2421558 GWB322 2008 22 sou sou Statens offentliga utredningar 2008:22 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 22 0 2008-03-10 00:00:00 2015-09-08 12:14:05 2008-03-10 00:00:00 Ett stabsstöd i tiden titel html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GWB322/text https://data.riksdagen.se/dokument/GWB322 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GWB322 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 1px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 917px;} #page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:34px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_1 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:627px;height:917px;} #page_1 #dimg1 #img1 {width:627px;height:917px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;height: 971px;} #page_2 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:680px;height:971px;} #page_2 #dimg1 #img1 {width:680px;height:971px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 113px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 1356px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_18 #dimg1z{position:absolute;top:321px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_18 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_20 #dimg1z{position:absolute;top:318px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_20 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;} #page_20 #tx1 {position:absolute;top:201px;left:369px;width:281px;height:85px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_21 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_21 #id_3 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_22 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_22 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_23 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_23 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_23 #dimg1z{position:absolute;top:266px;left:63px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_23 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_25 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_25 #id_3 {border:none;z:b;margin:29px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_26 #dimg1z{position:absolute;top:441px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_26 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_27 #dimg1z{position:absolute;top:564px;left:63px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_27 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_28 #dimg1z{position:absolute;top:460px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_28 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_32 #dimg1z{position:absolute;top:659px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_32 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_35 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_35 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_38 #dimg1z{position:absolute;top:515px;left:0px;z-index:-1;width:434px;height:202px;} #page_38 #dimg1 #img1 {width:434px;height:202px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_39 #dimg1z{position:absolute;top:450px;left:8px;z-index:-1;width:488px;height:236px;} #page_39 #dimg1 #img1 {width:488px;height:236px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_41 #dimg1z{position:absolute;top:44px;left:63px;z-index:-1;width:424px;height:661px;} #page_41 #dimg1 #img1 {width:424px;height:661px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_42 #dimg1z{position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_42 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_43 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_43 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_44 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_44 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_45 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_45 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_50 #dimg1z{position:absolute;top:80px;left:1px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_50 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_51 #dimg1z{position:absolute;top:274px;left:21px;z-index:-1;width:453px;height:151px;} #page_51 #dimg1 #img1 {width:453px;height:151px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_53 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_53 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_56 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_56 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_59 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_59 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_60 #dimg1z{position:absolute;top:681px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_60 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_63 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_64 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_65 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_66 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_67 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_67 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_68 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_69 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_69 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_72 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_72 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_75 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_75 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_76 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_82 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_82 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_84 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_84 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_86 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_88 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_94 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_94 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_95 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_99 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_99 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_102 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_105 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_105 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_114 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_114 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_115 #dimg1z{position:absolute;top:693px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_115 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_116 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_123 #dimg1z{position:absolute;top:202px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:514px;} #page_123 #dimg1 #img1 {width:413px;height:514px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_124 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_124 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_124 #dimg1z{position:absolute;top:43px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:668px;} #page_124 #dimg1 #img1 {width:413px;height:668px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_125 #dimg1z{position:absolute;top:43px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:575px;} #page_125 #dimg1 #img1 {width:413px;height:575px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_126 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_126 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_134 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_134 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_135 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_135 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_150 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_150 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_157 #dimg1z{position:absolute;top:48px;left:483px;z-index:-1;width:62px;height:92px;} #page_157 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;} #page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_165 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:483px;z-index:-1;width:62px;height:93px;} #page_165 #dimg1 #img1 {width:62px;height:93px;} #page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;} #page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_182 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_182 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;height: 971px;} #page_183 #id_1 {border:none;z:b;margin:25px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_183 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_183 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_183 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_183 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:680px;height:971px;} #page_183 #dimg1 #img1 {width:680px;height:971px;} #page_183 #inl_img1 {position:relative;width:18px;height:9px;} #page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;height: 971px;} #page_184 #id_1 {border:none;z:b;margin:25px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_184 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_184 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_184 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_184 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:680px;height:971px;} #page_184 #dimg1 #img1 {width:680px;height:971px;} #page_184 #inl_img1 {position:relative;width:18px;height:9px;} .dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;} .ft0{font: 24px 'Verdana' !important;l-h: 47px;} .ft1{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft2{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft5{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft6{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft7{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft8{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft9{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .ft10{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft11{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;} .ft12{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft13{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft14{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft15{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;} .ft16{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft17{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft18{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft19{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft20{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 336px;l-h: 0px;} .ft21{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft22{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft23{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft24{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 15px;} .ft25{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft26{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft27{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft28{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;} .ft29{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft30{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft31{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft32{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 19px;} .ft33{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 37px;l-h: 19px;} .ft34{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft35{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft36{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft37{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;} .ft38{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft39{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft40{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 19px;} .ft41{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft42{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft43{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft44{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 17px;} .ft45{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;} .ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft47{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft48{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft49{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft50{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft51{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;} .ft52{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;} .ft53{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft54{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft55{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft56{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft57{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft58{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft59{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft60{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft61{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft62{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft63{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft64{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft65{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;} .ft66{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft67{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft68{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft69{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft70{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft71{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft72{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft73{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft74{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;} .ft75{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft76{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft77{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft78{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft79{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 28px;} .ft80{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;} .ft81{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft82{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft83{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft84{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;} .ft85{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 16px;} .ft86{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft87{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 6px;} .ft88{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 24px;} .ft89{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft90{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft91{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft92{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft93{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;} .ft94{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;} .ft95{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;} .ft96{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft97{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft98{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft99{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;} .ft100{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft101{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft102{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft103{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft104{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;} .ft105{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft106{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft107{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft108{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .p0{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;margin-top: 518px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 510px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 630px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 609px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p12{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p13{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;} .p14{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p15{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p16{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p17{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p19{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p20{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p21{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p25{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p29{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p33{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p37{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p39{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p49{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p50{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p60{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p61{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p70{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p80{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 432px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p86{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 477px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 442px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p96{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p100{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p101{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p108{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p109{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 444px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p118{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p120{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p121{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p122{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p123{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p124{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p126{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p127{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p131{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p132{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p134{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p138{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p139{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p140{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p142{text-align: left;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p144{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 496px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p150{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p155{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p156{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p157{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p158{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p162{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p163{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p169{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 288px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p177{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 199px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 269px;margin-bottom: 0px !important;} .p185{text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p198{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p199{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 573px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p201{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p213{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p217{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p230{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p231{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p232{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p233{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p234{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p245{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p252{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p253{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p254{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p255{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p256{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p257{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p258{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p259{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p260{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p261{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p262{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p270{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p271{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p284{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p297{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p309{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p314{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p319{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p321{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 258px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p327{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p333{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p335{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p340{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p345{text-align: left;padding-right: 504px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p350{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p356{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p365{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 202px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p371{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p374{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p384{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p391{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p395{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p398{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p399{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p401{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p402{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p403{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p406{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p408{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px !important;} .p409{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p410{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p416{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p417{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p419{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p420{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p421{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;} .p422{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p423{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px !important;} .p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p425{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p426{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px !important;} .p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p428{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p429{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p430{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p431{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;} .p432{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p433{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p434{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 368px;margin-bottom: 0px !important;} .p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px !important;} .p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p438{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p442{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p450{text-align: left;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;} .p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p456{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p458{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p460{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p461{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p462{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p463{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p465{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p466{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p467{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p469{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p470{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p471{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p472{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p475{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p476{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p477{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p478{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p479{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p480{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p481{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p482{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px !important;} .p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p485{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p486{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p487{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p488{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p489{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p490{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p492{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p493{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p494{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p495{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p497{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p498{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p499{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p501{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px !important;} .p502{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p503{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p505{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 463px;margin-bottom: 0px !important;} .p506{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p507{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p508{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 210px;margin-bottom: 0px !important;} .p509{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 189px;margin-bottom: 0px !important;} .p510{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p511{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p512{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p513{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p514{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p515{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p516{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p518{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p519{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p520{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p521{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p522{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p523{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p526{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p528{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p531{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p533{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p534{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p535{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p536{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p537{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p538{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p539{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p540{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p541{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p542{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p543{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p544{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p545{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p546{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p547{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p548{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p549{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p550{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p551{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p552{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p553{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p554{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p555{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p556{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px !important;} .p557{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p558{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p559{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p561{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p562{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p563{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p564{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p565{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p566{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p567{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p568{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p569{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p570{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p571{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p572{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p573{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p575{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p576{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p577{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p578{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p579{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;} .p580{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p581{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p582{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p584{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p585{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p586{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p587{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p588{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p589{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p590{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p591{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p592{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p593{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p594{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 336px;margin-bottom: 0px !important;} .p595{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p596{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p597{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p598{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;} .p599{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p600{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p601{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p602{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p603{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p604{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p605{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p606{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p607{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p608{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p609{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p610{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p611{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p612{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p613{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p614{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p615{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px !important;} .p616{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p617{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p618{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p619{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p620{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p621{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p622{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p623{text-align: left;padding-right: 525px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p624{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p625{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p626{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p627{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p628{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p629{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p630{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 248px;margin-bottom: 0px !important;} .p631{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p632{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 563px;margin-bottom: 0px !important;} .p633{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p634{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;} .p635{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;} .p636{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p637{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p638{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p639{text-align: left;margin-top: 406px;margin-bottom: 0px !important;} .p640{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p641{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p642{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p643{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p644{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p645{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p646{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p647{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p648{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p649{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p650{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p651{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p652{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p653{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p654{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p655{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p656{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p657{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p658{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p659{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p660{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p661{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p662{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p663{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p664{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p665{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p666{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p667{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p668{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p669{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p670{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p671{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p672{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p673{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p674{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p675{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 418px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: -2px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .td83{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td85{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td86{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td87{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td88{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;} .td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;} .td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;} .td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td96{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td97{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;} .td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;} .td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 459px;vertical-align: bottom;} .td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;} .td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;} .td112{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;} .td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;} .td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;} .td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;} .td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 18px;} .tr1{heightzzz: 36px;} .tr2{heightzzz: 37px;} .tr3{heightzzz: 29px;} .tr4{heightzzz: 28px;} .tr5{heightzzz: 38px;} .tr6{heightzzz: 16px;} .tr7{heightzzz: 17px;} .tr8{heightzzz: 19px;} .tr9{heightzzz: 14px;} .tr10{heightzzz: 668px;} .tr11{heightzzz: 0px;} .tr12{heightzzz: 602px;} .tr13{heightzzz: 5px;} .tr14{heightzzz: 54px;} .tr15{heightzzz: 27px;} .tr16{heightzzz: 39px;} .tr17{heightzzz: 23px;} .tr18{heightzzz: 24px;} .tr19{heightzzz: 25px;} .tr20{heightzzz: 35px;} .tr21{heightzzz: 15px;} .tr22{heightzzz: 47px;} .tr23{heightzzz: 34px;} .tr24{heightzzz: 3px;} .tr25{heightzzz: 22px;} .tr26{heightzzz: 6px;} .tr27{heightzzz: 9px;} .tr28{heightzzz: 10px;} .tr29{heightzzz: 11px;} .tr30{heightzzz: 20px;} .tr31{heightzzz: 21px;} .tr32{heightzzz: 8px;} .tr33{heightzzz: 4px;} .tr34{heightzzz: 13px;} .tr35{heightzzz: 46px;} .tr36{heightzzz: 40px;} .tr37{heightzzz: 41px;} .tr38{heightzzz: 49px;} .t0{width: 456px;margin-top: 161px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 419px;margin-leftZ: 34px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;} .t3{width: 530px;f:11px 'Verdana' !important;} .t4{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t5{width: 420px;margin-leftZ: 100px;margin-top: 1px;f:12px 'Verdana' !important;} .t6{width: 420px;margin-leftZ: 100px;margin-top: 2px;f:14px 'Verdana' !important;} .t7{width: 1210px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t8{width: 849px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t9{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:15px 'Verdana' !important;} .t10{width: 456px;margin-leftZ: 76px;f:13px 'Verdana' !important;} .t11{width: 419px;margin-leftZ: 110px;margin-top: 2px;f:12px 'Verdana' !important;} .t12{width: 419px;margin-leftZ: 110px;margin-top: 2px;f:13px 'Verdana' !important;} .t13{width: 419px;margin-leftZ: 110px;margin-top: 1px;f:12px 'Verdana' !important;} .t14{width: 456px;margin-leftZ: 76px;f:15px 'Verdana' !important;} .t15{width: 456px;margin-leftZ: 76px;f:15px 'Verdana' !important;} .t16{width: 535px;f:11px 'Verdana' !important;} .t17{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 15px;f:15px 'Verdana' !important;} .t18{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:10px 'Verdana' !important;} .t19{width: 353px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 18px;f:14px 'Verdana' !important;} .t20{width: 535px;f:10px 'Verdana' !important;} .t21{width: 353px;margin-top: 18px;f:14px 'Verdana' !important;} .t22{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;} .t23{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;} .t24{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;} .t25{width: 457px;margin-top: 15px;f:15px 'Verdana' !important;} .t26{width: 456px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;} .t27{width: 353px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 17px;f:14px 'Verdana' !important;} .t28{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 14px;f:15px 'Verdana' !important;} .t29{width: 353px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 19px;f:14px 'Verdana' !important;} .t30{width: 353px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 18px;f:14px 'Verdana' !important;} .t31{width: 535px;margin-leftZ: 12px;f:10px 'Verdana' !important;} .t32{width: 447px;margin-leftZ: 19px;margin-top: 12px;f:12px 'Verdana' !important;} .t33{width: 509px;margin-leftZ: 14px;margin-top: 11px;f:8px 'Verdana' !important;} .t34{width: 535px;margin-leftZ: 5px;f:10px 'Verdana' !important;} .t35{width: 467px;margin-top: 18px;f:12px 'Verdana' !important;} .t36{width: 468px;margin-leftZ: 61px;margin-top: 30px;f:12px 'Verdana' !important;} .t37{width: 535px;margin-leftZ: 9px;f:10px 'Verdana' !important;} .t38{width: 475px;margin-top: 5px;f:12px 'Verdana' !important;} .t39{width: 456px;margin-leftZ: 9px;f:15px 'Verdana' !important;} .t40{width: 463px;margin-leftZ: 58px;margin-top: 18px;f:10px 'Verdana' !important;} .t41{width: 535px;f:9px 'Verdana' !important;} .t42{width: 530px;f:11px 'Verdana' !important;} .t43{width: 475px;margin-leftZ: 67px;margin-top: 67px;f:16px 'Verdana' !important;} .t44{width: 475px;margin-leftZ: 67px;margin-top: 70px;f:16px 'Verdana' !important;} .t45{width: 530px;margin-leftZ: 236px;f:11px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB3221x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft0">Ett stabsstöd i tiden</P> <P class="p1 ft1">Betänkande av Stabsutredningen</P> <P class="p2 ft1">Stockholm 2008</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft2">SOU 2008:22</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB3222x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p4 ft3">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P> <P class="p5 ft4">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: <NOBR>08-690</NOBR> 91 91 Ordertel: <NOBR>08-690</NOBR> 91 90</P> <P class="p6 ft3"><NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P> <P class="p7 ft5">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.</P> <P class="p8 ft3">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P> <P class="p9 ft3">Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice</P> <P class="p9 ft3">Tryckt av Edita Sverige AB</P> <P class="p10 ft3">Stockholm 2008</P> <P class="p9 ft3">ISBN <NOBR>978-91-38-22928-6</NOBR></P> <P class="p11 ft3">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_3"> <P class="p3 ft6">Till statsrådet Mats Odell</P> <P class="p12 ft6">Finansdepartementet</P> <P class="p13 ft7">Regeringen beslutade den 15 februari 2007 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av Ekonomistyrningsverket, Kammarkollegiet, Statskontoret och Verket för förvaltningsutveckling (Verva) i syfte att effektivisera stabsorganisationen och dess verksamhet.</P> <P class="p14 ft7">Dåvarande generaldirektören Urban Karlström, numera statssekreterare i Finansdepartementet, förordnades samma dag att vara särskild utredare. Den 29 oktober 2007 entledigades Urban Karlström och den 30 oktober samma år förordnades landshövdingen Mats Svegfors som särskild utredare.</P> <P class="p15 ft7">Som experter i utredningen förordnades den 8 mars 2007 departementssekreteraren Karina Aldén, departementsrådet Hans Bäck, departementssekreteraren Anna Centerstig, avdelningschefen Susanne Jansson, avdelningschefen Bertil Kallner, enhetschefen Folke K. Larsson, enhetschefen Eva Lejdbrandt samt departementsrådet Ann Lemne.</P> <P class="p15 ft7">Huvudsekreterare har från och med den 5 mars 2007 varit departementsrådet Sten Johansson. Den 16 september 2007 entledigades Sten Johansson och sedan den 17 september samma år har fil. mag. Martin Olauzon varit utredningens huvudsekreterare. Från och med den 26 november 2007 har rättssakkunnige Jonas Widell varit sekreterare. Gunilla Malmqvist har varit utredningens assistent.</P> <P class="p16 ft7">Den särskilde utredaren har under arbetets gång tagit råd och fått underlag av experterna, men de har inte varit delaktiga i de förslag som utredningen lämnar. Experterna har följaktligen inte getts möjlighet att avge särskilda yttranden.</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <P class="p17 ft7">Utredningen har antagit namnet Stabsutredningen. Utredningen överlämnar härmed betänkandet <SPAN class="ft8">Ett stabsstöd i</SPAN></P> <P class="p12 ft7"><SPAN class="ft8">tiden </SPAN>(SOU 2008:22). I och med detta är uppdraget slutfört.</P> <P class="p18 ft7">Stockholm i mars 2008</P> <P class="p19 ft7">Mats Svegfors</P> <P class="p20 ft7">/Martin Olauzon</P> <P class="p21 ft7">Jonas Widell</P> </DIV> <DIV id="page_5"> <P class="p3 ft9">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td0"><SPAN class="p22 ft8">Sammanfattning ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p23 ft8">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td0"><SPAN class="p22 ft8">Författningsförslag .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p23 ft8">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p22 ft8">1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p24 ft8">Inledning...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p23 ft8">29</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p22 ft8">1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p24 ft2">Uppdraget.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft8">29</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p22 ft8">1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p24 ft2">Utredningsarbetet....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft8">29</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p22 ft8">1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p24 ft2">Betänkandets disposition.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft8">30</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p22 ft8">2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p24 ft8">Dagens stabsstöd .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p23 ft8">33</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft8"><SPAN class="ft10">2.1</SPAN><SPAN class="ft11">Ekonomistyrningsverkets uppdrag, verksamhet och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td4"><SPAN class="p22 ft2">organisation ..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p23 ft12">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p22 ft8">2.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p26 ft10">Myndighetens uppgifter...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p23 ft8">33</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td4"><SPAN class="p22 ft10">2.1.2 Verksamhetens omfattning och finansiering ..............</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p23 ft8">38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p22 ft8">2.1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p26 ft10">Organisation, bemanning och lokalisering .................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p23 ft8">40</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft8"><SPAN class="ft10">2.2</SPAN><SPAN class="ft11">Kammarkollegiets uppdrag, verksamhet och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td8"><SPAN class="p28 ft2">organisation ..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p23 ft8">42</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p28 ft8">2.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p29 ft10">Myndighetens uppgifter...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p23 ft8">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td8"><SPAN class="p23 ft8">2.2.2 Verksamhetens omfattning och finansiering ..............</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p23 ft8">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td8"><SPAN class="p23 ft8">2.2.3 Organisation, bemanning och lokalisering .................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p23 ft8">52</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p23 ft10">2.3 Statskontorets uppdrag, verksamhet och organisation .........</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p23 ft8">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p28 ft8">2.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p29 ft10">Myndighetens uppgifter...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p23 ft8">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td8"><SPAN class="p23 ft8">2.3.2 Verksamhetens omfattning och finansiering ..............</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p23 ft8">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td8"><SPAN class="p23 ft8">2.3.3 Organisation, bemanning och lokalisering .................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p23 ft8">56</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p30 ft13">5</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft8"><SPAN class="ft10">2.4</SPAN><SPAN class="ft15">Verkets för förvaltningsutveckling uppdrag, verksamhet</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p22 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p32 ft2">och organisation .......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p23 ft8">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p22 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p32 ft10">2.4.1 Myndighetens uppgifter ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p23 ft8">58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p22 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p32 ft10">2.4.2 Verksamhetens omfattning och finansiering ..............</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p23 ft8">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p22 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p32 ft10">2.4.3 Organisation, bemanning och lokalisering..................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p23 ft8">62</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p33 ft8">3</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td13"><SPAN class="p32 ft8">Framtidens stabsstöd utgångspunkter för</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p22 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p22 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p32 ft8">utredningens överväganden..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p23 ft8">65</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p34 ft8"><SPAN class="ft10">3.1</SPAN><SPAN class="ft15">Samhället och omvärlden förändras, och statsförvalt-</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p22 ft2">ningen med det .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft10">65</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft8"><SPAN class="ft10">3.2</SPAN><SPAN class="ft15">Vägen mot ett modernt stabsstöd – stabsöversyner en</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p22 ft17">återkommande verksamhet inom förvaltningspolitiken........</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td15"><SPAN class="p23 ft10">66</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft8"><SPAN class="ft10">3.3</SPAN><SPAN class="ft15">Utredningens utgångspunkter för det framtida stabs-</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p22 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td17"><SPAN class="p36 ft2">stödet.........................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p23 ft8">74</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td16"><SPAN class="p22 ft8">4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td17"><SPAN class="p36 ft8">Analys .............................................och överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p23 ft8">83</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p22 ft10">4.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td17"><SPAN class="p36 ft2">Hur ..............................................fungerar dagens stabsstöd?</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft8">83</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p22 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p36 ft8">4.1.1 ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td19"><SPAN class="p22 ft18">Vad säger direktiven?</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td1"><SPAN class="p23 ft8">83</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td16"><SPAN class="p22 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td18"><SPAN class="p22 ft18">4.1.2 ...................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td19"><SPAN class="p22 ft18">Hur uppfattas stabsstödet av omvärlden?</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p23 ft19">84</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft18"><SPAN class="ft19">4.2</SPAN><SPAN class="ft20">Elva områden vilka utredningen har fokuserat sin</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td20"><SPAN class="p22 ft18">analys på ....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p23 ft19">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p22 ft18">4.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p22 ft18">Uppföljning av statlig verksamhet samt utred-</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p22 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p22 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p22 ft18">ningsstöd till regeringen ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p23 ft19">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p22 ft18">4.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p22 ft18"><NOBR>EU-revisionen ...............................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p23 ft19">94</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p22 ft18">4.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p22 ft18">Utvecklingen av en modern <NOBR>e-förvaltning...................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p23 ft19">96</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p22 ft18">4.2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p22 ft18">Kompetensförsörjning................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p23 ft19">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p22 ft18">4.2.5</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p22 ft18">Prognoser och information om statlig ekonomi.......</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p23 ft19">103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p22 ft18">4.2.6</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p22 ft18">Ekonomistyrning ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p23 ft19">104</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p22 ft18">4.2.7</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p22 ft18">Administrativt stöd inklusive fordringsbevakning ...</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p23 ft19">107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p22 ft18">4.2.8</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p22 ft18">Det statliga försäkringssystemet................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p23 ft19">112</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p22 ft18">4.2.9</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p22 ft18">Den statliga kapitalförvaltningen...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p23 ft19">113</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p22 ft18">4.2.10</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p22 ft18">Upphandlingsverksamheten i staten..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p23 ft19">115</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td20"><SPAN class="p22 ft18">4.2.11 Bör Regeringskansliets verksamhet renodlas</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p22 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p22 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p22 ft18">ytterligare och några uppgifter skötas av stabs-</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p22 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p22 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p22 ft18">stödet istället? .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p23 ft19">115</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td20"><SPAN class="p22 ft18">4.3 Summerande analys ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p23 ft19">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td21"><SPAN class="p22 ft21">6</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td22"><SPAN class="p22 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p22 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_7"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td23"><SPAN class="p22 ft22">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p23 ft22">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td25"><SPAN class="p22 ft8">5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td26"><SPAN class="p38 ft8">Förslag till en ny organisation för stabsstödet ..............</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td24"><SPAN class="p39 ft8">125</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p40 ft25"><SPAN class="ft23">5.1</SPAN><SPAN class="ft24">Regeringens stabsstöd för utredning och uppföljning</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p22 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td26"><SPAN class="p24 ft8">prioriteras fortsatt utveckling av Statskontoret................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p23 ft10">128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td2"><SPAN class="p41 ft10">5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p24 ft10"><NOBR>EU-revisionens</NOBR> oberoende förstärks....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p23 ft10">134</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p41 ft10">5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p24 ft10">Verket för förvaltningsutveckling avvecklas ........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p23 ft10">135</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p41 ft10">5.4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td26"><SPAN class="p24 ft10">Utvecklingen av <NOBR>e-förvaltningen</NOBR> går vidare..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td27"><SPAN class="p23 ft10">136</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft8"><SPAN class="ft10">5.5</SPAN><SPAN class="ft11">Arbetet med att utveckla en kompetent förvaltning tar</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p22 ft2">nya vägar .................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p23 ft10">142</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft8"><SPAN class="ft10">5.6</SPAN><SPAN class="ft11">Regeringskansliets verksamhet renodlas ytterligare och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p22 ft10">Kammarkollegiet får nya uppgifter.......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p23 ft10">146</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft8"><SPAN class="ft10">5.7</SPAN><SPAN class="ft11">En samlokalisering av stabsmyndigheterna bör</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p22 ft2">övervägas.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p23 ft10">149</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft8"><SPAN class="ft10">5.8</SPAN><SPAN class="ft11">Områden där utredningen inte funnit anledning att</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr7 td25"><SPAN class="p22 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td29"><SPAN class="p38 ft8">föreslå några förändringar i uppdrag eller organisation</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td30"><SPAN class="p23 ft26">....... 150</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td25"><SPAN class="p43 ft8">6</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p38 ft8">Konsekvenser av förslagen.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p23 ft8">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td25"><SPAN class="p43 ft8">7</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td29"><SPAN class="p38 ft8">Författningskommentarer ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td30"><SPAN class="p23 ft8">153</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p44 ft8"><SPAN class="ft10">7.1</SPAN><SPAN class="ft11">Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:243) om</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td31"><SPAN class="p23 ft12">Allmänna arvsfonden .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p23 ft12">153</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td31"><SPAN class="p22 ft2">7.2 Följdändringar........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p23 ft8">153</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td31"><SPAN class="p22 ft8">Referenser ......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p23 ft8">155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td32"><SPAN class="p22 ft8">Bilagor</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p22 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p22 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p22 ft7">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td33"><SPAN class="p23 ft2">Kommittédirektiv..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td2"><SPAN class="p23 ft8">159</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td32"><SPAN class="p22 ft7">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td33"><SPAN class="p23 ft2">Tilläggsdirektiv..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td2"><SPAN class="p23 ft8">167</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr18 td31"><SPAN class="p22 ft8"><SPAN class="ft7">Bilaga 3 </SPAN>Vetenskaplig meritering vid utbytestjänstgöring</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td2"><SPAN class="p22 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td32"><SPAN class="p22 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p23 ft17">problemställningar och möjligheter..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p23 ft8">169</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td32"><SPAN class="p22 ft7">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td33"><SPAN class="p23 ft2">Utredningens kontakter ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td2"><SPAN class="p23 ft8">183</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft13">7</P> </DIV> <DIV id="page_8"> </DIV> <DIV id="page_9"> <P class="p3 ft6">Sammanfattning</P> <P class="p46 ft27">Allmänt om utredningen</P> <P class="p47 ft7">För denna utredning är det centralt att stabsstödet är fokuserat på regeringens behov. Likaså är synen att förvaltningspolitiken utvecklas i genomförandet av sakpolitiken en grundförutsättning för de resonemang som förs. Utredningens analys och förslag utgår vidare från det faktum att Sverige har ett relativt litet regeringskansli med i huvudsak strategiska uppgifter nära kopplade till regeringens egen direkta dagordning. En sådan struktur kräver flexibla och kompetenta stabsmyndigheter vilka närmast kan ses som segregerade delar av Regeringskansliet.