<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2222591</hangar_id>
 <dok_id>GW0393</dok_id>
 <rm>2008/09</rm>
 <beteckning>93</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 2008/09:93</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>N</organ>
 <mottagare>TU</mottagare>
 <nummer>93</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2009-03-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 08:41:04</systemdatum>
 <publicerad>2009-03-17 00:00:00</publicerad>
 <titel>Mål för framtidens resor och transporter</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>hämtad_2</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GW0393/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GW0393</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GW0393</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div style="margin:3px;"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 915px;}
#page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:81px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}

#page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:915px;}
#page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:624px;height:915px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_2 #p2dimg1 {position:absolute;top:0px;left:546px;z-index:-1;width:55px;height:96px;}
#page_2 #p2dimg1 #p2img1 {width:55px;height:96px;}




#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_3 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_3 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_5 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_5 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_9 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_10 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_12 #p12dimg1 {position:absolute;top:30px;left:63px;z-index:-1;width:401px;height:157px;}
#page_12 #p12dimg1 #p12img1 {width:401px;height:157px;}




#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}

#page_14 #p14dimg1 {position:absolute;top:504px;left:0px;z-index:-1;width:384px;height:180px;}
#page_14 #p14dimg1 #p14img1 {width:384px;height:180px;}




#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_15 #p15dimg1 {position:absolute;top:261px;left:42px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_15 #p15dimg1 #p15img1 {width:409px;height:50px;}




#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_16 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_17 #p17dimg1 {position:absolute;top:122px;left:42px;z-index:-1;width:409px;height:81px;}
#page_17 #p17dimg1 #p17img1 {width:409px;height:81px;}




#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_18 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_19 #p19dimg1 {position:absolute;top:276px;left:42px;z-index:-1;width:401px;height:249px;}
#page_19 #p19dimg1 #p19img1 {width:401px;height:249px;}




#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_20 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_21 #p21dimg1 {position:absolute;top:118px;left:42px;z-index:-1;width:393px;height:271px;}
#page_21 #p21dimg1 #p21img1 {width:393px;height:271px;}




#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_22 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_23 #p23dimg1 {position:absolute;top:201px;left:42px;z-index:-1;width:391px;height:293px;}
#page_23 #p23dimg1 #p23img1 {width:391px;height:293px;}




#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_24 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}

#page_24 #p24dimg1 {position:absolute;top:367px;left:0px;z-index:-1;width:180px;height:397px;}
#page_24 #p24dimg1 #p24img1 {width:180px;height:397px;}




#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}

#page_25 #p25dimg1 {position:absolute;top:110px;left:6px;z-index:-1;width:393px;height:278px;}
#page_25 #p25dimg1 #p25img1 {width:393px;height:278px;}




#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_27 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_28 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_29 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_31 #p31dimg1 {position:absolute;top:122px;left:42px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_31 #p31dimg1 #p31img1 {width:409px;height:50px;}




#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_32 #p32dimg1 {position:absolute;top:432px;left:63px;z-index:-1;width:401px;height:126px;}
#page_32 #p32dimg1 #p32img1 {width:401px;height:126px;}




#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_35 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_37 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_39 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_41 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_42 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}

#page_42 #p42dimg1 {position:absolute;top:47px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:50px;}
#page_42 #p42dimg1 #p42img1 {width:409px;height:50px;}




#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_43 #p43dimg1 {position:absolute;top:573px;left:42px;z-index:-1;width:401px;height:157px;}
#page_43 #p43dimg1 #p43img1 {width:401px;height:157px;}




#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_45 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_47 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_48 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_50 #p50dimg1 {position:absolute;top:109px;left:63px;z-index:-1;width:401px;height:157px;}
#page_50 #p50dimg1 #p50img1 {width:401px;height:157px;}




#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_51 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_53 #p53dimg1 {position:absolute;top:107px;left:42px;z-index:-1;width:401px;height:158px;}
#page_53 #p53dimg1 #p53img1 {width:401px;height:158px;}




#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_54 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_55 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_56 #p56dimg1 {position:absolute;top:348px;left:63px;z-index:-1;width:393px;height:277px;}
#page_56 #p56dimg1 #p56img1 {width:393px;height:277px;}




#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_58 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_60 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 45px;overflow: hidden;}

#page_60 #p60dimg1 {position:absolute;top:158px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:111px;}
#page_60 #p60dimg1 #p60img1 {width:394px;height:111px;}




#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_61 #p61dimg1 {position:absolute;top:429px;left:42px;z-index:-1;width:394px;height:50px;}
#page_61 #p61dimg1 #p61img1 {width:394px;height:50px;}




#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_62 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_63 #p63dimg1 {position:absolute;top:140px;left:42px;z-index:-1;width:394px;height:127px;}
#page_63 #p63dimg1 #p63img1 {width:394px;height:127px;}




#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_66 #p66dimg1 {position:absolute;top:309px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:96px;}
#page_66 #p66dimg1 #p66img1 {width:394px;height:96px;}




#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_67 #p67dimg1 {position:absolute;top:554px;left:42px;z-index:-1;width:394px;height:112px;}
#page_67 #p67dimg1 #p67img1 {width:394px;height:112px;}




#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_68 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_70 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}

#page_71 #p71dimg1 {position:absolute;top:615px;left:42px;z-index:-1;width:394px;height:65px;}
#page_71 #p71dimg1 #p71img1 {width:394px;height:65px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_72 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_75 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_77 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_79 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}

#page_79 #p79dimg1 {position:absolute;top:187px;left:0px;z-index:-1;width:110px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_79 #p79dimg1 #p79img1 {width:110px;height:1px;}




#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;height: 915px;}

#page_80 #p80dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:915px;}
#page_80 #p80dimg1 #p80img1 {width:624px;height:915px;}




.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}

.ft0{font:  42px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 107px;}
.ft1{font:  26px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 59px;}
.ft2{font:  16px 'Verdana' !important;color: #ffffff;background-color: #ffffff;l-h: 27px;}
.ft3{font:  18px 'Verdana' !important;l-h: 32px;}
.ft4{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft5{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft6{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft7{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft8{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft9{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft10{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft11{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 33px;l-h: 15px;}
.ft12{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft13{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft14{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 16px;}
.ft15{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft16{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 16px;}
.ft17{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;}
.ft18{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 52px;l-h: 20px;}
.ft19{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft20{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 17px;}
.ft21{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft22{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft23{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft24{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 15px;}
.ft25{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 16px;}
.ft26{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft27{font: italic  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft28{font: italic bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft29{font: bold  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft30{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 16px;}
.ft31{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 15px;}
.ft32{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft33{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft34{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 41px;l-h: 20px;}
.ft35{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft36{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft37{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 20px;}
.ft38{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 15px;}
.ft39{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 16px;}
.ft40{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 15px;}
.ft41{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft42{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft43{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft44{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft45{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 20px;}
.ft46{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 41px;l-h: 19px;}
.ft47{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft48{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 41px;l-h: 17px;}
.ft49{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 16px;}
.ft50{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 15px;}
.ft51{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 16px;}
.ft52{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 15px;}
.ft53{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 15px;}
.ft54{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 15px;}
.ft55{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 16px;}
.ft56{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft57{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft58{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft59{font:  16px 'Verdana' !important;color: #ffffff;l-h: 29px;}

.p0{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.96px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p6{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p7{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 485px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p14{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p15{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p16{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p17{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p18{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p22{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 658px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p27{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.59px;}
.p31{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 673px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p44{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p56{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p61{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p63{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-left: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p71{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p79{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p81{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p82{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p83{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p85{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p87{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p88{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p89{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p91{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p92{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p94{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 206px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: right;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p103{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p109{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p118{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p121{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 283px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p131{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p132{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p133{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 311px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 413px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 291px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p141{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p145{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p147{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p148{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p153{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p158{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: right;margin-top: 539px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p168{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p177{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p179{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p180{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p181{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p182{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p185{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p186{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p187{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p188{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p189{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p190{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p191{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p193{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p194{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p195{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p197{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p199{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p200{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p201{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p208{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p212{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p213{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p219{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p224{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p226{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 297px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p236{text-align: right;margin-top: 657px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p247{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: center;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 13px;}
.p251{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p274{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p275{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p276{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 479px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p293{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: right;margin-top: 662px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: right;margin-top: 734px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 547px;margin-bottom: 0px !important;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 468px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 530px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 523px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 464px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 279px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}

.tr0{heightzzz: 27px;}
.tr1{heightzzz: 21px;}
.tr2{heightzzz: 23px;}
.tr3{heightzzz: 20px;}
.tr4{heightzzz: 22px;}
.tr5{heightzzz: 16px;}
.tr6{heightzzz: 15px;}
.tr7{heightzzz: 17px;}
.tr8{heightzzz: 18px;}
.tr9{heightzzz: 19px;}
.tr10{heightzzz: 25px;}
.tr11{heightzzz: 29px;}
.tr12{heightzzz: 30px;}
.tr13{heightzzz: 31px;}
.tr14{heightzzz: 28px;}
.tr15{heightzzz: 24px;}

.t0{width: 552px;margin-leftZ: 67px;margin-top: 7px;f:18px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 431px;margin-top: 16px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 347px;margin-leftZ: 76px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 431px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 401px;margin-leftZ: 27px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 431px;margin-top: 4px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 548px;margin-leftZ: 68px;f:18px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 555px;margin-leftZ: 49px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 542px;margin-leftZ: 74px;f:18px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 542px;margin-leftZ: 74px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 548px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 555px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 548px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 555px;margin-top: 7px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 555px;margin-top: 9px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 555px;margin-top: 8px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 548px;margin-leftZ: 49px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 555px;margin-top: 11px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 555px;margin-top: 12px;f:13px 'Verdana' !important;}

&lt;/STYLE&gt;



