2222649GW03822008/0982propproppropProposition 2008/09:82PropositionPropositionSSoU8202009-03-03 00:00:002024-06-25 08:44:482009-03-03 00:00:00Stöd till personer som vårdar eller stödjer närståendehämtad_2html-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GW0382/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GW0382https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GW0382
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:0px;left:63px;z-index:-1;width:502px;height:141px;}
#page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:502px;height:141px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_2 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_2 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_4 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_4 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_4 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_4 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_4 #id_3 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_4 #p4dimg1 {position:absolute;top:340px;left:42px;z-index:-1;width:124px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_4 #p4dimg1 #p4img1 {width:124px;height:1px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_6 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_9 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_12 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_17 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_20 #p20dimg1 {position:absolute;top:542px;left:42px;z-index:-1;width:394px;height:65px;}
#page_20 #p20dimg1 #p20img1 {width:394px;height:65px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_23 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_25 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_28 #p28dimg1 {position:absolute;top:35px;left:42px;z-index:-1;width:394px;height:65px;}
#page_28 #p28dimg1 #p28img1 {width:394px;height:65px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_29 #p29dimg1 {position:absolute;top:35px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:96px;}
#page_29 #p29dimg1 #p29img1 {width:394px;height:96px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_30 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_31 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_32 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_33 #p33dimg1 {position:absolute;top:140px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:173px;}
#page_33 #p33dimg1 #p33img1 {width:394px;height:173px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_34 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_35 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_36 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_38 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_39 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_39 #p39dimg1 {position:absolute;top:368px;left:63px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_39 #p39dimg1 #p39img1 {width:123px;height:1px;}
#page_39 #tx1 {position:absolute;top:229px;left:346px;width:271px;height:127px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_40 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;z:b;margin:59px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_41 #p41dimg1 {position:absolute;top:172px;left:63px;z-index:-1;width:110px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_41 #p41dimg1 #p41img1 {width:110px;height:1px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 32px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft2{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft3{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft5{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft6{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft7{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft8{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft9{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft10{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 33px;l-h: 15px;}
.ft11{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 15px;}
.ft12{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft13{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 20px;}
.ft14{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft15{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft16{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft17{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft18{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft19{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 41px;l-h: 17px;}
.ft20{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft21{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft22{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft23{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 34px;l-h: 15px;}
.ft24{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft25{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft26{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft27{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft28{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 16px;}
.ft29{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 33px;l-h: 20px;}
.ft30{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft31{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft32{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 20px;}
.ft33{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft34{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 18px;}
.ft35{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft36{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 440px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.395px;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 265px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: right;margin-top: 702px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p27{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: center;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 397px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p36{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p44{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p45{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p46{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p47{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p51{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p65{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p66{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p67{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p69{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p82{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p83{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p86{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p89{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p91{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p96{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p98{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p115{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p117{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p122{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p124{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p130{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p136{text-align: right;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p140{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p148{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p149{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p150{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p151{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p159{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p163{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p170{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 462px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.6px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 369px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 533px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 289px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 468px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 423px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 23px;}
.tr1{heightzzz: 19px;}
.tr2{heightzzz: 16px;}
.tr3{heightzzz: 17px;}
.tr4{heightzzz: 21px;}
.tr5{heightzzz: 15px;}
.tr6{heightzzz: 18px;}
.tr7{heightzzz: 20px;}
.tr8{heightzzz: 22px;}
.tr9{heightzzz: 25px;}
.tr10{heightzzz: 24px;}
.tr11{heightzzz: 27px;}
.tr12{heightzzz: 29px;}
.tr13{heightzzz: 39px;}
.tr14{heightzzz: 40px;}
.tr15{heightzzz: 7px;}
.tr16{heightzzz: 41px;}
.tr17{heightzzz: 6px;}
.tr18{heightzzz: 31px;}
.t0{width: 431px;margin-top: 16px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 401px;margin-leftZ: 27px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 431px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 548px;margin-leftZ: 68px;f:18px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 548px;f:18px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 431px;margin-top: 8px;f:italic bold 13px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 555px;margin-top: 8px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 555px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 555px;margin-top: 33px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 555px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 555px;margin-top: 25px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 555px;margin-top: 18px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 548px;margin-leftZ: 49px;f:18px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 338px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 16px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 528px;margin-leftZ: 68px;f:13px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="p1dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW03821x1.jpg/" id="p1img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2008/09:82</P>
<P class="p1 ft1">Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående Prop. 2008/09:82</P>
<P class="p2 ft2">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P>
<P class="p3 ft2">Stockholm den 26 februari 2009</P>
<P class="p4 ft3">Maud Olofsson</P>
<P class="p5 ft5">Maria Larsson <SPAN class="ft4">(Socialdepartementet)</SPAN></P>
<P class="p6 ft6">Propositionens huvudsakliga innehåll</P>
<P class="p7 ft2">I propositionen föreslås en ändring i socialtjänstlagen (2001:453) som syftar till att förtydliga att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en person som har funktionshinder.</P>
<P class="p8 ft7">Vidare bedöms att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att utarbeta vägledning till stöd för tillämpningen av lagstiftningen som rör socialtjänstens arbete med stöd till de personer som vårdar eller stödjer närstående.</P>
<P class="p9 ft2">Ändringen i socialtjänstlagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2009.</P>
<P class="p10 ft2">1</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p11 ft6">Innehållsförteckning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_3">1</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td1"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_3">Förslag till riksdagsbeslut .................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td2"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_3">3</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_4">2</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td1"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_4">Lagförslag.........................................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_4">4</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_4">2.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_4">Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_4">(2001:453)..........................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_4">4</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td0"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_5">3</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td1"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_5">Ärendet och dess beredning..............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_5">5</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td0"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_5">4</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td1"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_5">Bakgrund ..........................................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_5">5</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td0"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_5">4.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p15 ft9"><A href="#page_5">Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående........</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_5">5</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td0"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_10">4.2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p15 ft2"><A href="#page_10">Lagstiftning och stimulansbidrag.....................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_10">10</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td0"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_11">5</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td1"><SPAN class="p13 ft2"><A href="#page_11">Allmänna utgångspunkter...............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td2"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_11">11</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft2"><SPAN class="ft2">5.1</SPAN><A href="#page_11"><SPAN class="ft10">Frivilligt för anhörig m.fl. att vårda eller stödja</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_11">närstående ........................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_11">11</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p18 ft2"><A href="#page_13">5.2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p17 ft2"><A href="#page_13">Insatser för den som vårdar eller stödjer närstående ........</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_13">13</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft2"><SPAN class="ft2">5.3</SPAN><A href="#page_16"><SPAN class="ft10">De vanligaste insatserna för den som vårdar eller</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td8"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_16">stödjer närstående.............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_16">16</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td9"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_16">5.3.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_16">Avlösning ........................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_16">16</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_18">5.3.2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_18">Ekonomisk ersättning och ledighet .................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_18">18</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_20">6</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_20">Behovet av ändring i socialtjänstlagen ...........................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_20">20</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_28">7</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td8"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_28">Stöd för tillämpningen av lagstiftningen.........................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_28">28</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_29">8</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td8"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_29">Dokumentation m.m. ......................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_29">29</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_33">9</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_33">Ikraftträdande</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_33">..................................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_33">33</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_33">10</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td8"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_33">Ekonomiska konsekvenser..............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_33">33</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p14 ft2"><A href="#page_37">11</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td8"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_37">Författningskommentar...................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_37">37</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft2"><SPAN class="ft2">11.1</SPAN><A href="#page_37"><SPAN class="ft11">Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_37">(2001:453)........................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p12 ft2"><A href="#page_37">37</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p14 ft2">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p19 ft2">Författningsförslag i promemorian Stöd till anhöriga</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p19 ft2">som vårdar eller stödjer närstående (Ds 2008:18) ...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p12 ft2">39</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td11"><SPAN class="p14 ft2">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p19 ft2">Remissinstanser till promemorian Stöd till anhöriga</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p19 ft2">som vårdare eller stödjer närstående (Ds 2008:18) .........</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p12 ft2">40</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td13"><SPAN class="p14 ft2">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 februari</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td13"><SPAN class="p12 ft2">2009 ......................................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p12 ft2">41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p11 ft2">Prop. 2008/09:82</P>
<P class="p20 ft2">2</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p21 ft6">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p22 ft6">Förslag till riksdagsbeslut</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td16"><SPAN class="p14 ft2">Prop. 2008/09:82</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft7">Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453).</P>
<P class="p24 ft2">3</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<DIV id="p4dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW03824x1.jpg/" id="p4img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p21 ft6">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p25 ft6">Lagförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td16"><SPAN class="p14 ft2">Prop. 2008/09:82</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft14"><SPAN class="ft12">2.1</SPAN><SPAN class="ft13">Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)</SPAN></P>