</P> <P class="p48 ft7">Den nu genomförda översynen av regeringens stabsstöd har skett i en situation som i åtminstone ett avseende skiljer sig från vad som har gällt tidigare. Under decennier har det i praktiken rått en betydande kontinuitet i den svenska förvaltningspolitiska utvecklingen. I grunden har det varit en och samma föreställning som varit vägledande. Politiken styr genom uppdrag och mål. Myndigheterna genomför politiken. Rollerna kan renodlas. Politiken uttrycks i målen. Genomförandet är i princip en uppgift för en förvaltning vars främsta särdrag är professionell kunskap.</P> <P class="p48 ft7">Mycket talar dock nu för att viktiga komponenter i förvaltningspolitiken kommer att förändras under de närmaste åren. Inte minst gäller detta synen på styrning och uppföljning. Styrningen kommer troligen att behöva släppa många av sina mer bundna former för att bli mer flexibel och därigenom kunna svara mot regeringens faktiska styrbehov.</P> <P class="p49 ft7">I ett avseende har kommittén i det följande något föregripit den förändring i föreställningen om förhållandet mellan politik och förvaltning som nu håller på att ske. Såväl när det gäller Statskontorets ställning som när det gäller den fortsatta utvecklingen av <NOBR>e-förvalt-</NOBR> ningen föreslås arbetsformer som inte primärt innebär en renodling</P> <P class="p50 ft13">9</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft7">av roller. Tvärtom handlar det här om funktioner och processer som löpande bör involvera såväl regeringen som myndigheterna.</P> <P class="p52 ft7">Stabsstödet bör därför också organiseras och styras så att det blir en funktionell del av en fungerande helhet. Stabsstödet måste vidare kunna ge stöd i alla led i processen och därvid också ha förmåga att se utanför de egna ramarna och den egna organisationen. Detta ställer särskilda krav på att stabsmyndigheterna arbetar flexibelt, snabbt och att arbetet präglas av en stor närhet till och kunskap om regeringens och Regeringskansliets arbete.</P> <P class="p53 ft7">I styrningen av stabsmyndigheterna är den formella relationen mellan regeringen och stabsmyndigheterna självklart viktig. Lika viktiga blir dock de informella eller mjuka styrformer som handlar om att man mer organiskt utvecklar arbetsformer som fungerar utifrån den politiska verksamhet som Regeringskansliet syftar till att stödja.</P> <P class="p54 ft7">Enligt utredningens mening bör den konkreta förvaltningspolitiska utvecklingen ske i myndigheterna och genom utveckling av deras dagliga verksamheter. Därmed kommer den också att utgöra en central del av myndighetsledningarnas ansvar. Detta medför att regeringens styrning mot centrala förvaltningspolitiska mål i betydande utsträckning bör ske i det direkta samspelet mellan regeringen och myndighetsledningarna. Myndighetsdialogen bör då vara regeringens viktigaste instrument i styrningen av myndigheterna vid sidan av förordningar och anslag.</P> <P class="p53 ft7">För att ge underlag för regeringens styrning visavi myndighetsledningarna krävs ett gott beslutsunderlag. Ett sådant åstadkoms bland annat genom att det finns väl fungerande uppföljningssystem och utvärderingsfunktioner vilka kan ge signaler om hur verksamheterna utvecklas. Utifrån en mer komplex syn på styrning bör också uppföljning och utvärdering utformas så att dessa komplexa samband tydliggörs. Detta påverkar synen på styrning men också utformningen av uppföljning och utvärdering av statliga myndigheter och verksamheter.</P> <P class="p55 ft27">Statskontorets roll stärks och utvecklas</P> <P class="p56 ft7">Som sagts ovan är regeringens behov av ett utvecklat stöd när det gäller utredningar, uppföljning och utvärdering en av utredningens mest centrala frågor. Utredningen föreslår att Statskontorets roll som ett uppföljnings- och utredningsorgan nära kopplat till</P> <P class="p57 ft13">10</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td35"><SPAN class="p22 ft14">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p58 ft7">Regeringskansliet vidareutvecklas och stärks. Dess roll som regeringens primära utredningsresurs tydliggörs därmed ytterligare.</P> <P class="p59 ft7">Utredningen lyfter vidare fram behovet av att arbetet med uppföljning ur ett effektivitetsperspektiv prioriteras och blir en central uppgift för Statskontoret. Detta sker inte minst mot bakgrund av att avvecklingen av Riksrevisionsverket år 2003 lett till att regeringen sedan dess inte fått tillräckligt stöd av stabsmyndigheterna på detta område.</P> <P class="p49 ft7">Vidare understryks behovet av att Statskontoret har förmåga att ge ett kvalificerat stabsstöd till regeringen vid till exempel frågor om metodstöd kring formerna för hur en utredningsuppgift bör lösas.</P> <P class="p60 ft7">Statskontoret ges vidare ytterligare uppgifter inom uppföljningen av förvaltningspolitiken och kompetensförsörjningen i staten genom att dessa uppgifter överförs från Verket för förvaltningsutveckling (Verva).</P> <P class="p15 ft7">För att ge goda förutsättningar för det nya bredare uppdraget ges Statskontoret utökade resurser om 22 miljoner kronor per år.</P> <P class="p59 ft7">Utredningen understryker behovet av en stärkt samverkan mellan statsförvaltningen och forskarsamhället. Detta sker bland annat genom att en ny form för tidsbegränsad utbytestjänstgöring för kvalificerade forskare införs. För att finansiera denna nya uppgift tillförs Statskontoret 5 miljoner kronor per år. Vidare föreslår utredningen att ett vetenskapligt råd inrättas vid Statskontoret.</P> <P class="p61 ft27"><NOBR>EU-revisionens</NOBR> oberoende stärks</P> <P class="p47 ft7">Utredningen diskuterar <NOBR>EU-revisionens</NOBR> ställning inom nuvarande organisatorisk ram som en del av Ekonomistyrningsverkets verksamhet. För att säkerställa <NOBR>EU-revisionens</NOBR> finansiella oberoende föreslår utredningen att en särskild anslagspost finansierar verksamheten. Ekonomistyrningsverkets instruktion föreslås dessutom ändras. <NOBR>EU-revisionens</NOBR> oberoende ställning klargörs genom att en självständig beslutsrätt införs.</P> <P class="p61 ft27">Verket för förvaltningsutveckling avvecklas</P> <P class="p62 ft7">Utredningen gör bedömningen att Verket för förvaltningsutveckling (Verva) givits ett svårt uppdrag. Konstruktionen med en renodlad ”utvecklingsmyndighet” har inte givit rätt förutsättningar</P> <P class="p63 ft13">11</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft7">för att möta de krav som ställs och kommer att ställas. Av naturliga skäl har det varit svårt för Verva, som en förhållandevis liten sidoordnad myndighet, att på allvar komma in i ett löpande internt utvecklingsarbete som drivs av andra och avsevärt resursstarkare myndigheter.</P> <P class="p64 ft7">Betydande effektiviseringsvinster bör istället kunna uppnås både ekonomiskt och verksamhetsmässigt, om uppgifterna utförs i andra organisatoriska former. Detta blir särskilt tydligt inom utvecklingen av <NOBR>e-förvaltningen.</NOBR></P> <P class="p65 ft7">Ytterligare tyngdpunkt bör läggas på myndighetsledningarnas ansvar när det gäller utvecklingsfrågor. Detta gäller inte minst kompetensförsörjning och såväl chefssom medarbetarutveckling. Det stöd som erfordras bör ges i andra och mer flexibla former. I stor utsträckning erbjuds idag på marknaden kvalificerat stöd och kvalificerad utbildning som myndigheterna kan använda i sitt inre utvecklingsarbete.</P> <P class="p65 ft7">Utredningen föreslår att Verva avvecklas från och med år 2009 och att de uppgifter regeringen beslutar bör utföras av andra aktörer förs över till dessa vid denna tidpunkt.</P> <P class="p66 ft27">Utvecklingen av <NOBR>e-förvaltningen</NOBR> går vidare</P> <P class="p56 ft7">Utvecklingen av en modern <NOBR>e-förvaltning</NOBR> bör ske i mer flexibla arbetsformer där statens samlade kompetens och resurser tas tillvara. Utredningen föreslår därför att en delegation i kommitté- form, Förvaltningsdelegationen, inrättas för att, under regeringen och i samspel med den statssekreterargrupp som finns i Regeringskansliet, samordna och utveckla förverkligandet av <NOBR>e-handlings-</NOBR> planen. Avsikten är att för detta mycket speciella utvecklingsarbete skapa en samverkansstruktur genom vilken regeringen kan interagera med myndigheterna.</P> <P class="p53 ft7">Delegationen består av företrädare för såväl Regeringskansliet som myndigheter och syftar till att ta tillvara samtliga statliga resurser i ett samordnat och strategiskt utvecklingsarbete där inte minst standardisering blir en huvudfråga.</P> <P class="p64 ft7">Regeringen tar det övergripande ansvaret för <NOBR>e-utvecklingen</NOBR> och lägger fast utgångspunkterna för delegationens arbete i olika tidsbegränsade uppdrag.</P> <P class="p64 ft7">I syfte att ge utvecklingskraft och kontinuitet åt delegationens arbete understryks det att denna har en kompetent ledning samt</P> <P class="p67 ft13">12</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td35"><SPAN class="p22 ft14">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p68 ft7">tillgängliga kansliresurser. Utredningen föreslår att delegationen leds av en av regeringen utsedd <NOBR>”E-tsar”,</NOBR> i andra sammanhang benämnd ”CIO” (Chief Information Officer). Formellt föreslås detta vara en tjänst som generaldirektör placerad i Regeringskansliet. Befattningshavaren förutsätts ha strategisk kompetens och en helhetsbild av <NOBR>e-utvecklingen</NOBR> i staten. Även om befattningen som generaldirektör, tillika ordförande i Förvaltningsdelegationen, inte förutsätts vara en politisk post ska arbetet ske på regeringens direkta mandat. Delegationen, liksom dess generaldirektör, tillsätts för en tid som motsvarar riksdagens mandatperioder för att därefter utvärderas. Delegationens arbete, behov av kansliresurser med mera finansieras genom att 14 miljoner kronor per år anslås till detta ändamål.</P> <P class="p69 ft7">Normeringsarbetet inom området <NOBR>e-förvaltning</NOBR> knyts till förverkligandet av regeringens <NOBR>e-handlingsplan</NOBR> och blir ett ansvar direkt för regeringen. För att finansiera arbetet tillförs Regeringskansliet (Finansdepartementet) 2 miljoner kronor per år. Som ett alternativ till att regeringen i förordningsform normerar kan det övervägas att tillskapa en funktion i myndighetsform vilken ges ett bemyndigande att lämna föreskrifter inom området.</P> <P class="p15 ft7">Utredningen understryker betydelsen av att ansvaret för upphandling inom det så kallade <NOBR>IKT-området</NOBR> ges stabliga förutsättningar även efter det att Verva avvecklats. Det föreslås därför att ansvaret för <NOBR>IKT-upphandlingen</NOBR> förs över till Ekonomistyrningsverket.</P> <P class="p15 ft7">Utredningen har vidare på ett mer övergripande plan undersökt frågorna kring ansvaret för statliga inköp och upphandlingar i stort. Utredningens bedömning är att dessa frågor är komplexa och väl förtjänar att i särskild ordning utredas ur ett helhetsperspektiv.</P> <P class="p70 ft27">Arbetet med att utveckla en kompetent förvaltning tar nya vägar</P> <P class="p71 ft7">Ansvaret för kompetensförsörjningen är, och ska vara, ett av myndighetsledningarnas primära uppdrag. Utredningens grundinställning är att myndigheternas behov av utbildningar inom skilda områden generellt sett kan tillgodoses genom att kompetens på den privata marknaden samt inom universitet och högskolor tas tillvara.</P> <P class="p15 ft7">Det finns dock vissa kompetensbehov som är tämligen specifika för statsförvaltningen där det finns skäl för att staten själv svarar</P> <P class="p72 ft13">13</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft7">för vissa insatser. Ekonomistyrningsverket bör till exempel även fortsättningsvis anordna utbildningar av relevans för den statliga ekonomistyrningen och budgetarbetet. På motsvarande sätt bör staten liksom tidigare anordna utbildningar för specifikt inomstatliga kompetensområden som <NOBR>EU-kunskap,</NOBR> statstjänstemannaskap samt statlig chefsutveckling. Ansvaret för att anordna dessa utbildningar, för Regeringskansliet och andra intresserade myndigheter, förs över från Verva till Försvarshögskolan.</P> <P class="p65 ft7">Regeringen har vidare ett övergripande ansvar vad gäller den samlade kompetensförsörjningens inriktning i staten. Utredningen föreslår att regeringen tar ett direkt ansvar för att prioritera olika riktade, och tidsbegränsade, kompetensförsörjningsinsatser gentemot myndigheterna. För detta arbete avsätts resurser om 5 miljoner kronor per år.</P> <P class="p65 ft7">Vidare föreslås att portalen ”lagrummet.se” ses över och att ansvaret för att förvalta denna tills vidare förs över från Verva till Regeringskansliet (Justitiedepartementet).</P> <P class="p73 ft27">Regeringskansliets verksamhet renodlas ytterligare och Kammarkollegiet får nya uppgifter</P> <P class="p74 ft7">Regeringskansliets främsta uppgift är att biträda regeringen med underlag i dess roll att styra riket. För att kunna vara ett effektivt kanslistöd till den verkställande makten krävs att Regeringskansliet fokuserar sina insatser på områden som är strategiskt viktiga för regeringens arbete.</P> <P class="p65 ft7">I syfte att frigöra resurser för att möjliggöra en koncentration på Regeringskansliets huvuduppgifter föreslås att vissa uppgifter vad gäller Arvsfondsdelegationen, bidragshantering, stöd i samband med bildande och avveckling av statliga myndigheter samt ekonomisk redovisning av statliga bolag förs från Regeringskansliet till Kammarkollegiet.</P> <P class="p66 ft27">Samlokalisering av myndigheter bör övervägas</P> <P class="p56 ft7">Avslutningsvis föreslås att regeringen bör överväga en samlokalisering av Ekonomistyrningsverket och Statskontoret då så kan ske med hänsyn till ingångna hyresavtal.</P> <P class="p75 ft13">14</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr9 td34"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td35"><SPAN class="p22 ft14">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p76 ft27">Områden där utredningen inte föreslår några förändringar</P> <P class="p62 ft7">Utredningen har analyserat ett antal områden vilka stabsmyndigheterna ansvarar för. Inom flera av dessa har utredningen inte funnit anledning att föreslå några förändringar i uppdrag eller organisation. Av elva områden som utredningen särskilt analyserat föreslår utredningen att verksamheten inom följande fem bedrivs på likartat sätt och i liknande former också i framtiden:</P> <P class="p77 ft30"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft29">Ekonomistyrningsverkets arbete inom prognoser och information om statlig ekonomi,</SPAN></P> <P class="p78 ft7"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft31">Ekonomistyrningsverkets arbete inom området ekonomistyrning,</SPAN></P> <P class="p79 ft30"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft29">Kammarkollegiets arbete inom området administrativt stöd, inklusive fordringsbevakning, till små och medelstora myndigheter,</SPAN></P> <P class="p79 ft30"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft29">Kammarkollegiets arbete inom det statliga försäkringssystemet, samt</SPAN></P> <P class="p80 ft7"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft31">Kammarkollegiets arbete inom den statliga kapitalförvaltningen.</SPAN></P> <P class="p81 ft13">15</P> </DIV> <DIV id="page_16"> </DIV> <DIV id="page_17"> <P class="p82 ft6">Författningsförslag</P> <P class="p83 ft27"><SPAN class="ft27">1</SPAN><SPAN class="ft32">Förslag till</SPAN></P> <P class="p84 ft27">lag om ändring i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden</P> <P class="p85 ft7">Härigenom föreskrivs att 8 a § lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska upphöra att gälla den 1 januari 2009.</P> <P class="p86 ft13">17</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32218x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft27"><SPAN class="ft27">2</SPAN><SPAN class="ft33">Förslag till</SPAN></P> <P class="p88 ft27">förordning om ändring i förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden</P> <P class="p89 ft7">Härigenom föreskrivs att det i förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden ska införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p22 ft7">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td37"><SPAN class="p22 ft7">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td36"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td37"><SPAN class="p22 ft7">2 a §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p90 ft7">Personal i ett särskilt kansli</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td37"><SPAN class="p22 ft7">inom Kammarkollegiet handläg-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p22 ft7">ger stödärenden åt och är före-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td37"><SPAN class="p22 ft35">dragande i Arvsfondsdelegationen.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p91 ft7">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2009.</P> <P class="p92 ft13">18</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr9 td38"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td39"><SPAN class="p22 ft36">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p93 ft27"><SPAN class="ft27">3</SPAN><SPAN class="ft32">Förslag till</SPAN></P> <P class="p94 ft27">förordning om ändring i förordningen (2007:824) med instruktion för Kammarkollegiet</P> <P class="p95 ft7">Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ förordningen (2007:824) med instruktion för Kammarkollegiet ska ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p22 ft7">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p22 ft35">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p96 ft7">1 §</P> <P class="p97 ft7">Kammarkollegiet har till uppgift att tillhandahålla service inom det statliga området, främst avseende ekonomi, juridik, kapitalförvaltning, riskhantering och administration.</P> <P class="p98 ft7">Kammarkollegiet har vidare enligt vad som föreskrivs här eller i någon annan författning uppgifter bland annat avseende miljörätt, stiftelserätt, Sveriges indelning, registrering av trossamfund, fastställande av avgiftssatser inom begravningsområdet, fastställande av resegarantier och auktorisation av tolkar och översättare.</P> <P class="p99 ft7">Kammarkollegiet bevakar Allmänna arvsfondens rätt till arv och förvaltar fondens kapital.</P> <P class="p100 ft7">Enligt 2 a § förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden handlägger ett särskilt kansli inom Kammarkollegiet stödärenden åt och är föredragande i Arvsfondsdelegationen.</P> <P class="p101 ft7">7 §</P> <P class="p102 ft7">Efter överenskommelse kan myndigheten för statliga myndigheter och stiftelser med statlig anknytning tillhandahålla</P> <P class="p103 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft37">ekonomisk, juridisk och administrativ service,</SPAN></P> <P class="p104 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft37">fordringsbevakning,</SPAN></P> <P class="p103 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft37">ett internt statligt riskfinansieringssystem, och</SPAN></P> <P class="p97 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft38">metoder för riskhantering och övrigt biträde i myndigheternas riskhantering</SPAN></P> <P class="p105 ft7">Efter överenskommelse kan myndigheten tillhandahålla ekonomisk, juridisk och administrativ service åt Regeringskansliet och statliga kommittéer</P> <P class="p106 ft13">19</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32220x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="tx1"><SPAN class="ft7">Regeringen får i ett enskilt fall besluta att myndigheten får tillhandahålla tjänster enligt tredje stycket för andra organisationer.</SPAN></DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p107 ft7">1. vid bildandet och avvecklingen av en myndighet,</P> <P class="p108 ft7">2. vid handläggning av ärenden om utbetalning av bidrag,</P> <P class="p109 ft7">3. vid ekonomisk redovisning av de statliga bolagen.</P> <P class="p52 ft7">Myndigheten kan efter överenskommelse tillhandahålla kapitalförvaltning, redovisning och andra administrativa tjänster för myndigheter, stiftelser eller fonder inom det statliga eller kyrkliga området.</P> <P class="p110 ft7">Regeringen får i ett enskilt fall besluta att myndigheten får tillhandahålla tjänster enligt andra stycket för andra organisationer.</P> <P class="p111 ft7">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2009.</P> <P class="p112 ft13">20</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr9 td38"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td39"><SPAN class="p22 ft36">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p113 ft27"><SPAN class="ft27">4</SPAN><SPAN class="ft32">Förslag till</SPAN></P> <P class="p114 ft27">förordning om ändring i förordningen (2007:827) med instruktion för Statskontoret</P> <P class="p115 ft7">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen ( 2007:827) med instruktion för Statskontoret</P> <P class="p116 ft7">dels att 1 och 2 §§ ska ha följande lydelse,</P> <P class="p117 ft7">dels att det ska införas en ny paragraf, 6 §, samt en ny rubrik närmast före 6 § med följande lydelser.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p22 ft7">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p22 ft35">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p118 ft7">1 §</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p119 ft7">Statskontoret har till uppgift att på regeringens uppdrag bistå med utvärderingar och uppföljningar av statlig och statligt finansierad verksamhet.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p120 ft7">Statskontoret har till uppgift att på regeringens uppdrag bistå med utredningar, utvärderingar och uppföljningar av statlig och statligt finansierad verksamhet.</P> <P class="p121 ft7">Statskontoret ska också, på regeringens begäran eller efter överenskommelse med Regeringskansliet, lämna stöd inför ställningstaganden till på vad sätt utredningar, utvärderingar och uppföljningar ska genomföras.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr8 td41"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td42"><SPAN class="p122 ft7">2 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p123 ft7">Myndigheten ska</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td42"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p124 ft7">1. analysera och granska den</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td42"><SPAN class="p125 ft7">1. analysera och granska den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p124 ft7">offentliga förvaltningens funk-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td42"><SPAN class="p126 ft7">offentliga förvaltningens funk-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p127 ft7">tionssätt,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td42"><SPAN class="p126 ft7">tionssätt och effektivitet,</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p128 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft37">redovisa effekter av statliga åtgärder,</SPAN></P> <P class="p129 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft37">ge underlag för omprövning och effektivisering,</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr21 td43"><SPAN class="p90 ft39">4. följa upp</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr21 td44"><SPAN class="p130 ft39">systemet för</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td45"><SPAN class="p23 ft39">4. följa upp och utvärdera de</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td46"><SPAN class="p22 ft7">kommunalekonomisk</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p130 ft7">utjäm-</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td45"><SPAN class="p23 ft7">statliga myndigheternas verksam-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td43"><SPAN class="p22 ft7">ning,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td48"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td47"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p131 ft7">het,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td36"><SPAN class="p130 ft7">5. lämna förslag på utvärde-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p23 ft7">5. följa upp systemet för kom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td46"><SPAN class="p22 ft7">ringar och studier, samt</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td45"><SPAN class="p132 ft7">munalekonomisk utjämning,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td36"><SPAN class="p130 ft7">6. efter överenskommelse bi-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p23 ft7">6. följa och analysera förvalt-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr7 td36"><SPAN class="p130 ft7">stå Regeringskansliet och stat-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td45"><SPAN class="p23 ft7">ningsutvecklingen nationellt och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td43"><SPAN class="p22 ft7">liga kommittéer</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p133 ft7">med</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p130 ft7">utred-</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td45"><SPAN class="p23 ft7">internationellt och ha ett bestäl-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td43"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td47"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td45"><SPAN class="p23 ft13">21</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p22 ft7">ningsstöd.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p22 ft7">laransvar</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td50"><SPAN class="p22 ft7">för</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p23 ft7">statistik som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td37"><SPAN class="p22 ft7">beskriver den offentliga sektorns</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p22 ft7">utveckling,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td50"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td51"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td37"><SPAN class="p23 ft7">7. följa och analysera kompe-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td52"><SPAN class="p22 ft7">tensförsörjningen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td51"><SPAN class="p23 ft7">i statsförvalt-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p22 ft7">ningen,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td50"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td51"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td37"><SPAN class="p23 ft7">8. lämna förslag på utvärde-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td37"><SPAN class="p22 ft7">ringar och studier, samt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td49"><SPAN class="p90 ft7">9. efter</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td53"><SPAN class="p23 ft7">överenskommelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td37"><SPAN class="p22 ft7">bistå Regeringskansliet och stat-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p134 ft7">liga kommittéer med utredningsstöd.</P> <P class="p135 ft7">Särskilt organ</P> <P class="p136 ft7">6 §</P> <P class="p137 ft7">Vid myndigheten ska finnas ett vetenskapligt råd. Rådet har till uppgift att ge myndighetschefen råd i vetenskapliga frågor av betydelse för verksamheten.</P> <P class="p138 ft7">Det vetenskapliga rådet består av myndighetens chef, som är ordförande, och högst fem andra ledamöter.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD colspan=4 class="tr8 td36"><SPAN class="p22 ft7">Anställningar och uppdrag</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr8 td37"><SPAN class="p22 ft7">Anställningar och uppdrag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr23 td54"><SPAN class="p22 ft7">6 § Generaldirektören</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td9"><SPAN class="p139 ft7">är myn-</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr23 td54"><SPAN class="p22 ft7">7 § Generaldirektören</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td47"><SPAN class="p23 ft7">är myn-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td55"><SPAN class="p22 ft7">dighetschef.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td55"><SPAN class="p22 ft7">dighetschef.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td48"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr23 td36"><SPAN class="p22 ft7">Personalansvarsnämnden</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr23 td37"><SPAN class="p22 ft7">Personalansvarsnämnden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td56"><SPAN class="p22 ft7">7 § Vid</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td57"><SPAN class="p22 ft7">myndigheten</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td9"><SPAN class="p139 ft7">ska det</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td58"><SPAN class="p22 ft7">8 § Vid</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td51"><SPAN class="p22 ft7">myndigheten</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td47"><SPAN class="p23 ft7">ska det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td56"><SPAN class="p22 ft7">finnas</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td59"><SPAN class="p140 ft7">en</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td60"><SPAN class="p139 ft7">personalansvars-</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td58"><SPAN class="p22 ft7">finnas</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td61"><SPAN class="p141 ft7">en</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td44"><SPAN class="p23 ft7">personalansvars-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td56"><SPAN class="p22 ft7">nämnd.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td59"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p22 ft7">nämnd.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td61"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td47"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p142 ft13">22</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32223x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p3 ft14">SOU 2008:22 Författningsförslag</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr8 td62"><SPAN class="p22 ft7">Tillämpligheten av vissa förord-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td63"><SPAN class="p143 ft7">Tillämpligheten av vissa förord-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td62"><SPAN class="p22 ft7">ningar</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td63"><SPAN class="p143 ft7">ningar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td62"><SPAN class="p22 ft7">8 § Myndigheten ska tillämpa</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td63"><SPAN class="p143 ft7">9 § Myndigheten ska tillämpa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td62"><SPAN class="p22 ft7">personalföreträdarförordningen</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td63"><SPAN class="p143 ft7">personalföreträdarförordningen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td62"><SPAN class="p22 ft7">(1987:1101).</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td63"><SPAN class="p143 ft7">(1987:1101).</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p3 ft7">Avgifter</P> <P class="p144 ft7">9 § Myndigheten får ta ut avgifter för sådant stöd som avses i 2 § 6</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p3 ft7">Avgifter</P> <P class="p145 ft7">10 § Myndigheheten får ta ut avgifter för sådant stöd som avses i 2 § 6.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p146 ft7">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2009.</P> <P class="p147 ft13">23</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_24"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft27"><SPAN class="ft27">5</SPAN><SPAN class="ft33">Förslag till</SPAN></P> <P class="p88 ft27">förordning om ändring i förordningen (2007:761) med instruktion för Ekonomistyrningsverket</P> <P class="p148 ft7">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2007:761) med instruktion för Ekonomistyrningsverket</P> <P class="p149 ft7">dels att 4 och 18 §§ samt rubriken närmast före 11 § ska ha följande lydelse,</P> <P class="p150 ft7">dels att det ska införas en ny paragraf, 12 a §.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p22 ft7">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p22 ft35">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p151 ft7">4 §</P> <P class="p152 ft7">Myndigheten ska särskilt</P> <P class="p64 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft38">ansvara för statsredovisningen och utveckla god redovisningssed i staten,</SPAN></P> <P class="p52 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft38">analysera och utveckla formerna för finansiering av statlig verksamhet,</SPAN></P> <P class="p153 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft38">fastställa ekonomiadministrativa värden för varje myndighet,</SPAN></P> <P class="p52 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft38">utveckla formerna för och dokumenten i den ekonomiska rapporteringen för såväl enskilda myndigheter som staten som helhet,</SPAN></P> <P class="p154 ft7"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft38">göra prognoser och analyser av den statsfinansiella utvecklingen,</SPAN></P> <P class="p64 ft7"><SPAN class="ft7">6.</SPAN><SPAN class="ft38">förvalta statens informationssystem för budgetering och uppföljning (Hermes),</SPAN></P> <P class="p64 ft7"><SPAN class="ft7">7.</SPAN><SPAN class="ft38">inom sitt verksamhetsområde säkerställa statsförvaltningens tillgång till ändamålsenliga administrativa system, med tillhörande stöd,</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr8 td64"><SPAN class="p90 ft7">8. besluta</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td65"><SPAN class="p29 ft7">om att</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p139 ft7">inordna</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr8 td37"><SPAN class="p23 ft7">8. svara för samordnad upp-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td64"><SPAN class="p22 ft7">myndigheter</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p140 ft7">i</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p29 ft7">den</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p139 ft7">statliga</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td37"><SPAN class="p23 ft7">handling för offentlig förvaltning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr0 td36"><SPAN class="p22 ft7">redovisningsorganisationen.</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td37"><SPAN class="p23 ft7">inom området informationstek-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td64"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td66"><SPAN class="p22 ft7">nik,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td67"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td68"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr7 td36"><SPAN class="p139 ft7">9. samla in och tillhandahålla</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td66"><SPAN class="p90 ft7">9. besluta</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td67"><SPAN class="p141 ft7">om</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td68"><SPAN class="p23 ft7">att inordna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr0 td36"><SPAN class="p22 ft7">uppgifter om myndigheters köp,</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td37"><SPAN class="p23 ft7">myndigheter i den statliga redo-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr7 td36"><SPAN class="p22 ft7">leasing, hyra eller hyrköp av</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr7 td37"><SPAN class="p22 ft7">visningsorganisationen,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr7 td36"><SPAN class="p22 ft7">varor, byggentreprenader eller</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td66"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td67"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td68"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr0 td36"><SPAN class="p22 ft7">tjänster från andra än statliga</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td67"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td68"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td64"><SPAN class="p22 ft7">myndigheter,</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td66"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td67"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td68"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td40"><SPAN class="p90 ft7">10. utveckla</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p33 ft7">och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p139 ft7">samordna</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td66"><SPAN class="p22 ft7">10. samla in</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td67"><SPAN class="p22 ft7">och</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td68"><SPAN class="p23 ft7">tillhandahålla</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr0 td36"><SPAN class="p22 ft7">den statliga internrevisionen,</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td37"><SPAN class="p23 ft7">uppgifter om myndigheters köp,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td64"><SPAN class="p22 ft13">24</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td15"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td6"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td21"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td66"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td67"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td68"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr9 td38"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td39"><SPAN class="p22 ft36">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p155 ft7"><SPAN class="ft7">11.</SPAN><SPAN class="ft38">utveckla och följa upp den statliga inköpssamordningen samt i övrigt fullgöra de uppgifter som framgår av förordningen (1998:796) om statlig inköpssamordning,</SPAN></P> <P class="p156 ft7"><SPAN class="ft7">12.</SPAN><SPAN class="ft38">svara för en effektiv förvaltning och avveckling av lokaler som staten hyr i de fall regeringen beslutar att ge myndigheten ansvar för detta samt svara för avveckling av lokaler i de fall där staten är hyresgäst men någon myndighet som själv kan svara för avvecklingen inte finns,</SPAN></P> <P class="p157 ft7"><SPAN class="ft7">13.</SPAN><SPAN class="ft38">samla in och tillhandahålla uppgifter om den statliga lokalförsörjningen samt följa upp uppgifterna, och</SPAN></P> <P class="p158 ft7"><SPAN class="ft7">14.</SPAN><SPAN class="ft38">erbjuda myndigheter stöd</SPAN></P> <P class="p159 ft7"><SPAN class="ft7">i</SPAN><SPAN class="ft37">lokalförsörjningsfrågor.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p160 ft7">leasing, hyra eller hyrköp av varor, byggentreprenader eller tjänster från andra än statliga myndigheter,</P> <P class="p15 ft7"><SPAN class="ft7">11.</SPAN><SPAN class="ft38">utveckla och samordna den statliga internrevisionen,</SPAN></P> <P class="p161 ft7"><SPAN class="ft7">12.</SPAN><SPAN class="ft38">utveckla och följa upp den statliga inköpssamordningen samt i övrigt fullgöra de uppgifter som framgår av förordningen (1998:796) om statlig inköpssamordning,</SPAN></P> <P class="p162 ft7"><SPAN class="ft7">13.</SPAN><SPAN class="ft38">svara för en effektiv förvaltning och avveckling av lokaler som staten hyr i de fall regeringen beslutar att ge myndigheten ansvar för detta samt svara för avveckling av lokaler i de fall där staten är hyresgäst men någon myndighet som själv kan svara för avvecklingen inte finns,</SPAN></P> <P class="p163 ft7"><SPAN class="ft7">14.</SPAN><SPAN class="ft38">samla in och tillhandahålla uppgifter om den statliga lokalförsörjningen samt följa upp uppgifterna, och</SPAN></P> <P class="p128 ft7"><SPAN class="ft7">15.</SPAN><SPAN class="ft38">erbjuda myndigheter stöd</SPAN></P> <P class="p80 ft7"><SPAN class="ft7">i</SPAN><SPAN class="ft37">lokalförsörjningsfrågor.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p3 ft13">25</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32226x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft14">Författningsförslag SOU 2008:22</P> <P class="p164 ft7">Särskilda organ Särskilda organ m.m.</P> <P class="p165 ft7">11 §</P> <P class="p64 ft7">Vid myndigheten finns ett redovisningsråd. Rådet har till uppgift att ge myndighetschefen råd för att främja utvecklingen av god redovisningssed i staten. Redovisningsrådet består av högst sju ledamöter.</P> <P class="p166 ft7">12 §</P> <P class="p64 ft7">Vid myndigheten finns ett internrevisionsråd. Rådet har till uppgift att ge myndighetschefen råd för att främja utvecklingen av god internrevision i staten. Internrevisionsrådet består av myndighetens chef, som är ordförande, och högst sju andra ledamöter.</P> <P class="p167 ft7">12 a §</P> <P class="p168 ft7">Vid myndigheten finns en särskild enhet för den verksamhet som avses i 5 §. Enhetens chef beslutar i</P> <P class="p169 ft7">1. ärenden om revision, och</P> <P class="p170 ft7">2. övriga frågor som rör de uppgifter som anges i 5 § p 1 5.</P> <P class="p171 ft7">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2009 då förordningen (2007:828) med instruktion för Verket för förvaltningsutveckling ska upphöra att gälla.</P> <P class="p172 ft13">26</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32227x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr9 td38"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td39"><SPAN class="p22 ft36">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p93 ft27"><SPAN class="ft27">6</SPAN><SPAN class="ft32">Förslag till</SPAN></P> <P class="p173 ft27">förordning om ändring i förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan</P> <P class="p95 ft7">Härigenom föreskrivs att det i förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan ska införas en ny paragraf, 6 kap. 3 §, med följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p22 ft7">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p22 ft35">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p174 ft7">6 kap.</P> <P class="p175 ft7">3 §</P> <P class="p176 ft7">Försvarshögskolan får på uppdrag av Regeringskansliet anordna annan utbildning än den som regleras enligt denna förordning. På uppdrag av andra statliga myndigheter får Försvarshögskolan dessutom anordna sådan utbildning som är av generellt intresse för statsförvaltningen.</P> <P class="p177 ft7">Vid utbildning enligt första stycket tillämpas avgiftsförordningen (1992:191). Försvarshögskolan får meddela föreskrifter om avgifternas storlek. Avgiften ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås.</P> <P class="p178 ft7">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2009.</P> <P class="p179 ft13">27</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32228x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft27"><SPAN class="ft27">7</SPAN><SPAN class="ft33">Förslag till</SPAN></P> <P class="p180 ft27">förordning om ändring i myndighetsförordningen (2007:515)</P> <P class="p148 ft7">Härigenom föreskrivs att 6 § myndighetsförordningen (2007:515) ska ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p22 ft7">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td40"><SPAN class="p22 ft35">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p151 ft7">6 §</P> <P class="p181 ft7">Myndigheten ska fortlöpande utveckla verksamheten. Myndigheten ska verka för att genom samarbete med myndig-</P> <P class="p182 ft7">heter och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet.</P> <P class="p168 ft7">Myndigheten ska i sin verksamhet främja utvecklingen av ett säkert och effektivt elektroniskt informationsutbyte inom den offentliga förvaltningen.</P> <P class="p64 ft7">Myndigheten ska tillhandahålla information om myndighetens verksamhet och följa sådana förhållanden utanför myndigheten som har betydelse för verksamheten.</P> <P class="p183 ft7">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2009 då förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte ska upphöra att gälla.</P> <P class="p184 ft13">28</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <P class="p3 ft6">1 Inledning</P> <P class="p185 ft27"><SPAN class="ft27">1.1</SPAN><SPAN class="ft40">Uppdraget</SPAN></P> <P class="p186 ft8">Stabsutredningens uppdrag är att göra en översyn av Ekonomistyrningsverket, Kammarkollegiet, Statskontoret och Verket för förvaltningsutveckling (Verva). I uppdraget ligger att klargöra ansvarsförhållanden mellan myndigheterna och tydliggöra deras roll i det fortsatta arbetet med att utveckla den statliga förvaltningen. Översynen syftar till att effektivisera stabsorganisationen och dess verksamhet genom att</P> <P class="p187 ft8">klargöra vilken verksamhet som bör definieras som stabsstöd,</P> <P class="p188 ft8">klargöra respektive stabsmyndighets roll vad gäller å ena sidan att stödja regeringen och å andra sidan att utgöra stöd till förvaltningen i övrigt och</P> <P class="p189 ft8">klargöra vad som bör vara statliga åtaganden när det gäller konkurrensutsatt verksamhet inom stabsmyndigheterna.</P> <P class="p145 ft8">Stabsutredningen har fått i tilläggsdirektiv att ta ställning till förslagen i Ekonomistyrningsverkets rapport (Fi2007/7586) som rör stabsmyndigheternas roll i en framtida organisation för att koncentrera hanteringen av administrativa processer i statsförvaltningen. Vidare ska utredningen, om den föreslår att verksamheter bör flyttas över till en annan myndighet, redovisa ekonomiska konsekvenser och personalkonsekvenser.</P> <P class="p190 ft27"><SPAN class="ft27">1.2</SPAN><SPAN class="ft40">Utredningsarbetet</SPAN></P> <P class="p191 ft8">Sju sammanträden har hållits med utredningens experter. Sekretariatet har dessutom haft särskilda överläggningar med en eller flera av experterna.</P> <P class="p192 ft13">29</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p193 ft8">I enlighet med direktiven har utredningen samrått med 2006 års förvaltningskommitté (dir. 2006:123) samt hållit sig informerad om arbetet i <NOBR>IT-standardiseringsutredningen</NOBR> (dir. 2006:05). Vidare har utredningen hållit berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och gett dem tillfälle att framföra synpunkter vid särskilda överläggningar.</P> <P class="p65 ft8">Utredningen har även samrått med Utredningen av tillsyn över socialförsäkringsområdet (dir. 2007:24), Utredningen om uppföljning av riksrevisionsreformen <NOBR>(019-2470-06/07)</NOBR> samt Styrutredningen, som hade i uppdrag att utvärdera styrformen resultatstyrning (dir. 2006:30).</P> <P class="p64 ft8">De förutsättningar som utredningen har arbetat under har varit speciella till följd av att såväl utredningsman som sekreterare, av olika skäl, byttes när endast några månader återstod av utredningstiden. En effekt härav är att underlaget för utredningen, vid sidan av bidragen från experterna, i första hand har utgjorts av ett stort antal intervjuer utförda under den begränsade utredningstid som har stått till förfogande. Intervjuer har gjorts med olika kategorier av befattningshavare, såväl inom statlig förvaltning som inom privat verksamhet. Utredningen har sammanträffat med och intervjuat företrädare för såväl större som mindre myndigheter som berörs av stabsstödet samt med ett antal befattningshavare inom Regeringskansliet för att få en bild av hur dagens stabsstöd fungerar. Samtal har självfallet också förts med företrädare för de fyra stabsmyndigheterna.</P> <P class="p194 ft41">Därutöver har ett utredningsuppdrag getts till civilekonomen Svante Eriksson. Uppdraget avsåg att göra en beskrivning av de fyra stabsmyndigheternas verksamhet. Ytterligare ett uppdrag, som rör frågan om meritvärde med mera för en forskare som tjänstgör vid en stabsmyndighet, har getts till professorn Bengt Hansson.</P> <P class="p195 ft27"><SPAN class="ft27">1.3</SPAN><SPAN class="ft40">Betänkandets disposition</SPAN></P> <P class="p196 ft8">Det närmast följande kapitlet, Dagens stabsstöd, innehåller en beskrivning av de fyra myndigheternas uppdrag, verksamhet och organisation.</P> <P class="p197 ft41">I Kapitel 3, Framtidens stabsstöd utgångspunkter för utredningens överväganden, beskrivs de grundläggande förutsättningarna för arbetet. Kapitlet innehåller en beskrivning av tidigare utredningar på området samt en redogörelse för de utmaningar som</P> <P class="p57 ft13">30</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr9 td69"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td70"><SPAN class="p22 ft14">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p68 ft8">framtidens statsförvaltning kommer att ställas inför. Kapitlet leder fram till ett antal ställningstaganden som ligger till grund för förslagen.</P> <P class="p60 ft8">I Kapitel 4, Analys och överväganden, förs en diskussion om hur dagens stabsstöd fungerar. En djupare analys med överväganden görs av elva verksamhetsområden som bedömts ha särskilt stor betydelse.</P> <P class="p198 ft42">I kapitel 5 redovisas utredningens förslag till en ny organisation för det samlade stabsstödet och i kapitel 6 konsekvenserna av dessa förslag. Kapitel 7 innehåller författningskommentarer.</P> <P class="p199 ft13">31</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32232x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft6">2 Dagens stabsstöd</P> <P class="p200 ft27"><SPAN class="ft27">2.1</SPAN><SPAN class="ft40">Ekonomistyrningsverkets uppdrag, verksamhet och organisation</SPAN></P> <P class="p201 ft7">Enligt sin instruktion<SPAN class="ft43">1 </SPAN>ansvarar Ekonomistyrningsverket för ekonomisk styrning av statlig verksamhet. Myndigheten bistår regeringen med det underlag regeringen behöver för att säkerställa att statsförvaltningen är effektiv och att den interna styrningen och kontrollen är betryggande. Ekonomistyrningsverket har till uppgift att utveckla och förvalta regelverk och metoder för en ändamålsenlig ekonomisk styrning på alla nivåer i staten och att analysera och lämna information om den statliga ekonomin.</P> <P class="p15 ft7">Ekonomistyrningsverkets verksamhet regleras i huvudsak av instruktionen. I instruktionen specificeras ett antal uppgifter som verket ska fullgöra, men också vad som årligen ska rapporteras till regeringen och till andra myndigheter och internationella organisationer. Förutom detta ges verket i vissa fall särskilda uppgifter i andra förordningar.<SPAN class="ft43">2</SPAN></P> <P class="p202 ft8"><SPAN class="ft8">2.1.1</SPAN><SPAN class="ft44">Myndighetens uppgifter</SPAN></P> <P class="p186 ft7">Ekonomistyrningsverkets verksamhet sorterar under politikområdet Effektiv statsförvaltning och indelas enligt regleringsbrevet i följande verksamhetsgrenar:</P> <P class="p203 ft7"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft45">Ekonomisk styrning</SPAN></P> <P class="p80 ft7"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft45">Informationssystemet Hermes</SPAN></P> <P class="p80 ft7"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft45">Internrevision</SPAN></P> <P class="p204 ft48"><SPAN class="ft46">1</SPAN><SPAN class="ft47">Förordningen (2007:761) med instruktion för Ekonomistyrningsverket.</SPAN></P> <P class="p205 ft50"><SPAN class="ft46">2</SPAN><SPAN class="ft49">Sådana uppgifter anges till exempel i avgiftsförordningen (1992:191), förordningen (1994:1261) om statliga myndigheters redovisningssystem, förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt, samt förordningen (2001:17) om förrättningsavgifter för vissa besiktningsorgan på fordonsområdet.</SPAN></P> <P class="p206 ft13">33</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Dagens stabsstöd</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p207 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft31">EU-revision</SPAN></NOBR></P> <P class="p208 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft31">Inköpssamordning</SPAN></P> <P class="p209 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft31">Lokalförsörjning</SPAN></P> <P class="p208 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft31">Prognoser och information om statlig ekonomi</SPAN></P> <P class="p210 ft30">Enligt Ekonomistyrningsverkets regleringsbrev för år 2008 är budgetprognoser och <NOBR>EU-revision</NOBR> prioriterade uppgifter. I avsnitten nedan beskrivs verksamheten inom respektive verksamhetsgren.</P> <P class="p211 ft8">Ekonomisk styrning</P> <P class="p196 ft7">Inom verksamhetsgrenen Ekonomisk styrning ska Ekonomistyrningsverket bidra till en effektiv och ändamålsenlig ekonomisk styrning på alla nivåer i staten. Detta genom att utveckla, integrera och på så vis bidra till att förverkliga resultatstyrning och finansiell styrning samt genom att säkerställa statsförvaltningens tillgång till ändamålsenliga och kostnadseffektiva administrativa system.</P> <P class="p65 ft7">Den löpande verksamheten omfattar bland annat arbete med förvaltning av regler, avgiftssamråd, remisser, ta fram en rapport om utvecklingstendenser i avgiftsbelagd verksamhet i staten samt ekonomiadministrativ värdering. Till kärnverksamheten hör att förvalta de regelverk som Ekonomistyrningsverket ansvarar för samt att svara för god redovisningssed i staten.</P> <P class="p65 ft7">Utvecklingsverksamheten behandlar resultatstyrningen och den finansiella styrningen i staten, bland annat vad avser metoder, modeller och regelverk. Arbetet bedrivs både på eget initiativ och på uppdrag av regeringen.</P> <P class="p65 ft7">Inom verksamhetsgrenen svarar Ekonomistyrningsverket för avgiftsfri rådgivning riktad till myndigheter och Regeringskansliet. Rådgivningen sker i huvudsak per telefon och <NOBR>e-post,</NOBR> via handledningar samt genom deltagande i referensgrupper och kommittéer. Därtill bedriver Ekonomistyrningsverket avgiftsfinansierad konsultverksamhet riktad till myndigheter, kommittéer och Regeringskansliet. Det kan både röra sig om uppdrag och om uppdragsutbildningar. Ekonomistyrningsverket bedriver även annan utbildning för myndigheter och Regeringskansliet inom området ekonomisk styrning.</P> <P class="p212 ft7">Ekonomistyrningsverket ska säkerställa statsförvaltningens tillgång till administrativa system. Ekonomistyrningsverket är därför ramavtalsansvarig myndighet för system för löne- och personal-</P> <P class="p213 ft13">34</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr9 td71"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td72"><SPAN class="p22 ft36">Dagens stabsstöd</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft7">administration (PA), system för ekonomiadministration (EA) samt system för integrerad verksamhetsstyrning (IVS). Även systemstöd för elektronisk fakturahantering ingår.</P> <P class="p60 ft7">Inom verksamhetsgrenen bedrivs även internationell verksamhet. Den består av att ta emot utländska besök, att samordna internationella kontakter samt att bedriva tjänsteexportprojekt.</P> <P class="p215 ft8">Informationssystemet Hermes</P> <P class="p191 ft7">Hermes är ett integrerat informationssystem för staten. Det fungerar både som ett arbetsverktyg och en informationskälla. Hermes möjliggör ett samlat flöde från inlämnande av prognoser via statsbudgeten och utfärdandet av regleringsbrev till insamlandet av utfallsuppgifter i statsredovisningen. Systemet består huvudsakligen av tre delar, vilka stödjer arbetet med statsbudgeten, regleringsbreven och statsredovisningen. Därtill kommer Transaktionsdatabasen (TDB). Dessutom finns gemensamma applikationer knutna till Hermes.</P> <P class="p216 ft7">Ekonomistyrningsverket ska förvalta, utveckla och förenkla informationssystemet Hermes, så att det utgör ett ändamålsenligt och effektivt stöd för ekonomistyrningen i staten. Förvaltnings- och utvecklingsarbetet syftar till att förenkla hanteringen av informationsflöden som regeringen behöver ha tillgång till för att styra den statliga verksamheten.</P> <P class="p49 ft7">Den löpande verksamheten omfattar teknisk drift, produktion, systemförvaltning, användarstöd och samordning. Systemförvaltningen syftar främst till att underhålla systemet, göra förstudier och utredningar samt anpassa det till förändringar i omvärlden.</P> <P class="p60 ft30">Utvecklingsarbetet utgörs av aktiviteter som syftar till att införa ny funktionalitet till systemet, till exempel verksamhetsanalys, modellering och systemkonstruktion.</P> <P class="p59 ft7">Ekonomistyrningsverket anordnar också utbildningar för dem som använder Hermes i Regeringskansliet och myndigheter.</P> <P class="p217 ft8">Internrevision</P> <P class="p186 ft7">Ekonomistyrningsverket har sedan den 1 januari 2006 till uppgift att samordna och utveckla internrevisionen i staten. Syftet med verksamheten är att genom till exempel regelverk, gemensamma</P> <P class="p218 ft13">35</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32235x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Dagens stabsstöd</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft7">kompetensutbildningsinsatser och metodutveckling höja kvaliteten på internrevisionen i staten.</P> <P class="p66 ft8"><NOBR>EU-revision</NOBR></P> <P class="p220 ft7">Ekonomistyrningsverket är sedan den 1 januari 2007 revisionsmyndighet för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska fiskerifonden. Därefter har tillkommit Fonden för yttre gränser och Europeiska integrationsfonden. Den aktuella programperioden är 2007 2013 (period 3). Från hösten 2007 är Ekonomistyrningsverket även attesterande organ för Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Ekonomistyrningsverket kommer också att bli revisionsmyndighet för Europeiska flyktingfonden och Återanvändandefonden.</P> <P class="p53 ft7">Verksamheterna omfattar revision genom löpande system- och substansgranskning, slutlig granskning (årlig revision) samt avslutande granskning av programperioden. Ekonomistyrningsverket har tidigare inte haft någon reviderande verksamhet, utan endast varit normerande och stödjande.</P> <P class="p55 ft8">Inköpssamordning</P> <P class="p220 ft7">Ekonomistyrningsverket övertog den 1 januari 2006 ansvaret för att samordna den statliga inköpssamordningen från Statskontoret. Ekonomistyrningsverket samordnar, utvecklar och effektiviserar den statliga inköpssamordningen. Verksamheten bedrivs i nära samarbete med övriga ramavtalsansvariga myndigheter.<SPAN class="ft43">3</SPAN></P> <P class="p55 ft8">Lokalförsörjning</P> <P class="p196 ft7">Den 1 januari 2006 övertog Ekonomistyrningsverket från Statskontoret ansvaret för vissa lokalförsörjningsfrågor. Ekonomistyrningsverket ska ha kunskap om statlig lokalförsörjning, statliga lokaler och lokalhyresmarknaden i stort för att kunna göra analyser</P> <P class="p221 ft50"><SPAN class="ft52">3 </SPAN>Utöver Ekonomistyrningsverket är de ramavtalsansvariga myndigheterna Arbetsmarknadsstyrelsen, Domstolsverket, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Försvarsmakten, Lantmäteriverket, Riksgäldskontoret, Rikspolisstyrelsen, Skatteverket, Verva och Verket för högskoleservice.</P> <P class="p222 ft13">36</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr9 td71"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td72"><SPAN class="p22 ft36">Dagens stabsstöd</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft7">och ge stöd till regeringen. Ekonomistyrningsverket ska också kunna svara för en effektiv förvaltning av lokaler som staten hyr, om regeringen beslutar det, eller avveckla lokaler om det inte finns någon myndighet som själv kan ta det ansvaret.</P> <P class="p14 ft7">Ekonomistyrningsverket lämnar varje år underlag för pris- och löneomräkning av anslag till Finansdepartementet. Ekonomistyrningsverket lämnar också ett särskilt underlag för prisomräkning, benämnt befästningsindex, till Försvarsdepartementet. Underlag för pris- och löneomräkningen hämtas från den databas, kontrakts- och användarregistret (KAR), som Ekonomistyrningsverket förvaltar.</P> <P class="p163 ft7">Stöd och upplysning om lokaler och lokalhyresmarknaden lämnas framför allt till Regeringskansliet. Ekonomistyrningsverket utför även uppdrag åt regeringen och ger regeringen stöd genom att besvara remisser.</P> <P class="p215 ft8">Prognoser och information om statlig ekonomi</P> <P class="p191 ft7">Inom verksamhetsgrenen bidrar Ekonomistyrningsverket med beslutsunderlag till regeringen för den ekonomiska politiken. Ekonomistyrningsverket ansvarar för statsredovisningen och gör prognoser och analyser av den statsfinansiella utvecklingen. Den statliga ekonomin redovisas bland annat som resultat- och balansräkning, utfall på statsbudgeten och i nationalräkenskapstermer.</P> <P class="p15 ft7">Ekonomistyrningsverkets prognoser över statsbudgeten och ålderspensionssystemet utgör underlag för finanspolitiska ställningstaganden och för regeringens och riksdagens budgetarbete. Prognoserna används inför budgetarbetet och för uppföljning av statsbudgeten och budgetpropositionen. De ska i god tid varna för större avvikelser från budgeten, inte minst när det gäller utgiftstaket. De ska också förse en bred målgrupp med analyser och information om aktuella statsfinansiella frågor.</P> <P class="p48 ft7">Ekonomistyrningsverket följer också upp och redovisar utfallet på statsbudgeten och ålderspensionssystemet månadsvis, som stöd för regeringens kontroll av budgeten och utgiftstaket. Varje år tar Ekonomistyrningsverket fram Statsbudgetens utfall, som efter beredning i Regeringskansliet är en del i regeringens årsredovisning till riksdagen. Ekonomistyrningsverket tar även fram tidsserier</P> <P class="p223 ft13">37</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <P class="p3 ft14">Dagens stabsstöd SOU 2008:22</P> <P class="p219 ft7">över statsbudgeten och den realekonomiska fördelningen av utfallet.</P> <P class="p154 ft7">Ekonomistyrningsverket tar åt regeringen fram underlag till årsredovisningen för staten. Den viktigaste delen är underlag för resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys i regeringens årsredovisning till riksdagen.</P> <P class="p64 ft7">Kvartalsvis levererar Ekonomistyrningsverket nationalräkenskapsstatistik för den statliga sektorn till Statistiska centralbyrån (SCB) i form av underlag för statens finansiella sparande. Ekonomistyrningsverket fördelar även statsbudgetens utfall realekonomiskt, uppgifter som används för analysändamål av främst Finansdepartementet och Konjunkturinstitutet.</P> <P class="p65 ft7">Inom ramen för skriftserien Statens Finanser, som vänder sig till en bred målgrupp, presenterar Ekonomistyrningsverket fördjupade analyser. Genom en interaktiv webbsida är det möjligt att följa upp och analysera nyckeltal och annan information om statens finanser. Informationen baseras på sådant som är tillgängligt på Hermes.</P> <P class="p65 ft7">Dessutom har Ekonomistyrningsverket till uppgift att årligen ge ut inkomstliggaren, som är en dokumentation av de bestämmelser som gäller för varje inkomsttitel.