&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="p1dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW0393/GW03931x1.jpg" style="width:649px;height:952px"  id="p1img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;för framtidens resor och transporter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;
&lt;DIV id="p2dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW03932x1.jpg/" id="p2img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p3 ft3"&gt;Regeringens proposition 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft4"&gt;Mål för framtidens resor och transporter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p5 ft4"&gt;Prop.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;SPAN class="p5 ft4"&gt;2008/09:93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p7 ft6"&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft6"&gt;Stockholm den 12 mars 2009&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft7"&gt;Fredrik Reinfeldt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Maud Olofsson &lt;SPAN class="ft8"&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft6"&gt;1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p2 ft4"&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft6"&gt;Resor och transporter är nödvändiga för att samhället ska fungera och de transportpolitiska målen och målstrukturen uttrycker den politiska inriktningen och prioriteringarna för att nå detta. Regeringen redovisar i propositionen förslag till en ändrad och förenklad transportpolitisk målstruktur med en inriktning som är en del av regeringens politik för fler jobb och växande företag. En förenklad målstruktur syftar till att underlätta avvägningar i beslutsprocessen och styrningen liksom planeringen, genomförandet och uppföljningen av den statliga transportpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft6"&gt;Det övergripande målet för transportpolitiken, att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet, föreslås vara oförändrat. För att underlätta avvägningar föreslås hittillsvarande sex delmål ersättas av två jämbördiga mål, ett funktionsmål &lt;SPAN class="ft7"&gt;Tillgänglighet &lt;/SPAN&gt;samt ett hänsynsmål &lt;SPAN class="ft7"&gt;Säkerhet, miljö och hälsa&lt;/SPAN&gt;. Funktionsmålet respektive hänsynsmålet konkretiseras, som regeringens bedömningar, i form av preciseringar inom ett antal prioriterade områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;I regeringens politik för att bryta utanförskapet och bidra till en hållbar tillväxt är väl fungerande resor och transporter prioriterade. Det är en nödvändighet för Sveriges välstånd att effektivisera transportsystemet. I tillgänglighetsmålet lyfts fram att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;Det betyder bl.a. en ökad fokusering på medborgarperspektivet, på stärkt internationell konkurrenskraft för näringslivet och på att underlätta en hållbar regionförstoring. Samtidigt är det angeläget att transportpolitiken och transportsystemet utformas så att rese- och transportbehovet kan tillgodoses på ett sätt som stimulerar till och skapar goda förutsättningar för klimatsmarta, energieffektiva och säkra lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft6"&gt;Transportsektorn ska bidra till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila drivmedel. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Transportsektorn ska även bidra till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft6"&gt;För säkerhetsarbetet gäller fortsatt att transportsystemet ska anpassas till att ingen dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Antalet dödade och allvarligt skadade till följd av trafikolyckor inom de olika trafikslagen ska fortsatt minska. Exempelvis bör inom vägtransportsystemet antalet omkomna halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och 2020. Det motsvarar en minskning från cirka 440 omkomna till cirka 220 till år 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Målen och preciseringarna ska tillsammans med de transportpolitiska principerna vara utgångspunkt för samtliga styrmedel i den statliga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft6"&gt;2&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p19 ft10"&gt;transportpolitiken. För regeringens styrning av myndigheter kommer Prop. 2008/09:93 målen att anpassas och konkretiseras allt efter myndigheternas olika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft6"&gt;uppgifter och efter utvecklingen över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft10"&gt;Regeringens ambition är att de transportpolitiska målen bör kunna vara en utgångspunkt för regionala och lokala målformuleringar och uppmuntra till transportpolitiskt engagemang bland olika aktörer t.ex. i kommuner och regioner samt i näringslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft6"&gt;3&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p2 ft4"&gt;Innehållsförteckning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_6"&gt;1&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td5"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft6"&gt;&lt;A href="#page_6"&gt;Förslag till riksdagsbeslut .................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_6"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_7"&gt;2&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft6"&gt;&lt;A href="#page_7"&gt;Ärendet och dess beredning..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_7"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_8"&gt;3&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft6"&gt;&lt;A href="#page_8"&gt;Transportpolitikens inriktning ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_8"&gt;7&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_11"&gt;4&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td5"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft6"&gt;&lt;A href="#page_11"&gt;Transportpolitikens mål ..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_11"&gt;10&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft6"&gt;&lt;A href="#page_11"&gt;4.1&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft6"&gt;&lt;A href="#page_11"&gt;Historik ............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_11"&gt;10&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft6"&gt;&lt;A href="#page_12"&gt;4.2&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft6"&gt;&lt;A href="#page_12"&gt;Målstruktur.......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_12"&gt;11&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft6"&gt;&lt;A href="#page_15"&gt;4.3&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft6"&gt;&lt;A href="#page_15"&gt;Övergripande mål.............................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_15"&gt;14&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_17"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft6"&gt;&lt;A href="#page_17"&gt;Funktionsmål ..................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_17"&gt;16&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft6"&gt;&lt;A href="#page_17"&gt;5.1&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft6"&gt;&lt;A href="#page_17"&gt;Funktionsmål – Tillgänglighet .........................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_17"&gt;16&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft6"&gt;&lt;A href="#page_19"&gt;5.2&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft6"&gt;&lt;A href="#page_19"&gt;Preciseringar för funktionsmål – Tillgänglighet ..............&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_19"&gt;18&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_31"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td5"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft6"&gt;&lt;A href="#page_31"&gt;Hänsynsmål ....................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_31"&gt;30&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft6"&gt;&lt;A href="#page_31"&gt;6.1&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft6"&gt;&lt;A href="#page_31"&gt;Hänsynsmålet – Säkerhet, miljö och hälsa.......................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_31"&gt;30&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_32"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Preciseringar för hänsynsmålet säkerhet inom&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;&lt;A href="#page_32"&gt;vägtransportområdet.........................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_32"&gt;31&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_42"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Preciseringar för hänsynsmålet säkerhet inom&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;&lt;A href="#page_42"&gt;järnvägstransportområdet.................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_42"&gt;41&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_43"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Preciseringar för hänsynsmålet säkerhet inom&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;&lt;A href="#page_43"&gt;sjötransportområdet..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_43"&gt;42&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_50"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Preciseringar för hänsynsmålet säkerhet inom&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_50"&gt;luftfartsområdet................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_50"&gt;49&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft6"&gt;&lt;A href="#page_53"&gt;6.6&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_53"&gt;Preciseringar för hänsynsmålet miljö och hälsa ...............&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_53"&gt;52&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;7&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td12"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;De transportpolitiska målens tillämpning .......................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;59&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Transportpolitiska mål och principer som utgångspunkt för&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft6"&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;regeringens åtgärder inom transportområdet....................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;59&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft6"&gt;&lt;A href="#page_61"&gt;7.2&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft6"&gt;&lt;A href="#page_61"&gt;Tillämpning i infrastrukturplaneringen ............................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_61"&gt;60&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_63"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Synkronisering med och tillämpning i den fysiska&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft6"&gt;&lt;A href="#page_63"&gt;planeringen.......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_63"&gt;62&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p27 ft6"&gt;&lt;A href="#page_66"&gt;7.4&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft6"&gt;&lt;A href="#page_66"&gt;Tillämpning i regelgivning och ekonomiska styrmedel ...&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_66"&gt;65&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_67"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Tillämpning i organisering och styrning av statliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;&lt;A href="#page_67"&gt;myndigheter .....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_67"&gt;66&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_71"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Målen som utgångspunkt och stöd för andra aktörers&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft6"&gt;&lt;A href="#page_71"&gt;engagemang .....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_71"&gt;70&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;&lt;A href="#page_73"&gt;8 Konsekvenser..................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_73"&gt;72&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td15"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;&lt;A href="#page_75"&gt;Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser avseende Statens institut för&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft6"&gt;&lt;A href="#page_75"&gt;kommunikationsanalys rapporter Förslag till ny&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td15"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft6"&gt;&lt;A href="#page_75"&gt;transportpolitisk målstruktur: Del 1 Analys av förutsättningar&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td15"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft6"&gt;&lt;A href="#page_75"&gt;och Del 2 Förslag till reviderade mål (SIKA rapport 2008: 2&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft6"&gt;&lt;A href="#page_75"&gt;och 3)....................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_75"&gt;74&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;A href="#page_77"&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser avseende Vägverkets publikation Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet Aktörssamverkan mot nya etappmål år 2020 (VV 2008:31) 76&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;&lt;A href="#page_79"&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 2009.........&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;&lt;A href="#page_79"&gt;78&lt;/A&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft6"&gt;4&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft4"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft4"&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft6"&gt;Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;transportpolitikens övergripande mål (avsnitt 4.3),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;funktionsmålet om tillgänglighet (avsnitt 5.1),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;hänsynsmålet om säkerhet, miljö och hälsa (avsnitt 6.1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft6"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;P class="p37 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft4"&gt;2 Ärendet och dess beredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft6"&gt;Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) fick den 19 juli 2007 regeringens uppdrag att se över och lämna förslag till revidering av de transportpolitiska målen (N2007/6048/TR). SIKA redovisade sitt svar på uppdraget till Näringsdepartementet den 27 juni 2008 i rapporterna Förslag till ny transportpolitisk målstruktur: Del 1 Analys av förutsättningar och Del 2 Förslag till reviderade mål (SIKA rapport 2008: 2 och 3) samt underlagsrapporterna Regionala funktionsanalyser; regionala förutsättningar för ett system för hantering av de transportpolitiska målen (ÅF Infraplan Nord, den 16 november 2007) och Testkörning av reviderade transportpolitiska mål, Rapport 2008:29. (Trivector Traffic AB Rapport 2008:29). SIKA:s rapporter benämns fortsättningsvis &lt;SPAN class="ft7"&gt;SIKA:s underlag&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft6"&gt;Regeringen gav den 14 juni 2006 Vägverket i uppdrag att föreslå nya etappmål för trafiksäkerhetsutvecklingen efter 2007 och ta fram underlag för det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet enligt nollvisionen (N2006/4594/TP). Vägverket har redovisat sitt svar i publikationen Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet Aktörssamverkan mot nya etappmål år 2020 (VV 2008:31), vilken arbetats fram tillsammans med andra aktörer och som bl.a. innehåller förslag på mer åtgärdsnära och hos andra aktörer mer förankrade etappmål. Som komplement till redovisningen av regeringsuppdraget har Vägverket i en separat promemoria Förslag Strategi för säker användning av vägtransportsystemet (VV TR 80A 2006:15413 daterad den 15 mars 2008), beskrivit strategier för att påverka trafikanten och synen på trafikantens ansvar. Vägverkets publikation benämns fortsättningsvis &lt;SPAN class="ft7"&gt;Vägverkets underlag&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft10"&gt;Näringsdepartementet skickade den 16 juli 2008 ut SIKA:s och Vägverkets rapporter på remiss. Förteckning över remissinstanserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;finns i &lt;/SPAN&gt;bilaga 1 och 2&lt;SPAN class="ft6"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;Denna proposition har därefter arbetats fram med utgångspunkt i regeringens politik för fler jobb, växande företag och hållbar tillväxt, livskvalitet och välfärd i hela landet, med grund i SIKA:s respektive Vägverkets förslag, remissvaren, och nuvarande transportpolitiska mål och med beaktande av uppdragen för den pågående Trafikverksutredningen (N 2008:06) respektive Utredningen om miljömålssystemet (M 2008:02).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Processen har varit öppen med möjlighet att lämna synpunkter vid&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;olika tillfällen även efter det att remisserna lämnats in. Bland annat har&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;arbetet presenterats vid en välbesökt session den 9 januari 2009, vid&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;Transportforum, Nordens största årliga konferens för transportsektorn&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;där forskare och transportsektorns många aktörer möts för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;SPAN class="p45 ft6"&gt;kunskapsutbyte och kontaktskapande – och då ett antal synpunkter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;lämnades in. Näringsdepartementet har även haft separata möten med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td18"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;representanter från de nationella transportrelaterade myndigheterna, med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;SPAN class="p44 ft6"&gt;näringslivsorganisationer, med Sveriges Kommuner och Landsting&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft6"&gt;(SKL) samt med Nätverket för Kvinnor i transportpolitiken.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td19"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;SPAN class="p31 ft4"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft4"&gt;Transportpolitikens inriktning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft6"&gt;Resor och transporter är nödvändiga för att samhället ska fungera och de transportpolitiska målen och målstrukturen uttrycker den politiska inriktningen och prioriteringarna för att nå detta. Regeringen redovisar i propositionen förslag till en ändrad och förenklad målstruktur med en inriktning som är en del av regeringens politik för fler jobb och växande företag. De föreslagna målen och målpreciseringarna ligger även i linje med de budskap som lyftes fram i propositionen Framtidens resor och transporter — infrastruktur för hållbar tillväxt (prop. 2008/09:35, TU2, rskr. 145). Där betonades bl.a. ett trafikslagsövergripande synsätt med medborgare och näringsliv i centrum, där planeringen för ett hållbart transportsystem innefattar väl fungerande res- och transportkedjor och underlättar hållbar regionförstoring och klimatsmarta val. Regeringen betonade även betydelsen av ökad effektivisering i anläggningsbranschen för att få ut mer resultat, måluppfyllelse och samhällsnytta för satsade skattemedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft6"&gt;En central utgångspunkt för regeringen är att målstrukturen ska vara överblickbar och lättförståelig. De transportpolitiska målen ska vara mer styrande och uppföljningsbara och underlätta avvägningen mellan olika mål, i praktisk tillämpning. Målen och preciseringarna ska tillsammans med de transportpolitiska principerna vara utgångspunkt för samtliga styrmedel i den statliga transportpolitiken. Målen ska vara användbara vid och underlätta statens styrning av myndigheternas verksamhet, ekonomi och planering. Grunden för all målstyrning är mätbara mål, mätning och analys av mätresultatet. Regeringens bedömning är att den hittillsvarande målstrukturen inte tillräckligt väl uppfyllt dessa villkor, varför förutsättningarna för målstyrning behöver förbättras. Målen måste också bli enklare att kommunicera så att de tillämpas i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft7"&gt;Funktion och hänsyn vägledande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft6"&gt;Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Regeringen föreslår att det nuvarande övergripande målet för transportpolitiken ska vara oförändrat, men eftersträvar att förenkla och förbättra styrningen och uppföljningen, genom att ersätta sex nuvarande delmål med ett funktionsmål "&lt;SPAN class="ft7"&gt;Tillgänglighet&lt;/SPAN&gt;" och ett jämbördigt hänsynsmål "&lt;SPAN class="ft7"&gt;Säkerhet, miljö och hälsa&lt;/SPAN&gt;". Detta bör ses som ett sätt att ytterligare tydliggöra de övergripande ambitionerna med transportpolitiken. Funktionsmålet respektive hänsynsmålet konkretiseras, som regeringens bedömningar, i form av preciseringar inom ett antal prioriterade områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Funktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft10"&gt;I regeringens politik för att bryta utanförskapet och bidra till en hållbar tillväxt är väl fungerande resor och transporter prioriterade. Det är en nödvändighet för Sveriges välstånd att effektivisera transportsystemet. I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft13"&gt;tillgänglighetsmålet lyfts fram att transportsystemets utformning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft6"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p52 ft6"&gt;funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Transportsystemet ska också utformas så att det är användbart för personer med funktionshinder och så att barns säkerhet och rörelsefrihet ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft6"&gt;Det betyder bl.a. en ökad fokusering på medborgarperspektivet, på stärkt internationell konkurrenskraft för näringslivet och på att underlätta en hållbar regionförstoring. Resor och transporter bidrar till en önskad samhällsutveckling som innebär en ökad frihet att bo och leva där man vill och samtidigt ha tillgång till en god arbetsmarknad. Det är därför inget mål i sig att minska resandet. Samtidigt är det angeläget att transportpolitiken och transportsystemet utformas så att rese- och transportbehovet kan tillgodoses på ett sätt som stimulerar till och skapar goda förutsättningar för klimatsmartare, energieffektivare och säkrare lösningar. Regeringen kommer att presentera förslag på de åtgärder och styrmedel som behövs för att energi- och klimatåtagandena säkerställs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;Hänsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft6"&gt;Transportsektorn ska bidra till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila drivmedel. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Transportsektorn ska även bidra till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft6"&gt;För säkerhetsarbetet gäller fortsatt att transportsystemet ska anpassas till att ingen dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Antalet dödade och allvarligt skadade till följd av trafikolyckor inom de olika trafikslagen ska fortsatt minska. Exempelvis bör inom vägtransportsystemet antalet omkomna halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft10"&gt;En strävan är också att ny teknik och informationsteknik (IT) i högre utsträckning än i dag ska användas som medel för att nå målen. IT har en stor potential att bidra till samtliga mål om tillgänglighet, säkerhet samt miljö och hälsa, främst genom lösningar för effektivisering, förarstöd och övervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft7"&gt;Transportpolitisiska mål och principer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft6"&gt;Regeringen har i samband med propositionen Framtidens resor och transporter — infrastruktur för hållbar tillväxt (prop. 2008/09:35, TU2, rskr. 145) gjort bedömningen att de nuvarande transportpolitiska principerna även fortsättningsvis bör vara vägledande när styrmedel ska väljas och ekonomiska medel prioriteras och anslås:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;kunderna ska ges stor valfrihet att bestämma hur de vill resa och hur en transport ska utföras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;beslut om transportproduktion bör ske i decentraliserade former,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft6"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p59 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;samverkan inom och mellan olika trafikslag ska främjas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;konkurrensen mellan olika trafikutövare och transportalternativ ska främjas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;trafikens samhällsekonomiska kostnader ska vara en utgångspunkt när transportpolitiska styrmedel utformas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Tillämpning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft6"&gt;Mot bakgrund av Styrutredningens förslag (SOU 2007:75) redovisade regeringen i budgetpropositionen för 2009 sin avsikt att utveckla myndighetsstyrningen till att bli mer långsiktig och strategiskt orienterad. För regeringens styrning av myndigheter kommer målen att anpassas och konkretiseras allt efter myndigheternas olika uppgifter och efter utvecklingen över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft6"&gt;Regeringens intention är även att åstadkomma en effektivare planprocess och ett bättre samspel med den fysiska planeringsprocessen. Avsikten är också att målen kommer att kunna vara en utgångspunkt och kunna användas som verktyg för regionala och kommunala aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft10"&gt;Regeringens ambition är att de transportpolitiska målen bör kunna vara en utgångspunkt för regionala och lokala målformuleringar och uppmuntra till transportpolitiskt engagemang bland olika aktörer t.ex. i kommuner och regioner samt i näringslivet. För att Sverige ska kunna bryta utanförskapet och bidra till hållbar tillväxt och utvecklingskraft i hela landet behövs att alla goda krafter ger sitt bidrag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;P class="p64 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Transportpolitikens mål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Historik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft10"&gt;De nuvarande målen för transportpolitiken har under åren utvecklats i olika transportpolitiska beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;Enligt 1963 års transportpolitiska beslut (Angående riktlinjer för den statliga trafikpolitiken m.m., prop. 1963:191, S3 LU 1963:1, rskr. 424) var det generella målet för transportpolitiken att för landets olika delar trygga en tillfredsställande transportförsörjning till lägsta möjliga kostnader och under former som medger företagsekonomisk effektivitet och transportmedlens sunda utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft6"&gt;I 1979 års transportpolitiska beslut (Om en ny trafikpolitik, prop. 1978/79:99, TU 18, rskr. 419) var det generella målet för transportpolitiken att erbjuda medborgarna och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft6"&gt;I 1988 års transportpolitiska beslut (Om trafikpolitiken inför 1990- talet, prop. 1987/88:50, TU22, rskr. 249) uttrycktes att ”Det övergripande målet för samhällets trafikpolitik ska vara att erbjuda medborgarna och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande, säker och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader”. Detta mål vidareutvecklas i delmålen Tillgänglighet, Effektivitet, Säkerhet, God miljö och Regional balans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft6"&gt;Även i 1998 års transportpolitiska beslut (Transportpolitik för en hållbar utveckling, prop. 1997/98:56, TU10, rskr. 266). formulerades det övergripande målet snarlikt 1988 års mål: ”Det övergripande målet för transportpolitiken ska vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet”. Delmålen justerades till Ett tillgängligt transportsystem, En hög transportkvalitet, En säker trafik, En god miljö och En positiv regional utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft6"&gt;Riksdagen beslutade, på regeringens förslag i propositionen 2001 (Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem, prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126), att införa ett sjätte transportpolitiskt delmål, Ett jämställt transportsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft6"&gt;Det övergripande målet, liksom delmålen, kvarstod oförändrat i 2006 års transportpolitiska beslut (Moderna transporter, prop. 2005/06:160, TU5, rskr. 308). Målen för miljö och regional utveckling knöts till delmålen för miljörespektive den regionala utvecklingspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft10"&gt;Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2007 avsikten att se över de transportpolitiska delmålen och gav i juli 2007 SIKA uppdraget att påbörja processen med att ta fram utgångspunkterna för en ny framåtsträvande transportpolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft6"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;
&lt;DIV id="p12dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW039312x1.jpg/" id="p12img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;SPAN class="p72 ft19"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft19"&gt;Målstruktur&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Målstrukturen bör förenklas och förtydligas i syfte att öka kommunicerbarheten och styreffekten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;Det &lt;/SPAN&gt;övergripande transportpolitiska målet &lt;SPAN class="ft6"&gt;bör behållas oförändrat. Nuvarande sex delmål bör ersättas med ett &lt;/SPAN&gt;funktionsmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft10"&gt;(tillgänglighet) och ett &lt;SPAN class="ft22"&gt;hänsynsmål &lt;/SPAN&gt;(säkerhet, miljö och hälsa). Prioriterade områden under funktionsmålet och hänsynsmålet bör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;uttryckas genom &lt;SPAN class="ft22"&gt;preciseringar&lt;/SPAN&gt;. Endast de preciseringar som är tidsatta bör fortsättningsvis benämnas &lt;SPAN class="ft22"&gt;etappmål&lt;/SPAN&gt;. För att öka styreffekten bör antalet preciseringar av målen minska jämfört med nuvarande antal etappmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Förslagen i SIKA:s underlag&lt;/SPAN&gt;: Förslagen innefattar följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Att det nuvarande övergripande transportpolitiska målet ändras från ”Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet” till ” Transportsektorns övergripande mål är att bidra till denna utveckling med en långsiktigt hållbar och samhällsekonomiskt effektiv tillgänglighet för medborgare, näringsliv och offentlig verksamhet i hela landet”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Att de sex nuvarande delmålen &lt;/SPAN&gt;Ett tillgängligt transportsystem, Hög transportkvalitet, Säker trafik, God miljö, Regional utveckling &lt;SPAN class="ft6"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Ett jämställt transportsystem &lt;SPAN class="ft6"&gt;förändras och att strukturen förenklas genom att antalet delmål reduceras till fyra. Det första delmålet omfattar transportsystemets funktion, dvs. att tillgodose behoven av tillgänglighet. I detta delmål inordnas även aspekterna om transportkvalitet och regional utveckling. De tre övriga delmålen uttrycks som de villkor som måste beaktas för att tillgängligheten ska utvecklas i en långsiktigt hållbar och samhällsekonomiskt effektiv riktning. De tre villkoren är &lt;/SPAN&gt;Säkerhet och trygghet&lt;SPAN class="ft6"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Jämställdhet och fördelning &lt;SPAN class="ft6"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;Miljö&lt;SPAN class="ft6"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Att det övergripande målet för transportsektorn endast kan uppnås genom att dess funktion – tillgänglighet – utvecklas inom de uppställda villkorens ramar. Utvecklingen av tillgängligheten måste alltid rymmas inom dessa ramar, uttryckta genom de gränser etappmålen sätter på den nationella och regionala nivån. Exempelvis ska i en strukturerad planeringsprocess detta tillämpas, genom att alla alternativs förväntade effekter på tillgänglighet och villkor bedöms. De alternativ som ger bästa effekt på samtliga etappmål ska då väljas. Nya alternativ ska dock sökas om etappmålen påverkas negativt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Att särskilt betydelsefulla och nationellt prioriterade delar av delmålen uttrycks i ett begränsat antal etappmål, som uttrycker transportpolitikens prioriteringar på kortare sikt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Att tillståndet och utvecklingen av delmålen kvantifieras genom ett trettiotal indikatorer, vilka baseras på ett större antal kvantitativa mått. Sammanlagt är 188 mått föreslagna fördelade på tillgänglighet (61), säkerhet och trygghet (46), jämställdhet och fördelning (17), miljö (38), planering (4) och bakgrund (22). För drygt hälften av måtten finns data tillgängliga i dag, medan det för övriga mått finns ett utvecklingsbehov.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft6"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td23"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: Det stora flertalet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;SPAN class="p81 ft26"&gt;instanser,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;bl.a. &lt;/SPAN&gt;Banverket,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td26"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft7"&gt;Luftfartsverket,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft7"&gt;Rikstrafiken,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft7"&gt;AB&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;SPAN class="p81 ft7"&gt;Svensk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft7"&gt;Bilprovning&lt;SPAN class="ft6"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Energimyndigheten, Verket för Näringslivsutveckling (Nutek), Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), Glesbygdsverket, Konsumentverket, Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Länsstyrelsen i Dalarna, Länsstyrelsen i Västernorrland, Länsstyrelsen i Stockholms län, Norrbottens läns landsting, Stockholms läns landsting, Region Dalarna, Region Halland, Regionförbundet Sörmland, Region Västerbotten, Region Västra Götaland, Regionförbundet Kalmar län, Regionförbundet Östsam, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Göteborgs stad, Helsingborgs stad, Västtrafik, Gröna Bilister, Motormännens Riksförbund och Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) &lt;SPAN class="ft6"&gt;stödjer &lt;/SPAN&gt;SIKA:s &lt;SPAN class="ft6"&gt;förslag att lyfta upp funktionen, dvs. tillgänglighetsaspekten i centrum och att förenkla målstrukturen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;Banverket, &lt;SPAN class="ft22"&gt;Sjöfartsverket, &lt;/SPAN&gt;Verket för Näringslivsutveckling (Nutek), Länsstyrelsen i Västernorrland, &lt;SPAN class="ft22"&gt;Sveriges Transportindustriförbund, Näringslivets Transportråd, Sveriges Åkeriförbund, Sveriges Hamnar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;Sveriges Redareförening, Sveriges Skeppsmäklareförening, Svenskt flyg AB, Tågoperatörerna &lt;SPAN class="ft6"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Svenska Privatvagnsföreningen &lt;SPAN class="ft6"&gt;framför att tillgänglighet bör vara överordnat de övriga delmålen, medan Luftfartsverket och Länsstyrelsen i Stockholms län uttrycker att delmålen bör vara jämbördiga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Sjöfartsverket, Verket för Näringslivsutveckling (Nutek), &lt;SPAN class="ft22"&gt;Statskontoret, Länsstyrelsen i Gävleborg, &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelsen i Stockholms&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;län, &lt;/SPAN&gt;Svenska Bussbranschens Riksförbund, &lt;SPAN class="ft6"&gt;Sveriges Transportindustriförbund, Näringslivets Transportråd, Sveriges Åkeriförbund, Sveriges Hamnar, Sveriges Redareförening, Sveriges Skeppsmäklareförening, Svenskt flyg AB, Tågoperatörerna och Svenska Privatvagnsföreningen ställer sig tveksamma till att vissa av delmålen uttrycks som villkor. Dels framförs att det innebär pedagogiska svårigheter, att systemet blir mer svårförståeligt, dels att man kan göra tolkningen att villkoren är absoluta och att detta i praktiken kan innebära ett stopp för infrastrukturinvesteringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Vägtrafikinspektionen, Verket för innovationssystem (Vinnova),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Naturvårdsverket, &lt;/SPAN&gt;Statskontoret, Länsstyrelsen i Gävleborg, Svenska Busstrafikens Riksförbund och &lt;SPAN class="ft7"&gt;BIL Sweden &lt;/SPAN&gt;ställer sig tveksamma till den nya strukturen och framför bl.a. att man anser att den är otydlig, komplicerad, att den innebär att fokus flyttas utanför transportsystemets kärnområde, där myndigheterna inom transportområdet har begränsad rådighet eller att den inte löser problemet med att målen haft bristande styreffekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft22"&gt;Transportstyrelseutredningen (N 2007:05), Vägtrafikinspektionen, Glesbygdsverket, &lt;SPAN class="ft10"&gt;Länsstyrelsen i Dalarna, &lt;/SPAN&gt;Länsstyrelsen i Gotlands län,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft6"&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län, &lt;SPAN class="ft7"&gt;Landstinget Gävleborg, &lt;/SPAN&gt;Norrbottens läns landsting, Stockholms läns landsting, Region Dalarna, Region Halland&lt;SPAN class="ft7"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Göteborgs stad och Helsingborgs stad säger sig uttryckligen stödja att det övergripande målet utformas enligt &lt;SPAN class="ft7"&gt;SIKA:s &lt;/SPAN&gt;förslag, där begreppet tillgänglighet införs och ersätter termen transportförsörjning.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;Banverket,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Transportstyrelseutredningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;(N&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p88 ft6"&gt;2007:05),&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td32"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Region Västra Götaland ger&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td33"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;uttryckligt stöd åt den trafikslagsövergripande ansatsen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;12&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;
&lt;DIV id="p14dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW039314x1.jpg/" id="p14img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft7"&gt;Konkurrensverket,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft7"&gt;Stockholms&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td36"&gt;&lt;SPAN class="p89 ft27"&gt;handelskammare,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;SPAN class="p90 ft6"&gt;Svenska Prop. 2008/09:93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td38"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Bussbranschens Riksförbund, Sveriges Transportindustriförbund,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td39"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Näringslivets Transportråd, Sveriges&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;SPAN class="p91 ft6"&gt;Åkeriförbund, Sveriges&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td37"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Hamnar,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft6"&gt;Sveriges Redareförening, Sveriges Skeppsmäklareförening, Svenskt flyg AB, Tågoperatörerna och Svenska Privatvagnsföreningen framför att näringslivets aspekter inte belysts eller beaktats tillräckligt i utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Region Värmland, &lt;SPAN class="ft6"&gt;Region Västerbotten, &lt;/SPAN&gt;Regionförbundet Jönköpings län &lt;SPAN class="ft6"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Lindesbergs kommun &lt;SPAN class="ft6"&gt;framför invändningar mot att delmålet om regional utveckling tagits bort och enbart finns som ett föreslaget etappmål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft23"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;SPAN class="ft6"&gt;: Regeringen delar SIKA:s bedömning att transportsystemets funktion, nämligen tillgänglighet, bör lyftas fram. SIKA har valt en modell för det, nämligen att lyfta in termen tillgänglighet i det övergripande målet. Regeringen föreslår i stället att det övergripande målet lämnas oförändrat – för att markera att huvudinriktningen i transportpolitiken är oförändrad och för att balansen mellan olika delmoment i målet med nuvarande målformulering är väl avvägd. Att, som framgår i senare avsnitt, ersätta nuvarande sex delmål med ett funktionsmål om tillgänglighet där nyttan och syftet formuleras och ett hänsynsmål om säkerhet, miljö och hälsa är ett annat sätt att lyfta tillgängligheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft6"&gt;Målen bör vara jämbördiga, varför regeringen väljer att inte följa SIKA:s förslag att kalla vissa delmål för villkor. Målstrukturen ska underlätta avvägning mellan olika angelägna mål. Målkonflikter är oundvikliga och förändrad struktur kommer inte att få dessa att försvinna. Däremot kan en enkel och tydlig målstruktur underlätta avvägningar och beslut. Att ställa upp absoluta villkor eller villkor som kan tolkas vara absoluta och som baseras på hur ett antal mätdata uttolkas är olyckligt. Detta beror på att man vid verklig tillämpning måste göra avvägningar och ta hänsyn till många olika aspekter. Verkligheten låter sig inte beskrivas enbart genom kvantifierbara data enligt en viss modell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Figur 1&lt;/SPAN&gt;: Illustration av målstrukturen. Funktionsmålet respektive hänsynsmålet bidrar till att uppfylla det övergripande transportpolitiska målet. Funktionsrespektive hänsynsmålet konkretiseras med ett antal preciseringar, se avsnitt 5 respektive 6.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft6"&gt;Ett syfte med de föreslagna ändringarna är att förenkla målstrukturen,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft6"&gt;så att avvägningar i beslutsprocessen och styrningen underlättas liksom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;
&lt;DIV id="p15dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW039315x1.jpg/" id="p15img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p97 ft10"&gt;planeringen, genomförandet och uppföljningen av den statliga Prop. 2008/09:93 transportpolitiken. En ambition har även varit att förenkla målformuleringarna och att begränsa antalet delmål och prioriterade målpreciseringar – bl.a. för att öka styreffekten. Målen behöver också&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft6"&gt;vara enklare att kommunicera för att de ska tillämpas fullt ut i praktiken. Sammanfattningsvis bör det &lt;SPAN class="ft7"&gt;övergripande transportpolitiska målet &lt;/SPAN&gt;behållas oförändrat, nuvarande sex delmål ersättas med ett &lt;SPAN class="ft7"&gt;funktionsmål &lt;/SPAN&gt;(tillgänglighet) och ett &lt;SPAN class="ft7"&gt;hänsynsmål &lt;/SPAN&gt;(säkerhet, miljö och hälsa). Prioriterade områden under funktionsmålet och hänsynsmålet bör uttryckas genom &lt;SPAN class="ft7"&gt;preciseringar&lt;/SPAN&gt;. Endast de preciseringar som är tidsatta bör fortsättningsvis benämnas &lt;SPAN class="ft7"&gt;etappmål&lt;/SPAN&gt;. För att öka styreffekten bör antalet preciseringar av målen minska jämfört med nuvarande antal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft6"&gt;etappmål. Detta beskrivs närmare i kommande avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Övergripande mål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Transportpolitikens mål ska vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Förslagen i SIKA:s underlag&lt;/SPAN&gt;: Förslagen innebär att det nuvarande övergripande transportpolitiska målet ändras från ”Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet” till ” Transportsektorns övergripande mål är att bidra till denna utveckling med en långsiktigt hållbar och samhällsekonomiskt effektiv tillgänglighet för medborgare, näringsliv och offentlig verksamhet i hela landet”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: Som framgår av avsnitt 4.2 ställer sig flertalet remissinstanser bakom att lyfta fram transportsystemets funktion – tillgänglighet. Några remissinstanser ställer sig uttryckligen bakom förslaget att ersätta termen transportförsörjning med tillgänglighet i det övergripande målet, medan andra motsätter sig det, bl.a. med motiveringen att fokus då hamnar utanför transportpolitikens kärnområde och de transportrelaterade myndigheternas rådighet. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) &lt;/SPAN&gt;menar att det är nödvändigt med en omorientering inom samhällsplaneringen, där fokus flyttas till att handla om tillgänglighet, men avstyrker med hänvisning till kraven på tydlighet och kommunicerbarhet att begreppet ges en sådan position i målstrukturen som SIKA föreslagit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft23"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;SPAN class="ft6"&gt;: Det övergripande målet för transportpolitiken föreslås även fortsatt vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Detta markerar att transportpolitikens inriktning i dess huvuddrag ligger fast. Transportpolitikens övergripande mål bör fortsatt ta fasta specifikt på transportförsörjningen och inte utgå från det vidare tillgänglighetsbegrepp som SIKA föreslagit, eftersom ett sådant enligt regeringens bedömning skulle riskera att försvåra styrning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft6"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;genomförande och kommunikation. Som framgått instämmer regeringen i att syftet med transportsystemet, nämligen att skapa tillgänglighet, är centralt och bör lyftas fram, men att regeringen valt att göra det genom att föreslå att de sex nuvarande delmålen ersätts av funktionsmålet tillgänglighet respektive hänsynsmålet säkerhet, miljö och hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p105 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;
