2788247GWB313200813sousouStatens offentliga utredningar 2008:13Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningard11302009-01-01 00:00:002015-09-08 12:04:482009-01-01 00:00:00Bättre kontakt via nätet - om anslutning av förnybar elproduktion, del 1titelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GWB313/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GWB313https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GWB313
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>Bättre kontakt via nätet - om anslutning av förnybar elproduktion, del 1</TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 186px 0px 67px 93px;padding: 0px;border: none;width: 587px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 587px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 380px;padding: 0px;border:none;width: 207px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:621px;left:350px;z-index:-1;width:132px;height:74px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:74px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 505px 0px 99px 92px;padding: 0px;border: none;width: 588px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 321px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 90px 0px 739px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 0px 236px;padding: 0px;border: none;width: 894px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 779px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 309px;overflow: hidden;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_21 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_32 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 408px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_37 #tx1 {position:absolute;top:792px;left:479px;width:17px;height:12px;}
#page_37 #tx2 {position:absolute;top:80px;left:291px;width:200px;height:68px;}
#page_37 #tx3 {position:absolute;top:148px;left:291px;width:201px;height:238px;}
#page_37 #tx4 {position:absolute;top:390px;left:291px;width:200px;height:119px;}
#page_37 #tx5 {position:absolute;top:513px;left:291px;width:200px;height:85px;}
#page_37 #tx6 {position:absolute;top:600px;left:291px;width:200px;height:68px;}
#page_37 #tx7 {position:absolute;top:0px;left:477px;width:91px;height:13px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 53px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_3 {border:none;margin: 20px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_3 {border:none;margin: 38px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:561px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_3 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:353px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:556px;left:76px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 482px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 718px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 503px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_3 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}
#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:145px;left:76px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:650px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:384px;left:0px;z-index:-1;width:439px;height:251px;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:439px;height:251px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:657px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:110px;left:64px;z-index:-1;width:418px;height:595px;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:418px;height:595px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:201px;left:0px;z-index:-1;width:420px;height:540px;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:420px;height:540px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:80px;left:16px;z-index:-1;width:475px;height:454px;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:475px;height:454px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:80px;left:0px;z-index:-1;width:420px;height:661px;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:420px;height:661px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:142px;left:2px;z-index:-1;width:488px;height:156px;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:488px;height:156px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:82px;left:66px;z-index:-1;width:424px;height:647px;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:424px;height:647px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:396px;left:57px;z-index:-1;width:358px;height:204px;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:358px;height:204px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:145px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:584px;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:417px;height:584px;}
#page_72 #inl_img1 {position:relative;width:1px;height:2px;}
#page_72 #inl_img2 {position:relative;width:22px;height:1px;}
#page_72 #inl_img3 {position:relative;width:254px;height:9px;}
#page_72 #inl_img4 {position:relative;width:6px;height:7px;}
#page_72 #inl_img5 {position:relative;width:6px;height:5px;}
#page_72 #inl_img6 {position:relative;width:2px;height:1px;}
#page_72 #inl_img7 {position:relative;width:2px;height:7px;}
#page_72 #inl_img8 {position:relative;width:1px;height:1px;}
#page_72 #inl_img9 {position:relative;width:1px;height:1px;}
#page_72 #inl_img10 {position:relative;width:2px;height:1px;}
#page_72 #inl_img11 {position:relative;width:2px;height:1px;}
#page_72 #inl_img12 {position:relative;width:1px;height:1px;}
#page_72 #inl_img13 {position:relative;width:2px;height:1px;}
#page_72 #inl_img14 {position:relative;width:2px;height:1px;}
#page_72 #inl_img15 {position:relative;width:22px;height:1px;}
#page_72 #inl_img16 {position:relative;width:254px;height:6px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:657px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:215px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:526px;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:415px;height:526px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 233px;padding: 0px;border: none;width: 561px;}
#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:240px;left:0px;z-index:-1;width:494px;height:333px;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:494px;height:333px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 235px;padding: 0px;border: none;width: 559px;}
#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:164px;left:0px;z-index:-1;width:492px;height:370px;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:492px;height:370px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:112px;left:0px;z-index:-1;width:491px;height:617px;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:491px;height:617px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 65px;padding: 0px;border: none;width: 729px;}
#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:251px;left:0px;z-index:-1;width:493px;height:372px;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:493px;height:372px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 235px;padding: 0px;border: none;width: 559px;}
#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:0px;z-index:-1;width:491px;height:198px;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:491px;height:198px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:132px;left:0px;z-index:-1;width:492px;height:573px;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:492px;height:573px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:217px;left:0px;z-index:-1;width:443px;height:512px;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:443px;height:512px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 75px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}
#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:444px;left:1px;z-index:-1;width:480px;height:285px;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:480px;height:285px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:548px;left:1px;z-index:-1;width:488px;height:85px;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:488px;height:85px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:0px;z-index:-1;width:491px;height:128px;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:491px;height:128px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:88px;left:0px;z-index:-1;width:492px;height:390px;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:492px;height:390px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 78px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:208px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:457px;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:413px;height:457px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:37px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:622px;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:416px;height:622px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:500px;left:0px;z-index:-1;width:477px;height:207px;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:477px;height:207px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:707px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:743px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:683px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:695px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:743px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:99px;left:0px;z-index:-1;width:485px;height:492px;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:485px;height:492px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:99px;left:64px;z-index:-1;width:279px;height:112px;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:279px;height:112px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:146px;left:0px;z-index:-1;width:488px;height:608px;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:488px;height:608px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:422px;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:413px;height:422px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:743px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:731px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:196px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:133px;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:413px;height:133px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:456px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:272px;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:413px;height:272px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:137px;left:64px;z-index:-1;width:421px;height:189px;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:421px;height:189px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:186px;left:0px;z-index:-1;width:308px;height:44px;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:308px;height:44px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:362px;left:64px;z-index:-1;width:418px;height:381px;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:418px;height:381px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:111px;left:0px;z-index:-1;width:418px;height:596px;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:418px;height:596px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:406px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:353px;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:413px;height:353px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:110px;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:413px;height:110px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:82px;left:0px;z-index:-1;width:422px;height:240px;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:422px;height:240px;}
#page_160 #tx1 {position:absolute;top:89px;left:189px;width:52px;height:14px;}
#page_160 #tx2 {position:absolute;top:110px;left:189px;width:223px;height:39px;}
#page_160 #tx3 {position:absolute;top:153px;left:189px;width:205px;height:56px;}
#page_160 #tx4 {position:absolute;top:210px;left:189px;width:223px;height:65px;}
#page_160 #tx5 {position:absolute;top:280px;left:189px;width:213px;height:26px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 5px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 475px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 110px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 194px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 18px;padding: 0px;border:none;width: 153px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_3 {border:none;margin: 6px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 474px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 110px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_3 #id_3_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 10px;padding: 0px;border:none;width: 152px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:154px;left:0px;z-index:-1;width:490px;height:313px;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:490px;height:313px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:634px;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:415px;height:634px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:743px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:731px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:743px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:429px;left:64px;z-index:-1;width:418px;height:302px;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:418px;height:302px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:731px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:203px;left:0px;z-index:-1;width:418px;height:516px;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:418px;height:516px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:166px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:116px;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:413px;height:116px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:743px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:401px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:47px;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:181px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:29px;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:413px;height:29px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:407px;left:64px;z-index:-1;width:288px;height:112px;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:288px;height:112px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:81px;left:5px;z-index:-1;width:478px;height:634px;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:478px;height:634px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:404px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 230px 272px;padding: 0px;border: none;width: 804px;}
#page_246 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 12px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {float:left;border:none;margin: 88px 0px 0px 48px;padding: 0px;border:none;width: 562px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_3 {float:left;border:none;margin: 83px 0px 0px -95px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_4 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 130px;overflow: hidden;}
#page_246 #dimg1 {position:absolute;top:88px;left:46px;z-index:-1;width:600px;height:402px;}
#page_246 #dimg1 #img1 {width:600px;height:402px;}
#page_246 #inl_img1 {position:relative;width:146px;height:12px;}
#page_246 #inl_img2 {position:relative;width:145px;height:12px;}
#page_246 #inl_img3 {position:relative;width:145px;height:12px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 75px 276px;padding: 0px;border: none;width: 800px;}
#page_247 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 115px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {float:left;border:none;margin: 314px 0px 0px 20px;padding: 0px;border:none;width: 600px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 51px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:466px;left:135px;z-index:-1;width:53px;height:250px;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:53px;height:250px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_248 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_248 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 72px;padding: 0px;border: none;width: 722px;}
#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:81px;left:0px;z-index:-1;width:480px;height:375px;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:480px;height:375px;}
.ft0{font: 41px 'Arial';line-height: 47px;}
.ft1{font: italic 21px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft5{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft7{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft8{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft9{font: 25px 'Arial';line-height: 25px;}
.ft10{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft11{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft12{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft13{font: 13px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 19px;}
.ft14{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft15{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft16{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft17{font: 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft18{font: 15px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft19{font: 15px 'Arial';margin-left: 336px;line-height: 0px;}
.ft20{font: 10px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft21{font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft22{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft23{font: 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft24{font: 13px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 19px;}
.ft25{font: 13px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 18px;}
.ft26{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft27{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft28{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft29{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft30{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft31{font: 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft32{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft33{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft34{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft35{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft36{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft37{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft38{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft39{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft40{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft41{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft42{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft43{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft44{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft45{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft46{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft47{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft48{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft49{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft50{font: 15px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft51{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft52{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft53{font: 17px 'Arial';margin-left: 37px;line-height: 19px;}
.ft54{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft55{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft56{font: 23px 'Arial';line-height: 26px;}
.ft57{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 27px;}
.ft58{font: 24px 'Arial';line-height: 27px;}
.ft59{font: 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft60{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft61{font: 10px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft62{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft63{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft64{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft65{font: 7px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft66{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft67{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft68{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft69{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft70{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft71{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft72{font: 8px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft73{font: 12px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft74{font: 12px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft75{font: 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft76{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft77{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft78{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft79{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft80{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft81{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft82{font: 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft83{font: 12px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft84{font: 12px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft85{font: 11px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft86{font: 12px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft87{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft88{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft89{font: 1px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft90{font: 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft91{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft92{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft93{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft94{font: 7px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft95{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft96{font: 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft97{font: 11px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft98{font: 7px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft99{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft100{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft101{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft102{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft103{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft104{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft105{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft106{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft107{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft108{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft109{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft110{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft111{font: 10px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft112{font: 10px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft113{font: 10px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft114{font: 11px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft115{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft116{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft117{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft118{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft119{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft120{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft121{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft122{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft123{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft124{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft125{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft126{font: 9px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft127{font: 12px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 15px;}
.ft128{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft129{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft130{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: -2px;}
.ft131{font: 10px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft132{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft133{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 16px;}
.ft134{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft135{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 15px;}
.ft136{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft137{font: 25px 'Arial';line-height: 24px;}
.ft138{font: 16px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft139{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft140{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft141{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft142{font: 9px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft143{font: 8px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft144{font: 9px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft145{font: 2px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft146{font: 21px 'Arial';line-height: 24px;}
.ft147{font: 21px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft148{font: 9px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft149{font: 8px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft150{font: 14px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft151{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft152{font: 15px 'Courier New';line-height: 17px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 474px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 230px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 473px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 452px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-right: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p19{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;padding-left: 321px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 34px;padding-right: 341px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 100px;padding-right: 121px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 139px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p42{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 321px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p51{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p52{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p61{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p73{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p80{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p84{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-right: 326px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 81px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p94{text-align: left;padding-right: 355px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: left;padding-right: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: left;margin-top: 663px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p103{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p107{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: left;padding-right: 400px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p117{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p118{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p119{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 204px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: left;padding-right: 392px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: left;padding-right: 313px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;padding-right: 324px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 138px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 106px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 644px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 145px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p157{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: right;padding-right: 492px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 498px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 176px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 518px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 512px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p168{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 513px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p169{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 513px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p170{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p171{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p172{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p173{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p175{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p176{text-align: right;padding-right: 198px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p177{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p178{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p179{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p180{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p183{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p184{text-align: right;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p185{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p190{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 326px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p196{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 50px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 123px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p203{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p204{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: left;margin-top: 410px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p210{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 207px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 24px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p232{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p233{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 618px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 48px;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p235{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p237{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p238{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: left;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 436px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p241{text-align: justify;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p243{text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p244{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p245{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p246{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p247{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p248{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p249{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p250{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p257{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p268{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p280{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 405px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: justify;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p299{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 338px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 178px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p302{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p303{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p304{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p305{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 297px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 78px;padding-right: 324px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p311{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p312{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p313{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p314{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p315{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 194px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p321{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p322{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p323{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p324{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p325{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 78px;padding-right: 298px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p329{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p330{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p331{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p332{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 3px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 268px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p338{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p339{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p340{text-align: center;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p341{text-align: center;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p342{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p343{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p344{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p345{text-align: center;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p346{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p347{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p348{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p349{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p353{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: left;margin-top: 169px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p359{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:57px;height:12px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p364{text-align: right;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p365{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p366{text-align: center;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p367{text-align: center;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p368{text-align: right;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p369{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 194px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 64px;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 196px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 408px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:32px;}
.p380{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:31px;}
.p381{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:30px;}
.p382{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:9px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p389{text-align: justify;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 192px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-right: 298px;padding-top: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p400{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p401{text-align: left;padding-right: 353px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-right: 332px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 128px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p415{text-align: left;margin-top: 498px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p419{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p420{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p421{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 69px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 630px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 346px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 326px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p431{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p432{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p433{text-align: left;padding-left: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p434{text-align: center;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p435{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p436{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p437{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p438{text-align: center;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p439{text-align: center;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 67px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 67px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 286px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;padding-left: 3px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 78px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 11px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 86px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 414px;margin-top: 172px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: justify;padding-left: 67px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 67px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 67px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 215px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: justify;padding-left: 70px;padding-right: 363px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p463{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 413px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p471{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p472{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p473{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 617px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 412px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p483{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p495{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 300px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 10px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 407px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 407px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 664px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 307px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p509{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p517{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: center;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p526{text-align: center;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p527{text-align: center;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p528{text-align: center;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p529{text-align: center;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p530{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p531{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p532{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p533{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p534{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: left;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p546{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p551{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p555{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p556{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p557{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p563{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p568{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p570{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 78px;padding-right: 303px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p573{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p574{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p577{text-align: right;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p579{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 327px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p588{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p590{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p593{text-align: left;padding-right: 326px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p597{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p601{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 69px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p612{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p617{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 345px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p636{text-align: right;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p637{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p638{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 78px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 297px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 297px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p653{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p654{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: center;padding-right: 117px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p658{text-align: center;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 298px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p662{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p673{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p675{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 78px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p678{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 548px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 566px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 298px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p694{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 77px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 322px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 331px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: left;padding-right: 43px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: left;padding-right: 40px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: left;padding-right: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 327px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 306px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 109px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p719{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p722{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 214px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p727{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: left;padding-left: 78px;padding-right: 315px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p730{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p732{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p735{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 367px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p739{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p745{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 182px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 371px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p748{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 414px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p753{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p758{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 285px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 312px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p767{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 313px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 326px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 651px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: left;padding-right: 336px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 376px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p783{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 480px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 112px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 267px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 446px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 189px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p806{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p807{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 83px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 125px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 298px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: right;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p821{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p824{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p828{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p829{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p832{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p836{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p838{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p839{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p840{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p841{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p842{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 82px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p847{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p849{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p851{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 262px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 425px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:492px;height:12px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p859{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:82px;height:12px;}
.p860{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:128px;height:37px;}
.p861{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:80px;height:13px;}
.p862{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:39px;height:13px;}
.p863{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:135px;height:37px;}
.p864{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:83px;height:11px;}
.p865{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:136px;height:11px;}
.p866{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:106px;height:25px;}
.p867{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:134px;height:13px;}
.p868{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -101px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:53px;height:24px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 3px;}
.p872{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:283px;height:26px;}
.p873{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:436px;height:26px;}
.p874{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:372px;height:27px;}
.p875{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:434px;height:15px;}
.p876{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:128px;height:14px;}
.p877{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:321px;height:34px;}
.p878{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:673px;height:30px;}
.p879{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:673px;height:20px;}
.p880{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:26px;height:16px;}
.p881{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:29px;height:14px;}
.p882{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:14px;height:14px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p884{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:81px;height:11px;}
.p885{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:127px;height:39px;}
.p886{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:79px;height:15px;}
.p887{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:127px;height:38px;}
.p888{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:39px;height:15px;}
.p889{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:135px;height:39px;}
.p890{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:83px;height:13px;}
.p891{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:136px;height:12px;}
.p892{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:105px;height:26px;}
.p893{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:133px;height:12px;}
.p894{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:103px;height:25px;}
.p895{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p896{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p897{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:275px;height:14px;}
.p898{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:444px;height:14px;}
.p899{text-align: right;padding-right: 231px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 372px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 98px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p914{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 305px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 328px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p923{text-align: justify;padding-left: 95px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: justify;padding-left: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p926{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 169px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p928{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: left;padding-left: 401px;margin-top: 731px;margin-bottom: 0px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: -2px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 251px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td88{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td89{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td96{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 423px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 220px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;}
.td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td240{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td241{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td242{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td244{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td245{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td246{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td247{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td250{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-left: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td252{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td253{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-left: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #9acc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #9acc00;}
.td256{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #9acc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #9acc00;}
.td257{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #9acc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #9acc00;}
.td258{border-right: #9acc00 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #9acc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #9acc00;}
.td259{border-right: #9acc00 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #9acc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #9acc00;}
.td260{border-right: #9acc00 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #9acc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #9acc00;}
.td261{border-right: #9acc00 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #9acc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #9acc00;}
.td262{border-right: #9acc00 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #9acc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #9acc00;}
.td263{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #9acc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #9acc00;}
.td264{border-right: #9acc00 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #9acc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;background: #9acc00;}
.td265{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td266{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #9acc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #9acc00;}
.td267{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #9acc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #9acc00;}
.td268{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #9acc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #9acc00;}
.td269{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #9acc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #9acc00;}
.td270{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #9acc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;background: #9acc00;}
.td271{border-right: #9acc00 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #9acc00 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;background: #9acc00;}
.td272{border-left: #808080 1px solid;border-right: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-right: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td274{border-right: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td275{border-right: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td276{border-right: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td277{border-right: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td278{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-left: #808080 1px solid;border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td281{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td282{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td283{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td284{border-left: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-right: #808080 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td286{border-left: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td287{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td288{border-left: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td289{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td290{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td291{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td292{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td293{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td294{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td295{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td296{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td297{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td298{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.tr0{height: 20px;}
.tr1{height: 35px;}
.tr2{height: 37px;}
.tr3{height: 38px;}
.tr4{height: 29px;}
.tr5{height: 28px;}
.tr6{height: 18px;}
.tr7{height: 19px;}
.tr8{height: 36px;}
.tr9{height: 22px;}
.tr10{height: 27px;}
.tr11{height: 925px;}
.tr12{height: 0px;}
.tr13{height: 507px;}
.tr14{height: 17px;}
.tr15{height: 57px;}
.tr16{height: 21px;}
.tr17{height: 26px;}
.tr18{height: 14px;}
.tr19{height: 25px;}
.tr20{height: 58px;}
.tr21{height: 33px;}
.tr22{height: 50px;}
.tr23{height: 34px;}
.tr24{height: 16px;}
.tr25{height: 23px;}
.tr26{height: 12px;}
.tr27{height: 24px;}
.tr28{height: 6px;}
.tr29{height: 11px;}
.tr30{height: 7px;}
.tr31{height: 10px;}
.tr32{height: 8px;}
.tr33{height: 4px;}
.tr34{height: 3px;}
.tr35{height: 9px;}
.tr36{height: 2px;}
.tr37{height: 15px;}
.tr38{height: 5px;}
.tr39{height: 13px;}
.tr40{height: 30px;}
.tr41{height: 136px;}
.tr42{height: 436px;}
.tr43{height: 673px;}
.t0{width: 416px;margin-top: 152px;font: 15px 'Arial';}
.t1{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t2{width: 736px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t3{width: 730px;margin-left: 66px;font: 1px 'Arial';}
.t4{width: 415px;margin-top: 30px;font: 15px 'Arial';}
.t5{width: 415px;font: 13px 'Arial';}
.t6{width: 381px;margin-left: 34px;font: 13px 'Arial';}
.t7{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t8{width: 416px;margin-left: 66px;font: 13px 'Arial';}
.t9{width: 382px;margin-left: 100px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t10{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t11{width: 487px;font: 11px 'Arial';}
.t12{width: 430px;margin-top: 144px;font: 15px 'Arial';}
.t13{width: 427px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t14{width: 431px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t15{width: 482px;font: 11px 'Arial';}
.t16{width: 487px;font: 9px 'Arial';}
.t17{width: 487px;margin-left: 76px;font: 9px 'Arial';}
.t18{width: 321px;margin-top: 35px;font: 14px 'Times New Roman';}
.t19{width: 201px;margin-left: 281px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t20{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 26px;font: 15px 'Arial';}
.t21{width: 416px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t22{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t23{width: 487px;font: 10px 'Arial';}
.t24{width: 321px;margin-top: 34px;font: 14px 'Times New Roman';}
.t25{width: 487px;margin-left: 76px;font: 10px 'Arial';}
.t26{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t27{width: 416px;margin-top: 30px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t28{width: 436px;margin-left: 1px;margin-top: 23px;font: 7px 'Arial';}
.t29{width: 304px;margin-left: 65px;margin-top: 27px;font: 12px 'Arial';}
.t30{width: 487px;margin-left: 3px;font: 9px 'Arial';}
.t31{width: 416px;margin-left: 2px;margin-top: 14px;font: 12px 'Arial';}
.t32{width: 471px;margin-left: 18px;margin-top: 11px;font: 12px 'Arial';}
.t33{width: 416px;margin-left: 2px;margin-top: 15px;font: 12px 'Arial';}
.t34{width: 487px;margin-left: 2px;margin-top: 27px;font: 12px 'Arial';}
.t35{width: 417px;margin-left: 66px;margin-top: 27px;font: 12px 'Arial';}
.t36{width: 386px;margin-top: 18px;font: 12px 'Arial';}
.t37{width: 229px;margin-left: 104px;font: 11px 'Arial';}
.t38{width: 482px;margin-left: 3px;font: 11px 'Arial';}
.t39{width: 490px;margin-left: 2px;margin-top: 17px;font: 12px 'Arial';}
.t40{width: 488px;margin-left: 2px;margin-top: 28px;font: 12px 'Arial';}
.t41{width: 487px;margin-left: 3px;font: 11px 'Arial';}
.t42{width: 488px;margin-left: 2px;margin-top: 12px;font: 12px 'Arial';}
.t43{width: 487px;margin-left: 11px;font: 11px 'Arial';}
.t44{width: 488px;margin-left: 3px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t45{width: 488px;margin-left: 2px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t46{width: 487px;margin-left: 10px;font: 11px 'Arial';}
.t47{width: 489px;margin-left: 1px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t48{width: 487px;margin-left: 9px;font: 11px 'Arial';}
.t49{width: 442px;margin-left: 1px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t50{width: 487px;margin-left: 1px;font: 11px 'Arial';}
.t51{width: 481px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t52{width: 487px;margin-left: 2px;margin-top: 12px;font: 12px 'Arial';}
.t53{width: 489px;margin-left: 1px;margin-top: 13px;font: 12px 'Arial';}
.t54{width: 489px;margin-left: 1px;margin-top: 32px;font: 12px 'Arial';}
.t55{width: 488px;margin-left: 2px;margin-top: 16px;font: 11px 'Arial';}
.t56{width: 481px;margin-left: 2px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t57{width: 275px;margin-left: 65px;margin-top: 28px;font: 12px 'Arial';}
.t58{width: 419px;margin-left: 65px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t59{width: 303px;margin-left: 2px;margin-top: 9px;font: 9px 'Arial';}
.t60{width: 323px;margin-left: 65px;margin-top: 10px;font: 12px 'Arial';}
.t61{width: 415px;margin-left: 2px;margin-top: 31px;font: 9px 'Arial';}
.t62{width: 304px;margin-left: 65px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t63{width: 260px;margin-left: 10px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t64{width: 285px;margin-left: 65px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t65{width: 432px;margin-left: 67px;margin-top: 66px;font: 16px 'Arial';}
.t66{width: 562px;font: 9px 'Arial';}
.t67{width: 95px;font: 21px 'Arial';}
.t68{width: 115px;font: 11px 'Arial';}
.t69{width: 600px;font: 9px 'Arial';}
.t70{width: 487px;margin-left: 76px;font: 11px 'Arial';}
.t71{width: 487px;margin-left: 4px;font: 11px 'Arial';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Bättre kontakt via nätet</P>
<P class="p1 ft1">– om anslutning av förnybar elproduktion</P>
<P class="p2 ft2">Betänkande av Nätanslutningsutredningen</P>
<P class="p3 ft2">Stockholm 2008</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft3">SOU 2008:13</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p4 ft4">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p5 ft5">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: <NOBR>08-690</NOBR> 91 91 Ordertel: <NOBR>08-690</NOBR> 91 90</P>
<P class="p6 ft4"><NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p7 ft6">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.</P>
<P class="p8 ft4">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P>
<P class="p9 ft4">Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice</P>
<P class="p10 ft4">Tryckt av Edita Sverige AB</P>
<P class="p7 ft4">Stockholm 2008</P>
<P class="p7 ft4">ISBN <NOBR>978-91-38-22914-9</NOBR></P>
<P class="p0 ft4">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p0 ft7">Till Statsrådet och chefen för</P>
<P class="p11 ft7">Näringsdepartementet</P>
<P class="p12 ft8">Regeringen beslutade den 1 februari 2007 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utvärdera om det nuvarande regelverket för förnybar elproduktion skapar hinder för en storskalig utveck- ling och utbyggnad av den förnybara elproduktionen (dir. 2007:10). Vidare ska förslag till hur nuvarande reducerade nätavgift för mindre produktionsanläggningar kan ersättas av enhetliga principer för be- stämmande av nätavgifter för produktionsanläggningar lämnas. Före- komsten av små produktionsanläggningar ska kartläggas och en be- dömning av sådana anläggningars framtida utveckling ska göras. Utredaren ska även lämna förslag till den lagstiftning som krävs för att ett undantag från nuvarande krav på timvis mätning, beräkning och rapportering av el från små anläggningar för förnybar elpro- duktion ska kunna införas. Slutligen ska förslag till generella, icke diskriminerande riktlinjer enligt vilka ersättning kan bestämmas vid inmatning av el från mindre produktionsanläggningar, lämnas.</P>
<P class="p13 ft8">Den 20 februari 2007 förordnades Lennart Söder att vara särskild utredare. Som experter har fr.o.m. den 16 april 2007 medverkat tek- nologie doktorn Monika Adsten, departementssekreteraren Lars Andersson, avdelningsrådet <NOBR>Stig-Arne</NOBR> Ankner, teknologie licentiaten Leif Boström, energikoordinatorn Anders Heldemar, enhetschefen Roger Husblad, verkställande direktören <NOBR>Jan-Åke</NOBR> Jacobsson, tekno- logie doktorn Åke Larsson, enhetschefen Maria Malmkvist, enhets- chefen Staffan Niklasson, civilingenjören Elisabet Norgren, enhets- chefen Anders Richert, rättssakkunniga Ylva Svensson och civil- ingenjören Christer Söderberg. Som expert har fr.o.m. den 20 juni 2007 även medverkat näringspolitiske handläggaren Björn Galant.</P>
<P class="p14 ft8">Till sekreterare i utredningen förordnades den 22 februari 2007 agronomen Annika Atterwall och civilingenjören Susann Persson samt under perioden den 1 maj till den 31 juli 2007 civilingenjören Eva Centeno López.</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p15 ft8">Regeringen beslutade den 10 januari 2008 att förlänga tiden för redovisningen av utredningens betänkande till den 29 februari 2008.</P>
<P class="p16 ft8">Utredningen har antagit namnet Nätanslutningsutredningen. Särskilda yttranden har avgivits av experterna Leif Boström, Roger</P>
<P class="p17 ft8">Husblad, <NOBR>Jan-Åke</NOBR> Jacobsson, Åke Larsson, Maria Malmkvist, Staffan Niklasson, Elisabet Norgren, Anders Richert och Christer Söderberg.</P>
<P class="p18 ft8">Utredningen överlämnar härmed sitt betänkande (SOU 2008:13). Utredningsuppdraget är härmed avslutat.</P>
<P class="p19 ft8">Stockholm i februari 2008</P>
<P class="p19 ft8">Lennart Söder</P>
<P class="p20 ft8">/Annika Atterwall</P>
<P class="p21 ft8">Susann Persson</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p0 ft9">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td0"><P class="p22 ft10">Förkortningar och fackordlista ...............................................</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p23 ft10">9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td0"><P class="p22 ft10">Sammanfattning ................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p24 ft10">13</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td0"><P class="p22 ft10">Summary ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p24 ft10">23</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td0"><P class="p22 ft10">Författningsförslag .............................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p24 ft10">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p22 ft11">1</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p25 ft11">Förslag till lag om ändring i ellag (1997:857).........................</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p24 ft10">35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p22 ft11">2</P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p25 ft10">Förslag till lag om ändring i lag (2003:113) om</P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p25 ft3">elcertifikat.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p24 ft10">43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p22 ft11">3</P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p25 ft11">Förslag till lag om elnätsinvesteringsfond..............................</P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p24 ft10">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p22 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p25 ft10">Förslag till förordning om ändring i elförordning</P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td2"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p25 ft3">(1994:1250)...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td1"><P class="p24 ft10">48</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft14"><SPAN class="ft11">5</SPAN><SPAN class="ft13">Förslag till förordning om ändring i förordning (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p27 ft3">enligt ellagen (1997:857) .........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p23 ft10">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td4"><P class="p22 ft10">1</P></TD>
<TD class="tr1 td5"><P class="p27 ft10">Uppdraget och dess genomförande ..............................</P></TD>
<TD class="tr1 td6"><P class="p23 ft10">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p22 ft10">1.1</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p27 ft3">Bakgrund ..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p23 ft10">51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p22 ft10">1.2</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft3">Uppdraget.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p23 ft10">58</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p22 ft10">1.3</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft3">Utredningens bedrivande ........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p23 ft10">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p22 ft10">2</P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p27 ft10">Förnybar elproduktion i Sverige....................................</P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p23 ft10">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p22 ft10">2.1</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p27 ft3">Direktiv Dir 2007:10................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p23 ft10">61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft15">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<P class="p0 ft16">Innehåll SOU 2008:13</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><P class="p22 ft10">2.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td5"><P class="p27 ft3">Sammanfattning........................................................................</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p23 ft10">61</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><P class="p22 ft10">2.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td5"><P class="p27 ft3">Inledning...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td7"><P class="p23 ft10">63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p22 ft10">2.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td5"><P class="p27 ft11">Kartläggning av produktionsanläggningar för förnybar el ......</P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft10">63</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p22 ft10">2.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td5"><P class="p27 ft11">Ekonomiska förutsättningar för ny elproduktion..................</P></TD>
<TD class="tr5 td7"><P class="p23 ft10">67</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td4"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr11 td8"><P class="p27 ft10">2.5.1</P></TD>
<TD class="tr11 td9"><P class="p23 ft17">Elpris ..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft10">69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td4"><P class="p22 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr12 td8"><P class="p22 ft18">2.5.2</P></TD>
<TD class="tr12 td9"><P class="p23 ft17">Elcertifikat .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td7"><P class="p23 ft17">70</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td4"><P class="p22 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr12 td8"><P class="p22 ft18">2.5.3</P></TD>
<TD class="tr12 td9"><P class="p23 ft17">Stödsystem ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td7"><P class="p23 ft17">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td4"><P class="p22 ft18">2.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td5"><P class="p22 ft18">Bedömning av den framtida utvecklingen ..............................</P></TD>
<TD class="tr12 td7"><P class="p23 ft17">73</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td4"><P class="p22 ft18">2.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td5"><P class="p22 ft18">Biobränslebaserad elproduktion i fjärrvärmesystem..............</P></TD>
<TD class="tr12 td7"><P class="p23 ft17">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td4"><P class="p22 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr12 td8"><P class="p22 ft18">2.7.1</P></TD>
<TD class="tr12 td9"><P class="p23 ft17">Utredningens sammanfattande kommentarer ............</P></TD>
<TD class="tr12 td7"><P class="p23 ft17">76</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td4"><P class="p22 ft18">2.8</P></TD>
<TD class="tr12 td8"><P class="p22 ft18">Solel</P></TD>
<TD class="tr12 td9"><P class="p23 ft17">...........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td7"><P class="p23 ft17">76</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td4"><P class="p22 ft18">2.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td5"><P class="p22 ft18">Vågkraft ....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td7"><P class="p23 ft17">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td4"><P class="p22 ft18">2.10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td5"><P class="p22 ft18">Geotermi...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td7"><P class="p23 ft17">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td4"><P class="p22 ft18">2.11</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td5"><P class="p22 ft18">Vattenkraft................................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td7"><P class="p23 ft17">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td4"><P class="p22 ft18">2.12</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td5"><P class="p22 ft18">Vindkraft...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td7"><P class="p23 ft17">78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td4"><P class="p22 ft18">3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td5"><P class="p22 ft18">Internationell ..............................................jämförelse</P></TD>
<TD class="tr12 td7"><P class="p23 ft17">83</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td4"><P class="p22 ft18">3.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td5"><P class="p22 ft18">Generella ...............system för främjande av förnybar energi</P></TD>
<TD class="tr12 td7"><P class="p23 ft17">83</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td4"><P class="p22 ft18">3.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td5"><P class="p22 ft18">Nätanslutningsprocessen.........................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td7"><P class="p23 ft17">87</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td4"><P class="p22 ft18">3.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td5"><P class="p22 ft18">Kostnader ................................................för nätinvesteringar</P></TD>
<TD class="tr12 td7"><P class="p23 ft17">89</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft18"><SPAN class="ft17">3.4</SPAN><SPAN class="ft19">Effektbegränsningar inom regelverket för förnybar</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr13 td10"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr13 td11"><P class="p22 ft18">energi.........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td12"><P class="p23 ft17">93</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td10"><P class="p30 ft17">3.5</P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p22 ft18">Nätkoncession..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td12"><P class="p23 ft17">95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td10"><P class="p30 ft17">3.6</P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p22 ft18">Mätning och rapportering........................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td12"><P class="p23 ft17">97</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td10"><P class="p30 ft17">3.7</P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p22 ft18">Nättariffstruktur ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td12"><P class="p23 ft17">98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td10"><P class="p30 ft17">3.8</P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p22 ft18">Prioritering och begränsning av elproduktion .....................</P></TD>
<TD class="tr12 td12"><P class="p23 ft17">101</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td10"><P class="p30 ft17">3.9</P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p22 ft18">Aktuella policyutmaningar avseende elnätet ........................</P></TD>
<TD class="tr12 td12"><P class="p23 ft17">102</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft20">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p0 ft16">SOU 2008:13 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr0 td7"><P class="p22 ft10">4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td13"><P class="p32 ft10">Överväganden och förslag..........................................</P></TD>
<TD class="tr0 td4"><P class="p23 ft10">105</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td7"><P class="p22 ft11">4.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td13"><P class="p32 ft3">Elnätsinvesteringsfond ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td4"><P class="p23 ft10">105</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td7"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td14"><P class="p32 ft10">4.1.1</P></TD>
<TD class="tr14 td15"><P class="p33 ft3">Gällande rätt................................................................</P></TD>
<TD class="tr14 td4"><P class="p23 ft10">106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p32 ft10">4.1.2</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p33 ft3">Utredningens förslag..................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p23 ft10">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td7"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td14"><P class="p32 ft10">4.1.3</P></TD>
<TD class="tr14 td15"><P class="p33 ft11">Utredningens överväganden ......................................</P></TD>
<TD class="tr14 td4"><P class="p23 ft10">112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p22 ft11">4.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td13"><P class="p32 ft11">Förändringar avseende nätkoncession..................................</P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p23 ft10">128</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td7"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td14"><P class="p32 ft10">4.2.1</P></TD>
<TD class="tr14 td15"><P class="p33 ft11">Utredningens överväganden ......................................</P></TD>
<TD class="tr14 td4"><P class="p23 ft10">129</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p22 ft11">4.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td13"><P class="p32 ft11">Administrativa riktlinjer vid nätanslutning ..........................</P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p23 ft10">143</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p32 ft10">4.3.1</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p33 ft11">Utredningens överväganden ......................................</P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p23 ft10">143</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft10"><SPAN class="ft11">4.4</SPAN><SPAN class="ft21">Förslag om ändring av undantag för små elproducenter,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td16"><P class="p35 ft3">den s.k. 1 500 <NOBR>kW-gränsen.....................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p23 ft11">145</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p35 ft10">4.4.1</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p24 ft11">Utredningens överväganden ......................................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p23 ft11">146</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td18"><P class="p35 ft10">4.4.2</P></TD>
<TD class="tr14 td19"><P class="p24 ft3">Bakgrund .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr14 td17"><P class="p23 ft11">147</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td16"><P class="p35 ft10">4.4.3 Konsekvenser av ett borttagande av 1 500 kW-</P></TD>
<TD class="tr14 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p24 ft3">gränsen.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p23 ft11">152</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td16"><P class="p24 ft11">4.5 Förslag avseende nättariffer ..................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td17"><P class="p23 ft11">156</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p35 ft10">4.5.1</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p24 ft11">Utredningens överväganden ......................................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p23 ft11">157</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft10"><SPAN class="ft11">4.6</SPAN><SPAN class="ft21">Timvis mätning, beräkning och rapportering – förslag</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td20"><P class="p22 ft11">om undantag för små elproducenter.....................................</P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p23 ft11">171</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td21"><P class="p22 ft10">4.6.1</P></TD>
<TD class="tr14 td19"><P class="p33 ft3">Bakgrund .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr14 td17"><P class="p23 ft11">172</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td21"><P class="p22 ft10">4.6.2</P></TD>
<TD class="tr14 td19"><P class="p33 ft3">Utredningens förslag..................................................</P></TD>
<TD class="tr14 td17"><P class="p23 ft11">175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><P class="p22 ft10">4.6.3</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p33 ft11">Utredningens överväganden ......................................</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p23 ft11">176</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft10"><SPAN class="ft11">4.7</SPAN><SPAN class="ft21">Förslag om beaktande av nätförluster på regionnät vid</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td13"><P class="p32 ft3">tariffsättning...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p23 ft10">185</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p32 ft10">4.7.1</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p33 ft11">Utredningens överväganden ......................................</P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p23 ft10">185</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td7"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td14"><P class="p32 ft10">4.7.2</P></TD>
<TD class="tr14 td15"><P class="p33 ft3">Utredningens förslag..................................................</P></TD>
<TD class="tr14 td4"><P class="p23 ft10">185</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td7"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td13"><P class="p32 ft11">4.7.3 Dagens regelverk och praxis ......................................</P></TD>
<TD class="tr14 td4"><P class="p23 ft10">186</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p22 ft11">4.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td13"><P class="p32 ft11">Avbrottsersättning till elproducenter...................................</P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p23 ft10">189</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p32 ft10">4.8.1</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p33 ft11">Utredningens överväganden ......................................</P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p23 ft10">189</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td7"><P class="p22 ft11">4.9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td13"><P class="p32 ft3">Effektbegränsning..................................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td4"><P class="p23 ft10">191</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p32 ft10">4.9.1</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p33 ft11">Utredningens överväganden ......................................</P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p23 ft10">191</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><P class="p22 ft10">5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td13"><P class="p32 ft22">Ekonomiska och andra konsekvenser av förslagen ........</P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p23 ft10">193</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><P class="p22 ft11">5.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><P class="p32 ft11">Förutsättningar för konsekvensbeskrivningen ....................</P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p23 ft10">193</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td7"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td14"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td15"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr15 td4"><P class="p23 ft15">7</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<P class="p0 ft16">Innehåll SOU 2008:13</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td1"><P class="p22 ft11">5.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td22"><P class="p36 ft3">Ekonomiska konsekvenser ....................................................</P></TD>
<TD class="tr16 td10"><P class="p23 ft10">193</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td1"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td22"><P class="p36 ft10">5.2.1 Konsekvenser för värdmyndigheten för</P></TD>
<TD class="tr14 td10"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p33 ft3">elnätsinvesteringsfonden ............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p23 ft10">193</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td1"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td14"><P class="p36 ft10">5.2.2</P></TD>
<TD class="tr14 td23"><P class="p33 ft11">Konsekvenser för Energimarknadsinspektionen ......</P></TD>
<TD class="tr14 td10"><P class="p23 ft10">194</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td1"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td14"><P class="p36 ft10">5.2.3</P></TD>
<TD class="tr14 td23"><P class="p33 ft3">Konsekvenser för nätföretagen ..................................</P></TD>
<TD class="tr14 td10"><P class="p23 ft10">194</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td22"><P class="p36 ft11">5.2.4 Konsekvenser för små företag....................................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p23 ft10">196</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td1"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td14"><P class="p36 ft10">5.2.5</P></TD>
<TD class="tr14 td23"><P class="p33 ft3">Konsekvenser för elanvändare....................................</P></TD>
<TD class="tr14 td10"><P class="p23 ft10">198</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td1"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td22"><P class="p36 ft11">5.2.6 Konsekvenser för statens budget ...............................</P></TD>
<TD class="tr14 td10"><P class="p23 ft10">201</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p36 ft10">5.2.7</P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p33 ft3">Samhällsekonomiska konsekvenser ...........................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p23 ft10">201</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td1"><P class="p22 ft11">5.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td22"><P class="p36 ft3">Övriga konsekvenser..............................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td10"><P class="p23 ft10">202</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p22 ft10">6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td22"><P class="p36 ft10">Författningskommentarer...........................................</P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p23 ft10">203</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft11">6.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td22"><P class="p36 ft11">Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857) ...................</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p23 ft10">203</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft10"><SPAN class="ft11">6.2</SPAN><SPAN class="ft23">Förslag till lag om ändring i lag (2003:113) om</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr0 td24"><P class="p24 ft10">elcertifikat ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p23 ft11">209</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td24"><P class="p24 ft11">6.3 Förslag till lag om elnätsinvesteringsfond ............................</P></TD>
<TD class="tr17 td12"><P class="p23 ft11">209</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft10"><SPAN class="ft11">6.4</SPAN><SPAN class="ft23">Förslag till förordning om ändring i elförordning</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr7 td25"><P class="p23 ft3">(1994:1250).............................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p23 ft11">213</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft14"><SPAN class="ft11">6.5</SPAN><SPAN class="ft24">Förslag till förordning om ändring i förordning (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p40 ft3">enligt ellagen (1997:857)........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p23 ft10">213</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td28"><P class="p22 ft10">Särskilda yttranden ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p23 ft10">215</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td28"><P class="p22 ft10">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr2 td10"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td26"><P class="p22 ft10">1</P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p40 ft11">Kommittédirektiv Dir. 2007:10.............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p23 ft10">237</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft26"><SPAN class="ft10">2</SPAN><SPAN class="ft25">Sammanställning av bedömda ordinarie tariffer och differens jämfört med tariffnivåerna enligt dagens</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr7 td26"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p40 ft11">regelverk för småskalig elproduktion....................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p23 ft11">249</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td26"><P class="p42 ft10">3</P></TD>
<TD class="tr17 td29"><P class="p40 ft10">Administrativa riktlinjer för elnätsanslutning av</P></TD>
<TD class="tr17 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td26"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p40 ft11">förnyelsebara elproduktionskällor ........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td12"><P class="p23 ft11">251</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft15">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr18 td30"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td31"><P class="p22 ft16">Innehåll</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft15">9</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<P class="p0 ft7">Förkortningar och fackordlista</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr7 td32"><P class="p22 ft10">A</P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p22 ft11">ampere. Strömstyrkan uttrycks i ampere och är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td33"><P class="p22 ft11">ett mått på hur mycket el som strömmar genom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td33"><P class="p22 ft10">ledningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td32"><P class="p22 ft10">anslutningsledning</P></TD>
<TD class="tr17 td33"><P class="p22 ft22">definieras i den här utredningen som det elnät</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td33"><P class="p22 ft10">som går från en elproduktionsanläggning och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td33"><P class="p22 ft10">ansluter mot befintligt koncessionerat elnät</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td32"><P class="p22 ft10">distributionsnät</P></TD>
<TD class="tr17 td33"><P class="p22 ft11">elnät på lokal- och regionnätsnivå, dvs. nät som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td33"><P class="p22 ft10">inte är transmissionsnät</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td32"><P class="p22 ft10">effekt</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p22 ft10">uttryck för möjlig energiomvandling per tids-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p22 ft22">enhet, till exempel effekten som behövs för att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td33"><P class="p22 ft11">en spisplatta ska hålla en viss temperatur. Effek-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td33"><P class="p22 ft10">ten uttrycks oftast i watt, W. Ju högre wattal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p22 ft11">desto fortare går det att exempelvis koka vatten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td32"><P class="p22 ft10">elanläggning</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p22 ft10">enligt ellagens definition på elektrisk anlägg-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td33"><P class="p22 ft10">ning, anläggning med däri ingående särskilda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p22 ft11">föremål för produktion, överföring eller använd-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td33"><P class="p22 ft10">ning av el</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td32"><P class="p22 ft10">elcertifikat</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p22 ft10">producenten av förnybar el får ett certifikat av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p22 ft11">staten för varje MWh producerad el. Kan säljas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td33"><P class="p22 ft10">för extra intäkt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td32"><P class="p22 ft10">elcertifikatskvot</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p22 ft11">elleverantörer samt vissa elanvändare är skyldiga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p22 ft11">att köpa elcertifikat motsvarande en viss andel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td33"><P class="p22 ft10">(kvot) av sin elförsäljning eller elanvändning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td32"><P class="p22 ft10">EMI</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p22 ft10">Energimarknadsinspektionen (förkortas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p22 ft10">fr.o.m. 2008 EI)</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft15">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<P class="p0 ft16">Förkortningar och fackordlista SOU 2008:13</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td34"><P class="p22 ft10">energi</P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p22 ft22">tillståndsstorhet som anger avvikelse från ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td34"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p22 ft11">referenstillstånd. Om något ändrar sig från ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td34"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p22 ft11">tillstånd till ett annat, sägs det ha upptagit eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p22 ft10">avgivit energi</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p22 ft10"><NOBR>feed-in</NOBR> tariff</P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p22 ft10">garanterat elpris</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p22 ft10">förnybar</P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p22 ft10">produktionen av elektricitet med användande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p22 ft10">elproduktion</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p22 ft10">av förnybara energikällor och torv</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p22 ft10">förnybar energi</P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p22 ft10">vindkraft, solenergi, vågenergi, geotermisk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td34"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p22 ft10">energi, biobränslen och vattenkraft</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td34"><P class="p22 ft10">GWh</P></TD>
<TD class="tr17 td35"><P class="p22 ft10">gigawattimme = 1 000 000 kWh</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p22 ft10">h</P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p22 ft10">timme</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p22 ft10">kanaltariff</P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p22 ft10">kanaltariff innebär att det beräknas en kanal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p22 ft10">från anslutningspunkten upp till en punkt i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td34"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p22 ft10">elnätet kallad balanspunkt. Bortom balans-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td34"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p22 ft10">punkten sker det aldrig någon överföring av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p22 ft10">inmatad el</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p22 ft10">koncession</P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p22 ft10">offentlig myndighets medgivande, i detta fall</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td34"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p22 ft10">koncession att bedriva nätverksamhet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td34"><P class="p22 ft10">koncessionsfri</P></TD>
<TD class="tr17 td35"><P class="p22 ft11">befrielse från kravet att inneha koncession för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td34"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p22 ft10">att bedriva nätverksamhet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p22 ft10">kV</P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p22 ft10">kilovolt = 1 000 V. Ett mått på spänning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td34"><P class="p22 ft10">kW</P></TD>
<TD class="tr17 td35"><P class="p22 ft10">kilowatt = 1 000 W. Ett mått på effekt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p22 ft10">kWh</P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p22 ft10">kilowattimme. Ett mått på energianvändning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p22 ft10">kWDC resp. kWAC</P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p22 ft10">kilowatt likström resp. växelström</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td34"><P class="p22 ft10">lokalnät</P></TD>
<TD class="tr17 td35"><P class="p22 ft22">elnät som omfattas av koncession för område</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p22 ft10">LRF</P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p22 ft10">Lantbrukarnas Riksförbund</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p22 ft10">lågspänning/hög-</P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p22 ft10">elektrisk spänning om högst resp. minst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p22 ft10">spänning</P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p22 ft10">1 000 volt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p22 ft10">maskat nät</P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p22 ft11">ledningar som är ihopkopplade på flera ställen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td34"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p22 ft10">så att elen har alternativa vägar att gå</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p22 ft10">medelvärdesbildad</P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p22 ft10">tariff som oavsett geografiskt läge är lika för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td34"><P class="p22 ft10">punkttariff</P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p22 ft10">alla inom en kundkategori</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft15">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<P class="p0 ft16">SOU 2008:13 Förkortningar och fackordlista</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td32"><P class="p22 ft10">mothandel</P></TD>
<TD class="tr7 td36"><P class="p22 ft22">marknadsbaserad metod för att hantera flask-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td36"><P class="p22 ft10">halsproblematik på stamnätet. Den system-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td36"><P class="p22 ft11">ansvarige betalar eller får betalt av producenter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p22 ft11">eller stora förbrukare för att ändra sin planerade</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td36"><P class="p22 ft10">produktion eller förbrukning för att elhandeln</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td36"><P class="p22 ft10">inte ska innebära att överföringskapaciteten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p22 ft10">överskrids</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td32"><P class="p22 ft10">MW</P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p22 ft10">megawatt = 1 000 000 W = 1 000 kW</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td32"><P class="p22 ft10">MWh</P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p22 ft10">megawattimme = 1 000 kWh</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td32"><P class="p22 ft10">nätavgift</P></TD>
<TD class="tr17 td36"><P class="p22 ft10">avgift för överföring av el</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td32"><P class="p22 ft10">nätföretag</P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p22 ft22">företag som bedriver nätverksamhet, konces-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td36"><P class="p22 ft10">sionshavare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td32"><P class="p22 ft10">nätnytta,</P></TD>
<TD class="tr17 td36"><P class="p22 ft11">ersättning till ägaren av en produktionsanlägg-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td32"><P class="p22 ft10">nätnyttoersättning</P></TD>
<TD class="tr14 td36"><P class="p22 ft11">ning för värdet av minskade energiförluster och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td36"><P class="p22 ft11">avgifter mot överliggande nät p.g.a. dennes in-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p22 ft10">matning av el</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td32"><P class="p22 ft10">nättariff</P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p22 ft10">avgifter och övriga villkor för överföring av el</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td36"><P class="p22 ft10">och för anslutning till en ledning eller ett led-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p22 ft11">ningsnät. I denna utredning avses främst avgift</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td36"><P class="p22 ft10">för överföring av el</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td32"><P class="p22 ft10">produktionsstart</P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p22 ft11">används i denna utredning för tidpunkten då en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p22 ft10">elproduktionsanläggning börjar mata in el på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td36"><P class="p22 ft10">nätet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td32"><P class="p22 ft10">punkttariff</P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p22 ft11">används av Svenska Kraftnät, vilket innebär olika</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p22 ft10">nättariff i olika punkter på elnät med samma</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td36"><P class="p22 ft10">spänningsnivå</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td32"><P class="p22 ft10">radialledning,</P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p22 ft11">ledning som till skillnad från ett maskat nät inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><P class="p22 ft10">radiell ledning</P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p22 ft11">är ihopkopplat och där elen inte har alternativa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td36"><P class="p22 ft10">vägar att gå</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td32"><P class="p22 ft10">redundans</P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p22 ft10">reservkapacitet, vid t.ex. ett kabelavbrott kan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p22 ft11">elen kopplas om och gå en annan väg utan att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td36"><P class="p22 ft10">elkunderna blir drabbade</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td32"><P class="p22 ft10">regionnät</P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p22 ft10">ledningar som omfattas av nätkoncession för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p22 ft10">linje och där spänningen understiger 220 kV</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td32"><P class="p22 ft10">SERO</P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p22 ft10">Sveriges Energiföreningars Riksorganisation</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td32"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p46 ft15">11</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<P class="p0 ft16">Förkortningar och fackordlista SOU 2008:13</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr7 td34"><P class="p22 ft10">SOU</P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p22 ft10">statens offentliga utredningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p22 ft10">stamnät</P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p22 ft22">ledningar som omfattas av nätkoncession för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td34"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p22 ft11">linje och där spänningen är 220 kV eller högre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td34"><P class="p22 ft10">SvK</P></TD>
<TD class="tr17 td35"><P class="p22 ft11">Svenska Kraftnät, Affärsverket svenska kraftnät</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p22 ft10">tariff</P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p22 ft10">se nättariff</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p22 ft10">transmission</P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p22 ft10">överföring av el på transmissionsnät</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td34"><P class="p22 ft10">transmissionsnät</P></TD>
<TD class="tr17 td35"><P class="p22 ft22">ledningar som omfattas av nätkoncession för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td34"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p22 ft11">linje och där spänningen är 220 kV eller högre,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td34"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p22 ft10">dvs. stamnätet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td34"><P class="p22 ft10">trefas</P></TD>
<TD class="tr17 td35"><P class="p22 ft10">elöverföring, elproduktion eller elkonsumtion</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td34"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p22 ft22">med tre strömförande ledare där strömmens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td34"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p22 ft10">kurvform är tidsförskjuten i de tre ledarna.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p22 ft10">Används vid i stort sett all elöverföring och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td34"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p22 ft10">vid elproduktion och elkonsumtion över ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td34"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td35"><P class="p22 ft10">par kW</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td34"><P class="p22 ft10">TW</P></TD>
<TD class="tr17 td35"><P class="p22 ft22">terawatt= 1 000 000 MW = 1 000 000 000 kW</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p22 ft10">TWh</P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p22 ft10">terawattimme</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p22 ft10">W</P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p22 ft10">Watt. Mått på effekt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td34"><P class="p22 ft10">överliggande nät</P></TD>
<TD class="tr17 td35"><P class="p22 ft22">stamnätet är överliggande nät för regionnätet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p22 ft11">som i sin tur är överliggande nät för lokalnätet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft15">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<P class="p0 ft7">Sammanfattning</P>
<P class="p48 ft8">Nätanslutningsutredningen har enligt direktiven som övergripande målsättning att främja utvecklingen av produktion av förnybar el. Elcertifikatssystemet är helt avgörande för mängden tillkommande förnybar el i Sverige. Det ligger inte inom denna utrednings upp- drag att utvärdera elcertifikatssystemet. Däremot bedöms de förslag som utredningen lägger leda till gynnsammare förutsättningar för den förnybara elproduktionen. Indirekt kan detta leda till en ökad produktion eftersom introduktionen av förnybar el kan ske till en lägre samhällsekonomisk kostnad vilket kan öka acceptansen för att utöka elcertifikatssystemet.</P>
<P class="p49 ft8">Utredningens förslag kan förväntas leda till:</P>
<P class="p50 ft8"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft28">Mer egenproducerad elektricitet: Utredningen föreslår att små kraftverk, mindre än 63 ampere (vilket motsvarar en effekt av cirka 44 kW), kan anslutas utan krav på timmätning vilket leder till signifikant lägre kostnader.</SPAN></P>
<P class="p51 ft8"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Förenklad och snabbare nätanslutning av anläggningar för produktion av förnybar el: Utredningen föreslår lättnader vad gäller koncessionshanteringen för elnät och administrativa rikt- linjer för hur producenter av förnybar el ska komma överens med nätföretagen vid anslutning.</SPAN></P>
<P class="p52 ft8"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Mer samhällsekonomisk utbyggnad av produktionen av för- nybar el: Utredningen föreslår att dagens 1 500 </SPAN><NOBR>kW-gräns</NOBR> för nedsatt nätavgift ersätts med en begränsning av nätavgiften till 3 öre per kWh. Motivet är att öka incitamenten till att välja det mest kostnadseffektiva kraftverket i stället för att optimera efter effektstorlek för att minimera nätavgiften. Förslaget om att i stället för 1 500 <NOBR>kW-gränsen</NOBR> införa en begränsning i nättariffen förväntas leda till att intresset för att bygga ut förnybar energi inte minskar drastiskt i glesbygd, utan kan fortsätta öka. Obli- gatoriska kanaltariffer och en definierad metod för beräkning av produktionsanläggningars påverkan på nätförluster ger incitament</P>
<P class="p53 ft15">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">till att ansluta kraftverken i den samhällsekonomiskt rätta punkten</P>
<P class="p55 ft8">i elnätet.</P>
<P class="p56 ft8"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft29">Mer samhällsekonomisk utbyggnad av elnäten: Utredningen föreslår inrättandet av en elnätsinvesteringsfond. Denna leder till att nödvändiga nätinvesteringar för anslutning av förnybar el kan erhålla finansiering under förutsättning att de är samhällsekono- miska, dvs. lägsta kostnad per producerad kWh förnybar el. Detta bedöms leda till lägre kostnader för elkunderna.</SPAN></P>
<P class="p57 ft31">Uppdraget (se kap.1)</P>
<P class="p58 ft8">Energianvändningen i världen består huvudsakligen av fossila bräns- len. Historiskt sett har användningen aldrig tidigare ökat så snabbt som under de tre senaste åren. För att få en långsiktigt hållbar energi- försörjning är den utmaning som därmed ligger framför oss huvud- sakligen att kombinera en radikalt mer effektiv energianvändning med en mycket stark ökning av användandet av förnybara energi- slag.</P>
<P class="p59 ft8">Sveriges elförsörjning bygger idag på två starka ben, vattenkraften och kärnkraften. Sverige har mycket goda förutsättningar att i fram- tiden även kunna förlita sig på ett tredje starkt ben bestående av i huvudsak biobränslen och vindkraft. Denna utredning berör hur anslutningsreglerna för kraftverken i detta tredje ben ska kunna för- bättras för att uppnå en rationell elförsörjning.</P>
<P class="p60 ft8">För att öka mängden förnybar elproduktion i den svenska energi- mixen har ett elcertifikatssystem införts. Det mesta talar idag för att detta system leder till att det investeras i ungefär så mycket ny för- nybar produktion som det är designat för, dvs. i dagsläget 17 TWh till år 2016 jämfört med när systemet introducerades.</P>
<P class="p61 ft8">I denna utrednings direktiv är den första punkten att ”Utvärdera om det nuvarande regelverket för förnybar elproduktion skapar hinder för en storskalig utveckling och utbyggnad av den förnybara elproduktionen. Bedöms förändringar av regelverket krävas skall ut- redaren lämna sådana förslag”. Det absolut mest centrala regelverket för ”storskalig utveckling och utbyggnad av den förnybara elproduk- tionen” är därmed elcertifikatssystemets kvoter och övriga regler. Utredningen har dock tolkat direktiven som att nivån på mängden certifikatsberättigad produktion, vilken bestäms av certifikatssyste- mets detaljregler, är en politisk fråga vilken ligger utanför denna utrednings uppdrag. Om man med ”en storskalig utveckling och ut-</P>
<P class="p62 ft15">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr18 td39"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td40"><P class="p22 ft16">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft8">byggnad av den förnybara elproduktionen” menar mer än 17 TWh år 2016 så är det dock elcertifikatssystemets kvoter samt övriga regler som ska ändras.</P>
<P class="p64 ft8">Med hänvisning till den första punkten i utredningens direktiv är syftet med denna utredning inte att beakta mängden elproduktion kopplad till en ”storskalig utveckling och utbyggnad av den förny- bara elproduktionen” utan snarare konkurrensen mellan olika installa- tioner (vid en given total mängd) så att man får till en så rationell utbyggnad som möjligt. Utredningens syfte är därmed att få till en så samhällsekonomisk utbyggnad av den förnybara elproduktionen som möjligt. En möjlig konsekvens, som är osäker och kräver poli- tiska beslut, är att en mer samhällsekonomisk utbyggnad kan leda till att det politiska intresset ökar för att tillåta ökade elcertifikats- kvoter.</P>
<P class="p65 ft31">Förnybar elproduktion i Sverige (se kapitel 2)</P>
<P class="p66 ft8">År 2006 fanns det 1 916 anläggningar som erhöll elcertifikat, dvs. anläggningar för produktion av vindkraft, solel, småskalig vatten- kraft och biobränslebaserad kraftvärme. Det totala antalet enheter var 2 288. Av anläggningarna var 1 847 mindre eller lika med 1,5 MW och av dessa var 229 mindre än eller lika med 50 kW.</P>
<P class="p67 ft8">För att aktörerna på marknaden ska investera i nya elproduk- tionsanläggningar krävs långsiktiga och stabila ekonomiska förut- sättningar. Intäktssidan består av elpris och elcertifikatspris. Elpriset bedöms inte komma att sjunka. Däremot kommer elcertifikats- priset, med ett oförändrat elcertifikatssystem, att bli mycket lågt när utbyggnaden av ny certifikatberättigad elproduktion passerar 17 TWh. Detta motsvarar dagens kvotnivå. Med ett mycket lågt certifikatspris kommer ingen elproduktion att byggas ut när 17 TWh har uppnåtts, förutsatt att inte elpriset ökar avsevärt. Om samhället eftersträvar en produktion av förnybar el som är större än 17 TWh är det därför viktigt att riksdagen i ett tidigt skede beslutar om ett nytt mål inom elcertifikatssystemet. Detta gäller för den betydande andel produk- tion av förnybar el där elpriset inte räcker som finansiering.</P>
<P class="p14 ft8">Utredningen har studerat gjorda potentialbedömningar och prog- noser för hur stor utbyggnaden av ny produktion av förnybar el kan bli. Vad som i slutänden realiseras beror på de ekonomiska förut- sättningarna. Elforsk bedömer att omkring 60 procent av bränslet för kraftvärmeproduktion i fjärrvärmesystem kommer att bestå av</P>
<P class="p68 ft15">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">biobränslen år 2015, motsvarande en total produktion av 9 TWh el. På lång sikt visar prognoser och potentialbedömningar att kraft- värmen, baserad på såväl biobränslen som naturgas, kommer att kunna stå för mellan 18 och 20 TWh el per år. Varken solceller, våg- kraft eller geotermi bedöms komma in i det svenska kraftsystemet i någon större omfattning till år 2025. Energimyndigheten bedömer att vattenkraften totalt kan öka med 0,75 TWh till år 2015 och enligt deras prognoser kommer vindkraften att producera cirka 8,6 TWh år 2025. Det finns emellertid betydligt större potential att bygga ut vindkraften. Om alla planerade anläggningar över 25 MW realiserades så skulle den beräknade vindelproduktionen, bara från dessa anläggningar bli mellan 17 och 23 TWh.</P>
<P class="p70 ft31">Internationell jämförelse (se kap.3)</P>
<P class="p71 ft8">För att hämta inspiration har utredningen studerat hur de frågor som utredningen har att behandla hanteras i Spanien, Portugal, Tyskland och Storbritannien. Dessa länder uppvisar en stark utveck- ling vad gäller produktion av förnybar el. Jämförelsen i denna utred- ning har främst inriktats på vindkraft, då elnätsfrågor har speciell relevans just för denna teknik.</P>
<P class="p60 ft8">De studerade områdena där skillnaden mellan rådande svensk lag- stiftning och den aktuella situationen i de fyra studerade länderna har varit mest framträdande är:</P>
<P class="p72 ft33"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft32">Ersättningsnivån: Samtliga fyra studerade länder har högre ersätt- ning för el producerad i vindkraftverk.</SPAN></P>
<P class="p56 ft8"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft29">Nättariffer: I de studerade länderna tillämpas inga nättariffer för produktion av förnybar el i vare sig Spanien, Portugal eller Tyskland. Detta är viktigt att notera när ersättningsnivåer i olika länder jämförs.</SPAN></P>
