöd till ny teknik kan tek-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft16"&gt;439&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_426"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;niken snabbare bli kommersiellt lönsam och omställningen däri- genom ske snabbare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Beredningen har ett antal tydliga förslag till höjningar av koldioxidskatten som partierna enigt stått bakom. Däremot har det inte gått att nå enighet kring annat än opreciserade förslag till nya klimatinvesteringar. De borgerliga partierna i beredningen har i stället prioriterat skattesänkningar. Denna skillnad i prioritering speglas också i de skilda ambitionerna för utsläppsminskningar till år 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Klimatomställningen förutsätter enligt vår uppfattning att klimatinvesteringsprogrammet Klimp stärks och utvecklas, att ett stöd till klimatomställning av boendet införs som en del av ett nytt bostadsfinansieringssystem och en ny flermiljardersatsning på ett investeringsprogram som kan stödja utvecklingen av ny teknik, exempelvis fullskaleanläggningar för framställning av nya driv- medel. Det gick inte ens att nå enighet i beredningen kring att intäkterna från beredningens egna förslag till koldioxidskatte- höjningar skulle användas till klimatinvesteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;I vårt förslag till utsläppsminskningar har vi utgått från att EU lägger ut 30 % utsläppsminskningar i den handlande sektorn i stället för 20 %. 30 % är den enda rimliga ambitionsgraden om EU ska kunna vara drivande i de internationella klimatförhandlingarna och det rimliga vore att redan nu lägga ut en utsläppsminskning på den nivån. Vi menar också att den handlande sektorn ytterligare skulle kunna minska sina utsläpp genom att det så kallade PFE- programmet utvidgades till att också innefatta stöd till minskad oljeanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;Vi vänder oss emot majoritetens förslag att utsläppsrätter som Sverige sparat inte skulle makuleras utan i stället säljas. Om vi i Sverige lyckats minska våra utsläpp så mycket att utsläppsrätter inte behöver utnyttjas är det mycket tveksamt att sälja dessa så att andra länder kan fortsätta att släppa ut växthusgaser. Att intäkterna från försäljningen skulle användas till klimatinvesteringar är en högst teoretisk konstruktion eftersom varje köpt utsläppsrätt direkt resulterar i nya utsläpp. Att sälja utsläppsrätter ger helt fel signaler för den svenska klimatpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Vi menar vidare att beredningens majoritet varit för försiktig i sina förslag rörande transportsektorn. Genom att öka investerings- nivån för alternativa bränslen, stödja efterkonvertering och införa ett system med drivmedelscertifikat borde målet för andelen bilar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft16"&gt;440&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_427"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td507"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;som inte drivs med fossila bränslen kunna sättas till 30 % till år 2020. Vår bilpark behöver bli mer bränslesnål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Vi vill i detta sammanhang peka på de stora problem som majoritetens förslag att låta vägtransporter ingå som en integrerad del i EU:s handelssystem kommer att medföra. Om väg- transporterna ska ingå i handelssystemet måste det vara i en egen bubbla. Annars kommer de att riskera att trycka upp kostnaderna för utsläppsrättigheter för industrin, vilket kommer att hota syssel- sättningen utan att ge några positiva effekter på klimatet. Vi ställer oss av delvis samma skäl tveksamma till att införliva sjötransporter i EU:s handelssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;Vidare borde beredningen varit mycket tydligare i att prioritera investeringar i järnväg och kollektivtrafik. Sådana investeringar kan minska både &lt;NOBR&gt;bil-,&lt;/NOBR&gt; lastbils- och flygtransporter. Beredningens för- slag till satsningar på godstransporter över järnväg är positiva men motsvarande satsningar behöver också komma till stånd vad gäller persontransporter. Omfattande satsningar på kollektivtrafik är nödvändiga om utvecklingen mot ökade biltransporter ska kunna brytas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Elmarknaden har en avgörande betydelse för Sveriges konkur- renskraft och för utvecklingen av förnybara alternativ. Elmark- naden behöver reformeras för att öka andelen förnybar energi, för- bättra konkurrensen, sänka elpriserna och trygga jobben. Trots detta har Klimatberedningen inte tagit upp de förslag vi lämnat om reformering av elmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Vi anser slutligen också att beredningens majoritet kunde ha lagt skarpare förslag kring energieffektivisering och miljöanpassad offentlig upphandling. Bland annat behövs en instans med ansvar för att kraftsamla och utöka statliga insatser för att driva på energi- effektivisering. Genom att minska elanvändningen kan behovet av främst kolkondenskraft i våra sydliga grannländer minskas sam- tidigt som energi frigörs för annan användning. Energieffektivi- sering måste ingå som en grundläggande del av en svensk strategi för klimatomställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1353 ft16"&gt;441&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_428"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1248 ft13"&gt;Reservation av Carl B Hamilton (fp)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1354 ft8"&gt;Minskade utsläpp genom utbyggd kärnkraft, ny kärnteknik och om utsläpp och klimattullar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;Denna reservation avser såväl behandlingen av svensk kärnkraft som kärnteknisk forskning i betänkandet, samt därutöver ett metodinriktat avsnitt om att mäta koldioxid med &lt;NOBR&gt;praktisk-politisk&lt;/NOBR&gt; slutsats. Jag tar inte ansvar för majoritetens hållningar, bedöm- ningar och rekommendationer i dessa delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft8"&gt;1. Reservation avseende utbyggd kärnkraft i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft33"&gt;Mer kärnkraft för klimatets skull&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft33"&gt;Det största bidraget till minskade utsläpp av växthusgaser som Sverige kan skänka klimatet, atmosfären och världen är att omgående bygga fler nya reaktorer. Genom att på så sätt producera mer koldioxidfri el skonar vi mänskligheten från en del av växthus- gasernas konsekvenser. Den enda rimliga slutsatsen är att Sverige omgående måste börja planera för utbyggnad av ytterligare kärn- kraft. Nybyggnadsförbudet för kärnkraft bör hävas i början på nästa mandatperiod, och klimatpolitik och planering bör inriktas på nybyggnad så snart som möjligt efter det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Varje nybyggd reaktor exempelvis av den typ som för närvarande uppförs i Finland besparar atmosfären utsläpp om ca 10 milj. ton koldioxid per år. Detta tal bör sättas in i sitt samman- hang. En reduktion med 10 milj. ton per år kan jämföras med de 22,5 milj. ton koldioxid per år som är Sveriges maximum (”tak”) för utsläpp inom EU:s handelssystem för koldioxid (i den ”hand- lande sektorn”), eller minskningen med 6,2 milj. ton koldioxid per år som åstadkoms genom det batteri av åtgärder inom transport, jordbruk, m.m. i den &lt;NOBR&gt;”icke-handlande”&lt;/NOBR&gt; sektorn som föreslås i detta betänkande (se kapitel 11). I de procentberäkningar som figurerar (30/38/40 etc. procent), motsvarar en reduktion med 10 milj. ton koldioxid per år, en reduktion med ca 14 procentenheter, dvs. till- komsten av en enda ny reaktor är viktigare för atmosfären och klimatet än om Sverige hamnar på de 30 eller 40 procent som är omtvistade i den aktuella debatten. Genom att följa folkpartiets förslag att bygga nya reaktorer skulle sålunda Sverige lätt kunna komma upp i minskningar av sina totala utsläpp som ligger väsent-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft16"&gt;442&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_429"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td507"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;ligt över nu aktuella tal − dvs. till mellan 50 och 60 procent, och högre nivåer än så.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft33"&gt;Sverige som elexportör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Sverige bör inte heller tveka att bli exportör av kolfri el. För varje ny reaktor som exporterar el eliminerar vi utsläpp om minst 10 milj. ton koldioxid per år från utkonkurrerade kolkraftverk i övriga Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft33"&gt;För klimatets och atmosfären skull, oavsett vad vi i Sverige gör med våra redan existerande kärnkraftverk, ska vi bygga ut kärn- kraften så snart som möjligt. Det är den mest effektiva åtgärd Sverige kan vidta för minskning av de globala koldioxidutsläppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft33"&gt;Beredningens oacceptabla brist&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft33"&gt;Frågan om vilken kärnkraftspolitik vi i Sverige ska föra behandlas dock inte i detta betänkande. Det är en oacceptabel brist. Bered- ningen har bl.a. haft till uppgift att analysera svensk klimatpolitik − dvs. hur vi som land bör agera för att minska utsläppen − samt ange specifika mål för Sveriges koldioxidutsläpp år 2020 och 2050. Den första uppgiften − att analysera hur Sverige kan minska sina totala utsläpp − kan inte lösas utan att också frågan om kärn- kraftverk behandlas. Nu står endast en trivial och rumphuggen text om kärnkraft som upptar mindre än en (1) sida av betänkandets drygt 300 sidor (avsnitt 4.4.1). Skälet är att beredningens ledamöter är oeniga. Föreliggande reservation kan ses som ett försök till text till det avsnitt som aldrig blev skrivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft33"&gt;Majoritetens hållning innebär också att direktiven inte fullföljts (Dir 2007:59). Där står sålunda bl.a. att ”Beredningen ska lämna förslag till ett omformulerat miljökvalitetsmål, Begränsad klimatpå- verkan, inklusive nationella mål för utsläpp av växthusgaser till 2020 och 2050.” (s. 1), och att ”Beredningen ska … lämna förslag på handlingsplaner med åtgärder och styrmedel för att uppnå de föreslagna målen [för 2020 och 2050]” (s. 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1355 ft16"&gt;443&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_430"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft33"&gt;Sveriges dubbla krav omöjliga att uppnå utan kärnkraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft33"&gt;Kravet på politiker som ska axla ansvar för Sveriges framtida klimat- och energipolitik är tvåfaldigt. För det första ska Sverige i jämn takt till år 2050 minska sina utsläpp av växthusgaser med 75– 90 procent, i enlighet med uppsatta EU- och &lt;NOBR&gt;FN-mål.&lt;/NOBR&gt; Det är ett mål som också Beredningen ställt sig bakom. För det andra, samtidigt som koldioxidutsläppen ska minska drastiskt från nu och till år 2050, faller alla våra existerande reaktorer för åldersstrecket. Den rent tekniska livslängden för reaktorer bedöms vara maximum 60 år (från Energimyndighetens för flera i beredningen oacceptabla PM). Svenska beslutsfattare måste dock ha beredskap för att de tio svenska reaktorerna, av ekonomiska och säkerhetsmässiga skäl, av ägarna kan tas ur drift tidigare än den tekniska prognosens livs- längd om 60 år. Att för detta ha en marginal på minst &lt;NOBR&gt;fem–tio&lt;/NOBR&gt; år − dvs. att planera för en reaktorlivslängd på &lt;NOBR&gt;50–55&lt;/NOBR&gt; år − ger minsta möjliga marginal för seriöst ansvarstagande för svensk klimat- politik, och för en politik som säkerställer handlingsfrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft33"&gt;Om Sverige inte ersätter existerande tio reaktorer med nya upp- står ett mycket stort krav på ersättningskraft under en jäm- förelsevis kort tid från ca 2020 till 2040. Under precis denna period har Sverige och övriga &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; alltså åtagit sig att skära ned sina utsläpp av växthusgaser med &lt;NOBR&gt;75–90&lt;/NOBR&gt; procent till år 2050. Dessa dubbla krav − ett stort behov av ersättningskraft för nedlagda svenska reaktorer i kombination med ambitiösa FN- och &lt;NOBR&gt;EU-mål&lt;/NOBR&gt; om minskade växthusgasutsläpp − gör att det i dag framstår som i det närmaste omöjligt för Sverige att uppnå de långsiktiga utsläpps- målen om kärnkraften samtidigt avvecklas. Man ska notera att en ur klimatsynpunkt önskad övergång till &lt;NOBR&gt;el-bilar&lt;/NOBR&gt; och ökad &lt;NOBR&gt;el-driven&lt;/NOBR&gt; tågtrafik dessutom innebär en större efterfrågan på el från transportsektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft33"&gt;Tiden fram till dess att beslut om nybyggnation av kärnkraft måste tas för att ersätta de nuvarande verken är knappare än vad som är allmänt känt. Nödvändiga lagändringar, förstudier och annan planering för byggandet av fyra reaktorer som kan ersätta de äldsta av de nu existerande måste sätta igång år 2011, dvs. tidigt nästa mandatperiod, om vi ska kunna säkra ersättningskraft för Oskarshamn 1 och de tre övriga, äldsta tre reaktorerna. De svenska reaktorerna byggdes alla under en ganska kort tid och därför avställs alla också ungefär samtidigt, under en period om blott ca 15 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft16"&gt;444&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_431"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td507"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p523 ft33"&gt;Import av el&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft33"&gt;För Sveriges del skulle nedlagd kärnkraft medföra ett stort elimportbehov från andra &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; och Ryssland. Ur klimat- synpunkt är på marginalen och under överskådlig tid alternativet till kärnkraft i första hand koleldade kraftverk, och i andra hand (på mycket lång sikt) fossilgaseldade kraftverk. I båda fallen medför nedlagd svensk kärnkraft kraftigt ökade utsläpp av växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft33"&gt;Vindkraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft33"&gt;Även om vindkraften fortsätter att byggas ut i snabb takt de närmaste decennierna kommer den inte att kunna ersätta kärn- kraften. Det finns ett tekniskt maximum för vindkraftens utbygg- nad i Sverige, som beror på ofrånkomliga balansproblem i näten i och med vindkraftverkens ryckiga produktion. Detta maximum ligger − högt räknat − på drygt 35 TWh/år. Utbyggd vindkraft förutsätter därmed att det finns stor tillgång till pålitlig baselspro- duktion. Det kan i förstone förefalla paradoxalt, men mer kärnkraft eller vattenkraft är sålunda en nödvändig teknisk förutsättning för utbyggd vindkraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft33"&gt;Det är viktigt att notera att fortsatt utbyggnad av vindkraften har en kostnad (före skatter och subventioner och per kWh) som i dag är &lt;NOBR&gt;två–tre&lt;/NOBR&gt; gånger kostnaden för utbyggd vatten- och kärnkraft. Subventionen över elpriset (”plikt”) för att nå föreslagna 30 TWh skulle innebära ett stöd − utöver redan beslutat stöd om ca 30 mdr kr − om ytterligare flerdubbelt belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Utan ökad import och med nedlagd kärnkraft skulle det krävas en minskning av elanvändningen i Sverige mellan år 2025 och år 2050 som är i samma storleksklass som industrins samlade el- efterfrågan för att kompensera för bortfallet från kärnkraften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft33"&gt;Konsekvenser för andra européer av svensk kärnkraf.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;En svensk nedläggning av kärnkraft skulle driva upp elpriset i hela Europa. Det kan bli en betydande prisökning på el eftersom hela EU samtidigt ska minska sina utsläpp med &lt;NOBR&gt;75–90&lt;/NOBR&gt; procent till år 2050. Bördan av den betydande prisökningen skulle bäras av alla Europas konsumenter och företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft16"&gt;445&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_432"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p465 ft33"&gt;Att Sverige är självförsörjande med el till slutet av &lt;NOBR&gt;2010-talet&lt;/NOBR&gt; ändrar inte slutsatsen att kärnkraften snarast bör byggas ut. Vi har − bortsett från kortsiktiga temporära variationer − under ytter- ligare ett antal år i genomsnitt ungefär lika stor inhemsk elproduk- tion som elkonsumtion. Den långfristiga trenden är dock att vårt land går − om inget görs − mot att bli en mycket stor netto- importör av el från ca 2020, när dagens kärnkraft börjar läggs ned. En inhemsk balans förändrar inte heller det faktum att på margi- nalen ju större kolfri elproduktion som Sverige har, desto mindre kolbaserad produktion är lönsam och mindre koldioxidutsläpp sker i övriga Europa. Förutom kärnkraft gäller detta naturligtvis även utbyggd vindkraft och vattenkraft. Denna slutsats följer av Sveriges integration med den europeiska elmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft33"&gt;Planeringen för att ersätta de svenska reaktorerna med nya bör starta snarast. Om Sverige skulle lägga ned sin kärnkraft utan att ersätta våra reaktorer med nya dito kommer Sverige att hamna i samma svåra långsiktiga försörjningssituation som övriga Europa, där elproduktionen genererar betydligt mer koldioxidutsläpp än vad den svenska gör. Vi skulle behöva ny elkraft både för att ersätta den som försvinner med nedlagd kärnkraft, och för att tillfreds- ställa en trendmässigt ökad efterfrågan på el (erfarenhetsmässigt ca 1,5 procents ökad efterfrågan per år på nordiska marknaden).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t87"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td508"&gt;&lt;P class="p52 ft125"&gt;Tabell 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td242"&gt;&lt;P class="p42 ft125"&gt;Idrifttagning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td145"&gt;&lt;P class="p1268 ft131"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td64"&gt;&lt;P class="p460 ft131"&gt;beräknad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft125"&gt;teknisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td509"&gt;&lt;P class="p471 ft125"&gt;”livslängd”,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td185"&gt;&lt;P class="p26 ft131"&gt;termisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td34"&gt;&lt;P class="p713 ft125"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td16"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p42 ft125"&gt;elektrisk effekt (MW) i de svenska kärnkraftverken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td510"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td511"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr43 td191"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr43 td512"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr43 td513"&gt;&lt;P class="p19 ft143"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;Reaktor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td16"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td514"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td77"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr36 td186"&gt;&lt;P class="p911 ft157"&gt;Ursprunglig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr36 td233"&gt;&lt;P class="p1006 ft157"&gt;Nuvarande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr36 td515"&gt;&lt;P class="p911 ft157"&gt;Planerade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td16"&gt;&lt;P class="p1356 ft155"&gt;I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td514"&gt;&lt;P class="p1266 ft69"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p468 ft104"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td145"&gt;&lt;P class="p1054 ft104"&gt;Termisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td64"&gt;&lt;P class="p534 ft155"&gt;Elektrisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td459"&gt;&lt;P class="p654 ft104"&gt;Termisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td509"&gt;&lt;P class="p471 ft104"&gt;Elektrisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td185"&gt;&lt;P class="p1269 ft104"&gt;Termisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td34"&gt;&lt;P class="p460 ft104"&gt;Elektris&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td16"&gt;&lt;P class="p1306 ft104"&gt;drift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td514"&gt;&lt;P class="p1266 ft104"&gt;års&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td77"&gt;&lt;P class="p956 ft104"&gt;års&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td145"&gt;&lt;P class="p1054 ft104"&gt;effekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td64"&gt;&lt;P class="p1269 ft155"&gt;effekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td459"&gt;&lt;P class="p654 ft104"&gt;effekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td509"&gt;&lt;P class="p471 ft104"&gt;effekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td185"&gt;&lt;P class="p26 ft155"&gt;effekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td34"&gt;&lt;P class="p460 ft104"&gt;k effekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td16"&gt;&lt;P class="p1356 ft104"&gt;år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td514"&gt;&lt;P class="p1266 ft104"&gt;drift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p956 ft104"&gt;drift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td145"&gt;&lt;P class="p19 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td64"&gt;&lt;P class="p19 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td509"&gt;&lt;P class="p19 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft218"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td78"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td16"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td514"&gt;&lt;P class="p1266 ft104"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td77"&gt;&lt;P class="p468 ft104"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td145"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td64"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td509"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td185"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td34"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td189"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td510"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td511"&gt;&lt;P class="p1266 ft69"&gt;år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td75"&gt;&lt;P class="p468 ft104"&gt;år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td142"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td479"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td466"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td516"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td480"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td517"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;Forsmark 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td16"&gt;&lt;P class="p1356 ft104"&gt;1980&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td514"&gt;&lt;P class="p1266 ft104"&gt;2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td77"&gt;&lt;P class="p468 ft104"&gt;2040&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td145"&gt;&lt;P class="p32 ft157"&gt;2 711&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td64"&gt;&lt;P class="p1270 ft157"&gt;900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td459"&gt;&lt;P class="p654 ft104"&gt;2 928&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td509"&gt;&lt;P class="p714 ft157"&gt;1 014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td185"&gt;&lt;P class="p546 ft157"&gt;3 253&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td34"&gt;&lt;P class="p534 ft157"&gt;1 134&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;Forsmark 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td16"&gt;&lt;P class="p1356 ft104"&gt;1981&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td514"&gt;&lt;P class="p1266 ft104"&gt;2021&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td77"&gt;&lt;P class="p468 ft104"&gt;2041&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td145"&gt;&lt;P class="p32 ft155"&gt;2 711&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td64"&gt;&lt;P class="p1158 ft155"&gt;900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td459"&gt;&lt;P class="p654 ft104"&gt;2 928&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td509"&gt;&lt;P class="p714 ft155"&gt;1 014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td185"&gt;&lt;P class="p546 ft155"&gt;3 253&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td34"&gt;&lt;P class="p534 ft155"&gt;1 134&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;Forsmark 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td16"&gt;&lt;P class="p1356 ft104"&gt;1985&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td514"&gt;&lt;P class="p1266 ft104"&gt;2025&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p468 ft104"&gt;2045&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td145"&gt;&lt;P class="p32 ft155"&gt;3 020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td64"&gt;&lt;P class="p1269 ft155"&gt;1 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td459"&gt;&lt;P class="p654 ft104"&gt;3 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td509"&gt;&lt;P class="p714 ft155"&gt;1 190&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td185"&gt;&lt;P class="p546 ft155"&gt;3 775&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td34"&gt;&lt;P class="p534 ft155"&gt;1 360&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft108"&gt;Oskarshamn 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td16"&gt;&lt;P class="p1356 ft104"&gt;1972&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td514"&gt;&lt;P class="p1266 ft104"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td77"&gt;&lt;P class="p468 ft104"&gt;2032&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td145"&gt;&lt;P class="p32 ft155"&gt;1 375&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td64"&gt;&lt;P class="p1158 ft155"&gt;460&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td459"&gt;&lt;P class="p654 ft104"&gt;1 375&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td509"&gt;&lt;P class="p955 ft155"&gt;490&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td185"&gt;&lt;P class="p546 ft155"&gt;1 375&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td34"&gt;&lt;P class="p460 ft155"&gt;490&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft69"&gt;Oskarshamn 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td16"&gt;&lt;P class="p1356 ft104"&gt;1974&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td514"&gt;&lt;P class="p1266 ft104"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p468 ft104"&gt;2034&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td145"&gt;&lt;P class="p32 ft155"&gt;1 700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td64"&gt;&lt;P class="p1158 ft155"&gt;580&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td459"&gt;&lt;P class="p654 ft104"&gt;1 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td509"&gt;&lt;P class="p955 ft155"&gt;630&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td185"&gt;&lt;P class="p546 ft155"&gt;2 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td34"&gt;&lt;P class="p460 ft155"&gt;805&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft69"&gt;Oskarshamn 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td16"&gt;&lt;P class="p1356 ft104"&gt;1985&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td514"&gt;&lt;P class="p1266 ft104"&gt;2025&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td77"&gt;&lt;P class="p468 ft104"&gt;2045&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td145"&gt;&lt;P class="p32 ft155"&gt;3 020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td64"&gt;&lt;P class="p1269 ft155"&gt;1 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td459"&gt;&lt;P class="p654 ft104"&gt;3 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td509"&gt;&lt;P class="p714 ft155"&gt;1 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td185"&gt;&lt;P class="p546 ft155"&gt;3 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td34"&gt;&lt;P class="p534 ft155"&gt;1 450&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;Ringhals 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td16"&gt;&lt;P class="p1356 ft104"&gt;1976&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td514"&gt;&lt;P class="p1266 ft104"&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p468 ft104"&gt;2036&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td145"&gt;&lt;P class="p32 ft157"&gt;2 270&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td64"&gt;&lt;P class="p1158 ft157"&gt;750&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td459"&gt;&lt;P class="p654 ft104"&gt;2 540&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td509"&gt;&lt;P class="p714 ft157"&gt;880&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td185"&gt;&lt;P class="p546 ft157"&gt;2 540&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td34"&gt;&lt;P class="p460 ft157"&gt;880&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;Ringhals 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td16"&gt;&lt;P class="p1356 ft104"&gt;1975&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td514"&gt;&lt;P class="p1266 ft104"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p468 ft104"&gt;2035&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td145"&gt;&lt;P class="p32 ft155"&gt;2 440&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td64"&gt;&lt;P class="p1158 ft155"&gt;820&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td459"&gt;&lt;P class="p654 ft104"&gt;2 660&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td509"&gt;&lt;P class="p955 ft155"&gt;910&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td185"&gt;&lt;P class="p546 ft155"&gt;2 660&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td34"&gt;&lt;P class="p462 ft155"&gt;910&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;Ringhals 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td16"&gt;&lt;P class="p1356 ft104"&gt;1981&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td514"&gt;&lt;P class="p1266 ft104"&gt;2021&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td77"&gt;&lt;P class="p468 ft104"&gt;2041&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td145"&gt;&lt;P class="p32 ft157"&gt;2 783&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td64"&gt;&lt;P class="p546 ft157"&gt;915&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td459"&gt;&lt;P class="p654 ft104"&gt;3 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td509"&gt;&lt;P class="p714 ft157"&gt;1 010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td185"&gt;&lt;P class="p546 ft157"&gt;3 160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td34"&gt;&lt;P class="p534 ft157"&gt;1 110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft155"&gt;Ringhals 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td16"&gt;&lt;P class="p1356 ft104"&gt;1983&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td514"&gt;&lt;P class="p1266 ft104"&gt;2023&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td77"&gt;&lt;P class="p468 ft104"&gt;2043&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td145"&gt;&lt;P class="p32 ft155"&gt;2 783&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td64"&gt;&lt;P class="p546 ft155"&gt;915&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td459"&gt;&lt;P class="p654 ft104"&gt;2 783&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td509"&gt;&lt;P class="p714 ft155"&gt;915&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td185"&gt;&lt;P class="p546 ft155"&gt;3 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td34"&gt;&lt;P class="p534 ft155"&gt;1 160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td510"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td511"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td75"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td142"&gt;&lt;P class="p32 ft69"&gt;24 813&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td479"&gt;&lt;P class="p546 ft155"&gt;8 440&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td466"&gt;&lt;P class="p1356 ft104"&gt;26 574&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td516"&gt;&lt;P class="p714 ft155"&gt;9 253&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td480"&gt;&lt;P class="p1219 ft69"&gt;29 516&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td517"&gt;&lt;P class="p534 ft69"&gt;10 433&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p655 ft3"&gt;Källa: SKI, Energimyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1357 ft16"&gt;446&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_433"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td507"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;Från och med år 2022 börjar de svenska reaktorerna bli mer än 50 år gamla. Den yngsta reaktorn fyller 60 år 2045 (se Tabell 1). Den skillnad mellan termisk och elektrisk effektivitet som man kan notera i tabellen återspeglar det faktum att en stor mängd energi försvinner i form av spillvärme. Den energi som man får ut beror även på utnyttjandegraden som för närvarande är ca 82 procent, vilket är märkbart lägre än i Finland, med över 90 procents utnyttjande. På båda dessa punkter bör finnas möjlighet till energi- effektivisering. Eftersom Beredningen inte kunnat diskutera kärn- kraft närmare har man inte heller haft någon synpunkt på den stora skillnaden i energieffektivitet i svenska och finska kärnkraftverk. Det menar jag dock är en viktig fråga att ta tag i för svensk klimat- politik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft33"&gt;Fyra reaktorer − O1 färdig 1972, O2 färdig 1974, R1 färdig 1976 och R2 färdig 1975 − faller för åldersstrecket 55 år mellan 2022 och 2031. Därefter följer de återstående sex reaktorerna snabbt och successivt. Alla tio kvarvarande svenska reaktorer färdigställdes under en &lt;NOBR&gt;13-årsperiod&lt;/NOBR&gt; och alla är minst 55 år gamla år 2040, dvs. när EU och Sverige går in i slutspurten för att minska sina utsläpp med &lt;NOBR&gt;75–90&lt;/NOBR&gt; procent till 2050.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;Sverige torde höra till de mest lämpade länderna i världen för kärnkraft. Dels har vi en stabil demokrati och lång tradition vad gäller internationella avtal och kontroll av kärnkraft, dels har vi en stabil och välundersökt berggrund för förvaring av avfallet i kombination med SKB:s sannolikt i världen mest ingående genom- tänkta, utforskade och testade förvaringsmetod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Det är för mig en uppenbar omöjlighet för en svensk klimat- och energipolitik att kunna minska utsläppen under relativt kort tid, och under precis samma period lägga ned en stor del av Sveriges fossilfria elproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft8"&gt;2. Reservation: Behandlingen av kärnteknikforskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Reservationen i denna del avser skrivningar om forskning och teknikutveckling i t.ex. avsnitt 12.2.