<P class="p27 ft4">Härigenom föreskrivs att 5 kap. 10 § samt rubriken närmast före 5 kap. 10 § socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p14 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td18"><SPAN class="p28 ft3">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td17"><SPAN class="p14 ft15">Anhörigvårdare</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td18"><SPAN class="p28 ft15">Personer som vårdar eller stödjer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p28 ft15">närstående</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td17"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td18"><SPAN class="p29 ft16">5 kap.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p14 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p30 ft16">10 §</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p31 ft7">Socialnämnden <SPAN class="ft18">bör genom </SPAN>stöd <SPAN class="ft18">och avlösning </SPAN>underlätta för <SPAN class="ft18">dem </SPAN>som vårdar närstående som är långvarigt <SPAN class="ft18">sjuka </SPAN>eller äldre eller som har funktionshinder.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p31 ft7">Socialnämnden <SPAN class="ft18">ska erbjuda </SPAN>stöd <SPAN class="ft18">för att </SPAN>underlätta för <SPAN class="ft18">de personer </SPAN>som vårdar <SPAN class="ft18">en </SPAN>närstående som är långvarigt <SPAN class="ft18">sjuk </SPAN>eller äldre eller <SPAN class="ft18">som stödjer en närstående </SPAN>som har funktionshinder<SPAN class="ft18">.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p32 ft2">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.</P>
<P class="p33 ft2">4</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p21 ft6">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p22 ft6">Ärendet och dess beredning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td16"><SPAN class="p14 ft2">Prop. 2008/09:82</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft2">Inom Socialdepartementet har arbetats fram en promemoria Stöd till anhöriga som vårdar eller stödjer närstående (Ds 2008:18). Promemorian innehåller förslag till ändring i socialtjänstlagen (2001:453) som syftar till att förtydliga att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en person som har funktionshinder.</P>
<P class="p35 ft7">Det lagförslag som lades fram i promemorian finns i <SPAN class="ft18">bilaga 1</SPAN>. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft18">bilaga 2</SPAN>. En sammanställning över remissyttrandena finns tillgänglig i Socialdepartementet (S2008/3504/ST).</P>
<P class="p36 ft6">4 Bakgrund</P>
<P class="p37 ft12"><SPAN class="ft12">4.1</SPAN><SPAN class="ft19">Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p14 ft2">Vanligtvis är den person som ger vård och stöd en anhörig till den som</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">tar emot stöd, omsorg eller vård. Behovet av ett gott stöd för de personer</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">som ger stöd, omsorg eller vård till en närstående har blivit alltmer</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">uppenbart. Ett sådant stöd är viktigt både för de anhöriga eller andra</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">personer och för samhället. För dessa handlar det om att få stöd och</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">känna uppskattning för de åtgärder som han eller hon gör för sin eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">sina närstående. Det handlar också om den anhörigas eller annan persons</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">behov av vila, att få tid över för personliga angelägenheter men även om</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">kunskaper och färdigheter för att kunna behärska situationen på bästa</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">sätt. För samhället är det också angeläget att stödja anhöriga eller annan</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">person för att förebygga att han eller hon själv ska behöva söka vård eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">stöd.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p38 ft2">För många äldre kvinnor och män är tillgången till en anhörig eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">annan person en viktig förutsättning för att kunna bo kvar i det ordinära</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">boendet. Detta gäller inte minst vid vård i livets slutskede. Anhöriga och</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">andra personer utför även många viktiga stödåtgärder för närstående som</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">till exempel har betydande funktionsnedsättningar. För personer med</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">psykisk funktionsnedsättning kan de vara en viktig resurs i det nätverk</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">som behövs kring personen för att han eller hon ska kunna vara delaktig i</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">samhällslivet. De anhöriga eller andra personer kan i många lägen vara</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">det stabila och kontinuerliga stödet som finns kvar när andra i den när-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">ståendes omgivning upphör att hålla kontakten. För föräldrar till barn och</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">unga med funktionsnedsättningar är det som regel självklart att föräld-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">rarna ska kunna ge barnet den omvårdnad och det stöd som barnet behö-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">ver. Men för att familjen ska fungera är det viktigt att tillgodose föräld-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">rarnas behov av stöd och möjlighet att ge övriga syskon i familjen den</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">uppmärksamhet, det stöd och den omsorg som de behöver.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p38 ft2">Relationerna mellan anhöriga respektive andra som vårdar eller stödjer</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">en närstående och den närstående skiljer sig åt. Förutsättningarna för att</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">tillgodose de behov som finns är därför olika. Människors uppfattningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">är olika om vad som krävs när man själv eller en närstående är i en situa-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td19"><SPAN class="p14 ft2">tion där det uppstår behov av <NOBR>stöd-,</NOBR> omsorgs- eller vårdinsatser. För</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p12 ft2">5</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p39 ft2">många är det naturligt och positivt att hjälpa en närstående. I vissa situationer kan dock uppgiften bli övermäktig och det positiva övergår till att bli ett krav och en belastning. Om anhöriga och andra som vidtar åtgärder för en närstående uppmärksammas på ett positivt sätt och om deras situation underlättas genom individuellt inriktade stödinsatser av god kvalitet så kan både personer som behöver <NOBR>stöd-,</NOBR> omsorgs- eller vårdinsatser och den anhöriga känna ökad trygghet och få ökad livskvalitet. Det kan i sin tur leda till att offentliga resurser kan tas tillvara på ett mer effektivt sätt. Stöd till anhöriga och andra som är beredda att ta ett ansvar</P>
<P class="p40 ft4"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft20">eller ett delat ansvar – för stöd, omsorg eller vård bör därför ges hög prioritet.</SPAN></P>
<P class="p41 ft3">Omfattning</P>
<P class="p42 ft2">År 2000 svarade anhöriga för ungefär 70 procent av den totala hjälpvolymen till personer 75 år och äldre som bodde i ordinärt boende (Bo hemma på äldre da´r. Framtidens äldreomsorg. Socialstyrelsen). Hjälpen kan bestå av allt från socialt stöd, tillsyn och praktisk hjälp med hushållssysslor till omfattande hjälp med personlig omvårdnad och uppgifter av sjukvårdskaraktär. Det är främst makar eller samboende som hjälper varandra, men hjälp av barn som bor i närheten och andra personer är också betydande. Det vanligaste är att hustrur och döttrar ger stöd, omsorg eller vård till en närstående. Många äldre män utför också omfattande åtgärder för sina makar. Omfattningen av de gifta äldre männens åtgärder kan i tid räknat skattas som likvärdiga med de äldre kvinnornas när åtgärderna ges mellan gifta makar. En man som vårdar sin hustru har dock oftare såväl hemtjänsten som döttrar eller andra anhöriga vid sin sida. Kvinnor som vårdar sina män står oftare än gifta män ensamma med sitt omsorgsansvar. Det är stora åtgärder som utförs när det gäller omsorg men omfattande åtgärder utförs även när det gäller hjälp och tillsyn. Det finns även andra anhöriga som utför åtgärder men mer begränsat eftersom de vanligtvis bor längre bort från den närstående.</P>
<P class="p43 ft2">En bearbetning av <NOBR>ULF-undersökningen</NOBR> (Undersökningar av Levnads- Förhållanden, Statistiska Centralbyrån) 2002/03 visar att nästan var fjärde person 55 år och äldre är en informell hjälpgivare. Cirka 650 000 personer i åldersgruppen hjälper regelbundet sjuka, äldre kvinnor och män eller personer med funktionsnedsättningar i eller utanför det egna hushållet. De som ger hjälp delas i undersökningen in i kategorierna anhörigvårdare, omsorgsgivare och hjälpare, med utgångspunkt från hjälpens omfattning och om man hjälper en person inom eller utanför det egna hushållet.</P>
<P class="p44 ft2">Att vara anhörigvårdare är vanligast i åldrarna <NOBR>75–84</NOBR> år och lika vanligt bland män som kvinnor. Cirka 83 000 personer vårdar anhöriga. Det är framförallt maka eller make som dagligen eller flera gånger i veckan hjälper sin partner inom det egna hushållet.</P>
<P class="p45 ft7">Fler kvinnor än män är omsorgsgivare. De hjälper dagligen eller flera gånger i veckan en anhörig eller annan nära vän, granne eller arbetskamrat utanför det egna hushållet. Cirka 166 000 personer är omsorgsgivare.</P>
<P class="p46 ft4">Hjälparna är till antalet den största gruppen, cirka 415 000 personer. De är vanligen 55 år och äldre och tillhör de yngre som hjälper närstå-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p11 ft2">Prop. 2008/09:82</P>
<P class="p20 ft2">6</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p47 ft7">ende. De ger hjälp en gång per vecka eller mer sällan och då framförallt Prop. 2008/09:82 till personer de inte delar hushåll med.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p38 ft2">Sett ur ett mottagarperspektiv är det mycket vanligt att äldre kvinnor</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">och män med behov av hjälp får hjälp av sina barn. Knappt 60 procent av</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">äldre kvinnor och män som har ett litet behov och 40 procent av dem</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">som har ett stort hjälpbehov får hjälp av barnen antingen uteslutande eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">i kombination med hemtjänst. Män får oftare hjälp av barnen oavsett om</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">de har eller inte har hemtjänst och oavsett hjälpbehov. Vid ett stort hjälp-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">behov är det nästan dubbelt så vanligt att männen får hjälp av barnen än</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">att kvinnorna får det.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p38 ft2">Enligt Socialstyrelsens Lägesrapport 2006 Vård och omsorg om äldre</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">förefaller män och kvinnor beviljas offentliga hemtjänstinsatser i ungefär</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">samma utsträckning. Skillnader mellan könen har minskat kraftigt under</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">senare år, sannolikt genom att männen klarar olika hushållssysslor bättre.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">Den skillnad som finns mellan ensamboende och sammanboende mot-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">svarar inte på samma sätt skillnader i det självskattade behovet. Det</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">hänger i stället samman med att sammanboende har bättre möjligheter att</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td19"><SPAN class="p14 ft2">få informell hjälp och att kommunerna beaktar detta i sin handläggning.</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p14 ft3">Anhöriga till personer som är långvarigt sjuka, äldre och personer som</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p14 ft3">har funktionsnedsättning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td19"><SPAN class="p14 ft2">Enligt socialtjänstlagen är målgruppen för samhällets stöd de som vårdar</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">närstående som är långvarigt sjuka eller äldre eller som har funktionshin-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td19"><SPAN class="p14 ft2">der (5 kap. 10 § socialtjänstlagen [2001:453]).</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td19"><SPAN class="p14 ft3">Anhöriga till personer som är långvarigt sjuka</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td19"><SPAN class="p14 ft2">Personer i alla åldrar kan drabbas av långvarig sjukdom. Med kronisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">sjukdom brukar man avse en långvarig, ej botbar sjukdom som exempel-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">vis Alzheimers sjukdom, diabetes, reumatism, Parkinson, astma och</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">allergier. Äldre brukar allmänt definieras som personer 65 år och äldre.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">Det är dock först upp i <NOBR>80-årsåldern</NOBR> som behoven av omsorg oftast upp-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">står.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p38 ft2">Risken att drabbas av stroke ökar starkt med stigande ålder. Varje år</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">insjuknar cirka 30 000 personer i Sverige i stroke och av dem är omkring</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">80 procent 65 år och äldre.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p38 ft2">Nära 150 000 personer i befolkningen uppskattas vara drabbade av</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">demenssjukdom och varje år insjuknar cirka 25 000 personer. Ungefär</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">hälften av personer med demenssjukdom bor i ordinärt boende och hälf-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">ten bor i särskilt boende. Av dem som skattats ha måttlig demensgrad bor</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">knappt hälften ensamma. Bland de (få) hemmaboende som har en svår</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">demensgrad var nästan alla samboende enligt rapporten Demenssjuk-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">domarnas samhällskostnader och antalet dementa personer i Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">2005 (Socialstyrelsen 2007). Att vara anhörig till en person som drabbas</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">av demenssjukdom får många konsekvenser. Det påverkar hälsa, social</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">situation, ekonomi, livskvalitet och levnadsvillkor i hög grad. Makar som</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">vårdar en make eller maka med Alzheimers sjukdom har i undersök-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">ningar t.ex. uppvisat nedsatt immunförsvar och bland kvinnor som vårdar</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td19"><SPAN class="p14 ft2">har man funnit förhöjda blodtrycksvärden. Andra studier tyder på att</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td20"><SPAN class="p12 ft2">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td19"><SPAN class="p14 ft21"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<P class="p47 ft7">vårdgivare använder mer psykofarmaka och att de upplever sitt allmänna Prop. 2008/09:82 hälsotillstånd som sämre än jämförelsegrupper. Ett flertal studier har</P>
<P class="p48 ft2">visat att anhöriga som vårdar en person med Alzheimers sjukdom löper en ökad risk för depression. Man har också konstaterat att anhörigvårdare löper risk för att försumma sig själva med brist på fysisk aktivitet och sömn samt möjligheter att upprätthålla ett socialt umgänge som följd.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p38 ft2">Under senare år har insikten ökat om att vårdandet inte enbart upplevs</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">som belastande, utan att många anhöriga samtidigt beskriver positiva och</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">meningsfulla upplevelser. För makar eller sammanboende kan omsorgen</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">och vården om partnern också stärka känslan av egenvärde, liksom rela-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td19"><SPAN class="p14 ft2">tionen dem emellan.</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td19"><SPAN class="p14 ft3">Anhöriga till äldre personer</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td19"><SPAN class="p14 ft2">Anhörigas insatser i omsorg och vård är mycket stora och har ökat under</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">andra halvan av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Det är i första hand barnen som ökat sina</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">omsorgsåtgärder för åldrande föräldrar, men ökningen gäller även andra</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">anhöriga. Detta har en koppling till flera faktorer. En kraftig omstruktu-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">rering av omsorg och vård för bl.a. äldre kvinnor och män har genom-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">förts under de senaste decennierna genom Ädelreformen och den ekono-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">miska utvecklingen. Antalet sjukhusplatser har minskat kraftigt vilket är</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">ett resultat både av den medicinska och medicintekniska utvecklingen</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">men också av besparingsskäl. Kortare vårdtider i sjukvården medför att</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">äldre kvinnor och män som lämnar sjukhuset med omfattande omsorgs-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">behov i dag tar en större andel av den kommunala äldreomsorgens resur-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">ser i anspråk. Det innebär att äldreomsorgens insatser kommit att kon-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">centreras på färre men allt mer hjälp- och vårdbehövande äldre män-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">niskor, medan äldre kvinnor och män som har mindre omfattande hjälp-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">behov oftare ställs utanför det kommunala åtagandet. Behovet av omsorg</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">och vård i det ordinära boendet har ökat samtidigt som antalet platser i</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td19"><SPAN class="p14 ft2">särskilt boende har minskat.</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td19"><SPAN class="p14 ft3">Anhöriga till personer som har funktionsnedsättning</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p14 ft2">Med personer med funktionsnedsättning avses personer som drabbats av</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">exempelvis stroke, demenssjukdom och personer med psykiska funk-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">tionsnedsättningar eller personer med utvecklingsstörning. Anhöriga till</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">närstående som har en psykisk sjukdom eller en omfattande psykisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">funktionsnedsättning utsätts ofta för extraordinära påfrestningar. De ser</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">behoven av vård- och stödinsatser men kan ha svårt att få till stånd den</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">hjälp som behövs. Anhöriga ska inte bara påverka den närstående att ta</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">emot vård- och stödinsatser utan också landsting och kommun att ge den</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">närstående den vård och de stödinsatser som han eller hon behöver. Det</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">är även många anhöriga som tyngs av samhällets fördomar om psykiska</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p14 ft2">sjukdomar och psykiska funktionsnedsättningar vilket kan leda till att de</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">antingen drar sig för att ansöka om insatser eller att ställa krav på insat-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">sernas utformning.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p38 ft2">De anhöriga är en viktig resurs för personen som är sjuk och har om-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p14 ft2">fattande funktionsnedsättningar. I många lägen kan de också ge det bästa</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td19"><SPAN class="p14 ft2">stödet. Men anhöriga är även en viktig resurs för dem som har ansvaret</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td20"><SPAN class="p12 ft2">8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td19"><SPAN class="p14 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p49 ft7">för vården och stödet. Det finns mycket som tyder på att ett välfungerande nätverk och att få finnas i ett socialt sammanhang är viktiga faktorer för en bättre prognos.</P>