<P class="p56 ft8"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft29">Ledningskoncessioner: I alla de fyra analyserade länderna får vindkraftsproducenter själva bygga elledningarna inom vindparken samt mellan vindparken och </SPAN><NOBR>transmissions-/distributionsnätet,</NOBR> dvs. det är inte nödvändigt att gå via ett nätföretag.</P>
<P class="p73 ft33"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft32">Övriga nätinvesteringar: I de olika länderna råder skiftande detaljreglering för vilka förstärkningsåtgärder i elnäten som ska finansieras av elproducenter respektive nätföretag.</SPAN></P>
<P class="p56 ft8"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft29">Krav på mätning för små anläggningar: I Tyskland, Spanien och Portugal finns inga krav på att mindre anläggningar ska mäta</SPAN></P>
<P class="p74 ft15">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr18 td39"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td40"><P class="p22 ft16">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft8">och rapportera en gång i timmen. Ersättning för el producerad inom fastigheten är dock ofta så hög att det lönar sig att sälja denna el i stället för att använda den till att minska sin egen konsumtion.</P>
<P class="p76 ft8">Alla de fyra analyserade länderna har visat flexibilitet när det har gällt att kontinuerligt anpassa energipolicy, regler samt bestämmelser be- roende på den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Detta gäller dock även Sverige, vilket denna utredning är ett exempel på.</P>
<P class="p77 ft31">Elnätsinvesteringsfond (se kap. 4.1)</P>
<P class="p78 ft8">Det befintliga elnätet har kapacitet för att ta emot en betydande ökning av elproduktionen. Utredningen har emellertid funnit att det finns behov av att lösa vissa flaskhalsar i elnätet för att underlätta en samhällsekonomisk utbyggnad av elnäten. Detta berör främst områden med goda förutsättningar för förnybar elproduktion där den initiala kostnaden för nätförstärkning överstiger vad en enskild producent kan bära.</P>
<P class="p79 ft8">Utredningen föreslår därför att en elnätsinvesteringsfond skapas för att finansiera investeringar i elnätet för tillkommande förnybar elproduktion. Denna fond är tänkt att delfinansiera nätavgiften för anslutning av sådana anläggningar som uppfyller förutsättningarna för att tilldelas elcertifikat. Elproducenten ska själv stå för en del av nätavgiften för anslutning, utredningens förslag är att egenfinansi- eringen som utgångsläge ska vara 1,3 miljoner kronor per installerad megawatt.</P>
<P class="p67 ft8">Fonden finansieras via nätföretagen och fördelas efter deras re- spektive underliggande elkonsumtion hos slutkund. Fonden placeras som ett särskilt beslutsorgan hos en värdmyndighet. Utredningen ser Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen som tänk- bara värdmyndigheter.</P>
<P class="p77 ft31">Förändringar avseende nätkoncession (se kap. 4.2)</P>
<P class="p80 ft8">Det finns olika omständigheter kring nätkoncessioner som försvårar introduktionen av förnybara energikällor. Det är t.ex. svårt att kon- kurrensutsätta utbyggnaden av nödvändig ledningskapacitet. Ibland leder en planerad utbyggnad till svårigheter för produktions- och</P>
<P class="p81 ft15">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">nätföretag att komma överens om det tekniska utförandet av elnäts- anslutningen för en elproduktionsanläggning. Om en elproducent själv vill bygga elnätet är det nödvändigt att bilda ett nätbolag och söka koncession. Detta för med sig rapporteringskrav och andra krav som bedöms leda till onödig administration i många fall. Till- ståndsprocesserna för produktionsanläggningen och elnätet är inte samordnade, vilket leder till såväl ökade kostnader som att tiden från ansökan till idrifttagande blir onödigt lång. Utredningens mål- sättning med föreliggande förslag är att underlätta tillståndsprocessen och därmed sänka kostnaderna samt snabba upp hanteringen.</P>
<P class="p82 ft8">Med anledning av ovanstående föreslår utredningen att ett <SPAN class="ft10">undan- tag från kravet på nätkoncession </SPAN>enligt ellagen införs för interna nät inom anläggningar för elproduktion. Det bör även införas en möjlig- het för Energimarknadsinspektionen att godkänna <SPAN class="ft10">vissa lättnader avseende krav på en koncessionshavare</SPAN>. Detta är ett första steg för att underlätta och öka förutsägbarheten för nya elproducenter, något som har framhållits som en av de viktigaste aspekterna för att åstad- komma en utbyggnad av produktionen av förnybar el. Som ett andra steg föreslår utredningen dessutom att Energinätsutredningen, som enligt utredningsdirektivet ska göra en översyn avseende konces- sioner, analyserar lämpligheten i att genomföra en förändring i el- lagen som ger möjlighet att bevilja <SPAN class="ft10">nätkoncession för enskild linje</SPAN>.</P>
<P class="p83 ft8">För att underlätta tillståndsprocessen för nya ledningar till förny- bar elproduktion föreslår utredningen att en bestämmelse införs i ellagen som innebär att <SPAN class="ft10">Energimarknadsinspektionen endast prövar anläggningens och nätföretagets lämplighet </SPAN>förutsatt att en annan instans har prövat och godkänt lämpligheten ur de övriga aspekter som ska prövas enligt ellagen. Utredningen föreslår även att Miljöprocess- utredningen M2007:04, ges i uppdrag att <SPAN class="ft10">ytterligare se över möjligheter- na att samordna miljöprövning och lokaliseringsfrågan </SPAN>för elledning och elproduktionsanläggning i syfte att förenkla tillståndsprocessen för nya elproduktionsanläggningar.</P>
<P class="p70 ft31">Administrativa riktlinjer vid nätanslutning (se kap.4.3)</P>
<P class="p84 ft8">Svensk Energi och Svensk Vindkraft har efter uppdrag från utred- ningen tagit fram branschgemensamma rekommendationer för att underlätta kontakten mellan nätföretag och elproducenter i processen med att ansluta en ny elproduktionsanläggning till nätet. Frågeställ- ningarna är gemensamma oavsett vilken typ av elproduktion som</P>
<P class="p85 ft15">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr18 td39"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td40"><P class="p22 ft16">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft8">kommer i fråga, därför har även SERO och LRF ställt sig bakom riktlinjerna. Resultatet, dokumentet <SPAN class="ft10">”Administrativa riktlinjer för nätanslutning” </SPAN>(bilaga 3), ska ha en status som branschrekommen- dation. Utredningen uppmanar parterna att efter viss tid följa upp hur dokumentet fungerar samt hur det efterlevs och revidera det vid behov.</P>
<P class="p86 ft31">Förslag om nättariffer och ändring av undantag för små elproducenter, den s.k. 1,5 <NOBR>MW-gränsen</NOBR> (se kap. 4.4 och 4.5)</P>
<P class="p87 ft8">Utredningen föreslår att den nuvarande reducerade nätavgiften för mindre elproduktionsanläggningar enligt ellagen 4 kap 10 § tas bort och ersätts med en begränsad avgift för överföring av el för all ny elproduktion som uppfyller förutsättningarna för att tilldelas elcerti- fikat. Avgiften för överföring av el för dessa begränsas till maximalt 3 öre per kWh plus fast kostnad för den årliga kostnaden för mät- ning, beräkning och rapportering på koncessionshavarens nät, under 10 år. I de fall ordinarie tariff överskrider 3 öre per kWh återgår tariffen till ordinarie nivå efter 10 år från idrifttagande. Nättariffen fastställs av nätföretaget. Den ska enligt lagen vara skälig och det är Energimarknadsinspektionens uppgift att övervaka att den är det. Begränsningen avser avgiften för överföring av el exklusive nätnytto- ersättning.</P>
<P class="p88 ft8">Under en tidsperiod föreslår utredningen att övergångsbestäm- melser införs för att inte avsevärt försämra för befintliga elproduk- tionsanläggningar. Övergångsbestämmelserna är utformade så att befintliga anläggningar färdigställda före den 1 januari 2007 behåller nuvarande reducerade nätavgift fram till den 1 januari 2015. Fram till den tidpunkten ska innehavare av elproduktionsanläggningar som kan leverera en effekt om högst 1 500 kW för överföring av el endast betala den del av avgiften enligt nättariffen som motsvarar den årliga kostnaden för mätning, beräkning och rapportering på nät- koncessionshavarens nät. Från den 1 januari 2015 betalar elprodu- centen enligt förslaget full årlig nätavgift.</P>
<P class="p14 ft8">Med detta förslag får nätföretagen in betydligt större intäkter från den småskaliga elproduktionen än idag. En konsekvens blir att även vissa nya storskaliga elproduktionsanläggningar kommer att betala en lägre avgift för överföring av el än med dagens förutsätt- ningar men man måste då beakta att många ändå kommer att komma</P>
<P class="p89 ft15">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31321x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">ner under <NOBR>3-öresnivån</NOBR> även utan begränsning. Utan förslaget att ta bort undantaget för småskalig elproduktion skulle dock många nya anläggningar byggas med en effekt om högst 1 500 kW för att slippa avgiften. Utredningens förslag om att ersätta undantaget för små- skalig elproduktion med en tariffbegränsning bedöms resultera i att utbyggnaden av elsystemet blir mer rationell. Begränsningen 10 år är en viktig signal till att nya elproducenter senare kommer att be- tala full tariff, vilket ger incitament att ansluta elproduktionsanlägg- ningen på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. I det svenska elnätet, med stor skillnad mellan produktion och konsumtion i olika regioner, är det viktigt att den ekonomiska styrningen till var ny elproduktion ska placeras finns kvar i tariffen.</P>
<P class="p83 ft8">Om riksdagen skulle fatta beslut om en förändring av elcertifikats- systemet och detta skulle leda till prisökningar på certifikaten så kompenseras elproducenterna för den tariffökning som avskaffan- det av 1,5 <NOBR>MW-gränsen</NOBR> medför. Om prisökningen på elcertifikaten blir lika stor som kostnadsökningen för nättariffen så behövs ingen ytterligare kompensation i form av det förslag som utredningen lagt om ett tak på 3 öre. Detta eftersom även nya elproduktions- anläggningar som erhåller elcertifikat kommer att få del i höjningen av certifikatspriset.</P>
<P class="p59 ft8">Idag har regionnätsföretagen möjlighet att välja mellan att ta ut kanaltariff eller medelvärdesbildad punkttariff av elproducenterna. För att ge incitament till att nyttja näten rationellt föreslår utred- ningen att kanaltariffer ska vara obligatoriska på regionnät.</P>
<P class="p90 ft31">Timvis mätning, beräkning och rapportering – förslag om undantag för små elproducenter (se avsnitt 4.6)</P>
<P class="p71 ft8">Huvudskälet till att införa ett undantag från timvis mätning för små produktionsanläggningar är, enligt utredningen, den höga kostnad som hanteringen medför samtidigt som den inte står i proportion till den ringa mängd el som produceras i anläggningar av denna storlek. Kostnaden för hanteringen av timvärden utgör ett avgörande hinder för att investeringar i små anläggningar ska bli av och utan timvis mätning kan anläggningarna med dagens lagstiftning inte heller bli berättigade till elcertifikat. SERO uppskattar att det år 2006 fanns 400<SPAN class="ft34">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft34">FPT </SPAN>småskaliga produktionsanläggningar som inte var anslutna till</P>
<P class="p91 ft37"><SPAN class="ft36">1</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN><SPAN class="ft16">Elforsk rapport 06:48 </SPAN>Villkor för försäljning av el från nätanslutna solcellsanläggningar – nuläge och förbättringförslag.</P>
<P class="p92 ft15">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr18 td39"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td40"><P class="p22 ft16">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft8">elcertifikatssystemet på grund av för höga mätnings- och rapporte- ringskostnader. Med utredningens förslag förtydligas också rättig- heten för producenter att själva stå för mätning av rapportering till elcertifikatssystemet vilket innebär att denna tjänst utsätts för kon- kurrens.</P>
<P class="p67 ft8">Utredningen föreslår således att det i ellagen (1997:857) införs ett undantag så att produktionsanläggningar som är anslutna till lågspän- ning med en säkringsnivå om högst 63 ampere inte behöver mätas och rapporteras över tiden. För dessa anläggningar ska schablon- metod tillämpas vid mätning och rapportering. Elproducenten har dock rätt att kräva timvis mätning och rapportering men då har nät- ägaren rätt att ta betalt för detta. För den som är elanvändare på års- basis, men samtidig elproducent ska endast en abonnemangsavgift debiteras. Den av nettokonsumtionen respektive nettoproduktionen som uppnår högst effekt på årsbasis bestämmer vilken abonnemangs- nivå som ska gälla.</P>
<P class="p93 ft8">Utredningen föreslår att det i lag (2003:113) om elcertifikat införs ett undantag så att produktionens fördelning över tiden inte behöver anges för produktionsanläggningar som är anslutna till lågspänning med en säkringsnivå om högst 63 ampere. För dessa ska schablon- metod användas. Dessutom föreslås att det införs en möjlighet för innehavare av små produktionsanläggningar att själva svara för den mätning och rapportering som ligger till grund för tilldelningen av elcertifikat.</P>
<P class="p94 ft31">Förslag om beaktande av nätförluster på regionnät vid tariffsättning (se kap. 4.7)</P>
<P class="p95 ft8">På regionnät föreslår utredningen att en elproduktionsanläggnings påverkan på nätförlusterna ska beräknas som dess marginella påver- kan, dvs. enligt samma metod som idag tillämpas av Svenska Kraftnät på stamnätsnivå. Utredningen föreslår att Svenska Kraftnät får i upp- drag av regionnätsföretagen att genomföra beräkningarna. Syftet med förslaget är att få till stånd en likartad och rättvis beräkning av förlusterna på regionnät samt att elproducenter anslutna till region- respektive stamnät behandlas på ett likartat sätt. Genom att fastställa en metod för hur beräkningarna ska genomföras ökar också trans- parensen.</P>
<P class="p96 ft15">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p97 ft31">Avbrottsersättning till elproducenter och effektbegränsning (se kap. 4.8 och 4.9)</P>
<P class="p98 ft8">Utredningen har tagit upp och diskuterat frågor rörande avbrotts- ersättning och effektbegränsning men lämnar här inte några förslag.</P>
<P class="p99 ft15">22</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<P class="p0 ft7">Summary</P>
<P class="p100 ft8">The overall objective under the terms of reference of the Grid Connection Inquiry is to promote the development of renewable electricity production. The electricity certificate system is absolutely crucial for the amount of renewable electricity produced in Sweden in the future. It is not part of this Inquiry’s remit to evaluate the electricity certificate system. However, the proposals presented by the Inquiry are expected to lead to more favourable conditions for renewable electricity production. Indirectly, this may lead to in- creased production since the introduction of renewable electricity can take place at a lower cost to the economy, which may increase acceptance for extending the electricity certificate system.</P>
<P class="p101 ft8">The Inquiry’s proposals can be expected to lead to:</P>
<P class="p102 ft33"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft38">More </SPAN><NOBR>self-produced</NOBR> electricity: The Inquiry proposes that small power plants of less than 63 amperes (which is equivalent to an output of around 44 kW) can be connected without requiring hourly metering, which will lead to significantly lower costs.</P>
<P class="p103 ft8"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Simpler and faster grid connection of plants producing re- newable electricity: The Inquiry proposes relaxed routines with regard to concession management for electricity networks and the provision of administrative guidelines for how renewable electri- city producers are to agree with network companies when con- necting to the grid.</SPAN></P>
<P class="p103 ft8"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">More economically sound expansion of renewable electricity production: The Inquiry proposes that the present 1 500 kW limit for reduced network charges be replaced by a ceiling on the network charge of SEK 0.03 per kWh. The reason for this is to increase incentives to choose the most </SPAN><NOBR>cost-effective</NOBR> power plant instead of optimising capacity so as to minimise network charges. The proposal to introduce a ceiling on network tariffs instead of the 1 500 kW limit is expected to enable the interest in expanding renewable energy in rural areas to continue to in-</P>
<P class="p68 ft15">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Summary</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft8">crease rather than drastically declining. Compulsory individually estimated tariffs based on the share of the network used by a com- pany and a defined method for estimating the impact of produc- tion plants on network losses provide incentives to connect power plants at the point in the electricity network that is right from a <NOBR>cost-benefit</NOBR> point of view.</P>
<P class="p56 ft8"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft29">More economically sound expansion of the grid: The Inquiry proposes the establishment of a grid investment fund. This will lead to necessary investments for connecting renewable energy being able to receive funding, provided that they deliver cost bene- fits, i.e. the lowest cost per kWh renewable electricity produced. This is expected to lead to lower costs for electricity customers.</SPAN></P>
<P class="p70 ft31">The remit (see chapter 1)</P>
<P class="p105 ft8">World energy use primarily consists of fossil fuels. In historical terms, consumption has never grown so rapidly as in the last three years. To achieve a <NOBR>long-term</NOBR> sustainable energy supply, the challenge thus facing us mainly involves combining radically more efficient energy use with a very sharp increase in the use of renewable types of energy.</P>
<P class="p106 ft8">Sweden’s electricity supply is currently based on two strong pillars, hydro power and nuclear power. Sweden is in a very good position to be able in the future to rely on a third strong pillar consisting mainly of biofuels and wind power. This Inquiry involves exami- ning ways in which grid connection regulations for power plants in this third pillar could be improved to achieve a rational electricity supply.</P>
<P class="p106 ft8">To increase the amount of renewable electricity production in the Swedish energy mix, an electricity certificate system has been introduced. At present, most of the indications are that this system leads to the building of about the same amount of renewable pro- duction as it is designed for, i.e. at present, 17 TWh by 2016, com- pared with when the system was introduced.</P>
<P class="p60 ft8">The first point in the terms of reference for this Inquiry is: “Evaluate whether the current regulatory framework for renewable electricity production creates barriers to <NOBR>large-scale</NOBR> development and expansion of renewable electricity production. If it is considered that changes in the regulations are required, the Inquiry is to present proposals to this effect.” The regulations that are absolutely core to</P>
<P class="p70 ft15">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td41"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td42"><P class="p22 ft39">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft8"><NOBR>“large-scale</NOBR> development and expansion of renewable electricity production” are thus the quotas and other rules of the electricity certificate system. However, the Inquiry has interpreted the terms of reference to mean that the level of the amount of certificate- entitled production, which is determined in the detailed regulations of the certificate system, is a political question that lies outside the remit of this Inquiry. If, however, <NOBR>“large-scale</NOBR> development and ex- pansion of renewable electricity production” is taken to mean more than 17 TWh by 2016, the quotas and other rules of the electricity certificate system must be changed.</P>
<P class="p88 ft8">With reference to the first point in the Inquiry’s terms of re- ference, the purpose of this Inquiry is not to pay regard to the amount of electricity production linked to <NOBR>“large-scale</NOBR> production and expansion of renewable electricity production,” but rather to examine the competition between the various plants (at a given total amount) so that as rational expansion as possible is achieved. The purpose of the Inquiry is thus to bring about as economically sound an expansion of renewable electricity production as possible. One possible consequence, which is uncertain and requires political de- cisions, is that a more economically sound expansion may lead to increased political interest in allowing higher electricity certificate quotas.</P>
<P class="p108 ft31">Renewable electricity production in Sweden (see chapter 2)</P>
<P class="p109 ft8">In 2006, there were 1 916 plants receiving electricity certificates, i.e., plants for the production of wind power, solar electricity, small- scale hydro power and <NOBR>biofuel-based</NOBR> combined heat and power plants (CHP). The total number of plants was 2 288. Of these plants, 1 847 had a capacity less than or equal to 1.5 MW and 229 of these had a capacity that was less than or equal to 50 kW.</P>
<P class="p110 ft8">For the actors on the market to invest in new electricity produc- tion plants, <NOBR>long-term</NOBR> and stable economic conditions are required. The revenue side consists of the price of electricity and the price of the electricity certificate. The price of electricity is not expected to fall. However, with an unchanged electricity certificate system, the electricity certificate price will be very low when the expansion of new <NOBR>certificate-entitled</NOBR> electricity production exceeds 17 TWh. This is equivalent to today’s quota level. With a very low certificate price,</P>
<P class="p111 ft15">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Summary</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft8">no new electricity production will be built when 17 TWh has been reached, unless the price of electricity increases significantly. If society seeks production of renewable electricity greater than 17 TWh, it is therefore important that the Riksdag determines a new target for the electricity certificate system at an early stage. This applies to the significant proportion of renewable electricity production, for which the price of electricity is not a sufficient source of funding.</P>
<P class="p82 ft8">The Inquiry has studied productivity potential assessments and forecasts of how much new, renewable electricity production can be built. What will ultimately be achieved will depend on the econo- mic conditions. Elforsk expects some 60 per cent of the fuel for CHP production in district heating to consist of biofuels by 2015, equivalent to a total electricity production of 9 TWh. In the long term, forecasts and productivity potential assessments show that CHP production, based both on biofuels and natural gas, may account for between 18 and 20 TWh of electricity per year. Neither solar cells, wave power or geothermics are expected to become part of the Swedish power system to any great extent by 2025. The Swedish Energy Agency estimates that hydro power can increase by a total of 0.75 TWh by 2015 and according to its forecasts, wind power will produce some 8.6 TWh by 2025. There is, however, con- siderably greater potential to expand wind power. If all planned plants over 25 MW were realised, estimated wind electricity production from these plants alone would be between 17 and 23 TWh.</P>
<P class="p70 ft31">International comparison (see chapter 3)</P>
<P class="p113 ft8">To gain inspiration, the Inquiry has studied how the relevant issues are dealt with in Spain, Portugal, Germany and the UK. These countries show strong development with regard to renewable elec- tricity production. The comparison in this Inquiry has primarily focused on wind power, as electricity network issues are especially relevant to this technology in particular.</P>
<P class="p60 ft8">The areas studied where the differences between existing Swedish legislation and the current situation in the four countries studied have been most marked are:</P>
<P class="p114 ft8"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft29">The compensation level: All the four countries studied have higher levels of compensation for electricity produced by wind turbines.</SPAN></P>
<P class="p115 ft15">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td41"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td42"><P class="p22 ft39">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft33"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft32">Network tariffs: In the countries studied, no network tariffs apply to any production in Spain, Portugal or Germany. This is important to note when comparing the compensation levels of different countries.</SPAN></P>
<P class="p117 ft8"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Network concessions: In all four countries analysed, wind power producers themselves are allowed to build electricity lines within the wind farm and between the wind farm and the transmission/ distribution network, i.e., it is not necessary to go via a network company.</SPAN></P>
<P class="p103 ft8"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Other network investments: Each country has different detailed regulations on the upgrades in the electricity grid that are to be financed either by electricity producers or network companies.</SPAN></P>
<P class="p118 ft8"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft28">Requirement for metering of small plants: There is no require- ment in Germany, Spain or Portugal for smaller plants to meter and submit returns on an hourly basis. Compensation for elec- tricity produced domestically is, however, often so high, that it pays to sell this electricity instead of using it to reduce one’s own consumption.</SPAN></P>
<P class="p119 ft8">All of the four countries analysed have shown flexibility with regard to continuously adapting energy policy, rules and provisions to tech- nical and economic developments. However, this also applies to Sweden, as exemplified by this Inquiry.</P>
<P class="p120 ft31">Electricity network investment funds (see chapter 4.1)</P>
<P class="p121 ft8">The existing electricity grid has the capacity to receive a considerable increase in electricity production. However, the Inquiry has found that there is a need to solve certain bottlenecks in the electricity net- work to make it easier to expand the network in an economically sound way. This primarily concerns areas with good conditions for renewable electricity production where the initial costs for up- grading networks are higher than an individual producer can afford.</P>
<P class="p79 ft8">The Inquiry therefore proposes the creation of a grid investment fund to finance investments in the electricity grid for future renew- able electricity production. This fund is planned to partially finance network charges for connection to plants that fulfil the criteria for being allocated electricity certificates. The electricity producer itself is to be responsible for part of the network charge for connection;</P>
<P class="p122 ft15">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Summary</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p123 ft8">the Inquiry’s proposal is that the point of departure for the self- financing component be SEK 1.3 million per megawatt installed.</P>
<P class="p61 ft8">The fund will be financed via network companies and will be shared according to each company’s underlying electricity consump- tion by end customers. The fund will be placed as a special managing body at a host agency. The Inquiry sees the Swedish Energy Agency and the Energy Markets Inspectorate as possible host agencies.</P>
<P class="p124 ft31">Changes regarding network concessions (see chapter 4.2)</P>
<P class="p113 ft8">There are a number of different circumstances connected with net- work concessions that hinder the introduction of renewable energy sources. One of them, for example, is that it is difficult to make the expansion of the necessary line capacity subject to competition. Sometimes a planned expansion leads to production and network companies finding it difficult to agree on the technical performance of the grid connection for an electricity production plant. If an electricity producer wants to build its own network independently, it is necessary to form a network company and apply for a conces- sion. This is accompanied by requirements for submitting returns and other demands which, in many cases, are considered to lead to unnecessary <NOBR>red-tape.</NOBR> Licensing procedures for production plants and electricity networks are not coordinated, which leads both to in- creased costs and unnecessarily long waits from application to start- up. With its proposals, the Inquiry aims to facilitate the licence pro- cedure and thus reduce costs and speed up processing times.</P>
<P class="p125 ft8">For the above reasons, the Inquiry proposes that an exemption from the network concession requirement prescribed in the Electri- city Act be introduced for internal networks at electricity produc- tion plants. A possibility should also be introduced for the Energy Markets Inspectorate to approve certain measures to relax require- ments for concession holders. This is a first step in making it easier and increasing predictability for new electricity producers, something that has been put forward as one of the most important factors in achieving an expansion in renewable electricity production. As a second step, the Inquiry also proposes that the Energy Network Inquiry, which under its terms of reference is to conduct a review concerning concessions, analyse the advisability of implementing an</P>
<P class="p126 ft15">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td41"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td42"><P class="p22 ft39">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft8">amendment to the Electricity Act allowing the possibility of granting network concessions for private power lines.</P>
<P class="p64 ft8">To facilitate the licence procedure for new power lines for re- newable electricity production, the Inquiry proposes that a provision be introduced into the Electricity Act to the effect that the Energy Markets Inspectorate will only examine the suitability of the plant and network company, provided that another agency has examined and approved their suitability on the basis of other aspects to be con- sidered under the Electricity Act. The Inquiry also proposes that the Environmental Procedures Inquiry M2007:04 be assigned the task of further reviewing the possibilities of coordinating environmental assessments and localisation issues for electricity power lines and electricity production plants, in order to simplify the licence proce- dure for new electricity production plants.</P>
<P class="p128 ft31">Administrative guidelines for grid connection (see chapter 4.3)</P>
<P class="p129 ft8">After instructions from the Inquiry, Swedenergy and Svensk Vind- kraft have produced trade recommendations for facilitating contacts between network companies and electricity producers in the process of connecting new electricity production plants to the grid. The issues are the same, regardless of the type of electricity production being considered, which is why the Swedish Renewable Energies Association (SERO) and LRF have also endorsed the guidelines. The result, the document ‘Administrative guidelines for grid connection’ (appendix 3), is to have the status of a trade recommendation. The Inquiry urges the parties to follow up the way in which the docu- ment works and how it is complied with and, where necessary, to revise it after a given period.</P>
<P class="p130 ft31">Proposals for network tariffs and changes in exemptions for small electricity producers, the 1500 kW ceiling (see chapter 4.4 and 4.5).</P>
<P class="p129 ft8">The Inquiry proposes that the present reduced network charge for small electricity production plants under the Electricity Act, Chap- ter 4, Section 10 be removed and replaced with a limited charge for electricity transmission for all new electricity production fulfilling</P>
<P class="p131 ft15">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Summary</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p123 ft8">the criteria for allocation of electricity certificates. The charge for transmitting electricity from these will be limited to a maximum of SEK 0.03 per kWh plus a fixed cost for the annual costs of metering, estimating and submitting returns in the concession holders’s net- work, over a <NOBR>ten-year</NOBR> period. Where the ordinary tariff exceeds SEK 0.03 per kWh, the tariff will return to the ordinary level ten years after <NOBR>start-up.</NOBR> The network tariff will be determined by the network company. The Act prescribes that it must be reasonable and it is the duty of the Energy Markets Inspectorate to monitor that this is so. The ceiling concerns the charge for transmitting elec- tricity, excluding compensation for use of the network.</P>
<P class="p83 ft8">The Inquiry proposes the introduction of transitional provisions for a set period, so as not to significantly worsen the situation for existing electricity production plants. These transitional provisions will be designed so that existing plants completed before 1 January 2007 will retain their present reduced network charge until 1 January 2015. Until this date, owners of electricity production plants that can deliver an output of a maximum of 1 500 kW for electricity trans- mission will only need to pay the part of the charge under network tariffs that corresponds to the annual cost of metering, estimating and submitting returns on the network concession holder’s network. Under this proposal, the electricity producer will pay the full annual network charge as of 1 January 2015.</P>
<P class="p83 ft8">This proposal will enable network companies to receive conside- rably greater revenues from <NOBR>small-scale</NOBR> electricity production than they are receiving at present. One of the consequences will be that some new <NOBR>large-scale</NOBR> electricity production facilities will also pay a lower charge for transmitting electricity than they do under today’s conditions, but it must also be borne in mind that many will pay less than the SEK 0.03 level, even without this ceiling. Without the proposal to remove the exemption for <NOBR>small-scale</NOBR> electricity produc- tion, however, many new plants would be built with a maximum output of 1 500 kW so as to avoid the charge. The Inquiry’s proposal to replace the exemption for <NOBR>small-scale</NOBR> electricity production with a ceiling on tariffs will enable the expansion of the electricity system to be more rational. The <NOBR>10-year</NOBR> limit is an important signal of the fact that the new electricity producers will later pay the full tariff, which will provide incentives to connect the electricity production plant to the network in as <NOBR>cost-effective</NOBR> a manner as possible. In the Swedish electricity grid, where there are major differences between production and consumption in different regions, it is important</P>
<P class="p132 ft15">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31332x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td41"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td42"><P class="p22 ft39">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft8">that the tariff continues to act as a financial lever directing where new electricity production is to be placed.</P>
<P class="p64 ft8">If the Riksdag were to take a decision on a change in the electri- city certificate system and this should lead to increases in the price of the certificate, the electricity producers would be compensated for the increase in tariffs resulting from the abolition of the 1 500 kW ceiling. If the increase in the price of an electricity certificate is equal to the increase in price of the network charge, no further com- pensation will be needed in the form of the proposal presented by the Inquiry to introduce a SEK 0.03 ceiling. This is because new electricity production plants receiving electricity certificates will also benefit from the rise in the price of certificates.</P>
<P class="p79 ft8">Today regional network companies are able to choose between charging an individually estimated tariff or a tariff that is indepen- dent of geography and is equal for all those within the same cate- gory of customers. The Inquiry’s proposal means that companies must make their estimates according to the first alternative, i.e., estimate individual tariffs based on the share of the network that they use.</P>
<P class="p133 ft31">Hourly metering, estimating and submitting returns – proposal for exemptions for small electricity producers (see section 4.6)</P>
<P class="p87 ft8">The main reason for including an exemption from hourly metering for small production plants, according to the Inquiry, is the high cost of these procedures, which is disproportionate to the small amount of electricity produced in plants of this size. The cost of managing hourly metering is a crucial obstacle to investments in small plants, and under today’s legislation, plants that do not have hourly metering are not entitled to electricity certificates either. SERO estimates that in 2006 there were 400<SPAN class="ft34">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft34">FPT </SPAN><NOBR>small-scale</NOBR> production plants that were not connected to the electricity certificate system because the costs of metering and submitting returns were too high. The Inquiry’s pro- posals will also clarify the right of producers to be responsible for metering returns to the electricity certificate system, which means that this service will be subject to competition.</P>
<P class="p134 ft41"><SPAN class="ft36">1</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Elforsk report 06:48 “Villkor för försäljning av el från nätanslutna solcellsanläggningar – nuläge och förbättringförslag “<SPAN class="ft40">(Conditions for sales of electricity from </SPAN><NOBR><SPAN class="ft40">network-linked</SPAN></NOBR><SPAN class="ft40"> solar cell plants, current situation and proposals for improvements).</SPAN></P>
<P class="p135 ft15">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Summary</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p136 ft8">Thus the Inquiry proposes that an exemption be included in the Electricity Act (1997:857) to the effect that production plants that are connected to low voltage with a fuse level of at most 63 amperes will not need to be metered and returns submitted over time. A customer profile method will be applied for metering and submitting returns from these plants. Electricity producers will, however, be entitled to demand hourly metering and returns, but in that case, the network company will be entitled to charge for this service. Those who are electricity users on a yearly basis, but who are also electri- city producers, are only to be charged a subscription fee. Whichever of net consumption or net production reaches the highest power level will determine the subscription level that is to apply.</P>
<P class="p83 ft8">The Inquiry proposes the introduction into the Electricity Certi- ficates Act (2003:113) of an exemption to the effect that a statement on the distribution of production over time will not be needed for production plants that are connected with low voltage and with a fuse level of at most 63 amperes. A customer profile method will be used for these. It is also proposed that a possibility be introduced for small production plants to be responsible themselves for metering and returns used as a basis for allocation of electricity certificates.</P>
<P class="p137 ft31">Proposal for consideration to be given to network losses in regional networks when setting tariffs (see chapter 4.7)</P>
<P class="p138 ft8">In the regional grids, the Inquiry proposes that the impact of an electricity production plant on network losses be estimated as their marginal impact on losses, i.e., according to the same method app- lied today by Svenska Kraftnät at the national grid level. The Inquiry proposes that Svenska Kraftnät be tasked by the regional grid com- panies to perform these estimates. The aim of this proposal is to bring about an equal and fair estimate of losses in regional grids and to enable electricity producers connected to regional and main grids to be treated in an equal manner. By determining a method for perfor- ming these estimates, transparency also increases.</P>
<P class="p139 ft15">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td41"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td42"><P class="p22 ft39">Summary</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft31">Power cut compensation to electricity producers and limitations to output (see chapter 4.8 and 4.9).</P>
<P class="p141 ft8">The Inquiry has taken up and discussed issues concerning power cut compensation and limitations to output, but does not present any proposals with regard to these issues.</P>
<P class="p142 ft15">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<P class="p0 ft7">Författningsförslag</P>
<P class="p143 ft31">1 Förslag till lag om ändring i ellag (1997:857)</P>
<P class="p144 ft10">Härigenom föreskrivs i fråga om ellagen (1997:857),</P>
<P class="p145 ft10"><SPAN class="ft8">dels </SPAN>att det ska införas nya bestämmelser, 1 kap. 6 a §. 2 kap. 10 a och 12 a §§, 3 kap. 10 <NOBR>a–10</NOBR> b §§ samt rubrikerna före dessa paragrafer av följande lydelse,</P>
<P class="p145 ft10"><SPAN class="ft8">dels </SPAN>att 3 kap. <NOBR>10–11</NOBR> §§, 14 §, 4 kap. 5 §, 10 § ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr7 td43"><P class="p22 ft8">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p22 ft42">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft10">1 kap. Ändamål och definitioner m.m.</P>
<P class="p147 ft8">6 a</P>
<P class="p148 ft8">Med förnybar el avses i denna lag detsamma som i lag (2003:113) om elcertifikat.</P>
<P class="p149 ft10">2 kap. Förenklad prövning av tillåtlighet</P>
<P class="p147 ft8">10 a §</P>
<P class="p148 ft8">Utan hinder av bestämmelsen i 7 § ska en nätkoncession för linje som avser anslutningen från en anläggning för produktion av förnybar el till befintligt nät be- viljas om förutsättningarna i 6, 8 och 10 §§ är uppfyllda samt till- stånd för miljöfarlig verksamhet meddelats anläggningen inklusive</P>
<P class="p150 ft15">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft8">anslutningen enligt miljöbalken 9 och 17 kap.</P>
<P class="p152 ft10">Lättnader i kraven på koncessionshavare</P>
<P class="p153 ft8">12 a §</P>
<P class="p154 ft8">Regeringen eller, efter rege- ringens bemyndigande, nätmyn- digheten får för en nätkoncessions- havare för linje, om särskilda skäl föreligger, medge undantag från en eller flera av de skyldigheter som koncessionshavaren har enligt 3 kap. 9 a, 9 <NOBR>c-d</NOBR> och 17 §§ samt 4 kap. 11 §.</P>
<P class="p155 ft8">Undantag enligt första stycket får endast beviljas för ledningar som är avsedda för inmatning av el från anläggningar för produk- tion av förnybar el.</P>
<P class="p156 ft8">Undantaget gäller endast så länge som villkoret i andra stycket är uppfyllt.</P>
<P class="p157 ft8">Ett beslut om befrielse enligt första stycket ska omprövas om</P>
<P class="p157 ft8">1. en ny elanvändare eller pro- duktionsanläggning ansluts till led- ningen</P>
<P class="p158 ft8">2. nätkoncessionen överlåtes</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr14 td45"><P class="p22 ft8">och om</P></TD>
<TD class="tr14 td4"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td45"><P class="p159 ft8">3. koncessionshavaren</P></TD>
<TD class="tr14 td4"><P class="p22 ft8">eller</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft8">innehavaren av en ansluten an- läggning begär det.</P>
<P class="p161 ft8">Koncessionshavare som med- delats undantag från krav enligt första stycket är skyldig att ome- delbart meddela den som fattat beslutet om undantag när en ny anläggning ansluts till ledningen.</P>
<P class="p162 ft15">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft15">37</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft44">Den som har nätkoncession är skyldig att utföra mätning av mängden överförd el och dess fördelning över tiden.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft45">För </SPAN><SPAN class="ft46">ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere </SPAN><SPAN class="ft45">ska </SPAN><SPAN class="ft46">nät- koncessionshavaren istället dels preliminärt beräkna mängden överförd el och dess fördelning över tiden (preliminär schablon- beräkning), dels slutligt mäta mängden överförd el och beräkna dess fördelning över tiden (slutlig schablonberäkning). Detta gäller inte en elanvändare </SPAN><SPAN class="ft45">eller elpro- ducent </SPAN><SPAN class="ft46">som begärt att mängden överförd el och dess fördelning över tiden </SPAN><SPAN class="ft45">ska </SPAN><SPAN class="ft46">mätas.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx4"><SPAN class="ft8">För en elanvändare som sam- tidigt är elproducent ska nätkon- cessionshavaren, om så begärs, ut- föra mätningen så att det är möjligt att rapportera mängden inmatad respektive uttagen el var för sig.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx5"><SPAN class="ft44">Det åligger nätkoncessions- havaren att rapportera resultaten av de mätningar och beräkning- ar som nämns i första, andra och tredje stycket.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx6"><SPAN class="ft44">Närmare föreskrifter om an- givna skyldigheter meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx7"><SPAN class="ft47">Författningsförslag</SPAN></DIV>
<P class="p163 ft16">SOU 2008:13</P>
<P class="p164 ft10">3 kap.</P>
<P class="p165 ft10">10 § Den som har nätkoncession</P>
<P class="p166 ft10">är skyldig att utföra mätning av mängden överförd el och dess fördelning över tiden.</P>
<P class="p167 ft45">Om en elanvändare har <SPAN class="ft46">ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere </SPAN>skall <SPAN class="ft46">nätkoncessions- havaren istället dels preliminärt beräkna mängden överförd el och dess fördelning över tiden (pre- liminär schablonberäkning), dels slutligt mäta mängden över- förd el och beräkna dess fördel- ning över tiden (slutlig schablon- beräkning). Detta gäller inte en elanvändare som begärt att mäng- den överförd el och dess för- delning över tiden </SPAN>skall <SPAN class="ft46">mätas.</SPAN></P>
<P class="p168 ft10">Det åligger nätkoncessions- havaren att rapportera resultaten av de mätningar och beräkning- ar som nämns i första, andra och tredje stycket.</P>
<P class="p169 ft10">Närmare föreskrifter om an- givna skyldigheter meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<P class="p0 ft16">Författningsförslag SOU 2008:13</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr9 td1"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr9 td47"><P class="p33 ft10">Kostnader för mätning och beräkning</P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr9 td48"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td1"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr21 td49"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr21 td6"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr21 td42"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td50"><P class="p170 ft10">11 §</P></TD>
<TD class="tr21 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr21 td46"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr21 td7"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr21 td48"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td52"><P class="p171 ft11">En elanvändare som begär att</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td53"><P class="p22 ft42"><SPAN class="ft22">En elanvändare </SPAN>eller elproducent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr14 td54"><P class="p22 ft10">hans elförbrukning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td55"><P class="p171 ft8">skall <SPAN class="ft10">mätas</SPAN></P></TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td53"><P class="p22 ft10">som begär att hans elförbruk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">på annat sätt än enligt de före-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td53"><P class="p22 ft22">ning <SPAN class="ft42">ska </SPAN>mätas på annat sätt än</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td43"><P class="p22 ft10">skrifter som meddelats med stöd</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td53"><P class="p22 ft10">enligt de föreskrifter som med-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">av 10 § <SPAN class="ft8">skall </SPAN>av nätkoncessions-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td53"><P class="p22 ft10">delats med stöd av 10 § <SPAN class="ft8">ska </SPAN>av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">havaren debiteras merkostnaden</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr14 td56"><P class="p22 ft11">nätkoncessionshavaren</P></TD>
<TD class="tr14 td48"><P class="p23 ft11">debiteras</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td43"><P class="p22 ft10">för denna mätning och för rap-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td53"><P class="p22 ft10">merkostnaden för denna mät-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td57"><P class="p22 ft10">porteringen</P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p33 ft10">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td58"><P class="p22 ft11">resultaten</P></TD>
<TD class="tr14 td59"><P class="p171 ft10">av</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td53"><P class="p22 ft10">ning och för rapporteringen av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">dessa mätningar. Om mätningen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td38"><P class="p22 ft10">resultaten</P></TD>
<TD class="tr14 td46"><P class="p172 ft22">av dessa</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td60"><P class="p23 ft10">mätningar.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p22 ft10">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td61"><P class="p27 ft11">elanvändarens</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td62"><P class="p171 ft10">förbrukning</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td53"><P class="p22 ft11">Om mätningen av elanvändarens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">därvid kräver en annan mätut-</P></TD>
<TD class="tr14 td63"><P class="p22 ft8">eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td64"><P class="p22 ft8">elproducentens</P></TD>
<TD class="tr14 td48"><P class="p23 ft10">förbruk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">rustning än vid mätning enligt</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td53"><P class="p22 ft10">ning/inmatning därvid kräver en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p22 ft10">de</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p172 ft10">nämnda</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td65"><P class="p22 ft10">föreskrifterna</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p171 ft8">skall</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p22 ft10">annan</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td64"><P class="p27 ft10">mätutrustning</P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p23 ft10">än vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">elanvändaren debiteras kostna-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td53"><P class="p22 ft10">mätning enligt de nämnda före-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">den för mätaren med tillhörande</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td53"><P class="p22 ft22">skrifterna <SPAN class="ft42">ska </SPAN>elanvändaren <SPAN class="ft42">eller</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td54"><P class="p22 ft22">insamlingsutrustning</P></TD>
<TD class="tr6 td42"><P class="p36 ft10">och</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p171 ft10">för</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td56"><P class="p22 ft8">elproducenten <SPAN class="ft10">debiteras</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p23 ft10">kostna-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">dess installation i uttagspunkten.</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td53"><P class="p22 ft11">den för mätaren med tillhörande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td1"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td52"><P class="p171 ft22">Andra kostnader för mätning</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td53"><P class="p22 ft11">insamlingsutrustning och för dess</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td43"><P class="p22 ft10">än de som nu nämnts får inte</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td53"><P class="p22 ft10">installation i uttagspunkten eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">debiteras enskilda elanvändare.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td66"><P class="p22 ft10">inmatningspunkten.</P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td48"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td1"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td46"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td6"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td42"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td59"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td53"><P class="p23 ft8">En elanvändare som samtidigt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td42"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td53"><P class="p22 ft8">är elproducent, och har ett säk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td1"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td46"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td6"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td42"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td59"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td53"><P class="p22 ft42">ringsabonnemang om högst 63 am-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td1"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td46"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td6"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td42"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td59"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td53"><P class="p22 ft8">pere, får välja att endast betraktas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td42"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td53"><P class="p22 ft8">som elanvändare och därmed en-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td1"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td46"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td6"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td42"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td59"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td53"><P class="p22 ft8">bart betala en abonnemangsavgift</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td1"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td46"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td6"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td42"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td59"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td53"><P class="p22 ft8">för uttag. Ändring av abonne-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td42"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td53"><P class="p22 ft42">mangsform kan ske kalenderårsvis.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td1"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td46"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td6"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td42"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td59"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td53"><P class="p23 ft10">Andra kostnader för mätning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td1"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td46"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td6"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td42"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td59"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td53"><P class="p22 ft10">än de som nu nämnts får inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td42"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td38"><P class="p22 ft10">debiteras</P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p22 ft10">enskilda</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td60"><P class="p23 ft11">elanvändare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td1"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td46"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td49"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td6"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td42"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td59"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td66"><P class="p22 ft8">eller elproducenter<SPAN class="ft10">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td48"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td1"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td52"><P class="p171 ft10">Tvister i frågor som avses i</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td53"><P class="p23 ft10">Tvister i frågor som avses i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td43"><P class="p22 ft10">första eller andra stycket prövas</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td53"><P class="p22 ft10">första, andra <SPAN class="ft8">eller tredje </SPAN>stycket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">av nätmyndigheten. En tvist prö-</P></TD>
<TD class="tr14 td63"><P class="p22 ft22">prövas</P></TD>
<TD class="tr14 td51"><P class="p33 ft10">av</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td67"><P class="p23 ft10">nätmyndigheten. En</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">vas dock inte om det visas att</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td53"><P class="p22 ft10">tvist prövas dock inte om det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td43"><P class="p22 ft10">ansökan om prövning kommit in</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td53"><P class="p22 ft10">visas att ansökan om prövning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">till nätmyndigheten senare än två</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr14 td53"><P class="p22 ft10">kommit in till nätmyndigheten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td1"><P class="p22 ft15">38</P></TD>
<TD class="tr22 td46"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr22 td49"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr22 td6"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr22 td42"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr22 td59"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr22 td63"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr22 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr22 td46"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr22 td7"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr22 td48"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<P class="p0 ft16">SOU 2008:13 Författningsförslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr7 td43"><P class="p22 ft10">år efter det att nätkoncessions-</P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p22 ft11">senare än två år efter det att nät-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">havaren sänt ett skriftligt ställ-</P></TD>
<TD class="tr14 td53"><P class="p22 ft10">koncessionshavaren sänt ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">ningstagande till berörd part un-</P></TD>
<TD class="tr14 td53"><P class="p22 ft11">skriftligt ställningstagande till be-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p22 ft22">der dennes <SPAN class="ft42">senaste </SPAN>kända adress.</P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p22 ft10">rörd part under dennes <SPAN class="ft8">senast</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td43"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td53"><P class="p22 ft10">kända adress.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p173 ft10">14 §</P>
<P class="p174 ft46">Kostnaden för en mätare med Kostnaden för en mätare med tillhörande insamlingsutrustning tillhörande insamlingsutrustning och för dess installation i in- och för dess installation i in- matningspunkten hos en elpro- matningspunkten hos en elpro- ducent <SPAN class="ft45">skall </SPAN>av nätkoncessions- ducent <SPAN class="ft45">ska </SPAN>av nätkoncessions- havaren debiteras elproducenten. havaren debiteras elproducenten.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft8">Detta gäller inte de elproducenter</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft8">som avses i 4 kap 10§.</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p159 ft10">Tvister i frågor som avses i</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p23 ft10">Tvister i frågor som avses i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">första stycket prövas av nätmyn-</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p23 ft11">första stycket prövas av nätmyn-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">digheten. En tvist prövas dock</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p23 ft10">digheten. En tvist prövas dock</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p22 ft10">inte om det visas att ansökan</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p23 ft10">inte om det visas att ansökan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">om prövning kommit in till</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p23 ft10">om prövning kommit in till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">nätmyndigheten senare än två år</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p23 ft11">nätmyndigheten senare än två år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p22 ft10">efter det att nätkoncessions-</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p23 ft10">efter det att nätkoncessions-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">havaren sänt ett skriftligt ställ-</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p23 ft10">havaren sänt ett skriftligt ställ-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">ningstagande till berörd part un-</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p23 ft11">ningstagande till berörd part un-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p22 ft22">der dennes <SPAN class="ft42">senaste </SPAN>kända adress.</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p22 ft11">der dennes <SPAN class="ft48">senast </SPAN>kända adress.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr23 td37"><P class="p175 ft10">4 kap. Särskilt om nättariffer för linje</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td37"><P class="p176 ft10">5 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p159 ft10">På en ledning som omfattas</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p23 ft10">På en ledning som omfattas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p22 ft10">av en nätkoncession för linje</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p23 ft10">av en nätkoncession för linje</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">och där spänningen understiger</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p23 ft11">och där spänningen understiger</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">220 kilovolt (regionledning), får</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p23 ft10">220 kilovolt (regionledning), får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p22 ft10">inte nättariffen, utom engångs-</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p23 ft10">inte nättariffen, utom engångs-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">avgift för anslutning, på varje</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p23 ft10">avgift för anslutning, på varje</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft22">spänningsnivå utformas med hän-</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p23 ft11">spänningsnivå utformas med hän-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p22 ft10">syn till var en uttagspunkt är</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p23 ft10">syn till var en uttagspunkt är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">belägen i förhållande till ledning-</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p23 ft11">belägen i förhållande till ledning-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">ens anslutning till annan nätkon-</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p23 ft11">ens anslutning till annan nätkon-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p22 ft22">cessionshavares ledning som om-</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p23 ft11">cessionshavares ledning som om-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">fattas av nätkoncession för linje.</P></TD>
<TD class="tr14 td68"><P class="p22 ft11">fattas av nätkoncession för linje.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td43"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr22 td68"><P class="p23 ft15">39</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p177 ft44">Tillstånd till avvikelse från vad som anges i första stycket får meddelas i enlighet med 6 §.</P>
<P class="p178 ft46">Nättariffen för en elektrisk anläggning som tar ut el direkt från en transformator på en re- gionledning <SPAN class="ft45">skall </SPAN>utformas med utgångspunkt i nättariffen för spänningsnivån omedelbart före transformatorn med ett skäligt tillägg för nedtransformering.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p179 ft8">För en inmatningspunkt ska nättariffen utformas med hänsyn till var punkten är belägen.</P>
<P class="p180 ft44">Tillstånd till avvikelse från vad som anges i första stycket får meddelas i enlighet med 6 §.</P>
<P class="p178 ft44">Nättariffen för en elektrisk anläggning som tar ut el direkt från en transformator på en re- gionledning <SPAN class="ft49">ska </SPAN>utformas med utgångspunkt i nättariffen för spänningsnivån omedelbart före transformatorn med ett skäligt tillägg för nedtransformering.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p181 ft10">10 §</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr24 td43"><P class="p171 ft50">En innehavare av en produk-</P></TD>
<TD class="tr24 td53"><P class="p23 ft50">En innehavare av en produk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p171 ft11">tionsanläggning som kan leverera</P></TD>
<TD class="tr14 td53"><P class="p23 ft11">tionsanläggning som kan leverera</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p171 ft10">en effekt om högst 1 500 kilo-</P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p23 ft10">en effekt om högst 1 500 kilo-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p171 ft10">watt <SPAN class="ft8">skall </SPAN>för överföring av el</P></TD>
<TD class="tr14 td53"><P class="p23 ft10">watt <SPAN class="ft8">ska </SPAN>för överföring av el</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p171 ft11">betala endast den del av avgiften</P></TD>
<TD class="tr14 td53"><P class="p23 ft11">betala endast den del av avgiften</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p171 ft22">enligt nättariffen som motsvarar</P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p23 ft22">enligt nättariffen som motsvarar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p171 ft10">den årliga kostnaden för mät-</P></TD>
<TD class="tr14 td53"><P class="p23 ft10">den årliga kostnaden för mät-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p171 ft11">ning, beräkning och rapportering</P></TD>
<TD class="tr14 td53"><P class="p23 ft11">ning, beräkning och rapportering</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p171 ft11">på nätkoncessionshavarens nät.</P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p23 ft11">på nätkoncessionshavarens nät.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p171 ft22">Innehavaren <SPAN class="ft42">skall </SPAN>dessutom be-</P></TD>
<TD class="tr14 td53"><P class="p23 ft10">Innehavaren <SPAN class="ft8">ska </SPAN>dessutom be-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p182 ft11">tala engångsavgift för anslutning.</P></TD>
<TD class="tr14 td53"><P class="p183 ft11">tala engångsavgift för anslutning.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p171 ft10">Om flera sådana anläggning-</P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p23 ft10">Om flera sådana anläggning-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p171 ft11">ar som är belägna i närheten av</P></TD>
<TD class="tr14 td53"><P class="p23 ft11">ar som är belägna i närheten av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p171 ft11">varandra gemensamt matar in el</P></TD>
<TD class="tr14 td53"><P class="p23 ft11">varandra gemensamt matar in el</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p171 ft10">på ledningsnätet, <SPAN class="ft8">skall </SPAN>anlägg-</P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p23 ft10">på ledningsnätet, <SPAN class="ft8">ska </SPAN>anlägg-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p171 ft11">ningarna betraktas som separata</P></TD>
<TD class="tr14 td53"><P class="p23 ft11">ningarna betraktas som separata</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p171 ft11">anläggningar vid tillämpningen av</P></TD>
<TD class="tr14 td53"><P class="p23 ft11">anläggningar vid tillämpningen av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p22 ft10">denna paragraf.</P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p184 ft11">denna paragraf.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p171 ft10">Tvister i frågor som avses i</P></TD>
<TD class="tr14 td53"><P class="p23 ft10">Tvister i frågor som avses i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p171 ft11">första stycket prövas av nätmyn-</P></TD>
<TD class="tr14 td53"><P class="p23 ft11">första stycket prövas av nätmyn-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p171 ft10">digheten. En tvist prövas dock</P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p23 ft10">digheten. En tvist prövas dock</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p171 ft10">inte om det visas att ansökan</P></TD>
<TD class="tr14 td53"><P class="p23 ft10">inte om det visas att ansökan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p171 ft10">om prövning kommit in till nät-</P></TD>
<TD class="tr14 td53"><P class="p23 ft10">om prövning kommit in till nät-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p171 ft10">myndigheten senare än två år</P></TD>
<TD class="tr6 td53"><P class="p23 ft10">myndigheten senare än två år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p171 ft11">efter det att nätkoncessionshava-</P></TD>
<TD class="tr14 td53"><P class="p23 ft11">efter det att nätkoncessionshava-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td43"><P class="p22 ft15">40</P></TD>
<TD class="tr22 td53"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr18 td69"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td70"><P class="p22 ft47">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p185 ft10">ren sänt ett skriftligt ställnings- tagande till berörd part under dennes senast kända adress.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p186 ft10">ren sänt ett skriftligt ställnings- tagande till berörd part under dennes senast kända adress.</P>
<P class="p187 ft8">Särskilt om nättariffer för pro- duktionsanläggningar som upp- fyller förutsättningarna för att tilldelas elcertifikat</P>
<P class="p188 ft8">10 a §</P>
<P class="p145 ft8">Innehavaren av en produk- tionsanläggning som, enligt 2 kap. lag (2003:113) om elcertifikat, uppfyller förutsättningarna för att tilldelas elcertifikat och som har uppförts efter den 1 januari 2007, ska under 10 år från det år an- läggningen tagits i drift betala en avgift för överföring av el som motsvarar högst tre öre per kilo- wattimme, för den del som be- rättigar till elcertifikat. Elprodu- centen ska dessutom betala för den årliga kostnaden för mätning, beräkning och rapportering på nätkoncessionshavarens nät.</P>
<P class="p189 ft8">Tvister i frågor som avses i första stycket prövas av nätmyn- digheten. En tvist prövas dock inte om det visas att ansökan om prövning kommit in till nätmyn- digheten senare än två år efter det att nätkoncessionshavaren sänt ett skriftligt ställningstagande till be- rörd part under dennes senast kända adress.</P>
<P class="p190 ft8"><SPAN class="ft8">10</SPAN><SPAN class="ft51">b</SPAN></P>
<P class="p191 ft8">Om en nätkoncessionshavare</P>
<P class="p192 ft8">för linje som har en sådan pro- duktionsanläggning som avses i</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft15">41</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31342x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft8">10 a § ansluten till ledningarna ska betala en avgift för överföring av el till en annan nätkon- cessionshavare får avgiften uppgå till högst tre öre per kilowattimme för den mängd överförd el som motsvarar den mängd el som matats in i ledningarna från pro- duktionsanläggningen.</P>
<P class="p155 ft8">Detta gäller avgiften för över- föring av el från ledningar som endast används för inmatning av el från en eller flera produktions- anläggningar som, enligt 2 kap. lag (2003:113) om elcertifikat, upp- fyller förutsättningarna för att tilldelas elcertifikat och som har tagits i drift efter den 1 januari 2007.</P>
<P class="p155 ft8">Tvister i frågor som avses i första stycket prövas av nätmyn- digheten. En tvist prövas dock inte om det visas att ansökan om prövning kommit in till nätmyn- digheten senare än två år efter det att nätkoncessionshavaren sänt ett skriftligt ställningstagande till be- rörd part under dennes senast kända adress.</P>
<P class="p193 ft34">U</P>
<P class="p38 ft10"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft52">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.</SPAN></P>
<P class="p73 ft10"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft52">Bestämmelserna i 4 kap. 10 § gäller endast för anläggningar som togs i drift före den 1 januari 2007 och upphör att gälla den 1 januari 2015.</SPAN></P>
<P class="p194 ft15">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr18 td69"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td70"><P class="p22 ft47">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p195 ft31"><SPAN class="ft31">2</SPAN><SPAN class="ft53">Förslag till lag om ändring i lag (2003:113) om elcertifikat</SPAN></P>
<P class="p196 ft10">Härigenom föreskrivs i fråga om lag (2003:113) om elcertifikat, att 2 kap. 4 § ska ha följande lydelse:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr7 td43"><P class="p22 ft8">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p22 ft42">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft10">2 kap. Förutsättningar för att tilldelas elcertifikat</P>
<P class="p198 ft10">Mätning och rapportering</P>
<P class="p199 ft10">4 §</P>
<P class="p145 ft10">Elcertifikat får bara tilldelas för sådan el vars inmatade mängd och dess fördelning över tiden har mätts och rapporterats till kontoföringsmyndigheten enligt de föreskrifter som meddelats av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndig- heten.</P>
<P class="p148 ft8">Innehavare av produktionsan- läggning som är ansluten till låg- spänning med en säkringsnivå om högst 63 ampere ska istället för vad som anges i första stycket dels preliminärt beräkna mängden överförd el och dess fördelning över tiden (preliminär schablon- beräkning), dels slutligt mäta mängden överförd el och beräkna dess fördelning över tiden (slutlig schablonberäkning). Värdena ska rapporteras till kontoföringsmyn- digheten. Detta gäller inte för elproducenter som har begärt att mängden el och dess fördelning över tiden ska mätas.</P>
<P class="p200 ft8">Innehavaren av produktions- anläggningen får svara för mät- ningen och rapporteringen.</P>
<P class="p201 ft15">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31344x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p177 ft46">Om inmatning från produk- tionsanläggningen sker till ett elnät som används utan stöd av nätkoncession <SPAN class="ft45">skall </SPAN>innehavaren av produktionsanläggningen svara för mätningen och rapportering- en.</P>
<P class="p202 ft46">Om endast en del av elpro- duktionen i en anläggning berät- tigar till elcertifikat, <SPAN class="ft45">skall </SPAN>inne- havaren särskilt beräkna och rapportera sådan elproduktion enligt de föreskrifter som med- delas av regeringens eller, efter regeringens bemyndigande till- synsmyndigheten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p177 ft10">Om inmatning från produk- tionsanläggningen sker till ett elnät som används utan stöd av nätkoncession <SPAN class="ft8">ska </SPAN>innehavaren av produktionsanläggningen svara för mätningen och rapportering- en.</P>
<P class="p203 ft10">Om endast en del av elpro- duktionen i en anläggning berät- tigar till elcertifikat, <SPAN class="ft8">ska </SPAN>inne- havaren särskilt beräkna och rapportera sådan elproduktion enligt de föreskrifter som med- delas av regeringens eller, efter regeringens bemyndigande till- synsmyndigheten.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft34">U</P>
<P class="p204 ft10">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.</P>
<P class="p205 ft15">44</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr18 td69"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td70"><P class="p22 ft47">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p206 ft31">3 Förslag till lag om elnätsinvesteringsfond</P>
<P class="p144 ft10">Härigenom föreskrivs följande.</P>
<P class="p207 ft10">Lagens ändamål</P>
<P class="p208 ft10">1 § Lagens ändamål är att främja produktionen av elektricitet med användande av förnybara energikällor och torv (förnybar el) genom att underlätta samhällsekonomiskt motiverade investeringar i el- nätet. I detta syfte innehåller lagen en möjlighet för den som till elnätet planerar att ansluta en anläggning för produktion av för- nybar el, att ansöka om bidrag för nätavgifter för anslutning till en ledning eller ett ledningsnät.</P>
<P class="p207 ft10">Definitioner</P>
<P class="p208 ft10">2 § I denna lag används följande beteckningar med den betydelse som här anges:</P>
<P class="p191 ft10"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft54">fonden: elnätsinvesteringsfonden,</SPAN></P>
<P class="p209 ft10"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft55">fondavgift: den avgift som finansierar elnätsinvesteringsfon- dens verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p210 ft10">Skyldighet att betala fondavgift</P>
<P class="p211 ft10">3 § Den som har nätkoncession är skyldig att betala fondavgift till den myndighet som regeringen bestämmer. De totala avgiftsintäk- terna ska täcka fondens prognostiserade kapitalbehov. Avgifterna fördelas mellan nätkoncessionshavarna efter underliggande elkon- sumtion hos slutkunderna. Avgiften ska vara 0,05 öre per kilo- wattimme.</P>
<P class="p212 ft10">4 § Nätkoncessionshavarna fördelar kostnaderna för fondavgiften mellan uttagskunderna i proportion till föregående års uttag av el- energi.</P>
<P class="p213 ft15">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p214 ft10">Förvaltning av avgiftsmedlen</P>
<P class="p138 ft10">5 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska förvalta de inbetalade fondavgifterna i en fond.</P>
<P class="p215 ft10">Regeringen meddelar föreskrifter om fonden och dess förvalt- ning.</P>
<P class="p216 ft10">Avgiftsmedlens användning</P>
<P class="p138 ft10">6 § Inbetalade fondavgifter ska användas för att ersätta de kost- nader som avgiften ska täcka enligt 10 § och kostnaden för fondens administration.</P>
<P class="p61 ft10">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om användningen.</P>
<P class="p216 ft10">Fondens organisation</P>
<P class="p138 ft10">7 § Regeringen ska utse en myndighet som ska stå som värd för det särskilda beslutsorgan där fonden ska administreras.</P>
<P class="p217 ft10">8 § Regeringen ska ange hur många ledamöter som ska ingå i det särskilda beslutsorganet och ska även tillsätta ledamöterna.</P>
<P class="p218 ft10">Elproducent som är berättigad att ansöka om fondmedel</P>
<P class="p138 ft10">9 § Berättigad att ansöka om fondmedel är den som avser att till elnätet ansluta en produktionsanläggning som enligt 2 kap. lag (2003:113) om elcertifikat uppfyller förutsättningarna för att till- delas elcertifikat.</P>
<P class="p219 ft10">Vad som kan ersättas</P>
<P class="p138 ft10">10 § Nätavgift för anslutning till en ledning eller ett ledningsnät kan ersättas av fonden.</P>
<P class="p220 ft15">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31347x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr18 td69"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td70"><P class="p22 ft47">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft10">Tilldelning av fondmedel</P>
<P class="p222 ft10">11 § Tilldelning av fondmedel sker efter tillgång på medel i fon- den.</P>
<P class="p223 ft46">12 § Tilldelning ska endast ske till nätinvesteringar som bedöms vara samhällsekonomiskt motiverade. Vid prioritering av ansökning- ar ska en bedömning göras huruvida aktuella elnätsinvesteringar kan nyttjas även för framtida produktion av förnybar el.</P>
<P class="p224 ft10">13 § Vid bedömning av ansökningar ska en rangordning ske så att den ansökan prioriteras som innebär den lägsta kostnaden för fon- den per producerad energienhet.</P>
<P class="p225 ft10">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om kriterierna för tilldelning.</P>
<P class="p223 ft46">14 § Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter som innebär att det ansökta beloppet redu- ceras vid tilldelning. Reduktionen utgör en egenfinansiering. Stor- leken på reduktionen fastställs av det särskilda beslutsorganet.</P>
<P class="p226 ft10">15 § Den som har nätkoncession ska på begäran utan dröjsmål lämna sådana uppgifter som är av betydelse för fondens bedömning av en ansökan.</P>
<P class="p224 ft10">16 § Elnätsinvesteringsfonden ska upphöra den dag som behov av fonden inte längre föreligger. Kvarvarande medel i fonden tillfaller då statskassan.</P>
<P class="p221 ft34">U</P>
<P class="p227 ft10">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.</P>
<P class="p228 ft15">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p229 ft31"><SPAN class="ft31">4</SPAN><SPAN class="ft53">Förslag till förordning om ändring i elförordning (1994:1250)</SPAN></P>
<P class="p230 ft10">Härigenom föreskrivs i fråga om elförordningen (1994:1250) att 11 § ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr9 td43"><P class="p22 ft8">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td71"><P class="p22 ft8">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr21 td72"><P class="p231 ft10">11 §</P></TD>
<TD class="tr21 td73"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr21 td74"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr21 td14"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p159 ft10">Ersättning enligt 3 kap. 15 §</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr14 td53"><P class="p23 ft10">Ersättning enligt 3 kap. 15 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">första stycket ellagen (1997:857)</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr14 td53"><P class="p22 ft11">första stycket ellagen (1997:857)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p22 ft10"><SPAN class="ft8">skall </SPAN>beräknas enligt följande.</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td53"><P class="p22 ft10"><SPAN class="ft8">ska </SPAN>beräknas enligt följande.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p159 ft10">Värdet under 1 <SPAN class="ft8">skall </SPAN>beräknas</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr14 td53"><P class="p23 ft10">Värdet under 1 <SPAN class="ft8">ska </SPAN>beräknas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">utifrån den minskning av energi-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr14 td53"><P class="p22 ft11">utifrån den minskning av energi-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p22 ft10">förlusterna i nätkoncessionsha-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td60"><P class="p22 ft10">förlusterna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td66"><P class="p23 ft22">i nätkoncessionsha-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">varens ledningsnät som uppstår</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr14 td53"><P class="p22 ft11">varens ledningsnät som uppstår</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">på grund av att anläggningen</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr14 td53"><P class="p22 ft10">på grund av att anläggningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p22 ft10">matar in el på nätet och ersättas</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td53"><P class="p22 ft11">matar in el på nätet och ersättas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft22">i förhållande till mängden inmatad</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr14 td53"><P class="p22 ft11">i förhållande till mängden inmatad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">el samt till när denna inmatning</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr14 td53"><P class="p22 ft10">el samt till när denna inmatning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p22 ft10">sker.</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td53"><P class="p22 ft8"><SPAN class="ft10">sker. </SPAN>På regionnät ska föränd-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr14 td53"><P class="p22 ft8">ringen av energiförlusterna beräk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr14 td53"><P class="p22 ft8">nas som dess marginella påverk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td53"><P class="p22 ft8">an, det vill säga förändringen av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td73"><P class="p22 ft8">hela</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td75"><P class="p23 ft8">elsystemets energiförluster</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr14 td53"><P class="p22 ft8">när man jämför situationen att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td53"><P class="p22 ft8">anläggningen producerar respek-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td73"><P class="p22 ft8">tive</P></TD>
<TD class="tr14 td73"><P class="p22 ft8">inte</P></TD>
<TD class="tr14 td74"><P class="p22 ft8">producerar</P></TD>
<TD class="tr14 td14"><P class="p23 ft8">elektrisk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td60"><P class="p22 ft8">energi.</P></TD>
<TD class="tr14 td74"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td14"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p159 ft10">Vid beräkning av värdet un-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td53"><P class="p23 ft10">Vid beräkning av värdet un-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">der 2 <SPAN class="ft8">skall </SPAN>följande bedömnings-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr14 td53"><P class="p22 ft10">der 2 <SPAN class="ft8">ska </SPAN>följande bedömnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">grunder beaktas.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td71"><P class="p22 ft10">grunder beaktas.</P></TD>
<TD class="tr14 td14"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p159 ft10">a) Produktionsanläggningens</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td53"><P class="p183 ft10">a) Produktionsanläggningens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">effektleveransförmåga.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td71"><P class="p22 ft10">effektleveransförmåga.</P></TD>
<TD class="tr14 td14"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p159 ft10">b) Produktionsanläggningens</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr14 td53"><P class="p23 ft10">b) Produktionsanläggningens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p22 ft10">driftsäkerhet och den överens-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td53"><P class="p22 ft10">driftsäkerhet och den överens-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft22">kommelse som kan finnas mellan</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr14 td53"><P class="p22 ft11">kommelse som kan finnas mellan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">nätkoncessionshavaren och an-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td71"><P class="p22 ft22">nätkoncessionshavaren</P></TD>
<TD class="tr14 td14"><P class="p23 ft10">och an-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td43"><P class="p22 ft22">läggningshavaren om när produk-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td53"><P class="p22 ft11">läggningshavaren om när produk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft10">tionsanläggningen planeras vara</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr14 td53"><P class="p22 ft11">tionsanläggningen planeras vara</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td43"><P class="p22 ft15">48</P></TD>
<TD class="tr22 td73"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr22 td73"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr22 td74"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr22 td14"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31349x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr18 td69"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td70"><P class="p22 ft47">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p185 ft10"><SPAN class="ft10">i</SPAN><SPAN class="ft54">drift.</SPAN></P>
<P class="p232 ft10"><SPAN class="ft22">c)</SPAN><SPAN class="ft55">Mängden inmatad elektrisk energi samt när denna inmat- ning sker.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p185 ft10"><SPAN class="ft10">i</SPAN><SPAN class="ft54">drift.</SPAN></P>
<P class="p209 ft10"><SPAN class="ft22">c)</SPAN><SPAN class="ft55">Mängden inmatad elektrisk energi samt när denna inmat- ning sker.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p163 ft34">U</P>
<P class="p227 ft10">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2009.</P>
<P class="p233 ft15">49</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31350x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p234 ft31"><SPAN class="ft31">5</SPAN><SPAN class="ft53">Förslag till förordning om ändring i förordning (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857)</SPAN></P>
<P class="p235 ft46">Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857) att de nya bestämmelserna 19 b och 30 §§ ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr25 td76"><P class="p22 ft8">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr25 td77"><P class="p236 ft8">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td76"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr21 td77"><P class="p236 ft8">19 b §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td76"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr14 td77"><P class="p237 ft8">Ett internt nät inom området</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td76"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p236 ft8">för en anläggning för elproduk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td76"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr14 td77"><P class="p236 ft8">tion får byggas och användas utan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td76"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr14 td77"><P class="p236 ft8">nätkoncession.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td76"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p237 ft8">Från ett internt nät enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td76"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr14 td77"><P class="p236 ft8">första stycket får inget uttag ske</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td76"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr14 td77"><P class="p236 ft8">annat än för anläggningsinneha-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td76"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p236 ft8">varens eget behov för att driva</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td76"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr14 td77"><P class="p236 ft8">anläggningen.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td76"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr1 td77"><P class="p236 ft10">30 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td76"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr14 td77"><P class="p237 ft8">Överföring av el för annans</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td76"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr14 td77"><P class="p236 ft8">räkning får äga rum på ett elnät</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td76"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p236 ft8">som är beläget inom området för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td76"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr14 td77"><P class="p236 ft8">en anläggning för elproduktion</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td76"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr14 td77"><P class="p236 ft8">till den del av nätet som används</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td76"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p236 ft8">av anläggningen för elproduktion.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td76"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr14 td77"><P class="p236 ft8">Detta gäller även om nätet i sin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td76"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr14 td77"><P class="p236 ft8">helhet ursprungligen inte har an-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td76"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p236 ft8">vänts för överföring av el ute-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td76"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr14 td77"><P class="p236 ft8">slutande för egen räkning.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft34">U</P>
<P class="p204 ft10">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2009.</P>
<P class="p239 ft15">50</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31351x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p240 ft58"><SPAN class="ft56">1</SPAN><SPAN class="ft57">Uppdraget och dess genomförande</SPAN></P>
<P class="p241 ft31"><SPAN class="ft31">1.1</SPAN><SPAN class="ft59">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p78 ft8">Energianvändningen i världen består huvudsakligen av fossila bränslen. Figur 1.1 visar hur användningen av kommersiellt försåld energi har ökat i världen mellan åren 1965 och 2006. Figuren visar dock inte vindkraften, vars årsproduktion globalt av el är cirka 150<SPAN class="ft34">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft34">FPT </SPAN>TWh el motsvarande cirka 0,8<SPAN class="ft34">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft34">FPT </SPAN>procent av världens elproduktion.</P>
<P class="p1 ft3">Figur 1.1 Världens energikonsumtion <NOBR>1965–2006</NOBR> i TWh<SPAN class="ft34">TPF</SPAN><SPAN class="ft60">3</SPAN><SPAN class="ft34">FPT</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td31"><P class="p242 ft39">140000</P></TD>
<TD class="tr26 td78"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td79"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td80"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td31"><P class="p242 ft39">120000</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td79"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td80"><P class="p243 ft61">Vattenkraft</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td10"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td81"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td78"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td79"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td12"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td17"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td12"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td17"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td12"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td17"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td17"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td12"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td31"><P class="p242 ft63">100000</P></TD>
<TD class="tr29 td78"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td79"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td80"><P class="p243 ft61">Kärnkraft</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td10"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td81"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td78"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td79"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td31"><P class="p242 ft61">80000</P></TD>
<TD class="tr29 td78"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td79"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td80"><P class="p243 ft61">Kol</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td10"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td81"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td78"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td79"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td31"><P class="p242 ft61">60000</P></TD>
<TD class="tr29 td78"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td79"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td80"><P class="p243 ft61">Naturgas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td10"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td81"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td78"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td79"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td31"><P class="p242 ft61">40000</P></TD>
<TD class="tr29 td78"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td79"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td80"><P class="p243 ft15">Olja</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr14 td31"><P class="p242 ft15">20000</P></TD>
<TD class="tr30 td78"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td79"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr30 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td78"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td79"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td80"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td10"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td81"><P class="p242 ft15">0</P></TD>
<TD class="tr14 td78"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td79"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td80"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td10"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td81"><P class="p244 ft64">65</P></TD>
<TD class="tr24 td78"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td79"><P class="p244 ft64">68</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr27 td12"><P class="p244 ft64">1971</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td51"><P class="p244 ft64">74</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td17"><P class="p244 ft64">77</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td12"><P class="p244 ft64">80</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td17"><P class="p244 ft64">83</P></TD>
<TD class="tr24 td51"><P class="p244 ft64">6</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td12"><P class="p244 ft64">89</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td17"><P class="p244 ft64">92</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td17"><P class="p244 ft64">95</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td12"><P class="p244 ft64">98</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr27 td51"><P class="p244 ft64">2001</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td80"><P class="p245 ft64">04</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr32 td10"><P class="p244 ft64">1</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td78"><P class="p244 ft64">19</P></TD>
<TD class="tr33 td51"><P class="p246 ft65">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td81"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td79"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td51"><P class="p247 ft65">19</P></TD>
<TD class="tr33 td17"><P class="p247 ft65">19</P></TD>
<TD class="tr33 td12"><P class="p247 ft65">19</P></TD>
<TD class="tr33 td17"><P class="p247 ft65">19</P></TD>
<TD class="tr33 td51"><P class="p247 ft65">19</P></TD>
<TD class="tr33 td12"><P class="p247 ft65">19</P></TD>
<TD class="tr33 td17"><P class="p247 ft65">19</P></TD>
<TD class="tr33 td17"><P class="p247 ft65">19</P></TD>
<TD class="tr33 td12"><P class="p247 ft65">19</P></TD>
<TD class="tr33 td80"><P class="p248 ft65">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr31 td31"><P class="p249 ft64">9</P></TD>
<TD class="tr31 td78"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td79"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td17"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td12"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr31 td80"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p250 ft8">Framför allt ökar användningen av de fossila bränslena olja, kol och naturgas, dvs. de energislag som vid förbränning orsakar utsläpp av koldioxid. Historiskt sett har användningen aldrig tidigare ökat så</P>
<P class="p251 ft67"><SPAN class="ft36">1</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Installerad kapacitet totalt 74328 MW 31 dec 2006 – ”Wind Power Monthly no.4 April 2007”. Antagen utnyttjningstid 2000 h (MWh/MW).</P>
<P class="p252 ft67"><SPAN class="ft36">2</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Världens elproduktion 2006 var 19028 TWh – ”BP Statistical review of world energy”.</P>
<P class="p253 ft41"><SPAN class="ft36">3</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Källa: ”BP Statistical review of world energy” Olja, naturgas och kol räknat som energi- innehåll. Vattenkraft och kärnkraft räknat som motsvarande mängd primärenergi som skulle behövas för att erhålla samma mängd elektricitet från ett oljeeldat kraftverk med 38% verkningsgrad, dvs. elproduktion•2,6.</P>
<P class="p254 ft15">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31352x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Uppdraget och dess genomförande</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft8">snabbt som under de tre senaste åren. Energianvändningen är dock mycket ojämnt fördelad över jorden. Det globala genomsnittet av kommersiellt försåld energi är ungefär 21 000 kWh per capita och år<SPAN class="ft34">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">4</SPAN><SPAN class="ft34">FPT </SPAN>medan motsvarande siffra för <NOBR>EU-27</NOBR> är cirka 42 000 och i Sverige 61 000 kWh per capita och år. I den officiella svenska statistiken<SPAN class="ft34">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">5</SPAN><SPAN class="ft34">FPT </SPAN>beaktas även andra energislag än de som visas i figur 1.1 (t.ex. bio- bränslen) och detta ger en energianvändning om 70 000 kWh per capita och år. Ett världsgenomsnitt på Sveriges nivå skulle därmed innebära att den globala energianvändningen behövde tredubblas. Detta är knappast ett realistiskt scenario förutsatt att utsläppen av koldioxid samtidigt radikalt ska reduceras. Visserligen har Sverige ett större värmebehov än andra länder. Samtidigt har länder med varmare klimat och samma levnadsstandard som Sverige i stället ett stort kyl- behov. En tydlig tendens är också att elenergi utgör en allt större andel av den använda energin. Andelen av den kommersiellt försålda energi som användes för elproduktion var i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> cirka 31 procent och har på senare år ökat till cirka 38 procent<SPAN class="ft34">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">6</SPAN><SPAN class="ft34">FPT</SPAN>. För att få en långsiktigt hållbar energiförsörjning är den utmaning som därmed ligger framför oss att kombinera en radikalt mer effektiv energianvändning med en mycket stark ökning av användandet av förnybara energislag.</P>
<P class="p256 ft8">Sveriges elenergiförsörjning består<SPAN class="ft34">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">7</SPAN><SPAN class="ft34">FPT </SPAN>av vattenkraft (43 %, 64 TWh/år), kärnkraft (48 %, 70 TWh/år), biobränslen och vind- kraft (5 %, 7 TWh/år) samt fossila bränslen (4 %, 6 TWh/år). Sveriges elförsörjning bygger idag på två starka ben, vattenkraften och kärn- kraften. Sverige har mycket goda förutsättningar att i framtiden även kunna förlita sig på ett tredje starkt ben bestående av i huvudsak biobränslen och vindkraft. Denna utredning berör hur anslutnings- reglerna för kraftverken i detta tredje ben ska kunna förbättras för att erhålla en rationell elförsörjning.</P>
<P class="p60 ft8">För att öka mängden förnybar elproduktion i den svenska energi- mixen har ett elcertifikatssystem införts. Elcertifikatssystemet inne- bär att producenter av förnybar el får ett (1) elcertifikat av staten för varje producerad MWh el. Genom att sälja elcertifikat får pro- ducenterna en extra intäkt utöver själva elförsäljningen, vilket skapar</P>
<P class="p257 ft67"><SPAN class="ft36">4</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Källa: ”BP Statistical review of world energy” Energikonsumtion för 2006..Befolkning: Världen: 6 miljarder, <NOBR>EU-27:</NOBR> 493 miljoner (Eurostat), Sverige: 9 miljoner.</P>
<P class="p258 ft67"><SPAN class="ft36">5</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Källa Energimyndigheten: ”Energiläget i siffror” avseende år 2005., 630 TWh, vattenkraft avser normalår.</P>
<P class="p258 ft67"><SPAN class="ft36">6</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Källa: ”BP Statistical Review of World Energy”, Andelen = Elproduktion•2,6/Energi- användning.Faktorn 2,6 motsvarar den bränslemängd som behövs i ett kraftverk med verk- ningsgrad 38% för att erhålla given elproduktion.</P>
<P class="p259 ft16"><SPAN class="ft36">7</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Medelvärde <NOBR>2003–2005,</NOBR> källor Energimyndigheten och Svensk energi.</P>
<P class="p214 ft15">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td82"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td83"><P class="p22 ft39">Uppdraget och dess genomförande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft8">bättre ekonomiska villkor för miljöanpassad elproduktion och stimu- lerar utbyggnaden av elproduktion med förnybara källor. Efter- frågan på elcertifikat skapas genom att alla elleverantörer samt vissa elanvändare är skyldiga att köpa elcertifikat motsvarande en viss andel (kvot) av sin elförsäljning eller elanvändning, en så kallad kvotplikt. Kvotens storlek varierar för varje år och den medför en ökande efter- frågan på förnybar el och elcertifikat. Certifikatskvoterna är satta så att de motsvarar en produktion av förnybar kraft om cirka 17 TWh år 2016 förutsatt att elförbrukningen utvecklas enligt prognos. Vid lägre elförbrukning blir kravet lägre eftersom det är en viss andel av förbrukningen som skall täckas med certifierad produktion. I det följande antas att kvotplikten motsvarar 17 TWh per år.</P>
<P class="p14 ft8">Prissättningen i certifikatssystemet är centralt för dess funktion. Marginalkostnaden i de kraftverk som kan erhålla certifikat är oftast låg (klart under elpriset) vilket gör att merkostnaden just för certi- fikaten är närmast noll. Detta gör att man säljer certifikaten även om certifikatspriset skulle vara mycket lågt, eftersom allt över noll innebär en förtjänst. Producenten kan välja att spara certifikaten för att sälja dem senare men det förutsätter att han eller hon tror att priserna blir högre i ett senare läge. Certifikatspriset motsvarade fram till mars 2007 cirka 20 öre per kWh. Prisnivån beror på att kon- sumenternas behov av certifikat är så stort att priset måste vara på den nivån för att ny certifikatsberättigad produktion ska komma in. Antag att det i Sverige installeras certifikatsberättigad produktion som tillsammans ger 19 TWh per år 2016. Detta skulle i praktiken leda till ett certifikatspris nära noll eftersom konsumenterna bara behöver certifikat motsvarande 17 TWh år 2016. Metoden för pris- sättning gör därmed att kvotsystemet sätter ett effektivt tak för hur mycket certifikatsberättigad produktion som kommer in i systemet, dvs. sådan produktion som inte klarar sina kostnader utan att er- hålla en extra betalning via certifikaten.</P>
<P class="p261 ft8">I elcertifikatssystemet ingår en kvotpliktsavgift vilken baseras på mängden elcertifikat som saknas för att uppfylla kvotplikten. Av- giften uppgår till 150 procent av det volymvägda medelpriset på el- certifikat ett år bakåt i tiden. Avgiften medför att det kan bli dyrt för elhandlarna om de inte köper in tillräckligt med certifikat mot- svarande kvotplikten för kunderna.</P>
<P class="p67 ft8">Slutsatsen från detta är att mycket talar för att elcertifikatssystemet leder till att det byggs ungefär så mycket förnybar produktion som det är designat för, dvs. i dagsläget 17 TWh år 2016.</P>
<P class="p262 ft15">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Uppdraget och dess genomförande</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p263 ft8">Prissättningen i certifikatssystemet har som framgår ovan stor betydelse för hur mycket certifikatsberättigad produktion som kom- mer in i systemet. I denna utrednings direktiv (dir. 2007:10), punkt 1 står det ”Utvärdera om det nuvarande regelverket för förnybar elproduktion skapar hinder för en storskalig utveckling och ut- byggnad av den förnybara elproduktionen. Bedöms förändringar av regelverket krävas skall utredaren lämna sådana förslag” Det absolut mest centrala regelverket för ”storskalig utveckling och utbyggnad av den förnybara elproduktionen” är därmed certifikatssystemets kvoter och övriga regler som t.ex. vad som händer om elhandlare inte köper tillräckligt med certifikat. Utredningen har dock tolkat direktiven som att nivån på mängden certifikatsberättigad produk- tion, vilken bestäms av certifikatssystemets detaljregler är en politisk fråga, vilket ligger utanför denna utrednings uppdrag. Certifikats- systemets prissättning är dock av central betydelse för utredningens arbete. Antag, hypotetiskt, att utredningen skulle föreslå att alla nät- utbyggnader för produktion av förnybar el blir gratis, dvs. anslut- ningsavgifterna blir noll och att alla nättariffer sätts till noll. Detta skulle därmed göra produktionen billigare men det skulle samtidigt inte leda till mer certifikatsberättigad produktion eftersom certifikats- systemets tak om 17 TWh ändå gäller. Vad som i stället skulle hända är att certifikatspriset skulle gå ned (eftersom det inte behöver vara lika högt) och att nättarifferna för vissa konsumentgrupper skulle gå upp. Det skulle dock inte bli mer förnybar produktion än vad certi- fikatssystemet ger utrymme för. Lönsamheten i de förnybara kraft- verken skulle generellt bli densamma eftersom certifikatspriset blir precis så högt som behövs för att den sista anläggningen ska byggas. Priset blir också så lågt att det inte byggs mer än vad certifikats- systemet ger utrymme för. Oavsett kostnadsnivå (dvs. såväl nättariffer som investeringskostnader) leder ju certifikatssystemet till en given mängd certifierad produktion.</P>
<P class="p264 ft8">Det är viktigt att det i samhället finns en kunskap om certifikats- systemets konsekvenser. Nya projekt som skulle kunna öka produk- tionen av förnybar kraft kommer knappast att leda till att mängden förnybar kraft ökar utan i stället ökar konkurrensen på en begränsad marknad. Däremot medför en ökad konkurrens att man erhåller samma mängd (vilken bestäms av certifikatssystemet) produktion av förnybar el fast till ett lägre pris. Om man med ”en storskalig utveck- ling och utbyggnad av den förnybara elproduktionen” menar mer än 17 TWh år 2016 så är det certifikatssystemets kvoter och övriga regler som ska ändras.</P>
<P class="p70 ft15">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td82"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td83"><P class="p22 ft39">Uppdraget och dess genomförande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft8">I prop. 2005/06:154 står på sidan 41:</P>
<P class="p266 ft48">En hög ambitionsnivå inom ramen för elcertifikatssystemet ställer krav på åtgärder för att underlätta tillståndsgivningen för sådana energislag. En särskild kontrollstation 2008 skall tillkomma utöver förslaget i av- snitt 6.2 och användas för att se hur de åtgärder, som vid denna tidpunkt vidtagits för att underlätta denna tillståndsgivning, fallit ut. I det fall förutsättningarna att få till stånd utbyggnaden av sådan förnybar el- produktion inte påtagligt förbättrats, är det regeringens avsikt att vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra förutsättningarna. Därmed skapas möjligheter för att senare fatta beslut om att höja ambitionsnivån inom elcertifikatssystemet med upp till 2 TWh till år 2016.</P>
<P class="p109 ft8">Om alla dagens planer på ny förnybar produktion genomförs kom- mer klart mer än 17 TWh per år att byggas ut vilket kommer att ge mycket låga certifikatspriser. En tydlighet om färdriktningen vad gäller icke enbart elprisfinansierad produktion är nödvändig för att inte optimism ska ändras till besvikelse och medföra svåra ekono- miska påfrestningar för dem som investerar i ny förnybar elproduk- tion.</P>
<P class="p267 ft8">Med hänvisning till första punkten i utredningens direktiv är där- med syftet med denna utredning inte att beakta mängden elproduk- tion kopplad till en ”storskalig utveckling och utbyggnad av den förnybara elproduktionen” utan snarare konkurrensen mellan olika installationer (vid en given total mängd) så att man får till en så rationell utbyggnad som möjligt. Utredningens syfte är därmed att få till en så samhällsekonomisk utbyggnad av den förnybara elpro- duktionen som möjligt. En möjlig konsekvens, som är osäker och kräver politiska beslut, är att en mer samhällsekonomisk utbyggnad kan leda till att det politiska intresset ökar för att tillåta ökande certi- fikatskvoter. Viktiga förutsättningar för denna utredning är den tid som utredningen har haft på sig samt konstruktionen av dagens el- lagen. Dagens ellag är tämligen ospecifik vad gäller detaljer kring till exempel nättariffer, nätnytta och anslutningsavgifter. Den huvud- sakliga ekonomiska regleringen av nätföretagen gäller deras total- intäkter och i mycket liten utsträckning hur deras totalintäkter fördelas mellan olika spänningsnivåer, kundgrupper och tarifftyper, t.ex. effektavgifter och energiavgifter. Det har till utredningen från många håll framförts, såväl från enskilda inom nätföretag som från producenter, att regelverket bör vara mycket klarare.</P>
<P class="p268 ft8">Detta är ett berättigat krav eftersom producenter idag kan be- handlas mycket olika av olika nätföretag p.g.a. att nätföretagen an- vänder olika beräkningsmetoder. Det har i utredningen klart fram-</P>