</P> <P class="p224 ft8"><SPAN class="ft8">2.1.2</SPAN><SPAN class="ft44">Verksamhetens omfattning och finansiering</SPAN></P> <P class="p220 ft7">Omfattningen på Ekonomistyrningsverkets verksamhet har varierat relativt kraftigt under senare år, till stor del genom att uppgifter fallit bort (i synnerhet försäljningen av Agressoverksamheten) eller kommit till. Åren 2004 2006 uppgick de totala kostnaderna i verksamheten således till cirka 214, cirka 189 respektive cirka 199 miljoner kronor, att jämföra med att kostnaderna för år 2007 uppgick till cirka 208 miljoner kronor.</P> <P class="p65 ft7">Ungefär hälften av myndighetens verksamhet finansieras med anslag och den andra hälften med avgifter.</P> <P class="p64 ft7">Av regleringsbrevet för år 2008 framgår att Ekonomistyrningsverket disponerar knappt 104 miljoner kronor i anslagsmedel, varav 83 miljoner kronor avser myndighetens förvaltande uppgifter och 21 miljoner kronor avser informationssystemet Hermes. Ekonomistyrningsverket disponerar också drygt 0,4 miljoner kronor i anslagsmedel för att täcka merkostnader för lokaler som staten hyr och som ingen annan myndighet ansvarar för.</P> <P class="p225 ft13">38</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32238x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr9 td71"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td72"><SPAN class="p22 ft36">Dagens stabsstöd</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p226 ft7">Avgifter tas ut för flera av Ekonomistyrningsverkets aktiviteter, i enlighet med bemyndiganden i instruktionen eller i regleringsbrevet. Avgifter tas ut för verksamhet hänförlig till förvaltningen av Hermes och för att säkerställa myndigheternas tillgång till administrativa system samt för tjänsteexport. Ekonomistyrningsverket ska också ta ut avgifter för vissa samråd<SPAN class="ft43">4 </SPAN>och för det stöd som ges inom området ekonomisk styrning. Vidare ska de ramavtalsansvariga myndigheterna erlägga avgifter för den statliga inköpssamordningen. Samtliga de hittills nämnda avgifterna disponeras av Ekonomistyrningsverket. Därtill erhåller Ekonomistyrningsverket vissa hyresintäkter för landstingsavtal, vilka inte disponeras av verket, utan redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten.</P> <P class="p227 ft7">Den avgiftsbelagda verksamheten beräknas, enligt budgeten för avgiftsbelagd verksamhet i regleringsbrevet, att år 2008 uppgå till 87 miljoner kronor, varav huvudparten (84 miljoner kronor) disponeras av myndigheten. De avgifter som Ekonomistyrningsverket disponerar förväntas i huvudsak genereras inom verksamhetsgrenarna Ekonomisk styrning (beräknas uppgå till cirka 35 miljoner kronor år 2008), Informationssystemet Hermes (cirka 25 miljoner kronor) samt Inköpssamordning (cirka 6 miljoner kronor).</P> <P class="p228 ft7">Hur budgeterade totala kostnader för Ekonomistyrningsverkets verksamhet år 2007 fördelar sig mellan verksamhetsgrenarna framgår av figuren nedan.</P> <P class="p229 ft2">Figur 2.1 Ekonomistyrningsverkets budgeterade kostnader år 2008 fördelade på verksamhetsgrenar</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr21 td25"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td73"><SPAN class="p23 ft53">17%</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td74"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr8 td25"><SPAN class="p23 ft54">3%</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td73"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p230 ft54">Ekonomisk styrning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td73"><SPAN class="p22 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td74"><SPAN class="p22 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr25 td25"><SPAN class="p231 ft50">2%</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td73"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p230 ft53">Informationssystemet Hermes</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td73"><SPAN class="p22 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td74"><SPAN class="p22 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr17 td25"><SPAN class="p232 ft57">3%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td73"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td74"><SPAN class="p230 ft53">Internrevision</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td73"><SPAN class="p22 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td74"><SPAN class="p233 ft59">47%</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td25"><SPAN class="p22 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td73"><SPAN class="p22 ft60">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td74"><SPAN class="p230 ft61">Inköpssamordning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td25"><SPAN class="p232 ft62">2%</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td73"><SPAN class="p22 ft63">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr30 td74"><SPAN class="p230 ft53">Lokalförsörjning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td25"><SPAN class="p22 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td73"><SPAN class="p22 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td73"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p230 ft53"><NOBR>EU-revision</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td25"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr3 td73"><SPAN class="p234 ft2">26%</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td74"><SPAN class="p230 ft26">Prognoser och information om statlig ekonomi</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td25"><SPAN class="p22 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td74"><SPAN class="p22 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p235 ft36"><SPAN class="ft65">4 </SPAN>Samråd enligt 5 § förordningen (1994:1261) om statliga myndigheters redovisningssystem, enligt 7 § avgiftsförordningen (1992:191) och enligt 4 § förordningen (2001:17) om förrättningsavgifter för vissa besiktningsorgan på fordonsområdet.</P> <P class="p236 ft13">39</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32239x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Dagens stabsstöd</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p237 ft8"><SPAN class="ft8">2.1.3</SPAN><SPAN class="ft44">Organisation, bemanning och lokalisering</SPAN></P> <P class="p196 ft7">Av instruktionen framgår att Ekonomistyrningsverket är ett enrådighetsverk och att myndigheten leds av en myndighetschef. Generaldirektören är myndighetschef. I instruktionen anges vidare att det vid myndigheten ska finnas ett insynsråd som består av högst tio ledamöter.</P> <P class="p65 ft7">I enlighet med sin instruktion har Ekonomistyrningsverket också särskilda organ för frågor om redovisning respektive internrevision. Redovisningsrådet består av högst sju ledamöter och har till uppgift att ge myndighetschefen råd för att främja utvecklingen av god redovisningssed i staten. Internrevisionsrådet har till uppgift att ge myndighetschefen råd för att främja utvecklingen av god internrevision i staten. Rådet består av myndighetens chef, som är ordförande, och högst sju andra ledamöter. Ledamöterna i dessa råd samt ordförande i redovisningsrådet utses av regeringen.</P> <P class="p53 ft7">Därutöver har Ekonomistyrningsverket på eget initiativ inrättat ett råd för ekonomichefer och controllers, ett råd för Regeringskansliet respektive ett råd för inköpsfrågor.</P> <P class="p64 ft7">Ekonomistyrningsverkets organisatoriska indelning i avdelningar och funktioner framgår av figuren nedan.</P> <P class="p238 ft2">Figur 2.2 Ekonomistyrningsverkets organisation</P> <P class="p239 ft26">ESV:s samtliga råd</P> <P class="p240 ft62">GD</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr28 td75"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td76"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td75"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td9"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td77"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td78"><SPAN class="p22 ft26">Stf GD</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td70"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td75"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td79"><SPAN class="p241 ft26">Internt stöd</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr30 td80"><SPAN class="p242 ft46">Utbildningssamordning</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td70"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td75"><SPAN class="p22 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td76"><SPAN class="p22 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td75"><SPAN class="p22 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td9"><SPAN class="p22 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td70"><SPAN class="p22 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td75"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td76"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td75"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td9"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr34 td80"><SPAN class="p242 ft46">Internationella frågor</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td70"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td75"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr29 td79"><SPAN class="p243 ft67">Ekonomi</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td9"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td77"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td78"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td70"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td75"><SPAN class="p22 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td76"><SPAN class="p22 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td75"><SPAN class="p22 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td9"><SPAN class="p22 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr27 td80"><SPAN class="p244 ft68">Projektledning</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td70"><SPAN class="p22 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td75"><SPAN class="p22 ft26">Statsmakternas</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td76"><SPAN class="p22 ft26">Verksamhets-</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td75"><SPAN class="p22 ft26">Redovisning</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td9"><SPAN class="p22 ft26">Stats-</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td77"><SPAN class="p22 ft26">Analys och</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td78"><SPAN class="p245 ft26">Hermes och IT</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td70"><SPAN class="p22 ft26"><NOBR>EU-revision</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td75"><SPAN class="p22 ft67">styrning</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td76"><SPAN class="p22 ft67">styrning</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td75"><SPAN class="p22 ft67">och intern</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td9"><SPAN class="p22 ft67">redovisning</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td77"><SPAN class="p22 ft67">prognoser</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td78"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td70"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td75"><SPAN class="p22 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td76"><SPAN class="p22 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td75"><SPAN class="p22 ft67">revision</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td9"><SPAN class="p22 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td77"><SPAN class="p22 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td78"><SPAN class="p22 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td70"><SPAN class="p22 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td75"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td76"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td75"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td9"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td77"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td78"><SPAN class="p246 ft46">Verksamhetsstöd</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td70"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td75"><SPAN class="p22 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td76"><SPAN class="p22 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td75"><SPAN class="p22 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td9"><SPAN class="p22 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td77"><SPAN class="p22 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td78"><SPAN class="p246 ft46">och samordning</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td70"><SPAN class="p22 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td75"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td76"><SPAN class="p141 ft46">Statlig inköps-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td75"><SPAN class="p247 ft46">Samordning av</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td77"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td78"><SPAN class="p246 ft46">Tekniskt stöd</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td70"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td75"><SPAN class="p22 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td76"><SPAN class="p141 ft46">samordning</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td75"><SPAN class="p247 ft46">intern revision</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td9"><SPAN class="p22 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td77"><SPAN class="p22 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr9 td78"><SPAN class="p246 ft46">Utveckling</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td70"><SPAN class="p22 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td75"><SPAN class="p22 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td76"><SPAN class="p22 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td75"><SPAN class="p22 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td9"><SPAN class="p22 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td77"><SPAN class="p22 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td70"><SPAN class="p22 ft56">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p248 ft13">40</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"> <TR> <TD class="tr9 td71"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td72"><SPAN class="p22 ft36">Dagens stabsstöd</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p249 ft8">Personal</P> <P class="p250 ft7">Under år 2007 uppgick Ekonomistyrningsverkets personella resurser till 140 årsarbetskrafter. Medelantalet anställda var 176 stycken. Från den 1 januari 2007 har Ekonomistyrningsverket ansvar för <NOBR>EU-revisionen</NOBR> (period 3). Övertagandet av verksamheten sker stegvis. När verksamheten gått över helt och hållet beräknas 37 årsarbetskrafter vara sysselsatta inom <NOBR>EU-revisionen.</NOBR></P> <P class="p251 ft7">Medelåldern för Ekonomistyrningsverkets personal är 44 år. Av medarbetarna är 99 kvinnor (57 procent) och 75 män (43 procent). Drygt 85 procent av de anställda har akademisk utbildning eller högre, främst inom ekonomi, samhällsvetenskap eller IT.</P> <P class="p251 ft7">Hur Ekonomistyrningsverkets personal under år 2007 och antalet anställda den 1 januari 2008 fördelar sig mellan avdelningar och funktioner framgår av tabellen nedan.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"> <TR> <TD class="tr21 td81"><SPAN class="p140 ft2">Tabell 2.1</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr21 td82"><SPAN class="p252 ft14">Ekonomistyrningsverkets personal</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td21"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td77"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td83"><SPAN class="p22 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td84"><SPAN class="p22 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td85"><SPAN class="p22 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td86"><SPAN class="p22 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td87"><SPAN class="p22 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td88"><SPAN class="p22 ft64">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td81"><SPAN class="p22 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td89"><SPAN class="p22 ft69">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td90"><SPAN class="p22 ft36">Antal årsarbets-</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td68"><SPAN class="p140 ft50">Antal anställda</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td21"><SPAN class="p22 ft54">Varav tjl eller</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td77"><SPAN class="p22 ft50">Anställda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td83"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td84"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td85"><SPAN class="p22 ft70">krafter 2007</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td86"><SPAN class="p140 ft70"><NOBR>2008-01-01</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr21 td87"><SPAN class="p22 ft14">föräldralediga</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td88"><SPAN class="p22 ft70">i tjänst</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr30 td91"><SPAN class="p140 ft14">Ekonomistyrningsverket totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td90"><SPAN class="p253 ft70">139,7</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p254 ft70">174</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td21"><SPAN class="p255 ft70">21</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td77"><SPAN class="p256 ft70">153</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr30 td91"><SPAN class="p140 ft70">Statsmakternas styrning</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td90"><SPAN class="p257 ft70">15,1</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p258 ft70">23</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td21"><SPAN class="p258 ft70">6</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td77"><SPAN class="p259 ft70">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr30 td91"><SPAN class="p140 ft70">Verksamhetsstyrning</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td90"><SPAN class="p257 ft70">18,3</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p258 ft70">22</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td21"><SPAN class="p258 ft70">1</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td77"><SPAN class="p259 ft70">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr30 td91"><SPAN class="p140 ft70">Statlig inköpssamordnign</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td90"><SPAN class="p257 ft70">2,7</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p260 ft70">3</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td21"><SPAN class="p258 ft70">0</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td77"><SPAN class="p261 ft70">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td81"><SPAN class="p140 ft14">Summa V+SIS</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td89"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td90"><SPAN class="p257 ft70">21,0</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td21"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td77"><SPAN class="p259 ft70">24</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr36 td91"><SPAN class="p140 ft57">Redovisning och internrevision</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td90"><SPAN class="p257 ft70">8,8</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td68"><SPAN class="p258 ft70">13</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td21"><SPAN class="p258 ft70">1</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td77"><SPAN class="p259 ft70">12</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td81"><SPAN class="p140 ft70">Internrevision</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td89"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td90"><SPAN class="p257 ft70">2,6</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p260 ft70">3</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td21"><SPAN class="p258 ft70">0</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td77"><SPAN class="p261 ft70">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr30 td91"><SPAN class="p140 ft70">Summa RI+intern rev</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td90"><SPAN class="p257 ft70">11,3</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td21"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td77"><SPAN class="p259 ft70">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td81"><SPAN class="p140 ft57">Statsredovisning</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td89"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td90"><SPAN class="p257 ft70">13,4</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td68"><SPAN class="p258 ft70">15</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td21"><SPAN class="p258 ft70">2</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td77"><SPAN class="p259 ft70">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr30 td91"><SPAN class="p140 ft70">Analys och prognoser</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td90"><SPAN class="p257 ft70">18,8</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p258 ft70">21</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td21"><SPAN class="p258 ft70">2</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td77"><SPAN class="p259 ft70">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td81"><SPAN class="p140 ft70"><NOBR>EU-revision</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr30 td89"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td90"><SPAN class="p257 ft70">4,1</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p260 ft70">6</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td21"><SPAN class="p258 ft70">0</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td77"><SPAN class="p261 ft70">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td81"><SPAN class="p140 ft70">IT</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td89"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td90"><SPAN class="p257 ft70">25,2</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td68"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td21"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td77"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr30 td91"><SPAN class="p140 ft70">Samordning av Hermes</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td90"><SPAN class="p257 ft70">5,2</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td21"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td77"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td91"><SPAN class="p140 ft2">Summa Hermes och IT</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td90"><SPAN class="p257 ft2">30,4</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td68"><SPAN class="p258 ft2">36</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td21"><SPAN class="p258 ft2">7</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td77"><SPAN class="p259 ft2">29</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p262 ft13">41</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32241x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft14">Dagens stabsstöd SOU 2008:22</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"> <TR> <TD class="tr21 td92"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td90"><SPAN class="p22 ft36">Antal årsarbets-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td68"><SPAN class="p140 ft14">Antal anställda</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td21"><SPAN class="p22 ft70">Varav tjl eller</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td77"><SPAN class="p22 ft14">Anställda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td93"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td85"><SPAN class="p22 ft70">krafter 2007</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td86"><SPAN class="p140 ft70"><NOBR>2008-01-01</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr21 td87"><SPAN class="p22 ft14">föräldralediga</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td88"><SPAN class="p22 ft70">i tjänst</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td92"><SPAN class="p140 ft70">Ekonomi</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td90"><SPAN class="p257 ft54">6,7</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td68"><SPAN class="p260 ft54">9</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p258 ft54">2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td77"><SPAN class="p261 ft54">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td92"><SPAN class="p140 ft14">Internt stöd inkl <NOBR>Esv-dagen</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr36 td90"><SPAN class="p257 ft54">9,2</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td68"><SPAN class="p255 ft54">10</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td21"><SPAN class="p258 ft54">0</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td77"><SPAN class="p259 ft54">10</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td92"><SPAN class="p140 ft70">VL</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td90"><SPAN class="p257 ft54">2,6</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td68"><SPAN class="p260 ft54">3</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td21"><SPAN class="p258 ft54">0</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td77"><SPAN class="p261 ft54">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td92"><SPAN class="p140 ft70">Projektledning</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td90"><SPAN class="p257 ft54">0,3</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p260 ft54">2</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td21"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td77"><SPAN class="p261 ft54">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td92"><SPAN class="p140 ft70">Internationella frågor</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td90"><SPAN class="p257 ft54">3,2</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td68"><SPAN class="p260 ft54">3</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td21"><SPAN class="p258 ft54">0</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td77"><SPAN class="p261 ft54">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td93"><SPAN class="p140 ft70">Utbildningssamordning</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td85"><SPAN class="p257 ft54">3,4</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td86"><SPAN class="p260 ft54">3</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td87"><SPAN class="p258 ft54">0</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td88"><SPAN class="p261 ft54">3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p263 ft8">Lokalisering</P> <P class="p220 ft7">Ekonomistyrningsverket4s verksamhet är lokaliserad till Stockholm. De medarbetare som arbetar med <NOBR>EU-revision</NOBR> har varit placerade på cirka 15 olika orter i Sverige. När nu verksamheten successivt överförs till Ekonomistyrningsverket kommer den att samlas i Stockholm.</P> <P class="p264 ft27"><SPAN class="ft27">2.2</SPAN><SPAN class="ft40">Kammarkollegiets uppdrag, verksamhet och organisation</SPAN></P> <P class="p220 ft7">Kammarkollegiets har till uppgift att tillhandahålla service inom det statliga området, främst avseende ekonomi, juridik, kapitalförvaltning, riskhantering och administration. Verksamheten är av utpräglad juridisk och ekonomisk art och är förhållandevis diversifierad, med drygt trettio olika arbetsuppgifter. Den omfattar både arbetsuppgifter som riktar sig till allmänheten och sådana som riktar sig till statliga intressen. I det senare fallet har Kammarkollegiet flera olika roller, som till exempel att företräda staten eller andra allmänna intressen i vissa fall och att erbjuda ekonomiadministrativt stöd till statliga myndigheter.</P> <P class="p265 ft7">Kammarkollegiets uppdrag är relativt detaljerat redovisat i myndighetens instruktion.<SPAN class="ft43">5 </SPAN>Förutom i instruktionen är kollegiets verksamhet reglerad i en lång rad andra författningar.<SPAN class="ft43">6</SPAN></P> <P class="p34 ft48"><SPAN class="ft68">5</SPAN><SPAN class="ft71">Förordningen (2007:824) med instruktion för Kammarkollegiet.</SPAN></P> <P class="p266 ft57"><SPAN class="ft72">6</SPAN><SPAN class="ft73">Några exempel på sådana författningar är förordningen (1956:296) om ersättning från staten i vissa fall vid ingripande för att förhindra spridning av smittsam sjukdom, förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för konstnärer, resegarantilagen (1972:204), förord-</SPAN></P> <P class="p222 ft13">42</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32242x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr9 td71"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td72"><SPAN class="p22 ft36">Dagens stabsstöd</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p267 ft8"><SPAN class="ft8">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft44">Myndighetens uppgifter</SPAN></P> <P class="p268 ft30">Kammarkollegiets verksamhet sorterar under politikområdet Effektiv statsförvaltning och indelas i myndighetens regleringsbrev i två verksamhetsgrenar:</P> <P class="p269 ft7"><SPAN class="ft8">Myndighetsuppgifter</SPAN>. Denna verksamhet, som omfattar ett stort antal olika arbetsuppgifter, finansieras i huvudsak med anslagsmedel. Inom verksamhetsgrenen har Kammarkollegiet dock även vissa intäkter från annat än anslag, till största delen ersättningar från Allmänna arvsfonden för de uppgifter som utförs för fondens räkning samt ersättningar för de uppgifter kollegiet har med statens lån.</P> <P class="p270 ft7"><SPAN class="ft8">Uppdragsverksamhet</SPAN>. I denna verksamhet, som är avgiftsfinansierad, utför kollegiet olika uppgifter på uppdrag av avnämare inom den statliga förvaltningen eller med annan statlig anknytning. I denna verksamhet står det uppdragsgivaren mer eller mindre fritt att utnyttja kollegiets tjänster.</P> <P class="p60 ft7">I avsnitten nedan ges en översiktlig beskrivning av verksamheten inom respektive verksamhetsgren.</P> <P class="p215 ft8">Myndighetsuppgifter</P> <P class="p271 ft8">Stiftelserättsliga frågor</P> <P class="p186 ft7">Kammarkollegiet prövar ansökningar om ändring enligt stiftelselagen (1994:1220) av stiftelseförordnanden samt ändring enligt permutationslagen (1972:205) av bestämmelser som enskild meddelat i gåvobrev, testamente eller liknande handling. Kollegiet har även tillsyn över ett <NOBR>30-tal</NOBR> stiftelser.</P> <P class="p61 ft8">Stämpelskatteärenden</P> <P class="p186 ft7">Kammarkollegiet är granskningsmyndighet enligt lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter. Det innebär att kollegiet granskar inskrivningsmyndigheternas beslut i ärenden om fastställande av stämpelskatt, efterbeskattning och återvinning av</P> <P class="p272 ft50">ningen (1985:613) om auktorisation av tolkar och översättare, förordningen (1993:1138) om hantering av statliga fordringar, förordningen (1998:200) om statliga utställningsgarantier, förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter samt lag (1993:305) om rätt att förrätta vigsel inom annat trossamfund än Svenska kyrkan.</P> <P class="p273 ft13">43</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32243x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Dagens stabsstöd</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft7">skatt. Kollegiet för också det allmännas talan vid domstol. Vidare har regeringen till kollegiet delegerat rätten att besluta i dispensärenden enligt stämpelskattelagen.</P> <P class="p66 ft8">Sveriges indelning</P> <P class="p220 ft7">Regeringen beslutar enligt lagen (1979:411) om ändring i Sveriges indelning i kommuner och landsting om rikets indelning. Kammarkollegiet ska göra de utredningar som behövs för regeringens beslut i indelningsärenden. Kollegiet får själv besluta om smärre indelningsändringar, exempelvis sådana som behövs med hänsyn till fastighetsförhållandena och som inte föranleder ekonomisk reglering mellan kommunerna.</P> <P class="p274 ft8">Ersättningsärenden</P> <P class="p196 ft30">Kammarkollegiet prövar ersättningsanspråk enligt förordningen (1956:296) om ersättning från staten i vissa fall vid ingripanden för att förhindra spridning av smittsam sjukdom.</P> <P class="p52 ft7">Enligt förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten handlägger kollegiet en rad ersättningsanspråk, bland annat vissa anspråk som grundas på fel vid registerföring samt vid felaktiga beslut av inskrivningsmyndighet. Vidare handlägger kollegiet anspråk till följd av personskada.</P> <P class="p263 ft8">Företräda allmänna intressen</P> <P class="p220 ft7">I 31 kap. miljöbalken finns bestämmelser om ersättning vid vissa ingripanden av det allmänna som innebär att mark tas i anspråk eller att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Exempel på detta är bildande av naturreservat. Om staten och markägaren inte kan enas om den ersättning som ska utgå till följd av sådant ingripande, kan markägaren föra frågan till domstol. I sådana processer företräds staten av Kammarkollegiet.</P> <P class="p65 ft30">Kammarkollegiet ska i så kallade ansökningsmål enligt miljöbalken (när det behövs) föra talan för att ta tillvara miljö- och andra allmänna intressen.<SPAN class="ft74">7 </SPAN>Kollegiet får även ansöka om ompröv-</P> <P class="p275 ft14"><SPAN class="ft52">7 </SPAN>22 kap. 6 § miljöbalken.</P> <P class="p276 ft13">44</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32244x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr9 td71"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td72"><SPAN class="p22 ft36">Dagens stabsstöd</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft7">ning av tillstånd som lämnats i ansökningsmål. Tyngdpunkten i kollegiets verksamhet inom det miljörättsliga området gäller vattenverksamhet och då främst fiske- och naturvårdsfrågor. Kollegiet svarar för processföringen i samverkan med de myndigheter som besitter sakkunskap, exempelvis Fiskeriverket, Naturvårdsverket eller länsstyrelse.</P> <P class="p61 ft8">Auktorisationsverksamhet</P> <P class="p191 ft7">Kammarkollegiet anordnar prov för auktorisation av tolkar och översättare enligt förordningen (1985:613) med samma namn. Det finns knappt 1 000 tolkauktorisationer i 35 språk och drygt 450 översättarauktorisationer i ett <NOBR>25-tal</NOBR> språk. Kollegiet har även tillsyn över de auktoriserade tolkarna och översättarna.</P> <P class="p61 ft8">Resegarantier</P> <P class="p186 ft7">Kammarkollegiet beslutar om den säkerhet som ska ställas av företag som är garantipliktiga enligt resegarantilagen (1972:204). Sammantaget rör det sig om cirka 2 000 företag och säkerheterna uppgår sammantaget till cirka 3,5 miljarder kronor. Kollegiet lämnar även kanslistöd åt Resegarantinämnden, vilken prövar resenärers krav på ersättning ur ställda säkerheter.</P> <P class="p61 ft8">Vigselrätt</P> <P class="p186 ft7">Annat trossamfund än Svenska kyrkan kan få rätt att förrätta vigsel. Kammarkollegiet meddelar sådant tillstånd med stöd av lagen (1993:305) om rätt att förrätta vigsel inom andra trossamfund än Svenska kyrkan. Kollegiet förordnar även vigselförrättare i sådana samfund. Kollegiet har också ett tillsynsansvar enligt lagen.</P> <P class="p61 ft8">Begravningsfrågor</P> <P class="p268 ft30">Svenska kyrkans församlingar eller samfälligheter är i normalfallet huvudmän för begravningsverksamheten inom sina verksamhetsområden.<SPAN class="ft74">8 </SPAN>Den som är folkbokförd i Sverige ska betala en avgift för</P> <P class="p277 ft14"><SPAN class="ft52">8 </SPAN>Två undantag finns från detta: Stockholm stad och Tranås kommun.</P> <P class="p206 ft13">45</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32245x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Dagens stabsstöd</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft7">begravningsverksamheten. Med stöd av förordningen (1999:729) om begravningsavgift fastställer Kammarkollegiet avgiftssatsen för respektive begravningshuvudman för dem som inte tillhör Svenska kyrkan.</P> <P class="p64 ft7">Vidare fastställer kollegiet de belopp som en begravningshuvudman ska betala till annan huvudman (förrättningshuvudman) för det fall de tjänster som ingår i begravningshuvudmannens skyldigheter utförs av förrättningshuvudmannen (begravningsclearing).</P> <P class="p278 ft8">Allmänna arvsfonden</P> <P class="p279 ft7">Allmänna arvsfonden<SPAN class="ft43">9 </SPAN>består av egendom som tillfaller fonden genom arv, gåva, testamente, förmånstagarförordnande i försäkringsavtal, skifte i samband med likvidation av aktiebolag i vissa fall eller genom domstolsbeslut. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder.</P> <P class="p64 ft7">Fondens rätt till egendom bevakas av Kammarkollegiet. Det innebär att kollegiet ytterst är ansvarigt för avvecklingen av cirka 600 dödsbon per år samt årligen har att ta ställning till cirka 1 200 testamenten. Kollegiet för fondens talan i mål och ärenden som rör fonden. Kollegiet har även rätt att efter ansökan avstå från egendom som tillfallit fonden. Egendomen förvaltas som en särskild fond av kollegiet.</P> <P class="p65 ft30">Ärende om stöd ur fonden handläggs av ett särskilt kansli inom Regeringskansliet men beslutas av Arvsfondsdelegationen, som är en myndighet under regeringen.</P> <P class="p211 ft8">Kanslistöd</P> <P class="p196 ft7">Utöver den redan nämnda Resegarantinämnden lämnar Kammarkollegiet kanslistöd även till Fideikommissnämnden, Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor, Alkohol- och läkemedelssortimentsnämnden, Statens skaderegleringsnämnd, Kärnavfallsfondens styrelse, Statens överklagandenämnd samt till Fonden för fukt- och</P> <P class="p280 ft14"><SPAN class="ft52">9 </SPAN>Allmänna arvsfonden är varken myndighet eller stiftelse utan en rättsbildning av sitt eget slag.</P> <P class="p281 ft13">46</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr9 td71"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td72"><SPAN class="p22 ft36">Dagens stabsstöd</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft7">mögelskador i småhus. Fonden för fukt- och mögelskador avvecklas emellertid under år 2008.</P> <P class="p215 ft8">Statliga in- och utbetalningar</P> <P class="p191 ft7">Kammarkollegiet svarar för uppbörd av statens inkomster och betalar dess utgifter om något annat inte följer av särskilda föreskrifter. Det innebär bland annat att kollegiet tillför statsbudgeten överskott från statlig verksamhet som inte disponeras av respektive myndighet. Det är Riksbankens överskott som utgör merparten av vad som redovisas som intäkter.</P> <P class="p49 ft7">Kollegiet disponerar cirka 130 anslag och anslagsposter på statsbudgeten inom tretton olika utgiftsområden för utbetalning av främst bidrag. Avgiften till EU, bidrag till folkbildningen och bidrag till högskoleområdet är de till beloppen enskilt största posterna.</P> <P class="p282 ft8">Uppdragsverksamhet</P> <P class="p271 ft8">Kapitalförvaltning</P> <P class="p186 ft7">Kammarkollegiet erbjuder kapitalförvaltning åt stiftelser och fonder med statlig anknytning eller med anknytning till Svenska kyrkan. Kollegiet har cirka 400 fonder eller stiftelser som uppdragsgivare och förvaltar för deras räkning cirka 24 miljarder kronor. Uppdragsgivare med statlig anknytning dominerar såväl antalsmässigt (cirka 300 stycken) som när det gäller förvaltat kapital (cirka 18 miljarder kronor) över uppdragsgivare med kyrklig anknytning (cirka 100 stycken och 6 miljarder kronor). Av det förvaltade kapitalet är cirka 6 miljarder kronor placerat i kollegiets aktiekonsortium och ungefär lika mycket i räntekonsortiet. Det övriga kapitalet förvaltas i särskild portfölj för respektive uppdragsgivare.</P> <P class="p283 ft7">Uppdragen från Allmänna arvsfonden (cirka 4,7 miljarder kronor), Försäkringskassans fonder (cirka 1,5 miljarder kronor), Viltvårdsfonden, Brottsofferfonden och ytterligare några uppdrag är författningsreglerade. Övriga uppdragsgivare har i princip möjlighet att vända sig till andra aktörer på kapitalmarknaden. Ett förordnande kan dock vara så utformat att stiftelsen ska förvaltas av</P> <P class="p284 ft13">47</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Dagens stabsstöd</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft7">statlig myndighet, vilket kan utgöra ett hinder för att anlita annan förvaltare än Kammarkollegiet.</P> <P class="p64 ft7">Kollegiet har också förvaltningsuppdrag av annan karaktär. Exempel på detta är att Kammarkollegiet på Premiepensionsmyndighetens uppdrag förvaltar pensionsspararnas medel innan dessa placeras enligt spararnas egna direktiv. Vidare svarar kollegiet för förvaltning av garantimedel på uppdrag av Insättningsgarantinämnden. Enligt avtal svarar kollegiet också för kanslifunktionen åt Kärnavfallsfondens styrelse, vilket bland annat innefattar att föreslå förändringar av fondens portfölj och genomföra beslutade affärer.</P> <P class="p65 ft7">Kapitalförvaltningen är avgiftsfinansierad. Kollegiets avgifter bygger på samma principer som tillämpas av övriga aktörer på kapitalmarknaden, det vill säga avgiften beräknas på förvaltat kapital och varierar med hänsyn till hur stort belopp som förvaltas. Under år 2007 omsatte kapitalförvaltningen cirka 28 miljoner kronor och resultatet uppgick till 0,9 miljoner kronor. Det balanserade resultatet var vid utgången av år 2007 cirka 12,4 miljoner kronor.</P> <P class="p274 ft8">Administrativt stöd</P> <P class="p220 ft7">På uppdrag av främst små och medelstora myndigheter utför Kammarkollegiet olika former av ekonomiadministrativt stöd. Det är fråga om ett antal olika tjänster, exempelvis fakturahantering, löpande redovisning, bokslutsarbete, löneadministration och konsultinsatser som ekonomichefer. Konsultinsatserna innefattar såväl att lösa akuta situationer (vakanser, påtalade brister i redovisningen eller liknande) som att medverka i utvecklings- och rationaliseringsprojekt. Kollegiet hjälper även till vid etablering och avveckling av myndigheter.</P> <P class="p212 ft7">Kollegiet lämnar ekonomiadministrativt stöd i någon form till ett <NOBR>100-tal</NOBR> myndigheter och upprättar förslag till bokslut för ett <NOBR>50-tal</NOBR> myndigheter (de finansiella delarna i årsredovisningen). Drygt 70 myndigheter anlitar kollegiet för sin löneadministration.</P> <P class="p64 ft7">De avgifter som erläggs av de myndigheter som utnyttjar Kammarkollegiets ekonomiadministrativa stöd uppgår till drygt 30 miljoner kronor per år. För år 2007 uppgick resultatet till cirka 0,8 miljon kronor och det balanserade resultatet är cirka 4,7 miljoner kronor.</P> <P class="p54 ft7">Med stöd av förordningen (1993:1138) om hantering av statliga fordringar åtar sig Kammarkollegiet också att bevaka och driva in</P> <P class="p285 ft13">48</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr9 td71"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td72"><SPAN class="p22 ft36">Dagens stabsstöd</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft7">andra statliga myndigheters fordringar. Kollegiet har avtal om detta med ett <NOBR>100-tal</NOBR> myndigheter.</P> <P class="p60 ft7">År 2007 genererade verksamheten avgiftsintäkter om 6,4 miljoner kronor. Resultatet uppgick till cirka 2,1 miljoner kronor år 2007 och det balanserade resultatet till cirka 3,1 miljoner kronor.</P> <P class="p215 ft8">Försäkringsverksamhet</P> <P class="p186 ft7">Statliga myndigheter får inte teckna försäkringar hos ett enskilt försäkringsbolag. Detta framgår av förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering. Istället finns en intern statlig ordning för riskhantering – ett försäkringssystem - som administreras av Kammarkollegiet. Kollegiet ska även stödja myndigheterna i deras riskhantering.</P> <P class="p15 ft7">Inom försäkringssystemet tillhandahåller kollegiet de försäkringar som myndigheterna efterfrågar respektive är skyldiga att hålla. Som exempel kan nämnas studentförsäkringar, verksamhetsrelaterade försäkringar, fordonsförsäkringar, flyg- och skeppsförsäkringar, flyttgodsförsäkring och reseförsäkringar. Vidare svarar kollegiet för det författningsreglerade personskadeskyddet (pliktpersonal med flera). Kollegiet administrerar även en sjukvårdskostnadsförsäkring för personal inom utrikesförvaltningen.</P> <P class="p286 ft7">Antalet skadeärenden uppgick år 2007 till nära 14 600 stycken. År 2007 uppgick intäkterna i försäkringssystemet (det vill säga</P> <P class="p287 ft7">de premier myndigheterna erlägger) till drygt 209 miljoner kronor, driftskostnaderna till 26 miljoner och skadekostnaderna till 175 miljoner kronor. Överskottet uppgick till cirka 7,6 miljoner kronor.</P> <P class="p270 ft7">Överskottet avsattes till den så kallade försäkringsfonden, vilken uppgår till cirka 189 miljoner kronor. Detta är i enlighet med regleringsbrevet där det föreskrivs att premier som myndigheter betalar in till försäkringssystemet ska placeras på ett särskilt räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Av regleringsbrevet framgår vidare att det får finnas ett balanserat överskott för att täcka risken för framtida skador enligt de principer som allmänt gäller inom försäkringsverksamhet. För finansiering av försäkringsverksamheten disponerar Kammarkollegiet dessutom en kreditram på 100 miljoner kronor i Riksgäldskontoret, vilken är avsedd att finansiera enstaka stora skador eller tillfälliga anhopningar av skador. En utnyttjad kredit ska återbetalas inom ramen för försäkrings-</P> <P class="p288 ft13">49</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Dagens stabsstöd</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft7">systemet. Om den sammanlagda försäkringsersättning kollegiet ska betala för en enskild skadehändelse skulle överstiga 50 miljoner kronor, kommer dock det överstigande beloppet att täckas utanför systemet.</P> <P class="p278 ft8">Registrering av trossamfund</P> <P class="p196 ft7">Svenska kyrkan är enligt lag ett registrerat trossamfund. Andra trossamfund kan efter ansökan hos Kammarkollegiet registreras som trossamfund. Även trossamfunds organisatoriska delar kan registreras. Bestämmelser om registrering finns i lagen (1998:1593) om trossamfund. Kammarkollegiet för ett register över registrerade trossamfund och organisatoriska delar av registrerade trossamfund.</P> <P class="p65 ft30">Verksamheten är helt avgiftsfinansierad. Avgiftsintäkterna uppgick till cirka 1,2 miljoner kronor. Det balanserade resultatet var 0,5 miljoner kronor.</P> <P class="p289 ft8"><SPAN class="ft8">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft44">Verksamhetens omfattning och finansiering</SPAN></P> <P class="p196 ft7">År 2007 uppgick de totala kostnaderna i Kammarkollegiets verksamhet till cirka 146 miljoner kronor. Hur intäkter och kostnader under senare år har utvecklats för de två verksamhetsgrenarna Myndighetsuppgifter och Uppdragsverksamhet framgår av tabellen nedan.</P> <P class="p65 ft7">Som framgått ovan finansieras verksamhetsgrenen Myndighetsuppgifter i huvudsak med anslagsmedel. Inom verksamhetsgrenen har Kammarkollegiet dock även vissa intäkter från annat än anslag, till största delen ersättningar från Allmänna arvsfonden för de uppgifter som utförs för fondens räkning samt ersättningar för de uppgifter kollegiet har med statens lån. För verksamhetsgrenen Myndighetsuppgifter anges i tabellen totala kostnader samt intäkter av annat än anslag, det vill säga anslaget utgör mellanskillnaden.</P> <P class="p290 ft13">50</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32250x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD class="tr9 td71"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td72"><SPAN class="p22 ft36">Dagens stabsstöd</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p291 ft2">Tabell 2.2 Utveckling av intäkter och kostnader i Kammarkollegiets verksamhet (tusentals kronor)</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr21 td94"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td84"><SPAN class="p23 ft70">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td95"><SPAN class="p23 ft70">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td96"><SPAN class="p23 ft70">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td97"><SPAN class="p41 ft70">2007</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td98"><SPAN class="p133 ft70">Myndighetsuppgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td89"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td99"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td100"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td75"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td98"><SPAN class="p292 ft54">intäkter av annat än anslag</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td89"><SPAN class="p23 ft70">11 471</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td99"><SPAN class="p23 ft70">13 105</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td100"><SPAN class="p23 ft70">15 217</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td75"><SPAN class="p41 ft70">13 663</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td98"><SPAN class="p292 ft70">kostnader</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p23 ft70">43 114</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td99"><SPAN class="p23 ft70">43 275</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td100"><SPAN class="p23 ft70">46 641</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td75"><SPAN class="p41 ft70">48 236</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td98"><SPAN class="p133 ft54">Uppdragsverksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td99"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td100"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td75"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td98"><SPAN class="p292 ft70">intäkter</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td89"><SPAN class="p23 ft54">88 085</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td99"><SPAN class="p23 ft54">91 559</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td100"><SPAN class="p23 ft54">96 176</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td75"><SPAN class="p41 ft54">94 153</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td98"><SPAN class="p292 ft54">kostnader</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td89"><SPAN class="p23 ft54">83 920</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td99"><SPAN class="p23 ft54">85 547</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td100"><SPAN class="p23 ft54">90 274</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td75"><SPAN class="p41 ft54">96 542</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td98"><SPAN class="p133 ft59">Totala kostnader</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td89"><SPAN class="p23 ft59">127 034</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td99"><SPAN class="p23 ft59">128 822</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td100"><SPAN class="p23 ft59">136 915</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td75"><SPAN class="p41 ft59">144 778</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td94"><SPAN class="p22 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td84"><SPAN class="p22 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td95"><SPAN class="p22 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td96"><SPAN class="p22 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td97"><SPAN class="p22 ft55">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p293 ft7">Som framgår av tabellen står uppdragsverksamheten för cirka två tredjedelar av Kammarkollegiets totala kostnader och verksamhetsgrenen Myndighetsuppgifter för cirka en tredjedel.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"> <TR> <TD class="tr0 td101"><SPAN class="p90 ft7">För år 2008 har Kammarkollegiet anvisats ett</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td89"><SPAN class="p22 ft7">anslag om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td101"><SPAN class="p22 ft7">33,4 miljoner kronor. Till Kammarkollegiets anslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td89"><SPAN class="p22 ft7">förs också</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p294 ft7">10,8 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden som ersättning för bevakningen av arvsfondens rätt med mera Vidare förs 1 miljon kronor till ramanslaget ur influtna räntor på inkomsttitel som ersättning för administration av de lån kollegiet administrerar.</P> <P class="p295 ft7">Avgiftsintäkterna i uppdragsverksamheten kom år 2007 i första hand från administrativ service (32 miljoner kronor), kapitalförvaltning (28 miljoner kronor) och försäkringsverksamheten (209 miljoner kronor). Merparten av intäkterna i försäkringsverksamheten används för att täcka skadekostnader (175 miljoner kronor år 2007) eller förs över till försäkringsfonden (år 2007 överfördes 8 miljoner kronor till fonden, som vid årsskiftet 2007/2008 uppgick till 189 miljoner kronor). Endast en mindre del (26 miljoner kronor år 2007) används för att täcka Kammarkollegiets driftskostnader, vilket förklarar de angivna värdena på intäkterna i tabellen ovan. Utöver avgiftsintäkterna i uppdragsverksamheten, som Kammarkollegiet disponerar, tas för viss verksamhet även ut avgifter som myndigheten inte disponerar.</P> <P class="p296 ft7">Som framgått ansvarar Kammarkollegiet för vissa bidrag. Beloppet för lämnade bidrag uppgick under år 2007 till 27,5 miljarder kronor och uppbördsbeloppet till 5,4 miljarder kronor.</P> <P class="p297 ft13">51</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32251x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Dagens stabsstöd</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p237 ft8"><SPAN class="ft8">2.2.3</SPAN><SPAN class="ft44">Organisation, bemanning och lokalisering</SPAN></P> <P class="p196 ft7">Kammarkollegiet leds av en generaldirektör. Vid kollegiet finns också ett insynsråd. Rådet består av högst åtta ledamöter.</P> <P class="p64 ft7">Med ett undantag bestämmer kollegiet själv sin organisation. Enligt kollegiets instruktion finns det vid kollegiet ett särskilt beslutsorgan för kapitalförvaltningen, Fonddelegationen. Delegationen har till uppgift att för kapitalförvaltningen besluta om långsiktig placeringsstrategi, och andra strategiska frågor. Generaldirektören är ordförande i delegationen. Regeringen utser övriga fyra ledamöter.</P> <P class="p55 ft2">Figur 2.3 Kammarkollegiets organisation</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"> <TR> <TD class="tr34 td102"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td21"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td79"><SPAN class="p22 ft75">Insynsråd</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td103"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td102"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td21"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td79"><SPAN class="p38 ft75">GD</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td103"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td102"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td21"><SPAN class="p247 ft76">Controller</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td79"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td103"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td102"><SPAN class="p22 ft75">Rättsavdelningen</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td21"><SPAN class="p298 ft26">Avdelningen för</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td79"><SPAN class="p299 ft76">Försäkringsavdelningen</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td103"><SPAN class="p22 ft26">Administrativa avdelningen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td102"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td21"><SPAN class="p298 ft26">kapitalförvaltning</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td79"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td103"><SPAN class="p22 ft34">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p285 ft8">Personal</P> <P class="p220 ft7">År 2007 uppgick antalet årsarbetskrafter till 168 stycken och medelantalet anställda till 181 stycken. Av dessa var 72 procent kvinnor och 28 procent män. Medelåldern för de anställda vid kollegiet var 47 år.</P> <P class="p64 ft7">Drygt 60 procent av personalen har akademisk utbildning. Bland dessa dominerar juristerna något.</P> <P class="p64 ft7">Nedan redovisas fördelningen av antal årsarbetskrafter (åa) för de olika avdelningarna och enheterna – samt även viss information om enheternas ansvarsområden.</P> <P class="p64 ft7"><SPAN class="ft8">Rättsavdelningen </SPAN>har cirka 52 årsarbetskrafter, med följande fördelning mellan enheterna:</P> <P class="p64 ft7"><SPAN class="ft8">Advokatfiskalsenheten </SPAN>(cirka 22 åa) med ansvar för bland annat stiftelserätt, bevakning av allmänna intressen (miljö- och vattenrätt samt stämpelskatt), rikets indelning, fastighetsrättsliga ärenden, ersättningsärenden, fordringsbevakning samt kanslistöd till Fidei-</P> <P class="p285 ft13">52</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr9 td71"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td72"><SPAN class="p22 ft36">Dagens stabsstöd</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft7">kommissnämnden, Resegarantinämnden, Alkohol- och läkemedelssortimentsnämnden samt Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor.</P> <P class="p60 ft8">Förvaltningsrättsliga enheten <SPAN class="ft7">(cirka 14 åa) med ansvar för auktorisation av tolkar och översättare, fastställande av de säkerheter som ska ställas av dem som är garantipliktiga enligt resegarantilagen, registrering av trossamfund, vigselrätt för andra trossamfund än Svenska kyrkan, begravningsavgift för dem som inte tillhör Svenska kyrkan samt avgifter för begravningsclearing.</SPAN></P> <P class="p15 ft7"><SPAN class="ft8">Arvsfondsenheten </SPAN>(cirka 11 åa) med ansvar för att avveckla de dödsbon som tillfaller Allmänna arvsfonden samt besluta om avstående av arv som tillfallit fonden.</P> <P class="p60 ft8">Enheten för fukt- och mögelskador i småhus <SPAN class="ft7">(cirka 3 åa) med ansvar för kanslifunktionen för Styrelsen för fonden för fukt- och mögelskador i småhus.</SPAN></P> <P class="p60 ft8">Avdelningen för kapitalförvaltning <SPAN class="ft7">har 21 årsarbetskrafter, fördelat på:</SPAN></P> <P class="p269 ft30"><SPAN class="ft77">Rättssektionen </SPAN>(4 åa) med ansvar för enhetens avtal med uppdragsgivarna och övriga rättsliga frågor med direkt koppling till verksamheten.</P> <P class="p300 ft7"><SPAN class="ft8">Placeringssektionen </SPAN>(5 åa) med ansvar för placeringsfrågor. <SPAN class="ft8">Sektionen för affärsstöd </SPAN>(12 åa) med ansvar för uppföljning,</P> <P class="p3 ft7">redovisning och stiftelseadministration.</P> <P class="p301 ft7"><SPAN class="ft8">Försäkringsavdelningen </SPAN>har cirka 36 årsarbetskrafter, fördelat</P> <P class="p3 ft7">på:</P> <P class="p59 ft7"><SPAN class="ft8">Stabssektionen </SPAN>(5 åa) med ansvar för ledning, produktutveckling, marknadsföring m.m.</P> <P class="p60 ft7"><SPAN class="ft8">Sektionen för sakförsäkringar </SPAN>(11 åa) med ansvar för verksamhetsförsäkringen och övriga sakförsäkringar.</P> <P class="p59 ft8">Sektionen för statligt personskadeskydd <SPAN class="ft7">(cirka 9 åa) med ansvar för det författningsreglerade personskadeskyddet.</SPAN></P> <P class="p60 ft8">Sektionen för personskadeförsäkringar <SPAN class="ft7">(cirka 11 åa) med ansvar för de frivilliga personförsäkringarna.</SPAN></P> <P class="p60 ft7"><SPAN class="ft8">Administrativa avdelningen </SPAN>har cirka 58 årsarbetskrafter, fördelat på:</P> <P class="p59 ft8">Enheten för intern ekonomiadministration m.m. <SPAN class="ft7">(7 åa) med ansvar för den interna ekonomifunktionen samt för de statliga in- och utbetalningar som enligt särskilda beslut ska fullgöras av kollegiet.</SPAN></P> <P class="p16 ft7"><SPAN class="ft8">Personalenheten </SPAN>(11 åa) med ansvar för interna personalfrågor, registratur, bibliotek, intendentur, vaktmästeri.</P> <P class="p301 ft8">Enheten för <NOBR>IT-stöd</NOBR> <SPAN class="ft7">(5 åa).</SPAN></P> <P class="p302 ft13">53</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32253x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Dagens stabsstöd</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p303 ft8">Enheten för administrativ service <SPAN class="ft7">(35 åa), den enhet som svarar för det ekonomiadministrativa stödet till små och medelstora myndigheter. Enheten är sektionsindelad.</SPAN></P> <P class="p66 ft8">Lokalisering</P> <P class="p220 ft7">Merparten av Kammarkollegiets verksamhet bedrivs i två skilda lokaler i Stockholm, vilka båda finns på Riddarholmen. Kollegiets försäkringsverksamhet är lokaliserad till Karlstad.</P> <P class="p304 ft27"><SPAN class="ft27">2.3</SPAN><SPAN class="ft40">Statskontorets uppdrag, verksamhet och organisation</SPAN></P> <P class="p305 ft7">Enligt sin instruktion<SPAN class="ft43">10 </SPAN>har Statskontoret till uppgift att på regeringens uppdrag bistå med utvärderingar och uppföljningar av statlig och statligt finansierad verksamhet. Statskontoret ska därvid bistå regeringen med det underlag regeringen behöver för att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig statsförvaltning.</P> <P class="p52 ft7">Statskontoret ska inom ramen för denna huvuduppgift analysera och granska den offentliga förvaltningens funktionssätt, redovisa effekter av statliga åtgärder samt ge underlag för omprövning och effektivisering. Från år 2008 har även tillkommit att Statskontoret löpande ska följa upp systemet för kommunalekonomisk utjämning. Statskontoret ska vidare lämna förslag på utvärderingar och studier som kan genomföras.</P> <P class="p53 ft7">Statskontoret ska enligt regleringsbrevet bidra med sakliga och kvalificerade underlag och insatser som håller hög kvalitet.</P> <P class="p224 ft8"><SPAN class="ft8">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft44">Myndighetens uppgifter</SPAN></P> <P class="p196 ft7">Statskontorets verksamhet var tidigare relativt heterogen. Men efter en översyn av stabsmyndigheternas uppgifter<SPAN class="ft43">11 </SPAN>renodlades Statskontorets uppdrag den 1 januari 2006 till en utredande och utvärderande roll. Övriga verksamhetsgrenar och därtill kopplad personal överfördes till Ekonomistyrningsverket och Verva.</P> <P class="p306 ft48"><SPAN class="ft46">10</SPAN><SPAN class="ft47">Förordningen med instruktion (2007:827) för Statskontoret.</SPAN></P> <P class="p307 ft14"><SPAN class="ft46">11</SPAN><SPAN class="ft78">SOU 2005:32, Regeringens stabsmyndigheter.</SPAN></P> <P class="p276 ft13">54</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr9 td71"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td72"><SPAN class="p22 ft36">Dagens stabsstöd</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft7">Statskontorets verksamhet sorterar under politikområdet Effektiv statsförvaltning och bedrivs efter renodlingen inom ramen för en verksamhetsgren, Utredningar och utvärderingar.