2425122 GWB3121 2008 121 sou sou Statens offentliga utredningar 2008:121 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 121 0 2008-12-17 00:00:00 2015-09-08 11:55:12 2008-12-17 00:00:00 Innovationer och företagande - Sveriges framtid titel html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GWB3121/text https://data.riksdagen.se/dokument/GWB3121 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GWB3121 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:39px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_1 #dimg1z{position:absolute;top:620px;left:420px;z-index:-1;width:132px;height:73px;} #page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:73px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:80px 0px 25px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 102px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_13 #dimg1z{position:absolute;top:707px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_13 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_15 #dimg1z{position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:103px;} #page_15 #dimg1 #img1 {width:415px;height:103px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_20 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_20 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_21 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_21 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_22 #dimg1z{position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_22 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_23 #dimg1z{position:absolute;top:106px;left:42px;z-index:-1;width:435px;height:543px;} #page_23 #dimg1 #img1 {width:435px;height:543px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_24 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_24 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_25 #dimg1z{position:absolute;top:693px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:29px;} #page_25 #dimg1 #img1 {width:416px;height:29px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_26 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_26 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_27 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_27 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_28 #dimg1z{position:absolute;top:431px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:310px;} #page_28 #dimg1 #img1 {width:415px;height:310px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_29 #dimg1z{position:absolute;top:693px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_29 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_30 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_30 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_32 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_32 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_36 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:3px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_36 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_37 #dimg1z{position:absolute;top:693px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_37 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_40 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_40 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_41 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_41 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_42 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_42 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_43 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_43 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_46 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_46 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_49 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_49 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_51 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_51 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_55 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_55 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_58 #dimg1z{position:absolute;top:360px;left:0px;z-index:-1;width:421px;height:56px;} #page_58 #dimg1 #img1 {width:421px;height:56px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_59 #dimg1z{position:absolute;top:205px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:203px;} #page_59 #dimg1 #img1 {width:413px;height:203px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_65 #dimg1z{position:absolute;top:95px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;} #page_65 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_66 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_66 #id_2 {border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_66 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_66 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_66 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_66 #dimg1z{position:absolute;top:120px;left:63px;z-index:-1;width:418px;height:589px;} #page_66 #dimg1 #img1 {width:418px;height:589px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_68 #dimg1z{position:absolute;top:72px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:47px;} #page_68 #dimg1 #img1 {width:413px;height:47px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_69 #dimg1z{position:absolute;top:90px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:98px;} #page_69 #dimg1 #img1 {width:413px;height:98px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_70 #dimg1z{position:absolute;top:488px;left:63px;z-index:-1;width:418px;height:116px;} #page_70 #dimg1 #img1 {width:418px;height:116px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_71 #dimg1z{position:absolute;top:540px;left:0px;z-index:-1;width:418px;height:64px;} #page_71 #dimg1 #img1 {width:418px;height:64px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_77 #dimg1z{position:absolute;top:228px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:501px;} #page_77 #dimg1 #img1 {width:415px;height:501px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_78 #dimg1z{position:absolute;top:523px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:81px;} #page_78 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_79 #dimg1z{position:absolute;top:203px;left:0px;z-index:-1;width:435px;height:538px;} #page_79 #dimg1 #img1 {width:435px;height:538px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_80 #dimg1z{position:absolute;top:263px;left:63px;z-index:-1;width:409px;height:81px;} #page_80 #dimg1 #img1 {width:409px;height:81px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_83 #dimg1z{position:absolute;top:448px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:64px;} #page_83 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_84 #dimg1z{position:absolute;top:662px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:64px;} #page_84 #dimg1 #img1 {width:413px;height:64px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_85 #dimg1z{position:absolute;top:350px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:81px;} #page_85 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_86 #dimg1z{position:absolute;top:263px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:417px;} #page_86 #dimg1 #img1 {width:413px;height:417px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_87 #dimg1z{position:absolute;top:508px;left:1px;z-index:-1;width:409px;height:203px;} #page_87 #dimg1 #img1 {width:409px;height:203px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_88 #dimg1z{position:absolute;top:693px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_91 #dimg1z{position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:666px;} #page_91 #dimg1 #img1 {width:415px;height:666px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_92 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_94 #dimg1z{position:absolute;top:95px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:509px;} #page_94 #dimg1 #img1 {width:413px;height:509px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_95 #dimg1z{position:absolute;top:140px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:565px;} #page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:565px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_96 #dimg1z{position:absolute;top:595px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:81px;} #page_96 #dimg1 #img1 {width:413px;height:81px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_97 #dimg1z{position:absolute;top:407px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:97px;} #page_97 #dimg1 #img1 {width:413px;height:97px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_98 #dimg1z{position:absolute;top:476px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:99px;} #page_98 #dimg1 #img1 {width:413px;height:99px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_99 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_99 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_100 #dimg1z{position:absolute;top:75px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:596px;} #page_100 #dimg1 #img1 {width:413px;height:596px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_101 #dimg1z{position:absolute;top:370px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:359px;} #page_101 #dimg1 #img1 {width:415px;height:359px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_102 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_103 #dimg1z{position:absolute;top:164px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:529px;} #page_103 #dimg1 #img1 {width:415px;height:529px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_104 #dimg1z{position:absolute;top:595px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:134px;} #page_104 #dimg1 #img1 {width:416px;height:134px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_110 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:483px;z-index:-1;width:60px;height:89px;} #page_110 #dimg1 #img1 {width:60px;height:89px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_124 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_124 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_128 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_128 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_141 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_141 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:27px 0px 28px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_143 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_143 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_143 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_143 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_143 #dimg1z{position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_143 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;} #page_143 #inl_img1 {position:relative;width:18px;height:9px;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:26px 0px 31px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_144 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_144 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:26px 0px 49px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:27px 0px 24px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_146 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_146 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_146 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_146 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:24px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_146 #dimg1z{position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:439px;} #page_146 #dimg1 #img1 {width:458px;height:439px;} #page_146 #inl_img1 {position:relative;width:18px;height:8px;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:26px 0px 30px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_147 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_147 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_147 #dimg1z{position:absolute;top:17px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:644px;} #page_147 #dimg1 #img1 {width:457px;height:644px;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:26px 0px 41px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_148 #dimg1z{position:absolute;top:327px;left:0px;z-index:-1;width:221px;height:298px;} #page_148 #dimg1 #img1 {width:221px;height:298px;} .ft0{font: 22px 'Verdana' !important;l-h: 40px;} .ft1{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft2{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft5{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft6{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft7{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft8{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft9{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft10{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft11{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft12{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft13{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft14{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft15{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft16{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;} .ft17{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft18{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft19{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 7px;} .ft20{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft21{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft22{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft23{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 28px;} .ft24{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 19px;} .ft25{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 17px;} .ft26{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;} .ft27{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft28{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft29{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft30{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft31{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft32{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft33{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft34{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft35{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft36{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft37{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft38{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft39{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft40{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft41{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft42{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft43{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft44{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft45{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft47{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;} .ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;} .ft49{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft50{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft51{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;} .ft52{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft53{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft54{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft55{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;} .ft56{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;} .ft57{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft58{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft59{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft60{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft61{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft62{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft63{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft64{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft65{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft66{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft67{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft68{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft69{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;} .ft70{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft71{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft72{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft73{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft74{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 19px;} .ft75{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft76{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft77{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 24px;} .ft78{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft79{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft80{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft81{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft82{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft83{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;} .ft84{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;} .ft85{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft86{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;} .ft87{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft88{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;} .ft89{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft90{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft91{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft92{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft93{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;margin-top: 475px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-right: 651px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-right: 609px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;} .p12{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p13{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p14{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p15{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p16{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p17{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p19{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p20{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p21{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p23{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p24{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p25{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p28{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p31{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p32{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p33{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p34{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p35{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p36{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-right: 567px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 651px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p62{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p63{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p69{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p70{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p71{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p73{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p75{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p77{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p81{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p82{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p83{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p88{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;padding-right: 693px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p91{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p96{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p99{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p112{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p114{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p119{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p123{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p132{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-right: 651px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p136{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p137{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p138{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p139{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p140{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p142{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p143{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p144{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p145{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p146{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p151{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p177{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px !important;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p185{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p187{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 171px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p198{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p206{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p214{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p215{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p222{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p227{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p244{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 163px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p253{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p266{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p275{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p276{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p277{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p278{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p279{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p280{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p281{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p282{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p285{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p297{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p305{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 181px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p314{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p321{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:135px;height:25px;} .p322{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:103px;height:26px;} .p323{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:136px;height:44px;} .p324{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:111px;height:8px;} .p325{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:119px;height:26px;} .p326{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:18px;height:25px;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p329{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p330{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p331{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:57px;height:17px;} .p332{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:57px;height:10px;} .p333{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:66px;height:26px;} .p334{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p336{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 172px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p356{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p380{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p381{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p382{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p383{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p384{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p387{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p391{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p395{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p398{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;} .p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 170px;margin-bottom: 0px !important;} .p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p408{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p409{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p410{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p416{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p417{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p418{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p419{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p420{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p421{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p422{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p423{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p424{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p425{text-align: left;padding-right: 504px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p426{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p429{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p431{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p432{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p433{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p434{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p436{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p437{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p438{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p442{text-align: left;padding-right: 546px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p444{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p447{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 421px;margin-bottom: 0px !important;} .p450{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p451{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p452{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p454{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p456{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p457{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p458{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p460{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p461{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p462{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 542px;margin-bottom: 0px !important;} .p463{text-align: right;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p464{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p465{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p466{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p467{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p470{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p471{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p472{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p475{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p476{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p477{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p478{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p479{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p480{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p482{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p484{text-align: left;padding-right: 504px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p485{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p486{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p487{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p488{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p490{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p491{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p492{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p493{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p494{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;} .p495{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p496{text-align: left;padding-right: 567px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p497{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p498{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p499{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p501{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p502{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p503{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p504{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p505{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p506{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 595px;margin-bottom: 0px !important;} .p507{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p508{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p509{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;} .p510{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p511{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p512{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p513{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p514{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p515{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p516{text-align: left;padding-right: 588px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p517{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p518{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p519{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p520{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p521{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p522{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p523{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p524{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p525{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p526{text-align: left;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px !important;} .p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p528{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 626px;margin-bottom: 0px !important;} .p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;} .p531{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p533{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p534{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p535{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;} .p536{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 314px;margin-bottom: 0px !important;} .p537{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p538{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p539{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p541{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p542{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p543{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p544{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px !important;} .p545{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px !important;} .p546{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p547{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p548{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p549{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;} .p550{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p551{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px !important;} .p552{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p553{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p554{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p555{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p556{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p557{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p558{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p559{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p561{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p562{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p563{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p564{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 562px;margin-bottom: 0px !important;} .p565{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p566{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p567{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p568{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p569{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p570{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p571{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p572{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p573{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p575{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p576{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p577{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p578{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p579{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p580{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p581{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p582{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p584{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p585{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p586{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p587{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p588{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p589{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p590{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p591{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p592{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p593{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p594{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p595{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p596{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p597{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p598{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p599{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p600{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p601{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p602{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p603{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p604{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p605{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p606{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p607{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p608{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p609{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p610{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p611{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p612{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p613{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p614{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p615{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p616{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p617{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p618{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p619{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p620{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p621{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p622{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p623{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p624{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p625{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p626{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p627{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p628{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p629{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p630{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p631{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p632{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p633{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p634{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p635{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p636{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p637{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;} .p638{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p639{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p640{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p641{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p642{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p643{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p644{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p645{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p646{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p647{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p648{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p649{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p650{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p651{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p652{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p653{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p654{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p655{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p656{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p657{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p658{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p659{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p660{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p661{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p662{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p663{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p664{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p665{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p666{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p667{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p668{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p669{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p670{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p671{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p672{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p673{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p674{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p675{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p676{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p677{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p678{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p679{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p680{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p681{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p682{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p683{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p684{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p685{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p686{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p687{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p688{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p689{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p690{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p691{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p692{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p693{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p694{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p695{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p696{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p697{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p698{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p699{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p700{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p701{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p702{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p703{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p704{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p705{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p706{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p707{text-align: left;padding-right: 504px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p708{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p709{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p710{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p711{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p712{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p713{text-align: left;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p714{text-align: left;padding-right: 462px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td62{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td63{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td64{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td65{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;} .td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td68{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;} .td74{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td75{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;} .td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td102{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td103{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td104{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 451px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;} .td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td109{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td111{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td112{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;} .td113{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;} .td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;} .td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td119{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td120{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td121{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td123{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td125{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td126{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td127{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td128{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td129{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td130{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td131{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td132{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td133{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td134{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td135{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td136{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;} .td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td139{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td140{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td141{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;} .td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;} .td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;} .td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;} .td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;} .td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;} .td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td156{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;} .td157{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 14px;} .tr1{heightzzz: 21px;} .tr2{heightzzz: 17px;} .tr3{heightzzz: 18px;} .tr4{heightzzz: 38px;} .tr5{heightzzz: 19px;} .tr6{heightzzz: 43px;} .tr7{heightzzz: 25px;} .tr8{heightzzz: 11px;} .tr9{heightzzz: 7px;} .tr10{heightzzz: 9px;} .tr11{heightzzz: 4px;} .tr12{heightzzz: 5px;} .tr13{heightzzz: 16px;} .tr14{heightzzz: 10px;} .tr15{heightzzz: 6px;} .tr16{heightzzz: 2px;} .tr17{heightzzz: 3px;} .tr18{heightzzz: 8px;} .tr19{heightzzz: 13px;} .tr20{heightzzz: 15px;} .tr21{heightzzz: 22px;} .tr22{heightzzz: 20px;} .tr23{heightzzz: 29px;} .tr24{heightzzz: 35px;} .tr25{heightzzz: 31px;} .tr26{heightzzz: 30px;} .tr27{heightzzz: 36px;} .tr28{heightzzz: 23px;} .tr29{heightzzz: 49px;} .tr30{heightzzz: 24px;} .tr31{heightzzz: 136px;} .tr32{heightzzz: 12px;} .tr33{heightzzz: 57px;} .tr34{heightzzz: 56px;} .tr35{heightzzz: 66px;} .tr36{heightzzz: 44px;} .tr37{heightzzz: 26px;} .t0{width: 535px;f:11px 'Verdana' !important;} .t1{width: 530px;f:11px 'Verdana' !important;} .t2{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:11px 'Verdana' !important;} .t3{width: 442px;margin-leftZ: 16px;margin-top: 142px;f:15px 'Verdana' !important;} .t4{width: 442px;margin-leftZ: 83px;margin-top: 26px;f:15px 'Verdana' !important;} .t5{width: 353px;margin-top: 18px;f:14px 'Verdana' !important;} .t6{width: 455px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 38px;f:9px 'Verdana' !important;} .t7{width: 474px;margin-leftZ: 58px;margin-top: 19px;f:12px 'Verdana' !important;} .t8{width: 535px;f:9px 'Verdana' !important;} .t9{width: 293px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 14px;f:15px 'Verdana' !important;} .t10{width: 352px;margin-leftZ: 29px;margin-top: 18px;f:11px 'Verdana' !important;} .t11{width: 440px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 29px;f:15px 'Verdana' !important;} .t12{width: 448px;margin-top: 29px;f:15px 'Verdana' !important;} .t13{width: 448px;margin-top: 37px;f:15px 'Verdana' !important;} .t14{width: 459px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 36px;f:15px 'Verdana' !important;} .t15{width: 459px;margin-top: 29px;f:15px 'Verdana' !important;} .t16{width: 451px;margin-top: 36px;f:15px 'Verdana' !important;} .t17{width: 449px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 29px;f:15px 'Verdana' !important;} .t18{width: 452px;margin-top: 29px;f:15px 'Verdana' !important;} .t19{width: 449px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 6px;f:15px 'Verdana' !important;} .t20{width: 449px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 10px;f:15px 'Verdana' !important;} .t21{width: 448px;margin-top: 6px;f:15px 'Verdana' !important;} .t22{width: 449px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 11px;f:15px 'Verdana' !important;} .t23{width: 448px;margin-top: 10px;f:15px 'Verdana' !important;} .t24{width: 535px;margin-leftZ: 3px;f:9px 'Verdana' !important;} .t25{width: 457px;margin-leftZ: 2px;margin-top: 5px;f:12px 'Verdana' !important;} .t26{width: 530px;f:11px 'Verdana' !important;} .t27{width: 174px;f:12px 'Verdana' !important;} .t28{width: 177px;margin-top: 8px;f:8px 'Verdana' !important;} .t29{width: 225px;margin-leftZ: 15px;f:8px 'Verdana' !important;} .t30{width: 535px;margin-leftZ: 4px;f:9px 'Verdana' !important;} .t31{width: 535px;margin-leftZ: 10px;f:9px 'Verdana' !important;} .t32{width: 475px;margin-leftZ: 1px;margin-top: 18px;f:12px 'Verdana' !important;} .t33{width: 430px;margin-leftZ: 4px;margin-top: 39px;f:9px 'Verdana' !important;} .t34{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:10px 'Verdana' !important;} .t35{width: 475px;margin-leftZ: 67px;margin-top: 85px;f:16px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB31211x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft0">Innovationer och företagande</P> <P class="p1 ft0">– Sveriges framtid</P> <P class="p2 ft1">Betänkande av Företagsfinansieringsutredningen</P> <P class="p3 ft1">Stockholm 2008</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft2">SOU 2008:121</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <P class="p4 ft3">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P> <P class="p5 ft4">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: <NOBR>08-690</NOBR> 91 91 Ordertel: <NOBR>08-690</NOBR> 91 90</P> <P class="p6 ft3"><NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P> <P class="p7 ft5">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.</P> <P class="p8 ft3">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P> <P class="p9 ft3">Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice</P> <P class="p9 ft3">Tryckt av Edita Sverige AB</P> <P class="p0 ft3">Stockholm 2008</P> <P class="p9 ft3">ISBN <NOBR>978-91-38-23115-9</NOBR></P> <P class="p0 ft3">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_3"> <P class="p0 ft6">Till statsrådet och chefen för</P> <P class="p10 ft6">Näringsdepartementet</P> <P class="p11 ft7">Genom beslut den 6 december 2007 bemyndigade regeringen chefen för Näringsdepartementet att tillkalla en särskild utredare för att göra en översyn av statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag.</P> <P class="p12 ft7">Med en känsla av en stor utmaning tackade jag ja till uppdraget att som särskild utredare ansvara för översynen. Under en stor del av mitt yrkesverksamma liv har jag arbetat med frågor kring företagsfinansierig och entreprenörskap. Jag är av den uppfattningen att goda möjligheter för företagsutveckling är av avgörande betydelse för allas vår framtid. Jag förordnades den 25 mars 2008 och utredningen antog namnet Företagsfinansieringsutredningen.</P> <P class="p13 ft7">Sekreterare i utredningen har varit Klas Brinkhoff, Göteborg, med erfarenhet bl.a. från Ica, Ellos och Samhallskoncernen samt Eva Sjöberg, Stockholm. Eva Sjöberg, som kansliråd, har en bred och djup insyn och erfarenhet när det gället departementens arbetsinriktning. Eva och Klas, var och en för sig och tillsammans, har varit mig behjälpliga på ett utomordentligt bra sätt. Ett stort tack till er båda!</P> <P class="p14 ft7">Tidigt i utredningen anlitade jag Erik Johansson och <NOBR>Carl-Peter</NOBR> Mattsson på Nordic Investment Solutions NIS AB. Deras rådgivning har, inte minst, tillfört utredningen en bredare kännedom om internationella förhållanden avseende statlig företagsfinansiering. <NOBR>Carl-Peter</NOBR> och Erik har också en sällsynt god överblick avseende svenska statens insatser för företag i tidiga faser.</P> <P class="p15 ft7">Jag vill också med all kraft understryka att jag har haft ett mycket gott samarbete med alla de företrädare för olika organisationer som jag haft kontakt med under utredningens gång. Ett stort intresse har visats mitt uppdrag och alla har i möjligaste mån bidragit med sin kompetens och sina värdefulla synpunkter.</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <P class="p16 ft7">Jag får härmed överlämna mitt betänkande i förhoppningen om att mina förslag ska vara med som grunden till de beslut som senare ska tas till förändringar till gagn för ytterligare tusentals tillväxande företag i vårt land. Det övergripande målet, som en ledstjärna, för min utredning har varit att alla starka affärsidéer ska få chansen att utvecklas i ett företag!</P> <P class="p17 ft7">Göteborg, december 2008</P> <P class="p18 ft7"><NOBR>Jan-Olle</NOBR> Folkesson</P> <P class="p19 ft7">/Klas Brinkhoff</P> <P class="p20 ft7">Eva Sjöberg</P> </DIV> <DIV id="page_5"> <P class="p0 ft6">Sammanfattning</P> <P class="p21 ft8">Mitt uppdrag</P> <P class="p22 ft7">Enligt direktiven (2007:169), bilaga 1, ska jag göra en översyn av de statliga finansieringsinsatserna för nya, små och medelstora företag <NOBR>(SME-företag).</NOBR> Jag ska analysera hur dagens insatser samverkar och i vilken mån de överlappar. Slutligen ska jag lämna förslag till hur dagens insatser kan bli mer effektiva och överskådliga.</P> <P class="p15 ft7">Som utgångspunkt för uppdraget gäller att statliga insatser ska utformas så att de främjar privata aktörers medverkan och risken för snedvridande av konkurrensförhållanden och undanträngningseffekter minimeras. De insatser jag föreslår ska enligt direktivet främja goda förutsättningar inom befintliga näringar och främja utvecklingen av nya och potentiella tillväxtområden.</P> <P class="p23 ft8">Utredningsarbetet</P> <P class="p22 ft7">Jag har bedrivit utredningsarbetet i en mycket nära dialog med företrädare för näringslivet, offentliga och privata finansieringsaktörer, myndigheter, organisationer m.fl. Jag vill med all kraft understryka att jag har haft ett mycket gott samarbete med alla de företrädare för olika organisationer som jag haft kontakt med under utredningens gång. Ett stort intresse har visats mitt uppdrag och alla har i möjligaste mån bidragit med sin kompetens och sina värdefulla synpunkter.</P> <P class="p15 ft7">Under utredningens gång har regering och riksdag, i november 2008, beslutat att tillföra Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB tre respektive två miljarder kronor för att trygga både små och stora företags behov av krediter. Dessa resurser ska, i Almis fall, användas till en förstärkt utlåning till <NOBR>SME-företag.</NOBR> Regeringen aviserade också att Almi kommer att ges möjlighet att ta en större del av ett företags lånebehov än dagens maximalt</P> <P class="p24 ft9">9</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <P class="p0 ft10">Sammanfattning SOU 2008:121</P> <P class="p25 ft7">50 procent. Detta beslut kommer mycket lägligt i den tid vi befinner oss i.</P> <P class="p26 ft8">För företagarens och företagets allra bästa</P> <P class="p27 ft7">Sverige behöver fler företag som startar, växer och sysselsätter i hela landet. Banker och andra privata intressenter satsar i begränsad omfattning i tidiga skeden. Därför måste statliga finansiella resurser finnas för att finansiera nya och växande företag. Statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag ska alltid utgå från företagets allra bästa. Statlig företagsfinansiering måste byggas upp på ett sådant sätt att alla starka affärsidéer ska kunna utvecklas och växa i företag oberoende av om idén bygger på nya forskningsrön, är baserad på produktutveckling inom ett företag eller uppkommit på annat sätt.</P> <P class="p28 ft7">Detta synsätt har fullt ut präglat utredningens arbete. Det har också väglett mig inför de förslag som jag lämnar. Varje statlig aktör ska, inför varje framtida enskilt beslut om finansiering av ett företag eller en affärsidé, ta sin utgångspunkt i denna inriktning. Enligt min bedömning är ett sådant synsätt nödvändigt för att stärka entreprenörer i hela Sverige i deras strävan att skapa och driva framgångsrika företag. Alla stora företag har varit små en gång!</P> <P class="p29 ft8">Den sociala tröskeln</P> <P class="p27 ft7">Jag har kunnat konstatera att den s.k. sociala tröskeln för företagande och entreprenörskap är alltför hög för många personer i Sverige. Med den sociala tröskeln avser jag att presumtiva företagare många gånger avstår från att utveckla starka affärsidéer i nya företag p.g.a. de finansiella risker som en företagare därmed tar bedöms som alltför stora. Bankerna är som regel inte med som kreditgivare i tidiga skeden, utan krav på personlig borgen. Av hänsyn till familjesituationen avstår personen i fråga från att bli företagare då en eventuell framtida konkurs kan äventyra familjens ekonomiska situation. Detta gäller särskilt intresserade och kompetenta kvinnor, ungdomar och personer med utländsk bakgrund. Även erfarenhetsrika kvinnor och män i ledande ställning, ofta med anställning i större företag och med intresse av</P> <P class="p30 ft9">10</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p31 ft10">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p32 ft7">att driva en egen verksamhet, hindras av en hög social tröskel. Ett nytt finansieringsupplägg, Startgarantin, föreslås bli etablerat inom den nya <NOBR>Almi-koncernen.</NOBR> Den presumtive företagaren får genom Startgarantin möjlighet att köpa en garanti som förhindrar konkurs under det nybildade företagets första ca. två till tre år. Startgarantin, som finansieringsform, sänker den sociala tröskeln.</P> <P class="p23 ft8">Mina förslag i korthet</P> <P class="p22 ft7">Jag redovisar nedan mina huvudsakliga förslag och bedömningar. En översiktlig beskrivning av dessa i sin helhet finns i avsnitt 3.2.</P> <P class="p33 ft7">Med mina förslag vill jag skapa en mer effektiv och sammanhållen statlig organisation som med en bibehållen och stärkt marknadskompletterande roll finansierar företag i tidiga skeden. Jag föreslår därför bl.a. att <NOBR>Almi-koncernen</NOBR> utvecklas och får ett bredare uppdrag med nationellt ansvar för utveckling och finansiering av innovationer genom bildandet av Almi Innovationsbron AB, satsning på regionalt riskkapital genom dotterbolaget Almi Invest AB och en ny produkt, Startgarantin, för att motverka de sociala trösklar som hindrar människor från att starta nya företag. Vidare kommer regionala innovationskontor tillsammans med lärosätenas holdingbolag att kunna skapa fler <NOBR>FoU-företag.</NOBR></P> <P class="p34 ft7">Jag lägger stor vikt vid att skapa en för företagaren mer lättillgänglig struktur för företagsfinansiering. Bland annat skapas en ny Företagaresluss som ger alla blivande företagare en tydlig ingång till offentlig rådgivning och finansiering. Jag vill också ge alla verksamhetsutövare kraftfulla redskap för att än mer kunna bidra till nystart och utveckling av starka affärsidéer och företag.</P> <P class="p15 ft7">Sammantaget skapar mina förslag möjlighet till minskat dubbelarbete och lägger grunden till ett ökat samarbete mellan de statliga aktörerna. Mål och verksamhetsplaner ska fastställas och systematiserat följas upp och utvärderas med samlad rapport årligen till Näringsdepartementet. Jag vill särskilt framhålla vikten av höga krav på affärsmässighet, ordning och reda och rätt kompetens.</P> <P class="p35 ft7">Det är min övertygelse att varje affärsidé oavsett verksamhetsområde måste prövas utifrån sina unika förutsättningar En mångfald av finansiella produkter kommer att kunna erbjudas vilka, enligt min bedömning, täcker alla affärsidéers och företags behov av utvecklings- och finansieringsmöjligheter. Detta leder mot det</P> <P class="p36 ft9">11</P> </DIV> <DIV id="page_8"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft7">övergripande målet att alla starka affärsidéer ska kunna utvecklas och växa i företag överallt i hela vårt land.