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;I betänkandet skriver majoriteten om betydelsen av utveckling av, och forskning om, nya tekniker på energiområdet (avsnitt 12.2.4). Sålunda förespråkar man svensk forskning om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1358 ft14"&gt;genombrottstekniker … som solceller, solkraft och koldioxidinfång- ning.” och ”att stöd bör koncentreras på tekniker som har en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft16"&gt;447&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_434"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1359 ft14"&gt;betydande potential som t.ex. andra generationens biodrivmedel, men [stöd] kan också vara aktuella för t.ex. vågkraft och solenergi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;Utöver det som nämns av beredningens majoritet måste också nya generationer kärnteknisk forskning om reaktorer och bränslen framhållas. I beredningen har jag vid flera tillfällen argumenterat för en lika positiv text om nya generationer kärnteknologi och lika- berättigat stöd till fortsatt kärnteknikforskning som till t.ex. solkraft, vågenergi, nya generationer biobränslen, etc. Nya genera- tioner kärnteknik är ur klimatsynpunkt dels minst lika väsentlig, dels enligt mångas mening lika nära, eller t o m närmare, kommer- sialisering än solenergi, vågkraft, nya generationer biodrivmedel, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft33"&gt;Den så kallade tankeförbudslagen i Sverige är upphävd och statliga medel går redan i dag till kärnteknikforskning. Forskare på detta område får icke diskrimineras vad avser statliga forsknings- medel, utan ska likabehandlas (se t.ex. regeringsbeslut den 18/10, 2008, regleringsbrev 26:10 till Kammarkollegiet, beslut k, s. 5.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Likabehandling, eller statligt stöd till kärnteknikforskning, är ett viktigt inslag för klara Sveriges framtida klimatpolitiska mål. Jag reserverar mig och tar icke ansvar för en hållning och en sådan bedömning som exkluderar kärnteknisk forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1360 ft8"&gt;3. Reservation om att mäta koldioxid i konsumtion, import och export, samt klimattullar (kapitel 4)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft33"&gt;Beredningens majoritet föreslår att Naturvårdsverket och Sta- tistiska centralbyrån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft198"&gt;ska få i uppdrag att utveckla statistik rörande utsläpp som orsakas av att varor och tjänster importeras till och exporteras från Sverige, [och] att regelbundet uppdatera och kvalitetssäkra denna statistik. Vidare skriver majoriteten att Beredningen konstaterar att metodproblemen är betydande men vill anlägga en helhetssyn i syfte att öka förståelsen för hur stor vår totala klimatpåverkan är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1361 ft33"&gt;Detta upplägg är feltänkt, och något uppdrag bör inte ges. Skälet för min reservation i denna del är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1341 ft16"&gt;448&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_435"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td507"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p523 ft33"&gt;Att mäta utsläpp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft33"&gt;Karl Marx drev tanken på att varor och tjänsters innehåll av ”arbete” skulle utgöra analysens grund, och användas som vär- dering av varor och tjänster (arbetsvärdeläran). Denna lära är förvisad till doktrinhistorien och ingen grundar i dag politiska beslut på den. För några årtionden sedan − under energikriserna på &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; – fanns en hel del förespråkare för att man skulle mäta varor och tjänsters innehåll av energi, mätt t.ex. som antal kalorier. En tillämpning blev att &lt;NOBR&gt;kalori-,&lt;/NOBR&gt; eller energitullar, förespråkades, t.ex. i samband med folkomröstningen om kärnkraft 1980. Inte heller denna idé om energiinnehållsvärdering av varor och tjänster har överlevt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft33"&gt;I dag är det istället populärt att förespråka att man bör härleda och värdera koldioxidinnehållet i varor och tjänster. Prognosen är dock densamma som för arbetsvärdeläran och energiinnehålls- ansatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1059 ft33"&gt;Kommande internationella överenskommelser om utsläppsåta- ganden bör varken av principiella eller praktiska skäl utgå från den samlade koldioxiden i konsumtionen i ett land. Inledningsvis kan jag hänvisa Naturvårdsverket, som konstaterar i rapporten ”Medellånga mål − en brygga mellan dagspolitik och långsiktiga målsättningar − förstudie till arbetet med Kontrollstation 2008”, att det rent praktiskt finns stora svårigheter att basera utsläpps- åtaganden på konsumtionsmönster eftersom de som beslutar om styrmedel primärt har kontroll över t.ex. teknikval och åtgärder mot utsläpp inom det egna landet. Eftersom styrmedel helst ska sättas in så nära utsläppskällan som möjligt, kommer styrmedel riktade mot handelsflöden aldrig att kunna vara lika effektiva som de som riktar sig direkt mot källan för utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft33"&gt;På ett teoretiskt plan skulle − förutsatt perfekt och kostnadsfri information om alla ingående produktionsprocesser i s.k. input- output tabeller med bl.a. koldioxidinformation, för alla handlande länder och alla dessa länders sektorers olika koldioxidkoefficienter, liksom i hela kedjan bakåt till utländska produktionsenheter som exporterat insatsvaror till senaste exportland − kunna konstrueras. I praktiken låter detta sig inte göra ens approximativt med någon tillförlitlighet. Utsläppsberäkningar för konsumtion av varor och tjänster skulle istället behöva baseras på olika schabloniseringar. Resultatet blir att konsumenter och medborgare får information som karaktäriseras av en synnerligen falsk exakthet. (Denna kritik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft16"&gt;449&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_436"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;motsäger självfallet inte att kommande internationella överens- kommelser bör omfatta så stor del av de globala utsläppen som möjligt, inklusive de bränslen som används för transporter mellan länder.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft33"&gt;Klimattullar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft33"&gt;I några &lt;NOBR&gt;EU-länder,&lt;/NOBR&gt; som Frankrike, och på sina håll i USA föreslår ledande politiker att något slags tullar skulle införas på varor och tjänster och tullen skulle sättas i proportion till den mängd koldioxid som släpps ut i produktionen av varan eller tjänsten i exportlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;I tillägg till tidigare framförda invändningar, i praktiken skulle länders införande av sådana klimattullar bli förödande för interna- tionella förhandlingar på klimatområdet genom att utlösa repressa- lieåtgärder från andra länder med reciproka tullhöjningar från handelspartners och dessutom sannolikt utlösa inflammerade tvister på klimatområdet mellan länder. Det i sin tur skulle riskera att omintetgöra möjligheterna till klimatuppgörelser efter Bali- mötet i december 2007 på för mänsklighetens helt avgörande om- råden som avtal och internationella regimer för utvidgad utsläpps- handel och utsläppsmål, tekniköverföring, osv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft33"&gt;Slutsats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft33"&gt;Att Sverige skulle engagera sig i en datainsamling vars resultat i praktiken är synnerligen otillförlitligt, som skulle vilseledande mer än upplysa, och tvinga andra − forskare, myndigheter i Sverige och andra länder − att ägna arbete och kraft för att påtala svagheterna, samt vars enda åtgärdskonsekvens skulle kunna vara införandet av någon form av klimattullar, är följaktligen både feltänkt och kontraproduktivt ur klimatpolitisk synvinkel. Självklart ska t.ex. SCB inte ges skattemedel att spendera på detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1362 ft16"&gt;450&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_437"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td507"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1193 ft13"&gt;Särskilt yttrande av Lena Hallengren (s)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft33"&gt;Den svenska klimatpolitiken kan, om den utformas rätt, bidra till sysselsättning och tillväxt. För oss socialdemokrater är det en självklarhet att kombinera en ambitiös klimatpolitik med en tydlig tillväxtpolitik. Vi är övertygade om att politiken blir som mest framgångsrik om båda perspektiven integreras. Klimatpolitiken ska stimulera tillväxten och tillväxten ska vara ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Sverige är som land beroende av den elintensiva industrin. Industrin behöver långsiktiga spelregler, konkurrenskraftiga el- priser och ett gott innovationsklimat. På alla dessa punkter menar jag att Klimatberedningen kunde ha tagit fler initiativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Att beredningens borgerliga majoritet inte orkade medverka till en uppgörelse om målen för den framtida klimatpolitiken innebär att Sverige i dag saknar en långsiktig klimatpolitik. Företag och hushåll kommer inte att veta vad som förväntas av dem i framtiden. Investeringsbeslut kommer att präglas av större osäkerhet och risken för ryckighet i det politiska beslutsfattandet ökar. Jag menar att detta riskerar att skada den svenska industrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft33"&gt;Konkurrenskraftiga elpriser är av stor vikt för svensk industri. Samtidigt ska elmarknaden bidra till den ekologiska omställningen av Sverige. Den omfattande förmögenhetsöverföring som skett från kunderna till kraftbolagens rekordvinster är något som upp- märksammas av allt fler. Utvecklingen på den svenska elmarknaden har lett fram till en oligopolliknande situation där de tre stora före- tagen tillsammans kontrollerar nära 90 procent av elproduktionen i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft33"&gt;Hur väl elmarknaden fungerar är en avgörande faktor för energi- omställningen − men också för ekonomin i stort. Därför måste den nuvarande koncentrationen och konkurrensbristen på elmark- naden åtgärdas. Jag skickade in ett stort antal förslag till Klimat- beredningen som rörde konkurrensen på elmarknaden. Bered- ningen valde att inte behandla förslagen, vilket var olyckligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;De förslag jag lämnade var att inrätta en elombudsman, ge elkonsumenterna återbäring genom konverteringsstöd, begränsa elbolagens möjligheter att teckna dyra tillsvidareavtal, förenkla fakturorna och ge elkunderna ett ökat inflytande över sin egen konsumtion och elkostnader. Jag föreslog också att ett system för certifiering av elhandlare ska införas för bättre kundinformation, att samägandet och samregleringen av kärn- och vattenkraftspro-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft16"&gt;451&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_438"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;duktion ska begränsas, elbörsen effektiviseras genom en uppdel- ning i två marknader och att ytterligare utbyggnad av överförings- kapacitet ska koncentreras till den nordiska elmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Jag menar därtill att det är viktigt att använda det statliga Vattenfall i energiomställningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Målet på 10 TWh ny förnybar el till år 2016 bör höjas och Vattenfall bör ta ett större ansvar för investeringar i ny teknik, i pilot- och demonstrationsanläggningar för förnybara energikällor och i effektivare elöverföring. Vinstmedel från Vattenfall bör fon- deras för att stärka såddfinansieringen inom energi- och miljö- teknikbranschen. Vattenfall bör vara en strategisk partner till basindustrin och kunna erbjuda sina industrikunder Europas lägsta energipriser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Slutligen vill jag understryka det tillväxtperspektiv vi sätter på vår högre ambition för klimatpolitiken. Vi menar att Sverige kan minska utsläppen till år 2020 med 40 % i förhållande till år 1990. Vi socialdemokrater vill klara omställningen genom investeringar. Med ambitiösa klimatinvesteringsprogram kommer vi inte enbart klara klimatmålen, vi kommer också att kunna utveckla svensk industri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;Det är inte ett alternativ för oss att höja skatterna för den elintensiva industrin. Vi behöver i stället nära samarbetsprojekt för att bryta oljeberoendet. &lt;NOBR&gt;PFE-processen&lt;/NOBR&gt; kan utgöra ett exempel på hur man arbetar tillsammans. Genom att med statens hjälp stödja investeringar i ny fossilfri teknik kan vi både klara klimatmålen och göra företagen mer energieffektiva. Det vinner Sverige ekonomiskt på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1363 ft16"&gt;452&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_439"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td507"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1193 ft13"&gt;Särskilt yttrande av &lt;NOBR&gt;Wiwi-Anne&lt;/NOBR&gt; Johansson (v)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft8"&gt;Klimatbistånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Vänsterpartiet delar beredningens bedömning att klimatföränd- ringarna kommer att ha negativa effekter på utvecklingen i de fattiga länderna och behovet av klimatrelaterat bistånd till fattiga länder kommer att öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Mot bakgrund av att rika industriländer står bakom de största utsläppen av växthusgaser är det vår uppfattning att ett särskilt ansvar ligger hos rika länder att minska utsläppen och bidra med tekniköverföring genom klimatinvesteringar till fattiga länder samt ta ett solidariskt ansvar för att mildra de skadliga effekter utsläppen skapat i fattiga och sårbara länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft33"&gt;Beredningen föreslår att svenskt bistånd aktivt inriktas mot att hjälpa mottagarländerna att klimatanpassa sin utveckling. Vi menar att detta till viss del redan görs genom biståndet i dag. Det finns dock en risk att detta får till följd att resurser tas från andra viktiga biståndsområden som utbildning, sjukvård samt demokratiutveck- ling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft33"&gt;Vi anser därför att beredningen borde ha ställt sig bakom vårt förslag att Sverige ska införa ett särskilt klimatbistånd utöver den ordinarie biståndsbudgeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft8"&gt;Infrastrukturinvesteringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;Vänsterpartiet stödjer beredningens ställningstagande att järnvägen i Sverige behöver byggas ut. Investeringarna behöver därför öka på området. Kapaciteten på järnvägen för gods- och persontransporter ska öka med minst 50 procent till år 2020. Investeringar som medför att järnvägsresor kan ersätta flyg bör prioriteras. Förut- sättningarna för höghastighetståg mellan storstadsområden bör snarast utredas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft33"&gt;Vänsterpartiet föreslår att staten ska använda en investerings- budget för infrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft33"&gt;Om staten lånefinansierar investeringar i stället för att direkt- avskriva dem möjliggör man stora investeringar i närtid. Staten klarar då att ta hela kostnaden för Citybanan, öka banunderhållet och investera ytterligare 12 miljarder kronor i järnvägen. Det är vanligt att dela upp en budget i en drift- respektive investeringsdel. Så gör exempelvis företag, kommuner, landsting och bostadsrätts-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1364 ft16"&gt;453&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_440"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;föreningar. Även hushåll agerar så i praktiken, eftersom det är få som kan betala av huset eller bilen samma dag som köpet görs. Men staten använder sig bara av en driftbudget, vilket betyder att investeringar direktavskrivs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Det finns de som hävdar att investeringar som finansieras genom lån, lämnar en skuld till nästa generation. Vi menar att detta är fel. Det är snarare så att om man betalar hela investerings- kostnaden under ett och samma år låter man dagens generation stå för hela notan, trots att vi vet att en järnvägssträcka kan användas av många generationer framöver. En rättvis fördelning av kostnader betyder att dagens generation betalar för det som konsumeras i dag, medan det som kan konsumeras under en längre tid, det vill säga en investering, delas upp under en längre amorteringstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;I dag förespråkar somliga ett ökat samarbete mellan offentliga och privata aktörer när det gäller infrastruktur, så kallad offentlig privat samverkan, OPS. Det påstås att OPS är nödvändigt för att ha råd med investeringar. Men om staten ändrar principen i budget- lagen kan vi göra stora investeringar utan privat inblandning. Mycket talar för att &lt;NOBR&gt;OPS-lösningar&lt;/NOBR&gt; gör infrastrukturen dyrare för staten genom att kostnaderna för upphandling ökar, en privat aktörs lån är dyrare än statens och vinstintresset hos privata aktörer skapar en högre totalkostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Vänsterpartiet anser att infrastrukturinvesteringar ska beslutas av demokratiska organ och förvaltas av statliga eller kommunala myndigheter med en öppen insyn i verksamheten. För att staten ska kunna öka investeringstakten kan vi helt enkelt ändra budget- lagen. Vi kan då göra kraftfulla och nödvändiga satsningar som gynnar både privata företag och privatpersoner och bidrar till ett mer ekologiskt och socialt hållbart transportsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft8"&gt;Kollektivtrafik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft33"&gt;Vi saknar konkreta förslag för att öka det kollektiva resandet. Några förslag klimatberedningen skulle kunna föreslå är att öka statens ansvar för att kollektivtrafiken ökar och införa försök med avgiftsfri kollektivtrafik genom att införa en klimattaxa i kollektiv- trafiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1315 ft16"&gt;454&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_441"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td507"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Flyget och transporter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Mot bakgrund av att den internationella flygtrafiken inte omfattas av Kyotoprotokollet när det gäller utsläpp av växthusgaser och att EU:s förslag om utsläppsrätter för flyget även med ett positivt tidsperspektiv inte införs på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; förrän tidigast 2012 anser vi att beredningen bör ta ställning till att införa en klimatskatt på inrikesflyget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft33"&gt;Beredningen föreslår att &lt;NOBR&gt;EU-systemets&lt;/NOBR&gt; styrande verkan på flyget på sikt bör ökas t.ex. genom kompletterande krav på bränsle- effektivisering samt att effekten av utsläpp av andra växthusgaser på sikt bör vägas in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Vår utgångspunkt är att nivån på koldioxid- och energiskatt på flygfotogen minst ska motsvara den nivå som gäller för bensin till bilar. För att komma tillrätta med skattebefrielsen på flyget anser vi att det bör införas en klimatskatt på inrikesflyget genom en koldioxidbaserad start/landningsavgift En sådan konstruktion skulle öka incitamentet att fylla planen med resenärer och därmed minska påverkan på miljön. Oberoende av omfattning av antal flygtransporter i Sverige är det viktigt att de flygplan som lyfter verkligen utnyttjas så effektivt som möjligt. Vårt förslag till klimatskatt på inrikesflyget är inte en lika träffsäker konstruktion som en bränsleskatt, men i väntan på ändrade internationella regler som tillåter detta är det ändå ett tydligt ekonomiskt styrmedel mot en minskad miljöpåverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft33"&gt;Vi anser att flyget samt sjöfarten inte ska vara en del av det ordinarie systemet med utsläppshandeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft8"&gt;Mål för svenska utsläpp i andra länder bör utredas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft33"&gt;Koldioxidutsläppen i Sverige räknat per person kan vara betydligt högre än den officiella siffran sex ton. Om även den produktion som i dag sker utomlands, och som via import hamnar i vårt land, räknas in kan det tillkomma ytterligare närmare sex ton koldioxid per person. Det visar en studie, som KTH gjort på uppdrag av Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1365 ft16"&gt;455&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_442"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1176 ft33"&gt;Det är beklagligt att beredningen endast vågade ge Naturvårds- verket och Statistiska centralbyrån i uppdrag att utreda och utveckla statistik rörande utsläpp som orsakas av varor och tjänsters import och export från Sverige. Vänsterpartiet anser att myndigheterna även bör ges i uppdrag att föreslå hur ett komplet- terande mål utifrån en sådan statistik skulle kunna konstrueras. Vi anser att ett sådant uppdrag bör lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1366 ft16"&gt;456&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_443"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td507"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1193 ft13"&gt;Särskilt yttrande av Maria Wetterstrand (mp)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft33"&gt;Det finns en stark önskan från människor att vi politiker på allvar tar tag i utsläppen av växthusgaser. En enad beredning hade utgjort ett hårt tryck på, och ett starkt stöd till, regeringen att sätta igång arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1367 ft8"&gt;Mål och åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Det mål beredningens majoritet nu föreslår är otillräckligt. Målets funktion som styrande blir nästintill obefintlig med en nationell målnivå om 30 procent när beredningens åtgärdsförslag når så långt som till &lt;NOBR&gt;32–33&lt;/NOBR&gt; procents minskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Målet bör sättas på den nivå som vi i dagsläget bedömer nöd- vändig för att klara vår andel av de globala utsläppminskningarna. Sen är det vår uppgift som politiker att besluta vilka åtgärder som är lämpliga för att uppfylla målet. Det råder alltid osäkerhet om utvecklingen fram till den tidpunkt då ett mål ska vara uppnått. I takt med att prognosernas träffsäkerhet ökar, eventuella tekniska genombrott sker, kunskapen ökar och nya styrmedel tas fram måste insatserna kompletteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft87"&gt;Det finns inget skäl att vänta med de insatser vi redan i dagsläget vet behövs, tvärtom. Ju tidigare insatserna görs, desto mindre blir omställningsproblemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft33"&gt;Beredningens förslag till handlingsplan är bra, så långt den nu sträcker sig. Där ingår flera förslag som Miljöpartiet tidigare drivit i starkt motstånd från de borgerliga partierna som satsningar på järnvägar, ökade koldioxidskatter, eller större klimathänsyn i sam- hällsplanering. Det är viktigt att alla riksdagens partier kunnat enas om dessa åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft8"&gt;Angående beredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft33"&gt;Jag anser att beredningen borde ha lagt fram fler och mer långt- gående förslag. Jag vill här särskilt lyfta fram några.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft33"&gt;Särskilt anmärkningsvärt är hanteringen av flygtrafiken. Bered- ningen lägger förslag inom i princip alla andra samhällssektorer, men väljer en fullständigt passiv hållning gentemot flyget. Jag har svårt att förstå varför flyget ska få fortsatt frisedel i klimat- politiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1368 ft16"&gt;457&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_444"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p465 ft33"&gt;Det är inte acceptabelt att hänvisa frågan om flyget till &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; och en passiv väntan på hur EU:s handelssystem utvecklas. Det tar minst 5 år innan vi vet ifall flygets införlivande i utsläppshandeln har avsedd effekt. Under den tiden hinner flyget öka sina utsläpp mycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Det är nödvändigt med nationella och bilaterala insatser omedel- bart för att begränsa flygets klimatpåverkan. Sverige bör införa ekonomiska styrmedel för att minska flygets utsläpp och ta initiativ till bilaterala överenskommelser med andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Först om handelssystemet visar sig ha avsedd effekt kan nationella åtgärder upphöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;När regeringen driver på för att handelssystemet inom EU utvecklas för att främja omfattande export av el till länder med hög andel kolkondens bör belöningen begränsas till förnybart produ- cerad el. Ett sådant upplägg har dessutom bättre förutsättningar för att lyckas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;Det är viktigt för det internationella förhandlingsarbetet att visa att industriländerna förstår sitt ansvar för klimatpåverkan. Bered- ningen föreslår att Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån bör få i uppdrag att utveckla statistik rörande utsläpp som orsakas av att varor och tjänster importeras till och exporteras från Sverige, att regelbundet uppdatera och kvalitetssäkra denna statistik. Jag anser att myndigheterna som en följd av detta också ska ges i upp- drag att föreslå hur ett eventuellt kompletterande mål med denna inriktning kan konstrueras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft33"&gt;Jag beklagar att Beredningen inte velat ta ställning i frågan om kärnkraftens roll i klimatarbetet. Globalt kan kärnkraften aldrig vara en lösning på klimatproblemet. Därtill finns allt för stora problem i hela kedjan från uranbrytning till avfallet, förutom kopplingen till kärnvapenspridning och säkerhet. Inte heller i Sverige bör vi försöka lösa ett miljöproblem genom att skapa andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1369 ft16"&gt;458&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_445"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td507"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1193 ft13"&gt;Särskilt yttrande av Anders Wijkman (kd)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft33"&gt;Arbetet i Klimatberedningen har varit på många sätt stimulerande och lärorikt. Direktiven var klara och entydiga och innehöll två huvuduppgifter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft33"&gt;att ge förslag till mål för reduktionen av utsläppen av växthusgaser till år 2020 samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft33"&gt;att bygga under detta mål med en konkret handlingsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft33"&gt;Arbetet med handlingsplanen har varit konstruktivt framåt- blickande och resulterat i ett förslag som bör kunna utgöra bra underlag för en kommande proposition i frågan. Att beredningen i sin helhet står bakom handlingsplanen ger extra styrka i det kommande arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft33"&gt;Om beredningen sålunda lyckats i en av sina två huvud- uppgifter, har den dock misslyckats i den andra, den att föreslå ett utsläppsmål för år 2020. Det optimala hade självklart varit ett enigt betänkande även i denna punkt. Det hade sänt en tydlig signal till medborgarna om vikten av ett ambitiöst mål för att stabilisera klimatet och betydelsen av bredast möjliga samarbete över parti- gränserna. En enig beredning vad gäller målet hade varit ett viktigt budskap till omvärlden om Sveriges vilja att vara pådrivande i klimatarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft33"&gt;Nu blev det inte så. Istället är det budskap som sänds − både inåt landet och utomlands − en signal om split och splittring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft33"&gt;Jag gick själv in i arbetet med den primära målsättningen att verka för ett ambitiöst mål för år 2020 och med en enig beredning som bas. Min upplevelse var länge att denna målsättning delades av övriga ledamöter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Under slutfasen av arbetet stod det dock klart att åsikterna i flera frågor gick isär: Synen på kärnkraftens fortsatta roll − och framför allt på behovet att ta ställning till denna fråga nu − var en sådan. Utnyttjandet av de flexibla mekanismerna var en annan. Ytterligare en fråga där uppfattningarna var delade var i vilken utsträckning den föreslagna utsläppsreduktionen för år 2020 till punkt och pricka skulle motsvaras av förslagen i åtgärdsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Ansvaret för att beredningen inte nådde ända fram är naturligt- vis delat mellan alliansens ledamöter och oppositionens. När detta är sagt kan jag dock inte underlåta ett starkt mått av självkritik. Allianspartiernas ledamöters agerande under den sista veckan av beredningens arbete var splittrat − bland annat som en effekt av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1364 ft16"&gt;459&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_446"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;det förslag som väcktes, mycket sent i processen, att ställa krav på precisa skrivningar om kärnkraftens framtida roll och utbyggnad. Såsom utgörande majoriteten i beredningen borde det ha varit vårt primära ansvar att med konstruktiva förslag underlätta förutsätt- ningarna att uppnå enighet i beredningen. Vi levde tyvärr inte upp till det ansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Jag ville själv gå längre i fråga om utsläppsmål än den reduktion om 38 %, inkl. flexibla mekanismer, som majoriteten nu står för. Jag kunde dock inte biträda oppositionens förslag om en reduktion på 40 % enbart på hemmaplan. Jag är mycket besviken att ambi- tionerna att nå en uppgörelse, någonstans mitt emellan de två före- slagna nivåerna, inte lyckades. Det är en stor förlust för Sverige att beredningen i denna fråga sänder ett starkt splittrat budskap!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1370 ft33"&gt;Vad sedan gäller substansen vill jag göra fyra kommentarer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft201"&gt;För framtiden är det helt nödvändigt att inte bara redovisa de fysiska utsläppen i Sverige när vårt lands klimatpåverkan − ”carbon footprint” − ska beräknas. Vi måste mäta effekterna av vår totala konsumtion, dvs. inkludera importen av varor och tjänster − ofta från länder med mycket större utsläpp per producerad enhet än i vårt land − samt det snabbt ökande utrikesflyget. Beredningen föreslår att SCB och Naturvårdsverket ska studera dessa frågor närmare − ett förslag som jag klart stöder. Därefter är det nöd- vändigt att Sverige tar upp frågan inom ramen för klimatkon- ventionen och verkar för att en mera korrekt redovisning utvecklas även på internationell nivå. Ett logiskt nästa steg blir att aktivt verka för bredast möjliga stöd för tekniksamarbete med snabbt växande producentländer, som Kina och Indien.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1371 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Beredningen har haft kort tid för sitt arbete. Det gör att den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft33"&gt;genomgång som görs av möjliga utsläppsminskningar fram till år 2020 bygger på en relativt konventionell genomgång av olika sektorer i samhället. De förslag som läggs har i stor utsträckning formen av effektiviseringar av energianvändningen inom befintliga strukturer. Det finns undantag, som t.ex. den kraftiga satsningen på järnvägen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft33"&gt;Vad som tyvärr saknas är analys och studier för att pröva olika alternativa scenarios för samhällsutvecklingen i det längre tidsper- spektivet, dvs. bortom år 2020. Den korta tiden har inte räckt till för att mera förutsättningslöst pröva hur ny teknik − inte minst på systemnivå − skulle kunna förändra strukturerna i samhället och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft16"&gt;460&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_447"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td179"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td507"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;bl.a. leda till en långt effektivare energi- och materialhantering. Intelligent användning av ICT (informations- och kommunika- tionsteknik) skulle kunna ge som resultat ökad dematerialisering inom olika områden, ersätta möten och resor med IT, utvecklandet av smarta hus etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Att se över dagens affärsmodeller vore också ett intressant alternativ − från dagens situation där produkter saluförs till att erbjuda tjänster, där ansvaret för energi- och materialhanteringen ligger kvar hos producenten. Vissa studier tyder på att effektivitets- vinsterna − både i form av lägre energi- och materialanvändning och lägre kostnader − är betydande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1372 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;c) &lt;/SPAN&gt;En fråga som beredningen berör i förbigående är den bisarra situation som råder inom EU:s ramverk på klimatområdet, att ett land som Sverige − med en CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt; &lt;/SPAN&gt;fri elproduktion − i realiteten saknar incitament att effektivisera elanvändningen för att, via elexport till kontinenten, reducera användningen av kolkraft där. Vid sådan export får Sverige ingen som helst bonus i klimat- redovisningen för den reduktion av CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;som skett. Reduktionen tillgodoräknas enbart det land som tar emot den svenska elen och stänger ned motsvarande mängd kolkraft. Detta är ett systemfel. Det leder bl.a. till att politiken i Sverige främst är inriktad på att spara olja, samtidigt som en effektivisering av elanvändningen – via frigörande av el för export – har potentialen att åstadkomma långt större reduktioner av CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt; &lt;/SPAN&gt;utsläppen i och med att ineffektiva kol- kraftverk stängs ned. Sverige skulle med relativt enkla medel – en kombination av eleffektivisering och utbyggd kraftvärme – kunna exportera motsvarande &lt;NOBR&gt;30–40&lt;/NOBR&gt; TWh till länder inom Unionen som använder mycket kolkraft. Minskningen av CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;skulle ligga i storleksordningen &lt;NOBR&gt;30–40&lt;/NOBR&gt; miljoner ton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;(drygt&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;ett kilo CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;för 1 kWh el), dvs. mer än halva de svenska utsläppen på hemmaplan. Det är min förhoppning att detta systemfel − som är av samma karaktär som det ovan redovisade problemet med att bara redovisa ett lands klimatpåverkan via de fysiska utsläppen i landet − kan åtgärdas snarast.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1373 ft33"&gt;EU:s ramverk på klimatområdet bör rimligen underlätta och uppmuntra frihandel på elområdet. Ett konkret förslag skulle vara att Sverige ingår bilaterala avtal med några av de länder i norra Europa – typ Estland, Lettland, Polen eller Tyskland – som är starkt beroende av kol för sin elförsörjning. Genom att garantera elleveranser till sådana länder kan vi bidra till att kolanvändningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft16"&gt;461&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_448"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;minskar och samtidigt utöka våra exportintäkter. På det sättet skulle vi komplettera våra reduktioner av utsläpp på hemmaplan med betydande reduktioner i andra delar av EU. En vinst således både för EU som helhet och för Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;d) &lt;/SPAN&gt;Beredningen föreslår att CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt; &lt;/SPAN&gt;skatten på bensin och diesel höjs. Detta är ett av flera förslag för att försöka komma till rätta med de höga utsläppen av CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;från transportsektorn. I de delar av landet där alternativ till bilen saknas kan förslaget få negativa effekter. Det bör därför kompletteras, inte bara med en ökning av reseavdragen, utan därtill med ett generellt avdrag för att kompensera hushåll i glesbygd för de ökade kostnader som blir följden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1374 ft16"&gt;462&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_449"&gt;