<P class="p31 ft2">Anhöriga är utifrån de påfrestningar de utsätts för och genom att de också kan ha en sårbarhet för psykisk ohälsa, en riskgrupp för att själva drabbas av psykisk ohälsa. Det måste vara obligatoriskt bl.a. för socialtjänsten att stödja den anhöriga under lång tid och att stödja den anhöriga att hantera olika situationer i vardagen. Välinformerade och kunniga anhöriga är också en stor tillgång för kommuner och landsting.</P>
<P class="p31 ft2">I och med att allt mer vård och stöd numera sker i öppenvård har de anhöriga fått ett ökat ansvar. I vissa fall får de ta ett alltför stort ansvar. Det är många som dessutom upplever att de inte får vara delaktiga i planeringar och inte får information och stöd av vare sig kommun eller landsting. Detta behandlas i Nationell psykiatrisamordnings slutbetänkandet Ambition och ansvar (SOU 2006:100). Psykiatrisamordningen anser att brukar- och anhöriginflytandet behöver stärkas. Kommun och landsting bör i högre grad uppmärksamma de närståendes situation genom att bl.a. utarbeta rutiner för information och stöd.</P>
<P class="p50 ft2">Även i Socialstyrelsens slutrapport från utvärderingen av 1995 års psykiatrireform (1999:1) konstateras att anhörigas situation behöver uppmärksammas mer. De lever ofta under stark press och är många gånger hårt belastade. Deras insatser är mycket omfattande och kommer sannolikt att få en större betydelse i framtiden. Utvärderingen visar att anhörigas medverkan i rehabiliteringen är viktig och behöver stödjas. Många anhöriga saknar ett erkännande från samhällets sida för de omfattande insatser som de gör. Studier som genomförts av föreningar har visat att de anhöriga oftast är äldre kvinnor.</P>
<P class="p50 ft7">Enligt Nationell psykiatrisamordnings slutbetänkande kan hälften av kommunerna erbjuda stöd till anhöriga som har närstående som är psykiskt sjuka eller har psykisk funktionsnedsättning.</P>
<P class="p31 ft2">Beträffande personer med funktionsnedsättningar finns en mycket stor grupp som har stöd via socialtjänstens försorg. År 2006 hade ungefär 19 000 kvinnor och män hemtjänst, 2 500 personer fick hemtjänst och hemsjukvård, 3 500 personer hade dagverksamhet. Sammantaget innebär det att drygt 32 000 kvinnor och män under 65 år hade olika typer av insatser med stöd av socialtjänstlagen. Personer med funktionsnedsättning får även stöd via socialtjänsten med stöd av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).</P>
<P class="p51 ft2">Barnombudsmannen föreslog i årsrapporten för 2002 (Många syns inte men finns ändå) att lagstiftaren skulle revidera befintlig lagstiftning för att bättre möta föräldrars och syskons behov av avlösning och miljöombyte. Föräldrar till barn som har betydande funktionsnedsättningar har ofta svårt att få vardagen att gå ihop. Dels ska de ansvara för vård och uppfostran, ge barnet uppmärksamhet och vara pålästa om barnets funktionsnedsättning samt utvecklingen inom området för att kunna göra de medicinska, rehabiliterande, habiliterande och alla andra val som krävs för att ge barnet bästa möjliga uppväxt. Eventuella syskon behöver också få föräldrarnas uppmärksamhet och få sina behov inom familjen tillgodosedda. Föräldrar får dessutom ofta lägga ner mycket arbete för att samordna allt stöd och all vård från många inblandade för att den vardagliga planeringen ska fungera. Samverkan mellan olika aktörer som kommu-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p52 ft2">Prop. 2008/09:82</P>
<P class="p53 ft2">9</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<P class="p54 ft7">ner, Försäkringskassa och hälso- och sjukvården är därför av stor vikt för Prop. 2008/09:82 att underlätta för dessa föräldrar.</P>
<P class="p55 ft7">Även när samhället går in med stora stödinsatser till personer med betydande funktionsnedsättningar täcker hjälpen ofta endast en del av dygnets 24 timmar. Många anhöriga till dessa närstående, särskilt föräldrar med hemmaboende vuxna barn, lever under fysiskt, psykiskt och socialt påfrestande förhållanden.</P>
<P class="p56 ft12"><SPAN class="ft12">4.2</SPAN><SPAN class="ft19">Lagstiftning och stimulansbidrag</SPAN></P>
<P class="p57 ft2">I Socialtjänstkommitténs huvudbetänkande Ny socialtjänstlag (SOU 1994:139) föreslogs att socialtjänstens uppgift att ge stöd till anhöriga skulle lagfästas. Den preventiva ansatsen måste enligt kommittén vara ledstjärnan för ett utökat anhörigstöd. I 1997 års proposition Ändring i socialtjänstlagen (prop. 1996/97:124) föreslog regeringen en ny bestämmelse om stöd till anhöriga som utgick från kommitténs förslag. Genom ett tillägg i 5 § i dåvarande socialtjänstlag (1980:620) – nuvarande 5 kap. 10 § socialtjänstlagen (2001:453) – föreslogs att socialnämnden bör genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre eller som har funktionshinder. Som exempel på anhöriginsatser anges i propositionen allt från socialt stöd, tillsyn och praktisk hjälp med hushållssysslor till mer omfattande insatser med personlig omvårdnad och uppgifter av sjukvårdskaraktär. Förslaget utformades som en frivillig insats för kommunen som skulle ha stort inflytande över utformningen av stödinsatsen. Socialutskottet tillstyrkte förslaget och menade att avsikten med den nya bestämmelsen inte skulle vara att öka trycket på anhöriga utan att stödja och underlätta för dem som vårdar närstående. Viktiga förutsättningar för att intentionerna med bestämmelsen skulle uppnås var, enligt utskottet, tidiga och förebyggande insatser, förbättrat och utvecklat innehåll i olika stödinsatser och en medveten strategi för att organisera stödet till anhöriga. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (bet. 1996/97:SoU18, rskr. 1996/97:264).</P>
<P class="p58 ft7">Socialtjänstutredningen föreslog i sitt huvudbetänkande Socialtjänst i utveckling (SOU 1999:97) att stödet till anhöriga skulle förtydligas i socialtjänstlagen. Enligt kommitténs förslag skulle kommunerna bli skyldiga att erbjuda stöd och avlastning åt anhöriga som vårdar närstående. I propositionen Ny socialtjänstlag (prop. 2000/01:80) behandlades kommitténs förslag. Den dåvarande regeringen avstod från att lägga ett nytt förslag om stärkt stöd till anhöriga.</P>
<P class="p59 ft3">Stimulansbidrag</P>
<P class="p60 ft2">Psykiatriutredningen som föregick psykiatrireformen, konstaterade att majoriteten av de personer som utvecklar en psykisk störning lever i nära kontakt med sina familjer och ofta påverkar sin familjs autonomi och livskvalitet. I propositionen Psykiskt stördas villkor (prop. 1993/94:218) föreslog regeringen att 45 miljoner kronor fördelat på tre år skulle satsas</P>
<P class="p61 ft2">på att förbättra stödet till ”anhöriga till psykiskt störda”. Anhörigutbild-</P>
<P class="p62 ft2">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<P class="p47 ft7">ningar skulle prioriteras men stöd kunde också utges för att bygga upp Prop. 2008/09:82 nätverk kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Riksdagen</P>
<P class="p63 ft2">beslutade om bidraget. Medlen började betalas ut i maj 1995 för en period på tre år. En stor del av bidraget gick till projekt med inriktning på anhörigutbildning. Socialstyrelsen bedömde i slutrapporten från utvärderingen av 1995 års psykiatrireform (Välfärd och Valfrihet? Rapport 1999:1), att satsningen på anhörigutbildning varit positiv. Kunskaper och information hade kunnat spridas till många och anhörigas betydelse för en framgångsrik rehabilitering hade tydliggjorts.</P>
<P class="p64 ft2">I anslutning till proposition Ny socialtjänstlag fick Socialstyrelsen i uppdrag att fördela vissa utvecklingsbidrag inom området i syfte att stimulera kommunerna att utveckla anhörigstödet. Socialstyrelsens uppföljning av den nya bestämmelsen visade att nästan två tredjedelar av kommunerna hade tagit särskilda initiativ för att utveckla olika stödformer.</P>
<P class="p65 ft2">År 1998 behandlade riksdagen förslag till Nationell handlingsplan för äldrepolitiken (prop. 1997/98:113, bet. 1997/98:SoU24, rskr. 1997/98:307). I samband med detta, beslutades att sammanlagt 300 miljoner kronor under en treårsperiod – s.k. Anhörig 300, skulle fördelas till kommunerna för att de i samverkan med frivilligorganisationer skulle utveckla insatser för anhöriga. Inriktningen på arbetet skulle vara att åstadkomma en varaktig kvalitetshöjning i det stöd som kommunerna erbjuder anhöriga. Genom bl.a. Anhörig 300 har nya och delvis okända anhöriga som vårdar eller stödjer närstående uppmärksammats. Det gäller exempelvis unga anhöriga till demenssjuka föräldrar i yrkesverksam ålder, anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning, anhöriga till föräldrar med utvecklingsstörning och anhöriga till äldre invandrare. Socialstyrelsens slutsatser av Anhörig 300 är att satsningen varit mycket framgångsrik när det gäller att synliggöra de anhörigas situation och att värdesätta och respektera deras åtgärder. Det har skett en stor attityd- och förhållningsmässig utveckling på ett område av central betydelse. Det är dock oklart i vilken utsträckning som stödet till anhöriga verkligen når dem som är i behov av stödinsatser. Socialstyrelsen bedömer att det krävs en fortsatt kvalitetsutveckling av stöd till anhöriga.</P>
<P class="p66 ft7">Riksdagen har fr.o.m. 2005 årligen beslutat om ytterligare stimulansbidrag för fortsatt utveckling av stöd till anhöriga som stödjer närstående, se avsnitt 5.2. För år 2009 uppgår stödet till 115 miljoner kronor.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr18 td21"><SPAN class="p14 ft6">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td22"><SPAN class="p13 ft6">Allmänna utgångspunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td21"><SPAN class="p14 ft12">5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td22"><SPAN class="p13 ft12">Frivilligt för anhörig m.fl. att vårda eller stödja</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p13 ft12">närstående</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td24"><SPAN class="p14 ft2">Varje situation som anhörig respektive närstående är unik. Utgångs-</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td24"><SPAN class="p14 ft2">punkten är att en anhörig eller annan person själv avgör hur stort ansvar</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td24"><SPAN class="p14 ft2">han eller hon vill ta för att vårda, bistå och stödja en närstående.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td24"><SPAN class="p38 ft2">I förarbetena till den nu gällande bestämmelsen om anhörigstöd, 5 kap.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td24"><SPAN class="p14 ft2">10 § socialtjänstlagen (2001:453), anges bl.a. följande om begreppen</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td24"><SPAN class="p14 ft2">anhörig, närstående och anhörigstöd (prop. 1996/97:124 s. 132). Med</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td23"><SPAN class="p12 ft2">11</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft2">anhörig avses här den person som inom familje- eller släktkretsen bistår en annan. Ibland förekommer också att grannar och vänner träder in i anhörigas ställe och antar "funktionen" som anhörig. Därför bör i lagtexten talas om närstående som är ett vidare begrepp. Med anhörigomsorg avses olika former av hjälpinsatser som ges av anhöriga till personer som på grund av sjukdom eller funktionshinder behöver sådana i sin dagliga livsföring. Med anhörigstöd (eller stöd till anhöriga) avses olika insatser som primärt syftar till att fysiskt, psykiskt och socialt underlätta den anhörigas situation.</P>
<P class="p68 ft7">I denna proposition avses med närstående den person som tar emot omsorg, vård eller stöd. Den som ger insatser benämns anhörig eller annan person.</P>
<P class="p69 ft3">Ansvar för närstående</P>
<P class="p42 ft2">Anhörigas ansvar är delvis reglerat i föräldrabalken och äktenskapsbalken. Av 6 kap. 2 § föräldrabalken framgår att den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov av bl.a. omvårdnad blir tillgodosett. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter. I sammanhanget är det viktigt att beakta att det av föräldrabalken framgår föräldrarnas ansvar för att ge sina barn en god omvårdnad. Vad som kan anses ingå i ett normalt föräldraansvar är ofta föremål för diskussion när det gäller insatser till barn med funktionsnedsättningar. I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och även inom socialförsäkringssystemet finns stödinsatser som i huvudsak syftar till att underlätta för anhöriga, framför allt föräldrarna. Det är dock viktigt att beakta att insatser enligt LSS endast kan ges till den enskilde om han eller hon begär det. För den som är under 15 år, eller uppenbart saknar förmåga att ta ställning i frågan, kan vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare begära insatsen.</P>
<P class="p70 ft2">När det gäller makar ska dessa, var och en efter sin förmåga, bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses (6 kap. 1 § äktenskapsbalken). Denna skyldighet kan ses som en komplettering till de allmänna förhållningsregler som ges i äktenskapsbalkens inledande kapitel om att makar ska samarbeta för vård av hem och barn och fördela utgifter och sysslor emellan sig. Lagen bygger på uppfattningen att makar ska leva på samma villkor och ha lika levnadsstandard. Detta innebär att makar har ett gemensamt ansvar för ekonomi och skötsel av hemmet, exempelvis tvätt, städning och inköp. Någon omvårdnadsplikt finns inte inskriven i äktenskapsbalken och varje make avgör själv i vilken omfattning hon eller han vill hjälpa till med personliga omvårdnadssysslor såsom personlig hygien, toalettbestyr och matning. Det finns i Sverige inte några lagliga skyldigheter för vuxna barn att tillgodose föräldrars behov av vård och omsorg. Denna skyldighet upphörde år 1957 när lagen (1956:2) om socialhjälp trädde i kraft.</P>
<P class="p70 ft7">I proposition Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre (prop. 2005/06:115 s. 156) konstateras också att anhörigvård är ett frivilligt åtagande för den anhöriga. Det förekommer dock att kommuner</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p11 ft2">Prop. 2008/09:82</P>
<P class="p20 ft2">12</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<P class="p71 ft7">väger in anhörigas möjlighet att hjälpa en närstående vid utredningen om Prop. 2008/09:82 bistånd med insatser. Men en kommun kan inte avslå en ansökan om t.ex.</P>
<P class="p72 ft7">hemtjänst med hänvisning till att den anhöriga kan tillgodose omvårdnadsbehovet. En ansökan om bistånd med serviceinsatser som tvätt, inköp och städning kan däremot avslås med hänvisning till att en maka/make eller sammanboende kan utföra insatsen i de fall där anhöriga inte själv har behov av sådana insatser.</P>
<P class="p73 ft12"><SPAN class="ft12">5.2</SPAN><SPAN class="ft19">Insatser för den som vårdar eller stödjer närstående</SPAN></P>
<P class="p74 ft2">Att stödja den som vårdar en person som är långvarigt sjuk eller äldre eller som ger stöd till en person som har funktionsnedsättning innebär att utforma insatser som passar både den anhöriga eller annan person och den närstående. Vissa anhöriga eller andra personer behöver främst hjälp med insatser till den närstående för att orka med eller få egen tid över för sig själv eller för andra familjemedlemmar. För andra kan behovet i stället handla om att få information och kunskaper för att både känna sig trygg i och utveckla sin roll som t.ex. anhörigvårdare eller anhörigstödjare. Insatser kan också handla om att den anhöriga m.fl. ensam eller tillsammans med den person han eller hon vårdar eller stödjer, kan få erbjudande att göra något som bryter vardagsmönstret, som ger vila, stimulans eller omväxling. Vilka former av stöd som erbjuds anhöriga eller andra personer kan variera mellan kommunerna. Under senare år har frivilligorganisationernas roll i stödet till anhöriga och andra personer blivit allt viktigare. Exempel på insatser som organisationerna utför är väntjänst, föreläsningar för anhöriga, särskilda utbildningar, stödgrupper, träffpunkter eller dagcentraler. Andra verksamheter som förekommer är samtal och handledning samt fritidsverksamheter.</P>
<P class="p75 ft7">Genom åren har kommunerna med hjälp av stimulansbidrag prövat och utvecklat stödformer. Genom ”Anhörig 300” utvecklades en mängd alternativ i kommunerna men utvecklingstakten bromsades när stimulansbidraget upphörde. Utvecklingen tog ny fart när det nya stimulansbidraget infördes fr.o.m. år 2005.</P>
<P class="p76 ft3">Uppföljning av 2007 års stimulansbidrag</P>
<P class="p77 ft2">De nationella satsningarna under senare år har stimulerat utvecklingen. År 2002 bedrev 90 procent av landets kommuner utvecklingsarbete, år 2004 sjönk andelen till 73 procent för att år 2005 när nya stimulansbidrag fanns, öka till 78 procent av alla kommuner. År 2007 – då fem gånger så mycket bidrag fanns att söka – bedrev 95 procent av alla kommuner utvecklingsarbete vilket är den högsta andelen sedan år 2002.</P>