</P> <P class="p37 ft7">En utvecklad <NOBR>Almi-koncern</NOBR> med ett bredare verksamhetsuppdrag</P> <P class="p38 ft7">Jag föreslår att <NOBR>Almi-koncernen</NOBR> utvecklas och får ett bredare verksamhetsuppdrag. Det nya Almi blir därmed Sveriges ledande statliga aktör för utveckling av affärsidéer, innovationer samt finansiering och utveckling av små och medelstora företag.</P> <P class="p39 ft7">Färre regionala dotterbolag</P> <P class="p27 ft7">Det nya Almi konsoliderar successivt sin verksamhet till färre regionala operativa dotterbolag.</P> <P class="p39 ft7">Almi Innovationsbron AB</P> <P class="p27 ft7">Innovationsbron AB:s verksamhet och Almis nuvarande innovationsverksamhet förstärks genom en fusion mellan dessa för att ytterligare stärka tillgången till innovationsfinansiering i hela landet. Därmed bildas ett nytt dotterbolag inom den nya Almikoncernen, Almi Innovationsbron AB.</P> <P class="p40 ft7">Almi Startgaranti AB</P> <P class="p27 ft7">En ny finansieringsprodukt, Startgarantin, tillförs det statliga utbudet av finansieringsinstrument. Startgarantin ska tillhandahållas av det nya Almi genom Almi Startgaranti AB.</P> <P class="p39 ft7">Almi Invest AB</P> <P class="p41 ft7">Det nya Almi bildar ett holdingbolag för ägarkapital för att tillgodose behovet av marknadskompletterande regionalt ägarkapital. Jag redovisar i betänkandet de principiella riktlinjer som bör ligga till grund för verksamheten inom Almi Invest.</P> <P class="p39 ft7">Almi Norrlandsfonden AB</P> <P class="p27 ft7">Det nya Almi, Stiftelsen Norrlandsfonden och de regionala ägarna till Almi företagspartner Nord AB och Almi företagspartner Mitt AB bildar gemensamt ett nytt operativt bolag, Almi</P> <P class="p42 ft9">12</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p31 ft10">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p43 ft7">Norrlandsfonden AB, för företagsfinansiering, behovsrelaterad rådgivning och andra tjänster i Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Detta innebär bättre samordning och ökad effekt av de offentliga insatserna i området.</P> <P class="p44 ft7">Den nya tjänsten Företagareslussen – en tydlig ingång</P> <P class="p45 ft7">Jag föreslår att det nya Almi får ansvar för att bygga upp och driva den nya tjänsten Företagareslussen. Tjänsten är alla affärsidé- givares, entreprenörers och företagares ingång till företagsfinansiering. Företagareslussen kan organisatoriskt samordnas med den rådgivning som Almi erbjuder och tillhandahållas i de regionala dotterbolagen på lokal nivå.</P> <P class="p46 ft7">En kompetensutvärdering</P> <P class="p45 ft7">För att det nya Almi ska fungera och framgångsrikt kunna bygga upp sin verksamhet är kompetens, erfarenhetsutbyte och samarbete inom och mellan de olika verksamhetsdelarna av stor vikt. Jag föreslår därför att styrelsen och ledningen för det nya Almi genomför en kompetensutvärdering i samband med ombildningen.</P> <P class="p44 ft7">Almis samarbete med privata aktörer</P> <P class="p47 ft7">Det nya Almi bör i utökad omfattning utveckla sitt samarbete med de privata aktörer som med sin kompetens och sitt kapital stärker affärsidéer och företag.</P> <P class="p48 ft7">Ansvar för att utveckla nätverk för affärsänglar och inkubatorer</P> <P class="p47 ft7">Almi Innovationsbron AB får ett särskilt ansvar för att utveckla samarbetet med affärsänglar och inkubatorer.</P> <P class="p49 ft9">13</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p50 ft7">Ett utökat samarbete med bankerna och dess ledningar</P> <P class="p51 ft7">Ledningen för det nya Almi ska verka för ett utökat samarbete med bankerna och dess ledningar. En ny samfinansieringsmodell kan utarbetas mellan det nya Almi och respektive bank. Målet ska vara att förmå bankerna att aktivt delta i tidiga skeden med kompetens och kapital. Almi ska ha möjlighet att kunna erbjuda en högre risknivå i förhållande till bankerna. Några av storbankerna har förklarat ett positivt intresse för denna samarbetsidé.</P> <P class="p26 ft7">Ett marknadsråd inrättas</P> <P class="p51 ft7">Det nya Almi förutsätts, genom eget initiativ, inrätta ett s.k. marknadsråd för en objektiv och sakkunnig prövning av Almis finansieringsverksamhet avseende marknadskomplettering och undanträngning av privata aktörer.</P> <P class="p52 ft7">Principer för finansiering av företagsutveckling</P> <P class="p38 ft7">Statlig finansiering av nya, små och medelstora företag, inklusive innovationer före företagsstart, ska som huvudprincip vara återbetalningspliktigt. I detta inkluderar jag inte eventuella <NOBR>FoU-anslag</NOBR> från Vinnova, Energimyndigheten m.fl. De statliga finansieringsinstrumenten ska utformas på ett sådant sätt att det privata kapitalet så tidigt som möjligt kan medverka i finansieringen. Jag förutsätter att de offentliga aktörerna aktivt söker samarbete med aktörer på den privata marknaden och vice versa. Kraven på affärsmässighet, ordning och reda ska genomgående vara höga.</P> <P class="p26 ft7">Lärosätenas innovationssystem</P> <P class="p38 ft7">Ett innovationskontor ska inrättas i varje region och ha det övergripande ansvaret för kommersialisering av innovationer för regionens alla lärosäten. Innovationskontoren förväntas att gemensamt ”ägas” av regionens lärosäten. De lärosäten, som har behov av ett holdingbolag, ska få möjlighet att inom sin organisation inneha ett sådant bolag. Holdingbolagen ska bl.a. ansvara för inventering och verifiering av kommersialiseringsbara forskningsidéer och ung forskning inom sitt lärosäte.</P> <P class="p53 ft9">14</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p31 ft10">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft7">Översyn av Stiftelsen Industrifondens verksamhet</P> <P class="p55 ft7">Stiftelsen Industrifonden fyller en mycket viktig funktion som offentlig investerare i ägarkapital. Styrelsen och ledningen för Industrifonden bör genomföra en översyn vad gäller investeringsinriktningen i portföljbolag och andra placeringar för att komma fram till inom vilka områden Industrifonden ska fokusera sina investeringar i framtiden.</P> <P class="p17 ft7">Aktivt deltagande i nordiskt samarbete och erfarenhetsutbyte</P> <P class="p55 ft7">De statliga aktörer som finansierar företagsutveckling ska aktivt delta i ett utökat nordiskt erfarenhetsutbyte. I Sverige ska det nya Almi ha ett sammankallande och sammanhållet ansvar.</P> <P class="p56 ft7">Ett mer utvecklat samarbete mellan de statliga företagsfinansiärerna</P> <P class="p55 ft7">Statliga aktörer som, helt eller delt, finansierar nya, små och medelstora företag ska sinsemellan dra upp riktlinjer för det inbördes samarbetet och ansvarsfördelningen.</P> <P class="p57 ft7">Tydligare mål och bättre uppföljning och utvärdering</P> <P class="p55 ft7">Alla aktörer, som på olika sätt finansierar företagsutveckling, ska årligen besluta om mål och verksamhetsplaner, vilka ska utvärderas. Alla mål och planer ska beslutas i respektive styrelse. Nutek får ett samlat ansvar för denna uppföljning och förväntas upphandla utvärderingstjänsten.</P> <P class="p58 ft7">Ett ökat kvinnligt företagande</P> <P class="p55 ft7">Kvinnors rika erfarenhet och kompetens måste i väsentligt större omfattning tillvaratas genom ett mer omfattande kvinnligt företagande.</P> <P class="p59 ft9">15</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p50 ft7">Finansiella insatser inom exportområdet</P> <P class="p51 ft7">Statliga finansieringsinsatser för exportfrämjande är av stor vikt för möjligheten till tillväxt i små och medelstora företag. Samarbetet mellan de statliga aktörer som finansierar företagsutveckling och exportfrämjande insatser måste därför ständigt utvecklas.</P> <P class="p60 ft9">16</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312113x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft6">Vissa begrepp</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p61 ft7">Den sociala tröskeln</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr1 td5"><SPAN class="p62 ft7">Presumtiva</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr1 td6"><SPAN class="p63 ft7">företagare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr2 td7"><SPAN class="p64 ft7">avstår många gånger från att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td1"><SPAN class="p64 ft7">utveckla</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr2 td8"><SPAN class="p63 ft7">starka affärsidéer i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p64 ft7">nya</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td10"><SPAN class="p31 ft7">företag</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td11"><SPAN class="p65 ft7">p.g.a.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p63 ft7">de</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td13"><SPAN class="p64 ft7">finansiella</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td14"><SPAN class="p66 ft7">risker</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td15"><SPAN class="p66 ft7">som</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p63 ft7">en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr2 td7"><SPAN class="p64 ft7">företagare därmed tar bedöms</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr3 td7"><SPAN class="p64 ft7">som alltför stora. Bankerna är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr2 td7"><SPAN class="p64 ft7">som regel inte med som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td13"><SPAN class="p64 ft7">kreditgivare</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td16"><SPAN class="p62 ft7">i</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td6"><SPAN class="p63 ft7">tidiga skeden,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p64 ft7">utan</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td17"><SPAN class="p67 ft7">krav</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td18"><SPAN class="p31 ft7">på</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td19"><SPAN class="p63 ft7">personlig</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td1"><SPAN class="p64 ft7">borgen.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td20"><SPAN class="p62 ft7">Av</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td11"><SPAN class="p68 ft7">hänsyn</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p63 ft7">till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr2 td21"><SPAN class="p64 ft7">familjesituationen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td19"><SPAN class="p63 ft7">avstår</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr3 td7"><SPAN class="p64 ft7">personen i fråga från att bli</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td13"><SPAN class="p64 ft7">företagare</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td16"><SPAN class="p69 ft7">då</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td18"><SPAN class="p70 ft7">en</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td19"><SPAN class="p63 ft7">eventuell</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td1"><SPAN class="p64 ft7">framtida</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td22"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td23"><SPAN class="p71 ft7">konkurs</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p63 ft7">kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td1"><SPAN class="p64 ft7">äventyra</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td24"><SPAN class="p72 ft7">familjens</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td19"><SPAN class="p63 ft7">ekono-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr2 td21"><SPAN class="p64 ft7">miska situation.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p73 ft12">1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td4"><SPAN class="p31 ft14">Ett företags utvecklingsfaser<SPAN class="ft13">TPF FPT</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p31 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p31 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p31 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p31 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p31 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p31 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p31 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p31 ft7">- försådd/sådd</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr2 td7"><SPAN class="p31 ft7">Kapital i denna fas används till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td1"><SPAN class="p31 ft7">forskning,</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td26"><SPAN class="p66 ft7">organisation</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p63 ft7">och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr2 td7"><SPAN class="p31 ft7">utveckling av en affärsidé under</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr2 td7"><SPAN class="p31 ft7">tiden före det att ett företag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p31 ft7">startas.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td25"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td16"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td18"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p31 ft7">- <NOBR>uppstart/start-up</NOBR></SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr2 td7"><SPAN class="p31 ft7">Ett företag startar och behöver</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr2 td7"><SPAN class="p31 ft7">kapital för utveckling. Före-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr3 td7"><SPAN class="p31 ft7">taget har i allmänhet ingen eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr2 td5"><SPAN class="p31 ft7">liten omsättning.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td18"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p31 ft7">- tillväxt/expansion</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td1"><SPAN class="p31 ft7">Ett företag</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p74 ft7">i</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td27"><SPAN class="p63 ft7">expansionsfasen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p3 ft17"><SPAN class="ft16">1</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN><SPAN class="ft10">Källa: </SPAN>Att investera på lång sikt, Sjätte <NOBR>AP-fonden</NOBR> <NOBR>1996–2005,</NOBR> <SPAN class="ft10">T Polesie, C Spens, 2007.</SPAN></P> <P class="p75 ft9">17</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <P class="p0 ft10">Vissa begrepp SOU 2008:121</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr1 td28"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr1 td29"><SPAN class="p31 ft7">har uppnått en viss omsättning,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td28"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr2 td29"><SPAN class="p31 ft7">har eller har inte börjat gå med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td28"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr2 td29"><SPAN class="p31 ft7">vinst, och behöver kapital för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td30"><SPAN class="p31 ft7">att växa.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td31"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td32"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td33"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td31"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td34"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td35"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td36"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td28"><SPAN class="p31 ft8">Företagsstorlek</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td20"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td31"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td31"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td32"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td33"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td31"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td35"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p31 ft7">- mikroföretag</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td30"><SPAN class="p31 ft7">Företag</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td37"><SPAN class="p76 ft7">med</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td38"><SPAN class="p66 ft7">färre</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p70 ft7">än</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p77 ft7">tio</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td28"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr2 td29"><SPAN class="p31 ft7">anställda och med en årsom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td28"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td30"><SPAN class="p31 ft7">sättning</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td31"><SPAN class="p67 ft7">på</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td39"><SPAN class="p31 ft7">högst</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr2 td40"><SPAN class="p77 ft7">två miljoner</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr3 td29"><SPAN class="p31 ft7">euro eller en balansomslutning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td28"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr2 td41"><SPAN class="p31 ft7">på högst två miljoner euro.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td35"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td28"><SPAN class="p31 ft7">- litet företag</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td30"><SPAN class="p31 ft7">Företag</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr2 td42"><SPAN class="p63 ft7">med färre än 50 an-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr3 td29"><SPAN class="p31 ft7">ställda och med en årsom-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td28"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td30"><SPAN class="p31 ft7">sättning</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td31"><SPAN class="p66 ft7">på</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td39"><SPAN class="p78 ft7">högst</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr2 td40"><SPAN class="p77 ft7">tio miljoner</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td28"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr2 td29"><SPAN class="p31 ft7">euro eller en balansomslutning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr3 td41"><SPAN class="p31 ft7">på högst tio miljoner euro.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td35"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td36"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td28"><SPAN class="p31 ft7">- medelstort företag</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td30"><SPAN class="p31 ft7">Företag</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr2 td42"><SPAN class="p77 ft7">med färre än 250 an-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td28"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr2 td29"><SPAN class="p31 ft7">ställda och med en årsomsätt-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr3 td29"><SPAN class="p31 ft7">ning på högst 50 miljoner euro</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td28"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td20"><SPAN class="p31 ft7">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td31"><SPAN class="p72 ft7">en</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr2 td43"><SPAN class="p76 ft7">balansomslutning</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p63 ft7">på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td28"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr2 td44"><SPAN class="p31 ft7">högst 43 miljoner euro.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td35"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p31 ft7">Riskkapital</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td20"><SPAN class="p31 ft7">Ett</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td45"><SPAN class="p79 ft7">samlat</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr6 td11"><SPAN class="p66 ft7">begrepp</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td35"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td36"><SPAN class="p77 ft7">för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td28"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td46"><SPAN class="p31 ft7">investeringar</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td32"><SPAN class="p68 ft7">i</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td11"><SPAN class="p80 ft7">företags</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td17"><SPAN class="p63 ft7">egna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr3 td41"><SPAN class="p31 ft7">kapital i utbyte mot aktier.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td35"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td36"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td28"><SPAN class="p31 ft7">Ägarkapital/private equity</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr2 td29"><SPAN class="p31 ft7">Investeringar i onoterade före-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td28"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td20"><SPAN class="p31 ft7">tag</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td31"><SPAN class="p81 ft7">där</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr2 td43"><SPAN class="p74 ft7">ägarengagemanget</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p77 ft7">är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td30"><SPAN class="p31 ft7">aktivt.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td31"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td32"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td33"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td31"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td34"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td35"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td36"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td28"><SPAN class="p61 ft7">Venture capital</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td20"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=8 class="tr2 td47"><SPAN class="p63 ft7">Kapital som investeras i ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td28"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr2 td29"><SPAN class="p64 ft7">företag som befinner sig i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td30"><SPAN class="p64 ft7"><NOBR>sådd-,</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td31"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td48"><SPAN class="p66 ft7">uppstart-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td34"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td17"><SPAN class="p63 ft7">eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td28"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr2 td43"><SPAN class="p64 ft7">expansionsfas.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td31"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td35"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td28"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr2 td43"><SPAN class="p64 ft7">Entreprenören</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td31"><SPAN class="p78 ft7">kan</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td49"><SPAN class="p63 ft7">finnas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr3 td44"><SPAN class="p64 ft7">kvar som delägare.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td34"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td35"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td36"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td28"><SPAN class="p61 ft7">Buyout</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p82 ft7">En</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr7 td50"><SPAN class="p76 ft7">transaktion</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p83 ft7">när</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td36"><SPAN class="p77 ft7">ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td28"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr2 td29"><SPAN class="p64 ft7">moget företag med positiva</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td51"><SPAN class="p64 ft7">kassaflöden,</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td11"><SPAN class="p31 ft7">helt eller</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td17"><SPAN class="p77 ft7">delt,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td28"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=9 class="tr2 td29"><SPAN class="p64 ft7">köps ut, ofta av större</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td28"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr2 td43"><SPAN class="p64 ft7">riskkapitalister.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td31"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td35"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p84 ft9">18</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312115x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft6">Författningsförslag</P> <P class="p85 ft18">Förslag till</P> <P class="p86 ft18">förordning om ändring i förordningen (1994:1100) om statlig finansiering genom ALMI Företagspartner AB och dess dotterbolag<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft19">1</SPAN><SPAN class="ft13">FPT</SPAN></P> <P class="p87 ft8">Härigenom föreskrivs att 31 b §<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">2</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>förordningen (1994:1100) om statlig finansiering genom ALMI Företagspartner AB och dess dotterbolag ska ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr2 td52"><SPAN class="p31 ft7">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td27"><SPAN class="p31 ft21">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p88 ft8">31 b §</P> <P class="p89 ft8">Företagarlån får lämnas med högst 250 000 kronor.</P> <P class="p90 ft7">Om lånet överstiger 100 000 konor får det täcka högst 50 procent av det beräknade finansieringsbehovet och lämnas under förutsättning att sökanden styrker att den resterande finansieringen är tryggad<SPAN class="ft8">.</SPAN></P> <P class="p91 ft13">U</P> <P class="p92 ft8">Denna förordning träder i kraft den xx 2009.</P> <P class="p93 ft22"><SPAN class="ft16">1</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Förordningen omtryckt 2003:4.</P> <P class="p94 ft10"><SPAN class="ft16">2</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 2007:84.</P> <P class="p75 ft9">19</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <P class="p95 ft6"><SPAN class="ft6">1</SPAN><SPAN class="ft23">Mitt uppdrag och min utgångspunkt</SPAN></P> <P class="p96 ft18"><SPAN class="ft18">1.1</SPAN><SPAN class="ft24">Direktivet</SPAN></P> <P class="p97 ft7">Direktiven till utredningen beslutades av regeringen den 6 december 2007. Enligt direktiven (2007:169), bilaga 1, ska jag göra en översyn av de statliga finansieringsinsatserna för nya, små och medelstora företag. Jag ska analysera hur dagens insatser samverkar och i vilken mån de överlappar. Slutligen ska jag lämna förslag till hur dagens insatser kan bli mer effektiva och överskådliga.</P> <P class="p35 ft7">Som utgångspunkt för uppdraget gäller att statliga insatser ska utformas så att de främjar privata aktörers medverkan och risken för snedvridande av konkurrensförhållanden och undanträngningseffekter minimeras. De insatser jag föreslår ska enligt direktivet främja goda förutsättningar inom befintliga näringar och främja utvecklingen av nya och potentiella tillväxtområden. Antalet föreslagna nya åtgärder bör begränsas till ett fåtal. Det totala antalet åtgärder bör efter hand kunna minskas och hanteringen förenklas och samordnas för att ge ökad effektivitet. Slutligen ska både nuvarande och föreslagna åtgärder kunna följas upp, utvärderas och omprövas.</P> <P class="p98 ft8"><SPAN class="ft8">1.1.1</SPAN><SPAN class="ft25">Uppdrag avseende offentliga insatser inom innovationsområdet</SPAN></P> <P class="p97 ft7">Som en del i mitt uppdrag ligger att göra en översyn av dagens insatser för finansiering av innovationer. Mitt uppdrag har i det avseendet varit att:</P> <P class="p99 ft9">21</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Mitt uppdrag och min utgångspunkt</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p100 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">se över om dagens insatser är ändamålsenligt utformade,</SPAN></P> <P class="p101 ft29"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft28">se över om det finns möjligheter till en mer effektiv och samordnad organisation för statens finansieringsinsatser på regional och nationell nivå,</SPAN></P> <P class="p101 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">analysera hur statliga marknadskompletterande insatser för finansiering av innovationer kan utformas så att de blir mer resurseffektiva och främjar utvecklingen av nya tillväxtområden, samt</SPAN></P> <P class="p101 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">i syfte att uppnå en tydligare ansvarsuppdelning, se över de insatser som utförs av Innovationsbron AB, Verket för Innovationssystem (Vinnova), Almi Företagspartner AB, Stiftelsen Industrifonden, Statens energimyndighet, universitetens holdingbolag och länsstyrelser.</SPAN></P> <P class="p102 ft8"><SPAN class="ft8">1.1.2</SPAN><SPAN class="ft25">Uppdrag avseende finansiering i samband med utveckling av företag</SPAN></P> <P class="p103 ft7">Mitt uppdrag har också omfattat finansiering i samband med utveckling av företag. Uppdraget har här varit att:</P> <P class="p104 ft29"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft28">analysera företagarnas behov av medel inför företagsstart, i tidiga skeden av företagens utveckling och i expansionsskedet,</SPAN></P> <P class="p101 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">kartlägga och beskriva de befintliga finansieringsinsatserna till små och medelstora företag </SPAN><NOBR>(SME-företag),</NOBR></P> <P class="p101 ft29"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft28">analysera om finansieringsinsatserna är marknadskompletterande, sammanfaller med varandra eller kan effektiviseras,</SPAN></P> <P class="p105 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">se över av om dagens insatser är ändamålsenligt utformade,</SPAN></P> <P class="p101 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">se över möjligheterna till en mer effektiv och samordnad organisation för statens finansieringsinsatser på regional och nationell nivå och därvid särskilt belysa möjligheten till närmare samarbete mellan Almi och Stiftelsen Norrlandsfonden i de fem norrlandslänen, samt</SPAN></P> <P class="p101 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">analysera om ytterligare åtgärder för att främja tillgången till privat kapital är motiverade och därvid utreda möjligheterna till att skapa ett statligt garantisystem samt i övrigt utreda och föreslå andra insatser som innebär att statens insatser utformas mer resurseffektivt.</SPAN></P> <P class="p106 ft7">Jag får därutöver föreslå andra ändringar eller lösningar, som omfattar annat än direkta statliga finansieringsinsatser, utifrån</P> <P class="p107 ft9">22</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <P class="p0 ft10">SOU 2008:121 Mitt uppdrag och min utgångspunkt</P> <P class="p108 ft7">perspektivet att marknadsmisslyckanden kan vara skapade eller förstärkta av hur regelverket är utformat.</P> <P class="p109 ft18"><SPAN class="ft18">1.2</SPAN><SPAN class="ft24">För företagarens och företagets allra bästa</SPAN></P> <P class="p110 ft7">Sverige behöver fler nationella och internationella tillväxande företag. Statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag ska därför utgå från företagarens och företagets allra bästa. Statlig finansiering måste byggas upp på ett sådant sätt att alla starka affärsidéer ska kunna kommersialiseras oberoende av affärsidéns ursprung. Jag har en ambition att lämna förslag som gör det attraktivt att starta nya företag och leder till att befintliga företag utvecklas och växer. Detta förhållningssätt har fullt ut präglat utredningens arbete. Det har också väglett mig inför de förslag som jag lämnar.</P> <P class="p111 ft7">Jag vill framhålla vikten av att varje statlig aktör inför varje framtida enskilt beslut om finansiering av ett företag tar sin utgångspunkt i denna verksamhetsinriktning. Enligt min bedömning är ett sådant förhållningssätt nödvändigt för att stärka entreprenörer i hela Sverige i deras strävan att skapa och driva framgångsrika företag.</P> <P class="p112 ft18"><SPAN class="ft18">1.3</SPAN><SPAN class="ft24">Avgränsningar</SPAN></P> <P class="p97 ft7">Jag har valt att begränsa min utredning, så långt som möjligt, till en översyn av de aktörer och finansieringsformer som är utpekade i utredningens direktiv. Vidare har jag valt att genomföra en kartläggning av statliga exportstöd riktade mot små och medelstora företag <NOBR>(SME-företag).</NOBR> Möjligheten för svenska företag att utvecklas och växa är starkt beroende av deras möjligheter att etablera sig på den internationella marknaden.</P> <P class="p113 ft7">Jag kommer inte att lägga direkta förslag angående de finansieringsformer som är utarbetade inom regionalpolitiken som regionalt investeringsstöd, regionalt bidrag till företagsutveckling, stöd till kommersiell service, sysselsättningsbidrag och regional projektverksamhet. Jag vill dock betona att jag i min utredning kunnat konstatera att dessa finansieringsformer fyller en mycket viktig funktion för företagens utvecklingsmöjligheter i de berörda delarna av landet. Jag lägger inte heller några förslag riktade mot de</P> <P class="p114 ft9">23</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Mitt uppdrag och min utgångspunkt</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p115 ft7">tre forskningsstiftelser som genom vissa <NOBR>FoU-program</NOBR> finansierar <NOBR>SME-företag:</NOBR> Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling samt Stiftelsen för strategisk forskning.</P> <P class="p116 ft7">Detta betänkande behandlar de statliga aktörer som direkt investerar i och finansierar företag men omfattar inte Sjätte <NOBR>AP-fondens</NOBR> verksamhet. Det finns emellertid många beröringspunkter mellan de aktörer som behandlas och Sjätte <NOBR>AP-fonden,</NOBR> eftersom Sjätte <NOBR>AP-fonden</NOBR> är en mycket viktig och betydande investerare i onoterade företag, direkt och indirekt.</P> <P class="p116 ft7">Utredningen är avgränsad till att främst belysa den kommersialiserings- och tillväxtfas som inleds då en idé är mogen för en teknisk och affärsmässig prövning av dess marknadspotential och som är avslutad när den privata kapitalmarknaden, banker men även andra, bedömt risken godtagbar för att erbjuda företaget en komplett finansieringslösning. Med kommersialisering avser jag då inte bara kommersialisering av en innovation utan att allt affärsskapande baserat på alla starka affärsidéer ska kunna utvecklas inom ett företag.</P> <P class="p117 ft7">Det framgår av mina direktiv att jag inte ska utreda eller föreslå insatser inom skatteområdet. Regeringen har den 5 juni 2008 tillsatt en särskild utredare med uppdrag att analysera förutsättningarna för skatteincitament för att stimulera fysiska personers investeringar i mindre företag. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag den 31 mars 2009.</P> <P class="p118 ft7">I uppdraget ingår inte heller Almis rådgivningsverksamhet. Näringsdepartementet har uppdragit åt FBA Holding AB att utreda Almi Företagspartner AB:s rådgivning. I det uppdraget ingår bl.a. att föreslå hur det statliga centrala åtagandet inom företagsrådgivning kan definieras samt att göra en analys av i vilken utsträckning nuvarande insatser faller inom ramen för det statliga åtagandet. Uppdraget ska avrapporteras senast den 30 januari 2009. Däremot har jag uttolkat mitt uppdrag som att den rådgivning, i form av analys och kreditprövning, som Almi genomför inför varje finansieringsbeslut ingår i mitt uppdrag. Varje finansieringsbeslut måste alltid föregås av en dialog med kunden och en komplett affärsmässig utvärdering. All rådgivning måste vara direkt relaterad till det enskilda företagets behov.</P> <P class="p28 ft7">Jag vill betona att jag inte lämnar förslag som rör den operativa verksamheten som bedrivs av de statliga aktörerna. Min översyn är inriktad på policyer, strategier, strukturer och principer såsom</P> <P class="p26 ft9">24</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312120x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td53"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p31 ft10">Mitt uppdrag och min utgångspunkt</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft7">organisationsstrukturer och inbördes övergripande ansvarsförhållanden. Den närmare utformningen av de förslag jag lämnar överlåter jag därmed åt kompetenta styrelser och ledningar att genomföra.</P> <P class="p15 ft7">Avslutningsvis vill jag nämna att de flesta företagen huvudsakligen finansierar sin verksamhet genom eget initiativ. Samtidigt är det viktigt att de företagare som inte har möjlighet till detta får det stöd som krävs för att alla starka affärsidéer ska kunna kommersialiseras.</P> <P class="p120 ft18"><SPAN class="ft18">1.4</SPAN><SPAN class="ft24">Så har jag arbetat</SPAN></P> <P class="p121 ft7">Jag har under utredningsarbetets gång fört en dialog med och inhämtat synpunkter från företrädare för näringslivet, offentliga och privata finansieringsaktörer, myndigheter, organisationer m.fl. Jag har därutöver studerat propositioner, årsredovisningar och ett antal rapporter och utvärderingar inom området. Tidigt i utredningen anlitade jag Nordic Investment Solutions NIS AB.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">1</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>NIS har genom sin rådgivning löpande bistått utredningen. De fackliga företrädarna LO, TCO och SACO har erbjudits möjlighet att lämna synpunkter på den statliga företagsfinansieringen. LO har inkommit med en skrivelse till utredningen. En förteckning över möten och samråd återfinns i bilaga 2.</P> <P class="p34 ft7">Utredningen har genomfört studiebesök till Norge, Finland och Danmark och träffat företrädare för Innovasjon Norge, Sitra, Finnvera Abp och Vaekstfonden.</P> <P class="p122 ft7">Jag har fört en dialog med den särskilde utredare som ska analysera förutsättningarna för att införa särskilda skatteincitament för att stimulera fysiska personers investeringar i mindre företag (dir. 2008:80). Jag har också samrått med FBA Holding AB som har fått i uppdrag att utreda Almi Företagspartner AB:s rådgivning.</P> <P class="p122 ft7">I enlighet med direktiven har utredningen samrått med Verket för näringslivsutveckling (Nutek) vid bedömningen av förslagens påverkan på företagens administrativa kostnader i enlighet med kommittéförordningen (1998:1479), samt vid bedömningar enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Utredningen har också haft kontakt med Näringslivets nämnd för regelgranskning.</P> <P class="p123 ft10"><SPAN class="ft16">1</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Nordic Investment Solutions är en oberoende rådgivare inom private equity och företagsutveckling (www.nordicinvestment.se).</P> <P class="p124 ft9">25</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312121x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Mitt uppdrag och min utgångspunkt</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p125 ft7">Mitt utredningsarbete har påverkats av flera yttre förändringar sedan utredningen startade i april 2008. Bland dessa kan nämnas den ekonomiska utvecklingen sommaren och hösten 2008, såväl internationellt som nationellt. Under utredningens gång har regering och riksdag, i november 2008, beslutat att tillföra Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB tre respektive två miljarder kronor för att trygga både små och stora företags behov av krediter.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">2</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>Dessa resurser ska, i Almis fall, användas till en förstärkt utlåning till <NOBR>SME-företag.</NOBR> Regeringen aviserade också att Almi kommer att ges möjlighet att ta en större del av ett företags lånebehov än dagens maximalt 50 procent. Detta beslut kommer mycket lägligt i den tid vi befinner oss i. Regeringens forskningspolitiska proposition Ett lyft för forskning och innovation</P> <P class="p126 ft7">(2008/09:50) som lämnades i oktober 2008 har också haft viss inverkan på de förslag jag lämnar.</P> <P class="p127 ft18"><SPAN class="ft18">1.5</SPAN><SPAN class="ft24">Betänkandets disposition</SPAN></P> <P class="p38 ft7">I det inledande kapitel 2 lämnar jag en bakgrundsbeskrivning av ett antal faktorer som är gränssättande och utgör utgångspunkten för mina förslag. Bakgrunden omfattar huvudsakligen en beskrivning av utvecklingen av företagandet i Sverige, företagens behov av statlig finansiering, en kartläggning av de statliga aktörernas insatser, en övergripande internationell jämförelse samt en redovisning av EU:s policy för små och medelstora företag och EU:s statsstödsregler m.m.</P> <P class="p117 ft7">I kapitel 3 redovisar jag min övergripande prioriterade verksamhetsinriktning. Denna ligger till grund för de förslag jag lämnar i samma kapitel.</P> <P class="p128 ft7">Jag redovisar konsekvenserna av mina förslag i kapitel 4.</P> <P class="p129 ft31"><SPAN class="ft16">2</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB <SPAN class="ft30">(prop. 2008/09:73, bet. 2008/09:FiU17, rskr. 2008/09:47).</SPAN></P> <P class="p130 ft9">26</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312122x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p131 ft6"><SPAN class="ft6">2</SPAN><SPAN class="ft23">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN></P> <P class="p96 ft18"><SPAN class="ft18">2.1</SPAN><SPAN class="ft24">Företagandet i Sverige</SPAN></P> <P class="p132 ft8">Nyföretagandet i Sverige</P> <P class="p133 ft7">Antalet nystartade företag i Sverige har ökat över tiden med en kraftig ökning år 2007, sannolikt beroende på den goda konjunkturen i Sverige.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">1</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>År 2007 startades det omkring 58 000 företag, 44 procent fler än år 1997. Enligt Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) är det transport- och tjänstebranschen som ökat mest. Drygt 18 000 företag (31 procent) startades av en kvinna eller flera kvinnor tillsammans. Knappt 22 000 företag (37 procent) startades av en kvinna/flera kvinnor eller kvinnor och män gemensamt.</P> <P class="p13 ft7">Bland personer med utländsk bakgrund ökar nyföretagandet snabbare än bland personer med svensk bakgrund. Andelen nyföretagare med utländsk bakgrund ökade med sex procent under perioden <NOBR>1996–2006.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">2</SPAN><SPAN class="ft13">FPT</SPAN></NOBR><SPAN class="ft13"> </SPAN>År 2006 startade personer med utländsk bakgrund drygt 8 000 nya företag vilket motsvarar 20 procent av alla företagsstarter. År 2007 startades omkring 9 500 företag av en person med utländsk bakgrund vilket motsvarar 16 procent av alla företagsstarter 2007.</P> <P class="p134 ft10"><SPAN class="ft16">1</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Nyföretagandet i Sverige 2006 och 2007, S2008:006. <SPAN class="ft16">2</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Årsbok 2008, Nutek.</P> <P class="p75 ft9">27</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB3121/GWB312123x1.jpg" style="width:452px;height:565px" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p130 ft32">Diagram 2.1 Antal nystartade företag per år</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p63 ft12">56000</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td55"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td56"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 rowspan=2 class="tr8 td57"><SPAN class="p135 ft33">Nystartade företag</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td56"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p136 ft34">53200</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr10 td15"><SPAN class="p63 ft12">52000</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td56"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td15"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td54"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td54"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td15"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td54"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td15"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td15"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p31 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td15"><SPAN class="p31 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td55"><SPAN class="p31 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td56"><SPAN class="p31 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td15"><SPAN class="p31 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p31 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p31 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td15"><SPAN class="p31 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td54"><SPAN class="p31 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td15"><SPAN class="p31 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td15"><SPAN class="p31 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr13 td15"><SPAN class="p63 ft37">48000</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr14 td57"><SPAN class="p135 ft33">Nystartade med bidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td56"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td56"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td56"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr10 td54"><SPAN class="p136 ft34">43932</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p136 ft34">44386</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td54"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td55"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td54"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td54"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p63 ft37">44000</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td55"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td56"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr14 td15"><SPAN class="p62 ft39">41792</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td54"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td55"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td56"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td54"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td54"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td54"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr2 td15"><SPAN class="p63 ft41">40000</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td55"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td56"><SPAN class="p137 ft34">38745</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td54"><SPAN class="p138 ft34">37047</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td55"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td56"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td54"><SPAN class="p136 ft39">37348</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr14 td54"><SPAN class="p136 ft34">36413</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td54"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td55"><SPAN class="p139 ft34">35616</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td56"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td15"><SPAN class="p138 ft34">35517</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td54"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td54"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td15"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr14 td15"><SPAN class="p63 ft37">36000</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td54"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td15"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td56"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td54"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td54"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td15"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td54"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td15"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td15"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr10 td15"><SPAN class="p137 ft34">34034</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td56"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td54"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td55"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td56"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td54"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td54"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td54"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td15"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td15"><SPAN class="p63 ft37">32000</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td56"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p63 ft37">28000</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td55"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td15"><SPAN class="p63 ft37">24000</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td55"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td56"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p63 ft37">20000</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td55"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p63 ft37">16000</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td55"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p63 ft37">12000</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td55"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p63 ft37">8000</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td55"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p63 ft37">4000</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td55"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td15"><SPAN class="p77 ft12">0</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td55"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td56"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p63 ft37">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td15"><SPAN class="p63 ft37">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td55"><SPAN class="p136 ft37">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td56"><SPAN class="p63 ft37">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td15"><SPAN class="p63 ft37">2001</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p63 ft37">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p63 ft37">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td15"><SPAN class="p63 ft37">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td54"><SPAN class="p63 ft37">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td15"><SPAN class="p63 ft37">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td15"><SPAN class="p63 ft37">2007</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr21 td58"><SPAN class="p140 ft10">Källa: ITPS, Nyföretagandet i Sverige</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td54"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td15"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p141 ft8">Starta <NOBR>eget-bidrag</NOBR></P> <P class="p41 ft7">I diagram 2.1 ovan visas också hur många företag som startats med ”starta <NOBR>eget-bidrag”</NOBR> under åren 1997 till 2007. Omfattningen på starta <NOBR>eget-bidraget</NOBR> har minskat från drygt en miljard kronor år 2002 till 456 miljoner kronor år 2007. Trots denna minskning har antalet företagsstarter ökat betydligt de senaste åren.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p76 ft42">Tabell 2.1</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr20 td60"><SPAN class="p142 ft10">Arbetsmarknadsstöd <NOBR>2002–2007</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr20 td48"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td61"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td9"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td62"><SPAN class="p31 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td63"><SPAN class="p31 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td64"><SPAN class="p31 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td65"><SPAN class="p31 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr18 td66"><SPAN class="p31 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td67"><SPAN class="p31 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td68"><SPAN class="p31 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td59"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td14"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td69"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td71"><SPAN class="p69 ft44">Arbetsmarknadsstöd, mkr</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td61"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td59"><SPAN class="p76 ft32">Ändamål/år</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td14"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p63 ft32">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td70"><SPAN class="p63 ft32">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td72"><SPAN class="p137 ft32">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td48"><SPAN class="p143 ft32">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td61"><SPAN class="p63 ft10">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td9"><SPAN class="p144 ft32">2007</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td73"><SPAN class="p76 ft45">Arbetsmarknadsstöd</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td69"><SPAN class="p145 ft45">1961</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p77 ft45">1728</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p62 ft45">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p146 ft45">2438</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td61"><SPAN class="p77 ft46">2417</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p140 ft45">2107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td73"><SPAN class="p76 ft30">Därav anställningsstöd</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td69"><SPAN class="p145 ft45">900</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p77 ft45">826</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td72"><SPAN class="p62 ft45">1183</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p146 ft45">1546</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td61"><SPAN class="p77 ft46">1617</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p140 ft45">1651</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td73"><SPAN class="p76 ft30">Därav starta <NOBR>eget-bidrag</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td69"><SPAN class="p145 ft45">1002</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p77 ft45">876</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p62 ft45">816</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p146 ft45">892</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td61"><SPAN class="p77 ft45">800</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p140 ft45">456</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td63"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td64"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td65"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td74"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p76 ft32">Källa: ITPS</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td69"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td72"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td61"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p147 ft7">Många företag som startas med hjälp av starta <NOBR>eget-bidrag</NOBR> gör det i branscher där undanträngningseffekten är stor. Detta innebär att antalet företag totalt sett inte ökat nämnvärt. ITPS har gjort en utvärdering av de näringspolitiska effekterna av stöd till start av</P> <P class="p148 ft9">28</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312124x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p31 ft46">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p149 ft7">näringsverksamhet.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">3</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>ITPS konstaterar att stöd till start av näringsverksamhet ur ett arbetsmarknadspolitiskt perspektiv är positivt men ur ett näringspolitiskt perspektiv mer tveksamt p.g.a. undanträngningseffekten.</P> <P class="p57 ft8">Kvinnors företagande i gles- och landsbygd</P> <P class="p133 ft7">Glesbygdsverket har på regeringens uppdrag kartlagt kvinnors företagande i gles- och landsbygd.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">4</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>Glesbygdsverket pekar bl.a. på att kvinnor, i högre utsträckning än män, kombinerar sitt företagande med en anställning. Fler kvinnor än män efterfrågar företagsrådgivning. Glesbygdsverket pekar också på att kvinnors företagande tenderar att marginaliseras i offentlig statistik. Det handlar bl.a. om det familjebaserade företagandet där kvinnor och män som regel driver verksamheter tillsammans, men där mannen oftare är den som registreras som ansvarig ägare och liknande.