</P> <P class="p60 ft7">Statskontorets arbete sker således främst genom utredningar och utvärderingar. Dessa genomförs i allt väsentligt på uppdrag från regeringen. Statskontoret ska emellertid också efter överenskommelse bistå Regeringskansliet och det statliga kommitté- väsendet med utredningsstöd. Under senare år har Statskontoret årligen arbetat med närmare <NOBR>60-talet</NOBR> olika utredningsuppdrag. Merparten av uppdragen ges av regeringen.</P> <P class="p15 ft7">Inriktningen på utredningsuppdragen preciseras genom separata beslut av regeringen eller genom överenskommelser med Regeringskansliet eller berörda kommittéer. Besluten och överenskommelserna föregås av uppdragsdialoger. Kontakterna med Regeringskansliet eller berörd kommitté fortlöper fram till dess projekten genomförts och avrapporterats till uppdragsgivaren. I uppdragsbesluten anges, i förekommande fall, beslut om tilläggsfinansiering för att täcka extraordinära kostnader, till exempel vid upphandling av omfattande enkätundersökningar eller andra konsultinsatser.</P> <P class="p69 ft7">Utöver de ovan beskrivna uppdragen utför Statskontoret även förstudier och metastudier som bygger på enskilda utredningsresultat samt ger årligen ut en årsbok och en småskriftsserie.</P> <P class="p60 ft7">Regeringen använder också Statskontoret som en av sina mest frekventa remissinstanser för kommittéväsendets utredningar. Remissförfrågningar kommer också, i mer begränsad utsträckning, från andra statliga myndigheter.</P> <P class="p309 ft8"><SPAN class="ft8">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft44">Verksamhetens omfattning och finansiering</SPAN></P> <P class="p268 ft7">Till följd av att vissa arbetsuppgifter år 2006 överfördes till Ekonomistyrningsverket och Verva, har omfattningen på Statskontorets verksamhet minskat under senare år. Således uppgick de totala kostnaderna i verksamheten till cirka 95 miljoner kronor år 2004 och cirka 91 miljoner kronor år 2005, att jämföra med cirka 68 miljoner kronor år 2006 och cirka 62 miljoner kronor år 2007.</P> <P class="p15 ft7">För år 2008 beräknas Statskontorets ekonomiska omslutning sammantaget uppgå till cirka 62 miljoner kronor. Statskontorets ramanslag för 2008 uppgår till 52,6 miljoner kronor (inklusive PLO). Avgiftsintäkter för resurssamordning under år 2007 och</P> <P class="p310 ft13">55</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Dagens stabsstöd</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft7">2008 beräknas uppgå till cirka 7 miljoner kronor för respektive år. Resurssamordningen avser samverkan med Skolverket och Verva om bland annat lokaler, IT och telefoni.</P> <P class="p64 ft7">Beräknade intäkter för extraordinära kostnader i uppdragen uppgår till 3,8 miljoner kronor under år 2007. Ersättningarna betalas huvudsakligen ut i form av avgifter. Statskontoret medges även ta ut avgifter när myndigheten överenskommer om bistånd till statliga kommittéer men har hittills inte utnyttjat denna möjlighet utom för extraordinära kostnader.</P> <P class="p65 ft7">Statskontoret disponerar alla avgiftsintäkter som tas ut och svarar inte för några transfereringar eller bidrag.</P> <P class="p224 ft8"><SPAN class="ft8">2.3.3</SPAN><SPAN class="ft44">Organisation, bemanning och lokalisering</SPAN></P> <P class="p220 ft7">Statskontoret är en enrådighetsmyndighet och leds av en generaldirektör.</P> <P class="p52 ft7">Statskontorets verksamhet bedrivs sedan slutet av år 2006 enligt följande organisatoriska indelning:</P> <P class="p64 ft7">Den operativa verksamheten är indelad i två utredningsenheter, med ansvar för sinsemellan olika politikområden. Samverkan sker dock i stor utsträckning mellan enheterna då det gäller bemanning i de olika uppdragen. Antalet utredare uppgår till 35 (januari 2008).</P> <P class="p64 ft7">Enheten för administration och utredningsstöd omfattar 7,5 anställda (januari 2008). De gemensamma funktionerna personal, ekonomi, intendentur, IT, telefoni, registratur och arkiv samt information har samlats i en enhet. Vissa ekonomi- och löneadministrativa uppgifter upphandlas numera av Kammarkollegiet och resurssamordning av lokaler, IT, telefoni och vaktmästeri sker genom samarbete med Skolverket och Verva.</P> <P class="p274 ft8">Personal</P> <P class="p220 ft7">Den 1 januari 2008 hade Statskontoret 56 anställda, varav 22 kvinnor och 34 män. 11 anställda var tjänstlediga, vilket innebär att 45 personer var i tjänst. Merparten av de tjänstlediga var lediga för annan statlig anställning, till exempel i Regeringskansliet eller Riksrevisionen. Förutom reguljärt anställda drivs verksamheten även med stöd av praktikanter på magisternivå, korttidsvikarier och</P> <P class="p311 ft13">56</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32256x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr9 td71"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td72"><SPAN class="p22 ft36">Dagens stabsstöd</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft7">en relativt omfattande konsultmedverkan. Medelåldern för de anställda var i januari 2008 knappt 47 år.</P> <P class="p14 ft7">Så gott som samtliga anställda har akademisk utbildning på grundläggande eller högre nivå (magister- eller doktorsexamen). Den vanligaste utbildningsbakgrunden bland Statskontorets utredare är statsvetenskap följt av nationalekonomi. Dessutom finns utredare med företagsekonomisk eller annan samhällsvetenskaplig utbildning.</P> <P class="p282 ft8">Lokalisering</P> <P class="p312 ft7">Statskontoret ligger i Stockholm, med lokaler på Kungsholmen.</P> <P class="p313 ft27"><SPAN class="ft27">2.4</SPAN><SPAN class="ft40">Verkets för förvaltningsutveckling uppdrag, verksamhet och organisation</SPAN></P> <P class="p314 ft7">Verket för förvaltningsutveckling (Verva) ska enligt sin instruktion<SPAN class="ft43">12 </SPAN>bistå regeringen med det underlag regeringen behöver för att utveckla en effektiv och ändamålsenlig statsförvaltning. Enligt instruktionen ska Verva vidare bland annat samordna myndigheternas <NOBR>IT-arbete</NOBR> samt stödja och utveckla arbetet med den strategiska kompetensförsörjningen och verksamhetsutvecklingen i statsförvaltningen. Verket ska skapa förutsättningar för samverkan mellan statliga myndigheter, mellan stat och kommun samt mellan statliga myndigheter och näringsliv.</P> <P class="p15 ft7">Verva bildades den 1 januari 2006. En verksamhetsövergång skedde från Statens kvalitets- och kompetensråd, delar av Statskontoret och delar av RK Kompetens inom Regeringskansliet. Samtidigt tog Verva över uppgifter från Nämnden för elektronisk förvaltning <NOBR>(e-nämnden)</NOBR> och <NOBR>24-timmarsdelegationen,</NOBR> som båda avvecklades.</P> <P class="p315 ft14"><SPAN class="ft52">12 </SPAN>Förordningen (2007:828) med instruktion för Verket för förvaltningsutveckling.</P> <P class="p206 ft13">57</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Dagens stabsstöd</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p237 ft8"><SPAN class="ft8">2.4.1</SPAN><SPAN class="ft44">Myndighetens uppgifter</SPAN></P> <P class="p196 ft7">Verva:s verksamhet tillhör politikområdet Effektiv förvaltning. Verksamheten är i regleringsbrevet indelad i två verksamhetsgrenar: <NOBR>E-förvaltning</NOBR> för ökad enkelhet och rättssäkerhet samt En kompetent förvaltning.</P> <P class="p65 ft7">På övergripande nivå kan Vervas arbetsuppgifter sorteras i tre huvudområden:</P> <P class="p316 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">att ta fram underlag för regeringens styrning av utvecklingen av förvaltningen,</SPAN></P> <P class="p208 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft31">att driva på utvecklingen av elektronisk förvaltning, respektive</SPAN></P> <P class="p208 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft31">att utveckla den strategiska kompetensförsörjningen i staten.</SPAN></P> <P class="p210 ft7">I avsnitten nedan beskrivs verksamheten inom dessa tre huvudområden.</P> <P class="p66 ft8">Underlag för styrning</P> <P class="p196 ft7">Verva ska bistå regeringen med underlag för dess styrning. Som ett led i det arbetet ska Verva följa upp och analysera förvaltningsutvecklingen och forskningen på området såväl nationellt som internationellt. Verva ska också biträda regeringen i internationellt arbete.</P> <P class="p65 ft7">Verva har också ett beställaransvar för statistik som beskriver den offentliga sektorns utveckling. Med hjälp av tillgängligt statistiskt underlag ska verket löpande beskriva utvecklingen i den offentliga sektorn.</P> <P class="p55 ft8">Elektronisk förvaltning</P> <P class="p196 ft7">Som tidigare nämnts ska Verva samordna myndigheternas IT- arbete. Syftet är att utveckla den elektroniska förvaltningen och säkra en hög effektivitet och god hushållning i statens samlade verksamhet.</P> <P class="p54 ft7">Verva ska säkerställa att myndigheterna har tillgång till en ändamålsenlig infrastruktur när det gäller standarder och liknande krav som ska vara gemensamma för elektroniskt informationsutbyte.</P> <P class="p317 ft13">58</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr9 td71"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td72"><SPAN class="p22 ft36">Dagens stabsstöd</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p318 ft7">För att samordna och driva på utvecklingen av den elektroniska förvaltningen ska Verva bland annat skapa förutsättningar för en effektiv och säker informationshantering mellan myndigheterna. Verva ska främja användningen av enhetliga kvalitetskrav och riktlinjer samt utveckla användbarheten av och tillgängligheten till elektronisk information och elektroniska tjänster. En viktig komponent är gemensamma definitioner av termer och begrepp.</P> <P class="p15 ft7">I syfte att stärka denna utveckling får Verva meddela föreskrifter om standarder eller liknande krav som ska vara gemensamma för elektroniskt informationsutbyte för myndigheter under regeringen. Detta framgår av förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte.</P> <P class="p15 ft7">Föreskrifterna ska utarbetas i samråd med Riksarkivet. Samråd ska även ske med andra särskilt berörda myndigheter. Verva har därför bildat tre samverkansgrupper, en för statliga myndigheter, en för kommuner och en för näringslivet. För att ytterligare stärka beredningsprocessen och för att kunna ta fram konsekvensanalyser av god kvalitet samråder Verva därutöver med ett antal myndigheter som har ett centralt ansvar för styrning, tillsyn över IT- säkerhet med mera. Dessa är Riksarkivet, Datainspektionen, Krisberedskapsmyndigheten, Post- och telestyrelsen och Ekonomistyrningsverket.</P> <P class="p48 ft7">Samverkansgrupperna bjuds också in till gemensamma möten två till tre gånger per år och får då möjlighet att gemensamt diskutera förutsättningarna för utvecklingen från respektive grupps utgångspunkt.</P> <P class="p15 ft7">Verva ansvarar för utvecklingen av samhällets rättsinformation. Myndighetens arbete med rättsinformationssystemet regleras av rättsinformationsförordningen (1999:175). Verva ska vara samordningsmyndighet vilket bland annat innebär att samordna frågor om standardisering och bevaka gemensamma säkerhetsfrågor.</P> <P class="p60 ft7">Verva svarar för samordnad upphandling för offentlig förvaltning inom området informationsteknik samt ska verka för bästa möjliga villkor för anskaffning och användning av informationsteknik inom offentlig sektor. I uppdraget ryms att se till att den offentliga förvaltningen använder gemensamma funktioner och lösningar samt beakta intresset av innovationer och teknikneutrala lösningar.</P> <P class="p163 ft7">Verksamheten finansieras med avgifter, vilka tas ut av leverantörerna (för närvarande betalar de en avgift till Verva som uppgår till 0,7 procent av den redovisade försäljningen). Samtliga statliga</P> <P class="p302 ft13">59</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32259x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Dagens stabsstöd</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft7">myndigheter har rätt att avropa produkter och tjänster mot Vervas ramavtal inom området för informationsteknik och telekommunikation. Dessutom har omkring 260 kommuner, 19 landsting och ett <NOBR>30-tal</NOBR> övriga organisationer på frivillig grund valt att genom fullmakt vara anslutna till Vervas <NOBR>IT-ramavtal.</NOBR></P> <P class="p55 ft8">Strategisk kompetensförsörjning</P> <P class="p220 ft7">Verva ska följa och analysera kompetensförsörjningen i statsförvaltningen. Detta sker bland annat genom en årlig rapport till regeringen. Vidare ska Verva stödja och utveckla arbetet med den strategiska kompetensförsörjningen.</P> <P class="p64 ft7">Verva ska också stödja myndigheternas verksamhetsutveckling i stort genom metodstöd för pågående och kommande utvecklingsinsatser hos myndigheterna. Ytterligare en uppgift för Verva är att utveckla och tillhandahålla efterfrågestyrda utbildningar av generellt intresse för statsförvaltningen och utvecklingen av elektronisk förvaltning.</P> <P class="p65 ft7">Vervas arbete med kompetensutveckling finansieras delvis genom avgifter och delvis genom anslag.</P> <P class="p66 ft8">Internationellt arbete</P> <P class="p220 ft7">Verva har regeringens uppdrag att biträda <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> vid genomförandet av programmet för interoperabelt tillhandahållande av alleuropeiska <NOBR>e-förvaltningstjänster</NOBR> riktade till offentlig förvaltning, företag och medborgare <NOBR>(IDABC-programmet).<SPAN class="ft43">13</SPAN></NOBR><SPAN class="ft43"> </SPAN>Arbetet handlar i första hand om en konsolidering kring grundläggande frågor och funktioner för <NOBR>e-förvaltningstjänster</NOBR> inom kommissionen. Under senare tid har arbetets fokus även varit att åstadkomma ett ramverk för interoperabilitet som grund för alleuropeiska <NOBR>e-förvaltningstjänster.</NOBR></P> <P class="p53 ft7">Under de kommande två åren har Verva regeringens uppdrag att delta i två expertgrupper som <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> tillsatt inom ramen för åtgärdsplanen i2010. Expertgruppernas arbete syftar till att utveckla ett alleuropeiskt ramverk för eID och eDokument samt att etablera gemensamma <NOBR>e-tjänster</NOBR> (i första hand elektronisk</P> <P class="p219 ft14"><SPAN class="ft52">13 </SPAN>IDABC – interoperable delivery of <NOBR>pan-European</NOBR> eGovernment services to public administrations, businesses and citizens.</P> <P class="p281 ft13">60</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32260x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr9 td71"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td72"><SPAN class="p22 ft36">Dagens stabsstöd</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft7">upphandling). Verva ska också biträda regeringen inom ramen för European Public Administration Network (EUPAN). Nätverket är en informell samverkan mellan <NOBR>EU-medlemsstaternas</NOBR> generaldirektörer med ansvar för förvaltningsutveckling. Förutom att delta i generaldirektörsmöten som anordnas av respektive ordförandeland, deltar myndigheten aktivt i nätverkets tre arbetsgrupper.</P> <P class="p16 ft7">Inom ramen för EUPAN samarbetet anordnas också ministermöte för förvaltningsansvariga ministrar vart annat år. Nästa ministermöte planeras infalla under Sveriges ordförandeskap i EU hösten 2009.</P> <P class="p15 ft7">Vidare ska Verva biträda regeringen i beredning och deltagande i OECD:s arbete på det förvaltningspolitiska området (Public Governance Committee) och i sin årsredovisning redovisa en sammanställning av uppdragets genomförande.</P> <P class="p60 ft7">Verva ska också, inom ramen för myndighetens verksamhetsområde, biträda regeringen inför Sveriges ordförandeskap hösten 2009.</P> <P class="p202 ft8"><SPAN class="ft8">2.4.2</SPAN><SPAN class="ft44">Verksamhetens omfattning och finansiering</SPAN></P> <P class="p268 ft7">Under år 2006, Vervas första verksamhetsår, uppgick de totala intäkterna i verksamheten till cirka 118 miljoner kronor. Av detta härrörde cirka 48 procent från anslag, cirka 47 procent från avgifter och resten från bidrag<SPAN class="ft43">14 </SPAN>och finansiella intäkter.</P> <P class="p60 ft7">För år 2007 disponerar Verva ett ramanslag för verkets förvaltningskostnader, som uppgår till cirka 55,5 miljoner kronor.</P> <P class="p14 ft7">Därutöver disponerar Verva särskilda ramanslag som finansierar vissa tidsbegränsade insatser. För det första finns ett tvåårigt anslag <NOBR>(2006-2007)</NOBR> som finansierar ett regeringsuppdrag att leda ett regionalt utvecklingsprojekt om mångfald och antidiskriminering. Anslaget för år 2007 uppgår till 5 miljoner kronor. För det andra finns ett treårigt anslag (2006 2008) som finansierar ett program för att främja <NOBR>e-legitimationer.</NOBR> Anslaget uppgår för år 2007 till cirka 9,7 miljoner kronor.</P> <P class="p319 ft48"><SPAN class="ft52">14 </SPAN>Det handlar främst om bidrag dels från nordiska ministerrådet som består av transfereringar till de personer som deltar i utbytestjänstgöring för exempelvis resekostnader, dels från statliga myndigheter och Regeringskansliet för finansiering av enskilda projekt och uppdrag. Under år 2006 erhöll Verva totalt cirka 5,7 miljoner kronor för cirka 10 projekt som exempelvis <NOBR>E-handelsuppdraget,</NOBR> <NOBR>E-samhället</NOBR> och företagen, <NOBR>IT-standardiseringsutred-</NOBR> ningen och kriminalvårdens kompetensförsörjning.</P> <P class="p320 ft13">61</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Dagens stabsstöd</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p303 ft7">I båda fallen utgörs merparten av medlen av transfereringar (till de länsstyrelser som ingår i projektet om mångfald och antidiskriminering respektive till myndigheter, kommuner och landsting i enlighet med uppdraget om <NOBR>e-legitimationer),</NOBR> medan en mindre del får användas för att finansiera Vervas kostnader för uppdragen. Utöver detta får Verva bidrag från nordiska ministerrådet för transfereringar till personer som deltar i utbytestjänstgöring.</P> <P class="p212 ft7">Verva har under åren 2006 och 2007 disponerat ett ramanslag för bidrag till förnyelsefonder på det statligt reglerade området. Anslaget har finansierat delar av verksamheten inom verksamhetsgrenen En kompetent förvaltning, men beräknas vara förbrukat vid utgången av år 2007. Verva har under hösten 2007 vidtagit åtgärder för att anpassa verksamheten till de nya förhållandena.</P> <P class="p65 ft7">Som framgått ovan sker avgiftsfinansiering av Vervas samordnade <NOBR>IT-upphandling</NOBR> och delvis av Vervas arbete inom verksamhetsgrenen En kompetent förvaltning. Verva disponerar dessa avgifter.</P> <P class="p195 ft8"><SPAN class="ft8">2.4.3</SPAN><SPAN class="ft44">Organisation, bemanning och lokalisering</SPAN></P> <P class="p196 ft7">Verva leds av generaldirektören som är myndighetens chef. Vid myndigheten finns ett insynsråd som består av högst åtta ledamöter.</P> <P class="p154 ft7">Verksamheten vid Verva bedrivs enligt följande organisatoriska indelning:</P> <P class="p64 ft7"><SPAN class="ft8">Analysenheten</SPAN>: Tillhandahåller expertstöd inom organisationen och stabsstöd till regeringen, som bland annat innefattar det internationella arbetet. Samordnar myndighetens omvärldsbevakning och uppföljning av <NOBR>e-förvaltningens</NOBR> utveckling samt finansiellt stöd till EID.</P> <P class="p154 ft8">Utvecklingsstödsenheten<SPAN class="ft7">: Utvecklar gemensamma kravspecifikationer för automatiserad ärendehantering, registerinformationsutbyte och säker elektronisk kommunikation. Driver utvecklingen av samhälls- och rättsinformationen.</SPAN></P> <P class="p65 ft7"><SPAN class="ft8">Kompetensstödsenheten</SPAN>: Utvecklar modeller och metoder för statens strategiska kompetensförsörjning. Erbjuder utbildningar och andra kompetensutvecklingsinsatser inom ramen för utveckling av <NOBR>e-förvaltning.</NOBR> Administrerar utbytestjänstgöring inom EU.</P> <P class="p321 ft13">62</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr9 td71"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td72"><SPAN class="p22 ft36">Dagens stabsstöd</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft7"><NOBR><SPAN class="ft8">IT-upphandlingsenheten:</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> </SPAN>Utvecklingsprojekt, förstudier, upphandling och förvaltning av ramavtal för den offentliga förvaltning inom området informationsteknik och telekommunikation.</P> <P class="p60 ft7"><SPAN class="ft8">Administrativa enheten</SPAN>: Intern styrning och stöd, avseende ekonomi, personal, intendentur, registratur och arkiv, <NOBR>IT-drift</NOBR> och support samt stabsfunktion åt generaldirektören.</P> <P class="p60 ft7"><SPAN class="ft8">Informationsstaben</SPAN>: Extern och intern kommunikation för myndigheten.</P> <P class="p215 ft8">Personal</P> <P class="p186 ft7">I januari 2008 hade Verva 91 anställda. Antalet tillsvidareanställda är 79 och antalet visstidsanställda är 12. Antalet årsarbetskrafter uppgår till 85 stycken. Sett till de två verksamhetsgrenar inom vilken verksamheten bedrivs kan sägas att <NOBR>E-förvaltning</NOBR> för ökad enkelhet och rättssäkerhet består av 60 medarbetare och att En kompetent förvaltning består av 11 medarbetare.</P> <P class="p49 ft7">Av de 91 anställda är 58 kvinnor och 33 män. Medelåldern är 49 år.</P> <P class="p322 ft8">Lokalisering</P> <P class="p323 ft7">Verva ligger i Stockholm, med kontor på Drottninggatan.</P> <P class="p60 ft7">Verva hyr även konferensgården Dragongården på Djurgården i Stockholm. Den lokalen nyttjas i huvudsak för den utbildningsverksamhet som myndigheten vid sitt bildande övertog från Regeringskansliet.</P> <P class="p324 ft13">63</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32263x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p325 ft6"><SPAN class="ft6">3</SPAN><SPAN class="ft79">Framtidens stabsstöd utgångspunkter för utredningens överväganden</SPAN></P> <P class="p326 ft27"><SPAN class="ft27">3.1</SPAN><SPAN class="ft40">Samhället och omvärlden förändras, och statsförvaltningen med det</SPAN></P> <P class="p327 ft7">Många utredningar och analyser har pekat på viktiga förändringar i förutsättningarna för den offentliga verksamheten i framtiden. Bland underlag för utredningen bör nämnas Långtidsutredningen 2003/04<SPAN class="ft43">1</SPAN>, Svenska kommunförbundets egen långtidsutredning<SPAN class="ft43">2 </SPAN>samt Ansvarskommitténs slutbetänkande<SPAN class="ft43">3</SPAN>.</P> <P class="p14 ft7">Utan att föra ett alltför ingående resonemang kring statsförvaltningens framtidsförutsättningar vill dock utredningen lyfta fram några, starkt kondenserade, framtidsbilder som är relevanta för den fortsatta analysen och diskussionen kring dagens stabsstöd.</P> <P class="p15 ft7">Dagens utveckling präglas i hög grad av globaliseringen vilken leder till en allt hårdare konkurrens om resurser och kompetens. När rörligheten ökar och världen blir alltmer ”gränslös” kan olika resurser tas tillvara på många platser samtidigt. Kraven ökar då på alla verksamheter, även sådana som i en mer traditionell mening inte är konkurrensutsatta. Detta leder, och kommer i än högre grad att leda till, ett starkt tryck på statsförvaltningens förmåga att vara en effektiv producent av nyttigheter likväl som en attraktiv arbetsgivare.</P> <P class="p163 ft7">Ett problem som tilltar, även om Sverige har ett något bättre utgångsläge än vissa konkurrentländer, är den oroande demografiska utvecklingen. Redan idag har vi en för låg andel förvärvsaktiva</P> <P class="p328 ft48"><SPAN class="ft46">1</SPAN><SPAN class="ft47">SOU 2004:19, Långtidsutredningen 2003/04.</SPAN></P> <P class="p160 ft48"><SPAN class="ft46">2</SPAN><SPAN class="ft47">Svenska Kommunförbundet, 2002, Kommunala framtider – en långtidsutredning om behov och resurser till år 2050.</SPAN></P> <P class="p329 ft14"><SPAN class="ft46">3</SPAN><SPAN class="ft78">SOU 2007:10, Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft.</SPAN></P> <P class="p206 ft13">65</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32264x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p22 ft14">Framtidens stabsstöd utgångspunkter för utredningens överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft7">i förhållande till de äldre med stora vårdbehov. Detta problem kommer att medföra konsekvenser för de offentliga verksamheterna och statsförvaltningen såväl när det gäller tillgänglighet till resurser som nödvändiga kompetenser vilka den offentliga sektorn är i behov av.</P> <P class="p54 ft7">En nödvändig förutsättning för att möta dessa utmaningar är en offentlig förvaltning med en inbyggd förmåga till fortlöpande förändring och förnyelse av metoder, arbetssätt och organisation. Så skapas den utvecklingskraft som är en grundförutsättning för att svara upp mot medborgarnas behov på olika områden.<SPAN class="ft43">4 </SPAN>I detta ligger också en ständig, närmast institutionaliserad, förmåga till omprövning, förändring eller avveckling av offentliga åtaganden.</P> <P class="p65 ft7">Det kan inte nog understrykas att det europeiska samarbetet ställer nya krav på den svenska statsförvaltningen. Inte minst handlar det om behov av en mer aktiv kunskapsprocess när det gäller anpassning och integration i en alltmer <NOBR>”EU-homogeniserad”</NOBR> förvaltning.</P> <P class="p54 ft7">Regeringen har, bland annat mot bakgrund av ovanstående reflektioner, ett behov av ett stabsstöd som ger direkta kunskapsunderlag men som också har en förmåga till strategisk uppföljning och utvärdering av de statliga verksamheterna.</P> <P class="p330 ft27"><SPAN class="ft27">3.2</SPAN><SPAN class="ft40">Vägen mot ett modernt stabsstöd – stabsöversyner en återkommande verksamhet inom förvaltningspolitiken</SPAN></P> <P class="p331 ft7">En viktig utgångspunkt för Stabsutredningens arbete har varit den reformhistoria som lett fram till dagens struktur med de fyra myndigheterna Ekonomistyrningsverket, Kammarkollegiet, Statskontoret och Verket för förvaltningsutveckling (Verva). Utredningen redovisar därför under denna rubrik en komprimerad bild av de steg som tagits genom olika översyner och omorganisationer fram till dagens stabsmyndigheter.</P> <P class="p65 ft7">Stabsmyndigheterna och stabsstödet till regeringen, Regeringskansliet och myndigheterna har utretts vid flera tillfällen under de senaste årtiondena. Inte minst är det av intresse att beskriva de underliggande principerna för de olika organisatoriska förändringar som har gjorts av stabsstödet.</P> <P class="p281 ft14"><SPAN class="ft52">4 </SPAN>Ibid. s. 76.</P> <P class="p276 ft13">66</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32265x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr6 td104"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td105"><SPAN class="p22 ft36">Framtidens stabsstöd utgångspunkter för utredningens överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p332 ft8"><NOBR>USV-utredningen</NOBR> 1990 91</P> <P class="p333 ft7">Utredningen om stabsmyndigheternas verksamhet <NOBR>(USV-utred-</NOBR> ningen) genomförde <NOBR>1990–1991</NOBR> en översyn av stabsmyndigheternas verksamhet.<SPAN class="ft43">5 </SPAN>Utredningen föreslog en genomgripande omorganisation av den samlade stödorganisationen. Stödet till regeringen skulle ges av en revisionsmyndighet och en stabsmyndighet. Stödet till myndigheterna skulle ges av en servicemyndighet, en arbetsgivarorganisation och ett konsultföretag. En grundläggande princip i förslaget var att stödet till regeringen organisatoriskt skulle skiljas från stödet till myndigheterna.</P> <P class="p48 ft7">Utredningen gjordes utifrån den förändrade styrning som vid denna tid introducerades i staten och som byggde på renodlingstanken. Avsikten var att regeringen skulle använda mer resultatorienterade styrmetoder, samtidigt som myndigheterna fick större befogenheter att avgöra hur verksamheten skulle utföras. Myndigheterna redovisade regelbundet de resultat som uppnåddes. Det nya ledningssystemet förutsatte att regeringen och myndigheterna agerade i tydligare och delvis nya roller i förhållande till varandra. Detta påverkade även synen på behovet av stöd och stabsorganisationens utformning.</P> <P class="p334 ft7">Ett annat ledord för utredningen var marknadsanpassning. Förhållandet mellan å ena sidan regeringen och myndigheterna och å andra sidan stabsorganisationen borde ordnas i så affärsmässiga former som möjligt. Regeringen tilldelades en beställarroll och stabsmyndigheternas uppgift var att leverera de tjänster som regeringen beställde. Ju mer konkurrens som fanns, resonerade utredningen, desto mer främjades också kostnadseffektiviteten. Stabsstödet erbjöds regeringen och myndigheterna under olika marknadsförutsättningar. De tjänster som kunde erbjudas under konkurrens ansåg utredningen att konsultföretag som verkade på marknadsmässiga villkor kunde ta hand om.</P> <P class="p48 ft7"><NOBR>USV-utredningens</NOBR> förslag genomfördes endast delvis. Bland annat bildades en arbetsgivarorganisation och Statens institut för personalutveckling lades ned. Vidare gavs Statskontoret en renodlad stabsroll gentemot regeringen och genomgick samtidigt en genomgripande omstrukturering.</P> <P class="p335 ft57"><SPAN class="ft80">5 </SPAN>SOU 1991:40 41, Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner. Med stabsmyndigheter avsåg utredningen Statskontoret, Riksrevisionsverket, Statens arbetsgivarverk, Statens löne- och pensionsverk, Statens institut för personalutveckling, Försvarets civilförvaltning, Länsstyrelsernas organisationsnämnd och Kammarkollegiets enhet för administrativ service.</P> <P class="p273 ft13">67</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32266x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p22 ft14">Framtidens stabsstöd utgångspunkter för utredningens överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p164 ft8">Stabsmyndighetsöversynen 1997 98</P> <P class="p196 ft7">Nästa översyn av stabsmyndigheterna gjordes 1997 1998 av den så kallade Stabsmyndighetsöversynen.<SPAN class="ft43">6 </SPAN>Bakgrunden var de förändringar som skett under <NOBR>1990-talet,</NOBR> bland annat införandet av en ny budgetmodell och av resultatstyrning. Uppdraget var att lämna förslag till en ny struktur för stabsmyndigheterna som bättre uppfyllde regeringens behov av stöd till den egna verksamheten och av service till myndigheterna.<SPAN class="ft43">7 </SPAN>Effektivitet och ändamålsenlighet betonades. Ett antal principer var vägledande för utredningens arbete med att utforma den nya stabsorganisation. Dessa var:</P> <P class="p336 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">statligt producerad service som riktar sig till myndigheterna skulle normalt kunna motiveras utifrån regeringens behov av att ha en samlad syn på statsförvaltningen,</SPAN></P> <P class="p337 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">stöd till regeringen och service till myndigheterna skulle normalt inte utföras inom samma organisation,</SPAN></P> <P class="p316 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">verksamhet som syftar till att stödja regeringen borde ha sin basfinansiering genom anslag även om andra finansieringsformer kunde förekomma för speciella insatser,</SPAN></P> <P class="p337 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">service som efterfrågas av myndigheterna borde i så stor utsträckning som möjligt avgiftsfinansieras,</SPAN></P> <P class="p316 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">de olika organisationerna inom stabsorganisationen borde inte bedriva verksamhet som överlappar varandra,</SPAN></P> <P class="p337 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">det skulle finnas en oberoende revisionsverksamhet av hög kompetens som bedriver egeninitierad verksamhet,</SPAN></P> <P class="p316 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">beslutsstödet till regeringen borde förstärkas för att en effektivare ledning och styrning skulle kunna åstadkommas.</SPAN></P> <P class="p338 ft7">Stabsmyndighetsöversynen föreslog en ny stabsorganisation som byggde på ett antal grundsatser.</P> <P class="p339 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft81">Det fanns ett behov av att förtydliga roll- och ansvarsfördelningen mellan riksdagens och regeringens revisionsorgan. Detta borde ske på så sätt att Riksdagens revisorer framförallt inriktar sin granskning på sektorsövergripande och politiknära frågor samt på frågor om de politiska beslutens genomförande</SPAN></P> <P class="p340 ft48"><SPAN class="ft68">6</SPAN><SPAN class="ft71">SOU 1997:80, Reformerad stabsorganisation.</SPAN></P> <P class="p266 ft14"><SPAN class="ft68">7</SPAN><SPAN class="ft82">De stabsmyndigheter som avsågs var Kammarkollegiet, Statens lokalförsörjningsverk, Riksrevisionsverket, Statens löne- och pensionsverk och Statskontoret.</SPAN></P> <P class="p281 ft13">68</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32267x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr6 td104"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td105"><SPAN class="p22 ft36">Framtidens stabsstöd utgångspunkter för utredningens överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p341 ft7">och effekter. Riksrevisionsverket borde framförallt granska myndigheternas verksamhet och myndighetsledningarnas förvaltning,</P> <P class="p342 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft81">Statskontoret föreslogs i ökad utsträckning ta på sig utvärderingsuppdrag inom det förvaltningspolitiska och förvaltningsekonomiska området. Riksrevisionsverkets uppdragsverksamhet på detta område skulle begränsas till rena kompletteringar av utförda revisioner. På så vis bedömdes avgränsningsproblemen mellan myndigheterna kunna minska,</SPAN></P> <P class="p343 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft81">Den statliga produktionen av ekonomi- och personaladministrativa systemtjänster skulle samordnas. Det alltför omfattande produktutbudet borde ses över och koncentreras till färre produkter och tjänster, vilket skulle leda till besparingar och minskat dubbelarbete inom stabsorganisationen,</SPAN></P> <P class="p344 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft81">Lokalförsörjningsverkets stabsuppgifter föreslogs begränsas. Verkets serviceuppgifter skulle avvecklas och överföras till den privata konsultmarknaden.</SPAN></P> <P class="p145 ft7">Vissa av Stabsmyndighetsöversynens förslag genomförde helt eller delvis. Lokalförsörjningsverket lades ned 1998 och delar av verksamheten avvecklades. Uppgifterna att lämna stöd till regeringen i budgetarbetet samt förvaltningen av tomma lokaler överfördes till Statskontoret.</P> <P class="p345 ft8">Ekonomistyrningsverket samt Statens kvalitets- och kompetensråd bildas</P> <P class="p191 ft7">Samma år renodlades statens ekonomistyrningsfunktion och en ny myndighet inrättades, Ekonomistyrningsverket.<SPAN class="ft43">8 </SPAN>En bärande princip vid bildandet av Ekonomistyrningsverket var att man ville skilja Riksrevisionsverkets reviderande verksamhet från den stödjande och normerande verksamhet som verket bedrev. Ekonomistyrningsverket skulle vara ett stöd för såväl regeringen som myndigheterna, dels i styrning och uppföljning av statens verksamhet, ekonomi och resultat, dels avseende ekonomi- och personaladministrativa system.</P> <P class="p346 ft14"><SPAN class="ft52">8 </SPAN>Prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU2, rskr. 1997/98:120.</P> <P class="p206 ft13">69</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32268x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p22 ft14">Framtidens stabsstöd utgångspunkter för utredningens överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p193 ft7">Riksrevisionsverkets stödjande och normerande verksamhet tillsammans med prognosverksamhet och uppföljning av statsbudgeten utgjorde kärnan i den nya myndigheten. Reformen innebar dessutom att den statliga produktionen av ekonomi- och personaladministrativa system och stödtjänster samordnades och integrerades i den nya myndigheten. Dessa verksamheter överfördes från Riksrevisionsverket och Statens löne- och pensionsverk.</P> <P class="p65 ft7">En ny myndighet inrättades även 1999, nämligen Statens kvalitets- och kompetensråd (KKR). Bakgrunden var att regeringen i den förvaltningspolitiska propositionen<SPAN class="ft43">9 </SPAN>hade gjort bedömningen att ökad uppmärksamhet borde ägnas åt kompetens- och utbildningsfrågor i syfte att stimulera myndigheternas kompetensförsörjning och främja kvalitetsarbetet i statsförvaltningen. Det fanns därför behov av ett särskilt organ som aktivt kunde påverka och utveckla förvaltningen i önskad riktning.</P> <P class="p53 ft7">En fördjupad prövning och utvärdering av KKR:s verksamhet gjordes 2003 av <NOBR>KKR-utredningen.<SPAN class="ft43">10</SPAN></NOBR><SPAN class="ft43"> </SPAN>Utredningen såg ett fortsatt behov av KKR:s verksamhet och föreslog att myndighetens uppdrag och verksamhet skulle utökas. Syftet var att ge regeringen tillgång till ett kraftfullare stabsorgan för utvecklingsfrågor inom förvaltningspolitiken.</P> <P class="p65 ft7"><NOBR>KKR-utredningen</NOBR> konstaterade att statsförvaltningen stod inför en rad utmaningar och måste kunna konkurrera om framtidens arbetskraft genom att framstå som en attraktiv arbetsplats. Myndigheterna uttryckte behov av ett utökat stöd i arbetet med att hantera sitt utvecklings- och förnyelsearbete. Även regeringen hade behov av ett kraftfullt stabsorgan som kunde utföra uppdrag åt regeringen inom förvaltningspolitikens områden verksamhetsutveckling och kompetensförsörjning.</P> <P class="p53 ft7">Det förstärkta KKR skulle bland annat ägna sig åt utvecklingsprogram och stöd till chefer på alla nivåer samt stöd till myndigheternas kompetensförsörjning, kompetensutveckling och systematiska verksamhetsutveckling. Utredningen föreslog också att den utbildning i <NOBR>EU-kunskap</NOBR> som låg på Regeringskansliet skulle överföras till KKR.</P> <P class="p65 ft7"><NOBR>KKR-utredningens</NOBR> förslag ledde inte till några omedelbara åtgärder men dess slutsatser vägdes in vid den stabsöversyn som genomfördes år 2005 vilken beskrivs nedan.</P> <P class="p347 ft48"><SPAN class="ft68">9</SPAN><SPAN class="ft71">Prop. 1997/98:136. Se även SOU 1997:57, I medborgarnas tjänst. En samlad förvaltningspolitik för staten.</SPAN></P> <P class="p348 ft14"><SPAN class="ft46">10</SPAN><SPAN class="ft78">SOU 2004:65, En statsförvaltning i utveckling och förnyelse.</SPAN></P> <P class="p276 ft13">70</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32269x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr6 td104"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td105"><SPAN class="p22 ft36">Framtidens stabsstöd utgångspunkter för utredningens överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p332 ft8">Riksrevisionen bildas och Riksrevisionsverket avvecklas</P> <P class="p268 ft7">År 2003 skedde en reformering av den statliga revisionen då Riksrevisionen bildades som en ny myndighet under riksdagen. Förslaget utarbetades av en parlamentarisk kommitté med uppgift att se över och utvärdera vissa frågor om riksdagens arbetsformer, Riksdagskommittén.<SPAN class="ft43">11 </SPAN>Tidigare var resurserna för den statliga revisionen splittrade på två myndigheter, Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket med olika huvudmän, riksdag och regering. Den principiella inställningen bakom förslaget var att den nationella revisionen borde ligga under riksdagen. På så vis ville man skapa förutsättningar för ett väl underbyggt kunskapsunderlag för det politiska beslutsfattandet. Den nya ordningen överensstämde också med vad som gällde i övriga Europa.</P> <P class="p349 ft8">Utredningen om regeringens stabsstöd 2005</P> <P class="p333 ft7">Den senaste översynen av stabsorganisationen genomfördes år 2005 av Utredningen om regeringens stabsstöd.<SPAN class="ft43">12 </SPAN>De myndigheter som denna gång var föremål för översyn var Ekonomistyrningsverket, Statskontoret och Statens kvalitets- och kompetensråd. Utgångspunkterna för utredningen var att statsförvaltningen stod inför stora utmaningar och att regeringen och Regeringskansliet hade behov av ökat stabsstöd. Stabsstödet skulle därför preciseras och utvecklas samtidigt som uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan de berörda myndigheterna skulle tydliggöras.</P> <P class="p48 ft7">Det fanns ett behov av en myndighet som på regeringens uppdrag hade ett renodlat utrednings, uppföljnings- och utvärderingsorgan. Det noterades också att regeringen sedan halvårsskiftet 2003 inte längre kunde ge uppdrag till Riksrevisionsverket, men att behovet av sådant stöd fanns kvar. Dessutom hade regeringen behov av en myndighet inom det förvaltningspolitiska området, med uppdrag att främja och stärka den förvaltningspolitiska utvecklingen.<SPAN class="ft43">13</SPAN></P> <P class="p350 ft48"><SPAN class="ft46">11</SPAN><SPAN class="ft47">Riksdagskommitténs förslag lades fram för riksdagen och behandlades av konstitutionsutskottet (bet. 2000/01:KU8). Riksdagen beslutade i enlighet med vad konstitutionsutskottet föreslagit (rskr. </SPAN><NOBR>2000/01:116-119).</NOBR></P> <P class="p351 ft48"><SPAN class="ft46">12</SPAN><SPAN class="ft47">SOU 2005:32, Regeringens stabsmyndigheter.</SPAN></P> <P class="p329 ft14"><SPAN class="ft46">13</SPAN><SPAN class="ft78">Dir. 2004:166 och prop. 2004/05:1.</SPAN></P> <P class="p206 ft13">71</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p22 ft14">Framtidens stabsstöd utgångspunkter för utredningens överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p193 ft7">Utredningen föreslog att Statskontorets roll skulle renodlas och att en ny förvaltningspolitisk myndighet skulle inrättas. Syftet var att så långt möjligt skilja på utredande/granskande verksamhet, utvecklande/främjande verksamhet samt annan verksamhet/förvaltande verksamhet.</P> <P class="p352 ft7">Utredningens föreslag var i huvudsak följande:</P> <P class="p339 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft81">Statskontorets uppgifter renodlas och myndighetens främjandeuppdrag </SPAN><NOBR>(e-förvaltning</NOBR> med mera) överförs till den nya förvaltningspolitiska myndigheten,</P> <P class="p353 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft81">KKR:s verksamhet överförs också till den nya förvaltningspolitiska myndigheten liksom viss utbildningsverksamhet,</SPAN></P> <P class="p353 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft81">Ekonomistyrningsverket skulle utöver nuvarande uppgifter ansvara för den statliga internrevisionen. Från Statskontoret överförs lokalförsörjningsfrågorna och den statliga inköpssamordningen.</SPAN></P> <P class="p354 ft7">Merparten av utredningens förslag genomfördes och Verket för förvaltningsutveckling (Verva) bildades år 2006. Avsikten med reformen var, som tidigare sagts, att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan stabsmyndigheterna och att åstadkomma en renodling. Statskontoret skulle enbart ägna sig åt att på regeringens uppdrag följa upp, utvärdera och utreda statlig verksamhet. Verva skulle ha till uppdrag att främja och stärka den förvaltningspolitiska utvecklingen.</P> <P class="p355 ft8">Vad kan vi lära av alla stabsöversyner?</P> <P class="p220 ft7">Sammanfattningsvis kan det konstateras att stabsorganisationen har setts över och förändrats regelbundet. En förklaring till detta är att regeringen har sett behov av att anpassa stabsstödet till de samhällsförändringar som skett, inte minst när det gäller systemen för styrning av myndigheterna. Regeringen har naturligtvis också eftersträvat ett kraftfullt stabsstöd som verktyg för att förverkliga sina ambitioner på det förvaltningspolitiska området.</P> <P class="p65 ft7">Vissa trender har varit tongivande genom åren. En återkommande princip har varit strävandena mot en renodlad myndighetsstruktur. Det har till exempel handlat om att organisatoriskt skilja stödet till regeringen och Regeringskansliet från stödet till myndigheterna. Försök har också gjorts att samla verksamhet av liknande</P> <P class="p274 ft13">72</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr6 td104"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td105"><SPAN class="p22 ft36">Framtidens stabsstöd utgångspunkter för utredningens överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p68 ft7">karaktär i en och samma myndighet. Det har hävdats att de olika myndigheterna inom stabsstödet inte borde bedriva verksamhet som överlappar varandra. Åtgärder har vidtagits för att undanröja oklarheter i roll- och uppgiftsfördelningen mellan myndigheterna. Under resans gång har dock nya oklarheter uppstått. Möjligheten att en gång för alla hitta en optimal organisation förefaller inte särskilt stora.</P> <P class="p15 ft7">En annan princip har varit att stabsorganisationen bör marknadsanpassas. Stöd till myndigheterna av ren servicekaraktär har i så hög utsträckning som möjligt avgiftsfinansierats. Vidare har det av och till funnits en vilja att överlämna viss verksamhet, främst sådan som redan är konkurrensutsatt, till den privata marknaden. Mot detta har stått intresset av att regeringen ska ha faktiska möjligheter att påverka inriktningen på verksamheten.</P> <P class="p48 ft7">Behovet av ett stabsorgan med uppgift att förse regeringen och Regeringskansliet med ett kvalificerat underlag i form av utvärderingar, uppföljningar och utredningar av myndigheters och andra statliga verksamhets effektivitet och ändamålsenlighet har ofta betonats. Synen på stabsmyndigheternas ansvar för utvecklingsfrågor inom förvaltningspolitiken har däremot skiftat genom åren. Ibland har inställningen varit att regeringen bör ha en styrande roll gentemot myndigheterna, utan att gå omvägen över en stabsmyndighet. Stabsmyndigheternas uppgift blir i så fall främst att ge stöd till regeringen när det gäller genomförandet av förvaltningspolitiken.</P> <P class="p163 ft7">Periodvis har tilltron varit större till en förvaltningspolitisk stabsmyndighets möjlighet att främja och stödja myndigheternas utvecklingsarbete. Inriktningen har varit att stabsmyndigheten ska kunna vara en aktiv part i förnyelsen av statsförvaltningen och därmed i myndigheternas eget arbete med att utveckla och förbättra sin verksamhet. En mer direkt relation mellan stabsmyndigheten och övriga myndigheter har eftersträvats. Erfarenheterna av detta arbetssätt har dock varit blandade.</P> <P class="p48 ft7">Avslutningsvis kan det konstateras att den nuvarande myndighetsstrukturen har vuxit fram genom stegvisa reformer och successiva omprövningar av berörda myndigheter. Ibland har utredningarna och reformerna dessutom ”gått in i varandra”, vilket har inverkat på möjligheterna att väga samman olika förvaltningspolitiska strävanden till en helhet. Resultatet har blivit en stabsorganisation som, enligt regeringens mening i direktiven till denna utredning, inte framstår som den mest ändamålsenliga.</P> <P class="p356 ft13">73</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32272x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p22 ft14">Framtidens stabsstöd utgångspunkter för utredningens överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p357 ft27"><SPAN class="ft27">3.3</SPAN><SPAN class="ft40">Utredningens utgångspunkter för det framtida stabsstödet</SPAN></P> <P class="p56 ft7">Målet för politikområdet Effektiv statsförvaltning är att stärka statsförvaltningens förmåga att lösa sina uppgifter rättssäkert och effektivt till nytta för medborgare, näringsliv och beslutsfattare.<SPAN class="ft43">14 </SPAN>Mot bakgrund av de förändringar som sker i omvärlden, de reformer som stabsmyndigheterna tidigare genomgått och de erfarenheter som redovisats under utredningens arbete kan ett antal reflektioner göras.</P> <P class="p355 ft8">Vad är stabsstöd?</P> <P class="p196 ft7">Enligt regeringens direktiv ska utredningen ange vilken verksamhet som bör definieras som stabsstöd.</P> <P class="p64 ft7">Utredningen vill därvidlag klargöra att den inte endast ser den verksamhet som bedrivs vid de fyra stabsmyndigheter som särskilt pekas ut i direktiven som regeringens stabsstöd.</P> <P class="p64 ft7">Ser man till de olika politikområden som regeringen arbetar inom inser man snart att stabsbegreppet är mycket vidare än så. Inom det kriminalpolitiska området skulle säkert många uppfatta Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) som stabsmyndigheten och inom näringspolitiken ses kanske snarare Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) som regeringens primära stabsstöd. Stabsstödet behöver heller inte ges av något renodlat uppföljnings- eller utredningsorgan vilket uteslutande har stabsrelaterade uppgifter. Ett exempel på detta är Socialstyrelsen med uppgifter inom såväl olika funktioner (normering, uppföljning, tillsyn med mera) som inom olika verksamheter (hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd med mera) och som utgör regeringens viktigaste stabsstöd i många betydelsefulla politiska frågor.</P> <P class="p265 ft7">Även om man begränsar stabsstödet till det förvaltningspolitiska området inser man att ett stort antal myndigheter och funktioner, inte minst kommittéväsendet, ger betydelsefulla underlag för regeringens arbete. Det handlar alltså om fler än de nu utpekade myndigheterna.</P> <P class="p54 ft7">Utredningen uppfattar således stabsbegreppet som problematiskt. Det finns dock ändå skäl att något kort återvända till källorna</P> <P class="p358 ft14"><SPAN class="ft52">14 </SPAN>Prop. 2007/08:1.</P> <P class="p276 ft13">74</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr6 td104"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td105"><SPAN class="p22 ft36">Framtidens stabsstöd utgångspunkter för utredningens överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p359 ft7">för att se hur det tolkas. Enligt Nationalencyklopedin har begreppet stab följande betydelser:</P> <P class="p360 ft83"><SPAN class="ft10">stab</SPAN>, (ty. Stab 'stav'; 'stab'; benämningen föranledd av den militäre befälhavarens kommandostav) i det militära en enhet med allsidig kompetens som biträder en högre chef med insamling och bearbetning av beslutsunderlag, ordergivning, uppföljning, samverkan, dokumentation och information.</P> <P class="p361 ft83"><SPAN class="ft10">stab</SPAN>, (ty. Stab 'stav'; 'stab'; benämningen föranledd av den militäre befälhavarens kommandostav) organisatorisk enhet i ett företag som ger service till den operativa verksamheten (vanligen produktion och försäljning). Hit hör <NOBR>personal-,</NOBR> <NOBR>ekonomi-,</NOBR> forsknings- och utvecklingsavdelningarna, men även de olika specialist- och utredningsavdelningar som arbetar direkt under företagsledningen med t.ex. juridik, information och finansiella frågor.</P> <P class="p71 ft7">Som framgår av citaten förekommer två skilda innebörder av begreppet. Vissa av uppgifterna hos dagens stabsmyndigheter faller in under den första och vissa under den andra definitionen. Regeringens utrednings- och analysuppdrag till Statskontoret är ett tydligt exempel på den första definitionen och Kammarkollegiets administrativa service ett lika tydligt exempel på den andra. Hos Ekonomistyrningsverket och Verva förekommer verksamheter vilka anknyter till båda definitionerna. Att samma begrepp används för att beteckna uppgifter med vitt skilda mål och avnämare är sannolikt en av anledningarna till en del av de oklarheter som råder såväl hos de berörda myndigheterna som utanför dessa.</P> <P class="p48 ft7">Regeringen uttrycker också, i direktiven, att stabsrollen innebär olika saker. Den skriver att ”Stabsmyndigheterna inom det förvaltningspolitiska området är de myndigheter som har till huvudsaklig uppgift att förse regeringen med underlag för ledning, styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling av statsförvaltningen eller att på regeringens uppdrag erbjuda den övriga myndighetsorganisationen service och stöd.” (vår kursivering)</P> <P class="p48 ft7">Under arbetets gång har det kommit att stå klart för utredningen att det är mindre meningsfullt att söka utreda vad som kan definieras som stabsstöd i egentlig mening och vad som inte är det. Utredningen utgångspunkt är därför att stabsstödet kan vända sig mot olika avnämare, det vill säga såväl mot regeringen/Regeringskansliet som mot de statliga myndigheterna.</P> <P class="p49 ft7">Utredningen har en grundsyn på förvaltningspolitisk utveckling vilken utgår från att utveckling sker i ett dialektiskt utbyte mellan regeringen och myndigheterna. Ett sådant betraktelsesätt förefaller</P> <P class="p302 ft13">75</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p22 ft14">Framtidens stabsstöd utgångspunkter för utredningens överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft7">mer fruktbart än en mera formaliserad beskrivning där man riskerar att fastna i formella scheman över ordergång, styrning och uppföljning. Det riskerar då att bli en fiktion av hur processen möjligen borde gå till om kartan fick makten över verkligheten.</P> <P class="p64 ft7">Utredningens utgångspunkt är att all statlig verksamhet i någon mening syftar till att genomföra regeringens politik. Om detta ska kunna realiseras måste stabsstödet dels ha förmåga att stödja regeringen direkt i dess arbete genom att ta fram underlag och följa upp olika verksamheter. Dels ska stabsstödet vara ett stöd till myndigheterna i deras arbete med att implementera statsmakternas politiska ambitioner.</P> <P class="p53 ft7">Med detta resonemang skulle man kunna säga att alla stödjande verksamheter, vilka syftar till att direkt eller indirekt bidra till att regeringen kan genomföra sin politik, är att beteckna som stabsstöd. Samtidigt får en sådan vid definition en tämligen begränsad användbarhet i ett analysarbete. Utredningen väljer därför att inte ytterliggare fördjupa diskussionen om vad som ska avses med stabsstöd som sådant utan går istället vidare med att analysera de fyra myndigheternas verksamhet samt annan verksamhet som gränsar på ett eller annat vis till dessas.</P> <P class="p274 ft8">Konkurrensutsättning av stabsstödet</P> <P class="p220 ft7">Utredningen har i direktiven ett uppdrag att undersöka möjligheterna att konkurrensutsätta verksamheterna vid dagens stabsmyndigheter. I direktiven sägs bland annat att utredaren särskilt ska granska och pröva om stabsmyndigheterna ansvarar för åtaganden som lämpligen kan utföras av andra myndigheter eller borde vara förbehållna den privata marknaden.</P> <P class="p65 ft7">Som utredningen framhållit redan inledningsvis i detta kapitel kommer den framtida pressen på de offentliga utgifterna, av strukturella skäl, att vara hård. En rad uppgifter bör lämpligen, av verksamhetsspecifika skäl, fullgöras av staten själv. Där förutsättningar finns att utnyttja marknaden, med de möjligheter detta erbjuder till konkurrensutsättning och specialisering, bör så ske.</P> <P class="p65 ft7">I näringslivet försöker företag inte sällan numera, och så långt det är möjligt, koncentrera sig på den egna kärnverksamheten och överlåter åt andra att svara för sådant som inte är kärnverksamhet. I princip bör det förväntas av varje myndighet att på motsvarande</P> <P class="p321 ft13">76</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32275x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr6 td104"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td105"><SPAN class="p22 ft36">Framtidens stabsstöd utgångspunkter för utredningens överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p58 ft7">sätt ständigt överväga vad som är kärnverksamhet och vad som med fördel kan produceras av andra.</P> <P class="p14 ft7">Teoretiskt sett borde också alla de uppgifter som stabsmyndigheterna ansvarar för kunna konkurrensutsättas. Enligt regeringsformen kan en förvaltningsuppgift överlämnas till bolag, förening, samfällighet, stiftelse, registrerat trossamfund eller till en enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsutövning ska det dock ske med stöd av lag.<SPAN class="ft43">15 </SPAN>En annan sak är att vissa myndighetsuppgifter och uppgifter vilka innebär att känsliga uppgifter om enskilda eller riket hanteras lämpar sig mindre väl för konkurrensutsättning.</P> <P class="p15 ft7">Utredningen har dock ett tämligen konkret uppdrag att se över de fyra utpekade myndigheterna och deras egen liksom angränsade verksamheter. Utgångspunkten för de förslag som läggs bör därför vara att verksamheterna ska fungera väl också i närtid och att eventuella huvudmannaskapsförändringar inte ska störa dessa mer än nödvändigt. Förslag till förändringar bör också på en rimlig nivå kunna visa på att såväl kvalitetsmässiga som hushållningsmässiga effekter uppnås.</P> <P class="p48 ft7">Utredningen har därför, när olika verksamheter inom stabsstödet analyserats, ställt sig tre frågor. För det första; Är verksamheten redan idag konkurrensutsatt? För det andra; Om så inte är fallet, är det möjligt eller önskvärt att konkurrensutsätta verksamheten? För det tredje; Vilka förberedelser krävs för att genomföra förändringar i riktning mot ökad konkurrensutsättning?</P> <P class="p15 ft7">När det gäller frågan om det kan anses önskvärt att konkurrensutsätta verksamhet har bedömningen av hur dagens verksamhet fungerar vägt tungt men också bedömningen av vad man kan förväntas uppnå med en konkurrensutsättning. Vid överväganden om de förberedelser som behöver vidtas vid en eventuell konkurrensutsättning har utredningen bedömt om dessa åtgärder kan genomföras på kortare eller längre sikt.</P> <P class="p15 ft7">Utredningen presenterar inte någon mer ingående analys av konkurrensutsättningens brister och förtjänster generellt sett. Däremot prövas ett antal verksamheter utifrån frågeställningen om dessa bör bedrivas i statlig regi och av någon av stabsmyndigheterna? De slutsatser utredningen drar om möjligheterna att ytterligare konkurrensutsätta dagens verksamheter på kortare och längre sikt behandlas i såväl kapitel 4 som kapitel 5.</P> <P class="p362 ft14"><SPAN class="ft52">15 </SPAN>11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen.</P> <P class="p206 ft13">77</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32276x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p22 ft14">Framtidens stabsstöd utgångspunkter för utredningens överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p193 ft7">Utredningen vill dock betona en slutsats som också återkommer i betänkandet. I den fortsatta utvecklingen av de statliga myndigheternas uppdrag i allmänhet bör frågan lyftas fram om vilka politiska insatser som krävs för att skapa marknader som idag inte finns, men som troligen skulle kunna stimuleras fram. Ett exempel som omnämns nedan är att statens ekonomistyrning idag är så specialiserad att det är svårt för utomstående aktörer att erbjuda sina tjänster till statliga myndigheter. Om man vill öppna upp marknaden på det ekonomiadministrativa området torde därför en av förutsättningarna vara att man ser över gällande reglering i syfte att underlätta ett marknadsinträde för privata aktörer.</P> <P class="p265 ft7">När det gäller möjligheterna att skapa marknader bör det dock framhållas att när en tjänst är väldigt specialiserad så finns det en påtaglig risk för att en upphandling/outsourcing faktiskt leder till att staten i fortsättningen är utlämnad till ett privat monopol som man själv givit förutsättningar att vara just detta. Utredningen vill därför framhålla att det kan finnas en stark rationalitet i att staten i många fall behåller funktioner i egen regi och svarar för utveckling och/eller drift.</P> <P class="p355 ft8">Synen på styrning och uppföljning förändras</P> <P class="p196 ft7">Den nu genomförda översynen av regeringens stabsstöd sker i en situation som i ett väsentligt avseende skiljer sig från vad som har gällt tidigare. Som utvecklas i betänkandet från Styrutredningen<SPAN class="ft43">16 </SPAN>har det i praktiken rått en betydande kontinuitet i den svenska förvaltningspolitiska utvecklingen alltsedan mitten av <NOBR>1960-talet.</NOBR> Idéerna från <NOBR>60-talet</NOBR> om en utvecklad programbudgetering övergick i den mål- och resultatstyrning som successivt genomförts sedan slutet av <NOBR>1980-talet.</NOBR> I grunden har det varit en och samma föreställning det har handlat om. Politiken styr genom uppdrag och mål. Myndigheterna genomför politiken. Rollerna kan renodlas. Politiken uttrycks i målen. Genomförandet är i princip en uppgift för en förvaltning vars främsta särdrag är professionell kunskap. En väsentlig komponent i denna styrningsfilosofi, som hänger samman med föreställningen om rollfördelning mellan politiska uppdragsgivare och opolitiska utförare, är uppföljningen som kan vara mer eller mindre utvecklad. I princip ska en fristående part kunna</P> <P class="p274 ft14"><SPAN class="ft52">16 </SPAN>SOU 2007:75, Att styra staten – regeringens styrning av sin förvaltning.</P> <P class="p276 ft13">78</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr6 td104"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td105"><SPAN class="p22 ft36">Framtidens stabsstöd utgångspunkter för utredningens överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p58 ft7">avdöma om uppdrag utförts effektivt med avseende såväl på måluppfyllelse som resursinsatser.</P> <P class="p60 ft7">Styrutredningen problematiserar på ett avgörande sätt hela denna syn på offentlig styrning. Och det sker med betydande stöd i aktuell forskning. Internationellt har under tämligen lång tid diskuterats övergången från ”government” till ”governance”. I svensk forskning har inte minst Göran Sundström i sin avhandling ”Stat på villovägar” redovisat de avgörande svagheter som är förknippade med den förvaltningspolitiska syn som har varit förhärskande under mycket lång tid. I en opublicerad rapport till 2006 års förvaltningskommitté skriver Daniel Tarschys: ”Den homogeniserade, schabloniserade, standardiserade och mekaniskt inspirerade terminologi som har tillämpats i förvaltningspolitiska styrdokument särskilt sedan sekelskiftet har kommit till vägs ände”.</P> <P class="p69 ft7">Det finns inte anledning att här upprepa den kritik mot mål- och resultatstyrningen som numera är välkänd. Däremot kan, med den hänvisning till Daniel Tarschys nyss refererade rapport till kommittén, nog konstateras att det inte bara ”är hög tid” för ett paradigmskifte utan att det är just vad som nu håller på att inträffa. I sakens natur ligger att det är för tidigt att skriva facit när det gäller hur genomgripande paradigmskiftet kommer att bli. Möjligen är det så att mål- och resultatstyrningen rymmer så mycket av för det demokratiska samhället fundamentala drag i förhållandet mellan politik och förvaltning att det snarare kommer att handla om en paradigmförskjutning än ett paradigmskifte.</P> <P class="p216 ft7">I ett avseende har kommittén emellertid i det följande något föregripit den förändring i föreställningen om förhållandet mellan politik och förvaltning som nu håller på att ske. Såväl när det gäller Statskontorets ställning som när det gäller den fortsatta utvecklingen av <NOBR>e-förvaltningen</NOBR> föreslås arbetsformer som inte primärt innebär renodling av roller. Tvärtom handlar det här om funktioner och processer som löpande bör involvera såväl regeringen som myndigheten/myndigheterna. Intressant nog finns ett mycket centralt, och sedan lång tid tillbaka etablerat, inslag i den svenska förvaltningsmodellen som är ett tämligen sofistikerat uttryck för det som förknippas med begreppet ”governance”, nämligen kommittéväsendet. Det rymmer tvärprocesser, förhandlingsinslag och möjliggör en institutionell anpassning i förhållande till de konkreta frågor eller frågekomplex som ska hanteras.