<P class="p269 ft15">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Uppdraget och dess genomförande</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p270 ft8">gått att det inte ens inom varje kollektiv av producenter respektive nätägare finns en samsyn om hur bra beräkningsmetoder skulle kunna se ut. Denna fråga har dock till viss del behandlats av den parallella Energinätsutredningen. Det har dock inte varit möjligt att inom tidsramarna för denna utredning föreslå en förbättrad detaljregle- ring av hur den ekonomiska regleringen av nättariffer mm ska se ut. Det är därför av stor vikt att Energimarknadsinspektionen ges re- surser och ett tydligt uppdrag att se till att fördelningen av nätföre- tagens tariffintäkter mellan olika kundgrupper baseras på liknande beräkningsmetoder. Detta eftersom utredningen föreslår att betydligt fler producenter än idag i framtiden kommer att betala nättariffer, och då måste metodiken för att ta fram dessa tariffer av EMI be- dömas som skälig.</P>
<P class="p83 ft8">Inom tidsramarna för utredningen har det dock framkommit en hel del frågeställningar som utredningen närmare har studerat. En av dessa är att kraftverk på olika spänningsnivåer kan behandlas olika vad gäller anslutningskostnader:</P>
<P class="p61 ft8">Om man har ett kraftverk som är så stort att det ansluts direkt till stamnätet, är det Svenska Kraftnät som avgör vad som är anlägg- ningsspecifika kostnader och vad som ”systemet” behöver. Om t.ex. mer vindkraft i Norrland medför ett behov av ökad transmissions- kapacitet söderöver, är det inte självklart att just vindkraften ska betala för detta. Vem som betalar för detta beror på Svenska Kraft- näts tolkning och vilket uppdrag man fått från regeringen. Vad som är speciellt med Svenska Kraftnät är också att kostnaden för ”system- investeringar” kan läggas på stamnätsavgiften vilket innebär att nästan samtliga svenska elkunder är med och betalar för detta.</P>
<P class="p83 ft8">Om man å andra sidan gör en investering i mer vindkraft på Gotland och detta förorsakar investeringar i regionnätet i Östsverige så måste de tillkommande vindkraftägarna betala för detta. Om extra nätinvesteringar i stället skulle betalas av regionnätsägarna skulle endast en del av de svenska elkunderna drabbas av högre avgifter. Samma problematik finns vid behov av nätförstärkningar i lokal- näten p.g.a. tillkommande produktion.</P>
<P class="p60 ft8">Det kan tilläggas att det var ett helt annat regelverk som gällde när de två första ”starka benen”, dvs. vattenkraften och kärnkraften, byggdes upp. När kärnkraften byggdes upp gjordes många tilläggs- investeringar såväl i vattenkraften som i transmissionsnätet p.g.a. att vattenkraften mer blev en effektleverantör vilket krävde starkare kraftöverföring mellan norra och södra Sverige. När vattenkraften byggdes upp krävdes såväl starkare regionnät som ett införande av</P>
<P class="p57 ft15">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td82"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td83"><P class="p22 ft39">Uppdraget och dess genomförande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p271 ft8">transmissionsnätet men det sågs knappast som att kunderna i vissa regioner skulle betala för regionnätsuppbyggnaden just där.</P>
<P class="p272 ft8">Kraftverk på olika spänningsnivåer har även olika nättariffer. Detta gäller såväl energidelen i nättariffen som effektdelen och lag- regleringen inom detta område är mycket sparsam. I Sverige tillämpas effekttariffer ”nedåt” i systemet så att regionnäten betalar effekt- avgifter till stamnätet och lokalnäten betalar effektavgifter till region- näten oavsett vilken riktning som energin flyter. Man skulle precis lika gärna kunna tillämpa metoden att kraftverken på stamnätsnivå bör betala för nättransporten fram till kunderna som ofta ligger på region- och lokalnätsnivå. Det bör dock noteras att detta är en filo- sofisk fråga men att valet av metod påverkar konkurrensen mellan kraftverk på olika spänningsnivåer. Det är också viktigt att notera att det alltid är konsumenterna som på olika sätt finansierar kraft- verken, antingen via nättariffen eller via sina elinköp. En konsekvens av den svenska filosofin är också att kraftverk på region- och lokal- nätsnivån kan få betalt för sin ”nätnytta” om de med sin produktion minskar kostnaderna för det nät till vilka de är anslutna. För energi- delen gäller detta även på stamnätsnivå där kraftverk som minskar stamnätets förluster krediteras för detta. Dagens tariffnivåer för kraftverk på lokal- och regionnätsnivåer ligger generellt sett högt jämfört med vad producenter betalar på stamnätsnivå. Detta beror bland annat på metoden att ta ut effekttariffer enligt ovan. För till exempel vindkraft kompenseras inte högre effekttariff på lägre spän- ningsnivå med en motsvarande höjning av ersättning för nätnytta. Det är i princip möjligt att göra om tariffsystemet för att inte miss- gynna produktion på lägre spänningsnivåer. Detta skulle medföra en mycket omfattande lagförändring och det skulle även påverka Energimarknadsinspektionens övervakning av nättarifferna. Det har inte bedömts som rimligt att föreslå någon stor genomgripande för- ändring av tariffsystemet inom denna utrednings ramar. En viktig fråga i detta sammanhang är också att Svenska Kraftnät tidigare hade en jämnare fördelning av sina kostnader mellan producenter och konsumenter men att man på grund av anpassning till grannländer- na sänkte tarifferna för producenterna och höjde dem för konsu- menterna. Detta medförde ökad konkurrenskraft för producenter på stamnät men också till viss del för producenter på andra nätnivåer eftersom nätnyttan ökade i takt med att tarifferna till regionnäten ökade. Denna ordning har skapat ett problem idag på så sätt att Svenska Kraftnäts tariffer för producenter i många fall kan vara så attraktiva att det för en producent kan vara lönsammare att inte</P>
<P class="p273 ft15">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Uppdraget och dess genomförande</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft8">ansluta sig till regionnätet (med högre tariffer) utan i stället finan- siera en längre (egentligen inte samhällsekonomisk) ledning för att ansluta sig till stamnätet.</P>
<P class="p275 ft31"><SPAN class="ft31">1.2</SPAN><SPAN class="ft59">Uppdraget</SPAN></P>
<P class="p113 ft8"><SPAN class="ft10">A: </SPAN>Utvärdera om det nuvarande regelverket för förnybar elproduktion skapar hinder för en storskalig utveckling och utbyggnad av den förny- bara elproduktionen. Bedöms förändringar av regelverket krävas skall utredaren lämna sådana förslag.</P>
<P class="p276 ft8">Denna del tolkas som att summan av förslagen inte ska missgynna förnybar produktion generellt. ”Storskalig” tolkas inte som att av- sikten är att signifikant ändra konkurrensen mellan större och mindre kraftverk utan snarare att få till ett system som medför en rationell utbyggnad av elsystemet vid större mängder förnybar produktion. Med ”större mängder” avses här det som riksdagen beslutar om, vilket med nuvarande regelverk leder till cirka 17 TWh per år. Före- slagna förändringar är inte begränsade till att enbart gälla denna mängd ny förnybar elproduktion.</P>
<P class="p277 ft8"><SPAN class="ft10">B: </SPAN>Lämna förslag till hur nuvarande reducerade nätavgift för mindre elproduktionsanläggningar enligt 4 kap. 10 § ellagen (1997:857) kan ersättas av enhetliga principer för bestämmandet av nätavgifter för pro- duktionsanläggningar samt undersöka behovet av och lämna förslag till eventuella övergångsbestämmelser avseende nätavgifter för befintliga anläggningar färdigställda före den 1 januari 2007.</P>
<P class="p217 ft8">Avsikten är att ta bort undantaget för anläggningar som är mindre än 1,5 MW. Motivet att ta bort det är att denna precisa gräns med- fört att verk på t.ex. 1,6 MW har fått incitament att officiellt minska nivån på installerad effekt. Dessutom byggs vindkraftsfarmer hellre med 1,5 <NOBR>MW-verk</NOBR> än mer ekonomiskt gångbara större verk för att man vill få ner nättariffen. Att helt ta bort gränsen för samtliga an- läggningar kan eventuellt ställa till stora problem för riktigt små anläggningar. Dessutom uppstår enligt direktiven ändå en ny gräns (punkt D) där riktigt små anläggningar inte behöver timmätas. Ett problem har också varit den negativa debatt som skapats eftersom andra nätkunder får betala mer.</P>
<P class="p278 ft15">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td82"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td83"><P class="p22 ft39">Uppdraget och dess genomförande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft8">Övergångsreglerna är här centrala för redan existerande småskalig produktion. Som nämnts ovan görs inte tolkningen att ”storskalig” produktion innebär att man vill förändra konkurrenskraften till större anläggningars fördel. Detta innebär att förutsättningarna för att kunna erhålla en rimlig ekonomi även i ny småskalig produktion på något sätt måste beaktas.</P>
<P class="p280 ft8"><SPAN class="ft10">C: </SPAN>Kartlägga förekomsten av små produktionsanläggningar för förnybar el i Sverige och göra en bedömning av sådana anläggningars framtida utveckling.</P>
<P class="p281 ft8">”Små produktionsanläggningar” tolkas som anläggningar mindre än 1,5 MW. Även något större anläggningar studeras i utredningen. Däremot avses enbart nätanslutna anläggningar. ”Framtida” utveck- ling tolkas som perioden efter det att föreslagna åtgärder är genom- förda och det har gått en tid.</P>
<P class="p280 ft8"><SPAN class="ft10">D: </SPAN>Lämna förslag till den lagstiftning och det regelverk i övrigt som krävs för att ett undantag från nuvarande krav på timvis mätning, be- räkning och rapportering för inmatning av el från små anläggningar för förnybar elproduktion skall kunna införas.</P>
<P class="p282 ft8">”Små anläggningar” innebär betydligt mindre anläggningar än 1,5 MW. Tolkningen är att det avser anläggningar vars huvudsakliga pro- duktion inte går utanför konsumentens område, dvs. huvudsakli- gen produktion för egen konsumtion. Det kan dock finnas mindre anläggningar <NOBR>(10-tals</NOBR> kW) som enbart levererar direkt till nätet.</P>
<P class="p280 ft8"><SPAN class="ft10">E: </SPAN>Lämna förslag till generella, icke diskriminerande riktlinjer enligt vilka ersättning kan bestämmas vid inmatning av el, från mindre el- produktionsanläggningar.</P>
<P class="p281 ft8">Här används beteckningen ”mindre produktionsanläggningar”. Av- sikten är inte att i lagstiftningen särskilja mellan små och större an- läggningar utan att beräkningsmetoderna ska vara så korrekta som möjligt.</P>
<P class="p67 ft8">Det finns ett flertal länder som efter en avregleringsprocess ändå har fått igång en betydande nysatsning på förnybar energi, däribland Tyskland, Spanien, Storbritannien och Portugal. För att finna alter- nativa lösningar har därför dessa länders (kallade ”de fyra studerade länderna”) hantering av de för denna utredning intressanta frågor</P>
<P class="p111 ft15">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Uppdraget och dess genomförande</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft8">studerats. De frågor som har visat sig viktiga, där det finns intres- santa likheter samt skillnader mellan Sverige och de fyra studerade länderna är nättariffer, finansiering av nätinvesteringar och admini- strativa anslutningsregler.</P>
<P class="p283 ft31"><SPAN class="ft31">1.3</SPAN><SPAN class="ft59">Utredningens bedrivande</SPAN></P>
<P class="p84 ft8">Utredningen inledde sitt arbete i mars 2007. Under utredningstiden har utredaren och sekreterarna sammanträtt med Energinätsutred- ningen.</P>
<P class="p284 ft8">Utredningen har haft underhandskontakter med representan- ter för Energimarknadsinspektionen Energimyndigheten, E.ON, Fortum, SERO, Svenska Kraftnät, Svensk Energi, Svensk Vind- kraft, Vattenfall samt ytterligare ett antal nätföretag och småskaliga elproducenter.</P>
<P class="p61 ft8">Utredningens ordförande har även deltagit i ett antal seminarier under utredningstiden.</P>
<P class="p61 ft8">Utredningen har haft sex sammanträden med experterna varav två tvådagarssammanträden, ett i internatform.</P>
<P class="p285 ft15">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<P class="p0 ft7">2 Förnybar elproduktion i Sverige</P>
<P class="p286 ft31"><SPAN class="ft31">2.1</SPAN><SPAN class="ft59">Direktiv Dir 2007:10</SPAN></P>
<P class="p287 ft48">Kartlägga förekomsten av små produktionsanläggningar för förnybar el i Sverige och göra en bedömning av sådana anläggningars framtida utveckling.</P>
<P class="p288 ft31"><SPAN class="ft31">2.2</SPAN><SPAN class="ft59">Sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p289 ft46">Det fanns år 2006 1 916 anläggningar som erhöll elcertifikat, det vill säga vindkraft, solel, småskalig vattenkraft och biobränslebaserade kraftvärmeanläggningar. Totala antalet enheter var 2 288. Av anlägg- ningarna var 1 847 mindre eller lika med 1,5 MW och av dessa var 229 mindre än eller lika med 50 kW.</P>
<P class="p174 ft44">För att aktörerna på marknaden ska investera i ny elproduktion krävs långsiktiga och stabila ekonomiska förutsättningar. På intäkts- sidan finns elpris och elcertifikatspris. Elpriset bedöms inte komma att sjunka. Elcertifikatspriset däremot, kommer med ett statiskt el- certifikatssystem att bli mycket lågt när utbyggnaden av ny certifi- katberättigad elproduktion passerar 17 TWh, motsvarande dagens kvoter. Med ett mycket lågt certifikatspris kommer ingen elpro- duktion att byggas ut när 17 TWh har uppnåtts, förutsatt att inte elpriset ökar avsevärt. Det är därför viktigt att riksdagen i ett tidigt skede beslutar om ett nytt mål inom elcertifikatssystemet om man önskar mer än 17 TWh produktion där elpriset inte räcker som finan- siering.</P>
<P class="p290 ft26">Det finns många potentialbedömningar och prognoser gjorda av- seende hur stor utbyggnaden av ny elproduktion kan bli. Vad som i slutänden realiseras beror till stor del på de ekonomiska förutsätt- ningarna. Kraftvärmeanläggningar i fjärrvärmesystem producerar idag cirka 7 TWh el per år, varav biobränslebaserade cirka 3,4 TWh el. Fram till år 2010 planeras en utbyggnad om ytterligare 3 TWh.</P>
<P class="p291 ft15">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31362x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Förnybar elproduktion i Sverige</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft10">Cirka 1,2 TWh av den nytillkommande är biobränslebaserad pro- duktion. På lång sikt visar prognoser och potentialbedömningar att den biobränslebaserade kraftvärmen, förutom värmeproduktionen, kommer att kunna stå för mellan 18 och 20 TWh el per år. Elforsk bedömer att omkring 60 procent av bränslet kommer att bestå av biobränsle år 2015.</P>
<P class="p60 ft10">Tre solcellsanläggningar finns i elcertifikatssystemet idag. Be- dömningen är att spridningen av solcellsanläggningar kommer att ske relativt långsamt och att det kommersiella genombrottet kommer att ske cirka år 2025. När det gäller vågkraft bedöms endast ett fåtal pilotanläggningar ha kommit in i kraftsystemet år 2025. Elproduk- tion genom geotermi bedöms inte komma att ske de närmaste tjugo åren.</P>
<P class="p292 ft46">För utbyggnad av storskalig vattenkraft finns en potential på maxi- malt 5 TWh i de redan exploaterade stora älvarna och cirka 1 TWh för de småskaliga. Det finns en effektiviseringspotential i den be- fintliga storskaliga vattenkraften som kan bedömas till <NOBR>1–2</NOBR> TWh. När det gäller vattenkraften finns svårigheter att få acceptans för plane- rade projekt och tillståndsprocessen kan bli svår och lång, med en stor osäkerhet som följd om projektet kan genomföras eller inte. Energimyndigheten har sammantaget bedömt att vattenkraften totalt kan öka med 0,75 TWh till år 2015. SERO har bedömt potentialen för småskalig vattenkraft till 1, 8 TWh.</P>
<P class="p293 ft46">Enligt Energimyndighetens prognoser kommer vindkraften att producera cirka 8,6 TWh år 2025. Där sätter elcertifikatssystemet en gräns. Det finns emellertid betydligt större potential att bygga ut vindkraften. Det finns enligt Energimyndighetens sammanställning över planerade anläggningar i Sverige över 25 MW<SPAN class="ft68">TPF</SPAN><SPAN class="ft69">1</SPAN><SPAN class="ft68">FPT</SPAN>, för närvarande projekt med totalt mellan 1 127 och 1 539 vindkraftverk i tillstånds- processen. Om alla realiserades blir beräknad elproduktion mellan 17 och 23 TWh. Fram till år 2010 beräknas 340 vindkraftverk komma att byggas, som tillsammans med befintlig installerad effekt når en beräknad årsproduktion om knappt 3,5 TWh.</P>
<P class="p294 ft26">Den förnybara småskaliga elproduktionen har hittills funnits företrädesvis i södra eller mellersta delen av landet. Tendensen för de stora anläggningarna är att ny landbaserad vindkraft lokaliseras i norra Sverige och havsbaserad i södra delen men att det också planeras en mängd små (mindre än 25 MW) i södra Sverige.</P>
<P class="p132 ft16"><SPAN class="ft36">1</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Planerade vindkraftsanläggningar, www.energimyndigheten.se/vindkraft.</P>
<P class="p295 ft15">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td84"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td85"><P class="p22 ft39">Förnybar elproduktion i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft31"><SPAN class="ft31">2.3</SPAN><SPAN class="ft59">Inledning</SPAN></P>
<P class="p297 ft44">Utredningen ska enligt kommittédirektivet kartlägga förekomsten av små produktionsanläggningar för förnybar el och göra en bedöm- ning av sådana anläggningars framtida utveckling. Vad som definieras som små produktionsanläggningar är inte helt klarlagt. Utredningen har valt att i kartläggningen göra en indelning i två kategorier, en för anläggningar mindre eller lika med 1 500 kW och en för anlägg- ningar mindre eller lika med 50 kW. Den förra gränsen har valts i enlighet med definitionen för småskaligt i ellagen 4 kap 10 § och den senare har valts av flera olika skäl. Utredningen har bedömt det som en gräns utifrån vad som skulle kunna betraktas som produktions- anläggningar huvudsakligen för husbehov. Ur elnätssynpunkt bedöms den storleken på nätanslutning sällan ge upphov till några större investeringar. Vid 50 kW går också en gräns för skatteplikt, enligt energiskattelagen (1994:1776) 11 kap 2 § där det sägs att: <SPAN class="ft49">elektrisk kraft inte är skattepliktig om den till lägre effekt än 50 kilowatt utan ersättning levererats av en producent eller en leverantör till en förbru- kare som inte står i intressegemenskap med producenten eller leveran- tören.</SPAN></P>
<P class="p298 ft26">När det gäller bedömningen av anläggningars framtida utveckling har utredningen sammanställt redan gjorda prognoser och potential- bedömningar och i detta fall har utredningen inte gjort en strikt uppdelning mellan småskaligt och storskaligt. Här är det antalet till- kommande kilowattimmar förnybar el som är det viktiga.</P>
<P class="p299 ft31"><SPAN class="ft31">2.4</SPAN><SPAN class="ft59">Kartläggning av produktionsanläggningar för förnybar el</SPAN></P>
<P class="p80 ft70">Under 2006 var den totala elproduktionen (preliminära siffror) i Sverige 140,3 TWh (Tabell 2.1). Förbrukningen var samma år 146,4 TWh.</P>
<P class="p300 ft15">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31364x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft16">Förnybar elproduktion i Sverige SOU 2008:13</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr7 td86"></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p301 ft3">Tabell 2.1</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p22 ft16">Total elproduktion i Sverige</P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td86"></TD>
<TD class="tr28 td88"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td89"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td90"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td86"></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p302 ft71">Tillförsel</P></TD>
<TD class="tr7 td56"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td87"><P class="p303 ft39">TWh 2006</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td86"></TD>
<TD class="tr28 td88"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td89"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td90"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td86"></TD>
<TD class="tr14 td40"><P class="p302 ft3">Vattenkraft</P></TD>
<TD class="tr14 td56"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td87"><P class="p304 ft3">61,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td86"></TD>
<TD class="tr0 td40"><P class="p302 ft3">Vindkraft</P></TD>
<TD class="tr0 td56"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td87"><P class="p304 ft3">1,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td40"><P class="p302 ft3">Kärnkraft</P></TD>
<TD class="tr16 td56"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td87"><P class="p304 ft3">65,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td91"><P class="p302 ft3">Övrig värmekraft</P></TD>
<TD class="tr16 td87"><P class="p304 ft3">13,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td91"><P class="p302 ft71">varav biobränslebaserad elproduktion i</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td87"><P class="p305 ft72">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td86"></TD>
<TD class="tr34 td40"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td56"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td86"></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr26 td91"><P class="p302 ft73">fjärrvärmesystem</P></TD>
<TD class="tr35 td87"><P class="p170 ft34"><SPAN class="ft74">Ca 3,4</SPAN>TPF FPT</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td86"></TD>
<TD class="tr34 td87"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td91"><P class="p302 ft75">varav biobränslebaserad elproduktion i</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td87"><P class="p304 ft75">Ca 4,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td86"></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr14 td92"><P class="p302 ft71">industriella kraftvärmesystem</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td86"></TD>
<TD class="tr35 td90"><P class="p22 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td91"><P class="p302 ft71">Elproduktion totalt</P></TD>
<TD class="tr14 td87"><P class="p304 ft71">140,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr36 td92"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td90"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td91"><P class="p301 ft3">Källa: Elåret 2006, Svensk Energi</P></TD>
<TD class="tr24 td87"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p306 ft46">Utredningen har haft tillgång till Energimyndighetens register över anläggningar som godkänts för elcertifikat. I elcertifikatsregistret finns alla anläggningar som tilldelas elcertifikat. Certifikatberättiga- de produktionsanläggningar är vindkraft, solel, vågenergi, geotermisk energi och biobränslebaserade kraftvärmeanläggningar. Därutöver är vissa vattenkraftanläggningar berättigade: Anläggningar på 1,5 MW eller mindre som var i drift före maj 2003, anläggningar som tagits ur drift före 1 juli 2001 och som därefter tagits i drift efter utgången av 2002, eller en anläggning som tagits i drift första gången efter utgången av 2002. Det finns certifikatsberättigade anläggningar som inte ansökt om certifikat och dessa saknas i kartläggningen. Totalt sett torde ändå de flesta småskaliga förnybara elproduktionsanlägg- ningarna i Sverige finnas med i registret. De som saknas bedöms vara anläggningar med mycket låg elproduktion eller som inte producerat någonting alls under år 2006. Som nämns i kapitel 4.6 så innebär dagens lagstiftning att elproduktionen måste timmätas för att elcerti- fikat ska erhållas, och med dagens kostnad bara för timmätning så är det knappast lönsamt att anmäla en anläggning till elcertifikats- registret om den är i storleksordningen ett par kilowatt. SERO uppskattar att det 2006 fanns 400<SPAN class="ft68">TPF</SPAN><SPAN class="ft69">3</SPAN><SPAN class="ft68">FPT </SPAN>småskaliga produktionsanlägg- ningar som inte är anslutna till elcertifikatssystemet på grund av för höga mätnings- och rapporteringskostnader. Det finns t.ex. mer än tio gånger så många solcellsanläggningar i samma storleksklass som</P>
<P class="p277 ft67"><SPAN class="ft36">2</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Eftersom allokeringen av bränsle på el- och värmeproduktion varierar beroende på styr- medel och skatter är dessa cirkauppgifter uppskattade.</P>
<P class="p307 ft16"><SPAN class="ft36">3</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Villkor för försäljning av el från nätanslutna solcellsanläggningar- nuläge och förbättring- förslag (06:48), 2006. Elforsk.</P>
<P class="p308 ft15">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31365x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr18 td84"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td85"><P class="p22 ft39">Förnybar elproduktion i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p309 ft26">de solcellsanläggningar som har elcertifikat<SPAN class="ft66">TPF</SPAN><SPAN class="ft77">4</SPAN><SPAN class="ft66">FPT</SPAN>. År 2006 fanns det, en- ligt Energimyndighetens elcertifikatsregister från början av år 2007, 1 916 anläggningar som erhöll elcertifikat (tabell 2.2). Några av an- läggningarna består av flera enheter. Det gäller t.ex. vindkraftsparker. Antalet enheter var 2 288. Av anläggningarna var 1 847 mindre eller lika med 1,5 MW och 229 var mindre än eller lika med 50 kW.</P>
<P class="p310 ft3">Tabell 2.2 Antal anläggningar i Energimyndighetens elcertifikatssystem, januari 2007</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr37 td74"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td70"><P class="p311 ft71">Antal anl i</P></TD>
<TD class="tr37 td93"><P class="p311 ft71">Antal enh i</P></TD>
<TD class="tr37 td70"><P class="p312 ft16">Antal småsk.</P></TD>
<TD class="tr37 td40"><P class="p182 ft71">Antal riktigt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td74"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td70"><P class="p313 ft47">cert.systemet</P></TD>
<TD class="tr14 td93"><P class="p312 ft16">cert.systemet</P></TD>
<TD class="tr14 td70"><P class="p303 ft71"><1,5 MW</P></TD>
<TD class="tr14 td40"><P class="p314 ft16">små <50 kW</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td94"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr38 td95"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr38 td96"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr38 td95"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr38 td88"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td74"><P class="p27 ft3">Vattenkraft</P></TD>
<TD class="tr14 td70"><P class="p304 ft3">1 067</P></TD>
<TD class="tr14 td93"><P class="p315 ft3">1 265</P></TD>
<TD class="tr14 td70"><P class="p170 ft3">1 122</P></TD>
<TD class="tr14 td40"><P class="p170 ft3">209</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td74"><P class="p27 ft3">Vindkraft</P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p304 ft3">716</P></TD>
<TD class="tr16 td93"><P class="p315 ft3">868</P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p304 ft3">695</P></TD>
<TD class="tr16 td40"><P class="p170 ft3">17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td74"><P class="p27 ft3">Bioel</P></TD>
<TD class="tr0 td70"><P class="p304 ft3">130</P></TD>
<TD class="tr0 td93"><P class="p315 ft3">152</P></TD>
<TD class="tr0 td70"><P class="p304 ft3">27</P></TD>
<TD class="tr0 td40"><P class="p170 ft3">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td74"><P class="p27 ft3">Solel</P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p304 ft3">3</P></TD>
<TD class="tr16 td93"><P class="p315 ft3">3</P></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p304 ft3">3</P></TD>
<TD class="tr16 td40"><P class="p170 ft3">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td94"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td95"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td96"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td95"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td88"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td74"><P class="p27 ft71">Summa</P></TD>
<TD class="tr14 td70"><P class="p304 ft71">1 916</P></TD>
<TD class="tr14 td93"><P class="p315 ft71">2 288</P></TD>
<TD class="tr14 td70"><P class="p170 ft71">1 847</P></TD>
<TD class="tr14 td40"><P class="p170 ft71">229</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td94"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td95"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td96"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td95"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p316 ft10">Det fanns under 2006 inga anläggningar som producerade el med hjälp av geotermi eller vågkraft.</P>
<P class="p317 ft10">Anläggningarna som finns i elcertifikatssystemet finns företrä- desvis i södra och mellersta delen av landet, vilket tabellerna 3 och 4 visar. Angiven årsproduktion är beräknade siffror som ägaren uppgett vid ansökandet om elcertifikat. Observera att dessa siffror inte stämmer med det antal elcertifikat som utfärdades under 2006 vilket var 12 156 940 (se vidare under 2.5.2 Elcertifikat). Anledningen till skillnaden är troligtvis att anläggningsägare till kraftvärmeverk angett hela sin elproduktion, även den som inte är baserad på förnybara bränslen.</P>
<P class="p318 ft16"><SPAN class="ft36">4</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Muntlig uppgift från Elforsk. Se exempel på solcellsanläggningar på www.elforsk.se/solenergi.</P>
<P class="p319 ft15">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31366x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Förnybar elproduktion i Sverige</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft3">Tabell 2.3 Av elproducent vid ansökan om att få anläggning godkänd för elcertifikat angiven årsproduktion uppdelat per län.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr37 td86"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td97"><P class="p27 ft3">Län</P></TD>
<TD class="tr37 td98"><P class="p182 ft3">Biobränsle,</P></TD>
<TD class="tr37 td63"><P class="p321 ft3">Sol,</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td99"><P class="p171 ft3">Vatten, MWh</P></TD>
<TD class="tr37 td60"><P class="p313 ft3">Vind,</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td100"><P class="p42 ft3">Totalt, MWh</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td86"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td98"><P class="p322 ft71">MWh</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td63"><P class="p323 ft16">MWh</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td60"><P class="p313 ft71">MWh</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td86"></TD>
<TD class="tr30 td97"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td99"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td100"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td86"></TD>
<TD class="tr38 td101"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr38 td102"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr38 td103"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr38 td104"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr38 td105"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr38 td106"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td86"></TD>
<TD class="tr14 td97"><P class="p27 ft3">Norrbotten</P></TD>
<TD class="tr14 td98"><P class="p324 ft3">605 200</P></TD>
<TD class="tr14 td63"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p325 ft3">33 870</P></TD>
<TD class="tr14 td60"><P class="p314 ft3">57 486</P></TD>
<TD class="tr14 td100"><P class="p182 ft3">696 556</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p27 ft3">Västerbotten</P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p324 ft3">344 500</P></TD>
<TD class="tr16 td63"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p325 ft3">68 000</P></TD>
<TD class="tr16 td60"><P class="p314 ft3">10 372</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p182 ft3">422 872</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p27 ft3">Jämtland</P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p324 ft3">166 000</P></TD>
<TD class="tr16 td63"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p325 ft3">41 540</P></TD>
<TD class="tr16 td60"><P class="p314 ft3">260 079</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p182 ft3">467 619</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td86"></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p27 ft3">Västernorrland</P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p324 ft3">1 240 500</P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p325 ft3">96 280</P></TD>
<TD class="tr0 td60"><P class="p314 ft3">19 000</P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p182 ft3">1 355 780</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p27 ft3">Gävleborg</P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p324 ft3">1 128 001</P></TD>
<TD class="tr16 td63"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p325 ft3">208 702</P></TD>
<TD class="tr16 td60"><P class="p314 ft3">5 542</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p182 ft3">1 342 245</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p27 ft3">Dalarna</P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p324 ft3">208 000</P></TD>
<TD class="tr16 td63"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p325 ft3">184 590</P></TD>
<TD class="tr16 td60"><P class="p314 ft3">35 100</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p182 ft3">427 690</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td86"></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p27 ft3">Uppsala</P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p324 ft3">455 000</P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p325 ft3">10 940</P></TD>
<TD class="tr0 td60"><P class="p314 ft3">500</P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p182 ft3">466 440</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p27 ft3">Värmland</P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p324 ft3">830 000</P></TD>
<TD class="tr16 td63"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p325 ft3">148 870</P></TD>
<TD class="tr16 td60"><P class="p314 ft3">4 460</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p182 ft3">983 330</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p27 ft3">Västmanland</P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p324 ft3">713 800</P></TD>
<TD class="tr16 td63"><P class="p323 ft3">23</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p325 ft3">113 765</P></TD>
<TD class="tr16 td60"><P class="p314 ft3">50</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p182 ft3">827 638</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td86"></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p27 ft3">Stockholm</P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p324 ft3">1913 900</P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p325 ft3">1 160</P></TD>
<TD class="tr0 td60"><P class="p314 ft3">2 280</P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p182 ft3">1 917 340</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p27 ft3">Örebro</P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p324 ft3">422 660</P></TD>
<TD class="tr16 td63"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p325 ft3">184 734</P></TD>
<TD class="tr16 td60"><P class="p314 ft3">9 960</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p182 ft3">617 354</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p27 ft3">Södermanland</P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p324 ft3">281 100</P></TD>
<TD class="tr16 td63"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p325 ft3">42 070</P></TD>
<TD class="tr16 td60"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p182 ft3">323 170</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td86"></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p27 ft16">Västra Götaland</P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p324 ft3">446 990</P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p325 ft3">286 276</P></TD>
<TD class="tr0 td60"><P class="p314 ft3">198 983</P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p182 ft3">932 249</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p27 ft3">Östergötland</P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p324 ft3">960 000</P></TD>
<TD class="tr16 td63"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p325 ft3">114 233</P></TD>
<TD class="tr16 td60"><P class="p314 ft3">80 984</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p182 ft3">1 155 217</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p27 ft3">Jönköping</P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p324 ft3">173 000</P></TD>
<TD class="tr16 td63"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p325 ft3">89 058</P></TD>
<TD class="tr16 td60"><P class="p314 ft3">4 100</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p182 ft3">266 158</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td86"></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p27 ft3">Gotland</P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p324 ft3">25 000</P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p325 ft3">32</P></TD>
<TD class="tr0 td60"><P class="p314 ft3">208 305</P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p182 ft3">233 337</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p27 ft3">Kalmar</P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p324 ft3">977 000</P></TD>
<TD class="tr16 td63"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p325 ft3">61 370</P></TD>
<TD class="tr16 td60"><P class="p314 ft3">88 321</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p182 ft3">1 126 691</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p27 ft3">Halland</P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p324 ft3">400 700</P></TD>
<TD class="tr16 td63"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p325 ft3">78 503</P></TD>
<TD class="tr16 td60"><P class="p314 ft3">100 394</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p182 ft3">579 597</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td86"></TD>
<TD class="tr0 td97"><P class="p27 ft3">Kronoberg</P></TD>
<TD class="tr0 td98"><P class="p324 ft3">163 200</P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p325 ft3">80 217</P></TD>
<TD class="tr0 td60"><P class="p314 ft3">1 030</P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p182 ft3">244 447</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p27 ft3">Blekinge</P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p324 ft3">155 000</P></TD>
<TD class="tr16 td63"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p325 ft3">42 147</P></TD>
<TD class="tr16 td60"><P class="p314 ft3">39 650</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p182 ft3">236 797</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td97"><P class="p27 ft3">Skåne</P></TD>
<TD class="tr16 td98"><P class="p324 ft3">706 150</P></TD>
<TD class="tr16 td63"><P class="p323 ft3">40</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p325 ft3">59 754</P></TD>
<TD class="tr16 td60"><P class="p314 ft3">314 973</P></TD>
<TD class="tr16 td100"><P class="p182 ft3">1 080 917</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td86"></TD>
<TD class="tr36 td101"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td102"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td103"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td104"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td105"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td106"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td86"></TD>
<TD class="tr14 td97"><P class="p27 ft3">Totalt</P></TD>
<TD class="tr14 td98"><P class="p324 ft3">12 315 701</P></TD>
<TD class="tr14 td63"><P class="p323 ft3">63</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p325 ft3">1 946111</P></TD>
<TD class="tr14 td60"><P class="p314 ft3">1 441 569</P></TD>
<TD class="tr14 td100"><P class="p182 ft3">15 703 444</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td86"></TD>
<TD class="tr34 td101"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td102"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td103"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td104"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td105"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td106"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p326 ft26">Om man delar upp Sverige i tre regioner, norra (Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland), mellersta (Gävleborg, Dalarna, Uppsala, Värmland, Västmanland, Stockholm, Örebro, Södermanland) och södra Sverige (Västra Götaland, Östergötland, Jönköping, Gotland, Kalmar, Halland, Kronoberg, Blekinge, Skåne) fördelas den angivna elproduktionen enligt följande tabell.</P>
<P class="p327 ft15">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31367x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr18 td84"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td85"><P class="p22 ft39">Förnybar elproduktion i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft16">Tabell 2.4 Av elproducent vid ansökan om att få anläggning godkänd för el- certifikat angiven årsproduktion med Sverige uppdelat i tre regioner.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr37 td107"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p182 ft3">Biobränsle</P></TD>
<TD class="tr37 td109"><P class="p323 ft3">Sol</P></TD>
<TD class="tr37 td110"><P class="p171 ft3">Vatten</P></TD>
<TD class="tr37 td46"><P class="p314 ft3">Vind</P></TD>
<TD class="tr37 td60"><P class="p329 ft3">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td111"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr38 td112"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr38 td113"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr38 td114"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr38 td115"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr38 td105"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td107"><P class="p27 ft3">Norra Sverige</P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p329 ft3">2 356 200</P></TD>
<TD class="tr14 td109"><P class="p330 ft3">0</P></TD>
<TD class="tr14 td110"><P class="p331 ft3">239 690</P></TD>
<TD class="tr14 td46"><P class="p242 ft3">346 937</P></TD>
<TD class="tr14 td60"><P class="p332 ft3">2 942 827</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td107"><P class="p27 ft16">Mellersta Sverige</P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p329 ft3">5 952 461</P></TD>
<TD class="tr16 td109"><P class="p330 ft3">23</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p331 ft3">894 831</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p242 ft3">57 892</P></TD>
<TD class="tr16 td60"><P class="p332 ft3">6 905 207</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td107"><P class="p27 ft3">Södra Sverige</P></TD>
<TD class="tr16 td108"><P class="p329 ft3">4 007 040</P></TD>
<TD class="tr16 td109"><P class="p330 ft3">40</P></TD>
<TD class="tr16 td110"><P class="p331 ft3">811 590</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p242 ft3">1 036 740</P></TD>
<TD class="tr16 td60"><P class="p332 ft3">5 855 410</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td111"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td112"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td113"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td114"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td115"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td105"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td107"><P class="p27 ft3">Totalt</P></TD>
<TD class="tr14 td108"><P class="p329 ft16">12 315 701</P></TD>
<TD class="tr14 td109"><P class="p330 ft3">63</P></TD>
<TD class="tr14 td110"><P class="p331 ft3">1 946 111</P></TD>
<TD class="tr14 td46"><P class="p242 ft3">1 441 569</P></TD>
<TD class="tr14 td60"><P class="p332 ft3">15 703 444</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td111"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td112"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td113"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td114"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td115"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td105"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p333 ft31"><SPAN class="ft31">2.5</SPAN><SPAN class="ft59">Ekonomiska förutsättningar för ny elproduktion</SPAN></P>
<P class="p334 ft46">Utbyggnaden av anläggningar för förnybar elproduktion är, vid sidan av acceptansproblem och tillståndsgivning, främst beroende av vilka ekonomiska förutsättningar anläggningarna får. På utgiftssidan ligger kostnader för inköp av själva kraftverket, material, tillstånd av olika slag, mark, byggnation av väg etcetera. Kostnader för att ansluta an- läggningen till elnätet kan vara en betydande del av den totala kost- naden och den årliga tariffen som en anläggning ska betala för nät- tjänsten kan också vara en stor den av de totala driftskostnaderna.</P>
<P class="p335 ft10">Kostnaden för att producera el har uppskattats i Elforsks rap- port El från nya anläggningar<SPAN class="ft34">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">5</SPAN><SPAN class="ft34">FPT</SPAN>. Uppskattningarna har gjorts enligt annuitetsmetoden med sex procent real kalkylränta och 20 års av- skrivningstid. För vattenkraft har dock valts en avskrivningstid på 40 år.</P>
<P class="p336 ft16"><SPAN class="ft36">5</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>El från nya anläggningar (07:50), 2007. Elforsk.</P>
<P class="p319 ft15">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31368x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft16">Förnybar elproduktion i Sverige SOU 2008:13</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr7 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td34"><P class="p337 ft3">Tabell 2.5</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr7 td116"><P class="p182 ft16">Elproduktionskostnad för några förnybara elproduktionstekniker</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td86"></TD>
<TD class="tr28 td117"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td118"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td119"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td120"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td121"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td120"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td122"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td123"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td86"></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr24 td124"><P class="p338 ft47">Biokraft-</P></TD>
<TD class="tr24 td125"><P class="p339 ft47">Biokraft-</P></TD>
<TD class="tr24 td126"><P class="p340 ft47">Vindkraft,</P></TD>
<TD class="tr24 td127"><P class="p341 ft47">Vindkraft,</P></TD>
<TD class="tr24 td126"><P class="p342 ft47">Vindkraft,</P></TD>
<TD class="tr24 td128"><P class="p343 ft47">Vindkraft,</P></TD>
<TD class="tr24 td42"><P class="p344 ft39">Vatten-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td86"></TD>
<TD class="tr18 td61"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td124"><P class="p338 ft39">värme</P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p344 ft47">värme</P></TD>
<TD class="tr18 td126"><P class="p345 ft16">land</P></TD>
<TD class="tr18 td127"><P class="p346 ft16">land</P></TD>
<TD class="tr18 td126"><P class="p347 ft47">hav</P></TD>
<TD class="tr18 td128"><P class="p343 ft47">hav</P></TD>
<TD class="tr18 td42"><P class="p344 ft47">kraft</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td86"></TD>
<TD class="tr39 td61"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td124"><P class="p338 ft39">80 MW</P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p344 ft39">10 MW</P></TD>
<TD class="tr39 td126"><P class="p340 ft39">4,25 MW</P></TD>
<TD class="tr39 td127"><P class="p341 ft39">40 MW</P></TD>
<TD class="tr39 td126"><P class="p342 ft39">150 MW</P></TD>
<TD class="tr39 td128"><P class="p343 ft39">750 MW</P></TD>
<TD class="tr39 td42"><P class="p344 ft39">90 MW</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td86"></TD>
<TD class="tr33 td117"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td118"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td119"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td120"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td121"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td120"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td122"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td123"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td86"></TD>
<TD class="tr18 td61"><P class="p302 ft71">Kapitalkostnad</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td124"><P class="p42 ft3">42,5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td125"><P class="p313 ft3">72,2</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td126"><P class="p348 ft3">45,5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td127"><P class="p312 ft3">38,3</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td126"><P class="p325 ft3">63,5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td128"><P class="p313 ft3">68,8</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td42"><P class="p171 ft3">21,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td86"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td61"><P class="p302 ft71">6 % ränta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td86"></TD>
<TD class="tr28 td124"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td125"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td126"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td127"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td126"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td128"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td42"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td86"></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p302 ft3">Kapitalkostnad</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td124"><P class="p42 ft3">65,3</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td125"><P class="p313 ft3">112,3</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td126"><P class="p348 ft3">69,9</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td127"><P class="p312 ft3">58,9</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td126"><P class="p325 ft3">97,5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td128"><P class="p313 ft3">105,6</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td42"><P class="p171 ft3">39,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td86"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr37 td117"><P class="p302 ft3">12 % ränta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td86"></TD>
<TD class="tr30 td118"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td119"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td120"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td121"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td120"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td122"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td123"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td86"></TD>
<TD class="tr18 td61"><P class="p302 ft16">Drift- och under-</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td124"><P class="p42 ft3">13,7</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td125"><P class="p313 ft3">20,6</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td126"><P class="p348 ft3">9,0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td127"><P class="p312 ft3">9,0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td126"><P class="p325 ft3">10,0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td128"><P class="p313 ft3">14,0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td42"><P class="p171 ft3">3,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td86"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td61"><P class="p302 ft71">hållskostnad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td86"></TD>
<TD class="tr28 td124"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td125"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td126"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td127"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td126"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td128"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td42"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td86"></TD>
<TD class="tr7 td61"><P class="p302 ft3">Bränsle</P></TD>
<TD class="tr7 td124"><P class="p42 ft3">49,1</P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p313 ft3">63,4</P></TD>
<TD class="tr7 td126"><P class="p348 ft3">0,0</P></TD>
<TD class="tr7 td127"><P class="p312 ft3">0,0</P></TD>
<TD class="tr7 td126"><P class="p325 ft3">0,0</P></TD>
<TD class="tr7 td128"><P class="p313 ft3">0,0</P></TD>
<TD class="tr7 td42"><P class="p171 ft3">0,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p302 ft16">Värmekreditering</P></TD>
<TD class="tr16 td124"><P class="p42 ft3"><NOBR>-39,2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td125"><P class="p313 ft3"><NOBR>-55,8</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td126"><P class="p348 ft3">0,0</P></TD>
<TD class="tr16 td127"><P class="p312 ft3">0,0</P></TD>
<TD class="tr16 td126"><P class="p325 ft3">0,0</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p313 ft3">0,0</P></TD>
<TD class="tr16 td42"><P class="p171 ft3">0,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p302 ft3">Skatter</P></TD>
<TD class="tr16 td124"><P class="p42 ft3">0,0</P></TD>
<TD class="tr16 td125"><P class="p313 ft3">0,0</P></TD>
<TD class="tr16 td126"><P class="p348 ft3">0,0</P></TD>
<TD class="tr16 td127"><P class="p312 ft3">0,0</P></TD>
<TD class="tr16 td126"><P class="p325 ft3">0,0</P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p313 ft3">0,0</P></TD>
<TD class="tr16 td42"><P class="p171 ft3">3,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td86"></TD>
<TD class="tr36 td117"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td118"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td119"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td120"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td121"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td120"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td122"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td123"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td86"></TD>
<TD class="tr18 td61"><P class="p302 ft71">Elproduktions-</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td124"><P class="p42 ft3">66,1</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td125"><P class="p313 ft3">101,5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td126"><P class="p348 ft3">54,5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td127"><P class="p312 ft3">47,3</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td126"><P class="p325 ft3">73,5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td128"><P class="p313 ft3">82,8</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td42"><P class="p171 ft3">28,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td86"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td61"><P class="p302 ft71">kostnad 6 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td86"></TD>
<TD class="tr28 td124"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td125"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td126"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td127"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td126"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td128"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td42"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td86"></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p302 ft3">Elproduktions-</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td124"><P class="p42 ft3">88,9</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td125"><P class="p313 ft3">140,7</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td126"><P class="p348 ft3">78,9</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td127"><P class="p312 ft3">67,9</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td126"><P class="p325 ft3">107,5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td128"><P class="p313 ft3">119,6</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td42"><P class="p171 ft3">46,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td86"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr37 td117"><P class="p302 ft3">kostnad 12 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td86"></TD>
<TD class="tr30 td118"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td119"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td120"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td121"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td120"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td122"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td123"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p349 ft46">Drift- och underhållskostnader har uppskattats enligt följande i rapporten: ”De ”bränsleneutrala” vind- och vattenkraftanläggning- arna har i modellen åsatts rörliga respektive fasta drift- och under- hållskostnader uttryckt i kr/MWh bränsle respektive i procent av investeringen. Här ska noteras att de i vindkraftens rörliga kostnader vanligen ingående kostnaderna knutna till effektabonnemang och energiavgift för elöverföringen, beroende bland annat på den lokala stamnätsavgiften, har exkluderats för att likställa vindkraft med övriga kraftslag. De har satts till 4 öre/kWh för den större landbaserade parken och 6 öre/kWh för de båda havsbaserade anläggningarna. Den mindre landbaserade (dvs. anläggningen på 4,25 MW) belastas inte med dessa kostnader enligt 4 kap 10 § ellagen som anger att kraftverk/aggregat med en effekt på mindre än 1 500 kW endast betalar avgift för mätning, beräkning och rapportering på nätkon- cessionshavarens nät och inte kostnader för drift och underhåll av elnätet.” Anslutning till elnätet har uppskattats till en genomsnittlig kostnad på 2 500 kr/kW för havsbaserad vindkraft, 1 000 kr/kW för landbaserad vindkraft och 500 kr/kW för övriga kraftslag. Trots att den större havsbaserade vindkraftanläggningen förutsätts produ- cera mer el per effektenhet än den mindre anläggningen, beräknas den totala elproduktionskostnaden bli högre för den stora anlägg- ningen. Detta beror på att den stora anläggningen förutsätts uppföras längre ut från kusten, med högre kostnad för såväl investering som</P>
<P class="p350 ft15">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31369x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td84"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td85"><P class="p22 ft39">Förnybar elproduktion i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p351 ft10">drift och underhåll. Elproduktionskostnaden för vattenkraft varierar mycket beroende på skaleffekter. SERO har bedömt elproduktions- kostnaden för en genomsnittlig småskalig vattenkraftanläggning<SPAN class="ft34">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">6</SPAN><SPAN class="ft34">FPT </SPAN>(250 kW) till 79 öre per kWh, med en kalkylränta på 6 %. Kost- naderna fördelas på kapitalkostnader 51 öre, drift och tillsyn 12 öre, normalt underhåll 4 öre, avsättning till fördjupat underhåll och repa- rationer 5 öre, försäkring och administration 3 öre samt fastighets- skatt 4 öre per kWh.</P>
<P class="p352 ft10">På intäktssidan finns elpriset samt elcertifikat som många förny- bara produktionsanläggningar kan få. Det finns även olika stöd som vissa anläggningar erhåller eller har fått tidigare.</P>
<P class="p353 ft10"><SPAN class="ft10">2.5.1</SPAN><SPAN class="ft82">Elpris</SPAN></P>
<P class="p354 ft46">Spotmarknadens systempris<SPAN class="ft68">TPF</SPAN><SPAN class="ft69">7</SPAN><SPAN class="ft68">FPT </SPAN>(det nordiska pris som skulle ha gällt om det inte fanns några kapacitetsbegränsningar i det nordiska över- föringsnätet) sjönk under de första åren efter 1996. Det genomsnitt- liga systempriset var som lägst år 2000 (108 kr per MWh). Under perioden efter år 2000 steg systempriset för att nå det hittills högsta årsmedelpriset på 445 kr per MWh under torråret 2006. Trots att den relativt billiga nordiska vattenkraftsproduktionen ökade med drygt 35 TWh mellan åren 2004 och 2005 var systempriset 2005 (272 kr per MWh) högre än priset 2004 (264 kr per MWh). Det finns dock fundamentala faktorer som förklarar denna prisutveck- ling. Den främsta orsaken är handeln med utsläppsrätter som intro- ducerades 2005. Detta i kombination med historiskt sett höga priser på fossila insatsbränslen har påverkat prisnivån kraftigt. Vidare lades Barsebäcks andra reaktor ned i maj 2005 (orsakade en minskad års- produktion om cirka 2 TWh det året att jämföra med ökad vatten- kraftproduktion om 35 TWh).</P>
<P class="p355 ft41"><SPAN class="ft36">6</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>PM Småskalig vattenkraft Produktionskostnader, 2008. SERO.</P>
<P class="p356 ft16"><SPAN class="ft36">7</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>I detta avsnitt hämtas uppgifterna (förutom figur 2.1) från Prisbildning och konkurrens på elmarknaden (ER 2006:13) Energimyndigheten (Energimarknadsinspektionen).</P>
<P class="p357 ft15">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31370x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Förnybar elproduktion i Sverige</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td129"><P class="p22 ft3">Figur 2.1</P></TD>
<TD class="tr24 td11"><P class="p358 ft16">Årsgenomsnitt av spotmarknadens systempris i prisområde Sverige.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td130"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td131"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td11"><P class="p358 ft71">2007 års medelvärde är beräknat t.o.m. november.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td130"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr5 td131"><P class="p331 ft74">500</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td130"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr10 td131"><P class="p331 ft74">400</P></TD>
<TD class="tr10 td11"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr15 td130"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-49px;margin-bottom:0px;" class="p359 ft83"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-41px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:45px;" class="p359 ft83"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-19px;margin-top:23px;margin-right:-26px;margin-bottom:22px;" class="p359 ft83"><![endif]>kr/MWh</P></TD>
<TD class="tr17 td131"><P class="p331 ft74">300</P></TD>
<TD class="tr17 td11"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td131"><P class="p331 ft74">200</P></TD>
<TD class="tr17 td11"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td131"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr38 td11"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td130"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td131"><P class="p331 ft74">100</P></TD>
<TD class="tr16 td11"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td130"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr17 td131"><P class="p331 ft84">0</P></TD>
<TD class="tr17 td11"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td130"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td131"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p242 ft85">1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td130"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td131"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td11"><P class="p344 ft86">År</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr27 td132"><P class="p22 ft3">Källa: www.nordpool.com.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft10">Det finns, enligt Energimarknadsinspektionen, ingen orsak till att under de närmaste åren förvänta sig en långsiktig återgång till de prisnivåer som rådde fram till sekelskiftet. Även om det skulle bli ett snabbt fall i bränslepriserna kvarstår utsläppshandelns effekter på elpriset. Till detta kommer också effekterna av den minskade reservkapaciteten i såväl Norden som på kontinenten. Omfattande utbyggnader av ny produktionskapacitet kan förbättra situationen men det är samtidigt långa ledtider för tillkomsten av nya produk- tionsanläggningar.</P>
<P class="p360 ft10"><SPAN class="ft10">2.5.2</SPAN><SPAN class="ft82">Elcertifikat</SPAN></P>
<P class="p361 ft46">I riksdagens beslut i juni år 2002 om energipolitikens inriktning under de närmaste åren ingick bl.a. ett mål för att öka den årliga använd- ningen av el som produceras med hjälp av förnybara energikällor. I målet angavs att produktionen av förnybar el ska öka med 10 TWh från 2002 års nivå fram till år 2010<SPAN class="ft68">TPF</SPAN><SPAN class="ft69">8</SPAN><SPAN class="ft68">FPT</SPAN>. Det kan jämföras med 1997 års energipolitiska stödprogram som innebar en ökning av produktionen med 1,5 TWh på fem år. För att kunna uppfylla målet beslutade riksdagen 2003<SPAN class="ft68">TPF</SPAN><SPAN class="ft69">9</SPAN><SPAN class="ft68">FPT </SPAN>att införa ett system för handel med elcertifikat. Systemet startade den 1 maj år 2003. Målet med elcertifikatssystemet är att främja och skapa ett stabilt regelsystem för dem som pro- ducerar el med sol, vind, vatten och biobränsle (förnybar el). Den</P>
<P class="p193 ft41"><SPAN class="ft36">8</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17, rskr. 2001/02:317.</P>
<P class="p31 ft16"><SPAN class="ft36">9</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Prop. 2002/03:40, bet. 2002/03:NU6, rskr. 2002/03:133.</P>
<P class="p295 ft15">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31371x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td84"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td85"><P class="p22 ft39">Förnybar elproduktion i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p362 ft10">som producerar en MWh förnybar el tilldelas av staten ett elcerti- fikat som visar att elen producerats av förnybara energikällor. För att skapa efterfrågan på elcertifikat åläggs elleverantörer och elanvän- dare en skyldighet att varje kalenderår förvärva ett antal elcertifikat i förhållande till sin elförbrukning under kalenderåret. Denna skyl- dighet benämns kvotplikt. Elintensiv industri är undantagen från kvotplikt. För att skapa en växande marknad för elcertifikaten ökar kvotplikten årligen fram till år 2010.</P>
<P class="p363 ft44">Målet är att den förnybara elproduktionen ska öka med 17 TWh till år 2016 jämfört med 2002 års nivå. Det betyder att produk- tionen av certifikatberättigad elproduktion ska öka från 6,4 TWh till 23,4 TWh, vilket motsvarar ungefär 12 procent av den totala elför- brukningen i Sverige. År 2006 producerades i Sverige cirka 70 TWh förnybar el, att jämföra med den totala elproduktionen på 140 TWh. Befintlig storskalig vattenkraft, som inte var elcertifikatsberättigad, stod för huvuddelen av den förnybara andelen. Antalet utfärdade elcertifikat under 2006 visas i figur 2.2.</P>
<P class="p1 ft3">Figur 2.2 Antal utfärdade elcertifikat under 2006</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr24 td133"><P class="p364 ft16">10000000</P></TD>
<TD class="tr24 td50"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td134"><P class="p325 ft3">9149918</P></TD>
<TD class="tr24 td128"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr6 td133"><P class="p364 ft3">9000000</P></TD>
<TD class="tr30 td50"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td128"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td50"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td134"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td128"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td133"><P class="p364 ft3">8000000</P></TD>
<TD class="tr0 td50"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td134"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td128"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td133"><P class="p364 ft3">7000000</P></TD>
<TD class="tr16 td50"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td134"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td128"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td133"><P class="p364 ft3">6000000</P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td134"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td128"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td133"><P class="p364 ft3">5000000</P></TD>
<TD class="tr0 td50"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td134"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td128"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td133"><P class="p364 ft3">4000000</P></TD>
<TD class="tr0 td50"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td134"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td128"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td133"><P class="p364 ft3">3000000</P></TD>
<TD class="tr7 td50"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td134"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td128"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td133"><P class="p365 ft86">2018662</P></TD>
<TD class="tr31 td50"><P class="p22 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr31 td134"><P class="p22 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr31 td128"><P class="p22 ft88"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td133"><P class="p364 ft73">2000000</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td50"><P class="p365 ft3">988340</P></TD>
<TD class="tr26 td134"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td128"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr7 td133"><P class="p364 ft3">1000000</P></TD>
<TD class="tr31 td134"><P class="p22 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr31 td128"><P class="p22 ft88"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td50"><P class="p22 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td134"><P class="p22 ft76"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td128"><P class="p331 ft3">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td133"><P class="p364 ft3">0</P></TD>
<TD class="tr29 td50"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td134"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td50"><P class="p22 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td134"><P class="p22 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td128"><P class="p22 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td133"><P class="p348 ft3">Vatten</P></TD>
<TD class="tr14 td50"><P class="p366 ft3">Vind</P></TD>
<TD class="tr14 td134"><P class="p366 ft3">Bio</P></TD>
<TD class="tr14 td128"><P class="p367 ft16">Övrigt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td133"><P class="p368 ft39">Källa: Cesar</P></TD>
<TD class="tr27 td50"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr27 td134"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr27 td128"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p369 ft26">En utbyggnad av den förnybara elproduktionen är beroende av att marknadens aktörer får långsiktiga och stabila ekonomiska förut- sättningar. Riksdagen har beslutat om att elcertifikatssystemet ska drivas fram till år 2030. Systemet kan alltså sägas vara långsiktigt, men vad som kommer att hända med prisnivån på elcertifikat är inte helt</P>
<P class="p269 ft15">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31372x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Förnybar elproduktion i Sverige</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft10">förutsägbart. Nivån har, sedan elcertifikatssystemets införande vari- erat beroende på utbud och efterfrågan samt elpris.</P>
<P class="p370 ft3">Figur 2.3 Elcertifikatspris och elpris, samt det sammanlagda priset, kr/MWh. Streckad linje är terminspriser.</P>
<P class="p371 ft3">900,00</P>
<P class="p372 ft3">800,00</P>
<P class="p373 ft3">700,00</P>
<P class="p374 ft83">600,00</P>
<P class="p375 ft86"><INGENBILD zsrc="GWB31372xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GWB31372xi3.jpg/" id="inl_img2"> Elpris utfall 500,00 <INGENBILD zsrc="GWB31372xi4.jpg/" id="inl_img3"></P>
<P class="p376 ft86"><INGENBILD zsrc="GWB31372xi5.jpg/" id="inl_img4"><INGENBILD zsrc="GWB31372xi6.jpg/" id="inl_img5"><INGENBILD zsrc="GWB31372xi7.jpg/" id="inl_img6"><INGENBILD zsrc="GWB31372xi8.jpg/" id="inl_img7"><INGENBILD zsrc="GWB31372xi9.jpg/" id="inl_img8"><INGENBILD zsrc="GWB31372xi10.jpg/" id="inl_img9"><INGENBILD zsrc="GWB31372xi11.jpg/" id="inl_img10"><INGENBILD zsrc="GWB31372xi12.jpg/" id="inl_img11"><INGENBILD zsrc="GWB31372xi13.jpg/" id="inl_img12"><INGENBILD zsrc="GWB31372xi14.jpg/" id="inl_img13"><INGENBILD zsrc="GWB31372xi15.jpg/" id="inl_img14"><INGENBILD zsrc="GWB31372xi16.jpg/" id="inl_img15"> Elcert 400,00 <INGENBILD zsrc="GWB31372xi17.jpg/" id="inl_img16"></P>
<P class="p377 ft74">Totalpris utfall</P>
<P class="p374 ft3">300,00</P>
<P class="p373 ft3">200,00</P>
<P class="p372 ft3">100,00</P>
<P class="p378 ft71">0,00</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr21 td49"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:0px;" class="p379 ft16"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-1px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:1px;" class="p379 ft16"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:1px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p379 ft16"><![endif]><NOBR>jan-03</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td49"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:0px;" class="p380 ft41"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-1px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:2px;" class="p380 ft41"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:0px;margin-top:1px;margin-right:-2px;margin-bottom:1px;" class="p380 ft41"><![endif]><NOBR>jan-04</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td135"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:0px;" class="p381 ft41"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:3px;" class="p381 ft41"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:2px;margin-right:-2px;margin-bottom:1px;" class="p381 ft41"><![endif]><NOBR>jan-05</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td135"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:0px;" class="p381 ft41"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:3px;" class="p381 ft41"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:2px;margin-right:-2px;margin-bottom:1px;" class="p381 ft41"><![endif]><NOBR>jan-06</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td135"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:0px;" class="p381 ft41"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:3px;" class="p381 ft41"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:2px;margin-right:-2px;margin-bottom:1px;" class="p381 ft41"><![endif]><NOBR>jan-07</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td49"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:0px;" class="p379 ft16"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-1px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:1px;" class="p379 ft16"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:1px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p379 ft16"><![endif]><NOBR>jan-08</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td135"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:0px;" class="p381 ft41"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-2px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:3px;" class="p381 ft41"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:2px;margin-right:-2px;margin-bottom:1px;" class="p381 ft41"><![endif]><NOBR>jan-09</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td136"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-24px;margin-bottom:0px;" class="p382 ft85"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-24px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:24px;" class="p382 ft85"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-12px;margin-top:12px;margin-right:-12px;margin-bottom:12px;" class="p382 ft85"><![endif]><NOBR>jan-10</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p383 ft3">Källa: www.nordpool.com</P>
<P class="p384 ft10">Figuren visar utfallet av elcertifikatpriset och elpriset på Spotmark- naden (Stosek) från 2003 till och med oktober 2007. Priserna framåt är terminspriser.</P>
<P class="p385 ft10">Det finns för närvarande ett förhållandevis stort överskott av elcertifikat på marknaden<SPAN class="ft34">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">10</SPAN><SPAN class="ft34">FPT</SPAN>. Vid årsskiftet 2005/2006 uppgick det till mer än halva den mängd elcertifikat som fordras för att täcka 2006 års kvotplikt. Den nedgång i prisnivån som skedde under det första halvåret av 2006 måste i det perspektivet betraktas som måttlig. Den framtida utvecklingen är till stor del beroende av i vilken mån utbyggnadsplanerna för större kraftprojekt realiseras. Förutom för- väntningar om utbudets utveckling bedöms elpriset inverka på elcerti- fikatpriset så till vida att högre elpriser innebär lägre elcertifikatpriser. Ett högre elpris innebär att en producent kan sälja sina elcertifikat till ett lägre pris och ändå få en lika stor totalintäkt. 17 TWh är ett mål och systemet innebär att bara de mest kostnadseffektiva an- läggningarna byggs.</P>
<P class="p386 ft16"><SPAN class="ft36">10</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>I detta avsnitt hämtas uppgifterna från Elcertifikatsystemet 2006 (ET 2006:48). Energi- myndigheten.</P>
<P class="p308 ft15">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31373x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td84"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td85"><P class="p22 ft39">Förnybar elproduktion i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft10"><SPAN class="ft10">2.5.3</SPAN><SPAN class="ft82">Stödsystem</SPAN></P>
<P class="p387 ft46">Miljöbonus är ett stöd till vindkraft som innebär en minskning av energiskatten vid produktion av vindkraft. Den som yrkesmässigt levererar el som framställts i ett svenskt vindkraftverk och är skyldig att betala skatt för elleverans till slutkund får göra ett skatteavdrag, en så kallad miljöbonus<SPAN class="ft68">TPF</SPAN><SPAN class="ft69">11</SPAN><SPAN class="ft68">FPT</SPAN>. Miljöbonusen infördes 1994 på nivån 9 öre per kWh och var åren som följde lika med energiskatten i södra Sverige (t.ex. år 2000 var den 16,2 öre per kWh) fram till 2004 då den började trappas av. Enligt planen ska den avvecklas år 2009. År 2008 är den 2 öre/kWh för landbaserad och 13 öre/kWh för havs- baserad vindkraft och för år 2009 är den noll för landsbaserad och 12 öre/kWh för havsbaserad enligt tidigare lagt förslag. Nivåerna hanteras dock årligen i budgetpropositionen.</P>
<P class="p290 ft46">Mellan åren 2000 och 2003 fanns den s.k. <NOBR>9-öringen,</NOBR> ett tempo- rärt driftstöd på 9 öre per kWh för elproduktionsanläggningar med en effekt om högst 1 500 kW. Syftet var att sänka kostnaden för vindkraftsproducerad el och att förbättra ekonomin för småskaliga elproducenter. Därefter infördes elcertifikatssystemet.</P>
<P class="p388 ft46">Många befintliga elproduktionsanläggningar har tidigare erhållit investeringsstöd av olika slag vilket påverkar totalekonomin för an- läggningarna. Under olika perioder på <NOBR>1990-talet</NOBR> kunde vindkraft, småskalig vattenkraft och biobränslebaserade kraftvärmeanläggningar erhålla investeringsstöd från Energimyndigheten. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> genomfördes också lokala investeringsprogram (LIP), vilket under <NOBR>2000-talet</NOBR> ersattes av klimatinvesteringsprogram (KLIMP) där in- vesteringar i förnybar elproduktion har kunnat stödjas. Det här inne- bär att det finns många befintliga produktionsanläggningar som fått ett investeringsstöd och som därför fått bättre ekonomiska förut- sättningar från början än de anläggningar som byggts helt med eget kapital.</P>
<P class="p389 ft31"><SPAN class="ft31">2.6</SPAN><SPAN class="ft59">Bedömning av den framtida utvecklingen</SPAN></P>
<P class="p289 ft46">Det finns en mängd potentialbedömningar och prognoser gjorda genom årens lopp, vilka visar på skiftande resultat beroende på vad man velat visa med studien. Potentialbedömningarna kan variera mycket beroende på om man diskuterar teknisk, fysisk, ekonomisk</P>
<P class="p390 ft16"><SPAN class="ft36">11</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Avdragsrätten upphör när den sammanlagda elproduktionen i vindkraftverket uppgår till 20 000 kWh per installerad kW enligt elgeneratorns märkeffekt.</P>
<P class="p357 ft15">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31374x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Förnybar elproduktion i Sverige</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft10">eller praktisk potential. Hur många förnybara elproduktionsanlägg- ningar som kommer att byggas beror på elpriser och ekonomiska förutsättningar i övrigt samt hur olika hinder kan överkommas. Hindren kan vara svårigheter att få tillstånd av olika slag, acceptans och problem med att ansluta anläggningarna till ett befintligt kraft- nät.</P>
<P class="p391 ft46">I ”Energimyndighetens långsiktsprognos”<SPAN class="ft68">TPF</SPAN><SPAN class="ft69">12</SPAN><SPAN class="ft68">FPT</SPAN>, som är en bedömning av vad som kommer in i systemet under nuvarande<SPAN class="ft68">TPF</SPAN><SPAN class="ft69">13</SPAN><SPAN class="ft68">FPT </SPAN>elcertifikats- period och med nuvarande kvoter fram till år 2025 (gäller både stor- och småskalig kraft), görs bedömningen att det år 2025 kommer att produceras 68 TWh vattenkraft, 7 TWh vindkraft och 18,9 TWh elproduktion i fjärrvärmenätet (kraftvärme). Hur bränslefördel- ningen kommer att se ut för kraftvärmeproduktionen beror bland annat på bränslepriserna, skatter, pris på utsläppsrätter och kvot i elcertifikatssystemet. Som insatt bränsle i kraftvärmeproduktionen är det naturgas som står för den största ökningen i kraftvärmeverken följt av trädbränsle. Det bedöms att trädbränsle kommer att användas i samma storleksordning som naturgas. Även avfall kommer att öka. Kraftvärme i industrin, så kallat industriellt mottryck, bedöms öka från 4,6 TWh år 2004 till drygt 7 TWh år 2025.</P>
<P class="p392 ft10">Ingen solel bedöms ha kommit in i kraftsystemet till år 2025.</P>
<P class="p393 ft26">I ”Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser”<SPAN class="ft66">TPF</SPAN><SPAN class="ft77">14</SPAN><SPAN class="ft66">FPT </SPAN>har prog- nosen för vindkraft höjts till 8,6 TWh, medan elproduktion i fjärr- värmenätet ligger kvar på samma nivå som i ovanstående prognos.</P>
<P class="p394 ft31"><SPAN class="ft31">2.7</SPAN><SPAN class="ft59">Biobränslebaserad elproduktion i fjärrvärmesystem</SPAN></P>
<P class="p395 ft26">I rapporten ”Tid för kraftvärme”<SPAN class="ft66">TPF</SPAN><SPAN class="ft77">15</SPAN><SPAN class="ft66">FPT </SPAN>menade man att fjärrvärmen har en potential att nå 70 procent marknadsandel av värmemarknaden inom 20 till 30 år. Med nuvarande fjärrvärmeunderlag och med nu- varande naturgasnät kan elproduktionen i kraftvärmesektorn öka till cirka 20 TWh el, jämfört med ett utgångsläge på 4,7 TWh el 2002. Uppskattningen byggde på en utbyggnad av kraftvärme utanför det</P>
<P class="p396 ft67"><SPAN class="ft36">12</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Långtidsprognos 2006 – enligt det nationella systemet för klimatrapportering (ER 2007:02). Energimyndigheten.</P>
<P class="p397 ft41"><SPAN class="ft36">13</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Enligt ändringar i lag (2003:113) om elcertifikat som infördes 1 januari 2007.</P>
<P class="p258 ft67"><SPAN class="ft36">14</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser, Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008 (ER2007:27). Energimyndigheten och Naturvårdsverket.</P>
<P class="p258 ft16"><SPAN class="ft36">15</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Tid för kraftvärme. 2002. Svenska Kommunförbundet, Svenska Fjärrvärmeföreningen och Svensk Energi.</P>
<P class="p308 ft15">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31375x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td84"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td85"><P class="p22 ft39">Förnybar elproduktion i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p398 ft46">befintliga naturgasnätet med andra bränslen än naturgas. Om natur- gasnätet byggs ut till Mellansverige kan elproduktionen istället öka till 28 TWh, eftersom det möjliggör kraftvärmeproduktion med ett högre elutbyte på samma värmeunderlag. Till dessa siffror tillkom industrins mottrycksproduktion om cirka 4 TWh.</P>
<P class="p388 ft46">Fjärrvärmeutredningen analyserade<SPAN class="ft68">TPF</SPAN><SPAN class="ft69">16</SPAN><SPAN class="ft68">FPT </SPAN>den svenska kraftvärme- potentialen. Potentialen är i första hand beroende av två faktorer, reinvesteringsbehovet inom befintliga fjärrvärmenät samt den möjliga utbyggnaden av dem. Prognoser gjorda på resultat av en enkätunder- sökning om Svensk Fjärrvärmes medlemmars investeringsplaner visade på en ökad fjärrvärmeleverans med cirka 10 TWh värme fram till år 2010. Elproduktionen väntades därmed öka från dagens (2005) 5 TWh till 11 TWh år 2010. Svensk Fjärrvärme bedömde att fjärr- värmen har en potential att långsiktigt nå 75 procent av den svenska uppvärmningsmarknaden, vilket motsvarar leveranser om cirka 80 TWh värme jämfört med dagens (2005) cirka 47 TWh värme. Detta skulle ge i storleksordningen totalt 20 TWh el. Svensk Fjärr- värme redovisade också en potentialbedömning över hur mycket kraftvärmen skulle kunna byggas ut i de prognostiserade fjärrvärme- näten, totalt 27 TWh eller med ett större inslag av gas 41 TWh. Utredaren ansåg dock att Svensk Fjärrvärmes potentialbedömning var teknisk snarare än ekonomisk och hans bedömning var att utbygg- naden kommer att bli betydligt mer måttlig.</P>
<P class="p399 ft10">Elforsk hade i rapporten ”Kraftvärme i framtiden”<SPAN class="ft34">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">17</SPAN><SPAN class="ft34">FPT </SPAN>målet att göra en realistisk bedömning av kraftvärmeutbyggnaden på 10 till 15 års sikt. Vid beräkningarna har ett elpris på 280 kr/MWh och ett ut- släppsrättspris på 135 kr/ton CO2 använts. Rapporten visar på att den ekonomiskt lönsamma potentialen för elproduktionen i kraft- värmedrift i fjärrvärmesystem år 2015 är cirka 15 TWh el jämfört med dagslägets (2005) cirka 7 TWh el. Omkring 60 procent av bräns- let bedömdes vara biobränslen.</P>
<P class="p400 ft26">Det talas mycket om biobränslebaserad kraftvärme på gårdsnivå, men ännu så länge finns det bara ett fåtal anläggningar. På lång sikt finns det möjligheter att producera el i mikrokraftvärmeanläggningar bestående av gasmotorer eller bränsleceller drivna med vätgas eller flytande bränslen. Kostnaderna för att producera el med dessa tek- niker är i dag höga men om de sjunker betydligt är marknaden stor. Utredningen har inte hittat några gjorda bedömningar på hur stor andel småskalig kraftvärme som kommer att uppföras. Utredningens</P>
<P class="p401 ft16"><SPAN class="ft36">16</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden (SOU 2005:33). Fjärrvärmeutredningen. <SPAN class="ft36">17</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Kraftvärme i framtiden (05:37), 2005. Elforsk.</P>
<P class="p357 ft15">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Förnybar elproduktion i Sverige</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft10">bedömning är att inom nuvarande elcertifikatssystem endast en marginell andel småskalig kraftvärme kommer att komma in i kraft- systemet.</P>
<P class="p283 ft10"><SPAN class="ft10">2.7.1</SPAN><SPAN class="ft82">Utredningens sammanfattande kommentarer</SPAN></P>
<P class="p402 ft10">Kraftvärmeanläggningar i fjärrvärmesystem producerar idag (2006) cirka 7 TWh el per år, varav cirka 3,4 TWh är biobränslebaserad. Under år 2006 byggdes ett par mindre kraftvärmeverk baserade på biobränslen. Under år 2006 togs också det stora Rya Kraftvärme- verk i Göteborg i drift. Det kommer emellertid inte att vara bio- bränslebaserat.</P>
<P class="p292 ft46">Fram till år 2010 planeras enligt Svensk Fjärrvärmes enkät en ut- byggnad som ger ytterligare cirka 3 TWh el från kraftvärmeverk. Av dessa är knappt 1,5 TWh producerad med naturgas och 0,3 TWh med avfall. Då återstår därmed 1,2 TWh el från biobaserad kraft- värme som bedöms komma in i kraftsystemet till år 2010.</P>
<P class="p60 ft10">På 20 års sikt pekar gjorda bedömningar mot en utbyggnad som leder till att kraftvärmen i fjärrvärmesystem kan stå för totalt mellan 18 och 20 TWh el. Hur mycket av detta som kommer att produceras med biobränslen är osäkert, men Elforsk bedömde i Kraftvärme i framtiden att biobränslena skulle kunna stå för i storleksordningen 60 procent år 2015.</P>
<P class="p283 ft31"><SPAN class="ft31">2.8</SPAN><SPAN class="ft59">Solel</SPAN></P>
<P class="p403 ft46">Det finns ett fåtal solelsanläggningar i Sverige, även om husbehovs- produktionen ökar successivt. Kostnaden för att producera solel har successivt sjunkit och idag kan solceller vara ett lönsamt alternativ i speciella applikationer där elnät saknas. Däremot är kostnaderna fortfarande för höga för att en kommersiellt självbärande marknad för nätanslutna solceller ska kunna skapas.</P>
<P class="p292 ft26">Enligt Översyn av elcertifikatssystemet, delrapport etapp 2 antas spridningsprocessen i Sverige vara relativt långsam och ett antagande är att det kommer att dröja till år 2017 innan en volym på 100 MW kan uppnås. Vid denna tidpunkt kan dock inte marknaden betraktas som helt kommersiell utan det torde dröja ytterligare några år.</P>
<P class="p404 ft15">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31377x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td84"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td85"><P class="p22 ft39">Förnybar elproduktion i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p405 ft10">Energimyndigheten<SPAN class="ft34">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">18</SPAN><SPAN class="ft34">FPT </SPAN>bedömer att det kommersiella genombrottet kan ske cirka år 2025.</P>
<P class="p406 ft31"><SPAN class="ft31">2.9</SPAN><SPAN class="ft59">Vågkraft</SPAN></P>
<P class="p407 ft10">Utvecklings- och utbyggnadsperioden kan ta lång tid beroende på re- sultaten av pågående forsknings- och demonstrationsprojekt. Uppsala Universitet bedriver ett utvecklingsprojekt, Islandsberg som har som syfte att verifiera grundtekniken. Sedan år 2005 har ett antal genera- torer successivt lagts ut i havet utanför Lysekil, vilka ska utvärderas inom ramen för projektet. Vilka förutsättningar för ekonomisk kon- kurrenskraft som tekniken har, kan inte utredningen bedöma. En full utbyggnad på cirka 10 TWh uppskattas kunna ta 50 år<SPAN class="ft34">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">19</SPAN><SPAN class="ft34">FPT</SPAN>. Fram till år 2025 bedöms endast ett fåtal pilotanläggningar ha kommit in i kraftsystemet.</P>
<P class="p353 ft31"><SPAN class="ft31">2.10</SPAN><SPAN class="ft90">Geotermi</SPAN></P>
<P class="p354 ft68"><SPAN class="ft46">Även om det i Sverige finns förutsättningar att utvinna geotermisk energi, är de geologiska villkoren för geotermisk elproduktion be- gränsade. De bästa förutsättningarna finns i Skåne som har sedimen- tär berggrund och där temperaturen stiger med cirka 30 grader per kilometer in mot jordens centrum. På de flesta andra platser i Sverige där man har kristallint berg, ökar temperaturen med </SPAN><NOBR><SPAN class="ft46">7–22</SPAN></NOBR><SPAN class="ft46"> grader per kilometer. Utvinning av geotermisk energi befinner sig på forsk- ningsstadiet i Sverige. Resultaten av tidigare gjorda försök gör att inriktningen i Sverige idag ligger på att producera värme och inte el av geotermisk energi och bedömningen är att ingen elproduktion kommer att ske de närmaste 20 åren</SPAN>TPF<SPAN class="ft69">20</SPAN>FPT<SPAN class="ft46">.</SPAN></P>
<P class="p353 ft31"><SPAN class="ft31">2.11</SPAN><SPAN class="ft90">Vattenkraft</SPAN></P>
<P class="p289 ft26">Energimyndigheten har bedömt den ekonomiska potentialen för ut- byggnad av de redan exploaterade stora älvarna till maximalt 5 TWh. För småskalig utbyggnad är potentialen cirka 1 TWh<SPAN class="ft66">TPF</SPAN><SPAN class="ft77">21</SPAN><SPAN class="ft66">FPT</SPAN>. Det handlar</P>
<P class="p408 ft67"><SPAN class="ft36">18</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Forskning och utveckling inom energiområdet. Resultatredovisning 2003 (ER5:2003). Energimyndigheten.</P>
<P class="p409 ft39"><SPAN class="ft91">19</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Översyn av elcertifikatsystemet, delrapport etapp 2 (2005:09). Energimyndigheten. <SPAN class="ft91">20</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Översyn av elcertifikatsystemet, delrapport etapp 2 (2005:09). Energimyndigheten. <SPAN class="ft91">21</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Översyn av elcertifikatsystemet, delrapport etapp 2 (2005:09). Energimyndigheten.</P>
<P class="p410 ft15">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31378x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Förnybar elproduktion i Sverige</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft10">framför allt om nedlagda kraftverk och kraftverk vid befintliga dammar som ej nyttjats till kraftändamål. Ekonomisk potential för effektiviseringar i den befintliga storskaliga vattenkraften är inte utredd men den tekniska potentialen är 3 TWh.</P>
<P class="p385 ft46">När det gäller vattenkraften finns svårigheter att få acceptans för planerade projekt och tillståndsprocessen kan bli svår och lång, med en stor osäkerhet som följd om projektet kan genomföras eller inte. Möjligen avskräcker detta många marknadsaktörer att satsa på vattenkraftsprojekt. Det är möjligt att certifikatsystemet ger ökad drivkraft för att projektera vattenkraft. Det kan yttra sig i att re- investeringarna i befintliga anläggningar blir mer omfattande samt att gamla nedlagda kraftverk tas i drift igen. Med detta som bak- grund bedömer Energimyndigheten att vattenkraften kan öka med 0,75 TWh till år 2015. SERO bedömer potentialen<SPAN class="ft68">TPF</SPAN><SPAN class="ft69">22</SPAN><SPAN class="ft68">FPT </SPAN>för småskalig vattenkraft till 1,8 TWh, varav tidigare nedlagda anläggningar bedöms kunna producera 0,8 TWh, modernisering och effektivisering av befintliga anläggningar 0,2 TWh, små anläggningar i stora vatten- drag 0,5 TWh och små anläggningar i mindre vattendrag 0,3 TWh.</P>
<P class="p411 ft31"><SPAN class="ft31">2.12</SPAN><SPAN class="ft90">Vindkraft</SPAN></P>
<P class="p71 ft10">Energimyndigheten bedömde vindkraftsproduktionen år 2015 till 6,9 TWh<SPAN class="ft34">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">23</SPAN><SPAN class="ft34">FPT</SPAN>. Prognosen utgår från dagens elcertifikatssystem och man bedömer därför att ingen tillkommande produktion från vindkraft kommer att ske mellan åren 2015 och 2025. Bedömningen revidera- des i Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser<SPAN class="ft34">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">24</SPAN><SPAN class="ft34">FPT </SPAN>till 8,6 TWh år 2025.</P>
<P class="p60 ft10">Energimyndigheten gör, fyra gånger årligen, en översiktlig kart- läggning över vindkraftsprojekt där byggnation eller tillståndspro- cess pågår. Det är enbart anläggningar över 25 MW som samman- ställs i listan. Kartläggningen från april 2007 visar att aktuella projekt numera fördelas över hela landet och att en stor del förläggs till norra Sverige. Trenden är landbaserat i norr och havsbaserat i söder. Totalt antal planerade kraftverk är mellan 1 127 och 1 539 stycken och beräknad elproduktion från anläggningarna ligger mellan 17 och 23 TWh.</P>
<P class="p412 ft67"><SPAN class="ft36">22</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>PM Småskalig vattenkraft i Sverige, en bedömning av potentialen, 2008. SERO. <SPAN class="ft36">23</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Långsiktsprognos (ER2007:02). Energimyndigheten.</P>
<P class="p413 ft41"><SPAN class="ft36">24</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser, Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008 (ER2007:27). Energimyndigheten och Naturvårdsverket.</P>
<P class="p295 ft15">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB313/GWB31379x1.jpg" style="width:433px;height:548px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td84"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td85"><P class="p22 ft39">Förnybar elproduktion i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft26">Under hösten 2007 utarbetade Energimyndigheten ett nytt förslag på planeringsmål för vindkraften i Sverige<SPAN class="ft66">TPF</SPAN><SPAN class="ft77">25</SPAN><SPAN class="ft66">FPT</SPAN>. Planeringsmålet syftar till att ge signaler till hur mycket vindkraft som ska kunna hanteras i den fysiska planeringen. Energimyndigheten föreslår ett plane- ringsmål på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Det kan jämföras med nuvarande planeringsmål på 10 TWh år 2015 som beslutades år 2002.</P>
<P class="p9 ft3">Figur 2.4 Planerade vindkraftsanläggningar <NOBR>(2007-04-11),</NOBR></P>
<P class="p415 ft3">Källa: Energimyndigheten</P>
<P class="p416 ft16"><SPAN class="ft36">25</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Nytt planeringsmål för vindkraften år 2020 (ER 2007:45). Energimyndigheten.</P>
<P class="p135 ft15">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31380x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Förnybar elproduktion i Sverige</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft10">Svensk Vindkraft, ett samarbete mellan intresseföreningarna Vind- kraftens investerare och projektörer (VIP) och Vindkraftsleveran- törerna i Sverige (ViS) har sammanställt planerade vindkraftsanlägg- ningar över 25 MW till år 2010 (tabell 2.5). Den tillkommande årliga elproduktionen från vindkraftsanläggningarna beräknas till knappt 2,5 TWh.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr7 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td137"><P class="p418 ft3">Tabell 2.5</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr7 td116"><P class="p22 ft3">Planerade vindkraftsanläggningar över 25 MW till år 2010.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td86"></TD>
<TD class="tr28 td111"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td138"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td139"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td141"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td142"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td143"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td86"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td107"><P class="p27 ft3">Projekt</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td144"><P class="p22 ft3">Läge</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td145"><P class="p419 ft3">Projektägare</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td146"><P class="p420 ft3">Antal</P></TD>
<TD class="tr14 td147"><P class="p343 ft47">Inst effekt,</P></TD>
<TD class="tr14 td148"><P class="p421 ft16">Ber. årsprod</P></TD>
<TD class="tr14 td149"><P class="p27 ft71">Drift-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td86"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr39 td147"><P class="p343 ft39">MW</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr39 td148"><P class="p348 ft75">GWh</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr39 td149"><P class="p302 ft75">start</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td86"></TD>
<TD class="tr30 td107"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td144"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td145"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td146"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td86"></TD>
<TD class="tr33 td111"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td138"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td139"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td140"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td141"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td142"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td143"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td86"></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p27 ft3">Lillgrund</P></TD>
<TD class="tr14 td144"><P class="p22 ft3">Malmö</P></TD>
<TD class="tr14 td145"><P class="p419 ft3">Vattenfall</P></TD>
<TD class="tr14 td146"><P class="p341 ft39">48</P></TD>
<TD class="tr14 td147"><P class="p343 ft39">110</P></TD>
<TD class="tr14 td148"><P class="p170 ft3">330</P></TD>
<TD class="tr14 td149"><P class="p302 ft3">2007</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr40 td107"><P class="p27 ft3">Bondön</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr40 td144"><P class="p22 ft3">Piteå</P></TD>
<TD class="tr16 td145"><P class="p419 ft3">NordanVind/</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr40 td146"><P class="p341 ft39">14</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr40 td147"><P class="p343 ft39">35</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr40 td148"><P class="p170 ft3">80</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr40 td149"><P class="p302 ft3">2008</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td86"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td145"><P class="p419 ft16">GlobalGreenEnergy</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td86"></TD>
<TD class="tr32 td107"><P class="p22 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr32 td144"><P class="p22 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr32 td146"><P class="p22 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr32 td147"><P class="p22 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr32 td148"><P class="p22 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr32 td149"><P class="p22 ft92"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p27 ft3">Storrun</P></TD>
<TD class="tr16 td144"><P class="p22 ft3">Krokom</P></TD>
<TD class="tr16 td145"><P class="p419 ft3">Dong Energy</P></TD>
<TD class="tr16 td146"><P class="p341 ft39">12</P></TD>
<TD class="tr16 td147"><P class="p343 ft39">30</P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p170 ft3">80</P></TD>
<TD class="tr16 td149"><P class="p302 ft3">2008</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p27 ft3">Uuljaboda</P></TD>
<TD class="tr16 td144"><P class="p22 ft3">Arjeplog</P></TD>
<TD class="tr16 td145"><P class="p419 ft3">Skellefteå Kraft</P></TD>
<TD class="tr16 td146"><P class="p341 ft39">12</P></TD>
<TD class="tr16 td147"><P class="p343 ft39">36</P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p170 ft3">100</P></TD>
<TD class="tr16 td149"><P class="p302 ft3">2008</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td86"></TD>
<TD class="tr0 td107"><P class="p27 ft16">Gässlingegrund</P></TD>
<TD class="tr0 td144"><P class="p22 ft3">Vänern</P></TD>
<TD class="tr0 td145"><P class="p419 ft16">Lokalt konsortium</P></TD>
<TD class="tr0 td146"><P class="p341 ft39">10</P></TD>
<TD class="tr0 td147"><P class="p343 ft39">30</P></TD>
<TD class="tr0 td148"><P class="p170 ft3">75</P></TD>
<TD class="tr0 td149"><P class="p302 ft3">2009</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p27 ft3">Bliekevare</P></TD>
<TD class="tr16 td144"><P class="p22 ft3">Dorotea</P></TD>
<TD class="tr16 td145"><P class="p419 ft3">Vindkompaniet</P></TD>
<TD class="tr16 td146"><P class="p341 ft39">20</P></TD>
<TD class="tr16 td147"><P class="p343 ft39">60</P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p170 ft3">200</P></TD>
<TD class="tr16 td149"><P class="p302 ft3">2009</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p27 ft3">Skottarevet</P></TD>
<TD class="tr16 td144"><P class="p22 ft47">Falkenberg</P></TD>
<TD class="tr16 td145"><P class="p419 ft3">Favonius</P></TD>
<TD class="tr16 td146"><P class="p341 ft39">30</P></TD>
<TD class="tr16 td147"><P class="p343 ft39">135</P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p170 ft3">500</P></TD>
<TD class="tr16 td149"><P class="p302 ft3">2009</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td86"></TD>
<TD class="tr0 td107"><P class="p27 ft3">Hedbodberget</P></TD>
<TD class="tr0 td144"><P class="p22 ft3">Rättvik</P></TD>
<TD class="tr0 td145"><P class="p419 ft3">Vindkompaniet</P></TD>
<TD class="tr0 td146"><P class="p341 ft39">15</P></TD>
<TD class="tr0 td147"><P class="p343 ft39">45</P></TD>
<TD class="tr0 td148"><P class="p170 ft3">150</P></TD>
<TD class="tr0 td149"><P class="p302 ft3">2009</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td144"><P class="p22 ft39">Kristianstad</P></TD>
<TD class="tr16 td145"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td146"><P class="p341 ft39">15</P></TD>
<TD class="tr16 td147"><P class="p343 ft39">30</P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p170 ft3">70</P></TD>
<TD class="tr16 td149"><P class="p302 ft3">2009</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td144"><P class="p22 ft47">Övertorneå</P></TD>
<TD class="tr16 td145"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td146"><P class="p341 ft39">15</P></TD>
<TD class="tr16 td147"><P class="p343 ft39">45</P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p170 ft3">125</P></TD>
<TD class="tr16 td149"><P class="p302 ft3">2009</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td86"></TD>
<TD class="tr0 td107"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td144"><P class="p22 ft16">Lidköping</P></TD>
<TD class="tr0 td145"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td146"><P class="p341 ft39">10</P></TD>
<TD class="tr0 td147"><P class="p343 ft39">25</P></TD>
<TD class="tr0 td148"><P class="p170 ft3">60</P></TD>
<TD class="tr0 td149"><P class="p302 ft3">2009</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td144"><P class="p22 ft3">Lerum</P></TD>
<TD class="tr16 td145"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td146"><P class="p341 ft39">9</P></TD>
<TD class="tr16 td147"><P class="p343 ft39">27</P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p170 ft3">65</P></TD>
<TD class="tr16 td149"><P class="p302 ft3">2009</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p27 ft3">Havsnäs</P></TD>
<TD class="tr16 td144"><P class="p22 ft16">Strömsund</P></TD>
<TD class="tr16 td145"><P class="p419 ft16">RES Skandinavien</P></TD>
<TD class="tr16 td146"><P class="p341 ft39">48</P></TD>
<TD class="tr16 td147"><P class="p343 ft39">96</P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p170 ft3">235</P></TD>
<TD class="tr16 td149"><P class="p302 ft3">2010</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td86"></TD>
<TD class="tr0 td107"><P class="p27 ft3">Gabrielsberget</P></TD>
<TD class="tr0 td144"><P class="p22 ft39">Nordmaling</P></TD>
<TD class="tr0 td145"><P class="p419 ft3">Svevind</P></TD>
<TD class="tr0 td146"><P class="p341 ft39">40</P></TD>
<TD class="tr0 td147"><P class="p343 ft39">120</P></TD>
<TD class="tr0 td148"><P class="p170 ft3">250</P></TD>
<TD class="tr0 td149"><P class="p302 ft3">2010</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p27 ft3">Sjisjka</P></TD>
<TD class="tr16 td144"><P class="p22 ft3">Gällivare</P></TD>
<TD class="tr16 td145"><P class="p419 ft3">Vindkompaniet</P></TD>
<TD class="tr16 td146"><P class="p341 ft39">30</P></TD>
<TD class="tr16 td147"><P class="p343 ft39">90</P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p170 ft3">250</P></TD>
<TD class="tr16 td149"><P class="p302 ft3">2010</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p27 ft3">Glötesvålen</P></TD>
<TD class="tr16 td144"><P class="p22 ft16">Härjedalen</P></TD>
<TD class="tr16 td145"><P class="p419 ft3">Vindkompaniet</P></TD>
<TD class="tr16 td146"><P class="p341 ft39">30</P></TD>
<TD class="tr16 td147"><P class="p343 ft39">90</P></TD>
<TD class="tr16 td148"><P class="p170 ft3">300</P></TD>
<TD class="tr16 td149"><P class="p302 ft3">2010</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td86"></TD>
<TD class="tr0 td107"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td144"><P class="p22 ft3">Mora</P></TD>
<TD class="tr0 td145"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td146"><P class="p341 ft39">11</P></TD>
<TD class="tr0 td147"><P class="p343 ft39">33</P></TD>
<TD class="tr0 td148"><P class="p170 ft3">75</P></TD>
<TD class="tr0 td149"><P class="p302 ft3">2010</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td86"></TD>
<TD class="tr34 td111"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td138"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td139"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td140"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td141"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td142"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td143"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td86"></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p27 ft3">Totalt</P></TD>
<TD class="tr14 td144"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td145"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td146"><P class="p347 ft39">369</P></TD>
<TD class="tr14 td147"><P class="p343 ft39">1039</P></TD>
<TD class="tr14 td148"><P class="p170 ft3">2945</P></TD>
<TD class="tr14 td149"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td86"></TD>
<TD colspan=3 class="tr34 td150"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td140"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td141"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td142"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td143"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td86"></TD>
<TD colspan=3 class="tr37 td151"><P class="p418 ft3">Källa: Svensk Vindkraft</P></TD>
<TD class="tr37 td146"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td147"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td148"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td149"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p422 ft10">Även här i det kortare perspektivet är det i främst norra Sverige som större landförlagda anläggningar planeras.</P>
<P class="p423 ft93">Utöver anläggningarna i sammanställningarna ovan, finns det vetskap om flera planer på storskaliga anläggningar som ännu inte nått fram till tillståndsprocess. Det finns även en stor mängd vind- kraftsprojekt mindre än 25 MW i olika stadier fördelade över hela</P>
<P class="p424 ft15">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr18 td84"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td85"><P class="p22 ft39">Förnybar elproduktion i Sverige</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p425 ft10">Sverige. Västgötaslätten och Öland kan nämnas som exempel på områden där det planeras många anläggningar mindre än 25 MW. Det har kommit till utredningens kännedom om enskilda nätföre- tag som har förfrågningar om vindkraftsprojekt på totalt tusentals megawatt. Utredningen ser dock inte att det är möjligt att bedöma vilka av all dessa förslag som kommer att komma längre än till för- slagsstadiet.</P>
<P class="p426 ft15">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<P class="p0 ft7">3 Internationell jämförelse</P>
<P class="p48 ft8">Detta kapitel innehåller en jämförelse mellan Sverige, Spanien, Portugal, Tyskland och Storbritannien inom områden som är re- levanta för Sverige. Spanien, Portugal, Tyskland och Storbritannien kallas fortsättningsvis för de fyra analyserade länderna.</P>
<P class="p209 ft33">Varje avsnitt inleds med en tabell där situationen i Sverige och de fyra analyserade länderna jämförs. Sedan följer en kort analys av skillnaderna och likheterna mellan de olika länderna.</P>
<P class="p427 ft31"><SPAN class="ft31">3.1</SPAN><SPAN class="ft59">Generella system för främjande av förnybar energi</SPAN></P>
<P class="p66 ft8">Detta avsnitt fokuserar på vindkraft och solceller eftersom dessa energikällor har ökat anmärkningsvärt i de fyra analyserade länder- na. För detaljerna angående andra typer av förnybar energi se bilaga 4.</P>
<P class="p428 ft15">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31383x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p429 ft16">Internationell jämförelse SOU 2008:13</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr24 td86"></TD>
<TD class="tr24 td152"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td108"><P class="p22 ft3">Tabell 3.1</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr24 td116"><P class="p332 ft16">Jämförelse av stödsystem för förnybar energi och deras påverkan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td86"></TD>
<TD class="tr39 td152"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td79"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr39 td153"><P class="p22 ft75">på vind- och solkraftens utveckling</P></TD>
<TD class="tr39 td154"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td2"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td86"></TD>
<TD class="tr35 td155"><P class="p22 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td156"><P class="p22 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td119"><P class="p22 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td157"><P class="p22 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td141"><P class="p22 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td117"><P class="p22 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td158"><P class="p22 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td159"><P class="p22 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td86"></TD>
<TD class="tr14 td152"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td79"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td125"><P class="p32 ft71">Sverige</P></TD>
<TD class="tr14 td160"><P class="p430 ft71">Spanien</P></TD>
<TD class="tr14 td147"><P class="p22 ft71">Portugal</P></TD>
<TD class="tr14 td61"><P class="p431 ft71">Tyskland</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td87"><P class="p431 ft16">Storbritannien</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td86"></TD>
<TD class="tr33 td155"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td156"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td119"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td157"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td141"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td117"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td158"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td159"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr39 td154"><P class="p22 ft75">Stödsystem</P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p32 ft41">Elcertifikat</P></TD>
<TD class="tr39 td160"><P class="p430 ft75"><NOBR>Feed-In</NOBR> tariff &</P></TD>
<TD class="tr39 td147"><P class="p22 ft41"><NOBR>Feed-In</NOBR> tariff</P></TD>
<TD class="tr39 td61"><P class="p431 ft75"><NOBR>Feed-In</NOBR> tariff</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr39 td87"><P class="p431 ft75">Renewables</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td86"></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td79"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td160"><P class="p430 ft67">marknadsbaserat</P></TD>
<TD class="tr26 td147"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td61"><P class="p431 ft73">(olika <NOBR>Feed-In</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td87"><P class="p431 ft73">Obligation</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td86"></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td79"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td160"><P class="p430 ft73">alternativ (mark-</P></TD>