</P> <P class="p150 ft7">Glesbygdsverket lämnar flera förslag för att främja kvinnors företagande i gles- och landsbygd. Av intresse för denna utredning är bl.a. förslaget att fortsätta med satsningar inriktade på att initiera och förstärka nätverksaktiviteter, kontakter mellan nya och befintliga företagare, satsningar på mentorskap och forum för erfarenhetsutbyte m.m. I gles- och landsbygd, med långa fysiska avstånd mellan företagarna, kan en sådan stimulans vara av särskilt stor betydelse. Glesbygdsverket pekar också på behovet av ett ökat samarbete mellan både offentliga och privata aktörer som erbjuder olika former av stöd till och finansiering av kvinnors företagande.</P> <P class="p23 ft8">Överlevnadsgraden</P> <P class="p55 ft7">År 2003 startades 36 400 företag i Sverige. Tre år efter start fanns omkring 24 500 företag kvar. Överlevnadsgraden uppgick således till 67 procent.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">5</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>Skälen till varför 33 procent av företagen har upphört är flera. I många fall beror det på att företaget haft bristande lönsamhet och/eller kapitalproblem.</P> <P class="p151 ft30"><SPAN class="ft16">3</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Utvärdering av de näringspolitiska effekterna av stöd till start av näringsverksamhet, A2003:003.</P> <P class="p0 ft10"><SPAN class="ft16">4</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Kvinnors företagande i gles- och landsbygder - fakta och fönster, Juni 2008.</P> <P class="p0 ft10"><SPAN class="ft16">5</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Uppföljning av 2003 års nystartade företag - tre år efter start, ITPS, S2008:001.</P> <P class="p75 ft9">29</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312125x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p50 ft8">Konkurserna ökar igen</P> <P class="p41 ft7">Under perioden <NOBR>2004–2007</NOBR> minskade antalet företagskonkurser med sju, elva, nio respektive sex procent. Antalet anställda som berördes av konkurser minskade, under samma period, med 21, 30, sex respektive nio procent.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">6</SPAN><SPAN class="ft13">FPT</SPAN></P> <P class="p116 ft7">Till följd av lågkonjunkturen ökade dock antalet företagskonkurser med 17 procent under september månad år 2008 jämfört med september 2007. Under september 2007 försattes 469 företag i konkurs jämfört med 400 företag samma period året innan. Sett över årets (2008) nio första månader ökade antalet företagskonkurser med två procent jämfört med motsvarande period år 2007. Antal anställda i företag som drabbades av konkurs mer än fördubblades och uppgick till 1 430 personer i september 2008 jämfört med 695 personer i september 2007.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">7</SPAN><SPAN class="ft13">FPT</SPAN></P> <P class="p152 ft8">Fler små företag med en större andel av antalet sysselsatta</P> <P class="p153 ft7">År 1986 fanns omkring 520 000 företag.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">8</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>I januari 2008 hade antalet företag ökat till knappt 950 000. Många företag registreras men börjar aldrig bedriva verksamhet och upphör efter en tid. Antalet anställda på företagen fördelar sig på följande sätt.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">9</SPAN><SPAN class="ft13">FPT</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr1 td78"><SPAN class="p31 ft8">Antal anställda</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td79"><SPAN class="p63 ft8">Antal företag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p31 ft7">0</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p154 ft7">700 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p31 ft7"><NOBR>1–9</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p154 ft7">210 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p31 ft7"><NOBR>10–49</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p154 ft7">30 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p31 ft7"><NOBR>50–499</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p154 ft7">6 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p31 ft7">500 eller fler</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p154 ft7">850</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p155 ft7">De senaste årtiondena har det skett en svag strukturförändring. De små företagen har ökat sina andelar av antalet företag och sysselsättning samtidigt som de största företagen minskat antalet anställda. En större andel av arbetskraften är därmed sysselsatt i mindre företag.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">10</SPAN><SPAN class="ft13">FPT</SPAN></P> <P class="p141 ft10"><SPAN class="ft16">6</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Konkurser och offentliga ackord 2007, ITPS, S2008:002.</P> <P class="p156 ft22"><SPAN class="ft16">7</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Information på www<SPAN class="ft13">U </SPAN>.itps.se,<SPAN class="ft13">U </SPAN>Konkursstatistik september 2008.</P> <P class="p156 ft13"><SPAN class="ft16">8</SPAN>TP PT <SPAN class="ft22">SCB.</SPAN></P> <P class="p156 ft22"><SPAN class="ft16">9</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>SCB:s Företagsregister.</P> <P class="p156 ft10"><SPAN class="ft16">10</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Näringslivets tillstånd 2007 – Det ambitiösa entreprenörskapet, ITPS.</P> <P class="p50 ft9">30</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312126x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p31 ft46">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft8">Andelen företagare bland kvinnor och män</P> <P class="p133 ft7">Enligt Svenskt Näringsliv har antalet företag ökat med 14 procent sedan år 1997 samtidigt som företagarnas numerär varit oförändrad.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">11</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>Mellan år 1996 och 2004 har andelen företagare i arbetskraften legat på omkring åtta procent. Detta är en relativt liten andel, med internationella mått.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">12</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>Statistik från Svenskt Näringsliv visar också att andelen företagare i arbetskraften är än lägre bland kvinnor.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">13</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>Kvartal tre, år 2007, uppgick antalet företagare bland sysselsatta kvinnor till 5,4 procent.</P> <P class="p150 ft7">I dag finns omkring 360 000 företagare totalt. Därutöver finns ytterligare 330 000 företagare som har ett företag som bisyssla. Kvinnorna utgör 28 procent av företagarna. En större andel kvinnor än män har företag som bisyssla. Fyrtiofyra procent av gruppen anställd med företaget som en bisyssla är kvinnor.</P> <P class="p113 ft7">Svenskt Näringsliv pekar på att färre kvinnor än män lämnar en anställning för att bli företagare. Bland nya företagare år 2005 hade 27 procent av kvinnorna lämnat en anställning. Motsvarande siffra för männen var 38 procent. En förklaring till detta kan enligt Svenskt Näringsliv vara att kvinnor i högre grad än män värderar den trygghet som anställning kan ge. Se vidare avsnitt 3.3.7 om den s.k. sociala tröskeln.</P> <P class="p15 ft7">Vinnova avser att genom ett treårigt forskningsprogram försöka se vad som hindrar kvinnor från att bli företagare. Syftet är att generera ny forskningsbaserad kunskap som kan användas för att förbättra förutsättningarna för kvinnor att starta, driva och utveckla företag och därmed på sikt öka sysselsättningen och tillväxten i svensk ekonomi. Programmet har en budget på 30 miljoner kronor för perioden september <NOBR>2008–mars</NOBR> 2011 och ska slutredovisas till regeringen senast den 30 juni 2011.</P> <P class="p157 ft22"><SPAN class="ft16">11</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Nyhetsartikel <NOBR>2006-08-17,</NOBR> Svenskt Näringslivs hemsida, Jonas Frycklund.</P> <P class="p158 ft10"><SPAN class="ft16">12</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>EIM, databasen COMPENDIA (Ds 2007:37 Sveriges företagande och konkurrenskraft). <SPAN class="ft16">13</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Anställd i dag, företagare imorgon – en analys av kvinnors företagande i Sverige, Johan Kreicbergs och Carl Oreland, april 2008.</P> <P class="p124 ft9">31</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312127x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p159 ft18"><SPAN class="ft18">2.2</SPAN><SPAN class="ft24">Statlig finansiering behövs</SPAN></P> <P class="p160 ft8">Nya företag finansierar huvudsakligen sin verksamhet med eget kapital</P> <P class="p51 ft7">Enligt en undersökning av 800 nyföretagare i Sverige, genomförd i augusti 2008 av Synovate på uppdrag av Almi Företagspartner AB, finansierade 80 procent av företagarna sitt nya företag med egna resurser.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">14</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>Tjugofem procent av företagarna finansierade verksamheten med lån. Av de som lånade pengar fick nio av tio lån i en bank, resterande tio procent lånade av Almi. Hälften av de företagare som tog in externa finansiärer uppgav att släkt och vänner investerade i företaget. Var femte företagare angav att det var svårt att få finansiering. Detta problem var som störst bland personer med utländsk bakgrund och lågutbildade. En lika stor andel av företagen angav att de var tvungna att söka upp fler än en finansiär.</P> <P class="p28 ft7">Enligt en annan undersökning, genomförd av ITPS, uppgick år 2007 andelen nystartade företag, som bland annat finansierats med egna medel, till 76 procent.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">15</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>Andelen företag som finansierats med medel från släkt och vänner uppgick till sju procent och andelen företag som finansierats med banklån till 14 procent.</P> <P class="p116 ft7">Nutek har i en riksomfattande undersökning av småföretag år 2008 bl.a. studerat tillgången till lån och krediter respektive externt ägarkapital.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">16</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>Omkring nio procent av företagarna anger i undersökningen att en bristande tillgång till kapital utgör ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt. Svenskfödda och utlandsfödda småföretagare har ungefär samma syn på vilka hinder för tillväxt som är störst med den stora skillnaden att de utlandsfödda småföretagarna, i betydligt högre grad än de svenskfödda, uppger att bl.a. begränsad tillgång till lån är ett stort hinder i kombination med begränsade möjligheter att lämna borgen.</P> <P class="p161 ft22"><SPAN class="ft16">14</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Undersökningen avsåg företag som har momsregistrerats under de senaste 36 månaderna. Svarsfrekvens 53,6 procent.</P> <P class="p162 ft46"><SPAN class="ft47">15</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Nyföretagandet i Sverige 2006 och 2007, ITPS, S2008:006. <SPAN class="ft47">16</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Företagens villkor och verklighet 2008, R2008:21.</P> <P class="p141 ft9">32</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312128x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p31 ft46">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft8">Regionala skillnader</P> <P class="p163 ft7">Det finns regionala skillnader vad gäller tillgången till kapital. Enligt Glesbygdsverket är tillgången till lån ett tillväxthinder i relativa termer främst i skogslänens inland.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">17</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>Tillgången på externt ägarkapital är också mer begränsad i skogslänens inland, men de regionala skillnaderna är inte lika tydliga som vad gäller tillgången på lån.</P> <P class="p14 ft7">Glesbygdsverket pekar särskilt på värderingen av fast egendom. Företag på gles- och landsbygden finns i områden som marknadsmässigt har lägre värden på fasta tillgångar. Det är framförallt fastigheter och byggnader som värderas lågt. Den lägre värderingen av fasta tillgångar påverkar företagarnas möjligheter att lämna säkerhet vid banklån och kraven på personlig borgen ökar. Enligt Glesbygdsverket finns också fall där kommunen gått i borgen för lån till företag för att verksamheten inte ska flytta till annan ort.</P> <P class="p164 ft8">Kommersialiseringens olika faser</P> <P class="p55 ft7">Kommersialiseringen av en affärsidé kan sägas ha tre olika faser: sådd, uppstart och tillväxt/ägarskiften.</P> <P class="p165 ft10">Fas</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr0 td80"><SPAN class="p31 ft10">Försådd/sådd</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td81"><SPAN class="p31 ft10">Uppstart</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td82"><SPAN class="p31 ft10">Tillväxt/skifte</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p166 ft7">Den första fasen finansieras i dag ofta genom offentliga anslag och/eller egenfinansiering. I den sista fasen kommer de privata intressena in. I övergången mellan den offentliga och kommersiella finansieringen är risken för rörelseförlust stor och tillgången på privat kapital fortfarande begränsat.</P> <P class="p122 ft7">Om man studerar utfallet för 2007 avseende privata och offentliga aktörers investeringar i svenska företag, så som det presenteras av Svenska Riskkapitalföreningen, Innovationsbron och Nutek, visar det sig att i försådd/såddfasen står offentliga</P> <P class="p167 ft10"><SPAN class="ft16">17</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Småföretagandets villkor i gles- och landsbygder, maj 2006.</P> <P class="p168 ft9">33</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312129x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft7">aktörer för 60 procent av den totala investeringen. I uppstartsfasen uppgår denna andel till 40 procent.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">18</SPAN><SPAN class="ft13">FPT</SPAN></P> <P class="p52 ft8">Behovet av offentlig kapitalförsörjning</P> <P class="p51 ft7">Verket för Näringslivsutveckling (Nutek) har i sin rapport om företagens villkor och verklighet 2005 studerat kapitalförsörjningssituationen i svenska småföretag.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">19</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>Rapporten bygger på en enkätundersökning riktad till företag med färre än 50 anställda i alla branscher. Den övergripande bilden som framträder i rapporten är tämligen ljus. Nio av tio företag som faktiskt ansöker om lån eller kredit beviljas detta. Men undantag finns för olika grupper av företagare och företag. Gruppen företag som startade sin verksamhet <NOBR>2002–2004</NOBR> angav ett större behov av extern finansiering för att klara genomförandet av tillväxtplaner än gruppen företag som etablerades <NOBR>1995–2001.</NOBR> Företag där företagsledaren är en yngre person, kvinna eller född utomlands förefaller ha svårare att beviljas lån eller kredit jämfört med företag som leds av äldre personer, män eller svenskfödda.</P> <P class="p28 ft7">Europeiska investeringsfonden (EIF) har studerat behovet av offentligt kapitalförsörjning i svenska små- och medelstora företag.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">20</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>EIF drar slutsatsen att det finns vissa marknadsmisslyckanden i Sverige och pekar bl.a. på bristen på kapital för mikroföretag och stora regionala skillnader vad gäller tillgången till venture capital. EIF pekar också på det stora antalet små fonder och de små och utspridda investeringarna som därmed inte får tillräcklig verkan.</P> <P class="p117 ft7">Nutek och Almi anlitade i februari 2007 Sweco Eurofutures AB för att i varje strukturfondsregion fördjupa analysen av behoven av kompletterande offentlig kapitalförsörjning.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">21</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>Analysen visar sammantaget att det finns ett behov av kompletterande offentligt kapital och att detta är störst i försådd/såddfasen och i uppstartsfasen.</P> <P class="p116 ft7">Nordiska ministerrådet har under år 2008 uppdragit åt Professor Markku Maula att studera den nordiska riskkapitalmarknaden. Enligt studien fungerar den nordiska riskkapitalmarknaden allt</P> <P class="p170 ft30"><SPAN class="ft16">18</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Riskkapitalbolagens aktiviteter och finansiering i tidiga skeden 2007, R 2008:09. <SPAN class="ft16">19</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Kapitalförsörjning i småföretag, R 2006:05.</P> <P class="p156 ft10"><SPAN class="ft16">20</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Jeremie – SME Financing Gap Assessment – Interim report for Sweden, februari 2007.</P> <P class="p171 ft10"><SPAN class="ft16">21</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Strukturfonder för kompletterande kapitalförsörjning i Sverige – en sammanfattning av åtta behovsstudier inför ett <NOBR>Jeremie-initiativ,</NOBR> april 2008.</P> <P class="p172 ft9">34</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312130x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p31 ft46">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p173 ft7">bättre. Det råder dock fortfarande viss brist på kapital vid start av företag och i tidiga tillväxtskeden.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">22</SPAN><SPAN class="ft13">FPT</SPAN></P> <P class="p174 ft18"><SPAN class="ft18">2.3</SPAN><SPAN class="ft24">Statliga insatser för företagsutveckling</SPAN></P> <P class="p175 ft7">ITPS redovisar årligen en uppföljning av det samlade statliga stödet till näringslivet.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">23</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>Summan av stödet uppgick år 2007 till 31,3 miljarder kronor. Den enskilt största statliga stödformen avsåg skatteutgifter vid användning av energi (till följd av lägre energi- och koldioxidskatt) vilket utgjorde 19,7 miljarder kronor. Jämfört med år 2003 har stödet ökat med drygt 20 procent.</P> <P class="p122 ft7">De insatser som jag har fått i uppdrag att granska utgör bara en liten del av det samlade statliga stödet till näringslivet år 2007. Jag har valt att avgränsa min redovisning till de aktörer och de finansieringsinstrument som jag studerat närmare inom ramen för hur jag tolkat mitt uppdrag. Utöver de aktörer som är särskilt omnämnda i bilagan till mitt direktiv har jag närmare studerat de fem riskkapitaldotterbolagen som ägs av Almi. Jag har dessutom studerat de aktörer och den finansiering som erbjuds inom exportfrämjande- och biståndsområdet då verksamheten har en positiv effekt på svenska små och medelstora företags möjligheter till tillväxt genom internationell etablering och expansion. Den verksamhet som drivs av Nutek redovisas mot bakgrund av Nuteks uppdrag att verka för fler nya företag, fler växande företag och fler starka regioner.</P> <P class="p176 ft7">Utredningen har ombett de olika aktörerna att redovisa omfattningen på sina investeringar under 2007. Resultatet redovisas nedan i anslutning till varje aktör. Ett fördjupat underlag om vissa aktörer och deras finansieringsinstrument återfinns också i bilaga 4.</P> <P class="p177 ft30"><SPAN class="ft16">22</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>The Nordic Risk Capital Market - A Review to Support Nordic Venture Capital Policy, maj 2008.</P> <P class="p0 ft10"><SPAN class="ft16">23</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Statligt stöd till näringslivet 2007, S2008:004.</P> <P class="p168 ft9">35</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <P class="p0 ft10">Nuläget – en sammanfattande beskrivning SOU 2008:121</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p31 ft8">2.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td83"><SPAN class="p79 ft8">Almi Företagspartner AB</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td84"><SPAN class="p31 ft7">Lån och placeringstillgångar 1 januari 2008</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p63 ft7">4 207 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td84"><SPAN class="p31 ft7">Utökad lånefond, beslut i november 2008</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p63 ft7">2 000 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td84"><SPAN class="p31 ft7">Förvaltad låneportfölj 1 januari 2008</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p63 ft7">3 200 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td84"><SPAN class="p31 ft7">Lämnade lån 2007</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p63 ft7">1 422 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td84"><SPAN class="p31 ft7">Lämnade bidrag 2007</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p63 ft7">18 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td84"><SPAN class="p31 ft7">Lämnade garantier</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p63 ft7">20 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td84"><SPAN class="p31 ft7">Disponibelt utlåningskapital per den 1 januari</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p31 ft7">2008</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td83"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p63 ft7">600 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p178 ft7">Almi Företagspartner AB bildades 1994 då de tidigare länsvisa utvecklingsfonderna ombildades från stiftelser till aktiebolag. En koncern med regionala utvecklingsbolag bildades med ett av staten helägt moderbolag. Syftet med bolagsbildningen var att främja utvecklingen av mindre företag. Koncernen har sitt huvudkontor i Stockholm och 19 regionala dotterbolag över landet. Inom flera regioner har Almi lokal representation på flera orter. Vid utgången av år 2007 hade koncernen 423 anställda.</P> <P class="p116 ft7">Utlåningskapitalet (lånefonden) förvaltas av moderbolaget. De regionala bolagen bedriver utlåning på uppdrag av moderbolaget. Beslut om och ansvar för uppföljning av lånen är därmed ett regionalt ansvar. För verksamhetens driftskostnad erhåller <NOBR>Almi-koncernen</NOBR> årliga driftsanslag från staten vilket för år 2007 uppgick till 135 miljoner kronor. Almi har därutöver under 2007 tilldelats 37 miljoner kronor i anslag för innovationsverksamheten. Anslagen till de regionala bolagen från moderbolaget och minoritetsägarna i de regionala bolagen uppgick år 2007 till 166 miljoner kronor respektive 140 miljoner kronor. Verksamheten inom moderbolaget finansieras huvudsakligen genom avkastning på det egna kapitalet.</P> <P class="p179 ft7">Almis verksamhet regleras genom budgetpropositionen, bolagsordningen, ägardirektiven, samverkansavtal mellan ägarna av respektive regionalt <NOBR>Almi-bolag,</NOBR> förordning (1994:1100) om statlig finansiering genom regionala utvecklingsbolag samt lag (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag. De två sistnämnda anger närmare vilka finansieringsformer som är tillåtna, vilka företag som får erbjudas finansiering och de villkor som får uppställas för de olika finansieringsformerna.</P> <P class="p180 ft9">36</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312132x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft10">SOU 2008:121 Nuläget – en sammanfattande beskrivning</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p31 ft8">2.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td85"><SPAN class="p79 ft8">Almis riskkapitalbolag</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr24 td86"><SPAN class="p31 ft8">SamInvest Mitt AB</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td9"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr25 td86"><SPAN class="p31 ft7">Tillgångar per den 1 januari 2008</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td9"><SPAN class="p31 ft7">62 600 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td86"><SPAN class="p31 ft7">Investerat totalt per den 1 januari 2008</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p31 ft7">53 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td86"><SPAN class="p31 ft7">Investering i ägarkapital 2007</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p31 ft7">26 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td86"><SPAN class="p31 ft7">Återstående investeringsutrymme per den</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td9"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td86"><SPAN class="p31 ft7">1 Januari 2008</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p31 ft7">10 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p181 ft7">SamInvest, en av de tre partnerskapsfonderna<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">24</SPAN><SPAN class="ft13">FPT</SPAN>, organiseras som ett dotterbolag till Almi Företagspartner Mitt AB. Med partnerskapsfonder avses riskkapitalfonder finansierade av EU:s regionala utvecklingsfond och övriga regionala och nationella offentliga medel. Fondernas främsta uppgift är att identifiera lämpliga samarbetsparter och teckna samarbetsavtal med dem. Det är samarbetsparten som söker upp tänkbara portföljbolag, sköter utvärdering, förhandling och uppföljning. Investeringarna sker alltid på samma villkor och med maximalt samma belopp.</P> <P class="p15 ft7">SamInvest bildades år 2005. Syftet med SamInvests verksamhet är att öka tillgången på riskkapital i regionen och att fungera som katalysator mellan det privata riskkapitalet och utvecklingsbara små och medelstora företag. Huvudkontoret ligger i Härnösand och bolaget har två anställda. Fondens finansiärer var Nutek, Länsstyrelserna i regionen och EU:s regionala fond (Mål 1). Fonden stängde för ytterligare investeringar den 1 juli 2008.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr3 td86"><SPAN class="p31 ft8">AB Vestra Partnerinvest</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td86"><SPAN class="p31 ft7">Tillgångar per den 1 januari 2008</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td9"><SPAN class="p31 ft7">50 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p31 ft7">Investerat totalt per den 1 januari 2008</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p31 ft7">35 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p31 ft7">Investering i ägarkapital 2007</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p31 ft7">15 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td86"><SPAN class="p31 ft7">Återstående investeringsutrymme per den</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr24 td9"><SPAN class="p31 ft7">12 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td86"><SPAN class="p31 ft7">1 Januari 2008</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p182 ft30"><SPAN class="ft16">24</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Det grundläggande syftet med regionala partnerskapsfonder är att öka utbudet av riskkapital i regioner som lider brist på sådant. En ambition är att omorientera de näringspolitiska insatserna från bidrag till insatser med ett större inslag av återanvändning, källa NUTEK, PM <NOBR>2008-09-09.</NOBR></P> <P class="p168 ft9">37</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft7">Vestra Partnerinvest är ytterligare en partnerskapsfond. Verksamheten organiseras som ett dotterbolag till Almi Företagspartner Örebro AB Fonden bildades år 2005 och är finansierad av EU:s regionala utvecklingsfond Mål 2 Västra, Nutek, länsstyrelserna i Värmlands län och Örebro län samt Västra Götalandsregionen. Fonden stängde för ytterligare investeringar den 1 juli 2008.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr3 td87"><SPAN class="p31 ft8">RegionInvest Gotland AB</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td87"><SPAN class="p31 ft7">Tillgångar per den 1 januari 2008</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td9"><SPAN class="p63 ft7">10 300 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p31 ft7">Investerat totalt per den 1 januari 2008</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p63 ft7">7 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p31 ft7">Investering i ägarkapital 2007</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p63 ft7">7 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td87"><SPAN class="p31 ft7">Återstående investeringsutrymme per den</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr24 td9"><SPAN class="p63 ft7">2 700 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td87"><SPAN class="p31 ft7">1 Januari 2008</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p178 ft7">RegionInvest Gotland är den senast bildade partnerskapsfonden. Fonden bildades år 2006 och ägs av Almi Företagspartner Gotland AB. Fonden är finansierad av Gotlands Kommun, Nutek och EU:s regionala utvecklingsfond Mål 2 Öarna. Fonden stängde för ytterligare investeringar den 1 juli 2008.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr3 td87"><SPAN class="p31 ft8">Almi Stockholm Investeringsfond AB (ASI)</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td87"><SPAN class="p31 ft7">Tillgångar per den 1 januari 2008</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td9"><SPAN class="p63 ft7">20 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p31 ft7">Investerat totalt per den 1 januari 2008</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p63 ft7">21 300 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p31 ft7">Investering i ägarkapital 2007</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p63 ft7">3 500 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td87"><SPAN class="p31 ft7">Återstående investeringsutrymme per den</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr24 td9"><SPAN class="p63 ft7">2 700 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td87"><SPAN class="p31 ft7">1 Januari 2008</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p178 ft7">Almi Stockholm Investeringsfond är ett helägt dotterbolag till Almi Företagspartner Stockholm AB. Verksamheten inom ASI startades år 2002 och finansieras med medel som lånats från landstinget. Lånets villkor medför att Almi inte bär förlustrisken i verksamheten.</P> <P class="p183 ft9">38</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <P class="p0 ft10">SOU 2008:121 Nuläget – en sammanfattande beskrivning</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr3 td88"><SPAN class="p31 ft8">Start Invest AB</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td24"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td88"><SPAN class="p31 ft7">Tillgångar per den 1 januari 2008</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td24"><SPAN class="p31 ft7">43 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td88"><SPAN class="p31 ft7">Investerat totalt per den 1 januari 2008</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p31 ft7">33 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td88"><SPAN class="p31 ft7">Investering i ägarkapital 2007</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p31 ft7">10 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td88"><SPAN class="p31 ft7">Återstående investeringsutrymme</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td24"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td88"><SPAN class="p31 ft7">per den 1 Januari 2008</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p31 ft7">10 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p184 ft7">Start Invest grundades år 1979 i samband med varvskrisen i Västsverige. Start Invest var en del i en regional satsning på uppbyggnaden av nya företag inom andra branscher. Start Invest är sedan år 2004 ett helägt dotterbolag till Almi Företagspartner Väst AB. Bolaget har tre anställda och huvudkontoret ligger i Göteborg.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p31 ft8">2.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td89"><SPAN class="p79 ft8">Stiftelsen Industrifonden</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td90"><SPAN class="p31 ft7">Tillgångar per den 30 juni 2008</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p63 ft7">3 137 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td90"><SPAN class="p31 ft7">Uppbundet totalt per den 30 juni 2008</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p63 ft7">2 200 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td90"><SPAN class="p31 ft7">Investering i ägarkapital verksamhetsåret 07/08</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p63 ft7">165 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td90"><SPAN class="p31 ft7">Investering i regionala riskkapitalbolag</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p63 ft7">20 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td90"><SPAN class="p31 ft7">verksamhetsåret 07/08</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td46"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td90"><SPAN class="p31 ft7">Lämnade lån verksamhetsåret 07/08</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p63 ft7">208 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td90"><SPAN class="p31 ft7">Återstående investeringsutrymme per den</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr27 td46"><SPAN class="p63 ft7">1 500 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td90"><SPAN class="p31 ft7">30 juni 2008</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p184 ft7">Industrifonden är en stiftelse bildad av staten 1979. Fonden har sitt huvudkontor i Stockholm. Lokala kontor finns i Göteborg, Malmö och Linköping. Vid utgången av 2007 hade fonden 36 anställda. Stiftaren staten reglerar Industrifondens verksamhet genom stadgarna för Industrifonden och förordningen (1996:880) om finansiering genom stiftelsen Industrifonden.</P> <P class="p15 ft7">Stiftelsen erhöll kapital till verksamheten genom flera avsättningar i statsbudgeten fram till 1993/94. Stiftelsen får inga anslag för sin verksamhet.</P> <P class="p185 ft9">39</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <P class="p0 ft10">Nuläget – en sammanfattande beskrivning SOU 2008:121</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p31 ft8">2.3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td91"><SPAN class="p79 ft8">Innovationsbron AB</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td92"><SPAN class="p31 ft7">Tillgångar per den 1 januari 2008</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p63 ft7">1 027 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td92"><SPAN class="p31 ft7">Uppbundet totalt per den 1 januari 2008</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p63 ft7">423 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td92"><SPAN class="p31 ft7">Investering i ägarkapital 2007</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p63 ft7">20 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td92"><SPAN class="p31 ft7">Fond i fond investeringar 2007</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p63 ft7">16 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td92"><SPAN class="p31 ft7">Lämnade lån 2007</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p63 ft7">30 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td92"><SPAN class="p31 ft7">Lämnade bidrag 2007</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p63 ft7">31 600 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td92"><SPAN class="p31 ft7">Finansiering av inkubatorer</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p63 ft7">55 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td92"><SPAN class="p31 ft7">Insatser för innovationssystemsutveckling</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p63 ft7">20 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td92"><SPAN class="p31 ft7">Affärsutveckling</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p63 ft7">15 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td92"><SPAN class="p31 ft7">Återstående finansieringsutrymme</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td92"><SPAN class="p31 ft7">per den 1 Januari 2008</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p63 ft7">512 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p178 ft7">Innovationsbron AB bildades år 2005 av staten, Industrifonden och de sju teknikbrostiftelserna. Bolaget ägs sedan den 1 januari 2008 av staten och Industrifonden. Teknikbrostiftelserna hade ett tidsbegränsat förordnande och deras ägarandel har överförts till staten. Staten reglerar bolaget genom budgetpropositionen, aktieägaravtalet, bolagsordningen och de s.k. ägardirektiven.</P> <P class="p116 ft7">Bolaget har sitt huvudkontor i Stockholm. Verksamheten bedrivs inom fyra regioner där varje region har ett eller flera lokalkontor. Vid utgången av år 2007 hade bolaget 48 anställda.</P> <P class="p186 ft7">Kapital till verksamheten har avsatts dels genom att Innovationsbron övertagit Teknikbrostiftelsernas tillgångar, dels genom att Industrifonden investerat 200 miljoner kronor i bolaget. Bolaget får därutöver årligen statliga bidrag för olika riktade satsningar som medel till verifiering och utveckling av inkubatorer. År 2008 har bolaget tilldelats 50 miljoner kronor i statligt bidrag för dessa ändamål. Regeringen avser att för budgetåret 2009 ytterligare stärka Innovationsbrons långsiktiga finansiering. Regeringen tillför 50 miljoner kronor för stöd till tidig marknadskompletterande såddfinansiering och affärsutveckling.</P> <P class="p187 ft9">40</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312136x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p188 ft10">SOU 2008:121 Nuläget – en sammanfattande beskrivning</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr3 td93"><SPAN class="p66 ft8">2.3.5</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td91"><SPAN class="p79 ft8">Stiftelsen Norrlandsfonden</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td94"><SPAN class="p31 ft7">Tillgångar per den 1 januari 2008, tkr</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p63 ft7">1 248 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td94"><SPAN class="p31 ft7">Uppbundet totalt per den 1 januari 2008, tkr</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p63 ft7">759 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td94"><SPAN class="p31 ft7">Lämnade garantier 2007, tkr</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p63 ft7">38 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td94"><SPAN class="p31 ft7">Lämnade lån 2007, tkr</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td46"><SPAN class="p63 ft7">225 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td94"><SPAN class="p31 ft7">Återstående finansieringsutrymme</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr27 td46"><SPAN class="p63 ft7">479 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td94"><SPAN class="p31 ft7">per den 1 Januari 2008</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p189 ft7">Norrlandsfonden är en statlig stiftelse som grundades 1961. Stiftelsen erhöll vid bildandet kapital till verksamheten genom avsättningar från LKAB och staten. Fonden har sitt huvudkontor i Luleå och ett lokalkontor i Sundsvall. Stiftelsen hade 14 anställda vid utgången av 2007. Stiftelsens verksamhet regleras genom de stadgar som fastställts av regeringen.</P> <P class="p190 ft8"><SPAN class="ft8">2.3.6</SPAN><SPAN class="ft25">Universitetens holdingbolag</SPAN></P> <P class="p191 ft7">De första holdingbolagen bildades 1994 som ett verktyg för respektive universitet att agera kommersiellt genom ägande i nybildade företag. Verksamheten utökades senare till att också omfatta förmedling av uppdragsutbildning.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">25</SPAN><SPAN class="ft13">FPT</SPAN></P> <P class="p192 ft7">I dag finns femton holdingbolag knutna till olika universitet och högskolor: Lunds universitet, Linköpings universitet, Kungliga tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Högskolan i Halmstad, Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Karolinska institutet, Sveriges lantbruksuniversitet, Karlstads universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Kristianstad och Växjö universitet.</P> <P class="p193 ft7">Inledningsvis förvaltades bolagen av staten genom Näringsdepartementet. Förvaltningen fördes senare över till respektive lärosäte som numer är statens ägarföreträdare i sitt holdingbolag. Varje holdingbolag tilldelades vid bildandet ett kapital på mellan två och tio miljoner kronor. Ägaren staten reglerar holdingbolagen genom bolagsordningen och s.k. riktlinjebeslut. Regeringens senaste forskningspolitiska proposition från oktober 2008 kan</P> <P class="p194 ft44"><SPAN class="ft48">25</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>I propositionen FoU och samverkan i innovationssystemet (prop. 2001/02:2) föreslogs att lärosäten även skulle få rätt att inneha bolag som förmedlar uppdragsutbildning.</P> <P class="p195 ft9">41</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312137x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p196 ft7">komma att ändra förutsättningarna för holdingbolagens verksamhet.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">26</SPAN><SPAN class="ft13">FPT</SPAN></P> <P class="p197 ft8"><SPAN class="ft8">2.3.7</SPAN><SPAN class="ft25">Länsstyrelser, regionala självstyrelseorgan och samverksansorgan</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr10 td86"><SPAN class="p198 ft49">27</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr28 td24"><SPAN class="p31 ft7">21 308 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td86"><SPAN class="p31 ft50">Lämnade bidrag, s.k. såddfinansiering, 2007<SPAN class="ft13">TPF FPT</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td86"><SPAN class="p31 ft7">Lämnade lån, s.k. såddfinansiering, 2007</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td24"><SPAN class="p31 ft7">19 590 tkr</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p199 ft7">Länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan bedriver tillsamman med Nutek en bred verksamhet för att utveckla företagandet i varje region. Det samlade regionala företagsstödet i form av regionalt investeringsstöd, bidrag för företagsutveckling, stöd till kommersiell service, sysselsättningsbidrag och transportbidrag uppgick under 2007 till omkring 860 miljoner kronor.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">28</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>Därutöver har länsstyrelserna möjlighet att, med stöd av förordningen (2008:762) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation, bevilja finansiering av utvecklingsprojekt i tidiga skeden (s.k. såddfinansiering). I län med regionala självstyrelseorgan samt i Gotland och Kalmar län övertas möjligheten att lämna stöd av självstyrelse- eller samverkansorganet.</P> <P class="p179 ft7">Företagsstöd i form av såddfinansiering lämnas som bidrag och lån. Stödet finansieras av anslaget 33:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling.</P> <P class="p200 ft8"><SPAN class="ft8">2.3.8</SPAN><SPAN class="ft25">Statens energimyndighet</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr22 td86"><SPAN class="p31 ft7">Lämnade lån 2007</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td24"><SPAN class="p31 ft7">27 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p201 ft7">Statens energimyndighet bildades 1998. Ansvaret för energirelaterade frågor hade fram till dess åvilat Nutek. Energimyndigheten bedriver en bred verksamhet för att skapa en effektiv och hållbar energianvändning samt en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Energimyndigheten hade vid utgången av år 2007 totalt 307 anställda. Myndigheten är lokaliserad till Eskilstuna.</P> <P class="p202 ft10"><SPAN class="ft16">26</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Ett lyft för forskning och innovation (2008/09:50).</P> <P class="p203 ft22"><SPAN class="ft16">27</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Därutöver har region Skåne under 2007 bidragit med 500 000 kr till Innovationsbron Region Syd.</P> <P class="p204 ft10"><SPAN class="ft16">28</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Statliga kapitalförsörjningsinsatser för nya, små och medelstora företag 2007, Nutek, avrapportering av regeringsuppdrag maj 2008.</P> <P class="p172 ft9">42</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p31 ft46">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p205 ft7">Energimyndigheten stödjer bl.a. forskning och utveckling för ny kunskap kring tillförsel, omvandling, distribution och användning av energi. Av särskilt intresse för denna utredning är Energimyndighetens insatser för att identifiera och utveckla affärsidéer och företag inom energisektorn i syfte att skapa ett uthålligt energisystem och nationell tillväxt. Energimyndigheten stödjer i detta sammanhang utvecklingen av kommersialiserbara idéer genom ett innovationsstöd i form av villkorslån för att driva på arbetet med utvecklingen av det svenska energisystemet.</P> <P class="p150 ft7">Staten reglerar myndighetens verksamhet genom budgetpropositionen, instruktionen, regleringsbrevet och förordning (2008:761) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation inom energiområdet. Verksamheten finansieras via anslag. Energimyndigheten disponerar under 2008 omkring 1 300 miljoner kronor.</P> <P class="p174 ft8"><SPAN class="ft8">2.3.9</SPAN><SPAN class="ft25">Verket för innovationssystem (Vinnova)</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr21 td86"><SPAN class="p31 ft7">Lämnade bidrag 2007, Vinn Nu</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td9"><SPAN class="p63 ft7">4 650 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td86"><SPAN class="p31 ft7">Lämnade bidrag 2007, Forska och Väx</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p63 ft7">98 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p31 ft7">Beslutade bidrag 2007, Vinn Verifiera</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p63 ft7">25 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p206 ft7">Vinnova bildades den 1 januari 2001 i samband med att den verksamhet som tidigare bedrivits av Närings- och teknikutvecklingsverket (dåvarande Nutek) delades upp på tre olika myndigheter. Till Vinnova fördes också den verksamhet som bedrivits inom Kommunikationsforskningsberedningen och delar av Rådet för arbetslivsforskning.</P> <P class="p15 ft7">Vinnova har, enligt myndighetens instruktion, till uppgift att främja utvecklingen av effektiva svenska innovationssystem inom verksamhetsområdena teknik, transport, kommunikation och arbetsliv. Med innovationssystem avses nätverk av offentliga och privata aktörer där ny teknik och kunskap produceras, sprids och används. Myndigheten har även till uppgift att kartlägga kunskapsbehov, initiera och finansiera behovsmotiverade <NOBR>forsknings-,</NOBR> utvecklings- och demonstrationsprojekt, samt att verka för att kunskaper sprids och nyttiggörs.</P> <P class="p150 ft7">Vinnova bedriver för närvarande två program med särskild inriktning mot forskning och innovation i små och medelstora företag: Forska och Väx samt Vinn Nu. Vinnova bedriver</P> <P class="p207 ft9">43</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft7">dessutom, i samarbete med Innovationsbron, programmet Vinn Verifiera.</P> <P class="p186 ft7">Vinnova hade vid utgången av år 2007 totalt 187 personer anställda. Vinnovas verksamhet är placerad i Stockholm. Staten reglerar Vinnovas verksamhet genom budgetpropositionen, instruktionen, regleringsbrevet och förordningen (2008:762) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation. Myndighetens verksamhet finansieras via anslag. Myndigheten disponerar under 2008 knappt två miljarder kronor.</P> <P class="p208 ft8"><SPAN class="ft8">2.3.10</SPAN><SPAN class="ft51">Verket för näringslivsutveckling (Nutek)</SPAN></P> <P class="p27 ft7">Nutek bildades den 1 januari 2001 i samband med att den verksamhet som tidigare bedrivits av Närings- och teknikutvecklingsverket (dåvarande Nutek) delades upp på tre olika myndigheter. Nya Nutek bildas med kärnkompetens inom näringslivsutveckling och regionala utvecklingsfrågor.</P> <P class="p116 ft7">Nutek erbjuder, utöver de regionala företagsstöden, projektfinansiering via flera olika program. Bland dessa kan nämnas produktutveckling i små företag, främjande av kvinnors företagande, leverantörsprogram för fordonsindustrin, miljödrivna marknader, handlingskraft med IT och produktionslyftet samt <NOBR>svenskt-norskt</NOBR> näringslivssamarbete.</P> <P class="p116 ft7">Vid utgången av år 2007 var det totala antalet anställda 279 personer. Nutek har kontor i Stockholm, Östersund och Arjeplog. Nutek har därutöver åtta programkontor, som ansvarar för Nuteks uppdrag som förvaltningsmyndighet och utbetalande myndighet för de åtta regionala strukturfondsprogram som finansieras genom Europeiska regionala utvecklingsfonden.</P> <P class="p200 ft8"><SPAN class="ft8">2.3.11</SPAN><SPAN class="ft51">Exportkreditnämnden (EKN)</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr22 td86"><SPAN class="p31 ft7">Lämnade garantier till <NOBR>SME-företag,</NOBR> 2007</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td24"><SPAN class="p31 ft7">70 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p201 ft7">Exportkreditnämndens bedriver en omfattande verksamhet och tillhandhåller exportkredit- och investeringsgarantier i syfte att stärka svenskt näringslivs konkurrensförutsättningar på de internationella marknaderna. År 2007 garanterade EKN krediter,</P> <P class="p209 ft9">44</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312140x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft10">SOU 2008:121 Nuläget – en sammanfattande beskrivning</P> <P class="p210 ft7">lån, säkerheter och remburser för ett sammanlagt belopp om 24 miljarder kronor.</P> <P class="p122 ft7">För att göra sin verksamhet känd bland <NOBR>SME-företag</NOBR> har EKN sedan 2006, i samarbete med Almi och Exportrådets regionala exportrådgivare, aktivt satsat på att genomföra exportseminarier runt om i landet. Det sedan tidigare inledda samarbetet med Almi har också utvecklats. I dag kan således alla regionala <NOBR>Almi-kontor</NOBR> förmedla EKN:s motgarantier och rörelsegarantier till <NOBR>SME-företag.</NOBR></P> <P class="p211 ft8"><SPAN class="ft8">2.3.12</SPAN><SPAN class="ft51">Det särskilda s.k. exportlånet</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr22 td95"><SPAN class="p31 ft7">Exportlånet till <NOBR>SME-företag,</NOBR> 2007</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td24"><SPAN class="p31 ft7">81 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p212 ft7">AB Svensk Exportkredit (SEK) bildades gemensamt av staten och de svenska affärsbankerna år 1962. Syftet var att ge den svenska industrin bättre tillgång till långfristig finansiering och därigenom öka dess konkurrenskraft. Staten är sedan 2003 ensam ägare.</P> <P class="p122 ft7">I Sverige står tio stora företag för 40 procent av landets export. Exportvolymen uppgår till omkring 50 procent av BNP.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">29</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>För att stärka <NOBR>SME-företagens</NOBR> möjligheter till kompletterande finansieringsinsatser utöver de som tillhandahålls av banksystemet har, i samarbete mellan SEK, Almi, Exportrådet, Swedfund och EKN, det s.k. exportlånet tagits fram. Exportlånet ska underlätta för små och medelstora svenska företag att verka på nya marknader och bidra till finansiering i lokal valuta. Lånet finns tillgängligt för marknaden via Almis kontor. SEK och EKN står för kapitalförsörjning och riskhantering.</P> <P class="p213 ft8"><SPAN class="ft8">2.3.13</SPAN><SPAN class="ft51">Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (SIDA)</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr21 td86"><SPAN class="p31 ft7">Lämnade avskrivningslån startprogram, 2007</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td9"><SPAN class="p63 ft7">26 000 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td86"><SPAN class="p214 ft52">30</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr28 td9"><SPAN class="p63 ft7">3 700 tkr</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td86"><SPAN class="p31 ft7">Lämnade bidrag Demomiljö, 2007<SPAN class="ft13">TPF FPT</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p215 ft7">SIDA tillhandahåller medel för två s.k. startprogram. Startprogrammen är ett biståndsinstrument med syfte att stödja svenska</P> <P class="p216 ft22"><SPAN class="ft16">29</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Exportkreditnämnden, pressmeddelande <NOBR>2007-05-07.</NOBR></P> <P class="p94 ft10"><SPAN class="ft16">30</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Nutek:s uppskattning av bidrag till svenska små- och medelstora företag.</P> <P class="p75 ft9">45</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312141x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft7"><NOBR>SME-företags</NOBR> samarbetsprojekt med små och medelstora företag i Sidas samarbetsländer för att bidra till lönsamma och produktiva företag i dessa länder. Startprogrammen initierades i mitten på <NOBR>1990-talet.</NOBR> För närvarande bedrivs StartSyd för samarbetsprojekt i länder i Afrika, Asien och Latinamerika och StartÖst för samarbetsprojekt i länder i Central- och Östeuropa. Finansieringsformen förmedlas via Almi Väst och Nutek beroende på vilket land som avses.</P> <P class="p217 ft7">SIDA driver också projektet DemoMiljö som ger myndigheter, kommuner, institutioner och företag inom ett fyrtiotal av Sidas samarbetsländer möjlighet att pröva ny teknik. <NOBR>SME-företag</NOBR> erbjuds inom ramen för projektet stöd till förstudier och projektutveckling. DemoMiljö administreras av Nutek.</P> <P class="p200 ft8"><SPAN class="ft8">2.3.14</SPAN><SPAN class="ft51">Swedfund International AB</SPAN></P> <P class="p27 ft7">Swedfund International är ett helägt statligt riskkapitalbolag som bildades 1979. Swedfund har 26 anställda. Huvudkontoret ligger i Stockholm. Bolagets syfte är att inom ramen för den svenska biståndspolitiken bidra med riskkapital och kunnande för investeringar i vissa länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Östeuropa. Målen med verksamheten är att bidra till utveckling i de svenska biståndsländerna, skapa en lönsam avkastning, på sikt öka bolagets kapitalbas och utveckla ett samarbete med det svenska näringslivet i syfte att underlätta företagens expansion mot berörda utvecklingsländer. Swedfund arbetar i första hand med riskkapital i form av aktier men erbjuder även lån.</P> <P class="p28 ft7">Swedfund ska från den 1 januari 2008 ta över ansvaret för startprogrammen från SIDA. Detta, tillsammans med planerade kapitaltillskott, ger Swedfund möjlighet till ett utvidgat och mer långsiktigt samarbete med små och medelstora företag.</P> <P class="p200 ft8"><SPAN class="ft8">2.3.15</SPAN><SPAN class="ft51">Statlig finansiering fördelat mellan kvinnor och män</SPAN></P> <P class="p27 ft7">Nutek har på regeringens uppdrag studerat hur statlig finansiering fördelas mellan män och kvinnor.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">31</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>Kvinnor är, enligt rapporten, i betydligt mindre utsträckning än män mottagare av statliga kapitalförsörjningsinsatser till företag. Andelen kvinnor, som</P> <P class="p202 ft10"><SPAN class="ft16">31</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Utfall och styrning av statliga insatser för kapitalförsörjning ur ett könsperspektiv, R2007:34.</P> <P class="p218 ft9">46</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312142x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p31 ft46">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft7">erhåller finansiering, är lägst när det gäller produktutveckling, FoU och insatser i tidiga skeden. Kvinnor utgör majoritet endast i Almis mikrolån, där 51 procent av Almis långivning år 2006 gick till företag som leddes av kvinnor eller till lika delar ägdes av män och kvinnor. Frågan är om detta innebär att kvinnor har svårare att finansiera sin verksamhet. Enligt Nutek så tyder de flesta studier, som genomförts inom området, på att det finns vissa könsskillnader.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">32</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>Dessa skillnader återfinns på samma sätt i många andra länder. Enligt Nuteks genomgång beror skillnaden snarare på strukturella orsaker än direkt diskriminering. Nutek pekar bl.a. på att kvinnor p.g.a. familjeansvaret hyser ett större motstånd mot lån och höga risker och att kvinnor har brist på eget kapital vid företagsstart.</P> <P class="p220 ft7">Jag delar denna slutsats. Den s.k. sociala tröskeln, då en presumtiv företagare av hänsyn till familjesituationen avstår från att bli företagare då en eventuell framtida konkurs kan äventyra familjens ekonomiska situation, är ofta högre för kvinnor än för män. Jag resonerar mer kring detta i avsnitt 3.3.7.</P> <P class="p221 ft18"><SPAN class="ft18">2.4</SPAN><SPAN class="ft24">Insatser för företagsutveckling – en internationell jämförelse</SPAN></P> <P class="p133 ft7">Enligt direktiven ska jag som grund för mina förslag göra de internationella jämförelser som är befogade. Jag har efter närmare övervägande beslutat att en sådan internationell jämförelse lämpligast avgränsas till en fördjupning i de statliga företagsfinansieringssystem som byggts upp i våra nordiska grannländer Finland, Norge och Danmark samt i USA.</P> <P class="p15 ft7">De fakta som jag redovisar i det följande bygger bl.a. på studieresor till Danmark, Finland och Norge, underlag från Nordic Investment Solutions NIS AB samt faktainsamling i övrigt.