<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2425128</hangar_id>
 <dok_id>GWB3123</dok_id>
 <rm>2008</rm>
 <beteckning>123</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2008:123</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>123</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2008-12-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2015-09-08 11:57:54</systemdatum>
 <publicerad>2008-12-15 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>titel</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GWB3123/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GWB3123</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GWB3123</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen&lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 196px 0px 74px 99px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 377px;padding: 0px;border:none;width: 218px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:618px;left:351px;z-index:-1;width:132px;height:73px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:73px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 530px 0px 103px 99px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 332px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 650px 302px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_12 #dimg1 {position:absolute;top:707px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_12 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_15 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_15 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_16 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_16 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_17 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_17 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_19 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_19 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:707px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_43 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_48 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:707px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 288px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 21px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 286px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_3 {border:none;margin: 63px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:232px;left:76px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}



#page_76 #tx1 {position:absolute;top:271px;left:281px;width:201px;height:136px;}

#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:370px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:371px;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:415px;height:371px;}



#page_77 #tx1 {position:absolute;top:201px;left:215px;width:200px;height:153px;}

#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_3 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 794px;overflow: hidden;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:492px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:474px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:267px;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:415px;height:267px;}



#page_84 #tx1 {position:absolute;top:271px;left:215px;width:200px;height:187px;}

#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:645px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:657px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:621px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_227 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 78px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:731px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:352px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:413px;height:168px;}




#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:577px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:133px;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:413px;height:133px;}




#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_265 #dimg1 {position:absolute;top:731px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_265 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_266 #dimg1 {position:absolute;top:719px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_266 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_274 #dimg1 {position:absolute;top:456px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:98px;}
#page_274 #dimg1 #img1 {width:413px;height:98px;}




#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:248px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:237px;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:413px;height:237px;}




#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:743px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_282 #dimg1 {position:absolute;top:731px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_282 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_287 #dimg1 {position:absolute;top:617px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:133px;}
#page_287 #dimg1 #img1 {width:413px;height:133px;}




#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_291 #dimg1 {position:absolute;top:731px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_291 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_296 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:279px;}
#page_296 #dimg1 #img1 {width:413px;height:279px;}




#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_301 #dimg1 {position:absolute;top:629px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:133px;}
#page_301 #dimg1 #img1 {width:413px;height:133px;}




#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_302 #dimg1 {position:absolute;top:45px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:81px;}
#page_302 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;}




#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_303 #dimg1 {position:absolute;top:629px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_303 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}




#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_304 #dimg1 {position:absolute;top:560px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:133px;}
#page_304 #dimg1 #img1 {width:413px;height:133px;}




#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_307 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;}
#page_307 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;}




#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_313 #dimg1 {position:absolute;top:369px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:133px;}
#page_313 #dimg1 #img1 {width:413px;height:133px;}




#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_315 #dimg1 {position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_315 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_321 #dimg1 {position:absolute;top:334px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:99px;}
#page_321 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;}




#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_323 #dimg1 {position:absolute;top:577px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:168px;}
#page_323 #dimg1 #img1 {width:413px;height:168px;}




#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_330 #dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_330 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_347 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_348 #dimg1 {position:absolute;top:203px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:82px;}
#page_348 #dimg1 #img1 {width:413px;height:82px;}




#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_349 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_349 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}




#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_351 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_351 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_361 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:414px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_361 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}




#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_364 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_364 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}

#page_374 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_374 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_378 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_378 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 19px;padding: 0px;border:none;width: 699px;overflow: hidden;}





#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}

#page_379 #dimg1 {position:absolute;top:431px;left:85px;z-index:-1;width:188px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_379 #dimg1 #img1 {width:188px;height:1px;}




#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}

#page_380 #dimg1 {position:absolute;top:167px;left:0px;z-index:-1;width:234px;height:496px;}
#page_380 #dimg1 #img1 {width:234px;height:496px;}




#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}





#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}





#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_412 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_412 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_414 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_414 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_416 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}





#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_418 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_418 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 111px 0px 117px 138px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_419 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_419 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;}
#page_419 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_419 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}

#page_419 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_419 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}

#page_419 #inl_img1 {position:relative;width:18px;height:9px;}



#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 109px 0px 137px 143px;padding: 0px;border: none;width: 551px;}
#page_420 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_420 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}





#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 109px 0px 190px 137px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 111px 0px 98px 136px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_422 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_422 #id_2 {border:none;margin: 10px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_422 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 237px;overflow: hidden;}
#page_422 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 95px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}

#page_422 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:439px;}
#page_422 #dimg1 #img1 {width:458px;height:439px;}

#page_422 #inl_img1 {position:relative;width:18px;height:8px;}



#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 109px 0px 127px 137px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_423 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}

#page_423 #dimg1 {position:absolute;top:17px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:674px;}
#page_423 #dimg1 #img1 {width:457px;height:674px;}




#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 109px 0px 162px 137px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_424 #dimg1 {position:absolute;top:327px;left:0px;z-index:-1;width:221px;height:298px;}
#page_424 #dimg1 #img1 {width:221px;height:298px;}




.ft0{font: 37px 'Arial';line-height: 42px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft3{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft5{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft6{font: 25px 'Arial';line-height: 25px;}
.ft7{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft8{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft9{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft10{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft11{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft12{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft13{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft14{font: 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft15{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft16{font: 11px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft17{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft18{font: 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft19{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft20{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft21{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft22{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft23{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft24{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft25{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft26{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft27{font: 14px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft28{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft29{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft30{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft31{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft32{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft33{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft34{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft35{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft36{font: 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft37{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft38{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft39{font: 15px 'Courier New';line-height: 17px;}
.ft40{font: 15px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft41{font: 14px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 16px;}
.ft42{font: 17px 'Arial';margin-left: 38px;line-height: 19px;}
.ft43{font: 9px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft44{font: 1px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft45{font: 15px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft46{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 16px;}
.ft47{font: 15px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft48{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft49{font: 15px 'Arial';margin-left: 73px;line-height: 17px;}
.ft50{font: 15px 'Arial';margin-left: 18px;line-height: 17px;}
.ft51{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft52{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft53{font: 17px 'Arial';margin-left: 37px;line-height: 19px;}
.ft54{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft55{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft56{font: 14px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft57{font: 13px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft58{font: 13px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft59{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft60{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft61{font: 9px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft62{font: 15px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft63{font: 9px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft64{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft65{font: 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft66{font: 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft67{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft68{font: 7px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft69{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft70{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft71{font: 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 15px;}
.ft72{font: 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 16px;}
.ft73{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft74{font: 13px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 15px;}
.ft75{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft76{font: 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 14px;}
.ft77{font: 13px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft78{font: 13px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 16px;}
.ft79{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft80{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft81{font: 25px 'Arial';line-height: 24px;}
.ft82{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft83{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft84{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft85{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft86{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft87{font: 24px 'Arial';line-height: 27px;}
.ft88{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 27px;}
.ft89{font: 15px 'Gabriola';line-height: 18px;}
.ft90{font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft91{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft92{font: 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft93{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft94{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft95{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 18px;}
.ft96{font: 15px 'Arial';margin-left: 21px;line-height: 17px;}
.ft97{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft98{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 27px;}
.ft99{font: 25px 'Arial';line-height: 23px;}
.ft100{font: 16px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft101{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft102{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft103{font: 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft104{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft105{font: 19px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft106{font: 16px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft107{font: 15px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 17px;}
.ft108{font: 13px 'Gabriola';line-height: 24px;}
.ft109{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft110{font: 15px 'Gabriola';line-height: 20px;}
.ft111{font: 15px 'Gabriola';margin-left: 10px;line-height: 22px;}
.ft112{font: 15px 'Gabriola';line-height: 22px;}
.ft113{font: 15px 'Gabriola';margin-left: 10px;line-height: 25px;}
.ft114{font: 15px 'Gabriola';line-height: 25px;}
.ft115{font: 15px 'Gabriola';margin-left: 10px;line-height: 23px;}
.ft116{font: 15px 'Gabriola';line-height: 23px;}
.ft117{font: 15px 'Gabriola';margin-left: 10px;line-height: 20px;}
.ft118{font: 15px 'Gabriola';margin-left: 10px;line-height: 28px;}
.ft119{font: 15px 'Gabriola';line-height: 28px;}
.ft120{font: 14px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft121{font: 14px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft122{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft123{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft124{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft125{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 15px;}
.ft126{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft127{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 15px;}
.ft128{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft129{font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft130{font: 15px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft131{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft132{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft133{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft134{font: 14px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft135{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft136{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft137{font: 14px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft138{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft139{font: 25px 'Arial';line-height: 31px;}
.ft140{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft141{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft142{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft143{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft144{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft145{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft146{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft147{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft148{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft149{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft150{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft151{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft152{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft153{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft154{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft155{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft156{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft157{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft158{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft159{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft160{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft161{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft162{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft163{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft164{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}

.p0{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 476px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 237px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 479px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 459px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-right: 221px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p18{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p19{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;padding-left: 246px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 674px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: left;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p45{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p46{text-align: left;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p68{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p76{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p77{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p91{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p92{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: left;padding-right: 419px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p100{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 102px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 115px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p113{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p114{text-align: left;padding-right: 313px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 80px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 664px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p125{text-align: left;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p137{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p139{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 69px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 135px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p152{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p154{text-align: left;padding-right: 297px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p157{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p162{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p182{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 112px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p187{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p189{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p190{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p191{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 91px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p197{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 98px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p205{text-align: left;padding-right: 338px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 79px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p210{text-align: left;padding-right: 341px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 420px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 361px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p220{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: right;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p223{text-align: right;padding-right: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p224{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p225{text-align: right;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p226{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p227{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p228{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 30px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p239{text-align: left;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 278px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 279px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 269px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p248{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p249{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p250{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p252{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p253{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 279px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p257{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 497px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 134px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 263px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 266px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 201px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p269{text-align: justify;padding-right: 518px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p270{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: left;margin-top: 348px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 325px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p274{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 186px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p279{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p280{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p281{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p282{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p283{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 259px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p289{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 250px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 250px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p295{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p296{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p297{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p298{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p299{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p300{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p301{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p302{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p303{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p304{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p306{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 184px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p310{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 237px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 114px;padding-right: 86px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p317{text-align: left;padding-left: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p318{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p319{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p320{text-align: left;padding-left: 247px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 182px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p324{text-align: justify;padding-right: 518px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p325{text-align: left;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: left;margin-top: 244px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p336{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 421px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: justify;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p347{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p351{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 593px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p356{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 371px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p365{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p396{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 342px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p397{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p399{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p405{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p406{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p412{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p413{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-left: 32px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-left: 50px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 50px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 50px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p423{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p430{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 275px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p444{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 81px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p449{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 99px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 542px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 382px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p455{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p480{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: left;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 508px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 130px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 395px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p506{text-align: justify;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 179px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 352px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p520{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p521{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p522{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 424px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p553{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p557{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p558{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 141px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 102px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: left;margin-top: 651px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 352px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p580{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 339px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p584{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p585{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 150px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 101px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 150px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p598{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p601{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: left;padding-right: 334px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 81px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p615{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 87px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p622{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p624{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: left;padding-right: 316px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 105px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 110px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 339px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 145px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;padding-left: 91px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 91px;padding-right: 85px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 384px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 439px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 89px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 310px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 368px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p656{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 314px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p658{text-align: justify;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 198px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 321px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p662{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 322px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p667{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 336px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: left;padding-right: 365px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 404px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 334px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p685{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 334px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p690{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;margin-top: 714px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 394px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 214px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: right;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p699{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p700{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p703{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p710{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p712{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p713{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p714{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p715{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p718{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 43px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p725{text-align: justify;padding-left: 43px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p726{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p727{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p729{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p730{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p732{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p733{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p735{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p738{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p739{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p740{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p741{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: left;padding-left: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: left;padding-left: 302px;margin-top: 666px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p752{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p754{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p767{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: right;padding-left: 71px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p777{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p778{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p779{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p780{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 249px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 664px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 317px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 298px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p796{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p797{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: justify;padding-left: 115px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p813{text-align: justify;padding-left: 13px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p814{text-align: justify;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: justify;padding-left: 26px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p816{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p818{text-align: justify;padding-left: 30px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p819{text-align: justify;padding-left: 26px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p820{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: justify;padding-left: 13px;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 13px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 13px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p824{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p825{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 378px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p829{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p830{text-align: justify;padding-left: 105px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -20px;}
.p831{text-align: justify;padding-left: 115px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p832{text-align: justify;padding-left: 115px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p833{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p836{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p838{text-align: justify;padding-left: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: justify;padding-left: 32px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p842{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p843{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p844{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p848{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p849{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p852{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p853{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p854{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p855{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p856{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p857{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p858{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p859{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p860{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p861{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p862{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p864{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p865{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p866{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p868{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p869{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p870{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p871{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p872{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p873{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p874{text-align: justify;padding-left: 118px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p875{text-align: justify;padding-left: 118px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 51px;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p879{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p880{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p882{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p885{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p886{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p889{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p890{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p891{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: left;padding-right: 329px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p895{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p896{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p897{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p898{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p900{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p903{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p904{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p905{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: left;padding-right: 321px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p908{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p909{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p910{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p912{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p913{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p914{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p916{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p917{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p919{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p920{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p921{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p922{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p924{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: justify;padding-left: 90px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p927{text-align: left;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 680px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: center;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 213px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 473px;margin-top: 410px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: left;padding-right: 141px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: left;padding-right: 110px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: left;padding-right: 110px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: left;padding-right: 178px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: justify;padding-right: 82px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: justify;padding-right: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: left;padding-right: 77px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: left;padding-right: 78px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: justify;padding-right: 111px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: left;padding-right: 78px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: left;padding-right: 89px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: left;padding-right: 88px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: left;padding-right: 79px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 73px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 78px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 112px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 87px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 91px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 77px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 74px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 88px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: justify;padding-right: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: justify;padding-right: 77px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: justify;padding-right: 97px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: justify;padding-right: 90px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: left;padding-right: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: left;padding-right: 81px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: left;padding-right: 87px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: left;padding-right: 82px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: justify;padding-right: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: justify;padding-right: 91px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p975{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: left;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 328px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p979{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 332px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p981{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 321px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 328px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 319px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 305px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 309px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 316px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 307px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 320px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 344px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 309px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 358px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 308px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: left;padding-right: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: left;padding-right: 106px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: left;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: justify;padding-right: 79px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: left;padding-right: 90px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: left;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: left;padding-right: 88px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: justify;padding-right: 78px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: justify;padding-right: 93px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: justify;padding-right: 100px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: left;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: left;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: left;padding-right: 107px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: left;padding-right: 137px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: left;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 320px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 318px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 315px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 319px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 321px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 314px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: left;padding-right: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: justify;padding-right: 86px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1027{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: left;margin-top: 440px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1030{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1031{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1032{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1034{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1035{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1036{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1037{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 40px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1038{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 57px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1039{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1040{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1042{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1044{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 53px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1046{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1047{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 134px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1049{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 164px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1050{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 151px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1051{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 118px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1052{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 123px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1053{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1054{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 142px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1055{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 121px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1056{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1057{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 182px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1058{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1059{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 54px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1060{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1061{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1062{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1063{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 47px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1064{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 40px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1065{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1066{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1067{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 53px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1068{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1069{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1070{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1071{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1072{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1073{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1074{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1075{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 109px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1076{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1077{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 104px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1078{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 122px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1079{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 101px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1080{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 112px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1081{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 109px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1082{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1083{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 360px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1084{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 350px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 366px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1086{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 407px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1087{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 374px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1088{text-align: left;padding-left: 23px;padding-right: 346px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1089{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 345px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1090{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 352px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1091{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 344px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1092{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 343px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1093{text-align: justify;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 339px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1095{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 363px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1096{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 346px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1097{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 345px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1098{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 359px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1099{text-align: left;padding-left: 23px;padding-right: 358px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1100{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p1101{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1102{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 36px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1104{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1105{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1106{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 79px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1107{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1108{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 55px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1109{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1110{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 27px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1111{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1113{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1114{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1115{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1116{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1117{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1118{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 102px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1119{text-align: left;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1120{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 120px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1121{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1122{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1123{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1124{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 130px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1125{text-align: left;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1126{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1127{text-align: left;padding-right: 149px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1128{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1129{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 102px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1130{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1131{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1132{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1133{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1134{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1135{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1136{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 56px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1137{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1138{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 89px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1139{text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1140{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 52px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1141{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1142{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1143{text-align: left;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1144{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1145{text-align: left;padding-right: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1146{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 37px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1147{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1148{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1149{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 125px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1150{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 141px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1151{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 146px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1152{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 140px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1153{text-align: left;padding-right: 169px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1154{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1155{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 145px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1156{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 116px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1157{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 152px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1158{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1159{text-align: left;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1160{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 110px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1161{text-align: left;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1162{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1163{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1164{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 123px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1165{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 368px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1166{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 350px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1167{text-align: left;padding-right: 355px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1168{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 375px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1169{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 381px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1170{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 353px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1171{text-align: left;padding-right: 373px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1172{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 368px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1173{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 354px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1174{text-align: left;padding-right: 356px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1175{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 341px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1176{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 364px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1177{text-align: left;padding-right: 387px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1178{text-align: left;padding-right: 340px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 425px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 422px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 20px;}
.tr1{height: 35px;}
.tr2{height: 37px;}
.tr3{height: 38px;}
.tr4{height: 29px;}
.tr5{height: 28px;}
.tr6{height: 36px;}
.tr7{height: 17px;}
.tr8{height: 18px;}
.tr9{height: 21px;}
.tr10{height: 22px;}
.tr11{height: 34px;}
.tr12{height: 56px;}
.tr13{height: 24px;}
.tr14{height: 26px;}
.tr15{height: 19px;}
.tr16{height: 27px;}
.tr17{height: 59px;}
.tr18{height: 14px;}
.tr19{height: 52px;}
.tr20{height: 53px;}
.tr21{height: 54px;}
.tr22{height: 15px;}
.tr23{height: 16px;}
.tr24{height: 8px;}
.tr25{height: 6px;}
.tr26{height: 13px;}
.tr27{height: 5px;}

