2425106GWB31052008105sousouStatens offentliga utredningar 2008:105Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar10502009-01-01 00:00:002015-09-08 11:24:322009-01-01 00:00:00Långtidsutreningen 2008 Huvudbetänkandetitelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GWB3105/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GWB3105https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GWB3105
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>Långtidsutreningen 2008 Huvudbetänkande</TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 694px;height: 985px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 193px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 694px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 48px;padding: 0px;border:none;width: 598px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:694px;height:985px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:694px;height:985px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 694px;height: 985px;}
#page_2 #id_1 {border:none;margin: 529px 0px 0px 99px;padding: 0px;border:none;width: 595px;overflow: hidden;}
#page_2 #id_2 {border:none;margin: 102px 0px 0px 48px;padding: 0px;border:none;width: 598px;overflow: hidden;}
#page_2 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:694px;height:985px;}
#page_2 #dimg1 #img1 {width:694px;height:985px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 350px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_11 #dimg1 {position:absolute;top:318px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:410px;}
#page_11 #dimg1 #img1 {width:413px;height:410px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_21 #dimg1 {position:absolute;top:685px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_22 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_23 #dimg1 {position:absolute;top:690px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_23 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_25 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_26 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_27 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_27 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_31 #dimg1 {position:absolute;top:698px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_33 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:1px;z-index:-1;width:425px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:425px;height:2px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 65px;padding: 0px;border: none;width: 729px;}
#page_35 #dimg1 {position:absolute;top:122px;left:0px;z-index:-1;width:436px;height:621px;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:436px;height:621px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #dimg1 {position:absolute;top:104px;left:49px;z-index:-1;width:437px;height:270px;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:437px;height:270px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:115px;left:59px;z-index:-1;width:434px;height:496px;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:434px;height:496px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:716px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_43 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #dimg1 {position:absolute;top:663px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:116px;left:69px;z-index:-1;width:296px;height:239px;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:296px;height:239px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 66px;padding: 0px;border: none;width: 728px;}
#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:123px;left:0px;z-index:-1;width:435px;height:220px;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:435px;height:220px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:122px;left:57px;z-index:-1;width:435px;height:621px;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:435px;height:621px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:690px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:105px;left:53px;z-index:-1;width:436px;height:625px;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:436px;height:625px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:123px;left:53px;z-index:-1;width:436px;height:236px;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:436px;height:236px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 59px;padding: 0px;border: none;width: 735px;}
#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:125px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:618px;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:515px;height:618px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:663px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:150px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:406px;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:413px;height:406px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 61px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:140px;left:0px;z-index:-1;width:436px;height:576px;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:436px;height:576px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 56px;padding: 0px;border: none;width: 738px;}
#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:20px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:637px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:132px;left:3px;z-index:-1;width:400px;height:611px;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:400px;height:611px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:128px;left:56px;z-index:-1;width:434px;height:615px;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:434px;height:615px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 70px;padding: 0px;border: none;width: 724px;}
#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:341px;left:6px;z-index:-1;width:411px;height:375px;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:411px;height:375px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:9px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 51px;padding: 0px;border: none;width: 743px;}
#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:123px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:567px;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:431px;height:567px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:590px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:650px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:224px;left:53px;z-index:-1;width:429px;height:479px;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:429px;height:479px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:141px;left:47px;z-index:-1;width:429px;height:549px;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:429px;height:549px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:115px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:579px;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:413px;height:579px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:572px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:101px;left:58px;z-index:-1;width:430px;height:642px;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:430px;height:642px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:185px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:284px;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:413px;height:284px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:134px;left:63px;z-index:-1;width:407px;height:255px;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:407px;height:255px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 64px;padding: 0px;border: none;width: 730px;}
#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:148px;left:12px;z-index:-1;width:415px;height:595px;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:595px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:309px;left:54px;z-index:-1;width:434px;height:434px;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:434px;height:434px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:121px;left:51px;z-index:-1;width:430px;height:609px;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:430px;height:609px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:365px;left:66px;z-index:-1;width:406px;height:378px;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:406px;height:378px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:716px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:370px;left:66px;z-index:-1;width:435px;height:236px;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:435px;height:236px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:395px;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:413px;height:395px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:690px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 61px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:227px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:281px;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:432px;height:281px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:562px;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:413px;height:562px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:40px;left:77px;z-index:-1;width:417px;height:520px;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:417px;height:520px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 61px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:310px;left:0px;z-index:-1;width:435px;height:433px;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:435px;height:433px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:650px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:124px;left:62px;z-index:-1;width:430px;height:592px;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:430px;height:592px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:140px;left:54px;z-index:-1;width:435px;height:590px;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:435px;height:590px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 64px;padding: 0px;border: none;width: 730px;}
#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:140px;left:0px;z-index:-1;width:435px;height:603px;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:435px;height:603px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:716px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:650px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:155px;left:66px;z-index:-1;width:403px;height:588px;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:403px;height:588px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:191px;left:52px;z-index:-1;width:435px;height:246px;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:435px;height:246px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:711px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:611px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:690px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:458px;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:413px;height:458px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:663px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 61px;padding: 0px;border: none;width: 733px;}
#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:261px;left:0px;z-index:-1;width:436px;height:279px;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:436px;height:279px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:105px;left:49px;z-index:-1;width:436px;height:309px;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:436px;height:309px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:294px;left:18px;z-index:-1;width:401px;height:287px;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:401px;height:287px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:226px;left:52px;z-index:-1;width:436px;height:464px;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:436px;height:464px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:637px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 70px;padding: 0px;border: none;width: 724px;}
#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:257px;left:0px;z-index:-1;width:429px;height:339px;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:429px;height:339px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 65px;padding: 0px;border: none;width: 729px;}
#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:136px;left:11px;z-index:-1;width:410px;height:607px;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:410px;height:607px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:663px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:716px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:716px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:119px;left:54px;z-index:-1;width:430px;height:290px;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:430px;height:290px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:406px;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:413px;height:406px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:572px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:632px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:202px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:514px;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:400px;height:514px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:716px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:244px;left:78px;z-index:-1;width:401px;height:269px;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:401px;height:269px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:690px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:716px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:138px;left:71px;z-index:-1;width:392px;height:244px;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:392px;height:244px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:9px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:690px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:254px;left:0px;z-index:-1;width:414px;height:489px;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:414px;height:489px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:719px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:558px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:9px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:716px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:9px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:150px;left:72px;z-index:-1;width:405px;height:602px;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:405px;height:602px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:703px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:663px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:418px;left:82px;z-index:-1;width:406px;height:234px;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:406px;height:234px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:716px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:716px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:650px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:0px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:663px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:716px;left:66px;z-index:-1;width:401px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:401px;height:1px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 273px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 273px 67px;padding: 0px;border: none;width: 727px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 1123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 694px;height: 985px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 110px 0px 0px 138px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 143px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_3 {border:none;margin: 101px 0px 0px 48px;padding: 0px;border:none;width: 598px;overflow: hidden;}
#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:694px;height:985px;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:694px;height:985px;}
#page_233 #inl_img1 {position:relative;width:18px;height:9px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 694px;height: 985px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 108px 0px 0px 143px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 121px 0px 0px 48px;padding: 0px;border:none;width: 598px;overflow: hidden;}
#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:694px;height:985px;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:694px;height:985px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 694px;height: 985px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 108px 0px 0px 137px;padding: 0px;border:none;width: 557px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 697px 0px 0px 48px;padding: 0px;border:none;width: 598px;overflow: hidden;}
#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:694px;height:985px;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:694px;height:985px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 694px;height: 985px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 110px 0px 0px 136px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 137px;padding: 0px;border:none;width: 557px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_3 {border:none;margin: 126px 0px 0px 48px;padding: 0px;border:none;width: 598px;overflow: hidden;}
#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:694px;height:985px;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:694px;height:985px;}
#page_236 #inl_img1 {position:relative;width:18px;height:8px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 694px;height: 985px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 107px 0px 0px 137px;padding: 0px;border:none;width: 557px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 321px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 48px;padding: 0px;border:none;width: 598px;overflow: hidden;}
#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:694px;height:985px;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:694px;height:985px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 694px;height: 985px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 108px 0px 0px 137px;padding: 0px;border:none;width: 557px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 472px 0px 0px 48px;padding: 0px;border:none;width: 598px;overflow: hidden;}
#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:694px;height:985px;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:694px;height:985px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 40px 'Arial';line-height: 45px;}
.ft1{font: italic 21px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft5{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft6{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft7{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft8{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft9{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft10{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft11{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft12{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft13{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft14{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft15{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft16{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft17{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft18{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft19{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft20{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft21{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft22{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft23{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft24{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft25{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft26{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft27{font: italic 14px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft28{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft29{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft30{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft31{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft32{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft33{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft34{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft35{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft36{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft37{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft38{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft39{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft40{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft41{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft42{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 13px;}
.ft43{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft44{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft45{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft46{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft47{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft48{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft49{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft50{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft51{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft52{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft53{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft54{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft55{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft56{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft57{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft58{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft59{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft60{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft61{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft62{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft63{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft64{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft65{font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft66{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft67{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft68{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft69{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft70{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft71{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft72{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft73{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft74{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft75{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft76{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft77{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft78{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft79{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft80{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft81{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft82{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 13px;}
.ft83{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft84{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft85{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft86{font: 4px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft87{font: 8px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft88{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft89{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft90{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft91{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft92{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft93{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft94{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 13px;}
.ft95{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft96{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft97{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft98{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft99{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft100{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft101{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft102{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft103{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft104{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft105{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft106{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft107{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft108{font: 11px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft109{font: 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft110{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft111{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft112{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft113{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft114{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft115{font: 1px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft116{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft117{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft118{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft119{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft120{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft121{font: 9px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft122{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft123{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft124{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft125{font: italic 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft126{font: 8px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft127{font: 8px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft128{font: 8px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft129{font: 8px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft130{font: 8px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft131{font: 8px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft132{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft133{font: 8px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft134{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft135{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 13px;}
.ft136{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 13px;}
.ft137{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft138{font: bold 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft139{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 13px;}
.ft140{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft141{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft142{font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft143{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft144{font: 9px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft145{font: italic 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft146{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft147{font: 12px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 15px;}
.ft148{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft149{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft150{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft151{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft152{font: 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft153{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft154{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft155{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft156{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft157{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft158{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft159{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 11px;}
.ft160{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft161{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft162{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft163{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft164{font: italic 10px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft165{font: 6px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft166{font: 10px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft167{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft168{font: 8px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft169{font: 8px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft170{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft171{font: 5px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft172{font: 8px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft173{font: 8px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft174{font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft175{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft176{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft177{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft178{font: 8px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft179{font: 7px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft180{font: 7px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft181{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft182{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft183{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft184{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 14px;}
.ft185{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft186{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft187{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft188{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft189{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft190{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft191{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft192{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft193{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft194{font: italic 9px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft195{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft196{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft197{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft198{font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft199{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft200{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft201{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft202{font: 5px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft203{font: 9px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft204{font: 4px 'Arial';line-height: 5px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft205{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft206{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft207{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft208{font: 11px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft209{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft210{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft211{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft212{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft213{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 24px;}
.ft214{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 24px;}
.ft215{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 24px;}
.ft216{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 24px;}
.ft217{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft218{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft219{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft220{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 23px;}
.ft221{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: -2px;}
.ft222{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft223{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft224{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft225{font: 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft226{font: 12px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft227{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft228{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft229{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft230{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft231{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 475px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: right;padding-right: 136px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p6{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p7{text-align: left;padding-right: 237px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-right: 479px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-right: 459px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;padding-right: 221px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p18{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p19{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p20{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p21{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: right;padding-right: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: right;padding-right: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 604px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p48{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 312px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p49{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 307px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p50{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p54{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p62{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p63{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p64{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p65{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p72{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p73{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p79{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p84{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p85{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p86{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p93{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p94{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p99{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 441px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 310px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p109{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 303px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p112{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 142px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p115{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p117{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p122{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p127{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p132{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p133{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p142{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 352px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p145{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 303px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 231px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p154{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p155{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p156{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p157{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p158{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p159{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 412px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 177px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 105px;padding-right: 364px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p168{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p169{text-align: left;padding-left: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p170{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p171{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p172{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p173{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 414px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p180{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p181{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p182{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p183{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 307px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 151px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p192{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p193{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p194{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p195{text-align: center;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p196{text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p197{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 92px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p202{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p203{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p216{text-align: left;padding-left: 34px;padding-right: 530px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 379px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p220{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 412px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 112px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 303px;margin-top: 295px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p226{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p227{text-align: left;padding-left: 92px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p228{text-align: justify;padding-left: 92px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: justify;padding-left: 92px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 125px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 527px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p244{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p245{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: left;margin-top: 364px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 288px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 167px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 360px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p253{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p254{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p255{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p256{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p257{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 413px;margin-top: 229px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 94px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p261{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p262{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p263{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p264{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p265{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p270{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 303px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 92px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 86px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p275{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;margin-top: 367px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 99px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p279{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p280{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p281{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p282{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 92px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 191px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p293{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 420px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p299{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 307px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 307px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 307px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 430px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 109px;padding-right: 309px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 40px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p319{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 418px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 76px;margin-top: 414px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 114px;padding-right: 317px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p324{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p325{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p326{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p327{text-align: center;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p328{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 20px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;padding-left: 20px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 20px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 20px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 423px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 97px;padding-right: 321px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p341{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p342{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 302px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 87px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p346{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p347{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 298px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p356{text-align: right;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p357{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p358{text-align: right;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p359{text-align: left;padding-left: 177px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p361{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-left: 13px;padding-right: 303px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 95px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p372{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 412px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 92px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 290px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 103px;padding-right: 322px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p382{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p383{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 412px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 306px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 119px;padding-right: 333px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p388{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p389{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p390{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p391{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p392{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p393{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p394{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p395{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p396{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p397{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p398{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p399{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p400{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p401{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p402{text-align: center;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 50px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-left: 25px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 25px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 32px;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 428px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p413{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p416{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p417{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p420{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p423{text-align: justify;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 508px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p427{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p432{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p433{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 89px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p435{text-align: center;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 92px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 71px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 103px;padding-right: 384px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p440{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p441{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p442{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p443{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p444{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p445{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p446{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 412px;margin-top: 192px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 104px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 92px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 307px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p458{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 307px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p459{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p461{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: left;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p464{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p465{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p466{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p467{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p470{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 106px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p473{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p474{text-align: right;padding-right: 139px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p475{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 28px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 336px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 72px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p488{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 303px;margin-top: 378px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 83px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p497{text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p498{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p499{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p500{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 106px;padding-right: 368px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p503{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: right;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p505{text-align: center;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p506{text-align: center;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p507{text-align: center;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p508{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p509{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 12px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 415px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 92px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p517{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 76px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p522{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p523{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: right;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p528{text-align: left;padding-left: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p529{text-align: left;padding-left: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p530{text-align: left;padding-left: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p531{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p534{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 297px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p541{text-align: left;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p543{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p544{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p545{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p546{text-align: left;padding-left: 92px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p552{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 559px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 362px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: right;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p557{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p558{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 293px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 307px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 307px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 40px;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 412px;margin-top: 223px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p583{text-align: left;margin-top: 192px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: center;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p587{text-align: center;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p588{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p589{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 343px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 307px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 307px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 97px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p601{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p602{text-align: center;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 305px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p607{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p608{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p609{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p610{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p611{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p612{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p613{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p614{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p615{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p616{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p617{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p618{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p619{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p620{text-align: center;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p621{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p622{text-align: center;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p623{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p624{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 83px;padding-right: 303px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p629{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 80px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p631{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p632{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p635{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 72px;padding-right: 342px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p638{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 12px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 153px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p653{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: left;margin-top: 415px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 161px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p658{text-align: right;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p659{text-align: center;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 92px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p661{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 86px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 101px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 663px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 343px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p672{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p677{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 303px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p678{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 94px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 179px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: center;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p698{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 412px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: center;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p703{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 298px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p706{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: center;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 76px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 326px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 302px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p717{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 79px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 100px;padding-right: 305px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p721{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: left;padding-left: 103px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 103px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 6px;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 100px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p729{text-align: left;padding-left: 105px;padding-right: 327px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p730{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p732{text-align: right;padding-right: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p733{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: justify;padding-left: 11px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 408px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 132px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p741{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 76px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 349px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p743{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p746{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p747{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 77px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 92px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 333px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p752{text-align: justify;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p756{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 646px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 302px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p764{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 111px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 320px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p768{text-align: center;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p769{text-align: right;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p770{text-align: center;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p771{text-align: center;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p772{text-align: center;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p773{text-align: center;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p774{text-align: center;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p775{text-align: right;padding-right: 115px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p776{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 125px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 76px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 73px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p783{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 143px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p786{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: justify;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 112px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p789{text-align: right;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p790{text-align: justify;padding-left: 92px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 227px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 337px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p796{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 350px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 307px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p802{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 76px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 103px;padding-right: 337px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p810{text-align: justify;margin-top: 198px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 92px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p812{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: right;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p815{text-align: right;padding-right: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p816{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p821{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 10px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: center;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p827{text-align: center;padding-left: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p828{text-align: right;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p829{text-align: right;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p830{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 83px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 335px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p833{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 156px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p836{text-align: justify;padding-left: 92px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p837{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p838{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p841{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p842{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p844{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p845{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p847{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p848{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p849{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 306px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 125px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 341px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 306px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p857{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 303px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p858{text-align: justify;padding-left: 7px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p859{text-align: justify;padding-left: 74px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -8px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 365px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p863{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 94px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: left;padding-right: 309px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 208px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 159px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p869{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p870{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p871{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p873{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p874{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p877{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p879{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p880{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p882{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p886{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p887{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p888{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p890{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 79px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p893{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 79px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p895{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p898{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 447px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p899{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p901{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p905{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p907{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p909{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 140px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p920{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p921{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 175px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 197px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 69px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p926{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 297px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p928{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p933{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 551px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 373px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p939{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p940{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p941{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p943{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p944{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p945{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p946{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 40px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 57px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p948{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p949{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p953{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 53px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p954{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p955{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p956{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 134px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p957{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 164px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p958{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 151px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p959{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 118px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p960{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 123px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p961{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p962{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 142px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p963{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 121px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p965{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 182px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p966{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p967{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 54px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p968{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p969{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p970{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p971{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 47px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p972{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 40px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p973{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p974{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p975{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 53px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p976{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p977{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p978{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p979{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p980{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p981{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p982{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p983{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 109px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p984{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p985{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 104px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p986{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 122px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p987{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 101px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p988{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 112px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p989{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 109px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p990{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p991{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 360px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p992{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 350px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 366px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p994{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 407px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p995{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p996{text-align: left;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 36px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p998{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p999{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 79px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1000{text-align: left;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 55px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1003{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 27px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1004{text-align: left;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1006{text-align: justify;padding-right: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1008{text-align: left;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 120px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1010{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1013{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 130px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1014{text-align: left;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1015{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1016{text-align: left;padding-right: 149px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 102px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1019{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 115px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1020{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 56px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1025{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 89px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1027{text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 52px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1029{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1030{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1031{text-align: left;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1032{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 16px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1033{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 43px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1034{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 40px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1035{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1036{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 146px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 140px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1038{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 116px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1039{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 152px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1040{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 111px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1041{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1042{text-align: left;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1043{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 110px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1044{text-align: left;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1045{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1046{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 123px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1047{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1049{text-align: left;padding-right: 119px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1050{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 139px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1051{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 144px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1052{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 117px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1053{text-align: left;padding-right: 373px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 354px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1056{text-align: left;padding-right: 356px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1057{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 341px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1058{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 364px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1059{text-align: left;padding-right: 340px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 325px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td37{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td38{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td39{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td63{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td69{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td71{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td77{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td78{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td82{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td83{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td91{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #333333;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-right: #808080 1px solid;border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-right: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-right: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #808080;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 405px;vertical-align: bottom;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td245{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td250{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td252{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td253{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td263{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td264{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td265{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td271{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td272{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td274{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td275{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td276{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td277{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td278{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td281{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td282{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td283{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td284{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td286{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td287{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td288{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td289{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td290{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td291{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td292{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td293{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td294{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td295{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td296{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td297{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td298{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td299{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td300{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td301{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td302{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td303{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td304{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td305{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td306{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td307{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td308{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td309{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td310{padding: 0px;margin: 0px;width: 425px;vertical-align: bottom;}
.td311{padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;}
.td312{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td313{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;}
.td314{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td315{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td316{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td317{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td318{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td319{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td320{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td321{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td322{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td323{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td324{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td325{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td326{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td327{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td328{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td329{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td330{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td331{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td332{padding: 0px;margin: 0px;width: 431px;vertical-align: bottom;}
.td333{padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;}
.td334{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td335{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td336{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td337{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;}
.td338{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td339{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td340{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td341{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td342{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td343{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;}
.td344{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td345{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td346{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td347{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td348{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td349{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td350{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td351{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td352{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td353{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;}
.td354{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td355{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td356{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td357{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td358{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td359{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td360{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td361{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td362{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td363{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td364{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td365{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td366{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td367{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td368{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td369{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td370{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td371{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td372{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td373{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td374{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td375{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td376{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td377{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td378{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td379{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td380{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td381{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td382{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td383{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 407px;vertical-align: bottom;}
.td384{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td385{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td386{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td387{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td388{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td389{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td390{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td391{border-top: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td392{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td393{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td394{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td395{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td396{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td397{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td398{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td399{border-top: #808080 1px solid;border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td400{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td401{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td402{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td403{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td404{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td405{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td406{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td407{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td408{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td409{border-bottom: #808080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td410{padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;}
.td411{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td412{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td413{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td414{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td415{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td416{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td417{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td418{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td419{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td420{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td421{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td422{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td423{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td424{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td425{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 10px;}
.tr1{height: 21px;}
.tr2{height: 38px;}
.tr3{height: 20px;}
.tr4{height: 17px;}
.tr5{height: 18px;}
.tr6{height: 27px;}
.tr7{height: 37px;}
.tr8{height: 28px;}
.tr9{height: 29px;}
.tr10{height: 53px;}
.tr11{height: 16px;}
.tr12{height: 50px;}
.tr13{height: 19px;}
.tr14{height: 57px;}
.tr15{height: 52px;}
.tr16{height: 36px;}
.tr17{height: 14px;}
.tr18{height: 32px;}
.tr19{height: 22px;}
.tr20{height: 12px;}
.tr21{height: 23px;}
.tr22{height: 13px;}
.tr23{height: 24px;}
.tr24{height: 25px;}
.tr25{height: 15px;}
.tr26{height: 6px;}
.tr27{height: 9px;}
.tr28{height: 3px;}
.tr29{height: 2px;}
.tr30{height: 4px;}
.tr31{height: 5px;}
.tr32{height: 33px;}
.tr33{height: 31px;}
.tr34{height: 26px;}
.tr35{height: 7px;}
.tr36{height: 30px;}
.tr37{height: 34px;}
.tr38{height: 35px;}
.tr39{height: 1px;}
.tr40{height: 8px;}
.tr41{height: 11px;}
.tr42{height: 48px;}
.tr43{height: 47px;}
.tr44{height: 45px;}
.tr45{height: 44px;}
.tr46{height: 49px;}
.tr47{height: 43px;}
.tr48{height: 42px;}
.tr49{height: 40px;}
.tr50{height: 41px;}
.t0{width: 598px;font: 8px 'Times New Roman';}
.t1{width: 415px;margin-top: 148px;font: bold 15px 'Arial';}
.t2{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t3{width: 482px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t4{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t5{width: 415px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t6{width: 415px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t7{width: 482px;font: bold 15px 'Arial';}
.t8{width: 487px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t9{width: 482px;font: bold 9px 'Arial';}
.t10{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t11{width: 487px;margin-left: 9px;font: bold 9px 'Arial';}
.t12{width: 427px;margin-top: 11px;font: 9px 'Arial';}
.t13{width: 487px;margin-left: 11px;font: bold 9px 'Arial';}
.t14{width: 433px;margin-left: 2px;margin-top: 8px;font: 8px 'Arial';}
.t15{width: 414px;margin-left: 51px;margin-top: 17px;font: 10px 'Arial';}
.t16{width: 436px;margin-left: 58px;margin-top: 8px;font: italic 9px 'Arial';}
.t17{width: 424px;margin-top: 4px;font: italic 12px 'Arial';}
.t18{width: 424px;margin-left: 58px;margin-top: 3px;font: italic 12px 'Arial';}
.t19{width: 424px;margin-left: 58px;margin-top: 29px;font: italic 12px 'Arial';}
.t20{width: 487px;margin-left: 10px;font: bold 9px 'Arial';}
.t21{width: 429px;margin-left: 2px;margin-top: 12px;font: 11px 'Arial';}
.t22{width: 418px;margin-left: 59px;margin-top: 13px;font: 10px 'Arial';}
.t23{width: 433px;margin-left: 55px;margin-top: 14px;font: 10px 'Arial';}
.t24{width: 433px;margin-left: 55px;margin-top: 12px;font: 10px 'Arial';}
.t25{width: 487px;margin-left: 17px;font: bold 9px 'Arial';}
.t26{width: 513px;margin-left: 1px;margin-top: 11px;font: 7px 'Arial';}
.t27{width: 444px;margin-left: 48px;margin-top: 2px;font: 7px 'Arial';}
.t28{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t29{width: 487px;margin-left: 15px;font: bold 9px 'Arial';}
.t30{width: 433px;margin-left: 2px;margin-top: 10px;font: 10px 'Arial';}
.t31{width: 487px;margin-left: 20px;font: bold 9px 'Arial';}
.t32{width: 442px;margin-top: 11px;font: italic 11px 'Arial';}
.t33{width: 487px;margin-left: 3px;font: bold 9px 'Arial';}
.t34{width: 415px;margin-top: 13px;font: 9px 'Arial';}
.t35{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 19px;font: 8px 'Arial';}
.t36{width: 487px;margin-left: 6px;font: bold 9px 'Arial';}
.t37{width: 404px;margin-top: 10px;font: 9px 'Arial';}
.t38{width: 84px;margin-left: 169px;margin-top: 5px;font: 12px 'Arial';}
.t39{width: 432px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t40{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 6px;font: italic 12px 'Arial';}
.t41{width: 432px;margin-top: 6px;font: italic 12px 'Arial';}
.t42{width: 384px;margin-left: 58px;margin-top: 3px;font: 12px 'Arial';}
.t43{width: 487px;margin-left: 25px;font: bold 9px 'Arial';}
.t44{width: 419px;margin-left: 8px;margin-top: 12px;font: 8px 'Arial';}
.t45{width: 411px;margin-left: 55px;margin-top: 10px;font: 12px 'Arial';}
.t46{width: 432px;margin-top: 10px;font: italic 12px 'Arial';}
.t47{width: 410px;margin-left: 49px;margin-top: 14px;font: 12px 'Arial';}
.t48{width: 424px;margin-left: 58px;margin-top: 29px;font: italic 12px 'Arial';}
.t49{width: 19px;margin-left: 60px;margin-top: 21px;font: 9px 'Arial';}
.t50{width: 378px;margin-left: 101px;font: 11px 'Arial';}
.t51{width: 397px;margin-left: 73px;font: 12px 'Arial';}
.t52{width: 487px;margin-left: 12px;font: bold 9px 'Arial';}
.t53{width: 426px;margin-top: 29px;font: 11px 'Arial';}
.t54{width: 388px;margin-left: 35px;margin-top: 22px;font: 11px 'Arial';}
.t55{width: 415px;margin-left: 56px;margin-top: 11px;font: 11px 'Arial';}
.t56{width: 405px;margin-left: 53px;margin-top: 29px;font: 9px 'Arial';}
.t57{width: 448px;margin-left: 43px;margin-top: 36px;font: 10px 'Times New Roman';}
.t58{width: 425px;margin-left: 68px;margin-top: 11px;font: 8px 'Arial';}
.t59{width: 421px;margin-left: 2px;margin-top: 33px;font: 9px 'Arial';}
.t60{width: 399px;margin-left: 84px;margin-top: 4px;font: 9px 'Arial';}
.t61{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 10px;font: 9px 'Arial';}
.t62{width: 431px;margin-left: 2px;margin-top: 33px;font: 10px 'Arial';}
.t63{width: 399px;margin-left: 68px;margin-top: 29px;font: 8px 'Arial';}
.t64{width: 431px;margin-left: 56px;margin-top: 10px;font: 9px 'Arial';}
.t65{width: 41px;margin-left: 2px;margin-top: 10px;font: 10px 'Arial';}
.t66{width: 404px;margin-left: 26px;font: 9px 'Arial';}
.t67{width: 406px;margin-left: 57px;margin-top: 10px;font: 9px 'Arial';}
.t68{width: 431px;margin-left: 54px;margin-top: 11px;font: 10px 'Arial';}
.t69{width: 433px;margin-left: 2px;margin-top: 13px;font: 10px 'Arial';}
.t70{width: 432px;margin-left: 52px;margin-top: 13px;font: 10px 'Arial';}
.t71{width: 487px;margin-left: 8px;font: bold 9px 'Arial';}
.t72{width: 399px;margin-top: 21px;font: 10px 'Arial';}
.t73{width: 417px;margin-left: 54px;margin-top: 13px;font: 10px 'Arial';}
.t74{width: 427px;margin-left: 1px;margin-top: 10px;font: 11px 'Arial';}
.t75{width: 419px;margin-top: 18px;font: 8px 'Arial';}
.t76{width: 13px;margin-left: 56px;margin-top: 9px;font: 9px 'Arial';}
.t77{width: 342px;margin-left: 134px;font: 12px 'Arial';}
.t78{width: 281px;margin-left: 90px;margin-top: 27px;font: 10px 'Arial';}
.t79{width: 365px;margin-left: 58px;margin-top: 4px;font: italic 12px 'Arial';}
.t80{width: 436px;margin-left: 56px;margin-top: 7px;font: 9px 'Arial';}
.t81{width: 396px;margin-left: 53px;margin-top: 18px;font: 9px 'Arial';}
.t82{width: 246px;margin-left: 147px;margin-top: 16px;font: 9px 'Arial';}
.t83{width: 432px;margin-top: 29px;font: 9px 'Arial';}
.t84{width: 483px;font: 12px 'Arial';}
.t85{width: 424px;margin-top: 6px;font: italic 12px 'Arial';}
.t86{width: 431px;margin-left: 58px;margin-top: 4px;font: 12px 'Arial';}
.t87{width: 432px;margin-top: 52px;font: 12px 'Arial';}
.t88{width: 424px;margin-left: 58px;margin-top: 33px;font: 12px 'Arial';}
.t89{width: 431px;margin-left: 60px;margin-top: 6px;font: 8px 'Arial';}
.t90{width: 432px;margin-top: 16px;font: 11px 'Arial';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31051x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Långtidsutredningen 2008</P>
<P class="p1 ft1">Huvudbetänkande</P>
<P class="p2 ft2">Utarbetad inom Finansdepartementet</P>
<P class="p3 ft2">Stockholm 2008</P>
<P class="p4 ft3">SOU 2008:105</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p5 ft4">2008_SOU försätts <NOBR>S-format_sv.indd</NOBR> 1</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p6 ft4"><NOBR>2008-11-10</NOBR> 13:22:51</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB31052x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p7 ft5">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p8 ft6">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: <NOBR>08-690</NOBR> 91 91 Ordertel: <NOBR>08-690</NOBR> 91 90</P>
<P class="p9 ft5"><NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p10 ft7">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.</P>
<P class="p11 ft5">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P>
<P class="p12 ft5">Tryckt av Edita Sverige AB</P>
<P class="p13 ft5">Stockholm 2008</P>
<P class="p14 ft6">ISBN <NOBR>978-91-38-23095-4</NOBR></P>
<P class="p15 ft5">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td2"><P class="p5 ft4">2008_SOU register <NOBR>S-format.indd</NOBR> 1</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p6 ft4"><NOBR>2008-11-10</NOBR> 13:24:19</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p13 ft8">Förord</P>
<P class="p16 ft9">Långtidsutredningen 2008 utarbetas inom strukturenheten på Finansdepartementet. Förutom huvudbetänkandet skrivs i samband med utredningen ett antal specialstudier, vilka publiceras som bilagor.</P>
<P class="p17 ft9">Arbetet med huvudbetänkandet till Långtidsutredningen 2008 har utförts under ledning av kanslirådet Lena Unemo. I den grupp som har skrivit huvudbetänkandet har ingått ämnesrådet Kerstin Krafft, ämnessakkunniga Martin Hill och Philip Löf, departementssekreterarna Albin Kainelainen och Erik Filipsson.</P>
<P class="p18 ft9">I diskussioner kring huvudbetänkandets utformning och innehåll har även deltagit ämnesrådet Thomas Pettersson, kanslirådet Annika Århammar, departementssekreterarna Kristian Persson, André Lundvall och Philip Fridborn. De har även bidragit med underlag till betänkandet. Praktikanterna Susanna von Post och Karolina Stadin har likaså bidragit med underlag.</P>
<P class="p18 ft9">Kanslisekreterare Marit Dozzi har utfört slutredigering av huvudbetänkandet och har även, tillsammans med assistent Ingrid Pousette, varit ansvarig för administrativt arbete.</P>
<P class="p19 ft9">Under arbetet har seminarier ordnats med enskilda experter inom de områden som utredningen analyserar.</P>
<P class="p20 ft10">Med detta förord vill jag rikta ett varmt tack till alla dem som har bidragit till Långtidsutredningen 2008.</P>
<P class="p21 ft9">Stockholm i november 2008</P>
<P class="p22 ft9">Lotta <NOBR>Medelius-Bredhe</NOBR></P>
<P class="p15 ft9">T.f. enhetschef</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p13 ft8">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr1 td4"><P class="p5 ft11">Sammanfattning ................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td5"><P class="p6 ft11">11</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><P class="p5 ft12">1 Inledning: Trender som påverkar tillväxten ....................</P></TD>
<TD class="tr2 td5"><P class="p6 ft11">21</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft9"><SPAN class="ft9">1.1</SPAN><SPAN class="ft13">Långtidsutredningen 2008 fokuserar på</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr3 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><P class="p24 ft15">tillväxtförutsättningarna..........................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p6 ft9">22</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><P class="p24 ft9">1.1.1 Befolkningen blir äldre och mer välutbildad...............</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p25 ft9">23</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><P class="p24 ft9">1.1.2 Ändrade efterfrågemönster när inkomsterna ökar.....</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p6 ft9">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><P class="p24 ft9">1.1.3 Internationaliseringen berör allt större del av</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td0"><P class="p26 ft15">ekonomin ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p25 ft9">25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p5 ft9">1.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td7"><P class="p24 ft9">Centrala politikområden för att möta framtiden...................</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p25 ft9">27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><P class="p5 ft11">2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td7"><P class="p24 ft16">Den ekonomiska utvecklingen på lång sikt ....................</P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p25 ft11">31</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p5 ft9">2.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td7"><P class="p24 ft15">Tillväxten fortsatt god .............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p25 ft9">32</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><P class="p24 ft9">2.1.1 Världshandelns betydelse allt större............................</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p25 ft9">33</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><P class="p24 ft9">2.1.2 Tillgången på arbetskraft ökar svagt och</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td0"><P class="p26 ft15">utbildningsnivån höjs ...................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p25 ft9">34</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p24 ft9">2.1.3</P></TD>
<TD class="tr5 td0"><P class="p26 ft9">Fortsatt god produktivitetsutveckling ........................</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p25 ft9">37</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><P class="p24 ft9">2.1.4 Investeringarna håller kapitalkvoten oförändrad........</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p25 ft9">39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td7"><P class="p24 ft9">2.1.5 Osäkerhet kring energipriser och klimatpolitik .........</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p25 ft9">39</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p5 ft9">2.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td7"><P class="p24 ft17">De offentliga finanserna sätts under press .............................</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p25 ft9">40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p24 ft9">2.2.1</P></TD>
<TD class="tr5 td0"><P class="p26 ft9">Sysselsättningen bestämmer skatteinkomsterna ........</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p25 ft9">40</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><P class="p24 ft9">2.2.2 Kvaliteten och omfattningen är oförändrad i</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td0"><P class="p26 ft15">välfärdssystemen...........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p25 ft9">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p5 ft9">2.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td7"><P class="p24 ft15">Avslutning ................................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p25 ft9">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td6"><P class="p5 ft11">3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td7"><P class="p24 ft11">Högre arbetsutbud......................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td5"><P class="p25 ft11">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><P class="p5 ft9">3.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td7"><P class="p24 ft17">Stora förändringar på arbetsmarknaden .................................</P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p25 ft9">48</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr10 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr10 td0"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr10 td5"><P class="p25 ft18">5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td9"><P class="p27 ft19">Innehåll</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td10"><P class="p6 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td9"><P class="p28 ft9">3.1.1</P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p5 ft17">Befolkningen arbetar mindre........................................</P></TD>
<TD class="tr12 td12"><P class="p6 ft9">49</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><P class="p28 ft9">3.1.2</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p5 ft9">Tudelad utveckling av utbildningsnivån ......................</P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p6 ft9">52</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft9"><SPAN class="ft9">3.2</SPAN><SPAN class="ft21">Tidigare inträde på arbetsmarknaden genom ett</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td14"><P class="p30 ft15">effektivare utbildningssystem..................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td6"><P class="p6 ft9">54</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p30 ft9">3.2.1 Ungdomar börjar arbeta senare....................................</P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p6 ft9">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p30 ft9">3.2.2 Bristande skolresultat ger problem på</P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p31 ft15">arbetsmarknaden ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p6 ft9">58</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p30 ft9">3.2.3 Långa studietider på högskolan....................................</P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p6 ft9">64</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p5 ft9">3.3</P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p30 ft9">Utträdet från arbetsmarknaden styrs av många faktorer.......</P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p6 ft9">68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p30 ft9">3.3.1 Utträdet sker både tidigare och senare ........................</P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p6 ft9">68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p30 ft9">3.3.2 Hälsa och utbildning påverkar möjligheterna till</P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p31 ft15">arbete..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p6 ft9">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p30 ft9">3.3.3 Alla tjänar inte på att arbeta länge................................</P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p6 ft9">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p30 ft9">3.3.4 Normen om pension vid 65 har börjat luckras</P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p31 ft15">upp .................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p6 ft9">75</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p5 ft9">3.4</P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p30 ft15">Avslutning.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p6 ft9">76</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td13"><P class="p5 ft11">4</P></TD>
<TD class="tr7 td14"><P class="p30 ft16">God produktivitetsutveckling........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td6"><P class="p6 ft11">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p5 ft9">4.1</P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p30 ft9">Produktivitetstillväxten varierar kraftigt ................................</P></TD>
<TD class="tr8 td6"><P class="p6 ft9">79</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p30 ft9">4.1.1 God produktivitetstillväxt sedan början av 1990-</P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p31 ft15">talet ................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p6 ft9">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p30 ft9">4.1.2 Produktivitetstillväxten varierar mellan branscher .....</P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p6 ft9">82</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><P class="p5 ft9">4.2</P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p30 ft9">Tjänster påverkar andra branschers produktivitet..................</P></TD>
<TD class="tr6 td6"><P class="p6 ft9">89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p30 ft9">4.2.1 Företagstjänster allt viktigare som insats i</P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p31 ft15">industrin.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p6 ft9">89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p30 ft9">4.2.2 Företagstjänster har betydelse för</P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td14"><P class="p31 ft9">produktiviteten i andra branscher................................</P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p6 ft9">91</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft9"><SPAN class="ft9">4.3</SPAN><SPAN class="ft21">Produktiviteten bestäms av investeringar, arbetskraftens</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr13 td15"><P class="p32 ft17">kompetens och teknisk utveckling..........................................</P></TD>
<TD class="tr13 td16"><P class="p6 ft9">92</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td15"><P class="p32 ft9">4.3.1 Investeringar viktiga för produktivitetstillväxten .......</P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p6 ft9">95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><P class="p32 ft9">4.3.2 Arbetskraftens kvalitet har betydelse för</P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td15"><P class="p33 ft15">produktiviteten..............................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p6 ft9">98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td15"><P class="p32 ft9">4.3.3 Totalfaktorproduktivitet har många</P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><P class="p33 ft15">förklaringsfaktorer......................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p6 ft9">101</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td15"><P class="p5 ft15">4.4 Avslutning...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td16"><P class="p6 ft9">107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft18">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p13 ft20">Långtidsutredningen 2008 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr1 td6"><P class="p5 ft11">5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td14"><P class="p24 ft16">Ekonomins omvandling och anpassningsförmåga .........</P></TD>
<TD class="tr1 td17"><P class="p6 ft11">111</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><P class="p5 ft9">5.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td14"><P class="p24 ft9">Omvandling kan definieras på olika sätt ..............................</P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p6 ft9">112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p5 ft9">5.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td14"><P class="p24 ft9">Inte entydigt hur omvandlingstakten utvecklats .................</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p6 ft9">114</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p24 ft9">5.2.1</P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p26 ft9">Strukturomvandlingstakten har varierat ...................</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p6 ft9">114</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p24 ft9">5.2.2</P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p26 ft17">Stabil sysselsättningsdynamik....................................</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p6 ft9">118</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p24 ft9">5.2.3</P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p26 ft15">Stabil företagsdynamik ...............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p6 ft9">121</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft9"><SPAN class="ft9">5.3</SPAN><SPAN class="ft13">Teknisk utveckling och internationalisering påverkar</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td19"><P class="p35 ft15">framtidens omvandling ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td17"><P class="p6 ft9">123</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><P class="p5 ft9">5.4</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p35 ft9">Betydande individeffekter av omvandlingen ........................</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p6 ft9">124</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><P class="p5 ft9">5.5</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p35 ft9">Företagens och de anställdas vägar till anpassning ..............</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p6 ft9">126</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p35 ft9">5.5.1 Företagen anpassar sig genom olika strategier .........</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p6 ft9">126</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p35 ft9">5.5.2 Den enskilde flyttar, byter yrke eller arbetsgivare ...</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p6 ft9">128</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p35 ft9">5.5.3 Politiken måste ha en bred ansats för att</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p31 ft15">underlätta anpassning .................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p6 ft9">132</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><P class="p5 ft9">5.6</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p35 ft15">Avslutning ..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p6 ft9">134</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td17"><P class="p5 ft11">6</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p35 ft16">Energi, klimat och ekonomisk tillväxt .........................</P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p6 ft11">137</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><P class="p5 ft9">6.1</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p35 ft9">En integrerad klimat- och energipolitik ...............................</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p6 ft9">138</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p35 ft9">6.1.1 Det internationella ramverket finns på plats.............</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p6 ft9">139</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p35 ft9">6.1.2 Många regionala och nationella mål och</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p31 ft15">styrmedel.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p6 ft9">140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><P class="p5 ft9">6.2</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p35 ft9">Ekonomiska tillväxten har ökat mer än</P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td19"><P class="p35 ft9">energianvändningen och kolidioxidutsläppen......................</P></TD>
<TD class="tr13 td17"><P class="p6 ft9">142</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p35 ft9">6.2.1 Energisammansättningen avgörande för</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p31 ft15">koldioxidutsläppen .....................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p6 ft9">142</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p35 ft9">6.2.2 Strukturomvandlingen en allt viktigare faktor</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p31 ft9">bakom förändrad energianvändning ..........................</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p6 ft9">147</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p35 ft9">6.2.3 Energianvändning och koldioxidutsläpp bedöms</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p31 ft15">öka globalt...................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p6 ft9">150</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><P class="p5 ft9">6.3</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p35 ft9">Klimatpolitiken påverkar den ekonomiska utvecklingen ....</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p6 ft9">152</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p35 ft9">6.3.1 Kostnaderna för att begränsa koldioxidutsläppen</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p31 ft15">behöver inte bli stora..................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p6 ft9">153</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p35 ft9">6.3.2 En effektiv svensk klimatpolitik ................................</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p6 ft9">157</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td17"><P class="p5 ft9">6.4</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p35 ft15">Avslutning ..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p6 ft9">160</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr14 td19"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr14 td17"><P class="p6 ft18">7</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr11 td20"><P class="p36 ft19">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p5 ft22"> </P></TD>
<TD class="tr11 td22"><P class="p6 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td20"><P class="p37 ft11">7</P></TD>
<TD class="tr15 td21"><P class="p5 ft23">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
<TD class="tr15 td22"><P class="p6 ft11">....................................163</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft9"><SPAN class="ft9">7.1</SPAN><SPAN class="ft21">Begränsade möjligheter att skattefinansiera</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td15"><P class="p32 ft17">välfärdstjänsternas utveckling................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td16"><P class="p6 ft9">164</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td15"><P class="p32 ft9">7.1.1 Oförändrade skattesatser innebär oförändrad</P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td23"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p6 ft15">standard .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p6 ft9">165</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td23"><P class="p32 ft9">7.1.2</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p6 ft9">Skattefinansieringen begränsar resurstillskottet .......</P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p6 ft9">168</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td15"><P class="p6 ft9">7.2 Kostnaderna ökar troligen mer än i basscenariot .................</P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p6 ft9">170</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td15"><P class="p32 ft9">7.2.1 Svag historisk koppling mellan kostnader för</P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td23"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p6 ft9">välfärdstjänster och demografi ...................................</P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p6 ft9">170</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td23"><P class="p32 ft9">7.2.2</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p26 ft9">Begränsade möjligheter till</P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td23"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p6 ft9">produktivitetsförbättringar ........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p6 ft9">174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td23"><P class="p32 ft9">7.2.3</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p26 ft9">Befolkningens hälsa påverkar</P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td23"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p6 ft9">kostnadsutvecklingen .................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p6 ft9">179</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td15"><P class="p6 ft9">7.3 Internationaliseringen påverkar välfärdssektorn ..................</P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p6 ft9">180</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td15"><P class="p6 ft9">7.3.1 Grunden för välfärdssektorn består...........................</P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p6 ft9">181</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td15"><P class="p6 ft9">7.3.2 Nya möjligheter till ökat internationellt utbyte .......</P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p6 ft9">182</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft9"><SPAN class="ft9">7.4</SPAN><SPAN class="ft21">Vidareutveckling av välfärdstjänsterna kräver</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr3 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td25"><P class="p39 ft15">förändringar ............................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p6 ft9">187</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td25"><P class="p39 ft9">7.4.1 Ökat arbetsutbud kan bidra på kort sikt ...................</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p6 ft9">187</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td25"><P class="p39 ft9">7.4.2 Offentliga överskott skapar en buffert......................</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p6 ft9">188</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td25"><P class="p39 ft9">7.4.3 Långsiktig finansiering kräver andra lösningar .........</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p6 ft9">191</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td5"><P class="p5 ft9">7.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td25"><P class="p39 ft15">Avslutning...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p6 ft9">194</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td5"><P class="p5 ft11">8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td25"><P class="p39 ft11">En politik för framtiden .............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td13"><P class="p6 ft11">197</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td5"><P class="p5 ft9">8.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td25"><P class="p39 ft15">Förändrade förutsättningar ...................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p6 ft9">197</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p39 ft9">8.1.1</P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p26 ft9">Befolkningssammansättningen påverkar</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td26"><P class="p26 ft9">arbetsutbudet och efterfrågan på välfärdstjänster.....</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p6 ft9">197</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td25"><P class="p39 ft9">8.1.2 Ändrade efterfrågemönster kan komma att</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p26 ft15">dämpa tillväxten ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p6 ft9">199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p39 ft9">8.1.3</P></TD>
<TD class="tr5 td26"><P class="p26 ft9">Internationaliseringen kräver god</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td26"><P class="p26 ft17">anpassningsförmåga i ekonomin ................................</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p6 ft9">201</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td5"><P class="p5 ft9">8.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td25"><P class="p39 ft15">Förändrad politik....................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p6 ft9">204</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td25"><P class="p39 ft17">8.2.1 Stimulera ett längre arbetsliv ......................................</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p6 ft9">204</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td25"><P class="p39 ft9">8.2.2 Verka för god anpassningsförmåga i ekonomin</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td26"><P class="p26 ft15">och för ökad konkurrens ............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p6 ft9">206</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft18">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr11 td27"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr11 td28"><P class="p6 ft20">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td27"><P class="p32 ft9">8.2.3 Utred formerna för en ökad privat finansiering av</P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td27"><P class="p41 ft15">välfärdstjänsterna........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p42 ft9">207</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><P class="p32 ft9">8.2.4 Verka för en global klimatpolitik baserad på</P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td27"><P class="p41 ft15">effektiva styrmedel .....................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p42 ft9">208</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td27"><P class="p5 ft11">Referenser ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr16 td28"><P class="p42 ft11">211</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td27"><P class="p5 ft11">Bilagor till Långtidsutredningen 2008................................</P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p42 ft11">231</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft18">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310511x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p44 ft8">Sammanfattning</P>
<P class="p45 ft24">Långtidsutredningen har som syfte att utgöra ett underlag för den ekonomiska politiken och att skapa debatt kring politikens utform- ning. Den ska också ge en samlad bild av den ekonomiska utveck- lingen på lång sikt. Utredningen utarbetas av tjänstemän vid Finansdepartementet och departementsledningen har inte tagit ställning till innehållet. Långtidsutredningen 2008 består av ett huvudbetänkande och åtta fristående bilagor.</P>
<P class="p46 ft9">De huvudsakliga slutsatserna i Långtidsutredningen 2008 är att politiken, för att skapa goda tillväxtförutsättningar, bör inriktas på följande:</P>
<P class="p47 ft24"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft26">Stimulera ett längre arbetsliv. </SPAN><SPAN class="ft9">Ansträngningar bör inriktas på att öka effektiviteten i utbildningssystemen och främja ett senare utträde ur arbetsmarknaden, vid sidan om det arbete som redan bedrivs för att minska utanförskapet.</SPAN></P>
<P class="p48 ft24"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft26">Verka för god anpassningsförmåga i ekonomin och ökad konkurrens</SPAN><SPAN class="ft9">. Politiken bör ha en bred ansats för att förbättra anpassningsförmågan. Konkurrensen, inte minst den inter- nationella, bör främjas. Särskilt angeläget är det i de delar av tjänstesektorn där konkurrensen begränsas i dag.</SPAN></P>