<TD class="tr26 td147"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td61"><P class="p431 ft73">tariffer för olika</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td87"><P class="p431 ft73">Certificates</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td86"></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td79"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td160"><P class="p430 ft67">nadspris +premium)</P></TD>
<TD class="tr26 td147"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td61"><P class="p431 ft73">sorts förnybara</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td87"><P class="p431 ft73">(ROC)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td86"></TD>
<TD class="tr18 td152"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td79"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td160"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td147"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td61"><P class="p431 ft71">energikällor)</P></TD>
<TD class="tr18 td154"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td2"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td86"></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr37 td154"><P class="p22 ft3">Total ersätt-</P></TD>
<TD class="tr28 td125"><P class="p432 ft94">1</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr37 td160"><P class="p430 ft3"><NOBR>Feed-In</NOBR> tariff:</P></TD>
<TD class="tr28 td147"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr37 td61"><P class="p431 ft3">(landbaserad)</P></TD>
<TD class="tr28 td154"><P class="p433 ft94">2</P></TD>
<TD class="tr28 td2"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td86"></TD>
<TD class="tr35 td125"><P class="p32 ft34"><SPAN class="ft74">=69,12</SPAN>TPF FPT</P></TD>
<TD class="tr35 td147"><P class="p22 ft76"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td87"><P class="p431 ft74">= <NOBR>~124-130<SPAN class="ft34">TPF</SPAN></NOBR><SPAN class="ft34"> FPT</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td154"><P class="p22 ft73">ningsnivå för</P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p32 ft95">Certifikat=21</P></TD>
<TD class="tr26 td160"><P class="p430 ft73">77,73 marknads-</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td147"><P class="p344 ft39">92,8</P></TD>
<TD class="tr26 td61"><P class="p431 ft15">83,6 första 5 åren,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td87"><P class="p431 ft73">ROCs <NOBR>59-65</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td86"></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr29 td154"><P class="p22 ft96">vindkraft 2006</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr29 td161"><P class="p32 ft96">Elpris=48,12 baserat alternativ:</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr29 td61"><P class="p431 ft83">efter det 52,8</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr29 td87"><P class="p431 ft96"><NOBR>(buy-out:</NOBR> 47,9)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td86"></TD>
<TD class="tr28 td147"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr39 td154"><P class="p22 ft75">[€/MWh]</P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td160"><P class="p430 ft41">91,01 (premium 31</P></TD>
<TD class="tr39 td147"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td61"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr39 td87"><P class="p431 ft75">plus ~65 för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td86"></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td79"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td160"><P class="p430 ft67">plus elpris 48 plus</P></TD>
<TD class="tr26 td147"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td61"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td87"><P class="p431 ft73">energi</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td86"></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td79"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td160"><P class="p430 ft73">marknadsincita-</P></TD>
<TD class="tr26 td147"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td61"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td154"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td2"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td86"></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td79"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td160"><P class="p430 ft67">ment 7 plus andra</P></TD>
<TD class="tr26 td147"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td61"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td154"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td2"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td86"></TD>
<TD class="tr18 td152"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td79"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td160"><P class="p430 ft71">delar)</P></TD>
<TD class="tr18 td147"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td61"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td154"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td2"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td86"></TD>
<TD colspan=3 class="tr24 td162"><P class="p22 ft71">Total installerad</P></TD>
<TD class="tr24 td160"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr24 td147"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr24 td154"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr24 td2"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td154"><P class="p22 ft47">effekt i slutet av</P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p434 ft39">33 819</P></TD>
<TD class="tr18 td160"><P class="p435 ft39">82 336</P></TD>
<TD class="tr18 td147"><P class="p436 ft39">13 607</P></TD>
<TD class="tr18 td61"><P class="p437 ft39">111 000</P></TD>
<TD class="tr18 td154"><P class="p438 ft39">83 045</P></TD>
<TD class="tr18 td2"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td154"><P class="p22 ft83">2006 [MW]</P></TD>
<TD class="tr29 td125"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td160"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td147"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td61"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td154"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td2"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td86"></TD>
<TD colspan=3 class="tr37 td162"><P class="p22 ft3">Total installerad</P></TD>
<TD class="tr37 td160"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td147"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td61"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td154"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td2"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr37 td154"><P class="p22 ft16">effekt vindkraft</P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p434 ft39">572</P></TD>
<TD class="tr37 td160"><P class="p435 ft39">11 615</P></TD>
<TD class="tr37 td147"><P class="p436 ft39">1 716</P></TD>
<TD class="tr37 td61"><P class="p175 ft39">20 622</P></TD>
<TD class="tr37 td154"><P class="p438 ft39">1 958</P></TD>
<TD class="tr37 td2"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td154"><P class="p22 ft97">i slutet av 2006</P></TD>
<TD class="tr31 td125"><P class="p22 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr31 td160"><P class="p22 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr31 td147"><P class="p22 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr31 td61"><P class="p22 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr31 td154"><P class="p22 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr31 td2"><P class="p22 ft88"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td154"><P class="p22 ft83">[MW]</P></TD>
<TD class="tr29 td125"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td160"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td147"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td61"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td154"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td2"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td154"><P class="p22 ft16">Effekt vindkraft</P></TD>
<TD class="tr14 td125"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td160"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td147"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td61"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td154"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td2"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td154"><P class="p22 ft71">som tillkom</P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p439 ft39">80</P></TD>
<TD class="tr18 td160"><P class="p435 ft39">1 587</P></TD>
<TD class="tr18 td147"><P class="p436 ft39">692</P></TD>
<TD class="tr18 td61"><P class="p437 ft39">2 195</P></TD>
<TD class="tr18 td154"><P class="p438 ft39">616</P></TD>
<TD class="tr18 td2"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td154"><P class="p22 ft86">under 2006</P></TD>
<TD class="tr31 td125"><P class="p22 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr31 td160"><P class="p22 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr31 td147"><P class="p22 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr31 td61"><P class="p22 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr31 td154"><P class="p22 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr31 td2"><P class="p22 ft88"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td154"><P class="p22 ft73">[MW]</P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td160"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td147"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td61"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td154"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td2"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td154"><P class="p22 ft71">Total ersätt-</P></TD>
<TD class="tr24 td125"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr24 td160"><P class="p430 ft3"><NOBR>Feed-In</NOBR> tariff:</P></TD>
<TD class="tr24 td147"><P class="p22 ft47"><NOBR>Feed-In</NOBR> tariff:</P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p431 ft3"><NOBR>Feed-In</NOBR> tariff:</P></TD>
<TD class="tr24 td154"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr24 td2"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td154"><P class="p22 ft74">ningsnivå för</P></TD>
<TD class="tr35 td125"><P class="p432 ft94">3</P></TD>
<TD class="tr35 td160"><P class="p430 ft74">P<100kW:440</P></TD>
<TD class="tr35 td147"><P class="p22 ft74">P<5kW:447</P></TD>
<TD class="tr35 td61"><P class="p431 ft85"><NOBR>P<30kW:518-568</NOBR></P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td154"><P class="p431 ft3">= <NOBR>~124-130</NOBR></P></TD>
<TD class="tr35 td2"><P class="p22 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td154"><P class="p22 ft16">solceller i 2006</P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p32 ft34"><SPAN class="ft71">=69,12</SPAN>TPF FPT</P></TD>
<TD class="tr18 td160"><P class="p430 ft71">P>100kW:230</P></TD>
<TD class="tr18 td147"><P class="p22 ft71">P>5kW:316</P></TD>
<TD class="tr18 td61"><P class="p431 ft16">30kW<P<100kW:</P></TD>
<TD class="tr18 td2"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr39 td154"><P class="p22 ft75">[€/MWh]</P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td160"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td147"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td61"><P class="p431 ft75"><NOBR>493-543</NOBR></P></TD>
<TD class="tr39 td154"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td2"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td86"></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td79"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td160"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td147"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td61"><P class="p431 ft73">P>100kW:</P></TD>
<TD class="tr26 td154"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td2"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td86"></TD>
<TD class="tr39 td152"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td79"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td160"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td147"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td61"><P class="p431 ft75"><NOBR>487-537</NOBR></P></TD>
<TD class="tr39 td154"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td2"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td154"><P class="p22 ft3">Installerad</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td125"><P class="p434 ft39">4,8</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td160"><P class="p435 ft39">118</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td147"><P class="p436 ft39">2,3</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td61"><P class="p437 ft39">2 863</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td154"><P class="p438 ft39">9,9</P></TD>
<TD class="tr24 td2"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td154"><P class="p22 ft73">effekt solel</P></TD>
<TD class="tr26 td2"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td154"><P class="p22 ft39">[MW] end. 2006</P></TD>
<TD class="tr26 td125"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td160"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td147"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td61"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td154"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td2"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td154"><P class="p22 ft16">Solceller som</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td125"><P class="p434 ft39">0,6</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td160"><P class="p175 ft39">60</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td147"><P class="p436 ft16">0</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td61"><P class="p437 ft39">953</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td154"><P class="p438 ft16">1</P></TD>
<TD class="tr14 td2"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td154"><P class="p22 ft73">tillkom under</P></TD>
<TD class="tr26 td2"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td158"><P class="p22 ft71">2006 [MW]</P></TD>
<TD class="tr18 td119"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td157"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td141"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td117"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td158"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td159"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td86"></TD>
<TD class="tr2 td152"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td156"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td119"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td157"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td141"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td117"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr8 td158"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr31 td154"><P class="p242 ft65">1</P></TD>
<TD colspan=6 rowspan=2 class="tr24 td37"><P class="p332 ft47">Dessutom betalades en miljöbonus på 7 €/MWh till landbaserade vindkraftsproducenter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td86"></TD>
<TD class="tr28 td152"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td79"><P class="p22 ft34">TP PT</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td86"></TD>
<TD class="tr39 td152"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr39 td163"><P class="p22 ft39">som installerat anläggningarna innan elcertifikatssystemet infördes i maj 2003. Detta ger en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td86"></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr26 td163"><P class="p22 ft67">genomsnittlig totalersättning på 76 €/MWh. Det miljöbonusbaserade systemet avvecklas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td86"></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr26 td163"><P class="p22 ft67">gradvis och kommer att tas bort helt fr.o.m. 2010. På grundval av Nord Pools information</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td86"></TD>
<TD class="tr26 td152"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr26 td164"><P class="p22 ft39">används en växelkurs på 9,2556 SEK/€.</P></TD>
<TD class="tr26 td147"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td61"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td154"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td2"><P class="p22 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr34 td154"><P class="p242 ft98">2</P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td160"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td147"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td61"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td154"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td2"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td86"></TD>
<TD class="tr35 td152"><P class="p22 ft76"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr35 td164"><P class="p22 ft85"><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Växelkurs 1 £ = 1,4 Euro</P></TD>
<TD class="tr35 td147"><P class="p22 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td61"><P class="p22 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td154"><P class="p22 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td2"><P class="p22 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr38 td154"><P class="p242 ft65">3</P></TD>
<TD colspan=6 rowspan=2 class="tr26 td37"><P class="p332 ft39">Denna betalning erhålls när produktionen säljs till elnätet vilket enbart berör ett fåtal in-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td86"></TD>
<TD class="tr30 td152"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td79"><P class="p22 ft34">TP PT</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p440 ft67">stallationer (mindre än 5). Solcellsel används huvudsakligen i Sverige till att minska kon- sumtionen och inte till försäljning eftersom konsumtionskostnaden vanligtvis är signifikant högre än försäljningspriset beroende på nättariffer, skatter och avgifter. När den egna konsum- tionen reduceras av egen konsumtion är värdet på den egna konsumtionen cirka 110 €/MWh för hushållskunder.</P>
<P class="p441 ft15">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr18 td8"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td165"><P class="p22 ft16">Internationell jämförelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft8">När man jämför olika stödsystem för förnybar elproduktion är det viktigt att ta hänsyn till att varje land har specifika nationella villkor som kan vara mycket varierande. Detta betyder att det kan behövas olika stödsystem för att uppnå samma nivå på elproduktionen. Exempelvis är de genomsnittliga vindförhållandena i Tyskland rela- tivt dåliga. Under 2006 producerade varje installerad megawatt vind- kraft 1 560 MWh. Samma år var motsvarade genomsnittliga värde 2 160 MWh i Spanien, 1 850 MWh i Sverige och 2 780 MWh i Storbritannien.</P>
<P class="p352 ft8">De siffror som presenteras i Tabell 3.1 för den totala ersättnings- nivån under 2006 för Sverige, Storbritannien och Spanien (mark- nadsbaserat alternativ), är ovanligt höga. Detta beror på att elmark- nadspriserna var mycket höga detta år. Detta ska beaktas när man jämför ersättningsnivåer i de olika länderna.</P>
<P class="p67 ft8">Tabell 3.1 visar att under 2006 fick vindkraftsproducenter i Storbritannien de högsta ersättningarna medan vindkraftsproducenter i Sverige fick de lägsta. Vindkraftsproducenter i Tyskland som har producerat el under fler än fem år fick dock lägre ersättningar än de i Sverige. Angående elproduktion från solceller är det uppenbart att systemen med <NOBR>feed-in</NOBR> tariffer i Tyskland, Portugal och Spanien leder till mycket högre incitament än certifikatsystemen i Sverige och Storbritannien. Bland de analyserade länderna är Tyskland det land som har högst ersättning och även störst installerad kapacitet.</P>
<P class="p352 ft8">Tabell 3.1 visar även att stödsystemen i Tyskland, Spanien och Portugal är baserade på <NOBR>feed-in</NOBR> tariffer vilka definieras för olika sorter av förnybar energi. Detta är en stor skillnad jämfört med det elcertifikatssystem som används t.ex. i Sverige och som har ett enda pris för alla förnybara energikällor. I fråga om systemen för <NOBR>feed-in</NOBR> tariffer så är det viktigaste att de under en bestämd tidsperiod säkerställer en viss inkomst. Elcertifikatssystemet är ett mer osäkert ekonomiskt stöd eftersom priset kan variera kraftigt över tiden. Stödsystemets stabilitet är den avgörande orsaken till att det fort- farande finns en stark utveckling i den tyska vindkraftsbranschen även om ersättningsnivån inte kan betraktas som hög.</P>
<P class="p79 ft8">Ett intressant exempel på hur ett system med <NOBR>feed-in</NOBR> tariffer och ett marknadsbaserat stödsystem kan kombineras finns i Spanien. Där kan elproducenter som använder förnybara energikällor välja mellan två stödsystem. Inkomsten från det s.k. marknadsbaserade alternativet kan vara avsevärt högre än den från <NOBR>feed-in</NOBR> tariffer, fast den kan också vara lägre. Denna risk har dock minimerats genom att införa ett golv. Samtidigt infördes i Spanien ett tak för att be-</P>
<P class="p269 ft15">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Internationell jämförelse</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">gränsa det statliga stödet till förnybar energi. Även Tyskland och Portugal har etablerat olika kriterier för att begränsa det statliga stödet till vindkraft. I Tyskland har en modell för referensproduk- tion definierats för varje lokalisering. Efter fem år jämförs varje an- läggning med modellen för referensproduktion och om produktionen har nått 150 procent av referensproduktionen minskas ersättningen med 30 procent. I Portugal betalas mindre till vindkraftverk som har en årsproduktion som överstiger 2 000 MWh per installerad MW. Vindkraftverk som producerar mer än 2 600 MWh per år och installerad MW betalas exempelvis 10 procent mindre än vindkraft- verk som producerar mindre än 2 000 MWh.</P>
<P class="p83 ft8">Sammanfattningsvis kan sägas att de länder som har visat den snabbaste utvecklingen inom vindkraftsbranschen, dvs. Tyskland och Spanien, använder stödsystem med fasta <NOBR>feed-in</NOBR> tariffer. Feed- in tariffer ger ett stabilt investeringsperspektiv eftersom de ger fasta elpriser över en bestämd tidsperiod. Därför kan det konstateras att regelverket gällande ersättningssystemet är den viktigaste driv- kraften för utvecklingen av förnybar energi. Det finns dock andra faktorer som är relevanta för vindkraftsutvecklingen, som t.ex. till- ståndsförfarande och anslutningsprocesser. När man jämför de fyra analyserade länderna med Sverige, har vindkraftsproducenter i Sverige den lägsta ersättningsnivån. Detta betyder att alla andra parametrar, som t.ex. kostnaden för anslutning, nätförstärkning och nättariffer är viktigare än i de övriga analyserade länderna. Det måste dock noteras att i Sverige har systemet med elcertifikat lett till en signi- fikant ökning av biobränslebaserad elproduktion. Biobränslen är dock inte inkluderade i jämförelsen.</P>
<P class="p442 ft15">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31386x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr18 td8"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td165"><P class="p22 ft16">Internationell jämförelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p443 ft31"><SPAN class="ft31">3.2</SPAN><SPAN class="ft59">Nätanslutningsprocessen</SPAN></P>
<P class="p444 ft3">Tabell 3.2 Jämförelse av nätanslutningsprocesser för elproducenter som an- vänder förnybara energikällor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr37 td99"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td166"><P class="p22 ft3">Sverige</P></TD>
<TD class="tr37 td167"><P class="p22 ft3">Spanien</P></TD>
<TD class="tr37 td57"><P class="p22 ft3">Portugal</P></TD>
<TD class="tr37 td57"><P class="p22 ft3">Tyskland</P></TD>
<TD class="tr37 td168"><P class="p22 ft16">Storbritannien</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td104"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr38 td169"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr38 td170"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr38 td171"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr38 td171"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr38 td172"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td99"><P class="p27 ft3">Process-</P></TD>
<TD class="tr37 td166"><P class="p22 ft3">Detaljerad</P></TD>
<TD class="tr37 td167"><P class="p22 ft3">Detaljerad</P></TD>
<TD class="tr37 td57"><P class="p22 ft3">Detaljerad</P></TD>
<TD class="tr37 td57"><P class="p22 ft3">Processen är</P></TD>
<TD class="tr37 td168"><P class="p22 ft3">Detaljerad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td99"><P class="p27 ft71">beskrivning</P></TD>
<TD class="tr18 td166"><P class="p22 ft71">process för</P></TD>
<TD class="tr18 td167"><P class="p22 ft71">process</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft71">process</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft71">inte tydligt</P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p22 ft71">process för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td99"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td166"><P class="p22 ft75">anslutning till</P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">preciserat</P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft75">transmission</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td99"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td166"><P class="p22 ft75">transmissions-</P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">inom lagstift-</P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft41">och distribution</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td99"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td166"><P class="p22 ft71">nätet, dock inte</P></TD>
<TD class="tr18 td167"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft71">ningen, det</P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p22 ft71">Anslutning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td99"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td166"><P class="p22 ft41">väl beskriven för</P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft41">finns dock laglig</P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft75">definieras av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td99"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td166"><P class="p22 ft75">anslutning till</P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">rättighet för</P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft41">National Grid,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td99"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td166"><P class="p22 ft16">regionala/ lokala</P></TD>
<TD class="tr18 td167"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft16">förnybar energi</P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p22 ft16">godkänd av till-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td99"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td166"><P class="p22 ft75">nät</P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">till anslutning</P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft41">synsmyndighet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td99"><P class="p27 ft71">Deadlines</P></TD>
<TD class="tr6 td166"><P class="p22 ft3">Definierade</P></TD>
<TD class="tr6 td167"><P class="p22 ft3">Definierade</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p22 ft3">Definierade</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p22 ft3">Dröjsmål kan</P></TD>
<TD class="tr6 td168"><P class="p22 ft3">Max. 3 måna-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td99"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td166"><P class="p22 ft75">deadlines för</P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft75">deadlines</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">deadlines</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft41">medföra klago-</P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft41">der tidsfrist för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td99"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td166"><P class="p22 ft71">anslutning till</P></TD>
<TD class="tr18 td167"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft71">mål till tillsyns-</P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p22 ft71">att behandla</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td99"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td166"><P class="p22 ft75">transmissions-</P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">myndighet</P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft75">ansökan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td99"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td166"><P class="p22 ft75">nätet, dock inte</P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td99"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td166"><P class="p22 ft71">till andra nät.</P></TD>
<TD class="tr18 td167"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td99"><P class="p27 ft71">Avgifter</P></TD>
<TD class="tr6 td166"><P class="p22 ft3">Inga för trans-</P></TD>
<TD class="tr6 td167"><P class="p22 ft3">Ja, både för</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p22 ft3">Ja, både för</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p22 ft3">Nej</P></TD>
<TD class="tr6 td168"><P class="p22 ft3">Ja (beroende</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td99"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td166"><P class="p22 ft75">missionsnätet.</P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft75">anslutning till</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">anslutning till</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft75">på storlek, art</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td99"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td166"><P class="p22 ft75">För andra nät,</P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft41">transmissions-</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft41">transmissions-</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft75">och plats)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td99"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td166"><P class="p22 ft71">beroende på</P></TD>
<TD class="tr18 td167"><P class="p22 ft71">och till distri-</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft71">och till distri-</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td99"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td166"><P class="p22 ft75">nätägare.</P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft75">butionsnätet.</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">butionsnätet.</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td99"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td166"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft75">500 €/kW för</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">400 €/MW för</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td99"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td166"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td167"><P class="p445 ft98">4</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td57"><P class="p22 ft71">studie över till-</P></TD>
<TD class="tr34 td57"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td168"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td99"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td166"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td167"><P class="p22 ft83">solenergi<SPAN class="ft34">TPF FPT </SPAN>och</P></TD>
<TD class="tr29 td57"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td168"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td99"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td166"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft75">20 €/kW för</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft41">gänglig kapacitet</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td99"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td166"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft41">andra förnybara</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft47">och 500 €/kW för</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td99"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td166"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td167"><P class="p22 ft71">energier.</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft16">tilldelningen av</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td99"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td166"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft41">anslutningspunkt</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td104"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td169"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td170"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td171"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td171"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td172"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p446 ft8">En väl definierad anslutningsprocess minskar den totala kostnaden för ansökan. Detta betyder att den ansökande har en tydlig uppfatt- ning om vad som krävs och vilka avgifter som gäller. Samtidigt kan nätföretaget utveckla en metod och en process för hanteringen av anslutningsansökningar. En väl definierad process inkluderar den information som krävs för ansökan, de relevanta tiderna inom vilka nätföretag måste besvara ansökan och kostnaderna (avgifter) i sam- band med ansökan, vilka vanligtvis orsakas av de nätanslutningsstudier som nätföretaget genomför. Det finns mycket detaljerade nätan- slutningsprocesser i t.ex. Storbritannien. Processerna har utvecklats av National Grid, systemansvarig för transmissionsnätet (TSO), samt</P>
<P class="p447 ft16"><SPAN class="ft36">4</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Solceller (PV) installerade på bostadshus, kommersiella lokaler eller industrifastighet be- höver inte betala avgifterna för ansökan.</P>
<P class="p448 ft15">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Internationell jämförelse</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">prövats och godkänts av tillsynsmyndigheten Ofgem. Även Spanien och Portugal är länder som har mycket detaljerade anslutnings- processer där processerna är lagreglerade och består inte bara av en uppförandekod mellan nätföretag och producentföreningar.</P>
<P class="p61 ft8">I länder utan tydligt definierade metoder och processer, bl.a. Sverige, förekommer det ibland långa väntetider för svar på nätanslut- ningsansökan samt kommunikationsproblem mellan ansökande och nätföretag.</P>
<P class="p60 ft8">I Tyskland finns ingen tydlig process men elnätsföreningen har utvecklat en riktlinje för nätföretag angående behandling av ansökan. Ännu viktigare är följande reglering: “Nätoperatörer ska omedelbart och med prioritet ansluta anläggningar som producerar el från förny- bara energikällor”. Om det förekommer dröjsmål måste alltså nätföre- taget förklara för tillsynsmyndigheten vad som har orsakat dröjsmålet. Det betyder extra kostnader för nätföretaget om ansökan inte be- handlas inom en rimlig tid. I Tyskland godtas inte utvärderingsmeto- der som fastslår hur mycket extraproduktion som kan anslutas till en viss punkt eftersom de inte är tillräckligt transparenta. Anled- ningen är att nätdata vanligtvis inte publiceras. Det brukar vara komplicerat att genomföra en oberoende utvärdering av svaret på en ansökan.</P>
<P class="p449 ft8">Sammanfattningsvis kan sägas att en tydlig definition av processen för en anslutningsansökan måste omfatta tydliga krav för vad som krävs av elproducenten samt ett tydligt tidsschema för nätföretagets svar och precisa principer för anslutningsanalysen. Detta är förut- sättningen för att processen genomförs på ett tydligt, fördomsfritt och konsekvent sätt, oberoende av nätföretag, förnybar produktions- teknik eller vem som ansöker.</P>
<P class="p60 ft8">Det kan dock alltid uppstå konflikter, vilket även kräver att en tydlig process angående hanteringen av sådana konflikter utvecklas. Tyskland t.ex. hade tidigare en instans för att lösa anslutningskon- flikter. Idag ingår denna uppgift i den nya tillsynsmyndighetens an- svar. Detta liknar Spaniens strategi.</P>
<P class="p450 ft8">Vad gäller avgifter för att behandla anslutningsansökan finns det flera länder som använder sådana avgifter: Spanien, Portugal och Storbritannien. Anledningen till detta är att man vill förhindra oseriösa ansökningar och arbete förorsakat av sådana. Avgifterna kan dock vara ett hinder för mycket små projekt som t.ex. solcellsanläggningar på bostadshus. En lösning är att undanta sådana projekt från att betala avgifterna, vilket tillämpas i Spanien. Avgifterna är väl defi- nierade i Spanien, Portugal och Storbritannien samt oberoende av</P>
<P class="p70 ft15">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31388x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr18 td8"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td165"><P class="p22 ft16">Internationell jämförelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p451 ft8">vem som är ägare till elnätet där anläggningen ansluts. Detta är viktigt för att förbättra transparensen och för att inte diskriminera vissa producenter. I Sverige bestäms avgifterna av nätägaren och betalas bara för anslutning till distributionsnätet. Själva avgiftsbeloppet dras vanligtvis av från den totala kostnaden som producenten betalar för nätanslutningen.</P>
<P class="p452 ft31"><SPAN class="ft31">3.3</SPAN><SPAN class="ft59">Kostnader för nätinvesteringar</SPAN></P>
<P class="p453 ft3">Tabell 3.3 Jämförelse av kostnader för nätinvesteringar för elproducenter som använder förnybara energikällor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr37 td93"><P class="p172 ft71">Vem betalar</P></TD>
<TD class="tr37 td57"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td57"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td167"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td57"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td168"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p172 ft75">kostnaderna</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">Sverige</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">Spanien</P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft75">Portugal</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">Tyskland</P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft41">Storbritannien</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p172 ft75">för…</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td96"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr38 td171"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr38 td171"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr38 td170"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr38 td171"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr38 td172"><P class="p22 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td93"><P class="p172 ft71">Anslutnings-</P></TD>
<TD class="tr37 td57"><P class="p22 ft16">Ägaren till vind-</P></TD>
<TD class="tr37 td57"><P class="p22 ft16">Ägaren till vind-</P></TD>
<TD class="tr37 td167"><P class="p22 ft16">Ägaren till vind-</P></TD>
<TD class="tr37 td57"><P class="p22 ft16">Ägaren till vind-</P></TD>
<TD class="tr37 td168"><P class="p22 ft39">Ägaren till vind-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p172 ft75">anläggningar</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">kraftsparken</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">kraftsparken</P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft75">kraftsparken</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">kraftsparken</P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft75">kraftsparken</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p172 ft75">från landbaser-</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td93"><P class="p172 ft71">ad vindpark till</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td167"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p172 ft41">nätanslutnings-</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p172 ft75">punkt</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td93"><P class="p172 ft3">Anslutnings-</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p22 ft16">Ägaren till vind-</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p22 ft16">Ägaren till vind-</P></TD>
<TD class="tr6 td167"><P class="p22 ft16">Ägaren till vind-</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p22 ft16">Transmissions-</P></TD>
<TD class="tr6 td168"><P class="p22 ft3">Oberoende</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td93"><P class="p172 ft71">anläggningar</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft71">kraftsparken</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft71">kraftsparken</P></TD>
<TD class="tr18 td167"><P class="p22 ft71">kraftsparken</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft71">företag</P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p22 ft16">Transmissions</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p172 ft41">från havsbaser-</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft75">företag om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p172 ft75">ad vindpark till</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft75">anslutnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td93"><P class="p172 ft16">nätanslutnings-</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td167"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p22 ft16">spänningen är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p172 ft75">punkt</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft75">130 kV eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft75">högre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td93"><P class="p172 ft3">Förstärkningar</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p22 ft3">Förstärkningar</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p22 ft16">Betalas huvud-</P></TD>
<TD class="tr6 td167"><P class="p22 ft3">Betalas huvud-</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p22 ft3">Nätföretag</P></TD>
<TD class="tr6 td168"><P class="p22 ft3">Betalas av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td93"><P class="p172 ft71">i distributions-</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft71">som gynnar</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft71">sakligen av ny</P></TD>
<TD class="tr18 td167"><P class="p22 ft71">sakligen av ny</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p22 ft71">elproducent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p172 ft75">nätet och</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft41">bara vindparks-</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">elproducent</P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft75">elproducent</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft41">och nätföretag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p172 ft75">regionalnätet</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft41">ägaren betalas</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td93"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft71">av vindparks-</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td167"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">ägaren. Om</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">förstärkningar</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td93"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft71">gynnar även</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td167"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">andra delas</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td93"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td57"><P class="p22 ft3">kostnaden.</P></TD>
<TD class="tr37 td57"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td167"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td57"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td168"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p454 ft15">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31389x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p429 ft16">Internationell jämförelse SOU 2008:13</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr24 td93"><P class="p172 ft16">Förstärkningar i</P></TD>
<TD class="tr24 td167"><P class="p22 ft3">Förstärkningar</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p22 ft3">Förstärkningar</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p22 ft3">Förstärkningar</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p22 ft3">Nätföretag</P></TD>
<TD class="tr24 td168"><P class="p22 ft16">Förstärkningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td93"><P class="p172 ft71">transmissions-</P></TD>
<TD class="tr18 td167"><P class="p22 ft71">som gynnar</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft47">betalas av trans-</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft71">betalas av</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft71">(Kostnaderna</P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p22 ft71">betalas av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p172 ft75">nätet</P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft41">bara vindparks-</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">missionsföre-</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">transmission-</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft41">fördelas på alla</P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft41">transmissions-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft41">ägaren betalas</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">taget (fördelas</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">företaget (för-</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">kunder i</P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft75">företaget</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td93"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td167"><P class="p22 ft71">av vindparks-</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft16">på alla kunder)</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft71">delas på alla</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft71">Tyskland)</P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft75">ägaren. Om</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">kunder)</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft75">förstärkningar</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td93"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td167"><P class="p22 ft71">gynnar även</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft75">andra (huvud-</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft75">sakligen i 400</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td93"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td167"><P class="p22 ft71">kV nätet) SvK</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft75">betalar delar</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft75">av eller hela</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td93"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td167"><P class="p22 ft71">kostnaden.</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td93"><P class="p27 ft71">Avgifter eller</P></TD>
<TD class="tr6 td167"><P class="p22 ft3">Nej</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p22 ft16">Ja, men bara för</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p22 ft3">Ja, för både</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p22 ft3">Inga avgifter</P></TD>
<TD class="tr6 td168"><P class="p22 ft3">Deposition</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p27 ft75">depositioner</P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft47">förstärkningar av</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">transmissions</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft75">motsvarande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p27 ft75">som betalas i</P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft41">transmissions-</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">och distribu-</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft47">två års system-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td93"><P class="p27 ft71">samband med</P></TD>
<TD class="tr18 td167"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft71">nätet. 20% av</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft71">tionsnät om</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p22 ft71">avgifter för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p27 ft75">förstärknings-</P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">förstärknings-</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft41">förstärkningarna</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft41">förstärkningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p27 ft75">arbeten</P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">kostnaderna.</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">är påskyndade</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft75">av trans-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td93"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td167"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft71">genom över-</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p22 ft16">missionsnätet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">enskommelse</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft41">mellan nätägare</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td93"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td167"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft71">och vindparks-</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td93"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">ägare.</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td96"><P class="p22 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr36 td170"><P class="p22 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr36 td171"><P class="p22 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr36 td171"><P class="p22 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr36 td171"><P class="p22 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr36 td172"><P class="p22 ft101"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p455 ft8">I samtliga analyserade länder, även Sverige, ska elproducenten betala för byggandet av ledningar, transformatorer och alla andra nödvän- diga investeringar i samband med nätanslutningen. Ingen skillnad finns i detta avseende mellan konventionella elproducenter och el- producenter som använder förnybara energikällor. I Tyskland antogs under 2007 en lag som fastslår att nätföretag ska betala för elled- ningar som ansluter havsbaserade vindkraftverk till företagets nät. I Storbritannien föreligger ett förslag om att bilda oberoende Off- shore Transmission Owners (OFTO). Enligt förslaget ska dessa väljas ut genom konkurrensutsatta anbud. De utvalda OFTO kommer att få en transmissionslicens och därigenom en möjlighet till en reg- lerad intäkt från havsbaserade vindkraftsparker och i gengäld ska de uppfylla licensens skyldigheter under en bestämd tidsperiod (20 år). Det ska även finnas incitament för att nå specifika prestationskrav under den där perioden. OFTO:s blir ansvariga för att utveckla, bygga, finansiera och underhålla det havsbaserade överföringsnät som används för att ansluta havsbaserade producenter.</P>
<P class="p456 ft33">Varken i de analyserade länderna eller i Sverige finns lagar som ger en tydlig definition av vad systemkostnader är, dvs. kostnader relaterade till de nätförstärkningar, förutom själva anslutningsled-</P>
<P class="p457 ft15">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr18 td8"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td165"><P class="p22 ft16">Internationell jämförelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft8">ningarna som är nödvändiga för att ansluta nya producenter. Detta är av särskild betydelse eftersom det på det sättet bestäms vem som betalar dessa förstärkningar i de analyserade länderna. Undantaget är Tyskland där det alltid är nätägarna som betalar för förstärkningar- na. Om det konstateras att förstärkningarna endast gynnar en pro- ducent så måste denne producent betala för dem. Om det konstate- ras att de gynnar fler än en producent, delas kostnaderna mellan producenten och nätägaren. Spanien följer t.ex. kriteriet att förstärk- ningar av transmissionsnätet gynnar fler än en producent och att de därför fördelas på alla kunder. Däremot antas det i t.ex. Sverige att förstärkningar i transmissionsnätets radialledningar bara gynnar en producent och att denne producent därför ska betala för dem.</P>
<P class="p14 ft8">I Tyskland måste nätägaren betala alla kostnader för nätförstärk- ning medan producenterna av förnybar energi i princip måste betala kostnaderna för nätanslutningen dvs. alla kostnader från vindkrafts- parken fram till anslutningspunkten. En typisk diskussionspunkt är hur man definierar vilken som är den bästa nätanslutningspunkten. Den allmänna regeln som används utgår från att den totala nätanslut- ningskostnaden, dvs. anslutning plus förstärkningskostnader, ska minimeras oavsett vem som betalar vilken del. Det kan betyda att ett lågspänningsnät måste uppgraderas till högspänningsnät om det är den mest ekonomiska lösningen. Det kan dock också förekomma att en vindparksinnehavare själv måste bygga en lång ledning till den lämpligaste anslutningspunkten om detta är mer ekonomiskt än att uppgradera det befintliga nätet.</P>
<P class="p88 ft8">I Storbritannien fördelas vanligtvis kostnaderna för transmis- sionsförstärkningar på alla kunder. I princip utförs förstärkningar av transmissionsnätet bara om det finns ett tillräckligt antal ansök- ningar för nätanslutning. Denna strategi medför dock långa fördröj- ningar i de fall ”strategiskt arbete” krävs. Medvetenheten om detta faktum har resulterat i att Ofgem år 2007 godkänt £ 560 miljoner för ”Transmissionsinvesteringar för förnybar elproduktion”. Angående förstärkningar i distributionsnätet måste elproducenter som ansluts efter den 1 april 2005 betala en avgift (Distribution Network Use of System Charge – DuoS). För anslutningar utförda före den 1 april 2005 fakturerades kostnaderna för förstärkningar av distributions- nätet före arbetets utförande.</P>
<P class="p88 ft8">Tabell 3.3 visar att Sverige är det land där elproducenterna betalar för flest antal kostnadsposter eftersom de betalar för anslutningar, förstärkningar i <NOBR>distributions-/regionalnätet</NOBR> och för förstärkningar i transmissionsnätet om det inte gynnar någon annan producent.</P>
<P class="p291 ft15">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31391x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Internationell jämförelse</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">Däremot är Tyskland det land där elproducenter betalar för minst antal kostnadsposter för nätinvesteringar eftersom de bara betalar för anslutningen, inte för någon nätförstärkning, varken i distribu- tionsnätet eller i transmissionsnätet<SPAN class="ft34">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">5</SPAN><SPAN class="ft34">FPT</SPAN>. Det är intressant att relatera detta till att Sverige är det land där vindkraftsproducenter får den lägsta ersättningen i jämförelse med de fyra analyserade länderna.</P>
<P class="p60 ft8">I både Spanien och Portugal måste producenten betala en de- position till transmissionsföretaget om förstärkningar blir nödvän- diga för att ansluta dem. Anledningen är att man vill förhindra att projekt inte genomförs samtidigt som förstärkningar utförs. I Sverige betalas ingen deposition till transmissionsföretaget eftersom elpro- ducenten måste betala nättariffer till transmissionsföretaget och även anslutningsavgift om en nätförstärkning enbart behövs för elproducentens anläggning.</P>
<P class="p82 ft8">Sammanfattningsvis kan sägas att förstärkningar i transmissions- nätet och i <NOBR>distributions-/regionnätet</NOBR> inte behandlas lika i de olika länderna. I allmänhet fördelas kostnaderna mellan samtliga kunder när de är relaterade till förstärkningen av transmissionsnätet, dvs. nät- företaget betalar och täcker kostnaderna genom nättariffer. I Sverige betalar dock elproducenten kostnaderna om förstärkningen gäller en radialledning. Däremot delas kostnaderna mellan produktions- anläggningens ägare och Svenska kraftnät om förstärkningen berör det maskade nätet. I de flesta av de analyserade länderna betalas förstärkningar i distributionsnätet av de företag som orsakar dem. Tyskland är ett undantag eftersom även dessa kostnader fördelas på alla kunder. Jämfört med de analyserade länderna betalar elprodu- center i Sverige flest kostnadsposter för nätinvesteringar.</P>
<P class="p459 ft41"><SPAN class="ft36">5</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Elnätsförstärkningar i Tyskland betalas av elnätsföretagen, vilket delvis orsakar högre nät- tariffer för konsumenterna. Dessa högre tariffer har dock inte betraktats som något större problem av olika intressenter.</P>
<P class="p295 ft15">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31392x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr18 td8"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td165"><P class="p22 ft16">Internationell jämförelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p460 ft31"><SPAN class="ft31">3.4</SPAN><SPAN class="ft59">Effektbegränsningar inom regelverket för förnybar energi</SPAN></P>
<P class="p461 ft3">Tabell 3.4 Jämförelse av effektbegränsningar för elproducenter som använder förnybara energikällor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr37 td134"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p22 ft3">Sverige</P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p22 ft3">Spanien</P></TD>
<TD class="tr37 td100"><P class="p22 ft3">Portugal</P></TD>
<TD class="tr37 td18"><P class="p22 ft3">Tyskland</P></TD>
<TD class="tr37 td173"><P class="p462 ft3">Storbritannien</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td174"><P class="p22 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr33 td119"><P class="p22 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p22 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr33 td106"><P class="p22 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr33 td175"><P class="p22 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr33 td176"><P class="p22 ft102"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td134"><P class="p302 ft3">Effekt-</P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p22 ft3">Ja, 1,5</P></TD>
<TD class="tr37 td108"><P class="p22 ft3">Nej</P></TD>
<TD class="tr37 td100"><P class="p22 ft3">Nej</P></TD>
<TD class="tr37 td18"><P class="p22 ft3">Nej</P></TD>
<TD class="tr37 td173"><P class="p22 ft3">Ej för trans-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr18 td134"><P class="p302 ft71">begränsningar</P></TD>
<TD class="tr34 td125"><P class="p463 ft98">6</P></TD>
<TD class="tr34 td108"><P class="p22 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr34 td100"><P class="p22 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr34 td18"><P class="p22 ft103"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td173"><P class="p22 ft16">missionsnätet, men</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td125"><P class="p22 ft34"><SPAN class="ft83">MW</SPAN>TPF FPT</P></TD>
<TD class="tr29 td108"><P class="p22 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr29 td100"><P class="p22 ft104"> </P></TD>
<TD class="tr29 td18"><P class="p22 ft104"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td134"><P class="p302 ft75">vad gäller</P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td108"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td100"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td18"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p22 ft41">för distributionsnät</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td134"><P class="p302 ft75">betalning av</P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td108"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td100"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td18"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p22 ft75"><NOBR>~5-50</NOBR> MW</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td134"><P class="p302 ft71">nättariffer</P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td108"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td100"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td18"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td173"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td134"><P class="p302 ft71">Effekt-</P></TD>
<TD class="tr6 td125"><P class="p22 ft3">Nej</P></TD>
<TD class="tr6 td108"><P class="p22 ft3"><NOBR>Feed-in</NOBR> tariff</P></TD>
<TD class="tr6 td100"><P class="p22 ft16"><NOBR>Feed-in</NOBR> tariff kan</P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p22 ft3"><NOBR>Feed-in</NOBR> tariff</P></TD>
<TD class="tr6 td173"><P class="p22 ft3">Nej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td134"><P class="p302 ft75">begränsningar</P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td108"><P class="p22 ft75">kan variera</P></TD>
<TD class="tr39 td100"><P class="p22 ft41">variera beroende</P></TD>
<TD class="tr39 td18"><P class="p22 ft75">kan variera</P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td134"><P class="p302 ft75">vad gäller</P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td108"><P class="p22 ft75">beroende på</P></TD>
<TD class="tr39 td100"><P class="p22 ft75">på projektkapa-</P></TD>
<TD class="tr39 td18"><P class="p22 ft41">beroende på</P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td134"><P class="p302 ft71">stödsystemet</P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td108"><P class="p22 ft71">projektkapa-</P></TD>
<TD class="tr18 td100"><P class="p22 ft71">citet</P></TD>
<TD class="tr18 td18"><P class="p22 ft71">projektkapa-</P></TD>
<TD class="tr18 td173"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td134"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td108"><P class="p22 ft75">citet, projekt</P></TD>
<TD class="tr39 td100"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td18"><P class="p22 ft75">citet</P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td134"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td108"><P class="p22 ft41">med kapacitet</P></TD>
<TD class="tr39 td100"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td18"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td134"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td108"><P class="p22 ft71">>50MW får</P></TD>
<TD class="tr18 td100"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td18"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td173"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td134"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td108"><P class="p22 ft75">mycket lägre</P></TD>
<TD class="tr39 td100"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td18"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td134"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td108"><P class="p22 ft75">ersättning</P></TD>
<TD class="tr39 td100"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td18"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td134"><P class="p302 ft3">Effekt-</P></TD>
<TD class="tr6 td125"><P class="p22 ft3">Nej</P></TD>
<TD class="tr6 td108"><P class="p22 ft3">Åtminstone</P></TD>
<TD class="tr6 td100"><P class="p22 ft16">Anläggningar med</P></TD>
<TD class="tr6 td18"><P class="p22 ft3">Nej</P></TD>
<TD class="tr6 td173"><P class="p22 ft3">Möjligtvis för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td134"><P class="p302 ft71">begränsningar</P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td108"><P class="p22 ft71">100 MW för</P></TD>
<TD class="tr18 td100"><P class="p22 ft16">installerad kapa-</P></TD>
<TD class="tr18 td18"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td173"><P class="p22 ft71">havsbaserade</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td134"><P class="p302 ft75">vad gäller</P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td108"><P class="p22 ft75">att ansluta till</P></TD>
<TD class="tr39 td100"><P class="p22 ft75">citet >50 MW</P></TD>
<TD class="tr39 td18"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p22 ft75">vindkraftsparker</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td134"><P class="p302 ft75">nätanslutning</P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td108"><P class="p22 ft75">220 kV och</P></TD>
<TD class="tr39 td100"><P class="p22 ft41">ansluts till trans-</P></TD>
<TD class="tr39 td18"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p22 ft47">(nya regler angåen-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td134"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td108"><P class="p22 ft71">250 MW för</P></TD>
<TD class="tr18 td100"><P class="p22 ft71">missionsnätet,</P></TD>
<TD class="tr18 td18"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td173"><P class="p22 ft71">de nätanslutning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td134"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td108"><P class="p22 ft75">att ansluta till</P></TD>
<TD class="tr39 td100"><P class="p22 ft41">andra till distribu-</P></TD>
<TD class="tr39 td18"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p22 ft41">av havsbaserade</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td134"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td108"><P class="p22 ft75">400 kV.</P></TD>
<TD class="tr39 td100"><P class="p22 ft75">tionsnätet</P></TD>
<TD class="tr39 td18"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p22 ft75">vindkraftsparker</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td174"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td119"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td112"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td106"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td175"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr24 td176"><P class="p22 ft3">diskuteras)</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p464 ft8">Bara Storbritannien och Sverige har nättariffer för elproducenter. I övriga länder betalar elproducenter ingen nättariff, se även av- snitt 3.2. Sverige och Storbritannien är de enda länder av de fem som tillämpar begränsningar av nättarifferna efter installerad effekt, se även Tabell 3.4. I Sverige betalar elproducenter med en effekt som understiger 1,5 MW inga nättariffer förutom kostnaden för mätning. I Storbritannien finns effektbegränsningar för elprodu- center anslutna till distributionsnätet när det gäller betalningen av nättariffer för transmission (Transmission Network Use of System Charges – TNUoS). Dessa begränsningar varierar beroende på område i Storbritannien. I de flesta fall ligger de dock på 50 MW i England och Wales, på 30 MW i transmissionsområdet för Scottish</P>
<P class="p465 ft41"><SPAN class="ft36">6</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Kapacitetsbegränsningen på 1,5 MW i Sverige gäller för varje separat enhet av en anlägg- ning. Detta betyder att en vindpark med 50 stycken <NOBR>1-MW-vindkraftverk</NOBR> undantas från att betala nättariffer, medan en vindpark med 10 stycken <NOBR>2-MW-vindkraftverk</NOBR> måste betala nättariffer.</P>
<P class="p466 ft15">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Internationell jämförelse</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">Power samt på 5 MW i Scottish Hydro. De flesta elproducenter som är anslutna till distributionsnätet och har en effekt som under- stiger dessa begränsningar undantas från TNUoS med hänsyn till den minskade efterfrågan i det område som transmissionsföretaget försörjer. Elproducenter som har anslutits till distributionsnätet efter den 1 april 2005 måste dock betala en avgift för att använda distri- butionsnätet (Distribution Network Use of System charges – DuoS) om distributionsnätet behöver förstärkas på grund av anslutningen. Avgiften (DuoS) är avsedd att täcka kostnaderna för nätförstärkning.</P>
<P class="p467 ft8">I de länder där stödsystem baseras på <NOBR>feed-in</NOBR> tariffer definieras olika gränsvärden för installerad effekt för att differentiera ersätt- ningen inom en och samma produktionsteknik. Ett tydligt exempel är de olika ersättningar som solcellsanläggningar får beroende på installerad kapacitet. Skillnaden kan vara så stor som 40 procent. Även för vindkraft finns vissa skillnader beroende på den installera- de effekten men de är snarare inom storleksordningen <NOBR>3–5</NOBR> procent. De länder som använder certifikatsystem har inte effektbegränsningar eftersom det bara finns en ersättning för all sorts förnybar energi.</P>
<P class="p82 ft8">Vad beträffar anslutning till nätet är det bara Spanien och Portugal som har definierat begränsningar för anslutningen till olika spän- ningsnivåer. Anledningen till att sätta sådana begränsningar är att förenkla hanteringen av anslutningsansökan och att förtydliga nät- ägarnas ansvar. Definitionen av sådana begränsningar har inget att göra med det valda stödsystemet. I t.ex. Spanien kan flera produ- center göra en gemensam ansökan till den systemansvarige för trans- missionsnätet (TSO) för att på så sätt uppfylla kapacitetskravet för anslutningen till transmissionsnätet. Ytterligare storleksdefinitioner används för mätningskrav, se avsnitt 3.6.</P>
<P class="p82 ft8">Sammanfattningsvis kan sägas att det i de flesta av de analyserade länderna dvs. Tyskland, Spanien och Portugal inte finns någon effektbegränsning vad gäller betalning av nättariffer, till skillnad från Sverige. Effektbegränsningar används antingen för att definiera spän- ningsnivåer för anslutning (Spanien och Portugal) eller för att sär- skilja ersättningsnivåer genom olika <NOBR>feed-in</NOBR> tariffer.</P>
<P class="p468 ft15">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31394x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr18 td8"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td165"><P class="p22 ft16">Internationell jämförelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p469 ft31"><SPAN class="ft31">3.5</SPAN><SPAN class="ft59">Nätkoncession</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr24 td86"></TD>
<TD class="tr24 td99"><P class="p27 ft3">Tabell 3.5</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr24 td25"><P class="p22 ft3">Översikt över policyfrågor relaterade till byggnad/äganderätt av nya</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td86"></TD>
<TD class="tr39 td99"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr39 td177"><P class="p22 ft75">elledningar</P></TD>
<TD class="tr39 td178"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td46"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td46"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td179"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td86"></TD>
<TD class="tr35 td104"><P class="p22 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr35 td180"><P class="p22 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr35 td115"><P class="p22 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr35 td181"><P class="p22 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr35 td115"><P class="p22 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr35 td115"><P class="p22 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr35 td182"><P class="p22 ft105"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td86"></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr0 td21"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p22 ft71">Sverige</P></TD>
<TD class="tr0 td178"><P class="p22 ft71">Spanien</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p22 ft71">Portugal</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p22 ft71">Tyskland</P></TD>
<TD class="tr0 td179"><P class="p470 ft16">Storbritannien</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr38 td183"><P class="p22 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr38 td115"><P class="p22 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr38 td181"><P class="p22 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr38 td115"><P class="p22 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr38 td115"><P class="p22 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr38 td182"><P class="p22 ft106"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr39 td184"><P class="p27 ft75">Får vindkraftsprodu-</P></TD>
<TD class="tr39 td46"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td178"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td46"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td46"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td179"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr39 td184"><P class="p27 ft75">centen bygga/äga</P></TD>
<TD class="tr39 td46"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td178"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td46"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td46"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td179"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td86"></TD>
<TD class="tr39 td99"><P class="p27 ft41">elledningar som</P></TD>
<TD class="tr39 td21"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td46"><P class="p471 ft3">Nej</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td178"><P class="p159 ft3">Ja</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td46"><P class="p463 ft3">Ja</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td46"><P class="p463 ft3">Ja</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td179"><P class="p472 ft39">Ja</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td86"></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr18 td184"><P class="p27 ft71">ansluter vindkraft-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td86"></TD>
<TD class="tr30 td46"><P class="p22 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr30 td178"><P class="p22 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr30 td46"><P class="p22 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr30 td46"><P class="p22 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr30 td179"><P class="p22 ft107"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td86"></TD>
<TD class="tr39 td99"><P class="p27 ft75">verk inom en</P></TD>
<TD class="tr39 td21"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td46"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td178"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td46"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td46"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td179"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td86"></TD>
<TD class="tr39 td99"><P class="p27 ft41">vindkraftspark?</P></TD>
<TD class="tr39 td21"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td46"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td178"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td46"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td46"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td179"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td184"><P class="p27 ft71">Får vindkraftsprodu-</P></TD>
<TD class="tr18 td46"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td178"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td46"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td46"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td179"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td184"><P class="p27 ft71">centen bygga led-</P></TD>
<TD class="tr18 td46"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td178"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td46"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td46"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td179"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td86"></TD>
<TD colspan=2 class="tr39 td184"><P class="p27 ft41">ningar som ansluter</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td46"><P class="p471 ft3">Nej</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td178"><P class="p159 ft3">Ja</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td46"><P class="p463 ft3">Ja</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td46"><P class="p463 ft3">Ja</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td179"><P class="p472 ft39">Ja</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td86"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td99"><P class="p27 ft3">vindparken till</P></TD>
<TD class="tr30 td21"><P class="p22 ft107"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td86"></TD>
<TD class="tr35 td21"><P class="p22 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr35 td46"><P class="p22 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr35 td178"><P class="p22 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr35 td46"><P class="p22 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr35 td46"><P class="p22 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr35 td179"><P class="p22 ft105"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p473 ft16">distributions- eller transmissionsnätet?</P>
<P class="p474 ft8">Nätkoncessioner är legala tillstånd som krävs i vissa länder för att kunna bygga elledningar. Ursprunget till sådana nätkoncessioner är det centralt planerade elsystemet som har utvecklats i samband med avreglering med flera nätföretag som följd. I Sverige t.ex. finns kon- cessioner för ett område som medför att koncessionshavare får bygga elledningar i detta område (vanligtvis för spänningsnivåer på maxi- malt 20 kV<SPAN class="ft34">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">7</SPAN><SPAN class="ft34">FPT</SPAN>). I princip får ingen annan bygga elledningar med lägre eller samma spänningsnivå, 20 kV, i detta område, med undantag av elledningar som utesluts från sådana koncessioner såsom elledningar inom ett industriområde. I Sverige krävs en annan koncessionstyp, nämligen linjekoncession, för att kunna bygga ledningar med högre spänning än vanligtvis 20 kV. Som nämnts förut medges genom nät- koncessionen rättigheten att bygga elledningar. Koncessionen med- för dock även skyldigheten att ge tillgång till alla som vill ansluta en anläggning där. I Sverige får ett företag som söker nätkoncession inte vara elproducent eller elhandelsföretag.</P>
<P class="p475 ft8">I Sverige har producenterna två valmöjligheter för att bygga an- slutningsledningar inom vindkraftsparken eller från vindkraftsparken till anslutningspunkten. Den ena är att betala nätföretaget inom området för att detta ska bygga ledningen. Den andra är att bilda ett nätföretag vilket kan få en nätkoncession och sedan själv bygga ledningarna. För båda alternativen är det elproducenten som betalar</P>
<P class="p476 ft16"><SPAN class="ft36">7</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>I Sverige finns ungefär 330 områdeskoncessioner varav bara 10 har en spänningsnivå over 20 kV, alla andra har en spänningsnivå av maximalt 20 kV.</P>
<P class="p477 ft15">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Internationell jämförelse</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">elledningarna. Beroende på den valda lösningen är det dock skillnad på äganderätt av ledningarna och ansvar relaterade till dem.</P>
<P class="p61 ft8">En nackdel med nätkoncessioner är att de ökar administrationen och försämrar möjligheten för mindre elproducenter att hitta mer ekonomiska lösningar för byggandet av elledningar eftersom vind- parksägarna bara får bygga ledningarna själva om de bildar nätföre- tag. Annars är det bara det nätföretag som innehar koncessionen för området som får bygga elledningar. Att bilda ett nätföretag innebär med nuvarande lagstiftning en hel del skyldigheter som med- för en hel del arbete, speciellt för mindre investerare.</P>
<P class="p60 ft8">I alla de fyra analyserade länderna får vindkraftsproducenter bygga elledningarna mellan enstaka vindkraftverk utan att inneha kon- cession. Nätföretagen i dessa länder har därmed inte monopol på så- dana ledningar. I Sverige krävs däremot nätkoncession för att bygga ledningar mellan kraftverken inom en vindkraftspark.</P>
<P class="p60 ft8">Inte i något av de fyra analyserade länderna krävs någon kon- cession för att bygga elledningar från vindkraftsparken till anslut- ningspunkten i transmissions- eller <NOBR>distributions-/regionnäten.</NOBR> I Spanien får elproducenter bygga sådana elledningar så snart de fått nödvändiga byggnadstillstånd. Dessa är desamma som tillstånden för distributions- eller transmissionsföretag och inkluderar studier av miljöpåverkan och offentligt samråd. För spänningsnivåer mellan 45 och 132 kV är praxis att producenterna överlämnar anslutnings- ledningen samt även transformatorstationen till distributionsföre- taget för att undvika drifts- och underhållskostnader. Även i Portugal är det vanligt att elproducenter på distributionsnivån överlämnar ledningen till distributionsföretaget för att undvika ansvaret för led- ningens underhåll och drift. I detta fall har distributionsföretaget skyldighet att ge konsumenter/kunder och andra producenter till- gång till ledningen om tillgängligt effekt finns. När elproducenter i Spanien och Portugal överlämnar nätanslutningsledningen till nät- företaget undviker de drift- och underhållskostnaderna för ledningen eftersom de inte betalar några nättariffer (se avsnitt 3.2). I Sverige, däremot, måste elproducenten betala för drift och underhåll även om ledningen överförs till distributionsföretaget eftersom dessa kost- nader ingår i nättarifferna i Sverige.</P>
<P class="p478 ft8">Sammanfattningsvis kan sägas att i alla de fyra analyserade länderna får vindparksägarna bygga ledningar inom vindparken samt mellan vindparken och <NOBR>transmissions-/distributionsnätet</NOBR> utan att behöva inneha koncession. I Sverige är det annorlunda eftersom koncession krävs för att bygga sådana ledningar. Kravet på nätkoncession syftar</P>
<P class="p57 ft15">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31396x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr18 td8"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td165"><P class="p22 ft16">Internationell jämförelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p479 ft8">till att dels skapa ett samhällsekonomiskt optimerat och säkert nät med minsta möjliga miljöingrepp, dels skydda gjorda investeringar och garantera kunderna deras rättigheter. Kravet ökar dock byrå- kratin och kan göra det svårare att hitta mer ekonomiska lösningar för elledningarnas byggande eftersom ägaren till en vindkraftspark måste bilda ett nätföretag för att få bygga ledningarna själv. Annars är det bara det nätföretag som innehar områdeskoncessionen som får bygga elledningar. I de analyserade länderna behandlas elledningar inom elproduktionsanläggningen och från anläggningen till distri- <NOBR>butions-/transmissionsnätet</NOBR> på annat sätt än ledningar som ingår i <NOBR>distributions-/transmissionsnätet.</NOBR> Detta gäller för alla typer av el- produktionsanläggningar och inte enbart dem som använder för- nybara energikällor. I de analyserade länderna kan vindkraftspro- ducenterna sluta särskilda överenskommelser med nätföretaget i området för att flytta över äganderätten till ledningarna, fram till anslutningspunkten, på nätföretaget. På detta sätt kan producenten undvika det ekonomiska ansvaret för drift och underhåll samtidigt som nätföretaget kan ansluta även andra kunder/producenter.</P>
<P class="p480 ft31"><SPAN class="ft31">3.6</SPAN><SPAN class="ft59">Mätning och rapportering</SPAN></P>
<P class="p481 ft3">Tabell <NOBR>3-6</NOBR> Jämförelse av mätningskrav</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr37 td167"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr37 td57"><P class="p22 ft3">Sverige</P></TD>
<TD class="tr37 td57"><P class="p22 ft3">Spanien</P></TD>
<TD class="tr37 td74"><P class="p22 ft3">Portugal</P></TD>
<TD class="tr37 td55"><P class="p22 ft3">Tyskland</P></TD>
<TD class="tr37 td168"><P class="p22 ft16">Storbritannien</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td170"><P class="p22 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr33 td171"><P class="p22 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr33 td171"><P class="p22 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr33 td94"><P class="p22 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr33 td185"><P class="p22 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr33 td172"><P class="p22 ft102"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td167"><P class="p27 ft71">Mätning</P></TD>
<TD class="tr37 td57"><P class="p22 ft3">Krav på</P></TD>
<TD class="tr37 td57"><P class="p22 ft3">Inget krav på</P></TD>
<TD class="tr37 td74"><P class="p22 ft3">Inget krav på</P></TD>
<TD class="tr37 td55"><P class="p22 ft16"><NOBR>15-minuters</NOBR> im-</P></TD>
<TD class="tr37 td168"><P class="p22 ft16"><NOBR>30-minuters</NOBR> im-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td167"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft71">timmätning av</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft16">timmätning.och</P></TD>
<TD class="tr18 td74"><P class="p22 ft16">timmätning för</P></TD>
<TD class="tr18 td55"><P class="p22 ft71">/export av, aktiv</P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p22 ft71">/export av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">all produktion.</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">möjlighet att</P></TD>
<TD class="tr39 td74"><P class="p22 ft41">mindre projekt</P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft41">/reaktiv effekt för</P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft75">aktiv/reaktiv</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">välja mellan</P></TD>
<TD class="tr39 td74"><P class="p22 ft41">som ansluts till</P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft41">enheter >500 kW;</P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft75">effekt; om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td167"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft71">nettomätning</P></TD>
<TD class="tr18 td74"><P class="p22 ft16">lågspännings-</P></TD>
<TD class="tr18 td55"><P class="p22 ft16">för anläggningar</P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p22 ft47">exporten under-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">eller mätning</P></TD>
<TD class="tr39 td74"><P class="p22 ft75">nätet (<1 kV)</P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft75"><500 kW krävs</P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft41">stiger 16 A/fas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">av <NOBR>im-/export</NOBR></P></TD>
<TD class="tr39 td74"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft75">bara årlig mät-</P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft47">krävs bara årlig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td167"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft71">för mindre</P></TD>
<TD class="tr18 td74"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td55"><P class="p22 ft71">ning; nettomät-</P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p22 ft16">mätning av im-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td167"><P class="p22 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr34 td57"><P class="p22 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr34 td57"><P class="p482 ft98">8</P></TD>
<TD class="tr34 td74"><P class="p22 ft103"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr39 td55"><P class="p22 ft75">ning för mindre</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr39 td168"><P class="p22 ft75">/export; netto-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td167"><P class="p22 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr31 td57"><P class="p22 ft108"> </P></TD>
<TD class="tr31 td57"><P class="p22 ft86">projekt.<SPAN class="ft34">TPF FPT</SPAN></P></TD>
<TD class="tr31 td74"><P class="p22 ft108"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td74"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft41">enheter är möjligt</P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft41">mätning finns</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td167"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td74"><P class="p22 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr18 td55"><P class="p22 ft71">efter överens-</P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p22 ft71">inte nu, men</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td74"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft75">kommelse</P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft75">diskuteras</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td170"><P class="p22 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr36 td171"><P class="p22 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr36 td171"><P class="p22 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr36 td94"><P class="p22 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr36 td185"><P class="p22 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr36 td172"><P class="p22 ft101"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p483 ft8">För stora produktionsanläggningar i megawattstorlek har kostnader- na för mätning ingen betydelse. Alla länder har vanligtvis samma mätningskrav för konventionella elkraftverk och förnybar energi- anläggningar i megawattstorlek. Mätningskostnader utgör dock en</P>
<P class="p484 ft16"><SPAN class="ft36">8</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>“Mindre projekt” avser här anläggningar anslutna till lågspänning (<1 kV) och med en installerad effekt som är lägre än 100 kW.</P>
<P class="p485 ft15">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31397x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Internationell jämförelse</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">viktig fråga för mindre anläggningar i kilowattstorlek – som t.ex. solceller eftersom mätningskostnaderna har en kraftig påverkan på ekonomin för projektet i sin helhet.</P>
<P class="p486 ft8">För mindre projekt skiljer Tyskland, Portugal och Storbritannien mellan produktion inom en konsuments anläggning, t.ex. solceller på hustak, och nätanslutna produktionsanläggningar. Konsumenters egen produktion kräver ingen mätning. I detta fall kan dock inte någon särskild ersättning utgå <NOBR>(feed-in</NOBR> tariff eller förnybar energi- certifikat). I Tyskland och Spanien kan man även välja nettomätning om konsumentens egen produktionen ibland överstiger den lokala konsumtionen. Nettomätning betyder att elbolaget bara fakturerar nettokonsumtionen (konsumtion minus egen produktion). Vanligtvis får sådan nettomätning bara användas av mindre anläggningar, t.ex. i Tyskland upp till 500 kW.</P>
<P class="p83 ft8">Därutöver får elproducenter i Tyskland och Spanien som är anslutna till lågspänningsnätet (huvudsakligen solcellsanläggningar) välja att ha två olika mätningsutrustningar, en för producerad el och en för konsumerad el, eftersom ersättningen för producerad el är nästan tre gånger så hög som kostnaderna för konsumerad el.</P>
<P class="p61 ft8">Mindre nätanslutna anläggningar har ofta särskilda regler för mät- ningen. T.ex. mindre nätanslutna anläggningar upp till en viss storlek (Tyskland 500 kW, Storbritannien 16A/fas) får installera enklare, dvs. billigare mätningsutrustning utan 15- eller <NOBR>30-minuters</NOBR> mät- ningsintervaller.</P>
<P class="p487 ft31"><SPAN class="ft31">3.7</SPAN><SPAN class="ft59">Nättariffstruktur</SPAN></P>
<P class="p488 ft3">Tabell 3.7 Jämförelse av nätavgifter</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr37 td98"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr37 td55"><P class="p22 ft71">Sverige</P></TD>
<TD class="tr37 td178"><P class="p22 ft71">Spanien</P></TD>
<TD class="tr37 td178"><P class="p22 ft71">Portugal</P></TD>
<TD class="tr37 td186"><P class="p22 ft71">Tyskland</P></TD>
<TD class="tr37 td187"><P class="p172 ft71">Storbritannien</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td102"><P class="p22 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr38 td185"><P class="p22 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr38 td181"><P class="p22 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr38 td181"><P class="p22 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr38 td188"><P class="p22 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr38 td189"><P class="p22 ft106"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td98"><P class="p431 ft71">Nättariffer för</P></TD>
<TD class="tr37 td55"><P class="p22 ft3">Ja, men också</P></TD>
<TD class="tr37 td178"><P class="p22 ft3">Nej</P></TD>
<TD class="tr37 td178"><P class="p22 ft3">Nej</P></TD>
<TD class="tr37 td186"><P class="p22 ft3">Nej</P></TD>
<TD class="tr37 td187"><P class="p22 ft47">Ja (Systemavgift används)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td98"><P class="p431 ft71">elproducenter</P></TD>
<TD class="tr18 td55"><P class="p22 ft71">ersättning från</P></TD>
<TD class="tr18 td178"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr18 td178"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr18 td186"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr18 td187"><P class="p22 ft71">för anslutning till trans-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td98"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft75">nätägaren*</P></TD>
<TD class="tr39 td178"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td178"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td186"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td187"><P class="p22 ft47">missionssystem men också</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td98"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr18 td55"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr18 td178"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr18 td178"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr18 td186"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr18 td187"><P class="p22 ft16">ersättning från nätägaren*</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p489 ft3">* Nättariffer i Sverige inkluderar möjligheten att få betalt om elproducenten minskar nätägarens kostnader. Detta system gäller även i Storbritannien.</P>
<P class="p490 ft8">Nätavgifter kan användas för att fördela vissa kostnader, såsom för nätförstärkningar elsystemförluster, elledningarnas drift och under- håll, bland de elsystemanvändare som huvudsakligen orsakat dessa kostnader. I praktiken är det svårt att tydligt fördela kostnaderna</P>
<P class="p491 ft15">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31398x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr18 td8"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td165"><P class="p22 ft16">Internationell jämförelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft8">eftersom det är komplext att identifiera vem som har orsakat vilka kostnader i elsystemet. Därför har vissa länder såsom Spanien, Portugal och Tyskland för länge sedan bestämt att elproducenter inte behöver betala nätavgifter för att använda elnätet. Detta gäller för både konventionell och förnybar elproduktion. Det betyder att nätavgifter, historiskt sett, inte har spelat någon roll inom energi- politiken för att främja förnybar energi. Det måste dock understrykas att nätägandet skiljer sig starkt mellan Spanien/Portugal och Sverige. I Portugal ägs hela distributionssystemet av ett enda företag och i Spanien av fem företag<SPAN class="ft34">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">9</SPAN><SPAN class="ft34">FPT</SPAN>. I Spanien regleras distributionsföretag ex- ante vilket betyder att regeringen varje år bestämmer om varje distri- butionsföretags inkomst och de tariffer företagen får fakturera vida- re till sina kunder. I bägge länderna ägs transmissionsnätet nästan uteslutande av ett enda nationellt företag. Därför är det enklare att kollektivisera kostnader som orsakats av en producent i transmis- sionsnätet, t.ex. på grund av nödvändiga nätförstärkningar, eftersom dessa kostnader fördelas jämnt bland alla kunder i Spanien och Portugal.</P>
<P class="p492 ft8">I Tyskland råder en situation som liknar den i Sverige. Där finns ett stort antal distributions- och regionnät (ungefär 900) samt fyra transmissionsföretag. Detta betyder att kostnader som orsakats av elproducenter inte fördelas på ett jämnt sätt till alla kunder. Inter- vjuer med nätföretag, konsumentföreningar och tillsynsmyndigheter i Tyskland har dock visat att detta inte ses som ett stort problem. Det är bara för anslutning av havsbaserade vindkraftsparker i Tyskland som den systemansvarige för transmissionsnätet (TSO) bär ansvaret för att med hjälp av särskilda mekanismer fördela kost- naderna bland alla nätkunder i Tyskland.</P>
<P class="p79 ft8">Producenterna i Storbritannien betalar nätavgifter (s.k. system charges) om de anslutits till transmissionsnätet. Här finns ingen skill- nad mellan förnybar och konventionell energi. De varierar däremot beroende på var anslutningspunkten är. Detta betyder att anslut- ningsavgifterna till transmissionsnätet är höga i Skottland med låg last och många produktionskällor. Däremot är avgifterna låga (ibland även negativa) i Södra England med hög last och begränsade pro- duktionskällor. Dessutom behöver mindre kraftverk som ansluts till distributionsnätet – oberoende av produktionsteknik – inte betala några nättariffer för att använda transmissionsnätet, TNUoS (se även avsnitt 3.4). Kraftverk definieras som mindre kraftverk om deras</P>
<P class="p280 ft16"><SPAN class="ft36">9</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Ungefär 300 små distributionsföretag finns i Spanien vars andel i distributionsverksamhet är mindre än 1 %.</P>
<P class="p493 ft15">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Internationell jämförelse</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">totalkapacitet inte överstiger 50 MW i England och Wales, 30 MW i Scottish Powers transmissionsområde samt 5 MW i Scottish Hydros. Elproducenter som anslutits efter den 1 april 2005 och som har orsakat förstärkningar i distributionsnätet ska betala nättariffer för användandet av distributionsnätet (DUoS).</P>
<P class="p450 ft8">Sammanfattningsvis kan sägas att nätavgifter för elproducenter inte används i Tyskland, Spanien och Portugal. I Storbritannien be- talar alla kraftverk som är anslutna till transmissionsnätet avgifter. De flesta anläggningar anslutna till distributionsnätet betalar varken nätavgift för att använda transmissionsnätet (TNUoS) eller distri- butionsnätet (DuoS). Det betyder att många elproducenter som är anslutna till distributionsnätet kan undvika att betala några nätav- gifter. Däremot betalar elproducenter i Sverige som är anslutna till distributionsnätet förhållandevis höga avgifter för att använda distri- butionssystemet. Det är viktigt att notera att i Sverige är nättarifferna utformade för att ge signaler till rätt lokalisering i elnätet, vilket innebär att producenter vilka minskar nätförlusterna (huvudsak- ligen i södra Sverige) erhåller en ekonomisk kompensation. Det kan resultera i negativa nätkostnader. Ett liknande system finns även i Storbritannien. Å andra sidan så finns inte denna typ av kompen- sation i de länder där det inte finns nättariffer. Där erhålls ingen kompensation för minskade nätförluster.</P>
<P class="p494 ft8">Det är viktigt att nämna att nättariffer ger informativa signaler angående produktionens lokalisering, dvs. var ny produktionskapa- citet borde byggas. De kan därför vara användbara i länder med stor geografisk diskrepans mellan last och produktion.</P>
<P class="p495 ft15">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313100x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr18 td8"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td165"><P class="p22 ft16">Internationell jämförelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p496 ft31"><SPAN class="ft31">3.8</SPAN><SPAN class="ft59">Prioritering och begränsning av elproduktion</SPAN></P>
<P class="p497 ft3">Tabell 3.8 Jämförelse av begränsningspolicy</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr37 td99"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr37 td50"><P class="p22 ft71">Sverige</P></TD>
<TD class="tr37 td55"><P class="p22 ft71">Spanien</P></TD>
<TD class="tr37 td167"><P class="p22 ft71">Portugal</P></TD>
<TD class="tr37 td57"><P class="p22 ft71">Tyskland</P></TD>
<TD class="tr37 td168"><P class="p22 ft16">Storbritannien</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td104"><P class="p22 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr38 td190"><P class="p22 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr38 td185"><P class="p22 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr38 td170"><P class="p22 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr38 td171"><P class="p22 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr38 td172"><P class="p22 ft106"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td99"><P class="p302 ft71">När är</P></TD>
<TD class="tr37 td50"><P class="p22 ft3">Bara via mot-</P></TD>
<TD class="tr37 td55"><P class="p22 ft3">Om</P></TD>
<TD class="tr37 td167"><P class="p22 ft3">Om</P></TD>
<TD class="tr37 td57"><P class="p22 ft3">Bara möjligt</P></TD>
<TD class="tr37 td168"><P class="p22 ft16">Bara om vind-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td99"><P class="p302 ft75">begränsning</P></TD>
<TD class="tr39 td50"><P class="p22 ft41">handel utförd av</P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft41">anslutningspun</P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft41">anslutningspun</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">om vindparks-</P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft41">parken lägger</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td99"><P class="p302 ft75">möjlig?</P></TD>
<TD class="tr39 td50"><P class="p22 ft75">SvK när vind-</P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft75">kter med</P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft75">kter med</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">ägare redan i</P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft75">ett bud till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td99"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr18 td50"><P class="p22 ft71">parksägaren</P></TD>
<TD class="tr18 td55"><P class="p22 ft71">effektbegräns-</P></TD>
<TD class="tr18 td167"><P class="p22 ft71">effektbegräns-</P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft71">förväg princi-</P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p22 ft47">regleringsmark-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td99"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td50"><P class="p22 ft75">accepterad</P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft75">ningar finns</P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft75">ningar finns</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">piellt medger</P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft75">naden om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td99"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td50"><P class="p22 ft41">begränsningen i</P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">begränsning</P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft75">nedreglering</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td99"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr18 td50"><P class="p22 ft71">förväg.</P></TD>
<TD class="tr18 td55"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr18 td167"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td99"><P class="p302 ft71">Ersättning för</P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p22 ft3">Baseras på</P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p22 ft16">För begränsning i</P></TD>
<TD class="tr6 td167"><P class="p22 ft3">Ingen</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p22 ft3">Ingen</P></TD>
<TD class="tr6 td168"><P class="p22 ft3">Baseras på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td99"><P class="p302 ft75">begränsad</P></TD>
<TD class="tr39 td50"><P class="p22 ft75">marknadspris</P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft41">realtidsdrift: 15%</P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft75">ersättning</P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft75">ersättning</P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft75">budpriset för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td99"><P class="p302 ft75">energi</P></TD>
<TD class="tr39 td50"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft75">av elmarknads-</P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft75">nedreglering</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td99"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr18 td50"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr18 td55"><P class="p22 ft47">priset. För planer-</P></TD>
<TD class="tr18 td167"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr18 td57"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr18 td168"><P class="p22 ft71">som vind-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td99"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td50"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft41">ad begränsning:</P></TD>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td57"><P class="p22 ft99"> </P></TD>
<TD class="tr39 td168"><P class="p22 ft75">parken lagt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td104"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr37 td190"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr37 td185"><P class="p22 ft16">ingen ersättning.</P></TD>
<TD class="tr37 td170"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr37 td171"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
<TD class="tr37 td172"><P class="p22 ft43"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft8">Vanligtvis kan systemoperatören begränsa varje produktionsanlägg- ning som är ansluten till elsystemet när en nödsituation uppstår. Detta gäller vanligtvis även för elproduktion från förnybara energi- källor. Planerings- och begränsningsprocesser under normaldrift är dock särskilt viktiga. Planeringen av konventionell elproduktion brukar baseras på priser (anbudspris på spotmarknaden) och över- enskommelser med hänsyn till den lokala överföringskapaciteten.</P>
<P class="p499 ft8">I Spanien, Portugal och Tyskland särbehandlas förnybar energi, dvs. den definieras som prioriterad produktion. Detta betyder att konventionell elproduktion alltid måste minska sin produktion först om kapacitetsbrist i överföringsnätet uppstår, så att förnybara el- produktionskällor kan fortsätta sin elproduktion så länge de inte överskrider gränsen för överföringskapaciteten.</P>
<P class="p499 ft8">I Tyskland måste den nätansvarige uppgradera <NOBR>distributions-,</NOBR> regional- och transmissionsnätet för att säkerställa att förnybar el- produktion inte påverkas av kapacitetsbrist i nätet, oberoende av var dessa energikällor är belägna. Eftersom nätförstärkningar kan dröja i åratal finns det områden där ny förnybar elproduktion inte har kunnat uppföras. Anledningen är att den befintliga nätkapaciteten inte räcker till för att kunna säkerställa prioritering av ny förnybar elproduktion. Producenter av förnybar energi kan dock underteckna en överenskommelse med nätoperatören angående begränsning i situationer där den totala överföringskapaciteten redan är upptagen av andra förnybara energikällor. Genom sådan överenskommelse kan</P>
<P class="p500 ft15">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Internationell jämförelse</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">anslutningen av nya förnybara produktionssystem utföras tidigare. Sådana nya anläggningar kan dock begränsas utan någon ersättning.</P>
<P class="p61 ft8">I Spanien behövs inte en separat överenskommelse för begräns- ningen; förnybar elproduktion kan begränsas som en sista lösning, dvs. efter det att konventionella elkraftverk har nedreglerats. Högsta prioritet har i Spanien de förnybara energier som inte har någon möjlighet att lagras, såsom vindkraft, solkraft och vattenkraftverk utan damm.</P>
<P class="p450 ft8">I Storbritannien behandlas inte förnybara energikällor som prio- ritetsproduktion. Begränsning baseras på anbudspris inom en särskild regleringsmarknad. Denna marknad är skapad av systemoperatören för transmissionsnätet för att avgöra vilken produktionskälla som medför den lägsta begränsningskostnaden. Förnybara energikällor kan delta i denna marknad. De begränsas om kapacitetsbrist i trans- missionsnätet uppstår och ingen billigare produktionsteknik vill reducera sin produktion. Förnybara energikällor behöver dock pro- ducera el för att få Renewable Energy Certificates (ROCs) och kräver därför vanligtvis mycket högre ersättning för begränsning än konventionella produktionskällor.</P>
<P class="p82 ft8">Sammanfattningsvis kan sägas att de analyserade länderna an- vänder olika metoder för att bestämma vilken produktion som ska begränsas. Resultatet är dock detsamma, dvs. förnybara energikällor är vanligtvis de sista som begränsas. Den svenska och brittiska strategin för reglering är relativt lika med tillämpning av motköp. Det betyder att det även i Sverige är de förnybara energikällorna som vanligtvis begränsas sist. Detta beror på att den förnybara energi- produktionen kräver hög ersättning för att kunna kompensera för certifikats- och elpriset.</P>
<P class="p411 ft31"><SPAN class="ft31">3.9</SPAN><SPAN class="ft59">Aktuella policyutmaningar avseende elnätet</SPAN></P>
<P class="p402 ft8">Sverige är inte ensamt om de nätrelaterade problem som uppstår i och med en växande andel förnybara elproduktionen. Alla länder konfronteras med liknande utmaningar. De har dock längre erfaren- het av att utveckla en policy. Se även Tabell 3.9 för en kort översikt och bilaga 4 för en detaljerad diskussion. Sverige beskrivs i tabellen med orden ”Policy diskuteras” vilket inkluderar förslagen i denna utredning.</P>
<P class="p404 ft15">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr18 td8"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td165"><P class="p22 ft16">Internationell jämförelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p501 ft3">Tabell 3.9 Jämförelse av aktuella policyutmaningar avseende elnätet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD class="tr37 td98"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p22 ft3">Sverige</P></TD>
<TD class="tr37 td55"><P class="p22 ft3">Spanien</P></TD>
<TD class="tr37 td40"><P class="p22 ft3">Portugal</P></TD>
<TD class="tr37 td173"><P class="p22 ft3">Tyskland</P></TD>
<TD class="tr37 td40"><P class="p22 ft3">Storbritannien</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td102"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td119"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td185"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td88"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td176"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td88"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td98"><P class="p302 ft3">Förstärkningar</P></TD>
<TD class="tr37 td125"><P class="p22 ft3">Policy</P></TD>
<TD class="tr37 td55"><P class="p22 ft3">Policy finns,</P></TD>
<TD class="tr37 td40"><P class="p22 ft3">Policy finns</P></TD>
<TD class="tr37 td173"><P class="p22 ft16">Policy har funnits</P></TD>
<TD class="tr37 td40"><P class="p22 ft3">Policy nyligen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td98"><P class="p302 ft71">distributions/</P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p22 ft71">diskuteras</P></TD>
<TD class="tr18 td55"><P class="p22 ft71">men en bättre</P></TD>
<TD class="tr18 td40"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td173"><P class="p22 ft71">länge; det disku-</P></TD>
<TD class="tr18 td40"><P class="p22 ft16">justerad, börjar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td98"><P class="p302 ft75">regionalnät</P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft75">definition av</P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p22 ft41">teras dock legala</P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft41">få erfarenheter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td98"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft41">kostnadsfördel-</P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p22 ft75">detaljer för spe-</P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft75">av ny strategi</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td98"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td55"><P class="p22 ft71">ning diskuteras</P></TD>
<TD class="tr18 td40"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td173"><P class="p22 ft71">cialfall</P></TD>
<TD class="tr18 td40"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td98"><P class="p302 ft71">Förstärkningar</P></TD>
<TD class="tr6 td125"><P class="p22 ft3">Policy</P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p22 ft16">Policy finns men</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p22 ft3">Policy finns</P></TD>
<TD class="tr6 td173"><P class="p22 ft16">Policy har funnits</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p22 ft3">Policy nyligen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td98"><P class="p302 ft41">transmissions-</P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft75">diskuteras</P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft75">uppdatering av</P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p22 ft41">länge, ny justering</P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft47">justerad; fortsatt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td98"><P class="p302 ft75">nät</P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft75">policyn disku-</P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p22 ft75">för att påskynda</P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft41">diskussion an-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td98"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td55"><P class="p22 ft71">teras för att</P></TD>
<TD class="tr18 td40"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td173"><P class="p22 ft71">byggandet av</P></TD>
<TD class="tr18 td40"><P class="p22 ft71">gående den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td98"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft41">bättre samordna</P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p22 ft75">nya ledningar</P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft41">billigaste nätför-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td98"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft75">förstärkningar</P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft75">stärkningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td98"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td55"><P class="p22 ft47">av transmissions-</P></TD>
<TD class="tr18 td40"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td173"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td40"><P class="p22 ft71">(privatägd)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td98"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft75">och distribu-</P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td98"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft75">tionsnätet</P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td98"><P class="p302 ft3">Anslutning</P></TD>