&lt;DIV id="p17dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW039317x1.jpg/" id="p17img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p64 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft4"&gt;5 Funktionsmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Funktionsmål – Tillgänglighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Förslagen i SIKA:s underlag&lt;/SPAN&gt;: I underlaget föreslås att delmålet tillgänglighet ska utgöra systemets funktionalitet, eller nytta, så länge den utvecklas inom ramarna för resurseffektivitet och långsiktig hållbarhet. I sin rapport presenterar SIKA ett förslag till definition av tillgänglighet, men har däremot inte föreslagit någon målformulering av delmålet för tillgänglighet. SIKA menar att det är fler faktorer än transportsystemet som påverkar tillgängligheten och att tillgänglighet även kan åstadkommas med användning av informationsteknologi eller genom att åstadkomma en lokaliserings- och bebyggelsestruktur som gör det möjligt att nå olika målpunkter utan alltför många förflyttningar. Myndigheten menar vidare att transporter inte har något egenvärde, utan att det är tillgängligheten till en viss funktion som bör stå i fokus för transportpolitiken. SIKA menar även att tillgänglighetsmålet bör inkludera aspekterna om hög kvalitet respektive regional tillväxt, vilka hittills varit separata delmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: Flertalet remissinstanser stödjer SIKA:s förslag att fokusera på tillgänglighet som transportsystemets nyttodel. Ett antal remissinstanser tillstyrker även förslaget om att de nuvarande delmålen om regional utveckling och transportkvalitet kan inordnas i tillgänglighetsmålet. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Verket för innovationssystem (Vinnova) &lt;/SPAN&gt;menar dock att &lt;SPAN class="ft7"&gt;SIKA:s &lt;/SPAN&gt;förslag till delmål saknar aspekter som tidsavstånd, kvalitet och bekvämlighet. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Sjöfartsverket &lt;/SPAN&gt;menar att godstransporterna bör få ett ökat fokus. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Konsumentverket &lt;/SPAN&gt;framför att tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar bör vara med i tillgänglighetsmålet. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län &lt;/SPAN&gt;anser att transportsystemets roll i samhällsbyggandet tydligare bör lyftas fram. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Svenska Bussbranschens riksförbund &lt;/SPAN&gt;stödjer inte synsättet att tillgänglighet innebär nytta och att rörlighet är en kostnad. Nio näringslivsorganisationer avstyrker i ett gemensamt yttrande SIKA:s förslag till delmålsstruktur och menar att tillgänglighet inte bör vara ett delmål utan ses som ett överordnat transportpolitiskt mål. Stockholms handelskammare ifrågasätter starkt att transportkvalitet föreslås tas bort som ett eget delmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft6"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p2 ft23"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Funktionsmålet tillgänglighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft6"&gt;Anledningen till att det finns ett transportsystem är att det tillsammans med andra åtgärder skapar tillgänglighet. Transportsystemet utgör en väsentlig grundförutsättning för att medborgare och näringsliv ska kunna skapa hållbar tillväxt, livskvalitet och välfärd i hela landet. Funktionsmålet för tillgänglighet bör därför spegla transportpolitikens funktionalitet eller nytta. Människor har i alla tider strävat efter sätt att minimera eller överbrygga geografiska avstånd. När ekonomin har växt har en del av de ökade resurserna använts för att öka medborgares och näringslivets tillgänglighet till olika platser och funktioner med hjälp av resor och transporter. Ökad tillgänglighet ger i sin tur en positiv effekt på samhällsekonomin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft6"&gt;Tillgänglighet kan sägas vara möjligheten att minimera och överbrygga geografiska avstånd för att skapa kontaktmöjligheter och närhet till nyttor och funktioner. Ett mer vardagligt uttryck för tillgänglighet är en förälders möjlighet att lämna sitt barn på skolan och att resa till arbetet, en matproducents möjlighet att leverera sina varor till butiker i rätt tid, en affärsresenärs möjlighet att resa till ett betydelsefullt möte eller möjligheten att ha mötet på distans med hjälp av IT. Transportsystemet har en central del i att skapa tillgänglighet, men även IT och bebyggelsestruktur har betydelsefulla roller. Att en resa eller godstransport inte behöver genomföras kan i vissa fall vara det bästa alternativet för samhället, företag och personer. Informationsteknologi kan bidra till att göra resor och transporter mer tillförlitliga, flexibla, effektiva, säkra och mer miljöanpassade, bl.a. med hjälp av intelligenta transportsystem (ITS). För att sådana ska fungera fullt ut är en väl&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft6"&gt;utbyggd och driftsäker &lt;NOBR&gt;IT-infrastruktur&lt;/NOBR&gt; nödvändig. Informationsteknologi kan även helt ersätta vissa resor och transporter, genom bl.a. tele- och videokonferenser samt avmaterialisering av produkter, t.ex. elektroniska böcker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;Regeringen anser att den transportpolitiska målstrukturen får ökad tydlighet och användbarhet genom att syftet med transporter koncentreras till att ingå i det nya funktionsmålet om tillgänglighet. Det är en del av den förenkling av transportpolitikens målstruktur som beskrivs i tidigare avsnitt och som syftar till att underlätta avvägningar i beslutsprocessen och förbättra styrningen av transportpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft6"&gt;Funktionsmålet för tillgänglighet är således något annat än det delmål om ett tillgängligt transportsystem som finns i dagens målstruktur. Funktionsmålet om tillgänglighet inkluderar centrala aspekter som hittills varit enskilda delmål. Det tar sikte på att transportsystemet ska vara öppet och användbart för oss &lt;SPAN class="ft7"&gt;alla&lt;/SPAN&gt;, både medborgare och näringsliv. Detta är centralt inte bara när det gäller resorna och transporterna som sådana, eftersom dessa oftast inte är ett mål i sig, utan i det bredare perspektivet att resor och transporter är en nödvändighet för att vi medborgare och samhället ska fungera. Funktionsmålet gäller generellt, men uttrycks dessutom genom ett antal preciseringar inom särskilt prioriterade delområden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;
&lt;DIV id="p19dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW039319x1.jpg/" id="p19img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p112 ft10"&gt;I funktionsmålet ingår flera aspekter, även om inte varje aspekt Prop. 2008/09:93 preciseras. En sådan handlar om integrationspolitiken. Det är en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft6"&gt;självklarhet att alla myndigheter, inklusive transportrelaterade myndigheter, ska följa diskrimineringslagstiftningen varför det inte behöver nämnas särskilt.. Därutöver har regeringen i förordningen (1986:856) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av integrationspolitiken pekat ut att myndigheterna har ett ansvar att beakta samhällets etniska och kulturella mångfald både när de utformar sin verksamhet och när de bedriver den, verka för lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk eller kulturell bakgrund och i sin verksamhet särskilt motverka alla former av etnisk diskriminering. Transportpolitiken kan och bör, enligt detta redan givna myndighetsuppdrag, bidra till integrationspolitiken och därmed till att allas möjligheter att bidra till landets välstånd ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Preciseringar för funktionsmål – Tillgänglighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: För att uppfylla funktionsmålet för tillgänglighet bör följande preciseringar gälla:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet och vistas i trafikmiljöer ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Förslagen i SIKA:s underlag&lt;/SPAN&gt;: I underlaget föreslås tre etappmål, som syftar till att förbättra tillgängligheten för medborgare, näringsliv och offentliga organisationer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Tillgängligheten ska successivt förbättras på olika geografiska nivåer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Tillgänglighetens kvalitet ska successivt förbättras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Tillgängligheten ska tillgodoses med minsta möjliga trafikarbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;Tillgängligheten bör, enligt förslaget, öka på &lt;NOBR&gt;lokal-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;regional-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;interregional-,&lt;/NOBR&gt; och internationell nivå. Det andra etappmålet berör kvalitativa aspekter av tillgängligheten såsom standard och punktlighet. Man menar att olika aspekter på transportkvalitet är tydligt kopplade till tillgänglighet. Det tredje etappmålet syftar till att den förbättrade tillgängligheten i så stor utsträckning som möjligt ska åstadkommas med andra medel än ökad rörlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft10"&gt;SIKA förslår fyra etappmål under det av dem föreslagna delmålet Jämställdhet och fördelning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft6"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Tillgängligheten ska vara utformad så att en ökad jämställdhet i samhället främjas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;I ledningsgrupper samt i arbetsgrupper för långsiktig planering av transportsystemet i den offentliga verksamheten ska senast 2012 inget kön ha en representation som understiger 40 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Fördelning av samhällsekonomisk nytta mellan olika socioekonomiska grupper, mellan män och kvinnor, inom regioner samt mellan regioner ska redovisas för åtgärder i transportsystemet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Kollektivtrafiken ska vara utformad så att den är tillgänglig och användbar för äldre och personer med funktionsnedsättning senast 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Banverket &lt;/SPAN&gt;stödjer att etappmålen för tillgänglighet uttrycks på en trafikslagsövergripande nivå, men anser inte att de föreslagna etappmålen är tillräckligt precisa. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Sjöfartsverket &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft7"&gt;Länsstyrelsen i Västernorrlands län &lt;/SPAN&gt;menar att det bör vara ett större fokus på godstransporter. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Verket för innovationssystem (Vinnova) &lt;/SPAN&gt;är kritiskt till etappmålet om minsta möjliga trafikarbete, eftersom det är transporternas negativa effekter som bör begränsas och inte trafikarbetet. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Vägverket &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft7"&gt;Konsumentverket &lt;/SPAN&gt;föreslår ett kompletterande etappmål om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Svenska bussbranschens riksförbund &lt;/SPAN&gt;stödjer inte SIKA:s förslag att ta bort etappmålet om ökad andel resande med kollektivtrafik. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Svenska Naturskyddsföreningen &lt;/SPAN&gt;anser att det föreslagna etappmålet om minsta möjliga trafikarbete måste ges en överordnad roll i målstrukturen. JämO välkomnar SIKA:s fördjupade analys och problematiseringar av jämställdhetsbegreppet i transportpolitiken och poängterar att en jämn könsfördelning även fortsatt är viktigt att uppnå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft23"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft10"&gt;I genomsnitt reser varje person i Sverige över en timme per dag. Vad som upplevs vara en bra resa varierar från person till person. Bland det som oftast nämns finns faktorer som tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft6"&gt;Medborgarnas resor behöver vara tillförlitliga i den meningen att det ska gå att lita på vad de ansvariga för de olika delarna av transportsystemet har utlovat, t.ex. att tåget kommer i rätt tid. En transport bör utföras med den kvalitet och vid den tidpunkt som transportören har utlovat. Trygghet är ett begrepp som fångar människors upplevelse av risk. Det skiljer sig från begreppet säkerhet genom att det är den subjektiva upplevelsen som är central, inte den objektiva risken. Även när den objektiva risken är liten är det väsentligt att reducera upplevelsen för resenären av att befinna sig i en riskfylld situation. Resenären behöver vidare känna att resealternativet är bekvämt för att det ska bli attraktivt och utnyttjas. Det räcker inte att exempelvis resan med buss eller cykel i det enskilda fallet är ett klimatsmart alternativ om den, i jämförelse med andra alternativ, samtidigt innebär en väsentlig uppoffring i form av dålig komfort genom alltför låg standard eller bristfällig synkronisering vid bytesplatser under resans gång.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;
&lt;DIV id="p21dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW039321x1.jpg/" id="p21img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p112 ft10"&gt;Resandet har på vardagar två toppar: på morgonen och på Prop. 2008/09:93 eftermiddagen. Vid dessa tidpunkter uppstår i vissa städer ofta trängsel,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft10"&gt;som är negativ för såväl individerna som samhället. Det är nödvändigt att hantera trängseln och att det görs med samhällsekonomiskt effektiva medel. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot de platser och stödjande system som är till för att göra det möjligt för resenären att byta mellan trafikslag och mellan olika linjer med samma trafikslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Figur 2. &lt;/SPAN&gt;Arbetsresornas restid och reslängd efter boenderegion (indelning enligt Sveriges kommuner och landsting), exkl. flyg, medelvärden. Källa: Resvaneundersökningen 2005/06.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft9"&gt;Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft6"&gt;Med den nya målstrukturen tydliggörs regeringens ambition att öka fokuseringen på att transportpolitiken ska bidra till att stärka näringslivets internationella konkurrenskraft och underlätta hållbar regionförstoring. I regeringens politik för att bryta utanförskapet och bidra till en hållbar tillväxt är väl fungerande resor och transporter prioriterade. Detta är en nödvändighet för Sveriges välstånd. Att effektivisera transportsystemet och att resor och transporter som ökar tillgängligheten blir klimatsmartare, har lägre miljöpåverkan och blir säkrare är eftersträvansvärt. Däremot är det inget mål i sig att minska transporterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft6"&gt;Ett väl fungerande transportsystem är en grundläggande förutsättning för näringslivets möjligheter att driva och utveckla sin verksamhet. Näringslivets godstransporter är en länk i en kundfokuserad logistikkedja, där kraven på effektivitet, flexibilitet och tillförlitlighet är höga. Små och medelstora företag har i vissa avseenden särskilda transportbehov som behöver tillgodoses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft6"&gt;Utvecklingen av logistiksystem är företagsrelaterad och främst en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft32"&gt;uppgift för näringslivet, medan staten kan skapa förutsättningar för,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft6"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;underlätta och stimulera till att goda logistiklösningar kan väljas. Detta är avgörande för ett exportberoende land som Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft6"&gt;I ett effektivt godstransportsystem utnyttjas infrastrukturen väl. Som exempel på effektiva lösningar kan nämnas hög fyllnadsgrad i lastbärare, effektiv ruttplanering och välutnyttjade terminaler, vilket möjliggörs av bl.a. &lt;NOBR&gt;ITS-lösningar&lt;/NOBR&gt; (intelligenta transportsystem). Att företag väljer underleverantörer som ligger geografiskt nära och att centrallager lokaliseras till områden utan framkomlighetsproblem är andra, mer långsiktiga, exempel. Väl fungerande logistiksystem utnyttjar på ett effektivt sätt de olika trafikslagen, både var för sig och i kombination. I vissa fall är en transportkedja som består av flera trafikslag, t.ex. väg– &lt;NOBR&gt;sjöfart–järnväg–väg,&lt;/NOBR&gt; det mest effektiva. I andra fall kan en transport med endast ett trafikslag vara mer effektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft6"&gt;Staten har en betydelsefull roll att spela när det gäller att skapa bra förutsättningar för utvecklingen av effektiva logistiksystem som stödjer en positiv samhällsutveckling. Investeringar i och drift av infrastruktur ger sådana förutsättningar. Det finns behov av robusta nationella godstransportstråk – transportkedjor utan flaskhalsar – genom hela landet, med effektiva anslutningar till de viktigaste noderna i hamnar och andra terminaler. Genom att skapa förutsättningar för att integrera den strategiska nordeuropeiska närmarknaden, och även andra strategiska marknader, i transportkedjan kan näringslivets internationella konkurrenskraft stärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft6"&gt;Det finns flera exempel på att samspel mellan transportköpare och transportsäljare inte endast bidrar till att effektivisera transporterna, utan även till att transporterna blir mer klimateffektiva, har lägre miljöpåverkan och blir mer trafiksäkra. Bland annat kan nämnas Q III (med en modell för &lt;NOBR&gt;trafiksäkerhets-,&lt;/NOBR&gt; och miljö- och arbetsmiljökriterier vid upphandling av godstransporter), för närvarande tolv nätverk för transportköpare inom godsområdet (verkstad, sport och fritid, skog, dagligvaruhandel etc.), initiativet Klimatneutrala godstransporter (KNEG), som är olika samarbeten mellan olika aktörer på marknaden, med stöd av Vägverket. Regeringen är positiv till detta arbetssätt som branschen till stor del själv utvecklat och ser gärna en ytterligare spridning av det. Det finns en stor potential att kombinera effektivare transporer med höjd transportkvalitet och andra nyttor i form av ökad säkerhet och mindre miljöpåverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft6"&gt;Andra betydelsefulla förutsättningar är nationella och EU- gemensamma regelverk för godstransporter och effektiva system för att minska de administrativa kostnader som är förknippade med transporter, i synnerhet vid tull- och gränskontroll, samt andra administrativa dokument. Regelverket bör utformas så att det ger incitament för effektiviseringar i alla trafikslag och till samordning mellan trafikslag där så är lämpligt. Särskilt angelägen är utvecklingen av gemensamma transportdokument och anmälningsrutiner för att underlätta för näringarna. Staten har därutöver en roll när det gäller att skapa förutsättningar för forskning, utveckling och demonstration (FUD) kring godstransporter och att resultaten från detta sprids och kommer till användning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;Näringslivets behov inskränker sig inte bara till godstransporterna. God tillgänglighet genom väl fungerande tjänsteresor, såväl inom landet som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p105 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;
&lt;DIV id="p23dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW0393/GW039323x1.jpg" style="width:407px;height:305px"  id="p23img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p97 ft10"&gt;internationellt, väsentligt för näringslivet. Även om Prop. 2008/09:93 informationsteknologi på ett bra sätt kan ersätta många tjänsteresor, är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft10"&gt;det i dagens kunskapsintensiva arbetsliv fortfarande lika angeläget att det finns goda möjligheter för att personer ska kunna mötas fysiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;Det är betydelsefullt att transportsystemet skapar en god tillgänglighet för arbetstagare och arbetsgivare, genom att stödja en hållbar regionförstoring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;En näringsgren som är starkt beroende av goda persontransporter är turistindustrin. Här liksom i näringslivet i övrigt är den internationella konkurrensen stor och för att vara konkurrenskraftig behöver turistindustrin kunna locka med en god tillgänglighet för besökare till turistmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Figur 3.&lt;/SPAN&gt;Totala godsflödet (tons&amp;gt;250kton/år) med samtliga trafikslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft27"&gt;Källa: Statens väg och transportforskningsinstitut (VTI)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft10"&gt;Regeringen ser positivt på den långsiktiga trenden att tillgängligheten förbättrats inom och mellan regioner och över tid och strävar efter att ytterligare främja den i alla delar av landet och mellan Sverige och andra länder. Transporter är viktiga för Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;För att ta till vara utvecklingskraften i alla delar av landet behövs en god tillgänglighet och res- och transportmöjligheter som är anpassade efter lokala och regionala förutsättningar. Möjligheter för resor och transporter av gods varierar kraftigt i landets olika delar beroende på geografiska förutsättningar, t.ex. avstånd och bosättningsmönster och skillnader mellan tätortens och landsbygdens transportmöjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft6"&gt;Fysisk planering och lokalisering av verksamheter måste ske på ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft33"&gt;sådant sätt att det möjliggör utveckling av och ökat utnyttjande av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft6"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;
&lt;DIV id="p24dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW039324x1.jpg/" id="p24img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p52 ft10"&gt;effektiva och klimatsäkra transportsystem. Samspelet mellan planering av bebyggelse, trafiksystem och infrastruktur behöver förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft6"&gt;Regeringen anser att det är av särskild betydelse att förbättra tillgängligheten i större städer och längs strategiska stråk, bl.a. för att ta till vara de goda förutsättningarna för klimatsmarta lösningar. Utvecklingen av de större städernas transportinfrastruktur har stor betydelse även långt utanför dessa städer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;Landsbygden, med dess många resurser, har stor betydelse för svensk ekonomi och nyttan av ett väl fungerande transportsystem är såväl lokal, regional som nationell. Förbättringar i transportsystemet som ger olika landsbygder möjlighet till goda kommunikationer är en väsentlig del i regeringens arbete med att stärka landsbygdens utvecklingskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft6"&gt;Tillgängligheten inom och mellan regioner måste förbättras och förutsättningarna för hållbar regionförstoring och/eller regionintegrering stärkas. Att underlätta pendling och ge människor ökad tillgång till jobb och arbetsgivarna bättre möjligheter att rekrytera kompetenta medarbetare är en framgångsfaktor på en alltmer internationell marknad. Regionförstoring uppnås då en lokal arbetsmarknadsregion knyter till sig en eller flera regioner till en vidgad arbetsmarknad genom ökad arbetspendling över kommungräns. Regionintegrering avser en ökad rörlighet inom en arbetsmarknadsregion. Regionförstoring och regionintegrering behöver ske så effektivt som möjligt och med minsta möjliga miljöbelastning och på jämställda villkor för kvinnor och män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Figur 4. &lt;/SPAN&gt;Karta med landets arbetsmarknadsregioner. Källa Nutek.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;
&lt;DIV id="p25dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW039325x1.jpg/" id="p25img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p138 ft10"&gt;Under de senaste 30 åren har antalet arbetsmarknadsregioner minskat Prop. 2008/09:93 för både kvinnor och män men vi ser fortfarande en tydlig skillnad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft10"&gt;mellan könen. Ju färre arbetsmarknadsregioner desto större är varje region med fler jobb och arbetsgivare att välja mellan. Transportsystemets utformning torde ha en avgörande betydelse för storleken på arbetsmarknadsregionerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Figur 5. &lt;/SPAN&gt;Utvecklingen av antalet arbetsmarknadsregioner, fördelat på kvinnor, män och totalt, &lt;NOBR&gt;1970-2005.&lt;/NOBR&gt; Källa: SCB.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td40"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft6"&gt;Resor och transporter inom och mellan regioner nationellt och globalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft6"&gt;ökar stadigt på grund av bl.a. den ökande världshandeln. Såväl&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft6"&gt;privatpersoners resande som näringslivets varutransporter ökar. Eftersom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft6"&gt;den ökande handeln och resandet medför ökat välstånd är det centralt att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft6"&gt;hinder och flaskhalsar som försvårar transporter i hela transportkedjor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;mellan Sverige och andra länder minimeras.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft6"&gt;Det internationella arbetet inom transportområdet blir allt viktigare i en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft6"&gt;alltmer globaliserad värld, både för Sverige som nation, för medborgarna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft6"&gt;och för näringslivet – för att bryta utanförskapet och skapa fler jobb och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft6"&gt;växande företag och ta till vara utvecklingskraften i hela Sverige. För att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft6"&gt;skapa fungerande hela res- och transportkedjor är det avgörande med ett&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft6"&gt;perspektiv som går utanför Sveriges gränser. Det gäller framför allt vårt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft6"&gt;samarbete i Norden, Östersjöregionen och inom Europeiska unionen,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft6"&gt;men även i relation till tredjeland (länder som inte ingår i EU).&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft6"&gt;Regeringens intention är att Sverige ska vara drivande i &lt;NOBR&gt;EU-arbetet&lt;/NOBR&gt; och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft6"&gt;annat internationellt arbete. De transportpolitiska målen och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;målpreciseringarna blir även i detta arbete en viktig utgångspunkt.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft6"&gt;Regeringen kommer under det svenska ordförandeskapet, under andra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p140 ft6"&gt;halvåret 2009, att vara drivande i arbetet med utformningen av EU:s&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft6"&gt;transportpolitik för tiden efter 2010, vilken är under utformning. Den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft6"&gt;nuvarande vitboken Den gemensamma transportpolitiken antogs 2001&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft6"&gt;och gäller fram till 2010. Målsättningen för transportfrågorna bör vara att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft6"&gt;förena miljö och företagsamhet såväl på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; som på svensk nivå.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;24&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;P class="p141 ft10"&gt;Utgångspunkten är att skapa ett långsiktigt hållbart och Prop. 2008/09:93 konkurrenskraftigt transportsystem, där klimatutmaningen möts,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft6"&gt;samtidigt som EU stärks och näringslivet får ökad konkurrenskraft. I ett effektivare transportsystem utnyttjas resurserna rationellt och kostnadseffektivt. Genom att exempelvis prioritera väl fungerande logistik och ökad konkurrens kan näringslivets kostnader minska och konkurrenskraft öka, samtidigt som det bidrar till att lösa klimatutmaningen. Att utveckla forskningen och påskynda införandet och kommersialiseringen av ny teknik inklusive ITS är en nödvändig och väsentlig del av lösningen för att skapa säkrare och mer miljöanpassade transporter. Det är åtgärder som också kan stimulera såväl svensk som europeisk industri och ge den konkurrensfördelar. Att stärka transportsystemet är även en central del av Östersjöstrategin, ett annat prioriterat område inom &lt;NOBR&gt;EU-politiken.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft9"&gt;Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td42"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Regeringen anser att transportsystemet behöver vara användbart för alla.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Det är en grundläggande demokratisk fråga att även personer med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;funktionsnedsättning ska kunna använda transportsystemet. Det är en del&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td42"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;av regeringens politik för att ta till vara människornas resurser och för att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;öka livskvaliteten för individerna. Att göra transportsystemet användbart&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;för personer med funktionsnedsättning gör också ofta att standarden blir&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td42"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;bättre för resenärer utan funktionsnedsättning. Frågan om att anpassa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;kollektivtrafiken för ökad tillgänglighet blir troligen ännu mer aktuell&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;med en åldrande befolkning. Den transportpolitiska målstrukturen har&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td42"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;hittills begränsats till att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig till 2010&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;för personer med funktionsnedsättning. Genom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td45"&gt;&lt;SPAN class="p140 ft6"&gt;att bredda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;målformuleringen till att gälla hela transportsystemet blir det tydligt att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td42"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;det inte räcker med att endast kollektivtrafiken är tillgänglig för ge alla&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;personer en tillfredställande tillgänglighet. Det är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;SPAN class="p144 ft6"&gt;t.ex.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;SPAN class="p140 ft26"&gt;även&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;betydelsefullt att tillgängligheten i gatumiljön förbättras. Vid planering&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td42"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;av transportsystemets utveckling bör berörda parter integrera arbetet med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;att göra hela transportsystemet tillgängligt.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p140 ft6"&gt;Sedan 1979 har det förts en politik för att göra kollektivtrafiken&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td42"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;tillgänglig. År 2000 sattes ett mål att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;för personer med funktionsnedsättning till 2010. Regeringen beslutade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;2008 att en kraftsamling skulle genomföras för att uppnå målet till och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td42"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;med 2010 i väsentliga delar. I propositionen Framtidens resor och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;transporter — infrastruktur för hållbar tillväxt (prop. 2008/09:35, TU2,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;rskr. 145) konstaterar regeringen emellertid att de åtgärder som satts in&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td42"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;inte är tillräckliga för att nå målet 2010 och att arbetet med att göra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td48"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;kollektivtrafiken användbar för alla måste fortsätta även efter 2010.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p140 ft6"&gt;Regeringen har gett berörda myndigheter i uppdrag att planera för hur&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td42"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;transportsystemet ska göras tillgängligt för alla efter 2010. Metoden med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;att etappvis utvidga det prioriterade nätverket av användbar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;kollektivtrafik bör behållas och systematiseras ytterligare. Det innebär att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td42"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;anpassningar ska göras där de får störst nytta och att anpassningar i olika&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td42"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;delar, som infrastruktur, fordon och resecentra, koordineras. Berörda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;myndigheter ska i den kommande åtgärdsplaneringen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;beskriva&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;SPAN class="p140 ft6"&gt;det&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td43"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;25&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p145 ft10"&gt;prioriterade nätverket och hur det ska indelas i etapper under planperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft6"&gt;I ett resenärsperspektiv är transportsystemet användbart först när alla berörda parter har anpassat sin del. Myndigheterna bör samråda med berörda kommersiella aktörer och kommunala organisationer för att främja koordinering av åtgärder på respektive plats. Det är enligt regeringens mening nödvändigt att det lokala och regionala engagemanget tas till vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft6"&gt;För att underlätta för personer med funktionsnedsättning eller nedsatt rörlighet att resa har ett antal initiativ tagits inom den Europeiska gemenskapen. På luftfartsområdet finns bestämmelser om information och assistans till personer med funktionshinder eller nedsatt rörlighet i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2006 av den 5 juli 2006 om rättigheter i samband med flygresor för personer med funktionshinder och personer med nedsatt rörlighet. Motsvarande bestämmelser rörande järnvägstransporter finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1371/2007 av den 23 oktober 2007 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer. Den sistnämnda förordningen träder i kraft den 3 december 2009. Beträffande sjö- och busstransporter har förslag till förordningar nyligen lagts fram av kommissionen. De &lt;NOBR&gt;EG-rättsliga&lt;/NOBR&gt; bestämmelserna omfattar primärt långväga transporter. Regeringen har därför för avsikt att även föreslå kompletterande svensk lagstiftning om bland annat information och assistans till funktionshindrade resenärer på de områden som inte kommer att omfattas av de &lt;NOBR&gt;EG-rättsliga&lt;/NOBR&gt; bestämmelserna, närmast transporter inom den lokala kollektivtrafiken. Dessa frågor övervägs för närvarande av Utredningen om en ny kollektivtrafiklag (N 2008:03). Utredningens förslag ska redovisas senast den 30 september 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft9"&gt;Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft6"&gt;Forskning avseende medborgarnas transportbehov och resmönster lyfter återkommande fram skillnader mellan kvinnor och män avseende när, hur, varför och hur långt de reser. Användningen av transportsystemet avspeglar de skillnader mellan könen som i dag finns i samhället i stort. Exempelvis gör kvinnor fler inköpsresor och fritidsresor medan männen gör fler arbetsresor och tjänsteresor. Kvinnors resor är oftare förknippade med flera ärenden än mäns resor och männens resor är ofta längre än kvinnornas. I den lokala och regionala kollektivtrafiken är en majoritet av resenärerna kvinnor. Kunskapen om de bakomliggande faktorerna till skillnaderna utvecklas kontinuerligt, men är fortfarande bristfällig. Det är därför svårt att bedöma i vilken utsträckning som mäns respektive kvinnors behov tillgodoses i transportsystemet. Det är ett område där kunskapsunderlaget behöver utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft10"&gt;Kvinnors villkor och intressen är också många gånger otillräckligt företrädda vid planering, beslut och förvaltning av dagens transportsystem. Skillnaderna i resmönster förstärker skälen för att detta måste förändras. Dessutom kan det med tanke på att det under lång tid funnits få kvinnor yrkesverksamma inom transportsektorn antas att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p151 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft6"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;strukturerna i sektorn har byggts upp främst utifrån behov och intressen hos män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft6"&gt;Rådande könsmönster innebär att kvinnor och män i samma livsfas och liknande social situation ofta har olika villkor. Målet om ett jämställt transportsystem aktualiserar olika slags åtgärder, som i praktiken kan riskera att motverka varandra. Å ena sidan handlar det om mer kortsiktiga åtgärder som i första hand gör dagens transportsituation jämställd, å andra sidan om mer långsiktiga åtgärder som bidrar till en förändring av könsmönstren. Det krävs en medveten och tydlig balans mellan dessa typer av åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft6"&gt;De befintliga förhållandena motiverar ett fortsatt och vidareutvecklat arbete med jämställdhet inom transportpolitiken. Som stöd för arbetet har det sedan 2001 funnits ett delmål inom transportpolitiken om ett jämställt transportsystem. Målet är ett jämställt transportsystem, där transportsystemet är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar ska tillmätas samma vikt. Att arbeta för att åstadkomma detta är fortfarande i högsta grad relevant och arbetet behöver föras vidare brett och långsiktigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft6"&gt;Regeringen anser att ett jämställt transportsystem är en central aspekt av funktionsmålet i den nya målstrukturen. Det krävs en systematisk genomgång av arbetet inom transportområdet för att säkerställa att värderingar och behov hos olika grupper av kvinnor och män får samma vikt. Överhuvudtaget bör befolkningens värderingar kring trafik och infrastruktur hämtas in, redovisas och behandlas på ett sådant sätt att kvinnors och mäns värderingar tillmäts samma vikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft6"&gt;Jämställdhetsarbetet har i praktiken hittills ofta fokuserat på representationen, dvs. att tillförsäkra en minsta andel kvinnor och män i ledningsgrupper. Att såväl kvinnor som män ges möjlighet att medverka i planeringen är fortsatt lika angeläget, men inte tillräckligt. Enligt regeringens mening är det dags att ta ytterligare steg och utveckla jämställdhetsarbetet, genom att även fokusera på transportpolitikens genomförande och resultat inom olika verksamheter. Den huvudsakliga strategin för att uppnå detta är jämställdhetsintegrering, en förändringsstrategi som innebär att beslut inom alla politikområden ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft9"&gt;Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet och vistas i trafikmiljöer ökar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft6"&gt;Olika förutsättningar och behov hos olika resenärer måste genomgående beaktas vid utformningen av transportsystemet. I detta sammanhang bör barn och ungdomar ges särskild uppmärksamhet. Trafikmiljön ska uppfattas som trygg och säker av såväl barn och ungdomar som vuxna. Barn bör i större utsträckning kunna förflytta sig på egen hand, utan att vara beroende av att vuxna följer eller skjutsar dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;Antalet dödade barn som oskyddade trafikanter har minskat kraftigt under de senaste årtiondena. Forskning anger den minskade rörelsefriheten för barn som en betydelsefull förklaring till denna minskning. Det är angeläget att en fortsatt minskning av olyckor kan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p105 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p52 ft6"&gt;förenas med en ökad rörelsefrihet. Barns fria rörlighet, dvs. flickors och pojkars möjlighet att på egen hand ta sig till olika målpunkter är beroende av flera faktorer. Det kan vara föräldrars bedömning av trafiksäkerhet och miljöfaktorer, avstånd, trygghet samt föräldrars uppfattning om barnets förmåga att hantera olika trafiksituationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft6"&gt;Med denna utgångspunkt har trafiksäkerhet och rörelsefrihet stark koppling till varandra. Barns rörelsefrihet är essentiell. Det finns rapporter om att en del barn för ett mer stillasittande liv än tidigare generationer, vilket kan medföra risk för försämrad folkhälsa på lång sikt. För att öka flickors och pojkars säkerhet och rörelsefrihet i trafiken krävs ett systematiskt arbete för att anpassa trafiken och trafikmiljöerna även för barn som oskyddade trafikanter, så att transportpolitiken, tillsammans med den fysiska planeringen, främjar såväl tillgänglighet som ökad säkerhet och hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft6"&gt;För personresor finns det särskilda skäl att genom transportpolitiska åtgärder skapa goda förutsättningar för kollektivtrafik, gång och cykel. Dessa färdmedel ger många positiva effekter för samhället och för individen som mindre miljöpåverkan och ökad hälsa. Mer än tre fjärdedelar av persontransportarbetet sker med personbil och dess roll för att skapa tillgänglighet är därför viktig. Det är dock samtidigt betydelsefullt att det finns flera färdmedel av god kvalitet för att medborgare och näringsliv ska ha en god tillgänglighet och möjlighet att välja. Regeringen anser att politiken bör inriktas på att förbättra förutsättningarna för människor att välja kollektivtrafik, gång och cykel, genom att de utgör de mest attraktiva färdmedlen i allt fler situationer. Inte minst när det gäller korta resor utgör gång och cykel goda alternativ. För detta talar inte bara tillgänglighets- och valfrihetsskäl utan även klimat- och hälsoskäl (se avsnittet om miljö och hälsa). Transportpolitiken ska uppmuntra till att göra klimatsmarta val attraktiva och tillgängliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft6"&gt;I stora städer är kollektivtrafik, gång och cykel en förutsättning för att människor ska kunna transportera sig och genom sina goda effekter bidrar dessa färdmedel till att skapa den goda staden. De tre färdmedlen är yteffektiva och om en större andel av resorna görs med dessa kan trängseln i städer minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft6"&gt;På landsbygden är förutsättningarna, speciellt för kollektivtrafik, annorlunda. Här handlar det ofta om att ge invånarna ett alternativ till personbil. Detta gäller särskilt för ungdomar och äldre. I utpräglade glesbygder finns ett relativt litet utbud av allmän kollektivtrafik medan den särskilda kollektivtrafiken kan vara relativt omfattande i förhållande till befolkningen. Därför behövs en väl fungerande samordning av olika sorters kollektivtrafik för att utnyttja offentliga medel optimalt i syfte att skapa tillgänglighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft7"&gt;Målstyrning och uppföljning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;Under många år har statliga myndigheter på transportområdet bedrivit ett arbete med att ta fram förslag på etappmål och indikatorer för de&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft6"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;P class="p159 ft10"&gt;delområden som omfattas av det föreslagna funktionsmålet om Prop. 2008/09:93 tillgänglighet. SIKA menar att det fortfarande är svårt att bedöma graden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft10"&gt;av måluppfyllelse inom transportområdet p.g.a. av bristen på utvecklade allmänt använda och accepterade indikatorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft6"&gt;Det är angeläget att arbetet med att konkretisera och kvantifiera de transportpolitiska målen och deras preciseringar fortsätter. Detta gäller särskilt funktionsmålet för tillgänglighet, där en utveckling är nödvändig. I denna fråga går det sannolikt att lära från arbetet med att ta fram indikatorer och återrapportering om trafiksäkerhet på väg (Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet Aktörssamverkan mot nya etappmål år 2020,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;VV&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2008:31). En framgångsfaktor har där varit att förslag till indikatorer har tagits fram i nära samverkan med relevanta aktörer. Regeringen har för avsikt att vidta nödvändiga åtgärder för att skapa tillfredställande metoder för att följa upp måluppfyllelsen för funktionsmålet för tillgänglighet (se avsnittet om tillämpning).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft6"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;
&lt;DIV id="p31dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW039331x1.jpg/" id="p31img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p64 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft4"&gt;6 Hänsynsmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Hänsynsmålet – Säkerhet, miljö och hälsa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Förslagen i SIKA:s underlag&lt;/SPAN&gt;: Förslagen överensstämmer i huvudsak med regeringens. SIKA:s förslag är dock uppdelade efter strukturen Säkerhet och trygghet respektive Miljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: Flertalet instanser, exempelvis &lt;SPAN class="ft7"&gt;Banverket, Vägtrafikinspektionen, Energimyndigheten, Verket för innovationssystem (Vinnova), Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Glesbygdsverket, Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Folkhälsoinstitutet, Länsstyrelsen i Gotlands län &lt;/SPAN&gt;stöder i huvudsak SIKA:s förslag för Säkerhet respektive Miljö. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft7"&gt;Resenärsforum &lt;/SPAN&gt;ställer sig tveksamma till att sammanföra säkerhet och trygghet under samma delmål. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Naturvårdsverket &lt;/SPAN&gt;förordar att målen och arbetet med trafiksäkerhet integreras med miljö- och klimatarbetet, eftersom samordningsvinster kan göras, t.ex. avseende hastighet och fordonsflottans karaktäristik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/SPAN&gt;: För att uppfylla transportpolitikens övergripande mål måste tillgängligheten på sikt utvecklas inom ramen dels att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor, dels på ett sätt som bidrar till att miljökvalitetsmålen nås och till ökad hälsa. Detta finns närmare beskrivet i avsnitten om säkerhet för de olika trafikslagen respektive miljö och hälsa. Preciseringar nedan anger hänsynsmålets målsättningar i ett kortare perspektiv för de olika trafikslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft6"&gt;Traditionellt har det funnits ett delmål om säkerhet och ett om miljö. I denna proposition inordnas de båda under ett och samma hänsynsmål, ett mål jämbördigt med funktionsmålet om tillgänglighet. Både säkerhet och miljö är fortsatt centrala och regeringens intention är att det fortsatta arbetet med att förverkliga målen ska ta ytterligare steg framåt, mot ett allt mer hållbart samhälle. Visserligen kommer arbetet inom dessa två områden även fortsättningsvis att ha olika betoningar och olika arbetssätt. Det finns samtidigt en stor potential för framgång i arbetet genom en ökad samverkan och genom fortsatt erfarenhetsutbyte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft6"&gt;I det föreslagna hänsynsmålet har termen ”hälsa” infogats. Det finns inte uttryckt genom en direkt skrivning i det nuvarande delmålet om miljö eller i SIKA:s förslag till nya mål. Däremot finns en indirekt hänvisning till hälsa genom att det transportpolitiska delmålet för miljö kopplar till miljökvalitetsmålen, där hälsoaspekter ingår i vissa av dessa mål. Det gäller främst påverkan från luftföroreningar och buller. Ohälsan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft6"&gt;i samhället kostar oerhörda summor för individer och samhälle och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft6"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;