<P class="p47 ft24"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft26">Utreda formerna för en ökad privat finansiering av välfärds- tjänsterna. </SPAN><SPAN class="ft9">En ökad efterfrågan på höjd kvalitet i välfärds- tjänsterna kommer inte kunna mötas inom ramen för nuvarande system. En brett sammansatt utredning bör tillsättas för att lämna förslag om ett långsiktigt stabilt finansieringssystem för välfärdstjänsterna.</SPAN></P>
<P class="p49 ft29"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft27">Verka för en internationell klimatpolitik baserad på kostnads- effektiva styrmedel</SPAN><SPAN class="ft28">. Tillvarata de möjligheter som finns inom ramen för Kyotoprotokollet med dess flexibla mekanismer och verka internationellt för en utvidgning av systemet.</SPAN></P>
<P class="p50 ft18">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td29"><P class="p5 ft20">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft30">Trender som påverkar tillväxten</P>
<P class="p52 ft9">Det centrala temat för Långtidsutredningen 2008 är möjligheterna att främja en god tillväxt och en god levnadsstandard. Ett antal trender kan förväntas prägla utvecklingen under de närmaste <NOBR>15–20</NOBR> åren. Utredningen bedömer särskilt att <SPAN class="ft24">den förändrade befolknings- sammansättningen </SPAN>med en åldrande befolkning, <SPAN class="ft24">förändrade efter- frågemönster </SPAN>mot större tjänsteinnehåll och <SPAN class="ft24">fortsatt inter- nationalisering </SPAN>kommer ha betydelse för hur ekonomin utvecklas och för hur politiken bör utformas framöver. Trenderna sätter i olika stor utsträckning avtryck i betänkandets delar.</P>
<P class="p53 ft9">Utredningen identifierar ett antal områden som centrala att inrikta politiken mot för att Sverige ska stå bättre rustat att möta framtiden. Dessa är att åstadkomma</P>
<P class="p54 ft9"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft31">ett högt arbetsutbud</SPAN></P>
<P class="p55 ft9"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft31">en god produktivitetstillväxt</SPAN></P>
<P class="p56 ft9"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft31">en god förmåga till anpassning och omvandling</SPAN></P>
<P class="p55 ft9"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft31">en kostnadseffektiv klimatpolitik</SPAN></P>
<P class="p55 ft9"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft31">stabila välfärdssystem.</SPAN></P>
<P class="p57 ft30">Den ekonomiska utvecklingen på lång sikt</P>
<P class="p52 ft9">Den ekonomiska utvecklingen fram till 2030 beskrivs i ett bas- scenario som i princip bygger på att de senaste decenniernas utvecklingsmönster består. Syftet med beräkningarna i Långtids- utredningen 2008 är inte att försöka prognostisera utvecklingen av den svenska ekonomin på lång sikt utan i stället att illustrera en möjlig utvecklingsväg på ett strukturerat sätt. Basscenariot tjänar som utgångspunkt för att analysera och diskutera effekterna av förändringar i politiken och omvärlden.</P>
<P class="p53 ft9">Grundläggande faktorer för tillväxtens utveckling är arbets- utbudet och produktiviteten. Som utgångspunkt för bedömningen av arbetsutbudets utveckling använder utredningen Statistiska centralbyråns senaste befolkningsprognos, enligt vilken antalet personer i arbetsför ålder ökar svagt fram till 2030. I basscenariot ökar även antalet arbetade timmar svagt, delvis utifrån antagandet om ett i princip oförändrat sysselsättningsmönster. Arbetskraften blir samtidigt alltmer högutbildad, vilket innebär att andelen arbetade timmar som utförs av personer med eftergymnasial utbildning ökar.</P>
<P class="p58 ft18">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td31"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td32"><P class="p5 ft19">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft9">Scenariot antar också att näringslivets produktivitetstillväxt fortsätter att vara god, även om den blir något lägre än den genom- snittliga tillväxttakten mellan 1980 och 2005 och betydligt lägre än den relativt snabba utvecklingen sedan 1990. Vidare antas att klimatpolitiken utformas på ett kostnadseffektivt sätt.</P>
<P class="p20 ft9">Scenariot utgår från att skattesatserna är oförändrade i förhållande till respektive skattebas, vilket räcker till att finansiera en oförändrad standard i den offentliga verksamheten.</P>
<P class="p60 ft9">De huvudsakliga resultaten av beräkningarna är följande:</P>
<P class="p61 ft9"><SPAN class="ft32">• </SPAN>Bruttonationalprodukten (BNP) växer med i genomsnitt 2,2 procent per år mellan 2005 och 2030. Det är samma genom- snittliga tillväxt som mellan åren 1980 och 2005.</P>
<P class="p62 ft10"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">Den strukturomvandling som basscenariot räknar med, där speciellt tjänstebranschernas betydelse ökar, har en dämpande effekt på näringslivets sammanlagda produktivitetsutveckling.</SPAN></P>
<P class="p63 ft10"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">Hushållens privata konsumtionsutgifter växer snabbare än BNP, med 3,1 procent årligen. Den offentliga konsumtionen växer under perioden svagt, med knappt 0,7 procent per år.</SPAN></P>
<P class="p64 ft10"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">De offentliga finanserna är hållbara på lång sikt enligt bas- scenariot. En förutsättning för att detta ska gälla är att beräkningarnas antagande om oförändrad omfattning och kvalitet i den offentliga verksamheten uppfylls.</SPAN></P>
<P class="p65 ft30">Högre arbetsutbud</P>
<P class="p66 ft9">En god utveckling av arbetsutbudet skapar tillväxtförutsättningar för ekonomin. Utvecklingen av arbetsutbudet är också centralt för att finansiera de offentliga välfärdssystemen. I utredningen koncentreras diskussionen om arbetade timmar i ekonomin till hur inträdet på arbetsmarknaden och utträdet ur den har utvecklats och hur det kan påverkas. Relativt små förändringar av åldern för inträde och utträde skulle kunna få stora effekter på arbetsutbudet.</P>
<P class="p67 ft9">Inträdet på arbetsmarknaden sker i dag sent vilket till stor del beror på att fler skaffar sig en längre utbildning, men också på att det tar lång tid att ta sig igenom utbildningssystemet samt att svenska ungdomar skjuter upp sina högskolestudier.</P>
<P class="p68 ft18">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td29"><P class="p5 ft20">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft9">Utredningen drar bl.a. följande slutsatser om de yngres utbild- ningsnivå och hur genomströmningen kan förbättras i utbildnings- systemet:</P>
<P class="p70 ft9"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft31">Utvecklingen är tudelad när det gäller de yngres utbildningsnivå. Andelen med högskoleutbildning ökar, samtidigt som andelen med enbart förgymnasial utbildning är konstant hög. Av landets tjugoåringar har över en fjärdedel inte fullföljt gymnasiet och drygt en tredjedel saknar grundläggande behörighet för högskolestudier.</SPAN></P>
<P class="p71 ft10"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft35">Informationen behöver förbättras om t.ex. genomsnittlig inkomst och arbetslöshetsrisk efter olika utbildningar, så att personer som ska välja utbildning kan fatta väl avvägda beslut.</SPAN></P>
<P class="p72 ft10"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft35">Ökade ekonomiska incitament för snabbare genomströmning till examen bör övervägas, exempelvis via avgifter för högskole- studier och premier i studiemedelssystemet. I dag tar knappt hälften av svenska högskolenybörjare examen inom sju år.</SPAN></P>
<P class="p73 ft9">Antalet arbetade timmar i ekonomin kan också öka genom att utträdet ur arbetslivet sker senare. Även om utträdet från arbets- marknaden har skjutits upp något under senare år har medellivs- längden ökat mer än den yrkesverksamma tiden, dvs. tiden som pensionär har ökat. Det nya pensionssystemet kan komma att påverka arbetsutbudet i positiv riktning, men innebär också en ökad möjlighet att gå i pension tidigare om man så önskar. Ålderspensionssystemet premierar, åtminstone för stora grupper, fortsatt arbetskraftsdeltagande. Systemet ger däremot vissa grupper svagare ekonomiska drivkrafter för att arbeta vidare som äldre. Det är fallet för personer med höga inkomster, då inkomster över 7,5 basbelopp inte ger offentliga pensionsrättigheter, trots att pensionsavgifter tas ut. Det är också fallet för personer med låga inkomster där garantipensionen, ofta i kombinationen med bostadstillägg för pensionärer, inte skapar drivkrafter för fortsatt arbete.</P>
<P class="p74 ft9">Den genomsnittliga utträdesåldern ur arbetslivet är alltjämt under 65 år och utträdet sker som regel via andra ersättningssystem än den statliga ålderspensionen. Främst sker det via avtalspension och via sjuk- och aktivitetsersättning.</P>
<P class="p75 ft18">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td31"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td32"><P class="p5 ft19">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft9">I kapitlet framkommer att det inte är någon enkel lösning att åstadkomma ett senare utträde ur arbetslivet. Några slutsatser är följande:</P>
<P class="p77 ft10"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">Tidpunkten för uttag av ålderspensionen varierar alltmer. Fler tar ut statlig ålderspension senare, men det är också fler som tar ut den tidigt. Det kan vara ett tecken på att normen om pension vid 65 år börjar luckras upp.</SPAN></P>
<P class="p78 ft10"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">Ett senare utträde ur arbetslivet skulle kräva en uppstramning av möjligheterna att via olika utträdesvägar lämna arbetslivet.</SPAN></P>
<P class="p62 ft9"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft36">Det bör övervägas hur de åldersgränser som finns i ålders- pensionssystemet bättre kan anpassas till förändringen i medel- livslängd. Det gäller även privat och kollektivt pensionssparande som ofta har betydligt lägre åldersgräns för pensionsuttag än den statliga ålderspensionen.</SPAN></P>
<P class="p79 ft30">God produktivitetsutveckling</P>
<P class="p80 ft9">Produktivitetsutvecklingen i svenskt näringsliv har varit god sedan början av <NOBR>1990-talet,</NOBR> även vid en internationell jämförelse. Den senaste tidens inbromsning i produktiviteten påverkar inte denna bedömning. Ökningen av den s.k. totalfaktorproduktiviteten förklarar en betydande del av produktivitetstillväxten i ekonomin under perioden. Totalfaktorproduktiviteten kan beskrivas som bidraget från den tekniska utvecklingen i vid bemärkelse. Det är särskilt totalfaktorproduktivitetsbidraget från varugruppen teleprodukter som har varit stort under senare delen av <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p67 ft9">Det är svårt att med någon större exakthet bedöma hur mycket en enskild faktor påverkar produktivitetsutvecklingen. Strukturella förändringar <SPAN class="ft37">− </SPAN>ökad makroekonomisk stabilitet, utbildningssats- ningar, avregleringar och utvecklingen inom informationstekniken <SPAN class="ft37">− </SPAN>är viktiga övergripande faktorer som kan bidra till att förklara den goda produktivitetstillväxten under de senaste decennierna.</P>
<P class="p67 ft9">Produktiviteten i olika branscher skiljer sig åt betydligt. Den ökade efterfrågan på tjänster har medfört en förskjutning av syssel- sättningen mot tjänstesektorn, en sektor som historiskt haft en lägre produktivitetstillväxt än tillverkningsindustrin. Tjänstesek- torns tillväxt förklaras främst av dess växande roll som insatsfaktor i tillverkningsindustrin även om också efterfrågan i slutanvändar- ledet ökat något. Klart är att med en växande tjänstesektor blir</P>
<P class="p81 ft18">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<P class="p13 ft20">Sammanfattning Långtidsutredningen 2008</P>
<P class="p82 ft9">produktivitetsutvecklingen i sektorn allt viktigare för hela ekonomin.</P>
<P class="p83 ft9">Konkurrensen, och då inte minst den internationella konkur- rensen, i tjänstesektorn begränsas i dag i betydande grad av regel- verken i Sverige och andra länder. I viss utsträckning kan den låga konkurrensen förklaras med tjänsternas karaktär, t.ex. måste en del tjänster konsumeras i samband med produktionen. Men den tek- niska utvecklingen gör att en ökad andel av tjänsteproduktionen även kan handlas internationellt.</P>
<P class="p53 ft9">I kapitlet om produktivitetsutvecklingen i ekonomin drar vi följande slutsatser:</P>
<P class="p70 ft9"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft31">Effekten på produktivitetsutvecklingen i ekonomin som helhet av den ökade insatsen tjänster i produktionen är inte given. En ökad användning av tjänster i en bransch kan leda till produkti- vitetsförbättringar i denna.</SPAN></P>
<P class="p84 ft10"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft35">Åtgärder som främjar konkurrensen i ekonomin är angelägna, eftersom de kan bidra till en bättre produktivitetsutveckling. Särskilt angeläget är det inom tjänstesektorn där konkurrensen är begränsad jämfört med inom varuproduktionen.</SPAN></P>
<P class="p85 ft10"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft35">En politik inriktad på att främja en god produktivitetsutveckling måste ha en bred ansats och en generell inriktning. Politiken bör inriktas på att skapa bra och likvärdiga villkor för företag och entreprenörer i alla branscher. Detta eftersom produktivitets- utvecklingen bestäms av en rad olika faktorer, som dessutom ofta samverkar.</SPAN></P>
<P class="p51 ft30">Ekonomins omvandling och anpassningsförmåga</P>
<P class="p52 ft9">Sett i ett långt perspektiv har det skett en betydande omvandling av svensk ekonomi. I takt med att internationaliseringen av ekonomin tilltagit hävdas det ofta att omvandlingstakten i ekonomin har ökat. Begreppet omvandling har ingen entydig definition och det är relevant att både studera förändringar <SPAN class="ft24">mellan </SPAN>branscher och <SPAN class="ft24">inom </SPAN>branscher. Det finns därför ett antal olika mått på omvandling.</P>
<P class="p86 ft9">Såväl företag som arbetstagare måste ständigt anpassa sig till nya förutsättningar. Arbetstagarna anpassar sig till omvandlingen främst genom att byta yrke eller arbetsgivare, medan geografisk rörlighet är mindre vanligt. För att öka den enskildas anpass-</P>
<P class="p87 ft18">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<P class="p13 ft20">Långtidsutredningen 2008 Sammanfattning</P>
<P class="p88 ft9">ningsförmåga behöver både den geografiska och yrkesmässiga rörligheten öka.</P>
<P class="p89 ft9">Effekterna av omvandlingen för den svenska ekonomin är svåra att förutse framöver. Den anpassning av produktionen som skett under de senaste decennierna har inte inneburit att Sverige har specialiserat sig på andra områden än tidigare. Även i framtiden kommer Sverige ha kvar de naturresurser och den relativt välut- bildade arbetskraft som dagens komparativa fördelar bygger på. Men genom teknisk utveckling är det i dag mer möjligt att separera arbetsmoment i produktionsprocessen, vilket ökar möjligheterna att flytta fler delar av produktionen till andra länder.</P>
<P class="p90 ft9">Kapitlets huvudsakliga slutsatser är att:</P>
<P class="p91 ft10"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">Omvandlingstakt har ingen entydig definition, vilket gör att omvandling kan mätas på olika sätt. Mycket tyder på att struk- turomvandlingstakten varit högre, men inte ökande, under 1990- och </SPAN><NOBR>2000-talet</NOBR> jämfört med under <NOBR>1980-talet.</NOBR></P>
<P class="p92 ft9"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft36">En välfungerande politik för att förbättra anpassningsförmågan i ekonomin måste ha en bred ansats och omfatta flera politik- områden: arbetsmarknad, bostäder, forskning, infrastruktur, skatter, utbildning, m.m. Det finns ingen enkel enskild åtgärd som förbättrar anpassningsbarheten i ekonomin.</SPAN></P>
<P class="p93 ft10"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">Politiken varken kan eller bör inriktas på att förhindra att arbetstillfällen försvinner, utan på att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen.</SPAN></P>
<P class="p65 ft30">Energi, klimat och ekonomisk tillväxt</P>
<P class="p66 ft9">En väl fungerande energiförsörjning är central för ekonomin. Enligt bedömningar förväntas den totala energianvändningen öka kraftigt, både i Sverige och utomlands. Det finns ett tydligt sam- band mellan energianvändning och ekonomisk tillväxt som inte har förändrats nämnvärt under de senaste decennierna. Energiintensi- teten, dvs. energianvändningen i förhållande till BNP, minskar visserligen kontinuerligt, men något trendbrott i form av en snab- bare minskning har inte påvisats.</P>
<P class="p94 ft9">Energianvändning i form av förbränning av fossila bränslen ger upphov till utsläpp av bl.a. koldioxid som sannolikt är en starkt bidragande orsak till klimatförändringen. Utredningen studerar hur sambandet mellan utsläpp av koldioxid och ekonomisk tillväxt sett</P>
<P class="p95 ft18">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td29"><P class="p5 ft20">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">ut. Under 1970- och <NOBR>1980-talet</NOBR> minskade de svenska utsläppen av koldioxid i förhållande till BNP (koldioxidintensiteten) snabbare än i omvärlden. Det berodde på en förändrad energisammansätt- ning, snarare än på att energi användes väsentligt effektivare än tidigare. Sedan 1990 har koldioxidintensiteten i Sverige minskat ungefär i samma takt som i <NOBR>OECD-länderna</NOBR> i övrigt. Minskningen har till stor del varit ett resultat av ekonomins pågående struktur- omvandling.</P>
<P class="p96 ft9">För att uppnå nationella åtaganden om utsläppsbegränsningar på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt har man inom ramen för Kyotoprotokollet upprättat s.k. flexibla mekanismer. Genom att länder har möjlighet att utnyttja utsläppshandel eller kan genom- föra utsläppsreducerande åtgärder i gemensamma projekt med andra länder, kan utsläppsminskningar åstadkommas till en lägre kostnad. Utredningens basscenario utgår från att denna politik kommer att omfatta en allt större del av ekonomin till 2030. Om Sverige väljer att till fullo utnyttja möjligheterna till internationell utsläppshandel skulle kostnaderna bli relativt begränsade för att fram till år 2030 minska de klimatpåverkande utsläppen till en nivå som motsvarar ca 70 procent av 2005 års utsläpp. I ett alternativ- scenario räknar utredningen med en utveckling där klimatpolitiken i stället enbart fokuserar på de nationella utsläppen, och begränsar möjligheten att använda flexibla mekanismer. Det resulterar i betydligt högre kostnader för att uppnå samma klimatmål.</P>
<P class="p97 ft9">Utredningen finner att följande bör beaktas i klimatpolitiken:</P>
<P class="p98 ft9"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft31">Klimatpolitiken bör lägga fokus på internationella och flexibla lösningar. Felaktigt utformade styrmedel resulterar i betydande merkostnader för att uppnå en given effekt på klimatet. Det kan i sin tur begränsa möjligheterna att uppnå målet om högst två grader ökad global medeltemperatur.</SPAN></P>
<P class="p99 ft9"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft31">Det relativt starka sambandet mellan energianvändning och ekonomisk tillväxt talar för att det är större risker förknippade med en politik som inriktas på användningen av energi i stället för på det grundläggande problemet. Givet att det är lägre utsläpp av växthusgaser som ska åstadkommas bör styrmedlen i första hand riktas mot just det problemet.</SPAN></P>
<P class="p99 ft10"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft35">Genom att effektivt begränsa de globala utsläppen kan medel frigöras för andra ändamål: såsom forskning och utveckling, andra miljöproblem och välfärdssatsningar.</SPAN></P>
<P class="p100 ft18">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td31"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td32"><P class="p5 ft19">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft30">Förnyelse av välfärdssystemen</P>
<P class="p66 ft9">Utredningen analyserar förutsättningarna för att finansiera väl- färdssystemen utifrån de långsiktiga scenarierna över ekonomins utveckling. Andelen äldre i befolkningen ökar framöver, och även om de äldre successivt får en bättre hälsa kan den ökade andelen äldre förväntas leda till att behoven av vård och omsorg ökar.</P>
<P class="p20 ft9">Utvecklingen av offentlig konsumtion baseras på antaganden om oförändrad kvalitet för välfärdstjänsterna, dvs. vård, omsorg och utbildning, och att skattesatserna hålls oförändrade. Det finns då inte något utrymme att utveckla välfärdstjänsterna utöver dagens nivå. En oförändrad standard inom den offentliga sektorn kommer knappast att motsvara medborgarnas förväntningar när levnadsstandarden i övrigt ökar. Historiskt har också kostnaderna ökat mer för välfärdstjänsterna än vad som varit motiverat av befolkningens utveckling och sammansättning.</P>
<P class="p102 ft9">Kännetecknande för välfärdstjänsterna är även att kostnaderna för många av dessa ofta personalintensiva verksamheter kan för- väntas stiga mer än för andra varor och tjänster. Inom sjukvårdens område tycks också teknisk utveckling snarare öka de totala kostnaderna än ge lägre kostnader till följd av höjd produktivitet. I takt med att nya behandlingsmetoder blir tillgängliga ökar efter- frågan på att ta del av dem. Eftersom välfärdstjänsterna tillhanda- hålls med kraftiga subventioner, håller inte heller priset tillbaka efterfrågan på dessa tjänster.</P>
<P class="p94 ft10">Utredningen ger följande budskap för hur välfärdstjänsterna ska kunna utvecklas framöver:</P>
<P class="p63 ft9"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft36">Med överskott i de offentliga finanserna går det att hantera problem med att generationer är olika stora. Men på längre sikt krävs en reformering av välfärdssystemen. Orsakerna är att livs- längden ökar och att efterfrågan på välfärdstjänsterna stiger när levnadsstandarden ökar.</SPAN></P>
<P class="p93 ft9"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft36">Ökad privat finansiering möjliggör en utveckling av välfärds- tjänsterna utöver dagens nivå. En parlamentarisk utredning bör tillsättas med uppgift att utreda hur en ökad privat finansiering kan utformas samtidigt som välfärdssystemen bidrar till trygghet för alla medborgare. Att skjuta upp åtgärder inom detta område kan leda till att förtroendet och legitimiteten för de offentliga välfärdssystemen urholkas.</SPAN></P>
<P class="p103 ft18">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td29"><P class="p5 ft20">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft10"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft35">En närmare precisering av vad samhället respektive den enskilda ska svara för inom välfärdstjänsternas område, gör det möjligt för marknadslösningar att växa fram under ordnade förhållan- den.</SPAN></P>
<P class="p105 ft30">En politik för framtiden</P>
<P class="p106 ft9">De tre trenderna – förändrad befolkningssammansättning, föränd- rade efterfrågemönster och en fortsatt internationalisering <SPAN class="ft37">− </SPAN>på- verkar i olika avseenden utvecklingen i framtiden. Förändrade för- utsättningar skapar behov av att anpassa politiken för att bättre ta tillvara de nya möjligheter som uppstår och möta nya utmaningar.</P>
<P class="p86 ft9">Långtidsutredningen 2008 har funnit att det är särskilt angeläget att stimulera ett längre arbetsliv, verka för god anpassningsförmåga och för ökad konkurrens i ekonomin, utreda formerna för en ökad privat finansiering av välfärdstjänsterna samt verka för en global klimatpolitik baserad på effektiva styrmedel.</P>
<P class="p107 ft18">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310521x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p108 ft39"><SPAN class="ft8">1</SPAN><SPAN class="ft38">Inledning: Trender som påverkar tillväxten</SPAN></P>
<P class="p109 ft9">Långtidsutredningens syfte är att utgöra ett underlag för den ekonomiska politiken. En central uppgift är att analysera ut- maningar och möjligheter för den svenska ekonomin på lång sikt, och studera vad de betyder för den ekonomiska politiken. Utred- ningen har även till uppgift att ge en samlad bild av den långsiktiga ekonomiska utvecklingen, en bild som presenteras i form av scenarier för hela ekonomin. Dessutom ska utredningen bidra till den <NOBR>ekonomisk-politiska</NOBR> debatten.</P>
<P class="p110 ft9">Långtidsutredningen publiceras av Finansdepartementet med ungefär fyra års mellanrum. Långtidsutredningen 2008 är den tjugonde i ordningen och publiceras på året 60 år efter den första långtidsutredningen som utkom 1948.<A href="#page_21"><SPAN class="ft40">1 </SPAN></A>Arbetet leds av tjänstemän på Finansdepartementets strukturenhet, som också utarbetar huvudbetänkandet. Till skillnad från andra statliga utredningar fast- ställer regeringen inte några direktiv för långtidsutredningen. Utredningen väljer de ämnen och de metoder som den bedömer bäst svarar mot utredningens syfte. Departementsledningen har inte tagit ställning till innehållet.</P>
<P class="p94 ft9">Förutom det här huvudbetänkandet omfattar utredningen åtta bilagor, som publiceras i separata rapporter.<A href="#page_21"><SPAN class="ft40">2</SPAN></A></P>
<P class="p111 ft43"><SPAN class="ft41">1</SPAN><SPAN class="ft42">Den första utredningen skrevs på uppdrag av den då nya ekonomiska samarbetsorganisa- tionen OEEC (nuvarande OECD).</SPAN></P>
<P class="p112 ft45"><SPAN class="ft41">2</SPAN><SPAN class="ft44">Se en förteckning över bilagorna i appendix till betänkandet.</SPAN></P>
<P class="p113 ft18">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310522x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td29"><P class="p5 ft20">Inledning: Trender som påverkar tillväxten</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft47"><SPAN class="ft30">1.1</SPAN><SPAN class="ft46">Långtidsutredningen 2008 fokuserar på tillväxtförutsättningarna</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">Långtidsutredningen har traditionellt fokuserat på möjligheterna att åstadkomma en god ekonomisk tillväxt. De långsiktiga till- växtförutsättningarna har varit centrala i analysen, liksom olika faktorer som begränsar tillväxten. Den förra långtidsutredningen hade ett delvis annat upplägg, där inriktningen var snävare. Den behandlade fördelningen av välfärden och möjligheterna att i framtiden finansiera de offentliga välfärdssystemen.<A href="#page_22"><SPAN class="ft40">3 </SPAN></A>Långtids- utredningen 2008 har ett mer traditionellt upplägg, vilket innebär att den spänner över många områden i ekonomin. Huvudtemat i utredningen är tillväxtförutsättningarna under den kommande 20- årsperioden och med dem möjligheterna att upprätthålla en god utveckling av levnadsstandarden. Ett centralt inslag är de långsiktiga scenarierna över utvecklingen av svensk ekonomi. Scenarierna sträcker sig den här gången huvudsakligen fram till 2030, men i vissa delar ända fram till 2050.<A href="#page_22"><SPAN class="ft40">4</SPAN></A></P>
<P class="p115 ft9">Eftersom Långtidsutredningen 2008 ska vara ett underlag för den ekonomiska politiken på lång sikt, är det relevant att bedöma vilka trender som kan förväntas prägla utvecklingen under de närmaste <NOBR>15–20</NOBR> åren. Utredningen väljer att särskilt lyfta fram tre utvecklingstrender:</P>
<P class="p70 ft10"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft35">förändrad befolkningssammansättning med bl.a. en allt större andel äldre i befolkningen och fler med hög utbildning</SPAN></P>
<P class="p116 ft9"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft31">förändrade efterfrågemönster som bl.a. innebär att tjänste- sektorn får en ökad roll i ekonomin</SPAN></P>
<P class="p116 ft10"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft35">fortsatt internationalisering som medför att svensk ekonomi blir allt mer sammanlänkad med omvärlden.</SPAN></P>
<P class="p117 ft9">Utvecklingstrenderna sätter avtryck i betänkandets delar i olika stor utsträckning. Gemensamt är att trenderna kommer ha betydelse för hur ekonomin utvecklas och för hur politiken kan och bör utformas framöver. I de följande avsnitten beskrivs de tre utvecklingstrenderna översiktligt.</P>
<P class="p118 ft43"><SPAN class="ft48">3</SPAN><SPAN class="ft49">Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19).</SPAN></P>
<P class="p56 ft45"><SPAN class="ft48">4</SPAN><SPAN class="ft50">I bilaga 1 till utredningen presenteras scenarierna utförligt (SOU 2008:108).</SPAN></P>
<P class="p51 ft18">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310523x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td33"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td34"><P class="p5 ft19">Inledning: Trender som påverkar tillväxten</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft11"><SPAN class="ft11">1.1.1</SPAN><SPAN class="ft51">Befolkningen blir äldre och mer välutbildad</SPAN></P>
<P class="p120 ft9">Den förändrade befolkningssammansättningen, dvs. den demo- grafiska utvecklingen, är den första utvecklingstrend som utred- ningen vill lyfta fram. Den demografiska utvecklingen har stått i fokus i de två föregående långtidsutredningarna, men är fortfarande aktuell att diskutera. Förändringen av befolkningens sammansätt- ning får konsekvenser både för den framtida tillväxtpotentialen och för möjligheterna att finansiera de offentliga välfärdssystemen.</P>
<P class="p110 ft9">Den ökade livslängden i kombination med stora födelsekullar under <NOBR>1940-talet</NOBR> leder till att Sverige, i likhet med många andra länder, får en allt större andel äldre i befolkningen framöver. 2006 var den förväntade livslängden närmare 83 år för kvinnor och närmare 79 år för män, vilket är högt internationellt sett.<A href="#page_23"><SPAN class="ft40">5 </SPAN></A>Sedan början av <NOBR>1980-talet</NOBR> har den förväntade livslängden ökat med närmare fem år. Ökningen beror främst på bättre levnadsvanor, som minskad rökning, men också på sjukvårdens insatser.<A href="#page_23"><SPAN class="ft40">6 </SPAN></A>I Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsprognos antas medel- livslängden öka ytterligare framöver. 2050 förväntas medellivs- längden vara 86,3 år för kvinnor och 83,8 år för män. <A href="#page_23"><SPAN class="ft40">7</SPAN></A></P>
<P class="p121 ft9">Den positiva trend att vi lever längre leder samtidigt till en ökad försörjningsbörda för den arbetande delen av befolkningen. Under de närmaste åren kommer många personer nå pensionsåldern och lämna arbetslivet. Närmare 90 procent av befolkningsökningen mellan 2007 och 2030 sker i grupper som vanligtvis inte är yrkes- aktiva.<A href="#page_23"><SPAN class="ft40">8 </SPAN></A>Inom den yrkesaktiva gruppen är det framför allt personer i åldrarna <NOBR>55–64</NOBR> år som ökar, vilket är en grupp med jämförelsevis lågt arbetsutbud.</P>
<P class="p17 ft9">Befolkningssammansättningen påverkas också av barnafödan- dets utveckling. I Sverige kännetecknas det av stora årliga sväng- ningar. Barnafödandet har visserligen ökat sedan 1999, men i och med att fler väntar med att skaffa barn bedömer SCB att upp- gången i barnafödandet troligen inte fortsätter på sikt.<A href="#page_23"><SPAN class="ft40">9</SPAN></A></P>
<P class="p110 ft10">Ett annat viktigt drag i den förväntade befolkningsutvecklingen är invandringens stora betydelse. Invandringen står för huvuddelen av befolkningstillväxten och har en avgörande betydelse för</P>
<P class="p122 ft43"><SPAN class="ft41">5</SPAN><SPAN class="ft52">SCB [2007c].</SPAN></P>
<P class="p123 ft43"><SPAN class="ft41">6</SPAN><SPAN class="ft52">Socialstyrelsen [2008].</SPAN></P>
<P class="p123 ft43"><SPAN class="ft41">7</SPAN><SPAN class="ft52">SCB [2008b].</SPAN></P>
<P class="p123 ft43"><SPAN class="ft41">8</SPAN><SPAN class="ft52">Gruppen </SPAN><NOBR>0–19</NOBR> år samt 65 år och uppåt.</P>
<P class="p124 ft45"><SPAN class="ft41">9</SPAN><SPAN class="ft44">SCB [2008b].</SPAN></P>
<P class="p113 ft18">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td29"><P class="p5 ft20">Inledning: Trender som påverkar tillväxten</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft9">ökningen av personer i yrkesverksam ålder. Utan invandring skulle antalet personer i åldersgruppen <NOBR>20–64</NOBR> år minska under den närmaste trettioårsperioden. Det betyder också att invandrarnas ställning på arbetsmarknaden måste stärkas för att den framtida befolkningsökningen ska resultera i mer än en marginell ökning av sysselsättningen.</P>
<P class="p126 ft9">Befolkningssammansättningen förändras också i ett annat avse- ende. Utbildningsnivån ökar i rask takt tack vare de senaste decen- niernas satsningar inom utbildningssystemen. Sedan <NOBR>1970-talet</NOBR> har den genomsnittliga utbildningsnivån höjts betydligt. Antalet personer med enbart grundskoleutbildning på arbetsmarknaden minskar därför successivt framöver, även om det samtidigt finns problem med att en stor andel ungdomar inte fullföljer gymnasiet.</P>
<P class="p53 ft9">Utvecklingen mot ökad livslängd och bättre utbildad befolkning är mycket positiv. Om de äldre är friska och dessutom välutbildade, är det möjligt att de äldre väljer att arbeta längre upp i åldrarna. Det reformerade pensionssystemet syftar bl.a. till att stimulera ett längre arbetsliv. I dag är de flesta i den äldre delen av befolkningen förhållandevis friska. Men med en större andel äldre över 80 år kan behoven av hälso- och sjukvård samt äldreomsorg komma att öka. De ökande behoven kan förväntas visa sig allt tydligare om drygt 10 år när antalet personer som är 80 år och äldre stiger kraftigt.</P>
<P class="p127 ft11"><SPAN class="ft11">1.1.2</SPAN><SPAN class="ft51">Ändrade efterfrågemönster när inkomsterna ökar</SPAN></P>
<P class="p128 ft9">Den andra trend utredningen vill lyfta fram är de förändrade efter- frågemönstren. En tydlig trend är att tjänstesektorns roll i ekono- min kontinuerligt har ökat, bl.a. som en följd av att hushållen köper fler tjänster. Tjänsternas andel har också ökat som insats i produk- tionen.</P>
<P class="p129 ft9">Att tjänsterna utgör en större andel av hushållens konsumtion är delvis en konsekvens av att inköpen av tjänster ökar i snabbare takt än inköpen av varor. När inkomsterna stiger finns det en tendens till att efterfrågan på tjänster stiger än mer. Efterfrågan på tjänster i form av hälso- och sjukvård samt äldreomsorg ökar också som en följd av att andelen äldre ökar i befolkningen.</P>
<P class="p86 ft9">Tjänsternas ökade andel i hushållens konsumtion är också en konsekvens av att många tjänster blir relativt dyrare än varor över tiden. Det beror i sin tur på att det generellt sett råder olika förutsättningar för produktivitetsförbättringar mellan varor och</P>
<P class="p130 ft18">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310525x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td33"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td34"><P class="p5 ft19">Inledning: Trender som påverkar tillväxten</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft9">tjänster. Tjänsteproduktion är i många delar arbetsintensiv jämfört med varuproduktion, vilket ofta ger förhållandevis små möjligheter till kontinuerliga produktivitetsökningar. Produktivitetstillväxten är historiskt klart lägre i tjänsteproduktionen än i varuproduk- tionen, även om skillnaderna mellan olika branscher är stora.</P>
<P class="p131 ft9">Vissa tjänster karaktäriseras också av att de till övervägande delen finansieras med skattemedel, t.ex. tjänster inom hälso- och sjukvård, barn- och äldreomsorg samt utbildning. Orsaken till det är främst fördelnings- och effektivitetsskäl. Finansieringsformen begränsar samtidigt möjligheterna att öka produktionen av dessa tjänster.<A href="#page_25"><SPAN class="ft40">10 </SPAN></A>Därför blir det svårt att med offentliga medel tillgodose en ökad efterfrågan på dem framöver, åtminstone om ambitionen samtidigt är att skattesatserna i princip ska vara oförändrade.</P>
<P class="p132 ft9">Ökade inkomster gör det också möjligt att ta ut en del av välståndsökningen i form av mer fritid. Över tiden har, generellt sett, arbetslivets längd blivit kortare. En orsak, men inte den enda, är givetvis den längre tiden i utbildning. Bland de personer som är i arbete har den genomsnittliga veckoarbetstiden varit relativt oför- ändrad under de senaste 30 åren. Bakom de siffrorna döljer sig dock stora skillnader: det är kvinnorna på arbetsmarknaden som har ökat sin faktiska veckoarbetstid, medan männen har minskat sin. Under de allra senaste åren har kvinnornas arbetstid slutat öka, vilket kan tyda på att kvinnor och män i fortsättningen vill ta ut en större del av välståndsökningarna i form av fritid. Det har i sin tur betydelse för utvecklingen av antalet arbetade timmar i ekonomin. Det påverkar därmed också både tillväxtförutsättningarna och möjligheten att finansiera de offentliga välfärdssystemen.</P>
<P class="p133 ft11"><SPAN class="ft11">1.1.3</SPAN><SPAN class="ft51">Internationaliseringen berör allt större del av ekonomin</SPAN></P>
<P class="p66 ft9">Internationaliseringen – den tredje trend utredningen lyfter fram – har i någon bemärkelse pågått i all modern tid, men omfattar i dag allt större delar av Sveriges ekonomi. Ingenting tyder på att denna utveckling kommer att klinga av, även om det finns röster som höjs mot internationaliseringen eller globaliseringen. Teknisk utveck- ling, inte minst i form av informationsteknologi, talar snarare för en fördjupad integration. Den ökade internationaliseringen får i sin tur effekt på hur den nationella politiken kan och bör utformas.</P>
<P class="p21 ft45"><SPAN class="ft53">10 </SPAN>Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19).</P>
<P class="p113 ft18">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310526x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td29"><P class="p5 ft20">Inledning: Trender som påverkar tillväxten</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">Internationaliseringens konsekvenser är en fråga som är flitigt diskuterad. Regeringen har tillsatt ett globaliseringsråd<A href="#page_26"><SPAN class="ft40">11 </SPAN></A>som ska fördjupa kunskaperna, ta fram <NOBR>ekonomisk-politiska</NOBR> strategier och bredda det offentliga samtalet om globaliseringen.</P>
<P class="p126 ft9">Internationalisering och globalisering används ofta synonymt och många gånger saknas en närmare definition. Långtids- utredningen 2008 använder begreppet <SPAN class="ft24">internationalisering</SPAN>, för att beskriva internationellt handelsutbyte av varor och tjänster, direktinvesteringar, internationella finansiella transaktioner och arbetskraftens rörlighet över gränserna.</P>
<P class="p86 ft9">Begreppet internationalisering innefattar även internationellt samarbete som på olika sätt påverkar det nationella handlings- utrymmet. Inom EU har det ekonomiska samarbetet successivt fördjupats för att förverkliga en inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Inom världshandelsorganisa- tionen WTO är strävan att ytterligare liberalisera världshandeln. Ökad medvetenhet om att klimatförändringen måste bekämpas på ett globalt plan har även det resulterat i internationella regelverk som Sverige måste förhålla sig till. För närvarande pågår internatio- nella klimatförhandlingar som syftar till att upprätta en global klimatagenda för perioden efter Kyotoprotokollets första åtagan- deperiod, dvs. efter 2012. EU har också satt upp mål för att minska de klimatpåverkande utsläppen.</P>
<P class="p134 ft9">För Sverige, som är en liten öppen ekonomi, spelar handeln och annat ekonomiskt utbyte mellan länder en avgörande roll för välståndet. Handel och direktinvesteringar ger företag möjlighet att bredda den egna marknaden. De ger också möjlighet till internatio- nell arbetsdelning och därmed en effektivare resursanvändning. Den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att separera arbetsmoment i produktionsprocessen på ett sätt som tidigare inte var möjligt. Företag kan därför i allt högre utsträckning välja att lägga ut delmoment av produktionen till olika länder, och på så sätt bygga en verksamhet som tar till vara olika länders komparativa fördelar.</P>
<P class="p135 ft10">De finansiella marknaderna har vidare integrerats i ökad ut- sträckning, bland annat som ett resultat av den tekniska utveck- lingen vilken gjort det möjligt att flytta finansiellt kapital mycket</P>
<P class="p40 ft45"><SPAN class="ft53">11 </SPAN>Regeringsbeslut U2006/9119/IS.</P>
<P class="p51 ft18">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310527x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td33"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td34"><P class="p5 ft19">Inledning: Trender som påverkar tillväxten</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft9">snabbt. En allt större del av de finansiella tillgångarna i ett land ägs i dag av utländska investerare.<A href="#page_27"><SPAN class="ft40">12</SPAN></A></P>
<P class="p20 ft9">Samtidigt som internationaliseringen innebär möjligheter för den egna ekonomin, sätter den i olika avseenden ramar för och ställer nya krav på den nationella politiken. Internationaliseringen innebär en ökad internationell konkurrens, vilket i sin tur medför ett ökat omvandlingstryck. Nya snabbväxande industriländer som integrerats i världsekonomin, som Kina och Indien, har konkur- rensfördelar i form av lägre produktionskostnader för en mängd produkter. Många uppfattar därför internationaliseringen som ett hot mot svenska jobb och den svenska tillväxten. En bilaga till utredningen visar, tvärtom mot vad som ofta är föreställningen, att mer internationaliserade branscher inte karaktäriseras av högre sannolikhet för neddragningar än andra branscher.<A href="#page_27"><SPAN class="ft40">13 </SPAN></A>Men för att Sverige ska kunna hävda sig väl i den internationella konkurrensen krävs en god anpassningsförmåga till nya förhållanden.</P>
<P class="p136 ft30"><SPAN class="ft30">1.2</SPAN><SPAN class="ft54">Centrala politikområden för att möta framtiden</SPAN></P>
<P class="p137 ft9">De tre utvecklingstrenderna inrymmer alla både möjligheter och utmaningar som kan påverka tillväxtförutsättningarna och därmed utvecklingen av levnadsstandarden framöver.</P>
<P class="p19 ft9">Kapitel 2 i betänkandet ger en bild av hur den svenska ekonomin utvecklas i basscenariot för Långtidsutredningen 2008. Beräkning- arna sträcker sig i första hand fram till 2030, men de offentliga finansernas utveckling har även ett längre perspektiv och räknas fram till 2050. Långtidsutredningens scenario ger en samlad hel- hetsbild av ekonomin, vilket skiljer den från andra, ofta mer avgränsade, analyser. Det blir därmed möjligt att fånga upp hur för- ändringar på en marknad får återverkningar i andra delar av ekonomin. Scenariot ska samtidigt inte ses som en långsiktig prognos över utvecklingen, utan visar på en möjlig utvecklingsväg.</P>
<P class="p132 ft10">Utredningen identifierar ett antal områden som centrala att inrikta politiken mot för att Sverige ska stå väl rustat att möta framtiden. Dessa är att åstadkomma</P>
<P class="p138 ft9"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft31">ett högt arbetsutbud</SPAN></P>
<P class="p124 ft9"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft31">en god produktivitetsutveckling</SPAN></P>
<P class="p139 ft43"><SPAN class="ft41">12</SPAN><SPAN class="ft52">Bilaga 5 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:12).</SPAN></P>
<P class="p124 ft45"><SPAN class="ft41">13</SPAN><SPAN class="ft44">Bilaga 7 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:21).</SPAN></P>
<P class="p113 ft18">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td29"><P class="p5 ft20">Inledning: Trender som påverkar tillväxten</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft9"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft31">en god förmåga till anpassning och omställning</SPAN></P>
<P class="p55 ft9"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft31">en kostnadseffektiv klimatpolitik</SPAN></P>
<P class="p56 ft9"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft31">stabila välfärdssystem.</SPAN></P>
<P class="p117 ft9">Kapitel 3 till 7 i utredningen behandlar dessa områden närmare. Kapitlen diskuterar och nyanserar också i viss mån de antaganden som utredningen gör i framskrivningen av ekonomin. I kapitlen presenteras även två alternativscenarier.</P>
<P class="p86 ft9"><SPAN class="ft24">Ett högt arbetsutbud </SPAN>(kapitel 3) är grundläggande för en god utveckling framöver. Dels skapar arbete tillväxt, dels bidrar det till finansieringen av de offentliga välfärdssystemen. Medan många andra studier diskuterat arbetsutbudspotentialen i olika grupper i samhället fokuserar Långtidsutredningen 2008 på arbetslivets längd. Relativt små förändringar av in- respektive utträdesåldern skulle kunna få stora effekter på antalet arbetade timmar i ekono- min. I och med inträdesålderns nära koppling till utbildningssyste- men, diskuteras särskilt utbildningens betydelse för förankringen på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p141 ft9"><SPAN class="ft24">En god produktivitetsutveckling </SPAN>(kapitel 4) är likaså central för landets välståndsutveckling. Att produktionsresultatet kontinuer- ligt ökat i förhållande till produktionsinsatsen, dvs. att produktivi- teten ökat, är en viktig förklaring till att levnadsstandarden har kunnat öka över tiden. Kapitlet lyfter fram hur produktivitets- utvecklingen skiljer sig åt i olika branscher och vilka faktorer som påverkar produktiviteten. Särskilt diskuteras hur övergången till mer tjänsteproduktion kan komma att påverka produktivitetstill- växten i ekonomin.</P>
<P class="p129 ft24">En god anpassnings- och omvandlingsförmåga <SPAN class="ft9">(kapitel 5) i ekonomin är fundamental för Sverige som är en liten öppen ekonomi och därmed i hög grad beroende av utvecklingen i omvärlden. Den fortsatta internationaliseringen gör att fler områ- den och personer kan komma att påverkas, vilket kan komma att ställa nya krav på anpassningsförmågan. Anpassningsförmågan påverkas bl.a. av arbetskraftens rörlighet geografiskt men också mellan olika yrken och arbetsgivare. Omvandling är ett begrepp som saknar klar definition och i kapitlet diskuteras bl.a. olika sätt att mäta omvandlingen i ekonomin. Kapitlet undersöker också om omvandlingstakten i Sverige förändrats under de senaste 30 åren.</SPAN></P>
<P class="p134 ft10">Ytterligare en central fråga att hantera inför framtiden är hur <SPAN class="ft55">klimatpolitiken </SPAN>(kapitel 6) kan utformas så att en god ekonomisk tillväxt kan kombineras med begränsade klimateffekter. Kapitlet</P>
<P class="p57 ft18">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td33"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td34"><P class="p5 ft19">Inledning: Trender som påverkar tillväxten</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft9">beskriver hur sambandet mellan energianvändning och ekonomisk tillväxt samt kopplingen till koldioxidutsläpp har sett ut över tiden, och diskuterar vilka mekanismer som ligger bakom utvecklingen. I Långtidsutredningens scenarier inkluderas utsläpp av koldioxid och i ett alternativscenario analyseras hur kostnaderna för att uppnå ett givet klimatåtagande påverkas av hur klimatpolitiken utformas.</P>
<P class="p20 ft9">Utredningen har som sin utgångspunkt att Sverige även i fram- tiden ska vara en välfärdsstat som har offentligt finansierade väl- färdssystem som ger trygghet för medborgarna. De <SPAN class="ft24">offentliga välfärdssystemen </SPAN>(kapitel 7) behöver därför utformas så att de blir stabila och trovärdiga inför framtiden. I kapitlet fokuseras de s.k. välfärdstjänsterna <SPAN class="ft37">− </SPAN>vård, omsorg och utbildning – och hur de ska kunna vidareutvecklas framöver. I takt med att välståndet ökar kan efterfrågan på välfärdstjänsterna förväntas öka, samtidigt som skattefinansieringen gör att det blir svårt att expandera tjänsterna på sikt. I kapitlet ges även en bild av omfattningen av utbytet av välfärdstjänster mellan Sverige och utlandet.</P>
<P class="p94 ft9">Det <SPAN class="ft24">avslutande kapitlet </SPAN>(kapitel 8<SPAN class="ft24">) </SPAN>summerar betänkandet genom att återknyta till de utvecklingstrender som beskrivits inledningsvis. Utredningen lyfter också fram vilka förändringar som bör genomföras i politiken för att bättre ta tillvara nya möjlig- heter och möta framtida utmaningar. I kapitlet sammanfattar utredningen sina huvudsakliga slutsatser.</P>
<P class="p143 ft18">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310531x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p144 ft39"><SPAN class="ft8">2</SPAN><SPAN class="ft38">Den ekonomiska utvecklingen på lång sikt</SPAN></P>
<P class="p145 ft9">Långtidsutredningen ska utgöra ett beslutsunderlag för den ekonomiska politiken. Som en del i detta underlag ger utredningen en samlad bedömning av den makroekonomiska utvecklingen i Sverige på lång sikt. Ett viktigt stöd för denna bedömning är de scenarier som utarbetas, dvs. beräkningarna av möjliga utveck- lingsförlopp för Sveriges ekonomi på lång sikt.<A href="#page_31"><SPAN class="ft40">14</SPAN></A></P>
<P class="p67 ft9">Beräkningarna i scenarierna baseras bl.a. på befolkningsprogno- ser, produktivitetstrender, framskrivningar och prognoser över världsmarknadens utveckling. Horisonten för beräkningarna är 2030, med en utblick mot 2050 när det gäller de offentliga finansernas utveckling. Scenarioberäkningarna tjänar som utgångs- punkt för att belysa trender och identifiera viktiga ekonomisk- politiska problem samt analysera effekterna av politik- och omvärldsförändringar i s.k. alternativscenarier.</P>
<P class="p18 ft9">Basscenariot ska inte ses som en långsiktig prognos. Scenariot ger en bild av produktions- och konsumtionsmöjligheterna vid en utveckling där inga avgörande förändringar genomförs i politiken. För de närmaste åren beaktas i viss mån effekterna av den politik som redan är beslutad, men som ännu inte fått fullt genomslag i ekonomin. Därför får exempelvis arbetsutbudsstimulerande åtgärder ett visst genomslag i scenarierna.</P>
<P class="p102 ft9">Scenarierna räknas fram dels med en modell som beskriver real- ekonomiska flöden mellan näringslivets olika branscher, hushåll, offentlig sektor samt internationell handel, dels med en modell som i mer detalj beskriver de offentliga finansernas utveckling. Beräk- ningarna i de två modellerna utgår från samma antaganden och</P>
<P class="p146 ft45"><SPAN class="ft53">14 </SPAN>I bilaga 1 till Långtidsutredningen 2008 presenteras scenariobilden och beräknings- förutsättningarna mer utförligt (SOU 2008:108).</P>
<P class="p147 ft18">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td29"><P class="p5 ft20">Den ekonomiska utvecklingen på lång sikt</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">resultaten är avstämda med varandra för att kunna ge en så god och samlad beskrivning av den ekonomiska utvecklingen som möjligt.</P>
<P class="p126 ft9">Den utveckling som beskrivs i basscenariot karakteriseras bland annat av att antalet arbetade timmar ökar svagt under perioden trots en ökad invandring av personer i arbetsför ålder. Samtidigt blir den ekonomiska tillväxten relativt god, mycket tack vare en god produktivitetsutveckling. Med allt fler äldre i befolkningen ökar de offentliga utgifterna som andel av BNP fram till 2030 även om kvaliteten och omfattningen i de offentliga verksamheterna är oförändrad per person. Därefter minskar kostnadstrycket från demografin. De offentliga finanserna är hållbara på lång sikt, men en förutsättning för att detta ska gälla är att standarden i den offentliga verksamheten är oförändrad.</P>
<P class="p148 ft30"><SPAN class="ft30">2.1</SPAN><SPAN class="ft54">Tillväxten fortsatt god</SPAN></P>
<P class="p52 ft9">Den ekonomiska tillväxten i form av BNP växer i basscenariot i samma takt i framtiden som den gjort sedan 1980, en tillväxt på 2,2 procent per år. Denna <NOBR>BNP-tillväxt</NOBR> blir resultatet av de anta- ganden som görs i basscenariot kring bland annat utvecklingen på världsmarknaderna, arbetsutbudet och produktiviteten. I de föl- jande avsnitten beskrivs dessa faktorer.</P>
<P class="p86 ft9">Beräkningarna bortser från konjunktursvängningar. Det illustre- rade utvecklingsförloppet ska därför ses som utvecklingen av en ”potentiell” BNP vid ett normalt resursutnyttjande. I verkligheten kommer konjunktursvängningar att förekomma vilket gör att den faktiska produktionen, arbetslösheten och andra storheter kommer att vara större eller mindre än den potentiella.</P>
<P class="p149 ft9">I tabell 2.1 redovisas ett antal nyckeltal från basscenariot.</P>
<P class="p150 ft18">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310533x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr17 td35"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td36"><P class="p5 ft19">Den ekonomiska utvecklingen på lång sikt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p151 ft11">Tabell 2.1 Nyckeltal från basscenariot</P>
<P class="p152 ft56">Årlig procentuell förändring</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr4 td37"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p153 ft57"><NOBR>1980–2005</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p154 ft57"><NOBR>2005–2030</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p155 ft58">BNP</P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p153 ft59">2,2</P></TD>
<TD class="tr4 td42"><P class="p154 ft59">2,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p155 ft58">Privat konsumtion</P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p153 ft59">1,7</P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p154 ft59">3,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p155 ft58">Offentlig konsumtion</P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p153 ft59">1,2</P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p154 ft59">0,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p156 ft58">Stat</P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p153 ft59">0,6</P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p157 ft59">0,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p156 ft58">Kommun</P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p153 ft59">1,4</P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p157 ft59">0,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p155 ft58">Investeringar</P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p153 ft59">2,2</P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p154 ft59">2,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p156 ft58">Privata</P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p153 ft59">2,4</P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p157 ft59">2,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p156 ft58">Offentliga</P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p153 ft59">1,2</P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p157 ft59">2,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p155 ft58">Export</P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p153 ft59">5,7</P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p154 ft59">4,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td37"><P class="p155 ft58">Import</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p153 ft59">4,4</P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p154 ft59">4,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p155 ft58">Befolkning</P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p153 ft59">0,3</P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p154 ft59">0,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td37"><P class="p158 ft58"><NOBR>16–64</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p153 ft59">0,4</P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p157 ft59">0,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p155 ft58">Arbetskraften</P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p153 ft59">0,2</P></TD>
<TD class="tr4 td42"><P class="p154 ft59">0,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p155 ft58">Sysselsatta</P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p153 ft59">0,1</P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p154 ft59">0,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p155 ft58">Arbetade timmar</P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p153 ft59">0,3</P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p154 ft59">0,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p156 ft58">Näringslivet</P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p153 ft59">0,3</P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p157 ft59">0,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td37"><P class="p156 ft58">Offentliga sektorn</P></TD>
<TD class="tr13 td38"><P class="p153 ft59">0,3</P></TD>
<TD class="tr13 td39"><P class="p154 ft59">0,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p155 ft58">Produktivitet</P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p153 ft59">2,0</P></TD>
<TD class="tr4 td42"><P class="p157 ft59">2,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p156 ft58">Näringslivet</P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p153 ft59">2,5</P></TD>
<TD class="tr5 td42"><P class="p157 ft59">2,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td37"><P class="p156 ft58">Offentliga sektorn</P></TD>
<TD class="tr13 td38"><P class="p153 ft59">0,0</P></TD>
<TD class="tr13 td39"><P class="p154 ft59">0,0</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft60">Anm.: Försörjningsbalansens utveckling i volymtermer.</P>
<P class="p160 ft60">Källa: Bilaga 1 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:108).</P>
<P class="p161 ft61"><SPAN class="ft61">2.1.1</SPAN><SPAN class="ft62">Världshandelns betydelse allt större</SPAN></P>
<P class="p162 ft63">Under det senaste decenniet har den internationella ekonomiska integrationen varit betydande och det är troligt att denna utveck- ling fortsätter framöver. Global BNP har vuxit med i genomsnitt 3,6 procent per år sedan 1980 samtidigt som den internationella handeln har vuxit med i genomsnitt 6,3 procent per år. Bakom handelsökningen ligger en kombination av minskande handels- hinder och lägre transaktionskostnader. Bland annat har samarbetet inom världshandelsorganisationen WTO bidragit till lägre tullar och en rad frihandelsområden har bildats med ökad handel som följd. Samtidigt har informationsteknikens utveckling medfört</P>
<P class="p163 ft64">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td29"><P class="p5 ft20">Den ekonomiska utvecklingen på lång sikt</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">lägre kostnader för företagen att samla in, lagra och överföra information. Handelsliberaliseringen och den tekniska utveck- lingen har tillsammans med minskade hinder för företagsinvester- ingar underlättat för multinationella företag att dela upp sin produktion mellan olika regioner.</P>
<P class="p86 ft9">I basscenariot växer Sveriges internationella handel med i stort sett samma takt som trenden de senaste decennierna. Exporten växer långsammare, men fortfarande relativt starkt. Sammantaget minskar det svenska handelsbalansöverskottet till omkring 2,5 procent av BNP 2030. Utvecklingen beror delvis på att den åldrande svenska befolkningen sparar mindre och köper mer inhemskt producerade tjänster.</P>
<P class="p86 ft9">Tjänstehandeln ökar sin andel både av exporten och importen fram till 2030. Det betyder inte att tillverkningsindustrins handel minskar utan att tjänstehandeln ökar ännu något snabbare. Ökningen sker i flera av tjänstebranscherna men bedöms bli störst i branschen uthyrning och företagstjänster.</P>
<P class="p86 ft9">I basscenariot utvecklas priset på de svenska importvarorna något snabbare än priset för exportvarorna, dvs. bytesvillkoren <NOBR>(terms-of-trade)</NOBR> för svensk handel försämras. Det beror delvis på stigande priser för energiråvaror. Det beror även på fallande priser för varor producerade inom tillverkningsindustrin, vilka även förut orsakat försämringar i svenska bytesvillkor.</P>
<P class="p164 ft11"><SPAN class="ft11">2.1.2</SPAN><SPAN class="ft51">Tillgången på arbetskraft ökar svagt och utbildningsnivån höjs</SPAN></P>
<P class="p128 ft9">De framtida tillväxtförutsättningarna påverkas av hur sysselsätt- ningsgraden och antalet arbetade timmar utvecklas. Under de senaste decennierna har det totala antalet arbetade timmar i ekonomin varierat med konjunkturen. De nådde en topp 1990 för att därefter falla kraftigt under <NOBR>1990-talskrisen</NOBR> (diagram 2.1). 2007 hade antalet timmar åter nått upp till den nivå som rådde 1990. Sedan lågkonjunkturen i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> ligger arbetade timmar per person i arbetsför ålder på strax över 1 200 timmar per år jämfört med nästan 1 340 år 1989 och 1990.</P>
<P class="p165 ft18">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310535x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr17 td35"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td36"><P class="p5 ft19">Den ekonomiska utvecklingen på lång sikt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p166 ft11">Diagram 2.1 Utvecklingen av antalet arbetade timmar <NOBR>1980–2007</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td43"><P class="p25 ft65">Miljoner timmar</P></TD>
<TD class="tr11 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td48"><P class="p167 ft65">Genomsnitt per år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td49"><P class="p168 ft66">7 400</P></TD>
<TD class="tr18 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td46"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td51"><P class="p169 ft66">1400</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td49"><P class="p168 ft66">7 300</P></TD>
<TD class="tr1 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td51"><P class="p169 ft66">1300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td49"><P class="p168 ft66">7 200</P></TD>
<TD class="tr19 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td51"><P class="p169 ft66">1200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td49"><P class="p168 ft66">7 100</P></TD>
<TD class="tr3 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td46"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td51"><P class="p169 ft66">1100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td49"><P class="p168 ft66">7 000</P></TD>
<TD class="tr19 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td51"><P class="p169 ft66">1000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td49"><P class="p168 ft66">6 900</P></TD>
<TD class="tr1 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td51"><P class="p169 ft59">900</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td49"><P class="p168 ft66">6 800</P></TD>
<TD class="tr19 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td51"><P class="p169 ft59">800</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td49"><P class="p168 ft66">6 700</P></TD>
<TD class="tr1 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td51"><P class="p169 ft59">700</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td49"><P class="p168 ft66">6 600</P></TD>
<TD class="tr1 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td51"><P class="p169 ft59">600</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td49"><P class="p168 ft66">6 500</P></TD>
<TD class="tr1 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td51"><P class="p169 ft59">500</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td49"><P class="p168 ft66">6 400</P></TD>
<TD class="tr19 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td51"><P class="p169 ft59">400</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td49"><P class="p6 ft67">1980</P></TD>
<TD class="tr20 td50"><P class="p170 ft67">1982</P></TD>
<TD class="tr20 td5"><P class="p6 ft66">1984</P></TD>
<TD class="tr20 td44"><P class="p6 ft67">1986</P></TD>
<TD class="tr20 td45"><P class="p6 ft67">1988</P></TD>
<TD class="tr20 td44"><P class="p6 ft67">1990</P></TD>
<TD class="tr20 td44"><P class="p6 ft67">1992</P></TD>
<TD class="tr20 td44"><P class="p6 ft67">1994</P></TD>
<TD class="tr20 td46"><P class="p171 ft67">1996</P></TD>
<TD class="tr20 td47"><P class="p6 ft59">1998</P></TD>
<TD class="tr20 td44"><P class="p6 ft67">2000</P></TD>
<TD class="tr20 td44"><P class="p6 ft67">2002</P></TD>
<TD class="tr20 td45"><P class="p6 ft67">2004</P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p155 ft67">2006</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr1 td42"><P class="p172 ft66">Arbetade timmar (vänster axel)</P></TD>
<TD class="tr1 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr21 td52"><P class="p172 ft66">Timmar per person i arbetsför ålder (höger axel)</P></TD>
<TD class="tr21 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p173 ft60">Källa: SCB [b] och SCB [2008b].</P>
<P class="p174 ft63">I basscenariot är utgångspunkten för hur arbetsmarknaden utveck- las framöver ett i princip ”oförändrat beteende” hos arbetskraften. Det innebär att sysselsättningsgraden m.m. för olika åldrar, kön och etniciteter är oförändrad. I kapitel 3 diskuteras olika vägar att öka sysselsättningsgraden genom ett förlängt arbetsliv.</P>
<P class="p175 ft63">Utvecklingen av det totala antalet arbetade timmar i ekonomin styrs därför främst av befolkningsförändringarna, som i scenariot bygger på den befolkningsprognos som utarbetas vid SCB.<A href="#page_35"><SPAN class="ft68">15</SPAN></A></P>
<P class="p175 ft63">Enligt SCB:s befolkningsprognos kommer Sveriges befolkning att öka från dagens 9,2 miljoner personer till 10,1 miljoner 2030. Till 2050 förväntas befolkningen växa ytterligare till 10,5 miljoner. Huvuddelen av befolkningsökningen utgörs av personer som inte är i arbetsför ålder (diagram 2.2).</P>
<P class="p176 ft70"><SPAN class="ft69">15 </SPAN>SCB [2008b].</P>
<P class="p177 ft64">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310536x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td29"><P class="p5 ft20">Den ekonomiska utvecklingen på lång sikt</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft11">Diagram 2.2 Sveriges befolkningsökning <NOBR>2008–2050</NOBR></P>
<P class="p178 ft71">Tusental personer</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr22 td53"><P class="p179 ft59">900</P></TD>
<TD class="tr22 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td55"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td53"><P class="p179 ft59">800</P></TD>
<TD class="tr23 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td55"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td53"><P class="p179 ft59">700</P></TD>
<TD class="tr24 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td55"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td53"><P class="p179 ft59">600</P></TD>
<TD class="tr23 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td55"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td53"><P class="p179 ft59">500</P></TD>
<TD class="tr21 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td55"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td53"><P class="p179 ft59">400</P></TD>
<TD class="tr24 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td55"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td53"><P class="p179 ft59">300</P></TD>
<TD class="tr23 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td55"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td53"><P class="p179 ft59">200</P></TD>
<TD class="tr23 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td55"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td53"><P class="p179 ft59">100</P></TD>
<TD class="tr23 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td55"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td53"><P class="p179 ft72">0</P></TD>
<TD class="tr23 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td55"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td53"><P class="p39 ft66">2008</P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p180 ft67">2012</P></TD>
<TD class="tr20 td5"><P class="p6 ft66">2016</P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p181 ft67">2020</P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p6 ft67">2024</P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p180 ft67">2028</P></TD>
<TD class="tr20 td5"><P class="p6 ft66">2032</P></TD>
<TD class="tr20 td49"><P class="p6 ft67">2036</P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p180 ft67">2040</P></TD>
<TD class="tr20 td57"><P class="p6 ft59">2044</P></TD>
<TD class="tr20 td50"><P class="p6 ft67">2048</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td53"><P class="p179 ft66"><NOBR>-100</NOBR></P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p5 ft73"> </P></TD>
<TD class="tr20 td5"><P class="p5 ft73"> </P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p5 ft73"> </P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p5 ft73"> </P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p5 ft73"> </P></TD>
<TD class="tr20 td5"><P class="p5 ft73"> </P></TD>
<TD class="tr20 td49"><P class="p5 ft73"> </P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p5 ft73"> </P></TD>
<TD class="tr20 td57"><P class="p5 ft73"> </P></TD>
<TD class="tr20 td50"><P class="p5 ft73"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td53"><P class="p5 ft73"> </P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p5 ft73"> </P></TD>
<TD class="tr20 td5"><P class="p5 ft73"> </P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p170 ft67"><NOBR>0-19</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p5 ft73"> </P></TD>
<TD class="tr20 td54"><P class="p182 ft67"><NOBR>20-64</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr20 td5"><P class="p5 ft73"> </P></TD>
<TD class="tr20 td49"><P class="p5 ft73"> </P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p183 ft66">65 år och äldre</P></TD>
<TD class="tr20 td57"><P class="p5 ft73"> </P></TD>
<TD class="tr20 td50"><P class="p5 ft73"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td58"><P class="p39 ft66">Källa: SCB [2008b].</P></TD>
<TD class="tr19 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td55"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p184 ft63">Invandringen står för huvuddelen av befolkningstillväxten, och den har avgörande betydelse för befolkningstillväxten i arbetsför ålder. Den avgjort största delen av invandrarna utgörs av personer som är födda utanför EU, en grupp som i dagsläget har en betydligt lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet. Det gör att antalet sysselsatta bara ökar svagt fram till 2030. Antalet arbetade timmar förväntas öka med i genomsnitt 0,3 procent per år under samma period.</P>
<P class="p53 ft63">Den svenska arbetskraften blir allt mer högutbildad och denna utveckling bedöms fortsätta i framtiden. Andelen arbetade timmar som utförs av personer med eftergymnasial utbildning ökar enligt scenarierna från 34 procent 2003 till 46 procent av det totala antalet arbetade timmar i ekonomin 2030. Särskilt mycket ökar utbild- ningsnivån i det privata näringslivet. Utbildad arbetskraft efter- frågas samtidigt allt mer i produktionen, vilket gör att löne- skillnaderna mellan hög- och lågutbildad arbetskraft hålls relativt konstant i basscenariot.</P>
<P class="p185 ft64">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td35"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td36"><P class="p5 ft19">Den ekonomiska utvecklingen på lång sikt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft11"><SPAN class="ft11">2.1.3</SPAN><SPAN class="ft51">Fortsatt god produktivitetsutveckling</SPAN></P>
<P class="p186 ft9">Produktivitetstillväxt, dvs. ökat förädlingsvärde per arbetad timme, är av central betydelse för utvecklingen av det ekonomiska välståndet. Sedan början av <NOBR>1990-talet</NOBR> har näringslivets produk- tivitet ökat med knappt 3 procent per år i genomsnitt. Den höga produktivitetstillväxten under speciellt andra hälften av <NOBR>1990-talet</NOBR> berodde till stor del på en god produktivitetsutveckling i tele- produktbranschen. I basscenariot fortsätter näringslivets produkti- vitetstillväxt att vara god och beräknas till 2,3 procent per år mellan 2005 och 2030. Det är något mindre än tillväxttakten mellan 1980 och 2005 som var 2,5 procent per år, och betydligt lägre än utvecklingen sedan 1990 (tabell 2.1).</P>
<P class="p187 ft9">Produktivitetstillväxten skiljer sig åt mellan olika branscher. Tillverkningsindustrin, speciellt kunskapsintensiv sådan, har haft hög ökningstakt samtidigt som vissa tjänsteproducenter och bygg- branschen haft en svagare utveckling. Dessa skillnader kvarstår i basscenariot där den genomsnittliga tillväxttakten för tillverk- ningsindustrin är 3,8 procent per år, medan produktiviteten hos tjänsteproducenterna som helhet ökar med 1,8 procent per år mellan 2005 och 2030 (tabell 2.2). Den högsta tillväxttakten återfinns fortfarande hos den kunskapsintensiva delen av tillverk- ningsindustrin även om den inte når upp till <NOBR>1990-talets</NOBR> höga takt. Bland tjänsteproducenterna är det speciellt utbildnings- och hälso- relaterade tjänster samt företagstjänster som har låg produktivi- tetstillväxt. De förstnämnda har även en relativt låg produktivitets- nivå.</P>
<P class="p188 ft18">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310538x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td29"><P class="p5 ft20">Den ekonomiska utvecklingen på lång sikt</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p189 ft11">Tabell 2.2 Strukturomvandling och produktivitet i näringslivet <NOBR>2005-2030</NOBR></P>
<P class="p190 ft74">Procentandelar av BNP och arbetade timmar samt procentuell årlig förändring av produktiviteten</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr11 td59"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td60"><P class="p6 ft75">2005</P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td62"><P class="p182 ft75">2030</P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p191 ft57"><NOBR>2005–2030</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td65"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td66"><P class="p192 ft76">Förädlings-</P></TD>
<TD class="tr11 td54"><P class="p30 ft77">Timmar</P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p154 ft76">Förädlings-</P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p193 ft77">Timmar</P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p5 ft78">Produktivitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td65"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td66"><P class="p194 ft76">värde</P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p154 ft76">värde</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td65"><P class="p35 ft58">Tillverkningsindustri</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td66"><P class="p194 ft59">30,7</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td54"><P class="p195 ft59">25,1</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td67"><P class="p154 ft59">35,8</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td51"><P class="p196 ft59">20,8</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td68"><P class="p191 ft59">3,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td65"><P class="p35 ft79">(SNI <NOBR>15–37)</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td65"><P class="p35 ft58">Tjänster (SNI <NOBR>50–95)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td66"><P class="p194 ft59">59,4</P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p195 ft59">60,2</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p154 ft59">56,8</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p196 ft59">65,8</P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p157 ft59">1,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td65"><P class="p35 ft58">Övriga branscher</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td66"><P class="p194 ft59">9,8</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td54"><P class="p195 ft59">14,7</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td67"><P class="p154 ft59">7,5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td51"><P class="p196 ft59">13,4</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td68"><P class="p157 ft59">1,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td65"><P class="p35 ft79">(SNI <NOBR>01–14,</NOBR> <NOBR>40–45)</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td59"><P class="p35 ft58">Totalt näringslivet</P></TD>
<TD class="tr13 td60"><P class="p192 ft59">100</P></TD>
<TD class="tr13 td61"><P class="p195 ft59">100</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p154 ft59">100</P></TD>
<TD class="tr13 td63"><P class="p197 ft59">100</P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p191 ft59">2,3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft80">Anm.: SNI betyder Svensk näringsgrensindelning och bygger på EU:s standard NACE. Produktionsenheter, som företag och arbetsställen, klassificeras efter den aktivitet som bedrivs.</P>
<P class="p199 ft60">Källa: Bilaga 1 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:108).</P>
<P class="p200 ft63">Den strukturomvandling som basscenariot räknar med, där speciellt tjänstebranschernas betydelse ökar, har en dämpande effekt på näringslivets sammanlagda produktivitetsutveckling. Samtidigt ökar användningen av tjänster som insats i annan produktion, vilket gör att effekterna på produktiviteten i ekonomin som helhet inte är entydiga. I kapitel 4 diskuteras vidare hur olika branschers produktivitetstillväxt påverkar ekonomins utveckling.</P>
<P class="p201 ft63">Den offentliga sektorns produktivitetstillväxt antas långsiktigt vara noll.<A href="#page_38"><SPAN class="ft68">16 </SPAN></A>Även inom den offentliga produktionen sker en strukturomvandling eftersom befolkningsutvecklingen till 2030 medför en ökad produktion av vård och omsorg, speciellt äldre- omsorg, och en minskad andel utbildningstjänster.<A href="#page_38"><SPAN class="ft68">17 </SPAN></A>Sammanlagt ger utvecklingen i näringslivet och den offentliga sektorn en</P>
<P class="p202 ft83"><SPAN class="ft81">16</SPAN><SPAN class="ft82">Tidigare var produktivitetsutvecklingen i offentlig sektor per definition noll i national- räkenskaperna. Dessa principer har nu reviderats så att produktivitetsnivån i vissa delar av offentlig sektor kan variera över tiden. De resultat som hittills redovisats ger dock liten vägledning och antagandet om konstant produktivitet behålls därför i Långtidsutredningen 2008.</SPAN></P>
<P class="p203 ft83"><SPAN class="ft81">17</SPAN><SPAN class="ft84">Det kan finnas en indirekt effekt av denna utveckling då den offentliga sektorns ianspråk- tagande av resurser, t.ex. hög- och lågutbildad arbetskraft, förändras i samband med sektorns förändrade produktionsstruktur. Produktionen av vård- och omsorgstjänster använder sig av en lägre andel högutbildade jämfört med utbildningstjänster. Struktur- omvandlingen inom offentlig produktion frigör därmed högutbildad arbetskraft för näringslivets produktion.</SPAN></P>
<P class="p204 ft64">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310539x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td35"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td36"><P class="p5 ft19">Den ekonomiska utvecklingen på lång sikt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft9">produktivitet i ekonomin som helhet som växer med två procent per år mellan 2005 och 2030.</P>
<P class="p206 ft11"><SPAN class="ft11">2.1.4</SPAN><SPAN class="ft51">Investeringarna håller kapitalkvoten oförändrad</SPAN></P>
<P class="p207 ft9">Investeringar är nödvändiga för att underhålla och utvidga real- kapitalstocken. Investeringarna kan delas in i bostäder samt de byggnader och maskiner som behövs för näringslivets och den offentliga sektorns produktion. Större delen av Sveriges kapital- stock utgörs av bostäder och byggnader, det är tillsammans drygt 80 procent av det samlade realkapitalvärdet i Sverige.</P>
<P class="p110 ft9">Investeringarnas utveckling i basscenariot är baserad på bedöm- ningar av i vilken takt som kapitalstocken behöver växa för att antagandena om produktionen och produktivitetstillväxten ska stämma. Mellan 1980 och 2005 var förhållandet mellan kapitalstock och BNP, dvs. kapitalkvoten, ca 2,3. I basscenariot utvecklas kapi- talstocken så att detta förhållande även gäller 2030.</P>
<P class="p102 ft9">Den årliga utvecklingen av den offentliga kapitalstocken antas i huvudsak följa den allmänna ekonomiska utvecklingen. Den offentliga konsumtionens långsamma volymtillväxt får dock ett visst genomslag och den offentliga kapitalstocken kommer därför att växa marginellt långsammare än BNP. De andra investeringarna nödvändiga för att uppnå kapitalkvoten 2030 sker via den privata sektorn. Sammansättningen av olika kapitalslag inom olika sektorer och deras respektive förslitningstakter antas förbli desamma som under perioden 1993 till 2005. För att denna kapitalstockstillväxt ska komma till stånd behöver i genomsnitt 18 procent av BNP användas till investeringar. De totala investeringarna växer därmed med 2,1 procent per år mellan 2005 och 2030.</P>
<P class="p133 ft11"><SPAN class="ft11">2.1.5</SPAN><SPAN class="ft51">Osäkerhet kring energipriser och klimatpolitik</SPAN></P>
<P class="p208 ft9">Efter nära två decennier med relativt låga och stabila energipriser har energipriserna de senaste åren åter igen stigit på världsmark- naden. Bedömare är inte eniga om energiprisutvecklingen men många förutspår betydligt högre (reala) jämviktspriser på lång sikt än vad som gällt under <NOBR>1990-talet.<A href="#page_39"><SPAN class="ft40">18</SPAN></A></NOBR><A href="#page_39"><SPAN class="ft40"> </SPAN></A>Naturgaspriserna stiger i linje med oljepriset och kolpriset utvecklas något svagare. Basscenariot</P>
<P class="p209 ft45"><SPAN class="ft53">18 </SPAN>IEA [2007], Europeiska kommissionen [2008a], EIA [2008].</P>
<P class="p113 ft18">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310540x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td29"><P class="p5 ft20">Den ekonomiska utvecklingen på lång sikt</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft9">antar att priset på energiråvaror utvecklas som i <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> prognos vilket bl.a. innebär ett råoljepris motsvarande drygt 60 dollar per fat 2030.<A href="#page_40"><SPAN class="ft40">19</SPAN></A></P>
<P class="p126 ft9">Utöver priset på energiråvaror påverkas energipriserna av osäkerheten kring effekter av den framtida klimatpolitiken. Högst sannolikt kommer politiken att medföra högre fossilbränslepriser för slutanvändaren framöver. Basscenariot antar att en interna- tionellt koordinerad koldioxidmarknad kommer till stånd till 2030. Antagandet baseras på de policyrekommendationer för att åstad- komma en effektiv global minskning av koldioxidutsläppen som förts fram i ett flertal studier.<A href="#page_40"><SPAN class="ft40">20 </SPAN></A>Med utgångspunkt i OECD:s lång- siktsberäkningar gör vi antagandet att ett koldioxidpris motsva- rande ca 370 kronor per ton gäller 2030,<A href="#page_40"><SPAN class="ft40">21 </SPAN></A>och att den internationella marknaden för utsläppsminskningar i stort är fri från handelshinder. En sådan internationellt harmoniserad klimatpolitik har enligt många bedömare en relativt liten påverkan på den globala ekonomiska tillväxten, vilket enligt basscenariots beräkningar även gäller den svenska ekonomin. I kapitel 6 diskuteras hur svensk ekonomi påverkas av en alternativ utformning av klimatpolitiken.</P>
<P class="p210 ft30"><SPAN class="ft30">2.2</SPAN><SPAN class="ft54">De offentliga finanserna sätts under press</SPAN></P>
<P class="p52 ft9">De offentliga finanserna bestäms av såväl de offentliga inkomst- erna, främst skatteintäkterna, och de offentliga utgifterna, och hur dessa utvecklas över tiden. En fortsatt ökad efterfrågan på de offentligt finansierade välfärdstjänsterna, tillsammans med be- gränsade möjligheter att öka skatteintäkterna som andel av BNP, gör att de offentliga finanserna sätts under press på lång sikt.</P>
<P class="p211 ft11"><SPAN class="ft11">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft51">Sysselsättningen bestämmer skatteinkomsterna</SPAN></P>
<P class="p128 ft9">Huvuddelen av skatteinkomsterna är en direkt eller indirekt beskattning av arbete. Den största delen av hushållens inkomst- skatter samt de sociala avgifterna styrs av lönesumman. Dessa skatter står för mer än hälften av de offentliga inkomsterna.</P>
<P class="p212 ft43"><SPAN class="ft41">19</SPAN><SPAN class="ft52">I 2005 års priser. Europeiska kommissionen [2008a].</SPAN></P>
<P class="p55 ft43"><SPAN class="ft41">20</SPAN><SPAN class="ft52">Stern, N. [2007], OECD [2008a], IPCC [2007].</SPAN></P>
<P class="p56 ft45"><SPAN class="ft41">21</SPAN><SPAN class="ft44">2005 års priser. OECD [2008a].</SPAN></P>
<P class="p51 ft18">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr17 td35"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td36"><P class="p5 ft19">Den ekonomiska utvecklingen på lång sikt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p213 ft9">Utvecklingen på arbetsmarknaden har också stor betydelse för hushållens konsumtionsutgifter, och dessa ger i sin tur skatte- inkomster i form av mervärdesskatt och punktskatter. I basscena- riot hålls alla skattesatser konstanta i förhållande till respektive skattebas.</P>
<P class="p214 ft11">Tabell 2.3 Skatter och avgifter i procent av BNP <NOBR>2005-2050</NOBR></P>
<P class="p152 ft56">Procent av BNP</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr11 td69"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p6 ft75">2005</P></TD>
<TD class="tr11 td71"><P class="p6 ft75">2008</P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p6 ft75">2030</P></TD>
<TD class="tr11 td73"><P class="p171 ft75">2050</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td74"><P class="p155 ft77">Skatter och avgifter</P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p6 ft77">49,3</P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p6 ft77">47,2</P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p6 ft77">47,4</P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p171 ft77">47,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td74"><P class="p215 ft60">Hushållens direkta skatter och avgifter</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p6 ft58">18,9</P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p6 ft58">16,9</P></TD>
<TD class="tr5 td56"><P class="p6 ft58">16,3</P></TD>
<TD class="tr5 td76"><P class="p171 ft58">16,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td74"><P class="p215 ft58">Företagens direkta skatter</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p6 ft58">3,6</P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p6 ft58">3,4</P></TD>
<TD class="tr5 td56"><P class="p6 ft58">3,6</P></TD>
<TD class="tr5 td76"><P class="p171 ft58">3,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td74"><P class="p215 ft58">Indirekta skatter<SPAN class="ft85">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p6 ft58">13,8</P></TD>
<TD class="tr3 td54"><P class="p6 ft58">14,1</P></TD>
<TD class="tr3 td56"><P class="p6 ft58">15,5</P></TD>
<TD class="tr3 td76"><P class="p171 ft58">15,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td74"><P class="p215 ft58">Arbetsgivaravgifter och</P></TD>
<TD class="tr25 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td76"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td77"><P class="p215 ft58">egenföretagaravgifter<SPAN class="ft85">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p6 ft58">12,9</P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p6 ft58">12,8</P></TD>
<TD class="tr11 td79"><P class="p6 ft58">12,0</P></TD>
<TD class="tr11 td80"><P class="p171 ft58">12,2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft87">Anm.: <SPAN class="ft86">1 </SPAN>Exklusive löneberoende indirekta skatter. <SPAN class="ft86">2 </SPAN>Inklusive löneberoende indirekta skatter.</P>
<P class="p217 ft60">Källa: Bilaga 1 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:108).</P>
<P class="p218 ft63">Även om skattesatserna hålls oförändrade i förhållande till respek- tive skattebas, kommer den totala skattekvoten, dvs. skatter och avgifter i förhållande till BNP, att förändras (tabell 2.3). En föränd- rad sammansättning av försörjningsbalansen medför att ett antal viktiga skattebaser växer snabbare än BNP. Det gäller framför allt hushållens konsumtionsutgifter som växer när nettoexporten minskar. Då konsumtion beskattas hårdare än export medför detta att skattekvoten i basscenariot stiger något fram till 2030.</P>
<P class="p219 ft61"><SPAN class="ft61">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft62">Kvaliteten och omfattningen är oförändrad i välfärdssystemen</SPAN></P>
<P class="p220 ft88">De offentliga utgifterna utgörs främst av offentlig konsumtion, dvs. de skattefinansierade varorna och tjänsterna och transferer- ingar i form av bl.a. socialförsäkringar och pensioner.</P>
<P class="p221 ft64">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td29"><P class="p5 ft20">Den ekonomiska utvecklingen på lång sikt</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft24">Befolkningsförändringar styr offentlig konsumtion</P>
<P class="p106 ft9">Basscenariot räknar med att den offentliga konsumtionen ökar med knappt 0,7 procent per år mellan 2005 och 2030. Ökningen beror på den demografiska utvecklingen då utgångspunkten för scenariot är att konsumtionen per ålder och kön är konstant. Detta är natur- ligtvis förenklat eftersom ett stort antal faktorer utöver demografin kan tänkas påverka efterfrågan och konsumtionen av offentliga tjänster. Exempelvis kan hälsoförbättringar, förbättrad medicinsk teknik och förändrade preferenser mycket väl ha stor effekt på den offentliga konsumtionens utveckling. Det är framför allt vård- och omsorgskonsumtion, speciellt äldreomsorg, som växer i scenariot. Tabell 2.4 visar den offentliga konsumtionens utveckling som andel av BNP uppdelad på verksamheter.</P>
<P class="p222 ft11">Tabell 2.4 Den offentliga konsumtionens utveckling per verksamhet <NOBR>2005–2050</NOBR></P>
<P class="p190 ft56">Procent av BNP</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td81"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p6 ft75">2005</P></TD>
<TD class="tr11 td83"><P class="p6 ft75">2008</P></TD>
<TD class="tr11 td84"><P class="p6 ft75">2030</P></TD>
<TD class="tr11 td85"><P class="p171 ft75">2050</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td86"><P class="p35 ft77">Summa konsumtion</P></TD>
<TD class="tr5 td87"><P class="p6 ft77">26,4</P></TD>
<TD class="tr5 td66"><P class="p6 ft77">26,1</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p6 ft77">26,4</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p171 ft77">25,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td86"><P class="p215 ft58">Barnomsorg</P></TD>
<TD class="tr5 td87"><P class="p6 ft58">1,5</P></TD>
<TD class="tr5 td66"><P class="p6 ft58">1,6</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p6 ft58">1,6</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p171 ft58">1,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td86"><P class="p215 ft58">Ungdomsutbildning</P></TD>
<TD class="tr5 td87"><P class="p6 ft58">3,7</P></TD>
<TD class="tr5 td66"><P class="p6 ft58">3,6</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p6 ft58">3,3</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p171 ft58">3,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td86"><P class="p215 ft58">Vuxenutbildning</P></TD>
<TD class="tr5 td87"><P class="p6 ft58">1,9</P></TD>
<TD class="tr5 td66"><P class="p6 ft58">1,9</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p6 ft58">1,6</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p171 ft58">1,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td86"><P class="p215 ft58">Sjukvård</P></TD>
<TD class="tr5 td87"><P class="p6 ft58">6,0</P></TD>
<TD class="tr5 td66"><P class="p6 ft58">5,9</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p6 ft58">6,4</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p171 ft58">6,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td86"><P class="p215 ft58">Äldreomsorg</P></TD>
<TD class="tr5 td87"><P class="p6 ft58">4,0</P></TD>
<TD class="tr5 td66"><P class="p6 ft58">4,1</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p6 ft58">5,6</P></TD>
<TD class="tr5 td89"><P class="p171 ft58">6,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td90"><P class="p215 ft58">Övrig verksamhet</P></TD>
<TD class="tr13 td91"><P class="p6 ft58">9,3</P></TD>
<TD class="tr13 td60"><P class="p6 ft58">9,1</P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p6 ft58">7,9</P></TD>
<TD class="tr13 td93"><P class="p171 ft58">7,1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p223 ft60">Källa: Bilaga 1 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:108).</P>
<P class="p73 ft63">Utvecklingen av den offentliga konsumtionen med blygsamma 0,7 procent per år fram till 2030 (tabell 2.1) kan ställas i relation till utvecklingen av hushållens privata konsumtionsutgifter. Privat konsumtion förväntas växa med 3,1 procent årligen, bl.a. som en följd av att hushållens sparkvot sjunker när det sammantagna sparandet i ekonomin sjunker med en allt äldre befolkning.</P>
<P class="p224 ft64">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310543x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td35"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td36"><P class="p5 ft19">Den ekonomiska utvecklingen på lång sikt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft24">Antagande om standardsäkring i transfereringssystemen</P>
<P class="p208 ft9">I beräkningarna förutsätts att standarden på de offentliga transfere- ringssystemen bibehålls. För en stor del av transfereringarna finns ett regelverk som automatiskt höjer förmånerna i takt med löne- utvecklingen. Det gäller för pensioner som räknas upp med inkomstindex, och delvis för transfereringar som ersätter inkomst- bortfall, t.ex. sjuk- och föräldraförsäkringen. Transfereringar som saknar denna typ av automatisk standardsäkring, t.ex. barnbidrag och studiestöd, ökar i scenarioberäkningen i takt med lönerna. En sådan standardsäkring motverkar den urholkning som skulle ske på längre sikt om kalkylen byggde på strikt oförändrade regler. Standardsäkringen förutsätter därmed att vissa reformer genomförs i takt med att ekonomin växer.</P>
<P class="p94 ft9">Beräkningen av pensionsutgifterna i basscenariot bygger på den demografiska utvecklingen, de makroekonomiska förutsättning- arna samt gällande regelverk. Dessutom antas att den genom- snittliga pensionsåldern förblir oförändrad framöver, trots ökad medellivslängd under perioden. I avsnitt 3.3 återges resultatet av ett av utredningens alternativscenarier som antar en successivt senarelagd utträdestidpunkt från arbetsmarknaden.<A href="#page_43"><SPAN class="ft40">22</SPAN></A></P>
<P class="p67 ft10">I tabell 2.5 framgår hur de olika transfereringarna utvecklas som andel av BNP.</P>
<P class="p225 ft45"><SPAN class="ft53">22 </SPAN>Alternativscenariot beskrivs mer utförligt i bilaga 1 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:108).</P>
<P class="p147 ft18">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<P class="p13 ft20">Den ekonomiska utvecklingen på lång sikt Långtidsutredningen 2008</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr1 td94"><P class="p35 ft11">Tabell 2.5</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr1 td95"><P class="p226 ft16">Offentliga transfereringar <NOBR>2005–2050</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td96"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td94"><P class="p35 ft56">Procent av BNP</P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td98"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td99"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td100"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td101"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td102"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td103"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td104"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td105"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td100"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td101"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td102"><P class="p6 ft75">2005</P></TD>
<TD class="tr25 td103"><P class="p6 ft75">2008</P></TD>
<TD class="tr25 td104"><P class="p37 ft75">2030</P></TD>
<TD class="tr25 td105"><P class="p171 ft75">2050</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td106"><P class="p35 ft77">Summa transfereringar</P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p6 ft58">21,4</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p6 ft58">19,1</P></TD>
<TD class="tr4 td99"><P class="p37 ft58">22,3</P></TD>
<TD class="tr4 td96"><P class="p171 ft58">21,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td106"><P class="p35 ft58">Transfereringar till hushåll</P></TD>
<TD class="tr3 td97"><P class="p6 ft58">17,9</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p6 ft58">15,8</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p37 ft58">19,1</P></TD>
<TD class="tr3 td96"><P class="p171 ft58">18,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td94"><P class="p215 ft58">Ålderdom</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td97"><P class="p6 ft58">8,5</P></TD>
<TD class="tr13 td98"><P class="p6 ft58">8,2</P></TD>
<TD class="tr13 td99"><P class="p37 ft58">8,5</P></TD>
<TD class="tr13 td96"><P class="p171 ft58">7,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td94"><P class="p215 ft58">Ohälsa</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td97"><P class="p6 ft58">4,2</P></TD>
<TD class="tr13 td98"><P class="p6 ft58">3,5</P></TD>
<TD class="tr13 td99"><P class="p37 ft58">3,2</P></TD>
<TD class="tr13 td96"><P class="p171 ft58">3,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td94"><P class="p215 ft58">Barn/studier</P></TD>
<TD class="tr3 td55"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td97"><P class="p6 ft58">2,2</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p6 ft58">2,1</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p37 ft58">2,1</P></TD>
<TD class="tr3 td96"><P class="p171 ft58">2,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td94"><P class="p215 ft58">Arbetsmarknad</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td97"><P class="p6 ft58">1,6</P></TD>
<TD class="tr13 td98"><P class="p6 ft58">0,7</P></TD>
<TD class="tr13 td99"><P class="p37 ft58">0,8</P></TD>
<TD class="tr13 td96"><P class="p171 ft58">0,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td94"><P class="p215 ft58">Övrigt</P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td97"><P class="p6 ft58">1,4</P></TD>
<TD class="tr13 td98"><P class="p6 ft58">1,3</P></TD>
<TD class="tr13 td99"><P class="p37 ft58">4,5</P></TD>
<TD class="tr13 td96"><P class="p171 ft58">4,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td106"><P class="p35 ft58">Transfereringar till företag</P></TD>
<TD class="tr3 td97"><P class="p6 ft58">2,0</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p6 ft58">1,8</P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p37 ft58">1,7</P></TD>
<TD class="tr3 td96"><P class="p171 ft58">1,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td107"><P class="p35 ft58">Transfereringar till utland</P></TD>
<TD class="tr1 td102"><P class="p6 ft58">1,5</P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p6 ft58">1,6</P></TD>
<TD class="tr1 td104"><P class="p37 ft58">1,5</P></TD>
<TD class="tr1 td105"><P class="p171 ft58">1,5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p227 ft90">Anm.: Ålderdom = ålderspension, efterlevandepension, statliga och kommunala avtalspensioner samt bostads- tillägg till pensionärer.</P>
<P class="p228 ft91">Ohälsa = sjuk- och arbetsskadeförsäkring, sjuk- och aktivitetsersättning samt assistansersättning. Barn/studier = barnbidrag, föräldraförsäkring, underhållsstöd och studiebidrag.</P>
<P class="p229 ft90">Arbetsmarknad = ersättning vid arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning samt lönegaranti.</P>
<P class="p230 ft92">I ”övrigt” ingår en beräkningsteknisk justering i form av en transferering från staten till hushållen som medför att det finansiella sparandet i offentlig sektor blir precis 1 procent av BNP 2015. Se bilaga 1 för en närmare beskrivning av grunden till detta antagande.</P>
<P class="p231 ft60">Källa: Bilaga 1 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:108).</P>
<P class="p232 ft93">Oförändrad standard är avgörande för den offentligfinansiella hållbarheten</P>
<P class="p106 ft63">Sammantaget beräknas de offentliga utgifterna för transfereringar, konsumtion och investeringar öka något som andel av BNP fram till 2030, för att därefter sjunka. Givet antagandet om oförändrad kvalitet och omfattning av välfärdstjänsterna per ålder och kön, är det befolkningsutvecklingen som gör att de offentliga utgifterna ökar som andel av BNP fram till 2030. Därefter minskar det demografiska utgiftstrycket.</P>
<P class="p53 ft63">För att avgöra om de offentliga finanserna är långsiktigt hållbara brukar definitionen vara att dagens politik, om den upprätthålls i framtiden, inte leder till en okontrollerad skuldtillväxt. Enligt det kriteriet utvecklas de offentliga finanserna på ett långsiktigt hållbart sätt i basscenariot. Denna utveckling är dock beroende av flera kritiska antaganden som görs i scenariot.</P>
<P class="p86 ft63">För det första att det s.k. överskottsmålet (eller saldomålet) som innebär att det finansiella sparandet i offentlig sektor ska vara</P>
<P class="p233 ft64">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310545x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td35"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td36"><P class="p5 ft19">Den ekonomiska utvecklingen på lång sikt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p234 ft9">1 procent av BNP över en konjunkturcykel upprätthålls t.o.m.</P>
<P class="p13 ft9">2015.</P>
<P class="p20 ft9">För det andra att det är en oförändrad kvalitet och omfattning i den offentliga verksamheten. Känslighetsberäkningar har visat att den långsiktiga hållbarheten är helt avhängig antagandet om oförändrad standard i den offentligt finansierade verksamheten.<A href="#page_45"><SPAN class="ft40">23 </SPAN></A>Som diskuteras i kapitel 7 är det troligt att medborgarna kommer efterfråga en ökad kvalitet på och omfattning av de tjänster som den offentliga sektorn finansierar när levnadsstandarden i övrigt ökar.</P>
<P class="p235 ft30"><SPAN class="ft30">2.3</SPAN><SPAN class="ft54">Avslutning</SPAN></P>
<P class="p80 ft9">Långtidsutredningens basscenario över utvecklingen fram till 2030 resulterar i en <NOBR>BNP-tillväxt</NOBR> på i genomsnitt 2,2 procent per år. Denna ekonomiska utveckling ökar givetvis det ekonomiska välståndet.</P>
<P class="p236 ft9">Tillväxten förklaras till allra största delen av en fortsatt god produktivitetsutveckling. Däremot är bidraget till tillväxten från arbetsutbudet begränsat som en följd av den blygsamma utveck- lingen av befolkningen i arbetsför ålder.</P>
<P class="p20 ft9">Enligt basscenariot kommer den privata konsumtionen öka betydligt snabbare än den offentliga konsumtionen. Det reala löne- utrymmet på längre sikt växer ungefär i linje med produktiviteten. Vidare sjunker sparandet i ekonomin med en åldrande befolkning, medan konsumtionen ökar. Efterfrågan på välfärdstjänster kommer samtidigt att öka vilket bidrar till att de offentliga finanserna på lång sikt kommer att sättas under press.</P>
<P class="p89 ft9">Utvecklingen som beskrivs i basscenariot ska inte betraktas som en prognos utan snarare som en beskrivning av en möjlig utveck- ling. Tillväxten kan komma att bli högre eller lägre, beroende på hur arbetsutbudet och produktiviteten utvecklas. Klimatpolitiken är en osäkerhetsfaktor som sannolikt leder till högre fossilbränsle- priser. Men under förutsättning att klimatpolitiken utformas på ett effektivt sätt i internationell samverkan kommer mål om begränsad klimatpåverkan ha en relativt liten effekt på den svenska ekono- miska tillväxten.</P>
<P class="p20 ft9">I de följande kapitlen diskuteras ett antal faktorer som har en avgörande betydelse för tillväxten. Först diskuteras möjligheterna</P>
<P class="p237 ft45"><SPAN class="ft53">23 </SPAN>Regeringens proposition 2008/09:1.</P>
<P class="p113 ft18">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td29"><P class="p5 ft20">Den ekonomiska utvecklingen på lång sikt</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">att åstadkomma ett högre arbetsutbud och en bättre produktivi- tetsutveckling i ekonomin. Därefter behandlas ekonomins anpass- ningsförmåga vilken är fundamental för en god tillväxt när förut- sättningar förändras. Det följs av en analys av sambanden mellan energianvändning och ekonomisk tillväxt och hur klimatpolitikens utformning påverkar den ekonomiska tillväxten i Sverige.</P>
<P class="p126 ft9">Scenarierna utgår från antagandet att välfärdstjänsterna – vård, omsorg och utbildning <SPAN class="ft37">− </SPAN>utvecklas i linje med hur befolkningens sammansättning förändras. Det betyder att samma nivå på väl- färdstjänsterna som i dag upprätthålls <NOBR>20–25</NOBR> år framåt i tiden. En fråga som diskuteras längre fram i betänkandet är därför om det finns möjligheter att vidareutveckla välfärdstjänsterna inom ramen för ett i stora delar offentligt finansierat välfärdssystem.</P>
<P class="p238 ft18">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310547x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p13 ft8">3 Högre arbetsutbud</P>
<P class="p16 ft9">Svag utveckling av antalet personer i arbetsför ålder, ökad andel utrikes födda och ökad medelålder i arbetskraften innebär en risk för att antalet arbetade timmar i ekonomin sjunker framöver. Som framgick i kapitel 2 skapar antalet arbetade timmar i ekonomin, till- sammans med produktiviteten, ett lands totala produktion. Den ger i sin tur förutsättningarna för såväl privat som offentlig konsumtion. I vårt basscenario ökar både antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar svagt framöver.</P>
<P class="p18 ft9">Arbetslivets längd har, sett över en lång period, minskat även om man kan se en viss uppgång under de senaste 10 åren.<A href="#page_47"><SPAN class="ft40">24 </SPAN></A>Det kortare arbetslivet kan ses som ett uttryck för att medborgarna vill ta ut en del av välståndsökningarna i form av fritid och i viss mån också lägga mer tid på utbildning.</P>
<P class="p102 ft9">När medborgarna förändrar sina önskemål och vill ha mer fritid inbegriper sällan ett sådant övervägande effekterna det får på de offentligt finansierade välfärdssystemen. Vissa delar av dessa har visserligen en koppling till förvärvsinkomsten genom ersättnings- nivåerna. Men stora delar av den offentligt finansierade välfärden – vård, omsorg och utbildning – har inte någon sådan koppling till den egna arbetsinsatsen. Om medborgarna även i fortsättningen vill konsumera offentligt finansierad välfärd av god kvalitet, kommer det finnas skäl för det offentliga att verka för ökat arbetsutbud.<A href="#page_47"><SPAN class="ft40">25 </SPAN></A>Det finns inte några tecken på att medborgarna skulle önska en lägre standard på de offentligt finansierade välfärdstjänsterna, tvärtom framgår i kapitel 7 att det kan förväntas bli en ökad efterfrågan på välfärdstjänster framöver.</P>
<P class="p239 ft43"><SPAN class="ft41">24</SPAN><SPAN class="ft52">Försäkringskassan [2007a].</SPAN></P>
<P class="p240 ft95"><SPAN class="ft41">25</SPAN><SPAN class="ft94">Tänkbara alternativ vore att höja skatterna eller ta ut mer avgifter för offentlig service. Som redovisas i kapitel 7 är höjda skatter inget långsiktigt hållbart alternativ medan höjda avgifter kan ge ett bidrag till att finansiera de framtida offentliga välfärdstjänsterna.</SPAN></P>
<P class="p241 ft18">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310548x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Högre arbetsutbud</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft9">Långtidsutredningen 2008 koncentrerar diskussionen om arbetsutbudet till tidpunkten för det första inträdet och det sista utträdet ur arbetskraften, dvs. arbetslivets längd. Flera andra studier har tagit ett bredare perspektiv på arbetsutbudet.<A href="#page_48"><SPAN class="ft40">26 </SPAN></A>Vår avgränsning ska inte tolkas som en värdering av var den största potentialen för ett ökat arbetsutbud finns. Det totala antalet arbe- tade timmar i ekonomin är givetvis även ett resultat av hur mycket man förvärvsarbetar mellan inträdet på och utträdet ur arbetslivet. Tiden i arbetslöshet, utbildning, föräldraledighet och sjukfrånvaro har därför stor betydelse, liksom arbetstiderna. Likaså påverkas andelen personer i förvärvsaktiv ålder av nativiteten och migra- tionen. Kapitlet ger därför inte en heltäckande bild av hur stor den totala möjligheten till ökat arbetsutbud är, utan ska ses som ett bidrag i diskussionen om delar av denna potential.</P>
<P class="p115 ft9">Relativt små förändringar av in- respektive utträdesåldern skulle få stora effekter på arbetsutbudet. Om mönstret i arbetskrafts- deltagandet skjuts ett år nedåt för dem mellan 20 och 29 år och ett år uppåt för dem mellan 55 och 70 år, skulle arbetskraften ha ökat med ca 115 000 personer år 2007.<A href="#page_48"><SPAN class="ft40">27 </SPAN></A>Det skulle ha motsvarat en ökning av arbetskraften med 2,7 procent.</P>
<P class="p211 ft30"><SPAN class="ft30">3.1</SPAN><SPAN class="ft54">Stora förändringar på arbetsmarknaden</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">Den ekonomiska tillväxten, genom främst ökad produktivitet, har gjort det möjligt att minska förvärvsarbetet till ett begränsat antal timmar en begränsad del av livet. Den genomsnittliga förvärvs- arbetstiden per sysselsatt och år minskade från ca 2 000 arbetstim- mar 1950 till ca 1 600 arbetstimmar vid <NOBR>2000-talets</NOBR> början.<A href="#page_48"><SPAN class="ft40">28 </SPAN></A>De senaste 50 åren har därtill antalet år individerna befinner sig på arbetsmarknaden minskat genom längre tid i utbildning och tidi- gare pension. Ändå har både den privata och offentliga konsum- tionen kunnat öka kraftigt.</P>
<P class="p141 ft9">Givetvis är det varken möjligt eller önskvärt att arbeta alla dygnets timmar eller varje år från födseln till döden. Tiden för</P>
<P class="p243 ft43"><SPAN class="ft41">26</SPAN><SPAN class="ft52">Inom ramen för Långtidsutredningen 2003/04 belystes arbetsutbudspotentialen för främst utrikes födda (SOU 2004:73) och de äldre (SOU 2004:44). För en genomgång av potenti- alen på kort sikt i olika grupper, se Ds 2008:36.</SPAN></P>
<P class="p244 ft43"><SPAN class="ft41">27</SPAN><SPAN class="ft52">Det vill säga </SPAN><NOBR>20-åringarna</NOBR> hade <NOBR>21-åringarnas</NOBR> arbetskraftsdeltagande och <NOBR>56-åringarna</NOBR> hade <NOBR>55-åringarnas</NOBR> arbetskraftsdeltagande. Beräkningarna är baserade på data från SCB:s Arbetskraftsundersökningar.</P>
<P class="p245 ft45"><SPAN class="ft41">28</SPAN><SPAN class="ft44">Data från www.ggdc.net.</SPAN></P>
<P class="p51 ft18">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310549x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td110"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td111"><P class="p5 ft19">Högre arbetsutbud</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft9">utbildning och andra skeenden i livet, samt önskan om och behovet av fritid innebär att möjligheten till arbete begränsas. Det faktiska arbetsutbudet kommer därför alltid att vara lägre än den maximalt möjliga arbetstiden.</P>
<P class="p247 ft11"><SPAN class="ft11">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft51">Befolkningen arbetar mindre</SPAN></P>
<P class="p120 ft9">Antalet arbetade timmar avgörs av hur många som är i arbete och hur många timmar dessa arbetar. Enligt SCB:s Arbetskraftsunder- sökningar arbetade de drygt 3,8 miljoner personer som var i arbete i genomsnitt 1 882 timmar per person 2007 (se figur 3.1).</P>
<P class="p18 ft9">Det totala antalet arbetade timmar ökade i Sverige fram till 1990, för att därefter minska kraftigt fram till 1993. Nedgången följdes av en ökning fram till 2007, som endast avbrutits av två svagare konjunkturella minskningar. Nivån 2007 var dock endast 0,8 procent högre än 1990 års nivå trots att befolkningen i arbetsför ålder ökat med närmare 8 procent under perioden.<A href="#page_49"><SPAN class="ft40">29 </SPAN></A>Det kan fram- för allt förklaras av att en lägre andel är i arbete, men också av att de personer som är i arbete i genomsnitt arbetar färre timmar.</P>
<P class="p248 ft45"><SPAN class="ft53">29 </SPAN>I åldrarna 15 till 74 år.</P>
<P class="p113 ft18">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310550x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Högre arbetsutbud</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft11">Figur 3.1 Befolkningen i åldern <NOBR>15–74</NOBR> år 2007</P>
<P class="p190 ft56">Tusentals personer resp. arbetade timmar</P>
<P class="p249 ft96">Källa: SCB [a].</P>
<P class="p250 ft24">Andelen i arbete har minskat kraftigt…</P>
<P class="p106 ft9">Mellan 1980 och 1990 ökade andelen av befolkningen i åldern <NOBR>20–64</NOBR> år som var i arbete till följd av att fler kvinnor kom i arbete (se diagram 3.1). Under <NOBR>1990-talskrisen</NOBR> skedde en kraftig nedgång och uppgången därefter har inte inneburit att nivån nått tillbaka till <NOBR>1980-talets</NOBR> nivå. Äldre är här en avvikande grupp med en allt högre andel i arbete. Bland annat till följd av att fler studerar längre har andelen unga i arbete minskat kraftigt och inte återgått till den tidigare nivån trots en positiv utveckling de senaste 10 åren. Ande- len kvinnor i arbete närmade sig männens andel fram till 1990, men därefter har skillnaden grupperna emellan varit relativt konstant.</P>
<P class="p251 ft18">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310551x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr17 td110"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td111"><P class="p5 ft19">Högre arbetsutbud</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p252 ft11">Diagram 3.1 Andel av befolkningen i arbete <NOBR>20–64</NOBR> år, <NOBR>1980–2007</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td54"><P class="p35 ft56">Procent</P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td117"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td13"><P class="p179 ft59">80</P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td13"><P class="p179 ft59">75</P></TD>
<TD class="tr21 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td117"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td13"><P class="p179 ft59">70</P></TD>
<TD class="tr1 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td13"><P class="p179 ft59">65</P></TD>
<TD class="tr21 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td117"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td13"><P class="p179 ft59">60</P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td13"><P class="p179 ft59">55</P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td13"><P class="p179 ft59">50</P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td13"><P class="p179 ft59">45</P></TD>
<TD class="tr21 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td117"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td13"><P class="p179 ft59">40</P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td13"><P class="p35 ft66">1980</P></TD>
<TD class="tr20 td115"><P class="p6 ft90">1982</P></TD>
<TD class="tr20 td112"><P class="p25 ft90">1984</P></TD>
<TD class="tr20 td45"><P class="p6 ft90">1986</P></TD>
<TD class="tr20 td113"><P class="p253 ft90">1988</P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p6 ft59">1990</P></TD>
<TD class="tr20 td50"><P class="p171 ft90">1992</P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p6 ft59">1994</P></TD>
<TD class="tr20 td115"><P class="p6 ft90">1996</P></TD>
<TD class="tr20 td115"><P class="p6 ft90">1998</P></TD>
<TD class="tr20 td116"><P class="p182 ft90">2000</P></TD>
<TD class="tr20 td44"><P class="p6 ft90">2002</P></TD>
<TD class="tr20 td115"><P class="p254 ft59">2004</P></TD>
<TD class="tr20 td117"><P class="p181 ft90">2006</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td118"><P class="p181 ft97">Totalt</P></TD>
<TD class="tr22 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td113"><P class="p255 ft97">Män</P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td50"><P class="p256 ft66">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr22 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td119"><P class="p253 ft97">Yngre <NOBR>(20-24</NOBR> år)</P></TD>
<TD class="tr22 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td98"><P class="p254 ft66">Äldre <NOBR>(55-64</NOBR> år)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr21 td120"><P class="p35 ft66">Källa: SCB [<SPAN class="ft59">a] </SPAN>samt egna beräkningar.</P></TD>
<TD class="tr21 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td117"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p257 ft93">…och arbetstiden har minskat något</P>
<P class="p258 ft63">De genomsnittliga veckoarbetstiderna är stabilare än andelen i arbete (diagram 3.2). Det skedde emellertid en viss minskning efter 2000 för framför allt män. Äldre arbetskraft <NOBR>(55–65</NOBR> år) har sedan mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> närmat sig och nästan uppnått den genom- snittliga veckoarbetstiden per person i arbete. Precis som för arbetskraftsdeltagandet närmade sig kvinnornas arbetstider männens fram till början av <NOBR>1990-talet,</NOBR> men inte därefter. Unga som arbetar gör det i genomsnitt allt färre timmar.</P>
<P class="p259 ft64">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310552x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Högre arbetsutbud</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft11">Diagram 3.2 Veckoarbetstiden per person i arbete <NOBR>16–64</NOBR> år, <NOBR>1980–2007</NOBR></P>
<P class="p190 ft56">Antal timmar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr17 td13"><P class="p168 ft66">43</P></TD>
<TD class="tr17 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p168 ft66">41</P></TD>
<TD class="tr8 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><P class="p168 ft66">39</P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p168 ft66">37</P></TD>
<TD class="tr8 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><P class="p168 ft66">35</P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p168 ft66">33</P></TD>
<TD class="tr8 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p168 ft66">31</P></TD>
<TD class="tr8 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p168 ft66">29</P></TD>
<TD class="tr8 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td13"><P class="p6 ft67">1980</P></TD>
<TD class="tr20 td50"><P class="p171 ft67">1982</P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p6 ft59">1984</P></TD>
<TD class="tr20 td121"><P class="p261 ft67">1986</P></TD>
<TD class="tr20 td57"><P class="p6 ft59">1988</P></TD>
<TD class="tr20 td115"><P class="p6 ft67">1990</P></TD>
<TD class="tr20 td122"><P class="p262 ft67">1992</P></TD>
<TD class="tr20 td17"><P class="p6 ft67">1994</P></TD>
<TD class="tr20 td112"><P class="p6 ft67">1996</P></TD>
<TD class="tr20 td115"><P class="p6 ft67">1998</P></TD>
<TD class="tr20 td45"><P class="p6 ft67">2000</P></TD>
<TD class="tr20 td112"><P class="p6 ft67">2002</P></TD>