&lt;P class="p865 ft248"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1375 ft8"&gt;Kapitel 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1376 ft44"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket, 2007. &lt;SPAN class="ft87"&gt;Kontrollstation 2008, &lt;/SPAN&gt;Energimyndigheten/Naturvårdsverket, Eskilstuna/Stock- holm 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1377 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;SOU 2007:60, &lt;/SPAN&gt;Sverige Inför Klimatförändringarna hot och möjlig- heter, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Klimat- och Sårbarhetsutredningen 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1376 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Stern, N., 2007. &lt;/SPAN&gt;The Economics of Climate Change: The Stern Review, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Cambridge University Press, Cambridge 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1378 ft44"&gt;Vetenskapliga rådet för Klimatfrågor, 2007. &lt;SPAN class="ft87"&gt;Vetenskapligt underlag för klimatpolitiken, &lt;/SPAN&gt;Miljövårdsberedningens rapport 2007:03.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1379 ft8"&gt;Kapitel 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1376 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;IPCC, 2007a. &lt;/SPAN&gt;Climate Change 2007: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change &lt;SPAN class="ft8"&gt;(red. S. Solomon, D. Qin, M. Manning, Z. Chen, M. Marquis, K.B. Averyt, M. Tignor och H.L. Miller), Cambridge University Press, Cambridge/New York 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1380 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;IPCC, 2007b. &lt;/SPAN&gt;Climate Change 2007: Impacts, Adaptation and Vulnerability. Contribution of Working Group II to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change &lt;SPAN class="ft8"&gt;(red. M.L. Parry, O.F. Canziani, J.P. Palutikof, P.J. van der Linden och C.E. Hanson, Cambridge University Press, Cambridge/New York 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1380 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;SOU 2007:60, &lt;/SPAN&gt;Sverige Inför Klimatförändringarna hot och möjlig- heter, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Klimat- och Sårbarhetsutredningen 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1381 ft16"&gt;463&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_450"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft131"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft131"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft8"&gt;Kapitel 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft8"&gt;EPA, 2007. U.S. Environmental Protection Agency, &lt;SPAN class="ft33"&gt;Inventory of U.S. Greenhouse Gas Emissions and Sinks: 1990 2005, &lt;/SPAN&gt;April 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1382 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;FCCC/SBI/2007/30, &lt;/SPAN&gt;National greenhouse inventory data for the period 1990 2005, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Framework Convention on Climate Change&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft8"&gt;German Ministry for the Environment, Nature Conservation and Nuclear Safety (BMU), 2007. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Taking action against global warming, An overview of German climate policy, &lt;/SPAN&gt;2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;GermanWatch, &lt;/SPAN&gt;The climate Change Performance Index 2008, &lt;SPAN class="ft8"&gt;A comparision of emissions trends and climate protection policies of the top 56 CO&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;emitting nations, november 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;IEA, &lt;/SPAN&gt;World Energy Outlook 2007, China and India Insights,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1383 ft8"&gt;OECD/IEA, 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft8"&gt;International Energy Agency, IEA/SGD(2007)32, Standing Group on Global Energy Dialogue, &lt;SPAN class="ft33"&gt;Engaging India and China in a future international Framework, &lt;/SPAN&gt;2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft8"&gt;Miljøverndepartementet, Stortingsmeldning nr 34, 2006 2007,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1383 ft33"&gt;Norsk klimapolitikk, &lt;SPAN class="ft8"&gt;juni 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft8"&gt;Kapitel 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1384 ft44"&gt;Bernhoff, H., Sjöstedt, E., Leijon, M., 2003. &lt;SPAN class="ft87"&gt;Wave energy resources in sheltered sea areas: A case study of the Baltic Sea, &lt;/SPAN&gt;Fifth European wave energy conference 17 19 september, 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1385 ft8"&gt;IEA, 2007. &lt;SPAN class="ft33"&gt;World Energy Outlook 2007, &lt;/SPAN&gt;IEA PUBLICATIONS,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;Frankrike 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1386 ft8"&gt;Kanyama, Assefa, Peters &amp; Wadeskog, 2007. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Koldioxidutsläpp till följd av Sveriges import och konsumtion beräkningar med olika metoder. &lt;/SPAN&gt;KTH 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Naturvårdsverket, 2006. &lt;/SPAN&gt;Medellånga mål – en brygga mellan dags- politik och långsiktiga målsättningar: en förstudie, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Naturvårds- verkets rapport 5567, 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1387 ft16"&gt;464&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_451"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td518"&gt;&lt;P class="p19 ft131"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td68"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1388 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Naturvårdsverket, 2007. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2-gradersmålet&lt;/NOBR&gt; i sikte, Scenarier för det svenska energi- och transportsystemet till år 2050, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Naturvårds- verkets rapport 5754, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;CM-gruppen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; AB 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft8"&gt;Statens Energimyndighet, &lt;SPAN class="ft33"&gt;Energiläget 2007, &lt;/SPAN&gt;Modintryckoffset,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1389 ft8"&gt;2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft8"&gt;Kapitel 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1390 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Carlén, B. 2007, &lt;/SPAN&gt;Sveriges klimatpolitik – värdet av utsläppshandel och valet av målformulering, &lt;SPAN class="ft44"&gt;Rapport till Expertgruppen för miljöstudier 2007:4, 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1391 ft44"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket, 2007. &lt;SPAN class="ft87"&gt;Kontrollstation 2008, &lt;/SPAN&gt;Energimyndigheten/Naturvårdsverket, Eskilstuna/Stock- holm, 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1391 ft8"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket, 2007b. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Åtgärdsmöjlig- heter i Sverige – en sektorsvis genomgång, &lt;/SPAN&gt;Delrapport 3 i Energi- myndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontroll- station 2008, Energimyndigheten/Naturvårdsverket, Eskils- tuna/Stockholm, 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1392 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;McKinsey, 2006. &lt;/SPAN&gt;Global mapping of greenhouse gas abatement opportunities, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Vattenfall AB 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1390 ft8"&gt;Europeiska kommissionen, 2007a. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Grönbok från Kommissionen till Rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén – Anpassning till klimatföränd- ringar i Europa: tänkbara &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;EU-åtgärder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt; &lt;/SPAN&gt;KOM(2007) 354, Bryssel, 29.6., 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1390 ft44"&gt;Europeiska kommissionen, 2008. SEC(2008)85/3. &lt;SPAN class="ft87"&gt;Impact assess- ment, &lt;/SPAN&gt;Europeiska kommissionen, januari 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1393 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;IPCC, 2007c. &lt;/SPAN&gt;Climate Change 2007: Mitigation. Contribution of Working Group III to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate &lt;SPAN class="ft8"&gt;Change (red. B. Metz, O.R. Davidson, P.R. Bosch, R. Dave och L.A. Meyer), Cambridge University Press, Cambridge/New York, 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1392 ft8"&gt;Nordhaus, W. &amp; J. Boyer, 2000, &lt;SPAN class="ft33"&gt;Warming the world. Economic models of global warming, &lt;/SPAN&gt;MIT Press, London and Cambridge 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft16"&gt;465&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_452"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft131"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft131"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1394 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Stern, N., 2007. &lt;/SPAN&gt;The Economics of Climate Change: The Stern Review, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Cambridge University Press, Cambridge 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1386 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Söderholm, P., 2007. &lt;/SPAN&gt;Modelling the Economic Costs of Climate Policy, &lt;SPAN class="ft44"&gt;Ekonomiska institutionen vid Luleå Tekniska Univer- sitet 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1395 ft44"&gt;Vetenskapliga rådet för Klimatfrågor, 2007. &lt;SPAN class="ft87"&gt;Vetenskapligt underlag för klimatpolitiken, &lt;/SPAN&gt;Miljövårdsberedningens rapport 2007:03.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;Kapitel 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Europeiska miljöbyrån, 2007. &lt;/SPAN&gt;Greenhouse gas emission trends and projections in Europé 2007, &lt;SPAN class="ft8"&gt;EEA report No 5/2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;KOM (2008)17 slutlig. &lt;/SPAN&gt;Om medlemsstaternas insatser för att minska sina utsläpp av växthusgaser i enlighet med gemenskapens åtagan- den om minskning av växthusgasutsläppen till 2020, &lt;SPAN class="ft8"&gt;23 januari 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;KOM(2008)16 slutlig, &lt;/SPAN&gt;Tillägg till direktiv 2003/87/EG för att för- bättra och utvidga EU:s system för handel med utsläppsrätter, &lt;SPAN class="ft44"&gt;23 januari 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1395 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;KOM (2008)19 slutlig, &lt;/SPAN&gt;Om främjande av användningen av förnybar energi, &lt;SPAN class="ft8"&gt;23 januari 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;KOM (2008) 18 slutlig, &lt;/SPAN&gt;Om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG, 96/61/EG, direktiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG och förordning (EG) nr 1013/2006, &lt;SPAN class="ft8"&gt;23 januari 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft8"&gt;Kapitel 7&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft8"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket, 2007. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Kontrollstation 2008, &lt;/SPAN&gt;Energimyndigheten/Naturvårdsverket, Eskilstuna/Stock- holm 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft8"&gt;Kapitel 8&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1384 ft8"&gt;den Elsen, M. och M. Meinshausen, 2006. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Multi-gas&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt; emission path- ways for meeting the EU 2˚ C climate target, &lt;/SPAN&gt;ur Avoiding Dange-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft16"&gt;466&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_453"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td518"&gt;&lt;P class="p19 ft131"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td68"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1396 ft8"&gt;rous Climate Change (red. H. Schellnhuber m.fl.), Cambridge University Press, Cambridge/New York 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1378 ft8"&gt;IPCC, 2007a. Climate Change 2007: &lt;SPAN class="ft33"&gt;The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change &lt;/SPAN&gt;(red. S. Solomon, D. Qin, M. Manning, Z. Chen, M. Marquis, K.B. Averyt, M. Tignor och H.L. Miller), Cambridge University Press, Cambridge/New York 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1380 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Meinshausen, M., 2006. &lt;/SPAN&gt;What does a 2˚C target mean for greenhouse gas concentrations? A brief analysis based on &lt;NOBR&gt;multi-gas&lt;/NOBR&gt; emission pathways and several climate sensitivity uncertainty estimates, ur Avoiding Dangerous Climate Change &lt;SPAN class="ft8"&gt;(red. H. Schellnhuber m.fl.), Cambridge University Press, Cambridge/New York 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1397 ft8"&gt;Meinshausen, M., B. Hare och T. Wigley m.fl., 2006. &lt;NOBR&gt;Multi-gas&lt;/NOBR&gt; emission pathways to meet climate targets, &lt;SPAN class="ft33"&gt;Climatic Change, &lt;/SPAN&gt;75, 151 194. 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1378 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Stern, N., 2007. &lt;/SPAN&gt;The Economics of Climate Change: The Stern Review, &lt;SPAN class="ft44"&gt;Cambridge University Press, Cambridge 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1398 ft8"&gt;Vetenskapliga rådet för Klimatfrågor, 2007. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Vetenskapligt underlag för klimatpolitiken, &lt;/SPAN&gt;Miljövårdsberedningens rapport 2007:03.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1399 ft8"&gt;Kapitel 9&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1376 ft8"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket, 2007. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Kontrollstation 2008, &lt;/SPAN&gt;Energimyndigheten/Naturvårdsverket, Eskilstuna/Stock- holm 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1376 ft8"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket, 2007c. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Tilläggsuppdraget till Klimatberedningen, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007-10-22.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1400 ft39"&gt;Europeiska kommissionen, 2008. Pressmeddelande. &lt;SPAN class="ft249"&gt;Emissions trading: Commission adopts decisions on amendments to five national allocation plans for 2008 2012, &lt;/SPAN&gt;http://www.europa.eu/ rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/07/1094&amp;format= HTML&amp;aged=0&amp;language=EN&amp;guiLanguage=en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1401 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Höhne, N. och S. Moltmann, 2007. &lt;/SPAN&gt;Implications of proposals for the Swedish Environmental Advisory Council, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Ecofys, Köln 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1402 ft16"&gt;467&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_454"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft131"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft131"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Naturvårdsverket, 2007. &lt;/SPAN&gt;Sweden´s National Inventory Report 2007,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1383 ft8"&gt;Naturvårdsverket, 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1386 ft44"&gt;Regeringens proposition 2005/06:172, &lt;SPAN class="ft87"&gt;Nationell klimatpolitik i global samverkan, &lt;/SPAN&gt;2006, Miljö- och Samhällsbyggnadsdeparte- mentet, 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1395 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Stern, N., 2007. &lt;/SPAN&gt;The Economics of Climate Change: The Stern Review, &lt;SPAN class="ft44"&gt;Cambridge University Press, Cambridge 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1403 ft8"&gt;Vetenskapliga rådet för Klimatfrågor, 2007. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Vetenskapligt underlag för klimatpolitiken, &lt;/SPAN&gt;Miljövårdsberedningens rapport 2007:03.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft8"&gt;Kapitel 12&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Alfsen &amp; Eskeland, 2007. &lt;/SPAN&gt;A broader palette: The role of technology in climate policy &lt;SPAN class="ft8"&gt;till Expertgruppen för miljöstudier (2007:1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1386 ft44"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket, 2007. &lt;SPAN class="ft87"&gt;Kontrollstation 2008, &lt;/SPAN&gt;Energimyndigheten/Naturvårdsverket, Eskilstuna/Stock- holm 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1395 ft44"&gt;SOU 2008:25, Delbetänkande &lt;SPAN class="ft87"&gt;Ett energieffektivare Sverige, &lt;/SPAN&gt;och Bilaga &lt;SPAN class="ft87"&gt;Ett energieffektivare Sverige Nationell handlingsplan,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1383 ft8"&gt;Energieffektiviseringsutredningen, 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1386 ft8"&gt;EU, 2006. Europaparlamentets och rådets direktiv (2006/32/EG) av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster, 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1386 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;IPCC, 2007c. &lt;/SPAN&gt;Climate Change 2007: Mitigation. Contribution of Working Group III to the Fourth Assessment Report of the Inter- governmental Panel on Climate Change &lt;SPAN class="ft8"&gt;(red. B. Metz, O.R. Davidson, P.R. Bosch, R. Dave och L.A. Meyer), Cambridge University Press, Cambridge/New York 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1404 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Naturvårdsverket, 2008. &lt;/SPAN&gt;Underlag om direkta investeringsstöd, &lt;SPAN class="ft8"&gt;PM till Klimatberedningen, januari 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft8"&gt;Regeringens proposition 2004/2005:80. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Forskning för ett bättre liv. &lt;/SPAN&gt;Regeringens forskningspolitiska proposition. Utbildnings- och kulturdepartementet. Stockholm, 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft8"&gt;Regeringens proposition 2007/2008:1, &lt;SPAN class="ft33"&gt;Budgetpropositionen för 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft16"&gt;468&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_455"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td518"&gt;&lt;P class="p19 ft131"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td68"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p361 ft8"&gt;Riksdagens skrivelse, rskr. 2004/05:289, &lt;SPAN class="ft33"&gt;Forskning för ett bättre liv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1378 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;SOU 2007:60, &lt;/SPAN&gt;Sverige Inför Klimatförändringarna hot och möjlig- heter, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Klimat- och Sårbarhetsutredningen 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1376 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Stern, N., 2007. &lt;/SPAN&gt;The Economics of Climate Change: The Stern Review, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Cambridge University Press, Cambridge, 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1378 ft44"&gt;Utbildningsutskottets Betänkande 2004/05:UBU15, &lt;SPAN class="ft87"&gt;Forskning för ett bättre liv, &lt;/SPAN&gt;2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1379 ft8"&gt;Kapitel 13&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1376 ft44"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket, 2007. &lt;SPAN class="ft87"&gt;Kontrollstation 2008, &lt;/SPAN&gt;Energimyndigheten/Naturvårdsverket, Eskilstuna/Stock- holm 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1377 ft8"&gt;SOU 2005:10. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Handla för bättre klimat, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FlexMex2-utredningen,&lt;/NOBR&gt; 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Tilford, S., 2007. &lt;/SPAN&gt;How to make EU emissions trading a success.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1405 ft8"&gt;Centre for European Reform, 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1378 ft44"&gt;Vetenskapliga rådet för Klimatfrågor, 2007. &lt;SPAN class="ft87"&gt;Vetenskapligt underlag för klimatpolitiken, &lt;/SPAN&gt;Miljövårdsberedningens rapport 2007:03.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1398 ft8"&gt;Europeiska kommissionen, 2008. SEC (2008) 52, Underlagsrapport till Proposal for a directive of the European Parliament and of the Council, januari 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1376 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;KOM(2008) 16 slutlig, &lt;/SPAN&gt;Proposal for an amending Directive 2003/07/EC so as to improve and extend the greenhouse gas emission allowance trading system of the community, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Europeiska kommissionen, januari 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1376 ft44"&gt;EPA, 2007. U.S. Environmental Protection Agency, &lt;SPAN class="ft87"&gt;Acid rain and related programs 2006 progress report. &lt;/SPAN&gt;EPA, 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1379 ft8"&gt;Kapitel 14&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1376 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Banverket 2007a, &lt;/SPAN&gt;Banverkets inriktningsunderlag 2010 2019 huvud- rapport och underlagsrapport miljöbedömning, &lt;SPAN class="ft8"&gt;juni 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1376 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Banverket 2007b, &lt;/SPAN&gt;Redovisning av Banverkets regeringsuppdrag; Ut- veckling av det kapillära järnvägsnätet, &lt;SPAN class="ft8"&gt;oktober 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1406 ft16"&gt;469&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_456"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft131"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft131"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1407 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Banverket 2007c, &lt;/SPAN&gt;Strategiskt nät av kombiterminaler- intermodala noder i det svenska godstransportsystemet, &lt;SPAN class="ft8"&gt;oktober 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1386 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Boverket 2007, &lt;/SPAN&gt;God bebyggd miljö fördjupad utvärdering av miljö- målsarbetet, &lt;SPAN class="ft44"&gt;oktober 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Direktiv 1998/70/EG, &lt;/SPAN&gt;Om kvaliteten på bensin- och dieselbränslen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1386 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Direktiv 1999/94/EG, &lt;/SPAN&gt;Om tillgång till konsumentinformation om bränsleekonomi och koldioxidutsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1403 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Direktiv 2003/96/EG, &lt;/SPAN&gt;Om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiproduktion och elektricitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft8"&gt;Direktiv 2006/38/EG, &lt;SPAN class="ft33"&gt;Vägavgiftsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft8"&gt;Energimyndigheten, 2007. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Energiläget 2007, &lt;/SPAN&gt;Modintryckoffset, 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1386 ft44"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket, 2007. &lt;SPAN class="ft87"&gt;Kontrollstation 2008, &lt;/SPAN&gt;Energimyndigheten/Naturvårdsverket, Eskilstuna/Stock- holm 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1395 ft44"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket 2007a, &lt;SPAN class="ft87"&gt;Styrmedel i klimatpolitiken, &lt;/SPAN&gt;Delrapport 2 i Energimyndighetens och Natur- vårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1395 ft44"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket, 2007c. &lt;SPAN class="ft87"&gt;Tilläggsuppdraget till Klimatberedningen, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007-10-22 .&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Finansdepartementet 2006, &lt;/SPAN&gt;Förslag till avståndsbaserat reseavdrag,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;2006:XX opubl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1386 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;GSI, 2007. &lt;/SPAN&gt;Biofuels at what cost? Government support for ethanol and biodiesel in the European Union. &lt;SPAN class="ft8"&gt;Global Subsidies Initiative, International Institute for Sustainble Development, Geneve, Schweiz. Oktober 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft8"&gt;Kommissionen mot oljeberoende 2006, &lt;SPAN class="ft33"&gt;Mot ett oljefritt Sverige, &lt;/SPAN&gt;Statsrådsberedningen 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;KOM (2006) 818 slutlig, &lt;/SPAN&gt;Kommissionens förslag till Direktiv om att inkludera luftfarten i EU:s system för utsläppshandel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1386 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;KOM(2005)261 slutlig, &lt;/SPAN&gt;Förslag till Direktiv om beskattning av personbilar, &lt;SPAN class="ft8"&gt;2005&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1408 ft16"&gt;470&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_457"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td518"&gt;&lt;P class="p19 ft131"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td68"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1388 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;KOM (2007)19, &lt;/SPAN&gt;Final results of the review of the Community Strategy to reduce CO2 emissions from passenger cars and light- commercial vehicles, &lt;SPAN class="ft8"&gt;2007&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1390 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;KOM(2007)607 slutlig, &lt;/SPAN&gt;EU:s freight transport agenda, november 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1409 ft44"&gt;KOM(2007)856 slutlig, Proposal for a regulation. &lt;SPAN class="ft87"&gt;Setting emission performance standards for new passenger cars as part of the communities integrated approach, &lt;/SPAN&gt;december 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1410 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;KOM (2008)19, &lt;/SPAN&gt;Om främjande av användningen av förnybar energi,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1411 ft8"&gt;23 januari 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1409 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Konsumentverket, 2007. &lt;/SPAN&gt;Märkningssystem vid marknadsföring av nya bilar – delrapportering av ett uppdrag från regeringen, &lt;SPAN class="ft44"&gt;Kon- sumentverkets rapport 2007:5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1410 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Kågeson, 2000. &lt;/SPAN&gt;Internalisering av sjöfartens externa kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1411 ft8"&gt;Underlag till SIKA rapport 2000:10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1409 ft8"&gt;Price Waterhouse Coopers, 2007. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Ready for &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;take-off?&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt; The inclusion of aircraft operators in the EU Emissions Trading Scheme, &lt;/SPAN&gt;november 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;SIKA, 2007. &lt;/SPAN&gt;Infrastrukturplanering som en del av transportpolitiken,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1389 ft8"&gt;SIKA rapport 2007:4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1409 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;SIKA och ITPS 2007a, &lt;/SPAN&gt;Kilometerskatt på lastbilar effekter på näringar och regioner, &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;SIKA-rapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt; 2007:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1393 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;SIKA och ITPS 2007b, &lt;/SPAN&gt;Kilometerskatt för lastbilar, kompletterande analyser, &lt;SPAN class="ft8"&gt;SIKA rapport 2007:5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1390 ft8"&gt;SOU 2003:67. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Med människan i centrum, &lt;/SPAN&gt;Kollektivtrafikkommittén 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft8"&gt;SOU 2004:63. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Skatt på väg, &lt;/SPAN&gt;Vägtrafikskatteutredningen, 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1390 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;SOU 2005:77. &lt;/SPAN&gt;Får jag lov? Om planering och byggande, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Plan- och bygglagsutredningen, 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;SOU 2007:10. &lt;/SPAN&gt;Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1411 ft8"&gt;Ansvarskommittén, 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1412 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;SOU 2007:58. &lt;/SPAN&gt;Strategiska hamnnoder i det svenska godstransport- systemet, &lt;SPAN class="ft44"&gt;Hamnstrategiutredningen, 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1148 ft16"&gt;471&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_458"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft131"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft131"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1413 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Vägverket, 2004. &lt;/SPAN&gt;Klimatstrategi för vägtransportsektorn, &lt;SPAN class="ft8"&gt;publikation 2004:102.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1414 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Vägverket och Banverket, 2007. &lt;/SPAN&gt;Koll framåt, Nationellt handlings- program för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling, &lt;SPAN class="ft44"&gt;2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1415 ft8"&gt;IEA, 2007. &lt;SPAN class="ft33"&gt;World Energy Outlook 2007, &lt;/SPAN&gt;International Energy Agency (IEA), Frankrike 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;WSP, 2007. &lt;/SPAN&gt;Drivkrafter för bilars minskande koldioxidutsläpp 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1416 ft8"&gt;Underlag till Energimyndighetens och Naturvårdsverkets kontrollstationsuppdrag, 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft8"&gt;Kapitel 15&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft8"&gt;Avfall Sverige, 2007. Svensk avfallshantering 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1414 ft8"&gt;Campos M., 2007. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Konsekvensanalys: Rötning. &lt;/SPAN&gt;Institutionen för ekonomi, Sveriges Lantbruksuniversitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft8"&gt;JTI, 2007. Fogelberg F, Baky A, Salomon E &amp; H Westlin 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1416 ft87"&gt;Energibesparing i lantbruket år 2020. &lt;SPAN class="ft44"&gt;Ett projekt utfört på uppdrag av Naturvårdsverket. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1395 ft8"&gt;Ekström, C., Bröms, G., Eidensten, L., Hammarberg, A., Herbert, P., Kapper, R., Krohn, P., Larsson, S., Rydberg, S., Nyström, O. &amp; Olsson, F., 2005. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Tekniska åtgärder i Sverige för att undvika framtida koldioxidutsläpp från produktion och användning av energi – Modellberäkningar av kostnader och potential, &lt;/SPAN&gt;Elforsk rapport 05:47, 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1404 ft44"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket, 2007. &lt;SPAN class="ft87"&gt;Kontrollstation 2008, &lt;/SPAN&gt;Energimyndigheten/Naturvårdsverket, Eskilstuna/Stock- holm 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1395 ft8"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket, 2007c. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Tilläggsuppdraget till Klimatberedningen, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007-10-22.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft8"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket, 2007b, &lt;SPAN class="ft33"&gt;Åtgärdsmöjlig- heter i Sverige en sektorsvis genomgång, &lt;/SPAN&gt;Delrapport 3 i Energi- myndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontroll- station 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft8"&gt;Energimyndigheten, 2007. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Energiläget 2007, &lt;/SPAN&gt;Modintryckoffset, 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft16"&gt;472&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_459"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td518"&gt;&lt;P class="p19 ft131"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td68"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1388 ft8"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket, 2006. &lt;SPAN class="ft33"&gt;EU:s system för handel med utsläppsrätter efter 2012, &lt;/SPAN&gt;ER 2006:45&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1409 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;IVL, 2007. &lt;/SPAN&gt;Lantbrukarnas attityder till odling av energigrödor, värde- ringsstudie med choice experiment, &lt;SPAN class="ft44"&gt;Göteborg 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1393 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;KOM (2007) 722, &lt;/SPAN&gt;Förberedelse för ”hälsokontrollen” av EU:s jord- brukspolitik, &lt;SPAN class="ft8"&gt;20 november 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1390 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;KOM(2008)16 slutlig, &lt;/SPAN&gt;Tillägg till direktiv 2003/87/EG för att för- bättra och utvidga EU:s system för handel med utsläppsrätter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1411 ft8"&gt;23 januari 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1409 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Lantz, M., 2004. &lt;/SPAN&gt;Gårdsbaserad produktion av biogas och kraftvärme- ekonomi och teknik. &lt;SPAN class="ft8"&gt;Examensarbete Institutionen för teknik och samhälle, avdelningen för miljö- och energisystem, Lunds tek- niska högskola, 2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1390 ft44"&gt;Nordberg, Å., Lindberg A., Gruvberger, C., Lilja, T., Edström, M., 1998. &lt;SPAN class="ft87"&gt;Biogaspotential och framtida anläggningar i Sverige, &lt;/SPAN&gt;JTI- rapport Kretslopp och avfall nr 17, 1998.