<P class="p78 ft7">Från och med år 2006 utökades stimulansbidraget med 100 miljoner kronor. Av dessa avsattes cirka 90 miljoner kronor till kommunerna som mellan åren 2006 och 2007 har kunnat ansöka om sammanlagt cirka</P>
<P class="p72 ft2">114 miljoner kronor per år. Satsningen ska bidra till att förbättra det varaktiga stödet till anhöriga m.fl. och göra det mer lättillgängligt. Avsikten med stimulansbidraget är att det i första hand ska användas för</P>
<P class="p79 ft2">att bygga upp infrastruktur för anhörigstöd och inte för tillfälliga projekt.</P>
<P class="p80 ft2">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p49 ft2">Därutöver har cirka 4 miljoner kronor per år avsatts till anhörig- och pensionärsorganisationer samt 5 miljoner kronor per år till ett nationellt kompetenscentrum för anhörigfrågor. Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp utvecklingen av anhörigstödet i kommunerna. Uppföljningen för år 2007 visar att 256 kommuner och 49 kommundelar har beviljats stimulansbidrag med knappt 110 miljoner kronor.</P>
<P class="p51 ft2">Allt fler kommuner arbetar med att utveckla stödet till anhöriga och bredden på insatserna ökar. Personalen får allt oftare utbildning om bemötande av anhöriga, deras situation och behov av stöd. En del av stimulansbidraget ska användas till nya och fördjupade former av samverkan med frivilliga och ideella krafter. Detta samarbete ökar liksom samarbetet med primärvården. Det är något vanligare att kommunerna nu samarbetar med invandrarföreningar.</P>
<P class="p81 ft2">De mest utbredda formerna av anhörigstöd är insatser till den närstående som ger anhöriga tid för egna aktiviteter. Insatserna korttidsvård eller korttidsboende, dagvård eller dagverksamhet och avlösning i hemmet finns i nästan samtliga kommuner i landet. Det är dock inte klarlagt att dessa insatser enbart används för att stödja anhöriga. Korttidsvård eller korttidsboende används ofta i avvaktan på en plats i särskilt boende eller bostadsanpassning eller för fortsatt rehabilitering före hemgång efter sjukhusvistelse. Dagvård eller dagverksamhet används också för att stimulera äldre kvinnor och män i dagliga aktiviteter.</P>
<P class="p81 ft2">Det blir allt vanligare att kommuner erbjuder anhöriga och andra personer individuella insatser som t.ex. att delta i aktiviteter vid en anhörigcentral/träffpunkt eller rekreation, semestervistelse m.m. De ideella och frivilliga organisationerna spelar en betydelsefull roll i dessa stödformer. När det gäller dessa aktivteter är det vanligt att kommunerna samarbetar med pensionärsorganisationer, Röda Korset, religiösa samfund och primärvården.</P>
<P class="p82 ft7">Anhöriga kan i vissa kommuner stödjas ekonomiskt genom hemvårdsbidrag och även anställas för att utföra insatser, se avsnitt 5.3.2.</P>
<P class="p83 ft2">Det vanligaste sättet att informera om anhörigstöd är genom kommunens egen personal bl.a. i den uppsökande verksamheten. Det har blivit vanligare att förmedla information via organisationer och föreningars och vårdcentralers personal. De når anhöriga eller andra personer som kommunen inte självklart möter och har kontakt med. Fler kommuner än tidigare har översatt skriftligt informationsmaterial om anhörigstöd till annat språk än svenska.</P>
<P class="p82 ft2">Vissa kommuner har dubbla system för att ge stöd till dem som vårdar eller stödjer en närstående, antingen i form av bistånd eller i form av service. Ett stort antal kommuner ger olika typer av insatser till anhöriga i form av service utan prövning. Det gör att uppgifter om t.ex. omfattningen av dessa insatser bara finns om kommunen har dokumenterat detta. Det går därför inte att i uppföljningen av stimulansbidraget bedöma hur många anhöriga och andra personer som får del av stödet, kvaliteten på stödet, om stödet ökar eller om målgrupperna är de som avses.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p84 ft2">Prop. 2008/09:82</P>
<P class="p20 ft2">14</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p14 ft3">Stimulansbidrag till psykiatrin</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p85 ft2">Prop. 2008/09:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td25"><SPAN class="p14 ft2">Under åren 2005 och 2006 genomfördes en statlig satsning för att</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">utveckla verksamheterna inom psykiatri och socialtjänst för personer</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p14 ft2">med psykisk sjukdom. Stimulansbidrag fördelades bl.a. till projekt som</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">initierades av Nationell psykiatrisamordning och Socialstyrelsen, eller till</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">projekt som fick bidrag efter att en ansökan prövats av Nationell psykia-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p14 ft2">trisamordning och Socialstyrelsen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p38 ft2">Under år 2006 startades ett projekt för att uppmuntra kommuner och</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">landsting att skapa gemensamma guider med lättillgänglig information</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p14 ft2">om vård, stöd och service till personer med psykisk funktionsnedsättning,</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">deras anhöriga och personal. En uppföljning visar att 53 kommuner hit-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">tills beviljats utvecklingsmedel efter att ha presenterat en prototyp som</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p14 ft2">uppfyller kriterierna för innehåll, utseende, lättillgänglighet och uppda-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">tering. Stöd har även gått till ytterligare tre projekt som har anknytning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">till anhöriga. De avser utbildning i familjestöd för anhöriga till border-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p14 ft2">linepatienter, bättre hjälp till människor med emotionellt instabil person-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">lighetsstörning och deras anhöriga samt utbildning för anhöriga till pati-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">enter med emotionellt instabil personlighetsstörning och självskadebete-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p14 ft2">ende.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p14 ft3">Anhöriga i hälso- och sjukvården</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td25"><SPAN class="p14 ft2">Anhörigas medverkan och delaktighet är ofta en förutsättning för en väl</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">fungerande vård. Den anhöriga har en unik kunskap om den närstående</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">och har stora möjligheter att stödja den närstående att anpassa sig till en</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p14 ft2">ny situation. Det är därför viktigt att beakta anhörigas eget behov av stöd</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">och där har landstingen en viktig funktion. Den sjuke och dennes anhö-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">riga behöver bl.a. kunskaper om sjukdomstillståndet, om hur sjukdomen</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p14 ft2">kan utvecklas samt om olika förhållningssätt om hur man som anhörig</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">kan eller bör bemöta en närstående.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p38 ft2">Det sker en utveckling mot alltmer s.k. egenvård. Med egenvård avses</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p14 ft2">i detta sammanhang en åtgärd som skulle kunna ha utförts av legitimerad</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">personal eller <NOBR>icke-legitimerad</NOBR> personal på delegation men som kan utfö-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">ras av den enskilde med hjälp av t.ex. en anhörig. Det är viktigt att i detta</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p14 ft2">sammanhang uppmärksamma att det inte kan krävas att anhöriga ska</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">utföra egenvård åt anhöriga. När det gäller barn kan vårdnadshavare ha</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">ett visst ansvar för uppgifter som t.ex. läkemedelshantering. På Social-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p14 ft2">styrelsen pågår för närvarande ett arbete med att revidera nu gällande</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">allmänna råd om egenvård och personlig assistans (SOSFS 1996:9).</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p38 ft2">I rapporten Äldre inom akutmedicin Inventering av patienter 80 år och</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p14 ft2">äldre på medicinklinik (Socialstyrelsen 2002) uppger medicinklinikerna</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">att drygt tre procent av de äldre lades in på grund av att anhöriga</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">antingen av egna hälsoskäl eller av sociala skäl inte orkade vårda den</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p14 ft2">närstående. I studien Livssituationen två år efter stroke – en uppföljning</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">av strokedrabbade och deras närstående (Socialstyrelsen 2004) redovisas</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">anhörigas upplevelse av sin livssituation. I studien angav anhöriga att den</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p14 ft2">närstående klarade sig utan tillsyn högst en halv dag, drygt hälften</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">hjälpte den närstående med en eller flera primära dagliga aktiviteter, två</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">av tre hade tagit över många sysslor, fjorton procent kunde nästan inte</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td25"><SPAN class="p14 ft2">alls eller aldrig utöva sina tidigare intressen och femton procent ansåg att</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td26"><SPAN class="p12 ft2">15</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<P class="p86 ft7">deras eget hälsotillstånd var ganska eller mycket dåligt. Anhöriga angav i Prop. 2008/09:82 studien att förbättringsåtgärder var bl.a. att redan på sjukhuset identifiera</P>
<P class="p87 ft2">anhörigas behov av stöd och signalera detta till primärvården och kommunen, att samtlig personal i kommunen erbjuds en basal utbildning om strokesjukdom och hur man kan lindra dess konsekvenser, att återkommande rehabilitering/träning ägnas särskild uppmärksamhet av såväl kommunen som av primärvården och att anhöriga erbjuds avlösning vid behov.</P>
<P class="p88 ft2">Enligt Socialstyrelsens uppföljning av anhörigstödets utveckling i kommunerna 2006, samverkade knappt hälften av kommunerna med landstingets primärvård och knappt en fjärdedel med slutenvården. Detta trots att en mycket stor del av de anhöriga som har behov av stöd kan förväntas finnas bland de anhöriga vars närstående varit inom slutenvården. Enligt 2 c § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) har hälso- och sjukvården ansvar för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, dvs. att förebygga ohälsa. Det innebär bl.a. att identifiera personer eller grupper av personer som riskerar att drabbas av ohälsa. Många anhöriga riskerar just detta vilket det finns omfattande forskningsevidens för.</P>
<P class="p89 ft7">Regeringen anser att ett ökat samarbete mellan landstinget och kommunerna krävs för att kommunerna ska få kännedom om anhöriga till personer som inte får kommunala insatser. Eftersom primärvården är den vårdgivare som många först kommer i kontakt med så har primärvården en viktig roll i att uppmärksamma anhörigas behov av stöd och informera om vilket stöd som kan ges inom hälso- och sjukvården samt informera om vart anhöriga kan vända sig för att få stöd av kommunen.</P>
<P class="p90 ft14"><SPAN class="ft12">5.3</SPAN><SPAN class="ft13">De vanligaste insatserna för den som vårdar eller stödjer närstående</SPAN></P>
<P class="p91 ft16"><SPAN class="ft16">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft23">Avlösning</SPAN></P>
<P class="p92 ft2">Det vanligaste stödet för anhöriga eller annan person som vårdar eller stödjer en närstående är att få avlösning i utförandet av de insatser som den närstående är i behov av. Det kan för den närstående handla om att vistas på korttidsvård eller korttidsboende, dagvård eller dagverksamhet samt att anhöriga m.fl. får avlösning i hemmet. Sådana insatser kräver i regel att den närstående får beslut om en insats efter en behovsbedömning enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) jämfört med 2 § samma kapitel. Ett generellt problem är dock att dessa stödformer inte alltid används optimalt, sett ur anhörigas perspektiv.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr0 td24"><SPAN class="p14 ft3">Korttidsvård eller korttidsboende för äldre</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p14 ft2">Enligt 5 kap. 5 § socialtjänstlagen är kommunerna skyldiga att inrätta</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p14 ft2">särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre kvinnor och</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p14 ft2">män som behöver särskilt stöd.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p38 ft2">Platser för korttidsvård eller korttidsboende är inte uttryckligen reglerat</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p14 ft2">i lagstiftningen men omnämns i propositionen Ansvaret för service och</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td24"><SPAN class="p14 ft2">vård till äldre och handikappade m.m. (prop. 1990/91:14), den s.k. Ädel-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><SPAN class="p14 ft2">propositionen (s. 54). I Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td23"><SPAN class="p12 ft2">16</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft2">om äldre (prop. 2005/06:115, s. 79) konstateras att sådana platser ska kunna ingå i begreppet särskilda boendeformer för äldre. Ett sådant boende är en beslutad insats enligt socialtjänstlagen och kan utgöra ett stöd för den enskilda att kunna bo kvar i ordinärt boende. Platser i korttidsvård används för flera syften, bl.a. som tillfällig vistelse efter sluten vård, rehabilitering efter akutvård, i avvaktan på bostad i särskilt boende eller på bostadsanpassning i det egna hemmet eller som avlösning för att göra det möjligt för anhöriga att få vila. Studier tyder dock, enligt Socialstyrelsens rapport Kommunernas anhörigstöd – Utvecklingsläget 2006, (Malmberg, B., Ernsth, M.& Svensson, G. Då är det bara att ta nya tag. Avlösningsvård i Jönköpings län) på att korttidsvård eller korttidsboende bara utnyttjas till en mindre del för att avlösa anhöriga.</P>
<P class="p68 ft2">För den som behöver omsorg kan en växelvis vistelse vid korttidsvård vara av stor betydelse för att anhöriga och andra personer ska få möjlighet till behövlig vila. Genom att erbjuda den som behöver omsorg en plats vid en korttidsvård, regelbundet eller lite då och då, får den anhöriga möjlighet till vila och rekreation.</P>
<P class="p68 ft7">Nästan samtliga kommuner har korttidsvård eller korttidsboende som avlösningsplats. Enligt Socialstyrelsens Lägesrapport 2007 har antalet personer som beviljats plats vid korttidsvård minskat medan antalet boendedygn däremot ökat. Förklaringen är att en ökad andel av platserna i korttidsvård är upptagna av personer som väntar på plats till ett permanent boende i särskild boendeform.</P>
<P class="p93 ft3">Sysselsättning, dagvård och dagverksamhet</P>
<P class="p94 ft2">Enligt socialtjänstlagen bör kommunen genom bl.a. dagverksamheter underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra. Kommunen ska enligt samma lag även medverka till att den som har mer omfattande fysiska och psykiska funktionsnedsättningar får en meningsfull sysselsättning. Syftet med dessa insatser är bl.a. att underlätta för den enskilda att bo hemma, att främja kontakter med andra och motverka isolering, att erbjuda social och medicinsk rehabilitering och att främja delaktighet i samhällslivet.</P>
<P class="p95 ft2">Innehållet i kommunernas dagverksamhet varierar beroende på vilken målgrupp som verksamheten vänder sig till. Det rör sig om i huvudsak behovsprövade insatser och rättigheter. Det finns även s.k. öppna verksamheter i kommunerna, dvs. verksamheter i vilka personer kan delta utan ett individuellt beslut, exempelvis kaféverksamhet och andra träffpunkter.</P>
<P class="p95 ft2">Kommunernas dagvård och dagverksamhet håller öppet allt mellan en dag i veckan till alla dagar i veckan samt även kvälls- och nattetid. Cirka 10 500 äldre personer hade ett beslut om dagverksamhet den 1 oktober 2007 (Socialstyrelsen: Vård och omsorg om äldre, Socialtjänststatistik för åren <NOBR>2000–2007).</NOBR> Även här saknas uppgifter om i vilken utsträckning dagvården används som en insats för att underlätta för den anhöriga.</P>
<P class="p95 ft7">Ideella och frivilliga organisationer är sällan med och samverkar när det gäller avlösning men de spelar en betydligt större roll i de övriga stödformerna. Anhörigcirkel/anhöriggrupp, anhörigcentral/träffpunkt för anhöriga, rekreation, semestervistelse och utbildning av anhörigvårdare</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p11 ft2">Prop. 2008/09:82</P>
<P class="p53 ft2">17</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<P class="p86 ft4">och anhörigstödjare är några exempel på stödformer som kommunerna Prop. 2008/09:82 genomför i samverkan med ideella och frivilliga organisationer.</P>
<P class="p41 ft3">Avlösning i hemmet</P>
<P class="p96 ft7">Avlösning i hemmet är en stödform som har ökat kraftigt under senare år och finns i nästan samtliga kommuner. I 70 procent av kommunerna erbjuds avlösning utan avgift. Avlösning i hemmet kan för vissa ge stor trygghet eftersom den som behöver insatsen stannar kvar i den invanda hemmiljön.</P>
<P class="p41 ft3">Insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade</P>
<P class="p96 ft2">Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag. Enligt denna har personer som omfattas av lagen rätt till avlösarservice i hemmet eller korttidsvistelse utanför det egna hemmet om de har behov av insatserna och behovet inte tillgodoses på annat sätt. Insatsen avlösarservice i hemmet avser att göra det möjligt för anhöriga att få avkoppling och uträtta sysslor utanför det egna hemmet. Insatsen kan erbjudas både som en regelbunden insats eller som en lösning vid akuta behov. Insatsen korttidsvistelse utanför det egna hemmet ska erbjuda miljöombyte och rekreation för den enskilde och att anhöriga ska kunna beredas avlösning. Korttidsvistelse kan förläggas i korttidshem eller hos en annan familj men även sommarläger och kurser kan vara exempel på denna insats.</P>
<P class="p97 ft2">I personkretsen för LSS ingår personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. För här angivna insatser finns inga åldersgränser.</P>
<P class="p98 ft16"><SPAN class="ft16">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft23">Ekonomisk ersättning och ledighet</SPAN></P>