.t0{width: 415px;margin-top: 152px;font: 15px 'Arial';}
.t1{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 26px;font: 15px 'Arial';}
.t2{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t3{width: 415px;margin-top: 27px;font: 15px 'Arial';}
.t4{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t5{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 27px;font: 15px 'Arial';}
.t6{width: 482px;font: 11px 'Arial';}
.t7{width: 487px;font: 11px 'Arial';}
.t8{width: 487px;margin-left: 76px;font: 9px 'Arial';}
.t9{width: 487px;font: 9px 'Arial';}
.t10{width: 321px;margin-top: 14px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t11{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t12{width: 201px;margin-left: 11px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t13{width: 487px;font: 10px 'Arial';}
.t14{width: 487px;margin-left: 76px;font: 10px 'Arial';}
.t15{width: 321px;margin-left: 66px;margin-top: 18px;font: 14px 'Times New Roman';}
.t16{width: 322px;margin-top: 18px;font: 13px 'Arial';}
.t17{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 15px;font: 15px 'Arial';}
.t18{width: 415px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t19{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: 15px 'Arial';}
.t20{width: 405px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: 1px 'Arial';}
.t21{width: 482px;font: 11px 'Arial';}
.t22{width: 487px;font: 11px 'Arial';}
.t23{width: 432px;margin-left: 67px;margin-top: 69px;font: 16px 'Arial';}
.t24{width: 482px;margin-left: 236px;font: 11px 'Arial';}
.t25{width: 432px;margin-left: 67px;margin-top: 19px;font: 16px 'Arial';}
.t26{width: 487px;margin-left: 76px;font: 11px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB31231x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Förslag till åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft0"&gt;med anledning av Lavaldomen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Betänkande av Lavalutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Stockholm 2008&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft2"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p5 ft3"&gt;SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft4"&gt;Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: &lt;NOBR&gt;08-690&lt;/NOBR&gt; 91 91 Ordertel: &lt;NOBR&gt;08-690&lt;/NOBR&gt; 91 90&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft3"&gt;– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft3"&gt;Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft3"&gt;Tryckt av Edita Sverige AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Stockholm 2008&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft3"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-23117-3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p4 ft6"&gt;Till statsrådet Sven Otto Littorin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Den 10 april 2008 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utre- dare med uppdrag att lämna förslag till sådana förändringar i svensk lagstiftning som behöver vidtas till följd av &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; för- handsavgörande i det s.k. Lavalmålet (mål &lt;NOBR&gt;C-341/05).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;I uppdraget ingick att ta ställning till om den s.k. lex Britannia i medbestämmandelagen bör ändras, avskaffas eller ersättas av annan reglering med anledning av &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; förhandsavgörande. Det ingick också att se över om förhandsavgörandet bör leda till ändringar i utstationeringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Till särskild utredare förordnades generaldirektören vid Med- lingsinstitutet, Claes Stråth. Utredningen har antagit namnet Lavalutredningen (A 2008:01).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Som experter i utredningen har regeringen förordnat kanslirådet Rickard Falkendal, Finansdepartementet, departementssekretera- ren Elisabeth Kristensson, Näringsdepartementet, ämnesrådet Helena Larsson Arbetsmarknadsdepartementet, kanslirådet Charlotta &lt;NOBR&gt;Meyer-Seitz,&lt;/NOBR&gt; Utrikesdepartementet, chefsjuristen Anna Middelman, Arbetsmiljöverket, departementsrådet Magnus Rydén, Utrikesdepartementet, ämnesrådet Nina Stubbe, Statsrådsbered- ningen, och departementssekreteraren Anna Svanestrand, Arbets- marknadsdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Från och med den 18 augusti 2008 entledigades Helena Larsson och ersattes av kanslirådet Håkan Lundquist, Arbetsmarknadsde- partementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Utredningen har knutit en referensgrupp till sig med represen- tanter för arbetsmarknadens parter. Företrädare för organisatio- nerna har varit arbetsrättsjuristen Lars Gellner (Svenskt Närings- liv), chefsjuristen Ingemar Hamskär (TCO), juristen &lt;NOBR&gt;Claes-Mikael&lt;/NOBR&gt; Jonsson (LO), chefsjuristen Lena &lt;NOBR&gt;Maier-Söderberg&lt;/NOBR&gt; (Saco), chefju- risten Karl Pfeifer (Arbetsgivarverket) och arbetsrättschefen Sophie Thörne (Sveriges Kommuner och Landsting).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p16 ft7"&gt;Som sekreterare i utredningen anställdes rådmannen Marianne Tejning (huvudsekreterare) samt departementssekreteraren Tommy Larsson och hovrättsassessorn Martin Nilsson.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;I betänkandet har vi gjort en analys av Lavaldomen och lagt fram förslag i enlighet med kommittédirektiven. Vi har öppet redo- gjort för vår uppfattning om &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; och utförligt redovisat de argument som finns för och emot våra slutsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;Ett stort ansvar lämnas till arbetsmarknadens parter att se till att vår föreslagna modell även i praktiken fungerar på ett sätt som uppfyller &lt;NOBR&gt;EG-rättens&lt;/NOBR&gt; krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Utredningen får härmed överlämna betänkandet Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft7"&gt;Stockholm i december 2008&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft7"&gt;Claes Stråth&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;/Marianne Tejning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft7"&gt;Tommy Larsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft7"&gt;Martin Nilsson&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p4 ft6"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;Summary ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td0"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;Författningsförslag .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td0"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;Proposed legislation ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;Uppdraget .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Kommittédirektiven ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Arbetets bedrivande.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Utredningens kontakter med rättsvetenskapsmän ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;Målet i Arbetsdomstolen .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Inledning...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Närmare om målet i Arbetsdomstolen...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;De bakomliggande omständigheterna ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Arbetsdomstolens frågor till &lt;NOBR&gt;EG-domstolen .........................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-fördragets&lt;/NOBR&gt; regler..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;3.2.1 Inledning .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;101&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;3.2.2 Frihet att tillhandahålla tjänster.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;103&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft12"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;P class="p4 ft13"&gt;Innehåll SOU 2008:123&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft8"&gt;3.2.3 Fri rörlighet för tjänster och utstationering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;arbetstagare..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;3.2.4 Fri rörlighet och grundläggande rättigheter..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft8"&gt;3.2.5 Förhållandet mellan &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; och den nationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;rätten............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Utstationeringsdirektivet.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p27 ft8"&gt;3.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;Direktivets tillkomst...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p27 ft8"&gt;3.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;Direktivets huvudsakliga innehåll..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;127&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft8"&gt;Internationella konventioner ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Europarådet ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;Internationella arbetsorganisationen (ILO).........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p27 ft8"&gt;4.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;ILO:s verksamhet .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p27 ft8"&gt;4.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;Relevanta konventioner ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;137&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft8"&gt;4.2.3 Anmälan mot Sverige på grund av propositionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;till lex Britannia i juni 1991.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft8"&gt;4.2.4 Hanteringen av normkonflikter mellan ILO och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;EU................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;FN-konventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; om ekonomiska, sociala och&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;kulturella rättigheter ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;142&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft8"&gt;Svenska förhållanden och gällande rätt .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Den svenska arbetsmarknadsmodellen .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p27 ft8"&gt;5.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;Inledning......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p27 ft8"&gt;5.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;Förhandlingsrätten......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;144&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p27 ft8"&gt;5.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;Kollektivavtal...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;145&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;5.1.4 Rätten att vidta stridsåtgärder....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Internationell arbetsrätt.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft10"&gt;Förhandlingssystemet och lönebildningen...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;156&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Den internationella sjöfarten.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft8"&gt;Lex Britannia ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;161&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft9"&gt;Britanniamålet.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;162&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;P class="p4 ft13"&gt;SOU 2008:123 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td9"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;Kraven på lagändring efter Britanniadomen.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;Förarbetena till lex Britannia.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;6.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Sven-Hugo&lt;/NOBR&gt; Rymans utredning rörande lex Britannia..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p30 ft8"&gt;Lavaldomen samt andra avgöranden beträffande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td9"&gt;&lt;P class="p30 ft8"&gt;utstationeringsdirektivet............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom i Lavalmålet ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft8"&gt;7.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;Den första tolkningsfrågan ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft8"&gt;7.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;Den andra tolkningsfrågan.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td9"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;Rüffertdomen.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;177&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;7.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;Kommissionen mot Luxemburg ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;179&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;7.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;Kommissionen mot Tyskland &lt;NOBR&gt;(C-341/02)...........................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;182&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;7.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;Kommissionen mot Tyskland &lt;NOBR&gt;(C-490/04)...........................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;183&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;7.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;Wolff &amp; Müller ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p30 ft8"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater .....................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;187&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;187&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;Minimilön...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;189&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;8.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;Allmängiltigförklaring av kollektivavtal ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;190&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;8.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;Redovisning av förhållandena i några &lt;NOBR&gt;EES-länder................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;192&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft8"&gt;8.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;Danmark......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;192&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft8"&gt;8.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;Estland.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;193&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft8"&gt;8.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;Finland.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;195&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft8"&gt;8.4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;Frankrike.....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft8"&gt;8.4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;Island ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft8"&gt;8.4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;Italien...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft8"&gt;8.4.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;Lettland .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;203&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft8"&gt;8.4.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;Nederländerna.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft8"&gt;8.4.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;Norge...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;207&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;8.4.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p31 ft9"&gt;Polen............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;211&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;8.4.11 Spanien ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;212&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td8"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td10"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td1"&gt;&lt;P class="p24 ft12"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;P class="p4 ft13"&gt;Innehåll SOU 2008:123&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft8"&gt;8.4.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;Storbritannien .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;213&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;8.4.13 Tyskland ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;214&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p27 ft8"&gt;Utstationering ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft15"&gt;Utstationering från andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt; till Sverige.................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;Utstationeringslagen ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;220&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft8"&gt;9.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;Utstationeringslagens innehåll...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;220&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft8"&gt;9.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;Syftet med 7 § utstationeringslagen...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;Regler om utstationering i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater ........................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft8"&gt;9.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;Inledning......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft8"&gt;9.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;Danmark......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft8"&gt;9.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;Finland.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;225&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft8"&gt;9.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;Frankrike .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;228&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft8"&gt;9.3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;Italien ...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;228&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft8"&gt;9.3.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;Spanien.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;230&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft8"&gt;9.3.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;Storbritannien .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;231&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft8"&gt;9.3.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;Tyskland ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;231&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft8"&gt;9.3.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;Österrike......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;233&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Det danska förslaget till lagändring med anledning av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Lavaldomen.............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;234&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;9.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;Bakgrund .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;234&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;9.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;Laval-kommissionens&lt;/NOBR&gt; lagförslag ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;9.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;Skälen för &lt;NOBR&gt;Laval-kommissionens&lt;/NOBR&gt; förslag ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;9.4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft8"&gt;Närmare om hur berörda organisationer ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;hantera bestämmelsen.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;238&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;9.4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;Det fortsatta lagstiftningsarbetet...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;240&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;Överväganden och förslag ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;241&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;Utredningens utgångspunkter...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;241&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;Utredningens slutsatser med anledning av Lavaldomen......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;243&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft10"&gt;10.2.1 &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; metod och utgångspunkter .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;243&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;10.2.2 Villkor och krav som får ställas och kopplingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;till rätten att vidta stridsåtgärder................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;245&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;10.2.3 Metoder för utsträckning av nationella villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p28 ft9"&gt;och krav .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;246&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;10.2.4 Lex Britannia ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft12"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td15"&gt;&lt;P class="p24 ft16"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td14"&gt;&lt;P class="p33 ft8"&gt;10.2.5 Konsekvenser av domen för svensk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p34 ft8"&gt;arbetsmarknad.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;248&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;10.3 Val av modell för utsträckning av villkor .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;249&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p34 ft8"&gt;10.3.1 Inledning .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;249&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p33 ft8"&gt;10.3.2 Minimilön i lag och allmängiltigförklaring av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p34 ft8"&gt;kollektivavtal...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p33 ft8"&gt;10.3.3 En lösning inom ramen för artikel 3.8 andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p34 ft8"&gt;stycket utstationeringsdirektivet...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p34 ft8"&gt;10.3.4 En ”fjärde modell” ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;259&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p34 ft8"&gt;10.3.5 Utredningens ställningstagande.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;10.4 Arbets- och anställningsvillkor som får utsträckas..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;265&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p33 ft8"&gt;10.4.1 Villkor inom utstationeringsdirektivets hårda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p34 ft8"&gt;kärna ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;265&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p34 ft8"&gt;10.4.2 Närmare om begreppet minimilön ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;269&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p34 ft8"&gt;10.4.3 Villkor utanför den hårda kärnan ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p33 ft8"&gt;10.4.4 Hänvisar den svenska utstationeringslagen till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p36 ft8"&gt;krav och villkor som ligger utanför den hårda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p34 ft8"&gt;kärnan i utstationeringsdirektivet?............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;284&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;10.5 Frågor med anknytning till lex Britannia och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td14"&gt;&lt;P class="p34 ft8"&gt;hanteringen av befintliga villkor............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td15"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p34 ft8"&gt;10.5.1 Inledande synpunkter.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;294&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p34 ft8"&gt;10.5.2 Kan krav på kollektivavtal alltid ställas?....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p34 ft8"&gt;10.5.3 Krävs absolut likabehandling? ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;299&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p34 ft8"&gt;10.5.4 Slutsatser .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;301&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td14"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;10.6 Sammanfattande förslag och ytterligare överväganden .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td15"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;302&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p34 ft8"&gt;10.6.1 En villkorad rätt att vidta stridsåtgärder ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p33 ft8"&gt;10.6.2 En reglering i medbestämmandelagen eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p34 ft8"&gt;utstationeringslagen?..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;307&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p33 ft8"&gt;10.6.3 En justering av 42 § tredje stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p34 ft8"&gt;medbestämmandelagen...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;309&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p33 ft8"&gt;10.6.4 Kan och bör nuvarande reglering kvarstå i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p34 ft8"&gt;förhållande till tredje land? ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;310&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p33 ft8"&gt;10.6.5 En särskild upplysning om att krav enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p34 ft8"&gt;kollektivavtal kan ställas.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p33 ft8"&gt;10.6.6 Särskilt om arbetstagare som utstationeras av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p34 ft8"&gt;bemanningsföretag .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p34 ft8"&gt;10.6.7 Förhållandet till internationella konventioner..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft12"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;P class="p4 ft13"&gt;Innehåll SOU 2008:123&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;10.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft8"&gt;En möjlighet för utstationerade arbetstagare att hävda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft9"&gt;rätt enligt kollektivavtal .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft9"&gt;10.7.1 Bakgrund .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft9"&gt;10.7.2 Våra överväganden ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;319&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;10.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft15"&gt;Arbetsmiljöverkets funktion som förbindelsekontor..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;320&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft9"&gt;10.8.1 Inledning......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;320&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft8"&gt;10.8.2 Behandlingen av frågor rörande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;förbindelsekontorens funktion på &lt;NOBR&gt;EU-nivå ..............&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;321&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft9"&gt;10.8.3 Åtgärder på nationell nivå ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;323&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft9"&gt;10.8.4 Våra utgångspunkter...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft8"&gt;10.8.5 En skyldighet att ge in villkor enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;kollektivavtal till Arbetsmiljöverket ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;327&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;10.8.6 En mer aktiv roll för förbindelsekontoret.................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;329&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft8"&gt;10.8.7 Ska Arbetsmiljöverket eller Medlingsinstitutet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;vara förbindelsekontor?..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft8"&gt;Konsekvenser ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft9"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft9"&gt;Konsekvenser av våra förslag.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;334&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft9"&gt;11.2.1 Inledning......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;334&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft9"&gt;11.2.2 Bakgrundsbeskrivning ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;336&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft9"&gt;11.2.3 Vår bedömning............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;341&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft8"&gt;Författningskommentar .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;347&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft8"&gt;Förslaget till ändring i lagen (1999:678) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft9"&gt;utstationering av arbetstagare................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;347&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;12.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft8"&gt;Förslaget till ändring i lagen (1976:580) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft9"&gt;medbestämmande i arbetslivet...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;353&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p38 ft8"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;355&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td0"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td0"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;Bilaga 1 Kommittédirektiv 2008:38.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;357&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td0"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;Bilaga 2 Committe Terms of Reference 2008:38........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;369&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td0"&gt;&lt;P class="p24 ft15"&gt;Bilaga 3 &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom i målet &lt;NOBR&gt;C-341/05&lt;/NOBR&gt; Laval...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;383&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td16"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td17"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft16"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td15"&gt;&lt;P class="p24 ft16"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;Bilaga 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p39 ft8"&gt;av den 16 december 1996 om utstationering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td14"&gt;&lt;P class="p39 ft8"&gt;arbetstagare i samband med tillhandahållande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td14"&gt;&lt;P class="p39 ft9"&gt;tjänster ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td15"&gt;&lt;P class="p35 ft10"&gt;421&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft12"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB312312x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft18"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;Enligt kommittédirektiven Konsekvenser och åtgärder med anled- ning av &lt;NOBR&gt;Laval-domen&lt;/NOBR&gt; (Dir. 2008:38) har vårt uppdrag varit att lämna förslag till sådana förändringar i svensk lagstiftning som behöver vidtas till följd av Lavaldomen&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft8"&gt;Lex Britannia&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft21"&gt;En uppgift har varit att ta ställning till om den s.k. lex Britannia i medbestämmandelagen bör ändras, avskaffas eller ersättas av annan reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;Utgångspunkten ska enligt direktiven vara att komma bort från den diskrimineringssituation som &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; identifierat och se till att Sveriges åtaganden enligt utstationeringsdirektivet upp- fylls. Rätten att med hjälp av stridsåtgärder upprätthålla villkoren på den svenska arbetsmarknaden bör samtidigt så långt möjligt bibehållas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;En särskild fråga i detta sammanhang har varit om nuvarande regler kan och bör tillämpas i situationer som faller utanför de åligganden som följer av Sveriges &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap.&lt;/NOBR&gt; Ett exempel på detta skulle kunna vara en stridsåtgärd som vidtas i Sverige mot ett fartyg som är registrerat i ett land utanför &lt;NOBR&gt;EES-området&lt;/NOBR&gt; i syfte att få till stånd ett s.k. &lt;NOBR&gt;ITF-avtal.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom i målet &lt;NOBR&gt;C-341/05&lt;/NOBR&gt; Laval.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft12"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Utstationeringslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Den andra stora frågan har varit att bedöma om några ändringar behöver göras i utstationeringslagen. Särskilt har vi haft i uppgift att undersöka om, och i så fall på vilket sätt, det är möjligt att i utstationeringslagen hänvisa till villkor i kollektivavtal när det gäller de områden som omfattas av utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Vi har även fått i uppdrag att se över utstationeringslagen mot bakgrund av att lagen i dag synes hänvisa till vidare materiella områden i svensk lagstiftning än vad som täcks av den s.k. hårda kärnan i utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Ordre public&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Vidare har vi i kommittédirektiven getts i uppdrag att undersöka huruvida ”ordre public” enligt artikel 3.10 i utstationeringsdirekti- vet kan och bör utnyttjas i högre grad än i dag för att möjliggöra en tillämpning av anställningsvillkor utanför den s.k. hårda kärnan i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Förbindelsekontoret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Det har även ingått i vårt uppdrag att tillsammans med parterna och Arbetsmiljöverket diskutera och eventuellt föreslå förbätt- ringar i fråga om Arbetsmiljöverkets funktion som förbindelse- kontor enligt utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Åtgärder som kan vidtas av arbetsmarknadens parter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;I kommittédirektiven förutsattes att även arbetsmarknadens parter hade för avsikt att vidta åtgärder för att säkerställa att kollektivav- tal, som ska tillämpas i förhållande till arbetsgivare från andra EES- länder, överensstämmer med de kriterier om förutsebarhet och transparens som &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har fastställt i Lavaldomen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft12"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;Den svenska modellen och &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;Utgångspunkten för våra överväganden och förslag ska enligt kommittédirektiven vara att den svenska arbetsmarknadsmodellen i så stor utsträckning som möjligt ska kunna tillämpas i förhållande till arbetstagare som utstationerats till Sverige från ett annat land. Målet ska vara att vidmakthålla den grundläggande principen på den svenska arbetsmarknaden att huvudansvaret för reglering av löne- och anställningsvillkor har överlåtits på arbetsmarknadens parter. Samtidigt ska &lt;NOBR&gt;EG-rätten,&lt;/NOBR&gt; främst &lt;NOBR&gt;EG-fördragets&lt;/NOBR&gt; regler om fri rör- lighet för tjänster och förbud mot diskriminering på grund av nationalitet samt utstationeringsdirektivet, såsom dessa regler har preciserats av &lt;NOBR&gt;EG-domstolen,&lt;/NOBR&gt; fullt ut respekteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft18"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Den svenska modellen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;Det svenska arbetsrättsliga systemet har gemensamma drag med motsvarande system i de övriga nordiska länderna men skiljer sig från vad som gäller i övriga &lt;NOBR&gt;EES-länder.&lt;/NOBR&gt; Skillnaden har att göra med den starka ställning som arbetsmarknadsorganisationerna traditio- nellt har i Norden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;År 2007 var 73 % av arbetstagarna i Sverige organiserade i fack- föreningar. Den stora anslutningen och frånvaron av bestämmelser i lag som begränsar organisationernas verksamhet bidrar till en hög grad av autonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Det är arbetsmarknadens parter som svarar för lönebildningen och den sker i princip utan inblandning från statsmakternas sida. Tyngdpunkten i regleringen ligger i kollektivavtal som träffas mel- lan de verksamma organisationerna. År 2007 täcktes ca 91 % av arbetstagarna av kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Siffrorna för facklig organisationsgrad och täckningsgrad för kollektivavtal är högre i byggbranschen än den är för arbetsmark- naden i genomsnitt. Kollektivavtalens täckningsgrad för arbetare inom byggbranschen var år 2007 ca 96 % och ca 77 % av arbetarna var medlemmar i en facklig organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Vid en internationell jämförelse är konflikterna på arbetsmark- naden i Sverige få, oavsett om bedömningen grundas på antalet var- sel, utbrutna stridsåtgärder eller förlorade arbetsdagar. Under tiden &lt;NOBR&gt;2000–2007&lt;/NOBR&gt; varierade det totala antalet förlorade arbetsdagar p.g.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft12"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB312315x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;arbetsmarknadskonflikter mellan 272 och 15 282 dagar, bortsett från år 2003 då det översteg 600 000 dagar beroende på omfattande konflikter på det kommunala området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Sverige har inte något system för allmängiltigförklaring av kol- lektivavtal. På vissa områden regleras anställningsvillkoren i lag. Det gäller exempelvis villkoren för arbetstid, semester och annan ledighet. Sådan lagstiftning är till stor del dispositiv på så sätt att den kan frångås genom avtal som ingås av arbetsmarknadens parter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Kollektivavtalen är rättsligt bindande för de avtalsslutande orga- nisationerna och deras medlemmar. Bundenheten gäller inom avta- lets tillämpningsområde. En arbetsgivare har ett åtagande mot den avtalsslutande arbetstagarorganisationen att tillämpa avtalet gent- emot sina arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Utstationering från andra &lt;NOBR&gt;EES-länder&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Vi har försökt att få en bild av vid vilken typ av verksamhet utsta- tionering förekommer och utstationeringens omfattning. Det har inte varit lätt att få fram uppgifter men enligt Byggnads&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;fanns det under hösten 2008 omkring 120 utstationerande företag i bygg- branschen med sammanlagt ca 1 050 arbetstagare. Elektrikerna&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;har beräknat antalet utstationerade elektriker under hösten 2008 till drygt 280 arbetstagare. Enligt IF Metall&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;tecknar man årligen &lt;NOBR&gt;30–50&lt;/NOBR&gt; kollektivavtal med företag från andra länder som utstationerar arbetstagare till Sverige. IF Metall uppskattar att de nämnda företa- gen i genomsnitt utstationerar 30 personer per företag till Sverige under en tid om &lt;NOBR&gt;3–6&lt;/NOBR&gt; månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Målet i Arbetsdomstolen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Tvisten i det s.k. Vaxholmsmålet i Arbetsdomstolen hade sitt ursprung i fackliga stridsåtgärder i form av blockad som hade vid- tagits på en byggarbetsplats i Vaxholm i november 2004. Anled- ningen till stridsåtgärderna var att Byggnads och dess avdelning Byggettan&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;hade krävt kollektivavtal med det lettiska företaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Svenska Byggnadsarbetareförbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Svenska Elektrikerförbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Industrifacket Metall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Svenska Byggnadsarbetareförbundet, avdelning 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft12"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB312316x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Laval&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;som hade utstationerat byggnadsarbetare till Sverige. Då något kollektivavtal inte kom till stånd utvidgades stridsåtgärderna i början av december 2004 genom sympatiåtgärder från Elektri- kerna. Några dagar senare väckte Laval talan i Arbetsdomstolen mot Byggnads, Byggettan och Elektrikerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Den 22 december 2004 avslog Arbetsdomstolen ett interimis- tiskt yrkande från Laval om att stridsåtgärderna skulle förklaras olovliga och den 29 april 2005 beslutade Arbetsdomstolen att inhämta förhandsavgörande från &lt;NOBR&gt;EG-domstolen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;De två tolkningsfrågor som Arbetsdomstolen sedan framställde i september 2005 besvarades av &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; i Lavaldomen den 18 december 2007. I domen uttalade &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; att &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; inte tillåter den typ av avtalskrav som det var fråga om i samband med de aktuella stridsåtgärderna när utstationeringsdirektivet har genomförts på det sätt som gjorts i Sverige. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; förkla- rade också att bestämmelserna i den s.k. lex Britannia är direkt dis- kriminerande gentemot tjänsteutövare från andra medlemsländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Efter Lavaldomen har Arbetsdomstolen återupptagit sin hand- läggning av målet men det har ännu inte avgjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft8"&gt;Vilket lands lag ska gälla?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;De problem som utredningen har haft att analysera har sin grund i frågeställningar rörande vilket lands lag som ska gälla i fråga om anställnings- och arbetsvillkor när en arbetsgivare från ett &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; sänder arbetstagare till ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; för att utföra en tjänst. Ska villkoren regleras av bestämmelserna i det land där arbetsgiva- ren är etablerad eller ska den regleras av bestämmelserna i värdlan- det?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft7"&gt;En arbetstagare från ett &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; som kommer till ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; i samband med att arbetsgivaren tillhandahåller tjänster där har inte samma rätt till likabehandling enligt &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; som en person som kommer för att söka eller inneha en anställning i det andra &lt;NOBR&gt;EES-landet&lt;/NOBR&gt; eller för att starta eller utöva verksamhet som egenföretagare där. Tanken är att den som ska utföra en tjänst bara kommer att vistas tillfälligt i det land där tjänsten ska utföras och att anknytningen till det landet varken kommer att bli stark eller varaktig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Laval un Partneri Ltd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft12"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB312317x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;När det är fråga om den fria rörligheten för tjänster är det i stället företagen som ska likabehandlas. Ett företag från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; får i princip inte behandlas sämre än företag som är eta- blerade i det land där tjänsten ska utföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; får det inte finnas hinder för att tillhanda- hålla tjänster på den gemensamma marknaden. Detta gäller såväl diskriminerande som &lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; hinder. Bara undantags- vis får ett medlemsland i EU ha regler som gör det svårare för tjänsteutövare från andra medlemsländer att utföra tjänster än det är för de inhemska tjänsteutövarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;När ett värdland fordrar tillämpning av sitt regelsystem även för utstationerade arbetstagare kan bestämmelserna i praktiken hindra företag från andra länder från att utföra tjänster i det landet. Sådana &lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; hinder kan godtas endast om vissa förutsätt- ningar är uppfyllda. Bl.a. krävs att de ska vara motiverade av ”tving- ande hänsyn till ett allmänintresse”. Exempel på sådana intressen är behovet av att skydda utstationerade arbetstagare och av att mot- verka illojal konkurrens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;I Romkonventionen finns internationellt privaträttsliga bestämmelser som avgör vilket lands lag som ska tillämpas när ett anställningsförhållande har anknytning till olika länder. Utgångs- punkten är att ett anställningsförhållande i princip regleras av ursprungslandets lag och inte av värdlandets.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Utstationeringsdirektivet&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Genom utstationeringsdirektivet som antogs 1996 har man på EU- nivå i viss utsträckning ändrat på det som annars skulle gälla enligt Romkonventionen. Ett av syftena med utstationeringsdirektivet är att främja den fria rörligheten. För att motverka de svårigheter som löneskillnader mellan &lt;NOBR&gt;EES-länderna&lt;/NOBR&gt; kan leda till är bestämmelserna skrivna både så att de ska att garantera de utstationerade arbetsta- garna rimliga villkor i värdlandet och så att det ska finnas ett skydd för värdlandets arbetstagare mot en otillbörlig lönekonkurrens från företag från andra &lt;NOBR&gt;EES-länder&lt;/NOBR&gt; där lönerna är lägre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Genom utstationeringsdirektivet förpliktas medlemsstaterna att göra vissa av sina befintliga bestämmelser om skydd för arbetsta-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft12"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;gare tillämpliga även på utstationerade arbetstagare från andra EU- länder som är tillfälligt verksamma på deras territorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Enligt utstationeringsdirektivet bör medlemsstaternas lagstift- ning samordnas så att det kan fastställas en kärna av tvingande reg- ler för minimiskydd. När en arbetsgivare från ett &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; utsta- tionerar arbetstagare för tillfälligt arbete i ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; ska arbetstagarens anställnings- och arbetsvillkor ligga inom ramen för denna s.k. hårda kärna i värdlandets arbetsrättsliga regelsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;I artikel 3.1 i utstationeringsdirektivet anges vilka av värdlandets arbets- och anställningsvillkor som ska tillämpas. Det är villkor som är fastställda genom bestämmelser i lagar eller andra författ- ningar och/eller i allmängiltigförklarade kollektivavtal som rör viss verksamhet (byggverksamhet) på följande områden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Längsta arbetstid och kortaste vilotid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Minsta antal betalda semesterdagar per år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Minimilön, inbegripet övertidsersättning; denna punkt gäller dock inte yrkesanknutna tilläggspensionssystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Villkor för att ställa arbetstagare till förfogande, särskilt genom företag för uthyrning av arbetskraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Skyddsåtgärder med hänsyn till arbets- och anställningsvillkor för gravida kvinnor och kvinnor som nyligen fött barn samt för barn och unga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;g)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Lika behandling av kvinnor och män samt andra bestämmelser om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; behandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Om en medlemsstat inte har något system för allmängiltigförklar- ing av kollektivavtal eller skiljedomar kan den staten i stället under vissa förutsättningar, enligt artikel 3.8 andra stycket i direktivet, utgå från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;kollektivavtal som gäller allmänt för alla likartade företag inom den aktuella sektorn eller det aktuella arbetet och inom det aktuella geografiska området, och/eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;kollektivavtal som har ingåtts av de mest representativa arbets- marknadsorganisationerna på nationell nivå och som gäller inom hela det nationella territoriet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft12"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB312319x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Av artikel 3.10 i direktivet framgår att direktivet inte hindrar att arbets- och anställningsvillkor på andra områden än de som anges i den s.k. hårda kärnan ska tillämpas om bestämmelserna rör ordre public. Det framgår vidare att direktivet inte hindrar tillämpning av arbets- och anställningsvillkor som är fastställda i allmängiltigför- klarade kollektivavtal inom annan verksamhet än byggverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Medlemsstaterna ska enligt direktivet utse förbindelsekontor som ska ge information om vilka arbets- och anställningsvillkor som kommer att gälla vid en utstationering. Förbindelsekontoret ska samverka med motsvarande kontor i andra medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft21"&gt;Slutligen bör det nämnas att en utstationerad arbetstagare ska kunna väcka talan i utstationeringslandet om arbetsgivaren inte följer värdlandets arbets- och anställningsvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Utstationeringslagen&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;I Sverige genomfördes utstationeringsdirektivet år 1999 genom utstationeringslagen. Enligt utstationeringslagen ska arbetsgivare från andra länder tillämpa den lagstiftning som finns i Sverige på de områden som anges i direktivets hårda kärna i förhållande till utstationerade arbetstagare förutom såvitt avser minimilön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Sverige har inte några bestämmelser i lag om minimilön och heller inte något system för allmängiltigförklaring av kollektivavtal. Frågan om genomförande av direktivets bestämmelse om minimi- lön övervägdes ingående i förarbetena till utstationeringslagen. Även frågan hur semester- och arbetstidsbestämmelser i kollektiv- avtal skulle kunna göras tillämpliga på utstationerade arbetstagare var föremål för överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Eftersom lagstiftaren vid tillkomsten av utstationeringslagen utgick från att utstationeringsdirektivet var ett minimidirektiv och att &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; tillät att de fackliga organisationerna även i framtiden skulle ha rätt att vidta stridsåtgärder för att få till stånd ett sedvan- ligt kollektivavtal med utstationerande arbetsgivare från andra EES- länder, infördes det inte några bestämmelser i utstationeringslagen som gällde minimilön. Det infördes inte heller några bestämmelser i lagen som grundade sig på villkor enligt kollektivavtal rörande semester, arbetstid m.m. De regler som utländska arbetsgivare åla- des att följa var bara sådana regler i lagstiftningen om arbetstid,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft12"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;semester m.m. som gällde i Sverige på de områden som anges i arti- kel 3.1 i utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft8"&gt;Lex Britannia&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;Rätten att vidta stridsåtgärder i Sverige är grundlagsskyddad genom 2 kap. 17 § regeringsformen. Inskränkningar i den rätten kan göras i lag eller avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Av 41 § medbestämmandelagen följer att arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal inte får vidta eller delta i arbetsinställelse (lockout eller strejk), blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig stridsåtgärd om åtgärden strider mot en bestämmelse om fredsplikt i kollektivavtal eller om åtgärden har vissa i paragrafen närmare angivna ändamål. Sådana stridsåtgärder är olovliga enligt 41 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Vidare följer det av 42 § första stycket medbestämmandelagen att en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation inte får anordna eller på annat sätt föranleda en olovlig stridsåtgärd. En sådan orga- nisation får inte heller genom understöd eller på annat sätt med- verka vid en olovlig stridsåtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Fredsplikt råder således i kollektivavtalsförhållanden och enligt den praxis som har utvecklats i Arbetsdomstolen genom exempel- vis det s.k. Britanniamålet (AD 1989 nr 120) råder det i princip förbud mot stridsåtgärder i syfte att tränga undan redan befintliga kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Den s.k. lex Britannia består av tre bestämmelser som fördes in i medbestämmandelagen den 1 juli 1991. Bestämmelserna innebär att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;tillämpningsområdet för 42 § medbestämmandelagen begränsas så att förbudet för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer att anordna eller understödja en olovlig stridsåtgärd inte gäller andra stridsåtgärder än sådana som tar sikte på arbetsförhållan- den som medbestämmandelagen är direkt tillämplig på,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;ett kollektivavtal som är ogiltigt enligt utländsk rätt därför att det har tillkommit efter en stridsåtgärd trots detta ska vara gil- tigt här i landet om stridsåtgärden var tillåten enligt medbe- stämmandelagen (25 a §),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;ett senare kollektivavtal ska gälla före ett tidigare träffat kol- lektivavtal som medbestämmandelagen inte är direkt tillämplig på (31 a §).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;När lex Britannia infördes var tanken att fackliga organisationer i Sverige skulle kunna verka för att alla arbetsgivare, såväl inhemska som utländska, skulle tillämpa löner och andra anställningsvillkor som var i nivå med vad som normalt gäller på den svenska arbets- marknaden och att de därigenom skulle kunna motverka otillbörlig lönekonkurrens. Syftet var också att möjliggöra internationella solidaritetsaktioner inom sjöfarten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Lavaldomen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;I Lavaldomen har &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; slagit fast att det inte är förenligt med gemenskapsrätten att en medlemsstat tillåter stridsåtgärder under sådana förhållanden som var aktuella i Arbetsdomstolens mål och inte heller att en medlemsstat har bestämmelser av sådan inne- börd som lex Britannia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;I domen anför &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; att gemenskapslagstiftaren har antagit utstationeringsdirektivet för att fastställa vilka arbets- och anställningsvillkor som ska tillämpas på anställningsförhållandet vid utstationeringar (p. 58).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;När det gäller lön konstaterar domstolen att Sverige inte har använt sig av de möjligheter som ges i artikel 3.1 och 3.8 i utstatio- neringsdirektivet att genomföra direktivet i denna del (p. 67). Enligt domstolen hindrar inte direktivet att en annan metod än de metoder som är anvisade i direktivet används för att fastställa arbets- och anställningsvillkor (p. 68). Om den lön som en utsta- tionerande arbetsgivare ska betala ska fastställas i kollektivavtal ställs det dock krav på förutsebarhet och transparens i det avtal arbetstagarorganisationen vill att arbetsgivaren ska teckna (p. 71).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Enligt domstolen kan en medlemsstat inte med stöd av utstatio- neringsdirektivet kräva att utländska tjänsteföretag tillämpar villkor som går utöver den nivå som följer av medlemsstatens tvingande regler inom den ”hårda kärna” som anges i direktivet (p. 80). En medlemsstat kan inte heller med stöd av utstationeringsdirektivet kräva att arbets- eller anställningsvillkor, utöver sådana som anges i artikel 3.1 (den hårda kärnan) eller som rör ordre public enligt arti- kel 3.10, ska tillämpas på utstationerade arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Arbetsmarknadens parter är inte offentligrättsliga organ. De kan därför inte stödja sig på artikel 3.10 för att åberopa skäl som rör ordre public till stöd för att en stridsåtgärd, som syftar till att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft12"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;tvinga fram en tillämpning av kollektivavtal, ska vara tillåten enligt &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; (p. 84).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; framhåller att fackliga stridsåtgärder utgör en grundläggande rättighet. Det innebär dock inte att de faller utanför gemenskapsrättens tillämpningsområde för artikel 49 i &lt;NOBR&gt;EG-fördra-&lt;/NOBR&gt; get om fri rörlighet för tjänster (p. &lt;NOBR&gt;95–96).&lt;/NOBR&gt; Artikel 49 kan åberopas av ett företag mot en fackförening i denna situation (p. &lt;NOBR&gt;97–98).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; innebär rätten att vidta stridsåtgärder på det sätt som skedde gentemot Laval en inskränkning av friheten att tillhandahålla tjänster enligt artikel 49 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; om fri rörlig- het för tjänster (p. 99). En sådan inskränkning kan dock vara tillå- ten om de fackliga stridsåtgärderna syftar till att ge arbetstagarna i värdmedlemsstaten ett sådant skydd mot social dumpning att åtgärden utgör ett tvingande hänsyn till allmänintresset (p. 103).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;I princip kan en facklig stridsåtgärd som syftar till att garantera utstationerade arbetstagare en viss nivå på arbets- och anställnings- villkoren anses ha som ändamål att skydda arbetstagare (p. 107).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Stridsåtgärder i syfte att få till stånd ett kollektivavtal där villko- ren ligger utanför den ”hårda kärnan” med minimiskydd i utstatio- neringsdirektivet, eller där villkoren för minimilön inte är tillräck- ligt preciserade och tillgängliga, kan dock inte anses vara motive- rade med hänsyn till skyddet för arbetstagare (p. 108 och 110) eftersom arbetsgivarens skyldigheter i dessa hänseenden samord- nats genom bestämmelserna i utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Vad gäller Lex Britannia finner domstolen att regler enligt vilka hänsyn inte tas till om ett företag från en annan medlemsstat redan är bundet av ett avtal i hemlandet, oavsett innehållet i detta avtal, är diskriminerande enligt &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt; En sådan diskriminering kan bara motiveras av hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa, hänsyn som inte föreligger i detta fall (p. &lt;NOBR&gt;116–119).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft18"&gt;Några slutsatser av Lavaldomen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Den första tolkningsfrågan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;Den fråga som enligt domstolen skulle besvaras var om de aktuella artiklarna i fördraget eller utstationeringsdirektivet, i en medlems- stat där direktivet har genomförts på det sätt som skett i Sverige, utgör hinder mot att en facklig organisation ges möjlighet att vidta stridsåtgärder för att försöka förmå ett tjänsteföretag från en annan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft12"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;medlemsstat att inleda förhandlingar om lön och ansluta sig till ett kollektivavtal som innehåller förmånligare regler än de som följer av den lagreglering utstationeringslagen hänvisar till och som där- utöver innehåller villkor på områden som inte alls anges i artikel 3 i utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; förhandsavgörande i den här delen tar sin utgångspunkt i en tolkning av utstationeringsdirektivet. Domsto- len klargör till en början att direktivets syfte har varit att samordna vilka befintliga nationella regler om arbetstagarskydd i värdlandet som ska utsträckas till att tillämpas även i förhållande till arbetsta- gare som har utstationerats från en annan medlemsstat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Enligt domstolen får i princip enbart sådana villkor och krav som anges i utstationeringsdirektivets ”hårda kärna” i artikel 3.1 genomdrivas mot arbetsgivare från andra medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;För att utstationerande arbetsgivare ska kunna tvingas att till- lämpa andra typer av villkor än de som ingår i den hårda kärnan krävs det att villkoren omfattas av s.k. ordre public. Villkor som enbart följer av kollektivavtal i värdstaten kan inte anses omfattas av ordre public. Det motiveras av domstolen med att arbetsmark- nadens parter inte utgör offentligrättsliga organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;I Sverige har utstationeringsdirektivets hårda kärna, såvitt avser alla områden utom minimilön, genomförts genom hänvisning till den lagstiftning som gäller på respektive område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Det finns inte några bestämmelser i utstationeringslagen om utsträckning av kollektivavtalsvillkor. Under sådana förhållanden konstaterar domstolen att det inte med stöd av utstationeringsdi- rektivet får genomdrivas krav på kollektivavtal som innehåller bättre villkor än den miniminivå som respektive lag föreskriver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;När det gäller minimilön konstaterar domstolen att utstatione- ringsdirektivet visserligen inte utesluter att en medlemsstat väljer en annan metod för utsträckning av villkor än någon av de metoder som anges i utstationeringsdirektivet. En sådan alternativ metod måste dock stå i överensstämmelse med &lt;NOBR&gt;EG-fördragets&lt;/NOBR&gt; artikel 49 om frihet att utöva tjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Det nu sagda bildar utgångspunkt för &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; prövning av det svenska systemet med stridsåtgärder för att genomdriva kollektivavtalsvillkor. Den prövningen sker mot &lt;NOBR&gt;EG-fördragets&lt;/NOBR&gt; artikel 49 angående fri rörlighet för tjänster. Här kommer EG- domstolen fram till att den typ av stridsåtgärder som var aktuella i målet utgör en begränsning av friheten att utöva tjänst enligt för- draget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft12"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;Domstolens prövning mot artikel 49 om fri rörlighet för tjäns- ter görs utifrån tidigare praxis i fråga om vad som kan vara godtag- bara inskränkningar av fördragets rättigheter om det föreligger ett tvingande hänsyn till allmänintresset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Prövningen mynnar ut i att ett system som tillåter stridsåtgärder för att genomdriva ett sådant kollektivavtal som var aktuellt i Lavalmålet, dvs. Byggnadsavtalet, inte kan anses vara förenligt med &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Detta motiveras med att kollektivavtalet innehöll dels villkor som låg utanför utstationeringsdirektivets hårda kärna utan att omfattas av ordre public, dels villkor som visserligen låg inom direktivets hårda kärna men där skyddsnivån för de utstationerade arbetstagarna översteg miniminivån enligt den lagstiftning som det hänvisas till i 5 § utstationeringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;När det gäller minimilön konstaterar domstolen att kollektiv- avtalet förutsatte förhandlingar innan en minimilön kunde faststäl- las och att det inte innehöll någon tillräckligt förutsebar minimilön. Ett system som det svenska för att genomdriva ett krav på lön ansågs under sådana förhållanden inte stå i överensstämmelse med &lt;NOBR&gt;EG-fördragets&lt;/NOBR&gt; frihet att utöva tjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Det är dock viktigt att understryka att domstolens ställningsta- ganden är gjorda utifrån hur utstationeringsdirektivet är genomfört i Sverige, dvs. där det i utstationeringslagen saknas särskild reglering i fråga om utsträckning av kollektivavtalsvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft8"&gt;Den andra tolkningsfrågan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;I sitt svar på den andra tolkningsfrågan, som handlade om lex Bri- tannia, fann domstolen att regler enligt vilka det, till skillnad från vad som gäller för svenska företag, inte tas hänsyn till om ett före- tag från en annan medlemsstat redan är bundet av ett avtal i hem- landet, oavsett innehållet i detta avtal, är diskriminerande enligt &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;En sådan diskriminering kan enligt artikel 46 i fördraget bara motiveras av hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Några sådana hänsyn förelåg enligt &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; inte i detta fall. Lex Britannia konstaterades därmed strida mot &lt;NOBR&gt;EG-fördragets&lt;/NOBR&gt; artikel 49.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft12"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft8"&gt;Lavaldomens konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Angående möjligheten att genom kollektivavtal kräva villkor, som ligger utanför utstationeringsdirektivets hårda kärna eller villkor som innehåller bestämmelser om en högre skyddsnivå än den lag- stiftning som 5 § utstationeringslagen hänvisar till, går &lt;NOBR&gt;EG-dom-&lt;/NOBR&gt; stolens avgörande emot den uppfattning om direktivets innebörd som bl.a. gjorts gällande från svenska organisationer på arbetstagar- sidan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Domstolens tolkning av utstationeringsdirektivet kan sägas innebära att direktivet inte bara utgör ett ”golv” för nivån på arbetstagarskydd för utstationerade arbetstagare, utan även ett ”tak” för vad som får krävas i förhållande till den utstationerande arbetsgivaren. Möjligheten att, ytterst genom stridsåtgärder, kräva tillämpning av ett kollektivavtal i dess helhet och fordra villkor som ligger på medel- eller normalnivå enligt avtalet är därför mer begränsad än vad som ibland har antagits vara fallet innan Lavaldo- men meddelades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;En annan följd av Lavaldomen är att lex Britannia inte längre kan tillämpas när det gäller utstationering av arbetstagare till Sve- rige från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land.&lt;/NOBR&gt; I praktiken innebär det att rättsläget i dessa situationer återgår till det som gällde innan lex Britannia infördes. Det innebär att det inte längre går att tränga undan ett kollektivavtal som en utstationerande arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; tillämpar på de utstationerade arbetstagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft18"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;När det gäller konsekvenserna av domstolens ställningstaganden, liksom åtgärderna för att komma till rätta med de problem för svensk arbetsmarknad som Lavaldomen medfört, hänger &lt;NOBR&gt;EG-dom-&lt;/NOBR&gt; stolens svar på de båda tolkningsfrågorna i stor utsträckning ihop. Detta återspeglas i våra förslag. Den enhetliga lösning vi lägger fram syftar både till att sätta gränserna för vilka krav som får ställas med stöd av stridsåtgärder i nu aktuella situationer, och till att reglera hur redan befintliga arbets- och anställningsvillkor som arbetsgivaren tillämpar på de utstationerade arbetstagarna ska han- teras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Val av metod för att utsträcka tillämpningen av kollektivavtalsvillkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;Enligt kommittédirektiven har vi haft i uppgift att undersöka möj- ligheterna att utsträcka tillämpningen av kollektivavtalsvillkor så att de även omfattar arbetstagare som har utstationerats till Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Vi har utgått från att det finns fyra olika alternativ när det gäller valet av metod för utsträckning av sådana arbets- och anställnings- villkor. Det rör sig om en reglering av minimilön i lag, ett system för allmängiltigförklaring av kollektivavtal, en modell inom ramen för artikel 3.8 andra stycket utstationeringsdirektivet samt vad som efter Lavaldomen har kommit att kallas en ”fjärde modell”, som inte följer någon av de i utstationeringsdirektivet anvisade meto- derna för utsträckning av arbets- och anställningsvillkor i förhål- lande till utstationerade arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Beträffande minimilön i lag och allmängiltigförklaring av kol- lektivavtal, vilka båda är metoder som anvisas i utstationeringsdi- rektivet, har vi tolkat våra kommittédirektiv så att dessa lösningar bör undvikas om en lösning som är mindre ingripande för parts- autonomin på arbetsmarknaden låter sig genomföras enligt EG- rätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Ett införande av en minimilönereglering i lag skulle innebära att ansvaret för bestämmandet av nivån på minimilönen läggs över från arbetsmarknadens parter till staten. Det blir i slutändan ett politiskt beslut som fastställer vilken nivå en minimilön ska ha i stället för att detta som i dag sker genom förhandlingar mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Det nu sagda gäller även i stor utsträckning beträffande allmän- giltigförklaring av kollektivavtal. Ett sådant system skulle innebära att ett visst avtal inom en bransch väljs ut för att genom ett poli- tiskt beslut tillämpas på samtliga landets arbetstagare inom bran- schen. Villkoren i ett allmängiltigförklarat kollektivavtal skulle närmast få status av lag och tillämpningen av det, på inhemska såväl som på till Sverige utstationerade arbetstagare, skulle inte längre följa enbart avtalsmässiga grunder och principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Ett införande av något av dessa system, dvs. minimilön i lag eller allmängiltigförklaring av kollektivavtal, skulle således innebära stora ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Detta inne- bär dock inte att systemen saknar förtjänster. Om de konstrueras på rätt sätt kan man åstadkomma en förutsebarhet för en utländsk arbetsgivare i fråga om tillämpliga villkor som är svår att uppnå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;genom andra metoder. Vidare uppnår man att svenska och utländska arbetsgivare kommer att behandlas helt lika i detta avse- ende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;Eftersom vi har funnit andra, för arbetsmarknadens funktion mindre ingripande, modeller för utsträckning av kollektivavtalsvill- kor som vi bedömer vara &lt;NOBR&gt;EG-rättsligt&lt;/NOBR&gt; godtagbara har vi dock valt att inte gå vidare med några förslag rörande införande av minimilön i lag eller ett system för allmängiltigförklaring av kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;För länder som inte har något system med allmängiltigförklar- ing av kollektivavtal erbjuds i artikel 3.8 andra stycket två alterna- tiva metoder enligt vilka medlemsstaterna, om de så beslutar, kan utgå från kollektivavtal med vissa egenskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Kollektivavtalet ska antingen gälla allmänt för alla likartade företag inom den aktuella sektorn eller det aktuella arbetet och inom det aktuella geografiska området (första strecksatsen), eller ha ingåtts av de mest representativa arbetsmarknadsorganisationerna på nationell nivå och gälla inom hela det nationella territoriet (andra strecksatsen). Den första strecksatsen sägs ha tillkommit för att tillgodose svenska och danska intressen och alltså ta sikte på dessa länders arbetsmarknadsmodeller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Vi har i våra överväganden i betänkandet utförligt diskuterat innebörden av artikel 3.8 andra stycket, främst utifrån frågeställ- ningen hur man enligt artikeln kan ”utgå från” ett kollektivavtal och vad den första strecksatsens krav på att ett kollektivavtal ska ”gälla allmänt” innebär. Vi har kommit fram till att den svenska kollektivavtalsmodellen låter sig inordnas under ett system som faller inom bestämmelsens första strecksats. Detta kan ske genom att man i lag anger, som en förutsättning för att en facklig organi- sation får vidta stridsåtgärder mot en arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land,&lt;/NOBR&gt; att det kollektivavtal man vill teckna med det utstatione- rande företaget har vissa egenskaper som motsvarar dem som anges i den aktuella strecksatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;En fördel med att på detta sätt inordna den svenska modellen med rätt till stridsåtgärder inom ramen för utstationeringsdirekti- vet är att det, enligt resonemang som utvecklas närmare i våra över- väganden i betänkandet, blir möjligt att även kräva kollektivavtals- villkor på områden som omfattas av uppräkningen i 5 § utstatione- ringslagen i förhållande till utstationerade arbetstagare, dvs. arbets- tid, semester m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Den ”fjärde modell” som diskuterats i anledning av &lt;NOBR&gt;EG-dom-&lt;/NOBR&gt; stolens dom har framför allt byggt på domstolens uttalande att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;även andra metoder för utsträckning av nationella villkor än de som särskilt anges i utstationeringsdirektivet kan användas, så länge dessa metoder vid en prövning utifrån artikel 49 &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; inte strider mot principen om fri rörlighet för tjänster. En sådan fjärde metod motsvarar i princip hur Sverige faktiskt har genomfört direktivet, dvs. att det helt har lämnats åt arbetsmarknadens parter att reglera kollektivavtalsvillkor för utstationerade arbetstagare utan att någon särskild reglering angående detta har skett i utsta- tioneringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft7"&gt;Domstolen kom fram till att en sådan metod, som inte finns i utstationeringsdirektivet, inte kan användas för att få till stånd en tillämpning av kollektivavtalsvillkor på områden som regleras i den svenska lagstiftningen. På områden där sådan reglering inte finns, som när det gäller minimilön, kan dock metoden användas. Det aktuella kollektivavtalet ansågs dock för svårhanterligt och oförut- sebart när det gällde vilken miniminivå som skulle gälla enligt avta- let.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft7"&gt;Enligt vår uppfattning skulle en ”fjärde modell” kunna bilda utgångspunkt för en reglering av anställningsvillkoren för utstatio- nerade arbetstagare. Nackdelen i förhållande till en lösning enligt en angiven metod i utstationeringsdirektivet är dock att det inte skulle gå att utsträcka villkor enligt kollektivavtal på områden som även regleras i den svenska lagreglering som utstationeringslagen hänvisar till. Metoden skulle alltså bara få betydelse i fråga om minimilön och inte i fråga om arbetstid, semester, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Vår slutsats i denna del är att Sverige kan och bör välja en metod för utsträckning av kollektivavtal i förhållande till utstationerade arbetstagare som faller inom ramen för artikel 3.8 andra stycket utstationeringsdirektivet. Den metod vi föreslår medger att kollek- tivavtalen och arbetsmarknadens parter alltjämt ges en aktiv roll genom att villkor enligt kollektivavtal får betydelse även på områ- den där villkoren regleras i lag. Denna lösning ligger således bäst i linje med våra kommittédirektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;Frågan om vilka villkor som får krävas med stöd av stridsåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;Enligt vår tolkning av Lavaldomen är det inte tillåtet enligt EG- rätten att ha ett system som medger stridsåtgärder mot en arbetsgi- vare från en annan medlemsstat i syfte att genomdriva krav på kol- lektivavtal som innehåller villkor som, utan att omfattas av ordre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft12"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;public enligt artikel 3.10 utstationeringsdirektivet, ligger utanför den hårda kärnan i utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;När det gäller villkor som ligger inom denna hårda kärna är det enbart minimivillkor som får genomdrivas gentemot en arbetsgi- vare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land.&lt;/NOBR&gt; Detta gäller naturligtvis oavsett om villkoren regleras i lag eller genom kollektivavtal. Stridsåtgärder som syftar till att få igenom villkor med högre nivåer än minimini- vån står enligt &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgörande i Lavalmålet i strid med fördragets artikel 49 om rätten att utöva tjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Av &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgörande följer inte bara att kollektivav- talsvillkor som ska genomdrivas i förhållande till arbetsgivare från andra &lt;NOBR&gt;EES-länder&lt;/NOBR&gt; ska avse miniminivån enligt avtalet. Villkoren måste också vara klara och tydliga. Den utstationerande arbetsgiva- ren måste i avtalet på ett rimligt enkelt sätt kunna utläsa de för- pliktelser som följer av kollektivavtalet inom den hårda kärnan. Stridsåtgärder till stöd för krav enligt kollektivavtal bör således endast tillåtas om villkoren i kollektivavtalet är klart och tydligt angivna och därmed förutsebara för den arbetsgivare som utstatio- nerar arbetstagare till Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Frågor med anknytning till lex Britannia&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Lex Britannia i dess nuvarande utformning kan utifrån &lt;NOBR&gt;EG-dom-&lt;/NOBR&gt; stolens avgörande i Lavalmålet inte tillämpas när det gäller utsta- tionering inom EES. Någon form av mekanism för att kunna genomdriva arbets- och anställningsvillkor mot arbetsgivare från andra medlemsstater behövs dock om vi även i fortsättningen ska lämna regleringen av arbets- och anställningsvillkor till arbets- marknadens parter i dessa situationer. En sådan mekanism får dock inte strida mot &lt;NOBR&gt;EG-fördragets&lt;/NOBR&gt; artikel 49 om fri rörlighet för tjänster. Den får heller inte verka så som lex Britannia gör i dag, dvs. på det sätt som &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; fann vara direkt diskrimi- nerande mot arbetsgivare från andra medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;En modell som reglerar rätten att vidta stridsåtgärder mot en arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; kommer som sådan att medge undanträngning av villkor och avtal som arbetsgivaren redan till- lämpar i förhållande till sina utstationerade arbetstagare. Utifrån den modell vi hittills diskuterat förutsätter rätten till sådana strids- åtgärder att endast klara och tydliga minimivillkor inom den hårda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;kärnan enligt kollektivavtal som uppfyller vissa egenskaper fram- ställs mot arbetsgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Enligt vår bedömning är detta dock inte tillräckligt för att garantera att stridsåtgärder inte vidtas under förutsättningar som är otillåtna enligt &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt; Enligt &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis angående &lt;NOBR&gt;EG-fördragets&lt;/NOBR&gt; artikel 49 om fri rörlighet för tjänster samt dom- stolens uttalanden i anledning av lex Britannia i Lavaldomen måste hänsyn även tas till de villkor de utstationerade arbetstagarna redan har, enligt exempelvis ett kollektivavtal i hemlandet eller enligt en överenskommelse med arbetsgivaren. En stridsåtgärd som inskrän- ker den fria rörligheten för tjänster får bara vidtas om den är nöd- vändig för att åstadkomma det som man vill uppnå med den. I detta ligger bl.a. att den utstationerade arbetstagaren kan få en verklig fördel, dvs. i princip bättre villkor än de han eller hon redan har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;En medlemsstat är också enligt den s.k. principen om ömsesi- digt erkännande skyldig att respektera de villkor och krav en tjänsteutövare enligt reglering i hemlandet redan tillämpar i förhål- lande till sina anställda. Tillämpar tjänsteutövaren redan samma eller bättre villkor än de i värdlandet kan, enligt vår bedömning, inte vidtas någon för friheten att utöva tjänster begränsande åtgärd utan att det föreligger brott mot artikel 49 i fördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Vårt ställningstagande och våra överväganden i denna del leder till två slutsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;För det första bör inte krav enligt kollektivavtal i Sverige kunna genomdrivas med stöd av stridsåtgärder om villkoren i kollektiv- avtalet ligger på samma nivå eller på lägre nivå än nivåerna enligt den lagstiftning som det hänvisas till i 5 § utstationeringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;För det andra bör inte stridsåtgärder i syfte att teckna kollektiv- avtal kunna vidtas om de utstationerade arbetstagarna väsentligen har minst sådana villkor som arbetstagarorganisationen kräver. I sådana fall kan det nämligen inte anses nödvändigt och proportio- nerligt att vidta stridsåtgärder och hindra tjänsteutövningen för att reglera arbets- och anställningsvillkoren för den utstationerade arbetstagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Under utredningen har det från fackligt håll gjorts gällande att det åtminstone måste vara möjligt att kräva att en arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land,&lt;/NOBR&gt; som påstår sig tillämpa vissa villkor på sina utstationerade arbetstagare, bekräftar dessa villkor genom att teckna ett kollektivavtal med den berörda arbetstagarorganisatio- nen. Därigenom skulle organisationen ges möjlighet att utöva till- syn över att villkoren verkligen efterlevs. En sådan generell rätt att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;alltid kräva kollektivavtal är dock, enligt vår bedömning, inte för- enlig med &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Vi är medvetna om att kollektivavtalet är ett viktigt instrument för de fackliga organisationerna när det gäller tillsyn och kontroll över de villkor som arbetsgivaren tillämpar. Ett effektivt instru- ment för en övervaknings- och kontrollfunktion som kan vara för- enligt med &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; kan dock åstadkommas på ett annat sätt genom de regler som vi beskriver i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;En villkorad rätt att vidta stridsåtgärder mot arbetsgivare från andra &lt;NOBR&gt;EES-länder&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Som har framgått av våra principiella ställningstaganden anser vi att det går att finna en lösning på de problem som uppstått genom Lavaldomen inom ramen för den svenska arbetsmarknadsmodellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;En förutsättning för detta är dock att modellen modifieras i utstationeringssituationer så att den står i överensstämmelse med artikel 49 om den fria rörligheten för tjänster enligt &lt;NOBR&gt;EG-fördraget,&lt;/NOBR&gt; och att den inte i övrigt verkar diskriminerande i förhållande till företag från andra länder inom EES.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Vi föreslår mot denna bakgrund att en särskild regel införs angående rätten att vidta stridsåtgärder mot en arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Denna regel, som vi föreslår ska placeras i utstationeringslagen, innehåller tre moment. Samtliga moment måste vara uppfyllda för att en stridsåtgärd ska få vidtas i syfte att reglera villkoren för de utstationerade arbetstagarna genom kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Det första momentet i bestämmelsen syftar till att kvalificera den svenska kollektivavtalsmodellen så att den faller inom tillämp- ningsområdet för utstationeringsdirektivets artikel 3.8 andra stycket första strecksatsen. Av detta moment följer att arbets- och anställningsvillkor, för att kunna genomdrivas med stöd av strids- åtgärder, måste motsvara villkoren i ett kollektivavtal som har slu- tits av en arbetstagar- och en arbetsgivarorganisation på central nivå och tillämpas allmänt i hela landet på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Vad som avses med ett sådant avtal är ett rikstäckande bransch- avtal som reglerar arbets- och anställningsvillkor för den kategori arbetstagare som de till Sverige utstationerade arbetstagarna tillhör. Ett sådant branschavtal på den svenska arbetsmarknaden kan enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;vår uppfattning sägas tillämpas allmänt av svenska arbetsgivare på det sätt som avses i utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Bestämmelsens andra moment reglerar vilka typer av villkor och vilken relativ nivå på dessa villkor som får krävas med stöd av stridsåtgärder mot en arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;När det gäller typ av villkor ska det röra sig om lön och/eller sådana villkor som omfattas av uppräkningen i 5 § utstationerings- lagen. Det ska således vara fråga om villkor som faller inom utsta- tioneringsdirektivets hårda kärna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;För villkor som även regleras i sådan lagstiftning som utstatio- neringslagen hänvisar till ska skyddsnivån i kollektivavtalet ligga på en högre nivå än lagens. Exempelvis ska antalet betalda semesterda- gar som krävs med stöd av stridsåtgärder vara mer förmånliga än semesterlagens regler. Likaså ska det som krävs i fråga om arbetstid och vilotid medföra en bättre situation för arbetstagaren än lagens bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;När det gäller nivån på villkoren enligt kollektivavtalet ska det röra sig om minimivillkor. Endast den miniminivå i fråga om lön eller andra villkor som följer av det centrala branschavtalet får såle- des krävas med stöd av stridsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Enligt utstationeringsdirektivet är det upp till de olika medlems- staterna att bestämma vad som avses med minimilön. I Sverige bör det därför inte vara endast grundlön som kan betraktas som mini- milön. Även andra ersättningar som är vanligt förekommande, t.ex. övertidsersättning, tillägg för obekväm arbetstid och nattarbete samt skiftarbetestillägg, bör kunna rymmas inom detta begrepp. Vidare kan grundlönen differentieras utifrån exempelvis arbetsta- garnas arbetsuppgifter, deras erfarenhet och kompetens och det ansvar som arbetet innebär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Det får utifrån dessa principer lämnas till de fackliga organisa- tionerna att, i samråd med berörda arbetsgivarorganisationer eller på egen hand, närmare avgöra vad som kan anses utgöra sådan minimilön och andra minimivillkor inom den hårda kärnan som ska tillämpas för en viss kategori utstationerade arbetstagare enligt det tillämpliga centrala och rikstäckande kollektivavtalet i branschen. Man kan här tänka sig att den fackliga organisationen använder sig av någon form av hängavtal med hänvisningar till relevanta bestämmelser i branschavtalet, eller särskilt utformade standardav- tal som på dessa områden motsvarar vad som gäller enligt bransch- avtalet. Under rubriken Arbetsmiljöverkets roll som förbindelse-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft12"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;kontor redovisar vi ytterligare ett förslag som går ut på att avtal av detta slag ges in till Arbetsmiljöverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Med denna lösning kan man säga att ett rikstäckande bransch- avtal bildar ett slags referensavtal när det gäller vilka krav som med stöd av stridsåtgärder får ställas i förhållande till arbetsgivare från andra &lt;NOBR&gt;EES-länder.&lt;/NOBR&gt; Enbart villkor som i fråga om miniminivåer mot- svarar vad som gäller enligt branschavtalet kan alltså genomdrivas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Bestämmelsens tredje moment innebär att en stridsåtgärd inte får vidtas utan att hänsyn tas till de villkor som den utstationerade arbetstagaren redan har enligt exempelvis ett kollektivavtal eller ett enskilt anställningsavtal i hemlandet. Här läggs en skyldighet på den utstationerande arbetsgivaren att visa att de villkor som tilläm- pas i förhållande till de utstationerade arbetstagarna ligger i nivå med de villkor som krävs eller med villkor enligt ett annat tillämp- ligt branschavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;För att fullgöra beviskravet kan arbetsgivaren bli tvungen att presentera dokumentation i form av löneuppgifter, kollektivavtal eller enskilda anställningsavtal. Beviskravet kan ställas på arbetsgi- varen under hela den tid utstationeringen pågår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Tanken är att de fackliga organisationerna får ett verktyg för att kontrollera och övervaka att anställnings- och arbetsvillkoren över- ensstämmer med utstationeringslagens bestämmelser och med sådana bestämmelser i ett branschavtal som ligger inom ramen för den s.k. hårda kärnan. Samtidigt uppfylls det krav som &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; ställer om att hänsyn måste tas till de villkor som den utstatione- rade arbetstagaren redan har enligt någon reglering i hemlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Villkor utanför utstationeringsdirektivets hårda kärna (ordre public)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;I artikel 3.10 i utstationeringsdirektivet ges medlemsstaterna en möjlighet att ålägga utstationerande företag från andra medlems- länder att följa bestämmelser om arbets- och anställningsvillkor utanför direktivets hårda kärna om bestämmelserna rör ordre pub- lic.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Med begreppet ordre public avses enligt &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis bestämmelser som är så avgörande för skyddet av den politiska, sociala eller ekonomiska ordningen i en medlemsstat att det är nödvändigt att de gäller för alla personer och för alla rättsförhål- landen inom medlemsstaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Med stöd av artikel 3.10 åläggs utländska, utstationerande före- tag i dag att följa medbestämmandelagens bestämmelser om före- ningsrätt och förhandlingsrätt. I våra direktiv har vi uppmanats att undersöka om artikel 3.10 även bör utnyttjas för att möjliggöra en tillämpning av ytterligare anställningsvillkor utanför den hårda kär- nan i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Vi har inte funnit någon bestämmelse om anställnings- och arbetsvillkor i den svenska lagstiftningen som kan anses falla in under den ovan angivna definitionen av begreppet ordre public. Därför föreslår vi inte någon sådan ändring i utstationeringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Hänvisar den svenska utstationeringslagen till villkor som ligger utanför direktivets hårda kärna?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;I utstationeringslagen anges vilka bestämmelser i svensk rätt som utländska, utstationerande arbetsgivare ska följa. Det är bl.a. bestämmelser i arbetstidslagen och tre andra lagar om arbetstid. Där finns regler om nattarbete, rätt till pauser och rätt till besked om ändringar i arbetstidens förläggning viss tid i förväg. Dessa bestämmelser ingår enligt vår bedömning inte i utstationeringsdi- rektivets hårda kärna. Företag från andra &lt;NOBR&gt;EES-länder&lt;/NOBR&gt; bör inte åläg- gas att följa dem. Vi föreslår därför att hänvisningarna i utstatione- ringslagen till dessa bestämmelser ska tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;Vad ska gälla vid utstationeringar från tredje land?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;I kommittédirektiven tas det upp som en särskild fråga om lex Britannia kan och bör tillämpas i situationer som faller utanför de åligganden som följer av det svenska &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Av artikel 1.4 i utstationeringsdirektivet framgår att företag som är etablerade i en &lt;NOBR&gt;icke-medlemsstat&lt;/NOBR&gt; inte får behandlas förmånligare än företag som är etablerade i en medlemsstat. Den svenska utsta- tioneringslagen är därför tillämplig även på utstationeringar från länder utanför &lt;NOBR&gt;EES-området.&lt;/NOBR&gt; Skulle inte minst samma krav ställas vid utstationeringar från tredje land skulle företag från &lt;NOBR&gt;icke-med-&lt;/NOBR&gt; lemsstater behandlas mer förmånligt än företag från &lt;NOBR&gt;EES-stater.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Det finns dock inget rättsligt hinder mot att behandla ett före- tag från en annan medlemsstat mer förmånligt än ett företag från en &lt;NOBR&gt;icke-medlemsstat.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft12"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Det finns således enligt vår bedömning inget som hindrar att nuvarande ordning får gälla beträffande utstationeringar till Sverige från länder utanför &lt;NOBR&gt;EES-området&lt;/NOBR&gt; och tillämpningen av vår före- slagna reglering begränsas till att omfatta stridsåtgärder mot arbetsgivare från andra &lt;NOBR&gt;EES-länder.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;När det gäller frågan om det är lämpligt att behålla nuvarande reglering i förhållande till länder utanför &lt;NOBR&gt;EES-området&lt;/NOBR&gt; kan det naturligtvis ifrågasättas att man gör det när &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har för- klarat att reglerna går utöver vad som kan anses tillåtet enligt grundläggande &lt;NOBR&gt;EG-rättsliga&lt;/NOBR&gt; principer för att motverka vad som brukar kallas social dumpning. Det kan hävdas att en gränsöver- skridande tjänstehandel på sådana villkor som gäller för företag inom &lt;NOBR&gt;EES-samarbetet&lt;/NOBR&gt; ger samhällsekonomiska vinster också när den bygger på viss lönekonkurrens och att handel på sådana villkor bör accepteras även när tjänsteutövaren är etablerad i ett land utanför &lt;NOBR&gt;EES-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Utgångspunkten i våra kommittédirektiv är emellertid att vi ska sträva efter att behålla den svenska modellen med kollektivavtalsre- glering av villkor på arbetsmarknaden. Så små ingrepp som möjligt ska göras i denna modell och de åtgärder som föreslås ska syfta till att lösa den situation som uppstått till följd av Lavaldomen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Mot den bakgrunden är vi inte beredda att föreslå att även stridsåtgärder i samband med utstationeringar från tredje land ska omfattas av den föreslagna regleringen i utstationeringslagen. Inte heller finner vi anledning att föreslå ytterligare förändringar i 42 § medbestämmandelagen än sådana som föranleds av vårt förslag om att en särskild reglering av stridsåtgärder gentemot arbetsgivare från andra &lt;NOBR&gt;EES-länder&lt;/NOBR&gt; införs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;En möjlighet för utstationerade arbetstagare att hävda rätt enligt kollektivavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Enligt svensk rätt är det inte möjligt för en utstationerad arbetsta- gare att grunda några rättigheter på ett kollektivavtal som slutits mellan den svenska fackföreningen och den utstationerande arbets- givaren, såvida den utstationerade arbetstagaren inte är medlem i den avtalsslutande fackföreningen. Detta är enligt vår bedömning en brist i förhållande till utstationeringsdirektivets krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Vi föreslår att det införs en ny bestämmelse i utstationeringsla- gen, med innebörd att regler om arbets- och anställningsvillkor i ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft12"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;kollektivavtal som har slutits mellan en svensk arbetstagarorgani- sation och en arbetsgivare som är etablerad i ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; och som utstationerar arbetstagare till Sverige ska kunna åberopas av en utstationerad arbetstagare även om han eller hon inte är medlem i den avtalsslutande organisationen. Arbetstagaren ska enligt den föreslagna bestämmelsen kunna åberopa kollektivavtalet för den tid utstationeringen pågår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;Arbetsmiljöverkets roll som förbindelsekontor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;Vi föreslår två åtgärder när det gäller förbindelsekontorets funk- tion, som syftar till att underlätta både för utländska arbetsgivare och arbetstagare att få information om vilka villkor och krav som gäller vid en utstationering till Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Den ena åtgärden är att i utstationeringslagen föreskriva att arbets- och anställningsvillkor som en arbetstagarorganisation avser att framställa med stöd av stridsåtgärder ska ges in till Arbetsmiljö- verket av arbetstagarorganisationen. Därigenom kan en tjänsteut- övare eller utstationerad arbetstagare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; enkelt få reda på vilka krav som kan komma att genomdrivas med stöd av stridsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Det är självfallet önskvärt att sådana anpassade kollektivavtal utarbetas i samråd med arbetsgivarsidan. Om det inte framgår att samråd har skett bör de ingivna handlingarna översändas för kän- nedom till arbetsgivarparten i det centrala avtal som innehåller de aktuella villkoren. Därigenom vinner systemet i legitimitet. Någon skyldighet för arbetsgivarsidan att yttra sig beträffande villkoren bör inte föreskrivas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Genom att de krav som kan riktas mot en utstationerande arbetsgivare ges in till Arbetsmiljöverket ökar förutsebarheten för den tjänsteutövare inom EES som har för avsikt att utföra en tjänst i Sverige. Det blir betydligt enklare att beräkna vilka kostnader som kan bli aktuella. Även från arbetstagarens utgångspunkter kan det på ett enklare sätt kontrolleras att arbetsgivaren tillämpar villkor som ligger minst på den miniminivå som gäller enligt det tillämp- liga branschavtalet i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Vi föreslår inte att någon sanktion kopplas till den föreslagna bestämmelsen. Det faktum att en facklig organisation inte har gett in de villkor man framställer mot en arbetsgivare från ett annat medlemsland bör således inte påverka bedömningen av en eventuell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft12"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;stridsåtgärds olovlighet eller på annan grund medföra skadestånds- ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Våra förslag utgår från att arbetsmarknadens parter kommer att ta ansvar för att vår föreslagna reglering uppfyller &lt;NOBR&gt;EG-rättens&lt;/NOBR&gt; krav. I detta ligger att skyldigheten att ge in kollektivavtal följs trots att ingen sanktion är kopplad till bestämmelsen. Det bör betonas att det inte ska ankomma på förbindelsekontoret att tolka och kvalifi- cera de villkor som har getts in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Den andra åtgärden är att föreskriva en aktivare roll för förbin- delsekontoret när det gäller att bistå en utländsk arbetsgivare med information om vilka krav som kan komma att ställas vid en utsta- tionering till Sverige. I dag ska Arbetsmiljöverket enligt 9 § utsta- tioneringslagen endast hänvisa till arbetsmarknadens parter när det gäller frågan om eventuellt tillämpliga kollektivavtalsvillkor. Denna roll för Arbetsmiljöverket är enligt vår bedömning för passiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;I stället föreslår vi att förbindelsekontoret aktivt ska bistå med hjälp för utländska arbetsgivare och arbetstagare att ta reda på vilka villkor som gäller enligt kollektivavtal i Sverige. När det gäller utstationeringar från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; föreslår vi att förbindelse- kontoret ska bistå med information om vilka krav som kan komma att framställas enligt vår föreslagna bestämmelse om stridsåtgärder mot en arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Det har i olika sammanhang under utredningens gång framförts förslag om att Medlingsinstitutet som myndighet bör ta över det ansvar som i dag ligger på Arbetsmiljöverket. Av flera orsaker, främst att det inte naturligen kan anses ingå i vårt uppdrag, har utredningen inte tagit ställning i frågan om vilken myndighet som ska fungera som förbindelsekontor i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Internationella konventioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft21"&gt;I betänkandet har vi översiktligt behandlat Sveriges åtaganden enligt internationella konventioner när det gäller förenings- och förhandlingsrätten samt strejkrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;De situationer då de bestämmelser vi föreslår kan komma att åberopas är fall där den tillämpliga lagen för anställningsavtalet, utan en tillämpning av utstationeringsdirektivet, ska vara lagen i hemlandet därför att avtalet har en starkare rättslig anknytning till det landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft12"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td20"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td21"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Vår föreslagna reglering rör endast rätten att vidta stridsåtgärder för att reglera anställningsvillkoren för till Sverige utstationerade arbetstagare. Den påverkar inte rätten för de utstationerade arbetstagarna att vidta stridsåtgärder enligt hemlandets reglering på detta område. Den påverkar heller inte rätten att vidta stridsåtgär- der i situationer där arbetsgivaren visserligen är etablerad i ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land,&lt;/NOBR&gt; men där anställningsförhållandet ändå har en sådan anknytning till Sverige att svensk rätt är tillämplig fullt ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Mot den nu angivna bakgrunden finner vi det osannolikt att de förslag vi lägger fram är oförenliga med någon av de konventioner som redovisas i betänkandet. Det går emellertid inte att helt ute- sluta att så är fallet. Vår bedömning är dock att våra förslag är nöd- vändiga för att den svenska regleringen av rätten att vidta stridsåt- gärder ska vara förenlig med &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Om det skulle visa sig att &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; ställer krav på medlems- staterna som är oförenliga med de åtaganden som följer av grund- läggande konventioner på området menar vi att detta i första hand är en fråga mellan EU och den internationella organisation dit kon- ventionen hör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft8"&gt;Avslutande synpunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;Våra förslag innebär att den svenska modellen på arbetsmarknaden i stor utsträckning kan tillämpas när det gäller regleringen av arbets- och anställningsvillkor för utstationerade arbetstagare, samtidigt som &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; enligt vår bedömning fullt ut respekteras. Förslagen ligger således helt i linje med våra kommittédirektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Det kan inte nog understrykas att ett stort ansvar lämnas till arbetsmarknadens parter när det gäller att se till att vår föreslagna modell även i praktiken fungerar på ett sätt som uppfyller &lt;NOBR&gt;EG-rät-&lt;/NOBR&gt; tens krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;I detta sammanhang bör erinras om att fackliga organisationer på den svenska arbetsmarknaden genom våra förslag ges en roll som i princip motsvarar den som ligger på myndigheter i många andra länder. Med en sådan roll följer också ett motsvarande ansvar att hantera nu aktuella situationer på ett, inte minst från &lt;NOBR&gt;EG-rätts-&lt;/NOBR&gt; liga utgångspunkter, korrekt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft21"&gt;Från statens sida följer genom våra förslag en mer aktiv roll för Arbetsmiljöverket som förbindelsekontor när det gäller att göra det enklare för en utländsk tjänsteutövare att finna information och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft12"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;rent allmänt öka förutsebarheten i fråga om vilka arbets- och anställningsvillkor som ska gälla vid utstationeringar till Sverige. Också här har dock arbetsmarknadens parter ett mycket stort ansvar för att denna mer aktiva roll för förbindelsekontoret också ska få genomslag i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft12"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB312340x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft17"&gt;Summary&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft18"&gt;The inquiry’s remit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft31"&gt;According to the Committee Terms of Reference Consequences of and action in response to the Laval judgment (ToR 2008:38), our instructions were to present proposals for such changes in Swedish legislation as need to be made as a result of the Laval judgment.&lt;SPAN class="ft29"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;Lex Britannia&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft8"&gt;One task was to adopt a position on whether the ‘Lex Britannia’ in the Employment &lt;NOBR&gt;(Co-Determination&lt;/NOBR&gt; in the Workplace) Act (MBL) should be amended, abolished or replaced by another regu- lation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft31"&gt;According to our Terms of Reference, the point of departure must be to avoid the discrimination situation identified by the European Court of Justice and to ensure that Sweden’s commit- ments under the Posting of Workers Directive are fulfilled. At the same time, the right to maintain Swedish labour market conditions by means of industrial action should be retained as far as possible.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;A particular question in this context is whether current rules can and should be applied in situations that fall outside the obliga- tions following from Sweden’s membership of the EU. One example of this could be industrial action undertaken in Sweden against a ship registered in a country outside the European Econo- mic Area (EEA) for the purpose of bringing about an ‘ITF agree- ment’.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Judgment of the European Court of Justice in case &lt;NOBR&gt;C-341/05&lt;/NOBR&gt; Laval.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft12"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft8"&gt;The Posting of Workers Act&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft8"&gt;The other major issue has been to consider whether any amend- ments need to be made to the Posting of Workers Act. In particu- lar, we were assigned to examine whether it is possible to refer in the Posting of Workers Act to terms and conditions in collective agreements and, if so, in what way this can be done as regards the areas covered by the Posting of Workers Directive.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft8"&gt;We have also been given the assignment of reviewing the Pos- ting of Workers Act in light of the fact that the Act currently seems to refer to substantive areas in Swedish legislation over and above those covered by the ‘hard core’ of the Posting of Workers Directive.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;Public policy (ordre public)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft8"&gt;In addition, in the Committee Terms of Reference we were instructed to examine whether ‘public policy’ under Article 3 (10) of the Posting of Workers Directive can and should be used to a greater extent than at present to enable the application of terms and conditions of employment outside the ‘hard core’ of the EC Directive.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Liaison Office&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft32"&gt;Our remit has also included – with the social partners and the Swe- dish Work Environment Authority – discussing and possibly pro- posing improvements as regards the function of the Authority as a liaison office under the Posting of Workers Directive.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;Measures that can be taken by the social partners&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;In the Committee Terms of Reference it was assumed that the social partners (labour market parties) intended to take measures to ensure that collective agreements, to be applied in relation to employers from other EEA countries, are in line with the criteria regarding predictability and transparency established by the Euro- pean Court of Justice by the Laval judgment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td22"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;The Swedish model and Community law&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft32"&gt;Our considerations and proposals shall, according to the Commit- tee Terms of Reference, be based on allowing as far as possible the application of the Swedish labour market model to workers posted to Sweden from another country. The objective must be to main- tain the fundamental principle in the Swedish labour market: that the main responsibility for regulating pay and employment terms and conditions has been assigned to the social partners. At the same time, Community law, principally the provisions of the EC Treaty on the freedom of movement for services and the principle of &lt;NOBR&gt;non-discrimination&lt;/NOBR&gt; on the grounds of nationality, and the Pos- ting of Workers Directive (as these rules have been defined by the European Court of Justice) must also be fully respected.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft18"&gt;Background&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;The Swedish model&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft8"&gt;The Swedish labour law system has features in common with cor- responding systems in the other Nordic countries, but differs from the situation in other EEA countries. This difference is related to the prominent position the labour market organizations have tra- ditionally enjoyed here in the Nordic countries.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft8"&gt;In 2007, 73% of workers in Sweden were members of trade uni- ons. This large membership and the absence of legal provisions limiting the operations of the organizations have promoted a high level of autonomy.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;It is the social partners that are responsible for the formation of pay, and this is basically done without any involvement on the part of the governments. The centre of gravity of our system of rules is found in the collective agreements concluded between the active organizations. In 2007, about 91% of workers were covered by collective agreements.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;The figures for level of trade union organization and level of coverage for collective agreements are on average higher in the building sector than for the labour market. The level of coverage for collective agreements for workers within the building sector was approximately 96% in 2007, and approximately 77% of wor- kers were members of a trade union.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft12"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB312343x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;In an international comparison, there are few industrial conflicts in the Swedish labour market regardless of whether this assessment is based on the number of redundancies, industrial action taken or lost working days. During the period 2000 to 2007, the total num- ber of lost working days due to industrial conflicts varied between 272 and 15,282 days, with the exception of 2003 when it exceeded 600,000 days owing to extensive conflicts in the local government area.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Sweden does not have any system for declaring collective agre- ements to be universally applicable. In certain areas, the terms and conditions of employment are governed by law. This applies, for instance, to the conditions for work periods, holidays and other leave. Such legislation is to a large extent &lt;NOBR&gt;non-mandatory,&lt;/NOBR&gt; meaning that it can be set aside by agreements concluded by the social part- ners.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Collective agreements are legally binding for the contracting organizations and their members. This constraint applies within the scope of the agreement. An employer has an obligation in rela- tion to the contracting employee organization to apply the agree- ment in relation to its workers.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Posting from other EEA countries&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft32"&gt;We have tried to establish a picture for what kinds of operations posting occurs and the scope of such posting. It has not been easy to gather information but, according to Byggnads&lt;SPAN class="ft29"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;, there were about 120 posting undertakings in the building sector during the autumn of 2008, with a total of about 1,050 workers. Elektrikerna&lt;SPAN class="ft29"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;has estimated the number of posted electricians during the autumn of 2008 to be just over 280 workers. According to IF Metall&lt;SPAN class="ft29"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;, every year they conclude 30 to 50 collective agreements with underta- kings from other countries that post workers to Sweden. IF Metall estimates that the said undertakings on average post 30 people per undertaking to Sweden over a period of 3 to 6 months.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Svenska Byggnadsarbetareförbundet (The Swedish Building Workers’ Union). &lt;SPAN class="ft22"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Svenska Elektrikerförbundet (The Swedish Electricians’ Union).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Industrifacket Metall (Swedish Industrial Workers and Metalworkers’ Union).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft12"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB312344x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td22"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;The case in the Labour Court&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft31"&gt;The dispute in the ‘Vaxholm case’ in the Labour Court originated from industrial action in the form of a blockade which had been taken at a building site in Vaxholm in November 2004. The reason for this industrial action was that Byggnads and its section Bygg- ettan&lt;SPAN class="ft29"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;had demanded a collective agreement with the Latvian undertaking Laval&lt;SPAN class="ft29"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;, which had posted building workers to Sweden. As no collective agreement was established, industrial action was extended in early December 2004 by sympathy actions on the part of Elektrikerna. A few days later Laval instituted proceedings in the Labour Court against Byggnads, Byggettan and Elektrikerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;On 22 December 2004, the Labour Court rejected an interim application by Laval for the industrial action to be declared unlaw- ful and on 29 April 2005, the Labour Court decided to obtain a preliminary ruling from the European Court of Justice.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft32"&gt;The two questions referred for interpretation subsequently pre- sented by the Labour Court in September 2005 were answered by the European Court of Justice by the Laval judgment on 18 December 2007. By the judgment, the European Court of Justice stated that Community law does not allow the kind of requirement for an agreement involved in this case (in conjunction with the industrial action referred to) in circumstances where the Posting of Workers Directive had been implemented in the way it had in Swe- den. The European Court of Justice also explained that the provi- sions contained in ‘Lex Britannia’ are directly discriminatory in relation to providers of services from other Member States.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;After the Laval judgment, the Labour Court has resumed its processing of the case, but it has not yet been determined.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft8"&gt;Which country’s law should apply?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft32"&gt;The problems the inquiry has had to analyse emanate from issues relating to which country’s law should apply regarding the terms and conditions of employment when an employer from one EEA country posts workers to another EEA country in order to per- form a service. Should these conditions be governed by the provi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Section 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Laval un Partneri Ltd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft12"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;sions in the country where the employer is established, or should they be governed by the provisions in the host country?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft32"&gt;A worker from one EEA country who goes to another EEA country in conjunction with the employer providing services there does not have the same right to equal treatment according to Community law as a person who is seeking or has employment in the other EEA country or goes to start or to conduct activities as a business operator there. The reason for this is that the person who is to perform such a service will only stay temporarily in the coun- try where the service is to be performed and that the link to the country concerned will be neither strong nor permanent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;As regards the question of freedom to provide services, it is instead the undertakings that are to be treated equally. An under- taking from another EEA country may basically not be treated worse than undertakings that are established in the country where the service is to be performed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;According to the EC Treaty, it is not permitted to have impe- diments to the provision of services in the common market. This applies to both discriminatory and &lt;NOBR&gt;non-discriminatory&lt;/NOBR&gt; impedi- ments. It is only in exceptional cases that a Member State of the EU may have rules that make it more difficult for a party providing services from other Member States to perform services than it is for the nationals providing services.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft32"&gt;If the host country also prefers to apply its own system of rules for posted workers, such provisions may in practice impede undertakings from other countries from performing services in that country. Such &lt;NOBR&gt;non-discriminatory&lt;/NOBR&gt; impediments are only acceptable if certain preconditions are satisfied. Among other things, it is required that they are justified for ‘overriding reason of public interest’. Examples of such interests are the need to protect posted workers and to counteract unfair competition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;The Rome Convention contains international private law provi- sions determining which country’s law is to apply when an employ- ment relationship has links to different countries. The point of departure is that an employment relationship should basically be regulated by the law in the country of origin and not by that of the host country.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft12"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB312346x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td22"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;The Posting of Workers Directive&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Through the Posting of Workers Directive that was adopted in 1996, the provisions that would otherwise apply according to the Rome Convention have been modified to some extent at EU level. One of the aims of the Posting of Workers Directive is to promote free movement. In order to counteract the difficulties that diffe- rences in pay between EEA countries may result in, the provisions have been written so that they will guarantee the posted workers reasonable conditions in the host country and so that they will be a protection for the host country’s workers against unfair pay com- petition from undertakings from other EEA countries where the pay is lower.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Through the Posting of Workers Directive, the Member States are under an obligation to make some of their existing provisions for the protection of workers also applicable to posted workers from other EU countries who are temporarily engaged in their ter- ritory.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft32"&gt;According to the Posting of Workers Directive, the legislation of Member States should be coordinated so that a nucleus of man- datory rules providing minimum protection can be established. When an employer from one EEA country posts workers for tem- porary work in another EEA country, the worker’s terms and con- ditions of employment must lie within the framework of the ‘hard core’ of the host country’s system of labour law rules.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Article 3 (1) of the Posting of Workers Directive states which terms and conditions of employment of the host country are to apply. These are conditions determined by law, regulation or admi- nistrative provision and/or collective agreements which have been declared universally applicable relating to certain operations (buil- ding operations) in the following areas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;maximum work periods and minimum rest periods;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;minimum paid annual holidays;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;the minimum rates of pay, including overtime rates; this point does not apply to supplementary occupational retirement pen- sion schemes;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Directive 96/71/EC of the European Parliament and of the Council of 16 December 1996 concerning the posting of workers in the framework of the provision of services.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft12"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;the conditions of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;hiring-out&lt;/NOBR&gt; of workers, in particular the supply of workers by temporary employment undertakings;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;health, safety and hygiene at work;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;protective measures with regard to the terms and conditions of employment of pregnant women or women who have recently given birth, of children and of young people;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;g)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;equality of treatment between men and women and other provi- sions on &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;non-discrimination.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft32"&gt;If a Member State does not have a system for declaring collective agreements or arbitration awards to be universally applicable, that State may instead, subject to certain preconditions, according to Article 3 (8), second paragraph of the Directive, base itself on:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;collective agreements which are generally applicable to all simi- lar undertakings in the geographical area and in the profession or industry concerned, and/or&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;collective agreements which have been concluded by the most representative employers’ and labour organizations at national level and which are applied throughout national territory.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Article 3 (10) of the Directive states that the Directive shall not preclude the application of terms and conditions of employment on matters other than those referred to in the ‘hard core’ in the case of public policy provisions. It is also stated that the Directive shall not preclude the application of terms and conditions of employment laid down in collective agreements which have been declared universally applicable within operations other than buil- ding operations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Member States shall, according to the Directive, designate liai- son offices that are to provide information about which terms and conditions of employment will apply to a posting. The liaison office shall cooperate with corresponding offices in other Member States.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Finally, it ought to be mentioned that a posted worker must be able to institute proceedings in the country of posting if the employer does not comply with the host country’s terms and con- ditions of employment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft12"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB312348x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td22"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;The Posting of Workers Act&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;In Sweden, the Posting of Workers Directive was implemented in 1999 through the Posting of Workers Act. According to the Pos- ting of Workers Act, employers from other countries must apply the legislation applicable in Sweden in the areas specified in the ‘hard core’ of the Directive in relation to posted workers, except as regards minimum rates of pay.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft32"&gt;Sweden does not have any statutory provisions on minimum rates of pay, nor any system for declaring collective agreements to be universally applicable. The issue of implementation of the provi- sions of the Directive on minimum rates of pay was considered extensively in the travaux préparatoires for the Posting of Workers Act. The question of how the provisions on holidays and work periods contained in collective agreements were to be made appli- cable to posted workers was the subject of deliberations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;As the legislator upon the passing of the Posting of Workers Act assumed that the Posting of Workers Directive was a mini- mum directive and that Community law also allowed the trade unions to continue to have the right to take industrial action in order to establish customary collective agreements with posting employers from other EEA countries, no provisions were introdu- ced in the Posting of Workers Act regarding minimum rates of pay. Nor were there any provisions included in the Act based on the conditions under the collective agreements regarding holidays, work periods, etc. The rules with which foreign employers were compelled to comply were only such rules contained in legislation regarding work periods, holidays, etc. that applied in Sweden within the areas specified in Article 3.1 of the Posting of Workers Directive.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Lex Britannia&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft8"&gt;The right to take industrial action in Sweden is constitutionally protected by Chapter 2, Article 17 of the Instrument of Govern- ment. Restrictions to this right can be made by an act of law or agreement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft10"&gt;Section 41 of the Employment &lt;NOBR&gt;(Co-Determination&lt;/NOBR&gt; in the Workplace) Act prescribes that an employer and employee who are&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Posting of Workers Act (1999:678).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft12"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;bound by a collective agreement may not initiate or participate in a stoppage of work (lockout or strike), blockade, boycott or other industrial action comparable therewith if the action is in breach of a provision on mandatory social truce &lt;NOBR&gt;(labour-stability&lt;/NOBR&gt; obligation) in the collective agreement or where the action has as its aim certain objectives specified in the Section. Such industrial action is unlaw- ful according to Section 41, second paragraph.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;It follows further from Section 42, first paragraph of the Employment &lt;NOBR&gt;(Co-Determination&lt;/NOBR&gt; in the Workplace) Act, that an employers’ organization or an employee organization may not organize or in any other manner induce unlawful collective action. Nor may such an organization, through support or otherwise, par- ticipate in unlawful industrial action.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Consequently, mandatory social truce applies in relationships bound by collective agreements and under the case law established in the Labour Court. For example through the ‘Britannia case’ (Labour Court Report – AD 1989 no. 120), it is in principle prohi- bited to take industrial action for the purpose of circumventing a collective agreement already in existence.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;The ‘Lex Britannia’ consists of three provisions that were intro- duced into the Employment &lt;NOBR&gt;(Co-Determination&lt;/NOBR&gt; in the Workplace) Act on 1 July 1991. These provisions mean that:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;the scope of Section 42 of the Employment &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(Co-Determination&lt;/NOBR&gt; in the Workplace) Act is limited so that the prohibition for employers’ and employee organizations to organize or support an unlawful industrial action does not apply to industrial action other than such as is aimed at working conditions to which the Employment &lt;NOBR&gt;(Co-Determination&lt;/NOBR&gt; in the Workplace) Act is directly applicable;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;a collective agreement that is invalid under foreign law as a con- sequence of it having been entered into following industrial action is, notwithstanding this, valid in Sweden if the industrial action was in compliance with the Employment &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(Co-Determi-&lt;/NOBR&gt; nation in the Workplace) Act (Section 25 a);&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;a subsequent collective agreement shall have precedence over an earlier collective agreement concluded to which the Employ- ment &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(Co-Determination&lt;/NOBR&gt; in the Workplace) Act is not directly applicable (Section 31 a).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft12"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td22"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft32"&gt;When Lex Britannia was introduced, it was intended that trade unions in Sweden would work to ensure that all employers, both domestic and foreign, apply rates of pay and other terms and con- ditions of employment that were in line with normal conditions in the Swedish labour market and that they would thereby be able to combat unfair pay competition. The aim was also to facilitate international solidarity actions within the merchant navy.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;The Laval judgment&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft8"&gt;In the Laval judgment, the European Court of Justice laid down that it is not compatible with Community law for a Member State to allow industrial action under such circumstances as applied in the Labour Court’s case, nor for a Member State to have provisions of such effect as Lex Britannia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;In the judgment, the European Court of Justice states that the Community legislature adopted the Posting of Workers Directive with a view to laying down the terms and conditions of employ- ment governing the employment relationship upon postings (para. 58).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft15"&gt;As regards rates of pay, the Court concluded that Sweden has not made use of the possibility provided for in Articles 3 (1) and 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft32"&gt;(8) of the Posting of Workers Directive to implement the Direc- tive in that respect (para. 67). According to the Court, the Direc- tive does not preclude another method than the methods provided in the Directive being used to determine terms and conditions of employment (para. 68). However, if the remuneration that a pos- ting employer shall pay is to be determined by a collective agree- ment, there are requirements for predictability and transparency for the agreement that the employee organization wishes the employer to conclude (para. 71).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft8"&gt;According to the Court, a Member State cannot on the basis of the Posting of Workers Directive demand that a foreign service undertaking applies conditions that go beyond the level prescribed by Member State’s mandatory rules within the ‘hard core’ referred to the Directive (para. 80). Nor can a Member State on the basis of the Posting of Workers Directive demand that terms and condi- tions of employment, beyond those stated in Article 3 (1) (the ‘hard core’) or in the case of public policy according to Article 3 (10), shall be applicable to posted workers.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft12"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;The social partners are not bodies governed by public law. They consequently cannot avail themselves of Article 3 (10) by citing grounds of public policy in order to maintain that industrial action intended to force an application of a collective agreement complies with Community law (para. 84).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft32"&gt;The European Court of Justice has stated that industrial action constitutes a fundamental right. However, this does not mean that such action falls outside the scope of Community law under Article 49 of the EC Treaty on the freedom to provide services (paras. 95 to 96). Article 49 can be referred to by an undertaking against a trade union in this situation (paras. 97 to 98).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft32"&gt;According to the European Court of Justice, the right to take industrial action in the way that was done in relation to Laval represents a restriction on the freedom to provide services accor- ding to Article 49 of the EC Treaty on the freedom to provide ser- vices (para. 99). However, such a restriction may be allowed if the industrial action aims to provide the workers in the host Member State such protection against social dumping that the action cons- titutes an overriding reason of public interest (para. 103).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;In principle, an industrial action aimed at guaranteeing posted workers a certain level of terms and conditions of employment is deemed to have the purpose of protecting workers (para. 107).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft32"&gt;However, industrial action with the aim of establishing a collec- tive agreement where the conditions lie outside the ‘hard core’ of the minimum protection contained in the Posting of Workers Directive, or where the conditions for minimum rates of pay are not sufficiently precise and accessible, cannot be deemed to be jus- tified with reference to the protection of workers (paras. 108 and 110), as the employer’s obligations in these respects are coordina- ted within the provisions of the Posting of Workers Directive.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;As regards Lex Britannia, the Court finds that the rules accor- ding to which consideration is not given to whether an undertaking from another Member State already is bound by an agreement in its country of origin, regardless of the content of such agreement, are discriminatory according to Community law. Such discrimination may be justified only on grounds of public policy, public security or public health – grounds that do not exist in this case (paras. 116 to 119).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft12"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td22"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft18"&gt;Some conclusions from the Laval judgment&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft8"&gt;The first question referred&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft31"&gt;The question that, according to the Court, was to be answered was whether the Articles of the Treaty or Posting of Workers Directive in question, in a Member State where the Directive has been implemented in the way it was in Sweden, preclude a trade union being allowed to take industrial action in order to attempt to force a provider of services from another Member State to commence negotiations regarding rates of pay and sign a collective agreement containing more favourable rules than those resulting from the statutory rules referred in the Posting of Workers Act and which in addition also contain conditions in areas that are not specified in Article 3 of the Posting of Workers Directive at all.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;The preliminary ruling of the European Court of Justice in this connection has an interpretation of the Posting of Workers Direc- tive as its point of departure. The Court commences by explaining the purpose of the Directive as having been to coordinate which existing national rules on worker protection in the host country are to be extended and also applied in relation to workers who have been posted from another Member State.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft8"&gt;According to the Court, it is only basically such conditions and requirements as specified in the ‘hard core’ of the Posting of Wor- kers Directive, contained in Article 3 (1), that can be forced through in relation to employers from other Member States.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;For it to be possible to force posting employers to apply kinds of conditions other than those included in the ‘hard core’, it is required that the conditions are subject to ‘public policy’. Condi- tions that only follow from a collective agreement in the host State cannot be deemed to be covered by public policy. This is justified by the Court through the social partners not being bodies gover- ned by public law.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;In Sweden the ‘hard core’ of the Posting of Workers Directive, as far as it relates to all of the areas except minimum rates of pay, has been implemented through reference to the legislation appli- cable in the respective area.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft32"&gt;There are no provisions contained in the Posting of Workers Act regarding extension of conditions of collective agreements. In such a situation, the Court concludes that it is not allowed to force through demands by reference to the Posting of Workers Directive&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft12"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;for a collective agreement that contains conditions better than the minimum level prescribed by the respective law.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft32"&gt;As regards minimum rates of pay, the Court concludes that the Posting of Workers Directive does not actually exclude a Member State choosing another method for extending conditions than one of the methods specified in the Posting of Workers Directive. Such an alternative method must, however, be compatible with the EC Treaty Article 49 on the freedom to perform services.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;The above forms the point of departure for the European Court of Justice’s consideration of the Swedish system with industrial action to force through collective agreement conditions. This con- sideration is conducted in relation to the EC Treaty Article 49 as regards the freedom to provide services. Here the European Court of Justice concluded that the kind of industrial action in question in this case constituted a restriction on the freedom to perform services according to the Treaty.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;The consideration by the Court in relation to Article 49 on the freedom to provide services was conducted on the basis of earlier practice regarding what may comprise acceptable restrictions of the rights under the Treaty where there is an overriding reason of pub- lic interest.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;This consideration led to the conclusion that a system that allows industrial action to force through such collective agreement as was in question in the Laval case, that is to say the Byggnads agreement, cannot be deemed to be compatible with the EC Tre- aty.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;This was justified by the collective agreement containing: first, conditions that lay outside the ‘hard core’ of the Posting of Wor- kers Directive without being covered by public policy; and second, conditions where, although they lay within the ‘hard core’ of the Directive, the level of protection for the posted workers exceeded the minimum level according to the legislation that is referred to in Section 5 of the Posting of Workers Act.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;As regards minimum rates of pay, the Court concluded that the collective agreement anticipated negotiations before a minimum rate of pay could be determined, and it did not contain any suffici- ently predictable minimum rate of pay. A system, such as the Swe- dish system, to force through a requirement for pay was considered under such circumstances not to be compatible with the EC Treaty’s freedom to perform services.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft12"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td22"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p177 ft32"&gt;However, it is important to emphasise that the position adopted by the Court is made on the basis of how the Posting of Workers Directive is implemented in Sweden, that is to say where the Pos- ting of Workers Act does not contain any special rules regarding the extension of conditions under collective agreements.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;The second question referred&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft8"&gt;In its answer regarding the second question referred, relating to Lex Britannia, the Court found that rules according to which, in contrast to the rules applicable for Swedish undertakings, account was not taken whether an undertaking from another Member State is already bound by an agreement in its home country, regardless of the content of the agreement, are discriminatory according to Community law.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;Such discrimination may, according to Article 46 of the Treaty, be justified only on grounds of public policy, public security or public health. According to the European Court of Justice, there were no such grounds in this case. Lex Britannia was thereby found to be in contravention of the EC Treaty’s Article 49.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;The consequences of the Laval judgment&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft8"&gt;Regarding the possibility of through a collective agreement deman- ding conditions that lie outside the Posting of Workers Directive’s ‘hard core’ or conditions that contain provisions regarding a higher level of protection than the legislation referred to in Section 5 of the Posting of Workers Act, the judgment of the European Court of Justice goes against the view on the meaning of the Directive propounded by, among others, the Swedish organizations on the employee side.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft32"&gt;The interpretation of the Court of the Posting of Workers Directive may be said to mean that the Directive not only consti- tutes a ‘floor’ for the level of worker protection for posted wor- kers, but also a ‘ceiling’ for what may be demanded in relation to the posting employer. The possibility of requiring, ultimately through industrial action, the application of a collective agreement in its entirety and demanding conditions that lie at an average or normal level according to the agreement is therefore more restric-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft12"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;ted than what has sometimes been assumed to be the case by the unions prior to the Laval judgment being issued.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Another consequence of the Laval judgment is that Lex Britan- nia can no longer be applied as regards posting of workers to Swe- den from another EEA country. In practice, this means that the legal situation in these situations reverts to that which applied before Lex Britannia was introduced. This means that it is no longer possible to ignore a collective agreement that a posting employer from another EEA country applies for the posted wor- kers.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft18"&gt;Deliberations and proposals&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft32"&gt;As regards the consequences of the position adopted by the Court, and similarly measures to rectify the problems for the Swedish labour market that the Laval judgment entails, the answers of the European Court of Justice to both of the questions referred are to a large extent interrelated. This is reflected in our proposals. The uniform solution we put forward is aimed at both setting bounda- ries for which requirements may be imposed with the support of industrial action in the situations now in question, and at regulating how terms and conditions of employment already applied by employers for posted workers are to be dealt with.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;Choice of method to extend the application of conditions of collective agreements&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;According to our Committee Terms of Reference, we were assig- ned to examine the possibilities of extending the application of the conditions of collective agreements so that they also cover workers who have been posted to Sweden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft31"&gt;We have assumed that there are four different alternatives with regard to the choice of method for extending such terms and con- ditions of employment. These alternatives are: statutory rules for minimum rates of pay; a system for declaring collective agreements to be universally applicable; a model within the framework for Article 3 (8), second paragraph of the Posting of Workers Direc- tive; and also what is now referred to following the Laval judgment as a ‘fourth model’, which does not follow any of the methods&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft12"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td22"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft15"&gt;referred to in the Posting of Workers Directive for extending terms and conditions of employment in relation to posted workers.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft8"&gt;As regards minimum rates of pay by law and declaring collective agreements to be universally applicable, which are both methods referred to in the Posting of Workers Directive, we have interpre- ted our Committee Terms of Reference to mean that these solu- tions should be avoided if it is possible according to Community law to implement a less extensive solution as regards the autonomy of the parties in the labour market.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;An introduction of statutory rules on minimum rates of pay would mean that the responsibility for the determination of the level of minimum rates of pay is transposed from the social part- ners to the government. Here, it ultimately becomes a political decision that determines the level of the minimum rate of pay instead of this level being established, as today, through negotia- tions between the employers’ and employee organizations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;The above also largely applies as regards declaring collective agreements to be universally applicable. Such a system would mean that a particular agreement within a sector would, through a politi- cal decision, be selected to apply to all of the country’s workers within the sector. The conditions of a collective agreement that has been declared universally applicable would virtually achieve the status of a statute and its application, for both national workers and workers posted to Sweden, would no longer solely comply with contractual grounds and principles.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft32"&gt;An introduction of any of these systems, that is to say statutory minimum rates of pay or declaring collective agreements to be uni- versally applicable, would consequently entail a major intrusion into the Swedish labour market model. However, this does not mean that the system does not have its benefits. Provided it were designed in the right way, it would be possible to achieve predicta- bility for a foreign employer as regards applicable conditions, which is difficult to achieve through other methods. Moreover, this would also mean that Swedish and foreign employers would conse- quently be treated exactly the same in this respect.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft32"&gt;However, we have found other models for the extension of col- lective agreement conditions, which are less intrusive to the func- tion of the labour market and which we consider to be acceptable from the Community law perspective. We have therefore chosen not to proceed further with any proposals regarding the introduc-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft12"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;tion by statute of minimum rates of pay or a system for declaring collective agreements to be universally applicable.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft32"&gt;For countries that do not have any system for declaring collec- tive agreements to be universally applicable, Article 3 (8), second paragraph offers two alternative methods by which the Member States, if they so decide, can base themselves on a collective agree- ment provided the agreement has certain attributes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft31"&gt;The collective agreement should either be generally applicable to all similar undertakings in the geographical area and in the pro- fession or industry concerned (the first indent), or have been con- cluded by the most representative employers’ and labour organisa- tions at national level and applied throughout national territory (second indent). The first indent is said to have been adopted to protect Swedish and Danish interests and consequently directed at the labour market models of these countries.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft32"&gt;We have, in the course of the reasoning expounded in detail in our report, discussed extensively the meaning of Article 3 (8) second paragraph, primarily regarding the question of how, accor- ding to the Article, it would be possible to ‘base itself on’ a collec- tive agreement and what is meant by the first indent’s requirements for a collective agreement to be said to ‘be generally applicable’. We have concluded that the Swedish collective agreement model can be classified as belonging to a system that falls within the first indent of the provision. This can be done through it being stated in an act, as a precondition for a trade union being allowed to take industrial action against an employer from another EEA country, that the collective agreement sought with the posting undertaking has cer- tain attributes that correspond to those referred to in the indent in question.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft32"&gt;One advantage with fitting in the Swedish model (with the right to industrial action) in this way under the framework for the Pos- ting of Workers Directive is that, in accordance with the reasoning expounded in detail in our report, it would also be possible to require collective agreement conditions in relation to posted wor- kers for areas covered by the list contained in Section 5 of the Pos- ting of Workers Act, that is to say work periods, holidays, etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft32"&gt;The ‘fourth model’, discussed as a result of the judgment of the European Court of Justice, was primarily based on the statement by the Court that methods for the extension of national conditions besides those specifically mentioned in the Posting of Workers Directive may also be used, provided such methods upon a consi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td22"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p187 ft8"&gt;deration based on Article 49 of the EC Treaty do not breach the principle of freedom to provide services. Such a fourth method basically corresponds to how Sweden has actually implemented the Directive, that is to say that it has been left entirely to the social partners to regulate the conditions of collective agreements for posted workers without having made any special regulation regar- ding this in the Posting of Workers Act.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft32"&gt;The Court concluded that such a method, which is not contai- ned in the Posting of Workers Directive, cannot be used to estab- lish the application of collective agreement conditions in areas governed by the Swedish legislation. However, the method can be used in areas where there is no such regulation as in the case of minimum rates of pay. However, the relevant collective agreement was considered to be cumbersome and unpredictable as regards which minimum level would apply under the agreement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft8"&gt;In our opinion, a ‘fourth model’ could form the point of depar- ture for regulation of the terms and conditions of employment for posted workers. However, the disadvantage in relation to a solu- tion according to one of the methods specified in the Posting of Workers Directive is that it would not be possible to extend conditions under a collective agreement to areas also governed by the Swedish provisions referred to in the Posting of Workers Act. This method would consequently only be of relevance regarding minimum rates of pay and not as regards work periods, holidays, etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Our conclusion in this respect is that Sweden can and should choose a method for extension of collective agreements in relation to posted workers that falls within the framework of Article 3 (8), second paragraph of the Posting of Workers Directive. The method that we propose still allows collective agreements and the social partners to be given an active role through the conditions under collective agreements also being of relevance to areas where the conditions are governed by law. This solution is consequently the one that lies most in line with our Committee Terms of Refe- rence.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft12"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft8"&gt;The question of which conditions it may be allowed to demand with the support of industrial action&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;According to our interpretation of the Laval judgment, it is not allowed, according to Community law, to have a system that per- mits industrial action against an employer from another Member State with the aim of forcing through demands for collective agreements containing conditions that, without being subject to public policy according to Article 3 (10) of the Posting of Workers Directive, lie outside the ‘hard core’ of the Posting of Workers Directive.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;As regards conditions that lie within this ‘hard core’, it is only minimum conditions that may be forced through in relation to an employer from another EEA country. This of course applies regardless of whether the conditions are regulated by law or through collective agreement. According to the judgment of the European Court of Justice in the Laval case, industrial action aimed at forcing through conditions at levels higher than the minimum level violates Article 49 of the Treaty regarding the right to per- form services.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft31"&gt;It follows from the European Court of Justice’s judgment not only that collective agreement conditions that are to be forced through in relation to employers from other EEA countries should refer to the minimum level according the agreement – the condi- tions must also be plain and clear. The posting employer must be able to discern in a reasonable and simple way from the agreement the obligations that follow from the collective agreement within the ‘hard core’. Industrial action in support of demands under col- lective agreements should consequently only be allowed if the con- ditions of the collective agreement are plainly and clearly stated and thereby predictable for an employer that posts workers to Sweden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Questions linked to Lex Britannia&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft32"&gt;Considering the judgment of the European Court of Justice in the Laval case, Lex Britannia as currently formulated cannot be applied as regards posting within the EEA. However, some form of mechanism to be able to force through terms and conditions of employment in relation to employers from other Member States is needed if we are to continue to leave the regulation of terms and&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft12"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td22"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft32"&gt;conditions of employment to the social partners in these situations. However, such mechanism must not violate Article 49 of the EC Treaty on the freedom to provide services. Nor may it operate in the same way as Lex Britannia does today, that is to say in the way that the European Court of Justice found to be directly discrimi- natory against employers from other Member States.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft8"&gt;A model that regulates the right to take industrial action against an employer from another EEA country would as such allow the setting aside of conditions and agreements that the employer already applies in relation to its posted workers. On the basis of the model we have discussed so far, one precondition for the right to take such industrial action is that only plain and clear minimum conditions within the ‘hard core’, according to collective agree- ments that satisfy certain requirements, are demanded in relation to the employer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft32"&gt;However, in our assessment this is not sufficient to guarantee that industrial action is not taken in some circumstances where this is not allowed according to Community law. According to case law of the European Court of Justice regarding Article 49 of the EC Treaty on the freedom to provide services and the statements of the Court referring to Lex Britannia in the Laval case, considera- tion must also be given to the conditions that the posted workers already have, for instance under a collective agreement in the home country or according to an agreement with the employer. Indus- trial action which restricts the freedom to provide services may only be taken if it is necessary to achieve the aim for which it is used. This implicitly requires, among other things, that the posted worker may be afforded a real advantage, that is to say basically better conditions than he or she already has.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft8"&gt;According to the principle of mutual recognition, a Member State is also liable to respect the conditions and requirements a provider of services already applies in relation to its workers under the rules in its home country. If the service provider already applies the same or better conditions than those in the host country, we consider that no action restricting the freedom to perform services can be taken without this resulting in a breach of Article 49 of the Treaty.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft8"&gt;The position we have adopted and our deliberations in this respect lead to two conclusions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;First, it ought not to be possible to force through demands for a collective agreement in Sweden with the support of industrial&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft12"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;action if the conditions of the collective agreement lie at the same level or a level lower than the levels according to the legislation that is referred to in Section 5 of the Posting of Workers Act.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Second, it should not be possible to take industrial action aimed at signing collective agreements if the posting employer has essen- tially at least such conditions as the employee organization demands. In such cases it can therefore not be deemed necessary and proportional to take industrial action and impede the perfor- mance of services in order to regulate the terms and conditions of employment for the posted worker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;In the course of our inquiry it has been asserted by the unions that it must at least be possible to require an employer from another EEA country, who claims that it applies particular condi- tions for its posted workers, to confirm these conditions by concluding a collective agreement with the relevant employee organization. The organization would thereby be given an oppor- tunity to exercise supervision for true compliance with the condi- tions. Such a general right to always be able to demand a collective agreement is, however, in our opinion not compatible with Com- munity law.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft32"&gt;We are aware that the collective agreement is an important instrument for the trade unions as regards supervision and verifi- cation of the terms and conditions supplied by the employer. An effective instrument for a monitoring and verification function that would be compatible with Community law can, however, be achie- ved in another way through the rules we describe in the following.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;A conditional right to take industrial action against employers from other EEA countries&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;As indicated by the basic position we have adopted, we are of the opinion that it is possible to find a solution to the problems that arose through the Laval judgment within the framework of the Swedish labour market model.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;However, one precondition for this is that the model is modi- fied in posting situations so that it is in compliance with Article 49 regarding the freedom to provide services according to the EC Treaty, and does not otherwise have a discriminatory effect in rela- tion to undertakings from other countries within the EEA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td22"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p202 ft8"&gt;Set against this background, we propose that a special rule be introduced regarding the right to take industrial action against an employer from another EEA country.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;This rule, which we propose be introduced into the Posting of Workers Act, contains three components. All components must be satisfied for it to be allowed to take industrial action for the pur- pose of regulating conditions for posted workers through a collec- tive agreement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;The first component of the provision aims to qualify the Swedish collective agreement model so that it falls within the scope of Article 3 (8), second paragraph, first indent of the Posting of Wor- kers Directive. It follows from this component that the terms and conditions of employment must, in order to be forced through with the support of industrial action, correspond to the conditions contained in a collective agreement concluded by an employee organization and an employers’ organization at central level and applied generally throughout Sweden regarding corresponding workers in the sector in question.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft31"&gt;What is meant by such an agreement is a nationwide sector agreement that regulates terms and conditions of employment for the category of workers to which the workers posted to Sweden belong. Such a sector agreement in the Swedish labour market can, in our opinion, be said to be applied generally by Swedish employ- ers in the sense referred to in the Posting of Workers Directive.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;The second component of the provision regulates the kinds of conditions and what relative level of such conditions may be demanded with the support of industrial action against an employ- er from another EEA country.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft32"&gt;As regards kinds of conditions, these should relate to pay and/or such conditions covered by the list in Section 5 of the Pos- ting of Workers Act. They should consequently be conditions fal- ling within the ‘hard core’ of the Posting of Workers Directive.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;For conditions also regulated by such legislation as referred to in the Posting of Workers Act, the level of protection in the col- lective agreement should lie at a level higher than according to the Act. For instance, the number of paid holidays demanded with the support of industrial action must be more favourable than the rules of the Annual Leave Act. Similarly, that demanded regarding work periods and rest periods must involve a situation better for the worker than according to the provisions of the Act.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft12"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;As regards the level of conditions according to the collective agreement, these must involve minimum conditions. Only the minimum level as regards rates of pay or other conditions that fol- low from the central sector agreement may consequently be demanded with the support of industrial action.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;According to the Posting of Workers Directive, it is up to the different Member States to decide what is meant by ‘minimum rates of pay’. In Sweden it should therefore not only be the basic pay that can be regarded as comprising a minimum rate of pay. It ought to be possible for this term to include other remuneration that is usually provided, for instance overtime rates, supplements for inconvenient working hours and night work and also shift work supplements. Moreover, the basic pay may be differentiated on the basis of the workers’ work tasks, their experience and competence and the responsibility the work involves.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft8"&gt;On the basis of these principles it may be left to the trade unions, in consultation with the relevant employers’ organizations or on their own initiative, to determine in detail what is to be deemed to constitute such minimum rates of pay and other mini- mum conditions within the ‘hard core’ that are to be applied for a particular category of posted workers according to the central and nationwide collective agreement applicable to the sector. Here the trade unions could conceivably make use of some form of ancillary agreement, with references to relevant provisions in the sector agreement, or use a specially worded standard agreement that in these areas reflects the provisions applicable under the sector agreement. Under the heading ‘The Swedish Work Environment Authority’s role as liaison office’, we present a further proposal aimed at ensuring that agreements of this kind are submitted to the Swedish Work Environment Authority.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;With this solution it can be said that a nationwide sector agreement forms a kind of reference agreement as regards which conditions and requirements may be imposed with the support of industrial action in relation to employers from other EEA coun- tries. It is therefore only possible to force through conditions that, as regards minimum levels, correspond to those applicable under the sector agreement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft32"&gt;The third component of the provision means that an industrial action may not be taken without regard being taken to the condi- tions the posted worker already enjoys according to, for example a collective agreement or a separate contract of employment in their&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft12"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td22"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft32"&gt;home country. Here an obligation is placed on the posting employ- er to show that the conditions applied in relation to the posted workers already lie at the same level as the conditions demanded or as conditions under another applicable sector agreement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;The employer can be obliged to present documentation in the form of information on rates of pay, collective agreements or indi- vidual contracts of employment to satisfy the evidential require- ment. This evidential requirement can be imposed on the employer throughout the duration of the posting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;The aim is that the trade unions would receive a tool to verify and monitor that these terms and conditions of employment cor- respond with the provisions of the Posting of Workers Act and with such provisions in a sector agreement that lies in the frame- work of the ‘hard core’. At the same time, the requirements imposed by Community law for regard to be taken to the condi- tions that the posted worker already enjoys according to some regulation in their home country are satisfied.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft8"&gt;Conditions outside the ‘hard core’ of the Posting of Workers Directive (public policy)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft8"&gt;Article 3 (10) of the Posting of Workers Directive affords the Member States an opportunity of requiring posting undertakings from other Member States to comply with provisions on terms and conditions of employment outside the ‘hard core’ of the Directive if the provisions relate to public policy.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;According to the case law of the European Court of Justice, the term ‘public policy’ means provisions that are so critical for the protection of political, social or economic order in a Member State that it is necessary that they apply for all people and for all legal relationships within the Member State.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Based on Article 3 (10), foreign, posting undertakings are cur- rently obligated to comply with the provisions of the Employment &lt;NOBR&gt;(Co-Determination&lt;/NOBR&gt; in the Workplace) Act on the right of associa- tion and right of negotiation. In the Terms of Reference, we were urged to examine whether Article 3 (10) should also be employed to facilitate the application of further conditions of employment outside the ‘hard core’ of the Directive.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;We have not found any provision regarding the terms and con- ditions of employment in the Swedish legislation that can be&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft12"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;deemed to fall in under the &lt;NOBR&gt;above-mentioned&lt;/NOBR&gt; definition of the term ‘public policy’. We therefore do not propose any such amendment to the Posting of Workers Act.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;Does the Swedish Posting of Workers Act refer to conditions that lie outside ‘hard core’ of the Directive?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;The Posting of Workers Act states the provisions in Swedish law with which foreign, posting employers must comply. These include provisions regarding the Working Hours Act and three other laws on work periods. There are rules on night work, rights to pauses and rights to be given notice of changes to the scheduling of work periods some time in advance. These provisions do not, in our opinion, form part of the ‘hard core’ of the Posting of Workers Directive. Undertakings from other EEA countries should not be compelled to comply with them. We therefore propose that the references in the Posting of Workers Act to these provisions be removed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;What should apply in the event of posting from a third country?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft8"&gt;Our Committee Terms of Reference refers to the specific issue as to whether Lex Britannia can and should be applied in situations that fall outside the obligations ensuing from Sweden’s member- ship of the EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;From Article 1 (4) of the Posting of Workers Directive it is indicated that undertakings that are established in a &lt;NOBR&gt;non-member&lt;/NOBR&gt; State may not be treated more favourably than undertakings that are established in a Member State. The Swedish Posting of Workers Act is therefore also applicable to postings from countries outside the EEA. In the event that at least the same requirements are not demanded upon a posting from a third country, undertakings from &lt;NOBR&gt;non-member&lt;/NOBR&gt; States would be treated more favourably than under- takings from EEA countries.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;However, there is no legal impediment to treating an underta- king from another Member State more favourably than an underta- king from a &lt;NOBR&gt;non-member&lt;/NOBR&gt; State.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft15"&gt;Consequently, in our assessment there is no impediment to the current system applying as regards postings to Sweden from coun-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft12"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td22"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft8"&gt;tries outside the EEA, and the application of our proposed rules is limited to cover industrial action against employers from other EEA countries.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft8"&gt;As regards the question of whether it is appropriate to retain the current regulations in relation to countries outside the EEA, it may naturally be questioned whether, in order to counteract what is usually termed ‘social dumping’, we should do this when the Euro- pean Court of Justice has declared that the rules go beyond what may be deemed allowed according to the fundamental principles of Community law. It may be claimed that a transnational trade in services on such conditions as apply to undertakings within the EEA cooperation yields &lt;NOBR&gt;socio-economic&lt;/NOBR&gt; gains when it is based on certain pay competition, and that trade on such conditions should be accepted even when a service provider is established in a country outside the EEA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft32"&gt;However, the point of departure of our Committee Terms of Reference is that we should endeavour to retain the Swedish model with regulation of the conditions in the labour market by collective agreement. The least intrusion possible should be made to the model, and the measures proposed should aim to resolve the situa- tion that arose as a consequence of the Laval judgment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft31"&gt;Set against this background, we are not prepared to propose that industrial action in conjunction with postings from third countries should also be covered by the proposed regulations in the Posting of Workers Act. Nor do we consider that there is reason to pro- pose further amendment of Section 42 of the Employment (Co- Determination in the Workplace) Act than those that result from our proposal to introduce a special rule on industrial action in rela- tion to employers from other EEA countries.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft8"&gt;Possibility for posted workers to claim rights according to a collective agreement&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft8"&gt;According to Swedish law it is not possible for a posted worker to base any rights on a collective agreement concluded between the Swedish trade union and the posting employer, unless the posted worker is a member of the contracting trade union. This is, in our opinion, an inadequacy in relation to the requirements of the Pos- ting of Workers Directive.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft12"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p212 ft8"&gt;We propose that a new provision be introduced into the Posting of Workers Act whereby rules on terms and conditions of employ- ment in a collective agreement entered into between a Swedish employee organization and an employer that is established in another EEA country and which posts workers to Sweden are pos- sible to claim by a posted worker even if he or she is not a member of the contracting organization. The employee should, according to the proposed provision, be able to refer to the collective agree- ment for the duration of the posting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;The Swedish Work Environment Authority’s role as liaison office&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft32"&gt;We propose two measures as regards the function of the liaison office, which aim to simplify matters, both for foreign employers and workers, regarding the obtaining of information about the conditions and requirements applicable upon a posting to Sweden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;One of the measures is to prescribe in the Posting of Workers Act that terms and conditions of employment that an employee organization intends to present with the support of industrial action are submitted to the Swedish Work Environment Authority by the employee organization. A service provider or posted worker from another EEA country can thereby find out in a simple way which requirements may be forced through with the support of industrial action.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;It is obviously desirable that such an adapted collective agree- ment is drawn up in consultation with the employers’ side. If it is not shown that there has been consultation, the documents sub- mitted should be forwarded for information to the employers’ partner in the central agreement containing the conditions in ques- tion. By doing this, the legitimacy of the system is enhanced. No obligation should be prescribed for the employers’ side to express views regarding conditions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft32"&gt;Through the requirements that can be directed towards a pos- ting employer being submitted to the Swedish Work Environment Authority, there will be an increased predictability for a service provider within the EEA who intends to perform a service in Swe- den. It would become significantly easier to estimate the costs that may be involved. From the perspective of the worker it will also be possible to verify in a simple way whether the employer applies&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td22"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft8"&gt;conditions that lie at least at the minimum level applicable accor- ding to the relevant sector agreement in Sweden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;We do not propose that any sanction be linked to this proposed provision. The fact that a trade union has not submitted the condi- tions presented in relation to an employer from another Member State should consequently not influence the assessment of whether any industrial action is unlawful or entails a liability in damages on other grounds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;The point of departure of our proposals is that the social part- ners will assume responsibility for our proposed regulations satis- fying the requirements of Community law. This requires compli- ance with the obligation to submit collective agreements although no sanction is linked to the provision. It should be emphasised that it should not be the duty of the liaison office to interpret and qua- lify the conditions that have been submitted.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;The second measure is to prescribe a more active role for the liai- son office as regards assisting a foreign employer with information about which requirements may be imposed upon a posting to Swe- den. Today the Swedish Work Environment Authority can, accor- ding to Section 9 of the Posting of Workers Act, only refer to the social partners as regards any applicable collective agreement con- ditions. This role of the Swedish Work Environment Authority is in our assessment too passive.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;We propose instead that the liaison office should actively prov- ide assistance for foreign employers and workers to ascertain which conditions apply according to collective agreements in Sweden. As regards postings from another EEA country, we propose that the liaison office should assist by providing information about which requirements may be demanded in relation to an employer from another EEA country under our proposed provisions on industrial action.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Proposals have been presented in various contexts during the course of the inquiry for the National Mediation Office to be the authority to take over the responsibility that currently lies with the Swedish Work Environment Authority. For several reasons, prima- rily of course because it cannot be deemed to form part of our assignment, the inquiry has not adopted any position on the ques- tion of which authority should function as a liaison office in the future.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft12"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;International conventions&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;In the report we have briefly dealt with Sweden’s obligations under international conventions relating to the right of association and right of negotiation and the right to strike.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;The situations in which the provisions proposed by us may be referred are cases where the applicable law for the contract of employment, without applying the Posting of Workers Directive, would be the law of the home country because the contract has a stronger legal link to that country.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Our proposed rules only relate to the right to take industrial action to regulate conditions of employment to workers posted to Sweden. This does not influence the right for the posted workers to take industrial action according to the rules of their home country for the area. Nor does it influence the right to take indus- trial action in situations where the employer is actually established in another EEA country, but where the employment relationship nonetheless has such a link to Sweden that Swedish law applies to the full extent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Set against this background, we consider it unlikely that the proposals we present would be incompatible with any of the con- ventions referred to in the report. However, it is not possible to absolutely exclude such incompatibility. However, we are of the opinion that our proposal is necessary in order to regulate in Swe- den the right to take industrial action so as to be compatible with Community law.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;If it should transpire that Community law imposes require- ments on the Member States that are incompatible with the obliga- tions ensuing from the fundamental conventions in the area, we are of the opinion that this in the first instance represents an issue between the EU and the international organization to which the convention belongs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Concluding views&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft31"&gt;Our proposal means that the Swedish labour market model can be applied to a great extent as regards regulating terms and conditions of employment for posted workers, at the same time as Commu- nity law is, in our opinion, fully respected. The proposal thus lies completely in line with our Committee Terms of Reference.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft12"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td22"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p202 ft8"&gt;It cannot be emphasised enough that great responsibility is pla- ced on the social partners as regards ensuring that the model pro- posed by us functions in practice and in a way that satisfies the requirements of Community law.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;In this context, reminder must be given that trade unions in the Swedish labour market are, by our proposals, given a role that basi- cally corresponds to functions that in many other countries lie with public authorities. Such a role is also accompanied by a correspon- ding responsibility to deal with the situations now in question in a manner that is, not least from the Community law perspective, correct.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;As regards the State, our proposal requires a more active role for the Swedish Work Environment Authority as a liaison office, as regards making it easier for foreign providers of services to find information and quite generally to enhance predictability regarding which terms and conditions of employment are to apply upon a posting to Sweden. However, the social partners also have a very great responsibility for this more active role of the liaison office also having a practical impact.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft12"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB312371x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft17"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Förslag till ändring i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1999:678) om utstatio- nering av arbetstagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 5 och 9 §§ ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det i lagen ska införas fem nya paragrafer, 5 &lt;NOBR&gt;a–d&lt;/NOBR&gt; och 9 a §§, av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td24"&gt;&lt;P class="p222 ft43"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td23"&gt;&lt;P class="p23 ft44"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td24"&gt;&lt;P class="p223 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;5 §&lt;/SPAN&gt;TPF FPT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft8"&gt;En arbetsgivare ska, oavsett vilken lag som annars gäller för anställningsförhållandet, tillämpa följande bestämmelser för utsta- tionerade arbetstagare:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;2 §, 5 § andra och tredje stycket, 7 § första och andra stycket, 16, 17, 24, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;27–29,&lt;/NOBR&gt; 31 och 32 §§ semesterlagen (1977:480),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2 §, 4 § första stycket och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;16–22&lt;/NOBR&gt; §§ föräldraledighetslagen (1995:584),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2–7&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning, samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;1 kap. 4 och 5 §§, 2 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; och 18 §§ samt 5 kap. 1 och 3 §§ diskrimineringslagen (2008:567).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=40px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=70px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=58px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=47px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=88px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=112px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr23 td25"&gt;&lt;P class="p224 ft47"&gt;Vid utstationering gäller även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft47"&gt;Vid utstationering gäller även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td27"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;bestämmelserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p224 ft8"&gt;i arbetstidsla-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td26"&gt;&lt;P class="p225 ft10"&gt;bestämmelserna i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;gen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td30"&gt;&lt;P class="p226 ft8"&gt;(1982:673),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p224 ft10"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p227 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;– &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–11&lt;/NOBR&gt; §§,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft48"&gt;13 § första stycket,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;(2005:395) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;arbetstid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td31"&gt;&lt;P class="p224 ft8"&gt;vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td32"&gt;&lt;P class="p227 ft7"&gt;13 &lt;NOBR&gt;a–16&lt;/NOBR&gt; §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td33"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;och &lt;NOBR&gt;18–32&lt;/NOBR&gt; §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p228 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Lydelse enligt SFS 2008:573, träder i kraft den 1 januari 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft12"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;visst vägtransportarbete, arbetsmiljölagen (1977:1160), lagen (2005:426) om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget och lagen (2008:475) om kör- och vilotid vid internationell järnvägstrafik samt, &lt;SPAN class="ft7"&gt;när det gäller arbetsgivare som bedriver uthyrning av arbetskraft&lt;/SPAN&gt;, 4, 6 och 7 §§ lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft7"&gt;Vad som sägs i första och andra styckena hindrar inte att arbetsgivaren tillämpar bestämmelser eller villkor som är förmånligare för arbetstagaren.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p231 ft8"&gt;arbetstidslagen (1982:673),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;1–15,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; 17, 18 och &lt;NOBR&gt;20–32&lt;/NOBR&gt; §§ &lt;SPAN class="ft8"&gt;lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;arbetsmiljölagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft8"&gt;(1977:1160),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;lagen (2005:426) om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;dock med den begränsningen beträffande bestämmelsen i 1 § andra stycket att för sådan personal gäller i övrigt bestämmelserna i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1–11&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; §§,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;13 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;första stycket, 13 &lt;NOBR&gt;a–16&lt;/NOBR&gt; §§&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p24 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;18–32&lt;/NOBR&gt; §§ arbetstidslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft7"&gt;(1982:673),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;lagen (2008:475) om kör- och vilotid vid internationell järnvägstrafik, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;dock med den begränsningen beträffande bestämmelsen i 1 § tredje stycket att i övrigt gäller &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1–11&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; §§, 13 § första stycket, 13 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;a–16&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; §§ och 18– 32 §§ arbetstidslagen (1982:673), &lt;/SPAN&gt;samt,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4, 6 och 7 §§ lagen (1993:440) om privat arbetsför- medling och uthyrning av arbetskraft, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;om arbetsgivaren bedriver uthyrning av arbetskraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft8"&gt;5 a §&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p238 ft7"&gt;En arbetstagarorganisation kan ställa krav på att en arbets- givare i förhållande till sina utstationerade arbetstagare till- lämpar villkor enligt kollektiv- avtal i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft12"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td37"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td38"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p240 ft8"&gt;5 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft7"&gt;En stridsåtgärd mot en arbets- givare som är etablerad i ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; i syfte att genom kollektivavtal reglera villkoren för utstationerade arbetstagare får vidtas endast om,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;de villkor som krävs mot- svarar villkoren i ett kollektiv- avtal som har slutits mellan en arbetstagarorganisation och en arbetsgivarorganisation på central nivå och som tillämpas allmänt i hela landet på motsvarande arbetstagare i den aktuella bran- schen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;villkoren inte avser annat än en tydligt definierad minimi- lön samt tydligt angivna minimi- villkor som är förmånligare för arbetstagaren än den lagreglering som anges i 5 § utstationerings- lagen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;arbetsgivaren inte visar att de utstationerade arbetstagarna väsentligen har minst sådana villkor som anges i punkt 2 och som regleras i ett sådant kollek- tivavtal som anges i punkt 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft8"&gt;5 c §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft7"&gt;Vad som sägs i &lt;NOBR&gt;5–5&lt;/NOBR&gt; b §§ hindrar inte att arbetsgivaren tillämpar bestämmelser eller vill- kor som är förmånligare för arbetstagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft12"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB312374x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;5 d §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft7"&gt;Arbets- och anställningsvillkor enligt ett kollektivavtal som har slutits mellan en svensk arbetsta- garorganisation och en arbetsgi- vare som är etablerad i ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; och som utstationerar arbetstagare till Sverige kan för den tid utstationeringen pågår åberopas av den utstationerade arbetstagaren även om han eller hon inte är medlem i den avtals- slutande organisationen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;Arbetsmiljöverket &lt;SPAN class="ft7"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara förbindelsekontor och tillhan- dahålla information om de arbets- och anställningsvillkor som kan bli tillämpliga vid en utstationering i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft7"&gt;För information om kollek- tivavtal som kan komma att bli tillämpliga skall Arbetsmiljöver- ket hänvisa till berörda kollektiv- avtalsparter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft32"&gt;Arbetsmiljöverket &lt;SPAN class="ft52"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;även samarbeta med motsvarande förbindelsekontor i andra länder inom EES och i Schweiz.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9 §&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft20"&gt;2&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;Arbetsmiljöverket &lt;SPAN class="ft7"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara förbindelsekontor och tillhan- dahålla information om de arbets- och anställningsvillkor som kan bli tillämpliga vid en utstationering i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft7"&gt;Arbetsmiljöverket ska bistå arbetsgivare och arbetstagare med information om vilka villkor enligt kollektivavtal som kan komma att bli tillämpliga vid utstationering i Sverige och, vid utstationering från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land,&lt;/NOBR&gt; vilka villkor enligt kollektivavtal som en facklig organisation kan komma att kräva med stöd av stridsåtgärder enligt 5 b §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft8"&gt;Arbetsmiljöverket &lt;SPAN class="ft7"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;även samarbeta med motsvarande förbindelsekontor i andra länder inom EES och i Schweiz.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2001:65.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft12"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB312375x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td37"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td38"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft8"&gt;9 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft7"&gt;Villkor enligt kollektivavtal som en arbetstagarorganisation, ytterst med stöd av stridsåtgärder enligt 5 b §, kan komma att genomdriva mot en arbetsgivare som är etablerad i ett annat EES- land ska av arbetstagarorganisa- tionen ges in till Arbetsmiljöver- ket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft19"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 2010. Pågår utstationering vid ikraftträdandet ska 5 d § tillämpas för den tid utstationeringen pågår därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft12"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB312376x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Ett kollektivavtal som är ogiltigt enligt utländsk rätt på den grunden att det tillkommit efter en stridsåtgärd är trots detta giltigt här i landet, om stridsåtgärden var tillåten enligt denna lag &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;eller lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p258 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Förslag till ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:580) om medbe- stämmande i arbetslivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 25 a och 42 §§ ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det i lagen ska införas en ny 41 c § av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft7"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p23 ft48"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p262 ft8"&gt;25 a §&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft8"&gt;Ett kollektivavtal som är ogiltigt enligt utländsk rätt på den grunden att det tillkommit efter en stridsåtgärd är trots detta giltigt här i landet, om stridsåtgärden var tillåten enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;41 c §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft7"&gt;I 5 b § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare finns särskilda bestämmelser om tillåtligheten av stridsåtgärd mot arbetsgivare från ett annat EES- land i syfte att genom kollektiv- avtal reglera villkoren för utsta- tionerade arbetstagare. En strids- åtgärd som vidtas i strid med de bestämmelserna är att anse som olovlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1991:681.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft12"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB312377x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Bestämmelserna i första stycket första och andra meningarna gäller endast när en organisation vidtar åtgärder med anledning av arbetsförhållanden som denna lag är direkt tillämp- lig på. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Detta gäller dock inte när en stridsåtgärd är olovlig enligt 41 c §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;P class="p4 ft13"&gt;SOU 2008:123 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;42 §&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft20"&gt;4&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft31"&gt;Arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation får ej anordna eller på annat sätt föranleda olovlig stridsåtgärd. Sådan organisation får ej heller genom understöd eller på annat sätt medverka vid olovlig stridsåtgärd. Organisation som själv är bunden av kollektivavtal är även skyldig att, om olovlig stridsåtgärd av medlem förestår eller pågår, söka hindra åtgärden eller verka för dess upphörande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Har någon vidtagit olovlig stridsåtgärd, får annan icke deltaga i åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft8"&gt;Bestämmelserna i första stycket första och andra meningarna gäller endast när en organisation vidtar åtgärder med anledning av arbetsförhållanden som denna lag är direkt tillämp- lig på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft19"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft8"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 1991:681.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft12"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB312378x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft17"&gt;Proposed legislation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Proposed amendment to the Posting of Workers Act (1999:678)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft8"&gt;It is hereby prescribed, regarding the Posting of Workers Act (1999:678)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft8"&gt;first that Sections 5 and 9 shall be worded as follows,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;second that five new sections, Sections 5 &lt;NOBR&gt;a–d&lt;/NOBR&gt; and 9 a, shall be introduced into the Act, worded as follows.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;Current wording&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;Proposed wording&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;Section 5&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;An employer shall, irrespective of which Act would otherwise apply to the employment relationship, apply the following provi- sions for posted workers:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Section 2, Section 5, second and third paragraphs, Section 7, first and second paragraphs, Sections 16, 17, 24, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;27–29,&lt;/NOBR&gt; 31 and 32 of the Annual Leave Act (1977:480),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Section 2, Section 4, first paragraph and Sections &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;16–22&lt;/NOBR&gt; of the Parental Leave Act (1995:584),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Sections &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2–7&lt;/NOBR&gt; of the Prohibition of Discrimination of Employ- ees Working Part Time and Employees with &lt;NOBR&gt;Fixed-term&lt;/NOBR&gt; Employ- ment Act (2002:293), and also&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Chapter 1, Sections 4 and 5, Chapter 2, Sections &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; and 18 and also Chapter 5, Sections 1 and 3 of the Discrimination Act (2008:567).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Wording according to Swedish Code of Statutes – SFS 2008:573; enters into force on 1 January 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft12"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Proposed legislation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p248 ft31"&gt;In connection with foreign posting, the provisions of the Working Hours Act (1982:673), the Working Hours for Certain Road Transport Work Act (2005:395), the Work Environ- ment Act (1977:1160), the Working Hours, etc. of Mobile Workers in Civil Aviation Act (2005:426) and the Driving and Rest Periods for International Railway Transport Act (2008:475) and also, as regards employers who conduct hiring- out of workers, Sections 4, 6 and 7 of the Private Employment Agencies and Temporary Labour Act (1993:440) apply.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft31"&gt;The provisions of the first and second paragraphs do not prevent the employer from applying terms or conditions that are more favourable for the worker.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p279 ft8"&gt;In connection with foreign posting, the provisions of&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Sections &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–11,&lt;/NOBR&gt; Section 13, first paragraph, Sections 13 &lt;NOBR&gt;a–16&lt;/NOBR&gt; and Sections &lt;NOBR&gt;18–32&lt;/NOBR&gt; of the Working Hours Act (1982:673),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Sections &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–15,&lt;/NOBR&gt; 17, 18 and &lt;NOBR&gt;20–32&lt;/NOBR&gt; of the Working Hours for Certain Road Transport Work Act (2005:395),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;the Work Environment Act (1977:1160),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft32"&gt;- the Working Hours, etc. of Mobile Workers in Civil Avia- tion Act (2005:426), though with the limitation as regards the pro- vision contained in Section 1, second paragraph that for such staff the other provisions of Sec- tions &lt;NOBR&gt;1–11,&lt;/NOBR&gt; Section 13, first para- graph, Sections 13 &lt;NOBR&gt;a–16&lt;/NOBR&gt; and Sec- tions &lt;NOBR&gt;18–32&lt;/NOBR&gt; of the Working Hours Act (1982:673),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;the Driving and Rest Peri- ods for International Railway Transport Act (2008:475), though with the limitation as regards the provision contained in Section 1, third paragraph that Sections &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–11,&lt;/NOBR&gt; Section 13, first paragraph, Sections13 &lt;NOBR&gt;a–16&lt;/NOBR&gt; and Sections &lt;NOBR&gt;18–32&lt;/NOBR&gt; of the Working Hours Act (1982:673) otherwise apply, and also,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Sections 4, 6 and 7 of the Private Employment Agencies and Temporary Labour Act (1993:440) apply if the employer conducts &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;hiring-out&lt;/NOBR&gt; of workers.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p4 ft12"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td41"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td42"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Proposed legislation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Section 5 a&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft8"&gt;An employees’ organisation may make demands for an employer to apply conditions according to a collective bar- gaining agreement in Sweden in relation to its posted workers.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft8"&gt;Section 5 b&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft32"&gt;Industrial action against an employer established in another EEA country for the purpose of regulating conditions for posted workers through a collective bar- gaining agreement may only be taken if:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;the conditions demanded correspond to the conditions contained in a collective bar- gaining agreement concluded by an employees’ organisation and an employer’s organisation at central level that are generally applied throughout Sweden to corresponding workers within the sector in question;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;the conditions do not refer to anything other than a clearly defined minimum rate of pay and also to clearly specified minimum conditions that are more favour- able for the worker than those prescribed by the statutory rules referred to in Section 5, of the Posting of Workers Act; and&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;the employer does not show that the posted workers have essentially at least such conditions as referred to in item 2 and which are regulated in such a collective bargaining agreement as referred&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft12"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB312381x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Proposed legislation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;to in item 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;Section 5 c&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft8"&gt;The provisions of Sections 5– 5 b do not prevent the employer from applying terms or conditions that are more favourable for the worker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft8"&gt;Section 5 d&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft31"&gt;Work and employment condi- tions in a collective bargaining agreement entered into between a Swedish employees’ organisation and an employer established in another EEA country and which posts workers to Sweden can, for the duration of the posting, also be claimed by the posted worker even if he or she is not a member of the contracting organisation.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td43"&gt;&lt;P class="p23 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td35"&gt;&lt;P class="p23 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td13"&gt;&lt;P class="p294 ft61"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td46"&gt;&lt;P class="p23 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td47"&gt;&lt;P class="p23 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td48"&gt;&lt;P class="p23 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td43"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td35"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td49"&gt;&lt;P class="p295 ft62"&gt;Section 9&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td46"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td47"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td48"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr23 td25"&gt;&lt;P class="p296 ft47"&gt;The Swedish Work Envi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr23 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft47"&gt;The Swedish Work Envi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p296 ft8"&gt;ronment Authority shall be the&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;ronment Authority shall be the&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;liaison&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;office&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p297 ft8"&gt;and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p296 ft8"&gt;provide&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;liaison&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p298 ft8"&gt;office&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p299 ft8"&gt;and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;provide&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p296 ft8"&gt;information about the work and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;information about the work and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;employment&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;conditions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p296 ft8"&gt;that&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;employment conditions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;that&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p296 ft15"&gt;may become applicable upon a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft15"&gt;may become applicable upon a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;foreign posting in Sweden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;foreign posting in Sweden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p296 ft8"&gt;For information about collec-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;The Swedish Work Environ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;tive bargaining agreements&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p296 ft8"&gt;that&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;ment&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;Authority&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p300 ft8"&gt;shall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;provide&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p296 ft15"&gt;may be applicable, the Swedish&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;employers and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;workers&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;with&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td56"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;Work Environment&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p296 ft8"&gt;Authority&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;information about the conditions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p296 ft8"&gt;shall refer to the parties of the&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;that may become applicable under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p23 ft15"&gt;collective&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p301 ft8"&gt;bargaining&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p296 ft10"&gt;agreement&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;a collective bargaining agreement&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;involved.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;upon a posting to Sweden and, in&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p296 ft8"&gt;The Swedish Work Envi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;the case of a posting from another&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td43"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;ronment&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td57"&gt;&lt;P class="p28 ft8"&gt;Authority&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;shall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p296 ft10"&gt;also&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;EEA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td46"&gt;&lt;P class="p302 ft10"&gt;country,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td55"&gt;&lt;P class="p303 ft8"&gt;about&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td5"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;the&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p304 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Most recent wording 2001:65.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft12"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB312382x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft13"&gt;SOU 2008:123 Proposed legislation&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;collaborate with the corre-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td58"&gt;&lt;P class="p23 ft15"&gt;conditions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p301 ft8"&gt;that&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;P class="p300 ft8"&gt;a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td60"&gt;&lt;P class="p305 ft8"&gt;trade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;union,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;sponding liaison offices in other&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;according&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p30 ft8"&gt;to&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;collective&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;States within the EEA and in&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;bargaining&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p305 ft8"&gt;agreement,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;may&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;Switzerland.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td63"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;demand with&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td64"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;the&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;support&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td65"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;of&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;industrial&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p28 ft8"&gt;action&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td66"&gt;&lt;P class="p38 ft10"&gt;according&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;to&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td63"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;Section 5 b.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;The Swedish Work Envi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;ronment&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;Authority&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p28 ft8"&gt;shall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;P class="p24 ft10"&gt;also&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;collaborate with the corre-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr8 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft15"&gt;sponding liaison offices in other&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p306 ft8"&gt;States within the EEA and in&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft8"&gt;Switzerland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft8"&gt;Section 9 a&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft31"&gt;Conditions according to a collective bargaining agreement which an employees’ organisation may, with the support of indus- trial action according to Section 5 b, ultimately force through in relation to an employer estab- lished in another EEA country shall be submitted by the employ- ees’ organisation to the Swedish Work Environment Authority.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft19"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft8"&gt;This Act enters into force on 1 April 2010. If a posting is ongoing upon entry into force, Section 5 d shall be applied for the duration of the posting thereafter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft12"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB312383x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Proposed legislation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Proposed amendment to the Employment (Co- Determination in the Workplace) Act (1976:580)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft8"&gt;It is hereby prescribed as regards the Employment &lt;NOBR&gt;(Co-Deter-&lt;/NOBR&gt; mination in the Workplace) Act (1976:580)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft8"&gt;first that Sections 25 a and 42 shall be worded as follows,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft8"&gt;second that a new Section 41 c shall be introduced into the Act, worded as follows.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td69"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;Current wording&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td70"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td71"&gt;&lt;P class="p301 ft8"&gt;Proposed wording&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td58"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td72"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td70"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td55"&gt;&lt;P class="p316 ft63"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td73"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td58"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td72"&gt;&lt;P class="p23 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td49"&gt;&lt;P class="p23 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td74"&gt;&lt;P class="p317 ft62"&gt;Section 25 a&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td73"&gt;&lt;P class="p23 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td58"&gt;&lt;P class="p23 ft64"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td72"&gt;&lt;P class="p318 ft47"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td49"&gt;&lt;P class="p23 ft47"&gt;collective&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td70"&gt;&lt;P class="p23 ft47"&gt;bargaining&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td55"&gt;&lt;P class="p319 ft47"&gt;A&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td73"&gt;&lt;P class="p23 ft47"&gt;collective&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td58"&gt;&lt;P class="p23 ft10"&gt;bargaining&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;agreement that is invalid under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p301 ft8"&gt;agreement that is invalid under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p23 ft15"&gt;foreign law as a consequence of&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p301 ft10"&gt;foreign law as a consequence of&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;it having been entered into fol-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p301 ft8"&gt;it having been entered into fol-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;lowing industrial action is, not-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p301 ft8"&gt;lowing industrial action is, not-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;withstanding this, valid in Swe-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p301 ft8"&gt;withstanding this, valid in Swe-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;den if the industrial action was&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p301 ft8"&gt;den if the industrial action was&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;in compliance with this Act.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td75"&gt;&lt;P class="p301 ft8"&gt;in compliance with this Act or&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td72"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td49"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p301 ft8"&gt;the Posting of Workers Act&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td72"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td49"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td70"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td71"&gt;&lt;P class="p301 ft8"&gt;(1999:678).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td58"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft8"&gt;Section 41 c&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft31"&gt;Section 5 b of the Posting of Workers Act (1999:678) contains special provisions on the permis- sibility of industrial action against employers from another EEA country with the aim of governing through a collective bargaining agreement the condi- tions for posted workers. Indus- trial action taken in contraven- tion of these provisions is deemed&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Most recent wording 1991:681.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft12"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB312384x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;The provisions contained in the first and second sentences of the first paragraph shall only apply where an organisation resorts to industrial action as a consequence of a working con- dition to which this Act is directly applicable. However, this does not apply when indus- trial action is unlawful according to Section 41 c.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td41"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td42"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Proposed legislation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p321 ft8"&gt;to be unlawful.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft8"&gt;Section 42&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft8"&gt;An employers’ organisation or an employees’ organisation may not organise or in any other manner induce unlawful industrial action. Nor may such an organisation, through support or other- wise, participate in unlawful industrial action. An organisation that is bound by a collective bargaining agreement shall also be obliged, if unlawful industrial action if imminent or is being taken by a member, to attempt to prevent such action or to endeavour to achieve a cessation of such action.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Where any person has taken unlawful industrial action, no other person may participate in such action.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft8"&gt;The provisions contained in the first and second sentences of the first paragraph shall only apply where an organisation resorts to industrial action as a consequence of a working con- dition to which this Act is directly applicable.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft19"&gt;U&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft8"&gt;This Act enters into force on 1 April 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Most recent wording 1991:681.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft12"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;P class="p4 ft17"&gt;1 Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Kommittédirektiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Enligt kommittédirektiven har vårt uppdrag varit att lämna förslag till sådana förändringar i svensk lagstiftning som behöver vidtas till följd av Lavaldomen. En uppgift har varit att ta ställning till om den s.k. lex Britannia i medbestämmandelagen bör ändras, avskaffas eller ersättas av annan reglering. Utgångspunkten ska enligt direk- tiven vara att komma bort från den diskrimineringssituation som &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; identifierat och se till att Sveriges åtaganden enligt utstationeringsdirektivet uppfylls. Rätten att med hjälp av stridsåt- gärder upprätthålla villkoren på den svenska arbetsmarknaden bör samtidigt så långt möjligt bibehållas. En särskild fråga i detta sam- manhang har varit om nuvarande regler kan och bör tillämpas i situationer som faller utanför de åligganden som följer av Sveriges &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap.&lt;/NOBR&gt; Ett exempel på detta skulle kunna vara en strids- åtgärd som vidtas i Sverige mot ett fartyg som är registrerat i ett land utanför &lt;NOBR&gt;EES-området&lt;/NOBR&gt; i syfte att få till stånd ett s.k. &lt;NOBR&gt;ITF-avtal.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Den andra stora frågan har varit att bedöma om några ändringar av utstationeringslagen behöver göras med anledning av Lavaldo- men. Särskilt har vi haft i uppgift att undersöka om, och i så fall på vilket sätt, det är möjligt att i utstationeringslagen hänvisa till vill- kor i kollektivavtal när det gäller de områden som omfattas av utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Vidare har vi i kommittédirektiven uppmanats att undersöka huruvida ”ordre public” enligt artikel 3.10 i utstationeringsdirekti- vet kan och bör utnyttjas i högre grad än i dag för att möjliggöra en tillämpning av anställningsvillkor utanför den s.k. hårda kärnan i direktivet. Vi har även fått i uppdrag att se över utstationerings- lagen mot bakgrund av att lagen i dag synes hänvisa till vidare mate- riella områden i svensk lagstiftning än vad som täcks av den s.k. hårda kärnan i utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft12"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;I kommittédirektiven förutsattes att arbetsmarknadens parter hade för avsikt att vidta åtgärder för att säkerställa att kollektivav- tal, som ska tillämpas i förhållande till arbetsgivare från andra EES- länder, överensstämmer med de kriterier om förutsebarhet och transparens som &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har fastställt i Lavaldomen. Efter- som vårt uppdrag har varit nära förbundet med detta arbete har det även ingått i uppdraget att tillsammans med parterna och Arbets- miljöverket diskutera och eventuellt föreslå förbättringar i fråga om Arbetsmiljöverkets funktion som förbindelsekontor enligt utsta- tioneringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Utgångspunkten för våra överväganden och förslag enligt kommittédirektiven har varit att den svenska arbetsmarknadsmo- dellen i så stor utsträckning som möjligt ska kunna tillämpas i för- hållande till arbetstagare som utstationerats till Sverige från ett annat land. Målet har varit att vidmakthålla den grundläggande principen på den svenska arbetsmarknaden att huvudansvaret för reglering av löne- och anställningsvillkor har överlåtits på arbets- marknadens parter. Samtidigt ska &lt;NOBR&gt;EG-rätten,&lt;/NOBR&gt; främst &lt;NOBR&gt;EG-fördragets&lt;/NOBR&gt; regler om fri rörlighet för tjänster och förbud mot diskriminering på grund av nationalitet samt utstationeringsdirektivet, såsom dessa regler har preciserats av &lt;NOBR&gt;EG-domstolen,&lt;/NOBR&gt; fullt ut respekteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;För den närmare utformningen av uppdraget hänvisas till kom- mittédirektiven som finns fogade till betänkandet som bilaga 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Arbetets bedrivande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;För att kollektivavtalsreglering och lagreglering ska fungera väl till- sammans har det angetts i kommittédirektiven att utredningens arbete ska ske i nära diskussion och samarbete med arbetsmarkna- dens parter. För att tillgodose detta har en referensgrupp bestående av företrädare för svenska arbetsgivar- och arbetstagarorganisatio- ner varit knuten till utredningen. Sammanträden med referens- gruppen har hållits vid sju tillfällen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Vidare har sammanträden med utredningens experter hållits vid sju tillfällen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Samråd har skett med sekretariatet i &lt;NOBR&gt;ILO-kommittén&lt;/NOBR&gt; beträf- fande frågor som har beröring med &lt;NOBR&gt;ILO-konventioner&lt;/NOBR&gt; samt med Arbetsmiljöverket beträffande verkets roll som förbindelsekontor enligt utstationeringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft7"&gt;Därutöver har utredaren och utredningssekreterarna gjort resor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft12"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td76"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td77"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft7"&gt;Vi har vid två tillfällen besökt Bryssel för överläggning med tjänstemän vid kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;Vidare har vi besökt Danmark och träffat tjänstemän från sek- retariatet för &lt;NOBR&gt;Laval-kommissionen&lt;/NOBR&gt; vid Beskaeftigelseministeriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft7"&gt;Vid besök i Norge har vi träffat tjänstemän vid sekretariatet för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft7"&gt;Tarifnemda på Arbeidsmiljø- og inkluderingsdepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;I Finland har vi besökt Arbetsdomstolen, Nämnden för allmän- giltigförklaring av kollektivavtal, Riksförlikningsmannen och Arbets- och näringsministeriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Slutligen har vi besökt Berlin där vi träffade tjänstemän vid Svenska ambassaden, Bundesministerium für Arbeit und Soziales och Bürgermeisters Senatsverwaltung für Wirtschaft, Technologie und Frauen. I Berlin träffade vi även företrädare för Deutsches Gewerk- schaftsbundes, DGB och ver.di – Vereinte Dienstleistungsgewerk- schaft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Utredningens kontakter med rättsvetenskapsmän&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;För att få ett bredare underlag för de komplicerade juridiska bedömningar som har legat i uppdraget har utredningen tagit kon- takt med sju professorer i juridik vid universitet i Sverige. Det har varit fråga om professorer med inriktning på arbetsrätt och/eller &lt;NOBR&gt;EG-rätt.&lt;/NOBR&gt; Vi har även träffat professorer inom dessa ämnesområden i andra nordiska länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Några av de svenska professorerna har utredaren och sekrete- rarna träffat vid två eller tre tillfällen och andra bara någon enstaka gång. Sammanträffandena påbörjades före sommaren 2008. I augusti månad utarbetade sekretariatet ett frågeformulär till profes- sorerna. Frågorna ställdes vid möten under hösten. Eftersom sam- manträffandena kom att ske parallellt med att utredningen utarbe- tade förslag uppkom kontinuerligt nya frågor medan andra frågor blev inaktuella och inte kom att ägnas tid. Det har, av detta skäl och av tidsskäl, inte varit möjligt att göra någon rättvisande sam- manställning av de bedömningar som professorerna har gjort. Kontakterna får ses så att utredningen fick möjlighet till avstäm- ningar så att författningsförslaget i dess huvuddrag skulle vara genomförbart och inte komma att stå i strid med &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; eller med internationella konventioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft12"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;De professorer i Sverige som vi har samrått med är Ulf Bernitz, Örjan Edström, Ronnie Eklund, Kent Källström, Jonas Malmberg, Birgitta Nyström och Tore Sigeman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;I Danmark har vi samrått med professorerna Jens Kristiansen och Ruth Nielsen och i Finland med professor Niklas Bruun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;I samband med vår resa till Finland har vi samtalat med f.d. ambassadören vid Utrikesdepartementets rättssekretariat, Anders Kruse, som var den svenska regeringens ombud i Lavalmålet vid &lt;NOBR&gt;EG-domstolen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Jur. dr Kerstin Ahlberg vid Stockholms universitet har bistått i arbetet med kap. 8 Lönesystemet i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt; samt med avsnitt 9.3 Regler om utstationering i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Under utredningstiden har vi deltagit i konferenser och semina- rier angående Lavaldomen, bl.a. The impact of the &lt;NOBR&gt;Case-Law&lt;/NOBR&gt; of the European Court of Justice upon the Labour Law of the Member States som anordnades av Bundesministerium für Arbeit und Soziales i Berlin den 2 juni 2008 och Forum on Workers’ Rights and Economic Freedoms som anordnades av kommissionen i Bryssel den 9 okto- ber 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft12"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;P class="p4 ft6"&gt;2 Målet i Arbetsdomstolen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft7"&gt;Lavalutredningen har sitt ursprung i fackliga stridsåtgärder som vidtogs i Vaxholm 2004 i samband med en utstationering av bygg- nadsarbetare från Lettland till Sverige. Stridsåtgärderna ledde till ett mål i Arbetsdomstolen mellan det lettiska företaget Laval un Part- neri Ltd (Laval) och några svenska fackliga organisationer. Den 22 december 2004 fattade Arbetsdomstolen ett interimistiskt beslut angående lovligheten av stridsåtgärderna och den 29 april 2005 beslutade Arbetsdomstolen att inhämta ett förhandsavgörande i målet från &lt;NOBR&gt;EG-domstolen.&lt;/NOBR&gt; Frågorna till &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; ställdes i en skrivelse den 15 september 2005 och besvarades den 18 december 2007 genom den s.k. Lavaldomen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Närmare om målet i Arbetsdomstolen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft7"&gt;Laval väckte den 7 december 2004 talan vid Arbetsdomstolen mot Byggnads, Byggettan och Elektrikerförbundet. Laval yrkade bl.a. att Arbetsdomstolen genom interimistiskt beslut skulle förklara att de stridsåtgärder som Byggnads, Byggettan och Elektrikerna hade vidtagit mot Laval var olovliga och skulle hävas. Arbetstagarpar- terna bestred Lavals yrkande om interimistiskt förordnande. I beslut den 22 december 2004 avslog Arbetsdomstolen bolagets yrkande om interimistiskt förordnande (beslut nr 111/2004).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Den 11 mars 2005 höll Arbetsdomstolen huvudförhandling i målet. Vid huvudförhandlingen yrkade Laval att Arbetsdomstolen skulle förklara att stridsåtgärderna var olovliga och skulle hävas och att domstolen skulle förplikta Byggnads, Byggettan och Elektri- kerna att betala allmänt skadestånd till Laval. Vidare yrkade Laval att Arbetsdomstolen, enligt artikel 234 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget,&lt;/NOBR&gt; skulle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft12"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Målet i Arbetsdomstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;begära förhandsavgörande från &lt;NOBR&gt;EG-domstolen.&lt;/NOBR&gt; Byggnads, Bygg- ettan och Elektrikerna bestred yrkandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;I beslut den 29 april 2005 (beslut nr 49/05) prövade Arbetsdom- stolen Lavals begäran om förhandsavgörande från &lt;NOBR&gt;EG-domstolen.&lt;/NOBR&gt; Arbetsdomstolen kom till slutsatsen att svaren på de &lt;NOBR&gt;EG-rättsliga&lt;/NOBR&gt; frågeställningar som aktualiseras vid ställningstagande till om stridsåtgärderna var förenliga med artikel 12 och artikel 49 i EG- fördraget och med utstationeringsdirektivet inte kunde anses så klara att Arbetsdomstolen kunde avgöra målet utan att först begära ett förhandsavgörande från &lt;NOBR&gt;EG-domstolen.&lt;/NOBR&gt; Arbetsdomstolen skulle därför inhämta ett sådant avgörande. Parterna skulle beredas tillfälle att yttra sig över de frågor som skulle ställas till &lt;NOBR&gt;EG-dom-&lt;/NOBR&gt; stolen och därefter skulle målet förklaras vilande i avvaktan på EG- domstolens avgörande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;De bakomliggande omständigheterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;Såväl Arbetsdomstolens beslut om förhandsavgörande som Laval- domen innehåller redogörelser för de omständigheter som låg bakom tvisten i målet. Eftersom Arbetsdomstolens redogörelse skiljer sig något från redogörelsen i Lavalmålet har vi valt att återge vad som anförts av båda domstolarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Arbetsdomstolens redogörelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;I Arbetsdomstolens begäran om förhandsavgörande och i Arbets- domstolens skrivelse med frågor till &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har omständig- heterna i målet angivits i huvudsak enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Laval är ett lettiskt bolag med säte i Riga, Lettland. Laval hyrde ut arbetskraft från Lettland till företag som drev verksamhet i Sve- rige. Vid tiden för Arbetsdomstolens begäran om förhandsavgö- rande hyrde Laval ut arbetskraft i samband med entreprenader som bedrevs av det Laval närstående bolaget L&amp;P Baltic Bygg AB (Bal- tic) i bl.a. Danderyds kommun. Baltic bedrev vidare t.o.m. februari månad 2005 en entreprenad avseende Söderfjärdsskolan i Vaxholms stad till vilken Laval hyrde ut arbetskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Laval var inte bundet av kollektivavtal i förhållande till Bygg- nads, Byggettan eller Elektrikerna och ingen av dessa organisatio- ner hade någon medlem som var anställd av Laval. Däremot var&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft12"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td78"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td79"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Målet i Arbetsdomstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;Laval bundet av två kollektivavtal med det lettiska byggnadsarbe- tarförbundet som tecknats den 14 september 2004 respektive den 20 oktober 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Under juni månad 2004 etablerades kontakt mellan företrädare för Laval och Baltic och en ombudsman hos Byggettan. Diskussio- ner fördes angående tecknande av ett kollektivavtal mellan Laval och Byggnads avseende byggnadsarbetena vid Söderfjärdsskolan i Vaxholm. Efter de inledande kontakterna hölls det fram till slutet av september 2004 ett antal förhandlingar mellan Laval och Bygg- ettan. En ”slutförhandling” ägde rum den 15 september 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Av protokollet från den nyss nämnda förhandlingen framgår i huvudsak följande. Byggettan framställde krav på att Laval skulle sluta kollektivavtal avseende byggnadsarbetena vid skolan. Bygg- nads förklarade att kollektivavtalet byggde på den förutsättningen att parterna skulle försöka enas om att arbetet skulle utföras mot ackord. Om parterna inte kunde enas om en ackordsöverenskom- melse ansåg Byggnads att parterna skulle tillämpa en stupstocks- regel från Byggnadsavtalet som fanns med i kollektivavtalet. Stup- stocksregeln hade den innebörden att det skulle utgå ersättning med 109 kr per timme. Om parterna var överens om att arbetet på arbetsplatsen inte kunde ske på ackordsmässiga grunder ansåg Byggnads att det skulle träffas en överenskommelse om tidlön. Byggnads upplyste om att den genomsnittliga förtjänsten vid tidlön för yrkesarbetare vid trä- och betongarbete på Byggettans avtals- område var 145 kr per timme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft7"&gt;Lavals ombud uppgav, enligt protokollet, att Laval var berett att förhandla om ingående av ett kollektivavtal med timlön men att bolaget med hänsyn till egna avtal och fördyrande omkostnader för sin verksamhet i Sverige inte hade råd att sluta ett svenskt kollek- tivavtal med en timlön på 145 kr per timme. Om Laval skulle tvingas att betala 145 kr per timme till sina byggnadsarbetare skulle Lavals kostnader för verksamheten vida överstiga svenska konkur- renters kostnadsnivå. Laval var dessutom redan bundet av kollek- tivavtal med det lettiska byggnadsarbetareförbundet. Byggettans ombudsman uppgav att svenska kollektivavtal skulle tillämpas i Sverige och tillade att han inte kunde se att Laval skulle ha några förpliktelser gentemot de anställda för avtal med det lettiska bygg- nadsarbetareförbundet. Han förklarade vidare att timlönen 109 kr utgjorde ”stupstock” vid ackordsarbete enligt Byggnadsavtalet men att Byggnads inte var berett att sluta avtal med den timlönen. För att teckna kollektivavtal yrkade förbundet att Laval skulle förbinda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft12"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Målet i Arbetsdomstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;sig att betala 145 kr per timme till de yrkesarbetare som utförde arbete inom Byggettans avtalsområde. Om ett sådant kollektivavtal inte tecknades var Byggnads berett att omedelbart vidta fackliga stridsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Något kollektivavtal tecknades inte mellan parterna. De kom i stället överens om att Laval skulle svara på Byggnads krav efter den 28 september 2004. Därefter avslutades förhandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;I en skrivelse den 19 oktober 2004 varslade Byggettan Laval om stridsåtgärder, bl.a. blockad mot allt bygg- och anläggningsarbete på Lavals arbetsplatser. I skrivelser den 22 oktober 2004 samt den 25 oktober 2004 från Laval till Byggettan hävdade Laval bl.a. att stridsåtgärderna var otillåtna och att interimistisk fredsplikt rådde, bl.a. på grund av att den varslade blockaden grundades på avtalskrav som innebar en otillåten begränsning i rätten att tillhandahålla tjänster enligt artikel 49 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Stridsåtgärderna trädde i kraft den 2 november 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;I en skrivelse den 23 november 2004 varslade Elektrikerna Elektriska Installatörsorganisationen EIO om sympatiåtgärder. Dessa åtgärder trädde i kraft den 3 december 2004. När de fackliga stridsåtgärderna pågått en tid avbröt Laval arbetena på entreprena- den och Baltic försattes i konkurs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; redogörelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;I Lavaldomen (punkt &lt;NOBR&gt;32–38)&lt;/NOBR&gt; redovisas omständigheterna i Arbets- domstolens mål enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Enligt handlingarna i målet uppgav Laval under förfarandet vid Arbetsdomstolen att bolaget till sina arbetstagare betalade en månadslön på 13 600 SEK (ungefär 1 500 euro) samt att dessa erhöll vissa naturaförmåner avseende kost, logi och resor till ett värde av 6 000 SEK (ungefär 660 euro) per månad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Om Laval hade anslutit sig till Byggnadsavtalet skulle bolaget i princip ha varit bundet av samtliga regler i detta, inklusive dem som rör vissa tidigare i domen uppräknade betalningsförpliktelser i för- hållande till Byggettan och FORA. Laval uppmanades att teckna försäkringar hos FORA genom en försäkringsanmälan som skicka- des till Laval i december 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Efter att de ovannämnda avtalsförhandlingarna hade brutit samman begärde Byggettan att Byggnads skulle vidta de stridsåt- gärder mot Laval som hade omtalats vid förhandlingssammanträdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft12"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td78"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td79"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Målet i Arbetsdomstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;den 15 september 2004. Ett varsel om stridsåtgärder lämnades i oktober 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;Den 2 november 2004 trädde en blockad av byggarbetsplatsen i Vaxholm i kraft. Blockaden innebar bland annat att varuleveranser till arbetsplatsen hindrades, att strejkvaktskedjor upprättades och att de lettiska arbetstagarna och olika fordon nekades tillträde till arbetsplatsen. Laval kontaktade polisen för hjälp men fick då till svar att polisen inte hade rätt att ingripa i blockaden och inte hade rätt att avlägsna fysiska hinder för infart till arbetsplatsen, eftersom stridsåtgärden var lovlig enligt svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;I slutet av november 2004 kontaktade Laval Arbetsmiljöverket för att få vetskap om vilka arbets- och anställningsvillkor Laval var skyldigt att tillämpa i Sverige och huruvida det fanns någon mini- milön eller andra förmåner eller avgifter som Laval var skyldigt att betala. Arbetsmiljöverkets chefsjurist svarade Laval i ett brev den 2 december 2004 att bolaget var skyldigt att tillämpa de bestämmel- ser som utstationeringslagen hänvisar till, att det ankom på arbets- marknadens parter att överenskomma om lönefrågor, att i kollek- tivavtal fastställda minimikrav även gällde utstationerade utländska arbetstagare och att en utländsk arbetsgivare som krävs på dubbla avgifter kan få saken prövad i domstol. För information om vilka avtalsvillkor som gällde hänvisade Arbetsmiljöverket till arbets- marknadens parter i branschen i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;Vid ett medlingssammanträde den 1 december 2004 och vid sammanträde inför Arbetsdomstolen den 20 december 2004 erbjöds Laval av Byggettan att ansluta sig till Byggnadsavtalet innan lönefrågorna behandlades. Om Laval hade antagit erbjudandet, skulle stridsåtgärderna omedelbart ha avbrutits och fredsplikt ha inträtt, vilket skulle ha gett parterna möjlighet att inleda löneför- handlingar. Laval accepterade emellertid inte att ansluta sig till detta avtal då bolaget inte kunde få vetskap om vilka skyldigheter detta skulle medföra för bolaget i lönehänseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;De fackliga stridsåtgärderna mot Laval intensifierades i decem- ber 2004. Elektrikerna vidtog sympatiåtgärder som trädde i kraft den 3 december 2004. Sympatiåtgärderna innebar att alla svenska företag som var medlemmar i arbetsgivarorganisationen Elektriska installatörsorganisationen förhindrades att tillhandahålla Laval tjänster. Vid julhelgen 2004 reste de utstationerade arbetstagarna hem till Lettland och de återkom därefter inte till byggarbetsplat- sen i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft12"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Målet i Arbetsdomstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;I januari 2005 varslade andra fackförbund om sympatiåtgärder i form av blockad av samtliga byggarbetsplatser i Sverige där Laval bedrev verksamhet. Laval kunde därmed inte längre bedriva någon verksamhet i Sverige. I februari 2005 krävde Vaxholms stad att kontraktet med Baltic skulle hävas och den 24 mars 2005 försattes det bolaget i konkurs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Arbetsdomstolens frågor till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft7"&gt;I begäran om förhandsavgörande av den 15 september 2005 ställde Arbetsdomstolen följande tolkningsfrågor till &lt;NOBR&gt;EG-domstolen:&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Är det förenligt med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-fördragets&lt;/NOBR&gt; regler om fri rörlighet för tjänster och förbud mot diskriminering på grund av nationalitet samt utstationeringsdirektivet att fackliga organisationer genom fackliga stridsåtgärder i form av blockad försöker förmå ett gästande tjänsteföretag att teckna kollektivavtal i värdlandet avseende arbets- och anställningsvillkor av det slag som redovi- sats i Arbetsdomstolens ovan nämnda beslut (dvs. beslutet om förhandsavgörande av den 29 april 2005), om läget i värdlandet är sådant att den lagstiftning som har till syfte att genomföra utstationeringsdirektivet saknar uttryckliga bestämmelser om tillämpning av arbets- och anställningsvillkor i kollektivavtal?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Enligt den svenska medbestämmandelagen gäller ett förbud mot fackliga stridsåtgärder i syfte att undantränga ett mellan andra parter träffat kollektivavtal. Detta förbud gäller dock enligt en särskild bestämmelse, som är en del av den s.k. lex Britannia, endast när en organisation vidtar åtgärder med anledning av arbetsförhållanden som medbestämmandelagen är direkt till- lämplig på, vilket i praktiken innebär att förbudet inte gäller vid stridsåtgärder mot utländska företag som är tillfälligt verk- samma här i landet och har med sig egen arbetskraft. Utgör EG- fördragets regler om fri rörlighet för tjänster och förbud mot diskriminering på grund av nationalitet samt utstationerings- direktivet hinder mot en tillämpning av den sist nämnda regeln – som tillsammans med övriga delar av lex Britannia i praktiken också innebär att svenska kollektivavtal blir giltiga och får före- träde framför redan träffade utländska kollektivavtal – på strids- åtgärder i form av blockad som vidtas av svenska fackliga orga- nisationer mot ett gästande tjänsteföretag?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft12"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td78"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td79"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Målet i Arbetsdomstolen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p187 ft7"&gt;Med hänsyn till den betydelse utgången i målet kunde komma att få för den svenska arbetsmarknaden begärde Arbetsdomstolen i sin skrivelse till &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; att målet skulle handläggas skyndsamt. &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; ordförande beslutade den 15 november 2005 att avslå denna begäran i enlighet med artikel 104a första stycket rätte- gångsreglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft7"&gt;Efter det att Arbetsdomstolen den 18 december 2007 fått svar på tolkningsfrågorna genom Lavaldomen har Arbetsdomstolen återupptagit sin handläggning av målet men det har ännu inte avgjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft12"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;P class="p4 ft17"&gt;3 &lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Enligt våra direktiv ska vi lämna förslag till sådana förändringar i svensk lagstiftning som behöver vidtas till följd av &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; förhandsavgörande i Lavalmålet. I detta kapitel ska vi redogöra för de regler inom &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; som låg till grund för &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgörande eller som i övrigt är av betydelse för vår bedömning av vilka förändringar som måste göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Lavalmålet rör s.k. utstationering av arbetstagare från andra medlemsstater till Sverige. En för oss central fråga är vilka regler som en &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstat&lt;/NOBR&gt; kan ålägga företag från andra medlems- stater som utstationerar arbetstagare till förstnämnda medlemsstat att följa. Gränserna för denna möjlighet följer dels av reglerna i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, främst artikel 49, dels av Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetsta- gare i samband med tillhandahållande av tjänster (nedan kallat utstationeringsdirektivet). Vi behandlar först fördragets bestäm- melser och därefter utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;EG-fördragets&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; regler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft7"&gt;Genom fördraget om Europeiska unionen upprättades en europe- isk union. Unionen brukar beskrivas som att den består av tre pelare. Den första pelaren avser den europeiska gemenskapen, den andra pelaren en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik och den tredje pelaren polissamarbete och straffrättsligt samarbete. Frå- gorna inom den första pelaren regleras i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (nedan kallat fördraget).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft12"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Enligt artikel 2 i fördraget ska gemenskapen ha till uppgift att upprätta en gemensam marknad och genom en gemensam politik främja bl.a. en harmonisk, väl avvägd och hållbar utveckling av näringslivet och en hög nivå i fråga om sysselsättning och socialt skydd. Gemenskapen har således såväl en ekonomisk som en social dimension. I fördraget finns ett särskilt kapitel, innefattande artik- larna &lt;NOBR&gt;136–145,&lt;/NOBR&gt; där den sociala dimensionen behandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Av artikel 3 i fördraget framgår att gemenskapen ska innefatta en inre marknad som kännetecknas av att hindren för fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital avskaffas mellan medlems- staterna. I avdelning III i fördraget finns bestämmelser om den närmare innebörden av fri rörlighet för personer, tjänster och kapital. EU:s inre marknad med principerna om fri rörlighet har således fått en central ställning i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Förverkligandet av den inre marknaden har utifrån &lt;NOBR&gt;EG-fördragets&lt;/NOBR&gt; bestämmelser utvecklats genom både omfattande lagstiftning och i &lt;NOBR&gt;EG-domsto-&lt;/NOBR&gt; lens praxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Den fria rörligheten för personer och tjänster samt etablerings- friheten lyder i stor utsträckning under samma principer. Det är emellertid ändå viktigt att avgöra vilken frihet som är i fråga i en viss situation. Med etablering avses att en ekonomisk verksamhet utövas genom en fast inrättning i en medlemsstat under obestämd tid. Om en näringsidkare som är etablerad i ett land bedriver verk- samhet i ett annat land under en begränsad tid är det emellertid fördragets regler om fri rörlighet för tjänster som blir tillämpliga. Fördragets regler om fri rörlighet för arbetstagare blir tillämpliga när en person beger sig från en medlemsstat till en annan för att ta anställning där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;Det fall som vi ställs inför är att ett företag som är etablerat i en medlemsstat sänder anställda till en annan medlemsstat i samband med att företaget tillhandahåller sina tjänster där. Eftersom när- ingsidkaren inte etablerar sig för en obestämd tid i värdstaten och eftersom arbetstagaren inte blir eller önskar bli anställd i värdsta- ten, är det fördragets bestämmelser om frihet att tillhandahålla tjänster som blir tillämpliga. Dessa bestämmelser finns i artiklarna &lt;NOBR&gt;49–55.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft12"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p357 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Frihet att tillhandahålla tjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft7"&gt;I artikel 49.1 i fördraget föreskrivs följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft67"&gt;Inom ramen för nedanstående bestämmelser ska inskränkningar i fri- heten att tillhandahålla tjänster inom gemenskapen förbjudas beträf- fande medborgare i medlemsstater som har etablerat sig i en annan stat inom gemenskapen än mottagaren av tjänsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft7"&gt;I artikel 50 förklaras vad som avses med tjänster. Dessutom före- skrivs i artikelns tredje stycke ett förbud mot diskriminering på grund av nationalitet och hemvist. Detta stycke har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft67"&gt;Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i kapitlet om etableringsrätt får den som tillhandahåller en tjänst tillfälligt utöva sin verksamhet i det land där tjänsten tillhandahålls på samma villkor som landet uppställer för sina egna medborgare.&lt;SPAN class="ft19"&gt;T&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft7"&gt;Även artikel 54 innehåller ett diskrimineringsförbud. Där före- skrivs att så länge inskränkningarna i friheten att tillhandahålla tjänster inte har avvecklats, ska dessa tillämpas utan åtskillnad i fråga om nationalitet eller hemvist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;I artikel 49 förbjuds alltså inskränkningar i friheten att tillhan- dahålla tjänster. Förbudet gäller såväl hinder som uppställs i den medlemsstat där tjänsteutövaren är etablerad som hinder som uppställs i den stat där den som tar emot tjänsterna finns. Förbudet gäller oavsett om tjänsteutövaren beger sig till värdstaten för att tillhandahålla sina tjänster där eller om han gör det från sin hemstat. Förbudet kan även gälla inskränkningar av möjligheterna för mottagarna av tjänsterna att bege sig till tjänsteutövarens hemstat för att ta emot tjänsterna där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;Bestämmelserna om frihet att tillhandahålla tjänster innefattar alltså ett förbud mot diskriminerande hinder. Såväl öppen som dold eller indirekt diskriminering är förbjuden. Med dold eller indirekt diskriminering avses särbehandling på andra grunder än nationalitet men som i praktiken leder till samma resultat som sådan särbe- handling, exempelvis språkkrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Diskriminerande hinder mot friheten att tillhandahålla tjänster kan med stöd av artikel 55 jämförd med artikel 46 i fördraget god- tas om de grundas på hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Det hänsyn som är av störst intresse för oss är det avseende allmän ordning. Detta begrepp motsvaras på engelska av ”public policy” och på franska av ”ordre public”. Begreppet återfinns även i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft12"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB312399x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund SOU 2008:123&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;utstationeringsdirektivet, i artikel 3.10 första strecksatsen, men benämns där ordre public även på svenska. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har behandlat detta begrepp i sin dom i mål &lt;NOBR&gt;C-319/06,&lt;/NOBR&gt; kommissionen mot Luxemburg, som vi redovisar i avsnitt 7.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Förbudet mot inskränkningar i friheten att tillhandahålla tjäns- ter tillämpades länge endast på diskriminerande regleringar. I Säger&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;slog emellertid &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; fast att artikel 49 innebär inte bara att det är nödvändigt att avskaffa all form av diskriminering av tjänsteleverantörer från andra medlemsstater utan även att det är nödvändigt att avskaffa varje inskränkning i friheten att tillhanda- hålla tjänster – även om denna inskränkning är tillämplig på inhemska tjänsteleverantörer och tjänsteleverantörer från andra medlemsstater utan åtskillnad – som innebär att tjänster som till- handahålls av tjänsteleverantörer från andra medlemsstater som där lagligen utför liknande tjänster förbjuds, hindras eller blir mindre attraktiva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;Även &lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; inskränkningar kan vara godtagbara, och utrymmet för detta är större än beträffande diskriminerande hinder. I Gebhard&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;slog &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; fast under vilka förutsätt- ningar som sådana inskränkningar kan godtas (det s.k. Gebhard- testet). I den domen förklarade &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; att nationella åtgär- der som kan hindra eller göra det mindre attraktivt att utöva de grundläggande friheter som garanteras av fördraget måste uppfylla fyra förutsättningar: de ska tillämpas på ett &lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; sätt, de ska motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset, de ska vara ägnade att säkerställa att det mål som eftersträvas med dem uppnås och de ska inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;När det gäller kravet att en inskränkning ska vara motiverad av tvingande hänsyn till allmänintresset har domstolen i flera domar förklarat att skyddet för arbetstagarna kan vara ett intresse som kan motivera inskränkningar. Vi redovisar några av dessa domar nedan i avsnitt 3.2.3. Även förebyggande av social dumpning och illojal konkurrens är sådana intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Beträffande den fjärde förutsättningen – att de inskränkande åtgärderna inte får gå utöver vad som är nödvändigt för att det eftersträvade målet ska uppnås – krävs för att detta ska vara upp- fyllt dels att det intresse som reglerna avser att skydda inte redan är tillgodosett genom regler i hemlandet, dels att samma resultat inte&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td80"&gt;&lt;P class="p23 ft68"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td37"&gt;&lt;P class="p23 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;PT &lt;/SPAN&gt;Domstolens dom den 25 juli 1991 i mål &lt;NOBR&gt;C-76/90,&lt;/NOBR&gt; Säger (REG 1991, s. &lt;NOBR&gt;I-4221).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td80"&gt;&lt;P class="p23 ft19"&gt;TP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td80"&gt;&lt;P class="p23 ft68"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td37"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;PT &lt;/SPAN&gt;Domstolens dom den 30 november 1995 i mål &lt;NOBR&gt;C-55/94,&lt;/NOBR&gt; Gebhard (REG 1995, s. &lt;NOBR&gt;I-4165).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td80"&gt;&lt;P class="p23 ft19"&gt;TP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft12"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123100x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft7"&gt;kan uppnås med mindre ingripande åtgärder. Kravet på att hänsyn måste tas till att det intresse som ska skyddas redan är tillgodosett genom reglerna i hemlandet kallas ofta principen om ömsesidigt erkännande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Fri rörlighet för tjänster och utstationering av arbetstagare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft7"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft7"&gt;Vårt arbete gäller vid vilka förutsättningar som det är möjligt att kräva att utländska företag som utstationerar arbetstagare till Sve- rige följer svenska bestämmelser och kollektivavtal. Frågan regleras numera i vissa avseenden i utstationeringsdirektivet, som vi kom- mer att redogöra för sist i detta kapitel. Detta direktiv innehåller nämligen en förteckning över vilka nationella bestämmelser som en medlemsstat ska och får tillämpa på företag som är etablerade i en annan medlemsstat när dessa i samband med att de tillhandahåller tjänster över gränserna utstationerar arbetstagare inom dess territo- rium. Däremot harmoniseras inte innehållet i dessa nationella bestämmelser, utan medlemsstaterna kan fritt bestämma detta under iakttagande av fördraget och de allmänna gemenskapsrätts- liga principerna, särskilt artikel 49. &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis från tiden före utstationeringsdirektivet är därför högst relevant. Vi ska nu redogöra för några av &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgöranden som är av särskilt intresse för oss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft7"&gt;Seco och Desquenne &amp; Giral&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft7"&gt;Seco och Desquenne &amp; Giral,&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;rörde skyldighet att betala vissa lux- emburgska socialförsäkringsavgifter. Enligt de bestämmelser som gällde i Luxemburg var arbetsgivaren och arbetstagaren skyldiga att betala hälften var av avgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;Två franska företag utförde arbete på järnvägsnätet i Luxemburg och hade med sig anställda som omfattades av det franska socialför- säkringssystemet. Arbetstagarna kunde befrias från att betala sin del av de luxemburgska avgifterna, men arbetsgivarna var tvungna att betala sin del trots att avgifterna inte gav arbetstagarna rätt till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Domstolens dom den 3 februari 1982 i de förenade målen 62/81 och 63/81, Seco och Desquenne &amp; Giral (REG 1982, s. 223).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft12"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123101x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;någon social förmån. De franska företagen var skyldiga att betala motsvarande avgifter för samma arbetstagare och samma anställ- ningsperioder till det franska socialförsäkringssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; uttalade att skyldigheterna för de franska företa- gen att betala sin hälft av de luxemburgska avgifterna innebar en inskränkning i dessa företags frihet att tillhandahålla sina tjänster. Eftersom avgifterna inte medförde någon rätt till socialförmåner för arbetstagarna kunde de inte motiveras av behovet av att skydda dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Den luxemburgska försäkringskassan hade emellertid gjort gäl- lande att kraven var berättigade eftersom de utjämnade de fördelar som utländska företag kunde uppnå genom att inte iaktta regleringar i Luxemburg, bl.a. i fråga om minimilöner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Domstolen förklarade att &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; inte hindrade medlemslän- derna från att utsträcka sin lagstiftning eller sina kollektivavtal avseende minimilöner till att gälla även arbetstagare som bara till- fälligt arbetar inom statens territorium och att det därvid saknar betydelse att arbetsgivaren är etablerad i ett annat land. Enligt domstolen hindrade &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; inte heller att medlemsländerna genomdriver dessa regler med ändamålsenliga medel. Det kunde dock inte anses vara ett ändamålsenligt medel att ålägga alla utländska arbetsgivare att betala socialförsäkringsavgifter eller andra avgifter, särskilt som skyldigheten förelåg oavsett om arbets- givaren följde värdlandets bestämmelser om minimilön eller inte. Det var nämligen inte sannolikt att en sådan generell skyldighet skulle förmå arbetsgivarna att följa bestämmelserna om minimilön eller att den på något annat sätt skulle vara till någon nytta för de berörda arbetstagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft7"&gt;Detta var första gången som domstolen förklarade att en med- lemsstat kan förplikta utländska, utstationerande företag att följa bestämmelser i lag eller kollektivavtal om minimilön. Domstolen har därefter upprepat detta uttalande i ett flertal domar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft7"&gt;Rush Portuguesa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft7"&gt;I sin dom i Rush Portuguesa&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;modifierade emellertid domstolen uttalandet. Målet rörde ett järnvägsbygge i Frankrike. Entreprenö- ren, ett portugisiskt företag, använde sig av egen arbetskraft från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Domstolens dom den 27 mars 1990 i mål &lt;NOBR&gt;C-113/89,&lt;/NOBR&gt; Rush Portuguesa (REG 1990, s. I- 1417).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft12"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123102x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft7"&gt;Portugal. Enligt fransk lagstiftning fick utländsk arbetskraft bara rekryteras via franska immigrationsmyndigheten. Utländska arbetstagare var vidare tvungna att ha arbetstillstånd, och arbetsgi- vare som anställde utlänningar utan tillstånd blev skyldiga att betala en särskild avgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; ansåg att fördragets regler om fri rörlighet för tjänster hindrade medlemsstaterna att förbjuda en entreprenör att tillsammans med sin personal fritt förflytta sig till det land där arbetet skulle utföras. Det var inte heller tillåtet att uppställa några restriktioner såvitt avsåg förflyttning av arbetsstyrkan, såsom krav på rekrytering av arbetstagare i värdlandet eller särskilda arbetstill- stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft7"&gt;Till svar på den franska regeringens oro beträffande låglönekon- kurrens – en fråga som &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; egentligen inte behövde uttala sig om – förklarade domstolen att EG:s regler inte hindrade medlemsstaterna att sträcka ut sin lagstiftning eller sina kollektiv- avtal till att gälla även dem som bara tillfälligt arbetade inom det egna territoriet. Till skillnad från sina tidigare uttalanden var utta- landet alltså inte begränsat till att avse villkor om minimilön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Guiot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft7"&gt;I Guiot&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;, som gällde ett luxemburgskt företag som utförde bygg- nadsarbete i Belgien, uppkom frågan om företaget var skyldigt att, i enlighet med ett allmängiltigförklarat kollektivavtal i Belgien, betala avgifter till ett system för lojalitetsbonus och för ersättning vid ogynnsamma väderförhållanden. Lojalitetsbonusen finansiera- des med en avgift om 9 procent av bruttolönen och ersättningen vid ogynnsamma väderförhållanden med en avgift om 2 procent av denna lön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Enligt luxemburgsk rätt hade arbetstagare inom byggnadssek- torn rätt till kompensationslön om vanligtvis 80 procent av brut- tolönen när arbetet ställdes in på grund av otjänlig väderlek mellan den 16 november och den 1 mars. Byggnadsarbetare som hade varit anställda i ett företag under ett helt år fick vid det årets slut en lojalitetsbonus motsvarande 4 procent av bruttolönen. Arbetsgiva- ren bekostade båda dessa förmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; uttalade att de belgiska kraven innebar en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster men att den i och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Domstolens dom den 28 mars 1996 i mål &lt;NOBR&gt;C-272/94,&lt;/NOBR&gt; Guiot (REG 1996, s. &lt;NOBR&gt;I-1905).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft12"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123103x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;för sig skulle kunna motiveras av allmänintresset att skydda arbetstagare inom byggnadssektorn. Det kunde emellertid inte vara motiverat om arbetstagarna åtnjöt samma, eller till stor del lik- nande, skydd genom de arbetsgivaravgifter som arbetsgivaren redan betalade i den medlemsstat där arbetsgivaren var etablerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; förklarade att den nationella domstolen hade betonat att de aktuella belgiska och luxemburgska avgifterna rent faktiskt täckte samma risker och hade en liknande, eventuellt iden- tisk målsättning. Av detta följde enligt &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; att båda dessa regleringar – även om den luxemburgska regleringen, i syn- nerhet i fråga om bonusens procentuella andel och betalningssätt, skiljde sig från den belgiska – hade till syfte dels att skydda bygg- nadsarbetare från risken att arbetet upphör och i sådant fall inkomstförlust på grund av otjänlig väderlek, dels att belöna deras lojalitet mot den aktuella verksamhetssektorn. Enligt domstolen kunde eventuella tekniska skillnader i förvaltningen av dessa system inte rättfärdiga en sådan inskränkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; svar på begäran om förhandsavgörande blev att artiklarna 49 och 50 i fördraget hindrade en medlemsstat att ålägga ett företag som är etablerat i en annan medlemsstat och som tillfäl- ligt utför arbete i den första medlemsstaten att betala avgifter för de arbetstagare som har utfört arbetet, när företaget för samma perioder och för samma arbetstagare redan betalat liknande arbets- givaravgifter i den stat där det är etablerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;Arblade m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; förklarade alltså redan i Seco och Desquenne &amp; Giral att medlemsstaterna kan utsträcka villkor i lag eller kollektiv- avtal om minimilön att gälla även utländska, utstationerande före- tag. I Arblade m.fl.&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;fick domstolen tillfälle att uttala sig om minimilönebegreppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;Målet avsåg två franska företag som utförde byggnadsarbeten i Belgien med hjälp av byggnadsarbetare som var anställda i företa- gen i Frankrike men som utstationerades till Belgien för viss tid. Enligt belgisk lagstiftning var företagen skyldiga att dels betala arbetstagarna minimilön enligt ett allmängiltigförklarat kollektiv- avtal, dels betala avgifter till system för lojalitetsbonus och för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Domstolens dom den 23 november 1999 i de förenade målen &lt;NOBR&gt;C-369/96&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;C-376/96,&lt;/NOBR&gt; Arblade m.fl. (REG 1999, s. &lt;NOBR&gt;I-8453).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft12"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft7"&gt;ersättning vid ogynnsamma väderförhållanden. Kollektivavtalet var samma som behandlades i Guiot men beskrivs lite olika i de två målen. Lojalitetsbonusen motsvarade 9 procent av bruttolönen och betalades ut en gång om året som belöning för att arbetstagaren stannat kvar i byggbranschen. Till systemet för ersättning för ogynnsamma väderförhållanden betalade arbetsgivaren en avgift motsvarande 2 procent av bruttolönen. Om en arbetstagare gick miste om inkomst till följd av att arbetet ställts in på grund av dåligt väder, kompenserades han genom systemet fullt ut för inkomstbortfallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft7"&gt;Vidare var företagen skyldiga att upprätta en arbetsordning och att föra ett personalregister och ett personligt konto för varje arbetstagare. Dessa handlingar skulle förvaras på arbetsplatsen eller hos en fysisk person som var ombud eller företrädare för arbetgiva- ren där denne hade sitt hemvist i Belgien. Efter utstationeringens slut skulle ombudet eller företrädaren under fem års tid förvara handlingarna där han hade sitt hemvist i Belgien. Myndigheterna skulle i förväg underrättas om vem som var ombud eller företrädare och om att denne utsetts att föra eller förvara handlingarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Det väcktes åtal mot såväl företagens ledare som företagen själva för att de inte hade uppfyllt dessa skyldigheter. I målet uppkom frågor huruvida den belgiska lagstiftningen stred mot EG:s regler om fri rörlighet för tjänster. Den belgiska domstolen ställde därför några tolkningsfrågor till &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; för att få klarhet i om artiklarna 49 och 50 i fördraget utgjorde hinder för de ovan redovi- sade skyldigheterna när företagen i Frankrike ålades skyldigheter som var jämförbara till sitt syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; ansåg att de redovisade skyldigheterna innebar inskränkningar i de utländska företagens frihet att tillhandahålla tjänster och frågade sig därför om de kunde vara berättigade av hänsyn till tvingande allmänintresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; förklarade med hänvisning till tidigare avgöran- den att bestämmelser i lagstiftning eller kollektivavtal i en med- lemsstat, vilka garanterar en minimilön per månad, i princip kan tillämpas på arbetsgivare som utför tjänster i denna stat, oavsett i vilket land de är etablerade. Domstolen tillade emellertid att för att det skulle vara befogat att åtala en arbetsgivare som är etablerad i en annan medlemsstat och som överträder de nämnda bestämmelserna krävs att dessa bestämmelser är tillräckligt preciserade och tillgäng- liga, så att det inte för en sådan arbetsgivare i praktiken blir omöj-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft12"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;ligt eller orimligt svårt att få kännedom om vilka skyldigheter som åligger honom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;I det sammanhanget uppkom också frågan vad som avses med minimilön. Bl.a. den belgiska regeringen ansåg att systemen med lojalitetsbonus och ersättning vid ogynnsamma väderförhållanden utgjorde en del av den årliga minimiinkomsten för byggnadsarbe- tare i den mening som avsågs i den belgiska lagstiftningen, alltså att lojalitetsbonus och ersättning vid ogynnsamma väderförhållanden skulle anses som minimilön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; förklarade att det av handlingarna i målet fram- gick dels att enbart Arblade åtalats för att inte ha betalat sina arbetstagare den minimilön som föreskrevs i ett visst kollektivavtal, dels att det i ett annat kollektivavtal fastställdes en avgift till syste- met för ersättning vid ogynnsamma väderförhållanden och för loja- litet på grundval av 100 procent av arbetarens bruttolön. Domsto- len förklarade att eftersom det belopp som skulle betalas till syste- men för lojalitetsbonus och ersättning vid ogynnsamma väderför- hållanden beräknades på grundval av bruttominimilönen, kunde det inte utgöra en integrerad del av denna. Enligt domstolen föreföll det under dessa förhållanden vara uteslutet, vilket det enligt dom- stolen ankom på den nationella domstolen att bekräfta, att de för- måner som tillförsäkrades arbetstagarna genom systemen med loja- litetsbonus och ersättning vid ogynnsamma väderförhållanden skulle beaktas vid fastställandet av den minimilön som Arblade hade anklagats för att inte ha tillämpat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft7"&gt;Mot bakgrund av detta resonemang utgick domstolen från att avgifterna till systemen med lojalitetsbonus och ersättning vid ogynnsamma väderförhållanden inte utgjorde minimilön. Enligt domstolen innebar skyldigheten att betala dessa avgifter en begränsning av de utländska företagens frihet att tillhandahålla tjänster. Begränsningen skulle emellertid enligt domstolen kunna vara motiverad av hänsyn till det sociala skyddet för arbetstagarna i byggsektorn. För detta krävdes att avgifterna verkligen gav arbets- tagarna i fråga rätt till en social förmån, och att de anställda inte åtnjöt samma eller i väsentliga delar jämförbart skydd genom de skyldigheter som arbetsgivaren redan omfattades av i den medlems- stat där han var etablerad. Det var enbart om arbetsgivaravgifterna till fonden i värdstaten tillförsäkrade arbetstagarna en förmån som kunde ge dem ett verkligt tilläggsskydd som de inte åtnjöt i annat fall som det kunde vara berättigat att kräva betalning av sådana, och detta enbart i fall där dessa avgifter skulle utkrävas av alla personer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft12"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft7"&gt;som tillhandahåller tjänster som är verksamma på det nationella territoriet inom sektorn i fråga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;När det gällde skyldigheten att upprätta en arbetsordning och att föra ett särskilt personalregister och ett personligt konto för varje utstationerad arbetstagare, förklarade domstolen att ett verksamt skydd för arbetstagare inom byggnadssektorn kan kräva att vissa handlingar hålls till förfogande på byggarbetsplatsen eller åtminstone på en åtkomlig och klart angiven plats i värdstaten för de myndigheter som i denna stat har ansvar för att utföra kontrol- ler, i avsaknad av ett sådant organiserat system för samarbete eller informationsutbyte mellan medlemsstaterna som föreskrivs i arti- kel 4 i utstationeringsdirektivet. De upplysningar som krävs enligt bestämmelserna i etableringsstaten respektive i värdstaten beträf- fande bl.a. arbetsgivaren, arbetstagaren, arbetsvillkoren och lönen kan nämligen vara så olika att de kontroller som krävs enligt bestämmelserna i värdstaten inte kan utföras på grundval av de handlingar som förs i enlighet med bestämmelserna i etablerings- staten. Däremot kan enbart den omständigheten att det föreligger vissa skillnader i form eller innehåll inte motivera att det krävs två uppsättningar av handlingar, av vilka den ena överensstämmer med bestämmelserna i etableringsstaten och den andra med bestämmel- serna i värdstaten, om de upplysningar som framgår av de hand- lingar som krävs enligt bestämmelserna i etableringsstaten sam- mantagna är tillräckliga för att möjliggöra de nödvändiga kontrol- lerna i värdstaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft7"&gt;Det kunde emellertid under inga omständigheter vara berättigat att kräva vare sig att anställningsrelaterade handlingar skulle förva- ras i värdstaten under fem år eller att de skulle förvaras där en fysisk person hade hemvist. Domstolen påpekade avslutningsvis i denna del att det organiserade system för samarbete eller informa- tionsutbyte mellan medlemsstaterna som föreskrivs i artikel 4 i utstationeringsdirektivet snart skulle komma att göra det överflö- digt att förvara handlingar i värdstaten efter att arbetsgivaren har upphört att sysselsätta arbetstagare där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft12"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123107x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;Finalarte m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; mål Finalarte m.fl.&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;avsåg det tyska semester- kassesystemet inom byggnadsindustrin. Detta system byggde på semesterkassor som hade inrättats för att finansiera semester- rättigheter för byggnadsarbetare. Systemet innebar att arbetsgivare betalade in avgifter till kassan och att en arbetstagare kunde räkna samman de semesterrättigheter som han hade förvärvat hos olika arbetsgivare under referensåret och göra gällande dessa rättigheter hos den arbetsgivare där han för tillfället var anställd, oberoende av hur länge han hade varit anställd hos denne. När arbetsgivarna betalade ut semesterersättning till arbetstagarna fick de ersättning för detta från semesterkassan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Enligt den tyska utstationeringslagen skulle bestämmelser om semesterrättigheter i kollektivavtalen inom byggsektorn tillämpas på anställningsförhållanden mellan företag från en annan medlems- stat än Tyskland och byggnadsarbetare som dessa företag utstatio- nerade i Tyskland. Det fanns emellertid skillnader mellan de bestämmelser som gällde för inhemska arbetsgivare och de som gällde för övriga arbetsgivare. Bl.a. kunde en utländsk arbetsgivare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft7"&gt;– i motsats till vad som föreskrevs för tyska arbetsgivare – inte göra gällande en rätt till återbetalning gentemot kassan. Däremot hade varje utstationerad arbetstagare rätt att få ut semesterersättning från kassan. Vidare var skyldigheten att lämna upplysningar till kas- san mer omfattande för utländska arbetsgivare än för tyska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;I en tvist mellan semesterkassan och olika portugisiska företag beträffande skyldighet att betala avgifter till kassan ställde den nationella domstolen olika frågor till &lt;NOBR&gt;EG-domstolen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Som svar på frågan huruvida artikel 49 i fördraget utgjorde hin- der för att tillämpa semesterkassesystemet på utländska företag som utstationerade arbetstagare till Tyskland förklarade domstolen att det ankom på den nationella domstolen att bedöma om syste- met innebar en inskränkning av de utländska företagens frihet att tillhandhålla sina tjänster och om inskränkningen i så fall kunde anses motiverad. Domstolen gav den nationella domstolen vägled- ning för den bedömning som den därvid skulle göra. &lt;NOBR&gt;EG-domsto-&lt;/NOBR&gt; len var särskilt utförlig när det gällde bedömningen om eventuella inskränkningar i de utländska byggföretagens frihet att tillhanda-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Domstolens dom den 25 oktober 2001 i de förenade målen &lt;NOBR&gt;C-49/98,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;C-50/98,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;C-52/98–C-&lt;/NOBR&gt; 54/98 och &lt;NOBR&gt;C-68/98–C-71/98,&lt;/NOBR&gt; Finalarte m.fl. (REG 2001, s. &lt;NOBR&gt;I-7831).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft12"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft7"&gt;hålla tjänster kunde anses motiverade av tvingande hänsyn till ett allmänintresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; påpekade inledningsvis att skyddet av arbetsta- garna är ett tvingande hänsyn till allmänintresset. Den nationella domstolen hade förklarat att utstationeringslagen enligt förarbe- tena syftade till att skydda de tyska företagen i byggsektorn mot det ökade konkurrenstrycket på den europeiska inre marknaden. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; påpekade att åtgärder som innebär en begränsning av friheten att tillhandahålla tjänster inte kan motiveras av ekono- miska hänsyn, t.ex. att skydda inhemska företag. Domstolen för- klarade emellertid att lagstiftarens syfte inte var avgörande utan avgörande var om systemet objektivt sett främjade skyddet av arbetstagare. Den nationella domstolen skulle därvid avgöra om systemet medförde en verklig fördel för de berörda arbetstagarna och om detta avsevärt bidrog till deras sociala skydd. I synnerhet kunde det förhålla sig så att arbetstagaren enligt de tyska bestäm- melserna hade rätt till fler semesterdagar och en högre dagersätt- ning än enligt bestämmelserna i den medlemsstat där hans arbetsgi- vare var etablerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft7"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; ankom det på den nationella domstolen att pröva huruvida sådana potentiella fördelar innebar att de utsta- tionerade arbetstagarna erhöll ett verkligt tilläggsskydd. Vid en sådan prövning skulle det tas hänsyn till vilket skydd som arbetsta- garna redan hade när det gällde betald semester enligt bestämmel- serna i hemlandet. De tyska bestämmelserna kunde nämligen inte anses innebära att de utstationerade arbetstagarna erhöll ett verkligt tilläggsskydd om de åtnjöt samma eller ett väsentligen jämförbart skydd enligt bestämmelserna i den medlemsstat där deras arbetsgi- vare var etablerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; fortsatte sin beskrivning av vilka överväganden som den nationella domstolen skulle göra vid prövningen av om de tyska bestämmelserna var ägnade att säkerställa skyddet av arbets- tagare med att framhålla att den hänskjutande domstolen skulle pröva huruvida de berörda arbetstagarna, när de återvände hem, verkligen skulle kunna göra gällande sina rättigheter att erhålla semesterersättning från kassan. Därvid skulle det särskilt tas hän- syn till vilka formaliteter de måste fullgöra, vilket språk de måste använda och vilka villkor som gällde för betalning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;För det fall den nationella domstolen skulle komma fram till att fråga var om en inskränkning som var motiverad av allmänintresset att skydda arbetstagarna, ankom det vidare på den att avgöra om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft12"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;bestämmelserna stod i proportion till genomförandet av målet. Den nationella domstolen skulle därvid dels göra en avvägning mellan å ena sidan de administrativa och ekonomiska bördor som enligt dessa bestämmelser ålåg de personer som tillhandahåller tjänster och å andra sidan det ytterligare sociala skydd som bestämmelserna innebär för arbetstagarna i förhållande till vad som garanteras enligt bestämmelserna i den medlemsstat där deras arbetsgivare är etable- rad, dels pröva huruvida målet kunde uppnås med bestämmelser som hade mindre begränsande verkan än de som var i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Föreskriften i den tyska utstationeringslagen om att bestämmel- ser om semesterrättigheter i allmängiltigförklarade kollektivavtal skulle gälla även utstationerade arbetstagare, innebar att utstatione- rade arbetstagare, precis som inhemska, hade rätt till i kollektivavtal överenskommen 30 dagars betald semester per år. Den tyska dom- stolen frågade &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; om detta var förenligt med artiklarna 49 och 50 om fri rörlighet för tjänster mot bakgrund dels av att det mål av allmänintresse som eftersträvades redan hade säkerställts genom rådets direktiv 93/104/EG av den 23 november 1993 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden, dels av att den semester- period som föreskrevs i de tyska bestämmelserna var längre än den som föreskrevs i detta direktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Domstolen konstaterade att det i direktiv 93/104 endast före- skrevs minimikrav när det gällde antalet betalda semesterdagar och att medlemsstaterna därför kunde fastställa det antal betalda semesterdagar som var nödvändigt med hänsyn till allmänintresset. Domstolen slutsats blev att eftersom Tyskland hade fastställt att det med hänsyn till byggnadsarbetarnas sociala skydd var nödvän- digt med 30 arbetsdagars betald semester per år, utgjorde artiklarna 49 och 50 i fördraget i princip inte något hinder mot att denna medlemsstat utsträckte denna skyddsnivå till att omfatta arbetsta- gare som utstationerats av tjänsteföretag etablerade i andra med- lemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Den nationella domstolen önskade också få klarhet i huruvida artiklarna 49 och 50 i fördraget utgjorde hinder mot att det i de ifrågavarande bestämmelserna föreskrevs en mer omfattande skyl- dighet att lämna upplysningar till semesterkassan för arbetsgivare etablerade utanför Tyskland än för arbetsgivare etablerade i Tysk- land. Domstolen konstaterade inledningsvis att bestämmelser som har till syfte att på ett effektivt sätt skydda arbetstagare inom bygg- sektorn, särskilt när det gäller deras rätt till semester, kräver att vissa upplysningar lämnas. En sådan skyldighet kan närmare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft12"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123110x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft7"&gt;bestämt utgöra den enda lämpliga kontrollåtgärden med avseende på det mål som eftersträvas med nämnda bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterade dock att en skyldighet att lämna upplysningar till myndigheterna i värdmedlemsstaten utgjorde en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster, och att omstän- digheten att företag etablerade utanför Tyskland ålades ytterligare skyldigheter när det gällde att lämna upplysningar utgjorde i än högre grad en begränsning av friheten att tillhandahålla tjänster. Enligt domstolen kunde emellertid en sådan begränsning vara motiverad om den var nödvändig för att verkningsfullt och i lämp- liga former skydda det tvingande hänsyn av allmänintresse som det sociala skyddet av arbetstagare utgjorde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;Det förhållandet att utländska företag inte ålades samma skyl- digheter när det gällde att lämna upplysningar kunde dessutom till- skrivas de objektiva skillnader som fanns mellan dessa företag och företag etablerade i Tyskland. Däremot kunde skyldigheten att inkomma med särskilda handlingar till medlemsstaten inte anses vara motiverad om staten kunde genomföra nödvändiga kontroller på grundval av handlingar som innehades i enlighet med bestäm- melserna i etableringsstaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;Portugaia Construções&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft7"&gt;I Portugaia Construções&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;besvarade &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; två frågor som en tysk domstol hade ställt i en tvist avseende ett portugisiskt byggföretag som till sina utstationerade arbetstagare betalade lägre löner än vad det var skyldigt till enligt den tyska utstationerings- lagen, enligt vilken utstationerade arbetstagare hade rätt till den minimilön som föreskrevs i allmängiltigförklarade kollektivavtal. Den nationella domstolen ville bl.a. få klarhet i vilken betydelse det hade att det fanns en möjlighet för inhemska företag att ingå kol- lektivavtal på företagsnivå med lägre minimilöner än de som följde av det allmängiltigförklarade avtalet medan en arbetsgivare från en annan medlemsstat inte kunde göra detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; förklarade att det förhållandet att en inhemsk arbetsgivare, genom att ingå ett kollektivavtal på företagsnivå, kunde tillämpa löner som var lägre än de minimilöner som hade fastställts i ett allmängiltigt kollektivavtal, medan en arbetsgivare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Domstolens dom den 24 januari 2002 i mål &lt;NOBR&gt;C-164/99,&lt;/NOBR&gt; Portugaia Construções (REG 2002, s. &lt;NOBR&gt;I-787).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft12"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123111x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;som var etablerad i en annan medlemsstat inte kunde göra detta, gav upphov till en särbehandling i strid med artikel 49. Det utgjorde därför en oberättigad begränsning av friheten att tillhan- dahålla tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft7"&gt;Kommissionen mot Luxemburg &lt;NOBR&gt;(C-445/03)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft7"&gt;Kommissionen mot Luxemburg&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;avsåg en fördragsbrottstalan som kommissionen väckt mot Luxemburg. Talan avsåg bl.a. luxem- burgska krav på för det första att arbetstagare från tredje land hade arbetstillstånd, för det andra att sådana arbetstagare skulle ha ett icke tidsbegränsat anställningsavtal med arbetsgivaren som skulle ha ingåtts minst sex månader före utstationeringens början och för det tredje att arbetsgivaren gav in en bankgaranti som täckte kost- nader för hemförlovning av arbetstagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Den luxemburgska regeringen hade som skäl för de begräns- ningar som kraven innebar åberopat behovet av att tillse att den nationella lagstiftningen på området efterlevdes, bl.a. vad gällde lägsta lön, säkerhet på arbetsplatsen och anställningsavtalets löptid, med målsättningen att säkerställa ett socialt skydd för de arbetsta- gare som utstationerats inom dess territorium, och att tillse att lika villkor gällde i konkurrenshänseende, på området för social trygg- het, mellan företag som var etablerade i Luxemburg och företag som var etablerade i utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; förklarade att de aktuella kraven inte var ade- kvata eftersom det fanns mindre inskränkande åtgärder som stod till buds. Enligt domstolen skulle exempelvis en skyldighet för ett tjänstetillhandahållande företag att i förväg meddela de lokala myn- digheterna om utstationeringen av arbetstagare, den beräknade tiden för utstationeringen och den eller de tjänster som skulle till- handahållas och som motiverade utstationeringen, utgöra en minst lika effektiv åtgärd som det ifrågavarande kravet och samtidigt vara mindre restriktiv. En sådan åtgärd skulle möjliggöra för dessa myndigheter att kontrollera efterlevnaden av den luxemburgska sociallagstiftningen under den tid som utstationeringen varade samtidigt som de skyldigheter som företaget redan har att efter- komma enligt de socialrättsliga bestämmelser som var tillämpliga i ursprungsmedlemsstaten beaktades. Efter att ha tagit ställning till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Domstolens dom den 21 oktober 2004 i mål &lt;NOBR&gt;C-445/03,&lt;/NOBR&gt; kommissionen mot Luxemburg (REG 2004, s. &lt;NOBR&gt;I-10191).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft12"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123112x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p391 ft7"&gt;några ytterligare argument från Luxemburgs sida biföll domstolen kommissionens talan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Fri rörlighet och grundläggande rättigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft7"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft7"&gt;I Lavalmålet har förhållandet mellan rätten till fackliga stridsåtgär- der och fri rörlighet för tjänster aktualiserats. Centrala frågor i det målet var om rätten till stridsåtgärder är en grundläggande rättighet och vilken betydelse detta i så fall skulle ha.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Rätten till fackliga stridsåtgärder behandlas i olika internatio- nella konventioner, bl.a. i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Dessa konventioner redogör vi för i kapitel 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Även i Europeiska unionens rättsakter finns bestämmelser om grundläggande rättigheter. Exempelvis föreskrivs i artikel 6.1 i för- draget om europeiska unionen bl.a. att unionen bygger på respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Enligt artikel 6.2 i samma fördrag ska unionen som allmänna prin- ciper för gemenskapsrätten respektera de grundläggande rättighe- terna, såsom de garanteras i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och såsom de följer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella tradi- tioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Yttrande- och mötesfrihet och fri rörlighet för varor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har i olika domar uttalat sig om de grundläggande rättigheternas betydelse i &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt; En viktig dom när det gäller förhållandet mellan grundläggande rättigheter och fri rörlighet är domen i målet Schmidberger&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;. &lt;/SPAN&gt;I denna dom behandlade domstolen förhållandet mellan å ena sidan yttrande- och mötesfriheten och å andra sidan den fria rörligheten för varor. Målet avsåg en begäran om förhandsavgörande från en österrikisk domstol vid vilken ett transportföretag, Schmidberger, hade yrkat skadestånd av den österrikiska staten för att österrikiska myndigheter hade gett en miljöorganisation tillstånd att genomföra en demonstration på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Domstolens dom den 12 juni 2003 i mål &lt;NOBR&gt;C-112/00,&lt;/NOBR&gt; Schmidberger, REG 2003, s. &lt;NOBR&gt;I-5659.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft12"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;Brennermotorvägen. Demonstrationen ledde till att motorvägen helt stängdes för trafik under nästan 30 timmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; drog inledningsvis slutsatsen att en nationell myndighets beslut att inte förbjuda en sammankomst som ledde till att en viktig transportled som Brennermotorvägen helt stängdes av under nästan 30 timmar i sträck var en begränsning av den fria rör- ligheten för varor. Begränsningen skulle vara otillåten om beslutet inte kunde motiveras på objektiva grunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Genom en av sina tolkningsfrågor önskade den nationella dom- stolen få klarhet i om syftet med sammankomsten – att uppmärk- samma allmänheten på miljö- och hälsoriskerna med den tilltagande lastbilstrafiken på Brennermotorvägen samt att motivera de behö- riga myndigheterna att vidta ytterligare åtgärder för att begränsa denna trafik och de föroreningar som den gav upphov till i den känsliga alpregionen – vägde tyngre än de skyldigheter som följer av gemenskapsbestämmelserna om fri rörlighet för varor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; uttalade inledningsvis att syftena med samman- komsten i sig inte var avgörande i ett mål angående en sådan talan som den som väckts av Schmidberger. Vid prövningen av huruvida förutsättningarna för en medlemsstats skadeståndsansvar förelåg skulle enligt domstolen nämligen endast medlemsstatens agerande eller underlåtenhet att agera beaktas. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; skulle därför endast beakta det syfte som låg till grund för myndighetens beslut att lämna tillstånd till sammankomsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterade att det av handlingarna i målet vid den nationella domstolen framgick att den österrikiska myndighe- ten vid beslutet tog hänsyn till demonstranternas grundläggande rättigheter såsom yttrande- och mötesfriheten, och att dessa rättig- heter garanteras i Europakonventionen och i Österrikes grundlag. Domstolen erinrade om att de grundläggande rättigheterna utgör en integrerad del av de allmänna rättsprinciper som domstolen ska säkerställa efterlevnaden av, och att den därvid utgår från medlems- staternas gemensamma konstitutionella traditioner samt från den vägledning som ges i de folkrättsliga dokument angående skydd för de mänskliga rättigheterna som medlemsstaterna varit med om att utarbeta eller har tillträtt. I detta sammanhang var enligt domstolen Europakonventionen av särskild betydelse. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; hänvi- sade till de ovan nämnda stadgandena i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och uttalade att det inom gemenskapen är förbjudet att vidta åtgärder som stri- der mot iakttagandet av de således erkända mänskliga rättigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterade därefter att den nationella myndig- heten hade tillåtit att inskränkningar gjordes i en av de grund- läggande friheter som garanteras i fördraget med hänvisning till att det var nödvändigt att iaktta de grundläggande rättigheter som garanteras i Europakonventionen samt i Österrikes grundlag. I det förevarande målet var det enligt &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; således nödvändigt att sammanjämka de skyldigheter som följde av skyddet av de grundläggande rättigheterna inom gemenskapen med motsvarande skyldigheter till följd av en i fördraget garanterad grundläggande frihet och, närmare bestämt, att ta ställning till räckvidden av ytt- rande- och mötesfriheten, garanterade i artiklarna 10 och 11 i Europakonventionen, respektive av den fria rörligheten för varor, när de förra friheterna åberopas till stöd för en inskränkning i den senare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft7"&gt;Domstolen erinrade om att den fria rörligheten för varor utgjorde en av de grundläggande principerna i fördragets system, men att denna frihet icke desto mindre kunde inskränkas under vissa förutsättningar. Enligt &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; kunde emellertid även yttrande- och mötesfriheten bli föremål för vissa inskränkningar om allmänintresset påkallade detta, vilket enligt domstolen fram- gick av själva lydelsen av artiklarna 10.2 och 11.2 i Europakonven- tionen. En förutsättning för detta var enligt domstolen att sådana undantag hade stöd i lag, syftade till ett eller flera mål som var legi- tima enligt nämnda bestämmelser och var nödvändiga i ett demo- kratiskt samhälle, det vill säga motiverade av tvingande sociala hän- syn, samt bland annat stod i proportion till det legitima mål som eftersträvas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft7"&gt;Utövandet av dessa rättigheter kunde således begränsas, under förutsättning att dessa begränsningar faktiskt svarade mot mål av allmänintresse och att de, med beaktande av det mål som skulle förverkligas, inte utgjorde ett orimligt och oacceptabelt ingripande som kränkte själva kärnan i den skyddade rättigheten. Enligt EG- domstolen förfogade den behöriga myndigheten därvid över ett stort utrymme för skönsmässiga bedömningar. Icke desto mindre skulle det kontrolleras om de inskränkningar som gjorts i handeln inom gemenskapen var proportionerliga med hänsyn till syftet med desamma, i förevarande fall skyddet av grundläggande rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;Domstolen gjorde denna proportionalitetsbedömning och kon- staterade därvid avslutningsvis dels, avseende alternativa lösningar som hade föreslagits av Schmidberger, att den behöriga nationella myndigheten, med hänsyn till det stora utrymme för skönsmässiga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft12"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123115x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;bedömningar som medlemsstaterna förfogar över, under rådande omständigheter kunde anse att ett förbud skulle ha inneburit ett oacceptabelt ingrepp i demonstranternas grundläggande rättighet att mötas och under fredliga former offentligt ge uttryck för sina åsikter, dels att handlingar av detta slag som regel visserligen med- förde visst besvär för dem som inte själva deltar i dem, i synnerhet vad gäller rörelsefriheten, men att dessa handlingar icke desto mindre i princip kunde tillåtas när syftet med desamma huvudsakli- gen var att offentligt och under lagliga former ge uttryck för en åsikt. Den nationella myndighetens beslut att inte förbjuda sam- mankomsten var därför förenligt med förbudet mot begränsningar av varors fria rörlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;Rätten till fackliga stridsåtgärder och etableringsfriheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft7"&gt;Den första gången som &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; fick tillfälle att uttala sig om förhållandet mellan fackliga stridsåtgärder och EG:s grundläggande friheter var i domen i det s.k. Viking Linemålet&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;, som &lt;NOBR&gt;EG-domsto-&lt;/NOBR&gt; len meddelade en vecka före Lavaldomen. Målet avsåg fackliga stridsåtgärder som vidtagits i syfte att hindra det finska bolaget Viking Line ABP att flagga ut sitt i Finland registrerade skepp Rosella som gick i trafik mellan Tallin och Helsingfors. Sedan Viking Line vid High Court of Justice (England &amp; Wales) väckt talan om fastställelse av att de fackliga stridsåtgärderna stred mot artikel 43 i fördraget om etableringsfrihet, talan bifallits och domen överklagats till Court of Appeal, ställde sistnämnda domstol ett flertal tolkningsfrågor till &lt;NOBR&gt;EG-domstolen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Den första frågan avsåg huruvida artikel 43 i fördraget ska tolkas så, att fackliga stridsåtgärder som vidtas av en fackförening eller en sammanslutning av fackföreningar mot ett företag för att förmå detta att teckna ett kollektivavtal som till sitt innehåll kan avskräcka företaget från att utöva etableringsfriheten faller utanför tillämpningsområdet för denna artikel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; slog inledningsvis fast att de aktuella stridsåtgär- derna i princip omfattades av tillämpningsområdet för artikel 43. Den uttalade sig emellertid om vissa invändningar mot en sådan bedömning. Exempelvis hade den danska regeringen gjort gällande att föreningsrätten, strejkrätten och rätten till &lt;NOBR&gt;lock-out&lt;/NOBR&gt; inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Domstolens dom den 11 december 2007 i mål &lt;NOBR&gt;C-438/05,&lt;/NOBR&gt; International Transport Workers’ Federation och Finnish Seamen’s Union (REG 2007, s. &lt;NOBR&gt;I-10779).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft12"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft7"&gt;omfattas av den grundläggande friheten enligt artikel 43, eftersom gemenskapen enligt artikel 137.5 i fördraget inte är behörig att reglera dessa rättigheter. Som svar på detta erinrade &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; om att även om det är riktigt att medlemsstaterna på områden som inte omfattas av gemenskapens behörighet har frihet att reglera förekomsten av ifrågavarande rättigheter och villkoren för att utöva dessa, så är medlemsstaterna inte desto mindre skyldiga att iaktta gemenskapsrätten vid utövandet av denna behörighet. Enligt EG- domstolen innebar det förhållandet att artikel 137 – i vilken regle- ras gemenskapens kompetens på det sociala området – inte är till- lämplig på strejkrätten och rätten till &lt;NOBR&gt;lock-out&lt;/NOBR&gt; således inte att de aktuella fackliga stridsåtgärderna inte omfattades av artikel 43.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;Vidare hade den danska och den svenska regeringen hävdat att rätten att vidta fackliga stridsåtgärder, inklusive strejkrätten, utgjorde en grundläggande rättighet som i sig inte omfattades av tillämpningsområdet för artikel 43. Domstolen påpekade att rätten att vidta fackliga stridsåtgärder erkänns i såväl olika internationella rättsakter till vilka medlemsstaterna medverkat eller anslutit sig som i rättsakter som utarbetats av medlemsstaterna på gemen- skapsnivå eller inom ramen för Europeiska unionen. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; förklarade att även om rätten att vidta fackliga stridsåtgärder såle- des skulle erkännas som en grundläggande rättighet som utgör en integrerad del av de allmänna principerna för gemenskapsrätten, vars efterlevnad säkerställs av domstolen, kunde det för utövandet av denna rättighet inte desto mindre gälla vissa begränsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;Domstolen hänvisade till att den i domen i målet Schmidberger och i ett annat mål slagit fast att de i dessa mål aktuella grund- läggande rättigheterna – yttrande- och mötesfriheten respektive skyddet för mänsklig värdighet – inte undgick tillämpningsområdet för bestämmelserna i fördraget, och att dessa rättigheter måste utövas i samklang med de krav som följer av de i fördraget skyd- dade rättigheterna och i överensstämmelse med proportionalitets- principen. Det förhållandet att rätten att vidta fackliga stridsåtgär- der är av grundläggande karaktär medförde således inte att de aktu- ella fackliga stridsåtgärderna föll utanför tillämpningsområdet för artikel 43.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft7"&gt;Sedan &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; slagit fast att de aktuella stridsåtgärderna inte föll utanför tillämpningsområdet för artikel 43, konstaterade den att stridsåtgärderna, som vidtagits för att förmå ett privat företag med säte i en viss medlemsstat att ingå ett kollektivavtal med en fackförening i denna stat och att tillämpa bestämmelserna i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft12"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;detta kollektivavtal på de anställda i ett dotterbolag till detta före- tag, som var etablerat i en annan medlemsstat, utgjorde en inskränkning av etableringsfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Domstolen konstaterade därefter att en inskränkning i etable- ringsfriheten endast kan godtas om den har ett legitimt ändamål som är förenligt med fördraget och om den är motiverad av tving- ande hänsyn till allmänintresset. I ett sådant fall krävs det dessutom att inskränkningen är ägnad att säkerställa förverkligandet av det syfte som eftersträvas och att den inte går utöver vad som är nöd- vändigt för att uppnå detta syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;I målet hade gjorts gällande att de ifrågavarande inskränkning- arna var motiverade, eftersom de var nödvändiga för att säkerställa skyddet för en grundläggande rättighet som erkänns i gemenskaps- rätten och eftersom inskränkningarna syftade till att skydda arbetstagarnas rättigheter, vilket utgjorde ett tvingande hänsyn till allmänintresset. Domstolen noterade att rätten att vidta fackliga stridsåtgärder för att skydda arbetstagarna utgör ett legitimt ända- mål som i princip kan motivera en inskränkning i en av de grund- läggande friheter som garanteras enligt fördraget. Domstolen påpekade också att skyddet av arbetstagarna utgör ett av de tving- ade hänsyn till allmänintresset som redan erkänts av domstolen. Domstolen uttalade därefter att det ankom på den nationella dom- stolen att pröva om de vidtagna fackliga stridsåtgärderna syftade till att skydda arbetstagarna, och därvid avgöra huruvida anställning- arna eller arbetsvillkoren för de medlemmar i fackföreningen som vidtagit stridsåtgärderna som skulle kunna påverkas av utflagg- ningen av Rosella var i fara eller var allvarligt hotade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft7"&gt;För det fall den nationella domstolen vid denna prövning skulle komma fram till att anställningarna eller arbetsvillkoren för de av fackföreningens medlemmar som skulle kunna påverkas av utflagg- ningen av Rosella verkligen var i fara eller var allvarligt hotade, ankom det även på denna domstol att kontrollera huruvida de fackliga stridsåtgärder som vidtagits var ägnade att säkerställa att det eftersträvade målet skulle uppnås och huruvida de inte gick utöver vad som var nödvändigt för att uppnå detta mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft12"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123118x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p396 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Förhållandet mellan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; och den nationella rätten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft7"&gt;Vi har ovan behandlat förbudet enligt artikel 49 mot inskränk- ningar i friheten att tillhandahålla tjänster. Vi ska nu kort redogöra för förhållandet mellan &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; och nationell rätt och se vilka följderna blir om en &lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; regel, exempelvis förbudet i arti- kel 49, åsidosätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; ingår som en del i varje medlemsstats rättsordning, och den har företräde framför nationell rätt. Detta framgår av bl.a. Simmenthal&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;, som rörde återbetalning av avgifter som tagits ut i strid med &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; och där det fanns en konflikt mellan nuva- rande artikel 28 i fördraget och en italiensk rättsakt. Domstolen förklarade att en nationell domstol av vilken det begärs att den ska tillämpa gemenskapsbestämmelser är skyldig att ge full verkan åt dessa bestämmelser och om det behövs vägra att tillämpa motstri- dande bestämmelser i nationell lagstiftning, även sådana som anta- gits senare, och att det inte är nödvändigt för domstolen att begära eller avvakta att en sådan bestämmelse undanröjs genom lagstift- ning eller andra konstitutionella åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;Två begrepp som används för att beskriva &lt;NOBR&gt;EG-rättens&lt;/NOBR&gt; tillämp- lighet i medlemsstaterna är direkt tillämplighet och direkt effekt. Begreppen används ibland utan någon klar distinktion. Vi använder dem nedan i den betydelse som de allmänt ges i svensk &lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; litteratur&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. Med &lt;SPAN class="ft8"&gt;direkt tillämplighet &lt;/SPAN&gt;avses att regler i internationella avtal (t.ex. &lt;NOBR&gt;EG-fördraget)&lt;/NOBR&gt; blir en del av den nationella rättsord- ningen och som sådana ska tillämpas inom denna. Med &lt;SPAN class="ft8"&gt;direkt effekt &lt;/SPAN&gt;avses att vissa av dessa bestämmelser kan ge upphov till individuella rättigheter och skyldigheter, som kan göras gällande av enskilda inför nationella domstolar och myndigheter. Alla gemenskapsbe- stämmelser som är direkt tillämpliga har inte direkt effekt. Vissa regler är exempelvis riktade enbart till stater eller offentliga organ och binder dessa men medför inte några självständiga rättigheter för enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;När det gäller frågan om direkt tillämplighet så är gemenskapens bestämmelser av normgivningskaraktär direkt tillämpliga i de nationella rättordningarna. Detta innebär att fördraget samt för- ordningar är direkt tillämpliga. Däremot är direktiv inte direkt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Domstolens dom den 9 mars 1978 i mål 106/77, Simmenthal II (REG 1978, s. 629).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se exempelvis Ulf Bernitz och Anders Kjellgren: Europarättens grunder, tredje upplagan, s. 77 ff, samt Olof Allgårdh och Sven Norberg: EU och &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; – En bok och lärobok om EU och i &lt;NOBR&gt;EG-rätt,&lt;/NOBR&gt; fjärde upplagan, s. 109 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft12"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123119x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;tillämpliga. De är riktade till medlemsstaterna och i dem anges ett resultat som ska uppnås. Det överlåts emellertid åt medlemssta- terna att avgöra i vilken form och på vilket sätt som direktiv ska genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;När det gäller direkt effekt så kan bestämmelser i fördraget ha sådan effekt, men alla artiklar har det inte. För att fördragsartiklar ska ha direkt effekt krävs att de är ovillkorliga och tillräckligt pre- cisa samt att de inte kräver någon ytterligare implementering från medlemsstaternas sida&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Man brukar tala om två slags direkt effekt: vertikal direkt effekt och horisontell direkt effekt. Med &lt;SPAN class="ft8"&gt;vertikal direkt effekt &lt;/SPAN&gt;menas att en gemenskapsbestämmelse ger enskilda rättigheter som kan åberopas mot staten. &lt;SPAN class="ft8"&gt;Horisontell direkt effekt &lt;/SPAN&gt;innebär däremot att en enskild kan åberopa rättigheter även gentemot enskilda rättssubjekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Förordningar har alltid direkt effekt, såväl vertikal som hori- sontell. De gäller inom hela gemenskapen enligt sin lydelse och har ungefär samma funktion som en nationell lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Om tiden för att genomföra ett direktiv har löpt ut utan att det genomförts, kan direktivet ha direkt effekt om det innehåller bestämmelser som är ovillkorliga och tillräckligt precisa&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. Direktiv kan emellertid ha enbart vertikal direkt effekt.&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har i olika domar uttalat sig om direkt effekt hos olika fördragsartiklar. Allgårdh och Norberg har gjort den sam- manfattningen att ett tjugotal artiklar i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; befunnits ha direkt effekt och att det generellt kan sägas att sådana bestämmel- ser särskilt återfinns bland de fördragsregler som direkt rör enskil- das intressen, bl.a. diskrimineringsförbudet i artikel 12 och grund- reglerna rörande tre av de fyra friheterna (varor, personer och tjänster).&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;När det gäller horisontell direkt effekt har fördragsartiklar inte sådan effekt i förhållande till vilket enskilt rättssubjekt som helst. I &lt;SPAN class="ft8"&gt;Walrave och Koch&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;respektive &lt;SPAN class="ft8"&gt;Bosman&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;slog &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; fast att artikel 39 i fördraget – om fri rörlighet för arbetstagare – har horisontell direkt effekt när det gäller förbudet mot diskriminering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Domstolens dom den 5 februari 1963 i mål 26/62, Van Gend &amp; Loos (REG 1963, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Domstolens dom den 19 november 1991 i de förenade målen &lt;NOBR&gt;C-6/90&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;C-9/90,&lt;/NOBR&gt; Francovich m.fl. (REG 1991, s. &lt;NOBR&gt;I-5357).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Domstolens dom den 26 februari 1986 i mål 152/84, Marshall (REG 1986, s. 723) och den 14 juli 1994 i mål &lt;NOBR&gt;C-91/92,&lt;/NOBR&gt; Faccini Dori (REG 1994, s. &lt;NOBR&gt;I-3325).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Allgårdh och Norberg, s. 110.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Domstolens dom den 12 december 1974 i mål 36/74, Walrave och Koch (REG 1974, s. 1405).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Domstolens dom den 15 december 1995 i mål &lt;NOBR&gt;C-415/93,&lt;/NOBR&gt; Bosman (REG 1995, s. &lt;NOBR&gt;I-4921).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft12"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123120x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft7"&gt;på grund av nationalitet med avseende på regleringar som inrättats av internationella idrottsförbund. Domstolen uttalade därvid att artikel 39 – förutom att den reglerar offentliga myndigheters verksamhet – även omfattar andra fall av reglering, som avser att på ett kollektivt sätt reglera förvärvsarbete. Domstolen förklarade detta med att avskaffandet mellan medlemsstaterna av hindren för fri rörlighet för personer skulle äventyras om avskaffandet av statliga hinder skulle kunna motverkas av hinder som följer av att förbund och privaträttsliga organisationer utövar sin rättsliga autonomi. Den påpekade också att arbetsvillkor regleras än genom lagbestämmelser, än genom avtal och andra rättshandlingar som privata rättssubjekt sluter eller antar i de olika medlemsstaterna. Om syftet med artikel 39 skulle begränsas till att omfatta de offentliga myndigheternas rättsakter, skulle detta kunna leda till olikheter vid dess tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft7"&gt;I &lt;SPAN class="ft8"&gt;Wouters m.fl.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;slog domstolen fast att även artikel 49 kan ha horisontell direkt effekt, i det fallet med avseende på en reglering som det nederländska advokatsamfundet antagit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;Något som är av särskilt intresse för oss är att &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; även slagit fast att en artikel om fri rörlighet – artikel 43 om etable- ringsfrihet – kan ha horisontell direkt effekt i förhållande till en fackförening. I det ovan nämnda målet &lt;SPAN class="ft8"&gt;Viking Line &lt;/SPAN&gt;förklarade EG- domstolen att det faktum att vissa av fördragets bestämmelser for- mellt är riktade till medlemsstaterna inte utesluter att rättigheter samtidigt skapas för enskilda som har intresse av att de på så sätt fastställda förpliktelserna iakttas, och att förbudet att inskränka en grundläggande frihet enligt en tvingande bestämmelse i fördraget bl.a. omfattar alla avtal som syftar till att kollektivt reglera för- värvsarbete. Domstolen förklarade att de aktuella fackliga stridsåt- gärderna syftade till att få till stånd ett avtal som kollektivt regle- rade arbetet för Vikings anställda, att fackföreningarna inte utgjorde offentligrättsliga organ och att de hade en rättslig auto- nomi som de tillerkändes bl.a. i nationell rätt. Vid de omständig- heter som förelåg i det målet kunde därför ett privat företag direkt göra gällande artikel 43 mot en fackförening eller en sammanslut- ning av fackföreningar. Artikel 43 hade med andra ord horisontell direkt effekt i den aktuella situationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft7"&gt;En fråga som kan vara av intresse för oss är om möjligheten för enskilda att åberopa en fördragsartikel gentemot ett enskilt rätts-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Domstolens dom den 19 februari 2002 i mål &lt;NOBR&gt;C-309/99,&lt;/NOBR&gt; Wouters m.fl. (REG 2002, s. I- 1577).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft12"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123121x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p407 ft7"&gt;subjekt skulle kunna medföra en rätt till skadestånd för dem som har drabbats av att en sådan bestämmelse åsidosatts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft7"&gt;Bland de fördragsbestämmelser som &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har tiller- känt horisontell direkt effekt finns bl.a. konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82. Domstolen har i bl.a. Courage och Crehan&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;samt Manfredi&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;slagit fast att en person som drabbats av en skada till följd av en överträdelse av förbuden i dessa bestämmelser ska kunna begära ersättning för sådan skada. Det förefaller emellertid inte finnas något avgörande från &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; avseende rätt till ersättning för en enskild för skada som orsakats av att ett enskilt rättssubjekt åsidosatt en fördragsbestämmelse om fri rölighet med horisontell effekt. Det har emellertid gjorts gällande att det skulle kunna finnas en rätt till skadestånd även i en sådan situation&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Utstationeringsdirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Direktivets tillkomst&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;Den 16 december 1996 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft7"&gt;Kommissionen hade redan 1991 lagt fram ett direktivförslag&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;till rådet beträffande utstationering av arbetstagare. Bakgrunden till förslaget var bland annat det ställningstagande som &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; gjort i Rush Portuguesa. Som vi redovisat ovan hade &lt;NOBR&gt;EG-domsto-&lt;/NOBR&gt; len i den domen anfört att &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; inte hindrade medlemssta- terna från att utsträcka sin lagstiftning eller sina kollektivavtal till att även gälla dem som bara tillfälligt arbetar inom deras territorier. Detta uttalande bröt mot domstolens tidigare praxis enligt vilken möjligheten att utsträcka lagstiftning eller kollektivavtal gällde enbart i fråga om minimilöner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Kommissionen anförde i motiveringen till förslaget att med- lemsstaterna har en möjlighet att själva bestämma om de ska till- lämpa sina egna regler och anställningsvillkor på företag som utsta-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Domstolens dom den 20 september 2001 i mål &lt;NOBR&gt;C-453/99,&lt;/NOBR&gt; Courage och Crehan (REG 2001, s. &lt;NOBR&gt;I-6297).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Domstolens dom den 13 juli 2006 i de förenade målen &lt;NOBR&gt;C-295/04–C-298/04,&lt;/NOBR&gt; Manfredi m.fl. (REG 2006, s. &lt;NOBR&gt;I-6619).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Norbert Reich: ”Horizontal Liability in EC Law: Hybridization of Remedies for Compensation In Case of Breaches of EC Rights” i Common Market Law Review, 2007, s. &lt;NOBR&gt;705–742.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;KOM (1991) 230 slutlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft12"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123122x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft7"&gt;tionerar arbetstagare till dem. Vidare konstaterade kommissionen att genomförandet av den inre marknaden skulle komma att inne- bära att företag i ökad utsträckning skulle utföra entreprenader utomlands. Kommissionen befarade att det osäkra rättsläget skulle leda till osund konkurrens genom att företagen kunde pressa ned löner och försämra övriga anställningsvillkor. Förutsättningen för en rättvis konkurrens var att vederbörlig respekt visades för arbetstagarnas rättigheter. Kommissionen förklarade också i moti- veringen att det rådande oklara rättsläget kunde leda till osäkerhet. För att motverka detta borde man därför införa regler om att värd- landets arbets- och anställningsvillkor skulle tillämpas på arbetsta- gare som tillfälligt utstationerades i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft7"&gt;Direktivförslaget stöddes av vissa länder, men möttes också av kritik, främst från de länder inom EU vars lönenivåer var lägst. Argumenten från de sistnämnda var att direktivet skulle hindra företagen att konkurrera med sitt främsta vapen, de låga lönekost- naderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft7"&gt;Kommissionen arbetade fram ett nytt förslag till direktiv&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. Sedan förslaget omarbetats ytterligare antogs det slutligen 1996.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;3.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Direktivets huvudsakliga innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft7"&gt;Ingressen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;I direktivets ingress anges att genomförandet av den inre markna- den kommer att leda till att ett växande antal företag utstationerar arbetstagare för att tillfälligt utföra arbete i en annan medlemsstat. Att främja tillhandahållande av tjänster över gränserna kräver lojal konkurrens och åtgärder som garanterar att arbetstagarnas rättig- heter respekteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;I ingressen påpekas vidare att ett anställningsförhållande över gränserna ger upphov till problem beträffande vilken lag som ska tillämpas på detta anställningsförhållande. Det konstateras att Romkonventionen av den 19 juni 1980 om tillämplig lag på avtals- förpliktelser trätt i kraft i en majoritet av medlemsstaterna och att de ifrågavarande lagvalsfrågorna regleras i den konventionen. Det påpekas att enligt artikel 20 i konventionen inverkar konventionen inte på tillämpningen av bestämmelser som på särskilda områden fastställer hur lagvalsfrågor som rör avtalsförpliktelser ska lösas och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;KOM (1993) 225 slutlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft12"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;som har tagits med eller kommer att tas med i rättsakter från Euro- peiska gemenskapernas institutioner eller i nationell lagstiftning som har harmoniserats vid genomförandet av sådana rättsakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Slutsatsen i ingressen är att medlemsstaternas lagstiftning bör samordnas så att det kan fastställas en kärna av tvingande regler för minimiskydd som ska följas i värdlandet av de arbetsgivare som utstationerar arbetstagare för tillfälligt arbete på den medlemsstats territorium där tjänsterna tillhandahålls. Genom direktivet görs därför undantag från Romkonventionens lagvalsregler i vissa avse- enden genom att det fastställs en ”hård kärna” av regler som utländska, utstationerande företag ska iaktta oavsett vilken lag som gäller för anställningsförhållandet. Ingressen avslutas bl.a. med ett påpekande att direktivet inte inverkar på den rättsliga regleringen i medlemsstaterna vad gäller rätten att vidta fackliga stridsåtgärder för att försvara yrkesintressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;Tillämpningsområde och definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft7"&gt;Direktivet ska enligt artikel 1 tillämpas på företag som är etablerade i en medlemsstat och som i samband med tillhandahållande av tjänster över gränserna utstationerar arbetstagare inom en annan medlemsstat. Direktivet ska inte tillämpas för handelsfartyg, vad gäller besättning ombord.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft7"&gt;Utstationering kan förekomma i tre fall:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;när anställda sänds till en annan medlemsstat för företagets egen räkning och under egen ledning, enligt avtal mellan företaget och mottagaren av tjänsterna vilken bedriver verksamhet i den medlemsstaten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;när anställda utstationeras i en annan medlemsstat på en arbets- plats eller i ett företag som tillhör samma koncern,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;när anställda i företag som hyr ut arbetskraft eller ställer arbets- kraft till förfogande skickas till ett användarföretag i en annan medlemsstat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft7"&gt;Företag som är etablerade i en &lt;NOBR&gt;icke-medlemsstat&lt;/NOBR&gt; får enligt arti- kel 1.4 inte behandlas förmånligare än företag i en medlemsstat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Med utstationerad arbetstagare avses varje arbetstagare som under en begränsad tid utför arbete inom en annan medlemsstats territorium än där han vanligtvis arbetar (artikel 2.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123124x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Arbets- och anställningsvillkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;Artikel 3 utgör kärnan i direktivet och anger vilka arbets- och anställningsvillkor som ska tillämpas. I artikel 3.1 första stycket föreskrivs följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft67"&gt;Medlemsstaterna skall, oavsett vilken lag som gäller för anställnings- förhållandet, se till att de företag som anges i artikel 1.1 på följande områden garanterar de arbetstagare som är utstationerade inom deras territorium de arbets- och anställningsvillkor som i den medlemsstat inom vars territorium arbetet utförs är fastställda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;i bestämmelser i lagar eller andra författningar, och/eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;i kollektivavtal eller skiljedomar som förklarats ha allmän giltighet enligt punkt 8, i den utsträckning som de rör de verksamheter som anges i bilagan&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;[&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;P &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FT&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;]&lt;/SPAN&gt;:&lt;SPAN class="ft19"&gt;P&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Längsta arbetstid och kortaste vilotid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Minsta antal betalda semesterdagar per år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Minimilön, inbegripet övertidsersättning; denna punkt gäller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft67"&gt;dock inte yrkesanknutna tilläggspensionssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Villkor för att ställa arbetstagare till förfogande, särskilt genom företag för uthyrning av arbetskraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Skyddsåtgärder med hänsyn till arbets- och anställningsvillkor för gravida kvinnor och kvinnor som nyligen fött barn samt för barn och unga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;g)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Lika behandling av kvinnor och män samt andra bestämmelser om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; behandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;Enligt artikel 3.1 andra stycket avses med minimilön enligt punkt c den minimilön som fastställs i nationell lagstiftning och/eller praxis i den medlemsstat inom vars territorium arbetstagaren är utstatio- nerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;I artikel 3.7 tydliggörs att punkterna &lt;NOBR&gt;1–6&lt;/NOBR&gt; i artikel 3 inte hindrar tillämpning av arbets- och anställningsvillkor som är förmånligare för arbetstagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Artikel 3.8 innehåller definitioner av de kollektivavtal och skil- jedomar som anges i artikel 3.1. Med kollektivavtal eller skiljedo- mar som förklarats ha allmän giltighet menas sådana kollektivavtal eller skiljedomar som ska följas av alla företag inom den aktuella sektorn eller det aktuella arbetet och inom det aktuella geografiska området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;I bilagan anges att den aktuella verksamheten omfattar all byggverksamhet som avser uppförande, iståndsättande, underhåll, ombyggnad eller rivning av byggnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft12"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Om det saknas ett system för att förklara att kollektivavtal eller skiljedomar har allmän giltighet, kan medlemsstaterna enligt arti- kel 3.8 andra stycket, om de så beslutar, utgå ifrån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;kollektivavtal eller skiljedomar som gäller allmänt för alla likartade företag inom den aktuella sektorn eller det aktuella arbetet och inom det aktuella geografiska området, och/eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;kollektivavtal som har ingåtts av de mest representativa arbetsmarknadsorganisationerna på nationell nivå och som gäller inom hela det nationella territoriet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;Den första strecksatsen sägs ha tillkommit med den svenska och danska typen av arbetsmarknadsmodell för ögonen, medan den andra strecksatsen lär ta sikte på främst italienska förhållanden. Den första strecksatsen kom in i direktivet genom kommissionens andra direktivförslag, det från 1993. Strecksatsen kommenteras i förslagets motivering. Den andra strecksatsen tillkom i ett sent skede, genom rådets gemensamma ståndpunkt (EG) nr 32/96.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;För att en medlemsstat ska kunna utgå från sådana kollektivav- tal som anges i de två strecksatserna i artikel 3.8 andra stycket krävs enligt vad som föreskrivs i denna artikel att det vid tillämpningen av kollektivavtalen garanteras att utstationerande företag behandlas på samma sätt som nationella företag som befinner sig i en likartad situation. I artikeln förklaras att företag behandlas på samma sätt när de nationella företag som befinner sig i en likartad situation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;på de aktuella arbetsplatserna eller inom de aktuella sektorerna är underkastade samma skyldigheter på de områden som räknas upp i punkt 1 första stycket som utstationerande företag, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;ska uppfylla dessa skyldigheter med samma verkningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Enligt artikel 3.9 kan medlemsstaterna fastställa att utländska, utstationerande bemanningsföretag ska garantera utstationerade arbetstagare samma villkor som de som tillämpas för tillfälligt anställda i den medlemsstat där arbetet utförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;I artikel 3.10 anges att direktivet inte hindrar att medlemssta- terna, i enlighet med fördraget, på samma villkor ålägger de natio- nella företagen och företagen från andra medlemsstater&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;arbets- och anställningsvillkor på andra områden än de som anges i punkt 1 första stycket om bestämmelserna rör ordre public,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;arbets- och anställningsvillkor som är fastställda i kollektivavtal eller skiljedomar enligt punkt 8 med avseende på annan verksamhet än de som anges i bilagan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft12"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123126x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td14"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td15"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft7"&gt;De direktivbestämmelser som är mest centrala för oss är bestäm- melsen i artikel 3.1 om vilka nationella bestämmelser som utländska, utstationerande företag ska följa, bestämmelsen i arti- kel 3.8 om möjlighet att utgå från kollektivavtal som inte förklarats ha allmän giltighet samt bestämmelsen i artikel 3.10 första streck- satsen om bestämmelser som rör ordre public. Vi kommer att ana- lysera dessa bestämmelser i kapitel 10. Vi skulle emellertid redan här vilja redovisa ett uttalande om artikel 3.10 andra strecksatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Om man tolkar denna bestämmelse utifrån dess ordalydelse kan man få intrycket att för att en medlemsstat ska kunna ålägga utländska, utstationerande företag att tillämpa arbets- och anställ- ningsvillkor enligt kollektivavtal för annan verksamhet än bygg- verksamhet krävs att ett sådant åläggande klarar en prövning mot fördragets regler, främst artikel 49. I ett arbetsdokument&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;som kommissionen har upprättat förklaras att, tvärtemot vad som ofta görs gällande, utstationeringsdirektivet inte tillåter att kollektivav- tal tillämpas på företag från andra medlemsstater endast beträf- fande byggverksamhet utan att direktivet enligt artikel 3.10 andra strecksatsen också kan täcka andra sektorer. Enligt vad som anförs i dokumentet skiljer sig byggbranschen från andra branscher på det sättet att arbets- och anställningsvillkor i kollektivavtal som förkla- rats ha allmängiltighet ska tillämpas inom byggsektorn medan medlemsstaterna själva kan fatta detta beslut beträffande andra sektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft7"&gt;Detta innebär alltså att om det i en medlemsstat, antingen i lag eller annan författning eller i kollektivavtal som avser byggverk- samhet och som förklarats ha allmän giltighet, finns bestämmelser om arbets- och anställningsvillkor på de områden som anges i arti- kel 3.1 första stycket så är medlemsstaten &lt;SPAN class="ft8"&gt;skyldiga &lt;/SPAN&gt;att se till att även utländska, utstationerande företag följer dessa bestämmelser. Om det i en medlemsstat finns allmängiltigförklarade kollektivavtal för annan verksamhet än byggverksamhet med arbets- och anställ- ningsvillkor på de aktuella områdena så har medlemsstaten &lt;SPAN class="ft8"&gt;möjlig- het &lt;/SPAN&gt;att bestämma att utländska, utstationerande företag ska tillämpa de villkoren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Commission staff working document: Commission's services report on the implementation of Directive 96/71/EC concerning the posting of workers in the framework of the provision of services (SEC(2006)439). Arbetsdokumentet finns inte i svensk lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft12"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;Samarbete i fråga om information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Direktivet innehåller också bestämmelser om samarbete i fråga om information. Enligt artikel 4 ska medlemsstaterna utse ett eller flera förbindelsekontor. Medlemsstaterna ska planera ett samarbete mellan de offentliga förvaltningar som i enlighet med nationell lag- stiftning har behörighet att övervaka de arbets- och anställnings- villkor som anges i artikel 3. Detta samarbete består särskilt i att besvara motiverade förfrågningar från dessa offentliga förvaltningar om information angående utsändande av arbetstagare till andra medlemsstater, inbegripet uppenbart missbruk eller gränsöverskri- dande verksamheter som antas vara olagliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Varje medlemsstat ska vidta åtgärder för att informationen om de arbets- och anställningsvillkor som avses i artikel 3 ska vara all- mänt tillgänglig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft7"&gt;Åtgärder och rättslig behörighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;I artikel 5 sägs att medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder om direktivets bestämmelser inte följs. De ska i synnerhet sörja för att arbetstagarna eller deras företrädare har tillgång till lämpliga förfa- randen såvitt avser att säkerställa skyldigheterna i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;För att göra gällande de rättigheter som angetts i artikel 3 ska enligt artikel 6 talan kunna väckas i landet där arbetstagaren är eller har varit utstationerad. Detta ska dock inte hindra att talan i stället väcks i en annan stat, i enlighet med vad som sägs i internationella konventioner om rättslig behörighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft12"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;P class="p4 ft81"&gt;4 Internationella konventioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Förhandlingsrätten och rätten till stridsåtgärder är garanterad i ett antal internationella konventioner. Här följer en redovisning av konventioner som har arbetats fram inom Europarådet och ILO och som har ratificerats av Sverige. Utöver dessa har Sverige för- bundit sig att iaktta kraven på rätt till stridsåtgärder i &lt;NOBR&gt;FN-konven-&lt;/NOBR&gt; tionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (artikel 8).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Europarådet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft7"&gt;Europarådet bildades 1949 för att verka för demokrati, mänskliga rättigheter och rättstatens princip. Inom ramen för Europarådet har det utarbetats ett stort antal konventioner. De viktigaste är de båda konventioner som redovisas i det följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Europakonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft7"&gt;Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventio- nen) tillkom år 1950. Ändringar i konventionen har skett genom en rad tilläggsprotokoll. Konventionen gäller sedan inträdet i den europeiska gemenskapen den 1 januari 1995 som lag i Sverige. Enligt 2 kap. 23 § regeringsformen får svensk lag som står i strid med konventionen inte meddelas. Vidare ska svenska domstolar tillämpa en konventionskonform tolkning av svensk lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Den som anser att staten har kränkt hans eller hennes rättighe- ter enligt Europakonventionen måste i första hand vända sig till nationella domstolar för att få prövat om en kränkning har ägt rum. I de flesta fall måste den enskilde ha fört sin sak till högsta instans innan klagomål väcks vid domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) i Strasbourg. Om ett klagomål tas upp av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft12"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Internationella konventioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p435 ft7"&gt;Europadomstolen prövar domstolen om en kränkning har ägt rum. Europadomstolen kan också döma ut skadestånd till klaganden. Europadomstolens dom är bindande för den aktuella medlemssta- ten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;Europakonventionen innehåller inte någon regel om fackliga stridsåtgärder men stridsåtgärder som vidtas i Sverige kan ändå komma att prövas mot bakgrund av konventionen. Det kan fram- för allt ske genom tillämpning av artikel 11 som reglerar friheten att delta i sammankomster och föreningsfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Europarådets sociala stadga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;Väsentliga rättigheter på det sociala och arbetsrättsliga området har blivit föremål för en annan konvention inom Europarådet, nämli- gen den europeiska sociala stadgan (Europarådets sociala stadga). Stadgan är från 1961 men en reviderad version antogs 1999 och är tänkt att ersätta den ursprungliga stadgan. I stadgan finns bestäm- melser om förhandlingsrätt och strejkrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;I artikel 5 i stadgan skyddas den fackliga föreningsfriheten. Där skyddas arbetstagares och arbetsgivares frihet att bilda och tillhöra lokala, riksomfattande nationella och internationella sammanslut- ningar för att tillvarata sina ekonomiska och sociala intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Artikel 6 i stadgan har rubriken Den kollektiva förhandlings- rätten. Den innehåller i korthet följande åtaganden för de stater som har ratificerat artikeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;att främja gemensamt samråd mellan arbetstagare och arbetsgi- vare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;att främja förfarande för frivilliga kollektivavtalsförhandlingar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;att främja förfarande för förlikning och frivillig skiljedom i arbetstvister,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;att erkänna arbetstagarnas och arbetsgivarnas rätt att vidta kollektiva åtgärder, däri inbegripet strejk, i händelse av intresse- konflikter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft7"&gt;Europarådets sociala stadga var det första internationella instru- mentet som explicit erkände strejkrätten. Artikel 6:4 behandlar rätten att tillvarata sina intressen vid en intressekonflikt. Den är inte tillämplig vid en konflikt som rör rättigheter enligt lag eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft12"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td81"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Internationella konventioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p436 ft7"&gt;kollektivavtal. Det innebär dock inte att det är förenligt med stad- gan att en medlemsstat enbart tillåter stridsåtgärder vid konflikter som syftar till att sluta kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Tillämpningen av stadgan övervakas genom att de fördrags- slutande länderna kontinuerligt avger rapporter om ändringar i sin nationella lagstiftning m.m. Rapporterna granskas av oberoende experter i den Europeiska kommittén för sociala rättigheter som kan ifrågasätta eller rikta kritik mot tillämpningen. Enligt ett sär- skilt förfarande har en annan kommitté som består av experter från ländernas regeringar till uppgift att, på grundval av expertkommit- téns kritik, föreslå fall som ska bli föremål för s.k. rekommenda- tion, dvs. en uppmaning till landet att vidta åtgärder så att stadgan efterlevs. Europarådets ministerkommitté beslutar slutligt i frågan om en rekommendation ska avges. Utöver det nu redovisade förfa- randet finns ett klagomålsförfarande för organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;Europeiska kommittén för sociala rättigheter har utvecklat en praxis i fråga om vad som kan vara tillåtna inskränkningar i rätten till stridsåtgärder enligt artikel 6:4. Kommittén har lagt fast att fredsplikt enligt lag kan gälla på grund av kollektivavtal. Vidare finns en utförlig praxis när det gäller statliga ingrepp i kollektivav- talsförhandlingar med åtföljande begränsningar i strejkrätten. Kommittén har uttalat att artikel 6:4 inte skyddar politiska strejker. Det har motiverats med att stadgan anses tillvarata förhandlings- rätten och att politiska strejker klart faller utanför området för kollektiv förhandling. Uttalanden under senare år kan dock tyda på att kommittén är på väg att ändra sin inställning i den frågan. Rät- ten till stridsåtgärder ses som ett utflöde av föreningsrätten och rätten till kollektiva förhandlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Internationella arbetsorganisationen (ILO)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft7"&gt;FN:s fackorgan ILO som inrättades år 1919 har bidragit till skyd- det för de mänskliga rättigheterna. ILO har en särskilt central roll när det gäller utformning av skydd för arbetstagarrelaterade mänskliga rättigheter i allmänhet och för den fackliga föreningsfri- heten i synnerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft12"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Internationella konventioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p439 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;ILO:s verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;ILO:s verksamhet är uppbyggd främst kring tre administrativa huvudorgan, nämligen den internationella arbetskonferensen, sty- relsen och den internationella arbetsbyrån. Den sistnämnda har huvudkontor i Genève och ett nät av nationella och regionala kontor. Kontrollen av att medlemsstaterna uppfyller sina förplik- telser enligt ratificerade konventioner sker genom att medlemssta- terna skickar in rapporter till arbetsbyrån om hur de uppfyllt sina åtaganden. Rapporteringsskyldigheten kan även avse konventioner som staten inte har antagit. I sådana fall ska generalsekreteraren underrättas om de förhållanden som hindrar eller fördröjer en rati- ficering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;Rapporterna från medlemsstaterna behandlas av en särskild expertkommitté som sammanträder inför arbetskonferensen. Expertkommittén består av ett antal internationellt kända folk- rättsjurister. På grund av de upplysningar som medlemsstaternas rapporter innehåller utarbetar kommittén en egen rapport som läggs fram för arbetskonferensen och behandlas i ett trepartiskt utskott som avger berättelse till konferensens plenum. Inför utskottet står regeringarna till svars för påstådda överträdelser innan ärendet slutbehandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Vid sidan av det redovisade övervakningssystemet finns sär- skilda klagomålsprocedurer. Bl.a. har arbetsgivar- och arbetstagar- organisationer rätt att hos arbetsbyrån framställa anmärkningar mot en medlemsstat som inte iakttar bestämmelserna i en ratifice- rad konvention. Vidare kan en medlemsstat anföra klagomål mot en annan medlemsstat för bristande efterlevnad av en konvention som båda staterna har ratificerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Ett särskilt klagomålsförfarande har inrättats rörande före- ningsfriheten. ILO:s föreningsfrihetskommitté som granskar kla- gomålen mot medlemsstater på detta område är sammansatt av representanter för regeringar samt arbetstagar- och arbetsgivaror- ganisationer. Klagomål vidarebefordras från arbetsbyrån till före- ningsfrihetskommittén för granskning. Kommittén kan föreslå ILO:s styrelse att vidta åtgärder. Slutsatser antas bara då det råder konsensus i kommittén. ILO:s styrelse följer alltid kommitténs förslag. Kommitténs uttalanden läggs också ofta till grund för expertkommitténs uttalanden om innebörden av konventionerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft12"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td81"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Internationella konventioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p441 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Relevanta konventioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft7"&gt;Inom ILO är det främst följande konventioner som aktualiseras när det gäller förhandlingsrätten och rätten till stridsåtgärder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;konvention (nr 87) angående föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;konvention (nr 98) angående tillämpningen av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;konvention (nr 154) om främjande av kollektiva förhandlingar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft7"&gt;De nämnda konventionerna har ratificerats av Sverige. Uppgifterna i det följande är i huvudsak hämtade ut Petra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft7"&gt;Herzfeld Olssons doktorsavhandling &lt;SPAN class="ft8"&gt;Facklig föreningsfrihet som mänsklig rättighet &lt;/SPAN&gt;från år 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Konventionerna nr 87 och 98 anses binda alla ILO:s medlems- stater oavsett ratifikation. De ingår också i &lt;SPAN class="ft8"&gt;Deklarationen om grundläggande principer och rättigheter i arbetet &lt;/SPAN&gt;som ILO antog 1998. De rättigheter som ingår i deklarationen härrör från de mänskliga rättigheterna och från &lt;NOBR&gt;ILO-konventioner&lt;/NOBR&gt; som intar en särställning. Genom att en stat har anslutit sig till ILO anses den implicit ha accepterat de rättigheter och principer som ingår i deklarationen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Enligt artikel 4 i &lt;SPAN class="ft8"&gt;konvention nr 98 &lt;/SPAN&gt;ska staterna vidta lämpliga åtgärder för att uppmuntra och främja utvecklandet och utnyttjan- det i största möjliga omfattning av anordningar för frivilliga för- handlingar mellan arbetsgivare eller deras organisationer på den ena sidan och arbetstagarorganisationer på den andra. Detta ska ske i syfte att skapa en reglering av anställningsvillkoren genom kollek- tivavtal. Konvention nr 98 ger dock ett ytterst begränsat skydd för strejkrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft7"&gt;Skyddet för strejkrätten tillgodoses däremot på ett indirekt sätt av artiklarna 3, 8 och 10 i &lt;SPAN class="ft8"&gt;konvention nr 87&lt;/SPAN&gt;. Genom konvention nr 87 förbinder sig en medlemsstat i ILO att säkerställa att arbetsta- gare och arbetsgivare fritt ska kunna utöva sin föreningsfrihet. Arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer ska också kunna bilda och ansluta sig till förbund och centralorganisationer. Organisatio- nerna ska ha rätt att själva bestämma sin verksamhet. Det innebär bl.a. att de ska ha rätt att avfatta sina egna stadgar och regler utan inblandning av staten. Konvention nr 87 erkänner inte strejkrätten explicit men förhållandevis tidigt i konventionens historia klargjor-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft12"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Internationella konventioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p435 ft7"&gt;des det att strejk utgör ett medel för organisationerna för att främja och värna medlemmarnas intressen. Strejkrätten ses som en oum- bärlig del av de fackliga rättigheterna och anses utgå från före- ningsfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Expertkommittén har uttalat att ett allmänt förbud för strejk- rätten utgör en påtaglig begränsning av fackföreningarnas möjlig- heter att främja och värna medlemmarnas intressen och att ett sådant förbud därför kan stå i strid med konvention nr 87. Strejk anses utgöra ett legitimt medel att tillvarata medlemmarnas yrkes- mässiga intressen. Vissa begränsningar i den offentliga sektorn har ansetts acceptabla. Likaså har det ansetts godtagbart med begräns- ningar i strejkrätten inom s.k. oumbärliga samhällsfunktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Expertkommittén anser att en stats begränsningar av de syften en strejk får ha ska vara rimliga. De får inte vara sådana att de i praktiken innebär ett totalt förbud eller en överdriven begränsning av strejkrätten. Det är förenligt med konvention nr 87 att förbjuda strejker som rör s.k. rättsliga tvister, t.ex. tolkning av lag eller kol- lektivavtal. Inte bara en primär stridsåtgärd utan även en sympati- åtgärd skyddas i viss utsträckning av konvention nr 87.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;När det gäller bojkott anser expertkommittén att en sådan stridsåtgärd under vissa omständigheter utgör ett legitimt utövande av strejkrätten. Bojkotten ska då vara direkt relaterad till sociala eller ekonomiska intressen för de arbetstagare som är involverade i den primära eller sekundära åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Beträffande stridsåtgärder som syftar till att förbättra anställ- ningsförhållandena utomlands kan följande citat rörande ställ- ningstaganden från föreningsfrihetskommittén ur Petra Herzfeld Olssons avhandling (s. 155) vara av intresse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft83"&gt;Skyddet för värnandet av andra arbetstagares intressen tycks dock ha en nationell gräns. I ett land förbjöds stridsåtgärder som syftade till att förbättra anställningsförhållandena utomlands och till att markera ett missnöje med den sociala och rasmässiga politik som fördes i ett land som det aktuella landet hade handelsförbindelser med. Kommittén kommenterade denna situation och konstaterade att rena politiska strejker inte skyddas av konventionen men att de emellertid anser att fackföreningar skall ha möjlighet att vidta proteststrejker, särskilt sådana som inriktar sig mot en regerings sociala och ekonomiska poli- tik. Kommittén tog inte explicit ställning till förbudet av de interna- tionella solidaritetsaktionerna men angav ett stycke ner att fackföre- ningar skall ha rätt att vidta strejk för att främja sina ekonomiska och sociala intressen och ha frihet att organisera sin verksamhet och att arbetstagarna skall ha rätt att vidta strejk mot den egentlige arbetsgiva- ren och delta i annan form av legitim strejk som sympatiåtgärder och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td81"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Internationella konventioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p447 ft67"&gt;protestaktioner. Om strejken syftade till att protestera mot att reger- ingen bedrev handel med ett land där arbetstagarnas arbetsvillkor var undermåliga och handeln fick till följd att fabriker i det egna landet var tvungna att läggas ner därför att de inte kunde konkurrera prismässigt med varorna från det andra landet, så kunde proteststrejken möjligen skyddas av konventionen. Den handelspolitiska situationen påverkar ju i så fall direkt de strejkande arbetstagarnas levnadsförhållanden. Det tycks däremot tveksamt om transnationella solidaritetsstrejker som inte initieras av en internationell fackförening skyddas av konventio- nen. Om däremot den transnationella stridsåtgärden initierats av en internationell facklig federation som ITF finns det praxis som tyder på att åtgärderna måste tillåtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft7"&gt;Enligt artikel 2 i &lt;SPAN class="ft8"&gt;konvention nr 154 &lt;/SPAN&gt;ska staterna på olika sätt främja kollektiva förhandlingar. Med kollektiva förhandlingar avses i detta sammanhang alla förhandlingar mellan å ena sidan en arbetsgivare, en grupp av arbetsgivare eller en eller flera organisationer av arbets- givare och, å andra sidan, en eller flera arbetstagarorganisationer. Förhandlingarna ska ha ett visst syfte för att räknas som kollektiva i konventionens mening. Syftet ska vara att bestämma arbets- och anställningsvillkor eller att reglera relationerna mellan arbetsgivare och arbetstagare eller arbetstagarnas organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Utöver de nämnda konventionerna finns det anledning att gå in på &lt;SPAN class="ft8"&gt;konventionen (nr 94) angående arbetsklausuler i kontrakt där en offentlig myndighet är part&lt;/SPAN&gt;. Huvudsyftet är att garantera att fast- ställda arbetsvillkor skyddas mot en försämring till följd av kon- kurrens vid anbudsgivning. I artikel 2 i konventionen anges att offentliga kontrakt ska innefatta klausuler som tillförsäkrar veder- börande arbetstagare lön, arbetstid och andra anställningsvillkor som inte är mindre gynnsamma än de som fastställts i kollektivavtal eller annat godtaget förhandlingssystem, skiljedom eller den natio- nella lagstiftningen för arbete av samma art inom vederbörande yrke eller näringsgren i det område där arbetet utförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;ILO-konventionen&lt;/NOBR&gt; 94 antogs 1949 och Sverige beslutade året därpå att inte ratificera den. Frågan om en svensk ratificering aktu- aliserades åter under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; då &lt;NOBR&gt;ILO-kommittén&lt;/NOBR&gt; uppdrog åt en särskild utredare att granska Sveriges möjligheter att ratificera kon- ventionen mot bakgrund av gällande &lt;NOBR&gt;EG-rättslig&lt;/NOBR&gt; reglering beträf- fande offentlig upphandling. Utredaren lämnade inte något förslag, bl.a. med hänvisning till pågående diskussioner inom EU angående ett direktiv om utstationering av arbetstagare. Frågan om en svensk ratificering av konventionen har härefter tagits upp i SOU 2006:28 Nya Upphandlingsregler 2. Slutsatsen i den utredningen blev att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft12"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Internationella konventioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p435 ft7"&gt;det får anses osäkert om en tillämpning av de krav konventionen ställer är förenliga med EU:s direktiv rörande offentlig upphand- ling och andra gemenskapsrättsliga regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Anmälan mot Sverige på grund av propositionen till lex Britannia i juni 1991&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;I juni månad 1991 anförde den svenske arbetsgivardelegaten vid ILO klagomål mot Sverige för brott mot &lt;NOBR&gt;ILO-konventionerna&lt;/NOBR&gt; nr 87, 98 och konvention nr 147 om miniminormer i handelsfartyg genom införandet av lex Britannia (se avsnitt 5.5). Klagomålen innebar i huvudsak att MBL efter lex Britannia diskriminerade utländska kollektivavtal genom att de inte respekterades på samma sätt som svenska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;I yttrande till ILO i januari 1992 svarade regeringen att lagänd- ringarna inte stred mot konventionsreglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;I en kommentar till rapporter från medlemsländerna om deras tillämpning av vissa konventioner skrev ILO:s expertkommitté hösten 1993 på grund av Sveriges rapport om konvention nr 87 att lex Britannia inte stod i strid med de i konventionerna fastlagda principerna. Av handlingarna i ärendet framgick att den svenska &lt;NOBR&gt;ILO-kommittén&lt;/NOBR&gt; menade att konventionerna inte reglerar annat än nationella förhållanden och sålunda inte innehåller förpliktelser i något konkret förhållande mellan medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;4.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Hanteringen av normkonflikter mellan ILO och EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;Enligt artikel 307 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; påverkas inte internationella avtal som har ingåtts innan en medlemsstat anslöt sig till EG av bestäm- melserna i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; De &lt;NOBR&gt;ILO-konventioner&lt;/NOBR&gt; som ingicks före Sveriges inträde i den europeiska gemenskapen bör med den utgångspunkten ha företräde framför &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Praxis från &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; visar dock att den rättsliga situationen är mer kom- plicerad. Det har förekommit att domstolen har funnit att ILO- konventioner strider mot EG:s regler. I sådana fall ska medlems- landet i enlighet med det andra ledet i artikel 307 i fördraget vidta alla lämpliga åtgärder för att undanröja det som är oförenligt med fördraget. Det har också förekommit att kommissionen har försökt förmå medlemsstater att säga upp konventioner som man ansett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft12"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td81"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td82"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Internationella konventioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p436 ft7"&gt;inte har stått i överensstämmelse med gemenskapsrätten. Detta leder till slutsatsen att även avtal som har ingåtts innan en med- lemsstat trädde in i unionen ska vara i överensstämmelse med EG- rätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft7"&gt;De nu redovisade uppgifterna är hämtade från promemorian&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft8"&gt;Europarättens inverkan på arbetet i ILO &lt;SPAN class="ft7"&gt;som skrivits av Linnéa Blommé som diskussionsunderlag inför det nordiska trepartiska seminariet &lt;/SPAN&gt;Normkonflikter mellan EU och ILO – hur kan de lösas? &lt;SPAN class="ft7"&gt;den 18 april 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;I &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; stadgas att EG har extern kompetens att sluta internationella avtal på vissa områden. EG kan också ha extern kompetens i situationer utan att det klart har kommit till uttryck i fördraget, så kallad implicit extern kompetens. Sådan kompetens förekommer på områden där &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; föreskriver en gemen- sam politik samt även beträffande samtliga mål som anges i fördra- get. På de allra flesta områden där EU har extern kompetens delas den med medlemsstaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Enligt den nyss nämnda promemorian är det en avgörande fak- tor för vidden av gemenskapens externa kompetens vilken artikel i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; som utgör basen för kompetensen. Det är mer troligt att gemenskapen anses ha exklusiv kompetens om den baseras på artiklar om den inre marknaden eller fri rörlighet än på artikel 137 rörande sociala rättigheter. Avgörande är således vad som är basen för kompetensen och även i vilken grad gemenskapen har utfärdat lagstiftning på området. Ju mer harmoniserat ett område är, desto mer sannolikt är det att medlemsstaterna inte kan agera i frågan utan att inkräkta på &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt; Vid delad kompetens mellan gemenskapen och dess medlemsländer har medlemsstaterna en samarbetsskyldighet mot gemenskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;I ett dokument från det rättsliga utskottet i ILO:s styrelse har det noterats att det verkar finnas osäkerhet kring var gränserna för medlemsstaternas och ILO:s kompetens går vilket kan leda till färre ratifikationer av &lt;NOBR&gt;ILO-konventioner&lt;/NOBR&gt; från &lt;NOBR&gt;EU-staterna.&lt;/NOBR&gt; Både ILO och Europeiska Ekonomiska och Sociala Kommittén inom EU anser att problemet kring kompetensfördelningen bör lösas med ett mer utvecklat samarbete mellan organisationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft12"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Internationella konventioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p452 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;FN-konventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;I artikel 8.1 d) i FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter förpliktar sig staterna att säkerställa rätten att strejka under förutsättning att den utövas i enlighet med lagstift- ningen i vederbörande stat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Artikelns innebörd är att strejkrätten får regleras och begränsas men att den inte får förbjudas. Det räcker dock inte att en med- lemsstat erkänner friheten att strejka. De regler som omgärdar strejkrätten ska vara klara och specifika och får inte medföra att strejkrätten i realiteten knappt kan utövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft12"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;P class="p454 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Svenska förhållanden och gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Den svenska arbetsmarknadsmodellen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft7"&gt;Det svenska arbetsrättsliga systemet har gemensamma drag med motsvarande system i de övriga nordiska länderna men skiljer sig från vad som gäller i övriga &lt;NOBR&gt;EES-länder.&lt;/NOBR&gt; Skillnaden har att göra med den starka ställning som arbetsmarknadsorganisationerna traditio- nellt har i Norden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;År 2007 var 73 % av arbetstagarna i Sverige organiserade i fackföreningar. Den stora anslutningen och frånvaron av bestäm- melser i lag som begränsar organisationernas verksamhet bidrar till en hög grad av autonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Det är arbetsmarknadens parter som svarar för lönebildningen och den sker i princip utan inblandning från statsmakternas sida. Tyngdpunkten i regleringen ligger i kollektivavtal som träffas mel- lan organisationerna. År 2007 täcktes ca 91 % av arbetstagarna av kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft21"&gt;Kollektivavtalens täckningsgrad för arbetare inom byggbran- schen var år 2007 ca 96 % och ca 77 % av arbetarna var medlemmar i en facklig organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;Det bör noteras att de svenska siffrorna avseende täckningsgrad för kollektivavtal enbart gäller arbetstagare vars arbetsgivare är bundna av ett sådant avtal, antingen genom att företaget är medlem i en arbetsgivarorganisation eller genom att det har tecknat ett hängavtal. I andra länder förekommer det att man räknar in även arbetstagare som har sina anställningsvillkor reglerade i enskilda anställningsavtal som hämtat sitt innehåll från ett kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Vid en internationell jämförelse är konflikterna på arbetsmark- naden i Sverige få, oavsett om bedömningen grundas på antalet var-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft12"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Svenska förhållanden och gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;sel, utbrutna stridsåtgärder eller förlorade arbetsdagar. Under tiden &lt;NOBR&gt;2000–2007&lt;/NOBR&gt; varierade det totala antalet förlorade arbetsdagar mellan 272 och 15 282 dagar, bortsett från år 2003 då det översteg 600 000 dagar beroende på omfattande konflikter på det kommunala områ- det. Uppgifterna hänför sig till såväl lovliga som olovliga stridsåt- gärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Sverige har inte något system för allmängiltigförklaring av kol- lektivavtal. På vissa områden regleras anställningsvillkoren i lag. Det gäller exempelvis villkoren för arbetstid, semester och annan ledighet. Sådan lagstiftning är till stor del dispositiv på så sätt att den kan frångås genom avtal som ingås av arbetsmarknadens parter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Kollektivavtalen är rättsligt bindande för de avtalsslutande orga- nisationerna och deras medlemmar. Bundenheten gäller inom avta- lets tillämpningsområde. En arbetsgivare har ett åtagande gentemot den avtalsslutande arbetstagarorganisationen att tillämpa avtalet för sina arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;En av kollektivavtalets viktigaste rättsverkningar är den freds- plikt som följer av avtalet. Vidare ska fredsplikt alltid iakttas i tvis- ter rörande innehållet i och omfattningen av träffade kollektivavtal eller om innehållet i de regler i lagen som blir tillämpliga i och med att ett kollektivavtal träffas. Fredsplikt gäller också när parter är oeniga om huruvida ett bindande avtal har kommit till stånd eller om en viss enskild arbetsgivare eller arbetstagare är bunden av ett avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Bestämmelserna om stridsåtgärder bygger på principen att det är tillåtet att vidta stridsåtgärder i fackliga syften. Det är också tillåtet att vidta stridsåtgärder till stöd för en annan part om den parten inte själv på grund av fredsplikt är förhindrad att vidta stridsåtgär- der.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Förhandlingsrätten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;Enligt 10 § MBL har en arbetstagarorganisation rätt till förhandling med en arbetsgivare i frågor rörande förhållandet mellan arbetsgi- varen och en sådan medlem i organisationen som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren har motsvarande rätt till förhandling med arbetstagarorganisationen. Vidare har arbets- tagarorganisationen rätt till förhandling med den organisation som arbetsgivaren tillhör och arbetsgivarens organisation har samma rätt i förhållande till arbetstagarorganisationen. Reglerna gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft12"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td83"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Svenska förhållanden och gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft7"&gt;oberoende av om det finns kollektivavtal mellan de berörda organi- sationerna. Rätten för en part att förhandla motsvaras av en skyl- dighet för den andra parten att delta i en förhandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Den som begär förhandling ska vara behörig att förhandla. Även den hos vilken förhandling begärs ska ha behörighet att företräda en enskild arbetstagare eller arbetsgivare i förhandlingsfrågan. Det finns inga bestämmelser om att organisationen ska vara representa- tiv eller ha någon särskild ställning på arbetsplatsen eller på det avtalsområde som frågan rör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Av ordalydelsen i 10 § MBL framgår att förhandlingsfrågan ska gälla ett bestående eller tidigare existerande anställningsförhållande. Förhandlingsskyldigheten innefattar inte någon skyldighet att visa kompromissvilja eller att faktiskt gå med på ett avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Kollektivavtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft7"&gt;Allmänt om kollektivavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft7"&gt;Av 23 § MBL kan man utläsa vad ett kollektivavtal är och på vilket sätt det skiljer sig från ett vanligt avtal. Det är tre kriterier som är av avgörande betydelse. För det första ska ett kollektivavtal gälla anställningsvillkor för arbetstagare eller förhållanden i övrigt mel- lan arbetsgivare och arbetstagare. För det andra ska det ha ingåtts mellan en arbetsgivarorganisation eller en arbetsgivare och en arbetstagarorganisation och för det tredje ska det vara skriftligt. Om avtalet inte uppfyller samtliga tre kriterier är det inte fråga om ett kollektivavtal utan om ett vanligt avtal som regleras av sedvanlig civilrättslig lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Kollektivavtalets rättsverkningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;På samma sätt som ett vanligt avtal har ett kollektivavtal bindande verkan för avtalsparterna. Det kan röra sig om organisationer på båda sidor men det kan också vara en arbetstagarorganisation på ena sidan och en enskild arbetsgivare på den andra (bl.a. genom hängavtal).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Enligt vanliga rättsgrundsatser är ett avtal som en förening har slutit inte bindande för föreningens medlemmar. Kollektivavtal har dock bindande verkan även för en medlem i en organisation som har ingått avtalet (26 § MBL). Det gäller oavsett om medlemmen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft12"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Svenska förhållanden och gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;har trätt in i organisationen före eller efter avtalets tillkomst men inte om medlemmen redan är bunden av ett annat kollektivavtal. Även om en medlem träder ut ur organisationen fortsätter han eller hon att vara bunden av kollektivavtalet tills det löper ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft7"&gt;Oorganiserade arbetstagares ställning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Enligt allmänna arbetsrättsliga rättsgrundsatser anses en arbetsgi- vare som är bunden av kollektivavtal vara förhindrad att tillämpa sämre villkor än dem som gäller enligt avtalet för arbetstagare som står utanför den avtalsslutande organisationen. Förpliktelsen för arbetsgivaren att iaktta bestämmelserna i avtalet gäller dock bara gentemot den arbetstagarorganisation som är part i avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;En oorganiserad arbetstagare kan inte hävda rättigheter gent- emot arbetsgivaren enbart med stöd i kollektivavtalet. Sådan rätt har bara den avtalsslutande organisationen och dess medlemmar. Vanligen hämtar dock den oorganiserade arbetstagarens enskilda anställningsavtal sitt innehåll från ett kollektivavtal och då har den oorganiserade arbetstagaren samma anställningsvillkor som de arbetstagare som är medlemmar i den avtalsslutande organisatio- nen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft7"&gt;Konkurrerande kollektivavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Det finns ingenting som hindrar att flera kollektivavtal gäller sam- tidigt på en arbetsplats. En vanlig situation är att en arbetsgivare har kollektivavtal som reglerar olika verksamheter. Det leder inte till några särskilda komplikationer. Det är när tillämpningsområdet för olika kollektivavtal sammanfaller som det kan uppstå problem. Då måste de inblandade veta vilket avtal som har företräde. Arbets- domstolen har i sin praxis lagt fast principer för hur man ska se på detta. Med vissa undantag, som det skulle föra för långt att gå in på här, utgår Arbetsdomstolen från att det först ingångna avtalet har företräde i de delar där avtalen är oförenliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft12"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td83"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Svenska förhållanden och gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p464 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Rätten att vidta stridsåtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft7"&gt;Allmänt om rätten till stridsåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Den principiella rätten till stridsåtgärder är grundlagsfäst. Enligt 2 kap. 17 § regeringsformen har en förening av arbetstagare samt arbetsgivare och en förening av arbetsgivare rätt att vidta fackliga stridsåtgärder om inte något annat följer av lag eller avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Närmare bestämmelser om stridsåtgärder finns i &lt;NOBR&gt;41–45&lt;/NOBR&gt; §§ MBL. Som sådana åtgärder anges arbetsinställelse (lockout eller strejk), blockad, bojkott eller annan jämförlig stridsåtgärd. Den som är bunden av ett kollektivavtal förbjuds att vidta stridsåtgärder mot avtalsmotparten rörande det egna avtalsförhållandet. Även partiella stridsåtgärder, t.ex. en nyanställningsblockad eller vägran att utföra arbete av visst slag eller arbete på övertid kan vara olovliga. Förbu- det är utformat så att man inte får vidta stridsåtgärder i vissa angivna syften mot sin motpart i avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Enligt 41 b § MBL är en stridsåtgärd inte tillåten om den har till ändamål att kollektivavtal ska träffas med ett företag som inte har några arbetstagare eller där bara företagaren och företagarens familjemedlemmar är arbetstagare och ensamma ägare. Om det blir tvist är det arbetstagarparten som har bevisbördan för att det har funnits andra anställda än familjemedlemmar i företaget och det är de förhållandena som råder när stridsåtgärden varslas eller inleds som är avgörande för om åtgärden är tillåten. I bestämmelsen anges att arbetstagare får lov att delta i en nyanställningsblockad som riktar sig mot ett enmans- eller familjeföretag om den har utlysts av en behörig arbetstagarorganisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;I lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA) finns bestämmelser om inskränkningar i rätten att genomföra stridsåt- gärder. I 23 § LOA begränsas rätten till stridsåtgärder i arbeten som består i myndighetsutövning eller som är oundgängligen nöd- vändiga för att genomföra myndighetsutövning dels på så sätt att stridsåtgärder bara får genomföras i form av lockout, strejk, över- tidsvägran eller nyanställningsblockad, dels så att stridsåtgärder inte får genomföras på grund av något annat än förhållandet mellan arbetsgivare och de arbetstagare som omfattas av lagen. Av samma bestämmelse framgår att stridsåtgärder är otillåtna även utanför det område som har att göra med myndighetsutövning om de syftar till att påverka inhemska politiska förhållanden inom lagens tillämp- ningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft12"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Svenska förhållanden och gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;I övrigt finns det inga uttryckliga bestämmelser i svensk lag som begränsar stridsåtgärders art och omfattning eller förbjuder strids- åtgärder på grund av deras farlighet eller risk för skadeverkningar. I förarbetena till MBL har det uttalats som något naturligt att svenska arbetstagarorganisationer inte ska vara förhindrade att delta i internationellt organiserade sympatiåtgärder till stöd för broderorganisationer utomlands eller uttrycka solidaritet med dem som utsätts för politiskt förtryck eller på annat sätt är i behov av internationellt stöd. För parter som är bundna av kollektivavtal har politiska stridsåtgärder dock inte ansetts tillåtna annat än som kortvariga demonstrationsåtgärder. När man vill veta vad som gäller för den här typen av stridsåtgärder får man söka vägledning i Arbetsdomstolens praxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft7"&gt;Fredspliktsreglerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Det finns fyra uppräknade syften för vilka stridsåtgärder mot en kollektivavtalsmotpart är förbjudna enligt 41 § MBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;För det första får stridsåtgärder inte vidtas för att utöva påtryckning i en tvist om ett kollektivavtals giltighet, bestånd, rätta innebörd eller i en tvist huruvida ett visst förfarande strider mot avtalet eller mot MBL. Det innebär förbud mot stridsåtgärder i rättstvister som gäller avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;För det andra får man inte tillgripa stridsåtgärder för att åstad- komma en ändring i ett ingånget kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;För det tredje får en stridsåtgärd inte vidtas för att genomföra en bestämmelse som är avsedd att tillämpas efter det att kollektiv- avtalet har upphört att gälla. Man får alltså inte under kollektivav- talets giltighetstid strida för att tvinga motparten till en utfästelse om bättre villkor i ett kommande avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;För det fjärde får en sympatiåtgärd inte vidtas för att stödja någon annan som inte själv får vidta en stridsåtgärd. En sympatiåt- gärd är alltså olovlig om den stridsåtgärd som sympatiåtgärden vidtas till stöd för inte är lovlig. I övrigt är sympatiåtgärder tillåtna. Inom den privata sektorn kan var och en av de fackliga organisatio- nerna stödja en annan facklig organisation som vidtar en lovlig stridsåtgärd såväl inom den offentliga som inom den privata sek- torn. Även den som själv har vidtagit den primära stridsåtgärden kan vidta sympatiåtgärder till stöd för sin åtgärd. Inom den offentliga sektorn finns det inskränkningar när det gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft12"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td83"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Svenska förhållanden och gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft7"&gt;myndighetsutövning men bortsett från det är sympatiåtgärder till- låtna även där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;Organisationernas ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft7"&gt;Enligt 42 § MBL får en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation inte anordna eller på annat sätt föranleda en olovlig stridsåtgärd. En sådan organisation får inte heller medverka till en olovlig stridsåt- gärd genom understöd, bidrag eller annan hjälp. Det gäller oavsett om organisationen är bunden av kollektivavtal. Bestämmelsen hade betydelse i Britanniadomen (AD 1989 nr 120) där Arbetsdomsto- len lade fast den s.k. Britanniaprincipen. Arbetsdomstolen kom fram till att fackliga stridsåtgärder från en arbetstagarorganisation var olovliga om de syftade till att framtvinga ett undanröjande eller en ändring av ett bestående kollektivavtal mellan en arbetsgivare och en annan arbetstagarorganisation. (Se vidare kap. 6)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;Genom två senare interimistiska beslut (AD 2004 nr 96 och 2005 nr 49) har Arbetsdomstolen utvecklat sin syn på stridsåtgär- der till stöd för anspråk på kollektivavtal på ett område där ett kol- lektivavtal redan gäller mellan arbetsgivaren och en annan arbetsta- garpart, trots att det ytterligare kollektivavtalet i viss mening stri- der mot eller är oförenligt med det redan ingångna avtalet. Enligt Arbetsdomstolen ska stridsåtgärderna anses tillåtliga om kravet på ett ytterligare avtal ställs av en arbetstagarorganisation för de egna medlemmarnas räkning och det, från den organisationens syn- punkt, är ett behörigt intresse att få till stånd ett kollektivavtal även med den begränsade faktiska tillämplighet som följer av regeln om försteg för det äldre kollektivavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;En organisation som är bunden av kollektivavtal är vidare enligt 42 § MBL skyldig att aktivt motverka och försöka hindra en olovlig stridsåtgärd som förestår eller pågår. Om en olovlig stridsåtgärd har vidtagits av arbetstagare som är bundna av kollektivavtal åligger det enligt 43 § MBL arbetsgivaren och den berörda arbetstagaror- ganisationen att omedelbart ta upp överläggning med anledning av stridsåtgärden och att gemensamt verka för att den upphör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft12"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Svenska förhållanden och gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Varsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Den som har för avsikt att vidta en stridsåtgärd eller att utvidga en pågående sådan åtgärd ska enligt 45 § MBL skriftligen varsla både motparten och Medlingsinstitutet minst sju arbetsdagar i förväg. Omfattar åtgärden även arbetstagare som inte är medlemmar i den berörda arbetstagarorganisationen bör dessa enligt bestämmelsen också varslas genom synliga anslag på arbetsplatsen eller på annat sätt. Den som underlåter att varsla kan bli skyldig att betala ska- destånd till motparten och varselavgift till staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft7"&gt;Medling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Medlingsinstitutet har till uppgift att medla i arbetstvister mellan en arbetsgivare eller en arbetsgivarorganisation på ena sidan och en arbetstagarorganisation på den andra. Institutet ska också verka för en väl fungerande lönebildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Medlingsverksamheten är organiserad på två sätt. För medling mellan förbundsparter i riksavtalsförhandlingar utses särskilda medlare för varje tvist. När det gäller tvister mellan ett fackförbund och en enskild arbetsgivare om tecknande av kollektivavtal (häng- avtal) sköts medlingen av fasta medlare. De är fem till antalet och förordnas av Medlingsinstitutet för ett år i taget. De fasta medlar- nas uppdrag avser tvister inom respektive medlares geografiska verksamhetsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Efter samtycke från parter som förhandlar om kollektivavtal kan Medlingsinstitutet utse en eller flera förhandlingsledare eller med- lare. Om Medlingsinstitutet gör bedömningen att det finns risk för stridsåtgärder i en tvist kan det ske även utan samtycke, s.k. tvångsmedling. Medlingsinstitutet har också vissa möjligheter att förelägga en part som inte medverkar att infinna sig och att fullgöra sin förhandlingsskyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Medling aktualiseras i praktiken i två situationer. Den vanligaste är att en part varslar om stridsåtgärder. Det förekommer också i ganska stor utsträckning att parterna gemensamt begär att medlare tillsätts utan att det föreligger ett varsel. I dagligt tal kallas det ”fri- villig medling”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Under avtalsrörelsen 2007 utsågs särskilda medlare i trettio tvister. Åtta av dem gällde frivillig medling. För de fasta medlarna föreligger det nästan undantagslöst ett varsel om stridsåtgärder i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft12"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td83"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Svenska förhållanden och gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p469 ft7"&gt;deras ärenden. Det förekommer dock att fackförbund meddelar Medlingsinstitutet att förbundet givit tillstånd till en lokalavdel- ning att varsla om stridsåtgärder. I sådana fall inväntas inte varslet utan ärendet översänds direkt till den fasta medlaren. Slutligen ska påpekas att det givetvis inte föreligger något hinder mot att en eller flera parter begär frivillig medling även i de lokala tvisterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Det bör i sammanhanget nämnas att Medlingsinstitutet inte får besluta om tvångsmedling i tvister mellan parter som är bundna att ett avtal om en förhandlingsordning då avtalet har registrerats av Medlingsinstitutet. För att avtalet ska registreras krävs att det innehåller tidsplaner för förhandlingar, tidsramar och regler för till- sättning av medlare, regler om medlares befogenheter och regler om uppsägning av avtalet. Sjutton sådana avtal är för närvarande registrerade hos Medlingsinstitutet. Större delen av den offentliga sektorn täcks av förhandlingsavtal. Inom den privata sektorn finns ett förhandlingsavtal för industrin (Industriavtalet). Det finns också förhandlingsavtal för delar av tjänstesektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;En medlare som har utsetts av Medlingsinstitutet ska försöka få till stånd en överenskommelse mellan parterna. För att främja en god lösning av tvisten kan medlaren lägga fram egna förslag till överenskommelse. Medlaren kan också verka för att en part upp- skjuter eller ställer in en stridsåtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Om det främjar en god lösning av tvisten får Medlingsinstitutet på begäran av medlaren besluta att en part ska skjuta upp varslade stridsåtgärder under en sammanhängande tid av högst 14 dagar för varje stridsåtgärd eller utvidgning av stridsåtgärd. Det får bara ske en gång för varje medlingsuppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;En part som har träffat kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor ska på begäran ge in en kopia av avtalet till Med- lingsinstitutet. I praktiken hanteras det så att Medlingsinstitutet regelmässigt begär in samtliga förbundsavtal som träffas på arbets- marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft7"&gt;Interimistiskt beslut om stridsåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Mål om tillämpning av medbestämmandelagen handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister (arbetstvistlagen). Om det inte finns särskilda föreskrifter i den lagen är det i grunden rättegångsbalkens regler om dispositiva tvistemål som gäller för processen. I en rättegång rörande frågan om en stridsåtgärd ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft12"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Svenska förhållanden och gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;anses olovlig kan Arbetsdomstolen därför med stöd av 15 kap. 3 § rättegångsbalken fatta ett interimistiskt beslut i frågan om tillåtlig- heten av åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken fordras det för bifall till ett yrkande om interimistiskt beslut att parten har visat sannolika skäl för sin talan och att det skäligen kan befaras att motparten genom sin åtgärd hindrar eller försvårar verkställande av den dom som så småningom ska komma i målet eller väsentligen förringar domens värde för parten. Det är också en förutsättning för interimistiskt beslut att förordnandet är av synnerlig vikt för parten och att det inte länder motparten till väsentligt förfång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;I kravet på att motparten genom sin åtgärd hindrar eller försvå- rar domens verkställande eller väsentligen förringar dess värde lig- ger att partens talan måste vara bestämd på ett visst sätt för att ett interimistiskt beslut ska kunna meddelas. Arbetsdomstolen har i ett par fall vägrat att ta upp en fastställelsetalan rörande lagligheten av ett lämnat varsel och har även avvisat yrkanden om interimistiskt beslut i sådana frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Interimistiska beslut ska meddelas med förtur och kan fattas utan att Arbetsdomstolen har hållit förhandling. Om slutsatsen blir att stridsåtgärden är otillåten kan domstolen förordna att åtgärden omedelbart ska hävas och att enskilda arbetstagare som är instämda i målet omedelbart ska återgå i arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Inom det offentliga området gäller enligt 24 § LOA att en stridsåtgärd inte får genomföras förrän tvisten har avgjorts slutligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Sanktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Brott mot kollektivavtalet, MBL eller LOA medför skyldighet att ersätta den skada som har uppkommit för motparten. Den skadeli- dande kan vara berättigad både till ekonomiskt och allmänt ska- destånd. Det senare innebär att man vid bedömningen av skadan tar hänsyn även till intresset av att lagen eller kollektivavtalets bestämmelser iakttas och till andra omständigheter som har annan än rent ekonomisk betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft12"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td83"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Svenska förhållanden och gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Internationell arbetsrätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft7"&gt;Allmänt om internationell arbetsrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Vår utredning behandlar gränsöverskridande förhållanden som hör till den internationella privaträtten. Frågorna kan gälla kontrakts- rättsliga bedömningar av enskilda anställningsavtal och kollektiv- avtal. De kan också gälla rättsliga anspråk som inte grundas på något kontraktsförhållande, t.ex. skadeståndsanspråk till följd av stridsåtgärder i Sverige gentemot ett tjänsteföretag från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;I tvister mellan parter som hör hemma i olika länder har det betydelse vilket lands domstolar som kan vara behöriga att pröva tvisten (domsrätt). Det har också betydelse vilket lands lag som ska tillämpas och om en dom som har meddelats i ett land kan åberopas även i ett annat land. Frågor av det slaget bedöms enligt internatio- nellt privaträttsliga principer som gäller bl.a. enligt &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft7"&gt;Domsrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft7"&gt;Frågor om svenska domstolars domsrätt i internationella arbets- tvister regleras beträffande EG:s medlemsstater i Bryssel &lt;NOBR&gt;I-förord-&lt;/NOBR&gt; ningen (Rådets förordning nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstolars behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område) eller i lagen (1998:358) om Brysselkonventionen. För &lt;NOBR&gt;EES-länderna&lt;/NOBR&gt; i övrigt tillämpas lagen (1992:794) om Luganokonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Enligt artikel 19 i Bryssel &lt;NOBR&gt;I-förordningen&lt;/NOBR&gt; kan talan mot en arbetsgivare i en medlemsstat väckas vid domstolen i den ort där arbetsgivaren har hemvist. Talan kan också väckas mot arbetsgiva- ren vid en domstol i en annan medlemsstat om arbetstagaren har utfört sitt arbete i den medlemsstaten. Enligt artikel 67 i förord- ningen kan annan gemenskapslagstiftning ersätta bestämmelserna i förordningen. I det här fallet ersätts artikel 19 i förordningen av artikel 6 i utstationeringsdirektivet som har genomförts i Sverige genom 10 § utstationeringslagen. Enligt den paragrafen får talan föras vid tingsrätt i den ort där arbetstagaren är eller har varit utstationerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft12"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Svenska förhållanden och gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Lagval&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;När det gäller vilket lands lag som ska tillämpas har det betydelse vad det är för slags lagstiftning som ska bedömas. Traditionellt har de svenska lagreglerna på arbetsrättens område varit uppdelade på civilrättsliga och offentligrättsliga regler. De civilrättsliga reglerna rör det inbördes förhållandet mellan berörda personer och organi- sationer medan de offentligrättsliga reglerna i huvudsak är ord- nings- och säkerhetsföreskrifter vars efterlevnad övervakas av det allmänna. Ett brott mot civilrättsliga regler kan leda till ska- deståndsskyldighet. Vid brott mot offentligrättsliga bestämmelser brukar sanktionen i stället vara straffansvar eller skyldighet att betala avgift till det allmänna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;De offentligrättsliga reglerna gäller alla arbetstagare inom Sveri- ges territorium. De gäller alltså även för utstationerade arbetsta- gare. Principen är att svensk lag ska tillämpas om det är i Sverige som den aktuella överträdelsen har ägt rum. Det kan dock vara svårt att säga vad som är offentligrättslig och vad som är civilrätts- lig lagstiftning. Rättssystemet har utvecklats på ett sätt som har gjort gränsdragningen otydlig. När det gäller arbetsmiljöre- gleringen är det knappast någon tvekan om att den är offentlig- rättslig men i fråga om arbetstidslagen och de olika diskrimine- ringslagarna finns det både civilrättsliga och offentligrättsliga inslag i de gällande lagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;När man vill ta reda vad som gäller i ett internationellt arbets- rättsligt avtalsförhållande måste man börja med att slå fast vilket lands lag som ska vara s.k. avtalsstatut. Det är viktigt att det står klart vilket lands lag det är, eftersom det är med ledning av avtals- statutet som man ska bedöma hur avtalet ska tolkas och tillämpas och vilka sanktioner som ska drabba den som bryter mot avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft7"&gt;Lagval för kontraktsrättsliga förpliktelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Sverige är sedan 1996 bundet av konventionen av den 19 juni 1980 om tillämplig lag på kontraktsrättsliga förpliktelser, den s.k. Rom- konventionen. Enligt lagen (1998:167) om tillämplig lag för avtalsförpliktelser gäller Romkonventionen som lag här i landet med de anpassningar och ändringar som har gjorts i ett antal tillträ- deskonventioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft12"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td83"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Svenska förhållanden och gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft7"&gt;I situationer där utstationeringsdirektivet inte gäller är det Romkonventionen som avgör vilket lands lag som ska tillämpas på ett anställningsförhållande. Av artikel 3 i konventionen framgår att det i första hand är parterna själva som väljer vilken lag som ska vara tillämplig. Det är dock inte möjligt att avtala bort en arbetsta- gares rätt enligt tvingande regler i den lag som skulle ha gällt om något lagval inte hade gjorts av parterna (artikel 6.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Om parterna inte har avtalat om vilket lands lag som ska gälla är det enligt Romkonventionen i princip ursprungslandets lag som är tillämplig när en arbetstagare från en konventionsland tillfälligt utför sitt arbete i ett annat konventionsland (artikel 6.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Romkonventionen har omvandlats till en förordning – Rom I- förordningen (EG) nr 593/2008 – samtidigt som bestämmelserna har reviderats något. I artikel 8 i förordningen finns en bestäm- melse om tillämplig lag för anställningsavtal där det görs vissa pre- ciseringar i jämförelse med motsvarande bestämmelse i Romkon- ventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Förordningen är subsidiär i förhållande till annan gemenskaps- rätt som på särskilda områden innehåller regler om tillämplig lag. Det innebär att bestämmelserna i utstationeringsdirektivet har företräde i förhållande till reglerna i förordningen. Enligt artikel 6 i utstationeringsdirektivet har en arbetstagare rätt att väcka talan i den medlemsstat inom vars territorium arbetstagaren är eller har varit utstationerad utan att detta påverkar möjligheten att väcka talan i en annan stat i enlighet med internationella konventioner om rättslig behörighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Lagval för förpliktelser som inte har sin grund i avtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;I samband med stridsåtgärder kan det uppkomma skador som inte har samband med något kontraktsförhållande. I Britanniadomen som närmare redovisas i kap. 6 har Arbetsdomstolen uttalat att frå- gan om lovligheten av stridsåtgärden ska avgöras med tillämpning av lagen i det land där åtgärderna vidtas. Det överensstämmer med vad som traditionellt har ansetts gälla inom den internationella pri- vaträtten. Man kan då fråga sig om även rätten till skadestånd på grund av stridsåtgärden ska avgöras med tillämpning av den lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft21"&gt;På detta område gäller numera Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 864/2007 om tillämplig lag för utomobligato- riska förpliktelser (Rom &lt;NOBR&gt;II-förordningen).&lt;/NOBR&gt; där det fastställs vilken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft12"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Svenska förhållanden och gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p476 ft7"&gt;lag som ska tillämpas på utomobligatoriska förpliktelser på det pri- vaträttsliga området. Artikel 4 i förordningen innehåller en huvud- regel med följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Om inte annat föreskrivs i denna förordning, ska i fråga om en utomobligatorisk förpliktelse som har sin grund i en skadestånds- grundande händelse lagen i det land där skadan uppkommer till- lämpas oavsett i vilket land den skadevållande händelsen inträf- fade och oavsett i vilket eller vilka länder indirekta följder av hän- delsen uppkommer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Om både den person vars ansvar görs gällande och den skade- lidande har sin vanliga vistelseort i samma land vid den tidpunkt då skadan uppkommer, ska dock lagen i det landet tillämpas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Om det framgår av alla omständigheter i fallet att den skadestånds- grundande händelsen har en uppenbart närmare anknytning till ett annat land än det som anges i punkt 1 eller 2, ska lagen i det landet tillämpas. En uppenbart närmare anknytning till ett annat land kan särskilt grundas på att det redan finns ett rättsförhållande mellan parterna, såsom ett avtal som har nära anknytning till den skadeståndsgrundande händelsen i fråga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft21"&gt;När det gäller ansvar på grund av stridsåtgärder är tillämplig lag enligt artikel 9 i förordningen lagen i det land där åtgärderna kom- mer att genomföras eller har genomförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Förhandlingssystemet och lönebildningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft7"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft7"&gt;Lönebildningen och den ekonomiska politiken är viktiga förutsätt- ningar för sysselsättningen på arbetsmarknaden och för en sam- hällsekonomi med stabila priser. I kap. 8 beskriver vi lönesystemen i några andra &lt;NOBR&gt;EES-länder.&lt;/NOBR&gt; I motsats till vad som gäller i flertalet länder inom &lt;NOBR&gt;EES-området&lt;/NOBR&gt; sker lönebildningen i Sverige utan statlig inblandning. Lönerna bestäms i förhandlingar mellan förbund på arbetstagar- respektive arbetsgivarsidan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft12"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td83"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Svenska förhållanden och gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft7"&gt;Organisationerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft7"&gt;Det finns ungefär 60 fackförbund och 50 motsvarande organisatio- ner på arbetsgivarsidan. Tillsammans sluter de ca 600 centrala kol- lektivavtal. Stora avtalsrörelser – förhandlingar om rikstäckande kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor – inträffar vanligen vart tredje år eftersom de flesta riksavtal löper på tre år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Fackförbunden ingår i de allra flesta fall i centralorganisatio- nerna LO, TCO eller Saco. Därutöver finns några fackliga organi- sationer som inte är med i någon centralorganisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;LO, Landsorganisationen i Sverige, är centralorganisation för 15 fackförbund. TCO, Tjänstemännens centralorganisation, orga- niserar 16 fackförbund för tjänstemän. Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, består av 24 fackförbund och yrkesförbund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;På den fackliga sidan finns flera samverkansorgan. Offentligan- ställdas Förhandlings Råd – OFR samordnar lönerörelser för 15 fackliga organisationer inom den offentliga sektorn. Facken inom industrin är ett samarbete mellan sex fackförbund inom LO, TCO och Saco som står bakom Industriavtalet. Förhandlings- och samverkansrådet PTK förhandlar bl.a. om pensioner och försäkringar för 25 fackförbund från TCO, Saco och fackförbundet Ledarna. Vidare finns &lt;NOBR&gt;Saco-S&lt;/NOBR&gt; som förhandlar för nästan alla Saco- förbund med Arbetsgivarverket samt Akademikeralliansen som sluter avtal för en lång rad Sacoförbund med Sveriges Kommuner och Landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft7"&gt;På arbetsgivarsidan företräder Svenskt Näringsliv 36 arbetsgi- varförbund inom den privata sektorn som tillsammans har 54 000 medlemsföretag. Företagen har ca 1,5 miljon anställda. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är arbetsgivarorganisation för Sve- riges 290 kommuner, 18 landsting och två regioner, med samman- lagt 1,1 miljon anställda. De 270 statliga myndigheterna, affärsver- ken och arbetsgivare med anknytning till det statliga området företräds av Arbetsgivarverket som sköter förhandlingarna om kollektivavtal gällande ca 240 000 anställda. Därtill finns en rad organisationer på det privata området vid sidan av Svenskt När- ingsliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft12"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Svenska förhållanden och gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Centrala kollektivavtal och hängavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;De 600 kollektivavtalen som ingås på central nivå är s.k. riksavtal som gäller för en bransch eller delar av en sådan. Hängavtal tecknas mellan en arbetstagarorganisation och ett enskilt företag som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation. Vanligen blir företaget genom hängavtalet bundet av det rikstäckande branschavtal som finns för det område där företaget verkar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Vid årsskiftet 2006/2007 fanns det 53 500 företag med hängavtal som sammantaget omfattade 264 000 anställda. Det totala antalet anställda som omfattades av kollektivavtal var drygt 3,6 miljoner om hänsyn tas till hängavtal. Det innebär att det var ca 91 % av de anställda i Sverige som då täcktes av kollektivavtal. Exkluderar man hängavtalen blir siffran ca 84 %.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Inom byggbranschen var täckningsgraden 2007 ca 95 %, varav ca 18 % var kollektivavtal tecknade i hängavtal. Enligt uppgifter från FORA hade Byggnads i oktober 2008 ca 13 300 hängavtal medan Elektrikerförbundet hade ca 1 300, Hotell- och Restau- rangfacket ca 5 700 och IF Metall ca 7 400.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft7"&gt;Lägstlöner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Många avtal, såväl inom privat som offentlig sektor, har bestäm- melser som förutsätter att de lokala parterna kommer överens om löneutrymmets storlek och fördelning på grupper och individer. De lokala parterna får därför en roll i lönebildningen. Till de nämnda bestämmelserna i de centrala kollektivavtalen är emellertid i många fall kopplade regler som anger hur mycket lönerna ska höjas och ett visst minsta belopp för varje individ. Ibland gäller sådana bestämmelser enbart vid oenighet, s.k. stupstocksregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Merparten av avtalen inom privat sektor innehåller bestämmel- ser om någon form av individgaranti eller generell ökning. Storle- ken på dessa varierar mellan olika områden. För några områden har individgarantin konstruerats som en avstämning i efterhand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Lägstlöner i kollektivavtal har olika benämningar såsom grund- lön, minimilön, nyanställningslön och ingångslön. Den lägsta lönen reglerar i allmänhet nivån för en vuxen arbetstagare, i vissa avtal från 18 år, i andra från 20 eller 24 år. Det är inte ovanligt att kol- lektivavtalen, främst inom &lt;NOBR&gt;LO-området,&lt;/NOBR&gt; även har lägstlöner för ungdomar. Lägstlönerna är differentierade efter ålder, utbildning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft12"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td83"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Svenska förhållanden och gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft7"&gt;yrkesvana/branschvana eller anställningstid eller kombinationer av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;S.k. tarifflöneavtal har inte lägstlöner i gängse betydelse. Löne- tariffer innebär att kollektivavtalet har fastställda lönesystem som förhandlas på riksnivå och att den anställde placeras in i rätt tariff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Lägstlöner finns i stor utsträckning i den privata sektorns avtal med LO- och &lt;NOBR&gt;TCO-förbund.&lt;/NOBR&gt; Det är även vanligt förekommande på den kommunala sektorn men inte alls inom staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Den internationella sjöfarten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft7"&gt;I &lt;NOBR&gt;Sven-Hugo&lt;/NOBR&gt; Rymans betänkande Lex Britannia (Ds 1994:13) finns en utförlig redogörelse för den hårda internationella lönekonkur- rensen inom sjöfarten. Där framgår bl.a. att skillnaderna i beman- ningskostnader har medfört att rederier i västländer har engagerat sig i ägande och drift av fartyg under utländsk flagg. Genom att fartyg har kunnat föra andra nationers flaggor har de kunnat bemannas med utländsk arbetskraft vilket lett till avsevärt lägre kostnader för rederierna. Vissa stater tillåter en mer eller mindre fri registrering av utlandsägda fartyg i sina nationella register. Fartyg som registreras i sådana öppna register brukar sägas segla under s.k. bekvämlighetsflagg. Traditionella sjöfartsnationer i västvärlden har mer eller mindre förlorat sina handelsflottor till följd av konkur- rensen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft7"&gt;Sjöfolkets fackföreningar har länge haft som mål att bekämpa de bekvämlighetsflaggade fartyg som bemannas av besättning från ett annat land än flaggstatens. Det främsta medlet har varit blockader mot fartyg i hamn. Syftet har varit att få till stånd särskilda kollek- tivavtal, s.k. &lt;NOBR&gt;ITF-avtal&lt;/NOBR&gt; med redaren och enskilda anställningsavtal för de ombordanställda som anknyter till &lt;NOBR&gt;ITF-avtalet.&lt;/NOBR&gt; ITF:s löneta- riff är uträknad som ett genomsnitt för löner i ett antal europeiska länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Enligt uppgifter som utredningen inhämtat från fackförbundet SEKO förs kampen för en förbättring av förhållandena på bekväm- lighetsflaggade fartyg vidare på samma sätt som då lex Britannia kom till. Mer än hälften av världshandelsflottan går numera under bekvämlighetsflagg. På &lt;NOBR&gt;30–35&lt;/NOBR&gt; % av fartygen finns det kollektivavtal som ITF har godkänt. Merparten av fartygen i världshandelsflottan har alltså inte sådana avtal. I stället förekommer kollektivavtal av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft12"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Svenska förhållanden och gällande rätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;ett slag som inte anses vara godtagbara. SEKO och Svenska Trans- portarbetareförbundet förhandlar fram &lt;NOBR&gt;60–70&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;ITF-avtal&lt;/NOBR&gt; varje år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;ITF gör systematiska uppföljningar av löneutbetalningar som sker efter att ett &lt;NOBR&gt;ITF-avtal&lt;/NOBR&gt; har ingåtts. Det finns en global kedja av &lt;NOBR&gt;ITF-inspektorat&lt;/NOBR&gt; som omfattar 50 länder. När en redare har skrivit under ett &lt;NOBR&gt;ITF-avtal&lt;/NOBR&gt; görs en inspektion av löneutbetalningarna ombord så snart fartyget anlöper en hamn där det finns inspekto- rat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Vid några tillfällen varje år kommer &lt;NOBR&gt;ITF-avtalen&lt;/NOBR&gt; i Sverige till efter varsel om stridsåtgärder. Det är fråga om kortvariga åtgärder som pågår ett par timmar eller en dag. Inom SEKO och Svenska Transportarbetareförbundet anser man att det är av stor betydelse att lex Britannia bibehålls så att befintliga kollektivavtal från annat land inte måste respekteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft12"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;


