2316852 GW10353 2008/09 353 ip ip Interpellation 2008/09:353 av Lindholm, Jan (mp) Interpellation Interpellationsdebatt mp mp Andreas Carlgren (c), miljöminister 353 0 2009-02-20 00:00:00 2009-03-31 13:44:06 2009-02-20 00:00:00 Ohälsa och inomhusmiljö Lindholm, Jan (mp) korrekturläst https://data.riksdagen.se/dokument/GW10353/text https://data.riksdagen.se/dokument/GW10353 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GW10353 <div class=Section1> den 20 februari<o:p></o:p> Interpellation <o:p></o:p> 2008/09:353 Ohälsa och inomhusmiljö<o:p></o:p> av Jan Lindholm (mp)<o:p></o:p> till miljöminister Andreas Carlgren (c)<o:p></o:p> <a name=Temp></a>Under år 2008 interpellerade jag fyra gånger i frågor som rör inomhusmiljö och ohälsa till olika ministrar. Mina frågor har i första hand kretsat kring ansvarsfrågor och kunskapsproblem men även berört regelverk och behovet av förebyggande åtgärder. De svar jag fått har i huvudsak hänvisat till pågående arbeten och att regeringen ägnar frågan stort intresse. Jag utgår självklart från att detta också är fallet.<o:p></o:p> Vissa vill inte erkänna fakta, men forskningen både i Sverige och globalt är glasklar vad gäller kopplingen ohälsa och fuktiga hus; där finns ingen tvekan. Att människor har olika känslighet och att ett fuktigt hus är en komplicerad kemisk fabrik gör det självklart svårt att förklara varje del i de mekanismer som bidrar till denna ohälsa.<o:p></o:p> Fukt har en förmåga att starta och driva kemiska processer i och mellan byggmaterial liksom att göda organisk tillväxt. Det sistnämnda gäller både mögel och bakterier av olika slag.<o:p></o:p> I mina interpellationer har jag tidigare lutat mig på forskning som visar att den som drabbas av sjuka hus har mycket små möjligheter att fullt ut återfå arbetsförmåga. Jag har lyft fram nya forskningsrön vad gäller partikelhalten i inomhusluften som fullständigt kullkastar äldre argument för varför mögel inte skulle kunna vara en bidragande orsak till ohälsa. Brister i befintliga byggregler och försäkringsskydd har också varit ingångar jag använt för att lyfta upp problematiken.<o:p></o:p> För att än en gång påpeka hur angeläget det är att resurser styrs till forskning på detta område tar jag denna gång avstamp i två skrämmande exempel, Strömbackaskolan i Piteå och Karlstads centralsjukhus.<o:p></o:p> Under åren 1989 till 2004 drabbades tolv anställda som arbetade i Orion på Strömbacka skola i Piteå av cancer. Enligt huvudskyddsombudet var det sedan långt tidigare känt att byggnaden haft problem med mögel, och en utredning gjordes. Trots den onormalt höga andelen drabbade kunde man inte finna någon förklaring.<o:p></o:p> Fyra år senare, under hösten 2008, hade ytterligare tio personer som arbetat i byggnaden insjuknat i cancer och man hade då även konstaterat stora fuktproblem. När väggar revs upp hittade man svartmögel som bland mycket annat anses kunna ge cancer.<o:p></o:p> Eleverna i den aktuella byggnaden har dessutom ovanligt stora problem med astmaliknande symtom som konstant rinnande näsa, ögonirritation, hudrodnad, hosta och trötthet. Detta är dock inte ovanligt i skolor runt om i landet. Från många håll kommer rapporter om att denna typ av symtom ökar. Om det beror på skollokaler eller på dåliga bostäder är självklart svårt att veta.<o:p></o:p> På centralsjukhuset i Karlstad uppmärksammades problemen först 1998 då 30 personer omplacerades på grund av fuktrelaterade hälsoproblem. Fukthalten hade då mätts upp till 96 procent i vissa lokaler. År 2002 revs en byggnad på grund av att man annars hotades av att tvingas betala ett vite. Bland den personal som arbetade i den rivna byggnaden finns det fortfarande i dag de som är svårt skadade och som trots det inte fått sina skador erkända som arbetsskador.<o:p></o:p> Många frågeställningar kan lyftas utifrån dessa två tragiska exempel, och självklart är det så att det är kommunen respektive landstinget som i dessa fall är ansvariga och inte regeringen. Det finns ändå anledning att fråga sig om inte dessa exempel gör det än mer angeläget än tidigare att skynda på kunskapsutvecklingen kring sambandet inomhusmiljö och ohälsa och att äntligen ta ett krafttag kring det orimliga att så många drabbade lämnas utan rimligt stöd när de har förlorat sin arbetsförmåga.<o:p></o:p> Med denna bakgrund ställer jag följande frågor till miljöministern:<o:p></o:p> Är ministern beredd att verka för en kraftfull satsning på att sambandet mellan inomhusmiljö och ohälsa får en för de drabbade, vården och rehabiliteringen samt byggindustrin användbar förklaring?<o:p></o:p> Är ministern därutöver beredd att vidta åtgärder så att de som förlorat sin arbetsförmåga på grund av skadlig inomhusmiljö får ökat stöd för rehabilitering och, i de fall sådan är helt utesluten, en rimlig ersättning för sina skador?<o:p></o:p> Vilka tillfälliga åtgärder avser ministern att vidta med anledning av att de åtgärder som ministern hänvisade till i sitt svar den 22 februari 2008 tycks dröja och människor skadas fortlöpande runt om i landet av fuktskadade inomhusmiljöer?<o:p></o:p> Kommer ministern att ta initiativ till en särskild undersökning med anledning av det faktum att ett stort antal personer som arbetat i en specifik byggnad antas ha drabbats av cancer på grund av ohälsosam inomhusmiljö?<a name=PassTempLäge></a><o:p></o:p> </div> INL Inlämnad 2009-02-20 00:00:00 inträffat 0 behandling ANM Anmäld 2009-02-23 00:00:00 inträffat 0 behandling BESV Besvarad 2009-03-10 00:00:00 inträffat 0 behandling SISVA Sista svarsdatum 2009-03-13 00:00:00 planerad 0 behandling 0195228370311 Andreas Carlgren C 1 besvaradav 0195228370311 Andreas Carlgren C 1 stalldtill 0641486384014 Jan Lindholm MP 1 undertecknare statustext statustext Interpellationen är besvarad GW10353 2017-10-19 15:04:26 ipsvarid {0A1ED289-1FC8-4F88-9D57-B857D35F5BBF} GW0981 prot 2008/09 81 Riksdagens protokoll 2008/09:81 Tisdagen den 10 mars 6 § Svar på interpellation 2008/09:353 om ohälsa och inomhusmiljö Protokoll