<P class="p99 ft7">Ofta aktualiseras frågan om stöd för anhöriga som en fråga om ekonomisk ersättning för vård och stödinsatser. I socialförsäkringssystemet finns bidrag som har koppling till vård av närstående; vårdbidrag och ersättning för närståendevård. Kontantbidrag utgår från vissa kommuner i form av hemvårdsbidrag. Även anhöriganställning finns i vissa kommuner. Kommunerna beslutar själva om sådana stödformer.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr0 td24"><SPAN class="p14 ft16">Ersättning via socialförsäkringssystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td24"><SPAN class="p14 ft2">Genom det statliga socialförsäkringssystemet kan anhöriga under vissa</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p14 ft2">förutsättningar få ekonomisk ersättning via Försäkringskassan för sina</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td24"><SPAN class="p14 ft2">vårdande och stödjande insatser. De ersättningar som kan utbetalas är</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td24"><SPAN class="p14 ft2">vårdbidrag och närståendepenning.</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td23"><SPAN class="p12 ft2">18</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td24"><SPAN class="p14 ft22"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<P class="p79 ft2"><SPAN class="ft3">Vårdbidrag</SPAN><SPAN style="padding-left:344px;">Prop. 2008/09:82</SPAN></P>
<P class="p77 ft7">Förälder som vårdar ett barn som på grund av sjukdom, utvecklingsstörning eller annan funktionsnedsättning behöver särskild tillsyn och vård kan under vissa förutsättningar erhålla vårdbidrag. Vårdbidraget ska vara en ersättning både för förälderns merarbete och för de merkostnader som barnets sjukdom eller funktionsnedsättning ger upphov till. Vårdbidrag utges allt efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merkostnadernas storlek. Delar av ersättningen är skattepliktig inkomst och ger pensionsrätt. Vårdbidrag kan erhållas från barnets födelse till och med juni månad det år då barnet fyller 19 år.</P>
<P class="p100 ft3">Ersättning och ledighet för närståendevård</P>
<P class="p74 ft2">När en person som vårdar en svårt sjuk närstående måste avstå från förvärvsarbete betalas närståendepenning ut under den tid som han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård. Närståendepenning kan utges även om den sjuka vårdas på sjukhus eller inom särskilda boendeformer. Ersättning utges för högst 60 dagar sammanlagt för varje person som vårdas. I vissa fall utges ersättning till en närstående för sammanlagt högst 240 dagar. Ersättning för närståendevård betalas ut med belopp som motsvarar vårdarens sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.</P>
<P class="p101 ft16">Anhöriganställning och kommunal ersättning</P>
<P class="p77 ft2">Anhöriganställning finns i vissa kommuner liksom ekonomisk ersättning till anhörigvårdare eller anhörigstödjare i form av hemvårdsbidrag. Förutom de rent ekonomiska konsekvenserna för den enskilda kan det ekonomiska stödet också fungera som uppmuntran och ett erkännande för de anhörigas insatser. Medan antalet personer med anhöriganställning minskat för varje år under åren <NOBR>2000–2006</NOBR> har antalet personer med hemvårdsbidrag totalt sett ökat i ungefär samma omfattning. Anhöriganställning gäller enbart personer i yrkesverksam ålder, medan hemvårdsbidraget också kan avse äldre personer, som makar. Dessa former av kommunalt stöd är de över landet mest spridda insatserna för att möta brukare med behov av insatser som anpassas till kulturell och religiös bakgrund.</P>
<P class="p101 ft3">Anhöriganställning</P>
<P class="p74 ft2">En anhöriganställning har sin grund i ett beslut om hemtjänst enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen. Vid beslut om vem som ska verkställa hemtjänstbeslutet kan en anhörig anställas, om det finns skäl för det, för att genomföra hela eller delar av insatsen. Detta är då ett anställningsförhållande enligt det s.k. <NOBR>PAN-avtalet</NOBR> där lön och andra anställningsvillkor är reglerade. Kommunen har ett arbetsgivaransvar för den anhöriga och har skyldigheter som omfattar bl.a. arbetsmiljö inklusive arbetshjälpmedel. Vid en anhöriganställning betalar arbetsgivaren s.k. sociala avgifter och</P>
<P class="p79 ft24">lönen är pensionsgrundande.</P>
<P class="p80 ft2">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="p20dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW038220x1.jpg/" id="p20img1">
</DIV>
<P class="p102 ft7">Vid flera tillfällen har domstolarna haft att pröva överklaganden som Prop. 2008/09:82 rör anställning av en anhörig för att verkställa beslut om hemtjänst.</P>
<P class="p103 ft2">Frågan har då varit om beslutet om anställning av anhörig är ett verkställighetsbeslut eller om det är ett beslut enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (exempelvis Kammarrätten i Sundsvall den 31 maj 2002 mål nr <NOBR>2847-2001,</NOBR> Kammarrätten i Göteborg den 12 september 2003 mål nr <NOBR>4260-2003).</NOBR> Domarna från kammarrätterna är inte entydiga. Det finns dock ingen dom från Regeringsrätten som berör denna frågeställning. Antalet kommuner som har denna anställningsform har minskat under de senaste fem åren enligt Socialstyrelsens rapport Kommunernas anhörigstöd – utvecklingsläget 2006. Närmare 1 900 personer var anhöriganställda den 1 oktober 2006 vilket är en minskning med knappt 500 personer jämfört med år 2000.</P>
<P class="p104 ft3">Hemvårdsbidrag</P>
<P class="p105 ft2">Hemvårdsbidrag är ett bidrag som efter beslut av kommunen kan betalas ut till den enskilde som behöver stöd och omsorg. Hemvårdsbidrag är skattefritt enligt 8 kap. 18 § inkomstskattelagen (1999:1229). Enligt en dom från Kammarrätten i Sundsvall <NOBR>(2006-03-29</NOBR> mål nr <NOBR>2578-05)</NOBR> är hemvårdsbidrag en form av bistånd som kan utgå till den enskilde med stöd av 4 kap. 2 § socialtjänstlagen. Detta medför att beslut om avslag på ansökan om hemvårdsbidrag inte kan överklagas genom förvaltningsbesvär utan att prövningen ska göras i form av en laglighetsprövning enligt kommunallagen. Varje kommun bestämmer vilka riktlinjer som ska gälla för direkt ekonomiskt stöd till anhöriga, vilket innebär att villkoren för ersättning och ersättningsnivåerna varierar mellan kommunerna. Den 1 oktober 2007 var drygt 5 200 personer beviljade ekonomisk ersättning av kommuner i form av hemvårdsbidrag. Jämfört med år 2000 är detta en ökning med cirka 620 personer.</P>
<P class="p106 ft6">6 Behovet av ändring i socialtjänstlagen</P>
<P class="p107 ft7"><SPAN class="ft25">Regeringens förslag: </SPAN>5 kap. 10 § socialtjänstlagen (2001:453) ändras på så sätt att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en person som har funktionshinder.</P>
<P class="p108 ft7"><SPAN class="ft25">Promemorians förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslogs att nämnden ska erbjuda stöd eller avlösning.</P>
<P class="p55 ft2"><SPAN class="ft16">Remissinstanserna: </SPAN>I stort sätt ställer sig samtliga remissinstanser positiva till förslaget. <SPAN class="ft3">Socialstyrelsen </SPAN>anger att det är viktigt att den nya skyldigheten att erbjuda stöd eller avlösning, dels gäller enskilda individer när ett sådant behov föreligger, dels omfattas av skyldigheten att informera kommuninvånarna om socialtjänstens möjligheter att ge stöd. <SPAN class="ft3">Länsstyrelsen i Dalarnas län </SPAN>anger att den anhöriga ska kunna söka stöd utifrån sitt eget behov och inte utifrån kommunens utbud. Möjligheten att</P>
<P class="p109 ft24">ansöka om specifikt stöd bör framgå av lagtexten. <SPAN class="ft26">Länsrätten i</SPAN></P>
<P class="p110 ft2">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr4 td25"><SPAN class="p14 ft3">Stockholms län, Svenska Röda Korset <SPAN class="ft2">och </SPAN>Skurups kommun <SPAN class="ft2">menar att</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td26"><SPAN class="p85 ft2">Prop. 2008/09:82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">ordvalet i lagtexten att socialnämnden ska erbjuda stöd eller avlösning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">kan bli svårt att tolka. Ordvalet ”eller” kan komma att försvaga rätten till</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">bistånd och att det kan tolkas som ”antingen eller”. <SPAN class="ft3">Stockholms universi-</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p14 ft2"><SPAN class="ft3">tet </SPAN>anger att eftersom reformens syfte är att tydliggöra socialtjänstens</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">direkta ansvar för insatser till bl.a. anhörigvårdare är det lämpligt att det i</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">lagtexten framgår att socialnämnden ska se till att information om möj-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p14 ft2">ligheterna till stöd sprids till kommunmedlemmarna. <SPAN class="ft3">Länsstyrelsen i</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2"><SPAN class="ft3">Stockholms län </SPAN>anser att för att få det genomslag som utredarna beskriver</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p14 ft2">ska det tydliggöras om anhörigstöd är ett bistånd som ska utredas, beslu-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">tas, dokumenteras och vara möjligt att överklaga. Länsstyrelsen anser att</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">det ökar rättssäkerheten om den anhöriga ansöker enligt 4 kap. 1 §</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p14 ft2">socialtjänstlagen. <SPAN class="ft3">Sölvesborgs kommun </SPAN>anser att anhörigstöd redan är en</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">kommunal skyldighet och att förslaget förstärker de anhörigas rättssäker-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">het. <SPAN class="ft3">Anhörigas Riksförbund (AHR) </SPAN>vill starkt betona att avlösning är en</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p14 ft2">av många andra stödformer som ska förekomma som insats till enskilda</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">anhörigvårdare och närstående. För att undvika missförstånd bör författ-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">ningstexten därför förtydligas så att ingen inskränkning av anhörigstödets</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p14 ft3"><SPAN class="ft2">andra former sker. </SPAN>Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) <SPAN class="ft2">delar ställ-</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">ningstagandet i promemorian kring det viktiga arbete som anhöriga gör</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">för närstående som är långvarigt sjuka, äldre eller har funktionshinder.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p14 ft2">SKL anser dock att förslaget kan påverka den civila sektorn menligt och</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">att förändringen innebär ett långtgående ingrepp på det kommunala själv-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">styret. SKL avstyrker den föreslagna ändringen och vill framhålla att</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p14 ft2">finansieringsprincipen ska tillämpas om förslaget till lagändring beslutas.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p14 ft16">Skälen för regeringens förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td25"><SPAN class="p14 ft3">Behov av nytt perspektiv</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td25"><SPAN class="p14 ft2">Det behövs ett nytt perspektiv i fråga om det stöd som ges de anhöriga</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">och andra personer som vårdar eller stödjer en närstående. Ett perspektiv</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p14 ft2">som utgår från de anhörigas eller andra personers grundläggande bety-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">delse för att ge vård eller stöd till sina närstående personer som är lång-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">varigt sjuka, äldre eller personer som har funktionsnedsättning.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p38 ft2">Förslaget syftar till att tydliggöra att socialnämnden ska erbjuda stöd</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">för att underlätta för de personer som vårdar eller stödjer närstående.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">Insatser till bl.a. anhöriga – som frivilligt vill ge vård eller stöd – måste</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p14 ft2">utvecklas. Förslaget syftar inte till att tvinga anhöriga eller andra perso-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">ner att utföra mer vård eller stöd utan till att underlätta för dem som av fri</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">vilja utför sådana insatser. En tydligare reglering motiveras av nödvän-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p14 ft2">digheten av att ge anhöriga eller andra personer ett stöd och ett erkän-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">nande för det arbete som de utför. Det är vidare angeläget att förebygga</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">att den anhöriga eller annan person själv blir fysiskt och psykiskt utsliten.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p14 ft2">Den preventiva ansatsen måste vara en utgångspunkt för ett tydligare</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">stöd till de personer som vårdar eller stödjer närstående.</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p38 ft2">Regeringen anser att stöd till de personer som vårdar eller stödjer när-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p14 ft2">stående måste kännetecknas av individualisering, flexibilitet och kvalitet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">Individualisering förutsätter att t.ex. den anhörigas unika behov identifie-</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p14 ft2">ras och att stödet utformas efter hans eller hennes behov. Det förutsätter i</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p14 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td25"><SPAN class="p14 ft2">sin tur att den som bedömer behovet och får besluta om insatser har kun-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td26"><SPAN class="p12 ft2">21</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<P class="p54 ft7">skaper om förhållandena i det enskilda fallet. För att finna rätt form av Prop. 2008/09:82 insats är det oftast en förutsättning att socialtjänsten har en god och för-</P>
<P class="p103 ft2">troendefull dialog både med de personer som vårdar eller stödjer en närstående och med den närstående. Eftersom behov förändras över tid handlar flexibilitet om att insatsen och dess resultat fortlöpande följs upp och vid behov förändras. Det handlar om att rätt stöd ges vid rätt tidpunkt, vilket är en grundförutsättning för att kunna stödja den anhöriga eller annan person. Insatserna måste vara av god kvalitet och vara till nytta för dem som behöver dessa. Kvalitet i sin tur kräver att de som svarar för insatsen har den kunskap som behövs. Kombinationer av olika insatser över tid torde ha de största förutsättningar att ha framgång.</P>
<P class="p111 ft7">Frågan om stöd till de personer som vårdar eller stödjer närstående är en förtroendefråga. Anhöriga m.fl. måste känna förtroende för att samhället har insatser att erbjuda när de behöver sådana. Det är dags att erkänna anhörigas eller andra personers arbetsinsatser och att detta avspeglas i lagstiftningen.</P>
<P class="p59 ft3">Stöd till anhöriga</P>
<P class="p112 ft2">Samhällets stöd syftar till att underlätta för de personer som vårdar eller stödjer en närstående. Med stöd menas olika insatser som primärt syftar till att fysiskt, psykiskt och socialt underlätta exempelvis den anhörigas situation. Mer konkret lyfter man fram insatser som personligt stöd eller deltagande i t.ex. anhöriggrupp. Utbildning kan också vara en angelägen stödinsats. Det finns i dag stora resurser och möjligheter att få stöd från samhället för de personer som vårdar eller stödjer närstående. Begreppet stöd kan innefatta bemötande, information, kunskap, råd, avlösning, hjälpmedel och hemtjänst.</P>
<P class="p113 ft2">Erkännande, respekt och delaktighet är kanske det allra viktigaste, enklaste och mest efterfrågade stödet till den person som vårdar eller stödjer en närstående. Detta gäller t.ex. i kontakten med personal inom hemtjänsten och i det särskilda boendet. Under de år kommunerna fått statliga stimulansbidrag har många initiativ tagits för att implementera mer positiva attityder inom socialtjänsten, bland såväl handläggare som annan personal, till anhöriga eller annan person som vårdar eller stödjer närstående. De olika aktiviteterna (massage, fotvård, bad, resor och utflykter, fester osv.) som också vuxit fram under denna tid, kan ses som tecken på uppskattning av de insatser som anhöriga och andra utför. Eftersom t.ex. hemtjänst och särskilt boende kan anses utgöra grunden för samhällets insatser för äldre, är det viktigt att stimulera till positiva attityder inom socialtjänsten till anhöriga och andra som vårdar eller stödjer en närstående.</P>
<P class="p114 ft2">I första hand efterfrågar de personer som vårdar eller stödjer närstående information om den närståendes sjukdom, prognos och yttringar samt vilka möjligheter till stöd som finns. Därefter kommer t.ex. anhörigas önskan om information om stöd för egen del och villkoren för att få del av detta stöd. Att vårda eller stödja en närstående kräver ofta specifika kunskaper, något som personer inte i alla situationer har. Det är angeläget att beakta möjligheten för anhöriga att få råd i olika besluts-</P>
<P class="p115 ft2">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft7">situationer och att få diskutera sin livssituation med någon förtroendeingivande person när stöd erbjuds och genomförs.</P>
<P class="p46 ft2">Enskilda kontakter eller att delta i en s.k. anhöriggrupp kan vara en form av stöd. Anhöriggrupper är också den typ av stöd som i olika studier har visat bästa resultat. Anhöriggrupper kan också vara en viktig hjälp och ett stöd för syskon till barn som vårdas av föräldrarna.</P>
<P class="p116 ft2">Olika typer av tekniska hjälpmedel kan vara till stor hjälp för t.ex. den anhöriga. I dag är det dock inte möjligt att förskriva hjälpmedel direkt till anhöriga eller andra personer utan förskrivning sker enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) till den som är i behov av ett hjälpmedel. Den pågående utvecklingen av tjänster via Internet, medför allt fler möjligheter till stöd och hjälp till t.ex. anhöriga.</P>
<P class="p116 ft7">Sedan <NOBR>1970-talet</NOBR> har närstående som vårdas av t.ex. anhöriga kunnat få en kontantersättning från kommunen och i vissa fall kan en anhörig även bli anställd för att vårda sin närstående. Dessa former finns dock inte i alla kommuner.</P>
<P class="p46 ft2">En väl fungerande hemtjänst är ett gott stöd för de personer som vårdar eller stödjer närstående. Om hemtjänsten håller god kvalitet kan också anhöriga och andra närstående känna trygghet.</P>
<P class="p46 ft2">Korttidsvård kan vara ett värdefullt stöd för att anhöriga m.fl. ska få vila. Om det inte längre är möjligt att fortsätta vården i det ordinära boendet är en plats i särskilt boende ett sätt att även stödja den anhöriga.</P>