&lt;P class="p4 ft81"&gt;6 Lex Britannia&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft7"&gt;Utformningen av bestämmelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Lex Britannia har fått sitt namn efter Arbetsdomstolens avgörande i det s.k. Britanniamålet (AD 1989 nr 120). I korthet består lex Britannia av tre bestämmelser som fördes in i MBL den 1 juli 1991. Bestämmelserna innebar att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;tillämpningsområdet för 42 § MBL begränsades så att förbudet för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer att anordna eller understödja en olovlig stridsåtgärd inte gäller andra stridsåtgär- der än sådana som tar sikte på arbetsförhållanden som MBL är direkt tillämplig på,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;ett kollektivavtal som är ogiltigt enligt utländsk rätt på den grunden att det har tillkommit efter en stridsåtgärd trots detta ska vara giltigt här i landet om stridsåtgärden var tillåten enligt MBL (25 a § MBL),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;ett senare kollektivavtal ska gälla före ett tidigare träffat kol- lektivavtal som MBL inte är direkt tillämplig på (31 a § MBL).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;Uttalanden i förarbetena till MBL&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft7"&gt;Bestämmelserna i lex Britannia kan vara svåra att förstå. Man bör känna till att det gjordes en utvidgning av organisationernas ansvar för fredsplikten i samband med införandet av MBL 1977. Före till- komsten av MBL innebar detta ansvar att organisationerna inte fick föranleda eller medverka till olovliga stridsåtgärder av medlem- marna. Genom 42 § första stycket första och andra meningarna i MBL formulerades ansvaret i stället så att ingen organisation får&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft12"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Lex Britannia&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p492 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;anordna eller på annat sätt föranleda olovliga stridsåtgärder, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;lämna understöd eller på annat sätt medverka till olovliga strids- åtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft7"&gt;Enligt uttalanden i förarbetena till MBL var det i första hand läm- nande av ekonomiskt understöd som avsågs när förändringen gjor- des. Genom Britanniadomen kom bestämmelsen dock att få en vidare betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Något som man också bör känna till är att det i förarbetena till MBL gjordes uttalanden om internationella solidaritetsaktioner. I propositionen anförde departementschefen att svenska arbets- tagarorganisationer inte skulle vara förhindrade att delta i interna- tionellt organiserade sympatiåtgärder till stöd för broderorganisa- tioner utomlands eller uttrycka solidaritet med dem som utsätts för politiskt förtryck eller av annat skäl behöver internationellt stöd (prop. 1975/76:75 s. 275).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;I fråga om de svenska arbetstagarorganisationernas rätt att delta i internationellt organiserade stödaktioner för arbetstagare i andra länder uttalade Inrikesutskottet vid tillkomsten av MBL att lagen utan tvivel skulle ge handlingsutrymme för organisationerna (InU 1975/76:45 s. 47).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Britanniamålet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Tvisten i Britanniamålet gällde stridsåtgärder med anledning av att det på Cypern registrerade fartyget M/S JSS Britannia hade lagt till i en svensk hamn. Den Internationella Transportfederationen (ITF) hade drivit en kampanj för att få till stånd kollektivavtal med s.k. bekvämlighetsflaggade fartyg, dvs. fartyg som har registrerats i ett annat land än det där ägarna hör hemma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Med anledning av kampanjen hade Sjöfolksförbundet krävt att det tyska rederiet som ägde fartyget skulle teckna både ett ITF- avtal (ett särskilt kollektivavtal med lönetariffer som var beräknade av ITF) och ett nyanställningsavtal för den filippinska besätt- ningen. I kraven ingick att &lt;NOBR&gt;ITF-avtalet&lt;/NOBR&gt; skulle ges retroaktiv giltig- het och att rederiet skulle göra en utbetalning till Sjöfolksförbun- det för besättningens räkning med ett belopp som motsvarade skillnaden mellan &lt;NOBR&gt;ITF-avtalets&lt;/NOBR&gt; löner och de löner som besättningen fått under tiden från att den hade mönstrat på fartyget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft12"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td85"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td55"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Lex Britannia&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p202 ft7"&gt;När rederiet vägrade att godta kraven förklarade Sjöfolksför- bundet fartyget i blockad. På Sjöfolksförbundets begäran lade Transportarbetareförbundet som en sympatiåtgärd ned arbetet med lossning och lastning av fartyget. Samtidigt vidtog Sjöfolksförbun- det en sympatiåtgärd med sin egen primära åtgärd i form av vägran att utföra bogserbåtsassistens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Rederiet m.fl. väckte talan i Arbetsdomstolen och gjorde gäl- lande att blockaden var otillåten eftersom besättningens löner och övriga anställningsvillkor redan var reglerade i ett kollektivavtal med besättningens fackliga organisation i Filippinerna när kravet på ett &lt;NOBR&gt;ITF-avtal&lt;/NOBR&gt; framställdes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;I domen slog Arbetsdomstolen fast att fackliga stridsåtgärder av en arbetstagarorganisation var olovliga enligt MBL om de syftade till att tvinga fram ett undanröjande eller en ändring av ett bestå- ende kollektivavtal mellan en arbetsgivare och en annan arbets- tagarorganisation. Det är detta ställningstagande som har kommit att betecknas som &lt;SPAN class="ft8"&gt;Britanniaprincipen&lt;/SPAN&gt;. Enligt Arbetsdomstolen skulle principen gälla både för åtgärder mot arbetsgivarparten i det kollektivavtalet och för sympatiåtgärder mot en motpart i den angripande organisationens eget kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Andra principer som uttalades i domen var att fackliga stridsåt- gärder inte får vidtas i syfte att åstadkomma ett kollektivavtal när avtalet inte skulle bli giltigt enligt svensk rätt och att frågan om lovligheten av stridsåtgärden ska avgöras med tillämpning av lagen i det land där åtgärderna vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Eftersom domen gällde utländska anställningsförhållanden gick Arbetsdomstolen även in på betydelsen av att det kollektivavtal som stridsåtgärden syftade till att undanröja var ett utländskt avtal. Arbetsdomstolen kom fram till att Britanniaprincipen skulle gälla även när stridsåtgärden syftade till att undanröja eller ändra ett avtal mellan utländska parter för en utländsk arbetsplats och det enligt den tillämpliga utländska lagen förhöll sig så att fackliga stridsåtgärder i sådant syfte var olovliga mellan avtalsparterna. En förutsättning var dock att lagstiftningen i det andra landet i stort överensstämde med den svenska lagregleringen på området. Princi- pen skulle inte gälla under alla förhållanden. Undantag skulle göras om en tillämpning av den utländska lagen på frågan om stridsåtgär- den var lovlig i förhållandet mellan parterna i det utländska kollek- tivavtalet skulle strida mot grunderna för den svenska rättsord- ningen (ordre public).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft12"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Lex Britannia&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p495 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Kraven på lagändring efter Britanniadomen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft7"&gt;Med anledning av Britanniadomen krävde LO och TCO att den svenska lagstiftningen skulle ändras. Kraven gick ut på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;att &lt;/SPAN&gt;1 § MBL skulle ändras så att det uttryckligen skulle framgå att lovligheten av fackliga stridsåtgärder ska bedömas enligt lagen i det land där de vidtas, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;att &lt;/SPAN&gt;42 § MBL skulle avskaffas eller ändras så att det inte skulle föreligga hinder mot att vidta fackliga stridsåtgärder på den svenska arbetsmarknaden av det skälet att den berörde arbetsgi- varen träffat kollektivavtal utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft7"&gt;LO och TCO ville värna om arbetstagarnas intressen när det gällde lön och andra anställningsvillkor. Kraven på lagändring tog inte bara sikte på internationella solidaritetsaktioner. De hade också sin bakgrund i att Sverige höll på att närma sig den gemensamma euro- peiska arbetsmarknaden. Tidigare hade det kunnat ställas krav på kollektivavtal när utomnordiska företag skulle bedriva verksamhet i Sverige. På det sättet hade man kunnat få garantier för att anställ- ningsvillkoren i de företagen var sådana som gällde på den övriga svenska arbetsmarknaden. Nu förutsåg man problem när företag inom tjänstesektorn skulle komma att bedriva verksamhet över nationsgränserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Förarbetena till lex Britannia&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft7"&gt;Promemorian Vissa fredspliktsregler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Inom Arbetsmarknadsdepartementet utarbetade man på hösten 1989 en promemoria som fick namnet Vissa fredspliktsregler. I promemorian påpekades det att Britanniadomen bygger på rätts- grundsatsen att frågan om lovligheten av fackliga stridsåtgärder normalt ska avgöras med tillämpning av lagen i det land där åtgär- derna vidtas. Därefter kommenterades inte LO:s och TCO:s första krav på lagändring i promemorian. När det gällde det andra kravet föreslogs en ny paragraf med beteckningen 42 a § i MBL med inne- börden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;att &lt;/SPAN&gt;bestämmelserna i 42 § MBL inte skulle gälla stridsåtgärder som är att anse som olovliga enbart därför att de strider mot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft12"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td85"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td55"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Lex Britannia&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p499 ft7"&gt;fredsplikt föreskriven i annat lands lag eller utgör angrepp på ett utländskt kollektivavtal, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;att &lt;/SPAN&gt;man vid prövning i Sverige av ett kollektivavtals giltighet inte skulle fästa avseende vid om vidtagna stridsåtgärder av den art som avses ovan enligt tillämplig utländsk rätt var att anse som olovliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Syftet med &lt;/SPAN&gt;förslaget i den första strecksatsen &lt;SPAN class="ft7"&gt;var att motverka att låglöneländers arbetskraft skulle utnyttjas på den svenska arbets- marknaden på villkor som inte nådde upp till en nivå som var acceptabel. Alla arbetsgivare som bedrev verksamhet i Sverige borde kunna utsättas för stridsåtgärder när de fackliga organisatio- nerna ville få kollektivavtal med villkor för den aktuella verksam- heten. Tanken var att ett kollektivavtal alltid måste utformas med beaktande av de specifika förhållanden som råder i det land för vil- ket det förhandlas fram. Eftersom ett utländskt kollektivavtal var tecknat med sikte på arbetsmarknaden i ett annat land kunde en utländsk arbetsgivare med kollektivavtal i utlandet betraktas som kollektivavtalslös när det gällde verksamhet på den svenska arbets- marknaden. Det var därför rimligt att likställa en utländsk arbetsgi- vare med kollektivavtal i utlandet med en svensk arbetsgivare som inte hade tecknat kollektivavtal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft7"&gt;Med den utformning som den föreslagna lagtexten gavs i pro- memorian var det nödvändigt att förklara vad som skulle avses med ett utländskt kollektivavtal. I motiven klargjordes att ett kollektiv- avtal som hade träffats av en organisation som verkar i Sverige och har sitt säte här skulle vara att anse som svenskt om det tog sikte på verksamhet som bedrivs i Sverige. Den föreslagna lagtexten var avsedd att omfatta avtal som hade slutits av en facklig organisation som i huvudsak verkade och hade sitt säte i ett annat land än Sve- rige. Den närmare gränsdragningen var dock en fråga som ytterst skulle få avgöras i rättstillämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;En följd av den nu redovisade bestämmelsen kunde bli att det avtal som framtvingats genom stridsåtgärden blev ogiltigt enligt den utländska lag som skulle tillämpas på rättsförhållandet. Det skulle i princip innebära att de fackliga organisationerna genom stridsåtgärder skulle kunna hindra utländska företagare att agera på den svenska arbetsmarknaden men skulle sakna möjligheter att tvinga fram ett nytt kollektivavtal på svensk nivå. Det var för att komma till rätta med det som man lade fram &lt;SPAN class="ft8"&gt;förslaget i den andra&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft12"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Lex Britannia&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;strecksatsen &lt;/SPAN&gt;så att det nya kollektivavtalet skulle kunna bli giltigt i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;I promemorian övervägdes en alternativ lösning där den nya regleringen skulle gälla i förhållande till kollektivavtal som inte nådde upp till en viss standard. En sådan ordning ansågs dock medföra problem. För det första måste någon utomstående bestämma om det aktuella avtalet nådde upp till en godtagbar nivå och för det andra skulle kollektivavtal kunna bli bindande för andra än för dem som hade slutit avtalet. Båda tankegångarna ansågs främmande för den svenska rättstraditionen på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft7"&gt;Remissbehandling och lagrådsremiss&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Promemorian remissbehandlades och fick ett blandat mottagande. Åtskilliga remissinstanser avstyrkte förslaget därför att de inte ansåg det förenligt med EG:s förbud mot diskriminering på grund av nationalitet. I den lagrådsremiss som upprättades angavs utgångspunkterna och motiven för lagändringarna ungefär på samma sätt som i promemorian. Utformningen av förslaget var dock nytt. Där föreslogs den utformning av paragraferna som kom att antas och som gäller i dag. Regeringen tog intryck av kritik bl.a. från Arbetsdomstolen där man ansåg att det fanns risk för att den föreslagna paragrafen skulle få en alltför vidsträckt tillämpning. Lagförslaget formulerades om och ändringarna placerades i 25 a § och i ett nytt tredje stycke i 42 § MBL. Vidare lade man till en ny 31 a § i MBL för att göra klart vilket kollektivavtal som ska gälla i en konkurrenssituation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft7"&gt;Lagrådet lämnade de framlagda förslagen utan erinran. Därefter upprättades propositionen (1990/91:62) om vissa fredspliktsregler som överlämnades till Riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Regeringens motivering till bestämmelserna i lex Britannia&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;I inledningen till propositionen betonade departementschefen att man i alla demokratiska länder har funnit det nödvändigt med soci- ala skyddsregler för att värna arbetstagarnas intressen när det gäller löner och andra grundläggande anställningsvillkor. Hon förklarade att tekniken för att skapa detta skydd skiljer sig från land till land och att man i olika utsträckning använder sig av lag- och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft12"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td85"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td55"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Lex Britannia&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p502 ft7"&gt;avtalsregler. Utanför Norden har man haft en annan utveckling när det gäller regleringen av arbetslivet, bl.a. beroende på att den fackliga organisationsgraden är lägre än i Sverige. För att skydda samtliga arbetstagare har man i många fall valt att införa minimibestämmelser i lag vad gäller lön och andra anställnings- villkor. Den svenska arbetsmarknaden kännetecknas av starka orga- nisationer som organiserar en mycket stor del av arbetsmarknaden på både arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Minimibestämmelser avseende lön och andra anställningsvillkor finns i stort sett bara i kollektivavtal. Det är kollektivavtalet som är det dominerande instrumentet i Sverige för att tillförsäkra arbetstagarna det skydd som de i andra länder tillerkänns genom lagstiftning. Normalt finns det inget hinder mot att vidta stridsåtgärder i Sverige när kollektivavtal saknas mellan parterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;Departementschefen pekade sedan på de problem som vållades av att fredspliktsreglerna i MBL skyddar kollektivavtal som har tecknats för att reglera förhållanden utanför Sverige vilket kunde göra det svårare att motverka social dumpning. Syftet med lagför- slaget var att de fackliga organisationerna skulle få möjlighet att verka för att alla arbetsgivare som är verksamma på den svenska arbetsmarknaden skulle tillämpa löner och andra anställningsvillkor för sina anställda som motsvarade vad som var brukligt i Sverige. Genom de föreslagna reglerna skapades också förutsättningar för en sund konkurrens på lika villkor mellan svenska företag och företag från andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;När det gällde &lt;/SPAN&gt;den föreslagna ändringen i 42 § tredje stycket MBL &lt;SPAN class="ft7"&gt;var utgångspunkten MBL:s tillämpningsområde. Genom lagänd- ringen skulle man uppnå att förbudet för organisationer att anordna eller understödja olovliga stridsåtgärder inte skulle sträcka sig utöver åtgärder som riktas mot sådana arbetsförhållanden som MBL är direkt tillämplig på. Fredsplikten i sådana kollektivavtal som låg utanför MBL:s tillämpningsområde skulle inte skyddas av 42 § första stycket MBL. Om ett arbetsförhållande inte omfattades av MBL skulle bestämmelsen i 42 § första stycket MBL alltså inte hindra att en organisation vidtog stridsåtgärder för att tränga undan ett kollektivavtal som reglerade det förhållandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;Frågan om MBL:s tillämplighet skulle liksom tidigare lösas i rättstillämpningen enligt sedvanliga regler för lagkonflikter. Utgångspunkten skulle vara att MBL är tillämplig på varje arbets- förhållande med dominerande anknytning till Sverige eller svenska förhållanden. Som regel är MBL tillämplig om arbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft12"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Lex Britannia&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;stadigvarande är förlagt till Sverige och, för arbete som utförs i annat land, när både arbetsgivare och arbetstagare är svenska rätts- subjekt. Om man vid en prövning skulle finna att MBL är tillämplig skulle organisationerna vara skyldiga att respektera den fredsplikt som kunde gälla i förhållandet mellan parterna. Om MBL däremot inte skulle anses tillämplig skulle det inte finnas någon skyldighet att respektera fredsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Med den här utformningen ansåg departementschefen inte att lagändringarna innebar någon diskriminering på grund av nationa- litet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Förslaget i den nya 25 a § MBL &lt;/SPAN&gt;lades fram för att det fanns risk för att ett kollektivavtal som tillkommit genom stridsåtgärder skulle kunna ogiltigförklaras enligt en utländsk rättsordning som enligt internationellt privaträttsliga principer kom att tillämpas på rättsförhållandet mellan avtalsparterna. I sådant fall skulle stridsåt- gärderna vara helt meningslösa. Enligt bestämmelsen ska ett kol- lektivavtal som är ogiltigt enligt utländsk rätt därför att det har till- kommit efter en stridsåtgärd trots detta vara giltigt här i landet om stridsåtgärden har varit tillåten enligt MBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Utöver de tidigare nämnda bestämmelserna lade man också på Arbetsdomstolens inrådan fram &lt;SPAN class="ft8"&gt;förslag till en ny 31 a § MBL &lt;/SPAN&gt;för att lösa eventuella problem vid konkurrens mellan det redan befintliga kollektivavtalet och det kollektivavtal som träffats under inverkan av stridsåtgärden. Paragrafen är skriven så att det senare avtalet ska gälla i de delar där avtalen är oförenliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft21"&gt;I maj 1991 tillstyrkte Arbetsmarknadsutskottet lagförslaget (1990/91:AU21). Det antogs sedan av Riksdagen (rskr 1990/91:305) och har gällt sedan den 1 juli 1991.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Sven-Hugo&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; Rymans utredning rörande lex Britannia&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;På hösten 1991 blev det regeringsskifte i Sverige. Den nya borger- liga regeringen uppvaktades av intresseorganisationer som ville att lex Britannia skulle upphävas. Redan innan dess, i juni månad 1991, anförde den svenske arbetsgivardelegaten vid ILO klagomål mot Sverige för brott mot &lt;NOBR&gt;ILO-konventionerna&lt;/NOBR&gt; nr 87, 98 och 147.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;I ett särskilt yttrande till ILO den 20 januari 1992 anförde regeringen att lagändringarna inte stred mot konventionsreglerna. Regeringen upplyste dock samtidigt att den övervägde hur skyddet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td85"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td55"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Lex Britannia&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;mot social dumpning lämpligen borde vara utformat i framtiden och att lex Britannia därför kunde komma att ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;I februari 1993 uppdrog regeringen åt jur. dr &lt;NOBR&gt;Sven-Hugo&lt;/NOBR&gt; Ryman att kartlägga och analysera de problem som fanns kring frågorna om social dumpning och lex Britannia. I december samma år över- lämnade &lt;NOBR&gt;Sven-Hugo&lt;/NOBR&gt; Ryman betänkandet &lt;SPAN class="ft8"&gt;Lex Britannia (Ds 1994:13) &lt;/SPAN&gt;till arbetsmarknadsministern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;I betänkandet kartlade och analyserade &lt;NOBR&gt;Sven-Hugo&lt;/NOBR&gt; Ryman pro- blemen med social dumpning och lex Britannia. Främst gällde ana- lysen om lex Britannia var förenlig med Sveriges internationella åtaganden enligt &lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt; som skulle träda i kraft den 1 januari 1994 och med konventionerna inom ILO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Sven-Hugo&lt;/NOBR&gt; Ryman konstaterade att lex Britannia innebar inskränkningar i den fria rörlighet som &lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt; skulle garantera och att bestämmelserna också innefattade en rättslig särbehandling av de utländska företagen som med ett strikt formellt synsätt kunde komma i konflikt med &lt;NOBR&gt;EES-avtalets&lt;/NOBR&gt; förbud mot diskrimine- ring på grund av nationalitet. Han ansåg ändå inte att lex Britannia klart stod i strid med &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt; Anledningen till det var att inskränkningar i den fria tjänsterörelserna för att förhindra social dumpning är ett nationellt allmänintresse som &lt;NOBR&gt;EES-rätten&lt;/NOBR&gt; accepte- rar. Medlemsstaterna fick bara lägga sådana ekonomiska bördor på utländska företag som också måste bäras av det alldeles övervä- gande flertalet av de inhemska företagen. Ett förslag till det som senare skulle bli utstationeringsdirektivet hade lagts fram och kunde antas ge viss ledning beträffande frågan hur hög täcknings- graden skulle vara för att godtas ur ett &lt;NOBR&gt;EG-rättsligt&lt;/NOBR&gt; perspektiv. De ledande kollektivavtalen i Sverige hade en så hög täckningsgrad att de utländska företag som tvingades tillämpa motsvarande avtalsbe- stämmelser i normala fall inte skulle anses diskriminerade i förhål- lande till svenska företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft7"&gt;I betänkandet anfördes vidare att de relevanta bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt; kunde få genomslag i svensk rätt genom att svenska domstolar tillämpade dem vid prövning av bl.a. arbetstvister mellan svenska fackliga organisationer och företag från &lt;NOBR&gt;EES-länder.&lt;/NOBR&gt; Den företagare från ett &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; som ansåg att de avtalskrav som en svensk facklig organisation framställde av något skäl var för långt- gående och därför inte rymdes inom syftet att hindra social dump- ning kunde åberopa &lt;NOBR&gt;EES-avtalets&lt;/NOBR&gt; bestämmelser och få saken prö- vad i svensk domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft12"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Lex Britannia&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;När det gällde &lt;NOBR&gt;ILO-konventionerna&lt;/NOBR&gt; skrev &lt;NOBR&gt;Sven-Hugo&lt;/NOBR&gt; Ryman att lex Britannia möjliggör en intervention i bestående avtalsför- hållanden och därför kunde anses innebära ett intrång i det för- handlings- och kollektivavtalssystem som råder i parternas hem- land. &lt;NOBR&gt;ILO-konventionerna&lt;/NOBR&gt; syntes emellertid ha kommit till i det primära syftet att främja demokratiseringen av arbetslivet i de olika medlemsländerna och inte för att lösa konflikter om vilken lag- stiftning som ska ges företräde då det finns skillnader och lagvals- frågan aktualiseras. Denna mer begränsade tolkning av konventio- nernas räckvidd framstod som den rimligaste och den innebar att konventionerna inte medförde en skyldighet för staterna att för- bjuda fackliga aktioner inom sina respektive territorier även om aktionerna gjorde det svårare för arbetsgivare och arbetstagare från ett annat land att utnyttja de rättigheter som tillkommer dem enligt konventionerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft7"&gt;Sammanfattningsvis blev &lt;NOBR&gt;Sven-Hugo&lt;/NOBR&gt; Rymans slutsats att lex Britannia sannolikt inte stred mot Sveriges internationella åtagan- den och att det således inte var nödvändigt att ändra eller upphäva den nya lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft12"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;P class="p505 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Lavaldomen samt andra avgöranden beträffande utstationeringsdirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;I detta kapitel redogör vi för &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis beträffande utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Vi inleder med att behandla Lavaldomen. Vi har redan i kapitel 2 redogjort för omständigheterna i Vaxholmsmålet och för Arbets- domstolens begäran om förhandsavgörande. I detta kapitel redovi- sar vi &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; överväganden och dess svar på Arbetsdom- stolens tolkningsfrågor. I kapitel 10 kommer vi att göra en analys av domen och redovisa vilka konsekvenser den har för svensk arbetsmarknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;EG-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom i Lavalmålet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Den första tolkningsfrågan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; inleder sin prövning i denna del med att omformu- lera Arbetsdomstolens första fråga något. Den fråga som enligt domstolen ska besvaras är om de aktuella artiklarna i fördraget eller utstationeringsdirektivet, i en medlemsstat där direktivet har genomförts på det sätt som skett i Sverige, utgör hinder mot att en facklig organisation ges möjlighet att vidta stridsåtgärder för att försöka förmå ett tjänsteföretag från en annan medlemsstat att inleda förhandlingar om lön och ansluta sig till ett kollektivavtal som innehåller förmånligare regler än de som följer av den lagre- glering utstationeringslagen hänvisar till och som därutöver inne- håller villkor på områden som inte alls anges i artikel 3 i utstatione- ringsdirektivet (p. 53).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft12"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Lavaldomen samt andra avgöranden beträffande utstationeringsdirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; tar vid bedömningen av denna första tolknings- fråga sin utgångspunkt i utstationeringsdirektivet, för att därefter mot bakgrund av tolkningen av detta direktiv närmare ta ställning till huruvida det svenska systemet med stridsåtgärder av den typ och under de omständigheter som var aktuella i Vaxholmsmålet är förenligt med fördragets artikel 49 om fri rörlighet för tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; tolkning av utstationeringsdirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Som en bakgrund till tolkningen av utstationeringsdirektivet redo- gör domstolen i p. &lt;NOBR&gt;56–57&lt;/NOBR&gt; för rättsläget i fråga om nationella villkor och krav rörande arbetstagarskydd i förhållande till fördragets reg- ler om fri rörlighet för tjänster såsom det utvecklats i domstolens praxis. Utgångspunkten är att den som tillhandahåller tjänster och som är etablerad i en annan medlemsstat inte genom uppställande av särskilda villkor och krav får diskrimineras i förhållande till de konkurrenter som är etablerade i värdlandet och som obehindrat kan använda sin egen personal. Gemenskapsrätten hindrar dock inte medlemsstaterna att utvidga tillämpningsområdet för sin lag- stiftning eller för kollektivavtal som har ingåtts av arbetsmarkna- dens parter till att, vad gäller minimilöner, omfatta alla personer som utför ett avlönat arbete på deras territorium, även om detta bara är tillfälligt, oavsett i vilket land arbetsgivaren är etablerad. Tillämpningen av sådana bestämmelser ska dock vara ägnad att säkerställa förverkligandet av det syfte som eftersträvas genom dem, det vill säga att skydda utstationerade arbetstagare, och får inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft7"&gt;Det är enligt &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; mot den ovan tecknade bakgrun- den man ska se utstationeringsdirektivets tillkomst (p. 58). Syftet med direktivet är, menar domstolen, att i arbetsgivarnas och deras personals intresse fastställa vilka arbets- och anställningsvillkor som ska tillämpas på anställningsförhållandet när ett företag som är etablerat i en medlemsstat utstationerar arbetstagare för tillfälligt arbete i en annan medlemsstat i samband med tillhandahållande av tjänster. Detta har uppnåtts genom att fastställa en kärna av tving- ande regler för minimiskydd, vilka ska följas i värdstaten av de arbetsgivare som utstationerar arbetstagare (p. 59). Domstolen poängterar dock att utstationeringsdirektivet inte syftar till någon harmonisering av det materiella innehållet i detta minimiskydd. Det står således medlemsstaterna fritt att, så länge fördraget och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft12"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td86"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Lavaldomen samt andra avgöranden beträffande utstationeringsdirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;allmänna gemenskapsrättsliga principer respekteras, bestämma innehållet i nu aktuella bestämmelser (p. 60).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; går härefter igenom de möjligheter som utsta- tioneringsdirektivet erbjuder för att fastställa vilka arbets- och anställningsvillkor som ska tillämpas i förhållande till utstatione- rade arbetstagare. Domstolen konstaterar att Sverige för samtliga i direktivet angivna områden utom minimilön har lagreglering och att inga av de övriga möjligheter som står till buds enligt direktivet, allmängiltigförklaring av kollektivavtal eller någon av de alternativa metoder som anges i artikel 3.8 andra stycket, har utnyttjats. Dom- stolen uttalar dock att direktivet inte har till syfte att harmonisera systemen för fastställande av villkoren i medlemsstaterna och att andra system än de som anges i direktivet således är tillåtna, förut- satt att ett sådant system inte hindrar den fria rörligheten för tjänster (p. 68).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft7"&gt;Eftersom Sverige när det gäller minimilön inte har använt sig av någon av de metoder som anges i utstationeringsdirektivet kan dock inte en skyldighet baserad på direktivet föreligga för ett tjänsteföretag från ett annat medlemsland att tillämpa sådana löner som var aktuella i målet. De löner Byggnads ville få Laval att till- lämpa enligt avtalet kan enligt domstolen heller inte anses utgöra minimilön i direktivets mening (p. 70).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Slutsatsen så långt blir således enligt domstolen att det inte med stöd av utstationeringsdirektivet kan krävas av företag som är eta- blerade i andra medlemsstater att i samband med tillhandahållande av tjänster över gränserna förhandla från fall till fall, på arbetsplat- sen och med beaktande av de anställdas kvalifikationer och arbets- uppgifter, för att få vetskap om vilken lön företagen ska betala till de arbetstagare som de utstationerar (p. 71). Frågan om ett sådant system för fastställande av löner i förhållande till utstationerade arbetstagare är förenligt med artikel 49 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; återkommer domstolen till senare i domen (p. 72).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;I nästa steg undersöker &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; på vilka områden arbets- och anställningsvillkor med stöd av utstationeringsdirektivet kan fastställas för till värdlandet utstationerade arbetstagare. Vid denna prövning kommer domstolen fram till att artikel 3.7 i direktivet inte kan tolkas som att den tillåter att det ställs krav på för arbets- tagarna förmånligare villkor än enligt de tvingande reglerna för minimiskydd i värdlandet på de områden som anges i artikel 3.1 a– g, den s.k. ”hårda kärnan” i direktivet (p. 80). Syftet med artikel 3.7 är, som man får förstå domstolen, uteslutande att möjliggöra en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft12"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Lavaldomen samt andra avgöranden beträffande utstationeringsdirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;tillämpning av de eventuellt bättre villkor de utstationerade arbets- tagarna har enligt lag eller kollektivavtal i hemlandet samt bättre villkor enligt lag eller kollektivavtal i värdlandet som arbetsgivare tillämpar på frivillig grund eller genom avtal med sin personal (p. 81).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Vidare menar domstolen att en tillämpning av sådana villkor i Byggnadsavtalet som ligger utanför den ”hårda kärnan” i utstatio- neringsdirektivet, såsom betalning till olika försäkringslösningar, inte har kunnat krävas med stöd av utstationeringsdirektivet. Endast sådana tillkommande villkor som värdlandet valt att ålägga utländska tjänsteutövare genom möjligheten som erbjuds i artikel 3.10, dvs. som omfattas av ”ordre public” (eng: public policy provi- sions), kan med stöd av direktivet åläggas en tjänsteutövare från en annan medlemsstat att tillämpa. Så har enligt domstolen inte skett i Sverige avseende de aktuella villkoren i Byggnadsavtalet. Arbets- marknadens parter är inte offentligrättsliga organ och kan enligt domstolen därmed inte stödja sig på bestämmelsen om ordre public för att vidta en sådan stridsåtgärd som var aktuell i målet (p. 84).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft8"&gt;Prövning av systemet med stridsåtgärder i förhållande till artikel 49 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; går härefter in på frågan om de stridsåtgärder som var aktuella i målet i Arbetsdomstolen kan anses vara förenliga med &lt;NOBR&gt;EG-fördragets&lt;/NOBR&gt; artikel 49 om fri rörlighet för tjänster. I sak inleds denna prövning i punkt 99, efter att domstolen bl.a. konstaterat att artikel 49 kan åberopas av en tjänsteutövare i förhållande till ett fackförbund, eller enkelt uttryckt att artikel 49 har direkt horison- tell effekt i sådana situationer. Likaså förklarar domstolen, liksom i det en vecka tidigare meddelade avgörandet i Viking &lt;NOBR&gt;Line-målet&lt;/NOBR&gt; angående en stridsåtgärds förenlighet med fördragets artikel 43 om etableringsfrihet, att rätten att vidta stridsåtgärder är en grund- läggande rättighet som utgör en integrerad del av de allmänna prin- ciperna för gemenskapsrätten (p. &lt;NOBR&gt;90–91).&lt;/NOBR&gt; Detta ställningstagande synes dock inte på något mer konkret sätt påverka domstolens fortsatta prövning i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;Som utgångspunkt för den materiella prövningen i förhållande till artikel 49 &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; konstaterar domstolen att det svenska systemet med stridsåtgärder ger fackliga organisationer rätt att vidta stridsåtgärder som gör att företag som är etablerade i andra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft12"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td86"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Lavaldomen samt andra avgöranden beträffande utstationeringsdirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;medlemsstater kan se sig tvingade att ansluta sig till Byggnadsavta- let, vilket dels innehåller villkor som ligger utanför den hårda kär- nan i direktivet, dels villkor som visserligen ligger inom denna hårda kärna, men som är förmånligare än den lagstiftning som hän- visas till genom i detta fall den svenska utstationeringslagen. En sådan rätt att vidta stridsåtgärder anser domstolen kan göra det mindre lockande och t.o.m. svårare för nu nämnda företag att utföra arbeten i Sverige och utgör därmed en inskränkning i frihe- ten att utöva tjänst enligt artikel 49 &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; (p. 99).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;När det gäller minimilön, som ju ligger inom den hårda kärnan, noteras att ovan nämnda företag kan se sig tvingade att under obe- stämd tid förhandla med de fackliga organisationerna på platsen för att få veta vilken minimilön som ska utgå i enlighet med Byggnads- avtalet. Detta förhållande anses på samma grunder i sig utgöra en inskränkning i friheten att utöva tjänst enligt artikel 49 (p. 100). En sådan inskränkning kan endast godtas om den har ett legitimt ändamål som är förenligt med fördraget och om den är motiverad av tvingande hänsyn till allmänintresset (p. 101).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Med hänvisning till tidigare &lt;NOBR&gt;EG-domstolspraxis&lt;/NOBR&gt; på området konstaterar domstolen att rätten att vidta fackliga stridsåtgärder för att skydda arbetstagarna i värdstaten mot social dumpning kan utgöra sådant tvingande hänsyn till allmänintresset som i princip kan motivera en inskränkning av någon av de friheter som garante- ras enligt fördraget (p. 103). När det gäller ändamålet med åtgärden konstateras också att en blockad som en facklig organisation vidtar i syfte att garantera utstationerade arbetstagare arbets- och anställ- ningsvillkor som fastställts på viss nivå i princip har som ändamål att skydda arbetstagare (p. 107). Det hinder som sådana stridsåt- gärder som var aktuella i målet innebär kan enligt domstolen dock inte motiveras utifrån detta ändamål vad gäller de specifika skyldig- heter som följer av det kollektivavtal Byggnads ville att Laval skulle teckna. Detta eftersom den arbetsgivare som utstationerar arbets- tagare är skyldig att, till följd av den samordning som skett genom utstationeringsdirektivet, iaktta en kärna av tvingande regler för minimiskydd i värdmedlemsstaten (p. 108). Byggnadsavtalet gick längre än denna tvingande kärna, såväl när det gäller de områden villkoren avser samt nivån på de villkor som i och för sig faller inom den hårda kärnan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft7"&gt;När det gäller de löneförhandlingar som fackliga organisationer genom stridsåtgärder försöker påtvinga företag från andra med- lemsländer upprepar &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; att det förvisso inte genom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft12"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Lavaldomen samt andra avgöranden beträffande utstationeringsdirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;gemenskapsrätten förbjuds att medlemsstaterna med lämpliga medel säkerställer att deras bestämmelser om minimilön iakttas av sådana företag (p. 109). Fackliga stridsåtgärder som de i målet vid Arbetsdomstolen kan dock enligt domstolen inte anses vara moti- verade utifrån ett syfte med allmänintresse när de löneförhand- lingar de syftar till avser ett nationellt sammanhang som känne- tecknas av att det inte finns några bestämmelser av något slag som är tillräckligt preciserade och tillgängliga. Det får nämligen inte för ett företag som är etablerat i en annan medlemsstat i praktiken bli omöjligt eller orimligt svårt att få kännedom om de skyldigheter i fråga om minimilön som åligger företaget (p. 110).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Slutsatsen av &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; prövning av Arbetsdomstolens första fråga blir att artikel 49 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; och artikel 3 i utsta- tioneringsdirektivet utgör hinder för att en facklig organisation, i en medlemsstat i vilken det finns lagregler om arbets- och anställ- ningsvillkor på de områden som anges i artikel 3.1 första stycket a– g i detta direktiv utom på området för minimilön, ges möjlighet att genom fackliga stridsåtgärder försöka förmå ett tjänsteföretag som är etablerat i en annan medlemsstat att inleda förhandlingar med denna fackliga organisation om den lön som de utstationerade arbetstagarna skall erhålla och ansluta sig till ett kollektivavtal, som på vissa av de nämnda områdena innehåller villkor som är förmånli- gare än de som följer av de relevanta lagreglerna medan andra vill- kor avser områden som inte anges i artikel 3 i utstationeringsdirek- tivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Den andra tolkningsfrågan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Arbetsdomstolens andra fråga rör om artiklarna 49 och 50 i EG- fördraget om fri rörlighet för tjänster hindrar en tillämpning av de regler i medbestämmandelagen som tillsammans formar den s.k. lex Britannia. I denna del finner domstolen att regler enligt vilka, med avvikelse från vad som gäller för svenska företag, hänsyn inte tas till om ett företag från en annan medlemsstat redan är bunden av ett avtal i hemlandet, oavsett innehållet i detta avtal, är diskrimine- rande enligt &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt; En sådan diskriminering kan bara motiveras av hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa, hänsyn som EG- domstolen inte fann föreligga i detta fall (p. &lt;NOBR&gt;116–119).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Domstolen kommer därför till slutsatsen att artiklarna 49 och 50 &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; utgör hinder för att ett förbud i en medlemsstat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft12"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123172x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td86"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Lavaldomen samt andra avgöranden beträffande utstationeringsdirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;för fackliga organisationer att vidta stridsåtgärder i syfte att undan- röja eller åstadkomma ändring i ett mellan andra parter träffat kol- lektivavtal endast gäller när stridsåtgärder vidtas med anledning av arbets- och anställningsvillkor som den nationella lagen är direkt tillämplig på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Rüffertdomen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft7"&gt;En annan dom som rör utstationeringsdirektivet är den i Rüffert- målet&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. Målet avsåg en föreskrift i den tyska delstaten Niedersach- sens lag om offentlig upphandling om att upphandlande myndig- heter vid upphandling av byggentreprenader fick sluta avtal om sådana endast om entreprenadföretaget hade åtagit sig att betala sina arbetstagare minst den lön som gällde enligt kollektivavtal på orten där tjänsterna skulle utföras. Entreprenadföretagen var skyl- diga att kräva detsamma av underentreprenörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Niedersachsen hade slutit ett bygg- och anläggningsavtal med ett entreprenadföretag som i sin tur hade anlitat ett polskt företag som underentreprenör. Det framkom att underentreprenören inte betalade kollektivavtalsenliga löner. Niedersachsen hävde därför avtalet med huvudentreprenören. I den tvist som därefter följde begärde den nationella domstolen ett förhandsavgörande från EG- domstolen beträffande huruvida artikel 49 utgjorde hinder för den aktuella delstatslagbestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Domstolen konstaterade inledningsvis att frågan inte skulle prövas endast mot artikel 49 utan även mot utstationeringsdirekti- vet. Domstolen påpekade därefter att vad den först skulle under- söka var om en lön som gjorts obligatorisk på det aktuella sättet hade fastställts på något av de sätt som anges i artikel 3.1 och 3.8 i utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Domstolen förklarade först att det i den aktuella delstatslagbe- stämmelsen inte fastställdes någon minimilön och att bestämmel- sen därför inte kunde betraktas som en lagbestämmelse i den mening som avses i artikel 3.1 första stycket första strecksatsen i utstationeringsdirektivet genom vilken fastställs sådan minimilön som avses i led c i samma stycke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Domstolen förklarade vidare att det i Tyskland fanns ett system för att förklara kollektivavtal allmängiltiga och att sådana kollektiv-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Dom den 3 april 2008 i mål &lt;NOBR&gt;C-346/06,&lt;/NOBR&gt; Rüffert mot Land Niedersachsen (REG 2008, s. I- 0000).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft12"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Lavaldomen samt andra avgöranden beträffande utstationeringsdirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;avtal genom den tyska utstationeringslagen utsträcktes till att även omfatta arbetsgivare i annan medlemsstat som utstationerade arbetstagare i Tyskland. Det kollektivavtal som huvudentreprenö- ren hade åtagit sig att följa och se till att underentreprenörer följde var inte ett kollektivavtal som förklarats ha allmän giltighet i den mening som avses i den tyska utstationeringslagen. Det var därför inte ett kollektivavtal som förklarats ha allmän giltighet i den mening om avses i artikel 3.1 första stycket andra strecksatsen i utstationeringdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Slutligen framgick det enligt domstolen av artikel 3.8 andra stycket i utstationeringsdirektivet att denna bestämmelse var till- lämplig endast om det saknades system för att förklara att kollektiv har allmän giltighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Domstolen tillade också att det aktuella avtalet i vilket fall som helst inte kunde betraktas som ett kollektivavtal i den mening som avses i artikel 3.8 andra stycket första strecksatsen i utstatione- ringsdirektivet, dvs. kollektivavtal som gäller allmänt för alla likar- tade företag inom den aktuella sektorn eller det aktuella arbetet och inom det aktuella geografiska området. Anledningen till detta var att det ifrågavarande kollektivavtalet var bindande inom endast en del av byggsektorn inom avtalets tillämpningsområde, dels efter- som den lagstiftning som gav kollektivavtalet en sådan verkan endast var tillämplig på offentlig upphandling, dels eftersom kol- lektivavtalet inte hade förklarats ha allmän giltighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Domstolens slutsats i denna del blev därför att den aktuella lönen inte var en sådan minimilön som medlemsstaterna enligt direktivet har rätt att ålägga utländska företag att tillämpa när de tillhandahåller tjänster över gränserna. Tyskland hade därför inte rätt att med stöd av utstationeringsdirektivet kräva att utländska företag skulle tillämpa en sådan lön som föreskrevs i byggavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Domstolen gick därefter, på motsvarande sätt som i Laval- domen, över till att pröva delstatsbestämmelserna mot artikel 49. Den slog därvid fast att lagföreskriften utgjorde en inskränkning av friheten att tillhandahålla tjänster och tog ställning till olika argu- ment till stöd för att inskränkningen skulle vara motiverad av olika mål. Bl.a. hade Niedersachsen och flera regeringar hävdat att den var motiverad av målet att skydda arbetstagarna. Domstolen utta- lade emellertid att de handlingar som hade getts in till domstolen inte innehöll något som visade att det skydd som den aktuella lönen innebar endast behövdes för arbetstagare inom byggsektorn när de arbetar inom ramen för en offentlig upphandling av bygg-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft12"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123174x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td86"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Lavaldomen samt andra avgöranden beträffande utstationeringsdirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;och anläggningsarbeten och inte när de arbetar inom ramen för pri- vat upphandling. Inskränkningen var därför inte motiverad av ett intresse att skydda arbetstagarna. I det sammanhanget förklarade &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; i förbifarten att den aktuella lönen översteg den minimilön som gällde enligt den tyska utstationeringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Kommissionen mot Luxemburg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft7"&gt;I sin dom i målet kommissionen mot Luxemburg&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;tog &lt;NOBR&gt;EG-domsto-&lt;/NOBR&gt; len ställning till några invändningar från kommissionens sida mot Luxemburgs genomförande av utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Kommissionen invände mot olika föreskrifter i den luxem- burgska utstationeringslagen. För det första föreskrevs i denna att endast personal som var knuten till företaget genom ett skriftligt anställningsavtal eller annan handling som var likvärdig enligt direktiv 91/583 fick utstationeras. För det andra stadgades en automatisk justering av lönerna till utvecklingen av levnadsom- kostnaderna. För det tredje föreskrevs att den luxemburgska regleringen av deltidsarbete och tidsbegränsad anställning skulle gälla även för utländska företag vid utstationering. Slutligen före- skrevs en skyldighet att följa bestämmelser om kollektivavtal. Lux- emburg ansåg att samtliga dessa föreskrifter var att hänföra till tvingande regler avseende ordre public.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft7"&gt;Beträffande innebörden av begreppet ordre public uttalade EG- domstolen inledningsvis att när en medlemsstat kvalificerar vissa bestämmelser som tvingande regler är det fråga om bestämmelser som ansetts vara så avgörande för skyddet av den politiska, sociala eller ekonomiska ordningen i den berörda medlemsstaten att denna har bedömt att det är nödvändigt att föreskriva att de ska gälla för alla personer som befinner sig inom denna medlemsstats territo- rium och för alla rättsförhållanden inom denna medlemsstat. Enligt domstolen utgör undantaget avseende ordre public därför en avvi- kelse från den grundläggande principen om frihet att tillhandahålla tjänster. Undantaget ska därför enligt domstolen tolkas restriktivt, och dess räckvidd kan inte bestämmas ensidigt av varje medlems- stat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft7"&gt;Domstolen hänvisade därefter till förklaring nr 10 i rådets pro- tokoll från antagandet av utstationeringsdirektivet angående artikel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Dom den 19 juni 2008 i mål &lt;NOBR&gt;C-319/06,&lt;/NOBR&gt; Luxemburg mot kommissionen (REG 2008, s. I- 0000).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft12"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Lavaldomen samt andra avgöranden beträffande utstationeringsdirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;3.10 första strecksatsen i direktivet. I denna förklaring anges att begreppet ”bestämmelser som rör ordre public” bör anses omfatta de tvingande bestämmelser från vilka inga undantag kan göras och vilka, genom sin art och sitt syfte, uppfyller tvingande krav av all- mänintresse. Domstolen avslutade denna bakgrundsbeskrivning med att framhålla att det av den aktuella bestämmelsen framgår att omständigheten att en medlemsstat åberopar denna möjlighet till undantag inte medför att denna befrias från sina skyldigheter enligt &lt;NOBR&gt;EG-fördraget,&lt;/NOBR&gt; särskilt vad gäller friheten att tillhandahålla tjänster, vars främjande framhålls i skäl 5 i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;När det gällde de olika ifrågasatta bestämmelserna resonerade &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; endast beträffande en bestämmelse närmare om huruvida fråga kunde vara om ordre public, nämligen beträffande indexeringen av lönerna. När det gällde föreskriften om skriftligt avtal och föreskriften om deltidsarbete och tidsbegränsad anställ- ning konstaterade domstolen att de aktuella frågorna reglerades i &lt;NOBR&gt;EG-rättsliga&lt;/NOBR&gt; direktiv som medlemsstaterna var skyldiga att genomföra och att de av Luxemburg eftersträvade målen därför säkerställdes i ursprungsstaterna. Luxemburg kunde därför inte åberopa undantaget avseende ordre public i dessa delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;När det gällde skyldigheten att följa luxemburgska bestämmel- ser angående kollektivavtal förklarade &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; att det inte fanns något som motiverade att bestämmelser som rör kollektiv- avtal, dvs. bestämmelser som anger ramarna för hur kollektivavtal ska ingås och verkställas, i sig och utan närmare precisering, skulle anses ingå i begreppet ordre public. Detsamma gällde själva bestämmelserna i kollektivavtalen. Begreppet ordre public kunde inte anses omfatta samtliga dessa bestämmelser endast av det skälet att de hade sin grund i kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Det resonemang från domstolens sida som är av störst intresse för oss är det avseende föreskriften om indexering av lönerna. Kommissionen invände inte mot indexering av minimilöner utan mot att indexeringen omfattade all slags lön, inklusive lön som inte var minimilön. Luxemburg gjorde gällande att artikel 3.1 första stycket c i utstationeringsdirektivet implicit gav en värdmedlems- stat rätt att kräva att företag som utstationerade arbetstagare på dess territorium tillämpade värdmedlemsstatens system för fast- ställande av samtliga löner. Domstolen påpekade att medlemssta- ternas rätt att vidta åtgärder på löneområdet endast omfattade minimilön. Automatisk indexering av annan lön än minimilön omfattades därför inte av den hårda kärnan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft12"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td86"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Lavaldomen samt andra avgöranden beträffande utstationeringsdirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p202 ft7"&gt;Luxemburg hävdade emellertid också att syftet med indexe- ringen var att säkerställa arbetsfred och att bestämmelsen därför rörde ordre public genom att den skyddade arbetstagarna mot inflationens effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Domstolen erinrade om att den redan haft tillfälle att klargöra att även om det i huvudsak står medlemsstaterna fritt att bestämma vad som utgör krav med hänsyn till ordre public enligt vad som är nödvändigt för landet, så ska detta begrepp, vad gäller gemenskaps- rätten och i synnerhet när det används för att motivera ett undan- tag från den grundläggande principen om frihet att tillhandahålla tjänster, tolkas restriktivt, så att dess räckvidd inte kan bestämmas ensidigt av varje medlemsstat utan kontroll från Europeiska gemen- skapens institutioners sida. Enligt domstolen kunde undantaget för ordre public därför med framgång åberopas enbart då det föreligger ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot som påverkar ett grundläg- gande samhällsintresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;Domstolen erinrade vidare om att de skäl som en medlemsstat kan åberopa som grund för ett undantag från principen om frihet att tillhandahålla tjänster ska åtföljas av en bedömning av lämplig- heten och proportionaliteten av den inskränkande åtgärd som denna stat har vidtagit samt närmare uppgifter till stöd för dess argument. Domstolen förklarade att Luxemburg därför borde, i syfte att göra det möjligt för domstolen att bedöma om de aktuella åtgärderna var nödvändiga och proportionerliga i förhållande till målet att skydda ordre public, ha lagt fram uppgifter som gjorde det möjligt att avgöra om och i vilken mån föreskriften om auto- matisk justering av löner till levnadskostnaderna kunde antas bidra till att uppnå detta mål. Den konstaterade att Luxemburg endast rent allmänt har hänvisat till målen att skydda arbetstagarnas köp- kraft och att uppnå arbetsfred, utan att framföra några uppgifter som gjorde det möjligt att avgöra om åtgärderna var nödvändiga och proportionerliga. Enligt domstolens uppfattning hade Luxem- burg därför inte bevisat att den aktuella föreskriften ingick bland de bestämmelser som rör ordre public.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft7"&gt;De invändningar från kommissionens sida som är viktigast för oss är, som vi redan har påpekat, de som rör begreppet ordre pub- lic. Vi vill emellertid också kort redogöra för en invändning mot en luxemburgsk bestämmelse om skyldighet för utländska, utstatione- rande företag att utse ett ombud som skulle vara bosatt i Luxem- burg och som skulle för en obestämd tid efter att arbetet avslutats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft12"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123177x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Lavaldomen samt andra avgöranden beträffande utstationeringsdirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;förvara de handlingar som är nödvändiga för kontrollen av att skyl- digheterna enligt lagen följs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Domstolen hänvisade till sina uttalanden i domen i det i kapitel 3 redovisade målet Arblade och förklarade att det inte kunde krävas att handlingarna förvaras hos ett i Luxemburg bosatt ombud utan att det var tillräckligt att företaget utsåg en arbetstagare som fanns tillgänglig på den plats där arbetet utfördes och som ansvarade för att förse de behöriga nationella myndigheterna med de handlingar som de behövde för att kunna utöva sin tillsyn. Domstolen slog också fast att med hänsyn till det system för samarbete och infor- mationsutbyte som föreskrivs i artikel 4 i direktivet kunde skyldig- heten att lämna handlingar innan arbetet påbörjats eller efter det att det avslutats inte vara berättigat om det inte kunde motiveras av annat än tvivel kring om systemet enligt artikel 4 är effektivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Kommissionen mot Tyskland &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(C-341/02)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; prövade i sin dom i mål &lt;NOBR&gt;C-341/02,&lt;/NOBR&gt; kommissionen mot Tyskland,&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;en fördragsbrottstalan avseende tyska bestämmel- ser om minimilön för arbetstagare som utstationerats till Tyskland av utländska arbetsgivare. Enligt den tyska utstationeringslagen skulle allmängiltigförklarade kollektivavtal inom byggnadssektorn avseende minimilöner följas även av utländska företag som utsta- tionerade arbetstagare till Tyskland. Minimilönen bestod av den i kollektivavtalet föreskrivna timlönen. Tillägg som den utstatione- rande arbetsgivaren betalade för exempelvis &lt;NOBR&gt;övertids-,&lt;/NOBR&gt; natt- och helgarbete samt reseersättning ansågs inte utgöra en del av mini- milönen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Kommissionen ansåg emellertid att om utländska företag beta- lade sådan ersättning så skulle denna anses som en del av minimilö- nen. Om den lön och de tillägg som de utstationerade arbetsta- garna sammanlagt erhöll uppgick till den i Tyskland föreskrivna minimilönen skulle alltså de utländska arbetsgivarna enligt kom- missionens uppfattning uppfylla sina skyldigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Tyskland medgav att de tyska bestämmelserna var rättsstridiga till viss del, eftersom tillägg som betalades av utländska arbetsgivare och som ”inte förändrade förhållandet mellan arbetstagarens pre- station och den lön han uppbar” borde erkännas som en del av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Dom den 14 april 2005 i mål &lt;NOBR&gt;C-341/02,&lt;/NOBR&gt; kommissionen mot Tyskland (REG 2005, s. I- 2733).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft12"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123178x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td86"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Lavaldomen samt andra avgöranden beträffande utstationeringsdirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;minimilönen. Tillägg för den trettonde och den fjortonde månaden skulle därmed anses som en del av minimilönen om vissa förutsätt- ningar var uppfyllda. Tyskland ansåg emellertid att tillägg som ”ändrade balansen mellan arbetstagarens prestation och det veder- lag som han uppbar” inte kunde anses utgöra en del av minimilö- nen. Av sammanhanget i denna dom förstår man att med ”tillägg som ändrar förhållandet mellan arbetstagarens prestation och det vederlag som han uppbär” avses ersättning för extra uppoffringar och insatser från arbetstagarens sida, exempelvis ersättning för natt- eller helgarbete, för smutsigt eller hårt arbete eller för över- tidsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; slog fast att sådana löneförhöjningar och tillägg som inte anses utgöra en del av minimilönen enligt nationell lag- stiftning eller praxis i den medlemsstat inom vars territorium arbetstagaren är utstationerad, och som ändrar förhållandet mellan arbetstagarens prestation och det vederlag han uppbär inte kunde anses utgöra en del av minimilönen enligt bestämmelserna i utsta- tioneringsdirektivet. Enligt domstolen var det nämligen helt nor- malt att, om arbetsgivaren kräver att arbetstagaren ska fullgöra övertidsarbete eller arbetstimmar under särskilda förhållanden, denne arbetstagare kompenseras för denna ytterligare prestation utan att kompensationen beaktas vid beräkningen av minimilönen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;När det gäller innebörden av domstolens dom kan som sam- manfattning nämnas att ersättning som utstationerade arbetstagare erhåller för extra uppoffringar och insatser, exempelvis ersättning för natt- eller helgarbete, för smutsigt eller hårt arbete eller för övertidsarbete, inte ska anses som en del av minimilönen och därför inte ingå i sådan erhållen lön som ska jämföras med värdstatens minimilönekrav. Ersättning som utgår för normalt arbete utöver grundlönen, exempelvis ersättning för en trettonde och fjortonde lönemånad, ska däremot ingå i minimilönen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Kommissionen mot Tyskland &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(C-490/04)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;En dom som egentligen inte avser tolkningen av utstationeringsdi- rektivet, utan av artikel 49, men som ändå är intressant eftersom förhållandet mellan utstationeringsdirektivet och artikel 49 disku- teras, är domen i mål &lt;NOBR&gt;C-490/04,&lt;/NOBR&gt; kommissionen mot Tyskland&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. Målet avsåg en fördragsbrottstalan som kommissionen väckt mot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Dom den 18 juli 2007 i mål &lt;NOBR&gt;C-490/04,&lt;/NOBR&gt; kommissionen mot Tyskland (REG 2007, s. &lt;NOBR&gt;I-6095).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft12"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Lavaldomen samt andra avgöranden beträffande utstationeringsdirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;Tyskland. Kommissionen gjorde gällande att vissa bestämmelser i den tyska utstationeringslagen inte var förenliga med artikel 49. Mot kommissionens talan gjorde Tyskland bl.a. invändningen att bestämmelserna i den tyska utstationeringslagen skulle prövas i första hand mot bakgrund av utstationeringsdirektivet, som speci- fikt avser utstationering av arbetstagare i samband med tillhanda- hållande av tjänster. Kommissionen skulle enligt Tyskland särskilt ha visat att Tyskland hade införlivat detta direktiv felaktigt eller att de aktuella tyska bestämmelserna inte tillämpades i överensstäm- melse med direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; pekade på att utstationeringsdirektivet syftar till att samordna medlemsstaternas lagstiftningar genom att upprätta en förteckning över de nationella bestämmelser som en medlems- stat ska tillämpa på företag som är etablerade i en annan medlems- stat, vilka i samband med tillhandahållande av tjänster över grän- serna utstationerar arbetstagare inom dess territorium. Direktivet utgör emellertid enligt domstolen inte en harmonisering av natio- nella bestämmelser på de områden som anges i artikel 3.1 i direkti- vet, utan medlemsstaterna kan fritt bestämma innehållet i dessa bestämmelser under iakttagande av fördraget och de allmänna gemenskapsrättsliga principerna, bl.a. artikel 49. Kommissionens talan om att vissa bestämmelser i den tyska utstationeringslagen stred mot artikel 49 kunde därför prövas i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;När det gäller kommissionens talan i sak hade kommissionen invänt mot bl.a. att det i den tyska utstationeringslagen föreskrevs en skyldighet för utländska byggföretag som utstationerade arbetstagare att översätta anställningsavtal, lönespecifikationer samt handlingar som utvisade arbetstid och löneutbetalningar till tyska samt förvara dessa handlingar i Tyskland medan den utstatio- nerade arbetstagaren var verksam där, och i vart fall under hela den tid då byggnadsarbetet pågick, så att dessa handlingar på begäran av kontrollmyndigheterna kunde företes på byggarbetsplatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Domstolen konstaterade att skyldigheten utgjorde en inskränk- ning i friheten att tillhandahålla tjänster, eftersom den medförde extra utgifter och en extra administrativ och ekonomisk börda för utländska företag, så att dessa företag i konkurrensmässigt avse- ende inte var likställda med tyska arbetsgivare, vilket kunde med- föra att de avhölls från att tillhandahålla tjänster i denna medlems- stat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Inskränkningen ansågs emellertid motiverad av allmänintresset att skydda arbetstagare i byggsektorn. Kravet att förvara de aktuella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft12"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123180x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td86"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Lavaldomen samt andra avgöranden beträffande utstationeringsdirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;handlingarna på värdmedlemsstatens språk på byggarbetsplatsen hade nämligen till syfte att göra det möjligt för denna medlemsstats myndigheter att utföra den kontroll på arbetsplatsen som var nöd- vändig för att säkerställa att de nationella bestämmelserna om skydd för arbetstagare iakttas, särskilt löne- och arbetstidsbestäm- melserna. Denna typ av kontroll på plats skulle enligt domstolen i praktiken bli orimligt svår, eller till och med omöjlig, att genom- föra om dessa handlingar kunde företes på det språk som används i den medlemsstat där arbetsgivaren är etablerad, eftersom värd- medlemsstatens tjänstemän inte nödvändigtvis förstår detta språk. Kravet gick dessutom inte utöver vad som var nödvändigt för att uppnå det eftersträvade målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;Kommissionen hade vidare invänt mot en skyldighet för utländska bemanningsföretag att till de behöriga myndigheterna anmäla såväl när en arbetstagare ställdes till förfogande för ett användarföretag som när denna arbetstagares anställningsort för- ändrades i samband med byte av byggarbetsplats, en skyldighet som inte fanns för motsvarande tyska företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Domstolen påpekade att diskriminerande bestämmelser kunde vara motiverade endast av hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa. Den tyska regeringen hade inte anfört något som föll in under något av dessa hänsyn. Domstolen biföll därför kommissio- nens talan i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;7.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Wolff &amp; Müller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft7"&gt;I sin dom i målet Wolff &amp; Müller&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;besvarade &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; en fråga från en tysk domstol i en tvist avseende krav från en portugi- sisk murare som av ett portugisiskt företag utstationerats till en byggarbetsplats i Tyskland där företaget utförde betongarbeten åt ett tyskt entreprenadföretag, Wolff &amp; Müller. Arbetstagaren yrkade att hans arbetsgivare och Wolff &amp; Müller skulle förpliktas att solidariskt betala ett visst belopp avseende utestående lön. Arbetstagaren åberopade dels ett allmängiltigförklarat tyskt kol- lektivavtal för byggbranschen med bestämmelser om minimilön, dels, i förhållande till Wolff &amp; Müller, en bestämmelse i den tyska utstationeringslagen om solidariskt ansvar för företag som anlitade bl.a. underentreprenörer för minimilön till sistnämnda företags arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Dom den 12 oktober 2004 i mål &lt;NOBR&gt;C-60/03,&lt;/NOBR&gt; Wolff &amp; Müller (REG 2004, s. &lt;NOBR&gt;I-9553).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft12"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Lavaldomen samt andra avgöranden beträffande utstationeringsdirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;Domstolen utgick från föreskriften i artikel 5 i utstationerings- direktivet. Enligt denna artikel ska medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder om bestämmelserna i direktivet inte följs. De skall därvid i synnerhet sörja för att arbetstagarna och/eller deras företrädare har tillgång till lämpliga förfaranden såvitt avser att säkerställa de skyl- digheter som anges i direktivet. Bland dessa skyldigheter återfinns enligt artikel 3.1 första strecksatsen c skyldigheten att säkerställa att företagen inom sitt territorium garanterar utstationerade arbetstagare minimilön. Enligt domstolen följde av detta att med- lemsstaterna bland annat är skyldiga att sörja för att arbetstagarna har tillgång till lämpliga förfaranden så att de verkligen kan erhålla föreskriven minimilön. Domstolen betonade att medlemsstaterna har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning vad gäller for- men för och definitionen av vad som utgör lämpliga förfaranden enligt artikel 5 i direktivet. Medlemsstaterna skall emellertid härvid hela tiden iaktta de grundläggande friheter som garanteras i fördra- get. I det aktuella målet gällde detta särskilt friheten att tillhanda- hålla tjänster. Domstolen övergick därför till att uttala sig om tolk- ningen av artikel 49 i fördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft7"&gt;I denna del överlät &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; till den nationella domstolen att bedöma om det solidariska ansvaret innebar en inskränkning i det portugisiska företagets frihet att tillhandahålla sina tjänster genom att dessa blev mindre tilltalande. För det fall skyldigheten innebar en sådan inskränkning skulle den kunna vara motiverad av såväl intresset att skydda de utstationerade arbetstagarna som intresset att förebygga illojal konkurrens från företag som avlönar sina arbetstagare med en lägre lön än föreskriven minimilön. En förutsättning för att inskränkningen skulle kunna godtas var dock att det solidariska ansvaret var ägnat att säkerställa att det eftersträ- vade syftet skulle uppnås och inte gick utöver vad som var nödvän- digt för att uppnå detta syfte. Om dessa förutsättningar var upp- fyllda utgjorde artikel 5 i direktivet och artikel 49 i fördraget inte hinder för det solidariska ansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft12"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;