</P> <P class="p363 ft13">79</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p22 ft14">Framtidens stabsstöd utgångspunkter för utredningens överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p164 ft8">Styrning och uppföljning blir fortsatt viktiga</P> <P class="p196 ft7">I Sverige finns en stark förvaltningstradition som präglas av hög kompetens, begränsad byråkrati och ett betydande mått av flexibilitet. Denna tradition ställs nu inför betydande utmaningar vilket har diskuterats ovan. Sverige har samtidigt en relativt liten statsförvaltning som dessutom minskat i omfattning samtidigt som kommunsektorn och andra aktörer, privata och offentliga bolag, blivit viktigare.</P> <P class="p212 ft7">Mycket talar, som sagt, för att viktiga komponenter i förvaltningspolitiken kommer att förändras under de närmaste åren. Inte minst gäller detta synen på styrning och uppföljning. Bland dessa komponenter bör särskilt lyftas fram den konkreta kopplingen mellan de politiska ambitioner och mål som regeringen har och styrningen av förvaltningen. Styrningen bör släppa många av sina mer bundna former för att bli mer flexibel och därigenom kunna svara upp mot regeringens styrbehov.</P> <P class="p65 ft7">För denna utredning är det centralt att stabsstödet är fokuserat på regeringens behov. Likaså är synen att förvaltningspolitiken utvecklas i genomförandet av sakpolitiken. Förvaltningspolitiken är inte en skild del från de sakpolitiska ambitionerna och genomförandet av dessa. Den är istället ett hjälpmedel för att utveckla en organisation vilken på ett effektivt sätt kan förverkliga sakpolitiken.</P> <P class="p212 ft7">I konsekvens med detta anser utredningen också att den konkreta förvaltningspolitiska utvecklingen bör ske i myndigheterna och utgöra en central del av myndighetsledningarnas ansvar. Detta medför att regeringens styrning mot centrala förvaltningspolitiska mål i betydande utsträckning bör ske i det direkta samspelet mellan regeringen och myndighetsledningarna. Myndighetsdialogen bör vara regeringens viktigaste instrument i styrningen av myndigheterna vid sidan av förordningar och anslag.</P> <P class="p65 ft7">För att ge underlag för regeringens styrning visavi myndighetsledningarna krävs ett gott beslutsunderlag. Detta åstadkoms bland annat genom att det finns väl fungerande uppföljningssystem och utvärderingsfunktioner vilka kan ge signaler om verksamheterna utvecklas i rätt eller fel riktning. Utredningens grundinställning är därför att sådana funktioner bör förstärkas och utvecklas. Mot bakgrund av vad ovan sagts bör det dock stå klart att också synen på uppföljning och utvärdering av den förda politiken och dess effekter bör förändras. Utifrån en mer komplex syn på styrning bör</P> <P class="p364 ft13">80</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr6 td104"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td105"><SPAN class="p22 ft36">Framtidens stabsstöd utgångspunkter för utredningens överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p58 ft7">också uppföljning och utvärdering utformas så att dessa komplexa samband tydliggörs. Detta ger i så fall ett bättre och mer adekvat beslutsunderlag för regeringen.</P> <P class="p215 ft8">Stabsstödet bör vara nära kopplat till regeringen</P> <P class="p186 ft7">Sverige har, i jämförelse med andra västländer, ett relativt litet regeringskansli med i huvudsak strategiska uppgifter nära kopplade till regeringens egen direkta dagordning. En sådan struktur kräver, enligt utredningens mening, flexibla och kompetenta stabsmyndigheter vilka närmast kan ses som segregerade delar av Regeringskansliet. Det innebär att även om stabsmyndigheten till sin konstruktion är fristående bör den i sin funktion vara regeringen så närstående som nuvarande konstitutionella regler över huvudtaget tillåter.</P> <P class="p163 ft7">Stabsstödet bör organiseras och styras så att det blir en funktionell del av en fungerande helhet. Dess roll när regeringen ska definiera och beskriva en bristande funktion i staten, när ett uppdrag ska läggas ut och när uppdraget ska mottas och användas/implementeras kan inte överbetonas. Stabsstödet måste vidare kunna ge stöd i alla led i processen och därvid också ha förmåga att se utanför de egna ramarna och den egna organisationen. Detta ställer särskilda krav på att stabsmyndigheterna arbetar flexibelt, snabbt och att arbetet präglas av en stor närhet till och kunskap om regeringens och Regeringskansliets arbete.</P> <P class="p216 ft7">I styrningen av stabsmyndigheterna är den formella relationen mellan regeringen och stabsmyndigheterna självklart viktig. Lika viktiga blir dock de informella eller mjuka styrformer som handlar om att man mer organiskt utvecklar arbetsformer som fungerar utifrån den politiska verksamhet som Regeringskansliets verksamhet syftar till att stödja.</P> <P class="p365 ft13">81</P> </DIV> <DIV id="page_80"> </DIV> <DIV id="page_81"> <P class="p3 ft6">4 Analys och överväganden</P> <P class="p366 ft27"><SPAN class="ft27">4.1</SPAN><SPAN class="ft40">Hur fungerar dagens stabsstöd?</SPAN></P> <P class="p186 ft7">Som redogjorts för i inledningskapitlet, har utredningen samlat fakta om stabsmyndigheternas arbete på olika sätt. Inte minst har detta skett genom ett stort antal intervjuer och samtal med befattningshavare i Regeringskansliet och med företrädare för de myndigheter som direkt och indirekt berörs av denna stabsöversyn.</P> <P class="p15 ft7">Den bild av stabsmyndigheternas arbete som tonar fram är i de flesta avseenden förhållandevis samstämmig. I avsnitt 4.2 nedan går utredningen igenom elva verksamheter inom dagens samlade stabsstöd. Dessa verksamheter har bedömts som särskilt viktiga vid de slutgiltiga övervägandena angående framtidens stabsstöd och den myndighetsstruktur som ska leverera detta stöd.</P> <P class="p15 ft7">Först ska dock under avsnitt 4.1 ges en kort rekapitulering av vad uppdragsgivaren i utredningsdirektiven observerat angående stabsmyndigheternas arbete idag, synen på behovet av förändringar samt hur stabsstödet uppfattas av omvärlden.</P> <P class="p367 ft8"><SPAN class="ft8">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft44">Vad säger direktiven?</SPAN></P> <P class="p186 ft7">Enligt utredningen är följande särskilt viktigt att lyfta fram när det gäller den bedömning regeringen gör i utredningsdirektiven.</P> <P class="p60 ft7">Regeringen har funnit att det idag finns problem med ett antal överlappningar vilka behöver identifieras, konkretiseras och, i möjligaste mån, elimineras i en ny samlad stabsorganisation. Dagens organisation har utvecklats genom successiva prövningar av berörda myndigheter och resultatet har blivit en organisation som skulle kunna vara betydligt mer ändamålsenlig. Bland annat bör renodling vara en genomgående princip i den framtida organisationen. Det poängteras att regeringen och Regeringskansliet inte får erforderligt stöd från stabsmyndigheterna när det gäller att</P> <P class="p356 ft13">83</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32282x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Analys och överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft7">förverkliga förvaltningspolitiska eller sakpolitiska ambitioner. Områden som särskilt bör utvecklas är uppföljning och utvärdering av statliga verksamheter liksom arbetet med att utveckla den statliga förvaltningen.</P> <P class="p64 ft7">I uppdraget understryker regeringen att det statliga engagemanget bör prövas när det gäller sådan verksamhet som är konkurrensutsatt och därmed om det finns uppgifter som bör vara förbehållna den privata marknaden. Regeringen gör slutligen bedömningen att det är viktigt att stabsstödet prövas ur ett helhetsperspektiv med uppgifter och avnämare i fokus. Enligt utredningens tolkning av direktiven är det snarare det samlade stabsstödet än de enskilda myndigheternas organisation som bör vara i fokus.</P> <P class="p212 ft30">Några aspekter på uppdraget i direktiven har redan diskuterats i kapitel 3 och utredningen avser därför inte att återkomma till dessa nedan.</P> <P class="p52 ft7">Ytterligare frågeställningar som kommer att diskuteras nedan är vilka överlappningar och oklarheter i uppgiftsfördelningen som finns samt vilka möjligheter det finns att samlokalisera myndigheterna?</P> <P class="p368 ft8"><SPAN class="ft8">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft44">Hur uppfattas stabsstödet av omvärlden?</SPAN></P> <P class="p56 ft7">Mycket kondenserat kan följande huvudintryck redovisas när det gäller dagens stabsstöd.</P> <P class="p52 ft7">Behovet av mer effektiva former för uppföljning och utvärdering av statlig verksamhet är stort. Det uppstod en ”lucka” när det gällde förmågan att ge regeringen snabbt och användbart underlag för bedömningar och beslut om den fortsatta utvecklingen av statliga verksamheter och system då Riksrevisionsverket avvecklades och den nya Riksrevisionen bildades år 2003.<SPAN class="ft43">1 </SPAN>Statskontoret har efter förmåga försökt kompensera för denna ”lucka” men resurser och organisatoriska förutsättningar har inte räckt till. Statskontoret har heller inte haft något tydligt uppdrag att ersätta den kompetens som försvann från regeringens stabsmyndigheter i och med riksrevisionsreformen.</P> <P class="p265 ft7">Kopplingar mellan stabsstödet och andra statliga uppföljnings- och kontrollfunktioner bör tydliggöras bättre. Idag finns sektoriella uppföljningsorgan inom flera områden och fler kommer</P> <P class="p369 ft14"><SPAN class="ft52">1 </SPAN>Riksdagens direktiv <NOBR>(019-2470-06/07)</NOBR> för uppföljning av riksrevisionsreformen.</P> <P class="p276 ft13">84</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td60"><SPAN class="p22 ft57">Analys och överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p272 ft7">troligen att inrättas. Relationen mellan de sektorsanknutna organen och ett mer samlat sektorsövergripande stabsstöd till regeringen inom uppföljning och utvärdering bör klargöras. Likaså bör övervägas vilka uppdrag som läggs på kommittéväsendet. Även möjligheterna att utnyttja den privata konsultmarknaden när det gäller att ta fram underlag för regeringens överväganden och beslut bör ingå som en del av analysen på denna punkt.</P> <P class="p15 ft7">Det finns betydande frågetecken när det gäller arbetet med den förvaltningspolitiska utvecklingen mer generellt. Det framhålls dock att det är genuint svårt att åstadkomma resultat inom förvaltningspolitiken genom styrning från regeringen eller dess stabsmyndigheter. Detta hindrar inte att ansträngningarna att utveckla nya arbetsformer och reformera den organisatoriska strukturen har stort stöd.</P> <P class="p48 ft7">En central frågeställning rör den direkta styrningen från regeringen mot myndighetscheferna. Överhuvudtaget har relationen mellan regeringen, myndighetsledningar i allmänhet och stabsstödet ofta tagits upp i samtalen. Att en ensam stabsmyndighet knappast själv kan axla regeringens ansvar och roll när det gäller att styra mångdubbelt större och resursintensiva myndigheter torde stå klart för de flesta. Intrycket är inte ovanligt att en stabsmyndighet ibland hamnar i rollen att försöka styra statsförvaltningen snarare än att ge regeringen stöd att styra de statliga myndigheterna och andra verksamheter.</P> <P class="p370 ft7">En fortsatt utveckling mot en fungerande <NOBR>e-förvaltning</NOBR> upplevs av många som en stor utmaning där just frågor kring rollfördelning och ett effektivt utnyttjande av resurser bör ges tydlig prioritet. Flera framhåller att medverkan från de stora myndigheterna, som till exempel Skatteverket och Försäkringskassan med flera, får ses som nyckeln till framgång. Det gäller hanteringen av centrala sakfrågor men också resursmobilisering för den fortsatta e- utvecklingen. Bilden av Verkets för förvaltningsutveckling (Vervas) arbete på området är inte entydig. Den dominerande bilden är emellertid att den organisatoriska struktur som har valts för samspelet mellan regering/regeringskansli, myndigheterna generellt och Verva inte har givit tillräckligt goda förutsättningar för en riktigt framgångsrik utveckling av svensk <NOBR>e-förvaltning.</NOBR></P> <P class="p69 ft7">Särskild betydelse har härvidlag de större och resursstarka myndigheternas roll. I den mån och inom de områden regeringen ska ägna sig åt ”koncernstyrning” gentemot den samlade statsförvaltningen måste denna på rätt sätt inrymma dessa större myndigheter.</P> <P class="p371 ft13">85</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32284x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Analys och överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft7">Det är i första hand här som resurser, kompetens och kraft finns att förverkliga regeringens ambitioner. De mindre myndigheterna svarar för en mycket liten del av såväl <NOBR>IT-kostnader</NOBR> som de direkta medborgarkontakterna varför arbetet mot dessa snarare bör beskrivas som stöd för utveckling än styrning. Generellt gäller att en förutsättning för en framgångsrik utveckling av svensk e- förvaltning är att regeringen engageras och att den, för att fylla sin roll härvidlag, förfogar över ett stabsstöd i toppklass samtidigt som de samlade statliga resurserna på området används effektivt.</P> <P class="p53 ft7">Inom betydande delar av de områden som stabsöversynen omfattar förefaller verksamheten fungera tämligen väl.</P> <P class="p64 ft7">När det gäller verksamheten med prognoser och den statliga ekonomins utveckling förefaller den fungera väl även om ett utvecklingsarbete när det gäller metoder och modeller självklart bör fortgå hela tiden så att prognosernas kvalitet kontinuerligt förbättras. Arbetet med ekonomistyrning fungerar bra, särskilt när det gäller den mer reglerade finansiella styrningen.</P> <P class="p65 ft7">I arbetet med resultatstyrningen bör beredskap finnas för att reformtankarna i den nyligen avslutade Styrutredningen<SPAN class="ft43">2 </SPAN>i väsentliga avseenden kan komma att genomföras. Detta bör dock inte direkt påverka vem som på myndighetsnivå har ansvar för frågor förknippade med myndighetsstyrningen. Däremot bör det understrykas att styrningen bör organiseras så att förmågan finns såväl att upprätthålla en fungerande styrning som att på ett kvalificerat sätt bidra till dess fortsatta utveckling.</P> <P class="p65 ft7">Slutligen kan sägas att Kammarkollegiets roll som leverantör av olika slag av kvalificerat stöd till statsförvaltningen sammantaget kan förefalla väl heterogen. Utifrån intresset av renodling skulle Kammarkollegiets uppdrag möjligen kunna vara tydligare. Samtidigt framhålls det att de olika verksamheterna inom Kammarkollegiet sköts kvalitetsmässigt väl och med god kostnadseffektivitet. Det framhålls också att staten behöver en flexibel organisation som kan erbjuda ett brett spektrum av kvalificerat förvaltningsstöd där ekonomisk och juridisk kompetens är grunden.</P> <P class="p248 ft14"><SPAN class="ft52">2 </SPAN>SOU 2007:75, Att styra staten – regeringens styrning av sin förvaltning.</P> <P class="p276 ft13">86</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td60"><SPAN class="p22 ft57">Analys och överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p372 ft27"><SPAN class="ft27">4.2</SPAN><SPAN class="ft40">Elva områden vilka utredningen har fokuserat sin analys på</SPAN></P> <P class="p47 ft7">De fyra myndigheter som ingår i översynen hanterar en stor mängd uppgifter och utredningen har inte haft möjlighet att ingående analysera samtliga dessa. Istället har elva verksamhetsområden av strategisk karaktär valts ut för djupare analys och överväganden. Dessa överväganden redovisas nedan och utgör sedan grund för de organisatoriska förslag utredningen presenterar i kapitel 5.</P> <P class="p373 ft8"><SPAN class="ft8">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft44">Uppföljning av statlig verksamhet samt utredningsstöd till regeringen</SPAN></P> <P class="p374 ft8">Regeringen behöver ett kvalificerat utredningsorgan</P> <P class="p191 ft7">Regeringen och Regeringskansliet kommer alltid att behöva ha en professionell utredningsfunktion med generell kompetens vilken kan ta sig an uppgifter inom skilda politikområden. Likväl som det är viktigt att utveckla de uppföljande funktionerna hos stabsstödet, vilket utvecklas vidare nedan, menar utredningen att det är av central betydelse att slå vakt om att det till regeringens förfogande finns ett kvalificerat utredningsorgan inom det samlade stabsstödet. Särskilt när det gäller att på kort tid ta fram underlag, eller där det av andra skäl inte lämpar sig att tillsätta en statlig utredning, har en sådan funktion en central roll att spela i stödet till Regeringskansliets arbete.</P> <P class="p163 ft7">I kontakterna med olika företrädare för Regeringskansliet har starka önskemål framkommit om ett utökat stöd på detta område men också att det arbete som framför allt utförs av Statskontoret idag bör utvecklas så att underlag kan tas fram på kortare tid. Bland annat har det framhållits att själva igångsättningsfasen bör bli effektivare och kunna hanteras snabbare.</P> <P class="p375 ft8">Uppföljning och utvärdering ur ett effektivitetsperspektiv behöver utvecklas</P> <P class="p191 ft7">Innan Riksrevisionsverket avvecklades år 2003 hade regeringen i princip två stabsmyndigheter för uppföljning och utvärdering av statliga myndigheter och system. Utifrån förslag från den förra</P> <P class="p376 ft13">87</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32286x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Analys och överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p377 ft7">stabsöversynen 2005<SPAN class="ft43">3</SPAN>, renodlades Statskontorets verksamhet år 2006 till en verksamhetsgren, utredningar och utvärderingar. Uppdraget har i regleringsbrev formulerats som att Statskontoret till uppdragsgivande departement och kommittéer ska bidra med sakliga och kvalificerade underlag och insatser som håller hög kvalitet. Som tidigare redovisats har Statskontoret under senare tid årligen arbetat med cirka 50 uppdrag av detta slag. Statskontoret utför även förstudier och metastudier samt ger årligen ut en årsbok och en småskriftsserie.</P> <P class="p54 ft7">Även Ekonomistyrningsverket och Verva utför uppgifter inom uppföljningsområdet med fokus på de verksamheter och frågor dessa myndigheter ansvarar för. Utredningen återkommer till frågan om gränsdragning mellan uppföljning av pågående arbete och en mer förutsättningslös utvärdering av större systemsamband. Redan nu bör dock konstateras att en absolut renodling knappast är möjlig mellan en myndighets verkställande, styrande och/eller utvecklande roll och en annan myndighets uppföljande och utvärderande uppdrag. Ambitionen är dock att denna utredning ska bidra till att förtydliga rollfördelningen men också lämna förslag till en praktiskt fungerande struktur inom det samlade stabsstödet.</P> <P class="p265 ft7">Det finns starka skäl för en än mer förstärkt renodling i enlighet med den tidigare stabsöversynen.<SPAN class="ft43">4 </SPAN>Såväl i regeringens direktiv till utredningen som vid en betydande majoritet av de samtal utredningen fört med olika företrädare för Regeringskansliet och olika myndigheter har frågan om en förstärkt och tydlig funktion för uppföljning och utvärdering i staten givits stor uppmärksamhet. Inte minst företrädare för Regeringskansliet har visat en mycket tydlig efterfrågan på bättre stöd inom uppföljning och utvärdering, såväl kvalitativt och kvantitativt, än idag. Detta motiverar i sig att utredningen fokuserat en hel del av sitt arbete på just frågorna kring uppföljning och utvärdering av statlig verksamhet.</P> <P class="p53 ft7">Enligt utredningens bedömning är det väl motiverat att uppföljning och utvärdering av statliga verksamheter renodlas och att ansvaret för dessa funktioner förtydligas, detta för att arbetet ska kunna utföras på ett professionellt, och gentemot uppföljningsobjekten, oberoende sätt. Samtidigt är de resurser som Statskontoret disponerar idag inte tillräckliga för att de uppdrag som är av intresse för regeringen ska kunna utföras.</P> <P class="p378 ft48"><SPAN class="ft68">3</SPAN><SPAN class="ft71">SOU 2005.32, Regeringens stabsstöd.</SPAN></P> <P class="p307 ft14"><SPAN class="ft68">4</SPAN><SPAN class="ft82">Ibid.</SPAN></P> <P class="p276 ft13">88</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td60"><SPAN class="p22 ft57">Analys och överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p318 ft7">Statskontorets resurser är för små för att fylla det behov av uppföljnings- och utvärderingsinsatser som uppstod då Riksrevisionsverket avvecklade år 2003. I en del avseenden saknar också Statskontoret erforderlig kompetens för att möta den efterfrågan som finns från regeringens och Regeringskansliets sida.</P> <P class="p15 ft7">En ökad bredd i kompetensen jämfört med dagens tydliga fokus på statskunskap och nationalekonomi är önskvärd. Bland annat behövs en mer operativt inriktad kompetens när det gäller förvaltningsekonomi och förvaltningsrätt. Även när det gäller de framtida kompetensbehoven finns det skäl att, till åtminstone en del, utgå från den ”lucka” som uppstod när Riksrevisionsverket avvecklades.</P> <P class="p15 ft7">Avvecklingen av Riksrevisionsverket har, som sagts ovan, inneburit konsekvenser för regeringens uppföljning och styrning av myndigheterna. Riksrevisionsverkets resurser och kompetens för analys och bedömning av statsförvaltningen och dess prestationer var betydande och dagens insatser från stabsmyndigheternas sida har inte förmått fylla den roll Riksrevisionsverket tidigare spelade. Samtidigt är det viktigt att klargöra att det inte är aktuellt att återskapa ett revisionsorgan under regeringen. Det handlar snarare om att regeringen ska tillförsäkras ett fullgott underlag för bedömningar av måluppfyllelse, effektivitet och produktivitet i statsförvaltningen.</P> <P class="p379 ft8">Myndighetsanalyser ett centralt verktyg</P> <P class="p268 ft7">Regeringen gav hösten 2007 Statskontoret i uppdrag att, i samverkan med Ekonomistyrningsverket och Verva, lämna förslag till hur ett mer löpande system för utvärdering av myndigheternas verksamhet kan utformas.</P> <P class="p15 ft7">Utredningen menar att ett system med återkommande, men behovsstyrda, analyser av myndigheternas utveckling och resultat kan komma att bli ett viktigt instrument för att ge stadga och konsekvens åt uppföljningen av statliga myndigheterna.</P> <P class="p60 ft7">Det har under utredningens arbete framkommit att många såg positivt på att Riksrevisionsverket på sin tid hade återkommande kontakter med statsförvaltningens olika myndigheter. Dessa kontakter gav såväl kunskap om myndigheterna som en legitimitet vilken var till nytta i olika uppdrag av uppföljningskaraktär som regeringen lade på verket. Enligt utredningen kan ett system med återkommande myndighetsanalyser bidra till att också det framtida</P> <P class="p380 ft13">89</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32288x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Analys och överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft7">stabsstödet kan utveckla liknande kontakter med många olika myndigheter. I sammanhanget är det också viktigt att beakta de eventuella förändringar som kan komma att ske av den statliga resultatstyrningen med anledning av Styrutredningens slutbetänkande.<SPAN class="ft43">5 </SPAN>Härav kan följa ett behov av mer återkommande myndighetsanalyser. Utredningen återkommer nedan till frågan om Styrutredningens förslag och vilka konsekvenser detta skulle kunna få för stabsstödet.</P> <P class="p274 ft8">Statens samlade uppföljning och utvärdering</P> <P class="p220 ft7">Resurserna för uppföljning och utvärdering inom statsförvaltningen har vuxit under senare år. Nya organ växer fram inom olika sektorsområden. På samma gång har Regeringskansliets olika funktioner för analys utvecklats och många departement har inrättat egna analysfunktioner.</P> <P class="p64 ft7">Frågan om huruvida en renodlad uppföljnings- och utvärderingsfunktion inom det samlade stabsstödet kan rymma fler funktioner än de som blir resultatet av en kvalitativ och kvantitativ utveckling av den verksamhet Statskontoret har idag förtjänar, enligt utredningen, en särskild diskussion.</P> <P class="p65 ft7">Utredningen vill dock redan här understryka att det ligger en stor styrka i att söka renodla uppföljnings- och utredningsorganet så att detta har ett tvärsektoriellt grunduppdrag. Med tvärsektoriellt uppdrag menar utredningen här att regeringens primära organ för stabsstöd inom utredning och uppföljning inte bör vara knutet, eller ha en kompetens som riktar sig till, ett visst sakområde. Kompetensen och uppdragen bör kunna gå över sektorsgränser och regeringen ska kunna använda organet för uppgifter inom olika politikområden och för analyser som spänner över flera politikområden.</P> <P class="p212 ft7">Självklart utesluter inte detta att regeringen använder sin uppföljningsfunktion till uppdrag inom enskilda sektorer. Statskontoret utför idag uppdrag som är begränsade till exempelvis socialförsäkringssystemet eller inom Försvarsmakten. Detta arbete är av stor vikt och bör vara så också i framtiden. Till detta kommer att de sektoriella uppföljnings- och tillsynsorganen är på väg att bli så många att ett behov uppstår av ett organ som kan ”granska granskarna”. Regeringen behöver ett organ som kan värdera såväl</P> <P class="p238 ft14"><SPAN class="ft52">5 </SPAN>SOU 2007:75, Att styra staten – regeringens styrning av sin förvaltning.</P> <P class="p276 ft13">90</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td60"><SPAN class="p22 ft57">Analys och överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft7">offentlig verksamhet i sig som styr- och uppföljningsfunktioner inom olika politikområden.</P> <P class="p14 ft7">Om man följer principen att uppföljningsuppdraget i grunden bör vara tvärsektoriellt i den mening som ovan sagts bör man också relativt lätt kunna avvisa tanken att stabsstödets uppföljningsorgan ska inlemma samtliga sektoriella uppföljnings- och tillsynsorgan som finns inom statsförvaltningen. På samma sätt saknas det skäl för att de olika departementens analysfunktioner bör kopplas till den här diskuterade funktionen.</P> <P class="p61 ft8">Stabsstöd vid problemformulering och metodval</P> <P class="p186 ft7">Ett annat område där Statskontorets arbete bör utvecklas är i rollen som stöd till Regeringskansliet när det gäller problemformulering och metodval då till exempel en begäran från regeringen om ett underlag för beslut ska tas fram. Stabsstödet bör i högre utsträckning än idag kunna erbjuda kvalificerat stöd till de olika departementen inför viktiga besluts- och beredningsprocesser. Det handlar inte minst om metodfrågor. Hur ska problemet utredas? Vem ska utreda det? Vilka krav ska vi ställa på uppdragstagaren?</P> <P class="p216 ft7">Utredningen har i sammanhanget översiktligt prövat kommitté- väsendet och dess roll. Stabsmyndigheter kan i vissa fall utföra uppgifter som annars skulle ha lagts på en utredning. Som nyss sagts kan också metodkunskaper hos stabsmyndigheterna bidra till bättre kvalitet i det utredningsarbete som utförs av kommittéer. Utredningen återkommer till dessa frågor i följande kapitel. Dock anser utredningen att det finns skäl för fortsatta överväganden när det gäller hur regeringen använder olika typer av kunskapsstöd.</P> <P class="p381 ft8">Särskilda uppdrag inom förvaltningspolitiken</P> <P class="p268 ft7">I dagens stabsorganisation ges stöd till regeringens förvaltningspolitiska arbete från olika myndigheter. Till exempel ska Verva biträda regeringen i beredning och deltagande i OECD:s arbete på det förvaltningspolitiska området (Public Governance Committee) och inom ramen för European Public Administration Network (EUPAN). Verva ska också inom myndighetens verksamhetsområde biträda regeringen och Regeringskansliet inför Sveriges ordförandeskap i EU hösten 2009.</P> <P class="p382 ft13">91</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Analys och överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p303 ft7">Verva har vidare ett beställaransvar för statistik som beskriver den offentliga sektorns utveckling. Med hjälp av tillgängligt statistiskt underlag ska verket årligen beskriva utvecklingen i den offentliga sektorn. Myndigheten ska vidare bistå regeringen med underlag för dess styrning. Som ett led i det arbetet ska Verva följa upp och analysera förvaltningsutvecklingen på området såväl nationellt som internationellt.</P> <P class="p65 ft7">Utredningen menar att det finns anledning att överväga om regeringens stabsmyndighet inom uppföljnings- och utredningsområdet även bör ansvara för dessa särskilda uppdrag i anslutning till regeringens förvaltningspolitiska arbete, detta i syfte att ytterligare renodla uppföljnings- och utvärderingsansvaret och därigenom förtydliga uppgiftsfördelningen inom det samlade stabsstödet.</P> <P class="p355 ft8">Stabsstödets relation till regeringen och Regeringskansliet</P> <P class="p220 ft7">En central utgångspunkt för utredningen är att stabsstödets verksamhet med såväl uppföljning som utredning även fortsättningsvis ska styras av regeringsuppdrag. I detta sammanhang bör det poängteras att prioriteringarna av vad stabsmyndigheten ska göra i princip är en angelägenhet för regeringen även om det i praktiken kommer att handla om en fortlöpande dialog mellan Regeringskansliet och Statskontoret.</P> <P class="p65 ft7">Idag preciseras inriktningen på utredningsuppdrag genom separata beslut av regeringen, Regeringskansliet eller enskilda kommittéer. Besluten föregås av uppdragsdialoger. Kontakterna med Regeringskansliet eller berörd kommitté fortlöper fram till dess projekten genomförts och avrapporterats till uppdragsgivaren. I uppdragsbesluten anges också, i förekommande fall, beslut om tilläggsfinansiering.</P> <P class="p65 ft7">Stabsstödets uppföljningsfunktion skulle kunna beskrivas som ett ”regeringen närstående uppföljningsorgan för oberoende kontroll av statliga verksamheter inom samtliga politikområden”, det vill säga som en segregerad del av Regeringskansliet. Utredningen vill understryka att vad som eftersträvas inte är ett mer eller mindre oberoende revisionsorgan utan en utredningsfunktion som kan användas operativt i olika beredningsprocesser i Regeringskansliet.</P> <P class="p53 ft7">Av central betydelse är frågan om regeringens styrning av denna utredningsfunktion. Enligt utredningens bedömning är det mycket</P> <P class="p285 ft13">92</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td60"><SPAN class="p22 ft57">Analys och överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p272 ft7">tveksamt om uppföljningsmyndigheten är den typ av myndighet som bör ha en styrelse. Enligt den nya myndighetsförordningen skulle en sådan styrelse ha fulla beslutsbefogenheter vilket skulle kunna bli komplicerat om myndigheten samtidigt ska ha en öppen och flexibel dialog med Regeringskansliet. Inte heller ett insynsråd är riktigt lämpat för den uppdragsdialog som bör ske mellan uppdragsgivare och uppdragstagare. ”Insynen” i myndighetens arbete bör snarare ske genom en direkt kommunikation mellan regeringen och myndigheten och bygga på en återkommande och förtroendefull dialog.</P> <P class="p370 ft7">Om Statskontoret ska utvecklas till regeringens strategiska uppföljnings- och utredningsorgan uppstår behov av något slag av departementsövergripande funktion inom Regeringskansliet som kan svara för prioriteringen av de uppdrag som läggs på myndigheten och därigenom, om än indirekt, ange inriktningen i stort av verksamheten.</P> <P class="p383 ft7">Utredningen menar med andra ord att det finns skäl att överväga att inrätta någon form av prioriteringsorgan inom Regeringskansliet med uppdrag att klargöra, utan att i detalj avgöra, vilka uppdrag som bör läggas på en myndighet för uppföljning och utredning. Det förefaller lämpligt att bland andra förvaltningschefen, budgetchefen och chefen för Finansdepartementets avdelning för offentlig förvaltning skulle ingå i en sådan grupp. Fackdepartementen bör också vara representerade. Syftet med en sådan konstellation är att dels knyta myndigheten nära till Regeringskansliet och dess behov av stabsstöd, dels att ge en bred representation av olika funktioner i styrningen av myndigheten. Att ge insyn och representation i styrningen av myndigheten kan också medverka till att ge tyngd åt den centrala målsättningen att organet ska bli en utvärderingsfunktion i hela regeringens och Regeringskansliets tjänst. Prioriteringen i stort av vilka uppgifter uppföljningsorganet ska arbeta med torde vara den viktigaste fråga gruppen/funktionen bör diskutera. Gruppen bör dock inte avgöra i det enskilda fallet om ett uppdrag ska läggas på det myndigheten eller ej.</P> <P class="p384 ft13">93</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Analys och överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p385 ft8">Framtida kompetensbehov</P> <P class="p220 ft7">För att Statskontoret ska kunna fylla den funktion som nu har diskuterats behöver myndigheten förstärkas och uppdraget förtydligas ytterligare. Det handlar då naturligen om personella, och i den meningen också ekonomiska, tillskott till verksamheten. Vidare handlar det om ett behov av att Statskontoret utvecklar nya metoder och verktyg liksom nya kompetenser. Det senare blir av avgörande betydelse när nya rekryteringar ska göras. Enligt utredningens mening finns det goda skäl att anta att betydande delar av den nya kompetens som behövs kommer att behöva rekryteras utanför dagens stabsmyndigheter.</P> <P class="p265 ft7">Utredningen kan konstatera att den nuvarande myndighetsledningen under hösten 2007 genomfört ett i många stycken framgångsrikt rekryteringsarbete där just en breddning skett av Statskontorets samlade kompetens. Den inriktning som myndigheten anslagit bör kunna utgöra en grund för det fortsatta arbetet.</P> <P class="p64 ft7">När det gäller kompetenssammansättningen i en framtida stabsmyndighet för uppföljning och utvärdering vill utredningen understryka behovet av ett bättre utbyte med forskarvärlden, och då främst med den samhällsvetenskapliga forskningen. Utredningen kommer därför att i kapitel 5 lägga fram ett konkret förslag till ett system med tidsbegränsade anställningar som adjungerade utredare där forskare i olika samhällsvetenskapliga ämnen knyts till en stabsmyndighet och fullgör sitt arbete i olika projekt som en del av sin vetenskapliga meritering. Just meritvärdet av ett sådant system torde vara av central betydelse för dess framgång. Utredningen har därför lagt ut ett externt uppdrag i frågan. Resultatet av denna analys redovisas i bilaga 3.</P> <P class="p265 ft7">När det gäller dialogen mellan myndigheten och den akademiska världen finns det också anledning att överväga om myndigheten skulle ha nytta av någon form av vetenskapligt råd till sitt förfogande. Utredningen återkommer även till denna fråga i kapitel 5.</P> <P class="p224 ft8"><SPAN class="ft8">4.2.2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft44">EU-revisionen</SPAN></NOBR></P> <P class="p56 ft7">Som beskrivits i kapitel 2 är en av Ekonomistyrningsverkets uppgifter att bedriva <NOBR>EU-revision.</NOBR> <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> och Sverige har ett delat ansvar för en sund ekonomisk förvaltning av de medel som finansieras från EU:s budget och som avser fonder och</P> <P class="p386 ft13">94</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td60"><SPAN class="p22 ft57">Analys och överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft7">program där förvaltnings- och kontrollsystemen ligger på respektive medlemsstat.</P> <P class="p60 ft7">Revisionsverksamhet ställer vissa krav på oberoende ställning. <NOBR>EU-revisionens</NOBR> oberoende ställning bör omfatta ett institutionellt, organisatoriskt och finansiellt oberoende. Det institutionella oberoendet uppnås genom att kommissionen i sina förordningar definierar revisionsmyndighetens roll och uppdrag samt ställer krav på dess oberoende ställning i förhållande till de verksamheter som granskas. Det organisatoriska oberoendet säkerställs i dag genom att revisionsmyndigheten är placerad inom en myndighet som inte deltar i den löpande förvaltningen och utbetalningen av <NOBR>EU-medel.</NOBR> Ett finansiellt oberoende ska syfta till att säkerställa att EU- revisionen ska tillförsäkras de medel som krävs för att finansiera sin verksamhet enligt de krav som ställs från kommissionen.</P> <P class="p69 ft7">Ett odiskutabelt finansiellt oberoende för <NOBR>EU-revisionen</NOBR> föreligger inte idag. Eftersom regeringen inte har specificerat storleken på anslagsmedlen till <NOBR>EU-revisionen,</NOBR> är det istället interna budgetbeslut inom Ekonomistyrningsverket som avgör omfattningen på <NOBR>EU-revisionen.</NOBR> Omfattningen av <NOBR>EU-revisionens</NOBR> verksamhet är således beroende av den sammanvägda prioriteringsbedömning som Ekonomistyrningsverket gör för <NOBR>EU-revisionen</NOBR> och alla andra verksamheter som verket bedriver.</P> <P class="p49 ft7">Utifrån ovan diskuterade krav på oberoende har utredningen övervägt om det finns någon annan tillgänglig organisatorisk lösning som skulle vara att föredra framför dagens lösning med att <NOBR>EU-revisionen</NOBR> utförs inom Ekonomistyrningsverket. Utredningen har analyserat möjligheterna att föra <NOBR>EU-revisionen</NOBR> till någon av de andra stabsmyndigheterna, eller till en helt annan myndighet under regeringen. Vidare har utredningen sett till möjligheten att inrätta <NOBR>EU-revisionen</NOBR> som en egen myndighet, med eller utan administrativt stöd från annan myndighet eller inordning i så kallad värdmyndighet.</P> <P class="p283 ft7">Utredningen har inte funnit övertygande argument för dessa lösningar men vill ändå understryka betydelsen av att <NOBR>EU-revi-</NOBR> sionens krav på oberoende inte ska kunna ifrågasättas. Utredningen menar dessutom att oberoendet kan tydliggöras på andra sätt än genom en förflyttning av verksamheten.</P> <P class="p60 ft7">Utredningen återkommer i kapitel 5 med konkreta förslag i frågan.</P> <P class="p387 ft13">95</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32294x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Analys och överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p388 ft8"><SPAN class="ft8">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft44">Utvecklingen av en modern </SPAN><NOBR>e-förvaltning</NOBR></P> <P class="p220 ft7">Regeringen har satt som mål att Sverige ska återta en ledande position inom <NOBR>e-förvaltningsområdet</NOBR> fram till år 2010. Den inom EU officiella definitionen på <NOBR>e-förvaltning</NOBR> lyder: <NOBR>”E-förvaltning</NOBR> är verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser.”<SPAN class="ft43">6 </SPAN>Bland de åtgärder regeringen vidtagit kan nämnas att en statssekreterargrupp för elektronisk förvaltning inrättats. Regeringen har också fattat beslut om en handlingsplan för <NOBR>e-förvaltning</NOBR> med konkreta åtgärder som ska genomföras under dels år 2008 och dels år 2009.</P> <P class="p67 ft8">Förvaltningspolitisk utveckling – ett politiskt uppdrag</P> <P class="p220 ft7">Enligt utredningens mening bör utgångspunkten för allt förvaltningspolitiskt utvecklingsarbete vara att det i grunden ska drivas från politisk nivå, det vill säga från regeringen. Detta gäller i allmänhet och det gäller alldeles särskilt när det handlar om mer genomgripande förnyelse, som exempelvis utvecklingen av e- förvaltning.</P> <P class="p54 ft7">Om regeringens styrning är den ena av förvaltningspolitikens nyckelfrågor är den andra hur myndighetsledningarna förmås att ta ledningen i genomförandet av regeringens förvaltningspolitiska ambitioner. Utredningen föreslår i kapitel 5 nya arbetsformer som tydliggör såväl regeringens roll som myndighetschefernas ansvar i den riktigt stora förnyelseprocess som vi just nu är inne i, det vill säga utvecklingen av <NOBR>e-förvaltningen.</NOBR></P> <P class="p55 ft8">Ett svårt uppdrag</P> <P class="p220 ft7">Utredningen har under sitt arbete kunnat konstatera att Verva haft ett svårt uppdrag. Från några håll har framhållits att myndighetens arbete med att skapa arenor för erfarenhetsutbyte varit värdefulla. Bland annat har anförts att statens <NOBR>E-forum</NOBR> är ett bra exempel på hur myndigheten arbetat med arenor för myndigheternas samverkan. Utredningen gör dock sammantaget bedömningen att resursåtgången i Vervas arbete med utveckling av <NOBR>e-förvaltning</NOBR></P> <P class="p389 ft14"><SPAN class="ft52">6 </SPAN>Handlingsplan för eFörvaltning – nya grunder för <NOBR>IT-baserad</NOBR> verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning (Fi 2008/491/OFA/SF).</P> <P class="p281 ft13">96</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32295x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td60"><SPAN class="p22 ft57">Analys och överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft7">knappast kan sägas stå i proportion till de faktiska resultat som hittills åstadkommits.</P> <P class="p60 ft7">Det finns heller inte, enligt utredningens mening, anledning att förvänta sig att en myndighet av Vervas storlek ska kunna spela en avgörande roll när det gäller den framtida <NOBR>e-förvaltningsutveck-</NOBR> lingen.</P> <P class="p390 ft7">Utredningen menar därför att det finns skäl att överväga om inriktningen på <NOBR>e-förvaltningsarbetet</NOBR> inte bör, i än högre utsträckning än idag, präglas av en federativ inriktning där de stora och resursrika myndigheterna som Skatteverket och Försäkringskassan vilka själva har åtskilliga medborgarkontakter, i nära samverkan med Regeringskansliet, bildar stommen i utvecklingen.</P> <P class="p15 ft7">På så sätt kan Sverige, med sin tradition av strategisk styrning från regeringen och decentraliserat beslutfattande i fristående myndigheter, välja en annan och mer flexibel väg på <NOBR>e-förvalt-</NOBR> ningens område än vad till exempel en del av våra grannländer gjort då man anammat mer centralstyrda modeller. På sikt torde det då finnas goda förutsättningar för att ett sådant vägval i federativ anda ger större möjligheter till ett system som präglas av ständig förnyelse och utvecklingskraft.</P> <P class="p370 ft7">De största myndigheterna, vilka står för en ansenlig del av statens samlade <NOBR>IT-kostnader,</NOBR> arbetar idag aktivt med att utveckla <NOBR>e-lösningar</NOBR> gentemot medborgarna. Det pågår därmed ett mycket kraftfullt utvecklingsarbete när det gäller <NOBR>e-förvaltning</NOBR> i svensk statsförvaltning. Samtidigt brister det alldeles uppenbart i samordningen av detta utvecklingsarbete.</P> <P class="p49 ft7">I sammanhanget är det dock viktigt att ha realistiska förväntningar på vilken samordning som verkligen kan ske i praktiken. Till exempel har Ansvarskommittén framhållit att sektoriseringen i Regeringskansliet gör det svårt att åstadkomma beslut och lösningar som tar ett helhetsperspektiv på olika problem vilka spänner över <NOBR>departements-,</NOBR> sektors- och myndighetsgränser.<SPAN class="ft43">7</SPAN></P> <P class="p49 ft7">En uppgift av central karaktär i <NOBR>e-förvaltningsarbetet</NOBR> är standardisering. Den statliga <NOBR>IT-standardiseringsutredningen<SPAN class="ft43">8</SPAN></NOBR><SPAN class="ft43"> </SPAN>har också lagt förslag angående standardisering bland annat av system och begrepp inom <NOBR>IT-området</NOBR> vilka denna utredning beaktat. Att olika statliga myndigheter och system ska kunna utbyta information får</P> <P class="p309 ft48"><SPAN class="ft46">7</SPAN><SPAN class="ft47">SOU 2007:10, Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft.</SPAN></P> <P class="p391 ft14"><SPAN class="ft46">8</SPAN><SPAN class="ft78">SOU 2007:47, Den osynliga infrastrukturen – om förbättrad samordning av offentlig IT- standardisering.</SPAN></P> <P class="p392 ft13">97</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Analys och överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft7">sägas vara ett grundkrav ur såväl ett medborgarsom hushållningsperspektiv.</P> <P class="p64 ft7">Utredningen vill dock samtidigt framhålla att det finns skäl att fundera över vilken typ, och grad, av standardisering som tjänar medborgarna och den samlade effektiviteten i staten bäst. Det finns alltid en risk att standardiseringssträvanden blir ett mål i sig och att insatta resurser inte motsvarar den nytta man får samt att standardiseringen, om den drivs för långt, motverkar ett kreativt utvecklingsarbete.</P> <P class="p65 ft7">Utredningen menar vidare att det är viktigt att regeringen har ett stöd på området, vilket inte nödvändigtvis ges av en stabsmyndighet, som följer och utvecklar <NOBR>e-standardiseringen</NOBR> mot bakgrund av att denna nu sker på olika nivåer, internationellt och nationellt. Såväl inom FN och EU liksom i vårt eget land drivs standardiseringen fram på bred front.</P> <P class="p65 ft7">Utvecklingen är på intet sätt någon isolerad statlig företeelse utan drivs av den tekniska utvecklingen och marknadsmekanismer. Att staten finns med som en viktig part i arbetet är dock av största vikt såväl för statsförvaltningen som för Sveriges ställning som ledande <NOBR>e-nation.</NOBR> Enligt utredningens uppfattning kommer detta arbete att kräva att resurser nära regeringen tas i anspråk men också att resurser ute i de olika myndigheterna kommer till användning.</P> <P class="p65 ft7">Andra utvecklingsprocesser som utredningen vill lyfta fram på <NOBR>e-förvaltningsområdet</NOBR> är arbetet med <NOBR>e-faktura</NOBR> och <NOBR>e-inköp.</NOBR> Inom dessa områden har Ekonomistyrningsverket haft ansvar för att utveckla viktiga funktioner vilka syftar till mer resurseffektiva arbetssätt i statsförvaltningen.</P> <P class="p65 ft7">Utredningen har övergripande gått igenom upphandlingsproblematiken i staten, vilket redovisas under 4.2.10. Det finns dock skäl att redan här lyfta fram det uppdrag Verva idag har angående ramavtalsupphandling på <NOBR>IKT-området.</NOBR> Oavsett vilken lösning utredningen väljer att förorda när det gäller det framtida stabsstödet på <NOBR>e-förvaltningsområdet</NOBR> bör frågan om <NOBR>IKT-upphandlingen</NOBR> nu lösas på ett praktiskt och pragmatiskt sätt för att säkra verksamhetens stabilitet. Utredningen återkommer i följande kapitel till förslag om hanteringen på längre sikt.</P> <P class="p393 ft13">98</P> </DIV> <DIV id="page_97"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td60"><SPAN class="p22 ft57">Analys och överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p76 ft8">Nya arbetsformer bör prövas</P> <P class="p268 ft7">Såväl när det gäller utvecklingen av <NOBR>e-förvaltningsfrågor</NOBR> som kompetensutveckling och andra förvaltningspolitiska frågor bör mer flexibla och tidsbegränsade arbetsformer övervägas. Med tanke på de resultat som hittills uppnåtts är det viktigt att söka lösningar vilka inte innebär att man bygger fast sig i en myndighetsstruktur utan att verksamheterna med automatik utvärderas och omprövas.</P> <P class="p15 ft7">Arbetet med <NOBR>e-förvaltning</NOBR> bör, enligt utredningens mening, präglas av att processen tar tillvara myndigheternas egen utvecklingskraft. En ny struktur bör därför också ge myndigheterna en arena för utbyte av erfarenheter och idéer. Likaså bör myndighetscheferna, och då inte minst de i myndigheter med stora IT- resurser och mycket frekventa medborgarkontakter, ges ett tydligt inflytande över den samlade <NOBR>e-utvecklingen</NOBR> i staten.</P> <P class="p48 ft7">Det torde till exempel vara lämpligt att normeringsansvaret när det gäller bland annat standardisering hanteras på ett sådant sätt att såväl de stora myndigheterna som centrala funktioner inom Regeringskansliet kan medverka i processen som leder fram till beslut om nya eller förändrade normer. Att skapa en arena där de stora och <NOBR>e-intensiva</NOBR> myndigheterna möter Regeringskansliet i konkreta framåtsyftande diskussioner om det praktiska genomförandet av regeringens <NOBR>e-handlingsplan</NOBR> är, enligt utredningens uppfattning, av största vikt för att planens mål ska kunna realiseras.</P> <P class="p394 ft8">Statsförvaltningens roll i arbetet med att hävda Sverige som en ledande <NOBR>IT-nation</NOBR></P> <P class="p186 ft7">Utredningen vill också peka på betydelsen av att staten genom ett <NOBR>e-arbete</NOBR> på hög nivå kan bli en viktig samverkanspartner för näringslivet när det gäller att sammantaget hävda Sveriges roll som en stark <NOBR>e-nation.</NOBR> Att på rätt sätt inkludera företrädare för näringslivet i det fortsatta arbetet med att utveckla <NOBR>e-förvaltningen</NOBR> bör kunna ge flera positiva effekter. Dels kan näringslivets kompetens användas för att utveckla statens, och den samlade offentliga sektorns, arbete med <NOBR>e-utveckling.</NOBR> Dels kan man härigenom skapa en arena där såväl näringslivet som Regeringskansliet och statsförvaltningen i övrigt på ett samlat sätt kan verka för att stärka Sveriges position som en ledande <NOBR>e-nation.</NOBR></P> <P class="p395 ft13">99</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Analys och överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p388 ft8"><SPAN class="ft8">4.2.4</SPAN><SPAN class="ft44">Kompetensförsörjning</SPAN></P> <P class="p220 ft7">Arbetet med kompetensförsörjning är central såväl i de enskilda myndigheternas utvecklingsarbete som ur den samlade statsförvaltningens framtidsperspektiv. Utredningens principiella uppfattning är därför att myndigheterna, och myndighetsledningarna, bör åläggas ett stort eget ansvar för att prioritera och lyfta fram dessa frågor i myndigheternas inre arbete. I praktiken kan detta sägas vara ett av myndighetsledningarnas mest strategiska uppdrag.</P> <P class="p53 ft7">Det är knappast lämpligt att stabsstödet tar över en alltför stor del av de enskilda myndigheternas ansvar här. Grundregeln är att myndigheterna ansvarar för sin egen kompetensförsörjning. Det finns dock områden där staten bör ta ett helhetsperspektiv på vissa kompetensbehov som är relativt specifika för staten. Utredningen återkommer nedan till denna diskussion.</P> <P class="p55 ft8">Utbildningar – en viktig del i kompetensutveckling</P> <P class="p220 ft7">Av stabsmyndigheterna är det framför allt Verva och Ekonomistyrningsverket som inom olika områden bidrar till myndigheternas kompetensförsörjning genom bland annat olika utbildningsinsatser.</P> <P class="p154 ft7">Till Vervas uppgifter, vilka ålades myndigheten när den bildades år 2006, hör att följa, analysera och utveckla den strategiska kompetensförsörjningen i staten. Verva ska vidare stödja myndigheternas verksamhetsutveckling avseende övergripande frågor om organisering och styrning genom att utveckla modeller och metoder samt erbjuda utbildningar inom sitt verksamhetsområde.</P> <P class="p65 ft7">Ekonomistyrningsverket anordnar också utbildningar inom sitt ansvarsområde, det vill säga inom områden som rör ekonomistyrning och budgetfrågor. Enligt verket föreligger ett förhållandevis stort intresse för utbildningarna vilka helt finansieras genom avgifter.</P> <P class="p54 ft7">Förutom utbildningsfunktionen, vilken tidigare fanns inom Regeringskansliet, fördes ett antal frågor över från Regeringskansliet till Verva år 2006. Bland dessa ingick det europeiska utvecklingssamarbetet inkluderande bland annat uttagningsprov för arbete i EU:s institutioner, så kallade concours.</P> <P class="p396 ft13">100</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB32299x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td60"><SPAN class="p22 ft57">Analys och överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p397 ft7">I en skrivelse till regeringen i november 2007<SPAN class="ft43">9 </SPAN>anför Verva att den besparing man upplever har lagts på myndigheten i och med att det så kallade äldreanslaget D:003 nu förbrukats kommer att ge stora konsekvenser för verksamhetsgrenen En kompetent förvaltning.</P> <P class="p270 ft7">Verva hemställer därför att regeringen ska besluta att Verva får teckna ramavtal för statsförvaltningens räkning inom området En kompetent förvaltning i syfte att myndighetens roll ska renodlas mot en beställar- och kravställarroll. Vidare hemställer verket om att man inte ska ha uppdraget att administrera och informera om concours samt att de villkor i regleringsbrevet för år 2008 som är kopplade till utbildningar som tidigare anordnats av Regeringskansliet tas bort.</P> <P class="p16 ft7">Till grund för sin hemställan lyfter Verva fram att det förvaltningspolitiska stödet, som myndigheten ansvarar för, på längre sikt bör fokuseras på en kraftsamling mot en elektronisk förvaltning. Det förvaltningspolitiska stödet av mer allmän karaktär bör minska ytterligare. Verva önskar istället ”fokusera på instruktionsenliga uppdrag och arbetsgivarpolitiskt stöd”.</P> <P class="p15 ft7">Erfarenheterna från Vervas arbete sedan år 2006 visar att det kan vara svårt att hävda betydelsen av kompetensförsörjningsfrågan när denna ska vägas mot framför allt intresset av att utveckla e- förvaltningen. De frågor som har mindre resurser till sitt förfogande tenderar att alltmer försvinna ur fokus och det har uppfattats som att frågorna om kompetensförsörjning har ned- eller bortprioriterats. Detta utgör i sig, enligt utredningens mening, ett skäl att pröva om dagens lösning, med ett ansvar men ett diffust sådant för Verva när det gäller strategiska kompetensförsörjningsfrågor, verkligen är den mest ändamålsenliga.</P> <P class="p398 ft7">Utredningen gör redan här bedömningen att frågor kring kompetensutveckling och andra förvaltningspolitiska insatser inom av regeringen utpekade områden bör utvecklas i en form som har tydligt prioriterade resurser. Dessa viktiga frågor bör inte, genom den organisatoriska lösning som väljs, riskera att prioriteras bort i konkurrens med mer direkt funktionsinriktade frågor.</P> <P class="p15 ft7">Vad gäller utbildningen för Regeringskansliets personal, vilken också kan komma andra delar av statsförvaltningen tillgodo där så är lämpligt, liksom övriga uppgifter som övertogs av Verva från Regeringskansliet år 2006 anser utredningen att kopplingen till</P> <P class="p399 ft14"><SPAN class="ft52">9 </SPAN>Skrivelse med anledning av utebliven ersättningsfinansiering av äldreanslaget D:003 (Fi2007/8988).</P> <P class="p400 ft13">101</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Analys och överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft7">övrigt kompetensutvecklingsarbete får anses vara relativt svag. Detta hindrar inte att det bör prövas om det finns något annat organ med ett brett utbildningsuppdrag och lämplig kompetenssammansättning som skulle kunna ansvara för utbildningsuppdraget gentemot bland andra Regeringskansliet.</P> <P class="p65 ft7">Det bör i sammanhanget också påpekas att det funnits vissa överlappningar mellan utbildningar på ekonomi- och budgetområdet mellan Ekonomistyrningsverket och Verva. I en framtida organisation bör sådana överlappningar om möjligt självklart undvikas.</P> <P class="p278 ft8">Stöd till, och utveckling av, kompetensförsörjning</P> <P class="p196 ft7">En annan fråga utredningen har att ta ställning till handlar om Vervas uppdrag att, enligt instruktionen, stödja och utveckla arbetet med den strategiska kompetensförsörjningen och verksamhetsutvecklingen i statsförvaltningen.</P> <P class="p65 ft7">Rent principiellt anser utredningen att utvecklingen av kompetenser och verksamheter bör ses som en naturlig del av regeringens arbete med att formulera och bedriva förvaltningspolitik. Att delegera uppgifter som är av policykaraktär är inte lämpligt.</P> <P class="p64 ft7">Att arbeta strategiskt med kompetensförsörjning syftar ytterst till att fortlöpande säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål på ett effektivt sätt såväl på kort som lång sikt.</P> <P class="p64 ft7">För myndigheterna har kompetensförsörjningen en stor betydelse för verksamhetens resultat. Förmågan att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare påverkar möjligheterna att fullgöra det uppdrag som riksdag och regering har givit dem. Detsamma gäller arbetet med att trygga ett gott ledarskap, en ändamålsenlig kunskapshantering, ett öppet arbetsklimat och hälsosamma arbetsmiljöer.</P> <P class="p65 ft30">Sammantaget är en väl fungerande kompetensförsörjning en nyckelfråga för statsförvaltningen. Rätt kompetens är avgörande för förmågan att uppnå goda resultat och utvecklas.</P> <P class="p52 ft7">Genom den arbetsgivarpolitiska delegeringen har myndigheterna ett eget ansvar, men därigenom också en betydande frihet, att själva utforma sin organisation. Detsamma gäller väsentligen de funktioner som har betydelse för kompetensförsörjningen. Endast den enskilda myndigheten själv kan utforma arbetssätt som säkrar en kompetensförsörjning utifrån verksamhetens behov. Detta</P> <P class="p285 ft13">102</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td60"><SPAN class="p22 ft57">Analys och överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft7">hindrar inte att regeringen har ett strategiskt och, övergripande ansvar för kompetensförsörjningen i staten. Regeringens uppgift i sammanhanget är att ange mål och följa upp myndigheternas arbete.</P> <P class="p401 ft7">Verva har, som tidigare nämnts, i uppdrag att följa och analysera kompetensförsörjningen i statsförvaltningen, stödja och utveckla arbetet med den strategiska kompetensförsörjningen och verksamhetsutvecklingen i statsförvaltningen, samt utforma eller erbjuda utbildningar för enskilda myndigheter. Som utredningen tidigare sagt talar övervägande skäl för att ansvaret för den förstnämnda uppgiften bör ligga på den myndighet som svarar för stabsstödet inom uppföljningsområdet.</P> <P class="p69 ft7">Det andra uppdraget till Verva att stödja och utveckla arbetet med den strategiska kompetensförsörjningen syftar till att underlätta och driva på myndigheternas arbete. I uppdraget ingår också att öka förståelsen för behovet av att tänka långsiktigt.</P> <P class="p14 ft7">Enligt utredningens uppfattning bör här grunddragen i den arbetsgivarpolitiska delegeringen vägleda utformningen av det långsiktiga arbetet med den strategiska kompetensförsörjningen. Det bör skapas tydlighet om vad som ingår i regeringens övergripande politiska ansvar och om vad som ingår i ansvaret för den konkreta kompetensförsörjningen som ligger på myndigheterna och dess ledningar. I sammanhanget är viktigt att understryka att kompetensförsörjningsfrågorna i mer allmän mening är generella för olika organisationer. Det finns därmed stöd att söka på den privata marknaden.</P> <P class="p69 ft7">När det gäller den organisatoriska formen för kompetensförsörjning avser utredningen att återkomma i kapitel 5.</P> <P class="p402 ft8"><SPAN class="ft8">4.2.5</SPAN><SPAN class="ft44">Prognoser och information om statlig ekonomi</SPAN></P> <P class="p186 ft7">Ekonomistyrningsverkets uppdrag, vilket har beskrivits i kapitel 2, är att bidra med beslutsunderlag till regeringen för den ekonomiska politiken. Uppdraget är av största strategiska betydelse när det gäller att ge regeringen stöd i att styra riket, förverkliga politiken och att utveckla statsförvaltningen. Ekonomistyrningsverket ansvarar för statsredovisningen och gör prognoser och analyser av den statsfinansiella utvecklingen. Den statliga ekonomin redovisas bland annat som resultat- och balansräkning, utfall på statsbudgeten och i nationalräkenskapstermer. Prognoserna används i</P> <P class="p403 ft13">103</P> </DIV> <DIV id="page_102"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB322102x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Analys och överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft7">regeringens budgetarbete och för regeringens och andra intressenters uppföljning av statsbudgeten och budgetpropositionen. Dessa ska bland annat i god tid varna för större avvikelser från budgeten, inte minst när det gäller utgiftstaket. I prognoserna ska Ekonomistyrningsverket också analysera och informera om aktuella statsfinansiella frågor.</P> <P class="p54 ft7">Under utredningens arbete har ingen kritik framförts mot hur Ekonomistyrningsverket fullgör detta uppdrag. Snarare har det i samtal med olika företrädare för Regeringskansliet betonats att det är av stor vikt att denna verksamhet kan drivas under långsiktigt stabila förutsättningar.</P> <P class="p65 ft7">Sammantaget ser inte utredningen några skäl att föreslå förändringar, vare sig vad gäller verksamheten med prognoser och information om statlig ekonomi eller dess organisatoriska struktur och hemvist.</P> <P class="p224 ft8"><SPAN class="ft8">4.2.6</SPAN><SPAN class="ft44">Ekonomistyrning</SPAN></P> <P class="p220 ft7">En central utgångspunkt för de statliga verksamheterna är att de övergripande besluten om inriktning tas av statsmakterna, det vill säga riksdag och regering. För att styra de statliga verksamheterna har statsmakterna olika styrformer till sitt förfogande. Bland dessa är självklart lagstiftning och annan normgivning av grundläggande betydelse. Likaså är regeringens utnämningsmakt ett viktigt styrmedel. Vidare är riksdagens kontrollmakt av betydelse för styrningen av och kontrollen över statsförvaltningen.</P> <P class="p53 ft7">De stabsmyndigheter denna utredning har i uppdrag att se över är, om än i varierande grad, främst involverade i den ekonomiska styrningen av statsförvaltningen. I dagens system är ekonomistyrningen uppdelad i dels finansiell styrning, dels resultatstyrning. I sammanhanget bör påpekas att också ekonomistyrningen i sig bygger på normgivning genom lag, förordning och föreskrifter.</P> <P class="p404 ft7">I sitt nyligen avlämnade slutbetänkande<SPAN class="ft43">10 </SPAN>diskuterar, och kritiserar, Styrutredningen dagens system för resultatstyrning och ett antal förslag läggs i syfte att förenkla och effektivisera liksom att visa på behovet av en mer strategisk och tydlig styrning av statsförvaltningen.</P> <P class="p405 ft7">Mot bakgrund av de förslag Styrutredningen presenterade i november 2007 finns det, enligt utredningens bedömning, skäl att</P> <P class="p369 ft14"><SPAN class="ft52">10 </SPAN>SOU 2007:75, Att styra staten – regeringens styrning av sin förvaltning.</P> <P class="p276 ft13">104</P> </DIV> <DIV id="page_103"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td60"><SPAN class="p22 ft57">Analys och överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft7">ha beredskap för större förändringar inom den samlade styrningen. Företrädesvis gäller detta resultatstyrningen.</P> <P class="p60 ft7">Utredningen gör bedömningen att det även i fortsättningen bör finnas en tydlig funktion inom stabsmyndigheterna vilken har i uppdrag att svara för utveckling och förvaltning av metoder/modeller och regelverk för ekonomi- och resultatstyrning. Ekonomistyrningsverkets verksamhet fungerar härvidlag huvudsakligen väl. Utredningen ser därför inga skäl att föreslå några förändringar när det gäller Ekonomistyrningsverkets uppdrag inom ekonomistyrningens område.