</P> <P class="p222 ft10"><SPAN class="ft16">32</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Finansieringssituationen för kvinnor som är företagare – kunskapsöversikt och analys, Infonr <NOBR>018-2007.</NOBR></P> <P class="p75 ft9">47</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312143x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p223 ft8"><SPAN class="ft8">2.4.1</SPAN><SPAN class="ft25">Danmark</SPAN></P> <P class="p27 ft7">Den danska regeringen har i sin globaliseringsstrategi fastställt mål och aktiviteter som ska stärka Danmarks produktivitet och konkurrenskraft. Ett av målen är att Danmark 2015 ska vara ett av de länder i världen som relativt sett har flest entreprenörer.</P> <P class="p116 ft7">De offentliga finansieringsinsatserna till små och medelstora företag i Danmark är huvudsakligen samlade inom den statliga aktören Vaekstfonden. Vaekstfonden tillhandahåller dels egenkapitalprodukter med fokus på investeringar direkt eller via fonder, dels lånefinansiering. Vaekstfonden disponerar 330 miljoner euro. Drygt 50 procent är investerat i tillväxtbolag och i venture capitalfonder.</P> <P class="p118 ft7">Inom lånefinansiering erbjuder Vaekstfonden en bankgarantiprodukt för nystartade och etablerade verksamheter med tillväxtpotential. Garantin täcker 75 procent av lånebelopp upp till fem miljoner danska kronor (kronor). Garantiprodukten introducerades i augusti 2000. Fram till den sista december 2007 har Vaekstfonden utfärdat garantier för ett samlat lånebelopp om 2,2 miljarder kronor i mer än 1 450 olika fall. Portföljen innehåller i dag drygt 900 bolag. Därutöver tillhandahåller Vaekstfonden en ”komma i gång” garanti på 75 procent av lån och krediter upp till en miljon kronor. Portföljen består i dag av 450 olika företag i skilda branscher.</P> <P class="p179 ft7">År 2001 beslutades att Vaekstfonden i ökad omfattning skulle fokusera sin verksamhet mot egenkapitalsatsningar. Denna förändring beslutades för att täcka behov hos företagen och för att öka återflödet från investeringsportföljen genom möjligheten att ta del av värdeökningen i företag med god tillväxt. Inom egenkapital erbjuder Vaekstfonden nu tillväxtkapital för internationell expansion med investeringar i intervallet <NOBR>5–25</NOBR> miljoner kronor, partnerkapital tillsammans och på lika villkor med affärsänglar i intervallet <NOBR>3–10</NOBR> miljoner kronor och startkapital som fokuserar på att utveckla lösningar utifrån kundens behov i intervallet <NOBR>4–10</NOBR> miljoner kronor med möjlighet till uppföljande investeringar upp till 30 miljoner kronor. En kommission med deltagare från ministerier samt offentliga och privata investerare är tillsatt för att utvärdera det nuvarande offentliga riskkapitalinitiativet och för att lämna förslag till framtida satsningar inom området med målet att skapa ännu fler nya företag.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">33</SPAN><SPAN class="ft13">FPT</SPAN></P> <P class="p224 ft10"><SPAN class="ft16">33</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Kommissorium for udvalget om fremtidens marked for riskovillig kapital.</P> <P class="p50 ft9">48</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p31 ft46">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p205 ft7">I Danmark finns ingen myndighet motsvarande Vinnova och det finska Tekes i de tidiga forsknings- och innovationsskedena. De enskilda universiteten har, jämfört med t.ex. Sverige, en betydligt större självständighet inom <NOBR>FoU-området.</NOBR> I Danmark finns sju olika forskarbyar och innovationsmiljöer fördelade över landet med fokus på att kommersialisera forskningsresultat och innovationer på såddnivå.</P> <P class="p211 ft8"><SPAN class="ft8">2.4.2</SPAN><SPAN class="ft25">Norge</SPAN></P> <P class="p22 ft7">I likhet med i Danmark så är i Norge de statliga finansieringsinsatserna till <NOBR>SME-företag</NOBR> huvudsakligen samlade under en statlig aktör. Koncentrationen är en följd av att ett antal funktioner som tidigare var utspridda på Norges Turistråd, Norges Eksportråd, Statens naeringsog distriktsutviklingsfond och Statens veiledningskontor for oppfinnere sedan år 2004 lokaliserats till Innovasjon Norge. Innovasjon Norges uppdrag är att bidra till utvecklingen av norskt näringsliv, såväl nationellt som internationellt, med fokus på förnyelse och innovation. Innovasjon Norge erbjuder tjänster och program som ska bidra till att utveckla regionerna, öka innovationstakten i näringslivet över hela landet och profilera norskt näringsliv och Norge som resmål.</P> <P class="p220 ft7">Innovasjon Norge har fem fokusområden som prioriteras genomgående i alla olika insatser: nätverksbaserad innovation och förändring, små och medelstora företag med förutsättning för internationell tillväxt, entreprenörskap, kvinnors och slutligen ungdomars företagande. För att utveckla fokusområdena erbjuder Innovasjon Norge tjänster inom finansiering, kompetensutveckling, rådgivning, utveckling av nätverk och internationell exponering. Inom finansieringsområdet tillhandahåller Innovasjon Norge lån, bidrag, garantier samt egenkapitalinvesteringar.</P> <P class="p150 ft7">Finansieringsverksamheten har under år 2007 bidragit med ca. 3,5 miljarder kronor till utvecklingsprojekt i näringslivet i form av lån och bidrag. 1,7 miljarder kronor avsåg bidrag till sammanlagt 5 000 projekt. 85 procent av finansieringen riktas mot företag med mindre än 20 anställda.</P> <P class="p15 ft7">År 2001 bildades Argentum Fondsinvesteringer AS, ett offentligt investeringsbolag som investerar i riskkapitalfonder för att bidra till utvecklingen av den norska riskkapitalmarknaden. Bolaget förvaltar omkring fyra miljarder norska kronor och har</P> <P class="p36 ft9">49</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft7">investerat i drygt 20 riskkapitalfonder. Privat kapital kompletterar alla statliga investeringar. Argentum ser för närvarande över sin nationella investeringsstrategi. Bakgrunden är att den privata riskkapitalmarknaden i Norden alltmer utvecklas mot en gemensam nordisk marknad. Argentums avsikt är att gå mot en nordisk portfölj.</P> <P class="p225 ft8"><SPAN class="ft8">2.4.3</SPAN><SPAN class="ft25">Finland</SPAN></P> <P class="p27 ft7">I Finland är de offentliga finansieringsinsatserna, i likhet med i Sverige, fördelade mellan flera olika aktörer. En viss koncentration har skett under senare tid. Enligt det finanspolitiska ministerutskottets riktlinjer i juni 2007 övergick ansvaret för utvecklandet av den offentliga kapitalinvesteringsverksamheten för företag i såddskedet till Veraventure Oy från att tidigare varit fördelat på Jubileumsfonden för Finlands självständighet, Sitra, The Finnish Industry Investment och Veraventure Oy.</P> <P class="p217 ft7">Finnvera Abp ägs av finska staten. Verksamheten inom Finnvera lånefinansieras och förutsätts vara självbärande. Koncernens riskkapitalverksamhet bedrivs av dotterbolagen Veraventure Oy, Aloitusrahasto Vera Oy och Matkailunkehitys Nordia Oy. Finnvera erbjuder lån, borgen, riskkapital och exportgarantier. De produkter och tjänster som ingår i sortimentet täcker företagens alla utvecklingsfaser, från etableringslån till exportgarantier för storföretag. Finnveras uppgift är att komplettera finansmarknaden och stärka verksamhetsbetingelserna för finländska företag i <NOBR>start-,</NOBR> tillväxt- och internationaliseringsfasen samt vid exporthandel. Finnveras affärsområden är mikrofinansiering, regional finansiering, finansiering av tillväxt och internationalisering, kapitalinvesteringsverksamhet samt exportfinansiering.</P> <P class="p28 ft7">Av de nära 3 500 nya företag som Finnvera finansierade år 2007 inledde merparten eller 92 procent av företagen sin verksamhet som mikroföretag. En tredjedel av de finansierade nyetablerade företagen verkar inom handels- och konsumenttjänster. År 2007 beviljades finansiering till småföretagsverksamhet om totalt omkring 270 miljoner euro. Finnvera deltar i finansiering för regional utveckling inkluderande finansiering av generationsväxlingar. Regionala företag finansierades med 395 miljoner euro.</P> <P class="p217 ft7">Finnvera finansierar därtill internationaliseringen av omkring 500 små och medelstora finländska företag som har en planerad</P> <P class="p53 ft9">50</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312146x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p31 ft46">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft7">tillväxtstrategi. Växande företag internationellt finansierades år 2007 med totalt 285 miljoner euro.</P> <P class="p122 ft7">Veraventure är Finnveras kapitalinvesteringsbolag. Bolaget grundades i april 2003 för att förvalta och utveckla investeringsverksamheten i de regionala riskkapitalfonderna. Under 2007 gjorde Veraventure två ytterligare placeringar i regionala fonder i aktiebolagsform till ett belopp om totalt 2,7 miljoner euro. Fonden deltog därtill med tre miljoner euro i grundandet av kapitalfonden <NOBR>Länsi-Suomen</NOBR> Pääomarahasto Oy.</P> <P class="p113 ft7">Jubileumsfonden för Finlands självständighet, Sitra, är en oberoende offentligrättslig fond som lyder under riksdagen. Sitras verksamhet bedrivs i programmen hälsovård, kost och näring, energi samt maskinindustri. Inom programmen bedrivs utredningar, strategiprocesser, försöksprojekt, utveckling av affärsverksamhet och företagsfinansiering. Sitras investeringsportfölj innehåller omkring 60 företag, i vilka har investerats totalt omkring 126 miljoner euro. Sitra har därutöver ett brett internationellt samarbetsnätverk och placeringar i fler än 20 kapitalfonder. Sitra är även med som placerare i 15 inhemska fonder.</P> <P class="p226 ft7">Tekes, utvecklingscentralen för teknologi och innovationer, är en statlig myndighet som finansierar företags, högskolors och forskningsinstituts forsknings- och utvecklingsprojekt. Varje år startar drygt 2000 forsknings- och utvecklingsprojekt som beviljats finansiering av Tekes. Tekes kunder utgörs årligen av ca. 3 000 företag och omkring 50 universitet, högskolor och forskningsinstitut. Sedan februari 2008 erbjuder Tekes en ny finansieringsform avsedd för etablering och utveckling av innovativa och tillväxtorienterade företag med internationell inriktning. Ändamålet med verksamheten är att ännu mer stimulera de konkurrenskraftigaste företagens tillväxt och internationalisering.</P> <P class="p227 ft8"><SPAN class="ft8">2.4.4</SPAN><SPAN class="ft25">USA</SPAN></P> <P class="p22 ft7">Även i USA erbjuds en omfattande statlig offentlig finansiering till små och medelstora företag. I detta sammanhang vill jag särskilt nämna den federala satsning som tillhandahålls genom The U.S. Small Business Administration (SBA).<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">34</SPAN><SPAN class="ft13">FPT</SPAN></P> <P class="p122 ft7">SBA är en federal myndighet som bildades 1953 för att hjälpa entreprenörer i USA att starta, driva och skapa tillväxt i företag.</P> <P class="p228 ft10"><SPAN class="ft16">34</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>www.sba.gov.</P> <P class="p75 ft9">51</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft7">SBA innefattar ett stort nätverk av lokala kontor och har ingått partnerskapssamarbete med flera olika offentliga och privata organisationer. SBA administrerar flera program som tillhandahåller både rådgivning, information och finansiering till små företag. SBA har sedan starten på olika sätt givit stöd till omkring tjugo millioner små företag. Värdet på SBA:s låneportfölj uppgår i dag till omkring 45 miljarder dollar fördelat på 219 000 lån. Sedan 1958 har SBA investerat mer än 30 miljarder dollar (venture capital) i små växande företag.</P> <P class="p217 ft7">Programmet The Small Business Investment Company (SBIC) drivs inom ramen för SBA. Programmet inrättades 1958 för att förse små företag med ägarkapital, långsiktiga lån och kompetensstöd till företagsledningen med så stort deltagande som möjligt från privata finansiärer. Programmet har sedan starten finansierat nästan 100 000 företag med 46 miljarder dollar. I slutet av år 2008 hade, inom ramen för SBIC, omkring 6,9 miljarder dollar investerats av SBA i 349 fonder. Ytterligare 2,6 miljarder dollar var beslutade. Det privata kapitalet, avsatt inom programmet, uppgick till nio miljarder dollar.</P> <P class="p117 ft7">Den offentliga finansieringen av riskkapitalfonder, genom bl.a. stora offentliga pensionsfonder, är omfattande i USA.</P> <P class="p208 ft18"><SPAN class="ft18">2.5</SPAN><SPAN class="ft24">Forskning och utveckling i Sverige</SPAN></P> <P class="p229 ft8">Svenska investeringar i forskning och utveckling år 2007</P> <P class="p51 ft7">Sverige placerar sig i världstoppen när <NOBR>FoU-utgifterna</NOBR> jämförs internationellt utifrån landets storlek, ekonomi och befolkning. Bara Israel spenderar mer på FoU än Sverige som andel av BNP. År 2007 investerade näringslivet, universitet och högskolor samt andra statliga myndigheter i Sverige 115 miljarder kronor i FoU vilket motsvarar 3,84 procent av BNP. Näringslivets andel uppgick till 83 miljarder kronor eller drygt 70 procent.</P> <P class="p26 ft8">Beräknad statlig finansiering av FoU 2008</P> <P class="p51 ft7">De statliga medlen till forskning och utveckling inom statsbudgeten beräknas, enligt budgetpropositionen för 2009, uppgå till 25,6 miljarder kronor år 2008. Därutöver beräknas forsknings-</P> <P class="p230 ft9">52</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <P class="p0 ft10">SOU 2008:121 Nuläget – en sammanfattande beskrivning</P> <P class="p210 ft7">stiftelserna och kommuner och landsting investera omkring 1,5 miljarder kronor respektive 1,45 miljarder kronor. Forskningsmedel från EU beräknas uppgå till omkring 1,5 miljarder kronor. Sammantaget motsvarar statens och övriga offentliga investeringar i FoU därmed 0,94 procent av BNP 2008.</P> <P class="p15 ft7">Av de statliga medel om 25,6 miljarder kronor, som investeras i FoU, beräknas 11,5 miljarder kronor fördelas direkt till universitet och högskolor. Övriga medel fördelas i konkurrens.</P> <P class="p57 ft8">Sverige har en förbättringspotential i nyttiggörandet av FoU</P> <P class="p231 ft7"><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> publicerar varje år sin innovationsbarometer,</P> <P class="p232 ft7">The European Innovation Scoreboard, som i en jämförelseanalys mäter hur länderna i EU, Kroatien, Turkiet, Island, Norge, Schweiz, Australien, Kanada, Israel, Japan och USA presterar inom innovationsområdet. De indikatorer som bedöms är: innovationspådrivande insatser, kunskapsskapande åtgärder, innovation och företagande, tillämpning och användning av ny kunskap, patentansökningar samt immaterialrätt.</P> <P class="p15 ft7">Enligt resultatöversikten för år 2007 är Sverige sammantaget det mest innovativa landet bl.a. beroende på kraftfulla insatser i form av FoU, både offentliga och privata. Sverige har dock en förbättringspotential i att bättre tillämpa och använda den nya kunskapen.</P> <P class="p233 ft18"><SPAN class="ft18">2.6</SPAN><SPAN class="ft24">Företagsutveckling inom EU</SPAN></P> <P class="p22 ft7">Mitt uppdrag är inriktat på en översyn av svenska statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag. Mot bakgrund av att EU allt mer aktivt arbetar med frågor som rör <NOBR>SME-företag</NOBR> vill jag kortfattat beskriva EU:s insatser för företagsutveckling. Jag vill också framhålla betydelsen av att svenska företag och myndigheter verkligen utnyttjar möjligheten till <NOBR>EU-medfinansiering</NOBR> då kapitaltillskottet i många fall är av substantiell betydelse. En annan mycket väsentlig <NOBR>EU-aspekt</NOBR> är EU:s regelverk kring statsstödsregler. Detta regelverk är gränssättande för medlemsländernas möjligheter att stödja <NOBR>SME-företag.</NOBR></P> <P class="p234 ft9">53</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312149x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p223 ft8"><SPAN class="ft8">2.6.1</SPAN><SPAN class="ft25">EU:s policy för små och medelstora företag</SPAN></P> <P class="p27 ft29">Europa ska vara den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen år 2010. Målet, enligt Lissabonstrategin, beslutades av Europeiska rådet år 2000.</P> <P class="p235 ft7">I juni 2000 antogs Småföretagsstadgan. Stadgan ska genom förbättrade rättsliga och administrativa förhållanden främja start och tillväxt av småföretag. Stadgan är ett frivilligt åtagande och stadfäster bl.a. behovet av entreprenörskapsutbildning, förenklade regler kring företagsetablering och bättre lagstiftning för småföretag. Ett fyrtiotal länder har tillsammans med Sverige antagit stadgan och dess huvudprinciper. Medlemsländerna rapporterar årligen till Kommissionen om de insatser som genomförts med utgångspunkt från Småföretagsstadgan. Kommissionen publicerar därefter en rapport om genomförandet med en redovisning av ett urval av goda exempel i de olika medlemsländerna.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">35</SPAN><SPAN class="ft13">FPT</SPAN></P> <P class="p236 ft7">I november 2005 presenterade Kommissionen sitt meddelande</P> <P class="p237 ft7">Tillväxt och sysselsättning genom en politik för små och medelstora företag <NOBR>(SME-meddelandet).</NOBR> Av meddelandet framgår att småföretagens behov bör ge avtryck i såväl unionens som nationell policy inom <NOBR>SME-politiken</NOBR> utifrån principen tänk småskaligt först.</P> <P class="p186 ft7">I oktober 2007 redovisades en halvtidsöversyn av <NOBR>SME-meddelandet.</NOBR> Kommissionen konstaterar i översynen att policyn för att stödja små och medelstora företag ytterligare bör förtydligas, både på EU- och nationell nivå, eftersom små och medelstora företag är en viktig ekonomisk och social drivkraft i samhället. I juni 2008 publicerade kommissionen därför meddelandet om Small Business Act (SBA) till Rådet, Europaparlamentet, Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Engelskans act (akt, även rättsakt dvs. lag) används symboliskt för att understryka småföretagens roll i ekonomin och skapa en omfattande politisk ram för unionen och dess medlemsstater. SBA syftar till att samla all politik för små- och medelstora företag i ett gemensamt dokument och är uppbyggd kring tio vägledande principer.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">36</SPAN><SPAN class="ft13">FPT</SPAN></P> <P class="p238 ft30"><SPAN class="ft16">35</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Se bl.a. Europeiska stadgan för småföretag, 2008 års urval av god praxis, Europeiska kommissionen.</P> <P class="p239 ft10"><SPAN class="ft16">36</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Till principerna är kopplade 92 åtgärder som i vissa fall är nya, i andra fall påbörjade eller redan avslutade.</P> <P class="p172 ft9">54</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p31 ft46">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p240 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft53">Skapa ett klimat som gynnar småföretagare och familjeföretag och belönar entreprenörskap.</SPAN></P> <P class="p241 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft54">Se till att företagare som gått igenom en konkurs snabbt får en andra chans.</SPAN></P> <P class="p242 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft54">Utarbeta regler som grundar sig på principen om att tänka småskaligt först.</SPAN></P> <P class="p241 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft54">Göra offentliga förvaltningar lyhörda för de små och medelstora företagens behov.</SPAN></P> <P class="p241 ft7"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft54">Anpassa offentliga politiska instrument till de små och medelstora företagens behov, så att det blir lättare för dem att delta i offentlig upphandling och få del av statligt stöd.</SPAN></P> <P class="p241 ft7"><SPAN class="ft7">6.</SPAN><SPAN class="ft54">Göra det lättare för små och medelstora företag att få tillgång till finansiering och se till att såväl lagstiftningen som affärsklimatet stöder iakttagande av betalningsfrister vid handelstransaktioner.</SPAN></P> <P class="p243 ft7"><SPAN class="ft7">7.</SPAN><SPAN class="ft54">Hjälpa små och medelstora företag att bättre utnyttja den inre marknadens möjligheter.</SPAN></P> <P class="p241 ft7"><SPAN class="ft7">8.</SPAN><SPAN class="ft54">Stödja kontinuerlig kompetensutveckling och all slags innovation i små och medelstora företag.</SPAN></P> <P class="p242 ft7"><SPAN class="ft7">9.</SPAN><SPAN class="ft54">Hjälpa små och medelstora företag att omvandla miljöutmaningar till affärsmässiga möjligheter.</SPAN></P> <P class="p241 ft7">10.Uppmuntra små och medelstora företag att utnyttja växande marknader och stödja dem i detta.</P> <P class="p244 ft7">Utöver de vägledande principerna lämnades, i <NOBR>SBA-meddelandet,</NOBR> tre lagförslag grundade på principen om att tänka småskaligt först. Dessa är gruppundantagsförordningen för statligt stöd, förordning om ett europeiskt privat aktiebolag (Societas Privata Europaea) som innebär att en ny europeisk associationsform skapas och slutligen ett direktiv om sänkta momssatser för tjänster som ger medlemsstaterna möjlighet att tillämpa sänkta momssatser främst för tjänster som tillhandahålls lokalt. Lagförslagen behandlas i särskild ordning inom ramen för respektive rådskonstellation. <NOBR>SBA-meddelandet</NOBR> i sin helhet är planerat att behandlas i Konkurrenskraftsrådet i december 2008.</P> <P class="p245 ft9">55</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312151x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p223 ft8"><SPAN class="ft8">2.6.2</SPAN><SPAN class="ft25">Stödprogram till små och medelstora företag inom EU</SPAN></P> <P class="p27 ft7">Stöd till små och medelstora företag inom EU ges i olika former såsom tjänster, information, bidrag, lån samt, i mindre omfattning, garantier.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">37</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>Stödet fördelas direkt eller indirekt genom program som förvaltas av medlemsländerna eller regionerna, t.ex. EU:s strukturfonder. Några av de stöd som erbjuds redovisas nedan.</P> <P class="p246 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Europeiska kommissionen utformar och handlägger stöd till företag för projekt med viss inriktning som miljö, forskning och utbildning. Medfinansiering krävs. I denna kategori återfinns bl.a. det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling </SPAN><NOBR>(2007–2013)</NOBR> och, för samma period, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation.</P> <P class="p247 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Europeiska regionala utvecklingsfonden är EU:s största stödkälla för små och medelstora företag. Fonden kan bl.a. stödja projekt för att utveckla entreprenörskap, innovation och konkurrenskraft i företag och för att förbättra företagsklimatet regionalt och lokalt genom t.ex. ökad tillgång till kapital i nyetablerings- och tillväxtfasen samt för att utveckla samarbetet mellan företag över regions- och nationsgränserna. Medlemsländer och regioner förvaltar programmen och väljer ut projekten.</SPAN></P> <P class="p248 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Europeiska kommissionen, Europeiska investeringsfonden och Europeiska investeringsbanken har tagit initiativ till Jeremie (Joint European Resources for Micro to Medium Enterprises) för att förbättra tillgången till finansiering i form av t.ex. mikrokrediter, riskkapital eller garantier. Jeremie kommer att förvaltas som en del av Europeiska regionala utvecklingsfondens program. Projekten kommer att väljas ut på nationell och regional nivå. I nuläget är det Rumänien och Grekland som beslutat att genomföra en Jeremiesatsning.</SPAN></P> <P class="p249 ft29"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft28">Europeiska investeringsfonden förvaltar flera finansiella instrument med avsikten att öka de tillgängliga krediterna för företagen och stimulera mellanhänderna att öka utlåningen. Inget stöd lämnas direkt till företagen utan det förmedlas via</SPAN></P> <P class="p250 ft10"><SPAN class="ft16">37</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Europeiska unionens stödprogram till små och medelstora företag - en översikt över de viktigaste finansieringsmöjligheterna för Europas små och medelstora företag, Europeiska kommissionen GD Näringsliv och industry, februari 2008.</P> <P class="p172 ft9">56</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p31 ft46">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p251 ft7">finansiella mellanhänder som banker, kreditinstitut och investeringsfonder.</P> <P class="p252 ft7"><SPAN class="ft55">•</SPAN><SPAN class="ft56">Stöd lämnas för att hjälpa små och medelstora företag att ta sig in på marknader utanför EU. Detta stöd tar sig främst uttryck i hjälp till förmedlingsorganisationer och/eller myndigheter för internationalisering.</SPAN></P> <P class="p253 ft7">För att företagen på ett mer lättillgängligt sätt ska kunna ta del av EU:s stödformer och tjänsteutbud har <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> tagit initiativet till Enterprise Europe Network som erbjuder information och rådgivning om <NOBR>EU-regler,</NOBR> internationalisering, <NOBR>EU-finansiering</NOBR> samt förmedling av internationella affärskontakter och viss service vid teknik- och forskningssamarbeten. Det nya nätverket bygger på verksamheten inom de två tidigare <NOBR>EU-nätverken</NOBR> Euro Info Centre och Innovation Relay Centre. Femton nationella och regionala näringslivsorganisationer och forskningsinstitut står bakom verksamheten i Sverige. Enterprise Europe Network har lokal representation på 22 orter. Nutek är både huvudfinansiär för verksamheten och nationell koordinator.</P> <P class="p254 ft8"><SPAN class="ft8">2.6.3</SPAN><SPAN class="ft25">EU:s statsstödregler avseende företagsfinansiering, innovation och FoU</SPAN></P> <P class="p228 ft8">Statsstödsreglerna i korthet</P> <P class="p55 ft7">EU:s politik för statligt stöd till näringslivet utgår från ett principiellt förbud mot stöd som kan snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsländerna. Av artikel 87 om statligt stöd i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen framgår att:</P> <P class="p255 ft57">om inte annat föreskrivs i detta fördrag, är stöd som ges av medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.</P> <P class="p256 ft7">Det är kommissionens uppgift att tolka reglerna och avgöra om de stöd som medlemsstaterna vill införa kan anses vara förenliga med</P> <P class="p257 ft9">57</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft7">den gemensamma marknaden. Länderna måste därför förhandsanmäla stöd till kommissionen, enligt artikel 88.3 i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR></P> <P class="p186 ft7">För att underlätta för medlemsländerna och öka förutsägbarheten i systemet har kommissionen utfärdat vägledande texter i form av meddelanden, riktlinjer och rambestämmelser m.m. Dessa anger närmare villkor för hur stöd bör utformas för att kunna godkännas. Kommissionen har på vissa områden därutöver beslutat om s.k. gruppundantag vilket ger medlemsstaterna möjlighet att införa stöd utan förhandsanmälan till kommissionen. Kommissionens regelverk ligger till grund för de stöd- och verksamhetsförordningar som regeringen utfärdat för flera av de statliga aktörer som min utredning berör, bl.a. Almi, Vinnova och Energimyndigheten.</P> <P class="p29 ft8">Sammanfattning av relevanta delar av EU:s ramverk i dag</P> <P class="p258 ft7">Kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpning av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse</P> <P class="p51 ft7">Genom förordning (EG) nr 994/98, artikel 2, bemyndigas kommissionen att i en förordning fastställa ett tröskelvärde under vilket stödåtgärder inte anses uppfylla samtliga kriterier i artikel 87.1 i fördraget och därför inte omfattas av anmälningsförfarandet enligt artikel 88.3.</P> <P class="p118 ft7">Stödåtgärder vilka uppfyller villkor i förordningen (EG) nr 1998/2006 ska inte anses uppfylla samtliga kriterier i artikel 87.1 och ska därför inte omfattas av anmälningsskyldigheten enligt artikel 88.3 i fördraget.</P> <P class="p186 ft7">I korthet innebär regleringen av stöd av mindre betydelse, s.k. försumbart stöd, att stöd till ett enskilt företag inte räknas som statligt stöd enligt artikel 87 om de sammanlagda stödbeloppen understiger 200 000 euro under en treårsperiod (100 000 euro för företag verksamt inom vägtransportsektorn). Stödprogram som lämnar helt och hållet lägre stöd måste således inte förhandsanmälas till kommissionen.</P> <P class="p259 ft9">58</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p31 ft46">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p260 ft7">Gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (2006/c 323/01).</P> <P class="p55 ft7">Mot bakgrund av Lissabonstrategins mål, avseende gemenskapens framtida nivåer på satsningar på FoU och innovation, har kommissionen gjort bedömningen att gemenskapens nuvarande samlade satsning på FoU och innovation inte är optimal. Därför moderniserades regelverket för statligt stöd till FoU i denna rambestämmelse samtidigt som möjligheterna till stöd utökades till att omfatta även innovation.</P> <P class="p15 ft7">Den rättsliga grunden för statligt stöd till FoU och innovation är i första hand artikel 87.3 c i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> I viss utsträckning kan även artikel 87.3 b komma ifråga. Den senare gäller stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, medan det mer frekvent utnyttjade <NOBR>c-undantaget</NOBR> gäller stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.</P> <P class="p226 ft7">Statligt stöd får enligt rambestämmelsen, givet att vissa villkor uppfylls, lämnas till grundforskning, industriell forskning, utveckling, tekniska genomförbarhetsstudier, vissa insatser för att erhålla och upprätthålla patent och andra rättigheter som åtnjuter industriellt rättsskydd, nystartade innovativa företag, process- och organisationsinnovation inom tjänstesektorn, viss innovationsrådgivning, vissa innovationsstödjande tjänster, inhyrning av högkvalificerad personal (enligt vissa villkor) till <NOBR>SME-företag</NOBR> från forskningsorganisation eller stort företag samt innovationskluster. Rambestämmelsen anger för varje stödändamål närmare villkor avseende stödets omfattning i relation till den totala kostnaden för varje insats. Stöd enligt denna förordning måste anmälas till kommissionen.</P> <P class="p261 ft7">Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag (2006/C 194/02)</P> <P class="p97 ft7">Om särskilda villkor är uppfyllda kan kommissionen betrakta visst stöd i form av riskkapital som förenligt med artikel 87.3 c, dvs. stöd för att främja utvecklingen av vissa näringsverksamheter. Stöd</P> <P class="p262 ft9">59</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312155x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft7">enligt dessa riktlinjer omfattar endast riskkapitalordningar som är riktade till <NOBR>SME-företag.</NOBR></P> <P class="p186 ft7">Enligt kommissionen berör kapitalbrist främst innovativa och oftast nya högteknologiföretag med stor tillväxtpotential. Bristen kan emellertid också påverka ett bredare spektrum av nyare och äldre företag i olika sektorer med lägre tillväxtpotential som inte kan finansiera sina utvidgningsprojekt utan externt riskkapital. Statligt stöd genom riskkapital måste stimulera kapitaltillskott utan utträngning.</P> <P class="p118 ft7">Riktlinjerna innebär i korthet att de stödformer som bl.a. kan komma i fråga är bildande av investeringsfonder, garantier till riskkapitalinvesterare eller riskkapitalfonder, andra finansiella instrument som tillhandahåller ytterligare investeringskapital till riskkapitalinvesterare eller riskkapitalfonder samt skatteincitament till investeringsfonder och/eller deras förvaltare, eller till investerare för att göra riskkapitalinvesteringar.</P> <P class="p116 ft29">Kommissionens riktlinjer anger för varje stödform närmare villkor avseende stödets omfattning. Stöd enligt denna förordning måste anmälas till kommissionen.</P> <P class="p263 ft7">Kommissionens generella gruppundantagsförordning (EG) Nr 800/2008 av den 6 augusti 2008</P> <P class="p51 ft7">Kommissionen har med stöd av förordningen (EC) 994/98 och i enlighet med artikel 87 i fördraget beslutat om stöd till små och medelstora företag, forskning och utveckling, miljöskydd, sysselsättning, utbildning och regioner som, under vissa villkor, är förenliga med den gemensamma marknaden. Gruppundantagsförordningen är mycket omfattande och reglerar olika former av stöd till små och medelstora företag, stöd till utbildning av anställda, sysselsättningsstöd, regionalstöd, miljöstöd, stöd till kvinnligt företagande och stöd till forskning, utveckling och innovation.</P> <P class="p117 ft7">Genom gruppundantaget upphävs den tidigare förordningen om statligt stöd till små och medelstora företag.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">38</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>Vissa stöd för att främja riskkapitalinvesteringar som tidigare reglerats i Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag (2006/C 194/02) förs in</P> <P class="p264 ft44"><SPAN class="ft48">38</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpning av artiklarna 87 och 88 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> på statligt stöd till små och medelstora företag.</P> <P class="p50 ft9">60</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p31 ft46">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft7">i den nya förordningen. Vissa innovationsstöd för nystartade företag som tidigare reglerats i Gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (2006/c 323/01) förs också in i det nya gruppundantaget.</P> <P class="p122 ft7">En av de stora förändringarna vad gäller möjligheten till statligt stöd genom det nya gruppundantaget, som särskilt bör omnämnas, är möjligheten till stöd till kvinnligt företagande. Som förenligt med den gemensamma marknaden är därmed ett särskilt stöd till små företag som ägs och drivs av kvinnor. Stödet får inte överstiga en miljon euro per företag. Stödet får motsvara högst 15 procent av de stödberättigade kostnaderna som uppstår under de fem första åren från företagsstarten. Stödberättigade kostnader är kostnader för juridiskt stöd, rådgivning och administration i samband med företagets bildande tillsammans med räntekostnader, kostnad för hyra eller leasing av produktionsmateriel och produktionsanläggningar, kostnad för energi, vatten, uppvärmning, skatt och administrativa avgifter, kostnader för barntillsyn och föräldraledighet samt kostnader för avskrivningar och löner.</P> <P class="p265 ft7">Stöd enligt denna förordning behöver inte anmälas till kommissionen enligt 88.3 i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Endast ett mer förenklat informationsförfarande krävs.</P> <P class="p266 ft7">Kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> på statligt stöd i form av garantier (2008/C 155/02)</P> <P class="p97 ft7">Kommissionen tillkännager på detta sätt de principer kommissionen avser att lägga till grund för sin tolkning av artiklarna 87 och 88 i fördraget och deras tillämpning på statliga garantier.</P> <P class="p122 ft7">I tillkännagivandet definieras de omständigheter som utesluter förekomsten av statligt stöd när det gäller enskilda garantier. Tillsammans med flera andra villkor ska ett marknadspris betalas för garantin. Kommissionen godtar inte att garantavgiften fastställs till en gemensam nivå för en hel bransch. Kommissionen kan dock godta en enklare bedömning för små och medelstora företag förutsatt att en årlig angiven säkerhetsavgift tas ut på det belopp som garanteras av staten. Den årliga säkerhetsavgiften varierar mellan 0,4 och 6,3 procent beroende på företagets kreditvärdighet.</P> <P class="p150 ft7">Statliga garantier, där förekomsten av stöd inte kan uteslutas med ledning av principerna i tillkännagivandet, måste anmälas till</P> <P class="p114 ft9">61</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft7">och godkännas av kommissionen i syfte att avgöra om de är förenliga med den gemensamma marknaden. Oavsett om garantin omfattar statligt stöd eller inte kan kommissionen begära in omfattande rapporter med uppgifter om de utfärdade garantierna.</P> <P class="p267 ft7">Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (2004/C 244/02)</P> <P class="p51 ft7">Av dessa riktlinjer framgår att artikel 87.3 c i fördraget är den enda grunden för förenlighet med den gemensamma marknaden för stöd till företag i svårigheter. Som nämnts ovan har kommissionen rätt att tillåta stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Kommissionen påtalar att normen inte kan vara att företag som hamnar i svårigheter ska räddas av staten. Ineffektiva företag, som går i konkurs, är ett normalt inslag i marknadsekonomin. Kommissionen slår fast att stöd till företag i svårigheter endast kan vara förenligt med grunden för den gemensamma marknaden om de villkor som läggs fast i dessa riktlinjer följs. Ett nybildat företag har dock aldrig rätt till undsättnings- eller omstruktureringsstöd. Ett företag betraktas av kommissionen som nybildat under de första tre åren efter att företaget inlett sin verksamhet på det berörda området.</P> <P class="p268 ft7">Av riktlinjerna framgår att medlemsländerna, givet flera villkor, till ett företag i svårighet får tillhandahålla dels undsättningsstöd engångsvis i form av lån eller lånegarantier, dels omstruktureringsstöd. Stödet måste, i enlighet med <NOBR>EG-fördragets</NOBR> artikel 88.3, anmälas till kommissionen för godkännande. Kommissionen ställer krav på regelbundna och detaljerade rapporter från medlemsländerna om stödens storlek, innehåll och dess effekter.</P> <P class="p116 ft7">Riktlinjerna löper ut efter den 9 oktober 2009. Kommissionen har därför påbörjat en översyn. Som ett första steg i denna har medlemsländerna fått redogöra för sina erfarenheter av tillämpningen av de nuvarande riktlinjerna. Av Sveriges redogörelse framgår att den svenska näringspolitiken och regionala tillväxtpolitiken hittills inte inrymt åtgärder för undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter samt att Sverige har ett restriktivt förhållningssätt till sådana stödformer men att det finns exempel på omständigheter som kan motivera möjligheten till ett</P> <P class="p269 ft9">62</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312158x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p31 ft46">Nuläget – en sammanfattande beskrivning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p270 ft7">statligt ingripande. En sådan omständighet är krissituationer inom den finansiella sektorn. En annan är överkapacitet inom trögrörliga ekonomiska tillgångar som inom bostadssektorn.</P> <P class="p271 ft7">Kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (2003/361/EG)</P> <P class="p272 ft7">Kommissionens definition av mikroföretag samt små och medelstora företag är bindande för medlemsländerna i samband med beslut om statligt stöd genom vilket storleken på ett företag får betydelse för stödets omfattning. Definitionen är också bindande i samband med genomförande av program med stöd från EU:s strukturfond och av andra gemenskapsprogram som sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation.</P> <P class="p273 ft32">Tabell 2.2 Definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p76 ft32">Företagskategori</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td97"><SPAN class="p274 ft46">Antal årsanställda</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td98"><SPAN class="p275 ft46">Årsoms., milj.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td50"><SPAN class="p276 ft46">Balansomslutning,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td96"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td97"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td98"><SPAN class="p275 ft46">euro</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td99"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td50"><SPAN class="p277 ft46">milj. euro</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td97"><SPAN class="p278 ft32">Färre än</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td98"><SPAN class="p279 ft46">Högst</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p31 ft58">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td50"><SPAN class="p277 ft46">Högst</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p76 ft45">Medelstort</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td97"><SPAN class="p280 ft45">250</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td98"><SPAN class="p281 ft45">50</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p31 ft58">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td50"><SPAN class="p282 ft45">43</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p76 ft45">Litet</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p280 ft45">50</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p281 ft45">10</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p31 ft58">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td50"><SPAN class="p282 ft45">10</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p76 ft59">Mikro</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p280 ft59">10</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p281 ft59">2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p31 ft60">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td50"><SPAN class="p282 ft59">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td100"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td101"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td102"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td103"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td104"><SPAN class="p31 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p283 ft7">Bestämningen av ett företags kategoritillhörighet påverkas av om företaget anses vara fristående, ett partnerföretag eller ett anknutet företag. Klassificeringen har betydelse för hur det stödansökande företagets storlek beräknas.</P> <P class="p284 ft7">Om 25 procent eller mer av ett företags kapital eller röstandel direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller flera offentliga organ, individuellt eller gemensamt, kan företaget inte anses tillhöra kategorin små och medelstora företag. Ett företag betraktas dock som ett fristående litet eller medelstort företag när bl.a. offentliga investeringsbolag eller offentliga eller privata riskkapitalbolag, universitet och forskningscentra utan vinstsyfte eller institutionella investerare, inkl. regionala utvecklingsfonder, har en ägarkontroll enskilt på 25 procent och högst 50 procent i sökandeföretaget.</P> <P class="p285 ft9">63</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312159x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft6">3 Mina förslag</P> <P class="p286 ft18"><SPAN class="ft18">3.1</SPAN><SPAN class="ft24">Övergripande prioriterad verksamhetsinriktning</SPAN></P> <P class="p287 ft7">Sverige behöver fler företag som startar, växer och sysselsätter i hela landet. Banker och andra privata intressenter satsar i begränsad omfattning i tidiga skeden. Därför måste statliga finansiella resurser finnas för att finansiera nya och växande företag. Statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag ska alltid utgå från företagets allra bästa. Statlig företagsfinansiering måste byggas upp på ett sådant sätt att alla starka affärsidéer ska kunna utvecklas och växa i företag oberoende av om idén bygger på nya forskningsrön, är baserad på produktutveckling inom ett företag eller uppkommit på annat sätt.</P> <P class="p288 ft7">I mitt utredningsarbete kunde jag inledningsvis konstatera att det statliga finansieringssystemet fyller en mycket viktig funktion för utvecklingen av innovationer och nya, små och medelstora företag. Frågor kring företagande och entreprenörskap prioriteras och hanteras generellt sett med en bred erfarenhet och ett stort engagemang. Men ingenting är så bra att det inte kan bli bättre. Det finns hinder i systemet som försvårar start och tillväxt av företag.</P> <P class="p15 ft7">De större företagen i Sverige kommer förmodligen inte nämnvärt att öka antalet anställda under åren framöver. Det är sannolikt samma situation inom stora delar av offentlig sektor. Nyföretagandet i Sverige behöver därför öka. Detta bidrar i sin tur till fler arbetstillfällen och ökad tillväxt.</P> <P class="p15 ft7">De befintliga små och medelstora företagen måste på olika sätt ges förutsättningar att utvecklas. Ett ökat nyföretagande är bra för Sverige och kan komma till stånd genom att alla starka affärsidéer ges möjlighet att kommersialiseras. Icke minst de minsta företagen, vilka utgör merparten av alla företag i Sverige, har en stor potential</P> <P class="p207 ft9">65</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Mina förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft7">att utvecklas om satsningarna kraftsamlas för att fler företag ska starta och sedan tillväxa. Jag lämnar därför flera förslag för att alla starka affärsidéer ska få bättre förutsättningar att utvecklas och växa i ett företag.</P> <P class="p289 ft18"><SPAN class="ft18">3.2</SPAN><SPAN class="ft24">Mina förslag och bedömningar samlat</SPAN></P> <P class="p51 ft7">I detta avsnitt redovisar jag, sammanfattningsvis, de förslag jag lämnar och mina bedömningar, i enlighet med mitt uppdrag. Dessa utvecklas mer i detalj i <SPAN class="ft8">avsnitt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">3.3–3.16</SPAN>.</NOBR></P> <P class="p199 ft8">Jag förslår att <NOBR>Almi-koncernen</NOBR> utvecklas och därmed får ett bredare verksamhetsuppdrag för att alla starka affärsidéer ska kunna utvecklas och växa i företag <SPAN class="ft7">(</SPAN>avsnitt 3.3<SPAN class="ft7">).</SPAN></P> <P class="p290 ft7">Det nya Almi Företagspartner AB konsoliderar sin verksamhet till färre regionala operativa dotterbolag (<SPAN class="ft8">avsnitt 3.3.1</SPAN>).</P> <P class="p291 ft7">Innovationsbron AB:s verksamhet och Almi Företagspartner AB:s nuvarande innovationsverksamhet förstärks genom en fusion mellan dessa. Därmed bildas ett nytt dotterbolag inom den nya <NOBR>Almi-koncernen:</NOBR> Almi Innovationsbron AB (<SPAN class="ft8">avsnitt 3.3.2</SPAN>).</P> <P class="p291 ft7">Det nya Almi, Stiftelsen Norrlandsfonden och de regionala ägarna till Almi Företagspartner Nord AB och Almi Företagspartner Mitt AB bildar gemensamt ett nytt operativt bolag, Almi Norrlandsfonden AB, för företagsfinansiering, behovsrelaterad rådgivning och andra tjänster i Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten (<SPAN class="ft8">avsnitt 3.3.3</SPAN>).</P> <P class="p27 ft7">Det nya Almis satsning på ägarkapital bör ske i enlighet med mina principiella ståndpunkter (<SPAN class="ft8">avsnitt 3.3.4</SPAN>).</P> <P class="p292 ft29"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft28">Ägarkapital från andra än företagaren själv är ofta en nödvändig finansieringsform för företag som växer. Under vissa omständigheter finns ett behov av statligt ägarkapital.</SPAN></P> <P class="p293 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">En holdingbolagsstruktur för ägarkapitalinvesteringar inom </SPAN><NOBR>Almi-sfären</NOBR> möjliggör att gemensamma övergripande investeringsprinciper gäller, samtidigt som varje investeringsbeslut förankras i den regionala organisationen.</P> <P class="p293 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Ägarkapitalsatsningen kräver ett väl utvecklat samarbete mellan Almi Invest och privata medfinansiärer samt offentliga regionala aktörer.</SPAN></P> <P class="p26 ft9">66</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p31 ft46">Mina förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p294 ft29"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft28">Investeringar i ägarkapital är ofta mycket långsiktiga och förknippade med höga risker.</SPAN></P> <P class="p295 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Investeringar i ägarkapital ska ha en marknadskompletterande inriktning. Varje enskilt investeringsbeslut ska fullt ut vara marknadsmässigt betingat.</SPAN></P> <P class="p296 ft29"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft28">Det nya Almi bör aktivt verka som kunskapsresurs och nätverksförmedlare både nationellt och regionalt.</SPAN></P> <P class="p296 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Det nya Almis ägarkapitalsatsning ska ses som ett komplement till övriga statliga aktörers investeringsverksamhet.</SPAN></P> <P class="p297 ft7">Det nya Almi får ansvar för att bygga upp och driva den nya tjänsten Företagareslussen. Tjänsten är alla affärsidégivares, entreprenörers och företagares ingång till företagsfinansiering. Företagareslussen kan organisatoriskt samordnas med den rådgivning som Almi erbjuder och tillhandahållas i de regionala dotterbolagen på lokal nivå (<SPAN class="ft8">avsnitt 3.3.5</SPAN>).</P> <P class="p22 ft7">Det nya Almi får möjlighet att lämna företagarlån, s.k. mikrolån, utan krav på medfinansiering med högst 250 000 kronor (<SPAN class="ft8">avsnitt 3.3.6</SPAN>).</P> <P class="p298 ft7">En ny finansieringsprodukt, Startgarantin, tillförs det statliga utbudet av finansieringsinstrument. Startgarantin ska tillhandahållas av det nya Almi genom Almi Startgaranti AB (<SPAN class="ft8">avsnitt 3.3.7</SPAN>).</P> <P class="p299 ft7">Almi Innovationsbron AB får ett särskilt ansvar för att utveckla samarbeten med affärsänglar, inkubatorer samt teknik- och forskningsparker (<SPAN class="ft8">avsnitt 3.3.8</SPAN>).</P> <P class="p300 ft7">Det nya Almi får ett särskilt ansvar för att systematiskt utveckla nätverk för affärsidégivare, entreprenörer och seniora affärskvinnor och affärsmän (<SPAN class="ft8">avsnitt 3.3.9</SPAN>).</P> <P class="p300 ft7">Det nya Almi förutsätts, genom eget initiativ, inrätta ett s.k. marknadsråd för en objektiv och sakkunnig prövning av Almis finansieringsverksamhet beträffande marknadskomplettering och undanträngning av privata aktörer (<SPAN class="ft8">avsnitt 3.3.10</SPAN>).</P> <P class="p300 ft7">Styrelsen och ledningen för det nya Almi ska genomföra en kompetensutvärdering i samband med ombildningen före det att det nya Almi etableras (<SPAN class="ft8">avsnitt 3.3.11</SPAN>).</P> <P class="p301 ft9">67</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Mina förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft7">Ledningen för det nya Almi ska verka för ett utökat samarbete med bankerna och dess ledningar. En ny samfinansieringsmodell borde utarbetas mellan det nya Almi och respektive bank. Målet ska vara att förmå bankerna att aktivt delta i tidiga skeden med kompetens och kapital. Almi ska ha möjlighet att kunna erbjuda en högre risknivå i förhållande till banken (<SPAN class="ft8">avsnitt 3.3.12</SPAN>).</P> <P class="p26 ft8">Jag föreslår också följande.</P> <P class="p302 ft7">Principer för finansiering av företagsutveckling (<SPAN class="ft8">avsnitt 3.4</SPAN>):</P> <P class="p303 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Statlig finansiering av nya, små och medelstora företag, inkluderat innovationer före företagsstart, ska som huvudprincip vara återbetalningspliktigt. Detta inbegriper inte eventuella </SPAN><NOBR>FoU-anslag</NOBR> från Vinnova, Energimyndigheten m.fl.</P> <P class="p304 ft29"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft28">De statliga finansieringsinstrumenten ska utformas på ett sådant sätt att det privata kapitalet så tidigt som möjligt kan medverka i finansieringen.</SPAN></P> <P class="p293 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Privata aktörers medverkan i tidiga faser, icke minst bankernas, förväntas öka.</SPAN></P> <P class="p293 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Jag förutsätter att de offentliga aktörerna aktivt söker samarbete med aktörer på den privata marknaden och vice versa.</SPAN></P> <P class="p293 ft7"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Kraven på</SPAN><SPAN class="ft13">T </SPAN>affärsmässighet, ordning och reda<SPAN class="ft13">T </SPAN>ska genomgående vara höga.</P> <P class="p291 ft7">Ett innovationskontor ska inrättas i varje region och ha det övergripande ansvaret för kommersialisering av innovationer för regionens alla lärosäten. Innovationskontoren ska gemensamt ”ägas” av regionens lärosäten. De lärosäten, som har behov av ett holdingbolag, ska ges möjlighet att inom sin organisation inneha ett sådant bolag. Holdingbolagen ska bl.a. ta ett stort ansvar för inventering och verifiering av kommersialiseringsbara forskningsidéer och ung forskning inom sitt lärosäte (<SPAN class="ft8">avsnitt 3.5</SPAN>).</P> <P class="p41 ft7">Stiftelsen Industrifonden fyller en mycket viktig funktion som offentlig investerare i ägarkapital i relativt tidiga skeden. Styrelsen och ledningen för Industrifonden bör genomföra en översyn vad gäller investeringsinriktningen i portföljbolag och andra placeringar för att komma fram till inom vilka områden Industrifonden ska fokusera sina investeringar i framtiden. (<SPAN class="ft8">avsnitt 3.6</SPAN>).</P> <P class="p29 ft9">68</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p31 ft46">Mina förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft7">Statliga aktörer som finansierar små och medelstora företag ska sinsemellan dra upp riktlinjer för det inbördes samarbetet och ansvarsfördelningen (<SPAN class="ft8">avsnitt 3.7</SPAN>).</P> <P class="p300 ft7">De statliga aktörerna ska verka för etablering av gemensamma regionala samarbetsorgan för företagsfinansiering (<SPAN class="ft8">avsnitt 3.8</SPAN>).</P> <P class="p300 ft7">De statliga aktörer som finansierar företagsutveckling ska aktivt och systematiskt delta i ett utökat nordiskt erfarenhetsutbyte. I Sverige bör det nya Almi få ett sammankallande och sammanhållet ansvar (<SPAN class="ft8">avsnitt 3.9</SPAN>).</P> <P class="p300 ft7">Alla statliga aktörer som på olika sätt finansierar företagsutveckling ska årligen besluta om mål och verksamhetsplaner, vilka ska utvärderas. Alla mål och planer ska beslutas i respektive styrelse. Nutek får ett samlat ansvar för denna uppföljning och förväntas upphandla utvärderingstjänsten (<SPAN class="ft8">avsnitt 3.10</SPAN>).</P> <P class="p22 ft7">Nutek ska tillsammans med Kreditgarantiföreningen i Sverige och representanter för de regionala operativa kreditgarantiföreningarna, bl.a. mot bakgrund av den internationella finanskrisen, gemensamt utvärdera kreditgarantiföreningarnas verksamhet och förutsättningarna för ett framtida program (<SPAN class="ft8">avsnitt 3.11</SPAN>).</P> <P class="p58 ft8">Jag gör slutligen följande bedömningar.</P> <P class="p133 ft29">Kvinnors rika erfarenhet och kompetens måste i väsentligt större omfattning tillvaratas genom ett mer omfattande kvinnligt företagande (<SPAN class="ft61">avsnitt 3.12</SPAN>).</P> <P class="p305 ft7">En samlad kartläggning av alla statliga stiftelsers verksamheter och förmögenheter bör genomföras. Jag utesluter inte att det i vissa stiftelser finns ytterligare resurser som eventuellt kan stimulera fler att starta företag (<SPAN class="ft8">avsnitt 3.13</SPAN>).</P> <P class="p306 ft7">Statliga finansieringsinsatser för exportfrämjande är av stor vikt för möjligheten till tillväxt i små och medelstora företag. Samarbetet mellan de statliga aktörer som finansierar företagsutveckling och exportfrämjande insatser bör därför ständigt utvecklas (<SPAN class="ft8">avsnitt 3.14</SPAN>).</P> <P class="p298 ft29">Små och medelstora företags möjligheter till ökad försäljning genom offentlig upphandling är av stor vikt för företagens utveckling och tillväxt. Jag räknar därför med att de upphandlande</P> <P class="p307 ft9">69</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Mina förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft7">offentliga organisationerna inom ramen för gällande lagstiftning beaktar de små och medelstora företagens förutsättningar vid utformningen av förfrågningsunderlag (<SPAN class="ft8">avsnitt 3.15</SPAN>).</P> <P class="p308 ft7">Det bör inte inrättas en statlig garantifond. (<SPAN class="ft8">avsnitt 3.16</SPAN>)</P> <P class="p290 ft7">Regeringens och riksdagens beslut i november 2008 att tillföra Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB tre respektive två miljarder kronor för att trygga både små och stora företags behov av krediter är ett mycket kraftfullt och viktigt resurstillskott.</P> <P class="p199 ft7">Jag vill särskilt understryka och tydliggöra att alla statliga aktörer, som berörs av min utredning, också omfattas av mina övergripande principiella riktlinjer avseende mål, uppföljning och utvärdering, samarbetsformer samt principer för företagsfinansiering etc. Detta gäller oavsett om jag lämnar särskilda förslag rörande en viss aktör eller inte.</P> <P class="p116 ft7">Mina förslag skapar tillsammans grund för en mer effektiv och sammanhållen statlig organisation som, med en bibehållen och stärkt marknadskompletterande roll, finansierar företag i tidiga skeden. Vidare lägger jag stor vikt vid att skapa en för företagaren mer lättillgänglig struktur för företagsfinansiering och att alla verksamhetsutövare erbjuds kraftfulla redskap för att än mer kunna bidra till nystart och utveckling av starka affärsidéer och företag. Jag vill här särskilt framhålla vikten av höga krav på affärsmässighet, ordning och reda och rätt kompetens.</P> <P class="p217 ft7">Sammantaget medför mina förslag en mångfald av finansiella produkter som, enligt min bedömning, täcker alla affärsidéers och företags behov av utvecklings- och finansieringsmöjligheter. Detta leder mot det övergripande målet att alla starka affärsidéer ska kunna utvecklas och växa i ett företag överallt i hela vårt land, innebärande att jag inte pekar ut specifika tillväxtområden som ska främjas. Det är min övertygelse att varje affärsidé oavsett verksamhetsområde måste prövas utifrån sina unika förutsättningar.