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1391 ft8"&gt;Naturvårdsverket, 2007d. Delmålsrapport om avfall, september 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1390 ft8"&gt;Naturvårdsverket, 2007e. PM angående avfallsförbränning, decem- ber 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;SOU 2005: 23. &lt;/SPAN&gt;En BRASkatt? beskattning av avfall som förbränns,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1411 ft8"&gt;BRAS – utredningen, 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;SOU 2007:36. &lt;/SPAN&gt;Bioenergi från jordbruket en växande resurs,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1411 ft8"&gt;Utredningen om jordbruket som bioenergiproducent, 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1409 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;SOU 2008:25, Delbetänkande &lt;/SPAN&gt;Ett energieffektivare Sverige, och Bilaga Ett energieffektivare Sverige Nationell handlingsplan,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1411 ft8"&gt;Energieffektiviseringsutredningen, 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1409 ft33"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;ÅF-Process,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt; 2007. &lt;/SPAN&gt;Konsekvenser av en höjd koldioxidskatt i den &lt;NOBR&gt;icke-handlande&lt;/NOBR&gt; delen av industrin, &lt;SPAN class="ft8"&gt;2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1409 ft87"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;ÅF-Process,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt; 2008. &lt;/SPAN&gt;Konsekvenser av en höjning av koldioxidskatten i några utvalda branscher inom tillverkningsindustrin, &lt;SPAN class="ft44"&gt;2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1417 ft16"&gt;473&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_460"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft131"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft131"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft8"&gt;Kapitel 16&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;ECON, 2007. &lt;/SPAN&gt;Clean Energy Investment Framework and Carbon Finance in Multilateral Development Banks, &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;ECON-Memo&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt; nr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;2007-064,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt; Projekt nr. 54760, Oktober 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1385 ft8"&gt;Raab, U. 2008. Personlig kommunikation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1386 ft44"&gt;Regeringens proposition 2007/2008:1, &lt;SPAN class="ft87"&gt;Budgetpropositionen för 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;Kapitel 17&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft44"&gt;Backeus, S. Wikström, P, Lämås, T., 2005. &lt;SPAN class="ft87"&gt;A model for regional analysis of carbon sequestration and timber production, &lt;/SPAN&gt;Forest Ecology and Management 216 (2005) pp &lt;NOBR&gt;28–40,&lt;/NOBR&gt; 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1395 ft8"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket, 2007. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Den svenska klimatstrategins utveckling, &lt;/SPAN&gt;underlag till Kontrollstation 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft8"&gt;IPCC, 2007d. Assessment report, Working group I, 2007, Tech- nical summary 2.1, 7.3, 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1386 ft44"&gt;Miljömålsrådet, 2007. De facto, 2007, &lt;SPAN class="ft87"&gt;Miljömålen i ett inter- nationellt perspektiv, &lt;/SPAN&gt;Miljömålsrådets uppföljning av Sveriges miljömål, 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1418 ft249"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Naturvårdsverket, 2007. &lt;/SPAN&gt;Underlag för Sveriges utsläppsrapportering till klimatkonventionen, &lt;SPAN class="ft39"&gt;http://www.naturvardsverket.se/ upload/02_tillstandet_i_miljon/utsläppsdata/vaxthusgaser/2007/ nir_klimatrapportering_2008.pdf&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1385 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Skogsstyrelsen, 2007. &lt;/SPAN&gt;Skogsstatistisk årsbok 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1386 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;SOU 2007:60, &lt;/SPAN&gt;Sverige Inför Klimatförändringarna hot och möjlig- heter, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Klimat- och Sårbarhetsutredningen 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;SOU 2007:60, Bilaga B30, &lt;/SPAN&gt;Biologisk mångfald och klimatföränd- ringar, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Bilaga till Klimat- och Sårbarhetsutredningen 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1386 ft44"&gt;SOU 2002:100. &lt;SPAN class="ft87"&gt;Uthållig användning av torv, &lt;/SPAN&gt;Torvutredningen, 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1419 ft16"&gt;474&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_461"&gt;


&lt;P class="p0 ft131"&gt;SOU 2008:24 Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1175 ft8"&gt;Kapitel 18&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1390 ft8"&gt;Betänkande 2001/02:55MJU10 &lt;SPAN class="ft33"&gt;Sveriges klimatstrategi, &lt;/SPAN&gt;rskr. 2001/02:163).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft8"&gt;EG:s bördefördelningsbeslut (Rådets beslut 2002/358/EG).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1409 ft44"&gt;Europeiska kommissionen, 2008. SEC(2008)xxx, (arbetsdoku- ment) &lt;SPAN class="ft87"&gt;Annex to the impact assessment, &lt;/SPAN&gt;Europeiska kommis- sionen, januari 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1391 ft8"&gt;Regeringens proposition 2001/02:55, &lt;SPAN class="ft33"&gt;Sveriges klimatstrategi, &lt;/SPAN&gt;2001. Miljödepartementet 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1390 ft8"&gt;Regeringens proposition 2005/06:172, &lt;SPAN class="ft33"&gt;Nationell klimatpolitik i global samverkan, &lt;/SPAN&gt;2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft8"&gt;Kapitel 19&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1390 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Banverket, 2007. &lt;/SPAN&gt;Järnvägens bidrag till samhällsutvecklingen – in- riktningsunderlag 2010 2019. &lt;SPAN class="ft44"&gt;Underlagsrapport – investeringar och förbättringar, 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1420 ft8"&gt;Bil Sweden, 2007. Bilförsäljningen i siffror, www.bilsweden.se.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1409 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Naturvårdsverket, 2007g. &lt;/SPAN&gt;Strategin för effektivare energianvändning och transporter. Underlag till Miljömålsrådets fördjupade utvär- dering av miljökvalitetsmålen. &lt;SPAN class="ft8"&gt;Banverket, Energimyndigheten, Luftfartsstyrelsen, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket och Väg- verket. NV Rapport 5777.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1390 ft44"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket, 2007a, &lt;SPAN class="ft87"&gt;Styrmedel i klimatpolitiken. &lt;/SPAN&gt;Delrapport 2 i Energimyndighetens och Natur- vårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008. ER 2007:28.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1421 ft8"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket, 2007b. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Åtgärdsmöjlig- heter i Sverige en sektorsvis genomgång. &lt;/SPAN&gt;Delrapport 3 i Energi- myndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontroll- station 2008. ER 2007:29. Avsnitt 1.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1392 ft8"&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket, 2007 c. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Tilläggsuppdrag till Klimatberedningen, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007-10-22.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1409 ft44"&gt;Europeiska kommissionen, 2008. SEC(2008)85/3. &lt;SPAN class="ft87"&gt;Impact assess- ment , &lt;/SPAN&gt;Europeiska kommissionen, januari 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1148 ft16"&gt;475&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_462"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft131"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft131"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1394 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Hammar, H., 2006. &lt;/SPAN&gt;Konsekvenser för skogsindustrin vid ett eventuellt införande av en svensk kilometerskatt, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Specialstudie Nr 10, Konjunkturinstitutet 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1422 ft8"&gt;Institute European Environmental Policy, 2005. &lt;SPAN class="ft33"&gt;Service contract to carry out economic analysis and business impact assessment of CO&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;emissions reduction measures in the automotive sector. &lt;/SPAN&gt;Final report . IEEP REF. nr &lt;NOBR&gt;B4-3040/2003/366487/MAR/C2.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;ITPS, 2007a. &lt;/SPAN&gt;Scenarier inför Kontrollstation 2008. &lt;SPAN class="ft8"&gt;Utsläppsrätter och tillverkningsindustrin, 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;ITPS, 2007b. &lt;/SPAN&gt;Vissa frågor relaterade till en kilometerskatt för tunga fordon. &lt;SPAN class="ft8"&gt;Redovisning av ett regeringsuppdrag, 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1386 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Jordbruksverket, 2004. &lt;/SPAN&gt;Täckning av flytgödselbehållare med gastäta membran. &lt;SPAN class="ft44"&gt;Rapport 2004:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1403 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;SIKA, 2007a. &lt;/SPAN&gt;Kilometerskatt för lastbilar – effekter på näringar och regioner, &lt;SPAN class="ft8"&gt;SIKA/ITPS, rapport 2007:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;SIKA, 2007b. &lt;/SPAN&gt;Transportkostnadseffekter av en svensk kilometerskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1383 ft8"&gt;SIKA rapport 2007:3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1386 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;SIKA, 2007 b. &lt;/SPAN&gt;Transportkostnadseffekter av en svensk kilometer skatt för lastbilar – effekter på näringar och regioner, &lt;SPAN class="ft44"&gt;SIKA/ITPS, rapport 2007:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1385 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;SIKA, 2007c. &lt;/SPAN&gt;Kilometerskatt för lastbilar. Kompletterande analyser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft8"&gt;Redovisning av ett tilläggsuppdrag från regeringen. SIKA Rapport 2007:5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1423 ft251"&gt;&lt;SPAN class="ft250"&gt;SIKA, 1997. &lt;/SPAN&gt;Fördelningseffekter av kommunikationskommitténs förslag. &lt;SPAN class="ft250"&gt;Redovisning av regeringsuppdrag. SIKA rapport 1997:7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft8"&gt;SPI, 2007. www.spi.se /statistik. Leveranser 2006.xls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1386 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Transek, 2006. &lt;/SPAN&gt;Män och kvinnors resande – Vilka mönster kan ses i mäns och kvinnors resande och vad beror dessa på? &lt;SPAN class="ft44"&gt;Transek, 2006:51.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1395 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;WSP, 2007a. &lt;/SPAN&gt;Drivkrafter till bilars minskade koldioxidutsläpp. &lt;SPAN class="ft8"&gt;NV rapport 5755.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;WSP, 2007 b. &lt;/SPAN&gt;Klimat, transporter och regioner, &lt;SPAN class="ft8"&gt;NV rapport 5710.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1386 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Vägverket, 2005. &lt;/SPAN&gt;Res jämt, ett jämställt transportsystem, &lt;SPAN class="ft8"&gt;studie från Vägverket 2005:110.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft16"&gt;476&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_463"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td518"&gt;&lt;P class="p19 ft131"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td68"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1424 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;ÅF, 2007. &lt;/SPAN&gt;Konsekvenser av en höjd koldioxidskatt i den icke hand- lande delen av industrin. &lt;SPAN class="ft8"&gt;Rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2007-05-03.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1378 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;ÅF, 2008 a. &lt;/SPAN&gt;Konsekvenser av en höjning av koldioxidskatten i några utvalda branscher inom tillverkningsindustrin. &lt;SPAN class="ft44"&gt;PM till Klimat- beredningen, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;ÅF-process&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;2008-01-18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1377 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;ÅF, 2008 b. &lt;/SPAN&gt;Konsekvenser av en höjning av koldioxidskatten för diesel i jordbrukets arbetsmaskiner. &lt;SPAN class="ft44"&gt;PM till klimatberedningen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;2008-01-29.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1425 ft251"&gt;&lt;SPAN class="ft250"&gt;Östblom, G., Hammar, H., 2007. &lt;/SPAN&gt;Outcomes of a Swedish Kilometre tax. An analysis of Economic Effects and Effects on Nox emissions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1405 ft8"&gt;Working Paper no 103, Konjunkturinstitutet 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1426 ft8"&gt;Kapitel 20&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;UNDP, 2007. &lt;/SPAN&gt;Sammanfattning av Human Development Report,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1427 ft8"&gt;2007/2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1428 ft16"&gt;477&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_464"&gt;


&lt;P class="p865 ft7"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t89"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;AAU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td519"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;Assigned Amount Units (tilldelad mängdenhet)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;AIJ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td519"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Activities implemented Jointly, (Klimatkonven-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td519"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;tionens pilotprogram för gemensamt genom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td519"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;förande)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;AWG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td519"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Ad hoc Working group (Förhandlingsgrupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td519"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;inom Kyotoprotokollet)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;BAT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td519"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Best Available Technique (Bästa tillgängliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td519"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;teknik)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;BNI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td519"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Bruttonationalinkomst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;BNP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td519"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Bruttonationalprodukt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;CCS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td519"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Carbon Capture and Storage (kolavskiljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td519"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;och lagring)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;CDM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td519"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;Clean Development Mechanism (mekanismen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td519"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;för ren utveckling)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;CER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td519"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Certified Emission Reductions (certifierade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td519"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;utsläppsminskningsenheter inom CDM)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;CO&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;B B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td519"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Koldioxid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td519"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Koldioxidekvivalenter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;COP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td519"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Conference of the Parties (partsmöte inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td519"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Klimatkonventionen)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;DME&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td519"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Dimetyleter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;EEA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td519"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;European Environment Agency (Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td519"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;miljöbyrån)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1429 ft16"&gt;479&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_465"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t90"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;ECCP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr16 td521"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;European Climate Change Programme (Det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr15 td521"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Europeiska programmet mot klimatföränd-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td474"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;ringar)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td522"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;EIB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr18 td521"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;European Investment bank (Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr15 td523"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;investeringsbanken)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;EKN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td523"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Exportkreditnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;EMEC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr18 td521"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Environmental Medium Term Economic&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr15 td521"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Model (modell vid Konjunkturinstitutet)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;ERU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td524"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;Emission reduction units, (utsläppsminsknings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr15 td523"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;enheter inom JI)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;ETAP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr18 td521"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Europeiska handlingsplanen för miljöteknik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;EU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td523"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Europeiska unionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;EUA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr18 td524"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Emission Unit Allowance (Utsläppsrätt i EU:s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr15 td525"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;system för utsläppshandel)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;EU ETS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td524"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;Emission Trading Scheme (EU:s gemensamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr15 td521"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;system för handel med utsläppsrätter för kol-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td474"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;dioxid)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td522"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;FAO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td524"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;The Food and Agriculture Organization of the&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr15 td524"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;United Nations (FN:s fackorgan för livsmedels-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr15 td523"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;och jordbruksfrågor)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;FN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr18 td523"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Förenta Nationerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;FoU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td525"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Forskning och Utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;FTD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr18 td523"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;Fischer &lt;NOBR&gt;Tropsch-diesel&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;G8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr18 td524"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Group of Eight (består av åtta stora industriali-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr9 td525"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;serade ekonomier, nämligen Frankrike&lt;SPAN class="ft27"&gt;H&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;,&lt;SPAN class="ft27"&gt;H &lt;/SPAN&gt;Italien&lt;SPAN class="ft27"&gt;H&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;,&lt;SPAN class="ft27"&gt;H&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td145"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Japan&lt;SPAN class="ft27"&gt;H&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;,&lt;SPAN class="ft27"&gt;H &lt;/SPAN&gt;Kanada&lt;SPAN class="ft27"&gt;H&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td522"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;,&lt;SPAN class="ft27"&gt;H &lt;/SPAN&gt;Ryssland&lt;SPAN class="ft27"&gt;H&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td492"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;,&lt;SPAN class="ft27"&gt;H H&lt;/SPAN&gt;Storbritannien,&lt;SPAN class="ft27"&gt;H &lt;/SPAN&gt;Tysk&lt;SPAN class="ft27"&gt;H&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr9 td523"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;land&lt;SPAN class="ft27"&gt;H &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft27"&gt;H&lt;/SPAN&gt;USA)&lt;SPAN class="ft27"&gt;H &lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;GCOS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr18 td525"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Global Climate Observing Systems&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;GEO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr18 td525"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Global Earth Observation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;GIS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td521"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Green Investment Schemes, (Gröna inves-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr15 td521"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;teringsprogram kopplade till handel med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td474"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;AAU:s)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td522"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td237"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1430 ft16"&gt;480&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_466"&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;SOU 2008:24 Förkortningar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t91"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Gton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Gigaton (miljarder ton)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;HFC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Fluorkolväten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;ICAO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;International Civil Aviation Organization&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;(FN-organ,&lt;/NOBR&gt; den internationella civila luftfarts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;organisationen)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;IEA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;International Energy Agency (självständig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;organisation inom ramen för OECD för inter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;nationellt energisamarbete)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;IIASA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;International Institute for Applied Systems&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Analysis (internationellt forskningsinstitut som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;arbetar med att forska och utveckla verktyg för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;studier av framför allt stora globala miljöfrågor,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;såsom långsiktiga förändringar av klimat,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;demografi och markanvändning).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;IMO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;International Maritime Organization &lt;NOBR&gt;(FN-organ,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;den internationella sjöfartsorganisationen)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;IPCC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Intergovernmental Panel on Climate Change&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;(FN:s klimatpanel)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;IPPC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Integrated Pollution Prevention and Control&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;ITL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;International Transaction Log, (FN:s inter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;nationella register där alla transaktioner av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Kyotoenheter verifieras för att garantera att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;ingen dubbelräkning sker).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;ITPS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Institutet för tillväxtpolitiska studier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;JI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Joint Implementation (mekanismen för gemen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;samt genomförande)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;KI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Konjunkturinstitutet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Klimp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Klimatinvesteringsprogram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;KPI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Konsumentprisindex&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;LFV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;F.d. Luftfartsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;LIP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Lokala investeringsprogram för ekologiskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;hållbar utveckling (föregångare till Klimp)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p692 ft16"&gt;481&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_467"&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;Förkortningar SOU 2008:24&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t92"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;MEPC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td527"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Marine Environment Protection Committe&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td528"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;(IMO:s miljöskyddskommitté)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td287"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;MISTRA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td527"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Stiftelsen för miljöstrategisk forskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td528"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Megaton (miljoner ton)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td287"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;NGO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td527"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Non-Governmental&lt;/NOBR&gt; Organizations &lt;NOBR&gt;(icke-statliga&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td528"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;organisationer)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td287"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;OPEC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td527"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Organization of the Petroleum Exporting&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td527"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;Countries, (internationell organisation för stater&lt;SPAN class="ft27"&gt;H&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;H&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td528"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;som är nettoexportörer av råolja&lt;SPAN class="ft27"&gt;H&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td287"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;)&lt;SPAN class="ft27"&gt;H &lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;PBL&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td528"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Plan- och bygglagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td287"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;PFC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td528"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Perfluorkarboner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td287"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;PFE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td526"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;Program för energieffektivisering i energiintensiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td528"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;industri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td287"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;ppmv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td527"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;parts per million by volume (miljondelar volym)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;PPP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td527"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Purchasing Power Parity (köpkraftsjustering)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td295"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1431 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;PPP&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft252"&gt;Polluter pays principle, (Principen om att för- orenaren betalar och som innebär att det alltid är den som orsakar eller riskerar att orsaka en miljöstörning som ska bekosta de förebyggande eller avhjälpande åtgärderna).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t93"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;RME&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td529"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Rapsmetylester&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;SCC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td529"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Social Cost of Carbon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;SEK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td529"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;AB Svensk Exportkredit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;SF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;6&lt;/SPAN&gt;B B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td529"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Svavelhexafuorid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;SICLIP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td529"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Swedish International Climate Investment&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td529"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;Programme, (Sveriges internationella klimat-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td529"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;investeringsprogram).