<TD class="tr6 td125"><P class="p22 ft3">Policy</P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p22 ft16">Relaterad policy</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p22 ft3">Finns ingen</P></TD>
<TD class="tr6 td173"><P class="p22 ft3">Policy nyligen</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p22 ft3">Förslag på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td98"><P class="p302 ft71">havsbaserad</P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p22 ft71">diskuteras</P></TD>
<TD class="tr18 td55"><P class="p22 ft71">diskuteras</P></TD>
<TD class="tr18 td40"><P class="p22 ft71">policy ännu</P></TD>
<TD class="tr18 td173"><P class="p22 ft71">ändrats <NOBR>-></NOBR> Är nu</P></TD>
<TD class="tr18 td40"><P class="p22 ft16">policyändring <NOBR>-></NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td98"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p22 ft75">ansvar för trans-</P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft41">Förslag på an-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td98"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p22 ft75">missionsföretag</P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft41">budsförfarande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td98"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td55"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td40"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td173"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td40"><P class="p22 ft71">för oberoende</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td98"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft41">transmissions-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td98"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft75">företag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td98"><P class="p302 ft3">Bästa anslut-</P></TD>
<TD class="tr6 td125"><P class="p22 ft3">Policy</P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p22 ft3">Policy finns.</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p22 ft3">Policy finns,</P></TD>
<TD class="tr6 td173"><P class="p22 ft16">Policy har funnits</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p22 ft3">Policy nyligen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td98"><P class="p302 ft71">ningspunkt</P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p22 ft71">diskuteras</P></TD>
<TD class="tr18 td55"><P class="p22 ft71">Konflikter löses</P></TD>
<TD class="tr18 td40"><P class="p22 ft39">regeringen fattar</P></TD>
<TD class="tr18 td173"><P class="p22 ft71">länge; det disku-</P></TD>
<TD class="tr18 td40"><P class="p22 ft16">justerad, börjar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td98"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft75">av tillsynsmyn-</P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft41">beslut baserat</P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p22 ft75">teras dock juri-</P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft41">få erfarenheter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td98"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft75">dighet</P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft75">på nätföre-</P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p22 ft75">diska detaljer för</P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft75">av ny strategi</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td98"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td55"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td40"><P class="p22 ft16">tagens studier</P></TD>
<TD class="tr18 td173"><P class="p22 ft71">specialfall</P></TD>
<TD class="tr18 td40"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td98"><P class="p302 ft71">Teknisk</P></TD>
<TD class="tr6 td125"><P class="p22 ft16">Anslutnings-</P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p22 ft3">Anslutnings-</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p22 ft3">Anslutnings-</P></TD>
<TD class="tr6 td173"><P class="p22 ft16">Anslutningsvillkor</P></TD>
<TD class="tr6 td40"><P class="p22 ft3">Anslutnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td98"><P class="p302 ft75">kapacitet/</P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft41">villkor införda</P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft75">villkor införda</P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft75">villkor införda,</P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p22 ft41">införda, men upp-</P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft75">villkor införda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td98"><P class="p302 ft75">anslutnings-</P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft75">men behöver</P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p22 ft75">dateras vart</P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td98"><P class="p302 ft71">villkor</P></TD>
<TD class="tr18 td125"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td55"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td40"><P class="p22 ft71">ytterligare</P></TD>
<TD class="tr18 td173"><P class="p22 ft71">annat/tredje år</P></TD>
<TD class="tr18 td40"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td98"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td55"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft75">diskussioner</P></TD>
<TD class="tr39 td173"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td40"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td102"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td119"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td185"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td176"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td88"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p464 ft8">Det är intressant att se att alla länder löpande anpassar och för- bättrar regelverket. Förändringar har huvudsakligen som mål att förbättra detta så att utvecklingen av förnybar elproduktion stimu- leras och de nationella målen nås. Detta görs huvudsakligen genom att reducera hinder, dvs. anslutningshinder och på så sätt skapa ett acceptabelt investeringsklimat. Samtidigt försöker man dock vanligt- vis genom policyutveckling att anpassa regelverket på ett sätt som möjliggör att de extra kostnaderna fördelas rättvist mellan samtliga kunder och att utvecklingen av förnybar energi inte medför excep- tionella vinster för de tillkommande förnybara elproducenterna.</P>
<P class="p502 ft15">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Internationell jämförelse</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p503 ft8">Idag är anslutningskostnaderna för havsbaserade vindkraftsparker en av de största utmaningarna när det gäller policyutvecklingen i de analyserade länderna. Tyskland och Storbritannien har dock kommit relativt långt i detta avseende och har nyligen publicerat nya lagar och förordningar.</P>
<P class="p504 ft15">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313104x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p163 ft7">4 Överväganden och förslag</P>
<P class="p505 ft31"><SPAN class="ft31">4.1</SPAN><SPAN class="ft59">Elnätsinvesteringsfond</SPAN></P>
<P class="p506 ft10"><SPAN class="ft8">Utredningens förslag: </SPAN>En elnätsinvesteringsfond skapas för att finansiera investeringar i elnätet för framtida produktion av för- nybar el. Berättigad att ansöka om fondmedel är den som planerar att till elnätet ansluta en elproduktionsanläggning som enligt lag (2003:113) om elcertifikat uppfyller förutsättningarna för att till- delas elcertifikat.</P>
<P class="p507 ft10">Fonden ska kunna delfinansiera nätavgiften för anslutning för elproduktionsanläggningarna. Elproducenten ska själv stå för en del av nätavgiften för anslutning, utredningens förslag är att egen- finansieringen som utgångsläge ska vara 1,3 miljoner kronor per installerad megawatt. Nivån på egenfinansieringen bör anpassas efter behov.</P>
<P class="p507 ft10">Fondens verksamhet finansieras via nätföretagen och fördelas efter deras respektive underliggande elkonsumtion hos slutkund baserat på föregående års konsumtion av elenergi. Nätföretagen har rätt att föra vidare avgiften på slutkunderna och den kom- mer därmed att momsbeläggas.</P>
<P class="p508 ft46">Energimarknadsinspektionen och Energimyndigheten ska vara representerade i fondens särskilda beslutsorgan. Detta inrättas av regeringen som även tillsätter ledamöterna. Fonden placeras som ett särskilt beslutsorgan hos en värdmyndighet. Tänkbara värdmyndigheter är enligt utredningen Energimarknadsinspek- tionen och Energimyndigheten. Instruktioner för fondens sär- skilda beslutsorgan ges i instruktionen för värdmyndigheten. Ett särskilt beslutsorgan är ansvarigt gentemot regeringen och inte i förhållande till värdmyndigheten.</P>
<P class="p509 ft15">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p510 ft93"><SPAN class="ft109">Utredningens bedömning: </SPAN>Det befintliga elnätet har kapacitet för en betydande ökning av produktionen. Utredningen har emellertid funnit att det finns behov av att lösa vissa flaskhalsar i elnätet för att underlätta en samhällsekonomisk utbyggnad av elnäten. Detta berör främst områden med goda förutsättningar för förnybar elproduktion där den initiala kostnaden för nätför- stärkning överstiger vad en enskild producent kan bära.</P>
<P class="p511 ft48">Utvärdera om det nuvarande regelverket för förnybar elproduktion skapar hinder för en storskalig utveckling och utbyggnad av den förny- bara elproduktionen. Bedöms förändringar av regelverket krävas skall utredaren lämna sådana förslag.</P>
<P class="p512 ft10"><SPAN class="ft10">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft82">Gällande rätt</SPAN></P>
<P class="p361 ft46">Förslaget om inrättandet av en fond för elnätsinvesteringar är i linje med Sveriges införlivande av Europaparlamentets och rådets direk- tiv 2001/77/EG om främjande av el från förnybara energikällor på den inre marknaden för el. Artikel 7.1 i direktivet innehåller bestäm- melser för nätfrågor: ”Utan att det påverkar nätets tillförlitlighet och säkerhet skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de som ansvarar för drift av överföringsnät och distributionsnät inom deras territorium garanterar överföring och distribution av el från förnybara energikällor”. Medlemsstaterna kan dessutom på olika sätt uppmuntra att det ges prioriterat tillträde till nätet för el producerat från förnybara energikällor. I Artikel 7.3 sägs följande: ”När så är lämpligt får medlemsstaterna kräva att de som ansvarar för drift av överföringsnät och distributionsnät delvis eller till fullo övertar de kostnader som avses i punkt 2”<SPAN class="ft68">TPF</SPAN><SPAN class="ft69">1</SPAN><SPAN class="ft68">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p513 ft15"><SPAN class="ft110">1</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Artikel 7.2: Medlemsstaterna skall inrätta ett rättsligt ramverk eller kräva att de som an- svarar för drift av överföringsnät och distributionsnät utarbetar och offentliggör standar- diserade regler om vem som skall stå för kostnaderna för sådana tekniska anpassningar, t.ex. nätanslutningar och nätförstärkningar, som behövs för att ansluta nya elproducenter som skall mata nätet med el producerad från förnybara energikällor. Dessa regler skall grunda sig på objektiva, klara och tydliga samt <NOBR>icke-diskriminerande</NOBR> kriterier, som skall ta särskild hän- syn till alla de kostnader och fördelar som sammanhänger med anslutningen av dessa pro- ducenter till nätet. Reglerna kan medge olika typer av anslutningar.</P>
<P class="p514 ft15">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p406 ft10"><SPAN class="ft10">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft82">Utredningens förslag</SPAN></P>
<P class="p515 ft46">Kostnader för viss elnätsförstärkning orsakad av tillkommande för- nybar elproduktion ska bäras kollektivt av elanvändarna genom en särskild fond. Fondens målsättning är att elnäten, dvs. den typ av elnät för vilka fonden kan ge medel, inte ska vara en begränsning för att introducera förnybar elproduktion enligt de nivåer som anges i elcertifikatssystemet. Fonden ska även ses som ett led i att skapa nätmässiga förutsättningar för att uppfylla det planeringsmål för vind- kraften som Energimyndigheten ställer upp. Fondens målsättning är att uppnå detta till så låga kostnader som möjligt, dvs. att varje krona som finansieras genom fonden ska resultera i en så stor mängd producerad förnybar el som möjligt. Fonden ska tillföras medel så att denna målsättning kan uppnås.</P>
<P class="p516 ft44">Huvudsyftet med fonden är att underlätta för samhällsekonomiskt motiverade investeringar i elnätet så att nätkapaciteten inte skapar hinder för en omfattande utveckling och utbyggnad av den förny- bara elproduktionen. Fonden ska därför konstrueras så att den upp- fyller kravet på tillgång till kapital efter investeringsbehov samtidigt som tilldelningsprocessen sker på ett sätt så att inte nödvändiga investeringar försenas. Det är viktigt att fonden samråder med Energi- marknadsinspektionen (EMI) som besitter kompetensen att bedöma huruvida en nätinvestering är att definiera som kundspecifik eller ej. I och med att inspektionen deltar i besluten om tilldelning av medel från fonden ska ett positivt besked i fondens särskilda besluts- organ om att delfinansiera en viss nätavgift för anslutning ses som ett bindande besked om att även nätavgiftens storlek är prövad och godkänd.</P>
<P class="p517 ft8">Organisation</P>
<P class="p354 ft46">Fonden blir inte en egen myndighet utan inrättas av regeringen som ett särskilt beslutsorgan hos en värdmyndighet. Utredningen ser Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen som tänkbara värdmyndigheter. Instruktioner för beslutsorganet ges i instruk- tionen för värdmyndigheten. Där anges att det ska finnas ett sådant beslutsorgan samt vilka uppgifter och vilket ansvar som ankommer på beslutsorganet. I instruktionen regleras också antal ledamöter. Ordföranden kan vara myndighetens chef om inte särskild kom- petens krävs p.g.a. frågornas art eller om det finns andra skäl som</P>
<P class="p518 ft15">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft26">motiverar en extern ordförande. I denna fråga har utredningen ingen särskild inställning utan konstaterar att det ankommer på regeringen att göra den bedömningen. Det särskilda beslutsorganet är ansvarigt gentemot regeringen och inte i förhållande till värdmyndigheten. Ledamöterna tillsätts av regeringen. Utredningen anser att Energi- marknadsinspektionen och Energimyndigheten bör vara represen- terade. Däremot bör inte någon med ekonomiskt egenintresse vara representerad i beslutsorganet.</P>
<P class="p520 ft8">Finansiering</P>
<P class="p521 ft46">Fondens storlek ska motsvara det prognostiserade investeringsbe- hovet under ett år med viss marginal. Fonden ska finansieras via av- gifter till nätföretagen i relation till mängden överförd el till slutkund. Avgiften tas ut med ett visst belopp per kWh konsumerad el hos slutkunden. Avgiften förs sedan vidare till fonden (jämför Elbered- skapsavgiften). Kostnaden för fondavgiften får belasta elanvändarna och kommer därmed att momsbeläggas. Fondavgiften definieras som en skatt eftersom nätkunderna, som betalar avgiften, inte direkt kan sägas få en motprestation som motsvarar avgiften. Detta även om det indirekt dock kan antas att samtliga kunder genom ett ratio- nellare elnät kommer att åtnjuta en större tillgång på förnybar el. Skatter beslutas av Riksdagen. Fondens särskilda beslutsorgan ska lämna underlag för beräkning av den årliga avgiftens storlek. Det sär- skilda beslutsorganet ansvarar för fondens förvaltning och beslutar om tilldelning av medel. Tillgångarna placeras på ett räntebärande konto i Riksbanken. Det är viktigt att fonden tillförs rätt mängd kapital så att nödvändiga investeringar kan finansieras utan att onödiga kostnader drabbar elanvändarna. Den administration som behövs inom fonden och för att inhämta information i syfte att ut- värdera ansökningarna ska finansieras genom anslag till värdmyndig- heten. Genom att avgiften definieras som skatt beslutas den av Riks- dagen och ska således skrivas in i den lag som reglerar fonden. Om det hade varit en regelrätt avgift så hade den kunnat beslutas årligen av regeringen. Nu krävs emellertid att avgiften beräknas på ett antal års sikt. Detta gör att kapitalbehovet måste beräknas med en viss marginal eftersom brist på kapital skulle riskera att skada fondens ändamål. Detta kräver i sin tur en aktiv förvaltning av kapitalet på ett annat sätt än vad som hade blivit fallet vid årliga behovsberäk-</P>
<P class="p522 ft15">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p523 ft46">ningar. Utredningen har i sitt förslag<SPAN class="ft68">TPF</SPAN><SPAN class="ft69">2</SPAN><SPAN class="ft68">FPT </SPAN>utgått från de investerings- planer som är kända i skrivande stund, med dagens politiska och eko- nomiska förutsättningar. Politiska beslut i positiv riktning för den förnybara elproduktionen kan emellertid resultera i att väsentligt fler investeringar kommer till stånd. Utredningen har endast tagit hän- syn till reella<SPAN class="ft68">TPF</SPAN><SPAN class="ft69">3</SPAN><SPAN class="ft68">FPT </SPAN>planer och det som är på ett lösare planeringsstadium har lämnats därhän. Utredningen vill härmed visa på behovet av att regeringen vid sin behandling av fondförslaget gör en uppdatering av prognosen för investeringsbehovet så att den reflekterar even- tuella fattade politiska beslut.</P>
<P class="p524 ft8">Ansökningsförfarande</P>
<P class="p387 ft26">Berättigad att ansöka om fondmedel är den som planerar att till elnätet ansluta en produktionsanläggning som enligt lag (2003:113) om elcertifikat (2 kap) uppfyller förutsättningarna för att tilldelas elcertifikat<SPAN class="ft66">TPF</SPAN><SPAN class="ft77">4</SPAN><SPAN class="ft66">FPT</SPAN>. Fonden ska ha fyra ansökningstillfällen per år och beslut om tilldelning ska ske inom högst fyra månader från sista datum för ansökan (se figur 4.1). Anläggningsinnehavare ska inte ha rätt att överklaga eventuella avslag. Däremot ska det vara möjligt att återkomma med en ny eller reviderad ansökan i samma ärende.</P>
<P class="p7 ft3">Figur 4.1 Tidplan för fondens ansökningsförfarande</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr39 td179"><P class="p525 ft111">Ansökan 1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr39 td126"><P class="p438 ft112">Ansökan 2</P></TD>
<TD class="tr39 td192"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr39 td63"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr39 td58"><P class="p526 ft111">Ansökan 3</P></TD>
<TD class="tr39 td192"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr39 td31"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr39 td186"><P class="p527 ft113">Ansökan 4</P></TD>
<TD class="tr39 td192"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr39 td59"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr39 td14"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td4"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td193"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td73"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td178"><P class="p525 ft111">Beslut 1</P></TD>
<TD class="tr26 td73"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td194"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td128"><P class="p528 ft111">Beslut 2</P></TD>
<TD class="tr26 td195"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td4"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td58"><P class="p529 ft113">Beslut 3</P></TD>
<TD class="tr26 td14"><P class="p23 ft114">Beslut 4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td4"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td193"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr34 td126"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td192"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td63"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td73"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td194"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td192"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td31"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td195"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td4"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td192"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td59"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td14"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td196"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td193"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td197"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td51"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td198"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td63"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td197"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td194"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td198"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td31"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td199"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td4"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td198"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td59"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr35 td14"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr25 td179"><P class="p530 ft41">1/1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr25 td126"><P class="p323 ft41">1/4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr25 td178"><P class="p531 ft41">31/4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr25 td58"><P class="p330 ft41">1/7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr25 td128"><P class="p532 ft41">31/7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr25 td186"><P class="p314 ft41">1/10</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr25 td58"><P class="p532 ft41">31/10</P></TD>
<TD class="tr25 td14"><P class="p533 ft41">31/1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p534 ft10">För att få ersättning ska investeringsbehovet styrkas av elnätsföre- taget och prövas av fondens beslutsorgan.</P>
<P class="p535 ft41"><SPAN class="ft36">2</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Se författningsförslag Elnätsinvesteringsfond 4 §.</P>
<P class="p0 ft41"><SPAN class="ft36">3</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Har inkommit med tillståndsansökan (miljöprövning), anläggningar över 25 MW.</P>
<P class="p536 ft39"><SPAN class="ft91">4</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Observera att detta exempelvis exkluderar havsbaserade anläggningar som placeras utanför svenskt territorialvatten eftersom dessa inte berörs av den svenska elcertifikatslagen.</P>
<P class="p537 ft15">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft8">För vad kan man söka?</P>
<P class="p361 ft26">Fonden kan inte delfinansiera elnät inom produktionsanläggningen, utan endast det delar i nätet som blir tillgängligt för övriga nät- användare vilket t.ex. innebär att de ledningar som är koncessions- fria inte kan bli föremål för finansiering från fonden.</P>
<P class="p215 ft10">Högst 100 procent av de kostnader som överstiger den del som elproducenten själv ska stå för (enligt utredningens förslag är en lämplig utgångspunkt 1,3 miljoner kronor per megawatt i den pla- nerade anläggningen) kan sökas från fonden. Fondens beslutsorgan kan även reducera det ansökta beloppet om den finner att delar av det ansökta beloppet inte kan hänföras till tillkommande förnybar elproduktion. Detsamma gäller om det i efterhand visar sig att det som skulle bli certifierad elproduktion i själva verket inte uppfyller kraven för att tilldelas elcertifikat. Då ska en proportionell del av ersättningen återbetalas till fonden.</P>
<P class="p538 ft8">Fördelning av kostnader mellan producenter</P>
<P class="p539 ft8">Förslag om förtida delning</P>
<P class="p403 ft46">Energinätsutredningens (M2006:03) delbetänkande från december 2007 innehåller ett förslag om delning av kostnader för anslutning i den del dessa är till nytta för andra. Bestämmelsen är tänkt att gälla för såväl uttagskunder som elproducenter. Energinätsutredningens förslag bygger på principen om att kostnaderna ska fördelas på för- hand utifrån tillgänglig information om framtida anslutningar inom tio år från den första anslutningen. Energinätsutredningens förslag lyder som följer: “Vid utformningen av en anslutningsavgift enligt första och andra styckena ska även beaktas om en förstärkning i el- nätet är till nytta för annan än anslutningskunden eller kan förväntas bli till nytta för framtida anslutningskunder inom tio år från anslut- ningen. En nätavgift för anslutning för en kund som inom tio år från en tidigare kunds anslutning dragit nytta av dennes anslutning, ska utformas så att den tillkommande kunden betalar samma avgift som den ursprungliga kunden för den del av anslutningen som varit till nytta för denne. När det gäller anslutningar för kunder (såväl inmat- nings- som uttagskunder) som avser att bedriva näringsverksamhet bör begränsningen av begreppet framtida anslutningskunder vara något snävare. Normalt bör dessa anses som framtida anslutnings- kunder endast när dessa har begärt en anslutning eller inkommit med</P>
<P class="p70 ft15">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft10">en sådan förfrågan till elnätsföretaget samt påbörjat förfarandet med behövliga tillstånd för sin verksamhet.”</P>
<P class="p174 ft93">Utredningen vill härmed ansluta sig till Energinätsutredningens förslag. Förutsättningen för att ansluta till förslaget är dock att del- ning mellan kunder som avser att bedriva näringsverksamhet (för inmatning av el) tillämpas så att tidsperioden inom vilken delning är aktuell uppgår till i normalfallet minimum två år. I det fall detta kriterium inte infrias eller regeringen beslutar sig för att inte gå fram med Energinätsutredningens förslag presenteras här ett alternativ vilket bygger på delning av kostnader i efterhand:</P>
<P class="p206 ft8">Förslag om efterhandsdelning</P>
<P class="p387 ft26">Om en nätavgift för anslutning har finansierats av fonden, av ett nät- företag eller elproducent samt det efter detta ansluts en ny produ- cent vilken har nytta av den gjorda nätinvesteringen, ska även den nya producenten vara med och betala. Förslaget innebär att detta gäller till 100 procent under fem år, 80 procent år sex, 60 procent är sju, 40 procent år åtta och 20 procent år nio för att sedan upphöra. Storleken på efterbetalningen ska vara sådan att det blir likvärdigt om producenten kommer först eller om han eller hon avvaktar att andra producenter går före. Den nytillkommande producenten ska enligt utredningens förslag betala den som har finansierat nätutbygg- naden, dvs. nätföretaget eller den som har betalat nätavgiften för anslutning. Det betyder att om fonden har finansierat nätavgiften för den första producenten (förutom egenfinansieringen) så ska även tillkommande elproducenter betala motsvarande avgift till fonden. Om fonden inte är inblandad i anslutningen så ska betalningen ske till den först anslutna producenten eller i förekommande fall nät- företaget. I det fall fonden har betalat del av nätavgiften för anslut- ning skriver fonden och nätföretaget ett avtal vilket leder till en skyldighet för nätföretaget att tillämpa efterhandsbetalning i det aktuella området. Nätbolaget har en skyldighet att anmäla till fonden när efterkommande anslutningskunder ska vara föremål för betal- ning i efterhand. Anmälningsskyldigheten gäller även gentemot den enskilde elproducent som genom nätbolaget har rätt till betalning i efterhand. Förutsättningen är i samtliga fall att den initiala nätför- stärkningen har varit till nytta för efterkommande anslutningskunder.</P>
<P class="p540 ft93">Fonden avvecklas den dag som elnätet inte kräver förbättringar (som producenterna har behov av stöd för) för att öka den förny-</P>
<P class="p541 ft15">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313111x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p542 ft10">bara elproduktionen och/eller den dag elcertifikatssystemet upphör. Eventuellt kvarvarande kapital tillförs statskassan.</P>
<P class="p275 ft10"><SPAN class="ft10">4.1.3</SPAN><SPAN class="ft82">Utredningens överväganden</SPAN></P>
<P class="p403 ft44">För att åstadkomma en omfattande utbyggnad av produktionen av förnybar el kommer det på sikt att krävas förstärkningar i elnäten. Nuvarande regelverk innebär att elproducenten får räkna med att själv stå för nätkostnader som kan hänföras till anläggningen. För t.ex. en offshoreinstallation kan kostnaden bli mycket hög<SPAN class="ft68">TPF</SPAN><SPAN class="ft115">5</SPAN><SPAN class="ft68">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p385 ft46">För förstärkningar i nätföretagets nät orsakade av ny produktion kan i många fall en trappstegseffekt inträffa där en viss ny produ- cent med det nuvarande regelverket får betala hela kostnaden vilket i praktiken förhindrar denna producent att göra sin investering. Generellt kan det konstateras att det är svårt att planmässigt avgöra vilka delar av elnätet som kan behöva förstärkas. När det gäller vindkraften konstateras i vindkraftutredningens betänkande att det finns behov av förstärkning på ett flertal platser. Kartläggningar av vindpotentialen gjorda av Energimyndigheten visar att det ofta är platser som är glest befolkade som har goda vindlägen<SPAN class="ft68">TPF</SPAN><SPAN class="ft69">6</SPAN><SPAN class="ft68">FPT</SPAN>. Detsamma torde gälla för andra produktionsformer, inte minst vattenkraft. Det innebär att anslutning av elproduktion i sådana områden kräver kost- samma investeringar i det elnät till vilket anslutning sker. Enligt nu rådande rättsläge ska det elnätsföretag som anläggningen ansluts till debitera den anslutande producenten de kundspecifika kostnader som anslutningen medför. Detta inkluderar även kostnader för för- stärkning av ovanliggande nät, såväl region- som stamnät. Skäligheten i anslutningskostnaderna blir ofta föremål för diskussioner vilka försenar utbyggnadsprocessen eller orsakar att den inte alls blir av. Detta är olyckligt eftersom det kan handla om tillkommande pro- duktion som skulle kunna främja elmarknadens utveckling.</P>
<P class="p543 ft26">För nätinvesteringar i stamnätet gäller följande: Om kostnaderna för en förstärkningsåtgärd inte täcks genom framtida tariffintäkter samt om nyttan av förstärkningen huvudsakligen tillfaller nyetable- ringen regleras Svenska Kraftnäts kostnader för förstärkningar och anslutningskostnader genom ett s.k. investeringsbidrag från produ- centen. Om förstärkningen däremot kommer hela stamnätssystemet</P>
<P class="p396 ft67"><SPAN class="ft36">5</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Enligt uppgift från Vattenfall var kostnaden för anslutning av Lillgrund cirka 2,7 miljoner kronor per megawatt att jämföra med 1,2 miljoner kronor per megawatt vilket är snitt- kostnaden.</P>
<P class="p544 ft16"><SPAN class="ft36">6</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>SOU 1999:75.</P>
<P class="p295 ft15">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p523 ft44">tillgodo, s.k. systeminvesteringar, står Svenska Kraftnät för hela kost- naden. Utredningen anser att då kostnaderna för Svenska Kraftnäts systeminvesteringar kollektiviseras till samtliga nätanvändare via stam- nätstariffen är det viktigt att även andra större nätinvesteringar kan kollektiviseras på motsvarande sätt så att det inte har någon större betydelse vilket som är nätföretaget.</P>
<P class="p388 ft46">Det är också viktigt att de samhällsekonomiska aspekterna kom- mer in på så sätt att lösningar med lägst kostnad kommer först. Detta beaktas genom att fonden prioriterar de ansökningar som för fonden har lägst kostnad räknat per producerad energienhet. Vid en sam- hällsekonomisk bedömning måste hela den kostnad för nätförstärk- ning som skulle ha orsakats av producenten bedömas. Det vill säga kostnaden för den del av nätförstärkningen som enbart kommer producenten tillgodo, oavsett om den ligger på stamnät, regionnät eller lokalnät. Dock bör hänsyn inte tas till de systeminvesteringar som ansökan orsakar på stamnätet vid den samhällsekonomiska be- dömningen eftersom detta riskerar att orsaka diskriminering av geografiska skäl. En av huvudprinciperna för att en investering ska vara berättigad till ersättning via fonden är således att den är sam- hällsekonomiskt motiverad. Det betyder att för att en ledning ska byggas ska det finnas ett tekniskt behov, inte enbart en företags- ekonomisk fördel för en enskild part.</P>
<P class="p545 ft46">Utredningen har fört diskussioner om huruvida det är lämpligt att nätföretaget eller den tillkommande elproducenten ska stå för ansökan om tilldelning från fonden. Endera av dessa lösningar är tänkbar. Utredningen har valt att föreslå elproducenten som ansökan- de part. Argument för detta är bl.a. att den enskilde producenten har störst incitament att få ansökan bifallen och därför är mer ange- lägen om att uppnå en ekonomiskt fördelaktig lösning.</P>
<P class="p546 ft46">Genom att det är elproducenten som formellt erhåller medel från fonden påverkas inte EMI:s ekonomiska reglering av nätbolagen efter- som det ur nätbolagens synvinkel ser likadant ut som utan fonden; nämligen att anslutningskostnaderna betalas av anslutande anlägg- ningsägare. Nätutbyggnaderna bekostas således av elproducenterna idag och kan i framtiden medfinansieras av fonden. Ägandet till- faller fortfarande nätbolagen varvid deras kapitalbas ökar. Det är dessutom så att fonden syftar till att underlätta de samhällsekono- miskt motiverade nätinvesteringar som utan fondens medverkan inte hade blivit genomförda. Resultatet blir således att <SPAN class="ft45">mer elnät byggs än tidigare.</SPAN></P>
<P class="p547 ft15">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p548 ft46">Det är av stor vikt att undvika investeringar i nätet vilka inte behövs när de väl är byggda. Ett förslag till lösning som har framförts till utredningen är att fondens beslutsorgan ska kräva att en bestämd andel av utbyggnadspotentialen i ett område ska vara uppbokad innan fonden går in och finansierar en nätinvestering. Utredningen anser att detta beaktas i och med att fondens beslutsorgan bedömer ansök- ningarna. Om ansökaren kan göra det troligt att investeringen kom- mer att leda till en större mängd förnybar elproduktion så kommer därmed sannolikheten att ansökan accepteras att öka. Det finns där- med ett incitament från ansökaren att kunna visa att det finns ett konkret behov av utbyggnaden. Ett förslag som har framförts till utredningen är att införa en depositionsavgift på <NOBR>10–15</NOBR> procent av det totala investeringsbehovet. Utredningen bedömer dock att den föreslagna egenfinansieringen i tillräcklig grad medverkar till en viss återhållsamhet. En utmaning ligger i att fondens arbete kan bedrivas effektivt. Den får därmed inte belastas med för många ansökningar, vilket skulle kunna medföra att nätinvesteringar försenas istället för att underlättas. Detta är det främsta skälet till förslaget om en egen- finansiering. Utredningen anser att egenfinansieringens storlek inte bör skrivas in i lagen utan i en fondinstruktion. Detta för att den ska kunna justeras till en nivå som gör fondens arbete effektivt. Till utredningen har det även föreslagits att ersättningen från fonden ska anges i X kronor per megawatt ”för att bevara den styrande effekten”. Utredningen har istället valt att föreslå en egenfinansie- ring på 1,3 miljoner kronor per megawatt. Denna nivå har satts utifrån den genomsnittliga investeringskostnaden för nyanslutningar av vindkraft<SPAN class="ft68">TPF</SPAN><SPAN class="ft69">7</SPAN><SPAN class="ft68">FPT</SPAN>. Motivet för att ersätta endast investeringar över denna nivå är att fonden ska främja investeringar som p.g.a. fördyrande omständigheter riskerar att annars inte bli av trots att det exempelvis handlar om vindkraft i områden med goda vindförhållanden. Utred- ningen gör bedömningen att det är bättre om den initiala självrisken, här vald till 1,3 miljoner kronor per megawatt, i utgångsläget är för hög och eventuellt sedan sänks, än att börja för lågt för att sedan höja. Det är viktigt att den stora majoriteten av alla producenter av ny förnybar elproduktion gör sina investeringar istället för att av- vakta fondens beslut som mycket väl kan vara negativa. Därför är det bra med en tydlig gräns. Fondens beslutsorgan har som uppgift att ständigt tillse att endast samhällsekonomiskt motiverade investe- ringar beviljas medel. I vissa fall kan emellertid kostnadsnackdelen</P>
<P class="p549 ft16"><SPAN class="ft36">7</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Enligt uppgifter insamlade av utredningen under maj 2007 är denna cirka 1,2 Mkr.</P>
<P class="p295 ft15">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313114x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p523 ft46">bestå i att anslutningen skulle orsaka behov av utbyggnad av stam- nätet. Den geografiska belägenheten är dock något som inte ska påverka bedömningen av en enskild ansökan. I Svenska Kraftnäts uppdrag<SPAN class="ft68">TPF</SPAN><SPAN class="ft69">8</SPAN><SPAN class="ft68">FPT </SPAN>ligger även att utveckla kraftöverföringssystemet så att de krav beaktas som ställs på verksamheten med hänsyn till bl.a. energi- politiken, regionalpolitiken och miljöpolitiken. Särskilt med hänsyn till den inriktning inom den svenska energipolitiken, som syftar till en ökad produktion av förnybar el, är det rimligt att även stamnätet, givetvis inom godtagbara kostnadsramar, utvecklas efter de behov som råder. Om fonden skulle vara tvungen att beakta Svenska Kraft- näts systeminvesteringar och planer, skulle det i praktiken också innebära att Svenska Kraftnät indirekt skulle kunna påverka vilka produktionsanläggningar som byggs vilket inte ligger i deras uppgift. Dessutom innebär beslut om investeringar i stamnätet att en mängd olika parametrar måste beaktas inklusive risk för effektbrist, inter- nationell elhandel, effektiv reglermarknad, effektivt utnyttjande av vattenkraftsresurser, marginaler för hantering av plötsliga händelser i systemet etc. Det skulle orsaka en mycket komplicerad process om fonden skulle tvingas beakta Svenska Kraftnäts bedömning av huru- vida en viss installation av ny förnybar kraft skulle orsaka behov av systeminvesteringar. Svenska Kraftnät har till utredningen även be- tonat att det inte ligger i deras uppdrag att avgöra var tillkommande elproduktion ska lokaliseras, se utdrag ur Svenska Kraftnäts vind- kraftsutredning<SPAN class="ft68">TPF</SPAN><SPAN class="ft69">9</SPAN><SPAN class="ft68">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p550 ft46">Det måste dock noteras att utredningen ser det helt i sin ordning att fonden skulle kunna finansiera nätavgifter för anslutning till Svenska Kraftnät (dvs. det som Svenska Kraftnät kallar ”investe- ringsbidrag”). Antag till exempel att en större vindkraftspark ska anslutas till ett regionnät och detta medför att även Svenska Kraftnät måste förstärka sitt nät där regionnätet är anslutet till stamnätet. I det fallet kommer Svenska Kraftnät kräva en nätavgift för anslutning (= ett ”investeringsbidrag”) från regionnätet som i sin tur kommer föra denna kostnad vidare till elproducentens nätavgift för anslutning inklusive övriga kostnader för regionnätsägaren. Elproducenten har då möjlighet att ansöka från fonden om delar av sin nätavgift för anslutning, vilken därmed inkluderar en viss ersättning till Svenska</P>
<P class="p551 ft41"><SPAN class="ft36">8</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Förordning (1991:2013) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät.</P>
<P class="p253 ft40"><SPAN class="ft36">9</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Storskalig utbyggnad av vindkraft – några förutsättningar och konsekvenser<SPAN class="ft41">, maj 2007: ”Det bör nämnas att det är marknadsaktörerna som bestämmer när och var ny elproduktion skall planeras, projekteras och byggas. Svenska Kraftnäts uppdrag är att genomföra anslutningen och hantera eventuella överbelastningar av överföringskapaciteten som kanske följer av an- slutningen.”</SPAN></P>
<P class="p552 ft15">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft10">Kraftnät. Utredningen ser inget hinder i att fonden skulle kunna delfinansiera denna typ av nätavgift för anslutning förutsatt att just denna anläggning prioriteras framför andra. Ett liknande fall är om en större havsbaserad vindkraftspark (belägen innanför svenska territorialvattengränsen så att elcertifikat kan erhållas), vill ansluta sig till Svenska Kraftnät och bildar ett nätbolag för anslutningen mellan vindkraftsparken och en punkt i stamnätet. Om Svenska Kraftnät då behöver förstärka sitt nät (dock ej systeminvesteringar) och tar en avgift för detta från det nybildade nätbolaget, så kommer därmed elproducenten att betala en nätavgift för anslutning till det nybildade nätbolaget vilket inkluderar kostnaden för hela det nya nätet inklusive avgiften till Svenska Kraftnät. Utredningen ser inget hinder i att fonden skulle kunna delfinansiera även denna typ av nätavgift för anslutning förutsatt att just denna anläggning priori- teras framför andra.</P>
<P class="p553 ft46">Utredningen gör dock bedömningen att en eventuell medverkan från Svenska Kraftnät i fondens beslutsorgan skulle riskera att med- föra att det uppstår jävsituationer där Svenska Kraftnät inte skulle kunna delta i beslutet, bland annat i de fall som nämns ovan. Det finns dock ingenting som hindrar att beslutsorganet adjungerar Svenska Kraftnät vid behov. I övrigt ser utredningen behov av att fonden har viss nyckelkompetens. Ett sådant grundläggande område är att kunna göra bedömningar om framtida förnybar elproduktion, när var och hur denna kommer att ske, eftersom det är en grundläggande kun- skap för att avgöra hur många anläggningar som behöver stöd från fonden. När det gäller värderingen av individuella ansökningar är den kompetens som Energimarknadsinspektionen redan idag besitter avseende rimligheten i kostnader för nätanslutningar av avgörande betydelse. Utredningen anser att uppdrag bör ges till Energimyndig- heten och Energimarknadsinspektionen att inventera behovet av kunskapsuppbyggnad samt av ytterligare personalresurser för ett full- gott arbete i fondens beslutsorgan.</P>
<P class="p554 ft10">Nätföretaget har den bästa förutsättningen att överblicka det totala investeringsbehovet och de kostnader som är förknippade med detta samt att planera inför framtida behov av nätkapacitet. Då ansök- ningarna görs direkt av den enskilde elproducenten ställer det stora krav på fondens beslutsorgan att höra elnätsföretagen vid prövning av ärenden. Detta är viktigt för att få en klar uppfattning om pre- sumtiva producenters intresse av utbyggnaden. Nätföretaget har skyl- dighet att medverka till att fondens beslutsorgan får bästa möjliga beslutsunderlag.</P>
<P class="p70 ft15">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p555 ft10">Enligt förslaget kan elproducenten erhålla högst 100 procent av kostnaderna (förutom egenfinansieringen) täckta från fonden. Detta innebär att om en producent är beredd att betala en större del av kostnaderna så sjunker därmed behovet av medel från fonden och ansökan har möjlighet att få en högre prioritet.</P>
<P class="p388 ft46">Det är viktigt att ha en tidsgräns för hur fort ansökningarna ska behandlas. Det får inte vara fondens existens i sig som utgör ett hinder för en expansion av den förnybara energin. Fyra månader bedöms som en lämplig tidsbegränsning från sista ansökningsdag tills det att beslutsorganet har fattat sitt beslut. Denna tidsbegräns- ning ställer dock krav på hög kvalitet på ansökningarna. För att ge beslutsorganet bästa möjliga beslutsunderlag är det lämpligt att sam- ordna ansökningarna. Utredningen har funnit att fyra ansöknings- tillfällen per år tillgodoser såväl producentens krav på tidsutdräkt som beslutsorganets behov av samordning. Ansökan sker med tre månaders mellanrum medan det kan gå fyra månader till beslut. Detta ger möjlighet till en månads överlappning så att beslutsorganet vid beslut av första ansökningsomgången redan har fått in den andra ansökningsomgången (se figur 4.1). Det kan t.ex. vara så att många ansöker i början av året men att den andra omgången är mer spar- sam. Beslutsorganet kan då med ledning av informationen i andra ansökningsomgången vara mer generös i tilldelningen till den första. Även om man givetvis inte hinner värdera ansökningarna i andra omgången innan den första ska beslutas så vet man var dessa är geo- grafiskt lokaliserade. Det går att avgöra om intresset är stort i ett område där man redan har ansökningar och det går att göra överslag för hur stort kapitalbehovet är för dessa. Detta gör en samordning möjlig av ansökningar i samma område.</P>
<P class="p556 ft44">Det råder för närvarande starka önskemål om att undvika tillska- pandet av nya myndigheter. Detta gör att man bör finna en värdmyn- dighet där fondens administration kan placeras. Fonden blir alltså inte en egen myndighet utan ett särskilt beslutsorgan hos värdmyn- digheten, t.ex. Energimarknadsinspektionen eller Energimyndig- heten. Instruktioner för en styrelse för fonden ges i instruktionen för värdmyndigheten och ledamöterna tillsätts av regeringen. Ett särskilt beslutsorgan är ansvarigt gentemot regeringen och inte i förhållande till värdmyndigheten.</P>
<P class="p363 ft26">Förslag har även framförts som innebär att ett Nätråd bildas. Detta skulle ha en beredande funktion för fonden. I Nätrådet kan representanter för Svensk Energi, Svensk Vindkraft, SERO, Svenska Kraftnät och Energimyndigheten ingå och sökande skulle ha möjlig-</P>
<P class="p557 ft15">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313117x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft26">het att föredra sina ansökningar inför Nätrådet. Detta skulle enligt utredningen kunna fylla en funktion. Det är dock viktigt att hålla isär prioriteringar mellan olika ansökningar och beskrivningen av dessa. I fondens ansvar ingår även att säga nej till vissa ansökningar. Det är knappast rimligt att olika sakägare, som nätbolag och pre- sumtiva producenter, deltar i denna process. I ”beredningen” ingår bland annat att göra en bedömning av hur mycket förnybar el som en viss nätinvestering kan förväntas resultera i. Det är en grundläg- gande parameter för om en ansökan ska accepteras eller inte. Det är viktigt att denna bedömning görs av en oberoende instans, dvs. inte av det föreslagna Nätrådet. Utredningen föreslår att fondens besluts- organ själv ansvarar för inhämtande av fakta och hur detta ska gå till i respektive fall. Vissa ansökningar kan kräva en omfattande sam- ordning och beslutsorganet kan då välja att tillkalla en referens- grupp. Det kan emellertid skilja från fall till fall vilka som ska ingå i denna grupp.</P>
<P class="p543 ft46">Det är som nämnts ovan endast kostnader som ingår i nätavgiften för anslutning som kan delfinansieras av fonden. Fonden kan inte delfinansiera elnät inom produktionsanläggningen, utan endast det nät som blir tillgängligt för övriga nätanvändare. Detta innebär t.ex. att en anslutningsledning som är koncessionsfri inte kan bli föremål för finansiering från fonden, ej heller räknas in i den del som egen- finansieras av producenten.</P>
<P class="p294 ft10">Utredningen har valt att föreslå att fonden finansieras genom avgifter från nätföretagen. Avgifterna fördelas mellan nätföretagen efter deras underliggande elkonsumtion hos slutkunden. Nätföre- tagen har framfört till utredningen att det är viktigt att avgiften med denna konstruktion ingår i beskattningsunderlaget för momsberäk- ningen, främst av administrativa skäl. Utredningen gör den bedöm- ningen att den svenska mervärdeskattelagen (1994:200) ger stöd för att avgiften ska momsbeläggas<SPAN class="ft34">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">10</SPAN><SPAN class="ft34">FPT </SPAN>i och med att kostnaden förs vidare till slutförbrukaren. Nätbolagen har enligt regelverket rätt att föra vidare denna typ av kostnader.</P>
<P class="p294 ft10">Ett förslag till utredningen har varit att ta in fondavgiften via el- certifikatssystemet. Utredningen har emellertid ansett det viktigt att särskilja finansiering av <SPAN class="ft8">nätutbyggnad </SPAN>från elcertifikatssystemet som har som syfte att främja utbyggnad av förnybar <SPAN class="ft8">elproduktion</SPAN>.</P>
<P class="p71 ft41"><SPAN class="ft36">10</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Enligt artikel 78 i mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG som den svenska mervärdes- skattelagen, ML, bygger på, och 7 kap 2 § ML gäller att moms tas ut på ett beskattnings- underlag som innefattar priset på varan inklusive skatter, tullar, avgifter och övriga pålagor exklusive moms. Även före Sveriges <NOBR>EU-inträde</NOBR> gällde principen om att moms tas ut på ett underlag inklusive annan skatt än själva momsen.</P>
<P class="p218 ft15">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p523 ft46">Ett annat önskemål har varit att finansieringen av fonden ska ske genom stamnätstariffen. Utredningen har emellertid funnit att det är viktigt att alla elanvändare är med och betalar till nätinvesteringarna eftersom värdet av en ökad produktion av förnybar el tillfaller alla elanvändare och miljömässigt hela samhället. Svenska Kraftnäts tariffer skiljer sig åt mellan olika delar av landet vilket medför att grupperna av elanvändare inte betalar lika stora andelar av Svenska Kraftnäts kostnader. Vid en fördelning på samtliga elanvändare upp- nås även syftet att avgiften till fonden ska bli så låg som möjligt vilket ger minsta möjliga påverkan på elmarknaden.</P>
<P class="p363 ft46">Angående möjligheten att överklaga anser utredningen att detta inte ska vara möjligt. Tilldelning sker endast i mån av medel och det är naturligt att fonden först accepterar de mest kostnadseffektiva förslagen och därmed säger nej till de dyrare. Vartefter tiden går kommer dock dyrare förslag accepteras, vilket gör att en ansökan som fått nej i ett läge mycket väl kan accepteras senare. Det krävs dock att en förnyad ansökan görs, fonden ska inte tillämpa kösystem. Det kan här också tilläggas att när fonden har godkänt en ansökan så innebär det också att nätavgiften för anslutning är godkänd av Energimarknadsinspektionen. I annat fall skulle inspektionen hamna i en dubbelroll där man först i fonden godkänner en avgift som senare kan överklagas just till inspektionen. Detta är självfallet orimligt.</P>
<P class="p516 ft46">Till utredningen har inkommit alternativa förslag för inrättande av en fond. Förslagen innebär att alla nya anläggningar för produk- tion av förnybar el genom fonden får ett bidrag per megawatt instal- lerad effekt. Utredningen bedömning är att det alternativa fondför- slaget inte löser det problem som fonden i huvudsak har för avsikt att lösa, nämligen trappstegsproblematiken och kostnadsnackdelar för vissa producenter. Dessutom riskerar ett allmänt investerings- bidrag att gynna sådan produktion som inte har någon kostnadsnack- del i form av högre kostnader för anslutning till elnätet. Eftersom bidraget inte är behovsprövat blir resultatet att fonden riskerar att ytterligare förbättra kalkylen för sådan produktion som redan är gynnad. Utredningens förslag är främst inriktat på att lösa situationer med nätanslutningskostnader högre än genomsnittet och att fördela kostnaderna mellan tillkommande producenter över tiden.</P>
<P class="p558 ft15">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft8">Fördelning av kostnader mellan producenter</P>
<P class="p361 ft26">Behovet av att fördela nätkostnader för anslutning över tiden mellan tillkommande producenter existerar redan idag. I och med fonden tillkommer ytterligare ett incitament till att inte vara först med att ansluta sig om det handlar om nätinvesteringar som även andra pro- ducenter kommer att ha nytta av i framtiden. Problemet med höga initialkostnader för nätinvesteringar som flera kommer att ha nytta av brukar kallas trappstegsproblematik. Det finns exempel på nät- företag som redan idag väljer att stå för initialkostnaden, för att på ett idag oreglerat sätt fördela denna mellan tillkommande produ- center. Exempel på tänkbara lösningar är både delning i förtid (en lika stor avgift tas ut av den första som av de kommande producen- terna, beräknat på en viss tidsperiod) och i efterhand (hela kostnaden tas ut av den förste producenten och kommande producenter får ersätta denna i efterhand). När det gäller s.k. delning i förtid är detta en princip som redan i dag tillämpas av Energimarknadsinspektionen, dock endast vid anslutningar utanför sammanhållen bebyggelse. Principen om delning har hittills tillämpats i två fall. För det första vid nyanslutning när befintlig fastighet ansluts och övriga befintliga fastigheter i samma område bedöms kunna ansluta sig senare och för det andra när nätföretaget vid en nyanslutning förstärker befint- ligt nät genom att antingen byta ut den befintliga ledningen eller förlägga en parallell ledning.</P>
<P class="p293 ft93">Såväl fonden som förtida delning enligt Energinätsutredningens förslag kan illustreras med följande två exempel:</P>
<P class="p559 ft46"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft116">Bara delning: Ett vindkraftsprojekt om 10 MW behöver en anslutningsledning som kostar 8 Mkr. Nätföretaget behöver dess- utom göra nätförstärkningar som kostar 10 Mkr, för att det ska gå att ansluta denna vindkraftsanläggning. Tack vare nätförstärk- ningarna går det dock att ansluta ytterligare totalt 40 MW vind- kraft och det finns ansökningar som täcker dessa 40 MW. Med förtida delning ska därmed nätföretagets förstärkningskostnader delas upp och kostnaden blir då 0,2 Mkr/MW. Total nätkostnad för aktuellt vindkraftsprojekt blir därmed 0,8 Mkr/MW (anslut-</SPAN></P>
<P class="p560 ft93">ningsledning) + 0,2 Mkr/MW = 1 Mkr/MW, vilket är lägre än den föreslagna gränsen för egenfinansiering. Om inte förtida del- ning funnits hade hela nätförstärkningen (om den är nödvändig) betalats via anslutningsavgiften vilken därmed hade blivit 0,8 Mkr/MW+ 1,0 Mkr/MW = 1,8 Mkr/MW. Förtida delning minskar därmed behovet av fonden. Exemplet visar även på be-</P>
<P class="p520 ft15">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft44">hovet av efterhandsdelning om inte förslaget om förtida delning blir av. Om inte vare sig förtida delning eller efterhandsdelning tillämpas så kommer den som först ansöker från fonden att själv få betala 0,5 Mkr/MW för nätförstärkningarna (= skillnaden mellan kostnaden för anslutningsledningen och fondens egen- finansiering), medan de som redan är planerade, men som inte var först (dvs. övriga 40 MW) inte behöver betala någonting alls för nätförstärkningarna. Detta leder i så fall till förseningar i hela processen eftersom ingen vill vara först. Med efterhandsbetalning måste även de som kommer inom ett par år vara med och betala för nätförstärkningar.</P>
<P class="p562 ft46"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft116">Såväl delning som fond: Ett vindkraftsprojekt om 10 MW (pro- jekt A) behöver en anslutningsledning som kostar 9 Mkr. Nät- företaget behöver dessutom göra nätförstärkningar som kostar 10 Mkr för att det ska gå att ansluta denna vindkraftsanläggning. Tack vare nätförstärkningarna går det dock att ansluta ytterligare totalt 40 MW vindkraft men det finns endast konkreta ansök- ningar för ytterligare 10 MW (projekt B). Däremot finns det fram- tida planerade vindskraftverk som omfattar ytterligare 30 MW. Med förtida delning ska därmed nätföretagets förstärknings- kostnader delas upp mellan projekt A och B. Kostnaden blir då 0,5 Mkr/MW. Total nätkostnad för aktuellt vindkraftsprojekt blir därmed 0,9 Mkr/MW (anslutningsledning) + 0,5 Mkr/MW = 1,4 Mkr/MW, vilket är högre än gränsen för egenfinansiering. Det är då möjligt att erhålla finansiering från fonden för kost- naden över egenfinansieringen. Finansiering från fonden erhålls om nätförstärkningarna bedöms samhällsekonomiska. Som fram- går av exemplet medför fonden att nätförstärkningar som kan komma framtida förnybar energi tillgodo, vilken inte beaktas vid förtida delning, kan erhålla finansiering från fonden.</SPAN></P>
<P class="p563 ft93">Utredningen har noterat att Energinätsutredningen (M 2006:03) i sitt delbetänkande av december 2007<SPAN class="ft66">TPF</SPAN><SPAN class="ft117">11</SPAN><SPAN class="ft66">FPT </SPAN>föreslog en lösning på trappstegsproblematiken som bygger på förtida delning. Denna innebär att man vid utformningen av nätavgiften för anslutning ska ta hänsyn till om en förstärkning är till nytta eller kan förväntas bli till nytta för framtida anslutningskunder inom tio år från anslutningen. Nätavgift för anslutningen ska utformas så att den tillkommande kunden betalar samma avgift som den ursprungliga</P>
<P class="p564 ft16"><SPAN class="ft36">11</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>SOU 2007:99 Förhandsprövning av nättariffer m.m.</P>
<P class="p565 ft15">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p123 ft10">kunden för den del av anslutningen som har varit till nytta för denne. Energinätsutredningen skriver dock: ”När det gäller anslutningar för kunder (såväl inmatnings- som uttagskunder) som avser att bedriva näringsverksamhet bör begränsningen av begreppet framtida anslutningskunder vara något snävare. Normalt bör dessa anses som framtida anslutningskunder endast när dessa har begärt en anslutning eller inkommit med en sådan förfrågan till elnätsföretaget samt påbörjat förfarandet med behövliga tillstånd för sin verksamhet.”</P>
<P class="p294 ft46">Utredningen utgår ifrån att begreppet ”framtida anslutnings- kund” (dvs. att dessa ”har begärt en anslutning eller inkommit med en sådan förfrågan till elnätsföretaget samt påbörjat förfarandet med behövliga tillstånd för sin verksamhet.”) tolkas på ett sådant sätt att ett samhällsekonomiskt nät byggs upp. Antag exempelvis att en el- producent ansöker om att ansluta en vindkraftsanläggning. Samtidigt finns fyra anläggningar som med stor sannolikhet antas tillkomma medan ytterligare tre bedöms som troliga men osäkra. Frågan är då om nätet ska dimensioneras för fem (1+4= 5) anläggningar eller åtta (1+4+3=8) anläggningar. Oftast medför det en betydligt lägre kostnad om nätet byggs för fler anläggningar direkt än om man exempelvis först bygger ut det för fem anläggningar och i ett senare skede för ytterligare tre. Det kan också vara så att den extra inve- steringen för ytterligare tre kan medföra sådana kostnader att dessa tre anläggningar inte blir av.</P>
<P class="p566 ft26">Med både Energinätsutredningens förslag och med utredningens förslag till kostnadsdelning i efterhand, i det fall återbetalningen sker till nätbolaget, riskeras överkompensation. Detta löses emellertid genom tariffregleringen. Nättarifferna anpassas då så att den totala intäktsramen inte överskrids. Problemet med överkompensering, dvs. att efterbetalningarna överskrider de initiala nätinvesteringarna, finns även med fondförslaget. I områden med många tillkommande pro- ducenter kan det innebära att fonden går med ”vinst”. I andra om- råden kan fondens kostnader däremot bli permanenta såtillvida att inga efterkommande producenter är med och finansierar nätinveste- ringen. Den eventuella överkompensation som fonden kan bli föremål för regleras emellertid även den genom att avgiften från nätbolagen kan minskas.</P>
<P class="p567 ft26">Utredningen konstaterar att Energinätsutredningens förslag inne- bär att problemet med trappstegskostnader minskar. Om förslaget med förtida delning blir verklighet innebär det att det inte finns något behov av ett ytterligare förslag om efterhandsdelning. Förslaget för-</P>
<P class="p514 ft15">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p568 ft44">utsätter att fördelningen av nätinvesteringskostnader mellan flera elproducenter håller för en granskning av Energimarknadsinspek- tionen. Förutsättningen för att utredningen ska kunna ansluta sig till Energinätsutredningens förslag är dock att delning mellan kun- der som avser att bedriva näringsverksamhet (för inmatning av el) tillämpas så att tidsperioden inom vilken delning är aktuell uppgår till i normalfallet minimum två år.</P>
<P class="p388 ft26">Energinätsutredningens förslag, om det genomförs, minskar även behovet av fonden. En förtida delning av trappstegskostnader löser nämligen en del av de problem som fonden är avsedd att lösa. Det är trots detta utredningens övertygelse att behovet av fonden kvar- står särskilt i lägen med mycket stora initialkostnader och där det råder stor osäkerhet om framtida tillströmning av elproducenter. I det räkneexempel som nämns i nästa avsnitt är samtliga anläggningar som beräknas få bidrag från fonden av den karaktären att Energi- nätsutredningens förslag inte skulle täcka denna typ av kostnader. Det är även fullt möjligt att tänka sig situationer där fonden och förtida delning tillämpas samtidigt. Ett exempel kan vara där en vind- kraftsanläggning ansöker om anslutning och anslutningsledningen är relativt lång samt att det behövs göras förstärkningar i det nät till vilket vindkraftsanläggningen ansluts. Dessa nätförstärkningar har då även senare anslutna vindkraftsanläggningar nytta av. Om det trots en förtida delning leder till en kostnad som överstiger egen- finansieringen (1,3 Mkr per MW) så kommer det därmed finnas en möjlighet att få stöd från fonden samtidigt som förtida delning tillämpas, dvs. de som ansluts senare deltar också i finansieringen av nätförstärkningen. I det fall förtida delning tillämpas och fonden delfinansierar så måste fonden vid beslut även beakta att den even- tuellt måste vara med och delfinansiera även de framtida anslutningar vilka beaktats vid den förtida delningen. Det kan här noteras att förtida delning enbart gäller de gemensamma delarna av nätförstärk- ningen, medan fonden beaktar hela kostnaden dvs. såväl anslutnings- ledningen (som enbart är till för en kund) som andel av kostnaden för nätförstärkningen vilken kan gynna flera användare.</P>
<P class="p120 ft8">Ekonomiska konsekvenser</P>
<P class="p387 ft26">Fonden ska som nämnts ovan finansieras via en avgift på nätföre- tagen vilken kommer att påföras nätkundernas fakturor. Utredningen har gjort ett försök till uppskattning av fondens kapitalbehov vilket</P>
<P class="p541 ft15">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft44">redovisas i tabellerna nedan. Det är dock svårt att sia om de kost- nader som kommer att gälla i framtiden. Det bör betonas att detta enbart är räkneexempel utifrån den utbyggnadstakt som bedöms rymmas inom det nuvarande elcertifikatssystemets ramar. Om inte dessa projekt blir av så är det troligt att andra kommer till i deras ställe. Den totala omfattningen är dock begränsad genom elcertifi- katskvoten. Uppgifterna avser endast vindkraft eftersom det är där det största behovet av elnätsförstärkningar är att vänta. Nätinveste- ringarna för nya kraftvärmeverk kommer i allmänhet enligt utred- ningens erfarenhet sällan att ha behov av fondmedel för sina anslut- ningsavgifter. När det gäller större kraftvärmeverk så är de i regel lokaliserade i tätort där elnätet håller en hög kapacitet. Småskalig biokraft kommer troligen inte att bli aktuell för fonden. I regel är verken för små och främst inriktade på egen konsumtion. När det gäller de större gårdsverken som byggs för att leverera el ut på nätet så är det tveksamt ifall nätkostnaden kommer upp till fondens egen- finansiering. Det nät som byggs och förstärks i anslutning till dem blir helt enkelt för litet.</P>
<P class="p569 ft26">De projekt som tas upp i tabellen nedan är hämtade från Svensk Vindkraft som typexempel. Utredningen har gjort egna efterforsk- ningar om vad dessa skulle medföra i form av anslutningskostnader. Enligt detta exempel skulle en utbyggnad av knappt 8 TWh vindkraft medföra ett kapitalbehov på knappt 300 miljoner kronor mellan åren 2009 och 2012. Avgiften för nätkunden skulle då under dessa år bli i snitt 0,05 öre per kWh eller cirka 10 kronor per år för en normalstor eluppvärmd villa (20 000 kWh/år). Sammanställningen baseras på Svensk Vindkrafts egen lista över vindkraftsprojekt på mer än 25 MW och Energimyndighetens lista över planerade vindkrafts- anläggningar. Det är alltså att betrakta som en lista med relativt stora projekt som kan tänkas bli föremål för finansiering från fonden och investeringskostnaderna blir därför inte representativa Utredningen har själv inte gjort något urval av vilka planerade elproduktions- anläggningar som vi tror blir byggda. Utredningen vill inte uttala sig om vilka projekt som kommer att bli aktuella för att få medel från fonden. Utredningen är medveten om att det finns många små såväl som stora vindkraftsanläggningar på land som kommer att bli av före de listade anläggningarna till havs. Tabell 4.2 som baseras på tabell 4.1 har till syfte att visa på storleksordningen på behovet av fondmedel, inte att bedöma kostnaderna för varje enskilt vindkrafts- projekt.</P>
<P class="p570 ft15">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p571 ft3">Tabell 4.1 Sammanställning av planerade vindkraftprojekt som exempel på fondens omfattning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr24 td86"></TD>
<TD rowspan=3 class="tr4 td61"><P class="p27 ft3">Projekt</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr4 td61"><P class="p22 ft3">Företag</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td48"><P class="p572 ft3">Antal</P></TD>
<TD class="tr24 td46"><P class="p573 ft47">Beräknad</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr4 td58"><P class="p340 ft47">Byggstart</P></TD>
<TD class="tr24 td200"><P class="p347 ft47">Beräknad</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td126"><P class="p171 ft3">Kostnad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td86"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr39 td46"><P class="p436 ft41">produktion,</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr39 td200"><P class="p341 ft41">kostnad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td86"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td48"><P class="p572 ft71">(lågt)</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td126"><P class="p332 ft39">från fonden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td86"></TD>
<TD class="tr30 td61"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td61"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td46"><P class="p573 ft39">TWh</P></TD>
<TD class="tr30 td58"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td200"><P class="p347 ft39">per MW</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td86"></TD>
<TD class="tr30 td61"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td61"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td48"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td58"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
<TD class="tr30 td126"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td86"></TD>
<TD class="tr33 td117"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td117"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td201"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td115"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td202"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td203"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td120"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td86"></TD>
<TD class="tr14 td61"><P class="p27 ft3">Bondön</P></TD>
<TD class="tr14 td61"><P class="p22 ft3">NordanVind</P></TD>
<TD class="tr14 td48"><P class="p343 ft39">18</P></TD>
<TD class="tr14 td46"><P class="p573 ft39">0,07</P></TD>
<TD class="tr14 td58"><P class="p340 ft39">2007</P></TD>
<TD class="tr14 td200"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td126"><P class="p313 ft3">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p27 ft3">Lillgrund</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p22 ft3">Vattenfall</P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p343 ft39">48</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p573 ft39">0,33</P></TD>
<TD class="tr16 td58"><P class="p340 ft39">2007</P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p313 ft3">2,5</P></TD>
<TD class="tr16 td126"><P class="p313 ft3">57,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p27 ft3">Strorrun</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p22 ft3">DONG</P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p343 ft39">12</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p573 ft39">0,08</P></TD>
<TD class="tr16 td58"><P class="p340 ft39">2008</P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p313 ft3">0,8</P></TD>
<TD class="tr16 td126"><P class="p313 ft3">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td86"></TD>
<TD class="tr0 td61"><P class="p27 ft3">Vindpark</P></TD>
<TD class="tr0 td61"><P class="p22 ft3">Vindpark Vänern</P></TD>
<TD class="tr0 td48"><P class="p343 ft39">10</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p573 ft39">0,10</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p340 ft39">2008</P></TD>
<TD class="tr0 td200"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td126"><P class="p313 ft3">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td86"></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p27 ft3">Vänern</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td46"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td58"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td200"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr6 td126"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td86"></TD>
<TD class="tr0 td61"><P class="p27 ft3">Havsnäs</P></TD>
<TD class="tr0 td61"><P class="p22 ft16">RES Skandinavien</P></TD>
<TD class="tr0 td48"><P class="p343 ft39">48</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p573 ft39">0,25</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p340 ft39">2008</P></TD>
<TD class="tr0 td200"><P class="p313 ft3">1,0</P></TD>
<TD class="tr0 td126"><P class="p313 ft3">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p27 ft3">Uljaboda</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p22 ft3">Skellefteå kraft</P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p343 ft39">12</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p573 ft39">0,10</P></TD>
<TD class="tr16 td58"><P class="p340 ft39">2008</P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p313 ft3">1,5</P></TD>
<TD class="tr16 td126"><P class="p313 ft3">2,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p27 ft3">Hedboberget</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p22 ft3">Vindkompaniet</P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p343 ft39">15</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p573 ft39">0,10</P></TD>
<TD class="tr16 td58"><P class="p340 ft39">2008</P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p313 ft3">0,8</P></TD>
<TD class="tr16 td126"><P class="p313 ft3">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td86"></TD>
<TD class="tr0 td61"><P class="p27 ft3">Bliekevare</P></TD>
<TD class="tr0 td61"><P class="p22 ft3">Vindkompaniet</P></TD>
<TD class="tr0 td48"><P class="p343 ft39">20</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p573 ft39">0,13</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p340 ft39">2008</P></TD>
<TD class="tr0 td200"><P class="p313 ft3">0,8</P></TD>
<TD class="tr0 td126"><P class="p313 ft3">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p27 ft3">Säliträdberget</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p22 ft3">Vindkompaniet</P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p470 ft16">8</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p573 ft39">0,05</P></TD>
<TD class="tr16 td58"><P class="p340 ft39">2008</P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p313 ft3">1,0</P></TD>
<TD class="tr16 td126"><P class="p313 ft3">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p27 ft3">Saxberget</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p22 ft3">Stena</P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p343 ft39">20</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p573 ft39">0,14</P></TD>
<TD class="tr16 td58"><P class="p340 ft39">2008</P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td126"><P class="p313 ft3">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td86"></TD>
<TD class="tr0 td61"><P class="p27 ft3">Gabrielsberget</P></TD>
<TD class="tr0 td61"><P class="p22 ft3">Svevind</P></TD>
<TD class="tr0 td48"><P class="p343 ft39">40</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p573 ft39">0,18</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p340 ft39">2009</P></TD>
<TD class="tr0 td200"><P class="p313 ft3">1,5</P></TD>
<TD class="tr0 td126"><P class="p313 ft3">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p27 ft3">Glötesvålen</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p22 ft3">Vindkompaniet</P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p343 ft39">30</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p573 ft39">0,27</P></TD>
<TD class="tr16 td58"><P class="p340 ft39">2009</P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p313 ft3">0,7</P></TD>
<TD class="tr16 td126"><P class="p313 ft3">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p27 ft3">Sjisjka</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p22 ft3">Vindkompaniet</P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p343 ft39">30</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p573 ft39">0,25</P></TD>
<TD class="tr16 td58"><P class="p340 ft39">2009</P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p313 ft3">0,5</P></TD>
<TD class="tr16 td126"><P class="p313 ft3">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td86"></TD>
<TD class="tr0 td61"><P class="p27 ft3">Rautirova</P></TD>
<TD class="tr0 td61"><P class="p22 ft3">Vindkompaniet</P></TD>
<TD class="tr0 td48"><P class="p343 ft39">20</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p573 ft39">0,19</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p340 ft39">2009</P></TD>
<TD class="tr0 td200"><P class="p313 ft3">1,0</P></TD>
<TD class="tr0 td126"><P class="p313 ft3">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p27 ft3">Skottarevet</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p22 ft3">Favonius</P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p343 ft39">30</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p573 ft39">0,25</P></TD>
<TD class="tr16 td58"><P class="p340 ft39">2010</P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p313 ft3">1,3</P></TD>
<TD class="tr16 td126"><P class="p313 ft3">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p27 ft3">Trolleboda</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p22 ft3">Vattenfall</P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p343 ft39">30</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p573 ft39">0,50</P></TD>
<TD class="tr16 td58"><P class="p340 ft39">2010</P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p313 ft3">2,5</P></TD>
<TD class="tr16 td126"><P class="p313 ft3">36</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td86"></TD>
<TD class="tr0 td61"><P class="p27 ft3">Tolvmanstegen</P></TD>
<TD class="tr0 td61"><P class="p22 ft3">Eolus</P></TD>
<TD class="tr0 td48"><P class="p343 ft39">20</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p573 ft39">0,14</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p340 ft39">2010</P></TD>
<TD class="tr0 td200"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td126"><P class="p313 ft3">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p27 ft3">Blaiken</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p22 ft3">Skellefteå kraft</P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p343 ft39">80</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p573 ft39">0,60</P></TD>
<TD class="tr16 td58"><P class="p340 ft39">2011</P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p313 ft3">1,2</P></TD>
<TD class="tr16 td126"><P class="p313 ft3">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p27 ft3">Utgrunden II</P></TD>
<TD class="tr16 td61"><P class="p22 ft3">EON</P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p343 ft39">24</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p573 ft39">0,28</P></TD>
<TD class="tr16 td58"><P class="p340 ft39">2012</P></TD>
<TD class="tr16 td200"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td126"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td86"></TD>
<TD class="tr14 td61"><P class="p27 ft3">Stora</P></TD>
<TD class="tr14 td61"><P class="p22 ft3">Universal Wind</P></TD>
<TD class="tr14 td48"><P class="p470 ft39">110</P></TD>
<TD class="tr14 td46"><P class="p573 ft39">3,00</P></TD>
<TD class="tr14 td58"><P class="p340 ft39">2012</P></TD>
<TD class="tr14 td200"><P class="p313 ft3">2,5</P></TD>
<TD class="tr14 td126"><P class="p313 ft3">132</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td86"></TD>
<TD class="tr39 td61"><P class="p27 ft75">Middelgrundet</P></TD>
<TD class="tr39 td61"><P class="p22 ft75">offshore</P></TD>
<TD class="tr39 td48"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td46"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td58"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td200"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
<TD class="tr39 td126"><P class="p22 ft81"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td86"></TD>
<TD class="tr0 td61"><P class="p27 ft3">Taggen</P></TD>
<TD class="tr0 td61"><P class="p22 ft3">Vattenfall</P></TD>
<TD class="tr0 td48"><P class="p343 ft39">83</P></TD>
<TD class="tr0 td46"><P class="p573 ft39">1,00</P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p340 ft39">2012</P></TD>
<TD class="tr0 td200"><P class="p313 ft3">2,5</P></TD>
<TD class="tr0 td126"><P class="p313 ft3">99,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td86"></TD>
<TD class="tr34 td117"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td117"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td201"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td115"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td202"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td203"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td120"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td86"></TD>
<TD class="tr14 td61"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td61"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td48"><P class="p470 ft39">708</P></TD>
<TD class="tr14 td46"><P class="p436 ft16">8</P></TD>
<TD class="tr14 td58"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td200"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td126"><P class="p313 ft3">335,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td86"></TD>
<TD class="tr34 td117"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td117"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td201"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td115"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td202"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td203"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td120"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p574 ft3">Källa: Egen bearbetning av uppgifter från Svensk Vindkraft</P>
<P class="p575 ft15">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p576 ft3">Tabell 4.2 Beräkningsexempel av kostnader för nätkunder med anledning av elnätsinvesteringsfonden</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD class="tr6 td204"><P class="p302 ft3">Kostnad mkr/år</P></TD>
<TD class="tr6 td205"><P class="p314 ft47">Kostnad öre/kWh för nätkund</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td206"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td207"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td204"><P class="p302 ft3">2009: 8</P></TD>
<TD class="tr14 td205"><P class="p577 ft3">0,01</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td204"><P class="p302 ft3">2010:36</P></TD>
<TD class="tr0 td205"><P class="p577 ft3">0,02</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td204"><P class="p302 ft3">2011:0</P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p577 ft3">0,00</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td204"><P class="p302 ft3">2012: 231,6</P></TD>
<TD class="tr16 td205"><P class="p577 ft3">0,15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td204"><P class="p302 ft71">Genomsnitt</P></TD>
<TD class="tr0 td205"><P class="p577 ft71">0,05</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td206"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td207"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p397 ft3">Källa: Egen bearbetning</P>
<P class="p276 ft10">Utredningens förslag om att fondavgiften ska tas ut med samma belopp årligen grundar sig i övertygelsen om att en enhetlig avgift innebär en administrativ förenkling. Kostnaden är även så försum- bar för den enskilde kunden att den knappast kan orsaka några större reaktioner. Att ändra avgiftens storlek varje år upplevs som opeda- gogiskt.</P>
<P class="p292 ft46">En ytterligare aspekt när det gäller vindkraft är att det i och med fonden kommer att ske investeringar i sådan produktion som idag har för höga anslutningskostnader (per installerad MW) för att komma till stånd eller där det råder trappstegsproblem (ingen vill gå först). Dessa kan dock ha mycket goda produktionsförutsätt- ningar vilket i bästa fall kan ge en mycket god utväxling i form av producerad el per investerad krona. Exempel på detta är vindkraft på Öland, Gotland, i fjällområdena och havsbaserade anläggningar. Dessa produktionsformer kommer om de blir av att ”lägga beslag” på elcertifikat och detta medför att priset på elcertifikat pressas nedåt. De producenter av förnybar el som finns redan idag kommer där- med att få försämrad lönsamhet. Konkurrensförhållandena inom producentkollektivet av förnybar el förskjuts således till förmån för sådan produktion som idag inte är lönsam. Elanvändarna kan dock förhoppningsvis tillgodoräkna sig den ökade nätkostnaden som fonden innebär i en ökad tillgång på förnybar el i första hand genom en större press på certifikatspriset och i ett senare skede (om mer samhällsekonomiskt utbyggd förnybar produktion leder till politisk acceptans av ökad elcertifikatskvot) till en ökad tillgång på förnybar el och därmed större press på elpriset.</P>
<P class="p578 ft10">En viktig funktion är också prisbildningen för elcertifikaten vilken bygger på marginalkostnaden. Antag att inte fonden finns,</P>
<P class="p579 ft15">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft10">men att elcertifikatskvoterna gör att man måste bygga en relativt dyr havsbaserad anläggning med höga nätkostnader. Utan fonden måste därmed certifikatspriset upp till mycket höga nivåer, givet bibehållet elpris. Detta ger höga kostnader för elanvändarna för el- certifikaten men också en mycket god ekonomi för den förnybara kraft som inte har lika höga kostnader som den sista anläggningen. Med fonden kommer certifikatspriset att sänkas eftersom det inte behöver vara lika högt för att den sista anläggningen ska komma in. Detta medför totalt sett lägre kostnader för elanvändarna och rim- ligare intäkter för den förnybara kraft som inte har så höga kostna- der.</P>
<P class="p516 ft46">En viktig slutsats, tillika ett av huvudmotiven till nätinvesterings- fonden, är således att den kommer att möjliggöra samhällsekonomiskt motiverad elproduktion. Detta innebär att utbyggnaden av förnybar elproduktion kommer att kunna göras med lägre samhällsekono- miska kostnader och med ett mer rationellt utnyttjande av produk- tionsresurserna tack vare fonden. Detta skapar goda möjligheter för en omfattande utbyggnad av exempelvis vindkraft i framtiden till en lägre kostnad än vad som annars hade varit fallet. Perspektivet är viktigt eftersom behovet av förnybar elproduktion kommer att vara mycket stort i framtiden med hänsyn till de höga målsättningarna inom såväl klimat- som energipolitiken. En ökad produktion förut- sätter dock att certifikatskvoterna ökar, eller att något annat system införs. Fondens existens ger inte i sig en ökad produktion av förny- bar produktion utan bidrar huvudsakligen till att en given mängd förnybar kraft byggs ut så samhällsekonomiskt som möjligt.</P>
<P class="p545 ft10">Fonden har som nämnts tidigare som syfte att underlätta nät- investeringar som medel för att uppfylla de mål för förnybar elpro- duktion som omfattas av elcertifikatssystemet. Fondens existens beror således på om det finns behov av nätinvesteringar inom ramen för elcertifikatskvoten. Fonden bör upphöra den dag som elnätet inte kräver förbättringar för att öka den förnybara elproduktionen och/eller den dag elcertifikatssystemet upphör.</P>
<P class="p540 ft26">En förväntad och även önskvärd effekt av fonden är att sådana investeringar ska komma till stånd vilka är positiva ur samhällseko- nomisk synvinkel men som på grund av trappstegskostnader eller flaskhalsar idag inte blir av. Tack vare fonden sänks elanvändarnas kostnader för elcertifikaten mer än vad som motsvaras av kostna- derna för fonden, se figur 4.2. Elanvändarna förväntas alltså vinna på fonden. Samhällets kostnader för en övergång till hållbar elpro- duktion förväntas därmed sjunka. Tack vare den lägre kostnaden</P>
<P class="p580 ft15">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB313/GWB313127x1.jpg" style="width:508px;height:633px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p123 ft10">för omställningen är det då sannolikt att samhället kan komma att acceptera en allt större andel förnybar elproduktion och en ökning av elcertifikatskvoten kan lättare motiveras.</P>
<P class="p581 ft3">Figur 4.2 Förväntad samhällsekonomisk effekt av elnätsinvesteringsfonden</P>
<P class="p582 ft31"><SPAN class="ft31">4.2</SPAN><SPAN class="ft59">Förändringar avseende nätkoncession</SPAN></P>
<P class="p583 ft10"><SPAN class="ft8">Utredningens förslag: </SPAN>Ett undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen införs för interna nät inom anläggningar för elpro- duktion.</P>
<P class="p584 ft46">Möjlighet införs även för Energimarknadsinspektionen att medge befrielse från vissa skyldigheter för innehavaren av en nät- koncession för linje förutsatt att koncessionen avser en ledning som är avsedd för inmatning av el från en elproduktionsanlägg- ning. Kraven som det ska vara möjligt att i vissa fall få befrielse från gäller årlig redovisning av nätverksamheten, skyldighet att upprätta risk- och sårbarhetsanalys avseende leveranssäkerheten i elnätet, åtgärdsplan för hur leveranssäkerheten i nätet ska för- bättras, informationsskyldighet till elanvändare, krav på upprät- tande av övervakningsplan och att lämna skriftlig uppgift om sin nättariff. Det ska finnas möjlighet till befrielse från åtgärds- kravet vid avbrott, dock inte kravet på att överföringen av el ska</P>
<P class="p585 ft15">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313128x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p586 ft10">vara av god kvalitet. Detta är ett första steg för att underlätta och öka förutsägbarheten för nya elproducenter, något som har framhållits som några av de viktigaste aspekterna för att under- lätta för utbyggnad av produktion av förnybar el.</P>
<P class="p587 ft46">Som ett andra steg föreslår utredningen dessutom att Energi- nätsutredningen, som enligt utredningsdirektivet ska göra en översyn avseende koncessioner, analyserar lämpligheten i att genomföra en förändring i ellagen som ger möjlighet att beviljas nätkoncession för enskild linje. Det finns inte möjlighet att inom ramen för denna utredning genomföra de för detta ändamål nöd- vändiga större förändringar avseende kravet på nätkoncession för anslutningsledning mellan en elproduktionsanläggning och an- gränsande nät eller mellan elproduktionsanläggningar.</P>
<P class="p588 ft10">För att underlätta tillståndsprocessen för nya ledningar till förnybar elproduktion föreslår utredningen att en förändring in- förs i ellagen som innebär att Energimarknadsinspektionen endast prövar anläggningens och nätägarens lämplighet efter att annan instans har prövat och godkänt lämpligheten ur de övriga aspek- ter som ska prövas enligt ellagen.</P>
<P class="p589 ft10">Utredningen föreslår även att Miljöprocessutredningen M2007:04, ges i uppdrag att se över möjligheterna att samordna miljöprövning och lokaliseringsfrågan för elledning och elpro- duktionsanläggning i syfte att förenkla tillståndsprocessen för nya elproduktionsanläggningar.</P>
<P class="p590 ft48">Utvärdera om det nuvarande regelverket för förnybar elproduktion ska- par hinder för en storskalig utveckling och utbyggnad av den förny- bara elproduktionen. Bedöms förändringar av regelverket krävas skall utredaren lämna sådana förslag.</P>
<P class="p288 ft10"><SPAN class="ft10">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft82">Utredningens överväganden</SPAN></P>
<P class="p515 ft26">Kravet på nätkoncession syftar till att dels skapa ett samhällseko- nomiskt optimerat och säkert nät med minsta möjliga miljöingrepp, dels skydda gjorda investeringar och garantera kunderna deras rättig- heter. Det har dock påpekats för utredningen att det finns flera olika omständigheter kring nätkoncessioner som försvårar intro- duktionen av förnybara energikällor. Dessa inkluderar svårigheten att åstadkomma konkurrens vid utbyggnaden av nödvändig lednings- kapacitet, nödvändigheten av att bilda ett nätbolag när det visar sig</P>
<P class="p591 ft15">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p123 ft10">lämpligt, rapporteringskrav gällande detta nätbolag, samt tillstånds- processerna för produktionsanläggningen och elnätet vilka inte är samordnade. Svårigheterna leder till såväl ökade kostnader som att tiden från ansökan till idrifttagande blir onödigt lång. Utredningens målsättning är därför att komma med förslag som kan underlätta till- ståndsprocessen och därmed sänka kostnaderna samt snabba upp hanteringen.</P>
<P class="p292 ft26">Ofta uppkommer diskussion mellan produktions- och nätägare om det tekniska utförandet av elnätet i en elproduktionsanläggning, t.ex. en vindkraftspark. Ägaren av produktionsanläggningen vill att det ska byggas så billigt som möjligt, medan nätägaren vill bygga enligt en standard som medger att även andra potentiella kunder skulle kunna ansluta sig till ledningen, vilket kan medföra andra krav på elkvalitet. Koncessionshavaren har ju anslutningsplikt enligt ellagen, medan det är ägaren av produktionsanläggningen som be- kostar nätinstallationen genom sin anslutningsavgift. Om produ- centen själv äger det interna nätet inom anläggningen, försvinner detta problem för nätägaren. Den som själv ska använda nätet och slipper ansvara för kvaliteten gentemot andra användare har lättare att göra en nyttoavvägning och optimerar det utefter sina egna behov. Kan nätägaren bygga nätet billigare och mer rationellt än producenten själv, så är det inte troligt att producenten väljer att själv bygga nätet.</P>
<P class="p592 ft44">Tidsaspekten är också mycket viktig under processen för att erhålla alla behövliga tillstånd för att få uppföra en elproduktions- anläggning med tillhörande elnät. Miljöaspekter bedöms och det fattas beslut rörande detta i olika instanser. Besluten kan överklagas, vilket i sin tur kan innebära avsevärda förseningar. Det kan ta mindre än ett år men det finns exempel där tillståndsprövningen med alla överklaganden och beslut tagit tio år.</P>
<P class="p292 ft44">Föreslagna förändringar i regelverket förväntas underlätta etable- ring av förnybar elproduktion, dels genom att anläggningsägaren själv kan fatta beslut om hur och när nätinvesteringarna ska göras. Dels underlättas ansökan om nätkoncession i de fall koncession krävs för anslutningsledningen eftersom detaljerna avseende det interna nätet, den geografiska placeringen och dylikt inte behöver specifi- ceras. Möjligheterna till lättnader avseende krav på en koncessions- havare kommer att innebära en förenklad administration för de koncessionshavare vars nät enbart är till för överföring av el från en särskild anläggning och som inte har andra kunder anslutna mot sitt nät.</P>
<P class="p132 ft15">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p593 ft8">Undantag från kravet på nätkoncession inom interna nät i en elproduktionsanläggning</P>
<P class="p297 ft46">Förordning (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857) trädde i kraft den 1 juni 2007. Förord- ningen med tillhörande förordningsmotiv (Fm. 2007:1), avser icke koncessionspliktiga elnät, uteslutande interna nät som normalt sett används för förbrukning av el. Utredningen anser dock att det finns interna nät som normalt sett används vid produktionsanläggningar av el och som uppfyller förordningens tre kriterier om överföring av el för egen räkning, begränsad utbredning samt att områdets be- lägenhet och utbredning lätt kan fastställas. Framför allt återfinns sådana nät mellan olika delar av anläggningar för förnybar elproduk- tion. I dagsläget ses främst att anläggningarna består av vindkraft- verk men i takt med att solenergitekniken utvecklas och i framtiden även andra distribuerade elproduktionsmetoder bör regelverket även kunna tillämpas på dessa. Det finns inget som talar emot att anlägg- ningar skulle kunna bestå av olika typer av enheter, t.ex. en anlägg- ning bestående av vindkraft och solenergi blandat. Förutsättningen är då att kraftverken ansluts till samma spänningsnivå på elnätet. Det är hela tiden de tre kriterierna om överföring för el för egen räkning, begränsad utbredning samt att områdets belägenhet och utbredning lätt kan fastställas, som ska vara rådande. Det kan finnas exempel på tekniker som skapar problem i detta hänseende och det åligger i sådana fall EMI att pröva huruvida nätet kan anses vara en funktionell enhet med begränsad utbredning. De interna näten är till sin karaktär jämförbara med övriga interna nät som idag är undantagna från koncessionsplikt. De interna ledningarna inom en anläggning för elproduktion är inte lämpliga för överföring av annan el än den som produceras i anläggningen.</P>
<P class="p594 ft44">Utredningen anser att förordningen om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen kan kompletteras med ett undantag från koncessionsplikt för interna nät mellan olika delar av en anläggning för elproduktion, enligt ovanstående resonemang.</P>
<P class="p174 ft26">År 2003 utarbetade Näringsdepartementet en departements- skrivelse (ds 2003:22) med förslag till nya föreskrifter om icke kon- cessionspliktiga elnät. Denna promemoria ligger till grund för för- ordningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen vilken trädde i kraft 2007. I Energimyndighetens re- missyttrande påpekades att förslagen uteslutande rörde interna nät för förbrukning av el. Energimyndigheten föreslog att ett undantag</P>
<P class="p595 ft15">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft46">från koncessionsplikt även borde införas för interna nät för pro- duktion av el. Därvid nämndes särskilt gruppstationer för vindkraft. Motiven för ett undantag för interna nät inom produktionsanlägg- ningar var att de till sin karaktär är jämförbara med övriga interna nät som föreslogs bli undantagna från koncessionsplikt, att ett undantag skulle underlätta etablering genom att ansökan om nät- koncession inte skulle behöva omfatta de interna ledningssträck- ningarna inom gruppstationen och att antalet inmatningspunkter till det koncessionspliktiga nätet – och därmed antalet elmätare – skulle kunna reduceras till en per gruppstation. Energimyndighetens remissvar avseende interna nät för produktionsanläggningar lämnades utan åtgärd med hänvisning till att man annars hade varit tvungen att skicka ut förslaget på remiss en gång till.</P>
<P class="p293 ft26">Ett begränsande villkor som har diskuterats inom utredningen är vad som händer i de fall någon eller några enheter i en elproduk- tionsanläggning övertas av andra ägare. Det har ansetts önskvärt att detta ska vara möjligt med bibehållet undantag från krav på nät- koncession eftersom en försäljning av till exempel ett eller några vindkraftverk i en vindkraftsanläggning annars skulle innebära att anläggningen blir koncessionspliktig. Det är relativt vanligt att ett eller några verk ägs av ett lokalt kooperativ. Utredningen anser att det inte är önskvärt att försvåra för sådana konstellationer. Utred- ningen föreslår därför att regelverket kompletteras analogt med 24 § förordning (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen ”överföring av el för annans räkning får äga rum på ett elnät som är beläget på eller inom en byggnad och som får an- vändas utan stöd av nätkoncession. Detta gäller även om nätet i sin helhet ursprungligen inte har använts för överföring av el uteslutan- de för egen räkning.” Observera att det är civilrättsliga avtal mellan parterna som gäller i dessa fall eftersom ellagen inte är tillämpbar avseende överföring för annans räkning på en icke koncessions- pliktig ledning.</P>
<P class="p569 ft44">I ”Förordning (2007:215) om undantag från kravet på nätkonces- sion enligt ellagen (1997:857)” nämns flera exempel på ”ett internt nät inom området för”. Med utredningens förslag måste detta kom- pletteras för att även t.ex. det interna nätet inom en vindkrafts- anläggning ska kunna bli befriat från koncessionsplikt.</P>
<P class="p385 ft26">Utredningen ser flera frågeställningar kring den föreslagna för- ändringen som behöver belysas. Om till exempel två vindkrafts- anläggningar med olika ägare planeras i närheten av varandra kommer regelverket möjligen att leda till att ett gemensamt bolag bildas och</P>
<P class="p514 ft15">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p523 ft46">det som skulle ha blivit två anläggningar blir istället en. Det är i och för sig rationellt och inget som utredningen ser något problem med. Däremot ser utredningen en frågeställning gällande hur ett <SPAN class="ft45">område </SPAN>definieras. Frågan gäller när <SPAN class="ft45">ett </SPAN>internt nät övergår till att bli <SPAN class="ft45">flera</SPAN>. <NOBR>Anläggningsägaren/-ägarna</NOBR> kommer eventuellt att vilja betrakta två grupper av vindkraftverk med en ledning (kort eller lång) som för- binder dem, som <SPAN class="ft45">ett </SPAN>område. En annan frågeställning är var det kon- cessionsfria nätet börjar, dvs. hur anslutningspunkten ska definieras mot det koncessionspliktiga nätet. Som exempel på båda dessa fråge- ställningar kan tas en (<SPAN class="ft45">en </SPAN>enligt ägaren) vindkraftspark som förläggs i fjällmiljö. Alla kraftverk har samma ägare. 20 kraftverk uppförs på fyra kullar, totalt fem enheter per kulle. I detta fall tolkar utred- ningen det så att det finns fyra koncessionsfria interna nät, med koncessionspliktiga nät emellan. De koncessionspliktiga näten skulle, om detta nya begrepp anses lämpligt att införas, kunna ha kon- cession för enskild linje (se förslag nedan).</P>
<P class="p596 ft26">Frågeställningen om avgränsning av utbredningen för ett internt nät måste sättas i praxis, dvs. genom EMI:s och regeringens<SPAN class="ft66">TPF</SPAN><SPAN class="ft77">12</SPAN><SPAN class="ft66">FPT </SPAN>av- göranden. Vägledande för denna bedömning är att avgöra huruvida det handlar om funktionella enheter. Med funktionell enhet avses en enhet som uppfyller de tre kriterierna om överföring av el för egen räkning; begränsad utbredning samt att områdets belägenhet och utbredning lätt kan fastställas. Ansökaren kan hos EMI begära bindande besked huruvida koncessionsfrihet kan bli gällande. Hand- läggningen av en sådan begäran tar några veckor. För att EMI ska pröva ärenden där det misstänks att koncessionspliktiga ledningar olagligen uppförs måste EMI få kännedom om dessa på något sätt. I allmänhet är det genom anmälningar från koncessionshavaren i området som detta sker.</P>
<P class="p597 ft44">Mätning och avräkning sker på samma sätt som för andra inmat- ningspunkter, dvs. det ska finnas en mätpunkt i anslutningspunkten mot nätägarens nät där mätning sker enligt gällande bestämmelser. De tekniska kraven täcks däremot inte in i ett internt nät som om- fattas av undantag från koncessionsplikt, vilket ju är en av kärn- punkterna för ett sådant nät. Ellagen gäller inte för ett sådant internt nät, vilket innebär att bland annat en annan parts tillträde, tariffer, mätning och övriga villkor inom det interna nätet får regleras genom civilrättsliga avtal, eftersom Energimarknadsinspektionen inte över- vakar villkoren i dessa fall.</P>
<P class="p238 ft16"><SPAN class="ft36">12</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Eftersom regeringen prövar överklaganden av EMI:s beslut.</P>
<P class="p565 ft15">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p598 ft10">När det gäller tekniska krav och säkerhetsaspekter gäller dock andra bestämmelser, som förordning (1957:601) om elektriska stark- strömsanläggningar, förordning (1993:1068) om elektrisk materiel, elinstallatörsförordningen (1990:806) och förordning (1993:1067) om elektromagnetisk kompatibilitet. Förslaget om koncessionsfri- het innebär inget undantag från dessa.</P>
<P class="p599 ft8">Lättnader i kraven på koncessionshavare</P>
<P class="p403 ft46">Utredningen föreslår att lättnader införs i kraven på en koncessions- havare i vissa fall. Förslaget är ett första steg mot en snabbare, mer rationell och samhällsekonomiskt relevant hantering av konces- sionsplikten för anslutningsledningar från elproduktionsanläggningar. Efter ansökan ska nätmyndigheten kunna besluta om befrielse från vissa krav. Det kan noteras att denna möjlighet till kravlättnader skulle kunna bli tillämplig även för elanvändare. Detta ligger dock utanför utredningens uppdrag. Kraven som det ska vara möjligt att få befrielse från gäller årlig redovisning av nätverksamheten, skyl- dighet att upprätta risk- och sårbarhetsanalys avseende leverans- säkerheten i elnätet, åtgärdsplan för hur leveranssäkerheten i nätet ska förbättras, informationsskyldighet till elanvändare, krav på upp- rättande av övervakningsplan och att lämna skriftlig uppgift om sin nättariff. Det ska finnas möjlighet till befrielse från åtgärdskravet vid avbrott, dock inte funktionskravet god kvalitet.</P>
<P class="p600 ft93">Vid en överlåtelse av en nätkoncession för linje är koncessions- havaren skyldig att meddela detta till Energimarknadsinspektionen. Beslutet om befrielse från kraven ska då omprövas.</P>
<P class="p215 ft10">Detta förslag bygger på att tredjepartstillträdet och kravet på legal åtskillnad mellan elproducenter och nätägare kvarstår. Syftet med förslaget är att uppnå förbättringar avseende snabbhet, rationalitet och samhällsekonomi. Utredningen anser att föreslagna lättnader i administrationen kan göras utan att någon risk för rättssäkerheten uppkommer.</P>
<P class="p216 ft8">Koncession för enskild linje</P>
<P class="p403 ft10">Koncession för enskild linje är utredningens förslag till nästa steg för att ytterligare förenkla för en elproducent att själv äga och för- foga över anslutningsledningen. Observera dock att utredningen hänskjuter detta förslag vidare till den pågående Energinätsutred-</P>
<P class="p514 ft15">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p568 ft26">ningen. Det har inte funnits tid och möjlighet att ta fram ett komplett förslag inom ramen för denna utredning. Ett starkt skäl till att hän- skjuta förslaget vidare, är att det åligger Energinätsutredningen att ta ett större grepp avseende koncessioner.</P>
<P class="p145 ft10">Anslutningsledningen från elproduktionsanläggningen mot an- gränsande nät, eller som i exemplet ovan, näten mellan olika sepa- rata delar av elproduktionsanläggningen, bör fortfarande vara kon- cessionspliktig. Utredningen har diskuterat möjligheten att ta bort kravet på koncession även för anslutningsledningen. Emellertid bedöms detta innebära en långt mer omfattande förändring och av- steg från nätmonopolet. Konsekvenserna av att ta bort koncessions- plikten för sådan ledning är för svåra att överblicka för att rymmas inom ramen för denna utredning.</P>
<P class="p601 ft46">Idag finns det ett antal ägare av elproduktionsanläggningar som bildar eget nätbolag och söker nätkoncession för sina ledningar. Att bli koncessionshavare innebär vissa förpliktelser vilket bl.a. leder till ökad administration. Som koncessionshavare har man samma förpliktelser oavsett om man har en miljon kunder eller inga alls. Vissa av förpliktelserna ter sig inte relevanta för den här typen av koncessionshavare. Som exempel är det knappast relevant att skicka in tarifftryck om man inte har kunder som ska betala några tariffer. Förfarandet tar onödiga resurser i anspråk från både koncessions- havaren och Energimarknadsinspektionen.</P>
<P class="p516 ft46">Istället för ett undantag från koncessionsplikten för en anslut- ningsledning har utredningen diskuterat ett nytt begrepp – <SPAN class="ft45">koncession för enskild linje. </SPAN>Koncession för enskild linje skulle innebära att man fortfarande ansöker om koncession hos Energimarknadsinspektion- en. Det skulle fortfarande finnas ett samlat remissförfarande och en miljöprövning. Det skulle göras en bedömning om huruvida led- ningen är samhällsekonomiskt rationell och att det tekniska utföran- det är i enlighet med kraven. Däremot skulle inget separat nätbolag behöva bildas utan koncessionen skulle kunna ligga kvar i ett pro- duktionsbolag, och det skulle finnas lättnader jämfört med vanlig linjekoncession avseende rapportering till myndigheten. Att linjen är enskild betyder också att det inte finns någon anslutningsskyldig- het förknippad med ledningen. För de fall när nya elanläggningar i området skulle behöva ansluta sig till ledningen, görs en ompröv- ning av koncessionen. Alternativen är då att sälja anläggningen till befintlig koncessionshavare i området eller att elproduktionsanlägg- ningens ägare bildar separat bolag och söker ”vanlig” koncession för ledningen. Att linjen är enskild innebär att ledningen anses vara</P>
<P class="p602 ft15">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft10">en del av elproduktionsanläggningen. Den delen kan därför, till exempel, inte erhålla medel ur den i kapitel 4.1 föreslagna fonden eftersom kostnaden för ledningen inte ingår i anslutningsavgiften. Det kan finnas behov av att i lagtexten införa begränsande villkor för enskilda linjer avseende spänningsnivå, längd och anslutning till stamnätet. Dessa frågor måste utredas vidare.</P>
<P class="p292 ft46">Utredningen har erfarit att det i både Tyskland, Spanien, Storbritannien och Portugal är möjligt för en elproducent att på egen hand upphandla investeringar i såväl det interna nätet som i det nät som går från det interna nätet fram till en punkt i redan existe- rande nät. Detta ägs då av elproducenten och är undantaget från koncession. Om det vid senare tillfälle uppkommer behov hos till- kommande elproducenter av att koppla upp sig mot en sådan ledning så kan detta ske genom att denne ersätter den elproducent som äger ledningen. De fyra länderna som utredningen har tittat på har varit lyckosamma när det gäller utbyggnad av ny förnybar elproduktion och har inga planer på att ändra regelverket runt koncessionsfrihet.</P>
<P class="p603 ft46">Något som skulle kunna tala emot förslaget om koncession för enskild linje är att det eventuellt kan strida mot EU:s avsikter om legal åtskillnad mellan nät- och produktionsverksamhet. Förslag<SPAN class="ft68">TPF</SPAN><SPAN class="ft69">13</SPAN><SPAN class="ft68">FPT </SPAN>till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/54/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för el, innehåller förslag till åtgärder för effektiv åtskillnad. Enligt kom- missionen krävs effektiv åtskillnad mellan verksamhet i form av drift av transmissionsnät från handels- och produktionsverksamhet. Kom- missionen föreslår därför att nu gällande regler om juridisk och funktionell åtskillnad utökas till att gälla krav på ägarskapsåtskill- nad. Förslagen omfattar dock endast transmissionsnät, vilket för den svenska elmarknaden motsvaras av stamnätet som ägs och för- valtas av Svenska Kraftnät. Förslagen innebär att den som utövar kontroll över en operatör av transmissionsnät eller ett transmissions- nät inte samtidigt får ha några intressen i handels- eller produktions- verksamheter och vice versa. Vad som dock talar emot att förslaget om ”enskild ledning” inte skulle vara tillåtet enligt EU är som nämnts ovan att detta idag tillämpas i de fyra <NOBR>EU-länderna</NOBR> Tyskland, Spanien, Storbritannien och Portugal. Dessa länder har för närvarande ingen avsikt att ändra på detta.</P>
<P class="p604 ft10">Ett företag som har koncession för enskild linje har inga skyl- digheter att ansluta andra elanläggningar. Detta är inte optimalt ur</P>
<P class="p605 ft16"><SPAN class="ft36">13</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Förslag till Europaparlementets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/54/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för el, 2007/0195 (COD), <NOBR>2007-09-15.</NOBR></P>
<P class="p308 ft15">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft10">samhällsekonomisk synpunkt i de fall andra anslutningar av elpro- ducenter eller elanvändare finns eller planeras utmed sträckan. Det ställer krav på Energimarknadsinspektionen att inte godkänna an- sökan om koncession för enskild linje i sådana fall ur lämplighets- synpunkt. I det fallet är en vanlig koncession för linje eller befintlig områdeskoncession lämplig.</P>
<P class="p540 ft26">Den pågående Energinätsutredningen ska enligt direktivet ”ana- lysera om den nuvarande uppdelningen mellan områdeskoncession och linjekoncession samt dess koppling till reglerna för tariffsätt- ning och redovisning är lämplig för att åstadkomma ändamålsen- liga, driftsäkra och kostnadseffektiva elnät och om så inte är fallet föreslå åtgärder för detta” Energinätsutredningen har informerats om förslagen i denna utredning. Utredningen föreslår att Energinäts- utredningen ska analysera och vidare bearbeta förslaget avseende koncession för enskild linje i sitt arbete med översynen av om- rådes- och linjekoncession.</P>
<P class="p606 ft8">Beskrivning av processen för prövning av tillåtlighet</P>
<P class="p354 ft10">Tillståndsprocessen för att få upprätta nya elproduktionsanlägg- ningar upplevs som ett problem. Det är främst tidsaspekten som är kritisk, både när det gäller själva myndighetshanteringen och even- tuell tid för överklagan. Eftersom det krävs tillstånd enligt flera olika regelverk finns det flera möjligheter till överklagande, vilket kan stoppa eller avsevärt försena ett byggprojekt. Oavsett om ett projekt slutligen godkänns eller inte är det önskvärt att besked om detta kommer så snabbt som möjligt.</P>
<P class="p388 ft10">I det följande beskrivs tillståndsprocessen som gäller för vind- kraftsanläggningar. Utredningens förslag om förenklingar gäller dock inte bara för vindkraftsanläggningar utan även andra nya elproduk- tionsanläggningar. Likartade förutsättningar och problem gäller i hög grad för vattenkraft- och kraftvärmeverk. Exemplet vindkraft har valts för att tydliggöra de olika regler som gäller beroende på elproduktionsanläggningens storlek, enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.</P>
<P class="p363 ft26">För att få uppföra en vindkraftsanläggning behövs tillstånd enligt plan- och bygglagen (bygglov) respektive Miljöbalken (miljöpröv- ning eller anmälan). I vissa fall vill vindkraftsägaren själv bygga och driva nätet i anslutning till vindkraftverken. Om en befintlig kon- cessionshavare för område godkänner det, kan vindkraftägaren bilda</P>
<P class="p591 ft15">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p607 ft10">ett separat nätbolag och ansöka om nätkoncession enligt ellagen. Ett beslut om koncession fattas av Energimarknadsinspektionen. Där- med är det tre olika processer för projektet att gå igenom och tre beslut som kan överklagas. Nedan beskrivs hanteringen kortfattat. Det kan konstateras att det till ansökan för de tre tillstånden krävs likartade eller till och med identiska handlingar.</P>
<P class="p514 ft8">Nätkoncession enligt ellagen</P>
<P class="p403 ft46">För att få bygga en elektrisk starkströmsledning krävs enligt ellagen tillstånd av Energimarknadsinspektionen, en nätkoncession. En nät- koncession avser antingen ett ledningsnät inom ett visst område (nätkoncession för område) eller en ledning med bestämd sträck- ning (nätkoncession för linje). Inom områdeskoncession får kon- cessionshavaren bygga nya ledningar under högsta tillåtna spänning utan att ny koncession krävs. Om däremot något annat företag vill bygga ledning inom samma område krävs koncession för linje. Det kan då finnas möjlighet för företaget att bilda ett separat nätbolag och ansöka om nätkoncession för linje för en anslutningsledning från en elproduktionsanläggning fram till överliggande nät.</P>
<P class="p83 ft10">Nätkoncession ansöks hos Energimarknadsinspektionen. Enligt 5 § elförordningen (1994:1250) ska en ansökan om nätkoncession för linje vara skriftlig och ges in till Energimyndigheten. Ansökan ska innehålla</P>
<P class="p608 ft10"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft118">ritningar samt uppgift om hur anslutning för ledningen ska ske</SPAN></P>
<P class="p73 ft70"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft119">teknisk beskrivning av den planerade ledningen och en kostnads- beräkning</SPAN></P>
<P class="p56 ft10"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft118">topografisk karta utvisande ledningens sträckning samt beskriv- ning av den mark som behöver tas i anspråk</SPAN></P>
<P class="p56 ft10"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft118">bestyrkt förteckning över ägare och eventuella rättighetshavare till de fastigheter som berörs</SPAN></P>
<P class="p56 ft70"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft119">uppgifter om det överföringsbehov som ledningen är avsedd att tillgodose</SPAN></P>
<P class="p609 ft10"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft118">ledningens tänkta spänning</SPAN></P>
<P class="p609 ft10"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft118">alternativa lokaliseringar i den mån sådana är möjliga</SPAN></P>
<P class="p56 ft10"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft118">miljökonsekvensbeskrivning och resultatet av de samråd som föregått ansökan</SPAN></P>
<P class="p56 ft70"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft119">uppgifter om detaljplaner samt områdesbestämmelser som berörs av ledningsbygget.</SPAN></P>
<P class="p610 ft15">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p523 ft93">Energimarknadsinspektionen skickar ärendet på remiss till en krets av remissinstanser som delvis är fastlagd och innefattar länsstyrelse, kommuner, fastighetsägare, andra sakägare, annan koncessionshavare som berörs av ansökan samt Försvarsmakten.</P>
<P class="p611 ft46">För att ansöka om och erhålla koncession ställs vissa krav. An- läggningen måste bedömas vara lämplig ur allmän synpunkt och det kravet ställs också på den sökande. Linjen får inte strida mot gällande detaljplaner eller områdesbestämmelser. Nätverksamheten ska bedrivas i ett separat nätbolag. Ett produktionsbolag kan alltså inte samtidigt vara nätföretag. En koncession innebär också en för- pliktelse att ansluta elektriska anläggningar. Med anslutna kunder följer också kvalitetskrav och regler när det gäller avbrottsavhjälp- ning samt avbrottsersättning. Det ställs också vissa administrativa krav på en koncessionshavare, med redovisning av årsrapporter och tarifftryck. Ett koncessionsbeslut kan överklagas till regeringen.</P>
<P class="p120 ft8">Prövning enligt plan- och bygglagen</P>
<P class="p354 ft46">Det krävs bygglov för vindkraftverk om turbinens diameter är större än två meter eller om kraftverket placeras på ett avstånd från fastighetsgränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken eller om kraftverket skall fast monteras på en byggnad. Bygglov enligt plan- och bygglagen ansöks hos kommunen. Till ansökan bi- fogas de ritningar, beskrivningar och uppgifter i övrigt som behövs för prövningen. I de fall kommunen upprättar eller ändrar en plan med anledning av det ansökta projektet, krävs att en särskild miljö- konsekvensbeskrivning fogas till detaljplanen. Kommunen antar eventuell detaljplan efter utställning och sammanställning av syn- punkter. Länsstyrelsen har rätt att överpröva kommunens beslut om detaljplan i vissa fall. Byggnadsnämnden fattar beslut om bygglov. Bygglovet kan överklagas. Elnätet fram till elproduktionsanlägg- ningen prövas inte enligt plan- och bygglagen.</P>