&lt;DIV id="p32dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW039332x1.jpg/" id="p32img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p19 ft10"&gt;betyder också lidande och förlorad livskvalitet för medborgarna. Enligt Prop. 2008/09:93 regeringens mening är det angeläget att varje verksamhet ger sitt bidrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft6"&gt;för att minska ohälsan. Transportpolitiken kan bidra till minskad ohälsa – minskat antal döda, allvarligt skadade eller sjuka – t.ex. genom att skador i trafiken minskar, genom minskade trafikinducerade luftföroreningar, bulleremissioner. Genom att hänsynsmålet föreslås innefatta inte bara säkerhet och miljö utan även hälsa betonas tydligare att insatser som verkningsfullt ökar hälsan eller minskar ohälsan är betydelsefulla. Då inkluderas även exempelvis insatser som bidrar till förbättrad folkhälsa genom ökad fysisk aktivitet, t.ex. genom att förbättra förutsättningarna för att gå eller cykla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft6"&gt;Aspekten trygghet i SIKA:s förslag till målstruktur återfinns i regeringens förslag under en av preciseringarna för funktionsmålet. Motivet är bl.a. att upplevd trygghet i transportsystemet är centralt för att medborgarna ska se systemet som öppet (inte utestängande), vilket är en central del av funktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;Den nya myndigheten Transportstyrelsen, som inrättades den 1 januari 2009 dit verksamheter från Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsinspektionen, Järnvägsstyrelsen, Vägtrafikinspektionen och delar av Vägverket flyttades och samlades, förväntas ge ännu bättre förutsättningar att utveckla ett trafikslagsövergripande arbete med hänsynsmålen. Detta kan ske t. ex. genom smidigare tillvaratagande och överföring av goda erfarenheter inom ett trafikslag till andra trafikslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Preciseringar för hänsynsmålet säkerhet inom vägtransportområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Målet för säkerhet inom vägtransportområdet bör preciseras i form av etappmålet att antalet omkomna halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och 2020. Särskilt bör åtgärder som syftar till att förbättra barns trafiksäkerhet prioriteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft10"&gt;Etappmålet uppnås genom ett långsiktigt, effektivt och systematiskt trafiksäkerhetsarbete. Det är avgörande att de viktiga aktörerna engageras och samverkar i arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft21"&gt;Förslagen i SIKA:s och Vägverkets underlag&lt;SPAN class="ft10"&gt;: Förslagen till nya etappmål för säkerhet inom vägtransportområdet i SIKA:s underlag stämmer i huvudsak med regeringens förslag till målprecisering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft6"&gt;Vägverket fick i juni 2006 av regeringen i uppdrag att föreslå nya etappmål för trafiksäkerhetsutvecklingen efter 2007 samt ta fram underlag för det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet enligt nollvisionen. I uppdraget ingick även att låta en oberoende instans utvärdera hur arbetet med att nå nollvisionen och dess etappmål har utvecklats och genomförts. Vägverkets förslag (Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet Aktörssamverkan mot nya etappmål år 2020, VV 2008:31), överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: Det stora flertalet instanser säger sig uttryckligen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft36"&gt;stödja SIKA:s respektive Vägverkets förslag. Många nämner vikten av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft6"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;P class="p97 ft10"&gt;att systematiskt kunna involvera de viktiga aktörerna genom förslagen till Prop. 2008/09:93 åtgärdsnära mål och kontinuerlig uppföljning. &lt;SPAN class="ft22"&gt;Vägtrafikinspektionen &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft7"&gt;Verket för innovationssystem (Vinnova) &lt;SPAN class="ft6"&gt;ser dock ingen realism i möjligheterna att nå föreslagna mål, om inte åtgärdsplaner tas fram. &lt;/SPAN&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) &lt;SPAN class="ft6"&gt;vill inte uttala sig om möjligheterna att nå målen, men anser det vara bättre att ha ett realistiskt etappmål som eventuellt får skärpas än att en gång hamna i svekdebatt om ej uppfyllt mål. &lt;/SPAN&gt;Banverket &lt;SPAN class="ft6"&gt;och &lt;/SPAN&gt;SIKA &lt;SPAN class="ft6"&gt;pekar på att definitionen av allvarlig skada bör harmoniseras såväl mellan trafikslag som internationellt. &lt;/SPAN&gt;Arbetsmiljöverket&lt;SPAN class="ft6"&gt;, SIKA och &lt;/SPAN&gt;Däckspecialisternas Riksförbund &lt;SPAN class="ft6"&gt;pekar på risken att utesluta små aktörer då allas engagemang bör tas till vara. SKL ser uppföljningen som den viktigaste förändringskraften och att dessa bör göras både på nationell och regional nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft23"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft7"&gt;Tidigare trafiksäkerhetsbeslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft6"&gt;I propositionen Nollvisionen och det trafiksäkra samhället (prop. 1996/97:137) och i trafikutskottets betänkande med samma namn (bet. 1997/98:TU4) behandlades en ny inriktning av trafiksäkerhetsarbetet i Sverige, nollvisionen. I propositionen konstateras att såväl risken att omkomma som antalet omkomna till följd av olyckor generellt är väsentligt högre inom vägtransportsystemet än inom andra trafikslag. En betydande del av förklaringen till detta är den stora skillnaden i säkerhetsfilosofi som finns mellan de olika trafikslagen. Inom flygtrafiken och järnvägstrafiken har utgångspunkten sedan länge varit att olyckor som medför dödsfall och allvarliga skador inte kan accepteras. Nollvisionen styrs av en tydlig ambition att närma synsättet på trafiksäkerhet inom vägtrafiken till det synsätt som redan finns inom de andra trafikslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft6"&gt;Nollvisionen är en beskrivning av ett önskvärt framtida tillstånd, men innefattar också övergripande strategier och inriktningar för att nå det säkra vägtransportsystemet. Ett av de centrala kraven är då att mänskliga misstag inte får leda till dödsfall eller allvarliga skador. Nollvisionen är i grunden ett etiskt förhållningssätt där omsorgen om människors liv och hälsa är ett fundamentalt krav vid transportsystemets utformning och funktion. Människans förmåga att tåla fysiskt våld ska därför vara normgivande vid utformningen av transportsystemets olika delar. Storleken på det möjliga fysiska våldet är direkt kopplat till fordonens hastighet, enligt de fysiska lagarna. Vägens och fordonens säkerhetsstandard avgör hastighetsnivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft6"&gt;I samband med nollvisionen började begreppet systemutformare användas. Med detta avses offentliga och privata organ som ansvarar för utformning och drift av vägtransportsystemet såsom exempelvis vägar, fordon och transporttjänster. Även de som ansvarar för olika stödsystem för en säker trafik som utbildning, övervakning etc. är systemutformare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft10"&gt;Nollvisionen utgår från vissa principer för ansvarsfördelning, där systemutformarna har det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft6"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;utformning,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td50"&gt;&lt;SPAN class="p176 ft26"&gt;skötsel&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr1 td51"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;och användning. De har därmed tillsammans ett&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;SPAN class="p177 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td52"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td53"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;Trafikanterna har ansvar för att följa det regelverk som gäller för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td57"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;användningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td58"&gt;&lt;SPAN class="p81 ft6"&gt;av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td59"&gt;&lt;SPAN class="p178 ft6"&gt;vägtransportsystemet,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;SPAN class="p179 ft6"&gt;t.ex.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;avseende&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;nykterhet,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;bältesanvändning och hastighet. Om trafikanterna inte följer regelverket&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;– på grund av t.ex. bristande respekt, kunskap, acceptans eller förmåga –&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;eller om personskador uppstår vid en olycka, måste systemutformarna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;människor dödas eller skadas allvarligt. Infrastrukturen, fordon och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;transporttjänsterna bör utformas så att de stödjer en trafiksäker&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;användning och att människans tolerans mot yttre våld vid trafikolyckor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;inte överskrids. Andra delar i säkerhetsarbetet har till syfte att förmå&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;trafikanten att ta sitt ansvar, till exempel med stöd av regelverk, med krav&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;på teknisk utrustning, eller med utbildning, information och övervakning.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;Nollvisionen är ett långsiktigt mål och till skillnad från de andra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;trafikslagen, som till stora delar har nått nollvisionen, innebär&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;säkerhetsarbetet inom vägtransportsektorn lika mycket att skapa säkerhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;som att behålla den säkerhet som uppnåtts. Därför finns det också&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;anledning att diskutera takten i det framtida säkerhetsarbetet på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;vägtrafikområdet. I propositionen Transportpolitik för en hållbar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;utveckling&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td50"&gt;&lt;SPAN class="p179 ft6"&gt;(prop.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;SPAN class="p180 ft6"&gt;1997/98:56)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td55"&gt;&lt;SPAN class="p180 ft6"&gt;bedömde&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;regeringen,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;utifrån&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;remissversionen av den nationella planen för vägtransportsystemet 1998–&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;2007, att det borde vara möjligt att fortlöpande minska antalet dödade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;och allvarligt skadade till följd av trafikolyckor på vägtrafikområdet för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td61"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;alla trafikantkategorier.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td55"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;Antalet personer som dödas till följd av vägtrafikolyckor borde enligt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;regeringen ha minskat med minst 50 procent till 2007 räknat från 1996&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;års nivå. Riksdagen anslöt sig till den bedömningen (bet. 1997/98:TU10,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;rskr. 1997/98:266). Detta etappmål, om maximalt 270 döda, bekräftades i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;propositionen Fortsatt arbete för en säker vägtrafik (prop. 2003/04:160)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;och i trafikutskottets betänkande med anledning av propositionen (bet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td57"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;2004/05:TU2).&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td58"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td53"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;Inom EU har trafiksäkerhet kommit att bli en alltmer central fråga.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Enligt trafiksäkerhetsmålet för unionen ska dödsfallen och de svåra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;personskadorna reduceras med 50 procent till 2010 jämfört med 2002 års&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;nivå.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr11 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft7"&gt;Utvärdering av trafiksäkerhetsarbetet sedan beslutet om nollvisionen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td57"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft7"&gt;1997 till i dag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr11 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Det trafiksäkerhetsarbete som har bedrivits sedan beslutet om&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;nollvisionen och etappmålet har utvärderats av Statens Väg- och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;transportinstitut (VTI) och konsultbolaget Trivector (VTI rapport 577&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;respektive Trivector rapport 2007:20). På en övergripande nivå visar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;utvärderingarna att nollvisionen på många sätt varit en framgångsrik&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;strategi. Omställningen av trafiksäkerhetsarbetet har präglats av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;kreativitet och nytänkande. Utvärderingarna pekar dock på brister i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td52"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;systematik, kontinuitet och uthållighet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td53"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;Enligt utvärderingarna har arbetssättet för att styra mot etappmålet inte&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;förankrats tillräckligt. Målet beslutades utan samråd med eller krav på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td57"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;åtaganden från&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;SPAN class="p181 ft6"&gt;de&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;SPAN class="p181 ft6"&gt;aktörer som är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;viktiga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;SPAN class="p181 ft6"&gt;för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td64"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;att påverka utfallet av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;33&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p182 ft6"&gt;trafiksäkerhetsarbetet. Målet om maximalt antal dödade gav inte heller tillräcklig ledning i aktörernas verksamhetsplanering. Många aktörer efterfrågar mer åtgärdsnära mål som är kopplade till hur vägarna används, t.ex. hastighetsefterlevnad och säkra fordon. En betydelsefull slutsats är att resultaten från de årliga analyserna av trafiksäkerhetsläget inte uppmärksammades i tillräcklig grad. Det ledde bl.a. till att arbetet med att nå etappmålet var svagt i början och att kraftsamlingen kom för sent, när den väl kom igång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft6"&gt;Under 2007 omkom 471 personer, vilket därmed är långt fler än det etappmål om en halvering av trafikdödade från 1996 till 2007 som sattes för trafiksäkerhetsutvecklingen på kort sikt. Även om verkliga framgångar kan konstateras för utbyggnaden av mötesfria vägar, trafiksäkerhetskameror och säkrare tätortsmiljöer pekar utvärderingarna på att de sammantagna åtgärderna inte varit tillräckligt effektiva för att motarbeta effekterna av den kraftiga ekonomiska utvecklingen under perioden, som påverkade trafikens omfattning och sammansättning negativt från trafiksäkerhetssynpunkt. Mellan 1996 och 2007 ökade trafikarbetet med personbil med drygt 15 procent och den tunga lastbilstrafiken med 23 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;På tre områden hade det till och med 2007 varit en försämring eller ingen förbättring alls av trafiksäkerhetssituationen – tvåhjuliga motorfordon, alkohol och hastighet. Antalet motorcyklar och mopeder har ökat kraftigt under de senaste åren, vilket är en förklaring till att antalet dödsolyckor och olyckor med svårt skadade har ökat. På andra områden har påtagliga förbättringar uppnåtts. Antalet dödade fotgängare och cyklister har minskat kraftigt, framförallt i tätorterna. Dödsfall bland barn och äldre har minskat kraftigt. Utvecklingen av säkrare fordon bedöms innebära ca 50 färre trafikdödade 2007 jämfört med 1996. Till de verkligt effektiva åtgärderna hör utbyggnaden av mötesfria vägar som påbörjades i slutet av &lt;NOBR&gt;90-talet.&lt;/NOBR&gt; Dessa vägar beräknas rädda ca 45 liv per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft6"&gt;De preliminära siffrorna för 2008 visar dock en tydlig förbättring av trafiksäkerheten. Antalet omkomna har minskat till 420 under året totalt och minskningen av dödstalen har skett för alla trafikantgrupper. Andelen rattfyllerister är dock konstant. Det bör noteras att även antal dödsolyckor med motorcyklar har minskat från 60 döda 2007 till 51 omkomna 2008. Till viss del kan förbättringen bero på lågkonjunkturen som har lett till en något minskad vägtrafik. Förbättringen torde också bero på de åtgärder som genomförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft7"&gt;Trafiksäkerhetsarbetets framtida inriktning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft6"&gt;Regeringen bedömer att beslutet om nollvisionen har påverkat arbetet med att förbättra trafiksäkerheten på ett positivt sätt. Det är dock uppenbart att framgången varit begränsad när man ser till utfallet för etappmålet 2007 och även med beaktande av de preliminära siffrorna för 2008. Uttryckt i antal dödade har positionen mycket litet förflyttat sig närmare nollvisionens långsiktiga mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft10"&gt;Regeringen drar slutsatsen att utvecklingen hittills visar på behov av en betydligt större beslutsamhet och systematik inom trafiksäkerhetsarbetet för att den nuvarande utvecklingen ska kunna vändas så radikalt som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft6"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;nollvisionen syftar till. Det krävs därför insatser på bred front för att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;SPAN class="p177 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;komma till rätta med trafiksäkerhetsproblemen. Det behövs såväl&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;investeringar i nya trafiksäkra vägutformningar och fortsatt utbyggnad av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;mötesfria vägar som bättre och effektivare regler och tillsyn samt utökat&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;samarbete med olika berörda aktörer inom transportområdet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Trafiksäkerhetsarbetet måste drivas effektivt och målinriktat.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Trafiksäkerhetsarbetet bör särskilt beakta behoven bland grupper som är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;särskilt utsatta i trafiken – barn (se avsnitt om barns tillgänglighet), äldre&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td65"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;personer samt personer med funktionsnedsättning.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;Den nya ansvarsfördelning som lanserades i samband med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;nollvisionsbeslutet har lett till ett ökat ansvarstagande av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;systemutformarna, t.ex. i form av kvalitetssäkring av egna transporter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;med avseende på trafiksäkerhet. Det är dock väsentligt att betona att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;varje trafikant själv måste ge sitt bidrag till egen och andras&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;trafiksäkerhet. En självklarhet är att trafikanten följer trafikreglerna, men&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;trafikanten måste också i övrigt bidra till att samspelet i trafiken fungerar.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Annars kan arbetet i enlighet med nollvisionen aldrig lyckas. Det delade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;ansvaret innebär inte att trafikantens eget ansvar minskat, men att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;systemutformarnas ansvar har förtydligats jämfört med tiden före&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td67"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;nollvisionsbeslutet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;Skulle samtliga trafikanter följa trafikreglerna skulle antalet omkomna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;i vägtrafiken halveras. Därför är det avgörande att på olika sätt förmå&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;trafikanterna att ta sitt ansvar och följa de regler som gäller. Den enskilt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;viktigaste åtgärden för att snabbt förbättra trafiksäkerheten är att minska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;hastighetsöverträdelserna. Detta är betydelsefullt också i ett&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;miljöperspektiv. Regeringen anser att det här krävs en mobilisering av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;inblandade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;aktörer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;SPAN class="p184 ft6"&gt;för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;SPAN class="p185 ft26"&gt;att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;SPAN class="p178 ft6"&gt;nå&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;situationen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;där&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;hastighetsbegräsningarna verkligen accepteras och följs. Tyvärr återstår&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;mycket arbete. Exempelvis sker i dag över 50 procent av trafikarbetet på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;statliga vägar över hastighetsgräns. Vägar och gator liksom regelsystem&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;måste därför bättre utformas så att de naturligt stödjer trafikanten att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;hålla hastighetsbegränsningarna och i övrigt att köra säkert. Samtidigt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;måste fordonen vara utformade på ett sätt som stödjer ett säkert&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td69"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;användande.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td70"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td46"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;Vid cirka 15 procent av dödsolyckorna är alkoholpåverkade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;motorfordonsförare involverade. Det krävs en bred uppsättning åtgärder&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;för att motverka rattfylleri. Ett ökat antal alkohol- och drogkontroller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;tillsammans med informationsinsatser bedöms ha haft en viss positiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;effekt under de senaste åren. Regeringen har också i propositionen Säkra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;förare på mopeder, snöskotrar och terränghjulingar (prop. 2008/09:60),&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;redovisat en plan i sju punkter för fortsatt stegvis införande av krav på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;alkolås.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;Ökad användning av ny teknik, inte minst olika &lt;NOBR&gt;IT-baserade&lt;/NOBR&gt; system,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;kommer vara nödvändig för att nå trafiksäkerhetsmålen. Hjälpmedel och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;stödsystem i fordonen som upptäcker och varnar när föraren är påverkad&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;av alkohol, droger, trötthet eller sjukdom samt ger stöd att hålla rätt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;hastighet bör vara en självklarhet i framtiden. En växande marknad för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td71"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;system och tjänster som stödjer rätt användning bör stimuleras.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;Andra angelägna åtgärder är att ge trafikanten relevant kunskap genom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;att förbättra förarutbildning och körkortssystem samt verka för en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td67"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;effektiv övervakning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td68"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;liksom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;SPAN class="p186 ft6"&gt;ett väl&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;avvägt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td72"&gt;&lt;SPAN class="p178 ft6"&gt;sanktionssystem. I&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft26"&gt;detta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;sammanhang är kommunikation med trafikanterna avgörande för att åstadkomma ett trafiksäkrare beteende. Erfarenheter visar också att åtgärder som införande av nya eller förändrade regler bör kombineras med kommunikationsinsatser för att nå önskad effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft6"&gt;Den nya myndigheten Transportstyrelsen, som inrättades den 1 januari 2009, förväntas ge ännu bättre förutsättningar att intensifiera trafiksäkerhetsarbetet, genom att normgivning och tillsyn kommer att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft6"&gt;bedrivas självständigt från infrastrukturförvaltaren och transportansvariga även inom vägtransportsektorn. Dessutom ökar förutsättningarna för att överföra framgångsrika arbetssätt och goda erfarenheter mellan de olika trafikslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft6"&gt;Regeringen önskar särskilt framhålla betydelsen av det lokala trafiksäkerhetsarbetet där kommunernas insatser för en säkrare trafik spänner över flera områden. Av de åtgärder som vidtagits kan nämnas fortsatt utbyggnad av cirkulationsplatser och cykelvägar, åtgärder för säkrare gång- och cykelpassager och skolvägar, införande av &lt;NOBR&gt;30-områden&lt;/NOBR&gt; samt trafiksäkerhetskrav vid upphandling av fordon, resor och transporter. Regeringen ser positivt på det stora engagemang som finns i många kommuner, där man har satsat aktivt och framgångsrikt på ökad trafiksäkerhet – och på att arbete pågår för att utveckla och sprida goda erfarenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft6"&gt;Regeringen vill även framhålla betydelsen av att frivilligorganisationer kompletterar det som myndigheterna gör för att öka trafiksäkerheten. NTF och andra har en viktig roll bl.a. i att öka människors medvetenhet om sin egen roll och sitt egna ansvar för att skapa ökad trafiksäkerhet. Ett exempel är det arbete som utförs av Sveriges Motorcyklisters Centralförbund för att komma tillrätta med det ökade antalet döda och svårt skadade motorcykelförare. Vägverket har ansvar för att genom bidrag stödja frivilligarbete för ökad trafiksäkerhet. I arbetet ligger att stimulera till ökat samarbete mellan aktörer och att engagera nya aktörer att delta i trafiksäkerhetsarbetet tillsammans med att stödja befintliga aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft6"&gt;Det finns tydliga köns- och jämställdhetsaspekter i trafiksäkerhetsarbetet som bör beaktas. Män är i allmänhet mer benägna att ta risker än kvinnor. Detta gäller även i vägtrafiken. Män löper dubbelt så stor risk att dödas i trafiken jämfört med kvinnor, med hänsyn till hur mycket man vistas i trafiken. Generellt är män också betydligt sämre på att hålla hastigheten, köra nyktra och använda bilbälte. Enligt polisens uppgifter visar sig männens högre riskbenägenhet i att ca 80 procent av dem som misstänks för hastighetsöverträdelser och bältesbrott är män. Ca 90 procent av rattfylleristerna är män, även om andelen kvinnor sakta ökar. Dessa faktum återspeglas även i inställningen till trafiksäkerhet där kvinnorna t.ex. är mer positiva till att genomföra trafiksäkerhetsåtgärder. Beträffande skillnader mellan könen i trafikbeteende kan noteras att de yngre kvinnorna verkar ta efter männens uppträdande i trafiken. T.ex. syns under de senare åren en svag, men ändå tämligen klar trend att andelen kvinnor som kör alkoholpåverkade ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft10"&gt;I trafiksäkerhetsarbetet bör barns situation ges särskild uppmärksamhet. Regeringen har i propositionen Säkra förare på mopeder, snöskotrar och terränghjulingar (prop. 2008/09:60) redovisat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p151 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft6"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;utgångspunkter och utvecklingsområden för barns trafiksäkerhet. Man&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;SPAN class="p177 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;har betonat att åtgärder som syftar till att förbättra barns säkerhet ska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;prioriteras. I sammanhanget kan nämnas att Vägverkets strategiska plan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;för åren &lt;NOBR&gt;2008-2017&lt;/NOBR&gt; anger att FN:s barnkonvention ska tillämpas i all&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;verksamhet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td75"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;Regeringens ambition är att även ta till vara de möjligheter som den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;offentliga upphandlingen innebär för att ta ytterligare steg mot en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;klimateffektiv, miljöanpassad och trafiksäker fordonspark. Staten ska gå&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;före i omställningen. Exempelvis beslutade regeringen, genom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;förordningen (SFS 2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;myndigheters bilar och bilresor, att från och med den 1 februari 2009 ska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;bl.a., med vissa undantag, de personbilar som statliga myndigheter köper&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;eller leasar uppfylla kriterierna för miljöbil samt högt ställda&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;säkerhetskrav i form av krockskydd och antisladdsystem.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Myndigheternas hela fordonspark ska också successivt förses med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;alkolås. De bilar som köps in eller leasas ska i största möjliga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;utsträckning vara utrustade med alkolås och man ska eftersträva att minst&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;75 procent av myndigheternas hela fordonsflotta ska ha alkolås 2012.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;När myndigheterna handlar upp taxiresor eller hyrbilar gäller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr7 td77"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;motsvarande miljö- och säkerhetskrav.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td13"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr12 td12"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft7"&gt;Förslag till etappmål för maximalt antal omkomna i vägtrafiken&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr11 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Regeringen bedömer att styrning mot ett etappmål för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;vägtrafiksäkerheten är väsentligt för att engagera och motivera aktörerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;att ta betydelsefulla steg för att nå det långsiktiga målet, nollvisionen. Ett&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;etappmål&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;bör&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td68"&gt;&lt;SPAN class="p90 ft6"&gt;visa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td75"&gt;&lt;SPAN class="p189 ft6"&gt;ambitionsnivån&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;SPAN class="p185 ft6"&gt;utvecklingen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;trafiksäkerhetsarbetet. Som etappmål för vägtrafiksäkerheten föreslås att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;antalet trafikdödade bör halveras mellan 2007 och 2020.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;För att jämna ut för årliga variationer bör antalet omkomna för basåret&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;beräknas som ett medelvärde för de tre åren &lt;NOBR&gt;2006–2008.&lt;/NOBR&gt; På samma sätt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;bör vid uppföljning av målet ett medelvärde beräknas. År 2006 omkom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;445 personer, 2007 omkom 471 personer och 2008 omkom enligt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;preliminära siffror 420 personer. Målet skulle i dagsläget motsvara en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;minskning från cirka 440 omkomna till cirka 220 till 2020. Vägverket&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;och SIKA har föreslagit att etappmålet formuleras ”antalet dödade i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;trafiken ska uppgå till maximalt 220 stycken år 2020”. Det föreslagna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;målet överensstämmer således i huvudsak med förslaget från Vägverket,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;men regeringen väljer att formulera målet mer robust mot&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td12"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;omvärldsförändringar. Det finns stora osäkerheter kring&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;de&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;omvärldsfaktorer som påverkar antalet omkomna förutom själva&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;trafiksäkerhetsarbetet. Etappmålen kan därför komma att revideras, där&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;bl.a. graden av måluppfyllelse och förändringar av trafiken och dess&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td12"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;sammansättning kan bli avgörande vid övervägandena.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;Mer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;genomgripande avstämningar av målstrukturen bör göras 2012 och 2016.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;En utgångspunkt för val av målnivåer och målår har varit EU:s&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;trafiksäkerhetsmål om 50 procent reduktion av antalet dödade på tio år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;fram till 2010. Ambitionen i Sverige bör inte vara lägre än genomsnittet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;inom EU.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td75"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;Inför beslutet om etappmålet för 2007 om högst 270 dödade gjordes&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td78"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;bedömningen dels&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td79"&gt;&lt;SPAN class="p91 ft6"&gt;att målet var realistiskt utifrån&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;SPAN class="p190 ft6"&gt;kända åtgärder&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;37&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p52 ft10"&gt;effektsamband, dels att den samhällsekonomiska nyttan av tänkbara åtgärder översteg kostnaderna. Vägverket bedömer nu att det bör vara möjligt att nå det föreslagna etappmålet utifrån kunskap om effekter av förändringar av indikatorer och åtgärder. Målet är framtaget i bred samverkan med de aktörer som bedöms ha störst påverkan på trafiksäkerhetsutvecklingen, vilket bör ge det breda engagemang som krävs för att uppnå målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Förslag till etappmål för maximalt antal allvarligt skadade i vägtrafiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft6"&gt;Regeringen föreslår som etappmål för vägtrafiksäkerheten att antalet allvarligt skadade bör minskas med en fjärdedel mellan 2007 och 2020. Det motsvarar en minskning från cirka 10 000 till cirka 7 500 allvarligt skadade per år. För att jämna ut för årliga variationer bör antalet allvarligt skadade för basåret beräknas som ett medelvärde för de tre åren &lt;NOBR&gt;2006–2008.&lt;/NOBR&gt; På samma sätt bör vid uppföljning av målet ett medelvärde beräknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft6"&gt;I den officiella trafikskadestatistiken redovisas uppgifter om antalet svårt skadade. Dessa uppgifter grundas på de bedömningar polisen gör vid rapportering av de trafikolyckor som kommit till polisens kännedom. Antalet svårt skadade enligt polisrapporterna är drygt 4 000 per år, vilket är en underskattning av antalet svåra personskador. Underskattningen beror framför allt på att polisens rapportering endast täcker en del av de svåra skadefall som faktiskt inträffar, men också på fel klassificering av de skador som rapporteras. För trafikantkategorierna cyklister och mopedister är täckningsgraden särskilt låg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft6"&gt;Trafiksäkerhet i enlighet med nollvisionen innebär vägtrafik utan skadehändelser som leder till dödsfall eller allvarliga personskador. I beskrivningen av nollvisionen förklaras allvarlig skada som en personskada som medför bestående hälsoförlust. Det har emellertid saknats en tydlig definition av ”allvarlig personskada” som gör det möjligt att sätta mätbara mål för och följa upp denna essentiella trafiksäkerhetsaspekt. De allvarliga personskadorna utgör en stor del av de hälsoförluster som orsakas av trafikolyckor med betydande samhällsekonomiska konsekvenser. Därför är det angeläget att för det framtida målstyrda trafiksäkerhetsarbetet kunna definiera och mäta dessa hälsoförluster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft6"&gt;Sedan 1999 pågår ett arbete med att samla in uppgifter om sjukvårdsrapporterade trafikskadade (STRADA). Datainsamlingen har successivt byggts ut och i mars 2008 sker registrering vid 67 procent av akutsjukhusen runt om i landet. Från och med 2003 ingår information från såväl polisen som sjukvården i &lt;NOBR&gt;STRADA-systemet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;Vägverket avrapporterade den 1 oktober 2007 ett regeringsuppdrag om beskrivning av vägtrafikolyckornas hälsopåverkan. I redovisningen föreslås att ”allvarligt skada” definieras som en personskada som ger bestående hälsoförlust motsvarande en ”medicinsk invaliditet” av 1 procent eller mer. Antalet allvarligt skadade mäts med hjälp av STRADA, som innehåller uppgifter om skadans art och allvarlighetsgrad. Dessa data översätts för varje skada till graden av medicinsk invaliditet med hjälp av uppgifter från försäkringsbolagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft6"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Med denna definition uppgår antalet allvarligt skadade i vägtrafikolyckor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;SPAN class="p177 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;till cirka 10 000 per år.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;Medicinsk invaliditet är ett begrepp som används för att värdera olika&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;funktionsnedsättningar oberoende av orsak. Vid gradering av den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;medicinska invaliditeten är det funktionsnedsättningen i sig som är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;avgörande, handikappet till följd av funktionsnedsättningen värderas inte.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Begreppet medicinsk invaliditet definierar alltså endast vilken&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;funktionsnedsättning en person får till följd av en vägtrafikolycka. Den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;som inte återfått tidigare hälsa efter en trafikskada inom rimlig tid ska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;anses som allvarligt skadad. Att ha fått en medicinsk invaliditet till följd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;av en vägtrafikolycka är därför att vara allvarligt skadad enligt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;nollvisionens synsätt.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;Ett problem med att använda medicinsk invaliditet som mått är dock att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;det ofta går lång tid mellan skadan och konstaterad invaliditet. Det kan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;innebära en fördröjning på flera år innan resultatet av en mätning med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;detta mått kan användas i en uppföljning. Ska måttet kunna användas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;behövs därför metoder som gör att antalet medicinska invaliditeter kan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;prognostiseras utifrån sjukhusens rapportering till Socialstyrelsens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;patientregister (PAR) eller STRADA. Försäkringsbolaget Folksam har&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;under många år studerat hur man utifrån en diagnos kan ställa prognos&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;om konsekvenserna av en skada. Arbetet har inriktats på att definiera&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;sannolikheten för att en viss typ av skada leder till medicinsk invaliditet i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;olika procentsatser. Metoden bedöms kunna användas på en tillräckligt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;stor grupp och föreslås ligga till grund för att beräkna det antal som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;kommer att drabbas av en medicinsk invaliditet till följd av skadade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;kroppsdelar och tilldelat &lt;NOBR&gt;AIS-värde&lt;/NOBR&gt; (AIS beskriver svårighetsgrad på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;personskada).&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;Det är centralt att i det målstyrda trafiksäkerhetsarbetet kunna definiera&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;och mäta hälsoförluster till följd av allvarliga skador och regeringen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;ställer sig bakom Vägverkets definition av begreppet allvarlig skada.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft7"&gt;Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Vägverket föreslår att man inför begreppet ”indikatorer” i syfte att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;förbättra utvärdering och styrning av trafiksäkerhetsarbetet. Kunskapen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;om åtgärders effekter på antalet dödade är många gånger ofullständig och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;mätningar av antalet dödade påverkas starkt av slumpen. Indikatorer som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;t.ex. hastighetsefterlevnad, nykterhet och bältesanvändning har dock&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;mätts och analyserats och förändringar hos dessa kan kopplas till effekter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;på antalet omkomna i trafiken.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;Grunden för all målstyrning är mätbara mål, mätning och analys av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;mätresultat. En förutsättning för att få till stånd en styrverkan är att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;aktörerna får ta del av mät- och analysresultaten. Vägverket föreslår&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;därför att årliga resultatkonferenser genomförs där deltagare bör vara de&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;som kan vidta åtgärder som påverkar trafiksäkerhetssituationen och de&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;som har stor påverkan på trafiken. Man föreslår att såväl myndigheter,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;privata organisationer som statsmakten i form av t.ex. lagstiftare ska vara&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;delaktiga i dessa resultatkonferenser och att de förväntas bidra med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;åtgärder inom sitt eget ansvarsområde.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;Vägverket föreslår att man vid utvärderingarna redovisar och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;diskuterar bl.a. måluppfyllelsen, omvärldsfaktorer som har påverkat&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;39&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p104 ft6"&gt;utfallet, vilka åtgärder som varit effektiva och om mål behöver revideras. Man föreslår att använda en oberoende expertgrupp för att analysera resultaten och för att föreslå nödvändiga justeringar. Detta systematiska målstyrda arbete kommer successivt att generera erfarenheter och kunskap som gör det möjligt att utveckla ett nationellt trafiksäkerhetsprogram. I ett sådant program kan åtgärder beskrivas liksom förväntade effekter på betydelsefulla indikatorer samt antal omkomna och allvarligt skadade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft6"&gt;Det är viktigt att mål formuleras och följs upp även på lokal och regional nivå. Det är därför angeläget att det operativa arbetet hos berörda aktörer så långt som möjligt anpassas till lokal och regional nivå. Lokala och regionala uppföljningar av de nationella etappmålen kräver att resultat kan redovisas på en nedbruten nivå med lokala/regionala data. Vägverket bedömer i de flesta fall detta vara möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft6"&gt;Sedan hösten 2002 har Vägverket på regeringens initiativ ansvarat för ”Nationell samling för ökad trafiksäkerhet” och till följd av det även regionala samlingar för externa aktörer. Syftet har varit att identifiera betydelsefulla problemområden avseende trafikanternas beteende och åstadkomma en bred överenskommelse med viktiga aktörer i samhället om vilka åtgärder som de själva eller gemensamt med andra aktörer avser vidta för att förbättra situationen. Vägverket föreslår att arbetet med den föreslagna målstyrningen bör ses som ett naturligt steg framåt i processen med nationella och regionala samlingar som från början hade som syfte att väcka engagemang och intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft6"&gt;Regeringen delar Vägverkets bedömning att årliga systematiska resultatuppföljningar är ett betydelsefullt redskap för att kontinuerligt följa utvecklingen så att nödvändiga förändringar i trafiksäkerhetsarbetet kan göras i tid. Kraften att styra mot etappmålet bör ökas genom fortsatt samverkan vid framtagande och utveckling av mål och indikatorer samt årliga uppföljningar där trafiksäkerhetsutvecklingen och måluppfyllelsen utvärderas. Syftet är att skapa långsiktighet och systematik i trafiksäkerhetsarbetet. För att säkerställa att resultatuppföljningar blir det redskap som behövs för styrningen, avser regeringen att se till att de viktiga aktörerna engageras och samverkar bl.a. genom styrningen av myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft6"&gt;SIKA föreslår i sin redovisning av nya transportpolitiska mål ett stort antal indikatorer. Regeringen har valt att inte ta ställning eller redovisa dessa. När det gäller indikatorer på trafiksäkerhetsområdet är dessa dock framtagna med bred förankring hos aktörerna i sektorn och det finns därför ett värde i att nämna dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft6"&gt;Vägverkets har föreslagit indikatorer, mått, målnivåer och trafiksäkerhetspotential i form av minskning av antalet dödade för utpekade indikatorer (Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet, Vägverkets publikation 2008:31). Vägverkets bedömning är att potentialen för samtliga dessa förändringar är drygt 250 färre dödade till 2020. De 12 indikatorer som föreslås är hastighetsefterlevnad på statliga respektive&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft10"&gt;kommunala vägar, nyktra förare, bältesanvändning, cykelhjälmsanvändning, säkra personbilar respektive tunga fordon, säkra statliga respektive kommunala vägar, räddning/vård/rehabilitering, trötta förare samt värdering av trafiksäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p151 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft6"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;