<P class="p116 ft2">När det gäller stöd till anhöriga eller andra som vårdar eller stödjer närstående kan sådant utföras av såväl kommunernas socialnämnd som av olika frivilligorganisationer på uppdrag av kommunen. Insatserna kan vara både allmänt och individuellt inriktade. Det kan röra sig om deltagande i anhöriggrupper, samtalskontakter enskilt eller i grupp, psykosocialt stöd och krishantering, utbildningar om sjukdomar och dess förlopp och i omvårdnad och lyft, hälsosamtal, massage, telefonrådgivning och annan rådgivning.</P>
<P class="p95 ft2">Avlösning är en stödform som handlar om insatser som syftar till att minska stress, belastning och ansvar för den anhöriga eller annan person för kortare eller längre tid. Alla former av avlösning kräver dock att den vårdbehövande själv ansöker om insatsen. Oftast riktas avlösningsinsatserna mot samboende äldre – make/maka eller sammanboende – och inte så sällan handlar det om en anhörig som vårdar en demenssjuk person. De former av avlösning som finns att få i alla landets kommuner är att den närstående vistas vid korttidsvård, dagverksamhet eller får tillsyn i hemmet. Avlösning i olika former, inte minst hemma i den enskildes bostad, har byggts ut avsevärt under åren med statliga stimulansbidrag.</P>
<P class="p117 ft3">Bistånd enligt socialtjänstlagen</P>
<P class="p118 ft7">Socialtjänstlagen (2001:453) är en ramlag, men också en rättighetslag genom bestämmelserna om bistånd. Enligt dess 4 kap. 1 § har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilda ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå och biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p11 ft2">Prop. 2008/09:82</P>
<P class="p53 ft2">23</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<P class="p54 ft7">Enligt 4 kap. 2 § socialtjänstlagen får socialnämnden ge bistånd utöver Prop. 2008/09:82 vad som följer av 4 kap. 1 § om det finns skäl för det.</P>
<P class="p55 ft2">I socialtjänstlagen är det således endast 4 kap. 1 § som grundar rätt för enskilda personer att få bistånd. Om socialnämnden inte beviljar stöd och hjälp åt den som sökt det ska nämnden fatta ett avslagsbeslut och lämna en överklagandehänvisning. Sådant beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol (16 kap. 3 § socialtjänstlagen). Beslut enligt 4 kap.</P>
<P class="p103 ft2">1 § kan dock endast överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot. En anhörig eller annan person kan söka bistånd till en insats som han eller hon behöver för egen del med stöd av 4 kap. 1 § socialtjänstlagen. Det är dock inte känt i vilken omfattning som de som vårdar eller stödjer närstående ansöker om och beviljas specifikt stöd för egen del.</P>
<P class="p119 ft2">Av 2 kap. 2 § socialtjänstlagen framgår att kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Detta gäller oavsett vilka insatser de behöver och oavsett vilken orsak som är upphov till behovet. I vissa fall har det ansetts nödvändigt att utöver den nämnda bestämmelsen särskilt påtala det ansvar som en kommun har för vissa grupper. Således har i 5 kap. 10 § socialtjänstlagen föreskrivits att socialnämnden bör genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre eller som har funktionshinder. Paragrafen grundar inte i sig någon rätt att få stöd och hjälp.</P>
<P class="p120 ft3">Särskilt om stöd enligt socialtjänstlagen till den som vårdar eller stödjer närstående</P>
<P class="p60 ft2">Stöd till de personer som vårdar eller stödjer närstående är exempelvis insatser så att den anhöriga får tid för sig själv. Genom att den närstående deltar i dagverksamhet, får s.k. växelvård samt insatser från hemtjänsten såväl dagsom nattetid är det möjligt för anhöriga eller andra personer att under en viss tid av dygnet få avlösning. Många av dessa insatser förutsätter att den närstående ansöker om insatsen och att kommunen, efter en biståndsbedömning enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen, bifaller den närståendes ansökan om exempelvis dagverksamhet, växelvård eller hemtjänst. För en anhörig eller annan person innebär insatserna i praktiken att han eller hon får ett stöd som regleras i 5 kap. 10 §. Exempel på individuella insatser som riktar sig direkt till anhöriga eller annan person är t.ex. stödjande kontakter med handläggare inom socialtjänsten och deltagande i anhöriggrupper. Detta är exempel på insatser som kan sökas av den som vårdar eller stödjer närstående och som kan beviljas enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen.</P>
<P class="p121 ft2">Den närstående kan alltid ansöka om bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen. Dessa insatser kan medföra att den anhöriga eller annan person som vårdar och stödjer får avlösning och möjlighet till vila eller tid för egna aktiviteter. Biståndsbedömningen ska alltid ske utifrån sökandens behov. Det är därmed betydelselöst om den som söker t.ex. korttidsvård är gift, sammanboende eller ensamstående. Vid biståndsbedömningen behöver såväl anhörigas m.fl. som närståendes önskemål</P>
<P class="p109 ft2">inhämtas. De personer som vårdar eller stödjer närstående kan t.ex. ha</P>
<P class="p62 ft2">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft2">behov av avlösning under den tid han eller hon arbetar eller i samband med en semesterresa. Behov av insatser till den närstående kan även vara kontinuerligt och löpande på grund av att den anhöriga eller annan person som vårdar eller stödjer närstående har behov av att vila. Det är dock alltid den närstående som avgör, efter en behovsprövning, om han eller hon vill utnyttja korttidsvård eller ha tillsyn i hemmet. Det kan därför hävdas att ett biståndsbeslut om avlösning därmed i praktiken oftast kommer att gälla den närståendes behov av stöd. Det är i realiteten inte möjligt för en anhörig eller annan person att själv ansöka om avlösning och beviljas sådan insats med stöd av 4 kap. 1 § socialtjänstlagen, om den närstående inte önskar ta emot stöd på annan plats eller av annan person än anhörig eller annan person i bekantskapskretsen. Regeringen föreslår att författningstexten i 5 kap. 10 § socialtjänstlagen ändras så att det tydligare ska framgå att kommunerna har en skyldighet att erbjuda individuella stödformer. Att begreppet avlösning tas bort innebär inte att kommunernas stöd till anhöriga försämras. Avlösning är en av flera stödformer som den anhöriga kan erbjudas.</P>
<P class="p122 ft3">Samverkan med de personer som vårdar eller stödjer närstående m.m.</P>
<P class="p118 ft2">Det är viktigt att socialtjänsten samverkar med anhöriga eller andra personer som vårdar eller stödjer närstående. Vidare är det viktigt att deras synpunkter beaktas både vid biståndsbedömningen och vid utförandet av en insats, dock under förutsättning att sekretess inte förhindrar detta. Vid ett hembesök eller besök hos socialtjänsten i samband med en biståndsutredning kan, förutom den närstående, också anhöriga eller annan person som så önskar delta i mötet förutsatt att den närstående inte motsätter sig detta. Det innebär dock inte att anhöriga eller andra personer som vårdar eller stödjer ska ta över den enskildas samtal med handläggaren utan det är den biståndssökandes vilja och inställning till eventuella insatser som är avgörande för biståndsbedömningen. Utgångspunkten är att all samverkan ska ske på den biståndssökandes uppdrag och villkor. Insatser som i regel bara riktar sig till anhöriga m.fl. exempelvis studiegrupper och informationsträffar, kan däremot givetvis erbjudas utan att den närståendes inställning till insatsen utreds.</P>
<P class="p123 ft2">Biståndsbedömaren ska i ärendets utredning ta upp frågor om vilket stöd anhöriga eller andra personer är i behov av samt informera om vilka insatser kommunen eller, i förekommande fall, frivilligorganisationer kan erbjuda (jfr 3 kap. <NOBR>4–5</NOBR> §§ socialtjänstlagen). Det är i detta sammanhang viktigt att kommunen regelbundet håller kontakt med bl.a. anhöriga dels för att följa upp om stödformerna är tillräckliga, dels om den anhöriga eller annan person fortfarande har möjlighet och ork att fortsätta ge vård eller stöd, men även följa upp om den närstående vill ta emot den anhörigas eller den andra personens vård eller stöd.</P>
<P class="p124 ft7">Av 11 kap. 5 § socialtjänstlagen följer att handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförandet av beslut om stödinsatser, vård och behandling ska dokumenteras. Av dokumentationen ska framgå vilka beslut och åtgärder som vidtas samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse, se vidare avsnitt 8. Den som bedömer behovet och beslutar om en insats bör förutom att den närståendes önskemål inhämtas,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p11 ft2">Prop. 2008/09:82</P>
<P class="p53 ft2">25</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<P class="p54 ft7">även efterfråga bl.a. den anhörigas önskemål om t.ex. vid vilken tidpunkt Prop. 2008/09:82 avlösning ska ske eller när det enligt den anhöriga är lämpligt att den</P>
<P class="p125 ft2">som behöver insatser är på korttidsboende eller deltar i dagverksamhet. Förutsättningen för detta är att den som är i behov av en insats lämnar sitt samtycke att anhöriga eller annan person deltar. Resultatet av samtalet med den närstående och anhöriga m.fl. ska dokumenteras. Detta bedöms vara av betydelse för olika ställningstagande i handläggningen av ärendet och utformningen av beslut om stödinsats. Vidare underlättas möjligheterna att göra uppföljning och framställa statistik av det stöd som ges till anhöriga eller andra som vårdar eller stödjer närstående.</P>
<P class="p126 ft2">Det är även viktigt att samverkan mellan huvudmännen utvecklas för att ge anhörigvårdare eller anhörigstödjare bästa möjliga stöd. I propositionen Samverkan mellan kommuner och landsting inom vård- och omsorgsområdet (prop. 2002/03:20) framhålls bl.a. följande. För människor med stora, långvariga och sammansatta behov av vård, omsorg, stöd och service utgör brister i samverkan och samordning av insatser ett påtagligt hinder. För enskilda och anhöriga krävs väl fungerande rutiner för informationsöverföring, vårdplanering och kvalitetssystem som omfattar hela vårdkedjan och som bygger på den enskildes medverkan. Huvudmännen för socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska planera sina insatser för äldre och samverka så att enskilda alltid kan få den hälso- och sjukvård, de personliga hjälpmedel samt förbrukningsartiklar som deras tillstånd kräver (5 kap. 6 § socialtjänstlagen och 26 e § hälso- och sjukvårdslagen). Av särskild vikt är ett fungerande samarbete mellan olika huvudmän för att föräldrar till barn som har betydande funktionsnedsättningar och som har många kontaktytor ska få vardagen att gå ihop.</P>
<P class="p127 ft3">Närmare om regeringens förslag</P>
<P class="p128 ft2">Till socialnämndens uppgifter hör bl.a. att genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden (3 kap. 1 § socialtjänstlagen). Nämnden ska i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. Vidare finns här bestämmelser som ska garantera kvaliteten på insatserna samt bestämmelser som ger anvisningar om på vilket sätt socialnämnden ska fullgöra sina uppgifter gentemot enskilda (3 kap. 3 och 5 §§ socialtjänstlagen). När det är lämpligt ska nämnden samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar (3 kap. 4 § socialtjänstlagen). Den uppsökande verksamheten ska givetvis utformas så att den personliga integriteten inte äventyras och man måste räkna med att det finns personer som inte vill ha kontakt med socialtjänsten. Informationsverksamheter kan genomföras med organisationer och sammanslutningar som tillvaratar de intressen som bl.a. anhöriga har, t.ex. <NOBR>anhörig-,</NOBR> pensionärssamt handikapporganisationer. Även kommunens hemsida och massmedier kan nyttjas för detta ändamål. En viktig kvalitetsaspekt är att inbegripa anhöriga i vårdplaneringen och erbjuda dem stöd i olika former.</P>
<P class="p129 ft7">När det gäller insatser som innebär avlösning för t.ex. anhöriga ges informationen lämpligast i samband med socialtjänstens utredning av en</P>
<P class="p130 ft2">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<P class="p131 ft7">enskild persons ansökan om bistånd, t.ex. vid ett hembesök eller vid Prop. 2008/09:82 utskrivning från ett sjukhus.</P>
<P class="p132 ft2">Det finns ett stort behov hos många anhöriga eller andra personer som vårdar eller stödjer en närstående att få stöd och hjälp. I dag är det i viss mån frivilligt för kommunerna att ge stöd till anhöriga m.fl. då det i 5 kap. 10 § socialtjänstlagen endast regleras att socialnämnden bör ge sådant stöd. Det torde inte vara så vanligt förekommande att den som vårdar eller stödjer närstående själv söker bistånd för sitt behov av stöd. Den enskilde har dock alltid rätt att få en ansökan om bistånd enligt socialtjänstlagen prövad, dvs. det finns ingen inskränkning i den rätt till insatser som såväl den närstående som bl.a. anhöriga kan ha i form av bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen.</P>
<P class="p133 ft2">Sveriges Kommuner och Landsting anger att förändringen innebär ett långtgående ingrepp på det kommunala självstyret. Grunderna för kommunernas organisation och verksamhetsformer liksom föreskrifter om kommunala befogenheter i övrigt och om deras åliggande bestäms genom lag (8 kap. 5 § regeringsformen). Ramen för den kommunala självstyrelsen avgörs således ytterst av riksdagen. Lagregleringen av kommunernas skyldigheter på socialtjänstområdet finns i huvudsak i socialtjänstlagen, som i sig kan sägas innebära en inskränkning av det kommunala självstyret. Regeringens förslag syftar till att tydliggöra att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar eller stödjer närstående. Vikten av att lagstiftningen är tydlig vad gäller stödet till de personer som vårdar eller stödjer närstående väger enligt regeringens mening tyngre än kommunernas intresse av självstyre i detta fall.</P>
<P class="p134 ft2">I promemorian utformades förslaget till ändring i 5 kap. 10 § socialtjänstlagen så att socialnämnden ska erbjuda stöd eller avlösning. Regeringen delar Anhörigas Riksförbunds och Sveriges Kommuner och Landstings uppfattning att avlösning är en av många stödformer och för att undvika missförstånd anser regeringen att det är tillräckligt att det i lagen anges att socialnämnden ska erbjuda stöd.</P>
<P class="p133 ft2">Sammanfattningsvis föreslår regeringen att det i 5 kap. 10 § socialtjänstlagen ska anges att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en person som har funktionshinder. Avsikten är att tydliggöra skyldigheten för socialnämnden att ge stöd och möjligheten för de som vårdar eller stödjer närstående att få stöd.</P>
<P class="p135 ft2">I fråga om stöd till de som vårdar eller stödjer en närstående uppmärksammas främst de anhörigas situation och begrepp såsom anhörigvårdare finns t.ex. i rubriken till 5 kap. 10 § socialtjänstlagen. Det bör dock uppmärksammas att den nuvarande lydelsen i paragrafen inte endast gäller anhöriga, utan däri anges de som vårdar närstående. Enligt regeringens mening bör rubriken som föregår paragrafen ändras från ”Anhörigvårdare” till ”Personer som vårdar eller stödjer närstående”.</P>
<P class="p136 ft2">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="p28dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW038228x1.jpg/" id="p28img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p21 ft6">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p25 ft6">Stöd för tillämpningen av lagstiftningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td16"><SPAN class="p14 ft2">Prop. 2008/09:82</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p137 ft7"><SPAN class="ft25">Regeringens bedömning: </SPAN>Socialstyrelsen bör få i uppdrag att utarbeta vägledning till stöd för tillämpningen av lagstiftning som rör socialtjänstens arbete med stöd till de personer som vårdar eller stödjer närstående.</P>
<P class="p138 ft2"><SPAN class="ft16">Promemorians bedömning: </SPAN>Överensstämmer med regeringens.</P>
<P class="p139 ft2"><SPAN class="ft16">Remissinstanserna: </SPAN>I princip alla remissinstanser är positiva till förslaget. <SPAN class="ft3">Barnombudsmannen </SPAN>anger att i den föreslagna vägledningen bör alltid barnens situation uppmärksammas och kartläggas genom att biståndsbedömaren inhämtar synpunkter från barnen. Vägledningen som helhet ska ha ett tydligt barnperspektiv och väga in barnens behov när barn är berörda. Även i de delar som berör landstingens stödinsatser till anhöriga. Likaså bör samverkan mellan kommun och landsting belysas. <SPAN class="ft3">Handikappombudsmannen </SPAN>anser att principerna i den nya <NOBR>FN-konven-</NOBR> tionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning bör beaktas t.ex. rätten till <NOBR>icke-diskriminering,</NOBR> jämlikhet, oberoende, delaktighet och lika möjligheter. <SPAN class="ft3">Osby kommun </SPAN>anser att det är viktigt att det i vägledningen finns riktlinjer för hur dokumentationen ska utformas så att det går att göra jämförelser mellan kommuner. <SPAN class="ft3">Kungsbacka kommun </SPAN>anför vikten av att kommunerna ges delaktighet i utformningen av vägledningen. <SPAN class="ft3">Demensförbundet </SPAN>anför att förbundet bör medverka i arbetet. <SPAN class="ft3">TioHundraförvaltningen (Norrtälje kommun) </SPAN>anför att nationella riktlinjer för anhörigstöd borde tas fram t.ex. via Nationellt Kompetenscentrum för Anhöriga och Socialstyrelsen.</P>
<P class="p129 ft16">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">I syfte att stödja kommunerna bör Socialstyrelsen få i uppdrag att utarbeta vägledning till stöd för tilllämpningen av lagstiftningen när det handlar om att erbjuda stöd till dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre eller stödjer en närstående som har funktionshinder.</SPAN></P>
<P class="p113 ft2">Kunskapen på området har ökat de senaste åren. Det finns därför goda förutsättningar för Socialstyrelsen att ta fram material som vägledning för hur socialnämnderna kan tillämpa 4 kap. 1 § och 5 kap. 10 § socialtjänstlagen (2001:453) vid utformningen av insatser riktade till anhöriga eller andra personer som vårdar eller stödjer närstående. Det kan vara exempel på hur kommuner kommunicerar med anhöriga eller annan person i samband med handläggningen av ärendet om bistånd. Ett annat angeläget område är hur kommunen informerar anhöriga eller andra personer som vårdar eller stödjer närstående och som inte har kontakt med socialtjänsten om de insatser kommunen har att erbjuda henne eller honom eller den närstående. Det behövs även vägledning för hur landstinget kan stödja anhöriga eller andra som vårdar eller stödjer närstående. Samverkan mellan kommuner och landsting bör belysas. Det är angeläget att vägledningen ges ett jämställdhets- och barnperspektiv.</P>
<P class="p140 ft2">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="p29dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW038229x1.jpg/" id="p29img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p21 ft6">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p22 ft6">Dokumentation m.m.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td16"><SPAN class="p14 ft2">Prop. 2008/09:82</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft7"><SPAN class="ft25">Regeringens bedömning: </SPAN>Socialnämndernas stöd till de personer som vårdar eller stödjer en närstående ska i enlighet med gällande lagstiftning dokumenteras. Genom dokumentation som rör kommunernas stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående uppnås större möjligheter att få nationell information om bl.a. omfattningen av den vård och stöd som anhöriga m.fl. utför åt sina närstående.</P>