<TD class="tr20 td115"><P class="p6 ft67">2004</P></TD>
<TD class="tr20 td112"><P class="p182 ft67">2006</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td50"><P class="p262 ft72">Totalt</P></TD>
<TD class="tr17 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p25 ft72">Män</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td67"><P class="p263 ft72">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr17 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr17 td123"><P class="p264 ft72">Yngre, <NOBR>16-24</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr17 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td118"><P class="p6 ft59">Äldre, <NOBR>55-64</NOBR> år</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft60">Källa: SCB [a] samt egna beräkningar.</P>
<P class="p266 ft61"><SPAN class="ft61">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft62">Tudelad utveckling av utbildningsnivån</SPAN></P>
<P class="p106 ft63">Arbetskraftens bidrag till tillväxten avgörs inte bara av antalet arbetade timmar utan även av arbetskraftens kvalitet där utbild- ningen är en viktig faktor.<A href="#page_52"><SPAN class="ft68">30</SPAN></A></P>
<P class="p267 ft93">Andelen med hög utbildningsnivå har ökat…</P>
<P class="p106 ft63">Genom ett antal utbildningspolitiska reformer har antalet år i utbildning i Sverige successivt ökat under de senaste femtio åren, vilket har lett till att arbetskraften nu är bättre utbildad. Allt färre har högst förgymnasial utbildning och allt fler har eftergymnasial utbildning. Andelen gymnasieutbildade i befolkningen är än så länge relativt oförändrad och gymnasieutbildning är fortfarande den vanligaste högsta utbildningsnivån i arbetskraften.</P>
<P class="p53 ft63">Nedgången i andelen med högst förgymnasial utbildning förkla- ras främst av att äldre med kort utbildning lämnar arbetskraften</P>
<P class="p204 ft70"><SPAN class="ft69">30 </SPAN>Utbildningens effekter på produktiviteten diskuteras mer utförligt i kapitel 4.</P>
<P class="p51 ft64">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310553x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td110"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td111"><P class="p5 ft19">Högre arbetsutbud</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft9">och uppgången i andelen med eftergymnasial utbildning beror på att fler yngre gör sitt inträde på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p268 ft24">…men många fullföljer inte gymnasiet</P>
<P class="p208 ft9">Även om fler yngre genomgår högskoleutbildning finns också en stor grupp som inte klarar gymnasieskolan. Andelen yngre som inte genomgått gymnasieutbildning ökade kraftigt i samband med gymnasiereformen i slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> och har inte återgått till tidigare nivåer trots en nedgång under de senaste åren (se diagram 3.3). Utvecklingen av de yngres utbildningsnivå kan därmed beskrivas som tudelad med många som skaffar en efter- gymnasial utbildning och många som inte når gymnasial ut- bildning.<A href="#page_53"><SPAN class="ft40">31</SPAN></A></P>
<P class="p269 ft9">Det finns olika sätt att definiera hur stor andel som inte tagit sig igenom en gymnasieutbildning. Beroende på vilken metod som används blir nivåerna olika, medan den övergripande trenden är likartad. I SCB:s utbildningsregister är definitionen av gymnasie- utbildad att ha genomfört minst en termin på gymnasial nivå. Det finns inte något krav på att man har nått godkänt betyg för att räknas som gymnasieutbildad. Med denna definition saknade 14 procent av <NOBR>20-åringarna</NOBR> gymnasieutbildning år 2007.</P>
<P class="p94 ft9">Med Skolverkets definition som endast innefattar dem som har ett slutbetyg eller motsvarande blir siffran betydligt högre. Av landets <NOBR>20-åringar</NOBR> hade 28 procent inte ett slutbetyg från gymna- sieskolan 2007, vilket är något lägre än i slutet av <NOBR>1990-talet.<A href="#page_53"><SPAN class="ft40">32</SPAN></A></NOBR><A href="#page_53"><SPAN class="ft40"> </SPAN></A>Där- till är det ungefär 10 procent av dem som får ett slutbetyg som inte uppnår grundläggande högskolebehörighet.<A href="#page_53"><SPAN class="ft40">33 </SPAN></A>Sammantaget betyder det att ca 35 procent av en årskull vid 20 års ålder saknar grund- läggande behörighet för högskolestudier.</P>
<P class="p270 ft43"><SPAN class="ft41">31</SPAN><SPAN class="ft52">Heckman, J. [2008] har pekat på en ökad polarisering av det amerikanska samhället efter- som fler tar högskoleexamen samtidigt som fler inte uppnår gymnasienivå.</SPAN></P>
<P class="p124 ft43"><SPAN class="ft41">32</SPAN><SPAN class="ft52">Skolverket [2008a].</SPAN></P>
<P class="p271 ft45"><SPAN class="ft41">33</SPAN><SPAN class="ft44">För att grundläggande högskolebehörighet ska vara uppnådd ska kurser motsvarande 90 procent av poängen vara avslutade.</SPAN></P>
<P class="p147 ft18">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310554x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Högre arbetsutbud</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft11">Diagram 3.3 Olika mått på ej fullföljt gymnasiet för <NOBR>20-åringar</NOBR></P>
<P class="p190 ft56">Procent av befolkningen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr17 td13"><P class="p168 ft66">45</P></TD>
<TD class="tr17 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td13"><P class="p168 ft66">40</P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td13"><P class="p168 ft66">35</P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td13"><P class="p168 ft66">30</P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td13"><P class="p168 ft66">25</P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td13"><P class="p168 ft66">20</P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td13"><P class="p168 ft66">15</P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td13"><P class="p168 ft66">10</P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p168 ft72">5</P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td13"><P class="p168 ft72">0</P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td13"><P class="p6 ft67">1992</P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p6 ft67">1993</P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p6 ft67">1994</P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p6 ft67">1995</P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p6 ft67">1996</P></TD>
<TD class="tr20 td122"><P class="p263 ft67">1997</P></TD>
<TD class="tr20 td47"><P class="p6 ft59">1998</P></TD>
<TD class="tr20 td44"><P class="p6 ft67">1999</P></TD>
<TD class="tr20 td17"><P class="p6 ft67">2000</P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p6 ft67">2001</P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p6 ft67">2002</P></TD>
<TD class="tr20 td44"><P class="p6 ft67">2003</P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p6 ft67">2004</P></TD>
<TD class="tr20 td17"><P class="p6 ft67">2005</P></TD>
<TD class="tr20 td44"><P class="p25 ft67">2006</P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p6 ft67">2007</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td124"><P class="p167 ft59">Ej fullföljd gymnasial utbildning</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td124"><P class="p253 ft59">Ej grundläggande högskolebehörighet</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td125"><P class="p167 ft66">Förgymnasial utbildnig</P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p272 ft60">Anm.: På grund av förändrade rutiner för datainsamling finns ett brott i serien för förgymnasial utbildning mellan 1999 och 2000.</P>
<P class="p273 ft60">Källa: Skolverket [2008c], SCB [c] samt egna beräkningar.</P>
<P class="p274 ft100"><SPAN class="ft98">3.2</SPAN><SPAN class="ft99">Tidigare inträde på arbetsmarknaden genom ett effektivare utbildningssystem</SPAN></P>
<P class="p128 ft63">Unga etablerar sig på arbetsmarknaden allt senare. Det finns flera tänkbara förklaringar till detta, t.ex. längre tid i utbildning, minskad efterfrågan på arbetskraft utan arbetslivserfarenhet, stigande löner och sämre kvalifikationer hos vissa unga.<A href="#page_54"><SPAN class="ft68">34 </SPAN></A>I Långtidsutredningen 2008 lägger vi fokus på konsekvenserna av det senare inträdet och orsakerna till den längre tiden i utbildning.</P>
<P class="p53 ft63">Tiden i utbildning avgörs av hur utbildningsväsendet fungerar, individens val och av individens prestationer. För det offentliga innebär ett senare inträde på arbetsmarknaden minskade skatte- inkomster och, i de fall det rör sig om utbildningsmisslyckanden, ökade utgifter. Det innebär, något förenklat, att det offentliga bör förmå individerna att förvärva en given mängd kunskap (human- kapital) så snabbt som möjligt.<A href="#page_54"><SPAN class="ft68">35 </SPAN></A>Enligt en uppskattning i slutet av</P>
<P class="p275 ft83"><SPAN class="ft81">34</SPAN><SPAN class="ft84">För en diskussion se Åslund, O. m.fl. [2006] och Åberg, R. [1999].</SPAN></P>
<P class="p56 ft70"><SPAN class="ft81">35</SPAN><SPAN class="ft101">Alternativt att man uppnår en högre kunskapsnivå under en given mängd tid i utbildning.</SPAN></P>
<P class="p51 ft64">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310555x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td110"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td111"><P class="p5 ft19">Högre arbetsutbud</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft9"><NOBR>1990-talet</NOBR> motsvarade tidsförlusterna i utbildningssystemets olika delar närmare 130 000 personår.<A href="#page_55"><SPAN class="ft40">36</SPAN></A></P>
<P class="p20 ft9">Det finns relativt väldokumenterade problem med såväl genom- strömningen som resultaten i det svenska utbildningsväsendet. Det påverkar i sin tur övergången mellan studier och arbete. Att hämta upp kunskaper senare i livet är förvisso möjligt, men det kostar betydligt mer för både samhället och den enskilde.</P>
<P class="p276 ft11"><SPAN class="ft11">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft51">Ungdomar börjar arbeta senare</SPAN></P>
<P class="p208 ft9">Ungdomars inträde på arbetsmarknaden har förskjutits längre upp i åldrarna (se diagram 3.4).<A href="#page_55"><SPAN class="ft40">37 </SPAN></A>Den stora förändringen kom i samband med krisen på <NOBR>1990-talet,</NOBR> men mönstret finns kvar även sedan efterfrågan på arbetskraft återvänt till mer normala nivåer. En del av detta kan bero på förlängningen av gymnasiets tvååriga program och den ökade andelen som studerar på högskolan. Kvinnor etable- rar sig generellt sett senare än män, främst beroende på att en högre andel studerar på högskolan.</P>
<P class="p277 ft43"><SPAN class="ft41">36</SPAN><SPAN class="ft52">Ds 2000:58.</SPAN></P>
<P class="p124 ft45"><SPAN class="ft41">37</SPAN><SPAN class="ft44">Åslund, O. m.fl. [2006].</SPAN></P>
<P class="p113 ft18">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310556x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Högre arbetsutbud</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p278 ft11">Diagram 3.4 Andel som haft sitt första jobb vid olika åldrar, efter födelseår</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr11 td51"><P class="p28 ft56">Procent</P></TD>
<TD class="tr11 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td128"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td51"><P class="p279 ft66">100</P></TD>
<TD class="tr9 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td128"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td51"><P class="p279 ft72">90</P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td51"><P class="p279 ft72">80</P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td51"><P class="p279 ft72">70</P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td128"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td51"><P class="p279 ft72">60</P></TD>
<TD class="tr11 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td128"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td51"><P class="p279 ft72">50</P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td128"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td51"><P class="p279 ft72">40</P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td51"><P class="p279 ft72">30</P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td51"><P class="p279 ft72">20</P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td128"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td51"><P class="p279 ft72">10</P></TD>
<TD class="tr11 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td128"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td51"><P class="p279 ft72">0</P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td128"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td51"><P class="p6 ft67">1967 1968</P></TD>
<TD class="tr20 td126"><P class="p6 ft59">1969 1970</P></TD>
<TD class="tr20 td126"><P class="p6 ft59">1971 1972</P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p6 ft59">1973 1974</P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p193 ft59">1975 1976</P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p6 ft59">1977 1978</P></TD>
<TD class="tr20 td126"><P class="p6 ft59">1979 1980</P></TD>
<TD class="tr20 td126"><P class="p6 ft59">1981 1982</P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p6 ft59">1983 1984</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td127"><P class="p193 ft102">Födelseår</P></TD>
<TD class="tr17 td128"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td126"><P class="p280 ft72">19 år</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td99"><P class="p169 ft72">21 år</P></TD>
<TD class="tr1 td128"><P class="p281 ft72">23 år</P></TD>
<TD class="tr1 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td126"><P class="p282 ft72">25 år</P></TD>
<TD class="tr1 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p283 ft60">Anm.: Inträdet definieras här som när individerna når en inkomst motsvarande 50 procent av medianen för <NOBR>45-åringar.</NOBR> Av de som föddes 1967 hade ca 40 procent haft sitt första jobb vid 19 års ålder och ca 90 procent vid 25 års ålder.</P>
<P class="p284 ft60">Källa: Åslund, O. m.fl. [2006].</P>
<P class="p250 ft93">Senare arbetsmarknadsinträde i Sverige till följd av senare studier</P>
<P class="p106 ft63">Enligt internationella jämförelser sker det en kraftig minskning av andelen som studerar när svenska ungdomar är mellan 18 och 20 år, därefter ökar andelen. Jämfört med <NOBR>OECD-genomsnittet</NOBR> studerar färre och fler arbetar fram till 23 års ålder (diagram 3.5). Svenska ungdomar förefaller skjuta upp sina högskolestudier och i stället arbeta under ett par år. Värt att notera är att Sverige har en jämförelsevis stor andel kring <NOBR>20-årsåldern</NOBR> som varken arbetar eller studerar.</P>
<P class="p285 ft64">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310557x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr17 td110"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td111"><P class="p5 ft19">Högre arbetsutbud</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p286 ft11">Diagram 3.5 Arbetsmarknadsstatus för unga 2006 efter ålder</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td129"><P class="p24 ft56">Procent</P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr19 td129"><P class="p24 ft23">Sverige</P></TD>
<TD class="tr19 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr19 td134"><P class="p171 ft16">OECD</P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td5"><P class="p170 ft103">100</P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td115"><P class="p170 ft104">100</P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td5"><P class="p170 ft104">90</P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td115"><P class="p170 ft104">90</P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td5"><P class="p170 ft104">80</P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td115"><P class="p170 ft104">80</P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td5"><P class="p170 ft104">70</P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td115"><P class="p170 ft104">70</P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td5"><P class="p170 ft104">60</P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td115"><P class="p170 ft104">60</P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td5"><P class="p170 ft104">50</P></TD>
<TD class="tr17 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td115"><P class="p170 ft104">50</P></TD>
<TD class="tr17 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td5"><P class="p170 ft104">40</P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td115"><P class="p170 ft104">40</P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td5"><P class="p170 ft104">30</P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td115"><P class="p170 ft104">30</P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td5"><P class="p170 ft104">20</P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td115"><P class="p170 ft104">20</P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td5"><P class="p170 ft104">10</P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td115"><P class="p170 ft104">10</P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td5"><P class="p170 ft104">0</P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td115"><P class="p170 ft104">0</P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td5"><P class="p6 ft104">15</P></TD>
<TD class="tr27 td132"><P class="p6 ft104">16</P></TD>
<TD class="tr27 td135"><P class="p253 ft104">17</P></TD>
<TD class="tr27 td130"><P class="p6 ft104">18</P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p6 ft104">19</P></TD>
<TD class="tr27 td132"><P class="p6 ft104">20</P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p6 ft104">21</P></TD>
<TD class="tr27 td132"><P class="p6 ft104">22</P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p6 ft104">23</P></TD>
<TD class="tr27 td132"><P class="p6 ft104">24</P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p6 ft104">25</P></TD>
<TD class="tr27 td132"><P class="p6 ft104">26</P></TD>
<TD class="tr27 td132"><P class="p6 ft104">27</P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p6 ft104">28</P></TD>
<TD class="tr27 td132"><P class="p6 ft104">29</P></TD>
<TD class="tr27 td115"><P class="p6 ft104">15</P></TD>
<TD class="tr27 td132"><P class="p6 ft104">16</P></TD>
<TD class="tr27 td5"><P class="p262 ft104">17</P></TD>
<TD class="tr27 td133"><P class="p6 ft104">18</P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p6 ft104">19</P></TD>
<TD class="tr27 td132"><P class="p6 ft104">20</P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p6 ft104">21</P></TD>
<TD class="tr27 td132"><P class="p6 ft104">22</P></TD>
<TD class="tr27 td132"><P class="p6 ft104">23</P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p6 ft104">24</P></TD>
<TD class="tr27 td132"><P class="p6 ft104">25</P></TD>
<TD class="tr27 td132"><P class="p6 ft104">26</P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p6 ft104">27</P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p6 ft104">28</P></TD>
<TD class="tr27 td132"><P class="p6 ft104">29</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td136"><P class="p5 ft104">I utbildning, ej i arbete</P></TD>
<TD class="tr26 td137"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td138"><P class="p172 ft104">I utbildning och i arbete</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td99"><P class="p5 ft104">I utbildning, ej i arbete</P></TD>
<TD class="tr26 td137"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td139"><P class="p172 ft104">I utbildning och i arbete</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr27 td136"><P class="p5 ft104">Sysselsatt, ej i utbildning</P></TD>
<TD class="tr26 td141"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td138"><P class="p172 ft104">Ej sysselsatt, ej i studier</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td99"><P class="p5 ft104">Sysselsatt, ej i utbildning</P></TD>
<TD class="tr26 td141"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td139"><P class="p172 ft104">Ej sysselsatt, ej i studier</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td140"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td140"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p287 ft60">Anm.: <NOBR>OECD-genomsnittet</NOBR> är ett ovägt genomsnitt för 22 länder.</P>
<P class="p288 ft60">Källa: OECD [2008b] samt egna beräkningar.</P>
<P class="p289 ft63">Det är också en stor åldersspridning på högskolestudenter i Sverige som tyder på relativt svaga normer kring när studier ska påbörjas. En starkare norm för snabb övergång från gymnasiet till högskolan skulle innebära att fler blev klara med sina studier tidigt. Normer kan definieras som de förväntningar andra har på en persons bete- ende. De som infriar omgivningens förväntningar får uppskattning medan de som bryter mot förväntningarna möts av motsatsen.<A href="#page_57"><SPAN class="ft68">38 </SPAN></A>Men normer är svåra att påverka, samtidigt som åtgärder som förändrar den sociala normen kan få stora effekter om många personer omfattas.</P>
<P class="p290 ft93">Försenat arbetsmarknadsinträde på grund av oinformerade val</P>
<P class="p291 ft63">När en person väljer utbildning finns alltid risken att göra felval. Felval kan ha olika orsaker: det kan vara svårt att bilda sig en uppfattning om hur arbetsmarknaden kommer att se ut på sikt, det kan också saknas information om utbildningen leder till arbete eller om vilka kunskaper som krävs för en given utbildning, m.m.</P>
<P class="p292 ft63">Strukturomvandling, men även konjunkturella effekter, kan i vissa fall medföra att det som var ett lämpligt val för den</P>
<P class="p293 ft70"><SPAN class="ft69">38 </SPAN>Lindbeck, A. [2003].</P>
<P class="p294 ft64">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310558x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Högre arbetsutbud</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p295 ft9">studerande vid utbildningens början, inte är det vid utbildningens slut.<A href="#page_58"><SPAN class="ft40">39 </SPAN></A>Det kan i vissa fall innebära att individens anställningsbarhet på arbetsmarknaden kan vara så låg att nya utbildningsinvesteringar blir nödvändiga. Men det är ovanligt att förändringarna är så snabba att utbildningar blir helt oanvändbara.</P>
<P class="p296 ft9">Det finns tecken som tyder på att varken gymnasieväljare eller högskoleväljare är väl informerade om arbetsmarknadssituationen för de som har genomgått den utbildning de väljer.<A href="#page_58"><SPAN class="ft40">40 </SPAN></A>Det är varken bra för den enskilde eller, under förutsättning att individens produktivitet skulle vara högre om utbildningen mer avspeglade deras framtida yrke, bra för samhället.</P>
<P class="p53 ft9">Objektiv information om olika utbildningars arbetsmarknads- utfall, som genomsnittlig inkomst och arbetslöshetsrisk, riktad till de personer som ska välja utbildning är därför ett värdefullt red- skap för att undvika alltför stora felval.</P>
<P class="p86 ft9">En ytterligare faktor som ökar risken för felval är att eleverna har för lite information om vad som krävs för att klara av och kunna tillgodogöra sig en utbildning samt om de har dessa förmå- gor. Om studie- och yrkesorientering är ett naturligt inslag i undervisningen minskar risken för den typen av felval och kan dessutom bidra till att uppmuntra elever från mindre studievana miljöer att studera vidare.<A href="#page_58"><SPAN class="ft40">41</SPAN></A></P>
<P class="p297 ft11"><SPAN class="ft11">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft51">Bristande skolresultat ger problem på arbetsmarknaden</SPAN></P>
<P class="p128 ft9">Som framgick i avsnitt 3.1.2 är det nästan 30 procent av 20- åringarna som inte har slutbetyg från gymnasieskolan. Det finns olika förklaringar till det. Vissa pekar på betydelsen av förläng- ningen till tre år av de tidigare tvååriga gymnasieprogrammen.<A href="#page_58"><SPAN class="ft40">42 </SPAN></A>Andra pekar på att den stora uppgången i avhopp inte skedde för den första årskullen som bara kunde gå treåriga program, utan när den nya gymnasieskolan var fullt genomförd.<A href="#page_58"><SPAN class="ft40">43 </SPAN></A>Avhoppen har därtill ökat även på de program som redan tidigare var treåriga. Det skulle då kunna vara andra delar av den nya gymnasieskolan, som</P>
<P class="p298 ft43"><SPAN class="ft41">39</SPAN><SPAN class="ft52">Ett exempel där konjunkturella effekter kan ha medfört kraftigt försämrad anställnings- barhet är för </SPAN><NOBR>IT-utbildade</NOBR> personer under tidigt <NOBR>2000-tal.</NOBR> Men den strukturella omvand- lingen tyder snarare på en fortsatt ökad efterfrågan på personer med denna inriktning.</P>
<P class="p299 ft43"><SPAN class="ft41">40</SPAN><SPAN class="ft52">Bilaga 8 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:69).</SPAN></P>
<P class="p55 ft43"><SPAN class="ft41">41</SPAN><SPAN class="ft52">Bilaga 8 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:69).</SPAN></P>
<P class="p55 ft43"><SPAN class="ft41">42</SPAN><SPAN class="ft52">Åslund, O. m.fl. [2006].</SPAN></P>
<P class="p56 ft45"><SPAN class="ft41">43</SPAN><SPAN class="ft44">Murray, Å. [2007].</SPAN></P>
<P class="p51 ft18">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310559x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr17 td110"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td111"><P class="p5 ft19">Högre arbetsutbud</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p300 ft9">det nya betygssystemet eller betygsättning i varje enskild kurs, som medfört ökade avhopp. Andra tänkbara förklaringar till utveck- lingen är ändrade attityder, fler utrikes födda elever, ändrade för- kunskaper och läget på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p301 ft11">Faktaruta 3.1 Gymnasiets individuella program</P>
<P class="p302 ft108">Bland dem som varken studerar eller arbetar är elever som hoppat av det individuella programmet kraftigt överrepresenterade.<SPAN class="ft107">1 </SPAN>Gymnasieskolans individuella program är tänkt att förbereda eleverna för studier på de nationella programmen. Det vänder sig främst till dem som inte kommer in på något nationellt program.</P>
<P class="p303 ft108">Elever går på det individuella programmet av olika skäl. En del saknar behörighet i något enstaka ämne medan andra saknar betyg i de flesta ämnen från grundskolan. En annan grupp är de som har gymnasiebehörighet men inte kommit in på önskat program eller hoppat av det program de påbörjat. Invandrare med bristfälliga kunskaper i svenska är också en stor grupp. <SPAN class="ft107">2</SPAN></P>
<P class="p304 ft108">Omkring 7 procent av gymnasieeleverna läsåret 2006/07 läste på det individuella programmet, det var något fler män än kvinnor. Huvuddelen av dessa återfanns i årskurs 1 (76 procent). Drygt hälften av eleverna i årskurs 1 kom direkt från grundskolan. Andelen elever på det individuella programmet har varit relativt stabil sedan 1999 efter att ha ökat i sam- band med att det infördes krav på godkänt i matematik, svenska och engelska för att få börja gymnasiet.</P>
<P class="p304 ft109">Andelen som går från det individuella programmet till nationella program har minskat något. Omkring 30 procent av dem som påbörjar det individuella programmet avslutar sin gymnasieutbildning inom fyra år.</P>
<P class="p305 ft96"><SPAN class="ft110">1</SPAN><SPAN class="ft111">Ds 2003:33.</SPAN></P>
<P class="p306 ft96"><SPAN class="ft110">2</SPAN><SPAN class="ft111">Skolverket [2007].</SPAN></P>
<P class="p307 ft24">Betydligt sämre arbetsmarknad för dem utan gymnasieutbildning</P>
<P class="p308 ft9">Till skillnad från fysiskt kapital förslits inte kunskaper i form av utbildning när de används utan när de <SPAN class="ft24">inte </SPAN>används. Ett fördröjt arbetsmarknadsinträde för unga leder ofta till att kunskapsinhämt- ningen minskar och att värdet på kunskaperna man redan har minskar. En studie visar att de som var arbetslösa en period direkt efter gymnasiet fem år senare har en arbetslöshetsrisk som är 3 procentenheter högre och årliga inkomster som är 17 procent</P>
<P class="p309 ft18">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310560x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Högre arbetsutbud</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p310 ft9">lägre än de som inte varit arbetslösa.<A href="#page_60"><SPAN class="ft40">44 </SPAN></A>Att effekterna kan uppmätas så lång tid efter den initiala arbetslöshetsperioden tyder på att hög ungdomsarbetslöshet är en faktor som begränsar arbetsutbudet även på längre sikt.</P>
<P class="p126 ft9">Arbetsmarknadsinträdet har försenats mer för dem som inte har slutfört någon gymnasieutbildning (diagram 3.6). En del förklaras av att så gott som alla utan gymnasieexamen ändå har läst något år på gymnasiet. Men huvuddelen beror på att det har blivit svårare att ta sig in på arbetsmarknaden för dem som inte har en gymnasie- utbildning.</P>
<P class="p96 ft9">Jämförelser mellan länder visar att svenska ungdomar med högst förgymnasial utbildning har lägre sysselsättningsgrad de första åren efter studier än genomsnittet i OECD.<A href="#page_60"><SPAN class="ft40">45 </SPAN></A>Men efter ett par år är arbetsmarknadsutfallet för svenska unga utan gymnasieutbildning bättre än genomsnittet i OECD.</P>
<P class="p311 ft43"><SPAN class="ft41">44</SPAN><SPAN class="ft52">Nordström Skans, O. [2004].</SPAN></P>
<P class="p56 ft45"><SPAN class="ft41">45</SPAN><SPAN class="ft44">OECD [2008b].</SPAN></P>
<P class="p51 ft18">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GWB3105/GWB310561x1.jpg" style="width:453px;height:600px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr17 td110"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td111"><P class="p5 ft19">Högre arbetsutbud</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft11">Diagram 3.6 Andel bland dem som inte avslutat gymnasiet vid 20 års ålder som vid olika åldrar har haft ett första jobb, efter födelseår</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td54"><P class="p313 ft56">Procent</P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td116"><P class="p168 ft66">100</P></TD>
<TD class="tr9 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td116"><P class="p168 ft72">90</P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td116"><P class="p168 ft72">80</P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td116"><P class="p168 ft72">70</P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td116"><P class="p168 ft72">60</P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td116"><P class="p168 ft72">50</P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td116"><P class="p168 ft72">40</P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td116"><P class="p168 ft72">30</P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td116"><P class="p168 ft72">20</P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td116"><P class="p168 ft72">10</P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td116"><P class="p168 ft72">0</P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td116"><P class="p313 ft66">1967</P></TD>
<TD class="tr20 td142"><P class="p6 ft67">1968</P></TD>
<TD class="tr20 td142"><P class="p6 ft67">1969</P></TD>
<TD class="tr20 td142"><P class="p6 ft67">1970</P></TD>
<TD class="tr20 td142"><P class="p6 ft67">1971</P></TD>
<TD class="tr20 td142"><P class="p6 ft67">1972</P></TD>
<TD class="tr20 td142"><P class="p6 ft67">1973</P></TD>
<TD class="tr20 td116"><P class="p171 ft67">1974</P></TD>
<TD class="tr20 td5"><P class="p6 ft66">1975</P></TD>
<TD class="tr20 td135"><P class="p6 ft67">1976</P></TD>
<TD class="tr20 td112"><P class="p263 ft67">1977</P></TD>
<TD class="tr20 td57"><P class="p6 ft59">1978</P></TD>
<TD class="tr20 td135"><P class="p6 ft67">1979</P></TD>
<TD class="tr20 td112"><P class="p281 ft67">1980</P></TD>
<TD class="tr20 td57"><P class="p6 ft59">1981</P></TD>
<TD class="tr20 td142"><P class="p6 ft67">1982</P></TD>
<TD class="tr20 td142"><P class="p6 ft67">1983</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr17 td143"><P class="p179 ft64">Födelseår</P></TD>
<TD class="tr17 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td144"><P class="p168 ft72">19 år</P></TD>
<TD class="tr1 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td116"><P class="p25 ft72">21 år</P></TD>
<TD class="tr1 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td112"><P class="p6 ft72">23 år</P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td112"><P class="p25 ft72">25 år</P></TD>
<TD class="tr1 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p314 ft60">Anm.: Inträdet definieras här som när individerna når en inkomst motsvarande 50 procent av medianen för <NOBR>45-åringar.</NOBR> Av de som föddes 1967 hade ca 50 procent haft sitt första jobb vid 19 års ålder och drygt 80 procent vid 25 års ålder.</P>
<P class="p315 ft60">Källa: Åslund, O. m.fl. [2006].</P>
<P class="p316 ft93">Utbildningsnivån avgör arbetsmarknadsutfallet</P>
<P class="p317 ft63">Effekterna av olika utbildningsval kan visas av ett exempel från årskullen född 1978. Vid 28 års ålder saknade ca 16 procent av männen och ca 11 procent av kvinnorna en, enligt SCB, fullföljd gymnasieutbildning.<A href="#page_61"><SPAN class="ft68">46 </SPAN></A>Ungefär 40 procent hade studerat på hög- skolan, även om ungefär hälften av dessa inte tagit någon examen. Inom vissa grupper befann sig många fortfarande i utbildning, vilket särskilt gäller kortare oavslutade högskoleutbildningar.</P>
<P class="p318 ft63">Bland kvinnor och män med enbart förgymnasial utbildning är det nästan 25 procent som befinner sig utanför arbetsmarknaden eller utbildningssystemet, medan det för gruppen med minst tre års högskoleutbildning är mindre än 5 procent (tabell 3.1).</P>
<P class="p319 ft70"><SPAN class="ft69">46 </SPAN>SCB kräver i sin definition inte slutbetyg utan det räcker att ha tagit ut ett s.k. samlat betygsdokument som beskriver de kurser eleven fått betyg i. Detta oavsett hur många dessa kurser är.</P>
<P class="p320 ft64">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310562x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Högre arbetsutbud</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft9">Sysselsättningsgraden skiljer sig kraftigt åt mellan olika grupper. Bland dem som inte fullföljt gymnasiet var betydligt färre syssel- satta, särskilt bland kvinnor.<A href="#page_62"><SPAN class="ft40">47 </SPAN></A>Sysselsättningsgraden var högst bland dem som fullföljt en minst treårig högskoleutbildning. Det fanns en viss skillnad i sysselsättning mellan kvinnor som nått hög- skolebehörighet på gymnasiet och dem som inte gjort det.</P>
<P class="p126 ft9">Det var mindre skillnad i inkomster än sysselsättning mellan dem som högst har grundskole- och högst gymnasieutbildning. Detta tyder på att de med kortast utbildning har svårare att få ett jobb, men om de får ett är skillnaden i inkomst ganska liten. Medelinkomsten ökar generellt med stigande utbildning.</P>
<P class="p86 ft9">Kvinnorna tycks stärka sin position på arbetsmarknaden med ökad utbildningsnivå jämfört med männen. Vid en högskoleutbild- ning på minst tre år har kvinnor en högre sysselsättningsgrad än män, medan de i samtliga andra fall har en lägre. Medelinkomsten är i alla utbildningsgrupper lägre för kvinnor än för män.</P>
<P class="p321 ft45"><SPAN class="ft53">47 </SPAN>Observera att personer som är föräldralediga eller sjukskrivna från en anställning definieras som sysselsatta.</P>
<P class="p322 ft18">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310563x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr17 td110"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td111"><P class="p5 ft19">Högre arbetsutbud</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p323 ft112">Tabell 3.1 Arbetsmarknadsstatus 2006 för personer födda 1978, efter högsta uppnådda utbildning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr17 td145"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td146"><P class="p324 ft57">Andel av totalen</P></TD>
<TD class="tr17 td147"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td148"><P class="p325 ft114">Andel</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td149"><P class="p194 ft114">Andel i studier</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td150"><P class="p326 ft114">Medelinkomst,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td94"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td75"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td151"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td152"><P class="p280 ft116">sysselsatta</P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p327 ft114">och ej</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td136"><P class="p326 ft114">sysselsatta och ej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td94"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr22 td75"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr22 td151"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr22 td13"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr22 td8"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td153"><P class="p194 ft114">sysselsatta</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td136"><P class="p183 ft114">i studier</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td100"><P class="p35 ft78">Högsta utbildning</P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p28 ft78">Män</P></TD>
<TD class="tr11 td154"><P class="p170 ft76">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr11 td155"><P class="p25 ft78">Män</P></TD>
<TD class="tr11 td156"><P class="p170 ft78">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr11 td155"><P class="p182 ft78">Män</P></TD>
<TD class="tr11 td102"><P class="p253 ft78">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr11 td101"><P class="p170 ft78">Män</P></TD>
<TD class="tr11 td157"><P class="p171 ft78">Kvinnor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p35 ft59">Grundskola eller lägre</P></TD>
<TD class="tr11 td75"><P class="p28 ft60">15,9</P></TD>
<TD class="tr11 td151"><P class="p170 ft60">11,1</P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p25 ft60">71,1</P></TD>
<TD class="tr11 td8"><P class="p170 ft60">61,4</P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p182 ft60">5,3</P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p253 ft60">11,2</P></TD>
<TD class="tr11 td55"><P class="p261 ft60">245 000</P></TD>
<TD class="tr11 td127"><P class="p171 ft60">191 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td94"><P class="p35 ft60">Fullföljt gymnasiet,</P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td151"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td94"><P class="p35 ft90">högskolebehörighet</P></TD>
<TD class="tr20 td75"><P class="p28 ft90">31,4</P></TD>
<TD class="tr20 td151"><P class="p170 ft90">29,4</P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p25 ft90">88,5</P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p170 ft90">82,1</P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p182 ft90">3,6</P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p253 ft90">6,2</P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p170 ft90">275 000</P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p171 ft90">205 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td94"><P class="p35 ft59">Fullföljt gymnasiet, ej</P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td151"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td94"><P class="p35 ft90">högskolebehörighet</P></TD>
<TD class="tr20 td75"><P class="p28 ft90">13,2</P></TD>
<TD class="tr20 td151"><P class="p170 ft90">8,1</P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p25 ft90">84,7</P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p170 ft90">77,5</P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p182 ft90">3,5</P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p253 ft90">7,9</P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p261 ft90">261 000</P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p171 ft90">201 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td94"><P class="p35 ft66">Svensk högskoleutbild-</P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td151"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td94"><P class="p35 ft90">ning kortare än 2 år</P></TD>
<TD class="tr20 td75"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td151"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td94"><P class="p35 ft90">eller annan efter-</P></TD>
<TD class="tr20 td75"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td151"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td94"><P class="p35 ft59">gymnasial utbildning</P></TD>
<TD class="tr22 td75"><P class="p28 ft97">5,9</P></TD>
<TD class="tr22 td151"><P class="p170 ft97">7,5</P></TD>
<TD class="tr22 td13"><P class="p25 ft97">68,0</P></TD>
<TD class="tr22 td8"><P class="p170 ft97">64,4</P></TD>
<TD class="tr22 td13"><P class="p182 ft97">23,3</P></TD>
<TD class="tr22 td97"><P class="p253 ft97">27,3</P></TD>
<TD class="tr22 td55"><P class="p261 ft97">265 000</P></TD>
<TD class="tr22 td127"><P class="p171 ft97">219 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p35 ft60">Högskoleutbildning</P></TD>
<TD class="tr11 td75"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td151"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td8"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td55"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td127"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td94"><P class="p35 ft97">kortare än 3 år utan</P></TD>
<TD class="tr22 td75"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr22 td151"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr22 td13"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr22 td8"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr22 td13"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr22 td97"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr22 td55"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr22 td127"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td94"><P class="p35 ft90">examen</P></TD>
<TD class="tr20 td75"><P class="p28 ft90">4,1</P></TD>
<TD class="tr20 td151"><P class="p170 ft90">4,4</P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p25 ft90">73,1</P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p170 ft90">66,4</P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p182 ft90">21,0</P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p253 ft90">28,0</P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p261 ft90">286 000</P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p171 ft90">233 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td94"><P class="p35 ft60">Högskoleutbildning</P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td151"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td94"><P class="p35 ft90">kortare än 3 år med</P></TD>
<TD class="tr20 td75"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td151"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td94"><P class="p35 ft90">examen</P></TD>
<TD class="tr20 td75"><P class="p28 ft90">2,9</P></TD>
<TD class="tr20 td151"><P class="p170 ft90">2,6</P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p25 ft90">92,2</P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p170 ft90">89,5</P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p182 ft90">4,0</P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p253 ft90">4,7</P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p261 ft90">300 000</P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p171 ft90">241 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td94"><P class="p35 ft60">Högskoleutbildning</P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td151"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td94"><P class="p35 ft59">minst 3 år, ej (svensk)</P></TD>
<TD class="tr20 td75"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td151"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td55"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td94"><P class="p35 ft97">examen</P></TD>
<TD class="tr22 td75"><P class="p28 ft97">9,7</P></TD>
<TD class="tr22 td151"><P class="p170 ft97">11,7</P></TD>
<TD class="tr22 td13"><P class="p25 ft97">81,4</P></TD>
<TD class="tr22 td8"><P class="p170 ft97">81,6</P></TD>
<TD class="tr22 td13"><P class="p182 ft97">12,8</P></TD>
<TD class="tr22 td97"><P class="p253 ft97">12,9</P></TD>
<TD class="tr22 td55"><P class="p261 ft97">281 000</P></TD>
<TD class="tr22 td127"><P class="p171 ft97">243 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p35 ft60">Fullföljd högskole-</P></TD>
<TD class="tr11 td75"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td151"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td8"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td55"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td127"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td94"><P class="p35 ft97">utbildning minst 3 år</P></TD>
<TD class="tr22 td75"><P class="p28 ft97">12,8</P></TD>
<TD class="tr22 td151"><P class="p170 ft97">21,6</P></TD>
<TD class="tr22 td13"><P class="p25 ft97">92,7</P></TD>
<TD class="tr22 td8"><P class="p170 ft97">94,0</P></TD>
<TD class="tr22 td13"><P class="p182 ft97">3,0</P></TD>
<TD class="tr22 td97"><P class="p253 ft97">2,2</P></TD>
<TD class="tr22 td55"><P class="p261 ft97">328 000</P></TD>
<TD class="tr22 td127"><P class="p171 ft97">260 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td94"><P class="p35 ft60">Uppgift saknas</P></TD>
<TD class="tr11 td75"><P class="p28 ft60">4,2</P></TD>
<TD class="tr11 td151"><P class="p170 ft60">3,7</P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p25 ft60">23,3</P></TD>
<TD class="tr11 td8"><P class="p170 ft60">14,9</P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p182 ft60">13,9</P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p253 ft60">13,3</P></TD>
<TD class="tr11 td55"><P class="p261 ft60">176 000</P></TD>
<TD class="tr11 td127"><P class="p171 ft60">152 000</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td100"><P class="p35 ft78">Totalt</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p28 ft78">100,0</P></TD>
<TD class="tr5 td154"><P class="p170 ft78">100,0</P></TD>
<TD class="tr5 td155"><P class="p25 ft78">80,6</P></TD>
<TD class="tr5 td156"><P class="p170 ft78">77,6</P></TD>
<TD class="tr5 td155"><P class="p182 ft78">7,0</P></TD>
<TD class="tr5 td102"><P class="p253 ft78">9,6</P></TD>
<TD class="tr5 td101"><P class="p170 ft78">276 <SPAN class="ft60">000</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td157"><P class="p171 ft78">224 <SPAN class="ft60">000</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft60">Anm.: Personer som invandrat till Sverige efter 1990 har exkluderats.</P>
<P class="p329 ft60">Källa: SCB (beställt datamaterial) samt egna beräkningar.</P>
<P class="p330 ft63">Det tydliga sambandet mellan svag ställning på arbetsmarknaden och kort utbildning skulle mycket väl kunna förklaras av någon bakgrundsfaktor som familjebakgrund eller integrationsproblem. Det finns starka samband mellan familjebakgrunden och vilken utbildningsnivå som individer skaffar sig.<A href="#page_63"><SPAN class="ft68">48</SPAN></A></P>
<P class="p331 ft63">Försök i USA visar att särskilda insatser för barn med sämre förutsättningar är lönsamma om de sätts in tidigt, som regel före skolåldern.<A href="#page_63"><SPAN class="ft68">49 </SPAN></A>Insatserna bör enligt dessa studier fokuseras på de barn som har sämre hemförhållanden. Svenska studier som har ett långt tidsperspektiv har visat att ungdomar utan gymnasie-</P>
<P class="p332 ft83"><SPAN class="ft81">48</SPAN><SPAN class="ft84">Bilaga 8 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:69).</SPAN></P>
<P class="p333 ft70"><SPAN class="ft81">49</SPAN><SPAN class="ft101">Heckman, J. [2008].</SPAN></P>
<P class="p334 ft64">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310564x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Högre arbetsutbud</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p335 ft9">utbildning redan på mellanstadiet har haft det svårare än övriga elever.<A href="#page_64"><SPAN class="ft40">50 </SPAN></A>För elever med svagare skolresultat förvärrades skol- problemen under hela skolgången. Det finns därmed indikationer på att tidiga insatser vore effektiva även i Sverige.</P>
<P class="p275 ft11"><SPAN class="ft11">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft51">Långa studietider på högskolan</SPAN></P>
<P class="p128 ft9">Att skjuta upp övergången från gymnasiet till högskolan är dyrt både för det offentliga och för individerna.<A href="#page_64"><SPAN class="ft40">51 </SPAN></A>Svenska studenter är, i ett internationellt perspektiv, relativt gamla när de påbörjar sin högskoleutbildning, vilket resulterar i att de också tar sin examen i relativt hög ålder.<A href="#page_64"><SPAN class="ft40">52 </SPAN></A>Dessutom tar svenska studenter lång tid på sig för att slutföra sin utbildning, vilket ytterligare fördröjer inträdet och etableringen på arbetsmarknaden. Exempelvis var 2006 brutto- studietiden sex år för en magisterexamen som omfattade fyra års heltidsstudier.<A href="#page_64"><SPAN class="ft40">53 </SPAN></A>Jämfört med övriga <NOBR>OECD-länder</NOBR> är det i Sverige dessutom relativt många av dem som påbörjar studier som inte slutför dessa.<A href="#page_64"><SPAN class="ft40">54</SPAN></A></P>
<P class="p53 ft9">Ungefär två tredjedelar av alla som studerar på högskolan är yngre än 30 år, men huvuddelen av ökningen av högskolestude- rande sedan början av <NOBR>1990-talet</NOBR> har skett bland gruppen äldre än 30 år. <A href="#page_64"><SPAN class="ft40">55</SPAN></A></P>
<P class="p129 ft9">Andelen med gymnasieexamen som påbörjar högskolestudier inom fem år ökade under <NOBR>1990-talet</NOBR> (se diagram 3.7). Mellan läsåret 1988/89 och 2000/01 ökade andelen som börjat på högskolan inom ett par år efter gymnasiestudierna slutförts, därefter har denna andel minskat något.</P>
<P class="p336 ft43"><SPAN class="ft41">50</SPAN><SPAN class="ft52">Murray, Å. [1994].</SPAN></P>
<P class="p56 ft45"><SPAN class="ft41">51</SPAN><SPAN class="ft44">En studie om de samhällsekonomiska kostnaderna av ineffektiviteter i utbildningssystemet</SPAN></P>
<P class="p337 ft43">är Ds 2000:58. Holmlund B., Liu, Q. & Nordström Skans, O. [2008] finner att två års uppskjutna studier innebär en minskning av livsinkomsten motsvarande närmare 50 procent av den genomsnittliga årsinkomsten vid 40 års ålder.</P>
<P class="p55 ft43"><SPAN class="ft41">52</SPAN><SPAN class="ft52">OECD [2007c].</SPAN></P>
<P class="p55 ft43"><SPAN class="ft41">53</SPAN><SPAN class="ft52">SCB [2007b].</SPAN></P>
<P class="p55 ft43"><SPAN class="ft41">54</SPAN><SPAN class="ft52">OECD [2007c].</SPAN></P>
<P class="p55 ft45"><SPAN class="ft41">55</SPAN><SPAN class="ft44">SCB [2007b].</SPAN></P>
<P class="p51 ft18">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310565x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr17 td110"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td111"><P class="p5 ft19">Högre arbetsutbud</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p338 ft11">Diagram 3.7 Andel som börjar på högskolan, <NOBR>1-5</NOBR> år efter det läsår gymnasiet avslutats</P>
<P class="p339 ft56">Procent av dem med gymnasieexamen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr11 td117"><P class="p325 ft59">60</P></TD>
<TD class="tr11 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td136"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td117"><P class="p325 ft59">50</P></TD>
<TD class="tr18 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td136"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr18 td117"><P class="p325 ft59">40</P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td136"><P class="p340 ft59">5 år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td121"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td49"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td121"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td49"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td121"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td49"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td121"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td136"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td117"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td136"><P class="p340 ft59">4 år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td117"><P class="p325 ft59">30</P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td136"><P class="p340 ft59">3 år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr18 td117"><P class="p325 ft59">20</P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td136"><P class="p340 ft59">2 år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td136"><P class="p340 ft59">1 år</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td117"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td121"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td49"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td121"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td49"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td121"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td49"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td121"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td117"><P class="p325 ft59">10</P></TD>
<TD class="tr6 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td136"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td117"><P class="p325 ft60">0</P></TD>
<TD class="tr32 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td136"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td117"><P class="p6 ft60">88/89</P></TD>
<TD class="tr11 td121"><P class="p6 ft60">90/91</P></TD>
<TD class="tr11 td49"><P class="p6 ft60">92/93</P></TD>
<TD class="tr11 td121"><P class="p6 ft60">94/95</P></TD>
<TD class="tr11 td49"><P class="p6 ft60">96/97</P></TD>
<TD class="tr11 td121"><P class="p6 ft60">98/99</P></TD>
<TD class="tr11 td49"><P class="p6 ft60">00/01</P></TD>
<TD class="tr11 td121"><P class="p6 ft60">02/03</P></TD>
<TD class="tr11 td136"><P class="p39 ft60">04/05</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td89"><P class="p341 ft66">Källa: SCB [c].</P></TD>
<TD class="tr16 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td49"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td136"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p342 ft63">Antalet nybörjare i högskolan ökade med 39 000 mellan 1986 och 2006. Intressant är att antalet som tar ut sin första examen endast ökat med 17 000 under samma tidsperiod (diagram 3.8). Även om det förmodligen finns en viss eftersläpning eftersom det tar ett antal år av studier för att kunna ta examen är skillnaden mellan dessa siffror anmärkningsvärd. En förklaring är att en relativt hög andel av högskolenybörjarna är utländska studenter som inte tänker ta examen i Sverige utan endast studerar här en kort tid.<A href="#page_65"><SPAN class="ft68">56 </SPAN></A>Om de inresande studerande exkluderas har antalet nybörjare minskat de senaste åren och är tillbaka på ungefär samma nivå som i mitten av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Denna nedgång förklaras inte av minskade kullar unga utan snarare av minskande övergångsfrekvenser.</P>
<P class="p343 ft70"><SPAN class="ft69">56 </SPAN>SCB [2007b]. 90 procent av de utländska studenterna stannar maximalt två terminer.</P>
<P class="p344 ft64">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310566x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Högre arbetsutbud</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p345 ft120">Diagram 3.8 Högskolenybörjare och högskolestuderande som tar examen från högskolan <NOBR>1986/87-2006/07</NOBR></P>
<P class="p190 ft56">Antal personer</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr17 td144"><P class="p226 ft66">90 000</P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td117"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td46"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td49"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td144"><P class="p226 ft66">80 000</P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td49"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td144"><P class="p226 ft66">70 000</P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td49"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td144"><P class="p226 ft66">60 000</P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td49"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td144"><P class="p226 ft66">50 000</P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td49"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td144"><P class="p226 ft66">40 000</P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td49"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td144"><P class="p226 ft66">30 000</P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td49"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td144"><P class="p226 ft66">20 000</P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td49"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td144"><P class="p226 ft66">10 000</P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td117"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td46"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td49"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td144"><P class="p226 ft72">0</P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td46"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td49"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td144"><P class="p6 ft67">1986/87</P></TD>
<TD class="tr20 td113"><P class="p6 ft59">1988/89</P></TD>
<TD class="tr20 td113"><P class="p6 ft59">1990/91</P></TD>
<TD class="tr20 td113"><P class="p6 ft59">1992/93</P></TD>
<TD class="tr20 td117"><P class="p182 ft67">1994/95</P></TD>
<TD class="tr20 td46"><P class="p6 ft59">1996/97</P></TD>
<TD class="tr20 td50"><P class="p6 ft59">1998/99</P></TD>
<TD class="tr20 td49"><P class="p6 ft67">2000/01</P></TD>
<TD class="tr20 td113"><P class="p6 ft59">2002/03</P></TD>
<TD class="tr20 td113"><P class="p6 ft59">2004/05</P></TD>
<TD class="tr20 td113"><P class="p6 ft59">2006/07</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td144"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td43"><P class="p280 ft72">Examen</P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td117"><P class="p346 ft66">Nybörjare</P></TD>
<TD class="tr17 td46"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr17 td158"><P class="p341 ft66">Nybörjare exklusive inresande studenter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p347 ft60">Anm.: Studerande som tar examen omfattar dem som tar sin första examen från högskolan.</P>
<P class="p199 ft60">Källa: SCB [2007b] samt egna beräkningar.</P>
<P class="p348 ft61">Faktaruta 3.2 De inresande studenterna läsåret 2006/07</P>
<P class="p349 ft121">De inresande studenterna utgjorde läsåret 2006/07 ca 7 procent av samtliga studenter i Sverige. Det kan jämföras med att de utgör ca 25 procent av högskolenybörjarna. Nästan alla (95 procent) inresande studenter studerar på fristående kurser och 40 procent kom via något utbytesprogram. De flesta av de inresande studenterna kommer från Europa. Omkring 20 procent kom från Asien och den kraftigaste ökningen har skett i denna grupp.</P>
<P class="p350 ft60">Källa: Högskoleverket [2008a].</P>
<P class="p351 ft63">Endast ca 47 procent av de svenska högskolenybörjarna tar en examen inom sju år.<A href="#page_66"><SPAN class="ft68">57 </SPAN></A>En del av dem som inte tagit examen skulle kunna göra detta, ca 20 procent har tagit mer än 120 poäng, men det är oklart hur många av dessa som uppfyller kraven för examen.</P>
<P class="p352 ft70"><SPAN class="ft69">57 </SPAN>SCB [2007b].</P>
<P class="p51 ft64">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310567x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr17 td110"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td111"><P class="p5 ft19">Högre arbetsutbud</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p353 ft9">En hög andel tar relativt få poäng, 7 år efter att de först skrev in sig har ungefär 25 procent tagit färre än 80 poäng.</P>
<P class="p354 ft9">De som påbörjar sina studier när de är yngre än 25 år är över- representerade bland dem som tagit examen och mer än 120 poäng, medan de över 25 år är överrepresenterade bland dem som tagit relativt få poäng (diagram 3.9). Detta skulle kunna bero på att äldre har andra motiv för sina studier, men också på att det kan vara svårare att påbörja högskolestudier relativt lång tid efter gymnasie- studierna.<A href="#page_67"><SPAN class="ft40">58</SPAN></A></P>
<P class="p355 ft120">Diagram 3.9 Andel som uppnått ett visst antal poäng på högskolan sju år efter att de första gången skrev in sig på högskolan terminen 1999/00, efter ålder</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr4 td159"><P class="p356 ft65">Procent</P></TD>
<TD class="tr4 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td159"><P class="p357 ft59">50</P></TD>
<TD class="tr33 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td118"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p357 ft59">45</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p357 ft59">40</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td159"><P class="p357 ft59">35</P></TD>
<TD class="tr4 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p357 ft59">30</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td159"><P class="p357 ft59">25</P></TD>
<TD class="tr4 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p357 ft59">20</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td159"><P class="p357 ft59">15</P></TD>
<TD class="tr4 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p357 ft59">10</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p357 ft58">5</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p357 ft58">0</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td159"><P class="p358 ft58">0</P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p5 ft58"><NOBR>0–19</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p5 ft58"><NOBR>20–39</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p5 ft58"><NOBR>40–79</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p5 ft58"><NOBR>80–119</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td97"><P class="p5 ft58">120–</P></TD>
<TD class="tr5 td116"><P class="p5 ft66">Examen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p359 ft122">Antal poäng</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr30 td161"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr25 td160"><P class="p360 ft58"><NOBR>-24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr30 td161"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr25 td6"><P class="p6 ft58">25-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td162"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td163"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td161"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td161"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p361 ft60">Anm.: Inresande studenter är exkluderade ur undersökningen.</P>
<P class="p362 ft60">Källa: SCB [c] samt egna beräkningar.</P>
<P class="p363 ft70"><SPAN class="ft69">58 </SPAN>2007 infördes ett delvis nytt examenssystem i högskolan. Samtidigt ändrades poäng- systemet för högskoleutbildning från ”poäng” till ”högskolepoäng”. En termins heltidsstu- dier motsvarar 30 högskolepoäng.</P>
<P class="p364 ft64">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310568x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Högre arbetsutbud</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft9">Sammantaget visar denna genomgång på problemen med att ha inflöde till högskolan som mål för utbildningspolitiken. Den relativt låga andelen som inom sju år klarar mer än 120 poäng tyder också på problem med effektiviteten i det svenska högskoleväsen- det. Men ur arbetsmarknadssynpunkt är det inte givet att det vore optimalt om alla som påbörjade högskolan tog en examen. För vissa befattningar behövs endast vissa kunskaper från högskolan men inte en examen. Kunskaperna om de inresande studenterna är relativt liten. Det skulle behövas mer information om motiven för studier i Sverige och varför de flesta stannar så kort tid.</P>
<P class="p365 ft47"><SPAN class="ft30">3.3</SPAN><SPAN class="ft46">Utträdet från arbetsmarknaden styrs av många faktorer</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">Antalet arbetade timmar i ekonomin kan också öka genom att utträdet från arbetsmarknaden sker senare i livet. I ett alternativ- scenario, som redovisas närmare i bilaga 1 till utredningen, beräk- nas effekterna på BNP av ett sådant förändrat arbetsmarknadsbete- ende.<A href="#page_68"><SPAN class="ft40">59 </SPAN></A>I alternativscenariot ökar utträdesåldern med 0,1 år varje år under perioden 2012 till 2021. Därefter antas utträdesåldern i alter- nativscenariot permanent vara ett år högre än i basscenariot. Den högre sysselsättningen medför en ökning av <NOBR>BNP-nivån</NOBR> med ungefär 2 procent på lång sikt. Förutom att det skulle ge en allmänt högre levnadsstandard skulle det också generera högre skatteintäkter.</P>
<P class="p366 ft11"><SPAN class="ft11">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft51">Utträdet sker både tidigare och senare</SPAN></P>
<P class="p128 ft9">Beslut om utträde ur arbetslivet är som regel permanent, få som gått i pension eller får sjuk- och aktivitetsersättning återvänder till arbetsmarknaden.<A href="#page_68"><SPAN class="ft40">60 </SPAN></A>Mellan 1970 och 1995 sjönk den genomsnittliga utträdesåldern trendmässigt bland männen i Sverige, medan kvinnornas faktiska utträdesålder ökade svagt (se tabell 3.2). Sedan <NOBR>1990-talets</NOBR> mitt har den genomsnittliga utträdesåldern ökat både för män och kvinnor.</P>
<P class="p366 ft43"><SPAN class="ft41">59</SPAN><SPAN class="ft52">Se bilaga 1 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:108).</SPAN></P>
<P class="p56 ft45"><SPAN class="ft41">60</SPAN><SPAN class="ft44">Ds 2007:21.</SPAN></P>
<P class="p51 ft18">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310569x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p367 ft20">Långtidsutredningen 2008 Högre arbetsutbud</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr1 td164"><P class="p155 ft11">Tabell 3.2</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr1 td165"><P class="p264 ft16">Genomsnittlig utträdesålder i Sverige</P></TD>
<TD class="tr1 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td164"><P class="p155 ft56">År</P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td167"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td168"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td169"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td170"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td170"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td170"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td157"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td171"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td172"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td78"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td168"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td169"><P class="p6 ft96">1970</P></TD>
<TD class="tr17 td170"><P class="p6 ft123">1975</P></TD>
<TD class="tr17 td170"><P class="p6 ft123">1980</P></TD>
<TD class="tr17 td170"><P class="p6 ft123">1985</P></TD>
<TD class="tr17 td157"><P class="p25 ft123">1990</P></TD>
<TD class="tr17 td171"><P class="p28 ft123">1995</P></TD>
<TD class="tr17 td172"><P class="p6 ft123">2000</P></TD>
<TD class="tr17 td78"><P class="p253 ft123">2006</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td164"><P class="p155 ft79">Män</P></TD>
<TD class="tr17 td17"><P class="p6 ft79">66,1</P></TD>
<TD class="tr17 td126"><P class="p6 ft79">65,0</P></TD>
<TD class="tr17 td126"><P class="p6 ft79">64,1</P></TD>
<TD class="tr17 td126"><P class="p6 ft79">63,7</P></TD>
<TD class="tr17 td127"><P class="p6 ft79">62,9</P></TD>
<TD class="tr17 td167"><P class="p28 ft79">62,2</P></TD>
<TD class="tr17 td166"><P class="p6 ft79">62,7</P></TD>
<TD class="tr17 td75"><P class="p253 ft79">63,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td168"><P class="p155 ft58">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr25 td169"><P class="p6 ft58">61,4</P></TD>
<TD class="tr25 td170"><P class="p6 ft58">61,6</P></TD>
<TD class="tr25 td170"><P class="p6 ft58">61,3</P></TD>
<TD class="tr25 td170"><P class="p6 ft58">61,5</P></TD>
<TD class="tr25 td157"><P class="p6 ft58">61,8</P></TD>
<TD class="tr25 td171"><P class="p28 ft58">61,6</P></TD>
<TD class="tr25 td172"><P class="p6 ft58">61,9</P></TD>
<TD class="tr25 td78"><P class="p253 ft58">62,7</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p368 ft60">Anm.: Utträdesåldern är beräknad utifrån den genomsnittliga åldern för utträden ur arbetskraften bland personer över 50 år som vid 50 fanns i arbetskraften.</P>
<P class="p369 ft60">Källa: RFV [2000] och Försäkringskassan [2007c].</P>
<P class="p370 ft63">Utträdesåldern skiljer sig från den ålder då ålderspension tas ut. År 2006 var medelåldern för uttag av ålderspension 64,7 år, den har varit i stort sett konstant mellan 1998 och 2006.<A href="#page_69"><SPAN class="ft68">61 </SPAN></A>Men spridningen har ökat eftersom fler tar ut ålderspension före respektive efter 65 års ålder. Andelen som tog ut ålderspensionen vid 65 år minsk- ade från 82 till 64 procent mellan 2002 och 2007. Andelen <NOBR>60–64-</NOBR> åringar som hade inkomst från den statliga ålderspensionen ökade både för kvinnor och män mellan 1991 och 2005 (se tabell 3.3).</P>
<P class="p371 ft63">Utträdet från arbetsmarknaden före 65 års ålder sker som regel via andra ersättningssystem än den statliga ålderspensionen. I tabell 3.3 redovisas andelen personer med inkomster av ett visst slag och i tabell 3.4 olika typer av inkomster som andel av summan av inkomster från eget förvärvsarbete, sjukpenning, arbetslöshets- ersättning och pensioner.<A href="#page_69"><SPAN class="ft68">62</SPAN></A></P>
<P class="p372 ft63">Även om fler har ålderspension i åldrarna <NOBR>60–64</NOBR> så har inte ålderspensionens andel av inkomsterna ökat i någon större ut- sträckning. Det är stora skillnader mellan hur många som har inkomster av ett visst slag och hur stor andel dessa inkomster utgör av hela inkomsten. Ålderspension är en liten del av inkomsterna för <NOBR>60–64-åringar.</NOBR> Det skulle kunna innebära att många arbetar samti- digt som de har ålderspension. Avtalspension är en betydligt vikti- gare försörjningskälla än ålderspension för <NOBR>60<SPAN class="ft124">−</SPAN>64-åringar.</NOBR> Värt att notera är att förtidspension/sjuk- och aktivitetsersättning är en viktig inkomstkälla för <NOBR>60–64</NOBR> åringar, framför allt för kvinnor. Betydelsen av denna inkomstkälla har emellertid minskat över tiden. Betydligt fler hade inkomster från privat pension 2005 jäm- fört med tidigare, också som andel av inkomsterna har dessa stigit för <NOBR>65–69-åringar.</NOBR></P>
<P class="p373 ft83"><SPAN class="ft81">61</SPAN><SPAN class="ft84">Försäkringskassan [2007c].</SPAN></P>
<P class="p374 ft70"><SPAN class="ft81">62</SPAN><SPAN class="ft101">Siffrorna visar därmed inte andelen av den disponibla inkomsten.</SPAN></P>
<P class="p375 ft64">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Högre arbetsutbud</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft9">Ca en fjärdedel av <NOBR>65–69-åringarna</NOBR> har löneinkomster, dessa utgör ca en åttondel av inkomsterna. Betydelsen av löneinkomster har dock ökat, medan ålderspensionen utgör en betydligt lägre andel av inkomsterna 2005 än tidigare. Till detta bidrar också en kraftig ökning av avtalspensioner och privata pensionsförsäkringar.</P>
<P class="p57 ft11">Tabell 3.3 Andel som har inkomster av ett visst slag</P>
<P class="p190 ft56">Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr11 td173"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td175"><P class="p376 ft75">Män</P></TD>
<TD class="tr11 td176"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td177"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td178"><P class="p156 ft75">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr11 td179"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td180"><P class="p35 ft77">Inkomst</P></TD>
<TD class="tr5 td181"><P class="p6 ft77">1991</P></TD>
<TD class="tr5 td182"><P class="p181 ft77">1995</P></TD>
<TD class="tr5 td183"><P class="p171 ft77">2005</P></TD>
<TD class="tr5 td184"><P class="p6 ft77">1991</P></TD>
<TD class="tr5 td103"><P class="p264 ft77">1995</P></TD>
<TD class="tr5 td101"><P class="p171 ft77">2005</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p35 ft77"><NOBR>60–64</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr11 td49"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td186"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td187"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td144"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td55"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td185"><P class="p35 ft58">Avtalspension</P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p6 ft58">20,1</P></TD>
<TD class="tr5 td186"><P class="p181 ft58">26,1</P></TD>
<TD class="tr5 td187"><P class="p171 ft58">23,1</P></TD>
<TD class="tr5 td144"><P class="p6 ft58">16,6</P></TD>
<TD class="tr5 td98"><P class="p264 ft58">24,2</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p171 ft58">18,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td185"><P class="p35 ft58">Privat pension</P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p6 ft58">8,7</P></TD>
<TD class="tr4 td186"><P class="p181 ft58">11,8</P></TD>
<TD class="tr4 td187"><P class="p171 ft58">13,0</P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p6 ft58">5,4</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p264 ft58">8,2</P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p171 ft58">13,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td185"><P class="p35 ft60">Förtidspension/SA</P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p6 ft58">33,2</P></TD>
<TD class="tr4 td186"><P class="p181 ft58">31,5</P></TD>
<TD class="tr4 td187"><P class="p171 ft58">23,4</P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p6 ft58">33,4</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p264 ft58">33,3</P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p171 ft58">33,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td185"><P class="p35 ft58">Ålderspension</P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p6 ft58">4,1</P></TD>
<TD class="tr5 td186"><P class="p181 ft58">5,8</P></TD>
<TD class="tr5 td187"><P class="p171 ft58">9,3</P></TD>
<TD class="tr5 td144"><P class="p6 ft58">2,7</P></TD>
<TD class="tr5 td98"><P class="p264 ft58">3,3</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p171 ft58">8,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td185"><P class="p35 ft58">Lön</P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p6 ft58">64,9</P></TD>
<TD class="tr4 td186"><P class="p181 ft58">57,0</P></TD>
<TD class="tr4 td187"><P class="p171 ft58">66,5</P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p6 ft58">59,0</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p264 ft58">53,6</P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p171 ft58">64,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td185"><P class="p35 ft77"><NOBR>65–69</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr24 td49"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr24 td186"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr24 td187"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr24 td144"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr24 td98"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr24 td55"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td185"><P class="p35 ft58">Avtalspension</P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p6 ft58">75,6</P></TD>
<TD class="tr5 td186"><P class="p181 ft58">82,0</P></TD>
<TD class="tr5 td187"><P class="p171 ft58">89,6</P></TD>
<TD class="tr5 td144"><P class="p6 ft58">61,3</P></TD>
<TD class="tr5 td98"><P class="p264 ft58">73,0</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p171 ft58">86,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td185"><P class="p35 ft58">Privat pension</P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p6 ft58">15,2</P></TD>
<TD class="tr4 td186"><P class="p181 ft58">23,3</P></TD>
<TD class="tr4 td187"><P class="p171 ft58">37,9</P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p6 ft58">7,8</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p264 ft58">14,3</P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p171 ft58">40,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td185"><P class="p35 ft58">Ålderspension</P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p6 ft58">98,7</P></TD>
<TD class="tr4 td186"><P class="p181 ft58">98,9</P></TD>
<TD class="tr4 td187"><P class="p171 ft58">97,0</P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p6 ft58">98,6</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p264 ft58">98,5</P></TD>
<TD class="tr4 td55"><P class="p171 ft58">97,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td180"><P class="p35 ft58">Lön</P></TD>
<TD class="tr3 td181"><P class="p6 ft58">29,2</P></TD>
<TD class="tr3 td182"><P class="p181 ft58">24,6</P></TD>
<TD class="tr3 td183"><P class="p171 ft58">29,4</P></TD>
<TD class="tr3 td184"><P class="p6 ft58">19,1</P></TD>
<TD class="tr3 td103"><P class="p264 ft58">15,5</P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p171 ft58">23,6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p377 ft60">Anm.: Eftersom individer kan ha flera olika inkomster under ett år går det inte att summera delposter. SA är sjuk- och aktivitetsersättning.</P>
<P class="p273 ft60">Källa: Försäkringskassan (beställt datamaterial).</P>
<P class="p378 ft64">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr17 td110"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td111"><P class="p5 ft19">Högre arbetsutbud</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p379 ft11">Tabell 3.4 Inkomster som andel av summan av inkomster från eget förvärvsarbete, sjukpenning, arbetslöshetsersättning och pensioner</P>
<P class="p380 ft56">Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr11 td188"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td174"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td189"><P class="p381 ft75">Män</P></TD>
<TD class="tr11 td176"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td148"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td190"><P class="p215 ft75">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr11 td177"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td191"><P class="p155 ft77">Inkomst</P></TD>
<TD class="tr5 td181"><P class="p6 ft77">1991</P></TD>
<TD class="tr5 td192"><P class="p181 ft77">1995</P></TD>
<TD class="tr5 td183"><P class="p171 ft77">2005</P></TD>
<TD class="tr5 td156"><P class="p6 ft77">1991</P></TD>
<TD class="tr5 td193"><P class="p264 ft77">1995</P></TD>
<TD class="tr5 td184"><P class="p171 ft77">2005</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td194"><P class="p155 ft77"><NOBR>60-64</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr11 td49"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td195"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td187"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td8"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td23"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td144"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td194"><P class="p155 ft58">Avtalspension</P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p25 ft58">8,8</P></TD>
<TD class="tr5 td195"><P class="p181 ft58">14,3</P></TD>
<TD class="tr5 td187"><P class="p171 ft58">12,7</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p25 ft58">5,8</P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p264 ft58">13,1</P></TD>
<TD class="tr5 td144"><P class="p253 ft58">8,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td194"><P class="p155 ft58">Privat pension</P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p25 ft58">1,3</P></TD>
<TD class="tr4 td195"><P class="p181 ft58">2,3</P></TD>
<TD class="tr4 td187"><P class="p171 ft58">2,4</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p6 ft58">0,9</P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p264 ft58">1,6</P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p253 ft58">2,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td194"><P class="p155 ft60">Förtidspension/SA</P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p25 ft58">18,6</P></TD>
<TD class="tr4 td195"><P class="p181 ft58">18,5</P></TD>
<TD class="tr4 td187"><P class="p171 ft58">10,6</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p25 ft58">22,9</P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p264 ft58">22,4</P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p253 ft58">17,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td194"><P class="p155 ft58">Ålderspension</P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p25 ft58">1,6</P></TD>
<TD class="tr5 td195"><P class="p181 ft58">2,6</P></TD>
<TD class="tr5 td187"><P class="p171 ft58">2,3</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p25 ft58">1,2</P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p264 ft58">1,6</P></TD>
<TD class="tr5 td144"><P class="p253 ft58">1,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td194"><P class="p155 ft58">Lön</P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p25 ft58">55,0</P></TD>
<TD class="tr4 td195"><P class="p181 ft58">48,3</P></TD>
<TD class="tr4 td187"><P class="p171 ft58">62,6</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p25 ft58">55,7</P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p264 ft58">49,8</P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p253 ft58">61,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td194"><P class="p155 ft58">Övrigt</P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p25 ft58">14,7</P></TD>
<TD class="tr4 td195"><P class="p181 ft58">14,0</P></TD>
<TD class="tr4 td187"><P class="p171 ft58">9,3</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p25 ft58">13,5</P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p264 ft58">11,5</P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p253 ft58">8,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td194"><P class="p155 ft77"><NOBR>65-69</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr34 td49"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td195"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td187"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td8"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td23"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td144"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td194"><P class="p155 ft58">Avtalspension</P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p25 ft58">12,5</P></TD>
<TD class="tr4 td195"><P class="p181 ft58">16,3</P></TD>
<TD class="tr4 td187"><P class="p171 ft58">21,9</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p25 ft58">9,7</P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p264 ft58">13,4</P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p253 ft58">14,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td194"><P class="p155 ft58">Privat pension</P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p25 ft58">2,7</P></TD>
<TD class="tr4 td195"><P class="p181 ft58">4,0</P></TD>
<TD class="tr4 td187"><P class="p171 ft58">6,6</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p6 ft58">1,8</P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p264 ft58">2,9</P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p253 ft58">7,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td194"><P class="p155 ft58">Ålderspension</P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p25 ft58">70,5</P></TD>
<TD class="tr5 td195"><P class="p181 ft58">69,1</P></TD>
<TD class="tr5 td187"><P class="p171 ft58">55,6</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p25 ft58">78,1</P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p264 ft58">76,5</P></TD>
<TD class="tr5 td144"><P class="p253 ft58">64,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td194"><P class="p155 ft58">Lön</P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p25 ft58">11,3</P></TD>
<TD class="tr4 td195"><P class="p181 ft58">8,1</P></TD>
<TD class="tr4 td187"><P class="p171 ft58">13,5</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p25 ft58">8,5</P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p264 ft58">5,8</P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p253 ft58">11,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td191"><P class="p155 ft58">Övrigt</P></TD>
<TD class="tr13 td181"><P class="p25 ft58">3,1</P></TD>
<TD class="tr13 td192"><P class="p181 ft58">2,5</P></TD>
<TD class="tr13 td183"><P class="p171 ft58">2,4</P></TD>
<TD class="tr13 td156"><P class="p25 ft58">2,0</P></TD>
<TD class="tr13 td193"><P class="p264 ft58">1,5</P></TD>
<TD class="tr13 td184"><P class="p253 ft58">1,5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p382 ft87">Anm.: I undersökningen finns endast inkomster från eget arbete, pension samt offentliga inkomstförsäkringar med. Bidrag från det offentliga, t.ex. bostadstillägg för pensionärer finns inte med. Denna undersökning beskriver därför inte de disponibla inkomsterna. SA är sjuk- och aktivitetsersättning.</P>
<P class="p367 ft60">Källa: Försäkringskassan (beställt datamaterial).</P>
<P class="p161 ft61"><SPAN class="ft61">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft62">Hälsa och utbildning påverkar möjligheterna till arbete</SPAN></P>
<P class="p383 ft63">Hälsan hos de äldre är avgörande för möjligheterna att arbeta högre upp i åldrarna. Hälsan försämras som regel med stigande ålder, vilket får betydelse för möjligheten att arbeta. Ett tydligt tecken på att hälsan förbättrats över tiden vid given ålder är den ökade medellivslängden. Tillsammans med utvecklingen av utträdesåldern har den inneburit att antalet år utanför arbetslivet efter utträdet successivt har ökat (se tabell 3.5).</P>
<P class="p384 ft64">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Högre arbetsutbud</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p345 ft11">Tabell 3.5 Förväntad återstående medellivslängd vid 65 års ålder</P>
<P class="p190 ft56">År</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr11 td196"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td197"><P class="p6 ft75">1970</P></TD>
<TD class="tr11 td198"><P class="p6 ft75">1980</P></TD>
<TD class="tr11 td198"><P class="p6 ft75">1985</P></TD>
<TD class="tr11 td198"><P class="p6 ft75">1990</P></TD>
<TD class="tr11 td198"><P class="p6 ft75">1995</P></TD>
<TD class="tr11 td198"><P class="p6 ft75">2000</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p171 ft75">2005</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td199"><P class="p35 ft79">Män</P></TD>
<TD class="tr17 td200"><P class="p6 ft79">14,1</P></TD>
<TD class="tr17 td126"><P class="p6 ft79">14,6</P></TD>
<TD class="tr17 td126"><P class="p6 ft79">14,7</P></TD>
<TD class="tr17 td126"><P class="p6 ft79">15,3</P></TD>
<TD class="tr17 td126"><P class="p6 ft79">15,9</P></TD>
<TD class="tr17 td126"><P class="p6 ft79">16,7</P></TD>
<TD class="tr17 td75"><P class="p171 ft79">17,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td201"><P class="p35 ft58">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr25 td202"><P class="p6 ft58">17,5</P></TD>
<TD class="tr25 td170"><P class="p6 ft58">18,4</P></TD>
<TD class="tr25 td170"><P class="p6 ft58">18,5</P></TD>
<TD class="tr25 td170"><P class="p6 ft58">19,0</P></TD>
<TD class="tr25 td170"><P class="p6 ft58">19,7</P></TD>
<TD class="tr25 td170"><P class="p6 ft58">20,1</P></TD>
<TD class="tr25 td78"><P class="p171 ft58">20,6</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p223 ft60">Källa: SCB [b].</P>
<P class="p82 ft63">Den egenrapporterade ohälsan har för äldre män varit relativt stabil över tiden, medan den ökat för kvinnor i åldrarna 45 till 54 år (diagram 3.10). För kvinnor i åldrarna 55 till 64 år ökade den kraftigt under början av <NOBR>2000-talet</NOBR> för att sedan gå ned till de tidigare nivåerna. Det är här viktigt att poängtera att egen- rapporterade hälsomått ofta kan vara svåra att tolka. Vad individ- erna upplever som en hög grad av nedsatt arbetsförmåga kan variera över tiden beroende på bl.a. sociala normer. Även utvecklingen av medicinsk teknik samt ökad utbildning och ökade hälsokunskaper hos allmänheten bidrar till att alltmer av sjukligheten får en diagnos över tiden och därmed också fångas upp i hälsointervjuer.</P>
<P class="p385 ft63">Vilka insatser som blir möjliga från sjukvårdens sida kommer också ha betydelse för möjligheten att arbeta längre upp i åldrarna i framtiden. Sjukvården har varit en bidragande orsak till att medel- livslängden ökat, men samtidigt finns det olika syn på hur längre medellivslängd påverkar levnadsförhållandena (se vidare avsnitt 7.2.3).</P>
<P class="p386 ft64">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310573x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr17 td110"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td111"><P class="p5 ft19">Högre arbetsutbud</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p387 ft120">Diagram 3.10 Andel med mycket nedsatt arbetsförmåga på grund av långvarig sjukdom <NOBR>1980–2006</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr11 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td117"><P class="p192 ft125">Procent</P></TD>
<TD class="tr11 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td12"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td209"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td209"><P class="p182 ft59">30</P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td209"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr32 td209"><P class="p182 ft59">25</P></TD>
<TD class="tr32 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td12"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td209"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td209"><P class="p182 ft59">20</P></TD>
<TD class="tr18 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td12"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td209"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr32 td209"><P class="p182 ft59">15</P></TD>
<TD class="tr32 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td12"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td209"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td209"><P class="p182 ft59">10</P></TD>
<TD class="tr18 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td12"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td209"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td206"><P class="p182 ft59">5</P></TD>
<TD class="tr18 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td12"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td209"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td206"><P class="p182 ft59">0</P></TD>
<TD class="tr32 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td12"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td209"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td206"><P class="p388 ft66">1</P></TD>
<TD class="tr0 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td203"><P class="p388 ft66">83</P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td203"><P class="p388 ft66">85</P></TD>
<TD class="tr0 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td206"><P class="p388 ft66">7</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td203"><P class="p388 ft66">89</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td207"><P class="p388 ft66">1</P></TD>
<TD class="tr0 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td203"><P class="p388 ft66">93</P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td207"><P class="p388 ft66">5</P></TD>
<TD class="tr0 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td203"><P class="p388 ft66">97</P></TD>
<TD class="tr0 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td207"><P class="p388 ft66">9</P></TD>
<TD class="tr0 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr11 td130"><P class="p388 ft66">01</P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td207"><P class="p388 ft66">3</P></TD>
<TD class="tr0 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td207"><P class="p388 ft66">5</P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td209"><P class="p389 ft66">06</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td133"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td209"><P class="p390 ft126">8</P></TD>
<TD class="tr30 td130"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td5"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td204"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td161"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td209"><P class="p389 ft126">8</P></TD>
<TD class="tr30 td132"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td12"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td161"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td203"><P class="p389 ft126">9</P></TD>
<TD class="tr30 td132"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td5"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td209"><P class="p389 ft126">9</P></TD>
<TD class="tr30 td207"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td6"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td209"><P class="p389 ft126">9</P></TD>
<TD class="tr30 td133"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td5"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td209"><P class="p389 ft126">0</P></TD>
<TD class="tr30 td130"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td209"><P class="p389 ft126">0</P></TD>
<TD class="tr30 td5"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr30 td57"><P class="p391 ft126">–</P></TD>
<TD class="tr29 td206"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td130"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td208"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr30 td133"><P class="p392 ft126">–</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr30 td115"><P class="p392 ft126">–</P></TD>
<TD class="tr29 td204"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td161"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr30 td130"><P class="p393 ft126">–</P></TD>
<TD class="tr29 td206"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr30 td44"><P class="p392 ft126">–</P></TD>
<TD class="tr29 td12"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr30 td130"><P class="p394 ft126">–</P></TD>
<TD class="tr29 td207"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr30 td44"><P class="p392 ft126">–</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr30 td135"><P class="p395 ft126">–</P></TD>
<TD class="tr29 td207"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td207"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td208"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr30 td12"><P class="p392 ft126">–</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr30 td114"><P class="p396 ft126">–</P></TD>
<TD class="tr29 td207"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td133"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td208"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr30 td135"><P class="p395 ft126">–</P></TD>
<TD class="tr29 td207"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td130"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td208"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr30 td130"><P class="p394 ft126">–</P></TD>
<TD class="tr29 td207"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td116"><P class="p397 ft127">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td206"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td130"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td208"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td204"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td161"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td206"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td12"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td207"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td207"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td207"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td208"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td207"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td133"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td133"><P class="p392 ft127">–</P></TD>
<TD class="tr29 td207"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td130"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td208"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td207"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr31 td5"><P class="p388 ft128">2</P></TD>
<TD class="tr29 td209"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=4 class="tr13 td133"><P class="p388 ft103">1980</P></TD>
<TD class="tr28 td161"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td130"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr26 td207"><P class="p388 ft129">82</P></TD>
<TD class="tr28 td203"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr13 td5"><P class="p388 ft66">1984</P></TD>
<TD class="tr28 td203"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td204"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr26 td130"><P class="p388 ft129">86</P></TD>
<TD class="tr28 td161"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr13 td132"><P class="p388 ft66">1988</P></TD>
<TD class="tr28 td203"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td47"><P class="p398 ft130">0</P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr13 td132"><P class="p388 ft66">1992</P></TD>
<TD class="tr28 td203"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr0 td5"><P class="p388 ft66">994</P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr26 td130"><P class="p388 ft129">96</P></TD>
<TD class="tr28 td203"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr13 td6"><P class="p388 ft66">1998</P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td5"><P class="p388 ft130">0</P></TD>
<TD class="tr28 td130"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr13 td5"><P class="p388 ft66">2002</P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td130"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr26 td130"><P class="p388 ft129">04</P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td161"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td130"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td203"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td203"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td204"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td161"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td203"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td47"><P class="p390 ft130">9</P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td203"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td203"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td133"><P class="p388 ft131">00</P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td130"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td130"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td5"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td161"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td206"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td133"><P class="p399 ft126">9</P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td203"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td203"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td131"><P class="p399 ft126">9</P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td161"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td206"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td203"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td12"><P class="p400 ft126">9</P></TD>
<TD class="tr30 td161"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td207"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td203"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td207"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td209"><P class="p400 ft126">9</P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td203"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td207"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td130"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td207"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td133"><P class="p400 ft126">0</P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td207"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td5"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td209"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td161"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td206"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td130"><P class="p388 ft133">1</P></TD>
<TD class="tr27 td208"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td205"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td203"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td203"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td204"><P class="p388 ft133">1</P></TD>
<TD class="tr27 td161"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td205"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td161"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td206"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td203"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td12"><P class="p401 ft133">1</P></TD>
<TD class="tr27 td161"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td205"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td207"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td203"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td5"><P class="p397 ft133">1</P></TD>
<TD class="tr27 td208"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td207"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td207"><P class="p388 ft133">1</P></TD>
<TD class="tr27 td208"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td140"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td203"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td208"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td207"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td133"><P class="p392 ft133">2</P></TD>
<TD class="tr27 td208"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td130"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td208"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td207"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td130"><P class="p394 ft133">2</P></TD>
<TD class="tr27 td208"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td140"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td208"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td207"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td5"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td209"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr25 td199"><P class="p262 ft60"><NOBR>55–64,</NOBR> män</P></TD>
<TD class="tr25 td132"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr25 td153"><P class="p158 ft59"><NOBR>55–64,</NOBR> kvinnor</P></TD>
<TD class="tr25 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr25 td118"><P class="p402 ft59"><NOBR>45–54,</NOBR> män</P></TD>
<TD class="tr25 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr25 td67"><P class="p172 ft66"><NOBR>45–54,</NOBR> kvinnor</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p403 ft60">Anm.: Frågorna som ställdes var: Har du någon ”långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall eller annan svag- het?”, tar du ”regelbundet medicin för något?” och medför besvären ”i hög grad nedsatt arbets- förmåga?”.</P>
<P class="p404 ft60">Källa: SCB [d].</P>
<P class="p405 ft134">De som nu närmar sig pensionsåldern har en bättre utbildningsnivå och arbetar i andra yrken än tidigare generationer. En förklaring till den ökade utträdesåldern de senaste 10 åren kan vara att <NOBR>40-talist-</NOBR> erna är den första generationen med en betydligt högre andel med högre utbildning än tidigare generationer. De flesta kvantitativa studier av faktisk pensionsålder visar på att personer med hög utbildning går i pension senare än de som inte har hög utbildning.<A href="#page_73"><SPAN class="ft68">63</SPAN></A></P>
<P class="p406 ft63">I dag är det en betydligt större andel av befolkningen som väljer att skaffa sig en högre utbildning. Det är därför också oklart om det förhållande som råder för dagens äldre mellan högre utbildning och faktisk pensionsålder kommer att gälla även morgondagens</P>
<P class="p407 ft70"><SPAN class="ft69">63 </SPAN>Tolkningen av detta ska bl.a. ske med hänsyn till att utbildningsnivå, utöver rent human- kapital, även är en bärare, s.k. proxy, för annan förklarande information för en senare pensionering. Exempelvis medför högre utbildning färre arbetslöshetsperioder, hälso- effekter och ökad anställningsbarhet, vilket gör det svårt att tala om en ren utbildnings- effekt på pensionsåldern.</P>
<P class="p408 ft64">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310574x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Högre arbetsutbud</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p409 ft9">äldre. Det är inte heller klarlagt vilket värde de äldres utbildning har jämfört med de yngres. En utbildning som ligger långt tillbaka i livet är som regel mindre anpassad till arbetsmarknadens behov, men värdet av en utbildning kan också öka om den kombineras med lång arbetslivserfarenhet.</P>
<P class="p296 ft9">Enligt en <NOBR>OECD-sammanställning</NOBR> av forskningen om ålderns betydelse för produktiviteten minskar produktiviteten med ålder.<A href="#page_74"><SPAN class="ft40">64 </SPAN></A>Dessa produktivitetsminskningar kan emellertid delvis kompen- seras med hjälp av hjälpmedel och anpassningar av arbetsmiljön. En sammanställning av undersökningar på makronivå visar å andra sidan att ekonomier med en äldre arbetskraft växer snabbare än ekonomier med en yngre arbetskraft.<A href="#page_74"><SPAN class="ft40">65</SPAN></A></P>
<P class="p410 ft11"><SPAN class="ft11">3.3.3</SPAN><SPAN class="ft51">Alla tjänar inte på att arbeta länge</SPAN></P>
<P class="p411 ft9">Ekonomiska drivkrafter kan förklara mycket, men inte hela indi- vidernas pensionsbeslut.<A href="#page_74"><SPAN class="ft40">66 </SPAN></A>En grundläggande tanke med det reformerade pensionssystemet var att stärka drivkrafterna för arbete.</P>
<P class="p412 ft9">Det finns för de flesta ett tydligt samband mellan det individu- ella arbetslivets längd och den pension som systemet ger. Men för relativt stora grupper är de ekonomiska incitamenten svagare.<A href="#page_74"><SPAN class="ft40">67 </SPAN></A>Det gäller dels dem med relativt höga inkomster eftersom inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp inte ger några offentliga pensionsrättig- heter även om pensionsavgifter tas ut.<A href="#page_74"><SPAN class="ft40">68 </SPAN></A>Dels gäller det dem med låga inkomster som endast kvalificerar sig för garantipension eller dem som har inkomster från sjuk- eller aktivitetsersättning som får samma pension oavsett om de börjar arbeta eller inte.<A href="#page_74"><SPAN class="ft40">69 </SPAN></A>För per- soner med låga inkomster minskar därtill bostadstillägget för pensionärer (BTP) drivkrafterna till arbete efter 61 års ålder efter- som bostadstillägget beviljas även dem med sjukersättning. <A href="#page_74"><SPAN class="ft40">70</SPAN></A></P>
<P class="p413 ft45"><SPAN class="ft41">64</SPAN><SPAN class="ft44">OECD [2006].</SPAN></P>
<P class="p55 ft43"><SPAN class="ft41">65</SPAN><SPAN class="ft52">Malmberg, B., Lindh, T. & Halvarsson, M. [2008].</SPAN></P>
<P class="p55 ft43"><SPAN class="ft41">66</SPAN><SPAN class="ft52">Palme, M. & Svensson, I. [2004].</SPAN></P>
<P class="p55 ft43"><SPAN class="ft41">67</SPAN><SPAN class="ft52">Bilaga 5 till Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:44).</SPAN></P>
<P class="p244 ft43"><SPAN class="ft41">68</SPAN><SPAN class="ft52">RFV[2001b] finner att personer med inkomster över 7,5 basbelopp har en högre sannolik- het att vilja gå i pension tidigare än vid 65 års ålder.</SPAN></P>
<P class="p244 ft43"><SPAN class="ft41">69</SPAN><SPAN class="ft135">Omkring 10 procent av dem som hade pensionsgrundande inkomst 2005 hade det från sjuk- eller aktivitetsersättning. Försäkringskassan [2007b].</SPAN></P>
<P class="p244 ft43"><SPAN class="ft41">70</SPAN><SPAN class="ft136">Den maximala ersättningen 2008 var 4 650 kronor per månad för en ensamstående. Bostadstillägg till pensionärer kan beviljas personer som har ålderspension, sjuk- eller aktivitetsersättning, änkepension, särskild efterlevandepension, hustrutillägg eller mot- svarande förmån enligt lagstiftningen i ett annat </SPAN><NOBR>EU/EES-land.</NOBR> Bostadstillägg för pensio- närer beviljas inte för ålderspension som tas ut före 65 års ålder.</P>
<P class="p414 ft18">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310575x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td110"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td111"><P class="p5 ft19">Högre arbetsutbud</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p415 ft137">Ålderspensionssystemet premierar således fortsatt arbetskrafts- deltagande, men inte nödvändigtvis fortsatt arbete, för dem som har inkomster från sjuk- och aktivitetsersättning. För den som har sjukersättning och en inkomstpension som överstiger garanti- pensionen finns starka incitament att vänta med att ta ut ålderspen- sion till 65 års ålder eftersom sjukersättningen är pensions- grundande. Möjligheterna att finansiera ett tidigt utträde via offentliga inkomstförsäkringar sätter därmed delvis flexibiliteten i pensionssystemet ur spel för vissa grupper.</P>
<P class="p416 ft9">Det är inte bara det statliga pensionssystemet som påverkar pensionsbeslutet – kollektivavtalsreglerat och privat pensions- sparande är också viktiga faktorer.<A href="#page_75"><SPAN class="ft40">71 </SPAN></A>Dessa kan ofta tas ut vid betydligt lägre åldrar än den statliga pensionen. En avgångspension har bedömts ha stor inverkan på beslut att tidigarelägga pen- sionen.<A href="#page_75"><SPAN class="ft40">72 </SPAN></A>Det finns skatte- och avdragsbestämmelser som kan göra det förmånligt för arbetsgivaren att erbjuda en pensionslösning i stället för fortsatt anställning.<A href="#page_75"><SPAN class="ft40">73 </SPAN></A>Arbetsgivarnas kostnader för tjänstepension för äldre arbetskraft är ofta mycket höga. Det beror både på att äldre ofta har en relativt hög lön och på att premierna i vissa system stiger med ökande ålder.</P>
<P class="p94 ft9">Det är viktigt att komma ihåg att utträdesbeslut som regel tas i hushåll med två personer, och de koordinerar ofta sina pensions- beslut.<A href="#page_75"><SPAN class="ft40">74 </SPAN></A>Alla möjligheter att sluta arbeta kommer därför att påverka fler än dem som får möjligheten. Det gör det än viktigare att se över de ekonomiska incitamenten och regelverken kring pensionsbeslutet.</P>
<P class="p417 ft11"><SPAN class="ft11">3.3.4</SPAN><SPAN class="ft51">Normen om pension vid 65 har börjat luckras upp</SPAN></P>
<P class="p208 ft9">Både arbetstagare och arbetsgivare vill ha låg pensionsålder. I en undersökning från 2005 uppgav omkring 65 procent av arbets- tagarna att de ville gå i pension före 62 års ålder.<A href="#page_75"><SPAN class="ft40">75 </SPAN></A>Enligt enkät- undersökningar är svenska arbetsgivarrepresentanter ovilliga att</P>
<P class="p418 ft43"><SPAN class="ft41">71</SPAN><SPAN class="ft52">Uppskattningar av omfattningen av kompletterande försäkringar finns i Sjögren Lindquist, G. & Wadensjö, E. [2007].</SPAN></P>
<P class="p419 ft43"><SPAN class="ft41">72</SPAN><SPAN class="ft52">Eklöf, M. & Hallberg, D. [2006]. Enligt deras skattningar skulle sannolikheten till förtida pension minska med </SPAN><NOBR>10–30</NOBR> procent om ingen fick erbjudande om förtida pension.</P>
<P class="p124 ft43"><SPAN class="ft41">73</SPAN><SPAN class="ft52">Ds 2007:21.</SPAN></P>
<P class="p420 ft43"><SPAN class="ft41">74</SPAN><SPAN class="ft52">Ds 2007:21. Riksförsäkringsverket (RFV [2001b]) finner att sammanboende har en högre sannolikhet än ensamstående att vilja gå i pension tidigare än vid 65 års ålder.</SPAN></P>
<P class="p124 ft45"><SPAN class="ft41">75</SPAN><SPAN class="ft44">SIFO Research & Consulting [2005].</SPAN></P>
<P class="p113 ft18">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310576x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Högre arbetsutbud</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">anställa personer över 50 år och anser att de flesta av de anställda på deras företag borde gå i pension i förtid.<A href="#page_76"><SPAN class="ft40">76 </SPAN></A>Det är inte säkert att dessa attityder till äldre arbetskraft kommer att bestå i framtiden om det blir ökad brist på framför allt yngre arbetskraft.</P>
<P class="p126 ft9">Innan det svenska pensionssystemet reformerades under 1990- talet var den lagstadgade pensionsåldern 65 år. Det finns tecken på att denna var normgivande och fungerade som en allmänt accep- terad övre gräns för det yrkesaktiva livet. I det nya pensionssyste- met är pensionsåldern flexibel och löntagarna har rätt att kvarstå i anställning fram till 67 års ålder.</P>
<P class="p53 ft9">Fortfarande är det mycket vanligt med pensionering vid 65 år, vilket inte kan förklaras av ekonomiska incitament.<A href="#page_76"><SPAN class="ft40">77 </SPAN></A>Normerna kring pensionsåldern är starka, även om det finns tecken på att dessa börjar luckras upp. Hittills har den genomsnittliga pensions- åldern förblivit relativt oförändrad medan spridningen i pensions- ålder ökat. Försvagningen av normen tycks därmed verka mot både lägre och högre pensionsålder. Med andra ord kan det ha blivit mer socialt accepterat att ta ut pension både sent och tidigt. Om upp- luckringen av normen innebär att tidig pension blir vanligare skulle det kunna få stora följder för finansieringen av välfärdstjänster och pensioner. Som visades tidigare i detta kapitel har dock andelen bland <NOBR>60–64-åringarna</NOBR> som tar ut ålderspension ökat betydligt mer än andelen av deras inkomst som kommer från denna källa. Där- emot har inkomsterna från, framför allt, avtalspensioner, men också privata pensioner ökat.</P>
<P class="p210 ft30"><SPAN class="ft30">3.4</SPAN><SPAN class="ft54">Avslutning</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">Ett tidigare inträde på arbetsmarknaden och ett senare utträde skulle kunna ge ett betydande bidrag till fler arbetade timmar. En starkare utveckling av arbetsutbudet än i utredningens basscenario skulle öka tillväxten och förbättra möjligheterna att finansiera en utveckling av de offentliga välfärdssystemen i framtiden.</P>
<P class="p86 ft9">Inträdet på arbetsmarknaden har en nära koppling till utbild- ningens längd och utbildningssystemens effektivitet. När det gäller de ungas utbildningsnivå är utvecklingen tudelad. Bland de unga ökar andelen med högskoleutbildning samtidigt som andelen med</P>
<P class="p421 ft43"><SPAN class="ft41">76</SPAN><SPAN class="ft52">RFV [2001c].</SPAN></P>
<P class="p56 ft45"><SPAN class="ft41">77</SPAN><SPAN class="ft44">Ds 2007:21.</SPAN></P>
<P class="p51 ft18">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310577x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td110"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td111"><P class="p5 ft19">Högre arbetsutbud</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft9">endast förgymnasial utbildning är konstant. Unga som saknar gymnasieutbildning har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Eftersom andelen unga utan gymnasieutbildning är relativt konstant finns risk för att det skapas en stor grupp med svag förankring på arbetsmarknaden. Mycket talar för att tidiga insatser i skolan är mest effektivt för att motverka skolmisslyckanden.</P>
<P class="p20 ft9">Högskolestudierna i Sverige påbörjas sent och tar lång tid. En förändring av detta skulle ge ett ökat bidrag av arbetade timmar med relativt hög produktivitet. Att inte effektivt utnyttja den tid som avsätts för utbildning är kostsamt inte bara för det offentliga, utan även för individerna vars livsinkomst kraftigt minskas. Med tanke på svenska högskolestudenters höga ålder och långa väg genom utbildningsväsendet är det befogat att överväga att införa någon form av ökade ekonomiska incitament via avgifter och premier i studiemedelssystemet. För att minska risken att avgifterna leder till en ökad social snedrekrytering skulle det kunna vara möjligt att låna till avgiften eller införa ett stipendiesystem.<A href="#page_77"><SPAN class="ft40">78</SPAN></A></P>
<P class="p67 ft9">Eftersom utbildning tar tid och strukturomvandlingen är snabb är det svårt, för att inte säga omöjligt, för samhället att styra indivi- derna att välja ”rätt” högskoleutbildning.<A href="#page_77"><SPAN class="ft40">79 </SPAN></A>Det är ändå viktigt att förbättra den information som gör det möjligt för individer att fatta informerade beslut. Med tydlig, enkel och objektiv informa- tion och en utbyggd studie- och yrkesvägledning relativt tidigt i utbildningskedjan skulle det offentliga med små resurser kunna uppnå ett effektivare och mindre kostsamt utbildningssystem.</P>
<P class="p67 ft9">Samhället kan och bör dessutom utnyttja olika instrument för att skapa drivkrafter som dels uppmuntrar individer att utbilda sig, dels stimulerar skolor, högskolor och universitet att erbjuda bra utbildning.</P>
<P class="p422 ft9">Den ökade medellivslängden har gjort att tiden som pensionär har ökat. För att öka de ekonomiska incitamenten till arbete för äldre har staten de senaste åren genomfört reformer i ett antal transfereringssystem. När det gäller pensionsområdet ska det reformerade pensionssystemet tillförsäkra balans mellan inkomster och utgifter. Med tanke på den demografiska utvecklingen är det rimligt att överväga behovet av ytterligare åtgärder innan de fulla effekterna av det nya pensionssystemet kan utvärderas.</P>
<P class="p423 ft43"><SPAN class="ft41">78</SPAN><SPAN class="ft52">Bilaga 7 till Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2003:57).</SPAN></P>
<P class="p124 ft45"><SPAN class="ft41">79</SPAN><SPAN class="ft44">Bilaga 8 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:69).</SPAN></P>
<P class="p113 ft18">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Högre arbetsutbud</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft9">Exempel på åtgärder som har genomförts i andra länder är att anpassa de åldersgränser som finns i ålderspensionssystemet till medellivslängden. Det bör övervägas även i Sverige. Likaså bör reglerna för garantipensionen och bostadstillägget för pensionärer ses över. En sådan översyn måste samtidigt beakta fördel- ningseffekterna av en förändring av regelverket.</P>