<P class="p612 ft8">Prövning enligt Miljöbalken</P>
<P class="p354 ft44">För en vindkraftsanläggning på högst 25 MW krävs en anmälan till kommunen. Anmälan ska innehålla de uppgifter, ritningar och tek- niska beskrivningar som kommunen behöver för att kunna bedöma vindkraft som miljöfarlig verksamhet. I vissa fall (som kommunen</P>
<P class="p613 ft15">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft46">beslutar) ska anmälan även innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Kommunen ska ge alla berörda möjlighet att yttra sig. Kommunen godkänner att vindkraftsanläggningen får byggas, antingen förenat med vissa villkor eller utan. Kommunen kan även bedöma att vind- kraftverket kan medföra betydande olägenheter. Då kan den som vill bygga tvingas söka tillstånd hos länsstyrelsen (enligt bestämmelserna för anläggningar större än 25 MW nedan). Kommunens godkännan- de kan inte överklagas men det kan däremot ett <NOBR>icke-godkännande</NOBR> eller villkorat beslut.</P>
<P class="p294 ft26">För en anläggning på över 25 MW krävs tillstånd från länsstyrelsen. Länsstyrelsen tar ställning till hur den ser på projektets genomför- barhet. Ansökan till länsstyrelsen ska innehålla</P>
<P class="p614 ft121"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft120">ritningar och tekniska beskrivningar med uppgifter som är nöd- vändiga för att bedöma en verksamhets art och omfattning</SPAN></P>
<P class="p56 ft10"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft118">uppgifter om vad som kan bidra till utsläpp, förslag till åtgärder för att minska mängden avfall</SPAN></P>
<P class="p56 ft10"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft118">en miljökonsekvensbeskrivning och en redogörelse för det sam- råd som skett</SPAN></P>
<P class="p56 ft10"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft118">förslag till åtgärder för att lindra eller rätta till problem som verksamheten kan ge upphov till</SPAN></P>
<P class="p56 ft10"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft118">övriga uppgifter som behövs för att bedöma hur de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel följs</SPAN></P>
<P class="p609 ft10"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft118">förslag till hur verksamheten ska övervakas och kontrolleras</SPAN></P>
<P class="p609 ft10"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft118">en sammanfattning av ansökan så att en lekman kan förstå den.</SPAN></P>
<P class="p276 ft10">Länsstyrelsen skickar vidare ansökan till berörda myndigheter och organisationer för yttrande, bland andra kommunen, Energimyn- digheten och Naturvårdsverket.</P>
<P class="p61 ft10">Den som har något att invända mot vindkraftsanläggningen har möjlighet att göra det skriftligen till länsstyrelsen. Efter inkomna syn- punkter fattar länsstyrelsen beslut. Alla som berörs av beslutet kan överklaga det. Detta gäller såväl den sökande som närboende och organisationer.</P>
<P class="p60 ft10">En havsbaserad vindkraftsanläggning, vilken är definierad som vattenverksamhet enligt miljöbalken, kräver istället tillstånd från Miljödomstolen. Personer eller organisationer som berörs av be- slutet kan överklaga det.</P>
<P class="p385 ft10">Det interna nätet inkluderande bl.a. transformator och kopp- lingskiosker inom en elproduktionsanläggning omfattas av denna miljöprövning enligt miljöbalken. Anslutningsledning fram till elpro-</P>
<P class="p74 ft15">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft10">duktionsanläggningen prövas däremot i normalfallet inte. Undan- taget är om den sökande väljer att ansöka om miljötillstånd för hela anläggningen (elproduktionsanläggning och anslutande ledning) som en enhet, vilket kan vara aktuellt om den sökande även ska söka koncession för linje för den anslutande ledningen.</P>
<P class="p210 ft8">Utredningens förslag till förenklingar i ansökningsprocessen</P>
<P class="p297 ft46">Vindkraftsproducenterna anser att processen för att få koncession för linje tar lång tid, är oförutsägbar och innebär mycket admini- stration. Utredningen föreslår därför att möjligheterna öppnas för en förenklad eller snarare samordnad miljöprövning inför beslut om koncession för linje. Förslaget gäller i tillämpliga fall även andra nya elproduktionsanläggningar. Utredningens förslag är att som ett första steg mot en samordnad miljö- och bygglovsprövning Energi- marknadsinspektionen ska ha möjlighet att endast pröva nätägarens lämplighet respektive ledningens lämplighet i förhållande till det nationella elsystemet efter att annan instans prövat och godkänt lämpligheten ur de övriga aspekter som ska prövas enligt ellagen. Om en anslutningsledning alternativt en elproduktionsanläggning och anslutningsledning, som en enhet, miljöprövats i annan instans bör den redan gjorda miljöprövningen räcka även för Energimark- nadsinspektionen vid koncessionshandläggningen, istället för enligt nuvarande ordning där en ny miljöprövning genomförs. Förutsätt- ningen är att miljöprövningen redan gjorts och att den gjorts för hela anläggningen, det vill säga elproduktionsanläggningen plus anslutande ledning som en enhet. Elproducenten har härvidlag möjlighet att själv välja om man vill söka tillstånd för elproduktionsanläggning plus anslutningsledning som en enhet eller inte. Noteras bör att detta är tillämpligt endast vid de fall en koncession för linje behövs för led- ningen eftersom nya ledningar inom en befintlig områdeskonces- sion ej behöver nytt koncessionsbeslut. Om Energimarknads- inspektionen finner nätägaren och ledningen lämplig i enlighet med miljöprövningen bör inga skäl finnas för en överklagan eftersom ledningens utförande redan prövats. Överklagan blir således främst aktuell när Energimarknadsinspektionen finner att nätföretaget eller ledningen är olämplig enligt ellagen.</P>
<P class="p615 ft15">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p218 ft8">Förslag på vidare utredning</P>
<P class="p403 ft26">Som ett nästa steg finns det förutsättningar för att samordna miljö- prövning och lokaliseringsfrågan för elledning och elproduktions- anläggning. Denna prövning bör kunna göras av <SPAN class="ft122">en </SPAN>myndighet. För t.ex. landbaserade vindkraftsanläggningar över 25 MW av länsstyrel- sen (för mindre vindkraftsanläggningar är det normalt kommunen men man kan överväga att en sådan samlad ansökan alltid skall handläggas av länsstyrelsen för att få samlad kompetens och likartad prövning). Det bör alltså vara samma myndighet som gör den sam- lade prövningen, vilken idag inom ramen för en koncessionsansökan avgör huruvida en ledning utgör betydande miljöpåverkan eller ej. För att en samlad prövning ska kunna göras är det naturligtvis en förutsättning att nätägare och ägare av elproduktionsanläggningen samverkar vid ansökningsförfarandet, så att miljöprövning och lämp- lighetsprövning kan göras av produktionsanläggning samt anslutande ledning samtidigt.</P>
<P class="p616 ft46">Förslagsvis medverkar nätägaren aktivt i samrådet för den samlade anläggningen (elledning och vindkraftsanläggning) varvid lämplig ledningssträckning och tekniskt utförande fastställs. Därefter bereder den blivande elproducenten en komplett tillståndsansökan för hela anläggningen (vindkraftsanläggning och ledning). Denna ansökan remitteras till samtliga myndigheter som idag är remissmyndigheter för respektive prövning. Sedan fattar länsstyrelsen beslut om till- stånd för elproduktionsanläggning och ledning i lokaliserings- och miljödelen. Anmälan/ansökan skickas till Energimarknadsinspektion- en med de övriga delar som idag ska ingå i en koncessionsansökan. Energimarknadsinspektionen tar som självständig reglermyndighet ställning till nätägarens lämplighet respektive ledningens lämplighet i förhållande till det nationella elsystemet. Med det senare avses inte det faktiska behovet av en ledning (föreligger i och med att elpro- duktionsanläggningen uppförs), val av lämpligaste sträcka eller teknik. Däremot görs en bedömning om huruvida föreslagna alternativ är samhällsekonomiskt effektivt med hänsyn till befintliga ledningar.</P>
<P class="p569 ft26">Det är viktigt att Energimarknadsinspektionens prövning av lämp- ligheten, ledningens lämplighet (undvika onödiga dubbelledningar) och nätägarens lämplighet (kompetens och oberoende) bibehålls.</P>
<P class="p393 ft26">I juni 2007 tillsattes Miljöprocessutredningen M2007:04 som har som syfte att förenkla, samordna och på så sätt effektivisera hand- läggningen såväl som domstolsprövningen av fastighetsmål, mål och ärenden enligt miljöbalken samt plan- och bygglagen. Ytterligare för-</P>
<P class="p599 ft15">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p523 ft93">bättrade förutsättningar för byggande av ny elproduktion kan alltså genomföras där. Utredningen föreslår därför att Miljöprocessutred- ningen ges i uppdrag att specifikt utreda möjligheterna att förenkla lokaliserings- och miljöprövningsfrågan för elproduktionsanlägg- ningar, om möjligt i enlighet med förslaget ovan.</P>
<P class="p617 ft31"><SPAN class="ft31">4.3</SPAN><SPAN class="ft59">Administrativa riktlinjer vid nätanslutning</SPAN></P>
<P class="p618 ft46"><SPAN class="ft45">Utredningens förslag: </SPAN>Inget nytt formellt regelverk föreslås avseende processen från det att en ägare till en planerad elpro- duktionsanläggning tar kontakt med nätägaren i området fram till det att produktionsanläggningen ansluts till elnätet. Istället för tvingande krav uppmanas nätägare och elproducenter att följa branschgemensamma rekommendationer framtagna av Svensk Energi och Svensk Vindkraft (enligt bilaga 3).</P>
<P class="p590 ft48">Utvärdera om det nuvarande regelverket för förnybar elproduktion skapar hinder för en storskalig utveckling och utbyggnad av den för- nybara elproduktionen. Bedöms förändringar av regelverket krävas skall utredaren lämna sådana förslag.</P>
<P class="p296 ft10"><SPAN class="ft10">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft82">Utredningens överväganden</SPAN></P>
<P class="p619 ft10">Det har kommit till utredningens kännedom att det i många fall finns brister i samverkan mellan nätägare och ägarna till anslutande nya elproduktionsanläggningar. Problemen beror på olika behov och önskemål gällande t.ex. kostnader, betalning, informationshantering samt svarstider och det yttrar sig i form av misstroende mellan par- terna.</P>
<P class="p110 ft10">För att komma till rätta med problemen har Svensk Vindkraft och Svensk Energi fått i uppdrag att gemensamt dra upp riktlinjer för hur samarbetsprocessen kring nya nätanslutningar för elproduk- tion bör se ut. Frågeställningarna är gemensamma oavsett vilken typ av elproduktion som kommer i fråga. Därför ställer sig även SERO och LRF bakom riktlinjerna.</P>
<P class="p540 ft26">Utredningen har bedömt att det just nu inte är lämpligt att lag- stifta i denna fråga, utan ser hellre att parterna kan enas på frivillig väg. Utredningen uppmanar parterna att efter viss tid följa upp hur dokumentet fungerar och hur det efterföljs samt att revidera det vid</P>
<P class="p620 ft15">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p123 ft10">behov. Resultatet är ett branschgemensamt råd, ”Administrativa riktlinjer för nätanslutning”, vilket är en beskrivning av hur processen kan se ut och vad affärsparterna ska kunna kräva av varandra. Doku- mentet finns i bilaga 3.</P>
<P class="p385 ft26">Dokumentet har utarbetats gemensamt och respektive organisa- tion har tagit in synpunkter från sina medlemmar ute i regionerna. Dokumentet ska ha en status som branschrekommendation på sam- ma sätt som Svensk Energis Anslutning av mindre elproduktions- anläggningar till elnätet (AMP), vilken används vid den tekniska utformningen av nya anläggningar.</P>
<P class="p295 ft8">Offentlig upphandling</P>
<P class="p521 ft44">Utredningen bedömer att den största orsaken till misstroende mellan parterna är bristande transparens. En elproducent kan tro att an- slutningsavgiften är oskäligt hög medan den i själva verket inte är det. Företrädare för elproducenter har framfört att det finns nätägare som inte redovisar hur man kommit fram till totalsumman i en offert. Detta skapar inget förtroende i affärsrelationen.</P>
<P class="p292 ft46">Elnätsentreprenader lyder under lagen (1992:1528) om offentlig upphandling och ska därmed upphandlas i konkurrens. Genom att en nätanslutning upphandlats i konkurrens bör det vara klarlagt att kostnaderna är fullt konkurrenskraftiga. Vanligt är att nätägaren gör en ramupphandling som gäller för en relativt ospecificerad mängd entreprenader under en fastställd tidsperiod. Detta görs för att det är rationellt, tidsbesparande och kostnadseffektivt. Därmed inte sagt att just en specifik nätanslutning som utförs inom ramen för ramupp- handlingen blir billigast och effektivast utförd. Å andra sidan vore det inte rationellt att kräva separata upphandlingar för varje enskilt arbete som ska utföras. För en elproducent som ska anslutas är ofta tidsaspekten väldigt viktig, vilket också talar emot separata upphand- lingar i många fall. Däremot hoppas utredningen att de administra- tiva riktlinjerna kan inspirera och uppmana affärsparterna till en god samverkan och möjlighet att gemensamt komma fram till en stånd- punkt huruvida en separat upphandling ska göras eller inte. En anslutande elproducent bör då också kunna ha inflytande bland annat avseende tidsaspekten på genomförandet.</P>
<P class="p621 ft15">144</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p622 ft8">Prövning av tvister</P>
<P class="p387 ft44">I de fall en elproducent inte är nöjd med de villkor som nätägaren erbjuder, finns det möjlighet att begära prövning av vissa av dem. Nätmyndigheten, dvs. Energimarknadsinspektionen prövar i detta hänseende tvister gällande villkor för anslutning till en ledning eller ett ledningsnät (ellagen 3 kap. 6 och 7 §), kostnaden för mätare hos elproducent (ellagen 3 kap. 14 §), ersättning till innehavare av pro- duktionsanläggning (ellagen 3 kap. 15 §) och kostnaden för mätning, beräkning och rapportering för produktionsanläggningar på högst 1 500 kW (ellagen 4 kap. 10 §).</P>
<P class="p79 ft10">Nättariffer för överföring för produktionsanläggningar över 1 500 kW prövas ”ex officio”, dvs. Energimarknadsinspektionen väljer själv när tillsyn ska utföras. Det är därmed inte möjligt för en en- skild att begära prövning av en nättariff för överföring.</P>
<P class="p388 ft46">Utredningens avsikt är att kostnaden för mätning, beräkning och rapportering ska vara möjlig att få prövad för produktionsanlägg- ningar som berörs av den föreslagna begränsningen om maximal tariff på 3 öre per kWh, enligt kap. 4.5 Förslag avseende nättariffer.</P>
<P class="p623 ft31"><SPAN class="ft31">4.4</SPAN><SPAN class="ft59">Förslag om ändring av undantag för små elproducenter, den s.k. 1 500 </SPAN><NOBR>kW-gränsen</NOBR></P>
<P class="p624 ft10"><SPAN class="ft8">Utredningens förslag: </SPAN>Den nuvarande reducerade nätavgiften för mindre elproduktionsanläggningar tas bort.</P>
<P class="p625 ft46">Övergångsbestämmelser införs under en tidsperiod för att inte avsevärt försämra för befintliga elproduktionsanläggningar. Över- gångsbestämmelserna är utformade så att befintliga anläggningar färdigställda före den 1 januari 2007 behåller nuvarande reducera- de nätavgift fram till den 1 januari 2015. Fram till den tidpunkten ska innehavare av elproduktionsanläggningar som kan leverera en effekt om högst 1 500 kW för överföring av el endast betala den del av avgiften enligt nättariffen som motsvarar den årliga kostnaden för mätning, beräkning och rapportering på nätkon- cessionshavarens nät. Från den 1 januari 2015 betalar elprodu- centen full årlig nätavgift.</P>
<P class="p626 ft10">Förutsättningen för att detta förslag ska kunna genomföras är att förslaget i kapitel 4.5 genomförs.</P>
<P class="p627 ft15">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p628 ft48">Lämna förslag till hur nuvarande reducerade nätavgift för mindre el- produktionsanläggningar enligt 4 kap. 10 § ellagen (1997:857) kan ersättas av enhetliga principer för bestämmandet av nätavgifter för produktions- anläggningar samt undersöka behovet av och lämna förslag till eventuella övergångsbestämmelser avseende nätavgifter för befintliga anläggningar färdigställda före den 1 januari 2007.</P>
<P class="p512 ft10"><SPAN class="ft10">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft82">Utredningens överväganden</SPAN></P>
<P class="p361 ft46">Utredningens förslag är att de regler i ellagen 4 kap. 10 §, som inne- bär att elproduktionsanläggningar upp till 1 500 kW endast behöver betala den del av avgiften enligt nättariffen som motsvarar den årliga kostnaden för mätning, beräkning och rapportering, tas bort. Under en övergångsperiod fram till den 1 januari 2015 behåller dock el- produktionsanläggningar med högst 1 500 kW effekt som uppförts före den 1 januari 2007 den reducerade avgiften.</P>
<P class="p391 ft46">Utredningens avsikt är att enhetliga principer för bestämmandet av nättariffer ska råda i möjligaste mån. Ellagens 4 kap. 10 § innebär i sig ett avsteg från ambitionen att enhetliga principer ska råda. Regeln har även en styrande effekt som inte är önskvärd, på så sätt att det uppförs anläggningar på 1 500 kW inom områden med bra för- utsättningar för större produktion. Om man t.ex. uppför en vind- park om 12 MW så ger det lägre nättariff om man bygger åtta stycken 1500 kW kraftverk istället för sex stycken 2 MW kraftverk. Trots att nätet i båda fallen måste klara 12 MW. Det kan mycket väl vara så att 2 <NOBR>MW-alternativet</NOBR> egentligen medför lägre totala kostnader men det är 1500 <NOBR>kW-alternativet</NOBR> som byggs eftersom det kan ge signifikant lägre nätavgifter. Regelverket innebär alltså en subopti- mering som inte är samhällsekonomiskt relevant. Med dagens nät- tariffuppbyggnad där lokalnät alltid betalar antingen för effektuttag eller effektinmatning till regionnät så innebär regeln att övriga kunder i nätområdet får betala drift och underhåll för nätet till produktions- anläggningen. I områden som är fördelaktiga för ny elproduktion, t.ex. i områden med bra vindförhållanden kan detta med nuvarande sätt att bestämma tariffer innebära vissa tariffhöjningar för elanvän- darna i just det här området. Det kan i vissa fall skapa en situation som innebär att förnybar elproduktion inte välkomnas av nätbolaget och dess kunder. Det finns alltså flera skäl till att ta bort undantaget för småskaliga elproducenter. Det huvudsakliga skälet för borttagan- det av särskilda regler gällande nättariffen för produktionsanlägg- ningar ≤ 1500 kW är suboptimeringen av aggregatstorlek enligt ovan.</P>
<P class="p629 ft15">146</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p568 ft46">Det andra skälet är dagens tariffsystem vilket medför att kostnader- na för produktion inom ett lokal- eller regionnät bärs av kunderna inom området trots att elen som produceras inom detta område kommer alla elanvändare inom landet tillgodo. Det är möjligt att göra om tariffsystemet så att inte de lokala förbrukningskunderna drabbas av en stor andel lokal elproduktion (med bibehållna låga tariffer för dessa producenter) men det skulle dock kräva en betyd- ligt mer omfattande utredning inklusive påverkan på ekonomisk reglering av nätföretag, inverkan på elanvändares nättariffer samt kon- sekvensanalys för olika typer av nätföretag och kundgrupper, än vad som funnits utrymme till inom ramen för denna utredning.</P>
<P class="p290 ft93">De befintliga anläggningar som inbegrips i 4 kap. 10 § har dock uppförts under antagandet att denna paragraf gäller. Eftersom det är önskvärt med stabilitet och förutsägbarhet föreslås en övergångs- lösning fram till år 2015 för de anläggningar som uppförts innan direktiven till denna utredning blev offentliga.</P>
<P class="p406 ft10"><SPAN class="ft10">4.4.2</SPAN><SPAN class="ft82">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p515 ft10">Det nuvarande regelverket för mindre elproduktionsanläggningar enligt 4 kap 10 § ellagen har utretts i offentliga utredningar vid flera tillfällen tidigare. Frågan har varit aktuell i <NOBR>LEKO-utredningen</NOBR> (SOU 1999:44), Vindkraftsutredningen (SOU 1999:75), Elnätsutred- ningen (SOU 2000:90), Elcertifikatsutredningen (SOU 2001:77) samt El- och gasmarknadsutredningen (SOU 2004:129). Här följer en sammanfattning av vad de tidigare utredningarna kommit fram till.</P>
<P class="p630 ft8"><NOBR>LEKO-utredningen</NOBR></P>
<P class="p66 ft10">En viktig del av <NOBR>LEKO-utredningens</NOBR> arbete var att analysera behovet av skydd för de små elproducenterna när systemet med leverans- koncession avskaffades. I analysen är emellertid inte den reducerade nättariffen ifrågasatt.</P>
<P class="p631 ft15">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft8">Vindkraftsutredningen</P>
<P class="p361 ft26">I Vindkraftsutredningens slutbetänkande sades att det bör införas ett bidrag för förstärkning av elnäten i samband med etableringar av vindkraftsanläggningar. Däremot ansåg man angående den årliga avgiften, att med den storskaliga utveckling av vindkraften som det kan bli fråga om, bör ellagen ändras så att vindkraftsägarna får svara för sin del av drift, underhåll och förnyelse av näten. Det är inte rim- ligt att elanvändarna i ett visst nätområde ska stå för de kostnader som orsakas av vindkraftsproduktion i området.</P>
<P class="p520 ft8">Elnätsutredningen</P>
<P class="p403 ft26">Utredningen ansåg att avgiftsbefrielsen bör ses över. Nuvarande regler medför höga och växande nättariffer för kunderna i vissa nät- områden och kommer också på sikt verka hindrande för utveck- lingen av miljövänliga elproduktionsanläggningar. Dessutom sades att 1 500 <NOBR>kW-gränsen</NOBR> är ett utvecklingshinder eftersom att uppföra nya enheter med större effekt än 1 500 kW skulle innebära avse- värda förluster och därmed skulle en förbättrad prestanda resultera i sämre lönsamhet. Man ansåg att det kunde vara lämpligt att avskaffa avgiftsbefrielsen i samband med införandet av ett generellt stöd som exempelvis certifikathandel.</P>
<P class="p632 ft10">Som exempel på konsekvenserna av de reducerade tarifferna nämns Gotland, där lokalnätskunderna beräknades få betala <NOBR>10–20</NOBR> procent högre nättariff p.g.a. de 139 vindkraftsverk som då var i drift och som omfattades av regelverket.</P>
<P class="p599 ft8">Elcertifikatsutredningen</P>
<P class="p403 ft46">I Elcertifikatsutredningen inhämtades uppgifter som visade att pro- duktionsanläggningar större än 1 500 kW, vilka därmed ska erlägga normal nätavgift, betalar någonstans mellan 1 och 5 öre per kWh i nätavgift. Detta medan mindre anläggningar enbart betalar en fast avgift för mätning, beräkning och rapportering som utslaget per producerad kWh uppgick till <NOBR>0,15–0,25</NOBR> öre. Ett avskaffande av regleringen skulle alltså leda till att den småskaliga elproduktionen belastades med ytterligare kostnader i storleksordningen <NOBR>0,8–4,8</NOBR> öre per kWh. Elcertifikatsutredningen ansåg att det fanns övervägande skäl som talade för ett borttagande av den befintliga regleringen men</P>
<P class="p57 ft15">148</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p568 ft26">att de småskaliga produktionsanläggningarna under en relativt lång övergångsperiod bör kompenseras för kostnadsökningen. Utred- ningen föreslog en ersättning som skulle motsvara en tredjedel av ett beräknat elcertifikat, motsvarande 3,3 öre per kWh i ett särskilt stöd till de småskaliga anläggningarna fram till och med år 2010.</P>
<P class="p622 ft8">El- och naturgasmarknaderna – Energimarknader i utveckling</P>
<P class="p78 ft10">Utredningen hade i sina direktiv i uppdrag att kartlägga konsekven- serna av att ta bort bestämmelsen och även att föreslå alternativ till att ta bort den.</P>
<P class="p209 ft10">En arbetsgrupp inom Svensk Energi tog för den utredningens räkning fram nättariffer för små elproduktionsanläggningar. Försla- gen utformades mot bakgrund av erfarenheter från större inmatnings- punkter och vissa antagna utgångspunkter. En utgångspunkt var att elproduktionsanläggningarna skulle betala för drift, underhåll och förnyelse av den del av elnätet som de nyttjade. Tarifferna antogs vara avståndsoberoende.</P>
<P class="p388 ft46">I utredningen antogs för dessa anläggningar att den del av ett elnät som en elproduktionsanläggning tar i anspråk kan uppskattas genom beräkningar av hur långt el transporteras från elproduktionsanlägg- ningen (det kan noteras att på transmissionsnätet finns en annan filosofi vad gäller tariffsättning). Elen används i de uttagspunkter som ligger närmast elproduktionsanläggningen. För små produk- tionsanläggningar innebär detta att en begränsad del av nätet används. Ju större anläggningen är desto större del av det lokala nätet används. I ett lokalt nät som huvudsakligen används för distribution till el- användare, dvs. inmatning sker från det överliggande regionnätet till lokalnätet, orsakar en inmatningspunkt mindre kostnader än en lika stor uttagspunkt. Inmatningstariffen bör därför vara lägre än uttags- tariffen. Hur mycket mindre beror dels på hur stor produktions- anläggningen är dels hur det aktuella lokala nätet ser ut. För att uppskatta storleken på tarifferna för inmatning har därför ett ”medel- nät” använts. För verkliga elnät kan förhållandena vara sådana att kostnaderna för elproducenten blir högre eller lägre. Nättariffen för en produktionsanläggning ska motsvara den del av nätet som elen från elproduktionsanläggningen tar i anspråk och kostnaderna för mätning, avräkning, m.m. För mindre elproduktionsanläggningar antas endast kostnaderna för en del av lokalnätet ingå i tariffen för produktionsanläggningen. För större inmatningspunkter ingår större</P>
<P class="p633 ft15">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313149x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft26">delar av det lokala nätet. Detta ger en form av skala där allt högre nättariffer tas ut ju större elproduktionsanläggningen är. Som under- lag för effektberoende avgifter används verkligt uppmätt effekt.</P>
<P class="p634 ft3">Tabell 4.3 Resultatet av beräkningarna gav följande nätpriser</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr24 td86"></TD>
<TD class="tr24 td70"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr24 td99"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr24 td107"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr24 td87"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr24 td208"><P class="p301 ft3">Nätpris som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td86"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td70"><P class="p302 ft3">Anslutning</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td99"><P class="p313 ft3">Effekt (kW)</P></TD>
<TD class="tr18 td107"><P class="p311 ft71">Årsenergi</P></TD>
<TD class="tr18 td87"><P class="p322 ft71">Nätpris</P></TD>
<TD class="tr18 td208"><P class="p301 ft47">andel av pris för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td86"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr39 td107"><P class="p304 ft75">(MWh)</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr39 td87"><P class="p348 ft75">(öre/kWh)</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr39 td208"><P class="p301 ft75">motsvarande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td86"></TD>
<TD class="tr28 td70"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td99"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td86"></TD>
<TD class="tr18 td70"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td99"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td107"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td87"><P class="p22 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr18 td208"><P class="p301 ft71">uttag (%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td86"></TD>
<TD class="tr33 td95"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td104"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td111"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td90"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
<TD class="tr33 td209"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td86"></TD>
<TD class="tr14 td70"><P class="p302 ft3">Hsp</P></TD>
<TD class="tr14 td99"><P class="p635 ft3">1 500</P></TD>
<TD class="tr14 td107"><P class="p305 ft3">2 400</P></TD>
<TD class="tr14 td87"><P class="p636 ft3">10</P></TD>
<TD class="tr14 td208"><P class="p637 ft3">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p302 ft3">Hsp</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p635 ft3">1 500</P></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p305 ft3">3 300</P></TD>
<TD class="tr16 td87"><P class="p636 ft3">8</P></TD>
<TD class="tr16 td208"><P class="p637 ft3">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td86"></TD>
<TD class="tr0 td70"><P class="p302 ft3">Hsp</P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p635 ft3">1 500</P></TD>
<TD class="tr0 td107"><P class="p305 ft3">5 250</P></TD>
<TD class="tr0 td87"><P class="p636 ft3">5</P></TD>
<TD class="tr0 td208"><P class="p637 ft3">30</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p302 ft3">Lsp</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p635 ft3">200</P></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p305 ft3">320</P></TD>
<TD class="tr16 td87"><P class="p636 ft3">7</P></TD>
<TD class="tr16 td208"><P class="p637 ft3">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td70"><P class="p302 ft3">Lsp</P></TD>
<TD class="tr16 td99"><P class="p635 ft3">200</P></TD>
<TD class="tr16 td107"><P class="p305 ft3">440</P></TD>
<TD class="tr16 td87"><P class="p636 ft3">6</P></TD>
<TD class="tr16 td208"><P class="p637 ft3">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td86"></TD>
<TD class="tr0 td70"><P class="p302 ft3">Lsp</P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p635 ft3">200</P></TD>
<TD class="tr0 td107"><P class="p305 ft3">700</P></TD>
<TD class="tr0 td87"><P class="p636 ft3">4</P></TD>
<TD class="tr0 td208"><P class="p637 ft3">20</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td86"></TD>
<TD class="tr16 td95"><P class="p302 ft3">Hsp</P></TD>
<TD class="tr16 td104"><P class="p635 ft3">3 000</P></TD>
<TD class="tr16 td111"><P class="p305 ft3">10 500</P></TD>
<TD class="tr16 td90"><P class="p636 ft3">7</P></TD>
<TD class="tr16 td209"><P class="p637 ft3">40</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p638 ft3">Hsp=högspänning, Lsp=lågspänning.</P>
<P class="p397 ft3">Källa: Svensk Energi</P>
<P class="p326 ft46">Ett alternativ till en storleksberoende tariff kan vara att tillämpa en genomsnittlig tariff för samtliga produktionsanläggningar oberoende av storlek. Ett argument för detta är att flera mindre elproduktions- anläggningar i ett lokalt område får samma inverkan i elnätet som en enstaka större elproduktionsanläggning. Sammantaget ledde de redovisade beräkningarna till följande slutsatser i utredningen. De avgifter för mätning, beräkning och rapportering som den små- skaliga elproduktionen nu betalar ligger vanligen under 0,1 öre per kWh. Med de utgångspunkter som antagits för beräkningarna ovan skulle den småskaliga elproduktionen komma att belastas med ytter- ligare kostnader i storleksordningen <NOBR>4–10</NOBR> öre per kWh om regle- ringen i 4 kap. 10 § ellagen avskaffades. Höjningens storlek varierar i hög grad med anläggningens energiproduktion och effekt. Mindre anläggningar förutsätts utnyttja en mindre del av lokalnätet. Här redovisade kostnader som skulle tillkomma om tariffbefrielsen av- skaffades är högre än de som rapporterades till Elcertifikatsutred- ningen <NOBR>(0,8–4,8</NOBR> öre/kWh). Detta beror i hög grad på valet av beräkningsunderlag. Äldre produktionsanläggningar ligger ofta bra till i nätet och då blir ”transportsträckan” kort och nättariffen låg. I Elcertifikatsutredningens exempel har också produktionsanlägg-</P>
<P class="p278 ft15">150</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p639 ft10">ningar med låga nättariffer hög utnyttjandetid, vilket reducerar nät- kostnaden uttryckt i öre per kWh.</P>
<P class="p640 ft10">El- och gasmarknadsutredningens förslag var följande:</P>
<P class="p641 ft48">Den bestämmelse i 4 kap. 10 § ellagen upphävs som innebär att små- skaliga elproduktionsanläggningar endast ska betala den del av nätav- giften som motsvarar den årliga kostnaden för mätning, beräkning och rapportering på nätkoncessionshavarens nät. Likaså upphävs den be- stämmelse i 3 kap. 14 § ellagen som innebär att kostnaden för mätning i inmatningspunkten hos en småskalig elproducent inte skall debiteras denne. En förutsättning för dessa förslag är att elcertifikatssystemet för- längs efter år 2010 samt att ambitionsnivå och kvoter fastställs lång- siktigt. Något kompletterande stöd, utöver elcertifikatssystemet, krävs inte. Skulle ett sådant stöd ändå anses nödvändigt förordar utred- ningen ett övergångsstöd till småskaliga anläggningar med tre öre per kWh vilket trappas ned under sex års tid. Stödet finansieras då genom en särskild nätavgift för stöd till småskalig elproduktion och betalas av elkonsumenterna.</P>
<P class="p206 ft8">Budgetpropositioner</P>
<P class="p642 ft10">I budgetpropositionen för 2005 står följande:</P>
<P class="p641 ft123">Ellagen (1997:857) innehåller bestämmelser om nedsättning av nät- tariffer för mindre produktionsanläggningar (4 kap. 10 §). Innebörden av bestämmelsen är att en innehavare av en småskalig elproduktions- anläggning endast skall betala för den del av nättariffen som motsvarar årlig kostnad för mätning och rapportering. Bestämmelsen har med tiden inneburit att nätföretag, som inom sitt koncessionsområde har särskilt gynnsamma förhållanden för småskalig elproduktion, har fått betydande kostnadsökningar. Regeringen har därför gjort bedömningen att bestäm- melsen får effekter som inte är önskvärda. Samtidigt har regeringen konstaterat att det inte finns tillräckligt med underlag för att ta bort bestämmelsen (prop. 2001/02:143 s. 102). Regeringen beslutade därför den 13 februari 2003 att låta utreda frågan inom ramen för utredningen Fortsatt utveckling av el- och naturgasmarknaderna (dir. 2003:22). I uppdraget ingår att kartlägga konsekvenserna av att ta bort gällande be- stämmelse. Utredaren skall även föreslå alternativ till att ta bort bestäm- melsen. Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2004.</P>
<P class="p643 ft10">I budgetpropositionen för 2006 står följande:</P>
<P class="p644 ft48">Ellagen (1997:857, 4 kap. 10 §) innehåller bestämmelser om nedsättning av nättariffer för en innehavare av en produktionsanläggning som kan leverera en effekt om högst 1 500 kW. Innebörden av bestämmelsen är att en innehavare av en småskalig elproduktionsanläggning endast skall betala för den del av nättariffen som motsvarar årlig kostnad för mät-</P>
<P class="p541 ft15">151</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p645 ft123">ning och rapportering. Bestämmelsen har med tiden inneburit att nät- företag, som inom sitt koncessionsområde har särskilt gynnsamma förhållanden för småskalig elproduktion, har fått betydande kostnads- ökningar. Regeringen har gjort bedömningen att bestämmelserna får effekter som inte är önskvärda men samtidigt att det inte finns tillräck- ligt underlag för att ta bort bestämmelsen (prop. 2001/02:143). Mot denna bakgrund beslutade regeringen den 13 februari 2003 att låta utreda frågan inom ramen för utredningen Fortsatt utveckling av el- och natur- gasmarknaderna (dir. 2003:22). Uppdraget redovisades den 11 januari 2005 i betänkandet El- och naturgasmarknaderna – Energimarknader i utveckling (SOU 2004:129). Utredningens förslag är att bestämmelsen upphävs. Likaså föreslås att den bestämmelse i ellagen upphävs, som innebär att kostnaden för mätning i inmatningspunkten hos en små- skalig elproducent inte skall debiteras denne. Utredningen beräknar att ett borttagande av stödet skulle innebära kostnadsökningar på <NOBR>4–10</NOBR> öre per kWh för de anläggningar som omfattas av bestämmelsen. Det rör sig om drygt 1 700 produktionsenheter med en sammanlagd årlig pro- duktion av 2,4 TWh. Det är utredningens bedömning att prisnivån på elcertifikat framgent kommer att ligga på en nivå som möjliggör in- vesteringar i nya anläggningar, också utan avgiftsbefrielsen. Analysen visar enligt betänkandet att det inte krävs särskilda stödinsatser för vissa kraftslag, som exempelvis vindkraft. En förutsättning för denna slut- sats är att elcertifikatssystemet förlängs efter år 2010 och att systemets ambitionsnivå och kvoter fastställs långsiktigt. Betänkandet har remiss- behandlats och regeringen avser återkomma i denna fråga.</P>
<P class="p514 ft10">I budgetpropositionen för 2007 nämns inte frågan överhuvudtaget.</P>
<P class="p275 ft10"><SPAN class="ft10">4.4.3</SPAN><SPAN class="ft82">Konsekvenser av ett borttagande av 1 500 </SPAN><NOBR>kW-gränsen</NOBR></P>
<P class="p361 ft46">De ekonomiska konsekvenserna av ett borttagande av undantaget för de småskaliga elproducenterna varierar beroende på geografiskt läge, hur stor elproduktionen är osv. Utredningen har samlat in upp- gifter om ett antal produktionsanläggningar som finns i elcertifikats- systemet och jämfört vad dessa betalar idag och vad de skulle ha be- talat enligt ordinarie nättariff, dvs. om det inte fanns ett lagstadgat undantag. Underlaget är baserat på anläggningar i elcertifikatssystemet mindre eller lika med 1 500 kW effekt inom tre olika nätområden i olika storleksklasser. I underlaget finns 307 vattenkraftverk och 217 vindkraftverk. Medelstorleken på enheterna är 453 respektive 667 kW. Observera att företagen som bidragit med underlaget i vissa fall saknar så kallad ”ordinarie tariff” för denna typ av elproduk- tionsanläggningar eftersom regelverket inte tillåtit sådana tariffer. Därför har företagen själva utifrån bästa förmåga fått bedöma vilken</P>
<P class="p491 ft15">152</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313152x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p646 ft93">nivå ordinarie tariff skulle hamna på. Utredningen har själv inte be- arbetat detta material. Utredningen har tillfrågat ett antal andra nät- ägare om motsvarande uppgifter, men dessa har inte kunnat ta fram efterfrågade tariffuppgifter med hänvisning till att de inte har anslutna elproducenter som betalar denna typ av tariff.</P>
<P class="p647 ft3">Tabell 4.4 Differens mellan ordinarie nättariff och tariff enligt regelverket för småskalig elproduktion [öre/kWh]</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD class="tr7 td102"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td139"><P class="p344 ft47">Vattenkraft</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p470 ft47">Vindkraft</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td98"><P class="p27 ft3">Medel</P></TD>
<TD class="tr24 td145"><P class="p339 ft39">3,51</P></TD>
<TD class="tr24 td134"><P class="p470 ft39">5,87</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td102"><P class="p27 ft3">Median</P></TD>
<TD class="tr7 td139"><P class="p339 ft39">1,99</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p470 ft39">5,10</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p648 ft3">Källa: eget material</P>
<P class="p649 ft26">Tabell 4.4 visar en sammanställning av resultatet. Medel- och median- värde skiljer sig betydligt. Det beror på att det finns ett antal anlägg- ningar med mycket höga ordinarie tariffer som drar upp medelvärdet. Det beror i sin tur antingen på att produktionen från elproduktions- anläggningen är mycket liten, att anläggningen är ansluten på fel spänningsnivå i nätet eller båda dessa orsaker. Elproduktionsanlägg- ningarna har anslutits till ett nät på godtycklig spänningsnivå efter- som det inte funnits något ekonomiskt incitament till att ansluta till korrekt nivå med hänsyn till effekt och produktion. Vid ett bort- tagande av det särskilda regelverket för småskaliga elproduktions- anläggningar kommer det att finnas ett ekonomiskt incitament till att åtgärda dessa ”felaktiga anslutningar”. När det gäller elproduk- tionsanläggningar med mycket liten elproduktion, ligger i systemet ett antal anläggningar som i princip inte längre är i drift, men som ändå finns kvar eftersom de ekonomiska incitamenten saknas till att ta bort dem.</P>
<P class="p650 ft46">Med tanke på elproduktionsanläggningarna som ”ligger fel” och drar upp medelvärdet bör medianvärdet vara det värde som bäst visar hur mycket dyrare det blir för de småskaliga elproducenterna när 1 500 <NOBR>kW-gränsen</NOBR> tas bort. För de i utredningen studerade an- läggningarna gäller att för vattenkraft blir fördyringen 1,99 öre per kWh och för vindkraft blir den 5,10 öre per kWh. Skillnaden mellan de båda kraftslagen beror på olika utnyttjandetider, dvs. hur många kWh som varje kW installerad effekt producerar. Spannet mellan största och minsta skillnad är noll till 65 öre/kWh. Det kan jäm- föras med resultatet av El- och gasmarknadsutredningens beräkningar som visade på ett spann mellan 4 och 10 öre/kWh. Skillnaden är att</P>
<P class="p651 ft15">153</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313153x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft46">El- och gasmarknadsutredningen inte använde sig av data från verk- liga anläggningar. Om man exkluderar de 20 extremerna med störst respektive minst differens blir spannet <NOBR>0,97–11,37</NOBR> öre/kWh. En annan skillnad jämfört med El- och gasmarknadsutredningen är att den kom fram till att större elproduktionsanläggningar skulle få störst fördyring vid ett borttagande av 1 500 <NOBR>kW-gränsen.</NOBR> Det har inte denna utredning erfarit, snarare att det blir en liten aning dyrare för riktigt små anläggningar jämfört med de större.</P>
<P class="p82 ft10">Frågan är om de ekonomiska förutsättningarna för anläggningar- na är sådana att de klarar av denna fördyring.</P>
<P class="p393 ft26">Tabell 4.5 visar vilka år de befintliga anläggningarna fasas ut ur elcertifikatssystemet. För 69 procent av anläggningarna upphör stödet år 2012. Av dessa är 754 anläggningar äldre än 20 år och 876 äldre än 15 år. Alla dessa anläggningar torde vara avskrivna sedan en tid till- baka. För anläggningar som nyligen bytt ägare kan dock kapital- kostnaderna vara signifikanta trots att anläggningen är gammal.</P>
<P class="p193 ft3">Tabell 4.5 Tidpunkt då elcertifikatsstödet upphör för befintliga anläggningar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60">
<TR>
<TD class="tr7 td93"><P class="p302 ft3">År</P></TD>
<TD class="tr7 td210"><P class="p311 ft3">Antal anläggningar</P></TD>
<TD class="tr7 td134"><P class="p531 ft3">Effekt, MW</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td96"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td211"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td174"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td93"><P class="p302 ft3">2012</P></TD>
<TD class="tr14 td210"><P class="p652 ft3">1259</P></TD>
<TD class="tr14 td134"><P class="p653 ft3">3075</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td93"><P class="p302 ft3">2014</P></TD>
<TD class="tr16 td210"><P class="p652 ft3">327</P></TD>
<TD class="tr16 td134"><P class="p653 ft3">233</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td93"><P class="p302 ft3">2018</P></TD>
<TD class="tr16 td210"><P class="p652 ft3">62</P></TD>
<TD class="tr16 td134"><P class="p653 ft3">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td93"><P class="p302 ft3">2019</P></TD>
<TD class="tr0 td210"><P class="p652 ft3">46</P></TD>
<TD class="tr0 td134"><P class="p653 ft3">40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td93"><P class="p302 ft3">2020</P></TD>
<TD class="tr16 td210"><P class="p652 ft3">65</P></TD>
<TD class="tr16 td134"><P class="p653 ft3">48</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td93"><P class="p302 ft3">2021</P></TD>
<TD class="tr16 td210"><P class="p652 ft3">45</P></TD>
<TD class="tr16 td134"><P class="p653 ft3">38</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td96"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td211"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td174"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td93"><P class="p302 ft3">Totalt</P></TD>
<TD class="tr14 td210"><P class="p652 ft3">1804</P></TD>
<TD class="tr14 td134"><P class="p653 ft3">3485</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td96"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td211"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td174"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p638 ft3">Källa: eget material</P>
<P class="p654 ft26">Driftskostnaderna för småskaliga anläggningar varierar avsevärt, sär- skilt för vattenkraften. SERO har uppgett<SPAN class="ft66">TPF</SPAN><SPAN class="ft77">14</SPAN><SPAN class="ft66">FPT </SPAN>följande siffror (tabell 4.6) med uppskattning av drifts- och administrationskostnaderna. Dessa avser uppskattad kostnad för anläggningar av en storlek om 250 kW. Kalkylränta på 6 procent och avskrivningstid på 40 år har använts.</P>
<P class="p655 ft16"><SPAN class="ft36">14</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>PM Småskalig vattenkraft, Produktionskostnader, 2008. SERO.</P>
<P class="p295 ft15">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313154x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p656 ft16">SOU 2008:13 Överväganden och förslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD class="tr37 td108"><P class="p301 ft3">Tabell 4.6</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr37 td212"><P class="p175 ft16">Drifts- och administrationskostnader för småskaliga anläggningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td112"><P class="p22 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr32 td213"><P class="p22 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr32 td189"><P class="p22 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr35 td65"><P class="p22 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td108"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr7 td214"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td215"><P class="p657 ft47">Kostnad öre/kWh</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td213"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td189"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr30 td65"><P class="p22 ft79"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td108"><P class="p27 ft39">Drift och tillsyn</P></TD>
<TD class="tr14 td214"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td187"><P class="p658 ft39">12</P></TD>
<TD class="tr14 td65"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td216"><P class="p27 ft3">Normalt underhåll</P></TD>
<TD class="tr0 td187"><P class="p658 ft39">4</P></TD>
<TD class="tr0 td65"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td216"><P class="p27 ft3">Avsättning till fördjupat underhåll</P></TD>
<TD class="tr6 td187"><P class="p658 ft39">5</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr39 td216"><P class="p27 ft75">och reparationer</P></TD>
<TD class="tr39 td187"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr39 td65"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td216"><P class="p27 ft3">Försäkring och administration</P></TD>
<TD class="tr0 td187"><P class="p658 ft39">3</P></TD>
<TD class="tr0 td65"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td108"><P class="p27 ft47">Fastighetsskatt</P></TD>
<TD class="tr16 td214"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td187"><P class="p658 ft39">4</P></TD>
<TD class="tr16 td65"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td112"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td213"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td189"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr34 td65"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td108"><P class="p27 ft3">Summa</P></TD>
<TD class="tr14 td214"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr14 td187"><P class="p658 ft39">28</P></TD>
<TD class="tr14 td65"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td112"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td213"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td189"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td65"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td108"><P class="p301 ft3">Källa: SERO</P></TD>
<TD class="tr24 td214"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr24 td187"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p659 ft46">För vindkraften beräknar Elforsk<SPAN class="ft68">TPF</SPAN><SPAN class="ft69">15</SPAN><SPAN class="ft68">FPT </SPAN>en total elproduktionskostnad för en landbaserad anläggning med 5 kraftverk om 0,85 MW vardera, på mellan 54 och 79 öre per kWh, beroende på vilken kalkylränta som används <NOBR>(6–12</NOBR> %). Drifts- och underhållskostnad ingår i sum- man med 9 öre per kWh. Noterbart är att kostnaden kan variera av- sevärt beroende på olika förutsättningar. Är vindförutsättningarna goda, har anläggningen fått investeringsstöd, är det en gårdsanlägg- ning där gården förbrukar elen? Var och en av dessa parametrar har stor påverkan på kostnaden.</P>
<P class="p660 ft10">Men med tanke på att intäktssidan med elpriset bedöms kunna ligga runt 40 öre per kWh<SPAN class="ft34">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">16</SPAN><SPAN class="ft34">FPT </SPAN>bör de flesta befintliga småskaliga vattenkraftverk och vindkraftverk klara en kostnadsökning i storleksordningen ett par öre per kWh förutsatt att de under en tillräckligt lång tid erhållit en hög ersättning för att täcka den initiala investeringskostnaden. Förutom elpriset tillkommer också elcertifikaten under viss tid. Det kan dock påpekas att vid affärer som skett under senare år, där små kraftverk har bytt ägare, har nivån på betalningen bestämts utifrån det regelverk som finns rörande bland annat nättariffer. Dessutom kan nättariffhöjningen variera mellan olika platser.</P>
<P class="p661 ft26">För att på kort sikt inte den befintliga småskaliga förnybara el- produktion ska få försämrade ekonomiska förutsättningar, finns det därför behov av övergångsbestämmelser för dessa anläggningar. Utredningen har diskuterat olika metoder för utfasningen av de sär- skilda reglerna för småskaliga elproduktionsanläggningar. Ett stort</P>
<P class="p662 ft41"><SPAN class="ft36">15</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>El från nya anläggningar (07:50), 2007. Elforsk.</P>
<P class="p663 ft40"><SPAN class="ft36">16</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser<SPAN class="ft41">. Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till kontrollstation (ER 2007:27), 2008. Energimyndigheten och Naturvårdsverket.</SPAN></P>
<P class="p664 ft15">155</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313155x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft46">antal anläggningar urfasas ur Elcertifikatssystemet år 2012. Utred- ningen valde ursprungligen denna tidpunkt då upptrappningen mot en ordinarie tariff skulle inledas, med en efterföljande upptrappnings- period på fem år. Synpunkter om att ett sådant övergångssystem skulle innebära onödigt ökad administration, gör att utredningen istället föreslår en fast gräns år 2015 då nuvarande reducerade nät- avgift upphör. Därmed minimeras administrationen för nätföretagen.</P>
<P class="p391 ft46">För nya anläggningar med en installerad effekt om högst 1 500 kW kommer det därmed inte att finnas samma tariffbegränsning som funnits tidigare. Den föreslagna övergångsbestämmelsen gäller enbart befintliga verk. Utredningens främsta syfte är att främja en utbyggnad av ny förnybar elproduktion. Genom ett borttagande av 1 500 kW- gränsen försämras de ekonomiska förutsättningarna jämfört med tidigare för nya anläggningar, vilket utredningen inte anser är optimalt. Som ett komplement till detta förslag föreslås därför även en nät- tariffbegränsning för nya förnybara elproduktionsanläggningar om 3 öre per kWh under 10 år. Mer om detta i kapitel 4.5.</P>
<P class="p360 ft31"><SPAN class="ft31">4.5</SPAN><SPAN class="ft59">Förslag avseende nättariffer</SPAN></P>
<P class="p665 ft26"><SPAN class="ft122">Utredningens förslag: </SPAN>Nättarifferna för inmatning av ny elpro- duktion i lokal- och regionnät som uppfyller förutsättningarna för att tilldelas elcertifikat begränsas till maximalt 3 öre per kWh plus fast kostnad för den årliga kostnaden för mätning, beräkning och rapportering på nätkoncessionshavarens nät, under 10 år. I de fall ordinarie tariff överskrider 3 öre per kWh återgår tariffen till ordinarie nivå efter 10 år från det år då anläggningen togs i bruk. Begränsningen gäller även i det fall inmatning av el från en produktionsanläggning medför avgift för överföring av el för nät- koncessionshavaren för linje gentemot ledning eller ett lednings- nät som innehas av annan nätkoncessionshavare då den anslutan- de ledningen endast har till syfte att mata in produktion av el från en eller flera produktionsanläggningar. Begränsningen avser nät- tariffer exklusive nätnyttoersättning. Detta förslag införs som ersättning för nuvarande reducerade nättariff för elproduktions- anläggningar på högst 1 500 kW effekt enligt 4 kap 10 § ellagen. Förslaget ska därför genomföras enbart om förslaget i kapitel 4.4 genomförs.</P>
<P class="p666 ft10">Utredningens avsikt är att kostnaden för mätning, beräkning och rapportering ska vara möjlig att få prövad för produktions-</P>
<P class="p514 ft15">156</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313156x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p586 ft10">anläggningar som berörs av den föreslagna begränsningen om maximal tariff på 3 öre per kWh.</P>
<P class="p587 ft10">Idag har regionnätsägarna möjlighet att välja mellan att ta ut kanaltariff eller medelvärdesbildad punkttariff av elproducenter. För att ge incitament till att nyttja näten rationellt föreslår ut- redningen att kanaltariffer ska vara obligatoriska på regionnät.</P>
<P class="p667 ft48">Lämna förslag till hur nuvarande reducerade nätavgift för mindre elpro- duktionsanläggningar enligt 4 kap. 10 § ellagen (1997:857) kan ersättas av enhetliga principer för bestämmandet av nätavgifter för produk- tionsanläggningar samt undersöka behovet av och lämna förslag till eventuella övergångsbestämmelser avseende nätavgifter för befintliga anläggningar färdigställda före den 1 januari 2007.</P>
<P class="p668 ft48">Utvärdera om det nuvarande regelverket för förnybar elproduktion skapar hinder för en storskalig utveckling och utbyggnad av den för- nybara elproduktionen. Bedöms förändringar av regelverket krävas skall utredaren lämna sådana förslag.</P>
<P class="p288 ft10"><SPAN class="ft10">4.5.1</SPAN><SPAN class="ft82">Utredningens överväganden</SPAN></P>
<P class="p7 ft8">Dagens tariffstruktur</P>
<P class="p297 ft10">Nättariffer är avgifter och övriga villkor för överföring och anslut- ning. I detta förslag avses med nättariffer de återkommande avgifter som en nätkund (i det här fallet en elproducent) betalar till ett nät- företag. I tariffen kan ingå drifts- och underhållskostnader, kapital- kostnader, kostnad för nätförluster (inkl eventuell ”negativ nätnytta” för elproduktionsanläggningar), kostnader förknippade med mät- ning, rapportering och administration samt del i nätföretagets totala overheadkostnader.</P>
<P class="p546 ft46">Ellagens fjärde kapitel reglerar nättariffernas utformning. Lagen säger ingenting om hur specifika tariffer ska se ut, bara att de ska vara objektiva och <NOBR>icke-diskriminerande.</NOBR> En nätägares samlade in- täkter ska vara skäliga i förhållande till dels de objektiva förutsätt- ningarna att bedriva nätverksamheten, dels nätkoncessionshavarens sätt att bedriva nätverksamheten. I ellagen 4 kap 3 § regleras att nättariffer för område, utom för engångsavgift för anslutning, inte får utformas med hänsyn till var inom området en anslutning är be- lägen. Detta innebär att alla kunder inom en kundkategori ska ha samma tariff oberoende av var inom området elanläggningen är be- lägen. Det gäller både inmatnings- och utmatningskunder. På en</P>
<P class="p669 ft15">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft46">ledning som omfattas av nätkoncession för linje och där spänningen understiger 220 kV (regionledning), öppnar däremot ellagen 4 kap 5 § möjligheten för nättariffer för elproduktionsanläggningar som är utformade med hänsyn till var anläggningen är belägen, s.k. kanal- tariffer. Kanaltariffer innebär att det beräknas en kanal från anslut- ningspunkten upp till en punkt i elnätet kallad ”balanspunkt”. Bort- om balanspunkten sker det aldrig någon överföring av inmatad el. Istället är överföringen av el till uttagskunder lägre än vad den skulle ha varit utan elproduktionsanläggningen. Kanaltariff innebär att el- produktionsanläggningen ska betala sin andel av överföringskost- naderna från inmatningspunkten upp till balanspunkten. Kostnaderna för denna kanal delas därmed med övriga användare av kanalen. Nättariffen blir därmed geografiskt styrande och kostnadsriktig förutsatt att den beräknas korrekt.</P>
<P class="p553 ft46">I ellagens definition av nättariffer ingår inte ersättning vid inmat- ning av el, den s.k. nätnyttan. Den betraktas istället som en separat kreditering. Enligt 3 kap 15 § har en innehavare av produktionsan- läggning rätt till ersättning som ska motsvara värdet av den minskning av energiförluster som inmatning medför i koncessionshavarens nät samt värdet av reduktionen av koncessionshavarens avgifter mot över- liggande nät. Någon negativ nätnytta finns inte enligt definitionen. I de fall en elproduktionsanläggning orsakar ökade förluster och/eller ökade kostnader mot överliggande nät ska dessa kostnader ingå i tariffen. Utredningen använder samma definition som ellagen här- vidlag.</P>
<P class="p549 ft8">Skäliga tariffer – vad är det?</P>
<P class="p361 ft46">Enligt 4 kap 1 § ellagen ska nättariffer som nämnts ovan vara ”skäliga samt objektiva och <NOBR>icke-diskriminerande”.</NOBR> Ellagen har dock ingen exaktare definition av vad detta egentligen innebär. Energimarknads- inspektionens tillsyn har hittills huvudsakligen beaktat nätföretagens totala intäkter och endast i mindre utsträckning enskilda nätföretags fördelning av nättariffer mellan olika kundgrupper samt olika tariff- element. Det finns en hel del viktiga frågeställningar härvidlag, till exempel om nättariffen för överföring ska kopplas till energianvänd- ning, maximalt effektuttag eller vara fast samt hur tarifferna ska se ut beroende på vilken spänning man är kopplad till. Det finns för dessa frågeställningar inget speciellt regelverk utan alla dessa ingår i begreppen ”skäliga samt objektiva och <NOBR>icke-diskriminerande”.</NOBR></P>
<P class="p670 ft15">158</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p671 ft46">Energimarknadsinspektionens tillsyn av nättariffer för överföring är så kallad ”ex officio”, dvs. inspektionen väljer själv när tillsyn ska utföras. Det är därmed inte möjligt för en enskild att begära pröv- ning hos Energimarknadsinspektionen av en nättariff för överföring, vilket man däremot kan göra vad gäller till exempel en nättariff för anslutning. Undantaget är avgiften som motsvarar kostnaden för mät- ning, beräkning och rapportering. Den kan man begära prövning av, dock enbart för elproduktionsanläggningar med en effekt om högst 1 500 kW, enligt 4 kap 10 § ellagen.</P>
<P class="p363 ft46">Angående nättariffer för små elproducenter har undantaget för nättariff för elproduktionsanläggningar som är högst 1 500 kW hit- tills inneburit att det i de flesta fall inte finns några nättariffer för överföring utarbetade och det finns vare sig praxis eller erfarenhet av hur dessa ska beräknas. Med utredningens förslag om att införa sådana tariffer för dessa elproducenter kan det leda till olika tariff- nivåer i nät som till synes kan ha samma struktur, beroende på att nätägarna använder olika metoder för beräkning av dessa. Det bör här påpekas att lagen inte föreskriver att nättariffer för överföring måste ha samma upplägg i olika nät. Däremot är det knappast rationellt att det är stor skillnad i tariffstruktur mellan angränsande nät med samma tekniska förutsättningar bara för att dessa har olika ägare. Utredningen anser att tarifferna bör avspegla faktisk nätkostnad och bör vara liknande i nät med liknande objektiva förutsättningar.</P>
<P class="p189 ft10">Det är därför önskvärt att Energimarknadsinspektionen ges re- surser och ett tydligt uppdrag att se över tariffstrukturen. Ett sådant uppdrag bör inkludera:</P>
<P class="p672 ft10"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft52">Att utreda vad som är skäliga nättariffer för elproducenter som uppfyller kraven för att tilldelas elcertifikat. Detta inkluderar nät- tariffer mellan olika nätföretag eftersom dessa tariffer ofta förs vidare till elproducenter.</SPAN></P>
<P class="p673 ft10"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft124">Att utveckla en metodik för tillsyn av dessa nättariffer</SPAN></P>
<P class="p674 ft10"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft52">Att bedriva tillsyn enligt denna metodik, vilket troligen leder till rättsfall vilket kommer sätta praxis.</SPAN></P>
<P class="p250 ft10">Det lär dock ta en del tid för Energimarknadsinspektionen att ut- arbeta och tillämpa en metodik för vad som är skäliga nättariffer för elproducenter som uppfyller kraven för att tilldelas elcertifikat, särskilt med hänsyn till efterföljande rättsprocesser. Detta är ett skäl till att begränsa avgifterna för överföring av el under en övergångs- tid.</P>
<P class="p633 ft15">159</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p675 ft8">Maximal nättariff 3 öre per kWh plus kostnad för mätning, beräkning och rapportering</P>
<P class="p58 ft10">Utredningen föreslår att nättariffen för överföring för nya elproduk- tionsanläggningar som uppfyller förutsättningarna för att tilldelas elcertifikat begränsas under 10 år från den tidpunkt då inmatning av elproduktionen startade. Begränsningen föreslås till 3 öre per kWh plus avgift för mätning, beräkning och rapportering. En elproduk- tionsanläggning som ansluts till lokalnät betalar maximalt 3 öre per kWh. Om det skulle uppstå oklarheter huruvida en anläggning upp- fyller förutsättningarna för att tilldelas elcertifikat eller inte, löses detta enklast genom att elproducenten ansöker om elcertifikat hos Energimyndigheten.</P>
<P class="p294 ft46">Nättariffbegränsningen beräknas så att den totala nättariffen per år i kronor, förutom den fasta kostnaden för mätning, beräkning och rapportering, delas med antalet producerade kWh per år. Om resul- tatet överstiger 0,03 minskas avgiften så att elproducenten endast behöver betala 3 öre per kWh. Eftersom den maximala tariffen baseras på elproduktionsanläggningens årliga elproduktion kan tariffen variera mellan åren. Om en elproduktionsanläggning under ett år är ur funk- tion kommer tariffen därmed endast bestå av den fasta kostnaden för mätning, beräkning och rapportering.</P>
<P class="p294 ft10">Förslaget innebär att nättariffbegränsningen upphör efter 10 år. Vid den tidpunkten kommer elproduktionsanläggningen få betala den nättariff som nätägaren fastställer. Den nättariffen ska enligt lagen vara skälig och det är Energimarknadsinspektionens uppgift att över- vaka att den är det.</P>
<P class="p292 ft26">I föregående kapitel 4.4 föreslår utredningen ett borttagande av de särskilda reglerna för småskalig elproduktion. Tabell 4.7 visar hur förslaget om begränsad tariff och utredningens förslag avseende små- skalig elproduktion inklusive övergångsbestämmelser samverkar vid tariffsättningen. Avgörande för vilken tariff en elproduktionsanlägg- ning ska betala är storleken och tidpunkten för uppförandet av an- läggningen. För anläggningar större än 1 500 kW som tagits i drift före 1 januari 2007 blir det ingen förändring.</P>
<P class="p676 ft15">160</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft16">Nättariffer</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft47">Betalar en årlig avgift som motsvarar kostnaden för mätning, beräkning och rapportering fram till 2015, sedan ordinarie tariffnivå</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft16">Betalar ordinarie tariff fram till lagförändringens genomförande. Efter det en tariff om maximalt 3 öre/kWh plus fast avgift* fram till år 10 från produktionsstart</SPAN></DIV>
<DIV id="tx4"><SPAN class="ft47">Betalar en årlig avgift som motsvarar kostnaden för mätning, beräkning och rapportering fram till lag- förändringens genomförande, sedan en tariff om maximalt 3 öre/kWh plus fast avgift* fram till år 10 från produktionsstart</SPAN></DIV>
<DIV id="tx5"><SPAN class="ft47">Betalar en tariff om maximalt 3 öre/kWh plus fast avgift* fram till år 10 från produktionsstart</SPAN></DIV>
<P class="p656 ft16">SOU 2008:13 Överväganden och förslag</P>
<P class="p677 ft3">Tabell 4.7 Förslagens effekter för elproduktionsanläggningar för förnybar energi.</P>
<P class="p678 ft3">Elproduktionsanläggning</P>
<P class="p679 ft3">≤ 1 500 kW</P>
<P class="p680 ft3">Idrifttagande före 1 januari 2007</P>
<P class="p681 ft3">> 1 500 kW</P>
<P class="p680 ft3">Idrifttagande efter 1 januari 2007</P>
<P class="p682 ft3">≤ 1 500 kW</P>
<P class="p683 ft125">Idrifttagande mellan 1 januari 2007 och lagförändringens genomförande</P>
<P class="p684 ft126">Alla anläggningar berättigade till elcertifikat idrifttagna efter lagförändringens genomförande</P>
<P class="p648 ft3">* årlig avgift för mätning, beräkning och rapportering</P>
<P class="p685 ft46">Enligt nuvarande regelverk kan en elproducent med en installerad effekt om högst 1 500 kW begära prövning för kostnaden för mät- ning, beräkning och rapportering. Däremot är det inte möjligt för storskaliga elproducenter att begära prövning av nättariffen. Utred- ningen anser att den del av nättariffen som består av kostnaden för mätning, beräkning och rapportering fortsättningsvis ska kunna prö- vas, oberoende av storlek på elproduktionsanläggningen.</P>
<P class="p686 ft46">Nivån 3 öre per kWh har valts med tanke på de små elproduk- tionsanläggningarna. Det är huvudsakligen på lokalnäten som nät- tariffen för elproducenter kan bli signifikant högre än den nivån, även om kanaltariffer med långa ledningar på regionnätsnivå kan bli höga. Utredningen vill dock inte göra någon generell skillnad mellan lokal- och regionnät, eftersom detta skulle leda till suboptimeringar på samma sätt som den tidigare 1 500 <NOBR>kW-gränsen.</NOBR> Med detta för- slag betalar därmed ny småskalig elproduktion en högre tariff än idag, då den är betydligt lägre än 3 öre per kWh enligt nuvarande ellag (4 kap. 10 §). En konsekvens är att även vissa nya storskaliga el- produktionsanläggningar kommer att erhålla en lägre tariff än med dagens förutsättningar men man måste då beakta att många ändå kommer att hamna under <NOBR>3-öresnivån</NOBR> även utan begränsning. Utan förslaget att ta bort 1 500 <NOBR>kW-gränsen</NOBR> skulle dock många nya anlägg- ningar byggas just som 1 500 <NOBR>kW-anläggningar</NOBR> för att slippa nättariff. Utredningens förslag om att avskaffa 1 500 <NOBR>kW-gränsen</NOBR> och kom-</P>
<P class="p687 ft15">161</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft26">plettera detta förslag med en tariffbegränsning gör att utbyggnaden av elsystemet blir mer rationell. Utredningen gör bedömningen att det räcker med 10 års tariffnedsättning och att elproduktionsanlägg- ningarna sedan har ekonomiska förutsättningar att betala full tariff. Det är också en viktig signal att man senare kommer att betala full tariff, vilket ger incitament att ansluta elproduktionsanläggningen på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. I det svenska elnätet, med stor skillnad mellan produktion och konsumtion i olika region- er, är det viktigt att den ekonomiska styrfunktionen för var ny elproduktion ska placeras finns kvar i tariffen.</P>
<P class="p688 ft8">Kanaltariffer</P>
<P class="p689 ft44">En mindre förändring är att det generellt ska vara obligatoriskt att använda kanaltariffer på regionnäten istället för som en del nätägare gör idag; medelvärdesbildade punkttariffer. Det bör påpekas att syftet med detta förslag främst är att få fram incitament till ett rationellt nät. Generellt kan man inte säga att detta förslag leder till lägre tariffer. Fördelen med kanaltariffer är att tariffen avspeglar kostnaden i olika punkter i regionnäten. En elproducent kan därmed få information (och incitament) till att ansluta sig till den punkt i nätet som är mest rationell, dvs. den med lägst tariff. Om regionnäten tillämpar medelvärdesbildade tariffer kommer elproducenten att vilja ansluta sig i den punkt som är närmast den planerade elproduktionsanlägg- ningen, vilket inte självklart är den som är mest rationell. En fördel med kanaltariffer är också att beräkningsmetoden är transparent vilket innebär att elproducenten får lättare att förstå grunden för uttagen nättariff.</P>
<P class="p85 ft8">Motiv för förslaget</P>
<P class="p361 ft26">Utredningen föreslår, se kapitel 4.4, att nättariffbegränsningen för anläggningar med en installerad effekt om högst 1 500 kW tas bort. Syftet är huvudsakligen att få bort den suboptimering som denna begränsning leder till. Detta medför dock, om inget annat görs, att nya småskaliga elproduktionsanläggningar kan få signifikant högre kostnader. Enligt direktiven ska utredningen ”Utvärdera om det nu- varande regelverket för förnybar elproduktion skapar hinder för en storskalig utveckling och utbyggnad av den förnybara elproduk-</P>
<P class="p585 ft15">162</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p523 ft46">tionen. Bedöms förändringar av regelverket krävas skall utredaren lämna sådana förslag.” Inom ramen för dessa direktiv bedöms det knappast rimligt att komma med ett förslag som leder till signifikant försämrad konkurrenskraft för just småskaliga anläggningar. Utred- ningen gör även bedömningen att många aktörer, ofta privatpersoner och mindre näringsidkare på landsbygden, gärna vill bidra till att mängden förnybar elproduktion ökar. För dessa aktörer är det just den småskaliga produktionen som ansluts till distributionsnät som är alternativet. Den småskaliga elproduktionen kommer förmodligen inte att ge de större bidragen till mängden förnybar energi, men för att få en stor acceptans för utbyggnaden av den förnybara energin bedömer utredningen att denna typ av aktörer är viktig. Därför har utredningen funnit det nödvändigt att föreslå ett alternativ till 1 500 <NOBR>kW-begränsningen</NOBR> som inte har de negativa konsekvenserna avseende suboptimeringen. Till viss del löser även förslaget pro- blemet med intäkter till nätbolagen i områden med många småska- liga anläggningar eftersom nätintäkterna från denna kundkategori ökar jämfört med nuvarande lagstiftning.</P>
<P class="p690 ft46">Förslaget om begränsade nättariffer är i linje med Sveriges inför- livande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG om främjande av el från förnybara energikällor på den inre marknaden för el. Artikel 7.2 i direktivet säger följande: ”Medlemsstaterna skall inrätta ett rättsligt ramverk eller kräva att de som ansvarar för drift av överföringsnät och distributionsnät utarbetar och offentliggör standardiserade regler om vem som skall stå för kostnaderna för så- dana tekniska anpassningar, t.ex. nätanslutningar och nätförstärk- ningar, som behövs för att ansluta nya elproducenter som skall mata nätet med el producerad från förnybara energikällor. Dessa regler skall grunda sig på objektiva, klara och tydliga samt <NOBR>icke-diskrimi-</NOBR> nerande kriterier, som skall ta särskild hänsyn till alla de kostnader och fördelar som sammanhänger med anslutningen av dessa produ- center till nätet. Reglerna kan medge olika typer av anslutningar”. Artikel 7.3 fortsätter: ”När så är lämpligt får medlemsstaterna kräva att de som ansvarar för drift av överföringsnät och distributionsnät delvis eller till fullo övertar de kostnader som avses i punkt 2”.</P>
<P class="p691 ft15">163</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft8">Inga nättariffer alls för inmatning av elproduktion?</P>
<P class="p361 ft10">Det har i utredningen framkommit synpunkter från producentledet på att elproduktionsanläggningar inte ska behöva betala nättariffer överhuvudtaget. Diskussioner har förts om huruvida det är relevant att elproduktionen ska behöva betala nätkostnader eftersom det är elanvändarna som behöver distributionen av el.</P>
<P class="p391 ft26">Utredningen har erfarit att i såväl Spanien, Portugal som Tyskland betalar inte elproducenter några nättariffer alls, se kapitel 3. I samt- liga dessa länder finns det idag en stark utveckling av de förnybara kraftslagen, framför allt av vindkraft, men även solceller och biokraft. Frånvaron av nättariffer gör därmed att ersättningen för producerad energi enbart kan användas att täcka investeringskostnader och under- håll i elproduktionsanläggningen. Detta måste beaktas när man jämför den ersättning som ges till ny förnybar kraft i Sverige och dessa län- der. Det kan här tilläggas att det alltid är elanvändarna som på något sätt betalar för elproducenternas kostnader inklusive nätkostnader. Om elproducenterna betalar nätavgifter, blir därmed elanvändarnas direkta nätkostnader lägre men nätkostnaden ingår istället i kostna- den för producerad el. Nätkostnadens del av den totala elkostnaden blir dock liten. Elproducenterna betalar för nätkostnaderna genom inkomsterna från sin elförsäljning. Vad som händer om man ändrar på nättarifferna för elproducenter är att man fördelar om kostnader mellan olika grupper av elproducenter och elanvändare utan att man mellan samma grupper fördelar om intäkterna. Att elpriset ska vara lika över hela landet är ju en av den avreglerade elmarknadens viktiga fundament. Det är därmed inte möjligt att inom ramen för dagens avreglerade elmarknad, ha olika priser för olika elanvändare beroende på vilket kraftverk de köper sin el från.</P>
<P class="p294 ft46">En problematik som uppstår om man inte har nättariffer för elpro- ducenter är hur löpande kostnader för elnätens drift och investering ska täckas i ett område med mycket elproduktion relativt elför- brukning. Ett exempel är nätägaren Götene Elförening som är en ekonomisk förening. De har idag en maximal elförbrukning om cirka 50 MW och det finns planer inom deras område att ansluta mer än 80 MW vindkraft. Om man helt skulle befria elproducenterna från nättariffer i detta område skulle därmed lokalnätets elanvändare långsiktigt få betala betydligt mer då nätet måste förnyas och underhållas, om man inte samtidigt förändrar tariffsättningen mellan region- och lokalnät. Det kan nämnas att i Spanien betalar samtliga elanvändare in sina nätkostnader till elleverantörerna som vidarebe-</P>
<P class="p670 ft15">164</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p523 ft10">fordrar dem till reglermyndigheten Comisión Nacional de la Energía. Myndigheten fördelar sedan medlen mellan de olika nätägarna i för- hållande till deras kostnader. I Portugal finns endast ett distributions- företag medan man i Tyskland accepterar att de lokala nätägarna får lite olika förutsättningar beroende på mängden lokalt ansluten el- produktion. Med de geografiska förutsättningar som råder i Sverige och de skiftande förutsättningar som råder för nätägarna i landet, bedömer inte utredningen att nolltariffer för inmatning är eftersträ- vansvärt. Det kan leda till att elproduktionen byggs ut utan hänsyn till hur nätet är uppbyggt, vilket därmed leder till högre samhälls- kostnader.</P>
<P class="p524 ft8">Större omstruktureringar av elnätet</P>
<P class="p297 ft46">För effektdelen av nättariffen är praxis i Sverige att man betalar upp- åt i nätet oavsett om man tar ut eller matar in effekt, dvs. lokalnäten betalar regionnäten och regionnäten betalar Svenska Kraftnät. Just denna princip är inte lagreglerad men traditionellt har energitrans- porten i elsystemet i stor utsträckning varit från stamnät till regionnät och sedan vidare till lokalnät. Däremot ligger ju kraftverken på stamnätsnivå egentligen längre från förbrukningen än kraftverken på lokalnäten, samtidigt som kraftverk anslutna till stamnätet har betydligt lägre effektavgifter. Om man tar exemplet med en stor vindfarm som ansluts till ett lokalnät och att produktionen blir så stor att lokalnätet ibland exporterar till regionnätet så måste lokal- nätet betala för den effekt som matas in till regionnätet. Om region- nätet istället får samma effekt från stamnätet så betalar regionnätet för effektinmatningen. Ett regionnät behandlar därmed effektinmat- ning olika beroende på var den kommer från. Detta kan ibland till viss del kompenseras av nätnyttoersättningen, men långt ifrån alltid.</P>
<P class="p545 ft46">En möjlig väg för att minska nättarifferna för elproducenter skulle kunna vara att göra om tariffsystemet så att lokalnät med mycket elproduktion får betalt av regionnäten och regionnät med mycket elproduktion får betalt av Svenska Kraftnät. Denna metod skulle kunna medföra att man kan ha betydligt lägre tariffer för elprodu- center i lokalnäten utan att elanvändarna får högre tariffer i just de lokalnät som har mycket elproduktion. Att göra om tariffsystemet så att man kompenserar elnät med mycket elproduktion är troligen möjligt. Däremot skulle detta påverka ekonomin för olika nätbolag eftersom betalningsflödena mellan nätägarna skulle ändras. För när-</P>
<P class="p692 ft15">165</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft44">varande produceras cirka 100 TWh i kraftverk anslutna till stamnätet och 40 TWh i kraftverk anslutna till region- och lokalnät. Om man ändrar tariffsystemet radikalt så att nättarifferna blir signifikant lägre på region- och lokalnät skulle därmed även dessa kraftverk med 40 TWh elproduktion troligen få signifikant lägre tariffer. Detta är elproduktionsanläggningar som redan idag klarar sig ekonomiskt och det är knappast realistiskt att ändra nättariffsystemet så att en- bart nya förnybara elproduktionsanläggningar får lägre nättariffer, medan däremot dessa redan existerande anläggningar skulle behålla dagens nivå.</P>
<P class="p82 ft10">Utredningen anser dock att dagens tariffnivåer för kraftverk på lokal- och regionnätsnivåer ligger generellt sett högt jämfört med vad producenter betalar på stamnätsnivå. Detta beror bland annat på metoden att ta ut effekttariffer. För till exempel vindkraft kom- penseras inte högre effekttariff på lägre spänningsnivå med en mot- svarande höjning av ersättning för nätnytta. I dagsläget gynnas där- med elproduktion ansluten till stamnätet jämfört med produktion ansluten till lokal- och regionnät.</P>
<P class="p57 ft8">Konsekvenser av förslaget</P>
<P class="p84 ft10">Förslagets syfte är att främja en utbyggnad av ny förnybar elpro- duktion. Genom att begränsa den årliga tariffen för en viss period nås detta mål. Begränsningen till maximalt 3 öre per kWh plus fast avgift ger elproducenterna en ökad förutsägbarhet när det gäller de ekonomiska förutsättningarna för ett projekt.</P>
<P class="p292 ft46">Utredningen har fått in synpunkter på att en begränsning av nät- ägarnas tariffintäkter från elproducenter kan missgynna elanvändarna i det lokala nätet, eftersom nätägaren har möjlighet att enligt den ekonomiska regleringen ändå få in en viss mängd intäkter. Tariff- taket bedöms dock inte leda till något större missgynnande efter- som detta finns under en begränsad period. Nätanläggningen är då ny och ger endast upphov till drifts- och underhållskostnader i be- gränsad omfattning. För större utbyggnader i mindre nät, kommer en större del av nätförstärkningen att finansieras av elproducenten (eventuellt via fonden), vilket innebär att nätet kommer att förnyas utan att nätägaren behöver bekosta detta. Dessutom innebär tariff- taket att nätägarna erhåller en högre intäkt jämfört med dagsläget då många elproducenter väljer att uppföra elproduktionsanlägg- ningar med en installerad effekt om högst 1 500 kW, vilket leder till</P>
<P class="p670 ft15">166</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p127 ft10">tariffintäkter om strax över 0 öre per kWh (jämfört med förslaget här om max 3 öre per kWh) förutom den årliga kostnaden för mätning, beräkning och rapportering. Det är även fullt möjligt för nätbranschen att själva initiera en omstrukturering av nättarifferna för effekt (vem som betalar vem är inte lagreglerat) mellan olika nätägare, om man finner att vissa nätägares kunder drabbas oskäligt mycket.</P>
<P class="p388 ft26">Tariffbegränsningen gäller även i det fall inmatning av el från en produktionsanläggning medför avgift för överföring av el för nätkon- cessionshavaren för linje gentemot ledning eller ett ledningsnät som innehas av annan nätkoncessionshavare då den anslutande ledningen endast har till syfte att mata in produktion av el från en eller flera produktionsanläggningar. För koncessionshavaren för den anslutan- de ledningen kan detta innebära en viss ekonomisk risk eftersom den får en intäkt på 3 öre per kWh och en utgift på samma nivå. Därtill kommer en kostnad för förlustel. Det ska dock noteras att dessa nät endast kommer till i de fall en producent ser detta som en bättre lösning än att låta någon annan äga nätet. Det kan också på- pekas att motsvarande risk idag snarare är högre eftersom en anslu- tande elproduktionsanläggning om högst 1 500 kW enligt nuvarande regelverk inte betalar för annat än en avgift för mätning, beräkning och rapportering, samtidigt som avgiften mot befintligt nät inte är begränsad.</P>
<P class="p550 ft46">Utredningen har sammanställt tariffer för 450 befintliga elpro- duktionsanläggningar som finns i elcertifikatssystemet. Mediantariffen för dessa anläggningar är 4,00 öre per kWh. Det bör dock noteras att tarifferna i sammanställningen inte har tillämpats eftersom dessa elproduktionsanläggningar idag endast betalar den årliga kostnaden för mätning, beräkning och rapportering. Det måste även påpekas att tarifferna beräknas med olika metoder och metodvalet påverkar tariffnivån. Det finns idag ingen direkt tillsyn av vad som är ”skäli- ga” nättariffer just för elproducenter, utan skäligheten för samtliga tariffer bedöms av EMI huvudsakligen utifrån nätbolagets total- intäkter. Eftersom det inte finns någon bedömning om huruvida en viss tariff för en elproducent är skälig eller ej, går det heller inte att konstatera om en tariffbegränsning från t.ex. 4 öre per kWh (före- slagen nättariff, ej skälighetsbedömd av EMI) ner till 3 öre per kWh innebär en subvention om 1 öre per kWh eller ej. Det kan ju vid en skälighetsbedömning visa sig att en skälig tariff är just 3 öre per kWh. När det gäller underlaget till tabellen bör också noteras att utred- ningen avstått från att sålla bort andra värden än de som tydligt är</P>
<P class="p602 ft15">167</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft44">orimliga. De data som nätägarna respektive elproducenterna rappor- terat in som underlag har använts. Det kan finnas felaktiga data i materialet. Av det skälet är medianvärdet mer lämpligt att använda än medelvärdet som i detta fall ligger på 5,16 öre/kWh. Samman- ställningen redovisas i bilaga 2. Storleken på produktionsanläggning- arna i underlaget är i genomsnitt 739 kW. Observera dock att an- läggningarna kan bestå av flera enheter.</P>
<P class="p292 ft10">Trenden är tydlig att nättariffen blir relativt sett lägre ju mer el produktionsanläggningarna producerar, dvs. effektdelen i tariffen är signifikant. Större elproduktionsanläggningar ger lägre tariffer än små och anläggningar i södra Sverige har lägre tariffer än i norr. I under- laget finns fler elproduktionsanläggningar i södra Sverige än i norra, vilket beror på att det finns fler anläggningar i södra Sverige som har elcertifikat. Med fler nordliga anläggningar i underlaget skulle därmed medianvärdet öka. Det måste dock noteras att begränsnings- regeln om 3 öre per kWh gäller nya elproduktionsanläggningar vilka kan antas vara betydligt större än de som finns i registret, vilket där- med torde innebära att ordinarie nättariff för dessa nya anläggningar kommer vara i genomsnitt lägre än genomsnittet i den presenterade listan.</P>
<P class="p693 ft46">De geografiska olikheterna som innebär att ordinarie tariffer är högre i norra Sverige än i södra, beror främst på strukturen på stam- nätstariffen, eftersom en inmatning i norr innebär en avgift medan en inmatning i södra Sverige innebär en kreditering av den rörliga delen på tariffen. Detta faktum kommer att leda till att tarifferna i norr oftare kommer att begränsas till 3 öre per kWh medan de ordinarie tarifferna i södra Sverige oftare kan vara mindre än 3 öre per kWh. Den geografiska styrningen av var elproduktionen ska förläggas minskas något genom införande av detta förslag eftersom spannet mellan lägsta och högsta tariffer kommer att krympa. De ekono- miska förutsättningarna för att bygga förbättras mest för projekt i norr och de gynnas därmed. Begränsningen som kommer att finnas på lokal- och regionnät men inte på stamnätet kommer också i viss mån att styra mot att elproduktionsanläggningar ansluts mot lokal- eller regionnät. Allt detta motverkas dock av att begränsningen av tariffen endast finns under en tioårsperiod.</P>
<P class="p600 ft26">Om Riksdagen skulle fatta beslut om förändringar i certifikat- systemet, och detta skulle leda till prisökningar på certifikaten som kompenserar kostnadssänkningen för elproducenter orsakad av den föreslagna <NOBR>nättariff-begränsningen,</NOBR> så behövs inte detta undantag eftersom även nya små elproduktionsanläggningar som erhåller el-</P>
<P class="p219 ft15">168</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p523 ft46">certifikat kommer att få del i höjningen av certifikatspriset. Man måste dock beakta att ett ökat certifikatspris inkluderar en osäker- het om intäktsnivån, medan en maximerad nättariff medför en säker övre gräns. Ur ekonomisk synvinkel för framtida investerare i ny förnybar elproduktion innebär en osäker intäkt att investeraren måste lägga till en riskpremie för att denna ska motsvara en säker tariffbegränsning. Om däremot en ökning av certifikatskvoterna leder till signifikant ökade intäkter så är detta bättre än sänkta kostnader om bara ökningen är tillräckligt stor. Ökade certifikatsintäkter gäller ju alla som investerar, medan sänkta kostnader (dvs. maximerad nät- tariff) ju enbart gäller vissa anläggningar. Certifikaten har den för- delen att kostnaden för dessa sprids ut på en stor andel av de svenska elanvändarna. En tariffbegränsning kan ha den nackdelen, om inte nätbolagen ändrar sin tariffstruktur, att det bara är de lokala elanvän- darna som är i samma område som produktionsanläggningarna som får något högre nättariff. Detta beror dock mycket på hur stort nät- bolaget är. Stora nätbolag har ofta en utjämnande konsumenttariff över stora områden.</P>
<P class="p694 ft10">Svenska Kraftnät har anpassat sina producenttariffer till tariffnivån i grannländerna vilket medfört att dessa är relativt låga. Mycket talar för att det europeiska samarbetet på elhandelssidan kommer att öka ytterligare. Om detta skulle medföra att Sverige även an- passar sig till de tyska nolltarifferna för elproducenter, så måste det svenska tariffsystemet generellt ses över för att inte elproducenter på lokal- och regionnät ska missgynnas än mer jämfört med elpro- duktion på stamnätet.</P>
<P class="p363 ft46">Det är viktigt att tidpunkterna för borttagandet av nuvarande tariffbegränsning för anläggningar med en effekt om högst 1 500 kW och den nya gränsen om max 3 öre per kWh samordnas så att det inte uppstår ett glapp för vissa kraftverk då vare sig den ena eller den andra gränsen gäller. I tabell 4.8 har en analys av konsekven- serna för elproducenter och nätägare gjorts avseende ett införande av förslagen om 1 500 <NOBR>kW-gränsen</NOBR> enligt kapitel 4.4 och begräns- ningen av maximal tariff enligt kapitel 4.5. För produktionsanlägg- ningar större än 1 500 kW idrifttagna före 1 januari 2007 sker ingen förändring. Om konsekvenser för nätägare kan tilläggas att i det fall Energimarknadsinspektionens ekonomiska reglering gäller fullt ut så kommer ökade intäkter till nätägare p.g.a. att nättariffen ökar för elproducenter att medföra att elanvändarna (eller andra producenter) får lägre nättariffer. Detta eftersom Energimarknadsinspektionens reglering gäller nätägarens totala tariffinkomster och därmed inte</P>
<P class="p591 ft15">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313169x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft93">påverkas av förändrade regler för en speciell grupp. Vid lägre pro- ducenttariffer har nätägare på motsvarande sätt möjlighet att kom- pensera detta genom höjda tariffer för andra grupper. Med <NOBR>(-)</NOBR> avses möjlig negativ påverkan. (+) avser möjlig positiv påverkan.</P>
<P class="p634 ft3">Tabell 4.8 Konsekvensanalys av tarifförslagen</P>
<P class="p695 ft71">Nätägare (kostnad/intäkt kan Anläggning Elproducent föras vidare till tariffer för andra</P>
<P class="p696 ft3">grupper)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft3">≤ 1 500 kW</P>
<P class="p697 ft125">Idrifttagen före 1 januari 2007</P>
<P class="p698 ft3">≤ 1 500 kW</P>
<P class="p699 ft125">Idrifttagen efter 1 januari 2007</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft125"><NOBR>(-)</NOBR> Övergångsreglerna gör att dessa betalar en årlig avgift som motsvarar kostnaden för mätning, beräkning och rapportering fram till 2015, sedan ordinarie tariffnivå, vilket de annars inte skulle haft.</P>
<P class="p700 ft47"><NOBR>(-)</NOBR> Dessa betalar endast en årlig avgift som motsvarar kostnaden för mätning, beräkning och rapportering fram till lagförändringens genomförande. Därefter en nättariff om maximalt 3 öre/kWh plus fast avgift* i 10 år efter produktionsstart. Nättariffen kan sedan eventuellt öka vilket den inte gjort med dagens regler.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_3">
<P class="p701 ft3"><SPAN class="ft47">(+)</SPAN><SPAN class="ft127">Nätägaren erhåller en nättariff från 2015 vilket de annars inte skulle haft.</SPAN></P>
<P class="p702 ft125"><SPAN class="ft47">(+)</SPAN><SPAN class="ft128">Från lagens genomförande erhåller nätägare en nättariff om maximalt 3 öre/kWh plus fast avgift*. Nättariffen kan eventuellt öka efter 10 år vilket den inte gjort med dagens regler.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p0 ft3">> 1 500 kW</P>
<P class="p699 ft125">Idrifttagen efter 1 januari 2007</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p0 ft125">(+) Betalar ordinarie nättariff fram till lagför- ändringens genomförande. Sedan är nättariffen begränsad till maximalt 3 öre/kWh plus fast avgift* under 10 år från produktionsstart. Med dagens lag finns ingen begränsning</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_3">
<P class="p0 ft16"><NOBR>(-)</NOBR> Från lagens genomförande erhåller nätägare en nättariff om maximalt 3 öre/kWh plus fast avgift* under 10 år från produk- tionsstart. Med dagens lag erhålls ingen begränsning</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p703 ft3">* fast avgift avser den årliga avgiften som motsvarar kostnaden för mätning, beräkning och rapportering</P>
<P class="p704 ft44">Den totala konsekvensen för elproducenter respektive nätägare (nätägarens kostnader/intäkter kan eventuellt föras vidare till andra kundgrupper) beror till stor del på framtida fördelning mellan nya anläggningar större eller mindre än 1 500 kW samt vilka nättariff- nivåer som Energimarknadsinspektionen i framtiden kommer att acceptera som rimliga oavsett lagen om <NOBR>”3-öringen”.</NOBR> Vad som inte framgår av tabellen är den samhällsekonomiska vinst som görs i och med att förslaget innebär att man tar bort 1 500 <NOBR>kW-gränsen</NOBR> och att tariffbegränsningen är tidsbegränsad vilket leder att nya elpro- ducenter får ett incitament till att ansluta sig vid rätt spänningsnivå. Detta medför, bland annat, att om utredningens förslag blir lag, så kommer det byggas färre anläggningar med en effekt om högst 1 500 kW eftersom incitamentet till denna suboptimering inte finns kvar.</P>
<P class="p705 ft15">170</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313170x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p706 ft31"><SPAN class="ft31">4.6</SPAN><SPAN class="ft59">Timvis mätning, beräkning och rapportering – förslag om undantag för små elproducenter</SPAN></P>
<P class="p707 ft10"><SPAN class="ft8">Utredningens förslag: </SPAN>I 4 § lag (2003:113) om elcertifikat införs ett undantag så att produktionens fördelning över tiden inte be- höver anges för produktionsanläggningar som är anslutna till låg- spänning med en säkringsnivå om högst 63 ampere. För dessa ska schablonavräkning användas. I samma paragraf införs möjligheten för små produktionsanläggningar att själva svara för den mät- ning och rapportering som ligger till grund för tilldelningen av elcertifikat.</P>
<P class="p708 ft46">I ellagen (1997:857) införs ett undantag så att produktions- anläggningar som är anslutna till lågspänning med en säkrings- nivå om högst 63 ampere inte behöver mätas och rapporteras över tiden. För dessa anläggningar ska schablonavräkning tillämpas. Elproducenten har dock rätt att kräva timvis mätning och rappor- tering. Då har nätägaren rätt att ta betalt för detta. En elanvändare som samtidigt är elproducent samt har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere, får välja att endast betraktas som elanvändare och därmed enbart betala en abonnemangsavgift för uttag.</P>
<P class="p709 ft44"><SPAN class="ft49">Utredningens bedömning: </SPAN>Huvudskälet till att införa ett undan- tag från timvis mätning för små produktionsanläggningar är, enligt utredningen, den höga kostnad som hanteringen medför samtidigt som denna inte står i proportion till den ringa mängd el som produceras i anläggningar av denna storlek. Kostnaden för hanteringen av timvärden utgör ett avgörande hinder för att in- vesteringar i små anläggningar ska bli av och utan timvis mätning kan anläggningarna med dagens lagstiftning inte heller bli berät- tigade till elcertifikat. SERO uppskattar att det 2006 fanns 400<SPAN class="ft68">TPF</SPAN><SPAN class="ft115">17</SPAN><SPAN class="ft68">FPT </SPAN>småskaliga produktionsanläggningar som inte är anslutna till el- certifikatssystemet på grund av för höga mätnings- och rapporte- ringskostnader. Med utredningens förslag förtydligas också rättig- heten för producenter att själva stå för mätning av rapportering till elcertifikatssystemet vilket innebär att denna tjänst utsätts för konkurrens.</P>
<P class="p710 ft37"><SPAN class="ft36">17</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN><SPAN class="ft16">Elforsk rapport 06:48 </SPAN>Villkor för försäljning av el från nätanslutna solcellsanläggningar – nuläge och förbättringförslag<SPAN class="ft16">.</SPAN></P>
<P class="p711 ft15">171</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p628 ft48">Lämna förslag till den lagstiftning och det regelverk i övrigt som krävs för att ett undantag från nuvarande krav på timvis mätning, beräkning och rapportering för inmatning av el från små anläggningar för förny- bar elproduktion skall kunna införas.</P>
<P class="p512 ft10"><SPAN class="ft10">4.6.1</SPAN><SPAN class="ft82">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p84 ft10">I 3 kap. 10 § ellagen (1997:857) fastslås skyldigheten för den som har nätkoncession att mäta mängden överförd el och dess fördelning över tiden, vilket i praktiken innebär timvis mätning. Kostnaden för mätare med tillhörande insamlingsutrustning och för dess installa- tion i inmatningspunkten hos en elproducent ska debiteras elprodu- centen. Om flera sådana anläggningar är belägna i närheten av varandra och matar in el gemensamt på ledningsnätet, betraktas anläggning- arna som separata.</P>
<P class="p292 ft45"><SPAN class="ft46">I regeringens proposition (prop. 2001/02:56) </SPAN>Energimarknader i utveckling- bättre regler och tillsyn <SPAN class="ft46">föreslog regeringen att det i ellagen skulle införas en möjlighet för nätkoncessionshavare att, under vissa förutsättningar, i det enskilda fallet få undantag från kravet på mät- ning av den inmatade elens fördelning över tiden. Skälet till att införa möjligheten till undantag var följande. ”En elmätare som bara mäter mängden inmatad el är av enkel konstruktion och därför ganska billig. En elmätare som därutöver mäter inmatningens fördelning över tiden är mer komplicerad och därför dyrare både vad gäller installation och drift än den enklare typen av mätare. Dessa kost- nader ansågs av regeringen inte stå i proportion till den ringa mängd el som produceras i de små produktionsanläggningarna.” Förslaget godkändes av riksdagen (bet. 2001/02:NU9) varefter den föreslagna regleringen trädde ikraft den 1 januari 2003. Undantaget var utfor- mat på följande sätt. Endast nätkoncessionshavare fick ansöka om undantag. Ett undantag fick avse mätningen i inmatningspunkter där el från små produktionsanläggningar matas in på elnätet. I prak- tiken sker inmatning av el från små produktionsanläggningar bara på lokalnät. Sådana nät används med stöd för nätkoncession. Som små ansågs de anläggningar som har ett säkringsabonnemang om högst 200 ampere eller som kan leverera en effekt om högst 135 kW vid låg- spänning. Om undantag beviljades måste det avse samtliga sådana inmatningspunkter inom koncessionsområdet. Ärenden om undan- tag prövades av Svenska Kraftnät.</SPAN></P>
<P class="p592 ft26">Lagen om elcertifikat tillkom för att främja produktionen av elektricitet med användande av förnybara energikällor och torv (för-</P>
<P class="p514 ft15">172</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft10">nybar el). I lagens 2 kap. 4 § anges bl.a. följande villkor för tilldel- ning av elcertifikat. ”Elcertifikat får bara tilldelas för sådan el vars inmatade mängd och dess fördelning över tiden har mätts och rap- porterats till kontoföringsmyndigheten enligt de föreskrifter som meddelats av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, till- synsmyndigheten.”</P>
<P class="p388 ft46">I regeringens proposition ”Elcertifikat för att främja förnybara energikällor” (2002/03:40) föreslog regeringen att möjligheten att få dispens från kravet på mätning av inmatningens fördelning över tiden beträffande små produktionsanläggningar skulle slopas. För- slaget tillstyrktes i remissrundan av Energimyndigheten, Svenska Kraftnät, Konkurrensverket och Riksrevisionsverket medan SERO och Svensk Energi avstyrkte. Undantagsparagrafen i 3 kap. 10 a § ellagen, upphävdes sedermera genom lag (2003:117). Skälen till rege- ringens förslag att ta bort möjligheten till undantag från mätning över tiden var följande: ”I denna proposition (prop. 2002/03:40) lägger regeringen fram ett förslag till ett system med elcertifikat. Systemet syftar till att främja produktion av el med användande av förnybara energikällor, exempelvis vindkraft, solenergi och biobränslen. Kost- naderna för sådan produktion är högre än för produktion som sker med användande av traditionella energikällor, av vilka storskalig vattenkraft och kärnkraft är de viktigaste. Produktionen av el i de anläggningar som betecknas som små i mätningshänseende sker till övervägande del med användande av förnybara energikällor. Det är sådana anläggningar som kan bli undantagna från kravet på mätning av inmatningens fördelning över tiden. Av tekniska skäl måste mät- ning av inmatningens fördelning över tiden ske för att innehavaren av en produktionsanläggning skall kunna tilldelas elcertifikat. Denna ordning kan få olyckliga konsekvenser enligt följande. Om en nät- koncessionshavare beviljas undantag blir konsekvensen att samtliga de produktionsanläggningar som omfattas av undantaget inte kan bli tilldelade elcertifikat eftersom fördelningen över tiden av deras in- matning inte mäts. Följden blir att insatserna för att främja pro- duktion av el med användande av förnybara energikällor inte får avsedd omfattning. Det leder också till en snedvridning av kon- kurrensen mellan innehavarna av de små produktionsanläggningar som kan bli respektive inte kan bli tilldelade elcertifikat. Det som nu sagts lindras dock något av en bestämmelse i regleringen om undan- tag. Om en nätkoncessionshavare har beviljats ett undantag kan en enskild producent begära hos nätkoncessionshavaren att fördelningen över tiden av hans inmatning mäts trots det beviljade undantaget.</P>
<P class="p712 ft15">173</P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313173x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft46">Nätkoncessionshavaren blir då skyldig att utföra sådan mätning men producenten blir tvungen att betala dels kostnaden för den avan- cerade mätutrustning som då krävs och för dess installation, dels merkostnaden för själva mätningen. Elproducenten kan då visserligen bli tilldelad elcertifikat men konkurrensen blir snedvriden på grund av de kostnader som producenten sålunda blir tvungen att betala. Dessa kostnader drabbar inte elproducenter som matar in el på ett elnät där nätkoncessionshavaren inte har beviljats undantag. I sist- nämnda fall tas nämligen dessa kostnader ut via nättariffen, varigenom samtliga kunder på nätet bidrar till dessa kostnader. Även i detta fall blir alltså konkurrensen mellan producenterna snedvriden. De små producenterna hamnar också i en situation som svårligen kan accepteras. Vad gäller deras möjlighet att bli tilldelade elcertifikat eller att bli det utan att själva behöva betala nämnda kostnader blir den helt beroende av nätkoncessionshavarens ställningstagande i frågan om han skall ansöka om undantag eller ej. Detta ställnings- tagande kan producenterna inte påverka.”</P>
<P class="p713 ft8">Remissinstansernas synpunkter på förslaget om slopande av dispensmöjligheten</P>
<P class="p403 ft46">Statskontoret ansåg i sitt remissvar att regeringsskrivelsen saknade underlag för att bedöma om tekniska skäl förelåg för att kräva tim- vis mätning för att erhålla elcertifikat. Naturvårdsverket menade att man alternativt borde överväga att släppa kravet på mätning och behålla dispensmöjligheten. Målet borde enligt verket vara att minska samhällets kostnader för produktion av förnybar el. Myndigheten menade att det inte finns behov av mätning över tiden eftersom det är den totala mängden producerad el som är underlag för certifikats- tilldelning och inte tidpunkten för elens produktion. Energimyn- digheten tillstyrkte visserligen regeringens förslag men ville även uppmärksamma regeringen på de förslag angående mätning och rapportering som redovisas i myndighetens rapport <SPAN class="ft45">Månadsvis av- läsning av elmätare</SPAN><SPAN class="ft68">TPF</SPAN><SPAN class="ft69">18</SPAN><SPAN class="ft68">FPT</SPAN>. Svensk Energi skrev i sitt remissvar att man inte delade uppfattningen att det fanns tekniska skäl till att produk- tion av el måste timmätas för att kunna erhålla elcertifikat. Mer kost- nadseffektiva metoder kan, enligt Svensk Energi läggas till grund för tilldelningen av elcertifikat. SERO krävde i sitt remissvar att dispens fortfarande skulle kunna ges från kravet på timvis mätning</P>
<P class="p714 ft16"><SPAN class="ft36">18</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>(Dnr <NOBR>00-00-3003).</NOBR></P>
<P class="p295 ft15">174</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p523 ft46">av inmatad el samt att denna dispens även skulle kunna sökas av kraft- verksägaren och inte som nu enbart av nätägaren. Som ett av skälen angav man de anläggningar där en fast telefonianslutning skulle bli mycket dyr samtidigt som det mobila telenätet saknar täckning där kraftstationen ligger. SERO menade att den inmatning som kommer från dessa kraftverk är så liten att den vida överträffas av felmätningar från större anläggningar. Istället för att slå ut dessa anläggningar genom att kräva timvis mätning borde månadsvis avläsning och rap- portering accepteras. Den extra kostnad som denna hantering orsa- kar Svenska Kraftnät borde enligt SERO affärsverket bjuda på som Good Will.</P>
<P class="p389 ft10"><SPAN class="ft10">4.6.2</SPAN><SPAN class="ft82">Utredningens förslag</SPAN></P>
<P class="p297 ft46">Utredningen föreslår att det i ellagen och lagen om elcertifikat in- förs ett undantag från kravet på mätning över tiden för produktions- anläggningar som är anslutna till lågspänning med en säkringsnivå om högst 63 ampere. För dessa beräknas istället mängden överförd el och dess fördelning över tiden dels preliminärt (preliminär schablon- beräkning), dels mäts den slutliga mängden överförd el och beräknas dess fördelning över tiden (slutlig schablonberäkning). Samtidigt vill utredningen lyfta fram möjligheten för små produktionsanlägg- ningar att själva svara för den mätning och rapportering som ligger till grund för tilldelningen av elcertifikat. Små elproducenter ska även fortsättningsvis kunna få produktionen mätt över tiden och nätföretaget har då rätt att ta betalt för detta. Samtidigt föreslås en mekanism för att begränsa mätkostnaden för elanvändare som sam- tidigt är elproducent och har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere. En elanvändare som samtidigt är elproducent, och har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere, får välja att endast betraktas som elanvändare och därmed enbart betala en abonne- mangsavgift för uttag För inköp/försäljning av el gäller månadsmedel- värden och vid nettoproduktion under en månad så är ersättningen för denna produktion en avtalsfråga med respektive elhandlare på samma sätt som kostnaden för elinköpen.</P>
<P class="p556 ft26">Utredningen bedömer att undantaget från timvis mätning bör införas skyndsamt och prioriterat. Eftersom förslaget inte har något egentligt samband med utredningens övriga förslag kan detta vid be- hov hanteras separat. Utredningen har föreslagit att bestämmelsen träder ikraft den 1 juli 2009. Om undantaget emellertid införs före</P>
<P class="p715 ft15">175</P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313175x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft46">denna tidpunkt kommer det att finnas behov av övergångslösningar för vissa elproducenter. Vid detta datum kommer alla elkunder i landet att ha fjärrinsamlade mätvärden, månadsvis eller timvis. Fram till dess finns det anläggningar som avläses manuellt en gång per år. Elproducenter som inte ska timmätas ska istället månadsmätas enligt utredningens förslag. Om det införs före den 1 juli 2009 så kan det finnas inmatningskunder som ännu inte fått fjärrinsamling. Dessa kunder borde idag ha timinsamlade mätvärden men det finns de som inte har det. Problemet gäller endast ett fåtal elproducenter och en- ligt elnätsföretagen finns det godtagbara lösningar för dessa.</P>
<P class="p360 ft10"><SPAN class="ft10">4.6.3</SPAN><SPAN class="ft82">Utredningens överväganden</SPAN></P>
<P class="p361 ft26">Begreppet <SPAN class="ft122">fördelning över tiden </SPAN>avser i praktiken timvis mätning<SPAN class="ft66">TPF</SPAN><SPAN class="ft77">19</SPAN><SPAN class="ft66">FPT</SPAN>, dvs. kravet på mätning avser inmatad energi per timme. Timvis mät- ning är grunden för elmarknadens uppbyggnad. När elanvändaren handlar el från en producent, ofta via en elhandlare, så är det i praktiken konsumtionen per timme som används. 8 kap. 4 § ellagen (1997:857) säger följande om balansansvaret: ”En elleverantör får bara leverera el i uttagspunkter där någon har åtagit sig det ekono- miska ansvaret för att det nationella elsystemet tillförs lika mycket el som tas ut i uttagspunkten (balansansvar).” Det så kallade balans- ansvaret innebär därmed att elleverantören måste hålla en balans per timme vilket kräver att såväl produktion som konsumtion måste mätas eller uppskattas per timme.</P>
<P class="p716 ft46">Gränsen 63 ampere för små <SPAN class="ft45">elproducenter </SPAN>är satt utifrån att inte heller <SPAN class="ft45">elanvändare </SPAN>med en säkringsnivå om högst 63 ampere behöver mätas och rapporteras timvis, utan det räcker med s.k. schablonmät- ning. Det är också så att för elproducenterna över denna nivå bedöms värdet av den förväntade produktionen vara av den storleksordningen att kostnaden för timmätning inte utgör ett avgörande hinder. På konsumtionssidan använder man för elanvändare med liten konsum- tion i praktiken uppskattade värden istället för uppmätta värden. Detta omfattar cirka 5,2 miljoner elanvändare vilka står för en bety- dande andel av den totala elkonsumtionen i landet. För närvarande har många en energimätare som enbart läses av med längre mellan- rum, men från år 2009 ska samtliga elanvändare ha en mätare som läses av månadsvis. Uppskattade timvärden erhålls genom att nät-</P>
<P class="p717 ft16"><SPAN class="ft36">19</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Prop. 2002/03 :40, se även Förordning (1999:716) om mätning, beräkning och rappor- tering av överförd el.</P>
<P class="p308 ft15">176</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313176x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft10">bolagen (som är ansvariga för mätningen) kombinerar uppmätta, aggregerade timvärden (t.ex. från en transformator som matar ett helt bostadsområde) med uppgifter om årskonsumtionen hos de olika elanvändarna samt schabloner för deras förbrukning, fördelat över året, veckan och dygnet. Schablonerna skiljer sig inte mellan t.ex. villor och lägenheter.</P>
<P class="p388 ft26">En gräns om 63 ampere motsvarar vid trefas lågspänning en maxi- mal effekt om 43,5 kW. För en installerad effekt som är större än denna nivå kommer därmed timmätning att vara ett krav. Antag t.ex. ett vattenkraftverk med installerad effekt 50 kW och en utnyttj- ningstid om 3 850 timmar per år (dvs. 3 850 kWh/kW per år, vilket är årlig beräknad medianproduktion i vattenkraftverk enligt certifi- katsregistret januari 2007), så erhålls en energiproduktion på 50*3 850 = 192 500 kWh. Med ett elpris på 40 öre per kWh erhålls en årlig intäkt på 77 000 kronor (+ elcertifikat under de första 15 åren). De kostnader för timmätning som nämns nedan, dvs. <NOBR>3–5</NOBR> 000 kronor per år motsvarar <NOBR>4–6</NOBR> procent av årsintäkten från elförsäljningen. Detta gör att marginalpåverkan (dvs. om man ska öka effekten från 43,5 kW trots att det medför kostnad för timmätning) bedöms ha liten betydelse. Dessutom uppstår vinster med timmätning på så sätt att man kan få bättre betalt vid vissa timmar än vid andra. Sam- mantaget bedöms gränsen om 63 ampere som rimlig.</P>
<P class="p718 ft26">Det är självfallet en fördel, rent beräknings- och hanterings- mässigt, om så mycket som möjligt uppmäts istället för uppskattas. Uppskattningar är som regel behäftade med fel vilka senare måste rättas till. På senare år har exempelvis ett stort antal husägare in- vesterat i berg- och jordvärmepumpar där en elpatron är nödvändig för riktigt kalla dagar då värmepumpen inte räcker till. Hur detta fungerar, dvs. den ökade variationen i elanvändningen vid låga utom- hustemperaturer p.g.a. värmepumpar, är något som nätbolagen saknar detaljinformation om idag. Det finns också villaägare som går över från oljeeldning till berg- eller jordvärme vilket ger (olika beroende på värmepumpsdimensionering) ännu högre elförbrukning särskilt när det är riktigt kallt (även där elpatron). I dagsläget<SPAN class="ft66">TPF</SPAN><SPAN class="ft77">20</SPAN><SPAN class="ft66">FPT </SPAN>finns minst 100 000 småhus som använder berg/jord/sjövärmepump. Det bety- der att cirka 100 000 konsumtionsanläggningar inte timmäts, sam- tidigt som det kan vara relativt stora avvikelser mellan uppskattade och verkliga timvärden.</P>
<P class="p719 ft16"><SPAN class="ft36">20</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Statistiska Meddelanden, EN 16 SM 0604, 7 procent av alla småhus.</P>
<P class="p565 ft15">177</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p598 ft46">I den ordning som rådde då det, under en kort tidsperiod, fanns möjlighet till dispens från kravet på mätning och rapportering av inmatad el över tiden var det <SPAN class="ft45">endast nätkoncessionshavaren </SPAN>som kunde ansöka om detta. Vid samma tidpunkt som denna möjlighet infördes lades en proposition om elcertifikat varvid mätning över tiden blev ett krav för tilldelning. Detta skapade en situation då vissa små- skaliga elproducenter uppfyllde kraven för elcertifikat medan de som levererade till en nätägare som ansökt om dispens från mätning över tiden skulle bli tvungna att kräva särskild hantering hos nätägaren med höga kostnader som följd. Detta skapade en ohållbar konkur- renssituation. Det som orsakade detta förhållande var emellertid lagen om elcertifikat med sitt krav på timvis mätning.</P>
<P class="p293 ft46">Det tycks, att döma av remissvaren på den skrivelse som före- gick lagen om elcertifikat, finnas delade meningar om behovet av timvis mätning för tilldelning av elcertifikat. Detta eftersom det till- delas efter den totala mängden producerad el. Från Svenska Kraftnäts sida har emellertid tekniska skäl framförts för att även de små- skaliga producenterna ska timmätas. SvK har bl.a. framfört att det blir problem i små mätområden och att det blir avvikelser i avräk- ningssystemen som i efterhand måste fördelas tillbaka timme för timme efter en icke känd förbrukningsprofil på ett rättvist sätt. Utredningen har istället bedömt att samhällets intresse i att främja småskalig förnybar elproduktion motiverar en särskild hantering även om den skulle vara förknippad med vissa samhälleliga kostna- der. Utredningen har i direktivet fått uppdrag att utforma ett regel- verk för undantag från nuvarande krav på timvis mätning för små- skaliga producenter av förnybar el. Utredningen uppfattar det även som önskvärt att dessa producenter med undantagsmöjligheten ska kunna bli berättigade till elcertifikat. Det är viktigt för ekonomin i t.ex. mindre solcellsanläggningar att även dessa kan få elcertifikat.</P>
<P class="p578 ft10">Det kan nämnas att i samtliga de fyra länder som utredningen studerat, dvs. Portugal, Spanien, Tyskland och Storbritannien, finns ett undantag för småskalig produktion gällande kravet på timmät- ning eller motsvarande.</P>
<P class="p720 ft10">Motiven till förslagen kan sammanfattas på följande sätt:</P>
<P class="p72 ft10"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft118">Att införa ett undantag för små producenter rörande krav på tim- vis mätning innebär att väga kostnaden för timvis mätning mot nyttan av densamma. Enligt den information som utredningen har tagit del av har det inte kunnat påvisas några stora kostnader för att ta bort kravet på timvis mätning.</SPAN></P>
<P class="p74 ft15">178</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313178x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p721 ft10"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft129">I det läget att man i framtiden får in betydligt större mängder små- skalig produktion (mindre än 63 A) i elsystemet är det möjligt att ta upp frågan igen. I dagsläget är kravet på timvis mätning ett klart hinder för utbyggnad av lokal småskalig förnybar produk- tion.</SPAN></P>
<P class="p187 ft10">Angående förslaget att inte ha timmätning på småskalig produktion, här definierad som produktion ansluten till lågspänning och en säk- ring om högst 63 ampere har bland annat följande frågeställningar framförts till utredningen:</P>
<P class="p120 ft8">”Inför kostnadstak för timmätningen”</P>
<P class="p354 ft44">Förslaget om att ta bort kravet på timvis mätning är föranlett av att dessa mätningskostnader fullständigt slår ut ekonomin i små pro- duktionsanläggningar eftersom bara mätningen för de minsta pro- duktionsanläggningarna kostar mer än produktionens värde. Som illustration följer här ett räkneexempel: Antag att man sätter upp 10 kvadratmeter solceller på taket med 10 procent systemverknings- grad. Detta ger en toppeffekt på 1,2 kW<SPAN class="ft130">DC</SPAN><SPAN class="ft68">B B </SPAN>och en årsproduktion på cirka 1 000 kWh<SPAN class="ft68">B</SPAN><SPAN class="ft130">AC</SPAN>.<SPAN class="ft68">B </SPAN>Värdet för elanvändare i form av minskning av inköpt el är 1 100 kronor per år vid ett totalt elpris (elinköp + nät- avgifter + skatter och avgifter) på 1,10 kronor per kWh. I dagsläget överstiger kostnaden för timvis mätning, beräkning och rapportering värdet av produktionen. Nätbolagen uppger att det inte är just mät- ningen som är dyr utan ansvaret för att alla timdata för ett helt år ska vara korrekta<SPAN class="ft68">TPF</SPAN><SPAN class="ft115">21</SPAN><SPAN class="ft68">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p13 ft10">Bland andra solelproducenterna har till utredningen gett uttryck för att även om schablonmätning tillämpas kan den mätavgift som nätbolaget debiterar bli för hög. Att begära provning av avgiften hos EMI ses inte som en praktisk och framkomlig väg, man före- språkar därför ett takpris.</P>