</P> <P class="p16 ft7">Utredningen vill dock poängtera att en fortsatt utveckling och ett pågående institutionellt lärande kring styrning, liksom på alla andra områden, förutsätter löpande uppföljning av att de uppsatta målen nås. Att den funktion som har ansvar för utveckling och förvaltning av metoder/modeller och regelverk också ska följa upp tillämpningen av modellerna, och därmed av hur dessa fungerar, får anses givet.</P> <P class="p163 ft7">I detta sammanhang vill dock utredningen betona att det finns skäl att fortlöpande diskutera och ta ställning till frågan om gränsdragning mellan den löpande uppföljningen och en mer förutsättningslös utvärdering både av enskilda myndigheter och av större systemsamband. Styrutredningen betonar mycket starkt betydelsen av utredning och uppföljning <NOBR>ad-hoc</NOBR> som anpassas till den konkreta situationen och den speciella myndigheten, detta som komplettering till en mer löpande uppföljning. För mera omfattande och förutsättningslösa utvärderingar, som genomförs vid sidan av löpande uppföljning och reguljära myndighetsanalyser, förfogar regeringen bland annat över kommittéväsendet.</P> <P class="p216 ft7">Utredningen har undersökt hur stabsmyndigheternas utbud av kompetensutveckling och råd och stöd till övriga statsförvaltningen hanteras. Utredningens grundinställning är att genomförandet av utbildningsinsatser i sig inte nödvändigtvis är ett statligt åtagande. I den mån det finns kompetens på den öppna utbildningsmarknaden, vilken passar statsförvaltningens behov, finns det skäl att nyttiggöra sig av denna istället för att bedriva egen utbildningsverksamhet inom staten.</P> <P class="p370 ft7">Det finns anledning att lyfta fram att den statliga ekonomistyrningen innehåller många specifika element. Detta gör att det inte sällan krävs en specialistkompetens såväl för att direkt handlägga som att utbilda i och ge råd i styrningsfrågor. Det går inte generellt att avgöra om staten själv ska svara för utbildnings-</P> <P class="p406 ft13">105</P> </DIV> <DIV id="page_104"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Analys och överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft7">insatser. Det är därför viktigt att de myndigheter som ansvarar för utbildningsinsatser på allvar prövar förutsättningarna för att utnyttja det utbud som finns, eller skulle kunna finnas, på marknaden när det gäller relevanta utbildningar.</P> <P class="p64 ft7">Inom detta område, liksom inom andra områden där utredningen diskuterar möjligheten till konkurrensutsättning, vill utredningen framhålla att statens och därigenom regeringens aktiva arbete för att medverka till att marknadslösningar uppstår är av mycket stor betydelse.</P> <P class="p65 ft7">Utredningen har vidare uppmärksammats på att Ekonomistyrningsverkets normeringsansvar inom det ekonomiadministrativa området ibland kan ge upphov till gränsdragningsproblem gentemot andra myndigheter. Det finns ett antal förordningar som reglerar bland annat betalningar, kapitalförsörjning och hantering av utestående fordringar hos statliga myndigheter. Riksgäldskontoret, Ekonomistyrningsverket och Kammarkollegiet har rätt att ge ut föreskrifter till respektive förordning. Denna ordning kan, enligt vad utredningen uppfattat, ibland leda till att myndigheternas roller framstår som otydliga och att gränsdragningsproblem uppstår.</P> <P class="p407 ft7">Utredningen har fört diskussioner om detta med de berörda myndigheterna. Det har dock inte varit möjligt att inom den tid som stått till förfogande analysera frågan. Utredningen har inte heller den kompetens som krävs för att se över bemyndiganden och förordningar på det ekonomiadministrativa området. Utredningen har därför valt att inte behandla saken vidare.</P> <P class="p65 ft7">Avslutningsvis ska det framhållas att informationssystemet Hermes är en viktig del av arbetet på detta område liksom inom området prognoser och information om statlig ekonomi, vilket avhandlats ovan. Utredningen har dock inte haft möjlighet att mera djuplodande analysera funktionerna i Hermes. Utredningen kan konstatera att det inte framkommit någon egentlig kritik mot systemet vid de kontakter utredningen haft. Utredningen finner därför inte skäl att lämna några förslag till förändringar vad avser systemet och hur det används.</P> <P class="p408 ft13">106</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB322105x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td60"><SPAN class="p22 ft57">Analys och överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p409 ft8"><SPAN class="ft8">4.2.7</SPAN><SPAN class="ft44">Administrativt stöd inklusive fordringsbevakning</SPAN></P> <P class="p186 ft7">Som redogjorts för tidigare svarar Kammarkollegiet för olika former av ekonomiadministrativt stöd åt främst små och medelstora myndigheter. Det är frågan om ett antal olika tjänster, exempelvis fakturahantering, löpande redovisning, bokslutsarbete, löneadministration och konsultinsatser av ekonomichefer. Konsultinsatserna innefattar såväl att hantera akuta situationer som att medverka i utvecklings- och rationaliseringsprojekt. Kollegiet hjälper vidare till vid etablering och avveckling av myndigheter.</P> <P class="p48 ft7">Kammarkollegiet tillhandahåller också inkassotjänster åt andra statliga myndigheter. Detta innebär att kollegiet hjälper till med att bevaka och driva in fordringar.</P> <P class="p215 ft8">Dagens administrativa stöd</P> <P class="p186 ft7">Utredningens kontakter med några myndigheter som utnyttjar Kammarkollegiet för sin ekonomiadministration tecknar en väsentligen positiv bild som dock inte är helt ogrumlad. Utredningen bedömer dock att kollegiets serviceåtaganden i stort fungerar väl. Det kan emellertid finnas skäl att analysera varför vissa myndigheter i kollegiets primära målgrupp väljer att själva sköta hela eller delar av sin administration. Sett ur ett samlat perspektiv på statsförvaltningen torde det inte vara problemfritt om små myndigheter väljer att sköta administrationen på egen hand trots att de knappast har en tillräckligt omfattande verksamhet för att den ska motivera en egen administration.</P> <P class="p69 ft7">2006 års förvaltningskommitté har också konstaterat att de flesta små myndigheter är mycket nöjda med Kammarkollegiets service, men att den kan utvecklas. Sett mot bakgrund av att Kammarkollegiets framtida verksamhet och inriktning utreds av Stabsutredningen, menar kommittén att det är svårt att mer detaljerat och konkret diskutera hur Kammarkollegiets service kan utvecklas.<SPAN class="ft43">11</SPAN></P> <P class="p383 ft7">Kammarkollegiet tillhandahåller mer eller mindre skräddarsydda lösningar för enskilda myndigheter. Detta reser frågan om särlösningarna är en funktion av regelsystemets utformning eller har andra förklaringar. Utredningen återkommer till denna fråga.</P> <P class="p410 ft14"><SPAN class="ft52">11 </SPAN>SOU 2007:107, Opinionsbildande verksamhet och små myndigheter.</P> <P class="p411 ft13">107</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Analys och överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p303 ft7">Huvudfrågan när det gäller Kammarkollegiets administrativa stöd till små och medelstora myndigheter handlar om önskvärdheten i och möjligheterna att konkurrensutsätta verksamheten ytterligare. Först bör understrykas att det i dag inte finns några formella eller andra hinder för myndigheter att för sin ekonomiadministration anlita aktörer på den öppna marknaden. Problemet är att sådana knappast finns.</P> <P class="p54 ft7">I regeringens direktiv till utredningen poängteras att det statliga åtagandet bör prövas när det gäller stabsmyndigheternas olika verksamheter. Uppdraget omfattar således, trots vad som nyss har sagts, även det ekonomiadministrativa stödet. Utredningen har därför övervägt alternativa lösningar.</P> <P class="p65 ft7">Av de diskussioner utredningen fört med såväl statliga företrädare som en privat redovisningskonsult följer att man inte bör överskatta möjligheterna att på kort sikt lägga över ekonomi- och personaladministrativa uppgifter på intressenter utanför statsförvaltningen. Inte minst den statliga ekonomistyrningen kräver en så specialiserad kompetens i ekonomiadministrationen att den egentligen inte kan utföras rätt av den som inte har en gedigen erfarenhet av ekonomistyrning i staten. Något brett marknadsutbud som alternativ till det inomstatliga utbudet finns inte.</P> <P class="p53 ft7">Det är idag synnerligen tveksamt om det skulle ligga några effektivitets- och specialiseringsfördelar i att överföra det ekonomiadministrativa stödet i den statliga verksamheten till privata aktörer. Av erfarenheten att döma är det bara något eller några enstaka företag som specialiserat sig på statlig ekonomiadministration. Det handlar då om personer som tidigare arbetat i statsförvaltningen men valt att starta ett eget företag.</P> <P class="p412 ft8">Ekonomistyrningsverkets rapport ”Gemensamma lösningar för effektivare administration”</P> <P class="p220 ft7">Enligt sina tilläggsdirektiv ska utredningen ta ställning till Ekonomistyrningsverkets egeninitierade rapport till regeringen ”Gemensamma lösningar för effektivare administration” (ESV 2007:33) och bedöma analys och förslag ur Ekonomistyrningsverkets och Kammarkollegiets perspektiv.</P> <P class="p64 ft30">I rapporten bedömer Ekonomistyrningsverket att det finns en betydande effektiviseringspotential i en mer koncentrerad och myndighetsövergripande hantering av volymtjänster inom det</P> <P class="p57 ft13">108</P> </DIV> <DIV id="page_107"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td60"><SPAN class="p22 ft57">Analys och överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft7">ekonomi- och personaladministrativa området. Ekonomistyrningsverket menar att dessa kan ge både finansiella besparingar och underlätta framtida kompetensförsörjning. De fördelar som kan vinnas genom samverkan över myndighetsgränser tas idag endast tillvara i mycket begränsad utsträckning på grund av olika hinder eller bristande incitament.</P> <P class="p49 ft7">Myndigheten menar samtidigt att det är nödvändigt att upprätthålla god kvalitet i verksamheten under en eventuell förändringsprocess vilket talar för en stegvis ansats. Slutligen menar man att för att nå framgång med en flerårig myndighetsövergripande utvecklingsprocess krävs ett tydligt och uthålligt inriktningsbeslut från regeringen samt en resurs utanför Regeringskansliet som kan stödja och samordna processen samt en balans mellan förändringstryck och frivillighet.</P> <P class="p370 ft7">Utifrån ovanstående bedömning föreslår Ekonomistyrningsverket att regeringen, baserat på ett koncernperspektiv, tar initiativ för att få till stånd en målinriktad flerårig utvecklingsprocess och att fokus nu riktas mot ett första steg där:</P> <P class="p413 ft30"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft84">Ekonomstyrningsverket får i uppdrag av regeringen att stödja och samordna utvecklingsprocessen samt att utveckla nyckeltal och årligen rapportera till regeringen,</SPAN></P> <P class="p414 ft30"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft84">att Kammarkollegiet får i uppdrag att på lämpligt sätt och i samråd med Ekonomistyrningsverket utveckla en service som är inriktad på effektiv hantering av volymtransaktioner,</SPAN></P> <P class="p414 ft30"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft84">att de myndigheter som har etablerat interna servicecenter ges i uppdrag att i samråd med Ekonomistyrningsverket erbjuda service också till andra lämpliga myndigheter,</SPAN></P> <P class="p414 ft30"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft84">att ett nytt servicecenter skapas för någon lämplig myndighetsgrupp med stöd av Ekonomistyrningsverket,</SPAN></P> <P class="p415 ft30"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft84">att regeringen överväger att i särskild ordning pröva om det finns betydande effektiviseringspotentialer inom andra delar av det administrativa stödet.</SPAN></P> <P class="p416 ft7">Utredningen delar väsentligen de bedömningar som görs i Ekonomistyrningsverkets rapport. Denna utredning har dock inte i uppdrag att pröva utvecklingen av administrativ samordning i statsförvaltningen som helhet. Några viktiga saker att observera i Ekonomistyrningsverkets rapport, vilka berör två av stabsmyndigheterna, Ekonomistyrningsverket och Kammarkollegiet, är dock:</P> <P class="p417 ft13">109</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Analys och överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p418 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">att det behövs ett aktivt koncernövergripande initiativ från regeringens sida för att en förändring ska komma till stånd,</SPAN></P> <P class="p316 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">att det kommer att krävas mer av standardiserade lösningar för att uppnå bättre samordnade och därigenom mer kostnadseffektiva lösningar samt</SPAN></P> <P class="p337 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft31">att regeringen behöver ha ett bra och kompetent stabsstöd för att genomföra sina förvaltningspolitiska ambitioner på detta område.</SPAN></P> <P class="p278 ft8">Utredningens samlade bedömning</P> <P class="p220 ft7">Utredningen bedömer mot bakgrund av bland annat Ekonomistyrningsverkets ovan nämnda rapport att det knappast är möjligt att i en alltför snabb takt förändra de mindre myndigheternas administrativa samordning. Innan större beslut tas om såväl aktiva styråtgärder för en ökad samordning som för en utökad konkurrensutsättning bör en diskussion föras utifrån ett samlat perspektiv på statsförvaltningen. Åtgärder som inte innefattar, eller i vart fall på allvar beaktar, vad som sker inom de stora myndigheterna blir definitionsmässigt marginella, såväl ur ett effektiviseringssom medborgarperspektiv.</P> <P class="p212 ft7">Frågan om behovet av standardisering av rutiner och tjänster för att öka volymer, vilket i sin tur kan sänka styckkostnader, bör framhållas som ytterligare en viktig förutsättning för att lyckas väl med att göra den statliga ekonomiadministrationen attraktiv för aktörerna på marknaden. Erfarenheterna av ekonomiadministrativt stöd till andra myndigheter visar att det inte i tillräcklig utsträckning är möjligt att tillhandahålla standardiserade tjänster. Utsikterna att finna externa intressenter, vilka kan erbjuda motsvarande tjänster till konkurrenskraftiga priser och med bibehållen kvalitet, blir därför begränsade.</P> <P class="p53 ft7">När det gäller bevakning och indrivning av fordringar bör det påpekas att en myndighet idag fritt kan välja mellan Kammarkollegiet och ett privat företag. Det finns också en fungerande marknad med ett stort antal privata inkassoföretag. Flera myndigheter har valt marknadslösningar. Ett <NOBR>100-tal</NOBR> myndigheter har dock funnit fördelar i att Kammarkollegiets verksamhet är anpassad till de statliga myndigheternas särskilda krav och bland annat tar hänsyn till den särreglering som gäller på det statliga området.</P> <P class="p419 ft13">110</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td60"><SPAN class="p22 ft57">Analys och överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft7">Särregleringen innebär bland annat att en myndighet inte får överlåta sina fordringar. Syftet är att myndigheterna ska ha full kontroll över indrivningsförfarandet och vid behov kunna ta sociala och andra hänsyn. Kammarkollegiets verksamhet bedrivs med fasta, låga avgifter och utan provision, vilket innebär att kollegiet alltid levererar hela det indrivna beloppet till den myndighet som äger fordringen. Kollegiets verksamhet är således kostnadseffektiv för staten som helhet.</P> <P class="p370 ft7">Vidare kan det konstateras att utredningen delar Ekonomistyrningsverkets uppfattning att det behövs aktiva och koncernövergripande insatser för att åstadkomma en bättre samordning av administrativa funktioner i staten i syfte att uppnå såväl ekonomiska som kvalitetshöjande effekter. Utredningen anser också att såväl regeringens som stabsmyndigheternas aktiva medverkan är en förutsättning för att lyckas med en sådan målsättning. De förslag Ekonomistyrningsverket lägger angående Ekonomistyrningsverket självt och Kammarkollegiet torde förtjäna att ytterligare prövas i en process där båda myndigheternas erfarenheter och kunskap tas till vara.</P> <P class="p216 ft7">Utredningen vill dock göra regeringen uppmärksam på att Ekonomistyrningsverkets rapport inte i särskilt hög grad lyfter fram möjligheterna att, ens på sikt, stimulera fram lösningar där privata marknadsaktörer och deras kunnande tas tillvara när det gäller att effektivisera det administrativa stödet i statsförvaltningen. Utredningen vill därför framhålla att det framförallt är regeringen som förfogar över de instrument som kan utnyttjas för att marknadslösningar på sikt ska utvecklas och utnyttjas. Ånyo vill utredningen i detta sammanhang understryka betydelsen av den pragmatiska prövningen om förutsättningar faktiskt föreligger att i det enskilda fallet vinna effektiviserings- och specialiseringsfördelar genom en mer eller mindre långtgående samverkan mellan statliga myndigheter eller utnyttjande av externa lösningar.</P> <P class="p420 ft7">Det är, som framgått tidigare, utredningens bedömning att en ”marknad” för statliga ekonomiadministrativa tjänster knappast uppstår av sig själv. Statens, och därigenom regeringens, aktiva medverkan till att en sådan marknad uppstår torde ha en stor betydelse. I detta sammanhang vill utredningen också påminna om det resonemang som förts ovan bland annat när det gällt konkurrensutsättning av anordnandet av olika utbildningar i staten.</P> <P class="p421 ft13">111</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Analys och överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p388 ft8"><SPAN class="ft8">4.2.8</SPAN><SPAN class="ft44">Det statliga försäkringssystemet</SPAN></P> <P class="p220 ft30">Som framgått av kapitel 2 har Kammarkollegiet ansvar för det interna statliga försäkringssystemet. Kollegiet ska även stödja myndigheterna i deras riskhantering.</P> <P class="p52 ft7">Utredningen har i sitt arbete mött i stort sett uteslutande positiva omdömen om hur dagens statliga försäkringssystem fungerar. De företrädare för Regeringskansliet och olika myndigheter som utredningen har haft kontakt med har framhållit att kollegiets personal ger ett gott stöd i riskhanteringsfrågor och att försäkringslösningarna väl svarar upp mot deras behov. Kostnaderna för försäkringarna förefaller rimliga och sammantaget tycks systemet bidra till en god riskhantering och resurshushållning i staten. I direktiven till utredningen framhålls att denna bör klargöra vad som bör vara statliga åtaganden när det gäller konkurrensutsatt verksamhet inom stabsmyndigheterna. Detta kan tolkas så att utredningen bör pröva vilka delar av dagens verksamhet inom myndigheterna som kan ses som ett statligt åtagande.</P> <P class="p212 ft7">Om man anlägger ett strikt principiellt synsätt torde det å ena sidan finnas skäl att ifrågasätta om försäkringsverksamhet bör vara ett statligt åtagande. På marknaden finns ett antal försäkringsbolag, svenska och internationella, vilka rimligen borde kunna erbjuda lösningar åt olika statliga myndigheter. Å andra sidan kan utredningen konstatera, att det ingalunda är självklart att en stor ”koncern” som statsförvaltningen bör gå ut på marknaden för att låta olika delar av ”koncernen” teckna egna försäkringar.</P> <P class="p65 ft7">Tvärtom torde det finnas skäl som talar för att just riskhantering och försäkringslösningar bör ses ur ett helhetsperspektiv där hela statens nytta tas tillvara. Såväl när det gäller kompetens på sakområdet som hushållningsaspekter, där inte minst riskspridning är en viktig faktor att ta hänsyn till, finns det mycket som talar för att ha en samordnad lösning för statsförvaltningen. Ett alternativ till dagens interna försäkringssystem skulle då kunna vara att staten gemensamt handlar upp en försäkringslösning för hela statsförvaltningen.</P> <P class="p212 ft7">Utredningen bedömer dock att det inte finns något som talar för att en sådan lösning skulle blir mer kostnadseffektiv än dagens lösning för staten totalt. Samtidigt bör man betänka att den kompetens kring riskhantering inom staten i stort, men också när det gäller förhållandena vid enskilda myndigheter, som nu finns samlad</P> <P class="p225 ft13">112</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td60"><SPAN class="p22 ft57">Analys och överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft7">inom Kammarkollegiet starkt riskerar att skingras och gå förlorad om dagens system avvecklas.</P> <P class="p60 ft7">Utredningen bedömer att det inte finns några vägande skäl att förändra dagens interna statliga system för försäkring och riskhantering.</P> <P class="p60 ft7">När det gäller verksamhetens organisatoriska hemvist och lokalisering ser inte heller utredningen några skäl för att föreslå förändringar. Verksamheten fungerar väl inom Kammarkollegiet och att den är förlagd till Karlstad försvårar inte kontakterna med kollegiets ledning och verksamheter i övrigt. En flytt av verksamheten till exempelvis Stockholm skulle föra med sig såväl kostnader som en risk för att kompetens går förlorad.</P> <P class="p309 ft8"><SPAN class="ft8">4.2.9</SPAN><SPAN class="ft44">Den statliga kapitalförvaltningen</SPAN></P> <P class="p186 ft7">Kammarkollegiet förvaltar omkring 400 stiftelser, fonder eller kapital som är bundet till ett visst ändamål och därför ska förvaltas för detta. Vid en första anblick kan det, framför allt när man ser till det statliga åtagandet, verka tveksamt om staten, genom kollegiet, ska ägna sig åt kapitalförvaltning. Det finns en mängd professionella placerare på marknaden som, kan man tycka, borde kunna sköta denna uppgift.</P> <P class="p16 ft30">För att söka bena upp problematiken något har därför utredningen analyserat vilka olika skäl som finns för att staten/Kammarkollegiet idag förvaltar dessa olika kapital.</P> <P class="p59 ft7">I en första grupp återfinns ett antal placeringar angående vilka det genom lag, förordning eller annan författning är reglerat att just Kammarkollegiet ska förvalta kapitalet. Dessa förvaltningsuppdrag motsvarar sammanlagt cirka 7 miljarder kronor. Skälen till att lagstiftaren eller annan beslutsfattare valt att peka ut Kammarkollegiet som enda alternativ för uppdraget skiftar dock. Ofta är det grundläggande skälet att medlen har, även om de inte är statliga i egentlig mening, en stark statlig anknytning i något avseende. Placeringen av medlen ska med andra ord inte enbart ta hänsyn till målet om största möjliga avkastning utan även andra skäl har vägts in när valet av förvaltare gjorts. Det kan här handla om Kärnavfallsfonden, där den egna styrelsen fattar besluten, eller vissa fonder inom socialförsäkringsområdet eller brottsofferfonden.</P> <P class="p48 ft7">I en andra grupp återfinns förvaltningsuppdrag av speciell karaktär. Kammarkollegiet förvaltar på Premiepensionsmyndighetens</P> <P class="p422 ft13">113</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Analys och överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft7">uppdrag pensionspengar innan dessa placeras enligt spararnas egna direktiv. Det är alltså fråga om ett led i en procedur som syftar till att det förvaltade kapitalet ska förvaltas på ett helt marknadskonformt sätt. Kollegiet svarar också för förvaltningen av garantimedel på uppdrag av Insättningsgarantinämnden. Här är det fråga om en särskild förvaltning för det fall fallissemang skulle inträffa i marknadssystemet. I båda dessa nu nämnda fall finns det alltså särskilda skäl till att förvaltningen har lagts hos Kammarkollegiet, skäl som bottnar i en genomtänkt syn på förhållandet mellan stat och marknad.</P> <P class="p53 ft7">I en tredje grupp finns ett stort antal större och mindre uppdrag där uppdragsgivaren varit helt fri att välja Kammarkollegiet eller en placerare på den öppna marknaden. En stor uppdragsgivare är här Svenska kyrkan vilken även efter det att relationerna till staten förändrats vid sekelskiftet år 2000 fortsatt att anlita Kammarkollegiet som kapitalförvaltare.</P> <P class="p65 ft7">Denna genomgång visar att de uppdrag Kammarkollegiet ansvarar för antingen har sin grund i att allmänna intressen talar för att staten ska ansvara för en från kapitalmarknaden skild förvaltning av vissa medel. Eller så har Kammarkollegiet fått uppdraget därför att kapitalägaren valt kollegiet som kapitalförvaltare i konkurrens med andra placerare på marknaden.</P> <P class="p65 ft7">När det gäller den första gruppen så torde det således finnas goda skäl för att staten även fortsättningsvis upprätthåller en god kompetens inom kapitalförvaltningsområdet för att kunna hantera vissa fonder i en ordning som statsmakterna beslutat. De båda förvaltningsuppdrag som finns i den andra gruppen har sin grund i överväganden om hur staten och marknaden bör interagera. När det gäller den tredje gruppen kan utredningen endast konstatera att Kammarkollegiet är utsatt för konkurrens från den privata marknaden men att man tydligen sköter sina uppdrag med så god kvalitet att uppdragsgivarna väljer att ge kollegiet fortsatt förtroende.</P> <P class="p265 ft7">Mot bakgrund av vad som nu har sagts finner inte utredningen skäl att föreslå förändringar när det gäller Kammarkollegiets uppdrag inom kapitalförvaltningen. Den ordning som råder idag är sakligt grundad och utformad med stöd i en övertänkt syn på förhållandet mellan stat och marknad.</P> <P class="p423 ft13">114</P> </DIV> <DIV id="page_113"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td60"><SPAN class="p22 ft57">Analys och överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p409 ft8"><SPAN class="ft8">4.2.10</SPAN><SPAN class="ft11">Upphandlingsverksamheten i staten</SPAN></P> <P class="p191 ft7">Frågor kring upphandling och inköpssamordning ingår som vitala delar av några av stabsmyndigheternas uppgifter. Det är samtidigt en viktig förvaltningspolitisk fråga där stora möjligheter till en samlat bättre resurshushållning inom staten torde finnas. Vidare har frågorna lyfts fram såväl av företrädare för Regeringskansliet som av stabsmyndigheterna och även andra myndigheter som utredningen varit i kontakt med.</P> <P class="p48 ft7">Utredningen har därför haft anledning att övergripande titta på dessa frågor ur olika aspekter. Det stod dock relativt snart klart att denna utredning inte har haft möjlighet att analysera de större sambanden inom inköps- och upphandlingsproblematiken på något djupare sätt. På samma gång går frågorna när det gäller organisering och styrning av statlig inköps- och upphandlingspolitik utöver det uppdrag som denna utredning har givits i sina direktiv.</P> <P class="p15 ft7">Utredningen finner dock skäl för att frågor om inköp och upphandling övervägs vidare och återkommer härtill i kapitel 5.</P> <P class="p424 ft17"><SPAN class="ft17">4.2.11</SPAN><SPAN class="ft85">Bör Regeringskansliets verksamhet renodlas ytterligare och några uppgifter skötas av stabsstödet istället?</SPAN></P> <P class="p425 ft7">Regeringen styr riket genom att den verkställer riksdagens beslut och tar initiativ till nya lagar eller lagändringar. Regeringskansliets främsta uppgift är att vara regeringen behjälplig med att ta fram underlag och förslag till regeringsbeslut.</P> <P class="p60 ft7">För att Regeringskansliet ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett så bra sätt som möjligt är det viktigt att Regeringskansliet kan fokusera på sådana insatser som är av strategisk betydelse för regeringen. Rent administrativa uppgifter, som saknar koppling till regeringens politik, bör i princip inte hanteras av Regeringskansliet om de i stället kan tas om hand av en förvaltningsmyndighet.</P> <P class="p15 ft7">Utredningen har uppmärksammat ett antal uppgifter som idag utförs inom Regeringskansliet och som borde kunna överföras till en stabsmyndighet. Dessa verksamheter diskuteras kortfattat nedan.</P> <P class="p426 ft13">115</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB322114x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Analys och överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p222 ft8">Arvsfondsdelegationen</P> <P class="p196 ft7">Allmänna arvsfonden bildades 1928. Om en avliden person saknar nära släktingar, och inte har skrivit ett testamente, tillfaller egendomen arvsfonden. Arvsfonden kan också få egendomar genom gåva, testamente eller försäkring. Ändamålet med fonden är att främja nyskapande och utvecklande verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder.<SPAN class="ft43">12</SPAN></P> <P class="p212 ft7">Arvsfondsdelegationen är en nämndmyndighet utan egen personal och med Regeringskansliet som värdmyndighet. Myndigheten beslutar om stöd ur fonden, men har också till uppgift att följa upp projekt som beviljats stöd samt informera allmänheten om fondens ändamål och användningsområde. När myndigheten bildades var skälet att regeringen skulle avlastas arvsfondsärenden som inte kräver ställningstagande från regeringen. De administrativa och handläggande uppgifterna utförs av ett kansli som är placerat i Socialdepartementet. Ansökningar om projekt- och lokalstöd som kommer in till myndigheten hanteras av kansliet, som tar fram förslag till beslut i ärendena.</P> <P class="p212 ft7">Kammarkollegiet ansvarar för närvarande för två uppgifter som rör Allmänna arvsfonden. Den ena är att företräda fonden och se till att medel kommer in till fonden. Den andra är att förvalta fonden och att betala ut beviljat stöd efter rekvisition. Kammarkollegiet lämnar i sin årsredovisning en redogörelse för förvaltningen av fonden.</P> <P class="p54 ft7">Det finns ett antal tänkbara organisationsmodeller för Arvsfondens och Arvsfondsdelegationens verksamhet. Riksdagens revisorer<SPAN class="ft43">13 </SPAN>föreslog i en rapport år 1999 att samtliga verksamheter som rör Allmänna arvsfonden skulle slås samman i en myndighet. Revisorerna ansåg att regeringen borde överväga att placera myndigheten utanför Regeringskansliet på motsvarande sätt som traditionella myndigheter under regeringen. Ett annat alternativ var att flytta Arvsfondsdelegationens kansli från Regeringskansliet till en lämplig förvaltningsmyndighet. Vid den senaste översynen av Arvsfondsdelegationens verksamhet bestämdes det dock att delegationen skulle fortsätta att vara en nämndmyndighet inom Regeringskansliet.<SPAN class="ft43">14 </SPAN>Utredningen anser att det finns skäl att på nytt</P> <P class="p427 ft48"><SPAN class="ft46">12</SPAN><SPAN class="ft71">Närmare bestämmelser finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden och i förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden.</SPAN></P> <P class="p307 ft48"><SPAN class="ft46">13</SPAN><SPAN class="ft47">Förs. 1999/2000:RR9.</SPAN></P> <P class="p307 ft14"><SPAN class="ft46">14</SPAN><SPAN class="ft78">Se prop. 2002/03:136.</SPAN></P> <P class="p276 ft13">116</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB322115x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td60"><SPAN class="p22 ft57">Analys och överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft7">överväga Regeringskansliets roll som värdmyndighet åt Arvsfondsdelegationen och återkommer till frågan i kapitel 5.</P> <P class="p215 ft8">Hanteringen av statliga bidrag</P> <P class="p186 ft7">Regeringen eller Regeringskansliet disponerar ett stort antal anslag från vilka stöd och bidrag betalas ut.<SPAN class="ft43">15 </SPAN>Antalet utbetalningar uppgick sammantaget till cirka 2 400 stycken. År 2007 betalades cirka 14,2 miljarder kronor ut i form av stöd och bidrag från anslag som stod till regeringens eller Regeringskansliets disposition.</P> <P class="p60 ft7">Regeringskansliet bereder idag bidragsärendena, oavsett om det är regeringen eller Regeringskansliet som har dispositionsrätten och beslutar om bidragsgivningen. Vissa bidrag är författningsreglerade och Regeringskansliet har tagit fram riktlinjer för handläggningen av de bidrag som inte är det.</P> <P class="p15 ft7">I Regeringskansliets riktlinjer anges vissa generella villkor för utbetalning av bidrag. Det handlar här om en hantering gentemot rent formella och administrativa krav. När ett bidrag har betalats ut ställs krav på återrapportering från mottagarens sida. En granskning av återrapporteringen kan leda fram till att ärendet avslutas, att ytterligare utbetalning sker eller att krav ställs på återbetalning.</P> <P class="p49 ft7">Regeringens eller Regeringskansliets bidragsgivning har tidigare varit föremål för utredning. Det har ifrågasatts om regeringen överhuvudtaget ska ta på sig denna typ av förvaltningsuppgifter och om regeringen och Regeringskansliet fungerar effektivt som verkställande myndigheter.</P> <P class="p428 ft7">Riksdagens revisorer har i en rapport<SPAN class="ft43">16 </SPAN>bedömt att regeringens roll som bidragsgivare i och för sig går att förena med den svenska förvaltningsmodellen. Revisorerna pekade emellertid på att det finns risk för att Regeringskansliet, åtminstone i ett inledningsskede, inte har tillräcklig kunskap för denna typ av myndighetsuppgifter. Den omfattande berednings- och beslutsprocessen som uppgiften kräver kan dessutom tränga undan andra viktiga uppgifter.<SPAN class="ft43">17</SPAN></P> <P class="p270 ft7">Riksrevisionen genomförde år 2006 en granskning av hanteringen av bidragsmedel som regeringen och Regeringskansliet</P> <P class="p429 ft48"><SPAN class="ft46">15</SPAN><SPAN class="ft47">Utöver förvaltningsanslaget utgiftsområde 1 anslag 90:5.</SPAN></P> <P class="p430 ft48"><SPAN class="ft46">16</SPAN><SPAN class="ft47">2000/01:RR14, Anslag som regeringen disponerar och fördelar. Konstitutionsutskottet har behandlat rapporten (2001/02:KU5), vilken har gett upphov till ett tillkänna givande från riksdagen (rskr. 2001/04:40).</SPAN></P> <P class="p329 ft14"><SPAN class="ft46">17</SPAN><SPAN class="ft78">2000/01:RR14, Anslag som regeringen disponerar och fördelar.</SPAN></P> <P class="p411 ft13">117</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB322116x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Analys och överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p377 ft7">fördelar.<SPAN class="ft43">18 </SPAN>Revisionen konstaterade att det fanns brister vad gäller styrning och kontroll av bidragen.</P> <P class="p52 ft7">Till skillnad från Regeringskansliet har Kammarkollegiet stor erfarenhet av att ge administrativt stöd till andra myndigheter. Genom att överlåta vissa uppgifter av administrativ och formell karaktär till kollegiet skulle hanteringen av ärendena bli mer effektiv och rättssäker. Att arbetsuppgifterna utförs av ett mindre antal personer och efter enhetliga rutiner medför i sig en ökad kvalitet och kontroll men kan även ge upphov till effektivitetsvinster. Resurser skulle dessutom, vilket tidigare sagts, kunna frigöras inom Regeringskansliet, som kan användas till andra mer centrala och strategiska uppgifter.</P> <P class="p355 ft8">Ekonomisk redovisning av statliga företag</P> <P class="p220 ft7">Regeringskansliet, i huvudsak Näringsdepartementet, förvaltar på regeringens uppdrag statens ägande av företag. Förvaltningen går ut på att skapa förutsättningar för en enhetlig ägarpolitik med tydliga mål och riktlinjer för företagen.</P> <P class="p64 ft7">Regeringskansliet har för närvarande även ett ansvar för att redovisa bolagens värden i myndighetens årsredovisning och delårsrapport. Redovisningen av de statliga bolagen utförs av Regeringskansliets ekonomifunktion inom Förvaltningsavdelningen och är således fristående från den förvaltning som sker i Näringsdepartementet.</P> <P class="p65 ft7">Värdet för de statligt ägda bolagen utgör omkring 99,5 procent av Regeringskansliets totala balansomslutning. Värderingen av de statligt ägda bolagen skymmer därför den egentliga verksamhet som Regeringskansliet har att ansvara för. Årsredovisningen speglar inte verksamheten på ett nöjaktigt sätt, vilket får ses som en tydlig brist.</P> <P class="p54 ft30">Mot bakgrund av detta finns det anledning att ompröva dagens ordning och utredningen avser att återkomma med förslag i den riktningen i kapitel 5.</P> <P class="p431 ft14"><SPAN class="ft52">18 </SPAN>Riksrevisionen 2006:32, Bidrag som regeringen och Regeringskansliet fördelar.</P> <P class="p276 ft13">118</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td60"><SPAN class="p22 ft57">Analys och överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p76 ft8">Nybildande av myndigheter m.m.</P> <P class="p268 ft7">Regeringskansliet hanterar strukturförändringar inom statsförvaltningen av olika slag. Det kan bland annat röra sig om nedläggning eller nybildande av en myndighet. Särskilda riktlinjer har tagits fram för Regeringskansliets arbete med organisations- och strukturförändringar inom staten.</P> <P class="p15 ft7">Vid bildandet av en ny myndighet brukar regeringen ge uppdraget att organisera och bemanna myndigheten till en särskild utredare som avses bli den nya myndighetens chef. Sakkunniga och experter förordnas för att biträda utredaren. Undantagsvis kan regeringen istället välja att tillsätta en organisationskommitté för denna uppgift. Också när en myndighet ska avvecklas uppstår behov av en så kallad avvecklingsorganisation. Regeringen beslutar då ofta att förordna en särskild utredare som avvecklare.</P> <P class="p216 ft7">Kammarkollegiet erbjuder redan idag ekonomiadministrativ service i samband med nybildande och avveckling av myndigheter. Att låta Kammarkollegiet regelmässigt svara för den administrativa servicen i dessa situationer skulle sannolikt leda till en mer likformig och professionell hantering viket utredningen återkommer till i kapitel 5.</P> <P class="p282 ft8">Utredningens överväganden</P> <P class="p186 ft7">Enligt utredningens mening kan ovan presenterade uppgifter knappast beskrivas som strategiska i den meningen att de är nära kopplade till regeringens grundlagsfästa uppgift att styra riket. Det finns därför skäl att ifrågasätta om resurser inom regeringens egen kansliorganisation ska avsättas till uppgifterna. Inom stabsmyndigheterna torde det finnas kompetens vilken istället kan nyttjas. Den myndighet som ligger närmast till hands för dessa uppdrag är Kammarkollegiet. Kollegiet har stor erfarenhet av att ge kvalificerat förvaltningsstöd till andra myndigheter. Utredningen återkommer med förslag angående dessa verksamheter i kapitel 5.</P> <P class="p190 ft27"><SPAN class="ft27">4.3</SPAN><SPAN class="ft40">Summerande analys</SPAN></P> <P class="p47 ft7">En central utgångspunkt för utredningens analys och förslag är att, som tidigare sagts, se till det samlade stabsstöd som regeringen, Regeringskansliet och statsförvaltningen i stort behöver.</P> <P class="p432 ft13">119</P> </DIV> <DIV id="page_118"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Analys och överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p303 ft7">Så länge man tar en sak i taget kan det finnas goda skäl för att behålla och utveckla samtliga funktioner som tagits upp till analys och prövning. När man sedan väger samman hur de olika tjänsterna efterfrågas, hur väl de utförts och vilka rimliga förväntningar man kan knyta till att de ska vara framgångsrika i fortsättningen och till resonemanget dessutom fogar att man har en total resursram som är mer än begränsad, med tanke på uppgiften, framstår nödvändigheten i att prioritera helt klar.</P> <P class="p53 ft7">Utifrån ovanstående resonemang i avsnitt 4.2 gör utredningen följande sammanfattande bedömning och prioritering.</P> <P class="p52 ft7">Det finns en tydlig efterfrågan, inte minst från företrädare inom Regeringskansliet, på ett mer utvecklat och renodlat uppföljnings- och utvärderingsorgan vad gäller statliga myndigheter och system. Statskontoret har idag inte erforderliga resurser och därmed ej heller förmågan att svara för en sådan funktion. I vissa avseenden saknar myndigheten efterfrågad kompetens, för att klara av att möta den efterfrågan som finns från regeringens sida.</P> <P class="p53 ft7">Lika väl som det är av vikt att utveckla de uppföljande funktionerna hos myndigheten menar utredningen att det är viktigt att slå vakt om att det inom stabsstödet finns ett centralt utredningsorgan åt regeringen. Regeringen och dess kansli kommer alltid att behöva ha en professionell utredningsfunktion med generell utredningskompetens vilken kan ta sig an uppgifter inom skilda politikområden.</P> <P class="p54 ft7">Särskilt när det gäller att på kort tid ta fram underlag, eller där det av andra skäl inte lämpar sig att tillsätta en statlig utredning, har en sådan funktion en central roll att spela. Statskontorets arbete med att på kort tid ta fram underlag inom skilda områden bör snarast utvecklas vidare. Likaså bör stabsstödet vid problemformulering och metodval vid olika uppdragsformuleringar utvecklas.</P> <P class="p65 ft7">Statskontoret har, som någon uttryckt det, ”fel storlek” i dagsläget. Myndigheten är i dagsläget för liten för att klara de uppgifter uppdragsgivaren skulle vilja lägga på myndigheten. Egentligen finns två alternativ för myndighetens framtid. Antingen utvecklar man Statskontorets roll som renodlat utrednings- och uppföljningsorgan till regeringen ytterligare eller så avvecklar man det helt.</P> <P class="p65 ft7">Utredningens entydiga bild är att det föreligger ett starkt behov hos regeringen av en kompetent utrednings- och uppföljningsfunktion. Statskontoret bör därför utvecklas vidare och tillföras såväl ytterligare uppgifter som utökade resurser inom den samlade budgetram som gäller för stabsmyndigheterna idag.</P> <P class="p274 ft13">120</P> </DIV> <DIV id="page_119"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td60"><SPAN class="p22 ft57">Analys och överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft7">De uppgifter som Statskontoret bör tillföras, utöver den renodlade uppföljningsfunktionen, handlar primärt om sådant som anknyter till denna huvuduppgift, det vill säga uppgifter av utredande, uppföljande eller utvärderande karaktär. Uppgiften bör inte heller vara rent sektoriell utan bör i någon mening, och sett till uppdraget i dess helhet, spänna över flera verksamhetsfält. Självklart bör dock kompetensen också användas för utredningar av inomsektoriell karaktär där så är lämpligt.</P> <P class="p48 ft7">I sammanhanget är det viktigt att betona den metodkunskap som utvecklas i en verksamhet med ett väl definierat och avgränsat utrednings- och uppföljningsansvar. Med ett fungerande samspel mellan regeringen och Statskontoret kan myndighetens metodkunskap vara uppdragsgivaren till stor nytta.</P> <P class="p14 ft30">Avslutningsvis bör inom uppföljningsområdet samverkan mellan statsförvaltningen och forskarsamhället stärkas. Utredningen återkommer i kapitel 5 med konkreta förslag angående detta.</P> <P class="p59 ft7">Enligt den sammanfattande bedömning utredningen gör har Verket för förvaltningsutveckling, Verva, givits ett delvis omöjligt uppdrag. Frågor kring kompetensutveckling och annan förvaltningsutveckling har kommit att stå i bakgrunden visavi <NOBR>e-förvalt-</NOBR> ningsfrågorna.</P> <P class="p401 ft7">Utredningens bedömning är dock, som ovan sagts, att det är svårt att se tillräckligt tydliga praktiskt genomförda resultat av Vervas arbete med <NOBR>e-förvaltningsutveckling</NOBR> såväl inom statsförvaltningen som när det gäller samverkan med kommunsektorn och det privata näringslivet. Det är samtidigt viktigt att påpeka att vissa resultat uppnåtts inom de ramar som har gällt. Det handlar om arbetet med att skapa arenor för erfarenhetsutbyte och kopplingar mellan upphandling och verksamhetsutveckling. Utifrån givna förutsättningar är statens <NOBR>E-forum</NOBR> ett gott exempel på hur myndigheten arbetat när det gäller att skapa arenor för myndigheternas samverkan.</P> <P class="p283 ft7">Utredningens bedömning av Verva handlar mer om de förutsättningar som verksamheten drivits under än om verksamheten i sig. Resursåtgången står knappast i proportion till de resultat som hittills åstadkommits. Det finns heller inte, enligt utredningens mening, anledning att förvänta sig att en verksamhet av Vervas storlek ska kunna spela en avgörande roll när det gäller e- förvaltningsutvecklingen.</P> <P class="p15 ft7">I praktiken förutsätter en riktigt framgångsrik utveckling av svensk <NOBR>e-förvaltning</NOBR> ett helt annat samspel mellan å ena sidan</P> <P class="p433 ft13">121</P> </DIV> <DIV id="page_120"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Analys och överväganden</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft7">regeringen och Regeringskansliet och å den andra de stora och resursrika myndigheterna än vad den hittillsvarande organisatoriska strukturen möjliggjort. En absolut förutsättning är också ett väl fungerande samspel mellan staten och näringslivet. Utredningen förordar att en federativ struktur för <NOBR>e-utveckling</NOBR> i staten skapas där de stora myndigheternas resurser för <NOBR>e-utveckling</NOBR> används på ett för den samlade utvecklingen i statsförvaltningen mer optimalt sätt.</P> <P class="p212 ft7">Vervas arbete med <NOBR>e-förvaltning</NOBR> tar idag en stor andel av stabsstödets samlade resurser i anspråk. Samtidigt är dessa resurser närmast marginella i förhållande till de samlade resurser staten, genom framför allt de stora myndigheterna, använder för utvecklingen av <NOBR>e-förvaltning.</NOBR></P> <P class="p64 ft7">Utredningen har i uppdrag att göra en prioritering av resursanvändningen inom det samlade stabsstödet. Det finns anledning att överväga lösningar vilka gör att de sammanlagda resurser som läggs på <NOBR>e-förvaltning</NOBR> inom staten utnyttjas effektivt sett till hela statsförvaltningens, och Sveriges, nytta. Utredningen avser att i kapitel 5 återkomma med förslag om hur framför allt de mest e- intensiva myndigheterna, och deras resurser inom området, involveras i arbetet med att förverkliga regeringens nyligen beslutade e- handlingsplan. I konsekvens med detta bör man också överväga att minska resurserna till framför allt det stabsmyndighetsstyrda stödet till <NOBR>e-förvaltning</NOBR> samtidigt som samordningen av de samlade utvecklingsresurserna i staten effektiviseras.</P> <P class="p265 ft7">När det gäller utvecklingen av <NOBR>e-förvaltningsfrågor</NOBR> bör mer flexibla och tidsbegränsade arbetsformer övervägas. Med tanke på de resultat som hittills uppnåtts är det viktigt att söka lösningar vilka inte innebär att man bygger fast sig i en myndighetsstruktur utan att verksamheterna med automatik utvärderas och omprövas.</P> <P class="p65 ft7">För övrigt ser inte utredningen behov av några stora strukturella grepp vad gäller de uppgifter som idag ligger på Ekonomistyrningsverket respektive Kammarkollegiet. Det finns, som ovan sagts, skäl att se över vissa delar i den uppgiftsfördelning som gäller idag. Utredningen återkommer också nedan med konkreta förslag på vissa uppgiftsförändringar mellan myndigheterna inom det samlade stabsstödet samt mellan dessa och Regeringskansliet samt andra myndigheter.</P> <P class="p53 ft7">Vad gäller mer övergripande frågeställningar i direktiven kan utredningen kortfattat konstatera följande.</P> <P class="p278 ft13">122</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td60"><SPAN class="p22 ft57">Analys och överväganden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p318 ft7">Problemen med överlappningar mellan stabsmyndigheterna vilka lyfts fram i utredningens direktiv förefaller efter utredningens analys inte särskilt omfattande. Överlappningar finns på till exempel utbildningsområdet men generellt är problemen närmast marginella. Att helt undvika varje form av överlappning i uppgifter hos myndigheter som arbetar nära regeringen torde vara svårt, och knappast heller önskvärt. I utredningens fortsatta diskussion, i kapitel 5, om konkreta förslag till förändringar utgör likväl ambitionen att renodla och undvika överlappningar en av utgångspunkterna.</P> <P class="p163 ft7">Vidare har utredningen inte haft möjlighet att på djupet analysera effekterna, såväl positiva som negativa, av en eventuell samlokalisering av stabsmyndigheterna. Det torde dock finnas mer generella skäl som talar för att en samlokalisering av myndigheter har fördelar när det gäller att samutnyttja sammanträdeslokaler, stödkompetenser med mera.</P> <P class="p15 ft7">Erfarenheten visar dock att det inte sällan uppstår svårigheter av praktiskt natur när två myndigheter med olika kultur, organisation och ledning ska samverka på detta sätt. En samlokalisering bör därför föregås av en gedigen förberedelseprocess.</P> <P class="p15 ft7">Utredningen avser att kort återkomma kring frågan om samlokalisering av stabsmyndigheter i kapitel 5.</P> <P class="p434 ft13">123</P> </DIV> <DIV id="page_122"> </DIV> <DIV id="page_123"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB322123x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p435 ft6"><SPAN class="ft6">5</SPAN><SPAN class="ft79">Förslag till en ny organisation för stabsstödet</SPAN></P> <P class="p436 ft7">Utredningen föreslår följande förändringar angående myndighetsstrukturen och de olika stabsmyndigheternas uppgifter:</P> <P class="p437 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">Statskontorets roll som ett uppföljnings- och utredningsorgan nära kopplat till Regeringskansliet vidareutvecklas och stärks.</SPAN></P> <P class="p438 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft31">Dess roll som regeringens primära utredningsresurs tydliggörs.</SPAN></P> <P class="p439 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">Statskontorets arbete med uppföljning ur ett effektivitetsperspektiv prioriteras liksom uppdraget att ge ett kvalificerat stabsstöd till regeringen.</SPAN></P> <P class="p440 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft31">Statskontoret ges ytterligare uppgifter inom uppföljningen av förvaltningspolitiken och kompetensförsörjningen i staten.</SPAN></P> <P class="p439 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft31">För att ge goda förutsättningar för det nya bredare uppdraget ges Statskontoret utökade resurser om 22 miljoner kronor per år.</SPAN></P> <P class="p439 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft31">Samverkan mellan statsförvaltningen och forskarsamhället stärks genom att en ny form för tidsbegränsad utbytestjänstgöring för kvalificerade forskare införs och genom att ett vetenskapligt råd inrättas vid Statskontoret. Statskontoret tillförs 5 miljoner kronor per år.</SPAN></P> <P class="p441 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft31">För att säkerställa </SPAN><NOBR>EU-revisionens</NOBR> finansiella oberoende ska en särskild anslagspost finansiera verksamheten. Ekonomistyrningsverkets instruktion ska dessutom klargöra EU- revisionens oberoende ställning.</P> <P class="p442 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft31">Verket för förvaltningsutveckling, Verva, avvecklas.</SPAN></P> <P class="p443 ft13">125</P> </DIV> <DIV id="page_124"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB322124x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Förslag till en ny organisation för stabsstödet</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p444 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">En delegation i kommittéform, Förvaltningsdelegationen, inrättas för att, under regeringen, samordna och utveckla förverkligandet av </SPAN><NOBR>e-handlingsplanen.</NOBR></P> <P class="p445 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">Delegationen består av företrädare för såväl Regeringskansliet som myndigheter och syftar till att ta tillvara samtliga statliga resurser i ett samordnat och strategiskt utvecklingsarbete där inte minst standardisering blir en huvudfråga.</SPAN></P> <P class="p446 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">Regeringen lägger fast utgångspunkterna för delegationens arbete i olika tidsbegränsade uppdrag.</SPAN></P> <P class="p447 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft31">Delegationens arbete leds av en av regeringen utsedd generaldirektör vilken förutsätts ha strategisk kompetens och en helhetsbild av </SPAN><NOBR>e-utvecklingen</NOBR> i staten vilket ger förutsättningar för att stödja såväl regeringens som myndigheternas utvecklingsarbete.</P> <P class="p448 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">Delegationen tillsätts för en tid som motsvarar riksdagens mandatperioder för att därefter utvärderas.</SPAN></P> <P class="p445 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">Delegationens arbete, behov av kansliresurser med mera finansieras genom att 14 miljoner kronor per år anslås till detta ändamål.</SPAN></P> <P class="p445 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft31">Normeringsarbetet inom området </SPAN><NOBR>e-förvaltning</NOBR> knyts till förverkligandet av regeringens <NOBR>e-handlingsplan</NOBR> och blir ett ansvar direkt för regeringen. För att finansiera arbetet tillförs Regeringskansliet (Finansdepartementet) 2 miljoner kronor per år.</P> <P class="p448 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">Som ett alternativ till att regeringen i förordningsform normerar kan det övervägas att tillskapa en funktion i myndighetsform vilken ges ett bemyndigande att lämna föreskrifter inom området.</SPAN></P> <P class="p446 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">En av den nya delegationens strategiska uppgifter blir att främja samverkan mellan näringsliv och statsförvaltning i syfte att vidareutveckla Sveriges roll som en framgångsrik IT- nation.</SPAN></P> <P class="p449 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">Upphandlingsansvaret inom </SPAN><NOBR>IKT-området</NOBR> förs från Verva till Ekonomistyrningsverket.</P> <P class="p445 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">Frågan om ansvaret för statliga inköp och upphandlingar i ett helhetsperspektiv bör utredas i särskild ordning.</SPAN></P> <P class="p450 ft13">126</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_125"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB322125x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr9 td106"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p22 ft36">Förslag till en ny organisation för stabsstödet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p451 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">Myndigheternas behov av utbildningar inom skilda områden tillgodoses genom att kompetens på den privata marknaden samt inom universitet och högskolor tas tillvara.</SPAN></P> <P class="p452 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft31">Ekonomistyrningsverket bör dock även fortsättningsvis anordna utbildningar av relevans för den statliga ekonomistyrningen.</SPAN></P> <P class="p453 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">På motsvarande sätt bör staten liksom tidigare anordna utbildningar för specifikt inomstatliga kompetensområden som </SPAN><NOBR>EU-kunskap,</NOBR> statstjänstemannaskap samt statlig chefsutveckling.</P> <P class="p454 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">Ansvaret för att anordna dessa utbildningar, för Regeringskansliet och andra intresserade myndigheter, förs över från Verva till Försvarshögskolan.</SPAN></P> <P class="p452 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft31">Uppgiften att administrera och informera om nordisk och europeisk utbytestjänstgöring med mera förs till Regeringskansliet (Förvaltningsavdelningen) vilket också ansvarar för att beställa utbildningar för ett budgetutrymme om 5 miljoner kronor per år.</SPAN></P> <P class="p455 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">Regeringen tar ett ansvar för att prioritera olika riktade, och tidsbegränsade, kompetensförsörjningsinsatser gentemot myndigheterna. För detta arbete avsätts resurser om 5 miljoner kronor per år.</SPAN></P> <P class="p454 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">Ansvaret för informationstjänsten lagrummet.se förs över från Verva till Regeringskansliet (Justitiedepartementet).</SPAN></P> <P class="p456 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">Vissa uppgifter vad gäller Arvsfondsdelegationen, bidragshantering, stöd i samband med bildande och avveckling av statliga myndigheter samt ekonomisk redovisning av statliga bolag förs från Regeringskansliet till Kammarkollegiet.</SPAN></P> <P class="p454 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">Regeringen bör överväga en samlokalisering av Ekonomistyrningsverket och Statskontoret då så kan ske med hänsyn till ingångna hyresavtal.</SPAN></P> <P class="p457 ft7">De förslag till förändringar av stabsmyndigheternas uppdrag och diskussion som följer bygger på de överväganden som redovisats i kapitel 4. Förslagen presenteras här relativt kortfattat. Väsentligen återfinns motiven i föregående kapitel.</P> <P class="p458 ft13">127</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB322126x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Förslag till en ny organisation för stabsstödet</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p459 ft27"><SPAN class="ft27">5.1</SPAN><SPAN class="ft40">Regeringens stabsstöd för utredning och uppföljning prioriteras fortsatt utveckling av Statskontoret</SPAN></P> <P class="p460 ft7">Statskontorets renodlade uppdrag kvarstår</P> <P class="p56 ft7">Utredningen delar den syn på Statskontorets roll som den föregående stabsöversynen redovisade i sitt betänkande.<SPAN class="ft43">1 </SPAN>Statskontoret ska vara ett <NOBR>utrednings-,</NOBR> uppföljnings- och utvärderingsorgan som styrs av de uppdrag som initieras av regeringen och Regeringskansliet. Utredningen konstaterar dock att Statskontoret inte kan fylla denna funktion om inte verksamheten vidareutvecklas och stärks genom nya och kompletterande resurser. Statskontorets roll som regeringens primära organ inom området behöver också tydliggöras.</P> <P class="p278 ft7">Utredningsverksamhet är basen i uppdraget</P> <P class="p56 ft7">Regeringen och Regeringskansliet behöver en professionell utredningsfunktion med generell kompetens vilken kan ta sig an uppgifter inom skilda politikområden. Särskilt när det gäller att på kort tid ta fram underlag, eller där det av andra skäl inte lämpar sig att tillsätta en statlig utredning, har en sådan funktion en central roll att spela i regeringens och Regeringskansliets arbete.</P> <P class="p65 ft7">Statskontorets arbete och förmåga att bistå regeringen och Regeringskansliet behöver utvecklas såväl kvantitativt som kvalitativt. I syfte att vara till nytta i många gånger tidspressade processer är det viktigt att Statskontorets organisation och arbetsformer utvecklas så att det finns beredskap att ta fram underlag på kort tid.</P> <P class="p263 ft7">Uppföljning ur ett effektivitetsperspektiv utvecklas vidare</P> <P class="p74 ft7">Utredningen vill understryka vikten av att Statskontorets arbete utvecklas i en riktning som leder till att regeringen får bra underlag för sin värdering av hur statliga myndigheter och system utvecklas.</P> <P class="p64 ft7">Som sagts i kapitel 4 saknar regeringen i vissa delar ett kompetent stabsstöd när det gäller att följa upp och utvärdera hur statliga myndigheter och verksamheter utvecklas ur ett effektivitets-</P> <P class="p275 ft14"><SPAN class="ft52">1 </SPAN>SOU 2005:32, Regeringens stabsmyndigheter.</P> <P class="p276 ft13">128</P> </DIV> <DIV id="page_127"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr9 td106"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p22 ft36">Förslag till en ny organisation för stabsstödet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft7">perspektiv. Det är därför angeläget att stabsstödet utvecklas i en riktning som gör att regeringen får ett stöd vilket motsvarar det som Riksrevisionsverket tidigare kunde ge inom strategiska områden.</P> <P class="p390 ft7">Arbetet med uppföljning och utvärdering ur ett effektivitetsperspektiv bör därför prioriteras i Statskontorets löpande utvecklingsarbete. Utredningen föreslår att Statskontoret utvecklar sin kompetens när det gäller uppföljning och utvärdering ur ett effektivitetsperspektiv såväl kvantitativt som kvalitativt. Vissa förändringar föreslås i Statskontorets instruktion med anledning av detta.</P> <P class="p48 ft7">Inte minst i samband med framtida nyrekryteringar av personal bör nödvändig kompetens för att uppfylla detta uppdrag prioriteras. Bland dessa kompetensbehov kan nämnas såväl förvaltningsekonomisk som juridisk kompetens. I sammanhanget är det viktigt att notera att utredningen anser att det torde finnas betydande behov av att rekrytera personal som idag inte finns inom stabsmyndigheterna.</P> <P class="p16 ft7">I takt med att regeringens styrning av statsförvaltningen utvecklas är det naturligt att också <SPAN class="ft8">formerna </SPAN>för uppföljning och utvärdering av effektivitet och produktivitet förändras.</P> <P class="p14 ft7">Återkommande kontakter med myndigheter inom olika sektorer bör kunna ge Statskontoret såväl ytterligare kunskap om myndigheterna som legitimitet i förhållande till uppdragsgivare och granskade myndigheter. Enligt utredningen kan ett system med återkommande myndighetsanalyser bland annat medföra sådana positiva effekter för uppföljningen ur ett effektivitetsperspektiv. Det regeringsuppdrag som Statskontoret nu utför i samverkan med Ekonomistyrningsverket och Verva, bör kunna ge underlag för att utforma ett system för återkommande myndighetsanalyser.</P> <P class="p215 ft7">Särskilda uppföljningsorgan inom olika sektorer</P> <P class="p71 ft7">Under senare år har särskilda myndigheter inrättats för att svara för utvärdering av politiken inom olika politikområden. Exempel härpå är Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) och Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS ). Mycket talar för att denna utveckling kommer att fortsätta. Till en redan sektoriserad offentlig verksamhet fogas ett likaledes sektoriserat utvärderingsmaskineri.</P> <P class="p461 ft13">129</P> </DIV> <DIV id="page_128"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Förslag till en ny organisation för stabsstödet</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p303 ft7">På samma sätt som en sektoriserad verksamhet kan nyttiggöra specialiseringsfördelar kan sannolikt en sektoriserad utvärdering förse respektive verksamhetssektor med ett löpande underlagsmaterial för utvecklingen av den egna sektorsverksamheten.</P> <P class="p64 ft7">Samtidigt behöver regeringen, inte minst för sin sektorsövergripande politik, ett utredningsstöd som inte är specialiserat inom en viss sektor. Som tidigare anförts saknar regeringen och Regeringskansliet i viss mån ett sådant strategiskt stabsstöd som kan användas i både en löpande uppföljning och utvärdering av statliga myndigheter och system ur ett effektivitetsperspektiv och för ad <NOBR>hoc-insatser.</NOBR> Även mot denna bakgrund anser utredningen det väl motiverat att stärka Statskontorets förmåga att utreda, utvärdera och följa upp statliga myndigheter och verksamheter.</P> <P class="p55 ft7">Stabsstöd när uppdrag formuleras bör prioriteras</P> <P class="p56 ft7">Statskontoret bör aktivt medverka till att bistå regeringen och Regeringskansliet när en begäran om ett underlag för beslut ska tas fram. Stabsstödet bör i än högre utsträckning än idag kunna erbjuda kvalificerat stöd när det gäller val av lösning för att genomföra en utredningsinsats.