&lt;DIV id="p42dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW039342x1.jpg/" id="p42img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p196 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Preciseringar för hänsynsmålet säkerhet inom järnvägstransportområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Målet för säkerhet inom järnvägstransportområdet bör preciseras med att antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstransportområdet fortlöpande minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Förslagen i SIKA:s underlag&lt;/SPAN&gt;: Förslagen till nya etappmål för säkerhet inom järnvägstransportområdet stämmer i huvudsak med regeringens förslag till målprecisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: Det stora flertalet instanser säger sig uttryckligen stödja SIKA:s förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft23"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft6"&gt;Inom järnvägssektorn tillämpas i likhet med andra trafikslag nollvisionen inom trafiksäkerhetsarbetet. Under perioden 2003 fram t.o.m. 2007 har totala antalet döda och allvarligt skadade varit relativt konstant. En stor andel av olyckorna i järnvägssystemet är plankorsningsolyckor. Banverket har sedan slutet av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;1980-talet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt; ett åtgärdsprogram som syftar till att bygga bort eller höja skyddet vid plankorsningar. Antalet plankorsningsolyckor har sedan dess reducerats med ca två tredjedelar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft6"&gt;En stor andel av dödsfallen inom järnvägssektorn är självmord, uppskattningsvis mellan 50 och 70 dödsfall per år. Detta utgör ett säkerhetsproblem som måste uppmärksammas. Bland annat finansierar Banverket forskning som ska ge underlag för åtgärder i syfte att förhindra självmord på spåret, åtgärder som kommer att planeras för och genomföras inom ramen för åtgärdsplaneringen (ÅP). Det är viktigt att även andra aktörer och myndigheter än de som traditionellt verkar inom transportsektorn bidrar till arbetet med att förebygga självmord inom järnvägssektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft6"&gt;Säkerhetsfrågorna inom järnvägen har i ett &lt;NOBR&gt;EU-perspektiv&lt;/NOBR&gt; fått ett alltmer ökat fokus. Tre järnvägspaket har under decenniet tagit upp olika åtgärder för att öka järnvägens konkurrenskraft. När nationella monopol med interna regelverk skrotas behöver annan konkurrensneutral lagstiftning och regelverk tillskapas, som tillförsäkrar bibehållen eller höjd säkerhetsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft26"&gt;Den nybildade Transportstyrelsen har till uppgift att bedriva tillsyn, utforma föreskrifter, utfärda tillstånd för järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare och auktorisation samt att godkänna fordon, materiel och tekniska system som ingår i järnvägssystemet och har säkerhetspåverkan. Myndighetens arbetssätt är baserat på risk, vilket innebär att resurserna och verksamhet koncentreras på områden där riskerna är stora och tillsynen ger störst säkerhetseffekt. Tillsynsarbetet har sin utgångspunkt i att granska system och delsystemens funktionssätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft10"&gt;Sverige deltar aktivt och driver de svenska ståndpunkterna i Europeiska järnvägsbyråns harmoniseringsarbete. Frågor som har varit prioriterade är tillskapandet och arbetet mot uppfyllande av gemensamma säkerhetsmål, säkerhetsmetoder, säkerhetsindikatorer och tillskapandet av gemensamma bedömningsgrunder av säkerhetsstyrningssystem hos järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p151 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;
&lt;DIV id="p43dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW039343x1.jpg/" id="p43img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td80"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;ERTMS är ett sameuropeiskt projekt som syftar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td74"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;till att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td81"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;införa ett Prop. 2008/09:93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td82"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;harmoniserat&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;driftövervakningssystem&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td84"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;vilket&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td85"&gt;&lt;SPAN class="p201 ft6"&gt;effektiviserar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td86"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;järnvägsgodstrafiken mellan länder och även&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td84"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft6"&gt;inom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;SPAN class="p90 ft6"&gt;varje&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;SPAN class="p201 ft6"&gt;land. Med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p113 ft6"&gt;ERTMS fullt utbyggt kan järnvägsnätet utnyttjas effektivare vilket möjliggör för järnvägen att bli mer attraktiv som alternativ till andra trafikslag. Regeringens bedömning är att det är angeläget att ERTMS införs i det svenska järnvägsnätet så att järnvägens potential kan utnyttjas fullt ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;I och med det andra järnvägspaketet infördes ett tudelat säkerhetsintyg. Del A prövar säkerhetsstyrningsystemets processer och en del B som är bevis på systemets funktionssätt utifrån trafikerad infrastruktur. Del A ska ömsesidigt erkännas av respektive medlemsstat. Det långsiktiga målet är ett säkerhetsintyg som täcker hela spektrumet, men mycket återstår eftersom de tekniska delsystemen i EU ser olika ut och har lång teknisk och ekonomisk livslängd. Varje nyinvestering innebär dock anpassning till den nya &lt;NOBR&gt;EU-standarden&lt;/NOBR&gt; genom uppfyllande av s k. TSD (Teknisk Specifikation för Driftskompatibilitet). Gemensamma processer och format införs vid utfärdande av förarbevis och intyg i första skedet för lokförare i internationell trafik och sedermera övriga förare i inrikes trafik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft6"&gt;Ett standardiserat förfarande syftar till att underlätta för järnvägsföretagens rörlighet mellan medlemsstaterna inom EU, sänka kostnader utan att sänka säkerhetskraven. Arbetet har bedömts som framgångsrikt och går vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft6"&gt;Uppmärksamhet bör även riktas mot det faktum att det både på EU- nivå och nationell nivå diskuteras hur persontrafiken inom järnvägssektorn kan konkurrensutsättas i högre utsträckning samtidigt som resenärernas önskemål om kvalitet och tillgänglighet tillgodoses. Betänkandet Konkurrens på spåret (SOU 2008:92) tar upp hur persontrafik på järnväg skulle kunna få en omreglering utan att säkerheten äventyras. I det sammanhanget är regeringen tydlig med att nollvisionen är utgångspunkten för en sådan omreglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Preciseringar för hänsynsmålet säkerhet inom sjötransportområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Målet för säkerhet inom sjötransportområdet bör preciseras i form av etappmålet att antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken fortlöpande minskar samt att antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 till 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;För att uppnå målet inom yrkessjöfarten kommer ett intensifierat förebyggande arbete i samarbete med redare, fiskare och de sjöfackliga organisationerna samt en effektiv tillsyn att krävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;För att uppnå målet inom fritidsbåtstrafiken kommer fler aktörer än vad som är fallet i dag att behöva involveras för att sprida information om hur säkerheten kan ökas och riskerna minimeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Sjöfartsverkets underlag: &lt;/SPAN&gt;Regeringen gav i regleringsbrevet för 2008&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft36"&gt;Sjöfartsverket i uppdrag att med utgångspunkt i en utvärdering av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft6"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;sjösäkerhetsmålet för perioden &lt;NOBR&gt;1998–2007&lt;/NOBR&gt; utarbeta och lämna förslag på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;SPAN class="p177 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;ett nytt sjösäkerhetsmål. Sjöfartsinspektionen inom Sjöfartsverket har&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;med utgångspunkt från en sådan utvärdering föreslagit två nya mål, dels&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;ett för trafiken med handels- och fiskefartyg, färjor eller övrig&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;passagerarsjöfart, dels ett för fritidsbåtstrafiken.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;För trafiken med handels- och fiskefartyg, färjor och övrig&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;passagerarsjöfart, har Sjöfartsinspektionen föreslagit att inga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;ombordvarande ska omkomma till följd av brister i sjösäkerheten ombord&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;under tidsperioden &lt;NOBR&gt;2009–2018.&lt;/NOBR&gt; Antalet svårt skadade till följd av brister i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;sjö- och arbetsmiljösäkerheten ska i samma typer av fartyg hållas på en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;lägre nivå än under den gångna tioårsperioden: en halvering av antalet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;allvarligt skadade bör minst uppnås. För att nå detta mål, i all synnerhet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;det som gäller allvarligt skadade, kommer det att krävas ett intensifierat&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;samarbete med redare, fiskare och de sjöfackliga organisationerna samt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;en intensifierad tillsyn från Transportstyrelsens sida av främst&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;arbetsmiljön ombord på fartyg.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;För fritidsbåtstrafiken har Sjöfartsinspektionen föreslagit att målet bör&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;vara detsamma som under perioden &lt;NOBR&gt;1998–2007,&lt;/NOBR&gt; dvs. en fortsatt halvering&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;av antalet omkomna och allvarligt skadade.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft23"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft7"&gt;Sjösäkerhetsarbetet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;De internationella regelverken för handelssjöfarten tas numera i hög&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;utsträckning fram inom den internationella sjöfartsorganisationen –&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;International Maritime Organization (IMO), som är FN:s&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;sjöfartsorganisation. IMO antar regler bl.a. för att säkerställa och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;förbättra sjösäkerheten. Regler återfinns också inom &lt;NOBR&gt;EG-rätten.&lt;/NOBR&gt; Andra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;internationella överenskommelser som påverkar sjösäkerheten är bl.a.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Paris Memorandum of Understanding (Paris MOU), som innehåller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;regler för genomförandet av hamnstatskontroller. I Sverige fullgörs&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;kontroll av fartyg främst av den nybildade myndigheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Transportstyrelsen. Även Kustbevakningen har vissa uppgifter.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;Sverige har genom sjösäkerhetskonventionen SOLAS (International&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Convention on Safety of Life at Sea) och International Convention on&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Maritime Search and Rescue (SAR) ett åtagande att svara för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;sjöräddningen i svenskt territorialvatten och ekonomisk zon. Staten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;ansvarar för sjöräddningen även i de större insjöarna Vänern, Vättern och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Mälaren. I övriga sjöar och vattendrag åvilar ansvaret för räddning den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;kommunala räddningstjänsten.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft7"&gt;Utvecklingen inom yrkessjöfarten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Antalet allvarliga olyckor, dvs. olyckor med allvarligt skadade eller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;omkomna inom sjöfarten med handelsfartyg, färjor och övrig&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;passagerartrafik samt fiskefartyg har minskat under den gångna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;tioårsperioden. Under 1998 omkom eller skadades 16 personer allvarligt.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Under 2007 var antalet omkomna eller allvarligt skadade sju personer.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Utvecklingen varierar dock över tiden. Antalet omkomna och allvarligt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;skadade i trafiken med handelsfartyg, färjor och övriga passagerarfartyg&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;43&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p52 ft6"&gt;har minskat under perioden, med undantag för 2006. Historiskt har det inträffat ett antal större olyckor i Sverige eller i vårt närområde, bl.a. Estonia (1994), Jan Hevelius (1993) och Scandinavian Star (1990). Under den senaste tioårsperioden har Sverige dock varit förskonat från större olyckor till sjöss med ett stort antal omkomna eller allvarligt skadade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft6"&gt;Antalet omkomna i sjöfarten med fiskefartyg är, särskilt med beaktande av den mindre omfattningen av trafiken med sådana fartyg något högre än vad som gäller för övriga fartygstyper. Trenden förefaller dock stabil och har sedan 1999 pekat mot en till två omkomna personer per år. Statistiken visar dock att antalet allvarligt skadade inom trafiken med handelsfartyg är relativt sett hög. Sammantaget gjorde Sjöfartsinspektionen bedömningen att det sjösäkerhetsmål som regeringen angivit har uppnåtts, med undantag för antalet allvarligt skadade inom trafiken med handelsfartyg. Regeringen delar denna bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;Utvecklingen inom fritidsbåtstrafiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft6"&gt;Utvecklingen inom fritidsbåtsområdet är mindre entydig. Sjöfartsinspektionen konstaterar att målet om en halvering av antalet dödade och allvarligt skadade inte har uppnåtts. Regeringen delar denna bedömning. Trafiken med fritidsbåtar omfattar både den trafik som förekommer i skärgården och de större insjöarna samt de båtar som används i mindre sjöar och vattendrag. Statistiken omfattar också kanot- och kajakolyckor, dykolyckor, olyckor med segelbrädor samt vissa isrelaterade olyckor. Sjöfartsinspektionen har även påpekat bristen på tillförlitlig statistik när det gäller fritidsjöfarten. Tillförlitlig statistik finns, enligt inspektionen, för det statliga sjöräddningsområdet och insatser som sker inom detta område, dvs. olyckor på svenskt sjöterritorium, i svensk ekonomisk zon samt på Vänern, Vättern och i Mälaren. Olyckor i övriga vattendrag, kanaler, hamnar och insjöar handhas av den kommunala räddningstjänsten, ett område där statistiken brister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft6"&gt;Sjöfartsinspektionen har sedan 2004 gjort insatser för att förbättra den befintliga statistiken, ett arbete som sedan januari 2009 har övertagits av Transportstyrelsen. Någon heltäckande statistik finns dock ännu inte att tillgå. Utifrån den senaste statistiken som Transportstyrelsen tagit fram kan det konstateras att antalet omkomna var 32 personer 2004, 34 under 2005, 35 under 2006 och 35 under 2007, som jämförelse kan nämnas att antalet omkomna var 42 1998. Regeringen kan således konstatera att det under den senaste tioårsperioden skett en mindre nedgång i antalet omkomna i det som i statistiken redovisas som olyckor med fritidsbåtar. När det gäller antalet allvarligt skadade kan dock det motsatta förhållandet konstateras och en negativ trend skönjas. Under 2007 uppgick antalet till 99 personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft6"&gt;Sjöfartsinspektionen har för åren 2004 till och med 2007 tagit fram statistik över allvarliga olyckor, definierat som olyckor där någon akut sökt läkarvård eller som renderat i totalförlust av båtar. Denna statistik visar att de vanligaste orsakerna till olyckorna är man överbord, brand samt personolycksfall. Statistiken omfattar såväl mindre roddbåtar som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft6"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td87"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;kanoter,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;SPAN class="p210 ft6"&gt;motor-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;SPAN class="p211 ft6"&gt;och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td88"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;segelbåtar och inkluderar händelser i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;SPAN class="p177 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;sjöräddningsområdena och insjöar. Av statistiken kan det konstateras att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;merparten av dödsolyckorna sker i insjöar samt att de flesta omkomna är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;över 50 år.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;Även om utvecklingen för fritidsbåtsolyckor är positiv i ett längre&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;tidsperspektiv &lt;NOBR&gt;(20—30&lt;/NOBR&gt; år), är trenden de senaste tio åren i bästa fall&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;utplanande. Bilden blir densamma även om man beaktar det ökade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;antalet fritidsbåtar. Under 2004 var antalet omkomna i förhållande till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;100 000 fritidsbåtar 4,2 personer, 2006 var motsvarande siffra 4,7 och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td89"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;2007 var det 4,9.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td88"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;Antalet sjöräddningsinsatser som redovisats av Sjöfartsverket uppgår&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;för 2007 till totalt 934 insatser som avser fritidsbåtar. Av dessa var 65&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;&lt;NOBR&gt;icke-händelser,&lt;/NOBR&gt; dvs. där ingen olycka inträffat, 193 rörde grundstötning,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;224 var maskin- och propellerhaveri. I statistiken inkluderas såväl&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;mindre&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;båtar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td88"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;jollar, ekor m.m. samt sjuktransporter.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Sjöfartsinspektionen, Sjöfartsverket och Sjöräddningssällskapet har med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;utgångspunkt från den befintliga statistiken genomfört en analys av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td89"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;olyckorna.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td88"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;Av analysen framgår bl.a. att Sjöräddningen, både den statliga och den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;kommunala fungerar väl, att vädret är en betydelsefull faktor när det&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;gäller olyckor med fritidsbåtar, samt att merparten av de allvarligare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;olyckorna med all sannolikhet beror på brister i sjömanskap och sunt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;båtförnuft. Brister i kunskap om väder och vind, teknik, manöver,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;navigation och elementär motorkunskap är tydlig enligt den analys som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;genomförts, vilket framgår av Sjöfartsinspektionens underlag till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td89"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;regeringen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td88"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;När det gäller sjöfylleri kan det från BRÅ: s statistik konstateras att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;antalet dömda personer för sjöfylleri enligt sjölagen har ökat något sedan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;2005, då det var 53 fall. Under 2006 inträffade 67 fall och 2007 uppgick&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td89"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;antalet till 64.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr11 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft7"&gt;Sjösäkerhetsarbetets framtida inriktning och förslag till etappmål för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td89"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft7"&gt;yrkessjöfarten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr11 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;För trafiken med handels- och fiskefartyg, färjor eller övrig&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;passagerarsjöfart anser regeringen att etappmålet bör vara att antalet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;omkomma och allvarligt skadade ska minska. En halvering av antalet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;allvarligt skadade bör minst uppnås under perioden 2007 till 2020.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;Det föreslagna målet följer i huvudsak vad Sjöfartsinspektionen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;föreslagit men är mindre detaljerat än det mål som inspektionen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;föreslagit. Det föreslagna målet inkluderar såväl personal ombord på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;fartyg som övriga ombordvarande.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;Regeringen väljer att formulera målet mer robust mot&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td36"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;omvärldsförändringar.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td88"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;Det finns stora osäkerheter kring de&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;omvärldsfaktorer som påverkar antalet omkomna förutom det direkta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;sjösäkerhetsarbetet och den tillsyn som i huvudsak Transportstyrelsen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;kommer att bedriva inom sjösäkerhets- och arbetsmiljöområdet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Etappmålet kan därför komma att revideras där bl.a. graden av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;måluppfyllelse och andra omvärldsförändringar beaktas. Regeringen har&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;också föreslagit en längre tidsperiod genom användningen av målåret&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td89"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;2020. Valet av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td66"&gt;&lt;SPAN class="p4 ft6"&gt;målår&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td88"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;följer av regeringens intention att en mer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p145 ft6"&gt;genomgripande avstämning av målstrukturen bör ske 2012 och 2016. I syfte att säkerställa en tillfredställande utveckling inom området bör Transportstyrelsen löpande följa utvecklingen inom området och vidta eller lämna förslag på åtgärder för att nå målet. Särskilda utvärderingar bör tas fram inför avstämningarna i målstrukturen 2012 och 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft6"&gt;Regeringen gör liksom Sjöfartsinspektionen bedömningen att det mål som föreslagits kommer att kräva ett intensifierat förebyggande arbete i samarbete med redare, fiskare och de sjöfackliga organisationerna samt en intensifierad tillsyn från Transportstyrelsens sida av främst arbetsmiljön ombord på fartyg för att uppnå målet. Regeringen anser vidare att det finns anledning att titta särskilt på yrkesfisket och de olyckor som inträffar inom denna sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft6"&gt;Regeringen bedömer att en kontinuerlig övervakning och kontroll av sjöfarten har en preventiv effekt. Hamn- och flaggstatskontroller är i detta sammanhang särskilt angelägna. Den utveckling av en riskanalysbaserad tillsyn som förhandlats fram inom Paris MOU och som införts i &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; genom det reviderade hamnstatskontrolldirektivet utgör ett väsentligt steg mot en mer effektiv tillsyn inriktad på så kallade högriskfartyg. Enligt regeringens bedömning bör detta bidra till att ytterligare effektivisera och öka träffsäkerheten i inspektionsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft6"&gt;Regeringens ambition är att Sverige även fortsatt ska vara en drivande kraft inom det internationella sjösäkerhetsarbetet där säkerhetsregler för handels- och passagerarsjöfarten i hög utsträckning fastställs och eftersom sjöfarten är internationell till sin karaktär. Detta arbete är särskilt angeläget för att minska riskerna för en olycka med ett stort antal allvarligt skadade och omkomna. Sverige avser också att inom ramen för Östersjöstrategin driva vissa frågor som syftar till att öka säkerheten till sjöss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;För den kustnära sjöfarten finns ett visst nationellt utrymme för regelanpassning av säkerhetskraven efter lokala förutsättningar, med viss möjlighet till regelförenkling, dock utan att säkerheten åsidosätts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft6"&gt;I samband med klassningen av Östersjön som ett &lt;NOBR&gt;PSSA-område&lt;/NOBR&gt; (Particular Sensitive Sea Area) godkände IMO:s generalförsamling en rad trafikreglerande åtgärder. Sjöfartsinspektionen har efter klassificeringen utvärderat trafikströmmarna i Östersjön. AIS data (Automatic Identification system) som har analyserats visar att en stor del av fartygen på Östersjön har anpassat sig till de nya trafiksepareringsreglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft6"&gt;Bedömningen är också att de nya åtgärderna bidragit till att undvika olyckor. Utvärderingen visar dock på en snabb ökning av antalet fartyg i Östersjöområdet. Arbetet med att se över behovet av ytterligare trafikåtgärder fortgår. Mot bakgrund av den i vissa områden täta trafiken och av att navigationsförhållandena i Östersjön innebär särskilda svårigheter anser regeringen att detta arbete är angeläget. Sjöfartsverket och Transportstyrelsen bör därför kontinuerligt följa och utvärdera sjötrafikutvecklingen och om det behövs bör förslag på ytterligare trafikåtgärder lämnas till IMO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;Trafikövervakning sker i syfte att öka sjötrafiksäkerheten och förhindra miljöförstöring. Inom IMO har det utvecklats regler som ställer krav på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p151 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft6"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;att fartyg ska vara utrustade med AIS. Sverige har varit ett av de pådrivande länderna i arbetet med att utveckla detta system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft6"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/59/EG av den 27 juni 2002 om inrättande av ett övervaknings- och informationssystem för sjötrafik i gemenskapen och om upphävande av rådets direktiv 93/75/EEG (32002L0059, EGT L 208, 5.8.2002, s. &lt;NOBR&gt;10–27)&lt;/NOBR&gt; innehåller regler om trafikövervakning inom EU. Direktivet har reviderats i och med behandlingen av det så kallade tredje sjösäkerhetspaketet. Revideringen innebär bl.a. att fiskefartyg ner till 15 m ska utrustas med AIS och ger bättre möjlighet för övervakning av sjötrafiken, vilket förbättrar möjligheterna att effektivt göra insatser vid tillbud och olyckor. Regeringen anser att kontinuerlig utveckling av systemen för trafikövervakning i syfte att minska riskerna för olyckor till sjöss är betydelsefull.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft9"&gt;Sjösäkerhetsarbetets framtida inriktning och förslag till etappmål för fritidsbåtstrafiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft10"&gt;För fritidsbåtstrafiken gör regeringen bedömningen att etappmålet bör vara att antalet personer som omkommer eller skadas allvarligt i samband med fritidsbåtsolyckor fortlöpande ska minska: en halvering av antalet allvarligt skadade bör uppnås under perioden 2007 till 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft6"&gt;Det föreslagna målet följer i huvudsak vad Sjöfartsinspektionen föreslagit, men regeringen väljer, i likhet med det som föreslås för yrkessjöfarten, att formulera målet mer robust mot omvärldsförändringar. Målet måste också ses i relation till att de olyckor som inträffar är olika till sin karaktär och sker så väl till havs och i kust och skärgårdsområden som i mindre insjöar. Olyckorna omfattar också en rad olika typer av fartyg så som kanoter, ribbåtar, vattenskotrar, segelbåtar, motorbåtar,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;I arbetet med att minska dessa olyckor kommer det att krävas ett avsevärt bredare inriktat säkerhetsarbete än vad som är fallet i dag. Även för fritidsbåtstrafiken kan etappmålet komma att revideras. Regeringen har även här föreslagit en längre tidsperiod genom användningen av målåret 2020. Utöver vad som ovan nämnts finns ett särskilt värde med att arbeta med samma period, dvs. 2007 till 2020, för de olika trafikslagen. I syfte att säkerställa en tillfredställande utveckling inom området bör Transportstyrelsen löpande följa utvecklingen inom området och vidta eller lämna förslag på åtgärder för att nå målet. Särskilda utvärderingar bör tas fram inför avstämningarna i målstrukturen 2012 och 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft6"&gt;Regeringen delar Sjöfartsinspektionens uppfattning att det är nödvändigt att Transportstyrelsen använder ett förändrat arbetssätt för att nå målet för fritidsbåtstrafiken. De olyckor som redovisas inom ramen för denna statistik innefattar en stor mängd vattenrelaterade aktiviteter som har en betydande bredd. Det är därför angeläget att arbetet inriktas mot en bredare målgrupp, däribland olika intresseorganisationer, än vad som är fallet i dag. Särskilt angeläget är att nå de grupper som tidigare inte varit representerade i det nätverk som finns för sjösäkerhetsarbetet – Sjösäkerhetsrådet. Det arbete som redan i dag bedrivs av olika frivillig- och båtlivsorganisationer utgör en mycket viktig del av sjösäkerhetsarbetet kopplat till fritidsbåtstrafiken och bör främjas och på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p105 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;sikt utvecklas. Riktade insatser bör också göras gentemot de grupper och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;SPAN class="p177 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;aktiviteter som mest frekvent är drabbade av olyckor. Genom ett bredare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;arbete som inkluderar fler organisationer bör en ökad räckvidd och högre&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;träffsäkerhet kunna åstadkommas. Regeringen överväger vidare att införa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;ett behörighetsbevis för vissa fritidsfartyg, främst med inriktning på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;snabba fartyg, samt striktare regler för att stävja sjöonykterhet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;Till följd av den bredd som kommer att krävas på arbetet för att nå&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;målet bedömer regeringen att det är av avgörande betydelse att förbättra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;statistiken både vad avser antalet omkomna och allvarligt skadade i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;fritidsbåtstrafiken. Dagens statistik har vissa brister. Transportstyrelsen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;bör därför vidta åtgärder, bl.a. genom att i samarbete med Myndigheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;för säkerhet och beredskap utveckla en bättre statistik över antalet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;omkomna och svårt skadade för både det statliga sjöräddningsområdet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;och det område den kommunala räddningstjänsten ansvarar för. Vidare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;anser regeringen att det är angeläget att se över statistiken avseende&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;antalet larm för den statliga sjöräddningen, så att denna kan följas upp på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;ett bättre sätt och utgöra ett mer effektivt instrument i det förebyggande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;arbetet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;Enligt regeringens bedömning är det också angeläget att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Kustbevakningen och Sjöpolisen utvecklar sin trafikövervakning i syfte&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;att säkerställa en låg nivå på antalet överträdelser till sjöss och därmed en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;ökad sjösäkerhet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft7"&gt;Sjöräddning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Regeringen beslutade den 30 november 2006 att tillkalla en särskild&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;utredare med uppgiften att genomföra en översyn av Sjöfartsverkets&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;organisation. Utredningen föreslog, den 15 maj 2008, i sitt delbetänkande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Styra rätt att Flygräddningscentralen (ARCC) och Sjöräddningscentralen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;(MRCC) skulle slås samman. Regeringen aviserade i samband med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;budgetpropositionen för 2009 att ARCC och MRCC skulle bilda en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;integrerad enhet och inordnas i Sjöfartsverket. Förslaget genomfördes&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;från och med den 1 januari 2009.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;I december 2008 redovisade Helikopterutredningen sitt betänkande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Helikoptern i samhällets tjänst (SOU 2008:129). Utredningen föreslår&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;bl.a. att åtgärder bör vidtas för att vidareutveckla det regionala SAR-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;samarbetet (Search and Rescue), att åtgärder vidtas för att förbättra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;utbildning och övning för besättningarna inom &lt;NOBR&gt;SAR-verksamheten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;Utöver ett väl fungerande förebyggande arbete i syfte att undvika och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;minska risken för olyckor utgör en väl fungerande räddningsorganisation&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;en central del för att mildra konsekvenserna av olyckor när de väl&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;inträffat. I och med de specifika förhållanden som råder i våra vatten kan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;en effektiv och väl fungerande räddningsorganisation i många fall utgöra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;skillnaden mellan liv och död. Regeringen anser att det är av avgörande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;betydelse att det finns en effektiv räddningsorganisation och en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;kontinuerlig utveckling av sjöräddningsverksamheten. Regeringen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;önskar även framhålla de betydelsefulla insatser Svenska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;sjöräddningssällskapet utför för att rädda människor i nöd. Detta är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;särskilt värdefullt mot bakgrund av att den övervägande delen av all&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;sjöräddning sker med hjälp av båt. I syfte att utveckla sjöräddningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;48&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;