</P> <P class="p309 ft9">70</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312165x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p31 ft46">Mina förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft18"><SPAN class="ft18">3.3</SPAN><SPAN class="ft24">En utvecklad </SPAN><NOBR>Almi-koncern</NOBR> med ett bredare verksamhetsuppdrag</P> <P class="p311 ft7"><SPAN class="ft8">Jag föreslår att </SPAN><NOBR>Almi-koncernen</NOBR> utvecklas och därmed får ett bredare verksamhetsuppdrag för att alla starka affärsidéer ska kunna utvecklas och växa i företag.</P> <P class="p166 ft7">Jag föreslår att <NOBR>Almi-koncernen</NOBR> utvecklas och får ett bredare verksamhetsuppdrag. Det nya Almi får, utöver sin nuvarande verksamhet inom företagsfinansiering och rådgivning, ett samlat nationellt ansvar för utveckling av innovationer, den nya finansieringsprodukten Startgarantin och den nya tjänsten Företagareslussen. Det nya Almi får därutöver möjlighet att tillsammans med de regionala aktörerna erbjuda ägarkapital.</P> <P class="p150 ft7">Det nya Almi ger alla företag och innovationer av alla slag ett kompetent stöd på lokal nivå i hela Sverige. Det nya Almi blir lättillgängligt för alla intressenter genom sin regionala och lokala förankring. Alla inom koncernen tillgängliga finansieringsinstrument kommer att kunna tillhandahållas över hela landet. Det nya Almi och Almi Norrlandsfonden blir därmed Sveriges ledande statliga aktörer för utveckling av affärsidéer, innovationer samt små och medelstora företag. Det nya upplägget skapar förutsättningar för en ökad kraftsamling och minskad överlappning. Det bidrar också till en ökad kostnads- och kapitaleffektivitet. På detta sätt skapas en sammanhållen statlig organisation för att finansiera och stödja både många fler företag i unga skeden och tillväxt i befintliga företag.</P> <P class="p220 ft7">Organisatoriskt innebär förslaget att Innovationsbron AB:s verksamhet och Almis nuvarande innovationsverksamhet förstärks genom bildandet av ett nytt dotterbolag inom den nya Almikoncernen, <SPAN class="ft8">Almi Innovationsbron AB</SPAN>. Det nya Almi bildar ett holdingbolag för ägarkapital, <SPAN class="ft8">Almi Invest AB </SPAN>och ett nytt dotterbolag för finansieringsprodukten startgarantin, <SPAN class="ft8">Almi Startgaranti AB</SPAN>. Det nya Almi konsoliderar successivt sin verksamhet till färre regionala operativa dotterbolag. De regionala <NOBR>Almi-dotterbolagen</NOBR> Nord och Mitt och Stiftelsen Norrlandsfonden för över sin verksamhet till ett nybildat bolag, <SPAN class="ft8">Almi Norrlandsfonden AB</SPAN>. Det nya Almis koncernstyrelse bör överväga om Almis utlåningsverksamhet lämpligen samlas i ett helägt dotterbolag med särskild styrelse, <SPAN class="ft8">Almi Bank AB</SPAN>.</P> <P class="p312 ft9">71</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312166x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td106"><SPAN class="p31 ft22">Mina förslag</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td53"><SPAN class="p63 ft22">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr29 td106"><SPAN class="p313 ft32">Figur 3.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td53"><SPAN class="p314 ft39">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td53"><SPAN class="p137 ft62">En organisation för kraftsamling och minskad överlappning<SPAN class="ft13">TPF FPT</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td107"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td108"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td109"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td110"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td111"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td19"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td112"><SPAN class="p315 ft45">Regeringen</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td110"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td111"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td108"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td113"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td110"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p316 ft10">Nya Almi Företagspartner AB</P> <P class="p317 ft10">Koncernstyrelse</P> <P class="p318 ft46">Koncernledning</P> <P class="p319 ft46">Almi Företagspartner AB</P> <P class="p320 ft46">Almi Bank</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr31 td31"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:-110px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:1px;" class="p321 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:-110px;margin-bottom:111px;" class="p321 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-55px;margin-top:54px;margin-right:-55px;margin-bottom:56px;" class="p321 ft32"><![endif]>Innovationsbron Almi</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td55"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:-63px;margin-top:-33px;margin-right:-14px;margin-bottom:33px;" class="p322 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:14px;margin-top:-33px;margin-right:-91px;margin-bottom:110px;" class="p322 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-25px;margin-top:6px;margin-right:-52px;margin-bottom:71px;" class="p322 ft32"><![endif]>AB Invest Almi</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td114"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:-76px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p323 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:16px;margin-top:0px;margin-right:-108px;margin-bottom:92px;" class="p323 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-30px;margin-top:46px;margin-right:-62px;margin-bottom:46px;" class="p323 ft32"><![endif]>AB Stargarantin Almi</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td115"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:-103px;margin-top:-25px;margin-right:0px;margin-bottom:25px;" class="p324 ft63"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-25px;margin-right:-103px;margin-bottom:128px;" class="p324 ft63"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-52px;margin-top:27px;margin-right:-51px;margin-bottom:76px;" class="p324 ft63"><![endif]>Företagareslussen</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td116"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:-93px;margin-top:-17px;margin-right:0px;margin-bottom:17px;" class="p325 ft46"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-17px;margin-right:-93px;margin-bottom:110px;" class="p325 ft46"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-47px;margin-top:30px;margin-right:-46px;margin-bottom:63px;" class="p325 ft46"><![endif]><SPAN class="ft45">Regionbolag Almi </SPAN>Rådgivning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td31"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p326 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:7px;margin-bottom:-7px;" class="p326 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-4px;margin-right:3px;margin-bottom:-3px;" class="p326 ft32"><![endif]>AB</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td55"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td114"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td115"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td116"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td31"><SPAN class="p136 ft64">91 %</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td55"><SPAN class="p136 ft64">100 %</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td114"><SPAN class="p274 ft64">100 %</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td115"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td116"><SPAN class="p137 ft64">51 %</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p327 ft10">Stiftelsen Norrlandsfonden</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td14"><SPAN class="p328 ft22">30 %</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr0 td117"><SPAN class="p63 ft22">70 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td118"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td38"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td119"><SPAN class="p31 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td120"><SPAN class="p31 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td120"><SPAN class="p31 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td121"><SPAN class="p31 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td122"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td118"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td123"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td124"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr14 td125"><SPAN class="p279 ft33">Styrelse</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td122"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td118"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td123"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 rowspan=2 class="tr20 td126"><SPAN class="p329 ft33">Almi Norrlandsfonden AB</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td122"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td127"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td123"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td122"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td127"><SPAN class="p31 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td123"><SPAN class="p31 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td119"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td120"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td128"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td122"><SPAN class="p31 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td127"><SPAN class="p31 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td38"><SPAN class="p31 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td124"><SPAN class="p31 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td129"><SPAN class="p31 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td120"><SPAN class="p31 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td31"><SPAN class="p31 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td130"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td131"><SPAN class="p330 ft67">Företagsledning</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td122"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td127"><SPAN class="p31 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td38"><SPAN class="p31 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td130"><SPAN class="p31 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td120"><SPAN class="p31 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td129"><SPAN class="p31 ft66">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td36"><SPAN class="p31 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td122"><SPAN class="p31 ft65">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td118"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td38"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td124"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td132"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td110"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td122"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr33 td133"><SPAN class="p31 ft33">Almi-</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td134"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:-24px;margin-top:1px;margin-right:-16px;margin-bottom:-1px;" class="p331 ft68"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:16px;margin-top:1px;margin-right:-56px;margin-bottom:39px;" class="p331 ft68"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:21px;margin-right:-36px;margin-bottom:19px;" class="p331 ft68"><![endif]>NorrlandsfondenAlmi</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td107"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:48px;margin-top:0px;margin-right:-95px;margin-bottom:0px;" class="p332 ft64"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:95px;margin-top:0px;margin-right:-142px;margin-bottom:47px;" class="p332 ft64"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:71px;margin-top:24px;margin-right:-118px;margin-bottom:23px;" class="p332 ft64"><![endif]>Företagskunder</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td133"><SPAN class="p31 ft33">produkter</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td135"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td107"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td133"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td135"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:-33px;margin-top:0px;margin-right:-7px;margin-bottom:0px;" class="p333 ft32"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:7px;margin-top:0px;margin-right:-47px;margin-bottom:40px;" class="p333 ft32"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-13px;margin-top:20px;margin-right:-27px;margin-bottom:20px;" class="p333 ft32"><![endif]>AB</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td107"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td133"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td136"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td107"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p334 ft7">Styrningen av den nya koncernen är en viktig aspekt som särskilt bör utvecklas. De organisationsförändringar jag föreslår ger möjlighet till en tydligare och mer effektiv ”ägarstyrning” från regeringens sida, både på djupet i de olika verksamhetsdelarna och samlat på bredden över alla verksamhetsområden. Regeringens styrning av den nya koncernen kommer att verkställas genom utformning av bolagsordning och ägardirektiv, villkor vid medelstilldelning, tillsättande av styrelse i moderbolaget och löpande avstämningar<SPAN class="ft13">T </SPAN>med styrelsens ordförande och, i förekommande fall, den verkställande ledningen. Den förbättrade årliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheterna, i enlighet med det förslag jag lämnar i <SPAN class="ft8">avsnitt 3.10</SPAN>, kommer<SPAN class="ft13">T </SPAN>att medföra väsentligt förbättrade möjligheter<SPAN class="ft13">T </SPAN>till styrning och kontroll.<SPAN class="ft13">T</SPAN></P> <P class="p335 ft7">Bildandet av det nya Almi innebär att Almis verksamhet organisations- och ansvarsmässigt sammanförs till en gemensam koncernstyrelse som ges ansvar för hela verksamhetsbredden. Djupansvaret för de olika verksamhetsdelarna kommer att ligga på</P> <P class="p336 ft30"><SPAN class="ft16">1</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Våren 2007 beslutades att IFS rådgivningsverksamhet ska integreras med Almis. Tillsammans kan organisationerna erbjuda både finansiering och särskild kompetens kring invandrarföretagande. I många regioner drivs nu IFS verksamhet i Almis regi och målsättningen är en integration i samtliga regioner.</P> <P class="p337 ft9">72</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_67"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p31 ft46">Mina förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft7">styrelse och ledning i respektive dotterbolag. Varje dotterbolag kommer således att ha ansvar för ett väldefinierat område inom helheten.</P> <P class="p122 ft7">När det gäller verksamheten i moderbolaget vill jag framföra följande. Koncernstyrelsen ansvarar för den övergripande verksamheten som inriktningsbeslut, policyer och mål samt kontinuerlig uppföljning. Koncernstyrelsen ansvarar dessutom för att utveckla koncerngemensamma funktioner och affärsstöd samt för att klargöra gränsdragningen mellan koncernens olika affärsområden och undvika ineffektivt och kostsamt dubbelarbete. För en ökad effektivitet inom den nya organisationen är det angeläget att koncernledningen tar ett aktivt ansvar för att definiera gränsdragningar och tydliggöra respektive verksamhets ansvar.</P> <P class="p226 ft7">Sammansättningen av styrelsen i moderbolaget och respektive dotterbolag är självklart en angelägen fråga. Jag föreslår följande.</P> <P class="p252 ft29"><SPAN class="ft55">•</SPAN><SPAN class="ft69">Koncernstyrelsen ska bestå av 9 ledamöter som utses av regeringen.</SPAN></P> <P class="p242 ft7"><SPAN class="ft55">•</SPAN><SPAN class="ft27">Varje regionalt dotterbolag bör ha en styrelse om 9 ledamöter. 4 av dessa ledamöter nomineras av lokala och regionala aktörer. 5 ledamöter nomineras av Almis koncernstyrelse. Ordförande och vice ordförande, som nomineras av koncernstyrelsen, ska förankras i regeringen.</SPAN></P> <P class="p242 ft29"><SPAN class="ft55">•</SPAN><SPAN class="ft28">Dotterbolag ansvarigt för ett särskilt affärsområde bör ha en styrelse om högst 7 ledamöter. Nominering av ordförande och vice ordförande ska förankras i regeringen.</SPAN></P> <P class="p242 ft7"><SPAN class="ft55">•</SPAN><SPAN class="ft27">Almi Norrlandsfonden föreslås få en styrelse med 9 ledamöter. Regeringen bör utse 5 ledamöter, däribland ordföranden. De regionala intressena bör utse 2 ledamöter. Slutligen bör Almi utse två ledamöter, däribland vice ordföranden.</SPAN></P> <P class="p244 ft7">Varje styrelse ska sättas samman utifrån behovet av kompetens och erfarenhet. En lika fördelning mellan kvinnor och män och en väl avvägd ålderssammansättning är en bra grund för en initiativrik och drivande styrelse.</P> <P class="p122 ft7">Jag beskriver nedan de olika delarna i mitt förslag närmare. Jag har i det avseendet avgränsat min utredning genom att förutsätta att mina förslag genomförs av styrelser och operativ ledning hos de olika aktörerna på ett kompetent och ansvarsfullt sätt.</P> <P class="p234 ft9">73</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312168x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Mina förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p223 ft8"><SPAN class="ft8">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft25">Färre regionala operativa dotterbolag</SPAN></P> <P class="p338 ft7"><SPAN class="ft8">Jag föreslår att </SPAN>det nya Almi Företagspartner AB konsoliderar sin verksamhet till färre regionala operativa dotterbolag.</P> <P class="p339 ft29">Ett led i att kraftsamla kompetens och skapa spjutspetskunnande som kan utnyttjas av fler är att konsolidera det nya Almi till färre regionala operativa bolag.</P> <P class="p235 ft7">Det pågår redan en utveckling mot ökad regionalisering i Sverige. Det nya Almis regionala organisationsstruktur bör slutgiltigt följa den regionindelning som sannolikt kommer. Almi har bekräftat för mig att bolaget inlett en process mot färre dotterbolag och att utgångspunkten för konsolideringen är den kommande regionindelningen. Jag vill understryka betydelsen av att det nya Almi tar en aktiv roll i regionomvandlingen genom att bidra till organisatoriska lösningar inom Almi som stärker den regionala utvecklingen. Jag föreslår därför att Almis regionala dotterbolag minskas till mellan sju och tio enheter. Den lokala närvaron ska inte påverkas av en sådan omorganisation. En av det nya Almis styrkefaktorer är dess decentraliserade organisation med närheten till sina kunder. Möjligheten till personliga möten mellan kunder och företrädare för Almi är och kommer fortsatt att vara ett viktigt verktyg i verksamheten för alla parter.</P> <P class="p117 ft7">Jag vill betona vikten av att verksamheten inom varje regionbolag utvecklas utifrån ett regionalt behovsperspektiv med en stark regional förankring. Detta innebär att verksamhetsutbudet inom regionbolagen i landet kan komma att skilja sig åt dem emellan.</P> <P class="p118 ft7">Regeringen bör genom sin ”ägarstyrning” verka för att det nya Almi ges i uppdrag att utveckla sin organisation. Jag förutsätter att Almi därefter inleder förhandlingar med de regionala ägarna till respektive regionbolag för att nå en gemensam lösning i enlighet med vad jag föreslår i mitt betänkande.</P> <P class="p340 ft9">74</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312169x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p31 ft46">Mina förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p341 ft8"><SPAN class="ft8">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft25">Almi Innovationsbron AB – ett sammanhållet bolag för utveckling av innovationer</SPAN></P> <P class="p342 ft7"><SPAN class="ft8">Jag föreslår att </SPAN>Innovationsbron AB:s verksamhet och Almi Företagspartner AB:s nuvarande innovationsverksamhet förstärks genom en fusion mellan dessa. Därmed bildas ett nytt dotterbolag inom den nya <NOBR>Almi-koncernen:</NOBR> Almi Innovationsbron AB.</P> <P class="p343 ft7">Näringsministerns förhandlingsman Claes de Neergaard, numera VD för Stiftelsen Industrifonden, lämnade år 2004 flera förslag som bl.a. ledde till bildandet av Innovationsbron AB. Tack vare Innovationsbrons bildande kunde teknikbrostiftelsernas kapital bevaras för finansiering av innovationer. Innovationsbrons tillkomst har, enligt min mening, möjliggjort en ytterligare kraftsamling inom innovationsområdet.</P> <P class="p35 ft7">Staten har fram till i dag finansierat två parallella system för innovationsfrämjande verksamhet. Den inbördes uppdelningen avsåg ursprungligen ett spår för innovationer med anknytning till universitet och högskolor samt ett spår för innovationer från enskilda uppfinnare. Gränsdragningen har emellertid inte varit knivskarp.</P> <P class="p35 ft7">Så som läget är i dag anser jag att det finns mycket att vinna på en fusion av de båda verksamheterna. Innovationsbrons och Almis verksamhet är var för sig för små för att kunna bedrivas tillräckligt slagkraftigt. En fusion skulle innebära stora fördelar för uppfinnare och innovatörer så ock för Innovationsbron och Almi. Genom att samla all verksamhet för utveckling av innovationer i en gemensam organisation ökar möjligheten till ett allt mer professionellt stöd, i hela landet, till alla former av innovationer, utvecklade såväl inom som utom det akademiska systemet. Båda organisationerna får tillgång till varandras kompetens, nätverk och finansieringsinstrument. Almi Innovationsbron får dessutom tillgång till Almis större lokala närvaro. Jag föreslår därför att Innovationsbron fusioneras med Almis nuvarande innovationsverksamhet. Ett nytt dotterbolag bildas inom den nya <NOBR>Almi-koncernen,</NOBR> Almi Innovationsbron AB.</P> <P class="p176 ft7">Innovationsbron och Vinnova utvecklar i dag på olika sätt innovationssystemet. Som exempel kan nämnas Innovationsbrons Inkubatorprogram och Vinnovas Nyckelaktörsprogram. Dessa</P> <P class="p344 ft9">75</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312170x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Mina förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft7">satsningar är av stor vikt för utvecklingen av affärsidéer. Jag förutsätter att de båda organisationerna även fortsättningsvis är aktivt öppna för ett synnerligen gott samarbete så att stödet för att utveckla innovationssystemet prioriteras till områden som ger största möjliga utväxling. Almi Innovationsbron måste också bygga vidare på och stärka befintliga samarbeten med andra statliga aktörer inom innovationssystemet, som holdingbolagen och Energimyndigheten, och andra regionala och lokala aktörer.</P> <P class="p217 ft7">Industrifonden investerade, i samband med bildandet av Innovationsbron, 200 miljoner kronor i det nya bolaget. Industrifonden äger i dag 16,3 procent av Innovationsbron. Staten äger resterande del om 83,7 procent. Jag föreslår att Industrifonden, efter fusionen, får en ägarandel om nio procent och att det nya Almi får en ägarandel om 91 procent. Detta icke minst för att säkra ett gott samarbete mellan Industrifonden och det nya Almi.</P> <P class="p116 ft7">Jag vill slutligen framhålla att jag ser som självklart att en stor del av det nya Almis operativa arbete avseende innovationsfinansiering även fortsättningsbevis kommer att bedrivas på lokal nivå. Vad som förändras med mitt förslag är möjligheten till att samla expertkompetens på nationell nivå som kan erbjuda stöd ut till hela den nya <NOBR>Almi-organisationen.</NOBR></P> <P class="p345 ft8"><SPAN class="ft8">3.3.3</SPAN><SPAN class="ft25">Almi Norrlandsfonden AB – ett sammanhållet bolag för företagsutveckling i Norrland</SPAN></P> <P class="p346 ft7"><SPAN class="ft8">Jag föreslår att </SPAN>det nya Almi, Stiftelsen Norrlandsfonden och de regionala ägarna till Almi Företagspartner Nord AB och Almi Företagspartner Mitt AB gemensamt bildar ett nytt operativt bolag, Almi Norrlandsfonden AB, för företagsfinansiering, behovsrelaterad rådgivning och andra tjänster i Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten.</P> <P class="p347 ft7">Stiftelsen Norrlandsfonden finansierar främst små och medelstora företags utveckling i Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. En ny regionindelning i Sverige innebär att Norrlandsfonden sannolikt upphör med sina aktiviteter inom Gävleborgs län.</P> <P class="p348 ft7">Almi Företagspartner Nord AB ägs av region Västerbotten och Norrbottens läns landsting tillsammans med Almi Företagspartner</P> <P class="p349 ft9">76</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312171x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p31 ft46">Mina förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p350 ft7">AB. Almi Nord verkar i Västerbotten och Norrbotten. Almi Företagspartner Mitt AB ägs av landstingen i Jämtland och Västernorrland tillsammans med Almi Företagspartner AB. Almi Mitt verkar i Jämtlands och Västernorrlands län. Ett avtal som benämns samverkansavtal har träffats mellan aktieägarna i respektive bolag.</P> <P class="p351 ft7">I dag tillhandahåller både Almis regionbolag och Norrlandsfonden, på olika sätt, finansiering riktad mot etablerade företag. Detta medför en överlappning i den statliga verksamheten som, enligt min bedömning, är onödig och ineffektiv. Företagandet i norra Sverige gynnas av att den statliga företagsfinansieringen samlas i en organisation. Det nya bolaget ska kunna tillhandahålla alla Almis produkter, inkluderat Norrlandsfondens utlåningsverksamhet. Inom Almi Norrlandsfonden tas också Norrlandsfondens goda arbetssätt tillvara fullt ut. Viss företagsrådgivning bör erbjudas men den ska vara fullt ut behovsrelaterad.</P> <P class="p352 ft7">Stiftelsen Norrlandsfonden ska äga en majoritet i Almi Norrlandsfonden AB. Övriga regionala ägare, om intresse finns, blir region Västerbotten och landstingen i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland samt det nya Almi. Jag föreslår att regeringen utser en förhandlingsledare som samråder med de berörda aktörerna fram till en överenskommelse om aktieägaravtal och bolagsordning. Dessa överläggningar ska bygga på ett regeringsbeslut som anger ramen, dvs. ett nytt operativt gemensamt ägt bolag med start senast den 1 oktober 2009.</P> <P class="p353 ft8"><SPAN class="ft8">3.3.4</SPAN><SPAN class="ft25">Principiella ståndpunkter för det nya Almis satsning på ägarkapital</SPAN></P> <P class="p354 ft7"><SPAN class="ft8">Jag bedömer att </SPAN>det nya Almis satsning på ägarkapital bör ske i enlighet med de principiella ståndpunkter som jag redovisar nedan.</P> <P class="p355 ft8">Bakgrund</P> <P class="p356 ft8">Almi och ägarkapital</P> <P class="p357 ft29">Almi har under de senaste åren i liten skala men i en ökande omfattning tillhandahållit ägarkapital till små- och medelstora företag i tidiga skeden, som ett led i att överbrygga gapet mellan</P> <P class="p358 ft9">77</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Mina förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft7">behov av och tillgång till kapital. Almi Stockholm Investeringsfond och Start Invest i Västra Götaland tillhör de första satsningarna inom området som Almi varit med och utformat med syfte att investera marknadskompletterande ägarkapital på marknadsmässiga villkor.</P> <P class="p359 ft8">Partnerskapsfonder</P> <P class="p51 ft7">Under 2005 och 2006 inrättades som ett pilotprojekt, efter särskilda regeringsbeslut, de tre partnerskapsfonderna för ägarkapital i tidiga skeden, se <SPAN class="ft8">avsnitt 2.3.2 </SPAN>och <SPAN class="ft8">bilaga 4</SPAN>. Dessa bolag har organisatoriskt ägts av de berörda operativa regionbolagen. Fonderna samarbetar med privata finansiärer, bland andra riskkapitalbolag och affärsänglar, på den privata marknaden. De privata finansiärerna får ersättning av partnerskapsfonden för det operativa investeringsarbetet och den affärsmässiga bedömningen. Partnerskapsfonden kompletterar sedan den privata finansieringen på lika villkor. Fonderna är sedan den 1 juli 2008 stängda för ytterligare investeringar.</P> <P class="p29 ft8">Nuteks utvärdering</P> <P class="p41 ft7">Nutek har den 31 juli 2008 slutrapporterat pilotprojekten med regionala partnerskapsfonder till regeringen. Totalt har de tre pilotprojekten genomfört 71 investeringar på totalt 112 miljoner kronor tillsammans med 49 olika samarbetspartners.</P> <P class="p116 ft7">Enligt Nutek visar erfarenheterna med partnerskapsfonderna att de bidragit till ett utökat utbud av riskkapital. Många nya och yngre investeringsbolag har, som följd av riskdelningen med den offentliga finansiären, givits möjlighet att investera i verksamhet som annars inte varit aktuell. Investeringarna har i stora delar avsett mindre projekt i tidiga skeden. Nutek pekar på bredden av företag som fått stöd. Pilotprojekten har visat att det också utanför storstäderna finns många företag och projekt som är i behov av riskkapital.</P> <P class="p117 ft7">Pilotprojekten har dock inte lyckats attrahera etablerade riskkapitalaktörer i den utsträckning som förväntats. En annan erfarenhet är att de geografiska och branschmässiga begränsningarna, i vissa fall, hindrat partnerskapsfonderna från att</P> <P class="p349 ft9">78</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p31 ft46">Mina förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft7">investera i bra projekt. Pilotprojektens grundidé, att luta sig mot sina investeringspartners för genomförande och uppföljning av investeringarna, har varit kostnadseffektiv.</P> <P class="p57 ft8">Riksrevisionens utvärdering</P> <P class="p55 ft7">Riksrevisionen gör i sin rapport om Almi och samhällsuppdraget, RiR 2007:15, bl.a. följande bedömning. Almi har under senare år, utan att moderbolag och ägare enats om någon koncerngemensam linje i frågan, utvecklat och prövat olika former av insatser för att erbjuda företag marknadskompletterande riskkapital. Riksrevisionen framhåller att regeringen inte utvärderat hur bl.a. Almis engagemang på riskkapitalmarknaden förhåller sig till Almis marknadskompletterande roll. Det bör mot denna bakgrund finnas anledning för regeringen att utveckla och precisera Almis samhällsuppdrag.</P> <P class="p23 ft8">Regionala investeringsbolag</P> <P class="p133 ft7">De regionala strukturfondspartnerskapen är beredda att tillföra strukturfondsmedel till ägarkapital för investeringar i <NOBR>SME-företag.</NOBR> Verksamheten avseende riskkapital har, enligt Almis bedömning, fallit väl ut. Mot denna bakgrund avser Almi att, tillsammans med regionala aktörer och privata investerare, etablera en nationell investeringsstruktur för ägarkapital. Almi bildar för ändamålet ett helägt dotterbolag, Almi Invest, som samordnar verksamheten i åtta regionala investeringsbolag, täckande hela Sverige. Genom denna lösning kan marknaden för ägarkapital kompletteras med offentliga medel på marknadsmässiga villkor.</P> <P class="p34 ft7">Processen med ansökningar till strukturfondspartnerskapen för medfinansiering och beslut om utbetalning genom Nutek är inte avslutad vid tidpunkten för tryckning av detta betänkande. Om satsningen på riskkapital kommer att kunna genomföras fullt ut så innebär det att Almi kommer att avsätta ca. 250 miljoner kronor, regionerna ungefär lika mycket och EG:s strukturfonder omkring 500 miljoner kronor. Nutek är en tänkbar medfinansiär. Kapitalbasen kommer därmed att uppgå till drygt en miljard kronor.</P> <P class="p15 ft7">Almi pekar på, i sin affärsplan rörande satsningen på riskkapital, att mindre och nystartade företag har svårt att attrahera riskvilligt</P> <P class="p344 ft9">79</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Mina förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft7">ägarkapital i storleksordningen högst tio miljoner kronor per företag. Kan marknadskompletterande aktörer kraftfullt medinvestera kommer detta att bidra till tillväxt, nya arbetstillfällen och en ökad företagsamhet. Almi pekar också på det geografiska perspektivet och möjligheten att utveckla intressanta företag även utanför storstadsområdena. Slutligen noterar Almi att vissa grupper av företagare, som kvinnor och utrikes födda, är underrepresenterade som mottagare av riskkapitalinvesteringar.</P> <P class="p217 ft7">Almi Invest kommer aldrig att äga mer än 49 procent av det egna kapitalet i investeringsobjekten. Almi Invests investeringar per bolag beräknas finnas i intervallet en till tio miljoner kronor. Vid respektive investeringstillfälle krävs att privata medinvesterare går in med 50 procent av den totala kapitalanskaffningen. Almi Invest beräknar avyttringshorisonten till mellan sju och tio år. Investeringarna får, enligt EU:s regelverk för strukturfondsmedel, endast ske i bolag med färre än 250 anställda med antingen en omsättning om högst 50 miljoner euro eller en balansomslutning på högst 43 miljoner euro. Investeringarna begränsas till att tillhandhålla små och medelstora företag finansiering fram till expansionsfasen.</P> <P class="p179 ft7">Almi betonar vikten av att inför varje investeringsbeslut, till skillnad från upplägget med partnerskapsfonderna, besitta egen kompetens för att kunna ansvara fullt ut för den affärsmässiga bedömningen och uppföljningen. Almi Invests driftskostnader ska dock maximalt uppgå till tre procent av engagerat kapital.</P> <P class="p186 ft7">Slutligen kan jag nämna att regeringen förbereder för att genom en förordningsändring förtydliga att Almi kan tillhandahålla ägarkapital.</P> <P class="p359 ft8">Mina principiella ståndpunkter</P> <P class="p360 ft8">Ägarkapital från andra än företagaren själv är ofta en nödvändig finansieringsform för företag som växer. Under vissa omständigheter finns ett behov av statligt ägarkapital.</P> <P class="p51 ft7">Enbart lånefinansiering i ett företag med höga utvecklings- och marknadsföringskostnader och med en verksamhet som visar ett negativt resultat och kassaflöde skapar med tiden en ohållbar balansräkning. Ägarkapital i mycket tidiga skeden av ett företags expansion kan emellertid medföra en alltför kraftig utspädning av</P> <P class="p53 ft9">80</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p31 ft46">Mina förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft7">entreprenörens ägarandel. Vid varje nyemission, där företagaren inte kan medverka med emissionskapital, späds företagarens ägarandel ut. En företagare som snabbt ser sin ägarandel i företaget minska kan förlora sitt stora engagemang för sin affärsidé och sitt företag. I ett företag som befinner sig i en period av värdeökande och tillväxt kan det vara positivt med att externt ägarkapital engageras inför företagets första större utvecklingssprång. Almi Invest bör vid beslut om att investera ägarkapital tillförsäkra sig om att utspädningen av entreprenörens ägarandel inte leder till att entreprenörens nödvändiga åtagande i företaget avtar.</P> <P class="p361 ft8">En holdingbolagsstruktur för ägarkapitalinvesteringar inom Almisfären möjliggör att gemensamma övergripande investeringsprinciper gäller, samtidigt som varje investeringsbeslut förankras i den regionala organisationen.</P> <P class="p55 ft7">Allt för små självständiga enheter utan kritisk massa har, i ett antal exempel i Norden, visat sig få svårt att utveckla och avyttra företag. Det finns i dag en konsensus bland nordiska offentliga aktörer om att nya satsningar ska ske med tonvikt på tillräcklig kritisk massa och med nationell samordning.</P> <P class="p113 ft7">Almi är enligt min bedömning, med en kompetensförstärkning i det nya Almi Invest, väl skickat som utförare av regionala riskkapitalsatsningar. Almi har såväl den regionala organisationen som centrala samordningen som krävs för detta. Almi har lokal närvaro, lokal näringslivskännedom och en central överblick. Almi har också erfarenhet av ägarkapitalsatsningar. Almi Invests satsning bör bygga på lokal prospektering och hantering men med en gemensam samordning.</P> <P class="p362 ft70">Ägarkapitalsatsningen kräver ett väl utvecklat samarbete mellan Almi Invest och privata medfinansiärer samt offentliga regionala aktörer.</P> <P class="p55 ft7">Kravet på privat medfinansiering ökar omfattningen på ägarkapital samtidigt som de privata aktörernas kompetens också tillförs portföljbolagen. Jag förutsätter att Almi Invest bygger upp sin verksamhet i mycket nära samarbete med privata medfinansiärer och offentliga regionala aktörer. På detta sätt kan Almi så långt som möjligt ta tillvara medfinansiärernas kompetens och dessutom</P> <P class="p363 ft9">81</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Mina förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft7">säkerställa att det regionala behovet av företagsutveckling tillgodoses.</P> <P class="p364 ft8">Investeringar i ägarkapital är ofta mycket långsiktiga och förknippade med höga risker.</P> <P class="p51 ft7">Som nämnts ovan anser Almi att nuvarande ägarkapitalsatsning fallit väl ut. Det förefaller emellertid, enligt min mening, vara för tidigt att bedöma utfallet eftersom, än så länge, få bolag har gått igenom hela processen och slutligen avyttrats. Att verka som marknadskompletterande ägarkapitalinvesterare är en stor utmaning. Därför måste den nya verksamheten kännetecknas av försiktighet och stort tålamod.</P> <P class="p365 ft70">Investeringar i ägarkapital ska ha en marknadskompletterande inriktning. Varje enskilt investeringsbeslut ska fullt ut vara marknadsmässigt betingat.</P> <P class="p366 ft70">Det nya Almi bör aktivt verka som kunskapsresurs och nätverksförmedlare både nationellt och regionalt.</P> <P class="p51 ft7">Offentligt investerande i olika former ger ofta, förutom själva investeringen i sig och det aktiva ägandet, positiva bieffekter i form av ytterligare en kunskapsresurs och möjligheten till nätverksförmedling. Almi kan förmedla kunskap och kontakter såväl ut i Almis organisation som vidare till de företag Almi arbetar med.</P> <P class="p367 ft70">Det nya Almis ägarkapitalsatsning ska ses som ett komplement till övriga statliga aktörers investeringsverksamhet.</P> <P class="p51 ft7">Almi ägarkapital kommer främst att investera i relativt unga bolag med tydlig regional inriktning. Innovationsbron, som jag föreslår ska bli en del av den nya <NOBR>Almi-koncernen,</NOBR> investerar i projekt och företag i mycket tidiga utvecklingsskeden med inriktning på utveckling av innovationer och kommersialisering av <NOBR>FoU-projekt.</NOBR> Industrifonden genomför främst två typer av direkta investeringar, dels utvecklingskapital till unga innovativa teknikföretag i några</P> <P class="p368 ft9">82</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312177x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p31 ft46">Mina förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft7">utvalda segment, dels expansionskapital till etablerade företag som kraftfullt vill växa.</P> <P class="p12 ft7">Det normgivande presumtiva företaget där Almi investerar i ägarkapital tillsammans med privat kapital kan vara två till tre år gammalt. Företaget har redan eller bedöms mycket snart kunna redovisa ett positivt kassaflöde och resultat. Företaget står inför sitt första större utvecklingssprång.</P> <P class="p369 ft8"><SPAN class="ft8">3.3.5</SPAN><SPAN class="ft25">Företagareslussen – en tydlig ingång</SPAN></P> <P class="p370 ft7"><SPAN class="ft8">Jag föreslår att </SPAN>det nya Almi får ansvar för att bygga upp och driva den nya tjänsten Företagareslussen. Tjänsten är alla affärsidégivares, entreprenörers och företagares ingång till företagsfinansiering. Företagareslussen kan organisatoriskt samordnas med den rådgivning som Almi erbjuder och tillhandahållas i de regionala dotterbolagen på lokal nivå.</P> <P class="p298 ft7">Inom näringspolitiken finns, som tidigare nämnts, ett stort antal aktörer. Enligt Nuteks rapport, <SPAN class="ft8">Näringspolitiken som redskap</SPAN><SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">2</SPAN><SPAN class="ft13">FPT</SPAN>, finns drygt femton centrala myndigheter, bolag och stiftelser som tillhandahåller företagsinformation, rådgivning, företagsservice och finansiering i olika former. Dessa aktörer finansieras med minst 50 procent statlig finansiering. Antalet aktörer blir större om man drar en vidare gräns. Det finns därtill ett flertal företagsstödjande aktörer som inte alls finansieras med statliga medel. Många statliga och privata aktörer erbjuder i dag information om sina tjänster via Internet. Många erbjuder också telefonrådgivning. Till detta kan läggas mer allmännyttig och övergripande information som bl.a. tillhandahålls av Nutek genom Företagarguiden och Startlinjen.</P> <P class="p34 ft7">Inom ramen för projektet <SPAN class="ft8">No wrong door </SPAN>samarbetar ett antal statliga aktörer. Oavsett vilken ingång en entreprenör eller företagare väljer så ska varje statlig aktör kunna hänvisa denne till rätt finansiär. Detta initiativ är mycket positivt. Det kommer alltid att finnas ett stort behov av kunskap inom systemet om de statliga aktörernas samlade utbud. Jag ser emellertid stora fördelar med att därutöver också erbjuda den nya tjänsten Företagareslussen inom det nya Almi.</P> <P class="p371 ft17"><SPAN class="ft16">2</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN><SPAN class="ft10">Nutek, </SPAN>Näringspolitiken som redskap – en studie om förutsättningarna för en effektiv näringspolitik<SPAN class="ft10">, februari 2007.</SPAN></P> <P class="p124 ft9">83</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312178x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Mina förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p372 ft7">Företagareslussen ska vara alla nya entreprenörers, innovatörers och företagares, även befintliga, ingång till alla slag av företagsfinansiering. Företagareslussen ska ha kompetens att i stort bedöma affärsmässigheten i varje affärsidé. Företagareslussen måste kunna lämna information om olika statliga och privata finansieringsmöjligheter, tillgängliga både inom och utom det nya Almi, till företag i olika utvecklingsfaser. Om Företagareslussen bedömer att en affärsidé ännu inte är mogen för utveckling mot marknaden ska ett sådant besked lämnas så tidigt som möjligt i processen. Företagareslussen ska också tillhandahålla företagareutbildning i olika former.</P> <P class="p179 ft7">Det nya Almi kan bl.a. överväga att utveckla och, genom Företagareslussen, erbjuda ett Företagarkörkort som leder till en diplomering. Vissa privata aktörer som tillhandahåller rådgivning skulle också kunna vara väl lämpade att utbilda och diplomera nya och befintliga företagare i enlighet med de standarder och utbildningskrav som Almi fastställt. Företagarekörkortet ska stärka företagarens möjligheter att långsiktigt bygga upp ett livskraftigt företag.</P> <P class="p118 ft7">Tjänsten Företagareslussen kan organisatoriskt samordnas med den rådgivning som Almi erbjuder i de regionala dotterbolagen på lokal nivå. Jag förutsätter ett gott samarbete mellan det nya Almi och Nutek under uppbyggnadstiden och framåt.</P> <P class="p373 ft8"><SPAN class="ft8">3.3.6</SPAN><SPAN class="ft25">Höjning av Almis företagarlån, det s.k. mikrolånet, utan krav på medfinansiering</SPAN></P> <P class="p374 ft7"><SPAN class="ft8">Jag föreslår att </SPAN>det nya Almi får möjlighet att lämna företagarlån, s.k. mikrolån, utan krav på medfinansiering med högst 250 000 kronor. Bestämmelsen regleras genom ändring i (1994:1100) 31 b §.</P> <P class="p375 ft7">Av förordning (1994:1100) om statlig finansiering genom ALMI Företagspartner AB och dess dotterbolag, 31 a och b §§, framgår att företagarlån får lämnas till den som startar eller driver mindre företag. Särskild prioritet ska ges till kvinnor och ungdomar. Företagarlån får lämnas med högst 250 000 kronor. Om lånet överstiger 100 000 kronor får det täcka högst 50 procent av det</P> <P class="p376 ft9">84</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312179x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p31 ft46">Mina förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p377 ft7">beräknade finansieringsbehovet med kravet att sökanden ska kunna styrka att den resterande finansieringen är tryggad.</P> <P class="p378 ft7">Almi benämner det företagarlån som inte överstiger 100 000 kronor och som därmed inte kräver någon medfinansiering som mikrolån. Mikrolånet riktar sig mot företagare med mindre kapitalbehov. I denna grupp finns många kvinnor och invandrare.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p379 ft32">Tabell 3.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr20 td137"><SPAN class="p380 ft10">Mikrolånets utveckling</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td12"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td138"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td61"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td19"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td72"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td62"><SPAN class="p31 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td139"><SPAN class="p31 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td140"><SPAN class="p31 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td141"><SPAN class="p31 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td142"><SPAN class="p31 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td67"><SPAN class="p31 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td108"><SPAN class="p31 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td74"><SPAN class="p31 ft43">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr2 td59"><SPAN class="p379 ft42">Beviljade lån</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td143"><SPAN class="p31 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td144"><SPAN class="p31 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr2 td12"><SPAN class="p63 ft46">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td138"><SPAN class="p31 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr2 td61"><SPAN class="p63 ft10">2007</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td19"><SPAN class="p31 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p381 ft71">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td143"><SPAN class="p31 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td144"><SPAN class="p31 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td138"><SPAN class="p31 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td19"><SPAN class="p31 ft72">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td72"><SPAN class="p382 ft13"><SPAN class="ft46">2008</SPAN>TPF FPT</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td59"><SPAN class="p379 ft45">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td143"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td144"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td138"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td61"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td19"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td59"><SPAN class="p383 ft45">mkr</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td143"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td144"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p69 ft46">21,9</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td138"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td61"><SPAN class="p138 ft46">61,2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td19"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p384 ft46">56,9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p383 ft45">antal</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td143"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td144"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p69 ft30">479</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td138"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td61"><SPAN class="p138 ft30">809</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td72"><SPAN class="p384 ft30">686</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td59"><SPAN class="p379 ft46">Varav till kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td143"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td144"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td138"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td61"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td19"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td59"><SPAN class="p383 ft45">mkr (%)</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td143"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td144"><SPAN class="p63 ft45">11,2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p69 ft30">(51)</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td138"><SPAN class="p63 ft45">29,4</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td61"><SPAN class="p138 ft30">(48)</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td19"><SPAN class="p63 ft45">26,8</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p384 ft30">(47)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p383 ft45">antal (%)</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td143"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td144"><SPAN class="p63 ft45">247</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p69 ft30">(52)</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td138"><SPAN class="p63 ft45">398</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td61"><SPAN class="p138 ft30">(49)</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p63 ft45">332</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td72"><SPAN class="p384 ft30">(48)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td145"><SPAN class="p379 ft46">Varav till svenskar med utländsk bakgrund</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td144"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td138"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td61"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td19"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td59"><SPAN class="p383 ft45">mkr (%)</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td143"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td144"><SPAN class="p63 ft45">6,4</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p69 ft30">(29)</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td138"><SPAN class="p63 ft45">21,1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td61"><SPAN class="p138 ft30">(34)</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td19"><SPAN class="p63 ft45">20,9</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p384 ft30">(37)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p383 ft45">antal (%)</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td143"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td144"><SPAN class="p63 ft45">137</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p69 ft30">(29)</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td138"><SPAN class="p63 ft45">285</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td61"><SPAN class="p138 ft30">(35)</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p63 ft45">254</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td72"><SPAN class="p384 ft30">(37)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td145"><SPAN class="p379 ft45">Varav till nya företag <NOBR>0–3</NOBR> år</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td144"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td138"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td61"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td19"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td59"><SPAN class="p383 ft45">mkr (%)</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td143"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td144"><SPAN class="p63 ft45">19,4</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p69 ft30">(89)</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td138"><SPAN class="p63 ft45">54,5</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td61"><SPAN class="p138 ft30">(89)</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td19"><SPAN class="p63 ft45">51,2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p384 ft30">(90)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td59"><SPAN class="p383 ft45">antal (%)</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td143"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td144"><SPAN class="p63 ft45">445</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p69 ft30">(93)</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td138"><SPAN class="p63 ft45">735</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td61"><SPAN class="p138 ft30">(91)</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td19"><SPAN class="p63 ft45">616</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td72"><SPAN class="p384 ft30">(90)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td145"><SPAN class="p379 ft45">Kreditförluster mikrolån</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td93"><SPAN class="p69 ft45">1,9 %</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td98"><SPAN class="p138 ft45">2,6 %</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td146"><SPAN class="p384 ft45">1,1 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td145"><SPAN class="p379 ft45">Kreditförluster totalt Almi</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td93"><SPAN class="p69 ft45">4,9 %</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td98"><SPAN class="p138 ft45">5,4 %</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td146"><SPAN class="p384 ft45">3,4 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td62"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td139"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td140"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td141"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td142"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td67"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td108"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td74"><SPAN class="p31 ft35">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p385 ft7">Mikrolånet är en eftertraktad finansieringsform och volymen är ökande. Före maj månad 2007 hade Almi endast möjlighet att erbjuda mikrolån upp till 50 000 kronor. Till följd av låneformens genomslag höjdes nivån, efter beslut av regeringen, till 100 000 kronor. Femtio procent av mikrolånen tecknas av kvinnor och omkring 35 procent av svenskar med utländsk bakgrund. Kreditförlusterna i den här låneformen är avsevärt lägre än i andra låneformer inom Almi.</P> <P class="p386 ft7">Många företagare saknar i dag möjlighet att medfinansiera de lån som Almi erbjuder. Särskilt för kvinnliga företagare och svenskar med utländsk bakgrund finns därför behov av mikrolån till högre belopp än de som Almi kan erbjuda i dag. Det är min bedömning att det finns utrymme för att höja företagarlånet, utan krav på medfinansiering, ytterligare upp till 250 000 kronor. Detta därmed inte sagt att alla är i behov av mikrolån på 250 000 kronor. Men det</P> <P class="p387 ft10"><SPAN class="ft16">3</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Avser perioden <NOBR>januari-september.</NOBR></P> <P class="p388 ft9">85</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312180x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Mina förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft7">bör vara möjligt för det nya Almi att i vissa fall, efter en noggrann prövning, lämna mikrolån upp till den högsta nivån. Almi måste, som vid varje finansieringsbeslut, säkerställa att det lämnade lånet inte undantränger privata finansiärer. Det är också så att 250 000 kronor fortfarande är ett förhållandevis litet lån. Den administrativa kostnaden för att dela ett så litet lån mellan Almi och en bank blir därmed relativt hög. Detta talar också för att det ska kunna vara möjligt för det nya Almi att, i vissa fall, erbjuda ett s.k. mikrolån upp till 250 000 kronor utan krav på medfinansiering.</P> <P class="p389 ft8"><SPAN class="ft8">3.3.7</SPAN><SPAN class="ft25">Den nya finansieringsprodukten Startgarantin</SPAN></P> <P class="p346 ft7"><SPAN class="ft8">Jag föreslår att </SPAN>en ny finansieringsprodukt, Startgarantin, tillförs det statliga utbudet av finansieringsinstrument<SPAN class="ft8">. </SPAN>Startgarantin ska tillhandahållas av det nya Almi genom Almi Startgaranti AB.</P> <P class="p390 ft7">Många nyföretagare och personer med affärsidéer har ofta små egna ekonomiska resurser och därför begränsade möjligheter att erhålla finansiering genom banksystemet. För dessa företagare är statens finansieringsinsatser som regel en förutsättning för en företagsstart. Om ett företag etableras står företagaren hela risken. Detta innebär att företagaren riskerar sin privatekonomi eftersom pant för erhållna krediter vanligen lämnas i den egna villafastigheten och/eller annan privategendom. Företagaren riskerar alltså inte bara sin verksamhet utan även hem och familjetrygghet för den händelse att verksamheten skulle komma på obestånd.