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;SIKA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td529"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Statens Institut för Kommunikationsanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;SMHI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td529"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Sveriges meteorologiska och hydrologiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td529"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;institut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td520"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;SOU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td529"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Statens Offentliga Utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p673 ft16"&gt;482&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_468"&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;SOU 2008:24 Förkortningar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t94"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;TWh&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td530"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Terawatttimmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;UN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td530"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;United Nations (Förenta Nationerna)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;UNDP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td530"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;United Nations Development Programme&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td530"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;(FN:s utvecklingsprogram)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;UNEP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td530"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;United Nations Environment Programme&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td530"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;(FN:s miljöprogram)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;UNFCCC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td530"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;The United Nations Framework Convention&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td530"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;on Climate Change (FN:s ramkonvention om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td530"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;klimatförändringar)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;USD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td530"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Dollar (USA)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;WBGU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td530"&gt;&lt;P class="p19 ft14"&gt;Wissenschaftlicher Beirat der Bundesregierung&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td530"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Globale Umweltveränderungen (Det tyska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td530"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;vetenskapliga rådet för global förändring)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;WG1-3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td530"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;Working group/ arbetsgrupp 1 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;WMO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td530"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;World Meteorological Organization&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td530"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;(Meteorologiska Världsorganisationen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td530"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;FN-organ)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;WTO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td530"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;World Trade Organization&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td84"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td530"&gt;&lt;P class="p19 ft8"&gt;(Världshandelsorganisationen)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1432 ft16"&gt;483&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_469"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;Begreppslista&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1433 ft13"&gt;Här förklaras begreppen på det sätt som de används i den här rapporten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;Aktivitetsmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft33"&gt;Mål om särskilda åtgärder eller aktiviteter som förväntas bidra till utsläppsminskningar (till exempel mått om energieffektivisering eller om förnyelsebara energislag som ska utgöra en viss andel av den primära energitillförseln).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Allmän jämviktsmodell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft33"&gt;En modell över ekonomin som innefattar ett flertal marknader, dels varu- och tjänstemarknader, uppdelat på olika branscher, dels kapital- och arbetsmarknad. I modellen antas ekonomin anpassa sig till prisförändringar på de olika marknaderna, så att utbud och efterfrågan på lång sikt kommer i jämvikt på varje marknad. Modellen beräknar hur en störning i en del av ekonomin (exem- pelvis en prisförändring på energi) påverkar utbud och efterfrågan på alla marknader, därav termen ”allmän” jämvikt till skillnad från partiell jämvikt, som kan avse t.ex. en enskild bransch.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft8"&gt;Annex &lt;NOBR&gt;I-länder&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft33"&gt;Huvudsakligen industrialiserade länder som har särskilda åtaganden enligt Klimatkonventionen (Artikel 4.2). Annex &lt;NOBR&gt;I-länderna&lt;/NOBR&gt; överens- stämmer i stort med de länder som har kvotåtaganden enligt Kyotoprotokollets Annex B.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft16"&gt;485&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_470"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Begreppslista&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Anpassningsförmåga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Den förmåga ett system har för att anpassa sig till klimatföränd- ringar (inklusive klimatvariationer och extremer) genom att dämpa potentiella skador, ta vara på möjligheter eller handskas med konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft8"&gt;Avräkningsmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Nationellt utsläppsmål som då måluppfyllelse avgörs fokuserar på initialt tilldelad mängd utsläppsrätter till verksamheter inom ett system för handel med utsläppsrätter istället för verksamheternas faktiska utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;Back-casting&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;&lt;NOBR&gt;Back-casting&lt;/NOBR&gt; studier används ofta inom forskning om miljö och som innebär att forskarna sätter upp ett mål för framtiden. Sedan kan de räkna ut vad som krävs för att resultatet ska nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;BAU-scenario&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;&lt;NOBR&gt;(Business-as-usual)&lt;/NOBR&gt; scenario för utvecklingen framöver om gällande trender fortsätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft8"&gt;Carbon footprint&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Ett mått på den påverkan mänskliga aktiviteter har på miljön i form av växthusgasutsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;CDM-projekt&lt;/NOBR&gt; (Clean Development Mechanism)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Utsläppsminskande projekt som genomförs i ett icke Annex &lt;NOBR&gt;I-land&lt;/NOBR&gt; med finansiering från ett Annex &lt;NOBR&gt;I-land,&lt;/NOBR&gt; och som efter godkännande enligt internationellt fastslagna regler kan generera utsläppsrättig- heter. Utsläppsrättigheterna kan sedan användas av investeraren för måluppfyllelse i en internationell klimatregim.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft16"&gt;486&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_471"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td531"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td509"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Begreppslista&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Diskontering/diskonteringsränta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft33"&gt;En vedertagen metod för att jämföra nutida och framtida eko- nomiska storheter. Diskontering görs med en räntesats med vilken man justerar det monetära värdet av framtida kostnader och in- täkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft8"&gt;Driftel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1300 ft33"&gt;En statistisk sammanslagning av fastighetsel och verksamhetsel. Fastighetsel används till fasta klimatanläggningar i byggnader samt t.ex. hissar, rulltrappor och allmän belysning. Verksamhetsel används till den verksamhet som bedrivs i byggnaden, t.ex. datorer, apparater och belysning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft8"&gt;Ekonomisk potential&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft33"&gt;Potential att minska utsläpp som speglar samhällsekonomiska kostnader utan beaktande av eventuella hinder för att genomföra en viss åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Ekosystemens buffrande förmåga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft33"&gt;Förmåga att ta hand störningar samtidigt som grundläggande struktur och funktionssätt bibehålls, samt anpassningsförmåga till stress och förändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Energiintensitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft33"&gt;Graden av energianvändning, till exempel mätt som kvoten mellan energianvändning och produktionsvärde inom en industrigren eller en nation. För nationer ofta uttryckt per &lt;NOBR&gt;BNP-enhet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;EU ETS (European Union Emission Trading Scheme)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft33"&gt;EU:s gemensamma system för handel med utsläppsrätter för koldioxid. EU ETS startade år 2005 och möjliggör för företag inom EU att köpa och sälja utsläppsrätter. Handeln omfattar i den första&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1434 ft16"&gt;487&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_472"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Begreppslista&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft33"&gt;handelsperioden 2005 2007 totalt cirka 12 000 anläggningar inom industri- och energiproduktion i EU:s samtliga 27 medlemsländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft8"&gt;Fluorerade gaser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;HFC, PFC och SF&lt;SPAN class="ft31"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;är de fluorerade gaser som omfattas av Kyoto- protokollet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft8"&gt;Fördelningsmodell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;En modell för kvantifierad fördelning av utsläppsrättigheter mellan olika nationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft8"&gt;Försiktighetsprincipen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;Principen innebär att om det föreligger hot om allvarlig eller oåterkallelig skada, får inte avsaknaden av vetenskaplig bevisning användas som ursäkt för att skjuta upp åtgärder för att förhindra miljöförstöring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Globala energisystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Det samlade systemet för tillförsel och användning av el och värme samt drivmedel på global nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft8"&gt;Icke Annex &lt;NOBR&gt;I-länder&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;Alla länder som har ratificerat Klimatkonventionen och som inte är Annex &lt;NOBR&gt;I-länder.&lt;/NOBR&gt; Huvudsakligen utvecklingsländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;JI-projekt&lt;/NOBR&gt; (Joint Implementation)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Utsläppsminskande projekt som genomförs i ett Annex &lt;NOBR&gt;I-land&lt;/NOBR&gt; med finansiering från ett annat Annex &lt;NOBR&gt;I-land,&lt;/NOBR&gt; och som efter godkän- nande enligt internationellt fastslagna regler kan generera utsläpps- rättigheter. Utsläppsrättigheterna kan sedan användas av investe- raren för måluppfyllelse i en internationell klimatregim.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft16"&gt;488&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_473"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td531"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td509"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Begreppslista&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Klimatkonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft33"&gt;Ett internationellt traktat inom FN, Förenta Nationerna, (the United Nations Framework Convention on Climate Change, UNFCCC) som 195 av världens länder har anslutit sig till för att samarbeta i frågan vad som kan göras för att förhindra den globala temperaturökningen. Klimatkonventionen är en ramkonvention som undertecknades vid Riokonferensen år 1992 och trädde i kraft år 1994. Vid ett möte i Kyoto i Japan år 1997 försågs konventionen med ett protokoll, det s.k. Kyotoprotokollet, som bl.a. innehåller bindande åtaganden för att minska utsläppen av sex olika växthus- gaser för flera länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft8"&gt;Klimatneutralitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft33"&gt;En enhet (anläggning, företag eller ett land) neutraliserar sin på- verkan på klimatet genom att reducera utsläppen med 100 procent eller köpa utsläppsrätter som motsvarar de totala utsläpp som enheten orsakar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft8"&gt;Kolcykeln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft33"&gt;Uttryck som används för att beskriva flödet av kol (i olika former, t.ex. koldioxid) mellan atmosfären, haven och de terrestra syste- men.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1435 ft8"&gt;Koldioxidekvivalenter koncentration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft33"&gt;Den koncentration av koldioxid som skulle orsaka samma mängd strålningsdrivning som en bestämd blandning av koldioxid och andra växthusgaser. Anges som ppmv CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft8"&gt;Koldioxidekvivalenter utsläpp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft33"&gt;Den mängd koldioxidutsläpp som skulle orsaka samma strålnings- drivning över en given tidsperiod, som ett utsläpp av en annan väl- blandad växthusgas eller en blandning av välblandade växthusgaser. Motsvarande mängd koldioxidutsläpp fås fram genom att multi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft16"&gt;489&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_474"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Begreppslista&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p230 ft33"&gt;plicera de olika växthusgaserna med sina respektive globala upp- värmningspotentialer, för att ta hänsyn till de olika tidslängder gaserna stannar kvar i atmosfären. Anges som ton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Kolsänka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;En process eller aktivitet som tar bort koldioxid från atmosfären. Till exempel koldioxid som genom fotosyntes tas upp av växande skog och grödor. Se också under nettoutsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Koncentrationsmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft33"&gt;Mål för högsta acceptabla koncentration av växthusgaser i atmosfären (s.k. stabiliseringsnivå).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft8"&gt;Kraftvärmeverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft33"&gt;Energianläggning för samtidig produktion av värme och el.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft8"&gt;Kyotoprotokollet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft33"&gt;Se under klimatkonventionen och växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft8"&gt;Kyotoprotokollets mekanismer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Ett samlingsbegrepp för de tre mekanismer som infördes i Kyoto- protokollet för att öka kostnadseffektiviteten för att minska ut- släpp av växthusgaser och ge länder med bindande åtaganden ökad flexibilitet för att nå sina kvotåtaganden: ”internationell handel med utsläppsrätter” mellan stater, ”gemensamt genomförande” (JI, Joint Implementation) samt ”mekanismen för ren utveckling” (CDM, Clean Development Mechanism).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Läckage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Olika sektorer har olika möjligheter att flytta miljöstörande verk- samhet till länder med lägre miljöskatter - så kallat ”läckage”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft16"&gt;490&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_475"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td531"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td509"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Begreppslista&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p361 ft8"&gt;Marginalel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1436 ft33"&gt;Den sist tillkommande produktionen av el.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1437 ft8"&gt;Marknadspotential&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft33"&gt;Potential att minska utsläpp som förväntas uppstå under antagna marknadsförhållanden, med hänsyn till de åtgärder och styr- medel som finns för närvarande, och med beaktande av vad det finns för hinder som begränsar genomförandet av utsläpps- minskande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1438 ft8"&gt;Nettoutsläpp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft33"&gt;Skillnad mellan utsläpp och upptag av växthusgaser i en särskild sektor, till exempel skogsbruk och markanvändning. Nettoutsläpp kan vara negativa om upptaget är större än utsläppet. En sektor kan därigenom vara en kolsänka (netto), vilket t.ex. vanligtvis är fallet med skogsbruk och markanvändning i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1439 ft8"&gt;Organogena jordar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1440 ft33"&gt;Jordar med högt kolinnehåll t.ex. utdikade torvmarker och torr- lagda sjöbottnar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1426 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;Plug-in&lt;/NOBR&gt; hybrider&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1436 ft33"&gt;Elhybridbilar som kan laddas via elnätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1426 ft8"&gt;Primärenergi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1440 ft33"&gt;Energi som inte har genomgått någon omvandling, till exempel rå- olja, kol, naturgas och vatten i utbyggda älvar. Exempel på om- vandlad energi är el och värme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1441 ft16"&gt;491&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_476"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Begreppslista&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Projektbaserade mekanismer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Ett samlingsbegrepp för mekanismerna ”gemensamt genom- förande” (JI, Joint Implementation) och ”mekanismen för ren utveckling” (CDM, Clean Development Mechanism).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft8"&gt;Referensbanescenario/referensbana&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Beskrivning av hur utsläpp utvecklas över tiden baserat på antagan- den om t.ex. &lt;NOBR&gt;befolknings-,&lt;/NOBR&gt; teknik- och ekonomisk utveckling, men utan några antaganden om ytterligare utsläppsminskande åtgärder utöver de som redan tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft8"&gt;Sektorsmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Utsläpps- och/eller aktivitetsmål för olika samhällssektorer eller branscher på såväl nationell som regional nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft8"&gt;Supplementaritet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Utsläppsminskningar som uppnås genom de flexibla mekanismerna ska vara ett komplement till insatserna i det egna landet (supple- mentära). De inhemska åtgärderna ska enligt beslut under Kyoto- protokollet utgöra en signifikant del av ett lands ansträngningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft8"&gt;Temperaturmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft33"&gt;Mål för högsta acceptabla ökning av den globala medeltempe- raturen. En högsta acceptabel uppvärmningstakt kan ingå i mål- formuleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft8"&gt;Terrestra system&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft33"&gt;Ekosystem på land med växtlighet, tex. träd och växter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1442 ft16"&gt;492&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_477"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td531"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td509"&gt;&lt;P class="p19 ft119"&gt;Begreppslista&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;Utsläppsbana&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft33"&gt;Beskrivning av hur utsläpp behöver utvecklas över tid för att ett visst koncentrationsmål ska nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Utsläppsmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft33"&gt;Mål för högsta acceptabla nivå för utsläppen. De kan också anges som behov av minskning över en viss tidsperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Vita certifikat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft33"&gt;Ett styrmedel för energieffektivisering där staten sätter ett obliga- toriskt mål för energibesparingar. Leverantörer och distributörer av energi, fastighetsägare eller slutkunder är skyldiga att inneha en viss mängd certifikat. Certifikat utdelas för åtgärder som effektiviserar energianvändningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft8"&gt;Värmekraftverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft33"&gt;Energianläggning för produktion av el genom en värmeprocess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1175 ft8"&gt;Växthusgaser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft33"&gt;Gaser som förekommer i atmosfären och kan absorbera värme- strålning och därigenom bidrar till växthuseffekten. De flesta av dessa gaser förekommer naturligt i atmosfären, medan det också finns gaser som uppkommit på grund av mänsklig aktivitet (antro- pogena). Antropogena utsläpp ökar i förekommande fall atmosfärs- koncentrationen av naturligt förekommande gaser. Exempel på växthusgaser är vattenånga, koldioxid, metan, dikväveoxid (lust- gas), ozon och halokarboner (till exempel flurokolväten, fluor- karboner och svavelhexafluorid). Växthusgaserna som omfattas av Kyotoprotokollet är koldioxid, dikväveoxid, metan, flurokolväten, fluorkarboner och svavelhexafluorid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1443 ft16"&gt;493&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_478"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324478x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1444 ft17"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1445 ft248"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t95"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td274"&gt;&lt;P class="p45 ft253"&gt;Parlamentarisk beredning för översyn av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td520"&gt;&lt;P class="p1446 ft253"&gt;Dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td274"&gt;&lt;P class="p45 ft179"&gt;klimatpolitiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td520"&gt;&lt;P class="p1446 ft179"&gt;2007:59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td532"&gt;&lt;P class="p19 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td533"&gt;&lt;P class="p19 ft45"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 19 april 2007&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1426 ft8"&gt;Sammanfattning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft8"&gt;En parlamentarisk sammansatt beredning skall genomföra en övergripande översyn av den svenska klimatpolitiken som underlag för kontrollstation 2008. I uppdraget ingår att utveckla den svenska klimatpolitiken avseende mål och åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1447 ft9"&gt;Beredningen skall bedöma möjligheten att nå det nationella målet för perioden &lt;NOBR&gt;2008-2012&lt;/NOBR&gt; samt belysa vilka ytterligare insatser som eventuellt kan komma att krävas. De av riksdagen fastlagda miljökvalitetsmålen skall tas i beaktande. Beredningen skall vidare utvärdera faktorer som bör beaktas i en handlingsplan för att på mest effektiva sätt minska utsläppen och därmed begränsa klimatpåverkan. Dessutom skall beredningen lämna förslag på hur de flexibla mekanismerna samt ökat upptag av växthusgaser i skog och mark kan komplettera målet för perioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft8"&gt;Beredningen skall lämna förslag till ett omformulerat miljö- kvalitetsmål, Begränsad klimatpåverkan, inklusive nationella mål för utsläpp av växthusgaser till 2020 och 2050. Beredningen skall även beakta hur en utvidgning av utsläppshandeln inverkar på relevansen och lämpligheten av sektorsmål. Beredningen skall också belysa hur energisparande och energieffektivisering kan bidra till det övergripande målet att minska utsläppen och således reducera klimatpåverkan. Vidare skall beredningen förbereda underlag för Sveriges position i kommande förhandlingar om framtida åtaganden om minskade utsläpp av växthusgaser i för- hållande till EU respektive internationellt, inklusive gentemot utvecklingsländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1448 ft16"&gt;495&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_479"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p808 ft8"&gt;Beredningen skall även lämna förslag på hur åtgärder för förändrad skogs- och markanvändning skall hanteras i relation till de nationella målen respektive internationella åtaganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;Beredningen skall dessutom lämna förslag på handlingsplaner medåtgärder och styrmedel för att uppnå de föreslagna målen. Det gäller t.ex. åtgärder i Sverige och internationellt inom såväl teknikutveckling och tekniköverföring, koldioxidavskiljning och koldioxidlagring som användning av flexibla mekanismer och användning av ekonomiska styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;Vidare skall beredningen belysa kostnader för och kostnads- effektiviteten av åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Beredningen skall även belysa de samhällsekonomiska konse- kvenserna, inklusive de statsfinansiella och effekterna av klimat- förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;I uppdraget ingår också att lämna förslag avseende en eventuell utvidgning av EU:s handelssystem till fler sektorer, inte minst vad gäller effektivitet i miljöstyrning i relation till andra styrmedel, statsfinansiella konsekvenser och konsekvenser för svensk industris konkurrenskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Slutligen skall beredningen ge underlag för hur Sverige kan bidra till en global överenskommelse om en effektiv framtida klimat- regim med förutsättningar att leva upp till klimatkonventionens långsiktiga mål att undvika farlig mänsklig klimatpåverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;Arbetet skall bygga på arbetet i det vetenskapliga rådet för klimatfrågor och myndigheternas arbete med kontrollstation 2008. Vidare skall arbetet i relevanta delar samordnas med det arbete som Klimat- och sårbarhetsutredningen och Kommissionen för hållbar utveckling utför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;Uppdraget skall redovisas senast den 15 januari 2008. Det står beredningen fritt att lämna ett delbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft8"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft37"&gt;Klimatförändringarna är ett av de allvarligaste miljöproblem världens länder har att lösa och en global ansats krävs. Regeringen har därför högt ställda ambitioner för klimatarbetet och Sverige skall driva en ambitiös och kostnadseffektiv klimatpolitik. Sverige skall genomföra inhemska åtgärder för att minska de svenska utsläppen och samtidigt inta en ledande roll i det internationella arbetet. Härvid är det viktigt att verka för och genomföra åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft16"&gt;496&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_480"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td534"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td535"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft8"&gt;som bidrar till att länder med stora utsläpp som i dag inte har något åtagande enligt Kyotoprotokollet också deltar i en internationell överenskommelse och arbetar för att begränsa klimatpåverkan. De minst utvecklade länderna är mest sårbara för klimatförändringar och har särskilda perspektiv och behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Regeringens målsättning är att Sverige skall vara en ledande förebild för ett modernt samhälle som är miljöanpassat och byggt på hållbara resurser och där en tillväxtvänlig politik kan bedrivas i samklang med jordens klimatvillkor. Miljöutmaningarna skall nyttjas som en ekonomisk hävstång. Regeringens målsättning att vara ledande och en förebild i internationella sammanhang har lett till framsteg med att bryta det negativa sambandet mellan eko- nomisk tillväxt och klimatpåverkan. Regeringen anser att eko- nomisk tillväxt bidrar till att skapa förutsättningar för en effektiv politik mot klimatförändringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft8"&gt;Klimathotet är till sin karaktär globalt och måste därför mötas på global nivå och genom internationellt samarbete. Likaså är det angeläget att beakta det lokala perspektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;Tre initiativ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft8"&gt;För en fortsatt utveckling mot ett modernt och hållbart samhälle och för att kunna verka för en stärkt, global klimatregim krävs engagemang av hela det svenska samhället inklusive olika samhälls- aktörer inom politik, näringsliv, enskilda hushåll och vetenskap. Det är regeringens uppfattning att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1449 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;klimatpolitiska mål skall bygga på kvalificerade underlag från vetenskap och ledande experter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;åtgärder som syftar till utsläppsminskningar skall kombineras med offensiva insatser som stimulerar forskning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;innovationer, teknikutveckling, snabb teknikintroduktion och exportsatsningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;handlingsplaner och åtgärder skall utgå från en bred förståelse för den stora utmaning vi står inför,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;spelregler för näringsliv, enskilda hushåll och forskning skall vara långsiktiga och tydliga,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1450 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;klimatpolitiken skall prioritera kostnadseffektiva insatser där flexibla mekanismer kan vara en möjlighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;en framtida klimatregim bör omfatta fler länder med stora utsläpp, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1451 ft16"&gt;497&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_481"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p665 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;inga handlingsalternativ för att reducera utsläppen skall ute- slutas på förhand.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft8"&gt;Regeringen har därför tagit tre initiativ för att utveckla och vitalisera det klimatpolitiska arbetet. Utöver beslutet att tillsätta en parlamentarisk beredning för att utveckla klimatpolitiken har regeringen även inrättat ett vetenskapligt råd för klimatfrågor. Vidare har regeringen inrättat en kommission för hållbar utveckling som bl.a. skall arbeta med klimatfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft37"&gt;Avsikten med initiativen är att öppna för en fördjupad diskus- sion och analys om kommande utmaningar och möjligheter inom klimatområdet som skall ge underlag för slutsatser, mål och kon- kreta åtgärder. Detta innebär en breddad och fördjupad samverkan mellan politik, näringsliv, det civila samhället och forskning. Enligt 2002 års klimatpolitiska beslut (prop. 2001/02:55, bet. 2001/02:MJU10, rskr. 2001/02:163) och 2006 års klimatpolitiska beslut (prop. 2005/06:172, bet. 2005/06:MJU14, rskr. 2005/06:389) skall det svenska klimatarbetet och de nationella delmålen fort- löpande följas upp och kontrollstationer genomföras minst vart femte år, närmast 2008. Initiativen enligt ovan kommer bland annat att utgöra underlag för den s.k. kontrollstation 2008. De olika initiativen skall även möjliggöra för Sverige att ta den ledande roll som kommer att krävas i internationella förhandlingar om en ny klimatregim efter 2012. Den nya klimatregimen kommer sannolikt att slutförhandlas under Sveriges ordförandeskap i EU 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft9"&gt;Det vetenskapliga rådet skall ha en huvudroll i att bidra med vetenskapliga bedömningar och rekommendationer till regeringens klimatpolitik. En viktig uppgift för rådet är att bidra med veten- skapligt underlag och rekommendationer för EU:s och Sveriges framtida åtaganden i en ny klimatregim. Rådets bedömningar och rekommendationer bör i första hand avse vilka mål som bör gälla för den svenska klimatpolitiken, både nationellt, för Sveriges del i relation till EU, och internationellt. Rådet bör därför följa utveck- lingen inom EU respektive inom ramen för FN:s klimatkonvention UNFCCC. Rådet skall utgå från IPCC:s senaste utvärdering och komplettera med ny kunskap som framkommit de senaste två åren. Också effekterna på klimatet av de växthusgaser som regleras av Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet, och kopplingen mellan Montrealprotokollet och en framtida klimat- regim, bör beaktas. Rådet skall ge plats för olika uppfattningar och diskutera målkonflikter, ge en bild av det internationella klimat-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft16"&gt;498&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_482"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td534"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td535"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1035 ft9"&gt;arbetet, inklusive förutsättningarna för de mer utvecklade utvecklingsländerna att bidra till en framtida klimatregim och de minst utvecklade ländernas behov, samt ge ett aktuellt och balan- serat underlag för den svenska klimatpolitiken. Det vetenskapliga rådet kommer att arbeta fram till den 1 september 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1452 ft9"&gt;Kommissionen för hållbar utveckling skall vara ett forum för den fördjupade diskussion och analys som krävs för att stärka samverkan mellan företag, organisationer, forskare och politiker i frågor om hållbar utveckling. Kommissionens arbete kommer att vara av stor betydelse för att främja en hållbar utveckling i det svenska samhället. Kommissionen skall analysera hinder mot och utveckla strategier för en hållbar utveckling. Det skall ske i ett internationellt perspektiv och med vetenskaplig förankring. En annan del av analysen bör gälla förbättringar, effektiviseringar och moderniseringar av organisation, regelverk och styrmedel för att underlätta arbetet för en hållbar utveckling som bejakar tillväxt och främjar goda initiativ från individer, företag och andra samhälls- aktörer. Kommissionen tar särskilt sikte på Sveriges ordförande- skap i EU hösten 2009. Klimatfrågan blir ett huvudtema under kommissionens första år. Kommissionen förväntas ge värdefulla bidrag inför kontrollstation 2008 för klimatpolitiken och Sveriges och EU:s agerande inför ett nytt internationellt klimatavtal efter Kyotoavtalets första åtagandeperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft8"&gt;Tidigare beslutat underlag inför kontrollstation 2008&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft37"&gt;Riksdagen beslutade den 17 juni 2006 i enlighet med förslagen i proposition 2005/06:172 Nationell klimatpolitik i global samverkan (bet. 2005/06:MJU14, rskr. 2005/06:389). I propositionen föreslår regeringen att det nationella klimatpolitiska delmålet för perioden 2008 2012 fortsatt skall vara att de svenska utsläppen av växthus- gaser skall vara minst fyra procent lägre än utsläppen 1990. Detta skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. Vidare görs i propositionen bedömningen att utsläppen av växthusgaser för Sverige 2020 bör vara 25 procent lägre än utsläppen 1990. Den dåvarande regeringen avsåg att åter- komma med ett uppdaterat klimatpolitiskt beslut i samband med kontrollstationen 2008. Den förra regeringen beslutade därför den 29 juni 2006 att Naturvårdsverket och Statens energimyndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1312 ft16"&gt;499&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_483"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft8"&gt;gemensamt skulle utarbeta ett underlag till kontrollstationen 2008 (dnr M2006/2845/Mk).