</P> <P class="p65 ft7">Det är viktigt att Statskontorets roll och arbetssätt utvecklas i dialog med uppdragsgivaren. Men ska samspelet mellan Regeringskansliet och Statskontoret fungera väl och utvecklas ställer detta också krav på uppdragsgivaren.</P> <P class="p64 ft7">Kommittéväsendet är en mycket viktig komponent i den svenska förvaltningsmodellen. Förmågan att använda kommittéer på ett strategiskt sätt skiftar mellan olika departement. Generellt gäller att förberedelserna när en kommitté tillsätts sker alltför slentrianmässigt. Ofta saknas också en genomtänkt syn på den samlade beredningsprocess som en kommitté utgör en del av. Ett väl fungerande och kompetent statskontor skulle kunna ge ett synnerligen värdefullt stöd redan när en beredningsprocess inleds i Regeringskansliet. Statskontoret skulle kunna bidra med både inledande utredningsstöd och metodkunskap när tillsättandet av en kommitté börjar förberedas.</P> <P class="p265 ft7">En rad frågor bör besvaras under detta förberedelsearbete. Är en kommitté den rätta formen för att ge underlag för ett tänkt ställningstagande från regeringens sida eller är det mera ändamålsenligt att ge ett uppdrag till en myndighet eller en extern konsult? Hur</P> <P class="p462 ft13">130</P> </DIV> <DIV id="page_129"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr9 td106"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p22 ft36">Förslag till en ny organisation för stabsstödet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p272 ft7">bör uppdraget avgränsas? Hur förhåller sig uppdraget till andra processer i Regeringskansliet? Vilka ställningstaganden bör ske redan i direktiven till en kommitté? Bör ett kommittéuppdrag indelas i flera skeden med mellankommande ställningstaganden från regeringens sida till hur utredningsarbetet ska drivas vidare? Hur ska beredningsprocessen fortsätta när ett betänkande väl är klart och remissbehandlat? Vilken beredskap ska finnas för denna fortsatta process?</P> <P class="p48 ft7">Självfallet görs sådana överväganden som nu har nämnts redan i dag. Men det sker ofta utan djupare metodkunskap. Och svaren ges alltför ofta genom ett slags defensiv förhandlingsprocess mellan och inom departement och inte genom en rationell och väl genomtänkt analys av process och metoder.</P> <P class="p14 ft7">Med en i viss mån ny roll för Statskontoret i beredningsprocessernas tidigaste skeden skulle kvaliteten i Regeringskansliets beredningsarbete kunna höjas avsevärt. Detta förutsätter i ökad utsträckning att Regeringskansliets arbetsformer ger stöd för en tidig och aktiv medverkan av Statskontorets utredarresurser och analyskapacitet.</P> <P class="p49 ft7">Till bilden hör bristerna i den sammantagna prioriteringen inom Regeringskansliet av de beredningsprocesser som inleds genom att tillsätta kommittéer. Det är svårare att se en direkt roll för Statskontoret härvidlag. Dock skulle en mera medveten prioritering från Regeringskansliets sida av uppdragen till Statskontorets indirekt kunna påverka också den interdepartementala prioriteringen av kommittéuppdrag.</P> <P class="p216 ft7">Men ska en prioritering på allvar ske mellan de beredningsprocesser som inleds i Regeringskansliet kräver detta sannolikt mera djupgående förändringar av beslutsprocesserna i kansliet. Enligt utredningens mening finns det därför skäl att vidare analysera denna fråga.</P> <P class="p60 ft7">En annan mycket viktig fråga i sammanhanget rör kommitté- väsendets kompetensförsörjning. Bemanningen av kommittésekretariat sker inte sällan på tämligen lösa boliner. Fiktionen vidmakthålls att resultatet av ett utredningsuppdrag helt avgörs av en kommittés sammansättning eller av valet av utredare. För alla som själva har deltagit i utredningsarbete är det samtidigt uppenbart att de tjänstemannaresurser som en kommitté förfogar över är en avgörande förutsättning att arbetet i en kommitté ska fungera väl och för ett gott resultat.</P> <P class="p463 ft13">131</P> </DIV> <DIV id="page_130"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Förslag till en ny organisation för stabsstödet</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p303 ft7">En annan sida av samma mynt är att staten inte på något systematiskt sätt tar vara på den kompetens som byggs upp i utredningsarbete. Det gäller såväl enskilda personer som har arbetat i ett kommittésekretariat som arbetsgrupper som formas i sådant arbete.</P> <P class="p54 ft7">En ny roll för Statskontoret, där man regelmässigt medverkar med utrednings- och metodstöd när kommittéer tillsätts, skulle också i de nämnda avseendena kunna bidra, om än indirekt, till ökad kvalitet i den politiska beredningsprocessen. Frågorna som sådana om hur kommittéresurserna i Regeringskansliet prioriteras och om kommittéväsendets kompetensförsörjning faller dock utanför uppdraget till denna utredning.</P> <P class="p65 ft7">Förslaget ovan om en ny roll för Statskontoret föranleder att en ändring görs i myndighetens instruktion. Statskontoret föreslås lämna stöd inför ställningstaganden till på vad sätt utredningar, utvärderingar och uppföljningar ska genomföras. Stödet ges på regeringens begäran eller efter överenskommelse med Regeringskansliet.</P> <P class="p464 ft7">Uppföljning och stöd inom förvaltningspolitiken och kompetensförsörjningen</P> <P class="p74 ft7">Eftersom Statskontoret bör ha rollen som regeringens uppföljningsorgan är det också naturligt att myndigheten tar ansvar för att regeringen får goda och väl underbyggda beslutsunderlag inom viktiga delar av förvaltningspolitiken och den samlade kompetensförsörjningen.</P> <P class="p65 ft7">Utredningen föreslår därför att de uppdrag som idag finns i Vervas instruktion angående att myndigheten dels ska följa och analysera kompetensförsörjningen i Statsförvaltningen, dels ska följa upp och analysera förvaltningsutvecklingen nationellt och internationellt och ha ett beställaransvar för statistik som beskriver den offentliga sektorns utveckling förs över till Statskontoret. Bestämmelserna om detta i Vervas instruktion förs över till Statskontorets instruktion.</P> <P class="p212 ft7">Vidare bör Statskontoret delta i och biträda regeringen i det internationella förvaltningspolitiska samarbetet inom ramen för European Public Administration Network (EUPAN) och OECD:s Public Governance Committee (PCG).</P> <P class="p321 ft13">132</P> </DIV> <DIV id="page_131"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr9 td106"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p22 ft36">Förslag till en ny organisation för stabsstödet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p465 ft7">Verksamheten behöver utökade resurser</P> <P class="p62 ft7">För att ge goda förutsättningar för det mer preciserade uppdrag som utredningen ovan föreslagit för Statskontoret krävs ytterligare resurser. Statskontoret kommer framför allt att behöva rekrytera personal för att komplettera sin kompetens. Utredningen bedömer att Statskontorets ramanslag behöver utökas med 22 miljoner kronor per år.</P> <P class="p322 ft7">Ökat utbyte med den akademiska världen</P> <P class="p47 ft7">Utredningen vill understryka behovet av att Regeringskansliet och statsförvaltningen intensifierar sitt utbyte med forskarvärlden, och då främst med den samhällsvetenskapliga forskningen. Utredningen menar att ett system med tidsbegränsade anställningar – förslagsvis tre år som <SPAN class="ft8">adjungerade utredare </SPAN>där kvalificerade forskare i olika samhällsvetenskapliga ämnen knyts till Statskontoret och fullgör sitt arbete i olika projekt av <NOBR>utrednings-,</NOBR> uppföljnings- eller utvärderingskaraktär som en del av sin vetenskapliga meritering blir en viktig del i en sådan utveckling. Avsikten är att dessa tjänster ska medföra en ömsesidig befruktning av förvaltningen och forskningen. I bilaga 3 redovisas en rapport angående vetenskaplig meritering vid utbytestjänstgöring vilken, på utredningens uppdrag, tagits fram av professor Bengt Hansson.</P> <P class="p466 ft7">Detta förutsätter att de forskare som tjänstgör för en begränsad period i Statskontoret dels behåller kontakten med forskningen, dels sedan återvänder till akademin. Statskontoret tillförs 5 miljoner kronor per år för finansiering av de nämnda tjänsterna. Med hänsyn tagen till att i flera fall forskare kan förmodas vilja bibehålla sin förankring i forskningen bör den angivna ramen för lönekostnader kunna finansiera mellan fem och tio tjänster.</P> <P class="p15 ft7">Vidare bör det vid Statskontoret inrättas ett vetenskapligt råd vilket biträder generaldirektören. Rådet bör innehålla framstående forskare hämtade från relevanta delar av den akademiska världen. En bestämmelse om detta föreslås föras in i Statskontorets instruktion.</P> <P class="p467 ft13">133</P> </DIV> <DIV id="page_132"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Förslag till en ny organisation för stabsstödet</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p276 ft7">Styrningen av Statskontoret utvecklas</P> <P class="p56 ft7">För att Statskontoret ska kunna vidareutveckla sin roll som regeringens särskilda utrednings- och uppföljningsorgan krävs att styrningen av myndigheten sker på ett sätt som främjar en löpande och informell kontakt med Regeringskansliet vilken fokuserar på att myndigheten bidrar till regeringens genomförande av de politiska målen.</P> <P class="p54 ft7">Det nära samspelet mellan regeringen, Regeringskansliet och myndigheten främjas om verksamheten inom Statskontoret leds av generaldirektören. Statskontoret bör alltså inte ha någon styrelse utan vara en enrådighetsmyndighet. Samtidigt kan det finnas skäl att inrätta ett organ som ger ett formaliserat stöd, och därmed viss stadga, åt den löpande kontakten mellan Regeringskansliet och Statskontoret. Detta skulle kunna ske genom att ett insynsråd inrättas och att detta då består av företrädare för Regeringskansliet. Utredningen menar dock att ett lämpligare alternativ till ett sådant råd är att ett särskilt organ, för prioritering av uppdragen till Statskontoret, inrättas inom Regeringskansliet.</P> <P class="p265 ft7">Regeringen och Statskontoret bör löpande och i dialog pröva och utvärdera formerna för styrningen av myndigheten.</P> <P class="p224 ft27"><SPAN class="ft27">5.2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft40">EU-revisionens</SPAN></NOBR> oberoende förstärks</P> <P class="p220 ft7">Som utredningen konstaterat ovan finns det skäl att diskutera graden av det finansiella oberoende vilket gäller för <NOBR>EU-revisionen</NOBR> idag. Eftersom regeringen inte har specificerat storleken på anslagsmedlen till <NOBR>EU-revisionen,</NOBR> avgör interna budgetbeslut inom Ekonomistyrningsverket omfattningen av <NOBR>EU-revisionen.</NOBR> Omfattningen av <NOBR>EU-revisionens</NOBR> verksamhet är således beroende av den sammanvägda prioriteringsbedömning som Ekonomistyrningsverket gör för <NOBR>EU-revisionen</NOBR> respektive annan verksamhet som verket bedriver.</P> <P class="p53 ft7">Utredningen ser inte något lämpligt organisatoriskt alternativ till dagens lösning där <NOBR>EU-revisionen</NOBR> är inordnad i Ekonomistyrningsverket. I syfte att säkerställa <NOBR>EU-revisionens</NOBR> finansiella oberoende föreslår dock utredningen att en särskild anslagspost bör finansiera verksamheten. Vidare föreslår utredningen att EU- revisionens oberoende ställning klargörs i Ekonomistyrningsverkets instruktion. Det ska finnas en särskild enhet för EU-</P> <P class="p468 ft13">134</P> </DIV> <DIV id="page_133"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr9 td106"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p22 ft36">Förslag till en ny organisation för stabsstödet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p469 ft7">revision och chefen för den enheten tilldelas en självständig beslutsrätt.</P> <P class="p470 ft27"><SPAN class="ft27">5.3</SPAN><SPAN class="ft40">Verket för förvaltningsutveckling avvecklas</SPAN></P> <P class="p186 ft7">Som ovan sagts gör utredningen den sammanfattande bedömningen att Verva, givits ett delvis omöjligt uppdrag. Betydande effektiviseringsvinster bör kunna uppnås genom att de uppgifter som idag ligger på Verva i stället utförs av andra myndigheter inom ramen för dessa myndigheters befintliga anslagsramar, eller efter begränsade resurstillskott. De vinster som bör kunna uppnås, både ekonomiskt och verksamhetsmässigt, blir särskilt tydliga inom utvecklingen av <NOBR>e-förvaltningen.</NOBR> Inte minst inom de stora myndigheterna avsätts idag mycket stora resurser för utvecklingen av <NOBR>e-förvaltning.</NOBR> Av naturliga skäl har det varit svårt för Verva, som en förhållandevis liten sidoordnad myndighet, att på allvar komma in i ett löpande internt utvecklingsarbete som drivs av andra och avsevärt mycket mer resursstarka myndigheter.</P> <P class="p471 ft7">Verva har bidragit till den förvaltningspolitiska utvecklingen och med insatser på kompetensförsörjningens område liksom när det gäller att skapa arenor för erfarenhetsutbyte. Men konstruktionen med en renodlad ”utvecklingsmyndighet” har, enligt utredningens bedömning, inte givit rätt förutsättningar för att möta de krav som ställs och kommer att ställas. I första hand bör ytterligare tyngdpunkt läggas på myndighetsledningarnas ansvar när det gäller utvecklingsfrågor. Detta gäller inte minst kompetensförsörjning och såväl chefssom medarbetarutveckling. Det stöd som erfordras bör istället ges i andra och mer flexibla former. I mycket stor utsträckning erbjuds idag på marknaden kvalificerat stöd och kvalificerad utbildning som myndigheterna kan använda i sitt inre utvecklingsarbete. I övrigt bör ett nära samspel mellan regeringen och myndigheterna ske när det gäller olika utvecklingsprocesser. Utredningen avser att i det följande utveckla detta resonemang i anslutning till olika konkreta förslag till förändringar inom stabsmyndigheternas uppdrag och organisation.</P> <P class="p466 ft30">Utredningen föreslår att Verva, avvecklas från och med år 2009 och att de uppgifter regeringen beslutar bör utföras av andra aktörer förs över vid denna tidpunkt.</P> <P class="p472 ft13">135</P> </DIV> <DIV id="page_134"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB322134x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Förslag till en ny organisation för stabsstödet</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p237 ft27"><SPAN class="ft27">5.4</SPAN><SPAN class="ft40">Utvecklingen av </SPAN><NOBR>e-förvaltningen</NOBR> går vidare</P> <P class="p473 ft7">Regeringen tar det övergripande ansvaret för en samlad e- utveckling i staten</P> <P class="p74 ft7">Enligt utredningens mening kan regeringens övergripande ansvar för att utveckla och genomföra en framtidsinriktad <NOBR>e-förvaltnings-</NOBR> politik inte delegeras till en, eller flera, myndigheter under regeringen. Med den starka förvaltningstradition som Sverige har och med den höga <NOBR>IT-mognaden</NOBR> bland medborgarna och de många kvalificerade företagen inom <NOBR>IT-sektorn</NOBR> bör Sverige ha goda förutsättningar att vara ledande när det gäller utvecklingen av <NOBR>e-förvalt-</NOBR> ningen. I den <NOBR>e-handlingsplan</NOBR> som regeringen just har antagit anges detta också som ett uttryckligt mål. Sverige ska ”återta en ledande position inom området elektronisk förvaltning”.<SPAN class="ft43">2 </SPAN>Arbetet innebär i hög grad en politisk prioritering som kräver att regeringen själv tar ansvaret. Det krävs också ett samspel mellan regeringen och inte minst de stora myndigheterna vilket i sig förutsätter en mycket aktiv roll för regeringen och Regeringskansliet.</P> <P class="p474 ft7">Förvaltningsdelegationen stärker samverkan och god resurshållning</P> <P class="p74 ft7">I syfte att stärka regeringens arbete med bland annat förverkligandet av den nyss antagna handlingsplanen för eFörvaltning<SPAN class="ft43">3 </SPAN>bör nya former för styrningen av utvecklingsarbetet i statsförvaltningen etableras. Traditionellt har en i det närmaste absolut åtskillnad gjorts mellan de uppgifter som ligger på regering och regeringskansli å ena sidan och på myndighetsnivå å den andra. I många fall är denna klara uppgiftsfördelning av godo.</P> <P class="p65 ft7">Också när det gäller <NOBR>e-förvaltningen</NOBR> är det angeläget att nya arbetsformer inte skapar oklarhet om det grundläggande ansvar för den egna verksamhetsutvecklingen som ligger på myndigheterna. Ska både den effektiviseringspotential och den förbättringspotential som en utvecklad <NOBR>e-förvaltning</NOBR> rymmer tas tillvara kräver detta emellertid ett samspel mellan regeringen och myndigheterna som den strikta ansvarsåtskillnaden mellan regering och myndigheter inte medger. Det finns ingen reguljär form för ett slags</P> <P class="p210 ft48"><SPAN class="ft68">2</SPAN><SPAN class="ft71">Handlingsplan för eFörvaltning – nya grunder för </SPAN><NOBR>IT-baserad</NOBR> verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning (Fi 2008/491/OFA/SF).</P> <P class="p348 ft14"><SPAN class="ft68">3</SPAN><SPAN class="ft82">Ibid.</SPAN></P> <P class="p276 ft13">136</P> </DIV> <DIV id="page_135"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB322135x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr9 td106"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p22 ft36">Förslag till en ny organisation för stabsstödet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p475 ft7">”blandningsadministration”<SPAN class="ft43">4</SPAN>, det vill säga verksamhetsmässig samverkan mellan regering och myndigheter.</P> <P class="p59 ft7">Likväl har just en sådan samverkan under mycket lång tid funnits i den politiska beredningsprocessen genom kommittéväsendet. I kommittéer ingår regelmässigt företrädare för riksdagspartierna, Regeringskansliet och myndigheterna om än i formellt olika roller.</P> <P class="p60 ft7">Ska Sverige kunna arbeta kraftfullt med utveckling av e- förvaltningen förutsätter detta ett samspel mellan regeringen och framför allt, men inte bara, de stora myndigheterna. Sektorsövergripande systemfrågor – det handlar därvidlag bland annat om standardisering – kan inte lösas om inte de verksamheter som omsätter de riktigt stora resurserna och som berör de många medborgarna inte är med. De stora verksamhetsområdena måste samtidigt kunna verka på en arena där viktiga avvägningsfrågor på allvar kan formuleras. Det handlar om allt från tekniska frågor som berör hela den offentliga verksamheten till avvägning av olika motstående politiska intressen.</P> <P class="p283 ft7">Den arbetsmodell som finns att tillgå för en vertikal samverkan är kommittéformen. Enligt utredningens mening bör en delegation i kommittéform inrättas för att, i samspel med den speciella statssekreterargruppen, samordna och utveckla det fortsatta arbetet med <NOBR>e-förvaltningen.</NOBR> Även om delegationens uppdrag har sin utgångspunkt i utvecklingen av informationsteknik bör redan namnet på delegationen bekräfta att utvecklingen av <NOBR>e-förvaltning</NOBR> inte bara handlar om ny teknik och dess etablerande som redskap för förvaltningen.</P> <P class="p48 ft7">Vidare är det på detta mycket dynamiska område en fördel att inrätta en funktion som har ett i tiden begränsat mandat. Detta ger uppdragsgivaren en tydlig möjlighet att ompröva uppdraget och hur det bäst ska utföras efter en lämplig tid. I detta fall anser utredningen att också detta argument talar för att inrätta detta organ i kommittéform.</P> <P class="p383 ft7">Den fortsatta utvecklingen av <NOBR>e-förvaltningen</NOBR> rymmer i princip tre perspektiv: <NOBR>e-tjänster</NOBR> som möter medborgaren i kontakten med myndigheter, användandet av IT i myndigheternas interna arbete samt anpassning av regelsystemen för att både ta tillvara effektiviseringsmöjligheter och för att underlätta för medborgarna i myndighetskontakter. Den nu föreslagna delegationen bör kunna arbeta med samtliga dessa perspektiv vilket, som sagts ovan,</P> <P class="p476 ft14"><SPAN class="ft52">4 </SPAN>Uttrycket är hämtat från den norska maktutredningen. Se NOU 2003:19, Makt og demokrati. Slutrapport fra Maktog demokratiutredningen.</P> <P class="p400 ft13">137</P> </DIV> <DIV id="page_136"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Förslag till en ny organisation för stabsstödet</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft7">motiverar att den kallas ”Förvaltningsdelegationen”. Samtidigt bör i direktiven för delegationen mycket klart anges att dess uppdrag handlar om den fortsatta utvecklingen av <NOBR>e-förvaltningen.</NOBR></P> <P class="p64 ft7">Delegationen bör i betydande utsträckning bestå av myndighetsföreträdare. Avgörande är att de i sammanhanget stora myndigheterna – Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Rikspolisstyrelsen – är representerade på ledningsnivå. Men representationen bör vara bredare än så. Även de mindre myndigheterna, och särskilt viktiga myndighetskluster, bör ha institutionaliserade kontakter med Förvaltningsdelegationen. Syftet är att ta tillvara samtliga statliga resurser i ett samordnat och strategiskt utvecklingsarbete där inte minst standardisering blir en huvudfråga.</P> <P class="p212 ft7">Också Regeringskansliet bör vara företrätt på chefstjänstemannanivå. Det är viktigt att betona att avsikten inte är att etablera ett förhandlingsspel utan en samverkansform mellan den nu beskrivna förvaltningsdelegationen och statssekreterargruppen.</P> <P class="p65 ft7">En av den nya delegationens strategiska uppgifter blir att främja samverkan mellan näringsliv och statsförvaltning i syfte att vidareutveckla Sveriges roll som en framgångsrik <NOBR>IT-nation.</NOBR> Därför bör det i delegationen ingå någon ledamot med bakgrund i näringslivet. Vidare är det angeläget att Verket för Innovationssystem, Vinnova, med det mycket speciella ansvar för svensk teknikutveckling som myndigheten har, också är företrätt.</P> <P class="p65 ft7">Förvaltningsdelegationens övergripande uppgifter kan i punktform beskrivas på följande sätt:</P> <P class="p339 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft31">Säkra att förvaltningens samlade resurser kommer till användning i den fortsatta utvecklingen av </SPAN><NOBR>e-förvaltningspolitiken.</NOBR> Inte minst handlar detta om att inlemma de stora myndigheterna i den samlade verksamhets- och politikutvecklingen,</P> <P class="p353 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft31">Fortlöpande föreslå hur nya frågor om ansvars- och uppgiftsfördelning i </SPAN><NOBR>e-förvaltningspolitiken</NOBR> bereds och avgörs. I detta ligger att svara för ett slags kontinuerlig utredningsverksamhet, bland annat genom att fortsätta att bearbeta frågor som inte lösts genom detta utredningsarbete,</P> <P class="p336 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">I samspel med statssekreterargruppen prioritera projekt och insatser inom </SPAN><NOBR>e-förvaltningspolitiken,</NOBR></P> <P class="p337 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft31">Ansvara för att standardiseringsfrågor hanteras på ett effektivt sätt,</SPAN></P> <P class="p477 ft13">138</P> </DIV> <DIV id="page_137"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr9 td106"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p22 ft36">Förslag till en ny organisation för stabsstödet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p478 ft30"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft84">Ta initiativ till och föreslå regeringen den normering som erfordras på området, samt</SPAN></P> <P class="p479 ft30"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft84">Särskilt ansvara för att utveckling sker av upphandlingsformer som främjar företagens utveckling och i detta samverka med Ekonomistyrningsverket.</SPAN></P> <P class="p416 ft7">Utgångspunkten för förvaltningsdelegationens arbete är att det ska vara strategiskt inriktat och att det ska förbättra möjligheterna att på ett samlat sätt ta tillvara statens resurser inom <NOBR>e-förvaltnings-</NOBR> området. Inriktningen bör vara att när regeringen lagt ett uppdrag på delegationen, eller då den genom ett eget initiativ lyft fram en frågeställning, också bör avgöra var rätt kompetens för att lösa uppgiften finns tillgänglig. Själva genomförandet av uppdraget sker sedan i en myndighet, eller i en konstellation av myndigheter, vilka redovisar tillbaka till delegationen. Delegationens roll blir med andra ord att ”beställa och följa upp”.</P> <P class="p48 ft7">Bland uppdrag som kan komma att vara aktuella för delegationen hör standardiseringsfrågor och frågor kring elektronisk identifiering liksom uppdrag kring säkert elektroniskt informationsutbyte och automatiserad ärendehantering. Vad gäller till exempel arbetet med säkert elektroniskt informationsutbyte finns kompetens inom olika delar av området på olika myndigheter. Delegationens roll blir här att identifiera de problem som ska lösas, vilken myndighet som har adekvat kompetens och att därefter initiera att denna myndighet söker lösa problemet.</P> <P class="p216 ft7">En del uppgifter torde dock vara av den storlek, beskaffenhet eller vikt att det motiverar att delegationen själv tar på sig en mer operativ roll. <NOBR>IT-standardiseringen</NOBR> har nämnts ovan. I syfte att ge vissa möjligheter för Förvaltningsdelegationen att utföra mer operativa uppgifter bör delegationen ha erforderliga kansliresurser. Vidare finns det skäl att se över vilket behov av kunskapsstöd och vägledningar som kommer att erfordras och vilken roll Förvaltningsdelegationen och dess kansli kan spela i ett sådant arbete.</P> <P class="p215 ft7">Förvaltningsdelegationens ledning</P> <P class="p71 ft7">För att garantera samordning och sammanhållning i den politik som drivs bör en särskild tjänst av strategisk betydelse för e- förvaltningens inrättas. Tjänsten bör vara placerad i Regeringskansliet men innehavaren bör samtidigt vara ordförande i förvalt-</P> <P class="p480 ft13">139</P> </DIV> <DIV id="page_138"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Förslag till en ny organisation för stabsstödet</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft7">ningsdelegationen. Emellanåt betecknas denna typ av funktion ”nationell CIO” (chief information officer) eller <NOBR>E-tsar.</NOBR> En lämpligare titel är helt enkelt ”generaldirektör i Regeringskansliet” med uttalat ansvar för den vertikala samordningen av <NOBR>e-förvaltningen.</NOBR></P> <P class="p64 ft7">Generaldirektören förutsätts ha strategisk kompetens och en helhetsbild av <NOBR>e-utvecklingen</NOBR> i staten vilket ger förutsättningar för att stödja såväl regeringens som myndigheternas utvecklingsarbete. Förvaltningsdelegationen biträds, som sagt, av en kanslifunktion med god såväl sakmässig som administrativ kompetens.</P> <P class="p65 ft7">Regeringen lägger fast utgångspunkterna för förvaltningsdelegationens arbete i olika tidsbegränsade uppdrag och kan därigenom fortsätta att prioritera uppdrag som Verva nu arbetar med eller välja att lyfta fram andra angelägna utvecklingsområden.</P> <P class="p64 ft7">Det är av mycket stor betydelse att den föreslagna generaldirektören kan arbeta på ett uttryckligt mandat från regeringen. Delegationen, och dess ordförande, bör förordnas för en tid som motsvarar riksdagens mandatperioder. En ny regering ska ges möjlighet att ta ställning såväl till förvaltningsdelegationens uppdrag som till vem som ska leda arbetet. Ett första förordnande bör alltså gälla fram till utgången av år 2010.</P> <P class="p53 ft7">I syfte att finansiera såväl delegationens utvecklingsarbete som kanslifunktionen bör den tillföras ett anslag om 14 miljoner kronor per år.</P> <P class="p211 ft7">Normeringsansvaret</P> <P class="p74 ft7">Enligt utredningens mening bör regeringens övergripande ansvar för att genomdriva en effektiv och i rimlig mån standardiserad utveckling av <NOBR>e-förvaltning</NOBR> inte delegeras till en, eller flera, myndigheter under regeringen. Arbetet kräver snarare att regeringen själv tar ansvaret. Likaså är det svårt att se att en myndighet under regeringen får den legitimitet som krävs för att via normering tydliggöra de krav som ställs på enskilda myndigheter, vilka många gånger har betydande resurser och kompetens inom området.</P> <P class="p65 ft7">Normeringsarbetet inom området <NOBR>e-förvaltning</NOBR> bör således knytas till förverkligandet av regeringens <NOBR>e-handlingsplan</NOBR> och, som ett förstahandsalternativ, bli ett ansvar direkt för regeringen. Dagens system med ett bemyndigande att meddela föreskrifter upphör därigenom.</P> <P class="p225 ft13">140</P> </DIV> <DIV id="page_139"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr9 td106"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p22 ft36">Förslag till en ny organisation för stabsstödet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft7">I sammanhanget är det dock viktigt att understryka att Förvaltningsdelegationen får en central roll när det gäller att, utifrån dess strategiska och framtidsinriktade arbete, ge regeringen underlag för utarbetandet av förordningar på området.</P> <P class="p60 ft30">För att ge förutsättningar för regeringen att återta det fulla normeringsansvaret inom <NOBR>e-utvecklingsområdet</NOBR> tillförs Regeringskansliet (Finansdepartementet) 2 miljoner kronor per år.</P> <P class="p59 ft7">Det kan också finnas anledning att överväga nya bemyndiganden i framtiden om det skulle framkomma att detaljeringsgraden på normeringsarbetet blir sådant att det motiverar en delegering av viss föreskriftsrätt. Närmast till hands ligger att då att inrätta en speciell myndighet, i princip en enpersonsmyndighet, som knyts till den struktur som ovan beskrivits. Uppdraget för denna myndighet skulle blott bli att i samspel med statssekreterargruppen och förvaltningsdelegationen tekniskt utforma och sedan utfärda de föreskrifter som det fortsatta arbetet med e- förvaltning motiverar.</P> <P class="p481 ft7">Upphandlingen inom <NOBR>IKT-området</NOBR> förs till Ekonomistyrningsverket</P> <P class="p214 ft7">Verva har idag enligt sin instruktion att svara för samordnad upphandling för offentlig förvaltning inom området informationsteknik och att verka för bästa möjliga villkor för anskaffning och användning av informationsteknik inom offentlig sektor.</P> <P class="p60 ft7">Att denna verksamhet fortgår även efter det att Verva avvecklats är av största vikt. Utredningen har prövat möjligheterna att föra över ansvaret för denna verksamhet andra myndigheter som idag svarar för av upphandling och inköp. Sådan kompetens finns såväl inom som utom nuvarande stabsmyndigheter. Enligt utredningens mening finns det, som framgår nedan, skäl att se över inköps- och upphandlingsfrågorna i stort.</P> <P class="p216 ft7">Mot bakgrund av den situation som råder i dagsläget föreslår utredningen att ansvaret för upphandling inom <NOBR>IKT-området,</NOBR> från och med år 2009, överförs från Verva till Ekonomistyrningsverket. Förslaget innebär att myndighetens instruktion ändras.</P> <P class="p482 ft13">141</P> </DIV> <DIV id="page_140"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Förslag till en ny organisation för stabsstödet</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p276 ft7">Upphandlingsfrågorna bör ses över i en samlad analys</P> <P class="p56 ft7">Utredningen har, som ovan nämnts, haft anledning att pröva inköps- och upphandlingsfrågor ur olika aspekter. Övervägandena när det gäller organisering och styrning av statlig inköps- och upphandlingspolitik går dock utöver det uppdrag som denna utredning har givits av regeringen även om dessa funktioner påverkas av hur stabsstödet organiseras. Utredningen har inte haft möjlighet att analysera de större sambanden inom inköps- och upphandlingsproblematiken. Det finns emellertid, enligt utredningens mening, starka skäl att se över hela detta komplex i en samlad analys. Sannolikt kan staten spara betydande belopp genom en bättre organiserad inköpsverksamhet.</P> <P class="p265 ft7">Utredningen föreslår därför att frågan om ansvar och organisation för statliga inköp och upphandlingar i ett helhetsperspektiv ses över i särskild ordning. Det är viktigt att understryka att det vid en sådan översyn framför allt handlar om att använda kvalificerad fackkunskap. Det är med andra ord allt annat än självklart att en översyn bör ske genom att en kommitté tillsätts.</P> <P class="p65 ft7">I ett centralt avseende finns ett direkt samband mellan frågorna om upphandling och vad som har sagts om den föreslagna förvaltningsdelegationens uppdrag. Sannolikt är upphandlingsformen den viktigaste komponenten i en <NOBR>e-förvaltningspolitik</NOBR> som inte bara ska vara staten till direkt nytta utan som också kan bidra till näringslivets utveckling. I direktiven till Förvaltningsdelegationen bör detta komma till uttryck.</P> <P class="p483 ft27"><SPAN class="ft27">5.5</SPAN><SPAN class="ft40">Arbetet med att utveckla en kompetent förvaltning tar nya vägar</SPAN></P> <P class="p484 ft7">Myndigheternas behov av insatser för kompetensutveckling i allmänhet</P> <P class="p74 ft7">I regeringens direktiv till utredningen tydliggörs att möjligheterna och lämpligheten att konkurrensutsätta olika delar av stabsmyndigheternas uppdrag bör prövas tämligen förutsättningslöst. Ett område där utredningen funnit relativt få skäl för att staten själv bör bedriva verksamhet rör området statsförvaltningens kompetensutveckling och interna utbildningsverksamhet.</P> <P class="p311 ft13">142</P> </DIV> <DIV id="page_141"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr9 td106"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p22 ft36">Förslag till en ny organisation för stabsstödet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft7">Utredningen har funnit få skäl till att myndigheternas utbildningsbehov generellt sett inte skulle kunna tillgodoses på marknaden, av universitet och högskolor eller andra utbildningsinstitutioner.</P> <P class="p270 ft7">Utredningen föreslår att myndigheternas behov av utbildningar, generellt sett tillgodoses genom att kompetens på den privata marknaden samt inom universitet och högskolor liksom andra utbildningsinstitutioner tas tillvara. Myndigheterna bör själva i normalfallet kunna ansvara för planering och upphandling av de utbildningar man har behov av. Vidare bör konstellationer av myndigheter kunna samverka kring hur man tillgodoser sina behov på området.</P> <P class="p215 ft7">Behov av kompetensutveckling inom särskilda områden</P> <P class="p327 ft7">Trots att utredningen generellt sett inte anser att statliga förvaltningsmyndigheter, vid sidan av universiteten och högskolorna, bör ägna sig åt att anordna utbildningar finns det områden där särskilda skäl talar för att statliga myndigheter bör bedriva kompetensutveckling riktad till andra delar av statsförvaltningen. Det handlar om utbildningar som är så specifikt inriktade på statsförvaltningen, dess funktioner och behov att det kan vara tveksamt om det i dagsläget finns tillgängliga alternativ till att anordna utbildningarna i statlig regi. På grund av den särskilda kunskap som krävs för att utbilda personal inom den statliga ekonomistyrningen, och med tanke på den nära koppling sådan utbildning har till Ekonomistyrningsverkets rådgivande och stödjande roll på området, finns det skäl att Ekonomistyrningsverket även fortsättningsvis erbjuder utbildning till övriga myndigheter. Likväl finns det skäl att här erinra om utredningens resonemang om möjligheterna att bidra till att skapa marknadslösningar inom områden där sådana idag inte finns tillgängliga i tillräcklig omfattning.</P> <P class="p485 ft7">Verva har vidare, som ovan sagts, i uppdrag att tillhandahålla utbildningar i huvudsak inom områdena administration, ekonomi, den statliga budgetprocessen med mera, <NOBR>EU-utbildningar</NOBR> av generellt intresse för statsförvaltningen och sektorsövergripande utbildningar samt att bestämma omfattning och inriktning på ovan nämnda utbildningsverksamhet i samråd med Regeringskansliet (Förvaltningsavdelningen). Vidare har man att administrera och</P> <P class="p486 ft13">143</P> </DIV> <DIV id="page_142"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Förslag till en ny organisation för stabsstödet</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft7">informera om nordisk och europeisk utbytestjänstgöring där det bland annat ingår att anordna uttagningsprov till tjänstgöring vid den europeiska unionens institutioner med mera</P> <P class="p64 ft7">Utredningen anser att dessa verksamheter bör bedrivas även fortsättningsvis men att de bör kunna utföras av en utbildningsinstitution som har en bredare verksamhet på området än vad en stabsmyndighet bör ha. På så sätt kan synergieffekter uppnås och utbildningarna utvecklas i ett större pedagogiskt sammanhang till nytta för såväl kvalitet som resurshushållning.</P> <P class="p65 ft7">Det finns dock inga skäl att, som idag, två statliga myndigheter, Ekonomistyrningsverket och Verva, tillhandahåller liknande utbildningar inom ekonomistyrnings- och budgetområdet. Vervas utbildningsverksamhet inom området avvecklas i samband med att myndigheten avvecklas. Ansvaret för att anordna utbildningar inom ekonomistyrnings- och budgetområdet bör i fortsättningen enbart ligga hos Ekonomistyrningsverket.</P> <P class="p65 ft7">Utredningen föreslår vidare att ansvaret för att tillgodose Regeringskansliets samt andra intresserade myndigheters behov av utbildning inom statligt specifika kompetensområden som EU- kunskap, statstjänstemannarollens utveckling samt statlig chefsutveckling med mera, i den mån inte utbildningsbehovet kan tillgodoses på marknaden, förs över från Verva till Försvarshögskolan. Förslag till ändring av myndighetens instruktion lämnas.</P> <P class="p53 ft7">Vidare föreslås att uppgiften att administrera och informera om nordisk och europeisk utbytestjänstgöring samt anordna uttagningsprov till tjänstgöring vid europeiska unionens institutioner med mera förs till Regeringskansliet (Förvaltningsavdelningen).</P> <P class="p64 ft7">Uppdraget, vilket Verva hittills haft, att anordna ovan diskuterade utbildningar samt vissa administrativa och informativa uppgifter har finansierats via verkets ramanslag. Dock har särskilda villkor ställts angående hur de drygt 5 miljoner kronor som ska täcka verkets kostnader för utbildningar för deltagare från Regeringskansliet får disponeras.</P> <P class="p65 ft7">Liksom tidigare bör en specificerad summa, om 5 miljoner kronor, avsättas för detta ändamål. Denna bör, enligt utredningens mening, ställas till Regeringskansliets disposition för att sedan fördelas efter dialog mellan Regeringskansliet (Förvaltningsavdelningen), Ekonomistyrningsverket och Försvarshögskolan. Detta bör kunna medverka till att utveckla Regeringskansliets roll som beställare i systemet.</P> <P class="p487 ft13">144</P> </DIV> <DIV id="page_143"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr9 td106"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p22 ft36">Förslag till en ny organisation för stabsstödet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p488 ft7">Stöd till kompetensförsörjning och verksamhetsutveckling i statsförvaltningen</P> <P class="p71 ft7">Verva har enligt sin instruktion att stödja och utveckla arbetet med den strategiska kompetensförsörjningen och verksamhetsutvecklingen i statsförvaltningen. Enligt utredningens mening finns det litet som talar för att en stabsmyndighet ska prioritera inom och ansvara för policyutveckling inom ett område som så tydligt är en del av regeringens förvaltningspolitiska arbete. Arbetet bör istället ses som en naturlig del av regeringens arbete med att formulera och driva politik. Ansvaret för att prioritera mellan olika förvaltningspolitiska insatser bör därför ligga direkt hos regeringen.</P> <P class="p48 ft7">Utredningen föreslår att regeringens ansvar för policyutveckling renodlas när det gäller olika riktade, och tidsbegränsade, insatser inom strategisk kompetensförsörjning, kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling gentemot myndigheterna. För detta arbete bör avsättas resurser om 5 miljoner kronor per år.</P> <P class="p60 ft7">Verva har idag ett tydligt uppdrag att stödja och utveckla arbetet med strategisk kompetensförsörjning som går utöver att anordna utbildningar. Tidigare låg detta uppdrag på Statens kvalitets- och kompetensråd, KKR. Det ligger alldeles uppenbart i regeringens intresse att myndigheterna är så effektiva och håller så hög kvalitet som är möjligt i sitt arbete med strategisk kompetensförsörjning. Samtidigt är det, som i andra funktioner som tidigare nämnts, svårt för en sidoordnad myndighet att ta till sig rollen att vara ett slags ”strategisk medaktör”. Funktioner som här kan aktualiseras är att löpande tillhandahålla stöd för utvecklingen av arbetet med kompetensförsörjningen (till exempel kring ledarskap, rekrytering, och etik) eller att formulera projektinitiativ (jämför karriärutveckling för kvinnor).</P> <P class="p471 ft7">Regeringens ansvar är att bestämma den politiska inriktningen och prioriteringen. Ansvaret för den konkreta kompetensförsörjningen ligger på myndigheterna. Regeringen, eller som erfarenheten visar någon annan myndighet, kan inte ta över detta ansvar. Däremot är det alldeles uppenbart att en av de viktigaste uppgifterna för myndighetsledningarna är att fullt ut ta ansvaret för rekrytering, kompetensutveckling och allt det som hänger samman med den långsiktiga kompetensförsörjningen.</P> <P class="p15 ft30">Regeringens roll i sammanhanget är att med kraft understryka detta i den myndighetsdialog som sannolikt kommer att spela en avsevärt mycket viktigare roll i framtiden. Ett avgörande urvals-</P> <P class="p489 ft13">145</P> </DIV> <DIV id="page_144"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Förslag till en ny organisation för stabsstödet</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft7">kriterium vid rekrytering av statliga chefer bör också vara förmågan att arbeta strategiskt med rekryterings- och personalutvecklingsfrågor.</P> <P class="p490 ft7">Uppföljning och analys av kompetensförsörjningen</P> <P class="p74 ft7">Som ovan sagts föreslår utredningen att Statskontoret får i uppdrag att följa och analysera kompetensförsörjningen i statsförvaltningen. Uppdraget bör således även finansieras inom ramen för det substantiella tillskott om 22 miljoner kronor per år till Statskontorets ramanslag som utredningen ovan föreslagit.</P> <P class="p263 ft7">Vissa informationstjänster</P> <P class="p74 ft7">De informationstjänster som Verva ansvarat för har, som ovan nämnts, även behandlats av utredningen.</P> <P class="p52 ft7">Portalen ”lagrummet.se” har förvaltats, och förvaltas alltjämt, av Verva. Enligt utredningens bedömning är de funktioner som erbjuds idag knappast av den nivå som en del andra på marknaden förkommande tjänster erbjuder. Utredningen föreslår att denna informationstjänst ses över inte minst utifrån perspektivet kring vad som bör vara ett statligt åtagande. Fram till dess att regeringen avgjort lagrummet.se framtida öde förvaltas tjänsten lämpligen av Regeringskansliet (Justitiedepartementet).</P> <P class="p53 ft7">Angående portalen ”sverige.se” vilken innehållit elektronisk samhällsinformation och offentliga <NOBR>e-tjänster</NOBR> har Verva sedan år 2006 haft regeringens uppdrag att förvalta denna. Sedan årsskiftet har Verva inte längre detta uppdrag, och uppgiften har inte heller lämnats över till någon annan organisation. Verva har därför beslutat att stänga portalen från och med den 5 mars 2008.</P> <P class="p491 ft27"><SPAN class="ft27">5.6</SPAN><SPAN class="ft40">Regeringskansliets verksamhet renodlas ytterligare och Kammarkollegiet får nya uppgifter</SPAN></P> <P class="p331 ft7">Regeringskansliets främsta uppgift är att biträda regeringen med underlag i dess roll att styra riket. För att kunna vara ett effektivt kanslistöd till den verkställande makten krävs att Regeringskansliet</P> <P class="p364 ft13">146</P> </DIV> <DIV id="page_145"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr9 td106"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p22 ft36">Förslag till en ny organisation för stabsstödet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p214 ft7">fokuserar sina insatser till områden som är strategiskt viktiga för regeringens arbete. Denna utredning har inte i uppdrag att se över Regeringskansliets arbetsformer men anser sig ändå kunna peka på ett antal funktioner vilka föreslås överföras från Regeringskansliet till en lämplig stabsmyndighet. Syftet är att frigöra resurser inom Regeringskansliet som möjliggör en koncentration på myndighetens huvuduppgifter utan att detta medför negativa effekter för kvalitet och resurseffektivitet.</P> <P class="p215 ft7">Arvsfondsdelegationen</P> <P class="p327 ft7">Enligt utredningens uppfattning finns det mycket som talar för att den nuvarande ordningen där Arvsfondsdelegationens kansli är inrymt i Regeringskansliet bör ändras. Att delegationen är knuten till Regeringskansliet går emot den strävan som annars finns att avlasta Regeringskansliet förvaltningsärenden. Regeringen och dess kansli ska, som tidigare nämnts, koncentrera sin verksamhet till sådant som har betydelse för styrandet av riket. Delegationens verksamhet är av sådan art att den normalt bör hanteras av en förvaltningsmyndighet.</P> <P class="p163 ft7">Utredningen föreslår att Arvsfondsdelegationen organisatoriskt placeras hos Kammarkollegiet, vilket har stor erfarenhet av handläggning av olika typer av förvaltningsärenden. Förslaget innebär att delegationen ska fortsätta att ha ställning som en egen myndighet under regeringen, men att Kammarkollegiet fungerar som värdmyndighet.</P> <P class="p492 ft7">Hanteringen av bidrag</P> <P class="p71 ft7">Utredningen konstaterar, bland annat sett mot bakgrund av tidigare granskningar vilka beskrivits i kapitel 4, att det finns skäl som talar för en förändrad hantering av de bidrag vilka idag handläggs av Regeringskansliet. En stabsmyndighet, förslagsvis Kammarkollegiet, bör tilldelas vissa uppgifter.</P> <P class="p60 ft7">Det är dock viktigt att klargöra vilka delar av bidragshanteringen som ska hanteras av Kammarkollegiet och vad som bör ligga kvar på Regeringskansliet. Exempel på uppgifter som skulle kunna utföras av Kammarkollegiet är</P> <P class="p493 ft13">147</P> </DIV> <DIV id="page_146"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Förslag till en ny organisation för stabsstödet</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p418 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">att kontrollera om ansökningarna uppfyller administrativa och formella krav,</SPAN></P> <P class="p494 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft31">att kontrollera och pröva den sökande i sig,</SPAN></P> <P class="p495 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft31">att hantera rekvisitioner och administrera utbetalningar,</SPAN></P> <P class="p339 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">att kontrollera delar av återrapporteringen, till exempel den ekonomiska informationen, samt</SPAN></P> <P class="p494 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft31">att sköta hantering av återkrav.</SPAN></P> <P class="p210 ft7">Även utbetalning av medlemsavgifter till internationella organisationer och författningsreglerade bidrag skulle till viss del kunna hanteras av Kammarkollegiet. Andra uppgifter bör ligga kvar på Regeringskansliet, som till exempel att göra en prövning utifrån ändamålet med bidraget.</P> <P class="p54 ft7">Mot bakgrund av det ovan sagda föreslår utredningen att delar av Regeringskansliets handläggning av bidragsärenden överförs till Kammarkollegiet. I enlighet med vad som sägs nedan bör dock den exakta utformningen av den nya administrativa ordningen för bidragshantering utredas närmare.</P> <P class="p263 ft7">Ekonomisk redovisning av statliga företag</P> <P class="p74 ft7">Värdet för de statligt ägda företagen utgör omkring 99,5 procent av Regeringskansliets totala balansomslutning. Det medför att värderingen av de statligt ägda företagen skymmer kärnverksamheten. Regeringskansliets årsredovisning speglar inte på ett tydligt och transparent sätt den verksamhet som myndigheten faktiskt bedriver. Den information som presenteras om myndighetens verksamhet, till exempel nyckeltal, blir därför inte rättvisande. Ytterligare en komplikation är att den tekniska värderingen av aktierna i Regeringskansliets årsredovisning kan uppfattas som ett politiskt ställningstagande.</P> <P class="p53 ft7">Kammarkollegiet har erfarenhet av att ge ekonomiadministrativt stöd och besitter sakkunskap på området. Kammarkollegiet hanterar redan idag verksamheter som påverkar myndighetens egen ekonomiska redovisning, till exempel försäkringsverksamheten för staten. Detta gör sammantaget att Kammarkollegiet, enligt utredningens bedömning, är en lämpligare utförare av uppgiften att sköta den ekonomiska redovisningen av statliga företag.</P> <P class="p386 ft13">148</P> </DIV> <DIV id="page_147"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr9 td106"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td62"><SPAN class="p22 ft36">Förslag till en ny organisation för stabsstödet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p308 ft7">Utredningen föreslår därför att den ekonomiska redovisningen av de statliga företagen ska utföras av Kammarkollegiet. På så vis undviks de negativa effekter som uppstår då de statliga företagens värde redovisas i Regeringskansliets årsredovisning och delårsrapport.</P> <P class="p492 ft7">Nybildande av myndigheter med mera</P> <P class="p71 ft7">Att lägga ned eller att bilda en ny myndighet är en många gånger grannlaga uppgift där såväl Regeringskansliets som de särskilda utredarnas handläggning har en avgörande betydelse. För närvarande är de administrativa uppgifterna spridda på ett stort antal händer.</P> <P class="p270 ft7">Utredningen föreslår att Kammarkollegiets redan etablerade service på området rutinmässigt bör utnyttjas i samband med nybildande och avveckling av myndigheter. Det bör anges i Regeringskansliets riktlinjer att så ska ske. Vidare bör det framgå av direktiven till den särskilde utredare som svarar för avvecklingen av en myndighet eller bildandet av en ny myndighet att Kammarkollegiet ska anlitas för att ge administrativt stöd.</P> <P class="p215 ft7">Ytterligare utredning</P> <P class="p327 ft7">Utredningen presenterar förslag till ändringar i Kammarkollegiets instruktion som tydliggör att myndigheten får nya uppgifter. Samtidigt föreslår utredningen att Regeringskansliet och Kammarkollegiet ges i uppdrag att gemensamt utreda hur en överföring av de ovan nämnda uppgifterna ska genomföras. I uppdraget ska ligga att mer i detalj ange vilka arbetsuppgifter som Kammarkollegiet ska utföra.</P> <P class="p496 ft27"><SPAN class="ft27">5.7</SPAN><SPAN class="ft40">En samlokalisering av stabsmyndigheterna bör övervägas</SPAN></P> <P class="p71 ft7">Utredningen ska enligt sina direktiv utreda möjligheterna att samlokalisera stabsmyndigheterna. Under sitt arbete har inte utredningen haft möjlighet att i detalj undersöka olika alternativ för en sådan samlokalisering.</P> <P class="p497 ft13">149</P> </DIV> <DIV id="page_148"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Förslag till en ny organisation för stabsstödet</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p303 ft7">Det förefaller dock uppenbart att starka skäl talar för att stabsmyndigheterna samlokaliseras med de möjligheter som finns till såväl myndighetssamverkan avseende stödfunktioner som till skapandet av arenor för erfarenhetsutbyte och samverkan. Framförallt gäller detta Ekonomistyrningsverket och Statskontoret.</P> <P class="p65 ft7">Utredningen föreslår att Ekonomistyrningsverket och Statskontoret samlokaliseras men att detta sker vid en tidpunkt som är anpassad till de förbindelser som finns i gällande hyreskontrakt.</P> <P class="p498 ft27"><SPAN class="ft27">5.8</SPAN><SPAN class="ft40">Områden där utredningen inte funnit anledning att föreslå några förändringar i uppdrag eller organisation</SPAN></P> <P class="p74 ft7">Utredningen har, som ovan sagts, analyserat ett antal områden vilka stabsmyndigheterna ansvarar för. Inom flera av dessa har utredningen inte funnit anledning att föreslå några förändringar i uppdrag eller organisation.</P> <P class="p65 ft7">Av de elva områden som utredningen särskilt analyserat, vilket diskuteras i kapitel 4, föreslår utredningen att verksamheten inom följande fem områden bedrivs på likartad sätt och i liknande former också i framtiden:</P> <P class="p339 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">Ekonomistyrningsverkets arbete inom prognoser och information om statlig ekonomi,</SPAN></P> <P class="p316 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft31">Ekonomistyrningsverkets arbete inom området ekonomistyrning,</SPAN></P> <P class="p499 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">Kammarkollegiets arbete inom området administrativt stöd, inklusive fordringsbevakning, till små och medelstora myndigheter,</SPAN></P> <P class="p500 ft30"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft29">Kammarkollegiets arbete inom det statliga försäkringssystemet, samt</SPAN></P> <P class="p494 ft7"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft31">Kammarkollegiets arbete inom den statliga kapitalförvaltningen.</SPAN></P> <P class="p501 ft13">150</P> </DIV> <DIV id="page_149"> <P class="p3 ft6">6 Konsekvenser av förslagen</P> <P class="p502 ft8">I 14 – 16 §§ kommittéförordningen (1998:1474) finns bestämmelser om kostnadsberäkningar och andra konsekvensbeskrivningar till följd av förslag från utredningar.</P> <P class="p503 ft86">Om en utredning lämnar förslag som påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda ska en beräkning av dessa konsekvenser redovisas, liksom samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt. När det gäller kostnadsökningar eller intäktsminskningar för staten, kommuner eller landsting ska utredningen föreslå en finansiering. Vidare ska utredningen redovisa konsekvenser av förslag som har betydelse för den kommunala självstyrelsen, brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdhet mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.</P> <P class="p471 ft8">Utredningens förslag, som har redovisats i kapitel 5, leder inte till några effekter på statsbudgeten. Några kostnadsökningar eller intäktsminskningar för det allmänna uppstår således inte. Inte heller i övrigt bedömer utredningen att de förslag som presenteras i betänkandet får några konsekvenser av det slag som nämns i kommittéförordningen.</P> <P class="p15 ft8">Enligt direktiven ska utredningen redovisa ekonomiska och organisatoriska konsekvenser samt personalkonsekvenser av de förslag som läggs fram.</P> <P class="p198 ft41">Utredningen har föreslagit att Verket för förvaltningsutveckling (Verva) avvecklas. Vissa av myndighetens uppgifter förs över till någon annan myndighet. Till exempel förs upphandlingsverksamheten inom <NOBR>IKT-området</NOBR> från Verva till Ekonomistyrningsverket. Andra delar av Vervas verksamhet avvecklas utan att någon annan huvudman tar över verksamheten. Vidare föreslår utred-</P> <P class="p403 ft13">151</P> </DIV> <DIV id="page_150"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB322150x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Konsekvenser av förslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p504 ft8">ningen att Statskontoret ges nya uppgifter och även tillförs ytterligare medel. Slutligen förs vissa uppgifter, bland annat kanslistödet åt Arvsfondsdelegationen, som idag handhas av Regeringskansliet över till Kammarkollegiet.</P> <P class="p197 ft86">En omfördelning av resurser blir aktuell i de fall verksamheter byter huvudman. Utredningen föreslår att de medel som står till förfogande för verksamheterna i dagens organisation förs över till den mottagande myndigheten. I samband med verksamhetsövergångarna erbjuds personalen att följa med till den nya arbetsgivaren.<SPAN class="ft87">1 </SPAN>Dock kan personal komma att bli uppsagd till följd av arbetsbrist när delar av Vervas verksamhet avvecklas. Samtidigt kommer Statskontoret att behöva rekrytera personal, som idag inte finns inom någon av stabsmyndigheterna, när myndigheten ges nya uppgifter och samtidigt tillförs ytterligare medel.</P> <P class="p505 ft14"><SPAN class="ft52">1 </SPAN>Se 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd.</P> <P class="p276 ft13">152</P> </DIV> <DIV id="page_151"> <P class="p3 ft6">7 Författningskommentarer</P> <P class="p506 ft27"><SPAN class="ft27">7.1</SPAN><SPAN class="ft40">Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden</SPAN></P> <P class="p374 ft8">8 a §</P> <P class="p271 ft7">Förslaget behandlas i kapitel 5.</P> <P class="p59 ft7">Paragrafen upphävs och en bestämmelse med liknande innehåll införs i förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden. Det finns inte skäl att i lag reglera frågan om kansliets placering. Tvärtom finns det klara nackdelar med en sådan lösning, bland annat minskar den flexibiliteten på så sätt att organisatoriska förändringar försvåras.</P> <P class="p383 ft7">För närvarande är det personal i ett särskilt kansli inom Regeringskansliet som handlägger stödärenden åt och är föredragande i Arvsfondsdelegationen. Detta kansli ska istället vara placerat inom Kammarkollegiet.</P> <P class="p402 ft27"><SPAN class="ft27">7.2</SPAN><SPAN class="ft40">Följdändringar</SPAN></P> <P class="p507 ft7">De nu framlagda författningsförslagen leder till vissa följdändringar i förordningar utöver de förslag som har lämnats av utredningen.</P> <P class="p508 ft13">153</P> </DIV> <DIV id="page_152"> </DIV> <DIV id="page_153"> <P class="p82 ft88">Referenser</P> <P class="p509 ft27">Offentligt tryck</P> <P class="p510 ft8">Utskottsbetänkanden m.m.</P> <P class="p511 ft7"><SPAN class="ft8">Bet. 1997/98:FiU2, </SPAN>Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.</P> <P class="p82 ft7"><SPAN class="ft8">Bet. 2000/01:KU8, </SPAN>Riksdagen och den statliga revisionen.</P> <P class="p512 ft7"><SPAN class="ft8">Bet. 2001/02:KU5, </SPAN>Anslag som regeringen disponerar och fördelar.</P> <P class="p513 ft25">Riksdagsskrivelse 1997/98:120.</P> <P class="p514 ft8">Riksdagsskrivelse 2000/01:116 119.</P> <P class="p512 ft8">Riksdagsskrivelse 2001/02:40.</P> <P class="p515 ft8">Propositioner</P> <P class="p516 ft7"><SPAN class="ft8">Prop. 1997/98:1, </SPAN>Budgetpropositionen för 1998.</P> <P class="p512 ft7"><SPAN class="ft8">Prop. 1997/98:136, </SPAN>Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst.</P> <P class="p517 ft7"><SPAN class="ft8">Prop. 2002/03:136, </SPAN>Allmänna arvsfonden och arvsfondsdelegationens organisation m.m.</P> <P class="p518 ft7"><SPAN class="ft8">Prop. 2004/05:1, </SPAN>Budgetpropositionen för 2005. <SPAN class="ft8">Prop. 2006/07:1, </SPAN>Budgetpropositionen för 2007. <SPAN class="ft8">Prop. 2007/08:1, </SPAN>Budgetpropositionen för 2008.</P> <P class="p519 ft8">Statens offentliga utredningar m.m.</P> <P class="p520 ft7"><SPAN class="ft8">SOU 1991:40 41, </SPAN>Marknadsanpassade service- och stabsfunktioner. <SPAN class="ft8">SOU 1997:57, </SPAN>I medborgarnas tjänst. En samlad förvaltningspolitik</P> <P class="p146 ft7">för staten.</P> <P class="p521 ft13">155</P> </DIV> <DIV id="page_154"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"> <TR> <TD class="tr34 td10"><SPAN class="p22 ft50">Referenser</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td11"><SPAN class="p22 ft50">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p522 ft7"><SPAN class="ft8">SOU 1997:80, </SPAN>Reformerad stabsorganisation. <SPAN class="ft8">SOU 2004:19, </SPAN>Långtidsutredningen 2003/04.</P> <P class="p523 ft7"><SPAN class="ft8">SOU 2004:23, </SPAN>Från verksförordning till myndighetsförordning. <SPAN class="ft8">SOU 2004:65, </SPAN>En statsförvaltning i utveckling och förnyelse. <SPAN class="ft8">SOU 2005:32, </SPAN>Regeringens stabsmyndigheter.</P> <P class="p524 ft7"><SPAN class="ft8">SOU 2007:10, </SPAN>Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. <SPAN class="ft8">SOU 2007:47, </SPAN>Den osynliga infrastrukturen – om förbättrad sam-</P> <P class="p150 ft7">ordning av offentlig <NOBR>IT-standardisering.</NOBR></P> <P class="p525 ft7"><SPAN class="ft8">SOU 2007:75, </SPAN>Att styra staten – regeringens styrning av sin förvaltning.</P> <P class="p526 ft7"><SPAN class="ft8">SOU 2007:107, </SPAN>Opinionsbildande verksamhet och små myndigheter.</P> <P class="p527 ft7"><SPAN class="ft8">NOU 2003:19, </SPAN>Makt og demokrati. Slutrapport fra Maktog demokratiutredningen.</P> <P class="p263 ft8">Kommittédirektiv</P> <P class="p528 ft7"><SPAN class="ft8">Dir. 2004:166, </SPAN>Regeringens stabsstöd.</P> <P class="p529 ft7"><SPAN class="ft8">Dir. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">019-2470-06/07,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> </SPAN>Riksdagens direktiv för uppföljning av riksrevisionsreformen.</P> <P class="p525 ft7"><SPAN class="ft8">Dir. 2006:36, </SPAN>Förbättrad samordning av utvecklingen av standarder och grundfunktioner inom <NOBR>IT-området.</NOBR></P> <P class="p526 ft7"><SPAN class="ft8">Dir. 2006:30, </SPAN>Utvärdering av resultatstyrning.</P> <P class="p525 ft7"><SPAN class="ft8">Dir. 2006:123, </SPAN>Översyn av den statliga förvaltningens uppgifter och organisation.</P> <P class="p526 ft7"><SPAN class="ft8">Dir. 2007:68, </SPAN>Myndighetssamverkan vid lokala servicekontor.</P> <P class="p525 ft7"><SPAN class="ft8">Dir. 2007:163, </SPAN>Tilläggsdirektiv till utredningen Utveckling av lokal service i samverkan (Fi 2007:06).</P> <P class="p211 ft27">Övriga referenser</P> <P class="p530 ft7"><SPAN class="ft8">Ekonomistyrningsverket, </SPAN>Gemensamma lösningar för effektivare administration – rapport till regeringen <SPAN class="ft8">(ESV 2007:33).</SPAN></P> <P class="p525 ft7"><SPAN class="ft8">Finansdepartementet, </SPAN>Handlingsplan för eFörvaltning – nya grunder för <NOBR>IT-baserad</NOBR> verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning</P> <P class="p531 ft8">(Fi 2008/491/OFA/SF).</P> <P class="p525 ft7"><SPAN class="ft8">Konkurrensverket, </SPAN>Myndigheter och marknader – tydligare gräns mellan offentligt och privat <SPAN class="ft8">(Konkurrensverkets rapportserie 2004:4).</SPAN></P> <P class="p462 ft13">156</P> </DIV> <DIV id="page_155"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr34 td107"><SPAN class="p22 ft50">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td108"><SPAN class="p22 ft57">Referenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p532 ft8">Osimo, David och Stefano Kluzer m.fl., 2007, <NOBR><SPAN class="ft7">e-Government</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> research in the EU: overview report.</SPAN></P> <P class="p533 ft42">Riksdagens revisorer, <SPAN class="ft89">Allmänna arvsfonden</SPAN>(1999/2000:RR9). Riksdagens revisorer, <SPAN class="ft89">Anslag som regeringen disponerar och fördelar</SPAN></P> <P class="p116 ft8">(2000/01:RR14).</P> <P class="p3 ft7"><SPAN class="ft8">Riksrevisionen, </SPAN>Bidrag som regeringen och Regeringskansliet fördelar</P> <P class="p301 ft8">(2006:32).</P> <P class="p534 ft7"><SPAN class="ft8">Sann och Partners, 2006, </SPAN>Granskning av ekonomiska förändringar med anledning av översynen av stabsmyndigheterna – slutrapport.