</P> <P class="p217 ft7">Den ekonomiska risken med att driva företag gör också att många som skulle vilja bli företagare avstår. Det kan konstateras att den s.k. <SPAN class="ft8">sociala tröskeln </SPAN>är alltför hög för många personer i Sverige vilket förhindrar att tillväxtföretag startas. Med den sociala tröskeln avser jag att presumtiva företagare många gånger avstår från att utveckla starka affärsidéer i nya företag p.g.a. de finansiella risker som en företagare därmed tar bedöms som alltför stora. Bankerna är som regel inte med som kreditgivare i tidiga skeden, utan krav på personlig borgen. Av hänsyn till familjesituationen avstår personen i fråga från att bli företagare då en eventuell framtida konkurs kan äventyra familjens ekonomiska situation. Detta gäller särskilt intresserade och kompetenta kvinnor, ung-</P> <P class="p30 ft9">86</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p31 ft46">Mina förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft7">domar och personer med utländsk bakgrund. Även erfarenhetsrika kvinnor och män i ledande ställning, ofta med anställning i större företag och med intresse av att driva en egen verksamhet, hindras av en hög social tröskel. Många starka affärsidéer utvecklas därmed inte vidare, vilket är motstridigt min övergripande prioritering att alla starka affärsidéer ska kunna kommersialiseras. Jag föreslår därför en tillkommande finansieringsprodukt i form av Startgarantin inom det nya Almi.</P> <P class="p164 ft8">Startgarantins uppbyggnad</P> <P class="p391 ft7">Startgarantin innebär i huvudsak att en företagare köper en ”garanti” för att undvika konkurs under de första två till tre mest riskfyllda åren. Företagaren betalar i efterskott för erhållen garanti. Startgarantin bygger på att ett aktiebolag bildas med ett aktiekapital på 100 000 kronor. Initialt drivs bolaget samägt av företagaren och Almi. Företagaren driver rörelsen i syfte att helt överta denna när resultatutvecklingen inte längre kräver ett samägande. Stargarantin är, och ska ses som, en finansieringsform och inte en ägarkapitalfinansiering i traditionell mening. Om företaget visar negativt resultat under den första verksamhetstiden garanterar Almi förlusttäckning som återbetalas med ränta när företaget blir vinstgivande.</P> <P class="p150 ft7">På några års sikt är uppstartsperioden i de flesta fall över och företagaren inne i självägandeperioden. Då betalar företaget en riskpremie, i form av en royalty under tio år baserad på omsättning och/eller resultat. Denna royalty är betalningen för garantin att inte komma på obestånd under de första verksamhetsåren och för möjligheten att kunna äga och driva ett företag med en mycket liten egen finansiell insats initialt. Till följd av upplägget med royaltyer kommer finansieringsformen Startgarantin sannolikt att vara självfinansierad inom ca. sju till åtta år. Återflödet av royaltyer finansierar verksamhetens administrativa kostnader och de förluster som uppstår vid avveckling av likviderade förlustbolag.</P> <P class="p23 ft8">Fördelar med startgarantin</P> <P class="p55 ft7">Startgarantin ger förutsättningar för starka affärsidéer att utvecklas relativt snabbt. Företagare, som lämnar en anställning, har i dag möjlighet till sex månaders tjänstledighet för att kunna prova på</P> <P class="p344 ft9">87</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Mina förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft7">företagarlivet. Skulle företagaren, trots det stöd Startgarantin ger både i form av finansiering och kompetens, välja att efter ett halvårs tjänstledighet återgå till sin anställning kan företaget och affärsidén leva vidare med annan ägare/företagare.</P> <P class="p186 ft7">Startgarantin förhindrar att företagare hamnar i privat otrygghet i tidiga skeden och den bidrar i ökad omfattning till att alla starka affärsidéer kan förverkligas genom att den personliga risken för företagaren kan sänkas. Startgarantin erbjuder tillväxtkapital utan att företagaren blir ägarmässigt utspädd.</P> <P class="p26 ft8">Startgarantin – ett exempel</P> <P class="p51 ft7">Det nya Almi kommer att komma i kontakt med tusentals entreprenörer och nya affärsidéer till följd av sitt bredare uppdrag och inrättandet av Företagareslussen. När Almi tillsammans med entreprenören i fråga har fattat beslut om att en av alla dessa affärsidéer ska utvecklas med hjälp av Startgarantin tecknas ett aktieägaravtal mellan Almi, företagaren i sin roll som aktieägare och företagarens bolag, där företagaren är VD (trepartsavtal). I trepartsavtalet tillskrivs företaget rätten till att erhålla förlusttäckning. När alla återbetalningsvärden reglerats och företaget i princip har ett substansvärde motsvarande aktiekapitalet ska företagaren förvärva samtliga aktier i bolaget förutom en. Bolaget är då inne i självägandefasen och är lönsamt. Eftersom Almi garanterar det enskilda företagets betalningsförmåga kan banken finansiera företaget utan krav på pant eller borgen, till lägsta ränta.</P> <P class="p392 ft7">Under uppstartsfasen är det viktigt att bolaget tillförs senior styrelsekompetens. Företagets styrelse ska bestå av representanter nominerade både av företagaren och av Almi. Ordföranden ska arbeta som mentor till företagaren och ska därför vara en erfaren senior person från Almis nätverk.</P> <P class="p186 ft29">Under samägandeperioden föreslås att alla bolag ska ha samma revisor eller revisionsbolag. En central hantering av bokslut är att föredra. Alla startgarantibolag bör anlita samma redovisningsbyrå.</P> <P class="p393 ft9">88</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312183x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p31 ft46">Mina förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p54 ft8">Startgarantin tillhandahålls genom Almi Startgaranti</P> <P class="p133 ft7">Almi är den statliga aktör som har den mest utbredda lokala närvaron och kännedom om det lokala näringslivets förutsättningar. Den nya produkten inrättas därför i ett av det nya Almi helägt dotterbolag, Almi Startgaranti AB. Verksamheten bedrivs i de operativa regionbolagen och på de lokala kontoren men med en central samordning. Regionbolagen ansvarar för att fånga upp och föreslå lämpliga affärsidéer som kan utvecklas med startgarantins upplägg. Almi Startgaranti AB ansvarar för central kreditberedning och slutgiltigt beslut.</P> <P class="p150 ft7">Jag föreslår också att det ska finnas startgarantiunika kringtjänster som utvecklas i Almi Startgaranti. Dessa kan till exempel vara gemensamma försäkringslösningar och utbildningar, gemensam bokföringsredovisningstjänst och företagarenätverk.</P> <P class="p15 ft7">För att Startgaranin ska kunna bedrivas med framgång krävs att det nya Almi satsar på och genomför kompetensutveckling i likhet med den kompetensutveckling som verksamheten inom Almi Invest AB kräver.</P> <P class="p394 ft8"><SPAN class="ft8">3.3.8</SPAN><SPAN class="ft25">Samarbeten med affärsänglar, inkubatorer samt teknik- och forskningsparker utvecklas</SPAN></P> <P class="p370 ft29"><SPAN class="ft61">Jag föreslår att </SPAN>Almi Innovationsbron AB får ett särskilt ansvar för att utveckla samarbeten med affärsänglar, inkubatorer samt teknik- och forskningsparker.</P> <P class="p395 ft7">Affärsänglar är privatpersoner som vanligtvis investerar i sådd och unga företag. De bidrar också med kompetens till affärsidéers och företags utveckling. Nätverk för affärsänglar förekommer i en mängd olika former. Connect Sverige är en ideell organisation som hjälper till att utveckla tillväxtföretag. Verksamheten bedrivs i sex regionala nätverk med flera lokala kontor. Nätverken organiserar innovatörer, forskare, entreprenörer, riskkapitalbolag, serviceföretag, storföretag och organisationer.</P> <P class="p15 ft7">Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) verkar sedan början av 2005, med stöd av Nutek, som nationell intresseorganisation för affärsänglar och affärsängelnätverk i Sverige. SVCA har registrerat tjugotvå affärsänglanätverk med knappt fyrahundra aktiva affärsänglar. Nutek har under våren 2008 utvärderat satsningen men</P> <P class="p396 ft9">89</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312184x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Mina förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft7">ännu inte tagit ställning till fortsatt finansiering och inriktning på verksamheten framöver.</P> <P class="p186 ft7">En inkubator är, enligt Innovationsbron AB, en kreativ miljö för nystartade, forsknings- och innovationsbaserade tillväxtföretag. I inkubatorerna sker en dynamisk affärsutvecklingsprocess där tidig finansiering kompletteras med affärskompetens och entreprenöriellt engagemang. Inkubatorn bidrar med affärscoachning, nätverk, kundkontakter och teamkomplettering. En inkubator stödjer unga företag att överbrygga hinder som ofta ligger till grund för misslyckanden, utvecklar entreprenörens affärsdrivande förmåga och bidrar med kontakter för extern finansiering.</P> <P class="p217 ft7">I en teknik- och forskningspark växer unga utvecklingsföretag, ofta baserade på forskning eller universitetsteknologi. Parken erbjuder tillgång till en gemensam reception, konferenslokaler och övriga servicefaciliteter. Ofta tillhandahålls också rådgivning och personal inom områden som affärsutveckling, finansiering och internationalisering.</P> <P class="p116 ft7">Swedish Incubators and Science Parks (SiSP) är en branschorganisation för inkubatorer och teknik- och forskningsparker. SiSP:s främsta syfte är att aktivt arbeta med erfarenhetsutbyte mellan olika medlemmar samt övriga aktörer i innovationssystemet. SiSP agerar som rådgivare för start av nya inkubatorer samt teknik- och forskningsparker. SiSP fungerar även som nationell samordnare och motor för kompetensutveckling.</P> <P class="p116 ft7">Affärsänglar, inkubatorer samt teknik- och forskningsparker deltar alla i den mycket känsliga processen med att utveckla en idé till ett företag. Jag föreslår att Almi Innovationsbron får ett särskilt ansvar för att på ett lämpligt sätt utveckla samarbeten med affärsänglar, inkubatorer samt teknik- och forskningsparker. Genom ett sådant samarbete kan Almi skapa bättre förutsättningar för nya bolag att växa och utvecklas.</P> <P class="p397 ft8"><SPAN class="ft8">3.3.9</SPAN><SPAN class="ft25">Nätverk för affärsidégivare, entreprenörer och seniora affärskvinnor och affärsmän utvecklas</SPAN></P> <P class="p374 ft7"><SPAN class="ft8">Jag föreslår att </SPAN>det nya Almi får ett särskilt ansvar för att systematiskt utveckla nätverk för affärsidégivare, entreprenörer och seniora affärskvinnor och affärsmän.</P> <P class="p84 ft9">90</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312185x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p31 ft46">Mina förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft7">Idégivaren till en affärsidé har inte alltid viljan eller kompetensen att som företagsledare operativt driva ett företag. Därför är det viktigt att framförallt Almi utvecklar ett nätverk av entreprenörer som är intresserade av att, som företagsledare, föra en stark affärsidé till att etableras på marknaden. I många fall skulle dessa personer också kunna bli lämpliga som delägare i företaget.</P> <P class="p15 ft7">Jag föreslår också att det, i så många <NOBR>Almi-kundföretag</NOBR> som möjligt, ska ingå minst en erfaren person i styrelsen, ofta som ordförande. I andra fall kan det vara mer lämpligt att knyta en senior rådgivare till företagsledningen. Det föreligger därför ett omfattande behov av att rekrytera erfarna, kompetenta ofta seniora personer som styrelseledamöter och rådgivare till företag inom <NOBR>Almi-sfären.</NOBR> För att lyckas med denna omfattande rekrytering fordras att Almi utvecklar ett aktivt nätverk.</P> <P class="p174 ft8"><SPAN class="ft8">3.3.10</SPAN><SPAN class="ft51">Ett marknadsråd inrättas</SPAN></P> <P class="p342 ft7">Det nya Almi förutsätts, genom eget initiativ, inrätta ett s.k. marknadsråd för en objektiv och sakkunnig prövning av Almis finansieringsverksamhet beträffande marknadskomplettering och undanträngning av privata aktörer.</P> <P class="p398 ft7">Med mina förslag får det nya Almi ett starkare och bredare verksamhetsuppdrag som statlig företagsfinansiär. Det nya Almi förutsätts, genom eget initiativ, inrätta ett s.k. marknadsråd för en objektiv och sakkunnig prövning av Almis finansieringsverksamhet.</P> <P class="p35 ft7">Marknadsrådet ska medverka till att utveckla inriktning och policyer för det nya Almis verksamhet beträffande marknadskomplettering och undanträngning av privata aktörer. Rådet ska dessutom ha till uppgift att ta emot synpunkter från olika aktörer inom verksamhetsområdet och pröva anmälningar på verksamheter som anses leda till otillbörlig undanträngning av privata affärer.</P> <P class="p15 ft7">Marknadsrådet har en viktig funktion att fylla genom att möjligheten till prövning av det nya Almis verksamhet kommer att säkerställa att verksamheten fortlöpande utvecklas helt i enlighet med det nya Almis marknadskompletterande roll. Marknadsrådet ska ha sakkompetens inom områdena företagande, finansiering,</P> <P class="p399 ft9">91</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312186x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Mina förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft7">bankverksamhet och marknadsföring. Prövningsförfarandet ska vara kostnadsfritt men klagande part får bestrida egna kostnader.</P> <P class="p186 ft7">Marknadsrådet inrättas fristående inom Almi. Ledamöterna föreslås utses av Almis koncernstyrelse. Marknadsrådet kan ses som en intern kontroll- och styrningsfunktion men det är av största vikt att rådet blir en objektiv och sakkunnig prövningsinstans. Grova överträdelser, som marknadsrådet har granskat, ska anmälas till Almis ledning och koncernstyrelse samt till respektive berört <NOBR>Almi-dotterbolags</NOBR> styrelse och ledning.</P> <P class="p208 ft8"><SPAN class="ft8">3.3.11</SPAN><SPAN class="ft51">En kompetensutvärdering genomförs</SPAN></P> <P class="p346 ft7"><SPAN class="ft8">Jag föreslår att </SPAN>styrelsen och ledningen för det nya Almi ska genomföra en kompetensutvärdering i samband med ombildningen före det att det nya Almi etableras.</P> <P class="p339 ft29">För att det nya Almi ska fungera och framgångsrikt kunna utveckla sin verksamhet är kompetens, erfarenhetsutbyte och samarbete inom och mellan de olika verksamhetsdelarna av stor vikt.</P> <P class="p235 ft7">Styrelsen och ledningen för det nya Almi bör, på lämpligt sätt inför omstruktureringen, genomföra en kompetensutvärdering inom koncernen. Syftet med en sådan utvärdering är att säkra att det nya Almi står stabilt inför utmaningen att hantera sitt nya bredare uppdrag.</P> <P class="p400 ft8"><SPAN class="ft8">3.3.12</SPAN><SPAN class="ft51">Banker i tidigare skeden: en ny samfinansieringsmodell</SPAN></P> <P class="p346 ft7"><SPAN class="ft8">Jag föreslår att </SPAN>ledningen för det nya Almi ska verka för ett utökat samarbete med bankerna och dess ledningar. En ny samfinansieringsmodell kan utarbetas mellan det nya Almi och respektive bank. Målet ska vara att förmå bankerna att aktivt delta i tidiga skeden med kompetens och kapital. Almi ska ha möjlighet att kunna erbjuda en högre risknivå i förhållande till banken.</P> <P class="p401 ft7">Det nya Almi borde vara en intressant aktör för de svenska bankerna. Almi har utlåning till och kontakter med många små och medelstora företag, som med tiden kan bli mycket intressanta</P> <P class="p42 ft9">92</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312187x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p31 ft46">Mina förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft7">finansieringsobjekt för bankerna. Det är därför min bedömning att båda parter har mycket att vinna på ett mer utvecklat samarbete. Ledningen för det nya Almi uppmanas därför att bjuda in bankernas ledningspersoner till ett fördjupat samarbete.</P> <P class="p122 ft7">En ny riskfördelningsmodell bör utarbetas med målet att banken, där förutsättning finns, gemensamt med det nya Almi går in som långivare från dag ett i väsentligt fler företag. I dag är den gängse riskfördelningen att Almi finansierar högst 50 procent av företagets lånebehov. Kravet på privat medfinansiering av det överskjutande behovet innebär att många företag inte erhåller något lån för att banken bedömer deras kreditvärdighet som alltför låg.</P> <P class="p111 ft7">En ny riskfördelningsmodell där Almi inledningsvis finansierar en större del av kapitalbehovet, men där banken ändå deltar med en mindre andel, skulle medföra att fler företag erhåller finansiering. Modellen innebär också att fler företag får tillgång till bankens kompetens och erfarenhet. Ett ny riskfördelningsmodell kräver att det nya Almi i ett inledningsskede lånefinansierar mer än 50 procent av ett företags kapitalbehov. Detta innebär att bankens finansiering år ett kan understiga 50 procent för att sedan årligen successivt öka. Målet är att banken, i princip, inom en tretill fyraårsperiod ska svara för företagets finansieringsbehov i sin helhet.</P> <P class="p211 ft18"><SPAN class="ft18">3.4</SPAN><SPAN class="ft24">Principer för finansiering av företagsutveckling</SPAN></P> <P class="p287 ft7"><SPAN class="ft8">Jag föreslår att </SPAN>statlig finansiering av nya, små och medelstora företag, inkluderat innovationer före företagsstart, som huvudprincip ska vara återbetalningspliktigt. Detta inbegriper inte eventuella <NOBR>FoU-anslag</NOBR> från Vinnova, Energimyndigheten m.fl. De statliga finansieringsinstrumenten ska utformas på ett sådant sätt att det privata kapitalet så tidigt som möjligt kan medverka i finansieringen. Privata aktörers medverkan i tidiga faser, icke minst bankernas, måste öka. Jag förutsätter att de offentliga aktörerna aktivt söker samarbete med aktörer på den privata marknaden och vice versa. Kraven på affärsmässighet, ordning och reda ska genomgående vara höga.</P> <P class="p402 ft9">93</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312188x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Mina förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft7">Riskkapital i allmänhet bidrar till ekonomisk utveckling och fler arbetstillfällen. Omfattningen av det privata riskkapitalet i Sverige och i Norden i övrigt har vuxit kraftigt de senaste åren. Det privata kapitalet når emellertid inte alla företag. Detta beror dels på alltför svårbedömda risker, dels på att investeringarna många gånger blir så små att de inte bär sina administrativa kostnader.</P> <P class="p116 ft7">De privata aktörerna investerar företrädesvis i de skeden där avkastningskravet kan förväntas uppfyllas. Det offentliga riskkapitalet är därför nödvändigt för att finansiera många unga företag. I tidiga skeden återstår i många fall inget annat än offentligt kapital. Det är också oerhört viktigt att företag har kapital för att kunna genomföra s.k. utvecklingssprång.</P> <P class="p116 ft7">Sverige, som så många andra länder, har ett offentligt system för kapitalförsörjning för att minska bristen på kapital. Trycket på ett sådant system ökar under en lågkonjunktur då en period med låg eller negativ tillväxt medför att de privata finansiärerna blir mindre riskbenägna. Problemet blir större utanför storstadsregionerna där förutsättningarna för privata investeringar är annorlunda bl.a. p.g.a. en mycket lägre värdering av fast egendom.</P> <P class="p403 ft8">Finansiering av företagsutveckling – i princip återbetalningspliktig</P> <P class="p51 ft7">Vinnova och Energimyndigheten, vilka båda omfattas av mitt utredningsuppdrag, tillhandahåller, genom anslag i form av bidrag, finansiering av FoU som utförs av små och medelstora företag. Därutöver erbjuder, bland andra, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning och Stiftelsen för strategisk forskning <NOBR>FoU-finansiering</NOBR> till små- och medelstora företag genom olika forskningsprogram.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">4</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>FoU bedrivs i alla skeden av ett företags utveckling och följaktligen i både nya, små, medelstora och stora företag. Krav ställs i de allra flesta fall på medfinansiering från företaget. <NOBR>FoU-finansieringen</NOBR> har stor betydelse för utvecklingen av produkter inom företagen. Jag utgår därför från att de forskningsfinansierande myndigheterna kommer att fortsätta sina ambitioner med att bidra till högre kunskaps-</P> <P class="p404 ft22"><SPAN class="ft16">4</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Med forskning avses att systematiskt och metodiskt söka efter ny kunskap och nya idéer med eller utan en bestämd tillämpning i sikte. Med utvecklingsarbete avses att systematiskt och metodiskt utnyttja forskningsresultat, vetenskaplig kunskap och nya idéer för att åstadkomma nya produkter, processer och nya system eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana. Källa: Vinnova och SCB.</P> <P class="p26 ft9">94</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p31 ft46">Mina förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft7">innehåll i <NOBR>SME-företag.</NOBR> Jag vill också framhålla vikten av att Vinnova i detta sammanhang fångar upp nya och växande branscher som upplevelseindustrin och kreativa näringar.</P> <P class="p12 ft7">När det gäller statlig finansiering av företagsutveckling som inte avser FoU bör bidrag utan återbetalningsskyldighet i princip fasas ur systemet. I de fall en statlig finansiering bidrar till tillväxt i ett företag så bör företaget betala tillbaka den statliga insatsen till gagn för tillkommande företag som därmed får större möjlighet till statlig finansiering. Återbetalningsplikten ska dock utformas i enlighet med principen för villkorslån. Företagets betalningsförmåga ska vara styrande för kraven på återbetalning. Respektive statlig aktör bör utvärdera sina finansieringsinstrument och överväga att ta bort bidrag samt utvärdera konsekvenserna av ett sådant beslut.</P> <P class="p167 ft8">Övergången till det privata kapitalet</P> <P class="p55 ft7">Jag har tidigare i betänkandet resonerat kring behovet av statliga resurser för att täcka det finansieringsbehov som de privata investerarna inte fyller. Eftersom detta behov varierar över tiden beroende på konjunkturen och tillgången till riskvilligt privat kapital bör statens investeringsinstrument genomgående utformas på ett sådant sätt att företagen så snart som det är möjligt söker och får tillgång till finansiering, helt eller delvis, genom privat kapital. Ett exempel på detta är Almis långivning. Genom att Almi tillhandahåller lån med högre ränta än marknadsräntan skapas ett flöde av företag vars lån, så fort riskerna är acceptabla, tas över av det privata kapitalet. I nuläget är den genomsnittliga lånetiden för ett Almilån omkring tre år. Ett annat exempel är investeringar i ägarkapital. Almi Invest bör hela tiden ha som mål att genomförda investeringar ska bli intressanta för det privata kapitalet fullt ut. Detta innebär att investeringar i ägarkapital också ställer stora krav på att de statliga aktörerna bygger upp nätverk och samarbeten med företrädare för privata riskkapitalister.</P> <P class="p405 ft9">95</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Mina förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p406 ft8">Privata aktörers medverkan i tidiga faser – icke minst bankernas – förväntas öka</P> <P class="p51 ft7">Det är i högsta grad önskvärt att privata aktörers medverkan i tidiga faser, icke minst bankernas, ökar. Banker och andra privata finansiella aktörers roll som långivare och finansiär är nödvändig både för tillförseln av kapital men även för den kompetens som dessa aktörer besitter.</P> <P class="p407 ft8">Ansvaret för företagets hela finansieringsbehov – ett aktivt samarbete mellan de offentliga och privata aktörerna</P> <P class="p51 ft7">De statliga aktörerna måste ta ett stort ansvar för att säkra varje företags hela finansieringsbehov i nära samarbete med privata finansiärer som t.ex. banker.</P> <P class="p186 ft7">Jag lämnar i detta betänkande flera förslag som syftar till ett utökat samarbete mellan offentliga och privata aktörer för att säkerställa gemensamma satsningar. Jag förutsätter också att varje statlig aktör aktivt och öppet bjuder in till ett utökat samarbete mellan det offentliga och privata kapitalet.</P> <P class="p186 ft7">Det finns exempel på samarbeten där privata aktörer sett stora fördelar med att samordna sin verksamhet med offentliga aktörer. Västernorrlandsfonden AB har agerat aktivt i Västernorrland för att komplettera sina satsningar med offentligt kapital, se <SPAN class="ft8">bilaga 3</SPAN>. Det är min förhoppning att vi kommer att få se fler sådana här initiativ i framtiden.</P> <P class="p152 ft8">Affärsmässighet, ordning och reda</P> <P class="p41 ft7">Kraven på affärsmässighet och lönsamhet i företag som tar del av de statliga finansieringsinsatserna måste vara tydliga. Det måste i varje ny idé eller befintligt företag finnas en affärspotential med möjlighet till avkastning som bedöms som god. Om förutsättningarna för framtida vinster försämras måste den statliga aktören ompröva sin insats mot bakgrund av den nya situationen.</P> <P class="p116 ft7">Det måste vara ordning och reda i de företag som kan komma i fråga för statliga finansiella insatser i olika former. Ett sätt att åstadkomma detta är att ställa krav på seniora styrelsemedlemmar och rådgivare med relevant erfarenhet i de företag som erbjuds statlig finansiering.</P> <P class="p224 ft9">96</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312191x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p31 ft46">Mina förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p408 ft18"><SPAN class="ft18">3.5</SPAN><SPAN class="ft24">Lärosätenas innovationssystem</SPAN></P> <P class="p287 ft7"><SPAN class="ft8">Jag föreslår att </SPAN>det inrättas ett innovationskontor i varje region som har det övergripande ansvaret för kommersialisering av innovationer för regionens alla lärosäten. Innovationskontoren ska gemensamt ”ägas” av regionens lärosäten. De lärosäten som har behov av ett holdingbolag ska ges möjlighet att inom sin organisation inneha ett sådant bolag. Holdingbolagen ska bl.a. ta ett stort ansvar för inventering och verifiering av kommersialiseringsbara forskningsidéer och ung forskning inom sitt lärosäte.</P> <P class="p409 ft7">Regeringen har i den senaste forskningspolitiska propositionen föreslagit att lärosätenas ansvar för nyttiggörande av forskningsresultat ska tydliggöras genom en ändring i högskolelagen (1992:1434) och att lärare vid universitet och högskolor bör få en skyldighet att anmäla patenterbara uppfinningar till sin arbetsgivare.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">5</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>Enligt regeringen bör särskilda innovationskontor inrättas vid Uppsala universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska Högskolan och Chalmers tekniska högskola AB.</P> <P class="p150 ft7">Innovationskontoren ska erbjuda kvalificerat stöd och på olika sätt inspirera och uppmuntra forskare till nyttiggörande av forskningsresultat genom kommersialisering inkluderande patentering och licensiering, kunskapsutbyte och principer för kontraktsforskning. De statliga anslagen för nyttiggörande av forskning ökar till dessa lärosäten med 75 miljoner kronor <NOBR>2009–2012.</NOBR> En förutsättning för att få medel bör, enligt regeringen, vara att lärosätena verkar för att forskningsresultat, tillkomna vid andra lärosäten än de ovan nämnda, kommer till nytta.</P> <P class="p226 ft7">Holdingbolagen bör, enligt regeringens förslag, ha till huvuduppgift att äga och förvalta andelar i bolag och därmed medverka till att innovativa företag, med sin bas i forskningen vid det aktuella lärosätet, kan utvecklas kommersiellt. Holdingbolagen ska verka på marknadsmässiga villkor. Finansieringen av holdingbolagens verksamhet får ske med de medel som fördelas till lärosätena för innovationsinsatser. Regeringen bedömer också att det resurstillskott om 60 miljoner kronor till holdingbolagen, som</P> <P class="p410 ft17"><SPAN class="ft16">5</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Ett lyft för forskning och innovation <SPAN class="ft10">(prop. 2008/09:50).</SPAN></P> <P class="p75 ft9">97</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312192x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Mina förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p411 ft7">presenterades i den förra forskningspolitiska propositionen,<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">6</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>nu bör fördelas till de nämnda lärosätena för innovationsinsatser och kapitaltillskott till respektive lärosätes holdingbolag efter prövning av lärosätet. Nämnda lärosäten bör nu, enligt propositionen, också ges möjlighet att genom kapitaltillskott förstärka de holdingbolag som är knutna till respektive lärosäte. De berörda holdingbolagen bör enligt regeringen kunna fungera också i förhållande till andra lärosäten än det egna.</P> <P class="p116 ft7">Enligt propositionen överväger regeringen därutöver att möjliggöra att eventuell avkastning från holdingbolagens verksamhet, efter beslut i respektive bolagsstämma, ska kunna delas ut till respektive lärosäte för att användas i lärosätets forskning, utbildning och innovationsverksamhet.</P> <P class="p26 ft8">Mitt förslag</P> <P class="p41 ft7">Jag ser mycket positivt på ett mer uttalat kommersialiseringsansvar för lärosätena. Innovationer från universitet och högskolor måste, så långt som möjligt, tillvaratas och utvecklas för att bibehålla tillväxt och Sveriges internationella konkurrenskraft. Det är emellertid bara ett begränsat antal lärosäten och holdingbolag som, med regeringens förslag, kommer att få utökade resurser för kommersialisering. Det utökade ansvaret för nyttiggörande åläggs alla lärosäten men det är bara ett fåtal som tillförs resurser för ändamålet. Merparten av lärosätena får genom regeringens förslag varken möjlighet att inrätta innovationskontor eller stärka sina holdingbolag med kapitaltillskott. Det är också oklart hur samverkan mellan de sju utpekade lärosätena respektive holdingbolagen ska bedrivas med övriga lärosäten och holdingbolag.</P> <P class="p392 ft7">För att säkerställa att alla starka affärsidéer ska kunna kommersialiseras i enlighet med mitt övergripande mål föreslår jag att idén med innovationskontor utvecklas. Alla lärosäten inom regionen bör, för att känna delaktighet, gemensamt ”äga” innovationskontoret. Innovationskontoren är en regional angelägenhet och bör mot bakgrund av den regionala utvecklingen uppgå till mellan sju och tio stycken. Innovationskontoren ska följa upp verksamheten inom regionens lärosäten i syfte att stimulera till ökad kommersialisering av innovationer. Innovationskontoren bör</P> <P class="p26 ft17"><SPAN class="ft16">6</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Forskning för ett bättre liv <SPAN class="ft10">(prop. 2004/05:80).</SPAN></P> <P class="p50 ft9">98</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p31 ft46">Mina förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft7">ha ett helhetsansvar inom regionen för kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte, best practice och processutveckling.</P> <P class="p12 ft7">Holdingbolaget är universitetets verktyg för kommersialisering av innovationer och dess kompetens bör så långt som möjligt utnyttjas i processen. Den operativa kommersialiseringsverksamheten ska bedrivas inom holdingbolagen. Varje lärosäte som på marknadsmässiga grunder har behov av ett holdingbolag bör få möjlighet att inneha ett sådant bolag.</P> <P class="p15 ft7">Holdingbolagens verksamhet bör i ökad omfattning fokuseras till de mycket tidiga skedena av en affärsidés utveckling. Holdingbolagen ska vara aktiva på lärosätena genom information och attitydpåverkan för att skapa processer som leder till kommersialisering av forskningsresultat i väsentligt utökad omfattning. Holdingbolagen ska också ansvara för inventering och verifiering av kommersialiserbar forskning inom lärosätet, med tyngdpunkt på mycket tidiga skeden, och sedan följa den fortsatt utvecklingen genom alla dess utvecklingsfaser. Holdingbolagen bör bedriva sin verksamhet i nära samarbete med de forskningsfinansierande myndigheterna som Energimyndigheten och Vinnova. För senare skeden, i samband med bolagsbildning, bör holdingbolagen i ett nära samarbete med bl.a. det nya bolaget Almi Innovationsbron investera ägarkapital i vissa bolag. Holdingbolagen får med mitt förslag därmed ansvar för kommersialisering av forskningsresultat i vid bemärkelse vid lärosätena.</P> <P class="p176 ft7">Jag förutsätter också en utvecklad och fördjupad samverkan mellan innovationskontoren, holdingbolagen och övriga intressenter utanför lärosätenas innovationssystem. En sådan samverkan är utgångspunkten för hög effektivitet i de statliga insatserna och undanröjer risken för överlappande verksamhet.</P> <P class="p15 ft7">På detta sätt får alla lärosäten det stöd som krävs för att alla starka affärsidéer ska kunna kommersialiseras. Förslaget innebär att alla lärosäten får samma tillgång till affärsutvecklingskompetens. Den övergripande fördelningsprincipen av resurser för ändamålet bör vara behovskriteriet. Om ett sådant kriterium inte är möjligt att utveckla bör fördelningen av resurser utgå till samma andel som lärosätets andel av det totala forskningsanslaget.</P> <P class="p15 ft7">Regeringen bör mot bakgrund av ovanstående överväga att se över holdingbolagens verksamhetsinriktning.</P> <P class="p402 ft9">99</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312194x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Mina förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p412 ft18"><SPAN class="ft18">3.6</SPAN><SPAN class="ft24">Översyn av Stiftelsen Industrifondens verksamhet</SPAN></P> <P class="p413 ft7">Stiftelsen Industrifonden fyller en mycket viktig funktion som offentlig investerare i ägarkapital i relativt tidiga skeden. Styrelsen och ledningen för Industrifonden bör genomföra en översyn vad gäller investeringsinriktningen i portföljbolag och andra placeringar för att komma fram till inom vilka områden Industrifonden ska fokusera sina investeringar i framtiden.</P> <P class="p375 ft7">Det är min bedömning att Stiftelsen Industrifonden fyller en mycket viktig funktion på marknaden som offentlig investerare i ägarkapital. Fonden investerar i riskfyllda och tidiga skeden där få privata aktörer agerar. Det är därmed mycket svårt för Industrifonden att generera en positiv avkastning under en lågkonjunktur av den omfattning vi sett under senare tid. Mot denna bakgrund menar jag att styrelsen och ledningen för Industrifonden bör ta tillfället i akt att genomföra en översyn av sin verksamhet vad gäller investeringar i portföljbolag och andra placeringar. Fonden bör sannolikt minska sin exponering mot de mest riskfyllda branscherna. Industrifondens styrelse och ledning bör fortsättningsvis verka för ett löpande nära samarbete med Almi Innovationsbron, Almi Invest och Sjätte <NOBR>AP-fonden</NOBR> m.fl.</P> <P class="p414 ft18"><SPAN class="ft18">3.7</SPAN><SPAN class="ft24">Ett mer utvecklat samarbete mellan de statliga företagsfinansiärerna</SPAN></P> <P class="p413 ft29"><SPAN class="ft61">Jag föreslår att </SPAN>de statliga aktörer som finansierar små och medelstora företag, sinsemellan, ska dra upp riktlinjer för det inbördes samarbetet och ansvarsfördelningen.</P> <P class="p415 ft7">För att helt sanera förekomsten av överlappande verksamhet (dubbelarbete) ska de statliga aktörer som finansierar små och medelstora företag sinsemellan regelbundet dra upp riktlinjer för det inbördes samarbetet. Stiftelsen Industrifonden, Vinnova, Energimyndigheten, Almi och Almi Norrlandsfonden , lärosätenas holdingbolag och innovationskontor, länsstyrelser m.fl. tillhanda-</P> <P class="p376 ft9">100</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312195x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p31 ft46">Mina förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft7">håller alla olika former av företagsfinansiering, som måste samordnas dem emellan.</P> <P class="p416 ft32">Bild 3.2 Inbördes samarbete och ansvarsfördelning</P> <P class="p417 ft67">Kraftsamling - Minskad överlappning</P> <P class="p418 ft10">Regeringen</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr32 td72"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr32 td147"><SPAN class="p31 ft73">Nya Almi Företagspartner AB</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr32 td148"><SPAN class="p31 ft73">Almi Norrlandsfonden AB</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td72"><SPAN class="p66 ft41">VINNOVA</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td59"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td149"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td150"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td11"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td59"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td149"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td150"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p66 ft73">Banker</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td72"><SPAN class="p66 ft73">Energi-</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td59"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td149"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td150"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td11"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr32 td151"><SPAN class="p66 ft41">myndigheten</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr20 td152"><SPAN class="p31 ft62">Riktlinjer för inbördes</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td11"><SPAN class="p31 ft73">Industrifonden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td72"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td59"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td11"><SPAN class="p31 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td72"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td59"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td149"><SPAN class="p31 ft22">samarbete och</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td150"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td11"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p31 ft41">Holding-</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td59"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td152"><SPAN class="p31 ft22">ansvarsfördelning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td11"><SPAN class="p72 ft41">Riskkapital-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td72"><SPAN class="p31 ft46">bolagen</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td59"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td149"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td150"><SPAN class="p31 ft11">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td11"><SPAN class="p72 ft46">bolag/fonder</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p419 ft46">Länsstyrelser</P> <P class="p420 ft7">Där ansvaret är oklart ska överläggningarna leda fram till en lämplig ansvarsfördelning.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">7</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>Resultatet ska i ett första skede redovisas till regeringen senast den 30 juni 2009. Jag vill slutligen påpeka att jag på andra ställen i detta betänkande betonar vikten av att de statliga aktörerna också aktivt agerar för ett utvecklat samarbete, i olika former, med privata aktörer. Se bl.a. <SPAN class="ft8">avsnitt 3.8 </SPAN>nedan.</P> <P class="p421 ft18"><SPAN class="ft18">3.8</SPAN><SPAN class="ft24">Samarbete på lokal och regional nivå</SPAN></P> <P class="p422 ft7"><SPAN class="ft8">Jag föreslår att </SPAN>de statliga aktörerna ska verka för etablering av gemensamma regionala samarbetsorgan för företagsfinansiering.</P> <P class="p423 ft7">Institutet för tillväxtpolitiska studier kartlade år 2004, på uppdrag av regeringen, aktörerna i det svenska innovationssystemet.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">8</SPAN><SPAN class="ft13">FPT</SPAN></P> <P class="p424 ft22"><SPAN class="ft16">7</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Där regionala samverkansorgan är etablerade, har dessa tagit över det regionala samhällsutvecklingsansvaret från berörda länsstyrelser.</P> <P class="p425 ft17"><SPAN class="ft16">8</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Kartläggning av aktörer i det svenska innovationssystemet<SPAN class="ft10">, ITPS, A2004:020, Lars </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">Bager-Sjögren</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> och Martin Rosenberg.</SPAN></P> <P class="p426 ft9">101</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312196x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Mina förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft7">Studien identifierade 405 aktörer och organisationer, som arbetade i det som kan kallas innovationers tidiga skede. Av dessa täckte sjuttio aktörer hela riket. Övriga 335 aktörer hade ett regionalt fokus. Den regionala spridningen visade att resurserna främst var lokaliserade till Göteborg och Stockholm. Det har gått några år sedan studien genomfördes men den visar ändå att mängden regionala aktörer är stort.</P> <P class="p116 ft7">Under utredningsarbetet har jag kommit i kontakt med flera länsstyrelser och regioner som bedriver sin företagsfinansiering i nära samarbete med andra organisationer med lokal förankring. Där det finns etablerade regioner är det regionerna som har det regionala utvecklingsansvaret i samhället. Jag har en stor respekt för det regionala och lokala arbete som bedrivs för att ge affärsidéer och företag ett starkt stöd.</P> <P class="p217 ft7">Den regionala och lokala utvecklingen gynnas av ett utvecklat regionalt och lokalt samarbete mellan alla aktörer som finansierar företagsutveckling. Ett sådant samarbete är redan väl utvecklat i många regioner. Det är min uppfattning att samarbete är nyckeln till hög effektivitet då detta leder till färre regionala och lokala överlappningar och ett bättre utnyttjande av de finansiella insatser som sammantaget tillhandahålls i respektive region. Jag föreslår därför att regionala samarbetsformer även fortsättningsvis utvecklas kraftfullt över hela landet.</P> <P class="p217 ft7">Jag vill slutligen framhålla vikten av att de statliga aktörerna fortsätter att verka för ett väl utvecklat samarbete med övriga regionala och lokala aktörer vilka besitter en god kunskap om förutsättningarna för utveckling av innovationer och företag i varje region.</P> <P class="p289 ft18"><SPAN class="ft18">3.9</SPAN><SPAN class="ft24">Ett utökat nordiskt erfarenhetsutbyte</SPAN></P> <P class="p427 ft7"><SPAN class="ft8">Jag föreslår att </SPAN>de statliga aktörer som finansierar företagsutveckling aktivt och systematiskt ska delta i ett utökat nordiskt erfarenhetsutbyte. I Sverige bör det nya Almi få ett sammankallande och sammanhållet ansvar.</P> <P class="p375 ft7">Jag har i detta betänkande mycket övergripande beskrivit de offentliga insatserna för företagsfinansiering i Norge, Danmark och Finland. Kartläggningen visar att både organiseringen av det statliga</P> <P class="p269 ft9">102</P> </DIV> <DIV id="page_97"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312197x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p31 ft46">Mina förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft7">åtagandet och innehållet i verksamheten av naturliga skäl skiljer sig åt mellan länderna. De regionala och lokala förutsättningarna är styrande för de statliga insatser som erbjuds. Trots detta är det min uppfattning att ett systematiserat erfarenhetsutbyte kan vara ett stöd i utvecklingen av metoder i Sverige för att på olika sätt stödja företag. Även svenska erfarenheter är självfallet till nytta för de övriga nordiska länderna.</P> <P class="p14 ft7">Enligt min bedömning bör samarbetet inom Norden, mellan de offentliga aktörer som finansierar företagsutveckling, utvecklas. Jag föreslår därför att det nya Almi tillsammans med övriga svenska aktörer som finansierar företagsutveckling: Energimyndigheten, Vinnova, Almi Industrifonden, Norrlandsfonden m.fl., aktivt ska ta del i de diskussioner om nordiska samarbetsformer som för närvarande pågår. Liknande samarbeten finns sedan tidigare i regi av Nordiska ministerrådet och för närvarande förbereds ett samarbetsinitiativ för just offentliga aktörer.</P> <P class="p428 ft18"><SPAN class="ft18">3.10</SPAN><SPAN class="ft74">Tydligare mål och bättre uppföljning och utvärdering</SPAN></P> <P class="p311 ft7"><SPAN class="ft8">Jag föreslår att </SPAN>alla statliga aktörer, som på olika sätt finansierar företagsutveckling, årligen ska besluta om mål och verksamhetsplaner, vilka ska utvärderas. Alla mål och planer ska beslutas i respektive styrelse. Nutek får ett samlat ansvar för denna uppföljning och förväntas upphandla utvärderingstjänsten.</P> <P class="p398 ft7">Statliga finansieringsinsatser riktade mot innovationer och <NOBR>SME-företag</NOBR> ska erbjudas utifrån det övergripande målet att alla starka affärsidéer ska kunna kommersialiseras. Detta mål bör ligga till grund för den fortsatta långsiktiga utvecklingen av insatser inom företagsfinansieringsområdet. Målet leder, enligt min bedömning, verksamheten mot fler företag som startar, växer och sysselsätter i hela landet. Jag förutsätter därför att varje organisation, med grund i sin specifika verksamhet, fattar beslut om mål och delmål som leder verksamheten i riktning mot det övergripande målet. De mål och delmål som varje organisation ställer upp ska vara styrande för hur verksamheten sedan utformas.</P> <P class="p150 ft7">Varje statlig finansieringsinsats ska utformas utifrån det behov som finns i varje fas av idéns eller företagets utveckling och utifrån</P> <P class="p429 ft9">103</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312198x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Mina förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft7">företagets allra bästa. Alla myndigheter och statliga bolag som arbetar med företagsfinansiering ska verka för ökat entreprenörskap och företagande. Med ett sådant förhållningssätt skapas förutsättningar för en stabil företagsutveckling. Det möjliggör också skräddarsydda lösningar för varje företag.</P> <P class="p116 ft7">För att få en uppfattning om effektiviteten i det statliga finansieringssystemet som helhet, i relation till det övergripande målet, och för att få fram ett underlag för prövning av den nuvarande verksamhetsinriktningen bör Nutek ansvara för en samlad uppföljning och utvärdering av effekten av den statliga företagsfinansieringen i nära dialog med de statliga finansiärerna. Olika indikatorer och nyckeltal måste utvecklas för att beskriva effekterna av de statliga satsningarna. Det bör ankomma på Nutek att i samråd med Regeringskansliet komma fram till den mest passande redovisningsstrukturen.</P> <P class="p217 ft7">Utvärderingen av de statliga finansieringsinsatserna ska genomföras årligen av en oberoende konsult. Nutek ansvarar för upphandling av konsulttjänsten och för en sammanfattande analys av de resultat som utvärderingen uppvisar. En rapport ska lämnas av Nutek till Näringsdepartementet i slutet maj månad varje år.</P> <P class="p430 ft18"><SPAN class="ft18">3.11</SPAN><SPAN class="ft74">Utvärdering av kreditgarantiföreningarnas verksamhet</SPAN></P> <P class="p413 ft7"><SPAN class="ft8">Jag föreslår att </SPAN>Nutek tillsammans med Kreditgarantiföreningen i Sverige och representanter för de regionala operativa kreditgarantiföreningarna, bl.a. mot bakgrund av den internationella finanskrisen, gemensamt utvärderar verksamheten och förutsättningarna för ett framtida program.</P> <P class="p375 ft29">Kreditgarantier har sedan länge använts i många länder för att göra det möjligt för småföretag med svaga säkerheter att få lån. Som exempel kan nämnas Belgien, Frankrike, Spanien och Italien.</P> <P class="p235 ft7">I Sverige finns tjugo regionala kreditgarantiföreningar (KGF). Nitton av dessa äger gemensamt Kreditgarantiföreningen i Sverige (KGF Sverige). Övre Norrlands Kreditgarantiförening står utanför. Kreditgarantiföreningar är ekonomiska föreningar där medlemmarna går samman och gemensamt skapar säkerhet för banklån genom kapitalinsatser, bl.a. från medlemmar och kommuner.</P> <P class="p53 ft9">104</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB312199x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p31 ft46">Mina förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft7">Föreningarna ställer ut garantier för lån i form av enkel borgen upp till 60 procent och maximalt 900 000 kr. Garantiformen innebär att borgenären i första hand ska få sin fordran återbetald av gäldenären. Kostnaden för garantin tas ut i form av en garantiprovision.</P> <P class="p122 ft7">Per den 20 juni 2008 har KGF Sverige och Övre Norrlands KGF sedan starten år 2005 tillsammans ställt ut och beviljat 190 kreditgarantier till ett totalt garantivärde om 160 miljoner kronor. De företag som beviljas lån är i de flesta fall mikroföretag med högst nio anställda.</P> <P class="p15 ft7">Nutek har på regeringens uppdrag, sedan 2005, drivit ett program för att stödja utvecklingen och driften av enskilda kreditgarantiföreningar. Nutek har under 2007 fördelat 5,1 miljoner kronor som verksamhetsstöd till kreditgarantiföreningar och till paraplyorganisationen Sveriges Kreditgarantiförening.</P> <P class="p113 ft7">Sweco Eurofutures AB har på Nuteks uppdrag 2007 genomfört en utvärdering av stödet till kreditgarantiföreningarna.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">9</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>Enligt utvärderingen har kreditgarantiverksamheten goda förutsättningar att utvecklas till ett komplementärt instrument i finansiering av små företag, särskilt utanför storstadsregionerna. Verksamheten har en viss betydelse för tillväxten i dessa regioner. Företagen anser att kreditgarantiverksamheten har varit till stor nytta och möjliggjort planerad expansion i verksamheten. Det finns emellertid en förbättringspotential i form av rutiner för ansvarsfördelning mellan KGF Sverige och respektive förening. Eurofutures pekar också på vikten av att utveckla de interna relationerna i verksamheten.</P> <P class="p150 ft7">I en skrivelse till utredningen pekar Glesbygdsverket på de lokala och regionala lösningar som växer fram utifrån särskilda regionala behov, vilka enligt verket kan vara ett viktigt komplement till statens generella insatser.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">10</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>Verket framhåller särskilt att det är betydelsefullt med ett fortsatt och förstärkt stöd till kreditgarantiföreningar i gles- och landsbygd.</P> <P class="p15 ft7">Det rådande ekonomiska läget har försatt kreditgarantiföreningarna i en svår situation. Jag föreslår att Nutek tillsammans med KGF Sverige och representanter för de regionala operativa föreningarna gemensamt utvärderar verksamheten och förutsättningarna för ett framtida program.</P> <P class="p431 ft75"><SPAN class="ft16">9</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Sökes: Eldsjäl och Kamrer, utvärdering av Nuteks stöd till kreditgarantiföreningarna<SPAN class="ft22">, Göran Hallin och Maria Lundberg, Sweco Eurofutures AB, 2007.</SPAN></P> <P class="p432 ft17"><SPAN class="ft16">10</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Synpunkter rörande statliga finansieringsinsatser till små- och medelstora företag<SPAN class="ft10">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">2008-10-23</SPAN></NOBR></P> <P class="p433 ft9">105</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB3121100x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Mina förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p434 ft18"><SPAN class="ft18">3.12</SPAN><SPAN class="ft74">Kvinnligt företagande måste öka</SPAN></P> <P class="p427 ft7">Kvinnors rika erfarenhet och kompetens måste i väsentligt större omfattning tillvaratas genom ett mer omfattande kvinnligt företagande.</P> <P class="p339 ft7">Många kvinnor har i dag en gedigen kompetens genom utbildning och annan erfarenhet inom en mängd olika branscher. Det är dock fortfarande ett faktum för många kvinnor att det är svårt att starta företag. Familjebildningssituationen uppfattas som ett hinder och den sociala tröskeln för företagsbildning är många gånger sammantaget högre för kvinnor än för män.</P> <P class="p116 ft7">Det är min bedömning att det kvinnliga företagandet måste öka. Kvinnors rika erfarenhet och kompetens måste i väsentligt större omfattning tillvaratas genom ett mer omfattande kvinnligt företagande. Förutsättningarna för kvinnligt entreprenörskap måste därför stärkas. Ett eget företagande kan många gånger vara ett mycket bra alternativ till en anställning, inte minst för kvinnor utanför storstadsområden, då arbetsmarknaden på landsbygden ofta är mer begränsad för kvinnor än för män.</P> <P class="p217 ft7">Målet bör vara att minst lika många kvinnor som män ska starta och driva företag. Jag lämnar i detta betänkande förslaget att det nya finansieringsinstrumentet Startgarantin ska tillhandahållas av Almi. Jag föreslår också en höjning av Almis mikrolån. Det är min bedömning att kvinnors möjligheter att starta företag i hela landet ökar genom dessa resurstillskott.</P> <P class="p435 ft18"><SPAN class="ft18">3.13</SPAN><SPAN class="ft74">Samlad kartläggning av alla statliga stiftelsers verksamhet och förmögenhet</SPAN></P> <P class="p413 ft7">En samlad kartläggning av alla statliga stiftelsers verksamhet och förmögenhet bör genomföras. Jag utesluter inte att det i vissa stiftelser finns ytterligare resurser, som eventuellt kan stimulera fler att starta företag.</P> <P class="p339 ft7">Under utredningsarbetets gång har det kommit till min kännedom att staten har bildat omkring femtio olika stiftelser som finansierar verksamhet av mycket olika slag. Både Norrlandsfonden och Industrifonden tillhör denna grupp.</P> <P class="p52 ft9">106</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB3121101x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p31 ft46">Mina förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p436 ft7">Riksrevisionen har i sin rapport om statligt bildade stiftelser granskat regeringens insyn i och uppföljning av dessa.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">11</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>Riksrevisionen pekar på problem med svag uppföljning och begränsad insyn i stiftelsernas verksamhet. Riksrevisionen föreslår att regeringen ska säkerställa att det finns en uppdaterad förteckning över de statligt bildade stiftelserna och vilka förmögenheter de disponerar. Regeringen bör också finna former för insyn och en effektiv uppföljning och styrning samt överväga behovet av att informera riksdagen om de statligt bildade stiftelsernas verksamhet och ekonomi.</P> <P class="p111 ft7">Jag kan se många fördelar med en kartläggning av de statliga stiftelserna och deras verksamhet. Jag utesluter inte att det i vissa stiftelser finns ytterligare resurser som eventuellt kan stimulera fler att starta företag. Det ligger utanför mitt uppdrag att genomföra en sådan kartläggning.</P> <P class="p369 ft18"><SPAN class="ft18">3.14</SPAN><SPAN class="ft74">Finansiella insatser inom exportområdet</SPAN></P> <P class="p287 ft7">Statliga finansieringsinsatser för exportfrämjande är av stor vikt för möjligheten till tillväxt i små och medelstora företag. Samarbetet mellan de statliga aktörer som finansierar företagsutveckling och exportfrämjande insatser bör därför ständigt utvecklas.</P> <P class="p437 ft7">En väsentlig del i ett företags expansionsskede är att öka sin försäljning på den internationella marknaden. Sveriges exportvolym för varor och tjänster uppgick år 2007 till 52 procent av BNP. Detta motsvarar 1 570 miljarder kronor.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">12</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>Tio stora svenska företag står för omkring 40 procent av Sveriges export.</P> <P class="p122 ft7">Det finns en stor tillväxtpotential i att fler svenska <NOBR>SME-företag</NOBR> ökar sin internationella handel. Nutek pekar i sin Årsbok 2008 på att svenska <NOBR>SME-företag</NOBR> i allt större utsträckning kommer att bedriva sin verksamhet på den internationella marknaden. Jag delar denna uppfattning. Den inhemska marknaden är inte alltid av den omfattning som krävs för att företag ska kunna utvecklas och tillväxa och uppnå en tillräckligt positiv och stabil resultatutveckling.</P> <P class="p438 ft75"><SPAN class="ft16">11</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Statligt bildade stiftelser, regeringens insyn och uppföljning<SPAN class="ft22">, RiR 2008:7.</SPAN></P> <P class="p94 ft10"><SPAN class="ft16">12</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Exportstatistik 2007, Exportrådet.</P> <P class="p433 ft9">107</P> </DIV> <DIV id="page_102"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB3121102x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Mina förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p372 ft7">Exportutredningen har redovisat en analys av företagens behov av riktade offentliga insatser för framgångsrik tillväxt på utländska marknader.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">13</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>Utredningen lyfter bl.a. upp nödvändigheten av exportmarknadskunskap, exportkompetens samt statliga exportkrediter och exportkreditgarantier.