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft37"&gt;Uppdraget omfattar nya prognoser för de svenska utsläppen av växthusgaser till 2010, 2015 och 2020. Uppdraget omfattar vidare en utvärdering av nuvarande styrmedel och åtgärder med avseende på kostnader samt samhällsekonomiska konsekvenser, inklusive de statsfinansiella, effekter på utsläpp i närområdet utanför Sverige och globalt samt konsekvenser för andra samhällsmål, särskilt industrins konkurrenskraft och energiförsörjningen. I uppdraget ingår även att vid behov föreslå ytterligare åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;Myndigheterna skall även lämna förslag till utformning och nivåer för alternativa formuleringar av ett klimatmål som inkluderar de flexibla mekanismerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1453 ft9"&gt;Myndigheterna skall lämna underlag för bedömning av delmål till 2020 samt vidare lämna förslag till hur samhällets olika sektorer bedöms kunna bidra till att uppfylla målen på lång och medellång sikt med sektorsvisa inriktningsmål till 2015. Marginalkostnaderna för utsläppsreduktioner i de olika sektorerna bör belysas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Slutligen skall myndigheterna redovisa forskningsläget och, baserat på aktuella kunskaper om klimatproblemet, se över utform- ningen av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan utifrån ett temperaturmål, dvs. målet om en maximal global genomsnittlig uppvärmning med två grader Celsius över förindustriell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft8"&gt;Kommissionen mot oljeberoende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft9"&gt;Den tidigare regeringen tillsatte på statsministerns initiativ den s.k. oljekommissionen, som lämnade sin slutrapport På väg mot ett oljefritt Sverige i juni 2006 med förslag till åtgärder som kan bidra till att skapa förutsättningar för att minska oljeberoendet. Kom- missionens rapport remissbehandlas fram till den 21 maj 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Klimat- och sårbarhetsutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft37"&gt;Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03) skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 oktober 2007. Utredningen skall bl.a. bedöma kostnaden för skador och kompensationsåtgärder i Sverige till följd av förväntade klimatförändringar och extrema väderhändelser på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft16"&gt;500&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_484"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td534"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td535"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft8"&gt;kort, medellång och lång sikt. Utredningen skall också kartlägga sårbarheten för klimatförändringar och extrema väderhändelser i olika tidsperspektiv samt bedöma vilka anpassningsåtgärder som behöver vidtas och kostnaderna för dessa. Ett delbetänkande avseende översvämningshot redovisades i november 2006 (SOU 2006:94).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft8"&gt;Utsläppshandel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft8"&gt;Riksdagen beslutade den 1 juni 2006 i enlighet med förslagen i proposition 2005/06:184 Utvecklad utsläppshandel för minskad klimatpåverkan (bet. 2005/06:MJU15, rskr. 2005/06:343), bl.a. riktlinjer för den svenska allokeringsplanen i den andra perioden &lt;NOBR&gt;(2008-2012)&lt;/NOBR&gt; i EU:s system för utsläppshandel samt vissa förslag om prioriteringar i utvecklingen av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Enligt artikel 30 i &lt;NOBR&gt;EG-direktivet&lt;/NOBR&gt; om handel med utsläppsrätter (Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen) skall den Europeiska kommissionen genomföra en översyn och under hösten 2007 lämna förslag till utveckling av EU:s handelssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft8"&gt;IPCC&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft37"&gt;FN:s internationella klimatpanel (IPCC) sammanställer och utvärderar sedan 1990 regelbundet aktuell klimatforskning och lägger under våren 2007 fram sin fjärde utvärderingsrapport. Några av de viktigaste slutsatserna i den senaste rapporten är att den globala medeltemperaturen har ökat med 0,74 grader Celsius under det senaste århundradet och att den största delen av uppvärm- ningen orsakats av mänsklig aktivitet som förbränning av fossila bränslen, utsläpp från jordbruk och förändrad markanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft8"&gt;Europeiska kommissionens rapporter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft9"&gt;Europeiska kommissionen presenterade i januari 2007 ett energi- och klimatpolitiskt paket med förslag att EU skall minska sina koldioxidutsläpp med minst 20 procent till 2020 samt öka målet till en utsläppsreduktion om 30 procent när det finns en internationell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft16"&gt;501&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_485"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft8"&gt;överenskommelse. Paketet innehåller även förslag till en rad olika åtgärder, bl.a. förnybara energikällor, forskning och utveckling, biobränslen samt koldioxidavskiljning och koldioxidlagring. EU:s ministerråd för miljö och energi och Europeiska rådet kommer att under våren behandla rapporten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Klimatmål enligt EU:s ministerråd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;EU:s ministerråd (miljö) och Europeiska rådet har i slutsatser förklarat att den globala medeltemperaturen får tillåtas öka med högst två grader Celsius över förindustriella nivåer. Under iakt- tagande av principen om ett gemensamt men differentierat ansvar har miljörådet (vår och höst 2005) och Europeiska rådet (vårtopp- mötet 2005) förklarat att man bör överväga utsläppsreduktioner för industriländerna i storleksordningen &lt;NOBR&gt;15-30&lt;/NOBR&gt; procent till 2020 och &lt;NOBR&gt;60-80&lt;/NOBR&gt; procent till 2050.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft39"&gt;Vid EU:s miljöministerråd den 20 februari 2007 förklarade miljöministrarna att EU oberoende av utgången i de internationella förhandlingarna skall minska sina utsläpp med minst 20 procent till 2020. EU är dock berett att minska sina utsläpp med 30 procent till 2020 om andra parter tar sitt ansvar. Europeiska rådet ställde sig bakom dessa mål vid sitt möte den 9 mars 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Sternrapporten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;Hösten 2006 presenterades en studie om de ekonomiska aspekter- na av klimatförändringar, ”The Economics of Climate Change”, den s.k. Sternrapporten. Studien framhåller att det även ur ekonomisk synpunkt är bråttom att åstadkomma ett brett globalt deltagande och börja minska utsläppen så snart som möjligt. Enligt studien kan kostnaderna för konsekvenserna av klimatföränd- ringarna komma att vida överstiga kostnaderna för att minska utsläppen baserat på att man kan åstadkomma en global och kostnadseffektiv klimatpolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1454 ft16"&gt;502&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_486"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td534"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td535"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1311 ft8"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft8"&gt;Den parlamentariska klimatberedningens huvuduppgift är att bereda underlag för kommande klimatpolitiska beslut. I bered- ningens uppdrag ingår att genomföra en övergripande översyn av den svenska klimatpolitiken inför kontrollstation 2008. I uppdraget ingår även att utveckla den svenska klimatpolitiken avseende mål och åtgärder. I detta sammanhang bör beredningen även belysa hur det regionala och lokala klimatarbetet kan befrämja klimat- politiken. De av riksdagen fastlagda miljökvalitetsmålen skall tas i beaktande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft8"&gt;Mål för perioden &lt;NOBR&gt;2008-2012&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft37"&gt;Beredningen skall göra en bedömning av möjligheten att med befintliga åtgärder och styrmedel nå gällande klimatpolitiska mål för perioden &lt;NOBR&gt;2008-2012&lt;/NOBR&gt; och vilka ytterligare insatser som eventuellt kan komma att krävas. Vidare skall beredningen med hänsyn till måluppfyllelse göra en bedömning av vilka faktorer och åtgärder som har bidragit till utvecklingen och som bör beaktas i en hand- lingsplan för att på mest effektiva sätt begränsa klimatpåverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft8"&gt;Beredningen skall även göra en bedömning av hur olika sätt att hantera de flexibla mekanismerna samt metoder för att öka upptaget av växthusgaser i skog och mark kan komplettera klimat- målet för perioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft8"&gt;Mål till 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft9"&gt;Beredningen skall lämna förslag på mål till 2020 och ange vad som krävs för att målet skall kunna nås. I uppdraget ingår att lämna förslag på en handlingsplan med åtgärder för att nå målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;Uppdraget omfattar vidare att förbereda underlag för Sveriges åtagande i förhållande till EU, dvs. ett svenskt åtaganden inom ramen för en bördefördelning i EU, respektive internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft37"&gt;Beredningen skall även bedöma på vilket sätt olika sektorer kan komma att bidra till de sammanlagda svenska utsläppen av växt- husgaser 2020. När det gäller förslag till sektorsmål skall bered- ningen beakta hur en utvidgning av utsläppshandeln inverkar på relevansen och lämpligheten av sektorsmål. Beredningen skall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1148 ft16"&gt;503&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_487"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft8"&gt;därvid även beakta de samhällsekonomiska och statsfinansiella konsekvenserna vid en nedbrytning till sektorsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Beredningen skall dessutom, efter analyser av de miljömässiga och ekonomiska effekterna av olika alternativ, lämna förslag till utformning och nivåer av ett klimatmål som inkluderar flexibla mekanismer. Beredningen skall ta hänsyn till vilken påverkan en utvidgning av EU:s handelssystem till att omfatta ytterligare sek- torer kan ha samt den påverkan priset på utsläppsrätter har på kostnaden för olika målkonstruktioner. Även utvecklingen av regelverken för mekanismen för ren utveckling (CDM) samt gemensamt genomförande (JI), dvs. de s.k. projektbaserade meka- nismerna, skall beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft8"&gt;Beredningen skall också analysera, ta ställning till och lämna förslag på åtgärder som syftar till energisparande och energi- effektivisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1453 ft9"&gt;Uppdraget omfattar vidare att bedöma och lämna förslag på hur skogs- och markanvändningen bör relatera till målet och hur dessa bör hanteras inom ramen för Sverige internationella åtagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft8"&gt;Föreslagna styrmedel och åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft37"&gt;Utifrån underlag från kontrollstationsuppdraget och andra relevanta underlag skall beredningen ta fram en handlingsplan med förslag till åtgärder och styrmedel, däribland ekonomiska styr- medel, som bedöms nödvändiga för att nå de mål som nämnts ovan. Förslag på förändringar av befintliga eller införandet av nya styrmedel och åtgärder skall bedömas med avseende på kostnader, kostnadseffektivitet, samhällsekonomiska konsekvenser inklusive de statsfinansiella, effekter på utsläpp i Sverige, EU och inter- nationellt samt konsekvenser för andra samhällsmål. Ekonomiska styrmedel är viktiga för att skapa rätt incitament och ofta att föredra framför regleringar. Principen att förorenaren betalar skall beaktas i analysen av befintliga och nya styrmedel. Även påverkan på energiförsörjningen och Sveriges konkurrenskraft skall ingå i bedömningen. Fokus bör ligga på kostnadseffektiva åtgärder och styrmedel som direkt eller indirekt är av betydelse för att minska utsläppen av växthusgaser. Därvidlag är det väsentligt att även beakta EU:s interna och externa ekonomiska styrmedel, t.ex. inom ramen för handelspolitiken. De åtgärder som föreslås skall åtföljas av förslag till finansiering. Även den administrativa bördan för både&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft16"&gt;504&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_488"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td534"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td535"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft8"&gt;aktörer och berörda myndigheter och regeringens mål om att minska företagens administrativa kostnader med minst 25 procent till 2010 skall beaktas när åtgärderna utformas. &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; och därvid särskilt reglerna om den inre marknaden och statligt stöd skall beaktas av beredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft8"&gt;Översyn av miljökvalitetsmålet och målet till 2050&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft8"&gt;Beredningen skall, främst utifrån det vetenskapliga rådets arbete men även utifrån myndigheterna kontrollstations- underlag, föreslå eventuella förändringar av miljökvalitetsmålet Begränsad klimat- påverkan och dess innebörd 2050. Det innebär förslag på lämplig målformulering, bl.a. reduktionsmål av växthusgaser, temperatur- mål, per capita- mål och mål för halten av växthusgaser i atmosfären.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft8"&gt;Ekonomiska aspekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft37"&gt;Beredningen skall belysa de samhällsekonomiska konsekvenserna, inklusive de statsfinansiella, av samtliga bedömningar och förslag. Beredningen bör därvid utgå från tillgängliga analyser, bl.a. de som Klimat- och sårbarhetsutredningen kommer att presentera, men vid behov även ta fram ytterligare kompletterande analyser och bedömningar. Exempel på tillgängliga underlag är den s.k. Stern- rapporten samt Europeiska kommissionens rapporter som belyser de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringar och åtgärder. Här är det angeläget att även belysa de analyser som visar de ekonomiska konsekvenserna av uteblivna åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft8"&gt;Internationell klimatregim&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft39"&gt;Beredningen skall lämna bidrag till svenska ställningstaganden i de internationella klimatförhandlingarna, inte minst avseende en framtida klimatregim efter 2012 och särskilt åtaganden efter 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft37"&gt;I detta sammanhang skall även det &lt;NOBR&gt;EU-interna&lt;/NOBR&gt; arbetet och de slutsatser som har antagits i miljörådet och Europeiska rådet beaktas liksom Sveriges roll i utarbetandet av en ny global klimatregim i egenskap av ordförande i EU under 2009. Dessutom skall även de beslut som tagits och det arbete som sker inom ramen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1364 ft16"&gt;505&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_489"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft8"&gt;för UNFCCC och dess relevanta undergrupper, särskilt ad hoc working group on future commitments of Annex 1 parties (AWG), den s.k. konventionsdialogen och andra relevanta sammanhang som har bäring på en framtida internationell klimatregim inklusive Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet och den internationella diskussionen om koldioxidavskiljning och koldioxidlagring, tas i beaktande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;Beredningen skall även belysa frågan om hur man inom olika politikområden kan arbeta i Sverige och internationellt för att mer kraftfullt bidra till en ökad teknikutveckling och tekniköverföring samt hur initiativ på dessa områden kan kopplas till en framtida klimatöverenskommelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;Slutligen skall beredningen belysa de minst utvecklade ländernas behov av anpassning och finansiering liksom de mer utvecklade utvecklingsländernas förutsättningar att bidra till en framtida klimatregim.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;Arbetets genomförande, tidsplan m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;Samtliga riksdagspartier inbjuds att delta i den parlamentariska beredningen i syfte att nå en bred politisk uppslutning för Sveriges kommande klimatpolitiska insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;Naturvårdsverket och Statens energimyndighet har ett gemen- samt uppdrag att utarbeta underlag inför kontrollstation 2008. Uppdraget skall redovisas den 30 juni 2007 och förväntas utgöra ett viktigt underlag i beredningens arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;Beredningen kommer att ha tillgång till den senaste utvär- deringsrapporten från FN:s internationella klimatpanel och annat internationellt material för bedömning av de svenska insatserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1453 ft9"&gt;Det vetenskapliga rådets bedömningar och rekommendationer kommer att vara centrala i beredningens arbete. Beredningen skall vidare samråda med Kommissionen för hållbar utveckling och Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;De åtgärder som beredningen föreslår skall åtföljas av förslag till finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Den parlamentariska beredningen skall bistås av det kansli som även skall bistå det vetenskapliga rådet. Till beredningen knyts en referensgrupp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1455 ft16"&gt;506&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_490"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td534"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td535"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1456 ft8"&gt;Uppdraget skall redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 15 januari 2008. Det står beredningen fritt att lämna ett delbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1457 ft8"&gt;(Miljödepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1458 ft16"&gt;507&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_491"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324491x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1444 ft17"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1445 ft248"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t95"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td536"&gt;&lt;P class="p45 ft253"&gt;Tilläggsdirektiv till den parlamentariska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td508"&gt;&lt;P class="p1322 ft253"&gt;Dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td536"&gt;&lt;P class="p45 ft179"&gt;beredningen för översyn av klimatpolitiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td508"&gt;&lt;P class="p1322 ft179"&gt;2007:179&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td537"&gt;&lt;P class="p45 ft179"&gt;(M 2007:03)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td538"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2007&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1426 ft8"&gt;Sammanfattning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1459 ft8"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2007&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1426 ft8"&gt;Förlängd tid för redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1440 ft8"&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande den 19 april 2007 gav chefen för Miljödepartementet en parlamentarisk beredning i uppdrag att genomföra en övergripande översyn av den svenska klimatpolitiken inför kontrollstation 2008 (dir. 2007:59). I upp- draget ingår att utveckla den svenska klimatpolitiken avseende mål och åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1460 ft9"&gt;I beredningens uppdrag ingår att förbereda underlag för Sveriges åtagande i förhållande till EU, dvs. ett svenskt åtagande inom ramen för en bördefördelning i EU, respektive internationellt. Det är därför viktigt att beakta Europeiska kommissionens förslag till klimat- och energipaket avseende mål och bördefördelning i dess olika delar. Kommissionens förslag var planerat att lämnas i början av december 2007, men har blivit försenat och förväntas i stället presenteras i slutet av januari 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft8"&gt;Beredningen ska enligt direktiven redovisa sitt uppdrag senast den 15 januari 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1461 ft8"&gt;Utredningstiden förlängs för att beredningen ska få möjlighet att beakta ovan nämnda förslag från Europeiska kommissionen. Uppdraget ska redovisas senast den 29 februari 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1462 ft8"&gt;(Miljödepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1463 ft16"&gt;509&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_492"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324492x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1464 ft17"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1465 ft7"&gt;Kostnadsanalyser av olika målnivåer för Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft254"&gt;Bilaga till kapitel 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1466 ft13"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft33"&gt;Denna bilaga behandlar olika modeller för analys av makroeko- nomiska effekter samt kostnadsanalyser av olika målnivåer för minskning av utsläpp av växthusgaser i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1379 ft8"&gt;Beräkningar av kostnader – &lt;NOBR&gt;bottom-up-&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;top-downanalyser&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1467 ft33"&gt;I Söderholm (2007)&lt;SPAN class="ft27"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;görs en genomgång av olika typer av modeller för analys av makroekonomiska effekter. Söderholm beskriver hur kostnaderna för klimatåtgärder modelleras och beräknas samt skiljer sig åt mellan s.k. &lt;NOBR&gt;bottom-up&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;top-downmodeller.&lt;/NOBR&gt; I &lt;NOBR&gt;bottom-up&lt;/NOBR&gt; modeller representeras en ”teknologi” av en specifik aktivitet eller process, och kostnaden för klimatpolitiken motsvarar merkostnaden för ett skifte från en teknik eller process till en annan. I de flesta &lt;NOBR&gt;top-down&lt;/NOBR&gt; modeller finns inte specifika tek- nologier eller processer representerade, utan här definieras en ”teknologi” av en kontinuerlig produktionsfunktion (eller kost- nadsfunktion). Om exempelvis koldioxidskatten ökar kan anpass- ning ske genom att sammansättningen av insatsvaror, arbetskraft och kapital förändras. Modellen är avpassad för att hantera mindre förändringar, som aktörerna antas anpassa sig till i olika grad beroende på hur priskänsliga de är. I en &lt;NOBR&gt;”top-down”-analys&lt;/NOBR&gt; som i de makroekonomiska modellerna ingår även effekter som påverkan av prisförändringar på efterfrågan och utbud i olika sektorer, vilket kan orsaka strukturförändringar i ekonomin, vilket i sin tur kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1468 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Söderholm, P. (2007), Modelling the economic costs of climate policy. Research Report 2007:14. Luleå tekniska universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1469 ft16"&gt;511&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_493"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324493x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;påverka &lt;NOBR&gt;BNP-tillväxten.&lt;/NOBR&gt; Kostnaderna i en &lt;NOBR&gt;top-down-analys&lt;/NOBR&gt; kan därför bli större än de rena åtgärdskostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft33"&gt;De ekonomiska modeller som använts för analyser av reduk- tionsmål i Sverige är tämligen aggregerade allmänjämviktsmodeller (dvs. en modell över ekonomin som innefattar ett flertal mark- nader, som produktionssektorer, privat konsumtion, kapital- och arbetsmarknad, och som utgår från att marknadsmekanismer skapar balans mellan utbud och efterfrågan på de olika marknader- na). De möjligheter som finns för att minska koldioxidutsläppen är bränslebyten och att minska produktionen. Denna förenkling gör, enligt Söderholm, att kostnaderna för att minska utsläppen överdrivs, i de fall det finns möjligheter till teknologibyten och effektiviseringsvinster som modellen inte innefattar. Å andra sidan omfattar allmänjämviktsmodellerna heller inte de omställnings- kostnader som uppstår på vägen fram till ett nytt jämviktsläge, exempelvis arbetslöshet vid omstrukturering av ekonomin. Den primära användningen av sådana modellanalyser är inte att räkna fram absoluta nivåer på kostnaderna utan snarare att jämföra utfallen vid olika målnivåer eller styrmedelslösningar med varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft33"&gt;I &lt;NOBR&gt;bottom-up-modeller&lt;/NOBR&gt; beräknas kostnader för olika tekniska åtgärder, och teknikbyten kan ske då prisrelationerna förändras. &lt;NOBR&gt;Bottom-upmodellerna&lt;/NOBR&gt; inkluderar dock inte ekonomin i övrigt, och heller inte beteendeeffekter och anpassningskostnader av olika slag. De är därför mindre lämpade vid storskaliga policyförändringar som implicerar olika typer av allmänjämviktseffekter. De ger snarare en beräkning av de potentialer som finns och de kostnader som dessa är förknippade med om man på ett kostnadseffektivt sätt realiserar identifierade åtgärder. En annan vanlig kritik mot &lt;NOBR&gt;bottom-up&lt;/NOBR&gt; modeller är att de är alltför optimistiska i den meningen att kostnader underskattas (se exempelvis Tol, 2000)&lt;SPAN class="ft27"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft33"&gt;&lt;NOBR&gt;Bottom-up&lt;/NOBR&gt; modeller tenderar således att lägga stor vikt vid att på ett detaljerat sätt inkludera olika energiteknologier medan top- down modeller i första hand bidrar med en teoretiskt konsistent beskrivning av ekonomin i sin helhet samt interaktionen mellan olika marknader. Dessa två modellansatser bör därför betraktas som komplement snarare än substitut. De har på senare år i allt högre grad kombinerats i s.k. hybridmodeller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;Söderholm (2007) konstaterar att på lång sikt kommer vår för- måga att möta globala klimatförändringar att vara starkt beroende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Tol, R.S.J. (2000). Modelling the costs of emissions reductions: Different approaches. Pacific and Asian Journal of Energy, 10, 1, 1 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft16"&gt;512&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_494"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td534"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td535"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft33"&gt;av utvecklandet av ny teknik, och det därför är av största vikt att analysera hur klimatpolitiska styrmedel påverkar den tekniska utvecklingen, och i slutändan kostnaderna för olika klimatåtgärder. Sådana undersökningar förutsätter dock utvecklandet av modeller som inkluderar s.k. endogen teknisk utveckling. Såväl &lt;NOBR&gt;bottom-up&lt;/NOBR&gt; som &lt;NOBR&gt;top-down&lt;/NOBR&gt; modeller kan modifieras för detta syfte. I bottom- up modeller sker detta genom s.k. lärkurvor för specifika tek- nologier, medan &lt;NOBR&gt;top-down&lt;/NOBR&gt; modeller oftast modifieras så att teknisk förändring är ett resultat av explicita investeringar i en FoU- baserad kunskapsstock. Lärkurvsansatsen resulterar normalt i signifikant lägre kostnadsuppskattningar jämfört med en exogen modellstruktur. Den senare ansatsen kan, beroende på vilka antaganden som görs, vara begränsad i sin karakterisering av inno- vationsaktiviteter och bortse från den alternativkostnad som upp- står då &lt;NOBR&gt;FoU-stöd&lt;/NOBR&gt; omdirigeras från andra sektorer till energi- sektorn. Söderholm identifierar ett antal områden där det skulle vara önskvärt med mer svensk forskning. Ett av dessa är utveck- landet av hybridmodeller, exempelvis en allmän jämviktsmodell med större fokus på inkluderandet av specifika teknologier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft33"&gt;För att förbättra de samhällsekonomiska analyserna och ge bättre beslutsunderlag skulle en utveckling av exempelvis hybrid- modeller som kombinerar en &lt;NOBR&gt;bottom-up&lt;/NOBR&gt; och en &lt;NOBR&gt;top-downansats&lt;/NOBR&gt; för Sverige kunna vara önskvärt. Att utveckla befintliga svenska allmänjämviktsmodeller till att omfatta möjligheter till teknikbyten vid prisnivåer då andra tekniker blir konkurrenskraftiga skulle vara möjligt inom en ganska begränsad kostnadsram. För att en sådan utveckling ska vara meningsfull krävs dock också tillgång till bra data över åtgärder, deras potentialer och kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft8"&gt;Kostnadsanalyser av olika målnivåer för Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft33"&gt;Konjunkturinstitutet (KI) har med sin allmänjämviktsmodell EMEC gjort analyser fram till 2020 för Kontrollstation 2008. Nedan redovisar vi modellresultat och åtgärdskostnadskalkyler för olika målnivåer för Sverige. Vid tolkningen av resultaten är det viktigt att hålla i minne de begränsningar som finns i &lt;NOBR&gt;bottom-up&lt;/NOBR&gt; respektive &lt;NOBR&gt;top-down&lt;/NOBR&gt; modeller. Noteras bör också att KI:s modell endast inkluderar koldioxidutsläpp, inte andra växthusgaser, till skillnad från analyserna av åtgärdskostnader. De åtgärder som är kostnads- satta avser dock främst koldioxid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft16"&gt;513&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_495"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324495x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1470 ft33"&gt;Enligt KI:s analyser för Kontrollstation 2008&lt;SPAN class="ft27"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;kan en målnivå på 25 procent (2020 jämfört med 1990) uppnås till en kostnad om mellan 0,06 och 0,3 procent av BNP (motsvarande ca 2 10 mil- jarder kronor år 2020), beroende på vad man antar om handeln med utsläppsrätter. I alternativet som ger den lägre kostnaden antas den handlande sektorn (sektorn som innefattas av EU:s handelssystem för utsläppsrätter) skala ned sina utsläpp med 25 procent jämfört med tilldelningen i den andra handelsperioden, dvs. till ca 17 mil- joner ton (Mton). I alternativet som ger den högre kostnaden antas tilldelningen vara lika stor som i den andra handelsperioden, dvs. 22,8 Mton, vilket gör att den &lt;NOBR&gt;icke-handlande&lt;/NOBR&gt; sektorn (som inte innefattas av EU:s handelssystem för utsläppsrätter) måste dra ner sina utsläpp till 33 Mton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;(drygt 37 Mton inkl andra växthus- gaser), dvs. med drygt 12 Mton jämfört med 1990. Kyotoproto- kollets projektbaserade mekanismer, CDM/JI, antas inte användas. Referensalternativet i dessa analyser är den utveckling som dagens styrmedel skulle ge. Kostnaderna för dagens styrmedel finns därför inte med i ovanstående kostnadsuppskattningar. I en beräkning av klimatpolitikens totala kostnader måste dessa kostnader adderas till ovanstående kostnadsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft33"&gt;KI analyserade även en målnivå på 40 procent (2020 jämfört med 1990). Av analyserna framgick att ganska måttliga effekter &lt;NOBR&gt;(-0,07&lt;/NOBR&gt; procent, motsvarande drygt 2 miljarder kronor) på årlig tillväxt är möjliga även för ett &lt;NOBR&gt;40-procentsmål,&lt;/NOBR&gt; givet att en lika stor reduktion sker i handlande och &lt;NOBR&gt;icke-handlande&lt;/NOBR&gt; sektorn. Om istället målet utformas så att den handlande sektorn antas få en tilldelning motsvarande minus 25 procent, vilket kräver reduktion i den icke- handlande sektorn på ca 50 procent, blir det enligt beräkningarna en försämring av BNP år 2020 med 0,7 procent, vilket motsvarar ca 20 miljarder kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft33"&gt;Målen uppnås i modellkalkylerna genom att priset på CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B B &lt;/SPAN&gt;stiger i den &lt;NOBR&gt;icke-handlande&lt;/NOBR&gt; sektorn. I ursprungsläget ligger de totala kol- dioxidutsläppen på 60,2 Mton. Priset stiger kraftigt vid en reduk- tion på över 8 Mton i &lt;NOBR&gt;icke-handlande&lt;/NOBR&gt; sektorn och modellresultaten visar på höga marginalkostnader för CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt; &lt;/SPAN&gt;reduktioner i &lt;NOBR&gt;icke-hand-&lt;/NOBR&gt; lande sektorn vid denna nivå. Kostnaderna för reduktion utöver prognos blir ca 5 kr/kg CO2 vid 8 Mton reduktion och över 10 kr/kg vid 10 Mton reduktion, för att sedan stiga ännu brantare uppåt. Vid högre målnivåer i &lt;NOBR&gt;icke-handlande&lt;/NOBR&gt; sektorn ger detta en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1471 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Östblom, G. Tilldelning av utsläppsrätter för utsläppsmålet 2020. Samhällsekonomiska kalkyler för Kontrollstation 2008. PM 23 april 2007. Konjunkturinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft16"&gt;514&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_496"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324496x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td534"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td535"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;kraftig kostnadsökning i energiintensiva sektorer, vilket ger en strukturomvandling mot mindre energiintensiva branscher. Dessa är generellt sett tjänstebranscher med lägre produktivitet, vilket gör att &lt;NOBR&gt;BNP-utvecklingen&lt;/NOBR&gt; påverkas ogynnsamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft33"&gt;En jämförelse med de åtgärdskostnader som identifierats i Kontrollstation 2008 ger vid handen att det finns åtgärder till betydligt lägre kostnad än de CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt; &lt;/SPAN&gt;priser som modellen resulterar i. Även de dyraste åtgärdskostnaderna i transportsektorn stannar på ca 4 kr/kg, med en potential på drygt 8 Mton. Därutöver finns potential till ett lägre pris även i andra sektorer, tex. bostäder och för den del av industrin som inte ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Om dessa och andra åtgärder inkluderades i modellen skulle således de makroekonomiska effekterna kunna bli mindre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft33"&gt;Europeiska kommissionen har med hjälp av den så kallade &lt;NOBR&gt;Primes/Gains-modellen&lt;/NOBR&gt; tittat på de makroekonomiska effekterna på medlemsstaterna av de föreslagna förnybarhets- och utsläpps- målen till 2020. Primes/Gains är en länkning mellan två modeller, en partiell jämviktsmodell för energisektorn och en utsläppsmodell som inkluderar reduktionspotentialer och kostnadsberäkningar för dessa. Antagandet för modellkörningen är bland annat att Sverige ska minska sina utsläpp år 2020 i den &lt;NOBR&gt;icke-handlande&lt;/NOBR&gt; sektorn med 17 % jämfört med 2005 års nivå, dvs. knappt 8 Mton. Vidare antas att förnybarhetsmålet uppfylls på ett kostnadseffektivt sätt. Resultaten anger att kostnaderna för målen för Sveriges del uppgår till 0,7 procent av BNP år 2020, dvs. 20 miljarder, givet de gjorda antagandena. Analysen skiljer sig från de svenska genom att det är en annan typ av modell som använts, samt genom att den också tar hänsyn till förnybarhetsmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1472 ft33"&gt;I Sverige har Energimyndigheten och Naturvårdsverket analyserat åtgärdspotentialer och kostnader i Kontrollstation 2008. De fann att det finns potential för att minska utsläppen utöver prognos i den &lt;NOBR&gt;icke-handlande&lt;/NOBR&gt; sektorn med 8 Mton per år till kost- nader under 50 öre/kg CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;Därefter stiger kostnaderna kraftigt, till ca 1 kr/kg vid 9 Mton och 2 kr/kg vid 11,5 Mton (Budh, 2007)&lt;SPAN class="ft27"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. Enligt åtgärdskostnadsanalyserna finns det en betydande potential för at reducera utsläpp till en negativ kostnad. För att inte underskatta kostnaderna räknar vi i exemplet nedan inte med några negativa kostnader, utan antar att det i dessa fall finns icke med-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1473 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Budh, E. Konsekvenser av klimatmål för Sverige till år 2020. En utvidgad beskrivning av analys inom kontrollstation 2008. PM, Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1474 ft16"&gt;515&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_497"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324497x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;Bilaga 3 SOU 2008:24&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft33"&gt;räknade anpassningskostnader som gjort att åtgärderna inte kommit till stånd. Vi räknar med att marginalkostnaden är konstant för reduktioner från noll upp till 5 Mton på en nivå på ca 10 öre/kg, som är marginalkostnaden för reduktioner på 5 Mton enligt beräkningar från Kontrollstation 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft33"&gt;I figur 1 nedan visas en marginalkostnadskurva, baserad på de ovan relaterade kostnadsuppskattningarna. Kurvan återspeglar att kostnaden stiger kraftigt vid reduktioner som överstiger 8 9 MtCO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;. Marginalkostnaderna antas öka linjärt därefter. Detta är naturligtvis ett starkt förenklat antagande. Om kostnaderna istället stiger brantare kommer också den totala åtgärdskostnaden stiga kraftigt vid höga reduktionsnivåer. Det kan också tänkas att det vid någon nivå kan komma in tekniker som gör att marginal- kostnaden är konstant under ett intervall. Utifrån denna kurva är det nu möjligt att beräkna totalkostnaden för en given utsläpps- reduktion. Således får man att den totala tekniska åtgärdskostnaden för att reducera utsläppen upp till 8 MtCO2e i Sverige, dvs. &lt;NOBR&gt;-11&lt;/NOBR&gt; procent relativt 1990 års nivå, är ca 1,4 miljarder kronor per år. Om man antar att åtgärder med negativa kostnader kan komma till stånd, kan kostnaden för att reducera 8 Mton bli betydligt lägre. Åtgärder för att reducera mer än 12 Mton i &lt;NOBR&gt;icke-handlande&lt;/NOBR&gt; sektorn finns ej identifierade.