&lt;DIV id="p50dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW039350x1.jpg/" id="p50img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p19 ft8"&gt;anser regeringen att det är angeläget att fortsätta utvecklingen av Prop. 2008/09:93 samarbetet framförallt med våra grannländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Preciseringar för hänsynsmålet säkerhet inom luftfartsområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Målet för säkerhet inom luftfartsområdet bör preciseras i form av att antalet omkomna och allvarligt skadade inom luftfartsområdet minskar fortlöpande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft6"&gt;För att uppfylla hänsynsmålet bör Sverige även i fortsättningen prioritera säkerheten inom luftfarten och aktivt delta i det internationella samarbetet på flygsäkerhets- och luftfartsskyddsområdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft10"&gt;Utvidgningen av EASA: s behörighet bör leda till en högre och jämnare flygsäkerhetsnivå i Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft8"&gt;I en ny luftfartslag, som nu bereds, kommer regler att föreslås att nuvarande bestämmelser om onykterhet inom luftfarten skärps.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Förslagen i SIKA:s underlag&lt;/SPAN&gt;: Förslagen till nya etappmål för säkerhet inom luftfartsområdet stämmer i huvudsak med regeringens förslag till målprecisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: Det stora flertalet instanser säger sig uttryckligen stödja SIKA:s förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Säkerhetsarbetet måste fortsatt prioritera att utforma ett transportsystem så att allvarliga flygolyckor förebyggs. Ett intensifierat engagemang i det internationella flygsäkerhetsarbetet, samordning av resurser och uppföljning av genomförande samt återkoppling av internationella erfarenheter till en nationell nivå är några angelägna områden för att ytterligare förbättra flygsäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft7"&gt;Flygsäkerhetsarbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft6"&gt;Sedan mitten av förra seklet har det internationella samarbetet på säkerhetsområdet varit av stor betydelse inom luftfarten. I takt med en ökande globalisering och, för Europas del, utvidgningen av unionen och tillkomsten av EASA, kommer detta samarbete fortsatt att vara avgörande för att målsättningarna med ett säkert lufttransportsystem ska kunna uppfyllas. Sverige är i många avseenden drivande i det internationella flygsäkerhetssamarbetet och regeringen anser att det är av stor betydelse att Sverige även fortsättningsvis engagerar sig starkt på den internationella arenan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft6"&gt;Inom det europeiska flygsäkerhetsarbetet är Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (EASA) central. Byrån som stegvis tilldelats fler ansvarsområden, inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1592/2002 av den 15 juli 2002 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet (32002R1592R(03), EGT L 240, 7.9.2002, s. &lt;NOBR&gt;1–21),&lt;/NOBR&gt; vilken trädde ikraft i september 2002. Genom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft6"&gt;den ursprungliga förordningen tilldelades EASA flygsäkerhetsuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft6"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p52 ft6"&gt;inom två områden, nämligen luftvärdighet samt miljöcertifiering av luftfartsprodukter, delar och anordningar. Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet, och om upphävande av rådets direktiv 91/670/EEG, förordning (EG) nr 1592/2002 och direktiv 2004/36/EG (32008R0216, EUT L 79, 19.3.2008, s. &lt;NOBR&gt;1–49)&lt;/NOBR&gt; utvidgades byråns säkerhetsuppgifter till områdena drift av luftfartyg, flygcertifikat och säkerhet i fråga om luftfartyg från tredjeland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft6"&gt;Kommissionen presenterade den 25 juni 2008 ett förslag om att utvidga EASA:s behörighet ytterligare, till att även omfatta säkerhetsansvaret för flygplatser och flygtrafiktjänster. Ambitionen är att EASA ska ges ett samlat ansvar för flygsäkerheten inom unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft6"&gt;Regeringen stödjer kommissionens förslag att EASA bör ha det övergripande ansvaret för regelutveckling inom förordningens behörighetsområden och för uppföljning av reglernas tillämpning inom flygsäkerhetsområdet. Luftfarten är internationell och för gränsöverskridande luftfartsverksamheter är det en fördel om luftfarten omfattas av gemenskapslagstiftning. Det finns också en logik i att flygsäkerhetsaspekterna integreras med arbetet med det gemensamma europeiska luftrummet. En strävan bör vara att en inre marknad för lufttransporter kombineras med gemensamma säkerhetsregler, som tillämpas på samma sätt i alla medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft6"&gt;Regeringen gör bedömningen att ett stärkt EASA på sikt bör medverka till att EU får en hög och enhetlig flygsäkerhetsnivå till fördel för unionens medborgare och att minskat dubbelarbete innebär effektivisering. Tillsyn och tillståndsgivning bör dock i normalfallet av subsidiaritetsskäl även fortsättningsvis utföras av de nationella luftfartsmyndigheterna, som har närhet till tillståndsinnehavarna. Centralisering bör ske där det är fördelaktigt av effektivitetsskäl eller ur ekonomisk synvinkel och inte på ett sådant sätt att den administrativa bördan ökar för de berörda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft7"&gt;Flygsäkerhetsutvecklingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft6"&gt;Sverige har en mycket god flygsäkerhet inom linjefart och charter. Sedan mitten av förra seklet har det internationella samarbetet på säkerhetsområdet varit av mycket stor betydelse inom luftfarten. I takt med en ökande globalisering och, för Europas del, utvidgningen av unionen och tillkomsten av EASA, kommer detta samarbete fortsatt att vara avgörande för att målsättningarna med ett säkert lufttransportsystem ska kunna uppfyllas. Sverige är i många avseenden drivande i det internationella flygsäkerhetssamarbetet och regeringen anser att det är av stor betydelse att Sverige även fortsättningsvis engagerar sig starkt på den internationella arenan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft6"&gt;Inom svensk linjefart och charter inträffade inget haveri under 2006, men ett under 2007. Privatflyget drabbades av tio haverier under 2006, och 15 haverier under 2007. Under 2006 hade tre haverier dödlig utgång inom svenskt privatflyg, och fem personer omkom. Inget dödshaveri inträffade i privatflyget under 2007, däremot skadades två personer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft6"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;allvarligt. Fyra personer skadades lindrigt under 2006 och 2007. Under&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;SPAN class="p177 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;2005 drabbades privatflyget av 13 haverier, varav ett haveri med dödlig&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;utgång, där två personer omkom.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;Inom bruksflyget, som till övervägande del består av yrkesmässig&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;verksamhet med helikopter, lätta flygplan och ballonger, inträffade totalt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;14 haverier under åren &lt;NOBR&gt;2006—2007,&lt;/NOBR&gt; varav totalt tre hade dödlig utgång.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Under samma period omkom sex personer och tre skadades allvarligt.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Inom bruksflyget har siffrorna därmed försämrats, eftersom inga haverier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;med dödlig utgång inträffat de åtta förevarande åren.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;Skolflyget, som omfattar både verksamhet i kommersiella flygskolor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;och flygskolor i klubbregi, visar på en svagt ogynnsam haveritrend. Inga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;dödliga haverier har dock inträffat under de senaste elva åren, vilket är en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;mycket gynnsam utveckling. Under året 2006 inträffade inga haverier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;inom skolflyget, medan det under år 2007 inträffade två haverier, dock&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;utan personskador. Under 2005 inträffade sex haverier enbart med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;materiella skador inom skolflyget. Antalet haverier är relativt begränsat i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;förhållande till andra trafikslag.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;Det är angeläget att det kontinuerliga arbetet med att förbättra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;flygsäkerheten fortsätter, så att antalet haverier och antalet döda eller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;skadade inom flyget fortsätter att fortlöpande minska.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft7"&gt;Särskilda insatser för säkerhet och luftfartsskydd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Riksdagen har genom sitt tillkännagivande i bet. 2004/05:TU10, rskr.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;2004/05:244 om luftfart anmodat regeringen att lägga fram ett förslag till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;riksdagen om ett system som säkerställer att flygbesättningar uppfyller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;uppställda krav på nykterhet och drogfrihet. I Lufträttsutredningens&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;slutbetänkande Ny luftfartslag (SOU 1999:42) föreslås regler i syfte att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;förbättra flygsäkerheten, bl.a. genom att det ska bli möjligt att genomföra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;rutinkontroller av bl.a. flygbesättningar i syfte att säkerställa att alkohol-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;eller drogmissbruk inte äventyrar flygsäkerheten.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;Regeringen kommer i en ny luftfartslag, som nu bereds, att föreslå att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;nuvarande bestämmelser om onykterhet inom luftfarten skärps.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;Terrorattentaten i USA den 11 september 2001 har satt arbetet med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;luftfartsskydd i starkt fokus på hela den globala arenan. ICAO antog&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;våren 2002 nya säkerhetsstandarder och inom EU har lagstiftning snabbt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;utarbetats och antagits med målet att säkerställa ett harmoniserat och väl&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;fungerande skydd för att förhindra brottsliga handlingar mot den civila&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;luftfarten. Resultatet av arbetet inom EU och ICAO har en direkt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;påverkan för Sverige varför det är väsentligt att det internationella arbetet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;prioriteras för att kunna påverka förordningskrav och standarder så att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;särskilda svenska behov blir omhändertagna. I detta sammanhang kan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;även nämnas att det under våren 2009 hålls en diplomatkonferens i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;ICAO:s regi för antagande av två utkast till konventioner rörande ansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;för skador som tillfogas tredje man till följd av luftfart. Det ena utkastet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;avser tredjemansskador till följd av terrorverksamhet och har närmast&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;föranletts av World Trade Centerkatastrofen. Sverige har varit involverat&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;i framtagandet av utkasten.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;Ett exempel är de mycket små flygplatsernas särart. Samma&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;säkerhetsstandard kan ibland uppnås på små flygplatser med andra, mer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;lämpliga åtgärder än de som är nödvändiga på en stor flygplats. Sverige&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;51&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;
&lt;DIV id="p53dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW039353x1.jpg/" id="p53img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p97 ft10"&gt;deltar aktivt i kommissionens expertgrupp för luftfartsskydd samt i de Prop. 2008/09:93 arbetsgrupper som kommissionen tillsätter för att utarbeta förslag till nya&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft6"&gt;detaljerade förordningskrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Preciseringar för hänsynsmålet miljö och hälsa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: För att uppfylla hänsynsmålet för miljö och hälsa bör följande preciseringar gälla:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet fossilberoende. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft10"&gt;Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Förslagen i SIKA:s underlag&lt;/SPAN&gt;: SIKA:s förslag till nytt delmål lyder “Transportpolitiken ska bidra till att riksdagens mål om att till nästa generation överlämna ett samhälle där våra stora miljöproblem är omhändertagna. Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta villkor”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft6"&gt;Delmålet föreslogs preciseras i de båda etappmålen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;—&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Transportsystemets utformning och funktion ska bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen och deras delmål uppnås. Säkerställd uppfyllelse av de delmål där transportsektorn dominerar problembilden eller utpekas som en viktig påverkansfaktor prioriteras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;—&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Klimatpåverkan från transportsektorn i Sverige ska till 2020 minska med 24 procent jämfört med 2005 års nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: I huvudsak ställer sig remissinstanserna positiva till kopplingen att transportsystemet ska bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålen. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Banverket, Länsstyrelsen Gotland län &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft7"&gt;Länsstyrelsen Gävleborg &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft7"&gt;Svenska bussbranschens Riksförbund &lt;/SPAN&gt;stödjer &lt;SPAN class="ft7"&gt;SIKA:s &lt;/SPAN&gt;förslag till del- och etappmål inom miljöområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Energimyndigheten, Verket för innovationssystem (Vinnova) &lt;SPAN class="ft6"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Region Västra Götaland &lt;SPAN class="ft6"&gt;stödjer kopplingen till miljömålssystemet. &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsverket, Folkhälsoinstitutet, Länsstyrelsen Dalarnas län &lt;SPAN class="ft6"&gt;och Länsstyrelsen Gävleborg framför att översynen av miljökvalitetsmålen i den pågående utredningen om miljökvalitetsmålen och kommande miljömålsproposition bör beaktas. Vinnova framför att SIKA:s förslag om vilka miljömål som bör prioriteras är vag och bör preciseras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Regionförbundet Östsam &lt;/SPAN&gt;varnar för att etappmål görs så omfattande att helheten och avvägningsprocessen går förlorad och övergår i detaljdiskussioner. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Glesbygdsverket &lt;/SPAN&gt;stödjer föreslagna etappmål och indikatorer, men anser att de bör vidareutvecklas för att avse även regional och lokal nivå. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Konsumentverket &lt;/SPAN&gt;förespråkar att indikatorer utvecklas som speglar utbudet av miljömärkta persontransporter. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Föreningen Gröna Bilister &lt;/SPAN&gt;förordar att låg klimatpåverkan respektive god lokal miljö är två skilda mål, eftersom de är olika aspekter som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft6"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p52 ft10"&gt;ibland står i motsättning och att indikatorerna fokuserar på de miljökvalitetsmål som är relevanta för trafiken samt miljökvalitetsnormer (MKN), sektorsmål och &lt;NOBR&gt;EU-beslut.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft6"&gt;Banverket föreslår en komplettering med ett långsiktigt etappmål för klimat. Naturvårdsverket stödjer ett sektorsmål inom klimatområdet (”utsläpp av växthusgaser”), som bör vidareutvecklas och även omfatta internationellt flyg och internationell sjöfart. Länsstyrelsen Dalarnas län förespråkar att ett ambitiöst klimatmål för sektorn till 2020 ställs upp. Enligt &lt;SPAN class="ft7"&gt;Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) &lt;/SPAN&gt;bör sektorsmålet för minskade koldioxidutsläpp höjas från föreslagna 24 till 45 procent. Energimyndigheten avstyrker sektorsmål för koldioxidutsläpp uttryckt i procentuell minskning, då det kan medföra minskad kostnadseffektivitet och optimal måluppfyllelse för EU:s klimatmål till 2020. Ett eventuellt sektorsmål kan i stället handla om ökad energieffektivitet, tillgänglighetsfrämjande samhällsplanering, tillgång till icke fossila drivmedel (inklusive el), samt stöd för nya genombrottstekniker. Om sådana sektorsmål ska tas fram förordas ett brett aktörssamråd. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Luftfartsverket (LFV) &lt;/SPAN&gt;framför att ett sektorsspecifikt etappmål för klimat bör stämmas av först efter slutförd behandling av klimatberedningens betänkande och miljömålsutredningen. LFV är tveksamt till att flyget ska ingå i ett nationellt klimatmål, eftersom flyget från 2012 ingår i EU: s handelssystem (EU ETS) och EU verkar för internationella överenskommelser för flyget. &lt;SPAN class="ft7"&gt;BIL Sweden &lt;/SPAN&gt;framför att etappmål och indikatorer avseende klimat bör kopplas till en klimatpolitik med den utformning som IPCC och Vetenskapliga rådet presenterat, med en gemensam sektorsövergripande prissättning av växthusgaser så att de mest kostnadseffektiva lösningarna väljs. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Landstinget Gävleborg &lt;/SPAN&gt;pekar på behovet av ökad användning av förnyelsebara bränslen. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Regionförbundet Kalmar län &lt;/SPAN&gt;föreslår som nytt nationellt etappmål att Sveriges transportsektor senast 2030 ska vara fossilbränslefri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Stockholms läns landsting &lt;/SPAN&gt;uppmärksammar att det finns målkonflikter mellan miljökvalitetsmålen som exempelvis mellan tätare bebyggelsestruktur med bättre kollektivtrafik som medför mera buller och utsläpp av luftföroreningar. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Resenärsforum &lt;/SPAN&gt;framhåller kollektivtrafikens betydelse för att uppnå delmålet för miljö. SNF förespråkar ett etappmål att till 2020 genomföra ett åtgärdsprogram mot barriäreffekter (ett defragmenteringsprogram enligt modell från Nederländerna).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Folkhälsoinstitutet &lt;/SPAN&gt;uppmärksammar transportsystemets betydelse för folkhälsan och de folkhälsopolitiska målen (prop. 2002/03:35 Mål för folkhälsan och prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik) , bl.a. med hänvisning till den kommande publikationen Den svenska vägtransportsektorns folkhälsoeffekter skriven av Tord Kjellström, Rob Ferguson och Adrienne Taylor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft23"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft22"&gt;Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet fossilberoende. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p52 ft6"&gt;Resor och transporter bidrar till en önskad samhällsutveckling som innebär en ökad frihet att bo och leva där man vill och samtidigt ha tillgång till en god arbetsmarknad. Det är därför inget mål i sig att minska resandet. Samtidigt är det angeläget att transportpolitiken och transportsystemet utformas så att rese- och transportbehovet kan tillgodoses på ett sätt som stimulerar till och skapar goda förutsättningar för klimatsmartare, energieffektivare och säkrare lösningar. Regeringen kommer att presentera förslag på de åtgärder och styrmedel som behövs för att energi- och klimatåtagandena säkerställs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft6"&gt;Partiledarna i Allians för Sverige slöt den 5 februari 2009 en överenskommelse om en långsiktigt hållbar energi- och klimatpolitik. Överenskommelsen bygger på underlag från Vetenskapliga Rådet, den parlamentariska Klimatberedningen och den dialog som regeringen fört med samhälle och näringsliv kring energi- och klimatfrågorna. EU:s nyligen beslutade klimat- och energipaket utgör grunden för Sveriges politik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft6"&gt;Den svenska energipolitiken – och därmed även basen för klimatpolitiken – ska bygga på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU. Politiken syftar således till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. På denna grund har regeringen presenterat en väg ut ur beroendet av fossil energi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft6"&gt;För 2020 har regeringen ställt upp ett antal ambitiösa mål för Sverige:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;50 procent förnybar energi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;10 procent förnybar energi i transportsektorn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;20 procent effektivare energianvändning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;40 procent minskning av utsläppen av klimatgaser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft6"&gt;Målet för klimatgaser avser den icke handlande sektorn och innebär en minskning av utsläppen med 20 miljoner ton i förhållande till 1990 års nivå. Två tredjedelar av dessa minskningar sker i Sverige och en tredjedel i form av investeringar i andra &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; eller flexibla mekanismer som CDM (Clean Development Mechanism).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft6"&gt;För att nå målet kommer regeringen att presentera förslag om utvecklade ekonomiska styrmedel, bland annat höjd koldioxidskatt, samt minskade eller slopade undantag. Även drivmedelsskatter och övriga energiskatter kan komma att höjas. Sammantaget bör dessa utvecklade ekonomiska styrmedel ge ett bidrag om två miljoner ton i minskade utsläpp av klimatgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft6"&gt;För transporter innebär överenskommelsen att politiken fokuseras på att stegvis öka energieffektiviteten i transportsystemet, bryta fossilberoendet och minska klimatpåverkan. Svensk industri kan vara världsledande i omställningen, bl.a. genom utveckling av hybridfordon, elbilar och biodrivmedel. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft6"&gt;Transportsektorn svarar i dag för cirka en tredjedel av de svenska utsläppen av växthusgaser. Mellan 1990 och 2006 ökade utsläppen från inrikes transporter med cirka 10 procent, medan utsläppen från övriga samhällssektorer minskade med cirka 15 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Den senaste prognosen från Energimyndigheten och Naturvårdsverket för hur utsläppen av växthusgaser kan komma att utvecklas i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft6"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;
&lt;DIV id="p56dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW039356x1.jpg/" id="p56img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p19 ft10"&gt;fram till 2020 visar att utsläppen från inrikes transporter kommer att vara Prop. 2008/09:93 relativt oförändrade jämfört med dagens nivå fram till 2020&lt;A href="#page_56"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;Transportsektorn svarar i dag för drygt 40 procent av de svenska utsläppen i sektorer utanför EU:s handelssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft6"&gt;Transportsystemet är i dag nästan helt beroende av fossila bränslen (se figur 6 nedan). Andelen förnybar energi ökar dock. År 2007 uppgick andelen biodrivmedel i vägtransportsektorn till cirka 4,5 procent. Av den svenska järnvägstrafiken är i dag 93 procent elektrifierad (räknat i tågkilometer) och drivs med miljöanpassad elproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft6"&gt;Sammantaget innebär klimatfrågan en stor utmaning, men också stora möjligheter för transportsektorn. Energieffektivare fordon och andra transportlösningar måste tas fram. Oljan måste ersättas med &lt;NOBR&gt;icke-fossila&lt;/NOBR&gt; energikällor. Efterfrågan på klimateffektiva transportlösningar kommer att öka. Det måste därför vara lätt för resenärer och transportköpare att välja de klimateffektiva alternativen. Varje trafikslag kommer att behövas även i framtiden, men de måste samverka på ett betydligt bättre sätt än i dag. Infrastrukturen behöver utvecklas så att den stödjer trafikslagsövergripande transportlösningar. Det finns i detta arbete också stora möjligheter att driva fram och exportera klimateffektiva lösningar. Många svenska företag har en väl utvecklad kunskap om resurssnåla och energieffektiva lösningar, så det finns goda förutsättningar för nya affärsmöjligheter för svenskt näringsliv på en internationell marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Figur 6. &lt;/SPAN&gt;Slutlig energianvändning fördelad på sektorer i Sverige 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft27"&gt;Källa: Energiläget i siffror 2008. Energimyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft8"&gt;I ett effektivare transportsystem utnyttjas resurserna rationellt och kostnadseffektivt. Genom att exempelvis prioritera väl fungerande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Källa: Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till kontrollstation 2008, kompletterat hösten 2007 med nya energiprisantaganden från det internationella energiorganet IEA.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft6"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr1 td90"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;logistik och ökad konkurrens kan näringslivets kostnader&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;minska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;SPAN class="p177 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;konkurrenskraft öka, samtidigt som det bidrar till att lösa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;klimatutmaningen. Att utveckla forskningen och påskynda införandet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;och kommersialiseringen av ny teknik inklusive ITS är en nödvändig och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;väsentlig del av lösningen för att skapa säkrare och mer miljöanpassade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;transporter. Det är åtgärder som också kan stimulera såväl svensk som&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr5 td80"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;europeisk industri och ge den konkurrensfördelar.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;När det gäller energieffektiviteten i transportsystemet utgör&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;informationsteknik ett betydelsefullt verktyg, främst genom olika ITS-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;lösningar (intelligenta transportsystem). Inom logistikområdet finns ITS-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;tillämpningar för planering av färdvägar, dynamisk navigation i fordonen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;samt logistiksystem som kan leda till att tomma godsvagnar kan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr5 td90"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;undvikas. S.k. gröna transportkorridorer främjar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td91"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;integrerade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;godstransporter där olika transportsätt kompletterar varandra för att skapa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;mer miljöanpassade alternativ för långfärdstransporter. Elektroniska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;vägtullsystem hjälper till att styra trafikflödet genom differentierade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;avgifter för fordon på vissa vägar. I fordonen kan &lt;NOBR&gt;ITS-lösningar&lt;/NOBR&gt; ge stöd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td92"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;sparsam&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td93"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;körning,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;s.k.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft6"&gt;Ecodriving,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;vilket&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td91"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;minskar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td96"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;bränsleförbrukningen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Inom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td94"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;luftfartsområdet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td35"&gt;&lt;SPAN class="p210 ft6"&gt;kommer&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td16"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;fullt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;genomförandet av "Single Sky", en gemensam teknisk plattform för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;flygtrafikledningstjänster (SESAR, Single European Sky Air Traffic&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Management Research) samt utveckling av s.k. gröna inflygningar att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;bidra till energieffektivare, mer miljöanpassade och säkra flygningar.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;Regeringens ambition är att även ta till vara de möjligheter som den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;offentliga upphandlingen innebär för att ta ytterligare steg mot en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;klimateffektiv, miljöanpassad och trafiksäker fordonspark. Regeringen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;har, enligt förordningen (SFS 2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;för myndigheters bilar och bilresor, beslutat att från och med den 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;februari 2009 ska de personbilar som statliga myndigheter köper eller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;leasar uppfylla kriterierna för miljöbil samt högt ställda säkerhetskrav.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;När myndigheterna handlar upp taxiresor eller hyrbilar gäller&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr7 td80"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;motsvarande miljö- och säkerhetskrav.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td30"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr14 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft7"&gt;Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft7"&gt;minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft7"&gt;transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td28"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft7"&gt;nå uppsatta mål&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td95"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td62"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr14 td56"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;Riksdagen har beslutat om sexton nationella miljökvalitetsmål med det&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;övergripande målet att till nästa generation lämna över ett samhälle där&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Miljökvalitetsmålen är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;grunden för den svenska miljöpolitiken och preciserar den miljömässiga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;dimensionen av politiken för en hållbar utveckling. Miljökvalitetsmålen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;med tillhörande miljöpolitiska delmål bör även fortsättningsvis utgöra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;grunden för transportsektorns miljöarbete. Därigenom säkerställs att&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;ambitionerna i den nationella miljöpolitiken också genomsyrar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td98"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;verksamheten i transportsektorn.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td16"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p82 ft6"&gt;Prioritet bör ges till de delmål där transportsystemets utveckling är av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. Miljömålsrådets&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr6 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;årliga redovisningar visar att transportsystemet de senaste åren haft en i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr7 td56"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;huvudsak positiv utveckling i förhållande till miljökvalitetsmålen. Det&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;56&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p52 ft10"&gt;har bidragit till att ett antal miljöpolitiska delmål kunnat uppnås. Det gäller t.ex. delmålen för utsläpp av svaveldioxid respektive flyktiga organiska ämnen (VOC).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft6"&gt;Inom vissa områden är dock utvecklingen inom transportsektorn fortfarande negativ eller för långsam för att uppsatta miljöpolitiska delmål ska kunna nås. Det gäller framför allt utsläppen av koldioxid från transportsektorn (inom miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan), men även utsläppen av luftföroreningar som partiklar och den internationella sjöfartens utsläpp av kväveoxider (inom miljökvalitetsmålen Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning), antalet personer som utsätts för trafikbuller (inom målet God bebyggd miljö) samt påverkan på biologisk mångfald (inom Ett rikt växt- och djurliv).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;Dessa områden är sådana som för närvarande bör prioriteras i transportsektorns miljöarbete. Eventuella framtida justeringar av miljökvalitetsmålen eller delmålen kan innebära behov av ändrade prioriteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;Miljömålsrådet lämnade våren 2008 rapporten ”Miljömålen – Nu är det bråttom” (dnr M2008/1443/Mk) till regeringen. Rapporten är avsedd att vara ett underlag till en översyn av miljökvalitetsmålen, delmålen samt de åtgärdsstrategier som är knutna till miljömålssystemet. Regeringen har därefter gett Utredningen om miljömålssystemet (M 2008:02) i uppdrag att göra en översyn av miljömålssystemet. Syftet är att förenkla och effektivisera systemets struktur och organisation. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2009. Utredningen kan komma att föreslå förändringar i systemets struktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft6"&gt;I det föreslagna hänsynsmålet har termen ”hälsa” infogats, vilket är en nyhet. Enligt regeringens mening är det angeläget att varje verksamhet ger sitt bidrag för att minska ohälsan. Transportpolitiken kan bidra till minskad ohälsa inom insatser inom det traditionella miljöområdet, t.ex. insatser för att minska trafikinducerade luftföroreningar och bulleremissioner. Bidrag till ökad hälsa kan också ske genom insatser som uppmuntrar till ökad fysisk aktivitet t.ex. i form av gång- eller cykeltransport. Preciseringen ”Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras” bidrar i första hand till att uppfylla funktionsmålet om tillgänglighet – och är därför placerat där. Samtidigt är inte att förglömma att det därtill kan bidra till att uppfylla hänsynsmålet om säkerhet, miljö och hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;Sverige ska vara drivande internationellt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft6"&gt;Regeringens intention är att Sverige ska vara drivande i &lt;NOBR&gt;EU-arbetet&lt;/NOBR&gt; och annat internationellt arbete – och även här är de transportpolitiska målen och målpreciseringarna en central utgångspunkt. Transporterna liksom miljöproblemen känner inga gränser. Ett framgångsrikt internationellt samarbete är därför avgörande för att öka energieffektiviteten, bryta fossilberoendet och minska trafikens klimatpåverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft10"&gt;För närvarande pågår ett arbete med att utforma EU:s transportpolitik för tiden efter 2010. Regeringen är aktiv i detta arbete med målsättningen att förena miljö och företagsamhet såväl på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; som på svensk nivå. Ambitionen är att skapa ett långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;P class="p234 ft10"&gt;transportsystem, där klimatutmaningen möts, samtidigt som EU stärks Prop. 2008/09:93 och får ökad konkurrenskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft10"&gt;Att stärka transportsystemet är även en betydelsefull del av Östersjöstrategin, en annan prioriterad del av politiken, liksom ett fortsatt och utvecklat samarbete med de nordiska och baltiska länderna för hantera nya och ökade res- och transportflöden på ett sätt som förenar miljö och företagsamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft6"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;
&lt;DIV id="p60dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW039360x1.jpg/" id="p60img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p237 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;De transportpolitiska målens tillämpning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Transportpolitiska mål och principer som utgångspunkt för regeringens åtgärder inom transportområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;De transportpolitiska målen och de transportpolitiska principerna kommer även i framtiden att vara den viktigaste utgångspunkten för regeringens åtgärder och val av styrmedel inom transportområdet. De viktigaste medlen inom transportområdet är infrastrukturplanering, organisering och styrning av myndigheter, lagstiftning och regelgivning samt ekonomiska styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;De transportpolitiska målen har en överordnad roll och uttrycker de viktigaste politiska prioriteringarna i transportpolitiken. I arbetet inom transportpolitikens olika områden krävs dock riktlinjer för hur målen ska tillämpas praktiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft6"&gt;Som utgångspunkt för arbetet med att uppnå de transportpolitiska målen har riksdagen beslutat om fem vägledande principer (Moderna transporter, prop. 2005/06:160 TU5, rskr. 308). Regeringen har i samband med propositionen Framtidens resor och transporter — infrastruktur för hållbar tillväxt (prop. 2008/09:35, TU2, rskr. 145) gjort bedömningen att de nuvarande transportpolitiska principerna även fortsättningsvis bör vara vägledande när styrmedel ska väljas och ekonomiska medel prioriteras och anslås:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft10"&gt;— kunderna ska ges stor valfrihet att bestämma hur de vill resa och hur en transport ska utföras,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft6"&gt;— beslut om transportproduktion bör ske i decentraliserade former,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft6"&gt;— samverkan inom och mellan olika trafikslag ska främjas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft10"&gt;— konkurrensen mellan olika trafikutövare och transportalternativ ska främjas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft6"&gt;— trafikens samhällsekonomiska kostnader ska vara en utgångspunkt när transportpolitiska styrmedel utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft6"&gt;Det är enskilda människor och företag som väljer hur de ska ordna sina resor och transporter. Infrastrukturen och transportsystemet behöver utvecklas för att ge goda förutsättningar och underlätta vardagen och ta till vara utvecklingskraften i hela landet. För att detta ska fungera behöver planeringen utgå från resenärers och transportköpares olika behov och förutsättningar, dvs. från ett användarperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft6"&gt;Transportsystemets funktion och förbättringsbehov varierar mellan olika delar av landet. På den regionala nivån finns god kännedom om lokala och regionala förhållanden och prioriteringar samt förmåga att sätta in transportinfrastrukturen i ett helhetssammanhang med koppling till regional tillväxt och fysisk planering. I planeringsprocesser är det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;därför väsentligt att regionala prioriteringar väger tungt för att skapa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;
&lt;DIV id="p61dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW039361x1.jpg/" id="p61img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p97 ft10"&gt;goda förutsättningar för hållbar tillväxt och klimateffektiv utveckling. Prop. 2008/09:93 Samtidigt är det angeläget att uppfyllelsen av samtliga transportpolitiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft10"&gt;mål och målpreciseringar följs och prioriteras även regionalt. Transportlösningar omfattar ofta flera olika färdmedel. Ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft6"&gt;användarorienterat och trafikslagsövergripande synsätt bör därför bygga på hur hela resan eller transporten kan bli så bra som möjligt ur såväl effektivitetssom hållbarhetsperspektiv. Särskild uppmärksamhet bör ges åt förbättringar som kan förverkligas genom lösningar som möjliggör hela res- och transportkedjor och underlättar övergångar mellan olika trafikslag och undanröjer flaskhalsar i trafiken. Detta förutsätter ett utvecklat samarbete såväl mellan de olika trafikverken som mellan den nationella och regionala nivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft10"&gt;Det behövs ett reellt utbud av konkurrenskraftiga, klimateffektiva och säkra transportalternativ. På en väl fungerande marknad leder konkurrens till snabb förnyelse, prispress och att samhällets resurser används på ett effektivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;Den sistnämnda principen lyfter fram betydelsen av att genomförandet av transportpolitiken sker på ett kostnadseffektivt, resultatinriktat och måluppfyllande sätt vid utformningen av styrmedel. Olika typer av styrmedel kan användas för att påverka hur enskilda människor och företag väljer att utnyttja det befintliga transportsystemet. Nyttan av ett styrmedel kan många gånger vara svår att kvantifiera i samhällsekonomiska termer. Fokus ligger därför på hur ett visst mål kan uppnås till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Tillämpning i infrastrukturplaneringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;De åtgärder som genomförs i transportinfrastrukturen bidrar till att de transportpolitiska målen uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Förslagen i SIKA:s underlag: &lt;/SPAN&gt;SIKA anser att de transportpolitiska målen ska beaktas och vara styrande i flera olika planeringsprocessen, bl.a. den långsiktiga infrastrukturplaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;En övervägande del av de instanser som kommenterat frågan är positiva till att de transportpolitiska målen är styrande för infrastrukturplaneringen. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Rikstrafiken &lt;/SPAN&gt;anser att det är tveksamt att de transportpolitiska målen ska vara styrande för all offentlig verksamhet. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Statskontoret &lt;/SPAN&gt;menar att konsekvenserna av att målen föreslås vara styrande i planeringsprocessen inte är tillräckligt utredda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft21"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;SPAN class="ft10"&gt;: Riksdagens transportpolitiska beslut 1998 angav att planeringssystemet bör utformas så att en samordning och avvägning mellan olika åtgärder i transportsektorn främjas (Transportpolitik för en hållbar utveckling, prop. 1997/98:56, TU10, rskr. 266). Enligt riksdagen bör planeringsarbetet inledas med en inriktningsplanering där mål, ekonomiska ramar och strategier utreds för att därefter läggas fast av riksdagen. Efter riksdagens beslut följer sedan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft6"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p52 ft10"&gt;en åtgärdsplanering där trafikverken och planeringsorgan på regional nivå upprättar förslag till nya åtgärdsplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft6"&gt;Riksdagens infrastrukturbeslut den 19 december 2008 (Framtidens resor och transporter — infrastruktur för hållbar tillväxt, prop. 2008/09:35, TU2, rskr. 145) innebar att den statliga planeringsramen för transportinfrastruktur för perioden &lt;NOBR&gt;2010–2021&lt;/NOBR&gt; ska uppgå till 417 miljarder kronor och ska användas enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;136 miljarder kronor för drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar samt statlig medfinansiering till enskilda vägar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;64 miljarder kronor för drift och underhåll av statliga järnvägar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;217 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet. Viktiga budskap i propositionen Framtidens resor och transporter —&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft6"&gt;infrastruktur för hållbar tillväxt (prop. 2008/09:35, TU2, rskr. 145) var bl.a.:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;—&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;att planeringen ska ha en trafikslagsövergripande ansats som utgår från ett perspektiv där användarna – medborgare och näringsliv – är i centrum.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;—&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;att planeringen för ett robust och hållbart transportsystem innefattar väl fungerande res- och transportkedjor, där flaskhalsar åtgärdas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;—&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;att hållbar regionförstoring och klimatsmarta val underlättas och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;—&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;att effektiviteten inom branschen förbättras så att mer resultat, måluppfyllelse och samhällsnytta erhålls för satsade skattemedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft10"&gt;Dessa budskap ligger i linje med de föreslagna nya transportpolitiska målen och målpreciseringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft6"&gt;Regeringen gav den 19 december 2008 i uppdrag åt Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och Luftfartsstyrelsen/Transportstyrelsen att upprätta ett gemensamt förslag till en nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för perioden &lt;NOBR&gt;2010–2021.&lt;/NOBR&gt; Vid samma tillfälle gavs dels i uppdrag till länen att upprätta förslag till motsvarande trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur för samma period, dels till SIKA att samordna kvalitetssäkringen av åtgärdsplaneringen. I uppdraget anges att vägledande för prioritering av trafikslagsövergripande åtgärder ska vara åtgärdernas bidrag till uppfyllelse av transportpolitiska mål inklusive samhällsekonomisk effektivitet och den samlade effektbedömningen för föreslagna åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft6"&gt;Tidsplanen för åtgärdsplaneringen är att trafikverken ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet senast den 1 september 2009. Förslaget kommer därefter att remissbehandlas. Länen ska senast den 2 november 2009 redovisa remitterade förslag till länsplaner. Det är viktigt att de långsiktiga planer som är resultatet av åtgärdsplaneringen bidrar till att de transportpolitiska målen uppfylls, enligt den föreslagna nya strukturen. Regeringen avser att genomföra en oberoende granskning av planförslagen. Den ska omfatta en stickprovsvis granskning av de samhällsekonomiska objektskalkylerna och ska sammanställas i en rapport om kvaliteten i underlagen. I den granskningen ingår att undersöka hur väl underlagen beskriver uppfyllelsen av de nya transportpolitiska målen. Granskningen kommer att omfatta minst 10 objekt i det nationella planförslaget och 10 objekt i planförslagen från&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="p63dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW039363x1.jpg/" id="p63img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p97 ft10"&gt;länen. Åtgärdsplaneringen avslutas med att regeringen fastställer den Prop. 2008/09:93 nationella trafikslagsövergripande planen och beslutar om definitiva&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft8"&gt;ramar till länsplanerna. Resultat och effekter av planeringen kommer därefter att redovisas i en skrivelse till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Synkronisering med och tillämpning i den fysiska planeringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Transportpolitisk måluppfyllelse bör vara vägledande i planering och bedömning av fysiska åtgärder i transportsystemet och beaktas i den övriga markanvändningen, men det måste alltid finnas utrymme för avvägning mot andra intressen och effekter, liksom mot mål inom andra politikområden. Den översyn av lagstiftningen som regeringen har aviserat bör kunna bidra till en effektivare och mer samordnad planeringsprocess samt stödja tillämpningen av de transportpolitiska målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Förslagen i SIKA:s underlag: &lt;/SPAN&gt;I sina förslag till ny transportpolitisk målstruktur har SIKA framfört att de lagar som reglerar processer för fysisk planering, däribland plan- och bygglagen (PBL), väglagen och lagen om byggande av järnväg, bör ses över så att de transportpolitiska målen blir styrande i dessa. SIKA föreslog att Boverket och SIKA skulle få i uppdrag att utreda detta närmare. Samhällsplaneringen behöver präglas av en helhetssyn där de transportpolitiska målen kommer in som en viktig utgångspunkt. De olika medlen för att nå de transportpolitiska målen – bebyggelse- och lokaliseringsplanering, utveckling av transportsystemet och andra kommunikationsformer – bör beaktas samlat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft6"&gt;SIKA ser därvid ett behov av att bättre integrera eller närma transportsektorns planering med den kommunala fysiska planeringen enligt PBL och den regionala fysiska planeringen. SIKA föreslår vidare en modell för en strukturerad planeringsprocess i fem steg som syftar till att i planeringen finna de alternativ som bäst bidrar till transportpolitisk måluppfyllelse. Den föreslagna modellen betonar bred alternativgenerering, tillämpande av fyrstegsprincipen och effektbedömningar gentemot transportpolitiska etappmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Remissinstanserna: &lt;/SPAN&gt;Överlag är remissinstanserna positiva till en ökad målstyrning i planeringen. Flera instanser framhåller dock att den praktiska tillämpningen behöver vidareutvecklas och utredas. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Banverket &lt;/SPAN&gt;stödjer att målen beaktas i en strukturerad planeringsprocess men anser att utveckling krävs för att det ska fungera bra i praktiken. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Luftfartsverket &lt;/SPAN&gt;anser att de transportpolitiska målen för att vara verkningsfulla ska beaktas och vara styrande i planeringsprocesserna. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Sjöfartsverket &lt;/SPAN&gt;tycker att det är positivt att målen föreslås utgöra en viktig förutsättning för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;olika delar av en integrerad samhällsplanering. &lt;SPAN class="ft22"&gt;Transportstyrelseutredningen &lt;/SPAN&gt;framhåller att det är angeläget att en trafikslagsövergripande ambition kommer till uttryck i den fortsatta omstruktureringen av transportsektorn och att planeringen inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft33"&gt;transportsektorn blir en mer integrerad del av den övriga, mer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft6"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;P class="p19 ft10"&gt;övergripande samhällsplaneringen. För att trygga genomslag av de Prop. 2008/09:93 transportpolitiska målen i planeringsprocessen ser &lt;SPAN class="ft22"&gt;Boverket &lt;/SPAN&gt;det som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft6"&gt;angeläget att fysisk planering enligt PBL, som kännetecknas av en helhetssyn på markanvändningen och avvägning mellan berörda allmänna intressen, får en förstärkt roll. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) &lt;/SPAN&gt;anser att transportpolitiken bör få en mer styrande roll för de förändringar som eftersträvas för transportsektorns funktion och utformning. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Vägverket &lt;/SPAN&gt;anser att det krävs en särskild utredning för att koppla planeringsprocessen till de förutsättningar som finns i politiska mål och praktisk verklighet. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Rikstrafiken &lt;/SPAN&gt;är tveksam till att de transportpolitiska målen generellt ska vara styrande och anser att styrning i stället bör ske genom tydliga uppdrag och mål för varje myndighet enligt Styrutredningens förslag. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting &lt;/SPAN&gt;instämmer med SIKA i att det finns behov av stöd för planering och beslut som rör transportsektorn samt förordar en fortsatt decentralisering av planeringsansvaret för transporter och infrastruktur till aktörer på lokal och regional nivå. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Länsstyrelserna i Dalarna och i Gävleborg &lt;/SPAN&gt;är positiva till att målen tillämpas i planeringsprocessen förutsatt att de anpassas för att göras användbara. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Länsstyrelsen i Gävleborg &lt;/SPAN&gt;anser vidare att det finns ett behov av att bättre integrera transportsektorns planering med den kommunala fysiska planeringen enligt PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft23"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft7"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft6"&gt;Utvecklingen av bebyggelsestrukturen spelar långsiktigt en central roll för möjligheterna att utveckla transportsystemet i linje med de transportpolitiska målen. Det gäller såväl för det föreslagna funktionsmålet som för aspekter som är viktiga utifrån hänsynsmålet, t.ex. att förbättra förutsättningarna för kollektivtrafik eller att åstadkomma säkra trafikmiljöer för barn. Ett effektivt transportsystem är samtidigt en förutsättning för att kunna nå generella samhällsmål som regional tillväxt och hållbar utveckling. Transportinfrastruktur och trafik planeras på såväl nationell och regional nivå som på kommunal nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;Regeringen anser att det är nödvändigt med en översyn för en bättre samordning och effektivisering av de olika planeringsprocesserna för transportinfrastruktur samt övrig fysisk samhällsplanering på olika organisatoriska nivåer i samhället. Dagens fysiska planeringssystem fungerar inte så effektivt som det skulle kunna och borde göra. Den planering och bedömning som sker av utbyggnaden av bl.a. vägar och järnvägar sker enligt olika regelverk som inte är synkroniserade. Ofta förekommer vad som kan anses vara dubbel planering och dubblerad prövning. De regler som ska tillämpas är delvis gemensamma, men det finns också skilda materiella krav. Samordningen mellan olika aktörer brister inte sällan, vilket kan leda till dubbla besked eller att frågor faller mellan stolarna. De nuvarande processerna kan bli oförutsebara, tidsödande och resurskrävande, vilket innebär att investeringar försenas, inte sällan på ett betydande sätt och till stora kostnader, utan att dessa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft6"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;P class="p259 ft8"&gt;förseningar motsvaras av några genuina mervärden vare sig för Prop. 2008/09:93 medborgarna eller för samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft7"&gt;Översyn av lagstiftningen gällande fysisk planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft6"&gt;Regeringen anser att det är angeläget med en effektiv samordning mellan planeringen av markanvändning och transportinfrastruktur för att möjliggöra en utveckling av samhällsstrukturen och transportsystemet i önskad riktning. Vidare behöver stora angelägna samhällsprojekt kunna planeras och genomföras snabbare än i dag. Samtidigt får inte det demokratiska inflytandet, rättsäkerheten eller miljöhänsynen åsidosättas. Utgångspunkten är att ändamålsenliga lagförändringar kan ge önskad effekt på längre sikt och att åtgärder riktade mot den praktiska tillämpningen av gällande lagar kan öka effektiviteten på kortare sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft6"&gt;Därför avser regeringen, enligt vad som aviserats i propositionen Framtidens resor och transporter — infrastruktur för hållbar tillväxt (prop. 2008/09:35, TU2, rskr. 145), att under våren 2009 tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att se över planeringsprocesser och lagstiftning för fysisk planering av infrastrukturanläggningar och markanvändning. Kommittén ska vid behov föreslå ny lagstiftning, eller ändringar i de regelverk som i dag tillämpas i planeringen. Ett förändrat eller nytt regelverk bör utformas så att det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;—&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;möjliggör en förbättrad samordning av planeringsprocesserna för transportinfrastruktur och övrig fysisk samhällsplanering på lokal, regional och central nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;—&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;ökar effektiviteten i beslutsprocessen samtidigt som kraven på demokratiskt inflytande och rättssäkerhet liksom miljöhänsyn kan säkerställas och utvecklas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;—&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;stödjer tillämpningen av de transportpolitiska målen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft7"&gt;Målkonflikter och avvägningar i den fysiska planeringen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Transportsystemet ska tillgodose många olika medborgares och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;näringslivets skiftande behov av väl fungerande resor och transporter.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Behoven skiftar över landet, mellan stad och landsbygd, mellan kvinnor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;och män, mellan olika grupper i samhället och de varierar också över&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;tiden. I planeringsprocessen är det centralt att olika gruppers behov&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;framkommer och beaktas.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;I planeringen av transportsystem eller bebyggelse har varje tänkbar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;åtgärd nästan alltid ett flertal olika effekter, positiva såväl som negativa.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Fysisk planering handlar därför ofta om att göra avvägningar mellan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;olika, och ibland motstående, intressen. Allmänna intressen ska vägas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;mot enskilda, positiva effekter mot negativa, ett mål eller en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;målprecisering mot ett annat/en annan. Det är betydelsefullt med en&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;ändamålsenlig beskrivning av dessa effekter för att stödja beslutsfattande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;och underlätta avvägningar.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft6"&gt;En bra effektbedömning ger en rättvisande bild av vad en åtgärd leder&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;till, möjliggör sakliga jämförelser mellan olika alternativ, är öppen med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;sina förutsättningar och begränsningar, innehåller relevanta&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;känslighetsanalyser och är tydligt och klart dokumenterad. Väsentliga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;64&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="p66dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW039366x1.jpg/" id="p66img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p19 ft10"&gt;underlag som t.ex. samhällsekonomiska bedömningar kan med fördel Prop. 2008/09:93 kombineras med multikriteriebedömningar av olika effekter. Hur en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft6"&gt;åtgärd bidrar till att uppfylla olika transportpolitiska delmål är därvid en betydelsefull faktor av flera som behöver beskrivas på ett systematiskt sätt i en samlad effektbedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft6"&gt;Olika underlag och bedömningar är ett hjälpmedel för beslutsfattaren, men de övertar inte funktionen att fatta beslut. Regeringen anser att transportpolitisk måluppfyllelse bör vara vägledande i planering och bedömning av fysiska åtgärder i transportsystemet och beaktas i den övriga markanvändningen, men utrymme för avvägning mot andra intressen och effekter, liksom mot mål inom andra politikområden, måste alltid finnas. Handlingsutrymme i beslutsfattandet är även en väsentlig förutsättning för demokratiskt inflytande i planeringsprocessen och för att ge den berörda allmänheten möjlighet att påverka den fysiska planeringens utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Tillämpning i regelgivning och ekonomiska styrmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Vid utformningen av ekonomiska styrmedel och i regelgivning är den transportpolitiska principen om samhällsekonomisk kostnadseffektivitet en viktig utgångspunkt. Det samlade beslutsunderlaget inför beslut om införande av ekonomiska styrmedel och regler måste dock beakta samtliga dimensioner av det transportpolitiska målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft23"&gt;Skälen för regeringens bedömning: &lt;SPAN class="ft6"&gt;Olika typer av transportpolitiska styrmedel – som skatter, avgifter och regleringar – är verktyg för att påverka efterfrågan på transporter, val av transportmedel och i förlängningen behovet av ny infrastruktur. Styrmedel är nödvändiga för att målen ska kunna uppfyllas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;En av de grundläggande principerna för transportpolitiken är att trafikens samhällsekonomiska kostnader ska vara en utgångspunkt när transportpolitiska styrmedel utformas. Denna princip har tydligast koppling till ekonomiska styrmedel som skatter, avgifter och handel med utsläppsrätter. En tillämpning är det så kallade kostnadsansvaret, som innebär att de skatter och avgifter som tas ut av trafiken och som är transportpolitiskt motiverade bör motsvara trafikens samhällsekonomiska marginalkostnader och bidra till att de transportpolitiska målen nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft6"&gt;Den kortsiktiga samhällsekonomiska marginalkostnaden är den kostnad som uppstår för samhället till följd av att ytterligare ett fordon utnyttjar infrastrukturen. Denna kostnad inkluderar de effekter resor och transporter har för andra än brukarna själva, som slitage på infrastrukturen, utsläpp av luftföroreningar och koldioxid, buller, trängsel och olyckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;För att ekonomiska styrmedel ska få önskad styrande effekt bör de kombineras med åtgärder som skapar alternativ för användarna av transportsystemet. Därmed ökar användarnas möjligheter att reagera på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft33"&gt;prisskillnader. Tillhandahållande av infrastruktur, understödjande av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft6"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;
&lt;DIV id="p67dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW039367x1.jpg/" id="p67img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p97 ft10"&gt;teknisk forskning och utveckling samt stabila marknadsvillkor är Prop. 2008/09:93 väsentliga delar i en sådan strategi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft6"&gt;Den grundläggande principen om samhällsekonomiska kostnader kan även tillämpas vid utformning av styrmedel i form av regleringar, som förbud och påbud. Trafikens samhällsekonomiska kostnader kan beaktas genom att regleringar utformas så att de styr mot samhällsekonomiskt effektiva beteenden och åtgärder. Krav på fordon kan till exempel vara kostnadseffektiva styrmedel för att hantera trafikens miljö- och olyckskostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft6"&gt;De transportpolitiska styrmedlen ska bidra till att skapa goda förutsättningar för effektiva transportlösningar. Vid översyn av transportpolitiska styrmedel bör därför strävan mot konkurrensneutrala spelregler vara en central utgångspunkt. Konkurrensneutralitet mellan trafikslagen, genom samma grad, av internalisering av externa kostnader, är dock en ledstjärna för det transportpolitiska utvecklingsarbetet som inte bör tolkas alltför strikt. Redan enklare differentiering i ett avgiftssystem kan få betydande och ofta tillräckliga styreffekter. Även skillnader mellan trafikslagen när det gäller grundläggande förutsättningar och internationella förutsättningar samt aktuella effektivitetsproblem kan behöva beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft6"&gt;Samhällsekonomisk effektivitet är inte bara en grundläggande princip, utan en central del av det övergripande transportpolitiska målet. Målet innehåller dock även andra centrala dimensioner. Även dessa dimensioner måste beaktas när ekonomiska styrmedel och regleringar utformas. Att betänka är att transportsystemet inte primärt är till för sin egen skull utan en väsentlig grundförutsättning för att medborgare och näringsliv tillsammans ska kunna skapa hållbar tillväxt, livskvalitet, välfärd och utvecklingskraft i hela landet. Det betyder att den slutliga utformningen av olika styrmedel naturligt måste utgå från en helhetsbedömning där konsekvenser även utanför transportpolitikens kärnområde beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Tillämpning i organisering och styrning av statliga myndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Valet av organisering av statliga myndigheter har en stor betydelse för transportpolitikens utformning och resultat. Styrningen av myndigheterna inom transportområdet utgår från de föreslagna transportpolitiska målen och målpreciseringarna samt de transportpolitiska principerna, i en form som är anpassad efter och konkretiserad med utgångspunkt i de olika myndigheternas uppdrag och utvecklingen i samhället över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft23"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft7"&gt;Styrningens former kritiserade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft6"&gt;De senaste tjugo åren har det pågått ett utvecklingsarbete för att förändra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft36"&gt;och effektivisera den statliga styrningen av myndigheter. Detta arbete har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft6"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p52 ft6"&gt;bidragit till att förbättra den ekonomiska styrningen i staten och att upprätthålla en effektiv förvaltning. Den finansiella styrningen och kontrollen är numera föremål för ett omfattande regelverk som liknar det som andra samhällssektorer tillämpar. Vid en internationell jämförelse ligger Sverige långt fram inom dessa områden. Även myndigheternas tillämpning av regelverket är god. En indikation på detta är att relativt få myndigheter erhåller revisionsanmärkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft6"&gt;Trots de framsteg och positiva effekter som uppnåtts till följd av tidigare vidtagna åtgärder i syfte att förändra och effektivisera styrningen av den statliga förvaltningen har styrningen av förvaltningen varit föremål för en omfattande och bitvis stark kritik. Kritiken har bl.a. kommit till uttryck i Styrutredningens betänkande &lt;SPAN class="ft7"&gt;Att styra staten – regeringens styrning av sin förvaltning &lt;/SPAN&gt;(SOU 2007:75) som överlämnades till regeringen i november 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft6"&gt;Utredningen gjorde följande problembeskrivning och analys:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;—&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Regeringens styrsignaler till myndigheterna har varit otydliga eftersom de varit för många. Styrsignalerna har inte heller hängt samman sinsemellan, vilket skapat målkonflikter som ytterst gjort att myndigheterna fått avgöra vilka mål som ska prioriteras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;—&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;För stort fokus har ägnats det årliga regleringsbrevet. Regleringsbreven har blivit överlastade med mål och återrapporteringskrav. Skillnaden mellan långsiktig strategisk styrning och kortsiktiga förskjutningar i myndighetsuppdraget har upplevts som oklar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;—&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Myndigheterna har behandlats på ett alltför likformigt sätt. För att styrningen ska bli framgångsrik måste styrningen anpassas till regeringens behov och den enskilda myndighetens förutsättningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;—&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Det har varit ineffektivt att använda myndigheternas resurser för att ta fram information som sedan inte använts.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft7"&gt;Ny inriktning med färre och tydligare styrsignaler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft6"&gt;Mot bakgrund av Styrutredningens förslag redovisade regeringen i budgetpropositionen för 2009 sin avsikt att utveckla myndighetsstyrningen så att den blir mer långsiktig och strategiskt orienterad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft6"&gt;I syfte att öka inslaget av långsiktighet i styrningen och därmed skapa en mer ändamålsenlig årlig styrning kommer myndigheternas instruktioner och de uppgifter som där anges utgöra basen för den löpande styrningen och återrapporteringen. I linje med detta har mängden återrapporteringskrav i regleringsbreven för 2009 begränsats för ett stort antal myndigheter. Det är inte nödvändigt för regeringen att för alla myndigheter varje år ange vilken information som ska återrapporteras. Detta kan myndigheterna själva ta ställning till, på basis av det grunduppdrag som varje myndighet har enligt sin instruktion. Regeringens styrning kommer därför att i allt mindre grad bygga på omfattande årliga återrapporteringskrav till myndigheterna. I de fall sådan styrning ändå behövs kommer det normalt att ske i myndigheternas regleringsbrev även i framtiden. Mer detaljerad information om tillståndet inom en viss sektor eller kort- och långsiktiga effekter av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;P class="p141 ft10"&gt;statliga insatser kommer i huvudsak inte att redovisas i myndigheterna Prop. 2008/09:93 årsredovisningar, utan i andra former och sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Kravet att årligen återrapportera resultat i form av effekter bör enbart användas i de fall där myndigheterna själva kan påverka dessa. För många styrsignaler i form av mål och återrapporteringskrav har i praktiken givit myndigheterna utrymme att själva bestämma vilka av dessa som ska vara vägledande för myndighetens verksamhet. Detta är enligt regeringen inte tillfredsställande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft9"&gt;Utveckling av regeringens styrning av myndigheterna inom transportområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft6"&gt;I sin tidigare utformning kan regleringsbreven sägas ha fungerat som ett medel att kommunicera transportpolitikens inriktning, i formell mening till myndigheterna, men i viss utsträckning i en informell mening även till övriga aktörer inom transportområdet. Regleringsbreven innehöll före förändringen inte bara direktiv och mål för verksamheten under året utan även mer långsiktiga och strategiska styrsignaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft6"&gt;I viss utsträckning har uppgifter av mer permanent karaktär som tidigare funnits i regleringsbreven flyttat till myndigheternas instruktioner. Regeringens bedömning är dock att det därutöver kommer att behövas andra medel för styrning och kommunicering av regeringens politik som å ena sidan gäller på flera års sikt och som å andra sidan har en friare form än den relativt avskalade och strikta struktur som en myndighetsinstruktion har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft6"&gt;Regeringen har därför för avsikt att utveckla den del av myndighetsstyrningen inom transportområdet som sker på några års sikt. För regeringens styrning av myndigheter kommer således målen i propositionen, som vänder sig till riksdagen, att anpassas och konkretiseras allt efter myndigheternas olika uppgifter och efter utvecklingen över tid. Indikatorer för återrapportering av måluppfyllelse kommer att behöva utvecklas, särskilt inom tillgänglighetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft6"&gt;Det är angeläget att arbetet med att konkretisera och kvantifiera de transportpolitiska målen och deras preciseringar fortsätter. Det går sannolikt att ta erfarenheter från arbetet med att ta fram indikatorer och återrapportering om trafiksäkerhet på väg (&lt;SPAN class="ft7"&gt;Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet Aktörssamverkan mot nya etappmål år 2020, &lt;/SPAN&gt;VV 2008:31). En framgångsfaktor har där varit att förslag till indikatorer har tagits fram i nära samverkan med alla relevanta aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft10"&gt;Regeringen har för avsikt att vidta nödvändiga åtgärder för att skapa tillfredställande metoder för att följa upp måluppfyllelsen för övriga målområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft9"&gt;Förslaget om transportmålsråd för uppföljning med föreslagna mått och indikatorer&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td40"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Förslagen i SIKA:s underlag&lt;/SPAN&gt;: Förslaget innehåller en stor satsning på&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td99"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;ökad kvantifierbarhet genom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td82"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;införandet av ett&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td100"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft6"&gt;samlat system med ett&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td101"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;relativt stort antal indikatorer och mått&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td100"&gt;&lt;SPAN class="p140 ft6"&gt;för uppföljning av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft6"&gt;transportpolitiken. Ett sådant system kräver dock resurser och SIKA&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td99"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;föreslår inrättande av ett&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td102"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft6"&gt;Transportmålsråd, som en nationell&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;68&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p145 ft10"&gt;trafikslagsoberoende statlig organisation med ansvar för sammanställning, analys och uppföljning av föreslagna indikatorer och etappmål samt stöd till berörda myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: Flertalet av remissinstanserna, exempelvis Banverket, Luftfartsverket, Vägtrafikinspektionen, Rikstrafiken, Energimyndigheten, Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Konsumentverket, Länsstyrelsen i Gävleborg, Länsstyrelsen i Västernorrland, Stockholms läns landsting, Regionförbundet Jönköpings län, Regionförbundet Östsam, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Helsingborgs stad, Västtrafik och Gröna Bilister ställer sig tveksamma till om nyttan av det starkt utökade antalet indikatorer och mått – varav många ännu inte är färdigutvecklade och allmänt accepterade – motsvaras av de kraftigt utökade resurser som krävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft6"&gt;Rikstrafiken, Energimyndigheten, Regionförbundet Jönköpings län, &lt;SPAN class="ft7"&gt;Näringslivets Transportråd, Sveriges Transportindustriförbund, Svenskt Flyg, Sveriges hamnar, Sveriges Redareförening, Sveriges Skeppsmäklareförening, Sveriges Åkeriförening, Tågoperatörerna och Svenska Privatvagnsföreningen &lt;/SPAN&gt;ställer sig tveksamma eller avvisande till förslaget om inrättande av ett transportmålsråd, medan Luftfartsverket, &lt;SPAN class="ft7"&gt;Sjöfartsverket, Transportstyrelseutredningen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft7"&gt;Region Skåne &lt;/SPAN&gt;hänvisar till att Trafikverksutredningen (N 2008: 06) har i uppdrag att ta ett samlat grepp om myndighetsorganisationen inom transportområdet. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Verket för innovationssystem (Vinnova) &lt;/SPAN&gt;uppfattar förslaget om transportmålsråd som att SIKA inte längre anser sig lämplig för de uppgifter som rådet föreslås handha, medan Banverket, Länsstyrelsen i Västernorrland, &lt;SPAN class="ft7"&gt;Region Västra Götaland och Västtrafik &lt;/SPAN&gt;fortsatt förordar SIKA som uppföljningsmyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Regeringen avvisar förslaget att förorda ett allmänt bruk av de av SIKA föreslagna måtten och indikatorerna liksom inrättandet av det föreslagna Transportmålsrådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft6"&gt;En starkare styrning åstadkoms inte med ett alltför stort antal styrsignaler, som inte heller är anpassade efter de olika myndigheterna – utan snarare genom att ett färre antal prioriterade väljs ut. I regeringens förslag har detta skett bl.a. genom färre mål och målpreciseringar jämfört med de än så länge gällande delmålen och etappmålen. Förslaget skulle även kräva stora resurser dels för utvecklingsarbetet, dels för själva uppföljningen, resurser som skulle riskera att tas från den operativa verksamheten. Enligt regeringens mening är måluppföljningen en viktig del av målstyrningen, men den bör fokusera på det som är väsentligt från styrsynpunkt för att bli effektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft6"&gt;Uppföljning av uppfyllelse av mål och målpreciseringar bör ske genom indikatorer. Inom vägtrafiksäkerhetsområdet har Vägverket efter samråd med många aktörer utvecklat ett begränsat antal förankrade och accepterade sådana för uppföljning. Fördelen med detta arbetssätt är att det underlättar andra – kommunala, regionala, ideella och kommersiella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;aktörers engagemang. Olika aktörers insatser underlättas genom att det finns en relativt gemensam målbild – även om varje aktör konkretiserar sina egna mål – och en gemensam vision, nollvisionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft10"&gt;Indikatorer för återrapportering av måluppfyllelse kommer att behöva utvecklas inom övriga områden, särskilt inom tillgänglighetsområdet. Regeringens intention är att myndigheterna inom transportområdet ska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p151 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="p71dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW039371x1.jpg/" id="p71img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p97 ft10"&gt;utveckla sådana med en trafikslagsövergripande ansats, efter samråd bl.a. Prop. 2008/09:93 med myndigheter inom näringspolitiken och den regionala tillväxtpolitiken samt i dialog med aktörer i transportsektorn och på den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft8"&gt;regionala nivån. I denna fråga går det sannolikt att lära från arbetet med att ta fram indikatorer och återrapportering om trafiksäkerhet på väg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft9"&gt;Trafikverksutredningen – ett av regeringens initiativ för att effektivisera förvaltningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft6"&gt;I sammanhanget bör det nämnas att Trafikverksutredningen (N 2008: 06), vars slutbetänkande ska lämnas senast den 1 april 2009, bl.a. har i uppdrag att kartlägga och analysera vissa verksamheter och funktioner hos myndigheterna inom transportområdet. Utifrån sin analys ska utredaren föreslå lösningar, organisatoriska eller andra, som krävs för att bäst uppnå riksdagens och regeringens mål för transportpolitiken. Förslagen till lösningar ska inriktas på strukturer, arbetsprocesser och organisering av de statliga myndigheterna och deras verksamheter inom transportområdet. I detta inkluderas att se över och föreslå nya former och arbetssätt samt överväga olika organisationsformer för den strategiska planeringen av transportinfrastrukturen på lång och medellång sikt. Även analys av vilka möjligheter till effektiviseringar och synergier som kan finnas genom en omorientering av myndigheternas uppdrag, verksamhet och organisering ingår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft6"&gt;Utredningen har i delbetänkandet Tydligare uppdrag – istället för sektorsansvar (SOU 2008:128) analyserat det man kallar sektorsansvaret inom de nationella transportmyndigheternas ansvarsområde. Avsikten har varit att myndigheterna även ska verka utanför det egna kärnområdet med framför allt mjuka styrmedel för att påverka marknadens aktörer i en viss riktning – och har använts kanske främst inom miljö- och trafiksäkerhetsområdet. Man konstaterar att någon entydig definition av vad som avses med sektorsansvar, sektorsuppgifter och sektorsmyndighet inte finns, och föreslår att sektorsansvaret ersätts med tydligt definierade stabs- och verkställighetsuppgifter inom myndigheternas respektive verksamhetsområden. Delbetänkandet är under remissbehandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Målen som utgångspunkt och stöd för andra aktörers engagemang&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Regeringens bedömning: &lt;/SPAN&gt;De transportpolitiska målen bör kunna vara en utgångspunkt för regionala och lokala målformuleringar och uppmuntra till transportpolitiskt engagemang bland många olika aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Förslagen i SIKA:s underlag&lt;/SPAN&gt;: Underlaget stämmer i huvudsak med regeringens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Remissinstanserna&lt;/SPAN&gt;: I huvudsak finns ett stöd för att de transportpolitiska målen ska kunna användas av andra aktörer och inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft33"&gt;endast av de statliga myndigheterna i den statliga transportpolitiken,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft6"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;dock med förbehållet att det inte inverkar på det kommunala självstyret och det kommunala planmonopolet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft23"&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;SPAN class="ft6"&gt;: Regeringens strävan är att de transportpolitiska målen bör kunna vara en utgångspunkt för regionala och lokala målformuleringar och uppmuntra till transportpolitiskt engagemang bland olika aktörer t.ex. i kommuner och regioner, i näringslivet och i ideella organisationer. Staten kan genom transportpolitiken åstadkomma en del av det som är eftersträvansvärt i transportsystemet och i samhället.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft6"&gt;För att Sverige ska kunna bryta utanförskapet, bidra till hållbar tillväxt och utvecklingskraft i hela landet behövs dock att alla goda krafter ger sitt bidrag. Regeringens strävan är att underlätta att de många olika aktörernas – kommunernas, regionernas, ideella föreningars och näringslivets – engagemang ska bidra till hållbar utveckling. De transportpolitiska målen och målpreciseringarna är styrande för den statliga politiken inom transportområdet, men kan samtidigt vara utgångspunkt, inspiration och stöd för andra aktörers ställningstaganden och engagemang – när de sätter upp egna mål efter sina egna förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p105 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft6"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;P class="p283 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft4"&gt;8 Konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;Jämställdhetsarbetet inom transportsektorn och de nya målen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft6"&gt;Enligt regeringens bedömning kommer propositionen att ha positiv påverkan på jämställdhetsarbetet inom transportsektorn. Med de reviderade målen får arbetet ett ökat fokus på vad ett jämställt transportsystem innebär, nämligen att det likvärdigt ska svara mot kvinnors och mäns transportbehov och att arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Ett jämställt transportsystem medverkar till kvinnors och mäns lika möjligheter att ta sig till jobbet, utöva fritidsintressen och vara aktiva samhällsmedborgare. Den huvudsakliga strategin för att uppnå ett jämställt transportsystem är jämställdhetsintegrering. Det innebär att transportsektorns aktörer ska organisera, förbättra, utveckla och utvärdera alla sina beslutsprocesser så att jämställdhetsperspektivet införlivas i alla dess steg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;Näringslivet och de nya målen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft6"&gt;I den nya målstrukturen finns en ökad fokusering på att målen ska bidra till att stärka näringslivets internationella konkurrenskraft och underlätta hållbar regionförstoring i hela landet. I regeringens politik för att bryta utanförskapet och bidra till en hållbar tillväxt är väl fungerande resor och transporter prioriterade. Detta är en nödvändighet för Sveriges välstånd. Att effektivisera transportsystemet och att resor och transporter som ökar tillgängligheten blir klimatsmartare och säkrare är eftersträvansvärt. Däremot är det inget mål i sig att minska resandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;Miljö- och hälsofrågorna och de nya målen&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr3 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Eftersom investeringar inom transportsektorn omfattar stora ekonomiska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;volymer och har påverkan, inte enbart på kort sikt utan under många år,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;är det enligt regeringen angeläget med en långsiktig signal och målbild.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p140 ft6"&gt;Såväl den gällande, som den föreslagna reviderade målstrukturen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;fokuserar på att transportsystemet ska bidra till uppfyllelse av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;miljökvalitetsmålen med tillhörande delmål. Miljömålssystemets&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;uppbyggnad är under översyn genom Utredningen om miljömålssystemet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;(M 2008:02), som beräknas avsluta sitt arbete den 30 september 2009.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;Regeringens förslag till reviderade mål har kommunicerats med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td103"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;utredningen.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td105"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft6"&gt;Preciseringarna för miljö och hälsa tar också sin utgångspunkt i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;allianspartiernas överenskommelse från februari 2009 om en hållbar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet. I&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;överenskommelsen presenterar regeringen en väg ut ur beroendet av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;fossil energi. En satsning på förnybar energi och effektivare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td103"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;energianvändning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;stärker&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;svensk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;försörjningstrygghet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td105"&gt;&lt;SPAN class="p96 ft26"&gt;och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft5"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr9 td40"&gt;&lt;SPAN class="p6 ft6"&gt;konkurrenskraft och ger svensk forskning och företagande en ledande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;SPAN class="p23 ft6"&gt;72&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;P class="p19 ft10"&gt;roll i den globala omställningen till en kolsnål ekonomi. Svensk industri Prop. 2008/09:93 kan vara världsledande i omställningen bland annat genom utvecklingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft6"&gt;av hybridfordon, elbilar och biodrivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft7"&gt;Statsfinanserna och de nya målen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft6"&gt;De nya målen i sig bör ha begränsad påverkan på statsfinanserna jämfört med motsvarande mål i dag. Transportpolitikens huvudinriktning, med det övergripande målet och de transportpolitiska principerna ligger fast. Genomförandet av transportpolitiken ska genomföras på ett kostnadseffektivt, resultatinriktat sätt med hög måluppfyllelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft6"&gt;I sammanhanget är det dock värt att nämna att i propositionen Framtidens resor och transporter — infrastruktur för hållbar tillväxt (prop. 2008/09:35, TU2, rskr. 145) betonar regeringen betydelsen av ökad effektivisering i anläggningsbranschen för att få ut mer resultat, måluppfyllelse och samhällsnytta för satsade skattemedel. Eftersom varje procents effektivisering innebär stora summor inom såväl byggande som drift och underhåll så är detta en essentiell och prioriterad fråga för regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft6"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p290 ft57"&gt;Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser avseende Statens institut för kommunikationsanalys rapporter Förslag till ny transportpolitisk målstruktur: Del 1 Analys av förutsättningar och Del 2 Förslag till reviderade mål (SIKA rapport 2008: 2 och 3)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft10"&gt;Näringsdepartementet skickade den 16 juli 2008 ut SIKA:s analys av brister i nuvarande målstruktur och målens tillämpning respektive förslag till ny transportpolitisk målstruktur på remiss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft6"&gt;Följande remissinstanser har svarat och gett synpunkter: Banverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Vägverket, Transportstyrelseutredningen (N 2007:05), Vägtrafikinspektionen vid Vägverket, Rikstrafiken, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), AB Svensk Bilprovning, Rikspolisstyrelsen (RPS), Konkurrensverket, Energimyndigheten, Verket för innovationssystem (Vinnova), Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), Glesbygdsverket, Konsumentverket, Naturvårdsverket, Boverket, Statskontoret, Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Folkhälsoinstitutet (FHI), Länsstyrelsen i Dalarna, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Gävleborg, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västernorrland, Länsstyrelsen i Västmanland, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Landstinget Gävleborg, Norrbottens läns landsting, Stockholms läns landsting, Region Dalarna, Region Halland, Region Skåne, Regionförbundet Sörmland, Region Värmland, Region Västerbotten, Region Västra Götaland, Regionförbundet Jönköpings län, Regionförbundet Kalmar län, Regionförbundet Östsam, Göteborgs stad, Karlskrona kommun, Lindesbergs kommun, Växjö kommun, Svensk kollektivtrafik, Svenska bussbranschens riksförbund, Västtrafik AB,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft6"&gt;Skånetrafiken, Branschföreningen tågoperatörerna, Svenska privatvagnsföreningen, BIL Sweden, Sveriges åkeriföretag, Sveriges hamnar, Sveriges redareförening, Sveriges skeppsmäklareförening, Svenskt flyg AB, Näringslivets transportråd, Stockholms handelskammare, Sveriges transportindustriförbund, Svenska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft6"&gt;transportarbetareförbundet, Cykelfrämjandet, Gröna bilister, Motormännens riksförbund, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF), Resenärsforum, Svenska naturskyddsföreningen (SNF). Järnvägsstyrelsen, Sjöfartsinspektionen och Luftfartsstyrelsen har meddelat att synpunkter lämnas genom Transportstyrelseutredningens yttrande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft6"&gt;Följande remissinstanser har inte svarat eller svarat men avstått från att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft10"&gt;ge synpunkter: Diskrimineringsombudsmannen (DO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft10"&gt;Trafikverksutredningen (N 2008:06), Socialstyrelsen, Handikappombudsmannen, Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam), Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Landstinget i Halland, Mälardalsrådet, Region Blekinge, Region Gävleborg, Regionförbundet Örebro, Västmanlands kommuner och landsting, Avesta kommun, Haparanda kommun, Katrineholms&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft6"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;P class="p159 ft10"&gt;kommun, Lunds kommun, Nacka kommun, Norrtälje kommun, Prop. 2008/09:93 Nyköpings kommun, Sollentuna kommun, Uddevalla kommun, Umeå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft6"&gt;kommun, Statens Järnvägar, Länstrafiken i Västerbotten AB, Storstockholms Lokaltrafik AB (SL), Värmlandstrafik AB, Västernorrlands läns Trafik AB, Green Cargo AB, Jernhusen AB, Järnvägsforum, Svenska Tågkompaniet, Svenska Taxiförbundet, Svenska Petroleuminstitutet (SPI), Svenskt näringsliv och Svenska cykelsällskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft6"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p297 ft58"&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser avseende Vägverkets publikation Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet Aktörssamverkan mot nya etappmål år 2020 (VV 2008:31)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;Näringsdepartementet skickade den 16 juli 2008 ut Vägverkets redovisning av ett regeringsuppdrag att föreslå nya etappmål för trafiksäkerhetsutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft6"&gt;Följande remissinstanser har svarat och gett synpunkter: Arbetsmiljöverket, Banverket, Folkhälsoinstitutet, Rikspolisstyrelsen, Statens naturvårdverk, Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Verket för innovationssystem (Vinnova), Vägtrafikinspektionen, Karlskrona kommun, Region Dalarna, Region Skåne, Regionförbundet Östsam, Sveriges Kommuner och Landsting, Göteborgs Stad Trafikkontoret, Västtrafik AB, Bil Sweden, Motormännens Riksförbund, Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande (NTF), Resenärsforum, Svenska Bussbranschens Riksförbund, Svenska Naturskyddsföreningen, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft10"&gt;Motorcyklister, Sveriges Trafikskolors Riksförbund och Däckspecialisternas Riksförbund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft6"&gt;Följande remissinstanser har inte svarat, svarat men avstått från att ge synpunkter eller hänvisar till yttrande på SIKA:s utredning: Diskrimineringsombudsmannen, Energimyndigheten, Glesbygdsverket, Handikappombudsmannen, Institutet för tillväxtpolitiska studier, Jämställdhetsombudsmannen, Järnvägsstyrelsen, Konkurrensverket, Konsumentverket, Luftfartsstyrelsen, Luftfartsverket, Länsstyrelsen i Dalarna, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Gävleborg, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västernorrland, Länsstyrelsen i Västmanland, Rikstrafiken, Sjöfartsinspektionen, Sjöfartsverket, Socialstyrelsen, Statskontoret, Verket för näringslivsutveckling, AB Svensk Bilprovning, Affärsverket Statens Järnvägar AB, Green Cargo AB, Jernhusen AB, SJ AB, Landstinget Gävleborg, Landstinget i Halland, Norrbottens läns landsting, Stockholms läns landsting, Avesta kommun, Haparanda kommun, Helsingborgs stad, Katrineholms kommun, Lindesbergs kommun, Lunds kommun, Nacka kommun, Norrtälje kommun, Nyköpings kommun, Sollentuna kommun, Växjö kommun, Uddevalla kommun, Umeå kommun, Mälardalsrådet, Region Blekinge, Region Gävleborg, Region Halland, Region Södermanland, Region Värmland, Region Västerbotten, Region Västra Götaland, Regionförbundet Jönköpings län, Regionförbundet Kalmar län, Regionförbundet Örebro, Västmanlands kommuner och landsting, Stockholms handelskammare, Svensk Kollektivtrafik, Länstrafiken i Västerbotten AB, Skånetrafiken, Storstockholms Lokaltrafik AB, Värmlandstrafik AB, Västernorrlands läns Trafik AB, Cykelfrämjandet, Föreningen Gröna Bilister, Järnvägsforum, LO, SACO, Svenska Cykelsällskapet, Svenska Petroleum Institutet, Svenska Taxiförbundet, Svenska Tågkompaniet, Svenskt Flyg AB, Svenskt Näringsliv, Sveriges&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p151 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft6"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;P class="p159 ft8"&gt;Hamnar, Sveriges Transportindustriförbund, Sveriges Åkeriföretag, TCO Prop. 2008/09:93 och Tågoperatörerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft6"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;
&lt;DIV id="p79dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GW039379x1.jpg/" id="p79img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p2 ft4"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft6"&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 2009&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft10"&gt;Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Olofsson, Odell, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Erlandsson, Hägglund, Björklund, Carlsson, Littorin, Borg, Malmström, Sabuni, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft6"&gt;Föredragande: statsrådet Olofsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Regeringen beslutar proposition 2008/09:93 Mål för framtidens resor och transporter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;Prop. 2008/09:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft6"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;
&lt;DIV id="p80dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GW0393/GW039380x1.jpg" style="width:649px;height:953px"  id="p80img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p303 ft59"&gt;Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning­ för medborgarna och näringslivet i hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;/div&gt;&lt;style&gt;


TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}

P {
zdisplay:block;
}

.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}


.xecp {
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
  
}

.ec {
  border-style:solid;
  border-width:1px;
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
}

.TOPS {
  overflow:visable;
  margin:2px;
  width:690px !important;
}

&lt;/style&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om transportpolitikens övergripande mål (avsnitt 4.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:TU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om funktionsmålet om tillgänglighet (avsnitt 5.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:TU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om hänsynsmälet om säkerhet, miljö och hälsa (avsnitt 6.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Bifall</utskottet>
<kammaren>Bifall</kammaren>
<behandlas_i>2008/09:TU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2009-03-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2009-03-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>REG</kod>
<namn>Registrering</namn>
<datum>2009-03-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2009-03-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2009-04-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Näringsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:27:23</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GW0393</dok_id>
<systemdatum>2017-10-18 14:42:09</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Trafikutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:27:23</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GW0393</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_200809__93.pdf</filnamn>
<filstorlek>3105942</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Mål för framtidens resor och transporter</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D139D0E8-6831-4E2E-8453-F6CAB53D86B4</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2008/09:TU14</uppgift>
<ref_dok_id>GW01TU14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2008/09</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>TU14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Mål för framtidens resor och transporter</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Svensson Smith m.fl. (MP, S, V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 2008/09:93&lt;br/&gt;
Mål för framtidens resor och transporter</uppgift>
<ref_dok_id>GW02T15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2008/09</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Mål för framtidens resor och transporter</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Svensson Smith m.fl. (MP, S, V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>