&lt;P class="p519 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Lönebildningen sker på olika sätt i de europeiska länderna. Under senare år har system med statlig inblandning blivit vanligare. Det finns bara tre länder inom EES där lönebildningen enbart är en angelägenhet för arbetsmarknadens parter. I de andra länderna till- lämpar man i större eller mindre utsträckning system med minimi- lön i lag eller allmängiltigförklaring av kollektivavtal. Det vanligaste är att man tillämpar båda systemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Om man delar upp länderna i kategorier för hur lönebildningen går till såg det för ungefär ett år sedan ut på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Länder som har system för både minimilön i lag och allmängiltigförklaring av kollektivavtal: Belgien, Estland, Frank- rike, Grekland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tjeckien och Ungern.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Länder som har system för minimilön i lag men inte för allmängil- tigförklaring av kollektivavtal: Bulgarien, Cypern, Irland, Malta, Rumänien och Storbritannien,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Länder som inte har system för minimilön i lag men har system för allmängiltigförklaring av kollektivavtal: Finland, Island, Liech- tenstein, Norge, Tyskland och Österrike,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Länder som vare sig har system för minimilön i lag eller för all- mängiltigförklaring av kollektivavtal: Danmark, Italien och Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft7"&gt;Flertalet av de nyss nämnda uppgifterna är hämtade ur den danska forskarrapporten Mindsteløn i Europa av Bjørn Hansen och Søren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft12"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Kaj Andersen som gavs ut 2007 av FAOS, Forskningscenter for Arbejdsmarkeds- og Organisationsstudier, Sociologisk institut, vid Köpenhamns Universitet. Rapporten handlar om skälen för och erfarenheterna av lagreglering och allmängiltigförklarade kollektiv- avtal. Den behandlar främst förhållandena i Norge, Frankrike, Nederländerna, Spanien, Storbritannien och Tyskland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;I rapporten konstateras det att varken minimilön i lag eller all- mängiltigförklaring av kollektivavtal är system som är fria från komplikationer. Rapporten innehåller en redovisning av skälen för att man i de ovan uppräknade länderna har valt att tillgripa lagstift- ning om löner. Den beskriver hur systemen fungerar och vad de får för följder för lönebildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;En fråga som forskarrapporten särskilt har fokuserat på är var- för Norge och Tyskland, som traditionellt har tillämpat lönere- glering genom arbetsmarknadens parter, har skapat system för all- mängiltigförklaring av kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Av de sex länderna har Frankrike, Spanien och Nederländerna en lång tradition när det gäller minimilön i lag. Storbritannien införde minimilön i lag år 1999. Norge och Tyskland har inte minimilön i lag men väl allmängiltigförklaring av kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;I rapporten ingår en kort redovisning av förhållandena i Östeu- ropa där den lagreglerade minimilönen har kommit att styra löne- utvecklingen inom vissa områden på arbetsmarknaden. De fackliga organisationerna gör vad de kan för att påverka den politiska beslutsprocessen vid fastställandet av minimilönerna i lag. Detta har blivit deras främsta roll vid lönebildningen beroende på att organisationsgraden är låg och att lönerna genomgående var statligt reglerade innan demokratiseringsprocessen kom igång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Nedan följer först en redovisning av hur system med minimilön och allmängiltigförklaring av kollektivavtal i grova drag kan se ut. Därefter redovisas förhållandena i några av de andra &lt;NOBR&gt;EES-staterna&lt;/NOBR&gt; för att visa hur olika de här systemen kan vara och vilka konsekven- ser det kan få för lönebildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft12"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p464 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Minimilön&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft7"&gt;Utformningen av minimilönesystem i allmänhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Som redan har framgått har 21 av de 27 &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; lagstiftning om minimilön. Både utformningen och tillämpningen varierar. Minimilöner i lag regleras i allmänhet så att ett särskilt organ, där det ibland kan ingå företrädare för arbetsmarknadens parter, får i uppgift att lägga fram förslag till minimilöner som i någon mening ska vara bindande för lagstiftaren. Minimilönen kan sättas med utgångspunkt i yttre faktorer som inflationen, produktiviteten, sysselsättningen och socialförsäkringarnas ersättningsnivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Systemet åskådliggörs i avsnitt 8.4 bl.a. genom uppgifter som är hämtade ur den danska rapporten beträffande förhållandena i Frankrike, Nederländerna, Spanien och Storbritannien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Det kan tilläggas att det råder stor spännvidd mellan de olika ländernas minimilöner i lag. Docenten i nationalekonomi Per Skedinger har i en artikel med rubriken Svenska minimilöner i den globaliserade ekonomin redovisat en tabell med minimilöner för ett antal länder år 2004. Enligt honom kunde tre grupper av länder urskiljas. I gruppen med de högsta minimilönerna (motsvarande minimilönerna i kollektivavtal i Sverige) fanns Nederländerna, Frankrike och Storbritannien. I den andra gruppen fanns bl.a. Spa- nien och Portugal. I den tredje gruppen med de lägsta minimilö- nerna fanns sex av EU:s nya medlemsstater. Den allra lägsta mini- milönen bland EU:s medlemsländer återfanns i Lettland. Medan minimilönen per månad i Sverige och Nederländerna 2004 var över 11 500 SEK låg den i den andra gruppen av länder på mellan 3 800– 5 000 SEK och i Estland, Lettland och Litauen på 1 &lt;NOBR&gt;090–1&lt;/NOBR&gt; 450 SEK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Enligt en rapport från EU:s statistikinstitut Eurostat låg den lagstadgade minimilönen per månad inom EU i juli 2008 högst i Luxemburg (1 610 euro) och lägst i Bulgarien och Rumänien (112 resp. 137 euro). I de flesta länder uppgår minimilönen till betydligt mindre än hälften av den genomsnittliga månadsförtjänsten. Mini- milönen i Luxemburg motsvarar ca 50 % av månadsförtjänsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Enligt siffror för 2008 från Federation of European Employers har Irland, Frankrike, Nederländerna och Storbritannien höga minimilöner per månad (1 499, 1 321, 1 317 resp. 1 190 euro) medan Estland, Lettland och Litauen har låga minimilöner (278, 227 resp. 231 euro).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft12"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p524 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Allmängiltigförklaring av kollektivavtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft7"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Uppgifterna i det här avsnittet är hämtade från Kerstin Ahlbergs och Niklas Bruuns bok Kollektivavtal i EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Allmängiltigförklaring är ett sätt för en stat att utsträcka kol- lektivavtals bindande verkan så att de normativa bestämmelserna i avtalet binder alla arbetsgivare och arbetstagare inom det geogra- fiska och/eller yrkesmässiga område som avtalet har slutits för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;En allmängiltigförklaring har inte samma motiv och innebörd överallt. I en del länder är grundinställningen att ett kollektivavtal bör omfatta alla arbetsgivare och arbetstagare inom det område som parterna har kommit överens om. Man anser att staten ska medverka till att utsträcka tillämpligheten av ett kollektivavtal om ingenting talar emot att så sker. I andra länder äger allmängiltigför- klaring bara rum om det finns ett samhälleligt intresse av att utsträcka ett kollektivavtal till andra än avtalsparterna och deras medlemmar. Utgångspunkterna för allmängiltigförklaring varierar alltså och avtalen får inte heller samma verkningar i alla länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft7"&gt;Syftet med allmängiltigförklaring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Syftet med allmängiltigförklaring skiljer sig mellan olika länder. I vissa länder kan det vara ett sätt att skydda kollektivavtalets ställ- ning i branscher där organisationsgraden är så låg att avtalet löper risk att undergrävas. I andra länder kan syftet vara att lägga fast minimivillkor på hela arbetsmarknaden, både för att garantera ett socialt skydd för arbetstagarna och för att utjämna konkurrensvill- koren mellan olika företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft7"&gt;Tillvägagångssätt, information och tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;I länder där man anser att alla på arbetsmarknaden bör vara täckta av kollektivavtal brukar ett företagsavtal med automatik omfatta alla anställda vid företaget. Ett avtal med ett vidare avtalsområde måste uppfylla vissa förutsättningar för att bli allmängiltigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft21"&gt;För att legitimera att man tvingar på utomstående personer pri- vaträttsliga normer ställer länderna i allmänhet krav på att avtalen ska vara representativa i någon mening. I vissa länder är det en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;absolut förutsättning att kollektivavtalet har slutits av organisatio- ner som är representativa. I andra är villkoret att de arbetsgivare som direkt blir bundna av avtalet sysselsätter en viss andel av arbetskraften inom avtalsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Det finns länder där det krävs ett administrativt beslut för att ett kollektivavtal ska bli allmängiltigt. I andra länder blir avtalet allmängiltigt direkt om det har förhandlats fram i viss ordning och därefter registrerats hos staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Den procedur som ska föregå en allmängiltigförklaring kan vara utformad på olika sätt. I vissa länder lägger man vikt vid att de som blir berörda av beslutet får insyn och möjlighet att påverka det innan det fattas. I andra länder räcker det att förslaget om allmän- giltigförklaring publiceras tillsammans med en upplysning om hur man ska förfara om man vill ta del av avtalet. Det kan också vara så att det inte krävs någon publicitet innan beslutet fattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Även bestämmelserna om informationen om allmängiltigförkla- rade avtal skiljer sig mellan länderna. I vissa länder är det ett krav att arbetsgivaren gör avtalet tillgängligt för sina arbetstagare. I andra publiceras beslutet om allmängiltigförklaring och kanske även avtalet. Det kan också finnas en rätt för allmänheten att få en kopia av det allmängiltigförklarade avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft7"&gt;Effekten av en allmängiltigförklaring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;I regel utsträcks inte ett avtals giltighet utanför det område som parterna själva har kommit överens om. Undantagsvis kan det dock förekomma att ett avtal från ett område görs gällande på ett annat område, där det annars skulle komma att saknas regler om vilka anställningsvillkor som ska gälla. Det är inte vanligt att man all- mängiltigförklarar delar av ett kollektivavtal men i exempelvis Norge och Estland gör man på det sättet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Innebörden av en allmängiltigförklaring är att alla arbetsgivare och arbetstagare inom det angivna avtalsområdet blir bundna av avtalets normativa bestämmelser. Det görs ingen skillnad mellan arbetstagare som har kommit in under avtalet genom allmängiltig- förklaring och andra. De har samma rättigheter och skyldigheter på grund av avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Avtalsparterna anses i allmänhet förfoga över kollektivavtalet även efter det att det har gjorts allmängiltigt. Om parterna ändrar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft12"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;avtalet fordras ett nytt beslut från det allmänna innan ändringen blir allmänt gällande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Man skiljer på normativa och obligationsrättsliga villkor i kol- lektivavtalet. De normativa är sådana som ska gälla för enskilda anställningsavtal på det aktuella området och de obligationsrättsliga är avtalsvillkor som gäller mellan parterna i avtalet. Det är bara de normativa bestämmelserna som allmängiltigförklaras. De obliga- tionsrättsliga bestämmelserna binder enbart dem som är parter i avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Om fredsplikt gäller på grund av avtalet är det bara de avtals- slutande organisationerna som är bundna av den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Om det blir en lucka från det att ett allmängiltigförklarat avtal löper ut till dess ett nytt avtal har allmängiltigförklarats har avtalet i allmänhet en efterverkan som gäller lika för dem som är direkt bundna av avtalet som för dem som har fått avtalsenliga villkor genom allmängiltigförklaringen. Det förekommer också att ett all- mängiltigförklarat avtal kan få retroaktiv effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Redovisning av förhållandena i några &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EES-länder&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Vid en genomgång av förhållandena kan man lätt konstatera att lönebildningssystemen skiljer sig kraftigt mellan de olika länderna. Även sättet att beräkna organisationsgrad och täckningsgrad för kollektivavtal är olika i de olika länderna. De siffror som anges i det följande är därför inte helt jämförbara. I grova drag duger de ändå för att ge en bild av hur det förhåller sig med den fackliga uppslut- ningen bland arbetstagarna och med kollektivavtalens täckning på arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Danmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft7"&gt;Förhållandena på arbetsmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;I Danmark förekommer inte minimilön i lag och inte heller allmän- giltigförklaring av kollektivavtal. Lönebildningen går i allt väsent- ligt till som i Sverige. Den fackliga organisationsgraden är hög, 73,8 % år 2001 enligt OECD, och kollektivavtalens täckningsgrad 83 %. Vid det danska Arbejdsministeriet utgår man från att siffrorna ligger på ungefär samma nivå i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft12"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;Förhandlingsrätten och rätten till stridsåtgärder har inte blivit föremål för lagstiftning utan regleras bara i avtal mellan arbets- marknadens parter och i Arbejdsrettens praxis. En arbetsgivare är skyldig att tillämpa ett ingånget kollektivavtal även för oorganise- rade arbetstagare. Det betyder inte att den oorganiserade arbets- tagaren kan hävda någon rätt på grund av avtalet gentemot sin arbetsgivare. På samma sätt som i Sverige gäller arbetsgivarens bundenhet bara gentemot motparten i avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;Utgångspunkten är att stridsåtgärder är tillåtna så länge freds- plikt inte gäller. En organisation som inte är bunden av kollektiv- avtal har alltså rätt att vidta stridsåtgärder. Till skillnad från vad som genom Britanniaprincipen gäller i Sverige är det tillåtet i Dan- mark att vidta stridsåtgärder för att tränga undan ett redan befint- ligt kollektivavtal med en annan organisation på samma område. I Danmark har det alltså inte funnits behov av någon motsvarighet till Lex Britannia. Begränsningar i rätten till stridsåtgärder för att tränga undan ett kollektivavtal kan dock finnas i interna överens- kommelser mellan organisationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Dansk rätt är något mera restriktiv än svensk rätt när det gäller rätten till stridsåtgärder. En förutsättning både för en primär stridsåtgärd och en sympatiåtgärd är att det finns ett rimligt för- hållande mellan åtgärdens ändamål och de medel som används för att uppnå det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Liksom i Sverige är en sympatiåtgärd lovlig om den primära stridsåtgärd som den vidtas till stöd för är en lovlig åtgärd. Möjlig- heten till sympatiåtgärder har stor praktisk betydelse i Danmark. Sympatiåtgärder kan användas relativt fritt, åtminstone så länge de inblandade parterna omfattas av samma huvudavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Estland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft7"&gt;Förhållandena på arbetsmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Liksom i de andra tidigare socialistiska länderna är den fackliga organisationsgraden i Estland låg, knappt 8 % år 2007 enligt upp- gifter från Socialministeriet. Löner bestäms huvudsakligen i diskus- sioner mellan den enskilda arbetstagaren och hans eller hennes arbetsgivare. Sedan 1994 finns dock en ytterst detaljerad lönelag, som reglerar hur löner ska beräknas och betalas ut. Kollektivavtal har begränsad betydelse som instrument för att reglera löner. Deras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft12"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;täckningsgrad är sjunkande, och enligt ministeriet omfattas numer endast drygt 11 % av arbetstagarna av kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;På nationell nivå finns flera trepartsorgan där arbetsgivarorgani- sationer, fackliga organisationer och regering samverkar, och som har varit betydelsefulla för att utveckla arbetsmarknadsrelationerna i landet. Enligt 3 § i den estniska kollektivavtalslagen kan reger- ingen till och med vara part i kollektivavtal, som alltså kan vara tri- laterala. Sådana avtal har också slutits, t.ex. om minimilön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft7"&gt;Minimilön i lag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;En allmän minimilön infördes 1992 och höjs årligen. Fram till 2002 förhandlades den fram i trepartsförhandlingar mellan arbetsgivar- organisationer, fackliga organisationer och regering. Sedan dess har emellertid centralorganisationerna på arbetsmarknaden själva slutit avtal om den allmänna minimilönens storlek, varefter regeringen utfärdar en förordning om minimilön, med andra ord ett slags all- mängiltigförklaring av kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;De senaste sju årens avtal om minimilön har byggt på en prin- cipöverenskommelse från 2001 mellan de privata arbetsgivarnas centralorganisation ETTK och den fackliga centralorganisationen EAKL om minimilönens utveckling. Den innebar att minimilönen skulle höjas mer än genomsnittslönerna så att den år 2008 skulle ligga på 41 % av medellönen. Principöverenskommelsen har senare modifierats så att man även tar hänsyn till produktivitetsutveckling m.m., och det mål man ursprungligen tänkte sig har långtifrån nåtts. Samtidigt har genomsnittslönerna ökat mycket snabbt. År 2007 t.ex. var medellönen 20 % högre än året innan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Hur stor del av arbetskraften som inte tjänar mer än minimilön är mycket svårt att veta. Det är en utbredd uppfattning att många anställda som enligt sitt anställningsavtal bara får minimilön i själva verkat tjänar mer, fast utan att betala skatt för det. Detta är ett av argumenten för att höja minimilönen, så att utrymmet för odekla- rerade inkomster blir mindre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft12"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft7"&gt;Allmängiltigförklaring av kollektivavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Sedan år 2000 kan vissa bestämmelser i kollektivavtal mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer, dvs. inte företagsavtal, bli allmängiltiga om parterna själva så vill. Det är dock bara delar av avtalet som kan göras allmängiltiga, nämligen reglerna om löner och arbetstider. Det enda som krävs är att par- terna själva är ense om att utsträcka avtalets verkan. Staten kan då inte motsätta sig allmängiltigförklaringen och har ingen roll annat än att se till att avtalet publiceras i landets officiella tidning. All- mängiltigheten träder i kraft i och med publiceringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;I realiteten har det hittills inte funnits fler än två områden där de fackliga organisationerna är tillräckligt starka och arbetsgivarorga- nisationerna tillräckligt villiga för att kollektivavtalen ska bli all- mängiltiga, nämligen hälso- och sjukvården (som helt och hållet är privat) och transportbranschen. Trots detta är hela systemet ifråga- satt. Efter klagomål från ett litet företag i transportbranschen kom landets justitiekansler år 2005 fram till att allmängiltigförklaring av kollektivavtal är ett oproportionerligt ingrepp i friheten att driva företag som skyddas av 31 § i den estniska konstitutionen. Reger- ingen har därför tillsatt en utredning som ska komma med förslag om hur reglerna ska ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Finland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft7"&gt;Förhållandena på arbetsmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft7"&gt;Det finns en omfattande arbetsrättslig lagstiftning i Finland och bestämmelserna har ofta stor likhet med motsvarande svenska lag- stiftning. En skillnad är att det saknas lagstöd för förhandlingsrät- ten. Rätten till fackliga stridsåtgärder, inklusive sympatiåtgärder, är i princip densamma som i Sverige. Kollektivavtal är bindande och en arbetsgivare är skyldig att tillämpa ett ingånget kollektivavtal även för oorganiserade arbetstagare. På samma sätt som i Sverige och Danmark gäller skyldigheten dock bara mot den arbetstagaror- ganisation som är motpart i avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Den fackliga organisationsgraden är hög, 77,8 % år 2001 enligt OECD. Enligt det finska Arbets- och Näringsministeriet ligger organisationsgraden alltjämt på samma nivå. Kollektivavtalen beräknas av Arbets- och Näringsministeriet täcka 87 % av arbetsta-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft12"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;garna och av dessa är det bara &lt;NOBR&gt;5–7&lt;/NOBR&gt; % som har kommit att täckas till följd av allmängiltigförklaringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Med kollektivavtal följer fredsplikt. Föreningar som är parter i kollektivavtalen har skyldighet att se till att under dem lydande föreningar, arbetsgivare och arbetstagare inte vidtar stridsåtgärder eller på annat sätt bryter mot avtalet. En förening anses ha för- summat sin tillsynsskyldighet om det står klart att avtalet har till- lämpats på ett oriktigt sätt och situationen inte snabbt rättas till när det kommer till föreningens kännedom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft7"&gt;Allmängiltigförklaring av kollektivavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Enligt 2 kap. 7 § i den finska arbetsavtalslagen måste en arbetsgivare iaktta åtminstone de anställningsvillkor och arbetsförhållanden som bestäms i riksomfattande kollektivavtal ”som bör anses vara representativt för branschen i fråga (allmänt bindande kollektivav- tal)”. Alla riksomfattande avtal som anses representativa för en bransch blir alltså allmänt bindande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Vilka kollektivavtal som är representativa fastställs enligt lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan. Den nu gällande lagen är från 2001 men systemet med allmängiltigförklar- ing har tillämpats sedan &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; När det infördes befarade de fackliga organisationerna att intresset för att vara fackligt organise- rad skulle minska då arbetstagarna kunde få kollektivavtalsenliga förmåner utan att vara medlemmar i organisationerna. Deras farhå- gor besannades dock inte. Ett bestående missnöje har funnits hos småföretagare över att det inte går att ingå avtal under de löneni- våer som avtalen föreskriver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Enligt 2 § i lagen om kollektivavtal ska alla kollektivavtal inom en månad efter undertecknandet sändas till det ministerium som svarar för arbetarskyddsfrågor. Även Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan ska informeras. Den som på arbetsgivarsidan är part i ett riksomfattande kollektivavtal ska sända uppgifter till nämnden om antalet medlemsföretag samt om antalet arbetstagare hos dessa företag, grupperade enligt de kollek- tivavtal som ska tillämpas på deras anställningsförhållanden. En enskild arbetsgivare som har ingått ett hängavtal ska sända en utredning till nämnden om antalet arbetstagare som omfattas av det ingångna avtalet. Nämnden ska underrättas när nya organisationer tillträder kollektivavtal och när kollektivavtal i något avseende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft12"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;upphör att gälla. Den som på arbetstagarsidan är part i ett avtal är också skyldig att skicka in uppgifter till nämnden om medlem- marna i organisationen, grupperade enligt de kollektivavtal som ska tillämpas på deras anställningsförehållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;När ett kollektivavtal allmängiltigförklaras innebär det att alla arbetsgivare som är verksamma inom det aktuella arbetsområdet blir skyldiga att följa alla bestämmelser i avtalet som handlar om anställningsvillkor och arbetsförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Besluten om allmängiltigförklaring fattas alltså av den särskilda nämnden som på eget initiativ tar ställning till om kollektivavtalet är riksomfattande och representativt för branschen i fråga när upp- gifter har skickats in. Nämnden, som består av en ordförande och två andra ledamöter med särskild kompetens inom området, har en oberoende ställning. När den fastställer ett kollektivavtals allmänt bindande verkan bestämmer den vid vilken tidpunkt kollektivavta- let ska börja tillämpas. Det är vanligen den dag då det träder i kraft. Beslutet om allmängiltigförklaring publiceras i Officiella tidningen. Nämnden ska också se till att det avtal som beslutet gäller finns tillgängligt för allmänheten. Beslutet kan överklagas till Arbets- domstolen både av den som är part i kollektivavtalet och av de arbetsgivare och arbetstagare som är berörda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Frankrike&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft7"&gt;Förhållandena på arbetsmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;I Frankrike är snart sagt alla arbetsrättsliga frågor reglerade i en omfattande och detaljerad lagstiftning, Code du Travail. Vid sidan av lagstiftningen finns det kollektivavtal. När arbetsmarknadens parter ingår kollektivavtal om anställnings- och arbetsvillkor ser man det så att staten delegerar sin lagstiftningsrätt till organisatio- nerna. Detta legalistiska system är ganska stelbent och tungrott i jämförelse med de arbetsrättsliga systemen i andra länder. De franska fackföreningarna har heller inte samma möjligheter att påverka regleringen av arbetsmarknaden som fackföreningarna i de nordiska länderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft7"&gt;Under 2007 och 2008 har emellertid Code du Travail varit föremål för en genomgripande reform. En av nyheterna är att regeringen numer alltid (utom i nödsituationer) är skyldig att sam- råda med arbetsmarknadens parter innan den lägger fram förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft12"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;som rör arbetsrätt, sysselsättning eller yrkesutbildning. Dessa kan då meddela att de vill försöka förhandla fram ett avtal om den aktu- ella frågan. Avtalet ska sedan ligga till grund för det lagförslag som regeringen utarbetar. Den är dock inte bunden vid vad parterna har kommit överens om. Även om parterna på detta sätt får större möjligheter att påverka regleringen är det inga vanliga autonoma förhandlingar, eftersom de förs under ”hot” om att regeringen annars utformar lagförslag efter eget huvud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;På &lt;NOBR&gt;1940-talet&lt;/NOBR&gt; låg den fackliga organisationsgraden i Frankrike på 60 % men år 2001 hade den enligt OECD sjunkit till under 9,6 %. Å andra sidan var arbetsgivarnas organisationsgrad ovanligt hög, enligt Europeiska kommissionen 73 % år 2000. Därigenom och genom allmängiltigförklaring av kollektivavtal täcktes ändå 90– 95 % av arbetstagarna av kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Sedan början av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; är arbetsgivare skyldiga att förhandla med representativa arbetstagarorganisationer om anställnings- och arbetsvillkor för sina arbetstagare. De ska bjuda in alla organisatio- ner som är representativa på avtalsområdet till förhandling. En arbetsgivare som har ingått kollektivavtal är skyldig att tillämpa avtalet på alla sina anställda. Kollektivavtalet är bindande inte bara för medlemmarna i den arbetstagarorganisation som har ingått det utan även för de utomstående arbetstagare som det skall tillämpas på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Kravet på representativitet är betydelsefullt. Endast representa- tiva fackföreningar kan sluta kollektivavtal, och de har också rätt att bilda fackklubbar på arbetsplatserna och utse fackliga förtroen- demän som kan sköta sitt uppdrag på betald arbetstid. Flera organi- sationer kan vara representativa samtidigt för samma arbetsområde. Sedan länge har fem fackliga centralorganisationer och deras med- lemsorganisationer en särställning genom att de en gång för alla har erkänts som representativa. Andra fackföreningar har varit tvungna att bevisa sin representativitet för att få ingå avtal. Att organisatio- nerna ifrågasätter varandras representativitet bidrar till den splitt- ring som finns inom fackföreningsrörelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Under 2008 infördes emellertid nya regler om representativitet i Code du Travail, vilka ska vara helt genomförda inom fem år. Representativiteten ska bedömas enligt helt nya kriterier, av vilka det viktigaste är hur stor andel av rösterna organisationen har fått i valen till företagsråden på arbetsplatserna. Bedömningen ska sedan omprövas med jämna mellanrum. Senast 2009 ska regeringen också&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft12"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;lägga fram förslag till regler för hur representativiteten ska kunna fastställas i småföretag, som inte har några företagsråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Strejk har traditionellt varit ett viktigare påtryckningsmedel i Frankrike än i Sverige. Strejkrätten är individuell vilket innebär att strejk kan utlysas utan att någon fackförening är inblandad. Kol- lektivavtalet medför ingen fredsplikt, vilket innebär att strejker är tillåtna även under ett kollektivavtals giltighetstid. Det kan vara svårt att rekrytera medlemmar till en facklig organisation men lätt att mobilisera arbetstagare till åtgärder vid en konflikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Kollektivavtal har tidigare förekommit som företagsavtal, branschavtal och nationella avtal. Under senare år har branschavtal blivit ovanligare. Sedan början av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; kan det vara tillåtet att avvika från lagregler genom bestämmelser i kollektivavtal även i en för arbetstagaren oförmånlig riktning. Det har lett till ett ökat intresse från arbetsgivarnas sida för företagsavtal. Därtill kommer att det sedan 1996 inte bara är förbehållet fackliga organisationer att vara parter i kollektivavtal. Om det inte finns någon facklig representation och om det inte är oförenligt med ett gällande branschavtal kan personalrepresentanter ingå kollektivavtal för per- sonalens räkning med arbetsgivaren. Det tillvägagångssättet har dock inte fått någon betydande omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft7"&gt;Minimilön i lag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Frankrike har en lång tradition av att ha minimilön i lag. Nivån på den lagstadgade minimilönen är förhållandevis hög. En betydande del av de franska arbetstagarna har inte löner som överstiger mini- milönen i lag. Den lagstadgade minimilönen höjs automatiskt när inflationen stiger med 2 %. Vidare sker en omreglering den 1 juli varje år oavsett hur prisutvecklingen har sett ut. Omregleringen sker efter samråd med en särskild kommission, med företrädare för staten och arbetsmarknadens parter. Målsättningen är att nivån på minimilönen ska följa den allmänna löneutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;När olika regler gäller enligt lag och kollektivavtal är det i all- mänhet den för arbetstagaren mest förmånliga bestämmelsen som ska gälla. De flesta kollektivavtalen har löner som understiger minimilönen i lag. Det beror på att kollektivavtalen normalt inte innehåller något datum då de löper ut. För den som har kollektiv- avtalsenlig lön kan det gå lång tid utan att det kommer lönehöj- ningar i avtal. Arbetstagarna har då rätt till minimilön enligt lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft12"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Det gör att minimilönen i lag får stort genomslag trots att så många arbetstagare är täckta av kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Allmängiltigförklaring av kollektivavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Om parterna vill att ett kollektivavtal som de förhandlar om ska allmängiltigförklaras måste de följa vissa regler. För det första måste förhandlingarna genomföras och avtalet slutas i en s.k. com- mission paritaire, dvs. en paritetiskt sammansatt kommitté med företrädare för alla representativa organisationer, eller i en commis- sion mixte, som har en opartisk tjänsteman från det berörda mini- steriet som ordförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;För det andra måste även de avtalsslutande organisationerna på arbetsgivarsidan vara representativa om kollektivavtalet ska kunna allmängiltigförklaras. Några regler om hur representativiteten på arbetsgivarsidan ska fastställas finns dock inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Det finns två slag av allmängiltigförklaring. Den ena innebär att avtalets giltighet utsträcks till alla arbetsgivare och arbetstagare inom det område som anges i avtalet (extension). Den andra inne- bär att det görs giltigt i en annan bransch än den som det har slutits för (élargissment). Den senare möjligheten kan bara användas i undantagsfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Det är ministern för arbetsmarknadsfrågor som fattar beslut om allmängiltigförklaring och det sker på initiativ av någon av de orga- nisationer som har ingått avtalet eller ministern själv. Ansökning- arna om allmängiltigförklaring har kontinuerligt stigit sedan 1998. Det finns en statlig kommission med företrädare för arbetsmark- nadens parter som uttalar sig om ansökningarna innan ministern fattar beslut. Den granskar bl.a. att avtalet inte inkräktar på arbets- tagarnas yttrandefrihet eller föreningsfrihet. Den ska också värna om de fackliga förtroendemännens ställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Island&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft7"&gt;Förhållandena på arbetsmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Island har, enligt OECD, den högsta fackliga organisationsgraden i Norden. År 2001 låg den på 85,1 % och kollektivavtalen har i det närmaste &lt;NOBR&gt;100-procentig&lt;/NOBR&gt; täckning. En bidragande orsak till den höga organisationsgraden har sannolikt varit att de allra flesta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;kollektivavtal ända fram till &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; har innehållit organisationsklausuler. Arbetsgivarna är dessutom enligt lag skyldiga att göra löneavdrag för de medlemsavgifter till den fackliga organisationen som kollektivavtalet anger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Lönebildningen är normalt en fråga uteslutande för arbetsmark- nadens parter. Någon lagstadgad minimilön finns alltså inte. Statsingripanden har dock förekommit då och då på så sätt att All- tinget har inrättat en särskild förlikningskommitté eller skilje- nämnd och samtidigt förbjudit en pågående eller varslad strejk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Regler om föreningsrätt, avtalsförhandlingar och stridsåtgärder finns i lagen om fackföreningar och arbetstvister nr 80/1938, som sägs vara inspirerad av motsvarande danska och norska regler. De formkrav som ska vara uppfyllda för att något ska kvalificeras som ett kollektivavtal, liksom reglerna om dess normerande verkan för de organiserade arbetstagarna och den fredsplikt som det medför, är i stort sett desamma som i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Allmängiltigförklaring av kollektivavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft7"&gt;En avgörande skillnad är dock att isländska kollektivavtal generellt blir allmängiltiga, utan särskilda villkor och utan något administra- tivt förfarande. Det följer av artikel 1 i lagen om löntagares anställ- ningsvillkor nr 55/1980. Enligt denna ska löner och andra anställ- ningsvillkor som arbetsmarknadens parter har kommit överens om anses som minimivillkor för alla löntagare inom det område som avtalet täcker, oavsett om de eller deras arbetsgivare är organise- rade. Enskilda anställningsavtal med sämre villkor än dem som det allmänna kollektivavtalet stadgar är ogiltiga. Detta är förklaringen till den extremt höga täckningsgrad som kollektivavtalen har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;Även företag från andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt; är enligt den isländska utsta- tioneringslagen nr 45/2007 skyldiga att följa denna regel, när det gäller minimilön och andra frågor som rör lön, övertidsersättning, rätten till semesterersättning, längsta arbetstid och kortaste vilotid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft12"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p524 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Italien&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft7"&gt;Förhållandena på arbetsmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Efter att ha legat på drygt 50 % i slutet av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; har organisa- tionsgraden i Italien sjunkit år för år, och enligt OECD var 34 % av arbetstagarna fackligt organiserade år 2002. Det hindrar inte att cirka 80 % beräknades vara täckta av kollektivavtal, och det utan att det finns något system för allmängiltigförklaring i Italien. Kollek- tivavtal är också det enda instrument (utöver anställningsavtal) som används för att reglera lön. Någon lagstadgad minimilön finns inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Parterna har en långt gående autonomi. Det finns en omfattande lagreglering som rör det enskilda anställningsförhållandet, men få regler om de kollektiva relationerna på arbetsmarknaden. De fack- föreningar som bedöms som mest representativa får visserligen en rad fördelar, men vilken fackförening som helst kan sluta kollektiv- avtal. Hur förhandlingarna ska gå till bestäms också helt och hållet av parterna själva, och är reglerat i avtal mellan de stora centralor- ganisationerna på båda sidor. Lagen ställer inte heller upp några sådana formella krav som är vanliga i andra länder på kontinenten, t.ex. att kollektivavtalet måste ha skriftlig form eller att det måste registreras hos myndigheterna för att vara giltigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Rätten att vidta stridsåtgärder garanteras i konstitutionen som en rättighet för enskilda arbetstagare – men inte för arbetsgivare. Fredsplikt på grund av kollektivavtal följer, enligt doktrinen, enbart om avtalet innehåller en uttrycklig bestämmelse om fredsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Lönebildningen är av tradition centraliserad genom att lönerna bestäms i rikstäckande branschavtal. Man kan förhandla på regional nivå eller i de enskilda företagen inom de ramar som branschavtalet drar upp, men enbart om andra ämnen än dessa behandlar. Sedan 2004 har centralorganisationerna på båda sidor fört en dialog om på vilken nivå tyngdpunkten i förhandlingarna ska ligga. Arbetsgi- varna förespråkar mer decentralisering, medan de fackliga organi- sationerna ända tills nyligen har varit splittrade. Även om de vill öka utrymmet för förhandlingar på lokal nivå, är de överens om att de centrala avtalen fortfarande ska lägga fast löner som sätts utifrån den förväntade inflationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Kollektivavtalet är bindande för de avtalsslutande organisatio- nerna och deras medlemmar och har normerande verkan för anställningsavtalen. Bestämmelser i enskilda anställningsavtal som är mindre förmånliga för arbetstagaren är ogiltiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft12"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;Utsträckande av kollektivavtals verkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft7"&gt;Italien har som sagt inget system för allmängiltigförklaring av kol- lektivavtal. Visserligen säger artikel 39 i landets konstitution att registrerade fackliga organisationer ska ha behörighet att sluta kol- lektivavtal med bindande verkan för alla personer som tillhör de kategorier som avtalet rör. Men grundlagsregeln kan inte tillämpas utan att det finns en särskild lagstiftning om registreringen av organisationerna, och någon sådan har aldrig antagits. Fackföre- ningarna har inte velat utsätta sig för den statliga inblandning i deras interna affärer som en lag om registrering skulle innebära. De har hellre avstått från möjligheten att sluta allmängiltiga kollektiv- avtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft7"&gt;Det betyder inte att kollektivavtalen inte har verkningar för oorganiserade arbetsgivare och arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;För det första har domstolarna ofta utsträckt deras verkan med en annan metod. De utgår då från artikel 36 i konstitutionen, som säger att en arbetstagare har rätt till en lön som står i proportion till arbetets mängd och art, åtminstone tillräcklig för att han och hans familj ska kunna leva ett fritt och värdigt liv. Om den klagande inte har en sådan lön brukar domstolen fastställa en lön med utgångs- punkt från kollektivavtalet på området. Detta sätt att utsträcka kollektivavtalets verkan skiljer sig dock på flera sätt från allmängil- tigförklaring. Det är enbart avtalets lönebestämmelser som kan utsträckas och de kan åberopas enbart av enskilda arbetstagare i ett enskilt tvistemål, vanligtvis när anställningen avslutas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;För det andra finns det en regel i Statuto dei Lavoratori som indirekt gör att kollektivavtalens verkan utsträcks. Enligt denna måste staten ställa som villkor att företag som får ett kontrakt vid offentlig upphandling eller som beviljas någon form av statligt bidrag ger sina anställda minst lika förmånliga villkor som gäller enligt kollektivavtal för arbetet i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8.4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Lettland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft7"&gt;Förhållandena på arbetsmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;På grund av stor efterfrågan på arbetskraft har reallönerna i Lett- land ökat mycket snabbt sedan landet blev medlem i EU, knappt 10 % under 2005, nära 16 % under 2006 och drygt 20 % år 2007. Men löneökningarna är långtifrån jämnt fördelade över branscher&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft12"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;och företag. En jämförelsevis stor andel av arbetstagarna är hänvi- sade till den lagstadgade minimilönen, de allra flesta av dem syssel- satta i den privata sektorn. Kollektivavtal har begränsad betydelse som instrument för att reglera löner. Den fackliga organisations- graden låg på 15,5 % år 2005 enligt European Industrial Relations Observatory, och kollektivavtalens täckningsgrad var cirka 20 %.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Det finns en utvecklad trepartssamverkan och centralorganisa- tionerna på arbetsmarknaden samverkar med regeringen i ett pari- tetiskt sammansatt organ, Nacion&lt;SPAN class="ft89"&gt;ā&lt;/SPAN&gt;l&lt;SPAN class="ft89"&gt;ā&lt;/SPAN&gt;s tr&lt;SPAN class="ft89"&gt;ī&lt;/SPAN&gt;spus&lt;SPAN class="ft89"&gt;ē&lt;/SPAN&gt;j&lt;SPAN class="ft89"&gt;ā&lt;/SPAN&gt;s sadarb&lt;SPAN class="ft89"&gt;ī&lt;/SPAN&gt;bas padome (NTSP), där man diskuterar såväl minimilöner som skattefrågor och statsbudget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft7"&gt;Minimilön i lag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Den lagstadgade minimilönen höjs vanligtvis en gång om året och bestäms av regeringen på förslag av Socialministeriet, som i sin tur först har samrått med arbetsmarknadens parter i NTSP. När det gäller storleken på minimilönen brukar arbetsgivarnas organisatio- ner LDDK (privat sektor) och LPS (kommunal sektor) vara över- ens med den fackliga organisationen LBAS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Den lagstadgade minimilönen är låg och har långa tider legat under existensminimum. År 2003 kom arbetsmarknadens parter i NTSP överens om en ”formel” för hur den skulle utvecklas fram till 2010. Målet är att den då stegvis har höjts till 50 % av medelin- komsten under föregående år. Regeringen har i princip accepterat denna modell även om den börjar se allt större svårigheter med att leva upp till ambitionerna när reallönerna ökar så kraftigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft7"&gt;Allmängiltigförklaring av kollektivavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Om inget annat sägs i kollektivavtalet är en kollektivavtalsbunden arbetsgivare skyldig att tillämpa det på alla sina anställda. Vissa kollektivavtal kan dessutom bli allmängiltiga. Att täckningsgraden ändå inte är högre beror bland annat på att kollektivavtal framför allt sluts på företagsnivå, medan enbart avtal med ett vidare till- lämpningsområde kan bli allmängiltiga. Genom en lagändring som kom till på gemensamt initiativ av arbetsmarknadens parter har man dock sänkt tröskeln för att ett avtal ska kunna bli allmängil- tigt. Före 2006 krävdes att medlemmarna i den avtalsslutande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft12"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;arbetsgivarorganisationen sysselsatte minst 60 % av arbetstagarna inom den bransch eller det geografiska område som avtalet slutits för. Nu räcker det att medlemmarna i den avtalsslutande arbetsgi- varorganisationen sysselsätter 50 % av arbetstagarna där. Detta framgår direkt av artikel 18 i den lettiska arbetsbalken och något myndighetsbeslut krävs inte. Den enda formaliteten är att avtalet ska publiceras i Lettlands officiella tidning på gemensam ansökan av parterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8.4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Nederländerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft7"&gt;Förhållandena på arbetsmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Nederländerna präglas av en korporativ samförståndsanda. Det arbetsrättsliga systemet har utformats efter principen att det så långt som möjligt ska råda enighet mellan arbetsgivare och arbets- tagare både om anställningsvillkor och om förhållandena i övrigt på arbetsplatsen. Organisationsgraden i Nederländerna låg, enligt OECD, år 2001 på 22,5 %. Samma år täcktes 88 % av arbetstagarna av kollektivavtal, enligt European Industrial Relations Observatory.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Under några decennier efter det andra världskriget övergick Nederländerna till en modell som involverade viktiga organisatio- ner och institutioner i beslutsfattandet kring ekonomiska och soci- ala frågor. Det utvecklades ett system där ministern för Social- och anställningsfrågor, efter samråd, utfärdade allmänna riktlinjer för de årliga löneförändringarna. Lönebildningen reglerades i detalj genom en statlig nämnd som utfärdade bindande regler om lön och andra anställningsvillkor. Alla kollektivavtal måste granskas och godkännas av nämnden och det var straffbart för arbetsgivare att tillämpa andra villkor än de fastställda. Det finns fortfarande en särskild lag där det föreskrivs att alla kollektivavtal ska anmälas till det ministerium som handlägger lönefrågor. Ministern kan tillfäl- ligt upphäva ett nytt avtal men det kan bara ske i akuta krissitua- tioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft7"&gt;Sedan &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; förs fria kollektivavtalsförhandlingar. För- handlingsrätten på den privata sektorn anses självklar och har inte reglerats i lag. Det finns förhandlingsrätt även på den offentliga sektorn. Kollektivavtal är bindande och en arbetsgivare som har tecknat kollektivavtal är skyldig att tillämpa avtalet för alla sina arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft12"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Rätten till stridsåtgärder är inte reglerad i lag. Det har utvecklats en rättspraxis enligt vilken en strejk är tillåten om den inte strider mot lag eller kollektivavtal eller vedertagna normer i förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det förutsätter dock att strejken är proportionerlig och inte påtagligt orimlig mot arbetsgi- vare. När en strejk inträffar prövas den ofta direkt i allmän dom- stol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft7"&gt;Minimilön i lag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;I Nederländerna har man både minimilön i lag och allmängiltigför- klaring av kollektivavtal. Minimilönen i lag är knuten till välfärds- systemen. Nivån bestäms av myndigheterna utan inflytande från arbetsmarknadens parter. Nivån justeras två gånger om året med utgångspunkt i de generella lönehöjningar som har ägt rum på arbetsmarknaden. Det är möjligt att även ta hänsyn till andra fakto- rer som t.ex. sysselsättningen i landet. Arbetslöshetsersättningen ligger i princip på 70 % av minimilönen. En höjning av minimilö- nen kan därför få allvarliga konsekvenser för landets ekonomi. Minimilönen utgår med olika belopp bl.a. beroende på arbetstaga- rens ålder. Själva systemet med minimilön har inte varit kontrover- siellt i Nederländerna men det har varit debatt om nivån på mini- milönen och även om vilka grupper som minimilönen ska täcka. Under år 2001 hade 4,2 % av arbetstagarna en lön som motsvarade minimilönen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft7"&gt;Allmängiltigförklaring av kollektivavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Det finns en särskild lag för allmängiltigförklaring av kollektivavtal. Ett beslut om allmängiltigförklaring kan fattas om avtalet täcker en betydande majoritet av arbetstagarna i den berörda branschen. Om något sådant avtal inte förekommer finns det möjlighet för en sär- skild styrelse att gripa in och utfärda föreskrifter om minimilön och andra anställningsvillkor. Sådana föreskrifter berör inte arbets- givare som är bundna av andra kollektivavtal än det som allmängil- tigförklaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Möjligheten till allmängiltigförklaring används regelbundet vil- ket skapar motivation för arbetsgivare att vara med i arbetsgivaror- ganisationer. Det ger en förklaring till den höga täckningsgraden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft12"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;för kollektivavtal. På arbetstagarsidan befarar man dock att allmän- giltigförklaring kan minska arbetstagarnas motiv att organisera sig. Under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; var allmängiltigförklaring en kontroversiell fråga. Det fanns tidigare de som hävdade att den motverkade lönekon- kurrens som skulle kunna leda till nya arbetstillfällen. Nu råder dock enighet om att systemet bör vara kvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8.4.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Norge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft7"&gt;Förhållandena på arbetsmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Lönebildningen i Norge har haft att hantera svårigheten med en mycket god lönsamhet inom näringar som är relaterade till utvin- ningen av olja och naturgas, utan att det leder till utslagning i annan industri. Det har lett till spänningar i ekonomin då det har varit svårt att bibehålla en låg pris- och löneökningstakt. Organisations- graden är relativt hög, 53,6 % år 2001 enligt OECD, och kollektiv- avtalens täckningsgrad samma år &lt;NOBR&gt;70–77&lt;/NOBR&gt; % enligt European Indus- trial Relations Observatory. Enligt uppgift från tjänstemän vid Arbeids- och Inkluderingsdepartementet ligger siffrorna för 2007 på ungefär samma nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;Arbetsrätten i Norge har stora likheter med den i de övriga nor- diska länderna. De grundläggande principerna är desamma som i Sverige men konflikträtten är mer begränsad. Den allmänna lag- stiftningen om blockad (bojkott) från 1947 ställer krav på propor- tionalitet mellan syfte och kampmedel respektive skada. Blockaden får inte heller vara otillbörlig. Rätten till sympatiåtgärder är begrän- sad i huvudavtal. Blockader och sympatiåtgärder är också under- kastade strängare varselfrister än i Sverige. I praktiken används dessa åtgärder inte så ofta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Allmängiltigförklaring av kollektivavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;I Norge finns det lagstiftning som gör det möjligt att allmängiltig- förklara kollektivavtal. Lagstiftningen tillkom 1994 men det var först efter EU:s utvidgning 2004, då stora grupper av östeuropeiska arbetstagare stod till förfogande på arbetsmarknaden, som den kom till användning. Den norska lagstiftningen om allmängiltigförklar- ing skiljer sig från den i andra europeiska länder genom att den uttryckligen syftar till att motverka lönedumpning i samband med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft12"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;anlitande av utländsk arbetskraft. Lagen ska garantera de utländska arbetstagarna lönevillkor motsvarande dem som gäller för de norska arbetstagarna. Den ska också hindra att norska företag utsätts för snedvriden konkurrens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Lagen tillåter allmängiltigförklaring av alla individuella bestäm- melser i kollektivavtalen men det har de fackliga organisationerna inte velat ha eftersom det skulle kunna minska arbetstagarnas motiv för att bli medlemmar. I praxis har lagen kommit att tilläm- pas så att allmängiltigförklaringen är partiell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Proceduren för allmängiltigförklaring av kollektivavtal i Norge är relativt komplicerad. Besluten fattas av Tarifnemda som består av fem ledamöter utsedda av regeringen. Utöver ordföranden och två andra ledamöter som saknar anknytning till arbetsmarknadens organisationer har nämnden en ledamot från LO och en från den centrala arbetsgivarorganisationen NHO. Om andra organisationer än LO och NHO ansöker om allmängiltigförklaring utses en leda- mot från var och en av de organisationer som har ingått det aktuella kollektivavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Allmängiltigförklarade kollektivavtal förekommer inom oljein- dustrin på land, byggbranschen och inom skips- og verftsindustrien. Den första gången lagen kom att tillämpas var 2003 då LO ansökte om allmängiltigförklaring av tre kollektivavtal inom oljeindustrin. Det skedde på grund av att det fanns utländsk arbetskraft som inte hade kollektivavtalsenlig lön. Tarifnemda allmängiltigförklarade tre kollektivavtal på sju oljeanläggningar. Genom beslutet kom samt- liga arbetsgivare och arbetstagare att omfattas av valda delar av avtalen. Beslutet var indelat i fyra delar. Av den första framgick vilka som skulle täckas. I den andra angavs löne- och anställnings- villkor. I den tredje angavs undantag som fick förekomma och i den fjärde fanns uppgifter om ikraftträdande och övergångsbestämmel- ser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;Enligt loven om allmengjøring av tariffavtaler kan de största arbetstagar- eller arbetsgivarorganisationerna som är parter i ett riksomfattande kollektivavtal begära allmängiltigförklaring av avtalet. Tarifnemda kan också besluta om allmängiltigförklaring på eget initiativ. Nämnden är en egen myndighet och har befogenhet att utfärda förordningar på samma sätt som regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Beslut om allmängiltigförklaring av ett kollektivavtal kan fattas av nämnden om utländska arbetstagare vid en samlad bedömning bevisligen har sämre anställnings- och arbetsvillkor än norska arbetstagare. När ett ärende har tagits upp på begäran av en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft12"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;organisation fordras det enligt praxis från nämnden att organisationen gör det sannolikt att det förhåller sig på det sättet. Om så inte är fallet tar nämnden inte upp ärendet till prövning. När en ansökan bifalls är det bara centrala bestämmelser i avtalet som förklaras allmängiltiga. Nämndens ambition är att utforma enkla bestämmelser som även utländska arbetsgivare ska klara av att hantera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Enligt uppgift från sekretariatet på Tarifnemda har det tagit ungefär ett år från en ansökan till dess nämnden har fattat beslut. Det är svårt att förkorta handläggningstiden då det tar tid att dokumentera och utreda hur det faktiskt förhåller sig med påståen- det att utländska arbetstagare har sämre villkor än norska arbetsta- gare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;För att garantera att beslut om allmängiltigförklaring efterlevs även vid entreprenader har en uppdragsgivare ansvar för att under- entreprenörer följer bestämmelserna i kollektivavtalet. Uppdrags- givaren har plikt att både informera om avtalet och se till att det efterlevs. Om så inte sker har både Arbeidstilsynet och Petroleum- tilsynet rätt att ingripa och stoppa verksamheten på arbetsplatsen. Bara under de första nio månaderna 2008 stoppades verksamheten på arbetsplatser vid 24 tillfällen på grund av bristande efterlevnad av kollektivavtalet. Det finns särskilda bestämmelser om skyldighet att hålla handlingar om anställnings- och arbetsvillkor tillgängliga för fackliga förtroendemän hos uppdragsgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;Kollektivavtalsparterna har rätt att använda stridsåtgärder i form av boikott mot en arbetsgivare som inte efterlever kollektivavtalet. Därutöver kan arbetsgivaren drabbas av böter och förverkande av vinst. Både de berörda arbetstagarna och deras fackliga organisation kan väcka enskilt åtal mot arbetsgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;I mars 2005 ansökte LO om allmängiltigförklaring av två kollektivavtal inom byggbranschen, i det ena fallet beträffande byggfagsoverenstkomsten för Oslo och fyra andra fylker (län) och i det andra beträffande elektrofagsoverenskomsten för Oslo och en annan fylke. Även den här gången var orsaken att utländsk arbets- kraft hade anställningsvillkor som låg under villkoren i kollektiv- avtalen. Tarifnemda godtog LO:s begäran. När allmängiltigför- klaringen löpte ut 2006 kom LO in med en ny ansökan beträffande samma avtal men nu för hela landet. Allmängiltigförklaring skedde men i beslutet ändrade Tarifnemda gränsen för maximal arbetstid enligt avtalet från 37,5 till 40 timmar vilket kritiserades från den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft12"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;fackliga sidan eftersom det medförde sämre ersättning både för övertidsarbete och skiftarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Den 6 oktober 2008 beslutade Tarifnemda om allmängiltigför- klaring av Verkstadsoverenskomsten för skips- og verftsindustrien. Det som allmängiltigförklarades var bl.a. bestämmelserna om lägstlöner, övertidsersättning och arbetstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;År 2005 gjordes en utvärdering av lagen om allmängiltigför- klaring inom Arbeids- och socialdepartementet. Enligt utvärderingen håller sig lagen inom &lt;NOBR&gt;EES-rättens&lt;/NOBR&gt; ramar. I rapporten bad man om synpunkter på ett förslag om att ge berörda organisationer insyn i löne- och anställningsvillkor i företag som omfattas av allmängil- tigförklaring. Arbetstagarorganisationerna var positiva till en sådan rätt till insyn medan arbetsgivarna var emot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Därefter lade två professorer i juridik på begäran av Næringsli- vets Hovedorganisasjon fram en rapport med vissa &lt;NOBR&gt;EES-rättsliga&lt;/NOBR&gt; aspekter på lagen. Deras viktigaste slutsats var att den innebär ett otillåtet hinder för den fria rörligheten för tjänster. Anledningen är dels att den inte anger närmare villkor för att ett kollektivavtal ska kunna allmängiltigförklaras, dels att Tarifnemda har befogenhet att besluta om allmängiltigförklaring för delar av en bransch. En rätt till insyn skulle enligt professorerna bli en börda för de berörda företagen och måste därför bli föremål för en proportionalitetsbe- dömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;Från arbetsgivarsidan finns ett missnöje med systemet med all- mängiltigförklaring av kollektivavtal som metod för att komma till rätta med social dumpning. Där har man i stället visat intresse för en lagstadgad minimilön. Inom byggbranschen har arbetsgivarna dock föredragit allmängiltigförklaring. På arbetstagarsidan har det funnits ett stort missnöje med lagens beviskrav, organisationernas bristande rätt till insyn i förhållandena i utländska företag samt lång handläggningstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Inom Arbeits- og inkluderingsdepartementet utarbetar man för närvarande ett förslag till ändringar i lagstiftningen om allmängil- tigförklaring för att effektivisera förfarandet och skapa bättre för- utsebarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft12"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p464 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8.4.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Polen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft7"&gt;Förhållandena på arbetsmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft7"&gt;I Polen, där fackföreningen Solidaritet hade en så avgörande roll i övergången till marknadsekonomi, har den fackliga organisations- graden sedan dess sjunkit från 49,5 % år 1989 enligt OECD till 14 % 2002. Uppgifterna om kollektivavtalens täckningsgrad skiljer sig kraftigt åt i olika källor. Klart är dock att kollektivavtalsför- handlingar förs nästan uteslutande på företagsnivå i den mån de alls förekommer, och att kollektivavtal över huvud taget har liten bety- delse för att reglera löner. Enligt den myndighet som har tillsyn blir det också allt mindre vanligt med kollektivavtal som innehåller något utöver de minimivillkor som redan garanteras i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Till det kommer att arbetstagarna är splittrade på en uppseende- väckande stor mängd fackliga organisationer. Ett exempel som har nämnts är att det vid det polska postverket finns nästan 35 organi- sationer representerade, och nya sägs tillkomma hela tiden. De stora centralorganisationerna på båda sidor är nu överens om att man bör skärpa villkoren för att en fackförening ska betraktas som representativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Det finns en lång tradition av trepartssamarbete mellan arbets- marknadens parter och regeringen både på nationell och regional nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft7"&gt;Minimilön i lag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft7"&gt;Enligt lagen om minimilön ska minimilönen höjas en gång om året om inflationen beräknas bli under 5 %, och två gånger årligen om den antas bli högre. Minimilönen ska i första hand bestämmas genom förhandlingar i Trepartskommissionen för sociala och eko- nomiska frågor, Komisja Trójstronna do Spraw &lt;NOBR&gt;Społeczno-Gospo-&lt;/NOBR&gt; darczych. Den 15 juli varje år lägger regeringen fram ett förslag där utifrån antaganden om inflationen det kommande året. Förhand- lingarna är ofta svåra och om kommissionen inte lyckas komma överens inom två månader, kan regeringen själv besluta om mini- milönens storlek. Parlamentets underhus har röstat för en lagänd- ring som skulle innebära att man använder en ny formel för att beräkna höjningen av minimilönen ända tills den ligger på 50 % av medellönen. Varken arbetsgivarna eller regeringen tycks dock ha&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft12"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;tagit till sig denna modell fullt ut. Minimilönen för 2009 beräknas motsvara 40 % av medellönen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Allmängiltigförklaring av kollektivavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal är skyldiga att till- lämpa dem på alla sina anställda, oavsett om de är organiserade eller ej. Kollektivavtal som omfattar flera arbetsgivare kan allmängiltig- förklaras av Arbetsministeriet. Flera villkor ställs upp för att det ska vara möjligt, bl.a. måste en allmängiltigförklaring vara påkallad för att tillgodose ett vitalt samhällsintresse. I slutet av 2007 hade denna möjlighet fortfarande aldrig använts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8.4.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Spanien&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft7"&gt;Minimilön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;I Spanien har man ett minimilönesystem som karaktäriseras av en stark anknytning till de offentliga välfärdssystemen. Minimilönen ligger på en låg nivå. Sedan 2004 bestäms nivån för minimilönen av parlamentet. Nivån ska omprövas en eller två gånger om året. Nivån bestäms efter förslag från regeringen som har rådgjort med arbetsmarknadens parter samt beaktat inflationen, produktiviteten och tillståndet för samhällsekonomin i stort. År 2006 var det bara ca 1 % av arbetstagarna som inte hade inkomst utöver minimilö- nen. Organisationsgraden är låg, 13,8 % år 2001 enligt OECD. Genom allmängiltigförklaring av kollektivavtal var ändå mellan 70 och 80 % av arbetstagarna täckta av kollektivavtal, enligt European Industrial Relations Observatory.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft7"&gt;Allmängiltigförklaring av kollektivavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;I Spanien sker allmängiltigförklaring med automatik på hela kol- lektivavtalsområdet om avtalet har undertecknats av organisationer som kan anses representera mer än hälften av arbetstagarna och arbetsgivarna på området. På begäran av organisationer som är parter i avtalet kan det berörda ministeriet utvidga avtalet till att gälla även inom områden där det inte finns något kollektivavtal. Det sker dock bara i undantagsfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p464 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8.4.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Storbritannien&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft7"&gt;Allmänt om förhållandena på arbetsmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft7"&gt;I Storbritannien krävs det i de allra flesta fall att arbetsgivaren fri- villigt erkänner den fackliga organisationen för att det ska bli några kollektivavtalsförhandlingar. Det finns inte någon generell för- handlingsskyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Sedan år 2000 finns det dock en möjlighet för fackliga organisa- tioner vid företag med fler än 20 anställda att bli erkända av en statlig kommitté, Central Arbitration Committee, om de kan visa att en majoritet av arbetstagarna på arbetsplatsen stöder erkännandet. I så fall blir arbetsgivaren skyldig att förhandla om löner, arbetstider och semester, men inget annat. Det har dock hittills skett i ganska få fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Kollektivavtalen blir heller inte rättsligt bindande. Det gör att de inte får någon direkt normativ verkan för de enskilda anställnings- avtalen. Arbetsgivare och arbetstagare kan avtala om villkor som avviker från kollektivavtalens bestämmelser. Kollektivavtalets reg- ler kan dock bli en del av det enskilda anställningsavtalet när det finns en uttrycklig hänvisning till ett kollektivavtal eller genom att de anses underförstått införlivade i anställningsavtalet. Det brit- tiska systemet bygger traditionellt på att frågor om anställnings- villkor, förmåner och rättigheter löses på arbetsplatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Fredsplikt förekommer bara om det finns en uttrycklig klausul om detta i ett kollektivavtal. Eftersom det hör till undantagen sak- nar kollektivavtalen i allmänhet betydelse för rätten att vidta strids- åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Konflikträtten i Storbritannien är inte reglerad i lag eller fast- ställd i rättspraxis. Den existerar i stället genom regler om immu- nitetsskydd mot straff och skadestånd för de agerande organisatio- nerna och arbetstagarna. Organisationsgraden är relativt låg, 30,4 % år 2002 enligt OECD, och täckningsgraden av kollektivavtal var 36 % år 2001, enligt European Industrial Relations Observatory.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft7"&gt;Minimilön i lag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;I Storbritannien hade man minimilön i lag eller allmängiltigför- klaring av kollektivavtal från 1909 fram till 1980 då den lagstift- ningen avskaffades av Thatcherregeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft12"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;År 1999 infördes den nu gällande regleringen av minimilön i lag. En särskild kommission, The Low Pay Commission, som är sam- mansatt av nio personer, däribland representanter för arbetsmark- nadens parter, lägger fram förslag till minimilöner. Det gör den med ledning av löpande undersökningar rörande konkurrensför- hållanden, arbetslöshet och jämställdhet m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Minimilönerna sätts inte för branscher eller geografiska områ- den. Däremot varierar de beroende på ålder. Det finns minimilöner för ungdomar i åldrarna &lt;NOBR&gt;16–17&lt;/NOBR&gt; år respektive &lt;NOBR&gt;18–21&lt;/NOBR&gt; år och för vuxna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8.4.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Tyskland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft7"&gt;Förhållandena på arbetsmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Den tyska arbetsrätten präglas i hög grad av de speciella historiska förhållandena i Tyskland. Vid nationalsocialisternas maktöverta- gande år 1933 förbjöds både fackföreningar och arbetsgivarorgani- sationer. De återuppstod efter andra världskriget men då reglerades förhållandet mellan dem i hög grad av lagstiftning som bestämdes av de allierade segrarmakterna. Efter andra världskriget blev det viktigt för arbetsmarknadens parter att vara självständiga gentemot staten. De utvecklade en stark vilja att själva lösa sina problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Tyskland har en omfattande arbetsrättslig lagstiftning. Det gäller dock inte i fråga om kollektivavtalsförhandlingar och kon- flikträtt. Lagreglerna tar mest sikte på hur det ska gå till på arbets- platsen. När det gäller hur löneförhandlingar ska bedrivas och var gränsen går för vad som är ett lovligt medel i kampen för att få ige- nom krav, har lagstiftaren lämnat fältet fritt för parterna att agera och låtit domstolarna bestämma vad som är tillåtet och vad som är förbjudet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Organisationsgraden hos fackföreningarna är låg, 23,2 % år 2002 enligt OECD. 67 % av arbetstagarna hade dock år 2000 anställningsvillkor som följer bestämmelserna i ett kollektivavtal för branschen, enligt European Industrial Relations Observatory. Då ingår även tillämpning av kollektivavtalsvillkor genom en enskild överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;När det gäller arbetsgivarens verksamhet och arbetstagarnas förhållanden på arbetsplatsen har de anställda inflytande genom företagsråd m.m. Det regleras i lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft12"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Lön och andra anställningsvillkor regleras däremot i kollektiv- avtal som kommer till efter förhandlingar med fackliga organisatio- ner. I sådana frågor får fackliga stridsåtgärder vidtas om fredsplikt inte föreligger på grund av existerande avtal. Enligt rättspraxis från den Federala Arbetsdomstolen ska strejkrätt föreligga till följd av föreningsrätten i grundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Det tillämpas en proportionalitetsprincip som innebär att en facklig stridsåtgärd bara är tillåten om den är väl anpassad för att nå det avsedda ändamålet och inte alltför långtgående sedd i förhål- lande till vad den ska åstadkomma. Det är vanligt med s.k. var- ningsstrejker under några timmar i samband med en pågående för- handling. Sympatiåtgärder är i regel förbjudna och förekommer knappast i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;Allmängiltigförklaring av kollektivavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft7"&gt;Enligt den tyska kollektivavtalslagen (Tarifvertragsgesetz – TVG) är parterna i ett kollektivavtal skyldiga att skicka in avtalet till Bun- desministerium für Arbeit und Soziales. De är också skyldiga att meddela när avtalet ändras eller upphör att gälla. Anmälningsskyl- digheten gör att ministeriet har en god överblick över avtalssitua- tionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Ett kollektivavtal har enligt huvudregeln i TVG bindande ver- kan endast för de avtalsbundna organisationerna och deras med- lemmar. I praktiken är det dock vanligast att en avtalsbunden arbetsgivare tillämpar samma villkor för alla sina anställda. Det är också vanligt att icke avtalsbundna arbetsgivare följer kollektivav- talen. I praktiken har därför avtalen en betydande normerande effekt även utan allmängiltigförklaring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;En allmängiltigförklaring kan ske på förbundsnivå eller på del- statsnivå efter ansökan av en organisation som är part i avtalet. Vissa förutsättningar måste vara uppfyllda. För det första måste de arbetsgivare som är bundna av avtalet sysselsätta minst 50 % av de arbetstagare som arbetar inom avtalsområdet. För det andra måste allmängiltigförklaringen vara motiverad utifrån ett allmänintresse. En tredje förutsättning är att allmängiltigförklaringen tillstyrks av en majoritet i ett särskilt partssammansatt utskott bestående av tre företrädare från arbetstagarsidan och tre från arbetsgivarsidan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft12"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Allmängiltigförklaring av kollektivavtal har ingen större genom- slagskraft. Flertalet arbetstagare som omfattas av allmängiltigför- klarade avtal skulle omfattas även utan en sådan förklaring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Organisationsgraden sjunker och som en följd av det sjunker även andelen arbetstagare som över huvud taget täcks av kollektiv- avtal. Dessutom förekommer det klausuler som ger arbetsgivare möjlighet att frångå bestämmelserna i sådana avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Under senare år har antalet allmängiltigförklarade kollektivavtal gått ned från 591 avtal år 1999 till 454 avtal år 2007. Det har sin bakgrund bl.a. i kravet på att ett avtal som ska allmängiltigförklaras måste omfatta mer än hälften av arbetstagarna i en bransch. En annan förklaring är att arbetsgivarnas centralorganisationer i det partssammansatta utskottet har blivit allt mer obenägna att till- styrka allmängiltigförklaring, och det även i fall då det avtals- slutande arbetsgivarförbundet, exempelvis det för byggbranschen, vill tillstyrka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;Allmängiltigförklaring enligt utstationeringslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;På grund av arbetsgivarorganisationernas ökade motstånd infördes i den tyska utstationeringslagen &lt;NOBR&gt;(Arbeitnehmer-Entsendegesetz)&lt;/NOBR&gt; en möjlighet till allmängiltigförklaring genom beslut av arbetsmark- nadsministern på förbundsnivå, utan att beslutet tillstyrks av det partssammansatta utskottet. Det kan dock bara ske i byggbran- schen samt när det gäller städbranschen och postbefordran. Även om den här möjligheten finns i utstationeringslagen binder allmän- giltigförklaringen inhemska företag likaväl som utländska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft7"&gt;Ny lagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Under senare år har det pågått en intensiv diskussion i Tyskland om införande av ”minimilön i lag”. Socialdemokraterna har före- språkat en generell minimilön medan Kristdemokraterna kraftigt har motsatt sig en sådan lagstiftning. Frågan har debatterats både mellan arbetsmarknadens parter och internt inom organisationerna på arbetstagarsidan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Numera finns det majoritet för ”minimilön i lag” i de stora fackliga organisationerna, medan man på arbetsgivarsidan är starkt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft12"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Lönebildningssystem i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;emot och menar att en sådan lag skulle minska flexibiliteten på arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Formellt sett finns det redan en lag om minimivillkor i arbetsli- vet (Mindestarbeitsbedingungengesetz). Den tillkom 1952 men har hittills inte tillämpats. Nyligen har dock regeringsledamöterna i koalitionsregeringen enats om att ändra Mindestarbeitsbedingung- engesetz för att göra den tillämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Den lagändring som diskuteras ska göra det möjligt med all- mängiltigförklaring även då förutsättningarna i Tarifvertragsgesetz avseende täckning m.m. inte är uppfyllda. Det ska också kunna ske utanför de tre branscher som redan nu regleras i utstatione- ringslagen. Utgångspunkten är att befintliga kollektivavtal ska kunna läggas till grund för beslut om minimilön som ska fattas i tre steg. Först ska en kommitté bedöma om införandet av en minimilön kan motiveras av sociala snedvridningar. Sedan ska en annan kommitté besluta om nivån på minimilönen. När det är klart ska det kunna fattas ett beslut som får formen av en allmängiltig- förklaring. Förslaget är emellertid kontroversiellt och det är inte säkert att det kommer att kunna förverkligas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft12"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;