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t96"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td64"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;Figur1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Marginalkostnader(tekniska åtgärdskostnader) för sektorer som inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td64"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td32"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;ingår i EU:s handelssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t97"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td110"&gt;&lt;P class="p489 ft69"&gt;2500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td488"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr50 td110"&gt;&lt;P class="p489 ft69"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr50 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr54 td488"&gt;&lt;P class="p1282 ft69"&gt;Angivna potentialer är utöver&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p489 ft69"&gt;1500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td488"&gt;&lt;P class="p1282 ft69"&gt;prognos. Avgörande för dessa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft255"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft255"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft255"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft255"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft255"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft255"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft255"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft255"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft255"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft255"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft255"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td488"&gt;&lt;P class="p1282 ft69"&gt;samt kostnader är antaganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr35 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft136"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td488"&gt;&lt;P class="p1282 ft69"&gt;om pris på fossila bränslen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td110"&gt;&lt;P class="p489 ft69"&gt;1000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td488"&gt;&lt;P class="p1282 ft104"&gt;teknikutveckling. Välfärdseffekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td488"&gt;&lt;P class="p1282 ft69"&gt;är exkluderade. Den streckade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p955 ft155"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td488"&gt;&lt;P class="p1282 ft69"&gt;delen indikerar att kostnader för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr19 td488"&gt;&lt;P class="p1282 ft119"&gt;dessa åtgärder förväntas för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft168"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td488"&gt;&lt;P class="p1282 ft131"&gt;ändras mycket över tid.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td110"&gt;&lt;P class="p910 ft157"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td25"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td43"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td255"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td488"&gt;&lt;P class="p19 ft166"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td110"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td43"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td255"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td488"&gt;&lt;P class="p740 ft17"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1475 ft17"&gt;Reduktionsvolym, Mton CO&lt;SPAN class="ft256"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1476 ft3"&gt;Källa: Budh 2007 och Klimatberedningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft16"&gt;516&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_498"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324498x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td534"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td535"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;Kostnaden för att uppnå olika reduktionsmål kommer att bli starkt beroende av hur stor reduktion som ska göras i Sverige och hur fördelningen görs mellan den handlande respektive &lt;NOBR&gt;icke-handlande&lt;/NOBR&gt; sektorn. När kostnadsberäkningar för att nå målen görs måste man, liksom i modellanalyserna, ta hänsyn till hur den ekonomiska utvecklingen påverkar utsläppsnivåerna. Den svenska ekonomin väntas växa med ca 2,3 procent per år fram till 2020. Den ekono- miska utvecklingen tillsammans med hur energimixen väntas förändras ligger till grund för utsläppsprognoserna i Kontroll- station 2008. Denna utveckling är det basscenario som åtgärds- behovet skall mätas emot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft33"&gt;Enligt prognosen från Kontrollstation 2008 kommer de samlade svenska utsläppen år 2020 vara ca 70 Mton, främst på grund av hög produktionstillväxt inom bl.a. järn- och stålindustrin, raffinaderier och gruvindustri. Ökningarna väntas alltså till största delen uppstå i branscher som omfattas av EU:s system för handel med utsläpps- rätter. Enligt prognosen kommer utsläppen i de verksamheter som ingår i EU:s system för utsläppshandel öka till knappt 26 Mton till 2020. En &lt;NOBR&gt;30-procents&lt;/NOBR&gt; reduktion för de verksamheter som ingår i EU:s system för utsläppshandel jämfört med 1990 motsvarar ett utsläppstak på drygt 15,5 Mton. Gapet mellan hur stora utsläppen skulle vara vid oförändrad politik och utsläppstaket är således ca 10,5 Mton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft33"&gt;Utsläppsminskningarna för den handlande sektorn kommer att ske till en marginalkostnad som är lika med priset på utsläppsrätter. Enligt Europeiska kommissionens beräkningar&lt;SPAN class="ft27"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;väntas priset på utsläpprätter bli ca 350 kr/ton år 2020 (39 euro, räknat med en växelkurs på 9 kr/euro). Övriga utsläppsminskningar sker i de sektorer som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem eller med CDM/JI. Vi antar att priset på utsläppskrediter från CDM/JI är 150 kr/ton i enlighet med antaganden i Kontrollstation 2008 (NV&amp; STEM 2008 samt Budh 2007). Vi antar vidare att den tillåtna mängden CDM/JI är 5 Mton, om det nationella målet inte överskrider den ansvarsfördelning som Sverige får för de sektorer som inte ingår i EU:s utsläppshandelssystem. Antar vi ett nationellt mål på 40 procent kan fler krediter från CDM/JI användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1477 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Commission staff working document. Annex to the ijmpact assessment (provisional). {COM(2008) X final}{SEC(2008) XX}.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1474 ft16"&gt;517&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_499"&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;Bilaga 3 SOU 2008:24&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1478 ft3"&gt;Tabell 1 Kostnader för olika reduktionsmål beräknade utifrån tekniska åtgärds- kostnader&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t98"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td539"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td540"&gt;&lt;P class="p26 ft125"&gt;Reduktion från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td541"&gt;&lt;P class="p42 ft125"&gt;&lt;NOBR&gt;H-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td542"&gt;&lt;P class="p26 ft125"&gt;&lt;NOBR&gt;IH-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td543"&gt;&lt;P class="p26 ft125"&gt;CDM/JI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td541"&gt;&lt;P class="p42 ft131"&gt;Total kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td541"&gt;&lt;P class="p26 ft125"&gt;Marginella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td544"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td545"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td546"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td547"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td548"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td546"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;per år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td546"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;tekniska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td544"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td545"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td546"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td184"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td547"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td548"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td546"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td546"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;åtgärds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td549"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td550"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td551"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td552"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td553"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td554"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td551"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td551"&gt;&lt;P class="p26 ft125"&gt;kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td544"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td545"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr19 td555"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;Reduktion mot prognos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td548"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td546"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;Mdkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td546"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td549"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td550"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td195"&gt;&lt;P class="p42 ft125"&gt;2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td552"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td553"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td554"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td551"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td551"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td544"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td545"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;Prognos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td65"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;26 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td556"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td547"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;44 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td548"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td546"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td546"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td549"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td550"&gt;&lt;P class="p26 ft125"&gt;(tot 70 Mton)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td557"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td553"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td554"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td551"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td551"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td544"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td545"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;25 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td65"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;Gap 9 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td556"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td547"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;Gap 6 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td548"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td546"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;2,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td546"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;0,25 kr/kg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td544"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td545"&gt;&lt;P class="p26 ft125"&gt;H 17 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td65"&gt;&lt;P class="p42 ft125"&gt;2 Mdkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td556"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td547"&gt;&lt;P class="p42 ft125"&gt;0,7 Mdkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td548"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td546"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td546"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td549"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td550"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;IH 38 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td557"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td553"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td554"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td551"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td551"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td544"&gt;&lt;P class="p42 ft125"&gt;B&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td545"&gt;&lt;P class="p26 ft131"&gt;30 % = 50 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td65"&gt;&lt;P class="p42 ft69"&gt;Gap 10,5 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td556"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td547"&gt;&lt;P class="p42 ft131"&gt;Gap 4,5 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td548"&gt;&lt;P class="p26 ft125"&gt;5 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td546"&gt;&lt;P class="p42 ft125"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td546"&gt;&lt;P class="p26 ft125"&gt;0,10 kr/kg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td544"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td545"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;H 15,5 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td65"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;3,7 Mdkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td556"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td547"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;0,5 Mdkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td548"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;0,8 Mdkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td546"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td546"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td544"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td545"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;IH 39,5 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td556"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td547"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td548"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td546"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td546"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td549"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td550"&gt;&lt;P class="p26 ft125"&gt;&lt;NOBR&gt;-FlxMx&lt;/NOBR&gt; 5 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td557"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td553"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td554"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td551"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td551"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td544"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;C&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td545"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;35 % = 47 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td65"&gt;&lt;P class="p42 ft69"&gt;Gap 10,5 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td556"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td547"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;Gap 7,5 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td548"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;5 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td546"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;5,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td546"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;0,40 kr/kg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td544"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td545"&gt;&lt;P class="p26 ft125"&gt;H 15,5 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td65"&gt;&lt;P class="p42 ft125"&gt;3,7 Mdkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td556"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td547"&gt;&lt;P class="p42 ft125"&gt;1 Mdkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td548"&gt;&lt;P class="p26 ft125"&gt;0,8 Mdkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td546"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td546"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td544"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td545"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;IH 36,5 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td556"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td547"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td548"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td546"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td546"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td549"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td550"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;&lt;NOBR&gt;-FlxMx&lt;/NOBR&gt; 5 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td557"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td553"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td554"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td551"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td551"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td544"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td545"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;40 % = 43 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td65"&gt;&lt;P class="p42 ft69"&gt;Gap 10,5 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td556"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td547"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;Gap 9 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td548"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;7,5 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td546"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;6,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td546"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;1 kr/kg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td544"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td545"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;H 15,5 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td65"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;3,7 Mdkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td556"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td547"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;2 Mdkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td548"&gt;&lt;P class="p26 ft122"&gt;1,1 Mdkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td546"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td546"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td544"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td545"&gt;&lt;P class="p26 ft125"&gt;IH 35 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td65"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td556"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td547"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td548"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td546"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td546"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td549"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td550"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;-FlxMx&lt;/NOBR&gt; 7,5 Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td195"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td557"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td553"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td554"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td551"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td551"&gt;&lt;P class="p19 ft120"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p677 ft3"&gt;Källa: NV&amp;STEM (2007) samt Klimatberedningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft33"&gt;I tabell 1 redovisas kostnaderna för ett antal olika reduktionsmål och användande av CDM/JI, under antagandet att målen nås på ett kostnadseffektivt sätt givet fördelningen mellan den handlande sektorn (H) och &lt;NOBR&gt;icke-handlande&lt;/NOBR&gt; sektorn (IH). En reduktion på 30 procent från 1990 till 2020 motsvarar en total utsläppsnivå på 50 Mton år 2020. Utsläppsnivån per år vid reduktioner på 35 och 40 procent är ca 47 respektive 43 Mton. Avräkningsmålet innebär att åtagandet i &lt;NOBR&gt;H-sektorn&lt;/NOBR&gt; sätter taket i den &lt;NOBR&gt;icke-handlande&lt;/NOBR&gt; sektorn. I kolumn 2 i tabell 1 anges de målnivåer som skall uppnås i respektive sektor, givet tilldelningen till den handlande sektorn och huruvida CDM/JI får räknas in i målet eller inte. I kolumn 3 och 4 anges den reduktion som detta medför för respektive sektor, jämfört med den utsläppsnivån vid oförändrad politik samt kostnaden för denna reduktion. Kostnaderna i verksamheter som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem är beräknade med åtgärdskostnadskurvan i figur 1. Den marginalkostnad som anges i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft16"&gt;518&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_500"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td534"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td535"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft33"&gt;den sista kolumnen motsvarar den marginella tekniska åtgärds- kostnaden i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;Alternativ A motsvarar KI:s modellkörning för 25 procent. Det bygger på att Sverige antagit ett avräkningsmål med en tilldelning för EU:s handelssystem på minus 20 procent i &lt;NOBR&gt;H-sektorn&lt;/NOBR&gt; jämfört med 1990, vilket motsvarar utsläppsrätter på drygt 17 Mton, samt att priset på utsläppsrätter är 200 kr/ton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft33"&gt;I de övriga alternativen, B t.o.m. D, antas målet för &lt;NOBR&gt;H-sektorn&lt;/NOBR&gt; vara &lt;NOBR&gt;-30&lt;/NOBR&gt; procent, motsvarande utsläppsrätter på ca 15,5 Mton. Priset på utsläppsrätter antas i enlighet med kommissionens prognos ligga på 350 kr/ton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;I alternativ B och C begränsas mängden CDM/JI till 5 Mton. Vid en högre målnivå, på 40 procent totalt för Sverige, antas en större mängd CDM/JI utnyttjas. Om endast 5 Mton utnyttjas även här stiger kostnaden till 9,5 miljarder. Detta beror på att dyrare åtgärder, med en marginalkostnad uppåt 2 kr/kg måste sättas in. På samma sätt kan vi jämföra alternativ B, dvs. en reduktion på 30 procent, med ett fall då inga CDM/JI används. Kostnaden stiger då till 6,2 miljarder kronor per år, med en marginell teknisk åtgärdskostnad på ca 1,50 kronor per kg. Kostnaderna för dessa dyrare åtgärder, som framförallt ligger inom transportsektorn, tillhör dock dem som bedöms kunna förändras mycket då det rör sig om tekniker under utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft33"&gt;De absoluta beloppen skall tolkas med försiktighet, då beräk- ningarna är gjorda med en starkt förenklad kostnadskurva som är baserad på osäkra kostnadsskattningar. Kostnadsberäkningarna illustrerar dock att det blir mer kostsamt att uppnå de reduktioner som studeras i de fall då stora delar av reduktionen ska ske med inhemska åtgärder. Beräkningarna visar dock på den kostnads- skillnad som kan uppstå beroende på om vi tillåter användning av CDM/JI eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft33"&gt;Det bör även noteras att ovanstående beräkningar är baserade på antagandet att målen inom handlande respektive &lt;NOBR&gt;icke-handlande&lt;/NOBR&gt; sektor nås genom kostnadseffektiva åtgärder. Med olika mål för olika näringslivssektorer, eller differentierade styrmedel för olika sektorer, kan kostnaden bli högre i och med att åtgärder med högre marginalkostnader väljs före sådana med lägre kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft33"&gt;Ett skäl för att frångå kostnadseffektivitetsprincipen kan vara att man ser ett behov av att stimulera utvecklande av ny teknik som kan reducera kostnaderna längre fram eller att stimulera en lång- siktigt samhällsomvandling som upplevs som nödvändig för att nå mer långtgående mål. Andra skäl är påverkan på svenska företags&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft16"&gt;519&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_501"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1100 ft33"&gt;konkurrenskraft och risken för kolläckage. Om konkurrenskraften hos svenska företag påverkas negativt uppstår negativa samhälls- ekonomiska effekter i Sverige samtidigt som de globala växthus- gasutsläppen kanske inte minskar utan snarare ökar genom att produktionen istället sker i andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1479 ft16"&gt;520&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_502"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324502x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1464 ft17"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Beräkning av överskott av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft7"&gt;Kyotoenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1480 ft254"&gt;Bilaga till kapitel 18&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1466 ft13"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1481 ft3"&gt;Tabell B1 Sveriges förväntade uppfyllnad av sitt utsläppsåtagande under Kyotoprotokollet. Per år i genomsnitt &lt;NOBR&gt;2008–2012.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t99"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td271"&gt;&lt;P class="p45 ft125"&gt;Utsläpps-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft125"&gt;Ursprung&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td459"&gt;&lt;P class="p42 ft131"&gt;Utsläpp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td51"&gt;&lt;P class="p42 ft125"&gt;Reduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td464"&gt;&lt;P class="p740 ft125"&gt;Ackumulerad reduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td271"&gt;&lt;P class="p45 ft125"&gt;rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td459"&gt;&lt;P class="p42 ft125"&gt;Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td51"&gt;&lt;P class="p42 ft125"&gt;Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td273"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td204"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td466"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td558"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td221"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td285"&gt;&lt;P class="p19 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td271"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft244"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td182"&gt;&lt;P class="p740 ft135"&gt;Mton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td150"&gt;&lt;P class="p740 ft155"&gt;Procent av 1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td271"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td150"&gt;&lt;P class="p740 ft122"&gt;års nivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td271"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft122"&gt;1990 års nivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td459"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;72,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td271"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft125"&gt;Utsläpp 2010 (prognos)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td459"&gt;&lt;P class="p42 ft125"&gt;69,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td51"&gt;&lt;P class="p42 ft125"&gt;- 3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td182"&gt;&lt;P class="p740 ft125"&gt;- 3,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td150"&gt;&lt;P class="p740 ft125"&gt;- 4,1 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td271"&gt;&lt;P class="p45 ft125"&gt;EUA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft131"&gt;Tilldelning EU ETS lägre än&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td459"&gt;&lt;P class="p42 ft125"&gt;66,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td51"&gt;&lt;P class="p42 ft125"&gt;- 3,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td182"&gt;&lt;P class="p740 ft125"&gt;- 6,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td150"&gt;&lt;P class="p740 ft125"&gt;- 8,7 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td271"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft122"&gt;utsläpp &lt;NOBR&gt;(25,8-22,5)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td271"&gt;&lt;P class="p45 ft125"&gt;CER/ERU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Innehav av krediter från CDM-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td459"&gt;&lt;P class="p42 ft125"&gt;64,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td51"&gt;&lt;P class="p42 ft125"&gt;- 1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td182"&gt;&lt;P class="p36 ft125"&gt;- 7,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td150"&gt;&lt;P class="p740 ft125"&gt;- 10,4 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td271"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft125"&gt;och &lt;NOBR&gt;JI-projekt&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td271"&gt;&lt;P class="p45 ft122"&gt;RMU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft122"&gt;Kolsänka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td459"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;62,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td51"&gt;&lt;P class="p42 ft122"&gt;- 2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td182"&gt;&lt;P class="p740 ft122"&gt;- 9,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td150"&gt;&lt;P class="p740 ft122"&gt;- 13,4 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td559"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Reduktion 1990 från tilldelad mängd (75,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td51"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td182"&gt;&lt;P class="p740 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-12,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td150"&gt;&lt;P class="p740 ft3"&gt;17,9 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td271"&gt;&lt;P class="p45 ft125"&gt;Mton)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td226"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td182"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td150"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td559"&gt;&lt;P class="p45 ft122"&gt;Totalt AAU överskott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td182"&gt;&lt;P class="p740 ft122"&gt;12,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td150"&gt;&lt;P class="p740 ft122"&gt;17,9 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td559"&gt;&lt;P class="p45 ft119"&gt;Överskott utöver det nationella målet (69,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td51"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td182"&gt;&lt;P class="p740 ft125"&gt;6,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td150"&gt;&lt;P class="p740 ft125"&gt;9,3 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td273"&gt;&lt;P class="p45 ft122"&gt;Mton)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td204"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td466"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td558"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td221"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td285"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1482 ft17"&gt;Källa: Klimatberedningen, NV &amp; STEM 2007. För fluorerade växthusgaser är basåret för Sverige 1995 i stället för 1990. Det påverkar beräkningarna marginellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1483 ft17"&gt;Förkortningar: AAU = Assigned Amount Unit; EUA = European Unit Allowance; CER = Certified Emission Reduction; ERU = Emission Reduction Unit; RMU = Removal Unit. Var och en av enheterna betecknar 1 kiloton CO&lt;SPAN class="ft239"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1484 ft20"&gt;En kalkyl på Sveriges förväntade uppfyllelse av sitt åtagande under Kyotoprotokollet finns i tabell B.1. Kalkylen är beräknad på det sätt som protokollet föreskriver. Kalkylen utgår från Sveriges faktiska utsläpp år 1990. Från basårets utsläpp dras utsläppen 2010 enligt prognosen i Naturvårdsverkets och Energimyndighetens underlag för Kontrollstation 2008. Det antas för enkelhetens skull&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1485 ft16"&gt;521&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_503"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324503x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;att det året representerar ett genomsnitt för åtagandeperioden &lt;NOBR&gt;2008–2012.