<P class="p86 ft9">Utträdet från arbetsmarknaden sker för de flesta via andra system än det statliga pensionssystemet. För att höja utträdes- åldern är det därför viktigt att beakta de ekonomiska incitamenten och normerna i samtliga relevanta system, inte bara det statliga pensionssystemet. Åldersgränsen för uttag av privat och kollektivt pensionssparande är ofta betydligt lägre än gränsen för uttag av ålderspension. Det kan övervägas om det skulle vara lämpligt att det offentliga försökte påverka dessa åldersgränser via exempelvis skattesystemet.</P>
<P class="p424 ft18">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<P class="p13 ft8">4 God produktivitetsutveckling</P>
<P class="p425 ft9">Produktivitetsutvecklingen har haft stor betydelse för den lång- siktiga utvecklingen av välståndet i Sverige. De senaste femtio åren har antalet arbetade timmar i Sverige bara ökat marginellt, samti- digt som produktiviteten mer än fyrdubblats. Produktivitets- tillväxten varierar mellan branscher och olika tidsperioder, och sedan början av <NOBR>1990-talet</NOBR> har produktivitetsutvecklingen i Sverige varit god. Scenarierna för Långtidsutredningen 2008 som samman- fattades i kapitel 2, antar att denna goda utveckling fortsätter fram- över.</P>
<P class="p426 ft9">Genom den ökande efterfrågan på tjänster i ekonomin sker en förskjutning i sysselsättningen från tillverkningsindustrin till tjänstesektorn. Produktivitetstillväxten är högre inom tillverk- ningsindustrin än i tjänstesektorn, vilket gör att sysselsättnings- förskjutningen inneburit en ökad produktion i tjänstebranscher med relativt svag produktivitetstillväxt. Men effekten av det på produktiviteten i ekonomin som helhet är oklar. Tjänster används ofta som insats i andra branschers produktion och påverkar därigenom produktivitetsutvecklingen i andra branscher.</P>
<P class="p67 ft9">Produktivitetsutvecklingen påverkas av en rad olika faktorer, däribland den makroekonomiska stabiliteten, utbildningsnivån, till- gången på riskkapital, forskning och utveckling, förutsättningarna för entreprenörer och företagare samt konkurrensen. Det gör att en politik för att främja en god produktivitetsutveckling måste ha en bred ansats och vara generellt inriktad.</P>
<P class="p247 ft30"><SPAN class="ft30">4.1</SPAN><SPAN class="ft54">Produktivitetstillväxten varierar kraftigt</SPAN></P>
<P class="p427 ft10">En god produktivitetsutveckling har stor betydelse för den lång- siktiga utvecklingen av välståndet, såväl historiskt som i framtiden.</P>
<P class="p428 ft18">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310580x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">God produktivitetsutveckling</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">En god produktivitetsutveckling innebär att ekonomins resurser används på ett alltmer effektivt sätt.</P>
<P class="p126 ft9">Produktiviteten kan mätas på olika sätt. I detta avsnitt används främst den s.k. arbetsproduktiviteten, förädlingsvärdet per arbetad timme, som mått på produktiviteten. Samtidigt ska man vara med- veten om att det finns betydande problem förknippade med att mäta produktivitetstillväxten, särskilt utvecklingen på branschnivå, se faktaruta 4.1. I detta kapitel diskuteras enbart näringslivets produktivitet, medan produktiviteten i den offentliga sektorn behandlas i kapitel 7.</P>
<P class="p127 ft11"><SPAN class="ft11">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft51">God produktivitetstillväxt sedan början av </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR></P>
<P class="p128 ft10">Produktivitetsutvecklingen i Sverige har varierat över tiden. Efter 1950- och <NOBR>1960-talets</NOBR> goda produktivitetsutveckling försvagades produktivitetstillväxten i Sverige under ett par decennier.</P>
<P class="p250 ft24">Låg produktivitetstillväxt under <NOBR>1980-talets</NOBR> devalveringspolitik…</P>
<P class="p106 ft9">Större delen av <NOBR>1980-talet</NOBR> präglades av makroekonomisk instabilitet. De offentliga finanserna försvagades, inflationen var hög och ekonomin drabbades av flera kostnadskriser. För att möta kostnads- kriserna fördes en devalveringspolitik som medförde att industrin på kort sikt fick stärkt konkurrenskraft. Men på längre sikt minskade omvandlingstrycket på företagen genom att kostnaden (reallönen) för arbete sjönk jämfört med kostnaden för maskiner. Därigenom minskade drivkrafterna till att byta ut arbetskraft mot maskiner och nyinvesteringarna och rationaliseringarna minskade med försämrad produktivitetstillväxt som följd.<A href="#page_80"><SPAN class="ft40">80</SPAN></A></P>
<P class="p429 ft24">... följdes av hög produktivitetstillväxt efter <NOBR>1990-talskrisen</NOBR></P>
<P class="p106 ft9">I början av <NOBR>1990-talet</NOBR> övergavs devalveringspolitiken och kronan knöts till EU:s dåvarande valuta. Det ledde till lägre inflation men följden blev även kraftigt stigande reala räntor. Tillsammans med en internationell konjunkturavmattning bidrog detta till en snabbt sjunkande efterfrågan och stigande arbetslöshet i ekonomin.</P>
<P class="p430 ft45"><SPAN class="ft53">80 </SPAN>Eklund, K. [1993].</P>
<P class="p51 ft18">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310581x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td210"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td211"><P class="p5 ft19">God produktivitetsutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft9">Samtidigt försvagades de offentliga finanserna kraftigt på grund av den stigande arbetslösheten och den framväxande bankkrisen. Den offentliga verksamheten tvingades rationalisera med ytterligare ökad arbetslöshet som följd.<A href="#page_81"><SPAN class="ft40">81</SPAN></A></P>
<P class="p110 ft9">Den djupa ekonomiska krisen medförde att BNP sjönk tre år i rad. En omfattande utslagning av produktionsresurser ägde rum, där främst mindre produktiv produktion försvann. En följd av att en inte obetydlig del av arbetskraften rationaliserades bort under en kort period var att produktiviteten ökade snabbt. Då nedgången i sysselsättning drabbade lågutbildade hårdare än högutbildade kan förändringen i riktning mot en högre andel högutbildade ha för- stärkt ökningen av produktiviteten. Det kan samtidigt ha inneburit en permanent utslagning av delar av arbetskraften, eftersom syssel- sättningsgraden än i dag är lägre än före <NOBR>1990-talskrisen.</NOBR> Det skulle i så fall innebära att den positiva tillväxteffekten av produktivitets- utvecklingen överskattas om produktivitetsökningen till en del beror på lägre sysselsättning. För att bedöma effekten på tillväxten måste båda effekter beaktas.</P>
<P class="p431 ft9">Till en viss del kan produktivitetsökningen efter krisen förklaras av den konjunktureffekt som återhämtningen medförde. Men den goda produktivitetstillväxten har bestått långt in på <NOBR>2000-talet,</NOBR> även om den dämpats under de senaste åren (diagram 4.1). En bidrag- ande orsak till den goda produktivitetstillväxten är att devalverings- politiken övergavs. Det främjade omvandlingstrycket i näringslivet och tillsammans med en politik inriktad på låg inflation och stabila offentliga finanser har det bidragit till en stabilare makroekono- misk utveckling och lägre räntor. Det mesta tyder på att den posi- tiva utvecklingen även förklaras av internationaliseringen, utveck- lingen inom informationstekniken (IT), innovationer och avregle- ringar av produktmarknader.</P>
<P class="p67 ft9">Produktivitetsutvecklingen i näringslivet i Sverige under det senaste dryga decenniet har varit god också vid en internationell jämförelse. Det gäller både i hela näringslivet och i många enskilda branscher, inklusive många tjänstebranscher. Den senaste tidens inbromsning i produktiviteten påverkar inte denna bedömning.</P>
<P class="p432 ft9">Enligt Konjunkturinstitutet<A href="#page_81"><SPAN class="ft40">82 </SPAN></A>växte produktiviteten med 3,5 procent 2006, minskade med 0,5 procent 2007 samt bedöms minska med ytterligare 0,5 procent 2008. Långtidsutredningen</P>
<P class="p433 ft43"><SPAN class="ft41">81</SPAN><SPAN class="ft52">Södersten, B. & Tson Söderström, H. (red.) [2004].</SPAN></P>
<P class="p124 ft45"><SPAN class="ft41">82</SPAN><SPAN class="ft44">Konjunkturinstitutet [2008].</SPAN></P>
<P class="p113 ft18">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310582x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">God produktivitetsutveckling</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft9">bedömer att den kortsiktiga nedgången för 2007 och 2008 till stor del är konjunkturellt betingad och inte av strukturell karaktär och produktiviteten bedöms framöver att närma sig en långsiktig produktivitetstillväxt på ca 2,5 procent per år för näringslivet.<A href="#page_82"><SPAN class="ft40">83</SPAN></A></P>
<P class="p434 ft11">Diagram 4.1 Arbetsproduktiviteten i Sverige, <NOBR>EU-15</NOBR> och USA (hela ekonomin) <NOBR>1980–2005</NOBR></P>
<P class="p190 ft56">Index 1980=100</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr11 td166"><P class="p180 ft59">220</P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td166"><P class="p180 ft59">200</P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td166"><P class="p180 ft59">180</P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td166"><P class="p180 ft59">160</P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td166"><P class="p180 ft59">140</P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td166"><P class="p180 ft59">120</P></TD>
<TD class="tr36 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td166"><P class="p180 ft59">100</P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td166"><P class="p6 ft79">1980</P></TD>
<TD class="tr17 td112"><P class="p6 ft79">1982</P></TD>
<TD class="tr17 td116"><P class="p6 ft79">1984</P></TD>
<TD class="tr17 td112"><P class="p6 ft79">1986</P></TD>
<TD class="tr17 td112"><P class="p6 ft79">1988</P></TD>
<TD class="tr17 td116"><P class="p6 ft79">1990</P></TD>
<TD class="tr17 td112"><P class="p6 ft79">1992</P></TD>
<TD class="tr17 td166"><P class="p346 ft79">1994</P></TD>
<TD class="tr17 td13"><P class="p6 ft60">1996</P></TD>
<TD class="tr17 td116"><P class="p6 ft79">1998</P></TD>
<TD class="tr17 td112"><P class="p6 ft79">2000</P></TD>
<TD class="tr17 td112"><P class="p6 ft79">2002</P></TD>
<TD class="tr17 td116"><P class="p6 ft79">2004</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td67"><P class="p255 ft58">Sverige</P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p435 ft66">USA</P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td67"><P class="p28 ft58"><NOBR>EU-15</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p436 ft59">Anm.: Arbetsproduktiviteten definieras som förädlingsvärde per arbetad timme. <NOBR>EU-KLEMS</NOBR> är ett <NOBR>EU-finansie-</NOBR> rat projekt som ska ta fram jämförbara tidsserier för nationalräkenskaper från 1970 och framåt. Data finns i <NOBR>EU-KLEMS</NOBR> för 47 branscher. Mer information och dataserier finns på projektets webbplats http://www.euklems.net/.</P>
<P class="p437 ft60">Källa: <NOBR>EU-KLEMS.</NOBR></P>
<P class="p266 ft61"><SPAN class="ft61">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft62">Produktivitetstillväxten varierar mellan branscher</SPAN><A href="#page_82"><SPAN class="ft138">84</SPAN></A></P>
<P class="p128 ft63">Produktivitetstillväxten är i genomsnitt högre i tillverkningsindu- strin än i tjänstesektorn (tabell 4.1). I tillverkningsindustrin har produktivitetstillväxten varit särskilt stark i branschen el och optik, där teleprodukter ingår.</P>
<P class="p438 ft140"><SPAN class="ft81">83</SPAN><SPAN class="ft139">Även Konjunkturinstitutet (Konjunkturinstitutet [2008]) tror på en återhämtning och prognostiserar en produktivitetstillväxt på 1,6 procent för 2009 och 3,5 procent för 2010.</SPAN></P>
<P class="p244 ft70"><SPAN class="ft81">84</SPAN><SPAN class="ft101">En mer detaljerad beskrivning av produktivitetsutvecklingen finns i Bilaga 1 till Långtids- utredningen 2008 (SOU 2008:108), där scenarierna presenteras.</SPAN></P>
<P class="p322 ft64">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr17 td210"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td211"><P class="p5 ft19">God produktivitetsutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p439 ft11">Tabell 4.1 Tillväxt i antalet arbetade timmar och arbetsproduktivitet <NOBR>1980–2030</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr11 td212"><P class="p155 ft75">Bransch</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td213"><P class="p440 ft75"><NOBR>1980–2005</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td214"><P class="p441 ft75"><NOBR>2005–2030</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td215"><P class="p5 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr17 td195"><P class="p179 ft78">Arbetade</P></TD>
<TD class="tr17 td216"><P class="p255 ft76">Produktivitet</P></TD>
<TD class="tr17 td68"><P class="p282 ft142">Arbetade</P></TD>
<TD class="tr17 td199"><P class="p442 ft76">Produktivitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td217"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr25 td192"><P class="p280 ft77">timmar</P></TD>
<TD class="tr25 td218"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr25 td64"><P class="p37 ft77">timmar</P></TD>
<TD class="tr25 td201"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td215"><P class="p155 ft58">Jord, skogsbruk, jakt, fiske</P></TD>
<TD class="tr4 td195"><P class="p443 ft58"><NOBR>-2,7</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td216"><P class="p444 ft58">2,9</P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p445 ft58"><NOBR>-3,2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td199"><P class="p446 ft59">4,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td215"><P class="p155 ft58">Gruvor, mineralutvinning</P></TD>
<TD class="tr5 td195"><P class="p443 ft58"><NOBR>-3,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td216"><P class="p444 ft58">4,0</P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p445 ft58"><NOBR>-1,7</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td199"><P class="p446 ft59">4,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td215"><P class="p155 ft58">Tillverkningsindustri</P></TD>
<TD class="tr5 td195"><P class="p443 ft58"><NOBR>-0,8</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td216"><P class="p444 ft58">4,4</P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p445 ft58"><NOBR>-0,6</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td199"><P class="p446 ft59">3,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td215"><P class="p155 ft58">El, gas, värme, vatten</P></TD>
<TD class="tr5 td195"><P class="p443 ft58"><NOBR>-0,2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td216"><P class="p444 ft58">1,8</P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p445 ft58"><NOBR>-0,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td199"><P class="p446 ft59">1,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td215"><P class="p155 ft58">Byggindustri</P></TD>
<TD class="tr5 td195"><P class="p443 ft58"><NOBR>-1,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td216"><P class="p444 ft58">1,3</P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p445 ft58">0,7</P></TD>
<TD class="tr5 td199"><P class="p446 ft59">0,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td215"><P class="p155 ft58"><NOBR>Parti-,</NOBR> detaljhandel</P></TD>
<TD class="tr5 td195"><P class="p443 ft58"><NOBR>-0,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td216"><P class="p444 ft58">3,2</P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p445 ft58">0,7</P></TD>
<TD class="tr5 td199"><P class="p446 ft59">2,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td215"><P class="p155 ft58">Transport, magasinering</P></TD>
<TD class="tr5 td195"><P class="p443 ft58">0,2</P></TD>
<TD class="tr5 td216"><P class="p444 ft58">1,8</P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p445 ft58"><NOBR>-0,4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td199"><P class="p446 ft59">2,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td215"><P class="p155 ft58">Post och tele</P></TD>
<TD class="tr5 td195"><P class="p443 ft58"><NOBR>-0,5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td216"><P class="p444 ft58">6,0</P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p445 ft58"><NOBR>-0,7</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td199"><P class="p446 ft59">4,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td215"><P class="p155 ft58">Kreditinstitut och försäkring</P></TD>
<TD class="tr5 td195"><P class="p443 ft58">1,0</P></TD>
<TD class="tr5 td216"><P class="p444 ft58">1,7</P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p445 ft58"><NOBR>-0,7</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td199"><P class="p446 ft59">2,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td215"><P class="p155 ft60">Företagstjänster (inkl. uthyrning)</P></TD>
<TD class="tr5 td195"><P class="p443 ft58">3,4</P></TD>
<TD class="tr5 td216"><P class="p444 ft58"><NOBR>-1,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p445 ft58">0,7</P></TD>
<TD class="tr5 td199"><P class="p446 ft59">1,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td215"><P class="p155 ft58">Personliga tjänster</P></TD>
<TD class="tr5 td195"><P class="p443 ft58">2,1</P></TD>
<TD class="tr5 td216"><P class="p444 ft58"><NOBR>-0,2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p445 ft58">0,9</P></TD>
<TD class="tr5 td199"><P class="p446 ft59">0,7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td215"><P class="p155 ft60">(inkl. hotell, rest.), Utb., sjukvård*</P></TD>
<TD class="tr17 td195"><P class="p5 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr17 td216"><P class="p5 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr17 td68"><P class="p5 ft141"> </P></TD>
<TD class="tr17 td199"><P class="p5 ft141"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td217"><P class="p155 ft77">Näringslivet*</P></TD>
<TD class="tr13 td192"><P class="p443 ft77">0,3</P></TD>
<TD class="tr13 td218"><P class="p444 ft77">2,5</P></TD>
<TD class="tr13 td64"><P class="p445 ft77">0,1</P></TD>
<TD class="tr13 td201"><P class="p446 ft76">2,3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p447 ft59">Anm.: Arbetsproduktivitet mäts som förädlingsvärde per arbetad timme. De historiska värdena är beräknade utifrån trendskattningar medan framskrivningen avser genomsnittliga utvecklingen mellan det faktiska värdet 2005 och det beräknade jämviktsvärdet 2030.</P>
<P class="p448 ft97">*Eftersom branschen Personliga tjänster, Utb., sjukvård samt Näringslivet i <NOBR>EU-KLEMS</NOBR> även innefattar offentlig produktion har separata beräkningar utifrån SCB:s Nationalräkenskaper gjorts för dessa branscher.</P>
<P class="p160 ft60">Källa: <NOBR>EU-KLEMS,</NOBR> SCB [e] samt egna beräkningar.</P>
<P class="p218 ft63">Produktiviteten i el- och optikbranschen har trendmässigt vuxit med ca 11 procent per år mellan 1980 och 2005, vilket är klart högst av alla branscher i det privata näringslivet. Sedan <NOBR>1990-talet</NOBR> har branschen haft en mycket kraftig produktivitetsutveckling (diagram 4.2). Produktivitetstillväxten i branschen förklaras främst av en stark teknisk utveckling.</P>
<P class="p449 ft64">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310584x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">God produktivitetsutveckling</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p450 ft11">Diagram 4.2 Produktivitetstillväxt i el- och optikbranschen, tillverkningsindustrin och näringslivet <NOBR>1981–2005</NOBR></P>
<P class="p178 ft56">Procent per år</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr11 td122"><P class="p180 ft58">80</P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td122"><P class="p180 ft58">70</P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td122"><P class="p180 ft58">60</P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td122"><P class="p180 ft58">50</P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td46"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td122"><P class="p180 ft58">40</P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td122"><P class="p180 ft58">30</P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td46"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td122"><P class="p180 ft58">20</P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td122"><P class="p180 ft58">10</P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td122"><P class="p180 ft58">0</P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td122"><P class="p6 ft59"><NOBR><SPAN class="ft143">-10</SPAN>1980</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td116"><P class="p6 ft58">1982</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p6 ft58">1984</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p254 ft59">1986</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p281 ft58">1988</P></TD>
<TD class="tr5 td166"><P class="p253 ft60">1989</P></TD>
<TD class="tr5 td114"><P class="p6 ft59">1992</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p6 ft58">1994</P></TD>
<TD class="tr5 td116"><P class="p6 ft58">1996</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p6 ft58">1998</P></TD>
<TD class="tr5 td46"><P class="p281 ft58">2000</P></TD>
<TD class="tr5 td13"><P class="p6 ft60">2002</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p6 ft58">2004</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td122"><P class="p180 ft59"><NOBR>-20</NOBR></P></TD>
<TD class="tr25 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td46"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td122"><P class="p180 ft59"><NOBR>-30</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td46"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td94"><P class="p451 ft59">El och Optikprodukter</P></TD>
<TD class="tr4 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td28"><P class="p172 ft59">Tillverkningsindustrin</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td186"><P class="p451 ft60">Näringslivet</P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td219"><P class="p172 ft60">TFP El och Optikprodukter</P></TD>
<TD class="tr3 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p452 ft80">Anm.: TFP är förkortning för totalfaktorproduktivitet, vilken beskrivs närmare i avsnitt 4.3. Före 1993 anges produktivitetstillväxten i branschen el och optikprodukter som ett genomsnitt av produktivitetstillväxten för maskinindustri (SNI 29), el och optikprodukter (SNI <NOBR>30-33)</NOBR> samt fordonsindustri (SNI 34).</P>
<P class="p199 ft60">Källa: <NOBR>EU-KLEMS</NOBR> och SCB [e] för näringslivet.</P>
<P class="p453 ft63">Även om produktivitetstillväxten i tjänstesektorn i genomsnitt är lägre, finns flera tjänstebranscher där produktivitetstillväxten är väl så hög som i tillverkningsindustrin. Post- och telekommunika- tioner hade den högsta produktivitetstillväxten, knappt 6 procent per år sedan början av <NOBR>1980-talet.</NOBR> Produktivitetsutvecklingen har däremot varit svag i företagstjänstebranschen (inklusive uthyr- ning). För många av tjänstebranscherna, byggbranschen är ett undantag, var produktivitetstillväxten högre efter 1990 än under <NOBR>1980-talet.</NOBR> Jämfört med USA och EU har produktivitetsutveck- lingen i många tjänstebranscher i Sverige varit god under det senaste decenniet.<A href="#page_84"><SPAN class="ft68">85 </SPAN></A>Samtidigt är det svårt att mäta, och därmed</P>
<P class="p454 ft70"><SPAN class="ft69">85 </SPAN>Vid internationella jämförelser av produktivitetsutvecklingen i bl.a. tjänstebranscherna mäts ibland produktiviteten per sysselsatt, se t.ex. Lundgren, S. (red.) [2007]. Utvecklingen i flera svenska tjänstebranscher blir då sämre än om produktiviteten mäts per timme. En förklaring till skillnaden är att den genomsnittliga arbetstiden skiljer sig åt mellan länderna.</P>
<P class="p414 ft64">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310585x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr17 td210"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td211"><P class="p5 ft19">God produktivitetsutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p455 ft9">också att jämföra, produktivitetsutvecklingen i olika branscher, se faktaruta 4.1.</P>
<P class="p456 ft11">Faktaruta 4.1 Svårt att mäta produktivitet</P>
<P class="p302 ft108">Det finns betydande problem förknippade med att mäta produktivitetsutvecklingen, inte minst gäller det utvecklingen i enskilda branscher. Betydelsen av mätproblem när olika delar av ekonomin jämförs påverkas av om problemen är större i vissa branscher än i andra och om denna skillnad förändras över tiden.</P>
<P class="p457 ft144">Ett problem är att produkterna förändras genom ständig teknik- och kvalitetsutveckling. Vid produktivitetsberäkningar måste utvecklingen av produktionen beräknas som om kvaliteten inte förändrades. För att kunna jämföra exempelvis produktionen per timme vid olika tidpunkter måste man frysa teknikutvecklingen för att inte jämföra ”äpplen och päron”. Statistiska centralbyrån (SCB) gör detta genom att skapa kvalitetsneutrala priser och s.k. värdevikter. I ett exempel med <NOBR>tv-apparater</NOBR> innebär detta att när de gamla tjocka <NOBR>tv-apparat-</NOBR> erna byts ut mot nya <NOBR>platt-tv</NOBR> fångas teknikförändringen upp genom att en värdevikt används som mäter värdet av produktionen i stället för t.ex. antal eller kilo. Idén innebär att en <NOBR>platt-tv</NOBR> motsvaras av värdet på exempelvis två gamla <NOBR>tv-apparater.</NOBR> Genom att använda värdevikter kan SCB skapa ett kvalitetsneutralt pris. Det säger sig självt att kvalitets- och teknikföränd- ringar är mycket svåra att uppskatta som volymförändringar (hur många gamla <NOBR>tv-apparater</NOBR> motsvarar en ny <NOBR>platt-tv?).</NOBR> Beräkningarna blir extra problematiska för varor där teknikföränd- ringar sker mycket snabbt. För att uppskatta teknik- och kvalitetsförändringarna använder sig SCB av enkäter till tillverkare.</P>
<P class="p304 ft144">Den svaga utvecklingen för produktiviteten i vissa tjänstesektorer, inte minst företags- tjänster, kan åtminstone till en del bero på mätproblem. Bland annat finns för flera av företagstjänsterna en hög grad av differentiering vilket gör pris- och kvalitetsjämförelser svåra. De mer kunskapsintensiva företagstjänsterna är dessutom ofta individuellt anpassade till kunden, vilket givetvis gör prisjämförelser än svårare. Den svaga produktivitets- utvecklingen för dessa tjänster skulle åtminstone delvis kunna förklaras med att kvalitets- förbättringar underskattas och att prisutvecklingen på dessa tjänster därför överskattas.</P>
<P class="p458 ft108">Om man överskattar prisutvecklingen på vissa tjänster (eller varor) leder det inte nödvän- digtvis till stora fel i skattningen av produktivitetstillväxten i ekonomin som helhet. Detta eftersom mycket av tjänsterna, inte minst företagstjänsterna, används som insats i tillverk- ningsindustrin. Om mätproblemen är större för tjänster än för övriga produkter, kommer en för stor del av den totala produktivitetstillväxten att hänföras till tillverkningsindustrin och en för liten del till tjänstebranscherna.</P>
<P class="p459 ft18">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310586x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">God produktivitetsutveckling</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft24">Strukturomvandlingen påverkar produktivitetsutvecklingen</P>
<P class="p128 ft9">Strukturomvandlingen innebär att vissa branscher växer och vissa krymper och denna omvandling har betydelse för produktivitets- utvecklingen i hela ekonomin.<A href="#page_86"><SPAN class="ft40">86 </SPAN></A>Genom strukturomvandlingen kan produktiviteten öka antingen genom att arbetskraft flyttar till verk- samheter med högre produktivitets<SPAN class="ft24">nivå</SPAN>, s.k. statisk effekt, eller till verksamheter med högre produktivitets<SPAN class="ft24">tillväx</SPAN>t, s.k. dynamisk effekt. Dessutom finns en s.k. <NOBR>inom-effekt</NOBR> som beror på faktorer inom branschen eller företaget och som förklarar resten av pro- duktivitetstillväxten.</P>
<P class="p53 ft9"><NOBR>Inom-effekten</NOBR> förklarar det mesta av produktivitetstillväxten under perioden <NOBR>1975–2004.<A href="#page_86"><SPAN class="ft40">87</SPAN></A></NOBR><A href="#page_86"><SPAN class="ft40"> </SPAN></A>Sysselsättningen har, relativt övriga branscher, inte ökat efter 1990 i branscher med högre produktivitet eller högre produktivitetstillväxt. Även på företagsnivå var bidraget från den dynamiska och statiska effekten av strukturomvandlingen till produktivitetstillväxten litet mellan 1997 och 2003.<A href="#page_86"><SPAN class="ft40">88</SPAN></A></P>
<P class="p86 ft9">Undersökningar av vilken betydelse nya och utträdande företag har för produktivitetstillväxten i tillverkningsindustrin har kommit till delvis olika resultat.<A href="#page_86"><SPAN class="ft40">89 </SPAN></A>Att vissa studier för Sverige inte finner något större bidrag till produktivitetstillväxten från sysselsätt- ningsförändringar inom branscher skulle kunna förklaras av att de tidsperioder som undersöks är relativt korta.<A href="#page_86"><SPAN class="ft40">90 </SPAN></A>Nya företags bety- delse syns framför allt på längre sikt och på kort sikt kan effekterna förväntas vara mindre för den ekonomiska tillväxten. Internatio- nella studier som sträcker sig över längre perioder finner en större betydelse av företagsdynamiken för produktivitetstillväxten.<A href="#page_86"><SPAN class="ft40">91</SPAN></A></P>
<P class="p134 ft10">Den ökade efterfrågan på tjänster har medfört att antalet (och andelen) arbetade timmar i tjänstesektorn kontinuerligt ökat, sam-</P>
<P class="p266 ft45"><SPAN class="ft41">86</SPAN><SPAN class="ft44">Se vidare kapitel 5 för en diskussion om strukturomvandlingstakten i ekonomin.</SPAN></P>
<P class="p244 ft43"><SPAN class="ft41">87</SPAN><SPAN class="ft42">Lind, D. [2007]. Analysen är gjord på data från </SPAN><NOBR>EU-KLEMS</NOBR> på <NOBR>2-siffernivå</NOBR> enligt Svensk Näringsgrensindelning (SNI). Lind, D. [2003] visar i en tidigare undersökning av tillverk- ningsindustrin att undantaget teleproduktbranschen gav den dynamiska effekten ett negativt bidrag till produktivitetstillväxten efter 1990.</P>
<P class="p244 ft43"><SPAN class="ft41">88</SPAN><SPAN class="ft136">Andersson, </SPAN><NOBR>L-F.</NOBR> [2006]. Analysen är baserade på individ- och företagsdatabas från Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS). Företag med färre än en anställd och enskilda firmor (där ägaren inte räknas som anställd) har utelämnats i analysen.</P>
<P class="p460 ft43"><SPAN class="ft41">89</SPAN><SPAN class="ft52">Hedén, Y. [2005] finner att </SPAN><NOBR>1990–2000</NOBR> kom 40 procent av ökningen i arbetsproduktivitet och 50 procent av ökningen av totalfaktorproduktivitet från nystartandet och nedlägg- ningen av företag. Edquist, H. & Vikström, P. [2007] finner att befintliga företag stod för 85 procent av produktivitetstillväxten åren 1997 till 2002.</P>
<P class="p55 ft43"><SPAN class="ft41">90</SPAN><SPAN class="ft52">Karlsson, C. & Nyström, K. [2007].</SPAN></P>
<P class="p56 ft45"><SPAN class="ft41">91</SPAN><SPAN class="ft44">Ahn, S. [2001].</SPAN></P>
<P class="p51 ft18">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310587x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td210"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td211"><P class="p5 ft19">God produktivitetsutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p461 ft9">tidigt som antalet timmar i tillverkningsindustrin minskat. Den klart snabbast växande tjänstebranschen är företagstjänster och inom den branschen växte delbranscherna forskningstjänster och databehandlingstjänster snabbast. Antalet arbetade timmar mer än fördubblades där mellan 1993 och 2005.<A href="#page_87"><SPAN class="ft40">92 </SPAN></A>Ökningen av sysselsätt- ningen i företagstjänster är inte unik för Sverige utan återfinns i de flesta <NOBR>OECD-länder.</NOBR></P>
<P class="p18 ft9">Tjänstesektorn har generellt haft en svagare produktivitets- tillväxt än tillverkningsindustrin. Det är därför föga förvånande att empiriska studier haft svårt att belägga att strukturomvandlingen mot större tjänsteproduktion bidragit positivt till produktiviteten. Förskjutningen kan på lång sikt medföra en lägre produktivitets- tillväxt i hela ekonomin, men det är inte en självklar slutsats efter- som tjänster har ökat i betydelse som insats i annan produktion. I avsnitt 4.2 finns en fördjupad diskussion kring vilken betydelse tjänstebranscherna kan ha för produktivitetsutvecklingen i andra delar av ekonomin. Det är också viktigt att påpeka att statistiken inte ger underlag för slutsatsen att produktivitetstillväxten skulle ha varit högre förutan strukturomvandlingen.</P>
<P class="p132 ft9">Sysselsättningen ökar även i branscher vars tjänster mest kon- sumeras av hushållen. Inte minst växer branschen personliga tjäns- ter, en bransch som har haft en svag produktivitetsutveckling. En ökad sysselsättning i branscher som har svag produktivitetstillväxt och tillverkar produkter som konsumeras av hushållen bidrar enty- digt till att produktivitetstillväxten i hela ekonomin blir lägre. Även om effekten på produktivitetstillväxten är negativ innebär detta inte att utvecklingen behöver vara negativ ur välfärdssynpunkt. Tvärtom speglar den ökade efterfrågan från hushållen på personliga tjänster ändrade preferenser hos hushållen.</P>
<P class="p132 ft9">Många av de tjänster som tillhandahålls av den offentliga sek- torn uppvisar likheter med de personliga tjänsterna genom att de främst konsumeras av hushållen och produktivitetsutvecklingen är svag. Produktiviteten för de offentliga tjänsterna diskuteras i kapitel 7.</P>
<P class="p462 ft45"><SPAN class="ft53">92 </SPAN><NOBR>EU-KLEMS</NOBR> och egna beräkningar.</P>
<P class="p113 ft18">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310588x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p13 ft20">God produktivitetsutveckling Långtidsutredningen 2008</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr1 td94"><P class="p35 ft11">Tabell 4.2</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr1 td220"><P class="p463 ft16">Strukturomvandling i näringslivet <NOBR>2005–2030</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td94"><P class="p35 ft56">Procentandel</P></TD>
<TD class="tr8 td66"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td66"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td134"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td100"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td60"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td60"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td79"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td221"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td156"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td94"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td66"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td66"><P class="p6 ft123">2005</P></TD>
<TD class="tr17 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td134"><P class="p6 ft123">2030</P></TD>
<TD class="tr17 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td94"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td66"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td66"><P class="p464 ft78">Förädlings-</P></TD>
<TD class="tr17 td56"><P class="p464 ft76">Arbetade</P></TD>
<TD class="tr17 td134"><P class="p464 ft76">Förädlings-</P></TD>
<TD class="tr17 td8"><P class="p261 ft76">Arbetade</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td94"><P class="p35 ft145">Bransch</P></TD>
<TD class="tr17 td66"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td66"><P class="p465 ft145">värde</P></TD>
<TD class="tr17 td56"><P class="p180 ft78">timmar</P></TD>
<TD class="tr17 td134"><P class="p466 ft145">värde</P></TD>
<TD class="tr17 td8"><P class="p324 ft78">timmar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr30 td222"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td60"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td79"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td221"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td156"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td223"><P class="p35 ft58">Jord, skogsbruk, jakt, fiske</P></TD>
<TD class="tr4 td66"><P class="p445 ft58">2,3</P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p37 ft58">4,4</P></TD>
<TD class="tr4 td134"><P class="p467 ft58">1,5</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p180 ft58">1,9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td223"><P class="p35 ft58">Gruvor, mineralutvinning</P></TD>
<TD class="tr5 td66"><P class="p445 ft58">0,2</P></TD>
<TD class="tr5 td56"><P class="p37 ft58">0,3</P></TD>
<TD class="tr5 td134"><P class="p467 ft58">0,3</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p180 ft58">0,2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td94"><P class="p35 ft60">Tillverkningsindustri</P></TD>
<TD class="tr4 td66"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td66"><P class="p445 ft58">30,7</P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p37 ft58">25,1</P></TD>
<TD class="tr4 td134"><P class="p467 ft58">35,8</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p180 ft58">20,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td223"><P class="p35 ft60">El, gas, värme, vatten, reningsverk</P></TD>
<TD class="tr4 td66"><P class="p445 ft58">2,6</P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p37 ft58">1,1</P></TD>
<TD class="tr4 td134"><P class="p467 ft58">1,9</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p180 ft58">1,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td94"><P class="p35 ft58">Byggindustri</P></TD>
<TD class="tr5 td66"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td66"><P class="p445 ft58">4,7</P></TD>
<TD class="tr5 td56"><P class="p37 ft58">8,9</P></TD>
<TD class="tr5 td134"><P class="p467 ft58">3,8</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p180 ft58">10,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td94"><P class="p35 ft58">Tjänster</P></TD>
<TD class="tr4 td66"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td66"><P class="p445 ft58">59,4</P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p37 ft58">60,2</P></TD>
<TD class="tr4 td134"><P class="p467 ft58">56,8</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p180 ft58">65,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td100"><P class="p35 ft77">Näringslivet</P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p445 ft77">100</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p37 ft77">100</P></TD>
<TD class="tr5 td221"><P class="p467 ft77">100</P></TD>
<TD class="tr5 td156"><P class="p180 ft77">100</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p223 ft60">Källa: SCB [e] och egna beräkningar.</P>
<P class="p250 ft93">Andelen sysselsatta i tjänstesektorn fortsätter öka</P>
<P class="p128 ft63">Långtidsutredningens scenarier antar att den goda produktivitets- utvecklingen sedan början av <NOBR>1990-talet</NOBR> fortsätter även framöver. Produktivitetstillväxten inom tillverkningsindustrin antas vara oförändrad och öka med i genomsnitt 3,8 procent per år. Detta trots ett antagande om en klart lägre produktivitetstillväxt inom el och optikbranschen. För de flesta andra branscher i tillverknings- industrin antas produktivitetstillväxten bli ungefär som under perioden 1980 till 2005.</P>
<P class="p53 ft63">Fortsatta avregleringar inom tjänsteområdet, inte minst inom EU, kommer att öka den internationella konkurrensen i tjänste- sektorn. Eftersom regleringarna ännu är relativt omfattande i tjänstesektorn finns en betydande potential för bättre regler både i Sverige och internationellt.<A href="#page_88"><SPAN class="ft68">93 </SPAN></A>Genomförandet av EU:s tjänste- direktiv har bedömts ge effekt för såväl internationell konkurrens i tjänstesektorn som BNP.<A href="#page_88"><SPAN class="ft68">94</SPAN></A></P>
<P class="p53 ft63">Mot bland annat den bakgrunden antar vi i basscenariot att pro- duktivitetstillväxten i företagstjänstebranschen (inklusive uthyr- ning) blir högre i framtiden än under de senaste tjugofem åren. För detta talar också att produktiviteten i branschen har ökat under de senaste åren. Detta gäller även för transportbranschen som också antas få en högre produktivitetstillväxt i framtiden.</P>
<P class="p468 ft83"><SPAN class="ft81">93</SPAN><SPAN class="ft84">OECD [2008d].</SPAN></P>
<P class="p56 ft70"><SPAN class="ft81">94</SPAN><SPAN class="ft101">Kox, H., Lejour, A. & Montizaan, R. [2005] och Copenhagen Economics [2005].</SPAN></P>
<P class="p51 ft64">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td210"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td211"><P class="p5 ft19">God produktivitetsutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p469 ft9">Den ökande efterfrågan på personliga tjänster medför att syssel- sättningsandelen i branschen ökar framöver. Det är en bransch där såväl produktivitetsnivån som produktivitetstillväxten förväntas vara fortsatt låg. Den ökande efterfrågan på välfärdstjänster som utredningen räknar med, bidrar till att andelen sysselsatta i den offentliga sektorn ökar, och som en spegel av detta minskar syssel- sättningsandelen i det privata näringslivet.</P>
<P class="p67 ft9">En allt större sysselsättning i tjänstesektorn gör att produktivi- tetstillväxten i näringslivet som helhet i framtiden antas bli något lägre än tidigare: 2,3 procent per år jämfört med 2,5 procent per år de senaste 25 åren.</P>
<P class="p247 ft30"><SPAN class="ft30">4.2</SPAN><SPAN class="ft54">Tjänster påverkar andra branschers produktivitet</SPAN></P>
<P class="p470 ft9">I takt med att sysselsättningen i tjänstesektorn ökar kan man fråga sig om det på lång sikt kommer leda till en lägre ekonomisk tillväxt.</P>
<P class="p20 ft9">Fram till början av <NOBR>2000-talet</NOBR> var produktivitets<SPAN class="ft24">nivån </SPAN>högre i tjänstesektorn än i den varuproducerande sektorn. Förskjutningen av sysselsättning från varu- till tjänstesektorn bidrog därför tidigare till en högre produktivitet i ekonomin som helhet. Men sedan några år är produktivitetsnivån lägre i tjänstesektorn än i varu- sektorn. Eftersom en stor del av tjänsterna används som insats i annan produktion, kan denna förskjutning av produktionen mot tjänstesektorn ändå bidra till en ökad effektivitet i ekonomin som helhet.</P>
<P class="p417 ft11"><SPAN class="ft11">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft51">Företagstjänster allt viktigare som insats i industrin</SPAN></P>
<P class="p186 ft9">I tillverkningsindustrin har inköpen av tjänster som andel av pro- duktionsvärdet ökat. Det är företagstjänster och då framför allt gruppen ”andra företagstjänster” som ökat sin insatsandel hos till- verkningsföretagen (diagram 4.3). I ”andra företagstjänster” ingår bl.a. städning, telefoni, arbetsförmedling, rekrytering, arkitekt- tjänster och säkerhetstjänster, se faktaruta 4.2. Även insatsandelen av <NOBR>FoU-tjänster</NOBR> har ökat något.</P>
<P class="p67 ft9">Användning av övriga tjänster (transporter, kommunikationer, handel, finansiella tjänster, hotell och restaurang) som insats i tillverkningsindustrin har vuxit i ungefär samma takt som produk- tionsökningen, varför insatsandelen är relativt oförändrad.</P>
<P class="p471 ft18">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310590x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">God produktivitetsutveckling</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p472 ft11">Diagram 4.3 Insatsen av företagstjänster som andel av den totala produktionen 1995 och 2003</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr25 td5"><P class="p6 ft59">25%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td5"><P class="p6 ft59">20%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td5"><P class="p6 ft59">15%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td5"><P class="p6 ft59">10%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td5"><P class="p6 ft58">5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td5"><P class="p6 ft58">0%</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr17 td224"><P class="p5 ft59">Jord skog och Tillverkningsindustri El gas bygg</P></TD>
<TD class="tr17 td225"><P class="p6 ft60">Företagstjänster Övriga tjänster</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr25 td224"><P class="p172 ft58">gruvindustri</P></TD>
<TD class="tr25 td225"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr25 td226"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr30 td161"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr25 td67"><P class="p473 ft60">1995</P></TD>
<TD class="tr30 td161"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr25 td225"><P class="p474 ft60">2003</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td227"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td228"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td161"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td161"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p475 ft60">Källa: SCB [e] och egna beräkningar.</P>
<P class="p82 ft63">Andelen företagstjänster som insatsvara har ökat i samtliga varu- producerande branscher med undantag för stenkols- och petroleum- produktbranschen. Företagstjänsternas insats som andel av värdet av produktionen har ökat mer i tillverkningsindustrin än i tjänste- branscherna. Det är i sammanhanget värt att notera att de snabbast växande branscherna i tillverkningsindustrin (kemi och el och optik) också är de branscher där andelen företagstjänster som insats har ökat mest.</P>
<P class="p134 ft63">Ökningen av produktionen i företagstjänstebranschen kan bara till en viss del förklaras av att arbetsuppgifter flyttar från tillverk- ningsföretag till tjänsteföretag. En annan förklaring är att varornas tjänsteinnehåll ökat, och då särskilt dess kunskapsinnehåll. För att så är fallet talar bland annat det faktum att samtidigt som syssel- sättningen i tillverkningsindustrin har minskat, har andelen av de sysselsatta i tillverkningsföretagen som har tjänsterelaterade arbets- uppgifter ökat. Denna ökning sker alltså samtidigt som antalet sysselsatta i företagstjänster ökat och tillverkningsföretagen ökat andelen inköpta företagstjänster. Tjänsteinnehållet i tillverknings- industrins användning och produktion har ökat betydligt.<A href="#page_90"><SPAN class="ft68">95</SPAN></A></P>
<P class="p204 ft70"><SPAN class="ft69">95 </SPAN>Kox, H. & Rubalcaba, L. [2007].</P>
<P class="p51 ft64">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310591x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td210"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td211"><P class="p5 ft19">God produktivitetsutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft9">En annan förklaring till att insatsandelen ökar är relativprisför- ändringar mellan insatsvaror och insatstjänster. Den höga produk- tiviteten för produktionen av ett antal varor har medfört att före- tagstjänster blivit dyrare jämfört med andra insatsprodukter. Detta kan i sin tur ha bidragit till att andelen av värdet för insatsvaran företagstjänster ökat.</P>
<P class="p476 ft11">Faktaruta 4.2 Uthyrning och företagstjänster i statistiken</P>
<P class="p152 ft56">SNI (Svensk Näringsgrensindelning)</P>
<P class="p477 ft75"><SPAN class="ft57">71</SPAN><SPAN class="ft147">Uthyrning av fordon och maskiner utan bemanning samt av hushållsartiklar och varor för personligt bruk</SPAN></P>
<P class="p478 ft75"><SPAN class="ft57">72</SPAN><SPAN class="ft147">Databehandling m.m.</SPAN></P>
<P class="p479 ft75"><SPAN class="ft57">73</SPAN><SPAN class="ft147">Forskning och utveckling</SPAN></P>
<P class="p479 ft75"><SPAN class="ft57">74</SPAN><SPAN class="ft147">Andra företagstjänster</SPAN></P>
<P class="p480 ft75">741 Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet, holdingverksamhet</P>
<P class="p481 ft75">742 Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet o.d.</P>
<P class="p481 ft75">743 Teknisk provning och analys</P>
<P class="p480 ft75">744 Reklam</P>
<P class="p481 ft75">745 Arbetsförmedling och rekrytering</P>
<P class="p481 ft75">746 Detektiv- och bevakningsverksamhet; säkerhetstjänst</P>
<P class="p480 ft75">747 Rengöring och sotning</P>
<P class="p481 ft75">748 Övriga företagstjänster</P>
<P class="p482 ft11"><SPAN class="ft11">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft51">Företagstjänster har betydelse för produktiviteten i andra branscher</SPAN></P>
<P class="p208 ft9">En utflyttning av arbetsuppgifter från tillverkningsindustrin till tjänstesektorn påverkar produktiviteten i hela ekonomin. Utflytt- ningen kan bidra till ökad specialisering och att stordriftsfördelar utnyttjas i produktionen av olika tjänster. Det kan bidra till en högre produktivitetstillväxt i hela ekonomin även om utflyttningen i statistiken kan se ut att bidra till att branscher med låg produktivitets- tillväxt växer medan branscher med högre produktivitetstillväxt krymper.</P>
<P class="p269 ft9">Tjänster som insatsvaror kan även ha indirekta effekter på produktiviteten i de branscher som använder dem, t.ex. genom att kunskap överförs. Det kan ske även om det inte återspeglas i ekonomiska transaktioner. Indirekta effekter kan också uppkomma</P>
<P class="p483 ft18">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310592x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">God produktivitetsutveckling</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">om tjänsten som används som insats förbättras utan att priset höjs. Underprissättning kan vara ett resultat av marknadsstrukturen för vissa kunskapsprodukter, och exempelvis uppstå i lägen med svag konjunktur.</P>
<P class="p86 ft9">Undersökningarna av företagstjänsternas indirekta effekter på produktiviteten genom olika former av överspillningseffekter är ofullständiga och tämligen fragmentiserade. Men det är relativt tydligt att <NOBR>IT-tjänster</NOBR> har positiva effekter på produktivitets- utvecklingen i andra branscher. För övriga företagstjänster drar en studie en försiktig slutsats att tillväxten av företagstjänstesektorn under <NOBR>1980-talet</NOBR> gav positiva överspillningseffekter på produktivi- teten i ekonomin som helhet. Enligt studien förefaller det som om företagen inom företagstjänster då inte ville eller inte kunde ta ut priser som motsvarade det värde tjänsterna hade för de köpande företagen. För utvecklingen på <NOBR>1990-talet</NOBR> är resultaten mer blan- dade.<A href="#page_92"><SPAN class="ft40">96</SPAN></A></P>
<P class="p484 ft149"><SPAN class="ft30">4.3</SPAN><SPAN class="ft148">Produktiviteten bestäms av investeringar, arbets- kraftens kompetens och teknisk utveckling</SPAN></P>
<P class="p485 ft9">Produktiviteten bestäms på lång sikt av arbetskraftens och kapita- lets kvalitet, hur kapitalintensiteten i produktionen utvecklas samt av den tekniska utvecklingen i vid bemärkelse. Investeringar i olika typer av realkapital och i utbildning, samt åtgärder som främjar teknisk utveckling är därför viktiga för den långsiktiga utveck- lingen av produktiviteten. <A href="#page_92"><SPAN class="ft40">97</SPAN></A></P>
<P class="p115 ft10">I statistiken kan utvecklingen av arbetsproduktiviteten delas upp i förändringar i realkapital, humankapital och teknisk ut- veckling. I praktiken innebär uppdelningen att man försöker beräkna bidragen från förändringar i <NOBR>IT-kapital,</NOBR> övrigt realkapital och i arbetskraftens sammansättning. Den del av förändringen i arbetsproduktivitet som inte förklaras av de tre faktorerna kallas</P>
<P class="p486 ft43"><SPAN class="ft41">96</SPAN><SPAN class="ft52">Kox, H. & Rubalcaba, L. [2007].</SPAN></P>
<P class="p487 ft45"><SPAN class="ft41">97</SPAN><SPAN class="ft150">Se vidare bilaga 1 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:108)för en närmare beskriv- ning av metoder för att analysera produktivitetsutveckling och olika datakällor. Tillväxt- bokföringsmetoden som tillämpas i detta avsnitt har på senare år använts i ett antal studier för att analysera Sveriges produktivitetsutveckling som exempelvis i bilaga 6 till Långtids- utredningen 2008 (SOU 2008:14) eller Skytesvall, T. & Hagén, </SPAN><NOBR>H-O.</NOBR> [2008].</P>
<P class="p414 ft18">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310593x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td210"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td211"><P class="p5 ft19">God produktivitetsutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p488 ft9">totalfaktorproduktivitet.<A href="#page_93"><SPAN class="ft40">98 </SPAN></A>Den används ofta som ett mått på bidraget från den tekniska utvecklingen i vid bemärkelse, en faktor som inte kan mätas direkt.</P>
<P class="p89 ft9">Ökat realkapital och den tekniska utvecklingen var de viktigaste faktorerna till produktivitetsutvecklingen i Sverige under den senaste dryga tioårsperioden och stod tillsammans för två tredje- delar av produktivitetstillväxten i det svenska näringslivet mellan 1994 och 2005 (diagram 4.4). <NOBR>IT-kapital</NOBR> bidrog med en femtedel medan sammansättningsförändringar av arbetskraften mot fler högutbildade bidrog i mindre omfattning.</P>
<P class="p489 ft10">Det finns stora skillnader i hur olika branscher bidragit till den totala produktivitetsutvecklingen i ekonomin. Det finns också stora skillnader mellan branscher i vad som främst bidragit till branschens produktivitetstillväxt. Ökningen av totalfaktorproduk- tiviteten i teleproduktbranschen förklarar en betydande del av den samlade produktivitetsutvecklingen den senaste tioårsperioden.</P>
<P class="p490 ft45"><SPAN class="ft53">98 </SPAN>I s.k. tillväxtbokföring som bygger på Solows tillväxtmodell (Solow, R. M. [1957]) är teknikutvecklingen en residual ofta kallad totalfaktorproduktiviteten. Förändringen i totalfaktorproduktivitet definieras vanligtvis som produktionsökningen minus ett vägt medelvärde av ökningen av faktorinsatsen.</P>
<P class="p491 ft18">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310594x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">God produktivitetsutveckling</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p492 ft11">Diagram 4.4 Produktivitetsbidrag i hela ekonomin, genomsnitt per år <NOBR>1994–2005</NOBR></P>
<P class="p190 ft56">Procentenheter per år</P>
<P class="p493 ft58">3,0</P>
<P class="p494 ft58">2,5</P>
<P class="p495 ft58">2,0</P>
<P class="p494 ft58">1,5</P>
<P class="p494 ft58">1,0</P>
<P class="p495 ft58">0,5</P>
<P class="p494 ft58">0,0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr25 td229"><P class="p496 ft58">Sverige</P></TD>
<TD class="tr25 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td230"><P class="p497 ft60"><NOBR>EU-15</NOBR></P></TD>
<TD class="tr25 td195"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td94"><P class="p498 ft58">USA</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr19 td229"><P class="p5 ft60">Arbetskraftssammansättning</P></TD>
<TD class="tr0 td161"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr19 td230"><P class="p499 ft58"><NOBR>IT-kapital</NOBR></P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr19 td195"><P class="p5 ft58">Realkapital</P></TD>
<TD class="tr0 td161"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr19 td94"><P class="p499 ft59">Totalfaktorproduktivitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td228"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td163"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td161"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td161"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p500 ft60">Källa: <NOBR>EU-KLEMS</NOBR> och egna beräkningar.</P>
<P class="p453 ft63">Även i tjänstesektorn finns stora branschvisa skillnader för vilka faktorer som bidragit till produktivitetstillväxten.</P>
<P class="p126 ft63">Företagstjänstebranschen har haft en svag produktivitetsutveck- ling, även om den förbättrats det senaste decenniet. Den svaga utvecklingen beror på att totalfaktorproduktiviteten utvecklats negativt i branschen det senaste decenniet (diagram 4.5). Här bör noteras att det är svårt att mäta utvecklingen av både kvalitet och pris i denna bransch, se faktaruta 4.1.</P>
<P class="p86 ft63">I flera tjänstebranscher har investeringar i IT- och övrigt kapital varit viktiga för att förklara produktivitetsutvecklingen det senaste decenniet. I finansbranschen (kreditinstitutet och försäkring) har dessutom den ändrade sammansättningen av arbetskraften, i rikt- ning mot fler högskoleutbildade, bidragit positivt till produk- tivitetsutvecklingen.</P>
<P class="p501 ft64">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310595x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr17 td210"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td211"><P class="p5 ft19">God produktivitetsutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p502 ft120">Diagram 4.5 Produktivitetsbidrag i tjänstebranscher, genomsnitt per år <NOBR>1994–2005</NOBR></P>
<P class="p503 ft56">Procentenheter per år</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr25 td231"><P class="p504 ft60">8</P></TD>
<TD class="tr25 td216"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td195"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td32"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td68"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td231"><P class="p504 ft60">7</P></TD>
<TD class="tr11 td216"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td195"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td32"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td231"><P class="p504 ft60">6</P></TD>
<TD class="tr11 td216"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td195"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td32"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td231"><P class="p504 ft60">5</P></TD>
<TD class="tr4 td216"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td195"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td231"><P class="p504 ft60">4</P></TD>
<TD class="tr11 td216"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td195"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td32"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td231"><P class="p504 ft60">3</P></TD>
<TD class="tr11 td216"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td195"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td32"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td231"><P class="p504 ft60">2</P></TD>
<TD class="tr11 td216"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td195"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td32"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td231"><P class="p504 ft60">1</P></TD>
<TD class="tr4 td216"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td195"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td231"><P class="p504 ft60">0</P></TD>
<TD class="tr11 td216"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td195"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td32"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td231"><P class="p504 ft59"><NOBR>-1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td216"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td195"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td231"><P class="p504 ft59"><NOBR>-2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td216"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td195"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td32"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td68"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td231"><P class="p505 ft59"><NOBR>Parti-,</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td216"><P class="p196 ft66">Transport,</P></TD>
<TD class="tr17 td195"><P class="p5 ft60">Post och tele</P></TD>
<TD class="tr17 td32"><P class="p506 ft59">Kreditinstitut</P></TD>
<TD class="tr17 td51"><P class="p5 ft60">Fastighet</P></TD>
<TD class="tr17 td68"><P class="p6 ft66">Företagstjänster</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td231"><P class="p402 ft59">detaljhandel,</P></TD>
<TD class="tr17 td216"><P class="p507 ft66">magasinering</P></TD>
<TD class="tr17 td195"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td32"><P class="p508 ft66">och försäkring</P></TD>
<TD class="tr17 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td68"><P class="p6 ft59">(inkl. uthyrning)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td231"><P class="p505 ft66">hotell, rest.</P></TD>
<TD class="tr17 td216"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td195"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td32"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td68"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr17 td232"><P class="p5 ft60">Arbetskraftssammansättning</P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr17 td88"><P class="p499 ft60"><NOBR>IT-kapital</NOBR></P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr17 td186"><P class="p5 ft60">Realkapital</P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr17 td136"><P class="p499 ft66">Totalfaktorproduktivitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td233"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td234"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p509 ft60">Källa: <NOBR>EU-KLEMS</NOBR> och egna beräkningar.</P>
<P class="p510 ft63">I USA och ett antal <NOBR>EU-länder</NOBR> har ökad användning av <NOBR>IT-kapital</NOBR> och högskoleutbildad arbetskraft lämnat ett betydande bidrag till ökningen av arbetsproduktiviteten i tjänstesektorn. Samtidigt kan skillnaderna i arbetsproduktivitet mellan länderna inte enbart för- klaras med skillnader i dessa faktorer. I stället kännetecknas län- derna med högst tillväxt av en relativt stark utveckling av total- faktorproduktiviteten.<A href="#page_95"><SPAN class="ft68">99</SPAN></A></P>
<P class="p511 ft61"><SPAN class="ft61">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft62">Investeringar viktiga för produktivitetstillväxten</SPAN></P>
<P class="p512 ft63">Mer och bättre kapital förklarar runt hälften av produktivitets- tillväxten i näringslivet. Genom att arbetskraften försetts med en större mängd kapital har arbetsproduktiviteten ökat. Investeringar i realkapital påverkar produktiviteten i näringslivet på två sätt. Dels</P>
<P class="p513 ft70"><SPAN class="ft69">99 </SPAN>Inklaar, R., Timmer, M.P. & van Ark, B. [2008].</P>
<P class="p514 ft64">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310596x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">God produktivitetsutveckling</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft9">genom att de ökar kapitalet i förhållande till antalet arbetade tim- mar, dvs. ökar kapitalintensiteten, dels genom att de tillför pro- duktionen ny teknik då nytt kapital ersätter äldre.</P>
<P class="p126 ft9">Realkapitalstocken i form av maskiner och byggnader har histo- riskt vuxit genom investeringar. Investeringarna är nödvändiga för att ersätta förslitet kapital och för att möjliggöra introduktion av nya ekonomiska aktiviteter. Låga investeringar leder till att maski- ner och byggnader inte ersätts i samma takt som de slits, dvs. kapitalstocken minskar, på motsvarande sätt leder stora invester- ingar till att kapitalstocken växer.</P>
<P class="p515 ft11">Diagram 4.6 Kapitalkvot <NOBR>1980–2005</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr4 td151"><P class="p254 ft71">Procent</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td151"><P class="p325 ft66">2,7</P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td151"><P class="p325 ft66">2,5</P></TD>
<TD class="tr33 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td151"><P class="p325 ft66">2,3</P></TD>
<TD class="tr36 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td151"><P class="p325 ft66">2,1</P></TD>
<TD class="tr33 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td151"><P class="p325 ft66">1,9</P></TD>
<TD class="tr33 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td151"><P class="p325 ft66">1,7</P></TD>
<TD class="tr33 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td151"><P class="p325 ft66">1,5</P></TD>
<TD class="tr33 td57"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td151"><P class="p451 ft60">1980</P></TD>
<TD class="tr17 td57"><P class="p6 ft59">1982</P></TD>
<TD class="tr17 td122"><P class="p6 ft60">1984</P></TD>
<TD class="tr17 td116"><P class="p6 ft60">1986</P></TD>
<TD class="tr17 td112"><P class="p6 ft60">1988</P></TD>
<TD class="tr17 td116"><P class="p6 ft60">1990</P></TD>
<TD class="tr17 td122"><P class="p6 ft60">1992</P></TD>
<TD class="tr17 td116"><P class="p6 ft60">1994</P></TD>
<TD class="tr17 td116"><P class="p6 ft60">1996</P></TD>
<TD class="tr17 td116"><P class="p6 ft60">1998</P></TD>
<TD class="tr17 td116"><P class="p6 ft60">2000</P></TD>
<TD class="tr17 td116"><P class="p6 ft60">2002</P></TD>
<TD class="tr17 td116"><P class="p6 ft60">2004</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p516 ft92">Anm.: Kapitalkvoten är kapitalstocken dividerad med BNP. Före 1993 är kapitalstocken beräknad enligt Perpetual Inventory Method (PIM), dvs. stockvärdena är beräknade med hjälp av antaganden angående investeringar och deprecieringstakter utifrån ett observerat startvärde.</P>
<P class="p231 ft60">Källa: <NOBR>EU-KLEMS</NOBR> och egna beräkningar.</P>
<P class="p453 ft63">Den svenska kapitalstocken växte snabbare än BNP under perioden <NOBR>1980–2005</NOBR> (2,6 procent årligen jämfört med 2,2 procent). Kapital- kvoten<A href="#page_96"><SPAN class="ft68">100 </SPAN></A>var något högre under <NOBR>2000-talets</NOBR> första hälft än under <NOBR>1980-talet</NOBR> (diagram 4.6). Den kraftiga uppgången i kapitalkvoten under lågkonjunkturåren i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> återspeglar i högre grad fallet i BNP än en hög tillväxt i kapitalstocken. På mot-</P>
<P class="p517 ft70"><SPAN class="ft69">100 </SPAN>Kapitalkvoten är kapitalstocken dividerad med BNP.</P>
<P class="p51 ft64">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310597x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td210"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td211"><P class="p5 ft19">God produktivitetsutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p461 ft9">svarande sätt speglar den sjunkande kapitalkvoten under 1990- talets slut främst den kraftiga återhämtningen i <NOBR>BNP-tillväxten.</NOBR></P>
<P class="p19 ft9">Under perioden har det privata kapitalets andel av den totala stocken ökat i förhållande till det offentligas. Den minskade offentliga kapitalkvoten har uppkommit genom att den kommunala sektorns kapitalstock minskat i förhållande till BNP medan den statliga kapitalkvoten varit konstant.</P>
<P class="p102 ft9">Mellan 1980 och 2005 var kapitalkvoten ca 2,3. I basscenariot utvecklas kapitalstocken så att detta förhållande mellan stock och BNP även gäller 2030. Långtidsutredningens scenarier antar att den privata kapitalstocken på lång sikt växer i takt med utvecklingen av näringslivets förädlingsvärde. Eftersom den kommunala sektorns utgifter är kopplade till dess omfattande ansvar inom vård, skola och omsorg antas den kommunala konsumtionen i viss mån påverka utvecklingen av den kommunala kapitalstocken. Driv- krafterna för utvecklingen av den statliga kapitalstocken antas vara delvis annorlunda genom att en stor del av statens investeringar används till infrastruktur. Därför antas i scenarierna att den statliga kapitalstocken växer i takt med BNP.</P>
<P class="p518 ft24">Finansiella marknader påverkar investeringarna</P>
<P class="p80 ft9">Den finansiella marknadens funktionssätt har enligt empiriska stu- dier en signifikant effekt på investeringsnivån utöver kostnads- variablerna.<A href="#page_97"><SPAN class="ft40">101 </SPAN></A>Den finansiella marknadens inverkan på investeringar förklaras av att företag, och då särskilt små företag, ofta möter en likviditetsrestriktion. Också i högt industrialiserade länder har små företag en begränsad tillgång till krediter på de finansiella marknaderna, vilket gör att de inte kan fatta sina investeringsbeslut oberoende av sin likviditet.</P>
<P class="p79 ft24">Sverige har ett relativt stort produktivitetsbidrag från <NOBR>IT-kapital</NOBR></P>
<P class="p470 ft9">En del av kapitalets bidrag till produktivitetsökningen i Sverige, speciellt under senare delen av <NOBR>1990-talet,</NOBR> har berott på en ökad andel <NOBR>IT-kapital</NOBR> i produktionen. IT bidrar till ökad produktivitet dels genom att företag i alla branscher investerar i <NOBR>IT-kapital,</NOBR> dels genom att <NOBR>IT-branschen</NOBR> haft en högre produktivitetstillväxt än</P>
<P class="p519 ft45"><SPAN class="ft53">101 </SPAN>Bilaga 5 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:12).</P>
<P class="p113 ft18">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310598x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">God produktivitetsutveckling</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft9">andra branscher. Den snabba tekniska utvecklingen i produktionen av <NOBR>IT-kapital</NOBR> har samtidigt bidragit till lägre pris på <NOBR>IT-utrustning.</NOBR> Bidraget till produktiviteten som kommer från <NOBR>IT-kapitalet</NOBR> var högre i Sverige och USA än <NOBR>EU-genomsnittet</NOBR> (diagram 4.4). Men <NOBR>IT-kapitalets</NOBR> betydelse för produktivitetsutvecklingen verkar ha avtagit något under <NOBR>2000-talet.</NOBR> Förklaringen är troligen den lägre tillväxten i <NOBR>IT-branscherna</NOBR> de senaste åren.</P>
<P class="p211 ft11"><SPAN class="ft11">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft51">Arbetskraftens kvalitet har betydelse för produktiviteten</SPAN></P>
<P class="p128 ft9">Arbetskraftens kvalitet påverkar produktiviteten. Som mått på kvalitet används ofta arbetskraftens formella utbildningsnivå, även om flera studier använder ytterligare dimensioner som t.ex. kön och ålder.<A href="#page_98"><SPAN class="ft40">102 </SPAN></A>En välutbildad person bidrar enligt teorin mer till ökningen av förädlingsvärdet än en person med mindre utbild- ning.<A href="#page_98"><SPAN class="ft40">103</SPAN></A></P>
<P class="p520 ft24">En ökad andel högutbildade har bidragit till högre produktivitet</P>
<P class="p128 ft9">I Sverige har andelen timmar i produktionen som utförs av efter- gymnasialt utbildade ökat sedan mitten av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Detta kan till viss del förklaras av att den svaga arbetsmarknaden i Sverige under <NOBR>1990-talet</NOBR> gick hand i hand med en snabb ökning av antalet utbild- ningsplatser i den eftergymnasiala utbildningen. Utvecklingen har medfört en sammansättningsförändring av arbetskraften mot att andelen med hög utbildning har ökat i arbetskraften. Sammansätt- ningsförändringen drivs också av att betydligt fler av de yngre som nu träder in på arbetsmarknaden har eftergymnasial utbildning jämfört med de äldre personer som lämnar arbetskraften.</P>
<P class="p134 ft9">Den förändrade utbildningssammansättningen bland de syssel- satta har bidragit till produktivitetstillväxten den senaste tioårs- perioden.<A href="#page_98"><SPAN class="ft40">104 </SPAN></A>Bidraget till produktiviteten från sammansättnings- förändringar i arbetskraften har varit något högre i Sverige än i USA och högre än i <NOBR>EU-15</NOBR> mellan 1995 och 2005 (diagram 4.4).</P>
<P class="p521 ft43"><SPAN class="ft41">102</SPAN><SPAN class="ft52">Bilaga 6 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:14), Jorgenson D., Ho, M. & Stiroh, K. [2007], van Ark, B., O’Mahoney, M. & Ypma, G. [2007].</SPAN></P>
<P class="p56 ft43"><SPAN class="ft41">103</SPAN><SPAN class="ft52">Bilaga 6 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:14).</SPAN></P>
<P class="p56 ft45"><SPAN class="ft41">104</SPAN><SPAN class="ft44">Bilaga 6 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:14).</SPAN></P>
<P class="p51 ft18">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB310599x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td210"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td211"><P class="p5 ft19">God produktivitetsutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p522 ft9">Inom tillverkningsindustrin har fler eftergymnasialt utbildade lämnat ett litet, positivt bidrag i alla branscher. El- och optik- produktbranschen har haft det enskilt största bidraget av föränd- ringar av utbildningssammansättningen inom tillverkningsindu- strin. Sammansättningsförändringar har bidragit positivt till pro- duktivitetsutvecklingen i alla tjänstebranscher, men betydelsen är klart störst i finansbranschen (diagram 4.5). Inom företagstjänster finns stora skillnader mellan olika delbranscher. En grov indelning efter utbildningsnivån visar att i företagstjänster med en större andel eftergymnasialt utbildade är antalet arbetade timmar ungefär dubbelt så stort<A href="#page_99"><SPAN class="ft40">105 </SPAN></A>jämfört med i företagstjänster med fler låg- utbildade. Men antalet arbetade timmar ökade det senaste decenniet betydligt mer i företagstjänster med en relativt stor andel lågutbildade.</P>
<P class="p523 ft24">Högre utbildning kommer att bidra även framöver</P>
<P class="p208 ft9">Om andelen personer som genomgår eftergymnasial utbildning fortsätter att öka, kommer sammansättningsförändringarna mot större andel arbetskraft med högre produktivitet att påskyndas. Också till följd av generationsväxlingen kommer andelen med högre utbildning i arbetskraften att öka även om andelen unga som skaffar en högskoleutbildning är oförändrad på dagens nivå.</P>
<P class="p67 ft9">Hur stor effekt på produktiviteten som en fortsatt ökning av andelen högutbildade kommer att få är inte givet, och också besvärligt att bedöma utifrån den historiska utvecklingen. De stu- dier av den högre utbildningens effekter på produktiviteten som gjorts baseras på en situation där avsevärt färre individer hade en högre utbildning. I en situation där allt fler deltar i högre utbild- ning är det möjligt att de högutbildades (eller utbildningsnivåns) kvalitet förändras. En ökande andel högutbildade kommer att höja produktivitets<SPAN class="ft24">nivån</SPAN>, men det kan samtidigt innebära att bidraget till produktivitets<SPAN class="ft24">tillväxten </SPAN>minskar när andelen högutbildade ökar.</P>
<P class="p132 ft9">För att en ökad andel högutbildade ska få effekt på produktivi- teten krävs också att det ökade utbudet av högutbildade motsvaras av en ökning av efterfrågan av just högutbildade. Forskningsstudier pekar på att den tekniska utvecklingen och internationaliseringen innebär att efterfrågan på högutbildade ökar i framtiden. <A href="#page_99"><SPAN class="ft40">106</SPAN></A></P>
<P class="p524 ft43"><SPAN class="ft41">105</SPAN><SPAN class="ft49">Enligt Svensk Näringsgrensindelning gäller detta branscherna (SNI) 72, 73, </SPAN><NOBR>741–744.</NOBR></P>
<P class="p124 ft45"><SPAN class="ft41">106</SPAN><SPAN class="ft50">Hansson. P. m.fl. [2007].</SPAN></P>
<P class="p113 ft18">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105100x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">God produktivitetsutveckling</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft9">Sammantaget är det svårt att dra säkra slutsatser om hur mycket utbildningsnivån påverkar produktivitetsnivån och produktivitets- tillväxten på lång sikt.<A href="#page_100"><SPAN class="ft40">107 </SPAN></A>Vinsten från fler i högre utbildning i form av högre produktivitet måste också vägas mot kostnaden för själva utbildningen och kostnaden i form av lägre arbetsutbud under studietiden. Utbildningens betydelse för inträdet på arbetsmark- naden diskuteras närmare i kapitel 3.</P>
<P class="p515 ft24">God grundutbildning är viktig för alla</P>
<P class="p128 ft9">En betydande andel av befolkningen kommer, av olika skäl, inte heller i framtiden att ha en högskoleutbildning. Hur humankapi- talet utvecklas i denna grupp kommer även det ha betydelse för produktivitetsutvecklingen. Även om denna grupp har en lägre genomsnittlig produktivitet än högutbildade, innebär en ökning av gruppens humankapital att produktiviteten i ekonomin ökar. Humankapitalet för de som saknar högskoleutbildning beror dels på vilken utbildning de har, dels på den kompetensutveckling som sker på arbetet.</P>
<P class="p53 ft9">Att grundskola och gymnasieskola ger de kunskaper som är nödvändiga för en etablering på arbetsmarknaden är av central betydelse. Som framgick i kapitel 3 är andelen unga som inte slut- för sin gymnasieutbildning fortsatt hög, samtidigt som denna grupp har svårigheter att få jobb. Bristande utbildning, i kombina- tion med ett fördröjt inträde på arbetsmarknaden, gör att upp- byggnaden av humankapital minskar och värdet av den utbildning man trots allt har minskar. Denna effekt har visat sig kvarstå även på flera års sikt. Långa arbetslöshetsperioder för unga kan därför få långsiktiga effekter på produktivitetsutvecklingen i ekonomin.</P>
<P class="p134 ft9">Om antalet unga som av olika skäl inte fullföljer grund- eller gymnasieskolan skulle minska, skulle det vara positivt för både det långsiktiga arbetsutbudet och den långsiktiga produktivitets- utvecklingen. Likaså har åtgärder som bidrar till att minska lång- tidsarbetslösheten betydelse för humankapitalutvecklingen, och därigenom produktiviteten.</P>
<P class="p501 ft45"><SPAN class="ft53">107 </SPAN>Bilaga 6 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:14).</P>
<P class="p51 ft18">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td210"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td211"><P class="p5 ft19">God produktivitetsutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft24">Personalutbildning bidrar till produktiviteten, men oklart hur mycket</P>
<P class="p186 ft9">Personalutbildning, som i betydande utsträckning är företags- eller arbetsuppgiftsspecifik, syftar till att höja arbetskraftens kompetens och kan därigenom bidra till att höja produktiviteten.</P>
<P class="p20 ft9">Genom personalutbildning pågår en kontinuerlig uppgradering av arbetskraftens kunskap av stor omfattning. Arbetsgivarnas kost- nader för personalutbildning i Sverige uppgick 2003 till drygt 64 miljarder kronor, varav drygt 27 miljarder kronor var kostnader för själva utbildningen.<A href="#page_101"><SPAN class="ft40">108 </SPAN></A>Detta kan jämföras med kostnaden för verksamheten vid universitet och högskolor samma år som uppgick till knappt 44 miljarder kronor.<A href="#page_101"><SPAN class="ft40">109 </SPAN></A>Årligen deltar runt hälften av de sysselsatta i någon form av utbildning som finansieras av arbets- givaren. Detta är att jämföra med de cirka 15 procent av arbets- kraften i USA som bereds denna möjlighet under ett år.<A href="#page_101"><SPAN class="ft40">110</SPAN></A></P>
<P class="p102 ft9">De vanligaste inriktningarna på personalutbildningar är före- tagsekonomi, vård och IT.<A href="#page_101"><SPAN class="ft40">111 </SPAN></A>Inriktningarna på åtminstone en del av personalutbildningarna talar för att investeringen i utbildning är komplementär till andra investeringar, företrädelsevis <NOBR>IT-invester-</NOBR> ingar. Ett ökat inslag av personalutbildning har visats öka IT- investeringarnas positiva effekter på produktivitetstillväxten.<A href="#page_101"><SPAN class="ft40">112</SPAN></A></P>
<P class="p67 ft9">Personalutbildning ingår inte i de mått över utbildningsnivå som ofta används för att skatta utbildningens betydelse för produktivi- teten. Produktivitetsbidraget från personalutbildning hamnar i stället i måttet totalfaktorproduktivitet.</P>
<P class="p247 ft11"><SPAN class="ft11">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft51">Totalfaktorproduktivitet har många förklaringsfaktorer</SPAN></P>
<P class="p186 ft9">I Sverige förklarar totalfaktorproduktiviteten knappt hälften av ökningen i arbetsproduktivitet under de senaste 25 åren. Tillväxten i totalfaktorproduktivitet var betydligt högre i Sverige efter 1995 än under <NOBR>1980-talet</NOBR> (diagram 4.7).</P>
<P class="p18 ft10">I såväl Sverige som USA har totalfaktorproduktiviteten ökat sedan <NOBR>1980-talet.</NOBR> I <NOBR>EU-länderna</NOBR> är utvecklingen den motsatta med en sjunkande totalfaktorproduktivitet.</P>
<P class="p525 ft43"><SPAN class="ft41">108</SPAN><SPAN class="ft52">SCB [g], </SPAN><A href="http://www.scb.se/templates/Product____8989.asp">(www.scb.se/templates/Product____8989.asp)</A>. Övriga kostnader var kostnader för arbetskraften, resor, övernattningar och mat.</P>
<P class="p124 ft43"><SPAN class="ft41">109</SPAN><SPAN class="ft49">Högskoleverket [2004].</SPAN></P>
<P class="p123 ft43"><SPAN class="ft41">110</SPAN><SPAN class="ft49">Ericson, T. [2004].</SPAN></P>
<P class="p123 ft43"><SPAN class="ft41">111</SPAN><SPAN class="ft49">SCB [2006a].</SPAN></P>
<P class="p124 ft45"><SPAN class="ft41">112</SPAN><SPAN class="ft50">Gunnarsson, G., Mellander, E. & Savvidou, E. [2004].</SPAN></P>
<P class="p526 ft18">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">God produktivitetsutveckling</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td235"><P class="p313 ft11">Diagram 4.7 Totalfaktorproduktivitet i näringslivet, årlig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td236"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td237"><P class="p5 ft16">förändring i Sverige, USA och EU <NOBR>1980–2004</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td236"><P class="p313 ft56">Procent</P></TD>
<TD class="tr9 td238"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td239"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td236"><P class="p527 ft59">1,8</P></TD>
<TD class="tr8 td238"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td239"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td236"><P class="p527 ft59">1,6</P></TD>
<TD class="tr1 td238"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td239"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td236"><P class="p527 ft59">1,4</P></TD>
<TD class="tr3 td238"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td239"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td236"><P class="p527 ft59">1,2</P></TD>
<TD class="tr1 td238"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td239"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td236"><P class="p527 ft59">1,0</P></TD>
<TD class="tr3 td238"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td239"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td236"><P class="p527 ft59">0,8</P></TD>
<TD class="tr19 td238"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td239"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td236"><P class="p527 ft59">0,6</P></TD>
<TD class="tr3 td238"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td239"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td236"><P class="p527 ft59">0,4</P></TD>
<TD class="tr1 td238"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td239"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td236"><P class="p527 ft59">0,2</P></TD>
<TD class="tr3 td238"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td239"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td236"><P class="p527 ft59">0,0</P></TD>
<TD class="tr1 td238"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td239"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td236"><P class="p262 ft152">Sverige</P></TD>
<TD class="tr22 td238"><P class="p528 ft152">USA</P></TD>
<TD class="tr22 td239"><P class="p529 ft152">EU</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td236"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td238"><P class="p530 ft58"><NOBR>1980–1994</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td239"><P class="p5 ft58"><NOBR>1995–2004</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p347 ft60">Källa: Timmer, M. m.fl. [2003] , egna beräkningar.</P>
<P class="p531 ft88">Forskningen pekar på ett antal olika faktorer som kan bidra till att förklara utvecklingen av totalfaktorproduktiviteten: <A href="#page_102"><SPAN class="ft153">113</SPAN></A></P>
<P class="p532 ft63"><SPAN class="ft154">•</SPAN><SPAN class="ft155">informationsteknologins framväxt</SPAN></P>
<P class="p56 ft63"><SPAN class="ft154">•</SPAN><SPAN class="ft155">innovationsförmåga</SPAN></P>
<P class="p55 ft63"><SPAN class="ft154">•</SPAN><SPAN class="ft155">forskning och utveckling</SPAN></P>
<P class="p55 ft63"><SPAN class="ft154">•</SPAN><SPAN class="ft155">entreprenörskap</SPAN></P>
<P class="p56 ft63"><SPAN class="ft154">•</SPAN><SPAN class="ft155">internationaliseringsgrad och teknikspridning</SPAN></P>
<P class="p55 ft63"><SPAN class="ft154">•</SPAN><SPAN class="ft155">konkurrens och avregleringar av produktmarknader</SPAN></P>
<P class="p55 ft63"><SPAN class="ft154">•</SPAN><SPAN class="ft155">humankapitalbildningen</SPAN></P>
<P class="p56 ft63"><SPAN class="ft154">•</SPAN><SPAN class="ft155">strukturomvandling och organisationsförändringar.</SPAN></P>
<P class="p117 ft63">De stora skillnaderna mellan olika branscher i totalfaktorprodukti- vitet tyder på att även branschspecifika egenskaper kan påverka utvecklingen av totalfaktorproduktiviteten.</P>
<P class="p86 ft63">Genom att totalfaktorproduktiviteten i statistiken beräknas som en restpost finns det även andra förklaringsfaktorer än ovan-</P>
<P class="p533 ft70"><SPAN class="ft69">113 </SPAN>Se exempelvis Jorgenson, D., Ho, M. & Stiroh, K. [2007], SOU 1991:82, Bilaga 6 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:14) och Konjunkturinstitutet [2005].</P>
<P class="p322 ft64">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td210"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td211"><P class="p5 ft19">God produktivitetsutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft9">stående. Ett exempel som redan nämnts är personalutbildning som inte fångas av måtten på arbetskraftens sammansättning.</P>
<P class="p268 ft24">Forskning och innovationer ökar totalfaktorproduktiviteten</P>
<P class="p66 ft9">Innovationer som förbättrar produkter, tar fram nya produkter eller nya mer effektiva produktionsmetoder bidrar till utvecklingen av totalfaktorproduktiviteten genom att sänka kostnaderna för användning av insatsvaror och kapital.</P>
<P class="p20 ft9">Vad exakt som avgör ett lands innovationsförmåga är oklart, men OECD och EU försöker med olika indikatorer fånga länders innovationskapacitet. Den vanligaste indikatorn är företagens in- vesteringar i forskning och utveckling (FoU). Resultat från olika studier visar att Sverige som andel av BNP investerar mest av alla länder i kunskap och FoU. Företag i Sverige investerade under 2005 motsvarande drygt 3 procent av BNP i FoU, vilket var den högsta investeringsintensiteten bland samtliga <NOBR>OECD-länder.</NOBR> Sverige ligger även långt fram vad gäller avkastning i form av t.ex. patent, men rankas något lägre vad gäller högteknologisk export.<A href="#page_103"><SPAN class="ft40">114 </SPAN></A>Det är även viktigt att poängtera att Sverige den senaste tioårs- perioden har haft en hög avkastning i form av en i internationell jämförelse hög tillväxt av totalfaktorproduktiviteten.</P>
<P class="p534 ft9">Även om tillverkningsföretag svarar för en betydande del av <NOBR>FoU-investeringarna</NOBR> kan kunskapsintensiva tjänstebranscher, inte minst företagstjänster, ha betydelse för innovationsspridningen i ekonomin. För det första genom att branschen själv tar fram inno- vationer, för det andra genom kunskapsspridning och för det tredje genom att bidra till att företag – inte minst mindre – kan få tillgång till kompetens som de själva inte har möjlighet att anställa eftersom de endast behöver ett fåtal arbetstimmar.</P>
<P class="p79 ft24">Internationaliseringen bidrar till överföring av kunskap och teknik</P>
<P class="p137 ft9">Även om Sverige investerar relativt sett mycket i forskning utgör investeringarna bara ca 1 procent av hela världens investeringar. Den allra största delen av ny kunskap genereras alltså utanför Sveriges gränser och behöver ”importeras” för att bidra till ökad</P>
<P class="p535 ft95"><SPAN class="ft156">114 </SPAN>OECD [2007e], sid 216, ”During <NOBR>1996–2005,</NOBR> growth in exports of <NOBR>high-technology</NOBR> goods outstripped that of total manufacturing in all OECD countries except Japan and Sweden”.</P>
<P class="p536 ft18">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105104x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">God produktivitetsutveckling</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft9">produktivitet här. För många länder är tekniköverföring den domi- nerande källan till produktivitetsutveckling och små länder är mer beroende av teknik utifrån än stora länder.<A href="#page_104"><SPAN class="ft40">115</SPAN></A></P>
<P class="p537 ft9">Kunskapsöverföring mellan länder påverkas av handel och direktinvesteringar. Exporterande företag är större och mer produktiva än icke exporterande företag. Exportörerna är även mer kapitalintensiva och betalar högre löner. De exporterande företagen var mer produktiva redan innan de började exportera, men det finns även tecken på att exporten leder till ökad produktivitet hos före- tagen.<A href="#page_104"><SPAN class="ft40">116 </SPAN></A>De exporterande företagen kommer genom handel åt ny teknik och nya produktionsmetoder från konkurrenterna. På samma sätt kan ökad importkonkurrens bidra till högre produkti- vitet, men även import av insatsvaror bidrar till ett potentiellt ökat inflöde av kunskap.<A href="#page_104"><SPAN class="ft40">117</SPAN></A></P>
<P class="p53 ft9">Direktinvesteringar är, liksom handel, viktiga för tekniköverfö- ringen mellan länder. Företagen får genom direktinvesteringar möjlighet att föra över koncernspecifik kunskap mellan olika bolag inom en koncern. Multinationella företag har högre produktivitet än företag med produktion endast i ett land.</P>
<P class="p53 ft9">Internationaliseringen innebär även att nya snabbväxande indu- striländer, som t.ex. Kina och Indien, har integrerats i världs- ekonomin. De nya industriländernas konkurrensfördelar ligger i huvudsak i produktion där man använder relativt mycket låg- utbildad arbetskraft. Expansionen av produktion i dessa länder har bidragit till ökad efterfrågan på högre utbildad arbetskraft i Sverige.<A href="#page_104"><SPAN class="ft40">118 </SPAN></A>Detta ha i sin tur bidragit till ökad produktivitet.</P>
<P class="p515 ft24">Entreprenörer utnyttjar nya affärsmöjligheter</P>
<P class="p106 ft9">Entreprenörskap används som ett brett begrepp för att förklara hur nya affärsmöjligheter utnyttjas. I nationalekonomisk teori är en utgångspunkt att etablerade företag inte vill överge beprövade tekniker och produkter och är obenägna att ta de risker som är för- knippade med introduktionen av nyheter. Därför blir entre- prenörer och nya företag viktiga för produktivitetsutvecklingen.</P>
<P class="p538 ft43"><SPAN class="ft41">115</SPAN><SPAN class="ft52">Keller, W. [2004].</SPAN></P>
<P class="p55 ft43"><SPAN class="ft41">116</SPAN><SPAN class="ft52">Girma, S., Greenaway, D. & Kneller, R. [2004].</SPAN></P>
<P class="p55 ft43"><SPAN class="ft41">117</SPAN><SPAN class="ft52">Hansson, P. m.fl. [2007].</SPAN></P>
<P class="p56 ft45"><SPAN class="ft41">118</SPAN><SPAN class="ft44">Hansson, P. [2005].</SPAN></P>
<P class="p51 ft18">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td210"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td211"><P class="p5 ft19">God produktivitetsutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft9">Det är inte bara ökningen av eller en stor tillgång på insatsfak- torer som driver tillväxten, utan entreprenören kan därutöver bidra genom att kombinera insatsfaktorerna på ett mer värdeskapande sätt. Detta kan vara nya kombinationer av maskiner för att skapa nya produkter eller nya marknader att sälja produkterna på. Om detta stämmer bör entreprenörskap tas in som en egen produk- tionsfaktor i tillväxtfunktionen.<A href="#page_105"><SPAN class="ft40">119</SPAN></A></P>
<P class="p102 ft9">Definitionen av entreprenörskap varierar mellan olika studier och därför används ofta entreprenörskap som ett samlande begrepp för t.ex. nya företag och små företag. Enligt en forskningsöversikt är entreprenörer bättre på att ta fram innovationer och entreprenö- ren har en liten, men signifikant, effekt på såväl arbetsproduktivitet som totalfaktorproduktivitet.<A href="#page_105"><SPAN class="ft40">120 </SPAN></A>Även studier på svenska företag visar att entreprenören bidrar positivt till produktivitetsutveck- lingen, särskilt totalfaktorproduktiviteten och särskilt på längre sikt.<A href="#page_105"><SPAN class="ft40">121</SPAN></A></P>
<P class="p539 ft24">Positivt samband mellan konkurrens och produktivitet</P>
<P class="p80 ft9">Konkurrens har enligt de flesta studier positiv effekt på innova- tionerna och därmed på den tekniska utvecklingen och produkti- viteten. Ökad konkurrens leder till ökad produktivitet genom i huvudsak tre kanaler:</P>
<P class="p540 ft10"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft35">Allokeringseffektivitet – konkurrens innebär att de mest pro- duktiva företagen överlever och bidrar därigenom till en effekti- vare fördelning av ekonomins produktionsresurser.</SPAN></P>
<P class="p63 ft10"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">Produktionseffektivitet – konkurrens leder till att företagen måste använda den mest effektiva produktionstekniken för att överleva. Den s.k. </SPAN><NOBR>x-ineffektiviteten</NOBR> minskar därmed.</P>
<P class="p63 ft10"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">Dynamisk effektivitet – konkurrens ger företagen incitament att ta fram innovationer för att bibehålla sin konkurrenskraft.</SPAN></P>
<P class="p541 ft9">Empiriska studier finner ett samband mellan graden av konkurrens och produktiviteten.<A href="#page_105"><SPAN class="ft40">122 </SPAN></A>Konkurrens har enligt de flesta studier</P>
<P class="p276 ft43"><SPAN class="ft41">119</SPAN><SPAN class="ft49">Se Henrekson, M. & Stenkula, M. [2007] för en diskussion kring entreprenörens roll.</SPAN></P>
<P class="p123 ft43"><SPAN class="ft41">120</SPAN><SPAN class="ft49">van Praag, M. & Versloot, P. [2007].</SPAN></P>
<P class="p123 ft43"><SPAN class="ft41">121</SPAN><SPAN class="ft49">Henrekson, M. & Stenkula, M. [2007] samt Karlsson, C. & Nyström, K. [2007].</SPAN></P>
<P class="p124 ft45"><SPAN class="ft41">122</SPAN><SPAN class="ft50">EU [2007].</SPAN></P>
<P class="p526 ft18">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105106x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">God produktivitetsutveckling</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">positiv effekt på innovationer, även om en del resultat tyder på ett puckelformat samband mellan konkurrens och innovationer.<A href="#page_106"><SPAN class="ft40">123</SPAN></A></P>
<P class="p126 ft9">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> genomfördes i Sverige betydande liberalise- ringar och förändringar av regelverken för att öka konkurrensen i olika delar av ekonomin, se figur 4.1. Inte minst ändrades regel- verken inom transportbranschen, post- och telekommunikationer samt elproduktion. Förändringarna bidrog sannolikt till den snabba produktivitetsutvecklingen i dessa branscher sedan början av 1990- talet. Utöver regelförändringar i branscherna stärktes konkurrens- lagen och lagen om offentlig upphandling infördes, vilket liksom medlemskapet i EU främjat konkurrensen i alla branscher. Men under <NOBR>2000-talet</NOBR> har reformtakten avtagit, och sedan 2001 har endast två större reformer genomförts.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD class="tr1 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr1 td88"><P class="p542 ft11">Figur 4.1</P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td209"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=26 class="tr1 td240"><P class="p543 ft16">Större reformer fram till 2006</P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td209"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td241"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td209"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td242"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td243"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td244"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr20 td245"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td243"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td242"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td243"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td246"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td247"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td248"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td249"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr20 td250"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td244"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td247"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td251"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td247"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td252"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td253"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td209"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td241"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td246"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td253"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td254"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td254"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td243"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td244"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td247"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td255"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td242"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td253"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td251"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td256"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr17 td32"><P class="p194 ft157">Konkurrensverket</P></TD>
<TD class="tr17 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td256"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td257"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=12 class="tr17 td258"><P class="p499 ft157">Telelagen öppnar för</P></TD>
<TD class="tr17 td257"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td254"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td255"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td242"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td259"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td242"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td244"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td246"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td247"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td260"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td246"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td253"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr17 td261"><P class="p26 ft157">Friskolereformen.</P></TD>
<TD class="tr17 td253"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td262"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td256"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr25 td166"><P class="p193 ft157">bildas.</P></TD>
<TD class="tr25 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td256"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td257"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr25 td153"><P class="p499 ft157">konkurrens på</P></TD>
<TD class="tr25 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td257"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td256"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr25 td8"><P class="p499 ft157">Ny</P></TD>
<TD class="tr25 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td256"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td161"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td203"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td205"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td207"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td205"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td208"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td5"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td5"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td207"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td203"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td140"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td209"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td206"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td208"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td204"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td256"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr39 td242"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td243"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td247"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td242"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td259"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td254"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td247"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td243"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td242"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td243"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td246"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td263"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr29 td161"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td257"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD colspan=9 rowspan=3 class="tr20 td264"><P class="p499 ft157">teleområdet.</P></TD>
<TD class="tr29 td140"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td204"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td208"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td257"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td130"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr22 td256"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=9 rowspan=3 class="tr22 td265"><P class="p499 ft157">Prisinformationslag.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td161"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr29 td244"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td246"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td243"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td246"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td253"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td254"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td254"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td243"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td244"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td247"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td255"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td204"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr29 td259"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td254"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td247"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td243"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td242"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td243"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td246"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td247"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td266"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr28 td257"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td204"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td257"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td130"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td267"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td203"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td205"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD colspan=7 rowspan=3 class="tr22 td88"><P class="p193 ft157">Taximarknaden</P></TD>
<TD class="tr40 td140"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td268"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td206"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td208"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td204"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td140"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td206"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td207"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td140"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td269"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr22 td166"><P class="p542 ft157">Ny</P></TD>
<TD class="tr40 td207"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td206"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td207"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td205"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td140"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td267"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td257"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr35 td247"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td251"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td253"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td270"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr40 td130"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td267"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td203"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td268"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td204"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td269"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td267"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td133"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td6"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td204"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td203"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td204"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td130"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td256"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr29 td254"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td255"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td242"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td259"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td242"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td244"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td246"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td263"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td267"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td203"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td205"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td140"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td268"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td206"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td208"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td204"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td140"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td206"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td207"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td140"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td269"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td207"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td206"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td207"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td205"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td140"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td267"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td208"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td133"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td6"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td140"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td204"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td207"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td203"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td140"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td208"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td208"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td140"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr39 td251"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td253"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td253"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td271"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td247"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td254"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td255"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr29 td206"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td241"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td206"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td6"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td203"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td205"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td140"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td267"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td203"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td207"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=5 rowspan=2 class="tr17 td272"><P class="p5 ft157">liberaliseras.</P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td268"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td206"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td204"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td206"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td207"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td269"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=8 rowspan=2 class="tr17 td273"><P class="p542 ft157">konkurrenslag.</P></TD>
<TD class="tr30 td267"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td133"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr28 td249"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td247"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td251"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td243"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td244"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td247"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td253"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td253"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td256"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=7 rowspan=2 class="tr25 td274"><P class="p499 ft157">Långväga</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr25 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr30 td206"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td6"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td203"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td267"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr0 td244"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td246"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td243"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td246"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td247"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td275"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr41 td206"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td208"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td204"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td140"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td206"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td207"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td140"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr0 td276"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr41 td208"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td277"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD colspan=8 rowspan=2 class="tr17 td274"><P class="p499 ft157">Elmarknaden</P></TD>
<TD class="tr41 td206"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td6"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td203"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td205"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td140"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td161"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr29 td244"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td246"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td243"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td246"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td253"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td254"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td254"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td243"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td244"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td247"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td255"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr29 td253"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td251"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td247"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td242"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td243"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td241"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td5"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td161"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td277"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td256"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=7 rowspan=2 class="tr3 td278"><P class="p499 ft157">buss helt fri.</P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td241"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td6"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td203"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td267"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr5 td88"><P class="p544 ft157">SJ och Banverket</P></TD>
<TD class="tr5 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td268"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td269"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td253"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td279"><P class="p6 ft157">LOU</P></TD>
<TD class="tr4 td280"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td241"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td247"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td266"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td253"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td281"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td278"><P class="p499 ft157">liberaliseras.</P></TD>
<TD class="tr5 td256"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td267"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td203"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td205"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td207"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td205"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td208"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td54"><P class="p543 ft160">separeras.</P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td268"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td206"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td208"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td204"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td206"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td207"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td206"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td241"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td207"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td206"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td207"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td282"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr27 td247"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr27 td283"><P class="p5 ft161">EU</P></TD>
<TD class="tr0 td6"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td204"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td207"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td203"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td208"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td208"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td204"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td208"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td208"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td130"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td209"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td206"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td241"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td206"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td6"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td203"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td205"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td267"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr29 td244"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td246"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td243"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td246"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td253"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td254"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td254"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td243"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td244"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td247"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td275"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td204"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td241"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td5"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td161"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td133"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td6"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td204"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td203"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td204"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td130"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td5"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td241"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td6"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td203"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr27 td57"><P class="p6 ft162">84</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr27 td160"><P class="p545 ft162">86</P></TD>
<TD class="tr27 td207"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td203"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td132"><P class="p170 ft162">88</P></TD>
<TD class="tr27 td206"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr27 td17"><P class="p346 ft162">90</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr27 td144"><P class="p464 ft162">92</P></TD>
<TD class="tr27 td140"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr27 td114"><P class="p346 ft162">94</P></TD>
<TD class="tr27 td205"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td140"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr27 td75"><P class="p255 ft162">96</P></TD>
<TD class="tr27 td140"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td204"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td5"><P class="p171 ft162">98</P></TD>