<P class="p209 ft70">Det kan nämnas att det fanns ett kostnadstak för timmätning före 1999 men det togs bort när kravet på timmätning slopades för de mindre kunderna.</P>
<P class="p722 ft41"><SPAN class="ft36">21</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Prisuppgifter till utredningen 2007: 3 600 kr/år+ moms (Vattenfall), 800 kr/år + moms (Fortum) (2 860 kr/år + moms vid > 63 A), 3 700 kr/år + moms (E.ON) och 1 625 kr/år + moms (Mälarenergi). Fortum hävdar dessutom att 800 SEK per år inte är en kostnads- riktig avgift utan den valda nivån ska ses som en subventionering av småskalig förnybar elproduktion.</P>
<P class="p580 ft15">179</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313179x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p598 ft46">En alternativ lösning som har framförts till utredningen är att ett takpris bör införas istället för att ta bort timmätningen för små elproducenter eftersom man anser att timmätningen i sig har ett stort värde. Problemet med denna lösning är att merkostnaden för den timvisa mätningen då får bäras av nätbolaget och till syvende och sidst hamnar denna kostnad på elanvändarna i form av högre nät- avgifter (se tabell 4.9). En sådan kostnad måste då vara motiverad utifrån samhällsekonomiska skäl. Utredningen har inte funnit dessa skäl vara tillräckligt stora. Kravet på månadsmätning hos 5,2 miljoner elanvändare (med en säkring på högst 63 A, dvs. frånvaron av krav på timvis mätning), torde enligt utredningen skapa en betydligt större osäkerhet i systemet än vad ett fåtal (vilket vi antar att det under överskådlig tid handlar om) mindre produktionsanläggningar kan orsaka. I det fall tillväxttakten för småskalig förnybar elproduk- tion skulle bli så hög att elproduktionsvolymen riskerar att skapa problem ur balanssynpunkt bör frågan om återinförande av krav på timvis mätning åter tas upp till diskussion. Vid denna volym har förmodligen även kostnaden för mätutrustning och hantering av mätvärden sjunkit till mer acceptabla nivåer.</P>
<P class="p723 ft3">Tabell 4.9 Jämförelse mellan Vattenfalls årskostnader (2004) för schablon- mätning respektive timmätning för olika kundkategorier</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td217"><P class="p302 ft3">Schablonmätning <NOBR>16-63</NOBR> A, ett räkneverk</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p332 ft3">360 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td217"><P class="p302 ft3">Schablonmätning, <NOBR>16-63</NOBR> A, två räkneverk</P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p332 ft3">560 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td80"><P class="p302 ft39">Schablonmätning, <NOBR>80-200</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td210"><P class="p22 ft3">A, ett räkneverk</P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p332 ft3">660 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td80"><P class="p302 ft39">Schablonmätning, <NOBR>80-200</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td210"><P class="p22 ft3">A, två räkneverk</P></TD>
<TD class="tr16 td63"><P class="p332 ft3">860 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td80"><P class="p302 ft39">Timmätning, lågspänning</P></TD>
<TD class="tr16 td210"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr16 td63"><P class="p332 ft39">4 900 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td80"><P class="p302 ft39">Timmätning, högspänning</P></TD>
<TD class="tr0 td210"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr0 td63"><P class="p332 ft39">7 000 kr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td218"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td211"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td103"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p724 ft3">Källa: Vattenfall <NOBR>(720-2003-8986),</NOBR> <NOBR>2004-02-11,</NOBR> skrivelse till Statens Energimyndighet Angående prövning av mätavgifter för mindre elproduktionsanläggningar avseende Vattenfall Eldistribution AB.</P>
<P class="p395 ft26">Ovanstående tabell är hämtad från Vattenfalls redovisning till Energi- myndigheten år 2004 av mätavgifter för mindre elproduktionsanlägg- ningar. En annan mindre elproducent<SPAN class="ft66">TPF</SPAN><SPAN class="ft77">22</SPAN><SPAN class="ft66">FPT </SPAN>har till utredningen upp- visat tre offerter från mätföretag som erbjuder sig att timmäta för 1 034, 2 140, respektive 3 000 kronor per år (exklusive moms). Enligt uppgifter från SERO<SPAN class="ft66">TPF</SPAN><SPAN class="ft77">23</SPAN><SPAN class="ft66">FPT </SPAN>som baseras på en offert från Rejlers skulle</P>
<P class="p725 ft16"><SPAN class="ft36">22</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Enligt uppgifter från Thomas Sandberg, SERO, <NOBR>2007-09-25.</NOBR> <SPAN class="ft36">23</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Christer Söderberg, SERO, <NOBR>2007-09-21.</NOBR></P>
<P class="p308 ft15">180</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p568 ft93">mätvärdeshämtning per månad ge en årskostnad på <NOBR>5–600</NOBR> kronor vilket överensstämmer relativt väl med Vattenfalls uppgifter.</P>
<P class="p601 ft44">Utredningen gör ingen egen bedömning av rimligheten i ovan- stående belopp utan dessa ska ses som exempel på de kostnads- bedömningar som enskilda nätföretag gör. Sammanställningen visar dock, menar utredningen, tydligt på den fördyring som timmätning innebär jämfört med schablonmätning. För produktionsanläggningar som är anslutna till lågspänning med en säkringsnivå om högst 63 ampere innebär timmätning (enligt Vattenfalls kostnadsredovis- ning) en fördyring på 4 <NOBR>340–4</NOBR> 540 kronor (beroende på antal räkne- verk). Även om ett pristak för mätningen skulle införas kvarstår denna fördyring som då får fördelas mellan uttagskunderna i form av högre nättariffer.</P>
<P class="p388 ft10">Nätföretagens tariffer för timmätning har varit föremål för pröv- ning vid Energimyndigheten vid ett antal tillfällen. Deras beslut har i flera fall överklagats vidare av nätföretagen vilket har lett till ett antal domar i Länsrätten. Energimyndigheten har i sin tur överklagat Länsrättens dom hos Kammarrätten där ärendena nu ligger för av- görande och därigenom vägledande domar. Utredningen har tagit del av tre domar i Länsrätten (Södermanland) som gäller årsavgifter för timmätning på 4 200 kronor per år exklusive moms vilka Energi- myndigheten i sina beslut har ändrat till mellan 138, 138 respektive 208 kronor per år exklusive moms. Länsrätten har sedan i sina domar fastslagit att en skälig tariff för timmätning ligger på mellan 1 900 och 3 240 kronor per år exklusive moms, i dessa tre fall. Samtliga domar är överklagade till Kammarrätten men är ännu inte avgjorda där.</P>
<P class="p517 ft8">”Timvis mätning viktigt för effektfrågan”</P>
<P class="p354 ft46">Effektfrågan handlar om kraftsystemets möjlighet att klara av situa- tioner med mycket hög elförbrukning. Vid dessa situationer är det viktigt att prissignalen når ut till samtliga aktörer (producenter och elanvändare) så att de har möjlighet att få betalt för åtgärder just vid den timme då detta är aktuellt. Detta är självfallet en viktig fråga och det vore klart önskvärt om framför allt elanvändare ges denna möjlighet då det har stor betydelse för att möta ovanliga situationer med hög efterfrågan. Det finns många studier som visar att det finns en stor outnyttjad potential bland elanvändarna. I det fall som utredningen analyserar handlar det dock om små elproducenter. I</P>
<P class="p692 ft15">181</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313181x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft46">praktiken rör det sig framför allt om solceller, vindkraft och småskalig vattenkraft. För solceller och vindkraft gäller att marginalkostnaden är synnerligen låg och att det är tillgången på primärenergi, dvs. vinden eller solinstrålningen, som styr produktionen. Detta innebär att produktionen blir oberoende av priset eftersom dessa kraftslag alltid försöker producera så mycket som det går. Att ha timvis mät- ning skulle därmed inte påverka produktionens nivå. Vad gäller småskalig vattenkraft är det i princip möjligt att vissa av dessa skulle kunna ha ett magasin där man väljer att producera vid timmar med hög efterfrågan, dvs. högt pris. Det kan dock inte röra sig om några större mängder. Om detta är lönsamt för vattenkraftverkets ägare så har denne möjlighet att välja sådan mätning.</P>
<P class="p726 ft44">Det finns ett visst motstånd mot att avskaffa kravet på timmät- ning för små elproducenter. Ett av skälen som anförs är att förutsätt- ningen för det schablonavräkningssystem som tillämpas i Sverige är att all inmatning till ett nät är timmätt, liksom all utmatning till andra nät. Man menar att eftersom allt som matas in i näten timmäts ger det en exakt kontroll på energimängderna per timme, även om inte uttagen timmäts. Förbrukningsprofilen i varje område skulle då vara exakt rätt varje timme. Slopas kravet på timmätt inmatning, så ger det endast uppskattade totala värden på energin och därmed på förbrukningsprofilen. Detta kan försvåra balansavräkningen, men borde med hänsyn till mätfel och dylikt inte vara ett allvarligt problem.</P>
<P class="p293 ft44">Eon har till utredningen redovisat vad konsekvenserna skulle kunna bli av att ett antal mindre produktionsanläggningar övergår till schablonmätning istället för timmätning. Man uppmärksammar att förbrukningsprofilen, som ligger till grund för gällande andels- tal, såsom den räknas ut idag i enlighet med gällande föreskrifter, inte kommer att stämma om inte all produktion timmäts. Det åligger Energimarknadsinspektionen att se över föreskrifterna samt allmänna råden<SPAN class="ft68">TPF</SPAN><SPAN class="ft115">24</SPAN><SPAN class="ft68">FPT </SPAN>om mätning, beräkning och rapportering så att de reflek- terar behovet av anpassning till förekomsten av <NOBR>icke-timmätt</NOBR> pro- duktion som ett resultat av utredningens förslag.</P>
<P class="p294 ft26">Engångskostnaden för att utveckla SAP (som bl.a. används av Eon för balansavräkning) till en ny form av schablonavräkning med produ- center beräknas för Eons del till cirka 100 000 kronor. Denna kost- nad kan givetvis skilja sig åt mellan olika nätföretag men storleks- ordningen torde kunna räknas i hundratusentals kronor och inte</P>
<P class="p727 ft16"><SPAN class="ft36">24</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om mätning, beräkning och rappor- tering av överförd el; STEMFS 2007:5.</P>
<P class="p308 ft15">182</P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313182x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p728 ft26">miljoner. Företrädarna för elnätsföretagen upplever denna kostnad som rimlig och motiverad. Ett annat alternativ, i områden där detta inte är möjligt (t.ex. områden med mycket småskalig elproduktion och få uttagskunder), är att nätbolaget sätter in timavläsning men endast tar betalt för månadsavläsning. Enligt Eons beräkningar blir kostnaden i ett område med 300 småskaliga anläggningar som följer:</P>
<P class="p729 ft3">Tabell 4.10 Konsekvenserna av att sätta in timavläsning men ta betalt för månadsavläsning</P>
<P class="p730 ft3">Antal anläggningar: 300</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr6 td219"><P class="p22 ft3">Timavläsning (cirka 1 200 * 300)</P></TD>
<TD class="tr6 td128"><P class="p23 ft39">360 000 kr/år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td219"><P class="p22 ft3">Månadsavläsning (cirka 150 ’ 300)</P></TD>
<TD class="tr6 td128"><P class="p24 ft47">45 000 kr/år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td219"><P class="p22 ft3">Merkostnad för nätföretaget</P></TD>
<TD class="tr19 td128"><P class="p23 ft39">315 000 kr/år</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p574 ft3">Källa: Marcus Östrell Energicontrolling/Nätavräkning E.ON Elnät Sverige AB<SPAN class="ft34">TPF</SPAN><SPAN class="ft60">25</SPAN><SPAN class="ft34">FPT</SPAN></P>
<P class="p446 ft10">Utredningen är av den övertygelsen att om dagens avräkningssystem inte har några brister, dvs. det fungerar utmärkt, trots att vissa an- vändargrupper inte är timmätta, så bör det även fungera om vissa producenter inte heller timmäts, eftersom deras produktion mot- svarar en betydligt mindre energimängd än den för icke timmätta elanvändare.</P>
<P class="p731 ft46">Det har också framförts att det ur administrationskostnadens synvinkel är lönsamt att timmäta eftersom avräkning och handha- vande av timmätvärdena är enkel. Från nätbolagens sida har det till utredningen getts en helt annan bild nämligen att hanteringen av timmätvärdena är betydligt dyrare än månadsvärden. Det är i stort sett inte någon kostnadsskillnad på mätare som klarar timmätning, jämfört med mätare som endast klarar månadsmätning. Kostnadsskill- naden för elnätsbolagen består dels av kostnaden för kommunikation (varje dag istället för en gång i månaden och ibland sker kommuni- kationen i annat system, t.ex. GSM, istället för det ordinarie insam- lingssystemet) dels av administration av mätserier. Administrationen för elnätsbolagen av timserier dagligen är enligt bolagen själva betyd- ligt kostsammare än administrationen av månadsvärden månatligen. Värdet av timmätning för små producenter har även lyfts fram i utredningen. Värdet skulle ligga i att eftersom producenten kan få betalt efter det rätta värdet och inte bara som ett vägt medelpris.</P>
<P class="p732 ft41"><SPAN class="ft36">25</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Tabellen visar ej de totala kostnaderna för mätningen men visar att det skiljer sig mellan timvis och månadsvis hantering (tabellen visar den del av kostnaderna som nätavräkning inom EON exponeras för i sin interna redovisning).</P>
<P class="p733 ft15">183</P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft93">Genom utredningens förslag har emellertid en producent möjlighet att välja timmätning om värdet av en sådan överstiger kostnaden.</P>
<P class="p514 ft8">”Timvis mätning viktigt för att minimera avräkningsfel”</P>
<P class="p521 ft46">Som beskrivits ovan används idag ett schablonsystem för icke tim- mätta elanvändare. Om man dessutom tillåter ett antal mindre pro- ducenter att inte använda timvis mätning kommer det att resultera i större fel i avräkningen. De kostnader som större avräkningsfel inne- bär bör emellertid ställas i relation till de besparingar som månadsvis i stället för timvis mätning innebär. Om man investerar i solceller så bör deras produktion vara relativt enkel att schablonberäkna. Solcellers produktionsfördelning över året är mycket väl kartlagd. Vill man vara noggrannare kan man även beakta solinstrålningen. Det är dock tveksamt om detta är motiverat ur kostnadssynpunkt. På dagens elmarknad är det tveksamt om man inom ett antal år kom- mer få så stora mängder el från solceller att det på ett signifikant sätt påverkar nätområdenas balanser. När det gäller småskalig vind- kraft (detta gäller även solceller) är en trolig framtida marknad el- användare som huvudsakligen använder produktionen för egen kon- sumtion. Det finns idag inget krav på att denna konsumtion ska mätas timvis. Det är svårt att se att kostnaderna för de extra avräkningsfel orsakade av vindkraftens variationer på ett avgörande sätt skulle på- verka nätbolagets kostnader för att hantera detta. För vattenkraftverk kan det i större utsträckning finnas separata inmatningar till nätet, dvs. produktion som inte direkt används för egen konsumtion. Det är fortfarande relativt små energimängder som matas in. Som exempel kan en enskild anläggning om 63 ampere lågspänning som årspro- duktion mata in energi motsvarande konsumtionen i ett par elupp- värmda småhus. Det är svårt att se att detta på ett avgörande sätt skulle påverka nätägarens kostnader. En mycket central faktor är också att Svensk Energi som företräder nätägarna ser positivt på ett undantag från krav på timvis mätning.</P>
<P class="p734 ft93">Det kan enligt uppgift även finnas specialfall med mycket små schablonberäkningsområden där förbrukningsprofilen skulle bli oanvändbar om inte produktionen är timmätt. Utredningen menar att det för samtliga områden där det finns såväl produktion som konsumtion som inte är timmätt måste båda gruppernas timvärden uppskattas utifrån tillgänglig information. De energimängder som det kan bli fråga om för små elproducenter ger betydligt mindre fel</P>
<P class="p599 ft15">184</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313184x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p639 ft10">än de som idag accepteras för områden med enbart icke timmätta elanvändare.</P>
<P class="p735 ft31"><SPAN class="ft31">4.7</SPAN><SPAN class="ft59">Förslag om beaktande av nätförluster på regionnät vid tariffsättning</SPAN></P>
<P class="p618 ft26"><SPAN class="ft122">Utredningens förslag: </SPAN>På regionnät ska en elproduktionsanlägg- nings påverkan på nätförlusterna beräknas som dess marginella påverkan på förlusterna, dvs. enligt samma metod som idag tilläm- pas av Svenska Kraftnät på stamnätsnivå. Detta föreslås regleras genom elförordningen (1994:1250) och att nya föreskrifter med- delas avseende metoden för genomförandet.</P>
<P class="p736 ft48">Lämna förslag till generella, icke diskriminerande riktlinjer enligt vilka ersättning kan bestämmas vid inmatning av el, från mindre elproduk- tionsanläggningar.</P>
<P class="p288 ft10"><SPAN class="ft10">4.7.1</SPAN><SPAN class="ft82">Utredningens överväganden</SPAN></P>
<P class="p354 ft26">Utredningsdirektivet anger att generella riktlinjer ska utarbetas, en- ligt vilka ersättning kan bestämmas vid inmatning av el från <SPAN class="ft122">mindre </SPAN>elproduktionsanläggningar. Eftersom lagstiftningen är generell och utredningen föreslår ett borttagande av de särskilda reglerna om nättariffer för mindre elproduktionsanläggningar, har utredningen valt att föreslå riktlinjer för alla elproduktionsanläggningar, oavsett storlek, men dock enbart för regionnät där detta förslag direkt speglar förslaget om kanaltariffer för regionnät.</P>
<P class="p296 ft10"><SPAN class="ft10">4.7.2</SPAN><SPAN class="ft82">Utredningens förslag</SPAN></P>
<P class="p387 ft26">Utredningens förslag innebär att energidelen av nätnyttoersättningen för elproduktionsanläggningar anslutna till regionnät, beräknas som den marginella påverkan på elnätets förluster dvs. enligt samma metod som idag tillämpas av Svenska Kraftnät. Om resultatet av beräkningarna blir en förlustminskning ska elproduktionsanlägg- ningen tillgodogöras denna genom en nätnyttoersättning. I de fall beräkningarna leder till en förlustökning, tillkommer denna som en del i nättariffen. Förslaget innebär i detta avseende ingen förändring</P>
<P class="p715 ft15">185</P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p123 ft10">jämfört med dagens regelverk i ellagen 3 kap 15 §. Nättariffer för område och linje för inmatning av elproduktion behandlas för övrigt i kapitel 4.5.</P>
<P class="p61 ft10">Syftet med förslaget är att få till stånd en likartad och rättvis be- räkning av förlusterna på regionnät samt att elproducenter anslutna till region- respektive stamnät behandlas på ett likartat sätt. Genom att fastställa en metod för hur beräkningarna ska genomföras ökar också transparensen.</P>
<P class="p292 ft46">Svenska Kraftnät har inom ramen för utredningen beräknat marginalförlustkoefficienter för alla regionnätspunkter. Utredningen föreslår att Svenska Kraftnät får i uppdrag av regionnätsägarna att genomföra beräkningarna för alla regionnätsföretag fortsättningsvis. Syftet är att få en likartad behandling samt en enhetlig metod. För- utsättningen är att alla nätägare skickar in all behövlig information till Svenska Kraftnät, som årligen genomför beräkningarna. För att uppnå en stabil och förutsägbar nivå på nätnyttoersättningen (alter- nativt nättariffen), föreslås att nätägarna använder sig av ett rullande treårsgenomsnitt av resultaten. Eftersom regionnäten är starkt kopp- lade till stamnätet med i många fall parallelldrift mellan region- och stamnät, är det nödvändigt att beakta stamnätsdata och samtliga regionnät samordnat för att kunna beräkna den marginella påverkan på förlusterna i varje punkt. Det är bara Svenska Kraftnät som formellt har tillgång till dessa data och därmed kan göra dessa be- räkningar. Vad de kan ansvara för är framtagandet av koefficienterna för de marginella förlusterna i varje punkt. Det är dock regionnäts- företagen som är ansvariga för sina tariffer som bygger på dessa koefficienter. Det är även regionnätsföretagen som är ansvariga för sina egna nätdata.</P>
<P class="p578 ft10">Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Energimark- nadsinspektionen meddelar närmare föreskrifter om beräkningen av ersättning. Beräkningsmetoden föreslås regleras genom en ny före- skrift.</P>
<P class="p283 ft10"><SPAN class="ft10">4.7.3</SPAN><SPAN class="ft82">Dagens regelverk och praxis</SPAN></P>
<P class="p84 ft10">I 3 kap 15 § <NOBR>1–3:e</NOBR> stycket ellagen (1997:857) står det: Innehavare av en produktionsanläggning har rätt till ersättning av den nätkonces- sionshavare till vars ledningsnät anläggningen är ansluten. Ersätt- ningen skall motsvara</P>
<P class="p737 ft15">186</P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p738 ft10"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft52">värdet av den minskning av energiförluster som inmatning av el från anläggningen medför i nätkoncessionshavarens ledningsnät, och</SPAN></P>
<P class="p672 ft10"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft52">värdet av den reduktion av nätkoncessionshavarens avgifter för att ha sitt ledningsnät anslutet till annan nätkoncessionshavares ledningsnät som blir möjlig genom att anläggningen är ansluten till ledningsnätet.</SPAN></P>
<P class="p739 ft44">I praktiken innebär det att för en elproduktionsanläggning som är ansluten till regionnätet (dvs. ett nät som är anslutet till stamnätet), får denna elproduktionsanläggning ersättning för förlustminskning- en i regionnätet (första punkten) samt minskade förluster på stam- nätet (andra punkten). Detta eftersom Svenska Kraftnäts tariffer mot regionnäten avspeglar regionnätens energikonsumtions (eller - produktions) marginella påverkan på förluster på stamnätet.</P>
<P class="p79 ft10">För elproduktionsanläggningar anslutna till lokalnät (dvs. nät som inte är anslutna till stamnät utan till regionnät) är dock situationen annorlunda. Detta beror på att regionnätens tariffer mot lokalnäten inte har något krav på sig att vara kostnadsriktiga avseende mar- ginell påverkan på förluster. Antag en 130/20 kV transformator där 130 <NOBR>kV-sidan</NOBR> är ansluten till ett regionnät och 20 <NOBR>kV-sidan</NOBR> är ansluten till lokalnätet. Om man ansluter på 130 <NOBR>kV-sidan</NOBR> blir därmed för- lusterna i region- och stamnät korrekt beaktade. Om man däremot ansluter på 20 <NOBR>kV-sidan</NOBR> beror det helt på vilken tariffkonstruktion som regionnätsägaren valt för lokalnäten. Enligt lagen ska dessa vara desamma för samtliga uttagspunkter med samma anslutningsspän- ning, vilket därmed inte ger korrekt styrsignal till elproduktion i lokalnäten.</P>
<P class="p524 ft8">Beräkningsmetoden</P>
<P class="p354 ft26">All överföring av el påverkar elnätets förluster. Förlusterna är pro- portionella mot strömmen i kvadrat vilket gör att elproduktion närmare elanvändarna har en relativt stor påverkan på förlusterna.</P>
<P class="p611 ft26">Svenska Kraftnät har idag en energitariff som avspeglar elkon- sumtionens respektive elproduktionens påverkan på förlusterna. Detta medför att man får en korrekt tariff avseende olika anläggningars relativa ”nettonytta” för elsystemet, dvs. hur mycket av olika an- läggningars elproduktion som kommer fram till elanvändaren. Utred- ningen ser inga hinder, utan enbart fördelar med att denna struktur</P>
<P class="p565 ft15">187</P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p123 ft10">används även på regionnätsnivå. Dock kan den leda till ökade kost- nader för hantering av data till beräkningarna.</P>
<P class="p385 ft45"><SPAN class="ft46">Marginalförlustkoefficienten bestäms enligt följande: </SPAN>marginella förluster = [(förluster utan P) – (förluster med P)]/P<SPAN class="ft46">. ”Förluster utan P” avser förlusterna i hela elnätet när man inte gör någon föränd- ring i en given anslutningspunkt. ”Förluster med P” avser förlusterna i hela elnätet när man ökar effektinmatningen med effekten P i anslutningspunkten. Inmatning i en anslutningspunkt (dvs. P>0) balanseras genom att skala upp elförbrukningen i resten av Norden. Uttag i en anslutningspunkt (dvs. P<0) balanseras genom att skala upp elproduktionen i resten av Norden. Marginalförlustkoefficien- ten bestäms sedan som genomsnittet när man beräknar de marginella förlusterna med positivt respektive negativt P. När Svenska Kraftnät har räknat ut koefficienterna har man räknat på att en förändring i inmatad och uttagen effekt P sker i anslutningspunkterna. Beräk- ningarna har gjorts med P lika med 20 MW på 400 kV nät, 5 MW på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft46">70–300</SPAN></NOBR><SPAN class="ft46"> kV nät respektive 2 MW på </SPAN><NOBR><SPAN class="ft46">0–69</SPAN></NOBR><SPAN class="ft46"> kV nät. Utredningen anser att valda nivåer på parametern är relevanta i sammanhanget.</SPAN></P>
<P class="p600 ft46">Positiva värden på marginalförlustkoefficienterna innebär debi- tering vid inmatning medan negativa värden innebär kreditering. För beräkning av de marginella förlustkoefficienterna på regionnäten så har Svenska Kraftnät gjort en preliminär uppskattning inom ramen för denna utredning. Detta innebär att det finns en preliminär upp- skattning av marginalförlustkoefficienterna. Dessa kan sedan användas på precis samma sätt som Svenska Kraftnät använder marginalför- lustkoefficienterna för sina egna nättariffer.<SPAN class="ft68">TPF</SPAN><SPAN class="ft69">26</SPAN><SPAN class="ft68">FPT </SPAN>Det kan bli mycket höga förlustkoefficienter i vissa fall vid radiella ledningar. Svenska Kraftnät har för sina tariffer satt en gräns på att marginalförlust- koefficienten max kan vara +/- 10 procent. Utredningen anser att en motsvarande gräns bör gälla för regionnäten.</P>
<P class="p293 ft10">Energidelen i nätnyttoersättningen är med denna metod kost- nadsneutral ur nätägarens synvinkel. Ett kraftverk i regionnätet får ju betalt för sin marginella påverkan på elnätets förluster (inklusive påverkan på stamnätets förluster vid stamnätstariffen). Alternativt får de betala i nättariffen vid positiv förlustkoefficient.</P>
<P class="p740 ft16"><SPAN class="ft36">26</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>För mer information om detta se ”Prislista för stamnätet”, Svenska Kraftnät.</P>
<P class="p295 ft15">188</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313188x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p622 ft8">Nätnyttoersättning på lokalnät</P>
<P class="p387 ft44">Utredningen har diskuterat olika möjligheter för hur en metod att beräkna nätnyttoersättning i lokalnäten kan se ut. Slutsatsen har blivit att föreslagna metoder antingen är för detaljerade och administra- tivt betungande eller alltför schabloniserade och leder till felaktiga resultat. Det finns ett uttalat önskemål från såväl nätägare som el- producenter att få klara regler för hur dessa beräkningar ska gå till. Samstämmigheten är dock inte lika stor när man diskuterar detaljerade förslag, inte ens inom varje kollektiv. Det har inom denna utred- nings snäva tidsramar inte funnits möjlighet att ta fram detaljerade förslag för nätnyttoersättning på lokalnät och dessutom göra en konsekvensanalys av dessa för såväl framtida elproducenter som nät- ägare.</P>
<P class="p516 ft26">Däremot kan ett lokalnätsföretag anslutet mot regionnätet använda regionnätets marginella förlustkoefficienter som utgångspunkt vid beräkning av nätnyttoersättning för lokalnätets elproducenter.</P>
<P class="p741 ft31"><SPAN class="ft31">4.8</SPAN><SPAN class="ft59">Avbrottsersättning till elproducenter</SPAN></P>
<P class="p742 ft10">Inget förslag lämnas avseende skadestånd eller avbrottsersätt- ning till elproducenter.</P>
<P class="p743 ft48">Utvärdera om det nuvarande regelverket för förnybar elproduktion skapar hinder för en storskalig utveckling och utbyggnad av den förny- bara elproduktionen. Bedöms förändringar av regelverket krävas skall utredaren lämna sådana förslag.</P>
<P class="p288 ft10"><SPAN class="ft10">4.8.1</SPAN><SPAN class="ft82">Utredningens överväganden</SPAN></P>
<P class="p297 ft10">Om man är elanvändare och blir bortkopplad p.g.a. ej fungerande elnät har man enligt ellagen rätt till avbrottsersättning. Ett syfte med detta regelverk är att ge nätägaren ett incitament att upprätthålla en hög tillförlitlighet i sitt elnät.</P>
<P class="p174 ft26">Utredningen har blivit kontaktad av ägare till elproduktions- anläggningar med önskemål om att se över regelverket avseende skadestånd och avbrottsersättning. Frågan är om det finns skäl för att reglerna för avbrottsersättning som gäller för elanvändare även ska gälla för elproducenter. Med en kostnad för nätägaren vid even-</P>
<P class="p692 ft15">189</P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft93">tuellt näthaveri får denna ett incitament att se till att ledningen inte havererar. Detta leder till att nätägarens krav på redundans i nätet ökar vilket ökar kostnaderna för nätinvesteringen. Utredningen frågar sig om det är önskvärt att införa denna ändring.</P>
<P class="p393 ft46">Vid diskussioner inom utredningens expertgrupp har den här frågan ansetts vara liten samt att det är ovanligt med problem efter- som avbrott på ledningar ofta är väl samplanerade mellan nätägaren och elproducenten. Frågan kan istället ses som ett argument för att tillåta att anslutningsledningar tillhör elproduktionsanläggningen eftersom elproducenten då själv har ansvar för sitt eget nät. Detta skulle kunna bli fallet om det förslag som utredningen hänskjuter till Energinätsutredningen om <SPAN class="ft45">enskild ledning </SPAN>införs efter ytterligare bearbetning. Å andra sidan har åsikten framkommit att man skulle kunna lösa frågan genom att föreskriva att samma regler för ersätt- ning ska gälla för både inmatnings- och uttagspunkter vid avbrott i nättillgängligheten. Men det finns också en möjlighet att teckna av- brottsförsäkringar, där man efter en karenstid kan få full ersättning för förlorade kWh från försäkringsbolaget.</P>
<P class="p60 ft10">Det befintliga regelverket för avbrottsersättning tillkom för att skydda elanvändare, inklusive näringsidkare. Av detta kan man dra slutsatsen att det inte är givet att lagstiftaren är villig att utöka reg- leringen. Inom utredningen är också den allmänna meningen att det är bättre att lösa frågan genom frivilliga avtal eller försäkringar, än att utarbeta tvingande regler.</P>
<P class="p292 ft46">Svenska Kraftnät har i sin vindkraftsutredning enligt reglerings- brev 2007 öppnat upp för 1100 MW ledig kapacitet på radiella led- ningar i norra Sverige. Detta är gjort under vissa förutsättningar. Ett nytt regelverk måste skapas för att hantera mothandel på radiella ledningar. Ett visst överabonnemang tillåts på radiella ledningar, upp till den gräns där mothandelskostnaden är lika med intäkterna från nyetableringen. Störningar i nätet eller planerade avbrott, t.ex. under- håll på ledningen, kan innebära begränsningar av överföringskapa- citeten eftersom man i dessa situationer inte tillämpar mothandel utan istället begränsar all ansluten elproduktion på den radiella led- ningen relativt i förhållande till sin anslutna kapacitet. En avbrotts- ersättning för elproducenter skulle leda till avsevärda ekonomiska konsekvenser, t.ex. vid stora näthaverier. Det skulle också vara svårt att utveckla ett regelverk som motverkar marknadsspekulation. Om en avbrottsersättning till producenter skulle bli aktuell skulle där- med förslaget om ett visst överabonnemang leda till ekonomiska risker för Svenska Kraftnät vilka snarast motverkar detta förslag,</P>
<P class="p585 ft15">190</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313190x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr18 td191"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p22 ft39">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p639 ft10">vilket ju har som syfte att öka mängden ansluten förnybar produk- tion utan att bygga ut näten.</P>
<P class="p744 ft10">Sammantaget finner utredningen att frågan bör lösas via avtal eller försäkringar, snarare än via ett utökat regelverk.</P>
<P class="p353 ft31"><SPAN class="ft31">4.9</SPAN><SPAN class="ft59">Effektbegränsning</SPAN></P>
<P class="p745 ft10">Inget förslag lämnas avseende effektbegränsning.</P>
<P class="p743 ft48">Utvärdera om det nuvarande regelverket för förnybar elproduktion skapar hinder för en storskalig utveckling och utbyggnad av den förny- bara elproduktionen. Bedöms förändringar av regelverket krävas skall utredaren lämna sådana förslag.</P>
<P class="p288 ft10"><SPAN class="ft10">4.9.1</SPAN><SPAN class="ft82">Utredningens överväganden</SPAN></P>
<P class="p515 ft44">En frågeställning har uppkommit inom utredningen om det skulle kunna finnas behov av att se över frågan om effektbegränsning. Med effektbegränsning avses att inmatad maxeffekt från en elproduk- tionsanläggning begränsas genom att teckna ett mindre nätabonne- mang än elproduktionsanläggningens maxeffekt.</P>
<P class="p388 ft46">En nätägare kan ha möjlighet att ta emot en viss effekt utan att göra (större) nätinvesteringar i ett område. När en elproducent vill ansluta en kraftanläggning som innebär att denna maxeffekt över- skrids måste därmed inmatad effekt kunna begränsas. Elproducenten ska kunna göra sin investering och komma överens med nätägaren om att begränsa anläggningens effekt tills en nätinvestering ökat kapaciteten. Tillfälliga abonnemang kan tecknas vid behov.</P>
<P class="p67 ft70">Vid diskussioner i utredningens expertgrupp har det framkommit att det finns en fungerande praxis redan idag, varför inget förslag lämnas.</P>
<P class="p746 ft15">191</P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<P class="p747 ft58"><SPAN class="ft56">5</SPAN><SPAN class="ft57">Ekonomiska och andra konsekvenser av förslagen</SPAN></P>
<P class="p748 ft31"><SPAN class="ft31">5.1</SPAN><SPAN class="ft59">Förutsättningar för konsekvensbeskrivningen</SPAN></P>
<P class="p749 ft10">Kommittéförordningen</P>
<P class="p750 ft8">Kommittéförordningen (1998:1474) innehåller bestämmelser om kostnadsberäkningar och andra konsekvensberäkningar. Om för- slagen i ett betänkande påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda ska en beräkning av dessa konsekvenser redovisas i betänkandet. Om för- slagen innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt ska även dessa redovisas. När det gäller kostnadsökningar och intäktsminsk- ningar för staten, kommuner eller landsting, ska kommittén föreslå en finansiering (14 § kommittéförordningen). Om förslagen i ett betänkande har betydelse för den kommunala självstyrelsen ska kon- sekvenserna i det avseendet anges i betänkandet. Detsamma gäller när ett förslag har betydelse för brottsligheten och det brottsföre- byggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrens- förmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheten att nå de integrationspolitiska målen (15 § kommittéförordningen).</P>
<P class="p751 ft31"><SPAN class="ft31">5.2</SPAN><SPAN class="ft59">Ekonomiska konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p752 ft10"><SPAN class="ft10">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft82">Konsekvenser för värdmyndigheten för elnätsinvesteringsfonden</SPAN></P>
<P class="p750 ft8">Förslaget om inrättandet av en elnätsinvesteringsfond (kap. 4.1) innebär att en myndighet ska utses vilken ska stå som värd för det särskilda beslutsorgan som ska administrera och förvalta fonden.</P>
<P class="p753 ft15">193</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Ekonomiska och andra konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">Detta beräknas kräva utökade personalresurser med totalt en hel- tidsanställd (kan delas mellan ordinarie personal). Utöver detta upp- kommer kostnader för sammanträden, resor och arvoden för be- slutsorganet samt kostnader för kapitalförvaltning. Totalt kommer detta att kräva ett tilläggsanslag till den berörda myndigheten på 2 till 3 miljoner kronor enligt utredningens bedömning.</P>
<P class="p283 ft10"><SPAN class="ft10">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft82">Konsekvenser för Energimarknadsinspektionen</SPAN></P>
<P class="p84 ft8">Förändringar i regelverket runt koncessionshanteringen leder till delvis förändrad handläggning för EMI. Det kommer att leda till en förenklad process i vissa fall och en viss ökad arbetsbörda i andra fall. Om det interna nätet inom en elproduktionsanläggning undan- tas från koncessionsplikt minskar antalet ärenden som Energimark- nadsinspektionen ska hantera. Däremot kan förslaget om lättnader i kraven på en koncessionshavare leda till att det inkommer fler an- sökningar, särskilt i inledningsskedet när lagförändringarna genom- förs. Sammantaget bedömer utredningen att förändringen kommer att bli liten.</P>
<P class="p82 ft8">I utredningens förslag om begränsad nättariff för nya anlägg- ningar för produktion av förnybar el betonas att Energimarknads- inspektionen bör ges resurser och ett tydligt uppdrag att se över tariffstrukturen. Det kommer att kräva tid och resurser att utarbeta en metodik för tillsyn av nättarifferna för produktionsanläggningar, särskilt med hänsyn till efterföljande rättsprocesser. Utredningen uppskattar kostnaden till <NOBR>2–3</NOBR> miljoner kronor per år. En höjning av nätövervakningsavgiften bör därför bli aktuell för att täcka dessa kostnader.</P>
<P class="p59 ft8">Utredningens förslag om månadsmätning för små producenter i kapitel 4.6 samt klarare regler för beräkning av nätnyttan på region- nät i kapitel 4.7 kan förväntas leda till att mängden överklaganden minskar vilket underlättar EMI:s arbete, dock endast marginellt.</P>
<P class="p275 ft10"><SPAN class="ft10">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft82">Konsekvenser för nätföretagen</SPAN></P>
<P class="p71 ft8">Konsekvenserna för nätägarna varierar i många fall beroende på geo- grafi och hur förutsättningarna är för att uppföra nya elproduktions- anläggningar i området. Koncessionsförslagen innebär för en områdes- koncessionär att det interna nätet inom en elproduktionsanläggning</P>
<P class="p74 ft15">194</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr18 td220"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td221"><P class="p22 ft47">Ekonomiska och andra konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft8">oftare kommer att ägas av elproducenten. Därmed betraktas en elproduktionsanläggning med flera enheter som <SPAN class="ft10">en </SPAN>sammanhållen anläggning. För nätägaren innebär det att anslutningspunkten och punkten där mätning sker, förflyttas. I stället för flera mätpunkter, i t.ex. en vindkraftpark, blir det bara en. Utredningen uppfattar att detta inte är negativt för nätägaren. Tvärtom kan diskussionerna mellan nätägare och elproducent om den tekniska lösningen på elnätet inom elproduktionsanläggningen bli tidsödande vilket man slipper med denna konstruktion.</P>
<P class="p79 ft8">Förslagen i kapitel 4.4 och 4.5 som berör nättariffnivåerna på- verkar de nätföretag som har anslutit eller kommer att ansluta för- nybara elproduktionsanläggningar inom sitt koncessionsområde. Efter år 2015 kommer de befintliga elproduktionsanläggningarna med en effekt om högst 1 500 kW få betala full ordinarie nättariff, vilket leder till ökade intäkter för nätägarna. Det övriga kundkollek- tivet kan då få en lägre nättariff. När det gäller nya anläggningar för produktion av förnybar el kan den begränsade tariffnivån innebära att intäkterna minskar för vissa nätägare. Denna minskade intäkt kommer i så fall att tas in från kundkollektivet i övrigt, dvs. elanvän- dare och elproducenter som inte berörs av förslaget om begränsad tariff. Detta förutsatt att inte elnätsbranschen genomför en omför- delning av nättarifferna mellan elnätsföretagen vid större installation- er av lokal produktion. Förslagen avseende nättariffnivåerna kommer att innebära att nätägarna måste utarbeta nya inmatningstariffer, vilket kommer att ta resurser i anspråk, speciellt för de nätägare som inte har så mycket erfarenhet av produktion inom sitt område. Tarifferna för elanvändarna kommer också att behöva justeras. Hur detta sker beror mycket på den överordnade ekonomiska regleringen. För regionnätsägare leder även förslaget om marginalförlustberäk- ning i kapitel 4.7 till att nya rutiner måste utarbetas.</P>
<P class="p268 ft8">Förslaget om nätnyttoberäkningar för regionnät leder till ett ökat åtagande för Svenska Kraftnät eftersom de föreslås får i uppdrag av regionnätsägarna att genomföra beräkningarna. Ur resurssynpunkt är dock denna lösning mer ekonomisk jämfört med om varje nät- ägare själva ska genomföra beräkningarna. För Svenska Kraftnät skulle förslaget innebära att man en gång per år tar emot uppgifter från regionnätsägarna, gör beräkningarna utifrån dessa och vidare- befordrar resultatet tillbaka till regionnätsägarna. För regionnäts- företagen innebär förslaget införande av en ny rutin vilket initialt innebär merarbete. Å andra sidan är det en enhetlig metod som kräver en begränsad arbetsinsats när rutinen är inarbetad.</P>
<P class="p541 ft15">195</P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Ekonomiska och andra konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p503 ft8">Utredningens förslag (kap. 4.6)om undantag från timvis mätning för små elproducenter innebär att nätföretagen måste utforma sina system för att hantera en ny form av schablonavräkning med pro- ducenter (finns för konsumenter tidigare). Engångskostnaden för att utveckla SAP (Eons datorsystem för balansavräkning) beräknas för Eons del till cirka 100 000 kronor. Denna kostnad kan givetvis skilja sig åt mellan olika nätföretag men storleksordningen torde kunna räknas i hundratusentals kronor och inte miljoner. Ett annat alternativ, i områden där detta inte är möjligt (t.ex. områden med mycket småskalig elproduktion och få uttagskunder), är att nätbolaget sätter in timavläsning men endast tar betalt för månadsavläsning. Enligt Eons beräkningar blir den årliga merkostnaden i ett område med 300 småskaliga anläggningar drygt 300 000 kronor. En enklare hantering utan krav på timmätning bör leda till totalt sett lägre kostnader för nätbolagen. De är redan idag vana att för konsumen- ter enbart hantera månadsvärden.</P>
<P class="p754 ft8">De branschgemensamma råden ”Administrativa riktlinjer för elnätsanslutningar” bör fungera som ett stöd i processen, särskilt för mindre nätföretag med ringa erfarenhet av nya anslutningar av el- produktionsanläggningar.</P>
<P class="p60 ft8">Bland lokalnätsföretagen finns en mängd små företag. De berörs av förslagen i stort sett på samma sätt som de stora elnätsföretagen men det finns vissa skillnader. De små företagen har ofta lättare att styra om sina rutiner. Däremot finns det ofta mindre resurser att lägga på förändringsarbetet. Utredningen bedömer att fasta rutiner och klara regler är något som välkomnas av de små elnätsföretagen. Detta eftersom de slipper lägga ner mycket arbete på att bevaka, ut- reda samt utarbeta egna rutiner och metoder. Detta gäller t.ex. ut- arbetandet av nättariffer. På den negativa sidan kan begränsningen av nättariffer tillsammans med en ökande andel förnybar elproduk- tion, för ett litet nätföretag innebära återkommande revideringar av nättarifferna för sina kunder. Detta eftersom några tillkommande elproduktionsanläggningar i ett litet nätkoncessionsområde kan få stort genomslag på den totala kostnadsbilden för företaget.</P>
<P class="p360 ft10"><SPAN class="ft10">5.2.4</SPAN><SPAN class="ft82">Konsekvenser för små företag</SPAN></P>
<P class="p84 ft33">Koncessionsförslagen kommer att leda till delvis förbättrade eko- nomiska förutsättningar för små elproducentföretag. Vid genom- förandet av ett byggprojekt är tidsaspekten viktig. En trimning av</P>
<P class="p132 ft15">196</P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr18 td220"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td221"><P class="p22 ft47">Ekonomiska och andra konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft8">processerna ger därför förbättrade förutsättningar. Förslaget om att Energimarknadsinspektionen vid koncessionshandläggningen endast ska behöva pröva nätägarens och ledningens lämplighet för de fall miljöprövningen är gjord i annan instans, är en del i att snabba upp processerna. Eftersom lokaliseringsfrågan redan har behandlats i annan instans bör ”risken” vara liten att koncessionsbeslutet över- klagas.</P>
<P class="p110 ft8">Förslaget om möjlighet att lätta på kraven som ställs på en kon- cessionshavare, innebär att administrationen minskar för dem som har koncession för en anslutningsledning till en elproduktionsan- läggning. På sikt hoppas utredningen att Miljöprocessutredningens arbete som förhoppningsvis utmynnar i en samordnad tillståndsans- ökansprocess, kommer att leda till att det blir enklare att admi- nistrera och ansöka om tillstånd för en elproduktionsanläggning.</P>
<P class="p352 ft8">De branschgemensamma råden ”Administrativa riktlinjer för elnätsanslutningar” är ett stöd i processen även för producenter, särskilt för små företag med liten erfarenhet. Syftet med riktlinjer- na är att processerna ska flyta bättre, att parterna ska veta vad som förväntas av dem och att minska risken för samarbetssvårigheter.</P>
<P class="p209 ft8">De ekonomiska förutsättningarna försämras vid det föreslagna borttagandet av den reducerade nättariffen för småskalig elproduk- tion, dvs. anläggningar med en effekt om högst 1 500 kW. Utred- ningen bedömer dock att de ekonomiska förutsättningarna är till- räckligt bra för ”normalproducerande” anläggningar. Utredningen har sett exempel på anläggningar som producerar väldigt lite eller ingen el alls. För dessa anläggningar blir en övergång till ordinarie tariffer kostsam. För ägare av nya anläggningar med en effekt om högst 1 500 kW kommer ekonomin att försämras eftersom de kom- mer att bli tvungna att betala upp till 3 öre mer per producerad kWh jämfört med dagsläget. Däremot innebär det föreslagna regelverket att nya producenter kan välja den mest rationella storleken oavsett om den är mindre eller större än 1 500 kW.</P>
<P class="p189 ft8">Utredningen föreslår undantag från timvis mätning för små el- producenter samt möjlighet till nettomätning och nettodebitering. Detta innebär en avsevärd förenkling och kostnadsbesparing för de allra minsta produktionsanläggningarna. I synnerhet innebär detta att ett avgörande hinder för solcellsproduktion försvinner och i viss mån vindelproduktion i s.k. gårdskraftverk. Försäljningen av denna typ av anläggningar väntas öka kraftigt.</P>
<P class="p110 ft8">När det gäller konsekvenser för små elnätsföretag har dessa be- handlats under 5.2.2.</P>
<P class="p595 ft15">197</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313196x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Ekonomiska och andra konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p755 ft10"><SPAN class="ft10">5.2.5</SPAN><SPAN class="ft82">Konsekvenser för elanvändare</SPAN></P>
<P class="p58 ft8">Den förslagna elnätsinvesteringsfonden (kap. 4.1) ska finansieras via en fondavgift i förhållande till nätkundernas elkonsumtion. Utred- ningen har gjort ett försök till uppskattning av fondens kapital- behov vilket redovisas i tabellen nedan. Det är dock svårt att sia om de kostnader som kommer att gälla i framtiden. Det bör betonas att detta enbart är räkneexempel utifrån den utbyggnadstakt som bedöms rymmas inom det nuvarande elcertifikatssystemets ramar. Om inte dessa projekt blir av så är det troligt att andra kommer till i deras ställe. Den totala omfattningen är dock begränsad genom elcertifi- katskvoten. Uppgifterna som ligger till grund för beräkningarna avser endast vindkraft eftersom det är där det största behovet av elnäts- förstärkningar är att vänta. De projekt som ingår är hämtade från Svensk Vindkraft som typexempel. Utredningen har gjort egna efter- forskningar om vad dessa skulle medföra i form av anslutningskost- nader. Enligt detta exempel skulle en utbyggnad av knappt 8 TWh vindkraft medföra ett kapitalbehov på knappt 300 miljoner kronor mellan åren 2008 och 2012.</P>
<P class="p756 ft3">Tabell 5.1 Kapitalbehov för elnätsinvesteringsfonden</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64">
<TR>
<TD class="tr37 td222"><P class="p302 ft86">Kostnad mkr/år</P></TD>
<TD class="tr37 td223"><P class="p182 ft131">Kostnad öre/kWh för nätkund</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td224"><P class="p22 ft107"> </P></TD>
<TD class="tr30 td225"><P class="p22 ft107"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td222"><P class="p302 ft73">2009: 8</P></TD>
<TD class="tr24 td223"><P class="p757 ft73">0,01</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td222"><P class="p302 ft83">2010:36</P></TD>
<TD class="tr16 td223"><P class="p757 ft83">0,02</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td222"><P class="p302 ft73">2011:0</P></TD>
<TD class="tr0 td223"><P class="p757 ft73">0,00</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td222"><P class="p302 ft73">2012: 231,6</P></TD>
<TD class="tr16 td223"><P class="p757 ft73">0,15</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td222"><P class="p302 ft73">Genomsnitt</P></TD>
<TD class="tr16 td223"><P class="p757 ft73">0,05</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td224"><P class="p22 ft103"> </P></TD>
<TD class="tr34 td225"><P class="p22 ft103"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p276 ft8">Avgiften för nätkunden skulle då under dessa år bli i snitt 0,05 öre per kWh eller cirka 10 kronor per år för en normalstor eluppvärmd villa (20 000 kWh/år). Utredningen har själv inte gjort någon be- dömning av vilka planerade elproduktionsanläggningar som beräk- nas bli byggda. Utredningen vill heller inte uttala sig om vilka pro- jekt som kommer att bli aktuella för att få medel från fonden.</P>
<P class="p60 ft8">Elkonsumenterna kan förhoppningsvis kompenseras för den ökade nätkostnaden som fonden innebär genom en ökad tillgång på för- nybar el i första hand. I andra hand genom en större press på elcerti- fikatspriset och i ett senare skede (om mer samhällsekonomiskt utbyggd produktion av förnybar el leder till ökad politisk acceptans</P>
<P class="p688 ft15">198</P>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr18 td220"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td221"><P class="p22 ft47">Ekonomiska och andra konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft8">av höjd elcertifikatskvot) till en ökad tillgång på förnybar el och därmed större press på elpriset. Sammantaget är syftet med fonden att konsumenterna ska få en lägre totalkostnad. Visserligen orsakar fonden vissa kostnader men utan fonden skulle kundernas kostnad bli väsentligt högre. Detta eftersom samtliga certifierade produk- tionsanläggningar får ta del av en höjning av elcertifikatspriset. Det högre elcertifikatspriset är egentligen avsett för att vissa anlägg- ningar med dyra nätanslutningar ska kunna anslutas.</P>
<P class="p79 ft8">Utredningen har utarbetat förslagen om förändringar av konces- sionsplikten och kraven som ställs på en koncessionshavare, med den föresatsen att inga negativa konsekvenser ska uppkomma för elanvändarna. Undantaget från koncessionsplikt för det interna nätet inom en elproduktionsanläggning gäller inom begränsade ytor där det inte finns skäl för elanvändare att ansluta sig mot elnätet. För de fall där det finns elanvändare inom det begränsade området, kan det vara mindre lämpligt med ett undantag från koncessionsplikten. Om det ändå i undantagsfall ansluts elanvändare mot ett konces- sionsfritt nät, sker detta genom ett civilrättsligt avtal eftersom Energi- marknadsinspektionen endast utövar tillsyn mot koncessionsplik- tiga nät. Tillsyn mot icke koncessionspliktiga nät sker endast efter anmälan.</P>
<P class="p758 ft8">Utredningen har överlåtit till Energinätsutredningen att utreda frågan om enskild linje vidare. Tanken med koncession för enskild linje är dock att den ska vara enskild, dvs. det är endast lämpligt med den typen av koncession i områden där det inte finns andra an- slutande elanvändare eller elproducenter. Därför bör detta förslag ha en mycket begränsad påverkan på nätkunderna.</P>
<P class="p67 ft8">Borttagandet av den reducerade nättariffen för småskaliga elpro- ducenter tillsammans med den föreslagna begränsningen av nättariffen till maximalt 3 öre per kWh kan leda till konsekvenser för kunder. I områden med många befintliga småskaliga elproduktionsanläggningar får idag kundkollektivet dela på den kostnad som elproduktions- anläggningarna orsakar men inte behöver betala för p.g.a. nättariff- begränsningen för produktionsanläggningar om högst 1 500 kW. Övergångsbestämmelserna gäller enligt förslaget fram till år 2015 och efter denna tidpunkt kommer elproducenterna att betala ordinarie tariff. Förutsatt att de totala kostnaderna för att driva elnätet för- delas på alla inmatnings- och uttagskunder kommer de övriga kunderna i detta område att genomgående få lägre nättariff. Skill- naden är i de flesta fall marginell, men i områden med extremt stor andel småskalig elproduktion kan skillnaden vara betydande. Elnäts-</P>
<P class="p591 ft15">199</P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Ekonomiska och andra konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">utredningen (SOU 2000:90) beräknade att de reducerade tarifferna på Gotland ledde till att lokalnätskunderna fick betala <NOBR>10–20</NOBR> pro- cent högre nättariff p.g.a. de 139 vindkraftverk som då var i drift och som omfattades av regelverket. Idag finns cirka 160 vindkraft- verk på Gotland. Efter övergångsbestämmelsernas sluttidpunkt bör elanvändarna på Gotland alltså att få en betydande tariffminskning. Även för områden där det kommer att byggas nya anläggningar med en effekt om högst 1 500 kW, kommer nätägarna att få ökade intäkter vilka kan leda till sänkta tariffer för elanvändarna.</P>
<P class="p82 ft8">Å andra sidan kan förslaget om begränsning av nättariffen till maximalt 3 öre per kWh innebära en viss ökning av nättarifferna för elanvändarna i områden med goda förutsättningar för utbyggnad av ny elproduktion där anläggningarna är större än 1 500 kW. Detta gäller i de fall där ordinarie tariff skulle ha hamnat på över 3 öre per kWh. Mellanskillnaden mellan 3 öre per kWh och den ordinarie tariffen kommer då att tas ut av kundkollektivet, om inte nätbransch- en omfördelar sina nättariffer mellan elnätsföretagen i dessa fall. Konsekvenserna begränsas dock av att tarifftaket ligger förhållande- vis högt jämfört med den reducerade tariffen för småskaliga elpro- duktionsanläggningar som råder idag. Nätägarens kostnader täcks alltså i betydligt högre grad jämfört med om elproduktionsanlägg- ningar med en effekt om högst 1 500 kW skulle ha anslutits enligt nuvarande förutsättningar. Konsekvenserna begränsas också av att tidsperioden inskränks till att gälla under de första tio åren då underhållskostnaderna bedöms vara små för ett nybyggt elnät.</P>
<P class="p754 ft8">Utredningens förslag om undantag från timvis mätning för små elproducenter samt möjlighet till nettodebitering innebär efterläng- tade förenklingar för de elanvändare som önskar producera el. Det är framförallt de allra minsta produktionsanläggningarna, producenter för husbehov, som har efterfrågat denna kostnadsbesparing och förenkling av hanteringen. Utredningen gör bedömningen att detta framförallt gynnar solcellsproducerad el och vindelproduktion från s.k. gårdskraftverk. För något större anläggningar så utgör inte kost- naden för mätning något avgörande hinder i dag. Genom att ett betydande hinder för egen produktion av el för egen konsumtion försvinner innebär detta även en mycket viktig pedagogisk signal att det går att göra något åt den egna klimatpåverkan genom in- vesteringar i förnybar elproduktion i hemmet.</P>
<P class="p759 ft15">200</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr18 td220"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td221"><P class="p22 ft47">Ekonomiska och andra konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p617 ft10"><SPAN class="ft10">5.2.6</SPAN><SPAN class="ft82">Konsekvenser för statens budget</SPAN></P>
<P class="p78 ft8">Utredningens förslag om att inrätta en elnätsinvesteringsfond med en värdmyndighet innebär ökad administration för myndigheten i storleksordningen en heltidsanställd. För detta bör tillföras ytter- ligare anslag. Kostnaden för administration och förvaltning av fonden är beräknad till mellan 2 och 3 miljoner kronor årligen. De ökade ut- gifterna kan lämpligen finansieras genom den skatt (i betänkandet kallad fondavgift) som ska belasta uttagskunderna för att finansiera elnätsinvesteringsfonden.</P>
<P class="p352 ft8">Utredningen anser att Energimarknadsinspektionen bör ges ett tydligt uppdrag att se över tariffstrukturen för producenter av för- nybar el. Detta kommer att kräva ytterligare personella resurser på myndigheten, vilket troligen leder till ett behov av ökat anslag från staten på <NOBR>2–3</NOBR> miljoner kronor. Detta täcks förslagsvis genom en höjning av nätövervakningsavgiften.</P>
<P class="p760 ft10"><SPAN class="ft10">5.2.7</SPAN><SPAN class="ft82">Samhällsekonomiska konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p66 ft8">Ett av huvudmotiven till den föreslagna nätinvesteringsfonden är att den kommer att underlätta för etableringen av samhällsekono- miskt motiverad elproduktion. Det innebär att utbyggnaden av produktionen av förnybar el kommer att kunna göras med lägre sam- hällsekonomiska kostnader och med ett mer rationellt utnyttjande av produktionsresurserna tack vare fonden. Detta skapar goda möj- ligheter för en omfattande utbyggnad av exempelvis vindkraft i framtiden till en lägre kostnad än vad som annars hade varit fallet. En ökad produktion förutsätter dock att elcertifikatskvoterna ökar, eller att något annat system införs. Fondens existens ger i sig inte en ökad produktion av förnybar el utan bidrar huvudsakligen till att en given mängd förnybar kraft byggs ut så samhällsekonomiskt som möjligt.</P>
<P class="p761 ft8">Fonden har som syfte att underlätta nätinvesteringar som medel för att uppfylla de mål för förnybar elproduktion som omfattas av elcertifikatssystemet. Fondens existens beror således på om det finns behov av nätinvesteringar inom ramen för elcertifikatskvoten.</P>
<P class="p110 ft8">En förväntad och även önskvärd effekt av fonden är att sådana investeringar ska komma till stånd vilka är positiva ur samhällseko- nomisk synvinkel men som på grund av trappstegskostnader eller flaskhalsar idag inte blir av. Tack vare fonden sänks elanvändarnas</P>
<P class="p613 ft15">201</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Ekonomiska och andra konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">kostnader för elcertifikaten mer än vad som motsvaras av kostna- derna för fonden, se figur 4.2. Elanvändarna förväntas alltså vinna på fonden. Samhällets kostnader för en övergång till hållbar elpro- duktion förväntas därmed sjunka. Tack vare den lägre kostnaden för omställningen är det då sannolikt att samhället kan komma att acceptera en allt större andel förnybar elproduktion och en ökning av elcertifikatskvoten kan lättare motiveras.</P>
<P class="p60 ft8">Ett allmänt främjande av utbyggnaden av förnybar elproduktion innebär att det blir ett ökat behov av service i glesbygdsområden, vilket kan innebära att det blir förutsättningar för ny näringsverk- samhet. Utredningens förslag att ta bort 1 500 <NOBR>kW-gränsen</NOBR> bör leda till en mer samhällsekonomisk utbyggnad, eftersom investerare för- väntas välja den mest ekonomiska storleken på kraftverk i stället för att anpassa den till nättariffregler. Tariffbegränsningen om 3 öre per kWh bör leda till att det kommer vara fortsatt intressant att bygga ut kraftverk även i glesbygd, vilket har en positiv påverkan på företagsamhet i dessa områden samt möjligheten för enskilda och mindre företag att bidra till ett hållbarare samhälle.</P>
<P class="p487 ft31"><SPAN class="ft31">5.3</SPAN><SPAN class="ft59">Övriga konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p113 ft8">Utredningen har övervägt huruvida förslagen i betänkandet kan komma att få effekter på den kommunala självstyrelsen, brottslig- heten, jämställdheten mellan kvinnor och män eller möjligheterna att uppnå de integrationspolitiska målen. Utredningens bedömning är att förslagen inte påverkar något av dessa mål.</P>
<P class="p762 ft15">202</P>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<P class="p0 ft7">6 Författningskommentarer</P>
<P class="p286 ft31"><SPAN class="ft31">6.1</SPAN><SPAN class="ft59">Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)</SPAN></P>
<P class="p9 ft10">1 kap</P>
<P class="p10 ft10">Ändamål och definitioner m.m.</P>
<P class="p188 ft10">6 a §</P>
<P class="p121 ft8">Denna paragraf, som är ny, innehåller en definition av vad som avses med förnybar el. Utredningen har valt att koppla definitionen till den definition av förnybar el som anges i lag (2003:113) om elcerti- fikat. Skälet till detta är följande: Flera av förslagen till förändring i denna lag är avgränsade till att gälla endast för sådan produktion som är berättigad till elcertifikat. I det fall kriterierna för vad som ska vara berättigat till elcertifikat ändras i elcertifikatslagen, är av- sikten att detta ska resultera i att även tillämpningen av bestämmel- serna för förnybar el i ellagen anpassas.</P>
<P class="p416 ft10">2 kap.</P>
<P class="p10 ft10">Förenklad prövning av tillåtlighet</P>
<P class="p188 ft10">10 a §</P>
<P class="p121 ft8">Genom denna paragraf föreslår utredningen att möjligheterna öppnas för en förenklad eller snarare samordnad miljöprövning inför beslut om koncession för linje. Förslaget syftar i första hand till att förbättra förutsättningarna för utbyggnad av ny förnybar elproduktion men gäller i tillämpliga fall även andra nya elproduktionsanläggningar. Utredningens förslag är att som ett första steg mot en samordnad miljö- och bygglovsprövning, att Energimarknadsinspektionen ska ha möjlighet att endast pröva nätägarens lämplighet (2 kap. 10 §)</P>
<P class="p557 ft15">203</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313202x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Författningskommentarer</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft8">respektive ledningens lämplighet i förhållande till det nationella elsystemet (2 kap. 6 §) efter att annan instans prövat och godkänt lämpligheten ur övriga aspekter som ska prövas enligt ellagen (även 2 kap. 8 §)<SPAN class="ft34">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft34">FPT</SPAN>. Om en anslutningsledning alternativt en elproduktions- anläggning och anslutningsledning som en enhet, miljöprövats (en- ligt kap. 9 och 17 Miljöbalken) i annan instans ska den redan gjorda miljöprövningen räcka även för Energimarknadsinspektionen vid koncessionshandläggningen, istället för enligt nuvarande ordning när en ny miljöprövning genomförs. Förutsättningen är att miljöpröv- ningen redan gjorts och att den gäller för hela anläggningen, det vill säga elproduktionsanläggningen plus anslutande ledning som en enhet. Elproducenten har härvidlag möjlighet att själv välja att söka tillstånd för elproduktionsanläggning plus anslutningsledning som en enhet. Noteras bör att detta är tillämpligt endast vid de fall en koncession för linje behövs för ledningen eftersom nya ledningar inom en befintlig områdeskoncession ej kräver ett nytt koncessions- beslut. Om Energimarknadsinspektionen finner nätägaren och led- ningen lämplig i enlighet med miljöprövningen bör inga skäl finnas för en överklagan eftersom ledningens utförande redan prövats. Över- klagan blir således främst aktuell när Energimarknadsinspektionen finner att nätföretaget eller ledningen är olämplig enligt ellagen.</P>
<P class="p70 ft10">Lättnader i kraven på koncessionshavare</P>
<P class="p634 ft10">12 a §</P>
<P class="p71 ft8">Utredningen inför genom detta förslag möjlighet till lättnader i kraven på en koncessionshavare, i vissa fall. Förutsättningarna är att koncessionen avser en ledning som är avsedd för inmatning av el från en elproduktionsanläggning. Efter ansökan ska nätmyndigheten kunna besluta om befrielse från vissa krav. Kraven som det ska vara möjligt att få befrielse från är; årlig redovisning av nätverksamheten, skyldighet att upprätta risk- och sårbarhetsanalys avseende leverans- säkerheten i elnätet, åtgärdsplan för hur leveranssäkerheten i nätet ska förbättras (3 kap. 9 c § ellag), informationsskyldighet till el- användare (3 kap. 9 d §), krav på upprättande av övervakningsplan (3 kap. 17 §) och att lämna skriftlig uppgift om sin nättariff (4 kap.</P>
<P class="p542 ft41"><SPAN class="ft36">1</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>8 § En nätkoncession för linje får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.</P>
<P class="p295 ft15">204</P>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr18 td13"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td226"><P class="p22 ft47">Författningskommentarer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p271 ft8">11 §). Det ska finnas möjlighet till befrielse från åtgärdskravet vid avbrott (3 kap. 9 a §), dock inte funktionskravet god kvalitet.</P>
<P class="p145 ft8">Vid en överlåtelse av en nätkoncession för linje är koncessions- havaren skyldig att meddela detta till Energimarknadsinspektionen. Beslutet om befrielse från kraven ska då omprövas.</P>
<P class="p64 ft8">Detta förslag bygger på att tredjepartstillträdet och kravet på legal åtskillnad mellan elproducenter och nätägare kvarstår. Utredningen anser att föreslagna lättnader i administrationen kan göras utan att någon risk för rättssäkerheten uppkommer.</P>
<P class="p207 ft10">3 kap.</P>
<P class="p188 ft10">10 §</P>
<P class="p121 ft8">Paragrafen innehåller i dag en bestämmelse som ger <SPAN class="ft10">elanvändare </SPAN>med säkringsabonnemang om högst 63 ampere den möjlighet till undan- tag som nu utredningen även vill ska tillämpas för småskaliga <SPAN class="ft10">elpro- ducenter</SPAN>. Genom ändringen i denna paragraf införs en möjlighet för elproducenter, med ett säkringsabonnemang som är högst 63 ampere, att undantas från kraven på timvis mätning, beräkning och rappor- tering (se även avsnitt 4.6), vilket även kallas för mätning över tid- en. Istället ska hanteringen ske månadsvis genom att produktionen schablonberäknas, uppmäts i efterhand varefter en beräkning av pro- duktionens verkliga fördelning över tiden sker. Förbrukningsprofilen, som ligger till grund för gällande andelstal, såsom den räknas ut idag i enlighet med gällande föreskrifter, kommer inte att stämma om inte all produktion timmäts. Det åligger Energimarknadsinspek- tionen att se över föreskrifterna samt allmänna råden om mätning, beräkning och rapportering så att de reflekterar behovet av anpass- ning till förekomsten av icke timmätt produktion som ett resultat av utredningens förslag. Möjligheten att få produktionen mätt över tiden ska även fortsättningsvis finnas kvar.</P>
<P class="p261 ft8">I paragrafen införs även en rätt för elanvändare som samtidigt är elproducent att få inmatad el och uttagen el mätt, beräknad och rapporterad var för sig. Detta är mycket viktigt framför allt för sol- elproducenter eftersom dessa har en produktion som är starkt kon- centrerad till sommarhalvåret medan konsumtionen sker till största del under vinterhalvåret. En förutsättning för att tillgodoräkna sig den inmatade elen i förhållande till elhandelsbolaget, med vilka sol- cellsproducenten avtalar om villkor för försäljning av elenergin, är</P>
<P class="p620 ft15">205</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Författningskommentarer</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft8">att denna faktiskt uppmäts och rapporteras av nätföretaget. Vissa nätföretag installerar redan i dag mätare som kan hantera denna fråge- ställning. Det är även viktigt för de producenter som alltid är netto- konsumenter per månad att produktionen mäts. Det kan ju inträffa att det vissa timmar produceras mer än vad som konsumeras och då måste ju detta mätas för att produktionen ska kunna tillgodoräknas den som producerat. Dvs. nettot per månad är det som debiteras kun- den vid konsumtion. Utredningen vill med detta förslag säkerställa likabehandling av elproducenterna.</P>
<P class="p763 ft10">Kostnader för mätning och beräkning</P>
<P class="p634 ft10">11 §</P>
<P class="p71 ft8">Förslaget till förändring i 11 § är en följd av det undantag från mätning, beräkning och rapportering som införs för småskalig el- produktion genom den föreslagna förändringen i 3 kap. 10 §. Genom denna förändring blir huvudregeln att småskaliga elproduktions- anläggningar månadsavräknas genom användandet av schablon. Om elproducenten fortsättningsvis önskar få produktionen mätt på annat vis så får han eller hon betala för detta. Detta gäller redan idag för elanvändare, med denna ändring så tillämpas detta även för elprodu- center. I samma paragraf införs en möjlighet för småskaliga elpro- ducenter, som samtidigt är elanvändare att undvika att betala för både uttags- och inmatningsabonnemang. En elanvändare kan välja att ha kvar uttagsabonnemanget trots att han eller hon även matar in el på nätet. Storleken på abonnemanget bestäms av vad som uppgår till det högsta värdet under året, inmatningen eller uttaget. Valet att ha ett eller två abonnemang kan endast göras en gång per kalenderår.</P>
<P class="p570 ft10">14 §</P>
<P class="p84 ft8">Innehavare av en produktionsanläggning som kan leverera en effekt om högst 1 500 kilowatt åtnjuter i dag ett undantag (4 kap. 10 § el- lagen) som innebär att de endast ska betala den del av avgiften en- ligt nättariffen som motsvarar den årliga kostnaden för mätning, beräkning och rapportering på nätkoncessionshavarens nät. Genom 14 § har dessa elproducenter även varit befriade från att betala för kostnaden för mätutrustningen m.m. Då utredningen nu föreslår</P>
<P class="p514 ft15">206</P>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr18 td13"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td226"><P class="p22 ft47">Författningskommentarer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p271 ft8">att samtliga undantag för denna kategori elproducenter tas bort bör alltså även denna bestämmelse ändras.</P>
<P class="p19 ft10">4 kap.</P>
<P class="p7 ft10">Särskilt om nättariffer för linje</P>
<P class="p188 ft10">5 §</P>
<P class="p407 ft8">Idag har regionnätsföretagen möjlighet att välja mellan att ta ut kanaltariff eller medelvärdesbildad punkttariff av elproducenter. För att ge incitament till att nyttja näten rationellt föreslår utredningen att det i 5 § läggs till följande lydelse: <SPAN class="ft10">För en inmatningspunkt ska nättariffen utformas med hänsyn till var punkten är belägen. </SPAN>Detta gör kanaltariffer obligatoriska på regionnät när det gäller elproducenter. För uttagskunder är det fortsatt inte tillåtet att tillämpa kanaltariff.</P>
<P class="p77 ft10">10 §</P>
<P class="p80 ft8">I 10 § föreslås språkliga ändringar. I övrigt se övergångsbestämmel- ser nedan.</P>
<P class="p416 ft10">10 a §</P>
<P class="p66 ft8">Genom förslaget i 10 a § införs en begränsning av storleken på av- giften för överföring av el till högst 3 öre per kWh för anläggningar för produktion av förnybar el (såsom definierade i lag 2003:113 om elcertifikat) tagna i drift efter den 1 januari 2007. Utöver denna av- gift ska dessa producenter betala den årliga kostnaden för mätning, beräkning och rapportering. Avgiftsbegränsningen gäller endast för den del av den producerade elen som berättigar till elcertifikat. Förslaget i denna paragraf är sammankopplat med utredningens för- slag med i 10 § (se övergångsbestämmelser). Endast om förslaget avseende 10 § genomförs ska även förslaget i 10 a § genomföras. Om däremot riksdagen beslutar att genomföra förändringar i lag (2003:113) om elcertifikat som innebär att kvotplikten ökar och därmed även ersättningen för förnybar el ökar så mycket att det kom- penserar för nättariffhöjningen, så kan förslaget i 10 § genomföras <SPAN class="ft10">utan </SPAN>att åtföljas av åtgärden i 10 a §. Observera att de anläggningar</P>
<P class="p692 ft15">207</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Författningskommentarer</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft8">som berörs av 10 § kan leverera en effekt om högst 1500 kilowatt medan bestämmelserna i 10 a § gäller även för större anläggningar.</P>
<P class="p763 ft10">10 b §</P>
<P class="p84 ft8">Detta förslag är en följd av förslaget i 10 a §. Paragrafen är avsedd att reglera den avgift för överföring av el som elnätsföretaget ska betala gentemot ovanliggande nät för el som har matats in på nätet från en anläggning som åsyftas i 10 a §. Eftersom elnätsföretaget genom 10 a § inte får ta ut avgifter som är större än 3 öre per kWh för vissa elproducenter så kan de hamna i den situationen att de inte får full täckning för kostnader som den inmatade elen orsakar gent- emot ovanliggande nät. Därför måste även denna avgift begränsas till högst 3 öre per kWh, dock endast för den del som berättigar till elcertifikat. Begränsningen gäller endast för de elnätsföretag vars ledningar uteslutande används för inmatning av el.</P>
<P class="p599 ft10">Ikraftträdande och övergångsbestämmelser</P>
<P class="p113 ft8">Utredningen har valt att föreslå den 1 juli 2009 som det datum då lagen träder ikraft. Tidpunkten är satt utifrån det som bedöms vara praktiskt genomförbart. Vissa delar av författningsförslaget skulle om så önskas kunna behandlas mer skyndsamt, detta gäller exempel- vis de förslag till bestämmelser som avser undantag från timvis mät- ning för små elproducenter. När det gäller de förslag som berör nät- koncessionsfrågor bör dessa samordnas med Energinätsutredningens (M2006:03) översyn av bestämmelserna för nätkoncession.</P>
<P class="p467 ft8">Bestämmelserna i 4 kap. 10 § gäller, genom övergångsbestäm- melserna, endast för anläggningar som togs i drift före den 1 januari 2007 och upphör att gälla den 1 januari 2015. Detta förslag medför att det undantag som i dag gäller för anläggningar för produktion av förnybar el som kan leverera en effekt om högst 1500 kilowatt, upphör den 1 januari 2015. Dessa anläggningsinnehavare betalar idag endast den del av avgiften enligt nättariffen som motsvarar den år- liga kostnaden för mätning, beräkning och rapportering på nätkon- cessionshavarens nät. Innehavaren betalar dessutom engångsavgift för anslutning. Anläggningar uppförda efter den 1 januari 2007 får inte del av detta undantag. Dessa åtnjuter istället den begränsning av avgiften för överföring av el som anges i 4 kap. 10 a §. Denna</P>
<P class="p764 ft15">208</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr18 td13"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td226"><P class="p22 ft47">Författningskommentarer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p765 ft8">avgiftsbegränsning gäller dock även anläggningar för produktion av förnybar el, större än 1500 kilowatt.</P>
<P class="p766 ft31"><SPAN class="ft31">6.2</SPAN><SPAN class="ft59">Förslag till lag om ändring i lag (2003:113) om elcertifikat</SPAN></P>
<P class="p204 ft10">2 kap. Förutsättningar för att tilldelas elcertifikat</P>
<P class="p7 ft10">Mätning och rapportering</P>
<P class="p188 ft10">4 §</P>
<P class="p121 ft8">Genom detta förslag möjliggörs för små anläggningar, med en säkring på högst 63 ampere att, trots att de är undantagna från mätning över tiden (se utredningens förslag under 3 kap. 10 § ellag 1997:857) bli berättigade till att tilldelas elcertifikat. Elproducenten får även svara för den mätning, beräkning och rapportering som krävs för att erhålla elcertifikat. Detta gäller även för anläggningar med en säk- ring större än 63 ampere.</P>
<P class="p760 ft31"><SPAN class="ft31">6.3</SPAN><SPAN class="ft59">Förslag till lag om elnätsinvesteringsfond</SPAN></P>
<P class="p9 ft10">Lagens ändamål</P>
<P class="p188 ft10">1 §</P>
<P class="p767 ft8">I denna paragraf anges ändamålet med lagen.</P>
<P class="p19 ft10">Definitioner</P>
<P class="p188 ft10">2 §</P>
<P class="p767 ft8">Här definieras vissa begrepp som är centrala i lagen.</P>
<P class="p768 ft15">209</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Författningskommentarer</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p214 ft10">Skyldighet att betala fondavgift</P>
<P class="p193 ft10">3 §</P>
<P class="p71 ft8">I denna paragraf anges storleken på den avgift som nätföretagen ska betala för finansiering av fonden. Utredningen har angett denna till 0,05 öre per kWh. Beloppet bör justeras om behovet av medel kan anses förändrat under tiden fram till Riksdagens behandling.</P>
<P class="p538 ft10">4 §</P>
<P class="p84 ft8">Nätföretagen kommer att debitera uttagskunderna för den kostnad som fondavgiften utgör. Denna kommer därmed att momsbeläggas. I paragrafen anges att det är uttaget för föregående år som ska ligga till grund för avgiftsfördelningen.</P>
<P class="p514 ft10">Förvaltning av avgiftsmedlen</P>
<P class="p634 ft10">5 §</P>
<P class="p71 ft8">Med <SPAN class="ft10">myndighet </SPAN>avses den värdmyndighet som regeringen ska utse för förvaltningen av fondens kapital. Paragrafen innehåller även ett bemyndigande till regeringen att utforma de föreskrifter där det anges hur fondens medel ska förvaltas.</P>
<P class="p514 ft10">Avgiftsmedlens användning</P>
<P class="p193 ft10">6 §</P>
<P class="p71 ft8">Den avgift som ska finansiera fonden ska även täcka kostnaden för fondens administration. Paragrafen innehåller även ett bemyndigande till regeringen, eller den myndighet regeringen utser att föreskriva hur fondens medel får användas.</P>
<P class="p769 ft15">210</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr18 td13"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td226"><P class="p22 ft47">Författningskommentarer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p770 ft10">Fondens organisation</P>
<P class="p564 ft10">7 §</P>
<P class="p80 ft8">Paragrafen innehåller ett bemyndigande till regeringen att utse den myndighet som ska vara värd för fonden.</P>
<P class="p622 ft10">8 §</P>
<P class="p80 ft8">Paragrafen innehåller ett bemyndiganden till regeringen att utse de ledamöter som ska ingå i det särskilda beslutsorganet.</P>
<P class="p210 ft10">Elproducent som är berättigad att ansöka om fondmedel</P>
<P class="p564 ft10">9 §</P>
<P class="p121 ft8">I paragrafen anges vem som kan komma att åtnjuta medel från fon- den. Definitionen följer lag (2003:113) om elcertifikat. Den elpro- ducent som uppfyller förutsättningarna att tilldelas elcertifikat enligt den lagen ska även vara berättigad att ansöka om medel enligt denna lag.</P>
<P class="p622 ft10">Vad som kan ersättas</P>
<P class="p564 ft10">10 §</P>
<P class="p121 ft8">Det är endast nätavgift för anslutning av anläggning till en ledning eller ett ledningsnät som kan bli aktuell för ersättning från fonden. Fonden kan inte delfinansiera elnät inom produktionsanläggningen, utan endast de delar i nätet som blir tillgängliga för övriga nätanvän- dare vilket t.ex. innebär att de ledningar som är koncessionsfria inte kan bli föremål för finansiering från fonden.</P>
<P class="p622 ft10">Tilldelning av fondmedel</P>
<P class="p564 ft10">11 §</P>
<P class="p80 ft8">Fondavgiften är satt som en fast avgift som genomsnittligen över åren beräknas täcka behovet av stöd enligt de prognoser som finns att tillgå. Detta kan ge årsvariationer som innebär att ett projekt</P>
<P class="p771 ft15">211</P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Författningskommentarer</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p270 ft8">som rangordnas som mindre samhällsekonomiskt ett år mycket väl kan vara motiverat ett annat år. I paragrafen anges att tilldelningen sker i mån av medel vilket innebär att en ansökan som får avslag ett år kan återkomma med en förnyad ansökan ett år då färre ansök- ningar föreligger. Det betyder också att det inte är möjligt att få ett avslagsbeslut prövat. Avsikten är att Energimarknadsinspektionen ska ingå i, alternativt höras av, fonden innan beslut fattas. Det be- tyder att om fonden har beviljat ansökan så har samtidigt inspek- tionen accepterat anslutningsavgiften. Eftersom fonden sedan beviljar medel är det knappast troligt att någon kommer begära prövning av denna anslutningsavgift. I det fall s.k. förtida delning tillämpas, en- ligt liggande förslag från Energimarknadsutredningen (SOU 2007:99), innebär det att kostnaden för nätbolagets nätförstärkning, förutom kostnaden för själva anslutningsledningen, har godkänts av Energi- marknadsinspektionen. Kostnaden kan då till viss del täckas av fram- tida nya produktionsanläggningar. För dessa kan därmed endast kostnaden för själva anslutningsledningen, inte de tidigare gjorda förstärkningskostnaderna, möjligen ifrågasättas av Energimarknads- inspektionen.</P>
<P class="p85 ft10">12 och 13 §§</P>
<P class="p84 ft8">I paragraferna anges hur prioriteringen mellan ansökningarna ska ske. 13 § innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myn- dighet som regeringen utser att utforma närmare föreskrifter inne- hållande kriterier för tilldelning.</P>
<P class="p538 ft10">14 §</P>
<P class="p84 ft8">Denna paragraf innehåller en möjlighet för regeringen att besluta om en s.k. självfinansiering. Detta belopp ska sättas så att fondens administration blir praktisk och hanterbar. Tanken är att fonden en- dast ska få in ansökningar från anläggningar som ligger över medel- nivån för vad det kostar att ansluta en anläggning för produktion av förnybar el till elnätet. Avsikten är ändock att alla de anläggningar som fonden är avsedd för ska kunna komma ifråga.</P>
<P class="p772 ft15">212</P>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr18 td13"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td226"><P class="p22 ft47">Författningskommentarer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p206 ft10">15 §</P>
<P class="p66 ft8">Paragrafen innehåller en plikt för berörda nätföretag att förse fonden med sådan information som krävs för att kunna behandla ansök- ningar om medel från fonden.</P>
<P class="p120 ft10">16 §</P>
<P class="p66 ft8">Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som sker med fonden när den inte längre behövs.</P>
<P class="p773 ft31"><SPAN class="ft31">6.4</SPAN><SPAN class="ft59">Förslag till förordning om ändring i elförordning (1994:1250)</SPAN></P>
<P class="p564 ft10">11 §</P>
<P class="p80 ft8">Utredningens förslag innebär att det i elförordningen införs en be- stämmelse för vilken metod som ska användas när det avser hur för- ändring i energiförluster på regionnätet ska beräknas. Syftet är att det ska bli en mer likartad behandling på stam- respektive region- näten vad gäller denna del av nättariffen.</P>
<P class="p774 ft31"><SPAN class="ft31">6.5</SPAN><SPAN class="ft59">Förslag till förordning om ändring i förordning (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857)</SPAN></P>
<P class="p188 ft10">19 b §</P>
<P class="p80 ft8">Förordningen innehåller sedan tidigare ett antal möjligheter till undantag från koncession. Bl.a. när det gäller industrianläggningar, koloniområden, bostadsområden m.m. Utredningens förslag inne- bär att förordningen tillfogas ytterligare ett område som kan beviljas undantag från koncession nämligen anläggningar för elproduktion. På ett sådant nät får i huvudsak endast inmatning av el ske. Uttag får endast göras för uttag som behövs för anläggningens drift.</P>
<P class="p775 ft15">213</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Författningskommentarer</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p520 ft10">30 §</P>
<P class="p84 ft8">På ett nät som har beviljats undantag från koncession kan överföring av el ske för annans räkning. Denna bestämmelse har tillkommit bl.a. eftersom det i efterhand kan anslutas elproduktionsanläggningar där det är rationellt att dessa matar in på samma interna nät.</P>
<P class="p776 ft15">214</P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<P class="p0 ft7">Särskilda yttranden</P>
<P class="p777 ft31">Särskilt yttrande</P>
<P class="p778 ft8">av experterna Leif Boström, Roger Husblad, Elisabet Norgren och Anders Richert</P>
<P class="p129 ft8">Vi motsätter oss utredningens förslag att Energinätsutredningen ges i uppdrag att analysera lämpligheten i att genomföra en förändring i ellagen som ger möjlighet att bevilja nätkoncession för enskild linje.</P>
<P class="p64 ft8">Införande av nätkoncession för enskild linje i enlighet med ut- redningens förslag skulle innebära en avvikelse från två av den om- reglerade elmarknadens grundprinciper; tredjepartstillträdet till nätet och kravet på legal åtskillnad mellan nät och produktion. Därtill innebär ett införande av enskilda linjer en risk för att nätutbyggnaden suboptimeras, eftersom ingen utomstående kan dra nytta av denna infrastruktur.</P>
<P class="p110 ft8">Utredningen lägger fram flera förslag till ändringar i befintligt regelverk som, med bibehållet tredjepartstillträde och krav på legal åtskillnad, öppnar upp för ägande av anslutningsledningar och min- skad administration, nämligen föreslagna lydelser av 2 kap. 10 a och 12 a §§ ellagen samt 17 a § förordningen om redovisning av nätverk- samhet.</P>
<P class="p67 ft8">Utredningen presenterar själv färdiga förslag som, med respekt för nämnda grundprinciper, på ett fullgott sätt möter problematiken. Det finns alltså inte anledning att låta en annan statlig offentlig ut- redning utreda alternativ som för övrigt strider mot grundprinciper- na om tredjepartstillträde till nätet och kravet på legal åtskillnad mellan nät och produktion.</P>
<P class="p779 ft15">215</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p218 ft31">Särskilt yttrande</P>
<P class="p780 ft8">av experterna Roger Husblad och Maria Malmkvist</P>
<P class="p113 ft8">Vi anser inte att Energimarknadsinspektionen bör föreslås bli värd- myndighet för elnätsinvesteringsfonden. Vårt ställningstagande grundas på det faktum att Energimarknadsinspektionen ska vara en oberoende reglermyndighet i enlighet med EG:s elmarknadsdirektiv 2003/54/EG respektive naturgasmarknadsdirektiv 2003/55/EG. En sådan oberoende reglermyndighet kan inte dels administrera elnäts- investeringsfonden, dels ha ansvaret för prövning av tvister om anslut- ningsavgifter och utformningen av regler för bedömningen i denna prövning.</P>
<P class="p59 ft8">Regeringen har genom inrättandet av Energimarknadsinspektionen som en egen myndighet den 1 januari 2008 visat på en tydlig intention att särskilja främjande verksamhet och tillsynsverksamhet. Under hösten 2007 har därtill <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> inlett arbetet med att ta fram det s.k. tredje energimarknadspaketet, vilket om det genom- förs innebär en väsentlig skärpning av kravet på reglermyndigheter- nas oberoende.</P>
<P class="p82 ft8">Mot denna bakgrund anser vi att Energimarknadsinspektionen inte är en lämplig värdmyndighet för elnätsinvesteringsfonden.</P>
<P class="p781 ft15">216</P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr18 td227"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td93"><P class="p22 ft47">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft31">Särskilt yttrande</P>
<P class="p767 ft8">från <NOBR>Jan-Åke</NOBR> Jacobson och Christer Söderberg, SERO</P>
<P class="p87 ft8">Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, SERO, är en rikstäckan- de energi- och miljöorganisation, med syfte att stimulera användning- en av förnybara energikällor och är även en intresseorganisation för förnybar elproduktion företrädesvis i småskalig form. SERO har varit representerad i den expertgrupp som varit knuten till Nät- anslutningsutredningen. Vi får härmed avge särskilt yttrande över utredningens betänkande.</P>
<P class="p77 ft10">Sammanfattning</P>
<P class="p9 ft10">Uppdraget</P>
<P class="p95 ft8">Utredningens portalpunkt är enligt kommittédirektivet Dir. 2007:10 att ”Utvärdera om det nuvarande regelverket för förnybar elproduk- tion skapar hinder för en storskalig utveckling och utbyggnad av den förnybara elproduktionen. Bedöms förändringar av regelverket krävas skall utredaren lämna sådana förslag”.</P>
<P class="p67 ft8">SERO har tolkat direktivets rubrik och sammanfattade uppdrags första punkt som att Nätanslutningsutredningen avgränsas till att behandla förutsättningar för anslutning och inmatning till elnät och anser att utredaren ägnat för mycket resurser kring elcertifikatmark- naden och elmarknaden. Därav bygger utredaren förslaget till vad utredaren anser förnybar elproduktion kan tåla att betala i stället för att gå till grunden med nätföretagens roll och uppdrag efter el- reformen 1996.</P>
<P class="p352 ft8">Utredaren har i sitt förslag flyttat gränsen för reducerad nät- avgift från 1500 kW till 63 A, ca 44 kW. Med det uppnår inte ut- redaren de enhetliga principer för elproduktionsanläggningar som uppdragets andra punkt föreskriver.</P>
<P class="p209 ft8">Sammantaget är det SERO:s bedömning att utredaren inte till alla delar har nått målet med att skapa förutsättningar för en stor- skalig utveckling av förnybar elproduktion från stora anläggningar jämte ett stort antal små anläggningar.</P>
<P class="p775 ft15">217</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p214 ft10">Bakgrund</P>
<P class="p71 ft8">Före 1996 betalade elanvändare ett paketpris för elenergi och dess uttag från elnät. Det fanns ingen möjlighet för elanvändare att se hur stor del som var energipris från generator respektive avgift för ener- gins överföring i elnät. På samma sätt fick elproducenter ersättning för inmatad elenergi. Elproducenter kunde inte avgöra vad elföretag betalade för energi respektive nätnytta. Se bilaga ”Före 1996”.</P>
<P class="p60 ft8">1996 genomfördes elreformen som innebar att elföretagens mono- pol luckrades upp med att handeln med elenergi släpptes fri till mark- nadskrafterna, medan det s.k. naturliga monopolet för nätverksam- het lever vidare. Elföretag bildade koncerner eftersom den nya ellagen inte tillåter att elhandel jämte elproduktion och nätverksamhet längre får verka inom samma juridiska enhet. Det ledde till att koncerners olika företag uppmärksammade sina respektive intäkter och kost- nader på ett annat sätt än före 1996 och elreformen ledde till radikalt sämre betalning till små elproducenter. Nätföretags krav på inmat- ningsavgifter och elhandlares sänkta erbjudanden förvärrade situa- tionen för små elproducenter. Se bilaga ”Från 1996”.</P>
<P class="p83 ft8">Från 1996 har ett stort antal prövningsärenden initierats av elpro- ducenter. Många ärenden är sedan mer 10 år fortfarande inte av- gjorda. Oavsett Energimyndighetens beslut har dessa i hög grad överklagats av endera parten genom rättssystemet. Olika uppvakt- ningar från bl.a. SERO hos vår lagstiftande församling har lett till att diverse stödsystem ersatt varandra som 1500 kW gränsen för vissa nätavgifter mm.</P>
<P class="p538 ft10">Förslag</P>
<P class="p71 ft33">SERO anser att utredarens förslag leder till nya diffusa gränser mellan elbranschens olika aktörer. Därför föreslår SERO att förnybar el- produktion ska:</P>
<P class="p782 ft33"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft32">erlägga engångsavgifter för inmatning till elnät enligt samma tariffer i kr/kW eller kr/A som en begäran av uttag från elnät med motsvarande kapacitet från en elanvändare medför</SPAN></P>
<P class="p56 ft8"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft29">leverera sin elenergi till elhandlare fritt vid anslutningspunkten till elnät</SPAN></P>
<P class="p56 ft8"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft29">ha betalt för överföring av elenergi som krävs till anslutet elnät för att täcka elnätets ledningsförluster</SPAN></P>
<P class="p570 ft15">218</P>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr18 td227"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td93"><P class="p22 ft47">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p783 ft8"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">betala för mätning, beräkning och rapportering av inmatad energi</SPAN></P>
<P class="p103 ft33"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft32">betala enligt tariffer för elanvändare för eventuell uttagen energi som behövs elproduktionsanläggningens egen drift</SPAN></P>
<P class="p416 ft10">Skäl till särskilt yttrande</P>
<P class="p66 ft8">Nätföretagen ska ha betalt för sin prestation Enligt ellagen har nät- företagen att överföra energi för annans räkning. SERO anser det viktigt att klargöra inom vilka gränssnitt den prestationen genom- förs och för vem den genomförs.</P>
<P class="p64 ft8">Enligt EU och nationella direktiv ska en distribuerad elproduktion, dvs. mindre och medelstora kraftverk på många platser i elnät, gene- rerad från förnybara energikällor möta en ökad efterfrågan på el. Det är en efterfrågan som väntas bli mycket betydande med anled- ning av det pågående energiomställningsarbetet. Detta leder till att nätföretagen, som hittills i princip arbetat med rutiner för att över- föra energi i en hierarkisk riktning, måste ställa om för att kunna hantera större energiflöden som från en tid till annan flödar i olika riktningar genom elnätens gränspunkter. Därför måste det utvecklas system och rutiner som ger nätföretagen ersättning i den punkt eller de punkter på elnätet där nätföretagens prestation med att överföra energi levereras. Den punkten eller de punkterna kan vara där nät- företagets slutkunder i form av elanvändare är anslutna till elnätet, angränsande elnät eller i en överliggande <NOBR>nät-,</NOBR> region eller stamnäts- station. Detta kommer naturligtvis att påverka inblandade parters energiflöden och betalflöden på ett nytt föränderligt sätt, men sådana förändringar sker ständigt i delar av företagsvärlden som är utsatt för konkurrens. Ett konkurrensutsatt tänkande i koncessions- trygg värld kan vara stimulerande.</P>
<P class="p517 ft10">Engångsavgifter</P>
<P class="p109 ft8">SERO anser att det finns i princip ingen skillnad när det gäller att öppna upp ett elnät för ny given kapacitet oavsett flödesriktning. För en given effekt krävs det tekniskt samma ledningsdimensio- nering oavsett vilken riktning energin flödar. Låt oss ta ett exem- pel: En ny bergtäkt behöver 2 MW till kompressorer, stenkrossar och övrig drift. I normal anslutningsavgift betalas 225 kkr/MW vilket ger nätverksamheten 450 kkr oavsett kostnaden för anslut-</P>
<P class="p633 ft15">219</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">ningen. Överstiger kostnaden 1,5 gånger normal anslutningsavgift, vilket i exemplet blir 675 kkr, tar nätföretagen ut överstigande kostnader i förhöjd anslutningsavgift.</P>
<P class="p61 ft8">När bergtäkten är tömd investerar, kan vi som exempel anta, bergtäktens ägare på platsen ett vindkraftverk på 2 MW. Det krävs ingen ny ledning eftersom effekten är den samma men energiflödet vänder. Hade ledningen från början varit avsedd enbart för vind- kraftverkets inmatning hade elproducenten fått betala hela kostna- den, även om den stannat vid 1,5 gånger normal anslutningsavgift.</P>
<P class="p763 ft10">Överföringsavgifter</P>
<P class="p113 ft8">Vi fortsätter med exemplet om bergtäkten. Bergtäktens tariff består av årlig fast avgift för att täcka bl.a. nätföretagets kostnader för mät- ning, beräkning och rapportering jämte, en abonnemangsavgift i kr/kW, en effektavgift för uttag under nätets höglasttid i kr/kW och rörliga överföringsavgifter i öre/kWh. De tre senaste avgifterna ska täcka nätföretagets kostnader för uttag av effekt och energi från angränsande nät och kostnader för överföring i eget nät. Samman- taget ska tariffen även ge ett rörelseresultat.</P>
<P class="p82 ft8">Antag att fullasttiden i bergtäktens eluttag är 1500 h/år och att nätföretagets pris på rörliga överföringsavgifter från angränsande i snitt är 1,6 öre/kWh. Det ger nätföretaget en kostnad på 2000 kW * 1500 h * 0,016 kr/kWh vilket ger 48000 kr/år. Ett vindkraftverk kan antas ha en fullasttid på 2300 h. Vindkraftverket minskar uttaget och därmed kostnaderna från angränsande nät. Med antagna värden blir det 2000 kW * 2300 h * 0,016 kr/kWh vilket ger 73600 kr/år i lägre kostnader för nätföretaget. Det är inte givet att nätföretagets övriga avgifter till angränsande nät minskar. Däremot ökar de inte. Därför begränsar vi jämförelsen till de rörliga överföringsavgifterna.</P>
<P class="p82 ft8">Med fri inmatning från vindkraftverket kan alltså nätföretaget överföra energi till sina övriga elanvändare i nätet med mindre kost- nader och rörelseresultatet blir bättre.</P>
<P class="p514 ft10">Elbranschens aktörer</P>
<P class="p113 ft8">Sedan 1996 kan aktörerna grupperas i elproducenter, elhandlare, nät- verksamhet och elanvändare. Gränssnitten dem emellan framgår av illustrationen i bilaga ”Från 1996”. Elproducenter säljer med leve-</P>
<P class="p74 ft15">220</P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr18 td227"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td93"><P class="p22 ft47">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft8">ransvillkoret FCA (Fritt fraktföraren) all energi till elhandlare enligt innehåll i konton som nätverksamhet lämnat i rapporter, från mät- ning i gränssnitt mellan elproducent och nätverksamhet, till konto- förande myndighet. Efter det gränssnittet har elhandlare ansvar för energin. Elproducenten kan inte påverka till vem eller hur energin överförs. Det är nätverksamhets roll att i enlighet med det naturliga monopolet göra detta. När elhandlare i sin tur säljer energi till elanvändare sker det från kontouppgifter på motsvarande rapporter från gränssnittet mellan nätverksamhet och elanvändare.</P>
<P class="p352 ft8">Det uppstår på grund av ledningsförluster i elnätet en skillnad i antal kWh i inmatningspunkter och uttagspunkter. Den skillnaden säljer elhandlare till nätverksamhet.</P>
<P class="p209 ft8">Elhandlare säljer sin energi med leveransvillkoret EXW (Fritt fabrik) och elanvändare har att betala överföringsavgifter. Se bilaga Leveransvillkor.</P>
<P class="p209 ft8">För den vanlige elanvändaren är gränsen i snittet mellan nät- verksamhet och elanvändare. Prestationen nätverksamhet gör, är att överföra energi från gränssnittet elproducent till gränssnittet elanvändare. Nätverksamhet är elanvändare av den energi som åtgår för att täcka sitt elnäts ledningsförluster. Den energin säljs av el- handlare.</P>
<P class="p67 ft8">Nätverksamhet har som elanvändare att betala överföringsavgifter. Gränsen för den överföringen är i snittet mellan elproducent, in- matningspunkt, och nätverksamhet.</P>
<P class="p209 ft8">Skulle ett givet elnät inte ha tillräckligt med elanvändare som tar ut den el som nätets elproducenter matar in, kommer resterande el att flöda över till angränsande nät. I aktuell gränspunkt ska levere- rande nät ha betalt för sin prestation att ha överfört el från sina elproducenter till det angränsande nätet.</P>
<P class="p110 ft8">SERO anser att det är på denna grund utredaren ska dra sina slutsatser. Alla relationer mellan branschens aktörer är mätbara. Det behövs inga komplicerade beräkningsmodeller för att avgöra för- lusternas storlek och eventuell nätnytta eller inte. Varje aktör ersätts för sin verkliga prestation. SERO:s förslag följer leveransvillkor i en logik som är vedertagen för försäljning och leverans av mer påtagliga produkter än el. SERO anser att förslaget även ökar för- ståelsen för elmarknaden som sådan genom att gränssnitten mellan marknadens aktörer blir tydlig. Elanvändare får lättare att välja den typ elproduktion de vill köpa från.</P>
<P class="p547 ft15">221</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p214 ft10">Särskilt om 1500 kW gränsen</P>
<P class="p71 ft8">SERO anser att 1500 kW gränsen ska slopas och ersättas med att elanläggningar som har varit, är och kommer att bli berättigade till elcertifikat ska leverera sin energi med villkoret FCA (Fritt frakt- föraren) till elhandlare. Elproducenter har genomfört sin prestation i och med att de ställt sin energi till förfogande och sålt den till elhandlare i gränspunkten mot nätverksamhet.</P>
<P class="p60 ft8">Elhandlare säljer sedan energin vidare till elanvändare som kan visa att de har avtal med nätföretag om överföring av el. Detta är logiskt med de olika roller och gränssnitten mellan dem som elmarknadens aktörer, i form av elproducenter, elhandlare, innehavare av nätkon- cession och elanvändare, har. Med denna princip behövs ingen ny 63 A tariffgräns för små elproduktionsanläggningar. Utredaren ska enligt uppdragets fjärde punkt endast lämna förslag på förenklad mätning. SERO delar förslaget till förenklad mätning.</P>
<P class="p82 ft8">Utredarens förslag till inmatningstariffer strider mot direktiv 2001/77/EG, främjande av elproduktion från förnybara energi- källor på den inre marknaden för el. De medlemsländer i EU som har framgång med att utveckla förnybar elproduktion har inga in- matningsavgifter.</P>
<P class="p784 ft10">Särskilt om kanaltariff</P>
<P class="p113 ft8">SERO anser att begreppet kanaltariff inte är tillämpligt efter el- reformen 1996. Kanaltariffer användes före 1996 för att öppna en kanal i samtliga ledningar mellan ett utpekat kraftverk och punkten i nätet dit elenergin skulle levereras. Idag rapporteras alla mätvär- den i <NOBR>inmatnings-,</NOBR> gräns- och uttagspunkter till en kontoförande myndighet. För överföring av elenergi på elnäten har vi idag punkt- tariffer och det finns inget fysiskt samband med leverans av energi från ett utpekat kraftverk och en elanvändares uttagspunkt. De sambanden knyts istället via avtal mellan kraftverk – elhandlare – elanvändare till exempel i form av ursprungsgarantier. Att beräkna elproduktionsanläggnings påverkan på nätförluster är en svår uppgift i ett elnät med ständigt varierande flöden och laster. Förlusterna i ett elnät med erforderlig mätutrustning i varje <NOBR>inmatnings-,</NOBR> gräns- och uttagspunkt kan däremot registreras och med lätthet beräknas.</P>
<P class="p785 ft15">222</P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr18 td227"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td93"><P class="p22 ft47">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p770 ft10">Särskilt om anslutningstariffer</P>
<P class="p80 ft8">SERO delar utredarens förslag om en nätfond med undantaget och den mycket bestämda uppfattningen att den så kallade egenfinansie- ringen på 1,3 Mkr/MW är satt alldeles för hög. Gotland har använts som exempel för vad elproducenter med omvandlig av förnybar energi betalar i anslutningsavgift. På Gotland har GVP (Gotlands VindProducenter) överenskommit med det lokala nätföretaget att betala 1200 kr/kW för att förstärka Gotlands elnät, för att som det uttrycks från GVP, ”det överhuvudtaget skulle hända något med vindkraft”. Till det får elproducenten på Gotland betala ytterligare ca 400 kr/kW i normal anslutningsavgift.</P>
<P class="p88 ft8">Studium av ett antal nätföretags hemsidor visar på normala an- slutningsavgifter från <NOBR>200–600</NOBR> kr/kW. Samhället efterfrågar mer energi från förnybara källor. Utbyggnad och förstärkning av elnät för att möta tidigare elproduktionsanläggningar har finansierats kollektivt. SERO anser att all finansiering av anslutningsledningar och förstärkningar av befintligt elnät, utöver vad elproducenten ska erlägga i normal anslutningsavgift ca 400 kr/kW, ska hämtas från nät- fonden. Nätfondens styrelse avgör dock om fonden ur samhällseko- nomisk synpunkt ska avvisa eller godkänna en ansökan om medel ur fonden.</P>
<P class="p786 ft8">Erfarenheter från Spanien, Portugal och Tyskland visar på en snabb utbyggnad av elproduktionsanläggningar som omvandlar förnybar energi när villkoren för anslutning och nätförstärkning finansieras kollektivt av elanvändarna.</P>
<P class="p209 ft33">Med SERO:s förslag kommer den ur samhällsekonomisk syn- punkt tekniskt – ekonomiskt optimala anslutningspunkten att väljas genom nätfondens styrelses omsorg och beslut.</P>
<P class="p622 ft10">Särskilt om 63 A gränsen</P>
<P class="p80 ft8">SERO delar utredarens förslag om enklare mätsystem och månads- vis avläsning, beräkning och rapportering av mätvärden till konto- förande myndighet. För att få enhetliga förutsättningar i övrigt anser SERO att även dessa elproduktionsanläggningar ska ha leve- ransvillkoret FCA.</P>
<P class="p787 ft15">223</P>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p214 ft10">Särskilt om nätkoncession för enskild linje</P>
<P class="p788 ft8">SERO delar utredarens förslag med undantaget för förslaget till tariffer. SERO anser att detta slag av nätverksamhet ska ges samma förutsättning till ersättning för prestation som andra slag av nät- verksamhet. Det innebär att betalning sker på grundval av mätvärden i det gränssnitt där överföringen från elproducenter av förnybar energi till angränsande nät levereras. Förutsättningarna för angränsande nät försämras inte. De får mindre uttag och kostnader från överliggande nät.</P>
<P class="p538 ft10">Särskilt om ekonomi</P>
<P class="p113 ft8">SERO finner det märkligt att nätföretagen kan ta upp nya an- slutningsledningar och nätförstärkningar i sitt avskrivningsunderlag som till fullo betalas av nya anslutande anläggningar med förnybar elproduktion. Detta leder till att dessa ledningar avskrivs två gånger eftersom investerarna i förnybar elproduktion också tar upp anslut- ningsavgifter som avskrivningsunderlag.</P>
<P class="p60 ft8">Nätföretag hävdar att elproduktionsanläggningar förorsakar kost- nader som uttagskunder får bära. Några sådana kostnader har aldrig specificerats och presenterats för SERO. En ny elproducent får stå för kostnaden för sin anslutning till befintligt nät och eventuell för- stärkning av detta. Enligt förra stycket ställs en ny nätdel fritt till nätföretags förfogande. Med den nya inmatningen till aktuellt nät minskar behovet av uttag från angränsande nät och därmed minskar aktuellt näts kostnader. Nätföretags påståenden i detta avseende är mycket svåra att förstå.</P>
<P class="p538 ft10">Särskilt om kraftverks effektnytta</P>
<P class="p113 ft8">I exemplet med bergtäkten som ersätts av ett vindkraftverk ovan sägs att: ”Det är inte givet att nätföretagets övriga avgifter till an- gränsande nät minskar”. Dock kan vissa kraftverk leverera effekt när ett elnät har sin effektgrundande timme enligt uttagstariffen från angränsande nät. Med dagens mätteknik är det lätt att spåra de kraft- verk som stöttar nätet aktuella timmar. SERO anser att dessa kraft- verk ska ersättas av nätföretag för dess minskade kostnader för uttag av effekt från överliggande eller angränsande nät.</P>
<P class="p126 ft15">224</P>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr18 td227"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td93"><P class="p22 ft47">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p789 ft8">Minskade kostnader för ledningsförluster i elnät där elproduk- tionsanläggningar är anslutna är svåra att beräkna och utredaren har ej heller lämnat något förslag i detta avseende.</P>
<P class="p207 ft10">Slutsats</P>
<P class="p95 ft8">SERO:s förslag medför att inga övergångsregler krävs. Det skapas tydliga gränssnitt mellan elmarknadens olika aktörer. Varje aktör betalar – ersätts för den prestation aktören köper – genomför. Små respektive större elproducenter av förnybar energi betalar samma icke diskriminerande pris i kr/A eller kr/kW för att vid anslutnings- tillfället öppna upp erforderlig kapacitet i elnät. Leverans av ”varan” elenergi till respektive från elhandlare följer standardiserade leve- ransvillkor. Elanvändare ersätter nätföretag för prestationen över- föring av el från ”fabrik” till ”leveransadress”.</P>
<P class="p790 ft15">225</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB313/GWB313224x1.jpg" style="width:497px;height:660px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p791 ft10">Bilaga Före 1996</P>
<P class="p792 ft10">Bilaga Från 1996</P>
<P class="p793 ft15">226</P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr18 td227"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td93"><P class="p22 ft47">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft10">Bilaga Leveransvillkor</P>
<P class="p416 ft10">Incoterms 2000</P>
<P class="p794 ft132">Syftet med en leveransklausul - ”trade term” - är att med ett kortfattat begrepp ange vad som åligger säljaren respektive köparen i samband med transport och leverans av den sålda varan.</P>
<P class="p795 ft11">En leveransklausul fastställer bland annat:</P>
<P class="p796 ft11"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft133">Leveranstidpunkten – när godset ska avlämnas</SPAN></P>
<P class="p185 ft11"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft134">Leveransplatsen – var godset ska avlämnas</SPAN></P>
<P class="p185 ft132"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft135">Kostnadsfördelningen – vem som bekostar transporten med mera</SPAN></P>
<P class="p118 ft11"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft133">Riskfördelningen – när och var risken för skador på godset eller förlust av godset går över från säljaren till köparen</SPAN></P>
<P class="p794 ft132">Incoterms (International Commercial Terms) är regler utarbetade av Inter- nationella Handelskammaren, ICC, för tolkning av de vanligaste leverans- klausulerna. Den nu gällande versionen av Incoterms trädde i kraft den 1 januari 2000.</P>
<P class="p145 ft136">Den svenska köplagen från 1991 innehåller inte några egentliga defi- nitioner av leveransklausuler. I lagen förekommer emellertid en förklaring av leveransvillkoren ”fritt”, ”levererad” och ”fritt levererad”. Köplagens för- klaring av dessa begrepp är emellertid inte på långa vägar så uttömmande som motsvarande i Incoterms.</P>
<P class="p596 ft132">I Internationella köplagen, som är tillämplig svensk lag för affärer med motpart utanför Norden, saknas helt definitioner av leveransklausuler.</P>
<P class="p611 ft71">Köplagstiftningen undanröjer således inte behovet av att hänvisa till Incoterms för tolkning av leveransklausuler. I synnerhet vid internationella affärer är en sådan hänvisning av mycket stor vikt. Det finns andra tolk- ningsregler för leveransklausuler än Incoterms. Exempelvis i USA tillämpas American Foreign Trade Definitions som innehållsmässigt avviker från Incoterms. Det är därför viktigt att alltid ange att det är Incoterms tolk- ningsregler som avses; ”FCA Hamburg, Incoterms 2000” till exempel.</P>
<P class="p145 ft136">Incoterms tolkningsregler är 13 till antalet. De är uppdelade i fyra kate- gorier: grupp E (EXW), grupp F (FCA, FAS och FOB), grupp C (CFR, CIF, CPT och CIP) och grupp D (DAF, DES, DEQ, DDU och DDP). I grupp E är säljarens åtagande som minst och i grupp D som störst. Vissa av leveransklausulerna kan endast användas vid sjötransport (markeras nedan med S). Övriga klausuler passar för alla transportsätt inklusive kombine- rade transporter.</P>
<P class="p797 ft132">Nedan följer en kortfattad och på intet sätt fullständig redogörelse för tolkningsreglerna. Den är koncentrerad till kostnads- och riskfördelningen mellan säljare och köpare. De fullständiga definitionerna av Incoterms finns i boken Incoterms 2000 utgiven av Internationella Handelskammaren. Den kan köpas via Industrilitteratur, www.industrilitteratur.se. Se även ICC:s webbplats www.iccwbo.org.</P>
<P class="p798 ft15">227</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p308 ft132">EXW: Ex Works / Från fabrik</P>
<P class="p31 ft11">(… angiven plats)</P>
<P class="p258 ft11">Säljaren avlämnar godset när han ställer det till köparens förfogande på angiven plats vid angiven tidpunkt. Köparen står för risken och kostna- derna från och med lastningen och under hela transporten.</P>
<P class="p780 ft132">FCA: Free Carrier / Fritt fraktföraren</P>
<P class="p31 ft11">(… angiven plats)</P>
<P class="p258 ft11">Säljaren avlämnar godset till en fraktförare utsedd av köparen på angiven plats och vid angiven tidpunkt. Köparen står för risken och kostnaderna härefter.</P>
<P class="p780 ft132">FAS: Free Alongside Ship / Fritt vid fartygets sida</P>
<P class="p31 ft11">(… angiven lastningshamn) S</P>
<P class="p258 ft11">Säljaren avlämnar godset när det placeras intill fartygets sida i inlastnings- hamnen. Köparen står för risken och kostnaderna härefter.</P>
<P class="p799 ft136">FOB: Free on Board / Fritt ombord</P>
<P class="p800 ft11">(… angiven lastningshamn) S</P>
<P class="p258 ft11">Säljaren avlämnar godset när det effektivt passerar fartygets reling i inlast- ningshamnen. Köparen står för risken och kostnaderna härefter.</P>
<P class="p488 ft132">CFR: Cost and Freight / Kostnad och frakt</P>
<P class="p31 ft132">(… angiven destinationshamn) S</P>
<P class="p258 ft11">Säljaren avlämnar godset när det effektivt passerar fartygets reling i inlast- ningshamnen. Köparen står risken härefter men säljaren ska betala trans- portkostnaderna till angiven destinationshamn.</P>
<P class="p488 ft132">CIF: Cost, Insurance and Freight / Kostnad, försäkring och frakt</P>
<P class="p31 ft11">(… angiven destinationshamn) S</P>
<P class="p258 ft11">Säljaren avlämnar godset när det effektivt passerar fartygets reling i inlast- ningshamnen. Köparen står risken härefter men säljaren ska betala trans- portkostnaderna till angiven destinationshamn. Säljaren ska även teckna försäkring för köparens räkning till destinationshamnen.</P>
<P class="p801 ft132">CPT: Carriage paid to /Fraktfritt</P>
<P class="p31 ft132">(… angiven destinationsort)</P>
<P class="p258 ft11">Säljaren avlämnar godset till den förste av honom utsedda fraktföraren vid avtalad tidpunkt. Köparen står risken härefter men säljaren ska betala trans- portkostnaderna till angiven destinationsort.</P>
<P class="p799 ft132">CIP: Carriage and Insurance paid to / Fraktfritt inklusive försäkring</P>
<P class="p31 ft132">(… angiven destinationsort)</P>
<P class="p258 ft11">Säljaren avlämnar godset till den förste av honom utsedda fraktföraren vid avtalad tidpunkt. Köparen står risken härefter men säljaren ska betala trans- portkostnaderna till destinationsorten. Säljaren ska även teckna försäkring för köparens räkning till destinationsorten.</P>
<P class="p764 ft15">228</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr18 td227"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td93"><P class="p22 ft47">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p802 ft132">DAF: Delivered at Frontier / Levererat gränsen</P>
<P class="p0 ft11">(… angiven plats)</P>
<P class="p186 ft11">Säljaren avlämnar godset när det ställs till köparens förfogande, olossat, på angiven plats vid gränsorten. Köparen står för risken och kostnaderna från och med lossningen.</P>
<P class="p642 ft132">DES: Delivered ex Ship / Levererat ombord på fartyg</P>
<P class="p0 ft11">(… angiven destinationshamn) S</P>
<P class="p186 ft11">Säljaren avlämnar godset när det ställs till köparens förfogande ombord på fartyget i angiven destinationshamn. Köparen står för risken och kost- naderna från och med lossningen.</P>
<P class="p642 ft132">DEQ: Delivered ex Quay / Levererat på kaj</P>
<P class="p0 ft11">(… angiven destinationshamn) S</P>
<P class="p186 ft11">Säljaren avlämnar godset när det ställs till köparens förfogande på kaj i angiven destinationshamn. Säljaren står för risken och kostnaderna fram till och med lossningen på kaj. Köparen ska importklarera godset.</P>
<P class="p642 ft132">DDU: Delivered Duty Unpaid / Levererat oförtullat</P>
<P class="p0 ft11">(… angiven destinationsort)</P>
<P class="p253 ft11">Säljaren avlämnar godset när det ställs till köparens förfogande, olossat, på angiven destinationsort. Säljaren står för risken och kostnaderna under hela transporten. Köparen ska importklarera godset.</P>
<P class="p642 ft132">DDP: Delivered Duty Paid / Levererat förtullat</P>