</P> <P class="p116 ft7">Jag kan, mot bakgrund av min kartläggning, konstatera att det finns en insikt bland berörda statliga aktörer om behovet av att nå ut till <NOBR>SME-företagen</NOBR> med de exportfrämjande insatser som behövs. Den bild jag fått av verksamheten är att samarbetet mellan aktörerna fungerar allt bättre. Detta har i sin tur lett till att aktörerna i ökad utsträckning utnyttjar varandras kompetens och lokala nätverk och ser samlokalisering som en fördel. Almi fångar upp och gör bedömningar för flera olika typer av exportstöd. Samarbetet har också lett fram till en gemensam syn på vikten av kompletterande finansieringsformer för små och medelstora företag och därmed till introduktionen av det nya exportlånet. Jag förutsätter att detta goda samarbete fördjupas utifrån de behov som företagen har av finansieringsstöd för internationell expansion.</P> <P class="p28 ft7">Jag vill också framhålla vikten av att finansiella insatser inom exportområdet ses i ett sammanhang med statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag. Jag delar därmed den slutsats som framförs av exportutredningen.</P> <P class="p439 ft76">Främjandet bör vara integrerat med näringspolitiken. Den svenska ekonomin är i stor utsträckning globaliserad, och främjandet bör ses som den inhemska näringspolitikens internationella dimension. Få långsiktiga näringspolitiska mål kan uppnås om ambitionerna för företagens tillväxt begränsas till den inhemska marknaden.</P> <P class="p41 ft7">Regeringens beslut, i november 2008, att tillföra Svensk Exportkredit tre miljarder kronor för att trygga både små och stora företags behov av krediter är ett mycket kraftfullt och viktigt resurstillskott. Jag har också noterat att regeringen i den senaste forskningspolitiska propositionen <SPAN class="ft8">Ett lyft för forskning och innovation </SPAN>(2008/09:50), till följd av den snabba globaliseringen, uttalat avsikten att inrätta utlandskontor för att främja <NOBR>forsknings-,</NOBR> innovations- och utbildningssamarbete inom, för Sverige, strategiska marknader och kunskapsmiljöer. Att på detta sätt bygga upp strategiska internationella allianser och stärka svensk forskning</P> <P class="p440 ft17"><SPAN class="ft16">13</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande<SPAN class="ft10">, SOU 2008:90.</SPAN></P> <P class="p172 ft9">108</P> </DIV> <DIV id="page_103"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB3121103x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p31 ft46">Mina förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p173 ft7">och innovation stärker enligt min bedömning också svenska företags möjligheter till internationell konkurrenskraft.</P> <P class="p441 ft18"><SPAN class="ft18">3.15</SPAN><SPAN class="ft74">Små och medelstora företags möjligheter att få uppdrag genom offentliga upphandling</SPAN></P> <P class="p311 ft7">Små och medelstora företags möjligheter till ökad försäljning genom offentlig upphandling är av stor vikt för företagens utveckling och tillväxt. Jag räknar därför med att de upphandlande offentliga organisationerna, inom ramen för gällande lagstiftning, beaktar de små och medelstora företagens förutsättningar vid utformningen av förfrågningsunderlag.</P> <P class="p298 ft7">Konkurrensverket uppskattar den offentliga upphandlingens storlek till omkring 400 miljarder kronor årligen.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">14</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>Konkurrensverket konstaterar dock att siffran är osäker p.g.a. bristande statistiskt underlag. Myndigheten avser att verka för en utveckling av insamling och bearbetning av upphandlingsstatistik.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">15</SPAN><SPAN class="ft13">FPT</SPAN></P> <P class="p122 ft7">På regeringens uppdrag har Nutek kartlagt och analyserat de problem som små företag kan ha när de deltar i offentlig upphandling.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">16</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>Några av de främsta hinder som företagen pekar på är tid och kostnad för att administrera anbuden och de krav som ställs. Företagen måste bl.a. binda upp resurser under en lång tid som en följd av det anbud de lämnat utan att vara säkra på att få ett kontrakt. Nutek har under år 2007 och 2008 mätt företagens administrativa kostnader för att följa reglerna om offentlig upphandling.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">17</SPAN><SPAN class="ft13">FPT </SPAN>Företagens förslag på förenklingar för att minska kostnaderna rör främst anbudsprocessen och inte lagstiftningen som sådan. Det är hur de upphandlande enheterna tolkar lagstiftningen och utformningen av förfrågningsunderlaget som har störst betydelse. Detta medför, enligt Nutek, att förenklingsarbetet inte enbart kan bedrivas med hjälp av förändringar i lagstiftningen. Förenklingsarbetet måste även påverka praxis hos de upphandlande</P> <P class="p442 ft22"><SPAN class="ft16">14</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN><SPAN class="ft75">Konkurrensen i Sverige 2007</SPAN>, Konkurrensverkets rapportserie 2007:4 <SPAN class="ft16">15</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Konkurrensverket, information på hemsida.</P> <P class="p443 ft75"><SPAN class="ft16">16</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Småföretag och offentlig upphandling – hinder och möjligheter för små företag att delta i offentliga upphandlingar<SPAN class="ft22">, Nutek, R2005:21.</SPAN></P> <P class="p432 ft17"><SPAN class="ft16">17</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Offentlig upphandling – vad tycker företagen är krångligt? <SPAN class="ft10">R2008:06.</SPAN></P> <P class="p433 ft9">109</P> </DIV> <DIV id="page_104"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB3121104x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Mina förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p411 ft7">enheterna. Konkurrensverkets utvärderingar visar på liknande resultat.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">18</SPAN><SPAN class="ft13">FPT</SPAN></P> <P class="p235 ft7">Regeringen har, genom budgetpropositionen för 2009, avsatt 133 miljoner kronor under perioden <NOBR>2009–2011</NOBR> för att öka antalet anbud på offentliga kontrakt. Satsningen genomförs delvis i syfte att underlätta för <NOBR>SME-företag</NOBR> att lämna och vinna anbud. Satsningen innehåller upphandlingsstöd till upphandlande myndigheter och enheter samt leverantörer för mer enhetliga förfrågningsunderlag och resurser för en <NOBR>e-upphandlingsplattform</NOBR> för en utvecklad elektronisk upphandling. Satsningen innehåller också resurser till Konkurrensverket för ett förstärkt informationsarbete, förbättrat arbete med regelefterlevnad och för upphandlingsforskning. Finansdepartementet har därutöver initierat en översyn av de bestämmelser som rör upphandlingar under tröskelvärdena med avsikt att förenkla de nationella reglerna.</P> <P class="p179 ft7">De insatser som regeringen vidtar är av stor vikt och jag hoppas att de ger den eftersträvade effekten att fler små och medelstora företag lämnar och vinner anbud på offentliga kontrakt. Små och medelstora företag behöver den offentliga sektorns uppdrag för att utvecklas och växa. Den offentliga sektorn har också behov av de nya tekniska lösningar som småföretag utvecklar. Jag räknar därför med att de upphandlande enheterna inom ramen för gällande lagstiftning beaktar de små och medelstora företagens förutsättningar vid utformningen av förfrågningsunderlaget.</P> <P class="p217 ft7">För att fånga upp effekten av regeringens satsning så utgår jag från att Konkurrensverket tillsammans med Nutek, med rapport till regeringen 2009, fortsätter att följa hur <NOBR>SME-företag</NOBR> utvecklar sitt deltagande i den offentliga upphandlingen.</P> <P class="p289 ft18"><SPAN class="ft18">3.16</SPAN><SPAN class="ft74">En statlig garantifond</SPAN></P> <P class="p444 ft7">Jag bedömer att det inte bör inrättas en statlig garantifond.</P> <P class="p339 ft7">Statliga kreditgarantier för banklån eller del av banklån till <NOBR>SME-företag</NOBR> förekommer i ett flertal Europeiska länder som till exempel Finland, Holland och Italien. Garantivolymerna uppgår till</P> <P class="p445 ft17"><SPAN class="ft16">18</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Behovet av stöd och hjälp till små och medelstora företag vid offentliga upphandlingar<SPAN class="ft10">, Konkurrensverket, P0956:2.</SPAN></P> <P class="p172 ft9">110</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p31 ft46">Mina förslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft7">ansenliga belopp. I USA tillhandahåller Small Business Administration ett omfattande lånegarantiprogram.</P> <P class="p122 ft7">I Sverige har Almi i enlighet med sin förordning (1994:1100) om statlig finansiering genom ALMI Företagspartner AB och dess dotterbolag möjlighet att lämna kreditgarantier. Denna möjlighet utnyttjas mycket sällan. Almis kärnverksamhet är marknadskompletterande lånefinansiering kombinerad med företagsrådgivning och information till små och medelstora företag. Kombinationen av kompetens och kapital, ”kompetent kapital”, är en central del av Almis verksamhet. Almi har under de senaste åren utökat sin utlåning. I dagsläget är kapitalbasen om 4 100 miljoner kronor utlånad till 85 procent.</P> <P class="p150 ft7">Tidigare Generaldirektören för Nutek, numera landshövding i Norrbotten, <NOBR>Per-Ola</NOBR> Eriksson, har i rapporten <SPAN class="ft8">Statliga garantier för lån till små och medelstora företag </SPAN>bland annat uttalat följande.</P> <P class="p446 ft76">Almis regionala organisation och förankring innebär närhet till företagen och god kännedom om dess förutsättningar och villkor. Att ersätta Almis långivning med garantier för del av banklånen skulle åstadkomma betydande störningar i den viktiga försörjningen med lånekapital.</P> <P class="p447 ft7">Enligt bestämmelserna i ovan nämnda förordning, ska Almis garanti omfatta 100 procent av det garanterade beloppet. Det innebär att ingen riskdelning sker med banken. Följden blir att Almi måste betrakta kreditgarantin som vore den en egen skuld. Dessutom har garantin karaktären av proprieborgen, vilket innebär att banken kan kräva Almis infriande av garantin så snart låntagaren inte fullgör sina förpliktelser mot banken, utan att först krävt låntagaren.</P> <P class="p35 ft7">Genom att ändra de ovan nämnda villkoren i förordningen skulle kreditgarantifinansiering kunna bli gynnsammare för Almi att använda men lånefinansiering skull ändock vara att föredra eftersom långivningen för kunden närmare Almi. Å andra sidan kunde en kreditgarantigivning föra banken närmare såväl Almi som företagaren, vilket emellertid kan åstadkommas på annat vis. Jag har utvecklat detta mer i mitt förslag under <SPAN class="ft8">avsnitt 3.3.12</SPAN>.</P> <P class="p150 ft7">Bankerna gör i dag kreditvärderingar med tonvikt på affärsidén och entreprenörens trovärdighet. Om banken bedömer den nyssnämnda kombinationen som kreditvärdig, beviljas den sökta krediten. Ofta vill dock banken ha kompletterande säkerheter. Skulle låntagaren ha svårighet att lämna sådana skulle ett</P> <P class="p448 ft9">111</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Mina förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft7">borgensåtagande från Almi kunna vara en lösning. Detta innebär att banken kommer närmare företaget, vilket är bra, men att Almi kommer längre ifrån kunden, vilket inte är bra. Jag har dock i <SPAN class="ft8">avsnitt 3.3.12 </SPAN>visat hur almilån skulle kunna ges istället för kreditgarantier.</P> <P class="p118 ft7">Så länge som Almis lånefond räcker för att täcka behovet av marknadskompletterande finansiering i nära samarbete med bankerna är detta gott nog. Almis fond räcker i dag fullt ut vilket visats genom att nyutlåningen ökar men också revolveringen.</P> <P class="p186 ft7">Ett garantisystem är, enligt min mening, mer administrativt tungt än direktlångivning. Almi måste för givna garantier vid alla bokslutstillfällen stämma av utestående engagemang med alla kreditgivare i händelse av att amorteringar inte följt uppgjorda planer. Detta är ett tidsödande arbete med stora risker för felkällor.</P> <P class="p116 ft7">Jag anser att Almis lånefinansiering är att föredra framför inrättandet av en särskild statlig garantifond. Om utvärdering av kreditgarantiföreningarna, i enlighet med mitt förslag i <SPAN class="ft8">avsnitt 3.11</SPAN>, leder till ett förnyat program för verksamheten finns även denna resurs att räkna med.</P> <P class="p449 ft9">112</P> </DIV> <DIV id="page_107"> <P class="p0 ft6">4 Förslagens konsekvenser</P> <P class="p450 ft7">Genom mina förslag har vi, rätt hanterat, en verklig möjlighet att nå det övergripande målet att alla starka affärsidéer ska kunna kommersialiseras. En utökad och fördjupad samverkan mellan de statliga aktörer som finansierar företag, i enlighet med mina förslag, leder till att användningen av resurser i form av kompetens och kapital effektiviseras. Nedan redovisar jag i enlighet med mina direktiv och kommittéförordningen (1998:1474) förslagens konsekvenser.</P> <P class="p120 ft18"><SPAN class="ft18">4.1</SPAN><SPAN class="ft24">Inledning</SPAN></P> <P class="p451 ft7">För utredningens arbete gäller bestämmelserna i kommitté- förordningen (1998:1474). I 14 § anges att om förslagen påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller annan ska en beräkning av dessa konsekvenser redovisas i betänkandet. Om förslagen innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt ska dessa redovisas. När det gäller kostnadsökningar och intäktsminskningar för staten, kommuner, regioner eller landsting ska kommittén föreslå finansiering.</P> <P class="p111 ft7">Vidare följer av 15 § att om förslagen i betänkandet har betydelse för den kommunala självstyrelsen ska konsekvenserna i det avseendet anges i betänkandet. Detsamma gäller när ett förslag har betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet. Vidare ska konsekvenserna redovisas för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags. Till sist ska också konsekvenser belysas som påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.</P> <P class="p452 ft9">113</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Förslagens konsekvenser</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p453 ft7">I utredningens direktiv anges att utredningen, när det gäller förslagens konsekvenser för små företag, ska samråda med Näringslivets nämnd för regelgranskning (NNR).</P> <P class="p186 ft7">Utredningen lämnar ett flertal förslag, alla i syfte att underlätta möjligheterna att starta och finansiera företag.</P> <P class="p454 ft18"><SPAN class="ft18">4.2</SPAN><SPAN class="ft24">Statsfinansiella konsekvenser</SPAN></P> <P class="p455 ft7">För att i finansorons spår förbättra de små och medelstora företagens lånemöjligheter har regering och riksdag på ett snabbt och resolut sätt, i november 2008, beslutat om att förstärka Almi Företagspartner AB:s utlåningskapacitet genom ett kapitaltillskott på två miljarder kronor. Almi kommer också att ges möjligheten att finansiera en större andel av företagens lånebehov än dagens maximala 50 procent, vilket jag föreslagit i <SPAN class="ft8">avsnitt 3.3.12</SPAN>. Kapitaltillskottet kommer väl till pass och medför också att den nya finansieringsprodukten Startgarantin kan införas utan ytterligare finansiering. Det nya Almi har, genom kapitaltillskottet, nödvändiga resurser för att lämna en garanti till Almi Startgaranti.</P> <P class="p217 ft7">Det nya Almi kommer, i takt med att utredningens förslagna finansieringsprodukter helt och fullt har införts, att behöva ytterligare kapitalförstärkningar år 2010 och framåt. Dessa kapitaltillskott ska ställas mot att antalet företag och arbetstillfällen väsentligt ökar och är med säkerhet – nationalekonomiskt – en mycket bra affär för samhället.</P> <P class="p116 ft7">Utredningens förslag kommer, enligt min mening, att generera ytterligare <NOBR>500–1</NOBR> 000 nya företag varje år. Därmed tillkommer 2 <NOBR>000–3</NOBR> 000 fler arbetstillfällen årligen med bl.a. ökade skatteintäkter som följd.</P> <P class="p456 ft18"><SPAN class="ft18">4.3</SPAN><SPAN class="ft24">Konsekvenser för de statliga finansieringsaktörerna</SPAN></P> <P class="p455 ft7">Mina förslag innebär att dubbelarbetet minskar och att samarbetet ökar mellan de statliga aktörerna. Jag vill särskilt peka på konsekvensen av att flera aktörer ska utveckla sin samlade kompetens. Kostnaden för kompetensutvecklingen föreslås finansieras genom ökad kostnads- och kapitaleffektivitet, omdisponeringar m.fl. åtgärder.</P> <P class="p457 ft9">114</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"> <TR> <TD class="tr0 td153"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td154"><SPAN class="p31 ft44">Förslagens konsekvenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p458 ft18"><SPAN class="ft18">4.4</SPAN><SPAN class="ft24">Övriga konsekvenser</SPAN></P> <P class="p459 ft7">Utredningens förslag medför att <NOBR>SME-företag</NOBR> kommer att påverkas positivt och få ekonomiska fördelar genom att start- och expansionskapital blir tillgängligt i större omfattning.</P> <P class="p460 ft7">Utredningen har också haft kontakt med NNR om förslagens påverkan på små och medelstora företag. NNR anser att förslagen inte kommer att påverka företagen negativt varför de avstår från att uttala sig.</P> <P class="p461 ft7">För unga personer, kvinnor och personer med utomsvenskt ursprung kommer möjligheterna att starta och finansiera företag att öka.</P> <P class="p462 ft9">115</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB3121110x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p463 ft10">Bilaga 1</P> <P class="p464 ft77">Kommittédirektiv</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"> <TR> <TD class="tr22 td84"><SPAN class="p379 ft78">Statliga finansieringsinsatser för nya, små</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td155"><SPAN class="p465 ft78">Dir.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td84"><SPAN class="p379 ft78">och medelstora företag</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td155"><SPAN class="p465 ft78">2007:169</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td156"><SPAN class="p31 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td157"><SPAN class="p31 ft79">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p466 ft8">Beslut vid regeringssammanträde den 6 december 2007</P> <P class="p467 ft8">Sammanfattning av uppdraget</P> <P class="p468 ft8">En särskild utredare ska göra en översyn av statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag. En analys ska göras av hur dagens insatser samverkar och i vilken mån de överlappar. Utredaren ska lämna förslag till hur dagens insatser kan bli mer effektiva och överskådliga.</P> <P class="p469 ft70">Utredaren ska särskilt beakta företagarnas behov av finansiering inför företagsstart, företagens finansieringsbehov i tidiga skeden av sin utveckling samt små och medelstora företags behov i expansionsskeden. Utredaren ska föreslå hur statliga insatser kan utformas så att de främjar privata aktörers medverkan. De insatser utredaren föreslår ska utformas på ett sådant sätt att risken för snedvridande av konkurrensförhållanden och för undanträngningseffekter minimeras. Från dessa utgångspunkter ska utredaren ompröva nuvarande statliga åtaganden inom finansieringsområdet. Det är även viktigt att de statliga stödinsatserna främjar goda förutsättningar både inom befintliga näringar men också att de främjar utvecklingen av nya och potentiella tillväxtområden.</P> <P class="p470 ft8">Utredaren ska särskilt beakta hur investeringsvillkor och avkastningskrav påverkas av att investeringar finansieras på olika sätt. I detta sammanhang ska utredaren även uppmärksamma hur staten kan förbättra förutsättningarna för marknadskompletterande investeringar.</P> <P class="p469 ft70">Om utredaren kommer till slutsatsen att nya insatser för att stödja små och medelstora företags finansiering är motiverade, ska utredaren föreslå hur de ska utformas. I den mån åtgärderna har statsfinansiella konsekvenser ska utredaren också föreslå hur dessa</P> <P class="p471 ft9">117</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft8">ska finansieras. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2008.</P> <P class="p472 ft8">Motiv för statliga finansieringsinsatser till små och medelstora företag</P> <P class="p473 ft80">Globaliseringen och den snabba tekniska utvecklingen innebär nya förutsättningar för små och medelstora företag. Konkurrensen hårdnar samtidigt som företagen får tillgång till större marknader där de kan exportera och importera varor och tjänster.</P> <P class="p235 ft8">Entreprenörskap och företagande är viktigt för ökad sysselsättning och tillväxt. Goda förutsättningar för små och medelstora företag är därför av mycket stor betydelse för alla delar av Sverige. För att fler människor ska komma i arbete och ur utanförskap måste fler företag kunna anställa. Detta kan ske genom att fler kvinnor och män väljer att starta företag, att fler företag vill växa och att fler väljer att investera i alla delar av Sverige. Regelverk som försvårar företagande och investeringar måste förenklas så att det blir både enklare och mer lönsamt att driva företag. Goda finansieringsmöjligheter för företag är en väsentlig del av ett gott företagsklimat.</P> <P class="p186 ft8">Det är angeläget att staten tillhandahåller ett regelverk som främjar privata aktörers medverkan i skapandet av en god finansieringssituation för nya och växande företag. Statliga finansieringsåtgärder bör inte ha karaktär av passivt stöd utan ska stimulera företagens egna åtgärder för kapitaluppbyggnad.</P> <P class="p116 ft8">Det finns många sätt att finansiera företagsetableringar och expansion av befintliga verksamheter. Ett är eget kapital tillhandahållet av ägaren själv, närstående eller riskkapitalaktörer av olika slag. Kapitalet kan t.ex. tillskapas via det initiala aktiekapitalet, dvs. vid företagets bildande eller genom nyemissioner. Kapital kan även behållas i företaget i form av beskattade eller obeskattade vinstmedel. Ett annat viktigt finansieringsalternativ är att låna kapital. Staten kan i begränsad utsträckning bevilja lån och bidrag till företag.</P> <P class="p474 ft8">Motivet för statliga insatser till företag är att det brister i utbudet av kapital till små och medelstora företag. Bristerna kan bero på att finansiären har ett otillräckligt information, t.ex. genom bristen på företagshistorik i nystartade företag, eller på att finansiären har otillräcklig kunskap om nya produkter. Även lönsamhet</P> <P class="p368 ft9">118</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td158"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td99"><SPAN class="p31 ft10">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft8">för små lån och bristande realsäkerheter kan vara problem. Det finns också regionala skillnader avseende strukturella förutsättningar, tillgång till och behov av kapital.</P> <P class="p475 ft81">Statliga åtgärder kan i vissa fall vara motiverade om förutsättningarna för privata finansiärer att investera är alltför osäkra ur ett finansiellt perspektiv och det samtidigt finns ett samhälleligt intresse av att investeringen genomförs. Det går emellertid inte alltid att dra en skarp gräns mellan de investeringar som är kommersiellt gångbara och de som är förknippade med så höga osäkerhetsfaktorer att de inte attraherar kommersiellt kapital. Ofta gör olika investerare olika bedömningar och i enskilda fall sker det ofta en samfinansiering mellan offentliga insatser och kommersiellt kapital. Samtidigt ställer EG:s statsstödsregler krav på att marknadskompletterande insatser ska gå att skilja från sådana som sker på strikt kommersiella villkor på en konkurrensutsatt marknad.</P> <P class="p476 ft7">Tillgången till kapital för nystartade, unga och expansiva <NOBR>små-företag</NOBR></P> <P class="p477 ft82">Företagande i Sverige bedrivs ofta i mindre icke marknadsnoterade aktiebolag, i handelsbolagsform och av enskilda näringsidkare. Dessa har ibland problem att få finansiering på grund av svårigheter att bedöma möjligheterna till avkastning på investerat kapital, vilket ofta är relaterat till bristande information om företaget, att kapitalbehovet är för litet för att attrahera professionella investerare eller att det bedöms vara en alltför lång tidshorisont innan företaget får regelmässig fakturering. Transaktions- och förmedlingskostnaderna för kapitalet är också relativt stora för mindre summor vilket gör mindre investeringar olönsamma.</P> <P class="p478 ft8">I nystartade, unga företag samt expansiva och innovativa företag är tillgången till kapital en avgörande framgångsfaktor.</P> <P class="p122 ft8">Dessa företag har ofta stora initiala utgifter men samtidigt begränsad tillgång till kapitalmarknaden. De kan ha svårigheter att få lån p.g.a. avsaknad av kredithistoria, sin ringa storlek och sina begränsade tillgångar. Deras förmåga att ställa säkerheter är inte sällan begränsad, vilket ofta leder till ett ökat privatekonomiskt risktagande för företagaren eftersom det ofta krävs kompletterande säkerheter.</P> <P class="p479 ft61">Lånefinansiering leder till lägre soliditet än finansiering med eget kapital. Lägre soliditet kan i vissa avseenden förhindra en tillväxt med balanserad kapitalstruktur, eftersom en sådan skapar</P> <P class="p480 ft9">119</P> </DIV> <DIV id="page_113"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft8">sämre förutsättningar att motstå konjunktursvängningar i samband med ytterligare expansion eller att klara kostnader för forskning och utveckling.</P> <P class="p481 ft8">Möjligheterna att bygga upp ett kapital innan ett företag startas är begränsade. För en stor del av de nystartade företagen är ökad soliditet och ökad likviditet genom amortering på skulder eller uppbyggnad av obeskattade vinstmedel inte ett alternativ, då de ännu inte nått resultat som möjliggör detta. Företagen kan även ha svårt att attrahera externt kapital t.ex. på grund av investerares höga krav på information och avkastningskrav i tidiga skeden. För denna kategori av företag kan även ökad likviditet via belåning av kortfristiga skulder möta svårigheter.</P> <P class="p482 ft7">Garantier</P> <P class="p27 ft8">Statliga garantier kan vara ett alternativ till direkta statliga lån för att förbättra möjligheterna till finansiering för små och medelstora företag. Ett garantisystem kan bygga på att staten garanterar banklån och delar risktagandet med banken eller något annat privat låneinstitut.</P> <P class="p483 ft70">Garantier, med delat risktagande, finns i ett flertal länder. Systemet har funnits längst i USA, där det infördes redan på <NOBR>1950-talet.</NOBR> I USA, Kanada och Nederländerna ligger huvudansvaret för kreditprövningen på bankerna. Eftersom staten endast garanterar en del av ett banklån, bär banken fortfarande en kreditrisk och har därigenom incitament att göra en seriös kreditprövning. Fördelen med detta kan vara att det statliga organ som hanterar kreditgarantierna endast i begränsad omfattning måste göra en egen bedömning av i vilken utsträckning låntagaren bör beviljas en garanti. Flera av de statliga finansiärerna har möjlighet att lämna garantier. Villkoren idag är dock sådana att direkta lån är billigare och mer ändamålsenliga för kunderna.</P> <P class="p457 ft7">Utredningsbehov</P> <P class="p27 ft8">Regeringen har i regeringsförklaringen för 2006 och budgetpropositionen för 2007 pekat på att det finns ett behov av att se över finansieringsmöjligheterna för små och medelstora företag. Bakgrunden är att dagens system, som vuxit fram under mycket</P> <P class="p349 ft9">120</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td158"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td99"><SPAN class="p31 ft10">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft8">lång tid, kan uppfattas som svåröverskådligt och att överlappningar finns. Statliga insatser ska utformas så att de främjar privata aktörers medverkan. Regeringen har även uttalat att nya och alternativa former av statliga insatser bör utredas, bland annat ett statligt garantisystem och skatteincitament. Utifrån dessa utgångspunkter är det bl.a. motiverat att tillsätta en utredning som ska se över statens åtaganden när det gäller näringspolitiska insatser avseende finansiering och incitament för förbättrad kapitalförsörjning. Det är även angeläget att de statliga stödinsatserna främjar framväxten av nya kreativa och innovativa tillväxtområden. Utredningen ska behandla inriktning, effektivitet och omfattning av dessa insatser.</P> <P class="p484 ft8">Uppdrag avseende nuvarande offentliga insatser inom innovationsområdet</P> <P class="p485 ft70">Som ett led i regeringens strävan att främja ett innovationssystem som är tydligt och effektivt på både regional och nationell nivå ska utredaren göra en översyn av dagens insatser för finansiering av innovationer. I det arbetet ska utredaren se över dels om insatserna är utformade på ett ändamålsenligt sätt, dels möjligheterna till en mer effektiv och samordnad organisation för statens finansieringsinsatser på regional och nationell nivå. Utredaren ska analysera hur statliga marknadskompletterande insatser för finansiering av innovationer kan utformas så att de blir mer resurseffektiva och främjar utvecklingen av nya tillväxtområden.</P> <P class="p486 ft8">Bildandet av Innovationsbron AB (se bilaga) medförde att ansvarsuppdelningen mellan offentliga aktörer blev tydligare, men det finns alltjämt ett behov av ytterligare översyn. Utredaren ska se över de insatser som utförs av aktörerna Innovationsbron AB, Verket för innovationssystem, Almi Företagspartner AB (Almi), Stiftelsen Industrifonden, Statens energimyndighet, universitetens holdingbolag och länsstyrelserna m.fl. inom området finansiering av innovationer.</P> <P class="p487 ft9">121</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p488 ft8">Uppdrag avseende finansiering i samband med utveckling av företag</P> <P class="p489 ft70">För att möta förändrade förutsättningar och samtidigt tillgodose behovet av goda villkor för företagande ska företagarnas behov av medel inför företagsstart, i tidiga skeden av företagens utveckling eller i expansionsskeden analyseras. Utredaren ska även kartlägga och beskriva befintliga statliga finansieringsinsatser till små och medelstora företag och identifiera om dessa insatser är marknadskompletterande, sammanfaller med varandra eller kan effektiviseras.</P> <P class="p483 ft70">En utgångspunkt är att staten tillgodoser behovet av ett regelverk som främjar privata aktörers medverkan för skapandet av en god finansieringssituation. För att stimulera tillgången på privat kapital har regeringen föreslagit att förmögenhetsskatten ska tas bort. För att förbättra möjligheterna att få banklån avser regeringen att förstärka bankernas förmånsrätt, vilket kommer att möjliggöra ökad långivning och bättre villkor. Utredaren ska analysera om ytterligare åtgärder för att förbättra tillgången till privat kapital är motiverade. Utredaren ska därvid utreda möjligheterna att skapa ett statligt garantisystem. Utredaren får även utreda och föreslå andra insatser som innebär att statens insatser utformas mer resurseffektivt. Utredaren kan även föreslå andra ändringar eller lösningar, som omfattar annat än direkta statliga finansieringsinsatser, utifrån perspektivet att marknadsmisslyckanden kan vara skapade eller förstärkta av hur regelverket är utformat.</P> <P class="p268 ft8">Utredaren ska även se över dels om insatserna är utformade på ett ändamålsenligt sätt, dels möjligheterna till en mer effektiv och samordnad organisation för statens finansieringsinsatser på regional och nationell nivå. Ett exempel på strukturförändringar som ska belysas är möjligheten till närmare samarbete mellan Almi och Stiftelsen Norrlandsfonden i de fem norrlandslänen.</P> <P class="p224 ft8">Utgångspunkter för uppdraget</P> <P class="p473 ft82">En övergripande utgångspunkt för regeringen är att skapa förutsättningar för att finansiering till entreprenörer och företag ska ske från den privata kapitalmarknaden. Om staten ska genomföra insatser ska åtgärderna vara marknadskompletterande. Statens roll i detta hänseende ska vara tydlig och väl motiverad. Alternativa insatser bör utvecklas i de delar staten visserligen har intressen,</P> <P class="p368 ft9">122</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td158"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td99"><SPAN class="p31 ft10">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft8">men inte behöver vara utförare. Åtgärderna ska utformas och tillämpas så att snedvridning av konkurrensen undviks så långt detta är möjligt. Offentliga organisationer ska vara tydliga och ha avgränsade målgrupper.</P> <P class="p122 ft8">Statens prioriteringar i ett nationellt perspektiv bör göras tydligare, samtidigt som möjligheterna till bl.a. organisatorisk samverkan på regional nivå stärks. Generellt sett bör de föreslagna insatser riktas till företag och företagare i tidiga skeden, till grupper som har högre trösklar till företagande och andra områden där utbudet inte är tillfredsställande. Aktörernas åtagande och målgrupper bör tydliggöras. Vidare ska utredaren beakta, såsom framhålls i budgetpropositionen för 2008, att en utökad samverkan mellan kulturliv och näringsliv kan öka både entreprenörskap och näringslivets konkurrenskraft.</P> <P class="p490 ft81">Utredningen ska i första hand inriktas mot en översyn av befintliga insatser och finansieringsinstrument. Utredaren ska även föreslå att finansieringsinstrument tas bort, förändras eller tillkommer inom ramen för de statliga insatserna. Antalet föreslagna nya åtgärder bör begränsas till ett fåtal. Det totala antalet åtgärder bör efter hand kunna minskas och hanteringen förenklas och samordnas för att ge ökad effektivitet. Både nuvarande och föreslagna åtgärder ska kunna följas upp, utvärderas och omprövas.</P> <P class="p113 ft8">Riksdagen beslutade i budgetpropositionen för år 2007 (prop. 2006/07:1) att se över samtliga statligt ägda bolag och genomföra s.k. bolagsgenomgångar. Skälen är att regeringen har uttryckt att om det inte finns särskilda skäl, ska staten inte äga bolag. Utredaren ska ta hänsyn till detta beslut vid översynen av organisationen för statens finansieringsinsatser.</P> <P class="p15 ft8">Utredaren ska inte utreda eller föreslå insatser inom skatteområdet. En särskild utredning ska tillsättas för de frågorna.</P> <P class="p122 ft8">Finansieringsinsatser till små och medelstora företag inom ramen för Europeiska kommissionen ska belysas i den mån det är relevant. Utredaren ska vidare vid utarbetandet av sina förslag beakta EG:s statsstödsregler.</P> <P class="p23 ft8">Arbetets bedrivande</P> <P class="p491 ft82">Utredaren ska i största möjliga utsträckning använda sig av genomförda utvärderingar och andra relevanta underlag. Utredaren ska göra de internationella jämförelser som är befogade. Utredaren</P> <P class="p480 ft9">123</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p492 ft81">ska i sitt arbete föra en dialog med och inhämta synpunkter från berörda myndigheter och organisationer såväl när det gäller mer traditionella tillverknings- och tjänstenäringar som i fråga om nya tillväxtområden som t.ex. upplevelseindustri och kreativa näringar. Dialog ska även ske samt i förekommande fall med Europeiska kommissionen. En dialog bör även föras med andra parter som kan bedömas bli särskilt berörda av förslagen och övervägandena.</P> <P class="p116 ft8">Vid bedömningen av förslagens påverkan på företagens administrativa kostnader i enlighet med kommittéförordningen (1998:1479), samt vid bedömningar enligt förordningen (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor, ska utredaren ta hjälp av Verket för näringslivsutveckling (Nutek). Utredaren ska med hjälp av Nutek även följa och beakta de mätningar av administrativa kostnader som Nutek genomför inom berörda områden.</P> <P class="p474 ft8">Om förslagen medför ökade kostnader för staten, ska utredaren föreslå hur dessa ska finansieras. Utredaren ska redovisa vilka konsekvenser de förslag som lämnas har för företag på landsbygden. Utredaren ska även redovisa vilka konsekvenser de förslag som lämnas har i ett jämställdhetsperspektiv, särskilt i fråga om kvinnors företagande.</P> <P class="p483 ft82">Regeringen avser att inom kort tillsätta en utredning som ska utreda behov, förutsättningar och, om behov finns, lämna förslag till skatteincitament i syfte att stärka investeringar i företag. Ut- redaren ska bedriva arbetet i nära samarbete med denna utredning.</P> <P class="p235 ft8">Utredaren ska samråda med berörda offentliga och privata finansieringsaktörer, universitet och högskolor, Verket för innovationssystem, Nutek, Glesbygdsverket, Statens jordbruksverk och Riksgäldskontoret. Utredaren ska, när det gäller redovisning av förslagens konsekvenser för små företag, samråda med Näringslivets nämnd för regelgranskning (NNR).</P> <P class="p235 ft61">Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2008. Om utredaren finner det lämpligt får delar av uppdraget redovisas i ett eller flera delbetänkanden.</P> <P class="p493 ft8">(Näringsdepartementet)</P> <P class="p494 ft9">124</P> </DIV> <DIV id="page_118"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td158"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td99"><SPAN class="p31 ft10">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p495 ft8">Bilaga</P> <P class="p496 ft8">Nuvarande offentliga finansieringsinsatser för kommersialisering av innovationer</P> <P class="p231 ft7">Innovationsbron</P> <P class="p22 ft8">Innovationsbron är en koncern som bildades 2005 utifrån de sju teknikbrostiftelser som bildats 1994. Innovationsbrons syfte är att främja tillväxten inom svenskt näringsliv genom ett ökat kunskapsutbyte mellan näringsliv och universitet/högskolor, stärka näringslivets förnyelseförmåga och underlätta att resultat av forskning kommersialiseras.</P> <P class="p15 ft8">Innovationsbron AB är en koncern med moderbolag i Stockholm och dotterbolag i Lund, Göteborg, Linköping, Stockholm, Uppsala, Umeå och Luleå. Verksamheten omfattar hela landet och bedrivs huvudsakligen decentraliserat genom de regionala dotterbolagen. När det bedöms effektivt sker en nationell samordning.</P> <P class="p15 ft8">Innovationsbron arbetar med såddkapital direkt mot enskilda projekt eller företag. Innovationsbrons såddkapitalprodukter är bidrag, villkorslån och ägarkapital för investeringar.</P> <P class="p164 ft7">Almi Företagspartner AB:s innovationsfinansiering</P> <P class="p477 ft8">Almi erbjuder innovatörer förstudiemedel och villkorslån. Förstudiemedel till innovatörer (Almi) ger möjligheter för företag att få nödvändig experthjälp till exempel för kommersiell eller teknisk utvärdering, för att anlita specialister inom teknik, marknad och juridik eller om möjligt skydd av tekniken. Volymen 2006 var 15,8 miljoner kronor. Villkorslån är lån som kan avskrivas och används för att utveckla innovationer till kommersialiserbar status. Volymen 2006 var 53,8 miljoner kronor.</P> <P class="p410 ft7">Energimyndighetens kommersialiseringsverksamhet</P> <P class="p477 ft8">Genom ett innovationsstöd stödjer Energimyndigheten utvecklingen av kommersialiserbara idéer för att driva på arbetet med utvecklingen av det svenska energisystemet. Energimyndigheten</P> <P class="p497 ft9">125</P> </DIV> <DIV id="page_119"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p196 ft8">erbjuder villkorslån till personer och bolag med affärsidéer som uppfyller en rad kriterier:</P> <P class="p498 ft61"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft83">Energirelevans</SPAN>, vilket betyder att affärsidén ska bygga på antingen energieffektiviseringar eller idéer inom <NOBR>för-nybar</NOBR> energi,</P> <P class="p499 ft8"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft84">lönsamhet</SPAN>, vilket innebär att bara företag som bedöms kunna ge företagsekonomisk lönsamhet är aktuella för lånen,</P> <P class="p499 ft8"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft84">vilja att växa</SPAN>, vilket innebär att entreprenörsanda och kunnighet ska finnas hos företagets ledning och <NOBR>styrel-se,</NOBR></P> <P class="p499 ft8"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft84">unicitet, skalbarhet och skydd</SPAN>, dvs. företaget bör ha en produkt som kan skyddas genom patent eller på annat sätt en unik affärsidé som är skalbar,</P> <P class="p500 ft61"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft83">medfinansiering </SPAN>ska finnas, vilket innebär att en del av kapitalet måste komma från andra investerare än Energimyndigheten.</P> <P class="p501 ft8">Förutom att kräva att personen eller bolaget har förmågan att föra projektresultatet ut på marknaden kräver myndigheten att den kommersiella potentialen har en energirelevans som överensstämmer med Energimyndighetens uppdrag. För att kompensera för den högre risken och för att inte konkurrera med andra aktörer tar myndigheten ut en ränta som är högre än genomsnittet. Energimyndigheten kan finansiera högst 50 procent av ett projekts totala kostnad.</P> <P class="p482 ft7">Universitetens holdingbolag</P> <P class="p473 ft70">Med holdingbolag avses aktiebolag som ägs av staten men förvaltas av universitetsledningarna. Dessa tillkom med början 1994 i syfte att ge universiteten möjligheter att agera på renodlat kommersiella grunder. I dag fins femton holdingbolag vid universitet och högskolor i Sverige. Holdingbolagen arbetar med målsättningen att forskning och kompetens vid svenska lärosäten ska kommersialiseras genom nyföretagsstart eller, vilket är mindre vanligt förekommande, genom immaterialrättsskydd och efterföljande försäljning eller licensiering av dessa rättigheter. Inom ramen för verksamheten finns aktiviteter som <NOBR>starthus-program,</NOBR> hjälp till forskare hitta riskkapital, att holdingbolagen själva går in med kapital, att utvärdera och vidareutveckla affärsidéer osv.</P> <P class="p494 ft9">126</P> </DIV> <DIV id="page_120"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td158"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td99"><SPAN class="p31 ft10">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p337 ft7">Verket för innovationssystem (Vinnova)</P> <P class="p491 ft80">Vinnova är en myndighet med uppgift att finansiera behovsmotiverad forskning. Inom myndigheten bedrivs finansieringsprogrammet Forska&Väx vars syfte är att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft på en global marknad och därmed bidra till ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen. Programmet riktar sig främst till företag som har ingen eller begränsad erfarenhet av att använda FoU i sin verksamhet. Finansiering lämnas i form av bidrag med medfinansieringskrav om minst 50 procent. Programmet uppgick till 100 miljoner kronor under 2006.</P> <P class="p502 ft7">Länsstyrelsernas, självstyrelseorganens och samverkansorganens såddfinansiering</P> <P class="p477 ft81">Länsstyrelserna, självstyrelseorganen och samverkansorganen har möjligheter att bevilja finansiering av utvecklingsprojekt i tidiga skeden. Finansieringen kan sökas av små och medelstora företag för projekt i mycket tidiga faser. Även oberoende entreprenörer, innovatörer eller forskare kan söka såddfinansiering. Regional såddfinansiering kan beviljas som garanti eller villkorslån och täcker normalt högst 50 procent av den totala projektkostnaden. Den regionala såddfinansieringen är ett komplement och kan användas som ett regionalt instrument vid behov. Såddfinansiering beviljades under 2006 med cirka 39 miljoner kronor till 237 små och medelstora företag. Fördelningen av finansieringen var 24 miljoner kronor i villkorslån och 15 miljoner kronor i bidrag. Under 2006 beviljades företag i Västra Götalands län störst belopp såddfinansiering med 18 miljoner kronor.</P> <P class="p503 ft8">Finansiering till nya och etablerade företag</P> <P class="p231 ft7">Almi Företagspartner AB</P> <P class="p477 ft82">Almikoncernen bildades 1994 och övertog då verksamheter som de tidigare regionala utvecklingsfonderna hade bedrivit. Almi Företagspartner AB ägs till 100 procent av staten och är moderbolag i en koncern med 21 regionala dotterbolag som ägs till 51 procent av moderbolaget. Dotterbolagens övriga ägare är landsting, regionala självstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan. Koncernens</P> <P class="p504 ft9">127</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft8">uppdrag är att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag och stimulera nyföretagandet i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv.</P> <P class="p186 ft8">Almi har en marknadskompletterande roll, vilket innebär att verksamheten inte ska konkurrera med den privata marknadens utbud av tjänster. De tjänster Almi erbjuder är finansiering och affärsutveckling. Almis kreditverksamhet är självfinansierande. Verksamhetsområdet täcker hela företagsprocessen från idé till tillväxt och verksamheten är organiserad i tre affärsområden som utgår från olika kundbehov – innovation, nyföretagande och etablerade företag. Kreditgivningen från Almi sker i form av lån i nära samverkan med andra kreditgivare och bankerna är viktiga och naturliga samarbetspartner. Almis nyutlåning uppgick under 2006 till totalt 1 194 miljoner kronor och det egna kapitalet uppgick den 31 december 2006 till drygt 3,9 miljarder kronor.</P> <P class="p505 ft7">Stiftelsen Norrlandsfonden</P> <P class="p27 ft8">Norrlandsfonden har till ändamål att, genom att delta i finansieringen (marknadskompletterande), främja främst små och medelstora företags utveckling i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Särskild uppmärksamhet ska ägnas Norrbottens län och inlandskommunerna. Fonden bildades redan år 1961.</P> <P class="p116 ft8">Norrlandsfonden ska finansiera etablering, utveckling och expansion av näringslivet inom stiftelsens verksamhetsområde. Norrlandsfonden kan också ta initiativ till, och i begränsad omfattning finansiera utredningar, infrastrukturella investeringar och forskning av betydelse för näringslivet inom stiftelsens verksamhetsområde. Under 2006 beviljade fonden krediter till 131 företag med totalt 268 miljoner kronor och det egna kapitalet uppgår till cirka en miljard kronor.</P> <P class="p482 ft7">Stiftelsen Industrifonden</P> <P class="p27 ft8">Industrifonden är en statlig stiftelse bildad av staten 1979 för att komplettera marknaden avseende industriell utveckling och marknadsföring. Fonden hade ursprungligen ett kapital på cirka 1,6 miljarder kronor och det uppgår idag till totalt knappt 3,3</P> <P class="p349 ft9">128</P> </DIV> <DIV id="page_122"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td158"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td99"><SPAN class="p31 ft10">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft8">miljarder. Stiftelsen investerar i första hand genom att tillföra ägarkapital i företag.</P> <P class="p122 ft8">Fonden inriktar sin verksamhet på fem affärsområden: industri - inriktar sig på traditionella industriföretag, cleantech – investerar i energi- och miljöteknik företag, ICT – investerar i företag inom informations och kommunikationsteknik, indirekta investeringar – hanterar innehav i delägda riskkapitalbolag i olika delar av Sverige samt life science – investerar i företag inom medicinsk teknik, läkemedel och diagnostik.</P> <P class="p506 ft9">129</P> </DIV> <DIV id="page_123"> <P class="p507 ft10">Bilaga 2</P> <P class="p508 ft6">Förteckning över möten och samråd</P> <P class="p509 ft7">Utredningen har på olika sätt träffat och samrått med företrädare för flera olika företag, organisationer samt med experter inom olika områden.</P> <P class="p444 ft8">AB Chalmersinvest</P> <P class="p510 ft8">Almi Företagspartner AB</P> <P class="p510 ft8">Amplico Kapital AB</P> <P class="p511 ft8">Andra APfonden</P> <P class="p510 ft8">Bioventa</P> <P class="p510 ft8">Business Region Göteborg (BRG)</P> <P class="p511 ft8">Chalmers</P> <P class="p510 ft8">Connect Väst AB</P> <P class="p510 ft8">ECOFIN</P> <P class="p511 ft8">Energimyndigheten</P> <P class="p510 ft8">Exportrådet</P> <P class="p510 ft8">Företagarna</P> <P class="p511 ft8">Göteborgs Universitets Holdingbolag AB</P> <P class="p510 ft8">Göteborgs Universitet</P> <P class="p510 ft8">Handelsbanken</P> <P class="p511 ft8">Innovationsbron AB</P> <P class="p510 ft8">Innovative Marketing AB</P> <P class="p510 ft8">Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS)</P> <P class="p511 ft8">Karolinska Institutet Holding AB</P> <P class="p510 ft8">KPMG</P> <P class="p510 ft8">Kreditgarantiföreningen i Sverige</P> <P class="p511 ft8">Landsorganisationen</P> <P class="p510 ft8">Lunds Universitets Holdingbolag AB</P> <P class="p510 ft8">Lunds Universitet</P> <P class="p511 ft8">Länsstyrelsen i Norrbotten</P> <P class="p510 ft8">Länsstyrelsen i Värmland</P> <P class="p510 ft8">Länsstyrelsen i Västernorrland</P> <P class="p512 ft9">131</P> </DIV> <DIV id="page_124"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft8">Länsstyrelsen i Västra Götaland</P> <P class="p513 ft8">Motivationshuset AB i Malmö Nordea</P> <P class="p514 ft8">Nordic Investment Solutions NIS AB Näringslivets nämnd för regelgranskning (NNR) Nätverket Heja Skåne</P> <P class="p515 ft8">Provobis Holding AB Riksrevisionen</P> <P class="p516 ft85">SEB Semcon</P> <P class="p517 ft8">Sjätte AP fonden</P> <P class="p518 ft8">Sveriges Lantbruksuniversitet Holding AB¨ Stiftelsen Industrifonden</P> <P class="p519 ft8">Stiftelsen Norrlandsfonden Swedbank</P> <P class="p520 ft8">Swedish Incubator & Science Parks (SIPS) Svenskt Näringsliv</P> <P class="p10 ft8">Svenska Riskkapitalföreningen</P> <P class="p521 ft8">Svenska Uppfinnarföreningen Sveriges Exportråd Teknikföretagen</P> <P class="p522 ft8">Verket för innovationssystem (Vinnova) Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) Västernorrlandsfonden AB</P> <P class="p10 ft8">Västra Götalandsregionen</P> <P class="p10 ft8">Västsvenska Industri och Handelskammare</P> <P class="p132 ft8">Bo Gustavsson, företagskonsult</P> <P class="p523 ft8">Karin Kronstam, Kamarilla AB, styrelseproffs Elisabeth <NOBR>Litsmark-Nordenstam,</NOBR> projektledare Désirée Lindholm, Lindholms InnovationsRådgivning</P> <P class="p524 ft8">Maria Masoomi, matkreatör, entreprenör och kolumnist Bengt Tengroth, direktör</P> <P class="p525 ft8">Peter Tovman, ekonom och Lic. i rättsvetenskap Bertil Westerlind, revisor</P> <P class="p526 ft9">132</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_125"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td158"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td99"><SPAN class="p31 ft10">Bilaga 2</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p527 ft7">Utredningen har genomfört studiebesök till Norge, Finland och Danmark och då träffat företrädare för</P> <P class="p466 ft8">Innovasjon Norge</P> <P class="p511 ft8">Sitra</P> <P class="p510 ft8">Finnvera</P> <P class="p510 ft8">Vaekstfonden</P> <P class="p528 ft9">133</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <P class="p507 ft10">Bilaga 3</P> <P class="p529 ft6">Skrivelse till utredningen om Västernorrlandsfonden AB:s verksamhet</P> <P class="p530 ft7">Västernorrlandsfonden AB är ett fondbolag som lyder under Lagen om Investeringsfonder. Fondbolaget ägs av Länsförsäkringar Västernorrland.</P> <P class="p460 ft7">Idén kring Västernorrlandsfonden AB inleddes vid en tid då arbetsmarknaden och konjunkturen var svag, precis som den är i dag. Försäkringsbolagets ambitioner var att motverka den negativa utvecklingen. 2003 startades en aktiefond där 90 procent av kapitalet investeras på den svenska börsen, övriga 10 procent placeras i private equity, dvs. små företag med säte i Västernorrlands län.</P> <P class="p531 ft7">Efter att fondbolaget kontaktats av Europeiska Investeringsfonden våren 2004, lämnade Västernorrlandsfonden 2005 ett förslag till en ny lokal finansiell infrastruktur, som bl.a. innebar möjlighet att dra nytta av befintligt kapitalflöde från PPM.</P> <P class="p532 ft7">Våren 2007 kompletterades utbudet via räntefonden Västernorrlandsfonden Likviditet och under hösten 2008, startades slutligen Pensionsplaneraren AB, som i sin verksamhet sköter privatpersoners PPM placeringar, där 30 procent alltid investeras i Västernorrlandsfonden.</P> <P class="p460 ft7">Därmed har en lokal finansiell infrastruktur färdigställts, via privat kapital från PPM, som placerats i Västernorrlandsfonden vilken finansierat ex. Xavitech AB, ett företag i Härnösand.</P> <P class="p460 ft7">En stark och uthållig struktur kan nås genom engagemang från någon större statlig aktör, ex. Sjätte AP fonden, som därmed kompletterar detta privata initiativ genom att bli delägare i någon av fonderna.</P> <P class="p461 ft7">Nu har det gått fem år och resultatet är bra. Avkastningen har visat sig mycket positiv. Av landets 97 Sverigefonder parkerar</P> <P class="p533 ft9">135</P> </DIV> <DIV id="page_127"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p534 ft7">Västernorrlandsfonden bland de 5 bästa sett över en 5 års period. Oberoende rating institutet Morningstar har givit aktiefonden högsta betyg 5 stjärnor.</P> <P class="p186 ft7">Sedan dec 2005 har 7 investeringar skett i onoterade företag. I de sju företagen finns exempel på såväl avknoppningar från Mittuniversitetet, till Kulturföretag med webbapplikationer och biomedicinsk verksamhet.</P> <P class="p116 ft7">Strukturen utgår från privatpersonens långsiktiga pensionssparande och är självklart möjlig att applicera och kopiera i alla regioner, län eller andra lokala områden runt om i landet. Under de år fondbolaget verkat har flertalet av investeringarna skett i samarbeten, med andra lokala aktörer ex. Saminvest AB, Investa Företagskapital AB, Norrlandsfonden och affärsänglar.</P> <P class="p116 ft7">Vissa brister i en ideal investeringskedja har förstås noterats. Vår idé är en avtalslösning där ex affärsängeln investerar i den tidiga fasen. Därefter krokar Västernorrlandsfonden vid och följer med företaget under tillväxtfasen, för att slutligen avlösas av en betydande aktör. Då får varje aktör, inklusive entreprenören, möjlighet till exit under givna förutsättningar. En teoretisk idealbild men full möjlig att uppnå!</P> <P class="p535 ft8">Mats Lundqvist, VD</P> <P class="p536 ft9">136</P> </DIV> <DIV id="page_128"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB3121128x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p507 ft10">Bilaga 4</P> <P class="p537 ft86">Kartläggning av de statliga finansieringsinsatserna</P> <P class="p530 ft8">Nedanstående fakta bygger på information från respektive aktör, årsredovisningar och dylikt, underlag från Internet samt Vinnovas PM ”No Wrong door” – alla ingångar leder dig rätt<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">1</SPAN><SPAN class="ft13">FPT</SPAN>. Denna kartläggning ligger delvis till grund för de bedömningar jag gör och de förslag jag lämnar i kapitel 3.</P> <P class="p538 ft18">Almi Företagspartner AB</P> <P class="p539 ft8">Staten är ensam ägare till Almi Företagspartner AB. De nitton dotterbolagen inom koncernen ägs till 51 procent av Almi Företagspartner AB och 49 procent av regionala ägare såsom landsting och regionförbund. De regionala bolagen bedriver den operativa verksamheten. Almi Företagspartner AB ansvarar för ledning, samordning, utveckling av produkter och verksamhet samt service i koncerngemensamma funktioner.</P> <P class="p469 ft8">Enligt bolagsordningen är föremålet för bolagets verksamhet att främja näringslivets utveckling genom att bl.a. äga och administrera samt samordna verksamheten i sådana regionala utvecklingsbolag som avses i lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag. Vidare ska bolaget förvalta kapital samt äga och förvalta aktier i portföljförvaltande bolag. Därutöver får bolaget bedriva verksamhet i form av rådgivning, utbildning och information rörande företagsutveckling och finansiering samt genom att tillhandahålla kapital enligt statliga riktlinjer och i övrigt medverka till att finansiera små och medelstora företag.</P> <P class="p540 ft82">Näringsdepartementet överlämnade i samband med bolagsstämman den 29 april 2008 en promemoria avseende förvaltningen</P> <P class="p541 ft10"><SPAN class="ft16">1</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>Sara Nordgren och Karin Nygård Skalman, Vinnova <NOBR>2008-08-19.</NOBR></P> <P class="p542 ft9">137</P> </DIV> <DIV id="page_129"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p492 ft8">av Almi Företagspartner AB till bolaget. Av promemorian (de s.k. ägardirektiven) framgår statens riktlinjer för verksamheten. Almi ska utgöra ett komplement till den privata marknaden för företagens finansieringsbehov och affärsutveckling. Den centrala <NOBR>Almi-insatsen</NOBR> är den analys av företaget och företagaren som kan leda till en finansiering av företaget. Almi ska ha en räntenivå som tar hänsyn till företagens behov och avspeglar Almis högre risktagande och kompletterande roll. Almis låneformer ska vara anpassade efter behovet av små lån och för företag i tidiga skeden. Almi Företagspartner AB ska långsiktigt bedriva låneverksamheten så att kapitalet bevaras nominellt intakt.</P> <P class="p543 ft8">Almi Företagspartner AB har ingått regionala samverkansavtal med de regionala intressenterna i syfte att reglera varje regionalt bolags verksamhet. Av samverkansavtalen framgår bl.a. att behovet av företagsutveckling varierar mellan regioner. Åtgärdernas omfattning och sammansättning ska därför avgöras utifrån de regionala förutsättningarna.</P> <P class="p116 ft8">Almi bedriver sin verksamhet i tre affärsområden: nya företag, etablerade företag och innovation. Almis verksamhet består av finansiering och affärsutveckling. Almi tillhandahåller lån och garantier i olika former samt rådgivning, kontaktförmedling och olika utvecklingsprogram. Almi förmedlar dessutom vissa tjänster inom exportområdet. Så här långt satsar Almi 61 procent av sin kundtid på affärsutveckling och 39 procent på finansieringsområdet.