<TD class="tr27 td140"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td208"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td208"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr27 td5"><P class="p25 ft162">00</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr27 td144"><P class="p170 ft162">02</P></TD>
<TD class="tr27 td206"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD class="tr27 td241"><P class="p5 ft132"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td142"><P class="p255 ft162">04</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr27 td6"><P class="p25 ft162">06</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr17 td284"><P class="p5 ft4">ÅR</P></TD>
<TD class="tr26 td246"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td243"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td246"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td270"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td285"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td285"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td243"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td244"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td263"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td255"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td286"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td253"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td251"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td263"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td242"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td243"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td263"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td242"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td287"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td285"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td247"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td243"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td286"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td243"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td246"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td247"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td276"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td253"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td281"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td263"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td251"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td280"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td244"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td247"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td270"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td253"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td247"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td262"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td253"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td253"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td288"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td247"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td285"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td255"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td286"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td259"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td286"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td289"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td244"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr35 td282"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td140"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td205"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td207"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td205"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td257"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td290"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td290"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td207"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td203"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td256"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td209"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td269"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td208"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td204"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td256"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td206"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td207"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td256"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td206"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td291"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td290"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td140"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td207"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td269"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td207"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td205"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td140"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td267"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td208"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td277"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td6"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td256"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td204"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td260"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td203"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td140"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td257"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td208"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td140"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td292"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td208"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td208"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td293"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td140"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td290"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td209"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td269"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td241"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td269"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td294"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td203"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td282"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td140"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td161"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td203"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td205"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr0 td243"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td246"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td295"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td296"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td242"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td253"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr41 td204"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td140"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td206"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td207"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td140"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td206"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td241"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td5"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td140"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td207"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td206"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td207"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td205"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td140"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td161"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td208"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td133"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td6"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td140"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td204"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td207"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td203"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr0 td247"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td253"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td253"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td247"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td251"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td253"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td253"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td271"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td247"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td254"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td255"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td242"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td259"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td242"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td249"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr41 td203"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td205"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td140"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td282"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=10 class="tr17 td136"><P class="p499 ft157">Liberalisering av</P></TD>
<TD class="tr17 td257"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td241"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td243"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td246"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td247"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td266"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td253"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td248"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td297"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=14 class="tr17 td298"><P class="p5 ft157">Konkurrensverket tillämpar</P></TD>
<TD class="tr17 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td161"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td203"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td282"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr0 td88"><P class="p499 ft160">finans- och</P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td209"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td206"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td257"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td204"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td206"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td207"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td206"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td241"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td207"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td269"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr27 td299"><P class="p499 ft161">EES- avtal.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td133"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td207"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td297"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD colspan=12 class="tr0 td258"><P class="p5 ft160">EU:s konkurrensregler.</P></TD>
<TD class="tr0 td206"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td294"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td203"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td205"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td161"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td203"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td282"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD colspan=10 rowspan=2 class="tr17 td300"><P class="p499 ft157">valutamarknaden.</P></TD>
<TD class="tr35 td257"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td204"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td140"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td206"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td207"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td140"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td206"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td241"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td5"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td140"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td207"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td206"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr26 td243"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td246"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td247"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td266"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td253"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td248"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td249"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td247"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td251"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td243"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr35 td297"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr26 td247"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td253"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td253"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td247"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td251"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td253"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td253"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td271"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td247"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td254"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td255"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td242"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td259"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td242"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td289"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr35 td203"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td205"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td140"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td161"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td203"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td282"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr35 td270"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr40 td204"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td140"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td206"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td207"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td140"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td206"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td241"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td5"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td140"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td207"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td269"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD colspan=9 rowspan=2 class="tr22 td230"><P class="p499 ft157">Postmarknaden</P></TD>
<TD class="tr40 td260"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td203"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td140"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td208"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td208"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td140"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD colspan=9 rowspan=3 class="tr24 td301"><P class="p442 ft157">Marknaden för</P></TD>
<TD class="tr40 td206"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td6"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td203"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td205"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td140"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td161"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td203"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td205"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td207"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td205"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr30 td253"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td254"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td254"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td243"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td244"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td247"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td255"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td242"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr31 td208"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td204"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td140"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td206"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td207"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td140"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td206"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td241"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td5"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td140"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td207"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td269"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td260"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td203"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td140"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td208"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td208"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td140"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td206"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td6"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td203"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td205"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td140"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td282"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr20 td302"><P class="p5 ft157">Flygmarknaden</P></TD>
<TD class="tr20 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td241"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td269"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr20 td230"><P class="p499 ft157">liberaliseras.</P></TD>
<TD class="tr20 td260"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td161"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td203"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td282"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=4 rowspan=4 class="tr4 td303"><P class="p5 ft157">liberaliseras.</P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td269"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td204"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td241"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td5"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td269"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr29 td243"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td246"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td247"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td266"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td253"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td247"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td251"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td280"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr28 td203"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=10 rowspan=3 class="tr0 td304"><P class="p5 ft160">godstrafik öppnas för</P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td6"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td203"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td161"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td203"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td282"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td269"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td204"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td241"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td5"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr29 td242"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td243"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td246"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td247"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td266"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td253"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td248"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td249"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td247"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td251"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td243"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td244"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td247"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td6"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td203"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td161"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td203"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td207"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td282"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td209"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td269"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td204"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td206"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td207"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td206"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td241"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td5"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td260"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=10 rowspan=3 class="tr17 td153"><P class="p499 ft157">Vin och sprits</P></TD>
<TD class="tr30 td207"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td203"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td256"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td206"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td6"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td203"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td161"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td203"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td205"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td207"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td282"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr35 td253"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td247"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td255"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td286"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr40 td208"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td204"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td140"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td206"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td207"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td140"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td206"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td241"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td5"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td140"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td260"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td207"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td203"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td256"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td208"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td208"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td140"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td204"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td208"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD colspan=7 rowspan=2 class="tr0 td216"><P class="p508 ft160">konkurrens.</P></TD>
<TD class="tr40 td206"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td6"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td203"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td205"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td140"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td161"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td203"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td205"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td207"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td205"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td208"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td5"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td5"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td207"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td203"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td140"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td209"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td206"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td208"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td204"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td140"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td206"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td207"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td140"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td206"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td241"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td5"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td140"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td260"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td207"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td203"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td256"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td208"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td208"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td140"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td204"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td208"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td206"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td6"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td203"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td205"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td140"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td161"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td203"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td207"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td5"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td5"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td207"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr28 td244"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td247"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td255"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td242"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td253"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td251"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td247"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td242"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td243"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td247"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td242"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td259"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td254"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td247"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td260"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=10 rowspan=2 class="tr17 td264"><P class="p499 ft157">monopol upphör.</P></TD>
<TD class="tr30 td207"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td203"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td256"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td204"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td130"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td5"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td209"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td206"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td241"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td206"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td6"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td203"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td161"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td203"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td205"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td207"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td205"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td208"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td5"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td5"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td260"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD colspan=14 rowspan=2 class="tr17 td305"><P class="p499 ft157">Vattenfall bolagiseras</P></TD>
<TD class="tr0 td243"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td244"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td263"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr41 td208"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td208"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td140"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td204"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td208"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td208"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td130"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td140"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td5"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td209"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td206"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td241"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td206"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td6"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td203"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td205"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
<TD class="tr41 td140"><P class="p5 ft159"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td161"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td203"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td5"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td5"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td260"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td161"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td133"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td6"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td204"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td203"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td204"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td130"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td5"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td241"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td6"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td203"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td260"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=14 class="tr17 td306"><P class="p499 ft157">och stamnätet skiljs ut.</P></TD>
<TD class="tr25 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=16 class="tr25 td307"><P class="p196 ft157">Olönsam persontrafik på</P></TD>
<TD class="tr25 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td209"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td241"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td161"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td203"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td205"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td207"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td205"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td208"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td207"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td203"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td209"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td206"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td208"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td204"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td206"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td207"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td206"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td241"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td207"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td206"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td207"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td205"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD colspan=11 class="tr0 td123"><P class="p172 ft160">järnväg upphandlas i</P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td204"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td208"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td208"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td130"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td209"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td206"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td241"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td206"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td6"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td203"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td205"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p5 ft151"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td209"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td241"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr22 td153"><P class="p197 ft157">konkurrens.</P></TD>
<TD class="tr22 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td209"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td241"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td6"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p546 ft60">Anm.: På flera av marknaderna har reglerna ändrats flera gånger och det som anges här är det år då liberali- seringen inleddes. LOU är lagen om offentlig upphandling.</P>
<P class="p273 ft60">Källa: Se t.ex. SOU 2005:4.</P>
<P class="p547 ft63">Konkurrensen, inte minst den internationella, i många tjänste- branscher har varit och är fortfarande begränsad. Till en viss del</P>
<P class="p517 ft70"><SPAN class="ft69">123 </SPAN>OECD [2003], Aghion, P. & Howitt, P. [2005].</P>
<P class="p51 ft64">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105107x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td210"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td211"><P class="p5 ft19">God produktivitetsutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p461 ft9">kan detta förklaras av tjänsters egenskaper, t.ex. att vissa tjänster måste konsumeras samtidigt som de produceras. Den tekniska utvecklingen, inte minst inom IT, har dock möjliggjort en ökad konkurrens i tjänstebranscherna. Internationella avregleringar och avtal främjar också en ökad konkurrens. Den internationella kon- kurrensen i form av handel och direktinvesteringar inom tjänste- sektorn har också ökat kraftigt de senaste decennierna. Men skill- naderna mellan olika tjänstebranscher är fortfarande stora.</P>
<P class="p67 ft9">Det finns ett visst empiriskt stöd för att en minskning av inträdeshindren i tjänstesektorn ökar produktiviteten, men ökningen uppstår i tillverkningsindustrin snarare än i tjänste- sektorn.<A href="#page_107"><SPAN class="ft40">124 </SPAN></A>Lägre inträdeshinder inom post och telekommunikation har påverkat utvecklingen av totalfaktorproduktiviteten i den egna branschen positivt, men det saknas belägg för att samma sak skulle gälla även för andra tjänstebranscher.<A href="#page_107"><SPAN class="ft40">125</SPAN></A></P>
<P class="p110 ft9">En ökad internationell konkurrens i tjänstebranscherna kan påverka produktivitetsutvecklingen. Det finns ett visst stöd för att företag i Sverige med en högre andel import av tjänster i den totala användningen av tjänster har högre produktivitet än andra före- tag.<A href="#page_107"><SPAN class="ft40">126 </SPAN></A>Effekten var dock svag. I USA har utflyttning av tjänste- produktion till länder med lägre kostnader bidragit till att öka produktivitetstillväxten i USA.<A href="#page_107"><SPAN class="ft40">127</SPAN></A></P>
<P class="p102 ft9">Resultaten tyder på att åtgärder som främjar en ökad interna- tionell konkurrens inom tjänstesektorn har positiv effekt på produktivitetsutvecklingen i ekonomin. EU:s tjänstedirektiv och domar i <NOBR>EG-domstolen</NOBR> kommer sannolikt att bidra till ökad inter- nationell konkurrens i flera tjänstebranscher i framtiden. Detta skulle i sin tur få positiva effekter på produktivitetsutvecklingen.</P>
<P class="p276 ft30"><SPAN class="ft30">4.4</SPAN><SPAN class="ft54">Avslutning</SPAN></P>
<P class="p137 ft9">Produktivitetsutvecklingen i svenskt näringsliv har varit god sedan början av <NOBR>1990-talet,</NOBR> även vid en internationell jämförelse. Mycket pekar på att den positiva utvecklingen kan förklaras av strukturella faktorer som t.ex. utvecklingen inom informationstekniken (IT), internationaliseringen, innovationer samt avregleringar. En excep-</P>
<P class="p139 ft43"><SPAN class="ft41">124</SPAN><SPAN class="ft49">Nicoletti, G. & Scarpetta, S.[2003].</SPAN></P>
<P class="p123 ft43"><SPAN class="ft41">125</SPAN><SPAN class="ft49">Inklaar, R., Timmer, M.P. & van Ark, B. [2008].</SPAN></P>
<P class="p123 ft43"><SPAN class="ft41">126</SPAN><SPAN class="ft49">Hagsten, E., Svanberg, S. & Karpaty, P. [2006].</SPAN></P>
<P class="p124 ft45"><SPAN class="ft41">127</SPAN><SPAN class="ft50">Amiti, M. & Wei, </SPAN><NOBR>S-H.</NOBR> [2006].</P>
<P class="p526 ft18">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">God produktivitetsutveckling</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft9">tionellt stark ökning av totalfaktorproduktiviteten i teleprodukt- branschen förklarar en betydande del av produktivitetstillväxten i ekonomin som helhet under perioden.</P>
<P class="p296 ft9">Produktivitetsutvecklingen bestäms av investeringar, arbets- kraftens kompetens och den tekniska utvecklingen. Dessa påverkas i sin tur av faktorer som utbildningens omfattning och inriktning; allmänna villkor för företag och entreprenörer; tillgången på risk- kapital till forskning och utveckling; konkurrens.</P>
<P class="p86 ft9">Dessutom har den makroekonomiska stabiliteten betydelse genom att påverka omvandlingstryck och osäkerhet. I många fall kan olika faktorer samverka och förstärka effekterna av varandra. Det har visat sig svårt att bedöma hur mycket en viss enskild faktor påverkar produktivitetsutvecklingen så en politik för att främja en god produktivitetsutveckling bör ha en bred ansats och en generell inriktning mot ökad konkurrens och frihandel.<A href="#page_108"><SPAN class="ft40">128</SPAN></A></P>
<P class="p53 ft9">Politiken bör inriktas på att skapa bra och likvärdiga villkor för företag och entreprenörer. Att underlätta för forskning och inno- vationer, inte minst genom en god tillgång på arbetskraft med fors- karutbildning, är också viktigt. Dessutom är åtgärder för ökad konkurrens, såväl nationellt som internationellt, viktiga och inte minst inom tjänstesektorn.</P>
<P class="p86 ft9">Förutom att ansatsen bör vara bred bör den också vara generell, snarare än riktad mot enskilda branscher. De branschvisa skillnad- erna i produktivitet är betydande och varierar också över tiden. Det finns inget som talar för att det offentliga har bättre möjligheter än marknaden att förutse vilka branscher som har de bästa produkti- vitetsutsikterna på lång sikt. Tvärtom riskerar en politik inriktad på att särskilt gynna enskilda branscher i stället att leda till en inlås- ning av resurser i branscher som i efterhand visar sig ha en svag utveckling.</P>
<P class="p96 ft9">Den ökande efterfrågan på tjänster har medfört en förskjutning av sysselsättningen mot tjänstesektorn, en sektor som historiskt haft en lägre produktivitetstillväxt än tillverkningsindustrin. Men genom tjänsternas ökande roll som insats i annan produktion är effekten av denna strukturomvandling på produktiviteten i ekono- min som helhet oklar. Klart är att med en växande tjänstesektor blir produktivitetstillväxten där allt viktigare för ekonomin.</P>
<P class="p548 ft45"><SPAN class="ft53">128</SPAN>I en nyligen publicerad översikt av <NOBR>Ulltveit-Moe,</NOBR> K. [2008] beskrivs att den viktigaste lärdomen från den europeiska industripolitiken är att frihandel och konkurrens snarare än marknadsintervention bidrar till produktivitetstillväxt.</P>
<P class="p549 ft18">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr17 td210"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td211"><P class="p5 ft19">God produktivitetsutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p550 ft9">Den internationella konkurrensen i flera tjänstebranscher är liten jämfört med varuproduktionen, och den internationella speci- aliseringen har inte heller nått lika långt som inom varusektorn. I viss utsträckning kan det förklaras med tjänsternas karaktär, t.ex. de tjänster som måste konsumeras i samband med produktionen. Men genom utvecklingen inom informationstekniken kan en ökande andel av tjänsteproduktionen handlas internationellt.</P>
<P class="p551 ft9">I kapitel 7 återkommer vi till möjligheterna att öka produktivi- teten för de offentliga tjänsterna. Där har konkurrensen tidigare varit låg, men genom att öppna för konkurrens kan nya aktörer bidra till att verksamheten, såväl den offentliga som privata, kan utvecklas.</P>
<P class="p552 ft18">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105111x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p553 ft39"><SPAN class="ft8">5</SPAN><SPAN class="ft38">Ekonomins omvandling och anpassningsförmåga</SPAN></P>
<P class="p554 ft9">Det har skett en betydande omvandling av den svenska ekonomin under de senaste 150 åren. Då arbetade ungefär 75 procent av de sysselsatta inom jordbruket – i dag är motsvarande andel omkring 3 procent (diagram 5.1).</P>
<P class="p555 ft11">Diagram 5.1 Sysselsatta i olika sektorer <NOBR>1850–2000</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr4 td41"><P class="p35 ft56">Personer</P></TD>
<TD class="tr4 td308"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td41"><P class="p556 ft66">1 600 000</P></TD>
<TD class="tr6 td308"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td41"><P class="p556 ft66">1 400 000</P></TD>
<TD class="tr24 td308"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td23"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td41"><P class="p556 ft66">1 200 000</P></TD>
<TD class="tr23 td308"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td23"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td41"><P class="p556 ft66">1 000 000</P></TD>
<TD class="tr24 td308"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td23"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td41"><P class="p556 ft59">800 000</P></TD>
<TD class="tr23 td308"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td23"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td41"><P class="p556 ft59">600 000</P></TD>
<TD class="tr23 td308"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td23"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td41"><P class="p556 ft59">400 000</P></TD>
<TD class="tr23 td308"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td23"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td41"><P class="p556 ft59">200 000</P></TD>
<TD class="tr24 td308"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td23"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td41"><P class="p556 ft72">0</P></TD>
<TD class="tr23 td308"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td23"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr20 td310"><P class="p170 ft59">1850 1859 1868 1877 1886 1895 1904 1913 1922 1931 1940 1949 1958 1967 1976 1985 1994</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td41"><P class="p557 ft72">Jordbruk</P></TD>
<TD class="tr22 td308"><P class="p5 ft72">Tillverkning och bygg</P></TD>
<TD class="tr22 td309"><P class="p5 ft72">Privata tjänster</P></TD>
<TD class="tr22 td23"><P class="p6 ft66">Offentliga tjänster</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td41"><P class="p35 ft66">Källa: Krantz, O. & Schön, L. [2007].</P></TD>
<TD class="tr19 td308"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td23"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p558 ft88">Omvandlingen av ekonomin bidrar till en bättre produktivitets- utveckling, men kan samtidigt medföra kostnader. Varje förflytt- ning av produktionsresurser ställer krav på anpassningsförmåga, för</P>
<P class="p559 ft64">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Ekonomins omvandling och anpassningsförmåga</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">att produktionsresurserna inte ska bli overksamma. Trögheter i rörligheten orsakar arbetslöshet och outnyttjat kapital. Ju bättre anpassningsförmågan i ekonomin är, desto högre är den lämpliga omvandlingstakten för ekonomin.</P>
<P class="p86 ft9">Att diskutera anpassningsförmågan är därför betydligt mer rele- vant än att diskutera om omvandlingstakten ökat eller inte. Trots detta dyker frågan om takten i omvandlingen ofta upp i debatten, inte minst i ljuset av den ökande internationaliseringen. Utveck- lingen under de senaste decennierna ger inte en helt klar bild av om takten i omvandlingen av ekonomin har ökat eller inte. Resultatet beror på vilket mått som används och också vilka tidsperioder som jämförs.</P>
<P class="p297 ft30"><SPAN class="ft30">5.1</SPAN><SPAN class="ft54">Omvandling kan definieras på olika sätt</SPAN></P>
<P class="p52 ft10">Långtidsutredningen 2008 använder begreppet omvandling över- gripande. För att kunna analysera förändringar både mellan och inom branscher använder vi ytterligare två begrepp (se faktaruta 5.1):</P>
<P class="p532 ft9"><SPAN class="ft9">1.</SPAN><SPAN class="ft163">Strukturomvandling </SPAN>– produktionsresurser flyttas mellan branscher.</P>
<P class="p560 ft9"><SPAN class="ft9">2.</SPAN><SPAN class="ft163">Sysselsättningsdynamik </SPAN>– antalet arbetstillfällen som tillkommer respektive försvinner på företags- eller arbetsställenivå.</P>
<P class="p561 ft9">I avsnitt 5.2.3 används ytterligare ett begrepp för omvandling som utgår från företaget, den s.k. företagsdynamiken som anger nya och nedlagda företag som andel av den totala företagsstocken.</P>
<P class="p562 ft18">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td311"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td312"><P class="p5 ft19">Ekonomins omvandling och anpassningsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p563 ft11">Faktaruta 5.1 Definition av omvandling</P>
<P class="p564 ft108">Man kan definiera strukturomvandling genom att utgå från begreppet struktur.<SPAN class="ft107">1 </SPAN>Detta defini- eras enligt Nationalencyklopedin som de inbördes relationer och sammanhang som råder mellan delarna i en helhet. Strukturomvandling kan då beröra olika nivåer i helheten, från arbetsställe till ekonomin uppdelad i två sektorer.</P>
<P class="p565 ft108">Hur strukturomvandling ska definieras blir därmed en fråga om vilken nivå som är utgångspunkten. De två extremerna kan sägas vara å ena sidan att endast mäta övergång mellan <NOBR>industri-,</NOBR> tjänste- och jordbrukssektorn och å andra sidan att mäta alla förändringar ned till när en produktionsfaktor byter arbetsuppgift på den enskilda arbetsplatsen. För att kunna analysera både förskjutningar mellan och inom branscher kommer Långtids- utredningen 2008 att använda två begrepp:</P>
<P class="p566 ft166"><SPAN class="ft19">1.</SPAN><SPAN class="ft164">Strukturomvandling </SPAN>– Produktionsresurser flyttas mellan branscher mätt på <NOBR>2-siffernivå</NOBR> enligt <NOBR>SNI-systemet.<SPAN class="ft165">2</SPAN></NOBR><SPAN class="ft165"> </SPAN>Anledningen till att <NOBR>2-siffernivå</NOBR> valts är att det är den lägsta nivå som huvuddelen av den använda statistiken finns tillgänglig på.</P>
<P class="p567 ft108"><SPAN class="ft19">2.</SPAN><SPAN class="ft167">Sysselsättningsdynamik </SPAN>– Antalet arbetstillfällen som tillkommer respektive försvinner på företags- eller arbetsställenivå. Det som mäts är huruvida arbetsstället eller företaget ökar eller minskar arbetsstyrkan, inte om en enskild person lämnar ett arbete och ersätts av en annan.</P>
<P class="p568 ft96"><SPAN class="ft110">1</SPAN><SPAN class="ft111">Hjalmarsson, L. [1973].</SPAN></P>
<P class="p569 ft169"><SPAN class="ft110">2</SPAN><SPAN class="ft168">SNI betyder Svensk näringsgrensindelning och bygger på EU:s standard NACE. Produktionsenheter, som företag och arbetsställen, klassificeras efter den aktivitet som bedrivs.</SPAN></P>
<P class="p570 ft9">Både den demografiska utvecklingen, internationaliseringen och den ökade efterfrågan på tjänster påverkar strukturomvandlingen och sysselsättningsdynamiken. Den demografiska utvecklingen innebär att efterfrågan förskjuts mot vissa branscher. Internationa- liseringen ökar konkurrensen och kan leda till både snabbare och långsammare omvandling. Ökad efterfrågan på tjänster leder till att tjänstesektorns andel av ekonomin stiger.</P>
<P class="p102 ft9">Omvandling leder som regel till ytterligare omvandling i en fortgående process. Både nya möjligheter och svårigheter för före- tag kan vara en följd av den tidigare utvecklingen. Oavsett orsaken till omvandlingen kommer effekterna att se olika ut på lång och kort sikt. Det är troligt att kostnaderna för omvandling uppträder främst på kort sikt, t.ex. i form av arbetslöshet, medan intäkterna främst uppkommer på lite längre sikt, t.ex. i form av lägre priser och mer innovationer.</P>
<P class="p571 ft18">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105114x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Ekonomins omvandling och anpassningsförmåga</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p410 ft30"><SPAN class="ft30">5.2</SPAN><SPAN class="ft54">Inte entydigt hur omvandlingstakten utvecklats</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">Eftersom den svenska sysselsättningsstrukturen har förändrats kraftigt de senaste 150 åren, är omvandlingen av ekonomin ingen ny process. Men frågan är om förändringen går snabbare nu än tidigare. Det här avsnittet beskriver takten i strukturomvandlingen dels utifrån tidigare studier, dels utifrån nya beräkningar. Syssel- sättningsdynamiken beskrivs främst utifrån resultaten i en av utredningens bilagor.<A href="#page_114"><SPAN class="ft40">129</SPAN></A></P>
<P class="p96 ft9">Utifrån svenska erfarenheter är det inte möjligt att dra någon entydig slutsats om takten i omvandlingen har förändrats. De flesta av de använda undersökningarna pekar på att takten i strukturomvandlingen har ökat i samband med <NOBR>1990-talskrisen</NOBR> jämfört med framför allt <NOBR>1980-talet,</NOBR> men även jämfört med 1970- talet. Takten i strukturomvandlingen tycks inte kontinuerligt öka, men den har förändrats. För sysselsättningsdynamiken är tidsserierna kortare men de visar en stor stabilitet under perioden, om man bortser från <NOBR>1990-talskrisen.</NOBR></P>
<P class="p127 ft11"><SPAN class="ft11">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft51">Strukturomvandlingstakten har varierat</SPAN></P>
<P class="p485 ft9">Tidigare svenska studier har funnit att strukturomvandlingstakten varit relativt stabil under perioden 1960 till mitten av <NOBR>1990-talet.<A href="#page_114"><SPAN class="ft40">130</SPAN></A></NOBR><A href="#page_114"><SPAN class="ft40"> </SPAN></A>Våra resultat för perioden 1970 till 2005 indikerar en högre takt i strukturomvandlingen under 1990- och <NOBR>2000-talet</NOBR> jämfört med de två tidigare decennierna (tabell 5.1 i faktaruta 5.2).<A href="#page_114"><SPAN class="ft40">131 </SPAN></A>Det förefaller ha skett ett skift uppåt i strukturomvandlingstakten, men den går inte allt snabbare.</P>
<P class="p86 ft9">Oavsett vilket mått som används är det tydligt att omvand- lingstakten var lägre under <NOBR>1980-talet</NOBR> än under <NOBR>1970-talet</NOBR> och <NOBR>1990–2005.</NOBR> Det är däremot inte lika entydigt om strukturomvand- lingstakten var lägre eller högre under <NOBR>1970-talet</NOBR> jämfört med under perioden efter 1990.</P>
<P class="p53 ft9">Diagram 5.2 redovisar ett av de använda måtten. Det visar hur stor andel av de arbetade timmarna respektive förädlingsvärdet som</P>
<P class="p421 ft43"><SPAN class="ft41">129</SPAN><SPAN class="ft52">Bilaga 7 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:21).</SPAN></P>
<P class="p244 ft43"><SPAN class="ft41">130</SPAN><SPAN class="ft42">Lindmark, M. & Vikström, P. [2002] och Andersson, L., Gustafsson, O. & Lundberg, L. [2000].</SPAN></P>
<P class="p572 ft45"><SPAN class="ft41">131</SPAN><SPAN class="ft150">Den här studien skiljer sig från tidigare studier både när det gäller branschnivå och mått- enhet (timmar och inte sysselsatta).</SPAN></P>
<P class="p322 ft18">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr17 td311"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td312"><P class="p5 ft19">Ekonomins omvandling och anpassningsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p573 ft9">mellan åren förskjuts mellan sektorer. Exempelvis visar siffran 1,1 för totalt arbetade timmar år 2004 att detta år blev de relativt växande branscherna 1,1 procentenheter större på bekostnad av de krympande branscherna.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD colspan=11 class="tr1 td313"><P class="p313 ft16">Diagram 5.2 Strukturomvandlingen mätt som andelsförskjut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td121"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td314"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td315"><P class="p6 ft170">ningar, tre års glidande medelvärde, <NOBR>1972–2004</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td316"><P class="p313 ft65">Procentenheter</P></TD>
<TD class="tr9 td45"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr9 td142"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr9 td200"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td121"><P class="p466 ft59">1,8</P></TD>
<TD class="tr36 td314"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr36 td45"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr36 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr36 td55"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr36 td142"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr36 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr36 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr36 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr36 td200"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr36 td117"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td121"><P class="p466 ft59">1,6</P></TD>
<TD class="tr34 td314"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td45"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td55"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td142"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td200"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td117"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td121"><P class="p466 ft59">1,4</P></TD>
<TD class="tr6 td314"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr6 td142"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr6 td200"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr6 td117"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td121"><P class="p466 ft59">1,2</P></TD>
<TD class="tr24 td314"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr24 td45"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr24 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr24 td55"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr24 td142"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr24 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr24 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr24 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr24 td200"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr24 td117"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td121"><P class="p466 ft59">1,0</P></TD>
<TD class="tr34 td314"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td45"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td55"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td142"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td200"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td117"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td121"><P class="p466 ft59">0,8</P></TD>
<TD class="tr6 td314"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr6 td142"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr6 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr6 td200"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr6 td117"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td121"><P class="p466 ft59">0,6</P></TD>
<TD class="tr24 td314"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr24 td45"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr24 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr24 td55"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr24 td142"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr24 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr24 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr24 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr24 td200"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr24 td117"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td121"><P class="p466 ft59">0,4</P></TD>
<TD class="tr34 td314"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td45"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td55"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td142"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td200"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td117"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td121"><P class="p466 ft59">0,2</P></TD>
<TD class="tr34 td314"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td45"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td55"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td142"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td200"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td117"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td121"><P class="p466 ft59">0,0</P></TD>
<TD class="tr34 td314"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td45"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td55"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td142"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td200"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr34 td117"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td121"><P class="p6 ft97">1972</P></TD>
<TD class="tr22 td314"><P class="p253 ft97">1975</P></TD>
<TD class="tr22 td45"><P class="p6 ft97">1978</P></TD>
<TD class="tr22 td50"><P class="p6 ft97">1981</P></TD>
<TD class="tr22 td55"><P class="p28 ft97">1984</P></TD>
<TD class="tr22 td142"><P class="p6 ft97">1987</P></TD>
<TD class="tr22 td50"><P class="p6 ft97">1990</P></TD>
<TD class="tr22 td50"><P class="p6 ft97">1993</P></TD>
<TD class="tr22 td50"><P class="p6 ft97">1996</P></TD>
<TD class="tr22 td200"><P class="p253 ft97">1999</P></TD>
<TD class="tr22 td117"><P class="p28 ft97">2002</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td121"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr25 td314"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr25 td308"><P class="p263 ft59">Arbetade timmar, ej <NOBR>L-Q</NOBR></P></TD>
<TD class="tr25 td142"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr25 td50"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr25 td317"><P class="p435 ft59">Arbetade timmar, totalt</P></TD>
<TD class="tr25 td117"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p574 ft59">Anm.: Siffrorna visar hur stor andel av arbetade timmar och förädlingsvärdet som mellan åren förskjuts mellan sektorer. Utbildning, hälso- och sjukvård samt övriga samhälleliga tjänster ingår i branscherna <NOBR>L-Q</NOBR> enligt Svensk Näringsgrensindelning (SNI).</P>
<P class="p575 ft60">Källa: <NOBR>EU-KLEMS</NOBR> och egna beräkningar.</P>
<P class="p576 ft64">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Ekonomins omvandling och anpassningsförmåga</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p577 ft11">Faktaruta 5.2 Mått på takten i strukturomvandlingen</P>
<P class="p578 ft144">Eftersom både arbete och kapital används i produktionen, vore det intressant att studera hur produktionsstrukturen har förändrats utifrån båda dessa produktionsfaktorer. Men bristande data för kapitalstockar gör det svårt att analysera förändringen av kapitalanvändandet i olika branscher. Detta avsnitt redovisar därför dels data för arbetade timmar, dels data för föräd- lingsvärdet.<SPAN class="ft171">1 </SPAN>Tillsammans ger de en bild även av kapitalstrukturen, eftersom kapitaltjänster tillsammans med arbetsinsatser och totalfaktorproduktivitet skapar förädlingsvärdet.</P>
<P class="p579 ft108">Under <NOBR>1970-talet</NOBR> expanderade den offentliga sektorn kraftigt i Sverige. Det påverkade givetvis arbetskraftsandelen i olika branscher. Därför redovisas nedan serier både med och utan de branscher där den offentliga sektorn är en dominerande aktör (branscherna <NOBR>L-Q</NOBR> enligt Svensk Näringsgrensindelning).<SPAN class="ft107">2</SPAN></P>
<P class="p580 ft144">Den vanligaste metoden för att mäta takten i strukturomvandlingen är med hjälp av mått som utgår från branschernas andel av den totala produktionen. Det finns ett antal tillgäng- liga mått på strukturomvandling, och ingen gemensam syn på vilket som är det bästa.</P>
<P class="p580 ft166">Takten i strukturomvandlingen mätt med absoluta andelsförskjutningar ökade under 1990- talet jämfört med <NOBR>1980-talet</NOBR> (tabell 5.1).<SPAN class="ft165">3 </SPAN>Nivån på strukturomvandlingstakten efter 1990 jämfört med <NOBR>1970-talet</NOBR> beror på om branscherna <NOBR>L-Q</NOBR> ingår eller inte.</P>
<P class="p581 ft144">Takten i strukturomvandlingen har även ökat under perioden efter 1990 jämfört med 1980- talet, mätt med Liliens sigma. Det gäller oavsett om branscherna <NOBR>L-Q</NOBR> ingår eller inte.<SPAN class="ft171">4 </SPAN>När det gäller takten de senaste 15 åren jämfört med <NOBR>1970-talet</NOBR> är den högre om branscherna <NOBR>L-Q</NOBR> utesluts, men ungefär densamma om de ingår. Mäts i stället Liliens sigma för förädlings- värdet, blir mönstret i stort detsamma, men med mindre skillnader mellan 1980- och 1970- talet och större skillnader mellan perioden efter 1990 och de tidigare decennierna. Den långa perioden med hög omvandlingstakt under andra halvan av <NOBR>1990-talet</NOBR> förklaras av den kraf- tiga ökningen av förädlingsvärdet i teleproduktbranschen under dessa år.</P>
<P class="p582 ft108">Beräknat utifrån Moores metod blir resultatet delvis annorlunda jämfört med beräkningarna utifrån andelsförskjutningar och Liliens metod.<SPAN class="ft107">5 </SPAN>Den tydligaste skillnaden är att mönstret skiljer sig markant för förädlingsvärdet. Att omvandlingstakten var högre efter 1990 än under <NOBR>1980-talet</NOBR> gäller både med och utan branscherna <NOBR>L-Q.</NOBR> Däremot skiljer sig strukturomvandlingstakten efter 1990 jämfört med <NOBR>1970-talet,</NOBR> beroende på om branscherna ingår eller inte.</P>
<P class="p583 ft18">116</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105117x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr17 td311"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td312"><P class="p5 ft19">Ekonomins omvandling och anpassningsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p584 ft11">forts. Faktaruta 5.2 Mått på takten…</P>
<P class="p585 ft11">Tabell 5.1 Sammanställning av mått på strukturomvandling</P>
<P class="p149 ft56">Index <NOBR>1971–1979=100,</NOBR> genomsnitt</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60">
<TR>
<TD class="tr11 td318"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr11 td319"><P class="p507 ft57"><NOBR>1971–1979</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td320"><P class="p586 ft57"><NOBR>1980–1989</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td321"><P class="p587 ft57"><NOBR>1990–1999</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td322"><P class="p442 ft57"><NOBR>2000–2005</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td323"><P class="p35 ft77">Andelsförskjutningar</P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td134"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td216"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td323"><P class="p158 ft60">Arbetade timmar, totala</P></TD>
<TD class="tr17 td23"><P class="p196 ft59">100</P></TD>
<TD class="tr17 td134"><P class="p586 ft59">67</P></TD>
<TD class="tr17 td216"><P class="p587 ft59">88</P></TD>
<TD class="tr17 td129"><P class="p442 ft59">98</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td323"><P class="p158 ft60">Arbetade timmar, ej <NOBR>L-Q</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td23"><P class="p196 ft59">100</P></TD>
<TD class="tr17 td134"><P class="p586 ft59">83</P></TD>
<TD class="tr17 td216"><P class="p586 ft59">114</P></TD>
<TD class="tr17 td129"><P class="p588 ft59">120</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td323"><P class="p158 ft60">Förädlingsvärde, ej <NOBR>L-Q</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td23"><P class="p196 ft59">100</P></TD>
<TD class="tr17 td134"><P class="p586 ft59">71</P></TD>
<TD class="tr17 td216"><P class="p586 ft59">121</P></TD>
<TD class="tr17 td129"><P class="p588 ft59">105</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td323"><P class="p35 ft77">Liliens sigma</P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr5 td134"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr5 td216"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td323"><P class="p158 ft60">Arbetade timmar, totala</P></TD>
<TD class="tr17 td23"><P class="p196 ft59">100</P></TD>
<TD class="tr17 td134"><P class="p586 ft59">72</P></TD>
<TD class="tr17 td216"><P class="p586 ft59">101</P></TD>
<TD class="tr17 td129"><P class="p588 ft59">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td323"><P class="p158 ft60">Arbetade timmar, ej <NOBR>L-Q</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td23"><P class="p196 ft59">100</P></TD>
<TD class="tr17 td134"><P class="p586 ft59">76</P></TD>
<TD class="tr17 td216"><P class="p586 ft59">112</P></TD>
<TD class="tr17 td129"><P class="p588 ft59">119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td323"><P class="p313 ft60">Förädlingsvärde, ej <NOBR>L-Q</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td23"><P class="p196 ft59">100</P></TD>
<TD class="tr17 td134"><P class="p586 ft59">78</P></TD>
<TD class="tr17 td216"><P class="p586 ft59">170</P></TD>
<TD class="tr17 td129"><P class="p588 ft59">199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td323"><P class="p35 ft77">Moore</P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr5 td134"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr5 td216"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr5 td129"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td323"><P class="p313 ft60">Arbetade timmar, totala</P></TD>
<TD class="tr17 td23"><P class="p196 ft59">100</P></TD>
<TD class="tr17 td134"><P class="p586 ft59">56</P></TD>
<TD class="tr17 td216"><P class="p587 ft59">75</P></TD>
<TD class="tr17 td129"><P class="p442 ft59">83</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td323"><P class="p313 ft60">Arbetade timmar, ej <NOBR>L-Q</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td23"><P class="p196 ft59">100</P></TD>
<TD class="tr17 td134"><P class="p586 ft59">85</P></TD>
<TD class="tr17 td216"><P class="p586 ft59">117</P></TD>
<TD class="tr17 td129"><P class="p588 ft59">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td324"><P class="p313 ft60">Förädlingsvärde, ej <NOBR>L-Q</NOBR></P></TD>
<TD class="tr25 td193"><P class="p196 ft59">100</P></TD>
<TD class="tr25 td221"><P class="p586 ft59">64</P></TD>
<TD class="tr25 td218"><P class="p586 ft59">115</P></TD>
<TD class="tr25 td325"><P class="p442 ft59">85</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p589 ft60">Anm.: Utbildning, hälso- och sjukvård samt övriga samhälleliga tjänster ingår i branscherna <NOBR>L-Q.</NOBR> Källa: <NOBR>EU-KLEMS</NOBR> och egna beräkningar.</P>
<P class="p590 ft87"><SPAN class="ft103">1</SPAN><SPAN class="ft172">Data från </SPAN><NOBR>EU-KLEMS</NOBR> har använts i analysen. <NOBR>EU-KLEMS</NOBR> är ett <NOBR>EU-finansierat</NOBR> projekt som ska ta fram jämförbara tidsserier för nationalräkenskaper från 1970 och framåt. Data finns i <NOBR>EU-KLEMS</NOBR> för 47 branscher. Mer information och dataserier finns på projektets webbplats http://www.euklems.net/.</P>
<P class="p591 ft87"><SPAN class="ft103">2</SPAN><SPAN class="ft173">Utbildning, hälso- och sjukvård samt övriga samhälleliga tjänster ingår i dessa branscher. Struktur- omvandlingen för förädlingsvärdet i hela ekonomin redovisas inte, eftersom förädlingsvärdet för offent- liga tjänster hittills mätts med en indirekt metod där värdet satts till lönekostnaden.</SPAN></P>
<P class="p591 ft59"><SPAN class="ft103">3</SPAN><SPAN class="ft174">Summan av absoluta förändringar i andelar. Metoden används av Andersson, L., Gustafsson, O. & Lundberg, L. [2000], Lundberg, L. [1997] och Kongsrud, P.M. & Wanner, I. [2005].</SPAN></P>
<P class="p592 ft60"><SPAN class="ft103">4</SPAN><SPAN class="ft175">Avvikelsen i sysselsättningsförändring för delbranscherna jämfört med totalen, vägt med bransch- andelar. Metoden används av OECD [2007a].</SPAN></P>
<P class="p593 ft60"><SPAN class="ft103">5</SPAN><SPAN class="ft176">Mäter skillnaden i grader mellan vektorn för utgångsläget och referensåret. Branschandelar. Metoden används av Lindmark , M. & Vikström, P. [2002].</SPAN></P>
<P class="p594 ft93">Betydande skillnader i strukturomvandlingstakt mellan länder</P>
<P class="p308 ft63">En internationell jämförelse visar att det inte verkar finnas någon gemensam trend i strukturomvandlingstakten för de länder som jämförs (tabell 5.2). Skillnaderna mellan länderna är stora, framför allt när det gäller utveckling men också nivå. Sverige avvek under <NOBR>1980-talet</NOBR> med en betydligt lägre strukturomvandlingstakt medan nivån åren 2000 till 2005 är relativt hög. Frankrike och USA hade en avvikande låg strukturomvandlingstakt under början av 2000-</P>
<P class="p595 ft18">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105118x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Ekonomins omvandling och anpassningsförmåga</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft9">talet, vilket är intressant med tanke på den intensiva debatten om internationaliseringens effekt i dessa länder.</P>
<P class="p596 ft11">Tabell 5.2 Strukturomvandling mätt som årlig förändring i andelar för arbetade timmar, <NOBR>1971–2005.</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD class="tr4 td326"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td327"><P class="p451 ft75"><NOBR>1971–1979</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td327"><P class="p451 ft75"><NOBR>1980–1989</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td327"><P class="p451 ft75"><NOBR>1990–1999</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td328"><P class="p451 ft75"><NOBR>2000–2005</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td309"><P class="p35 ft58">Sverige</P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p507 ft59">1,24</P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p507 ft59">1,03</P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p507 ft59">1,41</P></TD>
<TD class="tr5 td152"><P class="p442 ft59">1,49</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td309"><P class="p35 ft58">Danmark</P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p507 ft59">1,41</P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p507 ft59">1,47</P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p507 ft59">1,34</P></TD>
<TD class="tr5 td152"><P class="p442 ft59">1,49</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td309"><P class="p35 ft58">Finland</P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p507 ft59">1,74</P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p507 ft59">1,52</P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p507 ft59">2,04</P></TD>
<TD class="tr5 td152"><P class="p442 ft59">1,29</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td309"><P class="p35 ft58">Storbritannien</P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p507 ft59">1,28</P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p507 ft59">1,73</P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p507 ft59">1,82</P></TD>
<TD class="tr5 td152"><P class="p442 ft59">1,68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td309"><P class="p35 ft58">USA</P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p507 ft59">1,55</P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p507 ft59">1,49</P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p507 ft59">1,06</P></TD>
<TD class="tr5 td152"><P class="p442 ft59">1,02</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td329"><P class="p35 ft58">Frankrike</P></TD>
<TD class="tr13 td330"><P class="p507 ft59">1,10</P></TD>
<TD class="tr13 td330"><P class="p507 ft59">1,15</P></TD>
<TD class="tr13 td330"><P class="p507 ft59">1,09</P></TD>
<TD class="tr13 td331"><P class="p442 ft59">1,03</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft80">Anm.: Tabellen visar hur stor del av arbetskraften som varje år har förskjutits mellan branscher, beräknat som absolut årlig förändring dividerat med två. Siffran 1,24 för Sverige <NOBR>1971–1979</NOBR> visar att mellan dessa år så förändrades i genomsnitt årligen sysselsättningsstrukturen med 1,24 procentenheter, dvs. de relativt växande branscherna blev så mycket större på bekostnad av de krympande branscherna. Branscherna <NOBR>L-Q</NOBR> ingår inte för att göra det lättare att jämföra länderna.</P>
<P class="p190 ft60">Källa: <NOBR>EU-KLEMS</NOBR> och egna beräkningar.</P>
<P class="p266 ft61"><SPAN class="ft61">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft62">Stabil sysselsättningsdynamik</SPAN></P>
<P class="p128 ft63">Sysselsättningsdynamik mäter hur många arbetstillfällen som ska- pas respektive försvinner varje år i ekonomin. Det är som nämnts tidigare ett bredare begrepp än strukturomvandling i och med att det omfattar även omvandling inom branscher. En rad undersökningar för olika länder har under de senaste 15 åren studerat de bruttoflöden som ligger bakom nettoförändringar av sysselsättningen.<A href="#page_118"><SPAN class="ft68">132</SPAN></A></P>
<P class="p96 ft63">Den årliga sysselsättningsdynamiken, dvs. skapade och för- svunna jobb i förhållande till det totala antalet jobb, uppgick under början av <NOBR>2000-talet</NOBR> till ungefär 25 procent.<A href="#page_118"><SPAN class="ft68">133 </SPAN></A>Enligt studier har sysselsättningsdynamiken i Sverige varit relativt stabil från 1970- talet till början av <NOBR>2000-talet,</NOBR> även om sammansättningen mellan försvunna och skapade jobb varierat över tiden.<A href="#page_118"><SPAN class="ft68">134 </SPAN></A>En viktig slutsats</P>
<P class="p597 ft83"><SPAN class="ft81">132</SPAN><SPAN class="ft84">Tongivande har varit Davis, S., Haltiwanger, J. & Shuh, S. [1996].</SPAN></P>
<P class="p55 ft83"><SPAN class="ft81">133</SPAN><SPAN class="ft84">Bilaga 7 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:21).</SPAN></P>
<P class="p572 ft70"><SPAN class="ft81">134</SPAN><SPAN class="ft177">Antelius, J. & Lundberg, L. [2003], Andersson, L., Gustafsson, O. & Lundberg, L. [2000], Andersson, F. [1999], Israelsson, T., Strannefors, T. & Tydén, H. [2003], Bilaga 7 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:21) och Gartell, M., Jans, </SPAN><NOBR>A-C.</NOBR> & Persson, H. [2007].</P>
<P class="p598 ft64">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105119x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr17 td311"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td312"><P class="p5 ft19">Ekonomins omvandling och anpassningsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p599 ft9">från dessa analyser är att det skapas arbetstillfällen även under låg- konjunkturår och försvinner arbetstillfällen under högkonjunk- turer. Under början av <NOBR>1990-talet</NOBR> minskade sysselsättningen med uppemot 10 procent per år, men även under dessa år skapades nya jobb som motsvarade ca 10 procent av stocken.</P>
<P class="p600 ft9">Omsättningen av jobb är högre i tjänstesektorn än i den varu- producerande sektorn (diagram 5.3). Det beror bl.a. på att arbets- ställena är mindre i tjänstesektorn och att mindre arbetsställen karaktäriseras av en generellt högre omsättning av jobb.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD colspan=9 class="tr1 td332"><P class="p313 ft16">Diagram 5.3 Skapade och försvunna arbetstillfällen i varu- och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td117"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td333"><P class="p254 ft16">tjänstesektorn, andel av arbetstillfällen,</P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td117"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td334"><P class="p254 ft11"><NOBR>1989–2004</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td335"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td76"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td117"><P class="p601 ft72">20</P></TD>
<TD class="tr38 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr38 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr38 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr38 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr38 td335"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr38 td76"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr38 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr38 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td117"><P class="p601 ft72">15</P></TD>
<TD class="tr21 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td335"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td117"><P class="p601 ft72">10</P></TD>
<TD class="tr21 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td335"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td117"><P class="p601 ft72">5</P></TD>
<TD class="tr21 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td335"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td117"><P class="p601 ft72">0</P></TD>
<TD class="tr21 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td335"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td117"><P class="p6 ft66">1989/1990</P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p6 ft67">1991/1992</P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p6 ft67">1993/1994</P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p6 ft67">1995/1996</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td56"><P class="p6 ft67">1997/1998</P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p253 ft67">1999/2000</P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p6 ft59">2001/2002</P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p6 ft67">2003/2004</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td117"><P class="p601 ft67"><NOBR>-5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p5 ft73"> </P></TD>
<TD class="tr20 td56"><P class="p5 ft73"> </P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p5 ft73"> </P></TD>
<TD class="tr20 td160"><P class="p5 ft73"> </P></TD>
<TD class="tr20 td335"><P class="p5 ft73"> </P></TD>
<TD class="tr20 td76"><P class="p5 ft73"> </P></TD>
<TD class="tr20 td127"><P class="p5 ft73"> </P></TD>
<TD class="tr20 td51"><P class="p5 ft73"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td117"><P class="p601 ft66"><NOBR>-10</NOBR></P></TD>
<TD class="tr19 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td335"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td117"><P class="p601 ft66"><NOBR>-15</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td335"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td117"><P class="p601 ft66"><NOBR>-20</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td335"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td117"><P class="p601 ft66"><NOBR>-25</NOBR></P></TD>
<TD class="tr21 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td56"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td160"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td335"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td76"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td117"><P class="p5 ft73"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td48"><P class="p557 ft66">Tjänster, tillkomna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td336"><P class="p602 ft66">Tjänster, försvunna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td134"><P class="p263 ft66">Varor, tillkomna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr20 td94"><P class="p181 ft67">Varor, försvunna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr19 td311"><P class="p313 ft59">Källa: Bilaga 7 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:21).</P></TD>
<TD class="tr19 td335"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td76"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td51"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p603 ft63">En undersökning av sysselsättningsdynamiken åren 1986 till 2002 för olika utbildningsgrupper visar att utvecklingen för dessa skiljde sig åt.<A href="#page_119"><SPAN class="ft68">135 </SPAN></A>Andelen sysselsatta med enbart förgymnasial utbildning minskade, både för att det inte skapades lika många nya jobb som i andra grupper och för att det försvann fler jobb för dem. För samtliga utbildningsgrupper har det varit stabila jobbflöden under perioden frånsett <NOBR>1990-talskrisen,</NOBR> även för de enbart förgymnasialt</P>
<P class="p604 ft70"><SPAN class="ft69">135 </SPAN>Gartell, M., Jans, <NOBR>A-C.</NOBR> & Persson, H. [2007].</P>
<P class="p375 ft64">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Ekonomins omvandling och anpassningsförmåga</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft9">utbildade. Under perioden ökade därmed inte takten i utslagningen av jobb för lågutbildade även om det varje år försvann jobb för dessa.</P>
<P class="p83 ft9">De visstidsanställda står för en stor del av omsättningen av jobb på arbetsmarknaden. 2006 nyanställdes över 1,3 miljoner personer, varav nästan 1 miljon var tidsbegränsade anställningar.<A href="#page_120"><SPAN class="ft40">136 </SPAN></A>En annan undersökning visar att de visstidsanställda under <NOBR>1990-talet</NOBR> stod för omkring hälften av flödena på arbetsmarknaden, medan de utgjorde ungefär 10 procent av de anställda.<A href="#page_120"><SPAN class="ft40">137</SPAN></A></P>
<P class="p57 ft24">Hög sysselsättningsdynamik i Sverige internationellt sett</P>
<P class="p52 ft9">Antalet jobb som skapas och försvinner varierar mellan olika länder (diagram 5.4). Sverige hade i slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> det tredje högsta jobbflödet av ett antal <NOBR>EU-länder,</NOBR> mätt på ett urval av företag.<A href="#page_120"><SPAN class="ft40">138 </SPAN></A>Dynamiken var högre i Italien och Spanien, medan Tyskland och Österrike hade den lägst uppmätta sysselsättningsdynamiken.</P>
<P class="p605 ft45"><SPAN class="ft41">136</SPAN><SPAN class="ft44">AMS [2007].</SPAN></P>
<P class="p55 ft43"><SPAN class="ft41">137</SPAN><SPAN class="ft52">Arai, M. & Heyman, F. [2002].</SPAN></P>
<P class="p244 ft43"><SPAN class="ft41">138</SPAN><NOBR><SPAN class="ft135">Gomez-Salvador,</SPAN></NOBR> R., Messina, J. & Vallanti, G. [2004]. Alla företag som hade minst 10 anställda eller intäkter på minst 1 miljon euro och som fanns under minst två år var med</P>
<P class="p337 ft45">i undersökningen. För Sverige fanns ungefär 30 000 företag med i studien, som hade ca 30 procent av de sysselsatta. Den lägre sysselsättningsdynamiken för Sverige i den här undersökningen jämfört med andra undersökningar förklaras av att data används för före- tag med en viss storlek.</P>
<P class="p598 ft18">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr17 td311"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td312"><P class="p5 ft19">Ekonomins omvandling och anpassningsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD colspan=45 class="tr1 td337"><P class="p35 ft16">Diagram 5.4 Genomsnittlig årlig sysselsättningsdynamik i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td241"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=24 class="tr4 td338"><P class="p326 ft23">företagen, hela näringslivet</P></TD>
<TD class="tr4 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr9 td117"><P class="p35 ft71">Procent</P></TD>
<TD class="tr9 td241"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td209"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td12"><P class="p25 ft58">14</P></TD>
<TD class="tr18 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td241"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td209"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td12"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p25 ft58">12</P></TD>
<TD class="tr3 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td241"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td209"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p25 ft58">10</P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td241"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td209"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p25 ft58">8</P></TD>
<TD class="tr3 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td241"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td209"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p25 ft58">6</P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td241"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td209"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p25 ft58">4</P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td241"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td209"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p25 ft58">2</P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td241"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td209"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td12"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p25 ft58">0</P></TD>
<TD class="tr3 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td241"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td209"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td241"><P class="p388 ft66">)</P></TD>
<TD class="tr0 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=4 class="tr3 td45"><P class="p392 ft66"><NOBR>-00)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr0 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td207"><P class="p388 ft66">0)</P></TD>
<TD class="tr0 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr17 td130"><P class="p388 ft66">0)</P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td209"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr17 td132"><P class="p606 ft66">0)</P></TD>
<TD class="tr0 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td133"><P class="p393 ft66">)</P></TD>
<TD class="tr0 td12"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td203"><P class="p390 ft66">)</P></TD>
<TD class="tr0 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr17 td6"><P class="p607 ft66">0)</P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr3 td115"><P class="p392 ft66"><NOBR>-01)</NOBR></P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr3 td44"><P class="p608 ft66"><NOBR>-00)</NOBR></P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr3 td135"><P class="p388 ft66"><NOBR>-00)</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td204"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td206"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td12"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td241"><P class="p390 ft126">0</P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td207"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td203"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr0 td57"><P class="p394 ft66"><NOBR>-00)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td130"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=4 rowspan=3 class="tr0 td112"><P class="p609 ft66"><NOBR>-01)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr30 td204"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td161"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr35 td241"><P class="p610 ft131">00</P></TD>
<TD class="tr30 td130"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr0 td17"><P class="p607 ft66"><NOBR>-00</NOBR></P></TD>
<TD class="tr30 td203"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td204"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td12"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td12"><P class="p611 ft130">0</P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td209"><P class="p606 ft130">0</P></TD>
<TD class="tr28 td203"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td130"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr28 td131"><P class="p394 ft130">0</P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td204"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td130"><P class="p400 ft130">0</P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td204"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td161"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td130"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td203"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td204"><P class="p400 ft130">0</P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td204"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr28 td115"><P class="p612 ft130">-</P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td209"><P class="p607 ft130">-</P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td203"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr28 td131"><P class="p388 ft130">-</P></TD>
<TD class="tr28 td130"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td12"><P class="p388 ft130">-</P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td204"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td209"><P class="p613 ft130">-</P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td130"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td47"><P class="p389 ft130">-</P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td204"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td206"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td6"><P class="p614 ft126">5</P></TD>
<TD class="tr30 td241"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td133"><P class="p400 ft126">4</P></TD>
<TD class="tr30 td130"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td161"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr41 td203"><P class="p388 ft66">(93</P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td207"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td47"><P class="p614 ft126">5</P></TD>
<TD class="tr30 td204"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td209"><P class="p388 ft126">2</P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td130"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td209"><P class="p613 ft126">6</P></TD>
<TD class="tr30 td161"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td207"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr41 td204"><P class="p388 ft104">(97</P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr41 td131"><P class="p388 ft66">.(94</P></TD>
<TD class="tr30 td206"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr41 td135"><P class="p611 ft66">.(92</P></TD>
<TD class="tr30 td203"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr41 td203"><P class="p388 ft66">(94</P></TD>
<TD class="tr30 td204"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td207"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr41 td115"><P class="p615 ft66">(98</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr41 td44"><P class="p616 ft66">(94</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr41 td135"><P class="p617 ft66">(92</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td204"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td12"><P class="p399 ft130">9</P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td241"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td133"><P class="p393 ft130">9</P></TD>
<TD class="tr28 td130"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td161"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td47"><P class="p611 ft130">9</P></TD>
<TD class="tr28 td204"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td130"><P class="p393 ft130">9</P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td130"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p389 ft130">9</P></TD>
<TD class="tr28 td161"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td203"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td204"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td204"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td206"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td12"><P class="p401 ft126">(</P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td241"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td132"><P class="p393 ft126">(</P></TD>
<TD class="tr30 td130"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td161"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td207"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td203"><P class="p388 ft126">(</P></TD>
<TD class="tr30 td204"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td204"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td241"><P class="p390 ft126">(</P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td130"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td132"><P class="p611 ft126">(</P></TD>
<TD class="tr30 td161"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td207"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td206"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td203"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td204"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td207"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td204"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td206"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr26 td6"><P class="p612 ft129">e</P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td241"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td133"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td130"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td130"><P class="p606 ft126">e</P></TD>
<TD class="tr30 td207"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td207"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td203"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td204"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td204"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td130"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr22 td209"><P class="p607 ft66">rk</P></TD>
<TD class="tr30 td209"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td161"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td207"><P class="p606 ft129">d</P></TD>
<TD class="tr30 td204"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr26 td209"><P class="p606 ft129">d</P></TD>
<TD class="tr30 td161"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td206"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td130"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td12"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD rowspan=4 class="tr17 td203"><P class="p388 ft66">nd</P></TD>
<TD class="tr30 td203"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td204"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td207"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td115"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td44"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td135"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td204"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td206"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td205"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td205"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td241"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td205"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td133"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td12"><P class="p607 ft127">k</P></TD>
<TD class="tr29 td205"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td207"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td208"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td207"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td203"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td204"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td204"><P class="p606 ft133">i</P></TD>
<TD class="tr29 td205"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td130"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td140"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td205"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td209"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td161"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td140"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td204"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td208"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td140"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td161"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td206"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr0 td133"><P class="p394 ft66">br</P></TD>
<TD class="tr29 td12"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td203"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr27 td6"><P class="p618 ft133">i</P></TD>
<TD class="tr29 td115"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td44"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td135"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td204"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td206"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr35 td47"><P class="p617 ft131">k</P></TD>
<TD class="tr35 td205"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td241"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td205"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td133"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td12"><P class="p610 ft131">i</P></TD>
<TD class="tr35 td205"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td207"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td208"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td207"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td203"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td204"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td205"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td130"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td140"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td205"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td209"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td241"><P class="p606 ft131">n</P></TD>
<TD class="tr35 td204"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td208"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td140"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td205"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td204"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td206"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td12"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td203"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td115"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td44"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td135"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr28 td209"><P class="p613 ft130">ri</P></TD>
<TD colspan=4 rowspan=4 class="tr0 td122"><P class="p619 ft66">skland</P></TD>
<TD class="tr39 td133"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td130"><P class="p606 ft130">r</P></TD>
<TD class="tr39 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr39 td209"><P class="p607 ft178">en</P></TD>
<TD class="tr39 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td209"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr28 td6"><P class="p610 ft130">a</P></TD>
<TD class="tr39 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 rowspan=3 class="tr26 td241"><P class="p613 ft103">Ne</P></TD>
<TD class="tr39 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td12"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr39 td207"><P class="p606 ft179">ge</P></TD>
<TD rowspan=6 class="tr33 td115"><P class="p620 ft103">Spanien</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr26 td44"><P class="p621 ft129">alien</P></TD>
<TD class="tr39 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td204"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td133"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td161"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td205"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td207"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td208"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td207"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td203"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr31 td57"><P class="p607 ft128">lg</P></TD>
<TD class="tr29 td205"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td130"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td140"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr27 td241"><P class="p606 ft133">ma</P></TD>
<TD class="tr29 td140"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td209"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td204"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td204"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td161"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td241"><P class="p613 ft127">r</P></TD>
<TD class="tr29 td130"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr31 td17"><P class="p614 ft128">la</P></TD>
<TD class="tr29 td203"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td204"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td207"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td135"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td204"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td204"><P class="p606 ft130">r</P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td114"><P class="p622 ft130">k</P></TD>
<TD class="tr28 td161"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr35 td209"><P class="p613 ft131">r</P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td203"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td205"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td130"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td140"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td209"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td204"><P class="p623 ft130">l</P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td204"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td204"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td161"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td206"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td130"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td203"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td204"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td135"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr30 td132"><P class="p607 ft126">te</P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td133"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td130"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td161"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td207"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td203"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td204"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td204"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td130"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td5"><P class="p624 ft126">in</P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td207"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td204"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td140"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td205"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td204"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td161"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td206"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td130"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td12"><P class="p618 ft126">Ir</P></TD>
<TD class="tr30 td203"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td203"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td204"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td207"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td44"><P class="p618 ft126">It</P></TD>
<TD class="tr30 td135"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr1 td204"><P class="p606 ft66">Ös</P></TD>
<TD class="tr26 td206"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td205"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td205"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td12"><P class="p388 ft129">y</P></TD>
<TD class="tr26 td205"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td241"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td205"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td133"><P class="p393 ft129">ran</P></TD>
<TD class="tr26 td130"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td161"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td205"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td207"><P class="p388 ft103">Po</P></TD>
<TD class="tr26 td208"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td207"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td203"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td204"><P class="p606 ft129">Be</P></TD>
<TD class="tr26 td204"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td205"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr1 td209"><P class="p393 ft103">Dan</P></TD>
<TD class="tr26 td205"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td130"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td140"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td209"><P class="p607 ft129">F</P></TD>
<TD class="tr26 td161"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td140"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td207"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td204"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td208"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td140"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td205"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td204"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td209"><P class="p613 ft103">Sto</P></TD>
<TD class="tr26 td208"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td130"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td12"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td203"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td47"><P class="p624 ft180">Sver</P></TD>
<TD class="tr26 td207"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td44"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td135"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td12"><P class="p390 ft66">T</P></TD>
<TD class="tr25 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td241"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr25 td132"><P class="p394 ft66">F</P></TD>
<TD class="tr25 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td209"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td140"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td205"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td161"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td206"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td130"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td12"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td203"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td204"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td207"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft60">Källa: <NOBR>Gomez-Salvador,</NOBR> R., Messina, J. & Vallanti, G. [2004].</P>
<P class="p625 ft61"><SPAN class="ft61">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft62">Stabil företagsdynamik</SPAN></P>
<P class="p626 ft63">Hittills har vi diskuterat omvandlingen ur de sysselsattas perspek- tiv. I stället kan man utgå från företaget.<A href="#page_121"><SPAN class="ft68">139</SPAN></A></P>
<P class="p627 ft63">Sedan 1998 har fler nya företag startats än vad som har försvun- nit (diagram 5.5). Takten i omvandlingen har varit relativt stabil efter 1999. Men det är troligt att en längre tidsserie skulle visa på större variation, eftersom den stora utslagningen av företag under <NOBR>1990-talskrisen</NOBR> inte finns med i redovisningen. Det största till- skottet av företag skedde i branschen för databehandling och den största nettoförlusten i branschen för landtransporter.</P>
<P class="p628 ft70"><SPAN class="ft69">139 </SPAN>Företag är inte alltid en lämplig mätenhet, eftersom organisatoriska förändringar kan få stor påverkan på statistiken. Därför fokuserar många undersökningar i stället på arbets- ställen.</P>
<P class="p629 ft64">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Ekonomins omvandling och anpassningsförmåga</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p630 ft120">Diagram 5.5 Andel nya och nedlagda företag av den totala företagsstocken, exklusive de primära näringarna och offentlig administration, <NOBR>1997–2005</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64">
<TR>
<TD class="tr4 td127"><P class="p254 ft74">Procent</P></TD>
<TD class="tr4 td96"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td339"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td144"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td127"><P class="p631 ft59">8</P></TD>
<TD class="tr9 td96"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td89"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td339"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td144"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td127"><P class="p631 ft59">7</P></TD>
<TD class="tr24 td96"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td89"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td339"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td144"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td127"><P class="p631 ft59">6</P></TD>
<TD class="tr34 td96"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td89"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td339"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td144"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td127"><P class="p631 ft59">5</P></TD>
<TD class="tr24 td96"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td89"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td339"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td144"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td127"><P class="p631 ft59">4</P></TD>
<TD class="tr34 td96"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td89"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td339"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td144"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td127"><P class="p631 ft59">3</P></TD>
<TD class="tr24 td96"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td89"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td339"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td144"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td127"><P class="p631 ft59">2</P></TD>
<TD class="tr24 td96"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td89"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td339"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td144"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td127"><P class="p631 ft59">1</P></TD>
<TD class="tr34 td96"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td89"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td339"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td144"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td127"><P class="p631 ft59">0</P></TD>
<TD class="tr24 td96"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td89"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td339"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td144"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td127"><P class="p463 ft59">1997</P></TD>
<TD class="tr20 td96"><P class="p465 ft67">1998</P></TD>
<TD class="tr20 td135"><P class="p6 ft67">1999</P></TD>
<TD class="tr20 td89"><P class="p325 ft67">2000</P></TD>
<TD class="tr20 td47"><P class="p6 ft59">2001</P></TD>
<TD class="tr20 td339"><P class="p632 ft67">2002</P></TD>
<TD class="tr20 td47"><P class="p6 ft59">2003</P></TD>
<TD class="tr20 td8"><P class="p6 ft67">2004</P></TD>
<TD class="tr20 td144"><P class="p6 ft67">2005</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td96"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td89"><P class="p25 ft72">Nya företag</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td339"><P class="p262 ft59">Nedlagda företag</P></TD>
<TD class="tr17 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td144"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td185"><P class="p254 ft66">Källa: Eurostat [2008].</P></TD>
<TD class="tr19 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td89"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td339"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td47"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td144"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p204 ft93">Låg omsättning av företag i Sverige</P>
<P class="p52 ft63">Sverige har lägst nyföretagande och lägst andel försvunna företag jämfört med de EU <NOBR>15-länder</NOBR> som det finns tillgängliga data för (diagram 5.6). Omsättningen av företag är hälften så stor som i Storbritannien. Samtidigt har Sverige den högsta överlevnads- frekvensen bland de undersökta länderna. En förklaring till Sveriges lägre nyföretagande är att företagsstocken är större än i andra länder.<A href="#page_122"><SPAN class="ft68">140 </SPAN></A>Andra förklaringar som förts fram till den relativt låga företagsdynamiken i Sverige är hinder mot entreprenörskap.<A href="#page_122"><SPAN class="ft68">141</SPAN></A></P>
<P class="p633 ft83"><SPAN class="ft81">140</SPAN><SPAN class="ft84">ITPS [2006].</SPAN></P>
<P class="p56 ft70"><SPAN class="ft81">141</SPAN><SPAN class="ft101">Henrekson, M. & Stenkula, M. [2007].</SPAN></P>
<P class="p51 ft64">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr17 td311"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td312"><P class="p5 ft19">Ekonomins omvandling och anpassningsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p634 ft120">Diagram 5.6 Andel nya och nedlagda företag av den totala företagsstocken, exklusive de primära näringarna och offentlig administration, <NOBR>1998–2005</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr4 td117"><P class="p6 ft74">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td117"><P class="p467 ft66">14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td117"><P class="p467 ft66">12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td117"><P class="p467 ft66">10</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td117"><P class="p467 ft72">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td117"><P class="p467 ft72">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td117"><P class="p467 ft72">4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td117"><P class="p467 ft72">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td117"><P class="p467 ft72">0</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr20 td22"><P class="p5 ft59">Storbr. Luxemburg Norge Spanien Danmark</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr20 td340"><P class="p5 ft59">Nederl. Portugal Italien Finland Belgien Sverige</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td238"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td208"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr25 td166"><P class="p499 ft72">Nya</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr25 td131"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr31 td208"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr25 td341"><P class="p542 ft72">Nedlagda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td238"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td342"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td233"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td238"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD class="tr30 td208"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p635 ft60">Anm.: För de flesta länder saknas data för vissa år. Danmark saknar helt data för nedlagda företag.</P>
<P class="p636 ft60">Källa: Eurostat [2008].</P>
<P class="p637 ft182"><SPAN class="ft98">5.3</SPAN><SPAN class="ft181">Teknisk utveckling och internationalisering påverkar framtidens omvandling</SPAN></P>
<P class="p638 ft63">Långtidsutredningens basscenario antar att strukturomvandlingen fortsätter i ungefär samma takt fram till 2030 som under perioden <NOBR>1980–2005.</NOBR> Men det finns skäl att diskutera om internationalise- ringen och tjänstesektorns ökade andel av produktionen kan leda till en ökad takt i den framtida omvandlingen.</P>
<P class="p639 ft63">De senaste decenniernas anpassning av produktionen har inte inneburit att Sverige specialiserat sig på andra områden än tidi- gare.<A href="#page_123"><SPAN class="ft68">142 </SPAN></A>Frågan är om det kommer att gälla även i framtiden. Det som talar för det är att Sverige kommer att ha kvar de naturresurser och den relativt välutbildade arbetskraft som dagens komparativa fördelar bygger på. Men utvecklingen av vilka varor och tjänster som är möjliga att handla med kommer att få stor betydelse. Om</P>
<P class="p640 ft70"><SPAN class="ft69">142 </SPAN>Ekholm, K. m.fl. [2007].</P>
<P class="p641 ft64">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Ekonomins omvandling och anpassningsförmåga</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft9">man handlar med fler produkter, inte minst olika tjänster, i framtiden, är det svårare att förutse effekterna av omvandlingen för den svenska ekonomin på längre sikt.</P>