&lt;P class="p4 ft17"&gt;9 Utstationering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Utstationering från andra &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt; till Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft7"&gt;Den faktiska förekomsten av utstationering av arbetstagare till Sve- rige från andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt; är inte känd. Eftersom det inte finns någon anmälningsskyldighet är det svårt att få kännedom om hur många arbetstagare det rör sig om, vilka länder de kommer ifrån och inom vilka branscher de är verksamma. Det råder dock allmän enighet om att utstationering från företag i andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt; till Sverige främst sker i byggföretag och andra entreprenadföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;För att få en ungefärlig uppfattning om hur vanligt förekom- mande det är med utstationering har utredningen kontaktat Svenska Byggnadsarbetareförbundet som har gjort en snabbenkät hos sina 25 lokalavdelningar. Enligt svaren på enkäten fanns det under hösten 2008 omkring 120 utstationerande företag i bygg- branschen med sammanlagt ca 1 050 arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Utredningen har också vänt sig till Svenska Elektrikerförbundet som har beräknat antalet utstationerade elektriker under hösten 2008 inom området för Installationsavtalet till drygt 220 arbetstagare och inom området för Kraftverksavtalet till drygt 60 arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;På arbetsgivarsidan har Sveriges Byggindustrier upplyst att det den 2 december 2008 fanns 56 utländska företag bland organisatio- nens 3 089 medlemsföretag. Bland de utländska medlemsföretagen finns många polska företag men även bolag från bl.a. Tyskland, Norge och Storbritannien. En del av företagen är utländska dotter- bolag till svenska byggföretag. Enligt uppgifter som medlemsföre- tagen lämnat till Sveriges Byggindustrier var lönesumman för arbetare i de utländska medlemsföretagen år 2007 148 miljoner kr och för tjänstemän 27 miljoner kr. Mot bakgrund av byggnadsar- betares genomsnittliga löner motsvarar lönesummorna ungefär 500 årsarbeten för byggnadsarbetare och ett femtiotal årsarbeten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft12"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Utstationering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;för tjänstemän. Man kan inte med säkerhet veta om lönesummorna avser enbart utstationerade arbetstagare men det kan förmodas att merparten av arbetstagarna har utstationerats från andra &lt;NOBR&gt;EES-län-&lt;/NOBR&gt; der.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;Enligt uppgift till utredningen från Industrifacket Metall teck- nar man årligen &lt;NOBR&gt;30–50&lt;/NOBR&gt; kollektivavtal med företag från andra EES- länder som utstationerar arbetstagare till Sverige. Detta fackför- bund uppskattar att de nämnda företagen i genomsnitt utstatione- rar 30 personer per företag till Sverige under en tid om &lt;NOBR&gt;3–6&lt;/NOBR&gt; måna- der. Merparten av företagen är entreprenadföretag som sysslar med exempelvis ombyggnad av industrianläggningar, men i några fall har det rört sig om bemanningsföretag. Vissa av företagen utför omfattande arbeten i Sverige, t.ex. renovering av värmekraftverk eller pappersbruk, och kan då utstationera 250 arbetstagare till Sve- rige. Det rör sig ofta om polska eller tjeckiska företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Utstationeringslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Utstationeringslagens innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Utstationeringsdirektivet har genomförts i svensk rätt genom lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare. I lagen definieras inledningsvis bl.a. dess tillämpningsområde samt vad som avses med utstationering, i överensstämmelse med bestämmelserna i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;Därefter föreskrivs i 5 § första stycket att utländska arbetsgivare som utstationerar arbetstagare i Sverige i samband med att arbets- givaren tillhandahåller tjänster över gränserna ska tillämpa följande bestämmelser för utstationerade arbetstagare:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;2 §, 5 § andra och tredje stycket, 7 § första och andra stycket, 16, 17, 24, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;27–29,&lt;/NOBR&gt; 31 och 32 §§ semesterlagen (1977:480),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;2 §, 4 § första stycket och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;16–22&lt;/NOBR&gt; §§ föräldraledighetslagen (1995:584),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;15–16&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; b §§, 17 § första stycket &lt;NOBR&gt;2–7&lt;/NOBR&gt; och andra stycket samt 21– 28 §§ jämställdhetslagen (1991:433),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;8–9&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; b §§, 10 § &lt;NOBR&gt;2–7&lt;/NOBR&gt; samt &lt;NOBR&gt;11–20&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft12"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td91"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;Utstationering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p543 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;2, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; b §§, 5 § &lt;NOBR&gt;2–7&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;6–16&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;2, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; b §§, 5 § &lt;NOBR&gt;2–7&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;6–15&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;2–7&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegrän- sad anställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft7"&gt;Enligt 5 § andra stycket utstationeringslagen – i dess lydelse från och med den 14 december 2008 – gäller vid utstationering även bestämmelserna i arbetstidslagen (1982:673), lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete, arbetsmiljölagen (1977:1160), lagen (2005:426) om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget och lagen (2008:475) om kör- och vilotid vid internationell järnvägstrafik samt, när det gäller arbetsgivare som bedriver uthyrning av arbetskraft, 4, 6 och 7 §§ lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;Till följd av att ny diskrimineringslagstiftning träder i kraft den 1 januari 2009 ersätts hänvisningarna i &lt;NOBR&gt;tredje–sjätte&lt;/NOBR&gt; strecksatserna i 5 § första stycket utstationeringslagen den dagen med en hänvis- ning till 1 kap. 4 och 5 §§, 2 kap. &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; och 18 §§ samt 5 kap. 1 och 3 §§ diskriminieringslagen (2008:567).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;I 7 § föreskrivs att vid utstationering gäller i fråga om förenings- rätt och förhandlingsrätt 7 och 8 §§ respektive 10 § medbestäm- mandelagen. I denna paragraf anges också att när kollektivavtal träffats med en svensk arbetstagarorganisation gäller även 41 § i samma lag. Vid brott mot dessa bestämmelser gäller 54 och 55 §§ samt 60 § första och tredje stycket medbestämmandelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;I 9 § första stycket utses Arbetsmiljöverket att vara förbindelse- kontor och tillhandahålla information om de arbets- och anställ- ningsvillkor som kan bli tillämpliga vid en utstationering i Sverige. Enligt paragrafens andra stycke ska Arbetsmiljöverket för infor- mation om kollektivavtal som kan komma att bli tillämpliga hän- visa till de berörda kollektivavtalsparterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft7"&gt;Slutligen finns i 10 § en bestämmelse om talans väckande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft12"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Utstationering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p546 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Syftet med 7 § utstationeringslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;I kapitel 10 kommer vi att resonera kring de ovan redovisade bestämmelsernas närmare innebörd i den mån detta krävs för våra överväganden. Vi vill emellertid redan här redogöra för syftet med bestämmelserna i 7 §, såsom det har angetts i lagens förarbeten (prop. 1998/99:90 Utstationering av arbetstagare s. 25 ff).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;I propositionen diskuterades om kollektivavtalsvillkor borde omfattas av utstationeringslagen. Regeringen konstaterade inled- ningsvis att det inte fanns någon lagstiftning beträffande minimi- lön. I den mån som det fanns bestämmelser om minimilöner, åter- fanns dessa i kollektivavtal. Regeringen noterade i det samman- hanget även att det genom kollektivavtal kunde göras avvikelser från lagreglerna om semester och arbetstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Regeringen konstaterade att det inte var nödvändigt att allmän- giltigförklara kollektivavtal för att villkor i sådana avtal skulle gälla även för utländska utstationerande företag. Enligt ordalydelsen i artikel 3.8 fanns det enligt regeringens uppfattning en möjlighet för Sverige att välja om vi önskade ålägga en utstationerande arbetsgi- vare att även tillämpa avtalsreglerade villkor, trots att dessa inte var allmängiltiga. Enligt regeringen kunde Sverige således välja mellan att lagstifta om att arbetsgivare inom byggbranschen skulle tillämpa villkoren i tillämpligt svenskt kollektivavtal eller att lämna detta utanför det område som skulle anpassas till direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Regeringen konstaterade att direktivets syfte var att dels för- hindra social dumpning, dels underlätta den fria rörligheten för tjänster. Enligt regeringens uppfattning kunde den ordning som parterna tillämpade på den svenska arbetsmarknaden anses tillräck- lig för att uppfylla dessa syften. De mekanismer och förfaranden som stod till de olika aktörernas förfogande och garanterades i lag skulle enligt regeringen på ett tillfredsställande sätt leda till att i kollektivavtal fastställda minimikrav skulle förverkligas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Enligt regeringen var det emellertid nödvändigt att arbetsgivaren skulle bli medveten om att han eller hon var tvungen att följa inte enbart lagreglerade anställnings- och arbetsvillkor utan även kunde bli tvingad att tillämpa villkor i kollektivavtal. Det ansågs därför viktigt att kopplingen till kollektivavtalssystemet skulle bli synlig i lagreglerna. Detta krav skulle enligt regeringen uppfyllas genom bestämmelsen i 7 § utstationeringslagen om att medbestämmande- lagens regler om förenings- och förhandlingsrätt samt reglerna om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td91"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;Utstationering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft7"&gt;fredsplikt, för det fall kollektivavtal träffas med svensk arbetstagar- organisation, skulle gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;Regeringen ansåg att dessa bestämmelser rörde ordre public i den mening som avses i artikel 3.10 första strecksatsen i utstatione- ringsdirektivet och att utstationerande företag därför kunde åläggas att följa dem. Genom att föra in en uttrycklig lagbestämmelse om att dessa regler i medbestämmandelagen skulle gälla vid utstatione- ringar slog man enligt regeringens uppfattning fast att reglerna var tvingande. Regeringen förklarade att i och med att Sverige klart angav att det svenska kollektivavtalssystemets mekanismer skulle stå till utländska aktörers förfogande kunde parternas rådande system för att upprätthålla kollektivavtalsenlig standard på anställ- ningsvillkoren anses ändamålsenligt och tillräckligt till de delar där i direktivet angivna minimivillkor inte kunde förverkligas genom direkt hänvisning till svenska lagregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Enligt vad som framgår av propositionen infördes alltså bestämmelsen i 7 § utstationeringslagen för att ge möjlighet att ålägga utstationerande företag att följa kollektivavtalsvillkor, och detta gjordes med stöd av artikel 3.10 första strecksatsen i utstatio- neringsdirektivet. I propositionen angavs inte att någon annan bestämmelse i utstationeringslagen infördes mot bakgrund av att den skulle avse ordre public.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Regler om utstationering i andra &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;I detta avsnitt redogör vi för hur utstationeringsdirektivet har genomförts i några av EU:s medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;På &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; webbplats finns en redovisning av hur utstationeringsdirektivet har införlivats i EU:s olika medlemsstater och en sammanställning över vilka författningsbestämmelser och kollektivavtalsvillkor som utländska, utstationerande företag ska följa. Kommissionen förklarar där att redovisningen bygger på information som medlemsstaterna har lämnat till kommissionen, att informationen bara är en sammanfattning och därför inte är fullständig samt att varken kommissionen eller medlemsstaterna kan garantera att uppgifterna är riktiga eller uppdaterade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Vi har utgått från den information som lämnas på kommissio- nens webbplats, särskilt när det gäller genom vilken lag som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft12"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Utstationering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p407 ft7"&gt;direktivet genomförts, och studerat de olika ländernas utstatione- ringslagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Danmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Utländska tjänsteutövare som utstationerar arbetstagare i Danmark ska iaktta bestämmelserna i loven om udstationering af lønmodta- gare. Den innehåller hänvisningar till en rad lagbestämmelser som utländska företag, precis som inhemska, ska följa men inte till några regler om minimilön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;I den danska utstationeringslagen anges särskilt att lagen inte har någon inverkan på tillämpningen av &lt;NOBR&gt;ILO-konvention&lt;/NOBR&gt; nr 94 angående arbetsklausuler i kontrakt där en offentlig myndighet är part. Den konventionen har ratificerats av Danmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Det är Arbejdsmarkedsstyrelsen som är förbindelsekontor i Danmark. På Arbejdsmarkedsstyrelsens hemsida hänvisas tjänsteut- övare som ska utstationera arbetstagare till Danmark att ta kontakt med arbetsmarknadens parter för att få upplysningar om aktuell lön. Där får tjänsteutövaren också besked om att lagen inte kräver att en arbetsgivare ska omfattas av något kollektivavtal. Man upply- ser om att utländska tjänsteutövare, på samma sätt som danska arbetsgivare, kan förvänta sig att berörda fackliga organisationer kommer att försöka ingå avtal med dem och att organisationernas krav kan komma att stödjas med stridsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Även den danska regeringen tillsatte en utredning med anled- ning av Lavaldomen. Utredningen har lagt fram ett betänkande. En redovisning av förslaget lämnas i avsnitt 9.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Den 1 maj 2008 infördes en skyldighet för utländska tjänsteut- övare som utstationerar arbetstagare till Danmark att fylla i en sär- skild blankett för momsregistrering. Därtill kommer skyldighet att lämna in en rad upplysningar till Erhvervs- og Selskabsstyrelsen om de arbetstagare som utstationeras och det uppdrag där utstatione- ringen sker. Uppgifter ska lämnas om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;tjänsteutövarens namn och adress,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;registreringsnummer i Danmark (om registrering har skett),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;datum då arbetet påbörjas respektive avslutas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;plats där tjänsten utförs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;kontaktperson för den anmälningsskyldiga verksamheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td91"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;Utstationering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p549 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;verksamhetens branschkod,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;identitetsuppgifter för de utstationerade arbetstagarna, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;den tidsperiod som utstationeringen ska pågå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft7"&gt;Uppgifterna ska vara inne senast 8 dagar innan arbetet påbörjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Finland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;I Finland gäller lagen om utstationerade arbetstagare (1146/1999). Lagen påminner om den svenska utstationeringslagen men skiljer sig från den i några väsentliga avseenden. Lagen är tillämplig på samma situationer som den svenska utstationeringslagen, dock inte på arbete som utförs med stöd av upphandlingskontrakt där en offentlig myndighet inom centralförvaltningen är part. I detta sammanhang kan nämnas att Finland ratificerade ILO:s konvention nr 94 år 1951.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft7"&gt;I 2 § i den finska utstationeringslagen finns en uppräkning av bestämmelser i finsk lag som ska tillämpas om de är förmånligare än en främmande stats lag som annars skulle vara tillämplig på arbetsavtalet. I uppräkningen hänvisas till bestämmelser om bl.a. semester, arbetstid och skydd i arbetet. Vidare hänvisas när det gäller lön och bostadsförmån till 2 kap. 11 och 12 § och 13 kap. 5 § arbetsavtalslagen. I den förstnämnda bestämmelsen ges en arbetsta- gare som på grund av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att arbeta rätt till viss lön under sjukdomstiden. I 2 kap. 12 § finns bestämmelser om rätt till lön vid hinder för arbetet. I 13 kap. 5 § regleras vad som gäller när en arbetstagare har fått en bostadslä- genhet som löneförmån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;I Finland har man gjort en speciell anpassning till den finska allmängiltighetsregleringen genom att föreskriva att bestämmelser om lön, semester, arbetstid och skydd i arbete som ingår i allmän- giltiga kollektivavtal ska tillämpas vid utstationering. Det betyder att den utländska arbetsgivarens skyldighet enligt utstationerings- lagen är mer begränsad än den finska arbetsgivarens skyldighet enligt arbetsavtalslagen från 2001 när det gäller att följa villkoren i allmängiltigförklarade avtal. Enligt 2 kap. 7 § arbetsavtalslagen ska nämligen en arbetsgivare iaktta åtminstone det som i ett riksom- fattande kollektivavtal som bör anses vara representativt för bran- schen (allmänt bindande kollektivavtal) bestäms om de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft12"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Utstationering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;anställningsvillkor och de arbetsförhållanden som gäller det arbete som arbetstagaren utför eller därmed närmast jämförbart arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Enligt den finska utstationeringslagen ska till en utstationerad arbetstagare betalas minimilön. I lagen anges att som minimilön betraktas vederlag som bestäms med stöd av ett kollektivavtal med allmänt bindande verkan. Om detta kollektivavtal inte tillämpas i anställningsförhållandet ska till arbetstagaren betalas sedvanlig och skälig lön, om det vederlag som arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalat om i väsentlig grad understiger en sådan lön. Denna bestämmelse har en förebild i 2 kap. 10 § arbetsavtalslagen. I denna bestämmelse föreskrivs att om inget kollektivavtal som är bindande enligt lagen om kollektivavtal eller inget allmänt bindande kollek- tivavtal ska tillämpas i ett anställningsförhållande och om arbetsgi- varen och arbetstagaren inte har avtalat om vederlag för arbetet, ska till arbetstagaren betalas sedvanlig och skälig lön för det arbete han eller hon utfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft7"&gt;Bestämmelsen om vad som betraktas som minimilön har kom- menterats i lagens förarbeten (Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om utstationerade arbetstagare och till ändring av vissa lagar som har samband med den, RP 138/99). I propositionen anges följande. Vederlag ska förstås som dels ersättning för arbete i enlighet med behörigt kollektivavtal, dels andra penningförmåner i anknytning till arbetsförhållandet. Vederlag ska för det första tol- kas som ersättning för arbete i enlighet med vederbörande kollek- tivavtal. Till sådan ersättning hör minimilöner inklusive tillägg, exempelvis tillägg på grund av arbetsförhållandena och tillägg för kompetens och erfarenhetsår. Även tillägg på grund av arbetstiden eller arbetstidens förläggning anses som sådant vederlag. Bland sådana tillägg och ersättningar som vanligen inbegrips i kollektiv- avtal märks tillägg för skiftarbete, nattarbete och kvällsarbete, ersättningar för &lt;NOBR&gt;övertids-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;mertids-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;veckovilo-,&lt;/NOBR&gt; beredskaps- och nödarbete. Också semesterlön, semesterersättning och semester- peng ingår i avtalsbestämmelserna om semester. Arbetstagare ska vidare ha rätt att av arbetsgivaren få ersättning som inte direkt hänger samman med arbetet, men som kan betraktas som ett led i den ekonomiska grundtryggheten för arbetstagaren, till exempel lön på grund av arbetsoförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft7"&gt;I propositionen diskuteras också hur den ersättning som de utstationerade arbetstagarna har rätt till enligt avtal eller författning i hemlandet ska jämföras med den ersättning som de har rätt till enligt den finska utstationeringslagen. I denna fråga anges följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td91"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;Utstationering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p469 ft7"&gt;Vid beräkning av vad som är förmånligast för arbetstagaren ska hänsyn tas till lönesystemet. Arbetsgivarens skyldighet att ge ut ersättning av liknande skäl begränsas till i vilket hänseende det kollektivavtal i Finland som är tillämpligt med stöd av den före- slagna lagen är förmånligare för arbetstagaren än de arbets- och anställningsvillkor som i övrigt tillämpas på arbetsförhållandet. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ut löneposter, om det stri- der mot avsikten med löneposterna att de betalas ut till utstatione- rade arbetstagare. Arbetsgivaren får till exempel räkna sig till godo de vederlag som enligt de bestämmelser om social trygghet som tillämpas på arbetstagarens arbetsavtal har getts ut för liknande ändamål, exempelvis lön för sjukdomstid, även om de betalas av en myndighet för social trygghet eller en liknande instans. På samma sätt ska också liknande förmåner bedömas som arbetsgivaren själv har betalat och som vägts mot utstationeringstiden i Finland, till exempel motsvarande semesterersättning, men som i övrigt enligt lag i hemstaten betalas ut på andra grunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Enligt den finska utstationeringslagen finns en skyldighet för arbetsgivare som inte har något fast driftställe i Finland att utse en företrädare med behörighet att handla på det utstationerande före- tagets vägnar vid domstol och ta emot myndighetshandlingar. Företrädaren ska utses senast när en utstationerad arbetstagare inleder arbetet, och bemyndigandet ska gälla i minst 12 månader efter det att den utstationerade arbetstagaren har slutat arbeta i Finland. Den som låter utföra arbetet ska i sina avtal med det utstationerande företaget eller med hjälp av andra till buds stående medel se till att det utstationerande företaget utser en företrädare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;Arbetsgivaren eller, om arbetsgivaren saknar fast driftställe i Finland, företrädaren ska inneha&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;skriftliga identifieringsuppgifter både om företaget och om ansvariga personer i etableringslandet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;skriftliga identifieringsuppgifter om utstationerade arbetstagare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;en utredning om de anställningsvillkor som tillämpas på den utstationerade arbetstagarens arbetsplats, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;en utredning om grunden för den utstationerade arbetstagarens rätt att arbeta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft7"&gt;Utstationerande arbetsgivare ska följa samma bestämmelser beträffande arbetstidshandlingar och semesterbokföring som finska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft12"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Utstationering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;arbetsgivare. En utstationerande arbetsgivare eller, om arbetsgiva- ren saknar driftställe i Finland, en i enlighet med utstationeringsla- gen utsedd företrädare ska också inneha arbetstidsbokföring angå- ende utstationerade arbetstagares arbete i Finland samt uppgifter om löner som betalts till utstationerade arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;För att säkerställa att de minimianställningsvillkor som ska gälla också kan uppfyllas ska det utstationerande företaget innan arbetet i Finland inleds meddela den som låter utföra arbetet vem som innehar ovan redovisade uppgifter under tiden för utstationerings- tiden. Uppgifterna ska bevaras under två år efter det att den utsta- tionerade arbetstagaren har slutat arbeta i Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Frankrike&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Utstationeringsdirektivet har genomförts i Frankrike genom artik- larna &lt;NOBR&gt;L1261-1–L1263-2&lt;/NOBR&gt; i den franska arbetslagen (Code du travail)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;I artikel L &lt;NOBR&gt;1262-4&lt;/NOBR&gt; i Code du travail anges att utländska arbetsgi- vare som utstationerar arbetstagare tillfälligt i Frankrike ska följa bestämmelser i lag samt villkor enligt kollektivavtal som är tillämp- liga på anställda i företag som är i samma bransch och som är eta- blerade i Frankrike på tio i lagen angivna områden, huvudsakligen de inom utstationeringsdirektivets hårda kärna, bl.a. beträffande minimilön och betalning av lön, inbegripet övertidsersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Italien&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Som vi redan har framhållit i kapitel 3.2 föreskrivs i artikel 3.8 andra stycket i utstationeringsdirektivet en möjlighet för medlems- stater som saknar system för att förklara kollektivavtal allmängil- tiga att i stället utgå från antingen kollektivavtal som gäller allmänt eller kollektivavtal som har ingåtts av de mest representativa arbetsmarknadsorganisationerna på nationell nivå. Dessa två alter- nativ var tänkta att kunna tillämpas på svenska och danska respek- tive italienska förhållanden. Den enda stat som vid det ursprungliga genomförandet av direktivet stödde sig på artikel 3.8 andra stycket i utstationeringsdirektivet var Italien. Vi redogör därför för vissa uttalanden i doktrin beträffande den italienska utstationeringslag- stiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft12"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123223x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td91"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;Utstationering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p556 ft7"&gt;Enligt det italienska lagstiftningsdekretet om utstationering av arbetstagare&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;tillämpas på utstationerade arbetstagare samma arbetsvillkor – föreskrivna i lag eller annan författning samt i kol- lektivavtal som ingåtts mellan de mest representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna på nationell nivå – som är tillämp- liga på arbetstagare med jämförbara arbetsuppgifter på den plats där de utstationerade arbetstagarna utför arbete vid utstationeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Utländska, utstationerande arbetsgivare är således skyldiga att följa all italiensk arbetsrättslig lagstiftning. Förklaringen till att utländska företag ålagts en så vid skyldighet är att hela det itali- enska arbetsrättsliga regelverket enligt fast italiensk rättspraxis anses röra ordre public och således gälla även för utländska före-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;tag.&lt;/SPAN&gt;TPF&lt;SPAN class="ft20"&gt;2&lt;/SPAN&gt;FPT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;Enligt den ovan redovisade bestämmelsens ordalydelse är utländska, utstationerande arbetsgivare skyldiga att tillämpa villkor enligt kollektivavtal som ingåtts mellan de mest representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna på nationell nivå. Stefano Giubboni&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;, professor vid universitetet i Florens, och Massimo Pallini&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;, professor vid universitetet i Milano, har invänt att denna bestämmelse är direkt diskriminerande mot utländska företag eftersom skyldigheten inte gäller inhemska företag. De har också påpekat att inte ens när det gäller skyldighet att betala mini- milön enligt nämnda kollektivavtal är likabehandlingskravet upp- fyllt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft7"&gt;Dessa kollektivavtal har visserligen betydelse vid tillämpningen av arbetstagares rätt enligt artikel 36 i konstitutionen till en lön som står i proportion till arbetets art och mängd och åtminstone är tillräcklig för att garantera arbetstagaren och dennes familj ett fritt och värdigt liv. Denna bestämmelse innebär emellertid inte en generell skyldighet för arbetsgivare att betala minimilön enligt de ifrågavarande kollektivavtalen. Giovanni Orlandini&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;, professor vid universitetet i Siena, har hävdat att skyldigheten att följa de aktuella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Decreto legislativo 25 febbraio 2000, n. 72 Attuazione della direttiva 96/71/CE in materia di distacco dei lavoratori nell’ambito di una prestazione di servizi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Stefano Giubboni: ”Norme imperative applicabili al rapporto di lavoro, disciplina del distacco ed esercizio di libertà comunitarie” för publicering i Diritti Lavori Mercati, s. 20 f, samt Giovanni Orlandini: ”Considerazioni sulla disciplina del distacco dei lavoratori stranieri in Italia”, för publicering i Studi in onore di Edoardo Ghera, s. 68 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;A.a. s. 20 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Massimo Pallini: ”Posted Workers: Italian regulation and dilemmas” i Transfer, Bryssel 2006, s. 272 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Giovanni Orlandini: ”Viking and Laval: Impacts on the right to strike and collective autonomy in the Italian legal system”, för publicering, s. 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft12"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123224x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Utstationering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;kollektivavtalen bör anses avse endast minimilönevillkor, eftersom det endast är dessa som i viss mån, till följd av föreskriften i artikel 36 i konstitutionen, har karaktär av allmängiltighet. Även Giovanni Orlandini ser emellertid ett problem när det gäller kravet på likabe- handling i att det finns vissa möjligheter för italienska företag att betala löner som understiger nämnda minimilön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;I artikel 4 i det aktuella lagstiftningsdekretet föreskrivs att för ett bemanningsföretag från ett &lt;NOBR&gt;EU-land&lt;/NOBR&gt; som utstationerar en arbetstagare hos ett italienskt företag gäller lagen den 24 juni 1997, nr 196. I denna lag regleras arbete för bemanningsföretagsanställda. I artikel 4.2 föreskrivs att en uthyrd arbetstagare har rätt till ersätt- ning som inte får vara lägre än den som anställda på samma nivå i användarföretaget har rätt till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Spanien&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft7"&gt;I den spanska utstationeringslagen&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;föreskrivs att arbetsgivare som är etablerade i en &lt;NOBR&gt;EES-stat&lt;/NOBR&gt; och som utstationerar arbetstagare till Spanien ska garantera arbetstagarna de arbetsvillkor som föreskrivs i den spanska arbetsrättsliga lagstiftningen på huvudsakligen de områden som ingår i utstationeringsdirektivets hårda kärna, dock även i fråga om fackföreningsfrihet, strejkrätt och mötesfrihet. Det preciseras att med arbetsvillkor som föreskrivs i den spanska arbetsrättsliga lagstiftningen avses villkor i lagar och andra författ- ningar och i kollektivavtal och skiljedomar som är tillämpliga på den plats och i den sektor eller verksamhetsgren som är i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Utstationeringslagen innehåller en bestämmelse som närmare reglerar vilken minimilön som utstationerade arbetstagare ska erhålla. I denna föreskrivs att företag som utstationerar arbetsta- gare i Spanien ska garantera dessa den minimilön som föreskrivs i lag eller annan författning eller i kollektivavtal som är tillämpligt på den plats och i den sektor eller näringsgren som är i fråga för den yrkesgrupp eller yrkeskategori som motsvarar den utstationerade arbetstagarens tjänster. Med minimilön avses – beräknat på årsbasis och utan avdrag för skatter och sociala avgifter som ska betalas av arbetstagaren – grundlön och lönetillägg, extraordinär ersättning och, i förekommande fall, ersättning för övertid, extraarbete och nattarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Ley 45/1999, de 29 de noviembre, sobre el desplazamiento de trabajadores en el marco de una prestación de servicios transnacional.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft12"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123225x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td91"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;Utstationering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft7"&gt;Anställda i bemanningsföretag som utstationeras har rätt till minst den sammanlagda ersättning som fastställts för arbetsplatsen i det kollektivavtal som är tillämpligt på användarföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Innan en utländsk arbetsgivare utstationerar arbetstagare till Spanien ska arbetsgivaren ge in en anmälan till arbetsmyndigheten. Anmälan ska innehålla uppgifter om det utstationerande företaget och användarföretaget, personuppgifter för de utstationerade arbetstagarna, uppgift om när utstationeringen påbörjas och hur länge den beräknas pågå samt information om vilka arbetsuppgifter som arbetstagarna ska utföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Slutligen föreskrivs en skyldighet för utstationerande företag att på begäran av arbetsinspektionen inställa sig på ett visst kontor med den dokumentation som inspektionen begär för att visa att kraven enligt den aktuella lagen uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Storbritannien&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;I Storbritannien antogs inte någon särskild lag för att genomföra utstationeringsdirektivet, eftersom brittisk arbetsrättslig lagstift- ning generellt är tillämplig även på utländska, utstationerade arbetstagare. I några lagar var det emellertid nödvändigt att göra vissa ändringar beträffande tillämpningsområdet så att de skulle omfatta även utstationerade arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Det finns inte något system för att allmängiltigförklara kollek- tivavtal i Storbritannien, och det föreskrivs inte heller någon skyl- dighet för utländska företag att tillämpa brittiska kollektivavtals- villkor. I fråga om minimilön behöver utländska företag således följa endast den lagstadgade minimilönen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Tyskland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft7"&gt;Tyskland antog redan i februari 1996 en lag om utstationering av arbetstagare&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. Enligt denna lag ska utländska arbetsgivare som tillfälligt utstationerar arbetstagare till Tyskland följa tyska bestämmelser i lag eller annan författning på de områden som anges i artikel 3.1 första stycket &lt;NOBR&gt;a–g&lt;/NOBR&gt; i utstationeringsdirektivet. I utsta-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Gesetz über zwingende Arbeitsbedingungen bei grenzüberschreitenden Dienstleistungen &lt;NOBR&gt;(Arbeitnehmer-Entsendegesetz).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft12"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Utstationering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;tioneringslagen anges emellertid inte vilka dessa lagar och andra författningar är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Som framgår av vår redogörelse i kapitel 8 finns det i Tyskland inte någon tillämpbar lag om allmänt gällande minimilön. När det gäller vilka bestämmelser som utländska, utstationerande företag ska följa har Tyskland till kommissionen anmält att det i den tyska civillagen (Bürgerliches Gesetzbuch) finns ett förbud mot ocker. Såvitt avser lön uppges detta förbud enligt rättspraxis innebära att ett avtal om lön som understiger kollektivavtalsenlig lön med minst en tredjedel är ogiltigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;När det gäller utstationerade arbetstagare inom byggindustrin, byggstädningsbranschen och postbranschen ska de utstationerande företagen dessutom följa villkor i allmängiltigförklarade kollektiv- avtal i fråga om minimilön, inklusive övertidsersättning, semester- ledighet och semesterersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Den 31 mars 2008 hade det kommit in ansökningar om allmän- giltigförklaring av kollektivavtal om minimilön från parterna i &lt;NOBR&gt;bemannings-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;vård-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;bevaknings-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;avfallshanterings-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;skogsbruks-,&lt;/NOBR&gt; tvätteri, fortbildning och gruvbyggbranscherna. Om dessa kollek- tivavtal allmängiltigförklaras är det möjligt att i utstationeringsla- gen föreskriva att även utländska, utstationerande företag ska följa dessa kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;För byggbranschen finns ett allmängiltigförklarat kollektivavtal som avser endast minimilön. Minimilönen består av en timlön. Timlönen är differentierad i tre grupper utifrån i vilken delstat som arbetstagaren är verksam. I området med högre lön finns huvud- sakligen delstater i det tidigare Västtyskland, medan området med lägre minimilön huvudsakligen innefattar delstater i tidigare Öst- tyskland. Den tredje gruppen avser byggnadsarbetare som är verk- samma i Berlin. Minimilönen för dessa ligger något under minimi- lönen för byggnadsarbetare i tidigare Västtyskland. För vart och ett av det tre geografiska områden bestäms en minimitimlön för utbil- dade arbetstagare och en för outbildade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;I den tyska utstationeringslagen anges att om en anställd i ett bemanningsföretag sysselsätts av en inhyrande arbetsgivare i verk- samhet som omfattas av tillämpningsområdet för ett allmängiltig- förklarat kollektivavtal, ska bemanningsföretaget uppfylla minst de arbetsvillkor som följer av detta kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Utländska, utstationerande arbetsgivare är skyldiga att till tyska översätta anställningsavtal och lönespecifikationer samt handlingar som utvisar arbetstid och löneutbetalningar samt förvara dessa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123227x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td91"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;Utstationering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft7"&gt;handlingar i Tyskland medan den utstationerade arbetstagaren är verksam där så att dessa handlingar på begäran av kontrollmyndig- heterna kan företes på arbetsplatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Utländska, utstationerande arbetsgivare som omfattas av ett allmängiltigförklarat kollektivavtal som enligt utstationeringslagen är tillämpligt även på sådana arbetsgivare är skyldiga att innan utstationeringen börjar göra en anmälan på tyska till tullmyndig- heten, som är förbindelsekontor i Tyskland. Anmälan ska innehålla bl.a. uppgifter om de utstationerade arbetstagarna, utstationering- ens början och beräknade varaktighet, platsen där tjänsterna kom- mer att tillhandahållas, den plats där ovan nämnda handlingar för- varas, samt namn och adress i Tyskland på en företrädare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.3.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Österrike&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;Utstationeringsdirektivet har i Österrike genomförts genom 7a– 7c § lagen om anpassning av lagstiftning om anställningsavtal&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. I 7b § föreskrivs att utstationerade arbetstagare har rätt till minst den ersättning som föreskrivs i lag, förordning eller kollektivavtal som på arbetsorten jämförbara arbetstagare uppbär från jämförbara arbetsgivare. Sådana arbetstagare har vidare rätt till betald semester enligt den österrikiska semesterlagen, om semestervillkoren enligt reglerna i hemstaten är sämre. Utländska, utstationerande företag ska vidare följa arbetstidsregler som är fastställda i kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;I den aktuella lagen anges inte att utländska, utstationerande företag ska följa österrikiska regler på andra områden inom direkti- vets hårda kärna. Anledningen till detta är att österrikiska före- skrifter i lag och andra författningar på dessa områden är tillämp- liga även på utländska, utstationerande företag. Det har därför inte ansetts nödvändigt att föreskriva att utländska, utstationerande företag ska iaktta dessa författningar. Sådana företag är således skyldiga att följa fler författningar med bestämmelser om arbets- och anställningsvillkor än de som anges i 7 b §. Detta gäller även lagbestämmelser om längsta arbetstid och kortaste vilotid. Utländska företag ska därför följa även sådana bestämmelser, trots att det i de aktuella bestämmelserna i lagen om anpassning av lag- stiftning om anställningsvillkor anges endast att sådana företag ska följa arbetstidsreglering i kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Arbeitsvertragsrechts Anpassungsgesetz.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft12"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123228x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Utstationering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p566 ft7"&gt;I Österrike finns en lag om bemanningsföretag&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. Enligt 10 § i denna lag har arbetstagare som hyrs ut av sådana företag rätt till rimlig, ortsenlig ersättning. När man ska bedöma om en ersättning är rimlig ska hänsyn tas till den ersättning som enligt kollektivavtal ska betalas till jämförbara arbetstagare som utför jämförbart arbete på företaget. Denna föreskrift gäller även utländska bemanningsfö- retag som utstationerar arbetstagare i Österrike.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Senast en vecka innan en utstationering påbörjas ska arbetsgiva- ren ge in en anmälan med uppgifter om bl.a. det utstationerande företaget, mottagarföretaget i Österrike, de utstationerade arbets- tagarna, utstationeringens början och beräknade varaktighet, de olika arbetstagarnas lön samt den verksamhet som ska bedrivas i Österrike.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Det danska förslaget till lagändring med anledning av Lavaldomen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Som framgår av avsnitt 9.3.2 är den danska utstationeringslagen skriven ungefär som den svenska utstationeringslagen och innehål- ler hänvisningar till uppräknade bestämmelser i dansk lagstiftning. Liksom den svenska lagen saknar den hänvisningar till bestämmel- ser om minimilön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Även i Danmark tillsatte regeringen en utredning med anledning av Lavaldomen. Den bestod av en ordförande, företrädare för arbetsmarknadens parter, experter från olika ministerier samt ett sekretariat från Beskaeftigelseministeriet. Utredningen fick namnet &lt;NOBR&gt;Laval-kommissionen&lt;/NOBR&gt; och hade i uppdrag att analysera domens kon- sekvenser för rättsläget i Danmark och överväga eventuella behov av lagändringar. Utredningen uppmanades att komma med kon- kreta förslag för hur man bäst kan garantera den danska modellens förenlighet med &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Arbeitskräfteüberlassungsgesetz.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft12"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td91"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;Utstationering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p549 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Laval-kommissionens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; lagförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Laval-kommissionens&lt;/NOBR&gt; enhälliga betänkande publicerades den 19 juni 2008. Betänkandet är kortfattat och har utformats som ett utkast till en proposition där mindre väsentliga textavsnitt har lämnats oavslutade. På så sätt har förslaget kunnat remitteras för att senare kunna färdigställas som proposition och överlämnas till Folketinget. Här följer, fritt översatt, en redovisning av innehållet i betänkan- det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Laval-kommissionen&lt;/NOBR&gt; föreslår en ny 6 a § i udstationeringsloven. Paragrafen föreslås få följande lydelse:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft91"&gt;För att säkerställa att utstationerade arbetstagare har rätt till lön som svarar mot vad danska arbetsgivare är förpliktade att betala för utförande av motsvarande arbete, är det, med förbehåll för vad som sägs i andra stycket, tillåtet att vidta stridsåtgärder mot utländska tjänsteutövare på samma sätt som mot danska arbetsgivare till stöd för krav på kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft91"&gt;En stridsåtgärd enligt första stycket får inte vidtas om inte den utländska tjänsteutövaren har fått information om bestämmelserna i de kollektivavtal som ingås av de mest representativa arbetsmarknads- parterna i Danmark och som gäller över hela landet. Av dessa kollek- tivavtal ska det med tillräcklig klarhet framgå vilken lön som ska beta- las enligt kollektivavtalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Skälen för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Laval-kommissionens&lt;/NOBR&gt; förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Laval-kommissionen&lt;/NOBR&gt; anför följande skäl för förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;I Danmark regleras anställnings- och arbetsvillkor företrädesvis i kollektivavtal som ingås av arbetsmarknadens parter. Det är en uppgift för parterna att ta ansvar för utvecklingen på området. Rätten för en fackförening att vidta stridsåtgärder mot en arbetsgi- vare säkrar utveckling och förnyelse i kollektivavtalen. Fredsplikten skapar en balans på arbetsmarknaden genom att det inte blir kon- flikter så länge parterna är bundna av kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;I Lavaldomen ställs vissa krav på förhållandena i medlemssta- terna. Om staten eller fackföreningarna i ett land fordrar att utländska tjänsteutövare ska tillämpa vissa anställningsvillkor för utstationerade arbetstagare på de i artikel 3 första stycket &lt;NOBR&gt;a–g&lt;/NOBR&gt; i utstationeringsdirektivet angivna områdena ska det finnas en grund för dessa krav i lagstiftningen. Av artikel 3.1 och 3.8 i utstatione- ringsdirektivet framgår att grunden för kraven ska vara lagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft12"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Utstationering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft7"&gt;om minimilön, allmängiltigförklaring av aktuella kollektivavtal eller hänvisning till aktuella kollektivavtal där villkoren finns inskrivna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Av Lavaldomen framgår det vidare, enligt &lt;NOBR&gt;Laval-kommissionen,&lt;/NOBR&gt; att de villkor i kollektivavtal som en utländsk tjänsteutövare är skyldig att iaktta ska vara precisa och begripliga så att det inte i praktiken blir omöjligt eller orimligt svårt för en utländsk tjänste- utövare att förstå vilken miniminivå som gäller. Det går inte att kräva att tjänsteutövaren betalar lön utöver miniminivå i lag eller avtal. Det går heller inte att kräva att tjänsteutövaren ska tillämpa bestämmelser om anställningsvillkor på områden som ligger utan- för artikel 3 i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;De främsta skälen för lagändringen är enligt betänkandet att hindra social dumpning och att åstadkomma likabehandling mellan utländska tjänsteutövare och danska arbetsgivare på det sätt som har angivits. En bärande tanke i utredningsarbetet har varit att bevara den danska modellen. Det har rått bred enighet i utred- ningen om att det inte finns behov för någon ytterligare lagstift- ning för att kodifiera eller lagfästa den danska modellen. Lagförsla- get ändrar inte något när det gäller danska arbetstagarorganisatio- ners rätt att vidta stridsåtgärder mot arbetsgivare som är etablerade i Danmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Laval-kommissionen&lt;/NOBR&gt; har tagit fasta på artikel 3.8 andra stycket i utstationeringsdirektivet. Där anges det att man, i situationer när det inte finns något system för allmängiltigförklaring av kollektiv- avtal, kan utgå från kollektivavtal som ingås av de mest representa- tiva parterna på arbetsmarknaden på nationell nivå och som gäller för hela nationen. I domen har den bestämmelsen tolkats på föl- jande sätt (stycke 66):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft91"&gt;Av ordalydelsen i denna bestämmelse framgår att den sistnämnda möjligheten inte kan användas annat än om medlemsstaten så har beslutat och det vid tillämpningen av kollektivavtalen på de företag som utstationerar arbetstagare garanteras att dessa företag, vad gäller de områden som räknas upp i artikel 3.1 första stycket &lt;NOBR&gt;a–g&lt;/NOBR&gt; i direktiv 96/71, behandlas på samma sätt som de inhemska företag inom den aktuella sektorn eller det aktuella arbetet som befinner sig i en likartad situation. Enligt artikel 3.8 i detta direktiv behandlas företag på samma sätt när de nämnda inhemska företagen är underkastade samma skyl- digheter på dessa områden som de företag som avses med utstatione- ringarna och både de inhemska och de utländska företagen ska upp- fylla dessa skyldigheter med samma verkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft12"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td91"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;Utstationering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft7"&gt;Enligt den av &lt;NOBR&gt;Laval-kommissionen&lt;/NOBR&gt; föreslagna paragrafen ska man vid bestämmande av miniminivåerna i direktivet kunna utgå från kollektivavtal som har ingåtts mellan de mest representativa arbetsmarknadsparterna i Danmark och som gäller över hela landet. När en utländsk tjänsteutövare inte omfattas av ett sådant kollek- tivavtal föreslås det att de danska fackföreningarna får rätt att vidta stridsåtgärder på samma sätt som de har när det gäller danska arbetsgivare. &lt;NOBR&gt;Laval-kommissionen&lt;/NOBR&gt; anmärker att det uttryckligen framgår av artikel 3 första stycket i utstationeringsdirektivet att begreppet minimilön ska definieras i enlighet med nationell lag- stiftning eller praxis i den medlemsstat dit arbetstagaren är utsta- tionerad, men att &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; inte har nämnt något om det i domen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft7"&gt;Kravet på likabehandling enligt utstationeringsdirektivet upp- fylls genom att den utländska tjänsteutövaren varken blir bättre eller sämre behandlad än en dansk arbetsgivare. Kravet medför att den utländska tjänsteutövaren inte får förpliktas att betala annat än vad en dansk arbetsgivare är förpliktad att betala i enlighet med kollektivavtal som gäller på avtalsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;När det gäller lön ska gränsen för vad som kan krävas av utländska tjänsteutövare ligga helt i nivå med den som danska arbetsgivare betalar för motsvarande arbete. Det ska inte vara tillå- tet att underbygga krav med stridsåtgärder om kraven ligger på en högre nivå än den som bestämts i kollektivavtal på nationell nivå för den aktuella sektorn eller branschen och inte heller om kraven avser områden som inte täcks av artikel 3.1 &lt;NOBR&gt;a–g&lt;/NOBR&gt; i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;För att bestämmelsen ska bli förenlig med Lavaldomen ställs det i det andra stycket i den föreslagna paragrafen upp vissa förutsätt- ningar för att stridsåtgärder ska få vidtas mot utländska tjänsteut- övare. En förutsättning är att den utländska tjänsteutövaren under- rättas om kollektivavtal som har ingåtts av de mest representativa arbetsmarknadsparterna och som gäller över hela Danmark. En annan förutsättning är att det klart och tydligt ska framgå av kol- lektivavtalet vad det är för minimilön som gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;Avtal som har ingåtts mellan de mest representativa parterna på arbetsmarknaden kan innehålla bestämmelser om fackliga rättig- heter, tillsyn, förfarande vid utebliven lön m.m. som har stöd i danska författningsregler. De kan också innehålla regler om anställning av vikarier, anlitande av entreprenörer och annat som ska motverka kringgående av kollektivavtalen. Sådana&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft12"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Utstationering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p407 ft7"&gt;kollektivavtalsbestämmelser ska även i fortsättningen kunna till- lämpas mot utländska tjänsteutövare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Närmare om hur berörda organisationer ska hantera bestämmelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;I motiven går &lt;NOBR&gt;Laval-kommissionen&lt;/NOBR&gt; in på frågor av praktisk karaktär för dem som berörs av lagförslaget. Lagen ställer inte upp några formkrav för underrättelsen men fackföreningar som har för avsikt att vidta stridsåtgärder rekommenderas att se till att de inför en eventuell rättegång i Arbejdsretten kan dokumentera att de har uppfyllt kraven i bestämmelsen. De måste kunna visa att de har underrättat den utländske tjänsteutövaren om relevanta bestäm- melser i ett visst gällande kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Kravet på att det klart ska framgå vilken lön som den utländska tjänsteutövaren är skyldig att betala enligt avtalet ska enligt Laval- kommissionen uppfattas så att det konkret ska gå att förstå vad som kan leda till stridsåtgärder. Enligt &lt;NOBR&gt;Laval-kommissionen&lt;/NOBR&gt; finns det ingenting som säger att det inte går att hänvisa till avtalsbe- stämmelser om ackordslön, resultatlön eller liknande, om bestäm- melserna är tydligt utformade. Detsamma gäller avtalsbestämmelser som inte direkt anger en viss lönesats men där det t.ex. hänvisas till ett statistiskt material eller en facklig sedvänja som grund för bestämmande av lönenivån. Det avgörande är alltså att det står klart för tjänsteutövaren vad det är för lön som ska utgå enligt bestäm- melserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;På samma sätt menar &lt;NOBR&gt;Laval-kommissionen&lt;/NOBR&gt; att en fackförening ska kunna hänvisa till bestämmelser i fråga om utbetalning av lönen om de aktuella bestämmelserna är tillräckligt precisa och tydliga för den utländska tjänsteutövaren. Bestämmelser om allmänna lönetill- lägg, avlöning efter anciennitet osv. ska omfattas av det nyss sagda liksom ersättning för kost och logi som ska utgå i enlighet med gällande praxis och i förhållande till det aktuella kollektivavtalet kan jämställas med annan lön som ligger inom ramen för det aktu- ella kollektivavtalsområdet. Om det förekommer bestämmelser om personliga tillägg utöver miniminivå ska man också kunna ställa krav på sådana med hänvisning till bakgrunden för sådana tillägg, allt under förutsättning att bestämmelserna är tillräckligt klara och precisa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft12"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td91"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;Utstationering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p576 ft7"&gt;Förutsättningen att ett kollektivavtal som läggs till grund för en stridsåtgärd ska ha ingåtts av de mest representativa arbetsmark- nadsparterna och gälla över hela landet innebär att ett stort antal kollektivavtal inte kommer att kunna läggas till grund för stridsåt- gärder. Det gäller företagsavtal och lokala och regionala avtal och även avtal som ligger utanför det aktuella arbetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Kraven på kollektivavtal för utländska tjänsteutövare ingår som ett led i kampen mot social dumpning. &lt;NOBR&gt;Laval-kommissionen&lt;/NOBR&gt; anser därför att även förpliktelser som danska arbetsgivare har genom nationella kollektivavtal när det gäller semester och barnledighet och liknande som går utöver minimireglerna i lag, bör kunna kon- verteras till kollektivavtalsmässiga lönevillkor som kan läggas till grund för stridsåtgärder mot utländska tjänsteutövare. I annat fall kan man inte anse att de utstationerade arbetstagarnas löner svarar mot vad danska arbetsgivare är skyldiga att betala till sina arbetsta- gare på grund av kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Principen om likabehandling innebär å andra sidan att en utländsk tjänsteutövare inte får åläggas andra utgifter än danska arbetsgivare är skyldiga att betala på grund av kollektivavtalet. Det gör att utgifter för semester eller pension som den utländska tjänsteutövaren är skyldig att betala på grund av ett avtal i hemlan- det ska beaktas när man bestämmer de villkor som kan läggas till grund för stridsåtgärder. En utländsk tjänsteutövare ska inte drab- bas av dubbel betalningsskyldighet. Om man gör en konvertering av olika beståndsdelar i de aktuella lönevillkoren ska man ta hänsyn till sådana förpliktelser som redan åvilar tjänsteutövaren så att man tillgodoser kravet på likabehandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;När det framställs lönekrav där det ingår konverterade bestånds- delar mot utländska tjänsteutövare ska sådant som t.ex. bidrag till utbildningsfonder, som den utländske tjänsteutövaren inte kan få samma glädje av som en dansk arbetsgivare, inte vara med vid konverteringen. Om konverteringen inte är godtagbar kan strids- åtgärden komma att underkännas av Arbejdsretten. Som framgår av avsnitt 8.4.1 är dansk rätt mera restriktiv än svensk rätt när det gäller rätten till stridsåtgärder. En förutsättning både för en primär stridsåtgärd och en sympatiåtgärd är att det finns ett rimligt förhållande mellan åtgärdens ändamål och de medel som används för att uppnå det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft12"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Utstationering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p229 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Det fortsatta lagstiftningsarbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft7"&gt;En proposition med förslag som bygger på &lt;NOBR&gt;Laval-kommissionens&lt;/NOBR&gt; betänkande har överlämnats till Folketinget. Man räknar med att lagförslaget kommer att antas av Folketinget i början av december 2008 och att lagändringen kommer att träda i kraft den 1 januari 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft12"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;


&lt;P class="p4 ft17"&gt;10 Överväganden och förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Utredningens utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Enligt kommittédirektiven ska utgångspunkten för våra övervägan- den och förslag vara att den svenska arbetsmarknadsmodellen i så stor utsträckning som möjligt ska kunna tillämpas i förhållande till arbetstagare som utstationerats till Sverige från ett annat land. Målet ska vara att vidmakthålla den grundläggande principen på den svenska arbetsmarknaden att huvudansvaret för reglering av löne- och anställningsvillkor har överlåtits till arbetsmarknadens parter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Samtidigt ska förslagen innebära att &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; fullt ut respekte- ras. Annorlunda uttryckt ska vi försöka hitta en lösning där ett så stort ansvar som möjligt för regleringen av arbets- och anställ- ningsvillkor i utstationeringssituationer fortfarande ligger hos arbetsmarknadens parter samtidigt som det svenska systemet är förenligt med &lt;NOBR&gt;EG-rätten,&lt;/NOBR&gt; och då framför allt principen om fri rör- lighet för tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft7"&gt;Vi tolkar våra direktiv så att förslag på åtgärder principiellt kan rymma allt från att lämna rättsläget oförändrat till att föreslå infö- rande av minimilön i svensk lagstiftning, med eller utan komplette- rande åtgärder i fråga om andra typer av arbets- och anställnings- villkor. Att lämna rättsläget oförändrat är dock inte något egentligt alternativ. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har bl.a. gjort uttalanden kring lex Bri- tannia i medbestämmandelagen som medför att Sverige måste göra något åt åtminstone den lagstiftningen för att svensk rätt ska över- ensstämma med &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Dessutom har genom domen uppstått osäkerhet beträffande vilka villkor det med stöd av stridsåtgärder kan krävas att en arbetsgivare från ett annat EU- eller &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; ska tillämpa i för- hållande till sina anställda. Inte minst beträffande frågan om lön är det till följd av Lavaldomen oklart vad som från fackligt håll kan göras för att motverka att en tjänsteutövare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft12"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;på ett otillbörligt sätt konkurrerar med lägre lönekostnader än i värdstaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;I fråga om möjliga åtgärder ska redan nu sägas att vi ser alterna- tiven med införande av minimilön i lag eller ett system för allmän- giltigförklaring av kollektivavtal som de mest ingripande i förhål- lande till den nuvarande ordningen på svensk arbetsmarknad, där lönebildning och reglering av arbets- och anställningsvillkor i huvudsak lämnats till arbetsmarknadens parter. Kommittédirekti- ven måste rimligen tolkas så att dessa alternativ ska undvikas om en för arbetsmarknadens parters autonomi mindre ingripande lösning låter sig genomföras i ljuset av &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt; Detta förhållande har bildat utgångspunkt för våra överväganden och förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;De frågor som uppstått i anledning av Lavaldomen kan enligt vår bedömning delas in i två kategorier. Dels handlar det om vilka krav och villkor på den svenska arbetsmarknaden som i enlighet med &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; kan ställas på en tjänsteutövare från en annan med- lemsstat. Dels handlar det om den undanträngningsmekanism som lex Britannia utgör, och som underkänts av &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; i Lavalmålet. Dessa frågor hänger i hög utsträckning ihop och kom- mer, när vi lägger fram våra förslag, i princip att behandlas i ett sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; tolkning av utstationeringsdirektivet får anses vara nyckeln till i vilken utsträckning och under vilka förutsätt- ningar det enligt &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; är tillåtet att vidta en stridsåtgärd för att få till stånd en tillämpning av värdlandets anställnings- och arbetsvillkor på utstationerade arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Vid en första analys av förhandsavgörandet kan det synas som att domstolen i princip stängt dörren för en medlemsstat att kräva en tillämpning av villkor i kollektivavtal av svensk modell, särskilt om dessa villkor redan regleras i den lagstiftning den svenska utstationeringslagen hänvisar till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;En sådan tolkning är dock enligt vår bedömning i viss mån för långtgående. Det måste när domen diskuteras och analyseras hållas i bakhuvudet att den fråga som prövades av &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; i Lavalmålet är om den typ av avtalskrav i samband med sådana stridsåtgärder som vidtogs i Vaxholm 2004 är tillåtna enligt EG- rätten när utstationeringsdirektivet genomförts på det sätt som gjorts i Sverige. Sverige har, som närmare redogjorts för i kapitel 9 ovan, vid genomförandet av direktivet endast använt sig av möjlig- heten att i förhållande till utstationerade arbetstagare tillämpa den lagstiftning som finns på de områden som anges i direktivets s.k.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft12"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123237x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;hårda kärna. När det gäller minimilön och andra villkor enligt kol- lektivavtal lämnades vid genomförandet av utstationeringsdirekti- vet frågan helt utanför utstationeringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom i Lavalmålet har diskuterats flitigt i den allmänna debatten. Åsikterna om det riktiga i &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; ställningstaganden har gått i sär. Det har från vissa håll hävdats att domstolen i sina överväganden inte i tillräcklig utsträckning har tagit hänsyn till den sociala dimensionen i &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; och att man exempelvis inte har beaktat de ståndpunkter som intagits i såväl rådet som Europaparlamentet när det gäller frågan om skyd- det för arbetstagare i förhållande till den liberalisering av den inre tjänstemarknaden som skett genom det s.k. tjänstedirektivet.&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Vidare har domstolen enligt kritikerna gjort en felaktig tolkning av utstationeringsdirektivets artikel 3.7 och inte i tillräcklig utsträckning tagit hänsyn till de beaktandesatser i utstationerings- direktivet som rör det sociala skyddet, exempelvis beaktandesats 22 som behandlar rätten att vidta fackliga stridsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Från andra håll har domstolens avgörande välkomnats och ansetts bygga på en väl och riktigt gjord avvägning mellan intresset av en fri rörlighet för tjänster och dess betydelse för EU:s inre marknad å ena sidan, och behovet av att motverka otillbörlig kon- kurrens och skydda de utstationerade arbetstagarna å andra sidan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Vi har i utredningen inte haft någon anledning att närmare behandla de olika åsikter som framförts eller ha synpunkter kring de slutsatser domstolen nådde i målet. Vår uppgift har, enligt kommittédirektiven, endast varit att analysera domen såsom den föreligger och försöka hitta lösningar på de eventuella problem domen medför på den svenska arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Utredningens slutsatser med anledning av Lavaldomen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;EG-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; metod och utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;Den första tolkningsfrågan i målet rörde om &lt;NOBR&gt;EG-fördragets&lt;/NOBR&gt; artikel 49 om friheten att utöva tjänster eller utstationeringsdirektivet, när direktivet har genomförts på det sätt som skett i Sverige, utgör hinder mot att en facklig organisation ges möjlighet att vidta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft12"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;stridsåtgärder för att försöka förmå ett tjänsteföretag från en annan medlemsstat att inleda förhandlingar om lön och ansluta sig till ett kollektivavtal som innehåller förmånligare regler än de som följer av den lagreglering utstationeringslagen hänvisar till och som där- utöver innehåller villkor på områden som inte alls anges i direkti- vets ”hårda kärna”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; ägnar vid prövningen av denna fråga inlednings- vis stort utrymme åt att tolka utstationeringsdirektivet. Domstolen tar ett samlat och omfattande grepp om direktivet och är enligt vår uppfattning tydlig och konkret i sina ställningstaganden i fråga om vilka gränser direktivet sätter när det gäller en medlemsstats möj- ligheter och skyldigheter att tillämpa inhemska regler om skydd för arbetstagare på till landet utstationerad arbetskraft. Klara uttalan- den görs angående direktivets artikel 3.7, en bestämmelse vars innebörd tidigare har debatterats flitigt och som från inte minst svenskt fackligt håll har åberopats som stöd för att såväl bättre som andra villkor jämfört med de som återfinns i direktivets hårda kärna kan krävas i förhållande till arbetsgivare som utstationerar arbetsta- gare till Sverige från ett annat medlemsland. Vidare görs uttalanden kring hur villkor i kollektivavtal förhåller sig till bestämmelsen om ordre public i direktivets artikel 3.10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft7"&gt;Denna prövning av utstationeringsdirektivet bildar bakgrund till &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; prövning av hur de stridsåtgärder som vidtogs i Vaxholm, eller snarare den svenska konflikträtten som tillåter stridsåtgärder i en sådan situation, förhåller sig till artikel 49 i EG- fördraget om friheten att utöva tjänster. Domstolen lägger avgö- rande vikt vid att direktivets syfte varit att samordna vilka i värd- landet befintliga nationella regler avseende arbetstagarskydd som ska utsträckas till att tillämpas även i förhållande till arbetstagare som utstationeras till Sverige från en annan medlemsstat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Genom att denna samordning skett synes det enligt domstolens resonemang saknas möjligheter att i förhållande till artikel 49 i EG- fördraget genom det svenska systemet med stridsåtgärder kräva en tillämpning av villkor som ligger utanför den hårda kärnan av minimivillkor eller som, utan att detta har stöd i utstationeringsdi- rektivet, håller högre nivåer än den miniminivå som anges i den svenska lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; redovisar i domen sin syn på förhållandet mellan rätten att vidta fackliga stridsåtgärder och friheten att tillhandahålla tjänster enligt artikel 49 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Utgångspunkten för dom- stolen är att fackliga stridsåtgärder är en grundläggande rättighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft12"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;som utgör en integrerad del av de allmänna principerna för EG- rätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Enligt domstolen kan det dock för utövandet av denna rättighet gälla vissa begränsningar. Med hänvisning till tidigare rättspraxis från domstolen konstateras att en grundläggande rättighet såsom rätten att vidta fackliga stridsåtgärder faller inom ramen för EG- rättens tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; slår således fast att friheten att tillhandahålla tjänster är en av gemenskapens grundläggande principer och att artikel 49 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; är tillämplig. Domstolen gör utifrån detta ställningstagande en sedvanlig prövning av om undantag för den fria rörligheten för tjänster kan motiveras med hänvisning till tvingande hänsyn till allmänintresset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Villkor och krav som får ställas och kopplingen till rätten att vidta stridsåtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;Utstationeringsdirektivet och dess genomförande i medlemsstaten sätter alltså enligt &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; resonemang gränserna för vad som i materiellt hänseende får krävas när det gäller villkor och krav i förhållande till utstationerade arbetstagare. Man skulle kunna uttrycka det som att balansen mellan arbetstagarskydd och skydd mot social dumpning i förhållande till &lt;NOBR&gt;EG-fördragets&lt;/NOBR&gt; regler om fri rörlighet för tjänster har avgjorts genom att utstationeringsdirekti- vet antogs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;I fråga om nationella villkor som inte omfattas av utstatione- ringsdirektivets hårda kärna följer av &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgörande att utrymmet för att kräva en tillämpning av villkoren på till Sverige utstationerad arbetskraft är begränsat till att villkoret i fråga måste falla inom området för ordre public. Artikel 3.7 i utstationeringsdi- rektivet har enligt domstolens ställningstagande inte den innebör- den att en tillämpning av andra villkor och krav utanför den hårda kärnan får krävas i förhållande till en tjänsteutövare från en annan medlemsstat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft7"&gt;Villkor som enbart följer av en tillämpning av kollektivavtal i medlemsstaten kan enligt &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; i Lavalmålet över huvud taget inte anses omfattas av ordre public. Detta motiveras med att organisationerna på den svenska arbetsmarknaden inte är offentlig- rättsliga organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft12"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; tolkning av direktivets artikel 3.7 innebär även att det inte med stöd av stridsåtgärder får ställas krav på högre nivå på villkoren inom utstationeringsdirektivets hårda kärna än mini- minivån enligt den lagstiftning eller annan reglering enligt utstatio- neringsdirektivet som har valts för att säkerställa en tillämpning av villkoren i förhållande till utstationerad personal från ett annat medlemsland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;En ordning, eller ett system, i en medlemsstat som tillåter att stridsåtgärder vidtas som syftar till att få till stånd ett kollektivavtal med arbets- och anställningsvillkor som är förmånligare än de som följer av de relevanta lagreglerna på de områden som omfattas av utstationeringsdirektivets hårda kärna och/eller villkor som avser områden som inte omfattas av denna hårda kärna står i strid med artikel 49 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; och dess princip om fri rörlighet för tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Det är dock viktigt att understryka att detta gäller i fall där utstationeringsdirektivet genomförts på det sätt som skett i Sve- rige, dvs. där en tillämpning av krav och villkor som anges i den hårda kärnan, förutom minimilön, åstadkoms genom en hänvisning till lagstiftning på området och där det saknas särskild reglering i fråga om vad som gäller beträffande kollektivavtalsvillkor. Vi åter- kommer nedan till betydelsen av detta förhållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Metoder för utsträckning av nationella villkor och krav&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Enbart miniminivåer i fråga om nationellt arbetstagarskydd som ingår i utstationeringsdirektivets hårda kärna får alltså enligt EG- domstolen krävas med stöd av direktivet. För villkor som inte ingår i den hårda kärnan gäller att de måste omfattas av ordre public för att kunna åläggas tjänsteutövare från en annan medlemsstat att till- lämpa. Domstolens slutsatser i dessa delar bygger på att utstatio- neringsdirektivet syftar till att harmonisera tillämpningen av befintliga nationella villkor och krav kopplade till arbetstagarskydd samt den relativa nivån på detta skydd (miniminivå).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Däremot harmoniserar direktivet enligt domstolen inte vilken metod medlemsstaterna kan välja för att åstadkomma den utsträckning av nationella krav och villkor i förhållande till en utstationerande arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; som ska ske enligt utstationeringsdirektivet (se p. 68).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p583 ft7"&gt;Domstolen räknar upp de alternativ som står till buds enligt direktivet, dvs. lagstiftning, allmängiltigförklaring av kollektivavtal eller de alternativa metoder som erbjuds medlemsstater som inte har något system för allmängiltigförklaring av kollektivavtal (arti- kel 3.8 andra stycket). Resonemangen i denna del synes innebära att så länge en sådan metod som anges i utstationeringsdirektivets artikel 3.1. eller 3.8 används så är metoden också förenlig med EG- fördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft7"&gt;Även andra metoder kan dock användas, så länge dessa metoder vid en direkt prövning utifrån artikel 49 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; inte strider mot dess princip om fri rörlighet för tjänster. Domstolen gör utifrån denna principiella slutsats också en prövning av Byggnads stridsåtgärd i den del den syftade till att få till stånd en tillämpning av Byggnadsavtalets lönevillkor gentemot artikel 49 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Stridsåtgärdernas förenlighet med fördragets regler om frihet att utöva tjänster föll dock på att det inte med tillräcklig säkerhet var möjligt för Laval att på förhand veta vilken minimilön som skulle utgå enligt det kollektivavtal stridsåtgärderna syftade till att få till stånd. Byggnads krävde att Laval skulle ingå förhandlingar efter påskrift av avtalet och någon klar miniminivå på lön gick inte att på förhand utläsa av avtalet i fråga. Metoden med avtalskrav i samband med stridsåtgärder för att åstadkomma en utsträckning av lönevill- koren enligt kollektivavtalet ansågs därmed inte vara förenlig med &lt;NOBR&gt;EG-fördragets&lt;/NOBR&gt; artikel 49.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Lex Britannia&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;I fråga om lex Britannia i medbestämmandelagen fann domstolen att regler enligt vilka, med avvikelse från vad som gäller för svenska företag, hänsyn inte tas till om ett företag från en annan medlems- stat redan är bundet av ett avtal i hemlandet, oavsett innehållet i detta avtal, är diskriminerande enligt &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt; En sådan diskri- minering kan enligt artikel 46 i fördraget bara motiveras av hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa, hänsyn som &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; inte fann föreligga i detta fall. Mot den bakgrunden förklarades lex Britannia strida mot &lt;NOBR&gt;EG-fördragets&lt;/NOBR&gt; artikel 49 om friheten att utöva tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft12"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p492 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Konsekvenser av domen för svensk arbetsmarknad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;En konsekvens av Lavaldomen när det gäller den svenska arbets- marknadsmodellens funktion är att lex Britannia i medbestämman- delagen underkänts av &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; och därmed inte kan tilläm- pas när det gäller utstationering av arbetstagare till Sverige från ett annat medlemsland i EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;I praktiken innebär detta att rättsläget i dessa situationer återgår till hur det förelåg innan lex Britannia infördes. Detta torde som utgångspunkt innebära att det inte längre går att tränga undan ett kollektivavtal som en utstationerande arbetsgivare har i hemlandet. En facklig stridsåtgärd som syftar till att tränga undan en tillämp- ning av ett sådant kollektivavtal på de utstationerade arbetstagarna till förmån för ett ”svenskt” kollektivavtal torde därmed enligt 42 § medbestämmandelagen såsom den har tillämpats i Arbetsdomsto- lens praxis vara otillåten. Möjligheten att motverka vad som brukar kallas social dumpning, genom krav på kollektivavtal i Sverige, har därmed klart försvagats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; tolkning av utstationeringsdirektivets artikel 3.7 går vidare emot den uppfattning om innebörden av denna bestämmelse som bl.a. gjorts gällande från svenskt fackligt håll. Det har hävdats att utstationeringsdirektivet är ett minimidirektiv där ett delsyfte är att garantera arbetstagare som utstationeras från en medlemsstat till en annan ett visst grundskydd genom en tillämp- ning av minimivillkor på ett antal områden. Direktivet skulle där- emot inte hindra att såväl eventuellt förekommande bättre villkor som ryms inom den hårda kärnan i direktivet eller villkor som lig- ger utanför denna hårda kärna ska kunna krävas gentemot en utstationerande arbetsgivare från en annan medlemsstat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Domstolens tolkning av innebörden av artikel 3.7 kan dock sägas innebära att utstationeringsdirektivet inte bara utgör ett golv för nivån på arbetstagarskydd i förhållande till utstationerade arbetstagare, utan även ett tak för vad som får krävas i förhållande till den utstationerande arbetsgivaren. Möjligheten att, ytterst med stöd av stridsåtgärder, kräva en tillämpning av kollektivavtal i dess helhet och med villkor som ligger på medel- eller normalnivå enligt avtalet är därför mer begränsad än vad som från vissa håll antagits vara fallet innan &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgörande i Lavalmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft21"&gt;Det ska dock understrykas att möjligheten att kräva kollektiv- avtal och vidta stridsåtgärder till följd av Lavaldomen endast begränsas när det gäller utstationeringssituationer inom EES-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft12"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;området. Den svenska arbetsmarknadsmodellens funktion natio- nellt påverkas inte direkt av domen och lex Britannia bör även fort- sättningsvis, om detta befinns lämpligt, kunna tillämpas i fråga om andra gränsöverskridande situationer som inte berör något annat &lt;NOBR&gt;EES-land.&lt;/NOBR&gt; Vi återkommer till denna fråga senare i detta betän- kande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Val av modell för utsträckning av villkor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;En första fråga som utredningen haft att ta ställning till är vilken modell för utsträckning av arbets- och anställningsvillkor enligt utstationeringsdirektivet som fortsättningsvis bör användas. Enligt kommittédirektiven ska utgångspunkten för våra överväganden vara att tillämpningen av kollektivavtalsvillkor i så hög grad som möjligt ska kunna utsträckas så att de även omfattar arbetstagare som har utstationerats till Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Utstationeringsdirektivet anger som framgått ovan ett antal metoder för att utsträcka befintliga nationella arbets- och anställ- ningsvillkor till att omfatta även utstationerade arbetstagare. Vad som skulle kunna kallas direktivets huvudmodeller är att utsträcka tillämpningen av befintlig nationell lagstiftning när det gäller de villkor som anges i direktivets hårda kärna och/eller allmängiltig- förklarade kollektivavtal avseende sådana villkor (artikel 3.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;För länder som inte har något system med allmängiltigförklar- ing av kollektivavtal erbjuds därutöver i artikel 3.8 andra stycket två alternativa metoder enligt vilka medlemsstaterna, om de så beslutar, kan utgå från kollektivavtal med vissa egenskaper. Kollektivavtalet ska antingen gälla allmänt för alla likartade företag inom den aktu- ella sektorn eller det aktuella arbetet och inom det aktuella geogra- fiska området (första strecksatsen), eller ha ingåtts av de mest representativa arbetsmarknadsorganisationerna på nationell nivå och gälla inom hela det nationella territoriet (andra strecksatsen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; uttalar i Lavaldomen att utstationeringsdirekti- vet inte syftar till att harmonisera själva metoderna för utsträckning av tillämpningen av nationella krav och villkor på arbetstagare som utstationerats från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; (p. 68). Även andra metoder än de som särskilt anges i utstationeringsdirektivet kan användas, så&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft12"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;länge dessa metoder vid en direkt prövning utifrån artikel 49 i EG- fördraget inte strider mot dess princip om fri rörlighet för tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;I dag görs i 5 § utstationeringslagen en hänvisning till lagstift- ning avseende samtliga de områden som anges i utstationeringsdi- rektivets ”hårda kärna”, förutom såvitt avser minimilön. Vid det svenska genomförandet av utstationeringsdirektivet gjordes bedömningen att direktivet är av minimikaraktär och därmed i princip inte hindrar att det ställs krav gentemot arbetsgivare från andra länder på villkor i kollektivavtal. Sådana villkor skulle kunna avse inte bara lön, utan även andra villkor än sådana som anges i den lagstiftning den svenska utstationeringslagen hänvisar till samt sådana villkor som ligger på en högre nivå än enligt den lagstift- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Tanken var att sådana villkor och krav ytterst ska kunna drivas igenom med stöd av fackliga stridsåtgärder. De regler i medbe- stämmandelagen som tillsammans formar lex Britannia utgör den undanträngningsmekanism som gör det möjligt och ändamålsenligt att vidta stridsåtgärder mot en utländsk arbetsgivare för att genomdriva en tillämpning av kollektivavtalsvillkor även om arbetsgivaren har kollektivavtal i hemlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Bedömningen gjordes att denna metod för utsträckning av tillämpningen av nationella arbets- och anställningsvillkor stod i överensstämmelse med utstationeringsdirektivet och övrig &lt;NOBR&gt;EG-rätt.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;I princip finns enligt vår bedömning fyra olika alternativ när det gäller valet av metod för utsträckning av arbets- och anställnings- villkor så att de omfattar till Sverige utstationerade arbetstagare. Det rör sig om en reglering av minimilön i lag, ett system för all- mängiltigförklaring av kollektivavtal, en modell inom ramen för artikel 3.8 andra stycket utstationeringsdirektivet samt vad som har kommit att kallas en ”fjärde modell”, som inte följer någon av de i utstationeringsdirektivet anvisade metoderna för utsträckning av arbets- och anställningsvillkor i förhållande till utstationerade arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Minimilön i lag och allmängiltigförklaring av kollektivavtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft21"&gt;Fördelen med en reglering av även minimilön genom lagstiftning är att ett sådant system, beroende på hur det utformas, normalt ger en god förutsebarhet för en utländsk tjänsteutövare i fråga om den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft12"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;lönenivå som ska tillämpas på de arbetstagare som utstationeras till Sverige. Tjänsteutövaren behöver inte ta reda på exempelvis vilket kollektivavtal som är tillämpligt på det arbete som ska utföras inom ramen för tjänsteutövandet och vilken minimilön som ska utgå enligt avtalet. Nivån framgår av lagstiftningen, som det med en sådan lösning skulle hänvisas till genom den svenska utstatione- ringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Som framgår av kapitel 8 finns det dock knappast något enhet- ligt system för minimilön i lag bland övriga medlemsländer inom EU. Graden av statlig kontroll i förhållande till exempelvis infly- tandet från arbetsmarknadens parter när det gäller den miniminivå på lön som enligt lagstiftningen ska gälla vid varje given tidpunkt varierar, liksom när det gäller om en minimilön ska tillämpas för hela arbetsmarknaden eller om denna skiljer sig åt med beaktande av inom vilken bransch arbetet utförs, arbetstagarnas kvalifikatio- ner och andra faktorer. Det finns inom EU således inte något som egentligen kan kallas ”minimilön i lag” som enhetlig modell för utsträckning av lönevillkor på utstationerade arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;Systemen är sällan så okomplicerade att det anges en absolut lägsta nivå på lön som ska gälla oavsett exempelvis kvalifikationer och bransch. Ett sådant system är heller inte särskilt effektivt för att motverka vad som brukar benämnas social dumpning. Ett system med enbart en absolut lägsta nivå på minimilön torde när- mast uteslutande syfta till att förbjuda lönenivåer som på den aktu- ella arbetsmarknaden är att betrakta som oskäliga. För att på ett effektivt sätt motverka att tjänsteföretag från ett annat land på ett otillbörligt sätt inom en specifik bransch konkurrerar med en låg lönenivå behöver hänsyn tas till förhållandena i den aktuella bran- schen vid sidan av andra relevanta faktorer såsom arbetstagarnas kvalifikationer. En sådan differentiering av lägsta nivå på lön i lag beroende på bransch m.m. är enligt vår bedömning fullt tillåten enligt utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;Ett införande av en minimilönereglering i lag skulle innebära att ansvaret för bestämmandet av nivån på minimilönen läggs över från arbetsmarknadens parter till staten. Det blir i slutändan ett politiskt beslut som fastställer vilken nivå en minimilön ska ha i stället för att detta som i dag sker genom förhandlingar mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna. Vidare skulle en statlig inbland- ning i dessa frågor rimligen innebära att det måste införas en meka- nism för övervakning av att den lagstadgade minimilönen följs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft12"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;Ett system med minimilön reglerad i lag skulle därför enligt vår mening innebära ett stort ingrepp i den svenska arbetsmarknads- modellen. Vi har redan i inledningen till detta huvudavsnitt intagit ståndpunkten att en sådan lösning mot bakgrund av våra direktiv kan övervägas först om för partsautonomin mindre ingripande lös- ningar inte är möjliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Till det som sagts ovan ska också läggas att ett införande av en minimilön i lag enbart skulle lösa just lönefrågan. Frågor rörande utsträckning av andra typer av kollektivavtalsvillkor, på områden som även regleras i lag, skulle inte påverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Vad som nu sagts angående minimilön i lag gäller i stor utsträckning även i fråga om ett system med allmängiltigförklaring av kollektivavtal. Även ett sådant system skulle innebära ett bety- dande avsteg från den svenska modellen, som kännetecknas av att statlig inblandning så långt som möjligt ska undvikas. Systemet skulle innebära att ett visst avtal inom en viss bransch väljs ut för att genom ett politiskt beslut tillämpas på samtliga landets arbets- tagare inom branschen och när det gäller utstationerade arbetsta- gare i relevanta delar utsträckas till att tillämpas även i förhållande till dem. Kollektivavtalets villkor får status av lag och tillämpningen av det följer inte längre enbart på avtalsmässiga grunder och princi- per.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;Även i fråga om ett system med allmängiltigförklaring av kol- lektivavtal gäller enligt vår bedömning att det mot bakgrund av våra direktiv kan övervägas först om någon annan, för den svenska modellen mindre ingripande, lösning inte kan finnas på de problem som uppstått i och med Lavaldomen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;En lösning inom ramen för artikel 3.8 andra stycket utstationeringsdirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft8"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Artikel 3.8 andra stycket i utstationeringsdirektivet tillkom mot bakgrund av att alla arbetsmarknadsmodeller inom EU inte i första hand bygger på lagstadgade arbets- och anställningsvillkor eller har system för att allmängiltigförklara kollektivavtal. Den första strecksatsen sägs ha tillkommit med den svenska och danska typen av arbetsmarknadsmodell för ögonen, medan den andra strecksat- sen lär ta sikte på främst italienska förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft12"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p202 ft7"&gt;Enligt styckets lydelse är dessa modeller för utsträckning av kollektivavtal alternativ som står till buds för medlemsstater som inte har något system för allmängiltigförklaring av kollektivavtal. I dessa medlemsstater kan i stället, om medlemsstaten så beslutar, kollektivavtal läggas till grund för utsträckning av de arbets- och anställningsvillkor de innehåller, förutsatt att kollektivavtalet upp- fyller de kriterier som ställs upp i någon av strecksatserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Några inledande frågor angående bestämmelsens tillämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft7"&gt;Ordalydelsen av artikel 3.8 andra stycket leder närmast till tanken att det är tillämpningen av ett specifikt kollektivavtal som ska utsträckas genom ett beslut av medlemsstaten. På så sätt skulle ett visst kollektivavtal per automatik tillämpas också av utländska arbetsgivare i förhållande till de arbetstagare som utstationeras till Sverige. Exempelvis skulle villkor i Byggnadsavtalet, om detta kan anses uppfylla kriterierna i någon av strecksatserna i artikel 3.8 andra stycket utstationeringsdirektivet, kunna förklaras vara till- lämpliga i situationer där ett utländskt byggföretag utstationerar arbetstagare till Sverige. Ett sådant system liknar mycket ett system med allmängiltigförklaring, genom att innehållet i ett kollektivavtal upphöjs till lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft7"&gt;Enligt vår bedömning talar dock mycket för att artikel 3.8 andra stycket även rymmer modeller för utsträckning av kollektivavtals- villkor som bättre överensstämmer med hur den svenska modellen på arbetsmarknaden är uppbyggd. Vi återkommer till denna fråga senare i detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;En annan fråga som gör sig gällande är om en utsträckning av villkoren i ett kollektivavtal enligt en modell inom ramen för artikel 3.8 andra stycket måste ske även i förhållande till alla svenska arbetsgivare inom den bransch kollektivavtalet avser. Skulle utsträckningen ske enbart i förhållande till arbetsgivare från andra &lt;NOBR&gt;EES-länder&lt;/NOBR&gt; kan det riktas invändningar mot att dessa arbetsgivare missgynnas i förhållande till svenska arbetsgivare genom att vissa villkor alltid ska tillämpas av utländska arbetsgivare medan svenska arbetsgivare inte har samma krav på sig enligt lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;Vår uppfattning är dock att artikel 3.8 andra stycket inte förut- sätter en utsträckning av villkoren i ett kollektivavtal till såväl svenska som utländska arbetsgivare. Bestämmelsen bygger nämli- gen på, och förutsätter för dess tillämpning, att det i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft12"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;medlemsstaten inte finns något system för allmängiltigförklaring av kollektivavtal. Ett krav i artikel 3.8 andra stycket på att en utsträckning av ett kollektivavtal ska omfatta alla arbetsgivare inom en viss bransch skulle vara detsamma som att faktiskt tvinga medlemsstaten att införa ett system med allmängiltigförklaring för att kunna använda sig av modellen och utsträcka kollektivavtalet för att tillämpas även på utstationerade arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Detta kan rimligen inte ha varit meningen med bestämmelsen. Som vi ser det måste syftet bakom artikel 3.8 andra stycket ha varit att möjliggöra utsträckning av kollektivavtalsvillkor enbart i för- hållande till utstationerade arbetstagare, förutsatt att det kollektiv- avtal som utsträcks normalt, eller allmänt, tillämpas av motsvarande arbetsgivare nationellt. Därigenom kan de krav som riktas mot utländska arbetsgivare anses motsvara vad som allmänt gäller även i förhållande till svenska arbetsgivare. En principiell likabehandling sker därigenom mellan utländska och inhemska arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Ett sådant tankesätt vinner också klart stöd i hur de båda streck- satserna i stycket har utformats, med dess krav på att ett kollektiv- avtal ska ha vissa egenskaper när det gäller dess täckningsgrad och/eller representativitet. Några sådana krav på kollektivavtalet hade inte behövt uppställas om beslutet om utsträckning av kol- lektivavtalet måste innebära att det ska tillämpas av samtliga mot- svarande arbetsgivare i Sverige. När det gäller den andra strecksat- sen skulle denna dessutom bli fullkomligt omöjlig att tillämpa om det skulle krävas att det kollektivavtal som slutits av de mest repre- sentativa organisationerna på arbetsmarknaden skulle utsträckas till att tillämpas på samtliga inhemska arbetstagare inom branschen. Detta skulle nämligen innebära att övriga kollektivavtal inom bran- schen på nationell nivå helt skulle trängas undan till förmån för det mest representativa avtalet. Detta kan inte rimligen ha avsetts vid utstationeringsdirektivets tillkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft8"&gt;Kollektivavtalet ska gälla allmänt eller ha viss representativitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Enligt den första strecksatsen i artikel 3.8 andra stycket ska kollek- tivavtalet gälla allmänt för alla likartade företag inom den aktuella sektorn eller det aktuella arbetet och inom det geografiska områ- det. Som sagts ovan lär strecksatsen ha tillkommit för att lösa situ- ationen för länder med ett arbetsmarknadssystem liknande det i Sverige och Danmark. Enligt den andra strecksatsen ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft12"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;kollektivavtalet ha ingåtts av de mest representativa arbetsmarknadsorganisationerna på nationell nivå och gälla inom hela det nationella territoriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Även denna aspekt av bestämmelsen väcker frågor rörande lika- behandling av utländska arbetsgivare i förhållande till inhemska arbetsgivare. I Sverige har kollektivavtal på central nivå i regel hög täckningsgrad, antingen genom att arbetsgivaren är medlem i den avtalsslutande organisationen eller har slutit ett hängavtal med den fackliga organisationen. Täckningsgraden är dock inte hundrapro- centig. Det förekommer alltså att svenska arbetsgivare inom en viss bransch inte är bundna av något kollektivavtal alls eller är bundna av ett annat avtal än det normalt tillämpade branschavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;Frågan som uppstår är här vad som kan anses ligga i lokutionen ”gäller allmänt” i den första strecksatsen. Frågan är, annorlunda uttryckt, om detta krav medger att ett svenskt branschavtal med normal täckningsgrad kan läggas till grund för utsträckning av vill- koren i kollektivavtalet gentemot en utstationerande arbetsgivare från ett annat medlemsland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Här måste först erinras om att det i den engelska versionen av utstationeringsdirektivet talas om ”generally applicable collective agreement” i artikel 3.8 andra stycket första strecksatsen, medan allmängiltigförklarade kollektivavtal benämns ”universally appli- cable collective agreements”. Att det ska röra sig om ett kollektiv- avtal som gäller på samma sätt som ett allmängiltigförklarat avtal torde därför kunna uteslutas. En bättre översättning till svenska skulle troligen ha varit ”normalt tillämpligt” eller liknande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;Den första strecksatsen i artikel 3.8 andra stycket är som nämnts tidigare tillkommen med den nordiska arbetsmarknadsmo- dellen för ögonen, vilket talar för att kollektivavtal av den typ som förekommer i Danmark och Sverige normalt bör kunna falla under strecksatsen. Hur stor andel svenska arbetsgivare som måste omfattas av ett kollektivavtals tillämpning för att den nu aktuella förutsättningen enligt strecksatsen ska vara uppfylld är dock svårt att avgöra med någon säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Enligt vår mening bör man dock kunna jämföra denna strecksats med bestämmelsens andra strecksats, enligt vilken en medlemsstat kan utgå från avtal som har ingåtts av de mest representativa arbetsmarknadsorganisationerna på nationell nivå. En tillämpning av den andra strecksatsen bör i normalfallet innebära att en stor del av de inhemska arbetsgivarna inom branschen kan vara bundna av ett annat kollektivavtal som kan innehålla för arbetsgivaren mer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft12"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;förmånliga villkor jämfört med det avtal den utländska tjänsteut- övaren måste tillämpa. Finns flera kollektivavtal som i och för sig skulle kunna tillämpas på de utstationerade arbetstagarna kommer således det mest representativa av dessa avtal naturligen att ha en ganska begränsad täckningsgrad. En stor del av de inhemska arbetsgivarna kan således tillämpa andra villkor enligt kollektivavtal än de som en utländsk arbetsgivare kan tvingas att tillämpa i för- hållande till sina utstationerade arbetstagare. Det saknas enligt vår mening såväl principiella som juridiska skäl för att kraven på täck- ningsgrad enligt den första strecksatsen skulle vara mer långtgå- ende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;Frågan om exakt hur stor täckningsgraden av ett visst kollektiv- avtal måste vara enligt den första strecksatsen torde dock inte behöva avgöras närmare. I Sverige kan enligt vår bedömning kol- lektivavtal som slutits mellan centrala arbetsgivar- och arbetstagar- organisationer och som gäller nationellt anses uppfylla detta krav. Ett sådant kollektivavtal har i regel en mycket hög täckningsgrad inom sitt tillämpningsområde, och kan sägas tillämpas allmänt av motsvarande svenska arbetsgivare inom den typ av verksamhet utstationeringen avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Vår utgångspunkt är mot bakgrund av ovanstående att lydelsen av artikel 3.8 andra stycket första strecksatsen medger att ett branschavtal som slutits mellan en arbetsgivar- och en arbetstagar- organisation på central nivå för att tillämpas över hela landet läggs till grund för ett ”beslut” enligt artikeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Skillnader mellan de båda strecksatserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Även om den andra strecksatsen i artikel 3.8 andra stycket inte har tillkommit för att tillgodose specifikt svenska intressen finns det naturligtvis inget som hindrar att Sverige använder sig av den om det skulle befinnas lämpligt. Den stora skillnaden mellan strecksat- serna är att den första strecksatsen tar sikte på de egenskaper ett visst kollektivavtal har för att det ska kunna läggas till grund för utsträckning av villkoren i det, medan den andra strecksatsen tar sikte på de parter som tecknat avtalet. I stället för att bedöma om ett kollektivavtal kan anses vara ”allmänt” tillämpligt inom en viss bransch fokuseras prövningen på om det har slutits av de mest representativa parterna på arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft12"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p202 ft7"&gt;Fördelen med den andra strecksatsen är att själva täckningsgra- den för kollektivavtalet på arbetsgivarsidan inte annat än indirekt får betydelse vid bedömningen. En nackdel är att det när det gäller svenska förhållanden inte ter sig som helt naturligt att tala om en viss organisation på central nivå på arbetsmarknaden som mer representativ än en annan. Den första strecksatsen med dess fokus på själva kollektivavtalets egenskaper ter sig i det avseendet mer naturlig att använda på svenska förhållanden. En annan konsekvens av att använda den andra strecksatsen är att det inte går att lägga mer än ett avtal inom en viss bransch till grund för en utsträckning av villkoren. Endast en organisation inom en viss bransch kan vara den mest representativa, medan det kan hävdas att mer än ett kol- lektivavtal inom en bransch kan vara allmänt tillämpligt i den mening som avses i den första strecksatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft8"&gt;Bestämmelsens likabehandlingsprincip&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft7"&gt;Artikel 3.8 andra stycket innehåller härutöver en uttrycklig likabe- handlingsprincip. Förutsättningen för att ”utgå från” sådana kol- lektivavtal som anges i någon av artikelns båda strecksatser är att utstationerande företag behandlas på samma sätt som nationella företag som befinner sig i en likartad situation. En likartad situa- tion föreligger enligt bestämmelsen när de nationella företagen är underkastade samma skyldigheter som de utstationerande företa- gen på de områden direktivet reglerar och ska uppfylla skyldighe- terna med samma verkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Likabehandlingsbestämmelsen i artikel 3.8 andra stycket kom- menterades på följande sätt vid genomförandet av utstationerings- direktivet (prop. 1998/99:90 s. 25 f):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft91"&gt;Innebörden av punkten 8 är att om en medlemsstat ålägger utstatione- rande arbetsgivare att följa kollektivavtal på vissa områden, får de inte missgynnas i förhållande till nationella arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal. Jämförelsen skall ske med nationella konkurrensmäs- siga företag. Kommissionen har i motiveringen till det reviderade direktivförslaget (Explanatory Memorandum av den 16 juni 1993 [Celex 593PC0225]) uttalat bl.a. följande. Att det finns ett i ekono- miskt hänseende obetydligt antal nationella företag som inte följer kollektivavtal behöver enligt kommissionen inte hindra att utländska företag blir skyldiga att följa dem. Det avgörande är om de nationella företagen utgör möjliga konkurrenter till de utländska företagen. Med uttrycket ”nationella företag som befinner sig i en likartad situation”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft12"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p591 ft91"&gt;avses således nationella företag som bedriver liknande verksamhet och är likvärdiga i storlek eller omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft7"&gt;Exakt vad som ligger i kravet på likabehandling i det sista ledet i artikel 3.8 andra stycket är enligt vår bedömning svårt att säga med någon bestämdhet. Det kan hävdas att den vid en första anblick står i direkt motsatsställning till själva huvudprinciperna i stycket, som ju medger att inte alla nationella företag behöver omfattas av ett kollektivavtal som läggs till grund för utsträckning av arbets- och anställningsvillkor i förhållande till utländska arbetsgivare. Artikel 3.8 andra stycket förlorar sin poäng om bestämmelsen innebär att absolut likabehandling krävs när det gäller bundenhet av kollektiv- avtalets villkor. Endast med en faktisk allmängiltigförklaring av ett kollektivavtal med heltäckande tillämpning på nationell nivå skulle man i praktiken kunna uppnå den graden av likabehandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Det går därvid att konstatera att likabehandlingen inte rimligen kan innebära att alla svenska företag inom sektorn måste omfattas av ett kollektivavtal för att man ska få kräva av en &lt;NOBR&gt;EES-arbetsgivare&lt;/NOBR&gt; att samma villkor ska tillämpas. En mer naturlig tolkning av bestämmelsen i denna del, sett mot bakgrund av bestämmelsen i övrigt, är att de villkor och krav som följer av ett sådant kollektiv- avtal som anges i någon av strecksatserna ska tillämpas på samma sätt och under samma villkor för arbetsgivare som är etablerade i något annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; som för motsvarande svenska arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Med detta synsätt tar kravet sikte på hur kollektivavtalets villkor tillämpas och genomdrivs i förhållande till en arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; snarare än vilken täckningsgrad kollektivavtalet har när det gäller inhemska arbetsgivare. Likabehandlingsaspekten när det gäller täckningsgraden regleras nämligen redan i själva grund- förutsättningarna för att en medlemsstat ska kunna använda sig av den modell som föreskrivs i artikel 3.8 andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft8"&gt;Kan den svenska kollektivavtalsmodellen omfattas av bestämmelsen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Enligt artikel 3.8 andra stycket kan medlemsstaten ”utgå från” ett sådant kollektivavtal som nämns i någon av strecksatserna. Som sagts i inledningen till detta avsnitt leder denna lydelse närmast till tanken att det är tillämpningen av ett specifikt kollektivavtal som ska utsträckas genom ett beslut av medlemsstaten. Ett sådant&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft12"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;system skulle likna ett system med allmängiltigförklaring eftersom en arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; skulle tvingas tillämpa bestämmelserna i avtalet utan att krav på detta framställs av en arbetstagarorganisation. En lösning enligt denna modell skulle således inte ligga särskilt väl i linje med den svenska modellen när det gäller reglering av arbets- och anställningsvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Enligt vår bedömning ska dock inte bestämmelsen tolkas så strikt. Det finns andra sätt att utgå från villkor och bestämmelser i ett kollektivavtal än att genom lag föreskriva att de alltid ska till- lämpas av arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land.&lt;/NOBR&gt; Det är enligt vår uppfattning möjligt att inom ramen för artikel 3.8 andra stycket även fortsättningsvis lägga uppgiften och ansvaret på de fackliga organisationerna att verka för att de villkor i kollektivavtal som får krävas i förhållande till arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; utsträcks i förhållande till dessa arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Detta skulle kunna åstadkommas genom att ge fackliga organi- sationer en fortsatt möjlighet att, ytterst genom stridsåtgärder, genomdriva krav och villkor enligt kollektivavtal som ligger inom utstationeringsdirektivets tillämpningsområde, förutsatt att kol- lektivavtalet uppfyller de kriterier som ställs upp i någon av de båda strecksatserna i stycket. Vi återkommer till frågan om hur en sådan reglering skulle kunna se ut under våra närmare överväganden nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;En ”fjärde modell”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft7"&gt;Så långt har de metoder för utsträckning av arbets- och anställ- ningsvillkor som anges i utstationeringsdirektivet behandlats. Av &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgörande i Lavalmålet framgår dock, som nämnts tidigare, att utstationeringsdirektivet inte syftar till att harmonisera själva metoderna för utsträckning av tillämpningen av nationella krav och villkor på arbetstagare som utstationerats från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; (p. 68). Även andra metoder än de som särskilt anges i utstationeringsdirektivet kan således användas, så länge dessa metoder vid en direkt prövning utifrån artikel 49 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; inte strider mot principen om fri rörlighet för tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Sverige kan sägas ha valt en annan ”metod” för genomdrivande av lönevillkor i förhållande till utstationerade arbetstagare än någon av de metoder som anges i direktivet. Frågan om minimilön är inte reglerad i lag och lämnades vid genomförandet av direktivet utanför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft12"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;regleringen av vilka villkor som alltid ska tillämpas av till Sverige utstationerande arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Den valda ”metoden” går ut på att en facklig organisation inom den aktuella branschen, på det sätt som skedde vid skolbygget i Vaxholm, mot en arbetsgivare från en annan medlemsstat fram- ställer krav på kollektivavtal som innehåller bl.a. villkor om lön. Ytterst kan villkoren i kollektivavtalet, däribland sådana avseende lön, drivas igenom genom vidtagande av stridsåtgärder. &lt;NOBR&gt;EG-dom-&lt;/NOBR&gt; stolen underkände alltså inte principiellt denna metod för utsträck- ning av lönevillkor, utan gjorde en prövning utifrån artikel 49 av hur den tillämpades i det aktuella fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Det är således möjligt att i stället för någon av de anvisade metoder som anges i utstationeringsdirektivet använda en ”fjärde modell” för utsträckning av villkor inom direktivets hårda kärna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Domstolens prövning ledde emellertid till att det inte ansågs vara förenligt med principen om friheten att utöva tjänster att ge en facklig organisation möjlighet att vidta stridsåtgärder för att genomdriva krav på ett kollektivavtal med den konstruktion och det innehåll Byggnadsavtalet har. Avtalet var inte tillräckligt förut- sebart och preciserat när det gällde vilken minimilön som skulle betalas till de utstationerade arbetstagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Det kan således tänkas att &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; skulle ha godkänt det svenska systemet med genomdrivande av lönevillkor med stöd av stridsåtgärder i det aktuella fallet om det kollektivavtal Byggnads ville teckna med Laval hade innehållit klara och tydliga bestämmel- ser om minimilön och inte hade förutsatt att parterna efter avtals- tecknandet förhandlade om vilken nivå lönen skulle ligga på. Detta leder också vid en första anblick till slutsatsen att rättsläget när det gäller möjligheten att vidta stridsåtgärder i förhållande till artikel 49 i fördraget egentligen skulle kunna lämnas öppet och att det skulle kunna lämnas till arbetsmarknadens parter att se till att de kollek- tivavtal man vill genomdriva i förhållande till arbetsgivare från andra &lt;NOBR&gt;EES-länder&lt;/NOBR&gt; innehåller villkor som skulle klara en ny prövning av &lt;NOBR&gt;EG-domstolen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;Frågan är dock troligen inte så enkel från lagstiftarens utgångs- punkter. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterar nämligen att det är den möjlig- het som finns i Sverige att vidta stridsåtgärder för att genomdriva sådana villkor som var aktuella i målet som står i strid med fördra- gets regler om fri rörlighet för tjänster. Detta bör innebära att en medlemsstat även inom ramen för en ”fjärde modell” av nu angivet slag på något sätt måste begränsa möjligheten att ytterst genom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft12"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123255x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;vidtagande av stridsåtgärder framställa krav och villkor som är EG- rättsligt otillåtna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Det bör även understrykas att en ”fjärde modell” med det sätt Sverige i övrigt har genomfört utstationeringsdirektivet på endast kan tillämpas när det gäller lönevillkor. &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterar i Lavalmålet att stridsåtgärder för att genomdriva krav på kollektiv- avtalsvillkor som ligger över den nivå som följer av den lagstiftning som hänvisas till i 5 § utstationeringslagen eller villkor som, utan att omfattas av ordre public, ligger utanför direktivets hårda kärna strider mot friheten att utöva tjänster i &lt;NOBR&gt;EG-fördragets&lt;/NOBR&gt; artikel 49. Har medlemsstaten väl valt en metod som anvisas i utstatione- ringsdirektivet för att utsträcka villkoren inom den hårda kärnan synes således en tillämpning av en modell utanför direktivets ram för denna typ av villkor vara utesluten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Utredningens ställningstagande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;En stridsåtgärd i syfte att teckna kollektivavtal med en arbetsgivare som är etablerad i en annan medlemsstat inom EES och utstationerar arbetstagare till Sverige bör få vidtas endast om villkoren i det kollektivavtal den fackliga organisatio- nen vill träffa motsvarar villkoren i ett kollektivavtal som har slutits mellan en arbetstagar- och en arbetsgivarorganisation på central nivå och som allmänt tillämpas av svenska arbetsgivare på motsvarande arbetstagare inom den aktuella branschen i hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft7"&gt;I det föregående har vi beskrivit de olika metoder som enligt vår bedömning står till buds för att genomdriva, eller utsträcka, svenska arbets- och anställningsvillkor i förhållande till arbetsgivare från andra medlemsstater inom EES. Vi har därvid konstaterat att &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; inte har underkänt den svenska arbetsmarknadsmo- dellen med rätt till stridsåtgärder som metod för att genomdriva villkor och krav enligt utstationeringsdirektivet. Inom ramen för vad som kan kallas en ”fjärde modell” skulle systemet i stort kunna bibehållas, med den begränsningen att det inte genom stridsåtgär- der mot en arbetsgivare som är etablerad i ett annat land inom EES får genomdrivas villkor och krav som rör annat än lön i enlighet med utstationeringsdirektivet. En bestämmelse med den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft12"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;