</P> <P class="p534 ft7"><SPAN class="ft8">Statskontoret, </SPAN>Statlig tillsyn och effektivitetsgranskning av annan statlig verksamhet – en övergripande kartläggning och några fördjupade exempel <NOBR><SPAN class="ft8">(2007/136-5).</SPAN></NOBR></P> <P class="p535 ft7"><SPAN class="ft8">Statskontoret, </SPAN>Myndigheternas ledning och organisation. Kartläggning och analys av Myndighetssverige <SPAN class="ft8">(2004:9).</SPAN></P> <P class="p3 ft8">Statskontoret, <SPAN class="ft7">Statliga myndigheter 2007 </SPAN><NOBR>(2007/99-5).</NOBR></P> <P class="p535 ft8">Strömberg, Håkan och Lundell, Bengt, 2007, <SPAN class="ft7">Sveriges författning, </SPAN>Studentlitteratur.</P> <P class="p534 ft7"><SPAN class="ft8">Sundström, Göran, 2003, </SPAN>Stat på villovägar – Resultatstyrningens framväxt i ett <NOBR>historiskt-institutionellt</NOBR> perspektiv, <SPAN class="ft8">Stockholms universitet.</SPAN></P> <P class="p535 ft8">Svenska kommunförbundet, 2002, <SPAN class="ft7">Kommunala framtider – en långtidsutredning om behov och resurser till år 2050.</SPAN></P> <P class="p535 ft8">Verket för förvaltningsutveckling, <SPAN class="ft7">Hur är läget? 2007 års uppföljning av myndigheternas arbete med </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">e-förvaltning</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> </SPAN>(2008:1).</P> <P class="p536 ft86">Verket för förvaltningsutveckling, <SPAN class="ft90">Skrivelse med anledning av utebliven ersättningsfinansiering av äldreanslaget D:003 </SPAN>(Fi2007/8988).</P> <P class="p534 ft7"><SPAN class="ft8">Vinnova, </SPAN>Framtidens <NOBR>e-förvaltning,</NOBR> Scenarier 2016 <SPAN class="ft8">(Vinnova rapport VR 2006:04).</SPAN></P> <P class="p535 ft8">Vogel, <NOBR>Hans-Heinrich</NOBR> och Malmberg, <NOBR>Lars-Göran,</NOBR> 2007, <SPAN class="ft7">Sveriges grundlagar och andra stats- och förvaltningsrättsliga författningar,</SPAN></P> <P class="p537 ft8">Juristförlaget i Lund.</P> <P class="p508 ft13">157</P> </DIV> <DIV id="page_156"> </DIV> <DIV id="page_157"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB322157x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p538 ft14">Bilaga 1</P> <P class="p539 ft88">Kommittédirektiv</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"> <TR> <TD class="tr31 td109"><SPAN class="p133 ft91">Översyn av stabsmyndigheter</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td110"><SPAN class="p540 ft91">Dir.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td109"><SPAN class="p22 ft16">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td110"><SPAN class="p540 ft91">2007:20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td111"><SPAN class="p22 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td112"><SPAN class="p22 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p541 ft8">Beslut vid regeringssammanträde den 15 februari 2007</P> <P class="p542 ft8">Sammanfattning av uppdraget</P> <P class="p543 ft86">En särskild utredare får i uppgift att göra en översyn av Ekonomistyrningsverket (ESV), Kammarkollegiet, Statskontoret och Verket för förvaltningsutveckling (Verva) i syfte att effektivisera stabsorganisationen och dess verksamhet. I uppdraget ligger att pröva det offentliga åtagandet och konkurrensutsatt verksamhet vid dessa myndigheter, klargöra ansvarsförhållanden mellan myndigheterna och tydliggöra stabsmyndigheternas roll i det fortsatta arbetet med att utveckla den statliga förvaltningen.</P> <P class="p544 ft8">Utredaren skall lämna förslag till de organisationsrespektive författningsändringar som utredaren bedömer vara nödvändiga. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag till regeringen senast den 28 december 2007.</P> <P class="p519 ft8">Bakgrund</P> <P class="p545 ft41">Med stöd av regeringens bemyndigande den 25 november 2004 (dir. 2004:166) tillkallade ansvarigt statsråd en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till en preciserad och ändamålsenlig uppgifts- och ansvarsfördelning mellan Ekonomistyrningsverket, Statskontoret och en ny förvaltningspolitisk myndighet. Utredaren presenterade sina förslag i betänkandet Regeringens stabsmyndigheter (SOU 2005:32). Som en konsekvens av utredningen renodlades Statskontoret som utvärderingsmyndighet, Statens kvalitets- och kompetensråd avvecklades, ESV tillfördes vissa uppgifter och Verket för förvaltningsutveckling (Verva) bildades den 1 januari 2006.</P> <P class="p546 ft13">159</P> </DIV> <DIV id="page_158"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p547 ft8">Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1, UO2, avsnitt 5.5) avsikten att göra en översyn av stabsmyndigheterna och även överväga och utveckla Kammarkollegiets roll som stabsmyndighet. Syftet är att pröva om det finns ytterligare behov av att stärka och samordna det stöd som stabsmyndigheterna ger regeringen i förvaltningspolitiska frågor såsom styrning, ledning, uppföljning, utvärdering och verksamhetsutveckling i staten.</P> <P class="p55 ft7">Stabsmyndigheterna inom det förvaltningspolitiska området</P> <P class="p548 ft8">Stabsmyndigheterna inom det förvaltningspolitiska området är de myndigheter som har till huvudsaklig uppgift att förse regeringen med underlag för ledning, styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling av statsförvaltningen eller att på regeringens uppdrag erbjuda den övriga myndighetsorganisationen service och stöd. Sammanfattningsvis utför stabsmyndigheterna i huvudsak följande uppgifter.</P> <P class="p549 ft41">ESV utför uppdrag åt regeringen och ger stöd åt myndigheterna. ESV är central förvaltningsmyndighet för ekonomisk styrning av statlig verksamhet och utvecklar och förvaltar regelverk och metoder för ekonomisk styrning på alla nivåer i staten. ESV gör prognoser och analyser av den statsfinansiella utvecklingen, ansvarar för statsredovisningssystemet samt utvecklar och samordnar den statliga internrevisionen och är svensk revisionsmyndighet för EU- stöd. ESV utvecklar och förvaltar informationssystemet Hermes. ESV ger stöd till regeringen i lokalförsörjningsfrågor och ansvarar för statlig inköpssamordning. Myndigheten bedriver också utbild- <NOBR>nings-,</NOBR> stöd- och konsultverksamhet inom sina verksamhetsområden.</P> <P class="p550 ft8">Kammarkollegiets verksamhet riktar sig både till allmänheten och till statliga myndigheter. Kammarkollegiet har uppgifter av utpräglad juridisk och ekonomisk art. Som exempel på uppgifter av juridisk karaktär kan nämnas att kollegiet företräder Allmänna arvsfondens rätt. Kammarkollegiet erbjuder också tjänster till statliga myndigheter avseende ekonomi- och löneadministration samt indrivning av fordringar. Kollegiet lämnar stöd i frågor om riskhantering och driver försäkringssystemet inom staten. Vidare förvaltar Kammarkollegiet kapital för stiftelser och liknande med statlig anknytning eller anknytning till Svenska kyrkan. Bland de</P> <P class="p462 ft13">160</P> </DIV> <DIV id="page_159"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr9 td113"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td114"><SPAN class="p22 ft14">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p551 ft8">verksamheter som riktar sig till andra än den statliga organisationen kan nämnas att kollegiet beslutar om resegarantier och auktoriserar tolkar och översättare.</P> <P class="p552 ft8">Statskontoret arbetar endast på uppdrag av regeringen med uppföljning och utvärdering av statlig och statligt finansierad verksamhet. Statskontoret analyserar och granskar den offentliga förvaltningens funktionssätt. Statskontoret granskar även effekter av statliga åtgärder och reformer som skapar underlag för omprövning. Statskontoret skall, i likhet med ESV och Verva, bistå regeringen med de underlag regeringen behöver för att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig statsförvaltning.</P> <P class="p553 ft86">Verva utför uppdrag åt regeringen och ger stöd till myndigheterna. Vervas verksamhet omfattar dels utvecklingen av elektronisk förvaltning, dels strategisk kompetensförsörjning och verksamhetsutveckling. Vidare ansvarar Verva för vissa av statens ramavtal inom <NOBR>IT-området.</NOBR> Myndigheten utfärdar föreskrifter för elektroniskt informationsutbyte för myndigheter och är samordningsmyndighet för rättsinformationssystemet. Verva har vidare till uppgift att verka för ökad samverkan mellan stat och kommuner och mellan statliga myndigheter och näringsliv.</P> <P class="p61 ft7">Tidigare översyner</P> <P class="p554 ft41">En översyn av stabsmyndigheterna gjordes 1997 1998 (dir. 1997:27). Utredningen hade bl.a. i uppgift att se över hur dåvarande Riksrevisionsverkets (RRV:s) uppgifter skulle hanteras i förhållande till Statskontoret. Förslaget fick till följd att Statskontorets verksamhet inriktades på att i högre grad genomföra utvärderingar av principiell och sektorsövergripande karaktär m.m. (prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:FiU1, rskr 1998/99:38.).</P> <P class="p555 ft42">Vidare utreddes delar av stabsorganisationen under 2005 (dir. 2005:32). Resultatet blev att utvecklingsfrågorna samlades i en myndighet, Verva (dir. 2005:143) och att ESV:s verksamhet utökades med bl.a. lokalförsörjningsfrågorna och statlig inköpssamordning som tidigare fanns på Statskontoret. Statskontoret renodlades till att bli en utvärderings- och uppföljningsmyndighet.</P> <P class="p556 ft13">161</P> </DIV> <DIV id="page_160"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p164 ft8">Allmänna utgångspunkter för uppdraget</P> <P class="p557 ft86">Regeringen anser att svensk statsförvaltning skall vara rättssäker, effektiv och medborgarorienterad (prop. 2006/07:1, UO2, avsnitt 5.5). En effektiv förvaltning är en allt viktigare faktor i konkurrensen om företagens etableringar i den globaliserade ekonomin och därmed av stor betydelse för tillväxt och sysselsättning. Medborgare, företag och organisationer ställer allt högre krav på förvaltningen när det gäller kvalitet, tillgänglighet och opartiskhet. En av den svenska förvaltningsmodellens grundprinciper är en tydlig åtskillnad mellan politik och förvaltning. Denna åtskillnad skall stärkas. Samtliga myndigheters ledningsformer skall ses över och myndigheternas ansvar skall förtydligas. Verksamheten skall ha ett professionellt ledarskap och karakteriseras av öppenhet, saklighet och oförvitlighet. Svensk statsförvaltning måste samtidigt vara rustad för att i högre grad samverka och sätta medborgaren i centrum. Lokala servicekontor som är gemensamma för flera myndigheter kan behöva inrättas för att göra offentliga tjänster mer tillgängliga för medborgare och företag. Ny informationsteknik skall tillvaratas fullt ut.</P> <P class="p558 ft41">Integreringen i EU leder till att förvaltningen måste arbeta mer sammanhållet. Myndigheternas och Regeringskansliets deltagande i <NOBR>EU-arbetet</NOBR> bör kunna samordnas bättre. Ett viktigt syfte med detta är att åstadkomma ett enhetligare agerande i förhandlingsarbetet inom EU och en tillämpning som stämmer överens med de skyldigheter som följer av Sveriges medlemskap. Förvaltningen bör även få bättre kunskap om EU och dess regelverk.</P> <P class="p559 ft86">För att möjliggöra regeringens utvecklingsarbete inom den statliga verksamheten och ge utrymme för nya politiska satsningar krävs beslutsunderlag som gör det möjligt att systematiskt ompröva statliga verksamheter och statliga åtaganden.</P> <P class="p560 ft8">Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2007 att den vill utveckla arbetet med systematiska utvärderingar av statlig verksamhet. Genom att säkerställa att myndigheterna och deras verksamhet återkommande utvärderas, kan den årliga resultatstyrningen av myndigheterna avlastas.</P> <P class="p549 ft8">När det gäller den ekonomiska styrningen, och särskilt resultatstyrningen, kommer den till uttryck i relationen mellan dels regeringen och myndigheterna, dels riksdagen och regeringen. En särskild utredare har givits i uppdrag att utvärdera styrformen resultatstyrning (dir. 2006:30). Uppdraget, som är inriktat på</P> <P class="p561 ft13">162</P> </DIV> <DIV id="page_161"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr9 td113"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td114"><SPAN class="p22 ft14">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p562 ft8">relationen mellan regeringen och myndigheterna skall avrapporteras senast under hösten 2007.</P> <P class="p563 ft8">Regeringen har även tillsatt en kommitté, Översyn av den statliga förvaltningens uppgifter och organisation (dir. 2006:123), med syfte att effektivisera verksamhet och se över vad som bör vara statliga åtaganden samt skapa goda förutsättningar för regeringens styrning. Uppdraget avrapporteras i två delar, med slutredovisning den 15 december 2008.</P> <P class="p564 ft8">Statsförvaltningen skall ha en förmåga att möta generationsväxlingar och främja myndigheternas kompetens. Staten skall vara en föredömlig arbetsgivare som kan attrahera, rekrytera samt utveckla och behålla kompetent personal. En ändamålsenlig kompetensförsörjning bidrar till att säkerställa ett högt förtroende för statsförvaltningen samt synen på staten som en föredömlig arbetsgivare. Det förändringstryck som finns på statsförvaltningen ställer stora krav på myndigheternas strategiska kompetensförsörjning. Statsförvaltningen behöver professionella chefer och ledare. Det statliga ledarskapet skall utmärkas av en god förmåga att genomföra verksamheten med hänsyn till krav på rättssäkerhet och effektivitet samt av behovet av att bedriva ett ständigt utvecklings- och förbättringsarbete.</P> <P class="p565 ft86">En förutsättning för att statsförvaltningen skall fungera väl är att myndigheterna tillvaratar informationstekniken för att utveckla sina insatser. Utvecklingen av elektronisk förvaltning skall göra det enklare för myndigheter att samverka och för medborgare och företag att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter gentemot förvaltningen. Målet är att Sverige år 2010 skall ha återtagit en ledande position när det gäller elektronisk förvaltning. Regeringen avser att stärka styrningen av den förvaltningsgemensamma utvecklingen. Ett prioriterat område är att säkerställa att förvaltningen utvecklar gemensamma principer för hur statlig registerinformation enklare skall kunna utbytas.</P> <P class="p566 ft41">Vidare kommer regeringen att se till att statsförvaltningen i samverkan med kommuner och landsting utvecklar och tillämpar förvaltningsgemensamma specifikationer för säker kommunikation, elektronisk identifiering, signering, lagring samt sökning av elektroniska meddelanden och dokument. Angelägna projekt som skall samfinansieras skall identifieras. Regeringen avser att utveckla former för en sådan finansiering samt att fördela samordningsansvar för dessa projekt. Därtill skall uppföljningen och granskningen av myndigheternas <NOBR>IT-baserade</NOBR> utvecklingsarbete stärkas.</P> <P class="p433 ft13">163</P> </DIV> <DIV id="page_162"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p164 ft8">Behovet av en ändamålsenlig och effektiv stabsorganisation</P> <P class="p220 ft8">Omfattningen av det offentliga åtagandet, konkurrensutsatt verksamhet och effektiviteten inom nuvarande stabsorganisation har hittills inte prövats tillräckligt grundligt. Det behöver klargöras vad som är myndighetsuppgifter och vad som bör vara förbehållet den privata marknaden.</P> <P class="p567 ft8">Ansvarsfördelningen mellan stabsmyndigheterna behöver klargöras på vissa områden.</P> <P class="p560 ft8">Den statliga förvaltningens organisation på såväl central som regional nivå behöver fortsatt utvecklas. Regeringens styrning av statliga verksamheter behöver effektiviseras och verksamhetsanpassas. Myndigheterna behöver ges ytterligare drivkrafter att utveckla sina verksamheter. Regeringens stabsmyndigheter har en viktig roll i detta utvecklingsarbete.</P> <P class="p567 ft8">Den nuvarande stabsorganisationen har utformats på grundval av successiva prövningar av berörda myndigheter. Resultatet har blivit en organisation som inte framstår som den mest ändamålsenliga. Grunden till detta står att finna i avsaknaden av gemensamma riktlinjer för vilka uppgifter som lämpligen utförs av en stabsmyndighet och i en fördelning av uppgifter mellan stabsmyndigheterna som snarare skapar oklarhet än fokusering på ett tydligt uppdrag. Det finns därför skäl att nu pröva ESV, Kammarkollegiet, Statskontoret och Verva och deras verksamhet utifrån ett helhetsperspektiv.</P> <P class="p568 ft8">Mot denna bakgrund behöver även regeringens behov av stabsstöd tydligare definieras.</P> <P class="p263 ft8">Uppdraget till utredaren</P> <P class="p56 ft8">Utredaren skall göra en översyn av ESV, Kammarkollegiet, Statskontoret och Verva. Översynen syftar till att effektivisera stabsorganisationen och dess verksamhet genom att</P> <P class="p494 ft8"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft93">klargöra vilken verksamhet som bör definieras som stabsstöd,</SPAN></P> <P class="p569 ft77"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft94">klargöra respektive stabsmyndighets roll vad gäller å ena sidan att stödja regeringen och å andra sidan att utgöra stöd till förvaltningen i övrigt och</SPAN></P> <P class="p569 ft8"><SPAN class="ft51">•</SPAN><SPAN class="ft93">klargöra vad som bör vara statliga åtaganden när det gäller konkurrensutsatt verksamhet inom stabsmyndigheterna.</SPAN></P> <P class="p355 ft13">164</P> </DIV> <DIV id="page_163"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr9 td113"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td114"><SPAN class="p22 ft14">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p570 ft8">Utredaren skall särskilt granska och pröva</P> <P class="p571 ft77"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft94">vilka fördelar och nackdelar som blir följden av att verksamheter av likartad karaktär sammanförs i en myndighet,</SPAN></P> <P class="p572 ft8"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft93">om stabsmyndigheterna ansvarar för åtaganden som lämpligen kan utföras av andra myndigheter eller borde vara förbehållet privata den marknaden,</SPAN></P> <P class="p573 ft42"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft95">efterfrågan från andra myndigheter av stabsmyndigheternas tjänster och hur reglerna för avgiftssättning/anslagsfinansiering påverkar utnyttjandet av myndigheternas tjänster,</SPAN></P> <P class="p574 ft8"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft93">vilka överlappningar eller oklarheter i uppgiftsfördelningen mellan myndigheterna som finns samt</SPAN></P> <P class="p80 ft8"><SPAN class="ft28">•</SPAN><SPAN class="ft93">möjligheter att samlokalisera stabsmyndigheterna.</SPAN></P> <P class="p575 ft8">Utredaren skall beräkna vilka besparingar förslagen kan leda till. Uppdraget gäller i första hand ovan nämnda myndigheter. Om</P> <P class="p576 ft8">andra myndigheters verksamhet i någon omfattning visar sig vara av intresse i sammanhanget får även dessa beröras av översynen. Detta gäller även verksamhet inom Regeringskansliet som skulle kunna utföras av annan myndighet.</P> <P class="p552 ft8">Utredaren skall redovisa organisatoriska, personalmässiga och ekonomiska konsekvenser av de förslag som läggs fram, inklusive behov av att omfördela resurser mellan myndigheterna.</P> <P class="p215 ft8">Uppdragets genomförande och tidplan</P> <P class="p186 ft8">Utredaren skall samråda med utredningen Översyn av den statliga förvaltningens uppgifter och organisation (dir. 2006:123) och utredningen Utvärdering av resultatstyrningen (dir. 2006:30) samt hålla sig informerad om arbetet i <NOBR>IT-standardiseringsutredningen</NOBR> (dir. 2006:05).</P> <P class="p555 ft41">Utredaren skall hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter. De anslagsmässiga konsekvenserna av olika förslag liksom personalkonsekvenser skall redovisas.</P> <P class="p577 ft8">Uppdraget skall redovisas senast den 28 december 2007.</P> <P class="p578 ft8">(Finansdepartementet)</P> <P class="p579 ft13">165</P> </DIV> <DIV id="page_164"> </DIV> <DIV id="page_165"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB322165x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p538 ft14">Bilaga 2</P> <P class="p580 ft96">Kommittédirektiv</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"> <TR> <TD class="tr0 td115"><SPAN class="p133 ft91">Tilläggsdirektiv till</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td116"><SPAN class="p90 ft91">Dir.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td115"><SPAN class="p133 ft97">Stabsmyndighetsutredningen (Fi 2007:02)</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td116"><SPAN class="p90 ft97">2007:173</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td117"><SPAN class="p22 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td118"><SPAN class="p22 ft98">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p581 ft8">Beslut vid regeringssammanträde den 6 december 2007</P> <P class="p582 ft8">Sammanfattning av uppdraget</P> <P class="p583 ft8">Utredaren ska ta ställning till förslagen i Ekonomistyrningsverkets rapport (Fi2007/7586) som rör stabsmyndigheternas roll i en framtida organisation för att koncentrera hanteringen av administrativa processer i statsförvaltningen. Vidare ska utredaren med anledning av de förslag om uppgifts- och ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter som lämnas redovisa de ekonomiska konsekvenser som uppstår.</P> <P class="p99 ft8">Utredningstiden förlängs. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 29 februari 2008.</P> <P class="p582 ft8">Bakgrund</P> <P class="p584 ft8">Med stöd av regeringens bemyndigande den 15 februari 2007 (dir. 2007:20) gav det statsråd som ansvarar för allmänna frågor om statsförvaltningen en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av Ekonomistyrningsverket (ESV), Kammarkollegiet, Statskontoret och Verket för förvaltningsutveckling (Verva) (Fi 2007:02). Utredningen har antagit namnet Stabsmyndighetsutredningen (Fi2007:02). Det ingår bl.a. i utredarens uppdrag att klargöra myndigheternas roll när det gäller att stödja regeringen och utgöra stöd till förvaltningen i övrigt.</P> <P class="p585 ft8">ESV har på eget initiativ lämnat en rapport till regeringen,</P> <P class="p586 ft90">Gemensamma lösningar för effektivare administration <SPAN class="ft86">(Fi 2007/7586). I rapporten analyseras förutsättningarna för en mer koncentrerad administrativ hantering i statsförvaltningen. ESV lämnar förslag till hur en sådan utvecklingsprocess skulle kunna initieras och lämnar</SPAN></P> <P class="p587 ft13">167</P> </DIV> <DIV id="page_166"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p588 ft8">förslag i fråga om ESV:s och Kammarkollegiets respektive uppgifter i förändringsarbetet.</P> <P class="p589 ft8">Utredaren ska enligt direktiven pröva myndigheterna utifrån ett helhetsperspektiv och utifrån regeringens behov av framtida stabsstöd. Mot denna bakgrund behöver även finansiella förslag lämnas till regeringen. De samlade resurserna för en ny stabsorganisation ska rymmas inom nuvarande ekonomiska ramar för Statskontoret, ESV, Kammarkollegiet och Verva.</P> <P class="p590 ft8">Uppdraget</P> <P class="p591 ft86">Utredaren ska, utöver vad som framgår av dir.2007:20, ta ställning till förslagen i ESV:s rapport i de delar de rör ESV:s och Kammarkollegiets uppgifter i förändringsarbetet. Resultatet ska vägas in i redovisningen av uppdraget om en framtida stabsorganisation.</P> <P class="p589 ft8">Om utredarens förslag innebär att verksamheter bör föras över till annan myndighet, ska ekonomiska konsekvenser och personalkonsekvenser redovisas.</P> <P class="p592 ft41">Enligt de ursprungliga direktiven skulle uppdraget redovisas senast den 28 december 2007. Utredningstiden förlängs. Utredaren ska i stället redovisa uppdraget senast den 29 februari 2008.</P> <P class="p593 ft8">(Finansdepartementet)</P> <P class="p594 ft13">168</P> </DIV> <DIV id="page_167"> <P class="p538 ft14">Bilaga 3</P> <P class="p595 ft99">Vetenskaplig meritering vid utbytestjänstgöring problemställningar och möjligheter</P> <P class="p596 ft100">Bengt Hansson, Lunds universitet</P> <P class="p597 ft91">Rapport på uppdrag av Stabsutredningen</P> <P class="p598 ft27">Uppdraget</P> <P class="p599 ft8">Med det primära syftet att god vetenskaplig teori i större utsträckning ska utnyttjas i operativt arbete överväger Stabsutredningen att föreslå en institutionaliserad möjlighet för forskare att under en begränsad period, typiskt tre år, arbeta tillsammans med fast anställda utredare i ordinarie verksamhet med avsikt att därefter återgå till sin forskning.</P> <P class="p99 ft8">Detta reser frågan om meritvärdet hos sådan utbytestjänstgöring, både i fråga om hur lockande det är för en skicklig forskare att söka sådan utbytestjänstgöring och hur den i så fall efteråt påverkar hans eller hennes fortsatta vetenskapliga karriär. Syftet med denna rapport är att belysa dessa frågor.</P> <P class="p519 ft27">Rapportens disposition</P> <P class="p599 ft8">Jag har till en början inhämtat information från ett antal europeiska länder om rörlighet mellan den akademiska världen och olika samhällsorgan och om bakomliggande strukturella faktorer, vilket redovisas under rubriken ”Internationella intryck”.</P> <P class="p98 ft8">Därvid framkom också mer allmänna synpunkter på sättet att tillämpa samhällsvetenskapliga forskningsresultat jämfört med naturvetenskapliga och medicinska. På grund av sin mer resonerande karaktär har detta lagts i ett eget avsnitt.</P> <P class="p99 ft8">Därefter följer ett kort avsnitt om rörlighet i den akademiska världen i allmänhet.</P> <P class="p600 ft13">169</P> </DIV> <DIV id="page_168"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p193 ft8">Sedan går jag in på det mer specifika för utbytestjänstgöring, nämligen en översikt över de incitamentsstrukturer i det svenska universitetssystemet som har betydelse i det sammanhanget.</P> <P class="p64 ft8">Därefter resonerar jag kring möjliga anpassningsåtgärder som föranleds av diskussionen i föregående avsnitt.</P> <P class="p152 ft8">Slutligen försöker jag sammanfatta de viktigaste slutsatserna.</P> <P class="p263 ft27">Internationella intryck</P> <P class="p548 ft101">I ett brev till etablerade kontakter i Nordeuropa framställde jag problematiken, dock i mer generella ordalag än i uppdraget. Främst betonades syftet att bättre utnyttja frontforskning, främst samhällsvetenskaplig, i operativa sammanhang samt frågan hur tillfälligt tidsbegränsat operativt arbete påverkar en forskares meriter och framtida karriär. Följande frågor ställdes, fast på engelska:</P> <P class="p601 ft8">Hur vanligt är det i ditt land att framstående samhällsvetare (eller humanister) tar kvalificerade arbeten utanför akademin med av sikt att komma tillbaka?</P> <P class="p153 ft8">Finns det institutionaliserade former för sådant sektorsbyte?</P> <P class="p602 ft41">Hur skulle ett tillfälligt sektorsbyte sannolikt påverka forskarens ställning i den akademiska världen om han/hon beslutar sig för att komma tillbaka (både formella och informella faktorer)?</P> <P class="p603 ft8">Vilken attityd skulle en typisk prefekt ha när det gäller att bevilja flera års tjänstledighet för ett sådant syfte?</P> <P class="p604 ft8">Skiljer sig svaren på de ovanstående frågorna avsevärt mellan universitet, mellan stora och små institutioner eller mellan ämnen?</P> <P class="p603 ft8">Är större rörlighet av denna typ allmänt önskvärd? Om inte, varför? Om ja, har du några konstruktiva idéer om hur den kan underlättas?</P> <P class="p603 ft8">En mer allmän fråga: finns det statistik över rörlighet mellan de akademiska, offentliga och privata sektorerna?</P> <P class="p605 ft101">De som tillfrågades var personer med samhällsvetenskaplig (i ett fall humanistisk) bakgrund, men som framför allt har en lång och bred erfarenhet av forskningssystemet i ledande roller. Samtliga var rektorer vid välkända universitet eller chefer för forskningsråd eller för deras samhällsvetenskapliga avdelningar. Jag bad dem uttryckligen att svara öppenhjärtigt som personliga vänner och inte som</P> <P class="p364 ft13">170</P> </DIV> <DIV id="page_169"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr9 td113"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td114"><SPAN class="p22 ft14">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p58 ft8">formella representanter för sina organisationer. Jag avstår därför från att nämna deras namn.</P> <P class="p59 ft8">Svar inkom från Storbritannien, Norge, Schweiz, Finland och Tyskland. En av dem som svarade hade också relevanta personliga erfarenheter från USA.</P> <P class="p215 ft8">Gemensamma intryck</P> <P class="p606 ft86">På många punkter var svaren helt samstämmiga. Övergång till annan sektor med avsikt att komma tillbaka förekom mycket sällan och då nästan alltid som ett undantagsfall på grund av särskilda personliga kvalifikationer. I blott ett fall nämndes ett institutionaliserat regelverk, nämligen i Tyskland, där juridikprofessorer rekryteras till författningsdomstolen för en lagstadgad maximal tid av 6 år och sedan normalt återvänder till akademin.</P> <P class="p48 ft8">Svaren beträffande meritvärde och attityder inom akademin var genomgående pessimistiska. Dock menade samtliga att ett ökat utbyte vore önskvärt, till och med mycket önskvärt. Ingen hade dock några konkreta rekommendationer.</P> <P class="p198 ft86">Endast en svarade systematiskt på frågorna; de andra hänvisade till någon för deras forskningssystem central strukturell faktor från vilken alla svar följde mer eller mindre automatiskt. Det var dock olika faktorer i olika länder. De redovisas landsvis nedan.</P> <P class="p60 ft8">Ett hinder som dock nämndes i vagare ordalag var att samhällsvetenskapens resultat är av en annan karaktär än naturvetenskapernas och medicinens. Detta hindrar inte deras tillämpbarhet i princip, men försvårar den genom att mottagarna ofta är vana vid en annan typ av forskning. Detta utvecklas i ett särskilt avsnitt nedan.</P> <P class="p61 ft8">De olika länderna</P> <P class="p606 ft86">Storbritannien. En mycket starkt styrande faktor för forskningen i Storbritannien är de s.k. Research Assessment Exercises (RAE) som genomförs med 5 års intervaller. De innebär genomgripande utvärderingar av alla forskningsinstitutioner som åsätts betyg som blir direkt avgörande för medelstilldelningen. De har höjt forskningens status inom universiteten och enligt de flesta även kvaliteten, bland annat för att varje forskare bara kan lämna in ett</P> <P class="p607 ft13">171</P> </DIV> <DIV id="page_170"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft8">begränsat antal av de arbeten som publicerats de senaste fem åren, vilket gör att man undviker flera av de nackdelar – ”salamipublicering”, banalt detaljkommenterande artiklar och liknande – som drivs fram av renodlat kvantitativa mått.</P> <P class="p608 ft8">Men RAE har också haft tydliga strukturella effekter på den akademiska rörligheten. Det starkt reglerade systemet innebär – med endast en mild överdrift – att en institution direkt kan räkna ut vad närvaron eller frånvaron av en viss forskare innebär för institutionens ekonomi. Det har lett till ökad rörlighet mellan universitet – man köper helt enkelt forskare, nästan som fotbollsspelare, och lönerna för toppforskare har ökat dramatiskt mycket mer än genomsnittet. Men samtidigt innebär det att den som ägnar sig åt verksamhet utanför universitetet under några år blir en belastning när han eller hon kommer tillbaka eftersom bidraget till RAE blir blygsamt. Även om det naturligtvis förekommer att forskare söker sig från universiteten till samhället utanför är det nästan aldrig med avsikt att återvända.</P> <P class="p609 ft86">Norge. I Norge finns en stor institutssektor, inte minst med samhällsvetenskaplig inriktning. Instituten har starka pressavdelningar och bedrivs ganska affärsmässigt med regeringen som en stor kund. Samverkan mellan forskning och offentlig förvaltning är därför ganska vanlig men sker nästan enbart i form av större projekt, ledda av någon forskningsledare inom institutsektorn. För samhällsvetenskapligt inriktade institut gäller det främst kommunal- og regionaldepartementet. Motsvarande samverkan mellan förvaltning och universitet är av klart mindre omfattning.</P> <P class="p53 ft8">Det finns ett liknande förhållande mellan frivilligorganisationer och kulturog kirkedepartementet.</P> <P class="p608 ft86">Frågan kan därför återföras till rörligheten mellan universiteten och instituten. Naturligtvis förser universiteten instituten med större delen av deras personal, men det är på en lägre ingångsnivå och det normala är att man sedan gör sin karriär inom institutet. När framstående forskare rekryteras till ett institut är det sällan som de återvänder, framför allt på grund av skillnaden i lönenivå.</P> <P class="p610 ft86">Rörligheten mellan universitet och mellan ämnen är också låg. Schweiz. Kännetecknande för Schweiz är professorernas starka</P> <P class="p611 ft86">ställning inom ämnena. Lönen är hög i ett internationellt perspektiv, vilket kan ses som en kompensation för stor undervisningsskyldighet, många administrativa åligganden och en intensiv närvaro vid universitetet. Det finns inga ekonomiska incitament att söka sig utanför universitetet, det är inte bra för karriären och det</P> <P class="p55 ft13">172</P> </DIV> <DIV id="page_171"> <P class="p3 ft14">SOU 2008:22 Bilaga 3</P> <P class="p58 ft8">är mycket tveksamt om en ledighetsansökan skulle beviljas av dekanen.</P> <P class="p612 ft86">Undantaget är det förekommer att högt kvalificerade ekonomer och jurister tar tillfälliga tjänster i den schweiziska nationalbanken för två eller tre år och sedan återvänder. Men eftersom de flesta offentliga förvaltningar är kantonala är förutsättningarna små för liknande arrangemang inom andra områden.</P> <P class="p613 ft8">Finland. I Finland finns ingen styrande faktor på samma sätt som i till exempel Storbritannien och Norge. Rörligheten är hög mellan industrin och teknikvetenskaper respektive biovetenskaper, men inte mellan förvaltning och samhällsvetenskaper. (Ekonomerna utgör bara ett partiellt undantag.) Enskilda finska forskare är inte alls obenägna att söka sig till nya uppgifter, bland annat i internationella organisationer, så om man söker en förklaring i termer av allmän tröghet och konservatism, så gäller det systemet, inte individerna.</P> <P class="p216 ft8">Tyskland. Inte heller i Tyskland är utbytestjänstgöring vanligt, men här finns ett institutionaliserat undantag, nämligen att juridikprofessorer går till författningsdomstolen på maximalt sex år. Det förekommer också att framstående samhällsvetenskapare tar anställning i offentlig förvaltning, framför allt i delstaterna, men de kommer sällan tillbaka.</P> <P class="p614 ft86">Forskningsorganisatoriskt befinner sig Tyskland i en brytningsfas, som betraktas mycket kritiskt av många forskare (det är stort ansökningstryck från tyska forskare till tjänster i Storbritannien och Schweiz). Ovanpå strukturen med många små universitet, de flesta med delstaterna som huvudmän och därför med varierande intern organisation, läggs samlande nationella ”excellensinitiativ” som tilldelas fem miljoner euro per år. Ovanpå detta kan tillkomma särskilda bidrag för strukturell förändring på lika mycket pengar.</P> <P class="p48 ft8">Den utvärderingsverksamhet som krävs för att fördela dessa pengar måste etableras snabbt och kan i praktiken därför inte till en början bli lika grundlig som till exempel RAE, utan måste i högre grad använda ytligare kvantitativa mått. I stora delar av den tyska forskarvärlden ligger därför fokus på att skaffa sig mätbara inomvetenskapliga meriter, till uppenbart förfång för utbytesinitiativ. På längre sikt kan man förvänta sig liknande effekter som av RAE i Storbritannien.</P> <P class="p615 ft13">173</P> </DIV> <DIV id="page_172"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p222 ft8">Fallet USA</P> <P class="p220 ft8">En av mina sagesmän har personligen varit i kontakt med den inledande utbildningsfasen av ett program som drivs av American Association for the Advancement of Science (AAAS) och som heter AAAS Science & Technology Policy Fellowships. Jag har dock inte tillgång till några insiderbedömningar av hur det fungerar i praktiken, utan nöjer mig med att återge officiella uppgifter, huvudsakligen från AAAS:s hemsida.</P> <P class="p197 ft86">Man tar årligen in en kull på 100 forskare från alla områden och på nivåer från postdoktorer till seniora forskare, som först går en kurs på ca 3 veckor om den federala förvaltningen och som sedan placeras ut på departement, verk, myndigheter och forskningsråd i Washington under ett år. Antalet sökande är ca 400 och det slutliga urvalet sker med hjälp av intervjuer. Erfarenhetsmässigt väljer ca en tredjedel att bli kvar i förvaltningen efter årets slut, medan resten återvänder till universitetskarriären.</P> <P class="p53 ft8">Eftersom en sådan sejour i förvaltningen anses vara en merit i karriären utgår ingen lön men ett årligt stipendium på mellan $67 000 och $87 000 beroende på senioritet.</P> <P class="p64 ft8">Man söker till områden som speglar förvaltningens snarare än universitetens organisation, nämligen följande sex: Kongressen; Diplomati; Nationellt försvar och global säkerhet; Hälsa, utbildning och samhällsservice; Energi, miljö, jordbruk och naturresurser, samt ett speciellt prestigeområde om globala frågor som kallas Roger Revelle Global Stewardship.</P> <P class="p55 ft8">Ett försök till generalisering:</P> <P class="p220 ft8">Det som upplevs som den styrande faktorn är olika i olika länder men man kan ändå se några gemensamma tendenser:</P> <P class="p616 ft8">forskningsvärlden är hårt konkurrensinriktad; forskare drivs av karriärstrategier där det på lägre nivåer helt enkelt gäller att säkra försörjning; drivkrafterna är stadda i förändring från strävan efter inomvetenskaplig prestige till strävan efter forskningsanslag och större forskargrupper; olika länder har hunnit olika långt i detta, men riktningen är överallt densamma.</P> <P class="p617 ft8">karriär, meritering och kvalitetsbedömning inom forskningen sker efter enhetliga, huvudsakligen inomvetenskapliga kriterier</P> <P class="p386 ft13">174</P> </DIV> <DIV id="page_173"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr9 td113"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td114"><SPAN class="p22 ft14">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p618 ft8">inom relativt små disciplinära enheter; en institutions forskningskvalitet identifieras med summan av dess forskares kvalitet och ett universitets kvalitet är sällan mer än summan av kvaliteten hos dess enheter; det finns dock ett incitament till förändring genom att alltmer forskningsmedel fördelas till större enheter.</P> <P class="p360 ft8">det finns dock betydande variationer i dessa förändringstendenser, dels mellan länder, dels mellan ämnesområden; Sverige ligger i mitten; samhällsvetenskap och humaniora är genomsnittligt mindre påverkade än andra områden.</P> <P class="p619 ft8">det kan inte förnekas att de noterade tendenserna stramar upp forskningssystemen och ökar kvaliteten på kort och medellång sikt, samtidigt som de är ogynnsamma för utbytestjänstgöring; många uttrycker dock en oro för negativa effekter på systemets förnyelseförmåga, en faktor som är viktigare för kontextberoende vetenskaper såsom samhällsvetenskaperna än för andra.</P> <P class="p61 ft27">Särskilt om samhällsvetenskaperna</P> <P class="p62 ft8">En återkommande kommentar i den internationella översikten var att kompetensöverföring från samhällsvetenskaperna till tillämpande instanser, till exempel offentlig förvaltning, sker på andra villkor än för andra vetenskaper. Den gemensamma grunden för dessa kommentarer är att samhällsvetenskaperna inte kan göra kontrollerade experiment i laboratoriemiljö och att de därför måste nöja sig med att studera samhällen i den kontext de faktiskt råkar befinna sig i.</P> <P class="p48 ft8">Det betyder att när man överväger att tillämpa ett samhällsvetenskapligt resultat, till exempel om effekten av en ny policy, så måste man varje gång fråga om resultatet berodde på en inneboende egenskap hos policyn eller bara uppstod i den speciella kontext som förelåg. Hur säkert är det att samma policy skulle ge liknande resultat under andra förutsättningar?</P> <P class="p613 ft86">Svaret på den frågan finns nästan aldrig i någon enskild studie eller forskningsrapport, utan kräver jämförelser mellan många olika studier, genomförda under olika förhållanden. Denna typ av förståelse är inte alls så databeroende som enskilda studier, utan kräver snarare en förmåga att placera olika forskningsresultat i en</P> <P class="p620 ft13">175</P> </DIV> <DIV id="page_174"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p51 ft8">gemensam ram för att se hur de hänger samman. Den erfarne forskaren har därför en omfattande tyst kunskap om forskningens begränsningar i tillämpbarhet och allmängiltighet.</P> <P class="p608 ft41">En noggrannare analys av denna egenskap hos samhällsvetenskaperna kan inte göras inom ramen för denna rapport, men man kan i alla fall konstatera att det nämnda förhållandet utgör ett starkt argument för önskvärdheten av utbytestjänstgöring. En direkt närvaro av en forskare med mognad förståelse för samhälleliga sammanhang är oerhört mycket värdefullare än kunskap om aldrig så många specifika forskningsresultat. Helst bör därför en forskare i utbytestjänstgöring också medverka i en förvaltnings strategiska diskussioner.</P> <P class="p278 ft27">Allmänt om rörlighet i akademiska sammanhang</P> <P class="p56 ft8">Rörligheten mellan akademin och samhället har sina egna problem, medan graden av rörlighet mellan olika universitet styrs av andra krafter. Trots att det senare inte är omedelbart relevant för syftet med denna rapport, kan det ändå ha en icke obetydlig indirekt betydelse genom att det präglar attityder till och sociala förväntningar på uppbrott och förändring.</P> <P class="p65 ft8">En stor arbetsmarknad underlättar i hög grad rörlighet eftersom lediga tjänster utannonseras i en jämn ström. I USA är därför rörligheten hög, och detta förstärks ytterligare av att det finns klara skillnader i prestige mellan olika universitet, så att det ingår i karriären att byta upp sig. Detta gäller dock främst i yngre år. Eftersom bredden på toppen är stor finns det inte skäl att flytta av karriärskäl när man har kommit till universitet på rätt nivå; däremot kan andra skäl spela in, till exempel strategiska satsningar någon annanstans.</P> <P class="p53 ft8">Även i Tyskland är marknaden och rörligheten stor. Skillnaden mot USA är att det finns prestigeskillnader även mellan de större universiteten. Rörligheten är därför betydande även på senior professorsnivå.</P> <P class="p352 ft8">Storbritannien har drag av både USA och Tyskland.</P> <P class="p621 ft41">I dessa och liknande länder utvecklas en kultur av rörlighet som till viss del är självförstärkande – om alla flyttar några gånger under sin karriär, så är man sällan ensam nykomling på ett ställe och man accepteras för vad man är snarare än för varifrån man kommer.</P> <P class="p75 ft13">176</P> </DIV> <DIV id="page_175"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr9 td113"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td114"><SPAN class="p22 ft14">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p622 ft86">I Sverige, och andra länder med liten arbetsmarknad, går spiralen åt andra hållet. Det finns många allmänna förklaringar till låg akademisk rörlighet – genomsnittligt hög ålder vid doktorsexamen, familjemedlemmar som är etablerade i arbetsliv och skola, en tendens att internbefordra personer främst på grund av deras undervisningsinsatser, och liknande. Men det som allra starkast präglat den nuvarande situationen är befordringsreformen för professorer, som dramatiskt har sänkt rörligheten i de övre skikten. Om man ser till vilka faktorer som nu och i en nära framtid påverkar rörligheten finner man motstridande tendenser. De stramare reglerna för antagning till forskarutbildningen medför att motiverade kandidater numera söker anställning över hela landet i en helt annan utsträckning än tidigare. Kravet på genomströmning i forskarutbildningen medför att doktorerna nu i genomsnitt är yngre än tidigare, och därför rörligare. Tendensen att ge forskningsmedel i form av stora miljöstöd innebär att de som får pengar ofta behöver göra nyrekryteringar, vilket ökar rörligheten, men innebär också att alltfler yngre forskare blir beroende för sin karriär av att komma in i en äldre forskares grupp, vilket leder till beroendestrukturer som minskar rörligheten.</P> <P class="p623 ft27">Relevanta incitamentsstrukturer i det svenska universitetssystemet</P> <P class="p327 ft8">Det är ingalunda självklart att de för utbytestjänstgöring ganska negativa förhållanden som framkommer i den internationella jämförelsen och även i jämförelsen mellan universitet omedelbart kan antas gälla för utbytestjänstgöring under svenska förhållanden. De ogynnsamma omständigheter som beskrivits är oavsedda bieffekter av system som skapats för hedervärda syften och som kanske i sina detaljer kunde ha utformats annorlunda utan att huvudsyftet äventyrats, det vill säga de illustrerar talesättet att ”djävulen sitter i detaljerna”.</P> <P class="p48 ft8">Man kan därför också betrakta de ovan gjorda översikterna som ledtrådar till vad man bör undvika när man överväger att införa ett svenskt system med utbytestjänstgöring, eller, med en annan formulering, till hur man kan göra lokala anpassningar av globala trender. Jag inriktar mig därför på de intressen som finns i det lokala sammanhanget.</P> <P class="p624 ft13">177</P> </DIV> <DIV id="page_176"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p193 ft8">Forskaren själv. De två viktigaste incitamenten är lön och karriärpåverkan. Båda är viktiga och måste noga beaktas om man verkligen ska få skickliga forskare som avser att återvända till det akademiska. Deras relativa vikt beror på hur etablerad forskaren har hunnit bli.</P> <P class="p64 ft8">Kollegor på institutionen. Sannolikt finns inga starka intressen bland kollegorna – möjligen tillfredsställelse över att fakultetsmedlen fördelas på färre händer, möjligen saknad över minskad samverkan kring till exempel projektansökningar men detta är svaga faktorer.</P> <P class="p65 ft8">Handledda doktorander. Dessa har krav på kontinuitet i handledningen. Byte av handledare är negativt för doktoranden, men även för handledaren eftersom framgångsrik handledning är en merit i framtiden.</P> <P class="p64 ft8">Institutionsledningen. Att tillsätta vikarier på forskartjänster är ofta ineffektivt på grund av bristande långsiktighet, men om man å andra sidan inte tillsätter någon minskar institutionens forskningsvolym till förfång för framtida utvärderingar. Det finns dock vettiga lösningar på detta problem, se nedan. Värre är om institutionen kommer i en sämre position när det gäller att söka större anslag eller bidrag till strategiska satsningar.</P> <P class="p625 ft41">Fakultets- och universitetsledningen. För dessa organ är eventuellt minskad förmåga att dra in externa anslag och sämre position i strategiska satsningar det viktigaste. Därtill kommer ett ekonomiskt argument: om en forskare tar ledigt för att utföra arbete någon annanstans blir effekten att man slipper betala ut lön; om forskaren i stället får ett externt anslag för att göra samma arbetsuppgift inom sin tjänst, så får universitetet dels kompensation för lönen, dels det s.k. overheadpåslaget på 35 procent.</P> <P class="p55 ft27">Möjliga lokala anpassningsåtgärder</P> <P class="p460 ft8">Specifika</P> <P class="p220 ft8">För forskaren själv. För att forskaren snabbt ska komma tillbaka till forskningsfronten bör man överväga en ”repatrieringsperiod” på en termin med forskning på heltid. Detta underlättar också utbyte i riktning från förvaltning till forskning genom att forskaren får möjlighet att vidareutveckla forskningsuppslag som han eller hon fått under sin tid vid förvaltningen.</P> <P class="p419 ft13">178</P> </DIV> <DIV id="page_177"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr9 td113"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td114"><SPAN class="p22 ft14">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p626 ft8">För kollegor. Inga andra åtgärder än vad som gäller institutionen i allmänhet.</P> <P class="p59 ft8">För handledda doktorander. Det är essentiellt att kontinuitet kan upprätthållas i handledningen. Därför är en <NOBR>80-procentig</NOBR> tjänst (en dag i veckan på hemmainstitutionen) klart lämpligare än heltid för en utbytestjänst. Det skulle också göra tjänsten till en spegelbild av en adjungerad professur.</P> <P class="p614 ft8">För institutionen. Både för att skapa en positiv attityd till utbytestjänstgöring och för att underlätta ett bredare utbyte mellan forskningen och förvaltning bör man skapa ett batteri av små bonusar till institutionen, till exempel kortare doktoranduppdrag med anknytning till den relevanta förvaltningen inklusive besök där, medel till små workshoppar vid institutionen över ämnen med anknytning till utbytestjänsten, och liknande.</P> <P class="p15 ft8">Vidare bör institutionerna göras uppmärksamma på att de kan använda de frigjorda lönemedlen för att inbjuda internationella gästprofessorer. Sådana kan anställas på upp till tre år med relativt enkelt administrativt förfarande, och kan innebära en fruktbar injektion av nya impulser. Det kräver dock att utbytestjänstgöringen planeras i god tid och helst är säkerställd för fulla tre år från början.</P> <P class="p216 ft8">En <NOBR>20-procentig</NOBR> närvaro vid institutionen förenat med tilltro till ett snabbt återupptagande av aktiv forskning efter utbytestjänstgöringens slut bör innebära att forskarens namn väger någorlunda tungt i större ansökningar och när universiteten formerar sig strategiskt.</P> <P class="p215 ft8">Allmännare</P> <P class="p627 ft86">Som tydligt framgått av det ovanstående är meritförhållandena vid utbytestjänstgöring inte ett isolerat problem utan beror i hög grad på principer som formulerats av helt andra skäl. När statsmakterna utformar regler och incitament för forskningsvärlden kan det finnas skäl att i den processen uppmärksamma effekterna på rörlighet och att när så är möjligt låta detta påverka detaljutformningen. Särskilt vill jag nämna följande problematiker.</P> <P class="p628 ft8">Utvärderingskriterier. Om utvärderingskriterier fokuseras på antal publikationer och på förhållanden under en kortare period är detta negativt för rörligheten. De enklaste och billigaste utvärderingssystemen har dessa egenskaper. Det finns dock tecken i</P> <P class="p422 ft13">179</P> </DIV> <DIV id="page_178"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p629 ft41">riktning mot mer sofistikerade metoder, till exempel att man tenderar att utvärdera större enheter och då får möjlighet att ta hänsyn till kompletterande kompetenser, att man övergår från publikationer till citeringar som kvantitativt mått och att man utvärderar mindre urval på ett djupare sätt. Förändringar som höjer kvaliteten i utvärderingar är ofta också gynnsamma för rörligheten.</P> <P class="p625 ft8">Masterskurser som ett instrument för utbyte mellan universitet och förvaltning. Instrumentet masterskurser är föga utvecklat i Sverige och många tycka uppfatta det som ett sätt att fylla gapet mellan grundutbildning och forskarutbildning inom en disciplin. I Storbritannien, och även USA, utgörs majoriteten av studenter på <NOBR>”graduate”-nivå</NOBR> av mastersstuderande och en masterskurs uppfattas som en brygga mellan forskning och yrkesliv som bygger på följande två principer: den ska ha en vetenskaplig bas av ganska avancerad teoribildning det vill säga klar koppling till aktuell forskning, och den ska inrikta sig mot funktioner i samhället på beslutsfattar- och policynivå och därför innefatta moment från flera vetenskaper om det behövs. Frågan är för komplex för att diskuteras i detalj här, men ett utvecklat program för masterskurser av detta slag skulle ha en gynnsam effekt på många olika sätt, inte minst ifråga om attityden till rörlighet.</P> <P class="p609 ft41">Forskningsledare eller programmanagers. I takt med att forskningsfinansiering ges till allt större program ökar behovet av personer som står för vetenskaplig ledning och samordning på hög nivå. Det är inte orimligt att universiteten efter ett tag formaliserar detta som en särskild typ av uppdrag, i samma kategori som till exempel ett dekanuppdrag (så har skett vid utländska universitet). Detta kommer då att öppna för att andra faktorer än kvantiteten egen forskning vägs in i utvärderingar, vilket gynnar rörlighet.</P> <P class="p630 ft13">180</P> </DIV> <DIV id="page_179"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr9 td113"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td114"><SPAN class="p22 ft14">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p76 ft27">Slutsats</P> <P class="p631 ft41">Om en satsning på utbytestjänstgöring ska lyckas beror dels på utvecklingen av övergripande trender, dels på lokala anpassningar. De förra är för närvarande inte gynnsamma för rörlighet mellan universitet och förvaltning, men dels gäller detta i något mindre grad för samhällsvetenskaperna än för andra vetenskaper, dels kan man se tendenser till en förbättring. Om man gör en målmedveten satsning på lämpliga lokala anpassningar nu och lyckas etablera tanken på utbytestjänstgöring, så finns det anledning att tro att förutsättningarna successivt förbättras.</P> <P class="p632 ft13">181</P> </DIV> <DIV id="page_180"> </DIV> <DIV id="page_181"> <P class="p538 ft14">Bilaga 4</P> <P class="p633 ft6">Utredningens kontakter</P> <P class="p634 ft7">Utredningen har fört samtal med ett stort antal företrädare för olika delar av Regeringskansliet. Därutöver har utredningen fört samtal med företrädare för följande myndigheter, organisationer och företag:</P> <P class="p515 ft7">Arbetsförmedlingen</P> <P class="p512 ft7">Arbetsgivarverket</P> <P class="p82 ft7">Domstolsverket</P> <P class="p82 ft7">Ekonomistyrningsverket</P> <P class="p512 ft7">Folkhälsoinstitutet</P> <P class="p82 ft7">Försäkringskassan</P> <P class="p82 ft7">Försvarshögskolan</P> <P class="p512 ft7">Glesbygdsverket</P> <P class="p82 ft7">Institutet för tillväxtpolitiska studier</P> <P class="p82 ft7">Kammarkollegiet</P> <P class="p512 ft7">Länsstyrelsen i Stockholms län</P> <P class="p82 ft7">Länsstyrelsen i Jämtlands län</P> <P class="p82 ft7">Riksgäldskontoret</P> <P class="p512 ft7">Skatteverket</P> <P class="p82 ft7">Statskontoret</P> <P class="p82 ft7">Sveriges Kommuner och Landsting</P> <P class="p512 ft7">Verket för innovationssystem (Vinnova)</P> <P class="p82 ft7">Verket för högskoleservice</P> <P class="p82 ft7">Verket för förvaltningsutveckling (Verva)</P> <P class="p512 ft7">Fackförbundet ST</P> <P class="p82 ft7">SACO/JUSEK</P> <P class="p82 ft7">Capgemini</P> <P class="p512 ft7">IBM</P> <P class="p82 ft7">KPMG</P> <P class="p635 ft13">183</P> </DIV> <DIV id="page_182"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p22 ft14">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2008:22</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft7">Metamatrix</P> <P class="p3 ft7">Redovisningskonsult Leif Ohlin HB (RELO)</P> <P class="p3 ft7">Sensa Corporate Advisors</P> <P class="p19 ft7">De statliga kommittéer utredningen haft kontakt med är:</P> <P class="p636 ft7">Delegationen mot felaktiga utbetalningar 2006 års förvaltningskommitté Styrutredningen</P> <P class="p12 ft7"><NOBR>SIEPS-utredningen</NOBR></P> <P class="p637 ft7">Utredningen av tillsyn över socialförsäkringsområdet Utredningen om uppföljning av riksrevisionsreformen Utredningen Utveckling av lokal service i samverkan Översyn av katastrofersättningssystemet till kommunerna</P> <P class="p18 ft7">Dessutom har samtal förts med följande personer:</P> <P class="p638 ft7">Fil. dr. Göran Sundström</P> <P class="p3 ft7">Konsulten Lars Dahlberg</P> <P class="p12 ft7">Konsulten Peter Gorpe</P> <P class="p3 ft7">Professorn Bengt Jacobsson</P> <P class="p639 ft13">184</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_183"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB322183x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p3 ft6">Statens offentliga utredningar 2008</P> <P class="p312 ft102">Kronologisk förteckning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p640 ft105"><SPAN class="ft103">1.</SPAN><SPAN class="ft104">Barlastvattenkonventionen – om Sveriges anslutning. N.</SPAN></P> <P class="p641 ft105"><SPAN class="ft103">2.</SPAN><SPAN class="ft104">Immunitet för stater och deras egendom. UD.</SPAN></P> <P class="p642 ft105"><SPAN class="ft103">3.</SPAN><SPAN class="ft104">Skyddet för den personliga integriteten. Bedömningar och förslag. Ju.</SPAN></P> <P class="p643 ft105"><SPAN class="ft103">4.</SPAN><SPAN class="ft104">Omreglering av apoteksmarknaden. S.</SPAN></P> <P class="p644 ft105"><SPAN class="ft103">5.</SPAN><SPAN class="ft104">Könsdiskriminerande reklam. Kränkande utformning av kommersiella meddelanden. IJ.</SPAN></P> <P class="p643 ft105"><SPAN class="ft103">6.</SPAN><SPAN class="ft104">Fastighetsmäklaren och konsumenten. Ju.</SPAN></P> <P class="p641 ft105"><SPAN class="ft103">7.</SPAN><SPAN class="ft104">Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen. U.</SPAN></P> <P class="p643 ft105"><SPAN class="ft103">8.</SPAN><SPAN class="ft104">Bidrag på lika villkor. U.</SPAN></P> <P class="p645 ft105"><SPAN class="ft103">9.</SPAN><SPAN class="ft104">Transportinspektionen. En myndighet för all trafik. + Bilagor. N.</SPAN></P> <P class="p646 ft105"><SPAN class="ft103">10.</SPAN><SPAN class="ft106">21+1</SPAN><INGENBILD zsrc="GWB322183xi2.jpg/" id="inl_img1">2. En ny myndighet för tillsyn och effektivitetsgranskning av socialförsäkringen. S.</P> <P class="p647 ft105"><SPAN class="ft103">11.</SPAN><SPAN class="ft106">Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas. U.</SPAN></P> <P class="p648 ft105"><SPAN class="ft103">12.</SPAN><SPAN class="ft106">Finansiella sektorn bär frukt. Analys av finansiella sektorn ur ett svenskt perspektiv. Fi.</SPAN></P> <P class="p649 ft105"><SPAN class="ft103">13.</SPAN><SPAN class="ft106">Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion.</SPAN></P> <P class="p650 ft105">+ Annex: Grid issues for electricity production based on renewable energy sources in Spain, Portugal, Germany, and United Kingdom. N</P> <P class="p329 ft105"><SPAN class="ft103">14.</SPAN><SPAN class="ft106">Timmar, kapital och teknologi</SPAN></P> <P class="p651 ft105">– vad betyder mest?</P> <P class="p652 ft105">En analys av produktivitetsutvecklingen med hjälp av tillväxtbokföring. Fi.</P> <P class="p653 ft105"><SPAN class="ft103">15.</SPAN><SPAN class="ft106">LOV att välja – Lag Om Valfrihetssystem. S.</SPAN></P> <P class="p329 ft105"><SPAN class="ft103">16.</SPAN><SPAN class="ft106">Förtursförklaring i domstol. Ju.</SPAN></P> <P class="p159 ft105"><SPAN class="ft103">17.</SPAN><SPAN class="ft106">Frivux – valfrihet i vuxenutbildningen. U.</SPAN></P> <P class="p654 ft105"><SPAN class="ft103">18.</SPAN><SPAN class="ft106">Evidensbaserad praktik inom social tjänsten– till nytta för brukaren. S.</SPAN></P> <P class="p655 ft105"><SPAN class="ft103">19.</SPAN><SPAN class="ft106">Att slutförvara långlivat farligt avfall i undermarksdeponi i berg. M.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p656 ft105"><SPAN class="ft103">20.</SPAN><SPAN class="ft106">Patentskydd för biotekniska uppfinningar. Ju.</SPAN></P> <P class="p657 ft105"><SPAN class="ft103">21.</SPAN><SPAN class="ft106">Permanent förändring. Globalisering, strukturomvandling och sysselsättningsdynamik. Fi.</SPAN></P> <P class="p159 ft105"><SPAN class="ft103">22.</SPAN><SPAN class="ft106">Ett stabsstöd i tiden. Fi.</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_184"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB322184x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p3 ft6">Statens offentliga utredningar 2008</P> <P class="p312 ft102">Systematisk förteckning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p3 ft107">Justitiedepartementet</P> <P class="p658 ft105">Skyddet för den personliga integriteten. Bedömningar och förslag. [3]</P> <P class="p659 ft108">Fastighetsmäklaren och konsumenten. [6] Förtursförklaring i domstol. [16]</P> <P class="p660 ft105">Patentskydd för biotekniska uppfinningar. [20]</P> <P class="p277 ft107">Utrikesdepartementet</P> <P class="p661 ft105">Immunitet för stater och deras egendom. [2]</P> <P class="p277 ft107">Socialdepartementet</P> <P class="p12 ft105">Omreglering av apoteksmarknaden. [4]</P> <P class="p662 ft105">21+1<INGENBILD zsrc="GWB322184xi2.jpg/" id="inl_img1">2. En ny myndighet för tillsyn och effektivitetsgranskning av socialförsäkringen. [10].</P> <P class="p661 ft105">LOV att välja – Lag Om Valfrihetssystem. [15]</P> <P class="p661 ft105">Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten</P> <P class="p663 ft105">– till nytta för brukaren. [18]</P> <P class="p664 ft107">Finansdepartementet</P> <P class="p12 ft105">Finansiella sektorn bär frukt.</P> <P class="p665 ft105">Analys av finansiella sektorn ur ett svenskt perspektiv. [12]</P> <P class="p661 ft105">Timmar, kapital och teknologi</P> <P class="p663 ft105">– vad betyder mest?</P> <P class="p666 ft105">En analys av produktivitetsutvecklingen med hjälp av tillväxtbokföring. [14]</P> <P class="p667 ft105">Permanent förändring. Globalisering, strukturomvandling och sysselsättningsdynamik. [21]</P> <P class="p661 ft105">Ett stabsstöd i tiden. [22]</P> <P class="p277 ft107">Utbildningsdepartementet</P> <P class="p668 ft105">Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen. [7]</P> <P class="p661 ft105">Bidrag på lika villkor. [8]</P> <P class="p669 ft105">Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas. [11]</P> <P class="p661 ft105">Frivux – valfrihet i vuxenutbildningen. [17]</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p3 ft107">Miljödepartementet</P> <P class="p670 ft105">Att slutförvara långlivat farligt avfall i undermarksdeponi i berg. [19]</P> <P class="p277 ft107">Näringsdepartementet</P> <P class="p671 ft105">Barlastvattenkonventionen – om Sveriges anslutning. [1]</P> <P class="p672 ft105">Transportinspektionen. En myndighet för all trafik. + Bilagor. [9]</P> <P class="p673 ft105">Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion.</P> <P class="p674 ft105">+ Annex: Grid issues for electricity production based on renewable energy sources in Spain, Portugal, Germany, and United Kingdom. [13]</P> <P class="p277 ft107">Integrations- och jämställdhetsdepartementet</P> <P class="p12 ft105">Könsdiskriminerande reklam.</P> <P class="p675 ft105">Kränkande utformning av kommersiella meddelanden. [5]</P> </DIV> </DIV> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GWB322 SOU_2008__22.pdf 1697962 pdf Ett stabsstöd i tiden https://data.riksdagen.se/fil/062DB676-B695-46B6-BDFF-CCB937EC6649 GVB322d2 SOU_2007__22_d2.pdf 4307199 pdf Skyddet för den personliga integriteten, Kartläggning och analys, del 2 https://data.riksdagen.se/fil/BE6E0853-BFE2-4209-B982-0980CB5503F0