<P class="p142 ft7"><SPAN class="ft25">Promemorians bedömning: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning.</P>
<P class="p143 ft2"><SPAN class="ft16">Remissinsatserna: </SPAN>De flesta remissinstanser är positiva till bedömningen i promemorian. Några instanser lyfter dock fram de problem som är förknippade med förslaget om att ta fram statistik över insatser till den som vårdar eller stödjer närstående. <SPAN class="ft3">Socialstyrelsen </SPAN>anger att det enligt gällande förordning inte är möjligt att inhämta uppgifter för statistikändamål på individnivå när det gäller stöd till anhöriga. Det är inte lämpligt att dokumentera sådant som rör den anhörigas situation i hjälpmottagarens akt. Den enskildes rätt till insyn gäller endast uppgifter som rör honom eller henne. Om en enskild begär att få ta del av uppgifter i akten blir det nödvändigt att varje gång pröva om det i akten finns uppgifter som denne inte har rätt att ta del av. <SPAN class="ft3">Länsstyrelsen i Hallands län </SPAN>anger att frågan behöver lösas inom ramen för hur behandlingen av personuppgifter inom socialtjänsten ska regleras och det utredningsarbete som pågår inom det området. <SPAN class="ft3">Myndigheten för handikappolitisk samordning </SPAN>anser att uppföljningen ska bedrivas ur ett gender- och ur ett barnperspektiv. <SPAN class="ft3">Handikappombudsmannen </SPAN>anser att det är lika viktigt för den enskildes rättssäkerhet att det skriftligt går att visa vilken insats som erbjudits och hur beslutet kommit till. <SPAN class="ft3">Länsstyrelsen i Södermanlands län </SPAN>anser att dokumentationen bör göras obligatorisk. <SPAN class="ft3">Tierps kommun </SPAN>anför att ett förtydligande av dokumentationsskyldigheten är bra, inte minst för att tillgodose den enskildes rättssäkerhet samt för kommunens statistik och planering av framtida behov. <SPAN class="ft3">Länsstyrelsen i Stockholms län </SPAN>påpekar att om ansökan beviljas enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen dokumenteras uppgifter enligt 11 kap. socialtjänstlagen och uppgifterna kan vara underlag till statistik, uppföljning och utvärdering. Erbjuds insatser enligt</P>
<P class="p144 ft7">5 kap. 10 § socialtjänstlagen i till exempel en öppen stödverksamhet förs dokumentation enbart på verksamhetsnivå.</P>
<P class="p143 ft16">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">Endast ett fåtal av landets 290 kommuner kan ange t.ex. hur många anhöriga som tagit del av olika verksamheter. Dokumentation av insatser för avlösning i dagvård och korttidsvård görs för den person som den anhöriga är närstående till. Den nationella statistiken skiljer inte på personer som får insatser för att avlösa anhöriga eller på grund av andra skäl. Därför anger inte statistiken dessa insatser i termer av t.ex. anhörigstöd. Det saknas uppgifter som visar om t.ex. antalet anhörigvårdare eller anhörigstödjare som nås av insatser ökar eller minskar eller hur utbudet av stödformer och tillgängligheten till dessa förändras.</SPAN></P>
<P class="p145 ft2">Eftersom stöd till den som vårdar eller stödjer närstående ofta inte</P>
<P class="p79 ft27">dokumenteras, kan varken staten eller kommunen få en samlad informa-</P>
<P class="p80 ft2">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p146 ft7">tion om t.ex. de anhöriga får något stöd eller inte. Detta är otillfredsställande ur ett nationellt perspektiv.</P>
<P class="p83 ft2">Socialtjänstlagens bestämmelser om handläggning av ärenden och dokumentation medför att socialnämnden har att dokumentera de åtgärder nämnden vidtagit i handläggningen av ett ärende som rör enskild. Dokumentationsskyldighetens omfattning regleras i 11 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453). Som nämnts tidigare ska handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser etc. dokumenteras, se avsnitt 6. Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Även erbjudande om stöd till den som vårdar eller stödjer närstående är sådant som ska dokumenteras, om detta har betydelse för handläggning av ärendet som rör enskild eller genomförande av beslut om stödinsats.</P>
<P class="p50 ft2">Syftet med dokumentationen är bl.a. att den ska kunna användas av socialtjänstens personal som ett arbetsinstrument för den individuella planeringen, för handläggningen av ärendet, för genomförandet och för uppföljning av ärendehandläggningen och insatsen. Andra syften är att uppgifterna ska kunna användas som underlag för kvalitetssäkring, för att identifiera könsmönster, forskning och framställning av statistik.</P>
<P class="p81 ft2">Av 11 kap. 1 § socialtjänstlagen följer att socialnämnden utan dröjsmål ska inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.</P>
<P class="p31 ft2">Vilka åtgärder nämnden är skyldig att vidta följer av socialtjänstlagens bestämmelser men också av föreskrifter i vissa andra lagar. I de fall nämnden är skyldig att vidta åtgärd, är den också skyldig att genomföra en utredning. Socialnämnden har således skyldighet att utreda sådant som tillhör nämndens verksamhetsområde. I detta sammanhang bör särskilt påtalas kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver (2 kap. 2 § socialtjänstlagen). Detta gäller oberoende av från vem initiativet kommer. Blir det känt att någon kan vara i behov av stöd eller hjälp, är alltså socialnämnden skyldig att också utreda hur behovet ska kunna avhjälpas.</P>
<P class="p147 ft2">En utredning föregås av en prövning om frågan gäller något som kan föranleda någon åtgärd från nämndens sida. Om det redan från början står klart att nämnden inte kan eller bör vidta några åtgärder eller om prövningen leder till bedömningen att skäl saknas för att inleda en utredning ska en utredning inte startas. Om nämnden gjort ställningsstagandet att inte inleda en utredning tillförs handlingen antingen en existerande personakt eller sätts in i en pärm för handlingar som inte har föranlett något ärende hos nämnden (se Socialstyrelsens handbok för handläggning; Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, s. 83, och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS, SOSFS 2006:5 [S]). Om prövningen däremot leder till bedömningen att det finns skäl för att inleda en utredning ska nämnden utan dröjsmål inleda en sådan.</P>
<P class="p148 ft7">För den enskildes rättssäkerhet är det viktigt att nämndens beslut grundas på en tillförlitlig utredning. Vid utredningens bedrivande måste man väga de intrång i den personliga integriteten som en utredning medför</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p84 ft2">Prop. 2008/09:82</P>
<P class="p20 ft2">30</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p146 ft2">mot de intressen som myndigheten ska tillgodose. Om en enskild person själv söker socialnämndens bistånd, bör uppgifter till grund för beslutet hämtas främst från personen själv. Uppgifter från utomstående enskild person eller myndighet bör normalt inte få inhämtas om inte sökanden själv har gått med på det. Om den enskilde avvisar den erbjudna hjälpen, så kan nämnden oftast inte vidta någon åtgärd och utredningen måste då avslutas.</P>
<P class="p81 ft2">Vad som kommit fram vid utredningen och som har betydelse för ett ärendes avgörande ska tillvaratas på ett betryggande sätt (11 kap. 1 § andra stycket socialtjänstlagen). Regeln avser att uttrycka att dokumentationen, för att vara godtagbar, måste omfatta alla uppgifter som är nödvändiga för en rättvisande bedömning såväl av det enskilda ärendet som av ärendets handläggning. Att uppgifterna ska tillvaratas på ett betryggande sätt innebär att muntliga uppgifter som regel måste antecknas skriftligen och handlingar av betydelse fogas till akten i ärendet.</P>
<P class="p50 ft2">I 11 kap. 5 § socialtjänstlagen anges att handläggning av ärenden som rör enskilda personer samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling ska dokumenteras. Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden ska förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem.</P>
<P class="p149 ft2">Av nämnda bestämmelse följer att skyldigheten att dokumentera gäller alla situationer eller verksamheter som innebär handläggning av ärenden. Skyldigheten gäller också genomförandet av individuellt behovsprövade stödvård- och behandlingsinsatser (verkställigheten av beslut om sådana insatser). Åtgärder som vidtas i ett ärende om stöd till den som vårdar eller stödjer en närstående som kan komma i fråga om dokumentation är t.ex. på vilket sätt ärendet uppkommit, vilka erbjudanden om stöd som socialnämnden har övervägt samt på vilket sätt ärendet avslutats.</P>
<P class="p150 ft2">Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet kanske det är så att utredning inte ens inleds, se ovan, eller så inleds en utredning men avslutas utan att bistånd beviljats. I sistnämnda fall kan det vara så att den enskilde anser att socialtjänstens insatser inte behövs, utan att det är tillräckligt att han eller hon t.ex. fått information om stöd som kan sökas hos eller tillhandahållas av andra samhällsorgan eller organisationer eller föreningar. Vidare kan det vara så att den enskilde anser att det är tillräckligt att han eller hon kan få stöd i någon s.k. öppen verksamhet, t.ex. en träffpunkt, som anordnas av kommunen eller annan. Av socialnämndens dokumentation bör framgå att utredningen inte inletts eller på vilket sätt ärendet avslutats. Under genomförandet kan dock nya ärenden initieras. Då kan på nämndens initiativ ett nytt ärende uppkomma.</P>
<P class="p148 ft2">Verksamheter som avser rådgivning och information samt s.k. öppna verksamheter omfattas inte av dokumentationsskyldigheten (jfr propositionen Ändring i socialtjänstlagen [prop. 1996/97:124 s. 152]). Möjligheten att få information om öppna verksamheter blir beroende av om kommunerna redan har tillgång till uppgifter om sådana verksamheter. Det skulle vara önskvärt att det fanns möjlighet att följa utvecklingen även av öppna verksamheter. Socialstyrelsen är inte förhindrad av att i exempelvis enkäter fråga om uppgifter om öppna verksamheter, dock under förutsättning att kommunerna kan lämna sådana uppgifter och om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p84 ft2">Prop. 2008/09:82</P>
<P class="p53 ft2">31</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p146 ft7">de är beredda att tillmötesgå förfrågan, se även 13 kap. 1 § socialtjänstlagen om att Socialstyrelsen ska följa och vidareutveckla socialtjänsten.</P>
<P class="p83 ft2">Det finns olika förutsättningar för att använda personuppgifter och andra uppgifter som finns i dokumentation för t.ex. ändamålen officiell statistik, annan statistik samt verksamhetsuppföljning (uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring). Detta beror på att det bl.a. är olika lagar som reglerar möjligheterna att behandla personuppgifter (t.ex. personuppgiftslagen [1998:204], lagen [2001:454] om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten samt lagen [2001:99] om den officiella statistiken). Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över hur behandlingen av personuppgifter inom socialtjänsten regleras (dir. 2007:92). I utredningsuppdraget ligger bl.a. att få en reglering som syftar till att förbättra möjligheterna att framställa statistik och göra olika slags verksamhetsuppföljningar. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 mars 2009.</P>
<P class="p81 ft2">Eftersom det i dag inte finns någon officiell eller annan statistik att tillgå krävs ett långvarigt och resurskrävande utvecklingsarbete för att få en bild av samhällets stöd till anhöriga, dess kvalitet och effekter. En utvecklad socialtjänststatistik, befolkningsbaserade anhörigstudier, urvalsstudier och utveckling av system för egenuppföljning kan långsiktigt vara en hjälp på vägen att utveckla stödet till de som vårdar eller stödjer närstående.</P>
<P class="p151 ft2">Flera uppdrag pågår för att öka kunskaperna om anhörigstödets omfattning. Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp, analysera och utvärdera hur stödet utvecklas. Socialstyrelsen har vidare i uppdrag att utveckla metoder för att följa utvecklingen av anhörigstöd i kommunerna och ska redovisa uppdraget senast den 31 december 2009.</P>
<P class="p83 ft2">Socialstyrelsen har i ett uppdrag inom äldreområdet att genomföra nationella brukarundersökningar inom omsorgen och vården om äldre kvinnor och män. Syftet är att ur ett brukarperspektiv följa upp kvaliteten och tillgängligheten inom omsorg och vård om äldre kvinnor och män på nationell nivå.</P>
<P class="p81 ft2">Det är viktigt att följa upp om de satsningar som genomförs får avsedda effekter. För att följa hur hälsa och andra levnadsförhållanden utvecklas för personer som är 65 år och äldre är det lämpligt att använda undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) som Statistiska centralbyrån (SCB) genomför årligen. Regelbunden insamling och analys av relevanta statistikuppgifter kan väsentligt förbättra kunskapen om anhörigas omsorgsarbete. SCB har från och med år 2007 i uppdrag att inom ramen för ULF samla in uppgifter om anhörigomsorgens omfattning samt att utöka populationen så att även personer 85 år och äldre omfattas. Här kan frågor ställas till anhöriga som vårdar närstående. Socialstyrelsen har i regleringsbrevet för år 2009 ett uppdrag att till årets slut ta fram en modell för hur man löpande kan beskriva levnadsförhållandena för personer med funktionsnedsättning, vilket också inkluderar anhöriga i familjer med barn med funktionshinder.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p84 ft2">Prop. 2008/09:82</P>
<P class="p20 ft2">32</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="p33dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW038233x1.jpg/" id="p33img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p21 ft6">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p22 ft6">Ikraftträdande</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td16"><SPAN class="p14 ft2">Prop. 2008/09:82</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p152 ft7">Den föreslagna ändringen i socialtjänstlagen (2001:453) beräknas kunna träda i kraft den 1 juli 2009.</P>
<P class="p153 ft6">10 Ekonomiska konsekvenser</P>
<P class="p154 ft2"><SPAN class="ft16">Regeringens bedömning: </SPAN>Det är angeläget att stödja kommunerna inför genomförandet av den föreslagna ändrade bestämmelsen i socialtjänstlagen och i kommunernas fortsatta utvecklingsarbete. Regeringen bedömer att kommunerna bör stödjas under åren 2009 och 2010 genom en omfördelning av befintliga ansökningsbara medel inom äldrepolitiken till statsbidraget för stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående. Fr.o.m. 2011 avser regeringen att överföra 300 miljoner kronor för det utökade åtagandet från befintliga medel inom äldrepolitiken till anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Berörda omfördelningar och överföringar görs under förutsättning att riksdagen anvisar nödvändiga medel för respektive år.</P>
<P class="p155 ft2"><SPAN class="ft16">Promemorians bedömning: </SPAN>Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående medför inte några ökade kostnader för kommunerna eftersom de redan i dag enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) är skyldiga att erbjuda den som behöver insatser.</P>
<P class="p8 ft2"><SPAN class="ft16">Remissinstanserna: </SPAN>Av 64 remissinstanser har totalt 14 stycken yttrat sig över de ekonomiska konsekvenserna av en ändrad lagstiftning. Tio remissinstanser bedömer att den föreslagna lagändringen kommer att innebära ökade kostnader för kommunerna på kort eller längre sikt och fyra remissinstanser är tveksamma till promemorians slutsatser. <SPAN class="ft3">Stockholms kommun </SPAN>bedömer att förslaget inte får några större konsekvenser för staden. Det finns redan en rad insatser för stöd och avlastning, bl.a. avlösning i hemmet, korttidsvård, dagverksamhet och någon form av anhörigkonsulent i alla stadsdelsnämnder. <SPAN class="ft3">Malmö kommun </SPAN>anför att förslaget påverkar ordinarie kommunal verksamhet genom att det ställs ökade krav på dokumentation, uppföljning, utbildning och kompetensutveckling av personal samt informationsinsatser till anhöriga vilket medför behov av resurser. <SPAN class="ft3">Göteborgs kommun </SPAN>bedömer att departementet underskattar de ekonomiska konsekvenserna och att en lagändring kommer att innebära ökade kommunala kostnader som inte uppvägs av minskade kostnader för förändringar i insatserna till de närstående. <SPAN class="ft3">Vallentuna kommun </SPAN>anför att förslaget givetvis kommer att innebära en kvalitetsökning för de anhöriga som kan få ett stöd som är individuellt anpassat efter behoven. Det kan även innebära en samhällsekonomisk vinst när man kan erbjuda stöd till fler personer. Totalt kommer förslaget kanske inte innebära en samhällsekonomisk kostnadsökning men det är inte givet att det inte kommer att innebära en kostnadsökning för den enskilda kommunen. <SPAN class="ft3">Karlstads kommun </SPAN>bedömer att ändringen kommer att leda till fler insatser samtidigt som de föreslagna kraven på ökad dokumentation</P>
<P class="p156 ft2">och förbättrad information medför ökad resursåtgång. Enligt kommunens</P>
<P class="p157 ft2">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p49 ft2">bedömning ska finansieringsprincipen gälla. <SPAN class="ft3">Gagnefs kommun </SPAN>reserverar sig för uttalandet i promemorian angående de ekonomiska konsekvenserna. Nya åtaganden för kommunerna bör följas av ekonomisk kompensation från regeringen. <SPAN class="ft3">Demensförbundet </SPAN>anger att det inte får bli så att den skärpta lagformuleringen utnyttjas för att lägga ytterligare ansvar på anhöriga. Anhörigas åtagande måste alltid ske frivilligt. <SPAN class="ft3">Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) </SPAN>anger att det enligt promemorian i dag ”<SPAN class="ft3">i viss mån</SPAN>” är frivilligt att ge stöd till anhöriga enligt 5 kap. 10 § socialtjänstlagen. Ordet <SPAN class="ft3">bör </SPAN>innebär, enligt SKL, ett tydligt frivilligt åtagande för kommunerna och en förändring till ett <SPAN class="ft3">ska </SPAN>innebär en vidgning av det offentliga åtagandet som måste prövas enligt finansieringsprincipen och samtidigt en inskränkning i det lokala handlingsutrymmet. SKL avstyrker den föreslagna ändringen av 5 kap. 10 § och framhåller att finansieringsprincipen ska tillämpas om förslaget till lagändring beslutas. <SPAN class="ft3">Sölvesborgs kommun </SPAN>anger att en fortsättning av regeringens stimulansbidrag för att vidareutveckla stödet är önskvärt, framförallt då krav på statistik och uppföljning leder till ökade kostnader. <SPAN class="ft3">Föreningen Sveriges Socialchefer (FSS) </SPAN>stödjer utredningens uppfattning att ett väl fungerande anhörigstöd kan leda till minskat behov av särskilt boende och minskat behov av akutsjukvård, därför att anhöriga orkar vårda och stödja en närstående under en längre tid än man annars skulle ha gjort. Att förebyggande insatser skulle innebära att det inte blir några ekonomiska konsekvenserna för kommunen, är dock FSS tveksam till. Det är troligt att kommunerna kommer att drabbas av kostnadsökningar åtminstone tills de förebyggande insatserna burit frukt.</P>