&lt;P class="p4 ft13"&gt;Överväganden och förslag SOU 2008:123&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;innebörden skulle kunna införas i medbestämmandelagen eller utstationeringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;En annan tänkbar lösning kan vara att finna en modell som lig- ger inom ramen för artikel 3.8 andra stycket utstationeringsdirekti- vet. Enligt denna bestämmelse kan alltså en medlemsstat som inte har något system för allmängiltigförklaring av kollektivavtal besluta att ”utgå från” kollektivavtal som uppfyller vissa angivna kriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Används denna modell för att ålägga arbetsgivare från andra medlemsländer inom EES att alltid tillämpa ett visst kollektivavtal när utstationering sker till Sverige är, som redan berörts ovan, egentligen inte mycket vunnet i förhållande till att införa ett system med allmängiltigförklaring av kollektivavtal. I båda dessa fall lyfts det egentliga ansvaret för att övervaka arbetsmarknaden och genomdriva krav och villkor kopplade till arbetstagarskydd genom de mekanismer som gäller för den svenska arbetsmarknaden över på staten. Innehållet i det kollektivavtal vars tillämpning på detta sätt utsträcks i förhållande till arbetsgivare från andra &lt;NOBR&gt;EES-länder&lt;/NOBR&gt; får status av lag och de fackliga organisationernas roll begränsas när det gäller gränsöverskridande situationer. Skillnaden mellan de två olika modellerna inskränker sig till hur de påverkar rent inhemska förhållanden, genom att en utsträckning av kollektivavtalsvillkor enligt artikel 3.8 andra stycket utstationeringsdirektivet till skillnad från en allmängiltigförklaring inte påverkar skyldigheten för inhemska arbetsgivare att tillämpa villkoren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft7"&gt;Som vi redan tidigare konstaterat är dock enligt vår uppfattning innebörden av artikel 3.8 andra stycket inte uteslutande att tillämp- ningen av ett visst specifikt kollektivavtal ska utsträckas i förhållande till utländska arbetsgivare och utstationerad arbetskraft. Ett beslut om att utgå från ett kollektivavtal kan enligt vår bedömning lika väl bestå i att i lagstiftningen införa en modell där man villkorar rätten att vidta stridsåtgärder med att det kollektivavtal som innehåller de krav facket vill ställa är ett sådant avtal som beskrivs i artikel 3.8 andra stycket första eller andra strecksatsen i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;På så sätt skulle man alltså även inom ramen för artikel 3.8 andra stycket i grunden bibehålla den svenska modellen på arbetsmarkna- den med en aktiv roll för arbetsmarknadens parter när det gäller att genomdriva krav och villkor rörande arbetstagarskydd i enlighet med utstationeringsdirektivet. En sådan lösning ligger såvitt avser själva modellen för utsträckning av arbets- och anställningsvillkor i linje med de åtgärder som Danmark är på väg att genomföra i anledning av Lavaldomen (se kapitel 9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft12"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p583 ft7"&gt;En lösning inom ramen för artikel 3.8 andra stycket kan således i grunden motsvara en lösning enligt en s.k. fjärde modell, genom att det alltjämt läggs på de fackliga organisationerna att ytterst genom vidtagande av stridsåtgärder genomdriva krav och villkor enligt kollektivavtal. Skillnaden med en lösning enligt artikel 3.8 andra stycket skulle lagtekniskt vara att det i den bestämmelse som begränsar rätten att vidta stridsåtgärder gentemot en arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; skulle tillföras kriterier som tar sikte på att de villkor den fackliga organisationen vill genomdriva med stöd av en stridsåtgärd följer av ett sådant kollektivavtal som anges i någon av strecksatserna i artikel 3.8 andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;En möjlig brist i den nu diskuterade lösningen är att den inte ger den utstationerade arbetstagaren själv någon möjlighet att driva igenom att villkoren enligt ett visst kollektivavtal i Sverige ska till- lämpas. Att villkoren enligt ett svenskt branschavtal ska tillämpas i förhållande till honom eller henne skulle vara beroende av att den fackliga organisationen verkligen ställer krav på detta gentemot arbetsgivaren. Frågan är om detta står i överensstämmelse med utstationeringsdirektivet, som ju föreskriver att medlemsstaten ska garantera att den utstationerade arbetstagaren åtnjuter de befintliga nationella villkor vars tillämpning utsträcks enligt någon av de metoder som anges i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;Det är vår uppfattning att den svenska modellen fungerar så effektivt att det i praktiken inte föreligger några egentliga nackdelar i detta avseende jämfört med om man i stället väljer ett system med lagreglering av minimilön eller allmängiltigförklaring av kollektiv- avtal. Det finns heller inget i Lavaldomen som tyder på att EG- domstolen skulle ha invändningar mot den svenska modellen som sådan för att utsträcka villkor enligt kollektivavtal på den nu aktu- ella grunden. Tvärtom får domstolen sägas ha accepterat modellen för att reglera villkoren för utstationerade arbetstagare i situationer som täcks av utstationeringsdirektivet, förutsatt att de villkor som krävs är tillåtna enligt utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;Ett annat problem med anknytning till denna fråga är dock möjligen att en arbetstagare som inte är medlem i den avtals- slutande fackliga organisationen i regel inte kan göra någon rätt gällande utifrån kollektivavtalet. Detta innebär ofta att utstatione- rade arbetstagare inte själva kan driva igenom krav enligt kollektiv- avtal som arbetsgivaren slutit med en svensk facklig organisation. Vi återkommer till denna fråga i avsnitt 10.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft12"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;Vi anser att en lösning som kan inordnas under artikel 3.8 andra stycket är att föredra framför en lösning enligt en ”fjärde modell”. Den främsta fördelen är att det, enligt vad vi närmare utvecklar i avsnitt 10.4.1 nedan, skulle vara möjligt att lägga villkor i kollektiv- avtal till grund för vilka krav som uppställs gentemot en arbetsgi- vare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; även på områden som regleras i den lagstiftning som utstationeringslagen hänvisar till. Om det i en bransch förekommer villkor som när det gäller skyddsnivå avviker från lagens kan således kollektivavtalets villkor genomdrivas gent- emot arbetsgivaren. Systemet kan därigenom i detta avseende sägas motsvara vad som gäller för allmängiltigförklaring av kollektivavtal i förhållande till lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;En lösning enligt en ”fjärde modell” skulle, i enlighet med EG- domstolens ställningstagande i Lavalmålet, till sin tillämpning begränsas till att avse krav på minimilön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Det har därutöver enligt vår uppfattning ett stort värde i sig att kunna inordna det svenska systemet för genomdrivande av villkor och krav när det gäller arbetstagarskydd under en modell som ligger inom utstationeringsdirektivets ramar. Systemet vinner i legitimitet om det i lag klargörs att genomdrivande av arbets- och anställningsvillkor gentemot en arbetsgivare från ett annat EES- land endast får ske under de förutsättningar som uttryckligen anges i utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;En lösning inom ramen för en ”fjärde modell” skulle i varje enskilt fall där stridsåtgärder vidtas mot en arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; kunna komma att prövas direkt mot fördragets artikel 49 om friheten att utöva tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;En fråga man måste ta ställning till är om den första eller andra strecksatsen i artikel 3.8 andra stycket bör användas. Det kollektiv- avtal vars villkor ska kunna genomdrivas ska antingen gälla allmänt för alla likartade företag inom den aktuella sektorn eller det aktu- ella arbetet och inom det aktuella geografiska området (första strecksatsen), eller ha ingåtts av de mest representativa arbets- marknadsorganisationerna på nationell nivå och gälla inom hela det nationella territoriet (andra strecksatsen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Den första strecksatsen är tillkommen mot bakgrund av hur de svenska och danska arbetsmarknadsmodellerna är uppbyggda. Med att ett kollektivavtal ska ”gälla allmänt” för alla likartade företag inom den aktuella sektorn eller det aktuella arbetet och inom det aktuella geografiska området torde således kunna avses ett typiskt svenskt rikstäckande branschavtal, dvs. ett avtal som på nationell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft12"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123259x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;nivå har slutits mellan de centrala arbetstagar- och arbetsgivarorga- nisationerna inom branschen. Det förefaller från den utgångs- punkten mest naturligt att använda sig av denna strecksats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Lagtekniskt bör således beskrivas att en stridsåtgärd mot en arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; är tillåten bara om de villkor och krav en arbetstagarorganisation vill genomdriva motsvarar de villkor och krav som gäller enligt kollektivavtal som slutits mellan en arbetstagar- och en arbetsgivarorganisation på central nivå och som nationellt tillämpas inom branschen av svenska arbetsgivare i förhållande till den kategori arbetstagare som de utstationerade arbetstagarna tillhör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Vi återkommer i avsnitt 10.6 nedan till ett samlat lagförslag samt några praktiska frågor rörande tillämpningen av den modell vi nu föreslår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Arbets- och anställningsvillkor som får utsträckas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft7"&gt;Enligt kommittédirektiven ska vi särskilt undersöka om och i så fall på vilket sätt det är möjligt att i utstationeringslagen hänvisa till villkor i kollektivavtal när det gäller de områden som omfattas av utstationeringsdirektivet. Vidare ligger i uppdraget att undersöka huruvida ”ordre public” enligt artikel 3.10 i utstationeringsdirekti- vet kan och bör utnyttjas i högre grad än i dag för att möjliggöra en tillämpning av villkor som faller utanför den s.k. hårda kärnan i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Villkor inom utstationeringsdirektivets hårda kärna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;En stridsåtgärd i syfte att teckna kollektivavtal med en arbetsgivare som är etablerad i en annan medlemsstat inom EES och utstationerar arbetstagare till Sverige bör få vidtas endast om villkoren avser en tydligt definierad minimilön och/eller tydligt angivna minimivillkor som är mer förmånliga för den utstationerade arbetstagaren än enligt den lagreglering som anges i 5 § utstationeringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft12"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p599 ft8"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Vår tolkning av Lavaldomen innebär som framgått ovan att det, när genomförandet av utstationeringsdirektivet skett på det sätt som gjorts i Sverige, inte får genomdrivas krav på högre nivåer på villko- ren inom utstationeringsdirektivets hårda kärna än den miniminivå som följer av de lagbestämmelser som räknas upp i 5 § utstatione- ringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Detta har i den på domen följande debatten uttryckts som att direktivet inte bara sätter en miniminivå, ett golv, när det gäller de villkor som kan och ska utsträckas i förhållande till utstationerade arbetstagare, utan också ett tak för vilken nivå på villkoren som får krävas. Denna tolkning av direktivet understryker dess mångbott- nade karaktär, då det syftar till att skydda de utstationerade arbetstagarna och motverka konkurrens med otillbörligt låga löner samtidigt som det ska underlätta den fria rörligheten för tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft8"&gt;Villkor enligt alternativa modeller i utstationeringsdirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Frågan är då om det finns något utrymme för att vid sidan av den lagstiftning som 5 § utstationeringslagen hänvisar till utsträcka till- lämpningen av kollektivavtalsvillkor inom samma områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Utgångspunkten till följd av Lavaldomen är att detta inte är möjligt när man som i Sverige har valt att genomföra utstatione- ringsdirektivet enbart genom att utsträcka de befintliga lagbe- stämmelserna som faller inom direktivets hårda kärna och lämnat utsträckningen av kollektivavtalsvillkor utanför utstationeringsla- gen. Ett system som i denna situation möjliggör stridsåtgärder i syfte att genomdriva krav på kollektivavtalsvillkor med en högre nivå än lagstiftningens underkändes av &lt;NOBR&gt;EG-domstolen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Däremot hindrar utstationeringsdirektivet enligt vår uppfatt- ning inte att olika metoder inom ramen för utstationeringsdirekti- vet tillämpas för att utsträcka kollektivavtalsreglerade nationella villkor och krav. Enligt artikel 3.1 utstationeringsdirektivet ska medlemsstaterna se till att utstationerande företag på de områden som anges i den hårda kärnan garanterar de utstationerade arbets- tagarna värdlandets arbets- och anställningsvillkor som är fast- ställda i bestämmelser i lagar eller andra författningar och/eller i kollektivavtal eller skiljedomar som förklarats ha allmän giltighet. Det är således fullt möjligt att föreskriva att lagstiftningen inom de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft12"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;relevanta områdena generellt ska tillämpas i förhållande till utsta- tionerade arbetstagare och samtidigt, för exempelvis en viss sektor eller bransch, föreskriva att villkoren i ett allmängiltigt kollektiv- avtal ska tillämpas av en utstationerande arbetsgivare inom bran- schen. Så har också utstationeringsdirektivet genomförts i många medlemsstater, bl.a. Tyskland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Det finns således inget som hindrar att en utsträckning av vill- kor i kollektivavtal sker vid sidan av lagstiftningen, så länge detta sker med en metod som är anvisad i utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Artikel 3.8 andra stycket innehåller som redan nämnts alterna- tiva metoder för utsträckning av arbets- och anställningsvillkor i kollektivavtal för medlemsstater som inte har något system för all- mängiltigförklaring av kollektivavtal. Det finns inget som talar emot att även en utsträckning av kollektivavtalsvillkor genom användandet av en sådan alternativ metod kan ske vid sidan av lag- stiftning inom den hårda kärnan. Därigenom kan alltså lagstiftning på området tillämpas i förhållande till arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; som utstationerar arbetstagare till värdlandet samtidigt som miniminivåer enligt kollektivavtal ska tillämpas om en utsträckning av villkoren skett genom artikel 3.8 andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft8"&gt;Krav kopplade till villkorens egenskaper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgörande i bl.a. Lavalmålet innebär dock som konstaterats ovan att det enbart är miniminivillkor på områden inom den hårda kärnan som får genomdrivas gentemot en arbetsgi- vare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land.&lt;/NOBR&gt; Detta gäller naturligtvis oavsett om villkoren regleras i lag eller genom ett kollektivavtal. I den mån villkor i ett kollektivavtal utsträcks för att tillämpas i förhållande till en arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; gäller således att det är miniminivåerna i detta kollektivavtal som får genomdrivas. Strids- åtgärder som syftar till att genomdriva en tillämpning av villkor med högre nivåer än denna miniminivå står enligt &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; avgörande i Lavalmålet i strid med fördragets artikel 49 om rätten att utöva tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft7"&gt;När det gäller frågan om minimilön, som utgör en särskild punkt i direktivets hårda kärna men som saknar motsvarighet i den svenska lagstiftningen, ansågs i Lavaldomen Byggnadsavtalet till sin konstruktion och sitt innehåll vara för svårgenomträngligt och oförutsebart när det gällde vilken minimilön som skulle gälla om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft12"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;avtalet skrevs på. Någon klar miniminivå avseende lön kunde inte på förhand utläsas av avtalet. Avtalets konstruktion innebar bl.a. att det förutsatte förhandlingar innan den nivå som skulle gälla i fråga om lön kunde fastställas. Ett system som tillåter stridsåtgärder för att få till stånd ett kollektivavtal med denna typ av lönekonstruk- tion ansågs av &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; strida mot fördragets frihet att utöva tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Av det nu sagda kan man dra slutsatsen att kollektivavtalsvillkor som ska genomdrivas i förhållande till arbetsgivare från andra EES- länder inte bara ska avse miniminivån enligt avtalet. Dessa minimi- villkor måste också vara klara och tydliga. Arbetsgivaren måste av avtalet på ett rimligt enkelt sätt kunna utläsa de förpliktelser som följer av kollektivavtalet på de relevanta områdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Som närmare utvecklas i avsnitt 10.5 nedan är det enligt vår bedömning inte &lt;NOBR&gt;EG-rättsligt&lt;/NOBR&gt; möjligt att vidta stridsåtgärder för att driva igenom villkor som den utstationerade arbetstagaren redan på annat sätt är tillförsäkrad. Om de villkor en arbetstagarorganisation kräver ligger på samma eller lägre nivå än enligt den svenska lag- stiftning som enligt utstationeringslagen ska tillämpas bör således inte stridsåtgärder för att genomdriva villkoren få vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Frågan om hur villkor som arbetstagaren redan har på annan grund, exempelvis genom kollektivavtal eller annan reglering i hemlandet, bör hanteras återkommer vi också till i avsnitt 10.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Sammanfattande slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Sammanfattningsvis gäller enligt vår bedömning att möjligheten att utsträcka en tillämpning av kollektivavtalsreglerade villkor på områden inom utstationeringsdirektivets hårda kärna som redan regleras i lag förutsätter att en metod som ligger inom ramen för utstationeringsdirektivet används, exempelvis en sådan lösning inom ramen för artikel 3.8 andra stycket som vi lagt fram ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Rör det sig om kategorier av villkor som kan variera till nivå, som exempelvis lön och antal semesterdagar, är det enbart minimi- villkor enligt lag eller kollektivavtal som får genomdrivas gentemot en arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land.&lt;/NOBR&gt; När det gäller villkor i kollektivavtal måste dessa vara klart och tydligt definierade i avtalet så att arbetsgivaren enkelt kan få en uppfattning av de förpliktelser som följer av avtalet. Dessutom måste villkoren vara mer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;förmånliga eller innebära ett bättre skydd för arbetstagaren jämfört med villkoren enligt lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;En följd av Lavaldomen är enligt vår bedömning att det måste införas en reglering som begränsar möjligheten för fackliga organi- sationer att genom stridsåtgärder ställa krav på villkor enligt kol- lektivavtal så att systemet är förenligt med &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; enligt våra slutsatser ovan. Den modell för reglering av rätten att vidta strids- åtgärder i en sådan situation som lagts fram i avsnitt 10.3.5 bör därför tillföras kriteriet att de villkor och krav den fackliga organi- sationen ställer avser tydligt definierade minimivillkor. De villkor som kan komma i fråga är sådana rörande minimilön. Därutöver får krävas villkor enligt kollektivavtal som ligger inom områden som omfattas av den lagreglering som anges i 5 § utstationeringslagen, och som medför ett bättre skydd eller förmånligare villkor för den utstationerade arbetstagaren jämfört med lagens bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Närmare om begreppet minimilön&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;Enligt våra överväganden när det gäller vilka villkor som får genomdrivas mot en arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land,&lt;/NOBR&gt; ytterst genom stridsåtgärder, anges att ett krav på lön endast får motsvara en tydligt definierad minimilön. Det finns därför anledning att närmare behandla frågan om vad som i utstationeringsdirektivets mening avses med begreppet minimilön. Framställningen i denna del bildar alltså ramen för vilka villkor i fråga om lön som enligt vår uppfattning får ställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Direktivbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;I artikel 3.1 första stycket i utstationeringsdirektivet föreskrivs att medlemsstaterna ska se till att utländska, utstationerande företag garanterar de arbetstagare som är utstationerade inom deras territo- rium arbets- och anställningsvillkor enligt lag eller allmängiltiga kollektivavtal i den stat där arbetet utförs beträffande bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;minimilön, inbegripet övertidsersättning; denna punkt gäller dock inte yrkesanknutna tilläggspensionssystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft7"&gt;I artikel 3.1 andra stycket anges att i direktivet avses med minimi- lön enligt punkt c första raden den minimilön som fastställs i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft12"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;nationell lagstiftning och/eller praxis i den medlemsstat inom vars territorium arbetstagaren är utstationerad. I artikel 3.7 andra stycket anges att ersättningar som hör ihop med utstationeringen ska anses utgöra en del av minimilönen, om de inte utbetalas som ersättning för utgifter som i själva verket har uppkommit till följd av utstationeringen, t.ex. utgifter för resa, kost eller logi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Förarbetsuttalanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Utstationeringsdirektivet föregicks av två direktivförslag från kommissionens sida. Enligt det första förslaget (KOM (1991) 230 slutlig) skulle utstationerade arbetstagare beträffande minimilön tillförsäkras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft91"&gt;minimilön, inbegripet övertidsersättning och lönetillägg men exklusive förmåner enligt privata tjänstepensionssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft7"&gt;Detta förslag ledde inte till att något direktiv antogs. Kommissio- nen arbetade emellertid fram ett nytt förslag till direktiv (KOM (1993) 225 slutlig). Enligt det förslaget skulle utstationerade arbetstagare ha rätt till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft91"&gt;minimilön, inbegripet övertidsersättning och lönetillägg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft7"&gt;I motiveringen till detta direktivförslag anges följande förklaring till den ändrade lydelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft91"&gt;[Den aktuella punkten] har ändrats på parlamentets begäran genom att ”exklusive förmåner enligt privata tjänstepensionssystem” har tagits bort. Det står nu klart att arbetsgivaren ska betala ersättning vid dåligt väder och ersättning vid årlig semester och allmänna helgdagar när det föreskrivs i värdstatens nationella rätt. Huruvida arbetsgivaren ska betala premier till särskilda fonder enligt lag eller sådana kollektivavtal som anges i artikel 3 beror på förhållandena i det enskilda fallet och på regeln att personer som tillhandahåller tjänster varken ska diskrimine- ras eller tvingas uppfylla skyldigheter som är oförenliga med tillhanda- hållande av tjänster enligt artikel [49] i fördraget (de förenade målen 62 och 63/81 SECO SA).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;Den 3 juni 1996 antog rådet gemensam ståndpunkt (EG) nr 32/96 inför antagandet av utstationeringsdirektivet. I denna ståndpunkt hade den aktuella punkten samma lydelse som i det slutligen antagna direktivet. I rådets motivering till den gemensamma stånd- punkten angavs beträffande punkten c om minimilön endast att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123265x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p502 ft7"&gt;hänvisningen till lönetillägg inte hade behållits men att det däremot angetts att punkten inte skulle gälla yrkesanknutna tilläggspen- sionssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Arbetsgruppens rapport&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Sedan utstationeringsdirektivet hade antagits tillsatte kommissio- nen en arbetsgrupp (Arbetsgruppen beträffande genomförandet av utstationeringsdirektivet) som bestod av nationella experter. Arbetsgruppen skulle vara ett forum för att diskutera direktivets genomförande, och dess arbete utmynnade i en rapport&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. I rappor- tens inledning angavs att slutsatserna och riktlinjerna i rapporten beträffande tolkningen och genomförandet av direktivet skulle vara ett icke bindande verktyg och underlätta ett samordnat genomfö- rande av direktivet i medlemsstaternas lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;När det gällde begreppet minimilön påpekade arbetsgruppen inledningsvis att det är medlemsstaterna som själva bestämmer vad begreppet innefattar. Enligt arbetsgruppen kunde definitionen av minimilön skifta från en medlemsstat till en annan, och som exem- pel på detta nämndes i rapporten minimilön i förhållande till arbe- tad tid – månad eller timme – eller till produktivitet, en enhetlig avtalsbaserad lön för en viss bransch eller olika lönesatser för olika yrkesskicklighet och arbeten enligt kollektivavtal. Enligt rapporten kunde medlemsstaterna också bestämma olika lönetillägg och bonusersättningar som skulle ingå i den tillämpliga minimilönen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;I rapporten angavs därefter att arbetsgruppen enades om att endast delar av minimilön som härrörde från en sådan rättskälla som anges i artikel 3.1 (lag eller annan författning) och artikel 3.1. och 3.8 (kollektivavtal och skiljedom) kunde vara tillämpliga. Bonus eller premier som en arbetsgivare betalade enligt företags- eller arbetsplatsavtal eller enligt sedvänja skulle därför enligt arbetsgruppen inte tillämpas på utstationerade arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;I en bilaga till rapporten redovisade arbetsgruppen olika frågor i vilka den inte hade kunnat komma till några slutsatser. Dessa frå- gor var de som var uppe till prövning i &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; i kapitel 3 redovisade mål Arblade. När arbetsgruppen lämnade sin rapport hade generaladvokaten föredragit sitt förslag till avgörande i målet, men arbetsgruppen ville avvakta domstolens dom. I bilagan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Report by the Working Party on the transposal of the Directive concerning the posting of workers.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft12"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123266x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;redogjorde den emellertid, med hänvisning till generaladvokatens förslag till avgörande, för vissa frågeställningar. Av denna redogörelse framgår att vad arbetsgruppen var osäker över var vilken uppfattning den skulle ha i två frågor. Den första frågan gällde om ersättning vid ogynnsamma väderförhållanden och lojalitetsbonus skulle anses som minimilön trots att arbetsgivarna inte betalade ersättningen direkt till arbetstagarna utan betalade premier till ett ersättningssystem från vilken ersättningen betalades ut. Den andra frågan var vilken metod som skulle användas för att bedöma om hemstatens eller värdstatens lagstiftning och kollek- tivavtal var förmånligast för arbetstagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;Kommissionens arbetsdokument&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;När tiden för att genomföra utstationeringsdirektivet hade gått ut upprättade kommissionen ett meddelande till rådet, Europaparla- mentet, Europeiska ekonomiska kommittén och Regionkommittén om genomförandet av utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Meddelandet behandlades av parlamentet, som i en resolution den 15 januari 2004 pekade på vissa frågor som det enligt parla- mentets mening var särskilt angeläget att undersöka mer i detalj. En sådan fråga var innebörden av vissa begrepp som används i direkti- vet, bl.a. minimilön. Kommissionen hörsammade parlamentets önskemål och besvarade dess frågor i ett arbetsdokument&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Beträffande vilka krav på minimilön som en medlemsstat kan ställa upp gentemot utländska, utstationerande företag påpekades inledningsvis i rapporten att det ankommer på medlemsstaterna att definiera minimilönebegreppet. Därefter förklarades, precis som i den ovannämnda arbetsgruppsrapporten, att definitionen kan skifta från en medlemsstat till en annan, exempelvis minimilön i förhål- lande till arbetad tid – månad eller timme – eller till produktivitet, en enhetlig avtalsbaserad lön för en viss bransch eller olika lönesat- ser för olika yrkesskicklighet och arbeten enligt kollektivavtal. Det förklarades också att medlemsstaterna kan bestämma vilka olika lönetillägg och bonusersättningar som ska innefattas i den tillämp- liga minimilönen, inom de gränser som ställts upp i domstolens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;SEC(2006)439 Commission's services report on the implementation of Directive 96/71/EC concerning the posting of workers in the framework of the provision of services from the Commission.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft12"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;rättspraxis. Slutligen hänvisades till domstolens dom i mål C- 341/02, kommissionen mot Tyskland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Uttalanden från &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; förklarade redan 1982 i sin dom i målet Seco och Desquenne &amp; Giral att gemenskapsrätten inte hindrar medlemssta- terna från att utvidga tillämpningsområdet för sin lagstiftning eller för kollektivavtal som har ingåtts av arbetsmarknadens parter till att, vad gäller minimilöner, omfatta alla personer som utför ett avlönat arbete på deras territorium, även om detta bara är tillfälligt, oavsett i vilket land arbetsgivaren är etablerad. Detta uttalande har domstolen sedan upprepat i flera domar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Det var emellertid först 1999, i Arblade, som domstolen fick tillfälle att i viss mån förklara vad den menar med minimilön. Målet avsåg bl.a. belgiska bestämmelser enligt vilka inhemska och utländska företag var skyldiga att dels betala arbetstagarna mini- milön enligt ett allmängiltigförklarat kollektivavtal, dels betala avgifter till system för lojalitetsbonus och ersättning vid ogynn- samma väderförhållanden. Lojalitetsbonusen motsvarade 9 procent av bruttolönen och betalades ut en gång om året som belöning för att arbetstagaren stannat kvar i byggbranschen. Till systemet för ersättning vid ogynnsamma väderförhållanden betalade arbetsgiva- ren en avgift motsvarande 2 procent av bruttolönen. Om en arbetstagare gick miste om inkomst när arbetet ställts in på grund av dåligt väder, kompenserades han genom systemet fullt ut för inkomstbortfallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft7"&gt;Två företrädare för franska företag som hade utstationerat anställda i Belgien åtalades bl.a. för att de anställda inte erhållit den minimilön som föreskrevs i Belgien och för att avgifter till syste- men för lojalitetsbonus och ersättning vid dåligt väder inte betalats in. I det sammanhanget uppkom frågan vad som avses med mini- milön. Bl.a. den belgiska regeringen ansåg att systemen med lojali- tetsbonus och ersättning vid ogynnsamma väderförhållanden utgjorde en del av den årliga minimiinkomsten för byggnadsarbe- tare i den mening som avsågs i den belgiska lagstiftningen, alltså att lojalitetsbonus och ersättning vid ogynnsamma väderförhållanden skulle anses som minimilön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;Generaladvokaten behandlade minimilönefrågan ingående. När det gällde minimilön som fastställs i kollektivavtal konstaterade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft12"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;han att det är fråga om minimilön som gäller för olika yrken och som för varje bransch har fastställts genom kollektivavtal genom vilka det i allmänhet sker en förhöjning av en eventuell lagstadgad minimilön och vilkas tillämpningsområde ofta utsträcks till att omfatta hela nationen. Generaladvokaten konstaterade att dessa minimilöner brukar ha en komplex struktur och brukar bestå av grundlön och lönetillägg. Lönetilläggen kunde enligt hans uppfatt- ning ha personliga inslag, som tjänsteåldern, eller också bestämmas utifrån arbetets natur, som i de fall då det rör sig om nattarbete, obekvämt eller farligt arbete, eller om arbete där arbetstagaren utsätts för förgiftningsrisker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;Enligt generaladvokaten kunde lönetilläggen också bestämmas utifrån kvantiteten utfört arbete eller dess kvalitet. Som exempel på detta nämnde han premier, motivationstillägg, bonus för nit i tjänsten, arbetsinsatser utöver det vanliga eller utförda över- tidstimmar. Lönetilläggen skulle dessutom omfatta andra extra gratifikationer, exempelvis jul- eller nyårspengar, vinstandelar, semestertillägg och andra liknande förmåner. Enligt generaladvo- katen rådde det inte något tvivel om att den yrkesspecifika mini- milönen med nödvändighet omfattade sådan ersättning. Han ansåg därför att även utländska arbetsgivare kunde förpliktas att betala sådan minimilön till utstationerade arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;När det närmare gällde lojalitetsbonus och ersättning vid ogynnsamma väderförhållanden ansåg generaladvokaten att det saknade betydelse att ersättningen inte utbetalades direkt av arbetsgivaren. Eftersom det var fråga om lön som arbetstagaren indirekt uppbar från arbetsgivaren, skulle den anses som en del av minimilönen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; kom emellertid till en annan slutsats än general- advokaten. Den förklarade att det av handlingarna i målet framgick dels att enbart en av de två företrädarna hade åtalats för att inte ha betalat sina arbetstagare den minimilön som föreskrevs i ett visst kollektivavtal, dels att det i ett annat kollektivavtal fastställdes en avgift till systemen för ersättning vid ogynnsamma väderförhållan- den och för lojalitet på grundval av 100 procent av arbetarens bruttolön. Domstolen förklarade att eftersom det belopp som skulle betalas för systemen med lojalitetsbonus och ersättning vid ogynnsamma väderförhållanden beräknades på grundval av brutto- minimilönen, kunde det inte utgöra en integrerad del av denna. Enligt domstolen föreföll det under dessa förhållanden vara ute- slutet, vilket det enligt domstolen ankom på den nationella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft12"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p502 ft7"&gt;domstolen att bekräfta, att de förmåner som tillförsäkrades arbets- tagarna genom systemen med lojalitetsbonus och ersättning vid ogynnsamma väderleksförhållanden skulle beaktas vid fastställan- det av den minimilön som Arblade hade anklagats för att inte ha tillämpat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;För oss framgår inte helt klart av domstolens resonemang vad som var avgörande för att lojalitetsbonusen och ersättningen vid dåligt väder inte skulle anses som sådan minimilön som även utländska företag kunde förpliktas att betala sina utstationerade arbetstagare. Man kan exempelvis fråga sig om domstolen menade att lönetillägg som beräknas på grundval av 100 procent av en grundlön inte kan anses som en del av minimilönen. Vad som förefaller ha varit avgörande för domstolen är enligt vår uppfatt- ning att det i Belgien fanns dels ett allmängiltigförklarat kollektiv- avtal om arbetsvillkor, i vilket minimilön fastställdes, dels ett annat allmängiltigförklarat kollektivavtal, enligt vilket arbetsgivarna var skyldiga att betala avgifter till systemen för lojalitetsbonus och ersättning vid dåligt väder. Denna ersättning ingick således inte i vad som enligt den belgiska rättsordningen betecknades som minimilön. Eftersom ersättningen inte ansågs som minimilön i Bel- gien, kunde denna stat inte ställa krav på att utländska, utstatione- rande företag skulle betala avgifter till de aktuella systemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft7"&gt;I Mazzoleni och Inter Surveillance förefaller &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; inte ha haft några invändningar mot ett kollektivavtal enligt vilket arbetstagare som var anställda av bevakningsföretag var indelade i nio kategorier med hänsyn till arbetsuppgifternas art, yrkeskom- petensen och graden av självständighet och ansvar för arbetstagarna vid utförandet av de uppgifter som de hade anförtrotts. I avtalet fastställdes minimilönen per timme för varje kategori av arbetsta- gare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; prövade i sin dom i mål &lt;NOBR&gt;C-341/02,&lt;/NOBR&gt; kommissionen mot Tyskland, en fördragsbrottstalan avseende tyska bestämmelser om minimilön för arbetstagare som utstationerats till Tyskland av utländska arbetsgivare. Enligt den tyska utstationeringslagen skulle allmängiltigförklarade kollektivavtal inom byggnadssektorn avse- ende minimilöner följas även av utländska företag som utstatione- rade arbetstagare till Tyskland. Minimilönen för byggnadsarbetare bestod av den i kollektivavtalet föreskrivna timlönen. Tillägg som den utstationerande arbetsgivaren betalade för exempelvis övertids- arbete, nattarbete och helgarbete samt &lt;NOBR&gt;ob-tillägg&lt;/NOBR&gt; ansågs inte utgöra en del av minimilönen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft12"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;Kommissionen ansåg emellertid att om utländska företag beta- lade sådan ersättning så skulle denna anses som en del av minimilö- nen. Om den lön och de tillägg som de utstationerade arbetsta- garna sammanlagt erhöll uppgick till den i Tyskland föreskrivna minimilönen skulle alltså de utländska arbetsgivarna enligt kom- missionens uppfattning uppfylla sina skyldigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Tyskland medgav att de tyska bestämmelserna var rättsstridiga till viss del, eftersom tillägg som betalades av utländska arbetsgivare och som ”inte förändrade förhållandet mellan arbetstagarens pre- station och den lön han uppbar” borde erkännas som en del av minimilönen. Tillägg för den trettonde och den fjortonde månaden skulle därmed anses som en del av minimilönen om vissa förutsätt- ningar var uppfyllda. Tyskland ansåg emellertid att tillägg som ”ändrade balansen mellan arbetstagarens prestation och det veder- lag som han uppbar” inte kunde anses utgöra en del av minimilö- nen. Av sammanhanget i denna dom förstår man att med ”tillägg som ändrar förhållandet mellan arbetstagarens prestation och det vederlag som han uppbär” avses ersättning för extra uppoffringar och insatser från arbetstagarens sida, exempelvis ersättning för natt- eller helgarbete eller för smutsigt eller hårt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; slog fast att löneförhöjningar och tillägg som inte anses utgöra en del av minimilönen enligt nationell lagstiftning eller praxis i den medlemsstat inom vars territorium arbetstagaren är utstationerad och som ändrar förhållandet mellan arbetstagarens prestation och det vederlag som han uppbär inte kunde anses utgöra en del av minimilönen enligt bestämmelserna i utstatione- ringsdirektivet. Enligt domstolen var det nämligen helt normalt att, om arbetsgivaren kräver att arbetstagaren ska fullgöra övertidsar- bete eller arbetstimmar under särskilda förhållanden, denne arbetstagare kompenseras för denna ytterligare prestation utan att kompensationen beaktas vid beräkningen av minimilönen. Om en värdstats minimilönekrav inte omfattar ersättning för extra uppoff- ringar och insatser, exempelvis ersättning för natt- eller helgarbete eller för smutsigt eller hårt arbete, ska sådan ersättning alltså inte ingå i sådan erhållen lön som ska jämföras med värdstatens mini- milönekrav. Ersättning som utgick för normalt arbete utöver grundlönen, exempelvis ersättning för en trettonde och fjortonde lönemånad, skulle däremot ingå i minimilönen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft7"&gt;Det är inte helt enkelt att se vilka slutsatser som kan dras av domen. Man kan konstatera att &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; inte uttalade sig uttryckligen i frågan om tillägg för särskilda insatser eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;uppoffringar skulle kunna anses som minimilön och därmed ingå i en värdmedlemsstats minimilönekrav. Det finns emellertid inget i domen som tyder på att det skulle finnas något hinder mot det. Tvärtom är det så att domstolens slutsats att löneförhöjningar och tillägg som utstationerade arbetstagare erhöll inte skulle läggas ihop med grundlönen vid jämförelsen med det tyska minimikravet byggde på dels att löneförhöjningarna och tilläggen inte ansågs utgöra en del av tysk minimilön, dels att löneförhöjningarna och tilläggen ändrade förhållandet mellan arbetstagarens prestation och det vederlag som han uppbar. Det förhållandet att slutsatsen villko- rades av att löneförhöjningarna och tilläggen inte omfattades av de tyska minimilönekraven skulle kunna tolkas så, att det i och för sig var möjligt för Tyskland att kräva att utländska, utstationerande företag skulle betala sådan ersättning såsom minimilön, om det krävdes av inhemska företag. Annars skulle det inte ha funnits någon anledning att ställa upp detta villkor för slutsatsen. Enligt vår mening är det emellertid trots allt osäkert om det är möjligt att göra en sådan tolkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft8"&gt;Vilken minimilön ska utstationerande företag betala i andra länder?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;I kapitel 9.3 har vi redogjort för hur utstationeringsdirektivet har genomförts i olika medlemsstater. Av den redogörelsen framgår att regleringarna skiljer sig åt i fråga om dels i hur allmänt hållna ter- mer som minimilönekravet uttrycks, dels vilken lön och annan ersättning som omfattas av kravet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;När det gäller väldigt allmänt hållna bestämmelser kan nämnas dels de i den österrikiska utstationeringslagen, enligt vilken utsta- tionerade arbetstagare har rätt till minst den ersättning som före- skrivs i lag, förordning eller kollektivavtal som på arbetsorten jämförbara arbetstagare uppbär från jämförbara arbetsgivare, dels de italienska, enligt vilka utstationerade arbetstagare ska ha rätt till samma arbetsvillkor som jämförbara arbetstagare har enligt lag eller annan författning samt kollektivavtal som ingåtts mellan de mest representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna på nationell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft21"&gt;Den spanska utstationeringslagen innehåller däremot en defini- tion av vad som menas med minimilön. I denna lag anges nämligen att med minimilön avses grundlön och lönetillägg, extraordinära&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft12"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;belöningar och, i förekommande fall, ersättning för övertid, extra- arbete och nattarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Även den finska lagen innehåller en särskild definition, som dock är mera allmänt hållen än den spanska. I den finska lagen för- klaras att som minimilön betraktas vederlag som bestäms med stöd av ett kollektivavtal som avses i 2 kap. 7 § i arbetsavtalslagen. Den finska lagen innehåller alltså inte en uppräkning av vilka ersätt- ningar och tillägg som ska anses som minimilön. Begreppet har emellertid diskuterats utförligt i den finska lagens förarbeten, och av dessa framgår att i vart fall sådan ersättning som enligt den spanska lagen anses som minimilön också betraktas som minimilön i Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;I Tyskland finns det minimilönekrav i förhållande till utländska, utstationerande företag endast inom byggindustrin, byggstädbran- schen och postbranschen. Enligt den tyska utstationeringslagen ska utstationerande företag i dessa branscher följa villkor i allmängil- tigförklarade kollektivavtal i fråga om minimilön, inklusive över- tidsersättning. För byggbranschen finns ett allmängiltigförklarat kollektivavtal som avser endast minimilön. Minimilönen består av en timlön. Timlönen är differentierad utifrån dels i vilken delstat som arbetstagaren är verksam, dels om arbetstagaren är utbildad eller outbildad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft8"&gt;Uttalanden i doktrin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Frågan vad som kan anses som minimilön förefaller inte ha diskute- rats i någon större mån i rättsvetenskapliga sammanhang. Det enda uttalande som vi har funnit är Jens Kristiansens i Laval, Viking og den danske modell (s. 88). Där anför han beträffande danska för- hållanden att begreppet minimilön inte är begränsat till minimilön i snäv bemärkelse utan kan innefatta andra former av lön som tradi- tionellt betraktas som en del av (minimi)lönen på den danska marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft8"&gt;Vår bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;I artikel 3.1 andra stycket i utstationeringsdirektivet anges att i direktivet avses med minimilön enligt punkt c första raden den minimilön som fastställs i nationell lagstiftning och/eller praxis i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft12"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;den medlemsstat inom vars territorium arbetstagaren är utstatione- rad. Utgångspunkten är således att medlemsstaterna själva bestämmer vilka minimilönekrav som utländska, utstationerande företag, precis som inhemska företag, ska följa. Vilka gränser finns då för denna behörighet att föreskriva skyldighet att betala mini- milön?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Som &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har förklarat i Lavaldomen utgör utstatio- neringsdirektivet inte en harmonisering av det materiella innehållet i reglerna inom den hårda kärnan. Medlemsstaterna kan därför fritt bestämma innehållet i dessa regler under iakttagande av fördraget och de allmänna gemenskapsrättsliga principerna. Medlemsstaterna är således fria att själva bestämma nivån på minimiskyddet på områdena inom den hårda kärnan. Detta gäller även minimilön. Den särskilda bestämmelsen i artikel 3.1 andra stycket avseende fastställande av minimilön kan alltså inte ta sikte på minimilöneni- vån, dvs. minimilönens höjd, utan måste avse något annat. Den ifrågavarande behörigheten för medlemsstaterna måste därför avse de slags ersättning som ska anses som minimilön, alltså minimilö- nens bredd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft7"&gt;Denna tolkning överensstämmer med såväl de uttalanden som vi har redogjort för ovan som ordalydelsen i artikel 3.1 första stycket c i utstationeringsdirektivet. Där anges att utstationerade arbetsta- gare ska ha rätt till minimilön, inbegripet övertidsersättning, med det tillägget att punkten dock inte gäller yrkesanknutna tilläggs- pensionssystem. Detta innebär enligt vår uppfattning att medlems- staterna är fria att bestämma vilken lön och ersättning som ska anses som minimilön, men att det finns begränsningar för denna behörighet i två avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft7"&gt;Dessa begränsningar är ett uttryck för utstationeringsdirektivets dubbla syften, nämligen att dels underlätta den fria rörligheten för tjänster, dels skydda utstationerade arbetstagare och motverka illojal konkurrens. För att underlätta friheten att tillhandahålla tjänster sätts å ena sidan en gräns för medlemsstaternas behörighet att själva definiera vad som är att anse som minimilön genom att de inte får bestämma att premier till yrkesanknutna tilläggspensions- system ska anses som minimilön. En utgångspunkt kan dessutom vara att andra kostnader som arbetsgivare har för sina arbetstagare och som ligger minst lika långt från arbetstagarnas grundlön som premier till yrkesanknutna tilläggspensionssystem gör inte heller kan hänföras till minimilön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft12"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123274x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;När det gäller syftet att skydda arbetstagarna och motverka illojal konkurrens är medlemsstaternas frihet å andra sidan begrän- sad åt andra hållet på det sättet att om det i lag eller kollektivavtal inom byggbranschen som förklarats ha allmän giltighet föreskrivs att arbetstagare ska ha rätt till övertidsersättning så ska denna rätt även gälla utländska, utstationerade arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Enligt vår uppfattning är det således möjligt att i minimilönebe- greppet innefatta inte endast grundlön utan även andra ersättningar som är vanligt förekommande på den svenska arbetsmarknaden, exempelvis övertidsersättning, tillägg för obekväm arbetstid och nattarbete samt skiftarbetestillägg. Vidare kan grundlönen diffe- rentieras utifrån exempelvis arbetstagarnas arbetsuppgifter, deras erfarenhet och kompetens och det ansvar som arbetet innebär. En förutsättning är emellertid att fråga verkligen är om minimivillkor. Det får alltså inte finnas någon möjlighet för svenska arbetsgivare, som omfattas av ett branschavtal i vilket grundlönen och ersätt- ningarna föreskrivs, att undgå att betala dem när förutsättningarna för att de ska betalas är uppfyllda. Exempelvis får det inte i branschavtalet finnas någon öppning för att genom företagsavtal överenskomma om mindre förmånliga villkor för arbetstagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Villkor utanför den hårda kärnan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det finns inte något utrymme att med åbero- pande av ordre public enligt artikel 3.10 första strecksatsen i utstationeringsdirektivet utsträcka tillämpningen av ytterligare arbets- och anställningsvillkor i förhållande till arbetsgivare inom EES.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft7"&gt;Enligt våra kommittédirektiv ska vi undersöka huruvida ”ordre public” enligt artikel 3.10 i utstationeringsdirektivet kan och bör utnyttjas i högre grad än i dag för att möjliggöra en tillämpning av anställningsvillkor utanför den s.k. hårda kärnan i utstationerings- direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;I artikel 3.10 första strecksatsen i utstationeringsdirektivet före- skrivs att direktivet inte hindrar att medlemsstaterna, i enlighet med fördraget, på samma villkor ålägger nationella företag och företag från andra medlemsstater arbets- och anställningsvillkor på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft12"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;andra områden än de som anges i artikel 3.1 första stycket i direkti- vet om bestämmelserna rör ordre public.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;I Lavaldomen uttalade sig &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; i vissa avseenden om möjligheten att ålägga utländska, utstationerande företag arbets- och anställningsvillkor på områden utanför den hårda kärnan med stöd av den aktuella bestämmelsen. Domstolen förklarade att en tillämpning av villkor i Byggnadsavtalet som låg utanför den hårda kärnan i utstationeringsdirektivet inte fick genomdrivas med stöd av stridsåtgärder. För att tillkommande villkor skulle kunna åläggas utländska tjänsteutövare genom den möjlighet som erbjuds i artikel 3.10 första strecksatsen i utstationeringsdirektivet krävdes enligt domstolen att nationella offentliga organ har använt sig av denna möjlighet. Arbetsmarknadens parter är inte offentligrättsliga organ och kan av den anledningen enligt domstolen inte stödja sig på bestämmelsen om ordre public för att genomdriva krav och villkor som ligger utanför utstationeringsdirektivets hårda kärna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;Av det ovan sagda följer att möjligheten att ålägga en arbetsgi- vare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; att tillämpa svenska regler under åbe- ropande av artikel 3.10 första strecksatsen i utstationeringsdirekti- vet förutsätter att skyldigheten följer av lag eller annan författning. Det måste således anges uttryckligen i utstationeringslagen vilka skyldigheter i fråga om arbets- och anställningsvillkor som åligger arbetsgivaren med stöd av denna bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Vilka bestämmelser om arbets- och anställningsvillkor kan då anses röra ordre public? Kommissionen behandlade frågan i sitt meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om genomförandet av direktiv 96/71/EG i medlemsstaterna (KOM (2003) 458 slutlig). I detta meddelande anförde kommissionen att begreppet ordre public i utstationeringsdirektivet ska tolkas mot bakgrund av domstolens rättspraxis om begreppet allmän ordning, som återfinns i bl.a. arti- kel 46 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Kommissionen påpekade att domstolen sla- git fast att myndigheterna har ett visst utrymme för bedömning inom ramen för fördraget, men att begreppet allmän ordning ska tolkas strikt och att det inte ensidigt kan fastställas av varje med- lemsstat. Enligt kommissionen innebar domstolens praxis att om man påkallar allmän ordning så ska det motiveras av oavvisliga skäl av allmänt intresse och det ska finnas ett reellt och tillräckligt all- varligt hot som påverkar ett grundläggande intresse i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;I meddelandet påpekade kommissionen att den expertgrupp som förberedde införlivandet av direktivet ansåg att begreppet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft12"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;"bestämmelser som rör allmän ordning" i artikel 3.10 första streck- satsen i utstationeringsdirektivet omfattar bestämmelser om grundläggande rättigheter och friheter som stadfästs i den berörda medlemsstatens lagstiftning eller i internationell rätt, bl.a. före- ningsfrihet och förhandlingsrätt, förbud mot tvångsarbete, princi- pen om ickediskriminering och avskaffande av barnarbete när det utgör en form av exploatering, uppgiftsskydd och rätten till respekt för privatlivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har i sin dom i det i kapitel 6 redovisade målet kommissionen mot Luxemburg uttalat sig om vad som avses med bestämmelser som rör ordre public. Beträffande innebörden av detta begrepp förklarade domstolen att när en medlemsstat kvalifi- cerar vissa bestämmelser som tvingande regler är det fråga om bestämmelser som ansetts vara så avgörande för skyddet av den politiska, sociala eller ekonomiska ordningen i den berörda med- lemsstaten att denna har bedömt att det är nödvändigt att före- skriva att de ska gälla för alla personer som befinner sig inom denna medlemsstats territorium och för alla rättsförhållanden inom denna medlemsstat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Domstolen uttalade också att även om det i huvudsak står med- lemsstaterna fritt att bestämma vad som utgör krav med hänsyn till ordre public enligt vad som är nödvändigt för landet, ska detta begrepp, vad gäller gemenskapsrätten och i synnerhet när det används för att motivera ett undantag från den grundläggande prin- cipen om frihet att tillhandahålla tjänster, tolkas restriktivt, så att dess räckvidd inte kan bestämmas ensidigt av varje medlemsstat utan kontroll från Europeiska gemenskapens institutioners sida. Enligt domstolen kan undantaget för ordre public därför med framgång åberopas enbart då det föreligger ett verkligt och tillräck- ligt allvarligt hot som påverkar ett grundläggande samhällsintresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Finns det då några svenska bestämmelser om arbets- och anställningsvillkor som kan anses röra ordre public? I 7 § utstatio- neringslagen föreskrivs att vid utstationering gäller i fråga om före- ningsrätt och förhandlingsrätt 7 och 8 §§ respektive 10 § medbe- stämmandelagen. Enligt lagens förarbeten (prop. 1998/99: 90 s. 29 f) ansågs dessa bestämmelser röra ordre public och därmed kunna gälla även för utländska, utstationerande företag trots att bestäm- melserna inte omfattas av utstationeringsdirektivets hårda kärna. Vi delar uppfattningen att bestämmelserna om föreningsrätt och för- handlingsrätt rör ordre public. Dessa bestämmelser är enligt vår mening avgörande för den svenska sociala och ekonomiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft12"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;ordningen. I detta sammanhang kan nämnas att kommissionen i det ovan nämnda meddelandet hänvisade till arbetsgruppens uttalande om att bestämmelser om föreningsfrihet och förhand- lingsrätt kan anses röra ordre public och att Sverige inte är det enda land som i sin utstationeringslag föreskrivit att sådana bestäm- melser gäller även för utländska, utstationerande företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;När det gäller frågan om några andra svenska bestämmelser om arbets- och anställningsvillkor kan anses röra ordre public, har fråga uppkommit om ett arbetsgivaransvar enligt skadeståndslagen för arbetsskador skulle kunna anses som en sådan bestämmelse. Det har också föreslagits att ett sådant ansvar skulle kunna vara att hänföra till bestämmelser om säkerhet, hälsa och hygien på arbets- platsen i den mening som avses i artikel 3.1 första stycket e i utsta- tioneringsdirektivet och därmed ingå i direktivets hårda kärna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Enligt vår uppfattning är en bestämmelse om skyldighet att ersätta arbetsskada inte att anse som en bestämmelse om arbets- och anställningsvillkor i den mening som avses i artikel 3 i direkti- vet. Utländska, utstationerande företag kan därför inte med stöd av utstationeringsdirektivet åläggas en sådan skyldighet. Upplysnings- vis kan nämnas att den aktuella lagvalsfrågan regleras i Europapar- lamentets och rådets förordning (EG) nr 864/2007 av den 11 juli 2007 om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser (Rom II- förordningen). Enligt artikel 4 i denna förordning är utgångs- punkten att i fråga om en utomobligatorisk förpliktelse som har sin grund i en skadeståndsgrundande händelse ska lagen i det land där skadan uppkommer tillämpas oavsett i vilket land den skadevål- lande händelsen inträffade och oavsett i vilket eller vilka länder indirekta följder av händelsen uppkommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;Vidare har föreslagits att en skyldighet för utländska, utstatio- nerande arbetsgivare att teckna arbetsskadeförsäkring skulle röra ordre public. En förutsättning för att en medlemsstat ska kunna ålägga sådana företag att följa bestämmelser som rör ordre public är enligt artikel 3.10 första strecksatsen i utstationeringsdirektivet att de åläggs inhemska och utländska företag på samma villkor. Det finns ingen skyldighet för svenska företag att teckna arbetsskade- försäkring. Utländska företag kan således inte heller åläggas att göra det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft7"&gt;Med hänsyn till att &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; i sin dom i målet kommis- sionen mot Luxemburg slagit fast att undantaget för ordre public kan åberopas enbart då det föreligger ett verkligt och tillräckligt hot som påverkar ett grundläggande samhällsintresse, har vi inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft12"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123278x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;funnit någon ytterligare bestämmelse i svensk rätt om anställnings- och arbetsvillkor som rör ordre public i den mening som avses i artikel 3.10 första strecksatsen i utstationeringsdirektivet. Vi före- slår därför att Sverige inte använder sig av möjligheten enligt denna bestämmelse på annat sätt än vad som gjorts i 7 § utstationeringsla- gen beträffande föreningsfrihet och förhandlingsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Hänvisar den svenska utstationeringslagen till krav och villkor som ligger utanför den hårda kärnan i utstationeringsdirektivet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Hänvisningen i 5 § utstationeringslagen till bestämmelser som gäller vid utstationering begränsas på så sätt att en arbetsgivare som är etablerad i ett annat land än Sverige och som utstationerar arbetstagare till Sverige inte behöver iaktta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;12 §, 13 § andra stycket och 17 § arbetstidslagen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;16 och 19 §§ lagen om arbetstid vid visst vägtransportarbete,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;1 § andra stycket lagen om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget, såvitt i detta stycke hänvisas till 12 §, 13 § andra stycket och 17 § arbetstidslagen, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;1 § tredje stycket lagen om kör- och vilotid vid internationell järnvägstrafik, såvitt i detta stycke hänvisas till 12 §, 13 § andra stycket och 17 § arbetstidslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Enligt kommittédirektiven ska vi ta ställning till om utstatione- ringslagen hänvisar till villkor och regler som inte kan anses ligga inom utstationeringsdirektivets hårda kärna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;I 5 § första stycket utstationeringslagen föreskrivs att en arbets- givare, oavsett vilken lag som annars gäller för anställningsförhål- landet, ska tillämpa följande bestämmelser för utstationerade arbetstagare:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;2 §, 5 § andra och tredje stycket, 7 § första och andra stycket, 16, 17, 24, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;27–29,&lt;/NOBR&gt; 31 och 32 §§ semesterlagen (1977:480),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;2 §, 4 § första stycket och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;16–22&lt;/NOBR&gt; §§ föräldraledighetslagen (1995:584),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p620 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;15–16&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; b §§, 17 § första stycket &lt;NOBR&gt;2–7&lt;/NOBR&gt; och andra stycket samt 21– 28 §§ jämställdhetslagen (1991:433),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;8–9&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; b §§, 10 § &lt;NOBR&gt;2–7&lt;/NOBR&gt; samt &lt;NOBR&gt;11–20&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;2, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; b §§, 5 § &lt;NOBR&gt;2–7&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;6–16&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;2, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; b §§, 5 § &lt;NOBR&gt;2–7&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;6–15&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;2–7&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av del- tidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft7"&gt;Enligt 5 § andra stycket utstationeringslagen – i dess lydelse från och med den 14 december 2008 – gäller vid utstationering även bestämmelserna i arbetstidslagen (1982:673), lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete, arbetsmiljölagen (1977:1160), lagen (2005:426) om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget och lagen (2008:475) om kör- och vilotid vid internationell järnvägstrafik samt, när det gäller arbetsgivare som bedriver uthyrning av arbetskraft, 4, 6 och 7 §§ lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;Till följd av att ny diskrimineringslagstiftning träder i kraft den 1 januari 2009 ersätts hänvisningen i &lt;NOBR&gt;tredje–sjätte&lt;/NOBR&gt; strecksatserna i 5 § första stycket utstationeringslagen den dagen med en hänvis- ning till 1 kap. 4 och 5 §§, 2 kap. &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; och 18 §§ samt 5 kap. 1 och 3 §§ diskrimineringslagen (2008:567).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Av de bestämmelser som anges i 5 § utstationeringslagen är det enligt vår uppfattning endast vissa bestämmelser i arbetstidslagen, lagen om arbetstid vid visst vägtransportarbete, lagen om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget och lagen om kör- och vilotid vid internationell järnvägstrafik som kan ligga utanför den hårda kärna som anges i artikel 3.1 första stycket i utstationerings- direktivet. Det rör sig om bestämmelser i dessa lagar om nattarbete, rätt till pauser och rätt till besked om ändringar i arbetstidens för- läggning viss tid i förväg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft12"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123280x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p626 ft8"&gt;Vilka arbetstidsbestämmelser avser längsta arbetstid och kortaste vilotid?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;De bestämmelser som anges i 5 § utstationeringslagen som enligt vår bedömning ligger utanför direktivets hårda kärna är alltså sådana som rör arbetstid. I fråga om arbetstid är det enligt artikel 3.1 första stycket a i utstationeringsdirektivet bestämmelser om längsta arbetstid och kortaste vilotid som ingår i direktivets hårda kärna. Vilka bestämmelser kan då anses röra längsta arbetstid och kortaste vilotid?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;I rådets protokoll från antagandet av utstationeringsdirektivet angavs att rådet och kommissionen förklarade att med vilotid avses i enlighet med artikel 2.2 i rådets direktiv 93/104/EG av den 23 november 1993 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (arbetstidsdirektivet) all tid som inte är arbetstid. När det gäller innebörden av begreppet kortaste vilotid hänvisas till denna för- klaring i såväl den i avsnitt 10.4.2 nämnda arbetsgruppsrapporten som i det i samma avsnitt nämnda kommissionsarbetsdokumentet. Vi utgår därför från att begreppen längsta arbetstid och kortaste vilotid i utstationeringsdirektivet ska tolkas på samma sätt som i arbetstidsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Begreppet kortaste vilotid i utstationeringsdirektivet motsvaras i direktivets engelska lydelse av ”minimum rest periods”. Samma term används i den engelska versionen av arbetstidsdirektivet. I den svenska versionen av det direktivet talas om ”minimiperioder för vila”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;Enligt arbetstidsdirektivet avses som sagt med viloperiod varje period som inte är arbetstid. Med arbetstid menas all tid i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis då arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande samt därvid utför aktiviteter eller upp- gifter. I kapitel 2, som har rubriken ”Minimiperioder för vila – andra bestämmelser om arbetstidens förläggning”, finns bestäm- melser om bl.a. dygnsvila, raster och veckovila samt om begräns- ning av veckoarbetstiden. I direktivets bestämmelse om begräns- ning av veckoarbetstiden föreskrivs att medlemsstaterna ska se till att den genomsnittliga arbetstiden under varje sjudagarsperiod inklusive övertid inte överstiger 48 timmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har i sin dom i målet Simap&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;slagit fast att jourtid som läkare i primärvårdsgrupper fullgör enligt ett system med fysisk närvaro på en sjukvårdsinrättning i sin helhet ska anses som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Dom den 3 oktober 2000 i mål &lt;NOBR&gt;C-303/98,&lt;/NOBR&gt; Simap (REG 2000, s. &lt;NOBR&gt;I-7963).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft12"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;arbetstid och, i förekommande fall, som övertid i den mening som avses i arbetstidsdirektivet. Domstolen uttalade också att vid jour- tjänstgöring enligt ett system som kräver att läkarna är tillgängliga under beredskap ska enbart den tid då primärvård faktiskt tillhan- dahålls anses vara arbetstid. Jourtid är således att anse som arbets- tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Enligt vår uppfattning bör mot denna bakgrund med bestäm- melser om längsta arbetstid i den mening som avses i utstatione- ringsdirektivet avses bestämmelser om begränsningar av ordinarie arbetstid, övertid och jourtid. I bestämmelser avseende kortaste vilotid innefattas bestämmelser om dygnsvila, raster och veckovila. Sådana svenska bestämmelser ska alltså även utländska, utstatione- rande företag följa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft8"&gt;Innehåller arbetstidslagen bestämmelser som inte avser längsta arbetstid eller kortaste vilotid?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;I arbetstidslagen finns materiella bestämmelser om ordinarie arbetstid och jourtid, övertid, mertid vid deltidsanställning, sam- manlagd arbetstid, anteckningar om jourtid, övertid och mertid samt arbetstidens förläggning. Mot bakgrund av vår ovan redovi- sade uppfattning om vilka nationella bestämmelser som enligt utstationeringsdirektivet ska gälla även utländska, utstationerande företag ska sådana företag följa merparten av arbetstidslagens mate- riella bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Detta gäller även bestämmelsen i 10 § arbetstidslagen om mertid vid deltidsarbete, vilken är att jämföra med övertid, samt bestäm- melsen i arbetstidslagens 11 § avseende anteckningar om jourtid, övertid och mertid. Sistnämnda bestämmelse är visserligen inte en bestämmelse om längsta arbetstid eller kortaste vilotid, men är nödvändig för att Arbetsmiljöverket ska kunna utöva tillsyn över att arbetstidslagens bestämmelser iakttas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;Det kan emellertid ifrågasättas om bestämmelsen i 12 § arbets- tidslagen om arbetstidens förläggning avser längsta arbetstid eller minsta vilotid. I denna bestämmelse föreskrivs att arbetsgivare som anlitar arbetstagare till arbete annat än tillfälligt ska lämna arbetsta- garna besked om ändringar i fråga om den ordinarie arbetstidens och jourtidens förläggning minst två veckor i förväg. Enligt vår uppfattning ingår inte denna bestämmelse i direktivets hårda kärna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft12"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123282x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;Detsamma gäller bestämmelsen i 13 § andra stycket om att i den dygnsvila som alla arbetstagare har rätt till ska tiden mellan midnatt och klockan fem ingå. I arbetstidsdirektivet finns visserligen bestämmelser om nattarbete, men dessa hänförs i direktivet inte till bestämmelser om minimiperioder för vila och de innefattar inte heller någon föreskrift om rätt till någon särskild nattvila. Bestäm- melsen om förbud mot nattarbete torde därför inte vara en bestämmelse om längsta arbetstid eller minsta vilotid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Slutligen är bestämmelsen i 17 § om att arbetsgivare ska ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna inte en bestämmelse om kortaste vilotid. Även denna bestämmelse ska således utgå ur hänvisningen i 5 § utstatione- ringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft8"&gt;Avser det principiella nattarbetsförbudet säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Fråga har väckts om det principiella förbudet mot nattarbete, mot bakgrund av &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom i målet Förenade kungariket mot rådet&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;, skulle kunna anses som en bestämmelse om säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen i den mening som avses i artikel 3.1 första stycket e i utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;I det målet invände Förenade kungariket mot att rådet hade antagit arbetstidsdirektivet med stöd av dåvarande artikel 118a i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Enligt denna bestämmelse kunde rådet anta direktiv för att, främst i fråga om arbetsmiljön, främja förbättringar av arbetstagares hälsa och säkerhet. Förenade kungariket gjorde gäl- lande att direktivets bestämmelser om bl.a. veckoarbetstid, betald årlig semester och raster hade ett för svagt samband med arbetsta- garnas hälsa och säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; fann beträffande en bestämmelse i direktivet om möjlighet för medlemsstaterna att avgöra om söndagar skulle ingå i veckovilan att rådet inte hade förklarat varför söndag, som vecko- vilodag, skulle ha ett närmare samband med arbetstagarnas hälsa och säkerhet än andra dagar i veckan. Denna bestämmelse skulle därför ogiltigförklaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;När det gällde de andra bestämmelserna i direktivet, vilka hand- lade om minimiperioder för vila, arbetstidens längd, nattarbete,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Dom den 12 november 1996 i mål &lt;NOBR&gt;C-84/94,&lt;/NOBR&gt; Förenade kungariket mot rådet, REG 1996, s. &lt;NOBR&gt;I-5755.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft12"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;skiftarbete och arbetsrytm, ansåg &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; att de avsåg ”arbetsmiljön” och svarade mot en önskan att skydda ”arbets- tagares hälsa och säkerhet”. I dessa delar var det därför riktigt av rådet att anta direktivet med stöd av dåvarande artikel 118a i fördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Vilka slutsatser kan då dras av denna dom? Enligt artikel 3.1 för- sta stycket i utstationeringsdirektivet ingår i den hårda kärnan bl.a. bestämmelser om längsta arbetstid och kortaste vilotid och bestämmelser om säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen. Dessa bestämmelser är alltså enligt det synsätt som direktivet byg- ger på att hänföra till två olika områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;I den ovannämnda domen ansåg &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; att direktivbes- tämmelserna om minimiperioder för vila, arbetstidens längd, nattarbete, skiftarbete och arbetsrytm syftade till att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet i den mening som avsågs i dåva- rande artikel 118a i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Av det förhållandet att även bestämmelserna om miniperioder för vila och arbetstidens längd ansågs syfta till att skydda arbetsta- garnas hälsa och säkerhet, samtidigt som sådana bestämmelser enligt utstationeringsdirektivet måste vara att hänföra till bestäm- melser om längsta arbetstid och kortaste vilotid, följer att bestäm- melser som syftar till att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet enligt dåvarande artikel 118a i fördraget inte är samma sak som sådana bestämmelser om säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplat- sen som nämns i artikel 3.1 första stycket e i utstationeringsdirek- tivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft7"&gt;Den omständigheten att &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; ansåg att bestämmelser om nattarbete – precis som bestämmelser om arbetstid och vilope- rioder – syftade till att skydda arbetstagarnas hälsa ger således inte stöd för att det svenska principiella nattarbetsförbudet skulle vara att anse som en bestämmelse om säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen i den mening som avses i utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;I 2 kap. 1 § fjärde stycket arbetsmiljölagen (1977:1160) före- skrivs att teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utfor- mas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Enligt styck- ets andra mening ska därvid även löneformer och förläggning av arbetstider beaktas. Denna bestämmelse innebär bl.a. en skyldighet att organisera nattarbete så att det inte medför ohälsa. Arbetsmil- jölagen bygger således på att effekter av arbetstidens förläggning på arbetstagarnas hälsa kan vara en arbetsmiljöfråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft12"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;Enligt vår uppfattning är emellertid det principiella nattarbets- förbudet i arbetstidslagen inte att anse som en bestämmelse om säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen i den mening som avses i utstationeringsdirektivet. Som vi nämnt ovan finns det i arbets- tidsdirektivet bestämmelser om nattarbete, dock inget förbud mot sådant arbete. Nattarbete betraktas således i arbetstidsdirektivet som en arbetstidsfråga. Enligt vår uppfattning måste detta också anses gälla på utstationeringsdirektivets område. Eftersom de enda arbetstidsbestämmelser som ingår i utstationeringsdirektivets hårda kärna är bestämmelser om längsta arbetstid och kortaste vilotid, ingår bestämmelser om nattarbete inte i denna hårda kärna. Utländska, utstationerande företag kan därför inte åläggas att följa den aktuella bestämmelsen i arbetstidslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;I detta sammanhang vill vi framhålla att arbetstidslagens nattar- betsförbud inte är ett absolut förbud mot sådant arbete. För det första föreskrivs i 13 § andra stycket i denna lag att avvikelse får göras från förbudet om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhe- tens behov eller andra särskilda omständigheter måste bedrivas mellan midnatt och klockan 5. För det andra kan avvikelse från förbudet göras för en månad genom kollektivavtal med lokal arbetstagarorganisation och för längre tid genom kollektivavtal som slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation. När avvikelse från nattarbetsförbudet görs genom kollektivavtal med medverkan av central arbetstagarorganisation kompenseras arbetstagarna regelmässigt för detta genom kortare arbetstid eller högre lön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft8"&gt;Innehåller de andra lagarna om arbetstid bestämmelser som ligger utanför utstationeringsdirektivets hårda kärna?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;I lagen om arbetstid vid visst vägtransportarbete finns bestämmel- ser som i stora delar motsvarar arbetstidslagens bestämmelser. I förstnämnda lag finns i 16 § en bestämmelse om information om arbetstidens förläggning och i 19 § en bestämmelse om pauser. I likhet med motsvarande bestämmelser i arbetstidslagen bör dessa bestämmelser utgå ur förteckningen i 5 § utstationeringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Även i lagen om kör- och vilotid vid internationell järnvägstra- fik finns bestämmelser om längsta arbetstid och kortaste vilotid. När det gäller dygnsvila är bestämmelserna i denna lag något annorlunda utformade än motsvarande bestämmelser i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p502 ft7"&gt;arbetstidslagen, eftersom den förstnämnda lagen innehåller bestämmelser om såväl rätt till dygnsvila i bostaden som rätt till vila utanför bostaden. Enligt vår uppfattning kan bestämmelserna trots detta anses avse kortaste vilotid i den mening som avses i utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;I den nyss nämnda lagens 10 § föreskrivs att vid dygnsvila utanför bostaden bör en bekväm inkvartering eftersträvas. Det kan ifrågasättas om bestämmelsen avser kortaste vilotid, men med hän- syn till att bestämmelsen innefattar endast en målsättning anser vi det inte vara nödvändigt att låta denna bestämmelse utgå ur för- teckningen i 5 § utstationeringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;I 1 § tredje stycket i den nu behandlade lagen anges att utöver bestämmelserna i denna lag gäller arbetstidslagen. Följaktligen gäller de bestämmelser i arbetstidslagen som enligt vår bedömning ovan går utanför utstationeringsdirektivets hårda kärna även utländska, utstationerande arbetsgivare som tillhandahåller inter- nationella järnvägstransporter. Hänvisningen i 5 § utstationerings- lagen till lagen om kör- och vilotid vid internationell järnvägstrans- port måste därför begränsas så att hänvisningarna i sistnämnda lags 1 § tredje stycke inte avser 12 §, 13 § andra stycket och 17 § arbets- tidslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft7"&gt;Slutligen finns i lagen om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget bestämmelser om årsarbetstiden och om lediga dagar på stationeringsorten för sådan flygpersonal. Enligt 1 § andra stycket denna lag gäller i övrigt bestämmelserna i arbetstidslagen för sådan personal. I 4 § föreskrivs att den sammanlagda arbetstiden inklusive viss beredskapstjänst får uppgå till högst 2000 timmar under ett år. Av denna tid får högst 900 timmar utgöras av s.k. blocktid, med vilken avses tiden från det att ett luftfartyg lämnar sin parkerings- plats för att lyfta till dess att det står still på anvisad parkeringsplats och alla motorer står stilla. Vidare föreskrivs i denna bestämmelse att årsarbetstiden inklusive beredskapstjänst så långt det är möjligt ska spridas jämt över det år under vilket årsarbetstiden beräknas. I 5 § anges att en besättningsmedlem har på stationeringsorten rätt till minst sju lediga dagar per kalendermånad och minst 96 lediga dagar per kalenderår. Dessa lediga dagar ska av arbetsgivaren med- delas i förväg och kan innefatta de viloperioder som följer av lag eller avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft7"&gt;De redovisade bestämmelserna i 4 och 5 §§ lagen om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget ligger något längre från bestämmelserna i arbetstidsdirektivet om minimiperioder för vila.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft12"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;Enligt vår uppfattning bör de ändå anses som bestämmelser om längsta arbetstid och kortaste vilotid i den mening som avses i utstationeringsdirektivet. Hänvisningen i 5 § utstationeringslagen behöver därför inte ändras i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Eftersom det i den nu behandlade lagen anges att bestämmel- serna i arbetstidslagen i övrigt gäller för flygpersonal inom civilfly- get, måste hänvisningen i 5 § utstationeringslagen till denna lag, precis som hänvisningen till lagen om kör- och vilotid vid interna- tionell järnvägstransport, begränsas så att hänvisningarna i den förstnämnda lagens 1 § tredje stycke inte avser 12 §, 13 § andra stycket och 17 § arbetstidslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft8"&gt;Den lagtekniska lösningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;I betänkandet (SOU 1998:52) Utstationering av arbetstagare angavs att den svenska lagregleringen på arbetsrättens område traditionellt sett har delats upp i offentligrättsliga och civilrättsliga lagar. De offentligrättsliga reglerna har ansetts gälla alla arbetstagare inom Sveriges territorium, inbegripet utländska arbetstagare som endast tillfälligt befinner sig i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Enligt vad som uttalades i betänkandet har rättssystemet utvecklats på ett sätt som gör att gränsdragningen mellan offentlig- rättsliga och civilrättsliga regler är svår att genomföra på ett enty- digt och konsekvent sätt. Beträffande arbetstidslagen anfördes att den står under samhällets tillsyn och att vid brott mot lagen utgår sanktioner genom administrativt eller straffrättsligt förfarande. Det påpekades emellertid att å andra sidan gäller lagens bestämmelser mellan enskilda och att lagen dessutom kan avtalas bort genom kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;I betänkandet uttalades sammanfattningsvis att denna lag i sina centrala delar var av offentligrättslig karaktär och ansågs automa- tiskt omfatta arbetstagare inom svenskt territorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;I prop. 1998/99:90 Utstationering av arbetstagare hänvisades till denna redogörelse i betänkandet och tillades att i fråga om bl.a. arbetstidslagens regler borde utländska, utstationerande arbetsgi- vare åläggas att tillämpa bestämmelserna, dels av informationsskäl, dels för att det i vissa fall är osäkert om utstationerande arbetsgi- vare är skyldiga att tillämpa dessa från första dagen vid en utstatio- nering i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123287x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p583 ft7"&gt;Det förhållandet att exempelvis arbetstidslagens bestämmelser är offentligrättsliga och därför enligt svenskt synsätt omfattar även utländska, utstationerade arbetstagare har inte någon betydelse när det gäller att avgöra om utländska, utstationerande arbetsgivare enligt &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; kan åläggas att följa dem. I den mån som bestäm- melserna faller utanför utstationeringsdirektivets hårda kärna kan utländska företag åläggas att följa dem endast om de rör ordre pub- lic. I överensstämmelse med våra slutsatser i avsnitt 10.4.3 kan de nu aktuella bestämmelserna inte anses röra ordre public.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;Om de bestämmelser i arbetstidslagen, lagen om arbetstid vid visst vägtransportarbete, lagen om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget och lagen om kör- och vilotid vid internationell järnvägstrafik som inte ingår i utstationeringsdirektivets hårda kärna är av offentligrättslig karaktär, kan det ifrågasättas om det är tillräckligt att de tas bort från förteckningen i 5 § utstationeringsla- gen för att utländska, utstationerande arbetsgivare inte ska vara skyldiga att följa dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Om det i 5 § utstationeringslagen hänvisas till dessa lagar endast av informationsskäl, är det inte givet att en begränsning av hänvis- ningen innebär att utländska, utstationerande företag inte är skyl- diga att följa lagarna till den del hänvisningen begränsas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Enligt vår uppfattning är det emellertid möjligt att hävda att hänvisningen ändrar karaktär när den inskränks så att den inte längre avser de fyra aktuella lagarna i deras helhet. Vi anser därför att det är tillräckligt att hänvisningarna i 5 § utstationeringslagen begränsas och att det således inte är nödvändigt att göra motsva- rande begränsningar i de olika lagarna beträffande utstationerade arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;10.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Frågor med anknytning till lex Britannia och hanteringen av befintliga villkor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;En stridsåtgärd mot en arbetsgivare som är etablerad i ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; i syfte att genom kollektivavtal reglera arbets- och anställningsvillkoren för de av arbetsgivaren utstationerade arbetstagarna bör få vidtas endast om arbetsgiva- ren inte visar att de utstationerade arbetstagarna har väsentligen minst sådana villkor som den fackliga organisationen har rätt att kräva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft12"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p492 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Inledande synpunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Lex Britannia underkändes av &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; eftersom lagstift- ningen befanns vara direkt diskriminerande mot företag från andra medlemsstater. Enligt kommittédirektiven ska vi mot den bak- grunden överväga om lex Britannia bör avskaffas, ändras eller ersättas med annan lagstiftning. Målet ska vara att undvika den diskrimineringssituation som &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; identifierat och att Sveriges åtaganden enligt utstationeringsdirektivet uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; ställningstagande i denna del motiverades med att lex Britannia inte tar hänsyn till om ett företag från en annan medlemsstat redan är bundet av ett avtal i hemlandet, oavsett inne- hållet i detta avtal. I Sverige är en arbetsgivare skyddad från att ett kollektivavtals tillämpning på det avtalsslutande fackets medlem- mar trängs undan genom stridsåtgärder. I normalfallet råder således fredsplikt om arbetsgivaren har ett kollektivavtal, oavsett om vill- koren i det skulle ligga under nivån i det kollektivavtal en stridsåt- gärd skulle syfta till att få till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Problemet domstolen såg med lex Britannia var, enligt vår tolk- ning av Lavaldomen, att ett svenskt kollektivavtal på formell grund alltid vinner företräde framför ett utländskt. Mot den bakgrunden måste enligt vår uppfattning rätten att vidta stridsåtgärder mot en arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; modifieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Avskaffas lex Britannia återgår rättsläget till hur det förelåg efter att Arbetsdomstolen meddelat sin dom i Britanniamålet. Utgångs- punkten skulle vara att det inte längre går att tränga undan ett kol- lektivavtal som en utstationerande arbetsgivare har i hemlandet och en facklig stridsåtgärd som syftar till en undanträngning av avtalets villkor skulle vara olovlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Även med den typ av lösning vi föreslår behövs någon form av undanträngningsmekanism för att i praktiken sådana villkor och krav i kollektivavtal som får ställas enligt &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; också ska kunna genomdrivas. I enlighet med vad &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; uttalade i Lavaldomen behöver dock en sådan mekanism ta hänsyn till vilka villkor en arbetsgivare från en annan medlemsstat redan tillämpar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft12"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p357 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Kan krav på kollektivavtal alltid ställas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterade således i Lavaldomen att lex Britannia är direkt diskriminerande mot arbetsgivare från andra &lt;NOBR&gt;EES-länder.&lt;/NOBR&gt; Några godtagbara hänsyn för att motivera denna diskriminering förelåg inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;I Lavaldomen uttalades även att det svenska systemet med genomdrivande av arbets- och anställningsvillkor mot en arbetsgi- vare från en annan medlemsstat utgör en inskränkning i friheten att utöva tjänster enligt artikel 49 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; En sådan inskränk- ning är enligt fast praxis från domstolen tillåten endast under för- utsättning att den har ett legitimt ändamål som är förenligt med fördraget och om den är motiverad av tvingande hänsyn till all- mänintresset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; konstaterade i Lavaldomen att rätten att vidta fackliga stridsåtgärder för att skydda arbetstagarna i värdstaten mot social dumpning kan utgöra ett sådant tvingande hänsyn till all- mänintresset. En förutsättning för att en nationell reglering ska kunna accepteras på denna grund är dock bl.a. att den inte går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå det aktuella syftet samt att den tar hänsyn till huruvida intresset redan skyddas genom nationella regler i det land där, i detta fall, tjänsteutövaren är etable- rad. En proportionalitetsprincip och en princip som brukar benäm- nas principen om ömsesidigt erkännande råder således.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;Den senare principen vilar på grundtanken att en tjänsteutövare som lagligen utför en tjänst i ursprungslandet även har rätt att utföra tjänster under samma förutsättningar och villkor i ett annat &lt;NOBR&gt;EU-land,&lt;/NOBR&gt; såvida detta inte strider mot ett allmänintresse i värdlan- det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;I de nu aktuella principerna ligger också att de utstationerade arbetstagarna ska ges en verklig fördel för att en stridsåtgärd, med dess begränsande effekt på den fria rörligheten för tjänster, ska kunna motiveras av skyddet för arbetstagarna som allmänintresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Våra ställningstaganden och överväganden i ovanstående avsnitt syftar till att passa in den svenska modellen med stridsåtgärder som metod för att driva igenom villkor enligt kollektivavtal inom ramen för utstationeringsdirektivets artikel 3.8 andra stycket. För att en sådan lösning ska kunna försvaras &lt;NOBR&gt;EG-rättsligt&lt;/NOBR&gt; bör enligt vår bedömning även sättas en spärr mot att stridsåtgärder tillåts för att driva igenom villkor som tjänsteutövaren redan uppfyller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft12"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;Här måste göras en jämförelse med andra metoder som utsta- tioneringsdirektivet erbjuder för att utsträcka tillämpningen av nationella villkor. När lagstiftning eller allmängiltigförklarade kol- lektivavtal används som metoder för utsträckning av arbets- och anställningsvillkor tas hänsyn till villkor som den utländska tjäns- teutövaren redan tillämpar. Enbart om dessa villkor är sämre än enligt lag eller ett allmängiltigförklarat kollektivavtal i värdlandet får den nationella regleringen någon effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Utgångspunkten bör vara att ett system med stridsåtgärder för att genomdriva kollektivavtalsvillkor på motsvarande sätt ska sätta normen för vilka villkor som ska tillämpas i värdstaten, men inte hindra tjänsteutövningen om tjänsteutövaren redan tillämpar mot- svarande eller bättre villkor på annan grund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Vår utgångspunkt är mot den nu tecknade bakgrunden att det inte genom vidtagande av stridsåtgärder alltid ska kunna ställas krav på formellt tecknande av kollektivavtal gentemot en arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land.&lt;/NOBR&gt; Om arbetsgivaren redan har villkor i nivå med det kollektivavtal facket vill teckna med arbetsgivaren förelig- ger knappast proportionalitet i förhållandet mellan en stridsåtgärd och syftet med den. Principen om ömsesidigt erkännande respekte- ras inte i förhållande till den utländska tjänsteutövaren och från den utstationerade arbetstagarens utgångspunkter syftar inte stridsåt- gärden till att förbättra arbets- och anställningsvillkoren jämfört med de villkor som redan tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;En undanträngningsmekanism som ger företräde för svenska kollektivavtalsvillkor får enligt &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; i Lavalmålet inte heller ha den effekten att arbets- och anställningsvillkor som en arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; redan tillämpar enligt kollek- tivavtal i hemlandet i förhållande till sina utstationerade arbetsta- gare trängs undan, såvida inte hänsyn tas till villkoren i det senare avtalet. En reglering av rätten att vidta stridsåtgärder mot arbetsgi- vare från andra &lt;NOBR&gt;EES-länder&lt;/NOBR&gt; måste enligt vår bedömning ta hänsyn till detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Det har inom ramen för utredningen från fackligt håll hävdats att ett formellt tecknande av kollektivavtal utgör en förutsättning för att det ska kunna kontrolleras att arbetsgivaren verkligen till- lämpar vissa villkor i förhållande till sina utstationerade arbetsta- gare. Med den utgångspunkten skulle kunna hävdas att det med stöd av utstationeringsdirektivet alltid bör kunna krävas att den utstationerande arbetsgivaren tecknar ett kollektivavtal med ett svenskt fackförbund. Det har anförts att det åtminstone bör vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft12"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123291x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rättsligt&lt;/NOBR&gt; tillåtet att kräva att en arbetsgivare som påstår sig till- lämpa lika bra eller bättre villkor än de som den fackliga organisa- tionen kräver på det utstationerade arbetstagarna, bekräftar dessa villkor genom att teckna ett ”svenskt” kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Genom ett kollektivavtal följer en rättslig förpliktelse för arbetsgivaren att följa villkoren i avtalet. Arbetsgivaren är på avtals- rättsliga grunder under skadeståndsansvar skyldig att tillämpa kol- lektivavtalets villkor på sina utstationerade arbetstagare. Därige- nom följer från fackliga utgångspunkter en möjlighet att på ett effektivt sätt kontrollera att de utstationerade arbetstagarna också får del av villkoren. Det förekommer att kollektivavtalet som sådant innehåller bestämmelser om att arbetsgivaren ska redovisa löneutbetalningar m.m. för den fackliga organisationen. I detta sammanhang ska dock noteras att kollektivavtalet som instrument för kontroll över vilka villkor en arbetsgivare tillämpar på arbetsta- gare som inte är medlem i den avtalsslutande organisationen nyli- gen har ifrågasatts i ett beslut från Datainspektionen utifrån per- sonuppgiftslagens bestämmelser.&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft7"&gt;Enligt vår bedömning kan inte kontroll och övervakning rörande att vissa villkor verkligen tillämpas utifrån &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; i sig alltid motivera att ett formellt krav på undertecknande av kollektiv- avtal drivs igenom med stridsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Det går inte att komma runt det faktum att &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; underkände det svenska systemet där ett utländskt kollektivavtal kan trängas undan trots att det innehåller lika bra eller bättre vill- kor än det kollektivavtal den fackliga organisationen kräver. Begränsas inte rätten att vidta stridsåtgärder på ett sätt som medför att hänsyn tas åtminstone till sådana villkor som arbetsgivaren redan tillämpar på sina utstationerade arbetstagare enligt kollektiv- avtal blir effekten i princip densamma som lex Britannia hade på de förhållanden som förelåg i Lavalmålet. Enligt våra kommittédirek- tiv ska vi undvika den diskrimineringssituation som lex Britannia enligt dess tillämpning på &lt;NOBR&gt;EES-förhållanden&lt;/NOBR&gt; utgör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;Även när det gäller villkor som den utländska arbetsgivaren till- lämpar på annan grund än kollektivavtal kan utifrån våra tidigare resonemang inte övervakning och kontroll som ensam faktor inne- bära att stridsåtgärder alltid ska kunna vidtas för att åstadkomma ett kollektivavtal i Sverige. Särskilt gäller detta mot bakgrund av att det enligt svensk rätt inte finns några egentliga begränsningar i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Beslut &lt;NOBR&gt;2007-12-17,&lt;/NOBR&gt; Dnr &lt;NOBR&gt;498-2007.&lt;/NOBR&gt; Beslutet, som rörde Byggnadsavtalets regler om uppgiftsskyldighet avseende löner, är enligt uppgift överklagat till länsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft12"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;fråga om hur långtgående en tillåten stridsåtgärd kan vara. I prakti- ken kan således ett krav på att teckna ett kollektivavtal med det enda syftet att åstadkomma viss kontroll av tillämpningen av vissa villkor alltid kunna genomdrivas med full kraft, med vidtagande av sympatiåtgärder från andra fackförbund osv., även om det i och för sig skulle vara klarlagt att arbetsgivaren tillämpar tillräckligt bra villkor på sina arbetstagare. Enligt vår bedömning skulle ett system som utan begränsningar tillåter sådana stridsåtgärder i många fall vara problematiskt från &lt;NOBR&gt;EG-rättsliga&lt;/NOBR&gt; utgångspunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Vår slutsats blir att en reglering av rätten att vidta stridsåtgärder mot en arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; måste innehålla en spärr mot att sådana åtgärder vidtas trots att arbetsgivaren redan tillämpar de villkor den fackliga organisationen vill genomdriva. Även en reglering som visserligen tar hänsyn till villkor som tjäns- teutövaren tillämpar i förhållande till de utstationerade arbetsta- garna, men som ändå alltid medger att stridsåtgärder vidtas för att genom ett kollektivavtal i Sverige bekräfta dessa villkor är enligt vår mening oförenlig med &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Frågan om övervakning och kontroll av att arbetsgivaren verkli- gen tillämpar sådana villkor i förhållande sina utstationerade arbetstagare som får krävas enligt utstationeringsdirektivet är dock naturligtvis mycket viktig. Inte minst följer av artikel 5 i utstatio- neringsdirektivet en skyldighet för Sverige som medlemsland att ”vidta åtgärder om bestämmelserna i direktivet inte följs”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Vi konstaterar dock att det finns lösningar som i praktiken bör ge facket minst samma möjligheter till övervakning och kontroll som följer av ett kollektivavtalsförhållande, samtidigt som EG- rättsliga principer respekteras på ett bättre sätt. En sådan effektiv och för den fria rörligheten mindre ingripande mekanism för över- vakning och kontroll kan uppnås genom att en bevisregel tillförs lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;En sådan bevisregel kan konstrueras så att arbetsgivaren, för att vara fredad från stridsåtgärder, måste visa att den utstationerade personalen har villkor som ligger minst i nivå med vad som kan krävas med stöd av utstationeringslagen. Därigenom åligger det alltså arbetsgivaren att för den fackliga organisationen uppvisa dokumentation och annat underlag som visar att vissa villkor, enligt kollektivavtal, enskilt avtal eller på annan grund, verkligen tillämpas på de utstationerade arbetstagarna. Kan arbetsgivaren visa att villkoren håller tillräckligt hög nivå får inte någon stridsåtgärd vidtas för att driva igenom villkor enligt kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft12"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p202 ft7"&gt;Genom en lösning enligt ovan skulle hänsyn alltid tas till de vill- kor som en tjänsteutövare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; redan tillämpar på de utstationerade arbetstagarna på ett sätt som gör att EG- rättsliga principer respekteras. Samtidigt ges de fackliga organisa- tionerna ett effektivt verktyg för att övervaka, kontrollera, och ytterst genom stridsåtgärder driva igenom villkor enligt kollektiv- avtal i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Krävs absolut likabehandling?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;I Sverige är en arbetsgivare i princip skyddad från att ett kollektiv- avtals tillämpning på det avtalsslutande fackets medlemmar trängs undan genom stridsåtgärder. En sådan fredsplikt föreligger genom att arbetsgivaren har ett kollektivavtal, oavsett om villkoren i det skulle ligga under motsvarande villkor i det kollektivavtal som gäller för branschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Med den reglering vi nu diskuterat gäller inte detsamma för en arbetsgivare som är etablerad i ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land.&lt;/NOBR&gt; Att arbetsgiva- ren har ett kollektivavtal i hemlandet har inte den självständiga betydelse som det skulle ha haft om arbetsgivaren haft ett kollektiv- avtal med en svensk fackförening. Enbart villkoren arbetsgivaren tillämpar, baserat på kollektivavtal, enskilt avtal eller annan grund, har betydelse enligt den föreslagna regeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Därigenom finns en teoretisk brist när det gäller likabehandling med det förslag rörande rätten att vidta stridsåtgärder mot arbets- givare från andra &lt;NOBR&gt;EES-länder&lt;/NOBR&gt; som vi diskuterat ovan. En svensk arbetsgivare har möjlighet att freda sig genom att hänvisa till bun- denhet av ett kollektivavtal oavsett innehållet i detta. En arbetsgi- vare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; kan inte freda sig enbart genom att vara bunden av och tillämpa ett kollektivavtal i hemlandet, utan bara genom att visa att villkoren som tillämpas på de utstationerade arbetstagarna håller minst miniminivå i branschen i Sverige. Där- med kan ett utländskt kollektivavtal trängas undan till förmån för ett svenskt i situationer där detta inte hade varit möjligt om arbets- givaren och kollektivavtalet varit svenskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft7"&gt;Vår bedömning är att den modell för undanträngning av villkor som arbetsgivaren har i hemlandet enligt vårt förslag ändå måste kunna godtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Det är ett grundläggande syfte med utstationeringsdirektivet som lagvalsinstrument att undantränga ursprungslandets villkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft12"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;enligt lag eller avtal till förmån för värdlandets. Den lösning vi före- slår låter sig enligt vår bedömning inordnas under direktivets arti- kel 3.8 andra stycket, som medger att tillämpningen av vissa villkor kan genomdrivas även om inte alla arbetsgivare i värdstaten omfat- tas av villkoren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Lex Britannia underkändes i Lavalmålet såsom varande direkt diskriminerande eftersom lagstiftningen medger undanträngning av ett utländskt kollektivavtal till förmån för ett svenskt utan att hän- syn tas till innehållet i avtalen. Med den lösning vi föreslår tas dock hänsyn till innehållet i det utländska avtalet för att undanträngning ska få ske. Undanträngningen av villkor som arbetsgivaren tilläm- par på sina anställda enligt reglering i hemlandet sker på materiell, inte formell, grund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Till detta ska läggas att en arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; med den lösning vi föreslår kan göra gällande fredsplikt utan att vara bunden av ett kollektivavtal, genom att visa vilka villkor som tillämpas på de utstationerade arbetstagarna. Denna möjlighet har inte inhemska arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Det står naturligtvis även en utländsk arbetsgivare fritt att teckna och tillämpa ett annat kollektivavtal med en facklig organi- sation i Sverige och hävda fredsplikt genom detta. Det kan därige- nom hävdas att systemet med stridsåtgärder för att driva igenom krav på vissa villkor i princip är neutralt i förhållande till inhemska arbetsgivare respektive arbetsgivare från en annan medlemsstat som utstationerar arbetstagare till Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;En absolut likabehandling enligt den modell vi föreslår skulle i princip enbart kunna uppnås genom att även kollektivavtal i Sverige kan trängas undan på samma sätt och under samma förutsättningar. Ett sådant system förekommer sedan länge i Danmark. Detta skulle dock, precis som när det gäller system med minimilön i lag eller allmängiltigförklaring av kollektivavtal, innebära ett avsevärt ingrepp i den svenska modellens funktion när det gäller rent natio- nella förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Vår bedömning är att Sverige inte behöver gå så långt för att reglera de situationer som faller inom tillämpningsområdet för utstationeringsdirektivet. Det avgörande är enligt vår bedömning att det sammantaget genom en föreslagen reglering inte kan skön- jas bakomliggande protektionistiska hänsyn samt att modellen i så hög utsträckning som möjligt inom ramen för den befintliga natio- nella arbetsmarknadsmodellen är utformad för att inte hindra den fria rörligheten för tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft12"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p357 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Slutsatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;Vi har ovan konstaterat att det behövs någon form av mekanism för att kunna genomdriva arbets- och anställningsvillkor mot arbetsgivare från andra medlemsstater även med den modell vi före- slår. En sådan mekanism får dock inte strida mot &lt;NOBR&gt;EG-fördragets&lt;/NOBR&gt; artikel 49 och den får inte verka på det sätt som lex Britannia gör i dag, dvs. på ett sätt som &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; fann vara direkt diskrimi- nerande mot arbetsgivare från andra medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Vår bedömning är mot denna bakgrund att stridsåtgärder i syfte att genom kollektivavtal reglera arbets- och anställningsförhållan- dena för till Sverige utstationerade arbetstagare ska få vidtas endast om arbetsgivaren inte redan uppfyller de villkor och krav som följer av kollektivavtalet. Därigenom tas i regleringen av rätten att vidta stridsåtgärder och därigenom möjligheten till undanträngning av befintliga villkor hänsyn till innehållet i eventuellt förekommande kollektivavtal och villkor som en utstationerande arbetsgivare på annan grund redan tillämpar i förhållande till sina arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;Ett sådant system står enligt vår uppfattning i överensstämmelse med &lt;NOBR&gt;EG-fördragets&lt;/NOBR&gt; artikel 49 om friheten att utöva tjänster och är inte diskriminerande på det sätt &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; i Lavaldomen fann vara fallet med lex Britannia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Den modell till lösning på de problem som uppstått till följd av Lavaldomen bör, som vi diskuterat i avsnitt 10.5.2 ovan, innehålla en komponent som lägger bevisbördan på den utstationerande arbetsgivaren när det gäller de villkor som tillämpas på de utstatio- nerade arbetstagarna. Beviskraven bör ställas högt så att arbetsgiva- ren, för att kunna freda sig från stridsåtgärder, ska visa att villkoren ligger minst i nivå med vad som kan krävas med stöd av utstatione- ringslagen. Vi återkommer närmare till denna bevisregel i avsnitt 10.6.1 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Lex Britannia i dess nuvarande lydelse måste med vår föreslagna reglering modifieras något när det gäller dess tillämpning i förhål- lande till arbetsgivare från andra &lt;NOBR&gt;EES-länder.&lt;/NOBR&gt; Vi återkommer till denna fråga i avsnitt 10.6.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft12"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123296x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p636 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;10.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Sammanfattande förslag och ytterligare överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En stridsåtgärd mot en arbetsgivare som är etable- rad i ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; i syfte att genom kollektivavtal reglera villkoren för utstationerade arbetstagare får vidtas endast om,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;villkoren motsvarar villkoren i ett kollektivavtal som har slu- tits mellan en arbetstagarorganisation och en arbetsgivar- organisation på central nivå och som tillämpas allmänt i hela landet på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;villkoren inte avser annat än en tydligt definierad minimilön samt tydligt angivna minimivillkor som är mer förmånliga jämfört med den lagreglering som anges i 5 § utsta- tioneringslagen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;arbetsgivaren inte visar att de utstationerade arbetstagarna väsentligen har minst sådana villkor som anges i punkt 2 och som regleras i ett sådant kollektivavtal som anges i punkt 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft7"&gt;Vi har i avsnitt &lt;NOBR&gt;10.3–10.4&lt;/NOBR&gt; redogjort för vår uppfattning kring frågor rörande val av metod för utsträckning av tillämpningen av arbets- och anställningsvillkor vid utstationeringar till Sverige samt vilka villkor och krav som enligt &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; får ställas i sådana situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;I avsnitt 10.5 har vi redogjort för frågor med anknytning till lex Britannia i medbestämmandelagen och frågor rörande hur arbets- och anställningsvillkor som en utstationerande arbetsgivare redan tillämpar på utstationerad personal ska hanteras i förhållande till villkor som regleras i svenska kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Sammanfattningsvis har vi dragit följande slutsatser av EG- domstolens avgörande i Lavalmålet och våra tidigare överväganden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Det är inte tillåtet enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; att medge stridsåtgärder mot en arbetsgivare från en annan medlemsstat i syfte att genomdriva krav på kollektivavtal som innehåller villkor som, utan att omfattas av ordre public enligt artikel 3.10 utstatione- ringsdirektivet, ligger utanför den hårda kärnan i utstatione- ringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Det är inte heller tillåtet att, när utstationeringsdirektivet genomförts på det sätt som skett i Sverige, medge sådana&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p641 ft7"&gt;åtgärder för att genomdriva krav på arbets- och anställnings- villkor som ligger på en högre skyddsnivå än den miniminivå som garanteras genom den lagstiftning som ska tillämpas på utstationerade arbetstagare enligt 5 § utstationeringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;För att kunna ställa krav på villkor enligt kollektivavtal på områ- den som även regleras i lagstiftning som utstationeringslagen hänvisar till måste detta ske inom ramen för en metod som anvi- sas i utstationeringsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Stridsåtgärder för att genomdriva krav enligt kollektivavtal är endast tillåtna om villkoren i kollektivavtalet är klart och tydligt angivna och därmed förutsebara för den arbetsgivare som utsta- tionerar arbetstagare till Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Även om ett kollektivavtal endast innehåller sådana villkor och krav som får ställas enligt utstationeringsdirektivet måste systemet med stridsåtgärder för att genomdriva avtalet vara för- enligt med artikel 49 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; om friheten att utöva tjänster. Rätten att vidta stridsåtgärder måste också utövas på ett sätt som gör att man undviker den diskrimineringssituation som &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; i Lavalmålet fann föreligga när det gäller lex Britannia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;En villkorad rätt att vidta stridsåtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;Utifrån våra principiella ställningstaganden och förslag i det före- gående är det enligt vår uppfattning möjligt att hitta en lösning på de problem som uppstått genom Lavaldomen inom ramen för den svenska modellen med kollektivavtal och konflikträtt. En förut- sättning för detta är dock att modellen modifieras i utstationerings- situationer så att den står i överensstämmelse med den fria rörlig- heten för tjänster enligt &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; samt inte i övrigt verkar dis- kriminerande i förhållande till andra länder inom EES.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Vi föreslår mot denna bakgrund att en särskild regel införs angående rätten att vidta stridsåtgärder mot en arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land.&lt;/NOBR&gt; Sammanfattningsvis innebär en sådan reglering följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Villkor enligt kollektivavtal får genomdrivas med stöd av strids- åtgärder endast om de motsvarar villkoren i ett kollektivavtal som slutits mellan centrala organisationer på arbetstagar-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft12"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p644 ft7"&gt;respektive arbetsgivarsidan och som av svenska arbetsgivare till- lämpas nationellt på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Härigenom utnyttjas en modell för utsträckning av villkor som anvisas i artikel 3.8 andra stycket första strecksatsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft7"&gt;i utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Krav enligt ovan får endast avse tydligt angivna och definierade villkor avseende minimilön och/eller minimivillkor på områden som omfattas av den hänvisning till lagbestämmelser som görs i 5 § utstationeringslagen. För att kollektivavtalsvillkor ska kunna genomdrivas inom områden där villkor och krav ska tillämpas enligt 5 § utstationeringslagen krävs att kollektivavtalsvillkoren innebär ett bättre skydd eller förmånligare villkor för arbetsta- garna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;En stridsåtgärd får inte vidtas om arbetsgivaren i förhållande till de utstationerade arbetstagarna redan tillämpar villkor som väsentligen motsvarar minst sådana villkor som följer av det kollektivavtal den fackliga organisationen vill teckna eller enligt ett annat branschavtal som uppfyller kraven enligt ovan. Bevis- bördan för att tillräckligt bra villkor tillämpas ligger på arbetsgi- varen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft8"&gt;Närmare om kollektivavtalets egenskaper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;För att villkor enligt ett kollektivavtal ska kunna genomdrivas med stridsåtgärder enligt vårt förslag ska villkoren i det avtal facket vill genomdriva motsvara villkoren i ett kollektivavtal som har slutits av en arbetstagar- och en arbetsgivarorganisation på central nivå och tillämpas i hela landet på motsvarande arbetstagare i den aktu- ella branschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Genom detta krav inordnas den svenska modellen för reglering av villkor under utstationeringsdirektivets artikel 3.8 andra stycket. Vad som avses är, något annorlunda uttryckt, ett rikstäckande branschavtal, enligt vilket arbets- och anställningsvillkor regleras för den kategori arbetstagare som de till Sverige utstationerade arbetstagarna tillhör. Enligt vår mening får sådana avtal inom respektive bransch anses tillämpas ”allmänt” i den mening som avses i utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;Ett kollektivavtal enligt ovan skulle kunna kallas ett referensav- tal. Innehåller detta referensavtal villkor och krav som utifrån EG-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft12"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;rätten får genomdrivas i förhållande till arbetsgivare från andra medlemsstater kan villkoren också ligga till grund för krav på kollektivavtal mot en arbetsgivare från en annan medlemsstat, ytterst genom vidtagande av stridsåtgärder. Det är rimligt att anta att ett sådant kollektivavtal antingen innehåller en hänvisning till relevanta bestämmelser i det befintliga centrala branschavtalet, eller att det skräddarsys och hämtar sitt innehåll från referensavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Vilket eller vilka branschavtal som i varje given situation kan bilda referens för krav gentemot arbetsgivare från andra &lt;NOBR&gt;EES-länder&lt;/NOBR&gt; får avgöras utifrån sedvanliga kriterier, i normalfallet avtalets till- lämpningsområde. Som exempel kan anföras byggsektorn, inom vilken utstationering för närvarande är klart vanligast förekom- mande. Beroende på vilken typ av arbete som ska utföras inom ramen för utstationeringen torde enkelt kunna avgöras om det är Byggnadsavtalet, Anläggningsavtalet, Ban- och vägavtalet eller Tjänstemannaavtalet som är tillämpligt på situationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Inte heller den, tämligen ovanliga, situationen att det finns kon- kurrerande centrala kollektivavtal med i huvudsak samma eller åtminstone överlappande tillämpningsområden torde i praktiken ställa till några problem. Sådana avtal innehåller i regel väsentligen likvärdiga villkor. Uppfyller avtalen övriga kriterier finns det enligt vår uppfattning inget som hindrar att dessa också kan bilda utgångspunkt för krav som ställs gentemot en arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft7"&gt;Ett system enligt det nu föreslagna bör kompletteras med en aktivare roll för förbindelsekontoret enligt utstationeringslagen när det gäller att informera om vilka villkor som gäller enligt ett till- lämpligt branschavtal vid utstationering till Sverige. Vi återkommer till denna fråga i avsnitt 10.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft8"&gt;Närmare om villkor som får krävas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Vår syn på vilka villkor enligt kollektivavtal som kan krävas har vi utvecklat närmare i avsnitt 10.4 ovan. Såväl när det gäller lönevill- kor som andra villkor som får ställas ska det röra sig om minimi- nivå enligt det kollektivavtal som bildar referens för kraven mot en arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land.&lt;/NOBR&gt; I fråga om vad som kan ingå i en sådan minimilön hänvisas till avsnitt 10.4.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;När det gäller villkor som regleras genom den lagstiftning som det hänvisas till i 5 § utstationeringslagen kan inom samma område&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft12"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;med stöd av stridsåtgärder endast krävas villkor som till dess mini- minivå ger ett bättre skydd för de utstationerade arbetstagarna än lagen föreskriver. Följer motsvarande skydd eller ett bättre skydd direkt av lagstiftningen kan en stridsåtgärd för att driva igenom ett kollektivavtal enligt vår mening inte motiveras utifrån artikel 49 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;För att villkor enligt kollektivavtal ska kunna drivas igenom med stöd av stridsåtgärder måste villkoren vara klart och tydligt definierade och förutsebara för den utländska arbetsgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Närmare om befintliga arbets- och anställningsvillkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;Som ett sista moment i vår föreslagna modell anges att stridsåtgär- der i syfte att reglera arbets- och anställningsvillkor genom kollek- tivavtal förutsätter att den utstationerande arbetsgivaren inte redan tillämpar väsentligen minst samma villkor på sin utstationerade arbetskraft som enligt ett sådant centralt branschavtal som har behandlats ovan. Bakgrunden till vårt förslag och våra ställningsta- ganden i denna del framgår av avsnitt 10.5 ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Enligt bestämmelsen ligger bevisbördan för att tillräckligt bra villkor redan tillämpas i förhållande till de utstationerade arbetsta- garna på arbetsgivaren. Beviskravet bör sättas högt och innebära att arbetsgivaren kan tvingas att presentera dokumentation i form av exempelvis löneuppgifter, kollektivavtal eller enskilda anställnings- avtal för att kunna freda sig från stridsåtgärder. En bestämmelse med denna utformning får anses ligga väl inom ramen för vad en medlemsstat enligt utstationeringsdirektivet får kräva av en tjäns- teutövare från en annan medlemsstat för att säkerställa att direkti- vets syften uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;I bestämmelsen ligger att den fackliga organisationen fortlö- pande har rätt att ta del av sådana uppgifter som visar att villkoren tillämpas under den tid utstationeringen pågår. Att arbetsgivaren vid en viss tidpunkt, exempelvis när utstationeringen påbörjas, visar att de villkor som tillämpas på de utstationerade arbetstagarna lig- ger på en viss nivå innebär således inte att fredsplikt föreligger under hela den tid utstationeringen pågår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Det bör, i fall där fler än ett centralt och rikstäckande bransch- avtal kan vara tillämpligt på de utstationerade arbetstagarna, vara tillräckligt att arbetsgivaren kan visa att villkoren enligt ett av dessa avtal tillämpas. En arbetsgivare som inför en utstationering till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123301x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;Sverige har utgått från arbets- och anställningsvillkoren i ett sådant avtal ska således inte behöva drabbas av stridsåtgärder med krav på villkor enligt ett annat branschavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Jämförelsen mellan de villkor arbetsgivaren tillämpar på sin per- sonal och de villkor som gäller enligt ett tillämpligt centralt branschavtal bör enligt vår bedömning som utgångspunkt göras inom varje villkorsområde för sig. En arbetsgivare som på något område har sämre villkor för sina utstationerade arbetstagare än enligt ett sådant kollektivavtal kan således normalt inte freda sig genom att hävda att villkoren är bättre för arbetstagaren jämfört med kollektivavtalet på ett annat villkorsområde. När det gäller vissa typer av villkor kan dock i jämförelsen behöva beaktas även andra villkorstyper. En sådan jämförelse kan ofta falla sig naturlig när det gäller framför allt lönevillkor i förhållande till villkor rörande arbetstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft7"&gt;Regleringen av villkor inom de områden som anges i utstatione- ringsdirektivet kan till sin konstruktion skilja sig åt utan att villko- ren som sådana kan sägas vara bättre eller sämre än enligt en annan ordning. Exempelvis kan semesterregleringen i olika medlemsstater enligt lag, kollektivavtal eller andra bestämmelser vara konstruerad på olika sätt i olika medlemsstater. I sådana fall måste jämförelsen mellan villkoren ske mer övergripande och summariskt. Leder jämförelsen därvid till att den utstationerade arbetstagaren har väsentligen minst samma skydd som enligt ett tillämpligt bransch- avtal enligt bestämmelsens första moment får inte någon stridsåt- gärd vidtas. I detta ligger även att en stridsåtgärd inte bör få vidtas om de tillämpade villkoren avviker från branschavtalet i så obetyd- lig utsträckning att det skulle framstå som oskäligt att genomdriva villkoren enligt ett svenskt kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;En reglering i medbestämmandelagen eller utstationeringslagen?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Våra förslag: &lt;/SPAN&gt;Den särskilda bestämmelsen om stridsåtgärder mot arbetsgivare från andra &lt;NOBR&gt;EES-länder&lt;/NOBR&gt; placeras i utstatione- ringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft7"&gt;En bestämmelse i medbestämmandelagen införs som hänvi- sar till den nya bestämmelsen i utstationeringslagen och anger att stridsåtgärder som vidtas i strid mot den bestämmelsen är att anse som olovliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft12"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123302x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p647 ft7"&gt;En justering görs i 25 a § medbestämmandelagen så att dess tillämpning även omfattar kollektivavtal som tillkommit efter stridsåtgärder som är tillåtna enligt vår föreslagna reglering i utstationeringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft7"&gt;Den bestämmelse vi föreslagit i avsnitt 10.6.1 reglerar under vilka omständigheter en stridsåtgärd mot en arbetsgivare från en annan medlemsstat inom EES får vidtas i syfte att reglera arbets- och anställningsvillkoren för utstationerade arbetstagare genom kol- lektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Begränsningar i den i 2 kap. 17 § regeringsformen grundlagsfästa rätten att vidta stridsåtgärder sker i dag huvudsakligen i med- bestämmandelagen. Därvid anges i &lt;NOBR&gt;41–41&lt;/NOBR&gt; b §§ under vilka förhål- landen stridsåtgärder är att anse som olovliga medan det i 42 § bl.a. anges att det är förbjudet för en arbetstagar- eller arbetsgivarorga- nisation att anordna eller på annat sätt föranleda sådan olovlig stridsåtgärd samt att genom understöd eller på annat sätt medverka vid olovlig stridsåtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;I medbestämmandelagen finns också regler om varsel, medling och skadestånd, vilka aktualiseras eller kan aktualiseras i samband med stridsåtgärder. Härutöver finns bestämmelser om giltigheten av ett kollektivavtal som slutits med en utländsk arbetsgivare efter vidtagande av stridsåtgärder (25 a §) och konkurrens mellan ett ”svenskt” och ett tidigare slutet utländskt kollektivavtal (31 a §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Mot den bakgrunden ter det sig naturligt att placera även en bestämmelse om tillåtligheten av stridsåtgärder i nu aktuella situa- tioner i medbestämmandelagen. Därigenom skulle de aktuella reg- lerna om varsel, medling och skadestånd precis som i dag på ett naturligt sätt aktualiseras även i fall av förestående eller vidtagna stridsåtgärder mot arbetsgivare från andra &lt;NOBR&gt;EES-länder.&lt;/NOBR&gt; Vidare skulle förbudet för fackliga organisationer att anordna stridsåtgär- der om de skulle vara olovliga enligt vårt förslag följa naturligt av 42 § medbestämmandelagen, efter viss modifiering av paragrafens tredje stycke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Den föreslagna bestämmelsen rör dock en mycket specifik situ- ation genom att den bara tar sikte på rätten att vidta stridsåtgärder i fall av utstationering av arbetstagare till Sverige från ett annat medlemsland inom EES. Bestämmelsen tjänar också i hög grad syftet att upplysa en arbetsgivare i sådana situationer om vad som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123303x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;kan förväntas i fråga om vilka villkor enligt kollektivavtal som kan drivas igenom vid utstationering till Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Vi anser mot den bakgrunden att det är mer ändamålsenligt att lägga den nu föreslagna bestämmelsen i utstationeringslagen. Regleringen skulle därmed ske i nära anslutning till den uppräkning som sker i 5 § utstationeringslagen beträffande villkor och krav enligt svensk lagstiftning som ska tillämpas vid utstationering till Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Med en placering av den nya bestämmelsen i utstationeringsla- gen bör dock en hänvisning till bestämmelsen ske i anslutning till övriga regler rörande stridsåtgärder i medbestämmandelagen. Det bör även i medbestämmandelagen anges att stridsåtgärder som stri- der mot den föreslagna bestämmelsen i utstationeringslagen är att anse som olovliga. Därigenom följer på ett naturligt sätt regle- ringen av organisationernas ansvar i fråga om olovliga stridsåt- gärder av 42 § medbestämmandelagen, efter viss modifiering som vi återkommer till nedan. Av detta följer även att medbestämmande- lagens skadeståndsregler aktiveras om en organisation bryter mot nyss nämnda bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;I övrigt är självfallet medbestämmandelagens regler om varsel och medling tillämpliga även i nu aktuella situationer, liksom ovan nämnda regler om kollektivavtals giltighet och konkurrens mellan kollektivavtal. 25 a § medbestämmandelagen bör dock modifieras något med anledning av att tillåtligheten av stridsåtgärder i nu aktuella situationer regleras även i en annan lag. Således bör före- skrivas att kollektivavtal som är ogiltigt enligt utländsk rätt på den grunden att det tillkommit efter en stridsåtgärd ändå är giltigt här i landet, om stridsåtgärden var tillåten enligt medbestämmandelagen eller utstationeringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;En justering av 42 § tredje stycket medbestämmandelagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;42 § tredje stycket medbestämmandelagen ska inte gälla i fall där en stridsåtgärd är olovlig på de grunder som anges i den föreslagna regleringen av rätten att vidta stridsåtgärder mot en arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; som utstationerar arbetstagare till Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft12"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123304x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;Enligt 42 § första stycket medbestämmandelagen får en arbetsgi- var- eller en arbetstagarorganisation inte anordna eller på annat sätt föranleda olovlig stridsåtgärd. En sådan organisation får inte heller genom understöd eller på annat sätt medverka vid olovlig stridsåt- gärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Enligt bestämmelsens tredje stycke, som kan sägas utgöra själva kärnan i lex Britannia, gäller ovanstående endast när en organisa- tion vidtar åtgärder med anledning av arbetsförhållanden som med- bestämmandelagen är direkt tillämplig på. Genom denna bestäm- melse är det alltså möjligt för en arbetstagarorganisation att genom stridsåtgärder undantränga ett kollektivavtal som en utländsk arbetsgivare tillämpar på sina arbetstagare enligt ett kollektivavtal i hemlandet i situationer där fredplikt skulle ha gällt om medbe- stämmandelagen skulle ha varit direkt tillämplig på arbetsförhållan- dena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;För att ge effekt åt vårt förslag när det gäller rätten att vidta stridsåtgärder mot en arbetsgivare som är etablerad i ett annat EES- land måste denna del av lex Britannia justeras. Detta sker lämpligen genom att föreskriva att undantaget i tredje stycket inte gäller i fall där stridsåtgärden är olovlig på de grunder som anges i vår före- slagna reglering av rätten att vidta stridsåtgärder mot en arbetsgi- vare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; i utstationeringslagen. Lämpligast sker detta genom att föreskriva att tredje stycket i bestämmelsen inte gäller när stridsåtgärden är olovlig enligt den föreslagna 41 c § medbestämmandelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Kan och bör nuvarande reglering kvarstå i förhållande till tredje land?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Vår bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det finns inga rättsliga hinder mot att lex Bri- tannia och övrig reglering när det gäller utstationering i dess nuvarande utformning fortsätter att tillämpas mot arbetsgivare som är etablerade i ett annat land än en medlemsstat inom EES.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft7"&gt;Utredningen lägger inte fram förslag om att även utstatione- ringar från andra länder än &lt;NOBR&gt;EES-länder&lt;/NOBR&gt; ska omfattas av vår före- slagna reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft12"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;Enligt kommittédirektiven är en särskild fråga vi haft att ta ställ- ning till om nuvarande regler kan och bör tillämpas i situationer som faller utanför de åligganden som följer av Sveriges &lt;NOBR&gt;EU-med-&lt;/NOBR&gt; lemskap. Ett exempel på detta skulle enligt direktiven kunna vara en stridsåtgärd som vidtas i Sverige mot ett fartyg som är registre- rat i ett land utanför &lt;NOBR&gt;EES-området&lt;/NOBR&gt; i syfte att få till stånd ett s.k. &lt;NOBR&gt;ITF-avtal.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;I artikel 1.4 i utstationeringsdirektivet anges att företag som är etablerade i en &lt;NOBR&gt;icke-medlemsstat&lt;/NOBR&gt; inte får behandlas förmånligare än företag som är etablerade i en medlemsstat. Den svenska utstatio- neringslagen är därför tillämplig även på utstationeringar från län- der utanför &lt;NOBR&gt;EES-området.&lt;/NOBR&gt; Skulle inte minst samma krav ställas vid utstationeringar från tredje land skulle företag från &lt;NOBR&gt;icke-medlems-&lt;/NOBR&gt; stater behandlas mer förmånligt än företag från &lt;NOBR&gt;EES-stater.&lt;/NOBR&gt; Det finns dock inget rättsligt hinder mot att behandla ett företag från en annan medlemsstat förmånligare än ett företag från en icke- medlemsstat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft7"&gt;Det finns således enligt vår bedömning inget rättsligt hinder mot att även fortsättningsvis låta nuvarande ordning gälla beträf- fande utstationeringar till Sverige från andra länder än sådana som ingår i &lt;NOBR&gt;EES-samarbetet,&lt;/NOBR&gt; och begränsa tillämpningen av vår före- slagna reglering till att omfatta rätten att vidta stridsåtgärder mot arbetsgivare från andra &lt;NOBR&gt;EES-länder.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Huruvida så bör ske får anses vara en politisk fråga som vi inom ramen för vår utredning har svårt att ha någon egentlig uppfattning om. Det kan å ena sidan ifrågasättas att man i förhållande till länder utanför EES behåller en ordning som av &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; har förkla- rats gå utöver vad som kan anses tillåtet enligt grundläggande EG- rättsliga principer för att motverka otillbörlig konkurrens och vad som brukar kallas social dumpning. Det kan hävdas att en gräns- överskridande tjänstehandel på sådana villkor som gäller för företag inom &lt;NOBR&gt;EES-samarbetet&lt;/NOBR&gt; ger samhällsekonomiska vinster som – också när den bygger på viss lönekonkurrens – bör accepteras även när tjänsteutövaren är etablerad i ett land utanför &lt;NOBR&gt;EES-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Våra kommittédirektiv uttrycker emellertid den grundläggande utgångspunkten att vi i så hög utsträckning och i så många situa- tioner som möjligt ska sträva efter att behålla den svenska modellen med kollektivavtalsreglering av villkor på arbetsmarknaden. Så små ingrepp som möjligt ska göras i denna modell och de åtgärder som föreslås ska syfta till att lösa den situation som uppstått till följd av Lavaldomen. Mot den bakgrunden är vi inte beredda att föreslå att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft12"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;även stridsåtgärder i samband med utstationeringar från tredje land ska omfattas av den föreslagna regleringen i utstationeringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;I kommittédirektiven talas särskilt om stridsåtgärder som vidtas i Sverige mot ett fartyg i syfte att få till stånd ett s.k. &lt;NOBR&gt;ITF-avtal.&lt;/NOBR&gt; Här ska först erinras om att 2 § utstationeringslagen anger att lagen inte är tillämplig i sådana situationer. Undantaget baseras på utstatione- ringsdirektivets artikel 1.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Som framgått av avsnitt 6 ovan tillkom lex Britannia som en konsekvens av Arbetsdomstolens dom i AD 1989 nr 120, där den s.k. Britanniaprincipen fastställdes. Målet rörde just den situationen att en stridsåtgärd vidtogs mot ett fartyg i en svensk hamn med syfte att få till stånd ett &lt;NOBR&gt;ITF-avtal.&lt;/NOBR&gt; Vi har redan tidigare konstaterat att rättsläget i fråga om undanträngning av kollektivavtal som en utländsk arbetsgivare har i hemlandet om lex Britannia helt avskaf- fas återgår till hur det förelåg efter att Arbetsdomstolen meddelat sin dom i Britanniamålet. Undanträngning av kollektivavtal som en redare redan tillämpar på besättningen skulle i regel inte vara möj- lig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;I avsnitt 10.6.3 ovan har vi föreslagit att den del av lex Britannia som följer av 42 § tredje stycket medbestämmandelagen bör juste- ras, så att det undantag från tillämpningen av fredspliktsreglerna när det gäller arbetsförhållanden som medbestämmandelagen inte är tillämplig på inte träffar stridsåtgärder som är otillåtna enligt vår föreslagna bestämmelse i utstationeringslagen. Vidare görs en mar- ginell justering av giltighetsregeln i 25 a § medbestämmandelagen (se avsnitt 10.6.2). Enligt vår bedömning innebär inte Lavaldomen från rättsliga utgångspunkter att ytterligare ingrepp behöver göras i lex Britannia. Som framgått av avsnitt 5.4 ovan har från fackligt håll anförts att lex Britannia alltjämt behövs för att på ett effektivt sätt kunna motverka s.k. social dumpning i förhållande till bekvämlig- hetsflaggade fartyg. Mot den bakgrunden, samt av samma skäl som vi framfört för att inte utvidga vår ovan föreslagna reglering till att omfatta även utstationering från tredje land, lägger vi inte fram ytterligare förslag om ändringar i de bestämmelser som utgör lex Britannia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft12"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123307x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p654 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;En särskild upplysning om att krav enligt kollektivavtal kan ställas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;En särskild upplysning om att villkor enligt kol- lektivavtal kan komma krävas vid utstationering av arbetstagare till Sverige införs i utstationeringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft7"&gt;Vår föreslagna reglering tar enligt våra överväganden ovan enbart sikte på situationer där utstationering sker från andra &lt;NOBR&gt;EES-länder.&lt;/NOBR&gt; Mot denna bakgrund bör enligt vår bedömning en allmän upplys- ning införas i utstationeringslagen med innebörd att det vid utsta- tionering av arbetstagare till Sverige kan komma att ställas krav på villkor enligt kollektivavtal. Upplysningen riktar sig till utstatione- rande arbetsgivare från såväl andra &lt;NOBR&gt;EES-länder&lt;/NOBR&gt; som från länder utanför EES.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft7"&gt;En sådan upplysning bildar också en logisk utgångspunkt när det gäller den särskilda regleringen av rätten att vidta stridsåtgärder i situationer där utstationering sker från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Särskilt om arbetstagare som utstationeras av bemanningsföretag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft7"&gt;Enligt artikel 3.9 i utstationeringsdirektivet kan medlemsstaterna fastställa att bemanningsföretag som är etablerade i en annan med- lemsstat ska garantera arbetstagare som de utstationerar samma villkor som de som tillämpas för tillfälligt anställda arbetstagare i den medlemsstat inom vars territorium arbetet utförs. Med ”tillfäl- ligt anställda arbetstagare” avses arbetstagare som är anställda i bemanningsföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Genom denna bestämmelse synes alltså ges en möjlighet för medlemsstaterna att särreglera utsträckningen av nationella arbets- och anställningsvillkor när det gäller arbetstagare som hyrs ut av utländska bemanningsföretag på ett sätt som inte begränsar sig till minimivillkor inom direktivets hårda kärna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Nyligen antogs Europarlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag (bemanningsdirek- tivet). Det kommer att träda i kraft samma dag som det offentlig- görs i Europeiska unionens officiella tidning. Medlemsstaterna har därefter tre år på sig att genomföra direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft12"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;Enligt artikel 5.1 i bemanningsdirektivet ska de grundläggande arbets- och anställningsvillkoren för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag, under den tid uppdraget i kundföretaget varar, minst vara de villkor som skulle gälla för dem om de hade anställts direkt av företaget i fråga för att inneha samma tjänst. Artikeln ger således uttryck för en likabehandlingsprincip. I artikel 3.1 f anges att med grundläggande arbets- och anställningsvillkor avses arbets- och anställningsvillkor som fastställs i lagar och andra författ- ningar, kollektivavtal och/eller andra bindande generella bestäm- melser som gäller i kundföretaget och som avser arbetstidens längd, övertid, raster, vilotid, nattarbete, semester, helgdagar och lön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;I artikel 5.3 erbjuds möjligheten att under vissa angivna förut- sättningar införa eller behålla alternativa lösningar beträffande regleringen av arbets- och anställningsvillkor för bemanningsföre- tagsanställda genom bl.a. kollektivavtal. I direktivets skäl 22 anges att en tillämpning av direktivet inte ska påverka tillämpningen av utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;I Sverige finns inga bestämmelser i lag som särskilt för beman- ningsföretagsanställda reglerar sådana arbets- och anställningsvill- kor som bemanningsdirektivet avser. Sådana villkor regleras i all- mänhet genom kollektivavtal som gäller särskilt för bemannings- branschen. Mot den bakgrunden var Sverige ett av de drivande län- derna bakom införandet av artikel 5.3 i bemanningsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Som vi förstår kopplingen mellan bemanningsdirektivet och utstationeringsdirektivet så tar det förstnämnda direktivet i första hand sikte på nationella förhållanden. Det ska enligt bemanningsdi- rektivet i medlemsstaterna på nationell nivå finnas en reglering som medför en likabehandling av bemanningsföretagsanställda när det gäller vissa grundläggande villkor jämfört med om den aktuella arbetstagaren hade anställts direkt av kundföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;När väl en sådan särskild reglering genomförts kan den också med stöd av utstationeringsdirektivet utsträckas för att tillämpas i förhållande till arbetstagare som utstationerats från ett annat land. Artikel 3.9 i utstationeringsdirektivet medger härvid att, precis som gäller enligt bemanningsdirektivets likabehandlingsprincip, inte bara miniminivåerna utan ”samma” villkor kan genomdrivas i för- hållande till en arbetstagare som utstationerats av ett bemannings- företag. Jämförelsen ska i det fallet ske i förhållande till om arbets- tagaren hade varit anställd av ett svenskt bemanningsföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Huruvida artikel 3.9 i utstationeringsdirektivet kan och bör användas för att åstadkomma en längre gående likabehandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p502 ft7"&gt;mellan en utländsk och svensk bemanningsföretagsanställd när det gäller arbets- och anställningsvillkor än utstationeringsdirektivet annars tillåter beror enligt vår uppfattning på hur bemanningsdi- rektivets likabehandlingsprincip kommer att påverka regleringen av villkoren för bemanningsföretagsanställda i Sverige. Särskilt lär behöva övervägas om direktivet kan genomföras helt genom de kollektivavtalslösningar inom bemanningsbranschen som finns i dag, eventuellt efter vissa modifieringar, eller om även viss kom- pletterande lagstiftning behöver införas för bemanningsföretagsan- ställda som inte omfattas av dessa kollektivavtalslösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;Innan det är klarlagt hur bemanningsföretagsdirektivet kommer att genomföras i Sverige är det enligt vår bedömning inte ändamåls- enligt att göra överväganden angående en eventuell tillämpning av artikel 3.9 i utstationeringsdirektivet för svenskt vidkommande. Sådana överväganden kan lämpligen och naturligen göras i samband med genomförandet av bemanningsdirektivet i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Förhållandet till internationella konventioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;Vi har i kapitel 4 översiktligt behandlat Sveriges åtaganden enligt internationella konventioner på områden som berör strejkrätten. Vårt förslag till särskild reglering av stridsåtgärder mot tjänsteut- övare från andra medlemsstater inom EES utgör en viss begräns- ning av denna rätt, genom att endast vissa angivna typer av villkor och en viss relativ nivå på dessa villkor får krävas med stöd av stridsåtgärder. Åtgärderna är enligt vår bedömning nödvändiga till följd av &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; såsom den uttolkats av &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; i bl.a. Lavaldomen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft7"&gt;Våra förslag påverkar inte rätten att i en rent nationella situatio- ner vidta stridsåtgärder för att värna arbetstagarnas intressen. För- slagen tar endast sikte på förhållanden där en arbetsgivare som är etablerad i ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; inom ramen för utövande av tjänst utstationerar arbetstagare till Sverige. Det rör sig således om situa- tioner där lagvalet beträffande anställningsförhållandet utan en till- lämpning av utstationeringsdirektivet skulle ha fallit på ett annat land än Sverige på grund av en starkare rättslig anknytning till det landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft21"&gt;Våra förslag påverkar självfallet inte rätten för de utstationerade arbetstagarna att vidta stridsåtgärder enligt hemlandets reglering på detta område. De påverkar heller inte rätten att vidta stridsåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft12"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;i situationer där arbetsgivaren visserligen är etablerad i ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land,&lt;/NOBR&gt; men där anställningsförhållandet ändå har en sådan anknytning till Sverige så att svensk rätt är tillämplig fullt ut. Vår föreslagna reglering rör endast rätten att vidta stridsåtgärder för att reglera anställningsvillkoren för till Sverige utstationerade arbetsta- gare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Vi ser det mot ovanstående bakgrund som osannolikt att våra förslag är oförenliga med någon av de konventioner som redovisats i kapitel 4. Det går dock inte att helt utesluta att så är fallet. Vår bedömning är dock att förslagen är nödvändiga för att den svenska regleringen av rätten att vidta stridsåtgärder ska vara förenlig med &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt; Om det skulle visa sig att &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; ställer krav på medlemsstaterna som är oförenliga med de åtaganden som följer av någon av de grundläggande internationella konventionerna på området är detta i första hand en fråga mellan EU och den berörda internationella organisationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;När det gäller &lt;NOBR&gt;ILO-konvention&lt;/NOBR&gt; nr 94, som behandlar arbets- och anställningsvillkor vid offentlig upphandling, innehåller den konventionen vissa regler som ska tillförsäkra att en upphandlande enhet ställer krav på villkor i nivå med kollektivavtal för entrepre- nörens arbetstagare (se närmare kapitel 4). Konventionen innehål- ler således en form av likabehandlingsprincip som när det gäller arbetstagarvillkor är längre gående än utstationeringsdirektivets princip om att endast minimivillkor på vissa angivna områden får krävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;ILO-konvention&lt;/NOBR&gt; nr 94 synes inte ha påverkat &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; tolkning av utstationeringsdirektivets innebörd varken i Lavalmålet eller i det mer närliggande Rüffertmålet. En uppenbar förklaring till detta är naturligtvis att varken Sverige eller Tyskland faktiskt har ratificerat konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Även när det gäller den kollision som kan uppstå mellan ILO- konvention nr 94 och utstationeringsdirektivet i gränsöverskri- dande situationer får denna fråga ytterst hanteras mellan EU och ILO. Frågan om Sverige kan och bör ratificera konventionen har legat utanför vårt uppdrag. Vi har bara haft att bedöma vilka åtgär- der som behöver och bör vidtas mot bakgrund av &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; tolkning av utstationeringsdirektivet och övrig &lt;NOBR&gt;EG-rätt&lt;/NOBR&gt; i bl.a. Lavaldomen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft12"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p657 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;10.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;En möjlighet för utstationerade arbetstagare att hävda rätt enligt kollektivavtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;Utstationeringsdirektivet har som redan framgått flera i viss mån kolliderande syften. Ett av dessa syften är att skydda de utstatione- rade arbetstagarna genom att vissa av i värdlandet förekommande villkor, om dessa är bättre än i hemlandet, alltid ska tillämpas på dessa arbetstagare. Detta syfte uttrycks klart i artikel 3.1, som anger att de utstationerade arbetstagarna ska garanteras att de angivna typerna av villkor i värdlandet ska tillämpas även i förhål- lande till dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft7"&gt;Bundenhet av ett kollektivavtal uppstår i Sverige genom att avtalet ingås mellan en arbetsgivare eller en arbetsgivarorganisation å ena sidan och en arbetstagarorganisation å andra sidan. För enskilda arbetstagare uppstår bundenhet enligt 26 § medbestäm- mandelagen genom medlemskap i en arbetstagarorganisation som är bunden av kollektivavtalet. En arbetsgivare blir på motsvarande sätt bunden av kollektivavtalet genom medlemskap i den avtals- slutande arbetsgivarorganisationen. Rättsverkan av bundenhet av kollektivavtal är bl.a. att fredsplikt råder samt att det inte med giltig verkan går att träffa enskilda överenskommelser mellan arbetsgiva- ren och arbetstagaren som strider mot kollektivavtalet (27 § med- bestämmandelagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;För oorganiserade arbetstagare är situationen en annan. Enskilda överenskommelser mellan arbetsgivaren och arbetstagaren är giltiga även om dessa skulle strida mot ett kollektivavtal som arbetsgiva- ren är bunden av gentemot en arbetstagarorganisation och avtalet är tillämpligt på det arbete arbetstagaren utför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Däremot riskerar i denna situation arbetsgivaren att drabbas av skadeståndskrav från den fackliga organisationen under åberopande av kollektivavtalsbrott. Enligt fast praxis från Arbetsdomstolen gäller nämligen att en arbetsgivare i förhållande till arbetstagaror- ganisationen genom kollektivavtalet är skyldig att tillämpa dess arbets- och anställningsvillkor även på arbetstagare som inte är medlem i facket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Den enskilde arbetstagaren kan dock inte själv hävda någon rätt enligt kollektivavtalet på grundval av att arbetsgivaren är skyldig att tillämpa dess villkor på honom eller henne. En annan sak är att det enskilda anställningsavtalet kan hänvisa till kollektivavtalets villkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft12"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;eller normeras eller fyllas ut av kollektivavtalet om inget särskilt har avtalats. I detta fall är det dock inte kollektivavtalet som sådant som ger arbetstagaren rättigheter utan det enskilda anställningsav- talet. För att ett kollektivavtal ska kunna normera eller fylla ut ett enskilt anställningsavtal för en oorganiserad arbetstagare torde gälla, något förenklat, att kollektivavtalet tillämpas på den motsva- rande kategori arbetstagare hos arbetsgivaren som är medlemmar i den arbetstagarorganisation som slutit det tillämpliga kollektivav- talet (se AD 1984 nr 79).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Det nu sagda kan ställa till problem för svenskt vidkommande i förhållande till utstationeringsdirektivets krav. Sverige har en skyl- dighet att garantera att de villkor som i enlighet med direktivet utsträcks för att tillämpas i förhållande till utstationerade arbetsta- gare också i verkligheten kommer dessa arbetstagare till del. Ett kollektivavtal som sluts mellan en svensk arbetstagarorganisation och en arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; är bindande enbart mellan dessa parter. En skyldighet gentemot det svenska facket att tillämpa kollektivavtalets villkor på utstationerade arbetstagare uppstår visserligen genom avtalet men detta kan inte åberopas av en sådan arbetstagare såvida han eller hon inte blir medlem i den avtalsslutande arbetstagarorganisationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Det får också i regel anses mycket osäkert huruvida det enskilda anställningsavtal arbetstagaren har med sin arbetsgivare i ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; normeras eller fylls ut av ett kollektivavtal som ingåtts i Sverige och att arbetstagaren därigenom kan åberopa dess villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Det är enligt vår mening tveksamt om det nu angivna förhållan- det står i full överensstämmelse med utstationeringsdirektivets krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft21"&gt;Med den modell vi föreslår ovan är frågan om verkan av kollek- tivavtalsbundenhet inte av samma vikt som den hade varit om rättsläget lämnats oförändrat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Genom att villkora rätten att med stöd av stridsåtgärder åstad- komma ett kollektivavtal med en arbetsgivare från ett annat EES- land med att de villkor arbetsgivaren tillämpar på sin utstationerade personal ska ligga på minst en viss nivå torde frågan om arbetsta- garnas enskilda rättigheter ofta vara oproblematisk från svenska utgångspunkter. I det fall arbetsgivaren redan genom kollektivavtal eller enskilt avtal i hemlandet tillämpar tillräckligt bra villkor kan den enskilde utstationerade arbetstagaren i enlighet med hemlan- dets rättssystem göra sin rätt gällande där. Först om ett kollektiv- avtal tecknas med en svensk arbetstagarorganisation, på frivillig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft12"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123313x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;grund eller efter hot om eller vidtagande av stridsåtgärder, kan frå- gan om rättigheter för den enskilde arbetstagaren uppstå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Frågan är dock ändå av sådan vikt för det samlade systemet i fråga om det svenska genomförandet av utstationeringsdirektivet att en särskild reglering bör övervägas. Till detta kommer en annan positiv effekt av att en enskild utstationerad arbetstagare ges rät- tigheter enligt kollektivavtalet som kan göras gällande inför dom- stol. Härigenom bildas nämligen ett klart incitament för arbetsta- garen att se till att han eller hon verkligen får del av de villkor som följer av avtalet, vilket också sätter en större press på arbetsgivaren att tillämpa det kollektivavtal som slutits med en svensk arbetsta- garorganisation på ett korrekt sätt. Därigenom tillkommer en mekanism för övervakning och kontroll av att de skyldigheter en arbetsgivare har på grundval av utstationeringsdirektivet efterlevs i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Våra överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Arbets- och anställningsvillkor enligt ett kollek- tivavtal som har slutits mellan en svensk arbetstagarorganisation och en arbetsgivare som är etablerad i ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; och som utstationerar arbetstagare till Sverige ska för den tid utsta- tioneringen pågår kunna åberopas av den utstationerade arbets- tagaren även om han eller hon inte är medlem i den avtals- slutande organisationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft7"&gt;Rätten för en arbetstagare som utstationeras till Sverige att åberopa villkor enligt ett kollektivavtal i Sverige är egentligen inget förhål- lande som &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; ägnade uppmärksamhet i Lavalmålet. Det finns enligt vår mening, utifrån våra resonemang ovan, ändå skäl att överväga om inte en sådan rätt bör införas för att det svenska systemet i nu aktuella situationer som helhet ska stå i överens- stämmelse med &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Det finns enligt vår mening två möjligheter att åstadkomma att en till Sverige utstationerad arbetstagare ges rättigheter enligt ett kollektivavtal som tecknats mellan en svensk arbetstagarorganisa- tion och den utstationerande arbetsgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;En tänkbar modell skulle vara att lägga till ett krav i den före- slagna regleringen i utstationeringslagen, innebärande att det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft12"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;kollektivavtal facket med hjälp av en stridsåtgärd ska kunna genom- driva innehåller en bestämmelse om att den enskilda arbetstagaren ska kunna grunda rätt enligt avtalet i Sverige. Avtalet skulle därige- nom ges en rättsverkan som motsvarande avtal inte har beträffande oorganiserade svenska arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;En sådan lösning är dock förenad med en del frågetecken, sär- skilt när det gäller om den rättsverkan man vill åstadkomma verkli- gen uppstår genom ett avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagar- organisationen. Ett större problem med denna modell är dock att den inte alltid fångar upp situationen att ett kollektivavtal tecknas på frivillig grund. I det svenska genomförandet av utstationerings- direktivet ligger inte enbart att villkor inom den hårda kärnan kan drivas igenom med stöd av stridsåtgärder. Tvärtom är tanken att stridsåtgärder vidtas först om parterna inte på frivillig grund kan enas om vilka villkor som ska tillämpas i förhållande till de utsta- tionerade arbetstagarna. I sådana frivilliga överenskommelser finns med den nu diskuterade modellen inga garantier för att den utsta- tionerade arbetstagaren ges rättigheter enligt avtalet som kan göras gällande av denne enskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;Mot bakgrund av ovanstående bör enligt vår mening övervägas att införa en ny bestämmelse i utstationeringslagen med innebörd att arbets- och anställningsvillkor enligt ett kollektivavtal som har slutits mellan en svensk arbetstagarorganisation och en arbetsgivare som är etablerad i ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; och som utstationerar arbetstagare till Sverige ska kunna åberopas av den utstationerade arbetstagaren även om han eller hon inte är medlem i den avtals- slutande organisationen. Arbetstagaren ska enligt den föreslagna bestämmelsen kunna åberopa kollektivavtalet för den tid utstatio- neringen pågår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;10.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Arbetsmiljöverkets funktion som förbindelsekontor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Enligt artikel 4 i utstationeringsdirektivet ska medlemsstaterna utse ett eller flera förbindelsekontor eller en eller flera behöriga instan- ser. Medlemsstaterna ska planera ett samarbete mellan de offentliga förvaltningar som i enlighet med nationell lagstiftning har behörig- het att övervaka de arbets- och anställningsvillkor som anges i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123315x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p502 ft7"&gt;artikel 3, dvs. direktivets ”hårda kärna”. Detta samarbete ska enligt artikeln särskilt bestå i att besvara motiverade förfrågningar från dessa offentliga förvaltningar om information angående utsändande av arbetstagare till andra medlemsstater, inbegripet uppenbart missbruk eller gränsöverskridande verksamheter som antas vara olagliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Varje medlemsstat ska enligt artikeln också vidta åtgärder för att informationen om de arbets- och anställningsvillkor som avses i direktivets hårda kärna ska vara allmänt tillgänglig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Arbetsmiljöverket är enligt 9 § utstationeringslagen svenskt för- bindelsekontor och har till uppgift att tillhandahålla information om de arbets- och anställningsvillkor som kan bli tillämpliga vid en utstationering i Sverige. För information om kollektivavtal som kan bli tillämpliga ska Arbetsmiljöverket hänvisa till berörda kollektiv- avtalsparter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Enligt kommittédirektiven ingår i vårt uppdrag att tillsammans med parterna och Arbetsmiljöverket diskutera och eventuellt före- slå förbättringar i fråga om Arbetsmiljöverkets funktion som för- bindelsekontor enligt utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Behandlingen av frågor rörande förbindelsekontorens funktion på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;Under en längre tid har en av kommissionen sammankallad grupp av nationella experter träffats regelbundet för att diskutera främst praktiska och administrativa frågor rörande förbindelsekontorens funktion och samarbete. Dessa frågor har sedan denna informella expertgrupp inrättades hamnat ytterligare i fokus genom utvidg- ningen av EU och genom förhandlingarna om det numera antagna direktivet rörande tjänster på den inre marknaden.&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;När kommissionen i april 2006 presenterade sitt reviderade förslag till tjänstedirektiv presenterade man samtidigt ett meddelande med vägledning för utstationering av arbetstagare i samband med till- handahållande av tjänster (KOM(2006) 159 slutlig). Meddelandet följdes den 13 juni 2007 upp av ytterligare ett meddelande.&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster – att maximera fördelar och möjligheter och samtidigt värna om skyddet för arbetstagarna, KOM(2007) 304 slutlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft12"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;Den 31 mars i år antog kommissionen rekommendationen (2008/C 85/01) om ökat administrativt samarbete vid utstatione- ring av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster. I rekommendationen uppmanar kommissionen medlemsstaterna att förbättra det administrativa samarbetet i utstationeringsfrågor genom att vidta nödvändiga åtgärder och göra de insatser som krävs för att ta i bruk ett elektroniskt system för informationsut- byte samt aktivt delta i en systematisk och formell process för att finna och utbyta erfarenheter och goda rutiner. Enligt rekommen- dationen bör medlemsstaterna också öka sina insatser för att för- bättra tillgången till information om de arbets- och anställnings- villkor som tjänsteleverantörerna måste tillämpa och för att se till att deras förbindelsekontor har möjligheter att utföra sina uppgif- ter på ett effektivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft7"&gt;I detta sammanhang framhåller kommissionen följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Medlemsstaterna bör undvika att endast hänvisa till eller tillhan- dahålla allmän information om arbetsmarknadslagstiftningen, utan i stället tydligt ange vilka arbets- och anställningsvillkor och/ eller vilken del av den nationella lagstiftningen som ska tillämpas på arbetstagare som är utstationerade på deras territo- rium.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Medlemsstaterna bör vidta nödvändiga åtgärder för att se till att det finns allmänt tillgänglig information om vilka kollektivavtal som är tillämpliga, och vilka arbets- och anställningsvillkor som utländska tjänsteleverantörer ska tillämpa. Vid behov bör länkar till befintliga Internetsidor och andra kontakter, särskilt rele- vanta arbetsmarknadsparter, anges.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Medlemsstaterna bör se till att arbetstagare och tjänsteleve- rantörer har tillgång till denna information på andra språk än det nationella språket i det land där tjänsterna tillhandahålls.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Medlemsstaterna bör bättre utnyttja de möjligheter som Inter- net erbjuder liksom möjligheter att göra den information som läggs ut på de nationella webbplatserna mer tillgänglig och tyd- lig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft7"&gt;Härutöver anges att medlemsstaterna bör se till att förbindelse- kontoren har möjlighet att upprätthålla en effektiv organisation och att de är utrustade med tillräckligt stor personal och andra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;resurser för att kunna uppfylla sina skyldigheter när det gäller att lämna information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Enligt en bilaga till rekommendationen planerar kommissionen att inrätta en högnivåkommitté med vissa angivna uppgifter och mål som hänför sig till förbindelsekontorens funktion. Bl.a. ska högnivåkommittén kartlägga och utbyta erfarenheter och goda rutiner, främja utbyte av relevant information, undersöka möjlig- heterna att vid behov se till att arbetstagarnas rättigheter och skydd i högre grad respekteras i praktiken samt göra en djupgående utredning om problemen med tillämpningen av lagstiftningen över gränserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft7"&gt;Rådet antog den 9 juni i år rådsslutsatser som ett svar på den nu behandlade rekommendationen. I dessa rådsslutsatser uppmanas medlemsstaterna att i samarbete med kommissionen bl.a. under- söka hur informationsutbytet kan förbättras för att underlätta den praktiska implementeringen av utstationeringsdirektivet, att under- söka de olika möjligheterna för att inrätta ett tekniskt stöd för informationsutbyte, att klargöra förbindelsekontorens roll och att förstärka dem om det behövs, att förbättra tillgänglighet och klar- het i den information om anställningsvillkor som ska tillämpas samt att öka insatserna för att utbyta erfarenheter och goda rutiner med varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft7"&gt;Kommissionen uppmanas bl.a. att institutionalisera den infor- mella expertgrupp som redan finns genom att sätta upp en expert- kommitté. Expertkommittén ska ha i uppgift att bland annat stödja medlemsstaterna i att utbyta erfarenheter och goda rutiner på området, att främja utbyte av relevant information, att undersöka frågor och svårigheter som kan uppkomma i samband med den praktiska tillämpningen av lagstiftningen om utstationering samt att noggrant följa de framsteg som uppnås. Expertkommittén ska inleda samtal med de myndigheter som ansvarar för kontroll och regelbundet involvera arbetsmarknadens parter i frågorna, på lämp- lig nivå och i enlighet med nationell lag och praxis. Kommittén ska regelbundet rapportera om de framsteg som görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Åtgärder på nationell nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft21"&gt;Frågor rörande Arbetsmiljöverkets roll som förbindelsekontor har också behandlats på nationell nivå under senare år. Särskilt har arbetet varit fokuserat på att underlätta för utländska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft12"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;tjänsteutövare och utstationerade arbetstagare att få information om vilka regler, villkor och krav som gäller vid utstationering till Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;Även frågor rörande administrativt samarbete mellan förbindel- sekontoren i de olika medlemsstaterna har behandlats. Arbetet har bedrivits med utgångspunkt i de diskussioner som förts i den informella expertgrupp som kommissionen regelbundet samman- kallat, och där tjänstemän från Arbetsmiljöverket och ansvarigt departement regelbundet har deltagit. Arbetet har också bedrivits utifrån diskussioner mellan Arbetsmiljöverket och arbetsmarkna- dens parter, Kommerskollegium och ansvarigt departement inom Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Mer konkret har Arbetsmiljöverket arbetat med att göra myn- dighetens hemsida, i de delar den berör frågan om utstationering, så lättillgänglig som möjligt med ambitionen att en arbetsgivare eller en arbetstagare från ett annat &lt;NOBR&gt;EU-land&lt;/NOBR&gt; utan svårighet ska kunna ta reda på hur den svenska arbetsmarknaden är uppbyggd och vilka regler som aktualiseras vid en utstationering av arbetstagare. De sidor som behandlar utstationering nås nu enkelt från myndighe- tens engelskspråkiga portalsida och har fått en särskild Internet- adress, www.posting.se. Här finns grundläggande information på engelska om bl.a. den svenska arbetsmarknaden och regler om utstationering av arbetstagare, länkar till den lagstiftning som anges i 5 § utstationeringslagen samt länkar till de centrala arbetstagaror- ganisationerna LO, TCO och Saco, dock inte till motsvarande organisationer på arbetsgivarsidan. Här finns även kontaktuppgif- ter till en person på myndigheten som ansvarar för utstatione- ringsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft7"&gt;Arbetsmiljöverket har även tagit fram och översatt s.k. fakta- blad, factsheets, till en rad olika språk utöver engelska, exempelvis de baltiska språken samt polska, tjeckiska och ungerska. Dessa faktablad kan laddas ned från myndighetens hemsida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Inom Regeringskansliet avslutades nyligen arbetet med att upp- datera befintliga engelska översättningar av den lagstiftning som har relevans för utstationeringssituationer samt att nyöversätta sådan lagstiftning som tidigare inte har översatts. Dessa översätt- ningar publicerades under våren på regeringens hemsida och kan även nås genom länkar på Arbetsmiljöverkets hemsida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft12"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p357 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Våra utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;Som framgått ovan ägnas ett stort intresse på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; åt förbindel- sekontorens funktion i de olika medlemsländerna, där fokus ligger på att underlätta den fria rörligheten för tjänster och se till att utstationerade arbetstagare verkligen får del av det skydd och de villkor de har rätt till enligt utstationeringsdirektivet. Frågor rörande administrativt samarbete mellan förbindelsekontoren i de olika medlemsstaterna, samt tillgängligheten av information till såväl tjänsteutövare som arbetstagare, kommer att diskuteras i en särskilt tillsatt expertkommitté, vilket än mer understryker vilken vikt kommissionen, liksom medlemsstaterna genom rådet, själva lägger vid dessa frågor. Man har även på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; kommit långt i utvecklingen av ett elektroniskt informationssystem, som ska underlätta för tjänsteutövare att ta reda på vilka regler som gäller vid tjänsteutövning i en viss medlemsstat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;På svensk nationell nivå har en del praktiska åtgärder vidtagits för att förbättra förbindelsekontorets funktion i allmänhet och förbättra tillgången till relevant information i synnerhet. Fler sådana åtgärder och en allmän förstärkning av Arbetsmiljöverkets funktion som förbindelsekontor kan också förväntas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;I budgetpropositionen för 2009 föreslår regeringen att Arbets- miljöverket får ett ökat anslag med 33 miljoner kronor 2009, 45 miljoner kronor 2010 och 47 miljoner kronor 2011. En del av denna anslagsökning syftar till att förstärka myndighetens funktion som förbindelsekontor. Det konstateras att verket har till uppgift att informera utländska företag och arbetstagare om vilka arbets- och anställningsvillkor som gäller vid utstationering av arbetstagare till Sverige samt att samarbeta med förbindelsekontor i andra EU- och &lt;NOBR&gt;EES-länder.&lt;/NOBR&gt; I och med Lavaldomen och på temat förstärkt arbete för en väl fungerande inre marknad för varor och tjänster anses det föreligga skäl att förbättra Arbetsmiljöverkets möjlighe- ter att lämna information, bl.a. när det gäller uppgifter om kollek- tivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft7"&gt;Hur stor del av det ökade anslaget som ska användas för just det nu aktuella ändamålet kommer att slås fast först i samband med att regleringsbrevet för Arbetsmiljöverkets verksamhet för år 2009 beslutas, vilket inte har skett när detta skrivs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft21"&gt;Genom det ökade anslaget för Arbetsmiljöverkets verksamhet får förutsättas att det finns utrymme för att öka den personal som ägnar sig åt utstationeringsfrågor samt att ytterligare satsa på att ta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft12"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;fram nytt eller förbättra det befintliga informationsmaterialet rörande vad som gäller vid utstationeringar till Sverige, samt att kunna aktivt hjälpa tjänsteutövare och utstationerad personal som vänder sig till verket med förfrågningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Hur sådant informationsmaterial närmare bör utformas samt formerna för samarbetet mellan förbindelsekontoren i de olika medlemsstaterna förefaller vara en fråga som är mest lämpad att hantera på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; Den fråga vi mot bakgrund av vårt huvudsak- liga uppdrag ser anledning att närmare diskutera rör tillgänglighe- ten av information rörande villkor som kan komma att krävas enligt svenska kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Med våra förslag på åtgärder med anledning av Lavaldomen kommer kollektivavtal alltjämt att få stor betydelse för regleringen av villkoren för till Sverige utstationerade arbetstagare. Enligt vårt förslag till reglering av rätten till stridsåtgärder mot en arbetsgivare från ett annat land inom EES måste sådana kollektivavtalsvillkor vara klara och tydliga i syfte att en arbetsgivare som utstationerar arbetstagare ska kunna ta reda på vilka kostnader som är förenade med utförandet av en tjänst i Sverige. Därigenom ställs krav på att villkoren som sådana ska vara så transparenta och förutsebara som &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; utifrån bl.a. vår tolkning av Lavaldomen kräver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Denna transparens när det gäller villkoren som sådana är dock inte så mycket värd i sig om det inte på förhand, dvs. innan en tjänsteleverantör ens påbörjar ett anbudsförfarande inom ramen för en offentlig upphandling eller i annat sammanhang lämnar anbud på utförandet av en tjänst i Sverige, på ett så enkelt sätt som möjligt kan få information om vilka villkor som kan komma att gälla. Även om denna aspekt av förutsebarhet för utländska tjänsteutövare inte följer direkt av &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; ställningstagande i Lavalmålet lig- ger det i vårt uppdrag att se över hur Arbetsmiljöverkets funktion som förbindelsekontor kan förbättras. Uppgiften att på förfrågan lämna information om tillämpliga regler och villkor i förhållande till en utländsk arbetsgivare eller en utstationerad arbetstagare får anses vara en väsentlig del i denna funktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;För att även fortsättningsvis i huvudsak reglera villkor i förhål- lande till utstationerade arbetstagare inom ramen för den svenska kollektivavtalsmodellen måste vi kunna peka på att förutsebarheten inför ett planerat utövande av tjänst i Sverige är i paritet med länder som har motsvarande reglering enbart i lag eller allmängiltigförkla- rade kollektivavtal. Så kan inte anses vara fallet i dag, då Arbets- miljöverket enligt utstationeringslagen enbart har till uppgift att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft12"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123321x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;när det gäller eventuellt tillämpliga kollektivavtalsvillkor hänvisa till de kollektivavtalsslutande parterna för information om innehållet i villkoren. Arbetsmiljöverkets funktion i detta avseende bör enligt vår uppfattning förbättras genom att verket ges en mer aktiv roll när det gäller att bistå en utländsk tjänsteutövare eller arbetstagare som efterfrågar information om tillämpliga arbets- och anställ- ningsvillkor i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;När det gäller kollektivavtalsvillkor måste även eftersträvas att Arbetsmiljöverket på ett mer konkret sätt än i dag kan peka ut vilka tillämpliga villkor en facklig organisation, ytterst med stöd av stridsåtgärder, kan genomdriva mot en arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;En skyldighet att ge in villkor enligt kollektivavtal till Arbetsmiljöverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Villkor enligt kollektivavtal som en facklig organi- sation, ytterst med stöd av stridsåtgärder enligt vårt förslag till reglering i utstationeringslagen, avser att genomdriva mot en arbetsgivare som är etablerad i ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; ska genom arbetstagarorganisationens försorg ges in till Arbetsmiljöverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft7"&gt;Enligt vårt förslag till modell för att utsträcka tillämpningen av villkor enligt kollektivavtal vid utstationering till Sverige från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; får vissa till typ och nivå angivna arbets- och anställningsvillkor enligt kollektivavtal krävas med stöd av stridsåt- gärder. Villkoren ska motsvara vad som gäller enligt ett rikstäck- ande branschavtal som slutits av de centrala parterna på arbetsgivar- respektive arbetstagarsidan. I praktiken torde detta innebära att den fackliga organisationen, ensam eller i samråd med den aktuella arbetsgivarorganisationen, antingen tar fram ett standardiserat kollektivavtal med relevanta villkor hämtade från det centrala avta- let, eller använder sig av en hängavtalsmodell, där det avtal som används hänvisar till relevanta villkor i det centrala avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;Förutsebarheten för utländska tjänsteutövare och möjligheten för utstationerade arbetstagare att bevaka sina rättigheter vid utsta- tionering till Sverige skulle öka betydligt om Arbetsmiljöverket, i stället för att som i dag hänvisa till arbetsmarknadens parter för information om innehållet i ovan nämnda villkor, skulle kunna ha&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft12"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;dessa tillgängliga för tjänsteutövaren eller arbetstagaren att ta del av. Precis som verket i dag pekar ut och hänvisar till den lagstift- ning som ska tillämpas enligt 5 § utstationeringslagen skulle på ett konkret sätt kunna anges vilka villkor enligt kollektivavtal som en tjänsteutövare enligt vårt förslag till reglering i utstationeringslagen kan komma att vara tvungen att tillämpa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Vi föreslår mot denna bakgrund att villkor enligt kollektivavtal som en facklig organisation, ytterst med stöd av stridsåtgärder enligt vår föreslagna reglering i utstationeringslagen, avser att genomdriva mot en arbetsgivare som är etablerad i ett annat EES- land av arbetstagarorganisationen ska ges in till Arbetsmiljöverket. Det kan därvid röra sig om att arbetstagarorganisationen till Arbetsmiljöverket ger in ett sådant redigerat och anpassat kollek- tivavtal som vi nämner ovan, eller det centrala avtalet jämte hänvis- ningar till vilka villkor i det som den fackliga organisationen ytterst med stöd av en stridsåtgärd avser att kräva gentemot en arbetsgi- vare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;Det ska understrykas att denna skyldighet endast syftar till att göra villkoren mer tillgängliga för utländska tjänsteutövare och arbetstagare. Arbetsmiljöverket har självfallet inte till uppgift att närmare analysera eller tolka avtalsvillkoren och kvalificera dem som godkända eller icke godkända för att med stöd av stridsåtgär- der framställa mot en arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land.&lt;/NOBR&gt; Verkets uppgift begränsar sig till att på förfrågan kunna hänvisa till och peka ut de villkor som en tjänsteutövare från en annan medlemsstat kan räkna med ska tillämpas med stöd av utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Det får som sagts ovan antas att de fackliga organisationer som känner behov av att genomdriva krav enligt kollektivavtal gentemot arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; antingen utarbetar anpassade kollektivavtal eller upprättar hängavtalsformulär där hänvisningar till relevanta villkor i det centrala avtalet görs. Det är självfallet önskvärt att sådana anpassade kollektivavtal och formulär utarbetas i samråd med arbetsgivarsidan på central nivå. Framgår inte att sådant samråd skett redan innan en facklig organisation ger in exempelvis ett redigerat kollektivavtalsformulär, bör detta av Arbetsmiljöverket sändas för kännedom till arbetsgivarparten i det centrala avtal som innehåller de aktuella villkoren. Därigenom säkerställs att arbetsgivarsidan får tillfälle att ha synpunkter på de villkor facket anser sig ha rätt att ställa och systemet vinner i legi- timitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft12"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123323x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p202 ft7"&gt;Någon skyldighet för arbetsgivarsidan att yttra sig beträffande villkoren bör dock inte föreskrivas. Det viktiga är att villkoren blir föremål för en kritisk granskning och kan tas upp till diskussion med den arbetstagarorganisation som upprättat formuläret. Arbets- miljöverkets närmare hantering av kollektivavtalsformulär som ges in bör vid behov kunna regleras inom ramen för regeringens styr- ning av myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Någon sanktion bör enligt vår uppfattning inte kopplas till den föreslagna bestämmelsen. Det faktum att en facklig organisation inte har gett in de villkor man framställer mot en utstationerande arbetsgivare från ett annat medlemsland bör således exempelvis inte påverka bedömningen av en eventuell stridsåtgärds olovlighet eller på annan grund medföra skadeståndsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Vi vill dock från utredningens sida understryka vikten av att arbetsmarknadens parter tar denna aspekt av våra förslag på allvar. Ytterst handlar det om förtroendet för den svenska arbetsmark- nadsmodellen som instrument för utsträckning av arbets- och anställningsvillkor i nu angivna situationer. Kan vi inte från svensk sida peka på att vårt system i praktiken fungerar på ett tillräckligt förutsebart och transparent sätt kommer oundvikligen svårigheter att försvara detta system att uppstå i framtiden. Härtill kommer självfallet de fördelar en väl fungerande inre marknad för tjänster har för den ekonomiska utvecklingen inom EU och i de enskilda medlemsstaterna. Det bör mot den bakgrunden ligga i de fackliga organisationernas intresse att se till att det svenska systemet med kollektivavtal i förhållande till utländska tjänsteutövare blir så transparent och förutsebart som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;En mer aktiv roll för förbindelsekontoret&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Vårt förslag: &lt;/SPAN&gt;Förbindelsekontoret ska bistå en utländsk tjänste- utövare eller arbetstagare när det gäller att erhålla information om vilka villkor och krav enligt kollektivavtal som kan komma att bli tillämpliga vid utstationering till Sverige. Rör det sig om en utstationering från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; ska förbindelsekonto- ret bistå med att erhålla information om vilka villkor enligt kollektivavtal som en facklig organisation kan förväntas kräva, ytterst med stöd av stridsåtgärder enligt vår föreslagna reglering i utstationeringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft12"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;Vi anser att Arbetsmiljöverket som förbindelsekontor givits en alltför passiv roll när det gäller att upplysa utländska arbetsgivare och arbetstagare om kollektivavtalsvillkor som eventuellt kan bli tillämpliga vid en utstationering till Sverige. Inte minst på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; har understrukits vikten av att förbindelsekontoren på ett aktivt sätt bistår tjänsteutövare och utstationerade arbetstagare från andra medlemsländer när det gäller information om vad som gäller vid en utstationering till värdlandet (se avsnitt 10.8.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;En sådan mer aktiv roll skulle ge förutsättningar för en utländsk tjänsteutövare att på ett enklare sätt ta reda på de villkor som gäller vid en utstationering till Sverige och för en arbetstagare att enklare ta reda på vilka rättigheter han eller hon har enligt tillämpliga reg- ler. Vi föreslår därför att 9 § utstationeringslagen ändras i syfte att ge Arbetsmiljöverket en mer aktiv roll när det gäller att bistå tjänsteutövaren eller arbetstagaren med att erhålla information om villkor enligt kollektivavtal som kan komma att ställas vid utstatio- nering till Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Exakt vad som ska ligga i denna mer aktiva roll låter sig inte anges uttömmande och mer konkret i detta sammanhang. Här får överlämnas till Arbetsmiljöverket i samråd med ansvarigt departe- ment inom Regeringskansliet att finna former för hur man på bästa sätt och utifrån tillgängliga resurser kan hantera konkreta förfråg- ningar från utländska tjänsteutövare och utstationerade arbetsta- gare. Vad vi från utredningens sida ser framför oss är att en utländsk tjänsteutövare eller utstationerad arbetstagare inte bara, exempelvis genom en länk på Arbetsmiljöverkets hemsida, hänvisas till någon av kollektivavtalsparterna för relevant information. Har inte Arbetsmiljöverket redan tillgång till ett visst kollektivavtal som är tillämpligt i den aktuella situationen bör verket bistå med att hitta det, eller mer konkret finna och hänvisa till någon person hos arbetsmarknadens parter som kan bistå med hjälp vid frågor kring hur ett visst villkor ska tolkas. Vidare kan antingen kontakt tas med eller förmedlas till myndigheter som kan hjälpa till med information, exempelvis Medlingsinstitutet eller Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft7"&gt;I detta sammanhang finns även skäl att erinra om det arbete som för närvarande pågår inom ramen för genomförandet av tjänstedi- rektivet, med upprättandet av en s.k. kontaktpunkt för utländska tjänsteutövare. Syftet med en sådan kontaktpunkt är att tjänsteut- övaren enkelt ska kunna få upplysningar om vad som gäller i sam- band med tillfälligt utövande av tjänst i Sverige. Även om arbets- rätts- och arbetsmiljöfrågor i huvudsak undantagits från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft12"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;tjänstedirektivets område bör i detta sammanhang Arbetsmil- jöverket som förbindelsekontor enligt utstationeringsdirektivet få en betydande roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Däremot kan det inte, som vi redan konstaterat i avsnittet ovan, komma i fråga att Arbetsmiljöverket ska tolka bestämmelserna i ett kollektivavtal och närmare upplysa om hur de ska tillämpas i fall där det kan råda osäkerhet i denna fråga. Det är parterna själva som svarar för tolkningen av deras kollektivavtal och ytterst får en sådan prövning ske i domstol. Huvudsaken är enligt vår uppfattning att den som söker information om villkor och krav i samband med en utstationering ska garanteras att förfrågan hanteras på ett effektivt sätt och med ambitionen att lämna så mycket hjälp och konkret information som möjligt. Det ska också understrykas att Arbets- miljöverket självfallet inte ska inta rollen som företrädare, eller ombud, för frågeställaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;När det gäller utstationeringar inom EES så bör den i föregå- ende avsnitt föreslagna skyldigheten för en arbetstagarorganisation att hålla vissa villkor och krav enligt kollektivavtal tillgängliga hos Arbetsmiljöverket bidra till att verket på ett mer aktivt sätt kan bistå en arbetsgivare eller en arbetstagare i nu aktuellt hänseende. Det bör i lagtexten anges att Arbetsmiljöverket när det gäller för- frågningar i samband med sådana utstationeringar särskilt ska upp- lysa om vilka villkor enligt kollektivavtal som en arbetstagarorgani- sation ytterst genom stridsåtgärder kan komma att driva igenom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;10.8.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Ska Arbetsmiljöverket eller Medlingsinstitutet vara förbindelsekontor?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;Frågan om Arbetsmiljöverket även i framtiden ska utgöra förbin- delsekontor enligt utstationeringsdirektivet har i olika samman- hang under utredningens gång tagits upp, främst från fackligt håll. Det har därvid föreslagits att Medlingsinstitutet som myndighet bör ta över det ansvar som i dag ligger på Arbetsmiljöverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;För att så sker talar att det inom Medlingsinstitutet finns stor kunskap om den svenska arbetsmarknadsmodellen, inte minst när det gäller vilka avtal som gäller inom vissa branscher samt avtalens tillämpningsområden. Det finns redan i dag en skyldighet enligt 47 § medbestämmandelagen för part att, om myndigheten begär det, skicka in träffade kollektivavtal om löner och allmänna anställ- ningsvillkor. Medlingsinstitutet framställer i praktiken alltid en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft12"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;sådan begäran och de centrala branschavtalen finns därmed i regel tillgängliga hos myndigheten. Medlingsinstitutet kopplas också enligt medbestämmandelagens regler in på ett tidigt stadium i fall där det finns risk för stridsåtgärd på arbetsmarknaden, även när sådan stridsåtgärd riktas mot utländska företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Det finns dock skäl även för att Arbetsmiljöverket alltjämt ska ha rollen som förbindelsekontor. Här finns redan upparbetade rutiner för att sköta detta uppdrag. Dessutom är Arbetsmiljöverket tillsynsmyndighet när det gäller såväl arbetstidslagen som arbets- miljölagen och meddelar närmare föreskrifter om tillämpningen av lagstiftningen inom dessa områden. När det gäller denna lagstift- ning och annan reglering besitter således Arbetsmiljöverket stor sakkunskap och har förutsättningar att på ett korrekt och effektivt sätt bistå en utländsk tjänsteutövare i fråga om vad som gäller enligt den svenska regleringen inom dessa områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;Av flera skäl, främst att frågan inte naturligen kan anses ingå i vårt uppdrag, tar vi dock inte ställning till om uppdraget att fungera som förbindelsekontor enligt utstationeringsdirektivet bör tas över av Medlingsinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft12"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;