<P class="p296 ft9">För att kunna bedöma internationaliseringens potentiella effek- ter, är det viktigt att inte utgå från dagens utan framtidens omfatt- ning på handeln med bl.a. lågkostnadsländer.<A href="#page_124"><SPAN class="ft40">143 </SPAN></A>Den kan bli betyd- ligt större än vad som tidigare varit fallet, på grund av den tekniska utvecklingen. Det är i dag möjligt att flytta fler delar av produk- tionen till lågkostnadsländer, tack vare att man kan separera arbetsmoment i produktionsprocessen på ett sätt som tidigare inte var möjligt.</P>
<P class="p129 ft9">En stor del av arbetsmarknaden har tidigare inte varit interna- tionellt konkurrensutsatt, utan lönerna har satts på den lokala arbetsmarknaden.<A href="#page_124"><SPAN class="ft40">144 </SPAN></A>Effekterna av en internationell konkurrens- utsättning skulle därmed kunna bli betydligt lägre löner för dessa arbetsuppgifter.</P>
<P class="p642 ft9">Studier visar att internationaliseringen har en mycket liten effekt på sysselsättningsdynamiken.<A href="#page_124"><SPAN class="ft40">145 </SPAN></A>Enligt skattningar leder ökad internationalisering till minskad risk att ett arbetsställe gör en neddragning, effekten är dock liten.</P>
<P class="p126 ft9">Jobbomsättningen är i dag större i tjänstesektorn än i den varu- producerande sektorn. Om andelen anställda i tjänstesektorn ökar, kan det leda till en högre omsättning av jobb. Dessutom varierar metoden för anpassning mellan branscher. Det finns vissa utmär- kande drag hos tjänsteproduktionen som talar för att den ökade andelen av produktionen i tjänstesektorn kommer att innebära förändringar av de anpassningsmekanismer som används. Generellt använder tjänsteproduktionen mindre kapital per sysselsatt, vilket innebär att företaget inte behöver beakta effekterna på investerat kapital av sysselsättningsförändringar i lika hög utsträckning. Det innebär också att det kan vara lättare för potentiella konkurrenter att träda in på en marknad och utmana de existerande företagen.</P>
<P class="p148 ft30"><SPAN class="ft30">5.4</SPAN><SPAN class="ft54">Betydande individeffekter av omvandlingen</SPAN></P>
<P class="p643 ft9">Den mest relevanta frågan är om takten i omvandlingen är på en lämplig nivå, inte om den har ökat eller inte. Omvandlingen inne-</P>
<P class="p644 ft43"><SPAN class="ft41">143</SPAN><SPAN class="ft52">Blinder, A. [2005].</SPAN></P>
<P class="p55 ft43"><SPAN class="ft41">144</SPAN><SPAN class="ft52">Baldwin, R. [2006].</SPAN></P>
<P class="p56 ft45"><SPAN class="ft41">145</SPAN><SPAN class="ft44">Bilaga 7 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:21).</SPAN></P>
<P class="p51 ft18">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td311"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td312"><P class="p5 ft19">Ekonomins omvandling och anpassningsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft9">bär både intäkter och kostnader, och den lämpliga takten bestäms av den sammantagna effekten av dessa två. Om omvandlingen bidrar positivt till produktivitetsutvecklingen leder det till intäkter, medan oanvända produktionsresurser medför kostnader för både det offentliga och individerna.</P>
<P class="p131 ft9">Produktivitetseffekten av strukturomvandlingen diskuteras i kapitel 4. Där framgår att sysselsättningen det senaste decenniet vuxit i tjänstebranscher med relativt låg produktivitetstillväxt. Den utvecklingen förväntas fortsätta framöver. Men det innebär inte att produktivitetstillväxten skulle bli högre om man försöker sakta ned omvandlingen av ekonomin. De växande företagstjänsterna innebär en ökad specialisering som kan innebära en ökad effektivitet i produktionen av dessa tjänster. Därigenom kan produktiviteten öka även i de sektorer som använder företagstjänster som insats- vara. Produktivitetstillväxten som helhet kan därmed bli högre än om omvandlingen av ekonomin inte sker, även om den blir lägre än tidigare.</P>
<P class="p534 ft9">För dem som har förlorat sitt arbete kan det vara svårt att hitta ett nytt med minst samma anställningsvillkor. Ju snabbare den upp- sagde får ett nytt arbete med samma eller bättre villkor, desto bättre fungerar omställningen.</P>
<P class="p131 ft9">Studier av andra länder än Sverige visar att effekten på lönerna av att förlora jobbet och sedan få ett nytt var relativt små för dem som hade en kort anställningstid, medan äldre med lång anställ- ningstid fick ett större lönebortfall.<A href="#page_125"><SPAN class="ft40">146 </SPAN></A>Äldre med kort utbildning hade svårare att hitta ett nytt arbete efter att de förlorat sitt gamla arbete. Stora lönebortfall uppkom främst i länder med relativt stor lönespridning och låga ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäk- ringen som Kanada, USA och Storbritannien. I de anglosaxiska länderna och Danmark var det fler som hittade ett nytt arbete inom sex månader än i de kontinentaleuropeiska länderna.</P>
<P class="p94 ft10">En svensk studie visar att de som förlorade arbetet till följd av företagsnedläggningar 1987 och 1988 löpte en ökad risk för såväl arbetslöshet som att inte vara sysselsatt.<A href="#page_125"><SPAN class="ft183">147 </SPAN></A>Den förhöjda risken</P>
<P class="p645 ft43"><SPAN class="ft41">146</SPAN><SPAN class="ft52">Kuhn, P. [2002]. Data för slutet av </SPAN><NOBR>1980-talet</NOBR> och början av <NOBR>1990-talet</NOBR> har använts i den här undersökningen. En undersökning från OECD [2005] visar på liknande resultat. En översikt över studier som behandlar USA finns i bilaga 7 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:21).</P>
<P class="p646 ft45"><SPAN class="ft41">147</SPAN><SPAN class="ft44">Eliason, M. & Storrie, D. [2006]. Ohlsson, H. & Storrie, D. [2007] har undersökt ned- dragningar hos LKAB och varvsindustrin i början av </SPAN><NOBR>1980-talet</NOBR> och finner att effekterna på sysselsättning och löner var relativt små. De offentliga insatserna vid neddragningarna var dock mycket stora, vilket anses kunna förklara resultatet.</P>
<P class="p647 ft18">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105126x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Ekonomins omvandling och anpassningsförmåga</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft9">fanns dels de första åren efter nedläggningen, dels efter <NOBR>1990-tals-</NOBR> krisen, men inte i perioden däremellan. Det innebär att den ökade risken för arbetslöshet återuppträdde när arbetslösheten minskade. Lönerna påverkades negativt av uppsägningen och den negativa effekten bestod över den undersökta perioden i högre utsträckning än effekten på sysselsättningen.<A href="#page_126"><SPAN class="ft40">148 </SPAN></A>En studie av hur effekterna påverkat individer på ett års sikt har funnit en betydligt högre arbetslöshet för dem som arbetat på arbetsställen som gjort neddragningar.<A href="#page_126"><SPAN class="ft40">149</SPAN></A></P>
<P class="p129 ft9">Det är svårt att dra några långtgående slutsatser om effekten av omvandlingen för individerna, eftersom det enbart finns ett fåtal studier. Men de studier som finns indikerar betydande effekter på sysselsättning och löner för dem som har förlorat sina arbeten.</P>
<P class="p86 ft9">I diskussionen om de individuella effekterna av omvandling är det också viktigt att beakta inte bara effekterna för dem som för- lorar sina arbeten, utan också för dem som får arbete från att tidi- gare varit arbetslösa eller studerande. Däremot går det inte att bedöma betydelsen av denna effekt, eftersom det saknas studier om effekten av omvandlingen för dem som befinner sig utanför arbets- kraften.</P>
<P class="p648 ft47"><SPAN class="ft30">5.5</SPAN><SPAN class="ft46">Företagens och de anställdas vägar till anpassning</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">Även om det är mycket svårt att precisera den önskvärda takten i omvandlingen så bör denna vara så hög som möjligt förutsatt att resursutnyttjandet hamnar på en rimlig nivå. Ju bättre anpassningen fungerar i ekonomin, desto högre omvandlingstakt är möjlig. För att få ut största möjliga samhällsnytta av omvandlingen krävs att både företag och arbetstagare kan hantera den.</P>
<P class="p211 ft11"><SPAN class="ft11">5.5.1</SPAN><SPAN class="ft51">Företagen anpassar sig genom olika strategier</SPAN></P>
<P class="p649 ft9">Det kan vara svårt att särskilja vad som orsakar en omvandling och vad som är en reaktion på en omvandling. Förutseende företag kan</P>
<P class="p650 ft43"><SPAN class="ft41">148</SPAN><SPAN class="ft52">Värt att poängtera är att det är årslön som studeras. Detta innebär att lönen kan vara lägre till följd av ett lägre antal arbetade timmar.</SPAN></P>
<P class="p651 ft45"><SPAN class="ft41">149</SPAN><SPAN class="ft184">Bilaga 7 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:21). Effekten för 2005 av ned- dragningar och nedläggningar året innan har studerats.</SPAN></P>
<P class="p322 ft18">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td311"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td312"><P class="p5 ft19">Ekonomins omvandling och anpassningsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft9">agera på ett sätt som gör att mindre förutseende företag utsätts för omvandlingstryck. Företag kan använda flera strategier samtidigt och strategierna vid en given förändring kan skilja sig åt. Några exempel på strategier är:</P>
<P class="p91 ft10"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft34">innovationer i produktionsprocesser eller produkter för att öka produktiviteten</SPAN></P>
<P class="p652 ft9"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft36">sammanslagningar eller uppköp för att öka produktiviteten genom stordriftsfördelar eller förvärv av produkter som befin- ner sig i en annan utvecklingsfas</SPAN></P>
<P class="p123 ft9"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft36">byte av bransch</SPAN></P>
<P class="p123 ft9"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft36">effektiviseringar genom att t.ex. lägga produktionen utomlands</SPAN></P>
<P class="p124 ft9"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft36">sänkta arbetskraftskostnader för samma antal arbetade timmar</SPAN></P>
<P class="p123 ft9"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft36">minskad produktion.</SPAN></P>
<P class="p653 ft9">Oavsett vilket av alternativen som företaget väljer ställs ofta stora krav på företagets anpassningsförmåga. Entreprenörskap i bemär- kelsen att kunna upptäcka och exploatera nya ekonomiska möjlig- heter under osäkerhet är i detta sammanhang avgörande.<A href="#page_127"><SPAN class="ft40">150</SPAN></A></P>
<P class="p654 ft24">Entreprenörskap i nya och befintliga företag</P>
<P class="p66 ft9">Entreprenörskap likställs ofta med nyföretagande. Men det är viktigt att påpeka att entreprenörskap inte uteslutande sker i nya företag, lika lite som att alla nya företag är ett uttryck för entrepre- nörskap. För en välfungerande omvandling krävs inte bara entre- prenörskap hos dem som träder in på en marknad, utan i minst lika hög grad hos de företag som redan finns på marknaden. Nya före- tag har dock en viktig funktion i ekonomin, eftersom de utmanar existerande företag och idéer.</P>
<P class="p67 ft9">Varje produktionsstruktur kännetecknas av att en viss stor- leksfördelning av företagsstocken är den mest effektiva.<A href="#page_127"><SPAN class="ft40">151 </SPAN></A>Ändras de underliggande förutsättningarna för produktionen, ändras också den optimala företagsstocken. Fram till <NOBR>1970-talet</NOBR> innebar den tekniska utvecklingen att företagen i många branscher blev allt större. Därefter har den optimala företagsstocken troligtvis för- skjutits mot en allt större andel mindre företag främst till följd av den tekniska utvecklingen.</P>
<P class="p433 ft43"><SPAN class="ft41">150</SPAN><SPAN class="ft49">För en diskussion kring entreprenörskapets betydelse se Henrekson, M. & Stenkula, M. [2007].</SPAN></P>
<P class="p124 ft45"><SPAN class="ft41">151</SPAN><SPAN class="ft50">Audretsch, D. m.fl. [2002].</SPAN></P>
<P class="p526 ft18">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105128x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Ekonomins omvandling och anpassningsförmåga</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft9">Faktorer som hindrar anpassningen av företagsstocken bör i största möjliga mån undanröjas. En forskningsöversikt konstaterar att politik för entreprenörskap inte handlar om att uppdatera politiken för att stödja små och medelstora företag.<A href="#page_128"><SPAN class="ft40">152 </SPAN></A>I stället bör en politik för entreprenörskap ha en betydligt bredare ansats och omfatta ett brett spektrum av institutioner och myndigheter. För- ändringar bör handla om att förändra existerande institutioner snarare än att skapa nya specifika åtgärder.</P>
<P class="p53 ft9">En politik som utformar särskilda förutsättningar för vissa typer av företag, utifrån t.ex. företagsform, bransch, storlek eller verk- samhet, riskerar att leda till inlåsningar och hinder. Det leder till att produktion sker i understödda företag i stället för där det är mest rationellt. Därigenom riskerar den typen av åtgärder att försämra ekonomins anpassningsförmåga.</P>
<P class="p211 ft11"><SPAN class="ft11">5.5.2</SPAN><SPAN class="ft51">Den enskilde flyttar, byter yrke eller arbetsgivare</SPAN></P>
<P class="p485 ft9">Individens anpassning till ändrade förutsättningar handlar i grun- den om att byta arbetsuppgifter eller arbetsgivare. Om individerna har en god anpassningsförmåga, kan de lätt hitta ett nytt arbete. Som kapitel 3 visade finns det problem med effektiviteten i det svenska utbildningsväsendet. Det innebär risk för en sämre funge- rande anpassningsförmåga.</P>
<P class="p53 ft9">Bredare grupper behöver ha en bättre anpassningsbarhet, efter- som den teknologiska utvecklingen och internationaliseringen leder till att nya branscher och yrken utsätts för konkurrens. Det gäller oavsett om omvandlingstakten i ekonomin som helhet ökar eller inte. Det är därför önskvärt att tillämpa arbetslinjen, för att indi- vidernas anpassning i mindre utsträckning än under de senaste 15 åren ska ske via långvarigt beroende av offentliga transfererings- system. Ur samhällsekonomisk synpunkt är det inte hållbart att låta individernas anpassning ske via långvarig frånvaro från arbets- marknaden med ersättning från de offentliga försäkringssystemen.</P>
<P class="p655 ft45"><SPAN class="ft53">152 </SPAN>Audretsch, D. m.fl. [2007].</P>
<P class="p51 ft18">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td311"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td312"><P class="p5 ft19">Ekonomins omvandling och anpassningsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft24">Främst flytt i samband med studier</P>
<P class="p80 ft9">Arbetskraften kan röra sig geografiskt genom att flytta och pendla. Pendlingen har ökat mer än flyttningen sedan början av 1990- talet.<A href="#page_129"><SPAN class="ft40">153 </SPAN></A>Ökningen av flyttningar har så gott som uteslutande skett i åldersintervallet 20 till 29 år (diagram 5.7). Den ökade andelen som studerar på högskola har här haft en avgörande betydelse. Män och kvinnor flyttar i ungefär samma utsträckning, medan pendling är betydligt vanligare bland män. Rörligheten är ungefär lika stor hos utrikes och inrikes födda.</P>
<P class="p102 ft9">Att flytta ökar generellt arbetsinkomsterna, främst för hög- utbildade män. För gifta eller sammanboende kvinnor och personer utan eftergymnasial utbildning är ökningen av bruttoinkomsterna mycket små. Dessa skillnader skulle kunna förklaras av den relativt låga spridningen i inkomster bland dem som inte har eftergymna- sial utbildning. Pendling ger större positiva effekter på inkomsterna för kvinnor än för män.</P>
<P class="p656 ft45"><SPAN class="ft53">153 </SPAN>Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2007:35).</P>
<P class="p526 ft18">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Ekonomins omvandling och anpassningsförmåga</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p657 ft11">Diagram 5.7 Flyttningsintensitet mellan lokala arbets- marknadsområden för olika åldersgrupper <NOBR>1974–2005</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67">
<TR>
<TD class="tr4 td87"><P class="p179 ft74">Procent</P></TD>
<TD class="tr4 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td216"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td87"><P class="p658 ft59">12</P></TD>
<TD class="tr32 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td98"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td216"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td98"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td87"><P class="p658 ft59">10</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td87"><P class="p658 ft59">8</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td87"><P class="p658 ft59">6</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td87"><P class="p658 ft59">4</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td87"><P class="p658 ft59">2</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td87"><P class="p658 ft59">0</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td216"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td98"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td127"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td87"><P class="p37 ft59">1974</P></TD>
<TD class="tr17 td54"><P class="p280 ft59">1979</P></TD>
<TD class="tr17 td98"><P class="p601 ft59">1984</P></TD>
<TD class="tr17 td116"><P class="p6 ft59">1989</P></TD>
<TD class="tr17 td216"><P class="p171 ft59">1994</P></TD>
<TD class="tr17 td98"><P class="p179 ft59">1999</P></TD>
<TD class="tr17 td127"><P class="p262 ft59">2004</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td87"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td54"><P class="p282 ft59"><NOBR>0-19</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr21 td98"><P class="p324 ft59"><NOBR>20-29</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr21 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td216"><P class="p443 ft59"><NOBR>30-49</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr21 td98"><P class="p37 ft59"><NOBR>50-64</NOBR> år</P></TD>
<TD class="tr21 td127"><P class="p659 ft59">65+ år</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p660 ft92">Anm.: Flyttningsintensiteten är beräknad som antalet flyttningar i förhållande till befolkningen i respektive åldersgrupp. Lokala arbetsmarknadsområden är områden som kan betraktas som oberoende av eller självförsörjande på tillgången på arbetstillfällen och arbetskraft.</P>
<P class="p231 ft60">Källa: Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2007:35).</P>
<P class="p125 ft63">Utbildningskapaciteten och vakanskvoten hade störst betydelse för hur många som flyttar till respektive från olika lokala arbetsmark- nadsområden (s.k. <NOBR>LA-områden).<A href="#page_130"><SPAN class="ft68">154</SPAN></A></NOBR><A href="#page_130"><SPAN class="ft68"> </SPAN></A>Betydelsen av arbetslöshets- nivåerna för flyttmönstren ökade mellan perioden <NOBR>1986–1990</NOBR> och <NOBR>1998–2004</NOBR> medan betydelsen av utbildningskapacitet och vakanser minskade. En hög arbetslöshet innebar därmed en hög netto- utflyttning från en region.</P>
<P class="p53 ft63">För åren 1990 till 2005 är det endast under perioden <NOBR>1990–1992</NOBR> som både arbetslösa ensamstående män och kvinnor hade en signi- fikant förhöjd sannolikhet att flytta. Särskilt för kvinnor men också för män förefaller arbetslösas relativa sannolikhet att flytta att ha minskat under perioden.</P>
<P class="p661 ft70"><SPAN class="ft69">154 </SPAN>Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2007:35).</P>
<P class="p51 ft64">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td311"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td312"><P class="p5 ft19">Ekonomins omvandling och anpassningsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft9">Arbetslöshet tycks således ha en ökad betydelse för att förklara flyttningar mellan regioner medan den relativa sannolikheten för arbetslösa personer att flytta har blivit lägre över tiden. Förklar- ingen kan vara att det är andra grupper än de arbetslösa som fram- för allt står för flyttningarna, främst studerande.</P>
<P class="p110 ft9">När det gäller pendling fanns under åren 1990 till 2004 en signi- fikant och ökande högre sannolikhet för ensamstående arbetslösa att pendla över <NOBR>LA-gränser.</NOBR> Det är ungefär dubbelt så stor sanno- likhet att arbetslösa män pendlar jämfört med arbetslösa kvinnor.</P>
<P class="p18 ft9">En ökad geografisk rörlighet vore önskvärd, men kan vara svårt att uppnå. Enligt arbetskraftsundersökningar anger ungefär 60 procent att de inte skulle flytta vid arbetslöshet, även om de direkt kunde få ett likvärdigt arbete någon annanstans om alterna- tivet var att vänta ett år på ett arbete på den nuvarande bostads- orten.<A href="#page_131"><SPAN class="ft40">155 </SPAN></A>Orsakerna till ovillighet att flytta kan bero på allt från bristande ekonomiska incitament till den sociala situationen.</P>
<P class="p79 ft24">Byte av yrke eller arbetsgivare är vanliga anpassningssätt</P>
<P class="p208 ft9">Genom att byta arbetsgivare eller yrke kan individen anpassa sig till nya förhållanden. Rörligheten mellan arbetsgivare förefaller vara viktigare än den geografiska rörligheten för anpassningen.</P>
<P class="p131 ft9">En undersökning av hur stor andel av de sysselsatta som bytt arbetsgivare under åren <NOBR>1972–2002</NOBR> finner en relativt stor stabilitet, med hänsyn tagen till variationer i konjunkturen (diagram 5.8).<A href="#page_131"><SPAN class="ft40">156 </SPAN></A>Under högkonjunkturår bytte ungefär <NOBR>10–12</NOBR> procent av arbets- tagarna arbetsgivare och under lågkonjunkturår var motsvarande andel ungefär <NOBR>6–8</NOBR> procent. Majoriteten av dem som byter arbetsgivare stannar inom samma bransch.<A href="#page_131"><SPAN class="ft40">157</SPAN></A></P>
<P class="p67 ft9">Anställningstiden hos den nuvarande arbetsgivaren ökade mellan 1968 och 1991, varefter den minskade något för att 2000 ligga på samma nivå som 1980.<A href="#page_131"><SPAN class="ft40">158 </SPAN></A>Ökningen är större bland kvinnor än bland män, vilket troligtvis beror på att de kvinnor som trädde in i offentlig sektor under 1970- och <NOBR>1980-talet</NOBR> stannat hos samma arbetsgivare. Andelen som varit anställda längre än 10 år ökade under hela perioden. Det har således skett en polarisering mellan</P>
<P class="p122 ft43"><SPAN class="ft41">155</SPAN><SPAN class="ft49">Furåker, B. [2004]. Undersökningar finns för 1991, 1993 och 2001.</SPAN></P>
<P class="p123 ft43"><SPAN class="ft41">156</SPAN><SPAN class="ft49">Israelsson, T., Strannefors, T. & Tydén, H. [2003].</SPAN></P>
<P class="p123 ft43"><SPAN class="ft41">157</SPAN><SPAN class="ft49">Bilaga 7 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:21), Nutek [2000] och Nutek [2006].</SPAN></P>
<P class="p124 ft45"><SPAN class="ft41">158</SPAN><SPAN class="ft50">le Grand, C., Szulkin, R. & Tåhlin, M. [2001].</SPAN></P>
<P class="p526 ft18">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Ekonomins omvandling och anpassningsförmåga</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p531 ft9">dem med relativt korta anställningstider och dem med relativt långa.</P>
<P class="p662 ft11">Diagram 5.8 Arbetsgivarbyten relaterat till antalet sysselsatta, <NOBR>1972–2002</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td160"><P class="p261 ft56">Procent</P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p168 ft66">14</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p168 ft66">12</P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td13"><P class="p168 ft66">10</P></TD>
<TD class="tr36 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr36 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td13"><P class="p168 ft72">8</P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td13"><P class="p168 ft72">6</P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td13"><P class="p168 ft72">4</P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td13"><P class="p168 ft72">2</P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td13"><P class="p168 ft72">0</P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td13"><P class="p6 ft67">1972</P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p6 ft67">1974</P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p6 ft67">1976</P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p6 ft67">1978</P></TD>
<TD class="tr20 td17"><P class="p6 ft67">1980</P></TD>
<TD class="tr20 td44"><P class="p6 ft67">1982</P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p6 ft67">1984</P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p6 ft67">1986</P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p6 ft67">1988</P></TD>
<TD class="tr20 td166"><P class="p35 ft67">1990</P></TD>
<TD class="tr20 td5"><P class="p6 ft66">1992</P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p6 ft67">1994</P></TD>
<TD class="tr20 td17"><P class="p6 ft67">1996</P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p6 ft67">1998</P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p6 ft67">2000</P></TD>
<TD class="tr20 td13"><P class="p6 ft67">2002</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td13"><P class="p253 ft59">Män</P></TD>
<TD class="tr17 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td166"><P class="p30 ft66">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr17 td5"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td17"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p347 ft60">Källa: Israelsson, T., Strannefors, T. & Tydén, H. [2003].</P>
<P class="p663 ft61"><SPAN class="ft61">5.5.3</SPAN><SPAN class="ft62">Politiken måste ha en bred ansats för att underlätta anpassning</SPAN></P>
<P class="p128 ft63">Det offentligas roll är att stödja både individers och företags förmåga att hantera omvandling. Det offentliga sätter på en mängd områden upp det övergripande regelverk som individer och företag måste förhålla sig till. Det offentliga försöker å ena sidan styra <SPAN class="ft93">bort från </SPAN>vissa beteenden, till exempel gör lagen om anställningsskydd (LAS) det svårare att säga upp dem som varit anställda länge, som regel äldre anställda. Å andra sidan försöker det offentliga styra <SPAN class="ft93">mot </SPAN>andra beteenden, till exempel uppmuntrar avdrag för arbetsresor till geografisk rörlighet. Olika delar av den offentliga sektorns regleringar kan verka åt skilda håll. Detta beror delvis på att det för alla offentliga regleringar finns en risk för olika former av miss-</P>
<P class="p664 ft64">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td311"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td312"><P class="p5 ft19">Ekonomins omvandling och anpassningsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft9">lyckanden. Oftast beror det på att man vill uppnå flera mål samti- digt.</P>
<P class="p236 ft9">För att omvandling ska fungera, behövs anpassningsbara indi- vider. Eftersom den tekniska utvecklingen och internationali- seringen innebär att nya branscher och yrken utsätts för konkur- rens, behöver bredare grupper vara mer anpassningsbara. Det gäller oavsett om omvandlingstakten sett till ekonomin som helhet ökar eller inte.</P>
<P class="p426 ft9">En välfungerande politik för anpassning måste ha en bred ansats och omfatta de flesta politikområden. Det finns en rad faktorer som påverkar Sveriges anpassningsförmåga som det offentliga kan påverka:<A href="#page_133"><SPAN class="ft40">159</SPAN></A></P>
<P class="p665 ft9"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft36">arbetslöshetsförsäkringen och andra transfereringssystem</SPAN></P>
<P class="p123 ft9"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft36">anställningsskyddet</SPAN></P>
<P class="p124 ft9"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft36">lönebildningen</SPAN></P>
<P class="p123 ft9"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft36">utbildningsnivån och utbildningssystemet</SPAN></P>
<P class="p123 ft9"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft36">geografiska rörligheten</SPAN></P>
<P class="p124 ft9"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft36">skattesystemet</SPAN></P>
<P class="p123 ft9"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft36">forskningen</SPAN></P>
<P class="p123 ft9"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft36">förmågan till entreprenörskap och innovationer</SPAN></P>
<P class="p124 ft9"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft36">bostadsmarknaden</SPAN></P>
<P class="p123 ft9"><SPAN class="ft33">•</SPAN><SPAN class="ft36">infrastrukturen.</SPAN></P>
<P class="p666 ft9">Nyföretagande är en viktig anpassningsförmåga när ekonomin omvandlas. För att nå en innovativ ekonomi är nyföretagande en viktig faktor, men inte den enda. En strategi för entreprenörskap måste innefatta både existerande och nya företag. Politik för entre- prenörskap handlar inte om att stödja små och medelstora företag utan om att skapa en dynamisk ekonomi där små och medelstora företag är en viktig del.<A href="#page_133"><SPAN class="ft40">160</SPAN></A></P>
<P class="p67 ft9">Insatser för ett förbättrat företagsklimat bör vara generella. En generell företagspolitik innebär att olika typer av företag behandlas lika, dvs. ramvillkoren för företagande ska rent principiellt vara desamma oavsett typ av företag. Då kan företagande och produk- tion ske under de former som är mest rationella och effektiva. Olika typer av företag kan vara ändamålsenliga för olika typer av produktion. Strukturomvandlingen gör att sammansättningen av den optimala företagsstocken varierar över tiden.</P>
<P class="p667 ft43"><SPAN class="ft41">159</SPAN><SPAN class="ft49">Se bl.a. Kongsrud, P.M. & Wanner, I. [2005].</SPAN></P>
<P class="p124 ft45"><SPAN class="ft41">160</SPAN><SPAN class="ft50">Hoffman, A. [2007].</SPAN></P>
<P class="p526 ft18">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Ekonomins omvandling och anpassningsförmåga</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p410 ft30"><SPAN class="ft30">5.6</SPAN><SPAN class="ft54">Avslutning</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">Begreppet omvandling har ingen entydig definition. Det är relevant att både studera förändringar <SPAN class="ft24">mellan </SPAN>branscher och <SPAN class="ft24">inom </SPAN>branscher. Omvandlingstaktens förändring beror på hur omvandlingstakt definieras. Mycket tyder på att strukturomvandlingstakten varit högre, men inte ökande, under 1990- och <NOBR>2000-talet</NOBR> jämfört med under <NOBR>1980-talet.</NOBR> Olika mått ger däremot helt olika resultat när man jämför perioden efter 1990 med <NOBR>1970-talet.</NOBR></P>
<P class="p53 ft9">Omvandling består av två delar: jobb som försvinner och jobb som skapas. Samtidigt fokuserar ofta debatten på de jobb som för- svinner i stället för på de jobb som skapas. Politiken för omvand- ling bör inte inriktas på att förhindra att arbetstillfällen försvinner, utan på att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen och en välfungerande anpassning till detta. De negativa effekterna på produktivitetstillväxten av <NOBR>1980-talets</NOBR> låga omvandlingstryck visar att det inte är en bra lösning att sikta på en lägre omvandlingstakt.</P>
<P class="p53 ft9">Det är samtidigt svårt att försöka precisera hur hög omvand- lingstakten i ekonomin bör vara, och det är knappast heller önsk- värt. Intressantare är hur omvandlingen hanteras på individ- och företagsnivå. Den lägre andelen personer i arbete under långa perioder efter <NOBR>1990-talskrisen</NOBR> kan tolkas som att det har funnits problem med hur omvandlingen har hanterats.</P>
<P class="p126 ft9">I och med att jobbomsättningen är större i tjänstesektorn än i den varuproducerande sektorn kan en fortsatt expansion av tjänstesektorn innebära en högre generell omsättning av jobb i ekonomin. Det ställer i sin tur krav på en ökad anpassningsförmåga i ekonomin, såväl för företag som på individnivå.</P>
<P class="p126 ft9">Politik för att öka anpassningsförmågan i ekonomin måste ha en bred ansats och omfatta flera politikområden: arbetsmarknad, bostäder, forskning, infrastruktur, skatter, utbildning, m.m. För att öka de enskildas anpassningsförmåga bör både den geografiska rörligheten samt rörligheten mellan arbetsgivare bli större. Det är högst sannolikt att rörligheten mellan arbetsgivare kommer vara av större betydelse än den geografiska rörligheten även framöver, såsom har varit fallet tidigare.</P>
<P class="p134 ft9">För en fungerande omvandling på individuell nivå krävs både incitament och förmåga till anpassning. Arbetslinjen innefattar både krav och möjligheter för individen. Vid relativt höga ersätt- ningsnivåer i inkomstförsäkringarna måste det finnas strikta krav på att ta tillgängliga arbeten. Samtidigt måste individerna ha till-</P>
<P class="p668 ft18">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr17 td311"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td312"><P class="p5 ft19">Ekonomins omvandling och anpassningsförmåga</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p669 ft9">räckliga kunskaper för att kunna klara tillgängliga arbetsuppgifter. Kapitel 3 diskuterade ineffektiviteter i det svenska utbildnings- väsendet. För att varje individ bättre ska kunna anpassa sig till nya situationer, krävs att fler fullföljer gymnasiet och att högskole- studier bedrivs effektivare.</P>
<P class="p670 ft18">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p671 ft39"><SPAN class="ft8">6</SPAN><SPAN class="ft38">Energi, klimat och ekonomisk tillväxt</SPAN></P>
<P class="p672 ft9">En väl fungerande energiförsörjning är en central förutsättning för ekonomins långsiktiga utveckling. Samtidigt ger energianvändning ofta upphov till negativ miljöpåverkan. Ett tydligt exempel är kol- dioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen som bidrar till en förstärkt växthuseffekt. Inriktningen nationellt och internationellt är därför att begränsa utsläppen av koldioxid liksom andra klimat- påverkande gaser och indirekt användningen av fossila bränslen.</P>
<P class="p102 ft9">Att minska koldioxidutsläppen genom styrmedel som syftar till att förändra energitillförseln får återverkningar i ekonomin genom att energipriserna påverkas. Eftersom energi används i så många delar av samhället påverkar sannolikt förändrade energipriser de ekonomiska tillväxtförutsättningarna mer än prisförändringar på någon annan enskild produkt. Under de senaste åren har de inter- nationella priserna på fossila bränslen stigit, bl.a. till följd av en snabb ekonomisk tillväxt i vissa utvecklingsländer. Prognoserna pekar också på en fortsatt snabb ökning av energikonsumtionen globalt sett.<A href="#page_137"><SPAN class="ft40">161</SPAN></A></P>
<P class="p187 ft9">Stigande priser på fossila bränslen och hotet om en global upp- värmning till följd av utsläpp av växthusgaser har gett energifrågan ett ökat fokus. Behovet av en säker och miljövänlig energitillförsel uppmärksammas allt mer. Den nära kopplingen mellan energi- användning och ekonomisk utveckling å ena sidan och energi- användning och utsläpp av växthusgaser å andra sidan gör att klimatpolitiska åtaganden kommer att påverka de ekonomiska till- växtförutsättningarna. Klimatfrågan har dessutom ett långsiktigt perspektiv varför politikens utformning kan komma att få bety- delse för den ekonomiska tillväxten under lång tid.</P>
<P class="p673 ft45"><SPAN class="ft53">161 </SPAN>IEA [2007].</P>
<P class="p526 ft18">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105138x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Energi, klimat och ekonomisk tillväxt</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft9">Genom det s.k. Kyotoprotokollet har ett internationellt ram- verk skapats för hur klimatproblemet ska hanteras. Där lyfts kostnadseffektivitet via bland annat internationell utsläppshandel fram som en central del. Samtidigt har det på regional, nationell och lokal nivå skapats ett stort antal mål och styrmedel kopplade till klimatproblemet som delvis riskerar att motverka internationell kostnadseffektivitet. Detta kan leda till att åtgärder som medför betydligt högre kostnader än nödvändigt genomförs, vilket också illustreras av beräkningarna i Långtidsutredningen 2008. Beräk- ningarna visar även att en effektivt utformad politik kan åstad- komma betydande globala utsläppsminskningar till en relativt låg kostnad.</P>
<P class="p366 ft30"><SPAN class="ft30">6.1</SPAN><SPAN class="ft54">En integrerad klimat- och energipolitik</SPAN></P>
<P class="p52 ft9">Jordens klimat har blivit varmare. Den globala medeltemperaturen har ökat med drygt 0,7 grader under de senaste 150 åren och stiger för närvarande med nära 0,2 grader per årtionde. Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har samtidigt ökat med över 50 procent. Det råder stor enighet om att ökningen av medel- temperaturen har ett direkt samband med den ökade halten av växthusgaser, framför allt koldioxid, som uppstår vid förbränning av fossila bränslen.<A href="#page_138"><SPAN class="ft40">162 </SPAN></A>Förutom ett varmare klimat beräknas följderna av den förstärkta växthuseffekten vara bl.a. en höjning av havsytans nivå, krympande glaciärer, mer extrema vädersituationer, ökad risk för översvämningar, minskad livsmedelsproduktion och tillgång till färskvatten i vissa områden samt förluster i biologisk mångfald. Kostnaderna av att inte göra något åt de växande utsläppen har beräknats uppgå till mellan 5 och 20 procent av den globala BNP. <A href="#page_138"><SPAN class="ft40">163 </SPAN></A>Dessa kostnader fördelas inte jämt över världen. I stället bedöms de i högre grad drabba de fattigaste länderna.<A href="#page_138"><SPAN class="ft40">164</SPAN></A></P>
<P class="p674 ft186"><SPAN class="ft41">162</SPAN><SPAN class="ft185">IPCC [2007a]. FN:s panel om klimatförändringar (IPCC) inrättades 1988 med uppgift att grundligt undersöka människans påverkan på de globala klimatsystemen. Sedan IPCC:s första rapport 1990 har panelen fortsatt att leverera underlag som förstärker bilden av att huvuddelen av den globala uppvärmningen är orsakad av människans utsläpp av växthus- gaser.</SPAN></P>
<P class="p675 ft43"><SPAN class="ft41">163</SPAN><SPAN class="ft52">Stern, N. [2007].</SPAN></P>
<P class="p244 ft43"><SPAN class="ft41">164</SPAN><SPAN class="ft42">Klimatförändringarnas direkta effekter på den svenska ekonomin väntas bli tudelad med i stort sett lika stora poster på intäkts- och kostnadssidan fram till 2100. Kostnaderna är i första hand kopplade till en ökad risk för allvarliga översvämningar som drabbar bebyggelse och infrastruktur, kusterosion samt skador i samband med ras och skred. På intäktssidan finns bl.a. en ökad vattenkraftpotential och förlängda vegetationssäsonger (SOU 2007:60).</SPAN></P>
<P class="p414 ft18">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td343"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td344"><P class="p5 ft19">Energi, klimat och ekonomisk tillväxt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p247 ft11"><SPAN class="ft11">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft51">Det internationella ramverket finns på plats</SPAN></P>
<P class="p120 ft9">Ett viktigt steg för att begränsa klimatförändringarna togs 1992 då FN:s ramkonvention om klimatförändringar undertecknades i Rio de Janeiro. Konventionen fastställer ett antal övergripande prin- ciper för det internationella klimatarbetet, men innehåller inte några kvantitativa och tidsbestämda åtaganden för länderna. Vid mötet i Kyoto 1997 preciserades genom det s.k. Kyotoprotokollet hur stora minskningar av växthusgaser som ett antal industriländer ska genomföra under den första s.k. åtagandeperioden, <NOBR>2008–2012.</NOBR> Målet för protokollets första åtagandeperiod är att industri- ländernas samlade utsläpp av koldioxid och fem andra växthusgaser som ett genomsnitt för perioden ska minska med minst 5,2 procent från 1990 års nivå.<A href="#page_139"><SPAN class="ft40">165 </SPAN></A>Överenskommelsen preciserar även hur upptag av växthusgaser i skog och annan växtlighet (s.k. sänkor) kan tillgodoräknas för perioden. Kyotoprotokollet trädde i kraft 2005 och blev därigenom bindande för de parter som ratificerat detta.<A href="#page_139"><SPAN class="ft40">166</SPAN></A></P>
<P class="p676 ft9">Det sammanlagda åtagandet i Kyotoprotokollet har fördelats mellan parterna i form av utsläppskvoter. Parterna kan på olika sätt handla med dessa genom att utnyttja de s.k. flexibla mekanismerna, se faktaruta 6.1. Kyotoprotokollets åtagande säger i princip inte hur stora enskilda parters utsläpp av växthusgaser högst får vara, utan uttrycker i stället hur stor reduktion av de globala utsläppen var och en måste bidra till. Kyotoprotokollet kan därför liknas vid ett internationellt utsläppshandelssystem där det är målet för de <SPAN class="ft24">samlade </SPAN>utsläppen som fastställts.<A href="#page_139"><SPAN class="ft40">167</SPAN></A></P>
<P class="p132 ft9"><NOBR>EU-15</NOBR> är en egen part till Kyotoprotokollet och har fått en årlig utsläppskvot för perioden <NOBR>2008-2012</NOBR> motsvarande 92 procent av 1990 års utsläpp. Utifrån detta åtagande har en s.k. bördefördelning skett inom EU som innebär att Sverige fått en årlig kvot motsva- rande 104 procent relativt 1990 års nivå.<A href="#page_139"><SPAN class="ft40">168 </SPAN></A>För närvarande pågår arbete inom FN:s klimatkonvention för att få till stånd ett klimat- avtal som ska ta över när den första åtagandeperioden inom ramen för Kyotoprotokollet löper ut.</P>
<P class="p677 ft43"><SPAN class="ft41">165</SPAN><SPAN class="ft52">De s.k. Annex </SPAN><NOBR>B-länderna.</NOBR> USA, som är ett av dessa länder, har dock valt att inte fullfölja överenskommelsen.</P>
<P class="p124 ft43"><SPAN class="ft41">166</SPAN><SPAN class="ft49">FN [1998].</SPAN></P>
<P class="p123 ft43"><SPAN class="ft41">167</SPAN><SPAN class="ft49">Se t.ex. Carlén, B. [2007].</SPAN></P>
<P class="p124 ft45"><SPAN class="ft41">168</SPAN><SPAN class="ft50">Europeiska kommissionen [2002].</SPAN></P>
<P class="p526 ft18">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Energi, klimat och ekonomisk tillväxt</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p678 ft11">Faktaruta 6.1 Kyotoprotokollets tre flexibla mekanismer</P>
<P class="p679 ft144">Kyotoprotokollet anger ett tak för de deltagande industriländernas samlade utsläpp. Detta utsläppsutrymme har fördelats mellan parterna via tilldelning av utsläppskvoter, s.k. Assigned Amount. För att uppnå åtagandena på ett kostnadseffektivt sätt har flexibla meka- nismer skapats genom vilka protokollets parter kan överföra utsläppsutrymme mellan var- andra. Mekanismerna ger en geografisk flexibilitet beträffande var utsläppsreduktionerna kan genomföras utan att de sammanlagda utsläppen påverkas av själva handeln.</P>
<P class="p680 ft56">Handel med utsläppsrätter (IET)</P>
<P class="p681 ft75">Internationell handel med utsläppsrätter möjliggör för parter med utsläppskvoter att köpa och sälja dessa mellan varandra.</P>
<P class="p682 ft56">Mekanismen för gemensamt genomförande (JI)</P>
<P class="p683 ft166">Gemensamt genomförande ger möjlighet för ett land med kvantitativt åtagande om utsläpps- begränsningar att genom att investera i utsläppsminskande projekt i ett annat land med lik- nande åtagande, tillgodoräkna sig s.k. utsläppsreduktionsenheter (ERU). Gemensamt genomförande innebär i praktiken en omfördelning av utsläppsutrymme mellan två länder med åtaganden om utsläppsbegränsningar.</P>
<P class="p684 ft56">Mekanismen för ren utveckling (CDM)</P>
<P class="p683 ft108">Mekanismen för ren utveckling ger möjlighet för länder med kvantitativa åtaganden om utsläppsbegränsningar att investera i utsläppsreducerande projekt i länder utan sådana åtaganden och få tillgodoräkna sig del av den bedömda utsläppsminskningen, s.k. certifi- erade utsläppsreduktioner (CER). Det ger incitament att reducera utsläppen även i länder utan något utsläppsmål.</P>
<P class="p685 ft11"><SPAN class="ft11">6.1.2</SPAN><SPAN class="ft51">Många regionala och nationella mål och styrmedel</SPAN></P>
<P class="p686 ft9">Förutom det internationella ramverk som FN:s klimatkonvention utgör finns ett stort antal specificerade mål som syftar till att begränsa utsläppen av växthusgaser på nationell och regional nivå. EU har formulerat ett mål om att EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med minst 20 procent till 2020 jämfört med 1990 års nivå. Detta klimatmål ska EU uppnå oavsett hur de globala klimat- förhandlingarna utvecklas. Om andra industrialiserade länder (och vissa avancerade <NOBR>u-länder)</NOBR> tar på sig jämförbara åtaganden ska EU:s</P>
<P class="p687 ft18">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td343"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td344"><P class="p5 ft19">Energi, klimat och ekonomisk tillväxt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p461 ft9">målsättning i stället vara att minska utsläppen av växthusgaser med 30 procent till 2020.<A href="#page_141"><SPAN class="ft40">169</SPAN></A></P>
<P class="p20 ft9">Förutom detta klimatmål har EU också målsättningar rörande energianvändningen. EU har slagit fast att andelen förnybar energi ska uppgå till minst 20 procent av den slutliga energianvändningen 2020 och att energin ska användas minst 20 procent effektivare. Andelen förnybar energi i transportsektorn ska dessutom uppgå till minst 10 procent i samtliga medlemsstater 2020 givet att vissa kriterier är uppfyllda.</P>
<P class="p18 ft9">År 2002 formulerade Sverige ett eget nationellt mål rörande utsläppen av växthusgaser.<A href="#page_141"><SPAN class="ft40">170 </SPAN></A>Enligt detta mål ska utsläppen som årligt genomsnitt <NOBR>2008-2012</NOBR> inte överstiga 96 procent av 1990 års nivå. Möjligheterna att öka utsläppen (relativt 1990) vilket var utfallet från förhandlingarna inom EU, ska därmed inte utnyttjas. Målet är formulerat så att det är de faktiska utsläppen i Sverige som ska minska, varför användning av flexibla mekanismer inte får räknas in. För närvarande pågår arbete med att utforma ett nytt svenskt klimatmål med sikte på 2020. Det finns dock inte något mål för det specifika året 2030 vilket är slutåret för scenarierna i Långtidsutredningen 2008.<A href="#page_141"><SPAN class="ft40">171</SPAN></A></P>
<P class="p67 ft9">Vid sidan av de klimatpolitiska målen finns även svenska energi- politiska mål. Målet är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på villkor som är konkurrenskraftiga med omvärlden. 2003 infördes ett elcertifikatsystem i syfte att öka mängden förnybar el upp till en specificerad nivå till 2010. Systemet har senare förlängts till 2030 och fått en ambitiösare inriktning.<A href="#page_141"><SPAN class="ft40">172 </SPAN></A>Därutöver finns mål om vindkraftens utbyggnad och andelen biodrivmedel i förhållande till mängden använd bensin och diesel.</P>
<P class="p688 ft9">I många fall kan uppfyllandet av de energipolitiska målen påverka utvecklingen av koldioxidutsläppen i rätt riktning, så att också klimatmål uppnås och vice versa. Men i vissa fall råder det omvända förhållandet. Åtgärder som t.ex. kärnkraftsutbyggnad och avskiljning och lagring av koldioxid kan bidra till att klimatmålet</P>
<P class="p247 ft45"><SPAN class="ft41">169</SPAN><SPAN class="ft50">Europeiska rådet [2007].</SPAN></P>
<P class="p123 ft43"><SPAN class="ft41">170</SPAN><SPAN class="ft49">Regeringens proposition 2001/02:55.</SPAN></P>
<P class="p689 ft43"><SPAN class="ft41">171</SPAN><SPAN class="ft49">Däremot har Klimatberedningen föreslagit att en </SPAN><SPAN class="ft187">inriktning </SPAN>bör vara att utsläppen av växt- husgaser för Sverige ska vara minst <NOBR>75–90</NOBR> procent lägre 2050 jämfört med 1990 års nivå (SOU 2008:24).</P>
<P class="p690 ft95"><SPAN class="ft41">172</SPAN><SPAN class="ft188">Målet är att öka mängden förnybar el med 10 TWh till 2010 jämfört med 2002 års nivå, och med 17 TWh till 2016. Se regeringens proposition 2001/02:143 och 2005/06:154.</SPAN></P>
<P class="p536 ft18">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Energi, klimat och ekonomisk tillväxt</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p531 ft9">uppnås, men bidrar däremot inte till att de energipolitiska målen uppnås.</P>
<P class="p691 ft149"><SPAN class="ft30">6.2</SPAN><SPAN class="ft148">Ekonomiska tillväxten har ökat mer än energi- användningen och kolidioxidutsläppen</SPAN></P>
<P class="p128 ft9">Sambandet mellan ekonomisk tillväxt och energianvändning har diskuterats och analyserats mycket sedan 1970- och <NOBR>1980-talets</NOBR> energikriser. På senare tid, bl.a. i samband med utformningen av klimatpolitiska åtgärder, har diskussionen fått ökad aktualitet. Det är vanligt att mål för minskad energianvändning motiveras med att utsläppen av koldioxid måste minska. Om utsläpp och energi- användning är mycket nära kopplade till varandra sammanfaller dessa mål, vilket är fallet då energiförsörjningen är baserad på fossila bränslen. Om å andra sidan energiförsörjningen sker med t.ex. förnybara bränslen, är gapet mellan dessa mål större. Sambandet mellan tillväxt, energianvändning och utsläpp av kol- dioxid bör därför noga beaktas i samband med formuleringen av en samhällsekonomiskt effektiv klimatpolitik.</P>
<P class="p692 ft11"><SPAN class="ft11">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft51">Energisammansättningen avgörande för koldioxidutsläppen</SPAN></P>
<P class="p128 ft9">I likhet med konsumtionen av de flesta varor och tjänster kan man förvänta sig att användningen av energi växer när ekonomin växer. Användningen påverkas samtidigt av den tekniska utvecklingen och den strukturomvandling som kontinuerligt sker i ekonomin (se kapitel 4 och 5). Teknisk utveckling och strukturomvandling är i sin tur beroende av kostnaderna för energianvändning, dvs. priset för energiråvaror, energiskatter m.m. Koldioxidutsläppens utveck- ling är nära kopplad till energianvändningen, men beror även på dess sammansättning eftersom olika energibärare har olika kol- innehåll.</P>
<P class="p58 ft24">Energianvändningen har ökat men energiintensiteten har minskat…</P>
<P class="p106 ft9">Under de senaste decennierna har energianvändningen vuxit i en klart lägre takt än den ekonomiska tillväxten i världen. Mellan 1970</P>
<P class="p693 ft18">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr17 td343"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td344"><P class="p5 ft19">Energi, klimat och ekonomisk tillväxt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p694 ft9">och 2006 ökade den globala energianvändningen med närmare 120 procent eller i genomsnitt med 2,2 procent per år (diagram 6.1). Ökningen har varit i det närmaste kontinuerlig förutom i samband med oljeprischockerna 1973 och 1979 som resulterade i ett par år med minskande användning. Den svenska energianvändningen har sedan 1970 vuxit betydligt långsammare än den globala och något långsammare än i <NOBR>OECD-länderna</NOBR> som helhet.</P>
<P class="p695 ft11">Diagram 6.1 Användning av primärenergi <NOBR>1970–2006</NOBR></P>
<P class="p696 ft56">Index 1970=100</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr17 td112"><P class="p179 ft66">250</P></TD>
<TD class="tr17 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td167"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td112"><P class="p179 ft66">200</P></TD>
<TD class="tr42 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr42 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr42 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr42 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr42 td167"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr42 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr42 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr42 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr42 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td112"><P class="p179 ft66">150</P></TD>
<TD class="tr43 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr43 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr43 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr43 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr43 td167"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr43 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr43 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr43 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr43 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td112"><P class="p179 ft66">100</P></TD>
<TD class="tr42 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr42 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr42 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr42 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr42 td167"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr42 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr42 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr42 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr42 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td112"><P class="p179 ft72">50</P></TD>
<TD class="tr43 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr43 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr43 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr43 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr43 td167"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr43 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr43 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr43 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr43 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td112"><P class="p179 ft72">0</P></TD>
<TD class="tr42 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr42 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr42 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr42 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr42 td167"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr42 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr42 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr42 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr42 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td112"><P class="p6 ft67">1970</P></TD>
<TD class="tr20 td314"><P class="p6 ft67">1974</P></TD>
<TD class="tr20 td314"><P class="p6 ft67">1978</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p255 ft67">1982</P></TD>
<TD class="tr20 td44"><P class="p6 ft67">1986</P></TD>
<TD class="tr20 td167"><P class="p376 ft67">1990</P></TD>
<TD class="tr20 td112"><P class="p6 ft67">1994</P></TD>
<TD class="tr20 td129"><P class="p255 ft67">1998</P></TD>
<TD class="tr20 td45"><P class="p6 ft67">2002</P></TD>
<TD class="tr20 td314"><P class="p6 ft67">2006</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td345"><P class="p261 ft72">Totalt världen</P></TD>
<TD class="tr17 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td167"><P class="p376 ft72">OECD</P></TD>
<TD class="tr17 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td129"><P class="p697 ft66">Sverige</P></TD>
<TD class="tr17 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p698 ft60">Anm.: OECD och Totalt världen inkluderar endast olja, kol, gas, kärnkraft och vattenkraft.</P>
<P class="p699 ft60">Källa: BP [2007] och Energimyndigheten [2007].</P>
<P class="p700 ft63">Under samma period har den globala reala <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> uppgått till över 200 procent. I genomsnitt har därmed den globala energi- intensiteten (energianvändning per <NOBR>BNP-enhet)</NOBR> minskat med närmare 1 procent per år (diagram 6.2).</P>
<P class="p701 ft64">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Energi, klimat och ekonomisk tillväxt</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft11">Diagram 6.2 Energianvändning per <NOBR>BNP-enhet</NOBR> <NOBR>1970–2006</NOBR></P>
<P class="p190 ft56">Index 1970=100</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70">
<TR>
<TD class="tr17 td112"><P class="p179 ft66">120</P></TD>
<TD class="tr17 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td167"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td87"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td167"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td200"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td112"><P class="p179 ft66">100</P></TD>
<TD class="tr44 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr44 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr44 td167"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr44 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr44 td87"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr44 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr44 td167"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr44 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr44 td200"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td112"><P class="p179 ft72">80</P></TD>
<TD class="tr45 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td167"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td87"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td167"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td200"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td112"><P class="p179 ft72">60</P></TD>
<TD class="tr44 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr44 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr44 td167"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr44 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr44 td87"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr44 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr44 td167"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr44 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr44 td200"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td112"><P class="p179 ft72">40</P></TD>
<TD class="tr45 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td167"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td87"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td167"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td200"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr44 td112"><P class="p179 ft72">20</P></TD>
<TD class="tr44 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr44 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr44 td167"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr44 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr44 td87"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr44 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr44 td167"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr44 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr44 td200"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td112"><P class="p179 ft72">0</P></TD>
<TD class="tr45 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td167"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td87"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td167"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td200"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td112"><P class="p6 ft67">1970</P></TD>
<TD class="tr20 td314"><P class="p6 ft67">1974</P></TD>
<TD class="tr20 td314"><P class="p6 ft67">1978</P></TD>
<TD class="tr20 td167"><P class="p464 ft67">1982</P></TD>
<TD class="tr20 td45"><P class="p6 ft67">1986</P></TD>
<TD class="tr20 td87"><P class="p324 ft67">1990</P></TD>
<TD class="tr20 td116"><P class="p6 ft67">1994</P></TD>
<TD class="tr20 td167"><P class="p464 ft67">1998</P></TD>
<TD class="tr20 td115"><P class="p6 ft67">2002</P></TD>
<TD class="tr20 td200"><P class="p6 ft67">2006</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr25 td346"><P class="p181 ft72">Totalt världen</P></TD>
<TD class="tr25 td45"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td87"><P class="p702 ft104">OECD</P></TD>
<TD class="tr25 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td167"><P class="p505 ft66">Sverige</P></TD>
<TD class="tr25 td115"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td200"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft60">Anm.: Primärenergi per BNP <NOBR>(PPP-justerad).</NOBR></P>
<P class="p231 ft60">Källa: BP [2007], Energimyndigheten [2007], Världsbanken [2007] och OECD [2007d].</P>
<P class="p453 ft63">Utvecklingen av Sveriges energiintensitet har legat i linje med den globala utvecklingen under den studerade perioden, dvs. en årlig minskning med drygt 1 procent. Jämfört med OECD som helhet har den svenska energiintensiteten minskat något långsammare. Under det senaste decenniet gäller det omvända.</P>
<P class="p57 ft93">…och koldioxidutsläppen uppvisar samma mönster</P>
<P class="p106 ft63">Globalt har det skett vissa förändringar i sammansättningen av energianvändningen under de senaste tre decennierna. Framför allt har det skett en förskjutning från olja till mindre koldioxid- intensiva energikällor som gas och kärnkraft. Men denna förskjut- ning har inte varit så kraftig att den resulterat i en nedgång av de globala koldioxidutsläppen, utan dessa har i stor utsträckning följt samma bana som energianvändningen. <NOBR>OECD-ländernas</NOBR> koldioxid-</P>
<P class="p703 ft64">144</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD class="tr17 td343"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td344"><P class="p5 ft19">Energi, klimat och ekonomisk tillväxt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p704 ft9">utsläpp per energienhet har minskat med 9 procent sedan 1980 vilket är något mer än den globala utvecklingen. <NOBR>OECD-ländernas</NOBR> koldioxidutsläpp har ändå stigit med ca 0,8 procent per år (diagram 6.3).</P>
<P class="p705 ft9">De svenska utsläppen av koldioxid ökade kraftigt mellan andra världskriget och den första stora oljekrisen på <NOBR>1970-talet.</NOBR> Sedan dess har utsläppen nästan halverats. Om man räknar alla sex växt- husgaser som Kyotoprotokollet reglerar, motsvarade de svenska utsläppen 2005 ca 0,2 procent av de globala utsläppen.</P>
<P class="p706 ft11">Diagram 6.3. Utsläpp av koldioxid <NOBR>1971–2004</NOBR></P>
<P class="p707 ft56">Index 1971=100</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72">
<TR>
<TD class="tr17 td46"><P class="p341 ft66">250</P></TD>
<TD class="tr17 td118"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td200"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td46"><P class="p341 ft66">200</P></TD>
<TD class="tr46 td118"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr46 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr46 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr46 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr46 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr46 td200"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr46 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr46 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td46"><P class="p341 ft66">150</P></TD>
<TD class="tr46 td118"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr46 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr46 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr46 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr46 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr46 td200"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr46 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr46 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td46"><P class="p341 ft66">100</P></TD>
<TD class="tr46 td118"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr46 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr46 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr46 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr46 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr46 td200"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr46 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr46 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr46 td46"><P class="p341 ft72">50</P></TD>
<TD class="tr46 td118"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr46 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr46 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr46 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr46 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr46 td200"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr46 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr46 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td46"><P class="p341 ft72">0</P></TD>
<TD class="tr12 td118"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr12 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr12 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr12 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr12 td200"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr12 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr12 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td46"><P class="p6 ft72">1971</P></TD>
<TD class="tr17 td118"><P class="p255 ft72">1975</P></TD>
<TD class="tr17 td97"><P class="p708 ft72">1979</P></TD>
<TD class="tr17 td114"><P class="p6 ft59">1983</P></TD>
<TD class="tr17 td314"><P class="p6 ft72">1987</P></TD>
<TD class="tr17 td126"><P class="p25 ft72">1991</P></TD>
<TD class="tr17 td200"><P class="p6 ft72">1995</P></TD>
<TD class="tr17 td8"><P class="p281 ft72">1999</P></TD>
<TD class="tr17 td121"><P class="p6 ft72">2003</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td46"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td118"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p346 ft72">Världen</P></TD>
<TD class="tr24 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td126"><P class="p463 ft104">OECD</P></TD>
<TD class="tr24 td200"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td8"><P class="p708 ft66">Sverige</P></TD>
<TD class="tr24 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td136"><P class="p181 ft66">Källa: OECD [2008c].</P></TD>
<TD class="tr19 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td126"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td200"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td121"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p709 ft63">Den svenska koldioxidintensiteten (koldioxidutsläpp per BNP- enhet) har sedan 1980 minskat betydligt snabbare än i omvärlden (diagram 6.4). En stor del av denna minskning inträffade före 1984 då utbyggnaden av kärnkraftverken i Sverige slutfördes. Tillförseln av energi från förnybara källor i Sverige har ökat kontinuerligt sedan <NOBR>1980-talet,</NOBR> men ökningstakten har varit relativt långsam.</P>
<P class="p710 ft64">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105146x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Energi, klimat och ekonomisk tillväxt</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft9">Sedan 1990 har koldioxidintensiteten i Sverige endast minskat marginellt snabbare än i <NOBR>OECD-länderna</NOBR> som helhet.<A href="#page_146"><SPAN class="ft40">173 </SPAN></A>Samtidigt som den svenska industrin är energiintensiv är de sammanlagda utsläppen av växthusgaser per BNP mycket låga i en internationell jämförelse.<SPAN class="ft40">174</SPAN></P>
<P class="p711 ft11">Diagram 6.4 Koldioxidutsläpp per <NOBR>BNP-enhet</NOBR> <NOBR>1980–2005</NOBR></P>
<P class="p190 ft56">Index 1980=100</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73">
<TR>
<TD class="tr17 td112"><P class="p179 ft66">120</P></TD>
<TD class="tr17 td68"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td98"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td43"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td128"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td112"><P class="p179 ft66">100</P></TD>
<TD class="tr45 td68"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td98"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td43"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td128"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td112"><P class="p179 ft72">80</P></TD>
<TD class="tr47 td68"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr47 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr47 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr47 td98"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr47 td43"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr47 td128"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td112"><P class="p179 ft72">60</P></TD>
<TD class="tr45 td68"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td98"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td43"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td128"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr48 td112"><P class="p179 ft72">40</P></TD>
<TD class="tr48 td68"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr48 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr48 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr48 td98"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr48 td43"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr48 td128"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td112"><P class="p179 ft72">20</P></TD>
<TD class="tr45 td68"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td98"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td43"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr45 td128"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td112"><P class="p179 ft72">0</P></TD>
<TD class="tr47 td68"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr47 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr47 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr47 td98"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr47 td43"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr47 td128"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td112"><P class="p6 ft67">1980</P></TD>
<TD class="tr20 td68"><P class="p6 ft67">1984</P></TD>
<TD class="tr20 td309"><P class="p632 ft67">1988</P></TD>
<TD class="tr20 td122"><P class="p6 ft67">1992</P></TD>
<TD class="tr20 td98"><P class="p171 ft67">1996</P></TD>
<TD class="tr20 td43"><P class="p168 ft67">2000</P></TD>
<TD class="tr20 td128"><P class="p6 ft67">2004</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td112"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td68"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td309"><P class="p712 ft66">Totalt världen</P></TD>
<TD class="tr25 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td98"><P class="p473 ft72">OECD</P></TD>
<TD class="tr25 td43"><P class="p465 ft72">Sverige</P></TD>
<TD class="tr25 td128"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft60">Anm.: Koldioxidutsläpp från förbränning av fossila brän<SPAN class="ft96">slen.</SPAN></P>
<P class="p231 ft96">Källa: OECD [2007f, 2008c] och Världsbanken [2007].</P>
<P class="p713 ft83"><SPAN class="ft81">173</SPAN><SPAN class="ft82">Här avses utsläppen av koldioxid och mer specifikt de energirelaterade utsläppen. Den svenska utsläppsintensiteten för samtliga växthusgaser som regleras i Kyotoprotokollet har minskat med drygt 8 procent mellan 1990 och 2006. Naturvårdsverket [2007].</SPAN></P>
<P class="p714 ft140"><SPAN class="ft81">174</SPAN><SPAN class="ft139">Den svenska ekonomins utsläppsintensitet var ca hälften så stor som den genomsnittliga utsläppsintensiteten inom </SPAN><NOBR>EU-27</NOBR> under 2005 och även lägst av samtliga länder. EEA [2007].</P>
<P class="p250 ft64">146</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105147x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td343"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td344"><P class="p5 ft19">Energi, klimat och ekonomisk tillväxt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p715 ft11"><SPAN class="ft11">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft51">Strukturomvandlingen en allt viktigare faktor bakom förändrad energianvändning</SPAN></P>
<P class="p207 ft9">Ett stort antal studier har analyserat vad det är som bestämmer utvecklingen av energi- och koldioxidintensiteten. Lägre energi- intensitet på makronivå är en följd av bl.a. effektiviseringar och strukturella förändringar som i sin tur är resultat av energipris- utveckling och energipolitiska styrmedel samt i viss mån en under- liggande utveckling som sker oberoende av prisförändringar och den förda politiken.<SPAN class="ft40">175 </SPAN>Utvecklingen av koldioxidintensiteten beror, som tidigare konstaterats, även på hur bränslemixen i ekonomin förändras.</P>
<P class="p539 ft24">Höga energipriser har tidigare lett till minskad energianvändning…</P>
<P class="p208 ft9">För att undersöka vilken betydelse de olika delarna har för utveck- lingen av energianvändningen kan den observerade energi- och utsläppsutvecklingen brytas ned i olika komponenter. IEA (Inter- national Energy Agency) har analyserat i vilken utsträckning olika faktorer har bidragit till energianvändningens och koldioxid- utsläppens utveckling för ett aggregat av industriländer mellan 1973 och 1998.<A href="#page_147"><SPAN class="ft40">176 </SPAN></A>Resultaten visar att energiintensiteten i ett antal industriländer visserligen minskat men minskningstakten har avtagit under <NOBR>1990-talet,</NOBR> trots ländernas ansträngningar att reducera utsläppen av växthusgaser. Utvecklingen kan förklaras av de stora energieffektiviseringarna efter energiprischocken på 1970- talet och de låga energipriserna under en lång period.</P>
<P class="p121 ft9">Energianvändningens utveckling kan brytas ned i två delar, en <SPAN class="ft24">strukturell effekt</SPAN>, dvs. den utveckling som sker då ekonomins branschsammansättningen förändras, och en <SPAN class="ft24">intensitetseffekt</SPAN>, dvs. den utveckling som är ett resultat av minskad energiintensitet inom branscher.<A href="#page_147"><SPAN class="ft40">177 </SPAN></A>Intensitetseffekten hade störst betydelse under 1970- och <NOBR>1980-talet,</NOBR> dvs. det var den tekniska utvecklingen <SPAN class="ft24">inom</SPAN></P>
<P class="p716 ft43"><SPAN class="ft41">175</SPAN><SPAN class="ft52">Den politik- och prisoberoende minskningen av energiintensiteten kan t.ex. ske tack vare teknikförbättringar som är ett resultat av ackumulerad kunskap, eller en prisoberoende strukturomvandling. En annan delförklaring som IEA [2006] pekar på, är den varmare temperatur som minskat uppvärmningsbehovet under de senaste decenniet.</SPAN></P>
<P class="p717 ft43"><SPAN class="ft41">176</SPAN><SPAN class="ft49">IEA [2004].</SPAN></P>
<P class="p124 ft45"><SPAN class="ft41">177</SPAN><SPAN class="ft50">Se IEA [2004] för en beskrivning av den metod som används för denna nedbrytning.</SPAN></P>
<P class="p526 ft18">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105148x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Energi, klimat och ekonomisk tillväxt</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p295 ft9">branscher som var viktigast för den minskade energiintensiteten.<A href="#page_148"><SPAN class="ft40">178 </SPAN></A>Efter 1990 är det däremot den strukturella effekten som haft störst betydelse. En förklaring till utvecklingen är att 1970- och 1980- talets höjda energipriser påverkade både strukturomvandling och branschspecifik effektivisering. De stabila eller sänkta energi- priserna under <NOBR>1990-talet</NOBR> hade en svagare påverkan på den bransch- visa energieffektiviseringen, samtidigt som snabbt växande ekono- miskt välstånd försköt konsumtionen mot produkter med högre inkomstelasticitet, t.ex. tjänstekonsumtion.<SPAN class="ft40">179 </SPAN>De senaste årens höga energipriser kan, särskilt om de förväntas bli bestående, möjligen öka betydelsen av branschvis minskad energiintensitet.</P>
<P class="p718 ft24">… men förskjutning mot mindre energiintensiva branscher betyder nu mest</P>
<P class="p52 ft9">I Sverige är de branschvisa skillnaderna i energiintensitet stora. Vissa branscher som t.ex. maskin- och teleproduktbranschen har haft en markant minskning av energiintensiteten samtidigt som andra, t.ex. byggbranschen, snarare har haft en energianvändning som ökat mer än produktionsvolymen. På aggregerad nivå kan energiintensiteten minska även om vissa branscher har en annan utveckling. En dekomponering av den svenska energiförbrukning- ens utveckling sedan 1993 med samma metod som IEA använder, ger ett resultat som överensstämmer med slutsatserna för industri- länderna. Diagram 6.5 visar en uppdelning av det svenska närings- livets energianvändning under perioden 1993 till 2005. I diagram- met visas den faktiska energianvändningen, en hypotetisk energi- användning betingad på att branscherna inte förändrar sin energi- intensitet (dvs. de behåller 1993 års energiintensitet) samt en hypotetisk energianvändning där varken branschstruktur eller energiintensitet förändras. Analysen visar att under den aktuella perioden har näringslivets strukturomvandling haft stor betydelse</P>
<P class="p202 ft43"><SPAN class="ft41">178</SPAN><SPAN class="ft42">Sue Wing, I. & Eckaus, R.S. [2007] bryter ned USA:s energiförbrukning under en längre tidsperiod, mellan 1959 och 1995, och visar på delvis liknande resultat. Före </SPAN><NOBR>1970-talets</NOBR> oljeprischocker dominerade effekten av strukturella förändringar, men efter dessa skedde främst intensitetsförbättringar inom branscherna.</P>
<P class="p203 ft45"><SPAN class="ft41">179</SPAN><SPAN class="ft44">Sänkta energipriser efter en period av höga priser behöver dock inte nödvändigtvis betyda att energikonsumtionen ökar igen om energieffektiviseringar har genomförts. Det kan finnas en viss irreversibilitet. Till exempel visar Dargay, J. & Gately, D. [1997] att denna effekt sannolikt hade betydelse för energianvändningen inom vägtransporter efter 1970- talets oljeprischocker.</SPAN></P>
<P class="p414 ft18">148</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105149x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr17 td343"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td344"><P class="p5 ft19">Energi, klimat och ekonomisk tillväxt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p719 ft9">för att energiintensiteten totalt sett minskat samtidigt som utveck- lingen på branschnivå har haft en mindre betydelse. Utvecklingen beror på att mindre energiintensiva branscher som teleprodukter, läkemedel samt tjänstebranschen vuxit kraftigt. De relativt låga energipriserna under perioden bör ha bidragit till att intensitets- förbättringen på branschnivå utvecklats relativt svagt.</P>
<P class="p720 ft120">Diagram 6.5 Näringslivets energianvändning uppdelad i struktur- och intensitetsförändringar <NOBR>1993–2005</NOBR></P>
<P class="p721 ft56">Index 1993=100</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t74">
<TR>
<TD class="tr25 td53"><P class="p180 ft59">180</P></TD>
<TD class="tr25 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td151"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td53"><P class="p180 ft59">160</P></TD>
<TD class="tr49 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td151"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td53"><P class="p5 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr22 td122"><P class="p5 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr22 td122"><P class="p5 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr22 td122"><P class="p5 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr22 td116"><P class="p5 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr22 td122"><P class="p5 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr22 td122"><P class="p5 ft189"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td347"><P class="p262 ft59">Strukturförändring</P></TD>
<TD class="tr22 td135"><P class="p5 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr22 td122"><P class="p5 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr22 td116"><P class="p5 ft189"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><P class="p180 ft59">140</P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td151"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td53"><P class="p180 ft59">120</P></TD>
<TD class="tr49 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td151"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr49 td53"><P class="p180 ft59">100</P></TD>
<TD class="tr37 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr37 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr37 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr37 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr37 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr37 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr37 td348"><P class="p280 ft59">Intensitetsförändring</P></TD>
<TD class="tr37 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr37 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td122"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td122"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td122"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td116"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td122"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td122"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td122"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td116"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td151"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td135"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td122"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td116"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td53"><P class="p180 ft60">80</P></TD>
<TD class="tr49 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td151"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td53"><P class="p180 ft60">60</P></TD>
<TD class="tr49 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td151"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td135"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr49 td116"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td53"><P class="p6 ft60">1993</P></TD>
<TD class="tr17 td122"><P class="p6 ft60">1994</P></TD>
<TD class="tr17 td122"><P class="p6 ft60">1995</P></TD>
<TD class="tr17 td122"><P class="p6 ft60">1996</P></TD>
<TD class="tr17 td116"><P class="p6 ft60">1997</P></TD>
<TD class="tr17 td122"><P class="p6 ft60">1998</P></TD>
<TD class="tr17 td122"><P class="p6 ft60">1999</P></TD>
<TD class="tr17 td122"><P class="p6 ft60">2000</P></TD>
<TD class="tr17 td116"><P class="p6 ft60">2001</P></TD>
<TD class="tr17 td151"><P class="p170 ft60">2002</P></TD>
<TD class="tr17 td135"><P class="p6 ft60">2003</P></TD>
<TD class="tr17 td122"><P class="p6 ft60">2004</P></TD>
<TD class="tr17 td116"><P class="p6 ft60">2005</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p722 ft60">Faktisk energianvänding</P>
<P class="p723 ft60">Energianvänding utan intensitetsförändring</P>
<P class="p723 ft60">Energianvänding utan intensitetsförändring och strukturomvandling</P>
<P class="p724 ft60">Anm.: Näringslivet inkluderar branscherna SNI <NOBR>1-39,</NOBR> <NOBR>41-93.</NOBR></P>
<P class="p725 ft60">Källa: SCB [f] och egna beräkningar.</P>
<P class="p726 ft63">En likadan nedbrytning av näringslivets <SPAN class="ft93">koldioxidutsläpp </SPAN>under samma period, dvs. en uppdelning av utsläppsförändringar i struk- <SPAN class="ft9">turell effekt och intensitetseffekt, visar att det är näringslivets strukturomvandling som har haft störst betydelse även för kol- dioxidutsläppens utveckling. Bidraget från den branschvisa</SPAN></P>
<P class="p727 ft64">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105150x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Energi, klimat och ekonomisk tillväxt</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">minskningen av koldioxidintensiteten har varit betydligt mindre. Detta trots att inslaget av bränslebyte har varit relativt stort inom vissa branscher. Effekten från strukturomvandlingen är dessutom mer dominerande för koldioxidutsläpp än för energianvändning, vilket indikerar att den branschvisa energieffektivisering som sker inte nödvändigtvis har motsvarande effekt på koldioxidutsläppen.</P>
<P class="p728 ft11"><SPAN class="ft11">6.2.3</SPAN><SPAN class="ft51">Energianvändning och koldioxidutsläpp bedöms öka globalt</SPAN></P>
<P class="p128 ft9">Att den globala energianvändningen kommer att öka på lång sikt är de flesta bedömare eniga om. I vilken takt och vilka energikällor som kommer att dominera framöver är dock svårare att förutsäga. Utvecklingen beror inte bara på den ekonomiska tillväxten och bränsleprisernas utveckling utan även på vilka åtgärder som vidtas för att begränsa utsläppen av växthusgaser samt eventuella tekniska landvinningar.</P>
<P class="p515 ft24">Fossila bränslen fortsätter dominera</P>
<P class="p106 ft9">IEA förutser att den ökade efterfrågan på energi globalt i första hand kommer att tillgodoses med fossila bränslen, speciellt kol och naturgas (diagram 6.6). Samtidigt ökar vattenkraft och andra förnybara källor i betydelse så att de förnybara energikällorna i stort sett väntas behålla sin andel av den totala tillförseln fram till 2030. IEA räknar med att <NOBR>u-länderna</NOBR> kommer att stå för över 70 procent av den ökande efterfrågan på energi, vilket innebär att deras andel av den globala användningen ökar från ca 40 till 50 procent mellan 2004 och 2030. Energiintensiteten i världen beräknas samtidigt minska med ca 1,8 procent per år, snabbast minskar den utanför OECD.<SPAN class="ft40">180 </SPAN>Av betydelse för dessa beräkningar är energiprisernas utveckling, vilka är mycket svåra att förutsäga. IEA prognostiserar ett pris på råolja som i 2005 års priser motsvarar 62 dollar per fat år 2030, vilket är klart högre än 1990- talets prisnivå. Andra bedömare som <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> och Energy Information Administration (EIA) gör liknande bedöm- ningar vad det gäller prisutvecklingen till 2030.<SPAN class="ft40">181</SPAN></P>
<P class="p297 ft43"><SPAN class="ft41">180</SPAN><SPAN class="ft52">IEA [2007].</SPAN></P>
<P class="p56 ft45"><SPAN class="ft41">181</SPAN><SPAN class="ft44">EIA [2008] och Europeiska kommissionen [2008a].</SPAN></P>
<P class="p51 ft18">150</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr17 td343"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td344"><P class="p5 ft19">Energi, klimat och ekonomisk tillväxt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p729 ft11">Diagram 6.6 Global energiefterfrågan 1980 och 2005 samt prognos till 2015 och 2030</P>
<P class="p730 ft56">Miljoner ton oljeekvivalenter per år</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t75">
<TR>
<TD class="tr17 td54"><P class="p467 ft66">20 000</P></TD>
<TD class="tr17 td117"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td164"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td43"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td54"><P class="p467 ft66">18 000</P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td164"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td43"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p467 ft66">16 000</P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td164"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td43"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p467 ft66">14 000</P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td164"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td43"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td54"><P class="p467 ft66">12 000</P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td164"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td43"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p467 ft66">10 000</P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td164"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td43"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td54"><P class="p467 ft59">8 000</P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td164"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td43"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p467 ft59">6 000</P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td164"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td43"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p467 ft59">4 000</P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td164"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td43"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td54"><P class="p467 ft59">2 000</P></TD>
<TD class="tr1 td117"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td164"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td43"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td54"><P class="p467 ft72">0</P></TD>
<TD class="tr3 td117"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td164"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td43"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td54"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td117"><P class="p171 ft72">1980</P></TD>
<TD class="tr25 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td164"><P class="p731 ft66">2005</P></TD>
<TD class="tr25 td309"><P class="p732 ft72">2015</P></TD>
<TD class="tr25 td43"><P class="p473 ft72">2030</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td54"><P class="p255 ft72">Kol</P></TD>
<TD class="tr21 td117"><P class="p708 ft59">Olja</P></TD>
<TD class="tr21 td166"><P class="p5 ft72">Gas</P></TD>
<TD class="tr21 td166"><P class="p5 ft66">Kärnkraft</P></TD>
<TD class="tr21 td164"><P class="p180 ft72">Vattenkraft</P></TD>
<TD class="tr21 td309"><P class="p280 ft66">Biomassa och avfall</P></TD>
<TD class="tr21 td43"><P class="p6 ft66">Övrig förnybar energi</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td258"><P class="p282 ft59">Källa: IEA [2007].</P></TD>
<TD class="tr18 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td166"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td164"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td43"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p733 ft63">Den svenska energianvändningen kommer enligt Energimyndig- hetens långsiktsprognos att öka med 15 procent mellan 2004 och 2025.<A href="#page_151"><SPAN class="ft68">182 </SPAN></A>Ökningen beror i första hand på en ökad efterfrågan inom industrin och transportsektorn. Industrins användning av energi väntas öka med ca 25 procent samtidigt som industriproduktionen väntas fortsätta växa i god takt. Sammantaget innebär det att när- ingslivets <SPAN class="ft93">energiintensitet </SPAN>minskar med 2,6 procent årligen under prognosperioden.</P>
<P class="p734 ft93">De globala koldioxidutsläppen kommer att öka</P>
<P class="p735 ft88">Enligt internationella bedömare kommer de globala utsläppen av koldioxid från energianvändning att öka betydligt framöver. I beräkningar där klimatpolitiska åtgärder saknas eller endast</P>
<P class="p736 ft70"><SPAN class="ft69">182 </SPAN>Energimyndigheten och Naturvårdsverket [2007b].</P>
<P class="p737 ft64">151</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105152x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Energi, klimat och ekonomisk tillväxt</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p322 ft9">används i begränsad utsträckning ökar utsläppen med över</P>
<P class="p55 ft9"><SPAN class="ft9">40</SPAN><SPAN class="ft190">procent fram till 2030.</SPAN><A href="#page_152"><SPAN class="ft40">183</SPAN></A></P>
<P class="p738 ft9">De svenska utsläppen av koldioxid har bedömts öka med drygt</P>
<P class="p739 ft9">13 procent till 2020 jämfört med 2005 års nivå. Speciellt är det utsläppen från transportsektorn och industrin som förklarar denna ökning. Beräkningarna utgår från att endast de styrmedel som var beslutade fram till 2006 används under perioden.<A href="#page_152"><SPAN class="ft40">184</SPAN></A></P>
<P class="p86 ft9">I Långtidsutredningens basscenario ökar de svenska koldioxid- utsläppen med ca 13 procent mellan 2005 och 2030. I dessa beräk- ningar är det speciellt transportrelaterade utsläpp som ökar. I upp- skattningarna ingår dock antaganden om den framtida klimat- politikens utformning som säkerställer att den svenska utsläpps- ökningen motsvaras av betydligt större minskningar i utlandet (se avsnitt 6.3.2).</P>
<P class="p740 ft47"><SPAN class="ft30">6.3</SPAN><SPAN class="ft46">Klimatpolitiken påverkar den ekonomiska utvecklingen</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">Det finns många mål och delmål inom ramen för klimatpolitiken och en mängd styrmedel har införts och föreslagits i syfte att upp- fylla dessa mål. Detta har bidragit till att det ibland är svårt att analysera och utvärdera politiken. Det är dessutom svårt att isolera effekten av styrmedel från övriga faktorer som t.ex. relativpriser på energi, strukturförändringar och konjunktursvängningar. Samtidigt är det av stor vikt att utforma styrmedlen så att den ekonomiska utvecklingen inte bromsas mer än nödvändigt när de klimatpoli- tiska målen ska uppfyllas, i synnerhet om klimatmålen behöver skärpas ytterligare framöver.</P>
<P class="p741 ft43"><SPAN class="ft41">183</SPAN><SPAN class="ft42">OECD beräknar att de globala utsläppen av koldioxid ökar med 54 procent mellan 2000 och 2030. IPCC:s bedömning för samma period är </SPAN><NOBR>40–110</NOBR> procent. IEA räknar med en ökning av de energirelaterade koldioxidutsläppen motsvarande 57 procent mellan 2005 och 2030. OECD [2008a], IPCC [2007b] och IEA [2007].</P>
<P class="p203 ft45"><SPAN class="ft41">184</SPAN><SPAN class="ft191">De sammanlagda svenska utsläppen av alla växthusgaser som omfattas av Kyotoproto- kollet beräknas bli ca 6 procent högre 2020 relativt 2005. Energimyndigheten och Natur- vårdsverket [2007b].</SPAN></P>
<P class="p549 ft18">152</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105153x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td343"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td344"><P class="p5 ft19">Energi, klimat och ekonomisk tillväxt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p742 ft11"><SPAN class="ft11">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft51">Kostnaderna för att begränsa koldioxidutsläppen behöver inte bli stora</SPAN></P>
<P class="p120 ft9">Ett stort antal studier har analyserat de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna av att begränsa utsläppen av växthusgaser. På det globala planet har beräkningar av den brittiska ekonomen Nicolas Stern fått ett mycket stort genomslag i debatten.<A href="#page_153"><SPAN class="ft40">185 </SPAN></A>Bedömare som OECD, Internationella Valutafonden (IMF) och FN:s klimatpanel (IPCC) har också presenterat kostnadsberäkningar av global klimatpolitik.<A href="#page_153"><SPAN class="ft40">186 </SPAN></A>Ett flertal uppskattningar har även gjorts av de ekonomiska effekterna av svensk klimatpolitik, bl.a. i tidigare lång- tidsutredningar.<A href="#page_153"><SPAN class="ft40">187 </SPAN></A>Den stora variationen i de uppskattade kostnad- erna indikerar en osäkerhet i beräkningarna.<A href="#page_153"><SPAN class="ft40">188 </SPAN></A>Ett stort antal an- taganden, som var och ett kan diskuteras, måste göras vilket gör att beräkningsresultaten alltid måste tolkas med viss försiktighet. Samtidigt har beräkningarna en viktigt funktion för att tydliggöra hur politiken bör utformas för att uppnå en hög kostnadseffekti- vitet.</P>
<P class="p743 ft24">De globala klimatmålen kan nås till begränsade kostnader</P>
<P class="p208 ft10">Många beräkningar har pekat på att ambitiösa globala utsläppsmål kan uppnås utan alltför stora effekter på världsekonomin.</P>
<P class="p19 ft9">I Sterns rapport görs bedömningen att genom välriktade och effektiva insatser kan utsläppen begränsas så att risken för allvarlig mänsklig inverkan på klimatsystemet kan reduceras påtagligt.<A href="#page_153"><SPAN class="ft40">189 </SPAN></A>Detta till en årlig kostnad som år 2050 motsvarar ca 3 procent av global BNP. IPCC har uppskattat att kostnaden för en stabilisering av halten växthusgaser i atmosfären på ungefär motsvarande nivå kommer att leda till upp till 5,5 procent lägre global BNP 2050 relativt deras egna basscenario.<A href="#page_153"><SPAN class="ft40">190</SPAN></A></P>
<P class="p744 ft43"><SPAN class="ft41">185</SPAN><SPAN class="ft49">Stern, N. [2007].</SPAN></P>
<P class="p123 ft43"><SPAN class="ft41">186</SPAN><SPAN class="ft49">OECD [2008a], IMF [2008] och IPCC [2007b].</SPAN></P>
<P class="p689 ft43"><SPAN class="ft41">187</SPAN><SPAN class="ft49">Se t.ex. Konjunkturinstitutet [1999], Östblom, G. [2003], Hill, M. & Kriström, B. [2005] och Carlén, B. [2007].</SPAN></P>
<P class="p745 ft95"><SPAN class="ft41">188</SPAN><SPAN class="ft188">Ändå är det sannolikt lättare att uppskatta de ekonomiska konsekvenserna av klimatpoli- tiska åtgärder än att uppskatta de ekonomiska effekterna av ökade utsläpp av växthusgaser.</SPAN></P>
<P class="p420 ft43"><SPAN class="ft41">189</SPAN><SPAN class="ft49">Det vill säga för att klara målet på max två graders temperaturhöjning vilket enligt bedöm- ningar motsvarar utsläppsreduktioner som är förenliga med en stabilisering av växthusgas- koncentrationen på </SPAN><NOBR>450–500</NOBR> ppm CO2e.</P>
<P class="p123 ft45"><SPAN class="ft41">190</SPAN><SPAN class="ft50">IPCC [2007b].</SPAN></P>
<P class="p526 ft18">153</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105154x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Energi, klimat och ekonomisk tillväxt</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft9">OECD har i sin tur beräknat att de åtgärder som krävs för att nå stabiliseringsmålet kan leda till en minskning av global BNP med 2,5 procent 2050. IMF bedömer att kostnaden för att nå ett något mindre ambitiöst stabiliseringsmål uppgår till knappt 4 procent av BNP 2050.</P>
<P class="p129 ft9">Sammanfattningsvis visar dessa beräkningar på en sammanlagd kostnad som understiger 5,5 procent av global BNP 2050. I tillväxttermer motsvarar detta en genomsnittlig minskning i till- växttakten med mindre än 0,15 procentenheter per år.</P>
<P class="p57 ft24">Effektivt utformad politik är en förutsättning för resultaten</P>
<P class="p52 ft9">Gemensamt för dessa studier är att de utgår från effektiv politik i den meningen att det finns internationell koordination som ser till att kostnaden för att släppa ut ett kilo koldioxid (eller någon annan växthusgas) utjämnas mellan sektorer och deltagande länder. På detta sätt fördelas det begränsade utsläppsutrymmet dit det gör mest nytta. Ett sätt att åstadkomma detta är att utnyttja marknads- baserade styrmedel som t.ex. de flexibla mekanismerna i Kyoto- protokollet eller någon annan typ av internationell utsläppshandel, alternativt en internationellt harmoniserad skatt på utsläpp. Beräk- ningarna visar att ju fler länder och branscher som deltar, desto lägre blir den totala kostnaden för att nå målen. Högre ambitioner för utsläppsminskningar ökar behovet av internationell flexibilitet.</P>
<P class="p134 ft9">För att nå målen för stabilisering av växthusgaserna på en acceptabel nivå uppskattas att marginalkostnaden för utsläppen av koldioxid, t.ex. via en koldioxidskatt eller priset på en utsläppsrätt, behöver uppgå till mellan 50 och 160 dollar per ton koldioxidekvivalenter 2050.<A href="#page_154"><SPAN class="ft40">191 </SPAN></A>Det beräknade priset beror i hög grad på vilka antaganden som görs kring den tekniska utvecklingen och när i tiden åtgärderna sätts in. En god teknisk utveckling sänker priset på koldioxid, och en längre fördröjning av åtgärderna riskerar att höja det framöver.</P>
<P class="p53 ft9">Kostnaderna för olika regioner/länder kan dock variera. För att ett avtal ska kunna komma på plats kommer det därför vara nöd- vändigt med någon typ av bördefördelning mellan regioner eller länder. En sätt att åstadkomma detta är att inom ett internationellt</P>
<P class="p746 ft45"><SPAN class="ft53">191 </SPAN>OECD [2008a] uppskattar att den globala utsläppsskatten behöver höjas till närmare 160 dollar (2001 års priser) per ton koldioxidekvivalenter 2050 för att begränsa temperaturökningen till 2 grader. Se även IPCC [2007a] och IMF [2008].</P>
<P class="p549 ft18">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105155x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td343"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td344"><P class="p5 ft19">Energi, klimat och ekonomisk tillväxt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p461 ft9">utsläppshandelssystem inledningsvis fördela de överlåtbara utsläppsrättigheterna så att en önskvärd fördelning av kostnaderna kommer till stånd.<A href="#page_155"><SPAN class="ft40">192 </SPAN></A>Länder och verksamheter med låg tilldelning men hög betalningsförmåga och relativt sett högre kostnad för att själva reducera utsläppen kan därigenom betala de andra aktörerna för att få öka sin utsläppsandel. På detta sätt ges en möjlighet att skapa ett avtal som många parter kan acceptera samtidigt som kostnadseffektiviteten inte undergrävs.<A href="#page_155"><SPAN class="ft40">193</SPAN></A></P>
<P class="p67 ft9">OECD har gjort beräkningar där effekten av en likformig kol- dioxidsskatt i alla länder jämförs med en global utsläppshandel där tilldelning av utsläppskvoter används för att jämna ut kostnader mellan länder.<A href="#page_155"><SPAN class="ft40">194 </SPAN></A>Simuleringarna visar att en likformig skatt ger upphov till klart lägre relativa kostnader för OECD- än utvecklingsländerna. Med utsläppshandelsystem är det möjligt att genom tilldelning av kvoter påverka kostnadsfördelningen. Genom att ge <NOBR>OECD-länderna</NOBR> en relativt sett lägre tilldelning av utsläppskvoter kan kostnadsbilden i stället bli den omvända samtidigt som samma mål uppnås på ett kostnadseffektivt sätt (diagram 6.7).</P>
<P class="p277 ft43"><SPAN class="ft41">192</SPAN><SPAN class="ft49">Se faktaruta 6.2 om hur detta är gjort på </SPAN><NOBR>EU-nivå</NOBR> inom EU:s utsläppshandelssystem.</P>
<P class="p123 ft43"><SPAN class="ft41">193</SPAN><SPAN class="ft49">Se t.ex. Bohm, P. & Carlén, B. [2002] och OECD [2008a].</SPAN></P>
<P class="p124 ft45"><SPAN class="ft41">194</SPAN><SPAN class="ft50">OECD [2008a].</SPAN></P>
<P class="p526 ft18">155</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105156x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Energi, klimat och ekonomisk tillväxt</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p747 ft11">Diagram 6.7 Exempel på regionala kostnader vid utsläppshandel och vid koldioxidskatt år 2050</P>
<P class="p190 ft56">Procent av BNP år 2050</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t76">
<TR>
<TD class="tr11 td209"><P class="p6 ft59">3,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td209"><P class="p6 ft59">2,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td209"><P class="p6 ft59">2,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td209"><P class="p6 ft59">1,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td209"><P class="p6 ft59">1,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td209"><P class="p6 ft59">0,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr50 td209"><P class="p6 ft59">0,0</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77">
<TR height=0>
<TD width=28px></TD>
<TD width=6px></TD>
<TD width=102px></TD>
<TD width=2px></TD>
<TD width=6px></TD>
<TD width=79px></TD>
<TD width=119px></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr22 td349"><P class="p5 ft152">OECD</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td350"><P class="p5 ft152">BRIC</P></TD>
<TD class="tr22 td351"><P class="p5 ft66">Resterande delen av världen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td44"><P class="p5 ft192"> </P></TD>
<TD class="tr31 td161"><P class="p5 ft192"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr4 td194"><P class="p499 ft59">Global utsläppshandel</P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr4 td335"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr31 td161"><P class="p5 ft192"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr4 td352"><P class="p499 ft58">Harmoniserad koldioxidskatt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td44"><P class="p5 ft193"> </P></TD>
<TD class="tr35 td227"><P class="p5 ft193"> </P></TD>
<TD class="tr35 td228"><P class="p5 ft193"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td44"><P class="p5 ft192"> </P></TD>
<TD class="tr31 td161"><P class="p5 ft192"> </P></TD>
<TD class="tr31 td161"><P class="p5 ft192"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p748 ft80">Anm.: Beräknade kostnader för utsläppsminskningar för att 2050 nå en stabilisering av växthusgaskoncentra- tionen på 450 ppm koldioxidekvivalenter. I BRIC ingår Brasilien, Ryssland, Indien och Kina.</P>
<P class="p231 ft60">Källa OECD [2008a].</P>
<P class="p749 ft64">156</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td343"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td344"><P class="p5 ft19">Energi, klimat och ekonomisk tillväxt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p563 ft11">Faktaruta 6.2 EU:s system för handel med utsläppsrätter</P>
<P class="p750 ft144">EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) infördes 2005 och omfattar i nuläget omkring häften av de samlade utsläppen av växthusgaser inom EU. Handelssystemet utgör ett centralt verktyg i gemenskapens strävan att efterleva det internationella åtagandet enligt Kyotoprotokollet. Systemet definierar hur stora utsläppen från t.ex. förbränningsanläggningar, raffinaderier, mineralindustri, järn- och stålindustri och massa- och pappersindustri högst får vara under en viss period. Under detta ”tak” kan man omfördela utsläppen fritt mellan anläggningarna, genom att varje företag överlämnar utsläppsrätter motsvarande de utsläpp som de har gett upphov till. Genom att mängden tillgängliga utsläppsrätter fastställs på för- hand inför varje ny handelsperiod finns möjligheten att säkerhetsställa en viss utsläpps- reduktion på systemnivå.</P>
<P class="p565 ft144">Företag med kostnader för utsläppsreduktion som understiger utsläppsrättspriset har incitament att minska utsläppen ytterligare i stället för att förbruka ännu en del av den begränsade mängden utsläppsrätter i systemet. Givet väl fungerande handel bestäms priset på utsläppsrätter av den sammanlagda mängden utsläppsrätter och företagens marginal- kostnader för utsläppsreduktion. Gratis tilldelade utsläppsrätter är värda lika mycket på marknaden som de utsläppsrätter vilka tillförts marknaden genom auktion och priset är det- samma i alla länder. Denna typ av system <NOBR>(<SPAN class="ft194">cap-and-trade</SPAN>)</NOBR> medger större förutsägbarhet beträffande framtida utsläppsnivåer jämfört med t.ex. en koldioxidskatt.</P>
<P class="p751 ft109">Systemet omfattar inte utsläpp från t.ex. transporter, jordbruk och individuell uppvärmning. Olika utvidgningar har dock diskuterats. Från och med 2012 kommer utsläpp från luftfart att inkluderas i systemet.</P>
<P class="p752 ft11"><SPAN class="ft11">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft51">En effektiv svensk klimatpolitik</SPAN></P>
<P class="p186 ft9">För att klara de stora utsläppsminskningar som IPCC och andra bedömare anser måste komma till stånd globalt är det av största vikt att den politik som utformas är kostnadseffektiv. Som diskute- rades ovan kan kostnaderna för att minska utsläppen vara måttliga, men det förutsätter någon typ av internationellt koordinerad politik med mekanismer som underlättar utjämning av reduktions- kostnaderna mellan såväl branscher som länder. En sådan politik har i sin tur betydelse för Sveriges möjligheter att utforma en klimatpolitik som bidrar till en kostnadseffektiv minskning av de globala utsläppen.</P>
<P class="p753 ft18">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Energi, klimat och ekonomisk tillväxt</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft24">Basscenariot utgår från en internationellt koordinerad politik</P>
<P class="p106 ft9">I det basscenario för Långtidsutredningen 2008 som beskrivs i kapitel 2 utgår beräkningarna från att internationell utsläppshandel är på plats 2030 och omfattar de svenska koldioxidutsläppen.<A href="#page_158"><SPAN class="ft40">195 </SPAN></A>Alla aktörer i Sverige möter därmed samma (internationella) pris på sina utsläpp, vilket motsvarar det pris som ett flertal internationella bedömare ser som nödvändigt för att nå målet om ett stabilt klimat på en acceptabel nivå.<A href="#page_158"><SPAN class="ft40">196 </SPAN></A>Antagandet utgår dels från resultaten i de studier som presenterats ovan vilka visar på betydande effektivi- tetsvinster av internationella överenskommelser, dels från att Sverige efterstävar en kostnadseffektiv minskning av de globala utsläppen.<A href="#page_158"><SPAN class="ft40">197</SPAN></A></P>
<P class="p96 ft9">Utgångspunkten i beräkningarna är att Sveriges bidrag till den globala reduktionen av koldioxidutsläpp 2030 ska motsvara en utsläppsminskning till ca 70 procent av 2005 års svenska utsläpp.<A href="#page_158"><SPAN class="ft40">198 </SPAN></A>I scenarierna tillåts Sverige därmed utfärda utsläppsrätter i en utsträckning som överensstämmer med denna nivå. Utsläppsrätter kan därefter utan restriktioner köpas och säljas mellan deltagare inom landet och internationellt till det för Sveriges del givna inter- nationella priset.</P>
<P class="p53 ft9">Resultatet av beräkningarna visar att påverkan på den ekono- miska tillväxten blir förhållandevis låg. Den ekonomiska effekten av denna politik jämförd med en situation där dagens styrmedel lämnas oförändrade och utsläppen ”får bli vad de blir” motsvarar i beräkningarna en minskning av Sveriges BNP med drygt 0,2 procent 2030. Dessa resultat är väl i linje med de relativt låga kostnader som presenteras i bl.a. OECD:s analyser där just värdet av internationell flexibilitet framhålls som avgörande för resultatet.</P>
<P class="p754 ft43"><SPAN class="ft41">195</SPAN><SPAN class="ft52">Se även bilaga 1 till denna utredning för en mer utförlig beskrivningar av basscenariot och alternativa scenarioberäkningar (SOU 2008:108).</SPAN></P>
<P class="p244 ft43"><SPAN class="ft41">196</SPAN><SPAN class="ft42">Den internationellt harmoniserade skatten i OECD [2008a] motsvarar realt ca 42 USA- dollar per ton koldioxidekvivalenter 2030. Många av de studier som sammanfattas i IPCC [2007c] uppskattar ett realt koldioxidpris mellan 20 och 45 dollar per ton koldioxid- ekvivalenter 2030.</SPAN></P>
<P class="p244 ft43"><SPAN class="ft41">197</SPAN><SPAN class="ft136">Fossilbränslebeskattningen (inklusive koldioxidskatt) på drivmedel bibehålls dock av fiskala skäl i basscenariot, vilket resulterar i att priset för dessa bränslens utsläpp blir dagens koldioxidskatt adderad till det internationella koldioxidpriset. Se vidare bilaga 1 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:108).</SPAN></P>
<P class="p755 ft45"><SPAN class="ft41">198</SPAN><SPAN class="ft195">Denna utsläppsminskning är i stort i linje med den utsläppsminskning som krävs av </SPAN><NOBR>OECD-länderna</NOBR> för att nå 450 <NOBR>ppm-målet</NOBR> enligt OECD:s beräkningar. Enligt dessa beräkningar behöver växthusgasutsläppen minska till 77 procent av 2002 års utsläpp till 2030 för att sedan fortsätta ned till 45 procent år 2050. OECD [2008a].</P>
<P class="p598 ft18">158</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td343"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td344"><P class="p5 ft19">Energi, klimat och ekonomisk tillväxt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft9">Basscenariot indikerar inte någon kraftig strukturomvandling som ett resultat av den förda klimatpolitiken.</P>
<P class="p268 ft24">En ineffektiv politik får större ekonomiska konsekvenser</P>
<P class="p186 ft9">Den relativt låga kostnad för klimatpolitiken som basscenariot för Långtidsutredningen 2008 räknar med är starkt beroende av anta- gandet om en effektiv politik. En förutsättning för giltigheten är att utsläppsrätter kan handlas både inom landet och internationellt utan handelshinder. Det finns anledning att poängtera att detta skiljer sig från många av de förslag som förs fram i den svenska och europeiska debatten där bl.a. handelsrestriktioner, sektorspecifika utsläppshandelssystem och utsläppstak samt differentierade kol- dioxidskatter föreslås som delar av en framtida klimatpolitik.</P>
<P class="p102 ft9">I ett alternativt scenario analyseras den ekonomiska effekten av en politik där internationell koordination till stor del saknas, sam- tidigt som EU och Sverige fortsätter att driva en klimatpolitik med fokus på utsläppsminskningar inom unionen och nationellt. I alter- nativscenariot ser EU:s utsläppshandelssystem 2030 i stort sett ut som i dag, se faktaruta 6.2. Detta innebär en tudelad klimatpolitik: en för anläggningar och branscher i EU:s utsläppshandelssystem som styrs av <NOBR>EU-beslut</NOBR> och en för resten av ekonomin där Sverige har ansvar för att minska utsläppen. De branscher som inkluderas i handelssystemet är fria att köpa och sälja utsläppsrätter till det pris som gäller på EU:s utsläppsmarknad, samtidigt som övriga branscher och konsumenter regleras via t.ex. den inhemska koldioxidskatten. Målet med politiken är att summan av antalet tilldelade utsläppsrätter och de faktiska utsläppen från de branscher som inte ingår i utsläppshandeln inte ska överstiga det utsläppsutrymme som Sverige tilldelats i basscenariot. I stort bör alltså Sveriges agerande i båda scenarierna resultera i samma klimat- effekt.</P>
<P class="p756 ft9">Kostnaden för denna alternativa politik blir i beräkningarna betydligt högre än med en effektiv politik. Jämfört med <SPAN class="ft24">bas- scenariot </SPAN>minskar BNP 2030 med drygt 3,1 procent, vilket får betraktas som en hög kostnad för ett enskilt policybeslut. Den tillkommande belastningen från koldioxidskatten på transporter och privata hushåll blir betydligt högre i detta fall (ca 8 kronor per kg koldioxid) vilket, i enlighet med målet, resulterar i stora utsläppsminskningar inom landet, speciellt utsläpp från väg-</P>
<P class="p757 ft18">159</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Energi, klimat och ekonomisk tillväxt</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p310 ft9">transporter och hushåll.<A href="#page_160"><SPAN class="ft40">199 </SPAN></A>I basscenariot belastas transporter och hushåll med dagens koldioxidskatt (vilken bibehålls) samt kost- naden för utsläppsrätter vilket tillsammans motsvarar knappt 1,50 kronor per kg koldioxid.</P>
<P class="p86 ft9">Det kan argumenteras för att en <NOBR>BNP-minskning</NOBR> med dryga 3 procent 2030 är ett lågt pris att betala om det medför minskad risk för ett förändrat klimat. Samtidigt är det viktigt att poängtera att det inte är en försumbar kostnad, speciellt när man beaktar att man för denna summa inte bidrar till en förbättring av klimatet jämfört med det som uppnås med en effektiv politik. Dessutom bör det framhållas att den aggregerade kostnaden, här mätt i termer av minskad BNP, inte säger mycket om omvandlingskostnader och fördelningseffekter kopplade till politiken. Beräkningarna visar att strukturomvandlingen är liten med en effektiv politik jämfört med alternativet. Om en stor del av belastningen drabbar hushållen direkt i form av högre koldioxidskatter som i den alternativa politiken, finns det stor risk att fördelningseffekterna kan bli betydande. Studier visar att fossilbränslebeskattning slår hårdare mot låginkomsthushåll.<A href="#page_160"><SPAN class="ft40">200 </SPAN></A>Om kalkylerna även omfattade dessa effekter är det troligt att de egentliga kostnaderna för samhället är större än vad <NOBR>BNP-siffran</NOBR> visar. En hög kostnad eller en skev fördelning av kostnader riskerar även att minska acceptansen för klimatpolitiken, vilket naturligtvis är olyckligt när de klimat- politiska ambitionerna är höga.</P>
<P class="p486 ft30"><SPAN class="ft30">6.4</SPAN><SPAN class="ft54">Avslutning</SPAN></P>
<P class="p52 ft9">Hotet om kraftiga klimatförändringar är ett av de största problem som mänskligheten står inför. Vid sidan av det övergripande inter- nationella avtalet, Kyotoprotokollet, som inkluderar kvantitativa mål, har ett stort antal andra mål slagits fast som ska bidra till att minska risken för en alltför omfattande global uppvärmning. Uppskattningar av kostnaden för att minska utsläppen globalt så mycket att klimatförändringen stannar på en acceptabel nivå, visar på stora vinster av internationellt samarbete. Om utsläpps- minskningar görs där de kostar minst kan ambitiösa klimatmål nås till en relativt låg kostnad. Klimatpolitiken bör därför sträva efter</P>
<P class="p758 ft43"><SPAN class="ft41">199</SPAN><SPAN class="ft52">Detta motsvarar drygt 18 kronor per liter bensin i koldioxidskatt (exklusive moms).</SPAN></P>
<P class="p56 ft45"><SPAN class="ft41">200</SPAN><SPAN class="ft44">Se t.ex. SOU 2003:2, Serret, Y. & Johnstone, N. [2006] och Fullerton, D. [2008].</SPAN></P>
<P class="p51 ft18">160</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td343"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td344"><P class="p5 ft19">Energi, klimat och ekonomisk tillväxt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft9">att omfatta så många länder som möjligt och tillåta en inter- nationell flexibilitet vad det gäller utsläppsminskningar. Ett inter- nationellt utsläppshandelssystem som samtidigt ger möjlighet att fördela den ekonomiska bördan mellan länder är ett sätt att åstadkomma detta.</P>
<P class="p759 ft9">Ett flertal studier har visat att en politik som behandlar utsläpp från olika branscher och sektorer olika riskerar att avsevärt höja kostnaderna för att nå ett givet utsläppsmål. På samma sätt som möjligheten för internationell utjämning av kostnaderna är central för att hålla nere de globala kostnaderna gäller på nationell nivå att utsläppen från olika källor bör hanteras lika. Beräkningar i utredningens alternativscenario illustrerar en del av de kostnader som uppstår om man väljer att begränsa flexibiliteten nationellt och internationellt. Utöver dessa kostnader kommer kostnader till följd av omvandling och fördelningseffekter. Slutsatsen från Långtids- utredningens scenarier är att en stor del av de nationella utsläppen bör inkluderas i den internationella utsläppshandeln.</P>
<P class="p94 ft9">Energianvändning är nödvändigt för ekonomisk tillväxt vilket framgår tydligt av den historiska utvecklingen. Användningen av energi har över tiden blivit alltmer effektiv vilket återspeglas i att energiintensiteten, dvs. energianvändningen i förhållande till BNP, minskar över tiden. Delvis sker denna utveckling ”av sig själv” i samband med att ny teknik utvecklas och ekonomins struktur ändras. Energiprisernas utveckling har dock stor betydelse både för teknikutvecklings- och strukturomvandlingstakten.</P>
<P class="p102 ft9">Koldioxidutsläppen följer historiskt sett en likartad utveckling som energianvändningen. Kopplingen till energianvändningen är dock inte omedelbar. Stora utsläppsminskningar har exempelvis tidigare åstadkommits i samband med byte av energibärare, utan större påverkan på energiintensiteten. Exempel är då fossila bränslen ersatts med kärnkraft och biobränsle.</P>
<P class="p67 ft9">För Sveriges del följer utvecklingen av energianvändning och energiintensitet i stort den i andra industriländer. Under de perio- der då utsläppen av koldioxid har minskat snabbare relativt BNP jämfört med andra länder, har det till stor del varit ett resultat av ändrad sammansättning i energitillförseln snarare än minskad energiintensitet. Under det senaste decenniet har även struktur- omvandlingen haft en stor betydelse, speciellt för utsläpps- minskningarna.</P>
<P class="p426 ft9">Givet att det finns möjlighet att mäta och kontrollera utsläppen av växthusgaser bör politiken inriktas på att prissätta dessa direkt.</P>
<P class="p760 ft18">161</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Energi, klimat och ekonomisk tillväxt</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft9">Det är ur klimatsynpunkt svårt att motivera en politik inriktad på en minskad användning av en viss vara om den endast delvis är kopplad till utsläppen. Mål för energianvändning riskerar att leda till mer kostsamma åtgärder jämfört med vad som kan åstad- kommas med generella styrmedel som direkt riktar sig mot utsläppen av växthusgaser.</P>