<P class="p158 ft16">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft2">I propositionen föreslås en ändring i 5 kap. 10 § socialtjänstlagen (2001:453) i syfte att de åligganden som redan enligt 2 kap. 2 §, 3 kap. 1 och 4 §§ socialtjänstlagen åvilar kommunen ska framgå på ett ännu tydligare sätt än det för närvarande gör. Regeringen anser att förslagen sett i en helhet innebär ett tydliggörande av socialtjänstens direkta ansvar för insatser för anhöriga som vårdar och stödjer närstående.</SPAN></P>
<P class="p50 ft2">Mot bakgrund av att anhöriga tar ett allt större ansvar för omsorg, vård och stöd om närstående anser regeringen att det är rimligt att den som vårdar eller stödjer också får särskilda insatser från samhället i form av stöd och uppmuntran. Detta talar för att stödet till anhöriga eller andra personer som vårdar eller stödjer närstående i hög grad är en metodfråga</P>
<P class="p159 ft7"><SPAN class="ft2">–</SPAN><SPAN class="ft28">en fråga om arbetssätt för att förebygga mer kostsamma behov som annars skulle kunna efterfrågas.</SPAN></P>
<P class="p31 ft2">Anhöriga eller andra personer som vårdar eller stödjer närstående utför redan i dag en betydande del av omsorgen, vården och stödet om närstående. Samhällets insatser är därför oftast ett komplement – särskilt när det gäller stöd till äldre kvinnor och män och personer med psykisk funktionsnedsättning men också när det gäller barn som har omfattande funktionsnedsättningar. Att tillgodose behov av stöd eller vård är i grunden ett offentligt åtagande som en anhörig eller annan person kan välja att i större eller mindre utsträckning själv utföra. De åtgärder som personer som vårdar eller stödjer närstående utför är omfattande. Om den anhöriga eller annan person inte längre kan eller vill utföra åtgärderna eller om den som behöver vård eller stöd inte längre vill ta emot detta av en anhörig eller annan person har kommunen det yttersta ansvaret för att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p84 ft2">Prop. 2008/09:82</P>
<P class="p20 ft2">34</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p67 ft2">tillgodose behovet av vård och stöd. Syftet med samhällets stöd till bl.a. anhöriga måste därför vara att genom förebyggande och stödjande arbete uppnå en högre livskvalitet för anhöriga och deras närstående. Många personer önskar hjälpa och bistå en närstående och en närstående önskar också ofta att få hjälp av en anhörig. Om den anhöriga eller annan person som vårdar eller stödjer erbjuds stöd kan mer kostsamma insatser skjutas upp och kanske till och med helt undvikas. Ett väl fungerande stöd till de personer som vårdar eller stödjer närstående kan leda till minskat behov av bl.a. särskilt boende och minskat utnyttjande av akutsjukvård genom att anhöriga m.fl. orkar vårda och stödja en närstående under en längre tid än man annars skulle ha gjort. Om belastningen blir för stor och den anhöriga eller annan person inte själv har fullgod hälsa kan detta medföra att den anhöriga eller annan person inte orkar och själv behöver söka vård och stöd. Detta kan innebära en lägre livskvalitet för båda parter samt medföra stora kostnader för samhället då båda parter kan behöva omfattande insatser.</P>
<P class="p160 ft3">Kommunens uppgift</P>
<P class="p67 ft2">Kommunen har enligt 2 kap. 2 § socialtjänstlagen det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Vidare hör till socialnämndens uppgifter enligt 3 kap. 1 och 4 §§ bl.a. att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållanden i kommunen, informera om socialtjänsten i kommunen, genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningar för goda levnadsförhållanden samt upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. Syftet med ändringen i lagtexten i 5 kap. 10 § är att förtydliga att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller stödjer en person som har funktionshinder.</P>
<P class="p124 ft2">Enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilda ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå och biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Enligt 4 kap. 2 § socialtjänstlagen får socialnämnden ge bistånd utöver vad som följer av 4 kap. 1 § om det finns skäl för det.</P>
<P class="p161 ft3">Bistånd med insatser</P>
<P class="p67 ft2">Anhöriga och andra personer som vårdar eller stödjer en närstående kan redan i dag ansöka om bistånd för sitt eget behov av stöd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen och har rätt att få sin ansökan prövad. Den föreslagna lagändringen innebär inte någon ändring i detta avseende utan förhållandet gäller redan i dag. I vissa fall kan den närstående som får vård eller stöd av en anhörig behöva insatser under den tid som den anhöriga exempelvis deltar i någon aktivitet eller behöver egen tid. Den närståendes behov ska då prövas enligt 4 kap. 1 §, vilket också gäller i dag. Beslut om t.ex. korttidsvård, dagverksamhet och särskilt boende kan beviljas med stöd av 4 kap. 1 § efter ansökan från den som behöver sådana insatser. Sådana insatser kan även fungera som avlösning för anhöriga eller andra personer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p11 ft2">Prop. 2008/09:82</P>
<P class="p53 ft2">35</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p11 ft3">Erbjudande om insatser</P>
<P class="p39 ft2">Det finns flera bestämmelser i socialtjänstlagen som anger kommunernas skyldigheter men som inte är en rättighet för den enskilde. Enligt, vad som nämnts ovan, har kommunerna redan i dag skyldigheter att bedriva uppsökande verksamhet, att upplysa om socialtjänsten och att erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. Dessa bestämmelser anger inte <SPAN class="ft3">hur </SPAN>kommunerna ska utforma den uppsökande verksamheten eller <SPAN class="ft3">vilken </SPAN>hjälp eller stöd som ska erbjudas. Den föreslagna ändringen i 5 kap. 10 § anger på samma sätt inte vad kommunerna ska erbjuda utan endast att kommunerna ska erbjuda stöd men inte <SPAN class="ft3">vilken </SPAN>hjälp eller stöd som ska erbjudas.</P>
<P class="p162 ft2">Redan i dag avsätter kommunerna resurser i form av t.ex. dagvård och dagverksamheter, växelvårds- och korttidsplatser i särskilt boende samt hjälp i hemmet som torde vara tillräckliga och som kan fungera som avlösning för anhöriga. Kommunerna kan även ansöka om investeringsstöd för att bygga nya platser för korttidsvård som kan användas i syfte att avlösa anhöriga. De insatser som anhöriga eller annan person ofta önskar för egen del är betydligt mindre kostsamma än kostnaderna är för det bistånd som den närstående annars skulle behövt, exempelvis i fråga om särskilt boende. Stödet till anhöriga m.fl. kan utformas på många olika sätt. Vissa anhöriga behöver i första hand avlösning för att orka med eller få egen tid, en insats som ska prövas och beslutas enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen för den närstående, medan behovet hos andra i stället främst handlar om att få information och kunskap för att känna sig trygga. Stödet kan också handla om att den anhöriga tillsammans med den person han eller hon stödjer kan få hjälp att göra något som bryter av mot vardagen. Annat stöd är sådant som kan ge anhöriga ett erkännande för det de gör.</P>
<P class="p123 ft7">Det sker inte någon ändring av målgruppen i det föreliggande lagförslaget utan målgruppen är densamma som när bestämmelsen tillkom år 1998.</P>
<P class="p163 ft3">Stimulansbidrag</P>
<P class="p164 ft2">Kommunerna har under det senaste decenniet kunnat ansöka om statliga stimulansbidrag för att utveckla stödet till anhöriga vilket nästan alla kommuner också gjort. De stimulansbidrag som utgått sedan 2005 ska i första hand användas som ett stöd till kommunerna för att de ska fortsätta att utveckla varaktiga stödformer (regeringsbeslut den 27 januari 2005 och regeringsbeslut den 20 december 2005). Insatserna ska syfta till att underlätta anhörigas situation, såväl fysiskt och psykiskt som socialt. Det varaktiga stödet ska förbättras och göras mer lättillgängligt. Stimulansbidraget ska i första hand användas för uppbyggnad av infrastruktur för stöd till anhöriga och inte för tillfälliga projekt. Kommunen ska använda minst en femtedel av bidraget till försöksverksamheter med nya eller fördjupade former för samverkan med frivilliga och ideella krafter. De statliga medlen ska användas som en förstärkning av stödet till anhöriga och inte som en ersättning av de resurser som kommunen redan satsar på stöd till anhöriga (regeringsbeslut den 20 december 2005). En mängd stödformer som riktar sig direkt till personer som vårdar eller stödjer en närstående har utvecklats under dessa år. Regeringen avsätter dessutom 500 miljoner kronor per år i investeringsstöd för nybyggnad av särskilda</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p11 ft2">Prop. 2008/09:82</P>
<P class="p20 ft2">36</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<P class="p71 ft7">boendeformer. Kommunerna kan ansöka om ett sådant stöd för att utöka Prop. 2008/09:82 platser vid korttidsvård som kan användas för att avlösa anhöriga.</P>
<P class="p143 ft2">Regeringen bedömer att det är angeläget att stödja kommunerna i arbetet med att erbjuda stöd till anhöriga och andra personer inför genomförandet av den föreslagna ändrade bestämmelsen i socialtjänstlagen och i kommunernas fortsatta utvecklingsarbete. Eftersom ändringen i socialtjänstlagen innebär ett utökat åtagande för kommunerna ska finansieringsprincipen tillämpas. Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting har därför slutit en överenskommelse om stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående.</P>
<P class="p78 ft2">För år 2009 har sammanlagt knappt 115 miljoner kronor avsatts till anhörigstöd. Av dessa medel avsätts 105 miljoner kronor till kommunerna för att de ska fortsätta att utveckla stödet till anhöriga, 5 miljoner kronor avsätts till ett nationellt kompetenscentrum för anhörigfrågor och cirka 4 miljoner kronor till anhörig- och pensionärsorganisationer. Regeringen avser att därutöver omfördela 45 000 000 av befintliga ansökningsbara medel på anslag 5:1 <SPAN class="ft3">Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken </SPAN>från anslagspost 8 till anslagspost 9. För 2010 finns 100 000 000 kronor avsatta till kommunerna för anhörigstöd. Utöver detta avser regeringen att omfördela 200 000 000 kronor från berörda anslag. Av dessa medel kommer även Socialstyrelsen att tilldelas medel för sina uppdrag. Regeringen avser att återkomma med särskilt regeringsbeslut i denna del. Från och med år 2011 avser regeringen att föra över 300 000 000 kronor från utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg anslag 5:1 <SPAN class="ft3">Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken </SPAN>till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner anslag 1:1 <SPAN class="ft3">Kommunalekonomisk utjämning. </SPAN>Berörda omfördelningar och överföringar görs under förutsättning att riksdagen anvisar nödvändiga medel för respektive år.</P>
<P class="p6 ft6">11 Författningskommentar</P>
<P class="p165 ft14"><SPAN class="ft12">11.1</SPAN><SPAN class="ft29">Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)</SPAN></P>
<P class="p166 ft16">Personer som vårdar eller stödjer närstående</P>
<P class="p74 ft7">Rubriken, som föregår 5 kap. 10 § socialtjänstlagen (2001:453), ändras för att förtydliga att bestämmelsen gäller de personer som vårdar eller stödjer närstående, se avsnitt 6 Närmare om regeringens förslag.</P>
<P class="p167 ft16">5 kap.</P>
<P class="p79 ft16">10 §</P>
<P class="p168 ft2">Paragrafen behandlas i avsnitt 6.</P>
<P class="p143 ft2">Att kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver och att kommunen ska upplysa om sin verksamhet och erbjuda enskilda hjälp framgår av andra bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453), 2 kap. 2 § och 3 kap. 1 och</P>
<P class="p79 ft24">4 §§.</P>
<P class="p80 ft2">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p169 ft2">Genom paragrafen förtydligas socialnämndens ansvar för att erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en person som har funktionshinder. Även om stödet till dessa personer regleras som en skyldighet för kommunen kan en person aldrig grunda en rättighet att få stöd direkt på denna bestämmelse. Sådan rätt kan dock både den person som får vård eller stöd av en närstående respektive den närstående som vårdar eller stödjer ha enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen.</P>
<P class="p170 ft2">I 4 kap. 1 § anges att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.</P>
<P class="p170 ft2">Skälig levnadsnivå innebär inte bara en nivåbestämning utan ger också uttryck för vilken form av insats, vård och behandling, andra stödformer eller ekonomiskt bistånd, som kan komma ifråga. Att tydligt särskilja nivå från innehåll är omöjligt utan att den skäliga levnadsnivån blir ett uttryck för kvaliteten i insatsen och vilken ambitionsnivå som kan vara rimlig i ett enskilt fall mot bakgrund av rättighetsbestämmelsens syfte. Begreppet skälig levnadsnivå blir ett uttryck för vissa minimikrav på insatsen vad gäller kvaliteten. Vid bedömningen av vilken insats som kan komma ifråga måste en sammanvägning göras av olika omständigheter såsom den önskade insatsens lämplighet som sådan, kostnaderna för den önskade insatsen i jämförelse med andra insatser samt den enskildes önskemål, jfr propositionen Ny socialtjänstlag m.m., prop. 2000/01:80 s. 90 f.</P>
<P class="p44 ft7">I detta sammanhang bör också beaktas att det är frivilligt för anhöriga m.fl. att vårda eller stödja närstående, se avsnitt 5.1.</P>
<P class="p171 ft2">I paragrafen föreslås härutöver ändringar i språkligt hänseende.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p11 ft2">Prop. 2008/09:82</P>
<P class="p20 ft2">38</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="p39dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW038239x1.jpg/" id="p39img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft4">Socialnämnden </SPAN><SPAN class="ft5">ska erbjuda </SPAN><SPAN class="ft4">stöd </SPAN><SPAN class="ft5">eller </SPAN><SPAN class="ft4">avlösning </SPAN><SPAN class="ft5">för att </SPAN><SPAN class="ft4">underlätta för </SPAN><SPAN class="ft5">de personer </SPAN><SPAN class="ft4">som vårdar </SPAN><SPAN class="ft5">en </SPAN><SPAN class="ft4">närstående som är långvarigt </SPAN><SPAN class="ft5">sjuk </SPAN><SPAN class="ft4">eller äldre eller </SPAN><SPAN class="ft5">stödjer en närstående </SPAN><SPAN class="ft4">som har funktionshinder.</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p11 ft6">Författningsförslag i promemorian Stöd till anhöriga som vårdar eller stöder närstående <SPAN class="ft30">(</SPAN>Ds 2008:18)</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p11 ft31">Prop. 2008/09:82 Bilaga 1</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p172 ft6"><SPAN class="ft6">1</SPAN><SPAN class="ft32">Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)</SPAN></P>
<P class="p173 ft31">Härigenom föreskrivs att 5 kap. 10 § socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p14 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p14 ft33">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft35"><SPAN class="ft16">5</SPAN><SPAN class="ft34">kap. 10 §</SPAN></P>
<P class="p175 ft31">Socialnämnden <SPAN class="ft36">bör genom </SPAN>stöd <SPAN class="ft36">och </SPAN>avlösning underlätta för <SPAN class="ft36">dem </SPAN>som vårdar närstående som är långvarigt <SPAN class="ft36">sjuka </SPAN>eller äldre eller som har funktionshinder.</P>
<P class="p176 ft2">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.</P>
<P class="p177 ft2">39</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p178 ft1">Remissinstanser till promemorian Stöd till anhöriga som vårdar eller stöder närstående (Ds 2008:18)</P>
<P class="p179 ft2">Riksdagens ombudsmän (JO), Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Stockholms län, Socialstyrelsen, Handikappombudsmannan (HO), Barnombudsmannen (BO), Stockholms universitet, institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan, Stockholms universitet, juridiska fakulteten, Ersta Sköndal högskola, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen Gotlands län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Stockholms kommun, Malmö kommun, Göteborgs kommun, Vallentuna kommun, Skurup kommun, Kungsbacka kommun, Karlstad kommun, Karlskrona kommun, Örnsköldsviks kommun, Gagnef kommun, Höganäs kommun, Vännäs kommun, Gällivare kommun, Ljusdals kommun, Malungs kommun, Osby kommun, Emmaboda kommun, Värnamo kommun, Piteå kommun, Mjölby kommun, Ystad kommun, Sollefteå kommun, Tierps kommun, Sölvesborgs kommun, Nora kommun, Ödeshögs kommun, Borgholms kommun, Anhörigas riksförbund, Alzheimerföreningen i Sverige, Demensförbundet, Handikappförbundens Samarbetsorganisation (HSO), Sveriges Kommuner och Landsting, Föreningen Sveriges socialchefer, Sveriges kommunaltjänstemannaförbund (SKTF), Akademikerförbundet (SSR), Svenska kommunalarbetareförbundet, Vårdförbundet, Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam), Röda Korset, Riksförbundet för Social och Mental hälsa (RSMH), Schizofreniförbundet, Pensionärernas Riksorganisation (PRO), Riksförbundet PensionärsGemenskap (RPG), Svenska Kommunalpensionärernas förbund (SKPF), Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF), Sveriges Pensionärsförbund (SPF)</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p11 ft4">Prop. 2008/09:82 Bilaga 2</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p11 ft2">40</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="p41dimg1">
<INGENBILD zsrc="GW038241x1.jpg/" id="p41img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p14 ft6">Socialdepartementet</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td16"><SPAN class="p14 ft2">Prop. 2008/09:82</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p180 ft2">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 februari 2009</P>
<P class="p181 ft7">Närvarande: Statsrådet Olofsson, ordförande, och statsråden Leijonborg, Larsson, Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund, Carlsson, Littorin, Borg, Malmström, Sabuni, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors</P>
<P class="p182 ft2">Föredragande: statsrådet Larsson</P>
<P class="p183 ft4">Regeringen beslutar proposition 2008/09:82 Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående</P>
<P class="p184 ft2">41</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
00Riksdagen antar regeringens förslag tilllag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453). BifallBifall2008/09:SoU19?RöstningINLInlämning2009-03-03 00:00:00inträffat60hanteringREGRegistrering2009-03-03 00:00:00inträffat70hanteringBBordläggning2009-03-09 00:00:00inträffat2hanvisningINLInlämning2009-03-09 00:00:00planerat60hanteringHÄNHänvisning2009-03-10 00:00:00inträffat3hanvisningMOTMotionstid slutar2009-03-24 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avSocialdepartementet2014-11-23 13:06:57statustextstatustextÄrendet är avslutatGW03822017-10-18 14:42:08tilldelatTilldelatSocialutskottet2014-11-23 13:06:57GW0382prop_200809__82.pdf467758pdfStöd till personer som vårdar eller stödjer närståendehttps://data.riksdagen.se/fil/2B285696-984C-4E3E-9BA1-113D5DDF28FCbehandlas_i2008/09:SoU19GW01SoU19bet2008/09SoU19Stöd till personer som vårdar eller stödjer närståendeBetänkandeföljdmotionav Eva Olofsson m.fl. (V, MP)<br/>
med anledning av prop. 2008/09:82<br/>
Stöd till personer som vårdar eller stödjer närståendeGW02So16mot2008/09So16Stöd till personer som vårdar eller stödjer närståendeav Eva Olofsson m.fl. (V, MP)Motion