&lt;P class="p4 ft81"&gt;11 Konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft8"&gt;En utredning är enligt kommittéförordningen (1998:1474) skyldig att redovisa vilka konsekvenser som förslagen i ett betänkande kan få i en rad olika avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft31"&gt;I 4 § kommittéförordningen föreskrivs att om förslagen i ett betänkande påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kom- muner, landsting, företag eller andra enskilda så ska en beräkning av dessa konsekvenser redovisas i betänkandet. Om förslagen inne- bär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt, ska dessa redovisas. När det gäller kostnadsökningar och intäktsminskningar för staten, kommuner eller landsting, ska utredaren föreslå en finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft31"&gt;Vidare gäller enligt 15 § i denna förordning att om förslagen i ett betänkande har betydelse för den kommunala självstyrelsen, ska konsekvenserna i det avseendet anges i betänkandet. Detsamma gäller när ett förslag har betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, kon- kurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större före- tags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjlig- heterna att nå de integrationspolitiska målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft31"&gt;Om ett betänkande innehåller förslag till nya eller ändrade reg- ler ska, enligt 15 a § i samma förordning, förslagens kostnadsmäs- siga och andra konsekvenser anges i betänkandet. Konsekvenserna ska anges på ett sätt som motsvarar innehållet i 6 och 7 §§ förord- ningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft12"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p495 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Konsekvenser av våra förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;11.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft32"&gt;Enligt våra direktiv har vårt uppdrag varit att lämna förslag till sådana förändringar i svensk lagstiftning som behöver vidtas till följd av Lavaldomen. Mot bakgrund av vad som anges närmare i direktiven har vår uppgift varit att hitta en lösning där så stort ansvar som möjligt för regleringen av arbets- och anställningsvill- kor i utstationeringssituationer ligger hos arbetsmarknadens parter samtidigt som det svenska systemet är förenligt med &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft32"&gt;Vid utstationeringlagens tillkomst utgick lagstiftaren från att utstationeringsdirektivet var ett minimidirektiv och att &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; tillät att fackliga organisationer skulle ha rätt att vidta stridsåtgär- der för att få till stånd sedvanliga kollektivavtal med utstatione- rande företag från andra &lt;NOBR&gt;EES-länder.&lt;/NOBR&gt; Genom Lavaldomen har det emellertid kommit att stå klart att detta var en felaktig uppfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;För att komma till rätta med de problem som har uppenbarats genom Lavaldomen har vi föreslagit en begränsning av svenska fackliga organisationers möjligheter att med stöd av stridsåtgärder kräva kollektivavtal med arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; för att reglera villkoren för utstationerade arbetstagare. För att strids- åtgärder ska få vidtas för att få till stånd kollektivavtal i en sådan situation krävs att villkoren i avtalet är hämtade från ett rikstäck- ande branschavtal och inte avser annat än minimivillkor på de områden som omfattas av utstationeringsdirektivets hårda kärna. Svenska fackföreningar kommer således framöver inte att med stöd av stridsåtgärder kunna kräva att utstationerande företag från andra &lt;NOBR&gt;EES-länder&lt;/NOBR&gt; tecknar sedvanliga, svenska kollektivavtal. I kapitel 10 har vi redogjort för våra överväganden som lett fram till detta för- slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;Enligt vår bedömning är dessa förslag nödvändiga för att EG- rätten ska respekteras fullt ut. Det är enligt vår uppfattning inte möjligt att finna en lösning som är mindre ingripande för den svenska arbetsmarknadsmodellen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Som vi har framhållit i detta betänkande har utstationeringsdi- rektivet flera syften. Det syftar till att främja den fria rörligheten för tjänster, till att skydda de utstationerade arbetstagarna och till att motverka illojal konkurrens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;Om de lagändringar som vi föreslår genomförs ändras förut- sättningarna för svenska fackliga organisationer att vidta stridsåt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft12"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td94"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td95"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft8"&gt;gärder mot utstationerande arbetsgivare från andra &lt;NOBR&gt;EES-stater.&lt;/NOBR&gt; Beträffande de utstationerade arbetstagarnas villkor kommer fack- föreningarna hädanefter att med stöd av stridsåtgärder inte kunna kräva annat än minimivillkor på områden som ingår i utstatione- ringsdirektivets hårda kärna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;I den mån utländska företag hittills har tillämpat villkor enligt svenska kollektivavtal fullt ut, borde våra förslag, med hänsyn till utstationeringsdirektivets syfte, kunna få konsekvenser för den fria rörligheten för tjänster, arbetstagarskyddet och konkurrens från utländska företag. Detta skulle i sin tur kunna få följder i olika andra avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Innan vi bedömer konsekvenserna av våra förslag skulle vi vilja redogöra för några aspekter som kan vara en grund för bedöm- ningen av konsekvenserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;I ett första avsnitt redogör vi kort för nationalekonomiska aspekter på fri rörlighet för varor och tjänster. Skälet till att vi gör detta är att våra förslag syftar till ett korrekt genomförande av utstationeringsdirektivet, som i sin tur syftar till att bl.a. främja den fria rörligheten för tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Vi vill i detta sammanhang understryka att vår uppgift inte har varit vare sig att hitta lösningar som främjar den fria rörligheten eller att hitta lösningar som hindrar lönekonkurrens från utländska företag. Våra förslag bygger därför inte på överväganden kring vad som är lämpligt med hänsyn till eventuella effekter i dessa avseen- den. Vårt mål har endast varit att få till stånd en &lt;NOBR&gt;EG-rättsligt&lt;/NOBR&gt; god- tagbart system med minsta möjliga ingrepp i den rådande svenska ordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft32"&gt;Efter redovisningen av de nationalekonomiska utgångspunk- terna redogör vi kort för några akademiska aspekter på minimilö- ner. Anledningen till detta är att fackliga stridsåtgärder i syfte att reglera utstationerade arbetstagares lönevillkor ska få vidtas endast om villkoren är hämtade från ett rikstäckande branschavtal och inte avser annat än minimilön och minimivillkor på andra områden inom utstationeringsdirektivets hårda kärna. I den mån det saknas minimivillkor i svenska branschavtal eller dessa ligger på en så låg nivå att de inte har någon större praktisk betydelse, skulle våra för- slag kunna leda till att minimilönevillkor införs i branschavtal eller att nivån på sådana villkor höjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft97"&gt;Effekterna av våra förslag beror på omfattningen av utstatione- ring till Sverige och på minimilönevillkoren i svenska, rikstäckande branschavtal i de sektorer där utstationering förekommer. Dessa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft12"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123330x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p435 ft8"&gt;frågor har vi behandlat i avsnitt 9.1 respektive 5.3. Vi gör emellertid även i detta kapitel en redovisning av dessa förutsättningar för våra ställningstaganden innan vi går över till att bedöma konsekvenserna av våra förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;11.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Bakgrundsbeskrivning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft7"&gt;De ekonomiska effekterna av frihandel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft8"&gt;Ett av utstationeringsdirektivets syften är att främja den gränsöver- skridande tjänstehandeln. Målet för den fria rörligheten är att nå en hög levnadsstandard och en god livskvalitet för medborgarna i medlemsstaterna genom att dra nytta av de möjligheter som han- deln medger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft8"&gt;I nationalekonomisk litteratur&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;beskrivs konsekvenserna av han- del sammanfattningsvis på följande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;På lång sikt leder frihandel till samhällsekonomiska vinster. De samlade konsumtionsmöjligheterna blir större.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft31"&gt;Handel med varor och tjänster mellan två länder lönar sig för båda länderna även om det ena landet producerar alla varor effekti- vare än det andra. Detta kräver dock att varje land specialiserar sig på den produktion där man är relativt sett mest effektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;En ökad handel medför tillfälliga omställningskostnader. Speci- aliseringsvinsterna uppnås endast om arbetskraft flyttar till nya verksamheter. För enskilda kan det innebära både stora psykolo- giska kostnader och inkomstförluster. På kort sikt kan arbetslöshet uppkomma därför att friställd arbetskraft saknar den kompetens som efterfrågas i expanderande sektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft32"&gt;När väl omstruktureringarna i ekonomin skett, finns ingen anledning att tro att mer utrikeshandel leder till högre arbetslöshet. Handelsvinsterna kommer emellertid inte automatiskt alla till godo. De som blir kvar i branscher med ökad importkonkurrens kan drabbas av bestående inkomstförluster. Utan särskilda insatser riskerar också de som flyttar till andra branscher, men som inte höjer sin kompetensnivå, att bli förlorare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Se exempelvis European Economic Advisory Group (EEAG) at CESifo: The effects of globalisation on Western European jobs: curse or blessing? i The EEAG Report on the European Economy 2008 (München 2008), Richard Baldwin och Charles Wyplosz: The Economics of European Integration, andra upplagan (London 2006), kapitel 10, samt Paul R. Krugman och Maurice Obstfeld: International Economics. Theory and Policy, sjunde upplagan (Boston 2006), s. 24 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft12"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td94"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td95"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft7"&gt;Effekter av ändrade minimilöner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft31"&gt;Om våra förslag leder till förändrade minimilöner i svenska kollek- tivavtal skulle detta i sin tur kunna få konsekvenser i andra avseen- den. Per Skedinger, docent i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning, har i Minimilöners effekter på sysselsättning och löner – en översikt (2008) redogjort för teoretisk och empirisk forskning om minimilöners effekter på sysselsättning och löner. Hans redogörelse kan sammanfattas enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Minimilöner kan ha effekter på sysselsättning och löner. Det finns en omfattande empirisk forskning om minimilöners effekter, men nästan all sådan forskning avser länder med lagreglerad mini- milön. Endast begränsad kunskap finns om effekterna för Sverige och andra länder där kollektivavtalsreglering är den enda eller dominerande formen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Enligt teoretiska framställningar är sysselsättningseffekten av en höjd minimilön beroende av bl.a. minimilönens nivå, arbetskrafts- efterfrågans lönekänslighet och marknadsformen, med vilket avses i vilken grad som arbetsgivaren har marknadsmakt i lönesättningen. Om minimilönenivån är tillräckligt hög minskar sysselsättningen oavsett marknadsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft32"&gt;Utöver en direkt påverkan på lönerna för de lägst betalda på arbetsmarknaden kan lönerna högre upp i lönefördelningarna öka till följd av en höjd minimilön. Sådana spridningseffekter kan upp- stå på grund av substitution mellan grupper av anställda, på grund av att konkurrenspositionen för personer med högre produktivitet förbättras och på grund av hänsyn till relativa löner. Med detta menas att anställda med högre lön kan svara på höjda minimilöner med höjda krav för att upprätthålla löneskillnaderna. Även arbets- givare kan ha intresse av att bibehålla relativlöneskillnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;De empiriska resultaten i den internationella forskningen visar i de flesta fall på en negativ sysselsättningseffekt av höjda minimilö- ner. Antalet studier för avtalsreglerade system är emellertid litet. De studier som avser Sverige antyder att sysselsättningseffekterna är negativa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;När det gäller spridningseffekter finns det svenska forsknings- resultat som pekar på att löner ovanför minimilönen påverkas av höjda minimilöner, men det är okänt hur långt upp i lönefördel- ningen som spridningseffekterna når.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft12"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p599 ft7"&gt;Omfattningen av utstationering till Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft31"&gt;Som framgår av vår redogörelse i avsnitt 9.1 är den faktiska före- komsten av utstationering av arbetstagare till Sverige från andra EES- länder inte känd. För att få en bild av vid vilket slag av verksamhet som utstationering förekommer och utstationeringens omfattning har vi vänt oss till arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna. Det har där- vid framgått att det främst är entreprenadföretag från andra &lt;NOBR&gt;EES-län-&lt;/NOBR&gt; der som utstationerar arbetstagare till Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;För en ungefärlig uppfattning om hur vanligt förekommande det är med utstationering har Byggnads gjort en snabbenkät hos sina 25 lokalavdelningar. Enligt svaren på enkäten fanns det under hösten 2008 omkring 120 utstationerande företag i byggbranschen med sammanlagt ca 1 050 arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft32"&gt;På arbetsgivarsidan har Sveriges Byggindustrier upplyst att det den 2 december 2008 fanns 56 utländska företag bland organisatio- nens 3 089 medlemsföretag. Bland de utländska medlemsföretagen finns många polska företag men även bolag från bl.a. Tyskland, Norge och Storbritannien. En del av företagen är utländska dotter- bolag till svenska byggföretag. Enligt uppgifter som medlemsföre- tagen lämnat till Sveriges Byggindustrier var lönesumman för arbetare i de utländska medlemsföretagen år 2007 148 miljoner kr och för tjänstemän 27 miljoner kr. Mot bakgrund av byggnadsar- betares genomsnittliga löner motsvarar lönesummorna ungefär 500 årsarbeten för byggnadsarbetare och ett femtiotal årsarbeten för tjänstemän. Man kan inte med säkerhet veta om lönesummorna avser enbart utstationerade arbetstagare, men det kan förmodas att merparten av arbetstagarna har utstationerats från andra &lt;NOBR&gt;EES-län-&lt;/NOBR&gt; der.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft8"&gt;Elektrikerna har beräknat antalet utstationerade elektriker under hösten 2008 inom området för Installationsavtalet till drygt 220 arbetstagare och inom området för Kraftverksavtalet till drygt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;arbetstagare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft8"&gt;Enligt uppgift till utredningen från Industrifacket Metall teck-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft31"&gt;nar man årligen &lt;NOBR&gt;30–50&lt;/NOBR&gt; kollektivavtal med företag från andra EES- länder som utstationerar arbetstagare till Sverige. Inom detta fack- förbund uppskattas att de nämnda företagen i genomsnitt utstatio- nerar 30 personer per företag till Sverige under en tid om 3– 6 månader. Merparten av företagen är entreprenadföretag som sysslar med exempelvis ombyggnad av industrianläggningar, men i några fall har det rört sig om bemanningsföretag. Vissa av företagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td94"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td95"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft31"&gt;utför omfattande arbeten i Sverige, t.ex. renovering av värme- kraftverk eller pappersbruk, och kan då utstationera 250 arbets- tagare till Sverige. Det rör sig ofta om polska eller tjeckiska företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Minimilöner i svenska kollektivavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft8"&gt;I avsnitt 10.4.2 har vi förklarat att det enligt vår uppfattning är möjligt att i minimilönebegreppet innefatta inte endast grundlön utan även andra ersättningar för arbete, exempelvis övertidsersätt- ning, tillägg för obekväm arbetstid och nattarbete samt skiftarbe- testillägg. Grundlönen kan differentieras utifrån exempelvis arbetstagarnas arbetsuppgifter, deras erfarenhet och kompetens och det ansvar som arbetet innebär. En förutsättning är emellertid att fråga verkligen är om minimivillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Som framgår av avsnitt 5.3 finns det ungefär 600 centrala kol- lektivavtal i Sverige. Många avtal, såväl inom privat som offentlig sektor, har bestämmelser som förutsätter att de lokala parterna kommer överens om löneutrymmets storlek och fördelning på grupper och individer. De lokala parterna får därför en roll i löne- bildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;Lägstlöner i kollektivavtal har olika benämningar såsom grund- lön, minimilön, nyanställningslön och ingångslön. Den lägsta lönen reglerar i allmänhet nivån för en vuxen arbetstagare, i vissa avtal från 18 år, i andra från 20 eller 24 år. Lägstlönerna är ofta differen- tierade efter ålder, utbildning, yrkesvana/branschvana eller anställ- ningstid eller kombinationer av dessa. Lägstlöner finns i stor utsträckning i den privata sektorns avtal med LO- och &lt;NOBR&gt;TCO-för-&lt;/NOBR&gt; bund. Det är även vanligt förekommande i den kommunala sektorn men inte alls inom staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft32"&gt;I de svenska branschavtalen används oftast inte begreppet minimilön. Inom i vart fall LO och dess förbund anses branschav- talens lägstlöner inte vara minimilön. LO:s representant i den refe- rensgrupp som har varit knuten till utredningen har förklarat att minimilönerna är högre än lägstlönerna. Även om branschavtalens lägstlöner inte skulle vara att anse som minimilöner enligt utstatio- neringsdirektivet kan de enligt vår uppfattning bidra till bilden över vilka konsekvenser som våra förslag kan få.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft97"&gt;Utstationering sker alltså främst från byggföretag och andra entreprenadföretag. För byggbranschen är det i första hand villkor i Byggnadsavtalet och Anläggningsavtalet, som båda har ingåtts&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft12"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p435 ft8"&gt;mellan Sveriges Byggindustrier och Byggnads, samt i Avtalet för Väg &amp; Ban mellan Sveriges Byggindustrier och SEKO som kan bli aktuella för utländska företag att tillämpa. Vissa entreprenadföretag omfattas av Teknikavtalet IF Metall mellan Teknikarbetsgivarna och IF Metall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft32"&gt;I Byggnadsavtalet redovisas olika lönesystem som kan tillämpas. Avsikten är att varje företag ska förhandla med berörda lokalavdel- ningar inom Byggnads om de lönesystem som ska tillämpas. I avtalet finns två slags löneformer: prestationslön och tidlön. Pre- stationslön utges i form av ackord, resultatlön eller kombinationer av dessa lönesystem. Överenskommelse om prestationslön träffas mellan de lokala parterna. I avtalet föreskrivs att såväl arbetstagare med prestationslön som arbetstagare med tidlön är garanterade minst den lön som följer av en lönetabell i avtalet. I denna tabell anges löner för dels timavlönade, dels månadsavlönade. Timavlö- nade är indelade i yrkesarbetare, övriga arbetare som fyllt 19 år, övriga arbetare som inte fyllt 19 år och städpersonal. Månadsavlö- nade är indelade i byggservice (yrkesarbetare), maskinförare, bilfö- rare, övriga förare och förrådsarbetare. Grundlönen för timavlö- nade yrkesarbetare är fr.o.m. den 1 april 2008 124 kronor per timme. I avtalet finns också regler om tillägg för övertidsarbete, skiftarbete, förskjuten arbetstid, arbete i bergrum samt arbete på kallort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft8"&gt;Av Lavaldomen framgår att Byggnads, Byggettan och Elektri- kerna i &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; förklarat att de ansåg att motsvarande tim- lön i det vid den tiden gällande Byggnadsavtalet inte var en mini- milön. LO:s representant i vår referensgrupp har gjort gällande att Byggnadsavtalets grundlön om 124 kronor i timmen inte är en lägsta lön utan en stupstocksregel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft97"&gt;Anläggningsavtalet och Avtalet för Väg &amp; Ban har i dessa delar motsvarande uppbyggnad, och timavlönade yrkesarbetare är även enligt dessa avtal garanterade en lön om 124 kronor per timme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Enligt Byggnads statistik över bygglönerna för tredje kvartalet 2008 uppgick genomsnittsförtjänsten under den tiden till 152,44 kronor per timme. Snittförtjänsten för prestationsarbete uppgick till 176,45 kronor per timme medan snittet för tidlönearbete låg på 143,76 kronor per timme. Eftersom flera företag hade slutat att redovisa underlag för tidlön till Byggnads lokalavdelningar var lönenivåerna osäkra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Även Teknikavtalet IF Metall innehåller bestämmelser om lägstlön. För arbetstagare som fyllt 18 år var lägsta månadslön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td94"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td95"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft32"&gt;fr.o.m. den 1 april 2007 15 410 kr och sedan den 1 april 2008 är den 15 903 kr. För särskilt kvalificerade arbeten var motsvarande månadslöner 17 022 kr respektive 17 567 kr. Arbetstagarna ska efter ett års sammanhängande anställning vid ett företag ha en lön som överstiger tillämplig lägsta månadslön med minst 500 kr och efter två års sammanhängande anställning med minst 900 kr. Även i Teknikavtalet IF Metall finns bestämmelser om ersättning för bl.a. arbete på obekväm tid, nattarbete och skiftarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft31"&gt;Även IF Metall har lönestatistik. Statistikunderlaget för år 2007 avser förhållandena i september det året och omfattar 120 037 per- soner. Av dessa tjänade 113 personer exakt 15 410 kr, 2 145 perso- ner mindre än 17 022 kr och 28 personer tjänade exakt 17 022 kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;11.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft7"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft8"&gt;På de områden som anges i kommittéförordningen kan våra förslag enligt vår uppfattning få konsekvenser främst i de avseenden som vi redovisar i detta avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Sammanfattningsvis kan våra förslag få ekonomiska följder av främst två skäl. För det första kan utstationerande företag från andra &lt;NOBR&gt;EES-stater&lt;/NOBR&gt; bli mer konkurrenskraftiga om de tidigare tilläm- pat svenska kollektivavtal fullt ut men framöver bara behöver till- lämpa minimivillkor på de områden som omfattas av den hårda kärnan. Detta kan leda till ökad tjänstehandel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;För det andra kan förslagen få ekonomiska konsekvenser om de leder till att det införs minimilön i kollektivavtal som för närva- rande saknar sådana villkor eller om nivåerna på gällande lägstlöner ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft7"&gt;Effekter på den gränsöverskridande tjänstehandeln och utländska företags konkurrensförmåga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft31"&gt;När det gäller konsekvenserna för utländska företags konkurrens- förmåga har LO:s representant i vår referensgrupp förklarat att han anser att om utländska företag som utstationerar arbetstagare till Sverige enbart förpliktas att betala lägsta lön enligt kollektivavtal, utan att avtalens övriga lönebestämmelser beaktas, så kommer kon- sekvenserna för lönebildningen på svensk arbetsmarknad att bli&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft12"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p435 ft8"&gt;svåröverblickbara. På de områden där skillnaderna mellan avtalens lägsta löner och faktiskt utgående löner är stora kommer de eko- nomiska och sociala spänningarna att bli allvarliga om utländska företag tillåts konkurrera med lägre löner. Utländska företag ska enligt hans uppfattning konkurrera med lönekostnader som är lik- värdiga för vad som gäller för svenska företag i en motsvarande situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Även företrädare för Byggnads har förklarat att de anser att en möjlighet för utländska företag som utstationerar byggnadsarbetare till Sverige att betala sin arbetstagare en timlön om 124 kr jämte branschavtalens lönetillägg på miniminivå och att i övrigt inte behöva följa annat än minimivillkor inom den hårda kärnan enligt kollektivavtal kommer att påverka svenska byggnadsarbetare i stor utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Sveriges Byggindustrier ser emellertid inte någon fara i sådan konkurrens, om de utstationerande företagen verkligen följer minimivillkoren i svenska kollektivavtal och svensk lagstiftning inom den hårda kärnan och gällande regler i företagens ursprungs- länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Från Svenskt Näringslivs sida utesluter man inte att våra förslag leder till ökad tjänstehandel över gränserna och till att utländska företags konkurrensförmåga blir bättre. Svenskt Näringsliv ser emellertid inte någon fara i detta utan anser att den ökade tjänste- handeln är eftersträvansvärd, även om den bygger på viss lönekon- kurrens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;Det är inte möjligt för oss att med någon större exakthet uttala oss om följderna av våra förslag. I den mån som utstationerande företag från andra &lt;NOBR&gt;EES-länder&lt;/NOBR&gt; hittills har tillämpat svenska kollek- tivavtal fullt ut medför våra förslag att deras konkurrenskraft på den svenska marknaden förbättras genom att de får möjlighet att konkurrera med något lägre löner än hittills.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;I enlighet med de nationalekonomiska teorier som vi har berört kort ovan skulle detta kunna leda till å ena sidan samhällsekono- miska vinster men å andra sidan sämre förutsättningar för de före- tag och arbetstagare som utsätts för denna konkurrens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;Vid den nuvarande omfattningen på utstationeringen till Sverige och vid, om vi begränsar oss till byggsektorn, rådande skillnader mellan lägstlönerna enligt branschavtalen och genomsnittslönerna torde effekterna på samhällsekonomin i stort bli begränsade. Det är emellertid möjligt att enskilda företag, och deras anställda, påverkas av en ökad konkurrens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft12"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td94"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td95"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft7"&gt;Effekter på minimilöner i svenska branschavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;Som vi redan har framhållit finns det i stor utsträckning lägstlöner i den privata sektorns avtal med LO- och &lt;NOBR&gt;TCO-förbund.&lt;/NOBR&gt; Utstatio- nering förekommer främst i branscher som omfattas av sådana avtal. I många av de branscher där de rikstäckande branschavtalen saknar bestämmelser om lägstlön är dessutom risken för social dumpning och illojal konkurrens för närvarande inte särskilt påtag- lig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Enligt vår uppfattning finns det således i de flesta rikstäckande branschavtal på de områden där utstationering av arbetstagare före- kommer och där det finns en överhängande risk för social dump- ning och illojal konkurrens föreskrifter om minimilön i den mening som avses i utstationeringsdirektivet eller om lägstlön som utan stora ingrepp i avtalen skulle kunna fås att uppfylla utstatione- ringsdirektivets krav på en minimilön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Våra förslag torde därför inte medföra att det inom den när- maste framtiden i någon större utsträckning införs minimilönebe- stämmelser i branschavtal som saknar sådana bestämmelser. Före- trädare för främst TCO och förbund inom TCO, men även för Saco, kan emellertid förutse en ökad omfattning av utstationering framöver, och detta kan enligt deras uppfattning leda till krav på minimilönevillkor i sådana avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;LO:s representant i referensgruppen har anfört att de lägsta löner som anges i kollektivavtal som tecknats av &lt;NOBR&gt;LO-förbund&lt;/NOBR&gt; nor- malt inte motsvarar utgående lön på en arbetsplats. Vad som är minimilön i samband med utstationering av arbetstagare bör enligt hans uppfattning utgå från det samlade gemensamma värdet av kollektivavtalets lägsta löner och de lönebestämmelser som till- sammans sätter den faktiskt utgående lönen samt övriga förmåner som tillämpas på arbetsplatsen. För det fall att enbart de lägsta individuella lönerna i kollektivavtalen kan krävas av företag som utstationerar arbetstagare kommer nästkommande lönerörelser enligt hans mening att innebära en verklig press uppåt på kollektiv- avtalens lägsta löner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft31"&gt;Även företrädare för Byggnads och IF Metall ser en press uppåt på kollektivavtalens lägsta löner som en trolig utveckling. Också Svenskt Näringslivs representant i referensgruppen har förklarat att det är sannolikt att våra förslag leder till fackliga krav på höjda minimilöner. Högre minimilöner skulle enligt hans uppfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft12"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p435 ft8"&gt;kunna ha en negativ effekt på svenska företags konkurrensförmåga och sysselsättningen i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft32"&gt;Slutligen ser Teknikföretagen en risk för att branschavtalens minimilöner pressas uppåt. I rapporten Den svenska modellen efter Vaxholm från Teknikföretagen, författad av Anders Weihe och John Wahlstedt, förespråkas en lösning med lagstadgad minimilön. Det främsta skälet till detta är att kollektivavtalslösningar kan leda till att ambitioner från fackföreningarnas sida att undvika arbets- kraftskostnadskonkurrens från utländska tjänsteföretag medför press uppåt på minimilönenivåerna för att dessa ska närma sig det genomsnittliga löneläget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Enligt vår uppfattning kan det inte uteslutas att våra förslag medför en press uppåt på minimilönerna i vissa branschavtal. Som framgår av Per Skedingers redogörelse för teoretiska och empiriska studier i ämnet skulle detta kunna påverka sysselsättningen och lönebilden i övrigt. Det är emellertid inte möjligt för oss att bedöma i vilken utsträckning som krav på höjda minimilöner verk- ligen kommer att leda till högre löner och i vilken mån dessa i så fall kommer att påverka sysselsättningen och svenska företags konkurrensförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft7"&gt;Tvister vid Arbetsdomstolen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft32"&gt;Vår föreslagna 5 b § i utstationeringslagen innebär att en arbetsgi- vare som utstationerar arbetstagare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; kan hävda fredsplikt utan att vara bunden av ett kollektivavtal med en svensk facklig organisation. Det har allmänt, särskilt från LO:s representant i referensgruppen, anförts att särskilt den s.k. bevisre- geln i tredje punkten i bestämmelsen kommer att leda till ett stort antal fredspliktsinvändningar och därmed ett ökat antal tvister i Arbetsdomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;Det kan självfallet inte uteslutas att vår föreslagna reglering kommer att leda till fler tvister i Arbetsdomstolen rörande tillåtlig- heten av stridsåtgärder i nu aktuella situationer. Det får dock antas att en sådan eventuell ökning av antalet tvister kan hanteras inom ramen för Arbetsdomstolens nuvarande anslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft12"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td94"&gt;&lt;P class="p23 ft69"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td95"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft7"&gt;Kostnader för Arbetsmiljöverket som förbindelsekontor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft8"&gt;I avsnitt 10.8 har vi föreslagit att Arbetsmiljöverket ska ha en mer aktiv roll som förbindelsekontor. Vi har också konstaterat att en förstärkning av Arbetsmiljöverkets funktion som förbindelsekon- tor kan förväntas. En del av de ökade anslag till Arbetsmiljöverket som föreslås i budgetpropositionen för 2009 syftar nämligen till att förstärka myndighetens funktion som förbindelsekontor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft32"&gt;I propositionen konstateras att verket har till uppgift att infor- mera utländska företag och arbetstagare om vilka arbets- och anställningsvillkor som gäller vid utstationering av arbetstagare till Sverige. Enligt regeringen finns det i och med Lavaldomen och på temat förstärkt arbete för en väl fungerande inre marknad för varor och tjänster skäl att förbättra Arbetsmiljöverkets möjligheter att lämna information, bl.a. när det gäller uppgifter om kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft97"&gt;Hur stor del av det ökade anslaget som ska användas för det aktuella ändamålet kommer att slås fast först när regleringsbrevet för Arbetsmiljöverkets verksamhet för år 2009 beslutas. Vi kon- staterar emellertid att finansiering av den förstärkning av Arbets- miljöverkets roll som förbindelsekontor redan har övervägts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft12"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;


&lt;P class="p4 ft17"&gt;12 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Förslaget till ändring i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft31"&gt;Föreskriften i andra stycket om vilka bestämmelser som gäller vid utstationering begränsas på så sätt att en arbetsgivare som är etable- rad i ett annat land och som utstationerar arbetstagare till Sverige inte längre behöver iaktta vissa bestämmelser i arbetstidslagen, lagen om arbetstid vid visst vägtransportarbete, lagen om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget och lagen om kör- och vilotid vid internationell järnvägstrafik. De bestämmelser som inte längre ska gälla vid utstationering avser nattarbete, rätt till pauser och rätt till besked om ändringar i arbetstidens förläggning viss tid i förväg. Våra närmare överväganden framgår av avsnitt 10.4.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;5 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft8"&gt;Paragrafen, som är ny, innehåller en upplysning om att det vid utstationering av arbetstagare från ett annat land till Sverige kan komma att krävas att arbetsgivaren i förhållande till de utstatione- rade arbetstagarna ska tillämpa villkor enligt kollektivavtal i Sve- rige. Upplysningen riktar sig till tjänsteleverantörer från länder inom såväl som utanför &lt;NOBR&gt;EES-området.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft8"&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 10.6.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft12"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;5 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft32"&gt;Paragrafen, som är ny, innehåller särskilda bestämmelser rörande tillåtligheten av stridsåtgärder mot en arbetsgivare från ett annat land inom EES som utstationerar arbetstagare till Sverige. Bestäm- melsen innehåller tre moment, som samtliga måste vara uppfyllda för att en stridsåtgärd ska få vidtas i syfte att reglera villkoren för de utstationerade arbetstagarna genom kollektivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Det första momentet i bestämmelsen syftar till att kvalificera den svenska kollektivavtalsmodellen så att den faller inom tillämp- ningsområdet för utstationeringsdirektivets artikel 3.8 andra stycket första strecksatsen. Våra överväganden i denna del framgår av avsnitt 10.3 och 10.6.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft31"&gt;Av bestämmelsen följer att arbets- och anställningsvillkor för att kunna genomdrivas med stöd av stridsåtgärder måste motsvara vill- koren i ett kollektivavtal som har slutits av en arbetstagar- och en arbetsgivarorganisation på central nivå och som tillämpas allmänt i hela landet på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Vad som avses är ett rikstäckande branschavtal som reglerar arbets- och anställningsvillkor för den kategori arbetstagare som de till Sverige utstationerade arbetstagarna tillhör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Kriteriet ”allmänt” i lagtexten avses inte ha någon självständig betydelse, utan syftar endast till att tydliggöra att själva modellen för utsträckning av kollektivavtalsvillkor faller inom den aktuella bestämmelsen i utstationeringsdirektivet. Enligt vår mening får sådana centrala avtal som tillämpas över hela landet inom respektive bransch i Sverige anses tillämpas ”allmänt” i den mening som avses i artikel 3.8 andra stycket första strecksatsen i utstationeringsdi- rektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft32"&gt;Som har berörts i avsnitt 10.6.1 får frågan om vilket eller vilka branschavtal som i varje given situation kan bilda referens för krav gentemot arbetsgivare från andra &lt;NOBR&gt;EES-länder&lt;/NOBR&gt; avgöras utifrån sed- vanliga kriterier, i normalfallet avtalets tillämpningsområde. I denna del kompletteras bestämmelsen av förslaget till ändring i 9 §, med innebörd att Arbetsmiljöverkets funktion som förbindelse- kontor förstärks, samt en ny 9 a § om en skyldighet för arbets- tagarorganisationer att ge in relevanta villkor till Arbetsmiljöverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft31"&gt;Bestämmelsens andra moment reglerar vilka typer av villkor och vilken relativ nivå på dessa villkor som får krävas med stöd av stridsåtgärder i de situationer bestämmelsen är tillämplig på. Våra överväganden i denna del framgår av avsnitt 10.4. I fråga om typ av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft12"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td96"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td97"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft8"&gt;villkor ska det röra sig om lön och/eller sådana villkor som ingår i uppräkningen i 5 § av tillämpliga regler enligt lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft32"&gt;När det gäller den senare kategorin villkor ska det, för att strids- åtgärder enligt bestämmelsen ska vara tillåtna, röra sig om villkor som är förmånligare för de utstationerade arbetstagarna jämfört med de villkor som följer av lagstiftningen. Exempelvis ska villko- ren när det gäller antalet semesterdagar enligt det kollektivavtal en facklig organisation med stöd av stridsåtgärder vill få till stånd vara mer förmånliga än semesterlagens regler. I fråga om arbetstid och vilotid ska avtalet innebära en bättre situation för arbetstagaren än enligt lagens bestämmelser. Följer motsvarande eller bättre skydd och villkor direkt av lagstiftningen får en stridsåtgärd för att driva igenom villkoren enligt kollektivavtal inte vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft8"&gt;När det gäller nivån på villkoren enligt kollektivavtalet ska det röra sig om minimivillkor. Endast den miniminivå i fråga om lön eller andra villkor som följer av det centrala branschavtalet får såle- des krävas med stöd av stridsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft32"&gt;I avsnitt 10.4.2 redogörs för vår syn på vad som kan anses ingå i begreppet minimilön utifrån en analys av tidigare avgöranden från &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; och andra rättskällor. Det får utifrån dessa principer lämnas till de fackliga organisationerna att, på egen hand eller i samråd med motsvarande arbetsgivarorganisation, närmare avgöra vad som kan anses utgöra sådan minimilön som ska tillämpas för en viss kategori utstationerade arbetstagare enligt det tillämpliga cen- trala och rikstäckande kollektivavtalet i branschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft32"&gt;Det ska dock understrykas att minimilönen, liksom övriga minimivillkor, verkligen måste vara hämtad från det centrala avta- let. Komponenter i villkoren som följer av lokala kollektivavtal får således inte räknas med. Ytterst får frågan om vilken nivå på lön och andra villkor som en facklig organisation genom stridsåtgärder kan kräva av en arbetsgivare från en annan medlemsstat i en utsta- tioneringssituation avgöras av Arbetsdomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft31"&gt;Bestämmelsens tredje moment innebär att en stridsåtgärd under de förhållanden bestämmelsen är tillämplig på inte får vidtas om den utstationerande arbetsgivaren redan tillämpar väsentligen samma eller för de utstationerade arbetstagarna mer förmånliga villkor jämfört med ett sådant tillämpligt rikstäckande branschavtal som avses i bestämmelsens första moment. Våra ställningstaganden i denna del framgår av avsnitt 10.5 och 10.6.1. Bestämmelsen ska läsas mot bakgrund av att vi samtidigt som en konsekvens av Lavaldomen föreslår att 42 § tredje stycket medbestämmandelagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft12"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;