<P class="p761 ft18">162</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105163x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p13 ft8">7 Förnyelse av välfärdssystemen</P>
<P class="p425 ft9">De föregående kapitlen har diskuterat tillväxtförutsättningarna i ekonomin. Tillväxt ger ökad levnadsstandard, och en del av den kommer oss till del via de offentligt finansierade välfärds- systemen.<A href="#page_163"><SPAN class="ft40">201 </SPAN></A>Välfärdssystemen står på sikt inför ett antal ut- maningar. En sådan utmaning är att de yrkesverksamma i framtiden måste kunna finansiera vård, omsorg och annan offentlig verksam- het åt allt fler äldre. En annan utmaning är de nya och till- kommande krav som kommer av att hushållen får ökade inkomster. I takt med att den materiella standarden ökar i samhället, ökar också förväntningarna på välfärdstjänsterna, det vill säga vård, omsorg och utbildning. Därmed uppstår en successivt ökande skillnad mellan vad som kan tillhandahållas inom de skatte- finansierade systemen och medborgarnas önskemål. En tredje utmaning är att relativpriset stiger på flera av dessa tjänster som en följd av svag produktivitetstillväxt.</P>
<P class="p676 ft9">Utmaningarna har behandlats relativt ingående i de två föregå- ende långtidsutredningarna,<A href="#page_163"><SPAN class="ft40">202 </SPAN></A>men de är fortfarande aktuella efter- som det ännu inte har utformats lösningar för att hantera dem.</P>
<P class="p131 ft9">Dessutom påverkas förutsättningarna för välfärdssystemen av den fortsatta internationaliseringen. Bland annat blir det svårare att beskatta lättrörliga skattebaser, vilket begränsar välfärdssystemens finansieringsmöjligheter. Med ökad rörlighet över gränserna och ökat handelsutbyte med tjänster blir det också allt svårare att betrakta välfärdstjänsterna som en uteslutande nationell angelägen- het.</P>
<P class="p762 ft43"><SPAN class="ft41">201</SPAN><SPAN class="ft52">Med välfärdssystem menas här de skattefinansierade offentliga system som används för att sprida risker mellan invånarna och omfördela delar av välfärden både mellan individer och över tiden, främst socialförsäkringarna, transfereringar och stora delar av den offentliga konsumtionen. Välfärd i sig är ett brett begrepp som omfattar såväl materiell som </SPAN><NOBR>icke-materiell</NOBR> konsumtion, t.ex. fritid.</P>
<P class="p763 ft45"><SPAN class="ft41">202</SPAN><SPAN class="ft150">Se huvudbetänkandet till Långtidsutredningen 1999/2000 (SOU 2000:7) respektive till Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19).</SPAN></P>
<P class="p764 ft18">163</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105164x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td29"><P class="p5 ft20">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft9">För att det ska bli möjligt att vidareutveckla välfärdstjänsterna på sikt konstaterar vi i kapitlet att finansieringsformen för delar av välfärdssystemen behöver förändras. Att öka antalet arbetade timmar i ekonomin skulle kunna bidra till finansieringen i ett kortare perspektiv. Men eftersom det även i fortsättningen kommer att finnas önskemål om att i viss mån ta ut välstånds- ökningar i form av fritid är mer arbete ingen realistisk lösning på lång sikt. Långtidsutredningen 2008 föreslår därför att en parla- mentarisk utredning tillsätts för att utreda vidare hur finansie- ringsformen bör förändras för delar av den skattefinansierade verk- samheten.</P>
<P class="p765 ft149"><SPAN class="ft30">7.1</SPAN><SPAN class="ft148">Begränsade möjligheter att skattefinansiera välfärdstjänsternas utveckling</SPAN></P>
<P class="p128 ft9">Den förra långtidsutredningen konstaterade att det kommer bli svårt att skattefinansiera ambitionshöjningar inom välfärdstjänster- nas område. Vi definierar här välfärdstjänster som tjänster inom vård, omsorg och utbildning. Dessa utgör en betydande del av den offentliga konsumtionen, dvs. de skattefinansierade varorna och tjänsterna. Välfärdstjänsterna produceras i offentlig – till övervä- gande delen kommunal – eller privat regi. Till en mindre del finan- sieras välfärdstjänsterna med avgifter.</P>
<P class="p86 ft9">Den offentliga konsumtionen uppgick till drygt 26 procent av BNP och svarade för 50 procent av de offentliga utgifterna 2007. I diagram 7.1 framgår hur den offentliga konsumtionen fördelades på olika ändamål.</P>
<P class="p86 ft9">Offentliga sektorns andra stora utgiftspost är transfereringar, de utgör ca 40 procent av de offentliga utgifterna.<A href="#page_164"><SPAN class="ft40">203 </SPAN></A>Transfereringarna omfattar socialförsäkringar och olika former av bidrag som även de är väsentliga delar av välfärdssystemen. Socialförsäkringarna har en helt annan konstruktion än välfärdstjänsterna och systemens intäkter och kostnader kan förväntas utvecklas på ett mer likartat sätt. Socialförsäkringarnas uppgift är att försäkra mot inkomst- bortfall, och premieinbetalningarna är kopplade till lönens storlek. Om risken för inkomstbortfall ökar eller minskar kan premierna och/eller villkoren för ersättning förändras. Pensionssystemet, som</P>
<P class="p766 ft45"><SPAN class="ft53">203 </SPAN>Den offentliga sektorns resterande utgifter utgörs av räntor och investeringar i främst infrastruktur. Se även kapitel 2.</P>
<P class="p322 ft18">164</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105165x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td353"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td232"><P class="p5 ft19">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft9">är en annan viktig del av välfärdssystemet, bedöms vara stabilt. I det här kapitlet fokuserar vi därför på välfärdstjänsterna och möjligheterna att utveckla dem när levnadsstandarden i övrigt stiger.<A href="#page_165"><SPAN class="ft40">204</SPAN></A></P>
<P class="p767 ft11">Diagram 7.1 Fördelning av offentlig konsumtion mellan olika verksamheter 2007</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78">
<TR>
<TD class="tr5 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td354"><P class="p768 ft72">Barnomsorg</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td354"><P class="p769 ft196">6%</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td99"><P class="p770 ft72">Ungdoms-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td113"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td354"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td354"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td99"><P class="p771 ft60">utbildning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td113"><P class="p157 ft72">Övrigt</P></TD>
<TD class="tr3 td354"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p770 ft60">15%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td113"><P class="p28 ft196">37%</P></TD>
<TD class="tr4 td354"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td99"><P class="p772 ft72">Eftergymnasial</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td113"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
<TD class="tr40 td354"><P class="p5 ft158"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td354"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td99"><P class="p772 ft60">utbildning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td354"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td99"><P class="p773 ft60">5%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr47 td354"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr47 td99"><P class="p197 ft59">Äldreomsorg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td354"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td99"><P class="p631 ft196">15%</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td354"><P class="p774 ft72">Sjukvård</P></TD>
<TD class="tr24 td99"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td354"><P class="p775 ft196">22%</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p776 ft60">Anm: I ”övrigt” ingår bl.a. allmän förvaltning, rättsväsende och försvar.</P>
<P class="p777 ft60">Källa: SCB [e].</P>
<P class="p778 ft61"><SPAN class="ft61">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft62">Oförändrade skattesatser innebär oförändrad standard</SPAN></P>
<P class="p66 ft63">I kapitel 2 beskrevs den långsiktiga utvecklingen av de offentliga finanserna utifrån basscenariot. Scenariot utgår från oförändrad politik, vilket också innebär en oförändrad inriktning när det gäller</P>
<P class="p146 ft70"><SPAN class="ft69">204 </SPAN>Det kan inte uteslutas att efterfrågan på andra offentligt finansierade tjänster som kultur, fritidstjänster och miljöförbättringar också ökar när levnadsstandarden stiger. Det skulle i så fall ytterligare förstärka det problem som beskrivs i kapitlet.</P>
<P class="p779 ft64">165</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105166x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td29"><P class="p5 ft20">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p295 ft9">skattesatserna.<A href="#page_166"><SPAN class="ft40">205 </SPAN></A>Med dagens skattesatser beräknas de offentliga resurserna precis räcka till den ökade efterfrågan som följer av utvecklingen mot allt fler äldre. Den offentliga konsumtionen beräknas växa med i genomsnitt 0,7 procent per år mellan 2005 och 2030. I tabell 7.1 framgår att det framför allt är utgifterna för äldre- omsorgen och för sjukvården, som ökar.</P>
<P class="p780 ft120">Tabell 7.1 Demografiskt motiverad utveckling av den offentliga konsumtionen <NOBR>2005–2030</NOBR></P>
<P class="p178 ft56">Index 2005=100</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79">
<TR>
<TD class="tr11 td355"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p25 ft75">2007</P></TD>
<TD class="tr11 td356"><P class="p6 ft75">2020</P></TD>
<TD class="tr11 td196"><P class="p6 ft75">2025</P></TD>
<TD class="tr11 td357"><P class="p171 ft75">2030</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td125"><P class="p35 ft77">Summa offentlig</P></TD>
<TD class="tr4 td87"><P class="p25 ft77">103</P></TD>
<TD class="tr4 td67"><P class="p6 ft77">109</P></TD>
<TD class="tr4 td199"><P class="p6 ft77">115</P></TD>
<TD class="tr4 td186"><P class="p171 ft77">119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td125"><P class="p35 ft145">konsumtion</P></TD>
<TD class="tr17 td87"><P class="p5 ft197"> </P></TD>
<TD class="tr17 td67"><P class="p5 ft197"> </P></TD>
<TD class="tr17 td199"><P class="p5 ft197"> </P></TD>
<TD class="tr17 td186"><P class="p5 ft197"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td125"><P class="p35 ft58">Barnomsorg</P></TD>
<TD class="tr5 td87"><P class="p6 ft58">106</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p6 ft58">120</P></TD>
<TD class="tr5 td199"><P class="p6 ft58">122</P></TD>
<TD class="tr5 td186"><P class="p171 ft58">119</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td125"><P class="p35 ft58">Grundskola</P></TD>
<TD class="tr5 td87"><P class="p6 ft58">99</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p6 ft58">104</P></TD>
<TD class="tr5 td199"><P class="p6 ft58">107</P></TD>
<TD class="tr5 td186"><P class="p171 ft58">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td125"><P class="p35 ft58">Gymnasieskola</P></TD>
<TD class="tr5 td87"><P class="p6 ft58">110</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p6 ft58">92</P></TD>
<TD class="tr5 td199"><P class="p6 ft58">100</P></TD>
<TD class="tr5 td186"><P class="p171 ft58">102</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td125"><P class="p35 ft58">Kommunal</P></TD>
<TD class="tr5 td87"><P class="p25 ft58">107</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p6 ft58">111</P></TD>
<TD class="tr5 td199"><P class="p6 ft58">110</P></TD>
<TD class="tr5 td186"><P class="p171 ft58">112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td125"><P class="p35 ft79">vuxenutbildning</P></TD>
<TD class="tr17 td87"><P class="p5 ft197"> </P></TD>
<TD class="tr17 td67"><P class="p5 ft197"> </P></TD>
<TD class="tr17 td199"><P class="p5 ft197"> </P></TD>
<TD class="tr17 td186"><P class="p5 ft197"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td125"><P class="p35 ft58">Eftergymnasial</P></TD>
<TD class="tr5 td87"><P class="p25 ft58">100</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p6 ft58">99</P></TD>
<TD class="tr5 td199"><P class="p6 ft58">101</P></TD>
<TD class="tr5 td186"><P class="p171 ft58">99</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td125"><P class="p35 ft79">utbildning</P></TD>
<TD class="tr17 td87"><P class="p5 ft197"> </P></TD>
<TD class="tr17 td67"><P class="p5 ft197"> </P></TD>
<TD class="tr17 td199"><P class="p5 ft197"> </P></TD>
<TD class="tr17 td186"><P class="p5 ft197"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td125"><P class="p35 ft58">Sjukvård</P></TD>
<TD class="tr5 td87"><P class="p6 ft58">103</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p6 ft58">116</P></TD>
<TD class="tr5 td199"><P class="p6 ft58">120</P></TD>
<TD class="tr5 td186"><P class="p171 ft58">124</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td358"><P class="p35 ft58">Äldreomsorg</P></TD>
<TD class="tr13 td91"><P class="p6 ft58">105</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p6 ft58">124</P></TD>
<TD class="tr13 td201"><P class="p6 ft58">142</P></TD>
<TD class="tr13 td182"><P class="p171 ft58">161</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p223 ft60">Källa: SCB [e] och egna beräkningar.</P>
<P class="p453 ft63">Utvecklingen som beskrivs förutsätter att resurserna kan omför- delas på ett flexibelt sätt från de verksamheter som behöver minska till de verksamhetsområden som ökar, t.ex. från skola till äldre- omsorg. I praktiken är det troligt att en sådan omställning kommer medföra vissa kostnader, oklart hur stora.</P>
<P class="p781 ft70"><SPAN class="ft69">205 </SPAN>I beräkningarna antas konstanta skattesatser i förhållande till skattebaserna, vilket ska avspegla oförändrade skatteregler. Det resulterar i princip i en oförändrad skattekvot. Se vidare kapitel 2 samt bilaga 1 till utredningen (SOU 2008:108).</P>
<P class="p549 ft64">166</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105167x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td353"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td232"><P class="p5 ft19">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft24">Sveriges situation är god internationellt sett…</P>
<P class="p208 ft9">Enligt beräkningarna i basscenariot skulle det vara möjligt att klara det framtida utgiftstrycket av en ökad andel äldre i befolkningen med oförändrade skattesatser. Sverige står sig här relativt väl jäm- fört med andra industriländer med liknande demografisk utveck- ling. Enligt OECD har de reformer som följde av den finansiella krisen i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> bidragit till att Sverige fått denna rela- tivt goda position.<A href="#page_167"><SPAN class="ft40">206 </SPAN></A>Sverige genomförde då en rad strukturella reformer: ett striktare finanspolitiskt ramverk infördes, nedskär- ningar i delar av den offentliga sektorn genomfördes liksom avreg- leringar av t.ex. el- och telemarknaderna. Pensionsreformen i slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> är en annan orsak till att Sverige är relativt väl rustat för att hantera den demografiska utmaningen.<A href="#page_167"><SPAN class="ft40">207</SPAN></A></P>
<P class="p534 ft9">Mot dessa mer positiva bilder står det faktum att Sverige kan ha svårare än andra länder att ytterligare stärka de offentliga finans- erna via en ökad sysselsättning. Till skillnad från många andra industrialiserade länder, har Sverige inte någon stor outnyttjad arbetskraftspotential i form av kvinnor som ännu inte yrkesarbetar.</P>
<P class="p654 ft24">… men finansieringsproblemet ökar på sikt</P>
<P class="p470 ft9">Trots den goda positionen internationellt sett finns det anledning att fördjupa diskussionen kring välfärdens framtida finansiering. Beräkningen i utredningens basscenario innebär att det blir en oförändrad omfattning – i termer av kvantitet och kvalitet – av välfärdstjänsterna per person. Det finns därmed inget utrymme för välfärdstjänsterna att utvecklas. Utvecklingen av den offentliga konsumtionen med i genomsnitt 0,7 procent per år ska jämföras med den privata konsumtionen som beräknas växa med 3,1 procent per år fram till 2030.</P>
<P class="p67 ft9">I diagram 7.2 visar vi hur detta ökande glapp utvecklas fram till 2050 enligt basscenariot. Mer specifikt visas hur sjuk- och äldre- omsorgskostnaderna utvecklas i förhållande till privat konsumtion, förutsatt att de förra utvecklas i takt med vad som är motiverat av demografiska skäl. Om skattesatserna är oförändrade kommer den skattefinansierade konsumtionen av sjukvård och äldreomsorg minska något som andel av BNP. Ekonomisk tillväxt gör samtidigt</P>
<P class="p139 ft43"><SPAN class="ft41">206</SPAN><SPAN class="ft49">OECD [2007g].</SPAN></P>
<P class="p124 ft45"><SPAN class="ft41">207</SPAN><SPAN class="ft50">NBER [2006].</SPAN></P>
<P class="p526 ft18">167</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105168x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td29"><P class="p5 ft20">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft9">att det blir möjligt att öka den privata konsumtionen som andel av BNP betydligt under samma period. Sannolikt kommer den högre levnadsstandarden framöver skapa en spänning mellan de önskemål som finns på välfärdstjänsternas omfattning och kvalitet och vad som är möjligt att tillhandahålla med oförändrade skattesatser.</P>
<P class="p782 ft198">Diagram 7.2 Offentlig konsumtion av sjukvård och äldreomsorg samt privat konsumtion som andel av BNP</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t80">
<TR>
<TD class="tr11 td128"><P class="p346 ft56">Procent</P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td144"><P class="p261 ft74">Procent</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td128"><P class="p632 ft66">10,0</P></TD>
<TD class="tr19 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr19 td144"><P class="p6 ft59">65</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td128"><P class="p632 ft59">9,5</P></TD>
<TD class="tr24 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td144"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td128"><P class="p632 ft59">9,0</P></TD>
<TD class="tr34 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr18 td144"><P class="p6 ft59">60</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td128"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td114"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td50"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td113"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td113"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td97"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td142"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td50"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td113"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td97"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td128"><P class="p632 ft59">8,5</P></TD>
<TD class="tr13 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td144"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td128"><P class="p632 ft59">8,0</P></TD>
<TD class="tr34 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td144"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td128"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td144"><P class="p6 ft59">55</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td128"><P class="p632 ft59">7,5</P></TD>
<TD class="tr20 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td144"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td128"><P class="p632 ft59">7,0</P></TD>
<TD class="tr34 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td144"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr24 td128"><P class="p632 ft59">6,5</P></TD>
<TD class="tr13 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td144"><P class="p6 ft59">50</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td114"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td50"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td113"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td113"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td97"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td142"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td50"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td113"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td97"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td144"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td128"><P class="p632 ft59">6,0</P></TD>
<TD class="tr24 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td144"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td128"><P class="p632 ft59">5,5</P></TD>
<TD class="tr34 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td50"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td97"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr34 td144"><P class="p6 ft59">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td128"><P class="p464 ft59">2008</P></TD>
<TD class="tr17 td114"><P class="p6 ft59">2012</P></TD>
<TD class="tr17 td50"><P class="p6 ft59">2016</P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p6 ft59">2020</P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p6 ft59">2024</P></TD>
<TD class="tr17 td97"><P class="p264 ft59">2028</P></TD>
<TD class="tr17 td142"><P class="p6 ft59">2032</P></TD>
<TD class="tr17 td50"><P class="p6 ft59">2036</P></TD>
<TD class="tr17 td113"><P class="p6 ft59">2040</P></TD>
<TD class="tr17 td97"><P class="p264 ft59">2044</P></TD>
<TD class="tr17 td144"><P class="p463 ft59">2048</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td128"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr24 td114"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr24 td359"><P class="p171 ft102">Sjukvård och äldreomsorg (vänster axel)</P></TD>
<TD class="tr24 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr24 td360"><P class="p171 ft102">Privat konsumtion (höger axel)</P></TD>
<TD class="tr24 td144"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p660 ft59">Anm.: Konsumtionen visas i volymtermer (fasta priser), ett mått som bättre illustrerar standardutvecklingen i offentlig konsumtion. I löpande priser inkluderas de lönekostnadsökningar som i olika hög grad motsvaras av en ökad produktivitet i offentlig respektive privat produktion. Se vidare avsnitt 7.2.2. Löpande priser är däremot relevant för att spegla utvecklingen av den offentliga sektorns totala faktiska kostnader.</P>
<P class="p437 ft60">Källa: Bilaga 1 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:108).</P>
<P class="p410 ft61"><SPAN class="ft61">7.1.2</SPAN><SPAN class="ft62">Skattefinansieringen begränsar resurstillskottet</SPAN></P>
<P class="p106 ft63">Historiskt har en ökning av efterfrågan på välfärdstjänster delvis kunnat hanteras genom att skattekvoten ökat. Under 1960- och <NOBR>1970-talet,</NOBR> när den stora utbyggnaden av välfärdssystemen ägde rum, ökade skattekvoten kraftigt från knappt 30 procent till drygt 50 procent av BNP. Skattekvoten har därefter legat kring</P>
<P class="p703 ft64">168</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105169x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td353"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td232"><P class="p5 ft19">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft9">50 procent. Under 2007 sjönk skattekvoten till 47,9 procent av BNP bl.a. genom införandet av jobbskatteavdraget, slopad förmö- genhetsskatt och lättnader i fastighetsskatteuttaget.<A href="#page_169"><SPAN class="ft40">208</SPAN></A></P>
<P class="p20 ft9">En efterfrågeökning ses normalt inte som ett problem på en marknad, men skattefinansieringen innebär speciella förutsätt- ningar. Det betyder att det finns en begränsning för hur hög skat- ten kan bli utan att skatteuttaget ger upphov till alltför stora in- effektiviteter. Genom skatter uppstår s.k. skattekilar som gör att resurserna inte används på ett effektivt sätt. Internationell rörlighet av skattebaser är också ett hinder för skattehöjningar. Däremot är det svårt att precisera vid vilken nivå skattekvoten ger problem med sviktande skatteintäkter och alltför stora ineffektiviteter i ekono- min.</P>
<P class="p539 ft24">Fördelningsskäl och effektivitetsskäl bakom skattefinansieringen</P>
<P class="p783 ft9">Välfärdstjänsterna skattefinansieras och tillhandahålls kostnadsfritt</P>
<P class="p784 ft9">– eller till en låg avgift – delvis av fördelningsskäl. Ambitionen är att alla medborgare som behöver dessa tjänster ska garanteras dem oavsett betalningsförmåga. Som en del av denna princip har också gällt att tillgången och kvaliteten på välfärdstjänsterna ska vara lika för medborgarna.</P>
<P class="p67 ft9">Det finns också effektivitetsargument som motiverar skatte- finansiering eftersom det finns s.k. externa effekter förknippade med vissa välfärdstjänster. Det gäller t.ex. för utbildning som kan förväntas vara gynnsam för den ekonomiska utvecklingen i olika avseenden.<A href="#page_169"><SPAN class="ft40">209 </SPAN></A>Externa effekter finns också för sjukvård eftersom det är positivt med friska medborgare för samhället i stort. Bland annat leder det till minskad smittspridning och ökat arbetsutbud. För vård och omsorg finns det även försäkringsmässiga argument för att dessa tjänster bör skattefinansieras. En del blir oftare, och mer, sjuka än andra – genom subventionering fördelas kostnaderna mer jämnt.</P>
<P class="p688 ft9">Det finns därför goda, och ur ekonomisk synvinkel rimliga, skäl till att tjänsterna till stor del skattefinansieras. Baksidan är att finansieringsformen försvårar en expansion av verksamheten i takt med att efterfrågan på tjänsterna ökar. I förra långtidsutredningen diskuterades möjligheterna att gradvis höja skatteuttaget för att</P>
<P class="p524 ft43"><SPAN class="ft41">208</SPAN><SPAN class="ft49">Regeringens skrivelse 2007/08:101.</SPAN></P>
<P class="p124 ft45"><SPAN class="ft41">209</SPAN><SPAN class="ft50">För en sammanställning av denna forskning se Björklund, A. & Lindahl, M. [2005].</SPAN></P>
<P class="p526 ft18">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105170x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td29"><P class="p5 ft20">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p295 ft9">öka den offentliga sektorns resurser.<A href="#page_170"><SPAN class="ft40">210 </SPAN></A>Utredningens bedömning var att kontinuerliga höjningar av skatteuttaget inte långsiktigt kan finansiera en utveckling av välfärdstjänsterna för att det skulle ge negativa effekter på arbetsutbudet. Långtidsutredningen 2008 ser inte skäl att inta någon annan hållning.<A href="#page_170"><SPAN class="ft40">211</SPAN></A></P>
<P class="p758 ft30"><SPAN class="ft30">7.2</SPAN><SPAN class="ft54">Kostnaderna ökar troligen mer än i basscenariot</SPAN></P>
<P class="p52 ft9">Basscenariot är inte en prognos över hur efterfrågan på välfärds- tjänsterna utvecklas framöver utan uttrycker endast vad oföränd- rade skattesatser förmår finansiera. Enligt basscenariot räcker intäkterna till att skattefinansiera en utveckling i linje med befolk- ningsutvecklingen. Det finns emellertid tecken på att kostnaderna för välfärdstjänsterna kan förväntas öka mer än i basscenariot:</P>
<P class="p84 ft10"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft35">Kostnaderna för välfärdstjänsterna har under de två senaste decennierna stigit avsevärt </SPAN><SPAN class="ft55">mer </SPAN>än vad som varit motiverat av den demografiska utvecklingen.</P>
<P class="p72 ft9"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft31">Välfärdstjänsterna är i stora delar personalintensiv verksamhet, vilket gör det svårt att begränsa kostnadsökningar med hjälp av ökad produktivitet. Därtill finns det risk att personalbrist inom offentlig sektor framöver kan bidra till att lönekostnaderna drivs upp.</SPAN></P>
<P class="p99 ft10"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft35">Det är svårt att bedöma hur hälsoutvecklingen bland de äldre påverkar kostnaderna för vård och omsorg. Visserligen förefaller de äldre bli friskare, men kostnaderna för sjukvården ökar också i takt med att nya behandlingsmetoder blir möjliga.</SPAN></P>
<P class="p785 ft200"><SPAN class="ft12">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft199">Svag historisk koppling mellan kostnader för välfärdstjänster och demografi</SPAN></P>
<P class="p106 ft10">Efterfrågan på de skattefinansierade tjänsterna är ofta avgränsade till vissa åldersgrupper. Det finns också tydliga könsmönster. I scenarioberäkningarna baserar vi därför de totala konsumtions-</P>
<P class="p786 ft43"><SPAN class="ft41">210</SPAN><SPAN class="ft52">Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19).</SPAN></P>
<P class="p572 ft45"><SPAN class="ft41">211</SPAN><SPAN class="ft150">Beräkningar i Svenska Kommunförbundet [2002] har visat att det krävs årliga höjningar av kommunalskatten på </SPAN><NOBR>0,35–0,4</NOBR> procentenheter för att den kommunala konsumtionen ska kunna öka lika snabbt som privat konsumtion. Beräkningarna är förenklade och inkluderar inte hur höjda skatter skulle påverka arbetsutbudet.</P>
<P class="p598 ft18">170</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105171x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td353"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td232"><P class="p5 ft19">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft9">utgifterna och olika verksamheters omfattning på antalet personer i olika åldersgrupper. Men historiskt har utvecklingen av kostnad- erna sett annorlunda ut.</P>
<P class="p268 ft24">Kostnaderna har ökat mer än befolkningsutvecklingen</P>
<P class="p470 ft9">Vid en tillbakablick kan det konstateras att kopplingen mellan kostnadsutvecklingen och de rent demografiskt motiverade kraven på välfärdstjänsterna har varit svag. Till en del avspeglar ökade utgifter för omsorg, hälso- och sjukvård en medveten politik som syftat till att höja ambitionsnivån inom dessa områden. Det var framför allt fallet under 1960- och <NOBR>1970-talet.</NOBR> Men även sedan <NOBR>1980-talet</NOBR> har kostnaderna för den offentligt finansierade välfärden stigit avsevärt mer än vad som kunnat förklaras av förändringar i befolkningen.</P>
<P class="p422 ft9">Kostnaderna för välfärdstjänster för barn och gamla, finansie- rade av kommunerna och landstingen, ökade med 42 procent i fasta priser mellan 1980 och 2005.<A href="#page_171"><SPAN class="ft40">212 </SPAN></A>Det är mer än befolkningsutveck- lingen i de här grupperna. Tillskottet till verksamheterna, som inte kunnat förklaras med förändringar i demografin, har i genomsnitt varit 1 procent per år eller 27 procent under hela perioden.<A href="#page_171"><SPAN class="ft40">213 </SPAN></A>Men tillskottens storlek har varierat över tiden (diagram 7.3). Under <NOBR>1980-talet</NOBR> var tillskotten förhållandevis stora, närmare 2 procent per år, under <NOBR>1990-talet</NOBR> var de i stort sett obefintliga. Mellan 2000 och 2005 har kommunsektorns kostnader årligen ökat med 0,9 procent mer än de demografiskt motiverade kraven.</P>
<P class="p132 ft9">Utvecklingen har dessutom sett mycket olika ut i olika verk- samheter. I vissa fall har antalet utförda tjänster ökat, i andra fall har antalet utförda tjänster varit konstant, men kostnaderna för att utföra dem har ökat. I en okänd utsträckning har också kvaliteten i tjänsterna förändrats.</P>
<P class="p787 ft43"><SPAN class="ft41">212</SPAN><SPAN class="ft49">Sveriges Kommuner och Landsting [2008b].</SPAN></P>
<P class="p271 ft45"><SPAN class="ft41">213</SPAN><SPAN class="ft44">Effekten av löneförändringar har rensats bort, varför kostnadsökningen inte kan hänföras till lönekostnadsökningar.</SPAN></P>
<P class="p764 ft18">171</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105172x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td29"><P class="p5 ft20">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p788 ft11">Diagram 7.3 Kommunsektorns kostnader och kraven från befolkningsutvecklingen <NOBR>1980–2005</NOBR></P>
<P class="p190 ft56">Genomsnittig årlig procentuell förändring</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81">
<TR>
<TD class="tr11 td125"><P class="p789 ft59">3,0</P></TD>
<TD class="tr11 td152"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td152"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td32"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td55"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td125"><P class="p789 ft59">2,5</P></TD>
<TD class="tr18 td152"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td152"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td32"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td55"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td125"><P class="p789 ft59">2,0</P></TD>
<TD class="tr18 td152"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td152"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td32"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td55"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td125"><P class="p789 ft59">1,5</P></TD>
<TD class="tr18 td152"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td152"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td32"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td55"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td125"><P class="p789 ft59">1,0</P></TD>
<TD class="tr18 td152"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td152"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td32"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td55"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td125"><P class="p789 ft59">0,5</P></TD>
<TD class="tr18 td152"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td152"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td32"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td55"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td125"><P class="p789 ft59">0,0</P></TD>
<TD class="tr18 td152"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td152"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td32"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td55"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td125"><P class="p601 ft58"><NOBR>1980–1985</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td152"><P class="p5 ft58"><NOBR>1985–1990</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td152"><P class="p5 ft58"><NOBR>1990–1995</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td32"><P class="p5 ft58"><NOBR>1995–2000</NOBR></P></TD>
<TD class="tr13 td55"><P class="p5 ft59"><NOBR>2000–2005</NOBR></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t82">
<TR>
<TD class="tr30 td206"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr25 td301"><P class="p542 ft58">Kostnader</P></TD>
<TD class="tr30 td206"><P class="p5 ft118"> </P></TD>
<TD rowspan=3 class="tr25 td239"><P class="p542 ft59">Demografiskt betingade kostnader</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td361"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td362"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td206"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
<TD class="tr31 td206"><P class="p5 ft119"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p790 ft97">Anm.: Demografistapeln illustrerar hur kostnaderna skulle ha utvecklats för kommunsektorn om dessa hade följt befolkningsutvecklingen i olika åldersgrupper och de olika åldersgruppernas behov av kommunal service.</P>
<P class="p231 ft60">Källa: Sveriges Kommuner och Landsting [2008b].</P>
<P class="p453 ft63">Välfärdstjänsterna prioriterades i förhållande till annan verksamhet inom kommunsektorn, inte minst under det ekonomiskt an- strängda <NOBR>1990-talet.</NOBR> Av tabell 7.2 framgår att utrymmet för annan skattefinansierad verksamhet som kultur, fritidsverksamhet, gator och vägar i stället är det som har fått stå tillbaka.</P>
<P class="p791 ft64">172</P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105173x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p367 ft20">Långtidsutredningen 2008 Förnyelse av välfärdssystemen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t83">
<TR>
<TD class="tr1 td94"><P class="p155 ft11">Tabell 7.2</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td95"><P class="p5 ft16">Kommunsektorns kostnader <NOBR>1980–2005</NOBR></P></TD>
<TD class="tr1 td118"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td224"><P class="p155 ft74">Genomsnittlig årlig procentuell förändring</P></TD>
<TD class="tr8 td152"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td153"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td118"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td100"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td363"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td331"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td364"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td365"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td100"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td363"><P class="p659 ft57"><NOBR>1980–1990</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td331"><P class="p341 ft96"><NOBR>1990–2000</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td364"><P class="p506 ft57"><NOBR>2000–2005</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td365"><P class="p197 ft57"><NOBR>1980–2005</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td94"><P class="p155 ft79">Välfärdstjänster</P></TD>
<TD class="tr17 td334"><P class="p659 ft59">2,3</P></TD>
<TD class="tr17 td152"><P class="p769 ft79">1,1</P></TD>
<TD class="tr17 td153"><P class="p506 ft59">1,4</P></TD>
<TD class="tr17 td118"><P class="p197 ft59">1,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td94"><P class="p155 ft60">Övrig verksamhet</P></TD>
<TD class="tr17 td334"><P class="p659 ft59">1,9</P></TD>
<TD class="tr17 td152"><P class="p279 ft79"><NOBR>-2,0</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td153"><P class="p506 ft59">0,4</P></TD>
<TD class="tr17 td118"><P class="p197 ft59">0,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td100"><P class="p155 ft77">Totalt</P></TD>
<TD class="tr25 td363"><P class="p659 ft76">2,2</P></TD>
<TD class="tr25 td331"><P class="p769 ft77">0,7</P></TD>
<TD class="tr25 td364"><P class="p506 ft76">1,3</P></TD>
<TD class="tr25 td365"><P class="p197 ft76">1,4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p792 ft60">Anm.: I fasta priser. I ”övrig verksamhet” ingår t.ex. kultur och fritid, gator och vägar, parkförvaltning. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting [2008b].</P>
<P class="p793 ft63">Sammantaget har därför resurserna för kommunsektorns produk- tion av välfärdstjänster utvecklats i ungefär samma takt som den privata konsumtionen under det senaste kvartsseklet. De beräk- ningar som presenteras i basscenariot, baserade på en oförändrad ambitionsnivå för välfärdstjänsterna, är därför en mycket blygsam utveckling sett i ett historiskt perspektiv.</P>
<P class="p794 ft93">Kraven på välfärdstjänsterna ökar med ökad levnadsstandard</P>
<P class="p162 ft63">Utvecklingen sedan <NOBR>1980-talet</NOBR> antyder att det sannolikt kommer att finnas en otillfredsställd efterfrågan på välfärdstjänster i den utveckling som beskrivs i basscenariot. Givet att tjänsterna till- handahålls kostnadsfritt eller till låg avgift kommer sannolikt vården och omsorgen aldrig att förfoga över så stora resurser att all verksamhet som efterfrågas kan bedrivas. Prioriteringar kommer, med andra ord, alltid att behöva göras. Frågan är om det kommer vara rimligt att hålla fast vid dagens standard fram till 2030. Troli- gen kommer förväntningarna på välfärdstjänsternas omfattning och kvalitet öka när levnadsstandarden stiger i övrigt.</P>
<P class="p795 ft63">Erfarenheterna visar också att rikare länder lägger en större andel av resurserna på vård och omsorg. Exempelvis finns det ett relativt starkt samband mellan sjukvårdskostnadernas andel av BNP och storleken på BNP per invånare i olika länder.<A href="#page_173"><SPAN class="ft68">214</SPAN></A></P>
<P class="p371 ft88">En av de stora utmaningarna inför framtiden är hur välfärds- tjänsterna ska kunna utvecklas för att möta den ökade efterfrågan.<A href="#page_173"><SPAN class="ft153">215 </SPAN></A>Det finns redan i dag tecken på att efterfrågan på</P>
<P class="p796 ft83"><SPAN class="ft81">214</SPAN><SPAN class="ft201">OECD [2008e].</SPAN></P>
<P class="p797 ft70"><SPAN class="ft81">215</SPAN><SPAN class="ft101">Se även Regeringens proposition 2008/09:1, kap. 8 för en illustration av ett scenario där den offentliga konsumtionen volymmässigt växer mer än den demografiskt motiverade till- växttakten.</SPAN></P>
<P class="p798 ft64">173</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105174x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td29"><P class="p5 ft20">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">välfärdstjänsterna är större än det offentligt finansierade utbudet. Det tar sig uttryck i t.ex. oavlönat anhörigarbete som komplement till den offentligt finansierade omsorgen. Omfattningen är däremot svår att bedöma. Enligt uppgifter från Socialstyrelsen sköts närmare två tredjedelar av äldreomsorgen av anhöriga och denna andel har också ökat.<A href="#page_174"><SPAN class="ft40">216 </SPAN></A>Mer arbete av det slaget kan i sin tur komma att påverka arbetsutbudet negativt, åtminstone i de fall de anhöriga som utför insatsen fortfarande är i yrkesverksam ålder.</P>
<P class="p53 ft9">Vid sidan om de offentliga välfärdssystemen har det också växt upp marknader som på olika sätt kompletterar det offentliga ut- budet. Ett exempel är framväxten av privata sjukvårdsförsäkringar som erbjuder kunden snabbare tillgång till vård än genom de offentliga systemen. Sjukvårdsförsäkringar är försäkringsbran- schens mest snabbväxande försäkring. Omkring 300 000 personer har i dag en privat sjukvårdsförsäkring.<A href="#page_174"><SPAN class="ft40">217</SPAN></A></P>
<P class="p53 ft9">En ökad efterfrågan på välfärdstjänster kommer även i fortsätt- ningen söka sig de vägar som är möjliga inom, och vid sidan om, rådande offentliga system. Beroende på vilket sätt det sker, kan det ge olika fördelningseffekter och det finns också risk för att förtro- endet och legitimiteten för de offentliga systemen på sikt påverkas.</P>
<P class="p758 ft11"><SPAN class="ft11">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft51">Begränsade möjligheter till produktivitetsförbättringar</SPAN></P>
<P class="p128 ft9">Att kostnaderna för delar av den offentliga verksamheten ökar på sikt <SPAN class="ft24">jämfört med </SPAN>andra varor och tjänster brukar hänföras till den s.k. <NOBR>Baumol-effekten.<A href="#page_174"><SPAN class="ft40">218</SPAN></A></NOBR><A href="#page_174"><SPAN class="ft40"> </SPAN></A>Kostnadsökningarna har sin grund i att det är svårt att öka produktiviteten i verksamheter som är personal- intensiva. Fler och bättre välfärdstjänster – liksom många andra tjänster – kräver oftast mer personal. I andra verksamheter kan som regel produktionen växa utan att personalstyrkan behöver öka i motsvarande grad. Om de offentliganställdas löner utvecklas i samma takt som för privatanställda kommer kostnaden stiga rela- tivt mer i offentlig verksamhet.</P>
<P class="p141 ft9">Även om det sannolikt finns vissa möjligheter att förbättra produktiviteten i offentlig verksamhet, är det svårt att bortse från</P>
<P class="p140 ft43"><SPAN class="ft41">216</SPAN><SPAN class="ft52">Socialstyrelsen [2004].</SPAN></P>
<P class="p244 ft43"><SPAN class="ft41">217</SPAN><SPAN class="ft52">En sjukvårdsförsäkring ersätter bl.a. kostnader för läkarvård och annan behandling, opera- tion och sjukhusvård, eftervård, sjukvårdsrådgivning, m.m. Denna ska skiljas från sjuk- försäkringen som ersätter inkomstbortfall.</SPAN></P>
<P class="p56 ft45"><SPAN class="ft41">218</SPAN><SPAN class="ft44">Effekten är uppkallad efter den ekonom som först beskrev den, se Baumol, J.W. [1967].</SPAN></P>
<P class="p51 ft18">174</P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105175x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td353"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td232"><P class="p5 ft19">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft9">att välfärdstjänsterna i många fall är personalintensiva där direkt- kontakten mellan mottagaren och utföraren av tjänsten är väsentlig. Inte minst gäller det inom barn- och äldreomsorgen. Antalet arbetstimmar har också ökat något de senaste decennierna inom välfärdstjänstområdet. Då inbegrips såväl offentliganställda som anställda inom privata företag, där de senare utgör en växande andel.<A href="#page_175"><SPAN class="ft40">219</SPAN></A></P>
<P class="p102 ft10">Långtidsutredningens basscenario utgår ifrån att den bransch- visa produktivitetsutvecklingen i den offentliga sektorn är noll. I faktaruta 7.1 beskriver vi bakgrunden till antagandet närmare.</P>
<P class="p799 ft11">Faktaruta 7.1 Att mäta produktivitetsutvecklingen i den offentliga sektorn</P>
<P class="p800 ft203">Antagandet om att produktivitetsutvecklingen är noll i offentlig sektor kan uppfattas som ett starkt antagande. Antagandet har sin grund i den metod som fram tills nyligen tillämpades inom Nationalräkenskaperna för att beräkna produktionen inom offentlig sektor. Då produk- tionen inom offentliga myndigheter i stor utsträckning tillhandahålls utan kostnad eller till mycket reducerade priser till användarna kan inte produktionen värderas på ett marknads- mässigt sätt som är fallet i övriga ekonomin. Den princip som tidigare har tillämpats har varit att produktionsvärdet är lika med summan av kostnaderna för produktionen, till största delen lönekostnader (den s.k. kostnadsmetoden). Eftersom arbetsproduktivitet beräknas med hjälp av relationen mellan förädlingsvärdet och antalet arbetade timmar medför denna beräk- ningsteknik en oförändrad produktivitet.<SPAN class="ft202">1</SPAN></P>
<P class="p801 ft203">Inom Nationalräkenskaperna pågår ett arbete med att förbättra mätmetoderna för delar av de individuellt konsumerade och offentligt producerade tjänsterna. Bakgrunden är EU:s strä- van att harmonisera beräkningarna inom nationalräkenskapssystemet för att åstadkomma mer jämförbara <NOBR>BNP-mått.</NOBR> Produktionen i fasta priser av hälso- och sjukvård, utbildning, barnomsorg och äldreomsorg beräknas nu utifrån prestation i stället för kostnader (den s.k. volymmåttsmetoden). Det medför i princip att även arbetsproduktiviteten kan räknas fram. Den nya metoden införs enbart för de allra senaste åren.<SPAN class="ft202">2</SPAN></P>
<P class="p801 ft166">SCB redovisar i en rapport hur införandet av volymmått påverkat volymutvecklingen och därmed utvecklingen av arbetsproduktiviteten.<SPAN class="ft165">3 </SPAN>Förändringarna jämfört med kostnads- metoden framgår av tabell 7.3. Effekten på <NOBR>BNP-tillväxten</NOBR> när volymmetoden används i stället för kostnadsmetoden är marginell. Beräkningarna är ännu osäkra. Men när metoden nu tillämpas öppnas en möjlighet att framöver på ett bättre sätt än tidigare fånga produktivitetsutvecklingen i offentlig verksamhet.</P>
<P class="p523 ft45"><SPAN class="ft53">219 </SPAN>Sveriges Kommuner och Landsting [2008b].</P>
<P class="p526 ft18">175</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105176x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t84">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td366"><P class="p5 ft18">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
<TD class="tr11 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td88"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td359"><P class="p497 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td23"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td253"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td367"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td368"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td369"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td370"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td371"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td242"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td372"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td373"><P class="p543 ft11">forts. Faktaruta 7.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td374"><P class="p632 ft11">Att mäta…</P></TD>
<TD class="tr21 td23"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td67"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td269"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td372"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td111"><P class="p543 ft11">Tabell 7.3</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr15 td375"><P class="p262 ft16">Offentlig produktivitet <NOBR>2002–2006</NOBR></P></TD>
<TD class="tr15 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td67"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr15 td269"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td372"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td373"><P class="p543 ft56">Procentuell förändring</P></TD>
<TD class="tr8 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td88"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td67"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td269"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td372"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr35 td208"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
<TD class="tr26 td330"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td156"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td376"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td92"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td193"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td377"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td62"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr35 td269"><P class="p5 ft146"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td372"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td330"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td156"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td376"><P class="p6 ft58">2002</P></TD>
<TD class="tr13 td92"><P class="p179 ft58">2003</P></TD>
<TD class="tr13 td193"><P class="p632 ft58">2004</P></TD>
<TD class="tr13 td377"><P class="p6 ft60">2005</P></TD>
<TD class="tr13 td62"><P class="p171 ft58">2006</P></TD>
<TD class="tr3 td269"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td372"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td111"><P class="p35 ft59">Volymmåttsmetod</P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p6 ft58">2,2</P></TD>
<TD class="tr4 td88"><P class="p179 ft58">0,4</P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p632 ft58"><NOBR>–0,2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td142"><P class="p6 ft58">0,4</P></TD>
<TD class="tr4 td67"><P class="p171 ft58">1,5</P></TD>
<TD class="tr4 td269"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td372"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p35 ft60">Kostnadsmetod</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p6 ft58">2,0</P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p179 ft58">0,7</P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p632 ft58">0,3</P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p6 ft58">0,1</P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p171 ft58">2,4</P></TD>
<TD class="tr5 td269"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td372"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p35 ft58"><NOBR>BNP-effekt</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td269"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td372"><P class="p5 ft197"> </P></TD>
<TD class="tr17 td208"><P class="p5 ft197"> </P></TD>
<TD class="tr17 td111"><P class="p35 ft59">(i procentenheter)</P></TD>
<TD class="tr17 td8"><P class="p5 ft197"> </P></TD>
<TD class="tr17 td122"><P class="p6 ft79">0,0</P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p179 ft79"><NOBR>–0,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td23"><P class="p632 ft79"><NOBR>–0,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td142"><P class="p6 ft79">0,1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td372"><P class="p324 ft79"><NOBR>–0,2</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td372"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p35 ft59">Produktivitet, enl.</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td269"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td372"><P class="p5 ft197"> </P></TD>
<TD class="tr17 td208"><P class="p5 ft197"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td373"><P class="p35 ft79">volymmåttsmetoden</P></TD>
<TD class="tr17 td122"><P class="p6 ft79">0,2</P></TD>
<TD class="tr17 td88"><P class="p179 ft79"><NOBR>–0,1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td23"><P class="p632 ft79"><NOBR>–0,5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr17 td142"><P class="p6 ft79">0,6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td372"><P class="p324 ft79"><NOBR>–1,4</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td372"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td378"><P class="p543 ft59">Källa: SCB [2008a].</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td379"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td380"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td190"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td381"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td382"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td269"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td372"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr37 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr37 td383"><P class="p543 ft66"><SPAN class="ft204">1 </SPAN>Se Brorström, B., m.fl. [2006] för närmare diskussion om produktivitet och effektivitet i kommunala</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td372"><P class="p5 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr22 td208"><P class="p5 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr22 td111"><P class="p543 ft97">verksamheter.</P></TD>
<TD class="tr22 td8"><P class="p5 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr22 td122"><P class="p5 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr22 td88"><P class="p5 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr22 td23"><P class="p5 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr22 td142"><P class="p5 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr22 td67"><P class="p5 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr22 td269"><P class="p5 ft189"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td372"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td384"><P class="p543 ft66"><SPAN class="ft204">2 </SPAN>För hälso- och sjukvård är startåret 2003 och för övriga verksamheter år 2002.</P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td269"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td372"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td208"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td111"><P class="p543 ft60"><SPAN class="ft205">3 </SPAN>SCB [2008a].</P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td88"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td67"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr5 td269"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td372"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr29 td253"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td385"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td295"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td386"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td387"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td369"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td370"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td371"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
<TD class="tr29 td286"><P class="p5 ft106"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft93">Viktigt att ta tillvara möjligheterna till produktivitetsförbättringar</P>
<P class="p106 ft63">Även om större produktivitetsförbättringar begränsas av att väl- färdstjänsterna ofta är personalintensiva bör vi ta tillvara de möjlig- heter som ändå finns att förbättra produktiviteten. Mer välfärd kan då uppnås med givna resurser. Betydande kostnadsskillnader mellan kommunerna och landstingen talar för att produktionen kan bli effektivare.<A href="#page_176"><SPAN class="ft68">220 </SPAN></A>Skillnaderna kvarstår även om hänsyn tas till olik- heter i befolkningsstruktur m.m.</P>
<P class="p53 ft63">En studie som tagit sig an uppgiften att bedöma effektivise- ringspotentialen inom landstingets verksamheter bedömer denna potential överslagsmässigt vara minst 30 miljarder kronor på 10 år.<A href="#page_176"><SPAN class="ft68">221 </SPAN></A>Sveriges Kommuner och Landsting<A href="#page_176"><SPAN class="ft68">222 </SPAN></A>framhåller också i en rapport att prestationerna inom vården har ökat mer än kostnad- erna under de senaste tre åren, vilket betyder att produktiviteten har ökat. Bilden är samtidigt splittrad. Inom sjukvårdens område har utvecklingen snarare gått mot ökade kostnader i takt med att</P>
<P class="p140 ft83"><SPAN class="ft81">220</SPAN><SPAN class="ft84">Sveriges Kommuner och Landsting [2007].</SPAN></P>
<P class="p55 ft83"><SPAN class="ft81">221</SPAN><SPAN class="ft84">Ds 2005:7.</SPAN></P>
<P class="p56 ft70"><SPAN class="ft81">222</SPAN><SPAN class="ft101">Sveriges Kommuner och Landsting [2008a].</SPAN></P>
<P class="p51 ft18">176</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105177x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td353"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td232"><P class="p5 ft19">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft9">fler sjukdomar blivit behandlingsbara. Medan teknisk utveckling inom andra sektorer ofta är kostnadsbesparande har den i sjuk- vården i stället varit inriktad mot kvalitetsförbättringar som i sin tur inneburit kostnadsökningar.<A href="#page_177"><SPAN class="ft40">223 </SPAN></A>Det har resulterat i behov av hårdare prioriteringar av vad som ska rymmas inom det skatte- finansierade sjukvårdsutbudet.</P>
<P class="p18 ft9">Ökad konkurrens och förändrade styr- och organisationsformer är några faktorer som anses kunna öka produktiviteten i den offentliga sektorn. I Långtidsutredningen 2003/04<A href="#page_177"><SPAN class="ft40">224 </SPAN></A>samman- fattades ett antal studier som inom skilda områden studerat effek- terna av privat produktion och konkurrensutsättning av välfärds- tjänster. Kostnaderna för verksamheterna förefaller ha pressats något och det tycks inte ha sänkt kvaliteten. Mot detta resultat står risken att konkurrensutsättning kan öka de övergripande administ- rativa kostnaderna och leda till överetablering, som i sin tur ökar kostnaderna. En slutsats är att det är konkurrensen i sig som med- för ökad produktivitet och möjlighet till pressade priser, snarare än om verksamheten utförs av offentliga eller privata aktörer.</P>
<P class="p94 ft9">Det finns brister i nuvarande system för konkurrensutsättning som är angelägna att åtgärda, i synnerhet mot bakgrund av att konkurrensutsättningen sannolikt kommer att öka inom ett antal områden.<A href="#page_177"><SPAN class="ft40">225 </SPAN></A>För att den ökade valfriheten och konkurrensutsätt- ningen ska leda till en förbättrad kvalitet krävs att användarna av tjänsterna har ett bra underlag för sina val. Valfrihetsmodellen (eller kundvalsmodellen)<A href="#page_177"><SPAN class="ft40">226 </SPAN></A>ställer stora krav på tillgång till god information om de olika utförarna och dess tjänster.<A href="#page_177"><SPAN class="ft40">227 </SPAN></A>Det krävs även god tillsyn. Olika former av öppna jämförelser finns sedan ett antal år tillbaka för skolan<A href="#page_177"><SPAN class="ft40">228 </SPAN></A>och har även startat för äldre-</P>
<P class="p206 ft45"><SPAN class="ft41">223</SPAN><SPAN class="ft50">Lundin, D. [2002].</SPAN></P>
<P class="p123 ft45"><SPAN class="ft41">224</SPAN><SPAN class="ft50">SOU 2004:19.</SPAN></P>
<P class="p689 ft43"><SPAN class="ft41">225</SPAN><SPAN class="ft42">I Frittvalutredningen (SOU 2008:15) har förutsättningarna för att utöka möjligheterna för valfrihetssystem inom såväl äldre- och handikappomsorgen som inom hälso- och sjuk- vården undersökts.</SPAN></P>
<P class="p420 ft43"><SPAN class="ft41">226</SPAN><SPAN class="ft42">Modellen kan tillämpas vid konkurrensutsättning av tjänster som riktar sig till enskilda individer, t.ex. barnomsorg, utbildning, sjukvård och äldreomsorg. En alternativ modell för att konkurrensutsätta offentligt finansierad verksamhet är entreprenadmodellen där verk- samheter som drivs av offentliga aktörer upphandlas enligt bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling, LOU (SFS 2007:1091).</SPAN></P>
<P class="p419 ft43"><SPAN class="ft41">227</SPAN><SPAN class="ft52">Statskontoret har i en rapport analyserat vilken aktör som bör ansvara för olika sorters information och i vilka former den ska ges. De föreslår bl.a. ett omfattande arbete med att utöka kvalitetsinformationen om olika verksamheter. Statskontoret [2007].</SPAN></P>
<P class="p271 ft45"><SPAN class="ft41">228</SPAN><SPAN class="ft50">Skolverkets internetbaserade resultat- och kvalitetsinformationssystem (SIRIS) innehåller </SPAN><NOBR>elev-,</NOBR> personal- och kostnadsstatistik, betygsutfall och provresultat.</P>
<P class="p764 ft18">177</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105178x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td29"><P class="p5 ft20">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p295 ft9">omsorgen.<A href="#page_178"><SPAN class="ft40">229 </SPAN></A>Inom hälso- och sjukvården behöver mycket av den information som redan finns göras tillgänglig för dem som använder tjänsterna.</P>
<P class="p296 ft9">Ännu återstår arbete innan lättillgängliga och tydliga jämförelse- system finns som kan underlätta för medborgarna att göra infor- merade val. Jämförelserna är en förutsättning för en väl fungerande konkurrens.<A href="#page_178"><SPAN class="ft40">230</SPAN></A></P>
<P class="p86 ft9">Sannolikt leder produktivitetsförbättringar inte i första hand till kostnadsminskningar utan till att fler, och kanske också bättre, tjänster kan erbjudas med en viss mängd resurser. Det är svårt att bedöma hur stora de möjliga produktivitetsförbättringarna är, men det är viktigt att utnyttja de möjligheter som finns.</P>
<P class="p57 ft24">Ökade rekryteringsbehov kan pressa upp löner och kostnader</P>
<P class="p106 ft9">Inom den offentliga sektorn kommer det att finnas ett rekryte- ringsbehov som kan försvåra produktivitetsökningar och samtidigt pressa upp kostnaderna. Tabell 7.4 visar att sysselsättningen behö- ver öka betydligt i den offentliga sektorn jämfört med privat sektor fram till 2030 om en expansion i takt med befolkningsutvecklingen ska vara möjlig. Eftersom personalens medelålder inom många verksamheter är relativt hög i dag kommer rekryteringsbehoven att vara större än själva sysselsättningsökningen. Om rekryterings- behoven fylls med oerfaren personal skulle produktiviteten snarast minska, åtminstone under en övergångsperiod.</P>
<P class="p134 ft9">Kostnadsutvecklingen i basscenariot baseras på att personal- kostnaderna (lönerna i offentlig sektor) utvecklas i takt med lönerna i privat sektor. Rekryteringsbehoven kan göra att lönen behöver stiga mer än den genomsnittliga löneutvecklingen, vilket skulle göra att kostnaderna ökar mer än i basscenariot.</P>
<P class="p802 ft43"><SPAN class="ft41">229</SPAN><SPAN class="ft135">På Socialstyrelsens webbplats finns ”Äldreguiden” som jämför kvaliteten i vården och omsorgen om de äldre, www.socialstyrelsen.se.</SPAN></P>
<P class="p651 ft45"><SPAN class="ft41">230</SPAN><SPAN class="ft150">Se även Pettersson, </SPAN><NOBR>K-H.</NOBR> [2008] för en analys av vilka delar av sjukvården som kan lämpa sig för konkurrensutsättning.</P>
<P class="p322 ft18">178</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105179x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr17 td353"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td232"><P class="p5 ft19">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p803 ft120">Tabell 7.4 Sysselsättningsökning i basscenariot i privat respektive offentlig sektor <NOBR>2005-2030</NOBR></P>
<P class="p804 ft56">Index 2005=100</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t85">
<TR>
<TD class="tr11 td388"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr11 td389"><P class="p6 ft75">2007</P></TD>
<TD class="tr11 td390"><P class="p6 ft75">2020</P></TD>
<TD class="tr11 td390"><P class="p6 ft75">2025</P></TD>
<TD class="tr11 td391"><P class="p171 ft75">2030</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td392"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td393"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td171"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td171"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
<TD class="tr28 td221"><P class="p5 ft105"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td394"><P class="p155 ft145">Totalt sysselsatta</P></TD>
<TD class="tr17 td395"><P class="p6 ft145">104</P></TD>
<TD class="tr17 td167"><P class="p6 ft145">107</P></TD>
<TD class="tr17 td167"><P class="p6 ft145">106</P></TD>
<TD class="tr17 td134"><P class="p171 ft145">106</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td394"><P class="p155 ft79">Privat sektor</P></TD>
<TD class="tr17 td395"><P class="p6 ft79">106</P></TD>
<TD class="tr17 td167"><P class="p6 ft79">107</P></TD>
<TD class="tr17 td167"><P class="p6 ft79">104</P></TD>
<TD class="tr17 td134"><P class="p171 ft79">101</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td392"><P class="p155 ft58">Offentlig sektor</P></TD>
<TD class="tr25 td393"><P class="p6 ft58">101</P></TD>
<TD class="tr25 td171"><P class="p6 ft58">106</P></TD>
<TD class="tr25 td171"><P class="p6 ft58">112</P></TD>
<TD class="tr25 td221"><P class="p171 ft58">116</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft60">Källa: Egna beräkningar.</P>
<P class="p218 ft63">Regionalt kan situationen se väsentligt annorlunda ut. I många regioner, framför allt i glesbygden, kommer rekryteringssvårig- heterna sannolikt att bli mycket stora. Beräkningarna i vår utred- ning tar inte hänsyn till regionala obalanser av detta slag. I en bilaga till förra långtidsutredningen analyserades däremot den framtida regionala utvecklingen.<A href="#page_179"><SPAN class="ft68">231 </SPAN></A>Där konstaterades att bristen på personer med högre utbildning inom vård och pedagogik kan förväntas bli stor i små och perifert belägna arbetsmarknadsregioner.</P>
<P class="p805 ft61"><SPAN class="ft61">7.2.3</SPAN><SPAN class="ft62">Befolkningens hälsa påverkar kostnadsutvecklingen</SPAN></P>
<P class="p806 ft63">Kostnadsutvecklingen i den offentliga sektorn är även avhängig befolkningens hälsa, inte minst hur åldrandet påverkar behoven av vård och omsorg. Men hur hälsan förändras framöver är en öppen fråga. Det finns flera hypoteser om hur den ökade medellivsläng- den påverkar längden på sjukvårdsbehovet för de äldre. Enligt hypotesen om <SPAN class="ft93">uppskjuten sjuklighet </SPAN>kommer vårdbehoven senare när medellivslängden ökar eftersom det framför allt är i livets slut- skede de stora vårdbehoven uppstår. Högre medellivslängd leder enligt denna hypotes inte till ökade vårdbehov. Hypotesen om <SPAN class="ft93">komprimerad sjuklighet </SPAN>innebär att tiden med dålig hälsa kommer att bli kortare, vilket innebär att antalet år med god hälsa ökar mer än medellivslängden. Ytterligare en hypotes utgår från att <SPAN class="ft93">sjuklig- heten ökar </SPAN>i takt med ökad medellivslängd. Detta på grund av att allt fler gamla personer som överlevt sjukdomar, blir svagare och mer utsatta för nya sjukdomar. Vårdbehoven skulle därmed öka förhållandevis mer.<A href="#page_179"><SPAN class="ft68">232</SPAN></A></P>
<P class="p807 ft83"><SPAN class="ft81">231</SPAN><SPAN class="ft201">Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:34).</SPAN></P>
<P class="p374 ft70"><SPAN class="ft81">232</SPAN><SPAN class="ft206">SCB [2006b].</SPAN></P>
<P class="p344 ft64">179</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105180x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td29"><P class="p5 ft20">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p242 ft9">Beroende på vilken hypotes som visar sig vara den riktiga utvecklas sjukvårds- och omsorgsbehoven, och därmed kostnad- erna, olika de kommande åren. Inom ramen för SCB:s undersök- ning av levnadsförhållanden (ULF) skattas en rad indikatorer om hälsotillståndet i befolkningen utifrån intervjuer.<A href="#page_180"><SPAN class="ft40">233 </SPAN></A>I ULF framgår att ohälsan ökar med ökad levnadsålder, men samtidigt har tenden- sen varit att hälsan bland de äldsta förbättrats under en längre period. Fler äldre rapporterar dock att de lider av långvariga sjuk- domar och svåra besvär. Sammantaget har hälsan under <NOBR>1990-talet,</NOBR> enligt de aktuella indikatorerna, utvecklats bättre för de äldre än för de yngre, särskilt personer i <NOBR>20–30-årsåldern.<A href="#page_180"><SPAN class="ft40">234</SPAN></A></NOBR></P>
<P class="p134 ft9">Vad det får för konsekvenser på sikt, på behovet av vård och på arbetsförmågan, när dessa yngre kommer upp i åldrarna är svårt att bedöma. I en studie har sjukvårdskonsumtionen simulerats fram till 2040 utifrån antagandet att framtidens äldre har en sämre hälsa än dagens.<A href="#page_180"><SPAN class="ft40">235 </SPAN></A>Om kostnaden per vårddag ökar i takt med det historiska mönstret, beräknas sjukvårdens kostnader öka med hela 270 procent enligt dessa beräkningar.</P>
<P class="p53 ft9">Sammanfattningsvis visar diskussionen i de föregående avsnitten att det finns skäl att tro att kostnaderna för välfärdstjänsterna kommer att öka väsentligt framöver, även om det är svårt att bedöma hur mycket.</P>
<P class="p808 ft30"><SPAN class="ft30">7.3</SPAN><SPAN class="ft54">Internationaliseringen påverkar välfärdssektorn</SPAN></P>
<P class="p52 ft9">Hittills har betänkandet diskuterat välfärdssektorn som om den inte påverkas av förändringar i omvärlden, men internationalise- ringen kan på olika sätt påverka välfärdssektorn och dess omfatt- ning. Å ena sidan gör internationaliseringen vissa skattebaser mer rörliga, vilket påverkar möjligheten att finansiera den offentliga välfärden. Å andra sidan kan internationellt utbyte med välfärds- tjänster leda till lägre priser, på motsvarande sätt som för varor, vilket skulle kunna mildra finansieringsproblemet för den offent- liga sektorn.</P>
<P class="p96 ft9">I det här avsnittet konstaterar vi att internationaliseringen hittills inte tycks ha minskat välfärdssektorns omfattning. Dess-</P>
<P class="p298 ft43"><SPAN class="ft41">233</SPAN><SPAN class="ft42">Trots att intervjuuppgifterna i </SPAN><NOBR>ULF-undersökningarna</NOBR> baseras på namngivna sjukdomar finns det ett visst utrymme för subjektiva bedömningar.</P>
<P class="p56 ft43"><SPAN class="ft41">234</SPAN><SPAN class="ft52">SCB [2006b].</SPAN></P>
<P class="p56 ft45"><SPAN class="ft41">235</SPAN><SPAN class="ft44">Klevmarken, A. & Lindgren, B.[2008].</SPAN></P>
<P class="p51 ft18">180</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105181x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td353"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td232"><P class="p5 ft19">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft9">utom framgår att både den svenska utrikeshandeln med välfärds- tjänster och omfattningen av direktinvesteringar, dvs. etableringar av företag i andra länder, inom området välfärdstjänster är liten. En bilaga till utredningen konstaterar att det bör finnas stora möjlig- heter för direktinvesteringar inom välfärdstjänsternas område, men att dessa är svåra att realisera inom ramen för nuvarande system, där verksamheten ofta är offentligt tillhandahållen.<A href="#page_181"><SPAN class="ft40">236</SPAN></A></P>
<P class="p276 ft11"><SPAN class="ft11">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft51">Grunden för välfärdssektorn består</SPAN></P>
<P class="p120 ft9">Frågan om skattebasernas rörlighet har närmare analyserats i tidi- gare långtidsutredningar. De har konstaterat att internationalise- ringen begränsar möjligheterna att höja skattekvoten för att finan- siera efterfrågeökningen på välfärdstjänster. En näraliggande fråga är om internationaliseringen hotar den svenska skattebasen?</P>
<P class="p809 ft9">Skattebasutredningen<A href="#page_181"><SPAN class="ft40">237 </SPAN></A>hade till uppgift att undersöka om vissa skatter skulle behöva sänkas till följd av internationaliseringen. Utredningen drog slutsatsen att det i princip är möjligt att bi- behålla dagens skattenivå men att vissa förändringar även behöver göras.</P>
<P class="p17 ft9">En rapport till Globaliseringsrådet har mer nyligen studerat hur välfärdsstatens omfattning har påverkats av ökad internationalise- ring och dess effekter på skatteintäkterna och skattestrukturen.<A href="#page_181"><SPAN class="ft40">238 </SPAN></A>En av slutsatserna i rapporten är att den ökade institutionella konkurrens, som med rapportens definition bl.a. omfattar skatte- regler, inte tycks ha minskat välfärdsstaten (tabell 7.5). Skattesatser har sänkts på flera områden men skatteintäkterna har inte fallit i länderna.</P>
<P class="p810 ft43"><SPAN class="ft41">236</SPAN><SPAN class="ft49">Bilaga 4 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2007:95).</SPAN></P>
<P class="p123 ft43"><SPAN class="ft41">237</SPAN><SPAN class="ft49">SOU 2002:47.</SPAN></P>
<P class="p124 ft45"><SPAN class="ft41">238</SPAN><SPAN class="ft50">Karlsson, N. (red.) [2008].</SPAN></P>
<P class="p526 ft18">181</P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105182x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p13 ft20">Förnyelse av välfärdssystemen Långtidsutredningen 2008</P>
<P class="p51 ft11">Tabell 7.5 Välfärdsutgifterna som andel av BNP <NOBR>1960-2003</NOBR></P>
<P class="p190 ft56">Procent</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t86">
<TR>
<TD class="tr25 td396"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr25 td322"><P class="p6 ft75">1960</P></TD>
<TD class="tr25 td397"><P class="p6 ft75">1980</P></TD>
<TD class="tr25 td398"><P class="p6 ft75">1998</P></TD>
<TD class="tr25 td399"><P class="p171 ft75">2003</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td346"><P class="p35 ft79">Sverige</P></TD>
<TD class="tr17 td129"><P class="p6 ft79">10,8</P></TD>
<TD class="tr17 td123"><P class="p6 ft79">28,6</P></TD>
<TD class="tr17 td395"><P class="p6 ft79">30,5</P></TD>
<TD class="tr17 td304"><P class="p171 ft79">31,3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td346"><P class="p35 ft79">Skandinavien</P></TD>
<TD class="tr17 td129"><P class="p6 ft79">9,5</P></TD>
<TD class="tr17 td123"><P class="p6 ft79">22,2</P></TD>
<TD class="tr17 td395"><P class="p6 ft79">26,3</P></TD>
<TD class="tr17 td304"><P class="p171 ft79">26,6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td400"><P class="p35 ft58">OECD</P></TD>
<TD class="tr25 td325"><P class="p6 ft58">10,1</P></TD>
<TD class="tr25 td401"><P class="p6 ft58">17,4</P></TD>
<TD class="tr25 td393"><P class="p6 ft58">19,6</P></TD>
<TD class="tr25 td402"><P class="p171 ft58">20,9</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p811 ft97">Anm.: OECD:s databas innehåller utgifter för sociala ändamål, vilket inkluderar utbetalningar från social- försäkringssystemen, delar av den offentliga konsumtionen och även skattelättnader då de har ett socialt syfte.</P>
<P class="p231 ft60">Källa: Karlson, N. (red.) [2008].</P>
<P class="p453 ft63">Det förefaller inte heller ha blivit någon ”kapplöpning mot botten” med skatterna mellan medlemsstaterna i EU till följd av den ekonomiska integrationen.<A href="#page_182"><SPAN class="ft68">239 </SPAN></A>Däremot finns det exempel på enskilda skatter som närmar sig varandra, exempelvis företagsskat- terna både för <NOBR>EU-15</NOBR> och <NOBR>EU-25.<A href="#page_182"><SPAN class="ft68">240</SPAN></A></NOBR></P>
<P class="p86 ft63">En orsak till att välfärdsstatens finansiering fortfarande förefal- ler relativt trygg är att skatt på arbete, den största skattebasen i Sverige, är en skatt på en relativt orörlig faktor. Andelen av befolk- ningen som utvandrar har visserligen ökat under de senaste decen- nierna, men utvandringen har varit betydligt högre förr. Det bety- der däremot inte att det skulle vara enkelt att höja skatten på arbete för att finansiera välfärden. En höjd skatt på arbete leder till mins- kade drivkrafter för arbete.<A href="#page_182"><SPAN class="ft68">241 </SPAN></A>Och som tidigare framgått bör ansträngningar tvärtom riktas mot att söka stimulera antalet arbe- tade timmar i ekonomin.</P>
<P class="p366 ft61"><SPAN class="ft61">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft62">Nya möjligheter till ökat internationellt utbyte</SPAN></P>
<P class="p485 ft63">Ökat resande och en generellt ökad handel med tjänster internatio- nellt har ökat möjligheterna för medborgarna att studera utom- lands och söka vård utomlands.</P>
<P class="p86 ft88">I detta avsnitt ger vi en bild av hur omfattande det svenska utbytet med omvärlden är inom välfärdstjänsternas område, och vilken potential det finns för ökat utbyte. Inom äldreomsorgen</P>
<P class="p812 ft83"><SPAN class="ft81">239</SPAN><SPAN class="ft84">Hansson, Å. & Olofsdotter, K. [2004].</SPAN></P>
<P class="p55 ft83"><SPAN class="ft81">240</SPAN><SPAN class="ft84">Ekholm, K., m.fl. [2007].</SPAN></P>
<P class="p572 ft70"><SPAN class="ft81">241</SPAN><SPAN class="ft207">Se bl.a. Björklund, A., m.fl. [2006] för en genomgång av hur arbetsutbudet påverkas av ekonomiska incitament.</SPAN></P>
<P class="p322 ft64">182</P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105183x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p367 ft20">Långtidsutredningen 2008 Förnyelse av välfärdssystemen</P>
<P class="p213 ft9">förekommer ännu mycket lite internationellt utbyte, och den behandlas därför inte vidare i avsnittet.</P>
<P class="p813 ft24">Handeln med sjukvårdstjänster är liten…</P>
<P class="p383 ft9">Statistiken över den direkta handeln med sjukvårdstjänster är behäftad med stora brister. En av bilagorna till utredningen bringar mer klarhet i hur omfattande denna typ av handel är.<A href="#page_183"><SPAN class="ft40">242 </SPAN></A>En del av utbytet inom sjukvårdsområdet avspeglas i antalet ersättningar som beviljats för planerad vård inom EU/EES (tabell 7.6 och även faktaruta 7.2). Det kan konstateras att dessa ersättningar är få men att de har vuxit mycket snabbt. Hur antalet patienter som kommit till Sverige för planerad vård har utvecklats finns det däremot inga uppgifter om.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t87">
<TR>
<TD class="tr1 td309"><P class="p155 ft11">Tabell 7.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td403"><P class="p35 ft16">Beviljad ersättning för planerad vård för svenska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td403"><P class="p35 ft11">patienter inom EU/EES <NOBR>2002–2006</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td329"><P class="p5 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr22 td404"><P class="p5 ft189"> </P></TD>
<TD class="tr22 td405"><P class="p5 ft189"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td309"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td406"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td407"><P class="p466 ft57">Antalet beviljade ersättningar i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td329"><P class="p155 ft123">År</P></TD>
<TD class="tr17 td404"><P class="p443 ft57">Antalet beviljade förhandstillstånd</P></TD>
<TD class="tr17 td405"><P class="p42 ft123">efterhand</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td309"><P class="p155 ft79">2002</P></TD>
<TD class="tr17 td406"><P class="p814 ft79">94</P></TD>
<TD class="tr17 td407"><P class="p815 ft79">X*</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td309"><P class="p155 ft79">2003</P></TD>
<TD class="tr17 td406"><P class="p814 ft79">84</P></TD>
<TD class="tr17 td407"><P class="p815 ft79">X*</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td309"><P class="p155 ft79">2004</P></TD>
<TD class="tr17 td406"><P class="p814 ft79">88</P></TD>
<TD class="tr17 td407"><P class="p815 ft79">147</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td309"><P class="p155 ft79">2005</P></TD>
<TD class="tr17 td406"><P class="p814 ft79">116</P></TD>
<TD class="tr17 td407"><P class="p815 ft79">954</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td329"><P class="p155 ft58">2006</P></TD>
<TD class="tr25 td404"><P class="p814 ft58">87</P></TD>
<TD class="tr25 td405"><P class="p815 ft58">1 868</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p816 ft60"><SPAN class="ft60">*</SPAN><SPAN class="ft176">Möjligheten att med stöd av artiklarna 49 och 50 i </SPAN><NOBR>EG-fördraget</NOBR> efterfråga vård över nationsgränserna fanns inte före januari 2004.</P>
<P class="p367 ft60">Källa: Bilaga 4 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2007:95).</P>
<P class="p817 ft63">Omfattningen i pengar räknat av handelsutbytet är likaså svårupp- skattat på grund av bristande statistik. Den grova uppskattningen i bilagan pekar på en export på drygt 300 miljoner kronor per år. Importen kan även den grovt uppskattas till ca 300 miljoner kronor. Den sammanlagda exporten och importen av sjukvårds- tjänster motsvarar därmed blygsamma 3 promille av de samman- lagda sjukvårdsutgifterna i Sverige på ca 200 miljarder kronor. Export och import av sjukvårdstjänster utgör ca 1 promille av den totala utrikeshandeln med tjänster. Men författarna konstaterar att</P>
<P class="p818 ft70"><SPAN class="ft69">242 </SPAN>Bilaga 4 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2007:95).</P>
<P class="p344 ft64">183</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105184x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td29"><P class="p5 ft20">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft9">skattningarna troligen är för låga eftersom landstingens direkt- export tycks vara större än de rapporterade beloppen och att rent privat finansierad vård inte ingår i beloppen. Den direkta handeln med sjukvårdstjänster tycks dock alltjämt vara mycket liten.</P>
<P class="p678 ft11">Faktaruta 7.2 Fri rörlighet för sjuk- och hälsovård inom EU</P>
<P class="p819 ft208">Även om samarbetet inom EU inte uttryckligen rör välfärdsområdet, påverkas den nationella välfärdspolitiken av EU:s regelverk och den ekonomiska politiken. Den ökade rörligheten har aktualiserat frågan om rätten för EU:s medborgare att söka vård i andra länder och vem som då ska stå för kostnaderna.</P>
<P class="p820 ft203">Under <NOBR>1990-talets</NOBR> andra hälft blev flera uppmärksammade tvister som berörde sjukvård hänvisade till <NOBR>EG-domstolen.</NOBR> I samtliga fall handlade det om patienter som sökt sig till ett annat <NOBR>EU-land</NOBR> för att få behandling (i ett fall köpa sjukvårdsprodukter) och efter hemkomsten begärt ersättning för sina kostnader från den offentliga sjukförsäkringen i hemlandet men nekats detta. Domstolen valde att betrakta dessa fall på ett för sjukvården nytt sätt, nämligen som en fråga om fri rörlighet för tjänster inom EU. Sjukvårdstjänster betraktas i princip som vilka tjänster som helst och bör därför inte undantas från kravet att producenterna ska få konkurrera fritt i regionen, utan att hindras av nationella gränser.<SPAN class="ft202">1</SPAN></P>
<P class="p821 ft203">Att det endast är i det egna landet medborgarna har rätt att få vård vid sjukdom har dom- stolen med sina domar närmast betraktat som ett konkurrenshinder för vårdproducenterna. Men <NOBR>EG-rätten</NOBR> är fortfarande i vissa delar relativt oklar. Det är också skillnad i hur vård på sjukhus och annan vård behandlas.<SPAN class="ft202">2 </SPAN>I fråga om sjukvård eller tandvård som tillhandahålls utanför sjukhus kan en patient i princip välja om den vill att vården ska utföras i hemlandet eller i ett annat EU- eller <NOBR>EES-land.</NOBR> Förutsättningen är att det rör sig om vård som ges av den allmänna sjukvården i hemlandet.</P>
<P class="p822 ft203">För vård på sjukhus har <NOBR>EG-domstolen</NOBR> godkänt att patienter får resa utomlands för vård endast efter tillstånd från hemlandets myndigheter. <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har i ett direktivförslag däremot slagit fast att förhandsbesked i princip inte ska krävas, om inte utflödet av patienter hotar att underminera det nationella hälso- och sjukvårdssystemet. Det gör det i princip lättare för privatpersoner att söka och få sjukvård i andra <NOBR>EU-länder.<SPAN class="ft202">3</SPAN></NOBR><SPAN class="ft202"> </SPAN>Sverige har i dag inget system med förhandstillstånd för sjukhusvård. Det innebär att svenska patienter obehindrat kan söka sjukvård och tandvård i andra <NOBR>EU/EES-länder</NOBR> och begära ersättning för kostnaderna i efterhand. Försäkringskassan ersätter kostnaderna, med avdrag för svenska patientavgifter, under förutsättning att vården gällde en sjukdom eller ett hälsotillstånd som i Sverige behandlas av det allmänna hälso- och sjukvårdssystemet och vårdmetoden är identisk eller i flera avseenden överensstämmande med en som används i Sverige för motsvarande tillstånd.</P>
<P class="p823 ft96"><SPAN class="ft110">1</SPAN><SPAN class="ft111">Blomqvist, P. [2004].</SPAN></P>
<P class="p824 ft96"><SPAN class="ft110">2</SPAN><SPAN class="ft111">Edwardsson, E. [2007].</SPAN></P>
<P class="p825 ft96"><SPAN class="ft209">3</SPAN><SPAN class="ft111">Europeiska kommissionen [2008b].</SPAN></P>
<P class="p130 ft18">184</P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105185x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td353"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td232"><P class="p5 ft19">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft24">…men något större direktinvesteringar inom sjukvård och omsorg</P>
<P class="p66 ft9">Eftersom reskostnaderna begränsar den direkta handeln med tjänster, inte minst välfärdstjänster, är etableringar av företag i andra länder genom direktinvesteringar ett naturligt alternativ. Direktinvesteringar innebär att det kommer in utländska företag på den inhemska marknaden som i många fall kan bidra till sänkta kostnader och ökad mångfald. Svenska företag investerar mycket utomlands i både varuproducerande och tjänsteproducerande före- tag. Men inom välfärdstjänsterna i Sverige är direktinvesteringarna små. Inom sjukvård och omsorg är i dag ca 3 500 anställda i utländska företag i Sverige, medan ca 7 500 arbetar i svenska före- tag utomlands.<A href="#page_185"><SPAN class="ft40">243</SPAN></A></P>
<P class="p539 ft24">Litet handelsutbyte inom utbildningsområdet</P>
<P class="p66 ft9">Under läsåret 2006/07 var det nära 28 000 utländska studenter som studerade på högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå i Sverige. Antalet inresande studenter till Sverige har tredubblats sedan läsåret 1997/98 och det är i dag fler inresande studerande än utresande. De utresande studerande var 2006/07 25 600.<A href="#page_185"><SPAN class="ft40">244 </SPAN></A>En bidragande faktor till det ökade antalet utländska studenter är troligen att många högskolor har utökat sitt utbud av engelsk- språkiga utbildningar, framför allt på magisternivå. En annan för- klaring kan vara att flera andra europiska länder, bl.a. Stor- britannien och Tyskland, på senare år infört terminsavgifter. <A href="#page_185"><SPAN class="ft40">245</SPAN></A></P>
<P class="p94 ft9">Hur stor del av tjänstehandeln som består av handel med utbildningstjänster är svårt att skatta. Eftersom utbildningen van- ligtvis är gratis för de studerande finns den inte redovisad i handels- statistiken. I bilagan skattar man den svenska exporten och impor- ten av utbildningstjänster för läsåret 2004/05.<A href="#page_185"><SPAN class="ft40">246 </SPAN></A>I beräkningarna antas att om de inresande och utresande studenterna vid högskola och universitet betalade skolavgifter motsvarande kostnaden för utbildningen (ca 70 000 kronor per studerande och år) och dess- utom betalade uppehälle (ca 80 000 kronor per år) skulle importen av utbildning (inklusive uppehälle) uppgå till 4 miljarder kronor</P>
<P class="p206 ft43"><SPAN class="ft41">243</SPAN><SPAN class="ft49">Bilaga 4 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2007:95).</SPAN></P>
<P class="p123 ft43"><SPAN class="ft41">244</SPAN><SPAN class="ft49">Högskoleverket [2008b].</SPAN></P>
<P class="p123 ft43"><SPAN class="ft41">245</SPAN><SPAN class="ft49">Bilaga 4 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2007:95).</SPAN></P>
<P class="p124 ft45"><SPAN class="ft41">246</SPAN><SPAN class="ft50">Bilaga 4 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2007:95).</SPAN></P>
<P class="p526 ft18">185</P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td29"><P class="p5 ft20">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft9">och utgöra 1,5 procent av tjänsteimporten. Svensk export inom hög- skoleutbildning skulle, på motsvarande sätt, uppgå till 3,5 miljarder kronor och utgöra 1 procent av tjänsteexporten. Det är därmed mycket blygsamma siffror, inte minst jämfört med den stora exportören av utbildningstjänster, Australien (tabell 7.7).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88">
<TR>
<TD class="tr1 td94"><P class="p35 ft11">Tabell 7.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td220"><P class="p826 ft16">Internationell handel med utbildningstjänster,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td94"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td220"><P class="p826 ft16">procentuell andel av total tjänstehandel 2005</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td94"><P class="p35 ft56">Procent</P></TD>
<TD class="tr8 td408"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td346"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td100"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td409"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr26 td400"><P class="p5 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td100"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td409"><P class="p827 ft114">Export</P></TD>
<TD class="tr17 td400"><P class="p444 ft123">Import</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td94"><P class="p35 ft79">Australien</P></TD>
<TD class="tr17 td408"><P class="p828 ft79">24,2</P></TD>
<TD class="tr17 td346"><P class="p444 ft79">2,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td94"><P class="p35 ft79">USA</P></TD>
<TD class="tr17 td408"><P class="p829 ft79">3,9</P></TD>
<TD class="tr17 td346"><P class="p444 ft79">1,4</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td100"><P class="p35 ft58">Sverige</P></TD>
<TD class="tr25 td409"><P class="p828 ft58">1,0</P></TD>
<TD class="tr25 td400"><P class="p444 ft58">1,5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p377 ft60">Anm.: Siffrorna för Sverige bygger på beräkningar (se texten), medan siffrorna för Australien och USA är hämtade ur handelsstatistiken.</P>
<P class="p273 ft60">Källa: Bilaga 4 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2007:95).</P>
<P class="p453 ft63">Bilagan konstaterar också att direktinvesteringarna i Sverige inom utbildningsområdet är små. De svenska investeringarna i utlandet i utbildningsföretag inom förskola, grundskola, gymnasium och eftergymnasial utbildning är nästan obefintliga. Däremot finns ett antal svenska utbildningsföretag inom personalutbildning och utbildningsservice som har någon form av verksamhet utomlands.</P>
<P class="p830 ft210">Blygsam potential för ett ökat internationellt utbyte under nuvarande förhållanden</P>
<P class="p485 ft63">En ökad internationell konkurrens inom välfärdstjänster kan leda till lägre kostnader och ge en mångfald som inte förekommer nationellt. En ökad kunskap om rutiner, styrsystem och organisa- tion av välfärdstjänsterna i andra länder kan leda till förändringar som är positiva också i Sverige. Vilken omfattning möjligheterna för internationellt utbyte med tjänster inom vård och utbildning kommer att få i praktiken är ännu en öppen fråga. Utvecklingen framöver hänger samman med hur kvaliteten på tjänsterna i det egna landet utvecklas, liksom kostnadsskillnader.</P>
<P class="p134 ft63">Bilagan drar slutsatsen att det bör finnas stora möjligheter för direktinvesteringar inom välfärdstjänsternas område att döma av de</P>
<P class="p668 ft64">186</P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td353"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td232"><P class="p5 ft19">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p831 ft9">omfattande direktinvesteringarna på andra områden.<A href="#page_187"><SPAN class="ft40">247 </SPAN></A>Författarna pekar på att det finns framgångsrika exempel där svenska tjänste- företag vuxit sig stora internationellt. Samtidigt konstateras att det är svårt att tänka sig en sådan utveckling för verksamheter inom den offentliga sektorn om inte vissa grundläggande principer för- ändras. En utveckling mot ett mer internationellt utbyte av väl- färdstjänster är därför mer troligt om privata företag tar över, åtminstone delar av, produktionen och att företagen har funge- rande marknader med tydliga regler att arbeta på.</P>
<P class="p832 ft47"><SPAN class="ft30">7.4</SPAN><SPAN class="ft46">Vidareutveckling av välfärdstjänsterna kräver förändringar</SPAN></P>
<P class="p80 ft9">En ökad efterfrågan på välfärdstjänster kan mötas på olika sätt. Politiken i dag är bland annat inriktad på att öka arbetsutbudet och på så vis öka skatteintäkterna. Inriktningen är också att hålla ett överskott i de offentliga finanserna för att på så sätt spara för att bättre kunna hantera kommande budgetförsvagningar.</P>
<P class="p276 ft11"><SPAN class="ft11">7.4.1</SPAN><SPAN class="ft51">Ökat arbetsutbud kan bidra på kort sikt</SPAN></P>
<P class="p207 ft9">Arbetsutbudet har under de senaste decennierna haft en blygsam utveckling, vilket framgick i kapitel 3. Det har därför inte varit genom ökat antal arbetade timmar i ekonomin som välfärdstjänst- erna har kunnat expandera. För att ett ökat arbetsutbud ska kunna ge ökade resurser till offentlig konsumtion krävs därför i ett första steg att denna utveckling bryts.</P>
<P class="p67 ft9">Att öka arbetslivets längd, som vi likaså diskuterar i kapitel 3, skulle väsentligt kunna bidra till finansieringen av välfärden. Medellivslängden har kontinuerligt ökat och bedöms göra det även framöver. I takt med att livslängden ökar och det finns tecken på att hälsotillståndet förbättras hos de äldre är det inte otänkbart att utträdet ur arbetslivet skulle kunna komma att ske senare. Så har det visserligen inte varit tidigare, men under de allra senaste åren har utträdet skett senare (tabell 3.2).</P>
<P class="p67 ft9">Det mått som ofta används för att illustrera allvaret i den demo- grafiska frågan är den s.k. äldrekvoten, som utgår ifrån att utträdet</P>
<P class="p101 ft45"><SPAN class="ft53">247 </SPAN>Bilaga 4 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2007:95).</P>
<P class="p526 ft18">187</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105188x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td29"><P class="p5 ft20">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">ur arbetslivet sker i <NOBR>65-årsåldern.</NOBR> Äldrekvoten mäts som antalet personer som är 65 år och äldre i förhållande till den totala befolk- ningen. Kvoten beräknas öka från drygt 17 procent 2007 till drygt 23 procent 2050.<A href="#page_188"><SPAN class="ft40">248 </SPAN></A>Ett annat mått är den s.k. försörjningskvoten för äldre som mäts som antalet personer som är 65 år och äldre i förhållande till den förvärvsaktiva delen av befolkningen, dvs. personer i åldrarna <NOBR>20–64</NOBR> år. Försörjningskvoten för äldre var ca 30 procent 2007. För att den kvoten ska behållas på 30 procent måste år 2035 gruppen äldre definieras som 70 år och äldre. Den yrkesaktiva åldern blir då <NOBR>20–69</NOBR> år.<A href="#page_188"><SPAN class="ft40">249</SPAN></A></P>
<P class="p134 ft9">Den effektiva utträdesåldern ligger dock alltjämt en bit under 65 år och ett första steg är därför att höja den. I kapitel 3 diskute- rades hur ekonomiska incitament och normer i samhället styr pensioneringstidpunkten. Där framhålls att välfärdssystemen måste stramas åt betydligt, olika utträdesvägar begränsas och normer för- ändras. Att åstadkomma ett senare utträde ur arbetslivet är därför inte ett lätt sätt att lösa det långsiktiga finansieringsproblemet.</P>
<P class="p211 ft11"><SPAN class="ft11">7.4.2</SPAN><SPAN class="ft51">Offentliga överskott skapar en buffert</SPAN></P>
<P class="p485 ft9">Nuvarande finanspolitiska ramverk har sin grund i det statsfinansi- ella läget i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> och behovet att sanera statens finan- ser. Det finanspolitiska ramverket innehåller, förutom överskotts- målet, även bl.a. ett utgiftstak för staten.<A href="#page_188"><SPAN class="ft40">250 </SPAN></A>Syftet med ramverket har varit att vända en utveckling som innebar stora underskott i den offentliga sektorn och en växande statsskuld. Underskotten i den offentliga sektorn har vänts till överskott och statsskulden har fallit från drygt 70 till drygt 30 procent av BNP.<A href="#page_188"><SPAN class="ft40">251</SPAN></A></P>
<P class="p53 ft9">Överskottsmålet (eller saldomålet) för den offentliga sektorns finansiella sparande är en central del i ramverket. Det motiveras delvis utifrån behovet att spara för kommande generationer när den demografiska situationen är mindre gynnsam.<A href="#page_188"><SPAN class="ft40">252</SPAN></A></P>
<P class="p86 ft10">Att motivera det finanspolitiska ramverket utifrån behovet att spara för framtiden är inte fritt från invändningar. Lindbeck<A href="#page_188"><SPAN class="ft183">253 </SPAN></A>har</P>
<P class="p833 ft45"><SPAN class="ft41">248</SPAN><SPAN class="ft44">SCB [2007a]</SPAN><SPAN class="ft211">.</SPAN></P>
<P class="p55 ft43"><SPAN class="ft41">249</SPAN><SPAN class="ft52">Regeringens proposition 2008/09:1.</SPAN></P>
<P class="p244 ft43"><SPAN class="ft41">250</SPAN><SPAN class="ft42">Överskottsmålet innebär att den offentliga sektorns överskott i genomsnitt ska uppgå till en procent av BNP över en konjunkturcykel.</SPAN></P>
<P class="p55 ft43"><SPAN class="ft41">251</SPAN><SPAN class="ft52">Regeringens proposition 2008/09:1.</SPAN></P>
<P class="p55 ft43"><SPAN class="ft41">252</SPAN><SPAN class="ft52">Regeringens proposition. 2007/08:100.</SPAN></P>
<P class="p55 ft45"><SPAN class="ft41">253</SPAN><SPAN class="ft44">Lindbeck, A. [2008].</SPAN></P>
<P class="p51 ft18">188</P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105189x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td353"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td232"><P class="p5 ft19">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft9">framhållit att detta fördelningsargument inte är ett giltigt motiv för att behålla överskottsmålet, eftersom framtida generationer kom- mer att vara rikare än dagens generationer. Till skillnad från många andra länder har Sverige också reformerat sitt pensionssystem för att bättre kunna hantera den demografiska utmaningen, vilket minskar behovet av överskott.</P>
<P class="p131 ft9">Ett annat skäl för att upprätthålla överskottsmålet är att skapa en skatteutjämning mellan olika generationer.<A href="#page_189"><SPAN class="ft40">254 </SPAN></A>Syftet är att begränsa skatternas snedvridande effekter genom att undvika extrema skattetoppar under perioder med ogynnsam demografi. Lindbeck invänder även mot detta argument och menar att fram- tida generationer genom egna åtgärder själva bör begränsa behovet av skattehöjningar, exempelvis genom att successivt höja pensions- åldern i takt med bättre hälsa för de äldre. Eftersom det på sikt kommer behöva göras förändringar för att upprätthålla välfärden, skulle därmed den nuvarande utformningen av det finanspolitiska ramverket endast skjuta upp nödvändiga reformer. Samtidigt på- pekar Lindbeck att fasta budgetpolitiska spelregler är viktiga för att bidra till budgetdisciplin och därmed undvika en kraftig uppgång i den offentliga skuldsättningen.</P>
<P class="p534 ft9">Finanspolitiska rådet, vars uppgift bl.a. är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken, menar att en fråga som borde diskuteras mer är i vilken grad en höjning av pensionsåldern skulle kunna motivera lägre överskott nu.<A href="#page_189"><SPAN class="ft40">255 </SPAN></A>Rådet har också vissa invändningar mot överskottsmålets konstruktion. Rådet ser en risk i att dagens överskottsmål leder till att löpande utgifter tränger undan investeringar eftersom investeringar måste skattefinansieras.</P>
<P class="p67 ft9">Debatten speglar att det finns välgrundade argument både för och emot det överskottsmål som är riktmärke för finanspolitiken. Sammanfattningsvis tycks enighet råda kring stabilitetsmotivet för överskottsmålet – däremot är det mer problematiskt att avgöra hur stort överskottet ”bör vara” i en given situation. Fördelnings- motiven över generationer är mer omtvistade.</P>
<P class="p18 ft9">En fråga som bör ställas är om det demografiska problemet är tillfälligt – vilket skulle kunna motivera skatteutjämning – och i vilken utsträckning det handlar om en mer permanent förändring i befolkningens ålderssammansättning. Diagram 7.4 visar hur stor del av den framtida ökningen av äldrekvoten som förklaras av</P>
<P class="p834 ft43"><SPAN class="ft41">254</SPAN><SPAN class="ft49">S.k. </SPAN><NOBR>tax-smoothing.</NOBR></P>
<P class="p124 ft45"><SPAN class="ft41">255</SPAN><SPAN class="ft50">Finanspolitiska rådet [2008].</SPAN></P>
<P class="p526 ft18">189</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105190x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td29"><P class="p5 ft20">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft9">skillnader i storleken på olika generationer (den s.k. kohorteffek- ten) och hur stor del som beror på ökad livslängd i hela befolk- ningen.</P>
<P class="p83 ft9">En relativt stor del av ökningen i äldrekvoten beror på att gene- rationer är olika stora, vilket är en övergående effekt. Samtidigt förklaras en betydande, och på sikt ökande, del av ökningen i äldrekvoten av att folk lever längre, vilket är en permanent föränd- ring. Problemet att en enskild åldersgrupp är stor och åldras kan hanteras genom överskott i de offentliga finanserna när denna grupp ännu är förvärvsaktiv. Men på riktigt lång sikt kommer det krävas en omställning av välfärdssystemen eftersom den ökade livslängden är en permanent förändring.</P>
<P class="p53 ft9">Dessutom kan man räkna med att efterfrågan på välfärdstjänster ökar när levnadsnivån stiger i samhället, vilken har diskuterats tidigare i kapitlet och som vi återkommer till i nästa avsnitt.</P>
<P class="p835 ft11">Diagram 7.4 Äldrekvot med kohorteffekten avskiljd <NOBR>2005–2050</NOBR></P>
<P class="p178 ft56">Procentuell andel äldre i förhållande till total befolkning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t89">
<TR>
<TD class="tr22 td113"><P class="p282 ft114">25%</P></TD>
<TD class="tr22 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td200"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr22 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td113"><P class="p282 ft114">24%</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td200"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td113"><P class="p282 ft114">23%</P></TD>
<TD class="tr13 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td200"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td113"><P class="p282 ft114">22%</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td200"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td113"><P class="p282 ft114">21%</P></TD>
<TD class="tr13 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td200"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td113"><P class="p282 ft114">20%</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td200"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td113"><P class="p282 ft114">19%</P></TD>
<TD class="tr13 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td200"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td113"><P class="p282 ft114">18%</P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td200"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td113"><P class="p282 ft114">17%</P></TD>
<TD class="tr13 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td200"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td113"><P class="p282 ft114">16%</P></TD>
<TD class="tr13 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td200"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td113"><P class="p282 ft114">15%</P></TD>
<TD class="tr13 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td314"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td200"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td129"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr13 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td113"><P class="p6 ft212">2005</P></TD>
<TD class="tr25 td75"><P class="p6 ft212">2010</P></TD>
<TD class="tr25 td314"><P class="p6 ft212">2015</P></TD>
<TD class="tr25 td129"><P class="p255 ft212">2020</P></TD>
<TD class="tr25 td13"><P class="p6 ft212">2025</P></TD>
<TD class="tr25 td200"><P class="p6 ft212">2030</P></TD>
<TD class="tr25 td75"><P class="p6 ft212">2035</P></TD>
<TD class="tr25 td129"><P class="p255 ft212">2040</P></TD>
<TD class="tr25 td44"><P class="p6 ft212">2045</P></TD>
<TD class="tr25 td75"><P class="p6 ft212">2050</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td113"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td345"><P class="p170 ft72">Basscenario</P></TD>
<TD class="tr21 td13"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr21 td354"><P class="p181 ft72">Konstanta dödsrisker</P></TD>
<TD class="tr21 td44"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p5 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p836 ft59">Anm.: Basscenario anger andelen personer över 65 år i förhållande till befolkningen, enligt SCB:s befolknings- prognos (SCB [2008b]). Konstanta dödsrisker innebär att dödsrisken hållits konstant på 2008 års nivå i beräkningarna, varvid medellivslängden inte ökar och utvecklingen av äldrekvoten enbart förklaras av skillnader i storleken på generationer.</P>
<P class="p437 ft60">Källa: Egna beräkningar.</P>
<P class="p105 ft64">190</P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105191x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td353"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td232"><P class="p5 ft19">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft11"><SPAN class="ft11">7.4.3</SPAN><SPAN class="ft51">Långsiktig finansiering kräver andra lösningar</SPAN></P>
<P class="p186 ft9">För att välfärdstjänsterna ska kunna vidareutvecklas mer i linje med hur efterfrågan på dem kan förväntas stiga, behövs ökande resurs- tillskott. Men successivt högre intäkter är svårt att åstadkomma via de åtgärder som har diskuterats. Däremot skulle ökande tillskott kunna skapas om delar av tjänsteutbudet finansieras på annat sätt än med skatter.</P>
<P class="p79 ft24">Avgiftsfinansieringar och bortprioriteringar behöver övervägas</P>
<P class="p80 ft9">Ett sätt att öka intäkterna i välfärdssystemen är att höja de befint- liga brukaravgifterna för delar av de offentligt finansierade väl- färdstjänsterna. Välkonstruerade avgifter kan även leda till en effektivare produktion genom att styra efterfrågan på tjänsten i fråga. Ett exempel på styrande avgifter är de differentierade patientavgifter som finns i en del landsting som gör det dyrare att besöka en akutmottagning än primärvården. På så sätt försöker man styra patienterna till rätt vårdinrättning och minska belast- ningen på den dyrare vården på sjukhusens akutmottagningar. Tidigare fanns det också i en del kommuner tidsrelaterade barn- omsorgstaxor som gav föräldrar ekonomiska drivkrafter att ha kort avtalad vistelsetid i barnomsorgen.<A href="#page_191"><SPAN class="ft40">256 </SPAN></A>Men dagens brukaravgifter är förhållandevis få, varför höjningar av dem enbart kan ge ett begrän- sat resurstillskott.<A href="#page_191"><SPAN class="ft40">257</SPAN></A></P>
<P class="p688 ft9">Ytterligare en möjlighet är att verksamheter skattefinansieras upp till en viss nivå, men att hushållen kompletterar med betal- ningar för tjänster utöver denna nivå. En sådan konstruktion skulle tillåta att det finns en viss valfrihet utan att det behöver bli en kompromiss med den grundläggande nivån.</P>
<P class="p110 ft9">Denna typ av system finns redan i dag. Exempelvis är det offentliga åtagandet för pensionerna avgränsat samtidigt som den som vill kan komplettera genom eget pensionssparande och i de flesta fall finns även kompletteringar via avtal på arbetsmarknaden. Möjligheten finns likaså att teckna privata sjukförsäkringar som ger kompletterande ersättning vid inkomstbortfall. Antalet personer som har tecknat en privat individuell sjukförsäkring har ökat under</P>
<P class="p837 ft43"><SPAN class="ft53">256 </SPAN>Förekomsten av olika former av tidsrelaterade taxor inom barnomsorgen har minskat efter maxtaxans införande och rör sig nu om hel- eller deltidstaxa.</P>
<P class="p838 ft45"><SPAN class="ft53">257</SPAN>Avgifter finansierar ca 4 procent av de offentliga utgifterna.</P>
<P class="p526 ft18">191</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105192x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td29"><P class="p5 ft20">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p125 ft9">senare år. Mellan 1999 och 2004 har antalet försäkrade med en privat individuell eller gruppsjukförsäkring som ger engångsersätt- ning vid sjukdom ungefär fördubblats om än från en låg nivå.<A href="#page_192"><SPAN class="ft40">258</SPAN></A></P>
<P class="p126 ft9">En annan möjlighet är att det offentliga helt drar sig ur finansie- ringen av en verksamhet och att den i stället blir privatfinansierad. Men de områden som kostar mest är samtidigt områden där det är svårt att göra sådana mer radikala bortprioriteringar, såsom vård och omsorg. Här handlar det, åter igen, snarare om att prioritera bort delar av verksamheten.</P>
<P class="p57 ft24">Fördelningshänsyn och effektivitet bör styra prioriteringarna</P>
<P class="p128 ft9">Troligen kräver en reformering av välfärdssystemen flera skilda åtgärder, såväl rena bortprioriteringar som olika system för avgifts- finansiering. Eftersom verksamheterna är olika finns det knappast en universallösning för alla, utan finansieringsformen behöver rim- ligen se olika ut i olika fall.</P>
<P class="p296 ft9">Vi konstaterade inledningsvis i detta kapitel att det finns såväl effektivitets- som fördelningsskäl för skattefinansieringen. Om- prioriteringarna av verksamhet bör inte förändra grunden för väl- färdspolitiken, utan snarare stärka fördelningseffekten och öka effektiviteten. Omprioriteringarna bör också göras i ljuset av bland annat stigande inkomster i samhället, ökad efterfrågan på mångfald och ökad internationalisering. Internationaliseringen gör t.ex. att de som har ekonomiska möjligheter kan åka utomlands för vård om väntetiderna anses för långa eller kvaliteten för låg. På sikt kan detta också påverka viljan att betala till det gemensamma systemet. Den ökade efterfrågan på mångfald gör samtidigt att ambitionen att välfärdstjänsterna ska präglas av jämlikhet och likvärdighet blir alltmer svårtolkad.</P>
<P class="p250 ft24">Skapa mer ”lika möjligheter” som vägledande princip</P>
<P class="p106 ft9">En möjlig vägledande princip för välfärdspolitiken är att ta fasta på individens möjligheter att påverka sin egen situation. Utmaningen blir då att skapa mer ”lika möjligheter”.<A href="#page_192"><SPAN class="ft40">259 </SPAN></A>Ekonomisk tillväxt som bidrar till högre disponibla inkomster för hushållen medför att</P>
<P class="p833 ft43"><SPAN class="ft41">258</SPAN><SPAN class="ft52">Sjögren Lindquist, G. & Wadensjö, E. [2007].</SPAN></P>
<P class="p572 ft45"><SPAN class="ft41">259</SPAN><SPAN class="ft191">Redan i Långtidsutredningen 1990 fördes ett resonemang om hur välfärd skulle kunna knytas till möjligheterna att välja snarare än till resultatet av olika val (SOU 1990:14).</SPAN></P>
<P class="p322 ft18">192</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105193x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td353"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td232"><P class="p5 ft19">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p839 ft9">medborgarna får ökade möjligheter att av egen kraft kontrollera och styra sina livsvillkor. I vårt basscenario växer hushållens dispo- nibla inkomster i genomsnitt med 2,9 procent per år <NOBR>2008–2030.</NOBR> Tillsammans med högre utbildningsnivåer i samhället kan det också förväntas ge medborgarna större möjligheter att göra välinforme- rade egna val.</P>
<P class="p89 ft137">I denna utredning finns endast utrymme att föra en mycket generell diskussion kring hur välfärdssystemen skulle kunna refor- meras. En konkretisering måste göras för enskilda välfärdstjänster. Utformningen av systemen är en grannlaga uppgift som kräver avvägningar mellan fördelnings- och effektivitetsaspekter som kan vara olika för olika välfärdstjänster. Bland annat blir det relevant att studera de skilda tjänsternas pris- och inkomstelasticitet.<A href="#page_193"><SPAN class="ft40">260</SPAN></A></P>
<P class="p102 ft137">Med utgångspunkten att det är mer ”lika möjligheter” som ska skapas förefaller det naturligt att grundläggande utbildning ska vara helt skattefinansierad. Flera rapporter, bl.a. i en bilaga till denna utredning, visar att den sociala snedrekryteringen till högre studier minskar om resurser satsas tidigt i utbildningskedjan.<A href="#page_193"><SPAN class="ft40">261 </SPAN></A>Mot denna bakgrund bör det också gå att införa avgifter på högre utbildning utan att detta resulterar i oönskade fördelningseffekter. Men sam- tidigt måste det finnas ett välfungerande studiemedelssystem. De flesta behöver kunna fördela de kostnader som uppstår under studietiden, när inkomst ofta saknas, mer jämnt över livet. Avgifter på högre utbildning skulle också kunna stimulera till snabbare genomströmning i studierna, vilket lyftes fram i kapitel 3.</P>
<P class="p840 ft9">Äldreomsorgen är ett annat område där man kan lägga ett visst ansvar på den enskilde, om prioriteringen är att skapa lika möjlig- heter. I en rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle<A href="#page_193"><SPAN class="ft40">262 </SPAN></A>framhålls att det finns en vilja bland många äldre att ta ett ökat ansvar och betala för en högre standard i äldreomsorgen. Av de som sökte skattereduktion för hushållsnära tjänster för andra halv- året 2007, då möjligheten infördes var närmare 30 procent över 70 år.<A href="#page_193"><SPAN class="ft40">263</SPAN></A></P>
<P class="p236 ft9">Inom sjukvårdens område har det under en tid funnits en tydlig prioriteringsdiskussion, som bland annat handlat om vilka läke-</P>
<P class="p841 ft43"><SPAN class="ft41">260</SPAN><SPAN class="ft42">Priselasticiteten uttrycker hur utbudet eller efterfrågan på en vara eller tjänst förändras när priset förändras. Inkomstelasticiteten uttrycker hur efterfrågan förändras när inkomsten förändras. Se vidare bilaga 7 till Långtidsutredningen 2003 (SOU 2003:57) för en närmare diskussion om de offentliga tjänsternas pris- och inkomstelasticitet.</SPAN></P>
<P class="p717 ft43"><SPAN class="ft41">261</SPAN><SPAN class="ft49">Bilaga 8 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:69).</SPAN></P>
<P class="p123 ft43"><SPAN class="ft41">262</SPAN><SPAN class="ft49">Rollén, B. & Olin Wikman, M. [2008].</SPAN></P>
<P class="p271 ft45"><SPAN class="ft41">263</SPAN><SPAN class="ft44">Enligt uppgift från Skatteverket utifrån inkomna ansökningar t.o.m. 5 maj 2008 som var sista ansökningsdag.</SPAN></P>
<P class="p764 ft18">193</P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td29"><P class="p5 ft20">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
<TD class="tr17 td30"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">medel som ska vara subventionerade. Den diskussionen skulle behöva fördjupas till att även handla om om det i vissa fall är möjligt för individen själv att ta ett ökat ansvar för att inte drabbas av t.ex. vissa välfärdssjukdomar. Samtidigt behövs kompletterande möjligheter att försäkra sig mot risken att drabbas hårt ekonomiskt vid sjukdomsfall, oavsett hur de har uppkommit. Genom att tydligare avgränsa hur långt det offentliga åtagandet sträcker sig ges möjlighet för lösningar vid sidan om de offentliga systemen att kunna växa fram som är mer förenliga med fördelnings- och effektivitetsambitionerna.</P>
<P class="p842 ft30"><SPAN class="ft30">7.5</SPAN><SPAN class="ft54">Avslutning</SPAN></P>
<P class="p128 ft137">Scenarioberäkningarna för Långtidsutredningen 2008 utgår från nuvarande politik och system. Den sammantagna bilden är att det i princip kommer gå att upprätthålla samma nivå på välfärdstjänst- erna som i dag de närmaste <NOBR>20–25</NOBR> åren med oförändrade skatte- satser. Även om det finns finansiella förutsättningar att upprätt- hålla välfärdstjänsterna på dagens nivå, kan det däremot bli problem att rekrytera personal med lämplig utbildning till sektorn i alla delar av landet.</P>
<P class="p843 ft9">Det finns starka skäl att tro att efterfrågan på välfärdstjänsterna kommer att stiga utöver vad som motiveras utifrån den demo- grafiska utvecklingen. Det har visat sig vara fallet historiskt. När den materiella standarden i samhället ökar, ökar också efterfrågan på större omfattning och bättre kvalitet på tjänsterna. Till detta ska också läggas det faktum att det även finns en stor efterfrågan på valfrihet och individuell anpassning av välfärdstjänsterna. Det stäl- ler ytterligare krav på utbudet och de aktörer som tillhandahåller tjänsterna.</P>
<P class="p844 ft9">De möjligheter som finns att öka produktiviteten i produk- tionen av välfärdstjänsterna bör tas tillvara. Men de är knappast så stora att de kan bidra till att lösa den offentliga sektorns långsiktiga finansieringsproblem.</P>
<P class="p296 ft9">Ett ökat arbetsutbud kan också bidra till att mildra finansie- ringsproblemet, men det löser knappast det långsiktiga problemet att vi i takt med ökad levnadsstandard vill ha bättre vård och omsorg.</P>
<P class="p412 ft9">För att kunna vidareutveckla välfärdstjänsterna mer i linje med hur efterfrågan på dem ökar, krävs ytterligare förändringar. Det innebär omprioriteringar av det offentliga åtagandet eller fler</P>
<P class="p233 ft18">194</P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td353"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td232"><P class="p5 ft19">Förnyelse av välfärdssystemen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p845 ft9">avgifter för att kvaliteten ska kunna utvecklas. Hög kvalitet är viktigt för att bibehålla förtroendet och legitimiteten för välfärds- systemen.</P>