</P> <P class="p224 ft8">Mikrolån</P> <P class="p27 ft8">Mikrolånet lanserades i maj 2007. Föregångaren till denna låneform är minilånet genom vilket Almi lånade ut upp till 50 000 kronor. Mikrolånet lämnas på belopp upp till 100 000 kronor dels för att underlätta och stimulera etablering av nya företag, dels för att utveckla befintliga företag som har svårighet att få sitt kapitalbehov täckt på den ordinarie kapitalmarknaden. Almi kan låna ut upp till 100 procent av kapitalbehovet. Lånet lämnas utan krav på säkerhet, men för att kompensera för den högre risken och för att inte konkurrera med bankerna tar Almi ut en ränta som är högre än en genomsnittlig bankränta.</P> <P class="p28 ft8">Under år 2007 beviljade Almi 540 mikrolån till ett sammanlagt belopp om 41 miljoner kronor. Intresset för mikrolånet bland</P> <P class="p53 ft9">138</P> </DIV> <DIV id="page_130"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td158"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td99"><SPAN class="p31 ft10">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft8">Almis kunder är stort och volymen är ökande. Under första halvåret 2008 beviljade Almi 587 mikrolån till ett belopp av 49 miljoner kronor.</P> <P class="p164 ft8">Förstudiemedel – innovation</P> <P class="p477 ft81">Förstudiemedel kan erhållas för verifiering och översikt av immaterialrättsliga frågor och för att belysa teknik- och marknadspotentialen för ett visst projekt. Förstudiemedel lämnas med högst 15 000 kronor/projekt. Kostnaden belastar Almi som väljer lämplig extern konsult för utvärdering av projektet.</P> <P class="p15 ft8">Under 2007 beviljade Almi 2 633 projekt förstudiemedel till ett belopp om drygt 17,3 miljoner kronor.</P> <P class="p58 ft8">Förstudielån</P> <P class="p22 ft8">Förstudielån beviljas för mer fördjupade studier av både marknads- och teknikpotentialen för ett visst projekt och för att utveckla affärsidén vidare mot kommersialisering. Lånet är ett villkorslån upp till max 75 000 kronor/projekt med krav på minst 50 procent i medfinansiering.</P> <P class="p15 ft8">Under 2007 beviljade Almi 136 förstudielån till ett belopp om drygt nio miljoner kronor. Under första halvåret 2008 beviljades 83 lån till ett belopp av fem miljoner kronor.</P> <P class="p164 ft8">Innovationslån</P> <P class="p22 ft8">Innovationslånet är inriktat på att utveckla innovationen till kommersialiserad status. Lånet är ett villkorslån som beviljas företag. Lånebeloppet får inte vara lägre än 50 000 kronor och det krävs en motfinansiering på minst 50 procent av det totala finansieringsbehovet. Det finns inget maximibelopp.</P> <P class="p15 ft8">Under 2007 beviljade Almi 216 innovationslån till ett belopp om drygt 55 miljoner kronor. Under första halvåret 2008 beviljades 118 lån till ett belopp av 32 miljoner kronor.</P> <P class="p544 ft9">139</P> </DIV> <DIV id="page_131"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p130 ft8">Företagslån</P> <P class="p27 ft8">Almi beviljar företagslån till företag oavsett företagsform. Finansieringsformen vänder sig till både nya och redan etablerade företag. Det finns inga formella begränsningar för hur lånet kan användas, det avgörs utifrån varje kunds speciella förutsättningar. Almi finansierar som mest halva kapitalbehovet, vanligtvis i samarbete med den bank som företaget är kund i.</P> <P class="p116 ft8">För att kompensera för den högre risken och för att inte konkurrera med bankerna tar Almi ut en ränta som är högre än en genomsnittlig bankränta. Normalt ska lånet betalas tillbaka på tre till fem år. Almi tar ut en säkerhet i form av en företagsinteckning, oftast i kombination med borgen.</P> <P class="p116 ft8">Under 2007 beviljade Almi 1 412 företagslån till ett belopp om drygt 1 584 miljoner kronor.</P> <P class="p26 ft8">SamInvest Mitt AB</P> <P class="p41 ft8">SamInvest investerar i ägarkapital till övervägande del i företag i tidiga skeden, i expansion eller i förändringsprocess i en bred palett av branscher men följer samtidigt EU:s branschbegränsningar. Företagen ska bedriva stödberättigad verksamhet enligt förordningen om regionalt investeringsstöd (2007:61). SamInvest investerar tillsammans med en kommersiell samarbetspart på samma villkor som denna och blir genom sina investeringar delägare i de utvalda portföljbolagen. Samarbetspartner ansvarar för utvärdering av portföljbolaget och för förhandling om villkoren för investeringen.</P> <P class="p217 ft8">SamInvest går in med som högst 50 procent av en investering och kan äga upp till 30 procent i ett portföljbolag. Investeringarna ligger inom intervallet 200 000 kronor upp till fem miljoner kronor. SamInvest investerar i företag lokaliserade till Jämtlands län, Västernorrlands län, Torsby Kommun i Värmlands Län, Ljusdals Kommun i Gävleborgs Län, Malung, Orsa, Vansbro, Älvdalens Kommuner samt Venjan och Våmhus församlingar i Mora Kommun i Dalarna.</P> <P class="p545 ft9">140</P> </DIV> <DIV id="page_132"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td158"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td99"><SPAN class="p31 ft10">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p546 ft8">AB Vestra Partnerinvest</P> <P class="p306 ft8">Partnerinvest investerar i ägarkapital i företag på samma villkor och enligt samma principer som SamInvest. De företag som Partnerinvest investerar i ska ha sin huvudsakliga verksamhet inom Mål 2 Västra, dvs. inom Arvika, Eda, Filipstad, Hagfors, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Årjäng, Bengtsfors, <NOBR>Dals-Ed,</NOBR> Färgelanda, Gullspång, Karlsborg, Mariestad, Mellerud, Töreboda, Åmål, Degerfors, Hällefors, Karlskoga, Laxå, Lindesberg, Ljusnarsberg eller Nora kommun.</P> <P class="p410 ft8">RegionInvest Gotland AB</P> <P class="p22 ft8">RegionInvest investerar i ägarkapital i företag på Gotland på samma villkor och enligt samma principer som Saminvest och Vestra Partnerinvest.</P> <P class="p164 ft8">Almi Stockholm Investeringsfond (ASI)</P> <P class="p477 ft8">Almi Stockholm startade hösten 1997 det första affärsängelnätverket i Sverige. Genom detta byggdes ett omfattande nätverk av investerare upp. Verksamheten medförde ökad kunskap om investeringar i tidiga skeden. Änglarnas investeringsverksamhet var dock begränsad i förhållande till behoven. Ett stort investeringsgap fanns kvar som förstärktes av <NOBR>IT-krisens</NOBR> efterverkningar. ASI bildades för att överbrygga detta gap.</P> <P class="p479 ft82">ASI är marknadskompletterande och investerar i företag i tidiga skeden genom att tillföra ägarkapital. ASI är som princip första investerare och oftast ensam i detta skede. I samtliga befintliga investeringar finns numera privata medinvesterare, med ett undantag där dock utvecklingsarbetet samfinansieras med Volvo och Scania. Gemensamt för portföljbolagen är att de huvudsakligen varit rådgivningskunder eller lånekunder hos Almi Stockholm.</P> <P class="p337 ft8">Start Invest AB</P> <P class="p547 ft82">Start Invest investerar direkt i små och medelstora företag utan branschbegränsning såväl i tidig kommersiell fas som i andra avgörande utvecklingsfaser. Start Invest har sin verksamhet i Västra</P> <P class="p548 ft9">141</P> </DIV> <DIV id="page_133"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft8">Götaland. Totalinvesteringen i respektive bolag överstiger, som regel, inte fem miljoner kronor. Start Invests ägande uppgår till maximalt 49 procent. Start Invest kvarstår, i regel, som delägare i <NOBR>4–6</NOBR> år.</P> <P class="p224 ft18">Stiftelsen Industrifonden</P> <P class="p27 ft8">Stiftelsen Industrifonden har enligt sina stadgar som ändamål att med stöd av förordningen (1996:880) om finansiering genom stiftelsen Industrifonden finansiera industriellt utvecklingsarbete och marknadsföring. Industrifondens får delta i finansiering av företag för att främja den industriella tillväxten i Sverige. Stiftelsen får tillhandahålla lån, utvecklingskapital, kreditgarantier eller projektgarantier till små och medelstora företag för utveckling av nya produkter, processer och system samt för marknadssatsningar. Finansiering får också ske genom medelstillskott till små och medelstora företag genom teckning av aktier och andra andelar för att stärka företagets kapitalbas.</P> <P class="p543 ft70">Industrifonden investerar i små och medelstora bolag med högst 250 anställda och maximalt 400 miljoner kronor i omsättning vilka bedriver verksamhet inom IT, kommunikationsteknologi, elektronik, läkemedel- och medicinteknik samt industri, energi- och miljöteknik (cleantech). Fonden kapitaliserar dels unga forsknings- och utvecklingsbolag i startfasen med utvecklingskapital, dels etablerade bolag i expansionsskedet med expansionskapital.</P> <P class="p116 ft8">Investeringar sker till övervägande delen genom antingen direkt tillförande av ägarkapital vid nyemissioner eller genom konvertibler. Fonden siktar på en ägarandel i intervallet <NOBR>15–50</NOBR> procent. Investeringsbeloppet per företag ligger i regel på <NOBR>5–100</NOBR> miljoner kronor. Ingen enskild investering får överstiga fem procent av förvaltat kapital.</P> <P class="p116 ft8">Industrifonden kan också ge olika typer av lån till industriella utvecklingsprojekt och marknadssatsningar. Lånet från Industrifonden får inte överstiga 50 procent av projektets kostnader. Industrifonden är därutöver delägare i tolv riskkapitalbolag i olika delar av Sverige. På balansdagen vid halvårsskiftet 2008 var Industrifonden direkt engagerad i 136 bolag exklusive de delägda riskkapitalbolagens portföljer.</P> <P class="p549 ft9">142</P> </DIV> <DIV id="page_134"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td158"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td99"><SPAN class="p31 ft10">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p337 ft18">Innovationsbron AB</P> <P class="p485 ft8">Innovationsbrons verksamhet innefattar enligt bolagsordningen förmedling av utvecklingskapital av olika slag (t.ex. såddfinansiering) för att öka affärsskapandet av forsknings- och kunskapsrelaterade affärsidéer med stor marknadspotential. Till detta kommer utveckling av effektiva innovationssystem inklusive inkubatorverksamhet, samt insatser som stärker samverkan mellan högskola, näringsliv, små och medelstora företag, investerare och samhälle. Enligt regeringens ägardirektiv ska inriktningen av verksamheten till största delen ligga inom området utvecklingskapital. Innovationsbrons huvudsakliga verktyg i dag är den nationella satsningen på inkubatorer och såddkapital där såddkapital erbjuds som bidrag, villkorslån och ägarkapital.</P> <P class="p476 ft8">Fokus verifiering</P> <P class="p477 ft82">Fokus verifiering är ett bidrag som lämnas för kommersiell och teknisk verifiering samt för prövning av frågor kring immaterialrättsskydd. Forskningsresultaten ska komma från, eller ha en tydlig koppling till, universitet, högskolor eller industriforskningsinstitut. Stödet uppgår till max 200 000 kronor per projekt.</P> <P class="p550 ft8">Fokus paketering – villkorslån</P> <P class="p133 ft8">Innovationsbron erbjuder olika typer av lån. Villkoren för dessa har sett olika ut över landet. Detta är en följd av att de nu avslutade teknikbrostiftelserna, var och en för sig, hade utformat lånevillkor utifrån de förutsättningar och behov som fanns i respektive region. I framtiden ska lånen ha inriktning mot konvertibler och optioner. Innovationsbron avser att tillhandahålla samma produkter över hela landet. Projektlån och villkorslån kommer att erbjudas med belopp upp till 500 000 kronor.</P> <P class="p23 ft8">Fokus investering – ägarkapital</P> <P class="p22 ft61">Innovationsbron har hittills arbetat med direkt ägarkapital genom egna investeringsbeslut och genom investeringar i andra finansierande fonder. Styrelsen har under år 2008 tagit ett</P> <P class="p504 ft9">143</P> </DIV> <DIV id="page_135"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p169 ft8">inriktningsbeslut innebärande att verksamheten ska fokuseras på investeringar direkt i ägarkapital i nära samarbete med regionala aktörer.</P> <P class="p152 ft8">Inkubatorer</P> <P class="p27 ft8">I det nationella inkubatorprogrammet finansierar, utvecklar och driver Innovationsbron ett rikstäckande nätverk omfattande sjutton inkubatorer. Utöver det nationella inkubatorprogrammet stödjer och driver Innovationsbron även regionala inkubatorverksamheter. 150 miljoner kronor satsas under perioden <NOBR>2008–2010</NOBR> på det nationella inkubatorprogrammet. Till detta kommer 15 miljoner kronor som under en <NOBR>18-månadersperiod</NOBR> är avsatt för att utveckla den regionala inkubatorverksamheten.</P> <P class="p482 ft18">Stiftelsen Norrlandsfonden</P> <P class="p27 ft8">Stiftelsen Norrlandsfonden har, enligt sina stadgar, till huvudsakligt ändamål att, genom att delta i finansieringen, främja främst små och medelstora företags utveckling i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Stiftelsen har som ändamål att finansiera etablering, utveckling och expansion av näringslivet inom stiftelsens verksamhetsområde. Norrlandsfonden erbjuder i dag i första hand topplån, men kan även tillhandahålla konvertibla skuldebrev samt garantier och borgensåtaganden.</P> <P class="p482 ft8">Topplån</P> <P class="p473 ft80">Norrlandsfonden erbjuder topplån för nyetableringar eller investeringar i nya produkter, produktionsmetoder, nya marknader och marknadsföring samt maskiner, byggnader och rörelsekapital. Lånet anpassas till varje kunds skiftande finansieringsbehov.</P> <P class="p551 ft9">144</P> </DIV> <DIV id="page_136"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td158"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td99"><SPAN class="p31 ft10">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p546 ft8">Konvertibla skuldebrev</P> <P class="p22 ft61">Konvertibla skuldebrev erbjuds företag med spritt ägande. Produkten kan erbjudas i samband med att t.ex. riskkapitalbolag investerar parallellt med Norrlandsfonden.</P> <P class="p18 ft8">Borgen</P> <P class="p22 ft8">Norrlandsfonden kan, avseende enskilda affärsuppgörelser, garantera förskott och andra åtaganden som företag tagit.</P> <P class="p164 ft18">Universitetens holdingbolag</P> <P class="p547 ft70">Av bolagsordningen för universitetens holdingbolag framgår att föremålet för varje holdingbolags verksamhet ska vara att förvärva, förvalta och sälja aktier och andelar i hel- eller delägda projekt- och tjänstebolag som har till syfte att bedriva forsknings- och utvecklingsarbete för kommersiell exploatering av projekt och kunskaper framtagna eller uppkomna inom ramen för verksamheten vid universitetet. Vidare bedrivs annan därmed förenlig verksamhet och förmedling av sådan uppdragsutbildning som avses i förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Av riktlinjebeslutet framgår att forskningsprojekt som nått en sådan konkretionsgrad att kommersiell tillämpning kan förutses, kan överföras från universitetens och högskolornas reguljära organisation för forskning till holdingbolag och kan därigenom mer direkt inriktas mot kommersialisering.</P> <P class="p552 ft70">En kartläggning av holdingbolagens verksamhet genomfördes år 2006 inom ramen för Holdingbolagsutredningen. Kartläggningen visar på en stor bredd i holdingbolagens verksamhet som, enligt Holdingbolagsutredningen, kan sammanfattas i två stora huvudområden: allmänna entreprenörsaktiviteter och olika åtgärder för kommersialisering av spetsforskning. Därutöver förekommer andra aktiviteter som kommersiell fort- och vidareutbildning, uppdragsforskning och förlagsverksamhet. Utredningen betonar dock skiljaktigheten vad gäller både aktivitetsnivån och omfånget på de enskilda holdingbolagens verksamhet. Det finns stora regionala skillnader mellan holdingbolagens verksamhet dels beroende på berört lärosätes inriktning, storlek och det omgivande</P> <P class="p553 ft9">145</P> </DIV> <DIV id="page_137"> <P class="p0 ft10">Bilaga 4 SOU 2008:121</P> <P class="p169 ft8">näringslivets struktur, dels beroende på tillgången till extern finansiering.</P> <P class="p152 ft18">Energimyndigheten</P> <P class="p473 ft82">Energimyndigheten har en bred kompetens inom energiområdet avseende bl.a. FoU, näringsliv och marknad. Energimyndigheten kan, givet att projekt uppfyller en rad kriterier och innehåller en intressant affärsidé, bevilja villkorslån till teknikutvecklingsfaser som ofta löper parallellt med den tidiga marknadsutvecklingsfasen. Syftet med villkorslånen är att föra verksamheter ytterligare ett steg närmare marknaden s.k. såddfinansiering. Energimyndigheten debiterar en ränta som är högre än genomsnittet och finansierar upp till 50 procent av ett projekts totala kostnad.</P> <P class="p218 ft18">Verket för innovationssystem (Vinnova)</P> <P class="p473 ft80">De medel som Vinnova fördelar kombineras med finansiering från näringslivet eller från andra aktörer. Genom samfinansieringen ökar förutsättningarna för relevans i den FoU som utförs liksom möjligheterna till ömsesidig kunskapsöverföring. Vinnova erbjuder, inom ramen för de tre programmen Forska och Väx, Vinn Nu och Vinn Verifiering, finansiering för att främja innovationer och små- och medelstora företag.</P> <P class="p218 ft8">Forska och väx</P> <P class="p27 ft8">Programmet forska och väx fokuserar på FoU och innovation i små och medelstora företag. Programmet riktar sig till små- och medelstora företag som vill få tillgång till och/eller utveckla egen FoU. Vinnovas finansiering syftar till att stärka företagets konkurrenskraft genom ökat kunskapsinnehåll i tjänster, produkter och processer. Företaget kan genomföra <NOBR>FoU-insatsen</NOBR> genom eget arbete eller genom samarbete med andra företag, forskningsinstitut eller högskola/universitet.</P> <P class="p474 ft8">Vinnova erbjuder inom ramen för Forska och Väx finansiering i tre olika segment. För behovsanalys och mindre förstudie kan ett företag erhålla som mest 100 000 kronor i bidrag. I det senare</P> <P class="p349 ft9">146</P> </DIV> <DIV id="page_138"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td158"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td99"><SPAN class="p31 ft10">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p554 ft80">skedet förstudie och verifiering kan företaget erhålla som mest 500 000 kronor i bidrag. Slutligen kan företaget för genomförandet av <NOBR>FoU-projektet</NOBR> erhålla som mest fem miljoner kronor.</P> <P class="p18 ft8">Vinn Nu</P> <P class="p22 ft8">Programmet Vinn Nu vänder sig till nystartade företag (aktiebolag) som baserar sin verksamhet på forsknings- och utvecklingsresultat. Syftet med programmet är att bidra till affärsutvecklande aktiviteter för att underlätta för nystartade <NOBR>FoU-baserade</NOBR> företag att förbereda och tydliggöra tidiga och kommersiellt intressanta utvecklingsprojekt. Programmet drivs tillsammans med Energimyndigheten. Inom ramen för programmet utses varje år upp till 20 företag som finansieras med 300 000 kronor var.</P> <P class="p410 ft8">Vinn verifiering</P> <P class="p306 ft85"><SPAN class="ft8">Programmet Vinn verifiering syftar till att finansiera omfattande affärsmässig och teknisk verifiering och validering av ett forskningsresultat med kommersiell potential för att reducera teknisk och kommersiell risk och för att fastställa den lämpligaste kommersialiseringsstrategin. Programmet vänder sig till forskare och övriga anställda vid universitet, högskola, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">IRECO-ägda</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft8">IRIS-anslutna</SPAN></NOBR><SPAN class="ft8"> forskningsinstitut. </SPAN>Stödet per projekt uppgår till som mest omkring två miljoner kronor.</P> <P class="p476 ft18">Verket för näringslivsutveckling (Nutek)</P> <P class="p163 ft8">Nutek verkar inom näringspolitiken och den regionala tillväxtpolitiken. Nutek har enligt sin instruktion till uppgift att stärka näringslivets förutsättningar och främja hållbar regional tillväxt. Myndigheten ska dels verka för förbättrade förutsättningar för nyetablering av företag samt ökad tillväxt och livskraft i befintliga företag, dels särskilt främja näringslivets utveckling i de stödområden som anges i förordningen (1999:1382) om stödområden för vissa regionala företagsstöd och i övrigt verka för stärkt lokal och regional utvecklingskraft i alla delar av landet.</P> <P class="p555 ft9">147</P> </DIV> <DIV id="page_139"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p556 ft82">De insatser som Nutek gör ska utgå från företagens och företagarnas behov. Insatserna ska utformas utifrån olika målgruppers behov, varvid särskild hänsyn ska tas till behoven hos kvinnor och utrikes födda. Vad gäller företagsutveckling och entreprenörskap kan särskilt nämnas att Nutek ska utforma och stödja insatser för företagsutveckling och entreprenörskap i alla delar av landet och ta initiativ till och samordna nätverk och mötesplatser där kunskapsutbyte för företag och hållbar regional tillväxt kan ske. Myndigheten ska erbjuda information och vägledning för blivande och redan etablerade företag och företagare och svara för information till företag när det gäller de regionala företagsstöden samt i övrigt ge vägledning och lämna upplysningar om förutsättningarna för näringslivet i olika delar av landet.</P> <P class="p557 ft8">Mer detaljerade mål avseende entreprenörskap och företagande anges i Nuteks regleringsbrev. Nutek ska bidra till att nyföretagandet bland kvinnor och män ska öka. Andelen kvinnor av samtliga nyföretagare ska utgöra minst 40 procent senast år 2010. Minst 80 procent av kvinnor respektive män mellan 18 och 30 år ska kunna tänka sig att starta företag. 35 procent av kvinnor respektive män mellan 18 och 30 år ska helst vilja bli företagare. Processen att starta och driva företag ska bli enklare genom de insatser som Nutek initierar och genomför på egen hand eller i samverkan med andra.</P> <P class="p28 ft8">Verket för näringslivsutveckling, Glesbygdsverket, och Institutet för tillväxtpolitiska studier ska avvecklas från och med den 1 april 2009. Verksamheten ska övergå till två nya myndigheter med ansvar för frågor om hållbar tillväxt i alla delar av landet. Den ena myndigheten ska ha sin tyngdpunkt i genomförandet av åtgärder som främjar utvecklingen av företag och regional konkurrenskraft, bl.a. genom stöd till nationella och regionala aktörer. Den andra myndigheten ska vara regeringens stöd för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. Båda myndigheterna ska inrättas den 1 april 2009.</P> <P class="p482 ft18">Exportkreditnämnden (EKN)</P> <P class="p41 ft8">I samarbetet med Exportkreditnämnden erbjuder Almi en motgaranti som minskar bankens risk och underlättar för det exporterande företaget att erhålla bankens kontraktsgaranti. I många exportaffärer kräver köparen att exportören lämnar en</P> <P class="p148 ft9">148</P> </DIV> <DIV id="page_140"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr0 td158"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td99"><SPAN class="p31 ft10">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p558 ft8">kontraktsgaranti för sitt fullgörande. Kontraktsgarantier kan ställas ut av till exempel banken som då går i god för exportörens åtaganden.</P> <P class="p460 ft8">Motgaranti ges till banker och andra utställare av kontraktsgarantier i samband med export. Motgarantin täcker förluster för utställaren när förmånstagaren tar kontraktsgarantin i anspråk upp till 75 procent. Detta gäller oavsett om ianspråktagandet sker otillbörligt eller om det beror på att exportören inte har fullgjort sina skyldigheter enligt avtalet.</P> <P class="p461 ft8">Motgarantin kan användas för de flesta exportaffärer och med stor flexibilitet för löptider. Alla typer av kontraktsgarantier kan garanteras, vanligast förekommer förskottsgarantier och fullgörandegarantier. Både villkorade och ovillkorade garantier, så kallade on <NOBR>demand-garantier,</NOBR> kan täckas.</P> <P class="p538 ft18">Exportlånet – ett samarbete mellan flera aktörer</P> <P class="p559 ft81">Genom ett samarbete mellan EKN, AB Svensk Exportkredit (SEK), ALMI Företagspartner AB, Exportrådet och Swedfund International AB introducerades den 1 juli 2007 det nya s.k. exportlånet. Exportlånet syftar till att underlätta för svenska företag att verka på nya marknader. Lånet är speciellt utvecklat för små och medelstora företag som har ett kapitalbehov i samband med en exportsatsning. Låneformen vänder sig till svenska företag med verksamhet i Sverige. Om företaget gör en exportaffär i utländsk valuta kan valutarisken minskas genom att lånen tas i utländsk valuta. Lånet kan därför lämnas både i svenska kronor och i utländsk valuta. Exportlånet ingår i Almis produktsortiment och finns tillgängligt för marknaden via Almis kontor.</P> <P class="p560 ft8">Risk och intäkter fördelas mellan EKN och SEK. Beslut om lån upp till tio miljoner kronor fattas av Almi. Beslut om lån som överstiger tio miljoner kronor fattas i en större grupp med representanter för EKN, SEK och Almi.</P> <P class="p469 ft80">SEK avsatte inledningsvis 500 miljoner kronor till exportlånet. Med lånet kan upp till 90 procent av det totala kapitalbehovet finansieras och det finns ingen övre beloppsgräns. Exportlånet är marknadskompletterande med en högre ränta än motsvarande lån på den privata marknaden för att inte snedvrida konkurrensförhållandena. Det enskilda lånet måste överstiga en miljon kronor</P> <P class="p561 ft9">149</P> </DIV> <DIV id="page_141"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB3121141x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p31 ft10">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p492 ft82">och det finns ingen övre beloppsgräns. För lånet tas ut en säkerhet i form av en företagsinteckning, oftast i kombination med borgen.</P> <P class="p52 ft18">SIDA</P> <P class="p39 ft8">Startprogram</P> <P class="p473 ft8">Finansiering inom startprogrammen lämnas som ett lån som avskrivs fullt ut vid genomfört och godkänt projekt. För att vara berättigat till finansiering måste det svenska företaget samarbeta med ett lokalt företag i något av Sidas samarbetsländer. Lånet får inte överstiga 500 000 kronor för kunskapsöverföring och 250 000 kronor för investering i utrustning förknippat med kunskapsöverföringen i samarbetslandet. Stödet får motsvara högst 40 procent av den totala kostnaden för kunskapsöverföring respektive utrustning. Nutek och Almi Väst ansvarar gemensamt för förmedlingen av finansieringsformen.</P> <P class="p28 ft8">Demoskop AB har på uppdrag av Nutek i december 2006 redovisat en undersökning om effekten och betydelsen av startprogrammen. 109 företag av 169 som beviljats stöd under perioden <NOBR>2002–2005</NOBR> besvarade enkäten i studien. Effekterna var positiva. Stödet har enligt utvärderingen skapat nya marknader, ökade marknadsandelar, nya produkter och tjänster, ökad export, ökad sysselsättning, ökad omsättning och förbättrat rörelseresultat.<SPAN class="ft13">TPF</SPAN><SPAN class="ft20">2</SPAN><SPAN class="ft13">FPT</SPAN></P> <P class="p224 ft8">Demo Miljö</P> <P class="p27 ft8">Demo Miljö finansierar demonstrationsprojekt och förstudier. Bidrag kan lämnas i intervallet 500 000 kronor till 3 000 000 kronor. Utrustning kan finansieras med högst 50 procent och tjänster med högst 80 procent av kostnaden. Resterande del ska finansieras av kontraktspart i partnerland. Demo Miljö kan finansiera utrustning eller systemkunnande som för partnerlandet tillför ny kunskap eller ny teknik och där möjlighet finns till ytterligare spridning. Ansökan görs av mottagande kontraktspart, dvs. utländska myndigheter, institutioner eller företag i aktuella länder.</P> <P class="p562 ft10"><SPAN class="ft16">2</SPAN><SPAN class="ft13">TP PT </SPAN>NUTEK, Effektvärdering av <NOBR>SIDA-programmen</NOBR> StartSYD och StartÖst, Infonr <NOBR>016-2007.</NOBR></P> <P class="p130 ft9">150</P> </DIV> <DIV id="page_142"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td158"><SPAN class="p31 ft10">SOU 2008:121</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td99"><SPAN class="p31 ft10">Bilaga 4</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p563 ft81">Demo Miljö kan också bevilja stöd för att genomföra förstudier för projektutveckling och projektidentifiering, som i sin tur kan leda till en ansökan om demonstrationsprojekt. Stödet uppgår till högst 300 000 kronor och erbjuds <NOBR>SME-företag</NOBR> för projektförberedande insatser. Kostnader som kan täckas är i första hand kostnader för resor och uppehälle i partnerland, partnersökning, begränsade konsultinsatser för exempelvis undersökning av marknadspotential. Kostnader för egen tid ersätts inte. Bidraget kan uppgå till högst 80 procent av den totala kostnaden för förstudier. Kostnaden för konsultinsatser får uppgå till max 50 procent av det totala bidraget dvs. högst 150 000 kronor.</P> <P class="p564 ft9">151</P> </DIV> <DIV id="page_143"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB3121143x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft6">Statens offentliga utredningar 2008</P> <P class="p565 ft5">Kronologisk förteckning</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p566 ft17"><SPAN class="ft87">1.</SPAN><SPAN class="ft88">Barlastvattenkonventionen – om Sveriges anslutning. N.</SPAN></P> <P class="p567 ft17"><SPAN class="ft87">2.</SPAN><SPAN class="ft88">Immunitet för stater och deras egendom. UD.</SPAN></P> <P class="p568 ft17"><SPAN class="ft87">3.</SPAN><SPAN class="ft88">Skyddet för den personliga integriteten. Bedömningar och förslag. Ju.</SPAN></P> <P class="p569 ft17"><SPAN class="ft87">4.</SPAN><SPAN class="ft88">Omreglering av apoteksmarknaden. S.</SPAN></P> <P class="p570 ft17"><SPAN class="ft87">5.</SPAN><SPAN class="ft88">Könsdiskriminerande reklam. Kränkande utformning av kommersiella meddelanden. IJ.</SPAN></P> <P class="p569 ft17"><SPAN class="ft87">6.</SPAN><SPAN class="ft88">Fastighetsmäklaren och konsumenten. Ju.</SPAN></P> <P class="p571 ft17"><SPAN class="ft87">7.</SPAN><SPAN class="ft88">Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen. U.</SPAN></P> <P class="p569 ft17"><SPAN class="ft87">8.</SPAN><SPAN class="ft88">Bidrag på lika villkor. U.</SPAN></P> <P class="p572 ft17"><SPAN class="ft87">9.</SPAN><SPAN class="ft88">Transportinspektionen. En myndighet för all trafik. + Bilagor. N.</SPAN></P> <P class="p573 ft17"><SPAN class="ft87">10.</SPAN><SPAN class="ft89">21+1</SPAN><INGENBILD zsrc="GWB3121143xi2.jpg/" id="inl_img1">2. En ny myndighet för tillsyn och effektivitetsgranskning av socialförsäkringen. S.</P> <P class="p574 ft17"><SPAN class="ft87">11.</SPAN><SPAN class="ft89">Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas. U.</SPAN></P> <P class="p575 ft17"><SPAN class="ft87">12.</SPAN><SPAN class="ft89">Finansiella sektorn bär frukt. Analys av finansiella sektorn ur ett svenskt perspektiv. Fi.</SPAN></P> <P class="p576 ft17"><SPAN class="ft87">13.</SPAN><SPAN class="ft89">Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion.</SPAN></P> <P class="p577 ft17">+ Annex: Grid issues for electricity production based on renewable energy sources in Spain, Portugal, Germany, and United Kingdom. N</P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">14.</SPAN><SPAN class="ft89">Timmar, kapital och teknologi</SPAN></P> <P class="p579 ft17">– vad betyder mest?</P> <P class="p580 ft17">En analys av produktivitetsutvecklingen med hjälp av tillväxtbokföring. Fi.</P> <P class="p581 ft17"><SPAN class="ft87">15.</SPAN><SPAN class="ft89">LOV att välja – Lag Om Valfrihetssystem. S.</SPAN></P> <P class="p582 ft17"><SPAN class="ft87">16.</SPAN><SPAN class="ft89">Förtursförklaring i domstol. Ju.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">17.</SPAN><SPAN class="ft89">Frivux – valfrihet i vuxenutbildningen. U.</SPAN></P> <P class="p583 ft17"><SPAN class="ft87">18.</SPAN><SPAN class="ft89">Evidensbaserad praktik inom social tjänsten– till nytta för brukaren. S.</SPAN></P> <P class="p584 ft17"><SPAN class="ft87">19.</SPAN><SPAN class="ft89">Att slutförvara långlivat farligt avfall i undermarksdeponi i berg. M.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p585 ft17"><SPAN class="ft87">20.</SPAN><SPAN class="ft89">Patentskydd för biotekniska uppfinningar. Ju.</SPAN></P> <P class="p586 ft17"><SPAN class="ft87">21.</SPAN><SPAN class="ft89">Permanent förändring. Globalisering, strukturomvandling och sysselsättningsdynamik. Fi.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">22.</SPAN><SPAN class="ft89">Ett stabsstöd i tiden. Fi.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">23.</SPAN><SPAN class="ft89">Konsulär katastrofinsats. UD.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">24.</SPAN><SPAN class="ft89">Svensk klimatpolitik. M.</SPAN></P> <P class="p587 ft17"><SPAN class="ft87">25.</SPAN><SPAN class="ft89">Ett energieffektivare Sverige +Bilaga. N.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">26.</SPAN><SPAN class="ft89">Värna språken – förslag till språklag. Ku.</SPAN></P> <P class="p588 ft17"><SPAN class="ft87">27.</SPAN><SPAN class="ft89">Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola + Bilagedel. U.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">28.</SPAN><SPAN class="ft89">Apoteksdatalagen. S.</SPAN></P> <P class="p589 ft17"><SPAN class="ft87">29.</SPAN><SPAN class="ft89">Yrkeshögskolan. För yrkeskunnande i förändring. U.</SPAN></P> <P class="p590 ft17"><SPAN class="ft87">30.</SPAN><SPAN class="ft89">Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans. U.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">31.</SPAN><SPAN class="ft89">Miljödomstolarna – domkretsar</SPAN></P> <P class="p579 ft17"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft90">lokalisering – handläggningsregler. M.</SPAN></P> <P class="p591 ft17"><SPAN class="ft87">32.</SPAN><SPAN class="ft89">Avskaffande av revisionsplikten för små företag. Ju.</SPAN></P> <P class="p592 ft17"><SPAN class="ft87">33.</SPAN><SPAN class="ft89">Detaljhandel med vissa receptfria läkemedel. S.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">34.</SPAN><SPAN class="ft89">Lättare att samverka</SPAN></P> <P class="p593 ft17"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft90">förslag om förändringar i samtjänstlagen. Fi.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">35.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft89">Digital-TV-övergången.</SPAN></NOBR></P> <P class="p579 ft17">+ Engelsk översättning. Ku.</P> <P class="p594 ft17"><SPAN class="ft87">36.</SPAN><SPAN class="ft89">Svenska Spels nätpoker. En utvärdering. Fi.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">37.</SPAN><SPAN class="ft89">Vårdval i Sverige. S.</SPAN></P> <P class="p588 ft17"><SPAN class="ft87">38.</SPAN><SPAN class="ft89">EU, allmännyttan och hyrorna. + Bilagor. Fi.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">39.</SPAN><SPAN class="ft89">Framtidens polisutbildning. Ju.</SPAN></P> <P class="p582 ft17"><SPAN class="ft87">40.</SPAN><SPAN class="ft89">Bredband till hela landet. N.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">41.</SPAN><SPAN class="ft90">Människohandel och barnäktenskap</SPAN></P> <P class="p579 ft17"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft90">ett förstärkt straffrättsligt skydd</SPAN></P> <P class="p579 ft17">+ bilaga. Ju.</P> <P class="p595 ft17"><SPAN class="ft87">42.</SPAN><SPAN class="ft89">Normgivningsmakten. Expertgruppsrapport Ju.</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_144"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p596 ft17"><SPAN class="ft87">43.</SPAN><SPAN class="ft89">Tre rapporter till Grundlagsutredningen. Ju.</SPAN></P> <P class="p597 ft17"><SPAN class="ft87">44.</SPAN><SPAN class="ft89">Transportinspektionen. Ansvarslag för vägtrafiken m.m. N.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">45.</SPAN><SPAN class="ft89">Rapporter från en </SPAN><NOBR>mr-verkstad.</NOBR> IJ.</P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">46.</SPAN><SPAN class="ft89">Handel med läkemedel för djur. S.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">47.</SPAN><SPAN class="ft89">Frågor om hyra och bostadsrätt. Ju.</SPAN></P> <P class="p582 ft17"><SPAN class="ft87">48.</SPAN><SPAN class="ft89">En utvecklad havsmiljöförvaltning. M.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">49.</SPAN><SPAN class="ft89">Aktiekapital i privata aktiebolag. Ju.</SPAN></P> <P class="p598 ft17"><SPAN class="ft87">50.</SPAN><SPAN class="ft89">Skyddet för samhällsviktig verksamhet. Fö.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">51.</SPAN><SPAN class="ft89">Värdigt liv i äldreomsorgen. S.</SPAN></P> <P class="p599 ft17"><SPAN class="ft87">52.</SPAN><SPAN class="ft89">Legitimation och skärpta behörighetsregler. U.</SPAN></P> <P class="p600 ft17"><SPAN class="ft87">53.</SPAN><SPAN class="ft89">Styra rätt! Förslag om Sjöfartsverkets organisation.N.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">54.</SPAN><SPAN class="ft89">Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. A.</SPAN></P> <P class="p601 ft17"><SPAN class="ft87">55.</SPAN><SPAN class="ft89">Kustbevakningens rättsliga befogenheter. Fö.</SPAN></P> <P class="p602 ft17"><SPAN class="ft87">56.</SPAN><SPAN class="ft89">Mångfald som möjlighet. Åtgärder för ökad integration på landsbygden. Jo.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">57.</SPAN><SPAN class="ft89">Skattelättnader för hushållstjänster. Fi.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">58.</SPAN><SPAN class="ft89">Egenansvar – med professionellt stöd. IJ.</SPAN></P> <P class="p603 ft17"><SPAN class="ft87">59.</SPAN><SPAN class="ft89">Föreningsfostran och tävlingsfostran. En utvärdering av statens stöd till idrotten. Ku.</SPAN></P> <P class="p604 ft17"><SPAN class="ft87">60.</SPAN><SPAN class="ft89">Personnummer och samordningsnummer. Fi.</SPAN></P> <P class="p605 ft17"><SPAN class="ft87">61.</SPAN><SPAN class="ft89">Krisberedskapen i grundlagen. Översyn och internationell utblick. Expertgruppsrapport Ju.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">62.</SPAN><SPAN class="ft89">Myndighet för miljön</SPAN></P> <P class="p579 ft17">– en granskning av Naturvårdsverket. M.</P> <P class="p606 ft17"><SPAN class="ft87">63.</SPAN><SPAN class="ft89">Förstärkt skydd för företagshemligheter. Ju.</SPAN></P> <P class="p607 ft17"><SPAN class="ft87">64.</SPAN><SPAN class="ft89">Kontinuitet och förändring. + Lättläst + Daisy. Ku.</SPAN></P> <P class="p600 ft17"><SPAN class="ft87">65.</SPAN><SPAN class="ft89">Sekretess och offentliga biträden i utlänningsärenden. Ju.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">66.</SPAN><SPAN class="ft89">Arbetsförmåga?</SPAN></P> <P class="p608 ft17">En översikt av bedömningsmetoder i Sverige och andra länder. S.</P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">67.</SPAN><SPAN class="ft89">Enklare redovisning. Ju.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">68.</SPAN><SPAN class="ft89">Bygg – helt enkelt! M.</SPAN></P> <P class="p609 ft17"><SPAN class="ft87">69.</SPAN><SPAN class="ft89">Välja fritt och välja rätt. Drivkrafter för rationella utbildningsval. Fi.</SPAN></P> <P class="p610 ft17"><SPAN class="ft87">70.</SPAN><SPAN class="ft89">Slutförvaring av kärnavfall. Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s </SPAN><NOBR>Fud-program</NOBR> 2007. M.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p611 ft17"><SPAN class="ft87">71.</SPAN><SPAN class="ft89">Uppföljning av kriminalvårdens effektiviseringsarbete. Ju.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">72.</SPAN><SPAN class="ft89">Effektivare signaler. N.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">73.</SPAN><SPAN class="ft89">Kemikalietillsyn</SPAN></P> <P class="p579 ft17"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft90">organisation och finansiering. M.</SPAN></P> <P class="p612 ft17"><SPAN class="ft87">74.</SPAN><SPAN class="ft89">Rätt och riktigt. Åtgärder mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Fi.</SPAN></P> <P class="p582 ft17"><SPAN class="ft87">75.</SPAN><SPAN class="ft89">Ägande och förvaltning av hyreshus. Ju.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">76.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft90">F-skatt</SPAN></NOBR> åt flera. Fi.</P> <P class="p594 ft17"><SPAN class="ft87">77.</SPAN><SPAN class="ft89">Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning. + Bilagor</SPAN></P> <P class="p579 ft17">+ Lättläst + Daisy. S.</P> <P class="p613 ft17"><SPAN class="ft87">78.</SPAN><SPAN class="ft89">Eftersök av trafikskadat vilt. En kostnad för trafikförsäkringen? S.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">79.</SPAN><SPAN class="ft89">Revisorers skadeståndsansvar. Ju.</SPAN></P> <P class="p614 ft17"><SPAN class="ft87">80.</SPAN><SPAN class="ft89">Beskattningstidpunkten för näringsverksamhet. Fi.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">81.</SPAN><SPAN class="ft89">Stalkning – ett allvarligt brott. Ju.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">82.</SPAN><SPAN class="ft90">Vägen tillbaka för överskuldsatta. Ju.</SPAN></P> <P class="p615 ft17"><SPAN class="ft87">83.</SPAN><SPAN class="ft89">Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen. A.</SPAN></P> <P class="p612 ft17"><SPAN class="ft87">84.</SPAN><SPAN class="ft89">Alkolås för rattfyllerister och körkortsprov i privat regi. N.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">85.</SPAN><SPAN class="ft89">Straff i proportion till brottets allvar. Ju.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">86.</SPAN><SPAN class="ft89">Prövning av vindkraft. M.</SPAN></P> <P class="p616 ft17"><SPAN class="ft87">87.</SPAN><SPAN class="ft89">Åklagarväsendets brottsbekämpning. Integritet – Effektivitet. Ju.</SPAN></P> <P class="p617 ft17"><SPAN class="ft87">88.</SPAN><SPAN class="ft89">Elektroniskt kungörande av författningar. Ju.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">89.</SPAN><SPAN class="ft89">Trygghetssystemen för företagare. N.</SPAN></P> <P class="p618 ft17"><SPAN class="ft87">90.</SPAN><SPAN class="ft89">Svensk export och internationalisering. Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande. UD.</SPAN></P> <P class="p619 ft17"><SPAN class="ft87">91.</SPAN><SPAN class="ft89">En svensk veteranpolitik, del 2. Ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. Fö</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">92.</SPAN><SPAN class="ft89">Konkurrens på spåret. N.</SPAN></P> <P class="p620 ft17"><SPAN class="ft87">93.</SPAN><SPAN class="ft89">Partsinsyn och ny teknik i domstol, m.m. Ju.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">94.</SPAN><SPAN class="ft89">Tillval i hyresrätt. Ju.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">95.</SPAN><SPAN class="ft89">Enklare semesterregler. A.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">96.</SPAN><SPAN class="ft89">Kommersiell radio</SPAN></P> <P class="p579 ft17"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft90">nya sändningsmöjligheter. Ku.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">97.</SPAN><SPAN class="ft89">Styr samverkan</SPAN></P> <P class="p579 ft17"><SPAN class="ft17">–</SPAN><SPAN class="ft90">för bättre service till medborgarna. Fi.</SPAN></P> <P class="p582 ft17"><SPAN class="ft87">98.</SPAN><SPAN class="ft89">Totalförsvarsplikten i framtiden. Fö.</SPAN></P> <P class="p617 ft17"><SPAN class="ft87">99.</SPAN><SPAN class="ft89">Nya ersättningsbestämmelser i expropriationslagen, m.m. Ju.</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_145"> <P class="p621 ft17"><SPAN class="ft87">100.</SPAN><SPAN class="ft89">Bidragsspärr. Fi.</SPAN></P> <P class="p622 ft17"><SPAN class="ft87">101.</SPAN><SPAN class="ft89">Ny inriktning av frivillig beredskapsverksamhet. Fö.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">102.</SPAN><SPAN class="ft89">Brist på brådska</SPAN></P> <P class="p623 ft17">– en översyn av aktivitetsersättningen. + Lättläst + Daisy. S.</P> <P class="p624 ft17"><SPAN class="ft87">103.</SPAN><SPAN class="ft89">Hur ska skogspolitiken genomföras på Gotland. Jo.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">104.</SPAN><SPAN class="ft89">Självständiga lärosäten. U.</SPAN></P> <P class="p625 ft17"><SPAN class="ft87">105.</SPAN><SPAN class="ft89">Långtidsutredningen 2008. Huvudbetänkande. Fi.</SPAN></P> <P class="p626 ft17"><SPAN class="ft87">106.</SPAN><SPAN class="ft89">Ökat förtroende för domstolarna. Strategier och förslag.</SPAN></P> <P class="p627 ft17">+ Bilagedel A – Enkätundersökningar. + Bilagedel B – Språkrapporter m.m. Ju.</P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">107.</SPAN><SPAN class="ft89">Etiken, miljön och pensionerna. Fi.</SPAN></P> <P class="p628 ft17"><SPAN class="ft87">108.</SPAN><SPAN class="ft89">Sveriges ekonomi. Scenarier på lång sikt. Fi.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">109.</SPAN><SPAN class="ft89">En hållbar lärarutbildning. U.</SPAN></P> <P class="p629 ft17"><SPAN class="ft87">110.</SPAN><SPAN class="ft89">Vägen till ett energieffektivare Sverige. NM.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">111.</SPAN><SPAN class="ft89">Barn som misstänks för brott. Ju.</SPAN></P> <P class="p630 ft17"><SPAN class="ft87">112.</SPAN><SPAN class="ft89">Yrkeskunnande – en likvärdig sökväg till lärarutbildningen mot yrkesämnen. U.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">113.</SPAN><SPAN class="ft89">Bo bra hela livet. + Del B: Bilagor. S.</SPAN></P> <P class="p631 ft17"><SPAN class="ft87">114.</SPAN><SPAN class="ft89">Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Ju.</SPAN></P> <P class="p631 ft17"><SPAN class="ft87">115.</SPAN><SPAN class="ft89">Finansmakten. Rapport från en referensgrupp. Ju.</SPAN></P> <P class="p582 ft17"><SPAN class="ft87">116.</SPAN><SPAN class="ft89">En ny radio- och </SPAN><NOBR>TV-lag.</NOBR> Ku.</P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">117.</SPAN><SPAN class="ft89">Patientsäkerhet.</SPAN></P> <P class="p632 ft17">Vad har gjorts? Vad behöver göras? S.</P> <P class="p633 ft17"><SPAN class="ft87">118.</SPAN><SPAN class="ft89">Styra och ställa – förslag till en effektivare statsförvaltning. + Bilagor. Fi.</SPAN></P> <P class="p634 ft17"><SPAN class="ft87">119.</SPAN><SPAN class="ft89">Underlagsrapporter till 2006 års förvaltningskommittén. Fi.</SPAN></P> <P class="p578 ft17"><SPAN class="ft87">120.</SPAN><SPAN class="ft89">Bättre kontroll av missbruksmedel.</SPAN></P> <P class="p635 ft17">En effektivare narkotika- och dopningslagstiftning m.m. S.</P> <P class="p636 ft17"><SPAN class="ft87">121.</SPAN><SPAN class="ft89">Innovationer och företagande – Sveriges framtid. N.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_146"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB3121146x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft6">Statens offentliga utredningar 2008</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft5">Systematisk förteckning</P> <P class="p637 ft91">Justitiedepartementet</P> <P class="p638 ft17">Skyddet för den personliga integriteten. Bedömningar och förslag. [3]</P> <P class="p639 ft17">Fastighetsmäklaren och konsumenten. [6] Förtursförklaring i domstol. [16]</P> <P class="p640 ft17">Patentskydd för biotekniska uppfinningar. [20]</P> <P class="p638 ft17">Avskaffande av revisionsplikten för små företag. [32]</P> <P class="p641 ft17">Framtidens polisutbildning. [39]</P> <P class="p642 ft17">Människohandel och barnäktenskap – ett förstärkt straffrättsligt skydd+ bilaga. [41]</P> <P class="p643 ft17">Normgivningsmakten. Expertgruppsrapport XI. [42]</P> <P class="p644 ft92">Tre rapporter till Grundlagsutredningen. [43] Frågor om hyra och bostadsrätt. [47] Aktiekapital i privata aktiebolag. [49] Krisberedskapen i grundlagen.</P> <P class="p645 ft92">Översyn och internationell utblick. Expertgruppsrapport. [61]</P> <P class="p641 ft17">Förstärkt skydd för företagshemligheter. [63]</P> <P class="p646 ft17">Sekretess och offentliga biträden i utlänningsärenden. [65]</P> <P class="p641 ft17">Enklare redovisning. [67]</P> <P class="p647 ft17">Uppföljning av kriminalvårdens effektiviseringsarbete. [71]</P> <P class="p648 ft93">Ägande och förvaltning av hyreshus. [75] Revisorers skadeståndsansvar. [79] Stalkning – ett allvarligt brott. [81] Vägen tillbaka för överskuldsatta. [82] Straff i proportion till brottets allvar. [85]</P> <P class="p649 ft17">Åklagarväsendets brottsbekämpning. Integritet – Effektivitet. [87]</P> <P class="p650 ft92">Elektroniskt kungörande av författningar. [88] Partsinsyn och ny teknik i domstol, m.m. [93] Tillval i hyresrätt. [94]</P> <P class="p651 ft17">Nya ersättningsbestämmelser i expropriationslagen, m.m. [99]</P> <P class="p652 ft17">Ökat förtroende för domstolarna. Strategier och förslag.</P> <P class="p653 ft17"><SPAN class="ft17">+</SPAN><SPAN class="ft90">Bilagedel A – Enkätundersökningar.</SPAN></P> <P class="p653 ft17"><SPAN class="ft17">+</SPAN><SPAN class="ft90">Bilagedel B – Språkrapporter m.m. [106]</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p654 ft92">Barn som misstänks för brott. [111] Försörjningskrav vid anhöriginvandring. [114]</P> <P class="p655 ft17">Finansmakten. Rapport från en referensgrupp. [115]</P> <P class="p9 ft91">Utrikesdepartementet</P> <P class="p656 ft17">Immunitet för stater och deras egendom. [2] Konsulär katastrofinsats. [23]</P> <P class="p657 ft17">Svensk export och internationalisering. Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande. [90]</P> <P class="p9 ft91">Försvarsdepartementet</P> <P class="p658 ft92">Skyddet för samhällsviktig verksamhet. [50] Kustbevakningens rättsliga befogenheter. [55]</P> <P class="p94 ft17">En svensk veteranpolitik, del 2.</P> <P class="p659 ft17">Ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. [91]</P> <P class="p94 ft17">Totalförsvarsplikten i framtiden. [98]</P> <P class="p660 ft17">Ny inriktning av frivillig beredskapsverksamhet. [101]</P> <P class="p9 ft91">Socialdepartementet</P> <P class="p94 ft17">Omreglering av apoteksmarknaden. [4]</P> <P class="p661 ft17">21+1<INGENBILD zsrc="GWB3121146xi2.jpg/" id="inl_img1">2. En ny myndighet för tillsyn och effektivitetsgranskning av socialförsäkringen. [10].</P> <P class="p10 ft17">LOV att välja – Lag Om Valfrihetssystem. [15]</P> <P class="p94 ft17">Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten</P> <P class="p662 ft92">– till nytta för brukaren. [18] Apoteksdatalagen. [28]</P> <P class="p663 ft17">Detaljhandel med vissa receptfria läkemedel. [33]</P> <P class="p94 ft17">Vårdval i Sverige. [37]</P> <P class="p664 ft17">Handel med läkemedel för djur. [46] Värdigt liv i äldreomsorgen. [51]</P> <P class="p432 ft17">Arbetsförmåga?</P> <P class="p665 ft17">En översikt av bedömningsmetoder i Sverige och andra länder. [66]</P> <P class="p666 ft17">Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning. + Bilagor + Lättläst + Daisy. [77]</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_147"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB3121147x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p667 ft17">Eftersök av trafikskadat vilt. En kostnad för trafikförsäkringen. [78]</P> <P class="p10 ft17">Brist på brådska</P> <P class="p668 ft17">– en översyn av aktivitetsersättningen. + Lättläst + Daisy. [102]</P> <P class="p94 ft17">Bo bra hela livet. + Del B: Bilagor [113]</P> <P class="p94 ft17">Patientsäkerhet.</P> <P class="p316 ft17">Vad har gjorts? Vad behöver göras? [117]</P> <P class="p94 ft17">Bättre kontroll av missbruksmedel.</P> <P class="p669 ft17">En effektivare narkotika- och dopningslagstiftning m.m. [120]</P> <P class="p9 ft91">Finansdepartementet</P> <P class="p94 ft17">Finansiella sektorn bär frukt.</P> <P class="p670 ft17">Analys av finansiella sektorn ur ett svenskt perspektiv. [12]</P> <P class="p94 ft17">Timmar, kapital och teknologi</P> <P class="p316 ft17">– vad betyder mest?</P> <P class="p671 ft17">En analys av produktivitetsutvecklingen med hjälp av tillväxtbokföring. [14]</P> <P class="p672 ft17">Permanent förändring. Globalisering, strukturomvandling och sysselsättningsdynamik. [21]</P> <P class="p10 ft17">Ett stabsstöd i tiden. [22]</P> <P class="p94 ft17">Lättare att samverka</P> <P class="p673 ft17">– förslag om förändringar i samtjänstlagen. [34]</P> <P class="p94 ft17">Svenska Spels nätpoker. En utvärdering. [36]</P> <P class="p674 ft17">EU, allmännyttan och hyrorna. + Bilagor. [38]</P> <P class="p675 ft92">Skattelättnader för hushållstjänster. [57] Personnummer och samordningsnummer. [60]</P> <P class="p676 ft17">Välja fritt och välja rätt. Drivkrafter för rationella utbildningsval. [69]</P> <P class="p677 ft17">Rätt och riktigt. Åtgärder mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. [74]</P> <P class="p10 ft17"><NOBR>F-skatt</NOBR> åt flera. [76]</P> <P class="p678 ft17">Beskattningstidpunkten för näringsverksamhet. [80]</P> <P class="p94 ft17">Styr samverkan</P> <P class="p679 ft92">– för bättre service till medborgarna. [97] Bidragsspärr. [100]</P> <P class="p680 ft17">Långtidsutredningen 2008. Huvudbetänkande. [105]</P> <P class="p681 ft17">Etiken, miljön och pensionerna. [107] Sveriges ekonomi. Scenarier på lång sikt. [108]</P> <P class="p682 ft17">Styra och ställa – förslag till en effektivare statsförvaltning. + Bilagor. [118]</P> <P class="p683 ft17">Underlagsrapporter till 2006 års förvaltnings kommittén. [119]</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft91">Utbildningsdepartementet</P> <P class="p684 ft17">Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen. [7]</P> <P class="p94 ft17">Bidrag på lika villkor. [8]</P> <P class="p685 ft17">Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas. [11]</P> <P class="p94 ft17">Frivux – valfrihet i vuxenutbildningen. [17]</P> <P class="p655 ft17">Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola + Bilagedel. [27]</P> <P class="p686 ft17">Yrkeshögskolan. För yrkeskunnande i förändring. [29]</P> <P class="p687 ft17">Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans.[30]</P> <P class="p688 ft17">Legitimation och skärpta behörighetsregler. [52]</P> <P class="p689 ft92">Självständiga lärosäten. [104] En hållbar lärarutbildning. [109]</P> <P class="p690 ft17">Yrkeskunnande – en likvärdig sökväg till lärarutbildningen mot yrkesämnen. [112]</P> <P class="p691 ft91">Jordbruksdepartementet</P> <P class="p692 ft17">Mångfald som möjlighet. Åtgärder för ökad integration på landsbygden. [56]</P> <P class="p693 ft17">Hur ska skogspolitiken genomföras på Gotland. [103]</P> <P class="p9 ft91">Miljödepartementet</P> <P class="p690 ft17">Att slutförvara långlivat farligt avfall i undermarksdeponi i berg. [19]</P> <P class="p94 ft17">Svensk klimatpolitik. [24]</P> <P class="p10 ft17">Miljödomstolarna – domkretsar – lokalisering</P> <P class="p694 ft17">– handläggningsregler. [31]</P> <P class="p94 ft17">En utvecklad havsmiljöförvaltning. [48]</P> <P class="p94 ft17">Myndighet för miljön</P> <P class="p695 ft92">– en granskning av Naturvårdsverket. [62] Bygg – helt enkelt! [68]</P> <P class="p696 ft17">Slutförvaring av kärnavfall. Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s <NOBR>Fud-program</NOBR> 2007. [70]</P> <P class="p94 ft17">Kemikalietillsyn</P> <P class="p697 ft17">– organisation och finansiering. [73] Prövning av vindkraft. [86]</P> <P class="p698 ft91">Näringsdepartementet</P> <P class="p699 ft17">Barlastvattenkonventionen – om Sveriges anslutning. [1]</P> <P class="p700 ft17">Transportinspektionen. En myndighet för all trafik. + Bilagor. [9]</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_148"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GWB3121148x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p701 ft17">Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion.</P> <P class="p702 ft17">+ Annex: Grid issues for electricity production based on renewable energy sources in Spain, Portugal, Germany, and United Kingdom. [13]</P> <P class="p703 ft92">Ett energieffektivare Sverige + Bilaga. [25] Bredband till hela landet. [40]</P> <P class="p704 ft17">Transportinspektionen. Ansvarslag för vägtrafiken m.m. [44]</P> <P class="p705 ft17">Styra rätt! Förslag om Sjöfartsverkets organisation. [53]</P> <P class="p94 ft17">Effektivare signaler. [72]</P> <P class="p706 ft17">Alkolås för rattfyllerister och körkortsprov i privat regi. [84]</P> <P class="p707 ft17">Trygghetssystemen för företagare. [89] Konkurrens på spåret. [92]</P> <P class="p517 ft17">Vägen till ett energieffektivare Sverige. [110]</P> <P class="p708 ft17">Innovationer och företagande – Sveriges framtid. [121]</P> <P class="p691 ft91">Integrations- och jämställdhetsdepartementet</P> <P class="p10 ft17">Könsdiskriminerande reklam.</P> <P class="p709 ft17">Kränkande utformning av kommersiella meddelanden. [5]</P> <P class="p710 ft92">Rapporter från en <NOBR>mr-verkstad.</NOBR> [45] Egenansvar – med professionellt stöd. [58]</P> <P class="p9 ft91">Kulturdepartementet</P> <P class="p94 ft17">Värna språken – förslag till språklag. [26]</P> <P class="p94 ft17"><NOBR>Digital-TV-övergången.</NOBR></P> <P class="p316 ft17">+ Engelsk översättning.[35]</P> <P class="p10 ft17">Föreningsfostran och tävlingsfostran.</P> <P class="p711 ft17">En utvärdering av statens stöd till idrotten. [59]</P> <P class="p712 ft17">Kontinuitet och förändring. + Lättläst + Daisy. [64]</P> <P class="p94 ft17">Kommersiell radio</P> <P class="p713 ft92">– nya sändningsmöjligheter. [96] En ny radio- och <NOBR>TV-lag.</NOBR> [116]</P> <P class="p9 ft91">Arbetsmarknadsdepartementet</P> <P class="p714 ft92">Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. [54] Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen. [83] Enklare semesterregler. [95]</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GWB3121 SOU_2008__121.pdf 1727564 pdf Innovationer och företagande - Sveriges framtid https://data.riksdagen.se/fil/3C57A4BC-E954-4E89-AB68-5B22F599D096