&lt;P class="p4 ft13"&gt;Författningskommentar SOU 2008:123&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft8"&gt;inte ska gälla i fråga om stridsåtgärder som den nu aktuella bestämmelsen tar sikte på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft32"&gt;Som närmare utvecklas i avsnitt 10.6.1 ska jämförelsen mellan de villkor arbetsgivaren tillämpar på sin personal och de villkor som gäller enligt ett tillämpligt branschavtal som utgångspunkt göras inom varje villkorsområde inom utstationeringsdirektivets hårda kärna för sig. Således ska exempelvis semestervillkor som tillämpas på de utstationerade arbetstagarna jämföras med motsvarande vill- kor i det aktuella ”svenska” kollektivavtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft8"&gt;När det gäller vissa typer av villkor kan dock i jämförelsen behöva beaktas även villkor på ett annat område. Vi tänker här närmast på lönevillkor i förhållande till villkor rörande arbetstid, där nivån på det ena området naturligen är relaterad till vilka villkor som gäller på det andra området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft31"&gt;Som utvecklas i avsnitt 10.6.1 måste jämförelsen mellan villko- ren naturligen i vissa fall också ske övergripande och summariskt. Detta kommer till uttryck i lagtexten genom att den utstationerade arbetstagaren ska ha väsentligen minst samma skydd och villkor som enligt ett tillämpligt branschavtal i Sverige för att arbetsgivaren ska vara fredad från stridsåtgärder med stöd av detta moment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Även när det gäller den jämförelse som ska ske mellan befintliga villkor och villkor i ett svenskt branschavtal får frågan ytterst läm- nas till Arbetsdomstolen att ta ställning till i varje enskilt fall som kommer till rättslig prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Till detta moment är kopplat ett beviskrav. Det åligger den utstationerande arbetsgivaren att visa att de villkor som tillämpas i förhållande till de utstationerade arbetstagarna verkligen ligger väsentligen minst i nivå med det kollektivavtal facket framställer krav på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;Förekommer flera sådana svenska centrala kollektivavtal som enligt bestämmelsens första moment skulle kunna tillämpas på en viss utstationerad arbetstagare kan arbetsgivaren även freda sig med att visa att villkoren väsentligen när det gäller de aktuella villkoren ligger minst i nivå med något av dessa avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft31"&gt;Beviskravet är högt ställt. Arbetsgivaren måste kunna presentera bevisning exempelvis i form av enskilda anställningsavtal, kollektiv- avtal i hemlandet och/eller dokumentation rörande löneutbetal- ningar för att uppfylla beviskravet. Detta krav åvilar arbetsgivaren under hela den tid utstationeringen pågår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft32"&gt;Slutligen ska sägas att bestämmelsen enligt dess lydelse enbart tar sikte på stridsåtgärder som vidtas i syfte att reglera arbets- och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td96"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td97"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft8"&gt;anställningsvillkor enligt kollektivavtal för arbetstagare som utsta- tioneras till Sverige. Den hindrar inte att stridsåtgärder vidtas i syfte att sluta kollektivavtal avseende arbetstagare som en utländsk arbetsgivare har anställt i Sverige, dvs. situationer där svensk lag oavsett utstationeringsdirektivets bestämmelser är tillämplig på anställningsförhållandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;5 c §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft32"&gt;Paragrafen är ny, men dess lydelse motsvarar i princip det nuva- rande tredje stycket i 5 § utstationeringslagen. Innebörden av bestämmelsen är att &lt;NOBR&gt;5–5&lt;/NOBR&gt; b §§ inte hindrar att arbetsgivaren tilläm- par mer förmånliga villkor på sina utstationerade arbetstagare än som följer av den svenska reglering som ska tillämpas till följd av det svenska genomförandet av utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft8"&gt;Bestämmelsen grundas alltjämt på artikel 3.7 i utstationeringsdi- rektivet. Den tolkning &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; i Lavaldomen gjorde rörande den artikeln innebär att bestämmelsen enbart tar sikte på sådana bättre villkor som den utstationerande arbetsgivaren tillämpar på frivillig grund, enligt exempelvis en överenskommelse med de utstationerande arbetstagarna. Den medför inte stöd för att längre gående krav kan genomdrivas än de som följer av en tillämpning av &lt;NOBR&gt;5–5&lt;/NOBR&gt; b §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft8"&gt;5 d §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;Paragrafen, som är ny, ger en utstationerad arbetstagare möjlighet att hävda rättigheter utifrån ett kollektivavtal som den utstatione- rande arbetsgivaren träffar med en svensk arbetstagarorganisation, även om arbetstagaren inte är medlem i den avtalsslutande arbetsta- garorganisationen. Våra överväganden i denna del framgår av avsnitt 10.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;Bestämmelsen innebär att de villkor som följer av ett kollektiv- avtal inte bara ska följas av den utstationerande arbetsgivaren som en rättslig förpliktelse i förhållande till den fackliga organisationen. Den rättsliga förpliktelsen gäller även i förhållande till den utsta- tionerade arbetstagaren, även om han eller hon inte är medlem i den avtalsslutande organisationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft12"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft8"&gt;Enligt bestämmelsens lydelse gäller rätten att åberopa kollektiv- avtalet för den tid utstationeringen pågår. Detta innebär att möjlig- heten att rättsligen kräva fullgörande av de förpliktelser arbetsgiva- ren har enligt kollektivavtalet inte upphör i och med att utstatione- ringen upphör. Kraven från arbetstagaren kan dock, med stöd av denna bestämmelse, endast avse den tid under vilken utstatione- ringen pågått.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft8"&gt;Det finns skäl att erinra om bestämmelsen i 5 kap. 1 § andra stycket lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Bestäm- melsen innebär att de avtalsslutande parterna i kollektivavtalet normalt ska beredas tillfälle att yttra sig i mål där talan förs utifrån innehållet i avtalet med stöd av denna bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft8"&gt;En ändring görs i paragrafens andra stycke, med innebörd att Arbetsmiljöverket som förbindelsekontor ges en mer aktiv roll när det gäller att upplysa en utländsk tjänsteutövare eller en utländsk arbetstagare om tillämpliga kollektivavtalsvillkor som kan bli aktu- ella vid utstationering till Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft8"&gt;När det gäller fall av utstationering från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; ska Arbetsmiljöverket särskilt bistå med information om vilka villkor en facklig organisation har rätt att genomdriva med stöd av strids- åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft8"&gt;Den närmare innebörden av bestämmelsen behandlas i avsnitt 10.8.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;9 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft32"&gt;Paragrafen, som är ny, innebär en skyldighet för en facklig organi- sation som avser att med stöd av den föreslagna 5 b § utstatione- ringslagen genomdriva kollektivavtalsvillkor mot en arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; att ge in villkoren till Arbetsmiljöverket. Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 10.8.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft31"&gt;Det får antas att arbetstagarorganisationer som har behov av att ställa krav på kollektivavtal gentemot arbetsgivare som utstatione- rar personal till Sverige antingen utarbetar anpassade kollektivavtal med sådana villkor som är tillåtna att genomdriva enligt 5 b §, eller upprättar hängavtalsformulär där hänvisningar till sådana villkor i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft12"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td96"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td97"&gt;&lt;P class="p23 ft51"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p688 ft31"&gt;det centrala avtalet görs. Som närmare utvecklas i avsnitt 10.8.5 är det önskvärt att sådana anpassade kollektivavtal och formulär utar- betas i samråd med arbetsgivarsidan. Har inte sådant samråd skett bör Arbetsmiljöverket sända ett ingivet formulär eller motsvarande handling för kännedom till arbetsgivarparten i det centrala avtal som innehåller de aktuella villkoren. Någon skyldighet för arbets- givarsidan att yttra sig beträffande villkoren föreligger dock inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft8"&gt;Några sanktioner är inte kopplade till bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Förslaget till ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;25 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;Paragrafen justeras med anledning av att den föreslagna bestämmel- sen om stridsåtgärders tillåtlighet i nu aktuella situationer placeras i utstationeringslagen. Justeringen, som behandlas kort i avsnitt 10.6.2, innebär att ett kollektivavtal som är ogiltigt enligt utländsk rätt på den grunden att det tillkommit efter en stridsåtgärd ändå är giltigt i Sverige om stridsåtgärden var tillåten enligt den föreslagna 5 b § utstationeringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft8"&gt;41 c §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft32"&gt;Paragrafen, som är ny, innehåller en hänvisning till den föreslagna 5 b § utstationeringslagen när det gäller förutsättningarna för att vidta en stridsåtgärd mot arbetsgivare från ett annat &lt;NOBR&gt;EES-land&lt;/NOBR&gt; i syfte att reglera arbets- och anställningsvillkor avseende utstatione- rade arbetstagare genom kollektivavtal. En stridsåtgärd som vidtas i strid med de bestämmelserna är att anse som olovlig. Bestämmelsen behandlas kort i avsnitt 10.6.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft8"&gt;42 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft31"&gt;Ett tillägg görs till bestämmelsens tredje stycke, med innebörd att denna del av lex Britannia inte gäller när en arbetstagarorganisation vidtar en stridsåtgärd som är olovlig enligt 41 c § medbestämman- delagen, dvs. i fall där stridsåtgärden strider mot den föreslagna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft12"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p690 ft8"&gt;5 b § utstationeringslagen. Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 10.6.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft12"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123348x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p692 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft7"&gt;Vårt förslag: De föreslagna bestämmelserna träder i kraft den 1 april 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft7"&gt;Pågår utstationering vid ikraftträdandet ska 5 d § tillämpas för den tid utstationeringen pågår därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft7"&gt;De föreslagna ändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt. Det närmare datumet för ikraftträdande är beroende av en rad faktorer, främst med anknytning till remissförfarandet, den fort- satta beredningen inom Regeringskansliet samt den efterföljande riksdagsbehandlingen. Vår bedömning, som bl.a. bygger på diskus- sioner med tjänstemän inom Arbetsmarknadsdepartementet, är att ikraftträdande bör kunna ske den 1 april 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;I fråga om övergångsregler bör föreskrivas att den föreslagna 5 d § utstationeringslagen om möjlighet för utstationerade arbets- tagare att åberopa kollektivavtalsvillkor bör gälla inte bara avseende utstationeringar som påbörjas efter ikraftträdandet, utan även beträffande redan pågående utstationeringar beträffande tid som följer därefter. I övrigt behövs enligt vår bedömning inga särskilda övergångbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft12"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123349x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p696 ft13"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft99"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td98"&gt;&lt;P class="p698 ft100"&gt;Konsekvenser och åtgärder med anledning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p699 ft100"&gt;Dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td98"&gt;&lt;P class="p698 ft100"&gt;&lt;NOBR&gt;Laval-domen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;P class="p699 ft100"&gt;2008:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td99"&gt;&lt;P class="p23 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p23 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p700 ft8"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Sammanfattning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft8"&gt;Den särskilde utredaren ges i uppdrag att lämna förslag till sådana förändringar i svensk lagstiftning som behöver vidtas till följd av &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; förhandsavgörande i det s.k. &lt;NOBR&gt;Laval-målet&lt;/NOBR&gt; (mål C- 341/05).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;Utredaren ska i sitt förslag ta ställning till om den s.k. Lex Bri- tannia i medbestämmandelagen bör ändras, avskaffas eller ersättas av annan reglering med anledning av &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; förhandsav- görande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft8"&gt;Vidare ska utredaren se över om några ändringar av utstatione- ringslagen behöver vidtas till följd av EG- domstolens förhandsav- görande. Särskilt bör utredaren undersöka om, och i så fall på vilket sätt, det är möjligt att i utstationeringslagen hänvisa till villkor i kollektivavtal. Utredaren ska även se över utstationeringslagen mot bakgrund av att lagen i dag synes hänvisa till vidare materiella områden i svensk lagstiftning än vad som täcks av den s.k. hårda kärnan i &lt;NOBR&gt;EG-direktivet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft8"&gt;Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 15 december 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft8"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft8"&gt;Domen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft31"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; meddelade den 18 december 2007 dom i målet C- 341/05 Laval, efter att Arbetsdomstolen begärt förhandsavgörande från domstolen i enlighet med artikel 234 &lt;NOBR&gt;EG-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Arbets- domstolens första fråga till EG- domstolen gällde om det kan anses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft12"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p165 ft32"&gt;förenligt med EG- fördragets regler om fri rörlighet för tjänster samt direktivet 96/71/EG (utstationeringsdirektivet) att fackliga organisationer genom fackliga stridsåtgärder försöker förmå ett gästande tjänsteföretag att teckna kollektivavtal i värdlandet, som också innehåller andra villkor än dem som anges i utstationerings- direktivet, om lagstiftningen i värdlandet saknar uttryckliga bestämmelser om tillämpning av arbets- och anställningsvillkor i kollektivavtal. Arbetsdomstolens andra fråga avsåg den s.k. Lex Britannia, som bl.a. innebär att medbestämmandelagens förbud att vidta stridsåtgärder i syfte att tränga undan ett mellan andra parter träffat kollektivavtal endast gäller när en organisation vidtar åtgär- der med anledning av arbetsförhållanden som medbestämmande- lagen är direkt tillämplig på. Även här uppkom frågan om den svenska lagregleringen strider mot &lt;NOBR&gt;EG-fördragets&lt;/NOBR&gt; bestämmelser om fri rörlighet för tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; fann att de aktuella stridsåtgärderna och Lex Britannia inte var förenliga med gemenskapsrätten och anförde i huvudsak följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft8"&gt;Gemenskapslagstiftaren har antagit utstationeringsdirektivet för att fastställa vilka arbets- och anställningsvillkor som ska tillämpas på anställningsförhållandet vid utstationeringar (p. 58).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft32"&gt;När det gäller lön konstaterar domstolen att Sverige inte använt sig av de möjligheter som ges i artikel 3.1 och 3.8 i utstationerings- direktivet att genomföra direktivet i denna del (p. 67). Enligt dom- stolen hindrar inte direktivet att en annan metod används för att fastställa arbets- och anställningsvillkor (p. 68). Det ställs dock krav på förutsebarhet och transparens när det gäller vilken lön en utländsk arbetsgivare måste betala till sina arbetstagare enligt det avtal arbetstagarorganisationen vill att arbetsgivaren tecknar. Att kräva förhandlingar med arbetsgivaren för att komma fram till en lönenivå accepteras inte av domstolen (p. 71).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft31"&gt;Enligt domstolen kan en medlemsstat inte med stöd av utstatio- neringsdirektivet av utländska tjänsteföretag kräva villkor som går utöver den nivå som följer av lagstiftningen inom den ”hårda kärna” som anges i direktivet (p. 80). En medlemsstat kan inte hel- ler med stöd av utstationeringsdirektivet kräva att andra arbets- eller anställningsvillkor utöver dem som anges i artikel 3 (den hårda kärnan) eller som rör ”ordre public” (artikel 3.10) ska tillämpas på utstationerade arbetstagare. Arbetsmarknadens parter kan enligt domstolen inte åberopa direktivets artikel 3.10 om ordre public för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft12"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123351x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p208 ft8"&gt;att en stridsåtgärd, som syftar till att tvinga fram en tillämpning av kollektivavtal, ska vara tillåten enligt &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; (p. 84).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft8"&gt;Fackliga stridsåtgärder utgör en grundläggande rättighet men faller inte därigenom utanför gemenskapsrättens tillämpning inom det område som täcks av artikel 49 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; om fri rörlighet för tjänster (p. &lt;NOBR&gt;95–96).&lt;/NOBR&gt; Artikel 49 kan åberopas av ett företag mot en fackförening i denna situation (p. &lt;NOBR&gt;97–98).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft32"&gt;Rätten att vidta stridsåtgärder enligt svensk rätt innebär en inskränkning av friheten att tillhandahålla tjänst enligt artikel 49 i &lt;NOBR&gt;EG-fördraget&lt;/NOBR&gt; (p. 99). En sådan inskränkning kan vara tillåten om de fackliga stridsåtgärderna syftar till att ge arbetstagarna i värd- medlemsstaten ett sådant skydd mot social dumpning att åtgärden utgör ett tvingande hänsyn till allmänintresset (p. 103). I princip kan en facklig stridsåtgärd som syftar till att garantera utstatione- rade arbetstagare en viss nivå på arbets- och anställningsvillkoren anses ha som ändamål att skydda arbetstagare (p. 107).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft8"&gt;Stridsåtgärder i syfte att få till stånd ett kollektivavtal där villko- ren ligger utanför den ”hårda kärnan” med minimiskydd i utstatio- neringsdirektivet, eller där villkoren för minimilön inte är tillräck- ligt preciserade och tillgängliga, kan dock inte anses vara motive- rade med hänsyn till skyddet för arbetstagare (p. 108 och 110) eftersom arbetsgivarens skyldigheter i dessa hänseenden samord- nats genom bestämmelserna i utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft32"&gt;Vad gäller Lex Britannia finner domstolen att regler enligt vilka hänsyn inte tas till om ett företag från en annan medlemsstat redan är bunden av ett avtal i hemlandet, oavsett innehållet i detta avtal, är diskriminerande enligt &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt; En sådan diskriminering kan bara motiveras av hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa, hänsyn som inte föreligger i detta fall (p. &lt;NOBR&gt;116–119).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Utstationeringsdirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft31"&gt;Rådet antog den 16 december 1996 Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster&lt;SPAN class="ft29"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;. I direktivets ingress anges bl.a. att medlemsstaternas lagstiftning bör samordnas så att det kan fast- ställas en kärna av tvingande regler för minimiskydd, vilka ska föl- jas i värdlandet av de arbetsgivare som utstationerar arbetstagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;EGT L 18, 21.1.1997, s. 1 (Celex 31996L0071).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft12"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p165 ft31"&gt;för tillfälligt arbete på den medlemsstats territorium där tjänsterna tillhandahålls. De tvingande regler för minimiskydd som gäller i värdlandet bör inte hindra att arbets- och anställningsvillkor som är förmånligare för arbetstagarna tillämpas. Vidare sägs i ingressen att direktivet inte ska inverka på den rättsliga regleringen i medlems- staterna när det gäller rätten att vidta fackliga stridsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft102"&gt;Direktivet ska enligt artikel 1.1 tillämpas på företag som är eta- blerade i en medlemsstat och som i samband med tillhandahållande av tjänster över gränserna, utstationerar arbetstagare inom en medlemsstats territorium. Vad som menas med en utstationering anges i artikel 1.3, nämligen om ett företag som anges i punkt 1 vidtar någon av följande gränsöverskridande åtgärder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Utstationering av en arbetstagare för egen räkning och under egen ledning, enligt avtal som ingåtts mellan det utstatione- rande företaget och mottagaren av tjänsten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Utstationering av en arbetstagare inom en medlemsstats terri- torium på en arbetsplats eller i ett företag som tillhör kon- cernen, om det finns ett anställningsförhållande mellan det utstationerande företaget och arbetstagaren under utstatione- ringstiden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;I egenskap av företag för uthyrning av arbetskraft eller företag som ställer arbetskraft till förfogande, verkställer utstationering av en arbetstagare till ett användarföretag som är etablerat eller som bedriver verksamhet inom en medlemsstats territorium.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft8"&gt;Företag som är etablerade i en &lt;NOBR&gt;icke-medlemsstat&lt;/NOBR&gt; får inte behandlas förmånligare än företag som är etablerade i en medlemsstat (artikel 1.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft8"&gt;Artikel 3 utgör kärnan i direktivet och anger vilka arbets- och anställningsvillkor som ska tillämpas. Medlemsstaterna ska, oavsett vilken lag som gäller för anställningsförhållandet, se till att de företag som anges i artikel 1.1 på följande områden garanterar de arbetstagare som är utstationerade inom deras territorium de arbets- och anställningsvillkor som i den medlemsstat inom vars territorium arbetet utförs är fastställda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;i bestämmelser i lagar eller andra författningar, och/eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;i kollektivavtal eller skiljedomar som förklarats ha allmän giltig- het enligt punkt 8, i den utsträckning som de rör de verksam-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft12"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p721 ft8"&gt;heter som anges i bilagan (dvs. byggverksamhet), på följande områden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Längsta arbetstid och kortaste vilotid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Minsta antal betalda semesterdagar per år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Minimilön, inbegripet övertidsersättning; denna punkt gäller dock inte yrkesanknutna tilläggspensionssystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Villkor för att ställa arbetstagare till förfogande, särskilt genom företag för uthyrning av arbetskraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Skyddsåtgärder med hänsyn till arbets- och anställningsvill- kor för gravida kvinnor och kvinnor som nyligen fött barn samt för barn och unga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;g)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Lika behandling av kvinnor och män samt andra bestämmel- ser om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; behandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft8"&gt;I artikel 3.7 tydliggörs att punkterna &lt;NOBR&gt;1–6&lt;/NOBR&gt; i artikel 3 inte hindrar till- lämpning av arbets- och anställningsvillkor som är förmånligare för arbetstagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft8"&gt;Artikel 3.8 innehåller definitioner av de kollektivavtal och skilje- domar som anges i artikel 3.1. Med kollektivavtal eller skiljedomar som förklarats ha allmän giltighet menas sådana kollektivavtal eller skiljedomar som ska följas av alla företag inom den aktuella sektorn eller det aktuella arbetet och inom det aktuella geografiska områ- det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft8"&gt;Om det saknas ett system för att förklara att kollektivavtal eller skiljedomar har allmän giltighet enligt första stycket i artikel 3.8, kan medlemsstaterna, om de så beslutar, utgå ifrån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;kollektivavtal eller skiljedomar som gäller allmänt för alla likar- tade företag inom den aktuella sektorn eller det aktuella arbetet och inom det aktuella geografiska området, och/eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;kollektivavtal som har ingåtts av de mest representativa arbets- marknadsorganisationerna på nationell nivå och som gäller inom hela det nationella territoriet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft8"&gt;Ovanstående gäller om det vid tillämpningen garanteras att utsta- tionerande företag behandlas på samma sätt som nationella företag som befinner sig i en likartad situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft8"&gt;Företag behandlas på samma sätt när de nationella företag som befinner sig i en likartad situation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft12"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p727 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;på de aktuella arbetsplatserna eller inom de aktuella sektorerna är underkastade samma skyldigheter på de områden som räknas upp i punkt 1 första stycket som utstationerande företag, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;ska uppfylla dessa skyldigheter med samma verkningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft8"&gt;Enligt artikel 3.9 kan medlemsstaterna fastställa att de företag som anges i artikel 1.1 ska garantera arbetstagarna i uthyrningsföretag samma villkor som de som tillämpas för tillfälligt anställda i den medlemsstat där arbetet utförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft8"&gt;Artikel 3.10 anger att direktivet inte hindrar att medlemssta- terna, i enlighet med fördraget, på samma villkor ålägger de natio- nella företagen och företagen från andra medlemsstater&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;arbets- och anställningsvillkor på andra områden än de som anges i punkt 1 första stycket om bestämmelserna rör ordre public,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;arbets- och anställningsvillkor som är fastställda i kollektivavtal eller skiljedomar enligt punkt 8 med avseende på annan verk- samhet än de som anges i bilagan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft32"&gt;Direktivet innehåller också bestämmelser om samarbete i fråga om information. Enligt artikel 4 ska medlemsstaterna i enlighet med nationell lagstiftning och/eller praxis utse ett eller flera förbindel- sekontor eller en eller flera nationella behöriga instanser. Medlems- staterna ska planera ett samarbete mellan de offentliga förvalt- ningar som i enlighet med nationell lagstiftning har behörighet att övervaka de arbets- och anställningsvillkor som anges i artikel 3. Detta samarbete består särskilt i att besvara motiverade förfråg- ningar från dessa offentliga förvaltningar om information angående utsändande av arbetstagare till andra medlemsstater, inbegripet uppenbart missbruk eller gränsöverskridande verksamheter som antas vara olagliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft8"&gt;Den ömsesidiga administrativa hjälpen ska vara kostnadsfri. Varje medlemsstat ska vidta åtgärder för att informationen om de arbets- och anställningsvillkor som avses i artikel 3 ska vara allmänt tillgänglig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft12"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft8"&gt;Svenska bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft8"&gt;Utstationeringslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft31"&gt;Utstationeringsdirektivet har i Sverige genomförts genom lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare (utstationerings- lagen). Vid genomförandet av direktivet konstaterades i lagstift- ningsarbetet att de arbets- och anställningsvillkor som räknas upp i artikel 3.1 &lt;NOBR&gt;a–g&lt;/NOBR&gt; i direktivet i stor utsträckning är lagreglerade i Sve- rige. Det noterades dock att det i Sverige inte finns någon lagstift- ning om minimilön liksom att det inte finns något system för all- mängiltigförklaring av kollektivavtal. Däremot konstaterades att kollektivavtalen har hög täckningsgrad på den svenska arbetsmark- naden samt att såväl svenska som utländska företag i normalfallet är beredda att teckna kollektivavtal med berörd facklig arbetstagaror- ganisation och att de påtryckningsmedel organisationerna förfogar över – stridsåtgärder i form av strejk eller blockad – sällan behöver användas. Redan möjligheten till sådana åtgärder ansågs dock inne- bära en inte oväsentlig förutsättning för att kollektivavtalssystemet ska kunna upprätthållas. Inställningen från arbetsmarknadens par- ter var att det svenska kollektivavtalssystemet inte borde förändras till följd av direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft31"&gt;I lagstiftningsarbetet identifierades den praktiska svårigheten med att genom lag föreskriva direkt tillämpning av svenska kollek- tivavtal för utländska företag samtidigt som svenska arbetsgivare inte skulle ha samma skyldighet att följa avtalen. Den enda möjlig- heten att undvika en diskriminerande tillämpning skulle vara att lagtexten fick ungefär samma lydelse som direktivet, nämligen att utstationerande arbetsgivare ska följa kollektivavtal i den mån svenska företag som befinner sig i en likartad situation gör det. Detta skulle medföra att man alltid skulle behöva göra en jämfö- relse i varje enskilt fall. En sådan lösning skulle, enligt vad som uttalades i propositionen, te sig främmande för svensk tradition. Mot denna bakgrund valde Sverige att inte utnyttja möjligheten i direktivets artikel 3.8. Slutsatsen drogs samtidigt att det knappast kunde anses finnas något behov av andra medel för att hindra social dumpning på den svenska arbetsmarknaden än sådana som arbets- marknadens parter redan förfogar över. Bedömningen var att de mekanismer och förfaranden som står till de olika aktörernas för- fogande och garanteras i lag, på ett tillfredsställande sätt leder till att i kollektivavtal fastställda minimikrav förverkligas. Någon lag-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft12"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;stadgad minimilön eller något system för allmängiltigförklaring av kollektivavtal i detta syfte infördes således inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft8"&gt;Enligt 5 § utstationeringslagen ska en arbetsgivare, oavsett vilken lag som annars gäller för anställningsförhållandet, tillämpa följande bestämmelser för utstationerade arbetstagare:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2 §, 5 § andra och tredje stycket, 7 § första och andra stycket, 16, 17, 24, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;27–29,&lt;/NOBR&gt; 31 och 32 §§ semesterlagen (1977:480),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2 §, 4 § första stycket och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;16–22&lt;/NOBR&gt; §§ föräldraledighetslagen (1995:584),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;15–16&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; b §§, 17 § första stycket &lt;NOBR&gt;2–7&lt;/NOBR&gt; och andra stycket samt 21– 28 §§ jämställdhetslagen (1991:433),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;8–9&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; b §§, 10 § &lt;NOBR&gt;2–7&lt;/NOBR&gt; samt &lt;NOBR&gt;11–20&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; b §§, 5 § &lt;NOBR&gt;2–7&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;6–16&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; b §§, 5 § &lt;NOBR&gt;2–7&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;6–15&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2–7&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegrän- sad anställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft8"&gt;Vid utstationering gäller även bestämmelserna i arbetstidslagen (1982:673), lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportar- bete, arbetsmiljölagen (1977:1160) och lagen (2005:426) om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget samt, när det gäller arbetsgivare som bedriver uthyrning av arbetskraft, 4, 6 och 7 §§ lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft8"&gt;Arbetsgivaren får dock tillämpa bestämmelser eller villkor som är förmånligare för arbetstagaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft12"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft8"&gt;Lex Britannia&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;Rätten att vidta stridsåtgärder är i Sverige grundlagsskyddad genom 2 kap. 17 § regeringsformen. Inskränkningar i denna rätt kan göras i lag eller avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft32"&gt;Av 41 § medbestämmandelagen följer att arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal inte får vidta eller delta i arbetsinställelse (lockout eller strejk), blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig stridsåtgärd bl.a. om åtgärden strider mot en bestämmelse om fredsplikt i kollektivavtal eller om åtgärden har vissa i paragrafen närmare angivna ändamål. Stridsåtgärder som har vidtagits i strid mot de nu angivna bestämmelserna är enligt 41 § andra stycket att beteckna som olovliga. Vidare följer av 42 § första stycket att en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation inte får anordna eller på annat sätt föranleda en olovlig stridsåtgärd. En sådan organisation får inte heller genom understöd eller på annat sätt medverka vid en olovlig stridsåtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft8"&gt;Fredsplikt råder således i kollektivavtalsförhållanden och enligt den praxis som har utvecklats i Arbetsdomstolen genom exempel- vis det s.k. Britanniamålet (AD 1989 nr 120) råder i princip förbud mot stridsåtgärder i syfte att tränga undan redan befintliga kollek- tivavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft8"&gt;Den s.k. Lex Britannia består av ett antal bestämmelser som ytterst syftar till att trots medbestämmandelagens regler om freds- plikt möjliggöra en undanträngning av utländska kollektivavtal till förmån för svenska. Detta åstadkoms genom att i 42 § tredje stycket MBL ange att fredsplikt bara gäller i fråga om arbetsförhål- lande som MBL är direkt tillämplig på. Av 25 a § MBL följer att ett kollektivavtal som är ogiltigt enligt utländsk rätt för att det till- kommit efter en stridsåtgärd ändå är giltigt i Sverige om stridsåt- gärden var lovlig enligt MBL. Av 31 a § MBL följer att ett senare kollektivavtal har företräde framför ett tidigare träffat som MBL inte är direkt tillämplig på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft8"&gt;Syftet bakom Lex Britannia är att möjliggöra för fackliga organi- sationer i Sverige att motverka social dumpning på den svenska arbetsmarknaden. Genom bestämmelserna kan dessa organisationer verka för att alla arbetsgivare, såväl inhemska som utländska, ska tillämpa löner och andra anställningsvillkor som är i nivå med vad som normalt gäller på den svenska arbetsmarknaden. Förutsätt- ningar skapas därigenom för en sund konkurrens mellan utländska och inhemska näringsidkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft12"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p735 ft97"&gt;Frågan om MBL är tillämplig på ett kollektivavtalsförhållande bestäms utifrån en helhetsbedömning av det aktuella arbetsförhål- landets anknytning till Sverige, där enligt förarbeten till lagstift- ningen bl.a. arbetsplatsens geografiska belägenhet och parternas nationalitet får betydelse, liksom det förhållandet att arbetets anknytning till Sverige är av mer stadigvarande karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft8"&gt;Den särskilde utredaren ges i uppdrag att lämna förslag till sådana förändringar i svensk lagstiftning som behöver vidtas till följd av &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; förhandsavgörande i det s.k. &lt;NOBR&gt;Laval-målet&lt;/NOBR&gt; (mål C- 341/05). Särskilt bör följande beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft31"&gt;Utgångspunkten för utredarens överväganden och förslag ska vara att den svenska arbetsmarknadsmodellen i så stor utsträckning som möjligt ska kunna tillämpas i förhållande till arbetstagare som utstationerats till Sverige från ett annat land. Målet ska vara att vidmakthålla den grundläggande principen på den svenska arbets- marknaden att huvudansvaret för reglering av löne- och anställ- ningsvillkor har överlåtits på arbetsmarknadens parter. Samtidigt måste &lt;NOBR&gt;EG-rätten,&lt;/NOBR&gt; främst &lt;NOBR&gt;EG-fördragets&lt;/NOBR&gt; regler om fri rörlighet för tjänst och förbud mot diskriminering på grund av nationalitet samt utstationeringsdirektivet, såsom dessa regler har preciserats av EG- domstolen, fullt ut respekteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft31"&gt;Utredaren ska lämna förslag till om den s.k. Lex Britannia i medbestämmandelagen bör ändras, avskaffas eller ersättas av annan reglering med anledning av &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; förhandsavgörande. Utgångspunkten ska vara att undvika den diskrimineringssituation som &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; identifierat och att Sveriges åtaganden enligt utstationeringsdirektivet uppfylls. Rätten att med hjälp av stridsåt- gärder upprätthålla villkoren på den svenska arbetsmarknaden bör samtidigt så långt möjligt bibehållas. En särskild fråga är om nuva- rande regler kan och bör tillämpas i situationer som faller utanför de åligganden som följer av Sveriges &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap.&lt;/NOBR&gt; Ett exempel på detta skulle kunna vara en stridsåtgärd som vidtas i Sverige mot ett fartyg som är registrerat i ett land utanför &lt;NOBR&gt;EES-området&lt;/NOBR&gt; i syfte att få till stånd ett s.k. &lt;NOBR&gt;ITF-avtal.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft8"&gt;Förslag i frågor med anknytning till Lex Britannia behöver inte begränsas till ändringar i medbestämmandelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p738 ft32"&gt;En annan fråga som utredaren ska ta ställning till är om några ändringar bör vidtas i utstationeringslagen till följd av EG- dom- stolens förhandsavgörande. Särskilt bör utredaren undersöka om, och i så fall på vilket sätt, det är möjligt att i utstationeringslagen hänvisa till villkor i kollektivavtal när det gäller de områden som omfattas av utstationeringsdirektivet. Vidare bör utredaren under- söka huruvida ”ordre public”, eller s.k. internationellt tvingande regler enligt artikel 3.10 i utstationeringsdirektivet kan och bör utnyttjas i högre grad än i dag för att möjliggöra en tillämpning av anställningsvillkor utanför den s.k. hårda kärnan i direktivet. Utre- daren ska även ta ställning till om utstationeringslagen behöver ses över mot bakgrund av att lagen i dag synes hänvisa till vidare mate- riella områden i svensk lagstiftning än vad som täcks av den hårda kärnan i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft8"&gt;De frågeställningar som utredarens uppdrag omfattar är nära förbundna med det arbete arbetsmarknadens parter kan förutsättas vidta för att säkerställa att kollektivavtal, som ska tillämpas i för- hållande till arbetsgivare från andra EES- länder, överensstämmer med de kriterier om bl.a. förutsägbarhet och transparens som EG- domstolen nu har fastställt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft8"&gt;I uppdraget ingår också att tillsammans med parterna och Arbetsmiljöverket diskutera och eventuellt föreslå förbättringar i fråga om Arbetsmiljöverkets funktion som förbindelsekontor enligt utstationeringsdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Utredningsarbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft32"&gt;Utredarens uppdrag rör centrala regler inom arbetsrätten och har stor betydelse för förhållandena på arbetsmarknaden. Vidare har uppdraget i stor utsträckning samband med det arbete arbetsmark- nadens parter gör för att utforma de framtida villkoren på svensk arbetsmarknad. Av denna anledning ska utredarens arbete ske i nära diskussion och samarbete med företrädare för arbetsmarkna- dens parter i syfte att kollektivtavtalsreglering och lagreglering på de aktuella områdena ska fungera väl tillsammans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft12"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p742 ft8"&gt;Redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft8"&gt;Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 15 december 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft8"&gt;(Arbetsmarknadsdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft12"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123361x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p696 ft13"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft99"&gt;Committe Terms of Reference&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft105"&gt;Unofficial translation&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;P class="p698 ft100"&gt;Consequences of and action in response to the&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td103"&gt;&lt;P class="p301 ft100"&gt;ToR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td102"&gt;&lt;P class="p698 ft106"&gt;Laval judgment&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td103"&gt;&lt;P class="p301 ft106"&gt;2008:38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td104"&gt;&lt;P class="p23 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td105"&gt;&lt;P class="p23 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p747 ft8"&gt;Decision at a Government meeting on 10 April 2008&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft8"&gt;Summary of the inquiry’s remit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft8"&gt;The inquiry chair is instructed to present proposals for such changes in Swedish legislation as need to be taken as a result of the preliminary ruling of the European Court of Justice in the Laval case (Case &lt;NOBR&gt;C-341/05).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft8"&gt;The inquiry’s proposal is to take a position on whether the ‘Lex Britannia’ in the Employment &lt;NOBR&gt;(Co-Determination&lt;/NOBR&gt; in the Workp- lace) Act should be amended, abolished or replaced by another regulation in response to the preliminary ruling of the European Court of Justice.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft8"&gt;In addition, the inquiry chair is to consider whether any amend- ments need to be made in the Posting of Workers Act as a result of the preliminary ruling of the European Court of Justice. In parti- cular, the inquiry chair should examine whether it is possible to refer in the Posting of Workers Act to terms in collective agree- ments and, if so, in what way this can be done. The inquiry chair is also to review the Posting of Workers Act in light of the fact that the Act currently seems to refer to material areas in Swedish legis- lation over and above those covered by the ‘hard core’ of the EC Directive.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft8"&gt;The inquiry is to report no later than 15 December 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft12"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Background&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft8"&gt;The judgment&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft8"&gt;On 18 December 2007 the Court of Justice of the European Communities delivered its judgment in Case &lt;NOBR&gt;C-341/05&lt;/NOBR&gt; Laval, fol- lowing a request from the Labour Court for a preliminary ruling from the Court under Article 234 of the Treaty establishing the European Communities. The Labour Court’s first question to the Court of Justice was whether it can be considered compatible with rules of the EC Treaty on freedom of movement for services and with the provisions of Directive 96/71/EC (the Posting of Wor- kers Directive) for trade unions to attempt, by means of industrial action, to force a foreign temporary provider of services to sign a collective agreement in the host country that also contains terms and conditions other than those specified in the Posting of Wor- kers Directive, if the legislation in the host country has no express provisions concerning the application of terms and conditions of employment in collective agreements. The Labour Court’s second question concerned the part of the law known as the ‘Lex Britan- nia’, under which the prohibition of the Employment &lt;NOBR&gt;(Co-Deter-&lt;/NOBR&gt; mination in the Workplace) Act against taking industrial action with the intention of circumventing a collective agreement conclu- ded by other parties only applies where a trade union takes action in relation to conditions of work to which the Act is directly appli- cable. Here, too, the question arose of whether the Swedish legis- lation is in conflict with the free movement of services stipulated in the EC Treaty.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft8"&gt;The Court of Justice found that the industrial action concerned and Lex Britannia were not compatible with Community law, referring mainly to the following points.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft8"&gt;The Community legislature adopted the Posting of Workers Directive with a view to laying down the terms and conditions governing the employment relationship where an undertaking posts workers to the territory of another Member State (para. 58).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft8"&gt;With regard to rates of pay, the Court observes that Sweden has not made use of the possibilities provided for in Article 3(1) and Article 3(8) of the Posting of Workers Directive to implement the Directive in this regard (para. 67). According to the Court, the Directive does not prevent Member States from using another method to establish terms and conditions of employment (para.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft12"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p752 ft8"&gt;68). However, predictability and transparency are required with regard to the wages a foreign employer must pay its workers accor- ding to the agreement that the workers’ organisation wants the employer to sign. Demanding negotiations with the employer to determine a rate of pay is not a method accepted by the Court (para. 71).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft8"&gt;The Court finds that the Posting of Workers Directive does not allow a Member State to demand terms and conditions of foreign service providers that go beyond the level that follows from the legislation in the ‘hard core’ laid down in the Directive (para. 80). Further, the Posting of Workers Directive does not allow a Mem- ber State to demand the application to posted workers of terms and conditions of employment that go beyond those that are specified in Article 3 (the ‘hard core’) or that concern public policy (Article 3(10)). The Court finds that the social partners cannot cite grounds of public policy under Article 3(10) of the Directive in order to maintain that collective action intended to force applica- tion of a collective agreement complies with Community law (para. 84).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft32"&gt;Although collective action is a fundamental right, this does not mean that it falls outside the scope of Community law in the area covered by Article 49 of the EC Treaty concerning free movement of services (paras. &lt;NOBR&gt;95–96).&lt;/NOBR&gt; In this situation, an undertaking can cite Article 49 against a trade union (paras. &lt;NOBR&gt;97–98).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft8"&gt;The right to take collective action guaranteed by Swedish law constitutes a restriction on the freedom to provide services under Article 49 of the EC Treaty (para. 99). Such a restriction may be permissible if the purpose of the collective action is so to protect the workers of the host Member State against social dumping as to constitute an overriding reason of public interest (para. 103). In principle, action by a trade union which is aimed at ensuring that posted workers have their terms and conditions of employment fixed at a certain level is considered to fall within the objective of protecting workers (para. 107).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft32"&gt;However, collective action intended to bring about a collective agreement in which the terms and conditions fall outside the ‘hard core’ of minimum protection laid down in the Posting of Workers Directive, or in which the conditions concerning minimum pay are not sufficiently precise and accessible cannot be justified with refe- rence to the protection of workers (paras. 108 and 110), as the&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft12"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123364x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p756 ft15"&gt;obligations of the employer in these respects have been coordinated by the provisions of the Posting of Workers Directive.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft8"&gt;With reference to Lex Britannia, the Court finds that rules that fail to take into account whether an undertaking from another Member State is already bound by an agreement in that State – ir respective of the content of this agreement – are discriminatory under EC law. Such discrimination may be justified only on grounds of public policy, public security or public health, grounds that do not exist in this case (paras. &lt;NOBR&gt;116–119).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;The Posting of Workers Directive&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft32"&gt;On 16 December 1996 the Council adopted Directive 96/71/EC of the European Parliament and of the Council concerning the pos- ting of workers in the framework of the provision of services.&lt;SPAN class="ft29"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;FPT &lt;/SPAN&gt;The preamble to the Directive states that the laws of the Member States must be coordinated in order to lay down a nucleus of mandatory rules for minimum protection to be observed in the host country by employers who post workers to perform temporary work in the territory of a Member State where the services are provided. The mandatory rules for minimum protection in force in the host country must not prevent the application of terms and conditions of employment which are more favourable to workers. The pre- amble also states that the Directive is without prejudice to the law of the Member States concerning collective action.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft8"&gt;Article 1(1) states that the Directive shall apply to undertakings established in a Member State which, in the framework of the transnational provision of services, post workers to the territory of a Member State. The meaning of posting is specified in Article 1(3), namely that the undertakings referred to in paragraph 1 take one of the following transnational measures:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;post workers on their account and under their direction, under a contract concluded between the undertaking making the pos- ting and the party for whom the services are intended;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;post workers to an establishment or to an undertaking owned by the group in the territory of a Member State, provided there&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;1 OJ L 18, 21/01/1997, p. 1, (Celex 31996L0071).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft12"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p757 ft15"&gt;is an employment relationship between the undertaking making the posting and the worker during the period of posting; or&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;being a temporary employment undertaking or placement agency, hire out a worker to a user undertaking established or operating in the territory of a Member State. Undertakings es- tablished in a &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;non-member&lt;/NOBR&gt; State must not be given more favou- rable treatment than undertakings established in a Member State (Article 1[4]).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft32"&gt;Article 3 constitutes the core of the Directive and states the terms and conditions of employment that are to be applied. Member States shall ensure that, whatever the law applicable to the emplo- yment relationship, the undertakings referred to in Article 1(1) guarantee workers posted to their territory the terms and condi- tions of employment covering the following matters which, in the Member State where the work is carried out, are laid down:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;by law, regulation or administrative provision, and/or&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;by collective agreements or arbitration awards which have been declared universally applicable within the meaning of paragraph 8, insofar as they concern the activities referred to in the Annex (i.e. building work), in the following areas:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;maximum work periods and minimum rest periods;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;minimum paid annual holidays;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;the minimum rates of pay, including overtime rates; this point does not apply to supplementary occupational reti- rement pension schemes;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;the conditions of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;hiring-out&lt;/NOBR&gt; of workers, in particular the supply of workers by temporary employment underta- kings;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;health, safety and hygiene at work;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;protective measures with regard to the terms and condi- tions of employment of pregnant women or women who have recently given birth, of children and of young people;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;g)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;equality of treatment between men and women and other provisions on &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;non-discrimination.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft8"&gt;Article 3(7) makes it clear that paragraphs &lt;NOBR&gt;1–6&lt;/NOBR&gt; of Article 3 do not prevent application of terms and conditions of employment which are more favourable to workers.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft12"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p763 ft8"&gt;Article 3(8) contains definitions of the collective agreements and arbitration awards referred to in Article 3(1). ‘Collective agree- ments or arbitration awards which have been declared universally applicable’ means collective agreements or arbitration awards which must be observed by all undertakings in the geographical area and in the profession or industry concerned.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft8"&gt;In the absence of a system for declaring collective agreements or arbitration awards to be of universal application within the mea- ning of the first subparagraph, Member States may, if they so de- cide, base themselves on:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;collective agreements or arbitration awards which are generally applicable to all similar undertakings in the geographical area and in the profession or industry concerned, and/or&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;collective agreements which have been concluded by the most representative employers’ and labour organisations at national level and which are applied throughout national territory.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft8"&gt;This applies provided that their application to the posting underta- kings ensures equality of treatment between those undertakings and national undertakings which are in a similar position.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft8"&gt;Equality of treatment shall be deemed to exist where national undertakings in a similar position:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;are subject, in the place in question or in the sector concerned, to the same obligations as posting undertakings as regards the matters listed in the first subparagraph of paragraph 1, and&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;are required to fulfil such obligations with the same effects.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft8"&gt;Article 3(9) states that Member States may provide that the un- dertakings referred to in Article 1(1) must guarantee workers in temporary employment undertakings or placement agencies the terms and conditions which apply to temporary workers in the Member State where the work is carried out.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft8"&gt;Article 3(10) states that the Directive does not preclude the ap- plication by Member States, in compliance with the Treaty, to na- tional undertakings and to the undertakings of other States, on a basis of equality of treatment, of:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;terms and conditions of employment on matters other than those referred to in the first subparagraph of paragraph 1 in the case of public policy provisions,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p766 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;terms and conditions of employment laid down in the collective agreements or arbitration awards within the meaning of para- graph 8 and concerning activities other than those referred to in the Annex.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft32"&gt;The Directive also contains provisions on cooperation on informa- tion. Article 4 states that Member States shall, in accordance with national legislation and/or practice, designate one or more liaison offices or one or more competent national bodies. Member States shall make provision for cooperation between the public authori- ties which, in accordance with national legislation, are responsible for monitoring the terms and conditions of employment referred to in Article 3. Such cooperation shall in particular consist in replying to reasoned requests from those authorities for informa- tion on the transnational &lt;NOBR&gt;hiring-out&lt;/NOBR&gt; of workers, including manifest abuses or possible cases of unlawful transnational activities.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft32"&gt;Mutual administrative assistance shall be provided free of charge. Each Member State shall take the appropriate measures to make the information on the terms and conditions of employment refer-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft8"&gt;red to in Article 3 generally available.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft8"&gt;Swedish regulations&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft8"&gt;Posting of Workers Act&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft32"&gt;The Posting of Workers Directive was implemented in Sweden by the Posting of Workers Act (1999:678). In the course of the legis- lative work when implementing the Directive it was established that the terms and conditions of employment listed in Article 3 (1)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft31"&gt;&lt;NOBR&gt;(a)-(g)&lt;/NOBR&gt; of the Directive are to a great extent regulated by law in Sweden. However, it was noted that in Sweden there is no mini- mum wage legislation nor any system for declaring collective agree- ments to be universally applicable. On the other hand, it was estab- lished that collective agreements have a high degree of coverage in the Swedish labour market, that both Swedish and foreign under- takings are normally prepared to sign collective agreements with the relevant trade union organisation and that the means of bring- ing pressure to bear that the organisations have at their disposal – industrial action in the form of strikes or blockades – are seldom needed. The possibility of such measures alone was regarded,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft12"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p773 ft8"&gt;however, as a material condition for maintaining the system of collective agreements. The attitude of the social partners was that the Swedish system of collective agreements should not be changed as a consequence of the Directive.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft32"&gt;In the legislative work the practical difficulty was identified of prescribing in law the direct application of Swedish collective agreements for foreign undertakings while Swedish employers were not under the same obligation to follow the agreements. The only way of avoiding discriminatory application would be for the wor- ding of the act to be approximately the same as that of the Direc- tive, namely that employers posting workers must follow collective agreements to the same extent as Swedish undertakings in a similar situation. This would mean that a comparison would always have to be made in each individual case. Such a solution would, according to what was stated in the Government Bill, be foreign to Swedish tradition. In the light of this, Sweden decided not to utilise the possibility in Article 3 (8) of the Directive. At the same time it was concluded that it could hardly be regarded as necessary to have other means of preventing social dumping on the Swedish labour market than those already at the disposal of the social partners. The assessment was that the mechanisms and procedures at the disposal of the various actors and guaranteed in law lead satisfactorily to the realisation of minimum requirements established in collective agreements. Consequently, no statutory minimum wage nor any system for declaring collective agreements to be of universal appli- cation was introduced for this purpose.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft8"&gt;Under Section 5 of the Posting of Workers Act an employer, irrespective of which Act would otherwise apply to the employ- ment relationship, shall apply the following provisions for posted workers:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Section 2, Section 5, second and third paragraphs, Section 7, first and second paragraphs, Sections 16, 17, 24, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;27–29,&lt;/NOBR&gt; 31 and 32 of the Annual Leave Act (1977:480),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Section 2, Section 4, first paragraph and Sections &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;16–22&lt;/NOBR&gt; of the Parental Leave Act (1995:584),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Sections &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;15–16&lt;/NOBR&gt; b, Section 17, first paragraph, points &lt;NOBR&gt;2–7&lt;/NOBR&gt; and second paragraph and Sections &lt;NOBR&gt;21–28&lt;/NOBR&gt; of the Act concerning Equality between Men and Women (1991:433),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft12"&gt;376&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p776 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Sections &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;8–9&lt;/NOBR&gt; b, Section 10, points &lt;NOBR&gt;2-7&lt;/NOBR&gt; and Sections &lt;NOBR&gt;11–20&lt;/NOBR&gt; of the Measures to Counteract Ethnic Discrimination in Working Life Act (1999:130),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Sections 2, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–4b,&lt;/NOBR&gt; Section 5, points &lt;NOBR&gt;2–7&lt;/NOBR&gt; and Sections &lt;NOBR&gt;6–16&lt;/NOBR&gt; of the Prohibition of Discrimination in Working Life of People with Disability Act (1999:132),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Sections 2, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–4b,&lt;/NOBR&gt; Section 5, points &lt;NOBR&gt;2–7&lt;/NOBR&gt; and Sections &lt;NOBR&gt;6-15&lt;/NOBR&gt; of the Prohibition of Discrimination in Working Life because of Sex- ual Orientation Act (1999:133),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Sections &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2–7&lt;/NOBR&gt; of the Act on Prohibition of Discrimination against &lt;NOBR&gt;Part-Time&lt;/NOBR&gt; Workers and Fixed Term Workers (2002:293).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft8"&gt;The provisions of the following Acts are also applicable to posting of workers: the Working Hours Act (1982:673), the Working Hours (Certain Road Transport Work) Act (2005:395), the Work Environment Act (1977:1160) and the Act on the Organisation of Working Time of Mobile Workers in Civil Aviation (2005:426) and, as regards employers who hire out workers, Sections 4, 6 and 7 of the Private Employment Agencies and Temporary Labour Act (1993:440).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft8"&gt;However, the employer may apply terms or conditions that are more favourable for the employee.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft8"&gt;Lex Britannia&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft8"&gt;The right to take industrial action in Sweden is constitutionally protected by Chapter 2, Article 17 of the Instrument of Govern- ment. This right may be restricted by an act of law or an agree- ment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft32"&gt;It follows from Section 41 of the Employment &lt;NOBR&gt;(Co-Determina-&lt;/NOBR&gt; tion in the Workplace) Act that an employer and an employee who are bound by a collective agreement may not initiate or participate in a stoppage of work (lockout or strike), blockade, boycott, or other comparable industrial action where the action is in breach of a provision in a collective agreement to keep industrial peace or where the action has as its aim certain objectives specified in the section. Industrial action taken in breach of the provisions speci- fied here are to be regarded as unlawful under Section 41, second&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft12"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p773 ft8"&gt;paragraph. It follows further from Section 42, first paragraph, that an employer or employee organisation may not organise or in any other manner induce unlawful industrial action. Nor may such an organisation, through support or otherwise, participate in unlawful industrial action.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft8"&gt;Consequently, the obligation to maintain industrial peace applies in relationships bound by collective agreement, and under the case law established in the Labour Court, for example through the Britannia case (AD 1989 no 120), it is in principle prohibited to take industrial action for the purpose of circumventing a collective agreement already in existence.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft32"&gt;Lex Britannia consists of a number of provisions ultimately aimed at making it possible, despite the provisions of the Employ- ment &lt;NOBR&gt;(Co-Determination&lt;/NOBR&gt; in the Workplace) Act on the obligation to maintain industrial peace, to circumvent foreign collective agree- ments in favour of Swedish ones. This is achieved by stipulating in Section 42, third paragraph of the Employment &lt;NOBR&gt;(Co-Determina-&lt;/NOBR&gt; tion in the Workplace) Act that the obligation to maintain indus- trial peace only applies with regard to working conditions to which the Employment &lt;NOBR&gt;(Co-Determination&lt;/NOBR&gt; in the Workplace) Act directly applies. It follows from Section 25a of the Employment &lt;NOBR&gt;(Co-Determination&lt;/NOBR&gt; in the Workplace) Act that collective agree- ments that are invalid under foreign law because they were entered into following industrial action are nevertheless valid in Sweden if the industrial action was in compliance with that Act. It follows from Section 31a of the Employment &lt;NOBR&gt;(Co-Determination&lt;/NOBR&gt; in the Workplace) Act that a later collective agreement shall take prece- dence over an earlier agreement to which the Employment (Co- Determination in the Workplace) Act is not directly applicable.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft31"&gt;The underlying purpose of Lex Britannia is to make it possible for trade union organisations in Sweden to counteract social dum- ping in the Swedish labour market. On the basis of these provisions these organisations can work to ensure that all employers, both domestic and foreign, apply pay and other conditions of employ- ment that are in line with normal conditions in the Swedish labour market. Conditions are thereby created for sound competition between foreign and domestic business operators.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft32"&gt;The question of whether the Employment &lt;NOBR&gt;(Co-Determination&lt;/NOBR&gt; in the Workplace) Act is applicable to a collective agreement rela- tionship is determined on the basis of an overall assessment of the connection of the employment relationship in question with Swe-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p752 ft8"&gt;den; according to the preparatory legislative work the geographical location of the workplace and nationality of the parties are signifi- cant here, as is whether the connection of the work to Sweden is of a more permanent nature.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft8"&gt;Remit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft8"&gt;The inquiry chair is instructed to present proposals for such changes in Swedish legislation as need to be taken as a result of the preliminary ruling of the European Court of Justice in the Laval case (Case &lt;NOBR&gt;C-341/05).&lt;/NOBR&gt; The following should be given particular attention.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft8"&gt;The considerations and proposals of the inquiry chair shall be based on allowing as far as possible the application of the Swedish labour market model to workers posted to Sweden from another country. The objective must be to maintain the fundamental prin- ciple in the Swedish labour market, that the main responsibility for regulating pay and employment conditions has been assigned to the social partners. At the same time Community law, principally the provisions of the EC Treaty on the freedom of movement for ser- vices and the principle of &lt;NOBR&gt;non-discrimination&lt;/NOBR&gt; on the grounds of nationality, and the Posting of Workers Directive, as these rules have been defined by the European Court of Justice, shall be fully respected.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft31"&gt;The inquiry chair shall submit a proposal as to whether the ‘Lex Britannia’ in the Employment &lt;NOBR&gt;(Co-Determination&lt;/NOBR&gt; in the Work- place) Act should be amended, abolished or replaced by another regulation in response to the preliminary ruling of the European Court of Justice. The point of departure must be to avoid the dis- crimination situation identified by the European Court of Justice and to fulfil Sweden’s commitments under the Posting of Workers Directive. At the same time, the right to maintain Swedish labour market conditions by means of industrial action should be retained as far as possible. A particular question is whether current rules can and should be applied in situations that fall outside the obligations following from Sweden's membership of the EU. One example of this could be industrial action undertaken in Sweden against a ship registered in a country outside the European Economic Area for the purpose of bringing about an ITF agreement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft12"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p780 ft8"&gt;Proposals on matters connected with the Lex Britannia do not need to be limited to changes in the Employment &lt;NOBR&gt;(Co-Determina-&lt;/NOBR&gt; tion in the Workplace) Act.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft32"&gt;Another question on which the inquiry chair is to take a position is whether any amendments should be made to the Posting of Workers Act as a consequence of the preliminary ruling of the European Court of Justice. In particular, the inquiry chair should examine whether it is possible to refer in the Posting of Workers Act to terms in collective agreements with regard to the areas cove- red by the Posting of Workers Directive and, if so, in what way this can be done. Moreover, the inquiry chair should examine whether public policy or internationally binding regulations under Article 3 (10) of the Posting of Workers Directive can or should be used to a greater extent than at present to enable the application of terms of employment outside the ‘hard core’ of the EC Directive. The inquiry chair is also to take a position on whether the Posting of Workers Act should be reviewed in light of the fact that the Act currently seems to refer to material areas in Swedish legislation over and above those covered by the ‘hard core’ of the Directive.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft8"&gt;The issues covered by the inquiry chair’s remit are closely associ- ated with the measures the social partners may be assumed to be taking to ensure that collective agreements to be applied in relation to employers from other EEA countries are in line with the criteria regarding predictability and transparency that the European Court of Justice has now established.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft32"&gt;The remit also includes discussing with the social partners and the Swedish Work Environment Authority and possibly proposing improvements as regards the function of the 14 Authority as a liai- son office under the Posting of Workers Directive.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Work of the inquiry&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft8"&gt;The remit of the inquiry concerns central provisions of labour law and is of material significance to the conditions in the labour mar- ket. Moreover, the remit is to a great extent related to the work of the social partners in drawing up future labour market conditions. For this reason the inquiry chair shall work in close consultation and cooperation with representatives of the social partners so that regulation through collective agreements and legal regulations in the areas concerned function well together.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft12"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft8"&gt;Report on the work of the inquiry&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft8"&gt;The inquiry is to report no later than 15 December 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft8"&gt;(Ministry of Employment)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft12"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123374x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p696 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft6"&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom i målet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft6"&gt;&lt;NOBR&gt;C-341/05&lt;/NOBR&gt; Laval&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft18"&gt;Viktigt rättsligt meddelande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft18"&gt;Informationen på denna webbplats omfattas av en ansvarsfriskrivning och ett meddelande om upphovsrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft8"&gt;Domstolens dom (stora avdelningen) den 18 december 2007&lt;SPAN class="ft19"&gt;TPF&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;FPT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft91"&gt;Frihet att tillhandahålla tjänster – Direktiv 96/71/EG – Utstationering av arbetstagare inom byggsektorn – Nationell lagstiftning som reglerar arbets- och anställningsvillkor på de områden som avses i artikel 3.1 första stycket &lt;NOBR&gt;a–g&lt;/NOBR&gt; utom på området för minimilön – Kollektivavtal för byggsektorn som innehåller förmånligare villkor och villkor som avser andra områden – Fackliga organisationers möjlighet att vidta stridsåt- gärder för att försöka förmå företag som är etablerade i andra med- lemsstater att genomföra förhandlingar från fall till fall för att bestämma den lön som skall betalas till arbetstagarna och för att för- söka förmå dem att ansluta sig till kollektivavtalet för byggsektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft109"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;I mål C 341/05, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, framställd av Arbetsdomstolen (Sverige) genom beslut av den 15 september 2005, som inkom till domstolen den 19 september 2005, i målet &lt;/SPAN&gt;Laval un Partneri Ltd &lt;SPAN class="ft31"&gt;mot &lt;/SPAN&gt;Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Svenska Byggnadsarbetareförbun- dets avdelning 1, Byggettan, Svenska Elektrikerförbundet, &lt;SPAN class="ft31"&gt;med- delar DOMSTOLEN (stora avdelningen) sammansatt av ordfö- randen V. Skouris, avdelningsordförandena P. Jann, A. Rosas, K. Lenaerts, U. Lõhmus (referent) och L. Bay Larsen samt domarna R. Schintgen, R. Silva de Lapuerta, K. Schiemann, J. Makarczyk, P. K&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;ū&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;ris, E. Levits och A. Ó Caoimh, generaladvokat: P. Mengozzi, justitiesekreterare: handläggaren J. Swedenborg, efter det skriftliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;TP PT &lt;/SPAN&gt;Rättegångsspråk: svenska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft12"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p791 ft110"&gt;förfarandet och förhandlingen den 9 januari 2007, med beaktande av de yttranden som avgetts av:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Laval un Partneri Ltd, genom A. Elmér och M. Agell, advokater,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Svenska Byggnadsarbe- tareförbundets avd. 1, Byggettan och Svenska Elektrikerförbun- det, genom D. Holke, chefsjurist, samt P. Kindblom och U. Öberg, advokater,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Sveriges regering, genom A. Kruse, i egenskap av ombud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft110"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Belgiens regering, genom M. Wimmer och L. Van den Broeck, båda i egenskap av ombud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Tjeckiens regering, genom T. Boček, i egenskap av ombud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Danmarks regering, genom J. Molde och J. Bering Liisberg, båda i egenskap av ombud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft110"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Tysklands regering, genom M. Lumma och C. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Schulze-Bahr,&lt;/NOBR&gt; båda i egenskap av ombud,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Estlands regering, genom L. Uibo, i egenskap av ombud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft116"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Spaniens regering, genom N. Díaz Abad, i egenskap av ombud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft110"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Frankrikes regering, genom G. de Bergues och O. Christmann, båda i egenskap av ombud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft110"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Irland, genom D. O’Hagan och C. Loughlin, båda i egenskap av ombud, biträdda av B. O’Moore, SC, och N. Travers, BL,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft110"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Lettlands regering, genom E. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Balode-Buraka&lt;/NOBR&gt; och K. Bārdiņa, båda i egenskap av ombud,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Litauens regering, genom D. Kriaučiūnas, i egenskap av ombud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Österrikes regering, genom C. Pesendorfer och G. Hesse, båda i egenskap av ombud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft110"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Polens regering, genom J. Pietras, M. Korolec och M Szymańska, samtliga i egenskap av ombud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Finlands regering, genom E. Bygglin och J. Himmanen, båda i egenskap av ombud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft110"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Förenade kungarikets regering, genom E. O’Neill och D. Anderson, båda i egenskap av ombud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft12"&gt;384&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p797 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Islands regering, genom F. Birgisson, i egenskap av ombud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Norges regering, genom K. Waage, E. Jarbo och F. Sejersted samtliga i egenskap av ombud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Europeiska gemenskapernas kommission, genom J. Enegren, E. Traversa och K. Simonsson, samtliga i egenskap av ombud,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Eftas övervakningsmyndighet, genom A.T. Andersen, N. Fenger och B. Alterskjær, samtliga i egenskap av ombud, och efter att den 23 maj 2007 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande, följande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft18"&gt;Dom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artiklarna 12 EG och 49 EG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (EGT L 18, 1997, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Begäran har framställts i ett mål mellan å ena sidan Laval un Partneri Ltd (nedan kallat Laval), ett bolag bildat enligt lettisk rätt med säte i Riga (Lettland), och å andra sidan Svenska Byggnadsarbetareförbundet (nedan kallat Byggnads), Svenska Byggnadsarbetareförbundet avdelning 1, Byggettan (nedan kallad Byggettan) och Svenska Elektrikerförbundet (nedan kallat Elektrikerna). Laval väckte talan och yrkade i det nationella målet att Arbetsdomstolen skulle förklara att såväl Byggnads och Byggettans stridsåtgärder mot bolagets samtliga arbetsplatser som Elektrikernas sympatiåtgärder avseende blockad mot alla elektriska installationer som hade utförts på bolagets arbetsplatser var olovliga. Laval yrkade vidare att Arbetsdomstolen skulle förklara att dessa strids- och sympa- tiåtgärder skulle hävas. Laval yrkade slutligen att de nämnda fackliga organisationerna skulle utge skadestånd till bolaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft12"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p609 ft7"&gt;Tillämpliga bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft7"&gt;Gemenskapsbestämmelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft8"&gt;3. I skälen 6, 13, 17 och 22 i direktiv 96/71 anges följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft91"&gt;Ett anställningsförhållande över gränserna ger upphov till problem beträffande vilken lag som skall tillämpas på detta anställ- ningsförhållande och i parternas intresse bör det fastställas arbets- och anställningsvillkor, vilka skall tillämpas på det avsedda anställ- ningsförhållandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft91"&gt;Medlemsstaternas lagstiftning bör samordnas så att det kan fast- ställas en kärna av tvingande regler för minimiskydd, vilka skall följas i värdlandet av de arbetsgivare som utstationerar arbetstagare för tillfälligt arbete på den medlemsstats territorium där tjänsterna tillhandahålls. En sådan samordning kan säkerställas endast med hjälp av gemenskapsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft91"&gt;De tvingande regler för minimiskydd som gäller i värdlandet bör inte hindra att arbets- och anställningsvillkor som är förmånligare för arbetstagarna tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft91"&gt;Detta direktiv inverkar inte på den rättsliga regleringen i medlemsstaterna vad gäller rätten att vidta fackliga stridsåtgärder för att försvara yrkesintressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Artikel 1 i direktiv 96/71 har följande lydelse:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Detta direktiv skall tillämpas på företag som är etablerade i en medlemsstat och som i samband med tillhandahållande av tjänster över gränserna, utstationerar arbetstagare enligt punkt 3, inom en medlemsstats territorium.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft91"&gt;/.../&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Detta direktiv skall tillämpas om ett företag som anges i punkt 1 vidtar någon av följande gränsöverskridande åtgärder:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;/.../&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Utstationering av en arbetstagare inom en medlemsstats territorium på en arbetsplats eller i ett företag som tillhör kon- cernen, om det finns ett anställningsförhållande mellan det ut- stationerande företaget och arbetstagaren under utstationerings- tiden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft91"&gt;/…/&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft8"&gt;5. I artikel 3 i detta direktiv föreskrivs följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft12"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft91"&gt;Arbets- och anställningsvillkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Medlemsstaterna skall, oavsett vilken lag som gäller för anställ- ningsförhållandet, se till att de företag som anges i artikel 1.1 på föl- jande områden garanterar de arbetstagare som är utstationerade inom deras territorium de arbets- och anställningsvillkor som i den medlemsstat inom vars territorium arbetet utförs är fastställda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;i bestämmelser i lagar eller andra författningar, och/eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;i kollektivavtal eller skiljedomar som förklarats ha allmän giltighet enligt punkt 8, i den utsträckning som de rör de verksamheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft123"&gt;som anges i bilagan:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Längsta arbetstid och kortaste vilotid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Minsta antal betalda semesterdagar per år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Minimilön, inbegripet övertidsersättning; denna punkt gäller dock inte yrkesanknutna tilläggspensionssystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Villkor för att ställa arbetstagare till förfogande, särskilt genom företag för uthyrning av arbetskraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Skyddsåtgärder med hänsyn till arbets- och anställningsvillkor för gravida kvinnor och kvinnor som nyligen fött barn samt för barn och unga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;g)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Lika behandling av kvinnor och män samt andra bestämmelser om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; behandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft91"&gt;I detta direktiv avses med minimilön enligt punkt [1 c] den minimilön som fastställs i nationell lagstiftning och/eller praxis i den medlemsstat inom vars territorium arbetstagaren är utstationerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft91"&gt;/…/&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Punkt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–6&lt;/NOBR&gt; skall inte hindra tillämpning av arbets- och anställ- ningsvillkor som är förmånligare för arbetstagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft91"&gt;Ersättningar som hör ihop med utstationeringen skall anses utgöra en del av minimilönen, om de inte utbetalas som ersättning för utgifter som i själva verket har uppkommit till följd av utstationeringen, t.ex. utgifter för resa, kost eller logi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Med kollektivavtal eller skiljedomar som förklarats ha allmän giltighet menas sådana kollektivavtal eller skiljedomar som skall följas av alla företag inom den aktuella sektorn eller det aktuella arbetet och inom det aktuella geografiska området.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft91"&gt;Om det saknas ett system för att förklara att kollektivavtal eller skiljedomar har allmän giltighet enligt första stycket, kan med- lemsstaterna, om de så beslutar, utgå ifrån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;kollektivavtal eller skiljedomar som gäller allmänt för alla likartade företag inom den aktuella sektorn eller det aktuella arbetet och inom det aktuella geografiska området, och/eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;kollektivavtal som har ingåtts av de mest representativa arbetsmarknadsorganisationerna på nationell nivå och som gäller inom hela det nationella territoriet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft12"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123379x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p827 ft91"&gt;om det vid tillämpningen av dem på de företag som anges i artikel 1.1 vad gäller de områden som räknas upp i punkt 1 första stycket i denna artikel garanteras att dessa företag behandlas på samma sätt som de övriga företag som anges i detta stycke och som befinner sig i en likartad situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft123"&gt;Enligt denna artikel behandlas företag på samma sätt när de nationella företag som befinner sig i en likartad situation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;på de aktuella arbetsplatserna eller inom de aktuella sektorerna är underkastade samma skyldigheter på de områden som räknas upp i punkt 1 första stycket som de företag som avses med utstationeringarna, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;skall uppfylla dessa skyldigheter med samma verkningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft91"&gt;/…/&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Detta direktiv hindrar inte att medlemsstaterna, i enlighet med fördraget, på samma villkor ålägger de nationella företagen och företagen från andra medlemsstater&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;arbets- och anställningsvillkor på andra områden än de som anges i punkt 1 första stycket om bestämmelserna rör ordre public,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;arbets- och anställningsvillkor som är fastställda i kollektivavtal eller skiljedomar enligt punkt 8 med avseende på annan verksam- het än de som anges i bilagan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Artikel 4 i direktiv 96/71 har följande lydelse:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft91"&gt;Samarbete&lt;SPAN class="ft19"&gt;U &lt;/SPAN&gt;i fråga om information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;I syfte att genomföra detta direktiv skall medlemsstaterna i enlighet med nationell lagstiftning och/eller praxis utse ett eller flera förbindelsekontor eller en eller flera nationella behöriga instanser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Medlemsstaterna skall planera ett samarbete mellan de offentliga förvaltningar som i enlighet med nationell lagstiftning har behörighet att övervaka de arbets- och anställningsvillkor som anges&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;artikel 3. Detta samarbete består särskilt i att besvara motiverade förfrågningar från dessa offentliga förvaltningar om information angående utsändande av arbetstagare till andra medlemsstater, inbegripet uppenbart missbruk eller gränsöverskridande verksam- heter som antas vara olagliga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft91"&gt;Kommissionen och de offentliga förvaltningar som avses i första stycket skall i nära samarbete granska de problem som kan uppkomma vid genomförandet av artikel 3.10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft91"&gt;Den ömsesidiga administrativa hjälpen skall vara kostnadsfri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Varje medlemsstat skall vidta åtgärder för att informationen om de arbets- och anställningsvillkor som avses i artikel 3 skall vara allmänt tillgänglig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft12"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123380x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p841 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Varje medlemsstat skall underrätta de övriga medlemsstaterna och kommissionen om de förbindelsekontor och/eller behöriga instanser som anges i punkt 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft7"&gt;De nationella bestämmelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft8"&gt;Införlivandet&lt;SPAN class="ft19"&gt;U &lt;/SPAN&gt;av direktiv 96/71&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Av handlingarna i målet framgår att det i Sverige inte finns något system för att förklara att kollektivavtal har allmän giltig- het, och att utländska företag inte har någon skyldighet enligt lag att tillämpa svenska kollektivavtal. Skälet till att någon sådan skyldighet inte har införts är att man velat förhindra att utländska företag diskrimineras, med hänsyn till att inte alla svenska arbetsgivare är bundna av ett kollektivavtal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Direktiv 96/71 har införlivats med svensk rätt genom lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare av den 9 december 1999 (nedan kallad utstationeringslagen). Av inlagorna i målet framgår att arbets- och anställningsvillkoren för utstationerade arbetstagare, på de områden som anges i artikel 3.1 första stycket a, b och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;d–g&lt;/NOBR&gt; i direktiv 96/71, är fastställda i bestäm- melser i lag i den mening som avses i artikel 3.1 första stycket första strecksatsen i direktivet. I svensk rätt saknas däremot författningsregler om minimilön, ett område som avses i artikel 3.1 första stycket c i nämnda direktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Av handlingarna i målet framgår att det förbindelsekontor som har upprättats i enlighet med artikel 4.1 i direktiv 96/71 (Arbetsmiljöverket) bland annat har i uppgift att tillhandahålla information om kollektivavtal som kan komma att bli tillämpliga vid utstationering av arbetstagare i Sverige och att för mer utförlig information hänvisa till berörda kollektivavtals- parter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;Rätten&lt;SPAN class="ft19"&gt;U &lt;/SPAN&gt;att vidta fackliga stridsåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft97"&gt;10.Kapitel 2 i regeringsformen innehåller en katalog över medbor- garnas grundläggande fri- och rättigheter. Enligt 17 § i detta kapitel har arbetstagarorganisationer samt arbetsgivare och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft12"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p846 ft8"&gt;arbetsgivarorganisationer rätt att vidta fackliga stridsåtgärder, om inte annat följer av lag eller avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft8"&gt;11.Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet av den 10 juni 1976 (nedan kallad MBL) innehåller regler om förenings- och förhandlingsrätt, kollektivavtal, medling i arbetstvister och fredsplikt. I lagen finns även regler som begränsar rätten att vidta fackliga stridsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft97"&gt;12.Av 41 § MBL framgår att fredsplikt råder mellan parter som är bundna av kollektivavtal gentemot varandra. Det är bland annat förbjudet att vidta fackliga stridsåtgärder för att åstadkomma ändring i kollektivavtalet. Fackliga stridsåtgärder är emellertid lovliga mellan parter som inte har kollektivavtal med varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft8"&gt;13.I 42 § MBL föreskrivs följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft91"&gt;Arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation får ej anordna eller på annat sätt föranleda olovlig stridsåtgärd. Sådan organisation får ej heller genom understöd eller på annat sätt medverka vid olovlig stridsåtgärd. Organisation som själv är bunden av kollektivavtal är även skyldig att, om olovlig stridsåtgärd av medlem förestår eller pågår, söka hindra åtgärden eller verka för dess upphörande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft123"&gt;Har någon vidtagit olovlig stridsåtgärd, får annan icke deltaga i åtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft91"&gt;Bestämmelserna i första stycket första och andra meningarna gäller endast när en organisation vidtar åtgärder med anledning av arbetsförhållanden som denna lag är direkt tillämplig på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft32"&gt;14.Av 42 § första stycket MBL följer enligt rättspraxis att det är förbjudet att vidta fackliga stridsåtgärder i syfte att undanröja eller åstadkomma ändring i ett mellan andra parter träffat kollektivavtal. Genom den så kallade Britanniadomen (AD 1989 nr 120) slog Arbetsdomstolen fast att det förbudet även gällde när fackliga stridsåtgärder vidtogs i Sverige i syfte att undanröja eller få till stånd ändring i ett avtal mellan utländska parter på en utländsk arbetsplats, om stridsåtgärderna enligt tillämplig utländsk lag var olovliga i förhållandet mellan avtalsparterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft97"&gt;15.Genom den så kallade lex Britannia, som trädde i kraft den 1 juli 1991, har lagstiftaren avsett att begränsa tillämpningsområdet för den princip som slogs fast i Britanniadomen. Lex Britannia utgörs av tre bestämmelser som införts i MBL, nämligen 25 a §, 31 a § och 42 § tredje stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft12"&gt;390&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p854 ft8"&gt;16.Av de uppgifter som Arbetsdomstolen har lämnat framgår att det i och med införandet av tredje stycket i 42 § MBL inte längre är förbjudet att vidta fackliga stridsåtgärder i fall då en utländsk arbetsgivare bedriver tillfällig verksamhet i Sverige och då en helhetsbedömning ger vid handen att anknytningen till Sverige är så svag att MBL inte kan anses direkt tillämplig på arbetsförhållandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Byggnadsavtalet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;U&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft97"&gt;17.Byggnads är ett fackförbund som organiserar arbetstagare i byggsektorn i Sverige. Av Byggnads yttrande i målet framgår att förbundet år 2006 var organiserat i 31 geografiska avdelningar, av vilka en var Byggettan. Antalet medlemmar i Byggnads upp- gick det året till 128 000, varav 95 000 i yrkesverksam ålder. Byggnads organiserade bland annat träarbetare, betongarbetare, murare, golvläggare, anläggnings- och vägarbetare samt VVS- montörer. Cirka 87 procent av byggnadsarbetarna var medlem- mar i detta fackförbund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft8"&gt;18.Ett kollektivavtal har träffats mellan Byggnads, i egenskap av central organisation som företräder byggnadsarbetare, och Sve- riges Byggindustrier (central arbetsgivarorganisation i bygg- sektorn) (nedan kallat Byggnadsavtalet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft8"&gt;19.Byggnadsavtalet innehåller bestämmelser som specifikt rör frågor om arbetstid och semester, områden på vilka kollektiv- avtalen får avvika från lagstiftningen. Avtalet innehåller dessu- tom bestämmelser om permittering och väntetid, reseersättning och traktamente, anställningsskydd, studieledighet och yrkes- utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft32"&gt;20.Genom att ansluta sig till Byggnadsavtalet åtar sig de berörda företagen även flera betalningsförpliktelser. Varje företag är skyldigt att till Byggettan betala ett belopp motsvarande 1,5 procent av företagets lönesumma i form av avgifter för den lönegranskning som denna avdelning utför. Dessutom skall de till försäkringsbolaget FORA betala dels en avgift kallad ”tilläggsören” eller ”särskilt tillägg bygg”, motsvarande 0,8 procent av lönesumman, dels ett belopp avseende olika försäk- ringspremier, motsvarande 5,9 procent av lönesumman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft12"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p858 ft8"&gt;21.Intäkterna av den avgift som kallas ”tilläggsören” eller ”särskilt tillägg bygg” används för att betala premierna för en grupplivförsäkring med efterlevandeskydd och en gruppför- säkring avseende skador som inträffar på fritiden, för att finansiera Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond och den arbetsgivarägda organisationen Galaxen, vilken har till uppgift att ordna anpassat arbete och rehabilitering för personer med funktionshinder, att främja utvecklingen av utbildningen inom byggsektorn och att betala kostnader för administration och systemunderhåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft8"&gt;22.De försäkringar som FORA erbjuder ger arbetstagarna avtals- pension, förmåner vid sjukdom, stöd vid arbetslöshet och ekonomiskt skydd vid arbetsskada samt ger efterlevandeskydd vid arbetstagarens dödsfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft8"&gt;23.Arbetsgivare som är anslutna till Byggnadsavtalet är i princip bundna av samtliga bestämmelser i detta avtal. Detta gäller även de arbetsgivare som utstationerar arbetstagare i Sverige. Vissa bestämmelser är emellertid inte tillämpliga i samtliga fall. Till- lämpligheten i det konkreta fallet beror huvudsakligen på vilken typ av byggnadsobjekt verksamheten avser och hur arbetet bedrivs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Lönebildningen&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;U&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft31"&gt;24.Av den svenska regeringens yttrande framgår att lönebildningen i Sverige har anförtrotts arbetsmarknadens parter och att denna sker genom kollektivavtal. Kollektivavtalen saknar i allmänhet bestämmelser om någon egentlig minimilön. Den lägsta lön som anges i många kollektivavtal tar sikte på anställda utan utbild- ning och utan yrkeserfarenhet, vilket medför att denna lön i regel omfattar ett mycket litet antal personer. I övrigt fastställs lönen genom förhandlingar på arbetsplatsen med beaktande av den anställdes kvalifikationer och arbetsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft102"&gt;25.Enligt det yttrande som de tre fackliga organisationer som är svarande i det nationella målet har gett in i förevarande mål är Byggnadsavtalet uppbyggt på det sättet att prestationslön är den normala löneformen vid nyproduktion. Systemet med presta- tionslön innebär att nya löneöverenskommelser träffas för varje objekt vid nyproduktion. Arbetsgivaren och berörd facklig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p862 ft8"&gt;lokalavdelning kan emellertid enas om att i stället tillämpa tidlön på en viss arbetsplats. Det tillämpas inte något månadslöne- system för sådana byggnadsarbetare som dem som är aktuella i målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft31"&gt;26.Enligt de nämnda fackliga organisationerna äger löneförhand- lingarna rum under fredsplikt, något som obligatoriskt råder när ett kollektivavtal har ingåtts. Löneöverenskommelser träffas i princip på lokal nivå mellan den fackliga organisationen och arbetsgivaren. Om arbetsmarknadens parter inte kommer överens lokalt, hänskjuts löneförhandlingarna till centrala för- handlingar med Byggnads som central part på arbetstagarsidan. Om parterna inte heller kan enas vid de centrala löneförhand- lingarna, utgår grundlön enligt den så kallade stupstocksregeln. Stupstockslönen är i praktiken endast en förhandlingsmekanism som tillgrips i sista hand, och utgör inte en minimilön. Enligt de fackliga organisationerna i fråga uppgick stupstockslönen andra halvåret 2004 till 109 SEK (ungefär 12 euro) per timme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft7"&gt;Tvisten i målet vid Arbetsdomstolen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft8"&gt;27.Av begäran om förhandsavgörande framgår att Laval är ett bolag bildat enligt lettisk rätt med säte i Riga. Bolaget utstationerade från maj till december 2004 ungefär 35 arbetstagare i Sverige i samband med entreprenader som bedrevs av L&amp;P Baltic Bygg AB (nedan kallat Baltic), ett bolag bildat enligt svensk rätt som var ett helägt dotterbolag till Laval fram till slutet av år 2003. En av entreprenaderna avsåg byggandet av en skola i Vaxholms stad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft102"&gt;28.Laval tecknade i Lettland kollektivavtal med det lettiska byggnadsarbetarförbundet den 14 september 2004 respektive den 20 oktober 2004, men var inte bundet av kollektivavtal i förhållande till vare sig Byggnads, Byggettan eller Elektrikerna. Ingen av dessa organisationer hade någon medlem som var anställd av Laval. Cirka 65 procent av de berörda lettiska arbets- tagarna var medlemmar i det lettiska byggnadsarbetarförbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft8"&gt;29.Av handlingarna i målet framgår att det i juni 2004 etablerades kontakt mellan Byggettan å ena sidan och Laval och Baltic å andra sidan och att diskussioner fördes om att Laval skulle ansluta sig till Byggnadsavtalet. Laval begärde att lönen och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft12"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p866 ft97"&gt;arbetsvillkoren skulle bestämmas parallellt med dessa förhandlingar så att de kunde fastställas samtidigt som Laval anslöt sig till detta avtal. Byggettan gick med på detta, trots att kollektivavtalsförhandlingar normalt sett skall slutföras först och parterna först därefter, under fredsplikt, förhandlar om lön och andra arbetsvillkor. Byggettan var inte beredd att tillämpa ett månadslönesystem, men accepterade Lavals krav på timlön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft8"&gt;30.Enligt begäran om förhandsavgörande krävde Byggettan vid ett förhandlingssammanträde den 15 september 2004 att Laval skulle ansluta sig till Byggnadsavtalet avseende byggnads- arbetena i Vaxholm och att bolaget skulle garantera att de utstationerade arbetstagarna skulle erhålla lön med 145 SEK per timme (ungefär 16 euro). Denna lön grundade sig på lönestatistiken i Stockholmsregionen för första kvartalet 2004 för betongarbetare och träarbetare med yrkesbevis. Byggettan uppgav sig vara beredd att omedelbart vidta fackliga stridsåtgärder om ett sådant avtal inte tecknades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft97"&gt;31.Enligt handlingarna i målet uppgav Laval under förfarandet vid Arbetsdomstolen att bolaget till sina arbetstagare betalade en månadslön på 13 600 SEK (ungefär 1 500 euro) samt att dessa erhöll vissa naturaförmåner avseende kost, logi och resor till ett värde av 6 000 SEK (ungefär 660 euro) per månad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft8"&gt;32.Om Laval hade anslutit sig till Byggnadsavtalet skulle bolaget i princip ha varit bundet av samtliga regler i detta, inklusive dem som rör de i punkt 22 ovan uppräknade betalningsför- pliktelserna i förhållande till Byggettan och FORA. Laval uppmanades att teckna försäkringar hos FORA genom en försäkringsanmälan som skickades till Laval i december 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft8"&gt;33.Efter att de ovannämnda avtalsförhandlingarna hade brutit samman begärde Byggettan att Byggnads skulle vidta de stridsåtgärder mot Laval som hade omtalats vid förhandlings- sammanträdet den 15 september 2004. Ett varsel om strids- åtgärder lämnades i oktober 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft97"&gt;34.Den 2 november 2004 trädde en blockad av byggarbetsplatsen i Vaxholm i kraft. Blockaden innebar bland annat att varuleve- ranser till arbetsplatsen hindrades, att strejkvaktskedjor upp- rättades och att de lettiska arbetstagarna och olika fordon nekades tillträde till arbetsplatsen. Laval kontaktade polisen för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft12"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p862 ft8"&gt;hjälp men fick då till svar att polisen inte hade rätt att ingripa i blockaden och inte hade rätt att avlägsna fysiska hinder för infart till arbetsplatsen, eftersom stridsåtgärden var lovlig enligt svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft8"&gt;35.I slutet av november 2004 kontaktade Laval Arbetsmiljöverket för att få vetskap om vilka arbets- och anställningsvillkor Laval var skyldigt att tillämpa i Sverige och huruvida det fanns någon minimilön eller andra förmåner eller avgifter som Laval var skyldigt att betala. Arbetsmiljöverkets chefsjurist svarade Laval i ett brev den 2 december 2004 att bolaget var skyldigt att tillämpa de bestämmelser som utstationeringslagen hänvisar till, att det ankom på arbetsmarknadens parter att överenskomma om lönefrågor, att i kollektivavtal fastställda minimikrav även gällde utstationerade utländska arbetstagare och att en utländsk arbetsgivare som krävs på dubbla avgifter kan få saken prövad i domstol. För information om vilka avtalsvillkor som gällde hänvisade Arbetsmiljöverket till arbetsmarknadens parter i branschen i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft8"&gt;36.Vid ett medlingssammanträde den 1 december 2004 och vid sammanträde inför Arbetsdomstolen den 20 december 2004 erbjöds Laval av Byggettan att ansluta sig till Byggnadsavtalet innan lönefrågorna behandlades. Om Laval hade antagit erbju- dandet, skulle stridsåtgärderna omedelbart ha avbrutits och fredsplikt ha inträtt, vilket skulle ha gett parterna möjlighet att inleda löneförhandlingar. Laval accepterade emellertid inte att ansluta sig till detta avtal då bolaget inte kunde få vetskap om vilka skyldigheter detta skulle medföra för bolaget i löne- hänseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft97"&gt;37.De fackliga stridsåtgärderna mot Laval intensifierades i decem- ber 2004. Elektrikerna vidtog sympatiåtgärder som trädde i kraft den 3 december 2004. Sympatiåtgärderna innebar att alla svenska företag som var medlemmar i arbetsgivarorganisationen Elektriska installatörsorganisationen förhindrades att tillhanda- hålla Laval tjänster. Vid julhelgen 2004 reste de utstationerade arbetstagarna hem till Lettland och de återkom därefter inte till byggarbetsplatsen i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft97"&gt;38.I januari 2005 varslade andra fackförbund om sympatiåtgärder i form av blockad av samtliga byggarbetsplatser i Sverige där Laval bedrev verksamhet. Laval kunde därmed inte längre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft12"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p827 ft8"&gt;bedriva någon verksamhet i Sverige. I februari 2005 krävde Vaxholms stad att kontraktet med Baltic skulle hävas och den 24 mars 2005 försattes det bolaget i konkurs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Tolkningsfrågorna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft8"&gt;39.Laval väckte den 7 december 2004 talan vid Arbetsdomstolen mot Byggnads, Byggettan och Elektrikerna och yrkade att Arbetsdomstolen skulle förklara att blockaden och sympati- åtgärderna avseende bolagets samtliga arbetsplatser var olovliga och skulle hävas. Laval yrkade vidare att de fackliga orga- nisationerna skulle förpliktas att utge skadestånd till bolaget. I beslut av den 22 december 2004 avslog Arbetsdomstolen ett yrkande från Laval om att domstolen interimistiskt skulle förordna om hävande av stridsåtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft8"&gt;40.Arbetsdomstolen ansåg att det var oklart huruvida det var förenligt med artiklarna 12 EG och 49 EG samt direktiv 96/71 att fackliga organisationer genom fackliga stridsåtgärder försö- ker förmå ett utländskt företag som utstationerar arbetstagare i Sverige att tillämpa ett svenskt kollektivavtal, och den beslutade därför den 29 april 2005 att vilandeförklara målet och begära förhandsavgörande av EG domstolen. Arbetsdomstolen har i begäran om förhandsavgörande av den 15 september 2005 ställt följande tolkningsfrågor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Är det förenligt med EG fördragets regler om fri rörlighet för tjänster och förbud mot diskriminering på grund av nationalitet samt [direktiv 96/71] att fackliga organisationer genom fackliga stridsåtgärder i form av blockad försöker förmå ett gästande tjänsteföretag att teckna kollektivavtal i värdlandet avseende arbets- och anställningsvillkor av det slag som redovisats i Arbetsdomstolens … beslut [av den 29 april 2005 (Byggnads- avtalet)], om läget i värdlandet är sådant att den lagstiftning som har till syfte att genomföra [direktiv 96/71] saknar uttryckliga bestämmelser om tillämpning av arbets- och anställningsvillkor i kollektivavtal?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Enligt [MBL] gäller ett förbud mot fackliga stridsåtgärder i syfte att undantränga ett mellan andra parter träffat kollektivavtal. Detta förbud gäller dock enligt en särskild bestämmelse, som är en del av den s.k. lex Britannia, endast när en organisation vidtar åtgärder med anledning av arbetsförhållanden som [MBL] är dir- ekt tillämplig på, vilket i praktiken innebär att förbudet inte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft12"&gt;396&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p876 ft91"&gt;gäller vid stridsåtgärder mot utländska företag som är tillfälligt verksamma här i landet och har med sig egen arbetskraft. Utgör EG fördragets regler om fri rörlighet för tjänster och förbud mot diskriminering på grund av nationalitet samt utstationerings- direktivet hinder mot en tillämpning av den sist nämnda regeln – som tillsammans med övriga delar av lex Britannia i praktiken också innebär att svenska kollektivavtal blir giltiga och får företräde framför redan träffade utländska kollektivavtal – på stridsåtgärder i form av blockad som vidtas av svenska fackliga organisationer mot ett gästande tjänsteföretag?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft8"&gt;41.Domstolens ordförande beslutade den 15 november 2005 att avslå Arbetsdomstolens begäran av den 15 september 2005 om skyndsam handläggning av detta mål i enlighet med artikel 104a första stycket i rättegångsreglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;Huruvida tolkningsfrågorna kan tas upp till sakprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft8"&gt;42.Byggnads, Byggettan och Elektrikerna har gjort gällande att det föreligger hinder för sakprövning av tolkningsfrågorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft32"&gt;43.De har i första hand hävdat att de ställda frågorna saknar samband med de faktiska omständigheterna i målet. Arbetsdom- stolen begär nämligen att domstolen skall tolka bestämmelserna om frihet att tillhandahålla tjänster och direktiv 96/71, trots att Laval var etablerat i Sverige i enlighet med artikel 43 EG genom Baltic, som var ett helägt dotterbolag till Laval fram till slutet av år 2003. Laval och Baltic hade samma ägare, samma ställföre- trädare och agerade under samma varumärke. De bör därför betraktas som en och samma ekonomiska enhet ur ett gemen- skapsrättsligt perspektiv, trots att de är skilda juridiska per- soner. Laval hade därmed en skyldighet att bedriva sin verk- samhet i Sverige på de villkor som Sveriges lagstiftning före- skriver för egna medborgare, i den mening som avses i artikel 43 andra stycket EG.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft8"&gt;44.De har i andra hand gjort gällande att Lavals talan i målet vid Arbetsdomstolen syftar till att ge bolaget möjlighet att undan- dra sig svensk lagstiftning och att tvisten därför åtminstone till en del är konstruerad. Lavals verksamhet består i att tillfälligt ställa arbetskraft från Lettland till förfogande för bolag som bedriver verksamhet på den svenska marknaden. Bolaget för- söker undandra sig samtliga de skyldigheter som följer av den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft12"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p866 ft97"&gt;nationella lagstiftningen och kollektivavtalsregleringen i Sverige och försöker att på ett otillbörligt sätt använda sig av de möj- ligheter som skapats genom gemenskapsrätten, genom att åbe- ropa fördragets bestämmelser om tjänster och direktiv 96/71.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft8"&gt;45.Domstolen påminner om att förfarandet enligt artikel 234 EG grundar sig på en tydlig funktionsfördelning mellan de natio- nella domstolarna och EG domstolen och att det i ett sådant förfarande är den nationella domstolen som skall bedöma omständigheterna i målet. Det ankommer uteslutande på den nationella domstolen, vid vilken tvisten anhängiggjorts och som har ansvaret för det rättsliga avgörandet, att mot bakgrund av de särskilda omständigheterna i målet bedöma såväl om ett förhandsavgörande är nödvändigt för att döma i saken som relevansen av de frågor som ställs till EG domstolen. EG domstolen är följaktligen i princip skyldig att meddela ett förhandsavgörande när de frågor som ställts av den nationella domstolen avser tolkningen av gemenskapsrätten (se, bland annat, dom av den 25 februari 2003 i mål C 326/00, IKA, REG 2003, s. I 1703, punkt 27, av den 12 april 2005 i mål C 145/03, Keller, REG 2005, s. I 2529, punkt 33, och av den 22 juni 2006 i mål C 419/04, Conseil général de la Vienne, REG 2006, s. I 5645, punkt 19).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft102"&gt;46.Domstolen har emellertid slagit fast att det i undantagsfall ankommer på den att – för att pröva sin egen behörighet – undersöka de omständigheter under vilka den nationella domstolen har framställt sin begäran om förhandsavgörande (se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 december 1981 i mål 244/80, Foglia, REG 1981, s. 3045, punkt 21; svensk specialutgåva, volym 6, s. 243). Domstolen får underlåta att besvara en tolkningsfråga som en nationell domstol har ställt endast då det är uppenbart att den begärda tolkningen av gemenskapsrätten inte har något samband med de verkliga omständigheterna eller föremålet för tvisten i målet vid den nationella domstolen eller när frågan är hypotetisk eller när domstolen inte har tillgång till sådana uppgifter om de faktiska eller rättsliga förhållandena som är nödvändiga för att kunna ge ett användbart svar på de frågor som ställts till den (se bland annat dom av den 13 mars 2001 i mål C 379/98, Preussen- Elektra, REG 2001, s. I 2099, punkt 39, och av den 22 januari 2002 i mål C 390/99, Canal Satélite Digital, REG 2002, s. I 607,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft12"&gt;398&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p883 ft8"&gt;punkt 19, samt domen i det ovannämnda målet Conseil général de la Vienne, punkt 20).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft8"&gt;47.Domstolen skall dessutom inom ramen för kompetens- fördelningen mellan gemenskapsdomstolen och nationella domstolar beakta den faktiska och rättsliga bakgrunden till tolkningsfrågorna, såsom denna framställts i begäran om förhandsavgörande (se bland annat dom av den 25 oktober 2001 i mål C 475/99, Ambulanz Glöckner, REG 2001, s. I 8089, punkt 10, och av den 2 juni 2005 i mål C 136/03, Dörr och Ünal, REG 2005, s. I 4759, punkt 46, samt domen i det ovan- nämnda målet Conseil général de la Vienne, punkt 24).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft31"&gt;48.Såsom generaladvokaten har påpekat i punkt 97 i förslaget till avgörande har Arbetsdomstolen i förevarande fall genom sina frågor begärt en tolkning av artiklarna 12 EG och 49 EG samt bestämmelserna i direktiv 96/71 om utstationering av arbets- tagare i samband med tillhandahållande av tjänster. Av begäran om förhandsavgörande framgår följande: Frågorna har hän- skjutits med anledning av en tvist mellan å ena sidan Laval och å andra sidan Byggnads, Byggettan och Elektrikerna angående stridsåtgärder som de fackliga organisationerna vidtog till följd av att Laval inte ville ansluta sig till Byggnadsavtalet. Tvisten rör arbets- och anställningsvillkoren för de lettiska arbetstagare som Laval hade utstationerat till en byggarbetsplats i Sverige, där arbetet bedrevs av ett företag tillhörande Lavalkoncernen. Efter det att stridsåtgärder hade vidtagits och arbetet avbrutits återvände de utstationerade arbetstagarna till Lettland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft32"&gt;49.De ställda frågorna har således samband med föremålet för tvisten vid Arbetsdomstolen, såsom föremålet har angetts av den domstolen, och det går inte att av den faktiska bakgrunden till frågorna dra slutsatsen att tvisten är konstruerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft8"&gt;50.Härav följer att tolkningsfrågorna kan tas upp till sakprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft7"&gt;Prövning av den första frågan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft8"&gt;51.Arbetsdomstolen har ställt den första frågan för att få klarhet i huruvida det är förenligt med EG fördragets regler om frihet att tillhandahålla tjänster och förbud mot diskriminering på grund av nationalitet och med direktiv 96/71 att fackliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft12"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p827 ft8"&gt;organisationer genom fackliga stridsåtgärder i form av blockad försöker förmå ett utländskt tjänsteföretag att ansluta sig till ett kollektivavtal i värdmedlemsstaten avseende arbets- och anställ- ningsvillkor, såsom Byggnadsavtalet, om situationen i denna medlemsstat kännetecknas av att den lagstiftning som har till syfte att införliva detta direktiv saknar uttryckliga bestämmelser om tillämpning av arbets- och anställningsvillkor i kollek- tivavtal.’&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft8"&gt;52.Av begäran om förhandsavgörande framgår att de av Byggnads och Byggettan vidtagna stridsåtgärderna har föranletts dels av att Laval inte velat gå med på att de i Sverige utstationerade arbetstagarna skulle erhålla den timlön som de fackliga orga- nisationerna hade krävt, under det att denna medlemsstat saknar bestämmelser om minimilön, dels av att Laval inte velat ansluta sig till Byggnadsavtalet. På vissa av de områden som anges i artikel 3.1 första stycket &lt;NOBR&gt;a–g&lt;/NOBR&gt; i direktiv 96/71 innehåller Bygg- nadsavtalet villkor som är förmånligare än dem som följer av de relevanta lagreglerna medan andra villkor avser områden som inte anges i denna artikel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft8"&gt;53.Den första frågan skall därför förstås så, att Arbetsdomstolen i huvudsak önskar få klarhet i huruvida artiklarna 12 EG och 49 EG samt direktiv 96/71 skall tolkas så, att de utgör hinder för att en facklig organisation, i en medlemsstat i vilken det finns lagregler om arbets- och anställningsvillkor på de områden som anges i artikel 3.1 första stycket &lt;NOBR&gt;a–g&lt;/NOBR&gt; i detta direktiv utom på området för minimilön, ges möjlighet att genom fackliga stridsåtgärder i form av blockad av arbetsplatser, såsom de stridsåtgärder som är föremål för prövning i Arbetsdomstolen, försöka förmå ett tjänsteföretag som är etablerat i en annan medlemsstat att inleda förhandlingar med denna fackliga organisation om den lön som de utstationerade arbetstagarna skall erhålla och att ansluta sig till ett kollektivavtal, som på vissa av de nämnda områdena innehåller villkor som är för- månligare än de som följer av de relevanta lagreglerna medan andra villkor i avtalet avser områden som inte anges i artikel 3 i detta direktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft12"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;Tillämpliga gemenskapsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft31"&gt;54.Vad gäller bedömningen av vilka bestämmelser i gemen- skapsrätten som är tillämpliga i ett sådant mål som det som är anhängigt vid Arbetsdomstolen erinrar domstolen om att artikel 12 EG, i vilken det allmänna förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet slås fast, enligt domstolens fasta rättspraxis endast kan tillämpas självständigt i situationer som omfattas av gemenskapsrätten, men för vilka det inte har föreskrivits några särskilda regler om &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering&lt;/NOBR&gt; i fördraget (se dom av den 26 november 2002 i mål C 100/01, Oteiza Olazabal, REG 2002, s. I 10981, punkt 25, och av den 29 april 2004 i mål C 387/01, Weigel, REG 2004, s. I 4981, punkt 57).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft8"&gt;55.Friheten att tillhandahålla tjänster har emellertid genomförts och konkretiserats genom artikel 49 EG (dom av den 16 september 1999 i mål C 22/98, Becu m.fl., REG 1999, s. I 5665, punkt 32, och av den 28 oktober 1999 i mål C 55/98, Vester- gaard, REG 1999, s. I 7641, punkt 17). Anledning saknas därför att tolka artikel 12 EG i målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft31"&gt;56.Vad beträffar tillfälliga förflyttningar av arbetstagare till en annan medlemsstat för att de där skall utföra offentliga eller privata bygg- och anläggningsarbeten i samband med arbets- givarens tillhandahållande av tjänster, framgår det av domstolens praxis att artiklarna 49 EG och 50 EG utgör hinder för att en medlemsstat förbjuder den som tillhandahåller tjänster och som är etablerad i en annan medlemsstat att förflytta sig fritt inom dess territorium med all sin personal eller för att denna medlemsstat uppställer restriktivare villkor för förflyttningen av personalen. Den omständigheten att det ställs sådana villkor för den som tillhandahåller tjänster och som är etablerad i en annan medlemsstat innebär att denne diskrimineras i förhållande till de konkurrenter som är etablerade i värdlandet och som obehindrat kan använda sin egen personal, och påverkar dessutom dennes möjligheter att utföra tjänsten (dom av den 27 mars 1990 i mål C 113/89, Rush Portuguesa, REG 1990, s. I 1417, punkt 12; svensk specialutgåva, volym 10, s. 389).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft8"&gt;57.Gemenskapsrätten hindrar däremot inte medlemsstaterna från att utvidga tillämpningsområdet för sin lagstiftning eller för kollektivavtal som har ingåtts av arbetsmarknadens parter till att, vad gäller minimilöner, omfatta alla personer som utför ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft12"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p866 ft31"&gt;avlönat arbete på deras territorium, även om detta bara är tillfälligt, oavsett i vilket land arbetsgivaren är etablerad (se bland annat dom av den 3 februari 1982 i de förenade målen 62/81 och 63/81, Seco och Desquenne &amp; Giral, REG 1982, s. 223, punkt 14, svensk specialutgåva, volym 6, s. 299, och av den 24 januari 2002 i mål C 164/99, Portugaia Construções, REG 2002, s. I 787, punkt 21). Tillämpningen av sådana bestämmelser skall emellertid vara ägnad att säkerställa förverkligandet av det syfte som eftersträvas genom dem, det vill säga att skydda utstationerade arbetstagare, och får inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta syfte (se, för ett liknande resonemang, dom av den 23 november 1999 i de förenade målen C 369/96 och C 376/96, Arblade m.fl., REG 1999, s. I 8453, punkt 35, och av den 14 april 2005 i mål C 341/02, kommis- sionen mot Tyskland, REG 2005, s. I 2733, punkt 24).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft102"&gt;58.Gemenskapslagstiftaren har mot denna bakgrund antagit direktiv 96/71 för att, såsom framgår av skäl 6 i direktivet, i arbetsgivarnas och deras personals intresse fastställa vilka arbets- och anställningsvillkor som skall tillämpas på anställ- ningsförhållandet när ett företag som är etablerat i en med- lemsstat utstationerar arbetstagare för tillfälligt arbete i en annan medlemsstat i samband med tillhandahållande av tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft8"&gt;59.Av skäl 13 i direktiv 96/71 framgår att medlemsstaternas lag- stiftning bör samordnas så att det kan fastställas en kärna av tvingande regler för minimiskydd, vilka skall följas i värdstaten av de arbetsgivare som utstationerar arbetstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft8"&gt;60.Direktiv 96/71 utgör emellertid inte en harmonisering av det materiella innehållet i dessa tvingande regler för minimiskydd. Medlemsstaterna kan därför fritt bestämma innehållet i dessa regler under iakttagande av fördraget och de allmänna gemen- skapsrättsliga principerna (dom av den 18 juli 2007 i mål C 490/04, kommissionen mot Tyskland, REG 2007, s. I 0000, punkt 19).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft8"&gt;61.De omständigheter som är föremål för prövning i målet vid Arbetsdomstolen inträffade, såsom de beskrivits i begäran om förhandsavgörande, under år 2004, det vill säga efter det att medlemsstaternas frist för att införliva direktiv 96/71 hade löpt ut. Denna frist löpte nämligen ut den 16 december 1999. På grund härav och då dessa omständigheter omfattas av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft12"&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p892 ft97"&gt;tillämpningsområdet för direktivet skall den första frågan prövas utifrån bestämmelserna i detta direktiv, tolkade mot bakgrund av artikel 49 EG (dom av den 12 oktober 2004 i mål C 60/03, Wolff &amp; Müller, REG 2004, s. I 9553, punkterna &lt;NOBR&gt;25–27&lt;/NOBR&gt; och 45), och, i förekommande fall, utifrån artikel 49 EG i sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft7"&gt;De möjligheter som medlemsstaterna förfogar över för att fastställa arbets- och anställningsvillkoren för utstationerade arbetstagare, inklusive minimilön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft102"&gt;62.Inom ramen för det samarbete mellan de nationella domstolarna och EG domstolen som har inrättats genom artikel 234 EG skall EG domstolen, i syfte att ge Arbetsdomstolen ett användbart svar så att den kan avgöra det mål som är anhängigt vid den (se dom av den 17 juli 1997 i mål C 334/95, Krüger, REG 1997, s. I 4517, punkt 22, av den 28 november 2000 i mål C 88/99, Roquette Frères, REG 2000, s. I 10465, punkt 18, och av den 15 juni 2006 i de förenade målen C 393/04 och C 41/05, Air Liquide Industries Belgium, REG 2006, s. I 5293, punkt 23), undersöka vilka möjligheter som medlemsstaterna förfogar över för att fastställa arbets- och anställningsvillkoren på de områden som anges i artikel 3.1 första stycket &lt;NOBR&gt;a–g&lt;/NOBR&gt; i direktiv 96/71, inklusive minimilön, vilka företagen skall garantera de arbets- tagare som de utstationerar i samband med tillhandahållande av tjänster över gränserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft102"&gt;63.Av såväl begäran om förhandsavgörande som de yttranden som avgetts i förevarande mål framgår nämligen följande: Vad gäller fastställandet av utstationerade arbetstagares anställningsvillkor på de nämnda områdena är minimilön det enda anställnings- villkor som i Sverige regleras på ett annat sätt än de sätt som anges i direktiv 96/71. Det är dessutom kravet att Laval skall förhandla med de fackliga organisationerna för att få vetskap om vilka löner bolaget skall betala till sina arbetstagare och kravet att bolaget skall ansluta sig till Byggnadsavtalet som ligger till grund för tvisten vid Arbetsdomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft31"&gt;64.Enligt artikel 3.1 första stycket första och andra strecksatserna i direktiv 96/71 skall de arbets- och anställningsvillkor som anges i punkterna &lt;NOBR&gt;a–g&lt;/NOBR&gt; i denna bestämmelse fastställas, med avseende på tillhandahållande av tjänster över gränserna i byggsektorn, i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft12"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p827 ft8"&gt;bestämmelser i lagar eller andra författningar eller i kollek- tivavtal eller skiljedomar som förklarats ha allmän giltighet. De kollektivavtal och skiljedomar som avses i denna bestämmelse är sådana som skall följas av alla företag inom den aktuella sektorn eller det aktuella arbetet och inom det aktuella geografiska området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft8"&gt;65.Om det inte finns något system för att förklara att kollektivavtal eller skiljedomar har allmän giltighet, kan medlemsstaterna dess- utom enligt artikel 3.8 andra stycket i direktiv 96/71 utgå från kollektivavtal eller skiljedomar, som gäller allmänt för alla likartade företag inom den aktuella sektorn, eller från kollek- tivavtal, som har ingåtts av de mest representativa arbetsmark- nadsorganisationerna på nationell nivå och som gäller inom hela det nationella territoriet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft31"&gt;66.Av ordalydelsen i denna bestämmelse framgår att den sist- nämnda möjligheten inte kan användas annat än om medlems- staten så har beslutat och det vid tillämpningen av kollektivav- talen på de företag som utstationerar arbetstagare garanteras att dessa företag, vad gäller de områden som räknas upp i artikel 3.1 första stycket &lt;NOBR&gt;a–g&lt;/NOBR&gt; i direktiv 96/71, behandlas på samma sätt som de inhemska företag inom den aktuella sektorn eller det aktuella arbetet som befinner sig i en likartad situation. Enligt artikel 3.8 i detta direktiv behandlas företag på samma sätt när de nämnda inhemska företagen är underkastade samma skyldigheter på dessa områden som de företag som avses med utstationering- arna och både de inhemska och de utländska företagen skall uppfylla dessa skyldigheter med samma verkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft8"&gt;67.Det är utrett att det i Sverige finns lagregler om arbets- och anställningsvillkor på de områden som anges i artikel 3.1 första stycket &lt;NOBR&gt;a–g&lt;/NOBR&gt; i direktiv 96/71, utom på området för minimilön. Det står även klart att kollektivavtal inte förklaras ha allmän giltighet i Sverige och att denna medlemsstat inte har använt sig av den möjlighet som föreskrivs i artikel 3.8 andra stycket i detta direktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft102"&gt;68.Eftersom direktiv 96/71 inte har till syfte att harmonisera syste- men för fastställande av arbets- och anställningsvillkoren i medlemsstaterna, är dessa fria att på nationell nivå välja ett annat system än de system som uttryckligen anges i direktivet, under&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft12"&gt;404&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p898 ft8"&gt;förutsättning att det inte hindrar tillhandahållandet av tjänster mellan medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft32"&gt;69.Av handlingarna i målet framgår att de svenska myndigheterna har anförtrott arbetsmarknadens parter uppgiften att genom kollektivavtal fastställa vilka löner som de inhemska företagen skall betala till sina arbetstagare och att detta system, för bygg- företagens vidkommande, innebär att förhandlingar skall genomföras från fall till fall, på arbetsplatsen och med beaktande av de anställdas kvalifikationer och arbetsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft32"&gt;70.Vad gäller de skyldigheter i lönehänseende som tjänsteföretag som är etablerade i andra medlemsstater kan åläggas erinrar domstolen om att artikel 3.1 första stycket c i direktiv 96/71 endast rör minimilöner. Denna bestämmelse kan därför inte åberopas för att motivera en skyldighet för sådana tjänsteföretag att betala sådana löner som dem som de fackliga organisationer som är svarande i målet vid Arbetsdomstolen i enlighet med det svenska systemet har krävt i förevarande fall. Dessa löner är inte minimilöner och fastställs heller inte på det sätt som anges i artikel 3.1 och 3.8 i direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft8"&gt;71.Domstolen gör således så här långt följande bedömning. En medlemsstat i vilken minimilöner inte bestäms på något av de sätt som anges i artikel 3.1 och 3.8 i direktiv 96/71 har inte en på direktivet grundad rätt att ålägga företag som är etablerade i andra medlemsstater att i samband med tillhandahållande av tjänster över gränserna förhandla från fall till fall, på arbetsplat- sen och med beaktande av de anställdas kvalifikationer och arbetsuppgifter, för att få vetskap om vilken lön företagen skall betala till de arbetstagare som de utstationerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft8"&gt;72.Senare i denna dom kommer domstolen att utifrån artikel 49 EG pröva de skyldigheter som ett sådant system för fastställande av löner innebär för företag som är etablerade i en annan medlems- stat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft12"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p901 ft7"&gt;De områden på vilka arbets- och anställningsvillkor för utstationerade arbetstagare kan fastställas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft31"&gt;73.I artikel 3.1 första stycket i direktiv 96/71 föreskrivs att medlemsstaterna, för att säkerställa iakttagandet av en kärna av tvingande regler för minimiskydd, skall, oavsett vilken lag som gäller för anställningsförhållandet, se till att företag i samband med tillhandahållande av tjänster över gränserna garanterar de arbetstagare som är utstationerade inom deras territorium arbets- och anställningsvillkor på de områden som anges i denna bestämmelse. Dessa områden rör längsta arbetstid och kortaste vilotid, minsta antal betalda semesterdagar per år, minimilön, inbegripet övertidsersättning, villkor för att ställa arbetstagare till förfogande, särskilt genom företag för uthyrning av arbets- kraft, säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen, skyddsåtgär- der med hänsyn till arbets- och anställningsvillkor för gravida kvinnor och kvinnor som nyligen fött barn samt för barn och unga, och likabehandling av kvinnor och män samt andra bestämmelser om &lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; behandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft32"&gt;74.Denna bestämmelse syftar till att säkerställa en lojal konkurrens mellan inhemska företag och företag som tillhandahåller tjänster över gränserna genom att de sistnämnda företagen åläggs en skyldighet att gentemot sina arbetstagare tillämpa arbets- och anställningsvillkor, på ett begränsat antal angivna områden, som i värdmedlemsstaten fastställts i bestämmelser i lagar eller andra författningar eller i kollektivavtal eller skiljedomar i den mening som avses i artikel 3.8 i direktiv 96/71, vilka utgör tvingande regler för minimiskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft102"&gt;75.Den nämnda bestämmelsen innebär således att företag som är etablerade i andra medlemsstater inte kan bedriva illojal konkur- rens gentemot företag i värdmedlemsstaten i samband med till- handahållande av tjänster över gränserna genom att gentemot sina arbetstagare tillämpa de arbets- och anställningsvillkor som gäller i ursprungsmedlemsstaten på dessa områden, när den sociala skyddsnivån är högre i värdmedlemsstaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft8"&gt;76.Samma bestämmelse syftar dock dessutom till att säkerställa att värdmedlemsstatens regler om minimiskydd tillämpas på de utstationerade arbetstagarna, såvitt gäller arbets- och anställ- ningsvillkor på de områden som nämnts ovan, under den tid som de tillfälligt utför arbete i värdmedlemsstaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;406&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p903 ft97"&gt;77.Tillerkännandet av ett sådant minimiskydd ger de utstationerade arbetstagarna bättre arbets- och anställningsvillkor i värdmed- lemsstaten, när den skyddsnivå som genom arbets- och anställ- ningsvillkoren gäller för arbetstagarna i ursprungsmedlemssta- ten på de områden som anges i artikel 3.1 första stycket &lt;NOBR&gt;a–g&lt;/NOBR&gt; i direktiv 96/71 är lägre än den minimiskyddsnivå som gäller i värdmedlemsstaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft97"&gt;78.Vad gäller tvisten vid Arbetsdomstolen framgår det emellertid av punkt 19 ovan att vissa bestämmelser i Byggnadsavtalet avse- ende några av de områden som anges i artikel 3.1 första stycket &lt;NOBR&gt;a–g&lt;/NOBR&gt; i direktiv 96/71, särskilt vad gäller arbetstid och semester, skiljer sig från de svenska lagreglerna om arbets- och anställ- ningsvillkor för utstationerade arbetstagare och innehåller vill- kor som är förmånligare för arbetstagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft8"&gt;79.I artikel 3.7 i direktiv 96/71 föreskrivs visserligen att punkterna &lt;NOBR&gt;1–6&lt;/NOBR&gt; i denna artikel inte hindrar tillämpning av arbets- och anställningsvillkor som är förmånligare för arbetstagarna. I skäl 17 i direktivet uttalas dessutom att de tvingande regler för mini- miskydd som gäller i värdstaten inte bör hindra att sådana villkor tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft8"&gt;80.Artikel 3.7 i direktiv 96/71 kan likväl inte tolkas så, att den ger värdmedlemsstaten möjlighet att för tillhandahållande av tjäns- ter på dess territorium kräva att arbets- och anställningsvillkor som går utöver de tvingande reglerna för minimiskydd iakttas. Vad gäller de områden som anges i artikel 3.1 första stycket &lt;NOBR&gt;a–g&lt;/NOBR&gt; föreskrivs i direktiv 96/71 nämligen uttryckligen vilken skydds- nivå som värdmedlemsstaten får kräva att företag som är etable- rade i andra medlemsstater skall iaktta i förhållande till de arbetstagare som de utstationerar inom dess territorium. En sådan tolkning skulle dessutom innebära att direktivet förlorade sin ändamålsenliga verkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft102"&gt;81.Den skyddsnivå som skall garanteras arbetstagare som utsta- tioneras inom värdmedlemsstatens territorium är således i princip begränsad till den skyddsnivå som föreskrivs i artikel 3.1 första stycket &lt;NOBR&gt;a–g&lt;/NOBR&gt; i direktiv 96/71, såvida inte arbetstagarna redan har förmånligare arbets- och anställningsvillkor på de områden som anges i denna bestämmelse enligt lag eller kollek- tivavtal i ursprungsmedlemsstaten. Detta påverkar emellertid inte den möjlighet som företag som är etablerade i andra med-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft12"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p827 ft8"&gt;lemsstater har att frivilligt, till exempel i enlighet med ett åta- gande gentemot den egna utstationerade personalen, ansluta sig till ett eventuellt förmånligare kollektivavtal i värdmedlemssta- ten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft97"&gt;82.Medlemsstaterna kan vidare enligt artikel 3.10 första strecksat- sen i direktiv 96/71 med iakttagande av fördraget ålägga företa- gen arbets- och anställningsvillkor på andra områden än dem som särskilt anges i artikel 3.1 första stycket &lt;NOBR&gt;a–g,&lt;/NOBR&gt; om bestäm- melserna rör ordre public och tillämpas på inhemska företag och företag från andra medlemsstater på samma villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft32"&gt;83.Vad gäller målet vid Arbetsdomstolen kan det konstateras att vissa bestämmelser i Byggnadsavtalet rör områden som inte uttryckligen anges i artikel 3.1 första stycket &lt;NOBR&gt;a–g&lt;/NOBR&gt; i direktiv 96/71. Av punkt 20 ovan framgår att företag som ansluter sig till Byggnadsavtalet åtar sig olika betalningsförpliktelser, såsom skyldigheten att till Byggettan betala ett belopp motsvarande 1,5 procent av företagets lönesumma i form av avgifter för den lönegranskning som denna avdelning utför och skyldigheten att till försäkringsbolaget FORA betala dels avgiften ”särskilt tillägg bygg”, motsvarande 0,8 procent av lönesumman, dels ett belopp avseende olika försäkringspremier, motsvarande 5,9 pro- cent av lönesumman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft8"&gt;84.Det står emellertid klart att dessa förpliktelser har ålagts utan att de nationella myndigheterna har använt sig av den möjlighet som föreskrivs i artikel 3.10 i direktiv 96/71. De omtvistade bestämmelserna i Byggnadsavtalet har nämligen tillkommit genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Arbets- marknadens parter är inte offentligrättsliga organ och kan inte stödja sig på denna bestämmelse för att åberopa skäl som rör ordre public till stöd för att en sådan facklig stridsåtgärd som den som är föremål för prövning i målet vid Arbetsdomstolen är förenlig med gemenskapsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft31"&gt;85.Domstolen skall därefter göra en prövning utifrån artikel 49 EG av den fackliga stridsåtgärd som vidtagits av de fackliga organi- sationerna i målet vid Arbetsdomstolen. Domstolen kommer därvid att pröva stridsåtgärden såväl till den del den vidtagits för att förmå ett tjänsteföretag som är etablerat i en annan med- lemsstat att inleda förhandlingar om den lön som de utstatione- rade arbetstagarna skall erhålla som till den del den vidtagits för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft12"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p905 ft8"&gt;att förmå detta tjänsteföretag att ansluta sig till ett kollektivavtal som, på vissa av de områden som anges i artikel 3.1 första stycket &lt;NOBR&gt;a–g&lt;/NOBR&gt; i direktiv 96/71, innehåller villkor som är förmånli- gare än dem som följer av de relevanta lagreglerna medan andra villkor i avtalet avser områden som inte anges i denna bestäm- melse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft7"&gt;Prövning utifrån artikel 49 EG av de fackliga stridsåtgärder som är föremål för tvisten vid Arbetsdomstolen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft102"&gt;86.Vad gäller användningen av de påtryckningsmedel som de fack- liga organisationerna förfogar över för att förmå ett företag att ansluta sig till ett kollektivavtal och genomföra löneförhand- lingar, har svarandena i målet vid Arbetsdomstolen samt den danska och den svenska regeringen gjort gällande att artikel 49 EG inte är tillämplig på rätten att vidta fackliga stridsåtgärder i samband med förhandlingar med en arbetsgivare, eftersom gemenskapen enligt artikel 137.5 EG, i dess lydelse enligt Nicefördraget, inte är behörig att reglera denna rättighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft8"&gt;87.Domstolen anser att det i detta hänseende är tillräckligt att erinra om att även om det är riktigt att medlemsstaterna på områden som inte omfattas av gemenskapens behörighet har frihet att reglera förekomsten av ifrågavarande rättigheter och villkoren för att utöva dessa, är medlemsstaterna inte desto mindre skyldiga att iaktta gemenskapsrätten vid utövandet av denna behörighet (se analogt, vad gäller social trygghet, domarna av den 28 april 1998 i mål C 120/95, Decker, REG 1998, s. I 1831, punkterna 22 och 23, och i mål C 158/96, Kohll, REG 1998, s. I 1931, punkterna 18 och 19; vad gäller direktbe- skattning, dom av den 4 mars 2004 i mål C 334/02, kommissio- nen mot Frankrike, REG 2004, s. I 2229, punkt 21, och av den 13 december 2005 i mål C 446/03, Marks &amp; Spencer, REG 2005, s. I 10837, punkt 29).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft8"&gt;88.Det förhållandet att artikel 137 EG inte är tillämplig på strejk- rätten och rätten till lockout innebär således inte att sådana fackliga stridsåtgärder som de som är föremål för prövning i målet vid Arbetsdomstolen faller utanför området för friheten att tillhandahålla tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft12"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p858 ft8"&gt;89.Enligt den danska och den svenska regeringen utgör rätten att vidta fackliga stridsåtgärder en grundläggande rättighet som i sig inte omfattas av tillämpningsområdet för artikel 49 EG och direktiv 96/71.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft31"&gt;90.Domstolen påpekar i detta hänseende att rätten att vidta fackliga stridsåtgärder erkänns såväl i olika internationella rättsakter till vilka medlemsstaterna har medverkat eller till vilka de har anslutit sig, såsom den europeiska sociala stadgan som under- tecknades i Turin den 18 oktober 1961, vilken för övrigt uttryckligen nämns i artikel 136 EG, och Internationella arbets- organisationens konvention nr 87 av den 9 juli 1948 angående föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten, som i rätts- akter som utarbetats av nämnda medlemsstater på gemenskaps- nivå eller inom ramen för Europeiska unionen, såsom gemen- skapsstadgan om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter som antogs vid Europeiska rådets möte i Strasbourg den 9 december 1989, vilken likaledes nämns i artikel 136 EG, och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, proklamerad i Nice den 7 december 2000 (EGT C 364, s. 1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft8"&gt;91.Även om rätten att vidta fackliga stridsåtgärder således skall erkännas som en grundläggande rättighet som utgör en integre- rad del av de allmänna principerna för gemenskapsrätten, vars efterlevnad säkerställs av domstolen, kan det för utövandet av denna rättighet inte desto mindre gälla vissa begränsningar. Såsom bekräftas i artikel 28 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna är denna rättighet nämligen skyd- dad enligt gemenskapsrätten samt nationell lagstiftning och praxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft8"&gt;92.Som den svenska regeringen har påpekat åtnjuter visserligen rät- ten att vidta fackliga stridsåtgärder grundlagsskydd i Sverige, vilket är fallet även i andra medlemsstater. Som framgår av punkt 10 ovan föreskrivs emellertid i regeringsformen att denna rättighet, som i Sverige innefattar rätten att vidta blockad av byggarbetsplatser, får utövas om inte annat följer av lag eller avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft32"&gt;93.Domstolen har härvid redan slagit fast att skyddet för de grund- läggande rättigheterna utgör ett legitimt intresse som i princip motiverar inskränkningar i de skyldigheter som följer av gemen- skapsrätten. Detta gäller även för skyldigheter som följer av en i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft12"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p862 ft8"&gt;fördraget garanterad grundläggande frihet, såsom den fria rörligheten för varor (se dom av den 12 juni 2003 i mål C 112/00, Schmidberger, REG 2003, s. I 5659, punkt 74) eller fri- heten att tillhandahålla tjänster (se dom av den 14 oktober 2004 i mål C 36/02, Omega, REG 2004, s. I 9609, punkt 35).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft8"&gt;94.I domarna i de ovannämnda målen Schmidberger och Omega fastslog domstolen att utövandet av de i dessa mål aktuella grundläggande rättigheterna, det vill säga yttrande- och mötes- friheten respektive skyddet för mänsklig värdighet, inte undgår tillämpningsområdet för bestämmelserna i fördraget. Dessa rät- tigheter måste utövas i samklang med de krav som följer av de i fördraget skyddade rättigheterna och i överensstämmelse med proportionalitetsprincipen (se, för ett liknande resonemang, domarna i de ovannämnda målen Schmidberger, punkt 77, och Omega, punkt 36).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft102"&gt;95.Av det ovanstående följer att det förhållandet att rätten att vidta fackliga stridsåtgärder är av grundläggande karaktär, inte medför att sådana åtgärder faller utanför gemenskapsrättens tillämp- ningsområde, när de vidtas mot ett företag som är etablerat i en annan medlemsstat och som utstationerar arbetstagare i sam- band med tillhandahållande av tjänster över gränserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft102"&gt;96.Det skall därför undersökas huruvida det förhållandet att fack- liga organisationer i en medlemsstat får vidta fackliga stridsåt- gärder under sådana omständigheter som de ovan nämnda utgör en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster och, om så är fallet, i vilken mån denna inskränkning kan vara motiverad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft31"&gt;97.I den utsträckning som artikel 49 EG syftar till att avskaffa inskränkningar i friheten att tillhandahålla tjänster som har sin grund i att tjänsteföretaget är etablerat i en annan medlemsstat än den där tjänsten skall tillhandahållas har den blivit direkt till- lämplig i medlemsstaternas rättsordningar efter det att över- gångstiden löpt ut och ger enskilda personer rättigheter som de kan åberopa vid domstol och som de nationella domstolarna skall skydda (se bland annat dom av den 3 december 1974 i mål 33/74, van Binsbergen, REG 1974, s. 1299, punkt 26, svensk specialutgåva, volym 2, s. 379, av den 14 juli 1976 i mål 13/76, Donà, REG 1976, s. 1333, punkt 20, svensk specialutgåva, volym 3, s. 169, av den 4 december 1986 i mål 206/84, kommis- sionen mot Irland, REG 1986, s. 3817, punkt 16, och av den 11&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft12"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p846 ft8"&gt;januari 2007 i mål C 208/05, ITC, REG 2007, s. I 181, punkt 67).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft32"&gt;98.Artikel 49 EG skall även iakttas när det är fråga om icke offent- liga regleringar, som syftar till att på ett kollektivt sätt reglera tillhandahållande av tjänster. Avskaffandet mellan medlemssta- terna av hindren för friheten att tillhandahålla tjänster skulle nämligen äventyras, om avskaffandet av statliga hinder kunde motverkas av hinder som följer av att sammanslutningar och förbund som inte är offentligrättsligt reglerade utövar sin rätts- liga autonomi (se dom av den 12 december 1974 i mål 36/74, Walrave och Koch, REG 1974, s. 1405, punkterna 17 och 18, svensk specialutgåva, volym 2, s. 409, av den 15 december 1995 i mål C 415/93, Bosman, REG 1995, s. I 4921, punkterna 83 och 84, och av den 19 februari 2002 i mål C 309/99, Wouters m.fl., REG 2002, s. I 1577, punkt 120).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft32"&gt;99.Vad gäller målet vid Arbetsdomstolen kan följande konstateras. De fackliga organisationerna i en medlemsstat har getts en rätt att vidta fackliga stridsåtgärder som kan medföra att företag som är etablerade i andra medlemsstater kan se sig tvingade att ansluta sig till Byggnadsavtalet, som innehåller vissa bestämmel- ser som skiljer sig från lagreglerna genom att de innehåller för- månligare arbets- och anställningsvillkor på de områden som anges i artikel 3.1 första stycket &lt;NOBR&gt;a–g&lt;/NOBR&gt; i direktiv 96/71 och andra bestämmelser som avser områden som inte anges i denna bestämmelse. Denna rätt att vidta stridsåtgärder kan göra det mindre lockande och till och med svårare för nämnda företag att utföra bygg- och anläggningsarbeten i Sverige och den utgör därmed en inskränkning i friheten att tillhandahålla tjänster i den mening som avses i artikel 49 EG.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;100.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Detsamma gäller a fortiori i fråga om det förhållandet att nämnda företag, för att få vetskap om vilken minimilön de skall betala till de arbetstagare som de utstationerar, till följd av fack- liga stridsåtgärder kan se sig tvingade att under obestämd tid förhandla med de fackliga organisationerna på den plats där tjänsten skall utföras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;101.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Av domstolens rättspraxis framgår att friheten att tillhanda- hålla tjänster är en av gemenskapens grundläggande principer (se bland annat dom av den 4 december 1986 i mål 220/83, kommissionen mot Frankrike, REG 1986, s. 3663, punkt 17,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft12"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p892 ft8"&gt;och i mål 252/83, kommissionen mot Danmark, REG 1986, s. 3713, punkt 17) och att en inskränkning i denna frihet därför endast kan godtas om den har ett legitimt ändamål som är förenligt med fördraget och om den är motiverad av tvingande hänsyn till allmänintresset. I ett sådant fall krävs dessutom att inskränkningen är ägnad att säkerställa förverkligandet av det syfte som eftersträvas och att den inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta syfte (se bland annat dom av den 5 juni 1997 i mål C 398/95, SETTG, REG 1997, s. I 3091, punkt 21, av den 30 mars 2006 i mål C 451/03, Servizi Ausiliari Dottori Commercialisti, REG 2006, s. I 2941, punkt 37, och av den 5 december 2006 i de förenade målen C 94/04 och C 202/04, Cipolla m.fl., REG 2006, s. I 11421, punkt 61).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;102.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;De fackliga organisationer som är svarande i målet vid Arbetsdomstolen och den svenska regeringen har gjort gällande att inskränkningarna i fråga är motiverade, eftersom de är nöd- vändiga för att säkerställa skydd för en grundläggande rättighet som erkänns i gemenskapsrätten och eftersom det syfte som eftersträvas genom dem är skyddet för arbetstagare, vilket utgör tvingande hänsyn till allmänintresset.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;103.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Domstolen noterar härvidlag att rätten att vidta fackliga stridsåtgärder för att skydda arbetstagarna i värdmedlemsstaten mot eventuell social dumpning kan utgöra tvingande hänsyn till allmänintresset, i den mening som avses i domstolens rätts- praxis, som i princip kan motivera en inskränkning i en av de grundläggande friheter som garanteras enligt fördraget (se, för ett liknande resonemang, domen i de ovannämnda förenade målen Arblade m.fl., punkt 36, av den 15 mars 2001 i mål C 165/98, Mazzoleni och ISA, REG 2001, s. I 2189, punkt 27, dom av den 25 oktober 2001 i de förenade målen C 49/98, C 50/98, C &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;52/98–C&lt;/NOBR&gt; 54/98 och C &lt;NOBR&gt;68/98–C&lt;/NOBR&gt; 71/98, Finalarte m.fl., REG 2001, s. I 7831, punkt 33, och av den 11 december 2007 i mål C 438/05, International Transport Workers’ Federation och Finnish Seamen’s Union, REG 2007, s. I 0000, punkt 77).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;104.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Det bör tilläggas att gemenskapens verksamhet enligt artikel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;c och j EG inte endast innefattar ”en inre marknad som kännetecknas av att hindren för fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital avskaffas mellan medlemsstaterna” utan även en ”politik på det sociala området”. I artikel 2 EG anges&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft12"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p827 ft8"&gt;nämligen att gemenskapen skall ha till uppgift att bland annat främja ”en harmonisk, väl avvägd och hållbar utveckling av när- ingslivet” och ”en hög nivå i fråga om sysselsättning och socialt skydd”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;105.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Eftersom gemenskapen således inte endast har ett ekonomiskt ändamål utan även ett socialt ändamål, skall de rättigheter som följer av EG fördragets bestämmelser om fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital vägas mot de mål som eftersträvas med socialpolitiken. Målen med socialpolitiken skall enligt artikel 136 EG bland annat vara att förbättra levnads- och arbetsvillkor, och därigenom möjliggöra en harmonisering sam- tidigt som förbättringarna bibehålls, samt att åstadkomma ett fullgott socialt skydd och en dialog mellan arbetsmarknadens parter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;106.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Byggnads och Byggettan gör i målet vid Arbetsdomstolen gällande att syftet med blockaden mot Laval var att skydda arbetstagarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;107.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Domstolen konstaterar att en blockad som en facklig organi- sation i värdmedlemsstaten vidtar i syfte att garantera arbetstagare, som utstationerats i samband med tillhandahål- lande av tjänster över gränserna, arbets- och anställningsvillkor som fastställts på en viss nivå i princip har som ändamål att skydda arbetstagare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;108.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Det hinder som sådana stridsåtgärder som de som är föremål för prövning i målet vid Arbetsdomstolen innebär kan emellertid inte anses vara motiverat utifrån detta ändamål, vad gäller de specifika skyldigheter som följer av en anslutning till Byggnadsavtalet och som de fackliga organisationerna genom sådana stridsåtgärder försöker förmå företag som är etablerade i andra medlemsstater att åta sig. Detta följer, förutom av punk- terna 81 och 83 ovan, av att en arbetsgivare som utstationerar arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster över gränserna är skyldig att gentemot dessa arbetstagare iaktta en kärna av tvingande regler för minimiskydd i värdmedlemsstaten till följd av den samordning som skett genom direktiv 96/71.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;109.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Vad slutligen gäller de löneförhandlingar som de fackliga organisationerna, genom sådana stridsåtgärder som de som är föremål för prövning i målet vid Arbetsdomstolen, försöker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft12"&gt;414&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p892 ft31"&gt;påtvinga företag som är etablerade i en annan medlemsstat och som tillfälligt utstationerar arbetstagare i värdmedlemsstaten, finns det anledning att understryka att gemenskapsrätten för- visso inte förbjuder medlemsstaterna att med lämpliga medel säkerställa att deras bestämmelser om minimilön iakttas av sådana företag (se domen i de ovannämnda förenade målen Seco och Desquenne &amp; Giral, punkt 14, domen i det ovannämnda målet Rush Portuguesa, punkt 18, och domen i de ovannämnda förenade målen Arblade m.fl., punkt 41).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;110.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Sådana fackliga stridsåtgärder som de som är föremål för prövning i målet vid Arbetsdomstolen kan emellertid inte anses vara motiverade utifrån det syfte av allmänintresse som nämns i punkt 102 ovan, när stridsåtgärderna syftar till att förmå ett företag som är etablerat i en annan medlemsstat att genomföra löneförhandlingar i ett nationellt sammanhang som känneteck- nas av att det inte finns några bestämmelser, av något slag, som är tillräckligt preciserade och tillgängliga, så att det inte för ett sådant företag i praktiken blir omöjligt eller orimligt svårt att få kännedom om de skyldigheter i fråga om minimilön som åligger företaget (se, för ett motsvarande synsätt, domen i de ovan- nämnda förenade målen Arblade m.fl., punkt 43).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft32"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;111.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Mot bakgrund av det ovan anförda skall den första frågan besvaras på följande sätt: Artikel 49 EG och artikel 3 i direktiv 96/71 skall tolkas så, att de utgör hinder för att en facklig orga- nisation, i en medlemsstat i vilken det finns lagregler om arbets- och anställningsvillkor på de områden som anges i artikel 3.1 första stycket &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;a–g&lt;/NOBR&gt; i detta direktiv utom på området för minimi- lön, ges möjlighet att genom fackliga stridsåtgärder i form av blockad av arbetsplatser, såsom de stridsåtgärder som är föremål för prövning i Arbetsdomstolen, försöka förmå ett tjänsteföre- tag som är etablerat i en annan medlemsstat att inleda förhand- lingar med denna fackliga organisation om den lön som de utstationerade arbetstagarna skall erhålla och att ansluta sig till ett kollektivavtal, som på vissa av de nämnda områdena inne- håller villkor som är förmånligare än de som följer av de rele- vanta lagreglerna medan andra villkor avser områden som inte anges i artikel 3 i detta direktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft12"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft7"&gt;Prövning av den andra frågan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;112.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Arbetsdomstolen har ställt den andra frågan för att få klarhet i huruvida artiklarna 49 EG och 50 EG utgör hinder för att ett förbud i en medlemsstat för fackliga organisationer att vidta fackliga stridsåtgärder i syfte att undanröja eller åstadkomma ändring i ett mellan andra parter träffat kollektivavtal endast gäller när stridsåtgärder vidtas med anledning av arbets- och anställningsvillkor som den nationella lagen är direkt tillämplig på, vilket medför att ett företag som utstationerar arbetstagare i denna medlemsstat i samband med tillhandahållande av tjänster och som är bundet av ett kollektivavtal som en annan medlems- stats lagstiftning är tillämplig på inte har någon möjlighet att göra gällande ett sådant förbud mot de fackliga organisatio- nerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;113.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Denna fråga rör tillämpningen av bestämmelser i MBL, genom vilka ett system har införts för att motverka social dumpning. Enligt detta system kan ett tjänsteföretag inte förvänta sig att de skyldigheter som följer av kollektivavtal som företaget redan är bundet av i den medlemsstat där det är etablerat skall beaktas på något som helst sätt i den medlemsstat där tjänsten skall utföras. Ett sådant system innebär att det är tillåtet att vidta fackliga stridsåtgärder mot företag som är bundna av ett kollektivavtal som en annan medlemsstats lagstiftning är tillämplig på, på samma sätt som det är tillåtet att vidta stridsåtgärder mot företag som inte är bundna av ett kollektivavtal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;114.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Det följer av fast rättspraxis att friheten att tillhandahålla tjänster bland annat innebär krav på avskaffande av all diskrimi- nering av en tjänsteleverantör på grund av dennes nationalitet eller den omständigheten att denne är etablerad i en annan medlemsstat än den där tjänsten skall utföras (se bland annat dom av den 26 februari 1991 i mål C 154/89, kommissionen mot Frankrike, REG 1991, s. I 659, punkt 12, svensk specialutgåva, volym 11, s. I 43, i mål C 180/89, kommissionen mot Italien, REG 1991, s. I 709, punkt 15, och i mål C 198/89, kommissio- nen mot Grekland, REG 1991, s. I 727, punkt 16, samt domen av den 18 juli 2007 i det ovannämnda målet kommissionen mot Tyskland, punkt 83).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;115.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Enligt en likaså fast rättspraxis föreligger diskriminering endast när olika regler tillämpas på lika situationer eller när&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft12"&gt;416&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p862 ft8"&gt;samma regel tillämpas på olika situationer (se bland annat dom av den 14 februari 1995 i mål C 279/93, Schumacker, REG 1995, s. I 225, punkt 30, av den 22 mars 2007 i mål C 383/05, Talotta, REG 2007, s. I 2555, punkt 18, och av den 18 juli 2007 i mål C 182/06, Lakebrink och Peters Lakebrink, REG 2007, s. I 0000, punkt 27).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;116.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Sådana nationella bestämmelser som de som är tillämpliga i målet vid Arbetsdomstolen, enligt vilka hänsyn inte tas till kol- lektivavtal – oavsett innehållet i dessa avtal – som företag som utstationerar arbetstagare i Sverige redan är bundna av i den medlemsstat där de är etablerade, innebär en diskriminering av dessa företag, eftersom de behandlas på samma sätt som inhemska företag som inte har tecknat något kollektivavtal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;117.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Det framgår av artikel 46 EG, som skall tolkas restriktivt, att diskriminerande bestämmelser kan vara motiverade endast om de grundas på hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa (se domen av den 18 juli 2007 i det ovannämnda målet kommis- sionen mot Tyskland, punkt 86).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;118.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Av begäran om förhandsavgörande framgår att tillämpningen av dessa bestämmelser på företag som är etablerade i andra medlemsstater och som är bundna av kollektivavtal som den svenska lagen inte är direkt tillämplig på har till syfte att ge de fackliga organisationerna möjlighet att verka för att alla arbetsgivare som är verksamma på den svenska arbetsmarknaden tillämpar sådana löner och andra anställningsvillkor som mot- svarar vad som är brukligt i Sverige, samt att skapa förutsätt- ningar för en sund konkurrens på lika villkor mellan svenska företag och näringsidkare från andra medlemsstater.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;119.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Inga av de i föregående punkt nämnda övervägandena avser hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa i den mening som avses i artikel 46 EG, jämförd med artikel 55 EG. En sådan diskriminering som den som är för handen i målet vid Arbets- domstolen kan därför inte vara motiverad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;120.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Mot bakgrund av det ovan anförda skall den andra frågan besvaras på följande sätt: Artiklarna 49 EG och 50 EG utgör hinder för att ett förbud i en medlemsstat för fackliga organisa- tioner att vidta fackliga stridsåtgärder i syfte att undanröja eller åstadkomma ändring i ett mellan andra parter träffat kollektiv-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft12"&gt;417&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p827 ft8"&gt;avtal endast gäller när stridsåtgärder vidtas med anledning av arbets- och anställningsvillkor som den nationella lagen är direkt tillämplig på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Rättegångskostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft8"&gt;121. Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersätt- ningsgilla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft8"&gt;Mot denna bakgrund beslutar domstolen (stora avdelningen) föl- jande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Artikel 49 EG och artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstatione- ring av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster skall tolkas så, att de utgör hinder för att en facklig organisation, i en medlemsstat i vilken det finns lagregler om arbets- och anställningsvillkor på de områden som anges&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;artikel 3.1 första stycket &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;a–g&lt;/NOBR&gt; i detta direktiv utom på områ- det för minimilön, ges möjlighet att genom fackliga stridsåt- gärder i form av blockad av arbetsplatser, såsom de stridsåt- gärder som är föremål för prövning i Arbetsdomstolen, för- söka förmå ett tjänsteföretag som är etablerat i en annan medlemsstat att inleda förhandlingar med denna fackliga organisation om den lön som de utstationerade arbetsta- garna skall erhålla och att ansluta sig till ett kollektivavtal, som på vissa av de nämnda områdena innehåller villkor som är förmånligare än de som följer av de relevanta lagreglerna medan andra villkor avser områden som inte anges i artikel 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;detta direktiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Artiklarna 49 EG och 50 EG utgör hinder för att ett förbud i en medlemsstat för fackliga organisationer att vidta fackliga stridsåtgärder i syfte att undanröja eller åstadkomma änd- ring i ett mellan andra parter träffat kollektivavtal endast gäller när stridsåtgärder vidtas med anledning av arbets- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft12"&gt;418&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p927 ft7"&gt;anställningsvillkor som den nationella lagen är direkt till- lämplig på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft8"&gt;Underskrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft12"&gt;419&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;


&lt;P class="p696 ft13"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft139"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft12"&gt;421&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p931 ft8"&gt;Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L018, 21 januari 1997, s. &lt;NOBR&gt;0001–0006&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft9"&gt;EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 96/71/EG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft9"&gt;av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft13"&gt;EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft13"&gt;med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 57.2 och 66 i detta,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft13"&gt;med beaktande av kommissionens förslag (1),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft13"&gt;med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft13"&gt;i enlighet med det i artikel 189b i fördraget angivna förfarandet (3), och med beaktande av följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Enligt artikel 3 c i fördraget utgör avskaffandet av hindren för fri rörlighet för personer och tjänster mellan medlemsstaterna ett av gemenskapens mål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Vad gäller tillhandahållandet av tjänster är alla begränsningar som grundar sig på nationalitet eller hemvist förbjudna enligt fördraget efter övergångstidens slut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Genomförandet av den inre marknaden medför en dynamisk miljö för att tillhandahålla tjänster över gränserna, genom att det lockar ett växande antal företag att utstationera arbetstagare för att tillfälligt utföra arbete inom en annan medlemsstats territorium än den stat inom vilkens territorium de vanligtvis fullgör sitt arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Tillhandahållandet av tjänster kan antingen bestå i arbete som utförs av ett företag för egen räkning och under egen ledning, i enlighet med ett avtal som har slutits mellan detta företag och mottagaren av de tillhandahållna tjänsterna, eller av att arbetstagare ställs till förfogande för ett företag i enlighet med ett offentligt eller privaträttsligt kontrakt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Att främja tillhandahållandet av tjänster över gränserna kräver lojal konkurrens och åtgärder som garanterar att arbetstagarnas rättigheter respekteras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Ett anställningsförhållande över gränserna ger upphov till problem beträffande vilken lag som skall tillämpas på detta anställningsförhållande och i parternas intresse bör det fastställas arbets- och anställningsvillkor, vilka skall tillämpas på det avsedda anställningsförhållandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Romkonventionen av den 19 juni 1980 om tillämplig lag på avtalsförpliktelser (4), vilken antagits av tolv medlemsstater, trädde i kraft den 1 april 1991 i en majoritet av medlemsstaterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;I artikel 3 i den konventionen anges som en allmän regel att parterna fritt får välja vilken lag som skall tillämpas. Om inget val gjorts regleras avtalet enligt artikel 6.2 av lagen i det land där arbetstagaren vid fullgörandet av avtalet vanligtvis utför sitt arbete, även om han tillfälligt är utstationerad i ett annat land eller, om arbetstagaren inte vanligtvis utför sitt arbete i ett och samma land, av lagen i det land där företaget som har anställt honom är beläget, om det inte framgår av de samlade omständigheterna att anställningsavtalet har närmare anknytning till ett annat land, i vilket fall lagen i detta land skall tillämpas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Enligt artikel 6.1 i konventionen får inte parternas val av tillämplig lag medföra att arbetstagaren berövas det skydd som garanteras genom de tvingande bestämmelserna i den lag som enligt punkt 2 skall tillämpas om inget val gjorts.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;I artikel 7 i konventionen anges att de obligatoriska reglerna i en annan lag, särskilt lagen i den medlemsstat inom vars territorium arbetstagaren tillfälligt är utstationerad, på vissa villkor kan gälla samtidigt som den lag som har förklarats vara tillämplig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft12"&gt;422&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p949 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;I enlighet med principen om företräde för gemenskapslagstiftningen som anges i artikel 20 i konventionen, inverkar konventionen inte på tillämpningen av bestämmelser som på särskilda områden fastställer hur lagvalsfrågor som rör avtalsförpliktelser skall lösas och som har tagits med eller kommer att tas med i rättsakter från Europeiska gemenskapernas institutioner eller i nationell lagstiftning som har harmoniserats vid genomförandet av sådana rättsakter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft145"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Gemenskapsrätten hindrar inte medlemsstaterna från att utvidga tillämpningsområdet för sin lagstiftning eller för kollektivavtal som har ingåtts mellan arbetsmarknadens parter, till att omfatta alla personer som utför avlönat arbete, också tillfälligt, på deras territorium, även om arbetsgivaren är etablerad i en annan medlemsstat. Gemenskapsrätten förbjuder inte medlemsstaterna att med lämpliga medel garantera att dessa regler följs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft145"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Medlemsstaternas lagstiftning bör samordnas så att det kan fastställas en kärna av tvingande regler för minimiskydd, vilka skall följas i värdlandet av de arbetsgivare som utstationerar arbetstagare för tillfälligt arbete på den medlemsstats territorium där tjänsterna tillhandahålls. En sådan samordning kan säkerställas endast med hjälp av gemenskapsrätten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft151"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;Den som tillhandahåller tjänsterna bör följa en "hård kärna" av tydligt definierade skyddsregler, oavsett hur länge arbetstagarens utstationering varar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft145"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Det bör anges att i vissa avgränsade fall av arbete med montering och/eller installation gäller inte bestämmelserna om minimilön och minsta antal betalda semesterdagar per år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;En viss flexibilitet i tillämpningen av bestämmelserna om minimilön och minsta antal betalda semesterdagar per år bör dessutom säkerställas. Om utstationeringen inte varar längre än en månad får medlemsstaterna på vissa villkor göra undantag från bestämmelserna om minimilön eller ange möjligheten till undantag genom kollektivavtal. Om det arbete som skall utföras är av ringa omfattning får medlemsstaterna göra undantag från bestämmelserna om minimilön och minsta antal betalda semesterdagar per år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;De tvingande regler för minimiskydd som gäller i värdlandet bör inte hindra att arbets- och anställningsvillkor som är förmånligare för arbetstagarna tillämpas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft151"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;Principen om att de företag som är etablerade utanför gemenskapen inte bör behandlas på ett förmånligare sätt än de företag som är etablerade inom en medlemsstats territorium bör följas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft145"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Om inte annat föreskrivs i andra gemenskapsbestämmelser medför inte detta direktiv någon skyldighet att tillåta företag för uthyrning av arbetskraft, och direktivet står inte heller i strid med att medlemsstaterna tillämpar sin lagstiftning om att arbetskraft ställs till förfogande och företag för uthyrning av arbetskraft för företag som inte är etablerade inom deras territorium, men som utövar verksamhet där i samband med tillhandahållande av tjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft145"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Detta direktiv påverkar varken de avtal som gemenskapen har ingått med tredje land eller medlemsstaternas lagstiftning om rätten för någon från tredje land att tillhandahålla tjänster inom deras territorium. Detta direktiv påverkar inte heller nationell lagstiftning om villkor för inresa, bosättning och anställning för arbetstagare som är medborgare i tredje land.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft151"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;Bestämmelser om sociala förmåner och sociala avgifter fastställs i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen (5).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Detta direktiv inverkar inte på den rättsliga regleringen i medlemsstaterna vad gäller rätten att vidta fackliga stridsåtgärder för att försvara yrkesintressen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft151"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;De behöriga instanserna i de olika medlemsstaterna bör samarbeta med varandra för att genomföra detta direktiv. Medlemsstaterna bör ange lämpliga åtgärder som skall vidtas om bestämmelserna i detta direktiv inte följs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft12"&gt;423&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p963 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Det är viktigt att garantera att detta direktiv genomförs ordentligt och att i detta syfte planera ett nära samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Senast fem år efter det att direktivet har antagits måste kommissionen ta upp föreskrifterna för genomförandet av detta direktiv till förnyad prövning för att vid behov föreslå nödvändiga ändringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft153"&gt;HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft153"&gt;Artikel 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft153"&gt;Tillämpningsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft151"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Detta direktiv skall tillämpas på företag som är etablerade i en medlemsstat och som i samband med tillhandahållande av tjänster över gränserna, utstationerar arbetstagare enligt punkt 3, inom en medlemsstats territorium.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Detta direktiv skall inte tillämpas på företag inom handelsflottan såvitt avser besättning ombord.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Detta direktiv skall tillämpas om ett företag som anges i punkt 1 vidtar någon av följande gränsöverskridande åtgärder:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft151"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Utstationering av en arbetstagare för egen räkning och under egen ledning inom en medlemsstats territorium, enligt avtal som ingåtts mellan det utstationerande företaget och mottagaren av tjänsterna, vilken bedriver verksamhet i denna medlemsstat, om det finns ett anställningsförhållande mellan det utstationerande företaget och arbetstagaren under utstationeringstiden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft151"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Utstationering av en arbetstagare inom en medlemsstats territorium på en arbetsplats eller i ett företag som tillhör koncernen, om det finns ett anställningsförhållande mellan det utstationerande företaget och arbetstagaren under utstationeringstiden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft145"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;I egenskap av företag för uthyrning av arbetskraft eller företag som ställer arbetskraft till förfogande, verkställer utstationering av en arbetstagare till ett användarföretag som är etablerat eller som bedriver verksamhet inom en medlemsstats territorium, om det finns ett anställningsförhållande mellan företaget för uthyrning av arbetskraft eller det företag som ställer arbetskraft till förfogande och arbetstagaren under utstationeringstiden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft153"&gt;4. Företag som är etablerade i en &lt;NOBR&gt;icke-medlemsstat&lt;/NOBR&gt; får inte behandlas förmånligare än företag som är etablerade i en medlemsstat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft153"&gt;Artikel 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft153"&gt;Definition&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft151"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;I detta direktiv avses med utstationerad arbetstagare varje arbetstagare som under en begränsad tid utför arbete inom en annan medlemsstats territorium än där han vanligtvis arbetar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;I detta direktiv avses med begreppet arbetstagare det begrepp som tillämpas i rätten i den medlemsstat inom vars territorium arbetstagaren är utstationerad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft153"&gt;Artikel 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft153"&gt;Arbets- och anställningsvillkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft151"&gt;1. Medlemsstaterna skall, oavsett vilken lag som gäller för anställningsförhållandet, se till att de företag som anges i artikel 1.1 på följande områden garanterar de arbetstagare som är utstationerade inom deras territorium de arbets- och anställningsvillkor som i den medlemsstat inom vars territorium arbetet utförs är fastställda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft153"&gt;- i bestämmelser i lagar eller andra författningar, och/eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft12"&gt;424&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p977 ft69"&gt;- i kollektivavtal eller skiljedomar som förklarats ha allmän giltighet enligt punkt 8, i den utsträckning som de rör de verksamheter som anges i bilagan:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Längsta arbetstid och kortaste vilotid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Minsta antal betalda semesterdagar per år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Minimilön, inbegripet övertidsersättning; denna punkt gäller dock inte yrkesanknutna tilläggspensionssystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Villkor för att ställa arbetstagare till förfogande, särskilt genom företag för uthyrning av arbetskraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Skyddsåtgärder med hänsyn till arbets- och anställningsvillkor för gravida kvinnor och kvinnor som nyligen fött barn samt för barn och unga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;g)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Lika behandling av kvinnor och män samt andra bestämmelser om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; behandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft69"&gt;I detta direktiv avses med minimilön enligt punkt c första raden den minimilön som fastställs i nationell lagstiftning och/eller praxis i den medlemsstat inom vars territorium arbetstagaren är utstationerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft12"&gt;2. För sådant arbete i samband med en första montering och/eller en första installation som ingår i leveranskontraktet för en vara och som krävs för att den levererade varan skall kunna tas i bruk och som utförs av yrkesarbetare och/eller specialiserade arbetstagare från det levererande företaget, gäller bestämmelserna i punkt 1 andra stycket b och c endast om utstationeringens varaktighet överstiger åtta dagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft13"&gt;Denna bestämmelse gäller inte för sådan byggnadsverksamhet som anges i bilagan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Medlemsstaterna kan, efter samråd med arbetsmarknadens parter och i enlighet med sedvanor och bruk i varje medlemsstat, besluta att bestämmelserna i punkt 1 andra stycket c inte skall gälla i de fall som anges i artikel 1.3 a och 1.3 b, om utstationeringens varaktighet inte överstiger en månad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Medlemsstaterna kan, i enlighet med nationell lagstiftning och/eller praxis, ange att det kan göras undantag från bestämmelserna i punkt 1 andra stycket c i de fall som anges i artikel 1.3 a och 1.3 b, samt från ett beslut som en medlemsstat har fattat enligt punkt 3 i denna artikel, genom kollektivavtal enligt punkt 8, för ett eller flera verksamhetsområden, om utstationeringens varaktighet inte överstiger en månad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Medlemsstaterna kan ange att undantag får beviljas från bestämmelserna i punkt 1 andra stycket b och c i de fall som anges i artikel 1.3 a och 1.3 b på grund av arbetets ringa omfattning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft69"&gt;De medlemsstater som använder sig av den möjlighet som anges i första stycket skall fastställa vilka villkor som arbetet skall uppfylla för att kunna anses vara av "ringa omfattning".&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft13"&gt;6. Utstationeringens varaktighet beräknas utifrån en referensperiod om ett år från dess början.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft69"&gt;Vid beräkningen av denna period skall de perioder medräknas, som någon annan arbetstagare eventuellt kan ha varit utstationerad för samma arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft69"&gt;7. Punkt 1 6 skall inte hindra tillämpning av arbets- och anställningsvillkor som är förmånligare för arbetstagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft69"&gt;Ersättningar som hör ihop med utstationeringen skall anses utgöra en del av minimilönen, om de inte utbetalas som ersättning för utgifter som i själva verket har uppkommit till följd av utstationeringen, t.ex. utgifter för resa, kost eller logi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft12"&gt;425&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p996 ft151"&gt;8. Med kollektivavtal eller skiljedomar som förklarats ha allmän giltighet menas sådana kollektivavtal eller skiljedomar som skall följas av alla företag inom den aktuella sektorn eller det aktuella arbetet och inom det aktuella geografiska området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft145"&gt;Om det saknas ett system för att förklara att kollektivavtal eller skiljedomar har allmän giltighet enligt första stycket, kan medlemsstaterna, om de så beslutar, utgå ifrån&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft145"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;kollektivavtal eller skiljedomar som gäller allmänt för alla likartade företag inom den aktuella sektorn eller det aktuella arbetet och inom det aktuella geografiska området, och/eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft145"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;kollektivavtal som har ingåtts av de mest representativa arbetsmarknadsorganisationerna på nationell nivå och som gäller inom hela det nationella territoriet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft147"&gt;om det vid tillämpningen av dem på de företag som anges i artikel 1.1 vad gäller de områden som räknas upp i punkt 1 första stycket i denna artikel garanteras att dessa företag behandlas på samma sätt som de övriga företag som anges i detta stycke och som befinner sig i en likartad situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft153"&gt;Enligt denna artikel behandlas företag på samma sätt när de nationella företag som befinner sig i en likartad situation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft151"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;på de aktuella arbetsplatserna eller inom de aktuella sektorerna är underkastade samma skyldigheter på de områden som räknas upp i punkt 1 första stycket som de företag som avses med utstationeringarna, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;skall uppfylla dessa skyldigheter med samma verkningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft151"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Medlemsstaterna kan fastställa att de företag som anges i artikel 1.1 skall garantera arbetstagarna enligt artikel 1.3 c samma villkor som de som tillämpas för tillfälligt anställda arbetstagare i den medlemsstat inom vars territorium arbetet utförs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft151"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Detta direktiv hindrar inte att medlemsstaterna, i enlighet med fördraget, på samma villkor ålägger de nationella företagen och företagen från andra medlemsstater&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;arbets- och anställningsvillkor på andra områden än de som anges i punkt 1 första stycket om bestämmelserna rör ordre public,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft151"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;arbets- och anställningsvillkor som är fastställda i kollektivavtal eller skiljedomar enligt punkt 8 med avseende på annan verksamhet än de som anges i bilagan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft153"&gt;Artikel 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft153"&gt;Samarbete i fråga om information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft151"&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;I syfte att genomföra detta direktiv skall medlemsstaterna i enlighet med nationell lagstiftning och/eller praxis utse ett eller flera förbindelsekontor eller en eller flera nationella behöriga instanser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;Medlemsstaterna skall planera ett samarbete mellan de offentliga förvaltningar som i enlighet med nationell lagstiftning har behörighet att övervaka de arbets- och anställningsvillkor som anges i artikel 3. Detta samarbete består särskilt i att besvara motiverade förfrågningar från dessa offentliga förvaltningar om information angående utsändande av arbetstagare till andra medlemsstater, inbegripet uppenbart missbruk eller gränsöverskridande verksamheter som antas vara olagliga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft145"&gt;Kommissionen och de offentliga förvaltningar som avses i första stycket skall i nära samarbete granska de problem som kan uppkomma vid genomförandet av artikel 3.10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft153"&gt;Den ömsesidiga administrativa hjälpen skall vara kostnadsfri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft151"&gt;3. Varje medlemsstat skall vidta åtgärder för att informationen om de arbets- och anställningsvillkor som avses i artikel 3 skall vara allmänt tillgänglig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft12"&gt;426&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1013 ft153"&gt;4. Varje medlemsstat skall underrätta de övriga medlemsstaterna och kommissionen om de förbindelsekontor och/eller behöriga instanser som anges i punkt 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft153"&gt;Artikel 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft153"&gt;Åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft153"&gt;Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder om bestämmelserna i detta direktiv inte följs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft145"&gt;De skall i synnerhet sörja för att arbetstagarna och/eller deras företrädare har tillgång till lämpliga förfaranden såvitt avser att säkerställa de skyldigheter som anges i detta direktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft153"&gt;Artikel 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft153"&gt;Rättslig behörighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft145"&gt;För att göra gällande rätten till de arbets- och anställningsvillkor som garanteras i artikel 3, kan talan väckas i den medlemsstat inom vars territorium arbetstagaren är eller har varit utstationerad, utan att detta i förekommande fall påverkar möjligheten att i enlighet med internationella konventioner om rättslig behörighet att väcka talan i en annan stat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft153"&gt;Artikel 7&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft153"&gt;Genomförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft151"&gt;Medlemsstaterna skall anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 16 december 1999. De skall genast underrätta kommissionen om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft151"&gt;När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft153"&gt;Artikel 8&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft153"&gt;Förnyad prövning företagen av kommissionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft151"&gt;Senast den 16 december 2001 skall kommissionen företa en förnyad prövning av föreskrifterna för genomförandet av detta direktiv för att vid behov föreslå rådet nödvändiga ändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft153"&gt;Artikel 9&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft153"&gt;Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft153"&gt;Utfärdat i Bryssel den 16 december 1996.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft153"&gt;För Europaparlamentet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft153"&gt;K. HÄNSCH&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft153"&gt;Ordförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft153"&gt;För rådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft153"&gt;I. YATES&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft153"&gt;Ordförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;(1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;EGT nr C 225, 30.8.1991, s. 6, och EGT nr C 187, 9.7.1993, s. 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;(2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;EGT nr C 49, 24.2.1992, s. 41.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft151"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;(3)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;Yttrande av Europaparlamentet den 10 februari 1993 (EGT nr C 72, 15.3.1993, s. 78), rådets gemensamma ståndpunkt av den 3 juni 1996 (EGT nr C 220, 29.7.1996, s. 1) och Europaparlamentets beslut av den 18 september 1996 (ännu ej offentliggjort i EGT). Rådets beslut av den 24 september 1996.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft12"&gt;427&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td18"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td19"&gt;&lt;P class="p23 ft13"&gt;SOU 2008:123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1024 ft13"&gt;(5) EGT nr L 149, 5.7.1971, s. 2. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 3096/95 (EGT nr L 335, 30.12.1995, s. 10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft13"&gt;BILAGA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft69"&gt;Den verksamhet som anges i artikel 3.1 andra strecksatsen omfattar all byggverksamhet som avser uppförande, iståndsättande, underhåll, ombyggnad eller rivning av byggnader, särskilt följande arbeten:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Schaktning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Markarbeten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Byggnadsarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Montering och nedmontering av prefabricerade delar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Ombyggnad eller inredning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Ändringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Renovering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Reparationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Nedmontering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Rivning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Löpande underhåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Underhåll i form av måleri- och rengöringsarbeten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Sanering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft12"&gt;428&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123419x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft17"&gt;Statens offentliga utredningar 2008&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft5"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p1029 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Barlastvattenkonventionen – om Sveriges anslutning. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Immunitet för stater och deras egendom. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Skyddet för den personliga integriteten. Bedömningar och förslag. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Omreglering av apoteksmarknaden. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Könsdiskriminerande reklam. Kränkande utformning av kommersiella meddelanden. IJ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Fastighetsmäklaren och konsumenten. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Bidrag på lika villkor. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Transportinspektionen. En myndighet för all trafik. + Bilagor. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;21+1&lt;/SPAN&gt;&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123419xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt;2. En ny myndighet för tillsyn och effektivitetsgranskning av social- försäkringen. S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Finansiella sektorn bär frukt. Analys av finansiella sektorn ur ett svenskt perspektiv. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft153"&gt;+ Annex: Grid issues for electricity production based on renewable energy sources in Spain, Portugal, Germany, and United Kingdom. N&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Timmar, kapital och teknologi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft153"&gt;– vad betyder mest?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft153"&gt;En analys av produktivitetsutvecklingen med hjälp av tillväxtbokföring. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;LOV att välja – Lag Om Valfrihetssystem. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Förtursförklaring i domstol. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Frivux – valfrihet i vuxenutbildningen. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Evidensbaserad praktik inom social tjänsten– till nytta för brukaren. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Att slutförvara långlivat farligt avfall i undermarksdeponi i berg. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p1047 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Patentskydd för biotekniska upp- finningar. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Permanent förändring. Globalisering, strukturomvandling och sysselsättningsdynamik. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Ett stabsstöd i tiden. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Konsulär katastrofinsats. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Svensk klimatpolitik. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Ett energieffektivare Sverige +Bilaga. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Värna språken – förslag till språklag. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola + Bilagedel. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Apoteksdatalagen. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Yrkeshögskolan. För yrkeskunnande i förändring. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1052 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Miljödomstolarna – domkretsar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;lokalisering – handläggningsregler. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Avskaffande av revisionsplikten för små företag. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Detaljhandel med vissa receptfria läkemedel. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Lättare att samverka&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;förslag om förändringar i samtjänst- lagen. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Digital-TV-övergången.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft153"&gt;+ Engelsk översättning. Ku.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Svenska Spels nätpoker. En utvärdering. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Vårdval i Sverige. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;38.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;EU, allmännyttan och hyrorna. + Bilagor. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;39.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Framtidens polisutbildning. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;40.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Bredband till hela landet. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;41.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Människohandel och barnäktenskap&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;ett förstärkt straffrättsligt skydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft153"&gt;+ bilaga. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;42.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Normgivningsmakten. Expertgruppsrapport Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_420"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p1058 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;43.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Tre rapporter till Grundlagsutredningen. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1059 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;44.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Transportinspektionen. Ansvarslag för vägtrafiken m.m. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;45.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Rapporter från en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;mr-verkstad.&lt;/NOBR&gt; IJ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;46.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Handel med läkemedel för djur. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;47.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Frågor om hyra och bostadsrätt. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;48.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;En utvecklad havsmiljöförvaltning. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;49.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Aktiekapital i privata aktiebolag. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;50.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Skyddet för samhällsviktig verksamhet. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;51.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Värdigt liv i äldreomsorgen. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;52.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Legitimation och skärpta behörighets- regler. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;53.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Styra rätt! Förslag om Sjöfartsverkets organisation.N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;54.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;55.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Kustbevakningens rättsliga befogen- heter. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;56.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Mångfald som möjlighet. Åtgärder för ökad integration på landsbygden. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;57.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Skattelättnader för hushållstjänster. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;58.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Egenansvar – med professionellt stöd. IJ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;59.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Föreningsfostran och tävlingsfostran. En utvärdering av statens stöd till idrotten. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;60.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Personnummer och samordningsnummer. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;61.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Krisberedskapen i grundlagen. Översyn och internationell utblick. Expertgruppsrapport Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;62.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Myndighet för miljön&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft153"&gt;– en granskning av Naturvårdsverket. M.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;63.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Förstärkt skydd för företagshemligheter. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;64.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Kontinuitet och förändring. + Lättläst + Daisy. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;65.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Sekretess och offentliga biträden i ut- länningsärenden. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;66.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Arbetsförmåga?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1070 ft153"&gt;En översikt av bedömningsmetoder i Sverige och andra länder. S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;67.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Enklare redovisning. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;68.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Bygg – helt enkelt! M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;69.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Välja fritt och välja rätt. Drivkrafter för rationella utbildningsval. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1072 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;70.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Slutförvaring av kärnavfall. Kärnavfalls- rådets yttrande över SKB:s &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Fud-program&lt;/NOBR&gt; 2007. M.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1073 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;71.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Uppföljning av kriminalvårdens effektiviseringsarbete. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;72.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Effektivare signaler. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;73.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Kemikalietillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;organisation och finansiering. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1074 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;74.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Rätt och riktigt. Åtgärder mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;75.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Ägande och förvaltning av hyreshus. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;76.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;F-skatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; åt flera. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;77.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning. + Bilagor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft153"&gt;+ Lättläst + Daisy. S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1075 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;78.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Eftersök av trafikskadat vilt. En kostnad för trafikförsäkringen? S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;79.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Revisorers skadeståndsansvar. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1076 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;80.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Beskattningstidpunkten för närings- verksamhet. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;81.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Stalkning – ett allvarligt brott. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;82.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Vägen tillbaka för överskuldsatta. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;83.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1074 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;84.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Alkolås för rattfyllerister och körkorts- prov i privat regi. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;85.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Straff i proportion till brottets allvar. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;86.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Prövning av vindkraft. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;87.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Åklagarväsendets brottsbekämpning. Integritet – Effektivitet. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;88.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Elektroniskt kungörande av författningar. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;89.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Trygghetssystemen för företagare. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1080 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;90.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Svensk export och internationalisering. Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;91.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;En svensk veteranpolitik, del 2. Ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. Fö&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;92.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Konkurrens på spåret. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;93.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Partsinsyn och ny teknik i domstol, m.m. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;94.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Tillval i hyresrätt. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;95.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Enklare semesterregler. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;96.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Kommersiell radio&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;nya sändningsmöjligheter. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;97.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Styr samverkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;för bättre service till medborgarna. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;98.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Totalförsvarsplikten i framtiden. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;99.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Nya ersättningsbestämmelser i expropria- tionslagen, m.m. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_421"&gt;


&lt;P class="p229 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;100.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Bidragsspärr. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;101.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Ny inriktning av frivillig beredskaps- verksamhet. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;102.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Brist på brådska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft153"&gt;– en översyn av aktivitetsersättningen. + Lättläst + Daisy. S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;103.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Hur ska skogspolitiken genomföras på Gotland. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;104.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Självständiga lärosäten. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;105.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Långtidsutredningen 2008. Huvudbetänkande. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;106.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Ökat förtroende för domstolarna. Strategier och förslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft153"&gt;+ Bilagedel A – Enkätundersökningar. + Bilagedel B – Språkrapporter m.m. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;107.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Etiken, miljön och pensionerna. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;108.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Sveriges ekonomi. Scenarier på lång sikt. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;109.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;En hållbar lärarutbildning. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1090 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;110.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Vägen till ett energieffektivare Sverige. NM.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;111.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Barn som misstänks för brott. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;112.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Yrkeskunnande – en likvärdig sökväg till lärarutbildningen mot yrkesämnen. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;113.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Bo bra hela livet. + Del B: Bilagor. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;114.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;115.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Finansmakten. Rapport från en referens- grupp. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;116.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;En ny radio- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-lag.&lt;/NOBR&gt; Ku.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;117.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Patientsäkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1093 ft153"&gt;Vad har gjorts? Vad behöver göras? S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;118.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Styra och ställa – förslag till en effektivare statsförvaltning. + Bilagor. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1095 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;119.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Underlagsrapporter till 2006 års för- valtningskommittén. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;120.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Bättre kontroll av missbruksmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft153"&gt;En effektivare narkotika- och dopnings- lagstiftning m.m. S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;121.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Innovationer och företagande – Sveriges framtid. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;122.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Mer om fristående skolor och enskild förskoleverksamhet. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1099 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;123.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen. + Sammanfattning. + Sammanfattning på engelska. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_422"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123422x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft17"&gt;Statens offentliga utredningar 2008&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft5"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft162"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft153"&gt;Skyddet för den personliga integriteten. Bedömningar och förslag. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft153"&gt;Fastighetsmäklaren och konsumenten. [6] Förtursförklaring i domstol. [16]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft153"&gt;Patentskydd för biotekniska uppfinningar. [20]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft153"&gt;Avskaffande av revisionsplikten för små företag. [32]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft153"&gt;Framtidens polisutbildning. [39]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft153"&gt;Människohandel och barnäktenskap – ett för- stärkt straffrättsligt skydd+ bilaga. [41]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1106 ft153"&gt;Normgivningsmakten. Expertgruppsrapport XI. [42]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft163"&gt;Tre rapporter till Grundlagsutredningen. [43] Frågor om hyra och bostadsrätt. [47] Aktiekapital i privata aktiebolag. [49] Krisberedskapen i grundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft163"&gt;Översyn och internationell utblick. Expertgruppsrapport. [61]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft153"&gt;Förstärkt skydd för företagshemligheter. [63]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft153"&gt;Sekretess och offentliga biträden i utlännings- ärenden. [65]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft153"&gt;Enklare redovisning. [67]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft153"&gt;Uppföljning av kriminalvårdens effektiviser- ingsarbete. [71]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1111 ft164"&gt;Ägande och förvaltning av hyreshus. [75] Revisorers skadeståndsansvar. [79] Stalkning – ett allvarligt brott. [81] Vägen tillbaka för överskuldsatta. [82] Straff i proportion till brottets allvar. [85]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft153"&gt;Åklagarväsendets brottsbekämpning. Integritet – Effektivitet. [87]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1113 ft163"&gt;Elektroniskt kungörande av författningar. [88] Partsinsyn och ny teknik i domstol, m.m. [93] Tillval i hyresrätt. [94]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft153"&gt;Nya ersättningsbestämmelser i expropriations- lagen, m.m. [99]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft153"&gt;Ökat förtroende för domstolarna. Strategier och förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Bilagedel A – Enkätundersökningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft153"&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Bilagedel B – Språkrapporter m.m. [106]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p1117 ft163"&gt;Barn som misstänks för brott. [111] Försörjningskrav vid anhöriginvandring. [114]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft153"&gt;Finansmakten. Rapport från en referensgrupp. [115]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft162"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft153"&gt;Immunitet för stater och deras egendom. [2] Konsulär katastrofinsats. [23]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft153"&gt;Svensk export och internationalisering. Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande. [90]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft162"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1121 ft163"&gt;Skyddet för samhällsviktig verksamhet. [50] Kustbevakningens rättsliga befogenheter. [55]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft153"&gt;En svensk veteranpolitik, del 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft153"&gt;Ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. [91]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft153"&gt;Totalförsvarsplikten i framtiden. [98]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft153"&gt;Ny inriktning av frivillig beredskaps- verksamhet. [101]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft162"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft153"&gt;Omreglering av apoteksmarknaden. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft153"&gt;21+1&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123422xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt;2. En ny myndighet för tillsyn och effektivitetsgranskning av social- försäkringen. [10].&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft153"&gt;LOV att välja – Lag Om Valfrihetssystem. [15]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft153"&gt;Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft163"&gt;– till nytta för brukaren. [18] Apoteksdatalagen. [28]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1126 ft153"&gt;Detaljhandel med vissa receptfria läkemedel. [33]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft153"&gt;Vårdval i Sverige. [37]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft153"&gt;Handel med läkemedel för djur. [46] Värdigt liv i äldreomsorgen. [51]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft153"&gt;Arbetsförmåga?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft153"&gt;En översikt av bedömningsmetoder i Sverige och andra länder. [66]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft153"&gt;Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning. + Bilagor + Lättläst + Daisy. [77]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_423"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123423x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p1130 ft153"&gt;Eftersök av trafikskadat vilt. En kostnad för trafikförsäkringen. [78]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft153"&gt;Brist på brådska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft153"&gt;– en översyn av aktivitetsersättningen. + Lättläst + Daisy. [102]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft153"&gt;Bo bra hela livet. + Del B: Bilagor [113]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft153"&gt;Patientsäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1132 ft153"&gt;Vad har gjorts? Vad behöver göras? [117]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft153"&gt;Bättre kontroll av missbruksmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1133 ft153"&gt;En effektivare narkotika- och dopningslag- stiftning m.m. [120]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft162"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft153"&gt;Finansiella sektorn bär frukt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft153"&gt;Analys av finansiella sektorn ur ett svenskt perspektiv. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft153"&gt;Timmar, kapital och teknologi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1132 ft153"&gt;– vad betyder mest?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft153"&gt;En analys av produktivitetsutvecklingen med hjälp av tillväxtbokföring. [14]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft153"&gt;Permanent förändring. Globalisering, strukturomvandling och sysselsättningsdynamik. [21]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft153"&gt;Ett stabsstöd i tiden. [22]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft153"&gt;Lättare att samverka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft153"&gt;– förslag om förändringar i samtjänstlagen. [34]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft153"&gt;Svenska Spels nätpoker. En utvärdering. [36]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1138 ft153"&gt;EU, allmännyttan och hyrorna. + Bilagor. [38]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1139 ft163"&gt;Skattelättnader för hushållstjänster. [57] Personnummer och samordningsnummer. [60]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1140 ft153"&gt;Välja fritt och välja rätt. Drivkrafter för rationella utbildningsval. [69]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1141 ft153"&gt;Rätt och riktigt. Åtgärder mot felaktiga ut- betalningar från välfärdssystemen. [74]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;F-skatt&lt;/NOBR&gt; åt flera. [76]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft153"&gt;Beskattningstidpunkten för näringsverksam- het. [80]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft153"&gt;Styr samverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft163"&gt;– för bättre service till medborgarna. [97] Bidragsspärr. [100]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1144 ft153"&gt;Långtidsutredningen 2008. Huvudbetänkande. [105]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1145 ft153"&gt;Etiken, miljön och pensionerna. [107] Sveriges ekonomi. Scenarier på lång sikt. [108]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1146 ft153"&gt;Styra och ställa – förslag till en effektivare statsförvaltning. + Bilagor. [118]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1147 ft153"&gt;Underlagsrapporter till 2006 års förvaltnings kommittén. [119]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft162"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1148 ft153"&gt;Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen. [7]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft153"&gt;Bidrag på lika villkor. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft153"&gt;Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas. [11]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft153"&gt;Frivux – valfrihet i vuxenutbildningen. [17]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft153"&gt;Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola + Bilagedel. [27]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft153"&gt;Yrkeshögskolan. För yrkeskunnande i förändring. [29]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft153"&gt;Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans.[30]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft153"&gt;Legitimation och skärpta behörighets- regler. [52]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft163"&gt;Självständiga lärosäten. [104] En hållbar lärarutbildning. [109]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft153"&gt;Yrkeskunnande – en likvärdig sökväg till lärarutbildningen mot yrkesämnen. [112]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1155 ft153"&gt;Mer om fristående skolor och enskild förskoleverksamhet. [122]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft162"&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1156 ft153"&gt;Mångfald som möjlighet. Åtgärder för ökad integration på landsbygden. [56]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1157 ft153"&gt;Hur ska skogspolitiken genomföras på Gotland. [103]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft162"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft153"&gt;Att slutförvara långlivat farligt avfall i under- marksdeponi i berg. [19]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft153"&gt;Svensk klimatpolitik. [24]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft153"&gt;Miljödomstolarna – domkretsar – lokalisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft153"&gt;– handläggningsregler. [31]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft153"&gt;En utvecklad havsmiljöförvaltning. [48]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft153"&gt;Myndighet för miljön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft163"&gt;– en granskning av Naturvårdsverket. [62] Bygg – helt enkelt! [68]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1160 ft153"&gt;Slutförvaring av kärnavfall. Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s &lt;NOBR&gt;Fud-program&lt;/NOBR&gt; 2007. [70]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft153"&gt;Kemikalietillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1161 ft153"&gt;– organisation och finansiering. [73] Prövning av vindkraft. [86]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1162 ft162"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1163 ft153"&gt;Barlastvattenkonventionen – om Sveriges anslutning. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1164 ft153"&gt;Transportinspektionen. En myndighet för all trafik. + Bilagor. [9]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_424"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GWB3123424x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1165 ft153"&gt;Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1166 ft153"&gt;+ Annex: Grid issues for electricity production based on renewable energy sources in Spain, Portugal, Germany, and United Kingdom. [13]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1167 ft163"&gt;Ett energieffektivare Sverige + Bilaga. [25] Bredband till hela landet. [40]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1168 ft153"&gt;Transportinspektionen. Ansvarslag för vägtrafiken m.m. [44]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1169 ft153"&gt;Styra rätt! Förslag om Sjöfartsverkets organisation. [53]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft153"&gt;Effektivare signaler. [72]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1170 ft153"&gt;Alkolås för rattfyllerister och körkortsprov i privat regi. [84]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1171 ft153"&gt;Trygghetssystemen för företagare. [89] Konkurrens på spåret. [92]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft153"&gt;Vägen till ett energieffektivare Sverige. [110]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft153"&gt;Innovationer och företagande – Sveriges framtid. [121]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft162"&gt;Integrations- och jämställdhetsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft153"&gt;Könsdiskriminerande reklam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1173 ft153"&gt;Kränkande utformning av kommersiella meddelanden. [5]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1174 ft163"&gt;Rapporter från en &lt;NOBR&gt;mr-verkstad.&lt;/NOBR&gt; [45] Egenansvar – med professionellt stöd. [58]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft162"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft153"&gt;Värna språken – förslag till språklag. [26]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft153"&gt;&lt;NOBR&gt;Digital-TV-övergången.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1132 ft153"&gt;+ Engelsk översättning.[35]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft153"&gt;Föreningsfostran och tävlingsfostran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1175 ft153"&gt;En utvärdering av statens stöd till idrotten. [59]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1176 ft153"&gt;Kontinuitet och förändring. + Lättläst + Daisy. [64]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft153"&gt;Kommersiell radio&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1177 ft163"&gt;– nya sändningsmöjligheter. [96] En ny radio- och &lt;NOBR&gt;TV-lag.&lt;/NOBR&gt; [116]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft162"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1178 ft163"&gt;Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. [54] Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen. [83] Enklare semesterregler. [95]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1169 ft153"&gt;Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen. + Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1132 ft153"&gt;+ Sammanfattning på engelska. [123]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GWB3123</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2008__123.pdf</filnamn>
<filstorlek>3493814</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/F5C2AB5D-D865-4B44-8847-6689F297A137</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>