<P class="p846 ft9">Om staten skjuter upp eller avstår från åtgärder som kan underlätta finansieringen och utvecklingen av välfärdssystemen leder det med stor sannolikhet till fortsatt framväxt av lösningar vid sidan om de offentliga systemen. Det kan ta sig uttryck både i en ökad efterfrågan på olika privata alternativ, men också i att en ökad del av välfärdstjänsterna utförs av hushållen själva. Inom äldreomsorgen kan anhörigarbetet komma att ytterligare öka. Ett sådant ökat informellt arbete kan i sin tur komma att ske på bekostnad av marknadsarbete. Det finns också en könsaspekt efter- som det i många fall kan förmodas vara kvinnorna som ägnar mer tid åt t.ex. vård av anhöriga.</P>
<P class="p847 ft9">Att avstå från åtgärder som kan underlätta för efterfrågan att tillgodoses ger därför även det betydande fördelningseffekter. Hushåll med god ekonomi kommer sannolikt i högre grad välja vägar där hushållen betalar mer med egna pengar där det är möjligt. Hushåll med sämre ekonomi blir hänvisade till lösningar som inne- bär mer informellt arbete. För att det ska finnas ett välfärdssystem som uppfyller sina grundläggande syften om omfördelning och effektivitet krävs därför en reformering av systemen.</P>
<P class="p89 ft137">Eftersom förändringar tar tid, bör ett brett utredningsarbete inledas så snart som möjligt. Långtidsutredningen 2008 föreslår att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppdrag att utreda formerna för finansieringen av välfärdstjänsterna. Utredningen bör pröva olika handlingsalternativ och alternativens fördelar ställas mot nackdelarna. På så sätt kan en vidareutveckling av de i grunden offentligt finansierade välfärdstjänsterna bli möjlig även på sikt. Utredningen bör också inbegripa hur de problem ska hanteras som kan förväntas uppstå när ett system byts mot ett annat.</P>
<P class="p848 ft9">Ett förändringsarbete som syftar till att ändra utformningen av välfärdssystemen tar lång tid, arbetet med ett nytt pensionssystem tog över tio år. Det är därför viktigt att starta detta arbete så snart som möjligt med siktet att reformera välfärdstjänsterna innan skill- naderna blir alltför stora mellan förväntningarna och det som kan tillhandahållas. En närmare precisering av vad samhället ska svara för och vad den enskilde ska svara för, kan också skapa framväxt av marknadslösningar. Sådana kan annars få svårt att komma igång, eller växer fram på ett oönskat sätt.</P>
<P class="p849 ft18">195</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
</DIV>
<DIV id="page_197">
<P class="p13 ft8">8 En politik för framtiden</P>
<P class="p850 ft9">Förändrad befolkningssammansättning, förändrade efterfråge- mönster och en fortsatt internationalisering är tre trender som lyfts fram av Långtidsutredningen 2008 som särskilt betydelsefulla. Trenderna påverkar ekonomins utveckling på lång sikt i olika avse- enden. Betänkandet spänner över ett brett fält av frågor som alla på olika vis och i olika hög grad påverkas av trenderna. I detta av- slutande kapitel vill vi återknyta till trenderna och lyfta fram utred- ningens viktigaste slutsatser.</P>
<P class="p276 ft30"><SPAN class="ft30">8.1</SPAN><SPAN class="ft54">Förändrade förutsättningar</SPAN></P>
<P class="p470 ft9">Den ekonomiska tillväxten fram till 2030 kommer att vara relativt god enligt det basscenario som presenteras i Långtidsutredningen 2008, men inte lika snabb som de senaste tio åren. Samtidigt finns ett antal faktorer som kan dämpa tillväxten i ekonomin. Klimat- politikens utformning, utvecklingen av arbetsutbudet samt den ökade efterfrågan på och produktionen av tjänster är exempel på faktorer som diskuteras i utredningen. Vid sidan om de framtida tillväxtförutsättningarna är också möjligheterna att möta en stigande efterfrågan på välfärdstjänster inom ramen för ett i grun- den offentligt finansierat system en central fråga.</P>
<P class="p851 ft11"><SPAN class="ft11">8.1.1</SPAN><SPAN class="ft51">Befolkningssammansättningen påverkar arbetsutbudet och efterfrågan på välfärdstjänster</SPAN></P>
<P class="p186 ft9">En växande andel äldre och en närmast stagnerande befolkning i arbetsför ålder kommer att få effekter på både arbetsutbudet, och därigenom tillväxten, och på de offentliga välfärdssystemen.</P>
<P class="p852 ft18">197</P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">En politik för framtiden</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p853 ft24">Arbetsutbudet utvecklas svagt och den ökade utbildningsnivån omfattar inte alla</P>
<P class="p128 ft9">Antalet personer i arbetsför ålder ökar bara svagt i framtiden och ökningen sker i huvudsak i de äldre åldersgrupperna och till följd av invandring. Med nuvarande sysselsättningsmönster innebär det att antalet arbetade timmar i ekonomin ökar svagt på lång sikt, och arbetsutbudets bidrag till tillväxten blir mycket begränsat.</P>
<P class="p86 ft9">Befolkningen blir samtidigt alltmer välutbildad, generellt sett, vilket kan betyda att anknytningen till arbetsmarknaden kommer att stärkas framöver. Särskilt tycks kvinnorna stärka sin position på arbetsmarknaden med ökad utbildningsnivå. Samtidigt finns det en oroande tendens att andelen unga med enbart förgymnasial utbildning varit konstant under en lång tid, och att denna grupp har problem att få fäste på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p53 ft9">Under de allra senaste åren är det också de utländska student- erna (dvs. inresande studerande) som gjort att antalet högskole- nybörjare inte minskat i Sverige. Många gånger har de inte som avsikt att ta någon examen här.</P>
<P class="p57 ft24">Ökad efterfrågan på välfärdstjänster till följd av fler äldre är hanterbar</P>
<P class="p106 ft9">Fler äldre i befolkningen ökar efterfrågan på välfärdstjänster, främst sjukvård och äldreomsorg, i framtiden. Enligt basscenariot i Långtidsutredningen 2008 beräknas det på sikt vara möjligt att möta den ökade efterfrågan under förutsättning att dagens kvalitet och kvantitet per person inom vård, omsorg och utbildning uppfattas som tillräcklig. Däremot finns det inte utrymme att möta en ökad efterfrågan på fler och bättre tjänster, vilket diskuteras vidare nedan.</P>
<P class="p96 ft9">Det kan uppstå problem att rekrytera personal i den omfattning som kommer att krävas utan höjda relativlöner, något som i sin tur skulle driva upp kostnaderna. Inte minst kan rekryteringsproblem uppstå i vissa delar av landet.</P>
<P class="p86 ft9">Det övergående problemet att en åldersgrupp är stor och åldras kan man hantera genom att skapa överskott i de offentliga finans- erna när denna grupp ännu är förvärvsaktiv. Men på sikt behövs en anpassning av systemen bl.a. till den ökade medellivslängden.</P>
<P class="p75 ft18">198</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td7"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td236"><P class="p5 ft19">En politik för framtiden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p854 ft11"><SPAN class="ft11">8.1.2</SPAN><SPAN class="ft51">Ändrade efterfrågemönster kan komma att dämpa tillväxten</SPAN></P>
<P class="p120 ft9">Efterfrågan på varor och tjänster förändras. Stigande inkomster och ändrade preferenser är en orsak, en annan att det kommer fram nya produkter som finner sin efterfrågan. Det är inte bara efterfrågan på varor och tjänster som ökar, utan också efterfrågan på fritid. Det får i sin tur konsekvenser för arbetsutbudet.</P>
<P class="p79 ft24">Efterfrågan ökar på mer och bättre välfärdstjänster</P>
<P class="p80 ft9">Utöver den ökande efterfrågan på välfärdstjänster som följer av att befolkningen åldras kommer efterfrågan på dem sannolikt också att öka när inkomsterna stiger. Den historiska utvecklingen visar att efterfrågan på välfärdstjänster ökat i betydligt snabbare takt än vad som kan motiveras av den demografiska utvecklingen.</P>
<P class="p20 ft9">Enligt basscenariot i utredningen kommer det gå att upprätt- hålla dagens nivå på välfärdstjänsterna fram till 2030. Samtidigt är det inte troligt att invånarna nöjer sig med en i stort sett oföränd- rad standard på välfärdstjänsterna när konsumtionen av andra tjänster och varor växer i kvalitet och omfattning. Dessutom har utvecklingen gått mot en ökad önskan om valmöjligheter, vilket kräver ett brett utbud av välfärdstjänster och även kan kräva en viss överkapacitet.</P>
<P class="p269 ft9">Det är svårt att möta en ökande efterfrågan på välfärdstjänster dels för att de är kraftigt subventionerade och finansieras nästan uteslutande av skatter, dels för att det ofta är begränsade möjlig- heter att öka produktiviteten i verksamheten. I förlängningen skapas en situation där efterfrågan på tjänster är svår att tillgodose inom ramen för dagens finansieringsform.</P>
<P class="p79 ft24">Efterfrågan ökar även på andra tjänster</P>
<P class="p66 ft9">Hushållens ökande efterfrågan riktar sig även mot andra tjänster än välfärdstjänster. Sysselsättningen har det senaste decenniet vuxit i tjänstebranscher med relativt låg produktivitetstillväxt och denna utveckling kan förväntas fortsätta framöver. Beroende på hur efterfrågan på tjänster utvecklas, kan produktivitetstillväxten komma att se olika ut.</P>
<P class="p855 ft18">199</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">En politik för framtiden</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft9">De växande företagstjänsterna innebär en ökad specialisering som torde innebära en ökad effektivitet i produktionen av dessa tjänster. Därigenom kan produktiviteten öka även i de sektorer som använder företagstjänster som insatsvara. Produktivitetstill- växten i ekonomin som helhet kan därmed bli högre än om omvandlingen av ekonomin inte sker.</P>
<P class="p86 ft9">Om den slutliga efterfrågan i stället riktar sig direkt mot tjänster där produktiviteten eller produktivitetstillväxten är låg, t.ex. personliga tjänster, blir på sikt produktivitetstillväxten i ekonomin svagare.</P>
<P class="p711 ft24">Önskemål om mer fritid när välståndet ökar</P>
<P class="p128 ft9">Den genomsnittliga tid i livet som en person arbetar har sjunkit, vilket kan tolkas som att en del av det ökade välståndet tagits ut i form av fritid. En aspekt på arbetstiden som diskuteras mer in- gående i utredningen är hur stor del av livet som man förvärvs- arbetar. En ökande medellivslängd i kombination med ett oföränd- rat sent inträde i arbetslivet och ett relativt oförändrat utträde gör att den andel av livet där individen deltar i arbetslivet sjunker.</P>
<P class="p53 ft9">På individuell nivå hänger avvägningen mellan arbetstid och privat konsumtion samman: mindre fritid och mer arbete ger i normalfallet möjlighet till en ökad privat konsumtion. Men skatter och transfereringar gör i vissa fall sambandet mindre tydligt.</P>
<P class="p86 ft9">Sambandet mellan den egna arbetsinsatsen och utbudet av offentligt finansierade välfärdstjänster är däremot betydligt svagare. Beslutar man sig för att förvärvsarbeta mindre till förmån för mer fritid får man ändå samma tillgång till välfärdstjänster i det svenska välfärdssystemet. Men för samhället som helhet finns det ett mycket nära samband mellan det totala arbetsutbudet och möjlig- heterna att tillhandahålla välfärdstjänster. Ju fler arbetade timmar i ekonomin, desto mer eller bättre välfärdstjänster kan det offentliga tillhandahålla vid givna skattesatser. De offentliga välfärdssystem- ens utformning gör således att det som är ett optimalt val för den enskilda personen i det här fallet inte behöver vara det för samhället som helhet.</P>
<P class="p141 ft9">Samtidigt kan det inte uteslutas att minskad arbetstid, kanske främst i form av deltidsarbete bland yrkesaktiva, i vissa fall är ett uttryck för att det obetalda arbetet ökar just till följd av att</P>
<P class="p34 ft18">200</P>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105201x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td7"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td236"><P class="p5 ft19">En politik för framtiden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft9">välfärdssystemet inte tillgodoser de behov som finns av t.ex. skol- barnomsorg och äldreomsorg.</P>
<P class="p20 ft9">Det är långsiktigt en omöjlig kombination om andelen av livet som var och en förvärvsarbetar minskar samtidigt som efterfrågan på de välfärdstjänster som det offentliga finansierar ökar, åtmin- stone inom ramen för dagens välfärdssystem.</P>
<P class="p856 ft11"><SPAN class="ft11">8.1.3</SPAN><SPAN class="ft51">Internationaliseringen kräver god anpassningsförmåga i ekonomin</SPAN></P>
<P class="p186 ft9">Rörligheten över gränserna har ökat i olika avseenden. Avregler- ingar, minskade handelshinder och den tekniska utvecklingen har bidragit till utvecklingen. Sedan länge har det förekommit handel med varor, men under de senaste decennierna har handeln med tjänster och direktinvesteringar i tjänsteföretag ökat kraftigt.<A href="#page_201"><SPAN class="ft40">264 </SPAN></A>Internationell konkurrens råder numer även inom delar av tjänste- sektorn, t.ex. inom transporter, telekommunikation och finansiella tjänster.<A href="#page_201"><SPAN class="ft40">265</SPAN></A></P>
<P class="p269 ft9">Arbetskraftens geografiska rörlighet är en viktig del av anpass- ningen till samhällsekonomins ändrade förutsättningar.<A href="#page_201"><SPAN class="ft40">266 </SPAN></A>Migra- tionen är fortfarande omgärdad av regler och därmed begränsad, men inriktningen på politiken är nu att underlätta arbetskrafts- invandring.<A href="#page_201"><SPAN class="ft40">267 </SPAN></A>För Sverige har invandringen under de senaste 30 åren främst bestått av anhöriginvandring och flyktinginvandring. Invandringen har varit och kommer vara en viktig faktor för att inte befolkningen i arbetsför ålder ska minska i Sverige. Samtidigt är invandrare en grupp som haft svårt att komma in på arbets- marknaden.<A href="#page_201"><SPAN class="ft40">268</SPAN></A></P>
<P class="p857 ft43"><SPAN class="ft41">264</SPAN><SPAN class="ft42">Bilaga 4 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2007:95) behandlar omfattningen av och potentialen för handel och direktinvesteringar inom välfärdstjänsternas område.</SPAN></P>
<P class="p271 ft43"><SPAN class="ft41">265</SPAN><SPAN class="ft52">I bilaga 5 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:12) beskrivs den finansiella sektorns roll i ekonomin och hur sektorn har utvecklats i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p420 ft43"><SPAN class="ft41">266</SPAN><SPAN class="ft49">I bilaga 3 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2007:35) analyseras flyttnings- och pendlings- mönstren i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p420 ft43"><SPAN class="ft41">267</SPAN><SPAN class="ft42">Regeringen lämnade våren 2008 en proposition till riksdagen om nya regler för arbets- kraftsinvandring (Regeringens proposition 2007/08:147).</SPAN></P>
<P class="p858 ft45"><SPAN class="ft41">268</SPAN><SPAN class="ft195">Bilaga 6 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:14) lyfter fram de ekonomiska vinsterna av att förbättra integrationen på arbetsmarknaden.</SPAN></P>
<P class="p764 ft18">201</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105202x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">En politik för framtiden</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft24">Internationaliseringen påverkar omvandlingen</P>
<P class="p128 ft9">Genom handel med varor och tjänster kan en internationell speci- alisering av produktionen ske, vilket bidrar till ett högre välstånd för de länder som deltar. Samtidigt bidrar internationaliseringen till ett behov av en kontinuerlig omvandling av ekonomin för att möta ändrade priser och ändrad efterfrågan.<A href="#page_202"><SPAN class="ft40">269 </SPAN></A>Det är sannolikt att fler branscher och arbeten än i dag kan komma att beröras, eftersom den tekniska utvecklingen och regelförändringar, t.ex. till följd av genomförandet av det s.k. tjänstedirektivet i EU, gör att fler tjäns- ter utsätts för internationell konkurrens.</P>
<P class="p134 ft9">Dessutom kan en fortsatt expansion av tjänstesektorn innebära en högre generell omsättning av jobb i ekonomin, i och med att jobbomsättningen är större i tjänstesektorn än i den varu- producerande sektorn. Det ställer i sin tur krav på en ökad anpass- ningsförmåga i ekonomin, såväl för företag som på individnivå.</P>
<P class="p86 ft9">För att omvandlingen ska gå smidigt, och arbetskraften ska matcha efterfrågan på arbetsmarknaden är det viktigt att ekono- mins förmåga att anpassa sig till nya förutsättningar är god.<A href="#page_202"><SPAN class="ft40">270 </SPAN></A>Matchningen mellan efterfrågan och utbudet av arbetskraft kan på kort sikt förbättras genom ökad yrkesmässig och geografisk rörlighet. En långsiktig strategi för att uppnå god matchning på arbetsmarknaden är att individer väljer ”rätt” utbildning.<A href="#page_202"><SPAN class="ft40">271</SPAN></A></P>
<P class="p515 ft24">Ökad internationell specialisering i tjänstesektorn</P>
<P class="p106 ft9">På sikt kommer internationaliseringen sannolikt att också medföra en ökad internationell specialisering även i tjänsteproduktionen, i likhet med den utveckling som redan skett i varuproduktionen. Det gäller de tjänster som kan handlas över gränser och som inte kräver lokal närvaro.</P>
<P class="p86 ft9">En ökad internationell konkurrens, som också kan ske genom lokal närvaro av utländska företag genom direktinvesteringar, i fler delar av tjänsteproduktionen bör på sikt bidra till att produktivite-</P>
<P class="p859 ft43"><SPAN class="ft41">269</SPAN><SPAN class="ft42">Bilaga 2 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2007:25) behandlar utvecklingen av ekono- misk aktivitet i Sverige samt regionala tillväxtförutsättningar.</SPAN></P>
<P class="p244 ft43"><SPAN class="ft41">270</SPAN><SPAN class="ft52">Bilaga 7 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:21) analyserar strukturomvandling och sysselsättningsdynamik.</SPAN></P>
<P class="p651 ft45"><SPAN class="ft41">271</SPAN><SPAN class="ft150">I bilaga 8 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:69) analyseras vilken betydelse valet av utbildningsnivå och inriktning får för individens arbetsmarknadssituation och livsinkomst.</SPAN></P>
<P class="p549 ft18">202</P>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td7"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td236"><P class="p5 ft19">En politik för framtiden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft9">ten ökar och att relativpriset på dessa tjänster sjunker. Då blir också de tjänster som används som insats i annan produktion billigare.</P>
<P class="p236 ft9">En ökande internationell arbetsdelning i produktionen av vissa tjänster skulle också påverka sysselsättningen och struktur- omvandlingen i Sverige. I vilken riktning är svårt att förutse. Det är inte givet att specialiseringen blir i tjänsteproduktion, eller vissa tjänstebranscher. Om efterfrågan däremot ökar på tjänster som kräver att de produceras lokalt, exempelvis städning, omsorg och servering av mat och dryck, kommer sysselsättningen i dessa bran- scher att öka i Sverige.</P>
<P class="p102 ft9">En omvandling mot ökad produktion av tjänster i Sverige påverkar också de svenska koldioxidutsläppen. I Sverige har den minskade koldioxidintensiteten sedan 1990 till stor del varit ett resultat av ekonomins omvandling. Samtidigt har varukonsum- tionen inte avtagit, varför delar av den produktionen sker någon annanstans. Det ger, i förekommande fall, upphov till koldioxid- utsläpp, vilket understryker behovet att hantera klimatproblemet i samverkan med andra länder.</P>
<P class="p539 ft24">Klimatfrågan är ett globalt problem</P>
<P class="p80 ft9">Klimatförändringen är ett globalt problem som måste hanteras på ett internationellt plan. Bidraget till klimatförändringen är den- samma oavsett var påverkan sker. Att minska utsläppen av växthus- gaser kommer att vara resurskrävande och medföra restriktioner på användningen av viss energi och vissa råvaror, och det kommer att påverka den ekonomiska utvecklingen. Men ett flertal studier har visat att det är möjligt att nå relativt stora utsläppsminskningar till en relativt låg kostnad jämfört med kostnaderna för de förväntade skadorna om inga åtgärder vidtas. Det är slutsatserna i såväl den s.k. Sternrapporten som OECD:s långtidsscenarier och i underlag från FN:s klimatpanel, IPCC. Ett gemensamt antagande i dessa beräkningar är att klimatpolitiken bygger på kostnadseffektiva lösningar där åtgärderna är internationellt koordinerade genom t.ex. ett system för internationell utsläppshandel.</P>
<P class="p534 ft9">Långtidsutredningens basscenario antar också att klimatfrågan kommer att hanteras med breda internationella avtal där flexibilitet prioriteras så att utsläppsminskningar kommer till stånd där de</P>
<P class="p860 ft18">203</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105204x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">En politik för framtiden</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p295 ft9">kostar minst.<A href="#page_204"><SPAN class="ft40">272 </SPAN></A>Våra beräkningar visar på relativt måttliga kostnader för Sverige att uppnå ambitiösa klimatmål baserat på en effektiv internationell klimatpolitik.<A href="#page_204"><SPAN class="ft40">273 </SPAN></A>Om samma utsläppsminsk- ning sker genom åtgärder i Sverige blir kostnaderna betydligt större, vilket framgår av ett alternativscenario.</P>
<P class="p758 ft30"><SPAN class="ft30">8.2</SPAN><SPAN class="ft54">Förändrad politik</SPAN></P>
<P class="p52 ft9">Utvecklingen ger nya förutsättningar för ekonomin och välfärds- systemen. Nya förutsättningar skapar i sin tur ett behov av en kontinuerlig anpassning av regelverk för att på bästa sätt kunna ta tillvara de möjligheter som ges och möta de utmaningar som upp- kommer.</P>
<P class="p126 ft9">I det här avsnittet lyfter vi fram ett antal områden som utred- ningen tycker det är särskilt angeläget att inrikta politiken mot. Det betyder inte att det inte finns behov av förändringar även inom andra områden.</P>
<P class="p149 ft9">Långtidsutredningen 2008 föreslår att politiken inriktas mot att</P>
<P class="p54 ft9"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft31">stimulera ett längre arbetsliv</SPAN></P>
<P class="p55 ft9"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft31">verka för god anpassningsförmåga och konkurrens i ekonomin</SPAN></P>
<P class="p116 ft10"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft35">utreda formerna för en ökad privat finansiering av välfärds- tjänsterna</SPAN></P>
<P class="p55 ft9"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft31">verka för en global klimatpolitik baserad på effektiva styrmedel.</SPAN></P>
<P class="p275 ft11"><SPAN class="ft11">8.2.1</SPAN><SPAN class="ft51">Stimulera ett längre arbetsliv</SPAN></P>
<P class="p128 ft9">Ett viktigt inslag i en politik för fortsatt god tillväxt och för att upprätthålla ett i grunden offentligt finansierat välfärdssystem som omfattar alla individer är att öka den andel av livet som är arbetsliv. Grunden för finansieringen av de offentliga välfärdssystemen är antalet arbetade timmar i ekonomin. Givetvis är alla åtgärder som främjar arbetsutbudet bland personer i arbetsför ålder angelägna, vilket bl.a. diskuterats i tidigare långtidsutredningar. I Långtids- utredningen 2008 har fokus legat på möjligheterna att öka arbets- utbudet i början och slutet av arbetslivet.</P>
<P class="p754 ft43"><SPAN class="ft41">272</SPAN><SPAN class="ft42">I beräkningarna uppnås det med ett internationellt utsläppshandelssystem utan handels- restriktioner som inkluderar alla koldioxidutsläpp i ekonomin.</SPAN></P>
<P class="p299 ft45"><SPAN class="ft41">273</SPAN><SPAN class="ft44">Bilaga 1 till Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:108).</SPAN></P>
<P class="p51 ft18">204</P>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td7"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td236"><P class="p5 ft19">En politik för framtiden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft24">Tidigare inträde på arbetsmarknaden</P>
<P class="p186 ft9">Unga etablerar sig på arbetsmarknaden allt senare. I stor utsträck- ning speglar det att fler skaffar sig högre utbildning, vilket i sig är positivt. Men det speglar även ineffektiviteter i utbildningssyste- men, där studierna i många fall tar betydligt längre tid än vad de skulle behöva göra. Det finns också en stor grupp ungdomar som inte fullföljer gymnasiet. Dessa har många gånger visat sig ha svårare med skolan än andra elever redan tidigt i skolgången.</P>
<P class="p18 ft9">Att åstadkomma en tidigare etablering på arbetsmarknaden genom att öka effektiviteten i utbildningssystemet skulle ge flera positiva effekter. Utgifterna för utbildningssystemet skulle inte behöva bli lika höga om behoven av kompletteringsläsning minskar. Det skulle också vara positivt för den enskilda individen i form av ökade inkomster.</P>
<P class="p17 ft9">Det har visat sig i olika studier att riktigt tidiga insatser – helst före skolåldern – riktade till elever med sämre förutsättningar är effektiva för att motverka skolmisslyckanden.</P>
<P class="p20 ft9">Vidare är det viktigt att förbättra informationen till personer som ska välja utbildning om t.ex. genomsnittlig inkomst och arbetslöshetsrisk efter olika utbildningar.</P>
<P class="p18 ft9">Det är också relevant att överväga om det inte bör införas eko- nomiska incitament för att korta studietiden fram till examen. Avgifter i högskolan eller premier i studiemedelssystemet skulle kunna uppmuntra en snabbare genomströmning och göra att de studerande väljer inriktning som i högre grad ger arbete.</P>
<P class="p79 ft24">Senare utträde från arbetsmarknaden</P>
<P class="p186 ft9">Medellivslängden har kontinuerligt ökat utan att utträdesåldern ur arbetslivet höjts i någon nämnvärd omfattning. Det gör att tiden som pensionär har förlängts.</P>
<P class="p18 ft9">Genom det nya pensionssystemet har de ekonomiska drivkraft- erna för att stanna längre i arbetslivet förstärkts för många perso- ner. Men fortfarande finns det ekonomiska incitament och, inte minst, normer som verkar i motsatt riktning. Det finns också olika kompletterande pensionslösningar via avtal och privat pensions- sparande. Det bör övervägas hur de åldersgränser som finns i ålderspensionssystemet bättre kan anpassas till förändringen i medellivslängd. Det skulle i sin tur kunna bidra till att ändra</P>
<P class="p861 ft18">205</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">En politik för framtiden</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">normerna rörande arbetslivets längd både från arbetstagares och arbetsgivares sida.</P>
<P class="p126 ft9">Att åstadkomma ett senare utträde ur arbetslivet skulle kräva en uppstramning av möjligheterna att via olika utträdesvägar lämna arbetslivet. Samtidigt riskerar det att vara ett trubbigt instrument och kan drabba enskilda individer relativt hårt. Fördelningsaspekter är därför viktiga att beakta vid sådana förändringar. Som alltid är den praktiska utformningen av välfärdspolitiken en balansgång mellan olika mål. Dels ska systemen tillförsäkra individerna trygg- het, dels ska systemen uppmuntra människor att ta ansvar för sin egen försörjning.</P>
<P class="p765 ft11"><SPAN class="ft11">8.2.2</SPAN><SPAN class="ft51">Verka för god anpassningsförmåga i ekonomin och för ökad konkurrens</SPAN></P>
<P class="p128 ft9">Omvandlingen i ekonomin är en naturlig följd av att omvärlden förändras och att nya förutsättningar uppstår.</P>
<P class="p267 ft24">Fortsatt god anpassningsförmåga genom generella åtgärder</P>
<P class="p106 ft9">En slutsats i Långtidsutredningen 2008 är att politiken bör inriktas på att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen snarare än att förhindra att arbetstillfällen försvinner. Det innebär att det är viktigt att underlätta för företag, investeringar, innovationer och entreprenörer, liksom för arbetskraftens rörlighet. Det är däremot omöjligt att på förhand identifiera vilka branscher som kommer att vara framgångsrika och ha ett högt förädlingsvärde i framtiden. Att särskilt rikta politiken mot vissa branscher är därför inte lämpligt, i stället bör generella åtgärder eftersträvas.</P>
<P class="p429 ft24">Främja konkurrensen, inte minst i tjänstesektorn</P>
<P class="p106 ft9">Rent generellt bör konkurrensen främjas då det bidrar till nya varor och tjänster, lägre priser och ökad produktivitet. Konkurrensen, och då inte minst den internationella konkurrensen, i tjänstesek- torn begränsas i dag i betydande omfattning av de rådande regel- verken i Sverige och andra länder. Det är därför extra angeläget att vidta åtgärder som främjar konkurrensen i tjänstesektorn. Bero- ende på verksamhetens art och omständigheter kan en förbättrad</P>
<P class="p703 ft18">206</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td7"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td236"><P class="p5 ft19">En politik för framtiden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft9">konkurrenssituation åstadkommas på olika sätt. I vissa fall krävs en öppning för fler aktörer som inte funnits tidigare, i andra fall finns redan ett antal aktörer men i praktiken fungerar ändå konkurrensen dåligt.</P>
<P class="p18 ft9">Även inom de i dag offentligt producerade och finansierade välfärdstjänsterna bör mer konkurrens kunna innebära en positiv förändring. Ökad konkurrens, även internationell sådan, kan bidra till att utveckla välfärdstjänsterna och öka valfriheten. En tydligare avgränsning av vad som är det offentligas roll som finansiär och producent skulle ge förutsättningar för privata företag att etablera sig på marknader där det i dagsläget råder osäkerhet om omfatt- ningen av det offentliga utbudet.</P>
<P class="p102 ft9">Ökad konkurrens från fler aktörer ger också möjlighet att bättre möta konsumenternas ökade efterfrågan på valfrihet och mångfald. Det är viktigt att konsumenten kan få relevant information och att verksamheten följs upp kontinuerligt för att de positiva effekterna av ökad mångfald ska kunna realiseras. För vissa tjänster, såsom välfärdstjänsterna, där det kan vara svårt för konsumenten att bedöma kvaliteten på utbudet, är det särskilt angeläget med väl- fungerande informations- och kontrollsystem.</P>
<P class="p862 ft11"><SPAN class="ft11">8.2.3</SPAN><SPAN class="ft51">Utred formerna för en ökad privat finansiering av välfärdstjänsterna</SPAN></P>
<P class="p207 ft9">Det finns mycket som talar för att efterfrågan på välfärdstjänster kommer att öka mer än vad som är möjligt att tillgodose inom ramen för dagens utformning av offentliga välfärdssystem och skattesystem. En förbättrad produktivitet för välfärdstjänsterna är önskvärd och möjlig, men i de personalintensiva delarna av väl- färdstjänsterna, inte minst äldreomsorgen, är det inte lätt att göra kontinuerliga produktivitetsförbättringar.</P>
<P class="p67 ft10">En central slutsats i denna, liksom i förra långtidsutredningen, är att ett ökat inslag av privat finansiering är nödvändigt för att på sikt möta en ökande efterfrågan på välfärdstjänster.</P>
<P class="p65 ft24">Påbörja förändringsarbetet nu</P>
<P class="p80 ft9">En förändring av välfärdstjänsternas finansiering är en omfattande reform som sannolikt tar lång tid att genomföra. Långtids-</P>
<P class="p863 ft18">207</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">En politik för framtiden</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p82 ft9">utredningen föreslår att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppdrag att ta fram förslag på formerna för en ökad privat finansiering av välfärdstjänsterna. En brett förankrad utredning kan borga för att ett långsiktigt stabilt system konstrueras.</P>
<P class="p86 ft10">En sådan utredning bör göras i ljuset av bland annat stigande inkomster i samhället, ökad efterfrågan på valfrihet även inom välfärdstjänsternas område och ökad internationalisering.</P>
<P class="p250 ft24">Att skjuta upp frågan skulle ge en okontrollerad utveckling</P>
<P class="p106 ft9">Förslag om ökat inslag av avgiftsfinansiering för de offentliga tjänsterna möts ofta av reaktionen att det skulle ge betydande för- delningseffekter och avvisas på denna grund. Men att inte genom- föra några åtgärder får även det konsekvenser. Om ingenting görs för att möta den ökande efterfrågan kan missnöjet med vad det offentliga erbjuder öka och systemens legitimitet undergrävas. Viljan att betala skatt kan därmed minska. Det skulle i sin tur ytterligare kunna underminera de offentliga välfärdssystemens framtida finansiering.</P>
<P class="p864 ft11"><SPAN class="ft11">8.2.4</SPAN><SPAN class="ft51">Verka för en global klimatpolitik baserad på effektiva styrmedel</SPAN></P>
<P class="p485 ft9">Om inte en internationell harmonisering av kostnaderna för att minska utsläppen av växthusgaser kommer till stånd riskerar kost- naderna för Sverige och omvärlden att bli stora. Det kan i förläng- ningen innebära att inte lika stora globala minskningar av utsläppen kommer att realiseras, jämfört med vad som annars hade varit möj- ligt. Inte minst mot bakgrund av de utmaningar som kommer på andra områden framöver bör åtgärderna för att nå de internationellt uppsatta målen utformas på ett kostnadseffektivt sätt. De resurser som frigörs genom en sådan klimatpolitik kan t.ex. användas för satsningar på välfärdstjänster, skattesänkningar, uppfyllandet av andra miljömål eller satsningar på forskning och utveckling inom klimatområdet.</P>
<P class="p865 ft18">208</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td7"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td236"><P class="p5 ft19">En politik för framtiden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft24">Sverige bör verka för en global politik med effektiva styrmedel</P>
<P class="p186 ft9">Sverige står för omkring 0,2 procent av de globala utsläppen av växthusgaser och har (både jämfört med EU och världen i övrigt) höga marginalkostnader förknippat med att åstadkomma fortsatt stora nedskärningar i utsläppsnivå. Genom att använda s.k. flexibla mekanismer och därigenom direkt eller indirekt engagera sig i utsläppsreducerande verksamheter globalt kan Sverige ta på sig ambitiösa nationella åtaganden och samtidigt åstadkomma större bidrag till det globala arbetet att hejda den pågående klimatpåver- kan.</P>
<P class="p688 ft9">Spridning av dagens teknik kan bidra till begränsningar av de klimatpåverkande utsläppen, men ny teknik behöver också utveck- las. Ett internationellt pris på koldioxidutsläpp är ett effektivt sätt att stimulera teknisk utveckling.</P>
<P class="p866 ft24">Särskilda mål för energianvändning och förnybar energi måste kunna motiveras av andra skäl än klimatproblemet</P>
<P class="p137 ft9">Målen för minskad användning av energi och ökad användning av förnybar energi stödjer ofta klimatmålet, men ger också upphov till att delvis andra åtgärder vidtas än vad som vore kostnadseffektivt om målet är att reducera utsläppen av klimatpåverkande gaser. Särskilda mål för energianvändningen riskerar därför att öka kostnaderna för att reducera utsläppen, kostnader som i så fall måste kunna motiveras av andra skäl. I allmänhet bidrar de åtgärder som vidtas till positiva effekter även på andra områden, såsom ökad försörjningstrygghet minskade utsläpp av lokala föroreningar. Men om det förändrade klimatet är det problem som ska bekämpas bör politiken fokusera på att utforma kostnadseffektiva styrmedel som i så hög grad som möjligt riktar sig mot det aktuella problemet.</P>
<P class="p867 ft18">209</P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
</DIV>
<DIV id="page_211">
<P class="p13 ft8">Referenser</P>
<P class="p868 ft9">Aghion, P. & Howitt, P. [2005], ”Appropriate Growth Policy: A Unifying Framework”, <SPAN class="ft24">Journal of the European Economic Association</SPAN>.</P>
<P class="p869 ft9">Ahn, S. [2001], ”Firm Dynamics and Productivity Growth: A Review of Micro Evidence from OECD Countries”, OECD Economics Working Papers, nummer 297, OECD, Paris.</P>
<P class="p869 ft9">Amiti, M. & Wei, <NOBR>S-H.</NOBR> [2006], ”Service offshoring and produc- tivity: Evidence from the United States”, Working Papers 11926, National Bureau of Economic Research (NBER), Cambridge.</P>
<P class="p870 ft9">AMS [1999], ”Den geografiska rörligheten – Flyttmotiv och betydelse för sysselsättningen”, Ura 1999:9, Stockholm.</P>
<P class="p871 ft9">AMS [2007], ”Arbetsmarknadsrapport 2007:1”, Stockholm.</P>
<P class="p61 ft9">Andersson, F. [1999], ”Job Flows in Swedish Manufacturing <NOBR>1972–1996”,</NOBR> Working paper 1999:4, IFAU, Uppsala.</P>
<P class="p872 ft9">Andersson, L., Gustafsson, O. & Lundberg, L. [2000], ”Structural Change, Competition and Job Turnover in the Swedish Manufacturing Industry <NOBR>1964–1996”,</NOBR> <SPAN class="ft24">Review of International Economics</SPAN>, sid <NOBR>566–582.</NOBR></P>
<P class="p869 ft55"><SPAN class="ft10">Andersson, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">L-F.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> [2006], </SPAN>Företagsdynamik och tillväxt – En kart- läggning och analys av företagsdynamik och arbetsproduktivi- tetstillväxt i Sverige<SPAN class="ft10">, ITPS, Östersund.</SPAN></P>
<P class="p873 ft10">Antelius, J. & Lundberg, L. [2003], ”Competition, Market Structure and Job Turnover”, <SPAN class="ft55">Journal of Industry, Competition and Trade</SPAN>, 3:3, sid <NOBR>211–226.</NOBR></P>
<P class="p874 ft18">211</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Referenser</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p875 ft9">Arai, M. & Heyman, F. [2002], ”The Impact of Temporary Contracts on Gross Job and Worker Flows”, SSE/EFI Working Paper Series in Economics and Finance.</P>
<P class="p876 ft9">van Ark, B., O’Mahoney, M. & Ypma, G. [2007], The <NOBR>EU-KLEMS</NOBR> Productivity Report 1.</P>
<P class="p877 ft9">Arnold, J., Nicoletti, G. & Scarpetta, S. [2008], ”Regulation, allocative efficiency and productivity in OECD countries: Industry and <NOBR>firm-level</NOBR> evidence”, OECD Economics department Working Papers No. 616.</P>
<P class="p878 ft9">Audretsch, D. m.fl. [2002], ”Impeded Industrial Restructuring: The Growth Penalty”, <SPAN class="ft24">KYKLOS</SPAN>, sid <NOBR>81–98.</NOBR></P>
<P class="p879 ft10">Audretsch, D. m.fl. [2007], <SPAN class="ft55">Handbook of Research on Entrepreneurial Policy</SPAN>, Edward Elgar, Cheltenham.</P>
<P class="p880 ft10">Baldwin, R. [2006], ”Globalisation: the great undbundling[s]”, contribution to project <SPAN class="ft55">Globalisation Challenges for Europe and Finland</SPAN>, Economic Council of Finland.</P>
<P class="p881 ft10">Baumol, J.W. [1967], ”Macroeconomics of Unbalanced Growth: The Anatomy of Urban Crises”, <SPAN class="ft55">The American Economic Review, </SPAN>Vol. 57, No.3.</P>
<P class="p881 ft9">Björklund, A. & Lindahl, M. [2005], <SPAN class="ft24">Utbildning och ekonomisk utveckling – vad visar den empiriska forskningen om orsaks- sambanden?, </SPAN>Rapport 2005:1 till ESS, Expertgruppen för Studier i Samhällsekonomi, Finansdepartementet.</P>
<P class="p347 ft9">Björklund, A. m.fl. [2006], <SPAN class="ft24">Arbetsmarknaden</SPAN>, SNS Förlag, Stockholm.</P>
<P class="p876 ft9">Blinder, A. [2005], ”Fear of Offshoring”, CEPS Working Paper No. 119, Princeton University.</P>
<P class="p879 ft55"><SPAN class="ft10">Blomqvist, P. (red.) [2003], </SPAN>Den gränslösa välfärdsstaten: Svensk socialpolitik i det nya Europa, <SPAN class="ft10">Agoras årsbok 2003, Atlas/Agora, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p882 ft10">Blomqvist, P. [2004], ”Mot en gemensam europeisk sjukvårds- politik?”, i Gustavsson, S., Oxelheim, L., & Wahl, N. (red.),</P>
<P class="p883 ft24">EU, skatterna och välfärden, <SPAN class="ft9">Santérus förlag, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p884 ft18">212</P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td410"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td144"><P class="p5 ft19">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p885 ft9">Bohm, P. & Carlén, B. [2002], ”A <NOBR>Cost-effective</NOBR> Approach to Attracting <NOBR>Low-income</NOBR> Countries to International Emissions Trading: Theory and Experiments”, <SPAN class="ft24">Environmental and Resource Economics</SPAN>, 23, sid <NOBR>187–211.</NOBR></P>
<P class="p869 ft9">Bosworth, B.P. & Triplett, J.E. [2007], ”Is the 21st century productivity expansion still in services? And what should be done about it?”, Paper prepared for Session on Productivity, American Economic Association, January <NOBR>5–7,</NOBR> 2007, Chicago.</P>
<P class="p869 ft10">BP [2007], ”BP Statistical Review of World Energy 2007”, <A href="http://www.bp.com/statisticalreview">www.bp.com/statisticalreview.</A></P>
<P class="p886 ft9">Brookes, L. [2004], ”Energy Efficiency Fallacies – A PostScript”, <SPAN class="ft24">Energy Policy</SPAN>, Volume 32, nr 8.</P>
<P class="p887 ft29"><SPAN class="ft28">Brorström, B., m.fl. [2006], </SPAN>Mått på välfärdens tjänster – en antologi om produktivitet och effektivitet i kommunala verksamheter,</P>
<P class="p888 ft10">Rapport 2006:2 till ESS, Expertgruppen för Studier i Samhälls- ekonomi, Finansdepartementet.</P>
<P class="p886 ft55"><SPAN class="ft10">Carlén, B. [2007], </SPAN>Sveriges klimatpolitik – värdet av utsläppshandel och valet av målformulering. <SPAN class="ft10">Rapport till Expertgruppen för miljöstudier, 2007:4, Finansdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p889 ft9">Conway, P. & Nicoletti, G. [2006], ”Product market regulation in the <NOBR>non-manufacturing</NOBR> sectors of OECD countries: Measure- ment and hihglights”, Economics Department Working Papers No. 530, OECD.</P>
<P class="p869 ft10">Copenhagen Economics [2005], ”Economic Assessment of the Barriers to the Internal Market for Services”.</P>
<P class="p886 ft9">Coppin, L. & Vandenbrande, T. [2007], <SPAN class="ft24">The mobility profile of 25 EU Member States</SPAN>, <NOBR>EU-kommissionen,</NOBR> Bryssel.</P>
<P class="p872 ft9">Corrado, C. m.fl. [2007], ”Sectoral productivity in the United States: recent developments and the role of IT”, Finance and Economics Discussion Series, Divisions of Research and Statistics and Monetary Affairs, Federal Reserve Board, Whashington D.C., <NOBR>2007-24.</NOBR></P>
<P class="p869 ft10">Dargay, J. & Gately, D. [1997], ”The Demand for Transportation Fuels: Imperfect <NOBR>Price-reversibility?”,</NOBR> <SPAN class="ft55">Transportation Research Part B: Methodological, </SPAN>Volym 31, nr 1, februari 1997, sid <NOBR>71–82.</NOBR></P>
<P class="p890 ft18">213</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Referenser</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p875 ft9">Davis, S., Haltiwanger, J. & Shuh, S. [1996], <SPAN class="ft24">Job Creation and Destruction</SPAN>, The MIT Press, Cambridge.</P>
<P class="p879 ft55"><SPAN class="ft10">Ds 2000:58, </SPAN>Utbildningens omvägar – En <NOBR>ESO-rapport</NOBR> om kvalitet och effektivitet i svensk utbildning<SPAN class="ft10">, Finansdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p880 ft24"><SPAN class="ft9">Ds 2002:30, </SPAN>Arbetskraftsutbudet och välfärden – Aktuell politik och framtida utmaningar<SPAN class="ft9">, Arbetsmarknadsdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p891 ft214"><SPAN class="ft213">Ds 2003:33, </SPAN>Skolmisslyckande – hur gick det sen?<SPAN class="ft213">, Finansdepartementet. Ds 2005:7, </SPAN>Iakttagelser om landsting, <SPAN class="ft213">Finansdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p892 ft55"><SPAN class="ft10">Ds 2007:21, </SPAN>Äldres arbetsutbud och möjligheter till sysselsättning – En kunskapsöversikt, <SPAN class="ft10">Finansdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p880 ft24"><SPAN class="ft9">Ds 2008:36, </SPAN>Fler i arbete – grunden för framtidens välfärd, <SPAN class="ft9">Finans- departementet.</SPAN></P>
<P class="p876 ft9">Edquist, H. & Vikström, P. [2007], ”Firm Level Productivity and ICT”, ITPS Working Paper R2007:6, Östersund.</P>
<P class="p879 ft10">Edwardsson, E. [2007], ”Fri rörlighet för välfärd? Rättsutvecklingen gällande den fria rörligheten för sjukvårdstjänster”, Svenska institutet för europapolitiska studier, 2007:5.</P>
<P class="p881 ft10">EEA [2007], ”Greenhouse gas emission trends and projections in Europe 2007 – Tracking progress towards Kyoto targets”, European Environment Agency Report No 5/2007.</P>
<P class="p881 ft10">EIA [2008], ”Annual Energy Outlook 2008”, Report #:DOE/EIA- 0484(2008), Energy Information Administration, Department of Energy, Washington DC.</P>
<P class="p881 ft10">Ekholm, K. (red.) m.fl. [2007], <SPAN class="ft55">Svensk välfärd och globala marknader</SPAN>, Välfärdsrådets rapport 2007, SNS Förlag, Stockholm.</P>
<P class="p880 ft24"><SPAN class="ft9">Eklund, K. [1993], </SPAN>Vår ekonomi: En introduktion till samhälls- ekonomin, <SPAN class="ft9">Tiden, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p876 ft9">Eklöf, M. & Hallberg, D. [2006], ”Estimating retirement behaviour with special early retirement offers”, Department of Economics Working Papers, Uppsala universitet.</P>
<P class="p879 ft9">Eliason, M. & Storrie, D. [2006], ”Lasting or Latent Scars? Swedish Evidence on the <NOBR>Long-Term</NOBR> Effects of Job Displacement”,</P>
<P class="p893 ft216">Journal of Labor Economics<SPAN class="ft215">, vol. 24, sid </SPAN><NOBR><SPAN class="ft215">831–856.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft215"> Energimyndigheten [2007], ”Energiläget i siffror 2007”, ET 2007:50.</SPAN></P>
<P class="p204 ft18">214</P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td410"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td144"><P class="p5 ft19">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p885 ft9">Energimyndigheten [2008], ”Energiindikatorer 2007 – Uppföljning av Sveriges energipolitiska mål”, ER 2007:30.</P>
<P class="p61 ft10">Energimyndigheten och Naturvårdsverket [2007a], ”Den svenska klimatstrategins utveckling”, Underlag till Kontrollstation 2008, ET 2007:29.</P>
<P class="p873 ft9">Energimyndigheten och Naturvårdsverket [2007b], ”Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser”, Delrapport 1 i Energi- myndighetens och Naturvårdsverkets underlag till kontroll- station 2008, ET 2007:27.</P>
<P class="p894 ft9">Ericson, T. [2004], ”Personalutbildning: en teoretisk och empirisk översikt”, Rapport 2004:8, IFAU.</P>
<P class="p61 ft10">EU [2007], ”EU Economy 2007 Review: moving Europe's produc- tivity frontier”, European Economy, nr 8.</P>
<P class="p895 ft9"><NOBR>EU-KLEMS,</NOBR> www.euklems.net.</P>
<P class="p896 ft24"><SPAN class="ft9">Eurofund [2007], </SPAN>Occupational mobility in Europe<SPAN class="ft9">, Dublin.</SPAN></P>
<P class="p869 ft9">Europeiska kommissionen [2002], ”Rådets beslut 2002/358/EG om godkännande, på Europeiska gemenskapens vägnar, av Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention om klimatföränd- ringar, och gemensamt fullgörande av åtaganden inom ramen för detta”.</P>
<P class="p897 ft10">Europeiska kommissionen [2007], ”Limiting Global Climate Change to 2 degrees Celsius: The way ahead for 2020 and beyond”, Impact Assessment, SEC(2007)8.</P>
<P class="p889 ft10">Europeiska kommissionen [2008a], ”European Energy and Trans- port, Trends to 2030 – Update 2007”, Generaldirektoratet för energi och transport.</P>
<P class="p889 ft10">Europeiska kommissionen [2008b], Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, KOM [2008], 414 slutlig.</P>
<P class="p873 ft10">Europeiska rådet [2007], Ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte <NOBR>8–9</NOBR> mars 2007.</P>
<P class="p898 ft24"><SPAN class="ft9">Eurostat [2008], </SPAN>Structural business statistics, <A href="http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page?_pageid=1996,45323734&_dad=portal&_schema=PORTAL&screen=welcomeref&open=/intrse/sbs_spec/bd&language=en&product=EU_MASTER_industry_trade_services_horizontal&root=EU_MASTER_industry_trade_services_horizontal"><SPAN class="ft9">http://epp.eurostat.ec.europa.eu.</SPAN></A></P>
<P class="p899 ft18">215</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Referenser</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p875 ft9">Feldstein, M.S. [2006], ”The effect of the ageing European popu- lation on economic growth and budgets: implications for immigration and other policies”, Working Paper 12736, National Bureau of Economic Research (NBER).</P>
<P class="p876 ft24"><SPAN class="ft9">Finanspolitiska rådet [2008], </SPAN>Svensk Finanspolitik – Finanspolitiska rådets rapport 2008.</P>
<P class="p900 ft9">FN [1998], ”Kyoto Protocol to the United Nations Framework”, Convention on Climate Change, <NOBR><A href="http://unfccc.int/kyoto-ptotocol/items/2830.php">http://unfccc.int/kyoto-ptotocol/items/2830.php.</A></NOBR></P>
<P class="p876 ft9">Freeman, B., Swedenborg, B. & Topel, R., (red.) [2006], <SPAN class="ft24">Att reformera välfärdsstaten. Amerikanskt perspektiv på den svenska modellen</SPAN>., NBER Rapporten II, SNS Förlag.</P>
<P class="p876 ft9">Fullerton, D. [2008], ”Distributional Effects of Environmental and Energy Policy: An Introduction”, Working Paper nr 14241, National Bureau of Economic Research (NBER).</P>
<P class="p876 ft9">Furåker, B. [2004], ”Mellan rörlighet och stabilitet. Om anställda och arbetsplatser i ett dynamiskt arbetsliv” i <SPAN class="ft24">Ett rörligt arbetsliv</SPAN>, FAS, Stockholm.</P>
<P class="p876 ft9">Försäkringskassan [2007a], ”Hur länge arbetar vi i Sverige? – Om arbetslivets längd med regional uppdelning”, Försäkringskassan analyserar 2007:6, Stockholm.</P>
<P class="p876 ft9">Försäkringskassan [2007b], ”Ålderspension – Pensionsunderlag och pensionsbehållning”, Statistik 2007:4, Stockholm.</P>
<P class="p879 ft10">Försäkringskassan [2007c], ”Medelpensioneringsålder”, Försäkrings- kassan redovisar 2007:5, Stockholm.</P>
<P class="p880 ft10">Försäkringskassan [2008], ”Expected effective retirement age in the Nordic countries”, Working papers in Social Insurance 2008:3, Stockholm.</P>
<P class="p881 ft10">Gartell, M., Jans, <NOBR>A-C.</NOBR> & Persson, H. [2007], ”Utbildningens betydelse för flöden på arbetsmarknaden”, Rapport 2007:12, IFAU, Uppsala.</P>
<P class="p881 ft10">Geller, H. & Attali, S. [2005], ”The Experience with Energy Efficiency Policies and Programmes in IEA Countries: Learning from the Critics”, IEA Information Paper, August 2005.</P>
<P class="p901 ft18">216</P>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td410"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td144"><P class="p5 ft19">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p902 ft9">Girma, S., Greenaway, D. & Kneller, R. [2004], ”Does Exporting Increase Productivity? A Microeconometric Analysis of Matched Firms”, <SPAN class="ft24">Review of International Economics, </SPAN>Vol. 12, No. 5, sid <NOBR>855–866,</NOBR> November 2004.</P>
<P class="p869 ft10"><NOBR>Gomez-Salvador,</NOBR> R., Messina, J. & Vallanti, G. [2004], ”Gross Job Flows and Institutions in Europe”, <SPAN class="ft55">Labour Economics</SPAN>, sid <NOBR>469–485.</NOBR></P>
<P class="p889 ft9">le Grand, C., Szulkin, R. & Tåhlin, M. [2001], ”Har jobben blivit bättre” i <SPAN class="ft24">Välfärd och arbete i arbetslöshetens årtionde,</SPAN></P>
<P class="p903 ft9">SOU 2001:53, Fritzes, Stockholm.</P>
<P class="p904 ft10">Grossman, G. & <NOBR>Rossi-Hansberg,</NOBR> E. [2006], ”The Rise of offshoring: It’s Not Wine for Cloth Anymore”, Working Paper, Federal Reserve Bank of Kansas City.</P>
<P class="p889 ft10">Gunnarsson, G., Mellander, E. & Savvidou, E. [2004], ”Human Capital is the key to the IT productivity paradox”, Working Paper 2004:13, IFAU.</P>
<P class="p889 ft9">Gustavsson, S., Oxelheim, L. & Wahl, N. (red.) [2004], <SPAN class="ft24">EU, Skatterna och välfärden, </SPAN>Europaperspektiv 2004, Årsbok för europaforskning inom ekonomi, juridik och statskunskap. Santérus förlag, Stockholm.</P>
<P class="p869 ft10">Hagsten, E., Svanberg, S. & Karpaty, P. [2006], ”Effects on productivity from Swedish offshoring” i <SPAN class="ft55">Yearbook on Productivity 2006, </SPAN>Statistiska centralbyrån.</P>
<P class="p889 ft10">Hansson, P. [2005], ”Skill Upgrading and Production Transfer within Swedish Multinationals”, <SPAN class="ft55">Scandinavian Journal of Economics, </SPAN>107, sid <NOBR>673–692.</NOBR></P>
<P class="p889 ft10">Hansson, P. m.fl. [2007], ”Svenskt näringsliv i en globaliserad värld: effekter av internationaliseringen på produktivitet och sysselsättning”, Rapport A2007:004, ITPS, Östersund.</P>
<P class="p889 ft9">Hansson, Å. & Olofsdotter, K. [2004], ”Kan den nationella välfärdsstaten överleva i ett enat Europa?” i Gustavsson, S., Oxelheim, L., & Wahl, N. (red.), <SPAN class="ft24">EU, skatterna och välfärden, </SPAN>Santérus förlag, Stockholm.</P>
<P class="p894 ft9">Heckman, J. [2008], ”Schools, Skills and Synapses”, NBER Working Paper Series, nr 14064.</P>
<P class="p905 ft18">217</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Referenser</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p875 ft9">Hedén, Y. [2005], ”Productivity, Upskilling, Restructuring, Entry and Exit: Evidence from the UK and Swedish Micro Data”, avhandlingsmanus, University of London.</P>
<P class="p876 ft9">Hedström, P., Kolm, <NOBR>A-S.</NOBR> & Åberg, Y. [2003], ”Social interactions and unemployment”, Working Paper 2003:15, IFAU.</P>
<P class="p879 ft10">Henrekson, M. & Stenkula, M. [2007], <SPAN class="ft55">Entreprenörskap, </SPAN>SNS förlag, Stockholm.</P>
<P class="p880 ft9">Herring, H. [1998], ”Does Energy Efficiency Save Energy: The Economists Debate”, EERU Report Nr 074.</P>
<P class="p876 ft9">Hesselius, P., Johansson, P. & Vikström, J. [2008], ”Påverkas individen av omgivningens sjukfrånvaro?”, Rapport 2008:11, IFAU.</P>
<P class="p906 ft9">Hill, M. & Kriström, B. [2005], <SPAN class="ft24">Klimatmål, utsläppshandel och svensk ekonomi, </SPAN>SNS Förlag, Stockholm.</P>
<P class="p879 ft10">Hjalmarsson, L. [1973], ”Optimal Structural Change and Related Concepts”, <SPAN class="ft55">Swedish Journal of Economics, </SPAN>75 (2), sid <NOBR>176–192.</NOBR></P>
<P class="p880 ft10">Hoffman, A. [2007], ”A rough guide to entrepreneurship policy” i Audretsch, D. m.fl. (red.), <SPAN class="ft55">Handbook of Research on Entre- preneurial Policy</SPAN>, Edward Elgar, London.</P>
<P class="p881 ft10">Holmlund, B., Liu, Q. & Nordström Skans, O. [2008] ”Mind the gap? Estimating the effects of postponing higher education”, under publicering i <SPAN class="ft55">Oxford Economic Papers</SPAN>.</P>
<P class="p881 ft10">Hägglund, P. & Jansson, F. [2006], ”Nya siffror om socialförsäk- ringarna”, <SPAN class="ft55">Samtal om socialförsäkring</SPAN>, nr 14, Socialförsäkrings- utredningen, Stockholm.</P>
<P class="p881 ft9">Högskoleverket [2004], ”Universitet och högskolor”, Högskole- verkets årsrapport 2004.</P>
<P class="p876 ft9">Högskoleverket [2008a], ”Allt fler utländska studenter i Sverige”, Statistisk analys 2008/2, Stockholm.</P>
<P class="p879 ft10">Högskoleverket [2008b], ”Universitet och högskolor”, Högskole- verkets årsrapport 2007.</P>
<P class="p880 ft9">IEA [2004], ”30 Years of Energy Use in IEA Countries – Oil Crises & Climate Challenges”, OECD/IEA, Paris.</P>
<P class="p907 ft18">218</P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td410"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td144"><P class="p5 ft19">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p885 ft9">IEA [2006], ”World Energy Outlook 2006”, OECD/International Energy Agency, Paris.</P>
<P class="p61 ft10">IEA [2007], ”World Energy Outlook 2007”, OECD/International Energy Agency, Paris.</P>
<P class="p886 ft9">IMF [2008], ”World Economic Outlook – Housing and the Business Cycle”, Internationella valutafonden, april 2008.</P>
<P class="p869 ft9">Inklaar, R., Timmer, M.P. & van Ark, B. [2008], ”Market services productivity”, <SPAN class="ft24">Economic Policy, </SPAN>January 2008.</P>
<P class="p896 ft9">IPCC [2007a], ”Climate Change 2007: The Physical Science Basis</P>
<P class="p888 ft9">– Summary for Policymakers”, for Working Group I of the Intergovernmental Panel on Climate Change.</P>
<P class="p61 ft10">IPCC [2007b], ”Climate Change 2007: Mitigation”, Contribution of Working Group III to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change.</P>
<P class="p889 ft10">IPCC [2007c], ”Climate Change 2007: Synthesis Report”, Working Group IV, WGIII Fourth Assessment Report.</P>
<P class="p908 ft10">Israelsson, T., Strannefors, T. & Tydén, H. [2003], ”Geografisk rörlighet och arbetsgivarbyten”, Ura 2003:1, Arbetsmarknads- styrelsen, Stockholm.</P>
<P class="p889 ft9">ITPS [2006], ”Näringslivets tillstånd 2005”, A2005:021, Institutet för tillväxtpolitiska studier, Östersund.</P>
<P class="p872 ft9">ITPS [2007], ”Näringslivets tillstånd 2007 – Det ambitiösa entre- prenörskapet”, Institutet för tillväxtpolitiska studier, Östersund.</P>
<P class="p896 ft9">Johansson, K.M. (red.) [2002], <SPAN class="ft24">Sverige i EU, </SPAN>SNS Förlag, Stockholm.</P>
<P class="p896 ft9">Jorgenson, D. [1984], The Role of Energy in Productivity Growth,</P>
<P class="p909 ft10"><SPAN class="ft55">The American Economic Review</SPAN>, Vol. 74, No. 2, Papers and Proceedings of the <NOBR>Ninety-Sixth</NOBR> Annual Meeting of the American Economic Association (Maj, 1984), sid <NOBR>26–30.</NOBR></P>
<P class="p889 ft10">Jorgenson, D., Ho, M. & Stiroh, K. [2007], ”A Retrospective Look at the US Productivity Growth Resurgence”, Federal Reserve Bank of New York Staff reports no. 277, February 2007.</P>
<P class="p910 ft218"><SPAN class="ft217">Karlson, N. (red.) [2008], </SPAN>Sverige i den institutionella konkurrensen<SPAN class="ft217">, Underlagsrapport nr 4 till Globaliseringsrådet, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p911 ft18">219</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Referenser</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p875 ft9">Karlsson, C. & Nyström, K. [2007], <SPAN class="ft24">Nyföretagande, näringslivs- dynamik och tillväxt i den nya världsekonomin</SPAN>, Underlags- rapport nr 5 till Globaliseringsrådet, Stockholm.</P>
<P class="p876 ft9">Keller, W. [2004], ”International Technology Diffusion”, <SPAN class="ft24">Journal of Economic Literature</SPAN>, 42, 2004.</P>
<P class="p879 ft10">Klevmarken, A. & Lindgren, B. [2008], <SPAN class="ft55">Simulating ageing polulation: a microsimulation approach applied to Sweden, </SPAN>Emerald, United Kingdom.</P>
<P class="p881 ft10">Kongsrud, P. M. & Wanner, I. [2005], ”The Impact of Structural Policies on <NOBR>trade-related</NOBR> Adjustment and the Shift to Services”, Working Paper no. 427, Economics Department, OECD, Paris.</P>
<P class="p881 ft55"><SPAN class="ft10">Konjunkturinstitutet [1999], </SPAN>Miljö och ekonomi – scenarier fram till år 2015. <SPAN class="ft10">Bilaga 2 till Långtidsutredningen 1999/2000, Fakta Info Direkt, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p881 ft10">Konjunkturinstitutet [2005], ”Produktivitet och löner till 2015”, Specialstudie Nr 6, maj 2005, Konjunkturinstitutet, Stockholm.</P>
<P class="p880 ft9">Konjunkturinstitutet [2008], ”Konjunkturläget, augusti 2008”, Konjunkturinstitutet, Stockholm.</P>
<P class="p876 ft9">Konkurrensverket [2007], ”Öka konsumentnyttan inom vård och omsorg – förslag för konkurrens och ökat företagande”, Konkurrensverkets rapportserie: 2007:3.</P>
<P class="p876 ft9">Kox, H. & Rubalcaba, L. [2007], ”Business services and the changing structure of European economic growth”, CPB Memorandum 183.</P>
<P class="p906 ft9">Kox, H., Lejour, A. & Montizaan, R. [2005], ”The free movement of services within the EU”, CPB Documents No 69.</P>
<P class="p879 ft10">Kox, H., van Leeuwen, G. & van der Wiel, H. [2007], ”Market structure, productivity and scale in European business services”, MPRA Paper No. 6137.</P>
<P class="p881 ft10">Krantz, O. & Schön, L. [2007], <SPAN class="ft55">Swedish Historical National Accounts </SPAN><NOBR><SPAN class="ft55">1800–2000</SPAN>,</NOBR> Almqvist & Wiksell International, Lund.</P>
<P class="p880 ft10">Kuhn, P. [2002], ”Losing Work, Moving on: Worker Displacement in International Perspective”, W. E. Upjohn Institute for Employment Research.</P>
<P class="p34 ft18">220</P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td410"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td144"><P class="p5 ft19">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p912 ft9">Lind, D. [2003], ”Svensk industriproduktivitet i ett internationellt perspektiv under fyra decennier – vad kan vi lära av <NOBR>1990-talet?”,</NOBR></P>
<P class="p903 ft9"><SPAN class="ft24">Ekonomisk debatt</SPAN>, nr 5, sid <NOBR>39–48.</NOBR></P>
<P class="p869 ft9">Lind, D. [2007], ”Har Finland hunnit i kapp Sverige? – En jäm- förande produktivitetsanalys över 30 år”, <NOBR>TCO-rapport</NOBR> nr 8/07, Stockholm.</P>
<P class="p869 ft9">Lindbeck, A. [2003], ”Välfärdsstat och sociala normer,” i Swedenborg, B. (red.), <SPAN class="ft24">Varför är svenskarna så sjuka?</SPAN>, SNS Förlag, Stockholm.</P>
<P class="p869 ft9">Lindbeck, A., [2008], ”Slopa överskottsmålet och använd pengarna nu!”, <SPAN class="ft24">Dagens Nyheter, </SPAN>20 januari 2008.</P>
<P class="p908 ft9">Lindmark, M. & Vikström, P. [2002], ”The determinants of structural change: Transformation pressure and structural change in Swedish manufacturing industry, <NOBR>1870–1993”,</NOBR></P>
<P class="p60 ft24">European Review of Economic History<SPAN class="ft9">, sid </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">87–110.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p61 ft9">Lundberg, L. [1997], ”Utbildning, konkurrenskraft och struktur- omvandling”, i Bergström, V. (red.), <SPAN class="ft24">Arbetsmarknad och tillväxt</SPAN></P>
<P class="p903 ft24">– Tio års forskning med facket<SPAN class="ft9">, Ekerlids förlag, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p869 ft9">Lundgren, S. (red.) [2007], <SPAN class="ft24">Tillväxt i otakt, </SPAN>Konjunkturrådets rapport 2007, SNS Förlag, Stockholm.</P>
<P class="p61 ft10">Lundin, D. [2002], ”Klarar vi sjukvården?”, <SPAN class="ft55">Ekonomisk Debatt, </SPAN>årg. 30, nr 4.</P>
<P class="p908 ft10">Malmberg, B., Lindh, T. & Halvarsson, M. [2008], ”Productivity consequences of workforce ageing – Stagnation or a Horndal effect?”, <SPAN class="ft55">Population and Development Review</SPAN>.</P>
<P class="p889 ft9">Molander, P. [1999], <SPAN class="ft24">En effektivare välfärdspolitik, </SPAN>SNS Förlag, Stockholm.</P>
<P class="p869 ft24"><SPAN class="ft9">Murray, Å. [1994], </SPAN>Ungdomar utan gymnasieskola: en uppföljnings- studie från 13 till 24 års ålder, <SPAN class="ft9">Almqvist & Wiksell International, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p869 ft9">Murray, Å. [2007], ”Genomströmningen i gymnasieskolan. Före och efter gymnasiereformen”, i Olofsson, J. (red.), <SPAN class="ft24">Utbildnings- vägen – vart leder den?</SPAN>, SNS Förlag, Stockholm.</P>
<P class="p913 ft18">221</P>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Referenser</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p875 ft9">Naturvårdsverket [2007], ”Utsläppsrapportering av växthusgaser enligt EU:s övervakningsmekanism och klimatkonvetionen”, dnr. <NOBR>125-989-07.</NOBR></P>
<P class="p876 ft9">NBER, [2006], ”The effects on the ageing European population on economic growth and budgets: implications for immigration and other policies”, Working paper 12736, National Bureau of Economic Research.</P>
<P class="p876 ft9">Nicoletti, G. & Scarpetta, S. [2003], ”Regulation, Productivity and growth”, <SPAN class="ft24">Economic Policy, </SPAN>36<SPAN class="ft24">.</SPAN></P>
<P class="p876 ft9">Nordström Skans, O. [2004], ”Scarring effects of the first labour market experience”, Working Paper, 2004:14, IFAU.</P>
<P class="p879 ft10">Nutek [2000], ”Arbetskraftens rörlighet – ett smörjmedel för tillväxt”, R 2000:15, NUTEK, Stockholm.</P>
<P class="p880 ft9">Nutek [2006], ”I vilka branscher är rörligheten störst?”, i <SPAN class="ft24">Nya fakta och statistik – Framtidens näringsliv</SPAN>, nr 13, NUTEK, Stockholm.</P>
<P class="p876 ft9">OECD [2003], ”Regulation, productivity and growth, OECD evidence”, Economics Department working papers, No 347, OECD, Paris.</P>
<P class="p914 ft220">OECD [2005], <SPAN class="ft219">Employment outlook, </SPAN>OECD, Paris. OECD [2006], <SPAN class="ft219">Live Longer, Work Longer</SPAN>, OECD, Paris.</P>
<P class="p915 ft55"><SPAN class="ft10">OECD [2007a], </SPAN>Offshoring and Employment – Trends and Impacts<SPAN class="ft10">, OECD, Paris.</SPAN></P>
<P class="p880 ft55"><SPAN class="ft10">OECD [2007b], </SPAN>Globalisation and Structural Adjustment Summary report of the study on globalisation and innovation in the business services sector, <SPAN class="ft10">OECD, Paris.</SPAN></P>
<P class="p437 ft9">OECD [2007c], <SPAN class="ft24">Education at a glance, </SPAN>OECD, Paris.</P>
<P class="p265 ft24"><SPAN class="ft9">OECD [2007d], </SPAN>Economic, Environmental and Social Statistics,</P>
<P class="p916 ft9">Factbook, OECD, Paris.</P>
<P class="p879 ft24"><SPAN class="ft9">OECD [2007e], </SPAN>Science and Technology Scoreboard 2007, <SPAN class="ft9">OECD, Paris.</SPAN></P>
<P class="p876 ft24"><SPAN class="ft9">OECD [2007f], </SPAN>OECD Economic Outlook No 81: Annual and Quarterly data, <SPAN class="ft9">OECD, Paris.</SPAN></P>
<P class="p917 ft18">222</P>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td410"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td144"><P class="p5 ft19">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p902 ft9">OECD [2007g], ”How regulatory reforms in Sweden have boosted productivity”, Economics department working paper, No. 577, OECD, Paris.</P>
<P class="p869 ft24"><SPAN class="ft9">OECD [2008a], </SPAN>World Environmental Outlook to 2030, <SPAN class="ft9">OECD, Paris.</SPAN></P>
<P class="p896 ft9">OECD [2008b], <SPAN class="ft24">Employment Outlook</SPAN>, OECD, Paris.</P>
<P class="p896 ft24"><SPAN class="ft9">OECD [2008c], </SPAN>Economic, Environmental and Social Statistics,</P>
<P class="p903 ft9">OECD Factbook 2008, OECD, Paris.</P>
<P class="p61 ft24"><SPAN class="ft9">OECD [2008d], </SPAN>Economic Policy Reforms; Going for Growth<SPAN class="ft9">, Structural Policy Indicators, Priorities and Analysis, OECD, Paris.</SPAN></P>
<P class="p918 ft9">OECD [2008e], <SPAN class="ft24">OECD Health Data 2008, </SPAN><A href="http://www.oecd.org/document/16/0,3343,en_2649_34631_2085200_1_1_1_1,00.html">www.oecd.org.</A></P>
<P class="p869 ft9">Ohlsson, H. & Storrie, D. [2007], ”Long term effects of public policy for displaced workers in Sweden – shipyard workers in the West and miners in the North”, Working Paper, 2007:19, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.</P>
<P class="p869 ft9">Palme, M. & Svensson, I. [2004], ”Income Security Programs and Retirement in Sweden”, i Gruber, J. & Wise, D. (red.), <SPAN class="ft24">Social Security and Retirement Around the World: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft24">Micro-estimates</SPAN>,</NOBR> Chicago University Press, Chicago.</P>
<P class="p869 ft55"><SPAN class="ft10">Pettersson, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft10">K-H.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> [2008], </SPAN>Så skulle det kunna bli – Visionen av ett effektivare, rättvisare och vitalare svenskt vårdsystem, <SPAN class="ft10">Forum för småföretagsforskning, Örebro.</SPAN></P>
<P class="p889 ft9">Pettersson, T., Pettersson, T. & Westerberg, A. [2006], <SPAN class="ft24">Generations- analyser – omfördelning mellan generationer i en växande välfärdsstat, </SPAN>Rapport 2006:6 till ESS, Expertgruppen för Studier i Samhällsekonomi, Finansdepartementet.</P>
<P class="p894 ft9">van Praag, M. & Versloot, P. [2007], ”What is the Value of Entrepreneurship? A Review of Recent Research”, IZA DP, no. 3013.</P>
<P class="p896 ft24"><SPAN class="ft9">Regeringsbeslut U2006/9119/IS, </SPAN>Tillsättande av Globaliseringsråd,</P>
<P class="p903 ft9">Utbildnings- och kulturdepartementet.</P>
<P class="p61 ft10">Regeringens proposition 2001/02:143, <SPAN class="ft55">Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energitillförsel, </SPAN>Miljödepartementet.</P>
<P class="p905 ft18">223</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Referenser</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p919 ft9">Regeringens proposition 2001/02:55, <SPAN class="ft24">Sveriges klimatstrategi</SPAN>, Miljö- departementet.</P>
<P class="p920 ft10">Regeringens proposition 2005/06:154, <SPAN class="ft55">Förnybar el med gröna certifikat, </SPAN>Näringsdepartementet.</P>
<P class="p921 ft9">Regeringens proposition 2007/08:100, <SPAN class="ft24">2008 års ekonomiska vår- proposition, </SPAN>Finansdepartementet.</P>
<P class="p900 ft9">Regeringens proposition 2007/08:147, <SPAN class="ft24">Nya regler för arbetskrafts- invandring, </SPAN>Justitiedepartementet<SPAN class="ft24">.</SPAN></P>
<P class="p920 ft10">Regeringens proposition 2008/09:1, <SPAN class="ft55">Budgetpropositionen för 2009</SPAN>, Finansdepartementet.</P>
<P class="p921 ft9">Regeringens skrivelse 2007/08:101, <SPAN class="ft24">Årsredovisning för staten 2007, </SPAN>Finansdepartementet.</P>
<P class="p900 ft9">RFV [2000], ”Socialförsäkringsboken 2000”, Tema, Välfärd, arbete och fritid, Riksförsäkringsverket, Stockholm.</P>
<P class="p920 ft10">RFV [2001a], ”Flexibel pensionsålder”, RFV analyserar 2001:7, Riksförsäkringsverket, Stockholm.</P>
<P class="p921 ft9">RFV [2001b], ”Vad får oss att arbeta fram till 65?”, RFV analyserar 2001:4, Riksförsäkringsverket, Stockholm.</P>
<P class="p900 ft9">RFV [2001c], ”Arbetsgivares attityder till äldre yrkesverksamma”, RFV analyserar 2001:9, Riksförsäkringsverket, Stockholm.</P>
<P class="p920 ft10">Rollén, B. & Olin Wikman, M. [2008], <SPAN class="ft55">Vi vill inte bli gamla som äldreomsorgen ser ut i dag, </SPAN>SNS Förlag, Stockholm.</P>
<P class="p922 ft219"><SPAN class="ft220">SCB [a], </SPAN>Arbetskraftsundersökningar, <SPAN class="ft220">olika årgångar. SCB [b], </SPAN>Befolkningsstatistik.</P>
<P class="p923 ft214"><SPAN class="ft213">SCB [c], </SPAN>Statistik över befolkningens utbildning. <SPAN class="ft213">SCB [d], </SPAN>Undersökning av levnadsförhållanden. <SPAN class="ft213">SCB [e], </SPAN>Nationalräkenskaper, <SPAN class="ft213">olika årgångar</SPAN>.</P>
<P class="p924 ft220">SCB [f], <SPAN class="ft219">Miljöräkenskaperna, </SPAN><A href="http://www.mirdata.scb.se/MDInfo.aspx">www.mirdata.scb.se/MDInfo.aspx. </A>SCB [g], <SPAN class="ft219">Personalutbildningsstatistik</SPAN>.</P>
<P class="p925 ft10">SCB [2006a], ”Personalutbildning, Första halvåret 2006”, Statistiska meddelanden, UF 39 SM 0601.</P>
<P class="p926 ft18">224</P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td410"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td144"><P class="p5 ft19">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p927 ft217">SCB [2006b], ”Äldres levnadsförhållanden”, <SPAN class="ft218">Arbete, ekonomi, hälsa och sociala nätverk </SPAN><NOBR><SPAN class="ft218">1980–2003,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft218"> </SPAN>Levnadsförhållanden, rapport 112.</P>
<P class="p889 ft10">SCB [2007a], ”Sveriges framtida befolkning <NOBR>2007–2050”,</NOBR> Reviderad befolkningsprognos, Statistiska meddelanden, BE 18 SM 0701.</P>
<P class="p886 ft10">SCB [2007b], ”Genomströmning och resultat i högskolans grund- utbildning till och med 2005/06”, Statistiska meddelanden, UF 20 SM 0702, Örebro.</P>
<P class="p928 ft9">SCB [2007c], ”Beskrivning av Sveriges befolkning 2006”.</P>
<P class="p904 ft10">SCB [2008a], ”Bakgrundsfakta Ekonomisk statistik 2008:3. Volym- beräkningar av offentlig individuell produktion”, projektrapport.</P>
<P class="p908 ft9">SCB [2008b], ”Sveriges framtida befolkning <NOBR>2008–2050”,</NOBR> Statistiska meddelanden, BE 18 SM 0801.</P>
<P class="p869 ft9">Serret, Y. & Johnstone, N. (Red.) [2006], <SPAN class="ft24">The Distributional Effects of Environmental Policy, </SPAN>OECD/Edward Elgar Publishing.</P>
<P class="p896 ft24"><SPAN class="ft9">SFS 2007:1091, </SPAN>Lag om offentlig upphandling<SPAN class="ft9">.</SPAN></P>
<P class="p872 ft9">SIFO Research & Consulting [2005], ”Pensionsbarometern 2005”, Stockholm.</P>
<P class="p61 ft55"><SPAN class="ft10">Sindbjerg Martinsen, D. [2007], </SPAN>EU for the patients: Developments, Impacts, Challenges, <SPAN class="ft10">Svenska institutet för europapolitiska studier, 2007:6.</SPAN></P>
<P class="p889 ft9">Sjögren Lindquist, G. & Wadensjö, E. [2007], <SPAN class="ft24">Ett svårlagt pussel – kompletterande ersättningar vid inkomstbortfall, </SPAN>Rapport 2007:1 till ESS, Expertgruppen för Studier i Samhällsekonomi, Finans- departementet.</P>
<P class="p929 ft9">Skolverket [2003], ”Efter skolan – Vad gör de unga vuxna de närmaste åren efter sin gymnasieutbildning?”, rapport 223, Stockholm.</P>
<P class="p872 ft9">Skolverket [2007], ”Heltid och resursförstärkning – Utvecklingen av individuella programmet”, redovisning av regeringsuppdrag.</P>
<P class="p61 ft10">Skolverket [2008a], ”Utbildningsresultat – Riksnivå”, rapport 311, Stockholm.</P>
<P class="p886 ft9">Skolverket [2008b], ”Studieresultat i gymnasieskolan – Avbrott och slutbetyg utan grundläggande behörighet”, Stockholm.</P>
<P class="p930 ft18">225</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Referenser</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p875 ft9">Skolverket [2008c], ”Barn, elever, personal, kostnader och utbild- ningsresultat – Kommunal nivå, Jämförelsetal om förskole- verksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning”, Databas för jämförelsetal, <A href="http://www.jmftal.artisan.se/">www.jmftal.artisan.se.</A></P>
<P class="p876 ft9">Skytesvall, T. & Hagén, <NOBR>H-O.</NOBR> [2008], ”Growth in the Nordic Business Sector”, TemaNord 2008:503, Nordiska ministerrådet.</P>
<P class="p876 ft9">Socialstyrelsen [2004], ”Vård och omsorg om äldre – Lägesrapport 2003”.</P>
<P class="p879 ft10">Socialstyrelsen [2008], ”Folkhälsa och sociala förhållanden – Lägesrapport 2007”.</P>
<P class="p880 ft10">Solow, R. M. [1957], ”Technical Change and the Aggregate Production Function”, <SPAN class="ft55">Review of Economics and Statistics, </SPAN>vol. 39, sid <NOBR>312–320.</NOBR></P>
<P class="p881 ft9">SOU 1990:14, <SPAN class="ft24">Långtidsutredningen 1990, </SPAN>Allmänna förlaget, Stockholm.</P>
<P class="p265 ft24"><SPAN class="ft9">SOU 1991:82, </SPAN>Drivkrafter för produktivitet och välstånd,</P>
<P class="p931 ft9">Produktivitetsdelegationens betänkande, Allmänna förlaget, Stockholm.</P>
<P class="p876 ft9">SOU 2000:7, <SPAN class="ft24">Långtidsutredningen 1999/2000</SPAN>, Huvudbetänkande, Fritzes, Stockholm.</P>
<P class="p879 ft55"><SPAN class="ft10">SOU 2001:53, </SPAN>Välfärd och arbete i arbetslöshetens årtionde<SPAN class="ft10">, Forskarantologi från Kommittén Välfärdsbokslut, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p881 ft10">SOU 2002:47, <SPAN class="ft55">Våra skatter?, </SPAN>Betänkande från Skattebasutredningen, Fritzes, Stockholm.</P>
<P class="p880 ft24"><SPAN class="ft9">SOU 2003:2, </SPAN>Fördelningseffekter av miljöpolitik, <SPAN class="ft9">Bilaga 11 till Långtidsutredningen 2003, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p876 ft24"><SPAN class="ft9">SOU 2003:57, </SPAN>Alternativ finansiering av offentliga tjänster, <SPAN class="ft9">Bilaga 7 till Långtidsutredningen 2003, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p879 ft10">SOU 2004:19, <SPAN class="ft55">Långtidsutredningen 2003/04, </SPAN>Huvudbetänkande, Fritzes, Stockholm.</P>
<P class="p880 ft24"><SPAN class="ft9">SOU 2004:34, </SPAN>Regional utveckling – utsikter till 2020, <SPAN class="ft9">Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2003/04, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p907 ft18">226</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td410"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td144"><P class="p5 ft19">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p885 ft9">SOU 2004:44, <SPAN class="ft24">Kan vi räkna med de äldre?, </SPAN>Bilaga 5 till Långtids- utredningen 2003/04, Fritzes, Stockholm.</P>
<P class="p61 ft55"><SPAN class="ft10">SOU 2004:73, </SPAN>Migration och integration – om framtidens arbets- marknad, <SPAN class="ft10">Bilaga 4 till Långtidsutredningen 2003/04, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p889 ft55"><SPAN class="ft10">SOU 2005:4, </SPAN>Liberalisering, regler och marknader, <SPAN class="ft10">Betänkande av Regelutredningen, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p932 ft55"><SPAN class="ft10">SOU 2007:18, </SPAN>Arbetsmarknadsutbildning för bristyrken och insatser för arbetslösa ungdomar, <SPAN class="ft10">Delbetänkande av Utredningen om en flexiblare arbetsmarknadsutbildning, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p889 ft9">SOU 2007:25, <SPAN class="ft24">Plats för tillväxt?, </SPAN>Bilaga 2 till Långtidsutredningen 2008, Fritzes, Stockholm.</P>
<P class="p869 ft24"><SPAN class="ft9">SOU 2007:35</SPAN>, Flyttning och pendling i Sverige, <SPAN class="ft9">Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2008, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p61 ft55"><SPAN class="ft10">SOU 2007:60, </SPAN>Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter<SPAN class="ft10">, Slutbetänkande av Klimat- och sårbarhetsutred- ningen, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p889 ft55"><SPAN class="ft10">SOU 2007:95, </SPAN>Tjänster utan gränser? – Internationalisering av offentliga sektorns tjänster, <SPAN class="ft10">Bilaga 4 till Långtidsutredningen 2008, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p889 ft55"><SPAN class="ft10">SOU 2008:12, </SPAN>Finansiella sektorn bär frukt – Analys av den finansiella sektorn ur ett svenskt perspektiv, <SPAN class="ft10">Bilaga 5 till Långtidsutredningen 2008, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p873 ft24"><SPAN class="ft9">SOU 2008:14, </SPAN>Timmar, kapital och teknologi – vad betyder mest? – En analys av produktivitetsutvecklingen med hjälp av tillväxt- bokföring, <SPAN class="ft9">Bilaga 6 till Långtidsutredningen 2008, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p894 ft24"><SPAN class="ft9">SOU 2008:15, </SPAN>LOV att välja – Lag om Valfrihetssystem, <SPAN class="ft9">Betänkande av Frittvalutredningen, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p61 ft55"><SPAN class="ft10">SOU 2008:21, </SPAN>Permanent förändring – Globalisering, struktur- omvandling och sysselsättningsdynamik, <SPAN class="ft10">Bilaga 7 till Långtids- utredningen 2008, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p889 ft10">SOU 2008:24, <SPAN class="ft55">Svensk klimatpolitik, </SPAN>Betänkande av Klimat- beredningen, Fritzes, Stockholm.</P>
<P class="p905 ft18">227</P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr17 td108"><P class="p5 ft20">Referenser</P></TD>
<TD class="tr17 td109"><P class="p5 ft19">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p875 ft24"><SPAN class="ft9">SOU 2008:69, </SPAN>Välja fritt och välja rätt – Drivkrafter för rationella utbildningsval, <SPAN class="ft9">Bilaga 8 till Långtidsutredningen 2008, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p876 ft24"><SPAN class="ft9">SOU 2008:108, </SPAN>Sveriges ekonomi – Scenarier på lång sikt<SPAN class="ft9">, Bilaga 1 till Långtidsutredningen 2008, Fritzes, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p879 ft10">Statskontoret [2007], ”Vård, skola och omsorg – Vilken information behöver brukaren för att välja?”, Rapport 2007:19.</P>
<P class="p880 ft24"><SPAN class="ft9">Stern, N. [2007], </SPAN>The Economics of Climate Change: The Stern Review, <SPAN class="ft9">Cambridge, UK, Cambridge University Press,</SPAN></P>
<P class="p876 ft9"><A href="http://people.bu.edu/isw/papers/sue_wing-eckaus_interlaken_conf_paper.pdf">Sue Wing, I. & Eckaus, R.S. [2007], ”The Decline in U.S. Energy Intensity: Its Origins and Implications for </A><NOBR><A href="http://people.bu.edu/isw/papers/sue_wing-eckaus_interlaken_conf_paper.pdf">Long-Run</A></NOBR><A href="http://people.bu.edu/isw/papers/sue_wing-eckaus_interlaken_conf_paper.pdf"> CO</A><A href="http://people.bu.edu/isw/papers/sue_wing-eckaus_interlaken_conf_paper.pdf"><SPAN class="ft221">2 </SPAN></A><A href="http://people.bu.edu/isw/papers/sue_wing-eckaus_interlaken_conf_paper.pdf">Emission Projections”, </A><A href="http://people.bu.edu/isw/papers/sue_wing-eckaus_interlaken_conf_paper.pdf"><SPAN class="ft24">Energy Policy </SPAN></A><A href="http://people.bu.edu/isw/papers/sue_wing-eckaus_interlaken_conf_paper.pdf">35, sid </A><NOBR><A href="http://people.bu.edu/isw/papers/sue_wing-eckaus_interlaken_conf_paper.pdf">5267–5286.</A></NOBR></P>
<P class="p876 ft9">Svenska Kommunförbundet [2002], <SPAN class="ft24">Kommunala framtider – en långtidsutredning om behov och resurser till år 2050.</SPAN></P>
<P class="p879 ft10">Svenskt Näringsliv [2007], <SPAN class="ft55">Fem vägval för Sverige, </SPAN>Näringslivets Långtidsutredning.</P>
<P class="p880 ft9">Sveriges Kommuner och Landsting [2007], <SPAN class="ft24">Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet</SPAN>, oktober 2007.</P>
<P class="p265 ft9">Sveriges Kommuner och Landsting [2008a], <SPAN class="ft24">Vad får vi för pengarna?</SPAN></P>
<P class="p916 ft24">– om effektivitet och produktivitet i hälso- och sjukvården.</P>
<P class="p879 ft10">Sveriges Kommuner och Landsting [2008b], <SPAN class="ft55">Välfärdsmysteriet </SPAN>(under utarbetande).</P>
<P class="p880 ft9">Södersten, B. & Tson Söderström, H. (red.) [2004], <SPAN class="ft24">Marknad och Politik, </SPAN>SNS Förlag, Stockholm.</P>
<P class="p347 ft9">Tallberg, J.[2004], <SPAN class="ft24">EU:s politiska system, </SPAN>Studentlitteratur, Lund.</P>
<P class="p879 ft9">Timmer, M., Ypma, G. & van Ark, B. [2003], ”IT in the European Union: Driving Productivity Divergence?”, GGDC Research Memorandum <NOBR>GD-67,</NOBR> University of Groningen, Appendix Tables, updated June 2005.</P>
<P class="p876 ft55"><NOBR><SPAN class="ft10">Ulltveit-Moe,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft10"> K. [2008], </SPAN>Live and let die – industrial policy in a globalised world, <SPAN class="ft10">Underlagsrapport nr 22 till Globaliseringsrådet, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p437 ft24"><SPAN class="ft9">Världsbanken [2007], </SPAN>World Bank World Development Indicators.</P>
<P class="p933 ft18">228</P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td410"><P class="p5 ft20">Långtidsutredningen 2008</P></TD>
<TD class="tr17 td144"><P class="p5 ft19">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p234 ft9">Wölfl, A. [2005], ”The service economy in OECD countries”, i</P>
<P class="p903 ft24">Enhancing the performance of the services sector, <SPAN class="ft9">OECD, Paris.</SPAN></P>
<P class="p887 ft217">Åberg, R. [1999], ”Balansen mellan arbetskraftens utbildningsnivå och jobbens kvalifikationskrav – ett struktur- eller konjunktur- problem?”, Bilaga 2 till <SPAN class="ft218">Kontrakt för arbete – rättvisa och tydliga regler i arbetslöshetsförsäkringen</SPAN>, Näringsdepartementet, Ds 1999:58.</P>
<P class="p889 ft24"><SPAN class="ft9">Åslund, O. m.fl. [2006], </SPAN>Fritt inträde? – Ungdomars och invandrades väg till det första arbetet<SPAN class="ft9">, SNS Förlag, Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p896 ft9">Östblom, G. [2003], ”Vinner Sverige på att delta i utsläppshandel?”,</P>
<P class="p903 ft24">Ekonomisk Debatt, <SPAN class="ft9">årg 31, nr 8.</SPAN></P>
<P class="p934 ft18">229</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
</DIV>
<DIV id="page_231">
<P class="p367 ft8">Bilagor till Långtidsutredningen 2008</P>
<P class="p935 ft208">Bilagor till Långtidsutredningen 2008 publiceras under 2007/2008. För närmare information, se www.regeringen.se/finans/lu2008</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t90">
<TR>
<TD class="tr3 td411"><P class="p155 ft37">Nr</P></TD>
<TD class="tr3 td412"><P class="p26 ft37">Titel</P></TD>
<TD class="tr3 td413"><P class="p26 ft37">Författare</P></TD>
<TD class="tr3 td414"><P class="p30 ft222">Publicering</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td415"><P class="p256 ft57">1</P></TD>
<TD class="tr25 td416"><P class="p26 ft75">Sveriges ekonomi</P></TD>
<TD class="tr25 td417"><P class="p26 ft75">Martin Hill, Philip Löf & Thomas</P></TD>
<TD class="tr25 td418"><P class="p153 ft114">SOU 2008:108</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td415"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td416"><P class="p26 ft96">Scenarier på lång sikt</P></TD>
<TD class="tr17 td417"><P class="p26 ft96">Pettersson, Finansdepartementet</P></TD>
<TD class="tr17 td418"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td419"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr21 td420"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr21 td421"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr21 td422"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td415"><P class="p256 ft57">2</P></TD>
<TD class="tr25 td416"><P class="p26 ft75">Plats för tillväxt?</P></TD>
<TD class="tr25 td417"><P class="p26 ft96">Joakim Gullstrand, Lunds universitet</P></TD>
<TD class="tr25 td418"><P class="p326 ft114">SOU 2007:25</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td415"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td416"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td417"><P class="p26 ft96">och SLI & Cecilia Hammarlund, SLI</P></TD>
<TD class="tr17 td418"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td419"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr21 td420"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr21 td421"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr21 td422"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td415"><P class="p256 ft57">3</P></TD>
<TD class="tr25 td416"><P class="p26 ft57">Flyttning och pendling i Sverige</P></TD>
<TD class="tr25 td417"><P class="p26 ft114">Kent Eliasson, ITPS och Umeå universitet</P></TD>
<TD class="tr25 td418"><P class="p326 ft114">SOU 2007:35</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td415"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr22 td416"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr22 td417"><P class="p26 ft223">Olle Westerlund & Johanna Åström,</P></TD>
<TD class="tr22 td418"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td415"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td416"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td417"><P class="p26 ft123">Umeå universitet</P></TD>
<TD class="tr17 td418"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td419"><P class="p5 ft224"> </P></TD>
<TD class="tr0 td420"><P class="p5 ft224"> </P></TD>
<TD class="tr0 td421"><P class="p5 ft224"> </P></TD>
<TD class="tr0 td422"><P class="p5 ft224"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td415"><P class="p256 ft57">4</P></TD>
<TD class="tr11 td416"><P class="p26 ft75">Tjänster utan gränser?</P></TD>
<TD class="tr11 td417"><P class="p26 ft75">Statskontoret</P></TD>
<TD class="tr11 td418"><P class="p326 ft114">SOU 2007:95</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td415"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr22 td416"><P class="p26 ft57">Internationalisering av offentliga</P></TD>
<TD class="tr22 td417"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr22 td418"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td415"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr22 td416"><P class="p26 ft223">sektorns tjänster</P></TD>
<TD class="tr22 td417"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr22 td418"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td419"><P class="p5 ft224"> </P></TD>
<TD class="tr0 td420"><P class="p5 ft224"> </P></TD>
<TD class="tr0 td421"><P class="p5 ft224"> </P></TD>
<TD class="tr0 td422"><P class="p5 ft224"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td415"><P class="p256 ft57">5</P></TD>
<TD class="tr11 td416"><P class="p26 ft96">Finansiella sektorn bär frukt</P></TD>
<TD class="tr11 td417"><P class="p26 ft96">Niclas Alsén, Finansdepartementet</P></TD>
<TD class="tr11 td418"><P class="p326 ft114">SOU 2008:12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td415"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr22 td416"><P class="p26 ft114">Analys av den finansiella sektorn ur</P></TD>
<TD class="tr22 td417"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr22 td418"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td415"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr22 td416"><P class="p26 ft223">ett svenskt perspektiv</P></TD>
<TD class="tr22 td417"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr22 td418"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td419"><P class="p5 ft224"> </P></TD>
<TD class="tr0 td420"><P class="p5 ft224"> </P></TD>
<TD class="tr0 td421"><P class="p5 ft224"> </P></TD>
<TD class="tr0 td422"><P class="p5 ft224"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td415"><P class="p256 ft57">6</P></TD>
<TD class="tr25 td416"><P class="p26 ft96">Timmar, kapital och teknologi</P></TD>
<TD class="tr25 td417"><P class="p26 ft75">Konjunkturinstitutet</P></TD>
<TD class="tr25 td418"><P class="p326 ft114">SOU 2008:14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td415"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr22 td416"><P class="p26 ft225">– vad betyder mest?</P></TD>
<TD class="tr22 td417"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr22 td418"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td415"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td416"><P class="p26 ft116">En analys av produktivitets-</P></TD>
<TD class="tr20 td417"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td418"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td415"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td416"><P class="p26 ft116">utvecklingen med hjälp av</P></TD>
<TD class="tr20 td417"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td418"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td419"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr22 td420"><P class="p26 ft223">tillväxtbokföring</P></TD>
<TD class="tr22 td421"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
<TD class="tr22 td422"><P class="p5 ft117"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td415"><P class="p256 ft57">7</P></TD>
<TD class="tr11 td416"><P class="p26 ft75">Permanent förändring</P></TD>
<TD class="tr11 td417"><P class="p26 ft96">Institutet för tillväxtpolitiska studier</P></TD>
<TD class="tr11 td418"><P class="p326 ft114">SOU 2008:21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td415"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td416"><P class="p26 ft57">Globalisering, strukturomvandling</P></TD>
<TD class="tr17 td417"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr17 td418"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td415"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td416"><P class="p26 ft116">och sysselsättningsdynamik</P></TD>
<TD class="tr20 td417"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td418"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td419"><P class="p5 ft224"> </P></TD>
<TD class="tr0 td420"><P class="p5 ft224"> </P></TD>
<TD class="tr0 td421"><P class="p5 ft224"> </P></TD>
<TD class="tr0 td422"><P class="p5 ft224"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td415"><P class="p256 ft57">8</P></TD>
<TD class="tr25 td416"><P class="p26 ft75">Välja fritt och välja rätt</P></TD>
<TD class="tr25 td417"><P class="p26 ft212">Nikolay Angelov och Per Johansson,</P></TD>
<TD class="tr25 td418"><P class="p326 ft114">SOU 2008:69</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td415"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
<TD class="tr20 td416"><P class="p26 ft116">Drivkrafter för rationella</P></TD>
<TD class="tr20 td417"><P class="p30 ft226">Uppsala universitet och IFAU,</P></TD>
<TD class="tr20 td418"><P class="p5 ft115"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td415"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
<TD class="tr25 td416"><P class="p26 ft96">utbildningsval</P></TD>
<TD class="tr25 td417"><P class="p30 ft75">Louise Kennerberg, IFAU</P></TD>
<TD class="tr25 td418"><P class="p5 ft113"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td419"><P class="p5 ft224"> </P></TD>
<TD class="tr0 td420"><P class="p5 ft224"> </P></TD>
<TD class="tr0 td421"><P class="p5 ft224"> </P></TD>
<TD class="tr0 td422"><P class="p5 ft224"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td423"><P class="p5 ft227"> </P></TD>
<TD class="tr29 td424"><P class="p5 ft227"> </P></TD>
<TD class="tr29 td425"><P class="p5 ft227"> </P></TD>
<TD class="tr29 td422"><P class="p5 ft227"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p936 ft18">231</P>
</DIV>
<DIV id="page_232">
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105233x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p13 ft228">Statens offentliga utredningar 2008</P>
<P class="p937 ft7">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p938 ft70"><SPAN class="ft157">1.</SPAN><SPAN class="ft229">Barlastvattenkonventionen – om Sveriges anslutning. N.</SPAN></P>
<P class="p939 ft70"><SPAN class="ft157">2.</SPAN><SPAN class="ft229">Immunitet för stater och deras egendom. UD.</SPAN></P>
<P class="p940 ft70"><SPAN class="ft157">3.</SPAN><SPAN class="ft229">Skyddet för den personliga integriteten. Bedömningar och förslag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p941 ft70"><SPAN class="ft157">4.</SPAN><SPAN class="ft229">Omreglering av apoteksmarknaden. S.</SPAN></P>
<P class="p942 ft70"><SPAN class="ft157">5.</SPAN><SPAN class="ft229">Könsdiskriminerande reklam. Kränkande utformning av kommersiella meddelanden. IJ.</SPAN></P>
<P class="p941 ft70"><SPAN class="ft157">6.</SPAN><SPAN class="ft229">Fastighetsmäklaren och konsumenten. Ju.</SPAN></P>
<P class="p943 ft70"><SPAN class="ft157">7.</SPAN><SPAN class="ft229">Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen. U.</SPAN></P>
<P class="p941 ft70"><SPAN class="ft157">8.</SPAN><SPAN class="ft229">Bidrag på lika villkor. U.</SPAN></P>
<P class="p944 ft70"><SPAN class="ft157">9.</SPAN><SPAN class="ft229">Transportinspektionen. En myndighet för all trafik. + Bilagor. N.</SPAN></P>
<P class="p945 ft70"><SPAN class="ft157">10.</SPAN><SPAN class="ft101">21+1</SPAN><INGENBILD zsrc="GWB3105233xi2.jpg/" id="inl_img1">2. En ny myndighet för tillsyn och effektivitetsgranskning av social- försäkringen. S.</P>
<P class="p946 ft70"><SPAN class="ft157">11.</SPAN><SPAN class="ft101">Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas. U.</SPAN></P>
<P class="p947 ft70"><SPAN class="ft157">12.</SPAN><SPAN class="ft101">Finansiella sektorn bär frukt. Analys av finansiella sektorn ur ett svenskt perspektiv. Fi.</SPAN></P>
<P class="p948 ft70"><SPAN class="ft157">13.</SPAN><SPAN class="ft101">Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion.</SPAN></P>
<P class="p949 ft70">+ Annex: Grid issues for electricity production based on renewable energy sources in Spain, Portugal, Germany, and United Kingdom. N</P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">14.</SPAN><SPAN class="ft101">Timmar, kapital och teknologi</SPAN></P>
<P class="p950 ft70">– vad betyder mest?</P>
<P class="p951 ft70">En analys av produktivitetsutvecklingen med hjälp av tillväxtbokföring. Fi.</P>
<P class="p952 ft70"><SPAN class="ft157">15.</SPAN><SPAN class="ft101">LOV att välja – Lag Om Valfrihetssystem. S.</SPAN></P>
<P class="p124 ft70"><SPAN class="ft157">16.</SPAN><SPAN class="ft101">Förtursförklaring i domstol. Ju.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">17.</SPAN><SPAN class="ft101">Frivux – valfrihet i vuxenutbildningen. U.</SPAN></P>
<P class="p953 ft70"><SPAN class="ft157">18.</SPAN><SPAN class="ft101">Evidensbaserad praktik inom social tjänsten– till nytta för brukaren. S.</SPAN></P>
<P class="p954 ft70"><SPAN class="ft157">19.</SPAN><SPAN class="ft101">Att slutförvara långlivat farligt avfall i undermarksdeponi i berg. M.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p955 ft70"><SPAN class="ft157">20.</SPAN><SPAN class="ft101">Patentskydd för biotekniska upp- finningar. Ju.</SPAN></P>
<P class="p956 ft70"><SPAN class="ft157">21.</SPAN><SPAN class="ft101">Permanent förändring. Globalisering, strukturomvandling och sysselsättningsdynamik. Fi.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">22.</SPAN><SPAN class="ft101">Ett stabsstöd i tiden. Fi.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">23.</SPAN><SPAN class="ft101">Konsulär katastrofinsats. UD.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">24.</SPAN><SPAN class="ft101">Svensk klimatpolitik. M.</SPAN></P>
<P class="p957 ft70"><SPAN class="ft157">25.</SPAN><SPAN class="ft101">Ett energieffektivare Sverige +Bilaga. N.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">26.</SPAN><SPAN class="ft101">Värna språken – förslag till språklag. Ku.</SPAN></P>
<P class="p958 ft70"><SPAN class="ft157">27.</SPAN><SPAN class="ft101">Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola + Bilagedel. U.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">28.</SPAN><SPAN class="ft101">Apoteksdatalagen. S.</SPAN></P>
<P class="p959 ft70"><SPAN class="ft157">29.</SPAN><SPAN class="ft101">Yrkeshögskolan. För yrkeskunnande i förändring. U.</SPAN></P>
<P class="p960 ft70"><SPAN class="ft157">30.</SPAN><SPAN class="ft101">Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans. U.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">31.</SPAN><SPAN class="ft101">Miljödomstolarna – domkretsar</SPAN></P>
<P class="p950 ft70"><SPAN class="ft70">–</SPAN><SPAN class="ft206">lokalisering – handläggningsregler. M.</SPAN></P>
<P class="p961 ft70"><SPAN class="ft157">32.</SPAN><SPAN class="ft101">Avskaffande av revisionsplikten för små företag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p962 ft70"><SPAN class="ft157">33.</SPAN><SPAN class="ft101">Detaljhandel med vissa receptfria läkemedel. S.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">34.</SPAN><SPAN class="ft101">Lättare att samverka</SPAN></P>
<P class="p963 ft70"><SPAN class="ft70">–</SPAN><SPAN class="ft206">förslag om förändringar i samtjänst- lagen. Fi.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">35.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft101">Digital-TV-övergången.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p950 ft70">+ Engelsk översättning. Ku.</P>
<P class="p964 ft70"><SPAN class="ft157">36.</SPAN><SPAN class="ft101">Svenska Spels nätpoker. En utvärdering. Fi.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">37.</SPAN><SPAN class="ft101">Vårdval i Sverige. S.</SPAN></P>
<P class="p958 ft70"><SPAN class="ft157">38.</SPAN><SPAN class="ft101">EU, allmännyttan och hyrorna. + Bilagor. Fi.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">39.</SPAN><SPAN class="ft101">Framtidens polisutbildning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p124 ft70"><SPAN class="ft157">40.</SPAN><SPAN class="ft101">Bredband till hela landet. N.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">41.</SPAN><SPAN class="ft206">Människohandel och barnäktenskap</SPAN></P>
<P class="p950 ft70"><SPAN class="ft70">–</SPAN><SPAN class="ft206">ett förstärkt straffrättsligt skydd</SPAN></P>
<P class="p950 ft70">+ bilaga. Ju.</P>
<P class="p965 ft70"><SPAN class="ft157">42.</SPAN><SPAN class="ft101">Normgivningsmakten. Expertgruppsrapport Ju.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td2"><P class="p5 ft4">2008_SOU register <NOBR>S-format.indd</NOBR> 2</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p6 ft4"><NOBR>2008-11-10</NOBR> 13:23:46</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105234x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p966 ft70"><SPAN class="ft157">43.</SPAN><SPAN class="ft101">Tre rapporter till Grundlagsutredningen. Ju.</SPAN></P>
<P class="p967 ft70"><SPAN class="ft157">44.</SPAN><SPAN class="ft101">Transportinspektionen. Ansvarslag för vägtrafiken m.m. N.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">45.</SPAN><SPAN class="ft101">Rapporter från en </SPAN><NOBR>mr-verkstad.</NOBR> IJ.</P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">46.</SPAN><SPAN class="ft101">Handel med läkemedel för djur. S.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">47.</SPAN><SPAN class="ft101">Frågor om hyra och bostadsrätt. Ju.</SPAN></P>
<P class="p124 ft70"><SPAN class="ft157">48.</SPAN><SPAN class="ft101">En utvecklad havsmiljöförvaltning. M.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">49.</SPAN><SPAN class="ft101">Aktiekapital i privata aktiebolag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p968 ft70"><SPAN class="ft157">50.</SPAN><SPAN class="ft101">Skyddet för samhällsviktig verksamhet. Fö.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">51.</SPAN><SPAN class="ft101">Värdigt liv i äldreomsorgen. S.</SPAN></P>
<P class="p969 ft70"><SPAN class="ft157">52.</SPAN><SPAN class="ft101">Legitimation och skärpta behörighets- regler. U.</SPAN></P>
<P class="p970 ft70"><SPAN class="ft157">53.</SPAN><SPAN class="ft101">Styra rätt! Förslag om Sjöfartsverkets organisation.N.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">54.</SPAN><SPAN class="ft101">Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. A.</SPAN></P>
<P class="p971 ft70"><SPAN class="ft157">55.</SPAN><SPAN class="ft101">Kustbevakningens rättsliga befogen- heter. Fö.</SPAN></P>
<P class="p972 ft70"><SPAN class="ft157">56.</SPAN><SPAN class="ft101">Mångfald som möjlighet. Åtgärder för ökad integration på landsbygden. Jo.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">57.</SPAN><SPAN class="ft101">Skattelättnader för hushållstjänster. Fi.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">58.</SPAN><SPAN class="ft101">Egenansvar – med professionellt stöd. IJ.</SPAN></P>
<P class="p973 ft70"><SPAN class="ft157">59.</SPAN><SPAN class="ft101">Föreningsfostran och tävlingsfostran. En utvärdering av statens stöd till idrotten. Ku.</SPAN></P>
<P class="p974 ft70"><SPAN class="ft157">60.</SPAN><SPAN class="ft101">Personnummer och samordningsnummer. Fi.</SPAN></P>
<P class="p975 ft70"><SPAN class="ft157">61.</SPAN><SPAN class="ft101">Krisberedskapen i grundlagen. Översyn och internationell utblick. Expertgruppsrapport Ju.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">62.</SPAN><SPAN class="ft101">Myndighet för miljön</SPAN></P>
<P class="p950 ft70">– en granskning av Naturvårdsverket. M.</P>
<P class="p976 ft70"><SPAN class="ft157">63.</SPAN><SPAN class="ft101">Förstärkt skydd för företagshemligheter. Ju.</SPAN></P>
<P class="p977 ft70"><SPAN class="ft157">64.</SPAN><SPAN class="ft101">Kontinuitet och förändring. + Lättläst + Daisy. Ku.</SPAN></P>
<P class="p970 ft70"><SPAN class="ft157">65.</SPAN><SPAN class="ft101">Sekretess och offentliga biträden i ut- länningsärenden. Ju.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">66.</SPAN><SPAN class="ft101">Arbetsförmåga?</SPAN></P>
<P class="p978 ft70">En översikt av bedömningsmetoder i Sverige och andra länder. S.</P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">67.</SPAN><SPAN class="ft101">Enklare redovisning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">68.</SPAN><SPAN class="ft101">Bygg – helt enkelt! M.</SPAN></P>
<P class="p979 ft70"><SPAN class="ft157">69.</SPAN><SPAN class="ft101">Välja fritt och välja rätt. Drivkrafter för rationella utbildningsval. Fi.</SPAN></P>
<P class="p980 ft70"><SPAN class="ft157">70.</SPAN><SPAN class="ft101">Slutförvaring av kärnavfall. Kärnavfalls- rådets yttrande över SKB:s </SPAN><NOBR>Fud-program</NOBR> 2007. M.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p981 ft70"><SPAN class="ft157">71.</SPAN><SPAN class="ft101">Uppföljning av kriminalvårdens effektiviseringsarbete. Ju.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">72.</SPAN><SPAN class="ft101">Effektivare signaler. N.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">73.</SPAN><SPAN class="ft101">Kemikalietillsyn</SPAN></P>
<P class="p950 ft70"><SPAN class="ft70">–</SPAN><SPAN class="ft206">organisation och finansiering. M.</SPAN></P>
<P class="p982 ft70"><SPAN class="ft157">74.</SPAN><SPAN class="ft101">Rätt och riktigt. Åtgärder mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Fi.</SPAN></P>
<P class="p124 ft70"><SPAN class="ft157">75.</SPAN><SPAN class="ft101">Ägande och förvaltning av hyreshus. Ju.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">76.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft206">F-skatt</SPAN></NOBR> åt flera. Fi.</P>
<P class="p964 ft70"><SPAN class="ft157">77.</SPAN><SPAN class="ft101">Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning. + Bilagor</SPAN></P>
<P class="p950 ft70">+ Lättläst + Daisy. S.</P>
<P class="p983 ft70"><SPAN class="ft157">78.</SPAN><SPAN class="ft101">Eftersök av trafikskadat vilt. En kostnad för trafikförsäkringen? S.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">79.</SPAN><SPAN class="ft101">Revisorers skadeståndsansvar. Ju.</SPAN></P>
<P class="p984 ft70"><SPAN class="ft157">80.</SPAN><SPAN class="ft101">Beskattningstidpunkten för närings- verksamhet. Fi.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">81.</SPAN><SPAN class="ft101">Stalkning – ett allvarligt brott. Ju.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">82.</SPAN><SPAN class="ft206">Vägen tillbaka för överskuldsatta. Ju.</SPAN></P>
<P class="p985 ft70"><SPAN class="ft157">83.</SPAN><SPAN class="ft101">Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen. A.</SPAN></P>
<P class="p982 ft70"><SPAN class="ft157">84.</SPAN><SPAN class="ft101">Alkolås för rattfyllerister och körkorts- prov i privat regi. N.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">85.</SPAN><SPAN class="ft101">Straff i proportion till brottets allvar. Ju.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">86.</SPAN><SPAN class="ft101">Prövning av vindkraft. M.</SPAN></P>
<P class="p986 ft70"><SPAN class="ft157">87.</SPAN><SPAN class="ft101">Åklagarväsendets brottsbekämpning. Integritet – Effektivitet. Ju.</SPAN></P>
<P class="p987 ft70"><SPAN class="ft157">88.</SPAN><SPAN class="ft101">Elektroniskt kungörande av författningar. Ju.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">89.</SPAN><SPAN class="ft101">Trygghetssystemen för företagare. N.</SPAN></P>
<P class="p988 ft70"><SPAN class="ft157">90.</SPAN><SPAN class="ft101">Svensk export och internationalisering. Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande. UD.</SPAN></P>
<P class="p989 ft70"><SPAN class="ft157">91.</SPAN><SPAN class="ft101">En svensk veteranpolitik, del 2. Ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. Fö</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">92.</SPAN><SPAN class="ft101">Konkurrens på spåret. N.</SPAN></P>
<P class="p990 ft70"><SPAN class="ft157">93.</SPAN><SPAN class="ft101">Partsinsyn och ny teknik i domstol, m.m. Ju.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">94.</SPAN><SPAN class="ft101">Tillval i hyresrätt. Ju.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">95.</SPAN><SPAN class="ft101">Enklare semesterregler. A.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">96.</SPAN><SPAN class="ft101">Kommersiell radio</SPAN></P>
<P class="p950 ft70"><SPAN class="ft70">–</SPAN><SPAN class="ft206">nya sändningsmöjligheter. Ku.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">97.</SPAN><SPAN class="ft101">Styr samverkan</SPAN></P>
<P class="p950 ft70"><SPAN class="ft70">–</SPAN><SPAN class="ft206">för bättre service till medborgarna. Fi.</SPAN></P>
<P class="p124 ft70"><SPAN class="ft157">98.</SPAN><SPAN class="ft101">Totalförsvarsplikten i framtiden. Fö.</SPAN></P>
<P class="p987 ft70"><SPAN class="ft157">99.</SPAN><SPAN class="ft101">Nya ersättningsbestämmelser i expropria- tionslagen, m.m. Ju.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td2"><P class="p5 ft4">2008_SOU register <NOBR>S-format.indd</NOBR> 3</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p6 ft4"><NOBR>2008-11-10</NOBR> 13:23:46</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105235x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p123 ft70"><SPAN class="ft157">100.</SPAN><SPAN class="ft101">Bidragsspärr. Fi.</SPAN></P>
<P class="p991 ft70"><SPAN class="ft157">101.</SPAN><SPAN class="ft101">Ny inriktning av frivillig beredskaps- verksamhet. Fö.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">102.</SPAN><SPAN class="ft101">Brist på brådska</SPAN></P>
<P class="p992 ft70">– en översyn av aktivitetsersättningen. + Lättläst + Daisy. S.</P>
<P class="p993 ft70"><SPAN class="ft157">103.</SPAN><SPAN class="ft101">Hur ska skogspolitiken genomföras på Gotland. Jo.</SPAN></P>
<P class="p112 ft70"><SPAN class="ft157">104.</SPAN><SPAN class="ft101">Självständiga lärosäten. U.</SPAN></P>
<P class="p994 ft70"><SPAN class="ft157">105.</SPAN><SPAN class="ft101">Långtidsutredningen 2008. Huvudbetänkande. Fi.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td2"><P class="p5 ft4">2008_SOU register <NOBR>S-format.indd</NOBR> 4</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p6 ft4"><NOBR>2008-11-10</NOBR> 13:23:46</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105236x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p13 ft228">Statens offentliga utredningar 2008</P>
<P class="p937 ft7">Systematisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p13 ft122">Justitiedepartementet</P>
<P class="p995 ft70">Skyddet för den personliga integriteten. Bedömningar och förslag. [3]</P>
<P class="p996 ft70">Fastighetsmäklaren och konsumenten. [6] Förtursförklaring i domstol. [16]</P>
<P class="p997 ft70">Patentskydd för biotekniska uppfinningar. [20]</P>
<P class="p995 ft70">Avskaffande av revisionsplikten för små företag. [32]</P>
<P class="p838 ft70">Framtidens polisutbildning. [39]</P>
<P class="p998 ft70">Människohandel och barnäktenskap – ett för- stärkt straffrättsligt skydd+ bilaga. [41]</P>
<P class="p999 ft70">Normgivningsmakten. Expertgruppsrapport XI. [42]</P>
<P class="p1000 ft230">Tre rapporter till Grundlagsutredningen. [43] Frågor om hyra och bostadsrätt. [47] Aktiekapital i privata aktiebolag. [49] Krisberedskapen i grundlagen.</P>
<P class="p1001 ft230">Översyn och internationell utblick. Expertgruppsrapport. [61]</P>
<P class="p838 ft70">Förstärkt skydd för företagshemligheter. [63]</P>
<P class="p1002 ft70">Sekretess och offentliga biträden i utlännings- ärenden. [65]</P>
<P class="p838 ft70">Enklare redovisning. [67]</P>
<P class="p1003 ft70">Uppföljning av kriminalvårdens effektiviser- ingsarbete. [71]</P>
<P class="p1004 ft231">Ägande och förvaltning av hyreshus. [75] Revisorers skadeståndsansvar. [79] Stalkning – ett allvarligt brott. [81] Vägen tillbaka för överskuldsatta. [82] Straff i proportion till brottets allvar. [85]</P>
<P class="p1005 ft70">Åklagarväsendets brottsbekämpning. Integritet – Effektivitet. [87]</P>
<P class="p1006 ft230">Elektroniskt kungörande av författningar. [88] Partsinsyn och ny teknik i domstol, m.m. [93] Tillval i hyresrätt. [94]</P>
<P class="p1007 ft70">Nya ersättningsbestämmelser i expropriations- lagen, m.m. [99]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p13 ft122">Utrikesdepartementet</P>
<P class="p1008 ft230">Immunitet för stater och deras egendom. [2] Konsulär katastrofinsats. [23]</P>
<P class="p1009 ft70">Svensk export och internationalisering. Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande. [90]</P>
<P class="p14 ft122">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p1010 ft230">Skyddet för samhällsviktig verksamhet. [50] Kustbevakningens rättsliga befogenheter. [55]</P>
<P class="p838 ft70">En svensk veteranpolitik, del 2.</P>
<P class="p1011 ft70">Ansvaret för personalen före, under och efter internationella militära insatser. [91]</P>
<P class="p838 ft70">Totalförsvarsplikten i framtiden. [98]</P>
<P class="p1012 ft70">Ny inriktning av frivillig beredskaps- verksamhet. [101]</P>
<P class="p14 ft122">Socialdepartementet</P>
<P class="p838 ft70">Omreglering av apoteksmarknaden. [4]</P>
<P class="p1013 ft70">21+1<INGENBILD zsrc="GWB3105236xi2.jpg/" id="inl_img1">2. En ny myndighet för tillsyn och effektivitetsgranskning av social- försäkringen. [10].</P>
<P class="p838 ft70">LOV att välja – Lag Om Valfrihetssystem. [15]</P>
<P class="p15 ft70">Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten</P>
<P class="p1014 ft230">– till nytta för brukaren. [18] Apoteksdatalagen. [28]</P>
<P class="p1015 ft70">Detaljhandel med vissa receptfria läkemedel. [33]</P>
<P class="p838 ft70">Vårdval i Sverige. [37]</P>
<P class="p1016 ft230">Handel med läkemedel för djur. [46] Värdigt liv i äldreomsorgen. [51]</P>
<P class="p838 ft70">Arbetsförmåga?</P>
<P class="p1017 ft70">En översikt av bedömningsmetoder i Sverige och andra länder. [66]</P>
<P class="p1018 ft70">Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning. + Bilagor + Lättläst + Daisy. [77]</P>
<P class="p1019 ft70">Eftersök av trafikskadat vilt. En kostnad för trafikförsäkringen. [78]</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td2"><P class="p5 ft4">2008_SOU register <NOBR>S-format.indd</NOBR> 5</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p6 ft4"><NOBR>2008-11-10</NOBR> 13:23:47</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105237x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p13 ft83">Brist på brådska</P>
<P class="p1020 ft70">– en översyn av aktivitetsersättningen. + Lättläst + Daisy. [102]</P>
<P class="p1021 ft122">Finansdepartementet</P>
<P class="p15 ft70">Finansiella sektorn bär frukt.</P>
<P class="p1022 ft70">Analys av finansiella sektorn ur ett svenskt perspektiv. [12]</P>
<P class="p838 ft70">Timmar, kapital och teknologi</P>
<P class="p315 ft70">– vad betyder mest?</P>
<P class="p1023 ft70">En analys av produktivitetsutvecklingen med hjälp av tillväxtbokföring. [14]</P>
<P class="p1024 ft70">Permanent förändring. Globalisering, strukturomvandling och sysselsättningsdynamik. [21]</P>
<P class="p838 ft70">Ett stabsstöd i tiden. [22]</P>
<P class="p838 ft70">Lättare att samverka</P>
<P class="p1025 ft70">– förslag om förändringar i samtjänstlagen. [34]</P>
<P class="p838 ft70">Svenska Spels nätpoker. En utvärdering. [36]</P>
<P class="p1026 ft70">EU, allmännyttan och hyrorna. + Bilagor. [38]</P>
<P class="p1027 ft230">Skattelättnader för hushållstjänster. [57] Personnummer och samordningsnummer. [60]</P>
<P class="p1028 ft70">Välja fritt och välja rätt. Drivkrafter för rationella utbildningsval. [69]</P>
<P class="p1029 ft70">Rätt och riktigt. Åtgärder mot felaktiga ut- betalningar från välfärdssystemen. [74]</P>
<P class="p838 ft70"><NOBR>F-skatt</NOBR> åt flera. [76]</P>
<P class="p1030 ft70">Beskattningstidpunkten för näringsverksam- het. [80]</P>
<P class="p838 ft70">Styr samverkan</P>
<P class="p1031 ft70">– för bättre service till medborgarna. [97] Bidragsspärr. [100]</P>
<P class="p1032 ft70">Långtidsutredningen 2008. Huvudbetänkande. [105]</P>
<P class="p1021 ft122">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p1033 ft70">Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen. [7]</P>
<P class="p838 ft70">Bidrag på lika villkor. [8]</P>
<P class="p1034 ft70">Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas. [11]</P>
<P class="p838 ft70">Frivux – valfrihet i vuxenutbildningen. [17]</P>
<P class="p1035 ft70">Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola + Bilagedel. [27]</P>
<P class="p1024 ft70">Yrkeshögskolan. För yrkeskunnande i förändring. [29]</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p1036 ft70">Forskningsfinansiering – kvalitet och relevans.[30]</P>
<P class="p1037 ft70">Legitimation och skärpta behörighets- regler. [52]</P>
<P class="p15 ft70">Självständiga lärosäten. [104]</P>
<P class="p1021 ft122">Jordbruksdepartementet</P>
<P class="p1038 ft70">Mångfald som möjlighet. Åtgärder för ökad integration på landsbygden. [56]</P>
<P class="p1039 ft70">Hur ska skogspolitiken genomföras på Gotland. [103]</P>
<P class="p1021 ft122">Miljödepartementet</P>
<P class="p1040 ft70">Att slutförvara långlivat farligt avfall i under- marksdeponi i berg. [19]</P>
<P class="p838 ft70">Svensk klimatpolitik. [24]</P>
<P class="p838 ft70">Miljödomstolarna – domkretsar – lokalisering</P>
<P class="p1041 ft70">– handläggningsregler. [31]</P>
<P class="p838 ft70">En utvecklad havsmiljöförvaltning. [48]</P>
<P class="p838 ft70">Myndighet för miljön</P>
<P class="p1042 ft70">– en granskning av Naturvårdsverket. [62] Bygg – helt enkelt! [68]</P>
<P class="p1043 ft70">Slutförvaring av kärnavfall. Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s <NOBR>Fud-program</NOBR> 2007. [70]</P>
<P class="p838 ft70">Kemikalietillsyn</P>
<P class="p1044 ft230">– organisation och finansiering. [73] Prövning av vindkraft. [86]</P>
<P class="p1021 ft122">Näringsdepartementet</P>
<P class="p1045 ft70">Barlastvattenkonventionen – om Sveriges anslutning. [1]</P>
<P class="p1046 ft70">Transportinspektionen. En myndighet för all trafik. + Bilagor. [9]</P>
<P class="p1047 ft70">Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion.</P>
<P class="p1048 ft70">+ Annex: Grid issues for electricity production based on renewable energy sources in Spain, Portugal, Germany, and United Kingdom. [13]</P>
<P class="p1049 ft230">Ett energieffektivare Sverige + Bilaga. [25] Bredband till hela landet. [40]</P>
<P class="p1050 ft70">Transportinspektionen. Ansvarslag för vägtrafiken m.m. [44]</P>
<P class="p1051 ft70">Styra rätt! Förslag om Sjöfartsverkets organisation. [53]</P>
<P class="p838 ft70">Effektivare signaler. [72]</P>
<P class="p1052 ft70">Alkolås för rattfyllerister och körkortsprov i privat regi. [84]</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td2"><P class="p5 ft4">2008_SOU register <NOBR>S-format.indd</NOBR> 6</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p6 ft4"><NOBR>2008-11-10</NOBR> 13:23:47</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GWB3105238x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p1053 ft70">Trygghetssystemen för företagare. [89] Konkurrens på spåret. [92]</P>
<P class="p1054 ft122">Integrations- och jämställdhetsdepartementet</P>
<P class="p15 ft70">Könsdiskriminerande reklam.</P>
<P class="p1055 ft70">Kränkande utformning av kommersiella meddelanden. [5]</P>
<P class="p1056 ft230">Rapporter från en <NOBR>mr-verkstad.</NOBR> [45] Egenansvar – med professionellt stöd. [58]</P>
<P class="p14 ft122">Kulturdepartementet</P>
<P class="p838 ft70">Värna språken – förslag till språklag. [26]</P>
<P class="p838 ft70"><NOBR>Digital-TV-övergången.</NOBR></P>
<P class="p315 ft70">+ Engelsk översättning.[35]</P>
<P class="p838 ft70">Föreningsfostran och tävlingsfostran.</P>
<P class="p1057 ft70">En utvärdering av statens stöd till idrotten. [59]</P>
<P class="p1058 ft70">Kontinuitet och förändring. + Lättläst + Daisy. [64]</P>
<P class="p838 ft70">Kommersiell radio</P>
<P class="p315 ft70">– nya sändningsmöjligheter. [96]</P>
<P class="p1021 ft122">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
<P class="p1059 ft231">Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. [54] Avgifter inom arbetslöshetsförsäkringen. [83] Enklare semesterregler. [95]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td2"><P class="p5 ft4">2008_SOU register <NOBR>S-format.indd</NOBR> 7</P></TD>
<TD class="tr0 td3"><P class="p6 ft4"><NOBR>2008-11-10</NOBR> 13:23:47</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
GWB3105SOU_2008__105.pdf2747341pdfLångtidsutreningen 2008 Huvudbetänkandehttps://data.riksdagen.se/fil/50F41201-68BC-4F29-AA37-99EAAB7DAE5DGWB3105ENSOU_2008__105_EN.pdf2714295pdfLångtidsutreningen 2008 Huvudbetänkande, englishhttps://data.riksdagen.se/fil/F0653CBD-D4D0-42EC-9386-806B0710FC43