&lt;/NOBR&gt; Nästa steg är att beakta tilldelningen i stället för de faktiska utsläppen i den handlande sektorn, vilket är det före- skrivna förfarandet i regelverket. Tilldelningen är 3,3 miljoner ton CO&lt;SPAN class="ft257"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft43"&gt;B &lt;/SPAN&gt;per år lägre än de förväntade faktiska utsläppen. Steget därnäst är att reducera med de utsläppsenheter, som förvärvas genom Energimyndighetens verksamhet med Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer CDM och JI&lt;SPAN class="ft43"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft258"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. Den förväntas ge rättigheter på 1,24 miljoner ton CO&lt;SPAN class="ft257"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft43"&gt;B &lt;/SPAN&gt;per år, enligt myndigheternas beräkning. Slutligen ska kolsänkorna beaktas. Sverige har i enlighet med den frivilliga artikel 3.4 i Kyotoprotokollet valt att endast räkna med den del som uppstår inom vårt skogsbruk, vilket sannolikt innebär kolsänkeenheter, motsvarande 3 procent av basårsutsläppen eller 2,13 miljoner ton CO&lt;SPAN class="ft257"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft43"&gt;B &lt;/SPAN&gt;per år. Sverige måste dock kunna visa att landet har en nettokolsänka i skogen som helhet under åtagandeperioden, som uppgår till minst denna storlek, annars reduceras kolsänkeenheterna till det verkliga värdet enligt Kyotoprotokollets sätt att räkna (se även kap. 17).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft9"&gt;Som nämnts tillåts Sverige en ökning av utsläppen på 4 procent eller drygt 3 miljoner ton CO&lt;SPAN class="ft257"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;B B&lt;/SPAN&gt;e per år, i förhållande till Kyotoprotokollets basår 1990. Det gör att Sverige initialt innehar utsläppsenheter motsvarande 75,33 miljoner ton CO&lt;SPAN class="ft257"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft43"&gt;B &lt;/SPAN&gt;per år. Enligt prognosen kommer Sverige emellertid bara att behöva redovisa utsläppsenheter motsvarande 62,6 miljoner ton CO&lt;SPAN class="ft43"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft257"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft43"&gt;B &lt;/SPAN&gt;per år. Det skulle innebära en överuppfyllnad på nära 18 procent av Sveriges åtagande enligt Kyotoprotokollet. Räknat i utsläpps- enheter skulle överskottet uppgå till 12,7 miljoner AAU:s igenom- snitt per år eller 63,5 miljoner AAU:s för hela åtagandeperioden &lt;NOBR&gt;2008–2012.&lt;/NOBR&gt; (Det bör nämnas att den fulla beräkningen behöver beakta saldot av utsläpp och utsläppsrätter i EU:s utsläppshandels- system; detta påverkar dock inte slutresultatet). Givet att Sverige endast tillgodoräknar sig AAU:s utöver det nationella målet uppgår överskottet till 6,7 miljoner ton per år, eller 33,5 miljoner ton AAU:s för hela åtagandeperioden &lt;NOBR&gt;20082–012.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1486 ft20"&gt;Överskottet på utsläppsenheter kan betraktas som en finansiell tillgång som kan åskådliggöras med en sedvanlig balansräkning (tabell B.2). På tillgångssidan finns Sveriges innehav av utsläpps- enheter, som fördelar sig på AAU:s, kolsänkeenheterna (betecknas Removal Units, RME:s) och de utsläppsenheter som genereras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;PT TP &lt;/SPAN&gt;Den handel med &lt;NOBR&gt;CDM/JI-krediter&lt;/NOBR&gt; som företagen inom EU ETS har rätt att göra hanteras inom handelssystemet och behöver inte beaktas här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft16"&gt;522&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_504"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324504x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td534"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td535"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1487 ft8"&gt;genom CDM- och &lt;NOBR&gt;JI-projekt&lt;/NOBR&gt; (betecknas Certified Emission Reductions, CER:s, respektive Emission Reduction Unit:s, ERU:s). På skuldsidan finns utsläppen. Sveriges utsläpp av växthus- gaser ger en skuld som måste ”betalas” med utsläppsenheter. Om utsläppen är mindre än utsläppsenheterna finns ett överskott att redovisa. Det kommer med all sannolikhet att vara fallet för Sverige. Överskottet kan betecknas som resultatet av en fram- gångsrik politik för att minska utsläppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1488 ft3"&gt;Tabell B2 Balansräkning per år för utsläppsenheter &lt;NOBR&gt;2008–2012.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1489 ft3"&gt;Miljoner enheter om 1 ton CO&lt;SPAN class="ft169"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t100"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td261"&gt;&lt;P class="p45 ft122"&gt;Tillgång&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td560"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td538"&gt;&lt;P class="p50 ft122"&gt;Skuld&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td69"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td264"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;AAU (tilldelad mängd)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td522"&gt;&lt;P class="p1270 ft3"&gt;69,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td508"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;Utsläpp IH&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td47"&gt;&lt;P class="p920 ft3"&gt;43,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td264"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;RMU (kolsänka)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td522"&gt;&lt;P class="p1270 ft3"&gt;2,13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td508"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;Tilldelning H&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td47"&gt;&lt;P class="p920 ft3"&gt;22,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td264"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;CER/ERU (CDM/JI)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td522"&gt;&lt;P class="p1270 ft3"&gt;1,24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td508"&gt;&lt;P class="p50 ft3"&gt;Överskott&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p920 ft3"&gt;6,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td264"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td522"&gt;&lt;P class="p1270 ft3"&gt;72,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td508"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p920 ft3"&gt;72,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td261"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td560"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td538"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td69"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;IH betecknar verksamheter som inte ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft3"&gt;H betecknar verksamheter som ingår i EU:s system för handel med usläppsrätter.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t101"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td515"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Tabell B3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td561"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;Värde på det årliga överskottet vid olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td515"&gt;&lt;P class="p19 ft188"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td561"&gt;&lt;P class="p19 ft125"&gt;antaganden om priser på AAU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td513"&gt;&lt;P class="p19 ft159"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td562"&gt;&lt;P class="p19 ft159"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td515"&gt;&lt;P class="p49 ft3"&gt;50 kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td561"&gt;&lt;P class="p1490 ft69"&gt;325 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td515"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;100 kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td561"&gt;&lt;P class="p1490 ft69"&gt;650 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td513"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;200 kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td562"&gt;&lt;P class="p1491 ft69"&gt;1300 miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft3"&gt;Källa: Klimatberedningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1492 ft8"&gt;Värdet på överskottet av utsläppsenheter går inte att fastställa med säkerhet. Det beror på det framtida marknadspriset på AAU:s. För närvarande förekommer knappast någon handel alls med AAU:s. Sådan handel kan väntas komma till stånd i ökande grad under åtagandeperioden. I tabell B3 har tre olika prisnivåer antagits. Nivån 200 kronor motsvarar ungefär det aktuella priset (hösten 2007) i EU ETS. Det är osäkert hur höga priser AAU:s kan komma att betinga. Därför har vi även räknat på försiktigare pris- antaganden på 50 och 100 kronor. Enligt kalkylen rör det sig om belopp på lägst 0,3 miljarder kronor till högst 1,3 miljarder kronor per år. Det motsvarar &lt;NOBR&gt;0,01–0,05&lt;/NOBR&gt; procent av BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1493 ft8"&gt;Beräkningar (t.ex. utförda av Japanska Ministry of economy, trade and industry, MITI) av utbud och efterfrågan på AAU:s&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1494 ft16"&gt;523&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_505"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324505x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td46"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft8"&gt;utifrån Kyotoprotokollets parters prognoser för utsläpp, inköp av &lt;NOBR&gt;CDM-krediter&lt;/NOBR&gt; m.m. under den första åtagandeperioden, tyder på att det kan komma att finnas ett betydande överskott av AAU:s. Värdet av det svenska överskottet kan därmed komma att bli lägre än vad som har antagits i beräkningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft20"&gt;Det bör betonas att det finns osäkerheter i kalkylerna. Prognosen över utsläppen kan bli både högre och lägre, exempelvis är den nyligen genomförda höjningen av koldioxidskatten inte beaktad i myndigheternas prognos. Priserna på AAU:s är osäkra. Kalkylerna bör dock ge en uppfattning om storleksordningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft33"&gt;Effekter av att spara utsläppsenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;Nedanstående räkneexempel (figur B1) baseras på ett fall där Sverige ska minska utsläppen med 25 procent till 2020 jämfört med 1990. Reduktionsbehovet uppgår till 16,5 miljoner ton CO&lt;SPAN class="ft31"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;år 2020 utöver prognos. Reduktionen förväntas ske successivt och linjärt under perioden.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t102"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr38 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft3"&gt;Figur B1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr38 td31"&gt;&lt;P class="p49 ft17"&gt;Räkneexempel på hur sparade utsläppsenheter kan användas för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td201"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr19 td563"&gt;&lt;P class="p49 ft122"&gt;att nå mer ambitiösa utsläppsmål 2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td201"&gt;&lt;P class="p910 ft104"&gt;80,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td564"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td306"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr49 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td201"&gt;&lt;P class="p910 ft104"&gt;70,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td564"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td306"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr49 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td201"&gt;&lt;P class="p910 ft104"&gt;60,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td564"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td306"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:0px;" class="p1495 ft104"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-14px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:18px;" class="p1495 ft104"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-5px;margin-top:9px;margin-right:-13px;margin-bottom:9px;" class="p1495 ft104"&gt;&lt;![endif]&gt;e&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td201"&gt;&lt;P class="p910 ft104"&gt;50,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td564"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td306"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td148"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:0px;" class="p1496 ft116"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:11px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:-4px;" class="p1496 ft116"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:9px;margin-top:-2px;margin-right:-5px;margin-bottom:-2px;" class="p1496 ft116"&gt;&lt;![endif]&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td564"&gt;&lt;P class="p19 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td306"&gt;&lt;P class="p19 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft43"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:0px;" class="p1495 ft104"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-14px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:18px;" class="p1495 ft104"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-5px;margin-top:9px;margin-right:-13px;margin-bottom:9px;" class="p1495 ft104"&gt;&lt;![endif]&gt;ton CO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td201"&gt;&lt;P class="p910 ft104"&gt;40,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td564"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td306"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr50 td148"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-26px;margin-bottom:0px;" class="p1497 ft104"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-18px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:22px;" class="p1497 ft104"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-7px;margin-top:11px;margin-right:-15px;margin-bottom:11px;" class="p1497 ft104"&gt;&lt;![endif]&gt;miljoner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td201"&gt;&lt;P class="p910 ft104"&gt;30,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td564"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td306"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td201"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td564"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td306"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td201"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td564"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td306"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr24 td276"&gt;&lt;P class="p1319 ft104"&gt;sparade utsläppsrättigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td201"&gt;&lt;P class="p910 ft98"&gt;20,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td564"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td306"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td84"&gt;&lt;P class="p1319 ft98"&gt;reduktionsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td201"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td564"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td306"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td84"&gt;&lt;P class="p1319 ft98"&gt;målbana &lt;NOBR&gt;-44%&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td201"&gt;&lt;P class="p910 ft104"&gt;10,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td564"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td306"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr49 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td201"&gt;&lt;P class="p910 ft98"&gt;0,00&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td564"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td306"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr49 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td148"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td201"&gt;&lt;P class="p460 ft98"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td564"&gt;&lt;P class="p1498 ft98"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td306"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td110"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td459"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td47"&gt;&lt;P class="p536 ft98"&gt;2017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td58"&gt;&lt;P class="p1498 ft98"&gt;2018&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td35"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td459"&gt;&lt;P class="p20 ft98"&gt;2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td565"&gt;&lt;P class="p19 ft69"&gt;Källa: Klimatberedningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td306"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr72 td76"&gt;&lt;P class="p19 ft16"&gt;524&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr72 td564"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr72 td306"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr72 td110"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr72 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr72 td47"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr72 td58"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr72 td35"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr72 td459"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_506"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324506x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td534"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;SOU 2008:24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td535"&gt;&lt;P class="p19 ft17"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1499 ft37"&gt;Den relevanta utgångspunkten är hur stort det ackumulerade reduktionsbehovet jämfört med prognos är under perioden 2013– 2020. För analysens skull antas att Sverige får en tilldelning av AAU:s under perioden &lt;NOBR&gt;2013–2020&lt;/NOBR&gt; som motsvarar den linjära utsläppsbanan för att nå 25 procents reduktion år 2020. Förutsatt att utsläppen år 2012 (och därmed i ingången av år 2013) motsvarar genomsnittet för perioden &lt;NOBR&gt;2008–2012,&lt;/NOBR&gt; och att utsläppen minskas linjärt fram till 2020, uppgår det samlade reduktionsbehovet under perioden &lt;NOBR&gt;2012–2020&lt;/NOBR&gt; till 78,3 miljoner ton CO&lt;SPAN class="ft259"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft43"&gt;B &lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft43"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft260"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;Detta ska jämföras med det samlade överskottet Kyotoenheter från perioden &lt;NOBR&gt;2008–2012,&lt;/NOBR&gt; som enligt beräkningen ovan skulle kunna bli 33,5 miljoner ton CO&lt;SPAN class="ft259"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e,&lt;SPAN class="ft43"&gt;B &lt;/SPAN&gt;räknat mot det nationella åtagandet på minus fyra procent. Dessa Kyotoenheter skulle kunna användas för att nå ett mer ambitöst utsläppsmål år 2020. Se nedre linje i figur B1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1500 ft33"&gt;Inkomster av auktionering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft8"&gt;Storleken på inkomsterna av auktionering beror på flera saker:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1501 ft8"&gt;handelssystemets omfattning med avseende på branscher, verksamhetsstorlek, gaser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1502 ft8"&gt;den svenska tilldelningen eller ”kvoten” (om det blir central auktionering)&lt;SPAN class="ft27"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1503 ft8"&gt;andelen som auktioneras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;För att få en uppfattning om inkomsterna görs här antagandet att systemet perioden &lt;NOBR&gt;2013–2020&lt;/NOBR&gt; har samma omfattning som i dag och att den svenska tilldelningen (eller kvoten) ligger 20 procent under tilldelningen innevarande period. Det skulle innebära en svensk kvot på 18 miljoner ton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1452 ft39"&gt;I tabell B4 redovisas utfall med olika antaganden om andelen utsläppsrätter som auktioneras (25 eller 50 procent) och pris (100, 200 eller 300 kronor per utsläppsrätt). Auktioneringsandelen antas inte överstiga 50 procent för Sverige eftersom de utsläpp som är processrelaterade och härrör från industri utsatt för global kon-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft155"&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Om istället en jämn årlig reduktionstakt om 3 procent antas uppgår det ackumulerade reduktionsbehovet till 80,8 miljoner ton CO&lt;SPAN class="ft239"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;e,&lt;SPAN class="ft27"&gt;B &lt;/SPAN&gt;vilket är marginellt mer än vad som är fallet med en linjär reduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1504 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Om det blir central auktionering behöver en metod för fördelning av inkomsterna till medlemsstaterna fastställas. Det är inte nödvändigt för beräkningen här att gå in på hur en sådan metod kan se ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1505 ft16"&gt;525&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_507"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324507x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;Bilaga 4 SOU 2008:24&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft8"&gt;kurrens (som järn- och stålindustrin) enligt Europeiska kom- missionens förslag inte kommer auktioneras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1453 ft8"&gt;Enligt resultaten varierar inkomsterna mellan &lt;NOBR&gt;0,9–2,7&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor per år under perioden &lt;NOBR&gt;2013–2020.&lt;/NOBR&gt; Om hälften av utsläpps- rätterna auktioneras till dagens pris (cirka 200 kronor) skulle inkomsterna bli 1,8 miljarder kronor. År 2020 beräknar kommis- sionen (Europeiska kommissionen 2008) att priset på utsläpps- rätter ligger på ca 39 euro, dvs. ca 370 kr. År 2020 ska enligt Europeiska Kommissionens förslag full auktionering gälla. Sveriges intäkter skulle då bli ca 7 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1506 ft3"&gt;Tabell B4 Inkomster av auktionering under olika antaganden om pris och andel utsläppsrätter som auktioneras i miljoner kronor. Svensk kvot = 18 miljoner ton (enligt Europeiska kommissionens förslag) per år &lt;NOBR&gt;2013–2020&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t103"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td82"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td566"&gt;&lt;P class="p1507 ft3"&gt;Pris per utsläppsrätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;Andel utsläppsrätter som auktioneras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td108"&gt;&lt;P class="p1507 ft3"&gt;200 kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td515"&gt;&lt;P class="p1322 ft3"&gt;300 kr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td567"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td568"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td513"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;25 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td108"&gt;&lt;P class="p955 ft3"&gt;900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td515"&gt;&lt;P class="p1322 ft3"&gt;1 350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;50 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td108"&gt;&lt;P class="p1507 ft3"&gt;1 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td515"&gt;&lt;P class="p1322 ft3"&gt;2 700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td567"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td568"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td513"&gt;&lt;P class="p19 ft27"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Källa: Klimatberedningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td108"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td515"&gt;&lt;P class="p19 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1508 ft16"&gt;526&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_508"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324508x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Statens offentliga utredningar 2008&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft6"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p1509 ft263"&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft262"&gt;Barlastvattenkonventionen – om Sveriges anslutning. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1510 ft263"&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft262"&gt;Immunitet för stater och deras egendom. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1511 ft263"&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft262"&gt;Skyddet för den personliga integriteten. Bedömningar och förslag. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1512 ft263"&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft262"&gt;Omreglering av apoteksmarknaden. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1513 ft263"&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft262"&gt;Könsdiskriminerande reklam. Kränkande utformning av kommersiella meddelanden. IJ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1512 ft263"&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft262"&gt;Fastighetsmäklaren och konsumenten. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1510 ft263"&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft262"&gt;Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1512 ft263"&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft262"&gt;Bidrag på lika villkor. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1514 ft263"&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft262"&gt;Transportinspektionen. En myndighet för all trafik. + Bilagor. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1515 ft263"&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft264"&gt;21+1&lt;/SPAN&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GWB324508xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt;2. En ny myndighet för tillsyn och effektivitetsgranskning av social- försäkringen. S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1516 ft263"&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft264"&gt;Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1517 ft263"&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft264"&gt;Finansiella sektorn bär frukt. Analys av finansiella sektorn ur ett svenskt perspektiv. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1518 ft263"&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft264"&gt;Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1519 ft263"&gt;+ Annex: Grid issues for electricity production based on renewable energy sources in Spain, Portugal, Germany, and United Kingdom. N&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft263"&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft264"&gt;Timmar, kapital och teknologi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1520 ft263"&gt;– vad betyder mest?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1521 ft263"&gt;En analys av produktivitetsutvecklingen med hjälp av tillväxtbokföring. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1522 ft263"&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft264"&gt;LOV att välja – Lag Om Valfrihetssystem. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft263"&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft264"&gt;Förtursförklaring i domstol. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft263"&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft264"&gt;Frivux – valfrihet i vuxenutbildningen. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1523 ft263"&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft264"&gt;Evidensbaserad praktik inom social tjänsten– till nytta för brukaren. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1524 ft263"&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft264"&gt;Att slutförvara långlivat farligt avfall i undermarksdeponi i berg. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p1525 ft263"&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft264"&gt;Patentskydd för biotekniska upp- finningar. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1526 ft263"&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft264"&gt;Permanent förändring. Globalisering, strukturomvandling och sysselsättningsdynamik. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft263"&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft264"&gt;Ett stabsstöd i tiden. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft263"&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft264"&gt;Konsulär katastrofinsats. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft263"&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft264"&gt;Svensk klimatpolitik. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_509"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB324509x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Statens offentliga utredningar 2008&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft6"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft265"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1527 ft263"&gt;Skyddet för den personliga integriteten. Bedömningar och förslag. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1528 ft266"&gt;Fastighetsmäklaren och konsumenten. [6] Förtursförklaring i domstol. [16]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1529 ft263"&gt;Patentskydd för biotekniska uppfinningar. [20]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft265"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1530 ft263"&gt;Immunitet för stater och deras egendom. [2] Konsulär katastrofinsats. [23]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1531 ft265"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft263"&gt;Omreglering av apoteksmarknaden. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1532 ft263"&gt;21+1&lt;INGENBILD zsrc="GWB324509xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt;2. En ny myndighet för tillsyn och effektivitetsgranskning av social- försäkringen. [10].&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft263"&gt;LOV att välja – Lag Om Valfrihetssystem. [15]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft263"&gt;Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1533 ft263"&gt;– till nytta för brukaren. [18]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft265"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft263"&gt;Finansiella sektorn bär frukt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1534 ft263"&gt;Analys av finansiella sektorn ur ett svenskt perspektiv. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft263"&gt;Timmar, kapital och teknologi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1533 ft263"&gt;– vad betyder mest?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1535 ft263"&gt;En analys av produktivitetsutvecklingen med hjälp av tillväxtbokföring. [14]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1536 ft263"&gt;Permanent förändring. Globalisering, strukturomvandling och sysselsättningsdynamik. [21]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft263"&gt;Ett stabsstöd i tiden. [22]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1537 ft265"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1538 ft263"&gt;Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen. [7]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft263"&gt;Bidrag på lika villkor. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1539 ft263"&gt;Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas. [11]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft263"&gt;Frivux – valfrihet i vuxenutbildningen. [17]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft265"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1540 ft263"&gt;Att slutförvara långlivat farligt avfall i under- marksdeponi i berg. [19]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft263"&gt;Svensk klimatpolitik. [24]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft265"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1541 ft263"&gt;Barlastvattenkonventionen – om Sveriges anslutning. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1542 ft263"&gt;Transportinspektionen. En myndighet för all trafik. + Bilagor. [9]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1543 ft263"&gt;Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1544 ft263"&gt;+ Annex: Grid issues for electricity production based on renewable energy sources in Spain, Portugal, Germany, and United Kingdom. [13]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1537 ft265"&gt;Integrations- och jämställdhetsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft263"&gt;Könsdiskriminerande reklam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1545 ft263"&gt;Kränkande utformning av kommersiella meddelanden. [5]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GWB324</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2008__24.pdf</filnamn>
<filstorlek>5742447</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Svensk klimatpolitik </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/1F437B2E-8959-46A5-BF33-9625CC0A0FC7</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>