<P class="p0 ft11">(… angiven destinationsort)</P>
<P class="p253 ft11">Säljaren avlämnar godset när det ställs till köparens förfogande, olossat, på angiven destinationsort. Säljaren står för risken och kostnaderna under hela transporten. Säljaren ska även importklarera godset.</P>
<P class="p642 ft132">Försäkring; transportörens ansvar</P>
<P class="p186 ft132">Den av säljaren eller köparen som bär risken för transporten bör se till att teckna transportförsäkring. Större företag tecknar ofta transportförsäkring på årsbasis. Att kräva transportören på ersättning för skadat eller förlorat gods är inte något praktiskt alternativ. Möjligheterna att få ersättning är mycket små. Lagar och internationella konventioner begränsar kraftigt transportörernas ansvar och i princip betalas enbart ersättning i kronor per kilo.</P>
<P class="p803 ft15">229</P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p218 ft31">Särskilt yttrande</P>
<P class="p780 ft8">av experterna Leif Boström och Anders Richert</P>
<P class="p113 ft33">Vi delar utredningens övergripande målsättning att främja utveck- lingen av förnybar produktion då detta är ett viktigt steg för att kunna uppnå klimatmålen.</P>
<P class="p215 ft8">Vi vill dock påpeka att författningsförslaget inte är samstämmigt med allmänmotiveringen. Som exempel kan nämnas i kap 4.1.2:</P>
<P class="p114 ft33"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft32">att en anslutningsavgift inte är överklagbar efter beslut av fond- styrelsen.</SPAN></P>
<P class="p56 ft8"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft29">att återbetalningsskyldigheten om det i efterhand visar sig att det som skulle bli certifierad elproduktion inte uppfyller kraven på att bli tilldelad elcertifikat.</SPAN></P>
<P class="p634 ft8">Dessa frågor är ej reglerade i författningsförslaget.</P>
<P class="p215 ft8">Det förhållandet att experterna inte tillställts författningskom- mentarer gör det svårt att i detalj tolka betänkandet. Kommentarer- na nedan baseras främst på texterna i allmänmotiveringen, förutom kommentarerna under rubriken ”Författningsförslaget”.</P>
<P class="p61 ft8">Även om vi står bakom inriktningen så finns ett antal delar av betänkandet som vi anser borde ha fått en något annan utformning eller som vi inte anser behövs för att uppnå den övergripande mål- sättningen. Dessa beskrivs under respektive rubrik nedan.</P>
<P class="p538 ft10">Elnätsinvesteringsfond</P>
<P class="p71 ft8">Energinätsutredningen (M2006:03) lade i sitt delbetänkande (SOU 2007:99) fram ett förslag om förtida delning som utredaren ansluter sig till. Motivet för förslaget är att få till en rationell nätutbyggnad samtidigt som den ekonomiska risken för elnätsföretaget och befint- liga kunder begränsas.</P>
<P class="p61 ft8">Fondens roll är att främja utbyggnaden av förnybar elproduktion genom att t.ex. hantera trappstegsproblematiken och därmed uppnå samhällsekonomiskt rationell nätutbyggnad. Detta medför att be- greppet förtida delning måste vidgas för fonden. Hela den poten- tiella produktionsvolymen bör ingå i delningen och därmed dela på kostnaderna. Annars finns det ekonomiska incitament att fördröja projekt som initialt inte varit tillräckligt konkreta för att ingå i delningen.</P>
<P class="p804 ft15">230</P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr18 td227"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td93"><P class="p22 ft47">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p805 ft8">Sammanfattningsvis anser vi att den potential som fonden beslutar att elnätsföretaget ska dimensionera för också kostnadsmässigt bör fördelas på tillkommande anslutningar. Lämpligen görs detta på mot- svarande sätt som vid hantering av elnätsföretagets förtida delning med skillnaden att de tillkommande anslutningarna betalar de kund- specifika kostnaderna till elnätsföretaget och den resterande delen av den så kallade ”egenfinansieringen” till fonden.</P>
<P class="p110 ft8">En enkel administrativ hantering av fondavgiften är nödvändig. Den föreslagna hanteringen utifrån energiförbrukning är med tanke på storleken på beloppet onödigt administrativt betungande. Den bör hanteras på samma sätt som övriga myndighetsavgifter, dvs. en fast årlig avgift per kundkategori.</P>
<P class="p77 ft10">Förändringar avseende nätkoncession</P>
<P class="p66 ft8">Dagens koncessionsregelverk har till uppgift att skapa ett samhälls- ekonomiskt optimerat och säkert nät med minsta möjliga miljö- ingrepp, att skydda gjorda investeringar samt att garantera kun- derna deras rättigheter. Alla förändringar av detta regelverk har inte noga analyseras utifrån de olika intressenter som finns. Förslaget om undantag från koncessionsplikt vilar därför på en alltför svag grund.</P>
<P class="p806 ft8">Vi ser positivt på möjligheterna med samordning i tillståndshante- ringen allmänt och så även rörande koncessionsansökandet. Det finns dessutom fall där de formella kraven som följer med en koncession är onödigt betungande och knappast tillför något för intressenterna. Vi ser det därför som positivt att utredaren, med bibehållande av tredjepartstillträde och ägaråtskillnad mellan produktion och elnät, föreslår möjligheter till lättnader från vissa skyldigheter.</P>
<P class="p79 ft8">Vi har dock mycket svårt att se under vilka omständigheter som det s.k. funktionskravet kan frångås. Då undantaget ej är permanent så innebär det att en ledning som är undantagen kan tvingas upp- fylla funktionskravet i ett senare skede. Detta kan kräva ombyggnad som tidsmässigt kan bli omfattande och drabba anslutna kunder, såväl ur leveranssäkerhetssynpunkt som ekonomiskt.</P>
<P class="p110 ft8">Förslaget om enskild linje kommenteras i annat särskilt yttrande tillsammans med experter från Energimarknadsinspektionen och Svenska Kraftnät.</P>
<P class="p807 ft15">231</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p808 ft10">Förslag om ändring av undantag för små elproducenter, den s.k. 1500 <NOBR>kW-gränsen</NOBR></P>
<P class="p71 ft8">Vi ser positivt på ett borttagande av undantaget då det har en tyd- ligt begränsande verkan på produktionsanläggningarnas installerade effekt. Vi anser dock att övergångstiden är för lång. Förslaget ska- par dessutom skillnader i konkurrensvillkoren mellan en ny och en äldre anläggning på högst 1500 kW under lång tid.</P>
<P class="p538 ft10">Förslag avseende nättariffer <NOBR>(3-öringen)</NOBR></P>
<P class="p84 ft8">Vi anser att Sverige bör eftersträva att arbeta med så få styrmedel som möjligt för att främja utvecklingen av förnybar elproduktion. Elcertifikatssystemet är det huvudsakliga styrmedlet för att nå de nivåer av förnybar elproduktion som eftersträvas.</P>
<P class="p60 ft8">Dagens tariffsystem har till syfte, och ett krav från lagstiftaren, att på ett kostnadsriktigt sätt fördela kostnaderna mellan de olika kundgrupperna.</P>
<P class="p61 ft8">Utredaren synes något oklart ha motiverat införandet av <NOBR>3-öring-</NOBR> en med att det är önskvärt att Energimarknadsinspektionen utreder skäliga nättariffer för elproducenter och en metodik för tillsyn av dessa samt att det kan ta avsevärd tid.</P>
<P class="p61 ft8">Vi anser det synnerligen märkligt att en pristaksreglering före- slås för viss produktion med motiveringen att begreppet ”skäliga nättariffer” inte blivit klarlagt i praxis.</P>
<P class="p61 ft8">Genom att införa ett pristak för en kundgrupp, överförs de kost- nader som inte täcks av pristaket på övriga grupper inom det område som produktionsanläggningen är ansluten.</P>
<P class="p61 ft8">Vidare försvagas kraftigt den styrning som finns mellan nord och syd, som Svenska Kraftnäts tariffer ger. Dessutom tappas delar av den styrning som finns för att anslutningen skall ske på rätt spän- ningsnivå.</P>
<P class="p61 ft8">Den koppling som utredaren gör mellan borttagandet av 1500 kW gränsen och införandet av <NOBR>3-öringen</NOBR> bör kopplas till den kartlägg- ning som utredaren genomfört. Den visar att de som får den största nyttan av begränsningen är de minst effektiva anläggningarna, vilket vi anser gör kopplingen svag.</P>
<P class="p809 ft8">Förslaget bör därför inte genomföras.</P>
<P class="p810 ft15">232</P>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr18 td227"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td93"><P class="p22 ft47">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft10">Författningsförslaget</P>
<P class="p78 ft8">Som vi inledningsvis påpekade saknas samstämmighet på ett antal punkter mellan allmänmotiveringen och författningsförslaget. Då vi inte heller fått tillgång till författningskommentarerna innan in- lämning av detta särskilda yttrande ser vi oss nödgade att även ta upp vissa av de motsättningar som finns och som påverkar syftet med förslagen.</P>
<P class="p811 ft10">Ellagen 2 kap 12a§</P>
<P class="p80 ft8">Vi förutsätter att denna gäller för ledningar som endast är avsedda för inmatning av förnybar el, vilket leder till att undantaget auto- matiskt upphör vid anslutning av elanvändare eller ej förnybar pro- duktion (omprövning behövs ej i dessa fall). Varje omprövning under p1 kommer då enbart att avse ny anläggning för produktion av förnybar el.</P>
<P class="p120 ft10">Ellagen 3 kap 11§</P>
<P class="p80 ft8">Andra stycket: Vi förutsätter att konsekvenserna av den valfrihet som finns att betraktas som enbart elanvändare beskrivs i författ- ningskommentarerna (ersättningar som elproducenter erhåller till- faller ej dessa kunder).</P>
<P class="p110 ft8">Tredje stycket: Mätningskostnader för elproducenter regleras i 3 kap 14§ och kan därför inte hanteras här också.</P>
<P class="p207 ft10">Ellagen 4 kap 10§</P>
<P class="p80 ft8">Vi är överraskade att en paragraf som skall upphöra är kvarlämnad i författningsförslaget, eftersom det vid läsning ej framgår att den kommer att upphöra. Vi anser att det tydligt skall framgå att den upphör och övergångsbestämmelsen formuleras enligt följande ”För anläggningar som togs i drift före den 1 januari 2007 gäller bestäm- melsen i 4 kap. 10 § fram till den 1 januari 2015.”</P>
<P class="p812 ft15">233</P>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p214 ft10">Ellagen 4 kap 10b§</P>
<P class="p71 ft8">Vid avsaknad av författningskommentar så är det tyvärr inte möjligt att avgöra om första eller andra styckets krav är det som föreslås (skall hela produktionen på ledningen vara förnybar eller räcker det med en del för att begränsningen i överföringsavgift för förnybar produktion skall gälla?)</P>
<P class="p763 ft10">Elförordningen (1994:1250)</P>
<P class="p113 ft8">Vi anser att förändringen av hur värdet under 1 skall beräknas strider mot ellagen 3 kap. 15§ som anger hur de två delarna skall beräknas, då del 1 enbart skall innehålla minskningen av energiförluster ”i nät- koncessionshavarens ledningsnät”.</P>
<P class="p813 ft10">Förordning kring undantag från kravet på nätkoncession (2007:215)</P>
<P class="p113 ft8">I § 19 andra stycket framgår att ”från ett internt nät enligt första stycket får inget uttag göras annat än för anläggningsinnehavarens eget behov för att driva anläggningen”.</P>
<P class="p61 ft8">Vi anser genom den tydliga formulering som görs i § 19 att 30 § strider mot detta, genom att undantag ändå skulle kunna ges ”även om nätet i sin helhet ursprungligen inte har använts för överföring av el uteslutande för egen räkning”.</P>
<P class="p814 ft15">234</P>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr18 td227"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td93"><P class="p22 ft47">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p210 ft31">Särskilt yttrande</P>
<P class="p642 ft8">av Åke Larsson och Staffan Niklasson, Svensk Vindkraft</P>
<P class="p109 ft8">Vi bedömer att utredningen har gjort ett gediget arbete och lämnat många väl genomarbetade förslag som när de genomförts kommer att undanröja hinder och därmed underlätta utbyggnaden av förnybar energi i enlighet med utredningsdirektiven.</P>
<P class="p67 ft8">Under utredningens gång har dock Svensk Vindkraft vid upprepa- de tillfällen framfört synpunkter i några specifika frågor som vi inte anser avspeglas i de förslag som nu lämnas. Hade utredningen be- aktat Svensk Vindkrafts förslag skulle utbyggnaden underlättas ytter- ligare med resultatet att målen för utbyggnad förnybar energi kan nås snabbare och effektivare.</P>
<P class="p795 ft8">Dessa synpunkter rör följande förslag:</P>
<P class="p416 ft10">4.1 Elnätsinvesteringsfond</P>
<P class="p66 ft8">Svensk Vindkraft anser att ”självrisken” om 1,3 MSEK/MW är för hög och att den istället bör ligga på max 0,9 MSEK/MW.</P>
<P class="p64 ft8">Med respekt för de argument kring att antalet ansökningar kan bli för stort vid för låg självrisk så anser vi att det är precis det syn- sätt som bör råda. Nämligen att sänka självrisken och för det fall antalet ansökningar blir för stort istället höja avgiften senare. Det är återigen den gamla ”potatiskastrullen” som kan tjäna som exempel. När man skall koka potatis vrider man upp till max först och sänker sen, inte tvärtom. Översatt till förnybar energi så är det sålunda bättre att snabbt få igång investeringar i elnät och få bort flaskhalsar för att underlätta utbyggnaden. I det läget är det sålunda bättre att sänka självrisken. En sänkt självrisk får närmast obetydlig påverkan på kostnaden för konsumenterna medan det får stor betydelse för utbyggnaden av förnybar energi. Då investeringar i nät är snarast att betrakta som nödvändig och samhällsnyttig infrastruktur finns det ingen anledning att sätta självrisknivån för högt.</P>
<P class="p88 ft8">Svensk Vindkraft anser att investeringskostnaden i genomsnitt för landbaserad vindkraft snarare ligger en bra bit under 1 MSEK/MW medan den för den havsbaserade vindkraften kanske ligger på 2 MSEK/MW eller mer. Då merparten av vindkraften de närmaste åren sannolikt byggs på land och då det är angeläget att den inte bromsas p.g.a. kostsamma förstärkningsåtgärder anser vi att själv- risken bör sänkas till max 0,9 MSEK/MW.</P>
<P class="p815 ft15">235</P>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p503 ft8">Som förslaget på elnätsinvesteringsfond är utformat skapar den ihop med Energinätsutredningen förslag på förtida delning oklar- heter. Risken är uppenbar att nätbolag inte vill göra nätinvesteringar utan hänvisar till elnätinvesteringsfonden som i sin tur menar att nät- bolagen skall ta investeringen själva enligt <NOBR>”Exante-utredningens”</NOBR> förslag på förtida delning och så vidare. Detta förfarande påskyndar inte utbyggnaden av förnybar energi. Svensk Vindkraft efterfrågar tydliga direktiv med avseende på skyldighet att vidta nätförstärk- ningar.</P>
<P class="p57 ft10">4.2 Förändringar avseende nätkoncession</P>
<P class="p84 ft8">Flera av de förändringar som föreslås kommer att underlätta utbygg- naden av förnybar energi dock anser vi att det är av största vikt att Energinätsutredningen fortsätter att utreda frågan om sk. ”enskild linje” samt frågan om tillämpningen av Ellagen kap 3 p 8. Dessa frågor hade med fördel kunnat utredas vidare inom ramen för denna ut- redning men har av olika skäl inte behandlats utförligt. Dessutom är det av stor vikt att Miljöprocessutredningen tar upp frågan om en tydlig samordning mellan ellagen och <NOBR>miljöbalk/plan-bygglag</NOBR> vad avser koncessionsprocessen.</P>
<P class="p781 ft15">236</P>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313235x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p816 ft16">Bilaga 1</P>
<P class="p749 ft137">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td228"><P class="p302 ft138">Anslutning av anläggningar för förnybar</P></TD>
<TD class="tr6 td204"><P class="p25 ft138">Dir.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td228"><P class="p302 ft138">elproduktion m.m. till elnätet</P></TD>
<TD class="tr14 td204"><P class="p25 ft138">2007:10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td229"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td206"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p817 ft10">Beslut vid regeringssammanträde den 1 februari 2007</P>
<P class="p818 ft10">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p819 ft10">En särskild utredare skall göra följande:</P>
<P class="p820 ft70"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft139">Utvärdera om det nuvarande regelverket för förnybar elproduk- tion skapar hinder för en storskalig utveckling och utbyggnad av den förnybara elproduktionen. Bedöms förändringar av regel- verket krävas skall utredaren lämna sådana förslag.</SPAN></P>
<P class="p821 ft10"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft118">Lämna förslag till hur nuvarande reducerade nätavgift för mindre elproduktionsanläggningar enligt 4 kap. 10 § ellagen (1997:857) kan ersättas av enhetliga principer för bestämmandet av nät- avgifter för produktionsanläggningar samt undersöka behovet av och lämna förslag till eventuella övergångsbestämmelser av- seende nätavgifter för befintliga anläggningar färdigställda före den 1 januari 2007.</SPAN></P>
<P class="p822 ft70"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft119">Kartlägga förekomsten av små produktionsanläggningar för för- nybar el i Sverige och göra en bedömning av sådana anläggningars framtida utveckling.</SPAN></P>
<P class="p823 ft44"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft140">Lämna förslag till den lagstiftning och det regelverk i övrigt som krävs för att ett undantag från nuvarande krav på timvis mät- ning, beräkning och rapportering för inmatning av el från små anläggningar för förnybar elproduktion skall kunna införas.</SPAN></P>
<P class="p824 ft70"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft139">Lämna förslag till generella, icke diskriminerande riktlinjer enligt vilka ersättning kan bestämmas vid inmatning av el, från mindre elproduktionsanläggningar.</SPAN></P>
<P class="p825 ft10">Utredaren skall redovisa uppdraget senast den 1 januari 2008.</P>
<P class="p826 ft15">237</P>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p520 ft10">Bakgrund</P>
<P class="p403 ft46">Överföring av el (nätverksamhet) är ett naturligt monopol som regleras i ellagen (1997:857) och övervakas av Energimarknads- inspektionen vid statens energimyndighet. Regleringen av nät- verksamhet syftar till att verksamheten skall bedrivas effektivt och rationellt samt att nätföretagens monopolställning inte skall miss- brukas till nackdel för kunder och övriga aktörer på elmarknaden. Enligt bestämmelser i 2 kap. ellagen krävs tillstånd (nätkoncession) för att bygga och använda elektriska starkströmsledningar. Det finns två typer av koncessioner, nätkoncession för linje (linje- koncession) som avser en ledning med i huvudsak bestämd sträck- ning respektive nätkoncession för område (områdeskoncession). Det är, enligt huvudregeln, Energimarknadsinspektionen som prövar frågor om nätkoncessioner, som inte avser utlandsförbindelser. Energimarknadsinspektionens beslut kan överklagas till regeringen.</P>
<P class="p827 ft10">Områdeskoncessionen meddelas för lokalnät och innebär en rätt för innehavaren att bygga och använda ett ledningsnät upp till en viss spänningsnivå inom ett geografiskt avgränsat område. Spännings- gränsen anger den högsta tillåtna spänning som får finnas på ledningsnätet och markerar också omfattningen av monopolet på ledningsbyggande och anslutningar inom området. Linjekon- cessionen är avsedd för de högre spänningsnivåerna på stamnätet och regionnätet.</P>
<P class="p828 ft10">Den som har nätkoncession är skyldig att, om inte särskilda skäl finns, på skäliga villkor ansluta en anläggning till ledningsnätet och överföra el för annans räkning på skäliga villkor. För detta skall innehavaren av produktionsanläggningen betala nättariff, dvs. en engångsavgift i form av en anslutningsavgift samt överförings- avgifter under den tid som anläggningen är ansluten. I vissa fall skall innehavaren av produktionsanläggningen också betala en engångskostnad för elmätare med insamlingsutrustning och för dess installation.</P>
<P class="p829 ft46">En huvudprincip i ellagen är att nättariffer skall vara skäliga. Med nättariffer avses både avgifter för överföring av el och avgifter för anslutning. Nättarifferna skall vara utformade så att nätkoncessions- havarens samlade intäkter från nätverksamheten är skäliga i för- hållande till dels de objektiva förutsättningarna för att bedriva nätverksamheten, dels nätkoncessinshavarens sätt att bedriva nät- verksamheten. Vidare skall nättarifferna vara objektiva och icke-</P>
<P class="p830 ft15">238</P>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<P class="p0 ft16">SOU 2008:13 Bilaga 1</P>
<P class="p271 ft10">diskriminerande. Detta gäller avgifter för såväl inmatning som uttag av el.</P>
<P class="p831 ft46">Huvudprincipen när det gäller anslutningsavgifter är att de skall vara kostnadsriktiga. Vidare skall avgifterna särskilt beakta anslut- ningspunktens geografiska läge och den avtalade effekten i anslut- ningspunkten. Av förarbetena framgår att den som önskar ansluta sig också skall stå för de direkta merkostnader som anslutningen orsakar för berörda nätägare, dvs. betala den s.k. kundspecifika kostnaden för anslutningen. Principen har blivit rättsligt prövad vid ett flertal tillfällen. Kammarrätten i Stockholm har uttalat ett stöd för denna tolkning och vidare ansett att i det fall anslutningen medför kostnader, t.ex. för förstärkning, ombyggnad eller utbygg- nad, och dessa kommer fler än anläggningsägaren till godo, skall de inte bedömas som kundspecifika och därför bekostas av nätägaren (mål nr <NOBR>4389-2001).</NOBR> Kostnaden får i detta fall finansieras på annat sätt, t.ex. genom överföringsavgifterna och på så sätt slås ut på övriga kunder inom området. Kammarrätten i Stockholm har vidare anfört att även om kostnader inte är kundspecifika så skall de bäras av producenten om de aktuella åtgärderna inte innebär någon direkt nytta för nätföretaget eller för de befintliga kunder som är anslutna till nätföretagets elnät. Nuvarande regelverk innebär så- ledes att anläggningsinnehavaren får räkna med att själv få stå för de kundspecifika kostnaderna för att ansluta sin anläggning till elnätet. Den kundspecifika delen kan ofta bli mycket betydande när t.ex. den anslutande anläggningen ligger utanför sammanhållen bebyggelse och långt från befintligt elnät.</P>
<P class="p832 ft46">När det gäller kostnaden för elmätare med tillhörande insam- lingsutrustning och dess installation är utgångspunkten att denna skall betalas av produktionsinnehavaren och vara kostnadsriktig. Om en innehavare av en produktionsanläggning och ett elnätsföre- tag inte kan komma överens om anslutningsavgiftens storlek eller kostnaden för elmätare med tillhörande insamlingsutrustning, skall tvisten, efter ansökan, prövas av Energimarknadsinspektionen. När det gäller överföringstariffen kan Energimarknadsinspektionen granska denna inom ramen för sin tillsyn av nättarifferna. En en- skild kunds överföringstariff prövas som huvudregel inte. Undan- tag gäller dock nättariffer för anläggningar som kan leverera en effekt om högst 1 500 kW (dvs. småsakliga produktionsanläggningar).</P>
<P class="p833 ft15">239</P>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p520 ft10">Om utvecklingen av elproduktion i Sverige</P>
<P class="p403 ft10">Elproduktionsanläggningar, framför allt vattenkraftverk, började byggas i Sverige från slutet av <NOBR>1800-talet.</NOBR> Under <NOBR>1940-talets</NOBR> första hälft var den genomsnittliga årliga vattenkraftsproduktionen 10 TWh el. Den storskaliga utbyggnaden av vattenkraften skedde under perioden <NOBR>1945–1980</NOBR> och i dag producerar vattenkraften ca 65 TWh el under ett år med normal nederbörd. Kärnkraften byggdes ut från mitten av <NOBR>1970-talet</NOBR> och har sedan 1985 i genom- snitt producerat ca 68 TWh el per år. Gemensamt för den historiska utbyggnaden av vatten- och kärnkraften är att utbyggnaden av elproduktionen och elnätet skedde parallellt. Det innebar sannolikt att dåvarande förutsättningar skiljer sig betydligt åt från dagens förutsättningar.</P>
<P class="p834 ft46">Genom omregleringen av elmarknaden 1996 lades ett nytt regel- verk och därmed ett nytt synsätt fram. Reformen innebar grund- läggande förändringar av hur elmarknaden fungerade samt att nya rättigheter och skyldigheter infördes för marknadens aktörer. Den grundläggande förändringen ligger bl.a. i en tydligare ansvars- och rollfördelning mellan marknadens aktörer. Produktion och försälj- ning av el skall ske i konkurrens. Överföring av el betraktades som ett naturligt monopol och måste regleras och övervakas för att tillförsäkra kunderna skäliga villkor för överföringen. Det över- gripande tekniska ansvaret för den nationella balansen (system- ansvaret) ålades staten. Skyldigheterna för innehavare av nätkon- cession ändrades. Koncessionshavaren blev skyldig att på skäliga villkor ansluta andras ledningar och överföra el oberoende av vem som är ägare till elen.</P>
<P class="p835 ft44">Den pågående omställningen av energisystemet samt ett ökat behov av el leder till ett ökat behov av investeringar i ny elproduk- tionskapacitet. Genom propositionen Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning (prop. 2001/02:143) lades målet fast att användningen av el från förnybara energikällor ska öka med 10 TWh el till år 2010 jämfört med 2002 års nivå. I propositionen föreslogs också att ett nationellt planeringsmål för vindkraft skulle fastställas och omfatta 10 TWh el fram till år 2015. Ambitionen om användningen av el från förnybara energikällor har därefter höjts till 17 TWh el till år 2016 i samband med förslaget att öka långsiktigheten i elcertifikatsystemet i propositionen Förnybar el med gröna certifikat (prop. 2005/06:154).</P>
<P class="p836 ft15">240</P>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr18 td230"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td231"><P class="p22 ft16">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p837 ft44">En viss del av utbyggnaden av förnybar elproduktion bedöms komma att ske i form av biobränslebaserad kraftvärme, som normalt lokaliseras i områden med stabila elnät, antingen i tätorter eller vid större industrier. För att nå målet till år 2016 bedöms det dock också krävas en storskalig utbyggnad av vindkraften.</P>
<P class="p120 ft10">Nätanslutning av anläggningar för förnybar elproduktion</P>
<P class="p354 ft46">Generellt kan det konstateras att det är svårt att på ett planmässigt sätt fastslå vilka delar av det svenska elnätet som kan behöva förstärkas vid en storskalig utbyggnad av förnybar elproduktion. Vindkraftsutredningen (SOU 1998:152) pekade på att det fanns ett behov att förstärka elnäten på ett flertal platser. De kartläggningar som därefter gjorts, bl.a. av Energimyndigheten, visar att de platser som har goda vindlägen ofta ligger i glest bebyggda områden med få abonnenter. Anslutning av vindkraft i sådana områden kan kräva kostsamma investeringar i det elnät till vilket anslutningen sker.</P>
<P class="p838 ft10">Elnäten skall ha en viss kapacitet för den givna förbrukningen respektive produktionen som finns i området. Detta gäller alla delar av elnätet, stamnät, regionnät och lokalnät.</P>
<P class="p839 ft46">Ansvaret för en ändamålsenlig utbyggnad ligger sedan flera decennier på nätföretagen. Generellt sett har nätföretagen dock inte haft anledning att beakta eller förutse den storskaliga utbygg- nad av den förnybara elproduktionen som nu håller på att planeras och genomföras. Större etableringar av förnybar elproduktion kan innebära att elnätet, det lokala, regionala eller det nationella stam- nätet, når sin kapacitetsgräns och att det inte finns utrymme i elnätet för att möjliggöra anslutning av förnybar elproduktion. Om en större anläggning ansluts till ett lokalt eller regionalt nät kan också det överliggande elnätet behöva förstärkas. Det gäller t.ex. en större utbyggnad i Norrlands inland, som kan innebära att region- nätet och stamnätet måste förstärkas samt också vid anslutning till elnätet av havsbaserade vindkraftparker.</P>
<P class="p840 ft46">Som beskrivits ovan har elnätsföretagen en anslutningsskyldig- het. Undantag gäller dock om det finns särskilda skäl. Av för- arbetena (prop. 1996/97:136 s. 141) framgår att kapacitetsbrist kan utgöra ett sådant särskilt skäl som innebär att nätföretaget kan neka en anslutning. Det torde dock vara så att bristande kapacitet inte i sig hindrar en anslutning utan att det i stället uppstår behov av större investeringar i elnäten som då skall finansieras av</P>
<P class="p669 ft15">241</P>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft10">anläggningsägaren eller indirekt av elnätskunderna. Ofta torde sådana investeringar innebära en trappstegseffekt på kapacitet i nätet och på kostnaden, som kan vara avsevärda. Situationen på Gotland kan nämnas som ett exempel på behovet av tillkommande investeringar i elnätet som en direkt följd av vindkraftsetableringar, t.ex. har nya högspänningsledningar varit nödvändiga att bygga som en direkt följd av utbyggnaden.</P>
<P class="p841 ft44">Enligt det nu rådande rättsläget skall det elnätsföretag som anläggningen ansluts till debitera den anslutande producenten de kundspecifika kostnader som anslutningen medför. Trots att vissa principer utvecklats i praxis för vad som är en skälig anslutnings- avgift, ger dagens regelverk ofta upphov till tvister mellan den anslutande producenten och lokalnätsföretaget. Även om parterna kan vända sig till Energimarknadsinspektionen vid en tvist, mot- verkar en utdragen rättsprocess en snabb utbyggnad av ny el- produktion. Det finns exempel på rättsprocesser som tagit upp till åtta år innan beslut fastställts i kammarrätten. Dagens ordning för att beräkna anslutningsavgifter innebär så stora kostnader för den anslutande att en utbyggnad ibland inte blir av, trots att förut- sättningarna i övrigt är goda och skulle främja elmarknadens ut- veckling.</P>
<P class="p827 ft10">Regelverket för hur anslutningsavgifter skall utformas är för när- varande föremål för utredning inom ramen för Energinätsutred- ningen (dir. 2006:39). Energinätsutredningen skall lämna förslag till den lagstiftning och det regelverk i övrigt som krävs för att in- föra en ny ordning angående bestämmande av anslutningsavgifter. Regelverket kan komma utformas på olika sätt. Antingen så att tillsynsmyndigheten skall godkänna eller fastställa elnätsföretagens anslutningsavgifter eller så att tillsynsmyndigheten skall godkänna eller fastställa nätföretagens metoder för att fastställa anslutnings- avgifterna innan anslutningsavgifterna eller metoderna träder i kraft.</P>
<P class="p57 ft10">Nedsättning av nätavgiften för mindre elproduktionsanläggningar</P>
<P class="p403 ft10">Mindre elproduktion definieras enligt 4 kap. 10 § ellagen som en anläggning som kan leverera en effekt om högst 1 500 kilowatt. En anläggning för mindre elproduktion skall betala sin fulla anslut- ningskostnad. Däremot skall mindre elproduktionsanläggningar endast betala den del av nätavgiften som motsvarar den årliga</P>
<P class="p62 ft15">242</P>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr18 td230"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td231"><P class="p22 ft16">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p842 ft46">kostnaden för mätning, beräkning och rapportering på nätkon- cessionhavarens nät. Det innebär att nätkoncessionshavarens årliga kostnader för drift och underhåll av elnätet m.m. som övriga kunder betalar (inklusive anläggningar större än 1 500 kW), inte får tas ut. Om flera mindre anläggningar gemensamt matar in el på elnätet skall dessa anläggningar betraktas som separata anläggningar vad avser nätavgifter. Denna undantagsbestämmelse har med tiden kompletterats med ytterligare regler. En viss praxis håller också på att utvecklas. Bestämmelsen infördes i samband med att det nya elmarknadssystemet började gälla år 1996 och motiverades med att den miljövänliga mindre elproduktionen bör få ekonomiska villkor som stimulerar en fortsatt utbyggnad, och att utformningen av nättariffen för inmatningspunkter på lokalnäten kommer att få en avgörande betydelse för sådana produktionsanläggningars lönsam- het (prop. 1995:14 s. 82).</P>
<P class="p840 ft44">Bestämmelsen om en reducerad nättariff har vid ett flertal till- fällen varit ifrågasatt, vilket har inneburit att frågan varit föremål för vidare utredning i flera tidigare utredningar. Vindkraftsutred- ningen (SOU 1999:75), <NOBR>LEKO-utredningen</NOBR> (SOU 1999:44), Elnätsutredningen (SOU 2000:90), Elcertifikatutredningen (SOU 2001:77) samt El- och gasmarknadsutredningen (SOU 2004:129) har samtliga lämnat förslag på hur frågan borde hanteras. Samman- fattningsvis kan det sägas att nämnda utredningar har varit kritiska till ett fortsatt undantag och föreslagit att det i stället skall tas bort. Den tidigare regeringen uttryckte, mot bakgrund av förslaget i Elcertifikatutredningen, att bestämmelserna i ellagen får effekter som inte är önskvärda. Samtidigt konstaterades dock att det inte fanns tillräckligt med underlag för att ta bort bestämmelsen (prop. 2001/02:143 s. 102).</P>
<P class="p843 ft10">Principerna för utformning av nättariffer för mindre elproduk- tionsanläggningar bedöms över tiden ha inneburit en hämsko för utveckling av ny elproduktion. Detta gäller särskilt expansionen av vindkraft, som hittills främst utgjorts av aggregat under 1 500 kW. Nätföretag, som inom sitt koncessionsområde har särskilt gynn- samma förhållanden för förnybar elproduktion, har i vissa fall fått vidkännas betydande kostnadsökningar vilka fått fördelas på övriga kunder i området.</P>
<P class="p844 ft15">243</P>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p845 ft10">Undantag för krav på timvis mätning, beräkning och rapportering för små produktionsanläggningar</P>
<P class="p403 ft46">I 3 kap. 10 § ellagen anges att den som har nätkoncession är skyldig att utföra mätning av mängden överförd el och dess fördelning över tiden. Mängden överförd el skall mätas med vissa tidsintervall. Närmare föreskrifter meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Regeringen har i förordningen (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el meddelat sådana föreskrifter. I dessa föreskrifter anges var mätning av över- förd el skall ske på ett elnät. Bland annat skall mätning ske i inmat- ningspunkter, dvs. de punkter på ett elnät där el från en produk- tionsanläggning matas in. Vad gäller mätning av den inmatade elens fördelning över tiden anges att mätning av inmatad el skall ske varje timme. I dag kan elnätsföretagen inte debitera innehavare av mindre produktionsanläggningar (med effekt på högst 1 500 kilowatt) kostnader för mätare med insamlingsutrustning och för installa- tionen (jfr 3 kap. 14 § ellagen).</P>
<P class="p846 ft10">Det har konstaterats att kravet på timvis mätning av den in- matade elen har vissa nackdelar. Kostnaderna för timutrustning, beräkning och rapportering för mindre producenter kan inte sägas stå i rimlig proportion till den ringa mängd el som produceras i många av dessa små produktionsanläggningar. Kravet kan dessutom bli ett hinder för en teknisk utveckling och spridning av små produktionsanläggningar.</P>
<P class="p829 ft46">Tidigare fanns en möjlighet till undantag från kravet på mätning av den inmatade elens fördelning över tiden. Möjligheten till undantag var utformad så att endast den som har nätkoncession kunde ansöka om undantag. Undantaget fick bara avse mätningen i inmatningspunkter där el från små produktionsanläggningar matas in på elnätet. I praktiken sker inmatning av el från små produk- tionsanläggningar bara på lokalnät. Definitionen på små produk- tionsanläggningar var att de hade ett säkringsabonnemang om högst 200 ampère eller kan leverera en effekt om högst 135 kW vid lågspänning. Om undantag beviljades måste det avse samtliga sådana inmatningspunkter inom koncessionsområdet. Ärenden om undantag skulle prövas av Affärsverket svenska kraftnät. Anled- ningen till att denna möjlighet till undantag infördes var att kostnaderna för dessa produktionanläggningarna inte ansågs stå i rimlig proportion till den ringa mängd el som de producerar.</P>
<P class="p847 ft15">244</P>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr18 td230"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td231"><P class="p22 ft16">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p848 ft44">I propositionen Elcertifikat för att främja förnybara energikällor (prop. 2002/03:40) föreslogs att undantagsmöjligheten skulle av- skaffas, ändringen trädde ikraft 1 maj 2003. Regeringen framhöll att mätning av inmatningens fördelning över tiden av tekniska skäl skall ske för att innehavaren av en produktionsanläggning skall kunna tilldelas elcertifikat. Detta innebar att de anläggningsinne- havare som önskade tilldelas elcertifikat inte kunde få det eftersom anläggningen hade fått undantag på kravet på mätning. Detta skulle kunna leda till en snedvridning av konkurrensen mellan innehav- arna av produktionsanläggningar som kan bli respektive inte kan bli tilldelade elcertifikat. Principiellt torde det dock vara fullt möjligt att tilldela elcertifikat till en anläggning som inte är timmätt.</P>
<P class="p630 ft10">Ersättning vid inmatning av el</P>
<P class="p289 ft46">Som tidigare redovisats kan innehavaren av produktionsanläggning som levererar el till det koncessionspliktiga elnätet, enligt bestäm- melserna i 3 kap. 15 § ellagen, ha rätt till ersättning av nätkon- cessionhavaren. Ersättningen skall motsvara dels värdet av den minskning av energiförlusterna i ledningsnätet som inmatningen medför i koncessionshavarens ledningsnät, dels värdet av den reduk- tion av nätkoncessionshavarens avgifter för att vara ansluten till annan nätkoncessionshavares ledningsnät som blir möjlig genom att anläggningen är ansluten till ledningsnätet. Energimarknads- inspektionen prövar tvister mellan nätkoncessionshavaren och innehavaren av en produktionsanläggning i frågor om ersättningen. Så har också skett i ett stort antal ärenden. Ersättningen som inne- havaren av en produktionsanläggning kan få varierar i viss mån mellan koncessionsområdena. Tvisterna mellan innehavare av produktionsanläggningen och nätkoncessionshavaren bedöms i många fall gälla hur värdet av den inmatade elen i det aktuella området skall beräknas och värderas.</P>
<P class="p517 ft10">Uppdraget</P>
<P class="p354 ft44">En särskild utredare skall utvärdera om det nuvarande regelverket för förnybar elproduktion skapar hinder för en storskalig ut- veckling och utbyggnad av den förnybara elproduktionen. Bedöms förändringar av regelverket krävas skall utredaren lämna sådana</P>
<P class="p613 ft15">245</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p849 ft46">förslag. Utredaren skall särskilt beakta hur sådana investeringskost- nader som inte direkt kan kopplas till en enskild anläggnings anslut- ning till elnätet skall hanteras på lokal, regional och nationell nivå.</P>
<P class="p850 ft10">Utredaren skall lämna förslag till hur nuvarande reducerade nätavgift för mindre elproduktionsanläggningar enligt 4 kap. 10 § ellagen (1997:857) kan ersättas av enhetliga principer för bestäm- mandet av nätavgifter för produktionsanläggningar samt undersöka behovet av och lämna förslag till eventuella övergångsbestämmelser för nätavgifter för befintliga anläggningar färdigställda före den 1 januari 2007.</P>
<P class="p828 ft10">Utredaren skall kartlägga förekomsten av små produktions- anläggningar för förnybar el i Sverige och göra en bedömning av sådana anläggningars framtida utveckling.</P>
<P class="p850 ft10">Utredaren skall lämna förslag till den lagstiftning och det regel- verk i övrigt som krävs för att ett undantag från nuvarande krav på timvis mätning, beräkning och rapportering för inmatning av el från små anläggningar för förnybar elproduktion skall kunna införas. En lämplig effektgräns för ett undantag skall föreslås bl.a. utifrån en avvägning mellan hur mycket en små elproducenter kan anses kunna betala samt behovet av kontinuerliga mätvärden för t.ex. balansreglering.</P>
<P class="p851 ft10">Utredaren skall slutligen lämna förslag till generella icke diskri- minerande riktlinjer enligt vilka ersättning kan bestämmas vid inmatning av el, som skall avse mindre elproduktionsanläggningar. Förslaget bör innehålla en lämplig definition av vilka anläggningar som omfattas.</P>
<P class="p850 ft10">Utredaren skall i förekommande fall lämna fullständiga författ- ningsförslag. Det står utredaren fritt att inkludera även annat rele- vant underlag i sitt arbete.</P>
<P class="p538 ft10">Konsekvensbeskrivning</P>
<P class="p403 ft26">Utredaren skall lämna konsekvensanalyser av samtliga förslag som presenteras i enlighet med 14 § kommittéförordningen (1998:1474).</P>
<P class="p852 ft15">246</P>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr18 td230"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td231"><P class="p22 ft16">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p206 ft10">Arbetets genomförande, tidsplan m.m.</P>
<P class="p354 ft10">Utredaren skall beakta vad som framkommit i betänkandet Elnätsföretag – särskild förvaltning och regionnätstariffer (SOU 2001:73), i betänkandet El- och naturgasmarknaderna – europeisk harmonisering (SOU 2003:113), i betänkandet El- och naturgas- marknaderna – energimarknader i utveckling (SOU 2004:129) samt beakta vad som sägs i propositionerna Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning (prop. 2001/02:143) och Leveranssäkra elnät (prop. 2005/06:27).</P>
<P class="p838 ft10">Utredaren skall, i relevanta delar, samråda och beakta vad som framkommit i Energinätsutredningen (dir. 2006:39).</P>
<P class="p853 ft10">Utredaren skall beakta relevant <NOBR>EG-rätt</NOBR> samt hur frågorna i uppdraget behandlas inom EU och i övriga nordiska länder. En bedömning av eventuella förslags överensstämmelse med EU:s statsstödsregler skall särskilt göras.</P>
<P class="p854 ft10">Utredaren skall senast den 1 januari 2008 redovisa uppdraget.</P>
<P class="p855 ft10">(Näringsdepartementet)</P>
<P class="p856 ft15">247</P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313246x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-480px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p857 ft15"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-480px;margin-bottom:480px;" class="p857 ft15"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-240px;margin-top:240px;margin-right:-240px;margin-bottom:240px;" class="p857 ft15"><![endif]>249</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66">
<TR>
<TD class="tr29 td109"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td234"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td235"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td149"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td63"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td236"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td109"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td237"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr29 td238"><P class="p858 ft95">Bedömd ordinarie tariff, genomsnittliga nivåer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td109"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-37px;margin-top:-54px;margin-right:-33px;margin-bottom:54px;" class="p859 ft95"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:33px;margin-top:-54px;margin-right:-103px;margin-bottom:124px;" class="p859 ft95"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:-19px;margin-right:-68px;margin-bottom:89px;" class="p859 ft95"><![endif]>kW Effektindelning,</P></TD>
<TD class="tr41 td237"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td233"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td237"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td234"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-75px;margin-top:-8px;margin-right:-16px;margin-bottom:8px;" class="p860 ft39"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:16px;margin-top:-8px;margin-right:-107px;margin-bottom:99px;" class="p860 ft39"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-30px;margin-top:38px;margin-right:-61px;margin-bottom:53px;" class="p860 ft39"><![endif]>kategorin inom Medeleffekt anläggningar, antal på baserat kW*</P></TD>
<TD class="tr41 td239"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td235"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-25px;margin-top:-56px;margin-right:-42px;margin-bottom:56px;" class="p861 ft39"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:42px;margin-top:-56px;margin-right:-109px;margin-bottom:123px;" class="p861 ft39"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:8px;margin-top:-22px;margin-right:-75px;margin-bottom:89px;" class="p861 ft39"><![endif]>anläggningar Antal</P></TD>
<TD class="tr41 td239"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td149"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-80px;margin-top:-8px;margin-right:-11px;margin-bottom:8px;" class="p860 ft39"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:11px;margin-top:-8px;margin-right:-102px;margin-bottom:99px;" class="p860 ft39"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-35px;margin-top:38px;margin-right:-56px;margin-bottom:53px;" class="p860 ft39"><![endif]>medel årsprod, Beräknad anläggningar, antal på baserat MWh</P></TD>
<TD class="tr41 td239"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td237"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td63"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:-97px;margin-right:-30px;margin-bottom:97px;" class="p862 ft39"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:30px;margin-top:-97px;margin-right:-56px;margin-bottom:123px;" class="p862 ft39"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:17px;margin-top:-84px;margin-right:-43px;margin-bottom:110px;" class="p862 ft39"><![endif]>Kraftslag</P></TD>
<TD class="tr41 td237"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td233"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td240"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td236"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-93px;margin-top:-1px;margin-right:-5px;margin-bottom:1px;" class="p863 ft141"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:5px;margin-top:-1px;margin-right:-103px;margin-bottom:99px;" class="p863 ft141"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-44px;margin-top:48px;margin-right:-54px;margin-bottom:50px;" class="p863 ft141"><![endif]>tariff ordinarie bedömd Differens Medelvärde .tariff småskalig - anläggningar antal på baserat</P></TD>
<TD class="tr41 td239"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td109"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-90px;margin-top:-1px;margin-right:-8px;margin-bottom:1px;" class="p863 ft141"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:8px;margin-top:-1px;margin-right:-106px;margin-bottom:99px;" class="p863 ft141"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-41px;margin-top:48px;margin-right:-57px;margin-bottom:50px;" class="p863 ft141"><![endif]>tariff ordinarie bedömd Differens Medianvärde .tariff småskalig - anläggningar antal på baserat</P></TD>
<TD class="tr41 td237"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td124"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-37px;margin-top:-53px;margin-right:-35px;margin-bottom:53px;" class="p864 ft95"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:35px;margin-top:-53px;margin-right:-107px;margin-bottom:125px;" class="p864 ft95"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-1px;margin-top:-17px;margin-right:-71px;margin-bottom:89px;" class="p864 ft95"><![endif]>kr avgift, fast Medel</P></TD>
<TD class="tr41 td237"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td124"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-90px;margin-top:0px;margin-right:-35px;margin-bottom:0px;" class="p865 ft95"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:35px;margin-top:0px;margin-right:-160px;margin-bottom:125px;" class="p865 ft95"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-28px;margin-top:63px;margin-right:-97px;margin-bottom:62px;" class="p865 ft95"><![endif]>kr nätnytta, exkl tariff årlig Medel</P></TD>
<TD class="tr41 td237"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td124"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-60px;margin-top:-30px;margin-right:-21px;margin-bottom:30px;" class="p866 ft39"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:21px;margin-top:-30px;margin-right:-102px;margin-bottom:111px;" class="p866 ft39"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-20px;margin-top:11px;margin-right:-61px;margin-bottom:70px;" class="p866 ft39"><![endif]>nätnytta, exkl tariff Medel öre/kWh</P></TD>
<TD class="tr41 td241"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr41 td242"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-88px;margin-top:-2px;margin-right:-33px;margin-bottom:2px;" class="p867 ft95"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:33px;margin-top:-2px;margin-right:-154px;margin-bottom:123px;" class="p867 ft95"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-28px;margin-top:59px;margin-right:-93px;margin-bottom:62px;" class="p867 ft95"><![endif]>kr nätnytta, inkl tariff årlig Medel</P></TD>
<TD class="tr41 td26"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr31 td109"><P class="p24 ft142"><NOBR>0-100</NOBR></P></TD>
<TD class="tr34 td243"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td233"><P class="p22 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr34 td243"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td234"><P class="p24 ft142">57</P></TD>
<TD class="tr34 td244"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td235"><P class="p23 ft142">50</P></TD>
<TD class="tr34 td244"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td149"><P class="p24 ft142">187</P></TD>
<TD class="tr34 td244"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td232"><P class="p22 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr34 td243"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td63"><P class="p22 ft143">vattenkraft</P></TD>
<TD class="tr34 td243"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td233"><P class="p22 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr34 td245"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td236"><P class="p24 ft142">5,90</P></TD>
<TD class="tr34 td244"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td109"><P class="p24 ft142">2,2</P></TD>
<TD class="tr34 td243"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td124"><P class="p24 ft142">7 088</P></TD>
<TD class="tr34 td243"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td124"><P class="p24 ft142">10 440</P></TD>
<TD class="tr34 td243"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td124"><P class="p24 ft142">8,60</P></TD>
<TD class="tr34 td246"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td42"><P class="p24 ft142">3 703</P></TD>
<TD class="tr34 td247"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr33 td26"><P class="p22 ft66"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td232"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td248"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td249"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td249"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td233"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td248"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td232"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td250"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td249"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td248"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td248"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td248"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td251"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td252"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
<TD class="tr28 td26"><P class="p22 ft62"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td109"><P class="p24 ft142"><NOBR>101-200</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td233"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td234"><P class="p24 ft142">154</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td235"><P class="p23 ft142">53</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p24 ft142">618</P></TD>
<TD class="tr26 td233"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr26 td253"><P class="p22 ft142">vattenkraft</P></TD>
<TD class="tr26 td236"><P class="p24 ft142">3,43</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p24 ft142">1,56</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft142">8 926</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft142">17 955</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft142">4,23</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td254"><P class="p23 ft142"><NOBR>-1</NOBR> 168</P></TD>
<TD class="tr26 td252"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td26"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td109"><P class="p24 ft142"><NOBR>201-300</NOBR></P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td234"><P class="p24 ft142">255</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td235"><P class="p23 ft142">29</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td149"><P class="p24 ft142">983</P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr29 td253"><P class="p22 ft142">vattenkraft</P></TD>
<TD class="tr29 td236"><P class="p24 ft142">3,25</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td109"><P class="p24 ft142">3,44</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">16 059</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">33 048</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">3,74</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td254"><P class="p23 ft142">962</P></TD>
<TD class="tr29 td252"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td109"><P class="p24 ft144"><NOBR>301-400</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td233"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td234"><P class="p24 ft144">362</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td235"><P class="p23 ft144">28</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p24 ft144">1 414</P></TD>
<TD class="tr26 td233"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr26 td253"><P class="p22 ft144">vattenkraft</P></TD>
<TD class="tr26 td236"><P class="p24 ft144">2,75</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p24 ft144">1,46</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft144">10 099</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft144">31 372</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft144">3,08</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td254"><P class="p23 ft144"><NOBR>-14</NOBR> 023</P></TD>
<TD class="tr26 td252"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td26"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td109"><P class="p24 ft142"><NOBR>401-500</NOBR></P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td234"><P class="p24 ft142">468</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td235"><P class="p23 ft142">23</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td149"><P class="p24 ft142">1 650</P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr29 td253"><P class="p22 ft142">vattenkraft</P></TD>
<TD class="tr29 td236"><P class="p24 ft142">2,84</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td109"><P class="p24 ft142">2,28</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">12 597</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">50 642</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">3,34</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td254"><P class="p23 ft142">4 426</P></TD>
<TD class="tr29 td252"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td109"><P class="p24 ft144"><NOBR>501-600</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td233"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td234"><P class="p24 ft144">566</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td235"><P class="p23 ft144">15</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p24 ft144">2 050</P></TD>
<TD class="tr26 td233"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr26 td253"><P class="p22 ft144">vattenkraft</P></TD>
<TD class="tr26 td236"><P class="p24 ft144">3,02</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p24 ft144">2,07</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft144">14 645</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft144">51 187</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft144">3,30</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td254"><P class="p23 ft144"><NOBR>-10</NOBR> 036</P></TD>
<TD class="tr26 td252"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td26"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td109"><P class="p24 ft142"><NOBR>601-700</NOBR></P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td234"><P class="p24 ft142">673</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td235"><P class="p23 ft142">11</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td149"><P class="p24 ft142">2 882</P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr29 td253"><P class="p22 ft142">vattenkraft</P></TD>
<TD class="tr29 td236"><P class="p24 ft142">1,71</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td109"><P class="p24 ft142">1,35</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">12 665</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">54 152</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">2,13</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td254"><P class="p23 ft142"><NOBR>-18</NOBR> 144</P></TD>
<TD class="tr29 td252"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td109"><P class="p24 ft144"><NOBR>701-800</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td233"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td234"><P class="p24 ft144">767</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td235"><P class="p23 ft144">14</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p24 ft144">3 149</P></TD>
<TD class="tr26 td233"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr26 td253"><P class="p22 ft144">vattenkraft</P></TD>
<TD class="tr26 td236"><P class="p24 ft144">2,50</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p24 ft144">2,19</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft144">15 290</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft144">71 850</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft144">2,47</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td254"><P class="p23 ft144"><NOBR>-14</NOBR> 831</P></TD>
<TD class="tr26 td252"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td26"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td109"><P class="p24 ft142"><NOBR>801-900</NOBR></P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td234"><P class="p24 ft142">862</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td235"><P class="p23 ft142">11</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td149"><P class="p24 ft142">3 609</P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr29 td253"><P class="p22 ft142">vattenkraft</P></TD>
<TD class="tr29 td236"><P class="p24 ft142">3,09</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td109"><P class="p24 ft142">2,22</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">42 427</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">106 109</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">3,44</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td254"><P class="p23 ft142">12 364</P></TD>
<TD class="tr29 td252"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td109"><P class="p24 ft144"><NOBR>901-1000</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td233"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td234"><P class="p24 ft144">974</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td235"><P class="p23 ft144">13</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p24 ft144">3 646</P></TD>
<TD class="tr26 td233"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr26 td253"><P class="p22 ft144">vattenkraft</P></TD>
<TD class="tr26 td236"><P class="p24 ft144">2,11</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p24 ft144">1,73</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft144">21 448</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft144">77 468</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft144">2,24</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td254"><P class="p23 ft144"><NOBR>-29</NOBR> 468</P></TD>
<TD class="tr26 td252"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td26"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td109"><P class="p24 ft142"><NOBR>1001-1100</NOBR></P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td234"><P class="p24 ft142">1 075</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td235"><P class="p23 ft142">11</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td149"><P class="p24 ft142">3 964</P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr29 td253"><P class="p22 ft142">vattenkraft</P></TD>
<TD class="tr29 td236"><P class="p24 ft142">2,93</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td109"><P class="p24 ft142">2,66</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">42 719</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">115 159</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">3,09</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td254"><P class="p23 ft142"><NOBR>-1</NOBR> 624</P></TD>
<TD class="tr29 td252"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td109"><P class="p24 ft144"><NOBR>1101-1200</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td233"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td234"><P class="p24 ft144">1 205</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td235"><P class="p23 ft144">4</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p24 ft144">4 125</P></TD>
<TD class="tr26 td233"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr26 td253"><P class="p22 ft144">vattenkraft</P></TD>
<TD class="tr26 td236"><P class="p24 ft144">2,13</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p24 ft144">2,82</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft144">20 375</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft144">110 620</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft144">2,78</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td254"><P class="p23 ft144"><NOBR>-8</NOBR> 925</P></TD>
<TD class="tr26 td252"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td26"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td109"><P class="p24 ft142"><NOBR>1201-1300</NOBR></P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td234"><P class="p24 ft142">1 300</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td235"><P class="p23 ft142">1</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td149"><P class="p24 ft142">7 500</P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr29 td253"><P class="p22 ft142">vattenkraft</P></TD>
<TD class="tr29 td236"><P class="p24 ft142">2,24</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td109"><P class="p24 ft142">2,24</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">6 500</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">6 500</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">0,09</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td254"><P class="p23 ft142"><NOBR>-156</NOBR> 467</P></TD>
<TD class="tr29 td252"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td109"><P class="p24 ft144"><NOBR>1301-1400</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td233"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td234"><P class="p24 ft144">1 360</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td235"><P class="p23 ft144">2</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p24 ft144">5 900</P></TD>
<TD class="tr26 td233"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr26 td253"><P class="p22 ft144">vattenkraft</P></TD>
<TD class="tr26 td236"><P class="p24 ft144">6,84</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p24 ft144">2,62</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft144">25 000</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft144">132 440</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft144">2,32</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td254"><P class="p23 ft144"><NOBR>-59</NOBR> 900</P></TD>
<TD class="tr26 td252"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td26"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td109"><P class="p24 ft142"><NOBR>1401-1500</NOBR></P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td234"><P class="p24 ft142">1 491</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td235"><P class="p23 ft142">7</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td149"><P class="p24 ft142">6 098</P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr29 td253"><P class="p22 ft142">vattenkraft</P></TD>
<TD class="tr29 td236"><P class="p24 ft142">1,06</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td109"><P class="p24 ft142">1,06</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">34 214</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">160 846</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">8,06</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td254"><P class="p23 ft142">35 488</P></TD>
<TD class="tr29 td252"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td109"><P class="p24 ft142"><NOBR>1801-1900</NOBR></P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td234"><P class="p24 ft142">1 876</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td235"><P class="p23 ft142">1</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td149"><P class="p24 ft142">9 400</P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr29 td253"><P class="p22 ft142">vattenkraft</P></TD>
<TD class="tr29 td236"><P class="p24 ft142">1,90</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td109"><P class="p24 ft142">1,90</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">25 000</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">124 428</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">1,32</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td254"><P class="p23 ft142"><NOBR>-182</NOBR> 012</P></TD>
<TD class="tr29 td252"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td109"><P class="p24 ft142"><NOBR>1901-2000</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td233"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td234"><P class="p24 ft142">1 920</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td235"><P class="p23 ft142">1</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p24 ft142">8 000</P></TD>
<TD class="tr26 td233"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr26 td253"><P class="p22 ft142">vattenkraft</P></TD>
<TD class="tr26 td236"><P class="p24 ft142">2,19</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p24 ft142">2,19</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft142">25 000</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft142">176 680</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft142">2,21</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td254"><P class="p23 ft142"><NOBR>-84</NOBR> 120</P></TD>
<TD class="tr26 td252"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td26"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td109"><P class="p24 ft142"><NOBR>2001-2100</NOBR></P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td234"><P class="p24 ft142">2 075</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td235"><P class="p23 ft142">1</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td149"><P class="p24 ft142">7 500</P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr29 td253"><P class="p22 ft142">vattenkraft</P></TD>
<TD class="tr29 td236"><P class="p24 ft142">1,10</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td109"><P class="p24 ft142">1,10</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">25 000</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">188 925</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">2,52</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td254"><P class="p23 ft142"><NOBR>-55</NOBR> 575</P></TD>
<TD class="tr29 td252"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td109"><P class="p24 ft142"><NOBR>2301-2400</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td233"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td234"><P class="p24 ft142">2 400</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td235"><P class="p23 ft142">1</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p24 ft142">10 500</P></TD>
<TD class="tr26 td233"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr26 td253"><P class="p22 ft142">vattenkraft</P></TD>
<TD class="tr26 td236"><P class="p24 ft142">0,87</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p24 ft142">0,87</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft142">150 000</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft142">265 200</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft142">2,53</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td254"><P class="p23 ft142"><NOBR>-10</NOBR> 950</P></TD>
<TD class="tr26 td252"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td26"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td109"><P class="p24 ft142"><NOBR>2701-2800</NOBR></P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td234"><P class="p24 ft142">2 725</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td235"><P class="p23 ft142">1</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td149"><P class="p24 ft142">15 000</P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr29 td253"><P class="p22 ft142">vattenkraft</P></TD>
<TD class="tr29 td236"><P class="p24 ft142">3,59</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td109"><P class="p24 ft142">3,59</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">150 000</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">280 800</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">1,87</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td254"><P class="p23 ft142"><NOBR>-113</NOBR> 700</P></TD>
<TD class="tr29 td252"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td109"><P class="p24 ft144"><NOBR>2901-3000</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td233"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td234"><P class="p24 ft144">2 947</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td235"><P class="p23 ft144">4</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td149"><P class="p24 ft144">11 375</P></TD>
<TD class="tr26 td233"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr26 td253"><P class="p22 ft144">vattenkraft</P></TD>
<TD class="tr26 td236"><P class="p24 ft144">1,38</P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td109"><P class="p24 ft144">1,38</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft144">56 250</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft144">266 216</P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td124"><P class="p24 ft144">2,61</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td254"><P class="p23 ft144"><NOBR>-84</NOBR> 134</P></TD>
<TD class="tr26 td252"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td26"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td109"><P class="p24 ft142"><NOBR>5101-5200</NOBR></P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td234"><P class="p24 ft142">5 200</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td235"><P class="p23 ft142">1</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td149"><P class="p24 ft142">19 800</P></TD>
<TD class="tr29 td233"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr29 td253"><P class="p22 ft142">vattenkraft</P></TD>
<TD class="tr29 td236"><P class="p24 ft142">1,39</P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td109"><P class="p24 ft142">1,39</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">25 000</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">300 600</P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td124"><P class="p24 ft142">1,52</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td254"><P class="p23 ft142"><NOBR>-344</NOBR> 880</P></TD>
<TD class="tr29 td252"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
<TD class="tr29 td26"><P class="p22 ft87"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td109"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td232"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td233"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td248"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td234"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td249"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td235"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td249"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td149"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td233"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td232"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td248"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td63"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td232"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td233"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td250"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td236"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td249"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td109"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td248"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td124"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td248"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td124"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td248"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td124"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td251"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td42"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td252"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
<TD class="tr34 td26"><P class="p22 ft68"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:72px;margin-top:0px;margin-right:-101px;margin-bottom:0px;" class="p868 ft145"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:101px;margin-top:0px;margin-right:-130px;margin-bottom:29px;" class="p868 ft145"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:86px;margin-top:15px;margin-right:-115px;margin-bottom:14px;" class="p868 ft145"><![endif]><INGENBILD zsrc="GWB313246xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GWB313246xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GWB313246xi4.jpg/" id="inl_img3">nätnytta, inkl tariff Medel öre/kWh</P>
<P class="p869 ft39">3,23</P>
<P class="p870 ft39">0,76</P>
<P class="p871 ft63">0,46 <NOBR>-0,15</NOBR> 0,12 0,25 <NOBR>-0,51</NOBR> <NOBR>-0,39</NOBR> 0,86 <NOBR>-0,74</NOBR> 0,09 <NOBR>-0,18</NOBR> <NOBR>-2,09</NOBR> <NOBR>-0,94</NOBR> <NOBR>-2,93</NOBR> <NOBR>-1,94</NOBR> <NOBR>-1,05</NOBR> <NOBR>-0,74</NOBR> <NOBR>-0,10</NOBR> <NOBR>-0,76</NOBR> <NOBR>-0,49</NOBR> <NOBR>-1,74</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67">
<TR>
<TD class="tr42 td4"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-257px;margin-top:-153px;margin-right:0px;margin-bottom:153px;" class="p872 ft146"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:-153px;margin-right:-257px;margin-bottom:410px;" class="p872 ft146"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-129px;margin-top:-24px;margin-right:-128px;margin-bottom:281px;" class="p872 ft146"><![endif]>elproduktion småskalig</P></TD>
<TD class="tr42 td10"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-409px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:0px;" class="p873 ft146"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-411px;margin-bottom:410px;" class="p873 ft146"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-204px;margin-top:205px;margin-right:-206px;margin-bottom:205px;" class="p873 ft146"><![endif]>för regelverk dagens enligt tariffnivåerna</P></TD>
<TD class="tr42 td10"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-345px;margin-top:-64px;margin-right:0px;margin-bottom:64px;" class="p874 ft146"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:-64px;margin-right:-345px;margin-bottom:409px;" class="p874 ft146"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-173px;margin-top:109px;margin-right:-172px;margin-bottom:236px;" class="p874 ft146"><![endif]>med jämfört differens och tariffer</P></TD>
<TD class="tr42 td78"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-419px;margin-top:-2px;margin-right:0px;margin-bottom:2px;" class="p875 ft147"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:-2px;margin-right:-419px;margin-bottom:421px;" class="p875 ft147"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-210px;margin-top:208px;margin-right:-209px;margin-bottom:211px;" class="p875 ft147"><![endif]>ordinarie bedömda av Sammanställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-116px;margin-bottom:0px;" class="p876 ft16"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:116px;margin-top:0px;margin-right:-230px;margin-bottom:114px;" class="p876 ft16"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:59px;margin-top:57px;margin-right:-173px;margin-bottom:57px;" class="p876 ft16"><![endif]>2 Bilaga</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313247x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68">
<TR>
<TD class="tr43 td231"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-282px;margin-top:-352px;margin-right:-5px;margin-bottom:352px;" class="p877 ft113"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:5px;margin-top:-352px;margin-right:-292px;margin-bottom:639px;" class="p877 ft113"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-139px;margin-top:-208px;margin-right:-148px;margin-bottom:495px;" class="p877 ft113"><![endif]>250</P></TD>
<TD class="tr43 td200"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-617px;margin-top:0px;margin-right:-26px;margin-bottom:0px;" class="p878 ft16"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:26px;margin-top:0px;margin-right:-669px;margin-bottom:643px;" class="p878 ft16"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-296px;margin-top:322px;margin-right:-347px;margin-bottom:321px;" class="p878 ft16"><![endif]>med delat anläggningar alla för värdet totala som beräknats har **summorna .anläggningar</P></TD>
<TD class="tr43 td192"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-653px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p879 ft97"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-653px;margin-bottom:653px;" class="p879 ft97"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-327px;margin-top:327px;margin-right:-326px;margin-bottom:326px;" class="p879 ft97"><![endif]>kan anläggning en att och anläggningsvis sker redovisningen att observera * .enheter flera</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td231"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr4 td200"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:30px;margin-top:-3px;margin-right:-40px;margin-bottom:3px;" class="p880 ft16"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:40px;margin-top:-3px;margin-right:-50px;margin-bottom:13px;" class="p880 ft16"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:35px;margin-top:2px;margin-right:-45px;margin-bottom:8px;" class="p880 ft16"><![endif]>antal</P></TD>
<TD class="tr4 td192"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:0px;" class="p881 ft16"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-21px;margin-bottom:15px;" class="p881 ft16"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:8px;margin-right:-13px;margin-bottom:7px;" class="p881 ft16"><![endif]>bestå</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td231"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td200"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr18 td192"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:0px;" class="p882 ft16"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:0px;" class="p882 ft16"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:0px;" class="p882 ft16"><![endif]>av</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr26 td255"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td256"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td257"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td259"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td259"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td260"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td261"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td262"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr26 td263"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr26 td264"><P class="p883 ft144">Bedömd ordinarie tariff, genomsnittliga nivåer</P></TD>
<TD class="tr26 td265"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td255"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td256"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td257"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr41 td266"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-69px;margin-top:-55px;margin-right:-1px;margin-bottom:55px;" class="p884 ft95"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:1px;margin-top:-55px;margin-right:-71px;margin-bottom:125px;" class="p884 ft95"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-34px;margin-top:-20px;margin-right:-36px;margin-bottom:90px;" class="p884 ft95"><![endif]>kW fektindelning,Ef</P></TD>
<TD class="tr41 td267"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-71px;margin-top:-9px;margin-right:-17px;margin-bottom:9px;" class="p885 ft39"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:17px;margin-top:-9px;margin-right:-105px;margin-bottom:97px;" class="p885 ft39"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-27px;margin-top:35px;margin-right:-61px;margin-bottom:53px;" class="p885 ft39"><![endif]>kategorin inom edeleffektM anläggningar, antal på aseratb kW*</P></TD>
<TD class="tr41 td267"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-23px;margin-top:-57px;margin-right:-41px;margin-bottom:57px;" class="p886 ft39"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:41px;margin-top:-57px;margin-right:-105px;margin-bottom:121px;" class="p886 ft39"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:9px;margin-top:-25px;margin-right:-73px;margin-bottom:89px;" class="p886 ft39"><![endif]>anläggningar Antal</P></TD>
<TD class="tr41 td268"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-79px;margin-top:-9px;margin-right:-10px;margin-bottom:9px;" class="p887 ft39"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:10px;margin-top:-9px;margin-right:-99px;margin-bottom:98px;" class="p887 ft39"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-35px;margin-top:36px;margin-right:-54px;margin-bottom:53px;" class="p887 ft39"><![endif]>medel årsprod, Beräknad anläggningar, antal på aseratb MWh</P></TD>
<TD class="tr41 td269"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:8px;margin-top:-97px;margin-right:-32px;margin-bottom:97px;" class="p888 ft39"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:32px;margin-top:-97px;margin-right:-56px;margin-bottom:121px;" class="p888 ft39"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:20px;margin-top:-85px;margin-right:-44px;margin-bottom:109px;" class="p888 ft39"><![endif]>Kraftslag</P></TD>
<TD class="tr41 td263"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-89px;margin-top:-1px;margin-right:-7px;margin-bottom:1px;" class="p889 ft141"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:7px;margin-top:-1px;margin-right:-103px;margin-bottom:97px;" class="p889 ft141"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-41px;margin-top:47px;margin-right:-55px;margin-bottom:49px;" class="p889 ft141"><![endif]>tariff ordinarie bedömd Differens Medelvärde .tariff småskalig - anläggningar antal på aseratb</P></TD>
<TD class="tr41 td263"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-89px;margin-top:-1px;margin-right:-7px;margin-bottom:1px;" class="p889 ft141"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:7px;margin-top:-1px;margin-right:-103px;margin-bottom:97px;" class="p889 ft141"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-41px;margin-top:47px;margin-right:-55px;margin-bottom:49px;" class="p889 ft141"><![endif]>tariff ordinarie bedömd Differens Medianvärde .tariff småskalig - anläggningar antal på aseratb</P></TD>
<TD class="tr41 td263"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-37px;margin-top:-53px;margin-right:-33px;margin-bottom:53px;" class="p890 ft95"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:33px;margin-top:-53px;margin-right:-103px;margin-bottom:123px;" class="p890 ft95"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-2px;margin-top:-18px;margin-right:-68px;margin-bottom:88px;" class="p890 ft95"><![endif]>kr avgift, fast Medel</P></TD>
<TD class="tr41 td270"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-91px;margin-top:0px;margin-right:-33px;margin-bottom:0px;" class="p891 ft95"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:33px;margin-top:0px;margin-right:-157px;margin-bottom:124px;" class="p891 ft95"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-29px;margin-top:62px;margin-right:-95px;margin-bottom:62px;" class="p891 ft95"><![endif]>kr nätnytta, exkl tariff årlig Medel</P></TD>
<TD class="tr41 td263"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-59px;margin-top:-31px;margin-right:-20px;margin-bottom:31px;" class="p892 ft39"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:20px;margin-top:-31px;margin-right:-99px;margin-bottom:110px;" class="p892 ft39"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-20px;margin-top:9px;margin-right:-59px;margin-bottom:70px;" class="p892 ft39"><![endif]>nätnytta, exkl tariff Medel öre/kWh</P></TD>
<TD class="tr41 td263"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-87px;margin-top:-3px;margin-right:-34px;margin-bottom:3px;" class="p893 ft95"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:34px;margin-top:-3px;margin-right:-155px;margin-bottom:124px;" class="p893 ft95"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-27px;margin-top:58px;margin-right:-94px;margin-bottom:63px;" class="p893 ft95"><![endif]>kr nätnytta, inkl tariff årlig Medel</P></TD>
<TD class="tr41 td271"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-58px;margin-top:-33px;margin-right:-20px;margin-bottom:33px;" class="p894 ft39"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:20px;margin-top:-33px;margin-right:-98px;margin-bottom:111px;" class="p894 ft39"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-19px;margin-top:6px;margin-right:-59px;margin-bottom:72px;" class="p894 ft39"><![endif]>nätnytta, inkl tariff Medel öre/kWh</P></TD>
<TD class="tr41 td265"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr32 td272"><P class="p183 ft148"><NOBR>0-100</NOBR></P></TD>
<TD class="tr32 td273"><P class="p533 ft148">32</P></TD>
<TD class="tr32 td273"><P class="p533 ft148">7</P></TD>
<TD class="tr32 td274"><P class="p183 ft148">64</P></TD>
<TD class="tr32 td275"><P class="p420 ft148">vindkraft</P></TD>
<TD class="tr32 td276"><P class="p533 ft148">10,38</P></TD>
<TD class="tr32 td276"><P class="p533 ft148">13,00</P></TD>
<TD class="tr32 td276"><P class="p533 ft148">7 714</P></TD>
<TD class="tr32 td277"><P class="p533 ft148">9 880</P></TD>
<TD class="tr32 td276"><P class="p533 ft148">16,19</P></TD>
<TD class="tr32 td276"><P class="p533 ft148">8 701</P></TD>
<TD class="tr32 td277"><P class="p183 ft148">15,13</P></TD>
<TD class="tr32 td278"><P class="p22 ft92"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr26 td279"><P class="p183 ft144"><NOBR>101-200</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td280"><P class="p533 ft144">158</P></TD>
<TD class="tr26 td280"><P class="p533 ft144">3</P></TD>
<TD class="tr26 td281"><P class="p183 ft144">307</P></TD>
<TD class="tr26 td253"><P class="p420 ft144">vindkraft</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft144">10,94</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft144">12,28</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft144">25 000</P></TD>
<TD class="tr26 td283"><P class="p533 ft144">37 508</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft144">12,80</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft144">29 995</P></TD>
<TD class="tr26 td283"><P class="p183 ft144">10,35</P></TD>
<TD class="tr26 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr29 td279"><P class="p183 ft142"><NOBR>201-300</NOBR></P></TD>
<TD class="tr29 td280"><P class="p533 ft142">225</P></TD>
<TD class="tr29 td280"><P class="p533 ft142">23</P></TD>
<TD class="tr29 td281"><P class="p183 ft142">491</P></TD>
<TD class="tr29 td253"><P class="p420 ft142">vindkraft</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">5,89</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">3,55</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">20 040</P></TD>
<TD class="tr29 td283"><P class="p533 ft142">36 224</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">7,79</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">24 817</P></TD>
<TD class="tr29 td283"><P class="p183 ft142">5,53</P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr26 td279"><P class="p183 ft144"><NOBR>401-500</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td280"><P class="p533 ft144">488</P></TD>
<TD class="tr26 td280"><P class="p533 ft144">18</P></TD>
<TD class="tr26 td281"><P class="p183 ft144">945</P></TD>
<TD class="tr26 td253"><P class="p420 ft144">vindkraft</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft144">7,46</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft144">7,03</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft144">20 887</P></TD>
<TD class="tr26 td283"><P class="p533 ft144">56 496</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft144">6,46</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft144">33 328</P></TD>
<TD class="tr26 td283"><P class="p183 ft144">3,96</P></TD>
<TD class="tr26 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr29 td279"><P class="p183 ft142"><NOBR>501-600</NOBR></P></TD>
<TD class="tr29 td280"><P class="p533 ft142">600</P></TD>
<TD class="tr29 td280"><P class="p533 ft142">27</P></TD>
<TD class="tr29 td281"><P class="p183 ft142">1 194</P></TD>
<TD class="tr29 td253"><P class="p420 ft142">vindkraft</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">5,20</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">5,29</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">21 074</P></TD>
<TD class="tr29 td283"><P class="p533 ft142">64 874</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">5,48</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">37 491</P></TD>
<TD class="tr29 td283"><P class="p183 ft142">3,22</P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr29 td279"><P class="p183 ft142"><NOBR>601-700</NOBR></P></TD>
<TD class="tr29 td280"><P class="p533 ft142">662</P></TD>
<TD class="tr29 td280"><P class="p533 ft142">9</P></TD>
<TD class="tr29 td281"><P class="p183 ft142">1 343</P></TD>
<TD class="tr29 td253"><P class="p420 ft142">vindkraft</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">5,61</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">6,39</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">23 067</P></TD>
<TD class="tr29 td283"><P class="p533 ft142">73 358</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">5,73</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">42 216</P></TD>
<TD class="tr29 td283"><P class="p183 ft142">3,38</P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr26 td279"><P class="p183 ft142"><NOBR>701-800</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td280"><P class="p533 ft142">774</P></TD>
<TD class="tr26 td280"><P class="p533 ft142">20</P></TD>
<TD class="tr26 td281"><P class="p183 ft142">1 421</P></TD>
<TD class="tr26 td253"><P class="p420 ft142">vindkraft</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft142">5,09</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft142">5,59</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft142">18 210</P></TD>
<TD class="tr26 td283"><P class="p533 ft142">78 851</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft142">7,85</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft142">47 391</P></TD>
<TD class="tr26 td283"><P class="p183 ft142">3,89</P></TD>
<TD class="tr26 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr29 td279"><P class="p183 ft142"><NOBR>801-900</NOBR></P></TD>
<TD class="tr29 td280"><P class="p533 ft142">859</P></TD>
<TD class="tr29 td280"><P class="p533 ft142">23</P></TD>
<TD class="tr29 td281"><P class="p183 ft142">1 849</P></TD>
<TD class="tr29 td253"><P class="p420 ft142">vindkraft</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">5,20</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">4,74</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">21 470</P></TD>
<TD class="tr29 td283"><P class="p533 ft142">91 677</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">4,97</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">50 609</P></TD>
<TD class="tr29 td283"><P class="p183 ft142">2,73</P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr26 td279"><P class="p183 ft144"><NOBR>901-1000</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td280"><P class="p533 ft144">998</P></TD>
<TD class="tr26 td280"><P class="p533 ft144">6</P></TD>
<TD class="tr26 td281"><P class="p183 ft144">2 300</P></TD>
<TD class="tr26 td253"><P class="p420 ft144">vindkraft</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft144">4,14</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft144">3,83</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft144">22 100</P></TD>
<TD class="tr26 td283"><P class="p533 ft144">96 513</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft144">4,25</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft144">39 263</P></TD>
<TD class="tr26 td283"><P class="p183 ft144">1,75</P></TD>
<TD class="tr26 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr29 td279"><P class="p183 ft142"><NOBR>1101-1200</NOBR></P></TD>
<TD class="tr29 td280"><P class="p533 ft142">1 200</P></TD>
<TD class="tr29 td280"><P class="p533 ft142">5</P></TD>
<TD class="tr29 td281"><P class="p183 ft142">2 470</P></TD>
<TD class="tr29 td253"><P class="p420 ft142">vindkraft</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">4,78</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">4,15</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">21 360</P></TD>
<TD class="tr29 td283"><P class="p533 ft142">111 408</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">4,97</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">55 740</P></TD>
<TD class="tr29 td283"><P class="p183 ft142">2,76</P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr29 td279"><P class="p183 ft142"><NOBR>1301-1400</NOBR></P></TD>
<TD class="tr29 td280"><P class="p533 ft142">1 320</P></TD>
<TD class="tr29 td280"><P class="p533 ft142">1</P></TD>
<TD class="tr29 td281"><P class="p183 ft142">3 170</P></TD>
<TD class="tr29 td253"><P class="p420 ft142">vindkraft</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">4,75</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">3,94</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">25 000</P></TD>
<TD class="tr29 td283"><P class="p533 ft142">129 280</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">4,08</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">51 615</P></TD>
<TD class="tr29 td283"><P class="p183 ft142">1,63</P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr26 td279"><P class="p183 ft142"><NOBR>1401-1500</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td280"><P class="p533 ft142">1 500</P></TD>
<TD class="tr26 td280"><P class="p533 ft142">14</P></TD>
<TD class="tr26 td281"><P class="p183 ft142">3 280</P></TD>
<TD class="tr26 td253"><P class="p420 ft142">vindkraft</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft142">7,81</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft142">7,38</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft142">14 343</P></TD>
<TD class="tr26 td283"><P class="p533 ft142">196 971</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft142">6,01</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft142">169 215</P></TD>
<TD class="tr26 td283"><P class="p183 ft142">5,09</P></TD>
<TD class="tr26 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr29 td279"><P class="p183 ft142"><NOBR>1901-2000</NOBR></P></TD>
<TD class="tr29 td280"><P class="p533 ft142">1 990</P></TD>
<TD class="tr29 td280"><P class="p533 ft142">4</P></TD>
<TD class="tr29 td281"><P class="p183 ft142">2 925</P></TD>
<TD class="tr29 td253"><P class="p420 ft142">vindkraft</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">6,95</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">7,15</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">20 650</P></TD>
<TD class="tr29 td283"><P class="p533 ft142">164 495</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">5,82</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">94 166</P></TD>
<TD class="tr29 td283"><P class="p183 ft142">3,42</P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr26 td279"><P class="p183 ft144"><NOBR>2801-2900</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td280"><P class="p533 ft144">2 880</P></TD>
<TD class="tr26 td280"><P class="p533 ft144">3</P></TD>
<TD class="tr26 td281"><P class="p183 ft144">6 100</P></TD>
<TD class="tr26 td253"><P class="p420 ft144">vindkraft</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft144">4,73</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft144">4,30</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft144">19 200</P></TD>
<TD class="tr26 td283"><P class="p533 ft144">222 960</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft144">3,61</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft144">105 701</P></TD>
<TD class="tr26 td283"><P class="p183 ft144">1,77</P></TD>
<TD class="tr26 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr29 td279"><P class="p183 ft142"><NOBR>3501-3600</NOBR></P></TD>
<TD class="tr29 td280"><P class="p533 ft142">3 600</P></TD>
<TD class="tr29 td280"><P class="p533 ft142">1</P></TD>
<TD class="tr29 td281"><P class="p183 ft142">6 450</P></TD>
<TD class="tr29 td253"><P class="p420 ft142">vindkraft</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">4,77</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">4,30</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">25 000</P></TD>
<TD class="tr29 td283"><P class="p533 ft142">309 400</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">4,80</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">151 375</P></TD>
<TD class="tr29 td283"><P class="p183 ft142">2,35</P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr26 td279"><P class="p183 ft144"><NOBR>4201-4300</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td280"><P class="p533 ft144">4 250</P></TD>
<TD class="tr26 td280"><P class="p533 ft144">1</P></TD>
<TD class="tr26 td281"><P class="p183 ft144">7 600</P></TD>
<TD class="tr26 td253"><P class="p420 ft144">vindkraft</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft144">4,90</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft144">4,69</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft144">25 000</P></TD>
<TD class="tr26 td283"><P class="p533 ft144">360 750</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft144">4,75</P></TD>
<TD class="tr26 td282"><P class="p533 ft144">174 550</P></TD>
<TD class="tr26 td283"><P class="p183 ft144">2,30</P></TD>
<TD class="tr26 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr29 td279"><P class="p183 ft142"><NOBR>7401-7500</NOBR></P></TD>
<TD class="tr29 td280"><P class="p533 ft142">7 500</P></TD>
<TD class="tr29 td280"><P class="p533 ft142">1</P></TD>
<TD class="tr29 td281"><P class="p183 ft142">29 000</P></TD>
<TD class="tr29 td253"><P class="p420 ft142">vindkraft</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">4,13</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">4,30</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">150 000</P></TD>
<TD class="tr29 td283"><P class="p533 ft142">510 000</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">1,76</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142"><NOBR>-17</NOBR> 800</P></TD>
<TD class="tr29 td283"><P class="p183 ft142"><NOBR>-0,06</NOBR></P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr29 td279"><P class="p183 ft142"><NOBR>8901-9000</NOBR></P></TD>
<TD class="tr29 td280"><P class="p533 ft142">9 000</P></TD>
<TD class="tr29 td280"><P class="p533 ft142">1</P></TD>
<TD class="tr29 td281"><P class="p183 ft142">24 000</P></TD>
<TD class="tr29 td253"><P class="p420 ft142">vindkraft</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">3,54</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">3,69</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">25 000</P></TD>
<TD class="tr29 td283"><P class="p533 ft142">736 000</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">3,07</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft142">148 000</P></TD>
<TD class="tr29 td283"><P class="p183 ft142">0,62</P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr18 td279"><P class="p183 ft63"><NOBR>10401-10500</NOBR></P></TD>
<TD class="tr18 td280"><P class="p533 ft63">10 500</P></TD>
<TD class="tr18 td280"><P class="p533 ft63">1</P></TD>
<TD class="tr18 td281"><P class="p183 ft63">36 000</P></TD>
<TD class="tr18 td253"><P class="p420 ft63">vindkraft</P></TD>
<TD class="tr18 td282"><P class="p533 ft63">3,37</P></TD>
<TD class="tr18 td282"><P class="p533 ft63">3,69</P></TD>
<TD class="tr18 td282"><P class="p533 ft63">150 000</P></TD>
<TD class="tr18 td283"><P class="p533 ft63">654 000</P></TD>
<TD class="tr18 td282"><P class="p533 ft63">1,82</P></TD>
<TD class="tr18 td282"><P class="p533 ft63"><NOBR>-1</NOBR> 200</P></TD>
<TD class="tr18 td283"><P class="p183 ft63">0,00</P></TD>
<TD class="tr18 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr35 td284"><P class="p301 ft143">Vattenkraft:</P></TD>
<TD class="tr35 td285"><P class="p533 ft149">**:</P></TD>
<TD class="tr35 td273"><P class="p533 ft142">453</P></TD>
<TD class="tr35 td273"><P class="p533 ft142">282</P></TD>
<TD class="tr35 td274"><P class="p183 ft142">2 083</P></TD>
<TD class="tr35 td275"><P class="p22 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td276"><P class="p533 ft142">3,51</P></TD>
<TD class="tr35 td276"><P class="p533 ft142">1,99</P></TD>
<TD class="tr35 td276"><P class="p533 ft142">16 478</P></TD>
<TD class="tr35 td277"><P class="p533 ft142">51 742</P></TD>
<TD class="tr35 td276"><P class="p533 ft142">4,34</P></TD>
<TD class="tr35 td276"><P class="p533 ft142"><NOBR>-7</NOBR> 988</P></TD>
<TD class="tr35 td277"><P class="p183 ft142">0,61</P></TD>
<TD class="tr31 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td286"><P class="p301 ft95">Vindkraft:</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td287"><P class="p895 ft149">**:</P></TD>
<TD class="tr29 td280"><P class="p533 ft144">667</P></TD>
<TD class="tr29 td280"><P class="p533 ft144">168</P></TD>
<TD class="tr29 td281"><P class="p183 ft144">2 103</P></TD>
<TD class="tr29 td253"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft144">5,87</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft144">5,10</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft144">21 315</P></TD>
<TD class="tr29 td283"><P class="p533 ft144">95 531</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft144">6,59</P></TD>
<TD class="tr29 td282"><P class="p533 ft144">53 031</P></TD>
<TD class="tr29 td283"><P class="p183 ft144">4,25</P></TD>
<TD class="tr29 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td288"><P class="p896 ft63">Totalt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr39 td289"><P class="p312 ft95">**:</P></TD>
<TD class="tr39 td280"><P class="p533 ft63">680</P></TD>
<TD class="tr39 td280"><P class="p533 ft63">450</P></TD>
<TD class="tr39 td281"><P class="p183 ft63">2 091</P></TD>
<TD class="tr39 td253"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
<TD class="tr39 td282"><P class="p533 ft63">4,39</P></TD>
<TD class="tr39 td282"><P class="p533 ft63">3,32</P></TD>
<TD class="tr39 td282"><P class="p533 ft63">18 279</P></TD>
<TD class="tr39 td283"><P class="p533 ft63">68 053</P></TD>
<TD class="tr39 td282"><P class="p533 ft63">5,18</P></TD>
<TD class="tr39 td282"><P class="p533 ft63">14 742</P></TD>
<TD class="tr39 td283"><P class="p183 ft63">1,97</P></TD>
<TD class="tr39 td232"><P class="p22 ft12"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td290"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td291"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td292"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td293"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td294"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td294"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td295"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td296"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td297"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td297"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td297"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td298"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td297"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td297"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td298"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
<TD class="tr36 td232"><P class="p22 ft34"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-261px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p897 ft16"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-261px;margin-bottom:261px;" class="p897 ft16"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-131px;margin-top:131px;margin-right:-130px;margin-bottom:130px;" class="p897 ft16"><![endif]>2 Bilaga</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-430px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p898 ft16"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-430px;margin-bottom:430px;" class="p898 ft16"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-215px;margin-top:215px;margin-right:-215px;margin-bottom:215px;" class="p898 ft16"><![endif]>2008:13 SOU</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB313248x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p899 ft16">Bilaga 3</P>
<P class="p900 ft58">Administrativa riktlinjer för elnätsanslutning av förnyelsebara elproduktionskällor</P>
<P class="p901 ft31">1 Inledning</P>
<P class="p902 ft8">Detta dokument syftar till att beskriva processen hur ett anslut- ningsärende hanteras mellan kund (K) och elnätsföretag (E) ur tids- och åtgärdssynpunkt. Dokumentet är övergripande även om vissa detaljer finns med för att förklara eller åskådliggöra de olika stegen och dess innehåll.</P>
<P class="p903 ft31">2 Processbeskrivning</P>
<P class="p902 ft8">Nedan beskrivs övergripande processen för ett anslutningsärende (schematisk bild återfinns i slutet av dokumentet). Respektive moment beskrivs mer detaljerat i de följande punkterna.</P>
<P class="p904 ft10"><SPAN class="ft10">2.1</SPAN><SPAN class="ft82">Förfrågan/föranmälan</SPAN></P>
<P class="p905 ft8">Efter förfrågan/föranmälan kontaktas K normalt inom 10 arbets- dagar (info om handläggningstider mm).</P>
<P class="p906 ft8">Den fortsatta hanteringen beror på anslutningens art. Följande huvudgrupper kan särskiljas<SPAN class="ft34">TPF</SPAN><SPAN class="ft35">1</SPAN><SPAN class="ft34">FPT</SPAN>:</P>
<P class="p907 ft8"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft28">Lokalnät 0,4 kV</SPAN></P>
<P class="p908 ft8"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Lokalnät </SPAN><NOBR>10–20</NOBR> kV</P>
<P class="p909 ft8"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Regionnät </SPAN><NOBR>30–130</NOBR> kV</P>
<P class="p910 ft16"><SPAN class="ft36">1</SPAN><SPAN class="ft34">TP PT </SPAN>Baseras på vilken spänningsnivå som förstärkningsåtgärder behövs på.</P>
<P class="p911 ft15">251</P>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p755 ft10"><SPAN class="ft10">2.2</SPAN><SPAN class="ft82">Prisindikation</SPAN></P>
<P class="p71 ft8">För att K ska kunna få en uppskattning av anslutningsavgiften och hur det är tekniskt möjligt att genomföra en anslutning på angiven plats erbjuds kunden en prisindikation på övergripande nivå.</P>
<P class="p61 ft8">En prisindikation innebär dock inte något löfte om anslutning, ej heller någon bindande kostnadsuppskattning. Mer arbete, exem- pelvis i form av beräkningar, markägarkontakter m.m. kan behövas innan E kan göra ett bindande åtagande.</P>
<P class="p912 ft8">Förutsättningen för att kunna lämna en prisindikation är att E fått följande från K:</P>
<P class="p913 ft33"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft32">Projektets maximala effekt/säkring i anslutningspunkten (gärna kompletterad med ifylld AMP/ASP blankett)</SPAN></P>
<P class="p914 ft8"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft29">Anläggningens/anläggningarnas plats (fastighetsbeteckning/ karta/koordinater)</SPAN></P>
<P class="p56 ft8"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft29">I förekommande fall kan ytterligare information behövas (t.ex. projektplan, deletapper etc.)</SPAN></P>
<P class="p538 ft8">En prisindikation från E ska innehålla:</P>
<P class="p915 ft8"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft29">Ett ungefärligt pris och eventuellt en skiss över anslutningen.</SPAN></P>
<P class="p56 ft33"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft32">Vilka eventuella förbehåll som kan finnas (förstärkningar, begräns- ningar, behov av fördjupade utredningar, markfrågor, bygglov etc.) anges om så är möjligt.</SPAN></P>
<P class="p763 ft8">Normala handläggningstider hos E:</P>
<P class="p608 ft8"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft29">Lokalnät 0,4 kV </SPAN><NOBR>10–20</NOBR> arbetsdagar</P>
<P class="p916 ft8"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft29">Lokalnät </SPAN><NOBR>10–20</NOBR> kV 40 arbetsdagar</P>
<P class="p609 ft8"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft29">Regionnät </SPAN><NOBR>30–130</NOBR> kV 40 arbetsdagar</P>
<P class="p917 ft8">Beroende på projektets art kan dessa tider bli längre efter överens- kommelse mellan parterna.</P>
<P class="p918 ft15">252</P>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70">
<TR>
<TD class="tr18 td230"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td231"><P class="p22 ft16">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p919 ft10"><SPAN class="ft10">2.3</SPAN><SPAN class="ft82">Offert</SPAN></P>
<P class="p750 ft8">Bindande offert efterfrågas normalt av K i ett skede då eventuella tillstånd för anslutningen har erhållits.</P>
<P class="p225 ft8">E:s mål är att tiden för offertgivande skall vara så kort som möjlig efter förfrågan från K. Långa handläggningstider kan uppstå till följd av t.ex. markägarfrågor och/eller tekniska frågor.</P>
<P class="p225 ft8">Ett sätt att korta ner offerttiden är att E får uppdrag från K på förhandsarbeten, exempelvis avtal med markägare om ledningsdrag- ning, koncessionsansökan, bygglov m.m.</P>
<P class="p920 ft8">Förutsättningen för att E ska kunna lämna en bindande offert är att K lämnat följande:</P>
<P class="p921 ft8"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Projektets maximala effekt/säkring i anslutningspunkten</SPAN></P>
<P class="p922 ft33"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft32">Anläggningens/anläggningarnas plats (fastighetsbeteckning/ karta/koordinater)</SPAN></P>
<P class="p909 ft8"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Kontaktuppgifter</SPAN></P>
<P class="p822 ft8"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">I förekommande fall kan ytterligare information behövas, exem- pelvis:</SPAN></P>
<P class="p923 ft8"><SPAN class="ft150">-</SPAN><NOBR><SPAN class="ft151">AMP/ASP-blankett</SPAN></NOBR></P>
<P class="p924 ft8"><SPAN class="ft152">-</SPAN><SPAN class="ft151">Underlag för nödvändiga elnätberäkningar</SPAN></P>
<P class="p818 ft8">En bindande offert innehåller:</P>
<P class="p925 ft33"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft32">Teknisk kravspecifikation avseende den aktuella anslutnings- punkten.</SPAN></P>
<P class="p909 ft8"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Anslutningsavgift</SPAN></P>
<P class="p909 ft8"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Offertens giltighetstid, 2 månader</SPAN></P>
<P class="p909 ft8"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Beräknad tidpunkt för anslutning</SPAN></P>
<P class="p909 ft8"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Information om gällande tariff och eventuella nätnytta</SPAN></P>
<P class="p909 ft8"><SPAN class="ft27">•</SPAN><SPAN class="ft29">Leveransomfattning inkl. parternas åtaganden.</SPAN></P>
<P class="p926 ft15">253</P>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p22 ft16">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p520 ft8">I förekommande fall kan ytterligare information lämnas, exempelvis:</P>
<P class="p72 ft33"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft32">Nätdeklaration avseende den aktuella anslutningspunkten (t.ex. kortslutningseffekt och förväntad tillgänglighet)</SPAN></P>
<P class="p56 ft8"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft29">Anslutningsavgiften uppdelad i sina huvudkomponenter på ett transparent sätt (t.ex. arbete, material – beror dock på hur E upp- handlar)</SPAN></P>
<P class="p538 ft8">Offertavgift – deposition:</P>
<P class="p927 ft8"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft29">Beroende på anslutningens art kan E ta ut en offertavgift. Avgiften kan bestå av en grundavgift samt en rörlig effektavgift. Avgiften är tänkt som en deposition (skall inte ge kostnadstäckning) och räknas av från anslutningsavgiften vid beställning. Rekommen- derade avgifter är:</SPAN></P>
<P class="p928 ft8"><SPAN class="ft152">-</SPAN><SPAN class="ft151">Grundavgift: 5000 kr</SPAN></P>
<P class="p929 ft8"><SPAN class="ft152">-</SPAN><SPAN class="ft151">Rörlig avgift: 2kr/kW dock maximalt 50 000 kr</SPAN></P>
<P class="p763 ft8">Normala handläggningstider hos E:</P>
<P class="p608 ft8"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft29">Lokalnät 0,4 kV 20 arbetsdagar</SPAN></P>
<P class="p916 ft8"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft29">Lokalnät </SPAN><NOBR>10–20</NOBR> kV 60 arbetsdagar</P>
<P class="p609 ft8"><SPAN class="ft30">•</SPAN><SPAN class="ft29">Regionnät </SPAN><NOBR>30–130</NOBR> kV 60 arbetsdagar</P>
<P class="p217 ft8">Beroende på projektets art kan dessa tider bli längre efter överens- kommelse mellan parterna. Exempel på detta är större anslutningar som berör andra elnätsföretag.</P>
<P class="p930 ft10"><SPAN class="ft10">2.4</SPAN><SPAN class="ft82">Förlängning av offerttid</SPAN></P>
<P class="p71 ft8">Beroende på projektets art kan offertens giltighetstid förlängas efter överenskommelse mellan parterna. E har då rätt att ta ut en månads- avgift relaterad till det effektutrymme som offererats. Rekommen- derad avgift för detta är 2 kr/kW och månad. Även denna avgift är tänkt att vara en deposition som avräknas vid beställning.</P>
<P class="p931 ft15">254</P>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB313/GWB313252x1.jpg" style="width:500px;height:390px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr18 td230"><P class="p22 ft16">SOU 2008:13</P></TD>
<TD class="tr18 td231"><P class="p22 ft16">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p932 ft8">Schematisk bild av processen:</P>
<P class="p933 ft15">255</P>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
GWB313SOU_2008__13_d1.pdf3145307pdfBättre kontakt via nätet - om anslutning av förnybar elproduktion, del 1https://data.riksdagen.se/fil/C6FF067D-8F5A-4386-AAF7-BC5262889CA6GWB313d2SOU_2008__13_d2.pdf3864155pdfBättre kontakt via nätet - om anslutning av förnybar elproduktion, del 2https://data.riksdagen.se/fil/5837CDE4-0E08-4D62-919E-14A78588FEFE